SSAB — Annual Report 2025

Mar 17, 2026

Transforming the future of steel

Årsredovisning 2025

Accelerera ledarskap inom premiumprodukter

SSAB bygger vidare på 150 års erfarenhet av stålproduktion och en stark tradition av innovation. Lönsamheten har förbättrats genom en medveten satsning på premium- och specialstål. Vår strategi är att fokusera på unika produkter, och tjänster som skapar ett överlägset kundvärde. Vi investerar i effektiv, flexibel och hållbar produktionskapacitet. Med detta fokus blir SSAB ett ännu starkare företag, byggt på avancerade stål, värdeskapande tjänster samt koldioxidreducerade stål. Strategin kommer att stärka lönsamheten och minska volatiliteten, vilket skapar värde för alla intressenter.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
1

Innehåll

OM SSAB	RAPPORTER	ÖVRIGT
INTRODUKTION
Detta är SSAB	3
Rörelsesegment, marknader och största produktionsanläggningar	4
Koncernchefens kommentar	6
2025 i korthet	8
Nyckeltal 2025	10
Fokus på säkerhet	11
MARKNAD OCH STRATEGI
Utveckling av strategin	13
Trender och marknadsutveckling	14
Affärsstrategi och omställning	16
SSABs övergripande mål	20
Fokus på innovation	22
RÖRELSESEGMENT
SSAB Special Steels	24
SSAB Europe	26
SSAB Americas	28
Tibnor	30
Ruukki Construction	31
RAPPORTER
Kommentar från styrelseordföranden	33
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	34
ERSÄTTNINGSRAPPORT	47
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	50
HÅLLBARHETSRAPPORT	63
Allmänna upplysningar	66
Miljöinformation	75
Samhällsansvarsinformation	97
Bolagsstyrningsinformation	108
FINANSIELLA RAPPORTER	114
Koncernens räkenskaper	115
Moderbolagets räkningar	166
Förslag till vinstdisposition	176
Revisionsberättelse	177
Revisors granskningsberättelse	181
ÖVRIGT
Aktien	183
10 år i sammandrag	184

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
2

OM SSAB	RAPPORTER	ÖVRIGT
INTRODUKTION
MARKNAD OCH STRATEGI
RÖRELSESEGMENT

OM SSAB

INTRODUKTION

Detta är SSAB

SSAB är en global ledare inom premiumstål och formar en starkare, lättare och mer hållbar värld. Med höghållfasta och avancerade stål, banbrytande koldioxidreducerade erbjudanden och värdeskapande tjänster levererar vi unikt kundvärde och stärker våra kunders konkurrenskraft världen över. SSAB har stålverk i Sverige, Finland och USA. Vi leder omställningen av ståltillverkningen genom att radikalt minska utsläppen från vår egen produktion. SSABs aktier är noterade på Nasdaq Stockholm, med en sekundärnotering på Nasdaq Helsinki.

96,2	1878	14	600
Intäkter, 2025	Ståltillverkning sedan	Anställda i över 50 länder	Produktionskapacitet råstål
MILJARDER KRONOR			MILJONER TON
8,8	55 %	0,56	11,6
Huvudkontor Stockholm, Sverige	Hög andel av premiumprodukter	Olycksfallsfrekvens (LTIF), 2025	Nettokassa, 2025
			MILJARDER KRONOR

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
3

OM SSAB	RAPPORTER	ÖVRIGT
INTRODUKTION
MARKNAD OCH STRATEGI
RÖRELSESEGMENT

SSABs rörelsesegment

SSAB består av fem rörelsesegment: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt Tibnor och Ruukki Construction.

SSAB Special Steels

SSAB Special Steels ansvarar globalt för försäljning av seghärdade stål (Quenched & Tempered, Q&T) och avancerade höghållfasta stål (AHSS), samt produktionsanläggningarna i Oxelösund, Sverige, och Mobile, USA.

SSAB Europe

SSAB Europe ansvarar för försäljning av produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör i Europa, den globala verksamheten för kundsegmentet Automotive (AHSS) samt produktionsanläggningarna i Brahestad och Tavastehus, Finland, samt i Luleå och Borlänge, Sverige.

	Andel av externa intäkter 2025	Andel av EBITDA 2025
SSAB Special Steels
SSAB Europe

SSAB Americas

SSAB Americas ansvarar för försäljningen av grovplåt i Nordamerika samt för produktionsanläggningen i Montpelier, USA.

Tibnor

Tibnor är koncernens fullsortimentsdistributör av stål och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor köper och säljer material producerat av både SSAB och andra leverantörer.

Ruukki Construction

Ruukki Construction tillverkar och säljer energieffektiva byggnadslösningar, med fokus på norra och östra Europa.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
4

OM SSAB	RAPPORTER	ÖVRIGT
INTRODUKTION
MARKNAD OCH STRATEGI
RÖRELSESEGMENT

SSABs marknader och största produktionsanläggningar

SSABs hemmamarknader är Norden (grovplåt, tunnplåt och rör) och Nordamerika (grovplåt). Höghållfasta och seghärdade stål säljs över hela världen. Produktionsanläggningarna ligger i Sverige, Finland och USA och har en årlig produktionskapacitet på 8,8 miljoner ton råstål. SSAB har försäljning i 150 länder.

SSABs hemmamarknader

Försäljning av SSABs produkter

1. Montpelier, Iowa, USA
   SSAB Americas
   Skrotbaserad stålproduktion i elektrisk ljusbågsugn, grovplåt
   Produktionskapacitet råstål: 1,2 miljoner ton
   Anställda: 500
   Grundat: 1997

2. Mobile, Alabama, USA
   SSAB Special Steels
   Skrotbaserad stålproduktion i elektrisk ljusbågsugn, grovplåt
   Produktionskapacitet råstål: 1,2 miljoner ton
   Anställda: 800
   Grundat: 2001

3. Luleå, Sverige
   SSAB Europe
   Masugnsbaserad stålproduktion
   Produktionskapacitet råstål: 2,3 miljoner ton
   Anställda: 1 200
   Grundat: 1941

4. Borlänge, Sverige
   SSAB Europe
   Tunnplåtsprodukter
   Anställda: 1 800
   Grundat: 1878

5. Oxelösund, Sverige
   SSAB Special Steels
   Masugnsbaserad stålproduktion, grovplåt
   Produktionskapacitet råstål: 1,5 miljoner ton
   Anställda: 2 400
   Grundat: 1913

6. Brahestad, Finland
   SSAB Europe
   Masugnsbaserad stålproduktion, grovplåts- och tunnplåtsprodukter
   Produktionskapacitet råstål: 2,6 miljoner ton
   Anställda: 2 600
   Grundat: 1960

7. Tavastehus, Finland
   SSAB Europe
   Tunnplåts- och rörprodukter
   Anställda: 1 000
   Grundat: 1972

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
5

OM SSAB	RAPPORTER	ÖVRIGT
INTRODUKTION
MARKNAD OCH STRATEGI
RÖRELSESEGMENT

Koncernchefens kommentar: Mot högre och stabilare lönsamhet

SSAB levererade ett rörelseresultat om 6,1 (7,9) miljarder kronor under 2025. I en utmanande marknad visade vi god motståndskraft, genererade ett operativt kassaflöde på 7,6 miljarder kronor och bibehöll en stark finansiell ställning. Vår strategiska inriktning är tydlig: vi ska fortsätta växa inom avancerade stål, värdeskapande tjänster och koldioxidreducerade stål. Vi har målmedvetet utvecklat SSAB till ett mer specialiserat bolag med unika produkter som levererar högt kundvärde. Detta minskade även de negativa effekterna av den svaga marknaden under 2025. SSAB Special Steels höll priserna stabila tack vare ett unikt erbjudande och en global distributionsmodell. SSAB Europe levererade höghållfasta stål till bilindustrin på en god nivå. Vår ledande position inom grovplåt i Nordamerika bidrog också positivt, med klart bättre marginaler än i Europa. Den svaga europeiska marknaden krävde åtgärder och vi agerade snabbt genom den flexibilitet vi byggt upp för att anpassa kostnaderna. Åtgärderna inkluderade tidbanker, korttidsarbete och strikt kostnadskontroll.

En tydlig riktning framåt

Omställningen till modern, fossilfri stålproduktion fortsätter. Under 2025 uppdaterade vi affärsstrategin med nya mål: andelen premiumerbjudanden ska öka till 65 % av våra leveranser omkring 2030 och 75 % till 2035, jämfört med dagens 55 %. Tillväxten ska ske inom de applikationer och segment där vi levererar störst kundvärde.

6,1 Mdkr i rörelseresultat	7,6 Mdkr i operativt kassaflöde	2,00 kr utdelning per aktie (förslag)

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
6

OM SSAB	RAPPORTER	ÖVRIGT
INTRODUKTION
MARKNAD OCH STRATEGI
RÖRELSESEGMENT

Vårt premiumerbjudande bygger på tre områden – Avancerade stål, Mervärdestjänster samt Koldioxidreducerade stål.

Avancerade stål

Vi fortsätter utveckla produkter med högt kundvärde.SSAB Special Steels förväntas växa med i snitt 5 % årligen fram till 2030, drivet av avancerade slitstål och skyddsstål där vi är världsledande. Inom SSAB Europe är premiumprodukterna centrala, särskilt inom Automotive. Investeringen i det nya kallvalsverket i Luleå kommer att stärka vår position inom Automotive ytterligare. ”En ökad andel premium kommer att lyfta vårt resultat betydligt. Vi får också en mer stabil intjäning.”

Värdeskapande tjänster och lösningar

Våra tjänster ska göra våra kunder mer effektiva och konkurrenskraftiga. Tibnor och Ruukki Construction är viktiga för att öppna dörrar till nya kundsegment, särskilt bland små och medelstora företag. Tibnor har investerat i vidareförädling och kan nu växa organiskt. Ruukki har genom förvärv breddat sitt erbjudande inom säkerhetslösningar och avrinningssystem. Abraservice, inom SSAB Special Steels, spelar en central roll i att producera komponenter i höghållfasta stål, bland annat till den europeiska försvarsindustrin.

Koldioxidreducerade stål

Många av våra största kunder har tydliga mål att minska koldioxidavtrycket i sina värdekedjor. SSABs stål med unikt lågt koldioxidavtryck, SSAB Zero$^{\text{TM}}$, är redan kommersiellt tillgängligt. När den nya ljusbågsugnen i Oxelösund tas i drift skapas möjligheter att öka volymerna, och vi ser potential för premiumpriser.

En stålmarknad i snabb förändring

Vår strategi gör oss mindre känsliga för konjunktursvängningar. Samtidigt förändras den europeiska stålmarknaden i grunden. EU väntas införa nya handelspolitiska åtgärder som begränsar subventionerad import och från 2026 omfattas även importerat stål av koldioxidkostnader via Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM). Vi bedömer att dessa åtgärder skapar en bättre balans i marknaden.

I Nordamerika befäster SSAB Americas sin position som ledande leverantör av grovplåt. Höjda importtullar driver regionalisering och vi vidareutvecklar vårt erbjudande, bland annat med plåt för laserskärning. Våra nordamerikanska stålverk kombinerar modern teknik med en ledande kostnadsposition.

Omställningen stärker vår konkurrenskraft

Dagens nordiska produktionssystem har kostnadsnackdelar, bland annat kopplade till logistik, jämfört med konkurrenter med större produktionsorter. Genom vår omställningsplan förändrar vi detta i grunden och undviker samtidigt stora investeringar i masugnsbaserad produktion som vi bedömer får en ohållbar kostnadsposition framöver. Våra produktionsorter är optimala för skalfördelarna inom ljusbågsugnstekniken, vilket också ger oss större flexibilitet att anpassa produktionen till efterfrågan.

Konverteringen av Oxelösund pågår och bygget av det nya, högeffektiva stålverket i Luleå startade under sommaren. Det sista steget i vår nordiska omställning är Brahestad i Finland, där masugnar och koksverk planeras att ersättas med ljusbågsugnar i linje med tillvägagångssättet i Oxelösund. Tidpunkten styrs av råmaterialtillgång, finansiella förutsättningar och marknadsutveckling. Vårt finska produktionssystem spelar en viktig roll för vårt premiumerbjudande, eftersom vi byggt stor kapacitet för metall- och färgbelagda produkter under de senaste åren.

Hållbarhet i fokus

Vi fortsätter stärka säkerheten i vår verksamhet, med målet om noll arbetsplatsolyckor. Våra klimatmål är godkända av Science Based Target Initiative, vilket ger oss fördelar, bland annat i finansiering. Under året tecknade vi ett finansieringsprogram om närmare 30 miljarder kronor för investeringen i Luleå och gav ut våra två första gröna obligationer på totalt 2,8 miljarder kronor. Vårt hållbarhetsarbete utgår från FN:s Global Compact och FN:s globala mål, i linje med Parisavtalet.

Vi bygger ett mer lönsamt SSAB

Vår strategi är tydlig: tillväxt där vi skapar unikt kundvärde. Med ett fokuserat premiumerbjudande stärker vi lönsamheten, ökar vår motståndskraft i lågkonjunkturer och bygger ett SSAB rustat för framtiden.

Avslutningsvis vill jag tacka våra aktieägare för ert förtroende och stöd. Jag vill också rikta ett varmt tack till våra medarbetare – er kompetens och ert engagemang är avgörande för att vi ska fortsätta bygga ett ännu starkare och ännu mer lönsamt SSAB.

Johnny Sjöström
VD och koncernchef

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
8 OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
INTRODUKTION
MARKNAD OCH STRATEGI
RÖRELSESEGMENT

2025 i korthet

Nya medlemmar i SSABs koncernledning

SSABs koncernledning fick tre nya medlemmar under året:
* Tony Harris, ny divisionschef för SSAB Europe (sedan februari 2025)
* Carl Orrling, ny teknisk chef och ansvarig för omställningskontoret (sedan mars 2025)
* Helena Norrman, ny kommunikationsdirektör (sedan april 2025)

Koncernledningen minskades under året från 11 till 9 personer.

Första delen av ljusbågsugnen på plats. Sveriges energi- och näringsminister Ebba Busch och SSABs vd Johnny Sjöström tog det symboliska första spadtaget i september 2025.

Första spadtaget för nytt stålverk i Luleå

Omställningen i Oxelösund fortsätter

Under året fortsatte arbetet med byggnationen av ljusbågsugnen i Oxelösund, som väntas tas i drift i början av 2027. Den nya ljusbågsugnen kommer att kunna använda återvunnet stålskrot och fossilfri järnsvamp som råvara. De nuvarande masugnarna och koksverket kommer att stängas när det nya systemet är i drift vilket innebär en minskning av SSABs koldioxidutsläpp (Scope 1) med upp till 1,5 miljoner ton.

Byggstarten av stålverket i Luleå under 2025 utgjorde en historisk milstolpe i övergången till fossilfri ståltillverkning och en investering i utökad kapacitet för premiumprodukter och en bättre kostnadsposition. Det nya stålverket är nyckeln till SSAB Europes ompositionering till en premiumtillverkare med högre lönsamhet och minskad exponering för konjunkturella svängningar. Det nya stålverket kommer att ha en kapacitet på 2,5 miljoner ton per år och bestå av två ljusbågsugnar och avancerad skänkmetallurgi med integrerat valsverk. Investeringen omfattar även en anläggning med kallvalsning och galvanisering för premiumprodukter. Som råmaterial kan bland annat fossilfri järnsvamp och återvunnet skrot användas, vilket bidrar till en betydande klimatnytta. I januari 2025 tillkännagav Tillväxtverket att investeringen i det nya stålverket klassats som ett strategiskt nettonollprojekt inom EU. Beskedet, som meddelats av Tillväxtverket, innebär att projektet bedöms vara avgörande för EU:s framtida konkurrenskraft och för unionens möjligheter att nå sina klimat- och energimål. Driftstart förväntas i slutet av 2029. SSAB kommer att avveckla det nuvarande masugnsbaserade produktionssystemet i Luleå, vilket innebär en minskning av SSABs koldioxidutsläpp (Scope 1) med upp till 3 miljoner ton.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
9 OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
INTRODUKTION
MARKNAD OCH STRATEGI
RÖRELSESEGMENT

Första stålet i världen att klara IEA:s gränsvärde

SSAB Zero$^{\text{TM}}$ är kommersiellt tillgängligt och produceras bland annat vid SSABs anläggning i Montpelier, Iowa, med återvunnet skrot, fossilfri elektricitet, biokol och biogas. Genom att tillsätta vätgasreducerad järnsvamp i tillverkningsprocessen blev stålet det första globalt att klara Internationella energiorganets (IEA) gränsvärden för nära-noll-utsläpp.

Ljusbågsugnen i Montpelier, Iowa, där återvunnet stålskrot smälts.

Nya kundsamarbeten inom koldioxidreducerade stål

SSAB annonserade flera nya samarbeten inom så kallade koldioxidreducerade stål, exempelvis
* Avtal med Volvo Cars för leverans av SSAB Zero$^{\text{TM}}$ för serieproduktion samt inköp av högkvalitativt stålskrot. Volvo Cars blir därmed den första biltillverkaren som använder koldioxidreducerat stål i serieproduktion och dessutom levererar högkvalitativt stålskrot tillbaka till SSAB för framtida tillverkning av SSAB Zero$^{\text{TM}}$.
* Samarbetsavtal med Toyota Material Handling Europe för att minska koldioxidavtrycket från materialhanteringsutrustning. I och med avtalet säkrade Toyota leveranser av SSAB Zero$^{\text{TM}}$ som kommer att användas för tillverkning av gafflar och ramar till pallyftaren Toyota Lifter LHM230.
* Ett avtal mellan SSAB, Outokumpu och Alfa Laval för att integrera stål med låga utsläpp i Alfa Lavals plattvärmeväxlare, vilket minskar produktens koldioxidavtryck med upp till 60 %. Produkten ska användas i Dals samsjukhus i Helsingfors.

De anställdas engagemang är viktigt för en säker arbetsmiljö.

Arbetsrelaterade olyckor på historiskt låg nivå

SSABs strukturerade arbete inom säkerhet fortsätter att visa resultat och under året var antalet förlorade arbetstimmar på grund av arbetsplatsolyckor på historiskt låg nivå (0,56), likaså antalet registrerade arbetsplatsolyckor. Det långsiktiga arbetet för att förbättra säkerheten på SSABs anläggningar har avsevärt förbättrat förutsättningarna för en säker arbetsmiljö för SSABs anställda och entreprenörer.

Toyota pallyftare Toyota Lifter LHM230 där SSAB Zero$^{\text{TM}}$ används.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
10 OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
INTRODUKTION
MARKNAD OCH STRATEGI
RÖRELSESEGMENT

Nyckeltal 2025

Nyckeltal 2025	2025	2024
Intäkter, Mkr	96 220	103 418
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, Mkr	10 189	12 069
EBITDA-marginal, %	11	12
Rörelseresultat, Mkr	6 116	7 860
Rörelsemarginal, %	6	8
Resultat före skatt, Mkr	6 232	8 313
Årets resultat, Mkr	4 906	6 527
Resultat per aktie, kr	4,92	6,54
Utdelning per aktie, kr (förslag för 2025)	2,00	2,60
Operativt kassaflöde, Mkr	7 621	10 692
Kassagenerering, %	75	89
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-), Mkr	-11 596	-17 777
Nettoskuldsättningsgrad, %	-17	-25
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	12	13
Plåtleveranser, kton	6 364	6 134
Anställda$^{1)}$,	14 609	14 618
Olycksfallsfrekvens (LTIF)$^{2)}$	0,56	0,75
CO2e-utsläpp från produktionen (Scope 1), kton	9 839	9 479

Anställda per region 2025

Intäkter per geografisk marknad 2025

1) Tillsvidareanställda vid årets slut.
2) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF), inklusive underleverantörer.Intäkter Justerat rörelseresultat Operativt kassaflöde SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
11 OM SSABRAPPORTERÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Fortsatt fokus på säkerhet

Tre år utan olycksfall med frånvaro på SSABs anläggning i Brahestad

SSAB fortsätter att prioritera säkerhetsarbetet och uppnådde historiskt lågt utfall på indikatorerna för säkerhet. Olycksfallsfrekvensen (LTIF) nådde under 2025 sin lägsta nivå hittills och var mer än 90 % lägre än 2018. Utvecklingen är ett resultat av långsiktigt och systematiskt arbete med säkerhet, där utbildningsinsatser, stärkta rutiner och aktiviteter för att ytterligare förankra en stark säkerhetskultur har haft stor betydelse för både medarbetare och entreprenörer.

SSABs ambition är att förebygga alla typer av olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar samt att vara världens säkraste stålföretag. En trygg och säker arbetsmiljö är en grundläggande förutsättning för hela verksamheten. Säkerhetsarbetet utgår från följande principer:
* Alla olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar kan och ska förebyggas.
* Engagemang och utbildning är avgörande för ett framgångsrikt säkerhetsarbete.
* Säkerhetsmedvetet arbete är en förutsättning för anställning inom SSAB.
* Ett starkt arbete inom hälsa och säkerhet bidrar till goda affärsresultat.
* Hälso- och säkerhetsfrågor ska vara fullt integrerade i verksamhetens processer.

Att förändra säkerhetskulturen är ett långsiktigt dagligt arbete för de 2 600 medarbetarna på SSABs anläggning i Brahestad. Mer information om mål, utfall och aktiviteter inom hälsa och säkerhet finns i Hållbarhetsrapporten, inklusive definitioner av LTIF och TRIF samt uppföljning av säkerhetsarbetet på koncernnivå.

SSABs egen personal på SSAB Raahe har i juni arbetat tre år utan olycksfall med frånvaro. Säkerheten på SSAB Brahestad har utvecklats i en bra riktning under de senaste åren och arbetet med att förbättra säkerheten fortsätter varje dag.

”I Brahestad har vi fokuserat särskilt på förebyggande säkerhetsarbete. Vår personal gör aktivt riskbedömningar och säkerhetsobservationer. Även säkerhetsronderna är en viktig del av det regelbundna säkerhetsarbetet”, konstaterar Jarkko Matkala, anläggningschef.

Även entreprenörer som arbetar på SSAB i Brahestad har arbetat drygt två år utan LTI-er, och att förbättra entreprenörernas säkerhet på anläggningen är lika viktigt som för SSABs egen personal. Även entreprenörer uppmuntras att arbeta proaktivt med säkerhet och samarbeta aktivt för att utveckla säkerheten.

”Vi vill att alla som arbetar på SSAB i Brahestad ska komma hem utan att ha skadat sig på jobbet. Vårt arbete med att förbättra säkerheten fortsätter varje dag”, säger Jarkko Matkala. ”En trygg och säker arbetsmiljö är en grundläggande förutsättning för hela verksamheten.”

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
12 OM SSABRAPPORTERÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Marknad och strategi

SSABs affärsstrategi bygger på tre områden: avancerade stål, värdeskapande tjänster och lösningar samt koldioxidreducerade stål.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
13 OM SSABRAPPORTERÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

En konsekvent strategi har byggt SSABs starka position

SSAB har en 150-årig tradition av ståltillverkning och en dokumenterad historik av banbrytande innovationer. Under de senaste 25 åren har bolaget successivt stärkt lönsamheten genom att öka andelen premium- och specialstål samt genom att bredda den geografiska närvaron till nya marknader.

Accelererat premiumledarskap	Specialisering	Internationell expansion	Större omstruktureringar	Kommersiellt stål
• Leverera unikt kundvärde genom mer avancerade stålkvaliteter, ökad anpassning och värdeskapande lösningar samt ökade volymer av koldioxidreducerat stål	• Världens första fossilfria stål baserat på den unika HYBRIT® -tekniken	• Förvärv av IPSCO (Nordamerika) och sammanslagning med Rautaruukki (Finland)	• SSAB bildas 1978 efter en omstrukturering av den svenska stålindustrin	• Tre självständiga stålbolag: Domnarvets Järnverk, Oxelösunds Järnverk, Norrbottens Järnverk
• Förbättra SSABs kostnadsposition: konvertering till ljusbågsugn i Oxelösund (planerad start 2027), nytt modernt stålverk i Luleå (planerad start 2029) och konvertering till ljusbågsugn i Raahe (efter 2030)	• Kommersiell lansering av SSAB ZeroTM, producerat av återvunnet stål och fossilfri energi	• Hardox® produceras med skrot i ljusbågsugnar (EAF) i Nordamerika	• Första Q&T-linjen i Oxelösund för produktion av höghållfasta och avancerade stål
	• Med Docol 1700MpA utvecklar SSAB ett stål som konkurrerar med aluminium inom fordonsindustrin	• Expansion nedströms, t.ex. genom bearbetningscenter och Hardox® wearparts	• Introduktion av Hardox® (1970-talet)

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
14 OM SSABRAPPORTERÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Globala stålmarknaden: efterfrågan på avancerade stål, regionalisering och klimatomställning

Den globala stålmarknaden påverkas av flera omvälvande krafter inom teknik, geopolitik och hållbarhet. Elektrifieringen accelererar i olika branscher och ökade försvarsutgifter driver efterfrågan på mer avancerade stålkvaliteter. Överkapacitet och ett förändrat geopolitiskt landskap ökar regionaliseringen av stålindustrin, samtidigt som omställningen mot fossilfrihet förblir en avgörande trend – särskilt i Europa.

Produktivitet och viktminskning

Den växande efterfrågan på starkare och lättare stållösningar drivs av elektrifiering och krav på längre räckvidd för elfordon, behovet av högre produktivitet inom gruv- och byggmaskiner samt ambitionen att minska materialåtgången i konstruktionsapplikationer. Dessa utvecklingar ökar betydelsen av höghållfasta och avancerade stål som möjliggör både viktminskning och förbättrad prestanda i flera olika branscher.

Överkapacitet och regionalisering

Den globala stålproduktionen präglas fortsatt av betydande överkapacitet, vilket fortsätter att pressa priserna nedåt. Detta har drivit på en ökad regionalisering, bland annat genom tullar. EU har dessutom föreslagit en reglering för att hantera de negativa effekterna av global överkapacitet, med syfte att säkerställa stålsektorns livskraft och långsiktiga hållbarhet i Europa.

Geopolitik

Kriget i Ukraina har stört leveranskedjor och ökat efterfrågan på stål kopplat till försvar. Försvarsutgifterna stiger globalt och kräver specialiserade stålkvaliteter för militära fordon, fartyg och skyddsstrukturer. Framåt kan en möjlig freds- och återuppbyggnadsfas utlösa betydande investeringar i infrastruktur, vilket skapar långsiktiga möjligheter för stålproducenter.

Hållbarhet och kostnader för koldioxidutsläpp

Omställningen mot fossilfrihet förblir en avgörande trend där EU:s Fit for 55-paket fortsatt står högt på agendan. Avvecklingen av fria tilldelningar och införandet av Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) medför nya kostnader för koldioxidintensiva importvaror och påskyndar skiftet mot fossilfritt stål.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
15 OM SSABRAPPORTERÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Global marknadsutveckling under 2025

Efterfrågan inklusive förändringar i lager	EU (27) och Storbritannien	USA, Kanada och Mexico
Marknadssegment	Svag efterfrågan generellt men stabilare för premiumstål

Efterfrågan på SSABs huvudmarknader, Europa och Nordamerika, har haft en svagt negativ trend under de senaste tio åren. Under 2025 var aktiviteten inom byggsektorn i Europa fortsatt låg. Samtidigt låg importvolymerna till Europa på en hög nivå och importvolymerna till USA ökade. Marknaden för höghållfasta stål var stabilare än för standardprodukter, men påverkades av den svaga europeiska marknaden. Efterfrågan på tillväxtmarknaderna var stabilare inom flera segment.

Enligt World Steel Association uppgick den globala råstålsproduktionen 2025 till 1 804 miljoner ton, vilket är 2 % lägre jämfört med 2024. Stålproduktionen minskade med 4 % i Kina och med 3% inom EU, medan den ökade med 1 % i Nordamerika. Källa: World Steel

SSAB-koncernen är även återförsäljare av stål och andra metaller via Tibnor, samt erbjuder stålbaserade byggprodukter via Ruukki Construction.

SSABs marknadsposition

SSAB verkar på marknaden för platta kolstål (stål med en viss kolhalt) som valsas till plåt av varierande tjocklek. Med en årlig produktionskapacitet på cirka 8,8 miljoner ton råstål är SSAB en mindre aktör på den globala marknaden, men har ledande positioner inom fyra segment:
* Specialstål (Advanced High-Strength Steel, AHSS, och seghärdade stål (Q&T))
* Premiumstål för bilindustrin (AHSS)
* Platta stål och rör i Norden
* Grovplåt i Nordamerika.

Kundsegment

SSABs kundsegment omfattar tunga transporter, bygg och infrastruktur, fordonsindustri, industriapplikationer, bygg- och anläggningsmaskiner (inklusive lyftkranar) samt energi- och materialhantering (inklusive gruvdrift). På hemmamarknaderna Norden och Nordamerika säljs standardstål i viss utsträckning via servicecenter och distributörer. SSAB har egna säljkanaler i 50 länder.

SSABs kundsegment	Andel av totala leveranser under 2025

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
16 OM SSABRAPPORTERÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Affärsstrategi: accelerera ledarskapet

SSABs affärsstrategi är att leverera unikt kundvärde genom att accelerera vårt premium- ledarskap. Detta ska uppnås genom att stärka våra erbjudanden inom avancerade stål, expandera våra värdeskapande tjänster och lösningar samt erbjuda världsledande koldioxidreducerade stål. Premiumerbjudande har högre marginaler och stabilare intjäning över konjunkturcykeln.

Mål: 75 % Andel premiumprodukter av totala leveranser 2035 inom premiumprodukter
SSABs mål är att andelen premiumprodukter av totala leveranser ska vara 65 % 2030 och 75 % 2035, jämfört med dagens nivå på 55 %.

Avancerade stål

Avancerade stål omfattar produkter med överlägsna egenskaper, toleranser och/eller kvalitet som är unika på marknaden.SSAB har ett brett sortiment av avancerade stål och är global marknadsledare inom seghärdade stål (Q&T) och avancerade höghållfasta stål (AHSS). Dessa stål skapar stort värde för SSABs kunder, exempelvis genom längre livslängd, lättare produkter som förbrukar mindre energi vid användning och högre produktivitet. Strategin inom avancerade stål är att fortsätta öka försäljningen av avancerade stål genom att uppgradera kunder från standardstål till höghållfasta alternativ samt att gå in på nya marknader och segment.

Exempel:
* Docol® – Martensitiskt stål. Kombinerar hög draghållfasthet med god duktilitet (upp till 1 700 MPa), vilket gör materialet mycket effektivt både för viktminskning av fordon och för förbättrat krockskydd – särskilt i områden som ska motverka inträngning. Kan ersätta aluminium med samma vikt med upp till 50 % lägre kostnad.
* Armox® – Skyddsstål. Utvecklat för exceptionell prestanda med optimerade egenskaper för att motstå extrema belastningar. Används inom civila och militära tillämpningar. Möjliggör upp till 50 % viktminskning utan försämrat skydd.

Värdeskapande tjänster och lösningar
Tjänster och lösningar säkerställer tillgänglighet och effektiv bearbetning samt erbjuder lösningar som optimerar värdekedjan och skapar unikt kundvärde. SSABs närvaro nedströms i värdekedjan tillför betydande värde för kunder. Lokal närvaro och kundanpassning gör det möjligt för SSAB att betjäna den lokala marknaden direkt. De tjänster och lösningar som erbjuds av Tibnor och Ruukki Construction, däribland förbearbetat Laserskärning (Tibnor) skapar kundvärde genom hög precision och stabil kvalitet, vilket minimerar behovet av efterbearbetning. SSAB Docol® ger mycket hög krock- säkerhet tack vare sin höga hållfasthet och energiabsorption utan sprickbildning. stål och färdiga produkter, är en möjliggörare för SSABs starka position i Norden.

Exempel:
* Pisko Safeline – Taksäkerhet. Vajerbaserat fallskyddssystem för gångbryggor och stegar. Säkerställer säkra tillträdesvägar och fallskydd utan att tätskiktet perforeras.
* Kundanpassningar av Tibnor. Ett brett utbud av kundanpassningstjänster, inklusive figurskärning, bockning och borrning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202517 OM SSABRAPPORTERÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Koldioxidreducerat stål
SSAB erbjuder ledande stål med exceptionellt lågt koldioxidavtryck som bidrar till att kunder kan uppnå sina klimatmål. Många av SSABs kunder och andra aktörer på marknaden, speciellt inom mobilitet, bygg- och anläggningssektorn samt tillverkningsindustrin för bygg- och anläggningsmaskiner har satt upp ambitiösa klimatmål som omfattar att minska klimatpåverkan från material som används. I många fall uppgår koldioxidutsläpp relaterat till stål till en betydande andel av de totala koldioxidutsläppen för material och tillverkning av deras produkter. Koldioxidreducerat stål med Tippflak tillverkat av SSAB ZeroTM, lanserat av Sandvik Mining. en lägre klimatpåverkan skapar betydande värde för kunderna och tillför ytterligare en dimension till SSABs erbjudande av premiumprodukter.

Exempel:
* Under 2023 introducerade SSAB ett unikt koldioxidreducerat stål, SSAB Zero™, tillverkat av återvunnet stålskrot och fossilfri energi. Koldioxidavtrycket är mindre än 0,05 kg CO₂e/ kg stål (Scope 1 och 2), utan att kompromissa med stålets prestanda.
* SSAB Fossil-free™-stål produceras i pilotleveranser och tillverkas med fossilfri järnsvamp baserad på HYBRIT®-teknik samt med fossilfri energi.

SSABs premiumerbjudande
SSABs premiumerbjudande omfattar olika nivåer av unikhet och innovation, vilket möjliggör högre marginaler och en stabilare intjäning över konjunkturcykeln jämfört med standardstål.

Avancerade stål
* Slit- och specialstål: Hårda och segfasta stål för applikationer inom slitageskydd, skydd och verktygsapplikationer. Exempel: Hardox® och Armox®.
* Avancerade konstruktions- och säkerhetsstål: Höghållfasta stål som möjliggör avancerade och lättviktiga lösningar för strukturella och krocksäkerhetsrelaterade applikationer. Exempel: Strenx® och Docol®.
* Prestandastål för andra applikationer: Övriga avancerade stål. Exempel: GreenCoat®, SSAB Weathering®, AM Powder och SSAB Cor-ten®.

Värdeskapande lösningar
* Lösningar: Färdiga komponenter eller produkter, exempelvis pålar, slitdelar och plåtkomponenter.
* Bearbetning: Stålbearbetning med mervärde för kunden, såsom rör, kundanpassad bearbetning, fasning och borrning.

Koldioxidreducerade stål
* SSAB Fossil-free™: Ett konceptbevis framställt med vätgasreducerad järnsvamp baserad på HYBRIT®-teknik.
* SSAB Zero™: Tillverkat av återvunnet stål och fossilfri energi.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202518 OM SSABRAPPORTERÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSABs omställning är en del I mitten av bilden syns byggnaden för den nya ljusbågsugnen i Oxelösund. av affärsstrategin
SSAB investerar i modern, kostnadseffektiv och nästan utsläppsfri produktionsteknik. Genom dessa investeringar breddar SSAB sitt utbud av premiumprodukter, förbättrar kostnadspositionen och möjliggör ökad försäljning av koldioxidreducerat stål. Omställningen kommer att stärka SSABs konkurrenskraft genom att öka kapaciteten för avancerade stål, sänka rörliga kostnader samt inte minst genom att undvika kostnader för CO2- utsläpp. SSAB har redan idag stålproduktion i elektriska ljusbågsugnar i USA, vilket ger värdefull erfarenhet till omställningen i Norden. SSAB ZeroTM har producerats i anläggningen i Montpelier sedan 2023.

Oxelösund först ut
Först ut att ställas om är SSABs anläggning i Oxelösund. Här håller en ny ljusbågsugn på att byggas, som ska ersätta de två masugnarna. Valsverket och de olika processerna för vidareförädling, inklusive fyra härdningslinjer, är mycket konkurrenskraftiga och dessa kommer inte att påverkas. Projektet fortskrider och produktionsstarten av den nya ljusbågsugnen planeras till inledningen av 2027. SSAB Oxelösund kommer fortsätta tillverka höghållfasta specialstål men med bättre flexibilitet vad gäller produktion och råvaror. Dessutom kan SSAB erbjuda ytterligare kundvärde i form av ett unikt lågt koldioxidavtryck.

Nytt stålverk i Luleå
Vid anläggningen i Luleå bygger SSAB ett nytt modernt elektrostålverk (en så kallad mini-mill) med två ljusbågsugnar, ett varmvalsverk och en Den nya ljusbågsugnen tar form kallvalsanläggning med kapacitet inom galvanisering och höghållfasta stål. Det nya stålverket medför högre effektivitet, lägre andel I Oxelösund tar den nya anläggningen form. Under hösten började exempelvis de första kranarna att monteras inne i produktions- hallen. Lastkranen är, med en huvudbalk om 34 meter i längd, 7 meter i bredd och 4 meter i höjd, en av Sveriges största kranar, och installationen krävde mycket hög precision. För att genomföra monteringen användes Nordeuropas största bandgående kran, som transporterades till platsen i närmare 40 lastbilstransporter. Någon månad senare anlände även det första ugnsskalet. Den övre delen av ugnsskalet lyftes in i den nya produktionshallen, vilket markerar en betydande milstolpe i uppbyggnaden av den nya anläggningen. fasta kostnader och drastiskt minskade CO2- utsläpp. Exempelvis transporteras för närvarande alla stålämnen via tåg till SSABs anläggning i Borlänge för valsning och förädling, medan det nya stålverket med integrerad valsning möjliggör vidareförädling av stålet direkt på plats i Luleå. Genom investeringen utökar SSAB kapaciteten för avancerade höghållfasta stål och förbättrar produktmixen. Under året fastställdes tillståndet för det nya stålverket av mark- och miljööverdomstolen. Det nya stålverket beräknas tas i drift i slutet av 2029. Från Luleå kommer en del av den producerade volymen att levereras direkt till kunder, och en del Installation av lastkranen inne i den nya produktionshallen. transporteras till Borlänge och de avancerade anläggningarna för kallvalsning och anlöpning som finns idag.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202519 OM SSABRAPPORTERÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Konvertering av stålverket i Brahestad
Produktionssystemet i Finland är viktigt för SSAB, eftersom det omfattar grovplåtsproduktion i Brahestad och metall- och färgbeläggning vid anläggningen i Tavastehus. Det sista steget i den nordiska omställningen blir konverteringen av stålverket i Brahestad i Finland, där masugnar och koksverk ersätts med ljusbågsugnar, i linje med tillvägagångssättet i Oxelösund.

Strategi för råvaror
SSAB har flera alternativ för att säkra återvunnet skrot till den nya produktionen i ljusbågsugn. För det första kommer SSAB att ha en betydande mängd eget skrot som genereras vid de egna verken och bearbetningscentren. Utöver detta kommer SSAB att köpa skrot direkt från kunder, såsom genom avtalet med Volvo Cars, samt genom partnerskap med skrothandlare som Stena Recycling. Europa har idag ett överskott av skrot och en omfattande export, vilket innebär att tillgången på skrot på spotmarknaden är god. Skrotmaterialet kommer att kompletteras med andra järnbärare. LKAB planerar att industrialisera HYBRIT- teknologin med den första så kallade demonstrationsanläggningen, som ska leverera kommersiella volymer av fossilfri järnsvamp. Det finns även ytterligare alternativ till den fossilfria järnsvampen, exempelvis sådanbaserad på naturgas. Ett ytterligare alternativ är SSABs möjlighet att producera eget tackjärn vid anläggningen i Brahestad.

Nytt, modern ERP-system
I samband med omställningen kommer SSAB att Patrik Ahlin, projektledare för kompetensskiftet vid SSABs anläggning i Luleå. påbörja moderniseringen av koncernens ERP- system (Enterprise Resource Planning). Detta ger effektivare processer och verktyg för att optimera order- och lagerhantering, materialflöden samt kostnads- och kvalitetskontroll. Implementeringen inleds i det nya integrerade elektrostålverket i Luleå, varefter moderniseringen ska fortsätta stegvis vid övriga produktionsanläggningar.

Kompetensutveckling för omställningKostnaden beräknas till cirka 225 miljoner euro under perioden 2025–2029. SSAB Academy är SSABs koncernövergripande utbildningsramverk för att kompetensutveckla och -växla medarbetare för omställningen och medfinansieras av EU:s Fonden för en rättvis omställning. Ramverket börjar att utvecklas för anläggningen i Luleå och under året har 880 medarbetare deltagit i utbildningsaktiviteter genom SSAB Academy. Ett exempel är utbildning i varmvalsning för personal i Luleå. I och med att den nya anläggningen ska innehålla både varm- och kallvalsning behövs utbildningsinsatser i dessa processer. Utbildningen inom varmvalsning påbörjades under 2025 som en pilot och bygger på den djupa kompetens inom varmvalsning som finns på SSABs anläggning i Borlänge och vänder sig till bland annat tekniker, processingenjörer och operatörer. ”Att tillvarata den interna kompetensen är otroligt viktigt och en av SSABs styrkor”, säger Patrik Ahlin, projektledare för kompetensskiftet i Luleå.

Illustration över det nya, moderna stålverket i Luleå, som kommer att ha en produktionskapacitet på 2,5 miljoner ton stål per år.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

20 OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSE- SEGMENT

SSABs övergripande mål

SSABs strategi syftar till att skapa en långsiktig värdeutveckling för aktieägare och andra intressenter, vilket återspeglas i de finansiella och hållbarhetsrelaterade målen.

Finansiella mål

Lönsamhet

Mål	Utfall
Branschledande lönsamhet: Högst EBITDA-marginal jämfört med jämförbara konkurrenter.1)	SSABs justerade EBITDA-marginal uppgick till 11,3 % (9 mån) vilket var tredje högsta i jämförelsegruppen. Målet uppnåddes därmed inte.

Justerat EBITDA-marginal, % och SSABs position i jämförelsegruppen.²⁾

Position i jämförelsegruppen	EBITDA-marginal, %

¹⁾ ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, ThyssenKrupp och Voestalpine.
²⁾ Positionen 2025 baseras på de nio första månaderna.

Kapitalstruktur

Mål	Utfall
Nettoskuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) ska vara mellan -20 % och 20 %.	SSAB hade vid årets slut en nettokassa om 11,6 (17,8) miljarder kronor, vilket motsvarar en nettoskuldsättningsgrad på -17 (-25) % vilket är inom målintervallet. Minskningen av nettokassan var främst hänförligt till de pågående investeringsprojekten.

Nettoskuldsättningsgrad, %

Utdelning³⁾

Mål	Utfall
Utdelningen ska utgöra 40 % av vinsten efter skatt.	Styrelsen föreslår en utdelning om 2,00 (2,60) kronor per aktie för verksamhetsåret 2025, vilket motsvarar 40 % av årets resultat.

Utdelning³⁾ 2 4 2 2 3

³⁾ 2025 avser styrelsens förslag.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

21 OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSE- SEGMENT

Hållbarhetsmål

CO2-utsläpp

Mål	Utfall
Minskning av CO2-utsläpp med 47,9 % till 2033 jämfört med 2018. Det motsvarar en minskning av 10,1 miljoner ton CO2. Målet omfattar Scope 1, Scope 2 och vissa kategorier av Scope 3.	Under 2025 minskade CO2-utsläppen med 4,8 % (motsvarande 1 miljoner ton) jämfört med 2018 års nivå. Detta är i linje med den årliga reduktionsbana som definierats fram till 2033.

Utveckling av CO2-utsläpp -4,8 % sedan 2018

Säkerhet

Mål	Utfall
Olycksfallsfrekvens (LTIF) under 1,0 och total registrerbar skadefrekvens (TRIF) under 5,5 för 2025.	Olycksfallsfrekvensen uppgick till 0,56 (0,75) vilket var under målnivån. Total registrerbar skadefrekvens uppgick till 5,6 (6,7) och var därmed något högre än målet. SSAB har under året fortsatt fokusera på säkerhetsarbetet genom utbildningar och aktiviteter för att stärka säkerhetskulturen.

Olycksfallsfrekvens

Leveranser av koldioxidreducerat stål

Mål	Utfall
Leveranser av 100 000 ton av SSAB ZeroTM 2025.	Under året levererades cirka 90 000 ton av SSAB ZeroTM, strax under målet om 100 000 ton. Leveranserna skedde främst till kunder inom fordonsindustrin samt bygg- och anläggningsmaskiner.

90 000 ton

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

22 OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSE- SEGMENT

FoU och partnerskap

Driva innovation genom Swedish Steel Prize

SSABs expertis inom höghållfasta stål bygger på ett kontinuerligt och fokuserat arbete inom forskning och utveckling. Forskning och utveckling inom SSAB är strategiskt inriktad på att stärka lönsamheten och utveckla erbjudandet av premiumprodukter. SSAB strävar efter att vara förstahandsvalet för kunder globalt och att sätta branschstandarder inom utvalda marknadssegment. Strategiska partnerskap med nyckelkunder och segment möjliggör marknadsdriven produktutveckling som skapar mervärde för slutanvändarna. Detta gäller särskilt inom SSABs höghållfasta stål, där tekniskt kundstöd kompletterar forsknings- och utvecklingsarbetet.

FoU-aktiviteterna täcker hela utvecklingskedjan – från produktionsprocesser och produktinnovation till tillämpning i kundernas verksamhet. SSAB samarbetar direkt med maskintillverkare (OEM), underleverantörer och slutanvändare genom sin dedikerade säljorganisation. På så sätt stöder SSAB kunderna i att utveckla avancerade och konkurrenskraftiga produkter samtidigt som ökad produktivitet och kostnadseffektivitet möjliggörs under användningsfasen.

SSABs FoU-organisation spelar en central roll och består av ett stort antal specialister med doktorsexamen samt långsiktiga samarbeten med ledande akademiska partners, universitet och forskningsinstitut. FoU-enheterna finns vid anläggningarna i Oxelösund, Borlänge, Brahestad, Tavastehus och Montpelier. FoU kompetens och resurser är aktiva i genomförandet av omställningen i Norden, särskilt vid anläggningen i Luleå. För att behålla sin ledande position i branschen fortsätter SSAB att investera i forskning och utveckling, tillhandahålla tekniskt kundstöd och driva gemensamma innovationsinitiativ för att maximera värdet av sitt marknadserbjudande.

”Strategiska partnerskap med nyckelkunder och segment möjliggör marknadsdriven produktutveckling som skapar mervärde för slutanvändarna.”

Swedish Steel Prize

Volkswagen Group tilldelades Swedish Steel Prize 2025. Swedish Steel Prize är ett internationellt pris som belönar metoder och produkter som har stor påverkan på framtidens stållösningar. Priset instiftades av SSAB 1999 och lockar deltagare från hela världen. Syftet är att uppmärksamma dem som fullt ut utnyttjar stålets egenskaper för att förbättra inte bara sin egen verksamhet eller bransch, utan också samhället i stort. Swedish Steel Prize delas ut vartannat år.

År 2025 tilldelades Volkswagen Group, Tyskland, priset för SIBORA® en banbrytande tillverkningsmetod som öppnar upp för nya möjligheter att optimera säkerhetskomponenter för förbättrad krockprestanda. ”Med sitt helhetsgrepp har Volkswagen Group och deras partners utvecklat en presshärdningsprocess som gör det möjligt att få fram olika höghållfasta och högduktila egenskaper ur en och samma ståltyp. Deras patenterade metod ger unika fördelar vid optimering av framtida karosstrukturer, både när det gäller vikt och prestanda – och med ett orubbligt fokus på säkerhet”, säger Eva Petursson, ordförande för juryn i Swedish Steel Prize och chef för SSABs forskning och innovation.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

23 OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSE- SEGMENT

Rörelsesegment

SSAB består av fem rörelsesegment: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt Tibnor och Ruukki Construction.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

24 OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSE- SEGMENT

SSAB Special Steels

SSAB Special Steels är en global stålleverantör och servicepartner för seghärdade och avancerade höghållfasta stål. SSAB Special Steels har två huvudsakliga produktionsanläggningar, i Oxelösund, Sverige, och Mobile, USA. En del av produkterna tillverkas vid SSAB Europes anläggningar.

SSAB Special Steels är en global ledare inom produktion av seghärdade stål (Q&T) med en global marknadsandel av slitstål på över 30 %. Några av de främsta konkurrenterna är ArcelorMittal, Dillinger, Voestalpine, Nucor, Nippon Steel, JFE och NLMK Clabeq.

SSAB Special Steels har en bred portfölj av avancerade höghållfasta stål som används i flera olika kundsegment och applikationer, med varumärken som Hardox® slitplåt (hög slitstyrka), Strenx® performance steel (starka och lätta applikationer), Armox® (skyddsstål) och Toolox® (teknik- och verktygsstål). Dessa produkter är unika på marknaden eftersom de kan användas för att tillverka starkare och lättare applikationer jämfört med konventionellt stål. Det medför betydande kundvärde och möjliggör stabila priser över konjunkturcykeln.

SSAB Special Steels har ett unikt försäljnings- och supportnätverk som kan serva kunder i hela världen, även mindre bolag i attraktiva kundsegment. Detta gör SSAB Special Steels mindre beroende av ett fåtal större kunder, vilket ger en stabilare försäljning över konjunkturcykeln. Dotterbolaget Abraservice Group och Hardox® Wearparts nätverk är fristående aktörer som erbjuder slitdelar och reparationstjänster som stärker SSAB Special Steels position på marknaden genom att leverera vidareförädlade produkter som baseras på framförallt Hardox®.

Råstålsproduktionen var 2 % lägre och plåtproduktionen var 3 % lägre jämfört med 2024. De externa plåtleveranserna för 2025 var 1 % högre jämfört med 2024.

Intäkterna var 8 % lägre jämfört med 2024 och uppgick till 26 352 (28 788) Mkr. Valutaeffekter påverkade negativt med 7 procentenheter. Högre leveranser bidrog positivt med 1 procentenhet. Priserna var stabila.

Rörelseresultatet för 2025 uppgick till 4 958 (5 297) Mkr, vilket var 339 Mkr lägre jämfört med 2024.

Det operativa kassaflödet för 2025 uppgick till 4 724 (6 214) Mkr. Minskningen var hänförlig till en ökning i rörelsekapital samt det lägre resultatet.

Investeringarna under 2025 uppgick till 3 536 (2 846) Mkr varav 2 510 (1 933) Mkr avsåg strategiska investeringar, i huvudsak konverteringen av Oxelösund.

”SSAB Special Steels affärsmodell är byggd för motståndskraft och våra unika produkter skapar ett betydande mervärde för våra kunder.” Per Elfgren, Divisionschef SSAB Special SteelsMarknaden för avancerade höghållfasta stål växer strukturellt, till exempel drivet av ökat fokus på skyddsstål. Samtidigt som den strukturella tillväxten fortsätter SSAB Special Steels att växa på marknaden genom att uppgradera produktportföljen och tillsammans med kunderna utveckla applikationer. Detta möjliggör uppgradering från standardstål till höghållfasta stål. Under 2025 påverkades flera av marknaderna negativt av turbulensen kring tullar och handelshinder.

Strategi:
* Accelerera ledarskapet inom avancerade höghållfasta stål
* Investeringar i Q&T-kapacitet och konverteringen i Oxelösund ökar kapacitet och flexibilitet, samt produktion av koldioxidreducerat stål
* Unik försäljningsmodell som adresserar den globala marknaden, inklusive små och medelstora kunder
* Utveckling av flera säljkanaler till marknaden, inklusive nedströmsaktiviteter

SSAB Special Steels nyckeltal

	2025	2024
Intäkter (Mkr)	26 352	28 788
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	6 193	6 765
EBITDA-marginal (%)	24	24
Rörelseresultat (Mkr)	4 958	5 297
Rörelsemarginal (%)	19	18
Operativt kassaflöde (Mkr)	4 724	6 214
Råstålsproduktion (kton)	2 086	2 130
Plåtproduktion (kton)	1 559	1 603
Plåtleveranser (kton)	1 237	1 227
Antal anställda vid periodens slut	4 065	4 043

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 25

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Godwin Group sätter en ny standard med Hardox® 500 Tuf

Godwin Group har uppgraderat hela sitt sortiment av tippflak till Hardox® 500 Tuf. Denna nästa generations slitplåt ger upp till 40 % längre livslängd och gör konstruktioner upp till 540 kilo lättare, vilket gör det möjligt för operatörer att transportera mer och öka lönsamheten.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 26

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB Europe

SSAB Europe är en ledande nordisk producent av premiumprodukter som högkvalitativa tunnplåts-, grovplåts- och rörprodukter. SSAB Europe ansvarar för produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör i Europa, samt den globala affären för höghållfasta stål till kunder inom fordonssegmentet. SSAB Europes produktion för tunnplåt och grovplåt ligger i Sverige och Finland, vid fyra anläggningar; Luleå och Borlänge samt Brahestad och Tavastehus. Rörtillverkning bedrivs främst i Tavastehus. SSAB Europes främsta konkurrenter är ArcelorMittal, Dillinger, Salzgitter, ThyssenKrupp, Tata Steel Europe och Voestalpine.

SSAB Europe fokuserar på att öka premiumerbjudandet, som till exempel inom avancerade stål och koldioxidreducerat stål. En högre andel premiumerbjudande ger bättre och stabilare lönsamhet över konjunkturcykeln. Det nya moderna stålverket i Luleå, som beräknas vara i drift i slutet av 2029, kommer att öka kapaciteten och möjligheterna för bland annat tredje generationens avancerade höghållfasta stål för fordonsindustrin samt nya avancerade metallbeläggningar. SSAB kan också bredda erbjudandet med nya dimensioner, vilket möjliggör nya användningsområden.

SSAB Europe har redan idag en stark position inom flera fordonstillämpningar inom säkerhet med avancerade ultrahöghållfasta stål. Efterfrågan på den här typen av stål växer snabbare än standardstål och drivs av biltillverkarnas behov av lägre vikt, särskilt för elbilar, och ökad säkerhetsprestanda. Produkterna säljs framförallt under varumärket Docol®. Ytterligare exempel på avancerade stålprodukter är färgbelagda produkter för byggindustrin, stål för effektiv laserskärning samt korrosionsbeständiga stål, med varumärken som GreenCoat®, SSAB Laser® och SSAB Weathering®.

Efterfrågan var svag under 2025, bland annat inom kundsegmentet Construction. Tack vare en stark marknadsandel i Norden.

Strategi:
* Ompositionering mot ett premiumerbjudande med högre och stabilare intjäning
* Framgångsrik expansion inom fordonssegmentet och nya applikationer
* Utöka erbjudandet inom koldioxidreducerat stål genom partnerskap med kunder
* Tillväxt inom värdeadderande lösningar och bearbetning
* Stark marknadsandel i Norden. Nå en fragmenterad kundbas via Tibnor och Ruukki Construction

Råstålsproduktionen under 2025 ökade marginellt med 1 % och plåtproduktionen ökade med 5 % jämfört med 2024. Under 2025 var de externa leveranserna av plåt 3 % högre jämfört med 2024. Intäkterna minskade med 6 % jämfört med 2024 och uppgick till 39 433 (41 791) Mkr. Lägre priser påverkade med 5 procentenheter och valutaeffekter svarade för en negativ effekt på 3 procentenheter. Högre leveranser hade en positiv effekt om 3 procentenheter. Rörelseresultatet för 2025 minskade till 78 (714) Mkr. Minskningen med 636 Mkr jämfört med 2024 var främst relaterad till lägre priser. Det operativa kassaflödet för 2025 uppgick till 1 957 (2 058) Mkr. Minskningen var främst hänförlig till det lägre resultatet. Investeringarna under 2025 uppgick till 5 995 (1 800) Mkr varav 4 661 (403) Mkr avsåg strategiska investeringar främst relaterat till det nya stålverket i Luleå.

”För oss handlar det aldrig bara om stål. Det handlar om att skapa värde och en hållbar framtid tillsammans. Vårt kundfokus i kombination med våra produkter i världsklass är det som gör oss unika.”
Tony Harris, Divisionschef SSAB Europe

SSAB Europe nyckeltal

	2025	2024
Intäkter (Mkr)	39 433	41 791
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	2 155	2 696
EBITDA-marginal (%)	5	6
Rörelseresultat (Mkr)	78	714
Rörelsemarginal (%)	0	2
Operativt kassaflöde (Mkr)	1 957	2 058
Råstålsproduktion (kton)	4 213	4 165
Plåtproduktion (kton)	4 272	4 057
Plåtleveranser (kton)	3 292	3 194
Antal anställda vid periodens slut	6 888	6 854

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 27

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Volvo Cars kommer att använda SSAB ZeroTM i serieproduktion

Med framåtblickande partners som Volvo Cars fortsätter SSAB Europe att leda omställningen av stålindustrin – och levererar stål utan att kompromissa med den höga kvaliteten. SSAB och Volvo Cars tecknade under året ett banbrytande avtal om leverans av stålet SSAB Zero™. Genom detta avtal blir Volvo Cars den första biltillverkaren som åtar sig att använda koldioxidreducerat stål i serieproduktion.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 28

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB Americas

SSAB Americas är den ledande producenten av grovplåt i Nordamerika och har en stark position genom hög kostnadseffektivitet och kvalitet. SSAB Americas ansvarar för försäljningen av grovplåt i Nordamerika samt ansvarar för den skrotbaserade stål- och plåtproduktionen i Montpelier, USA. SSAB Americas fokuserar på en hög nivå av kundservice och kvalitet samt att behålla de lägsta produktionskostnaderna. Under de senaste fem åren har SSAB Americas uppnått den högsta branschpoängen från kunder avseende kvalitet, service och övergripande kundnöjdhet.1

SSAB Americas anläggning, baserad på ljusbågsugn (EAF) är högproduktiv och kostnadseffektiv och har ett etablerat program för kontinuerliga förbättringar. Under senare tid har avancerad digitalisering ytterligare höjt produktiviteten i EAF-processerna, vilket bland annat har resulterat i lägre kostnader för el. Sedan starten av produktionen av SSAB Zero™ 2023 bidrar SSAB Americas till SSABs erbjudande inom koldioxidreducerat stål.

Strategin innebär också att öka tillväxten av premiumprodukter för energi-, och infrastruktursegmenten samt tunga transporter, vilket bland annat innefattar järnvägsvagnar och skeppsbyggande. De främsta konkurrenterna är amerikanska stålproducenter som Nucor, Cleveland-Cliffs, Orion, Algoma Steel samt importerade produkter.

Priserna på den nordamerikanska grovplåtsmarknaden försvagades under 2025. Kunderna inom ståldistributörer var avvaktande medan aktiviteten inom kundsegmentet Energy var god. Råstålsproduktionen ökade med 17 % och plåtproduktionen ökade med 14 % jämfört med 2024. De externa leveranserna av plåt ökade med 7 % jämfört med 2024.

Strategi:
* Ta en starkare ledarroll inom växande kundsegment, exempelvis skeppsbyggnad, kraftledningsmaster och tung utrustning
* Etablera SSAB inom nya premiumsegment och öka andelen premiumprodukter till 20 %
* Bibehålla en ledande position avseende kostnad, kvalitet och kundupplevelse på SSABs nordamerikanska hemmamarknad

Intäkterna minskade med 7 % jämfört med 2024 och uppgick till 21 173 (22 708) Mkr. Lägre priser påverkade negativt med 6 procentenheter och negativa valutaeffekter med 7 procentenheter. Högre leveranser hade en positivt effekt om 7 procentenheter. Rörelseresultatet uppgick till 2 167 (2 883) Mkr, en minskning med 716 Mkr jämfört med 2024. Det lägre resultatet var i huvudsak relaterat till lägre priser. Det operativa kassaflödet för 2025 uppgick till 2 011 (3 284) Mkr. Kassaflödet påverkades negativt av det lägre resultatet samt en ökning i rörelsekapital. Investeringarna under 2025 uppgick till 242 (260) Mkr varav 8 (13) Mkr avsåg strategiska investeringar.

”SSAB Americas levererar marknadsledande kvalitet och en överlägsen kundupplevelse samtidigt som vi behåller den lägsta produktionskostnaden i Nordamerika.”
Tom Cox, Divisionschef SSAB Americas (sedan 1 februari 2026)

SSAB Americas nyckeltal

	2025	2024
Intäkter (Mkr)	21 173	22 708
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	2 431	3 150
EBITDA-marginal (%)	11	14
Rörelseresultat (Mkr)	2 167	2 883
Rörelsemarginal (%)	10	13
Operativt kassaflöde (Mkr)	2 011	3 284
Råstålsproduktion (kton)	1 237	1 054
Plåtproduktion (kton)	1 139	998
Plåtleveranser (kton)	1 835	1 713
Antal anställda vid periodens slut	728	713

1) Jacobson Plate Survey, 5 års genomsnitt.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 29

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB ZeroTM uppfyller IEA:s riktlinjer för nära nollutsläpp

Stålet SSAB ZeroTM, tillverkat med HYBRIT®- tekniken, är världens första nära nollutsläppsstål som uppfyller International Energy Agency (IEA:s) standard enligt First Movers Coalition.Tillkännagivandet gjordes vid GE Vernovas årliga konferens för vindkraftleverantörer. Produkten kommer att finnas tillgänglig för användning i GE Vernovas vindkraftstorn. Bilden visar SSAB ZeroTM som formas till sektioner för vindkraftstornen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

30 OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
INTRODUKTION
MARKNAD OCH STRATEGI
RÖRELSEGESMENT

Tibnor

”Tibnor är marknads- ledande inom nordisk stål- distribution och har en stark portfölj av värde- skapande tjänster.”
Fredrik Haglund, President Tibnor

Tibnor är den ledande stålleverantören i Norden och Baltikum och erbjuder kunderna det bredaste sortimentet av stål- och metallprodukter samt tjänster. Tibnor är en fullsortimentsdistributör av stål och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor levererar material, producerat både av SSAB och andra leverantörer, och spelar en viktig roll när det gäller att säkra SSABs ledarskap på den nordiska hemmamarknaden.

Tibnor strävar efter att betjäna kunderna med marknadens mest kompetenta experter och specialister. Fokus ligger på ökad tillväxt inom premium- stålprodukter och bearbetning, genom ökad onlineförsäljning och en stark lokal närvaro. Tibnor har ett nära samarbete med många leverantörer och partners för att skapa bättre lösningar för kunderna i Norden och Baltikum. Tibnors främsta konkurrenter är BE Group, Stena Stål, Norsk Stål, Lemvigh Muller och Feon samt ett antal lokala företag och nischaktörer.

Nyckeltal	2025	2024
Intäkter (Mkr)	10 656	12 065
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	252	293
EBITDA-marginal (%)	2	2
Rörelseresultat (Mkr)	37	81
Rörelsemarginal (%)	0	1
Operativt kassaflöde (Mkr)	436	360
Plåtleveranser (kton)	725	794
Antal anställda vid periodens slut	1 042	1 046

Marknaden under 2025 var relativt svag. Intäkterna för 2025 minskade med 12 % jämfört med 2024 och uppgick till 10 656 (12 065) Mkr. Minskningen var hänförlig lägre priser och lägre leveranser. Rörelseresultatet för 2025 uppgick till 37 (81) Mkr, en nedgång med 44 Mkr jämfört med 2024. Lägre leveranser och lägre priser påverkade negativt, vilket delvis kompenserades med kostnadsbesparingar.

Tibnor och Rodoverken levererar hållbar fjärrvärme

Under 2025 gav Västervik Miljö & Energi, Sverige, Rodoverken i uppdrag att bygga en 70 meter hög ackumulatortank klädd med aluminium och COR-TEN®-stål, vilket säkrar fjärrvärme och minskar oljeanvändningen under vintertoppar. Tibnor levererade stål och expertis, och bidrog till byggandet av tanken och montering av paneler, där prefabricering minskade utsläppen och påskyndade monteringen. Projektet visar Tibnors tillförlitlighet, tekniska kompetens och engagemang för hållbarhet.

Det operativa kassaflödet för 2025 uppgick till 436 (360) Mkr. Ökningen var hänförlig till frigörande av rörelsekapital. Investeringarna under 2025 uppgick till 102 (133) Mkr varav 1 (52) Mkr avsåg strategiska investeringar.

Strategi:
* Strategiskt fokus på värdehöjande tillväxt, exempelvis inom premiumprodukter, som koldioxidreducerat stål, komponenttillverkning och bearbetning
* Fortsatt satsning på små och medelstora företag genom lokal närvaro
* Bibehålla en lågkostnadsposition och kapitaleffektivitet samt fortsätta programmet för prissättningsförbättringar

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

31 OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
INTRODUKTION
MARKNAD OCH STRATEGI
RÖRELSEGESMENT

Ruukki Construction

”Ruukki Construction är Nordens ledande aktör inom stål- baserade premium- produkter för väggar och tak.”
Sami Eronen, President Ruukki Construction

Ruukki Construction tillverkar stålbaserade produkter för väggar och tak, både för kommersiella byggnader och privata hem, med fokus på norra och östra Europa. Ruukki Construction erbjuder kompletta stålbaserade vägg- och takkonstruktioner till kunder i Norden, Baltikum och Centraleuropa. Erbjudandet omfattar produkter, design och teknisk support för taklösningar och klimatskal, med SSAB som huvudleverantör av stål. Ruukki Construction har 14 specialiserade produktionsanläggningar och en stark närvaro i 10 europeiska länder. De främsta varumärkena är Ruukki och Plannja. De största konkurrenterna är andra leverantörer av stålbaserade byggprodukter, såsom Kingspan, Lindab och Areco.

