SSAB är ett högspecialiserat globalt stålföretag som verkar i nära samarbete med kunderna. SSAB utvecklar höghållfasta stål och tillhandahåller tjänster för bättre prestanda och utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Företaget är en ledande producent på den globala marknaden för avancerade höghållfasta stål (AHSS) och seghärdade stål (Q&T), tunnplåt och grovplåt, rörprodukter samt konstruktionslösningar inom byggsektorn. SSABs stål och tjänster bidrar till lägre vikt hos slutprodukten och ökar även produktens styrka och livslängd.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	5

SSAB är indelat i tre ståldivisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt två dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction.

SSAB Special Steels Global stål- och servicepartner för seghärdade stål (Q&T) och avancerade höghållfasta stål (AHSS)
SSAB Europe Ledande nordisk stålproducent av tunnplåt, grovplåt och rör av hög kvalitet
SSAB Americas Marknadsledande nordamerikansk stålproducent som tillverkar grovplåt och coils av hög kvalitet
Tibnor Nordens ledande leverantör av stål och metaller
Ruukki Construction Europeisk leverantör av energieffektiva lösningar för bygg och anläggning

SSAB är börsnoterat på Nasdaq OMX Nordic Exchange i Stockholm och sekundärnoterat på Nasdaq OMX i Helsingfors.

Huvudkontoret finns i Stockholm, Sverige
Vd och koncernchef, Martin Lindqvist
SSAB har cirka 16 000 anställda i 50 länder
Nettoomsättning: 57 Mdkr (60 Mdkr 2014 pro forma)

VI ÄR UNIKA

Global ledare inom höghållfasta stål med mervärde
Pionjär inom applikationsutveckling och servicekoncept
Ledande positioner på hemmamarknaderna i Norden och USA
Långsiktiga kundrelationer
Starkt fokus på slutanvändarna
Starka, globalt erkända varumärken

Titta på Hardox videon Titta på Strenx videon

SSAB har ett kostnadseffektivt och flexibelt produktionssystem. SSABs produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA har en årlig produktionskapacitet av stål på 8,8 miljoner ton.

Företaget har också kapacitet att bearbeta och färdigställa olika stålprodukter i Kina och en rad andra länder.

I Sverige och Finland sker produktionen i integrerade masugnsprocesser. I USA sker skrotbaserad produktion i elektriska ljusbågsugnar.

STÖRRE PRODUKTIONS-ANLÄGGNINGAR:

SSAB Europe

Borlänge, Sverige
Tavastehus, Finland
Luleå, Sverige
Brahestad, Finland

SSAB Special Steels

• Oxelösund, Sverige

SSAB Americas

Mobile, USA
Montpelier, USA

2007 SSAB förvärvar det nordamerikanska stålföretaget IPSCO

och Norrbottens Järnverk blir SSAB

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	6

ÅRET 2015 I KORTHET

NYCKELTAL	2015	2014
Försäljning, Mkr	56 864	47 752
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA1), Mkr	3 655	3 695
Rörelseresultat1), Mkr	-128	894
Resultat efter finansnetto1), Mkr	-1 051	242
Resultat per aktie, kr	-0,93	-3,33
Operativt kassaflöde, Mkr	3 874	1 737
Föreslagen utdelning, Mkr	0	0
Energianvändning, GWh	8 384	8 792
Utsläpp av koldioxid2), kton	9 606	9 608
Anställda3)	16 045	16 887
Olycksfallsfrekvens (LTIF)4)	6,2	6,9

1) Exklusive jämförelsestörande poster 2) Utsläpp från produktionen (Scope 1) 4) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon

3) Tillsvidareanställda vid årets slut

arbetade timmar, egna medarbetare

Rörelseresultat1)

1) Exklusive jämförelsestörande poster

VISION OCH VÄRDERINGAR

VÅR VISION

SSABs vision anger riktningen för koncernens långsiktiga utveckling och innebär att bolaget ska verka för:

en starkare, lättare och mer hållbar värld.

Tillsammans med våra kunder kommer vi att gå längre än någon annan för att förverkliga den fulla potentialen av lättare, starkare och mer hållbara stålprodukter.

VI FOKUSERAR PÅ KUNDENS AFFÄR

Vi har våra kunders behov och affärer i fokus
Vi strävar alltid efter långsiktiga relationer med våra kunder
Vi förtjänar våra kunders förtroende
Vi vill vara våra kunders naturliga innovationspartner

VI TAR ANSVAR

Vi bygger starka och långvariga relationer genom att vara professionella, samarbetsvilliga och ärliga
Vi håller våra löften
Vi arbetar säkert och ansvarsfullt
Vi respekterar individen och strävar efter mångfald

VI ÖVERTRÄFFAR FÖRVÄNTNINGAR

Vi är engagerade, ambitiösa och stolta över det vi åstadkommer
Vi är öppna, resultatorienterade och handlingskraftiga
Vi undviker att göra saker som inte skapar värde för våra intressenter
För att ligga steget före utmanar vi alltid oss själva och vidareutvecklar vår kompetens

VÅRA VÄRDERINGAR

Våra värderingar är företagets vägledande principer. De skapar företagets kultur och formar oss. Värderingarna fungerar som en vägledning för våra handlingar och vårt uppträdande samt visar vad vi står för, de finns med oss i vår vardag och hjälper oss att fatta rätt beslut och att göra rätt saker.

VÄRDESKAPANDE INOM SSAB

SSABs affärsmodell bygger på att utveckla nära och långsiktiga kundrelationer. Genom intensivt samarbete utvecklar SSAB kontinuerligt nya produkter, tillämpningar, tjänster och processer för att förbättra kundernas hållbarhetsprestationer och totala effektivitet. Inom SSABs värdekedja skapas det största värdet i användningsfasen, i och med att kunderna kan producera lättare och starkare slutprodukter med förlängd livstid. SSAB strävar efter att minska sina stålprodukters miljöpåverkan i alla delar av livscykeln, från utvinning av råmaterial till återvinning i produktens slutskede.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	9

EKONOMI

Skulder
Eget kapital

PERSONAL

16 000 medarbetare i fler än 50 länder
Underleverantörer och tjänsteleverantörer

INSATSVAROR

Järnmalmspellets, metallskrot, kol och koks
Övriga råvaror
Bränslen
El
Vatten

INFRASTRUKTUR

Stålverk
Servicecenter för stålbearbetning
Hardox Wearparts-nätverk • Lager och distributionsnätverk
Försäljningskontor

EXPERTIS OCH

ANSEENDE • Forskning och utveckling
Kunskap om höghållfasta
stål • Kunskap om kundernas tillämpningar
Expertis inom teknisk support
Varumärken och varumärkesprogram
Patent

SOCIALT/RELATIONER

Starkt, ansvartagande leverantörsnätverk
Globalt försäljningsnätverk
Gemensamma innovationsprojekt med
kunder
Kundutbildning
Samhällsengagemang
Deltagande i samarbeten med branschorganisationer och statliga organisationer

INKÖP

De råvaror som används för att tillverka järn och stål utgör SSABs mest betydande inköp. Leverantörerna måste efterleva SSABs egna policyer såväl som internationella sociala och miljömässiga

ÅTERVINNING

riktlinjer.

Stål är ett unikt material som

bibehåller sina egenskaper oavsett hur många gånger man återvinner det. Användning av återvunnet stål i stålproduktionen innebär att man kan öka materialeffektiviteten och minska koldioxidutsläppen.

PRODUKTION

Driftseffektivitet, flexibilitet, miljövänlig teknik och säkra arbetsmiljöer är kärnan i SSABs produktion.

VÄGLEDANDE PRINCIPER

ANVÄNDNING

INVERKAN

Genom att använda SSABs höghållfasta stål kan kunderna tillverka produkter som använder mindre material, är starkare, lättare och mer hållbara och minskar kostnaderna, vilket gör kunderna och deras produkter mer konkurrenskraftiga.

TRANSPORTER

SSABs verksamhet är beroende av effektiva transporter genom alla delar av värdekedjan. SSAB koncentrerar sig på att minska sin miljöpåverkan genom effektiva transporter och genom minimerad bränsleförbrukning.