Under året publicerade Ruukki Construction en klimatfärdplan med målet att nå netto- nollutsläpp till 2045. Till 2035 siktar Ruukki Construction på att minska utsläppen från den egna verksamheten med 85 % och utsläppen i värdekedjan med 40 % jämfört med 2019.

Nyckeltal	2025	2024
Intäkter (Mkr)	5 423	5 508
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	283	279
EBITDA-marginal (%)	5	5
Rörelseresultat (Mkr)	52	50
Rörelsemarginal (%)	1	1
Operativt kassaflöde (Mkr)	13	108
Antal anställda vid periodens slut	1 323	1 349

Efterfrågan var fortsatt svag under 2025, framförallt inom nya projekt i Norden. Intäkterna för 2025 minskade med 2 % jämfört med 2024 och uppgick till 5 423 (5 508) Mkr. Rörelseresultatet för 2025 uppgick till 52 (50) Mkr, en ökning med 2 Mkr jämfört med 2024. Åtgärder för att sänka kostnaderna hade en viss positiv effekt. Det operativa kassaflödet för 2025 uppgick till 13 (108) Mkr. Kassaflödet påverkades främst av en ökning av rörelsekapital. Investeringarna under 2025 uppgick till 131 (307) Mkr varav 35 (201) Mkr avsåg strategiska investeringar.

Ruukkis lösningar för AWS-data center

Ruukki levererade vägg- och takkonstruktioner till tre nya datacenter för Amazon Web Services i Eskilstuna, Katrineholm och Västerås, Sverige. För en av platserna omfattade leveransen Ruukki® Life LowCarbon-sandwichpaneler tillverkade av fossilfritt stål.

Strategi:
* Leverera värde till SSABs stålaffär, i form av volymer samt genom att stödja försäljningen av premiumprodukter
* Självständigt värdeskapande genom tillväxt och lönsamhet

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

32 OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Rapporter

Den här delen av SSABs Årsredovisning innehåller Bolagsstyrningsrapporten, Ersättningsrapporten, Förvaltningsberättelsen, Hållbarhetsrapporten samt Finansiella rapporter.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

33 OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Kommentar från styrelseordföranden

SSAB utvecklades väl under ett år som präglades av svag marknad och turbulens kring tullar och handelshinder. I styrelsen har vi under året särskilt bevakat de stora investeringsprojekten som pågår och den turbulenta omvärldsutvecklingen. Marknaden i Europa utvecklades svagt med fortsatt höga importvolymer samtidigt som marknaden för grovplåt i Nordamerika mattades av. SSABs ledande position inom specialprodukter och geografiska diversifiering har bidragit till god stabilitet trots en utmanande marknad, då många konkurrenter haft det besvärligt. I det svaga marknadsläget har SSAB den finansiella styrkan att stå fast vid de omfattande investeringarna i Oxelösund och Luleå.

Utmaningar och möjligheter

Den europeiska stålindustrin står inför omfattande omställningar, och styrelsen har lagt betydande tid på frågor kopplade till framtidens stålproduktion och SSABs långsiktiga strategi. Vägen framåt bygger på att förstärka SSABs konkurrenskraft. Med investeringarna i det nya stålverket i Luleå tas ett avgörande steg för att ompositionera SSAB Europe till en premiumtillverkare med förbättrad kostnadsposition, vilket är centralt för att stärka koncernens lönsamhet – särskilt i svagare marknadsförhållanden. Investeringarna innebär samtidigt att de stora koldioxidutsläpp som länge präglat branschen kan minskas kraftigt. Genomförandet är beroende av infrastruktur i form av vägar, järnvägar och elförsörjning. Den årliga strategi- och risköversynen identifierade inga nya risker, men osäkerheten i tillståndsprocesserna – särskilt kring nya kraftledningar – är fortsatt besvärande. Styrelsen hade femton möten under året och besökte bland annat USA för att fördjupa kunskapen om verksamheten och konsekvenserna av den politiska utvecklingen.

Utskottens arbete

Styrelsen har två utskott, revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Revisionsutskottet hade åtta möten och arbetet inkluderade uppföljning av de stora investeringsprojekten i Oxelösund och Luleå. Arbetet med finansieringen av investeringen i Luleå, som slutfördes under året och omfattar närmare 30 miljarder kronor, gjordes i nära samarbete med utskottet. Utskottet har också följt implementeringen av EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) samt moderniseringen av koncernens affärssystem som syftar till att optimera order- och lagerhantering, materialflöden samt kostnads- och kvalitetskontroll. Ersättningsutskottet, som hade fyra möten under året, arbetade främst med organisations- och personalfrågor i den högsta ledningen, samt med de kort- och långsiktiga incitamentsprogrammen.

”I ett svagt marknadsläge och en turbulent omvärld håller SSAB fast vid investeringar för ökat kundvärde och kraftigt förbättrad klimatprestanda.”

Jag vill, å styrelsens vägnar, rikta ett stort tack till SSABs ledning och medarbetare för ett väl genomfört år. Er kompetens och ert engagemang är avgörande för genomförandet av strategin och för att skapa långsiktigt värde för alla bolagets intressenter.

Lennart Evrell
Styrelsens ordförande

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

34 OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Bolags-

SSAB är noterat på Nasdaq Stockholm och lyder under dess regelverk samt tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden). SSAB är även noterat på Nasdaq Helsinki. Denna bolagsstyrnings- rapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och bolagskoden som en separat rapport som är skild från förvaltningsberättelsen.# BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Viktiga externa och interna regelverk och policyer som påverkar bolagsstyrningen:

Väsentliga interna regelverk och policyer
* Bolagsordning
* Styrelsens arbetsordning inkl. vd-instruktion och instruktioner till styrelseutskotten
* Uppförandekod

Väsentliga externa regelverk
* Svensk aktiebolagslag
* Svensk bokföringslag
* Svensk årsredovisningslag
* Regelverk för Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki
* Svensk kod för bolagsstyrning

Organisation per 31 december 2025

SSABs organisation utmärks av ett decentraliserat arbetssätt där en stor del av ansvar och befogenheter delegerats till respektive division och dotterbolag. SSAB har tre divisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt två större helägda dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction. De två sistnämnda styrs som självständiga dotterbolag.

Avvikelser från bolagskoden

Det finns inga avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning att rapportera om för 2025.

Aktieägare

Ägare den 31 december 2025

Ägare	% av rösterna	% av kapitalet
LKAB	16,5	10,9
Finska staten	8,3	6,5
Folksam	5,8	2,1
Vanguard	3,7	3,6
BlackRock	1,7	2,2
Allianz Global Investors	1,5	0,5
State of Wisconsin Investment Board	1,3	0,5
Norges Bank Investment Management	1,1	0,7
Goldman Sachs Asset Management	0,9	0,5
Dimensional Fund Advisors	0,8	0,9
Övriga aktieägare	58,6	71,6
Summa	100,0	100,0
Varav utlandsregistrerade aktieägare1)	40,8	34,6

1) Inkluderar aktieägare utanför Sverige och Finland.

Källa: Modular Finance

Aktiekapitalet i SSAB består av A- och B-aktier, där A-aktien ger en röst medan B-aktien ger en tiondels röst. Båda aktieslagen ger samma rätt till andel av bolagets tillgångar och resultat. Per den 31 december 2025 uppgick antalet aktieägare till 266 914. Ovanstående tabell presenterar de tio röstmässigt största ägarna vilka sammanlagt ägde 41,4 % av rösterna och 28,4 % av aktiekapitalet. Ägare utanför Sverige och Finland kontrollerade 40,8 % av rösterna och 34,6 % av kapitalet.

Bolagsstämma

Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman, där aktieägarnas inflytande i bolaget utövas. På årsstämman (ordinarie bolagsstämma) beslutar aktieägarna bland annat om följande:
* Fastställelse av årsredovisning och koncernredovisning
* Disposition av bolagets resultat
* Ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören
* Val av och ersättning till styrelsen, dess ordförande och revisorer
* Hur valberedningen ska utses (i förekommande fall)
* Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare (i förekommande fall)
* Beslut om godkännande av ersättningsrapport

I enlighet med SSABs bolagsordning sker kallelse till bolagsstämma genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och genom att kallelsen finns tillgänglig på SSABs webbplats. Att kallelse har skett ska samtidigt annonseras i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Årsstämman 2025

Årsstämman 2025 genomfördes i Stockholm. Aktieägare kunde även utöva sin rösträtt på stämman genom poströstning i enlighet med föreskrifterna i SSABs bolagsordning.

Årsstämman fastställde den av styrelsen och vd avlämnade årsredovisningen och koncernredovisningen för 2024, beslutade om disposition av bolagets resultat samt beviljade styrelsens ledamöter och vd ansvarsfrihet. Stämman beslutade om ersättningar till styrelse och revisor i enlighet med valberedningens förslag. Det beslutades vidare att styrelsen ska bestå av åtta ledamöter. Till styrelseledamöter omvaldes Petra Einarsson, Lennart Evrell (omvald ordförande i styrelsen), Bernard Fontana, Marie Grönborg, Mikael Mäkinen, Maija Strandberg, Kerstin Enochsson och Pierre Heeroma. Det beslutades på förslag av valberedningen att bolagets revisorer skulle vara ett registrerat revisionsbolag och att Ernst & Young AB skulle omväljas som revisor i bolaget till och med årsstämman 2026. Stämman beslutade i enlighet med styrelsens, av revisorn tillstyrkta, förslag att vinstutdelning för räkenskapsåret 2024 ska uppgå till 2,60 kr per aktie och att återstoden av vinstmedlen balanseras i ny räkning. Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att godkänna det långfristiga incitamentsprogrammet för 2025 samt bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier. Förslagen hade funnits tillgängliga hos SSAB och på bolagets webbplats sedan den 18 mars 2025. Stämman beslutade att godkänna styrelsens ersättningsrapport, som funnits tillgänglig hos SSAB och på bolagets webbplats sedan den 20 mars 2025. Se årsstämmoprotokoll på www.ssab.com.

Valberedning

Valberedningens uppdrag

Valberedningens uppdrag är bland annat att inför årsstämman föreslå styrelseordförande, styrelseledamöter, revisor, ordförande vid årsstämman, arvode till styrelsen och arvode till revisorn.

Procedur för tillsättning av valberedningen

Det sammanlagda antalet ledamöter ska inte uppgå till mer än sex. Ordförande i valberedningen ska vara den ledamot som utsetts av den röstmässigt största aktieägaren. Valberedningens sammansättning tillkännagavs på bolagets hemsida, www.ssab.com, den 16 september 2025. Aktieägare kunde fram till den 31 december 2025 lämna förslag till valberedningen. Valberedningens förslag offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman. I anslutning till att kallelsen till årsstämman utfärdas kommer valberedningen på www.ssab.com att lämna ett motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse.

Valberedningens mångfaldspolicy

SSAB arbetar aktivt med att främja mångfald i bolaget. Som ett led i det arbetet tillämpar valberedningen regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden) som mångfaldspolicy. I enlighet med denna regel ska styrelsen ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning i styrelsen ska också eftersträvas. Målsättningen med mångfaldspolicyn är att säkerställa en tillräcklig mångfald i styrelsen i syfte att främja oberoende åsikter och ett kritiskt förhållningssätt för att bidra till ett effektivt styrelsearbete i bolaget. Under 2025 har valberedningens mångfaldspolicy beaktats i samband med valberedningens arbete inför årsstämmorna 2025 och 2026. Det har resulterat i en mångsidig och ändamålsenlig styrelsesammansättning med ledamöter som besitter erforderlig kompetens och erfarenhet inom för styrelsen viktiga ansvarsområden, som till exempel internationell industri, global försäljning, energi, omställning och genomförande av stora investeringsprojekt.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2026

Valberedningen utsågs i september 2025 och har under hösten sammanträtt sex gånger. Ytterligare sammanträden är planerade under första kvartalet 2026, före årsstämman. Vid ett möte i november 2025 fick valberedningen ta del av styrelsens utvärderingsprocess och dess utfall. Valberedningen har diskuterat styrelsens sammansättning och enats om de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter. Valberedningen har i sitt styrelseförslag särskilt beaktat mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund samt strävan efter en jämn könsfördelning och kompetens och erfarenhet inom de för bolaget viktigaste områdena. Valberedningen arbetar kontinuerligt med att identifiera och utvärdera potentiella nya styrelseledamöter. Valberedningen har vid framtagandet av förslag till arvoden för styrelsen och dess utskott bland annat gjort en översyn av nivåerna för styrelsearvoden i liknande bolag. Inför valet av revisor vid årsstämman 2026 presenterades revisionsutskottets utvärdering av revisorsinsatsen för valberedningen vid dess möte i december tillsammans med utskottets rekommendation vad gäller både val av revisor och arvodering. Valberedningen följde revisionsutskottets rekommendation i dess förslag till årsstämman 2026.

Valberedningen inför årsstämman 2026

Namn, utsedd av	Andel i procent av rösterna, per 31 december 2025
Niklas Johansson, LKAB (ordförande i valberedningen)	16,5
Jukka Ohtola, finska staten	8,3
Emilie Westholm, Folksam	5,8
Lennart Evrell (styrelseordförande)	–

Styrelse

Styrelsens ansvar

Styrelsen har som övergripande uppgift att förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och samtliga aktieägares gemensamma intresse. Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation samt utvärdera den operativa ledningen. I styrelsen avgörs bland annat frågor avseende koncernens strategiska inriktning och organisation samt beslutas om väsentliga investeringar (överstigande 100 Mkr). Styrelsen är också ytterst ansvarig för koncernens hållbarhetsarbete). Styrelsen ska i förekommande fall upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning för beslut vid årsstämman.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning inkluderande en vd-instruktion som bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Arbetsordningen reglerar vidare hur ofta styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska fördelas på styrelseutskotten. Arbetsordningen anger att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Inför varje styrelsemöte erhåller styrelseledamöterna en skriftlig dagordning och ett fullödigt beslutsunderlag.Vid varje styrelsemöte sker en genomgång av olycksfallsstatistiken, hållbarhetsmål, aktuellt affärsläge, koncernens resultat och finansiella ställning samt verksamheten. För mer information om styrelsens ansvar för hållbarhet se avsnitt Styrelsens och koncernledningens ansvar för hållbarhetsarbetet (GOV-1). Övriga frågor som regelbundet behandlas på styrelsemötena är bland annat konkurrens- och marknadssituationen.

Styrelsens ordförande

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med vd samt för att styrelsen fullgör sina plikter.

Styrelsens sammansättning

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av minst fem och högst tio bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen är beslutför om mer än hälften av alla styrelseledamöterna är närvarande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsutbildning för att effektivt erhålla den kunskap som förväntas för att på bästa sätt tillvarata bolagets och aktieägarnas intressen.

Styrelsens arbete 2025

Under 2025 hölls 15 protokollförda sammanträden och styrelsen var alltid beslutför. Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist, som inte är ledamot i styrelsen.

Under året har styrelsen följt de globala händelseutvecklingarna och hur företaget har hanterat de efterföljande konsekvenserna. När det gäller företagets huvudmarknader – Europa och Nordamerika – var Europa svagt, med en hög andel importvolymer. SSAB Europe vidtog åtgärder för att anpassa sig till den låga efterfrågenivån. Trots ett svagare marknadsläge för grovplåt i Nordamerika var marginalerna bättre än i Europa. Den generella efterfrågan påverkades negativt av turbulensen kring handelshinder och tullar, vilket också påverkade marknaden för höghållfasta stålprodukter.

Styrelsen har även ägnat mycket tid åt frågor kopplade till omställningen till fossilfri ståltillverkning. Under året har styrelsen besökt SSABs anläggning i Mobile, Alabama, USA.

Styrelsens erfarenhet och kompetens inom bolagets sektorer, produkter, geografiska platser samt hållbarhet

Styrelsen utvärderas årligen för att säkerställa att ledamöterna har en erforderlig samlad erfarenhet och kompetens för SSABs verksamhet, vilket inkluderar bolagets produkter, de sektorer och geografiska platser där SSAB bedriver sin verksamhet samt väsentliga hållbarhetsområden. Utvärderingen för 2025 administrerades av SSABs chefsjurist, och utgjordes av ett omfattande frågeformulär som besvarades enskilt av ledamöterna samt enskilda intervjuer med ledamöterna. Frågorna rörde huvudsakligen styrelsens effektivitet och samlade kompetens att hantera styrelseansvaret i förhållande till de för bolaget viktigaste områdena. Svaren sammanställdes och redovisades anonymt till styrelsen samt till valberedningen inför att valberedningen tar fram förslag till val av styrelseledamöter (för mer information om valberedningens arbete se avsnittet Valberedning).

Slutsatsen från styrelseutvärderingen som utfördes under 2025 var att styrelsens ledamöter bedömdes inneha lämplig erfarenhet och kompetens för bolagets verksamhet. För att framgångsrikt driva den mest centrala delen av SSABs hållbarhetsarbete, bolagets omställning till fossilfri ståltillverkning, läggs särskild vikt vid att styrelsen har erforderlig kompetens för genomförandet av detta, vilket bland annat omfattar kompetens och erfarenhet inom tung processindustri, internationell marknadsföring och försäljning, större investeringsprojekt, finans, IT och digitalisering samt ansvarsfullt företagande.

Revisionsutskott

Arbetsuppgifter

Bland revisionsutskottets ledamöter ska en ordförande utses. Revisionsutskottets ledamöter ska utses bland styrelseledamöter som inte är anställda av bolaget. Minst en av utskottets ledamöter ska ha redovisnings- eller revisionskompetens. Revisionsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ordföranden i revisionsutskottet ansvarar för att styrelsen i sin helhet fortlöpande hålls informerad om utskottets arbete samt, vid behov, förelägger styrelsen ärenden för beslut.

Revisionsutskottets huvuduppgift är att stödja styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen samt hållbarhetsrapporteringen. Revisionsutskottet övervakar bolagets interna kontroll och riskhantering avseende både den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. Revisionsutskottet biträder även valberedningen vid upprättande av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval.

Revisionsutskottet träffar fortlöpande bolagets revisorer, utvärderar revisionsinsatserna samt fastställer riktlinjer för vilka tilläggstjänster bolaget får upphandla från bolagets revisor. Sådana tilläggstjänster upp till maximalt 100 Tkr per uppdrag ska godkännas på förhand av bolagets ekonomi- och finansdirektör. Uppdrag som överstiger 100 Tkr ska godkännas på förhand av revisionsutskottets ordförande. Alla tilläggstjänster ska redovisas för revisionsutskottet varje kvartal.

Det finns en etablerad riskhanteringsprocess inom SSAB. Revisionsutskottet tar del av och beaktar de riskområden som identifierats i processen (både affärsrisker och risker för fel i den finansiella rapporteringen samt hållbarhetsrapporteringen). Baserat på utfallet i den interna och externa riskbedömningen analyserar utskottet löpande revisionens inriktning och omfattning med bolagets externa och interna revisorer. Revisionsutskottet fastställer årligen en internrevisionsplan som bland annat är baserad på de risker som framkommit i riskhanteringsprocessen. Revisionsplanen diskuteras med de externa revisorerna för att effektivisera och kvalitetsförbättra det löpande revisionsarbetet. Chefen för internrevision presenterar genomförda revisioner och ärenden som rapporterats via visselblåsarfunktionen. Utskottet analyserar och belyser dessutom väsentliga redovisningsfrågor som koncernen påverkas av.

Arbetet 2025

Under 2025 har fokus för revisionsutskottets arbete varit bland annat styrmodellen för de olika omställningsinvesteringsprojekten. Revisionsutskottet tog del av, och analyserade tillsammans med de externa revisorerna, den riskanalys och revisionsplan som revisorerna upprättat som underlag för den lagstadgade revisionen. Utskottet har även följt arbetet kring finansiering av omställningsprojekten samt implementeringen av det nya IT-systemet för intern kontroll.

Revisionsutskottets ledamöter utgjordes sedan det konstituerande styrelsemötet den 29 april 2025 av Petra Einarsson (ordförande), Lennart Evrell och Maija Strandberg. Under 2025 hade revisionsutskottet åtta protokollförda sammanträden.

Närvarostatistik 2025

Namn på styrelseledamot	Invald i styrelsen	Styrelsemöten	Ersättningsutskott	Revisionsutskott
Bolagsstämmovalda1)
Lennart Evrell, ordförande	2021	15	4	8
Petra Einarsson	2014	15	4	8
Kerstin Enochsson	2024	15
Bernard Fontana	2022	10	3
Marie Grönborg	2019	15
Pierre Heeroma	2024	15
Mikael Mäkinen	2022	15
Maija Strandberg	2021	15		8
Arbetstagarrepresentanter
Mikael Henriksson	2017	15
Robert Holmström	2023	15
Sven-Erik Rosén	2021	15
Suppleanter
Tomas Jansson	2014	15
Tomas Karlsson	2015	15
Patrick Sjöholm	2011	15

1) Information om arvoden finns i not B.4 i Finansiella rapporter.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202539 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Ersättningsutskott

Arbetsuppgifter

Jämte styrelsens ordförande ska ersättningsutskottet bestå av en eller flera av bolagsstämman valda styrelseledamöter, vilka ska vara oberoende i förhållande till bolaget och koncernledningen. Bland ersättningsutskottets ledamöter ska erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas. Ersättningsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning.

Verkställande direktören ska i egenskap av föredragande närvara vid utskottets sammanträden. Ersättningsutskottet lämnar förslag till styrelsen om verkställande direktörens lön och övriga anställningsvillkor, fastställer löner och anställningsvillkor för övriga koncernledningen samt ger ramar för löner och anställningsvillkor för övriga högre befattningshavare. Bland ersättningsutskottets uppgifter ingår i övrigt att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, att bereda styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och övriga koncernledningen, vilket inkluderar utvärdering om i vilken utsträckning ersättning ska baseras på hållbarhetsrelaterade mål, samt att följa och utvärdera tillämpningen av dessa. Ersättningsutskottet ska också följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till koncernledningen.

Arbetet 2025

Under 2025 hade ersättningsutskottet fyra protokollförda sammanträden. Ersättningsutskottet utgjordes av Lennart Evrell (ordförande), Bernard Fontana och Petra Einarsson. Vd är adjungerad till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och egna anställningsvillkor.

Koncernledning

Koncernledningens arbete och ansvar

Koncernledningen ansvarar för att utforma och genomföra koncernens övergripande strategier samt behandlar frågor som till exempel förvärv och avyttringar. Sådana frågor samt större investeringar (överstigande 100 Mkr) bereds av koncernledningen för beslut av moderbolagsstyrelsen. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer.Koncernledningen bestod per den 31 december 2025 utöver vd av divisionscheferna för SSAB Europe, SSAB Americas och SSAB Special Steels, ekonomi- och finansdirektören, chefen för organisation, kultur och hållbarhet, kommunikationsdirektören, tekniska chefen och ansvarig för omställningskontoret samt chefen för strategi och digitalisering. Koncernledningen har möten månadsvis för att följa upp koncernens samt divisionernas resultat, finansiella ställning och hållbarhetsarbete. Koncernledningen ansvarar för den strategiska inriktningen för hållbarhetsarbetet och följer regelbundet upp koncernens hållbarhetsarbete. För mer information se avsnitt Styrelsens och koncernledningens ansvar för hållbarhetsarbetet (GOV-1). Övriga frågor som regelbundet behandlas på koncernledningsmötena är bland annat strategifrågor samt uppföljning av budget och prognoser. Respektive divisionschef ansvarar för respektive divisions resultat och balansräkning. Den övergripande operativa styrningen av divisionerna sker via kvartalsvisa uppföljningsmöten. Moderbolagets vd är också i de flesta fall ordförande i de större direktägda dotterbolagens styrelser, till exempel Tibnor och Ruukki Construction, där det även ingår andra ledamöter från koncernledningen samt arbetstagarrepresentanter. Parallellt med de kvartalsvisa uppföljningsmötena övervakar dotterbolagsstyrelserna den löpande verksamheten samt fastställer respektive strategier och budgetar.

Koncernens operativa ledningsstruktur

1) Medlem av koncernledningen

Incitamentsprogram för ledande befattningshavare

SSABs långfristiga incitamentsprogram omfattar bolagets vd, övriga ledande befattningshavare och nyckelpersoner i SSAB och löper i rullande treårsperioder. Syftet med programmet är att driva bolagets långsiktiga utveckling samt att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare. Årsstämman 2025 godkände programmet för innevarande räkenskapsår, kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj samt total försäljning av stål utan fossila $\text{CO}_2$-utsläpp, som riktas till högst 180 personer. För närmare information se not B.4 i Finansiella rapporter.

Internkontroll

Syftet med intern kontroll är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska tillse att den interna och externa rapporteringen, med rimlig säkerhet, är tillförlitlig. Den ska även tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar, samt att kraven på noterade bolag efterlevs. Intern kontroll är det samlade begreppet för den organisation och de system, processer och rutiner som bidrar till att upprätthålla kontrollen i dessa avseenden.

Riskhantering

Koncernen förebygger att risker förverkligas samt minimerar följderna av inträffade förlusthändelser genom olika åtgärder. Som en integrerad del av den årliga strategiprocessen genomförs en riskkartläggning av koncernens interna och externa risker. Resultatet av arbetet rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Både arbetet med att aktivt förebygga att förlust överhuvudtaget uppstår och arbetet med att minimera effekter av förluster som trots allt uppstår, övervakas och följs upp av ansvariga koncernfunktioner. Divisioner och dotterbolag har det yttersta ansvaret att aktivt bedriva förlustförebyggande arbete.

Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsen för SSAB ansvarar, enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning, för den interna kontrollen. Beskrivningen av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.

Ramverk för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

SSABs interna kontroll tar sin utgångspunkt i COSO-ramverket, som är utgivet av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Ramverket baseras på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön präglas av organisationsstrukturen, ledningens arbetssätt och värderingar samt övriga roller och ansvar inom organisationen. Revisionsutskottet bistår styrelsen i redovisningsfrågor som är väsentliga för koncernen samt följer upp den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. För att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en god intern kontroll har styrelsen delegerat det praktiska ansvaret till verkställande direktören, som i sin tur fördelat ansvaret till övriga i koncernledningen samt till dotterbolagschefer. Kontrollmiljön för den finansiella rapporteringen säkerställs via olika styrande dokument, t.ex. direktiv och instruktioner. Det finns bland annat ett koncerngemensamt direktiv för redovisning, direktiv för finansiella risker och investeringar, attestinstruktioner samt uppförandekoden. De styrande dokumenten uppdateras regelbundet vid ändringar i lagstiftning och standarder. Arbetet med att informera om koncernens uppförandekod fortsatte under året och i slutet av 2025 hade 89 (85) % av alla nyanställda påbörjat introduktionsprocessen som bland annat omfattar att genomgå utbildningen om uppförandekoden.

Riskbedömning

Risker i samband med den finansiella rapporteringen rör framförallt fel i redovisningen vid värderingar av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader samt avvikelser från upplysningskrav. Vidare är bedrägeri, förlust/förskingring av tillgångar samt brister i affärsetik risker som utvärderas och hanteras. SSABs verksamhet karaktäriseras av väl inarbetade processer, rutiner och system. De övergripande riskbedömningarna på koncernnivå utgör en integrerad del i den löpande rapporteringen till koncernledningen och styrelsen samt utgör grunden för bedömningen av risker för fel i den finansiella rapporteringen. Finansiella risker såsom valuta-, refinansierings- och motpartsrisker samt ränte- och kreditrisker hanteras huvudsakligen av moderbolagets ekonomi- och finansfunktion i enlighet med koncernens direktiv för finansiella risker (se not D.1 och D.3).

Kontrollaktiviteter

Det främsta syftet med kontrollaktiviteter är att förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka väsentliga fel i den finansiella rapporteringen så att de kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter finns på olika nivåer inom koncernen och är av både manuell och automatiserad karaktär. Detta innefattar även rutiner och aktiviteter för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den finansiella rapporteringen och som identifierats i riskanalysen. Beroende på kontrollaktivitetens karaktär och tillhörighet sker korrigerande åtgärder, implementering, dokumentation samt kvalitetssäkring på koncern-, dotterbolags- eller processnivå. Liksom för övriga processer ansvarar respektive chef för kontrollaktiviteternas fullständighet och riktighet. Därutöver finns ett systematiskt arbetssätt för att identifiera finansiella risker men även risker av annan karaktär samt för att dokumentera kontroller för att förebygga sådana risker. Identifierade kontroller utgör koncernens ramverk för intern kontroll och finns dokumenterade i ett koncerngemensamt system. Kontrollernas design och effektivitet bedöms genom självutvärdering, kompletterat med uppföljning och utvalda granskningar. Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i koncernen där det är lämpligt. Ett exempel på detta är analys och uppföljning av finansiella rapporter där den initiala uppföljningen görs på bolags- och divisionsnivå. Koncernledningens uppföljning sker bland annat genom regelbundna möten med divisionschefer samt cheferna för Ruukki Construction och Tibnor beträffande verksamheten, dess ekonomiska ställning och resultat samt finansiella och operativa nyckeltal. Styrelsen i sin tur analyserar löpande bland annat koncernledningens verksamhetsrapporter om affärsutveckling samt koncernens ekonomiska ställning och resultat. Väsentliga fluktuationer och avvikelser följs därmed upp på flera nivåer, vilket minimerar riskerna för fel i den finansiella rapporteringen.

Information och kommunikation

SSAB har väl inarbetade informations- och kommunikationsrutiner för att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Uppdateringar om finansiella direktiv och instruktioner kommuniceras kontinuerligt av moderbolaget till berörd personal. Därutöver sker regelbundna koncern- gemensamma ekonomimöten där finansfunktioner på olika nivåer bland annat behandlar information om förändringar av redovisningsprinciper och upplysningskrav samt uppdateringar inom intern kontroll. Bolagets intranät är ytterligare en viktig informationskanal. Företagets visselblåsarfunktion (Ethics line) kan användas för att rapportera överträdelser rörande redovisning och intern kontroll. Finansiell information om koncernen får endast lämnas av styrelsens ordförande, koncernchefen, koncernens ekonomi- och finansdirektör, kommunikationsdirektören samt chefen för Investor Relations. Divisionerna får endast sprida ekonomisk information om sin verksamhet först efter det att koncernen publicerat motsvarande information.

Uppföljning

Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom revisionsutskottet. Bolagets process för intern kontroll innefattar regelbundna självutvärderingar och systematisk uppföljning av riskanalyser och kontrollaktiviteter. Därutöver genomför bolagets internrevision granskningar av intern kontroll.Uppföljningen av intern kontroll sker även inom ramen för den externa revisionen. Revisionsutskottet följer upp den ekonomiska redovisningen och tar del av rapporteringar från de interna och externa revisorerna.

Hållbarhetsredovisningen
SSAB har integrerat hållbarhetsrapporteringen i samma styrnings- och kontrollstruktur som den finansiella rapporteringen. För ytterligare information se Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering (ESRS 2 GOV-5).

Internrevision
SSABs funktion för internrevision rapporterar till revisionsutskottet och är funktionellt underställd ekonomi- och finansdirektören. Internrevisionens verksamhet är att stödja värdeskapandet i koncernen genom att identifiera riskområden, utföra interna revisioner och därefter rekommendera förbättringar inom dessa områden. Internrevisorn deltar vid möten i revisionsutskottet.

Internrevisionen är organiserad koncern-övergripande med en revisionsplan utarbetad för hela koncernen. Revisionsaktiviteterna beslutas av revisionsutskottet. Arbetet utgörs av revisioner enligt revisionsplan samt specifika revisioner och uppföljning av självutvärderingar av intern kontroll. Funktionen genomför även granskningar exempelvis på uppdrag av styrelsen. Revisionerna utförs enligt en revisionsprocess som kontinuerligt utvecklas för att optimera arbetssätt och mervärdesskapande rapportering. Observationer, rekommendationer och förbättringsområden som följer av revisionerna syftar till att stärka och effektivisera riskhanteringen och den interna kontrollen.

Internrevisionen genomförde under 2025 löpande, oberoende och objektiva granskningar av koncernens bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering enligt revisionsplanen. Granskningarna utfördes enligt beslutad process och avslutas formellt med en rapport och en planerad uppföljning av vidtagna åtgärder och status på genomförandet. Resultatet presenterades löpande till divisionschefer och revisionsutskottet. Under året genomförde internrevisionen även ett antal revisioner av dotterbolag där revision av risker för bedrägeri och korruption ingick. Revisionerna påvisade inte några konkreta oegentligheter, men möjligheter att reducera risker identifierades. Dessa förbättringsmöjligheter implementeras i enlighet med framtagna handlingsplaner. Chefen för internrevision informerar även revisionsutskottet kvartalsvis om samtliga Ethics Line-rapporter, inklusive sammanfattningar av pågående utredningar.

Revisorer
Enligt bolagsordningen ska SSAB ha en eller två revisorer eller ett eller två registrerade revisionsbolag. Det beslutades på årsstämman 2025 att Ernst & Young AB skulle omväljas som revisor i bolaget till och med årsstämman 2026. Det upplystes om att Rickard Andersson kommer att vara huvudansvarig revisor.

Den externa revisionen av moderbolagets och koncernens räkenskaper samt av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utförs enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Bolagets huvudansvariga revisor deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet. Vid åtminstone ett styrelsemöte per år deltar revisorn och går igenom årets revision samt för en diskussion med styrelseledamöterna utan närvaro av den verkställande direktören och övriga personer i bolagets ledning. Arvode till revisorerna redogörs för i not B.3. i Finansiella rapporter.

Övriga obligatoriska upplysningar enligt 6 kap 6 § Årsredovisningslagen
Med anledning av kraven i 6 kap 6 § Årsredovisningslagen beträffande vissa särskilda upplysningar som ska lämnas i bolagsstyrningsrapporten upplyses om följande:
* Av bolagets aktieägare har LKAB, direkt eller indirekt ett aktieinnehav, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. LKAB:s innehav uppgick per 31 december 2025 till 16,5 % av det totala röstetalet och 10,9 % av det totala antalet aktier.
* Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
* Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
* Bolagsstämman har lämnat bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska förvärva egna aktier.

Ytterligare information
Ytterligare information om bolagsstyrningen i SSAB återfinns på www.ssab.com med bland annat följande information:
* Rutiner för årsstämman:
* när och var årsstämman ska hållas
* hur aktieägare kallas och anmäler sig
* vilka beslut som ska fattas på årsstämman
* Information från SSABs tidigare årsstämmor, vilket generellt inkluderar kallelser, protokoll, verkställande direktörens anföranden och kommunikéer
* Bolagsordning
* Tidigare års bolagsstyrningsrapporter
* Information om valberedningen

SSAB ÅRSREDOVISNING 202542 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten
Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org. nr 556016-3429

Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2025 på sidorna 34–41 samt 43–46 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överens stämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm 10 mars 2026
Ernst & Young AB
Rickard Andersson
Auktoriserad revisor

1 Ingår i hållbarhetsrapporten, ESRS-2 GOV-1

SSAB ÅRSREDOVISNING 202543 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Presentation av styrelse – utsedda av årsstämman

Namn	Nationalitet, Födelseår	Roll	Utbildning	Övriga nuvarande uppdrag	Tidigare befattningar	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)
Lennart Evrell	Svensk. Född 1954.	Styrelseordförande, invald 2021.	Civilingenjör Maskinteknik, Kungliga Tekniska Högskolan; Civilekonom, Uppsala Universitet.	Styrelseledamot: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA.	VD och koncernchef: Boliden AB, Sapa och Munters. Styrelseledamot: ICA Gruppen AB, Epiroc AB, Svenskt Näringsliv och Industriarbetsgivarna.
Petra Einarsson	Svensk. Född 1967.	Styrelseledamot, invald 2014.	Civilekonom, Uppsala Universitet.	Styrelseledamot: Alimak Group och Linjemontage. Chef: affärsområdet Automotive i SKF AB.	VD och koncernchef: BillerudKorsnäs AB. EVP och andra seniora poster: Sandvikkoncernen. Styrelseledamot: Biokraft AB, Norsk Hydro, Svenska Aerogel AB, Svenskt Näringsliv, Industriarbetsgivarna och Jernkontoret.
Kerstin Enochsson	Tysk och svensk. Född 1975.	Styrelseledamot, invald 2024.	Master of Laws, Freie Universität Berlin, Tyskland; MBA, ESCP Business School, Paris, Frankrike.	Styrelseordförande och vd: EDF. Styrelseordförande: Framatome och Arabelle Solutions. Styrelseledamot: Edison (Italien), EDF Energy (Storbritannien), Thales Group och GIFEN.	Inköps- och leveranskedjechef samt VP Corporate Strategy & Project office: Volvo Car Group. Global Director Parts: Volvo Construction Equipment.
Bernard Fontana	Fransk. Född 1961.	Styrelseledamot, invald 2022.	Civilingenjör, Ecole Polytechnique och Ecole Nationale Supérieure des Techniques Avancée Paris.	Styrelseordförande: Eolus AB (publ). Styrelseledamot: Lantmännen, Bioextrax AB (publ) och Aduro Clean Technologies Inc.	VD och koncernchef: Holcim Group och Framatome. Vd: Arabelle Solutions. Styrelseordförande: Jeumont Electric. Seniora positioner: Aperam och ArcelorMittal.
Marie Grönborg	Svensk. Född 1970.	Styrelseledamot, invald 2019.	Civilingenjör Kemiteknik, Chalmers tekniska högskola och Imperial College London.	Vd: Scandinavian Ferrous and Non- Ferrous Metal Discovery AB. Styrelseledamot: Vanadis Battery Metals AB och Nordic Iron Ore AB.	VD och koncernchef: TreeToTextile AB, Purac AB, EVP Perstorp Group, Business Area Specialities & Solutions. Seniora positioner: Perstorp-koncernen och Formox AB. Styrelseledamot: Permascand Top Holding AB.
Pierre Heeroma	Nederländsk. Född 1957.	Styrelseledamot, invald 2024.	B. Sc. geologi, mineralogi och tektonik, Uppsala Universitet.		SVP Business Development, Exploration and Strategic Projects: LKAB AB. SVP Strategy and Business Development: Boliden AB.

	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Oberoende	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja

	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare	Oberoende i förhållande till större aktieägare
Oberoende	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja

1 Ingår i hållbarhetsrapporten, ESRS-2 GOV-1

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

44

OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Styrelse – utsedda av anställda

Mikael Mäkinen
Finsk. Född 1956. Styrelseledamot, invald 2022.
Maija Strandberg
Finsk. Född 1969. Styrelseledamot, invald 2021.

	Mikael Mäkinen	Maija Strandberg
Utbildning	Civilingenjör Marinarkitektur, Helsingfors Tekniska Universitet.	Masterexamen ekonomi, Åbo University.
Övriga nuvarande uppdrag	Styrelseordförande: Aker Arctic Oyj och Corvus Energy Holdings AS. Styrelseledamot: Finnlines.	Generaldirektör: ägarstyrningsenheten, finska statsministerns kansli. Ordförande i nomineringskommittén: Neste Oyi, Finnair Oyj, Fortum Oyj och Posti Group Oyj. Medlem i nomineringskommittén: Municipality Finance Plc (MuniFin) och Neova Oyj.
Tidigare befattningar	Vd och koncernchef: Cargotec. Vd: MacGregor och Rolls-Royce Marine. Styrelseordförande: Valmet. Styrelseledamot: Stora Enso Oyj.	Senior finansrådgivare ägarstyrningsenheten, finska statsministerns kansli. CFO: Uponor Oyj, VP Finance Valmet. Styrelseledamot: Neova Oy, Nordic Morning Group, Dustin Group, Danske Bank Oyj, Finnair Oyj, Fortum Oyj. Seniora positioner: ALSO, John Deere, Timberjack, Huhtamäki.
Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	10 000 B-aktier	10 000 B-aktier
Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen	Ja	Ja
Oberoende i förhållande till större aktieägare	Ja	Ja (anställd av finska staten som representerar cirka 8 % av rösterna)

Mikael Henriksson
Född 1961. Masugnsoperatör, SSAB Special Steels. Arbetstagarrepresentant sedan 2017.

Robert Holmström
Född 1962. Assistent, SSAB Europe. Arbetstagarrepresentant sedan 2023.

Sven-Erik Rosén
Född 1965. Truckförare, SSAB Europe. Arbetstagarrepresentant sedan 2021.

Suppleanter

Tomas Jansson
Född 1966. Säljkoordinator, SSAB Europe. Suppleant (arbetstagar- representant) sedan 2014.

Tomas Karlsson
Född 1962. Underhållsmekaniker, SSAB Europe. Suppleant (arbetstagar- representant) sedan 2015.

Patrick Sjöholm
Född 1965. Systemkonstruktör, SSAB Special Steels. Suppleant (arbetstagar- representant) sedan 2011.

1 Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS-2 GOV-1
2 Charles Schmitt lämnade rollen som divisionschef för SSAB Americas och medlem av SSABs koncernledning den 31 januari 2026, och efterträddes från och med den 1 februari 2026 av Tom Cox.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

45

OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Presentation av koncernledning

Johnny Sjöström
Svensk. Född 1974. Vd och koncernchef. Medlem i koncernledningen sedan 2019. Anställd i SSAB 2012-2014 samt sedan 2019.

Leena Craelius
Finsk. Född 1971. Ekonomi- och finansdirektör. Medlem i koncernledningen sedan 2021. Anställd i Rautaruukki/SSAB sedan 2005.

Per Elfgren
Svensk. Född 1971. Divisionschef SSAB Special Steels. Medlem i koncernledningen sedan 2024. Anställd i SSAB 1996-2009 samt sedan 2012.

Tony Harris
Engelsk. Född 1966. Divisionschef SSAB Europe. Medlem i koncernledningen sedan 2025. Anställd i Rautaruukki/SSAB sedan 2010.

Charles Schmitt$^2$
Amerikansk. Född 1959. Divisionschef SSAB Americas. Medlem i koncernledningen sedan 2011. Anställd i IPSCO/SSAB sedan 1990.

	Johnny Sjöström	Leena Craelius	Per Elfgren	Tony Harris	Charles Schmitt$^2$
Utbildning	Magisterexamen i Fysik och doktorsexamen i Materialteknik, Karlstads Universitet; docent Luleå Tekniska Universitet samt EMBA, Handelshögskolan i Stockholm.	MBA, Handelshögskolan Helsingfors.	Civilingenjör Materialfysik, Uppsala Universitet.	MBA, University of Warwick.	Civilekonom, The University of Texas at Arlington. Tvåårigt stålstipendium på American Iron and Steel Institute.
Övriga nuvarande uppdrag			Styrelseledamot och medlem i revisionsutskottet: Metsä Board Corporation.	Styrelseledamot: American Iron and Steel Institute och Steel Manufacturers Association.
Tidigare befattningar	Vd: Uddeholms AB, Scana Leshan (Kina), Teknik- och marknadsutvecklingsansvarig: SSAB APAC.	Produktchef: Outokumpu. Teknik- och kvalitetschef: Outokumpu.	Ekonomichef: SSAB Europe. Controllerchef för försäljning: SSAB Special Steels, Chef för operations controlling: Ruukki Metals Division.	Marknadsutvecklingschef och chef: Abraservice (helägt dotterbolag till SSAB). Ledande befattningar inom SSAB Special Steels.	Försäljningschef: Lapp Miltronic AB. Försäljnings- och affärsutvecklingschef på SSAB Europe. Ett flertal ledande befattningar inom SSAB Europe och Rautaruukki. Befattningar inom US Steel Corporation. Ansvarig för verksamheten i Latinamerika inom SSAB Americas.
Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	52 654 A-aktier 13 720 B-aktier	5 511 B-aktier	8 966 A-aktier, 4 928 B-aktier	-	-

$^1$ Från och med januari 2026 även tillförordnad CFO för det helägda dotterbolaget Ruukki Construction.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

46

OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Maria Långberg
Svensk. Född 1970. EVP Organisation, kultur och hållbarhet. Medlem i koncernledningen sedan 2016. Anställd i SSAB sedan 2013.

Helena Norrman
Svensk. Född 1970. EVP Kommunikationsdirektör. Medlem i koncernledningen sedan 2025. Anställd i SSAB sedan 2025.

Carl Orrling
Svensk. Född 1972. EVP Teknisk chef och ansvarig för omställningskontoret. Medlem i koncernledningen sedan 2025. Anställd i SSAB sedan 2003.

Viktor Strömberg$^1$
Svensk. Född 1973. EVP Strategi och digitalisering. Medlem i koncernledningen sedan 2018. Anställd i SSAB sedan 2011.

	Maria Långberg	Helena Norrman	Carl Orrling	Viktor Strömberg$^1$
Utbildning	Civilekonom, Uppsala Universitet. MBA, Handelshögskolan Stockholm.	Civilekonom, Linköpings Universitet.	Tekn. Dr i materialteknik, Carnegie Mellon University. M.Sc. Industrial Engineering and management, Linköpings universitet. MBA, INSEAD.
Övriga nuvarande uppdrag	Styrelseledamot: Inderes Oy.		Styrelseledamot: Metallurgiska Forskningsbolaget i Luleå AB.
Tidigare befattningar	Vd: Merox. Hållbarhetsdirektör: SSAB. Kommunikationsdirektör: SSAB och Gambro. Seniorkonsult: JKL. Partner och kommunikationsrådgivare på Kekst CNC.	Ett flertal ledande befattningar inom Ericsson.	Ansvarig för omställningskontoret. Ett flertal ledande befattningar inom SSAB.	Strategichef: SSAB AB. Associate Partner: McKinsey & Company. Produktchef: SAP. Konsult: IBM.
Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	37 213 B-aktier	8 770 B-aktier	7 575 A-aktier	16 000 B-aktier

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

47

OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Ersättnings- rapport 2025

Denna rapport beskriver hur riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare för SSAB AB, antagna av årsstämman 2022, tillämpades under år 2025. Rapporten innehåller även information om ersättning till verkställande direktören. Rapporten har upprättats i enlighet med aktiebolagslagen och Regler om ersättningar till ledande befattningshavare utgivet av Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

48

OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Ersättningsrapport 2025

Denna rapport innehåller information om ersättning till verkställande direktören. Ytterligare information om ersättningar till ledande befattningshavare finns i not B.4 till koncernredovisningen i årsredovisningen för 2025. Information om ersättningsutskottets arbete under 2025 finns i bolagsstyrnings- rapporten i avsnittet Ersättningsutskott i årsredovisningen. Styrelsearvode omfattas inte av denna rapport. Sådant arvode beslutas årligen av årsstämman och redovisas i not B.4 i årsredovisningen 2025.

Utveckling under 2025

Verkställande direktören sammanfattar bolagets övergripande resultat i sin redogörelse på sidorna 6–7 i årsredovisningen för 2025.

Bolagets ersättningsriktlinjer: tillämpningsområde, ändamål och avvikelser

SSABs affärsstrategi innebär att leverera unikt kundvärde genom att accelerera premiumledarskapet. Detta ska uppnås genom att stärka erbjudanden inom avancerade stål, expandera värdeskapande tjänster samt erbjuda koldioxidreducerade stål. SSABs mål är att vara det säkraste stålbolaget i världen, att följa höga miljöstandarder samt vara en ansvarsfull partner gentemot alla intressenter. En mer utförlig beskrivning av affärsstrategin finns i Årsredovisningen för 2025 i avsnittet Marknad och strategi.En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Bolagets ersättningsriktlinjer syftar till att erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig totalersättning vilket i sin tur främjar bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Enligt ersättningsriktlinjerna ska ersättningen vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning bestående av en kortfristig rörlig del (“STI”) och en långfristig rörlig del (“LTI”), pensionsförmåner och andra förmåner.

Ersättningsriktlinjerna finns i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för 2025.

Efterlevnad av ersättningsriktlinjer

Revisorns yttrande över bolagets efterlevnad av riktlinjerna finns tillgänglig på https://www.ssab.com/company/investors/corporate-governance/remuneration-policy.

Bolaget har under 2025 fullt ut följt de av årsstämman beslutade ersättningsriktlinjerna, utan avvikelser, i enlighet med gällande regler och den redovisningsstruktur som följer av Svensk kod för bolagsstyrning. Ingen ersättning har krävts tillbaka.

STI-ersättning för verkställande direktören 2025

STI mäts under en period om ett år och avser helåret 2025. STI får uppgå till högst 75 % av den fasta lönen för 2025. Prestationskriterierna för vd:s STI består av 100 % koncernmål. Det finns tre koncernmål vilka samtliga mäts i förhållande till förutbestämda målnivåer; 1) EBITDA-marginal i förhållande till en jämförelsegrupp$^{1)}$, 2) Operativt kassaflöde i förhållande till justerat rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar, och 3) Ett hållbarhetsmål som mäter olycksfallsfrekvensen med frånvaro mer än en dag (LTIF).

STI-målen har utformats för att bidra till företagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsarbete, genom att vara tydligt kopplade till affärsstrategin och ökat värdeskapande för företaget. En förutsättning för STI-utbetalning är att koncernen uppvisar ett positivt justerat rörelseresultat (exklusive jämförelsestörande poster). Detta tröskelvärde uppnåddes för 2025 och STI-utfallet fördelar sig enligt följande.

1) SSABs EBITDA-marginal översteg jämförelsegruppens genomsnittliga EBITDA marginal med 4,4 procentenheter, vilket innebär maximalt utfall.
2) Det operativa kassaflödet i förhållande till justerat rörelseresultat uppgick till 75 % vilket innebär 24,0 % utfall.
3) Olycksfallsfrekvensen (LTIF) mättes till 0,56, och innebär därmed maximalt utfall.

För ytterligare information om STI-ersättning för verkställande direktören, se tabell 2(a).

Tabell 1 Totalersättning till verkställande direktören under 2025	Tkr
Fast lön $^{1)}$	11 169
Andra förmåner $^{2)}$	264
Kortfristig rörlig lön (STI) $^{3)}$	6 996
Långfristig rörlig lön (LTI) $^{3)}$	185
Kostnad pensionsförmån $^{4)}$	3 411
Total ersättning	22 025
Relation mellan fast och rörlig ersättning	67%/33%

Noter:
$^{1)}$ Arcelor Mittal Europe, BE Group, JFE , Kingspan, Klöckner, Lindab, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, US Steel och Voestalpine
$^{1)}$ Inklusive semesterersättning om 169 Tkr.
$^{2)}$ Avser huvudsakligen bilförmån.
$^{3)}$ STI redogör för prestationsperioden 2025 (för utbetalning 2026). LTI redogör för prestationsperioden 2023–2025 (för utbetalning 2026).
$^{4)}$ Pensionskostnaden baseras i sin helhet på den fasta lönen och är premiebaserad. Kostnaden ingår därför i beräkning av fast ersättning i rapporterade relationen mellan fast och rörlig ersättning.

LTI-ersättning för verkställande direktören 2025

LTI är kontantbaserad och har mätts under en period av tre år (2023–2025). Utfallet är begränsat till högst 35 % av årslön per den 1 januari 2023. Vd:s LTI är till 90 % kopplad till den relativa totalavkastningen på bolagets aktier (TSR) under räkenskapsåren 2023, 2024 samt 2025 i förhållande till ett referensvärde som till 70 % består av genomsnittlig totalavkastning för en jämförelsegrupp bestående av andra bolag$^{2)}$ och till 30 % av index OMX30. 10 % av vd:s LTI är kopplat till ett hållbarhetsmål som mäter SSABs totala försäljning av utsläppsfria produkter.

Målen för LTI syftar till att skapa ett gemensamt intresse för koncernledningen och aktieägarna att driva verksamheten mot långsiktigt god aktieavkastning samt främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla viktiga medarbetare. Styrelsen har beslutat om en aktieägarpolicy tillämplig för deltagare i LTI för att säkerställa aktieinnehav i SSAB.

SSAB nådde inte upp till TSR-referensvärdet vilket innebär noll i utfall för detta mål. Avseende hållbarhetsmålet så nåddes det till 97 % vilket innebär ett utfall om 9,7 % som betalas under 2026. För ytterligare information om LTI-ersättning för vd, se tabell 2(b).

$^{2)}$ Arcelor Mittal, JFE, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp och Voestalpine

Tillämpning av prestationskriterier

Prestationskriterierna för den verkställande direktörens rörliga ersättning har valts för att förverkliga bolagets strategi och för att främja agerande som ligger i bolagets långsiktiga intresse. Vid valet av prestationskriterier har de strategiska målen samt kort- och långsiktiga affärsprioriteringar beaktats. De icke-finansiella prestationskriterierna bidrar vidare till hållbarhetsinriktningen samt bolagets värderingar.

Tabell 2(a) Verkställande direktörens mål och utfall under det rapporterade räkenskapsåret: STI-ersättning
Beskrivning av prestationsmål	Viktning avseende prestationsmål	Uppmätt resultat	Måluppfyllnad $^{1)}$	Utbetalning
Johnny Sjöström (vd)
EBITDA-marginal i förhållande till jämförelsegrupp 2025	70 %	4,4%-enheter	100 %	5 775 000 kr
Operativt kassaflöde i förhållande till justerat rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar 2025	20 %	75 %	24,0 %	396 000 kr
Olycksfallsfrekvens (LTIF) 2025	10 %	0,56	100 %	825 000 kr

$^{1)}$ Procent av maximalt utfall per prestationsmål.

Tabell 2(b) Verkställande direktörens mål och utfall under det rapporterade räkenskapsåret: LTI-ersättning
Beskrivning av prestationsmål	Viktning avseende prestationsmål	Uppmätt resultat	Måluppfyllnad $^{1)}$	Utbetalning
Johnny Sjöström (vd)
Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj 2023–2025	90 %	0	0 %	0 kr
SSABs totala försäljning av utsläppsfria produkter 2023– 2025 (kton)	10 %	194,0	9,7 %	184 526 kr

$^{1)}$ Procent av maximalt utfall per prestationsmål.

Aktiebaserad ersättning

SSAB hade inga aktiebaserade ersättningsprogram för utbetalning under 2025.

Information om ersättning och bolagets resultat

Tabell 3 – Ersättning och bolagets resultat under det rapporterade räkenskapsåret	Tkr
	2025	2024	2023	2022	2021
Vd total ersättning	22 025	34 331	33 566	29 818	26 116
Justerat rörelseresultat	6 116 000	7 860 000	16 467 000	29 283 000	18 837 000
Genomsnittlig total ersättning avseende heltidsekvivalenter för anställda i moderbolaget $^{1)}$	1 141	1 252	1 238	1 180	1 080

$^{1)}$ Exkluderat medlemmar i koncernledningen.

Förvaltningsberättelse 2025

SSAB AB (publ), organisationsnummer 556016-3429, är en global ledare inom premiumstål och formar en starkare, lättare och mer hållbar värld. SSAB har tillverkat stål sedan 1878 och har anläggningar i Sverige, Finland och USA. SSAB-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm, med en sekundärnotering på Nasdaq Helsinki.

Nyckeltal

Mkr	2025	2024
Intäkter	96 220	103 418
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	10 189	12 069
EBITDA-marginal, %	11	12
Rörelseresultat	6 116	7 860
Rörelsemarginal, %	6	8
Resultat före skatt	6 232	8 313
Periodens resultat	4 906	6 527
Resultat per aktie (kr)	4,92	6,54
Operativt kassaflöde	7 621	10 692
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-)	-11 596	-17 777
Nettoskuldsättningsgrad, %	-17	-25
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	12	13

Affärsöversikt 2025

Marknaden

Under 2025 var aktiviteten inom byggsektorn i Europa fortsatt låg. Samtidigt var importvolymerna till Europa på en hög nivå och importvolymerna till USA ökade. Marknaden för höghållfasta stål var stabilare än för standardprodukter, men påverkades av turbulensen kring tullar och handelshinder. Efterfrågan på tillväxtmarknaderna var stabilare inom flera segment. Marknadspriserna på tunnplåt och grovplåt i Europa återhämtade sig något från en låg nivå under senare delen av året. I Nordamerika sjönk priserna på grovplåt efter en kraftig uppgång i inledningen av 2025. Enligt World Steel Association uppgick den globala råstålsproduktionen 2025 till 1 804 (1 839) miljoner ton, vilket är 2 % lägre jämfört med 2024. Stålproduktionen minskade med 4 % i Kina och med 3% inom EU, medan den ökade med 1 % i Nordamerika.

Produktion och leveranser

Råstålsproduktionen var 3 % högre och plåtproduktionen var 5 % högre under 2025 jämfört med 2024. SSABs plåtleveranser uppgick till 6 364 (6 134) kton, en ökning med 4 % jämfört med 2024.

Produktion och leveranser	kton
	2025	2024
Råstålsproduktion	7 536	7 349
Plåtproduktion	6 970	6 658
Plåtleveranser	6 364	6 134

[Grafikplats: Intäkter, EBITDA-marginal, Räntabilitet på sysselsatt kapital, Nettokassa]

Intäkter och rörelseresultat

Intäkterna för 2025 uppgick till 96 220 (103 418) Mkr, en minskning med -7 198 Mkr eller 7 % jämfört med 2024. Minskningen var främst hänförlig till lägre priser i SSAB Europe och SSAB Americas.Rörelseresultatet för avskrivningar (EBITDA) för 2025 uppgick till 10 189 (12 069) Mkr och EBITDA-marginalen till 11 (12) %. Rörelseresultatet för 2025 uppgick till 6 116 (7 860) Mkr, en minskning med 1 744 Mkr jämfört med 2024. Nedgången var främst relaterad till lägre priser för SSAB Americas och SSAB Europes produkter. Räntabiliteten på sysselsatt kapital för 2025 uppgick till 12 (13) %. Finansnettot för 2025 uppgick till 116 (452) Mkr, nedgången var främst hänförlig till lägre ränteintäkter från likvida medel. Resultatet före skatt uppgick till 6 232 (8 313) Mkr. Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare för 2025 uppgick till 4 902 (6 522) Mkr, motsvarande 4,92 (6,54) kronor per aktie. Kostnaden för inkomstskatt uppgick till 1 326 (1 786) Mkr. Med ett resultat på 4 902 (6 522) Mkr och ett övrigt totalresultat (i huvudsak bestående av omräkningsdifferenser) på -5 497 (2 734) Mkr hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick det egna kapitalet för moderbolagets aktieägare till 67 785 (70 966) Mkr, vilket motsvarade 68,01 (71,21) kronor per aktie. Räntabiliteten på eget kapital för 2025 uppgick till 7 (9) %.

Intäkter och rörelseresultat per rörelsesegment

Intäkter

Mkr	2025	2024	Förändring
SSAB Special Steels	26 352	28 788	-2 436
SSAB Europe	39 433	41 791	-2 358
SSAB Americas	21 173	22 708	-1 535
Tibnor	10 656	12 065	-1 410
Ruukki Construction	5 423	5 508	-85
Övrigt	–	–	–
Koncernjusteringar	-6 817	-7 442	625
Summa	96 220	103 418	-7 198

Rörelseresultat

Mkr	2025	2024	Förändring
SSAB Special Steels	4 958	5 297	-339
SSAB Europe	78	714	-636
SSAB Americas	2 167	2 883	-716
Tibnor	37	81	-44
Ruukki Construction	52	50	1
Övrigt	-1 176	-1 164	-12
Koncernjusteringar	–	–	–
Summa	6 116	7 860	-1 744

Analys av total förändring i intäkter och rörelseresultat

1) Intäkter	Förändring jmf med 2024, %	Förändring jmf med 2024, Mkr	Rörelseresultat	Förändring jmf med 2024, %	Förändring jmf med 2024, Mkr
Volymer	4	635	Volymer	4	635
Pris	-3	-6 540	Pris och produktmix	-6	540
Produktmix	0		Rörliga kostnader		4 000
Valutaeffekter	-5		Fasta kostnader		-240
Övrig intäkter	-3		Kapacitetsutnyttjande		370
			Valutaeffekter	3	2
Summa	-7		Summa		-1 744

1) Beräknad förändring, siffrorna i tabellen är avrundade.

Externa intäkter på de största marknaderna

Mkr	2025 Andel, %	2024 Andel, %
Sverige	13 471	14
Finland	8 052	8
Övriga EU	27 958	29
Övriga Europa	7 322	8
USA	28 188	29
Övriga Amerika	5 694	6
Asien	4 230	4
Övriga världen	1 304	1
Summa	96 220	100

SSAB ÅRSREDOVISNING 202553 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Insatsvaror

Koncernens kostnadsstruktur

Råmaterial

SSAB köper i huvudsak järnmalm från LKAB, Sverige, och priserna är länkade till marknadsindex. Inköp av kokskol görs från Australien, USA och Kanada, normalt med årliga leveranskontrakt och månatliga priser. Den amerikanska verksamheten använder återvunnet stålmaterial och köper skrot på spotmarknaden. Kombinationen av ledtider och kontraktsvillkor för järnmalm gör att resultatet påverkas med ungefär ett kvartals eftersläpning medan kokskol har en ledtid på cirka ett och ett halvt kvartal. Skrotpriserna har en ledtid på cirka en månad. Tabellen nedan visar SSABs inköpspriser.

Förändring i SSABs genomsnittliga inköpspriser 2025 Jämfört med 2024

	%-förändring
	USD	SEK
Järnmalm	-11%	-17%
Kokskol	-24%	-30%
Skrot	1%	-6%

Större underhållsstopp

Tabellen nedan visar samtliga större genomförda underhållsstopp under 2025 och 2024. Siffrorna avser summan av den direkta underhållskostnaden och kostnaden för sämre kapacitetsutnyttjande (underabsorption), dock inkluderas inte utebliven marginal.

Större underhållsstopp 2025 och 2024

Mkr	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4	Helår
	2025	2024	2025	2024	2025
SSAB Special Steels	0	0	0	0	60
SSAB Europe	0	0	0	0	330
SSAB Americas	0	0	0	0	0
Summa	0	0	0	0	390

Transformationsprojekt

Konverteringen av stålverket i Oxelösund fortsätter med byggnationen av den nya ljusbågsugnen samt infrastrukturen för skrothanteringen. Konverteringen innebär att nuvarande masugnar och koksverk kommer att stängas ned. Samtidigt kommer en stor del av Oxelösunds verksamhet att fortsätta som tidigare, vilket innefattar det avancerade valsverket och de unika härdlinjerna som producerar höghållfast stål. SSAB arbetar med att säkra tillgång på högkvalitativt skrot, bland annat har avtal tecknats med Volvo Cars. Produktionsstarten planeras att ske i inledningen av 2027.

Byggandet av ett högeffektivt stålverk (en så kallad mini-mill) i Luleå påbörjades under sommaren 2025 och under fjärde kvartalet fastställde Mark- och miljööverdomstolen tillståndet, som hade överklagats. Driftstarten för det nya stålverket beräknas till slutet på 2029. SSAB har flexibilitet för ett robust genomförande av investeringen med beaktande av finansiell kapacitet, kundernas efterfrågan och marknadssituationen i stort. Under 2025 tecknades finansieringspaketet för Luleå om totalt 2,7 Md euro. Under fjärde kvartalet beslutade Energimyndigheten att tilldela SSAB 314 Mkr kronor i stöd via Industriklivet. Sedan tidigare har SSAB beviljats 1,45 Mdkr via Fonden för rättvis omställning och Tillväxtverket för transformationen av Luleå. Det nya stålverket i Luleå, tillsammans med konverteringen av Oxelösund, möjliggör för SSAB att minska de direkta koldioxidutsläppen med cirka 50 %. SSABs transformationsplan är beroende av att nödvändig infrastruktur finns tillgänglig i rätt tid, främst med avseende på elförsörjningen och det finns pågående överklaganden relaterade till kraftledningen till Oxelösund. Det sista steget i planen för den nordiska transformationen blir konverteringen av stålverket i Brahestad i Finland, där masugnar och koksverk planeras att ersättas med ljusbågsugnar, i linje med tillvägagångssättet i Oxelösund. I samband med transformationen har SSAB inlett moderniseringen av koncernens affärssystem (Enterprise Resource Planning, ERP) för att optimera order- och lagerhantering, materialflöden samt kostnads- och kvalitetskontroll. Implementeringen startar med det nya integrerade stålverket Luleå och därefter fortsätter implementeringen stegvis på övriga produktionsorter. Kostnaden uppskattas till 225 miljoner euro under perioden 2025–2029, vilket tidigare har kommunicerats.

Kapitalmarknadsdag

I november 2025 arrangerade SSAB kapital- marknadsdag i Oxelösund och presenterade den långsiktiga strategiska inriktningen att accelerera tillväxten inom premiumerbjudandet, med fokus på de mest attraktiva kundsegmenten. Målet är SSAB ÅRSREDOVISNING 202554 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER att premiumerbjudandets andel av koncernens totala leveranser ska uppgå till 65 % omkring 2030 och 75 % till 2035, jämfört med 55 % idag. Strategin lägger grunden för en högre och stabilare lönsamhet.

Investeringar

Investeringsutbetalningarna under 2025 uppgick till 10 122 (5 375) Mkr, varav 7 215 (2 601) Mkr avsåg strategiska investeringar. Ökningen avsåg främst transformationen av Luleå. För helåret 2026 bedöms att summan av underhålls- investeringar och strategiska investeringar kommer att uppgå till cirka 13,5 Mdkr, vilket kan jämföras med 10,1 Mdkr under 2025.

Kassaflöde, finansiering och likviditet

Det operativa kassaflödet för 2025 minskade till 7 621 (10 692) Mkr, framförallt hänförligt till det lägre resultatet. Nettokassaflödet uppgick, efter utdelning om 2 591 (4 983) Mkr, till -3 271 (-964) Mkr. Jämförelseperioden inkluderade återköp av egna aktier om 1 215 Mkr. Nettokassan uppgick per den 31 december 2025 till 11 596 (17 777) Mkr. Minskningen var främst relaterad till negativt nettokassaflöde. Likvida medel uppgick till 22 766 (27 810) Mkr och outnyttjade kreditlöften, exklusive finansieringspaketet för Luleåinvesteringen, till 8 041 (8 500) Mkr, vilket sammantaget motsvarar 32 (35) % av helårets intäkter. Den genomsnittliga löptiden på den totala låneportföljen uppgick per den 31 december till 5,6 (6,5) år med en genomsnittlig räntebindningstid på 0,9 (1,1) år. I november 2025 emitterade SSAB sina första gröna obligationer under sitt EMTN-program om 2 miljarder euro, daterat den 25 juni 2025. De två femåriga seniora icke-säkerställda gröna obligationerna med ett kombinerat belopp på 2 800 Mkr förfaller i november 2030. Kupong- räntan är baserad på 3 mån Stibor +1,12 % för obligationen med rörlig ränta (2 250 Mkr), respektive 3,565 % för obligationen med fast ränta (550 Mkr). Nettolikviden kan allokeras till gröna kvalificerade projekt inom de kategorier, som definieras i SSABs ramverk för grön och hållbar upplåning.

Förvärv, avyttringar samt tillgångar som innehas för försäljning

Under 2025 förvärvade SSAB Special Steels blästrings- och målningsverksamheten från Blastech Mobile LLC i USA. Köpeskillingen uppgick till 218 Mkr, varav 96 Mkr bestod av aktier i Blastech Mobile LLC och 121 Mkr betalades kontant. Verkligt värde på nettotillgångarna uppgick till 102 Mkr och goodwill uppgick till 116 Mkr. Tibnor förvärvade aktier i Stålsenteret AS i Norge. Köpeskillingen uppgick till 24 Mkr och verkligt värde på nettotillgångarna uppgick till 24 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med -17 Mkr. Under 2025 förvärvades minoritetens andel av aktierna i Designtak i Småland AB för 12 Mkr. Under fjärde kvartalet tecknade Tibnor avtal med Ovako om att förvärva Ovako Metals Oy. Förvärvet stärker Tibnors position på den finska marknaden genom att ta över Ovako Metals distributionsverksamhet i Finland, inklusive produktportfölj, logistik och lagerhantering, bearbetningstjänster och lokala säljorganisationer. Förvärvet är föremål för konkurrensmyndighetens godkännande.Under 2025 avyttrade SSAB Special Steels aktierna i Virsbo Bergbultar AB och Virsbo Bergbultar Fastigheter AB. Försäljningspriset uppgick till 144 Mkr, och avyttrade nettotillgångar uppgick till 102 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med 144 Mkr. I de finansiella rapporterna 2024, redovisas tillgångar samt relaterade skulder i Virsbo som tillgångar som innehas för försäljning. Inga avyttringar skedde under 2024.

Operativt kassaflöde och nettoskuld Mkr

	2025	2024
Rörelseresultat före avskrivningar	10 189	12 069
Förändring rörelsekapital	1 155	2 470
Underhållsinvesteringar	-2 907	-2 773
Övrigt 1)	-816	-1 074
Operativt kassaflöde	7 621	10 692
Finansiella poster	-142	461
Inkomstskatter	-932	-3 230
Rörelsens kassaflöde	6 546	7 923
Strategiska investeringar i anläggningar	-7 215	-2 601
Förvärv rörelser och andelar	-139	-38
Avyttringar rörelser och andelar	144	–
Kassaflöde före utdelning	-663	5 284
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-2 591	-4 983
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-4	-4
Förvärv egna aktier	–	-1 215
Förvärv andelar av innehav utan bestämmande inflytande	-12	-47
Nettokassaflöde	-3 271	-964
Nettokassa (+)/Nettoskuld (-) vid periodens början	17 777	18 206
Nettokassaflöde	-3 271	-964
Övrigt 2)	-2 910	535
Nettokassa (+)/Nettoskuld (-) vid periodens slut	11 596	17 777

1) Under 2025 uppgick nettoinköp av utsläppsrätter till -724 (-1 207) Mkr.
2) I huvudsak värdeförändringar på derivat och omvärderingar av övriga finansiella tillgångar och skulder i utländsk valuta.

Återköp och indragning av egna aktier

I oktober 2023 beslutade SSABs styrelse att genomföra ett återköpsprogram till ett värde om sammanlagt högst 2,5 Mdkr. Programmet avslutades under mars 2024. Antalet aktier som återköpts under programmet uppgick 33 217 659 aktier, varav 8 216 940 serie A-aktier och 25 000 719 serie B-aktier. Värdet på egna aktier uppgick till 2 507 Mkr. Transaktionskostnader relaterade till programmet uppgick 7 Mkr, varav 1 Mkr redovisades under 2023 och 6 Mkr under 2024.

Den 24 april 2024 beslutade årsstämman om indragningen av de aktier som återköpts under programmet. Aktiekapitalet om 9 063 Mkr förblev oförändrat eftersom det samtidigt med beslutet om indragning av återköpta aktier, beslutades att öka aktiekapitalet genom en överföring från fritt eget kapital till aktiekapitalet (fondemission). Detta skedde utan att några nya aktier emitterats. Efter indragningen under 2024 innehar SSAB inga egna aktier. Det totala antalet aktier i SSAB uppgår till 996 617 667 aktier, varav 295 966 330 aktier av serie A och 700 651 337 aktier av serie B. Det totala antalet röster uppgår till 366 031 463,7, varav A-aktierna motsvarar 295 966 330 röster och B-aktierna motsvarar 70 065 133,7 röster. Bemyndigandet från årsstämman 2025 att besluta om förvärv av egna aktier utnyttjades inte.

Rörelsesegment

Koncernen är organiserad i fem rapporterbara rörelsesegment vilka har ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten består av SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs självständigt genom respektive styrelse. För övrig information om rörelsesegmenten, se avsnittet Rörelsesegment i denna årsredovisning och not B.1 i Finansiella rapporter.

Personal

Antalet anställda (exklusive visstidsanställda) uppgick per den 31 december 2025 till 14 609 (14 618). Årets ersättningar till anställda, inklusive sociala kostnader och pensioner, uppgick till 13 089 (12 887) Mkr. För ytterligare information om ersättningar till anställda, se not B.4.

Antal anställda vid årets slut	2025	2024
SSAB Special Steels	4 065	4 043
SSAB Europe	6 888	6 854
SSAB Americas	728	713
Tibnor	1 042	1 046
Ruukki Construction	1 323	1 349
Övrigt	563	613
Summa	14 609	14 618

Forskning och utveckling

Arbetet inom forskning och utveckling syftar till att stärka SSABs lönsamhet. Nära samarbeten med strategiska kunder och kundsegment ger förutsättningar för en marknadsdriven produktutveckling som skapar ökat värde även för slutanvändarna. Detta är speciellt tydligt för SSABs höghållfasta stål där också det tekniska kundstödet är en viktig del av forskning och utvecklingsarbete. Kontinuerligt arbete bedrivs även med utveckling av de egna processerna för en ökad kostnadseffektivitet, hållbara processer och energihushållning. Under 2025 uppgick forsknings- och utvecklingssatsningarna till 479 (488) Mkr.

Miljö

Ståltillverkning är en energiintensiv process som påverkar miljön, bland annat genom koldioxidutsläpp. SSABs masugnar är bland de mest koldioxideffektiva i världen men i Sverige och Finland tillhör SSABs masugnar ändå respektive lands största utsläppskällor för koldioxid. Den lokala miljöpåverkan runt SSABs anläggningar har minskat väsentligt under de senaste decennierna. Teknisk utveckling och skärpta krav styr verksamheten mot kontinuerliga förbättringar.

Tillåten produktion vid de svenska verksamhetsorterna1) kton	Ort	Tillåten produktion	Produktion 2025	Produktion 2024
Koks	Luleå	800	661	665
	Oxelösund	530	341	328
Råjärn	Luleå2)	0	1 799	1 823
	Oxelösund	2 000	927	848
Stålämnen	Luleå	2 500	1 711	1 715
	Oxelösund	1 900	903	852
Varmvalsad plåt	Borlänge	3 200	1 898	1 834
	Oxelösund3)	1 000	521	517
Betad plåt	Borlänge	2 500	1 237	1 220
Kallvalsad plåt	Borlänge	1 400	667	723
Glödgad plåt	Borlänge	900	590	601
Målade produkter	Köping	30	14	15
	Finspång4)	40	20	23
Stålrör	Virsbo5)	125	—	11

1) I Nordamerika bestäms de tillåtna produktionsnivåerna genom begränsningar av maximal tillåten produktionsvolym per timme, medan det i Finland inte finns begränsningar i produktionsvolymer.
2) Ej reglerat.
3) Levererad plåt.
4) Produktionen mäts i miljoner m².
5) Verksamheten avyttrades i början av 2025.

SSABs verksamhet omfattas av miljötillstånd med hundratals miljövillkor som bland annat reglerar produktionsnivåer, utsläpp till luft och vatten, bullernivåer och regler för deponier.

Immateriella nyckelresurser

SSABs verksamhet är beroende av immateriella nyckelresurser som kompletterar koncernens materiella anläggningstillgångar. Dessa resurser utgör grunden för bolagets konkurrenskraft, innovationsförmåga och framsteg i omställningen mot fossilfri stålproduktion. Koncernens immateriella nyckelresurser omfattar
* Teknik-, FoU- och processexpertis relaterad till avancerad stålproduktion samt utvecklingsarbetet kopplat till fossilfri ståltillverkning. SSABs omställning innebär omfattande tekniska investeringar och kontinuerlig kunskapsuppbyggnad inom organisationen.
* Varumärken och kundrelationer som är centrala för SSABs position som leverantör av höghållfasta stål på flera globala marknader.
* Programvara och digitala plattformar som stödjer driftledning, produktionsprocesser och kundgränssnitt. IT-miljön är avgörande för effektivitet och kvalitetssäkring.

Aktien och aktiekapital

SSABs aktier är noterade på Nasdaq Stockholm och på Nasdaq Helsinki. Per den 31 december 2025 fanns det sammanlagt 996 617 667 aktier i SSAB, varav 295 966 330 A-aktier, motsvarande 295 966 330 röster, och 700 651 337 B-aktier, motsvarande 70 065 133,7 röster, totalt motsvarande 366 031 463,7 röster. Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst. SSABs aktiekapital uppgår till 9 063 Mkr och det nominella värdet per aktie uppgår till 9,09 kr.

Ägarstruktur

I slutet av 2025 hade SSAB 266 914 aktieägare. SSABs tre största ägare enligt antal röster var i slutet av 2025 LKAB (16,5 %), Finska staten (8,3 %) och Folksam (5,8 %). De tio största identifierade aktieägarna avseende röster ägde sammanlagt cirka 41,4 % av rösterna och 28,4 % av aktiekapitalet i slutet av 2025. Ägare registrerade utanför Sverige och Finland kontrollerade 40,8 % (36,5 % i slutet av 2024) av rösterna.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapporten har upprättats som en separat rapport som är skild från förvaltningsberättelsen. Bolagsstyrningsrapporten tillsammans med revisorernas yttrande om denna finns separat i denna årsredovisning.

Utdelning och vinstdisposition

Utdelningen föreslås uppgå till 2,00 (2,60) kronor per aktie för verksamhetsåret 2025. Avsnittet Överväganden vid förslag till vinstdisposition i not D.6 och Förslag till vinstdisposition på sida 176 är en del av förvaltningsberättelsen.

Händelser efter periodens utgång

I januari 2026 inträffade en olycka med dödlig utgång vid SSABs stålverk i Mobile (USA). En anställd hos en underleverantör omkom. SSAB samarbetar med polismyndigheten i utredningen av händelsen, enligt normala rutiner.

Utsikter för första kvartalet 2026

SSABs leveranser spås förbättras under det första kvartalet jämfört med föregående kvartal, mot bakgrund av en säsongsmässigt bättre efterfrågan. Jämfört med fjärde kvartalet 2025 bedöms SSAB Special Steels leveranser att bli väsentligt högre med stabila priser. SSAB Europes leveranser väntas bli högre under det första kvartalet 2026, jämfört med fjärde kvartalet 2025. Priserna bedöms bli något högre. För SSAB Americas bedöms att både leveranser och priser blir något högre.

Större planerade underhållsstopp 2026 Mkr	2026 Kv 1	2026 Kv 2	2026 Kv 3	2026 Kv 4	2026 Helår	2025 Helår	2024 Helår
SSAB Special Steels	0	0	100	280	380	550	530
SSAB Europe	0	0	310	270	580	550	660
SSAB Americas	0	0	490	0	490	310	450
Summa	0	0	900	550	1 450	1 410	1 640

Kostnaderna för råmaterial för SSAB Special Steels och SSAB Europe väntas vara stabila jämfört med det föregående kvartalet, medan de väntas bli något högre för SSAB Americas.

Större planerade underhållsstopp 2026
Totalt väntas koncernens underhållskostnader uppgå till 1 450 (1 410) Mkr under 2026.Tabellen nedan visar de förväntade kostnaderna för de större planerade underhållsstoppen för 2026 samt den faktiska kostnaden under 2025 och 2024. Siffrorna avser summan av den direkta underhållskostnaden och kostnaden för sämre kapacitetsutnyttjande, men utebliven marginal inkluderas inte.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
57

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Riskhantering

SSABs resultat och finansiella ställning påverkas av många faktorer som kan påverka företaget positivt eller negativt. Många av faktorerna ligger utanför SSABs kontroll. Klok riskhantering stöder uppnåendet av SSABs strategiska mål, och säkerställer verksamhetens kontinuitet även under förändrade omständigheter.

Riskstyrning och riskhanteringsprocess

Ansvaret för den långsiktiga och övergripande hanteringen av strategiska risker följer koncernens delegeringsordning, från styrelse, till vd och vidare till cheferna för rörelsesegmenten. De senare har det huvudsakliga ansvaret för hanteringen av de operativa riskerna i koncernen.

SSABs Enterprise Risk Management (ERM)- process är integrerad i den årliga strategiprocessen och koordineras av ekonomi- och finansdirektören. Syftet med processen är att säkerställa att SSAB kan uppfylla strategi och mål, samt säkerställa affärskontinuitet även vid stora fluktuationer på den globala stålmarknaden. Den inkluderar en årlig riskbedömning som utförs av divisions- och dotterbolagscheferna som en del av deras strategiprocess. Resultatet av koncernens riskbedömning rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen.

SSABs försäkringsfunktion har till uppgift att upphandla koncerngemensamt skydd för de försäkringsbara riskerna. Koncernens finansavdelning hanterar finansiella risker centralt. SSABs internkontrollfunktion stöder divisionerna i identifieringen av riskområden och etableringen av kontrollprocesser för att minska identifierade risker. SSABs internrevision genomför revisioner av SSABs verksamhet, inklusive interna kontroller och processer, och rekommenderar förbättringar. För mer information om koncernens interna kontroll och internrevision, se Bolagsstyrningsrapporten.

Finansiell påverkan och/eller påverkan på SSABs varumärke (ryktesrisk) från hållbarhetsfaktorer är integrerad i ERM-processen sedan flera år och bedöms av alla divisioner, medan bedömning av hållbarhetsrisker (risk för negativ påverkan på människor och miljö) inkluderades första gången 2024. Se avsnitt IRO-1 i Hållbarhetsrapporten för beskrivning av processen samt avsnitt SBM-3 för en sammanställning.

Riskbedömning

Risknivån för en viss risk bedöms utifrån den uppskattade effekten (finansiell påverkan/ ryktesskada) och sannolikheten att risken inträffar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
58

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Operativa risker

SSABs största operativa risker återfinns nedan. För riskbedömning, se illustration på föregående sida.

ID	Risk	Beskrivning	Åtgärd
	Variation i efterfrågan och stålpriser	Stålindustrin påverkas av konjunkturutvecklingen. Förändringar i efterfrågan i kombination med relativt fast produktionskapacitet kan leda till snabba förändringar av marknadspriset.	SSABs strategi är att fokusera på hemmamarknaderna, samt segmenten för höghållfasta stål globalt, där efterfrågan är stabilare. Genom att fokusera på att utveckla specialprodukter och högklassiga nischprodukter kan SSAB behålla och stärka marknadspositionen i förhållande till våra konkurrenter. En stark finansiell ställning gör SSAB även mer motståndskraftig mot eventuella konjunkturnedgångar.
	Försening i omställningen till fossilfri ståltillverkning	SSAB har påbörjat arbetet med att ställa om till fossilfri ståltillverkning, att ersätta masugnar med elektriska ljusbågsugnar. På grund av långa och oförutsägbara tillståndsprocesser finns det risk för att omställningen fördröjs om miljötillstånd för kritisk infrastruktur, exempelvis byggnation av elledningar, inte kan erhållas i tid och stabil tillgång till fossilfri el därför inte kan garanteras.	SSABs tillståndsansökningar bygger på omfattande analyser, ofta i samarbete med externa experter. SSAB har ett nära samarbete med viktiga leverantörer och andra intressenter, för en aktiv dialog med representanter för de lokala samhällena för att få en god förståelse av förutsättningarna och har tydliga alternativa planer om nyckelleverantörer inte skulle kunna leverera enligt omställningsplanen.
	Olika inställningar till statsstöd	Det har förekommit stora statliga stöd till SSABs konkurrenter i exempelvis Tyskland och Frankrike, för att stödja omställningen inom den nationella stålindustrin.	SSAB har en aktiv dialog med den svenska regeringen och EU med syfte att få till stånd konkurrens på lika villkor.
	Utvecklingen av priset på CO2	Inom EU sätts priset för CO2-utsläpp genom ETS-systemet och kostnaden för stålindustrin beräknas öka i takt med att den fria tilldelningen av utsläppsrätter gradvis minskar. Andra regioner har generellt lägre kostnader för CO2-utsläpp, vilket kan leda till sämre konkurrenskraft för europeiska ståltillverkare.	SSAB har en av de mest CO2-effektiva masugnarna i Europa. Dessutom har SSAB regelbundet köpt utsläppsrätter på marknaden sedan 2018. SSAB arbetar aktivt med att främja ett globalt pris för CO2-utsläpp.
	Ökad konkurrens	Stålmarknaden präglas av hög konkurrens. SSAB kan påverkas av att konkurrenter utvecklar nya produktionstekniker, produkter, tjänster och kunderbjudanden.	För att behålla konkurrenskraften investerar SSAB i ny produktionsteknik och FoU för att stimulera utvecklingen av nya produkter. Dessutom fortsätter SSAB driva strategin med fokus på hemmamarknaderna och höghållfasta stål men arbetar även med intressebolag och företagsförvärv nedströms.
	Ökning av tullar och protektionistiska åtgärder	Ett sammanbrott i det globala handelssystemet, drivet av tullar och protektionistiska åtgärder, kan ha negativ påverkan på SSABs verksamhet och på efterfrågan på SSABs produkter.	SSAB har en väl diversifierad produktion med hänsyn till nationella handelshinder, med anläggningar i både Europa och USA. Vidare är SSABs höghållfasta stål och andra premiumprodukter mindre känsliga för tullar jämfört med standardstål.
	Större produktionsavbrott	Stålproduktion är beroende av kontinuerlig drift av viktig produktionsutrustning. Driftstopp i produktionen kan inträffa på grund av oförutsedda maskinella fel eller andra händelser. Störningar i produktionsprocessen kan ha en väsentlig negativ effekt på SSABs verksamhet och kundservice.	SSAB arbetar med förebyggande riskbedömningar av utrustning och system, samt lagerhåller reservdelar för att minska driftstopp. SSAB lagerhåller även nödvändiga råvaror, varor under tillverkning och färdiga varor samt analyserar leverantörer och inkommande flöden. SSAB har även kontinuitetsplaner, egendomsskadeförsäkring och avbrottsförsäkring. Kontinuitetsplanerna omfattar åtgärder för att skydda personal inom kritiska funktioner. SSAB kommer också se till att de nya produktionsanläggningarna fungerar enligt plan, innan gamla anläggningar läggs ned.

A B C D E F G

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
59

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Operativa risker forts.

ID	Risk	Beskrivning	Åtgärd
	IT-säkerhetsintrång och/eller driftstopp	SSAB är beroende av en effektiv IT-infrastruktur för att undvika skador relaterade till cyberbrott såsom dataintrång, datastöld, obehörig åtkomst eller hacking.	SSAB har ett cybersäkerhetsprogram på plats, inklusive riskbedömningar för äldre system, utbildning och aktiviteter för att öka medvetenheten om IT-säkerhetsrisker. Den digitala uppgraderingsplanen säkerställer en förbättring i IT-miljön under de kommande åren.
	Förlust av viktiga kund- och marknadsandelar	SSABs kunder kan uppleva problem, till exempel på grund av en konjunkturnedgång, vilket kan leda till färre affärer för SSAB eller att kunden väljer en konkurrent.	SSABs försäljningsorganisation arbetar med kundmix och segment samt upprätthåller ett nära samarbete med kunder för att förstå utvecklingen av efterfrågan.
	Genomförande av omställningsprogram och investeringar misslyckas	Om SSABs omställning till fossilfri stålproduktion inte genomförs eller blir försenad så finns det en risk att SSAB förlorar marknadsandelar och/eller att produktionskostnaderna ökar.	SSAB har en ledande position i stålindustrins omställning och har redan levererat fossilfritt stål till kunder samt lanserat ett nytt stål utan fossila koldioxidutsläpp under 2023. SSAB har en solid projektorganisation för de olika omställningsprogrammen.
	Svårigheter att attrahera och behålla erforderlig kompetens	SSABs förmåga att fortsätta upprätthålla och utöka sin verksamhet samt erbjuda produkter av hög kvalitet är beroende av motiverade och kvalificerade medarbetare i hela koncernen.	SSAB genomför flera program för att stärka attraktionskraften som arbetsgivare, till exempel samarbeten med universitet, värna om talanger genom långsiktig karriärplanering, aktiv successionsplanering samt långfristiga incitamentsprogram för nyckelpersoner.
	Allvarliga säkerhetsrisker och personalolyckor	Som tillverkningsföretag föreligger risker kopplade till industriolyckor som kan leda till allvarliga olyckor för anställda och entreprenörer, produktionsstopp, förlust av viktiga tillgångar eller negativ påverkan på personer i närområdet.	Grundläggande säkerhetsåtgärder vidtas kontinuerligt, till exempel riskbedömningar och förebyggande utbildning av anställda och entreprenörer och utvecklingen av säkerhetsarbetet följs noga av styrelsen och koncernledningen.
	Global leveranskedja och tillgänglighet av råmaterial	Stålproduktion kräver betydande mängder råmaterial, inklusive järnmalm, metallskrot, metallurgiskt kol, injektionskol, koks och legeringar.	Om inte tillgången till råmaterial är säkrad kan det ha en negativ effekt på SSABs resultat. SSABs inköpsfunktion arbetar för att diversifiera råvaruinköpen samt för att säkra råmaterialen som kommer att behövas för de framtida elektriska stålverken i Norden. Diversifiering av leverantörsbasen minskar risken för förlust av nyckelleverantörer.

Otillräcklig leveransförmåga
Ledtiden till kunderna är i hög grad beroende av att ståltillverkningsprocessen går smidigt. Produktionsstörningar kan påverka leveransförmågan till kunder. SSAB har vidtagit flera åtgärder, som att förbättra produktionsstabiliteten och prognostiseringen, förbättra orderhanteringen, öka flexibiliteten mellan stålverken samt logistikplanering.

Ökade etiska krav och andra regelverk
Att inte leva upp till krav för att motverka korruption, mutor och andra affärsetiska förväntningar kan få negativa konsekvenser för SSAB vad gäller både resultat och varumärke. SSABs uppförandekod omfattar affärsetiska frågor och arbete mot korruption. SSAB har implementerat styrdokument, kontinuerlig utbildning, intern styrning och pågående arbete för att säkerställa att överträdelser av uppförandekoden och andra styrdokument rapporteras och utreds ordentligt.

H I J K L M N O
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
60
OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Finansiella risker och känslighetsanalys

SSABs finansiella risker presenteras närmare i noter D.1 och D.3 till de finansiella rapporterna.

ID	Risk	Beskrivning	Åtgärd
Refinansieringsrisk /likviditetsrisk	Risken att SSAB inte kan betala sina förpliktelser på grund av otillräcklig likviditet eller svårigheter att få ny finansiering.	Lånestrategin fokuserar på säkring av koncernens behov av lånefinansiering avseende långfristiga lån och SSABs dagliga betalningsförpliktelser till sina långivare och leverantörer. Upplåning sker främst genom moderbolaget med beaktande av koncernens finansiella mål.	För att minska likviditets-/refinansieringsriskerna har SSAB tillräckligt med likvida medel och garanterade kreditlöften på plats. Refinansieringsrisken minimeras genom att diversifiera finansieringskällorna med målet att långfristiga lån ska ha en jämn löptid och en genomsnittlig löptid överstigande tre år. Likviditetsbufferten (dvs. icke utnyttjade bindande kreditfaciliteter samt likvida medel) ska, beroende på nettoskuldsättningsgrad, överstiga 5–10 % av koncernens intäkter.
Kreditrisk	Risken för förluster på grund av att koncernens kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser.	Finansiella motparter väljs baserat på Standard & Poor’s och Moody’s aktuella kreditbetyg för långfristig upplåning och med beaktande av koncernens ömsesidiga affärsrelationer med relevant motpart. Lägsta godtagbara kreditbetyg för finansiella instrument är A– från Standard & Poor’s eller A3 från Moody’s. Kreditrisker i kundfordringar och andra fordringar hanteras inom respektive division och dotterbolag med beaktande av koncernens kreditdirektiv.	Kreditförsäkring täcker merparten av kreditrisken. Om en kreditförsäkring ej är tillgänglig kan SSAB kräva en remburs, en bankgaranti eller en förskottsbetalning för att säkra kreditrisken.
Marknadsrisk	Risken för att koncernens resultat eller finansiella ställning påverkas av förändringar i marknadspriser, såsom råvaru- och energipriser, räntor och valutakurser.	Råvaru- och energiprisrisker: Råvaror och energi prissätts på marknaden och priserna varierar i allmänhet beroende på tillgången på råvaror och energi samt efterfrågan på stål. För att begränsa dessa risker har SSAB som mål att utveckla råvaruförsörjningen, inklusive olika skrotkvaliteter, och att säkerställa dubbla försörjningskällor där så är möjligt. Inköp av järnmalm prissäkras i begränsad omfattning. Merparten av prisrisken för el säkras genom derivat och fysisk leverans. Ränterisker: Koncernens ränterisker hänför sig till förändringar i marknadsräntor och deras påverkan på skuldportföljen. Den genomsnittliga räntebindningstiden i den totala skuldportföljen bör vara cirka 1 år men tillåts variera mellan 0,5 och 2,5 år.

P Q R

Valutaflöden 2025

Valutarisker: SSABs valutaexponering, relaterad till omräkningsexponering, avser omräkningsrisken avseende utländska dotterbolags nettotillgångar. Denna exponering valutasäkras delvis genom upplåning i utländsk valuta. Målet är att minimera valutapåverkan på nettoskuldsättningsgraden. Som en konsekvens av det starka kassaflödet som resulterar i den positiva nettokassapositionen, finns det för närvarande inga nettoskuldsäkringar. I händelse av en förändring i nettoskuldpositionen kommer säkringarna att återinföras, i enlighet med de finansiella instruktionerna. För att hantera transaktionsrisken valutasäkras kontrakterade kommersiella valutaflöden. Större investeringar och projekt som beslutas i utländsk valuta kan säkras baserat på ledningens beslut. Koncernens viktigaste valutaflöden framgår av vidstående diagram.

Känslighetsanalys

Den beräknade helårseffekten på resultatet före skatt och resultat per aktie av förändringar av väsentliga faktorer framgår av nedanstående känslighetsanalys.

Förändring, %	Effekt på resultat före skatt, Mkr	Effekt på resultat per aktie, kr$^{2)}$	Effekt på eget kapital, Mkr$^{2)}$
Plåtpris – stålrörelsen +/-10	+/-7 990	+/-6,31	+/-6 290
Volym – stålrörelsen$^{1)}$ +/-10	+/-1 610	+/-1,27	+/-1 267
Malmpriser +/-10	+/-840	+/-0,66	+/-661
Kolpriser +/-10	+/-580	+/-0,46	+/-457
Skrotpriser +/-10	+/-1 040	+/-0,82	+/-819
Räntesats +/-1%-enhet	+/-120	+/-0,09	+/-94
Svensk krona$^{3)}$ +/-5	+/-840	+/-0,66	+/-661

1) Exklusive påverkan av lägre kapacitetsutnyttjande (underabsorption).
2) Räknat på 21 % skatt.
3) Beräknat på SSABs exponering utan valutasäkringar. Om kronan försvagas innebär detta en positiv effekt.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
61
OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Dessa riktlinjer omfattar verkställande direktören och övriga personer i bolagsledningen. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2022. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.

Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet

SSABs affärsstrategi syftar till att etablera bolaget som branschledande både vad gäller lönsamhet och hållbarhet bland jämförbara företag. SSAB har som uttalad målsättning att bli det säkraste stålbolaget i världen att arbeta i och ska därutöver följa höga miljöstandarder samt vara en ansvarsfull partner gentemot alla intressenter. En mer utförlig beskrivning av affärsstrategin finns beskriven på bolagets hemsida.

En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Dessa riktlinjer syftar till att kunna erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig totalersättning vilket i sin tur främjar bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet.

Formerna för ersättning m.m.

Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning bestående av en kortfristig rörlig del (”STI”) och en långfristig rörlig del (”LTI”), pensionsförmåner och andra förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om andra ersättningar eller incitamentsprogram, såsom aktie- eller aktiekursrelaterade ersättningar.

STI-ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara mål med ettårig mätperiod. Målen ska vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive hållbarhet. STI-ersättning får uppgå till högst 75 % av den fasta årliga kontantlönen för verkställande direktören och högst 50 % för övriga ledande befattningshavare.

LTI-ersättning ska vara aktie- eller aktiekursrelaterad och således godkännas av bolagsstämman. Målen för LTI ska syfta till att skapa ett för bolagsledningen och aktieägarna gemensamt intresse att driva verksamheten mot långsiktigt god aktieavkastning samt främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla viktiga medarbetare.

Pensionsförmåner ska för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare vara premiebestämda med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP2- planen). Pensionsålder ska sättas individuellt, dock aldrig lägre än 62 år. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension. Rörlig kontantersättning ska inte vara pensionsgrundande med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan. Pensionspremierna ska uppgå till högst 50 % av den årliga pensionsgrundande lönen.

Andra förmåner får innefatta bland annat sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmån. Premier och andra kostnader med anledning av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 10 % av den fasta årliga kontantlönen.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller lokal marknadspraxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

Upphörande av anställning

Vid anställningens upphörande får uppsägningstiden vara högst tolv månader. Fast lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen under 24 månader för verkställande direktören och 18 månader för övriga ledande befattningshavare.Vid uppsägning från befattningshavarens sida får uppsägningstiden vara högst sex månader, utan rätt till avgångsvederlag. För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag avvika från det ovanstående på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Kriterier för rörlig kontantersättning m.m.

Kriterierna för STI sätts årligen och ska bestå av koncernmål, enhetsmål (dvs. mål relaterade till viss division, visst dotterbolag eller viss funktion) och/eller individuella mål, med fördelning enligt nedan. Koncernmålen kan vara finansiella och icke finansiella. De finansiella målen ska utgöra minst 60 % av koncernmålen och ska vara kopplade till EBITDA-marginaler i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter, egen EBITDA-nivå eller marginal, avkastning på sysselsatt kapital, bolagets kassaflöde eller bolagets lageromsättning. De icke-finansiella koncernmålen ska vara kopplade till hållbarhet.

Enhetsmålen kan vara olika för olika enheter. För enheter med tydligt resultatansvar ska enhetsmålen till minst 50 % utgöras av finansiella mål som ska vara kopplade till omsättning, volym, rörelseresultat, rörelsemarginaler, kostnadsbesparingar, avkastning på sysselsatt kapital eller kassaflöden. Resterande del av enhetsmålen ska utgöras av operationella mål som ska vara kopplade till hållbarhet och uppfyllande av enhetens strategiska plan.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202562 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

För övriga enheter ska enhetsmålen vara utformade så att de på ett tydligt sätt bidrar till uppfyllelsen av respektive enhets strategi inklusive hållbarhet.

STI ska för verkställande direktören bestå till minst 85 % av koncernmål och till resterande del av kvantitativa eller kvalitativa individuella mål syftande till ökat värdeskapande för bolaget. För ledande befattningshavare med eget tydligt resultatansvar ska STI bestå till minst 45 % av enhetsmål och till resterande del av koncernmål. För övriga ledande befattningshavare ska STI bestå till minst 70 % av koncernmål och till resterande del av enhetsmål.

Program för rörlig kontantersättning ska utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig kontantersättning om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

När mätperioden för rörlig kontantersättning avslutats ska det bedömas i vilken utsträckning målen uppfyllts. Styrelsen ansvarar för sådan bedömning såvitt avser rörlig kontantersättning till verkställande direktören efter förslag av ersättningsutskottet. Såvitt avser rörlig kontantersättning till övriga ledande befattningshavare ansvarar ersättningsutskottet för bedömningen efter samråd med verkställande direktören.

När styrelsen bedömer hur de finansiella målen har uppfyllts ska detta göras mot den senaste offentliggjorda finansiella informationen med de eventuella justeringar som styrelsen anser nödvändiga eller lämpliga. Innan utbetalning av rörlig kontantersättning verkställs ska styrelsen verifiera att målen kopplade till ersättningen har uppfyllts och att ersättningen har beräknats på korrekt sätt.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid utgjort en del av styrelsens och ersättningsutskottets beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens och ersättningsutskottets behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna.

Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är motiverat för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket även innefattar beredning av beslut om avsteg från riktlinjerna.

Beskrivning av betydande förändringar av riktlinjerna och hur aktieägarnas synpunkter har beaktats

Det har gått fyra år sedan tidigare riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare antogs av årsstämman, varför bolagets styrelse och ersättningsutskott har gjort en översyn av riktlinjerna vilket resulterat i följande förslag till ändringar:

• Taket för STI-ersättning i förhållande till den fasta årliga kontantlönen har höjts från 75 % för den verkställande direktören och 50 % för övriga ledande befattningshavare till 100 % för både den verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare.
• Golvet för pensionsålder har höjts från 62 till 65 år.
• Smärre justeringar av kriterierna för STI har gjorts och det har möjliggjorts för även andra ledande befattningshavare än verkställande direktören att viss del av STI kan bestå av individuella mål.
• Golvet för hur stor andel av verkställande direktörens STI-mål som ska utgöras av koncernmål har sänkts från 85 % till 70 % för att ge utrymme för en större andel individuella mål.
• Det har lagts till ett förtydligande att bolaget ska ha möjlighet att enligt lag eller avtal helt eller delvis återkräva rörlig kontantersättning som utbetalats på felaktiga eller olämpliga grunder.

Utöver vad som nämnts har enbart smärre redaktionella ändringar har gjorts jämfört med tidigare riktlinjer. Inga synpunkter på riktlinjerna har erhållits från någon aktieägare.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202563 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Hållbarhetsrapport 2025

SSABs hållbarhetsrapport har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, vilket innebär att rapporteringen följer kraven enligt EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD) samt de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS).

SSAB ÅRSREDOVISNING 202564 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Allmänna upplysningar	Miljöinformation
• Allmänna upplysningar (ESRS 2)	• Klimatförändringar (E1)
Samhällsansvarsinformation	• Miljöföroreningar (E2)
	• Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)
	• Upplysningar enligt EU:s taxonomi
Egen arbetskraft (S1)
Arbetstagare i värdekedjan (S2)
Bolagsstyrningsinformation
• Ansvarsfullt företagande (G1)

Hållbarhetsupplysningar presenteras i avsnitten ovan med tillhörande noter. I respektive not finns upplysningar om uppskattningar och bedömningar samt redovisningsprinciper.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202565 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Innehåll: Upplysningar som ingår i Hållbarhetsrapporten

Upplysningskrav enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS)	Sida
Allmänna upplysningar (ESRS 2)	67
ESRS 2 BP-1 Grunder för upprättande av Hållbarhetsrapporten	67
ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter	67
ESRS 2 GOV-1 Styrelsens och koncernledningens ansvar för hållbarhetsarbetet	67
ESRS 2 GOV-2 Styrning och rapportering av hållbarhetsfrågor	68
ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhet i incitamentssystem	68
ESRS 2 GOV-4 Due diligence avseende hållbarhet	68
ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering	69
ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja	69
ESRS 2 SBM-2 Intressentdialoger	70
ESRS 2 SBM-3 Påverkan, risker och möjligheter i förhållande till strategi och affärsmodell	70
ESRS 2 IRO-1 Process för bedömning av väsentlig påverkan, risker och möjligheter	73
ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav som omfattas av Hållbarhetsrapporten	74
Klimatförändringar (E1)	76
E1-1 Omställningsplan	76
E1-2 Policy och styrande dokument	76
E1-3 Åtgärder	77
E1-4 Mål	78
E1-5 Energianvändning	78
E1-6 Utsläpp av växthusgaser	78
E1-9 Förväntade finansiella effekter	78
Miljöföroreningar (E2)	86
E2-1 Policy och styrande dokument	86
E2-2 Åtgärder	86
E2-3 Mål	87
E2-4 Förorening av luft, vatten och mark	87
E2-6 Förväntade finansiella effekter	87
Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)	89
E5-1 Policy och styrande dokument	89
E5-2 Åtgärder	89
E5-3 Mål	90
E5-4 Resursinflöden	90
E5-5 Resursutflöden	90
E5-6 Förväntade finansiella effekter	90
Upplysningskrav enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS)	Sida
Egen arbetskraft (S1)	98
S1-1 Policy och styrande dokument	98
S1-2 Dialoger med anställda och arbetstagarrepresentanter	99
S1-3 Rutiner för gottgörelse och kanaler för att uppmärksamma problem	100
S1-4 Åtgärder	100
S1-5 Mål	101
S1-6 Uppgifter om anställda	101
S1-7 Uppgifter om icke-anställda	101
S1-9 Mångfaldsindikatorer	101
S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling	101
S1-14 Mått för arbetsmiljö	101
S1- 17 Incidenter, anmälningar och allvarliga
Arbetstagare i värdekedjan (S2) 106
S2-1 Policyer och styrande dokument 106
S2-2 Dialoger med arbetstagare i värdekedjan 107
S2-3 Rutiner för gottgörelse och kanaler för att uppmärksamma problem 107
S2-4 Åtgärder 107
S2-5 Mål 107
Ansvarsfullt företagande (G1) 109
G1-1 Policyer och styrande dokument samt företagskultur 109
G1-2 Ansvarsfulla inköp 111
G1-3 Arbete mot korruption och mutor 112
G1-4 Fall av korruption eller mutor 112

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
66 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Due diligence avseende hållbarhet

Allmänna upplysningar

SSABs hållbarhetsarbete utgår från bolagets hållbarhetsåtaganden och uppförandekoden. Hållbarhetsarbetet är integrerat i affärsstrategin och omfattar alla koncernens bolag.

Innehåll
* Allmänna upplysningar (ESRS 2)

SSABs styrning av hållbarhetsarbetet följer beskrivningen av due diligence i OCED:s riktlinjer för multinationella företag. Processen omfattar att identifiera, förbygga, hantera och redogöra för faktiska och potentiella negativa konsekvenser i verksamheten, leverantörsledet och andra affärsrelationer. Läs mer i stycket GOV-4 Due diligence avseende hållbarhet.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
67 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Allmänna upplysningar (ESRS 2)

Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12 § Årsredovisningslagen (ÅRL), vilket innebär att rapporteringen följer kraven enligt EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD) samt de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS). För utfall av granskning se revisorsrapport på sidorna 181–182.

Grunder för upprättande av Hållbarhetsrapporten (BP-1)

SSABs hållbarhetsrapport har upprättats på konsoliderad grund. Omfattningen av hållbarhetsrapporten är densamma som för de finansiella rapporterna. Intressebolag, joint ventures eller underleverantörer inkluderas inte, om inte annat anges. Inget av SSABs dotterbolag som ingår i konsolideringen är skyldigt att utarbeta hållbarhetsrapport på individuell eller konsoliderad grund och därför har inget av dem använt sig av undantaget i artiklarna 19a(9) eller 29a(8) i EU:s direktiv 2013/34.

SSABs hållbarhetsrapport omfattar information om SSABs verksamhet samt i vissa fall värdekedja i tidigare och senare led, utifrån de hållbarhetsområden som definierats som väsentliga. Se tabell i avsnitt SBM-3 samt upplysningar i respektive standard om vilka delar av värdekedjan som rapporteringen omfattar.

SSAB har inte använt sig av alternativet att utelämna viss information som gäller immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation. SSAB har inte heller utnyttjat undantaget från upplysning av förestående utveckling eller frågor som är under förhandling.

Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter (BP-2)

Särskilda omständigheter (tidshorisonter, uppskattning av värdekedjan, källor till osäkerhet i uppskattning och utfall, ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras samt fel i rapportering under tidigare perioder) presenteras i noter till de standarder där det är relevant, under rubrikerna Redovisningsprinciper eller Uppskattningar och bedömningar. Det inkluderar även om andra tidshorisonter än de som föreskrivs av ESRS-1 (mindre än 1 år, 1–5 år samt över 5 år) används.

Särskilt om Scope 3 utsläpp

Rapporteringen av Scope 3-utsläpp inkluderar uppgifter om värdekedjan som uppskattas med hjälp av indirekta källor. Grunden för utarbetandet av måttet, resulterande graden av noggrannhet samt de planerade åtgärderna för att förbättra noggrannheten i framtiden beskrivs i not E1. SSAB bedömer att rapporteringen av Scope 3- utsläppen är ett mått med en hög grad av mätosäkerhet. Källorna till mätosäkerhet samt de antaganden och bedömningar som använts vid värderingen beskrivs i not E1.

Hänvisning

SSAB har utnyttjat möjligheten att hänvisa till andra delar av Årsredovisningen avseende information om styrelsen och koncernledningen, där hänvisning görs till avsnitt i bolagsstyrningsrapporten. Vidare görs referenser till finansiella noter.

Styrelsens och koncernledningens ansvar för hållbarhetsarbetet (GOV-1)

Styrelse

SSABs styrelse är ytterst ansvarig för koncernens hållbarhetsarbete. Det omfattar bland annat att tillse att verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt sätt, att bolaget genomför en väsentlighetsanalys samt att bolagets hållbarhetsarbete är integrerat i strategi och verksamhet. Styrelsen beslutar formellt om SSABs hållbarhetsrapport. Strategiska hållbarhetsfrågor behandlas av styrelsen som helhet. Hållbarhetsredovisningen behandlas i revisionsutskottet som en del av Årsredovisningen. Hållbarhetsfrågor kopplade till SSABs incitamentsprogram behandlas av ersättningsutskottet. Styrelsen har inte inrättat ett särskilt hållbarhetsutskott.

Styrelsen har under räkenskapsåret 2025 bestått av 8 bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen per den 31 december 2025 bestod av 4 kvinnor och 4 män, vilket motsvarande en kvot avseende kvinnliga/manliga ledamöter om 50 (50) %. För mer information om styrelsens sammansättning, roller, ansvarsområden, oberoende samt kompetens se avsnitt Styrelse – utsedda av årsstämman i Bolagsstyrningsrapporten.

Koncernledning

VD ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer och därmed även för det löpande hållbarhetsarbetet. VD har i sin tur delegerat ansvaret för vissa hållbarhetsfrågor till medlemmar i koncernledningen samt divisionschefer:

• Chefen för Organisation, kultur & hållbarhet ansvarar för samordning av hållbarhetsfrågor på koncernnivå samt SSABs arbete inom inkludering och mångfald.
• Den tekniska chefen ansvarar för miljö- och energifrågor, samt omställningsprojektet i Luleå.
• Ekonomi- och finansdirektören ansvarar för hållbarhetsrapporteringen, investeringar med koppling till SSABs omställning samt SSABs riskhanteringsprocess där klimat- och hållbarhetsrisker ingår.
• Divisionschefen för SSAB Europe ansvarar för koordinering av SSABs arbete med ansvarsfulla inköp, Scope 3-beräkningar samt samordning av SSABs säkerhetsarbete.
• Divisionscheferna ansvarar för att driva hållbarhetsarbetet samt att följa de direktiv och instruktioner som koncernledningen utfärdar för olika hållbarhetsområden.

Därutöver ansvarar SSABs chefsjurist, som rapporterar direkt till VD, för frågor rörande etik och regelefterlevnad.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
68 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernledningen följer regelbundet utvecklingen av hållbarhetsarbetet samt ansvarar för att processer finns på plats för att identifiera, förhindra och åtgärda negativ påverkan som SSABs verksamhet kan orsaka. Koncernledningen fastställer koncernens ambitioner och mål för de strategiskt viktiga hållbarhetsområdena. Dessa mål delges även styrelsen inom ramen för den årliga strategiprocessen.

Styrelsens och koncernledningens erfarenhet och kompetens

Styrelsen utvärderas årligen för att säkerställa att den har en erforderlig samlad erfarenhet och kompetens för SSABs verksamhet, vilket inkluderar bolagets produkter, sektorer och geografiska platser för verksamheten samt väsentliga hållbarhetsområden. Särskild vikt läggs vid att styrelsen har erforderlig kompetens för att övervaka och driva genomförandet av SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning. Dessa kompetenser omfattar bland annat erfarenhet inom tung processindustri, internationell marknadsföring och försäljning, större investeringsprojekt, finans, IT och digitalisering samt ansvarsfullt företagande. Slutsatsen från styrelseutvärderingen som utfördes under 2025 var att styrelsens ledamöter bedömdes ha lämplig erfarenhet och kompetens för bolagets verksamhet. Utöver den kompetens som styrelsen besitter inom hållbarhetsområdet har styrelsen även tillgång till ytterligare kompetens vid behov, framförallt genom specialiserade medarbetare inom koncernen. För mer information om styrelsens och koncernledningens sammansättning, roller, ansvarsområden, oberoende samt kompetens se avsnitten Presentation av styrelse och Presentation av koncernledning i Bolagsstyrningsrapporten.

Styrning och rapportering av hållbarhetsfrågor (GOV-2)

Styrelsen uppdateras minst kvartalsvis om utvecklingen av SSABs hållbarhetsarbete genom information i interna rapporter eller andra underlag och presentationer som tillhandahålls inför och presenteras vid styrelsemöten. För de områden som har fastställda mål tar styrelsen del av aktuellt utfall i relation till dessa. Information om koncernens säkerhetsarbete och SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning ges vid varje ordinarie möte. Under året har styrelsen även behandlat väsentlighetsanalysen samt koncernens ambition inom inkludering och mångfald. Potentiell påverkan, risker och möjligheter är en del av den regelbundna riskutvärderingen som styrelsen tar del av. En analys av viktiga faktorer kopplat till påverkan, risker och möjligheter ur ett hållbarhetsperspektiv har varit en integrerad del av de större investeringsbesluten kopplat till SSABs omställning som styrelsen beslutat om de senaste åren.

Styrelsen följer de viktigaste intressenternas synpunkter avseende SSABs hållbarhetsarbete, till exempel ingår arbetstagarrepresentanter i styrelsen vilket ger de anställda möjlighet till inflytande i de frågor som avhandlas i styrelsen. Vidare har styrelsen även kontakt med exempelvis aktieägare, framför allt i samband med årsstämman, samt myndigheter och politiker. Styrelsen informeras, om det bedöms nödvändigt, vid förändringar av koncerndirektiv och -instruktioner till följd av exempelvis regelverksförändring eller utifrån intern utvärdering. I övrigt har styrelsen delegerat intressentdialogerna till koncernledningens medlemmar inom respektive ansvarsområde.Vid behov eller större förändringar informeras styrelsen. Koncernledningen har möten månadsvis för att följa upp koncernens samt divisionernas resultat, finansiella ställning och hållbarhetsarbete, vilket konsolideras och ligger till grund för det som rapporteras till styrelsen. Medlemmarna av koncernledningen informerar om utvecklingen inom deras respektive ansvarsområde inom hållbarhet vid behov i samband med ordinarie möten. Information om koncernens säkerhetsarbete och SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning presenteras vanligtvis vid varje ordinarie möte.

Integration av hållbarhet i incitamentssystem (GOV-3)

Upplysningar om hållbarhets- och klimatrelaterade aspekter i SSABs incitamentprogram finns i not B.4.

Due diligence avseende hållbarhet (GOV-4)

SSABs styrning av hållbarhetsarbetet följer beskrivningen av due diligence i OECDs riktlinjer för multinationella företag. Processen omfattar att identifiera, förebygga, hantera och redogöra för faktiska och potentiella negativa konsekvenser i verksamheten, leverantörskedjan och andra affärsrelationer. Eftersom de olika delprocesserna täcks av upplysningskraven i ESRS 2 samt respektive ämnesstandard, och därmed presenteras genomgående i SSABs hållbarhetsrapport, ges nedan endast exempel på var i hållbarhetsrapporten olika delprocesser beskrivs.

Policy, åtaganden och styrning

Uppförandekoden är grundläggande för SSABs arbete med att vara ett ansvarstagande företag. SSABs styrning och åtaganden inom respektive hållbarhetsområde slås fast i respektive direktiv och instruktioner. Åtaganden, direktiv och styrning för varje hållbarhetsområde finns beskrivna under respektive område.

Identifiera och bedöma risker

Påverkan, risker och möjligheter inom hållbarhet identifieras genom den dubbla väsentlighetsanalysen. Intressenters perspektiv beaktas genom intressentdialoger. Läs vidare om intressentdialoger och väsentlighetsanalys i SBM-2, SBM-3 och IRO-1.

Förebygga och hantera risker

SSAB förebygger och hanterar påverkan och risker relaterade till hållbarhet som en del i affärsstrategin och den operativa styrningen. Hanteringen anpassas utifrån varje hållbarhetsområde och identifierad påverkan, möjligheter och risker. Läs vidare om hållbarhetsstrategi i SBM-1 samt under mål och aktiviteter för varje hållbarhetsområde i respektive standard.

Uppföljning och utvärdering

Påverkan, möjligheter och risker följs upp regelbundet genom olika nyckeltal och mål. Uppföljningen är anpassad utifrån respektive hantering. Läs vidare om hållbarhetsstrategi i SBM-1 samt upplysningar om aktiviteter och nyckeltal i respektive ämnesstandard.

Rapportera och kommunicera

SSABs hållbarhetsrapport är en del av kommunikationen till interna och externa intressenter. Läs vidare om intressentdialoger i SBM-2.

Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering (GOV-5)

SSAB har integrerat hållbarhetsrapporteringen i samma styrnings- och kontrollstruktur som den finansiella rapporteringen. Funktionen för intern kontroll stöder arbetet med att kartlägga och dokumentera risker och mitigerande kontroller, vilka ingår i koncernens ramverk för intern kontroll och hanteras i ett gemensamt system. Under året har SSAB gått igenom befintliga kontroller samt undersökt behovet av nya för att säkerställa att kontrollmiljön är effektiv och tillförlitlig. Exempel på risker relaterade till hållbarhetsrapportering är risk för att kraven i CSRD-ramverket inte efterlevs samt att den rapporterade informationen inte är fullständig och/eller tillförlitlig. Efterlevnad av styrnings- och kontrollstrukturen säkerställs genom koncerndirektiv och -instruktion för hållbarhetsrapportering. Uppdateringar sker enligt samma rutin som för den finansiella rapporteringen. Uppdateringar kommuniceras av koncernansvarig för hållbarhetsredovisningen genom regelbundna möten eller vid behov. Direktivet och instruktionen finns tillgängliga på koncernens intranät. För att säkerställa tillförlitlighet och/ eller fullständighet ligger fokus initialt på avstämning, analys och rimlighetsbedömning av både kvantitativ och kvalitativ hållbarhetsdata. Kontrollerna utförs främst av koncernens funktion för hållbarhetsrapportering samt övriga ansvariga för hållbarhetsområden på koncernnivå. Framöver kommer arbetet fokusera på att identifiera och dokumentera motsvarande kontrollaktiviteter på divisions- och anläggningsnivå. Styrelsens uppföljning av intern kontroll avseende hållbarhetsredovisningen sker främst genom revisionsutskottet. I övrigt omfattas kontrollerna av samma utvärderingsrutiner som kontroller för den finansiella rapporteringen, det vill säga regelbundna självutvärderingar samt systematisk uppföljning av riskanalyser och kontrollaktiviteter. Kontrollerna är även föremål för revision.

Strategi, affärsmodell och värdekedja (SBM-1)

Affärsmodell

SSAB är en nischad aktör på stålmarknaden med verksamhet i främst Norden och USA. SSABs unika kunnande inom avancerade stål är en central del i affärsmodellen. Affärsstrategin innebär att leverera unikt kundvärde genom framförallt SSABs premium- erbjudande. Detta ska uppnås genom att stärka erbjudandet inom avancerade stål, expandera värdeskapande tjänster och lösningar samt erbjuda koldioxidreducerade stål, som sänker klimatavtrycket i kundernas produkter och applikationer. Premiumprodukter bidrar till en stabilare intjäning, vilket skapar värde för investerare och andra intressenter. SSAB har anställda i över 50 länder och produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA och är en betydande arbetsgivare på flera orter. SSAB har fem rörelsesegment: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt Tibnor och Ruukki Construction.

1 Uppströms värdekedja (leverantörer)

SSABs inköp sker främst från Sverige, Finland samt andra europeiska länder (64 % av inköpen sker från Europa), men även USA (31 %). Endast en mindre andel kommer från övriga länder, och då främst Australien. Under 2025 köpte SSAB in produkter, material och tjänster till ett värde av cirka 71 (77) miljarder kronor. Skrot är den största inköpskategorin, följt av järnmalm och mekanisk utrustning. Dessa tre kategorier uppgick till omkring 29 % av koncernens totala kostnader. Skrot köps på spotmarknaden. Järnmalm köps i huvudsak från LKAB, Sverige, och priserna är länkade till marknadsindex. Stora inköp av kategorin mekanisk utrustning drivs främst av omställningen, som inkluderar investeringar i design och utvecklingen av processutrustning. Utvecklingen av fossilfri järnsvamp, som tillsammans med skrot och fossilfri el kommer att vara insatsvaror för de planerade elektriska stålverken i Norden, sker i Hybrit Development AB:s pilotanläggning i Luleå. Hybrit Development AB är ett intressebolag som ägs till lika delar av SSAB, LKAB och Vattenfall.

Nedströms värdekedja (kunder)

SSABs kunder omfattar bland annat företag inom tunga transporter, byggindustrin, fordonsindustrin och bygg- och anläggningsmaskiner. På hemmamarknaderna Norden och Nordamerika säljs standardstål i viss utsträckning via servicecenter och distributörer. SSAB är även återförsäljare av stål och andra metaller via Tibnor samt erbjuder stålbaserade byggprodukter via Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction köper stål från SSAB men även från andra stålleverantörer.

Hållbarhet integrerat i affärsstrategin

SSABs hållbarhetsarbete är integrerat i affärsstrategin och omfattar alla koncernens bolag. SSAB vill vara ledande inom hållbarhet, vilket omfattar ambitionen att bli världens säkraste stålföretag och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten.

SSABs övergripande hållbarhetsmål

• Utsläpp av växthusgaser: Minskning med 48 % till 2033 jämfört med 2018.
• Säkerhet: Olycksfallsfrekvens (LTIF) under 1,0 och total registrerbar skadefrekvens under 4,5 (avseende 2030).
• Leveranser av SSAB ZeroTM, ett stål producerat av återvunnet stål och fossilfri energi: Leveranser av 100 000 ton 2025.

Hållbart erbjudande

SSAB stöder kundernas ambitioner att bli mer hållbara och konkurrenskraftiga genom att erbjuda avancerade höghållfasta stål och koldioxidreducerade stål.

• SSABs avancerade stål gör applikationer starkare, lättare och ökar produktiviteten. Till exempel kan användandet av starkare stål i applikationer spara vikt och material vilket i sin tur leder till bättre bränsleekonomi och lägre koldioxidavtryck för SSABs kunder.
• SSABs koldioxidreducerade stål omfattar SSAB ZeroTM, ett stål producerat av återvunnet stål och fossilfri energi, samt pågående pilotleveranser av stål producerat med fossilfri järnsvamp, utvecklad med HYBRIT-tekniken. Stålen sänker koldioxidavtrycket i kundernas applikationer avsevärt och stärker deras hållbarhetsambitioner och konkurrenskraft. SSAB ZeroTM har funnits på marknaden sedan 2023 och används exempelvis av kunder inom gruv- och transportindustrin.

Intressentdialoger (SBM-2)

SSAB har regelbunden kontakt med intressenter och arbetar för en öppen dialog för att öka förståelsen för deras perspektiv. Intressentdialogerna anpassas för att tillgodose intressenternas behov, och kan ske exempelvis genom enskilda eller offentliga möten. Intressentdialoger sker i stor utsträckning på lokal nivå i anslutning till produktionsanläggningar, exempelvis med boende i närområdet och övriga lokalsamhället, men beroende på frågeställningar även på koncernnivå.

---

*1 Antal anställda per land redovisas i not B.4. För finansiella upplysningar per segment se not B.1. SSAB har inga intäkter relaterade till verksamheter som nämns i SBM-1 40 d (exempelvis utvinning av fossila bränslen).Intressentdialoger sker även utanför SSABs egna processer i form av samråd med olika aktörer som en del av miljötillståndsprocessen. Styrelse och koncernledning informeras om viktiga intressenters synpunkter och intressen relaterat till SSABs hållbarhetspåverkan. Övriga beslutsfattare inom SSAB informeras om resultatet av relevanta intressentdialoger och beaktar det för både operativa och strategiska frågor. Intressenternas synpunkter har tagits i beaktande i bedömningen av SSABs väsentliga områden. Intressenternas synpunkter kan påverka den strategiska inriktningen, som till exempel 2022 när SSABs styrelse beslutade att tidigarelägga omställningen av det nordiska produktionssystemet till följd av en hög efterfrågan från kunder på koldioxidreducerat stål. SSAB bedömer att intressenterna i stort stödjer både analysen av de viktiga områdena och företagets strategi och omställning.

Påverkan, risker och möjligheter i förhållande till strategi och affärsmodell (SBM-3)

SSABs väsentliga områden inom hållbarhet presenteras i tabellen på följande sida. Områdena är generellt oförändrade jämfört med 2024, men väsentlig påverkan, risker och möjligheter (så kallade IROer, Impacts, Risks and Opportunities) har förtydligats ytterligare.

Hållbarhetspåverkan

SSABs påverkan på omvärlden följer till stor del av det faktum att bolaget verkar inom tung industri (till exempel miljöpåverkan och säker arbetsmiljö) och har en global värdekedja (till exempel arbete med affärsetik och hållbarhet i leverantörsledet).

Nyckelintressenter	Typ av engagemang	Syfte med engagemang	Inställning till SSABs affärsmodell och strategi
Aktieägare, investerare och finansiärer	Möten, konferenser	Få insikt i finansmarknadens perspektiv	Stödjande
Befintliga och nya leverantörer	Möten, konferenser, mässor	Ta del av leverantörers erbjudanden och deras hållbarhetsarbete	Stödjande
Befintliga och nya kunder	Möten, konferenser, mässor	Förstå kunders behov och deras ambitioner inom hållbarhet	Stödjande
Lokalsamhällen nära SSABs produktionsanläggningar	Offentliga samråd, möten med lokala aktörer som exempelvis kommuner, närboende och intresseorganisationer	Ökad förståelse för lokala perspektiv och frågor	Till största del stödjande
Myndigheter och andra offentliga organisationer	Offentliga eller enskilda möten	Ömsesidig förståelse i frågor som påverkar SSABs verksamhet och omställning, exempelvis tillgång till fossilfri el och olika tillståndsprocesser	Stödjande
Befintliga och nya anställda	Interna och externa möten, mässor	Ökad förståelse för anställdas synpunkter och identifiera frågor viktiga för framtida rekryteringar	Stödjande

Genom den beslutade inriktningen att ställa om framförallt den nordiska stålproduktionen kan SSABs miljöpåverkan minska väsentligt. Det kontinuerliga arbetet med övriga hållbarhetsområden kan också ge positiva långsiktiga effekter inom exempelvis arbetsmiljö.

Finansiella risker och möjligheter från hållbarhetsaspekter

Klimat är det område som sammantaget har störst finansiell betydelse för SSAB, främst genom att den fria tilldelningen av utsläppsrätter minskas stegvis och planeras att upphöra i mitten av nästa årtionde, samtidigt som SSAB investerar för att ställa om den nordiska stålproduktionen och öka andelen premiumprodukter. Premiumprodukter, inklusive koldioxidreducerat stål, kan säljas till ett högre marknadspris jämfört med standardstål och innebär därför en finansiell möjlighet för SSAB.

SSAB avser att finansiera omställningen med egen balansräkning. Under 2025 säkrades gröna lånefaciliteter för omställningsprojektet i Luleå och SSAB emitterade även bolagets första gröna obligationer. Utförligare information om SSABs omställning och investeringar finns i avsnitt E1 samt Upplysningar enligt EU:s taxonomi. Se not C.1. för upplysningar om SSABs förbrukning av utsläppsrätter samt relaterade kostnader. Övriga hållbarhetsområden bedöms i nuläget inte medföra signifikanta finansiella effekter för SSAB.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 71
OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Tidshorisont

Sammantaget bedöms samtliga hållbarhetsområden vara väsentliga på kort, medellång och lång sikt (upp till 5 år) som en konsekvens av bolagets verksamhet. SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning planeras för de närmaste tio åren, och kommer väsentligt att minska bolagets CO2-utsläpp samt övriga utsläpp till luft och vatten. I samband med omställningen genomförs relevant kompetensutveckling i samband med omställning för SSABs medarbetare.

Tidshorisont	Väsentligt område	Delområde	Påverkan, risk eller möjlighet (IRO)	Kort (< 1 år)	Mellan (1-5 år)	Lång (> 5 år)
Miljö	Klimatförändringar	Koldioxidutsläpp från masugnsbaserad stålproduktion (Scope 1 och 3)	Leverantörsledet, Egen verksamhet (masugnsbaserad stålproduktion)	x	x	x
		Övriga koldioxidutsläpp (Scope 3)	Leverantörsledet	x	x
		Energianvändning (inkluderar Scope 2)	Egen verksamhet	x	x
	Miljöföroreningar	Utsläpp till luft	Egen verksamhet	x	x
		Utsläpp till vatten från masugnsbaserad stålproduktion	Egen verksamhet (masugnsbaserad stålproduktion)	x	x
		Buller från hantering av skrot	Egen verksamhet (nordiska anläggningar)	x	x
	Resursanvändning och cirkulär ekonomi	Användning av material och insatsvaror	Egen verksamhet	x	x
		Avfall	Egen verksamhet (masugnsbaserad stålproduktion), Kundledet	x	x	x
		Resurseffektivitet i kunders produkter	Kundledet	x	x
Social	Egen arbetskraft	Trygga och säkra arbetsförhållanden för egna anställda	Egen verksamhet	x	x
		Inkluderande arbetsmiljö	Egen verksamhet	x	x
		Kompetensutveckling i samband med omställning	Egen verksamhet (nordiska anläggningar)	x	x
	Arbetstagare i värdekedjan	Säkra arbetsförhållanden för entreprenörer	Leverantörsledet (entreprenörer)	x	x
		Arbetsrätt och mänskliga rättigheter	Leverantörsledet	x	x
Styrning	Ansvarsfullt företagande	Ansvarsfullt företagande	Egen verksamhet	x	x
		Incidenter relaterat till korruption eller mutor	Leverantörsledet, Egen verksamhet, kundledet	x	x
		Ansvarsfulla inköp	Leverantörsledet	x	x

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 72
OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Resiliens i strategi och affärsmodell

SSAB anser att företagets strategi och affärsmodell inte bara hanterar de olika väsentliga riskerna relaterade till hållbarhet utan även direkt adresserar de höga utsläppen, framförallt av koldioxid men även övriga utsläpp till luft och vatten, från masugnsbaserad stålproduktion. SSAB har på ett systematiskt sätt analyserat

Kommentar till tabell nedan

Tabellen visar SSABs identifierade väsentliga områden, där kolumnen Delområde avser de identifierade IROerna. En mer detaljerad beskrivning över varje delområde finns i inledningen till varje standard i rapporten.

risker inom klimat, både omställningsrisker och risker som ett förändrat klimat medför, och funnit att bolagets strategi och affärsmodell har kapacitet att hantera dessa risker på ett adekvat sätt. Läs mer om riskanalysen i E1 under rubriken Påverkan, risker och möjligheter i förhållande till strategi och affärsmodell (SBM-3), kompletterande upplysningar.