FÖRSÄLJNING

SSAB har ett omfattande globalt försäljningsnätverk som möjliggör nära samarbete med kunder.

och säljs externt UTSLÄPP OCH AVFALL

Utsläpp till luft
Utsläpp till vatten
Avfall

EKONOMISKT VÄRDE SKAPAS OCH FÖRDELAS TILL INTRESSENTERNA

HÅLLBART ERBJUDANDE

HÅLLBAR VERKSAMHET

ANSVARSFULL PARTNER

KAPITAL RESULTAT

Starka, långsiktiga kundrelationer

PRODUKTER OCH LÖSNINGAR

Höghållfasta stål
Tunnplåt och grovplåt
Rörprodukter
Byggprodukter och -lösningar

TJÄNSTER

• Bearbetningstjänster från SSAB Shape

• Restprodukter för återanvändning inom den egna produktionen • Metallskrot för återvinning • Restprodukter för externt bruk • El och värme som används internt

Hardox wear-tjänster
Teknisk support
Innovationssupport

BIPRODUKTER

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	10

KONCERNCHEFENS KOMMENTAR

EFFEKTIVITET OCH KASSAFLÖDE I FOKUS

Fokus för SSAB under 2015 har varit att hantera effekterna av den djupa globala krisen i stålbranschen samt att integrera Rautaruukki med SSAB och att realisera de synergier som identifierades i samband med förvärvet. Integrationen har löpt på mycket väl och realiserandet av synergier går snabbare än vad vi förutsåg och kommer att ge större besparingar än vad vi ursprungligen uppskattade. Vi har höjt vårt mål för synergier som nu uppgår till 1,8 miljarder kronor med full årstakt från andra halvåret 2016. Synergierna från förvärvet och andra pågående effektiviseringar ska strukturellt minska SSABs kostnadsbas med 2,5 miljarder kronor årligen jämfört med vid tidpunkten då förvärvet genomfördes. Därutöver driver vi aktiviteter och ständiga förbättringar för att kontinuerligt sänka våra kostnader och förbättra vår konkurrenskraft.

STARKT KASSAFLÖDE TROTS ETT UTMANANDE MARKNADSLÄGE

2015 kom att kännetecknas av obalanser på den globala stålmarknaden. Priser på råvaror såsom järnmalm och kol sjönk kraftigt och påverkade priserna på stål negativt. Detta, i kombination med en kraftigt ökad export av stål från Asien, bidrog till stark prispress på SSABs huvudmarknader, trots att den underliggande efterfrågan var stabil. Lönsamheten i branschen är låg och möjligheten att nå en tillfredställande avkastning påverkas negativt av överkapaciteten i både Europa och Asien. Vi anser att frihandel är viktigt för den globala stålindustrins utveckling, men i dagsläget pågår en osund konkurrens och därför finns det behov av åtgärder för att bevara stålindustrin i Europa och Nordamerika. Efter ett starkt första kvartal utvecklades resultatet negativt under resterande delen av året. Resultatet påverkades främst av det svåra marknadsläget, men också av kostnader relaterade till investeringar i masugnssystemet. Totalt uppgick EBITDA före jämförelsestörande poster till 3,7 miljarder kronor och rörelseresultatet till -128 miljoner kronor. SSAB Americas och SSAB Europe rapporterade lägre resultat i jämförelse med 2014 medan SSAB Special Steels uppvisade ett resultat i nivå med föregående år. Trots ett svagt resultat levererade vi ett starkt nettokassaflöde på 2,3 miljarder kronor, vilket möjliggjort en lägre skuldsättning. I ett svagt marknadsklimat har SSAB fördelen av en stor produktionsflexibilitet, vilket möjliggör ett positivt kassaflöde också under perioder med låg efterfrågan.

ETT MASUGNSSYSTEM I VÄRLDSKLASS

Under 2015 har vi investerat i våra masugnar i Luleå och Brahestad, i syfte att öka effektiviteten och minska vår miljöpåverkan. Masugnen i Luleå har genomgått en fullständig renovering och den är nu rustad för fortsatt produktion i 15-20 år framåt. I Brahestad har en anläggning för pulveriserad kolinjektion installerats som ersätter ett tidigare oljebaserat system, vilket leder till en mer kostnadseffektiv stålproduktion. Med dessa investeringar på plats har vi masugnar i världsklass ur miljöhänseende och vi får en större flexibilitet att öka och minska produktionen.

TAKING THE LEAD - SSABS STRATEGISKA INRIKTNING

Vi har ställt upp målsättningen att uppnå en ledande lönsamhet inom stålindustrin. Ännu har vi inte nått upp till detta men vi har ett bra utgångsläge då SSAB har ett

Vi ska nå målsättningen genom en kombination av effektiviseringar och tillväxt inom utvalda segment.

unikt produktutbud och har starka positioner på våra hemmamarknader. Vidare har vi ett unikt serviceerbjudande. Målsättningen ska nås genom en kombination av effektiviseringar och tillväxt inom utvalda segment.

Samgåendet med Rautaruukki har lett till lägre kostnader och ökat flexibiliteten inom den nordiska tunnplåtsverksamheten. I Nordamerika har vi redan en ledande kostnadsposition, men vi lyckas år efter år med att reducera kostnaderna och samtidigt behålla den marknadsledande servicen. Inom området höghållfast stål har vi under året genomfört en rad åtgärder för att stärka och tydliggöra erbjudandet bland annat genom en helt ny varumärkesplattform, där det nya varumärket Strenx ingår. Målsättningen med Strenx är att bygga upp marknadens starkaste varumärke inom konstruktionsstål på motsvarande sätt som vi har gjort inom slitstål med Hardox. Vi har också förstärkt serviceerbjudandet, inte minst inom området eftermarknadstjänster – Hardox Wearparts – och vi har skapat en ny enhet, SSAB Services, som ska fokusera just på att utveckla och expandera SSABs serviceerbjudande globalt.

HÅLLBARHETSMÅL

För att stärka vårt fokus på hållbarhetsfrågor, lanserade vi en ny hållbarhetsstrategi under 2015 som inbegriper tre fokusområden – hållbart erbjudande, hållbar verksamhet och ansvarsfull partner. Våramätbara miljömål relaterar till CO2 -utsläpp, energi- och avfallsminskning och ska ha uppnåtts till 2019. SSABs produktionsprocesser är redan idag mycket koldioxideffektiva men vi fortsätter att arbeta för att ytterligare minska vår miljöpåverkan. Vi har även uppdaterat våra mål kopplade till socialt ansvar, vilket inbegriper mångfald, affärsetik, efterlevnad av SSABs Uppförandekod och uppföljning gentemot leverantörskedjan. Vi strävar efter att vara det säkraste stålföretaget i världen och vår målsättning är att inga olyckor ska ske.

SSAB är sedan många år tillbaka medlem i FN:s Global Compact. Det tydliggör vårt ansvar när det gäller de miljöer, människor och samhällen som påverkas av vår verksamhet. Den här rapporten är en del av vår kommunikation om hur vi arbetar utifrån Global Compacts principer. Vi kommer att fortsätta stödja FN:s Global Compacts principer relaterade till miljö, mänskliga rättigheter, arbetstagarnas villkor samt anti-korruption och fortsätta arbeta för att integrera principerna i vår verksamhet, kultur och värdekedja.

KASSAFLÖDE I FOKUS I OSÄKER OMVÄRLD

Efterfrågan på stål har i inledningen av 2016 förbättrats i relation till slutet av 2015 och enligt World Steel Association och andra branschorganisationer kommer marknaden att växa måttligt i Europa och Nordamerika under 2016. Trots en stabil efterfrågesituation finns det fortsatt många osäkerhetsfaktorer kring den globala överkapaciteten som kommer att ta lång tid att komma till rätta med. I detta klimat fokuserar vi på det som vi kan kontrollera – vår egen kostnadsposition, kassaflödet och vår förmåga att utveckla unika erbjudanden för våra kunder. Vi är fast övertygade om att vi är rätt positionerade – världen behöver starkare stål och vår position och innovationsförmåga är avgörande för den framtida intjäningen. Lättare och starkare produkter av höghållfasta stål – det är vårt främsta bidrag till en mer hållbar värld och vägen till ledande lönsamhet inom stålindustrin.