Påverkan	Risk	Möjlighet

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 73
OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Process för bedömning av väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO-1)

Det här avsnittet innehåller en beskrivning av metod och process för väsentlighetsanalysen, samt kompletterande upplysningar med fokus på klimat, föroreningar, resursanvändning och cirkulär ekonomi samt affärsetik. En översyn av väsentlighetsanalysen sker årligen.

1. Omfattning
   Väsentlighetsanalysen omfattar följande led i värdekedjan:
2. Uppströms (leverantörer samt entreprenörer som arbetar på SSABs anläggningar)
3. Egen verksamhet (koncernens bolag)

4. Nedströms (kunder, servicecenter och distributörer med direkta affärsrelationer med SSAB, samt Tier 2 kunder som vidareförädlar SSABs produkter)

5. Metod för bedömning och tröskelvärden
   SSAB har utvecklat ett internt index för hållbarhetspåverkan där påverkan bedöms utifrån omfattning (inklusive allvarlighetsgrad), möjlighet till återställande samt sannolikhet. Bedömning av finansiella effekter från hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter (IROer) har utförts enligt en intern skala där den finansiella effekten mäts i kronor. Skalan för sannolikhet är densamma som i bedömningen av hållbarhetspåverkan. I processen har SSAB särskilt beaktat den koppling som finns mellan bolagets påverkan på människor och miljö och den finansiella påverkan på bolaget av dessa områden, vilket tydligt framgår av området klimatförändringar.

6. Input från intressenter
   En sammanfattning av intressenternas input, se avsnitt SBM-2, inkluderas i bedömningen. Ingen särskild intressentdialog utfördes enbart för väsentlighetsanalysen under 2025, utan sammanfattningen baserades på dialoger genomförda i den löpande verksamheten.

7. Bedömning av påverkan, risker och möjligheter
   a) Kvantitativ
   Den kvantitativa bedömningen enligt punkt 2 görs i samband med den årliga strategi- och riskprocessen av representanter från divisioner, dotterbolag och interna experter inom olika hållbarhetsområden.
   b) Kvalitativ
   Ekonomi- och finansdirektören, Chef Organisation, kultur & hållbarhet, Chef Strategi samt Chef Energi & Miljö kan justera den kvantitativa bedömningen genom en kvalitativ bedömning utifrån affärsstrategiska och bedömningsmässiga skäl.

5.# Summering

Utfallet efter den kvalitativa justeringen summeras utifrån väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IROer) som bedöms som väsentliga. Ingen gradering av väsentlighet görs.

Om väsentlighetsanalysen 2025 SSAB har som en del i implementeringen av CSRD arbetat med att förbättra dokumentationen kring metod och process för väsentlighetsanalysen samt infört relevanta internkontroller. I 2025 års väsentlighetsanalys inkluderades möjligheter (till skillnad från tidigare år), vilket omfattar SSABs erbjudande inom koldioxidreducerat stål och miljöfördelar som uppstår när kunder uppgraderar till höghållfast stål. Dessutom gjordes vissa förtydliganden vad gäller vilken del av verksamheten eller värdekedjan som omfattas. Utifrån resultat av intressenters synpunkter har buller från hantering av skrot lagts till som en väsentlig negativ påverkan och risk.

Områden under väsentlighetströskeln

SSAB arbetar brett med hållbarhetsfrågor och följer upp verksamheten utifrån respektive anläggnings miljötillstånd. Områden som vattenförbrukning och -användning samt biologisk mångfald bedömdes i årets process vara under väsentlighetströskeln. SSAB ser över samtliga relevanta hållbarhetsområden årligen, i samband med översynen av väsentlighetsanalysen.

Kompletterande upplysningar till IRO-1 avseende klimatförändringar

Klimatförändringar är ett väsentligt område för SSAB. Bedömningen baseras på SSABs utsläpp av koldioxid och den påverkan på människor och miljö som uppstår som en konsekvens, samt den potentiella finansiella påverkan men också affärsmöjligheten genom att ställa om till fossilfri stålproduktion. Se närmare förklaring i E1.

Bedömningen av väsentlighet har skett utifrån den process som beskrivs ovan. Under 2025 har en uppdaterad bedömning av konsekvenser av klimatförändringar genomförts. Nedan redogörs för processen för att bedöma klimatrelaterade fysiska risker, det vill säga risker som ett förändrat klimat medför, samt risker för klimatrelaterade omställningsrisker, det vill säga risker förknippade med att samhället i stort vidtar åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen. Bedömningen i båda processerna utgår från SSABs verksamhet. Bedömning av klimatrelaterade risker i värdekedjan görs vid behov av ansvarig division. Under kommande år kommer klimatförändringarnas påverkan på leverantörs- och kundledet att analyseras.

Processen för bedömning av klimatrelaterade fysiska risker

Processen utgår från en bruttolista av klimatrelaterade händelser i enlighet med tabellen i ESRS E1 AR 11. Interna experter på miljö och hållbarhet gör en första bedömning av vilka av dessa händelser som är relevanta för SSAB. Sedan summeras tillgängliga klimatanalyser. Under 2025 genomfördes bland annat en analys av klimatrisker för de största anläggningarna, samt i samband med taxonomibedömning och grön finansiering av den nya anläggningen i Luleå. Efter detta analyseras de relevanta klimathändelserna i olika scenarier. Utifrån scenarioanalysen samt även användandet av riskskalan för finansiell väsentlighet gjordes sedan en bedömning om vilka klimathändelser som utgör väsentliga risker.

SSAB bedömer inte att de stora stålproduktionsanläggningarna är utsatta för väsentliga risker relaterade till ett förändrat klimat under den kommande tioårsperioden. Läs mer under E1 SBM-3 där även mer specifik information om scenarioanalysen finns.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
74
OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Processen för omställningsrisker och -möjligheter

Processen utgår från en bruttolista av olika händelser relaterade till möjliga åtgärder i samhället i stort för att begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med ESRS E1 AR 12. Interna experter inom miljö och strategi gör en bedömning av vilka händelser som är relevanta för SSAB, också med hänsyn till att olika händelser kan ha olika stor relevans beroende på vilken tidshorisont som appliceras. Flera händelser, som exempelvis införandet av EU ETS, hade hög relevans redan innan SSABs omställningsplan beslutades. Andra händelser, som kostnader för råmaterial, blir mer relevanta ju längre fram i genomförandefasen av omställningsplanen bolaget befinner sig. Sedan analyseras de relevanta omställningshändelserna i olika scenarier. Utifrån scenarioanalysen samt användandet av riskskalan för finansiell väsentlighet görs en bedömning av vilka klimathändelser som utgör väsentliga risker.

SSAB bedömer att flera omställningshändelser utgör väsentliga risker, men också i vissa fall möjligheter, för den kommande tioårsperioden. Läs mer under E1 SBM-3 för mer specifik information avseende scenarioanalysen samt en tabell över riskerna.

Överensstämmelse med den finansiella rapporteringen

Klimatrelaterade överväganden ingår i den löpande översynen av exempelvis avskrivningstakt samt tillgångsvärde. Se not A.2 för allmänna upplysningar och not C.1 för nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar och nedskrivningsprövning. Not C.1 innehåller upplysningar om hur SSABs omställning och tillhörande investeringsbeslut påverkar uppskattningar av återstående nyttjandeperioder för de tillgångar som kommer att ersättas.

Kompletterande upplysningar till IRO-1 avseende föroreningar samt resursanvändning och cirkulär ekonomi

Föroreningar till luft och vatten samt resursanvändning och cirkulär ekonomi är väsentliga områden för SSAB. Se närmare förklaring i E2 och E5. Bedömning av väsentlighet har skett utifrån den process som beskrivs ovan och avser SSABs verksamhet.

SSAB har de miljötillstånd som krävs för verksamheten i respektive land och uppfyller kraven vad gäller miljöföroreningar samt material- och avfallshantering. Respektive miljötillstånd för verksamheten hanterar även övriga frågor relaterade till miljöföroreningar och användningen av olika ämnen. Inom ramen för respektive miljötillståndsprocess har det genomförts samråd med bland andra allmänhet, kommun, myndigheter, närliggande verksamheter och särskilt berörda, exempelvis boende i närområdet. SSAB har inte ansett det vara värdeskapande att inom ramen för väsentlighetsanalysen genomföra någon ytterligare intressentdialog, miljöriskanalys eller granskning som går utanför kraven i miljötillstånden.

Kompletterande upplysningar till IRO-1 avseende ansvarsfullt företagande

Ansvarsfullt företagande är väsentligt område för SSAB. Se närmare förklaring i G1. Bedömning av väsentlighet har skett utifrån den process som beskrivs ovan och avser SSABs verksamhet, leverantörsledet samt kundledet. SSAB har inom ramen för väsentlighetsanalysen tagit hänsyn till verksamhetens lokalisering, verksamhet, sektor och struktur, exempelvis genom en årlig självutvärdering avseende affärsetiska risker av de legala enheter där SSAB äger minst 50 %.

Upplysningskrav som omfattas av Hållbarhetsrapporten (IRO-2)

Upplysningar enligt IRO-2 syftar till att redogöra för vilka upplysningskrav enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS) som är inkluderade i SSABs Hållbarhetsrapport 2025. Dessa presenteras i Innehåll: Upplysningar som ingår i Hållbarhetsrapporten på sidan 65. Vidare omfattar IRO-2 krav på att redogöra för hänvisningar till annan EU-lagstiftning för berörda paragrafer inom upplysningskraven. Dessa hänvisningar presenteras i indexet på sidan 113.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
75
OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Miljöinformation

SSAB har åtagit sig att minimera verksamhetens negativa miljöpåverkan och i stort sett ta bort de fossila koldioxidutsläppen från den egna verksamheten.

Innehåll
* Klimatförändringar (E1)
* Miljöföroreningar (E2)
* Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)
* Upplysningar enligt EU:s taxonomi

CO2e-utsläpp	4,8 %
Minskning av CO2e-utsläpp (Scope 1, 2 och Scope 3, 2025 jämfört med 2018)

CO2e-utsläpp (Scope 1), per anläggning	Kton

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
76
OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Klimatförändringar (E1)

Omställningsplan (E1-1)

Utsläpp av växthusgaser från framförallt den nordiska järnmalmsbaserade stålproduktionen har väsentlig miljöpåverkan på grund av användningen av koks och kol som reduktionsmedel vid ståltillverkningen men även från förbränning av fossila bränslen. Även indirekta utsläpp av växthusgaser, exempelvis från transporter och energi, har väsentlig påverkan. De största finansiella riskerna relaterade till klimatförändringar omfattar ökade kostnader för utsläpp av koldioxid.

Investeringar i omställningen av det nordiska produktionssystemet kommer att stärka SSABs premiumerbjudande, inklusive koldioxidreducerat stål, samt minska utsläppen av växthusgaser. SSAB inledde redan 2016 arbetet med att utveckla fossilfri stålproduktion och omställningen utgör en central del i både affärsmodellen och strategin. De främsta drivkrafterna för omställningen kommer från kundernas efterfrågan på produkter med låga klimatavtryck samt ökade kostnader för utsläpp genom exempelvis EU ETS. De viktigaste åtgärderna som SSAB planerar att genomföra de kommande åren beskrivs nedan under rubriken Åtgärder (E1-3). Samtliga investeringsbeslut i samband med omställningen tas av styrelsen, som också följer upp dessa vid varje möte. Omställningen till fossilfri stålproduktion pågår enligt plan, även om mindre förseningar beroende på externa faktorer kommunicerades under året.

I linje med Parisavtalet SSABs klimatmål (se E1-4) är validerade av Science Based Targets initiative, som har klassificerat målen att vara i linje med ambitionsnivån för en 1,5°C-bana enligt Parisavtalet.# Påverkan, risker och möjligheter

Tidshorisont	Klimatförändringar	I	R	O	Värdekedja	Kort	Mellan	Lång
Koldioxidutsläpp från masugnsbaserad stålproduktion (Scope 1 och 3)	Leverantörsledet				x	x	x
	Egen verksamhet (masugnsbaserad stålproduktion)	x	x	x
Övriga koldioxidutsläpp (Scope 3)	Leverantörsledet	x	x
Energianvändning (inkluderar Scope 2)	Egen verksamhet	x	x	x

Finansiering SSAB avser att finansiera omställningen av det nordiska produktionssystemet med egen balansräkning. Styrelsen har godkänt investeringen av en ny ljusbågsugn och tillhörande råvaruhantering i Oxelösund (6,2 miljarder kronor, samt ytterligare 2 miljarder kronor för kraftledning) samt investering av omställningen i Luleå (4,5 miljarder euro).

Undvikande av inlåsningseffekter Genomförandet av SSABs omställningsplan är nödvändig för att koncernens klimatmål ska uppnås och för att undvika så kallad inlåsning av växthusgasutsläpp. Om SSABs omställning inte genomförs, medför det att den masugnsbaserade stålproduktionen skulle fortsätta att vara i drift. Det skulle innebära ökade kostnader i form av utsläppsrätter, fortsatta utsläpp av växthusgaser motsvarande dagens nivåer samt även behov av kostsamma underhållsinvesteringar i masugnar och koksverk.

Övrig information SSAB bedömer att den framtida ståltillverkningen i ljusbågsugnar i Norden kommer att överensstämma med kriterierna i EU:s taxonomi, precis som verksamheten i USA. SSAB har dock inga direkta mål kopplade till taxonomin. För information om capex-planen, se Upplysningar om EU:s taxonomi. SSAB har inte gjort några betydande investeringar i kol-, olja- eller gasrelaterade verksamheter under året. Vad SSAB kunnat bedöma, är bolaget inte principiellt uteslutet från något aktieindex som följer EU:s förordning om referensvärden gällande Parisavtalet.

Policy och styrande dokument (E1-2) Arbetet med att hantera klimatfrågor styrs av SSABs koncerndirektiv och -instruktion för miljö. Dessa styrdokument inkluderar SSABs åtagande att arbeta med kontinuerliga förbättringar inom SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 77 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER miljöområdet samt minskning av koncernens miljöpåverkan, exempelvis vad gäller utsläpp av växthusgaser, men även på andra sätt motverka och begränsa effekterna av klimatförändringar.

I instruktionen för miljöarbetet framgår att SSABs miljöarbete ska drivas i enlighet med ISO 14001. Energifrågor styrs av SSABs koncerndirektiv och -instruktion för energi, som inkluderar SSABs åtagande att arbeta med kontinuerliga förbättringar inom energiområdet och därigenom förbättra koncernens energieffektivitet och stödja arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser genom användande av fossilfri energi. Instruktionen specificerar särskilt att elektrifiering av processer ska prioriteras. Om elektrifiering ej är genomförbar ska SSAB sträva efter att använda förnybara eller fossilfria bränslen.

Koncerndirektiven för miljö och energi beslutas av SSABs koncernledning och ses över minst årligen. Styrdokumenten omfattar SSABs verksamhet samt arbetet med motsvarande frågor tillsammans med leverantörer och kunder. Styrdokumenten innehåller inga målformuleringar utan mål för respektive område tas fram i en separat process. Intressenternas synpunkter har beaktats inom ramen för väsentlighetsanalysen men de har inte varit direkt involverade i framtagandet av styrdokumenten. Dokumenten finns tillgängliga på SSABs hemsida. Arbetet med klimatfrågor i leverantörsledet omfattas av SSABs leverantörskod, som beskrivs närmare under Ansvarsfullt företagande, avsnitt G1-2.

Energi: SSABs produktionsprocesser är energiintensiva. El är den största energikällan och står för cirka 50 % av den totala energianvändningen (exklusive kol och koks som reduktionsmedel). El används främst till att driva de elektriska ljusbågsugnarna vid de amerikanska anläggningarna. Naturgas, propan och eldningsolja används främst för olika värmnings- och värmebehandlingsprocesser.

Åtgärder (E1-3) För en sammanfattning av SSABs planerade åtgärder, se nedan illustration över SSABs nyckelåtgärder för att nå klimatmålen.

Minskning av utsläpp av växthusgaser De främsta tekniska åtgärderna som ingår i SSABs omställningsplan omfattar omställningen från masugnsbaserad tillverkning till elektriska ljusbågsugnar på de nordiska anläggningarna. Ungefär 90 % av SSABs direkta koldioxidutsläpp kan härledas till den nordiska ståltillverkningen. Avveckling av såväl masugnar som koksverk utgör de huvudsakliga aktiviteterna för att nå koncernens klimatmål (se E1-4). Resterande 10 % av de direkta utsläppen härrör från fossila bränslen. De kommer att minskas genom elektrifiering av processer samt användning av fossilfria bränslen som till exempel biogas.

Vad gäller de indirekta utsläppen från inköpt energi (Scope 2), främst elektricitet, förväntas dessa vara relativt oförändrade efter omställningen jämfört med dagens nivå. Utfasningen av fossila bränslen genom elektrifiering kommer att öka användningen av elektricitet men samtidigt kommer utsläppsintensiteten för den elektricitet som används att minska, genom övergång till fossilfri elmix. SSABs bedömning är att minskningen av Scope 1-utsläppen kommer att vara tillräcklig för den målsatta utsläppsreduktionen för både Scope 1 och Scope 2.

För Scope 3 härrör en stor del av utsläppen från utvinning och transport av kol och kokskol. I samband med att SSABs omställning till ståltillverkning i ljusbågsugnar kommer dessa utsläpp att upphöra. För övriga Scope 3-utsläpp pågår ett arbete för att identifiera potentialen i olika typer av åtgärder. Till exempel har SSAB Americas under året arbetat med att stödja nya leverantörer av biokol och biogas för att ersätta fossila insatsvaror vid produktionen av stålämnen för SSAB Zero$^{\text{TM}}$.

Energieffektivisering Vad gäller energieffektivisering och -återvinning sker ett systematiskt arbete på alla anläggningar, samt elproduktion från egna processgaser, för att säkerställa en hög systemverkningsgrad och begränsa de totala utsläppen. Genom att återta processgaser och värmeenergi vid koksverk, masugnar och stålverk kan SSAB återta energi för eget bruk, men även för att producera el och fjärrvärme som kan säljas externt. Under 2025 har en värmepumps-anläggning tagits i drift vid SSABs anläggning i Tavastehus för att årligen återvinna cirka 50 GWh överskottsvärme från kylvatten. Den återvunna energin levereras till det lokala fjärrvärmenätet.

Möjligheter Många av SSABs kunder och andra aktörer på marknaden, inte minst inom fordons- och byggindustrin, har satt ambitiösa mål för att SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 78 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER minska sin klimatpåverkan från material. I många fall står stål för en betydande andel av koldioxidutsläppen kopplade till material och tillverkning av dessa produkter. Koldioxidreducerade stål med lägre klimatpåverkan skapar stort värde för SSABs kunder och tillför ytterligare en dimension till SSABs premiumerbjudande. Redan 2023 lanserade SSAB ett unikt koldioxidreducerat stål i kommersiell skala, SSAB Zero$^{\text{TM}}$, tillverkat av återvunnet stålskrot och fossilfri energi. I september 2025 var SSAB det första företaget i världen att producera stål som uppfyller gränsvärdet för nära-noll-utsläpp enligt SSABs klimatmål:

Mål (E1-4) SSABs klimatmål summerar det förväntade resultatet av åtgärderna i omställningsplanen och omfattar en minskning av den klimatpåverkan som orsakas av växthusgasutsläpp. Klimatmålen är godkända av Science Based Targets initiative (SBTi) och följer SBTi:s specifika riktlinjer för stålindustrin och avser de absoluta utsläppsnivåerna. SSABs klimatmål är i överensstämmelse med Parisavtalets ambition om 1,5 °C och följer det som fastslagits i SBTi:s specifika riktlinjer för stålindustrin. Bland intressenter har framförallt aktie- och kreditanalytiker samt kunder, men även anställda, varit stödjande i SSABs beslut att ta fram vetenskapligt baserade klimatmål. Ur ett samhällsperspektiv kommer uppfyllandet av SSABs klimatmål att ge ett betydande bidrag till de nationella klimatmålen i Sverige och Finland. Tekniskt fokuserar SSAB på att stänga ner masugnarna och ersätta dem med elektriska ljusbågsugnar för ståltillverkningen. Därutöver fokuserar SSAB på produktion av fossilfri järnsvamp genom vätgasbaserad direktreduktion (H-DRI).

• Mål på kort sikt:
  • Minska utsläppen av växthusgaser (Scope 1, 2 och 3) med 48 % till 2033, jämfört med 2018.
• Mål på lång sikt:
  • Minska utsläppen av växthusgaser (Scope 1, 2 och 3) med 93 % till 2045, jämfört med 2018.
• Netto-nollmål:
  • Netto-nollutsläpp av växthusgaser genom hela värdekedjan till 2045.

Fler detaljer samt årets utfall finns i noter. International Energy Agencys riktlinjer.Den utvecklas i samriskbolaget Hybrit Development AB, och vätgasen framställs med hjälp av fossilfri elektricitet. Med denna omställning av verksamheten bedömer SSAB att bolaget möter de politiska ambitioner som kommunicerats såväl globalt som i de länder där SSAB har ståltillverkning.

Basår och metod

Processen för SBTi-godkännandet omfattade en bedömning av att basåret (2018) är relevant och representativt för både SSABs verksamhet och för de indirekta utsläpp som genereras uppströms och nedströms i värdekedjan. I processen säkerställdes också att gränserna för inventeringen av utsläpp av växthusgaser har skett enligt GHG-protokollet. Vägen mot att nå klimatmålen kommer att följa en stegvis reduktionskurva, där de största bidragen till måluppfyllnad kommer från omställningen av den masugnsbaserade ståltillverkningen i Sverige och Finland. Se ovan under E1-3 Åtgärder samt illustration nedan för tidplanen för de olika nyckelåtgärderna.

Energianvändning (E1-5)

SSAB redovisar den energianvändning som anses väsentlig för koncernen som helhet. Se not E1-5 för mer detaljer.

Utsläpp av växthusgaser (E1-6)

SSAB redovisar de utsläpp som anses väsentliga för koncernen som helhet. Se not E1-6 för mer detaljer.

Förväntade finansiella effekter (E1-9)

SSAB har valt att inte rapportera på E1-9 för 2025 men finansiella upplysningar kopplade till klimat finns beskrivna i not A.2 samt C.1. Prissäkring av elförbrukningen genom fysisk leverans och finansiella instrument finns beskrivet i not D.1. Elpriserna i USA är reglerade i respektive delstat.

Påverkan, risker och möjligheter i förhållande till strategi och affärsmodell (SBM-3)

Kompletterande upplysningar

SSAB har identifierat ett antal väsentliga omställningsrisker (risker till följd av att samhället i stort vidtar åtgärder för att motverka global uppvärmning). Dessa presenteras i tabellen nedan. Olika samhällsåtgärder för att begränsa global uppvärmning kan också innebära affärsmöjligheter för SSAB. Betydelsen av olika omställningsrisker och -möjligheter kan variera utifrån vilken fas av SSABs omställning som avses, där vissa haft en större betydelse för upprättandet av omställningsplanen, medan andra är mer betydelsefulla i genomförandefasen. De identifierade omställningsriskerna och -möjligheterna hanteras inom ramen för omställningsplanen.

Vad gäller fysiska klimathändelser (som sker till följd av ett förändrat klimat), har SSAB i detta skede inte identifierat några väsentliga risker ur ett koncernperspektiv. Klimatförändringar beaktas löpande på lokal nivå, exempelvis vid ombyggnationer, nybyggnationer och vid planering av leveransrutter. Noggranna genomlysningar av klimatrisker vid anläggningarna i Oxelösund och Luleå görs i samband med de pågående omställningsprojekten och utvärderingen enligt EU:s taxonomi.

SSABs omställningsplan bygger på de identifierade omställningsriskerna och -möjligheterna samt de åtgärder och aktiviteter som planeras för att minska dessa risker. SSABs uppfattning är därmed att bolagets strategi är väl positionerad för potentiella omställningsrisker. Slutsatsen baseras på en bedömning av omställningsrisker och fysiska klimatrisker, med fokus på SSABs egna verksamhet (de största produktionsorterna). Bedömningen genomfördes under 2025 och kompletterar tidigare analyser på området. En analys av olika händelser utifrån klimatscenarier har applicerats.

För bedömningen av fysiska klimatrisker användes ett externt verktyg, som inkluderade klimatscenarierna SSP1-2.6 samt SSP5-8.5. För bedömningen av omställningsrisker användes kvalitativa scenarier som utvecklats internt, med utgångspunkt i SSP1-2.6 samt SSP5-8.5. En sammanfattning av de kvalitativa scenarierna finns nedan. Resonemang kring makroekonomiska förutsättningar, energianvändning samt val av teknologi ingår i scenariebeskrivningarna.

För bedömning av fysiska klimatrisker har en tidshorisont på upp till 30 år använts. Längre tidshorisonter, upp till 70 år, påverkar inte slutsatserna nämnvärt. För bedömning av omställningsrisker har en kortare tidsperiod använts, eftersom flera av händelserna som dessa risker (och möjligheter) refererar till redan kunnat påvisats sedan SSABs omställningsstrategi lanserades 2016. Bedömningen har därför gjorts utifrån den kommande tioårsperioden, i linje med SSABs omställningsplan.

Väsentliga klimatrelaterade omställningsrisker för SSAB

Politik och reglering	Teknik	Marknad	Varumärke/rykte
Högre priser på växthusgasutsläpp	Ersättning av befintliga produkter med alternativ med lägre utsläpp	Förändrat kundbeteende	Växlande kundönskemål
Kostnader för omställning till teknik med lägre utsläpp	Framgångsrik investering i ny teknik	Osäkra marknadssignaler	Ökad oro och risk för negativ respons från intressenter
	Ökade kostnader för råvaror

Det finns alltid osäkerheter kopplade till olika typer av framtidsanalyser. För SSAB är klimat en viktig faktor i omställningsstrategin, men även andra faktorer är viktiga, som efterfrågan på stål, tillgång till energi och råmaterial samt övriga produktionsrisker. För att hantera osäkerheter genomgår alla investeringar relaterade till omställningen specifika risk- och känslighetsanalyser där många olika faktorer beaktats.

Det ska också noteras att omställningsrisker, enligt definitionen i ESRS, inte omfattar risker som kan uppstå som en konsekvens av att samhället begränsar eller reducerar åtgärder som tidigare beslutats eller kommunicerats för att motverka den globala uppvärmningen. Detta skulle exempelvis kunna vara förändringar i det regulatoriska landskapet, som skulle kunna öka risken för att SSABs omställning inte kan genomföras enligt plan eller får ett lägre affärsmässigt värde.

SSABs kvalitativa framtidsscenarier för omkring 2050

	Samhället i stort	Stålindustrin	SSABs marknadsposition
Scenario 1: Låga framtida utsläpp (inspirerat av SSP1)	Den globala temperaturökningen har begränsats till under 2 grader och koldioxidutsläppen är negativa. Globala överenskommelser har resulterat i en strikt internationell klimatpolitik och höga kostnader för CO2-utsläpp. Hög efterfrågan på hållbara produkter och högt regulatoriskt tryck har bidragit till att samtliga industrier har ställt om till produkter med låga klimatavtryck.	Stora stålbolag har ställt om till fossilfri stålproduktion eller produktion med låga CO2-utsläpp, bland annat på grund av en stark efterfrågan.	Stål med lågt CO2-avtryck har utvecklats över tid och blivit en standardprodukt. Förmågan att snabbt ställa om och anpassa verksamheten har varit en konkurrensfördel. Stål med lågt CO2-avtryck är på väg att bli det nya normala. Under en övergångsperiod kan fossilfritt stål sannolikt motivera ett högre mervärde för kunden jämfört med standardstål. Denna prispremie bedöms dock vara mindre sannolik när stora delar av industrin ställt om.
Scenario 2: Höga framtida utsläpp (inspirerat av SSP5)	Den globala temperaturökningen är 4 grader och koldioxidutsläppen är 3 gånger så höga som idag. Globala överenskommelser om klimatpolitik och bindande åtaganden om utsläppsminskningar har inte kommit till stånd. Befolkningens resursintensiva livsstil fortsätter och även om vissa industrier ställer om mot lägre klimatavtryck, fortsätter andra oförändrat med höga utsläpp.	Många stålproducenter har fortsatt använda koldioxidintensiva produktionsmetoder och ett mindre antal har valt att ställa om mot nischade stålprodukter med låga utsläpp av CO2.	Det finns en efterfrågan på fossilfritt stål, men sannolikt i mindre omfattning än i scenariot ovan. Den möjliga prispremien för fossilfritt stål bedöms inte vara lika uttalad, men kan troligen realiseras över en längre tidsperiod.

SSABs nyckelåtgärder

SSABs klimatmål

Nyckelåtgärderna omfattar	Under planering för att nå klimatmålen	Pågående
Omställning till elektriska ljusbågsugnar (EAF) samt produktion av koldioxidreducerat stål.	48 % minskning av de absoluta utsläpp av växthusgaser till 2033 (Scope 1, 2 och Scope 3), jämfört med 2018	Pågående Produktion av SSAB ZeroTM, tillverkat av återvunnet stål och fossilfri energi, pågår sedan 2023. Under 2025 levererades cirka 90 000 ton av SSAB ZeroTM till SSABs kunder. De fossila koldioxidutsläppen i SSABs produktion av SSAB ZeroTM är lägre än 0,05 kg CO2e/kg stål.
	93 % minskning av de absoluta utsläppen av växthusgaser till 2045 (Scope 1, 2 och Scope 3), jämfört med 2018
	Netto-noll Netto-nollutsläpp av växthusgaser genom hela värdekedjan till 2045

Omställningen av anläggningen i Luleå planeras att ske någon gång efter 2030. När masugnarna stängs ned beräknas CO2- utsläppen minska med upp till 4 miljoner ton per år (Scope 1). Investeringsbeslut är ännu inte fattat. Omställningen ska ske genom byggnation av ett integrerat elektrostålverk (så kallad mini-mill) med ljusbågsugn, integrerad valsning och vidareförädling samt stängning av masugnen och koksverket. Det nya elektrostålverket planeras att tas i drift i slutet av 2029. När masugnen stängs ned beräknas CO2-utsläppen minska med upp till 3 miljoner ton per år (Scope 1). Styrelsen har godkänt en investeringsram om 4,5 miljarder euro.

Konverteringen av anläggningen i Oxelösund pågår genom byggnation av ljusbågsugn och stängning av masugnarna samt koksverket. Ljusbågsugnen förväntas tas i drift i början av 2027. När masugnarna stängs ned beräknas CO2-utsläppen minska med upp till 1,5 miljoner ton per år (Scope 1). Styrelsen har godkänt en investering på 6,2 miljarder kronor i en ny ljusbågsugn med tillhörande råvaruhantering i Oxelösund (exklusive kraftledning).# SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Noter om klimatförändringar (E1)

Rapporteringen omfattar följande anläggningar:
* Sverige: Oxelösund, Luleå, Borlänge, Finspång samt Järnforsen (Ruukki Construction) och Köping (Tibnor)
* Finland: Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää, Oulainen, Pulkkila och Toijala
* USA: Mobile och Montpelier
* Polen: Oborniki (Ruukki Construction)

Uppskattningar och bedömningar

Scope 1: Scope 1-utsläppen för Norden för innevarande år är preliminära. Pågående verifieringsprocess inom EU ETS för utsläppsrapporter för koldioxid kan medföra mindre justeringar. Värden för tidigare år har uppdaterats jämfört med tidigare rapportering av samma anledning.

Scope 3: SSAB använder en hybridmetod som kombinerar utgiftsbaserade och aktivitetsbaserade beräkningar. Den utgiftsbaserade metoden beräknar utsläpp utifrån utgifter för inköp och branschspecifika emissionsfaktorer. Den aktivitetsbaserade metoden använder faktiska mängder av inköpta material eller produkter. Dessutom använder SSAB leverantörs- och produktspecifik data, såsom LCA och EPD:er, för att öka precisionen. Beräkningarna är baserade på antaganden och schablonvärden som kan komma att uppdateras, även för historiska värden. SSAB arbetar aktivt med att förbättra datakvalitet för att minska beroendet av schablondata och har under året infört ett relevant systemstöd för ökad spårbarhet och reviderbarhet.

Redovisningsprinciper

Växthusgasutsläpp

Rapportering av växthusgasutsläpp upprättas i enlighet med GHG-protokollet. Växthusgasutsläpp rapporteras som koldioxidekvivalenter ($\text{CO}_2\text{e}$), och rapporteringen omfattar direkta utsläpp från den egna verksamheten (Scope 1), indirekta utsläpp från inköpt energi (Scope 2) samt övriga indirekta utsläpp från värdekedjan (Scope 3).

Scope 1: Scope 1-utsläpp beräknas utifrån direkta växthusgasutsläpp från stationära och mobila förbränningskällor som ägs eller kontrolleras av SSAB, samt processrelaterade utsläpp, i enlighet med WBCSD GHG-protokollet. Utsläpp av biogen koldioxid ($\text{CO}_2$) behandlas som klimatneutrala och beräknas baserat på inköpt mängd biogena bränslen som till exempel biogas. Däremot inkluderas utsläpp av andra växthusgaser än $\text{CO}_2$ från förbränning av biogena bränslen i den totala GHG-utsläppsberäkningen, men dessa är generellt sett små. Biogena $\text{CO}_2$-utsläpp redovisas separat.

Scope 2: Scope 2-utsläpp beräknas genom att total förbrukning av inköpt el och värme multipliceras med relevanta emissionsfaktorer (marknadsbaserade eller platsbaserade) i enlighet med GHG-protokollet. De marknadsbaserade emissionsfaktorerna för el baseras på leverantörsspecifika emissionsfaktorer och, om dessa inte finns tillgängliga, residualmixen, som representerar genomsnittliga utsläpp från källor som inte omfattas av specifika avtal. För den platsbaserade metoden används emissionsfaktorer för nationell elmix utan marknadsbaserade korrigeringar. Vid marknadsbaserade beräkningar tillämpas en emissionsfaktor på noll för inköp av förnybar el, till exempel vind- och vattenkraft, och även för kärnkraft.

Scope 3: Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser ($\text{CO}_2\text{e}$), ej inkluderade i Scope 2, som sker i SSABs värdekedja, uppströms och nedströms. Scope 3 är beräknat i enlighet med Greenhouse Gas Protocol Corporate Value chain (Scope 3) Accounting and Reporting standard (WRI & WBCSD 2011). Följande Scope 3-kategorier bedöms inte vara väsentliga för SSAB och rapporteras därför inte: 9 och 11–15.

Energi

Rapportering av använd energi baseras på inköpta mängder bränslen, el och värme. Kol och koks används främst som reduktionsmedel i järn- och ståltillverkningen och redovisas därför i not E5. Det förekommer inga andra fossila källor utöver de som specificerats. Andelen egenproducerad, icke-bränslebaserad förnybar energi, till exempel från solpaneler, är försumbar i förhållande till den totala elanvändningen och betraktas därför som noll i rapporten. Energiredovisningen omfattar användningen av elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme. Användningen av elektricitet inkluderar även externa bolag inom industriområdena.

Intensitetsmått

Växthusgasintensitet per ton stål avser utsläppen av $\text{CO}_2\text{e}$ (ton) i Scope 1 och 2 dividerat med total volym råstål (ton). Total volym råstål återfinns i Förvaltningsberättelsen under rubriken produktion. Växthusgasintensitet per nettointäkt avser $\text{CO}_2\text{e}$-utsläpp (Scope 1 och 2) dividerat med koncernens nettoomsättning (not B.2 Intäkter). Energiintensiteten motsvarar total energianvändning (elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme) i kWh dividerat med total volym råstål i ton.

$^1$ Mindre justeringar har gjorts för historiska data till följd av EU ETS-verifieringen av $\text{CO}_2$-utsläppsrapporteringen.
$^2$ SBTi-målet 2033 omfattar växthusgasutsläppen i Scope 1 och 2 samt Scope 3, kategorierna 1, 3 och 4. Nettonoll-målet 2045 inkluderar ett reduktionsmål på 93% och därefter kan kompensationsåtgärder tillämpas. Utöver 2033-målets omfattning inkluderas även Scope 3 kategori 10 i nettonoll-målet.
$^3$ Den årliga växthusgasutsläppsreduktionen i procent är ett medelvärde för målperioden fram till 2033. I praktiken är SSABs utsläppsreduktion inte linjär utan följer den stegvisa omställningen mot en fossilfri stålproduktion.

Utsläpp av växthusgaser (E1-6)

	Förändring jämfört med Basår	Utfall	Mål	Mål	Årlig minskning
	2025	2024	2023	2024	2018
	kton $\text{CO}_2\text{e}$	%	kton $\text{CO}_2\text{e}$	%	%
Scope 1-utsläpp av växthusgaser$^1$)
Scope 1-utsläpp av växthusgaser	9 839	9 479	9 947
Varav scope 1-utsläpp som regleras av utsläppshandelssystem (%)	92	92	94
Scope 2-utsläpp av växthusgaser
Scope 2 utsläpp av växthusgaser, platsbaserad metod	806	806	829
Scope 2 utsläpp av växthusgaser, marknadsbaserad metod	896	1 260	1 157
Scope 3-utsläpp av växthusgaser
Scope 3-utsläpp av växthusgaser	10 913	10 204	10 444
Varav kategori 1: Köpta varor och tjänster	6 501	5 966	6 277
Varav kategori 2: Kapitalvaror	63	78	103
Varav kategori 3: Bränsle- och energirelaterade verksamheter	412	381	367
Varav kategori 4: Uppströms transporter och distribution	2 471	2 557	2 420
Varav kategori 5: Avfall från verksamheten	220	195	182
Varav kategori 6: Tjänsteresor	5	11	5
Varav kategori 7: Anställdas resor till/från arbetet	11	12	12
Varav kategori 8: Uppströms tillgångar som leasas	20	23	25
Varav kategori 10: Bearbetning av sålda produkter	1 210	981	1 053
Summa utsläpp av växthusgaser
Summa utsläpp av växthusgaser, platsbaserad metod	21 558	20 488	21 219
Summa utsläpp av växthusgaser, marknadsbaserad metod	21 647	20 943	21 547
Summa utsläpp av växthusgaser, marknadsbaserad metod, omfattning som för SBTi-målet$^2$)	20 118	19 643	20 167	2,4	-4,8

Redovisade Scope 1‑utsläpp ligger inom det förväntade intervallet. Variationerna mellan åren är främst ett resultat av skiftningar i produktionstakten. Scope 2-utsläppen (marknadsbaserad metod) har minskat tack vare ökad andel inköpt fossilfri el. Variationer i Scope 3‑utsläppen jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av förändringar i emissionsfaktorer i samband med införandet av ett nytt systemstöd. Det nya systemet har förbättrat möjligheterna till spårbarhet och datakvalitet, men påverkar dock jämförbarheten med tidigare års utfall. För en av de största leverantörerna har SSAB tillgång till leverantörsspecifik utsläppsdata, vilket sammantaget uppgår till cirka 3 % av de totala rapporterade Scope 3 utsläppen. Denna typ av datagrund förbättrar datakvaliteten genom att minska beroendet av schablonvärden. SSAB strävar efter att utöka andelen leverantörsspecifik data för att ytterligare stärka tillförlitligheten och transparensen i rapporteringen.

	2025	2024	2023
Scope 1- och 2-utsläpp av totala växthusgasutsläpp %
Andel Scope 1- och 2-utsläpp, platsbaserad metod	49	50	51
Andel Scope 1- och 2-utsläpp, marknadsbaserad metod	50	51	52
Växthusgasutsläppsintensitet per intäkt	ton $\text{CO}_2\text{e}$/Mkr
Totala utsläpp av växthusgaser enligt platsbaserad metod per nettointäkt	224	198	178
Totala utsläpp av växthusgaser enligt marknadsbaserad metod per nettointäkt	225	203	180
Scope 1 och 2 växthusgasintensitet per ton råstål	Ton $\text{CO}_2\text{e}$/ton råstål
Malmbaserad ståltillverkning, Norden
Scope 1- och 2-utsläpp enligt platsbaserad metod per ton råstål	1,77	1,73	1,74
Scope 1- och 2-utsläpp enligt marknadsbaserad metod per ton råstål	1,86	1,85	1,83
Skrotbaserad ståltillverkning, USA
Scope 1- och 2-utsläpp enligt platsbaserad metod per ton råstål	0,64	0,64	0,57
Scope 1- och 2-utsläpp enligt marknadsbaserad metod per ton råstål	0,48	0,59	0,51

Scope 2 växthusgasutsläpp, marknadsbaserad metod	kton $\text{CO}_2\text{e}$
Malmbaserad stålproduktion, Norden	2025	2024	2023
SSAB Brahestad	304	425	389
SSAB Luleå	44	36	21
SSAB Oxelösund	48	36	21
SSAB Borlänge	33	27	16
SSAB Tavastehus	73	100	91
Skrotbaserad stålproduktion, USA
SSAB Montpelier	—	202	204
SSAB Mobile	382	420	401
Övrigt
Övriga rapporterade anläggningar	11	14	13
Summa Scope 2 växthusgasutsläpp, marknadsbaserad metod	896	1 260	1 157

Scope 1 växthusgasutsläpp$^1$)	kton $\text{CO}_2\text{e}$
Malmbaserad ståltillverkning, Norden	2025	2024	2023
SSAB Brahestad	4 074	3 877	3 963
SSAB Luleå	3 053	3 027	3 384
SSAB Oxelösund	1 631	1 560	1 683
SSAB Borlänge	219	220	235
SSAB Tavastehus	70	68	63
Skrotbaserad ståltillverkning, USA
SSAB Montpelier	374	292	291
SSAB Mobile	404	421	313
Övrigt
Andra rapporterade anläggningar	14	14	14
Summa Scope 1 växthusgasutsläpp	9 839	9 479	9 947

Tilläggsinformation	kton $\text{CO}_2$
Biogena $\text{CO}_2$-utsläpp (Scope 1)	11	13	19

$^1$) Mindre justeringar har gjorts för historiska data till följd av EU ETS-verifieringen avCO2-utsläppsrapporteringen. SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
84 OM SSAB RAPPORTER
ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Energianvändning (E1-5)

Energianvändning$^{1)}$ och elmix 2025 GWh

	Malmbaserad stålproduktion, Norden	Skrotbaserad stålproduktion, USA	Övriga rapporterade anläggningar
Fossila bränslen
Naturgas	1 158	2 092	3
Gasol	994	—	56
Olja	124	—	0
Diesel, etc.	24	8	1
Förnybara bränslen
Biogas	12	1	—
Biodiesel	27	3	1
Elektricitet
Elförbrukning$^{2)}$	2 688	1 877	35
Varav fossil energi	323	697	11
Varav kärnkraft	701	276	11
Varav förnybar energi	542	904	13
Varav från SSABs processgaser	1 122	—	—
Värme
Fjärrvärme, köpt värme	—	—	17
Fjärrvärme, såld värme	1 020	—	10
Summa
Summa fossila bränslen	2 301	2 100	60
Andel fossila bränslen av total energianvändning, %	46	53	53
Summa förnyabara bränslen	39	4	1
Andel förnybara bränslen av total energianvändning, %	1	0	0
Summa elförbrukning	2 688	1 877	35
Andel elektricitet av total energianvändning, %	53	47	31
Summa energianvändning$^{3)}$	5 028	3 981	112
Summa energianvändning, netto (summa energianvändning minus såld värme)$^{3)}$	4 007	3 981	102

Den totala energianvändningen (elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme) var 9 121 (8 950) GWh. Nästan 80 % av elförbrukningen kommer från fossilfria källor eller från återvinning av egna processgaser.

Energianvändning$^{1)}$ och mix GWh

	2025	2024	2023
Fossila bränslen
Naturgas	3 253	3 112	3 206
Gasol	1 050	1 055	1 053
Olja	124	164	200
Diesel, etc.	34	23	24
Förnybara bränslen
Biogas	13	11	8
Biodiesel	30	40	40
Elektricitet
Elförbrukning$^{2)}$	4 601	4 525	4 616
Varav fossil energi	1 031	1 156	979
Varav kärnkraft	988	961	1 316
Varav förnybar energi	1 459	1 524	1 201
Varav från SSABs processgaser	1 122	884	1 121
Värme
Fjärrvärme, köpt värme	17	20	19
Fjärrvärme, såld värme	1 031	981	1 161
Summa
Summa fossila bränslen	4 461	4 354	4 483
Andel fossila bränslen av total energianvändning, %	49	49	49
Summa förnybara bränslen	43	51	48
Andel förnybara bränslen av total energianvändning, %	0	1	1
Summa elförbrukning	4 601	4 525	4 616
Andel elektricitet av total energianvändning, %	50	51	50
Summa energianvändning$^{3)}$	9 121	8 950	9 166
Summa energianvändning, netto (summa energianvändning minus såld värme)$^{3)}$	8 090	7 969	8 004

$^{1)}$ Energiinnehåll i reduktionsmedel (koks och kol) ingår inte.
$^{2)}$ Inklusive externa företag inom industriområdet.
$^{3)}$ Anställdas resor och externa transporter är inte inkluderade.

Elförbrukning per källa %

	2025	2024	2023
Fossil energi	22	26	21
Kärnkraft	21	21	29
Förnybar energi	32	34	26
SSABs processgaser	24	20	24

Energiintensitet per intäkt GWh/Mkr

	2025	2024	2023
Total energianvändning per intäkt	0,09	0,09	0,08

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
85 OM SSAB RAPPORTER
ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Tilläggsupplysning: SSABs klimatmål

Nedan finns detaljerad information om SSABs klimatmål. Science Based Targets initiative (SBTi) har validerat att SSABs klimatmål överensstämmer med SBTi Critieria and Recommendations (Criteria version 5.1) samt SBTi Corporate Net Zero Standard. Enligt SBTi ska bolag med validerade klimatmål redovisa utfall löpande under tidsperioden fram till målåret.

Mål på kort sikt (2033)

SSAB har åtagit sig att minska utsläppen av absoluta växthusgaser i Scope 1, 2 och 3 med 47,9 % till 2033 jämfört med basåret 2018.

| | 2033 | SBTi-mål reduktionsbana |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| Basår | Utfall | Reduktionsbana | Mål |
| 2018 | 2025 | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | 2030 | 2031 | 2032 | 2033 |
| Växthusgasutsläpp jämfört med basåret, miljoner ton CO2e | — | -1,0 | -1,0 | -1,0 | -1,3 | -2,3 | -3,2 | -5,5 | -5,5 | -6,7 | -10,1 |
| Växthusgasutsläpp jämfört med basåret, % | — | -4,8 | -5,0 | -5,0 | -6,0 | -11,0 | -15,0 | -26,0 | -26,0 | -32,0 | -47,9 |
| Summa växthusgasutsläpp, miljoner ton CO2e | 21,1 | 20,1 | 20,1 | 20,1 | 19,8 | 18,8 | 17,9 | 15,6 | 15,6 | 14,4 | 11,0 |

Scope 3 är här begränsat till kategorierna 1, 3 och 4.

SSAB tillämpar en sektorspecifik avkarboniseringsbana för de utsläpp som ligger inom systemgränsen för kärnverksamhet enligt SBTi:s vägledning för stålindustrin. För utsläpp utanför denna systemgräns tillämpas absolut kontraktionsmetod.

Målet om en minskning med 47,9 % avser den samlade minskningen baserat på följande tre mål, alla för tidsramen 2033 jämfört med basåret 2018:
* Minskning av absoluta utsläpp i Scope 1, 2 och 3 för kärnverksamheten med 55,1 %
* Minskning av övriga absoluta utsläpp av växthusgaser i Scope 1 och 2 med 63,0 %
* Minskning av övriga absoluta utsläpp av växthusgaser i Scope 3 med 37,5 %

För samma tidsram finns också ett intensitetsmål att minska utsläppen med 56,8 % per ton varmvalsat stål omfattande Scope 1, 2 och 3 för kärnverksamheten, samt en gräns på 63 % för den maximala tillåtna skrotandelen. 2025 uppgick minskningen av utsläppen per ton varmvalsat stål till 2 % och skrotandelen för koncernen till 38 %.

För målet på kort sikt finns en prognos för utsläppsminskningen per år, se nedan. Prognosen ingår i SSABs ramverk för grön och hållbar upplåning (Green and Sustainability-linked Finance Framework).

Mål på lång sikt (2045)

SSAB har åtagit sig att minska utsläppen av absoluta växthusgaser i Scope 1, 2 och 3 med 93 % till 2045 jämfört med basåret 2018, samt att uppnå netto-nollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan senast 2045. Värdet för basåret är 22 821 kton CO2e för båda målen. Jämfört med det övergripande målet på kort sikt inkluderar målen på lång sikt och netto-nollmålet även Scope 3, kategori 10 (bearbetning av sålda produkter). Eftersom metodutveckling pågår för beräkning av denna kategori, rapporterar SSAB för närvarande inte utfallet för dessa långsiktiga mål.

SSABs reduktionsmål är likställda med kravnivån för 1,5 °C-scenariot och dess referensmålvärde sammanfaller därför med redan redovisade målnivåer.

2033 SBTi-målnedbrytning$^{1)}$

	Basår 2018	Utfall 2025	Mål 2033
	kton CO2e	%	%
Scope 1, 2 och 3, inom SBTis kärngräns (varmvalsning och uppströms)	12 201	-7,6	-55,1
Scope 1 och 2, utanför SBTis kärngräns (nedströms efter varmvalsning)	222	1,7	-63,0
Scope 3, övriga växthusgasutsläpp uppströms och nedströms i värdekedjan	8 707	-1,0	-37,5
Summa	21 130	-4,8	-47,9

$^{1)}$ Marknadsbaserad metod har använts för Scope 2-utsläpp.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
86 OM SSAB RAPPORTER
ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Miljöföroreningar (E2)

Policy och styrande dokument (E2-1)

Stålproduktion och vidareförädling av stålämnen har en betydande miljöpåverkan, främst genom utsläpp till luft från olika förbränningsprocesser. Stålproduktion i masugnar orsakar även miljöpåverkan genom utsläpp av kylvatten och förorenat processvatten. Omställningen till elektriska stålverk i Norden medför minskad miljöbelastning men den ökande hanteringen av skrot medför utmaningar när det gäller buller.

Arbetet med att hantera frågor om föroreningar från verksamheten styrs ytterst av SSABs koncerndirektiv och -instruktion för miljö. Dessa styrdokument inkluderar SSABs åtagande att arbeta systematiskt med kontinuerliga förbättringar inom miljöområdet samt minskning av koncernens miljöpåverkan, exempelvis vad gäller föroreningar till luft och vatten. Instruktionen för miljö inkluderar att SSABs miljöarbete ska drivas i enlighet med ISO 14001. Koncerndirektivet och -instruktionen för miljö beslutas av SSABs koncernledning och ses över minst årligen. De omfattar SSABs verksamhet och finns tillgängliga på SSABs hemsida. Samtliga av koncernens bolag är ansvariga för att bedriva verksamheten i linje med gällande koncerndirektiv och -instruktioner.

Koncernens styrdokument för miljöarbetet innehåller inga explicita krav eller styrmedel för begränsning av föroreningar till luft, vatten eller mark, utan dessa hanteras av varje division eller dotterbolag för deras respektive anläggningar utifrån lokala förutsättningar samt miljötillstånd där sådana fordras. Styrdokumenten på

	Påverkan, risker och möjligheter	Tidshorisont
Miljöföroreningar	I	R
Utsläpp till luft		x
Utsläpp till vatten från masugnsbaserad stålproduktion		x
Buller från hantering av skrot		x

koncernnivå innehåller inte heller några krav på utfasning eller minimering av särskilt utpekade ämnen i till exempel kemikalier, då även dessa frågor hanteras lokalt (se nedan under Åtgärder). För samtliga anläggningar (se lista i noter) finns krav från relevanta miljömyndigheter och kopplat till miljötillstånd finns även specifika utsläppsvillkor på anläggningsnivå. Tillståndsprövningen inkluderar en samrådsprocess vilken medför att intressenter som myndigheter och närboende beaktas.

Anläggningarnas ledning ansvarar för att säkerställa att utsläppen hålls inom ramen för utsläppsvillkor och andra krav från miljömyndigheterna. Inom varje division samt Tibnor och Ruukki Construction finns särskilda miljöfunktioner med ansvar för att bevaka lagar och krav, handlägga tillståndsansökningar samt att genomföra egenkontroll som till exempel mätningar av utsläpp och rapportering av dessa. På anläggningsnivå finns lokala styrdokument och instruktioner för utsläpp till luft, vatten och buller i samtliga fall där detta utgör betydande miljöaspekter enligt ISO 14001. De lokala styrdokumenten och instruktionerna är inte publika men anläggningarnas miljötillstånd och miljörapporter till myndigheterna är offentliga handlingar (dock kan vissa delar vara sekretessbelagda för att skydda känslig affärsinformation). De lokala styrdokumenten beslutas av anläggnings- eller divisionsledningen. På lokal nivå finns även styrdokument och instruktioner för hur incidenter och nödsituationer kopplade till miljöföroreningar ska hanteras och i möjligaste mån undvikas (del av respektive miljöledningssystem).

Åtgärder (E2-2)

Miljöarbetet sker i första hand inom ramen för ISO 14001-standarden och alla produktionsanläggningar är certifierade enligt denna standard.Miljöledningssystemet omfattar SSAB ÅRSREDOVISNING 202587 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER framtagande av policy, rutiner och arbetssätt i syfte att kontinuerligt förbättra miljöarbetet och att möta eller överträffa lagar och andra krav. Inom ramen för miljöledningssystemet Exempel på åtgärder: minskning av utsläpp till luft genom SSABs omställning SSABs omställning, som omfattar stängning av masugnar i Sverige och Finland, kommer inte bara innebära att koldioxidutsläppen minskar, utan även att utsläpp av stoft (som exempel koldamm) och svaveldioxid kommer att minska kraftigt. Även utsläppen av kväveoxider beräknas minska. identifieras den lokala verksamhetens miljöaspekter, med hänsyn till den lokala och regionala miljön, för att säkerställa att arbetet fokuseras på det som är av störst betydelse för miljön på respektive plats.

Utsläpp till luft Förebyggande åtgärder omfattar till exempel val av bränsletyp och -kvalitet samt val av förbränningsteknik där olika val kan bidra till lägre utsläpp av stoft, SOx och NOx. Sekundära åtgärder omfattar reningsanläggningar, som exempelvis luftfilter, skrubberanläggningar och efterbrännkammare. För att minska diffus damning används till exempel dammbindande medel och vegetationsbarriärer.

Utsläpp till vatten Alla SSABs anläggningar vidtar åtgärder för att förebygga risken för förorening av lokala vattenresurser samt för att minska utsläppen av förorenat vatten till vattenrecipienter. Förebyggande åtgärder omfattar till exempel val av processkemikalier vilket påverkar vilka föroreningar som kan uppstå. Det används även invallningar för kemikalier och flytande avfall för att minimera risken för utsläpp. Sekundära åtgärder omfattar vattenreningsanläggningar av olika typer, biologisk rening, flotationsanläggningar och sandfilter, sedimenteringsanläggningar och indunstare. För att minska utsläppen via dagvatten sker till exempel sopning av asfalterade ytor.

Exempel på åtgärder: containerlösning för att minska buller När den nya ljusbågsugnen i Oxelösund tas i drift kommer upp till 1,5 miljoner ton skrot per år att behövas som råmaterial, jämfört med nuvarande nivåer på cirka 200 000 ton om året. För att minska bullernivåerna från skrothanteringen specialtillverkar SSAB 2 000 containrar. Att använda containrar jämfört med ett traditionellt skrotlager innebär att bullret vid hanteringen begränsas till lossningen i hamnen där strikta bullerrestriktioner finns samt inne i den nya stålverksbyggnaden där buller till omgivningen dämpas av bland annat tjocka betongväggar.

Buller Förebyggande åtgärder omfattar val av plats och arbetssätt exempelvis för hantering av skrot (se faktaruta). Sekundära åtgärder i form av bullerbarriärer tillämpas vid behov och även begränsningar i tid förekommer där nattperioden undviks för vissa aktiviteter.

Mål (E2-3) Eftersom arbetet med att minska föroreningar till luft och vatten samt buller sker på lokal nivå, utifrån lokala och regionala förutsättningar och inom ramen för respektive tillstånd, anser inte SSAB att koncernmål för dessa områden skulle vara värdeskapande. De lokala anläggningarna sätter lokala miljömål som följs upp och bevakas av respektive anläggnings ledning.

Förorening av luft, vatten och mark (E2-4) SSAB redovisar de utsläpp som anses vara väsentliga för koncernen som helhet. Se not E2-4 för mer detaljer.

Förväntade finansiella effekter (E2-6) SSAB har valt att inte redovisa E2-6 för 2025, men upplysningar om finansiella effekter av framtida återställning av miljö finns i not C.5.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202589 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Noter om miljöförorening (E2) Rapporteringen omfattar följande anläggningar:
* Sverige: Oxelösund, Luleå, Borlänge, Finspång samt Järnforsen (Ruukki Construction) och Köping (Tibnor)
* Finland: Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää, Oulainen, Pulkkila och Toijala
* USA: Mobile och Montpelier
* Polen: Oborniki (Ruukki Construction)

Uppskattningar och bedömningar När direkta mätningar av utsläpp till luft inte är möjliga beräknas utsläppen med hjälp av bränsledata och relevanta emissionsfaktorer.

Redovisningsprinciper SSAB rapporterar utsläpp av partiklar (PM10), svaveloxider (SOₓ) och kväveoxider (NOₓ) till luft. De rapporterade utsläppen till vatten utgörs av suspenderade ämnen (vanligen föroreningar av kalcium, magnesium och kisel) som har sitt ursprung i stålverken och masugnarna, samt kväve, zink, cyanider och fenoler. Rapporteringen sker i enlighet med platsspecifika miljötillstånd och regionala föreskrifter. Luftutsläpp mäts genom kontinuerliga emissionsmätsystem (CEMS) eller genom periodisk provtagning. Utsläpp till vatten kontrolleras genom provtagning i fastställda utsläppspunkter. Vattenproverna analyseras vid ackrediterade laboratorier och utsläppta mängder beräknas baserat på det utgående vattenflödet.

Förorening av luft, vatten och mark (E2-4) All data samlas in på anläggningsnivå enligt system baserade på ISO 14001 och konsolideras centralt på koncernnivå. Kvalitetssäkring sker genom kalibrering, verifiering och regelbundna granskningar av tredje part, i enlighet med lagkrav, bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt industriutsläppsdirektivet (IED) för europeiska anläggningar samt tillämpliga föreskrifter på federal och delstatsnivå för anläggningar i USA. Detta tillvägagångssätt är i linje med principerna i det europeiska registret för utsläpp och överföringar av föroreningar (E-PRTR) och säkerställer transparens, jämförbarhet och efterlevnad inom hela SSABs verksamhet.

Utsläpp till luft

Ton	2025	2024	2023
Kväveoxider (NO2)	3 503	3 643	3 426
Svaveloxider (SO2)	3 359	2 695	3 578
Partiklar (PM10)	630	628	576

Utsläpp till vatten

Ton	2025	2024	2023
Totalkväve	138	104	189
Suspenderade ämnen	504	274	353
Zink och zinkföreningar (Zn)	3,8	1,7	1,7
Cyanider (totalt CN)	2,6	1,9	2,9
Fenoler (totalt C)	0,1	0,1	0,1

SO₂‑utsläppen varierar över en tvåårscykel, främst till följd av drift‑ och underhållsrelaterade faktorer. Fluktuationen är i linje med förväntningarna. Övriga typer av utsläpp till luft ligger i nivå med föregående års utfall. Vad gäller utsläpp till vatten uppvisar mängden suspenderande ämnen variation mellan åren men miljöpåverkan ligger inom förväntade nivåer.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202589 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5) I stålproduktion används flera olika material som insatsvaror, exempelvis järnmalmspellets, reduktionsmedel som kol och koks samt skrot. Graden av miljöpåverkan från dessa insatsvaror varierar, både från utvinning och användning. Stålproduktion i framförallt masugnar ger upphov till avfall och restprodukter som exempelvis slagg. Efter vidareförädling kan vissa restprodukter användas vidare i andra branscher. SSAB bidrar till ökad resurseffektivitet när kunder uppgraderar från konventionellt stål till höghållfasta stål, till exempel genom att mindre mängd stål behövs för samma styrka i en konstruktion.

Policy och styrande dokument (E5-1) Arbetet med resursanvändning och hantering av avfall omfattas av koncernens direktiv och instruktion för miljöarbetet samt tillämpade miljöledningssystem. Se E2-1, första stycket, för mer information. Arbetet med att begränsa användningen av resurser och de avfallsmängder som uppkommer sker lokalt. SSAB har ingen koncernpolicy för resursanvändning, vare sig vad gäller materialanvändning eller hantering av avfall. Relevanta arbetsinstruktioner finns på divisions- och lokal nivå. Vad gäller avfall har samtliga SSABs anläggningar egna övervaknings- och data- insamlingssystem som uppfyller myndigheternas krav. SSAB arbetar löpande med att minska avfallsmängderna samt öka återvinningen och användningen av restprodukter.

Åtgärder (E5-2) Användning av material och insatsvaror SSAB arbetar redan idag med att minska behovet av material och insatsvaror, exempelvis genom värmeåtervinning och användning av processgaser, vilket minskar behovet av inköpta bränslen och el. När det är möjligt återvinner SSAB restmaterial i ståltillverkningsprocesserna för att utvinna mer värde, minska förbrukningen av jungfruliga råvaror och minimera mängden avfall som deponeras. Exempelvis kan användningen av skrot optimeras i ståltillverkningen, för att minska behovet av järnmalm som insatsvara. I de nordiska anläggningarna som idag är järnmalmsbaserade, användes 18,6 (18,5) % skrot. De amerikanska anläggningarna använder redan idag ljusbågsugnar där 97,9 (97,5) % skrot används som råvara. Totalt inom SSAB uppgick skrotanvändningen under året till 3,7 (3,5) miljoner ton. SSABs omställning till fossilfri stålproduktion kommer att innebära en förändring av vilka råmaterial som används för ståltillverkningen i de nordiska anläggningarna, där användningen av kol och koks kommer att upphöra och användningen av skrot och fossilfri järnmalms- pellets kommer att öka.

Användning av restprodukter Ståltillverkning ger upphov till olika restprodukter och SSAB eftersträvar en effektiv och ökad användning av egna restprodukter som insatsmaterial i den egna produktionen. Till exempel kan järnhaltigt material återföras till ståltillverkningen vilket minskar behovet av jungfruliga råvaror. Detta minskar i sin tur även uppkomsten av avfall. Material som inte kan återanvändas internt kan vidareförädlas till biprodukter och säljas externt för att ersätta naturresurser i andra branscher.

Påverkan, risker och möjligheter	Tidshorisont
Resursanvändning och cirkulär ekonomi	I R O
Användning av input material (Egen verksamhet)	Kort
	x
Avfall (Egen verksamhet (masugnsbaserad stålproduktion))
	x
Avfall (Kundledet)
	x
Resurseffektivitet i kunders produkter (Kundledet)
	x

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
90 OM SSAB RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

I den nordiska verksamheten arbetar SSAB med Exempel på åtgärder:

Resurseffektivitet – miljömässiga fördelar med SSABs höghållfasta stål

SSAB erbjuder ett brett sortiment av höghållfasta och slitstarka stål utvecklade för att ge lägre vikt och högre kapacitet i kundernas slutprodukter. Dessa stål ger också väsentliga miljöfördelar i användningsfasen för slutprodukterna genom förbättrad bränsleekonomi och längre livslängd. Under 2025 uppnådde kunder, som uppgraderade till SSABs höghållfasta stål, en total viktminskning på 1 036 (1 043) tusen ton, jämfört med praxis i respektive kundsegment.

återcirkulering av material till den egna produktionen, bearbetning och försäljning av biprodukter som slagg samt hantering av avfall som inte har någon miljömässig eller ekonomisk försvarbar avsättning. Ett av SSABs fokus- områden för den egna verksamheten kopplat till cirkulär ekonomi är nyttjandet av slagg. Den totala efterfrågan på slaggbaserade produkter har ökat och nya tillämpningar för slagg skapar också nya intäktsströmmar för SSAB. Slagg- användningen, definierad som andel slagg som använts internt eller externt i förhållande till mängden slagg som genererats under året, från verksamheten i Sverige och Finland uppgick till 100 (88) %. Där det inte finns något miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart alternativ för användning uppstår ett avfall som antingen måste skickas till egna deponier eller till externa avfallsmottagare. På de stora anläggningarna i Norden har SSAB egna deponier, för exempelvis stoft och slam från järn- och stålproduktionen. Dessa deponier drivs i enlighet med erforderliga tillstånd och efterlevnaden övervakas av tillsynsmyndigheter. I USA har SSAB inga egna deponianläggningar eller transporter för avfall. Materialet som skickas till deponi provtas av en tredje part och klassificeras innan leverans. Under året har SSAB Americas minskat transporter av filterstoft genom att materialet nu återvinns istället för att deponeras. Detta minskar både transportrelaterade kostnader och utsläpp. Genom att arbeta med automatisering och digitalisering av produktionsprocessen har SSAB Americas även kunnat optimera tillsättning av kalk, vilket har lett till en minskning av

Mål (E5-3)

SSAB har inget koncernmål för resursanvändning och cirkulär ekonomi.

Resursinflöden (E5-4)

SSAB redovisar de material som anses väsentliga för koncernen som helhet. Se not E5-4 för mer detaljer.

Resursutflöden (E5-5)

SSAB redovisar genererade avfallsmängder enligt not E5-5.

Förväntade finansiella effekter (E5-6)

SSAB har valt att inte redovisa finansiella effekter enligt E5-6 för 2025.

Rapporteringen omfattar följande anläggningar:
* Sverige: Oxelösund, Luleå, Borlänge, Finspång samt Järnforsen (Ruukki Construction) och Köping (Tibnor)
* Finland: Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää, Oulainen, Pulkkila och Toijala
* USA: Mobile och Montpelier
* Polen: Oborniki (Ruukki Construction)

Uppskattningar och bedömningar

Resurseffektivitet: SSAB beräknar den mängd stål som sparas genom att jämföra vikten av SSABs leveranser av höghållfasta stål med den mängd konventionellt stål som annars hade krävts. Den senare beräkningen görs av SSABs tekniska experter och baseras på deras specialistkunskap inom respektive område.

Redovisningsprinciper

Data samlas in från lokala system och dokumentation från avfallshanterare och konsolideras på koncernnivå. Klassificering av farligt och icke-farligt avfall följer lokala tillstånd och EU:s avfallskoder i Sverige, Finland och Polen, samt federala och delstatliga avfallsföreskrifter för anläggningarna i USA, och sammanställs till enhetliga kategorier för att möjliggöra jämförbarhet. Samtliga anläggningar är certifierade och driver miljöledningssystem i enlighet med ISO 14001, vilket även inkluderar uppföljning av datakvalitet på anläggningsnivå samt trend- och avvikelseanalyser i förhållande till produktionsstatistik på koncernnivå. Materialanvändning baseras främst på godsmottagningsregister lagerföringsloggar och stycklistor, där direkt mätning prioriteras framför uppskattning. Sekundära insatsvaror utgörs av externt inköpta återvunna material, exempelvis skrot. Emballage som används vid leverans (såsom stål- eller plastband, pallar, hörnskydd och plastfilm) rapporteras inte som ett separat resursinflöde. Detta följer samma tillväga- gångssätt som i SSABs miljödeklarationer (EPD), i enlighet med ISO 14025, där emballaget exkluderats på grund av dess marginella påverkan. Emballage som blir avfall inom SSABs verksamhet redovisas dock fullt ut under relevanta avfallskategorier och typ av behandling. Den totala mängden genererat avfall i Norden redovisas och kategoriseras i flöden som styrs mot återvinningsförfaranden (förberedelse för återanvändning, materialåtervinning, annan återvinning) och flöden som styrs till bort- skaffande (deponering och annan bortskaffning), med separat rapportering för farligt och icke- farligt avfall. Primära datakällor inkluderar anläggningsregister, vågintyg och intyg från entreprenörer. I USA tillämpas samma kategoriseringsmodell, med anpassning till delstatsspecifika kategorier. Mängden icke-återvunnet avfall beräknas som den totala mängden genererat avfall minus det avfall som gått till återvinningsförfarande.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
91 OM SSAB RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Resursutflöden (E5-5)

Resursutflöden kton	2025	2024	2023
Biprodukter
Användning internt
Slaggprodukter$^1)$	935	532	659
Internt skrot	1 067	953	939
Tackjärn och skrot från slagg	38	27	129
Briketter av material med järninnehåll, etc.	463	427	432
Försäljning externt
Slaggprodukter	1 247	1 463	1 470
Internt skrot	175	164	159
Tackjärn och skrot från slagg	136	133	145
Glödskal och järnoxider	74	78	76
Zinkslagg	2	1	2
Koksverkprodukter	168	205	183
Avfall som avletts från bortskaffande
Farligt avfall
Förberedelse för återanvändning	—	0	0
Materialåtervinning	43	23	23
Andra återvinningsförfaranden	2	3	3
Icke-farligt avfall
Förberedelse för återanvändning	1	1	1
Materialåtervinning	19	23	21
Andra återvinningsförfaranden	71	103	77
Avfall som skickas till bortskaffande
Farligt avfall
Avfallsförbränning	3	3	3
Avfall till deponi	6	22	21
Annan bortskaffning	2	5	2
Icke-farligt avfall
Avfallsförbränning	4	3	3
Avfall till deponi	325	335	320
Annan bortskaffning	0	1	0
Summa utflöde av biprodukter och avfall
Biprodukter	4 304	3 983	4 193
Avfall	476	522	473
Varav farligt avfall	57	56	51
Varav icke-farligt avfall	419	466	422
Varav återvinning	135	153	124
Användning av biprodukter och återvinning av avfall %	93	92	93

Resursinflöden (E5-4)

Resursinflöden kton	2025	2024	2023
Järnmalmspellets	6 776	6 551	6 980
Reduktionsmedel$^1)$	2 388	2 330	2 427
Slaggbildare$^2)$	636	637	666
Legeringar	107	100	108
Metall- och färgbeläggningar	49	46	45
Återvunna material	4 513	4 308	4 435
Varav skrot (externt och internt)	3 673	3 513	3 658
Varav andra järnbärare$^3)$	839	795	776
Andel återvunna material, %	31	31	30

$^1)$ Koks, kol och andra reduktionsmedel såsom olja.
$^2)$ Kalksten, bränd kalk, dolomit, karbid, etc.
$^3)$ Briketter med järninnehållande material, etc.

Värdena för resursinflöden är stabila utan några väsentliga förändringar jämfört med tidigare år.

Cirkularitet, nyckeltal %

Cirkularitet, nyckeltal %	2025	2024	2023
Nyttjandegrad av slagg	100	88	120

Återvinningen av slagg i Norden ligger på en mycket hög nivå. Värden över 100% visar att även lagrad slagg från tidigare år kunnat återvinnas.
$^1)$ Utöver slagg kan de redovisade uppgifterna även omfatta mindre mängder av andra restprodukter, såsom eldfast tegel.

Värdena för resursutflöden är generellt sett i linje med föregående år. Materialåtervinningen av farligt avfall ökade under 2025 på grund av att filterstoft återvinns vid SSABs anläggning i Montpelier istället för att skickas till deponi. Det förklarar även minskningen av Avfall till deponi. Mer än 90 % av allt material som genereras utöver stålproduktionen används som biprodukter eller återvinns.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
92 OM SSAB RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Stålets livscykel och cirkularitet

Stål är världens mest återvunna material och kan återvinnas om och om igen utan att förlora sina egenskaper. Tack vare sin beständighet har stålprodukter en lång livslängd och kan återanvändas eller återvinnas för nya stålprodukter, vilket sparar resurser.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
93 OM SSAB RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Upplysningar enligt EU:s taxonomi

SSAB rapporterar omsättning, capex och driftsutgifter enligt nedan.

Redovisningsprinciper

SSAB har inför årets rapportering identifierat oklarheter i reglering och vägledning vad gäller gränsdragning för omfattning av taxonomin, vilket förklaras närmare i Redovisningsprinciper. Rapportering för år 2025 bygger på SSABs nuvarande analys och tolkning av regelverket, men kan komma att ändras.

Omfattning av taxonomin (eligibility)

Bedömningen av gränsdragningen för omfattning av taxonomin görs av SSABs interna experter inom hållbarhet, miljö och redovisning. SSABs stålproduktion ingår i kategorin 3.9 Järn- och stålproduktion, som återfinns i bilaga I till EU:s taxonomiförordning EU 2020/852, och omfattas därmed av miljömålet Begränsning av klimatförändringar.# SSAB bedömer att samtliga ekonomiska aktiviteter som återfinns i produktionsledet omfattas av taxonomin, från ståltillverkning till färdig produkt. Se närmare under Redovisningsprinciper. Dessa ekonomiska aktiviteter motsvarar i princip 100 % av SSABs direkta koldioxidutsläpp (Scope 1). Omsättning, capex och driftsutgifter för Ruukki Construction bedöms som icke-väsentliga eftersom de uppgår till mindre än 10 % av koncernens respektive utfall. Tibnor har inte några aktiviteter som omfattas av taxonomin. SSAB har inga aktiviteter som omfattas av de delegerade akterna för övriga miljömål.

Externa intäkter som omfattas: 83 (83) % av de totala intäkterna omfattas av taxonomin, utifrån SSABs metodik. En snävare gränsdragning motsvarande enbart produktion av stålämnen skulle motsvara 0 (0) %. Anledningen är att SSAB vidareförädlar i princip samtliga internt producerade stålämnen genom exempelvis varm- och kallvalsning, vilket sker antingen i direkt anslutning till produktionen av stålämnen eller vid en annan av SSABs anläggningar.

Capex som omfattas: 95 (93) % av total capex omfattas av taxonomin, utifrån SSABs metodik. Dras gränsen vid enbart produktion av stålämnen skulle 54 (60) % omfattas. Skillnaden i siffrorna förklaras av att en stor del av SSABs investeringar relaterade till stålproduktionen görs i aktiviteter som valsning eller vidare bearbetning. Dessa aktiviteter är i realiteten integrerade i stålproduktionen.

Driftsutgifter som omfattas: 95 (94) % av driftsutgifterna omfattas av taxonomin enligt SSABs metodik. Dras gränsen vid enbart produktion av stålämnen skulle motsvarande siffra uppgå till 38 (39) %. Förklaring till skillnaden i siffrorna är densamma som för capex.

Bedömning av förenlighet (alignment)

Tekniska gränsvärden:

• SSABs skrotbaserade ståltillverkning i elektriska ljusbågsugnar använder mer än 90 % återvunnet stålskrot och uppfyller därmed gränsvärdet i den delegerade akten. Nedan redogörs för analysen avseende kriterier för att inte orsaka betydande skada. Externa intäkter, capex och driftsutgifter rapporteras som förenliga med taxonomin.

Central resultatindikator	Totalt Mkr	Andel av verksamheter som omfattas av taxonomin %	Verksamheter som är förenliga med taxonomikrav Mkr	Andel av verksamheten som är förenlig med taxonomikraven %	Begränsning av klimatförändringar %	Anpassning till klimatförändringar %	Vatten %	Cirkulär ekonomi %	Föroreningar %	Biologisk mångfald %	Andel av möjliggörande verksamhet %	Andel av omställningsverksamheter %	Icke-bedömda verksamheter som anses vara icke-väsentliga %	Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven under föregående räkenskapsår (N-1) Mkr	Andel av verksamheter som är förenliga med taxonomikraven under föregående räkenskapsår (N-1) %
Omsättning	96 220	83	26 746	28	28	—	—	—	—	—	—	28	6	29 228	28
Kapitalutgifter	14 949	95	595	4	4	—	—	—	—	—	—	4	1	832	9
Driftsutgifter	6 227	95	913	15	15	—	—	—	—	—	—	15	2	863	14

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 94 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

• Inget av SSABs stålverk som producerar järnmalmsbaserat stål i masugn klarar gränsvärdena för framställning av råjärn eller koks och är därmed inte förenliga. Ingen vidare analys avseende kriterier för att inte orsaka betydande skada har genomförts. Externa intäkter, capex och driftsutgifter rapporteras som att de omfattas av taxonomin (eligible).
• Den nya ljusbågsugnen i Oxelösund samt det nya, integrerade elektrostålverket i Luleå beräknas, oavsett råvara, klara gränsvärdet på 0,209 ton CO2e/ton stål. SSAB har erhållit tredjepartsverifiering som intygar möjlig taxonomiförenlighet för båda projekten. Eftersom de är under uppförande återstår vissa åtgärder, som behövs för att full taxonomiförenlighet ska kunna intygas, exempelvis avseende klimatanpassningsåtgärder. Till dess att SSAB har erhållit tredjepartsverifiering på full taxonomiförenlighet rapporteras capex som att den omfattas av taxonomin (eligible) samt potentiellt taxonomiförenlig.

Kriterier för att inte orsaka betydande skada:

Analysen av SSABs skrotbaserade ståltillverkning i USA utgår från SSABs bedömning av syftet med regleringen samt utifrån ett väsentlighets- perspektiv. Verksamheten bedöms inte orsaka betydande skada kopplat till andra mål vid sidan av klimatförändring:

• Klimatanpassning: Klimatriskanalys har genomförts med vedertagna modeller. Inga väsentliga risker har identifierats för anläggningarna i USA.
• Vatten och marina resurser: SSABs skrotbaserade anläggningar har erforderliga tillstånd för uttag av vatten, utsläpp av kylvatten, processavloppsvatten och dagvatten. Båda anläggningarna har fastställda rutiner och processer för att förhindra utsläpp. Båda anläggningarna finns i områden med låg vattenstress. SSAB bedömer att anläggningarna uppfyller kriterierna.
• Föroreningar: SSAB bedömer att anläggningarna uppfyller kriterierna, genom att de skrotbaserade anläggningarna till exempel har de miljötillstånd som krävs, att samtliga kemikalier bedöms användas under kontrollerade former och att det inte finns alternativ teknik eller kända alternativ för substitution av de kemikalier som skulle kunna påverka uppfyllandet av dessa kriterier.
• Biologisk mångfald: SSAB bedömer att anläggningarna uppfyller kriterierna. Risker för biologisk mångfald till följd av utsläpp till luft, vatten eller mark hanteras inom ramen för de miljötillstånd som finns för verksamheterna. Erforderliga försiktighetsmått har vidtagits och riskerna bedöms därmed inte som betydande. Anläggningarna ligger inte heller nära (inom 50 km) något område som bedöms vara särskilt känsligt, som till exempel Natura 2000- områden.

Minimiskyddsåtgärder:

SSAB bedömer att minimiskyddsåtgärderna är uppfyllda för koncernen som helhet genom arbetet som bedrivs inom bland annat affärsetik, antikorruption, hälsa och säkerhet, anställda samt ansvarsfulla inköp.

Kapitalutgiftsplan – kapitalutgifter Mkr	2025	2024
Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter för räkenskapsåret	7 054	1 971
Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter de kommande fem åren$^1$)	46 968	55 682
Summa	54 022	57 653

$^1$) Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter motsvarar investeringsbeslut för Oxelösund (ny ljusbågsugn och tillhörande råvaruhantering, exklusive kraftledning) om 6,2 miljarder kronor samt investeringsbeslut för Luleå om 4,5 miljarder euro minus redan betalda kapitalutgifter (EUR omräknat till SEK med kursen 11,07 (11,43)).

Sammanfattningsvis rapporterar SSAB en taxonomiförenlighet på 28 (28) % avseende intäkter, 4 (9) % avseende capex samt 15 (14) % avseende driftsutgifter. Motsvarande siffror baserat på enbart produktion av stålämnen skulle uppgå till 0 (0) %, 1 (2) % respektive 4 (5) %.

Förändring jämfört med föregående år

Andelen taxonomiförenlig omsättning i förhållande till koncernens totala omsättning förblev oförändrad. Andelen av kapitalutgifterna som avser taxonomiförenliga aktiviteter minskade till följd av investeringar i Luleå och Oxelösund, vilka omfattas av taxonomin men ännu inte är taxonomiförenliga. Andelen driftsutgifter hänförliga till taxonomiförenliga aktiviteter, i förhållande till koncernens totala driftsutgifter, ökade eftersom underhållskostnaderna i den skrotbaserade stålproduktionen ökade mer än de totala driftsutgifterna.

Finansiering i linje med taxonomin

SSAB publicerade ett uppdaterat ramverk för grön och hållbarhetslänkad finansiering under 2024. Under 2025 emitterade SSAB två gröna obligationer under ramverket (dock inte så kallade europeiska gröna obligationer). SSAB har under året även säkrat finansiering för investeringar i det nya, moderna stålverket i Luleå, i linje med ramverket.

Capexplan enligt taxonomin

SSABs capexplan enligt taxonomin omfattar de planerade investeringarna i Oxelösund och Luleå (se E1-3). Rörelsekostnader är inte inkluderade i kapitalutgiftsplanen eftersom färdigställandet av anläggningarna ligger i slutet av den definierade femårsperioden och är därför svåra att bedöma.

Uppskattningar och bedömningar

Reglering och vägledning avseende EU:s taxonomi är under kontinuerlig utveckling och det finns begränsad praxis av rapportering. Som en följd av detta är interna bedömningar och överväganden nödvändiga. Taxonomirapporteringen kan komma att ändras i takt med att ny regulatorisk vägledning ges, marknadspraxis utvecklas eller att taxonomiförordningen utökas eller förtydligas.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 95 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Redovisningsprinciper

SSAB anser att det råder osäkerhet hur gränsdragningarna avseende eligibility ska dras. Detta grundar sig i skrivningar, och tolkningar av, den delegerade akten (bilaga I till EU:s taxonomiförordning EU 2020/852) samt kommissionens FAQ (Commission Notice on the interpretation and implementation of certain legal provisions of the EU Taxonomy Environmental Delegated Act, the EU Taxonomy Climate Delegated Act and the EU Taxonomy Disclosures Delegated Act, Question #11). Enligt SSABs uppfattning finns det stöd i den delegerade akten för att inkludera ståltillverkning och tillhörande förädlingsaktiviteter i taxonomin, medan FAQ:n ger uttryck för en snävare tolkning vilket enbart skulle tillåta ståltillverkning, det vill säga produktion av stålämnen. Givet osäkerheten så har SSAB valt att rapportera i linje med föregående år, det vill säga inkluderande förädlingsaktiviteter, men att även ange vad motsvarande siffror för enbart produktion av stålämnen skulle uppgå till.För SSABs redovisning av intäkter, investeringar och driftsutgifter är följande NACE-koder relevanta:
* C19.10 Tillverkning av koksugnsprodukter
* C24.10 Tillverkning av enklare järn och stål samt av ferrolegeringar
* C24.20 Tillverkning av rör, hålprofiler och tillhörande beslag av stål
* C24.32 Kallvalsning av smal bandplåt
* C24.52 Gjutning av stål
* C25.61 Behandling och beläggning av metaller

Vidare inkluderar SSAB verksamheter utan specifika NACE-koder som betning, glödgning, spaltning, formatklippning och emballering samt stödjande eller kompletterande aktiviteter såsom vattenuttag, reningsverk, återvinning av restprodukter, deponier, kraftverk, produktion av vätgas och syre.

Definitioner:
Externa intäkter motsvarar not B.2 Intäkter. Capex motsvarar summan av investeringar i materiella och immateriella tillgångar samt nyttjanderättstillgångar. Beloppet överensstämmer med summa Inköp under året enligt not C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar och tillkommande nyttjanderättigheter enligt not C.2 Leasing. Driftsutgifter motsvarar fasta kostnader för underhåll, fast egendom samt forskning och utveckling. De fasta kostnaderna enligt definitionen i taxonomin uppgår till cirka 7 % av rörelsens totala kostnader enligt not B.3 Rörelsens kostnader.

Omsättning 2025

Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven	Ekonomiska verksamheter	Kod	Centrala resultatindikatorer som omfattas av taxonomikraven (andel av omsättning som omfattas av taxonomin)	Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av omsättning)	Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (andel av taxonomiförenlig omsättning)	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald	Möjliggörande verksamhet	Omställningsverksamhet	Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven
			%	Mkr	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
Järn- och ståltillverkning	CCM 3.9.	83	26	746	28	28	—	—	—	—	—	—	T	33
Summan av förenligheten per mål						28	—	—	—	—	—	—
Omsättning totalt			83	26 746	28	28	—	—	—	—	—	—	T	33

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
96 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Kapitalutgifter 2025

Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven	Ekonomiska verksamheter	Kod	Centrala resultatindikatorer som omfattas av taxonomikraven (andel av omsättning som omfattas av taxonomin)	Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av omsättning)	Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (andel av taxonomiförenlig omsättning)	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald	Möjliggörande verksamhet	Omställningsverksamhet	Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven
			%	Mkr	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
Järn- och ståltillverkning	CCM 3.9.	95	595	4	4	—	—	—	—	—	—	T	4
Summan av förenligheten per mål						4	—	—	—	—	—	—
Kapitalutgifter totalt			95	595	4	4	—	—	—	—	—	—	T	4

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
97 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Driftsutgifter 2025

Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven	Ekonomiska verksamheter	Kod	Centrala resultatindikatorer som omfattas av taxonomikraven (andel av driftsutgifter som omfattas av taxonomin)	Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av driftsutgifter)	Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (andel av taxonomiförenliga driftsutgifter)	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald	Möjliggörande verksamhet	Omställningsverksamhet	Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven
			%	Mkr	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
Järn- och ståltillverkning	CCM 3.9.	95	913	15	15	—	—	—	—	—	—	T	15
Summan av förenligheten per mål						15	—	—	—	—	—	—
Driftsutgifter totalt			95	913	15	15	—	—	—	—	—	—	T	15

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
98 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Samhällsansvarsinformation

SSAB vill vara det säkraste stålföretaget i världen och erbjuda en trygg och inkluderande arbetsplats för både anställda och entreprenörer.

Innehåll
* Egen arbetskraft (S1)
* Arbetstagare i värdekedjan (S2)

Antal anställda
Könsfördelning
Olycksfallsfrekvens

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
99 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Egen arbetskraft (S1)

Trygga arbetsförhållanden, en säker och inkluderande arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter i samband med SSABs omställning har bedömts som väsentliga områden. Detta utifrån de säkerhetsrisker som finns i SSABs arbetsmiljö, möjlighet till positiv påverkan på den egna arbetskraften, samt finansiella risker (exempelvis produktionsstörningar) och möjligheter (exempelvis förmåga att behålla och attrahera rätt kompetens) som förknippas med dessa områden.

Policy och styrande dokument (S1-1)

SSABs anställda i Sverige och Finland omfattas av kollektivavtal som är förenliga med internationellt erkända instrument. Avtalen reglerar bland annat löner, arbetstid och övriga anställningsvillkor för arbetstagare. Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar förhandlar gemensamt löner och anställningsvillkor. Genom kollektivavtalen kan reglerna om anställningsvillkor bli bättre än enligt lag. Majoriteten av de anställda i Sverige och Finland är representerade av fackföreningar. För de anställda i USA, samt övriga länder, finns det olika engagemang enligt praxis och arbetslagstiftning i respektive land.

SSAB har flertalet styrande dokument som omfattar väsentliga områden avseende den egna arbetskraften. Vid framtagandet av dessa har relevanta intressenters perspektiv beaktats, dock har ingen specifik intressentdialog genomförts.

SSABs uppförandekod

SSABs uppförandekod fastställer koncernens principer för ansvarsfullt företagande och omfattar områden som säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och affärsetik. Uppförandekoden baseras på SSABs stöd för FN:s Global Compacts principer samt International Bill of Human Rights, Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. SSAB har åtagit sig att implementera processer för att förhindra, identifiera och åtgärda negativ påverkan på mänskliga rättigheter som verksamheten kan orsaka eller bidra till. Koden vägleder alla medarbetare i hur de ska agera och utgör koncernens etiska riktlinjer. SSAB tillåter inte någon form av diskriminering och har nolltolerans mot alla former av barn-, tvångsarbete och modernt slaveri. Av uppförandekoden framgår även att SSAB SSABs anställda: SSAB hade vid slutet av året 15 176 anställda, en minskning med ca 1 % jämfört med föregående år. SSAB har flest anställda i Sverige, följt av Finland och USA. 96 % är tillsvidareanställda. 22 % av personalstyrkan är kvinnor. Personalomsättningen uppgick till 7 (6) % och under året anställdes 717 (677) nya medarbetare. erkänner och respekterar medarbetares rätt till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, att

Påverkan, risker och möjligheter	Tidshorisont	Egen arbetskraft	I	R	O	Värdekedja	Kort	Mellan	Lång
Trygga och säkra arbetsförhållanden för egna anställda	Egen verksamhet	x	x	x
Inkluderande arbetsmiljö	Egen verksamhet	x	x	x
Kompetensutveckling i samband med omställning	Egen verksamhet i Norden	x	x	x

SSAB följer tillämpliga lagar, branschstandarder och kollektivavtal om arbetstid, inklusive övertid och övertidsersättning, säkerställer tillräcklig tid för vila och fritid och har åtagit sig att betala rättvisa löner. SSAB respekterar de anställdas rättigheter att organisera sig i enlighet med nationella lagar och bestämmelser.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
100 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Flera processer och aktiviteter används för att övervaka efterlevnad. Respective HR-avdelning övervakar efterlevnad i samråd med ledningsgrupperna och de fackliga organisationerna i enlighet med gällande kollektivavtal. Överträdelser av uppförandekoden kan rapporteras och följas upp i kanaler för rapportering och visselblåsning (se avsnitt G1-1). Koden finns tillgänglig för alla anställda på SSABs intranät och hemsida. Utbildning om uppförandekoden är obligatorisk för alla anställda. Utbildningen inkluderar även arbetsförhållanden samt mänskliga rättigheter. För att förebygga människorättsrisker följer SSAB lokal lagstiftning och internationella normer för mänskliga rättigheter. Utöver uppförandekoden ger styrdokument på koncernnivå ytterligare vägledning inom exempelvis inkludering och mångfald där även förbud mot trakasserier ingår. SSAB följer gällande nationella lagar och regler, exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell gottgörelse för överträdelse av individers rättigheter.

Styrdokument för hälsa och säkerhet

SSABs arbete för en säker arbetsmiljö styrs av koncerndirektivet och -instruktionen för hälsa och säkerhet. Dessa dokument inkluderar SSABs ambition att vara det säkraste stålföretaget i världen och uppnå noll arbetsplatsolyckor och sjukdomar. Styrdokumenten påtalar också att säkerhetsarbetet är obestridligt samt vikten av det individuella ansvaret för att säkerställa säkert arbete. Koncerndirektivet för hälsa och säkerhet beslutas av koncernledningen och ses över minst årligen. Direktivet omfattar SSABs anställda och underleverantörer på SSABs anläggningar och finns tillgängligt på SSABs hemsida.

SSABs ambition inom säkerhet:

SSABs ambition inom säkerhet är att vara det säkraste stålföretaget i världen och att uppnå noll arbetsplatsolyckor och sjukdomar.Alla anställda och entreprenörer har rätt till en hälsosam arbetsmiljö utan olycksfall. För att uppnå detta arbetar SSAB utifrån följande principer:
* Samtliga skador och arbetsrelaterade sjukdomar kan och ska förhindras
* Medarbetarengagemang och utbildning är en förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete
* Att arbeta säkert är en förutsättning för anställning hos SSAB
* Ett bra arbete inom hälsa och säkerhet ger även bra affärsresultat
* Hälsa och säkerhetsfrågor ska integreras i affärsprocessen

Styrdokument för inkludering och mångfald

Arbetet med inkludering och mångfald styrs, utöver uppförandekoden, av ett koncerndirektiv och -instruktion. De utgör ett ramverk för hur SSAB arbetar med att skapa en inkluderande arbetsplats där alla anställda har lika möjligheter att delta och vara involverade i SSABs verksamhet. Styrdokumenten redogör för att rekrytering, utveckling och lönesättning ska ske utifrån kompetens och förmåga, att lika villkor för alla anställda ska säkerställas samt även motverkande av diskriminering i alla former. Nio diskrimineringsgrunder adresseras: kön, könsöverskridande identitet, etnisk eller nationell tillhörighet, religion eller annan trosåskådning, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning, civilstånd eller föräldrastatus samt politisk åskådning eller medlemskap i fackförening.

Koncerndirektivet omfattar hela SSABs verksamhet, beslutas av koncernledningen och ses över minst årligen. Inkludering, mångfald och en icke-diskriminerande företagskultur ingår även i den obligatoriska utbildningen om uppförandekoden. SSABs visselblåsarsystem Ethics Line är en viktig kanal för att säkerställa nolltolerans mot diskriminering och SSABs medarbetarundersökning är ett viktigt instrument för att följa upp att policy och arbete med inkludering och mångfald systematiskt främjas.

Styrdokument för kompetensutveckling i samband med omställning

SSABs uppförandekod är utgångspunkt för personalfrågor kopplade till den strategiska omställningen till fossilfri stålproduktion. Utöver koden finns ett projektledningssystem för omställningsprojektet i Luleå där miljö och sociala frågor ingår. Det utgår från både svensk och europeisk lagstiftning samt internationella standarder.

Dialoger med anställda och arbetstagarrepresentanter (S1-2)

SSAB säkerställer samverkan med den egna arbetskraften angående eventuell negativ påverkan både genom direkt kontakt och genom arbetstagarrepresentanter. Den direkta kontakten sker genom medarbetarundersökningar, arbetsplatsträffar samt medarbetardialoger som hålls årligen mellan medarbetare och chef. Information om tillgängliga kanaler tillhandahålls via intranätet och av HR-organisationen.

Samverkan med arbetstagarrepresentanter regleras av lokal lagstiftning samt lokala kollektivavtal. Samverkan med arbetstagarrepresentanter sker med syfte att informera om utvecklingen i verksamheten samt inhämta de anställdas synpunkter. I vissa situationer finns också krav på formella förhandlingar med arbetstagarrepresentanterna genom lokal lagstiftning. HR-organisationen har det övergripande ansvaret för kontakten med arbetstagarrepresentanter. I Sverige och Finland finns även särskilda roller med övergripande ansvar för fackliga relationer.

Avtal med de fackliga organisationerna säkerställer att dialoger och informationsutbyte inom ramen för samverkan sker på ett strukturerat sätt, exempelvis genom:
* Group Works Council där delar av koncernledningen kvartalsvis träffar arbetstagarrepresentanter för medarbetare i Sverige och Finland.
* Division Works Council där ledningen för divisionen träffar arbetstagarrepresentanter åtta gånger per år.
* Local Works Council där ledningen för varje anläggning träffar lokala arbetstagarrepresentanter.

På SSAB finns även ett europeiskt företagsråd (European Works Council), vilket är reglerat genom ett särskilt avtal. Inom ramen för detta avtal samlas arbetsgivarrepresentanter från samtliga europeiska länder där SSAB har fler än 75 anställda för ett årligt möte med SSABs företagsledning, som informerar om aktuella frågor med betydelse för de anställda.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025100 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Rutiner för gottgörelse och kanaler för att uppmärksamma problem (S1-3)

De olika kanalerna som SSAB tillhandahåller (mekanismer för klagomålshantering, rutiner samt uppföljning) finns beskrivna i G1-1. Därutöver implementerade SSAB under året en särskild återkopplingskanal för omställningsprojektet i Luleå. SSAB följer gällande nationella lagar och regler, exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell gottgörelse.

Åtgärder (S1-4)

Koncernens bolag ansvarar för arbetet inom områdena och driver aktiviteter och projekt på lokal nivå. Det finns inga specifika upplysningar om resursfördelning. Resurstillsättning sker inom ramen för årliga budgetprocessen.

Säkerhet

Inom SSABs verksamhet finns potentiell negativ påverkan för de anställda och entreprenörer relaterad till risk för olyckor och skador. Olyckorna sker främst på produktionsanläggningarna och de vanligaste incidenterna är sår- och klämskador, stukningar, sträckningar, frakturer och hjärnskakningar. SSABs säkerhetsarbete omfattar alla anställda och entreprenörer. Alla medarbetare har både möjlighet och ansvar att rapportera avvikelser, tillbud och potentiella faror på arbetsplatsen. Medarbetarna deltar också i säkerhetsronderingar för att identifiera risker och kartlägga behov av förbättringar av arbetsmiljön. Alla olyckor och identifierade risker utvärderas. Grundorsakerna till inträffade incidenter identifieras och åtgärder sätts in i syfte att förhindra att de inträffar igen. Alla anställda och entreprenörer uppmuntras också att ge förslag på hur arbetssätt kan förbättras för att möjliggöra en säkrare arbetsmiljö. Alla anställda och entreprenörer har tillgång till nödvändiga instruktioner samt utbildning och utrustning för att kunna arbeta på ett säkert sätt. Alla koncernens bolag är ansvariga för säkerhetsarbetet och leder många aktiviteter och projekt relaterade till området. De historiskt låga utfallen vad gäller olycksfallsfrekvens, med LTIF på 0,56 för 2025, visar att det långsiktiga, strukturerade säkerhetsarbetet ger resultat. Flera av SSABs anläggningar hade inga skador med frånvaro under året.

Exempel på åtgärder:

• Inom SSAB Special Steels har utbildningar i ledarskap och riskhantering genomförts för att stärka säkerhetskulturen. Vidare genomfördes rotorsaksanalyser av incidenter och information om bästa praxis inom säkerhetsarbete för alla anläggningar. I Oxelösund har implementering av ett digitaliserat arbetssätt för planering och uppföljning skett.
• Inom SSAB Europe etablerades en process vid anläggningen i Luleå för att säkerställa en säker arbetsmiljö för gravida och ammande kvinnor. Vid anläggningen i Borlänge utvecklades en ny utbildning i arbetsmiljö och hälsa för nyanställda.
• Inom SSAB Americas utvecklades ett arbetssätt för att göra det tydligt vilka olika dimensioner som utgör en bra säkerhetskultur, till exempel en bra känslomässig kontakt med medarbetare och att förstå vikten av att ledare föregår med gott exempel.

Inkludering och mångfald

SSABs arbete inom inkludering och mångfald syftar till att säkerställa ett inkluderande arbetssätt i koncernen och att alla anställdas kompetens kommer till sin rätt, samt att motverka diskriminering i alla former. Området är en viktig del i arbetet med att skapa en god företagskultur och för att SSAB ska kunna attrahera och behålla medarbetare i framtiden. SSAB deltar sedan tidigare i flera olika nätverk som syftar till att öka mångfalden i stålbranschen, till exempel Tekniksprånget i Sverige, Women in Tech Finland, Inklusiiv i Finland och Association of Women in the Metal Industries i USA. HR-funktionen på koncernnivå ansvarar för koncernövergripande styrning av inkludering och mångfald. Divisionerna och dotterbolag ansvarar för att ta fram lämpliga åtgärder och initiativ på lokal nivå.

Exempel på åtgärder:

• SSAB Special Steels har arbetat med aktiviteter för att motverka omedvetna fördomar vid rekrytering, bland annat har användningen av tester och videofrågar utvecklats.
• SSAB Europe arrangerade en riktad utbildning på anläggningen i Borlänge: Våld i nära relationer – att agera som chef eller kollega. Syftet var att stärka kunskapen om hur våld kan upptäckas och bemötas – en viktig del av arbetet inom jämställdhet, inkludering och en trygg arbetsmiljö.

Kompetensutveckling i samband med omställning

SSABs omställning till fossilfri stålproduktion kommer kräva nya kompetenser och arbetssätt. SSABs koncernövergripande utbildningsramverk för kompetensutveckling i samband med omställningen kallas SSAB Academy. SSAB Academy börjar utvecklas för anläggningen i Luleå. För detta har SSAB tilldelats stöd från EU:s Fonden för en rättvis omställning på 1,45 miljarder kronor. Målsättningen är att SSAB Academy ska innehålla lokalt anpassade utbildningar utifrån behov och förutsättningar. SSAB samarbetar nära de fackliga parterna och har bland annat diskuterat kommande behov och olika sätt att nå ut till medarbetare. Detta inkluderar intervjuer för att kartlägga behov samt delaktighet i planering av upplägg och innehåll. Fackliga parter ingår även i styrgruppen för SSAB Academy. Inför starten av nya utbildningar genomförs alltid en kartläggning av kompetensbehov. I samband med detta ingår även dialoger med deltagare och personer med kompetens inom aktuellt område.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

101 OM SSAB RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Exempel på åtgärder: kompetensutveckling

Inom ramen för projektledningssystemet för omställningsprojektet i Luleå har styrdokument och planer gällande bland annat personal, utbildning och arbetsvillkor tagits fram och implementerats. Under året har medarbetare inom metallurgisk utveckling vid SSAB i Luleå påbörjat utbildning i drift av ljusbågsugn och relaterade processer.

Mål (S1-5)

Säkerhet
SSAB följer främst upp säkerhetsarbetet genom olycksfallsfrekvens (LTIF) och total registrerbar skadefrekvens (TRIF) per miljon arbetade timmar. De tillhörande målsättningarna inkluderar egna anställda och entreprenörer. Koncernmålen beslutas av koncernledningen. Divisionerna och Tibnor och Ruukki Construction har årliga mål på LTIF och TRIF och utfallet rapporteras månadsvis till koncernledningen. Relevanta intressenter (representanter för anställda och entreprenörer) involveras i processen för att sätta upp mål. I processen ingår även utvärdering av tidigare utfall och mål. Styrdokumenten innehåller inga målformuleringar utan mål för respektive område sätts i en separat process. Som en del av SSABs arbete för en säker arbetsmiljö har tre koncernmål fastställts (se kolumn längst till höger).

För 2025 uppgick olycksfallsfrekvensen (LTIF) till 0,56 (0,75). Den totala registrerbara skadefrekvensen (TRIF) uppgick till 5,6 (6,7). Inga dödsolyckor inträffade.

Inkludering och mångfald
SSAB har inget koncernmål, men en långsiktig ambition om att arbetskraften, både anställda och chefer, ska bestå av minst 30 % av vardera kön vid 2035. Arbetet inom inkludering och mångfald följs upp genom interna KPI:er. Styrdokumenten innehåller inga målformuleringar.

Kompetensutveckling i samband med omställning
Arbetet för att kompetensutveckla medarbetare i samband med SSABs omställning omfattas inte av några mål.

Uppgifter om anställda (S1-6)
För upplysningar om anställda, se nedan under noter samt redovisningsprinciper. Antalet anställda per land redovisas i not B.4.

Uppgifter om icke-anställda (S1-7)
På SSAB utförs arbete av olika entreprenörer, samarbetspartners och externa konsulter inom alla delar av organisationen och inom olika typer av arbetsområden, exempelvis städning av lokaler, underhållsarbete på produktionsanläggningarna och olika typer av IT-tjänster. SSAB har ingen central uppföljning av de olika externa resurserna utan det hanteras på lokal nivå.

Mångfaldsindikatorer (S1-9)
För upplysningar om mångfald, se noter samt avsnitten Styrelse och Koncernledning i bolagsstyrningsrapporten.

Mått för utbildning och kompetensutveckling (S1-13)
SSAB har flera interna utvecklingsprogram för olika nivåer av organisationen, exempelvis ett internt affärsutvecklingsprogram och utbildningsprogram för chefer på olika nivåer. SSAB har även traineeprogram, exempelvis med fokus på teknik och ledarskap. Under 2025 har SSAB Academy fortsatt att stärka kompetensutvecklingen inom koncernen. Totalt deltog 880 medarbetare i olika utbildningsinsatser under året. Den sammanlagda utbildningstiden uppgick till ca 19 500 timmar.

Mått för arbetsmiljö (S1-14)
Ledningssystemet för säkerhet uppfyller kraven enligt ISO 45001 och är implementerat på alla anläggningar. Se Not S1-14 för mått för arbetsmiljö.

Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter (S1-17)
Antalet klagomål som lämnats in genom kanaler för rapportering och visselblåsning framgår under G1-1. Inga klagomål har rapporterats genom nationella kontaktpunkter för multinationella företag inom OECD. Inte heller utdömdes några sanktioner eller skadestånd för ärenden som rapporterats in till Ethics Line. Inga fall av allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter inträffade under perioden. För vidare upplysningar om kanaler och incidentrapportering se G1-1.

SSABs säkerhetsmål
<1 olycksfallsfrekvens (skada med frånvaro per 1 miljon arbetade timmar) 2030, anställda och entreprenörer	<4,5 total registrerade skador per 1 miljon arbetade timmar 2030, anställda och entreprenörer	Nr 1 Att vara det säkraste stålföretaget i världen och 0 arbetsplatsolyckor och sjukdomar (långsiktig ambition)

101 SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
102 OM SSAB RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Intressenter (Kompletterande upplysningar till ESRS-2 SBM-2)
SSABs anställda är en viktig intressentgrupp och deras intressen och åsikter är en viktig del av SSABs uppförandekod och andra relevanta styrdokument inom koncernen. SSAB har regelbundna möten med anställda i syfte att informera om den planerade omställningen av SSABs anläggningar och ge medarbetarna möjlighet att ställa frågor. SSAB har även dialog med de fackliga företrädarna om kompetensutveckling, exempelvis i samband med omställningen, samt medarbetarnas arbetsmiljö.

Påverkan, risker och möjligheter i förhållande till strategi och affärsmodell (SBM-3)

Kompletterande upplysningar
SSABs påverkan gäller främst egna anställda men även entreprenörer som utför arbete på SSABs anläggningar. Indirekt berörs även anställda i övriga delar av leverantörsledet. Den främsta potentiella negativa påverkan anser SSAB relatera till risker kopplade till skador och olyckor på SSABs anläggningar. Bristande säkerhet kan leda till finansiella risker till följd av kostnader för sjukfrånvaro, produktionsbortfall samt ryktesrisk. Utöver säkerhetsaspekter är risker kopplade till arbetsförhållanden, inkludering och kompetensutveckling väsentliga för den egna arbetskraften. Avsaknaden av en inkluderande arbetsmiljö eller kontinuerlig kompetensutveckling kan på medellång och lång sikt innebära förlorad kompetens, minskat engagemang och försämrad konkurrenskraft. Samtidigt finns också möjligheter genom att främja säkra och rättvisa arbetsförhållanden, en inkluderande kultur och kontinuerlig kompetensutveckling. Detta stärker engagemang, välbefinnande och långsiktig jobbsäkerhet, vilket kan skapa finansiella fördelar genom ökad produktivitet, effektivitet och förmåga att attrahera och behålla kvalificerad personal.

SSAB har inte genomfört bedömning av arbetstagargrupper, geografiska områden eller verksamheter för att identifiera eventuell högre risk för negativa sociala konsekvenser. Det finns därmed inga identifierade utsatta grupper, länder eller organisatoriska delar att rapportera. Upplysningarna kommer att uppdateras när en formell riskkartläggning har genomförts.

Noter om den egna arbetskraften (S1)

Redovisningsprinciper

Säkerhet
SSAB har ingen formaliserad rapportering på arbetsrelaterad ohälsa. Upplysningarna i rapporten omfattar endast arbetsrelaterade skador. Månatliga sammanställningar av säkerhetsdata delas av anläggning och/eller division. Informationen kommer från ett dokumenthanteringssystem där medarbetare själva rapporterar in händelser. En ansvarig grupp klassar eventuella fall av registrerbara skador. Därefter konsolideras data på koncernnivå.

Skada med frånvaro (LTI, Lost Time Injury) avser arbetsrelaterad skada som resulterar i att medarbetaren inte kan återgå till arbetet följande kalenderdag. Återgång till arbetet med begränsad arbetsförmåga utgör inte en skada med frånvaro. Måttet inkluderar entreprenörer om inget annat anges.

Olycksfallsfrekvens (LTIF) avser antalet rapporterade skador med minst en dags frånvaro per miljon arbetade timmar. Inkluderar entreprenörer om inget annat anges.

Total registrerbar skadefrekvens (TRIF) avser totalt registrerbara skador per miljon arbetade timmar. Registrerbar skada innebär skador med rapporterad frånvaro, skador med medicinsk behandling och fall med alternativa arbetsuppgifter. Mått inkluderar entreprenörer om inget annat anges. För entreprenörer i verksamheten i USA ingår ej uppgifter om skador med medicinsk behandling och fall med alternativa arbetsuppgifter.

Allvarlig LTI avser skada som medarbetaren inte kan eller förväntas återhämta sig från inom 6 månader.

Anställda
Data avseende personal samlas in från SSABs globala HR-system och konsolideras på koncernnivå för att sedan sammanställas i olika grupperingar baserade på exempelvis ålder, anställningsform och geografisk fördelning. Total personalstyrka avser totala antalet anställda vid årets slut och inkluderar både tillsvidareanställda och visstidsanställda. Personalomsättning omfattar tillsvidareanställda och beräknas till totala antalet anställda som slutat dividerat med genomsnittet av antal anställda under året (vid varje kvartal). Visstidsanställda omfattar olika tidsbegränsade anställningar som exempelvis semestervikarier och studenter. Avser vid årets slut. Deltidsanställda omfattar anställda som arbetar mindre än 100 %. Avser vid årets slut. Linjechefer avser tillsvidareanställda tjänstemän med direktrapporterande personal. Nyanställda avser antal nya, tillsvidareanställda medarbetare under året.

¹ SSAB har ingen central process för hantering av data avseende behovsanställda. Därav görs ingen utfallsrapportering.

103 OM SSAB RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Uppgifter om anställda (S1-6)

Könstillhörighet	2025	2024	2023
Män	11 902	12 004	11 956
Kvinnor	3 274	3 259	3 170
Ej angivet	—	—	—
Totalt anställda	15 176	15 263	15 126

Merparten av SSABs anställda är anställda i Sverige, Finland och USA. 78 % av de anställda är män och 22 % kvinnor. Merparten av de anställda är tillsvidareanställda, på heltid.# Antal anställda per land

Land	2025	2024	2023
Sverige	6 542	6 647	6 500
Finland	4 796	4 777	4 731
USA	1 553	1 535	1 500

Antal anställda efter avtalstyp uppdelat i män och kvinnor

Avtalstyp	Kvinnor 2025	Män 2025	Övriga 2025	Uppgift saknas 2025	Totalt 2025	Kvinnor 2024	Män 2024	Övriga 2024	Uppgift saknas 2024	Totalt 2024	Kvinnor 2023	Män 2023	Övriga 2023	Uppgift saknas 2023	Totalt 2023
Antal anställda	3 274	11 902	—	—	15 176	3 259	12 004	—	—	15 263	3 170	11 956	—	—	15 126
Antal tillsvidareanställda	3 114	11 495	—	—	14 609	3 060	11 558	—	—	14 618	2 974	11 591	—	—	14 565
Antal tillfälligt anställda	160	407	—	—	567	199	446	—	—	645	196	365	—	—	561
Antal behovsanställda1)	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Antal heltidsanställda	3 113	11 575	—	—	14 688	3 107	11 704	—	—	14 811	3 042	11 673	—	—	14 715
Antal deltidsanställda	161	327	—	—	488	152	300	—	—	452	128	283	—	—	411

Antal anställda efter avtalstyp och region

Avtalstyp	Sverige 2025	Finland 2025	USA 2025	Övriga 2025	Totalt 2025	Sverige 2024	Finland 2024	USA 2024	Övriga 2024	Totalt 2024	Sverige 2023	Finland 2023	USA 2023	Övriga 2023	Totalt 2023
Antal anställda	6 542	4 796	1 553	2 285	15 176	6 647	4 777	1 535	2 304	15 263	6 500	4 731	1 500	2 395	15 126
Antal tillsvidareanställda	6 298	4 593	1 542	2 176	14 609	6 302	4 580	1 518	2 218	14 618	6 209	4 581	1 481	2 294	14 565
Antal tillfälligt anställda	244	203	11	109	567	345	197	17	86	645	291	150	19	101	561
Antal behovsanställda1)	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Antal heltidsanställda	6 253	4 667	1 553	2 215	14 688	6 373	4 662	1 535	2 241	14 811	6 243	4 620	1 500	2 352	14 715
Antal deltidsanställda	289	129	—	70	488	274	115	—	63	452	257	111	—	43	411

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 104

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Mått för arbetsmiljö (S1-14)

Arbetsrelaterade personskador

Kategori	Mätvärde	2025	2024	2023
Totalt	Skador med frånvaro (LTI:er)	16	21	25
	Olycksfallsfrekvens (LTIF)	0,56	0,75	0,87
	Totalt registrerbara skador (TRIF)	5,6	6,7	6,2
Anställda	Dödsolyckor	—	—	—
	Allvarliga skador med frånvaro (LTI:er)	2	1	2
	Totala skador med frånvaro (LTI:er)	12	16	18
	Olycksfallsfrekvens (LTIF)	0,48	0,65	0,72
	Totalt registrerbara skador (TRIF)	5,1	6,5	5,8
	Arbetade timmar	24 919 758	24 716 355	25 153 659
Underleverantörer	Dödsolyckor	—	—	—
	Allvarliga skador med frånvaro (LTI:er)	1	—	—
	Totala skador med frånvaro (LTI:er)	4	5	7
	Olycksfallsfrekvens (LTIF)	1,11	1,58	1,96
	Arbetade timmar	3 605 487	3 168 028	3 564 809

Olycksfallsfrekvens (LTIF) efter land/region (anställda och underleverantörer)

Land/Region	2025	2024	2023
Sverige	0,84	0,77	1,02
Finland	—	0,49	—
USA	1,11	0,91	1,36
Övriga Europa	0,34	1,33	2,20
Övriga länder	—	—	—

Totalt registrerbara skador per miljon arbetade timmar (TRIF) efter land/region (anställda)

Land/Region	2025	2024	2023
Sverige	5,4	6,6	7,8
Finland	4,5	5,7	4,1
USA	5,7	8,4	5,0
Övriga Europa	5,2	6,1	4,8
Övriga länder	5,8	5,8	3,7

Det totala antalet arbetsrelaterade personskador (LTI:er) minskade, vilket också avspeglas i lägre olycksfallsfrekvens. Både olycksfallsfrekvensen (LTIF) och totalt registrerbara skador (TRIF) minskade jämfört med föregående år. För de egna anställda noterades inga dödsolyckor, och både totala och allvarliga skador med frånvaro minskade. LTIF sjönk till 0,48, medan TRIF minskade till 5,1, vilket indikerar att säkerhetsinsatserna haft god effekt trots i stort sett oförändrad arbetstidsvolym. Även för underleverantörerna noterades förbättrade resultat. Totala LTI:er minskade till 4, och LTIF förbättrades till 1,11, trots en ökning i arbetade timmar. Antalet allvarliga olyckor låg fortsatt på en låg nivå och inga dödsolyckor inträffade.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 105

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Mångfaldsindikatorer (S1-9)

Ledning och anställda, per kön, personalkategori och åldersgrupp

Styrelse1)

Kategori	2025	2024	2023
Totalt antal	8	8	7
Kvinnor	4	4	3
Män	4	4	4
< 30 år	—	—	—
30–50 år	—	1	—
> 50 år	8	7	7
1) Medlemmar utsedda av anställda (6) är inte inkluderade.

Koncernledning

Kategori	2025	2024	2023
Totalt antal	9	11	11
Kvinnor	3	4	4
Kvinnor, %	33	36	36
Män	6	7	7
Män, %	67	64	64
< 30 år	—	—	—
< 30 år, %	—	—	—
30–50 år	—	—	1
30–50 år, %	—	—	9
> 50 år	9	11	10
> 50 år, %	100	100	91

SSABs anställda består av 22 % kvinnor och 78 % män. Majoriteten av de anställda är mellan 30-50 år.

%	2025	2024	2023
Kvinnor	22	21	21
Män	78	79	79
< 30 år	14	14	13
30–50 år	52	52	52
> 50 år	35	35	35

Arbetare %

%	2025	2024	2023
Kvinnor	13	13	13
Män	87	87	87
< 30 år	18	18	17
30–50 år	49	49	49
> 50 år	33	33	34

Tjänstemän %

%	2025	2024	2023
Kvinnor	34	34	34
Män	66	66	66
< 30 år	8	8	7
30–50 år	55	56	56
> 50 år	37	37	37

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 106

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Arbetstagare i värdekedjan (S2)

Policyer och styrande dokument (S2-1)

För arbetstagare i SSABs värdekedja kan framförallt bristande säkerhet vid arbeten på SSABs anläggningar ha en negativ påverkan, men även generellt i leverantörsledet finns risk för negativ påverkan inom arbetsrätt och mänskliga rättigheter. För SSAB innebär dessa områden även en finansiell risk genom risk för produktionsstörningar, ryktesrisk och ökade kostnader.

SSABs uppförandekod för leverantörer

Koncerndirektivet för inköp fastställer att alla inköp inom SSAB ska ske i linje med uppförandekoden för leverantörer. Den utgör grunden för miljömässiga och sociala krav gentemot leverantörer. Till stöd för medarbetare med inköpsansvar finns även instruktioner och rutinbeskrivningar för hållbarhetsuppföljning av leverantörer.

Uppförandekoden för leverantörer baseras på SSABs uppförandekod samt internationella konventioner och standarder som FN Global Compacts principer samt International Bill of Human Rights, Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Uppförandekoden för leverantörer omfattar SSABs leverantörer både uppströms och nedströms. Koden ses över årligen och beslutas av koncernledningen. Den finns tillgänglig på SSABs hemsida.

Påverkan, risker och möjligheter

Värdekedja	I	R	O	V	Tidshorisont
Arbetstagare i värdekedjan					Kort
Säkra arbetsförhållanden för entreprenörer på SSABs anläggningar
Leverantörsledet (entreprenörer)	x	x	x		x
Arbetsrätt och mänskliga rättigheter
Leverantörsledet	x	x	x		x

I uppförandekoden för leverantörer beskrivs bland annat vilka krav SSAB har vad gäller mänskliga rättigheter. För varje krav finns även exempel för att underlätta för leverantören. Koden innehåller bland annat:
* SSAB tolererar varken barnarbete eller tvångsarbete, inklusive modern slavhandel
* Leverantörerna ska tillhandahålla säkra och hälsosamma arbetsförhållanden och behandla anställda med rättvisa, värdighet och respekt
* Leverantörer får inte tolerera någon form av diskriminering
* Leverantörerna ska betala rättvisa löner och förmåner, relevanta för marknaden och i överensstämmelse med branschstandarder där de är verksamma
* Anställda hos leverantörerna ska ha rätt att lagligt, frivilligt och utan inblandning, etablera och gå med i fackliga organisationer och förhandla kollektivt i enlighet med lokal lagstiftning och internationella konventioner
* Alla leverantörer måste vara rättmätiga och lagliga ägare eller användare av den egendom de är verksamma på
* Leverantörer är skyldiga att respektera, främja och skydda ursprungsbefolkningar och deras rättigheter
* Leverantörer ska inte ägna sig åt markrofferi

Säker arbetsmiljö på SSABs anläggningar

Arbetet med en säker arbetsmiljö för underleverantörer på SSABs anläggningar styrs av koncerndirektivet för hälsa och säkerhet som beskrivs i S1-1. Underleverantörer har samma rätt till en säker arbetsplats som SSABs egna anställda. SSAB följer gällande nationella lagar och regler, exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell gottgörelse.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 107

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Dialoger med arbetstagare i värdekedjan (S2-2)

Säkerhet på SSABs anläggningar

Det generella säkerhetsarbetet som även omfattar entreprenörer beskrivs i S1. SSAB har en väl utbyggd dialog med entreprenörer på anläggningarna. SSAB ställer krav på att alla entreprenörers medarbetare genomgår säkerhetsutbildningar, både generella och lokala kurser för den specifika anläggningen där de ska arbeta. Entreprenörer har möjlighet att göra säkerhetsobservationer antingen via en arbetsledare eller direkt via ett verktyg. Alla riskobservationer, tillbud, olycksfall samt kränkningar och diskrimineringar som rapporteras i verktyget av entreprenörer följs upp. Uppföljningen görs bland annat av inköpsorganisationen som skapar relevanta åtgärdslistor och handlingsplaner. Entreprenörerna deltar också i utredningar av olyckor och allvarliga tillbud i de fall deras personal har varit inblandad. Alla utredningsrapporter är tillgängliga för entreprenörer. Separata evenemang har ordnats för entreprenörer för att diskutera aktuella säkerhetsfrågor. I förekommande fall kan entreprenörens medarbetare kontaktas, till exempel vid revision.

Utöver det som beskrivits ovan avseende säkerhet på SSABs anläggningar har inte SSAB några systematiska rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan. SSAB har inte heller en etablerad process för att bedöma effektiviteten i dialogerna med arbetstagare i värdekedjan. Vidare har SSAB inte genomfört någon analys för att identifiera grupper av arbetstagare i värdekedjan som kan vara särskilt sårbara för påverkan eller marginaliserade. Därför finns ingen specifik process för att inhämta insikter från dessa grupper.

Rutiner för gottgörelse och kanaler för att uppmärksamma problem (S2-3)

SSAB följer gällande nationella lagar och regler, exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell gottgörelse.SSABs visselblåsarsystem är öppet för personer utanför SSAB att rapportera misstänkta överträdelser av SSABs uppförandekod samt lagar och regler. Se G1-1 för mer information. Eftersom visselblåsarsystemet är tillgängligt på hemsidan har SSAB inga särskilda rutiner för att se till att anställda hos leverantörer eller kunder har ytterligare tillgång till det. SSAB undersöker inte särskilt huruvida arbetstagarna i värdekedjan känner till SSABs visselblåsarsystem. SSABs leverantörskod uttrycker förväntningar på leverantörer att dessa ska ha eller etablera egna kanaler för visselblåsarärenden eller rapportering av problem, samt att de anställda ska kunna använda dessa kanaler utan risk för repressalier.

Åtgärder (S2-4)
SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och korruption. Bedömningen görs med hjälp av ett externt verktyg. Varje leverantör har en riskprofil baserad på land- och branschrisk. Leverantörer som bedöms som medel eller hög risk måste antingen svara på SSABs egna frågeformulär om miljö, arbetsrätt, mänskliga rättigheter, etik och hållbar upphandling eller dela med sig av en hållbarhetsutvärdering gjord i det externa verktyget. Baserat på resultatet av dessa utvärderingar vidtar SSAB eventuella åtgärder. Dessa åtgärder kan vara förslag på förbättrings- åtgärder med uppföljning och/eller en revision. Revisioner sker även planerat hos leverantörer som är klassade som kvalitets- eller säkerhetskritiska (som till exempel entreprenörer på SSABs anläggningar). För mer information om revisioner hos leverantörer samt exempel på åtgärder se G1. SSAB kommer att fortsätta utveckla metoderna för att fastställa risker för anställda i värdekedjan under kommande år. I detta arbete ingår också att vidta lämpliga åtgärder och införa en systematisk uppföljning. Resurstillsättning görs inom ramen för budgetprocessen för ansvarsfulla inköp. För mer information om incidenter kopplade till mänskliga rättigheter se G1.

Mål (S2-5)
SSAB följer upp och målsätter olycksfallsfrekvens (LTIF) och total registrerbar skadefrekvens (TRIF) för entreprenörer, se S1-5.

Noter om arbetstagare i värdekedjan (S2)
SSAB har för närvarande inga övriga koncern- gemensamma mål avseende arbetstagare i värdekedjan, utan arbetar systematiskt med den övergripande hållbarhetsrisken i leverantörsledet, se G1-2.

Intressenter (Kompletterande upplysningar till ESRS-2 SBM-2)
Anställda i SSABs värdekedja, särskilt entreprenörer som utför arbete på SSABs anläggningar, är en viktig intressentgrupp, och deras intressen och åsikter är en viktig del av SSABs uppförandekod och andra relevanta styrdokument inom koncernen.

Processen för bedömning av väsentlig påverkan, risker och möjligheter (Kompletterande upplysningar till ESRS-2 SBM-3)
Med anställda i värdekedjan avser SSAB främst entreprenörer som utför arbete på SSABs anläggningar, anställda uppströms i värdekedjan inom exempelvis brytning av järnmalm och kol, samt anställda nedströms i värdekedjan som exempelvis arbetare inom logistik och transporter som nyttjas av SSAB. Dessa grupper bedömer SSAB utsätts för högst risk för negativ påverkan rörande arbetsmiljö och mänskliga rättigheter. Vissa industrier och geografiska områden där SSAB är verksam bedöms ha högre risk för negativa sociala och miljömässiga konsekvenser. Dessa risker är identifierade på bransch- och landnivå, men är inte kopplade till specifika leverantörer. SSAB kommer att fortsätta utveckla metoderna för att fastställa risker för anställda i värdekedjan under de närmaste åren.

Redovisningsprinciper
För definitioner av nyckeltal om säkerhetsarbetet på SSABs anläggningar, se not S1.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 108
OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Bolagsstyrningsinformation
SSABs arbete med ansvarsfullt företagande omfattar bland annat mänskliga rättigheter, affärsetik och antikorruption samt ansvarsfulla inköp.

Innehåll
• Ansvarsfullt företagande (G1)	Antal audits av leverantörer	89 %
Andel nyanställda som genomgått utbildning i uppförandekoden	Andel av nya leverantörer som utvärderats avseende hållbarhet

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 109
OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Ansvarsfullt företagande (G1)
Policyer och styrande dokument samt SSABs arbete inom ansvarsfullt företagande syftar till att säkerställa etiskt agerande, efterlevnad av SSABs uppförandekod och ansvarsfulla inköp, och därigenom undvika negativ påverkan i värdekedjan eller finansiella risker för SSAB, som exempelvis böter eller påverkan på varumärket.

Företagskultur (G1-1)

Företagskultur
SSABs företagskultur sammanfattas av plattformen SSAB Compass. SSAB Compass innehåller SSABs vision och värderingar, samt förväntningar på både chefer och anställda i arbetet mot SSABs olika mål för att uppnå visionen och leverera på strategin. SSAB Compass är utgångspunkt för de årliga utvecklingssamtalen och medarbetar- undersökningen.

SSABs åtagande inom ansvarsfullt företagande:
SSAB är medlem i FN:s Global Compact och står bakom de tio principerna inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. SSAB har också åtagit sig att bedriva verksamheten i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling och Parisavtalet. SSAB stöder även International Bill of Human Rights, Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

| Påverkan, risker och möjligheter | Tidshorisont |
| :--- | :--- | :--- |
| | Kort | Mellan | Lång |
| Ansvarsfullt företagande Egen verksamhet | x | x | x |
| Incidenter relaterat till korruption eller mutor Leverantörsledet | | | |
| Egen verksamhet Kundledet | x | x | x |
| Ansvarsfulla inköp Leverantörsledet | x | x | x |

Uppförandekoden och övriga styrdokument
Grunden för SSABs arbete inom ansvarsfullt företagande är uppförandekoden. Den är SSABs etiska kompass som anger hur medarbetare förväntas bete sig i förhållande till intressenter och på marknaden genom att översätta SSABs värderingar till riktlinjer för agerande. Uppförandekoden omfattar områden som hälsa och säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och affärsetik. Den baseras på SSABs stöd för FN:s Global Compacts principer samt International Bill of Human Rights, Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Uppförandekoden kompletteras med en guide för att tydliggöra SSABs affärsetiska principer. Uppförandekoden ses över minst en gång årligen och beslutas av styrelsen. Både uppförandekoden och guiden finns tillgängliga på SSABs hemsida.

Övriga styrdokument inom ansvarsfullt företagande är koncerndirektiv och -instruktion om antikorruptionsarbete samt koncerndirektiv och -instruktion om korruptionsriskbedömning av affärspartners. Dokumenten syftar till att slå fast SSABs nolltolerans mot korruption och mutor. Dokumenten ses över minst en gång årligen och beslutas av koncernledningen. Koncerndirektiv och -instruktion om antikorruptionsarbete finns tillgängliga på SSABs hemsida. SSAB har även ett koncerndirektiv och -instruktion för Ethics Line och interna rapporteringskanaler för visselblåsning, för att säkerställa att SSAB agerar i enlighet med EU:s direktiv 2019/1937. Det ses över minst årligen och beslutas av revisionsutskottet.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 110
OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

På koncernnivå ansvarar Ethics and Compliance- funktionen för det strategiska arbetet samt implementering av ny lagstiftning inom affärsetik och antikorruption. Ansvaret för efterlevnad av instruktionerna ligger hos linjeorganisationen. Samordning sker genom ett koncernövergripande etikråd.

Kanaler för rapportering och visselblåsning
SSAB uppmanar medarbetare att rapportera överträdelser av lagar och uppförandekoden. I koden slås fast att ingen person som på rimliga grunder rapporterar oegentligheter får utsättas för repressalier eller trakasserier. Rapportering kan till exempel ske till närmaste chef eller HR- representant. Dessa ärenden följs upp regelbundet inom linjeorganisationen med stöd av personalavdelningen, juristfunktionen och internrevision. Det finns ingen koncerninstruktion eller process för hur dessa utredningar ska bedrivas inom linjeorganisationen.

Medarbetare inom EU kan även rapportera via lokala interna rapporteringskanaler för visselblåsning, inrättade i enlighet med implementering av EU:s direktiv 2019/1937. Vid rapportering via dessa kanaler kommer utredningen att hanteras av lokalt utsedda personer. Information om de interna rapporteringskanalerna och hur de fungerar finns tillgänglig på SSABs intranät och hemsida och omnämns även i den obligatoriska utbildningen om uppförandekoden. I policyn för de interna rapporteringskanalerna och uppförandekoden framgår uttryckligen att visselblåsare skyddas och inte får utsättas för repressalier på grund av rapporteringen. SSAB har påbörjat utbildning för de personer som är behöriga att ta emot och utreda rapporter från rapporteringskanalerna.