Martin Lindqvist VD och koncernchef

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	12

OMVÄRLDSFAKTORER

Stålindustrin står inför många utmaningar. Komplicerade faktorer styr SSABs möjligheter och risker, både på våra hemmamarknader och globalt. För att kunna fatta strategiska beslut följer företaget kontinuerligt den globala ekonomiska och sociala utvecklingen.

MARKNADSUTVECKLING

På lång sikt väntas den globala stålmarknaden växa med 2–3 % per år, drivet av fortsatt tillväxt globalt, större efterfrågan från en växande medelklass i tillväxtländer, samt genom utveckling av nya användningsområden. Man uppskattar att tillväxtmarknaderna i Afrika, Indien och Latinamerika kommer att växa över genomsnittet, medan en måttlig efterfrågetillväxt förväntas på våra hemmamarknader. På lång sikt förväntas efterfrågan i Kina att vara oförändrad, i och med att den kinesiska ekonomiska tillväxten övergår från att vara beroende av export och infrastruktur till att drivas mer av inhemsk konsumtion.

SSAB är marknadsledande på utvalda områden inom den globala stålmarknaden

1) Q&T-stål, AHSS-stål ≥ 700 MPa

2) Den högre siffran avser Q&T-stål i vissa regioner

Det största problemet för branschen som helhet är fortsatt överkapacitet då detta leder till en prispress som i ökande grad påverkar alla stålproducenters verksamhet. Situationen förväntas gradvis bli bättre under de kommande åren, driven av efterfrågetillväxt, lägre investeringstakt samt eventuellt en strukturell avveckling av gammal kapacitet, särskilt i Europa och Kina.

Övergången från standard- till höghållfasta stål kommer att accelerera under det kommande årtiondet. De flesta användarna av stål måste kontinuerligt förbättra prestanda på sina produkter och höghållfasta stål möjliggör lättare och starkare applikationer. Höghållfasta stål möjliggör även högre energieffektivitet till nytta för slutanvändare och är väsentliga för att uppfylla strängare miljökrav.

Om vi ser på specifika segment förväntas de flesta områden uppleva en stabil utveckling under de kommande åren. Fordonssegmentet har uppvisat positiv tillväxt den senaste tiden och hela segmentet lätta fordon väntas utvecklas ännu starkare på tillväxtmarknaderna framöver. Inom byggbranschen har utvecklingen varit stabil på en låg nivå och förbättringar väntas för sektorn under kommande tid.

Inom gruvbranschen finns det grundläggande faktorer som talar för en positiv långsiktig efterfrågan på höghållfasta stål, trots de aktuella utmaningarna. Utvecklingen inom energisektorn har påverkats negativt av låga energipriser, men kommer långsiktigt att få stöd av en växande befolkning och ökad inkomst per capita.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	14

GLOBALA MEGATRENDER OCH SSABS RESPONS

med situationen för importerat stål

VÄRLDEN BEHÖVER STÅL

INNEBÖRD	MÖJLIGHETER OCH HOT	SSABS RESPONS
• Historiskt sett har stålkonsumtionen vuxit i linje med BNP • Det moderna samhället är beroende av stål. Den kraftiga globala urbaniseringstrenden kommer att stödja efterfrågetillväxten på stål under de kommande årtiondena • Stål har flera unika egenskaper såsom återvinningsbarhet och det finns få, eller inga material som kan ersätta stål • På kort och medellång sikt förväntas en måttlig tillväxt, då efterfrågan i Kina förväntas vara svag och i bästa fall vara oförändrad	• Tillväxtmöjligheter på tillväxtmarknaderna och inom vissa segment som transportsektorn och segmentet anläggningsmaskiner för byggindustrin (Dessa krävs för utveckling av städer) • Långsam tillväxt på mogna marknader • Bättre tillgång till skrot i och med att insamlingsgraden ökar på tillväxtmarknaderna	• Ledande global ställning inom höghållfasta stål och möjlighet att ta del av tillväxten inom tillväxtmarknaderna • Stark ställning inom segment såsom tunga transporter och anläggningsmaskiner – sektorer som aktiveras av urbanisering • Ledande positioner på hemmamarknaderna
• Kina har överinvesterat i ny kapacitet och underlåtit att ta äldre, föråldrad produktion ur bruk. Detta har medfört överkapacitet • I Europa har stålproduktionen ännu inte anpassat sig till stålkonsumtionsnivån efter den finansiella krisen • Historiskt sett har standardstål främst handlats regionalt – men om man beaktar den bristande balansen globalt sett, förekommer det numera omfattande handel globalt • Orättvis konkurrens kan leda till minskad konkurrenskraft för EU:s stålindustri – fler pålagor (skatter, koldioxidutgifter osv.) jämfört	• Pristryck globalt: långsammare tillväxt i Kina leder till att inhemska aktörer börjar exportera stål till extremt låga priser • Risk för en längre period med låg lönsamhet inom branschen • Möjlighet att särskilja sig i fråga om kvalitet, ledtider och tjänster	• Differentiering – produkter, tjänster, varumärken • Flexibelt produktionssystem i Norden – förmåga att öka och minska kapaciteten för råstål med fem masugnar i systemet Bevara lågkostnadsmodellen på hemma • marknaderna, tillvarata synergier från förvärvet av Ruukki. Verksamheten i USA har redan en position som ledande i regionen när det gäller kostnadseffektivitet • Verka för rättvis handel – genom bransch organisationer, för att skydda SSABs hemmamarknader mot orättvis handel

ÖVERKAPACITET HAR EN STOR PÅVERKAN

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	15

KUNDERNA EFTERFRÅGAR INNOVATION

KUNDERNA EFTERFRÅGAR	INNEBÖRD	MÖJLIGHETER OCH HOT	SSABS RESPONS
INNOVATION	• Innovationshastighet – kunderna behöver stän digt förbättra sina produkter • Produktivitet – konstant tryck över hela värde kedjan • Globala kunder • Höjda förväntningar vad beträffar leveranstider, spårning av beställningar, och flödeskontroll	• Behov av att förbättra produkternas prestanda – ständiga förbättringar i kvalitet och styrka • Konkurrens med andra material, t. ex. aluminium • Behov av att leverera med kortare ledtider och ökad efterfrågan på skräddarsydda produkter • Prispress i samband med att kunderna blir allt större	• Konstant förbättring av våra produkters prestanda – specialstål med högre sträckgränser och hårdare slitstål • Hjälpa kunderna att utveckla applikationer – FoU, teknisk support, Knowledge Service Centers • Utveckling av unika samarbetsmodeller med kunderna • Ökad försäljning genom SSABs egna lager och servicecenter
TRENDER INOM HÅLLBARHETS OMRÅDET KOMMER ATT
FÖRÄNDRA BRANSCHEN	• Klimatförändringen är ett faktum och skyndsamma åtgärder krävs för att mildra dess effekter • I syfte att minska mängden utsläpp är det av högsta vikt att insatsvaror och energiresurser används effektivt • Som en energiintensiv bransch har stål en stor miljöpåverkan • Myndighetskrav påverkar både regionalt och globalt • Kunderna behöver minska sina miljömässiga fotavtryck	• I takt med att kunderna måste minska sina operationella kostnader samtidigt som de utsätts för högre myndighetskrav, behövs nya lösningar, tillverkade av återvinningsbara, mer hållbara och starkare material • Risk för olika regler i olika regioner – högre tryck på att stålproduktionen flyttar från Europa till andra regioner med mindre stränga regler • Risk för substitution från andra material • Risk för att branschen inte håller jämna steg med den externa efterfrågan på minskad miljömässig påverkan	• Öka penetrationsgraden av höghållfasta stål globalt sett – för att möjliggöra minskade utsläpp under produkternas användningsfas • Utbilda kunderna i hur höghållfasta stål kan användas i fler applikationer, till gagn för miljön • Ständiga förbättringar vad gäller produktionens miljöpåverkan – SSAB är redan en av de mest effektiva stålproducenterna vad beträffar koldioxid • Se till att SSAB, som en av de ledande stålproducenterna när det gäller hållbarhet, behandlas på ett rättvist sätt i ny lagstiftning

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	16

STRATEGI

SSABs strategi leder oss till att bli den branschledande producenten av höghållfasta stål globalt, marknadsledare på våra hemmamarknader och en leverantör av ledande mervärdestjänster.

TAKING THE LEAD

SSABs strategi "Taking the Lead" introducerades 2012 och är fortsatt vägledande i företagets strategiska beslut och handlingar. Strategin har uppdaterats för de kommande åren med förnyade delmål och fokusområden som ska säkerställa att SSAB når sina övergripande framtida mål och sin tillväxtpotential på varje marknad. SSABs vision – en starkare, lättare och mer hållbar värld – är vägledande för framtiden.

MILJARDER KRONOR 2,5

"SSAB kommer att sänka kostnaderna med 2,5 miljarder kronor, med full effekt från och med 2017"

SSABS STRATEGI ÄR UPPBYGGD KRING TVÅ DIMENSIONER:

1. Vart SSAB är på väg – företagets huvudsakliga affärsmässiga ambitioner Dessa tre element representerar företagets huvudsakliga affärsmässiga ambitioner för att bli branschledande inom fokusområdena på hemmamarknaderna, inom höghållfasta stål och inom mervärdestjänster.

2. Vad som får SSAB att sticka ut – särskiljande kompetenser

Dessa element anger huvuddragen för de kompetenser som SSAB måste fokusera på för att kunna särskilja sig från konkurrenterna.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	18

LEDANDE POSITIONER PÅ HEMMAMARKNADERNA

De nordiska och nordamerikanska hemmamarknaderna är grunden för SSABs verksamhet. SSAB strävar efter att upprätthålla och stärka sin ställning på hemmamarknaderna under de kommande åren.

NORDEN

Prioriterade initiativ för SSAB i Norden:

UTVECKLA FLERKANALSSTRATEGIN INOM FÖRSÄLJNING SSAB kommer att säkra sitt ledarskap på den nordiska hemmamarknaden ytterligare genom att utveckla alla försäljningskanaler från stålverken till marknaden. Detta innefattar SSABs egna kanaler, inklusive ståldistributionsföretaget Tibnor, stålbyggnadsföretaget Ruukki Construction och SSABs rörverksamhet, samt direktkunder och externa ståldistributörer som företaget har långvariga relationer med.

FÖRBÄTTRA PRODUKTMIXEN MOT PREMIUMPRODUKTER

SSAB strävar efter att förbättra sin position inom Norden och på de närliggande marknaderna, genom att successivt utveckla sin produktmix och fokusera försäljningen till mer lönsamma produkter där SSAB besitter specialkompetens.

AMERICAS

Initiativ för att bibehålla ledarskap inom grovplåtsmarknaden i Nordamerika:

FÖR ATT VÄXA MED MARKNADEN

ÖKA KAPACITETEN VID BEFINTLIGA VERK

Marknaden för grovplåt i Nordamerika förväntas återhämta sig och växa under de kommande åren i takt med ökad industriell aktivitet. SSAB har möjlighet att successivt öka kapaciteten vid sina verk i USA genom att förbättra processeffektiviteten och öka försäljningen på den växande marknaden, samtidigt som vi fortsätter att förbättra kostnadspositionen och erbjuda överlägsen kundservice och snabba ledtider.

UTNYTTJA IMPORT FRÅN NORDEN SOM ETT KOMPLEMENT TILL BEFINTLIGT PRODUKTERBJUDANDE

De nordiska tunn- och grovplåtsverken kompletterar verken i USA vad beträffar produktkvaliteter och format. Med en växande inhemsk marknad kan SSAB öka försäljningen på den nordamerikanska marknaden, antingen direkt till slutkunderna eller via egna distributionsanläggningar.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	19

GLOBALT LEDARSKAP INOM HÖGHÅLLFASTA STÅL

SSAB strävar efter globalt ledarskap inom seghärdat stål (Q&T) och inom utvalda segment inom avancerade höghållfasta stål (AHSS). SSAB är väl positionerat för att dra fördel av möjligheterna inom höghållfasta stål genom sina ledande varumärken, unika produktutbud, kunskap och nära samarbete med kunder för utveckling av nya stålapplikationer. Företaget har välinvesterade produktionsanläggningar.

Prioriteringar för att uppnå tillväxt:

UPPDATERAD KANAL- OCH VARUMÄRKESSTRATEGI SSAB kommer att arbeta med flertal varumärken och kanaler, med ett heltäckande erbjudande inom höghållfasta stål, från högspecialiserade produkter under eget varumärke till kommersiella kvaliteter. Sammanslagningen med Rautaruukki har utvidgat SSABs produktportfölj och möjliggjort utvecklingen av en flerkanalsstrategi inom höghållfasta stål.

SSABs produktvarumärken – Hardox, Strenx, Docol, GreenCoat, Armox och Toolox – är de mest värdefulla tillgångarna vid introduktionen av produkter på nya marknader, eftersom de står för kvalitet och trovärdighet, till nytta för kunderna. SSABs produktvarumärkesprogram, "Hardox In My Body" och "My Inner Strenx"

ger medlemmarna marknadsföringsstöd, omfattande teknisk support och innovativa metoder för designutveckling.

Det finns även fem nya SSAB-baserade varumärken: SSAB Domex, SSAB Form, SSAB Weathering, SSAB Boron och SSAB Laser Plus.

FORTSATT FOU OCH INNOVATIONER INOM PRODUKTER OCH APPLIKATIONER

Forskning och utveckling har fortsatt hög prioritet för SSAB. Detta inbegriper utveckling inom tre områden:

Produktutveckling som stärker SSABs egna erbjudande inom höghållfasta stål med nya produkter
Processutveckling vid verken, vilket möjliggör en mer effektiv, kostnadseffektiv och hållbarhetsanpassad produktion
Applikationsutveckling som innebär utveckling av kundernas egna produkter

SSAB kommer framförallt att öka sina investeringar inom applikationsutveckling och etablera fler samarbeten med kunder i syfte att öka användningen av höghållfasta stål i deras produkter.

ÖKA NÄRVARO OCH PENETRATION PÅ NYA MARKNADER

SSAB kommer att fokusera på tillväxtmarknader där penetrationen av höghållfasta stål fortfarande är låg och det finns en hög tillväxtpotential när kunder uppgraderar sin användning av stål från standardstål till höghållfasta stål. Dessa marknader innefattar Afrika, Mellanöstern, Latinamerika och Asien.

VÄXA INOM HÖGHÅLLFASTA STÅL TILL FORDONSSEKTORN

SSAB har en ledande ställning inom specifika säkerhetsdetaljer för fordonssektorn. Denna marknad förväntas växa under de kommande åren på grund av den fortsatta utvecklingen av nya säkerhetsstandarder och krav på lättare produkter som uppfyller kraven på bränsleeffektivitet. SSAB har som mål att växa inom detta område.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		20

LEDANDE MERVÄRDESTJÄNSTER

Att tillhandahålla unika mervärdestjänster är ett sätt att differentiera sig i fråga om kundrelationer. Ledande mervärdestjänster är ett viktigt område för SSABs långsiktiga utveckling, då de utgör ett sätt för företaget att särskilja sig på den konkurrensutsatta stålmarknaden. Mervärdestjänsterna utgör en ytterligare komponent i de strategiska ambitionerna som beskrivs ovan och stöder och stärker SSABs verksamhet på hemmamarknaderna och tillväxtinitiativen inom höghållfasta stål.

SSAB har upprättat en ny affärsenhet, SSAB Services, för att öka fokus på service och eftermarknadsverksamheten. Den nya enheten ansvarar för SSABs utvidgade globala tjänsteutbud, till en början inklusive Wear Services och Shape-verksamheten, och redovisas som en del av SSAB Special Steels.