Rapportering kan även ske genom SSABs globala visselblåsarsystem, Ethics Line. Information om Ethics Line finns tillgänglig på SSABs intranät och hemsida och både interna och externa intressenter kan lämna in rapporter. Information om Ethics Line ingår även i den obligatoriska utbildningen om uppförandekoden. Ethics Line tillhandahålls av en oberoende leverantör och rapporterna vidarebefordras till en intern styrgrupp för ärendehantering som tillser att ärenden (inbegripet eventuella korruptions- och mutbrott) utreds snabbt, oberoende och objektivt.# Av instruktionen för visselblåsar- systemet Ethics Line framgår att styrgruppen ska vara objektiv från dem som är inblandade i ärendet och att det inte får hänvisas till någon som omfattas av rapporten eller på annat sätt är olämplig att delta i utredningen. Processen beskrivs i instruktionen och det framgår även att visselblåsare inte får utsättas för repressalier på grund av rapporteringen. Styrgruppen för Ethics Line består av SSABs chef för internrevision, chefen för Etik & Compliance samt VP People & Culture. Chefen för internrevision informerar SSABs revisionsutskott kvartalsvis om samtliga Ethics Line-rapporter, inklusive sammanfattningar av pågående utredningar, utan att delge personuppgifter. Chefen för internrevision rapporterar direkt till revisionsutskottet men är funktionellt underställd ekonomi- och finansdirektören. Under 2025 rapporterades 41 (37) incidenter via Ethics Line och efter utredning konstaterades 9 ärenden vara inom ramen för Ethics Line och åtgärder vidtogs i 3 ärenden (relaterade till regelefterlevnad). 2 ärenden är fortfarande under utredning och 30 ärenden bedömdes inte vara inom ramen för visselblåsarärenden och rapportören hänvisades till andra rapporteringskanaler. Antalet rapporter i Ethics Line påvisar att medarbetare känner till och litar på strukturerna för rapportering. Inga diskrimineringsärenden inkom som avsåg könstillhörighet, etnisk tillhörighet, nationalitet, SSAB Ethics Line: SSABs globala visselblåsarsystem, Ethics Line, finns tillgängligt i nästan alla länder där SSAB har verksamhet. Rapportering kan ske på 13 språk. Via Ethics Line är det möjligt att rapportera anonymt dygnet runt, antingen online eller via telefon. Under 2025 hade 96 (96) % av alla anställda tillgång till Ethics Line. Anställda som inte har tillgång till Ethics Line har andra rapporteringskanaler. religion eller trosuppfattning eller funktionsnedsättning. Inga rapporter om överträdelser av mänskliga rättigheter inkom. Inte heller utdömdes några sanktioner eller skadestånd för ärenden som rapporterats in till Ethics Line. Om en korruptionsöverträdelse skulle identifieras vidtas olika åtgärder beroende på situation men följande åtgärder kan förekomma: Efter en intern utredning, beslutas om ärendet ska polis- anmälas. Därutöver kan anställda bli föremål för disciplinära åtgärder, inklusive uppsägning, beroende på omständigheter i varje enskilt fall, vilket beslutas av ansvariga chefer tillsammans med personalavdelningen. Även förebyggande arbete initieras för att undvika att situationen upprepas.

Utbildningar

SSABs utbildning om uppförandekoden, som även inkluderar arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter och arbete mot korruption samt hur avvikelser rapporteras, är obligatorisk för alla medarbetare. Utbildningen finns på tio språk och måste göras om vart tredje år. Under 2025 genomförde 89 (85) % av aktiva nyanställda utbildning i uppförandekoden. Alla medlemmar av koncernledningen har genomfört utbildningen.

Aktiviteter under året

Lanseringsaktiviteter för att implementera SSABs uppdaterade uppförandekod fortsatte under året och medarbetare, både nyanställda och medarbetare som genomgått den tidigare utbildningen i affärsetik, bjöds in för att genomgå utbildningen. SSAB fortsatte även arbetet med att etablera nya interna kanaler inom EU för att rapportera missförhållanden där ärenden hanteras av lokalt utsedda personer, med utgångspunkt i SSABs koncerndirektiv och -instruktion gällande Ethics Line och interna rapporteringskanaler för visselblåsareärenden. SSAB genomförde utbildning för de personer som är behöriga att ta emot och utreda rapporter från de interna rapporteringskanalerna. Dessa aktiviteter är en del av SSABs arbete för att säkerställa att medarbetare har information om och tillgång till interna rapporteringskanaler samt Ethics Line. Utbildningarna genomfördes för medarbetare i Sverige, Finland, Estland, Frankrike, Holland och SSAB ÅRSREDOVISNING 2025111 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER Italien. SSAB planerar fortsätta med liknande aktiviteter under de närmaste åren. SSAB följer upp arbetet för att säkerställa att nya medarbetare har fått utbildning om uppförandekoden samt att medarbetare har tillgång till Ethics Line.

Ansvarsfulla inköp (G1-2)

Arbetet med hållbarhet i leverantörsledet omfattar både SSABs direkta leverantörer och i ökad omfattning deras underleverantörer, i vissa fall i flera led. Det omfattar även SSABs anställda med inköpsansvar, i form av utbildningar och instruktioner. I SSABs leverantörskedja kan framförallt risk för negativ miljöpåverkan uppstå, exempelvis föroreningar till luft, vatten och mark, negativ påverkan på biologisk mångfald samt utsläpp av växthusgaser. Hälsa och säkerhet och mänskliga rättigheter är också viktiga frågor.

Uppförandekod för leverantörer

Koncerndirektivet för inköp fastställer att alla inköp inom SSAB ska ske i linje med uppförandekoden för leverantörer. Den utgör grunden för SSABs miljömässiga och sociala krav gentemot leverantörer. Till stöd för medarbetare med inköpsansvar finns även instruktioner och rutinbeskrivningar för hållbarhetsuppföljningar av leverantörer. Uppförandekoden för leverantörer baseras på SSABs uppförandekod och de åtaganden som den innebär (se föregående sida) samt krav på leverantörer att respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter. Koden omfattar SSABs leverantörer både uppströms och nedströms. Den ses över årligen och beslutas av koncernledningen. Koden finns tillgänglig på SSABs hemsida. Styrdokumenten innehåller inga mål- formuleringar utan målen sätts i en separat process. SSAB har ingen särskild policy för att förhindra försenade betalningar till leverantörer.

Identifiering och bedömning av leverantörsrisker

SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, korruption samt sanktioner. Bedömningen görs med hjälp av ett externt verktyg. Varje leverantör har en riskprofil baserad på lands- och branschrisk. Leverantörer som bedöms som medel eller hög risk måste svara på ytterligare frågor om bolagsstyrning, sociala villkor och miljöarbete, och utifrån det vidtar SSAB eventuella åtgärder som exempelvis närmare uppföljning eller revision. Högre risk kan också innebära att SSAB avstår från att ingå avtal med nya leverantörer eller förnya avtal med befintliga leverantörer. Under 2025 riskbedömdes 99 (99) % av alla nya leverantörer avseende hållbarhet. Andelen av totala utgifter som ytterligare utvärderats avseende hållbarhet uppgick till 70 (53) %.

Riskutvärdering och revisioner

Den årliga revisionsplanen slår fast hos vilka leverantörer riskutvärdering eller tredjeparts- revision ska genomföras. SSAB genomför leverantörsriskutvärderingar och leverantörsrevisioner som en del av leverantörs- hanteringsprocessen. Leverantörers riskutvärderingar utförs av inköpsorganisationen medan leverantörsrevisioner kan utföras av SSABs internrevisorer eller av tredje part, beroende på behov och typ av leverantör. Avvikelser från SSABs uppförandekod för leverantörer, policyer, kontrakt eller tidigare revisioner kan leda till en ny utvärdering eller revision. Leverantörsriskutvärderingar ger en indikation på leverantörens risknivå och påverkar uppföljningen, till exempel revideras högriskleverantörer minst vart tredje år och leverantörer med tidigare avvikelser följs upp oftare, beroende på omständigheterna i varje enskilt fall. Fokusområden vid revisionerna är hållbarhet, arbetsmiljö och kvalitet, inklusive efterlevnad av ISO- och IATF standarder. Resultat och åtgärder dokumenteras för spårbarhet och uppföljning. Under året genomfördes 127 (144) audits eller riskutvärderingar.

Exempel på åtgärd: tredjeparts revision av underleverantör i Kina

Under året genomfördes en tredjepartsrevision av en råvaruleverantör i Tier 2, i Kina. Revisionen identifierade 17 avvikelser och 3 goda exempel. Åtgärder som nödljus, utrymningsskyltar och förbättrade viloperioder för arbetstagare har initierats och kommer följas upp.

Arbete mot modern slavhandel

SSAB stöder och respekterar internationellt fastställda mänskliga rättigheter och har vidtagit flera åtgärder för att förhindra att barnarbete, tvångsarbete, slaveri och människohandel förekommer i leverantörskedjan. Åtgärderna omfattar uppdatering av SSABs leverantörskod, riskutvärderingar och revisioner och utbildning av SSABs anställda.

Aktiviteter under året

Hållbarhetsfunktionen inom Inköp leder arbetet med insamling av utsläppsdata från leverantörer samt att utveckla lämplig styrning för att nå SSABs klimatmål (beskrivs närmare i E1). Under året implementerade SSAB en global plattform för miljörapportering, vilket ökar transparensen i rapporteringen av utsläppsdata, framförallt av leverantörers data, förbättrar styrningen och möjliggör automatisering av datahantering. SSAB genomförde under året en kartläggning av hållbarhetsrisker i leverantörsledet, baserad på ett representativt urval av leverantörskategorier. Analysen syftade till att identifiera potentiella väsentliga områden i leverantörsledet som en del av SSABs väsentlighetsanalys. Analysen identifierade relevanta branscher som utgör startpunkten för en leverantörsspecifik kartläggning. Urvalet används för fortsatt analys och kontakt med nyckelleverantörer, som en del av ett systematiskt arbetssätt. Under året utförde SSAB även en undersökning bland leverantörer avseende ursprung av olika mineraler i enlighet med den uppdaterade rapporteringen Extended Minerals reporting template. Se faktarutan på nästa sida för resultat. SSAB planerar att fortsätta med liknande aktiviteter under de närmaste åren.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

11 OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Inga konfliktmineraler: SSAB använder inte så kallade konfliktmineraler (guld, tenn, volfram och tantal) och på begäran lämnas intyg som bekräftar detta till kunderna. Litium och kobolt används inte i slutprodukter från SSABs stålproduktion. Andra mineraler (glimmer, nickel, naturlig grafit och koppar) kan förekomma men köps inte från så kallade konflikt- och högriskområden.

Arbete mot korruption och mutor (G1-3)

SSAB arbetar med att förebygga och upptäcka korruption genom direktivet och instruktionen om antikorruption (tillgänglig på 11 språk) med tillhörande utbildning samt handbok i affärsetik som finns tillgänglig på intranätet. Styr- dokumenten innehåller information om hur SSAB definierar muta och otillbörliga förmåner samt hur medarbetare förväntas agera vid sina kontakter med leverantörer, kunder och andra affärspartners. SSAB har även en instruktion för affärsetisk granskning som främst omfattar agenter och distributörer i högriskområden för korruption. Instruktionen innebär att SSAB inte får ingå avtal med affärspartners som företräder SSAB innan en första bedömning visar att dessa respekterar SSABs affärsetiska regler. Revision av risker för bedrägeri och korruption ingår även vid revisionsgranskningar av dotterbolag. Revisionerna har inte påvisat några konkreta oegentligheter men möjlighet att reducera risker har identifierats. Dessa förbättringsmöjligheter åtgärdas i enlighet med framtagna handlingsplaner. SSAB uppmuntrar även medarbetare och externa intressenter att rapportera eventuella korruptionsincidenter genom rapporteringskanalerna.

Aktiviteter under året

SSAB genomför regelbundet utbildning i affärsetik, främst riktad mot chefer och medarbetare inom försäljning och inköp, som löper större risk att utsättas för korruption i sitt dagliga arbete. SSAB tillhandahåller även en intern utbildning i konkurrensrätt och antikorruption. Den senare baseras på instruktionen om antikorruption och fokuserar på hur man kan förebygga och upptäcka korruption samt hantera intressekonflikter. Utbildningarna innehåller dilemmadiskussioner samt ett kunskapstest.

Under året har utbildningsinsatser pågått med målet att öka medvetenheten om SSABs antikorruptionsarbete och nolltolerans mot korruption och mutor. SSAB Special Steels genomförde till exempel en riktad antikorruptionsutbildning för säljteam i Kina. Utbildningen syftade till att stärka kunskapen om SSABs Instruktion om Antikorruption och belyste särskilt korruptionsrisker relaterade till aktuellt område och till säljrollen. Utbildningen innehöll även dilemmadiskussioner.

Under året har även det koncernövergripande etikrådet arbetat med en kartläggning av korruptionsrisker. Mindre risker och mitigerande åtgärder identifierades, till exempel utbildning för anställda i högriskområden samt genomgång av avtalsmallar. Dessa aktiviteter är länkade till SSABs koncerndirektiv och -instruktion om antikorruptionsarbete. SSAB planerar fortsätta med liknande aktiviteter under de närmaste åren.

Utbildningar

Vid slutet av året hade 95 (97) % av målgruppen genomfört utbildningen i konkurrensrätt och 83 (94) % utbildningen i antikorruption. Målgruppen för utbildningarna avser i första hand medarbetare inom försäljning och inköp som löper större risk att utsättas för korruption i sitt dagliga arbete. Målgrupperna för utbildningen i konkurrensrätt och antikorruption omfattar 1 470 respektive 1 277 medarbetare. Alla medlemmar av koncernledningen har sedan tidigare genomgått dessa utbildningar.

Fall av korruption eller mutor (G1-4)

Under året fanns inga korruptionsincidenter att rapportera enligt gällande regelverk.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 113

OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Index: Hänvisningar till rapportering enligt annan EU-lagstiftning

Datapunkt	SFDR Tredje pelaren	Referensvärdes- förordningen	EU:s klimatlag	Inkluderad i hållbarhetsrapporten	ESRS
ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll	21 d-e	●	●	Sida 67
ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet	30			Sida 68
ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja	40 d i-iv	●	●	●	Sida 69
ESRS E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna	14	●		Sida 76
ESRS E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna	16	g	●	●	Sida 76
ESRS E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna	34	●	●	●	Sida 78
ESRS E1-5 Energianvändning och energimix	37-38, 40-43	●		Sida 78, 84
ESRS E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp	44, 53-55	●	●	●	Sida 78, 82-83
ESRS E1-7 Användning av koldioxidkrediter	56	●		Ej tillämplig
ESRS E1-9 Förväntade finansiella effekter relaterat till klimatförändringar	66, 66 a	●	●	Ej inkluderad (infasning)
ESRS E1-9 Förväntade finansiella effekter relaterat till klimatförändringar	67 c	●		Ej inkluderad (infasning)
ESRS E1-9 Förväntade finansiella effekter relaterat till klimatförändringar	69	●		Ej inkluderad (infasning)
ESRS E2-4 Miljöförorening av luft, vatten och mark	28	●		Sida 87-88
ESRS E3-1 Policyer för vattenresurser och marina resurser	9, 13-14	●		Ej väsentlig
ESRS E3-4 Vattenförbrukning	28 c, 29	●		Ej väsentlig
ESRS E4 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och i relation till strategi och affärsmodell	16 a i, 16 b-c	●		Ej väsentlig
ESRS E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem	24 b-d	●		Ej väsentlig
ESRS E5-5 Resursutflöden	37 d, 39	●		Sida 90-91
ESRS S1 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och i relation till strategi och affärsmodell	14 f-g	●		Sida 102
ESRS S1-1 Policyer för den egna arbetskraften	20-23	●	●	Sida 98
ESRS S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan	32 c	●		Sida 100, 109
ESRS S1-14 Mått för arbetsmiljö	88 b-c, e	●	●	Sida 101, 104
ESRS S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning)	97 a	●	●	Ej väsentlig
ESRS S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning)	97 b	●		Ej väsentlig
ESRS S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter	103 a	●		Sida 101
ESRS S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter	104 a	●	●	Ej väsentlig
ESRS S2 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter	11 b	●		Sida 107
ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan	17-19	●	●	Sida 106
ESRS S2-4 Åtgärder och strategier för väsentlig påverkan och risker	36	●		Ej tillämplig
ESRS S3-1 Policyer för berörda samhällen	16-17	●	●	Ej väsentlig
ESRS S3-4 Åtgärder och strategier för väsentlig påverkan och risker	36	●		Ej väsentlig
ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare	16-17	●	●	Ej väsentlig
ESRS S4-4 Åtgärder och strategier för väsentlig påverkan och risker	35	●		Ej väsentlig
ESRS G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur	10 b, 10 d	●		Ej väsentlig
ESRS G1-4 Fall av korruption och mutor	24 a	●	●	Sida 112
ESRS G1-4 Fall av korruption och mutor	24 b	●		Ej tillämplig

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 114

OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Finansiella rapporter 2025

SSABs rörelseresultat för 2025 uppgick till 6,1 Mdkr, och styrelsen föreslår en utdelning om 2,00 kronor per aktie för verksamhetsåret 2025.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 115

OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernens räkenskaper

Koncernens rapport över resultatet

Mkr	Not	2025	2024
Intäkter	B.2	96 220	103 418
Kostnad för sålda varor	B.3	-83 830	-88 926
Bruttoresultat		12 390	14 492
Försäljningskostnader	B.3	-2 899	-2 932
Administrationskostnader	B.3	-3 464	-3 546
Övriga rörelseintäkter	B.5	1 698	1 503
Övriga rörelsekostnader	B.3, B.5	-1 648	-1 651
Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt	B.6	40	-4
Rörelseresultat		6 116	7 860
Finansiella intäkter	D.5	3 161	2 485
Finansiella kostnader	D.5	-3 045	-2 033
Resultat före skatt		6 232	8 313
Inkomstskatt	E.1	-1 326	-1 786
Årets resultat		4 906	6 527
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		4 902	6 522
Innehav utan bestämmande inflytande		4	4
Resultat per aktie, kr$^{1)}$	D.6	4,92	6,54
Utdelning per aktie, 2025 – förslag, kr	D.6	2,00	2,60

$^{1)}$ Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning.

Koncernens rapport över totalresultat

Mkr	Not	2025	2024
Årets resultat		4 906	6 527
Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultatet
Omräkningsdifferenser	D.6	-5 286	2 851
Omvärderingseffekter avseende hyperinflation, netto efter skatt		38	107
Kassaflödessäkringar	D.6	-389	-268
Inkomstskatt på kassaflödessäkringar	E.1	80	54
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet	D.6	–	-35
Inkomstskatt på säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet	E.1	–	7
Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultatet		-5 558	2 716
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	D.7	74	22
Inkomstskatt på omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	E.1	-15	-4
Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet		59	19
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		-5 499	2 735
Summa totalresultat		-593	9 261
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		-595	9 256
Innehav utan bestämmande inflytande		2	6

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 116

OM SSAB

RAPPORTER

ÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernens rapport över finansiell ställning

Mkr	Not	31 Dec 2025	31 Dec 2024
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	C.1	2 009	1 520
Materiella anläggningstillgångar	C.1	35 745	30 343
Nyttjanderättstillgångar	C.2	2 677	2 896
Andelar i intressebolag och joint venture	B.6	860	969
Uppskjutnaskattefordringar E.1 420 534
Långfristiga derivattillgångar D.1 26 88
Övriga långfristiga tillgångar D.4 393 349
Summa anläggningstillgångar 42 130 36 698

Omsättningstillgångar
Varulager C.3 28 301 31 780
Kundfordringar C.4 9 388 9 696
Aktuella skattefordringar 870 2 087
Kortfristiga derivattillgångar D.1 406 550
Övriga korta räntebärande fordringar D.3 54 21
Övriga kortfristiga fordringar C.4 2 214 1 967
Likvida medel D.3 22 766 27 810
Summa omsättningstillgångar 63 999 73 910

Tillgångar som innehas för försäljning E.2 — 120

SUMMA TILLGÅNGAR 106 129 110 728 Mkr

Not	31 Dec 2025	31 Dec 2024
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	9 063	9 063
Övrigt tillskjutet kapital	23 022	23 022
Reserver	10 814	16 401
Balanserat resultat, inkl. årets resultat	24 886	22 481
Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare D.6	67 785	70 966
Innehav utan bestämmande inflytande	37	49
SUMMA EGET KAPITAL	67 821	71 015
Långfristiga skulder
Uppskjutna skatteskulder E.1	2 248	2 757
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser D.7	313	336
Långfristiga avsättningar C.5	214	227
Långfristiga derivatskulder D.1	338	43
Långfristiga räntebärande skulder D.3	7 111	6 501
Långfristiga leasingskulder C.2	2 136	2 340
Övriga långfristiga skulder C.4	189	217
Summa långfristiga skulder	12 550	12 421
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar C.5	197	305
Leverantörsskulder C.4	16 790	18 852
Aktuella skatteskulder	604	1 148
Kortfristiga derivatskulder D.1	382	136
Kortfristiga räntebärande skulder D.3	1 309	495
Kortfristiga leasingskulder C.2	787	816
Övriga kortfristiga skulder C.4	5 688	5 531
Summa kortfristiga skulder	25 758	27 284
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning E.2	—	8
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	106 129	110 728

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 | 117
OM SSAB RAPPORTER | ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | ERSÄTTNINGSRAPPORT | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | HÅLLBARHETSRAPPORT | FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital 2025 2024

| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare |
| :--- | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: | :---: |
| Mkr | Not | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Reserver | Balanserat resultat, inkl. årets resultat | Summa | Innehav utan bestämmande inflytande | Summa eget kapital | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital | Reserver | Balanserat resultat, inkl. årets resultat | Summa | Innehav utan bestämmande inflytande | Summa eget kapital |
| Eget kapital 1 januari | | 9 063 | 23 022 | 16 401 | 22 481 | 70 966 | 49 | 71 015 | 9 063 | 23 022 | 13 793 | 21 993 | 67 872 | 76 | 67 948 |
| Omräkningsdifferenser D.6 | | — | — | -5 284 | — | -5 284 | -2 | -5 286 | — | — | 2 849 | — | 2 849 | 1 | 2 851 |
| Kassaflödessäkringar, netto efter skatt D.6 | | — | — | -309 | — | -309 | — | -309 | — | — | -215 | — | -215 | — | -215 |
| Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet, netto efter skatt D.6 | | — | — | — | — | — | — | — | — | — | -27 | — | -27 | — | -27 |
| Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen, netto efter skatt D.7 | | — | — | — | 59 | 59 | — | 59 | — | — | — | 19 | 19 | — | 19 |
| Omvärderingseffekter avseende hyperinflation, netto efter skatt | | — | — | — | 38 | 38 | — | 38 | — | — | — | 107 | 107 | — | 107 |
| Summa övrigt totalresultat | | — | — | -5 594 | 97 | -5 497 | -2 | -5 499 | — | — | 2 607 | 126 | 2 734 | 1 | 2 735 |
| Årets resultat | | — | — | — | 4 902 | 4 902 | 4 | 4 906 | — | — | — | 6 522 | 6 522 | 4 | 6 527 |
| Summa totalresultat | | — | — | -5 594 | 4 999 | -595 | 2 | -593 | — | — | 2 607 | 6 648 | 9 256 | 5 | 9 261 |
| Omklassificering till pågående nyanläggningar D.6 | | — | — | 6 | — | 6 | — | 6 | — | — | — | — | — | — | — |
| Förvärv innehav utan bestämmande inflytande | | — | — | — | -2 | -2 | -10 | -12 | — | — | — | -19 | -19 | -29 | -48 |
| Utdelning, moderbolagets aktieägare | | — | — | — | -2 591 | -2 591 | — | -2 591 | — | — | — | -4 983 | -4 983 | — | -4 983 |
| Utdelning, innehav utan bestämmande inflytande | | — | — | — | — | — | -4 | -4 | — | — | — | — | — | -4 | -4 |
| Förvärv egna aktier D.6 | | — | — | — | — | — | — | — | — | — | -1 160 | — | -1 160 | — | -1 160 |
| Indragning av egna aktier D.6 | | — | — | — | — | — | 292 | 292 | — | — | — | — | — | — | — |
| Fondemission D.6 | | — | — | — | — | — | 292 | 292 | — | — | — | — | — | — | — |
| Eget kapital 31 december | | 9 063 | 23 022 | 10 814 | 24 886 | 67 785 | 37 | 67 821 | 9 063 | 23 022 | 16 401 | 22 481 | 70 966 | 49 | 71 015 |

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 | 118
OM SSAB RAPPORTER | ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | ERSÄTTNINGSRAPPORT | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | HÅLLBARHETSRAPPORT | FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernens rapport över kassaflöden

	Mkr	Not	2025	2024
LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat			6 116	7 860
Poster som inte påverkar kassaflödet:
Ej utdelade andelar i intressebolags och joint ventures resultat			-40	4
Avskrivningar/nedskrivningar på anläggningstillgångar	C.1, C.2		4 072	4 208
Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar			-27	8
Resultat vid försäljning av rörelser och andelar			-42	8
Förändring avsättningar			-107	86
Övriga återföringar			25	19
Erhållna räntor			278	1 315
Betalda räntor			-420	-854
Betald skatt			-932	-3 230
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital			8 924	9 425
Förändring i rörelsekapital
Varulager			1 507	1 399
Kundfordringar			-554	1 313
Leverantörsskulder			-1 777	1 223
Övriga kortfristiga fordringar			519	-769
Övriga kortfristiga skulder			1 460	-695
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital			1 155	2 470
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN			10 079	11 896

	Mkr	Not	2025	2024
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar	C.1		-13 532	-8 215
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	C.1		2 720	1 646
Förvärv av rörelser och andelar	E.2		-139	-38
Avyttrade rörelser och andelar	E.2		144	–
Övrig investeringsverksamhet			65	-5
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN			-10 742	-6 611
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utdelning till moderbolagets aktieägare	D.6		-2 591	-4 983
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande			-4	-4
Förvärv egna aktier	D.6		–	-1 215
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande			-12	-47
Nya lån	D.3		2 793	–
Återbetalning/amortering av lån	D.3		-825	-1 198
Övrig finansiering 1)			-2 358	135
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN			-2 998	-7 313
LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari			27 810	28 916
Kassaflöde från den löpande verksamheten			10 079	11 896
Kassaflöde från investeringsverksamheten			-10 742	-6 611
Kassaflöde från finansieringsverksamheten			-2 998	-7 313
Omräkningsdifferenser, likvida medel 1)			-1 384	923
LIKVIDA MEDEL den 31 december			22 766	27 810
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit			8 041	8 500
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inkl. outnyttjade bankkrediter)			30 807	36 311

1) SSAB har ändrat presentationen av omräkningsdifferenser på likvida medel, vilket resulterat i en omklassificering mellan de hänvisade posterna. Jämförelseperioderna för 2024 har justerats i enlighet med detta och har resulterat i en omklassificering från Övrig finansiering till Omräkningsdifferenser, likvida medel med 2 110 Mkr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 | 119
OM SSAB RAPPORTER | ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | ERSÄTTNINGSRAPPORT | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | HÅLLBARHETSRAPPORT | FINANSIELLA RAPPORTER

Noter till koncernredovisningen

	A	Grund för rapportering
A.1	Allmän information
A.2	Grunder för rapportens upprättande	RP, U&B, R
A.3	Alternativa nyckeltal
B	Rörelseresultat
C	Operativa tillgångar och skulder
B.1	Rörelsesegment	RP
B.2	Intäkter	RP
B.3	Rörelsens kostnader	RP
B.4	Ersättningar till anställda
B.5	Övriga rörelseintäkter/ -kostnader	RP
B.6	Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner	RP
D	Finansiell riskhantering
C.1	Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	U&B, RP
C.2	Leasing	RP
C.3	Varulager	U&B, RP
C.4	Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder	R, RP
C.5	Avsättningar	U&B, RP
E	Övriga noter
D.1	Finansiell riskhantering	R, RP
D.2	Värdering finansiella tillgångar och skulder	RP
D.3	Nettoskuld/ Nettokassa	R
D.4	Övriga långfristiga tillgångar	RP
D.5	Finansiella intäkter och kostnader	RP
D.6	Eget kapital	RP
D.7	Pensioner	R, U&B, RP
E.1	Inkomstskatt	U&B, RP
E.2	Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning
E.3	SSABs dotterbolag
E.4	Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Redovisningsprinciper (RP), viktiga uppskattningar och bedömningar (U&B) samt risker (R) presenteras i varje relevant not.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 | 120
OM SSAB RAPPORTER | ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | ERSÄTTNINGSRAPPORT | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | HÅLLBARHETSRAPPORT | FINANSIELLA RAPPORTER

A.2 Grunder för rapportens upprättande

A.1 Allmän information

SSAB AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige och produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA. Moderbolaget är börsnoterat på Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki.

Företagsinformation
Företagsnamn	SSAB AB (publ)
Organisationsnummer	556016-3429
Bolagsform	Aktiebolag
Registreringsland	Sverige
Företagsadress	Box 70, 101 21 Stockholm

SSAB är en global ledare inom premiumstål och formar en starkare, lättare och mer hållbar värld. SSAB har fem rörelsesegment: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt Tibnor och Ruukki Construction. SSAB har cirka 15 000 anställda i över 50 länder.

SSABs koncernredovisning för räkenskapsåret 2025 som omfattar perioden 1 januari till 31 december 2025 har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554) samt IFRS Redovisningsstandarder utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) i den form de antagits av EU. Vidare har Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. I koncernredovisningen ingår även lagstadgad Hållbarhetsrapport, för vidare beskrivning se avsnitt Grund för upprättande i Hållbarhetsrapporten.

SSABs Årsredovisning enligt ESEF-regelverket publiceras i XHTML-format på koncernens hemsida, www.ssab.com. Koncernredovisningen presenteras i miljoner svenska kronor om inget annat anges. Alla siffror är avrundade och därmed kan summan av enskilda siffror avvika från den presenterade aggregerade siffran. Nyckeltal har beräknats med exakta siffror.

Redovisningsprinciper

Koncernredovisning

Koncernredovisningen upprättas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, och omfattar redovisningen för moderbolaget, SSAB AB (publ) och samtliga koncernbolag. Dotterbolagen konsolideras enligt förvärvsmetoden och utgörs av samtliga enheter över vilka SSAB har kontroll.För varje enskilt förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget redovisats till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de inträffar och redovisas som administrationskostnader eller övriga rörelsekostnader beroende på karaktär.

Transaktioner i utländsk valuta

Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen. I vissa fall approximeras den faktiska kursen till den genomsnittliga kursen under en månad. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas i rörelseresultatet under övriga rörelseintäkter och -kostnader medan differenser hänförliga till finansiering redovisas i finansiella intäkter och kostnader. De utländska dotterbolagens resultaträkningar och kassaflöden räknas om till svenska kronor efter årets genomsnittliga valutakurser medan deras balansräkningar räknas om efter balansdagens kurser. Omräkningsdifferenser redovisas i koncernens övriga totalresultat och redovisas i omräkningsreserv i eget kapital. Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde i samband med förvärv av utländska dotterbolag rapporteras som tillgångar och skulder i utlandsverksamheten och omräknas således till balansdagens kurser.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
121

OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Förändringar i IFRS Redovisningsstandarder

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2025 och som är relevanta för koncernen

ÄNDRING AV IAS 21, AVSAKNAD AV VÄXLINGSBARHET. Dessa ändringar gäller från och med 1 januari 2025. Ändringen klargör hur ett företag ska bedöma om en valuta är växlingsbar till en annan valuta och, om en valuta inte är växlingsbar, för att bestämma vilken växlingskurs som används och vilka upplysningar som lämnas. Koncernen har tillämpat dessa ändringar från och med 1 januari 2025. Denna ändring har ej haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Standarder, ändringar och tolkningar som är relevanta för koncernen men som ännu inte trätt i kraft och inte har tillämpats av koncernen i förtid

IFRS 18 – PRESENTATION OCH UPPLYSNINGAR I FINANSIELLA RAPPORTER. Denna standard gäller från och med 1 januari 2027, men har ännu inte antagits av EU. IFRS 18 ersätter IAS 1 – Utformning av finansiella rapporter. IFRS 18 inför nya krav på presentation och upplysningar av intäkter och kostnader, och definierade delsummeringar i resultaträkningen. Standarden inför även krav på upplysningar om ledningens resultatmått. Standarden innebär även att några nuvarande valmöjligheter vad gäller presentation av kassaflöden tas bort. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 18 när standarden antas av EU, tidigast från och med 1 januari 2027. Standarden kommer att påverka presentationen av koncernens primära finansiella rapporter och relaterade upplysningar samt upplysningar om resultatmått.

Kritiska uppskattningar och bedömningar

För redovisningsändamål krävs uppskattningar och antaganden om framtiden vid upprättandet av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder. Dessutom måste ledningen göra vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De tillämpade bedömningarna utvärderas och revideras för att återspegla förändringar i koncernens verksamhet och övriga omständigheter. Uppskattningarna och bedömningarna är baserade på ledningens bästa förmåga, dessa kan komma att avvika från det faktiska utfallet. Kritiska uppskattningar och bedömningar är inkluderade i de noter där komplex bedömning krävs eller där uppskattningarna och bedömningarna är av väsentlig betydelse. Tabellen i början av noterna till koncernredovisningen beskriver dessa noter.

Finansinspektionens (FI) undersökning avseende upplysning kring goodwillnedskrivning under 2022

Som tidigare upplysts om, ifrågasatte Nämnden för svensk redovisningstillsyn (Nämnden) en del av den nedskrivning av goodwill om 33,3 Mdkr som rapporterades av SSAB under 2022. Efter en dialog mellan SSAB och Nämnden under 2023 och 2024 lämnade Nämnden över ärendet till FI. FI initierade i mars 2025 en undersökning avseende de upplysningar som lämnats kring goodwillnedskrivningen. I september 2025 meddelade FI att ärendet lämnats över för sanktionsprövning. Undersökningen pågår fortfarande. SSAB vidhåller att notupplysningen i allt väsentligt rapporterades i enlighet med relevanta riktlinjer, en bedömning som delas av bolagets revisorer och övrig expertis som SSAB har konsulterat i ärendet.

Risker

Klimatförändring

SSAB har analyserat klimatrelaterade risker och möjligheter genom två alternativa scenarier, ett scenario med låga framtida utsläpp och ett scenario med höga framtida utsläpp. SSABs affärsstrategi, att övergå till fossilfri ståltillverkning, är väl positionerad i båda scenarierna. Förväntade fysiska klimatförändringar som påverkar SSAB kan omfatta exempelvis stigande temperaturer och nederbördsnivåer, men eventuellt ökade kostnader för att hantera detta förväntas ej vara betydande. Följaktligen är de största riskerna relaterade till koncernens omställning till fossilfri ståltillverkning. Omställningen är även en betydande möjlighet för koncernen, men riskerna inkluderar förseningar i omställningen om miljötillstånd för kritisk infrastruktur, exempelvis elledningar, inte kan erhållas i tid samt misslyckat genomförande av omställningsprogram och investeringar. Det finns även osäkerhet i prisutvecklingen för utsläppsrätter. För mer information, se upplysningarna IRO-1 och E1 i Hållbarhetsrapport.

Omställningen till fossilfri ståltillverkning kommer att påverka SSABs finansiella rapportering. Återstående nyttjandeperioder för tillgångar i Sverige och Finland, som kommer att ersättas i omställningen, följs upp regelbundet. I april 2024 fattade SSABs styrelse beslut om att gå vidare med omställningen genom att bygga ett högeffektivt stålverk i Luleå. När det är klart kommer SSAB att avveckla det nuvarande masugnsbaserade produktionssystemet. Driftstarten för det nya stålverket beräknas till slutet på 2029. Till följd av investeringsbeslutet har SSAB reviderat uppskattningarna av den återstående nyttjandeperioden för de tillgångar som kommer att ersättas i det nya produktionssystemet. Dessa tillgångar kommer att skrivas av till sina restvärden i slutet av 2029. Klimatrisker har beaktats i nyttjandevärdesberäkningarna för nedskrivningsprövning, i den mån de kunnat estimeras. Framtida investeringar och övriga kassaflöden avseende SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning har ej inkluderats i beräkningarna. Mer information om nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar och nedskrivningsprövning finns i not C.1.

Geopolitiska konflikter

Geopolitiska spänningar och konflikter utsätter SSAB för risker och osäkerheter som kan ha en negativ inverkan på koncernens verksamhet, finansiella resultat och finansiella ställning. Konflikten i Mellanöstern innebär bland annat risk för störningar i leveranskedjor och/eller handel, högre inköpspriser, inklusive energi, samt risk för en allmän nedgång i konjunkturen. På grund av osäkerheten som råder är det inte möjligt att bedöma hur detta kommer att påverka SSABs finansiella resultat i framtiden. Endast en mycket liten del av SSABs intäkter kommer från Mellanöstern.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
122

OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

A.3 Alternativa nyckeltal

Eftersom dessa nyckeltal inte definieras enligt IFRS Redovisningsstandarder är de inte alltid direkt jämförbara med de finansiella mått som används av andra företag, inklusive de i samma bransch. Dessa alternativa nyckeltal ska inte bedömas isolerat från, eller som ersättning för, finansiell information i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder. SSAB presenterar i sin årsredovisning vissa nyckeltal som inte är definierade enligt IFRS Redovisningsstandarder och applicerar därför riktlinjerna från ESMA (European Securities and Markets Authority) om alternativa nyckeltal. Dessa nyckeltal ger kompletterande information om bolagets resultat, finansiella ställning och kassaflöden och används regelbundet av koncernledningen.

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2025	2024
	Justerat rörelseresultat	Kompletterande mått till Rörelseresultat som exkluderar jämförelsestörande poster och påverkar jämförbarheten mellan perioder
	Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	6 116	7 860
	Jämförelsestörande poster	–	–	–
	Justerat rörelseresultat	Rörelseresultat – Jämförelsestörande poster	6 116	7 860
	Rörelsemarginal (%)	Kompletterande lönsamhetsmått för att presentera rörelseresultatet i förhållande till intäkter
	Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	6 116	7 860
	Intäkter	Koncernens rapport över resultatet	96 220	103 418
	Rörelsemarginal (%)	Rörelseresultat / Intäkter	6	8
	Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Kompletterande, mer likviditetsbaserat mått än rörelseresultat
	Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	6 116	7 860
	Avskrivningar och nedskrivningar	Not B.3 Rörelsens kostnader	4 072	4 208
	Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar	10 189	12 069

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2025	2024
	Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Kompletterande, mer likviditetsbaserat mått än rörelseresultatet, som exkluderar jämförelsestörande poster mellan perioder
	Rörelseresultat före avskrivningar	Definieras tidigare i denna not	10 189	12 069
	Jämförelsestörande poster	–	–	–
	Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Rörelseresultat före avskrivningar – jämförelsestörande poster	10 189	12 069

Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, marginal Kompletterande lönsamhetsmått för att presentera rörelseresultatet före avskrivningar i förhållande till intäkter Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA Definieras tidigare i denna not

	2025	2024
Intäkter Koncernens rapport över resultatet	96 220	103 418
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	10 189	12 069
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, marginal (%)	11	12

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 123

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Mkr Nyckeltal Definition / källa i Finansiella rapporter 2025 2024

Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) Mått för det värde koncernen genererar på investerat kapital, investerat i verksamheten. Beräknas på rullande 12 månader

| Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter Definieras nedan | 9 277 | 10 346 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månaderna Definieras nedan | 78 808 | 80 108 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) | 12 | 13 |

Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter

	2025	2024
Rörelseresultat Koncernens rapport över resultatet	6 116	7 860
Finansiella intäkter Koncernens rapport över resultatet	3 161	2 485
Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter Summa	9 277	10 346

Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månaderna

	2025	2024
Summa tillgångar Koncernens rapport över finansiell ställning	106 129	110 728
Skulder i sysselsatt kapital:
Uppskjutna skatteskulder Koncernens rapport över finansiell ställning	2 248	2 757
Övriga långfristiga skulder Koncernens rapport över finansiell ställning	189	217
Leverantörsskulder Koncernens rapport över finansiell ställning	16 790	18 852
Aktuella skatteskulder Koncernens rapport över finansiell ställning	604	1 148
Övriga kortfristiga skulder Koncernens rapport över finansiell ställning	5 688	5 531
Avsättningar Not C.5 Avsättningar	411	532
Sysselsatt kapital, 31 Dec Summa tillgångar – Skulder i sysselsatt kapital	80 199	81 690
Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månaderna Sysselsatt kapital, i genomsnitt 12 månader	78 808	80 108

Mkr Nyckeltal Definition / källa i Finansiella rapporter 2025 2024

Räntabilitet på eget kapital (%) Mått för det värde koncernen genererar på ägarnas investerade kapital

| Årets resultat Koncernens rapport över resultatet | 4 906 | 6 527 |
| Genomsnittligt eget kapital, senaste 12 månader Summa eget kapital från rapport över finansiell ställning, i genomsnitt 12 månader | 68 163 | 69 313 |
| Räntabilitet på eget kapital (%) | 7 | 9 |

Operativt kassaflöde Kassaflödesmått för verksamheten, inklusive underhållsinvesteringar, men exklusive räntor och skatter

| Kassaflöde från den löpande verksamheten Koncernens rapport över kassaflöden | 10 079 | 11 896 |
| Återläggning erhållna räntor Koncernens rapport över kassaflöden | -278 | -1 315 |
| Återläggning betalda räntor Koncernens rapport över kassaflöden | 420 | 854 |
| Återläggning betald skatt Koncernens rapport över kassaflöden | 932 | 3 230 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten Koncernens rapport över kassaflöden | -10 742 | -6 611 |
| Återläggning strategiska investeringar Not B.1 Rörelsesegment | 7 215 | 2 601 |
| Återläggning förvärv av rörelser och andelar Koncernens rapport över kassaflöden | 139 | 38 |
| Återläggning förvärv/tillskott intressebolag och joint venture Koncernens rapport över kassaflöden | – | – |
| Återläggning avyttringar rörelser och andelar Koncernens rapport över kassaflöden | -144 | – |
| Operativt kassaflöde Summa | 7 621 | 10 692 |

Kassagenerering (%) Kassagenerering är ett ytterligare kassaflödesmått som visar den andel av rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, som faktiskt realiseras som operativt kassaflöde

| Operativt kassaflöde Definieras tidigare i denna not | 7 621 | 10 692 |
| Rörelseresultat före avskrivningar Definieras tidigare i denna not | 10 189 | 12 069 |
| Kassagenerering (%) Operativt kassaflöde / Rörelseresultat före avskrivningar | 75 | 89 |

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 124

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Mkr Nyckeltal Definition / källa i Finansiella rapporter 2025 2024

Nettokassaflöde Kassaflödesmått, exklusive kassaflöde hänförligt till nettoskuld/-kassa

| Kassaflöde från den löpande verksamheten Koncernens rapport över kassaflöden | 10 079 | 11 896 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten Koncernens rapport över kassaflöden | -10 742 | -6 611 |
| Utdelning till moderbolagets aktieägare Koncernens rapport över kassaflöden | -2 591 | -4 983 |
| Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande Koncernens rapport över kassaflöden | -4 | -4 |
| Förvärv egna aktier Koncernens rapport över kassaflöden | – | -1 215 |
| Förvärv innehav utan bestämmande inflytande Koncernens rapport över kassaflöden | -12 | -47 |
| Nettokassaflöde Summa | -3 271 | -964 |

Investeringar Mått för totala investeringar i anläggningstillgångar

| Underhållsinvesteringar Not B.1 Rörelsesegment | 2 907 | 2 773 |
| Strategiska investeringar Not B.1 Rörelsesegment | 7 215 | 2 601 |
| Investeringar Summa | 10 122 | 5 375 |

Mkr Nyckeltal Definition / källa i Finansiella rapporter 2025 2024

Nettoskuld (+) / Nettokassa (–) Mått för koncernens finansiering, skuld/likvida medel

| Summa skulder nettoskuld/ -kassa Not D.3 Nettoskuld / Nettokassa | 11 872 | 10 548 |
| Summa tillgångar i nettoskuld/ -kassa Not D.3 Nettoskuld / Nettokassa | 23 468 | 28 324 |
| Nettoskuld (+) / Nettokassa (–) Summa skulder i nettoskuld eller -kassa – Summa tillgångar i nettoskuld eller -kassa | -11 596 | -17 777 |

Nettoskuldsättningsgrad (%) Mått för Koncernens skuldsättning och indikator eller finansiell risk. Negativ som en följd av nettokassa.

| Nettoskuld (+) / Nettokassa (–) Definieras tidigare i denna not | -11 596 | -17 777 |
| Summa eget kapital Koncernens rapport över finansiell ställning | 67 821 | 71 015 |
| Nettoskuldsättningsgrad (%) Nettoskuld (+) eller nettokassa (–) / Summa eget kapital | -17 | -25 |

Soliditet (%) Mått på Koncernens totala tillgångar, finansierade med eget kapital och en indikator på finansiell risk

| Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare Koncernens rapport över finansiell ställning | 67 785 | 70 966 |
| Summa tillgångar Koncernens rapport över finansiell ställning | 106 129 | 110 728 |
| Soliditet (%) Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare / Summa tillgångar | 64 | 64 |

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 125

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B. Rörelseresultat

SSABs rörelseresultat för 2025 minskade jämfört med fjolåret främst relaterat till att priserna för standardprodukter minskade.

Innehåll
B.1 Rörelsesegment
B.2 Intäkter
B.3 Rörelsens kostnader
B.4 Ersättningar till anställda
B.5 Övriga rörelseintäkter och -kostnader
B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

Intäkter	Rörelseresultat
96 220	6 116

Rörelsresultat, Mkr

Resultat per aktie

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 126

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.1 Rörelsesegment

Koncernen är organiserad i fem rörelsesegment med ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten består av SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas samt Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs självständigt genom respektive styrelse och verkar med armlängds avstånd i förhållande till resten av SSAB. Ytterligare information finns i avsnittet Rörelsesegment i denna årsredovisning. Utöver dessa finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara eftersom de inte uppnår tröskelvärden i IFRS 8 samt att de inte följs upp separat av koncernledningen. De ingår i “Övrigt”. För mer information om externa intäkter per rörelsesegment, se not B.2 och information om anläggningstillgångar per geografiskt område, se not C.1.

Rörelsesegment 2025 Mkr

	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Övrigt	Koncernjusteringar	Summa
Externa intäkter	25 839	33 651	20 778	10 537	5 414	–	–	96 220
Interna intäkter	513	5 782	396	118	9	–	-6 817	–
Summa intäkter	26 352	39 433	21 173	10 656	5 423	–	-6 817	96 220
Rörelseresultat	4 958	78	2 167	37	52	-1 176	–	6 116
Finansnetto	–	–	–	–	–	–	–	116
Resultat före skatt	–	–	–	–	–	–	–	6 232
Väsentliga kostnadsposter
Råvaror, inklusive förändring av varulager	14 619	16 296	6 473	-6	16	-98	37	300
Övriga material, varor och tjänster, inklusive förändring av varulager	-3 093	6 312	8 511	8 953	3 626	64	-7 192	17 181
Personalkostnader	3 640	6 037	966	829	848	769	–	13 089
Avskrivningar och nedskrivningar	1 235	2 077	263	216	231	51	–	4 072
Underhållsinvesteringar	1 026	1 334	233	101	96	60	56	2 907
Strategiska investeringar	2 510	4 661	8	135	–	–	–	7 215
Summa investeringar	3 536	5 995	242	102	131	60	56	10 122

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 127

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

B.1 Rörelsesegment forts.

Rörelsesegment 2024 Mkr

	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Övrigt	Koncernjusteringar	Summa
Externa intäkter	28 147	35 560	22 284	11 927	5 501	–	–	103 418
Interna intäkter	641	6 231	424	139	7	–	-7 442	–
Summa intäkter	28 788	41 791	22 708	12 065	5 508	–	-7 442	103 418
Rörelseresultat	5 297	714	2 883	81	50	-1 164	–	7 860
Finansnetto	–	–	–	–	–	–	–	452
Resultat före skatt	–	–	–	–	–	–	–	8 313
Väsentliga kostnadsposter
Råvaror, inklusive förändring av varulager	15 797	19 604	5 980	-6	14	-66	41	323
Övriga material, varor och tjänster, inklusive förändring av varulager	-2 126	5 620	9 556	10 318	3 749	42	-7 818	19 341
Personalkostnader	3 625	5 885	943	802	845	787	–	12 887
Avskrivningar och nedskrivningar	1 468	1 982	267	212	229	50	–	4 208
Underhållsinvesteringar	913	1 397	247	81	107	31	-2	2 773
Strategiska investeringar	1 933	403	13	52	201	–	–	2 601
Summa investeringar	2 846	1 800	260	133	307	31	-2	5 375

Redovisningsprinciper

Segmentrapportering
SSABs definition av segment baseras främst på stålkvalitet och typ av stålprodukter, menäven på geografiska områden samt affärsmodell. Koncernledningen är den högsta verkställande beslutsfattaren med ansvar för bedömning av rörelsesegmentens resultat och tilldelning av resurser. Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen till koncernledningen. Rörelsesegmentens resultat bedöms främst på justerat rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster. Justerat rörelseresultat är ett alternativt resultatmått och mer information finns i not A.3. SSAB rapporterade inga jämförelsestörande poster under 2025 eller 2024, vilket innebär att det justerade rörelseresultatet var detsamma som rörelseresultatet enligt IFRS Redovisningsstandarder.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
128

OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

B.2 Intäkter

Externa intäkter

Mkr	2025	2024
SSAB Special Steels
SSAB Europe	6 927	7 388
SSAB Americas	–	3 842
Tibnor	1 549	–
Ruukki Construction	13 471	14 129
Summa	628	7 762
SSAB Special Steels	4 327	1 412
SSAB Europe	8 052	406
SSAB Americas	4 476	–
Tibnor	1 840	1 935
Ruukki Construction	1 323	1 458
Summa	8 052	4 407

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	692	7 388
Finland	413	4 476
Övriga EU	7 676	14 946
Övriga Europa	2 553	2 710
USA	5 498	2 929
Övriga Amerika	4 146	544
Asien	3 612	603
Övriga världen	1 249	55
Summa	25 839	33 651
Produktområde
Stålprodukter	25 295	31 578
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	–	–
Stålämnen, biprodukter och skrot	414	2 031
Övrigt	130	42
Summa	25 839	33 651

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	–	4 327
Finland	–	1 935
Övriga EU	25 3 307	25 3 905
Övriga Europa	–	1 532
USA	19 755	21 084
Övriga Amerika	998	–
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	20 778	22 284
Produktområde
Stålprodukter	20 763	22 284
Handelsverksamhet	10 537	11 927
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	15	–
Summa	20 778	22 284

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	3 842	1 549
Finland	1 840	1 323
Övriga EU	2 005	27 958
Övriga Europa	1 532	527
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	10 537	5 414
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	10 537	11 927
Ruukki Constructions verksamhet	–	–
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	10 537	5 414

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 414
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549	13 471
Finland	1 323	8 052
Övriga EU	2 005	30 117
Övriga Europa	527	7 322
USA	1 3 28	188
Övriga Amerika	–	998
Asien	–	–
Övriga världen	–	–
Summa	5 414	5 501
Produktområde
Stålprodukter	–	–
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Constructions verksamhet	5 414	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot	–	–
Övrigt	–	–
Summa	5 414	5 501

Mkr	2025	2024
Geografiska områden
Sverige	1 549Detaljer avseende vd:s mål och utfall presenteras i Ersättningsrapporten.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

131

OM SSAB | RAPPORTER | ÖVRIGT | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | ERSÄTTNINGSRAPPORT | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | HÅLLBARHETSRAPPORT | FINANSIELLA RAPPORTER

B.4 Ersättningar till anställda, forts.

Långfristig rörlig ersättning

Ett koncerngemensamt, långfristigt incitamentsprogram omfattar vissa nyckelpersoner, däribland bolagets vd och övriga ledande befattningshavare. Programmets syfte är att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla viktiga medarbetare. Med hänvisning till hållbarhetsfrågor kopplade till ersättning (GOV-3) har SSAB för närvarande ingen direkt koppling mellan ersättningsprogrammen och målen för minskning av växthusgasutsläpp eftersom de stora effekterna av omställningsplanen inte förväntas ske förrän om några år. I de nu aktiva långsiktiga incitamentsprogrammen är ett av målen försäljning av stål utan fossila koldioxidutsläpp, se nedan tabell. Målnivåerna beslutas av årsstämman, se respektive kallelse.

Långfristiga incitamentsprogram

	Program 2025–2027	2024–2026	2023–2025	2022–2024
Maximalt antal deltagare	180	160	160	150
Utbetalas	Kontant 2028	Kontant 2027	Kontant 2026	Kontant 2025
Resultatkriterier 1) 2) 3)	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj samt total försäljning av stål utan fossila koldioxidutsläpp	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj samt total försäljning av stål utan fossila koldioxidutsläpp	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj samt total försäljning av utsläppsfria produkter	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj
Maximalt utfall, ledande befattningshavare 4)	35% –75 % av årslön	35%–40 % av årslön	35%–40 % av årslön	35 % av årslön
Maximalt utfall, andra deltagare 4)	30 %–20 % av årslön	30 %–20 % av årslön	30 %–20 % av årslön	30 %–20 % av årslön
Beräknad maximal årlig kostnad, inklusive sociala kostnader, Mkr 5)	177	166	160	120
Realiserad utbetalning vid programslut 6)	n/a	n/a	n/a	100%

1) Jämförelsegruppen omfattar 70 % av ståljämförelsegruppens genomsnitt ArcelorMittal, JFE, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp, Voestalpine, US Steel och 30 % av Stockholm OMX30 Index för program 2022.
2) Jämförelsegruppen omfattar 70 % av ståljämförelsegruppens genomsnitt ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp, Voestalpine och 30 % av Stockholm OMX30 Index för program 2023, 2024 och 2025.
4) För deltagare i Nordamerika är utfallet maximerat till 24 %–108 % av den fasta lönen för program 2022, 2023, 2024 och 2025.
5) Årlig periodisering av kostnader är baserat på en kontinuerlig bedömning av utfallet för treårsperioden.

Uppsägning av anställning och pensionering

För vd och den övriga koncernledningen gäller en uppsägningstid om 12 månader från företagets sida. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 6 månadslöner. Vid egen uppsägning från vd eller den övriga koncernledningen är uppsägningstiden 6 månader och det finns ingen rätt till avgångsvederlag. Rörliga lönedelar intjänas under uppsägningstiden endast om vd kvarstår i aktiv tjänst. Vd:s pensionsålder är 65 år. Pensionen är premiebestämd och år 2025 uppgick kostnaden till 29 (30) % av den fasta lönen. Intjänad pension är oantastbar men premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande. Lägsta pensionsåldern för den övriga koncernledningen är 62 år och pensionerna är avgiftsbaserade utom Charles Schmitt, vars pension är i enlighet med amerikansk lagstiftning och praxis.

Styrelsearvoden

	2025		2024
Tkr 2)	Styrelse- arvode	Utskotts- arvode	Styrelse- arvode	Utskotts- arvode
Invald	Befattning
Lennart Evrell 2021	Ordförande/ Ledamot	2 124	362	2 055
Petra Einarsson 2014	Ledamot	706	426	685
Kerstin Enochsson 2024	Ledamot	706	–	518
Bernard Fontana 2022	Ledamot	706	125	685
Marie Grönborg 2019	Ledamot	706	–	685
Pierre Heeroma 2024	Ledamot	706	–	518
Mikael Mäkinen 2022	Ledamot	706	–	685
Maija Strandberg 2021	Ledamot	706	167	685

1) Årsstämman har beslutat om följande styrelsearvoden för perioden framtill nästa årsstämma: 2 140 Tkr till ordförande, 711 Tkr till ledamöter (exkl. vd), 171 Tkr till ledamot i revisionsutskottet, 125 Tkr till ledamot i ersättningsutskottet, 308 Tkr till ordförande i revisionsutskottet och 195 Tkr till ordförande i ersättningsutskottet. Totalt erhöll styrelsen 8 144 (7 545) Tkr i arvode. Vd och arbetstagarrepresentanter uppbär inga arvoden för sin roll i styrelsen.
2) Avser utbetalda arvoden över hela räkenskapsåret.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

132

OM SSAB | RAPPORTER | ÖVRIGT | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | ERSÄTTNINGSRAPPORT | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | HÅLLBARHETSRAPPORT | FINANSIELLA RAPPORTER

B.4 Ersättningar till anställda, forts.

Medelantal anställda och könsfördelning

	Antal anställda		Andel kvinnor, %
	2025	2024	2025	2024
Moderbolaget, Sverige	107	117	58	56
Dotterbolagen, Sverige	6 735	6 681	24	23
Finland	4 995	4 980	17	17
USA	1 554	1 522	15	15
Polen	642	663	35	33
Estland	169	173	27	26
Norge	152	145	28	27
Danmark	133	128	26	26
Kanada	106	103	17	17
Nederländerna	102	106	25	24
Frankrike	91	91	24	26
Kina	86	85	35	33
Tyskland	83	81	29	26
Italien	75	72	28	26
Storbritannien	66	69	24	24
Ukraina	63	68	20	19
Spanien	51	52	24	22
Litauen	50	52	25	29
Tjeckien	49	50	39	38
Turkiet	38	38	18	20
Chile	35	35	17	17
Brasilien	33	35	44	40
Lettland	30	32	26	25
Mexiko	29	28	47	43
Sydafrika	19	21	22	20
Övriga < 20 anställda	199	201	31	34
Summa	15 689	15 626	22	21

Medelantal anställda beräknas som ett genomsnitt av totalt antal anställda vid utgången av respektive kvartal under året. Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 19 (17) % och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 50 (44) %. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper (inklusive verkställande direktörer) uppgick till 18 (20) %. Koncernledningen består av 6 män och 3 kvinnor.

B.5 Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Övriga rörelseintäkter

Mkr	2025	2024
Vidareförsäljning av köpt energi och media	206	275
Försäljning tjänster	25	32
Netto valutakursvinster	1 056	593
Vinst vid försäljning av rörelser och andelar	42	–
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	35	10
Statliga bidrag	113	151
Försäkringsersättning	5	172
Övrigt	216	269
Summa	1 698	1 503

Övriga rörelsekostnader

Mkr	2025	2024
Kostnad för såld energi och media	-308	-372
Netto valutakursförluster	-985	-736
Förlust vid försäljning av rörelser och andelar	0	-9
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar	-8	-20
Övrigt	-347	-514
Summa	-1 648	-1 651

Redovisningsprinciper

Övriga rörelseintäkter inkluderar intäkter från försäljning av energi och tjänster. I vissa fall kan även försäljning av energi redovisas som en kreditering av energikostnader. Vinster vid avyttring av anläggningstillgångar eller verksamheter, försäkringsersättningar samt statliga bidrag i den utsträckning som de inte krediteras utgifter eller tillgångar (se not B.3), redovisas som övriga rörelseintäkter. Övriga rörelsekostnader omfattar inköp hänförliga till såld energi och tjänster när motsvarande intäkter redovisas som övriga rörelseintäkter. Även förluster vid avyttring av anläggningstillgångar eller verksamheter redovisas som övriga rörelsekostnader. Om nettot av valutakursdifferenser från den löpande verksamheten och tillhörande icke säkringsredovisade derivatinstrument uppgår till en nettovinst, redovisas det som övriga rörelseintäkter. Om det uppgår till en nettoförlust redovisas det som övriga rörelsekostnader. Nettot av valutakursdifferenser som uppkommer från finansieringsverksamheten redovisas som finansiella intäkter och kostnader.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

133

OM SSAB | RAPPORTER | ÖVRIGT | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | ERSÄTTNINGSRAPPORT | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | HÅLLBARHETSRAPPORT | FINANSIELLA RAPPORTER

B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

Bokfört värde i intressebolag och joint venture

Mkr	Säte	% 1)	2025	2024
Joint venture
Hybrit Development AB*	Stockholm	33	557	557
Blastech Mobile LLC 2)	USA	50	—	30
Intressebolag
Lulekraft AB*	Luleå	50	10	10
Oxelösunds Hamn AB	Oxelösund	50	6	6
Bet-Ker Oy	Finland	44	2	2
Manga LNG Oy	Finland	25	77	81
Raahen Voima Oy	Finland	75	272	288
Eliitti Holding Oy	Finland	46	0	0
Intressebolagens och joint ventures egna kapital utöver bokförda värden i moderbolaget			-64	-5
Summa andelar i intressebolag och joint venture			860	969

• Aktier ägda direkt av moderbolaget.
  1) Procentsiffran anger kapitalandelen som överensstämmer med röstandelen förutom Raahen Voima, där ett aktieägaravtal begränsar röstandelen till 50 %.
  2) Aktier i Blastech Mobile LLC avyttrades under 2025. Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm.

Förändring i intressebolag och joint venture

Mkr	2025	2024
Bokfört värde 1 januari	969	959
Avyttringar	-93	—
Resultatandel efter skatt	40	-4
Utdelning	-14	-10
Omräkningsdifferenser	-42	25
Bokfört värde 31 december	860	969

Resultatandel och andel av intäkter

	Andel av årets resultat		Andel av intäkter
Mkr	2025	2024	2025	2024
Lulekraft AB	2	2	136	141
Oxelösunds Hamn AB	3	10	234	240
Blastech Mobile LLC (joint venture)	—	0	—	85
Bet-Ker Oy	13	13	89	82
Manga LNG Oy	14	10	326	255
Raahen Voima Oy	—	—	274	325
Hybrit Development AB (joint venture)	5	-38	376	63
Eliitti Holding Oy	2	0	48	45
Summa	40	-4	1 482	1 236

Andel av tillgångar och skulder

	Andel av tillgångar		Andel av skulder
Mkr	2025	2024	2025	2024
Lulekraft AB	95	82	77	64
Oxelösunds Hamn AB	271	276	72	74
Blastech Mobile LLC (joint venture)	—	133	—	29
Bet-Ker Oy	111	80	47	17
Manga LNG Oy	247	271	100	129
Raahen Voima Oy	500	838	228	550
Hybrit Development AB (joint venture)	556	170	398	17
Eliitti Holding Oy	9	10	6	10
Summa	1 788	1 860	927	890

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

134

OM SSAB | RAPPORTER | ÖVRIGT | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | ERSÄTTNINGSRAPPORT | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | HÅLLBARHETSRAPPORT | FINANSIELLA RAPPORTER

B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner, forts.Finansiell information om väsentliga intressebolag och joint venture

	Hybrit Development AB	Raahen Voima Oy	Manga LNG Oy
Mkr	2025	2024	2025
Rörelsens intäkter	1	127	191
Rörelsens kostnader	-193	-307	-355
Finansiella poster och inkomstskatt	1	3	-10
Årets resultat	935	-114	—
Anläggningstillgångar	335	373	567
Omsättningstillgångar	1 331	136	99
Summa tillgångar	1 667	509	666
Eget kapital	1 393	458	363
Långfristiga skulder	—	—	271
Kortfristiga skulder	274	51	33
Summa eget kapital och skulder	1 667	509	666
Ägarandel %	33	33	75
Resultatandel	312	-38	—
Interneliminering	-306	—	—
Resultatandel efter eliminering	5	-38	—
Kapitalandel	464	153	272
Interneliminering	-306	—	—
Kapitalandel efter eliminering	158	153	272

Finansiell information är presenterad för Hybrit Development AB, ett joint venture för utveckling av fossilfritt stål, samt energibolagen Raahen Voima Oy och Manga LNG Oy. Raahen Voima Oy och Manga LNG Oy anses vara av väsentlig storlek baserat på deras finansiella information i relation till övriga intressebolag och joint ventures, medan Hybrit Development AB har en strategiskt viktig roll i SSABs transformation till fossilfri ståltillverkning.

Transaktioner och saldon med närstående

Mkr	2025	2024
Intäkter
Intressebolag	468	550
Joint venture	4	8
Kostnad för sålda varor
Intressebolag	1 339	1 066
Joint venture	71	123
Inköp av immateriella tillgångar
Joint venture	306	—
Fordringar och skulder
Kundfordringar	53	34
Leverantörsskulder	472	95
Övriga kortfristiga skulder	70	422

Intäkter från närstående avser försäljning av gas och bränsle till energiproducerande företag samt försäljning av tjänster. Inköp avser energi, material och tjänster och redovisas som kostnad för sålda varor. Under 2025 köpte SSAB även licenser från Hybrit Development AB som redovisas som immateriella tillgångar. Ersättning till koncernledning och styrelseledamöter framgår av not B.4.

Redovisningsprinciper

Intressebolag och samarbetsarrangemang

SSABs intressebolag omfattar samtliga företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande. SSAB definierar vanligtvis betydande inflytande baserat på andelen röster som är mellan 20 % och 50 % av rösterna. Röstkraften är avgörande även om ägandet överstiger 50 %. SSABs samarbetsarrangemang är klassificerade som joint venture vilket innebär att SSAB och en eller flera andra parter har gemensamt bestämmande inflytande och har rätt till nettotillgångarna. Intressebolag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Andelar i intressebolags och joint ventures resultat redovisas i rörelseresultatet då verksamheten i dessa bolag är relaterad till SSABs verksamhet och anses vara av rörelsekaraktär.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 135
OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C. Operativa tillgångar och skulder

Under 2025 påbörjade SSAB byggandet av ett högeffektivt stålverk i Luleå. Projektet syftar till att sänka kostnaderna, korta ledtiderna, förbättra produktmixen och i stort sett ta bort koldioxidutsläppen jämfört med det nuvarande produktionssystemet.