Det finns tre huvudsakliga fokusområden:

UTVIDGNING AV WEAR SERVICES OCH NÄTVERKET HARDOX WEARPARTS

SSAB Wear Services säljer slitstål under varumärket Hardox till Hardox Wearparts Network som globalt består av 180 medlemsföretag. Dessa center

tillhandahåller reservdelar och tjänster till slutanvändare inom gruvor, återvinning, stenbrott, cement och jordbruk. SSAB har höga ambitioner för utvecklingen av Wear Services verksamheten och strävar efter att mer än fördubbla antalet center.

UTVIDGNING AV SSAB SHAPE -TJÄNSTERNA PÅ UTVALDA MARKNADER

SSAB har liknande ambitioner för SSAB Shape som tillhandahåller stålbearbetningstjänster för OEM företag och deras underleverantörer. Förutom att detta utgör ett ytterligare steg där SSAB stödjer sina kunders värdekedja, med möjlighet för gemensamma investeringar, bidrar initiativet även till att öka användningen av höghållfasta stål på utvalda tillväxtmarkander.

ÖKA LAGERFÖRSÄLJNINGEN GLOBALT

SSAB strävar efter tillväxt inom distributionsverksamheten. I motsats till många konkurrenter, har SSAB sitt eget globala lagernätverk och kan betjäna slutkunder med korta ledtider. SSAB kommer att öka andelen lagerleveranser som ett sätt att öka värdet på stålleveranserna till kunderna.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		21

FLEXIBEL VERKSAMHET

För att överträffa sina konkurrenter och uppnå branschledande lönsamhet under de kommande åren kommer SSAB både att minska sina fasta kostnader och strukturellt öka flexibiliteten i bolagets produktionssystem.

Det finns fem huvudsakliga fokusområden:

Flexibilitet vad gäller kapacitet i det nordiska produktionssystemet: SSAB kan köra med tre, fyra eller fem masugnar i drift, beroende på marknadsutsikterna vid varje given tidpunkt
Synergiprogram: SSAB har åtagit sig att leverera synergier till ett värde av 1,8 miljarder kronor fram till mitten av 2016, bara två år efter sammanslagningen mellan SSAB och Rautaruukki
Förutom det koncernövergripande synergiprogrammet har Ruukki Construction ett besparingsprogram på 200 Mkr
Andra kostnadsförbättringar: Exempelvis har SSAB fortsatt fokus på att bibehålla den ledande kostnadspositionen i Nordamerika och sänka kostnaderna för att producera seghärdat stål i Oxelösund
Kontinuerliga förbättringar: Implementera SSAB One för att uppnå kontinuerliga produktivitetsförbättringar

För SSAB kommer dessa åtgärder att möjliggöra minskade kostnader med 2,5 miljarder kronor med full effekt från och med 2017, jämfört med kostnadsnivån år 2014.

För att uppnå de ambitiösa strategiska målen fortätter SSAB att utveckla en högpresterande organisation. Medarbetare och chefer på alla nivåer anpassar sitt agerande och sina beteenden för att stödja den strategiska inriktningen.

Det finns tre huvudsakliga prioriteringar som syftar till att skapa en högpresterande organisation:

Att vara världens säkraste stålföretag
Utnyttja SSAB One som ledningsfilosofi
Stärka vår prestationskultur och vårt medarbetarengagemang

ÖVERLÄGSEN KUNDUPPLEVELSE

En del av SSABs strategi är att anstränga sig mer än någon annan aktör för att erbjuda en överlägsen kundupplevelse. För att bibehålla en ledande ställning kommer SSAB att fortsätta investera i forskning och utveckling, teknisk kundsupport och gemensamma innovativa samarbetsprojekt som handlar om hur kunder får bästa möjliga nytta av SSABs höghållfasta stål. Samtidigt strävar organisationen efter att uppnå högsta standard när det gäller produktkvalitet, korta ledtider och tillförlitliga leveranser.

SSABs tre utmärkande kompetenser beskrivs mer detaljerat i andra avsnitt i Årsredovisningens verksamhetsöversikt, under rubrikerna "Hållbar verksamhet", "Högpresterande organisation" och "Hållbart erbjudande".

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		22

FINANSIELLA MÅL

SSABs strategi strävar efter att säkerställa företagets långsiktiga utveckling för att skapa värde för aktieägarna och andra intressenter. SSABs huvudsakliga finansiella mål är att uppnå en branschledande lönsamhet och skapa stabila kassaflöden, vilket möjliggör minskade skulder och utdelning till aktieägarna.

SSAB har tre finansiella mål inom tre olika områden.

OMRÅDE	MÅL
Lönsamhet	SSAB strävar efter en branschledande lönsamhet, mätt som EBITDA-marginal mot jämförbara konkurrenter1).
Kapitalstruktur	Koncernens verksamhet är konjunkturberoende. Målet är en långsiktig nettoskuldsättningsgrad på 30 %.
Utdelning	Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och bör långsiktigt utgöra cirka 50 % av vinsten efter skatt, med hänsyn tagen till nettoskuldsättningsgraden. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.

1) AK Steel, Dillinger, Nucor, Salzgitter, Steel Dynamics, Tata Steel Europe, ThyssenKrupp, US Steel

HÅLLBARHETSSTRATEGI

SSABs hållbarhetsstrategi stöder SSABs övergripande strategi. SSABs mål är att bli ett av världens mest hållbara stålföretag. Genom att driva verksamheten på ett hållbart sätt ökar möjligheterna att leverera starka finansiella och operativa resultat. SSAB sammanfattar arbetet inom hållbarhet i tre fokusområden:

ANSVARSFULL PARTNER

SSABs produkter utgår från ett hållbarhetsperspektiv och är grunden i det värdeerbjudande som vi erbjuder våra kunder och andra intressenter. Kärnan i verksamheten består av att utveckla och producera avancerat höghållfast och seghärdat stål, vilka är starkare än standardstål. SSAB kan därmed hjälpa kunderna att producera lättare och starkare produkter, vilket minskar deras miljöpåverkan.

SSABs fokus på operationell effektivitet säkerställer att företaget arbetar på ett så hållbart sätt som möjligt. SSAB arbetar med kontinuerliga förbättringar i syfte att minimera utsläpp genom att öka material- och energieffektivitet samtidigt som SSAB erbjuder medarbetarna en trygg och säker arbetsplats med möjligheter till individuell och professionell utveckling.

Att bidra till de samhällen och orter där SSAB verkar är en integrerad del i hur vi bedriver vår verksamhet. Att agera som en ansvarsfull partner avser hur SSAB hanterar risker och tar ansvar för affärsetik och för leverantörskedjan.

HÅLLBARHETSMÅL

GRI-rapport, miljömål och resultat för 2015

GRI-rapport, mål för socialt ansvar och resultat för 2015

**Vid slutet av 2019 kommer SSAB att ha uppnått följande miljö- och energimål*: EN BESTÅENDE MINSKNING AV KOLDIOXIDUTSLÄPP**

OM 200 000 TON

Motsvarar 2,1 % av SSABs totala koldioxidutsläpp
Målet motsvarar ungefär 100 000 bilar som kör 15 000 km vardera
Ansträngningar för att minska utsläppen fokuserar främst på malmbaserad järn- och stålproduktion eftersom 90 % av de totala koldioxidutsläppen kommer härifrån

EN BESTÅENDE MINSKNING AV INKÖPT ENERGI OM 300 GWH (ELKRAFT OCH BRÄNSLEN)

Motsvarar cirka 3,5 % av SSABs totala inköpta energi
Målnivån motsvarar ungefär den energi som 15 000 hushåll använder för elektricitet, varmvatten och värme under ett år EN BESTÅENDE FÖRBÄTTRING OM 30 000

TON I NYTTJANDET AV RESTPRODUKTER

Motsvarar cirka 12 % av den totala summan av material som skickas till deponi
Målet motsvarar ungefär en normalstor fotbollsplan täckt med tre meter material
Målet ska nås genom förbättrad intern återcirkulering av material till SSABs stålproduktion och genom extern försäljning av biprodukter

SSAB kommer att ha uppnått följande mål gällande socialt ansvar:

Årliga resultat- och planeringssamtal mellan chefer och samtliga medarbetare
Efterlevnad av SSABs Uppförandekod och uppförande i enlighet med företagets värderingar. Som en del av detta initiativ genomförde SSAB en riskanalys av delar av sin verksamhet under 2015. Den genomfördes genom en självutvärdering baserad på principerna för Global Compact
Utbildning i affärsetik genom e-utbildning för alla medarbetare till slutet av 2016
Självutvärderingsformulär för sociala- och miljömässiga förhållanden ska besvaras av alla leverantörer som är registrerade i SSABs inköpssystem som medelrisk- eller högriskleverantörer
Uppnå ett mått på medarbetarengagemang som överstiger det globala genomsnittet

Till slutet av 2019 kommer SSAB att ha uppnått följande mål för jämställdhet:

Kvinnor innehar 30 % av ledande befattningar till slutet av 2019 (upp från 23 % år 2015).

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		25

VÅR VERKSAMHET

SSAB är indelat i tre ståldivisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt två dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	26

SSAB SPECIAL STEELS

Global stål- och servicepartner för seghärdade stål (Q&T) och avancerade höghållfasta stål (AHSS)

Per Olof Stark (1954), EVP Chef för SSAB Special Steels

11 377 Nettoomsättning 20151): 11 377 Mkr

20 % Andel av SSAB-koncernens totala omsättning

2 900 Antal anställda

0,9 Stålleveranser 2015: 0,9 miljoner ton

1) Extern försäljning

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		27

SSAB Special Steels har globalt ansvar för marknadsföring och försäljning av höghållfasta stål, inklusive alla SSABs seghärdade stål (Q&T) samt varmvalsade och avancerade höghållfasta stål (AHSS) med sträckgränser från 700 MPa och uppåt. Dessa produkter kan vidare indelas i höghållfasta konstruktionsstål, slitstål, skyddsstål och verktygsstål. Alla SSABs specialstål ger kunderna möjlighet att designa lättare, starkare och mer hållbara produkter.

SSAB Special Steels har ett omfattande tjänsteutbud, inklusive konstruktions- och bearbetningstjänster, Knowledge Service Center, lokala lager och ett globalt nätverk med center för eftermarknadstjänster.

SSAB Special Steels ansvarar för stålproduktionen i Oxelösund, med en årlig produktionskapacitet på 1,5 miljoner ton, samt för försäljningen av ovan nämnda produkter i Mobile, Alabama (USA), Brahestad (Finland) och Borlänge (Sverige).

KUNDER OCH SLUTANVÄNDARE

Divisionens främsta kundsegment innefattar tillverkare av maskiner och utrustning som används inom byggbranschen, gruvdrift, materialhantering, tung transport- och lyftutrustning, men SSABs specialstål kan användas i alla sammanhang när målet är att designa lättare, starkare och mer hållbara produkter.

Kunderna innefattar både tillverkare av utrustning och slutanvändare. Genom att förstå slutanvändarnas behov kan SSAB Special Steels samarbeta vid utvecklingen av produkterna för att de ska få bättre prestanda.

SSABs unika konkurrensfördel inom specialstål består av en av marknadens bredaste produktoch tjänsteportföljer, kombinerat med djup kännedom om stålets egenskaper och prestanda. Det skapar en grund för samarbete med kunderna vad beträffar utveckling av starkare, lättare och mer hållbara produkter.

Exempel på applikationer för specialstål:

APPLIKATIONER FÖR KONSTRUKTIONSSTÅL:

Mobila kranbommar och stödben
Lastkranar
Skyliftar
Chassin för lastbilar och trailers
Jordbruksmaskiner
Offshore-oljeplattformar

APPLIKATIONER FÖR SLITSTÅL:

Dumperflak och tippflak
Skopor
Containrar
Gruvutrustning
Återvinningsutrustning och -verktyg
Slitdelar för alla sorters maskiner

APPLIKATIONER FÖR SKYDDSSTÅL:

Fordon och burar för säker transport av personer och värdeföremål
Skydd för byggnader

APPLIKATIONER FÖR VERKTYGSSTÅL:

Gjutformar och stansar
Verktygshållare
Axlar

SSAB Special Steels främsta kundsegment:

Tunga transporter
Anläggningsmaskiner
Materialhantering (inklusive gruvdrift)
Industriapplikationer och övrigt
Servicecenter

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		28

PRODUKTER OCH TJÄNSTER

Produkter:

• Hardox är ett ledande globalt varumärke för slitstål utformat för maximal lastförmåga och längre livslängd – en unik kombination av hårdhet och beständighet
• Strenx är SSABs varumärke för höghållfasta konstruktionsstål och erbjuder den mest omfattande portföljen av höghållfasta stål på marknaden. Sträckgränserna varierar från 600 MPa till 1 300 MPa, vilket är det starkaste stålet som finns på marknaden
• Rae x är ett slitstål utformat för att klara till och de mest krävande förhållanden. Det är det säkra och kostnadseffektiva valet och har både bra svetsbarhet och formbarhet
• Toolox är det hårdaste färdighärdade stålet i världen och levereras som seghärdad plåt eller runda stänger
• Armo x och Ramor är skyddsstål utformade för att skydda liv och egendom

Tjänster:

SSAB har skapat en ny affärsenhet, SSAB Services, för att öka fokus på service och eftermarknadsverksamheten. Den nya enheten ansvarar för SSABs utvidgade globala tjänsteutbud, till en början inklusive Wear Services och Shape-verksamheten, och redovisas som en del av SSAB Special Steels.

• Hardox Wearparts är ett allt-i-ett-koncept för slitdelar och service. Det består av ett världsomspännande nätverk av 180 Hardox Wearparts center i över 55 länder, av vilka 16 ägs av SSAB. Dessa erbjuder reservdelar och rådgivning till den lokala eftermarknaden inom bland annat gruv-, infrastruktur-, återvinnings- och byggsektorn
• SSAB Shape kombinerar högklassiga stålprodukter med konstruktions - och bearbetningstjänster som erbjuds genom SSABs egna center för mervärdestjänster och ett världsomfattande nätverk av leverantörer inom förbehandling
• Försäljning från lager, teknisk support och Knowledge Service Center kompletterar det omfattande tjänsteutbudet för att ytterligare underlätta för kunderna att utveckla sina verksamheter och bli mer konkurrenskraftiga

MARKNADSFÖRHÅLLANDEN OCH EFTERFRÅGAN

SSAB Special Steels har verkat under utmanande marknadsförhållanden eftersom många slutsegment, till exempel gruvsektorn och marknaden för anläggningsmaskiner, har stagnerat eller varit på nedgång. Tunga transporter har varit ett av de segment som utvecklats starkast under de senaste åren.

Kundernas efterfrågan vad beträffar lättare och mer hållbara produkter driver utvecklingen mot ökad användning av höghållfasta stål och slitstål. SSABs stål erbjuder en möjlighet att bygga lättare produkter med en längre livscykel på ett sätt som minskar slitaget på komponenterna, minskar bränsleförbrukningen, ökar lyftprestanda och möjliggör högre lastkapacitet. Marknadspenetrationen för höghållfasta stål ökar på alla marknader, men penetrationsgraden på tillväxtmarknader är betydligt lägre än på mogna marknader.

MARKNADSOMRÅDEN OCH MARKNADSANDEL

Global marknadsandel på 5–40 %, beroende på produktgrupp, med den högsta marknadsandelen inom seghärdade stål
Stark ställning på marknaden för de viktigaste kundsegmenten som anläggningsmaskiner och tunga transporter
Fokus på tillväxt inom segmenten och marknaderna som har potential att växa snabbare än marknaden för standardstål
Europa står för cirka 50 % av omsättningen och Nordamerika för nästan 20 %
Latinamerika, Afrika och Asien är viktiga regioner för framtida tillväxt

STRATEGI

SSAB Special Steels strävar efter att vara en global ledare inom slitstål, konstruktionsstål, skydds- och verktygsstål samt inom relaterade mervärdestjänster.