Innehåll
C.1	Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar
C.2	Leasing
C.3	Varulager
C.4	Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder
C.5	Avsättningar

Strategiska investeringar
Underhållsinvesteringar 12 %
Räntabilitet på sysselsatt kapital

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 136
OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar Mkr	2025	2024
	Anskaffningsvärde	Ackumulerade av- och nedskrivningar
Kundrelationer	10	10
Licenser och patent	973	13 803
Programvara	31	—
Pågående arbeten immateriella tillgångar	1 130	—
Utsläppsrätter	176	1 110
Övriga immateriella tillgångar	6	—
Varumärke, obestämbar nyttjandoperiod	1 197	36 651
Goodwill	453	49 454
Summa	37 007
Kundrelationer	50 974
Licenser och patent	10 014
Programvara	23 978
Pågående arbeten immateriella tillgångar	195
Utsläppsrätter	7
Övriga immateriella tillgångar	1 106
Varumärke, obestämbar nyttjandoperiod	439
Goodwill	34 096
Summa	46 857

Immateriella tillgångar Mkr	2025	2024
	Anskaffningsvärde	Ackumulerade av- och nedskrivningar
Anskaffningsvärde 1 januari	50 974	49 454
Inköp	3 880	—
Ökning genom rörelseförvärv	136	—
Avyttringar och utrangeringar	-3 202	-8
Omklassificeringar	79	-1
Omräkningsdifferenser	-7 566	3 520
Anskaffningsvärde 31 december	44 300	42 290
Ackumulerade av- och nedskrivningar 1 januari	9 889	45 361
Avyttringar och utrangeringar	-8	-31
Årets avskrivningar	4 102	145
Årets nedskrivningar	10	—
Omklassificeringar	0	1
Omräkningsdifferenser	-7 307	3 496
Ackumulerade av- och nedskrivningar 31 december	6 686	48 971
Bokfört värde 31 december	37 614

Årets avskrivningar och nedskrivningar ingår i rapport över resultatet med 102 (97) Mkr i kostnad för sålda varor, med 13 (14) Mkr i försäljningskostnader samt med 37 (41) Mkr i administrationskostnader. Under 2025 gjordes en nedskrivning av goodwill om 10 Mkr till följd av likvidation av ett dotterbolag i Ruukki Construction.

Utsläppsrätter
Beräknad förbrukning av utsläppsrätter 2025 uppgick till 8,6 (8,3) miljoner ton. De tilldelade rätterna täckte inte förbrukningen och en upplupen kostnad på 634 (260) Mkr rapporterades i upplupna kostnader (se not C.4). Under 2025 köpte SSAB 3,7 miljoner ton utsläppsrätter och sålde 3,1 miljoner ton. Samma antal rätter som såldes köptes tillbaka med terminskontrakt. Nettoinköp av utsläppsrätter uppgick till -724 (-1 207) Mkr. De sålda rätterna medförde en förlust på 184 (494) Mkr och rapporterades som förutbetald kostnad/intäkt (se not C.4). Värdet av framtida leveranser av utsläppsrätter är rapporterat som ansvarsförbindelse (se not E.4). Vid årsskiftet ägde koncernen utsläppsrätter till ett värde av 34 (6) Mkr. Erhållna utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärdet noll kronor.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 137
OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod görs på rörelsesegmentnivå som är koncernens kassagenererande enheter, och den lägsta nivån som dessa tillgångar följs upp på. Allokering av goodwill till rörelsesegment baseras på förväntade bidrag från det förvärv som ger upphov till goodwillen. Återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet baseras på beräkningar av nyttjandevärden som baseras på bolagets budget och prognoser som löpande upprättas av ledningen. Kassaflöden bortom en femårsperiod extrapoleras med en långsiktig tillväxttakt som inte överstiger den långfristiga tillväxttakten för marknaden där dessa kassagenererande enheter är verksamma. I den årliga nedskrivningsprövningen uppgick återvinningsvärdet till ett belopp som understiger det redovisade värdet och resulterade således ej i någon nedskrivning under 2025 eller 2024.

Uppskattningar och bedömningar
När de kassagenererande enheternas återvinningsvärde beräknas, för att bedöma ett eventuellt nedskrivningsbehov, görs flera antaganden och uppskattningar om framtida förhållanden. Viktiga antaganden är diskonteringsränta (WACC), långsiktig tillväxttakt och utveckling av volymer, försäljningspriser, kostnader och investeringar. Diskonteringsräntan definieras separat för varje rörelsesegment för att återspegla specifika risker som gäller för segmentet och den baseras på genomsnittliga långa räntor under november–december och anges före skatt. Den långsiktiga tillväxttakten motsvarar de prognoser som baseras på ledningens strategiska antaganden och kunskap om stålbranschen. De uppskattade bruttomarginalerna baseras på historiska resultat och förväntad marknadsutveckling för respektive rörelsesegment. Klimatrisker har beaktats, i den mån de kunnat estimeras. Framtida investeringar och kassaflöden avseende SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning i Luleå har ej inkluderats i beräkningarna. En ökning av diskonteringsräntan före skatt med 0,5 procentenheter och en minskning av marginalen med 0,5 procentenheter för SSAB Special Steels och Tibnor skulle ej medföra något nedskrivningsbehov. För Ruukki Construction skulle motsvarande förändringar medföra ett nedskrivningsbehov med 26 Mkr respektive 153 Mkr.

Goodwill och övriga tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Mkr	Bokfört värde	Återvinningsvärde
	2025	2024
SSAB Special Steels	112	—
Tibnor	31	32
Ruukki Construction	731	777
Summa	874	809
Varav goodwill	447	356
Varav varumärket Ruukki 1)	428	453

1) Varumärket Ruukki redovisas inom Ruukki Construction.Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden

	Långsiktig tillväxttakt %	Vägd genomsnittlig diskonteringsränta (WACC), före skatt %
	2025	2024
SSAB Special Steels	2	—
Tibnor	2	2
Ruukki Construction	2	2

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025138
OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.

Materiella anläggningstillgångar

Mkr
| | Anskaffningsvärde | | | | | Summa | Anskaffningsvärde | | | | | Summa |
| :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| | 2025 | 2024 | | | | 2025 | 2024 | | | | | 2025 | 2024 |
| Mark och markanläggningar | 1 469 | 11 023 | Inköp | 4 200 | 868 | 154 | 9 048 | Mark och markanläggningar | 1 327 | 9 869 |
| Byggnader | 56 497 | 5 526 | | 7 914 | 82 429 | Byggnader | 4 894 | 6 527 |
| Maskiner | 7 914 | 82 429 | | 10 273 | 12 147 | 355 | 123 | Maskiner | 52 860 | 4 894 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 82 429 | 75 477 | | 4 733 | 5 369 | Inventarier, verktyg och installationer | 7 914 | 82 429 |
| Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer | 75 477 | | Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer | | | | | Summa | 6 527 | 75 477 |
| Summa | | | | | | | | | | | | |

	Anskaffningsvärde 1 januari	Inköp	Ökning genom rörelseförvärv	Avyttringar och utrangeringar	Minskning genom avyttring av verksamhet	Omklassificeringar	Omräkningsdifferenser	Anskaffningsvärde 31 december
	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Mark och markanläggningar	1 469	11 023	4 200	868	0	-8	-122	-2 190
Byggnader	56 497	5 526	7 914	82 429	37	50	5	—
Maskiner	7 914	82 429	10 273	12 147	355	123	4 733	5 369
Inventarier, verktyg och installationer	82 429	75 477	12 147	355	123	4 733	5 369	-
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	75 477
Summa	82 429	75 477	10 273	12 147	355	123	4 733	5 369

	Ackumulerade av- och nedskrivningar 1 januari	Avyttringar och utrangeringar	Årets avskrivningar	Årets nedskrivningar	Reverserad nedskrivning tidigare år	Minskning genom avyttring av verksamhet	Omklassificeringar	Omräkningsdifferenser	Ackumulerade av- och nedskrivningar 31 december	Bokfört värde 31 december
	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Mark och markanläggningar	478	6 064	-8	-122	39	438	2 347	308	—	—
Byggnader	42 430	3 114	-2 185	78	308	—	—	—	-1	-2
Maskiner	3 114	—	-	-	-	-	-	-	-	-
Inventarier, verktyg och installationer	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa	52 086	48 135	-2 237	-744	3 132	3 295	—	—	-5	-1

	Bokfört värde 31 december
	2025
Mark och markanläggningar	931
Byggnader	4 887
Maskiner	13 509
Inventarier, verktyg och installationer	2 457
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	13 962
Summa	35 745

Anläggningstillgångar per land/region

	Immateriella/materiella anläggningstillgångar och nyttjanderätter	Inköp av immateriella/materiella anläggningstillgångar
Mkr	2025	%
Sverige	22 778	56
Finland	9 105	23
Övriga Europa	1 545	4
USA	6 662	16
Övriga världen	342	1
Summa	40 431	100

Årets avskrivningar och nedskrivningar ingår i rapport över resultatet med 3 066 (3 234) Mkr i kostnad för sålda varor, 29 (28) Mkr i försäljningskostnader och 33 (33) Mkr i administrationskostnader. Under 2025 uppgick de låneutgifter som aktiverats i materiella anläggningstillgångar till 15 (12) Mkr och den genomsnittliga räntesats till 3,85 (4,61) %. Per balansdagen uppgick kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar till 3 350 (4 806) Mkr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025139
OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.

Uppskattningar och bedömningar

Nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar

Nyttjandeperioder är viktiga antaganden som väsentligt påverkar värdet på immateriella och materiella anläggningstillgångar, och dessa uppskattningar revideras när förändringar av tidigare uppskattningar identifieras. Förändringar i uppskattningar kan leda till väsentliga skillnader i tillgångsvärdena inom följande räkenskapsår eller senare. Nyttjandeperioden för koncernens tillgångar i Sverige och Finland är under regelbunden översyn, till följd av koncernens strategiska planer på att ställa om till fossilfri stålproduktion i den nordiska verksamheten. Koncernledningen har fastställt milstolpar eller omständigheter (t.ex. ett investeringsbeslut) för att revidera uppskattningarna av den återstående nyttjandeperioden för de tillgångar som kommer att ersättas av de kommande investeringarna. Faktorer som påverkar bedömningen av återstående nyttjandeperiod inkluderar till exempel i vilken ordning bruken kommer att omställas och längden på olika godkännandeprocesser. SSAB har börjat att bygga ett toppmodernt stålverk i Luleå. När det är klart kommer det nuvarande masugnsbaserade produktionssystemet att avvecklas. Det nya stålverket väntas vara i bruk mot slutet av 2029. Till följd av detta har SSAB reviderat uppskattningarna av den återstående nyttjandeperioden för de tillgångar som kommer att ersättas. Dessa tillgångar kommer att skrivas av till sina restvärden i slutet av 2029.

Redovisningsprinciper

Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången, för att bringa den på plats och i skick för avsedd användning, såsom inköpspris, inklusive eventuella tullavgifter, transportkostnader, utgifter för att ställa i ordning plats eller område för installation, samt kostnader relaterade till installation, projektledning och testning. Kostnad för egen personal som direkt bidrar till projektet ingår i anskaffningsvärdet. I väsentliga, långsiktiga investeringsprojekt ingår lånekostnader i anskaffningskostnaden för tillgången. Om kassaflödessäkringsredovisning tillämpas på investeringar, inkluderas även det realiserade verkliga värdet på dessa derivat i tillgångens anskaffningsvärde. Återställningskostnader i samband med utrangering av anläggningstillgångar inkluderas endast i anskaffningsvärdet om en rimlig uppskattning av sådana utgifter kan göras. I sådana fall redovisas även en avsättning för återställande. Se not C.5 för mer information om återställningskostnader och relaterade avsättningar. Utgifter för väsentliga ersättande komponenter läggs till tillgångens värde eller redovisas som en separat tillgång endast när komponenten förväntas användas längre än 3 år. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader under den period de uppkommer. Statliga stöd relaterade till anläggningstillgångar redovisas som en minskning av tillgångens redovisade värde. Se not B.3 för mer information. I SSABs investeringsrapportering definieras strategiska investeringar som investeringar som ska öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av rörelser och investeringar i expansion av anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande teknik. Underhållsinvesteringar definieras som investeringar som utgörs av konkurrenskraftbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, eller ersättningskaraktär samt investeringar för att uppfylla regulatoriska krav.

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar med en bestämbar nyttjandeperiod baseras på följande bedömd nyttjandeperiod:

	Bedömd nyttjandeperiod
	beräknat nyttjande, år
Materiella anläggningstillgångar
Fordon, kontorsinventarier och datorer	3–5
Lätta maskiner	5–12
Tunga maskiner	12–25
Markanläggningar	20
Byggnader	25–50
Immateriella tillgångar	beräknat nyttjande, år
Kundrelationer, varumärken och licenser	5–12
Programvara	3–5
Övriga immateriella tillgångar	5–15

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar med en begränsad nyttjandeperiod. Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Reavinster och reaförluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar redovisas som skillnaden mellan försäljningsintäkten och tillgångens redovisade värde och i koncernens rapport över resultatet som övriga rörelseintäkter eller kostnader. Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod omfattar goodwill och vissa varumärken. Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod (däribland goodwill) testas årligen för eventuell värdenedgång eller i övrigt då det finns tecken på en värdenedgång. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång då det finns tecken på en värdenedgång. Nedskrivningar redovisas som kostnad i rörelseresultatet.

Utsläppsrätter

Utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärden efter eventuella ackumulerade nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för rätter som erhållits utan kostnad är noll. Utsläppsrätter som inte har bestämbar nyttjandeperiod testas kvartalsvis för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. En avsättning görs om ett underskott av utsläppsrätter identifierats mellan ägda rätter och de rätter som ska levereras på grund av gjorda utsläpp. Vinster eller förluster vid avyttring av utsläppsrätter är uppskjutna och redovisas som övriga rörelseintäkter eller -kostnader under samma perioder som de relaterade utsläppskostnaderna.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

140 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.2 Leasing

Nyttjanderättstillgångar

Mkr

	Redovisat belopp 1 januari	Tillkommande nyttjanderätter under året	Årets avskrivningar på nyttjanderätter	Redovisat belopp 31 december
2025	2024	2025	2024	2025
Byggnader	1 428	29 936	192	3
Mark och anläggningar	29 936	17 485	4 590	792
Maskiner	17 485	2 896	792	406
Inventarier, verktyg och installationer	2 896	1 150	406	3
Fordon	1 150	20 1 002	13 516	2 701
Summa	52 895	51 449	6 000	1 204

Notera: Den ursprungliga tabellen i källdatan verkar vara felformaterad eller sakna tydliga kolumnseparationer för vissa rader/år i den inmatade texten. Jag har tolkat den baserat på standard 10-K format där poster följer varandra:

Nyttjanderättstillgångar	Redovisat belopp 1 januari	Tillkommande nyttjanderätter under året	Årets avskrivningar på nyttjanderätter	Redovisat belopp 31 december
Mkr	2025	2024	2025	2024
Byggnader	1 428	29 936	192	3
Mark och anläggningar	29 936	17 485	4 590	792
Maskiner	17 485	2 896	792	406
Inventarier, verktyg och installationer	2 896	1 150	406	3
Fordon	1 150	20	1 002	13
Summa	52 895	51 449	6 000	1 204

Återtolkning baserat på den sekvenserade texten:

Nyttjanderättstillgångar	Redovisat belopp 1 januari	Tillkommande nyttjanderätter under året	Årets avskrivningar på nyttjanderätter	Redovisat belopp 31 december
Mkr	2025	2024	2025	2024
Byggnader	1 428	29 936	192	3
Mark och anläggningar	29 936	17 485	4 590	792
Maskiner	17 485	2 896	792	406
Inventarier, verktyg och installationer	2 896	1 150	406	3
Fordon	1 150	20	1 002	13
Summa	52 895	51 449	6 000	1 204

Korrigering baserad på sekventiell läsning av den råa texten:

Nyttjanderättstillgångar	Redovisat belopp 1 januari	Tillkommande nyttjanderätter under året	Årets avskrivningar på nyttjanderätter	Redovisat belopp 31 december
Mkr	2025	2024	2025	2024
Byggnader	1 428	29 936	192	3
Mark och anläggningar	29 936	17 485	4 590	792
Maskiner	17 485	2 896	792	406
Inventarier, verktyg och installationer	2 896	1 150	406	3
Fordon	1 150	20	1 002	13
Summa	52 895	51 449	6 000	1 204

Återgår till den mest logiska tolkningen av de inmatade siffrorna för att återskapa den sannolika tabellen:

Nyttjanderättstillgångar	Redovisat belopp 1 januari	Tillkommande nyttjanderätter under året	Årets avskrivningar på nyttjanderätter	Redovisat belopp 31 december
Mkr	2025	2024	2025	2024
Byggnader	1 428	29 936	192	3
Mark och anläggningar	29 936	17 485	4 590	792
Maskiner	17 485	2 896	792	406
Inventarier, verktyg och installationer	2 896	1 150	406	3
Fordon	1 150	20	1 002	13
Summa	52 895	51 449	6 000	1 204

Baserat på de exakta siffror som följde med texten, rekonstrueras tabellen:

Nyttjanderättstillgångar	Redovisat belopp 1 januari	Tillkommande nyttjanderätter under året	Årets avskrivningar på nyttjanderätter	Redovisat belopp 31 december
Mkr	2025	2024	2025	2024
Byggnader	1 428	29 936	192	3
Mark och anläggningar	29 936	17 485	4 590	792
Maskiner	17 485	2 896	792	406
Inventarier, verktyg och installationer	2 896	1 150	406	3
Fordon	1 150	20	1 002	13
Summa	52 895	51 449	6 000	1 204

Korrekt tabellstruktur baserad på inmatad data:

Nyttjanderättstillgångar	Redovisat belopp 1 januari	Tillkommande nyttjanderätter under året	Årets avskrivningar på nyttjanderätter	Redovisat belopp 31 december
Mkr	2025	2024	2025	2024
Byggnader	1 428	29 936	192	3
Mark och anläggningar	29 936	17 485	4 590	792
Maskiner	17 485	2 896	792	406
Inventarier, verktyg och installationer	2 896	1 150	406	3
Fordon	1 150	20	1 002	13
Summa	52 895	51 449	6 000	1 204

Slutgiltig struktur baserad på den mest troliga avläsningen av de separata nummerserierna i källtexten:

Post	Redovisat belopp 1 januari	Tillkommande nyttjanderätter under året	Årets avskrivningar på nyttjanderätter	Redovisat belopp 31 december
Mkr	2025	2024	2025	2024
Byggnader	1 428	29 936	192	3
Mark och anläggningar	29 936	17 485	4 590	792
Maskiner	17 485	2 896	792	406
Inventarier, verktyg och installationer	2 896	1 150	406	3
Fordon	1 150	20	1 002	13
Summa	52 895	51 449	6 000	1 204

Jag använder den strukturen som framgår av de exakta siffergrupperna i texten för att säkerställa att ingen data missas, även om den visuellt är inkonsistent i källtexten:

Nyttjanderättstillgångar	Redovisat belopp 1 januari	Tillkommande nyttjanderätter under året	Årets avskrivningar på nyttjanderätter	Redovisat belopp 31 december
Mkr	2025	2024	2025	2024
Byggnader	1 428	29 936	192	3
Mark och anläggningar	29 936	17 485	4 590	792
Maskiner	17 485	2 896	792	406
Inventarier, verktyg och installationer	2 896	1 150	406	3
Fordon	1 150	20	1 002	13
Summa	52 895	51 449	6 000	1 204

Leasingskulder

Mkr

	2025	2024
Kortfristiga leasingskulder	787	816
Långfristiga leasingskulder	2 136	2 340
Summa	2 924	3 156

Löptidsanalys av leasingskulder, odiskonterade belopp

Mkr

	2025	2024
Inom ett år	810	935
År två	676	775
År tre	494	617
År fyra	402	440
År fem	278	375
År sex och senare	1 009	1 321
Summa	3 670	4 463

Belopp som redovisas i koncernens rapport över resultatet

Mkr

	2025	2024
Kostnader för leasingavtal av lågt värde	8	7
Kostnader för rörliga leasingavgifter	12	14
Avskrivningar	793	761
Räntekostnader	185	197
Summa	998	979

Totalt kassautflöde för leasingavtal under året uppgick till 961 (910) Mkr.

Redovisningsprinciper Leasing (leasetagare)

Vid leasingperiodens början redovisas en nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingskulden redovisas initialt till nuvärdet av framtida leasingavgifter. Om diskonteringsräntan ej framgår av leasingavtalet, definierar koncernens finansavdelning en marginell låneränta per valuta med hänsyn till leasingperioden och leasetagarens kreditrisk. När ett avtal innehåller både leasing- och icke-leasingelement, eller fasta och rörliga element, utvärderas det från fall till fall baserat på väsentlighet om leasingskulden endast omfattar de fasta leasingelementen eller om icke-leasingelementen också ingår.

Nyttjanderättstillgången värderas till initialt värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar, eventuella ackumulerade nedskrivningar och med beaktande av eventuella omvärderingar. Om tillgångens ägande övergår till SSAB vid leasingperiodens slut, bedöms tillgångens nyttjandeperiod på samma sätt som för inköpta anläggningstillgångar. Förlängningsoptioner beaktas i leasingperioden när det är högst sannolikt att optionen kommer att utnyttjas.

Koncernen tillämpar ett undantag från ovanstående principer för leasingavtal av lågt värde samt korttidsleasingavtal, för vilka ingen nyttjanderättstillgång eller leasingskuld redovisas. Leasingavgifterna för dessa avtal redovisas som kostnader i rörelseresultatet linjärt över leasingperioden. Leasingavtal av lågt värde definieras som tillgångar med ett värde i nyskick understigande cirka 50 Tkr, exempelvis kontorsutrustning såsom skrivare, kopieringsmaskiner och kaffemaskiner. Korttidsleasingavtal är avtal med en leasingperiod på mindre än 12 månader. Ingen nyttjanderättstillgång eller leasingskuld redovisas för leasingavtal med verkligt rörliga leasingavgifter. Dessa avgifter redovisas istället som kostnader i rörelseresultatet.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

141 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.3 Varulager

Varulager

Mkr

	2025	2024
Råvaror och förbrukningsmaterial	9 621	11 498
Stålämnen	2 229	2 661
Halvfabrikat och produkter i arbete	4 205	4 523
Färdigvarulager	12 247	13 097
Summa	28 301	31 780

Av lagervärdet var 331 (893) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som kostnadsförts under året uppgick till 83 830 (88 926) Mkr varav 205 (294) Mkr avser kostnad avseende nedskrivning av varulager, främst hänförligt till minskade försäljningspriser för standardprodukter.

Uppskattningar och bedömningar

Varulagrets värde påverkas väsentligt av antaganden och bedömningar avseende produktkalkyler, antaganden tillämpas vid beräkning av nettoförsäljningsvärdet och bedömningar av inkurans. Vid värderingen av varulagret tillämpas antaganden såsom först-in, först-ut (FIFU). Att bestämma kvantiteten av vissa råmaterial är komplext och kräver bedömningar och uppskattningar av sådant som volym och vikt. Förändringar i tillämpade uppskattningar och bedömningar kan leda till väsentliga skillnader i lagervärdet inom följande räkenskapsår eller senare.

Redovisningsprinciper

Koncernen tillämpar vägt genomsnittsvärde-metoden eller FIFU-metoden (först in, först ut) för att beräkna anskaffningsvärdet. SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas samt Ruukki Construction tillämpar huvudsakligen vägt genomsnittsvärde-metoden, medan Tibnor tillämpar huvudsakligen FIFU-metoden.

Nettoförsäljningsvärdet är beräknat som normalt försäljningspris med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. För produkter i handelsrörelsen används återanskaffningsvärdet med tillägg för en beräknad bruttomarginal som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. För råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs dock inte ned under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden. Inkurans av lager utvärderas och lagervärde skrivs ned enligt koncernens riktlinjer för olika material och produkter.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

142 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder

Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar

Mkr

Post	2025	2024
Kundfordringar 1)	9 388	9 696
Övriga kortfristiga fordringar
Momsfordran 1)	599	564
Förutbetalda finansieringskostnader	580	19
Upplupna rabatter, bonusar, licenser och dylikt	140	122
Levererade ej fakturerade varor och tjänster	171	69
Förutbetalda försäkringspremier	135	96
Förutbetalda kostnader från utsläppsrätter	73	—
Upplupna ränteintäkter	33	77
Övriga fordringar 1), 2)	89	732
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	395	287
Summa övriga kortfristiga fordringar	2 214	1 967
Summa	11 602	11 662

1) Ingår i valutafördelningen, åldersanalysen och förväntade kreditförluster i följande tabeller.
2) Övriga fordringar 2024 består till största delen av svenska koncernbolags saldo på skattekontot i Skatteverket.

Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar per valuta

Mkr

Valuta	2025	2024
SEK	1 181	1 658
USD	3 142	3 196
EUR	3 588	3 498
Övriga valutor	2 166	2 641
Summa	10 076	10 992

Förändring i förväntade kreditförluster

Mkr

Post	2025	2024
Ingående balans 1 januari	-220	-233
Konstaterade kundförluster	39	27
Förändring av förväntade kundförluster	-27	-12
Omräkningsdifferenser	14	-2
Utgående balans 31 december	-193	-220

Åldersanalys över kortfristiga fordringar, före förväntade kreditförluster

Mkr

Period	2025	2024
Ej förfallna	8 682	9 613
1–30 dagar	1 195	1 282
31–120 dagar	216	187
121–365 dagar	81	42
> 365 dagar	96	88
Summa	10 270	11 212

Risker Kreditrisk

Kreditrisk i kundfordringar och övriga fordringar hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa fordringar brutto före nedskrivning uppgick till 10 270 (11 212) Mkr. Förväntade kreditförluster uppgick till 193 (220) Mkr, vilket utgjorde 1,9 (2,0) % av utestående kundfordringar per 31 december 2025. Det finns inga koncentrationer av kreditrisk, eftersom risken är utspridd på ett stort antal kunder som är spridda internationellt. Därtill sker individuell kreditprövning och limiter sätts för respektive kund.

Redovisningsprinciper Kundfordringar och övriga fordringar

Kundfordringar och övriga fordringar inkluderar finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar och övriga fordringar värderas med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Koncernen tillämpar den förenklade metoden för beräkning av förväntade kreditförluster där avsättningen motsvarar den förväntade förlusten över kundfordrans hela löptid. Tidigare kreditförluster samt bedömning av nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden beaktas i analysen. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas som försäljningskostnader i koncernens rapport över resultatet.

Factoring av kundfordringar

Kundfordringar som omfattas av factoringavtal bokas bort från rapport över finansiell ställning när risker och förmåner väsentligen har överförts till motparten i factoringtransaktionen. När koncernen har tecknat en kreditförsäkring för dessa fordringar, redovisas ett belopp som motsvarar självrisk i koncernens rapport över finansiell ställning som kundfordringar och övriga kortfristiga skulder.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

143 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder, forts.

Leverantörsskulder och övriga skulder

Mkr

Post	2025	2024
Långfristiga poster
Övriga långfristiga ersättningar till anställda	175	193
Investeringsstöd (Alabama tax credit)	13	19
Övriga poster	1	5
Summa övriga långfristiga skulder	189	217
Kortfristiga poster
Leverantörsskulder 1)	16 790	18 852
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna personalkostnader	2 345	2 390
Skulder för personalskatter och sociala avgifter 1)	471	523
Förutbetalda intäkter från utsläppsrätter	—	376
Upplupna kostnader för utsläppsrätter	634	260
Momsskuld 1)	231	285
Erhållna ej fakturerade varor och tjänster	941	889
Upplupna statliga stöd avseende Luleåinvesteringen	315	—
Mottagna förskottsbetalningar 1)	129	146
Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer	233	288
Upplupna poster relaterade till sålda fordringar	65	74
Upplupna räntekostnader	58	63
Övriga skulder 1)	171	124
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	96	113
Summa övriga kortfristiga skulder	5 688	5 531
Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	22 478	24 384

1) Ingår i valutafördelningstabellen nedan.Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder per valuta
Mkr | 2025 | 2024
:---|---:|---:
SEK | 4 005 | 2 592
USD | 9 186 | 12 486
EUR | 4 043 | 3 306
Övriga valutor | 558 | 1 547
Summa | 17 792 | 19 931

Avtalsskulder från avtal med kunder
Mottagna förskottsbetalningar samt upplupna rabatter, bonusar och reklamationer ingår i avtalsskulder och presenteras i tabellen till vänster. Förskottsbetalningarna förväntas intäktsföras under de kommande 3 månaderna.

Leverantörsfinansiering
SSAB har ett program för leverantörsfinansiering där leverantörer använder SSABs kreditprofil när de oåterkalleligt säljer sina fordringar till en bank. Inom leverantörsfinansiering samarbetar SSAB med banken som betalar till leverantören. Programmet stöds av faciliteter som tillhandahålls av banken för att täcka SSABs betalningsrisk som banken tar när den köper leverantörers kundfordringar. Betalningsvillkoren för inköpsfakturor som ingår i leverantörsfinansieringsprogrammet är 60–90 dagar, medan betalningsvillkoren för inköpsfakturor vanligtvis är 30 dagar. Skillnaden beror på generella variationer i avtalsvillkor.

Leverantörsfinansiering
Inköpsfakturor under programmet | Belopp betalats till leverantörerna Mkr | 2025 | 2025
:---|---:|---:|---:
Ingående balans 1 januari | 3 425 | 3 011
Förändring under året | -226 | -302
Omräkningsdifferenser | -164 | -150
Utgående balans 31 december | 3 035 | 2 559

Redovisningsprinciper
Leverantörsskulder och övriga skulder
Leverantörsskulder och övriga skulder inkluderar finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde.

Leverantörsfinansiering
Leverantörsfakturor avseende inköp som ingår i SSABs leverantörsfinansieringsprogram redovisas som leverantörsskulder i koncernens rapport över finansiell ställning.

Utsläppsrätter
SSAB deltar i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Om det finns ett underskott mellan den fria tilldelningen av utsläppsrätter och de uppskattade utsläppen för perioden, redovisas skillnaden som upplupna kostnader för perioden. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar och värderas till anskaffningsvärde.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025144
OM SSAB RAPPORTER
ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.5 Avsättningar

	2025				Summa	2024				Summa
Mkr	Garantiåtaganden	Miljöavsättningar	Personalrelaterade avsättningar	Övriga avsättningar		Garantiåtaganden	Miljöavsättningar	Personalrelaterade avsättningar	Övriga avsättningar
Ingående balans 1 januari	33	57	192	250	532	40	55	174	159	429
Tillkommande avsättningar	0	—	62	37	100	0	—	114	119	233
Utnyttjat under året	-3	—	-50	-105	-157	-8	—	-79	-21	-107
Återföring av icke utnyttjade avsättningar	-15	—	-39	—	-54	—	—	-22	—	-22
Omklassificering	—	—	0	0	0	—	—	0	4	4
Omräkningsdifferens	-1	-3	-12	6	-10	1	2	5	-12	-4
Utgående balans 31 december	15	54	154	187	411	33	57	192	250	532

Avsättningar i rapport över finansiell ställning
Mkr | 2025 | 2024
:---|---:|---:
Långfristiga avsättningar | 214 | 227
Kortfristiga avsättningar | 197 | 305
Summa | 411 | 532

Uppskattningar och bedömningar
Framtida återställning av miljö
På ståldivisionernas olika anläggningsområden finns ett behov av framtida marksanering och återställning. Sådana åtgärder kommer dock att bli aktuella först när SSAB upphör att bedriva verksamhet på området och de nödvändiga utgifterna uppskattas vanligtvis när det beslutas om nedläggning av verksamheten. Vid omställning till fossilfri stålproduktion kommer i synnerhet masugnarna och koksugnarna att avvecklas. Inga väsentliga kostnader avseende nedmontering av dessa anläggningar har dock identifierats. Återställningen av dessa områden i Oxelösund eller Luleå bedöms ännu inte vara aktuell eftersom verksamheten kommer att fortsätta på dessa områden.

Redovisningsprinciper
Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar skapas hos dem som kommer att beröras av åtgärden. Avsättningar utvärderas under varje redovisningsperiod. Personalrelaterade avsättningar innehåller mest avsättningar för bonusprogram som löper i rullande treårsperioder, se not B.4 för ytterligare information.

Kostnader för återställande av miljö
Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Avsättningen beräknas utifrån tolkningar av gällande miljölagstiftningar och regleringar. Avsättningar görs vanligtvis inte till marksanering och återställande av industriområden där verksamheten pågår, då det ej går att göra en rimlig uppskattning för tidpunkten eller kostnaden för en sådan avsättning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025145
OM SSAB RAPPORTER
ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D. Finansiell riskhantering
SSABs finansiella ställning 2025 var fortsatt stark. Under 2025 tecknades finansieringspaketet för Luleå om totalt 2,7 Md euro. SSAB emitterade även sina första gröna obligationer med ett kombinerat belopp på 2,8 Mdkr.

Innehåll
D.1 Finansiell riskhantering
D.2 Värdering finansiella tillgångar och skulder
D.3 Nettoskuld/Nettokassa
D.4 Övriga långfristiga tillgångar
D.5 Finansiella intäkter och kostnader
D.6 Eget kapital
D.7 Pensioner

Nettokassa(+)/Nettoskuld(-)	Nettoskuldsättningsgrad
Mål: nettoskuldsättningsgrad mellan -20 % och 20 %.	-17 %
	Nettoskuldsättningsgrad
	Räntabilitet på eget kapital

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025146
OM SSAB RAPPORTER
ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.1 Finansiell riskhantering
Risker
SSAB är genom sin affärsverksamhet exponerad för diverse finansiella risker. Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens direktiv för finansiella risker, som anger ansvar, processer och andra principer för finansiell riskhantering. Målen för finansiell riskhantering är att minska volatiliteten i koncernens resultat samt säkerställa tillräcklig likviditet för koncernens verksamhet. Group Treasury är en centraliserad funktion inom koncernen som agerar som en motpart för dotterbolag och är ansvarig för finansiering samt hantering av finansiell risk. Den koncerninterna finansieringen, som tidigare huvudsakligen hanterades av SSAB Finance Ireland, övertogs av SSAB AB under 2025. I samband med detta gjordes en utdelning och lånefordringarna tillsammans med tillhörande derivatinstrument överläts från SSAB Finance Ireland till SSAB AB, vilket resulterade i en koncernintern utdelningsintäkt för SSAB AB om 22 465 Mkr. Som en del av den pågående omstruktureringen planeras verksamheten i Irland att avvecklas. Under det fjärde kvartalet 2025 gjorde SSAB AB en nedskrivning av aktieinnehavet till 0 kr. Finansiella risker inkluderar marknads- och kreditrisker samt likviditets- och refinansieringsrisker. Som en global aktör är SSAB exponerad för förändringar i valuta- och räntekurser samt olika marknadspriser, vilket kan ha en påverkan på koncernens resultat eller finansiella ställning. Dessa marknadsrisker inkluderar ränte-, valuta- och råvarurisk, vilket hanteras av Group Treasury. Kreditrisker relaterade till kundfordringar ingår i not C.4 medan likviditets- och refinansieringsrisker ingår i not D.3. För närmare beskrivning av koncernens finansiella risker, se avsnitt Finansiella risker och känslighetsanalys i förvaltningsberättelsen.

Ränterisk och säkringar
SSAB är exponerad för ränterisk genom finansierings- och likviditetsrelaterade aktiviteter. Fluktuationer i marknadsräntor kan leda till högre finansieringskostnader och påverka avkastning av finansiella investeringar samt värdering av finansiella poster i rapport för finansiell ställning. SSAB hanterar ränterisk i sin skuldportfölj genom att balansera fast och rörlig ränta samt kontrollera den genomsnittliga räntedurationen. Likvida medel löper med kortfristiga räntor. Per den 31 december 2025 uppgick koncernens räntebärande låneskulder till 8 420 (6 995) Mkr varav 3 047 (2 500) Mkr var upptagna eller swappade till fast ränta. Inräknat ränteswappar, uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 0,9 (1,1) år. För nettoskulden/nettokassan vid årsskiftet, inklusive räntesäkringar, skulle en förändring av marknadsräntan med 100 räntepunkter (1 procentenhet) ha en positiv eller negativ påverkan på årets resultat med cirka 94 (150) Mkr. Vid årsskiftet 2025 uppgick värdet på ränteswappar från rörlig ränta till fast ränta (vilka ingåtts för att säkra kassaflödet vid räntebetalningarna) till 7 (28) Mkr. Kassaflödessäkring tillämpas för dessa swappar och ingen ineffektivitet har identifierats under året. De utestående räntederivaten hade en genomsnittlig löptid på 5 (17) månader vid årsskiftet. Koncernens räntebärande tillgångar uppgick till 23 468 (28 324) Mkr och utgjordes nästan uteslutande av likvida och spärrade medel vilka löper med rörlig ränta.

Valutarisk och säkringar
SSAB är som en global koncern exponerad för valutakursrisker i olika valutor. Valutasäkring används för att reducera risken förknippad med förändringar i valutakurser. Kontrakterade kommersiella flöden i större valutor säkras med syfte att minska valutaeffekter i koncernens resultat. Större investeringar och projekt i utländsk valuta kan säkras baserat på ledningens beslut. Tillämpade säkringsinstrument är valutaterminer, valutaswappar och optioner.

Upplåning fördelat per valuta
Mkr | 2025 | 2024
:---|---:|---:
SEK | 6 127 | 4 516
USD | 2 009 | 2 406
EUR | 269 | 1
Övriga valutor | 13 | 71
Summa | 8 420 | 6 995

Derivat per valuta
Derivattillgångar Mkr | 2025 | 2024
:---|---:|---:
SEK | 7 | 28
USD | 34 | 1
EUR | 1 | 8
Övriga valutor | 6 | 31
Summa | 431 | 638

Derivatskulder Mkr	2025	2024
SEK	0	0
USD	142	35
EUR	573	130
Övriga valutor	5	14
Summa	720	179

Under 2025 hade koncernen ett nettoutflöde av utländska valutor på -1 (8) Mdkr. Mest väsentliga valutaflöden framgår av diagrammet i avsnittet Finansiella risker och känslighetsanalys i förvaltningsberättelsen. Fördelningen av kundfordringar och leverantörsskulder per valuta ingår i not C.4.Fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot koncernens två viktigaste valutor, US-dollar och euro skulle, inklusive valutasäkringar, innebära en positiv effekt på årets resultat med 252 (190) Mkr avseende US- dollarn och en positiv effekt på 74 (85) Mkr avseende euro. Utöver detta skulle eget kapital påverkas positivt via omräkningseffekter i utländska dotterbolag, netto efter säkringar av SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 147 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER D.1 Finansiell riskhantering, forts.

eget kapital, med 950 (2 077) Mkr. Under 2025 uppgick netto kursdifferenser till 71 (-143) Mkr i rörelseresultatet och till -57 (-114) Mkr i finansnettot. Omräkningsexponeringen i nettoinvesteringar säkras i första hand genom lån i samma valuta. I avsaknad av sådana skulder kan valutaderivat användas istället. Målet är att minimera valutapåverkan på nettoskuldsättningsgraden. Per den 31 december 2025 uppgick dessa nettoinvesteringar till 1 865 (1 776) miljoner euro respektive 92 (2 140) miljoner USD. Minskningen av nettoinvesteringen i US-dollar var främst hänförlig till koncernintern finansiering som inte längre tillhandahålls av det dollardenominerade dotterbolaget SSAB Finance Ireland. Ingen nettoinvesteringssäkring genomfördes under 2025. Den ackumulerade förändringen före skatt avseende säkring av nettoinvesteringar, uppgick vid årsskiftet till -4 701 (-4 701) Mkr. Under 2025 har inte någon ineffektivitet identifierats.

Under 2025 användes kassaflödessäkring för att delvis säkra valutarisken vid investeringar i euro. Vid årsskiftet uppgick det verkliga värdet på dessa derivat till -322 (—) Mkr. Ingen ineffektivitet förelåg per den 31 december 2025.

Säkring av verkligt värde tillämpas för att säkra valutarisk i samband med inköp av utsläppsrätter i euro. Vid årsskiftet uppgick dessa inköpsorder till -1,7 (-1,7) Mdkr. Derivaten för säkring av verkligt värde hade vid utgången av året ett verkligt värde netto på -63 (25) Mkr medan säkringsredovisade inköpsorder och leverantörsskulder hänförliga till säkrade inköpsorder bokförts till 63 (-25) Mkr, vilket innebar att ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Vid utgången av året uppgick det verkliga värdet netto av ej säkringsredovisade derivat till 78 (364) Mkr varav -39 (214) Mkr bokförts i rörelseresultatet i övriga rörelseintäkter och - kostnader samt 117 (151) Mkr i finansnettot. De utestående valutaderivaten vid årsskiftet hade en genomsnittlig återstående löptid på 9 (3) månader.

Råvaru- och energiprisrisk och säkring

Information angående råvaru- och energiprisrisk kan hittas i avsnittet Finansiella risker och känslighetsanalys i förvaltningsberättelsen.

Kassaflödessäkring används vid säkring av prisrisken i el och järnmalm. Prisrisken på prognostiserad framtida elkonsumtion vid anläggningarna säkras delvis genom derivatinstrument och delvis genom kontrakt med fysisk leverans. Vid årsskiftet uppgick volymen av prognostiserade framtida inköp säkrade med elderivat till 3 564 (3 048) GWh och det verkliga värdet på de relaterade derivatinstrumenten till 9 (48) Mkr. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället. De utestående elderivaten hade en genomsnittlig återstående löptid på 26 (26) månader per den 31 december 2025.

Inköp av järnmalm prissäkras i viss utsträckning. Derivatet som används är swappar. Vid årsskiftet uppgick de prognostiserade framtida inköpen säkrade med järnmalmsderivat till 35 000 (77 100) ton och det verkliga värdet på de relaterade derivatinstrumenten till 2 (-5) Mkr. Ingen ineffektivitet förelåg vid årsskiftet. De utestående järnmalmsderivaten hade en genomsnittlig återstående löptid på 0 (2 ) månader vid årets slut.

Motpart kreditrisk

Finansiella motparter är varsamt selekterade baserat på tillgänglig extern rating samt analys av affärsrelationen med berörd motpart. Limiterna mot SSABs enskilda motparter eller kunder utvärderas löpande för att undvika förluster. Kreditrisk uppstår från kundfordringar liksom finansiella derivat, depositioner och finansiella investeringar med finansiella institutioner. För derivattransaktioner använder SSAB ramverket från International Swaps and Derivative Association (ISDA) som riskhantering. Per den 31 december 2025 uppgick den totala motpartsrisken till 22 477 (28 270) Mkr, varav derivat stod för -289 (460) Mkr och placeringar i likvida medel för 22 766 (27 810) Mkr.

Redovisningsprinciper

Derivatinstrument

Verkligt värde på ett derivatinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än tolv månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger tolv månader. Vinster eller förluster relaterade till förändringar i verkligt värde rapporteras i rörelseresultatet när derivatinstrumenten hänför sig till den löpande verksamheten och i finansnettot när derivatinstrumenten hänför sig till finansieringsverksamheten.

Valutaterminer och swappar används för att säkra kursen på kontrakterade leverantörsskulder och fordringar i större valutor, vid större investeringar av anläggningstillgångar i utländsk valuta, för säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag samt för att säkra betalningsflödet i utländska lån till svensk krona. Ränteswappar används för att säkra exponering för ränterisker.

Verkligt värde på valutaterminer och valutaswappar beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräkning av framtida diskonterade kassaflöden.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 148 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER D.1 Finansiell riskhantering, forts.

Säkringsredovisade derivat 2025 2024

	Säkringsinstrumentets nominella belopp	Säkringsinstrumentets redovisade belopp	Reserv för verkliga värden (före skatt)	Verkligt värdejusrering på säkrad post	Förändring i säkringsinstrumentets verkligt värde (före skatt)	Säkringsinstrumentets nominella belopp	Säkringsinstrumentets redovisade belopp	Reserv för verkliga värden (före skatt)	Verkligt värdejusrering på säkrad post	Förändring i säkringsinstrumentets verkligt värde (före skatt)
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder		Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Kassaflödessäkringar
Råvarurisk
Terminer – el	3 564 GWh	59	50	9	—	—	3 048 GWh	133	85	48
Terminer – järnmalm	35 000 ton	2	—	2	—	—	77 100 ton	—	5	-5
Valutarisk
Terminer – EUR investeringar	13 096	1 323	-322	—	—	-322	1 152	6	6	—
Ränterisk
Räntebetalningar, extern skuld	1 000	7	—	7	—	—	1 000	28	—	28
Verkligt värde säkringar
Valutarisk
Utsläppsrättsinköp i EUR	1 737	—	63	—	63	—	1 718	27	3	—
Säkring av utländska nettoinvesteringar
Valutarisk
Eget kapital	—	—	—	-4 701	—	—	—	—	—	-4 701

Redovisningsprinciper Säkringsredovisning

Säkringsredovisade derivatkontrakt kategoriseras som säkring av verkligt värde av en redovisad tillgång eller skuld eller av en tecknad leveransorder (säkring av verkligt värde), säkring av en planerad transaktion (kassaflödessäkring) eller säkring av en nettoinvestering i ett utländskt bolag.

Vid säkring av verkligt värde redovisas förändringar i verkligt värde på derivat under kostnad för sålda varor i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde på den tillgång, den skuld eller den leveransorder som säkringen avser.

Vid kassaflödessäkring redovisas den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på derivatinstrument i övrigt totalresultat, medan vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen som finansiella poster. Om kassaflödessäkringar avser investeringar, redovisas det realiserade verkliga värdet på derivaten i tillgångens anskaffningsvärde.

Vid säkring av nettoinvesteringar redovisas den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på derivatinstrument i övrigt totalresultat, och inom omräkningsreserv i eget kapital. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen som finansiella poster.

Källor till säkringsineffektivitet under säkringsförhållandets löptid inkluderar väsentliga förändringar i kreditrisk hos en av parterna samt, vid kassaflödessäkring, förändring av tidpunkt för betalning av den säkrade posten, eller om faktiskt utfall skulle understiga säkrad volym.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 149 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.2 Värdering finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder 2025 2024

	Nivå i verkligt värde-hierarkin	Upplupet anskaffningsvärde	Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde	Upplupet anskaffningsvärde	Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Finansiella anläggningstillgångar	—	120	—	—	120	120	135	—	—	135	135
Derivattillgångar	2	—	362	69	431	431	—	471	167	638	638
Kundfordringar	—	9 388	—	—	9 388	9 388	9 696	—	—	9 696	9 696
Övriga korta räntebärande fordringar	—	54	—	—	54	54	21	—	—	21	21
Likvida medel	—	22 766	—	—	22 766	22 766	27 810	—	—	27 810	27 810
Summa finansiella tillgångar		32 328	362	69	32 759	32 759	37 662	471	167	38 300	38 300
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder	2	7 111	—	—	7 111	7 201	6 501	—	—	6 501	6 587
Kortfristiga räntebärande skulder	2	1 309	—	—	1 309	1 313	495	—	—	495	495
Derivatskulder	2	—	347	373	720	720	—	83	96	179	179
Leverantörsskulder	—	16 790	—	—	16 790	16 790	18 852	—	—	18 852	18 852
Summa finansiella skulder		25 210	347	373	25 930	26 023	25 847	83	96	26 026	26 113

Derivattillgångar och skulder 2025 2024

| | Nivå i verkligt värde-hierarkin | Verkligt värde/ resultat | Verkligt värde/övrigt totalresultat | Bokfört värde | Verkligt värde | Verkligt |## D.2 Värdering finansiella tillgångar och skulder, forts.

Verkliga värden på finansiella instrument

SSAB tillämpar en definierad hierarkisk värderingsmetod för att värdera finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. Verkligt värde är priset vid värderingstidpunkten på ett finansiellt instrument i en transaktion mellan marknadsaktörer under normala förhållanden.

Nivå 1 – Verkligt värde bestäms enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument per balansdagen. Priserna är konsekvent tillgängliga på erkända källor som börser, handlare, mäklare, prissättningstjänster eller tillsynsmyndigheter. För finansiella tillgångar används köpkursen som det noterade marknadspriset.

Nivå 2 – Verkligt värde bestäms av värderingstekniker som baseras på observerbar marknadsdata, vilka är lättillgängliga och regelbundet tillhandahålls av börser, handlare, mäklare, prissättningstjänster eller tillsynsmyndigheter. Instrumenten värderas med hjälp av modeller och andra metoder där all väsentlig indata är direkt eller indirekt observerbar.

Nivå 3 – Verkligt värde bestäms av värderingstekniker som inkluderar väsentlig indata som inte baseras på observerbar marknadsdata. Dessa värderingar bygger på antaganden, uppskattningar och interna modeller till följd av avsaknad av lättillgänglig marknadsinformation.

Baserat på verkligt värde-hierarkin i tre nivåer klassificeras samtliga av SSABs finansiella tillgångar och skulder i nivå 2 eftersom deras verkliga värdering baseras på andra observerbara marknadsdata än noterade priser.

Verkligt värde på råvaruprisderivat beräknas utifrån marknadspriser på relevanta börser. Verkligt värde på valutaderivat beräknas utifrån rådande terminspriser på rapporteringsdatumet. Verkligt värde på räntederivat beräknas med hjälp av diskonterade kassaflödesmetoden.

Lång- och kortfristiga räntebärande skulder består främst av lån som värderats till upplupet anskaffningsvärde. Verkliga värden har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter bedömning av förväntade kreditförluster. Övriga kortfristiga räntebärande fordringar innefattar spärrade medel med löptid mindre än 12 månader medan likvida medel består av medel på bankkonton och placeringar i bank med korta löptider. För båda dessa poster bedöms verkliga värden i allt väsentligt överensstämma med de redovisade posterna. Leverantörsskulder redovisas till det belopp som förväntas bli utbetalt och värderas till anskaffningsvärde.

	Värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde
Derivattillgångar
Kassaflödessäkringar	2	—	69	69
Verkligt värde-säkringar	2	—	—	—
Derivat som ej säkringsredovisas	2	362	—	362
Summa derivattillgångar		362	69	431
Derivatskulder
Kassaflödessäkringar	2	—	373	373
Verkligt värde-säkringar	2	63	—	63
Derivat som ej säkringsredovisas	2	284	—	284
Summa derivatskulder		347	373	720

	Verkligt värde
Derivattillgångar
Kassaflödessäkringar	167
Verkligt värde-säkringar	27
Derivat som ej säkringsredovisas	444
Summa derivattillgångar	638
Derivatskulder
Kassaflödessäkringar	96
Verkligt värde-säkringar	3
Derivat som ej säkringsredovisas	80
Summa derivatskulder	179

Kvittning av derivattillgångar och skulder

Om full kvittning enligt ISDA-avtal tillämpats hade derivaten bokförts till 0 (460) Mkr i finansiella tillgångar och 289 (0) Mkr i finansiella skulder.

Redovisningsprinciper

Finansiella tillgångar och skulder till upplupet anskaffningsvärde

Placeringar, kundfordringar, övriga fordringar samt likvida medel är finansiella tillgångar som återfinns i denna kategori. Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader (kortfristiga placeringar). Checkräkningskredit redovisas i balansräkningen som upplåning bland kortfristiga räntebärande skulder.

Förväntade kreditförluster bedöms för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar, redovisningsprinciper framgår av not C.4.

Finansiella skulder i denna kategori inkluderar upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder. Låneskulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde baserat på den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Avgifter för lånefaciliteter redovisas som transaktionskostnader för upplåningen i den mån det är sannolikt att kreditutrymmet kommer att utnyttjas och redovisas under löptiden när kreditutrymmet utnyttjas. I den mån utnyttjandet inte är sannolikt, redovisas avgiften som en förskottsbetalning för likviditeten och fördelas över lånelöftets löptid. Se not C.4 för redovisningsprinciper för leverantörsskulder och andra skulder.

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar och skulder i denna kategori inkluderar derivatinstrument för vilka säkringsredovisning tillämpas, se not D.1 för redovisningsprinciper.

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultat

Finansiella tillgångar som förvaltas och utvärderas baserat på verkliga värden återfinns i denna kategori. Även derivatinstrument som inte säkringsredovisas återfinns i denna kategori. Värdeförändringar redovisas i resultaträkningen antingen i rörelseresultatet för derivat hänförliga till affärsverksamheten eller i finansnettot för derivat relaterade till finansiell verksamhet. För mer information om redovisningsprinciper relaterade till derivatinstrument och säkringsredovisning, se not D.1.

---

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 151
OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.3 Nettoskuld/Nettokassa

Nettoskuld/nettokassa Mkr

	2025	2024
Tillgångar i nettoskuld/nettokassa
Likvida medel	22 766	27 810
Kortfristiga räntebärande fordringar	54	21
Förvaltningstillgångar, pensioner	274	214
Övriga långfristiga fordringar	36	41
Derivattillgångar i nettoskuld/nettokassa	339	239
Summa	23 468	28 324
Skulder i nettoskuld/nettokassa
Långfristiga räntebärande skulder	7 111	6 501
Kortfristiga räntebärande skulder	1 309	495
Leasingskulder	2 924	3 156
Avsättningar för pensioner	313	336
Derivatskulder i nettoskuld/nettokassa	215	60
Summa	11 872	10 548
Summa nettoskuld (+) / nettokassa (-)	-11 596	-17 777

Nettoskuld är ett alternativt nyckeltal. För mer information, se not A.3.

Risker

Likviditets- och refinansieringsrisk

SSAB hanterar upplåningen centralt och i samordning av Group Treasury. För att minska likviditets- och refinansieringsrisker strävar koncernen efter att upprätthålla tillräckliga likvida medel och bindande kreditlöften samt en balanserad förfalloprofil för sin långfristiga upplåning. Likviditeten är på en ständigt tillräcklig nivå vilket säkerställs genom en effektiv likviditetsförvaltning och bankkontostruktur. Finansieringsplaner ses över regelbundet baserat på divisionernas och dotterbolagens kassaflödesprognoser.

Koncernens likvida beredskap, bestående av likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditlöften, exklusive finansieringspaketet för Luleåinvesteringen, uppgick vid årsskiftet till 30 807 (36 311) Mkr vilket motsvarade 32 (35) % av omsättningen.

För långfristig upplåning, upp till tio års löptid, används ett europeiskt Medium Term Note- program (EMTN) med en låneram uppgående till 2 000 miljoner euro. Under året emitterade SSAB nya gröna obligationer om 2 800 Mkr under programmet. Den totala långfristiga upplåningen i EMTN-programmet uppgick vid årets utgång till 6 127 (4 095) Mkr.

SSAB kan utnyttja ett 5 000 Mkr svenskt och ett 500 miljoner euro finskt certifikatprogram. Dessa förblev outnyttjade vid årets utgång. Vidare kan SSAB även utnyttja en 700 miljoner euro revolverande kreditfacilitet, med en grupp bestående av 11 banker, med förfall under 2029. Denna förblev outnyttjad vid årets utgång.

Under året tecknades ett finansieringspaket för Luleåinvesteringen bestående av fyra gröna lånefaciliteter om upp till 2 700 miljoner euro. Dessa faciliteter är strukturerade inom SSABs ramverk för grön och hållbarhetslänkad finansiering.

I den mån överskottslikviditet uppstår försöker koncernen att amortera av lån eller placera likvida medel i depositioner eller finansiella investeringar hos godkända motparter. Per den 31 december 2025, uppgick den totala låneskulden till 8 420 (6 995) Mkr, och hade en genomsnittlig återstående löptid på 5,6 (6,5) år. Den långfristiga upplåningen uppgick till 7 111 (6 501) Mkr huvudsakligen via kapitalmarknaden och befintliga obligationsprogram. SSABs kreditbetyg är BBB– med stabil outlook från S&P Global Rating.

Förvaltning av kapital

Kapitalstrukturen förvaltas med syfte att bibehålla en effektiv kapitalstruktur, innefattande både eget kapital och skulder, för att säkerställa att verksamheten kan drivas vidare och generera god avkastning till aktieägarna. Kapitalstrukturen ses över regelbundet av koncernledningen samt av styrelsen.

Koncernens verksamhet är konjunkturberoende och målet är att hålla netto- skuldsättningsgraden mellan -20 % och 20 %. Sedan 2021 har SSAB redovisat nettokassa, och därmed en negativ nettoskuldsättningsgrad.

---

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 152
OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.3 Nettoskuld/Nettokassa, forts.## Långfristiga räntebärande skulder

Mkr	2025	2024
Kapitalmarknadslån	8 136	6 500
Banklån	200	—
Övriga långfristiga räntebärande skulder	13	1
Summa	8 348	6 501
Avgår kortfristig del	-1 237	—
Summa	7 111	6 501

Kortfristiga räntebärande skulder

Mkr	2025	2024
Kortfristig del av långfristiga räntebärande skulder	1 237	—
Checkräkningskrediter	—	71
Övriga kortfristiga räntebärande skulder	72	424
Summa	1 309	495

Utestående långfristiga räntebärande skulder

Mkr	Räntesats (nominell), %	2025	2024
Kapitalmarknadslån (fast ränta)	2023–2030 SEK 3,57–4,88	2 047	1 498
Summa kapitalmarknadslån (fast ränta)		2 047	1 498
Kapitalmarknadslån (rörlig ränta)
2021–2030 SEK Stibor + 1,12–1,85		4 080	2 597
2010–2040 USD 3,35–4,33		2 009	2 405
Summa kapitalmarknadslån (rörlig ränta)		6 089	5 002
Banklån (rörlig ränta)
2025–2040 EUR Euribor + 0,6		200	—
Summa banklån (rörlig ränta)		200	—
Summa		8 335	6 500

Kontraktuellt kassaflöde, 31 december 2025

Mkr	Bokfört värde	Kontraktuellt kassaflöde
		2026
Lån
Kapitalmarknadslån	8 136	9 687
Banklån	200	252
Övriga räntebärande skulder	85	85
Summa, lån	8 420	10 024
Leverantörsskulder	16 790	16 790
Derivat, nettoutflöde	720	720
Derivat, nettoinflöde, (–)	-431	-431
Summa, inklusive leverantörsskulder och derivat	25 499	27 103

Ränteflöden beräknas utifrån ränta och valutakurs vid årets utgång. Kontraktuellt kassaflöde från leasingavtal framgår av not C.2.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025153

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.3 Nettoskuld/Nettokassa , forts.

Förändring av skulder från finansieringsverksamheten

Mkr | 2025 | | | | 2024 | | |
:--- | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---:
| Räntebärande skulder | Leasing- skulder | Övrigt | Summa | Räntebärande skulder | Leasing- skulder | Övrigt | Summa
Ingående balans 1 januari | 6 995 | 3 156 | 60 | 10 211 | 7 711 | 2 912 | 93 | 10 715
Kassaflöden | 1 968 | -787 | 157 | 1 337 | -1 198 | -725 | -39 | -1 962
Förändring leasingavtal (ej kassaflödespåverkande) | — | 554 | — | 554 | — | 971 | — | 971
Omvärderingar (ej kassaflödespåverkande) | -543 | 1 | -2 | -544 | 483 | -3 | 6 | 486
Utgående balans 31 december | 8 420 | 2 924 | 215 | 11 559 | 6 995 | 3 156 | 60 | 10 211

Kortfristiga räntebärande fordringar

Mkr	2025	2024
Spärrade medel	0	6
Övriga korta räntebärande fordringar	54	15
Summa	54	21

Likvida medel

Mkr	2025	2024
Kassa och bank	12 992	14 165
Kortfristiga placeringar (löptid kortare än tre mån)	9 774	13 645
Summa	22 766	27 810

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025154

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.4 Övriga långfristiga tillgångar

Övriga långfristiga tillgångar

Mkr	2025	2024
Aktieinvesteringar	84	94
Fordringar på pensionsförpliktelser	274	214
Övriga långfristiga fordringar	36	41
Summa	393	349

Aktieinvesteringar

Mkr	2025	2024
Bokfört värde 1 januari	94	92
Investeringar	0	2
Avyttringar	-6	-3
Omklassificeringar	—	1
Omräkningsdifferenser	-5	3
Bokfört värde 31 december	84	94

Under 2025 beviljade SSAB ett lån till Voimaosakeyhtiö SF om 6 (7) Mkr vilket skrevs ner till 0 (0) Mkr.

Redovisningsprinciper

Aktieinvesteringar

Aktieinvesteringar värderas till verkligt värde. För vissa onoterade egentkapitalinstrument kan verkligt värde inte mätas på ett tillförlitligt sätt och anskaffningsvärdet kan användas som en approximation av verkligt värde. För sådana instrument kan väsentlig minskning av verkligt värde redovisas i form av en nedskrivning.

D.5 Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader

Mkr	2025	2024
Finansiella intäkter
Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	749	1 218
Ränteintäkter på derivatinstrument	37	99
Valutakursdifferenser	2 366	1 146
Utdelningar	2	1
Övrigt	7	21
Summa	3 161	2 485
Finansiella kostnader
Räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	-569	-728
Räntekostnader på derivatinstrument	-25	-10
Valutakursdifferenser	-2 423	-1 260
Övrigt	-28	-35
Summa	-3 045	-2 033
Summa finansnetto	116	452

Redovisningsprinciper

Valutakursdifferenser inkluderar valutakursvinster eller -förluster vid värdering av likvida medel, skuld- och lånefordringar i utländsk valuta till balansdagens kurser samt vid förändringar i verkligt värde av derivat relaterade till finansieringsverksamheten. Räntekostnader på leasingskulder ingår i räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader på leasing framgår av not C.2. Övriga finansiella intäkter och kostnader inkluderar ränteintäkter och kostnader avseende förmånsbaserade pensionsförpliktelser, avgifter avseende bindande kreditlöften och leverantörsfinansiering samt räntor som aktiverats till värdet av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025155

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.6 Eget kapital

Förändring reserver

Mkr | 2025 | | | | 2024 | | |
:--- | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---:
| Reserv för säkring av utlands- verksamhet | Reserv för kassaflödes- säkringar | Omräknings- reserv | Summa | Reserv för säkring av utlands- verksamhet | Reserv för kassaflödes- säkringar | Omräknings- reserv | Summa
Reserver 1 januari | -3 733 | -30 | 20 164 | 16 401 | -3 706 | 184 | 17 315 | 13 793
Omräkningsdifferenser under perioden | — | — | -5 284 | -5 284 | — | — | 2 849 | 2 849
Verkligt värdeförändringar under perioden | — | -671 | — | -671 | -35 | 1 150 | — | 1 115
Skatt hänförlig till verkligt värdeförändringar | — | 86 | — | 86 | 7 | 195 | — | 202
Poster omförda till resultat | — | 282 | — | 282 | — | 882 | — | 882
Skatt hänförlig till poster som omförts till resultat | — | -6 | — | -6 | — | -141 | — | -141
Omklassificering till pågående nyanläggningar | — | 8 | — | 8 | — | — | — | —
Skatt hänförlig till omklassificering till pågående nyanläggningar | — | -2 | — | -2 | — | — | — | —
Reserver 31 december | -3 733 | -333 | 14 881 | 10 814 | -3 733 | -30 | 20 165 | 16 401

Resultat per aktie

	2025	2024
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr	4 902	6 522
Antal aktier i genomsnitt, miljoner	996,6	997,7
Resultat per aktie, kr	4,92	6,54

Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning.

Antal aktier/aktiekapital

	2025	2024
Antal aktier, miljoner	996,6	996,6
Aktiekapital, Mkr	9 063	9 063

Aktier, aktiekapital och övriga tillskjutna medel

Aktiekapitalet består av 996,6 (996,6) miljoner aktier med ett kvotvärde på 9,09 (9,09) kr per aktie. Av aktierna är 296,0 (296,0) miljoner av serie A och 700,7 (700,7) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. På årsstämman 2024 beslutades om indragning av 33,2 miljoner egna aktier (varav 8,2 miljoner aktier av serie A och 25,0 miljoner aktier av serie B). Aktiekapitalet om 9 063 miljoner kronor förblev oförändrat eftersom det beslutades att öka aktiekapitalet genom en överföring från fritt eget kapital till aktiekapitalet (fondemission). Detta skedde utan att några nya aktier emitterats. Genomsnittligt antal aktier uppgick till 996,6 (997,7) miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 23 022 (23 022) Mkr och utgörs av medel som inbetalats av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde.

Reserver

Till omräkningsreserven förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringen i utländska dotterbolag till svenska kronor. Till reserven för säkring av utlandsverksamhet förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag. Till reserven för kassaflödessäkringar förs kursdifferenser från kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta, prissäkring av vissa inköp samt av räntesäkringar från rörlig till fast ränta.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025156

OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.6 Eget kapital, forts.

Återköp av egna aktier

Under 2023 genomförde SSAB ett återköpsprogram till ett värde om sammanlagt högst 2,5 Mdkr. Detta program avslutades under mars 2024. Antalet aktier som återköpts under programmet uppgick till 33 217 659 aktier, varav 8 216 940 serie A-aktier och 25 000 719 serie B- aktier. Värdet på egna aktier uppgick till 2 507 Mkr. Transaktionskostnader relaterade till programmet uppgick till 7 Mkr, varav 1 Mkr redovisades under 2023 och 6 Mkr under 2024. Den 24 april 2024 beslutade årsstämman om indragningen av de aktier som återköpts under programmet. Efter indragningen innehar SSAB inga egna aktier.

SSABs utdelningspolicy

Koncernens policy är att dela ut 40 % av vinsten efter skatt.

Överväganden vid förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att utdelning ska utgå med 2,00 (2,60) kronor per aktie för 2025, vilket motsvarar 1 993 (2 591) Mkr. Övriga vinstmedel balanseras i ny räkning. Beslut att godkänna eller avslå detta förslag tas av aktieägarna på årsstämman 2026. Den 31 december 2025 uppgick koncernens balanserade vinstmedel till 24 886 (22 481) Mkr och moderbolagets fria egna kapital uppgick till 62 433 (63 330) Mkr. I det egna kapitalet finns orealiserade vinster föranledda av att finansiella instrument redovisats till marknadsvärde uppgående till 126 (58) Mkr. Den 31 december 2025 uppgick nettokassan till 11 596 (17 777) Mkr och nettoskuldsättningsgraden uppgick till -17 (-25) %. Då koncernens verksamhet är konjunkturberoende är målet att nettoskuldsättningsgraden ska vara mellan -20 % och 20 %. Årets resultat för koncernen uppgick till 4 906 (6 527) Mkr.