Strategiska prioriteringar:

Fokus på arbetssäkerhet i hela divisionen
Bibehålla ställningen som innovationsledare med unika produkter och unika servicetjänster
Expansion inom service och eftermarknadstjänster genom Hardox Wearparts och SSAB Shape
Nära samarbete med kunder för att uppgradera produktdesign för ökad användning av höghållfasta stål
Högre tillväxt genom att öka penetrationsgraden och bearbeta nya segment och nya marknader
Realisera kostnadssynergier motsvarande minst 250 Mkr från förvärvet av Rautaruukki (full årstakt ska uppnås under andra halvåret 2016)

STYRKOR

SSAB Special Steels är en av de mest framstående utvecklarna och tillverkarna av slit-, konstruktions-, skydds- och verktygsstål.

Produktutbud i världsklass världens mest omfattande produktportfölj
Nära samarbete och gemensamma projekt med kunderna för ökad innovation och utveckling
Ett globalt produktionssystem gör det möjligt att tillhandahålla produkter i ett unikt brett utbud av tjocklekar, kvaliteter och dimensioner
Välkända och mycket respekterade produktvarumärken med lojala kunder

Konkurrenskraftiga ledtider och tjänster på global nivå:

Stålservicecenter och stödjande produktionsanläggningar samt egna lager på cirka 160 platser i mer än 50 länder
En unik kombination av expertis när det gäller utveckling av SSABs stål, samt design och tillverkning av applikationer i nära samarbete med kunderna

KONKURRENTER

Internationella ståltillverkare som Dillinger Hütte, NLMK Clabecq, Voestalpine, ArcelorMittal, ThyssenKrupp, Tata Steel Europe, JFE och Nucor.

När SSAB Special Steels säljer stål som producerats av en annan division inom företaget, redovisas intäkterna i SSAB Special Steels och avräkning görs mellan divisionerna till den kostnad som varorna sålts för.

2015 I KORTHET

Lansering av Strenx, ett nytt produktvarumärke för höghållfasta konstruktionsstål
Lansering av den nya stålrörserien Hardox Tube 500 som gör det möjligt att skapa lätta produkter med ytterst hög slitstyrka och lång brukstid
Lansering av Hardox och Toolox i rundstål
30 nya medlemmar i nätverket Hardox Wearparts nätverk, som nu omfattar 180 center globalt
SSAB mottog priset Årets Bästa Leverantör av Manitou

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	30

SSAB EUROPE

Ledande nordisk stålproducent av tunnplåt, grovplåt och rör av hög kvalitet

Olavi Huhtala (1962), EVP Chef för SSAB Europe

21 405 Nettoomsättning 20151): 21 405 Mkr

38 % Andel av SSAB-koncernens totala omsättning

7 100 Antal anställda

3,6 Stålleveranser 2015: 3,6 miljoner ton

1) Extern försäljning

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		31

SSAB Europe är en ledande producent av tunnplåts-, grovplåts- och rörprodukter av hög kvalitet. SSAB Europes bearbetningscenter skräddarsyr produkter för kundernas behov. Kunskap om produktionen av höghållfasta stål, i kombination med de mervärdestjänster som våra kunder behöver, gör att SSAB Europe skiljer sig från många andra ståltillverkare.

SSAB Europe ansvarar för tunnplåt, grovplåt och rörprodukter i Europa och ansvarar globalt för fordonssegmentet.

SSAB Europes fokus ligger på hemmamarknaden i Norden och på utvalda tillväxtmarknader i kontinentala Europa, samt internationellt. SSAB Europes huvudsakliga produktionsanläggningar ligger i Brahestad och Tavastehus (Finland) samt i Luleå och Borlänge (Sverige). Produktionen är baserad på integrerade masugnsprocesser. SSAB Europes stålverk har en produktionskapacitet på 4,9 miljoner ton om året.

Övriga produktionsanläggningar innefattar färgbeläggningslinjerna i Finspång (Sverige) och i Kankaanpää (Finland). Divisionen tillverkar även rör i Tavastehus, Lappvik, Oulais, Pulkkila och Toijala (Finland) samt i Virsbo (Sverige)

och har även andra produktionsanläggningar i Nederländerna, Norge, Ryssland, Polen, Sverige och Storbritannien.

KUNDER OCH SLUTANVÄNDARE

SSAB Europes breda produkturval gör det möjligt för divisionen att stödja kunder inom olika segment och för ett brett urval applikationer.

SSAB Europe säljer produkterna både direkt till slutanvändarna och till stålservicecenter. Vissa produkter för de nordiska och baltiska marknaderna levereras även av Tibnor.

SSAB Europe tillhandahåller olika stålkvaliteter till större OEM-företag inom sektorn för tunga och kommersiella fordon. På samma sätt som tillverkarna av personbilar, vill dessa tillverkare dra nytta av lättare produkter och mer effektiv bränsleanvändning. Divisionen säljer även sina produkter till större tillverkare av jordbruksmaskiner. Grovplåt används i hög grad på den nordiska marknaden och i Europa inom energisektorerna, medan färgbelagda material används av tillverkare av metalltak och regnvattensystem, särskilt på de nordiska och östeuropeiska marknaderna.

SSAB Europes huvudsakliga kundsegment:

Byggkonstruktioner och infrastruktur
Fordon
Industriella applikationer
Tunga transporter
Energi
Entreprenadmaskiner
Servicecenter

PRODUKTER OCH TJÄNSTER

SSAB Europe har ett brett produktutbud med internationella, välkända produktvarumärken. Sträckgränsklasserna för varmvalsade produkter når 600 MPa. (Stålkvaliteter som överskrider denna gräns för varmvalsade produkter finns i SSAB Special Steels produktutbud.) Kallvalsade och galvaniserade produkter varierar från 200 till 1 700 MPa och är även tillgängliga för många specifika behov, till exempel väderbeständighet och formbarhet.

Det fullständiga produktsortimentet innefattar följande:

Varmvalsade grovplåtprodukter
Varmvalsade tunnplåtsprodukter
Kallvalsade tunnplåtsprodukter
Metallbelagda tunnplåtsprodukter
Färgbelagda tunnplåtsprodukter
Rör och profiler
Infraprodukter

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		32

SSAB Europes struktur möjliggör hög tillgänglighet, korta leveranstider, omfattande logistiktjänster med leveransprecision och en hög grad av flexibilitet för att uppfylla kundernas behov, särskilt inom Norden. Kunderna kan även få stål i olika format. SSAB Europes tjänsteutbud innefattar även teknisk utveckling och verkstadssupport, utbildning med mera.

ALLMÄNNA MARKNADSFÖRHÅLLANDEN OCH EFTERFRÅGAN

Efterfrågan på stål i Europa har legat på historiskt sett låga nivåer under de senaste åren, men en måttlig tillväxt väntas under de kommande åren. Det finns stora regionala skillnader och stor tillväxtpotential för SSAB Europes produkter och tjänster i vissa central - och östeuropeiska länder.

Stålbranschen i Europa lider fortfarande av överkapacitet och av betydande import från producenter i andra delar av världen. Den europeiska stålbranschen kännetecknas av tuff konkurrens, med en marginalpress om man jämför råvarupriserna med stålpriserna på marknaden.

MARKNADSOMRÅDEN OCH MARKNADSANDEL

Inom Norden är SSAB Europe en leverantör med ett komplett utbud av stålprodukter av hög kvalitet som hämtas ur SSABs breda produktportfölj
Ledande ställning inom vissa applikationer av avancerat höghållfast stål (Advanced High-Strength Steel, AHSS) för fordonsindustrin
I Ryssland har vi byggt upp en närvaro på marknaden under de senaste åren
SSAB Europe har ledande varumärken och produkter för färgbelagda produkter
Omfattande utbud av rörprodukter som utvecklats av företagets eget produktutvecklingsteam
Norden står för cirka 55 % av omsättningen, resten av Europa för cirka 40 % och resten av världen för cirka 5 %

Historiskt har SSAB Europe varit starkt i Västeuropa och idag ser vi ökade möjligheter att utveckla försäljningsaktiviteterna i Östeuropa.