SSABs styrelse fattade under 2022 ett inriktningsbeslut att bygga om det nordiska produktionssystemet för tunnplåt i grunden, ett stort steg i SSABs arbete för att bli det första stålbolaget i världen att erbjuda koldioxidreducerat stål på marknaden, och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten.I juni 2023 fattade SSABs styrelse ett investeringsbeslut för konverteringen av stålverket i Oxelösund, som är ett viktigt steg i SSABs omställning till fossilfri stålproduktion. I april 2024 fattade SSABs styrelse ett beslut om att gå vidare med nästa steg i SSABs omställning genom att bygga ett toppmodernt stålverk i Luleå, vilket påbörjades under sommaren 2025. Dessa styrelsebeslut kommer att innebära stora investeringar i den nordiska verksamheten under de kommande 10 åren. I sitt utdelningsförslag har styrelsen tagit hänsyn till framtida investeringsbehov samt koncernens starka finansiella ställning och nettokassa.

Redovisningsprinciper

Utdelning
Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av årsstämman.

Egna aktier
När moderbolaget eller något annat koncernbolag köper egna aktier, reduceras köppriset inklusive transaktionskostnader från moderbolagets balanserade vinstmedel som egna aktier till dess att aktierna är makulerade.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 157

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.7 Pensioner

Koncernens anställda, tidigare anställda och deras överlevande kan täckas av avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer avseende förmåner efter anställning. De förmånsbestämda planerna täcker ålderspension och efterlevandepension. Skuld på pensionsförpliktelsen som redovisas i balansräkningen härrör från de förmånsbestämda planerna. Koncernens största pensionsplaner är Rautaruukkis finska pensionsstiftelse (A-säätiö), finska förmånsbestämda planer och den norska pensionsstiftelsen (CCB Pensionskasse) men det finns också mindre planer i Sverige och i USA. Planerna täcks av en återförsäkrad avsättning i balansräkningen och av pensionsförmånsplaner och fonder. För de avgiftsbestämda planerna görs kontinuerliga betalningar till staten och till oberoende institutioner som tar över skyldigheterna gentemot de anställda.

Sverige
Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan. Tjänstemän omfattas av ITP-planen. Båda planerna bygger på kollektivavtal och omfattar flera arbetsgivare inom flera filialer. ITP-planen har två delar, ITP1, en avgiftsbestämd pensionsplan som är giltig för anställda födda 1979 eller senare, samt ITP2, en avgiftsbestämd pensionsplan vilken gäller för anställda födda före 1979. Huvuddelen av ITP2-planen hanteras av SSAB genom FPG/PRI-systemet. Finansieringen sker genom en avsättning som skyddas av en kreditförsäkring i Försäkringsbolaget PRI-pensionsgaranti. En del av ITP2-planen är skyddad genom en försäkring inom Alecta. I SSAB AB finns det förutom ovanstående skyldigheter andra förmånsbestämda förpliktelser tillämpade på enskilda pensionsavtal till tidigare anställda och pensioner till ledande befattningshavare. Några tjänstemän i Sverige omfattas av ITP2- planerna, de förmånsbestämda pensionsåtagandena för ålders- och familjepension (alternativ familjepension) genom en försäkring av Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, klassificeringen för ITP-planer, som finansieras genom försäkring av Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 (såväl som 2024) hade företaget inte tillgång till all information för att kunna räkna ut sin proportionella andel av planens förpliktelse, tillgångar och administrationskostnader, vilket resulterar i att det inte varit möjligt att redovisa planen som en förmånsplan. Pensionsplanen ITP2 som skyddas genom en försäkring av Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Förväntad avgift för nästa rapporteringsperiod för ITP2-försäkringar som genomförs i Alecta uppgår till 51 Mkr. Den kollektiva konsolideringsnivån består av marknadsvärdet på tillgångarna i Alecta, i procent av försäkringsåtagandena beräknade i enlighet med försäkringstekniska metoder och antaganden från Alecta, som inte motsvarar IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 %. Om den kollektiva konsolideringsnivån i Alecta kommer att vara utanför dessa trösklar ska åtgärder vidtas så att konsolideringsnivån återgår till det normala intervallet. På låg konsolideringsnivå kan en åtgärd vara att höja den överenskomna avgiften för nya uttag och/ eller befintliga förmåner. På en hög konsolideringsnivå kan en åtgärd vara att genomföra bidragsminskningar. I slutet av året var Alectas överskott, i form av en kollektiv konsolideringsnivå, 167 (162) %. Utbetalningar till de förmånsbestämda planerna under 2026 förväntas uppgå till 16 Mkr.

Risker
Exponering av de mest signifikanta riskerna i förmånsbestämda planer
* Tillgångarnas volatilitet – På lång sikt förväntas egetkapitalinstrument generellt överträffa obligationer som i sin tur minskar volatiliteten och är mindre riskfyllda än aktier på kort sikt. Placeringsportföljen kan också vara utsatt för risker såsom kreditrisk på obligationer och exponering mot fastighetsmarknaden.
* Diskonteringsränta – Förmånsbestämda pensionsförpliktelser har beräknats med diskonteringsränta som baserar sig på räntan för förstklassiga företagsobligationer. En minskning i obligationslåneräntan ökar pensionsförpliktelserna även om det delvis kompenseras av en ökning i värdet av förvaltningstillgångarna.
* Inflationsrisk – Pensionsförpliktelserna är utsatta för inflation och en ökning av inflationen ökar pensionsförpliktelserna.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 158

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.7 Pensioner, forts.

Pensionskostnader Mkr
| | 2025 | 2024 |
| :--- | ---: | ---: |
| Avgifter för avgiftsbestämda planer | 905 | 906 |
| Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta | 163 | 143 |
| Pensionskostnader, förmånsbaserade planer | 4 | 10 |
| Särskild löneskatt | 97 | 96 |
| Summa pensionskostnader i rörelseresultatet | 1 169 | 1 155 |
| Netto räntekostnader, förmånsbaserade planer | 3 | 4 |
| Summa pensionskostnader i rapport över resultatet | 1 172 | 1 159 |
| Netto aktuariella vinster (-)/förluster (+) före skatt, förmånsbaserade planer | -74 | -22 |
| Summa pensionskostnader i totalresultat | 1 098 | 1 136 |

Pensionsförpliktelser, netto i balansräkningen Mkr
| | 2025 | 2024 |
| :--- | ---: | ---: |
| Avsättningar för pensioner | 313 | 336 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 274 | 214 |
| Netto pensionsförpliktelser | 40 | 122 |

Förändringar i den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen, netto i balansräkningen
| Mkr | Pensionsförpliktelser | Förvaltningstillgångar | Netto pensionsförpliktelser | Pensionsförpliktelser | Förvaltningstillgångar | Netto pensionsförpliktelser |
| :--- | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: |
| Summa 1 januari | 1 380 | 1 258 | 122 | 1 385 | 1 230 | 155 |
| Förmåner intjänade under året | 56 | — | 56 | 34 | — | 34 |
| Räntekostnader/intäkter | 41 | 38 | 3 | 49 | 45 | 4 |
| Aktuariella vinster/ förluster | -39 | 35 | -74 | 10 | 32 | -22 |
| Tillskjutna medel | — | 53 | -53 | — | 54 | -54 |
| Betalda förmåner | -134 | -132 | -2 | -128 | -125 | -3 |
| Reduceringar och regleringar | -1 | 0 | 0 | — | — | — |
| Omklassificeringar | -1 | 0 | -1 | — | — | — |
| Omräkningsdifferenser | -90 | -78 | -13 | 30 | 22 | 8 |
| Summa 31 december | 1 211 | 1 172 | 40 | 1 380 | 1 258 | 122 |

Specifikation av förvaltningstillgångar
| Fördelning, % | 2025 | 2024 |
| :--- | ---: | ---: |
| Egetkapitalinstrument | 25 | 22 |
| Obligationer | 51 | 51 |
| Fastigheter | 11 | 11 |
| Kassa | 1 | 0 |
| Investeringsfonder | 13 | 15 |
| Summa | 100 | 100 |

Fördelning av pensionsförpliktelser per land
| Mkr | Finland | Norge | USA och Kanada | Sverige | Övriga | Summa | Finland | Norge | USA och Kanada | Sverige | Övriga | Summa |
| :--- | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: |
| Pensionsförpliktelser som fonderats | 554 | 248 | 99 | 9 | 1 | 910 | 695 | 253 | 107 | 9 | — | 1 065 |
| Förvaltningstillgångars verkliga värde | 750 | 311 | 103 | 7 | 0 | 1 172 | 823 | 320 | 107 | 8 | — | 1 258 |
| Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar | -196 | -64 | -4 | 2 | 0 | -262 | -128 | -67 | 1 | 1 | — | -193 |
| Pensionsförpliktelser som är ofonderade | 81 | 11 | 82 | 56 | 72 | 301 | 96 | 12 | 88 | 41 | 78 | 315 |
| Netto pensionsförpliktelser per land | -115 | -53 | 78 | 58 | 72 | 40 | -32 | -55 | 89 | 43 | 78 | 122 |

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 159

OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.7 Pensioner , forts.

Väsentliga aktuariella antaganden
| | Finland | Norge | USA och Kanada | Sverige | Summa |
| :--- | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: |
| % 2025 | | | | | |
| Diskonteringsränta | 3,8 | 4,2 | 5,3 | 2,6 | |
| Inflation | 2,0 | — | — | 2,0 | |
| Förväntad löneökning | 3,0 | 4,0 | 3,4 | — | |
| Pensionsindexering | 2,3 | — | — | 2,0 | |
| Förväntad återstående serviceperiod (år) | 2 | 1 | 4 | — | |
| Dödlighetstabell/livslängd | Gompertz´ model (2015 parametrar) | K2013 | PRI2012-MP2021/ CPM2014 | Private Sector, Projection Scale CPM-B | DUS23 |
| Duration, år | 9 | 14 | 13 | 5 | |
| 2024 | | | | | |
| Diskonteringsränta | 3,1 | 4,0 | 5,3 | 2,6 | |
| Inflation | 2,0 | — | — | 2,0 | |
| Förväntad löneökning | 3,0 | 3,8 | 3,4 | — | |
| Pensionsindexering | 2,2 | — | — | 2,0 | |
| Förväntad återstående serviceperiod (år) | 2 | 1 | 5 | — | |
| Dödlighetstabell/livslängd | Gompertz´ model (2015 parametrar) | K2013 | PRI2012-MP2021/ CPM2014 | Private Sector, Projection Scale CPM-B | DUS23 |
| Duration, år | 9 | 17 | 14 | 5 | |

Känslighet för de betydande aktuariella antagandena
| | Finland | Norge | USA och Kanada | Sverige | Summa Mkr |
| :--- | ---: | ---: | ---: | ---: | ---: |
| 2025 | | | | | |
| Diskonteringsränta +0,5% | -22,7 | -17,8 | -16,2 | -0,3 | -56,9 |
| Diskonteringsränta -0,5% | 24,6 | 20,1 | 18,2 | 0,3 | 63,3 |
| Förväntad ökad livslängd, +1 år | 15,4 | 8,9 | 2,3 | 1,0 | 27,7 |
| 2024 | | | | | |
| Diskonteringsränta +0,5% | -30,1 | -10,4 | -18,9 | -0,3 | -59,7 |
| Diskonteringsränta -0,5% | 32,9 | 11,6 | 19,3 | 0,3 | 64,1 |
| Förväntad ökad livslängd, +1 år | 19,3 | 5,4 | 2,5 | 1,2 | 28,5 |

Uppskattningar och bedömningar

Förmånsbaserade pensionsplaner
Värdet för de förmånsbestämda planerna är föremål för aktuariella antaganden såsom förväntad livslängd, inflation och diskonteringsränta. Dessa antaganden används för att bestämma åtagandets storlek och kostnad. Antagandena föreslås av externa oberoende aktuarier och godkänns av ledningen. En känslighetsanalys har gjorts på ovanstående aktuariella antaganden eftersom förändringar i dessa kan påverka den förmånsbestämda förpliktelsen. Analysen har gjorts genom att beakta förändringen i varje antagande separat (utan hänsyn till samband mellan antagandena). Med hänsyn till det totala beloppet av koncernens förmånsbestämda nettopensionsförpliktelser förväntas rimliga förändringar i antagandena ej leda till någon väsentlig förändring av nettopensionsförpliktelsen.Redovisningsprinciper

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Generellt finansieras planerna genom inbetalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder. I förmånsbestämda planer bär koncernen risken för att kostnaderna för de utfästa ersättningarna blir högre än beräknat. I koncernbalansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av de förmånsbestämda förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en skuld på pensionsförpliktelser eller en fordran i övriga långfristiga fordringar.

ITP2-planen, en kompletterande pension för tjänstemännen, är en kollektiv förmånsbestämd plan som finansieras genom tecknande av pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. Det finns ingen tillgänglig information för att kunna redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan och därför redovisas planen som en avgiftsbestämd plan. Följaktligen redovisas de premier som under året har betalats till Alecta som pensionskostnader.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
160 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

E. Övriga noter

Innehåll
E.1 Inkomstskatt
E.2 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning
E.3 SSABs dotterbolag
E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

E.1 Inkomstskatt

Effektiv skattesats
1 326

Inkomstskatt, Mkr

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
161 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

E.1 Inkomstskatt

Inkomstskatt Mkr	2025	2024
Svensk inkomstskatt	502	0
Utländsk inkomstskatt	1 070	1 931
Summa aktuell skattekostnad	1 572	1 931
Uppskjuten skattekostnad (+) / inkomst (–)	-246	-145
Summa skattekostnad i resultaträkningen	1 326	1 786
Summa skattekostnad (+) / inkomst (–) i övrigt totalresultat$^{1)}$	-65	-57

$^{1)}$ Detaljerna framgår i Koncernens rapport över totalresultat.

Koncernen omfattas av OECD:s modellregler om global minimibeskattning (Pelare 2). Enligt regelverket är koncernen skyldig att ta ut en tilläggsskatt motsvarande skillnaden mellan den effektiva skattesatsen enligt en så kallad GloBE-beräkning och en miniskatt på 15 %. Koncernen redovisade en aktuell tilläggsskattekostnad om 28 (28) Mkr för 2025. Den redovisade tilläggsskattekostnaden ingår i årets aktuella skattekostnad i resultaträkningen.

Avstämning av skattesats %	2025	2024
Gällande skattesats i Sverige	20,6	20,6
Skatteeffekt av:
Icke avdragsgilla kostnader	73,7	2,0
Icke skattepliktiga intäkter	-79,5	-2,6
Annan skattesats i utländska dotterbolag	1,6	0,8
Skatter avseende tidigare period	0,7	-0,2
Ej bokförda underskottsavdrag	0,1	0,6
Övriga skillnader	4,1	0,3
Effektiv skattesats	21,3	21,5

Icke avdragsgilla kostnader under 2025 avser nedskrivningar i aktier i dotterbolag medan ej skattepliktiga intäkter avser utdelning från dotterbolag.

Uppskjutna skattefordringar och skulder Mkr	2025	2024
Uppskjutna skattefordringar
- förfaller inom 12 månader	281	270
- förfaller efter mer än 12 månader	139	264
Summa	420	534
Uppskjutna skatteskulder
- förfaller inom 12 månader	178	43
- förfaller efter mer än 12 månader	-2 248	-2 801
Summa	-2 248	-2 757
Uppskjutna skatteskulder, netto	-1 828	-2 223

Koncernen har inte redovisat uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgående till 2 713 (3 283) Mkr. Av dessa underskottsavdrag förfaller 0 (23) Mkr inom 12 månader. Ingen uppskjuten skatt redovisas på balanserade vinstmedel i dotter- och intressebolag eftersom överföring av dessa vinstmedel till moderbolaget normalt är skattefri. I den mån överföringen inte är skattefri, kan moderbolaget bestämma när dessa vinster överförs och sådana överföringar kommer inte att ske inom överskådlig framtid.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
162 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

E.1 Inkomstskatt, forts.

Förändring uppskjuten skatt (fordran + / skuld -) Mkr	2025	2024
Överavskrivning på anläggningstillgångar	91	246
Nyttjanderättstillgångar	93	-47
Leasing­skulder	-97	-5
Pensioner	-3	13
Uppskjuten skatt på övervärden	18	-6
Outnyttjade underskotts­avdrag	-27	80
Övrigt	172	9
Summa	246	340
Uppskjuten skatt 1 januari	-2 934	-2 785
Förändringar mot resultatet	172	145
Förändringar mot övrigt totalresultat	67	57
Förändringar mot investeringsstöd	-	-
Ökning genom rörelseförvärv	-4	-4
Förändring genom avyttring av bolag	-4	-16
Omräkningsdifferens	98	-67
Uppskjuten skatt 31 december, netto	-2 649	-2 223

Obs: Tabellen ovan är konstruerad baserat på de siffror som fanns tillgängliga i texten, men utformningen av den ursprungliga tabellen i källtexten var komplex och kan ha inkluderat underliggande data som inte helt matchar en standardiserad layout. För att bevara innehållet exakt, har de uppräknade posterna matchats mot summeringarna där det var möjligt. Den ursprungliga källan presenterade informationen i två sidor av tabeller. För tydlighetens skull i Markdown har jag försökt rekonstruera flödet baserat på de givna kolumnerna och raderna.

Förändring uppskjuten skatt (fordran + / skuld -) 2025	2024
Mkr
Överavskrivning på anläggnings- tillgångar	91
Nyttjande- rättstillgångar	93
Leasing- skulder	-97
Pensioner	-3
Uppskjuten skatt på övervärden	18
Outnyttjade underskotts- avdrag	-27
Övrigt	172
Summa	246
Uppskjuten skatt 1 januari	-2 934
Förändringar mot resultatet	172
Förändringar mot övrigt totalresultat	67
Förändringar mot investeringsstöd	-
Ökning genom rörelseförvärv	-4
Förändring genom avyttring av bolag	-4
Omräkningsdifferens	98
Uppskjuten skatt 31 december, netto	-2 649

(Notera: Detta är en rekonstruktion för att få med alla siffror från det komplexa flödet i källtexten.)

Uppskattningar och bedömningar

Uppskjuten skatt

Koncernen är verksam i flera länder vilket ökar komplexiten vid fastställande av uppskjuten skattefordran och skatteskuld, och det krävs väsentliga bedömningar och antaganden för att bestämma värdet på den uppskjutna skattefordran och skatteskulden på balansdagen. Bolaget måste bedöma sannolikheten för att utnyttja de uppskjutna skattefordringarna mot framtida beskattningsbara vinster. Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen av affärsklimat påverkar bolagets framtida skattemässiga vinster och därmed möjligheten att utnyttja uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag och på övriga temporära skillnader. En förändrad bedömning av sannolikheten för framtida skattemässiga vinster kan således ge en positiv eller negativ effekt på koncernens resultat. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. Förändringar i tillämpade uppskattningar och bedömningar kan leda till väsentliga skillnader i uppskjutna skattefordringar och skulder inom följande räkenskapsår eller senare.

Pelare 2

Den nuvarande bedömningen är att implementeringen av Pelare 2-regelverket kommer att ha en liten påverkan på koncernens totala inkomstskattekostnad och effektiva skattesats. Det finns dock komplexitet i tillämpningen av lagstiftningen, och reglerna har ännu inte implementerats i vissa jurisdiktioner. Koncernen fortsätter att noggrant övervaka implementeringen och effekterna av Pelare 2- regelverket.

Redovisningsprinciper

Koncernen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i inkomstdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och bedömer om det är troligt att en skattemyndighet kommer att godta en osäker skattemässig behandling. Koncernen värderar sina redovisade skatter antingen baserat på det mest sannolika beloppet eller det förväntade värdet, beroende på vilken metod som bäst förutser utfallet av osäkerheten.

Uppskjuten skatt

Temporära skillnader som ger upphov till uppskjutna skattefordringar och -skulder består främst av överavskrivningar på anläggningstillgångar, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder, leasingavtal, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt justeringar av verkligt värde vid rörelseförvärv. Koncernen tillämpar undantaget i IAS 12 och redovisar inte och lämnar ingen information om uppskjuten skatt till följd av Pelare 2-regelverket.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
163 OM SSAB RAPPORTER ÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

E.2 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning

Förvärv

Under 2025 förvärvade SSAB Special Steels blästrings- och målningsverksamheten från Blastech Mobile LLC i USA. Köpeskillingen uppgick till 218 Mkr, varav 96 Mkr reglerades med aktier i Blastech Mobile LLC och 121 Mkr betalades kontant. Verkligt värde på nettotillgångarna uppgick till 102 Mkr och goodwill uppgick till 116 Mkr. Tibnor förvärvade aktier i Stålsenteret AS i Norge. Köpeskillingen uppgick till 24 Mkr och verkligt värde på nettotillgångarna uppgick till 24 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med -17 Mkr. Under 2025 förvärvades även minoritetens andel av aktierna i Designtak i Småland AB för 12 Mkr.

Under 2024 förvärvade Ruukki Construction 100 % av aktierna i ett svenskt fastighetsbolag, Buskåker Industrifastigheter AB. Köpeskillingen uppgick till 39 Mkr och verkligt värde på nettotillgångarna uppgick till 39 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med -38 Mkr. Under 2024 förvärvades minoritetens andel av aktierna i Dala-Profil AB för 39 Mkr samt i Vimpelin Listapalvelu Oy för 8 Mkr.

Avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning

Under 2025 avyttrade SSAB Special Steels aktierna i Virsbo Bergbultar AB och Virsbo Bergbultar Fastigheter AB. Försäljningspriset uppgick till 144 Mkr, och avyttrade nettotillgångar uppgick till 102 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med 144 Mkr. I de finansiella rapporterna 2024, redovisades tillgångar samt relaterade skulder i Virsbo som tillgångar som innehas för försäljning. Tillgångarna som innehas för försäljning uppgick till 120 Mkr och bestod av materiella anläggningstillgångar om 57 Mkr samt varulager om 62 Mkr. Skulderna hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning uppgick till 8 Mkr och bestod av upplupna personalkostnader.Inga avyttringar skedde under 2024 E.3 SSABs dotterbolag SSABs dotterbolag, direktägda av SSAB AB markerade med *

Namn	Säte	Innehav %
Bevaknings AB Företagsskydd Sverige	100
Borlänge Handelsstål AB	Sverige	100
Buskåker Industrifastigheter AB	Sverige	100
Dala-Profil AB	Sverige	100
Dannemora Gruvor AB *	Sverige	100
Designtak i Småland AB	Sverige	100
Förvaltnings Aktiebolaget Tegelhögen	Sverige	100
Handelsstålgruppen i Sverige AB	Sverige	100
LaserTool i Blekinge AB	Sverige	100
Norrbotten Stål AB	Sverige	100
Plannja AB *	Sverige	100
Plannja Steinwalls AB	Sverige	100
Plåtdepån i Borlänge AB	Sverige	100
Ruukki Sverige AB	Sverige	100
Smålands Stål AB	Sverige	100
SSAB EMEA AB *	Sverige	100
SSAB Europe SSC AB	Sverige	100
SSAB Nordic Steel AB	Sverige	100
SSAB Technology AB *	Sverige	100
Sundsvalls Stål AB	Sverige	100
Swestål AB	Sverige	100
Tappers Stål & Metaller AB	Sverige	100
Tibnor AB *	Sverige	100
Tibnor Lanna AB	Sverige	100
Örebro Expeditören 11 AB	Sverige	100
SSAB Swedish Steel Lda	Angola	100
SSAB Argentina SRL	Argentina	100
SSAB Swedish Steel Pty Ltd.	Australien	100
Abraservice Belgium SA	Belgien	100
SSAB Swedish Steel Comércio De Aço Ltda.	Brasilien	100
SSAB Bulgaria Ltd	Bulgarien	100
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025	164
OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Namn	Säte	Innehav %
SSAB Swedish Steel Aceros de Chile Limitada	Chile	100
SSAB Colombia S.A.S.	Colombia	100
Plannja A/S	Danmark	100
SSAB Danmark A/S	Danmark	100
SSAB Holding Danmark A/S	Danmark	100
Tibnor AS	Danmark	100
SSAB Egypt LLC	Egypten	100
Rannila Uü	Estland	100
Rautaruukki Uü	Estland	100
Ruukki Products AS	Estland	100
SSAB Swedish Steel Eesti OU	Estland	100
Tibnor Estonia AS	Estland	100
SSAB Swedish Steel Philippines Inc	Filippinerna	100
Piristeel Oy	Finland	100
Poimukate Oy	Finland	100
Presteel Oy	Finland	80
Rautaruukki Oyj *	Finland	100
Ruukki Construction Oy	Finland	100
SSAB Europe Oy	Finland	100
Tibnor Oy	Finland	100
TM Rauta Oy	Finland	100
Abraservice France SAS	Frankrike	100
Abraservice Holding SAS	Frankrike	100
Foncière Saint-Marcel	Frankrike	100
SSAB Swedish Steel SAS *	Frankrike	100
SSAB Swedish Steel FZE	Förenade Arabemiraten	100
SSAB Swedish Steel Mepe	Grekland	100
SSAB Swedish Steel Ltd, Hong Kong	Hong Kong	100
Ruukki Metals Trading & Marketing India Private Limited	Indien	100
SSAB Swedish Steel India PVT Ltd	Indien	100
SSAB Swedish Steel Indonesia	Indonesien	100
SSAB Finance Ireland DAC *	Irland	100
SSAB Israel Ltd	Israel	100
Abraservice Italia SpA	Italien	100
SSAB Swedish Steel SpA	Italien	100
SSAB Swedish Steel, Japan	Japan	100
SSAB Central Inc. *	Kanada	100

Namn	Säte	Innehav %
SSAB Swedish Steel Ltd	Kanada	100
Western Steel Ltd	Kanada	100
SSAB Swedish Steel LLP	Kazakhstan	100
SSAB Swedish Steel Co Ltd.	Kina	100
SSAB Swedish Steel International Trade (Kunshan) Co., Ltd.	Kina	100
SSAB Swedish Steel Ltd. Shanghai	Kina	100
SSAB Swedish Steel Ltd	Korea	100
SSAB Adriatic d.o.o.	Kroatien	100
Tibnor Latvia SIA	Lettland	100
UAB Tibnor	Litauen	100
SSAB Swedish Steel Sdn Bhd	Malaysia	100
SSAB Swedish Steel SARL	Marocko	100
Swedish Steel AB Mexico Sa De CV	Mexiko	100
Geha Beheer B.V.	Nederländerna	100
Geha Laverman B.V.	Nederländerna	100
SSAB Swedish Steel B.V.	Nederländerna	100
Plannja A/S	Norge	100
Ruukki Building Components AS	Norge	100
SSAB Svensk Stål AS	Norge	100
Stålsenteret AS	Norge	100
Tibnor AS	Norge	100
SSAB Swedish Steel Pakistan (Private) Limited	Pakistan	100
SSAB EMEA AB Sucursal De Peru	Peru	100
Abraservice Polska Sp. z.o.o	Polen	100
Ruukki Polska Sp.zo.o.	Polen	100
SSAB Poland Sp.z.o.o	Polen	100
SSAB Protection Poland Sp.z.o.o.	Polen	100
Abraservice Portugal LDA	Portugal	100
SSAB Swedish Steel - Unipessoal Lda	Portugal	100
Ruukki Romania S.R.L.	Rumänien	100
SSAB Swedish Steel SRL	Rumänien	100
SSAB Swedish Steel CIS LLC	Ryssland	100
SSAB Saudi Factory LLC	Saudiarabien	100
SSAB Swedish Steel d.o.o.	Serbien	100
SSAB Swedish Steel Pte Ltd.	Singapore	100
Ruukki Slovakia s.r.o.	Slovakien	100
Abraservice Ibérica INT, SAU	Spanien	100
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025	165
OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Namn	Säte	Innehav %
SSAB Swedish Steel S.L.	Spanien	100
Abraservice Scotland Ltd	Storbritannien	100
Abraservice UK Ltd	Storbritannien	100
Ruukki UK Ltd	Storbritannien	100
SSAB Swedish Steel Ltd. UK	Storbritannien	100
SSAB South Africa Pty Ltd	Sydafrika	74
SSAB Swedish Steel Taiwan Ltd.	Taiwan	100
SSAB Swedish Steel (Thailand) Co. Ltd.	Thailand	49
Abraservice CZ Sro	Tjeckien	100
Ruukki CZ s.r.o.	Tjeckien	100
SSAB Swedish Steel spol. s.r.o.	Tjeckien	100
Abraservice Özel Celik Ltd Si	Turkiet	100
SSAB Swedish Steel Celik Dıs Ticaret Ltd. Şti.	Turkiet	100
Abraservice Deutschland GmbH	Tyskland	100
SSAB Swedish Steel GmbH *	Tyskland	100
Ruukki Investment LLC	Ukraine	100
Ruukki Ukraine LLC	Ukraina	100
SSAB Swedish Steel LLC	Ukraina	100
SSAB Svéd Acél Kereskedelmi Kft. (SSAB Kft.)	Ungern	100
Abraservice, LLC	USA	100
SSAB Alabama Inc.	USA	100
SSAB Construction Inc.	USA	100
SSAB Enterprises LLC	USA	100
SSAB Inc	USA	100
SSAB Iowa Inc.	USA	100
SSAB Minnesota Inc.	USA	100
SSAB Sales Inc.	USA	100
SSAB Texas Inc.	USA	100
SSAB US Holding Inc. *	USA	100
SSAB Swedish Steel LLC	Uzbekistan	100
SSAB Swedish Steel LLC	Vietnam	100
SSAB Hardox Stahl GmbH	Österrike	100

E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter

	Mkr
	2025
Fastighetsinteckningar	30
Spärrade medel	0
Summa	30

Övriga åtaganden och eventualförpliktelser

	Mkr
	2025
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser	13 973
Övriga ansvarsförbindelser	345
Övriga åtaganden	4 395
Summa	18 713

Koncernens ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser avser främst moderbolagsgarantier samt bankgarantier. Ökningen under 2025 är främst hänförlig till betalningsgarantier relaterade till investeringen i Luleå. Koncernens övriga ansvarsförbindelser består främst av ej bokförda pensionsförpliktelser. Övriga åtaganden relaterar huvudsakligen till terminskontrakt på utsläppsrätter.

Förhållanden som ej föranlett redovisning som ansvarsförbindelse

Koncernen är då och då inblandad i olika rättstvister med kunder, leverantörer och anställda. Det förväntade utfallet av sådana tvister har beaktats i beslut om redovisning av dessa.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 | 166 |
| OM SSAB | |
| RAPPORTER | |
| ÖVRIGT | |
| BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | |
| ERSÄTTNINGSRAPPORT | |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | |
| HÅLLBARHETSRAPPORT | |
| FINANSIELLA RAPPORTER | |

Moderbolagets räkningar

Moderbolagets rapport över resultatet

Mkr	Not	2025	2024
Bruttoresultat		—	—
Försäljnings- och administrationskostnader	2	-743	-868
Övriga rörelseintäkter och -kostnader	3	337	491
Rörelseresultat		-406	-376
Resultat från andelar i dotterbolag och intressebolag	5	1 178	3 686
Övriga finansiella resultatposter	5	447	891
Resultat efter finansnetto		1 219	4 201
Bokslutsdispositioner	6	500	115
Resultat före skatt		1 719	4 316
Inkomstskatt	7	-8	-5
Årets resultat		1 710	4 312

Moderbolagets rapport över totalresultat

Mkr	Not	2025	2024
Årets resultat		1 710	4 312
Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar		-21	-40
Inkomstskatt hänförlig till kassaflödessäkringar	7	4	8
Övrigt totalresultat		-16	-32
Summa årets totalresultat		1 694	4 280

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 | 167 |
| OM SSAB | |
| RAPPORTER | |
| ÖVRIGT | |
| BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | |
| ERSÄTTNINGSRAPPORT | |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | |
| HÅLLBARHETSRAPPORT | |
| FINANSIELLA RAPPORTER | |

Moderbolagets rapport över finansiell ställning

Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	8	324	26
Materiella anläggningstillgångar	8	0	0
Aktier i dotterbolag och övriga bolag	9	54 210	66 500
Långfristiga fordringar på dotterbolag	10	1 813	6 722
Övriga långfristiga fordringar	10	26	92
Uppskjutna skattefordringar	7	38	4
Summa anläggningstillgångar		56 410	73 344
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar på dotterbolag	10	21 227	6 126
Aktuella skattefordringar		107	107
Övriga kortfristiga fordringar	10	1 166	552
Kassa och bank	11	21 776	26 694
Summa omsättningstillgångar		44 277	33 479
SUMMA TILLGÅNGAR		100 686	106 823
Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
• Aktiekapital	12	9 063	9 063
• Reservfond		902	902
Fritt eget kapital
• Balanserad vinst		60 723	59 018
• Årets resultat		1 710	4 312
SUMMA EGET KAPITAL		72 397	73 294
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	2	2	2
Långfristiga avsättningar	13	54	62
Uppskjutna skatteskulder	7	1	6
Summa avsättningar		58	70
Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag	14	26	61
Övriga långfristiga skulder	14	5 428	4 138
Summa långfristiga skulder		5 454	4 199
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	13	2	22
Skulder till dotterbolag	14	20 457	28 473
Aktuella skatteskulder		35	1
Övriga kortfristiga skulder	14	2 283	764
Summa kortfristiga skulder		22 778	29 260
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		100 686	106 823

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 | 168 |
| OM SSAB | |
| RAPPORTER | |
| ÖVRIGT | |
| BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | |
| ERSÄTTNINGSRAPPORT | |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | |
| HÅLLBARHETSRAPPORT | |
| FINANSIELLA RAPPORTER | |

Moderbolagets förändring i eget kapital

	2025		2024
	Bundet eget kapital	Fritt eget kapital	Bundet eget kapital
Mkr	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond
Eget kapital 1 januari	9 063	902	22
Kassaflödessäkringar	—	—	—
Inkomstskatt på kassaflödessäkringar	—	—	—
Årets resultat	—	—	—
Summa årets totalresultat	—	—	—
Balansering av föregående års resultat	—	—	—
Utdelning till aktieägare	—	—	—

Mer information om återköp och indragning av egna aktier samt fondemission under 2024 finns i not D.6 till koncernredovisningen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
169
OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets rapport över kassaflöden

Mkr | Not | 2025 | 2024
|:---|:---|---:|---:|
LÖPANDE VERKSAMHET | | |
Rörelseresultat | | -406 | -376
Poster som inte påverkar kassaflödet: | | |
Avskrivningar på anläggningstillgångar | 8 | 9 | 9
Resultat vid försäljning av rörelser och andelar | 9 | 0 | 8
Förändring avsättningar | 13 | -28 | 7
Övriga återföringar | | 0 | 1
Erhållna räntor | | 781 | 1 925
Betalda räntor | | -732 | -1 491
Betald inkomstskatt | | -7 | -164
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital | | -384 | -81
Förändring i rörelsekapital | | |
Kundfordringar | | 0 | 0
Leverantörsskulder | | 376 | 12
Övriga kortfristiga fordringar | | 234 | -101
Övriga kortfristiga skulder | | 378 | -131
Kommersiella koncernmellanhavanden | | -704 | 176
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital | | 284 | -44
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | | -100 | -125

Mkr | Not | 2025 | 2024
|:---|:---|---:|---:|
INVESTERINGSVERKSAMHET | | |
Investeringar i immateriella/materiella anläggningstillgångar | 8 | -6 404 | -4 474
Försäljning av immateriella/materiella anläggningstillgångar | 8 | 6 098 | 4 474
Utdelning från dotterbolag | 5 | 22 475 | 4 156
Erhållna/lämnade koncernbidrag | | 115 | 65
Lämnade aktieägartillskott till dotterbolag | 9 | -9 000 | —
Avyttrade rörelser och andelar | 9 | 4 | –
Övrig investeringsverksamhet | 3 | -3 | -3
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET | 13 | 13 292 | 4 218

FINANSIERINGSVERKSAMHET | | |
Utdelning till aktieägare | | -2 591 | -4 983
Förvärv egna aktier | | — | -1 215
Nya lån | 14 | 2 793 | —
Återbetalning/amortering av lån | 14 | -771 | -1 124
Finansiella placeringar | | -31 | 4
Finansiella koncernmellanhavanden | | -17 066 | 2 234
Övrig finansiering 1) | | 841 | -642
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET | | -16 824 | -5 726

LIKVIDA MEDEL | | |
Behållning den 1 januari | 26 | 694 | 27 398
Kassaflöde från den löpande verksamhet | | -100 | -125
Kassaflöde från investeringsverksamhet | 13 | 292 | 4 218
Kassaflöde från finansieringsverksamhet | | -16 824 | -5 726
Valutaeffekter, likvida medel 1) | | -1 285 | 928
LIKVIDA MEDEL den 31 december | 26 | 11 21 776 | 26 694
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit | | 8 041 | 8 500
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inkl. outnyttjade bankkrediter) | | 29 818 | 35 194

1) SSAB har ändrat presentationen av omräkningsdifferenser på likvida medel, vilket resulterat i en omklassificering mellan de hänvisade posterna. Jämförelseperioderna för 2024 har justerats i enlighet med detta och har resulterat i en omklassificering från Övrig finansiering till Omräkningsdifferenser, likvida medel med 2 110 Mkr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
170
OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets noter

1. Redovisnings- och värderingsprinciper

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, utom i de fall som anges nedan. Dessa avvikelser mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar att tillämpa IFRS Redovisningsstandarder i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Vidare har Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.

• Intressebolag och samarbetsarrangemang: I moderbolaget redovisas intressebolag och joint venture enligt anskaffningsvärdemetoden.
• Leasing – Leasetagare: I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som en kostnad linjärt över kontraktets löptid.
• Pensioner: Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler.
• Utdelningar: Förväntad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och före balansdagen fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet.
• Koncernbidrag: Erhållna samt lämnade koncernbidrag från/till dotterföretag redovisas som en bokslutsdisposition och skatteeffekten som en skattekostnad/-intäkt i resultaträkningen.

2. Försäljnings- och administrationskostnader

Mkr | 2025 | 2024
|:---|---:|---:|
Personalkostnader | 280 | 322
Tjänster | 262 | 363
Avskrivningar | 9 | 9
Övrigt | 192 | 174
Summa | 743 | 868

Arvoden och ersättningar till revisionsbolag

Mkr | 2025 | 2024
|:---|---:|---:|
Ernst & Young | | |
Revisionsarvoden | 10 | 7
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 2 | 3
Övriga tjänster | 1 | 2
Summa | 12 | 12

3. Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Mkr | 2025 | 2024
|:---|---:|---:|
Statliga bidrag 1) | 1 | -3
Netto valutakursvinster | 7 | 5
Koncerngemensamma tjänster | 333 | 499
Övriga intäkter | 1 | 4
Netto valutakursförluster | -5 | -5
Förlust vid försäljning av rörelser och andelar | 0 | -8
Summa | 337 | 491

1) Under 2024 har SSAB AB återbetalat bidrag som var relaterade till Covid-19 och som mottogs år 2020.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
171
OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

4. Ersättningar till anställda

Mkr | 2025 | 2024
|:---|---:|---:|
Löner och andra ersättningar | 177 | 205
Sociala kostnader | 57 | 71
Pensionskostnader | 45 | 45
Summa | 280 | 322

5. Finansiella intäkter och kostnader

Mkr | 2025 | 2024
|:---|---:|---:|
Resultat från andelar i dotter- och intressebolag | | |
Utdelningar från dotterbolag 1) | 22 475 | 4 156
Utdelningar från intressebolag | 1 | 1
Nedskrivning dotterbolag 1) | -21 281 | 0
Ränteintäkter från dotterbolag | 713 | 745
Räntekostnader till dotterbolag | -731 | -1 216
Summa resultat från andelar i dotter- och intressebolag | 1 178 | 3 686
Övriga finansiella poster | | |
Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | 669 | 1 118
Ränteintäkter på derivatinstrument | — | 52
Räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | -175 | -224
Räntekostnader på derivatinstrument | -10 | —
Netto valutakursdifferenser | -16 | -46
Övrigt | -21 | -8
Summa övriga finansiella poster | 447 | 891
Summa finansiella intäkter och kostnader | 1 625 | 4 578

1) Under 2025 erhöll SSAB AB utdelning från SSAB Finance Ireland om 22 465 Mkr. Under året har ansvaret för den interna utlåningen flyttats från SSAB Finance Ireland till SSAB AB. I samband med omstruktureringen gjorde SSAB AB en nedskrivning av aktieinnehavet, ner till 0 kr.

6. Bokslutsdispositioner

Mkr | 2025 | 2024
|:---|---:|---:|
Erhållna koncernbidrag | 500 | 115
Summa | 500 | 115

7. Inkomstskatt

Mkr | 2025 | 2024
|:---|---:|---:|
Aktuell skattekostnad | 42 | 3
Uppskjuten skattekostnad (+) / inkomst (–) | -34 | 2
Summa skattekostnad i resultaträkningen | 8 | 5
Summa skattekostnad (+) / inkomst (–) i övrigt totalresultat | -4 | -8

Avstämning av skattesats

% | 2025 | 2024
|:---|---:|---:|
Gällande skattesats i Sverige | 20,6 | 20,6
Skatteeffekt av: | | |
Icke avdragsgilla kostnader | 255,1 | 0,1
Icke skattepliktiga intäkter | -275,6 | -20,6
Skatter avseende tidigare period | 0,3 | 0,0
Effektiv skattesats | 0,5 | 0,1

Icke avdragsgilla kostnader under 2025 avser nedskrivningar i aktier i dotterbolag medan ej skattepliktiga intäkter avser utdelning från dotterbolag.

Förändring uppskjuten skatt (fordran + / skuld -)

Mkr | Pensioner | Övriga poster1) | Summa
|:---|---:|---:|---:|
2025 | | | |
Uppskjuten skatt 1 januari | 144 | -146 | -2
Förändring mot resultatet | 2 | 31 | 34
Förändring mot övrigt totalresultat | — | 4 | 4
Uppskjuten skatt 31 december, netto | 147 | -110 | 36
2024 | | | |
Uppskjuten skatt 1 januari | 154 | -162 | -8
Förändring mot resultatet | -10 | 7 | -2
Förändring mot övrigt totalresultat | — | 8 | 8
Uppskjuten skatt 31 december, netto | 144 | -146 | -2

1) Övriga poster avser främst värdering av derivat.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
172
OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

8. Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

	2025	2024
Mkr	Utsläppsrätter	Patent och licenser
:---	---:	---:
Anskaffningsvärde 1 januari	—	—
Inköp	6 098	306
Avyttringar och utrangeringar	-6 098	—
Anskaffningsvärde 31 december	—	306
Ackumulerade avskrivningar 1 januari	—	—
Årets avskrivningar	—	—
Ackumulerade avskrivningar 31 december	—	—
Bokfört värde 31 december	—	306

Materiella anläggningstillgångar består av inventarier, verktyg och installationer. Under 2025 har SSAB AB förvärvat licenser från Hybrit Development AB om 306 Mkr.

9. Aktier i dotterbolag och övriga bolag

	2025	2024
Mkr	Aktier i dotterbolag	Aktier i intressebolag
:---	---:	---:
Bokfört värde 1 januari	65 928	567
Aktieägartillskott 1)	9 000	—
Avyttringar	-4	—
Nedskrivningar 2)	-21 281	—
Bokfört värde 31 december	53 643	567

Dotterbolag och intressebolag som är direktägda av moderbolaget framgår av noterna E.3 och B.5 till koncernredovisningen.
1) Aktieägartillskott till SSAB EMEA AB.
2) Nedskrivning aktier i dotterbolag avser SSAB Finance Ireland DAC med 21 120 Mkr och SSAB Central Inc med 116 Mkr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
173
OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

10.## Fordringar

Mkr	2025	2024
Långfristiga fordringar på dotterbolag
Lånefordringar	1 475	6 679
Derivattillgångar	338	43
Summa långfristiga fordringar på dotterbolag	1 813	6 722
Övriga långfristiga fordringar
Derivattillgångar	26	88
Övriga poster	—	3
Summa övriga långfristiga fordringar	26	92
Kortfristiga fordringar på dotterbolag
Lånefordringar 1)	20 240	5 766
Koncernbidrag, fordringar	500	115
Upplupna ränteintäkter	118	29
Kundfordringar	197	139
Derivattillgångar	172	78
Summa kortfristiga fordringar på dotterbolag	21 227	6 126
Övriga kortfristiga fordringar
Kundfordringar och övriga fordringar	122	7
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	639	127
Derivattillgångar	406	418
Summa övriga kortfristiga fordringar	1 166	552

1) Ökningen av lånefordringarna under 2025 beror på att ansvaret för den interna utlåningen flyttats från SSAB Finance Ireland till SSAB AB.

11. Kassa och bank

Mkr	2025	2024
Kassa och bank	12 002	13 049
Kortfristiga placeringar (löptid kortare än 3 månader)	9 774	13 645
Summa	21 776	26 694

12. Eget kapital

Förändring av antalet aktier och aktiekapitalet sedan 1989

År	Förändring av antal aktier	Antal aktier	Förändring av aktiekapital, Mkr	Aktiekapital, Mkr
1989	Konvertering	1 500 000	26 500 000	150
1994	Konvertering	5 500 000	32 000 000	550
1995	Split 4:1	96 000 000	128 000 000	0
1998	Inlösen	-15 891 199	112 108 801	-397
2001	Nedsättning	-11 210 880	100 897 921	-281
2005	Inlösen	-9 968 861	90 929 060	-249
2006	Inlösen	-4 546 453	86 382 607	-114
2006	Fondemission	0	86 382 607	121
2006	Split 3:1	172 765 214	259 147 821	0
2007	Nyemission 1:4	64 786 954	323 934 775	571
2014	Nyemission	225 310 735	549 245 510	1 982
2016	Nyemission 8:7	480 589 816	1 029 835 326	4 229
2024	Indragning	-33 217 659	996 617 667	-292
2024	Fondemission	0	996 617 667	292

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 174

13. Avsättningar

Personalrelaterade avsättningar

Mkr	2025	2024
Ingående balans 1 januari	84	76
Tillkommande avsättningar	9	25
Utnyttjat under året	-22	-13
Återföring av icke utnyttjade avsättningar	-15	-4
Utgående balans 31 december	56	84
Långfristiga avsättningar	54	62
Kortfristiga avsättningar	2	22
Summa	56	84

14. Skulder

Mkr	2025	2024
Långfristiga skulder på dotterbolag
Derivatskulder	26	61
Summa långfristiga skulder på dotterbolag	26	61
Övriga långfristiga skulder
Kapitalmarknadslån	4 890	4 095
Banklån	200	—
Derivatskulder	338	43
Summa övriga långfristiga skulder	5 428	4 138
Kortfristiga skulder på dotterbolag
Räntebärande skulder	20 323	28 118
Leverantörsskulder	65	15
Derivatskulder	69	340
Summa kortfristiga skulder	20 457	28 473
Övriga kortfristiga skulder
Kortfristig del av långfristiga kapitalmarknadslån	1 237	—
Leverantörsskulder och övriga skulder	504	469
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	160	169
Derivatskulder	382	125
Summa övriga kortfristiga skulder	2 283	764

Utestående räntebärande skulder

Mkr	Räntesats nominell, %	2025	2024
Kapitalmarknadslån (fast ränta)
2023–2030 SEK	3,57–4,88	2 047	1 498
Summa kapitalmarknadslån (fast ränta)		2 047	1 498
Kapitalmarknadslån (rörlig ränta)
2021–2030 SEK	Stibor + 1,12–1,85	4 080	2 597
Summa kapitalmarknadslån (rörlig ränta)		4 080	2 597
Summa kapitalmarknadslån		6 127	4 095
Banklån (rörlig ränta)
2025–2040 EUR	Euribor + 0,6	200	—
Summa banklån (rörlig ränta)		200	—
Summa		6 327	4 095

Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder

Mkr	2025	2024
inom 1 år	1 237	0
inom 1–2 år	0	1 999
inom 2–3 år	2 097	0
inom 3–4 år	—	2 096
inom 4–5 år	2 793	—
Senare än 5 år	200	—
Summa	6 327	4 095

Upplåning fördelat per valuta

Mkr	2025	2024
SEK	6 127	4 095
EUR	200	—
Summa	6 327	4 095
Varav:
Kapitalmarknadslån	6 127	4 095
Banklån	200	—

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 175

15. Finansiell riskhantering

SSABs affärsverksamhet exponerar koncernen och moderbolaget för diverse finansiella risker. Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens direktiv för finansiella risker, som anger ansvar, processer och andra principer för finansiell riskhantering. Målen för finansiell riskhantering är att minska volatiliteten i koncernens resultat samt säkerställa tillräcklig likviditet för koncernens verksamhet. Merparten av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion. Den koncerninterna finansieringen, som tidigare huvudsakligen hanterades av SSAB Finance Ireland, övertogs av SSAB AB under 2025. I samband med detta gjordes en utdelning och lånefordringarna tillsammans med tillhörande derivatinstrument överläts från SSAB Finance Ireland till SSAB AB, vilket resulterade i en koncernintern utdelningsintäkt för SSAB AB om 22 465 Mkr. Som en del av den pågående omstruktureringen planeras verksamheten i Irland att avvecklas. Under det fjärde kvartalet 2025 gjorde SSAB AB en nedskrivning av aktieinnehavet till 0 kr. Ytterligare information om finansiell riskhantering framgår av förvaltningsberättelsen och i noterna till koncernredovisningen: avseende marknadsrisker och motpartsrisker i not D.1 och avseende likviditets- och refinansieringsrisk i not D.3. Moderbolaget kan drabbas av kreditförluster på sina fordringar gentemot andra koncernbolag. Dessa fordringar är huvudsakligen lånefordringar som hänför sig till moderbolagets roll att finansiera sina dotterbolag, de analyseras för förväntade kreditförluster. Fordringar har inte skrivits ned under vare sig 2025 eller 2024 på grund av förväntade kreditförluster.

16. Leasing

Mkr	2025	2024
Leaseavgifter under året	31	30

Löptidsanalys av leasingåtaganden

Mkr	2025	2024
Inom ett år	13	20
År två	24	1
År tre	24	0
År fyra	24	—
År fem	24	—
År sex och senare	59	—
Summa	166	21

17. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Mkr	2025	2024
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser	15 947	4 410
Övriga åtaganden och ansvarsförbindelser	4 199	4 443
Summa	20 146	8 853

Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser avser främst moderbolagsgarantier gentemot leverantörer samt bankgarantier för dotterbolagslån. Övriga åtaganden och ansvarsförbindelser består främst av terminskontrakt på utsläppsrätter och ej bokförda pensionsförpliktelser.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 176

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande i SSAB AB (publ), org. nr. 556016-3429 står:

Mkr |
:---|---:
Balanserad vinst | 60 723
Årets resultat | 1 710
Summa | 62 433

Av detta utgör överkursfond 22 469 Mkr samt fond för verkligt värde på 6 Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:

Mkr |
:---|---:
Till aktieägarna utdelas 2,00 kr per aktie | 1 993
Till nästa år överförs | 60 440
Summa | 62 433

Koncernens balanserade vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick till 24 886 (22 481) Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar också att årsredovisningen har upprättats i enlighet med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering ESRS och de specifikationer som antagits med stöd av EU:s taxonomiförordning. Års- och hållbarhetsredovisningen samt koncernredovisningens innehåll blev klart den 10 mars 2026 och undertecknades av samtliga den 10 mars 2026. Årsredovisningen innehåller också koncernens och moderbolagets lagstadgade hållbarhetsrapportering, se sida 181 för revisorns yttrande.

Stockholm den 10 mars 2026

Lennart Evrell Ordförande
Petra Einarsson Ledamot
Kerstin Enochsson Ledamot
Bernard Fontana Ledamot
Marie Grönborg Ledamot
Pierre Heeroma Ledamot
Mikael Henriksson Ledamot
Robert Holmström Ledamot
Mikael Mäkinen Ledamot
Sven-Erik Rosén Ledamot
Maija Strandberg Ledamot
Johnny Sjöström Vd och koncernchef

Vår revisionsberättelse avseende årsredovisningen och koncernredovisningen, samt granskningsberättelse avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten, har lämnats den 10 mars 2026.

Ernst & Young AB
Rickard Andersson, Auktoriserad revisor

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 177

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org nr 556016-3429.

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SSAB AB (publ) för år 2025 med undantag för hållbarhetsrapporten på sidorna 63–113 och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 34–46. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 50–62 och 114–176 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS Redovisningsstandarder), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang. Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.

Värdering av materiella anläggningstillgångar

Beskrivning av området	Hur detta område beaktades i revisionen
Materiella anläggningstillgångar uppgår per 31 december 2025 till 35 745 Mkr och utgör en betydande del av SSAB koncernens totala tillgångar. I enlighet med information i not C.1 redovisas materiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. Uppskattad nyttjandeperiod baseras i sin tur i hög grad på antaganden vilka får väsentlig påverkan på materiella anläggningstillgångars redovisade totalvärde samt storleken på årliga av- och nedskrivningskostnader kopplade till desamma.	Vår granskning har bland annat omfattat följande granskningsåtgärder;
SSAB befinner sig för närvarande i ett omställningsarbete i Norden vilket innebär att en betydande del av bolagets befintliga materiella anläggningstillgångar kommer successivt att bytas ut. Omställningen kräver omfattande och regelbunden översyn samt bedömningar gällande nyttjandeperioder avseende bolagets nuvarande materiella anläggningstillgångar, där ledningen har fastställt milstolpar eller omständigheter (t.ex. ett investeringsbeslut) för att revidera uppskattningar av återstående nyttjandeperiod för de tillgångar som kommer att ersättas av de kommande investeringarna, samt identifiera eventuella nedskrivningsbehov.	• Utvärdering av bolagets process avseende fastställande av anskaffningsvärden, avskrivningar, nedskrivningar och nyttjandeperioder.
Baserat på ovan har vi bedömt värdering av materiella anläggningstillgångar som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.	• Granskning avseende under året anskaffade tillgångar.
	• Granskning av bedömda nyttjandeperioder på existerande anläggningstillgångar i Norden.
	• Analys av klimatriskers påverkan på tillgångars beräknade nyttjandeperiod och bolagets utvärdering av desamma.
	• Granskning av bolagets gjorda antaganden och prognoser för upprättade nedskrivningstest.
	• Upprättande av egna känslighetsanalyser avseende bolagets nedskrivningstest.
	• Analys avseende tillförlitligheten i tidigare prognoser genom jämförelse av tidigare års prognoser mot faktiskt utfall.
	• Granskning av lämnade tilläggsupplysningar i årsredovisningen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025178 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–33, 47–49, 63–113 och 183–186. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen.Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

• planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen.

Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts SSAB ÅRSREDOVISNING 2025179 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av SSAB AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi SSAB ÅRSREDOVISNING 2025180 OM SSAB RAPPORTERÖVRIGT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers-marknaden för SSAB AB (publ) för år 2025.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalande

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till SSAB AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma gransknings- åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm, utsågs till SSAB ABs (publ) revisor av bolagsstämman den 29 april 2025 och har varit bolagets revisor sedan 8 april 2019.

Stockholm den 10 mars 2026
Ernst & Young AB
Rickard Andersson
Auktoriserad revisor

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

181

OM SSAB RAPPORTER

ÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Revisors granskningsberättelse över SSAB AB:s (publ) hållbarhetsrapport

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org.nr 556016-3429

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten upprättad av SSAB AB (publ) (företaget) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 63–113 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper
* om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS;
* om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten; och
* efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8.

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1–62 och 114–186 med undantag för sidorna 177–182. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Övrig upplysning

Upplysningarna i hållbarhetsrapporten avseende föregående räkenskapsår har i vissa fall varit föremål för översiktlig granskning enligt ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information med tillämpning av RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsinformation, som lämnades den 11 mars 2025. Övriga jämförelsetal i hållbarhetsrapporten för år 2025 har inte varit föremål för granskning.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025

182

OM SSAB RAPPORTER

ÖVRIGT

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Vi är oberoende i förhållande till SSAB AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen:

Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till att:
* Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten;
* Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identifiera innehållet hållbarhetsrapporten också ingår;
* Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS;
* Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten;
* Utföra substansgranskningsåtgärder på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; och
* Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder för att inhämta underlag till metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och framåtblickande information och förstå hur dessa metoder tillämpades.

Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande:
* Erhålla en förståelse för processen genom att genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen (t.ex. intressentdialoger, affärsplaner och strategidokument);
* Granska företagets interna dokumentation av sin process; och
* Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen på sidan 73 i hållbarhetsrapporten.

Våra granskningsåtgärder avseende taxonomiupplysningarna inkluderade, men var inte begränsade till att:
* Erhålla förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av- och är förenliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten.
* Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder på taxonomiupplysningarna;
* Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används i taxonomiupplysningarna;
* Utvärdera om presentationen av taxonomiupplysningarna är förenlig med kraven i EU:s taxonomiförordning; och
* Utföra substansgranskningsåtgärder för utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten avseende EU:s gröna taxonomi.Begränsningar

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS, måste styrelsen och företagsledningen för SSAB AB (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av SSAB AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att bli annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat.

Stockholm den 10 mars 2026
Ernst & Young AB
Rickard Andersson
Auktoriserad revisor

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
183 OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
AKTIEN
TIO ÅR I SAMMANDRAG
ADRESSER

Övrigt SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
184 OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
AKTIEN
TIO ÅR I SAMMANDRAG
ADRESSER

Aktien

Notering och handelsvolym

Fakta:
* Notering: Nasdaq, Stockholm och Nasdaq, Helsingfors
* Antal aktier: 996 617 667, varav 295 966 330 A-aktier och 700 651 337 B-aktier
* Marknadsvärdering: 69 667 Mkr (31 december, 2025)
* Ticker: Nasdaq Stockholm: SSABA och SSABB; Nasdaq Helsinki: SSABAH och SSABBH (A-respektive B-aktier)
* ISIN kod: A-aktien: SE0000171100. B-aktien: SE0000120669
* Kvot: Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst.

Under året handlades SSAB-aktier på Nasdaq Stockholm för totalt 72,7 Mdkr vilket motsvarar en genomsnittlig handel om 292 Mkr per dag. Antalet A-aktier som handlades under året på samtliga handelsplattformar motsvarade 267 % av det genomsnittliga antalet utestående aktier. Antalet B-aktier som handlades under året motsvarade 355 % av det genomsnittliga antalet utestående aktier. Under 2025 steg A-aktien med 57 % till 70,48 kr och B-aktien med 59 % till 69,66 kr. SSAB-aktien handlas också på multilaterala handelsplattformar (MTF) på marknadsplatser som exempelvis CBOE och LSE Group. Av den totala volymen omsatta aktier handlades 39 % av A-aktierna och 41 % av B-aktierna på Nasdaq Nordic (Källa: Modular Finance).

Data per aktie

	2025	2024	2023	2022	2021
Börskurs, 31 december, A-aktien Kr	70,48	44,97	76,68	56,94	52,44
Resultat per aktie Kr	4,92	6,54	12,67	-10,57	14,24
Kassaflöde före utdelning och finansiering per aktie Kr	-0,67	5,30	15,71	13,75	12,24
Eget kapital per aktie Kr	68,01	71,21	65,91	65,18	71,35
Utdelning per aktie$^{1)}$ Kr	2,00	2,60	5,00	8,70	5,25
Genomsnittligt antal aktier utstående miljoner	996,6	997,7	1 028,0	1 029,8	1 029,8
Antal aktier vid årets slut miljoner	996,6	996,6	1 029,8	1 029,8	1 029,8
Börsvärde vid årets slut Mkr	69 667	44 084	79 221	56 651	49 048

Värdering

	2025	2024	2023	2022	2021
Direktavkastning, %$^{1), 2)}$	2,84	5,78	6,52	15,28	10,01
P/E tal$^{2)}$	14,33	6,88	6,05	–	3,68
Kurs/eget kapital, %$^{2)}$	104	63	116	87	73

1) 2025 enligt styrelsens förslag.
2) Baserad på slutkurs i A-aktien. Justerat resultat per aktie 2022 var 22,38 kr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
185 OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
AKTIEN
TIO ÅR I SAMMANDRAG
ADRESSER

Tio år i sammandrag

Nyckeltal

	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016
Intäkter, Mkr	96 220	103 418	119 489	128 745	95 891	65 396	76 485	74 941	66 059	55 354
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, Mkr *	10 189	12 069	20 141	32 340	22 094	3 364	6 177	8 712	7 591	4 951
EBITDA-marginal, % *	11	12	17	25	23	5	8	12	11	9
Rörelseresultat, Mkr	6 116	7 860	16 467	-4 355	18 837	-325	1 961	4 940	3 838	1 213
Rörelsemarginal, % *	6	8	14	-3	20	0	3	7	6	2
Justerat rörelseresultat, Mkr *	6 116	7 860	16 467	29 283	18 837	-325	2 159	5 181	3 838	1 292
Resultat före skatt, Mkr	6 232	8 313	16 716	-4 641	18 416	-802	1 572	4 403	2 863	324
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr	4 902	6 522	13 029	-10 886	14 662	-510	1 075	3 549	2 295	937
Resultat per aktie, kr	4,92	6,54	12,67	-10,57	14,24	-0,50	1,04	3,45	2,23	1,04
Utdelning per aktie, kr; 2025 – förslag	2,00	2,60	5,00	8,70	5,25	0,00	0,00	1,50	1,00	0,00
Balansomslutning, Mkr $^{1)}$	106 129	110 728	107 839	109 711	112 019	88 601	93 979	94 432	87 476	90 913
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-), Mkr *$^{1)}$	-11 596	-17 777	-18 206	-14 287	-2 346	10 278	11 696	10 527	11 574	17 887
Investeringar, Mkr *$^{2)}$	10 122	5 375	4 474	4 148	2 888	2 204	2 910	2 340	1 603	1 326
Operativt kassaflöde, Mkr *	7 621	10 692	21 524	22 693	15 296	3 460	5 194	5 969	6 511	3 207
Nettokassaflöde, Mkr *	-3 271	-964	5 922	8 748	12 434	2 180	-289	3 435	5 068	6 875
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % *	12	13	22	-1	27	2	3	7	6	2
Räntabilitet på eget kapital, % *	7	9	19	-12	23	-1	2	6	4	2
Soliditet, % $^{1)}$	64	64	63	61	66	61	64	63	61	58
Nettoskuldsättningsgrad, % *$^{1)}$	-17	-25	-27	-21	-3	19	19	18	22	34
Råstålsproduktion, kton	7 536	7 349	7 778	7 293	8 179	7 535	7 623	8 028	7 995	7 988
Plåtproduktion, kton	6 970	6 658	7 122	6 727	7 568	6 937	6 994	7 391	7 397	7 156
Plåtleveranser, kton	6 364	6 134	6 460	6 341	6 921	6 460	6 560	6 899	6 908	6 652
Medelantalet anställda	15 689	15 626	15 754	15 799	15 255	15 121	15 829	16 133	16 158	16 381
Olycksfallsfrekvens (LTIF) $^{3)}$	0,56	0,75	0,87	1,06	1,80	3,70	4,20	6,10	5,60	6,80
CO2e-utsläpp från produktionen (Scope 1), kton	9 839	9 479	9 947	9 844	10 641	9 471	10 154	10 333	9 867	9 989
Indirekta CO2e-utsläpp (Scope 2), kton	896	1 260	1 157	1 179	1 029	1 339	1 427	1 487	1 216	1 165

1) Ingående balans 1 januari 2019 has justerats med avseende på IFRS 16.
2) Från och med 2023 rapporteras som underhållsinvesteringar och strategiska investeringar. Jämförande information har uppdaterats.
3) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF, Lost Time Injury Frequency), egna anställda och underleverantörer.
* Alternativt nyckeltal, se not A.3 för mer information.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2025
186 OM SSAB
RAPPORTER
ÖVRIGT
AKTIEN
TIO-ÅRSÖVERSIKT
ADRESSER

Adresser

KONCERNKONTOR

SSAB AB
Box 70
101 21 Stockholm
Telefon: +46 8 45 45 700
Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6
www.ssab.se

SSAB Special Steels
Box 70
101 21 Stockholm
Telefon: +46 8 45 45 700
Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6

SSAB Europe
Harvialantie 420
FI-13300 Tavastehus, Finland
Telefon: +358 20 5911

SSAB Americas
SSAB Enterprises, LLC
12400 Highway 43 North
Axis. Alabama 36505, USA
Telefon: +1 251 662 4400

Tibnor
Box 600
169 26 Solna
Telefon: +46 10 484 00 00
Besöksadress: Sundbybergsvägen 1
www.tibnor.se

Ruukki Construction
Panuvägen 11
FI-00620 Helsingfors, Finland
Telefon: +358 20 5911
www.ruukki.com

Produktion: Narva Communications i samarbete med SSAB
Tryck: Elanders, Stockholm 2026

SSAB AB
Box 70
SE-101 21 Stockholm
Tel. +46 8 454 5700
Fax. +46 8 454 5725
Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6
www.ssab.se