De viktigaste marknadssegmenten visar på det breda urvalet i företagets utbud till kunderna: lyftverksamhet, hantering och transport, yellow goods, fordon, offshore, jordbruk, entreprenadmaskiner och energi. SSAB Europe är Nordens enda tillverkare av stålrör med ett omfattande urval rörprodukter och profiler som uppfyller behoven inom bygg-, fordons- och tillverkningsbranscherna.

STRATEGI

Hemmamarknaden i Norden är en central del av SSAB Europes strategi och ambitionen är att utveckla marknaden, inklusive mervärdeserbjudandet, samtidigt som vi upprätthåller vår ställning som den mest pålitliga leverantören och den leverantör som kunderna föredrar.

Sammanslagningen av SSAB och Rautaruukki skapade ett mer konkurrenskraftigt och flexibelt stålproduktionssystem och en optimerad produktportfölj.

I hela Europa ligger vårt fokus på att tillhandahålla mervärdesmaterial till kunder på alla marknader och att genomföra en strategi som innebär selektiv tillväxt snarare än försäljning av standardprodukter.

Strategiska prioriteringar:

Fokus på arbetssäkerhet i hela divisionen
Säkra den nordiska hemmamarknaden och växa inom utvalda segment och på intilliggande marknader
Realisera kostnadssynergier motsvarande över en miljard kronor från förvärvet av Rautaruukki (full årstakt uppnås under andra halvåret 2016)
Dra nytta av det flexibla produktionssystemet i det sammanslagna företaget
Vinna marknadsandelar genom att förstärka utbudet till kunderna och värdeerbjudandet
Skapa goda möjligheter för fokuserade tillväxtinitiativ

STYRKOR

Robust ställning på den nordiska marknaden
Nära samarbete med kunderna för att skapa en unik kundupplevelse
Bred produktportfölj med unika och starka produktvarumärken
Stor och växande kundbas i Europa
Stor sakkunskap vad beträffar teknik och material
Flexibel produktionskapacitet
Stålprodukter som är skräddarsydda för kundspecifika behov
Starkt partner- och distributionsnätverk

KONKURRENTER

SSAB Europes huvudsakliga konkurrenter innefattar ArcelorMittal, Dillinger, Salzgitter, ThyssenKrupp, Tata Steel Europe och Voestalpine.

2015 I KORTHET

Masugnen i Luleå (Sverige) renoverades, nya LD-konvertrar installerades och ett nytt kyltorn installerades i koksverket
Investering i ett system för pulveriserad kolinjektion i Brahestad (Finland)
Optimering av produktionen galvaniserade och färgbelagda stål flyttades till Tavastehus och Kankaanpää (Finland) och Finspång (Sverige), stängning av metall- och färgbeläggningslinjerna i Borlänge (Sverige) samt minskning av produktionen och stängning av ledningsrörsproduktionen i Virsbo (Sverige). Minskning av personalen i Brahestad (Finland)
Lansering av skräddarsydda höghållfasta stål för fordonsindustrin
Lansering av GreenCoat färgbelagda lösningar för den globala byggbranschen
Johnson Controls belönar SSAB med Gold Award för utmärkta leveranser 2015

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		34

SSAB AMERICAS

Marknadsledande nordamerikansk stålproducent som tillverkar grovplåt och coils av hög kvalitet

Charles Schmitt (1959), EVP Chef för SSAB Americas

11 852 Nettoomsättning 20151): 11 852 Mkr

21 % Andel av SSAB-koncernens totala omsättning

1 200 Antal anställda

1,9 Stålleveranser 2015: 1,9 miljoner ton

1) Extern försäljning

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		35

SSAB Americas är den största producenten och leverantören av grovplåt i Nordamerika. SSAB Americas har en stark position och är högt skattad i regionen för kostnadseffektivitet och kvalitet.

SSAB Americas moderna stålverk ligger i Mobile, Alabama och Montpelier, Iowa, och har en sammanlagd årlig produktionskapacitet på 2,4 miljoner ton. Båda verken använder en skrotbaserad metod med elektriska ljusbågsugnar för att tillverka stål. Stålverken är strategiskt belägna i ett område som är Nordamerikas industriella hjärta med tillgång till det strategiska södra hamnsystemet, vilket ger en logistisk fördel.

I anslutning till stålverket har SSAB Iowa en modern forsknings - och utvecklingsanläggning i världsklass. Den har några av de mest moderna utrustningarna i världen för testning, simulering och metallografi.

SSAB Alabama har en av världens mest avancerade seghärdningslinjer (quenching and tempering, Q&T) som har kapacitet att producera 300 000 ton seghärdad grovplåt om året.

Förutom de två stålverken har SSAB Americas tre klipplinjer, i Houston, Texas, St. Paul, Minnesota och Toronto, Ontario (Kanada). Dessa anläggningar har flexibilitet att hantera både SSABs stål och stål från externa leverantörer, och bearbetar plåtrullar (coils) av varierande bredd, dimensioner och kvaliteter för att uppfylla kundspecifika krav med en utökad servicemodell.

KUNDER OCH SLUTANVÄNDARE

SSAB Americas tillverkar ett brett urval av högklassiga stålprodukter, inklusive avancerade höghållfasta stål som används inom olika branscher. SSAB Americas säljer produkterna både direkt till slutanvändarna och till stålservicecenter.

Huvudsakliga kundsegment:

Energi: Gas, olja, offshore-strukturer, överföringstorn, vindkraftverk och petrokemiska tankar
Tunga transporter: Järnvägstransport, fartyg och offshore, jordbruk, skogsbruk och fiske
Byggverksamhet: Lyftutrustning, yellow goods, anläggningsmaskiner
Infrastruktur: Vattenöverföring, lagringstankar och broar
Servicecenter: Stålplåt och -rullar
Gruvdrift: Grävmaskiner

PRODUKTER

Grovplåt
Grovplåtsrullar
Värmebehandlad grovplåt
Normaliserad plåt
Seghärdad plåt
Övriga produkter
Varmvalsade plåtrullar
Kallvalsade plåtrullar
Metallbelagda produkter
Målade produkter

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	36

ALLMÄNNA MARKNADSFÖRHÅLLANDEN OCH EFTERFRÅGAN

Den nordamerikanska grovplåtmarknaden har varit utmanande och den starka dollarn har haft en negativ effekt på industrin i USA. Importen från Asien har legat på en hög nivå och de låga oljepriserna har lett till minskad investering inom energisektorn. USA har haft en rekordstor importökning av ett slag som kan betraktas som osund konkurrens, från länder som Kina, vilket har haft en betydande påverkan på marknadsandelarna. Prognosen är en måttlig förbättring, i linje med den allmänna förbättringen inom den amerikanska ekonomin. Återhämtningen inom segmenten för bygg- och anläggningsarbeten förbättrar sysselsättningen inom byggsektorn och ökar användningen av den typen av utrustning. Segmenten fordon och tunga transporter förväntas fortsätta att ligga på en hög nivå under de kommande åren. Det finns en fortsatt långsiktig efterfrågan på grovplåt inom energirelaterade branscher och transporter, och en kraftig efterfrågan på transportprodukter till raffinaderier ökar efterfrågan på både järnvägsvagnar och ledningsrör. Vindkraftverk och annan utrustning för alternativ energi fortsätter att vara utmärkta applikationer för grovplåtprodukter.

MARKNADSOMRÅDEN OCH MARKNADSANDEL

SSAB är den största producenten och leverantören av grovplåt i Nordamerika och har en marknadsandel på cirka 20-25 %
SSAB har fortsatt en stark ställning på marknaden inom kundsegmenten för energi och tung transport
USA står för cirka 85 % av omsättningen, Kanada för cirka 5 % och Latinamerika för cirka 5 %

STYRKOR

Stark produktionsbas inom Nordamerika, med en branschledande kostnadsposition och marknadsledande inom kundservice
Två moderna produktionsanläggningar, elektriska ljusbågsugnar (Electric Arc Furnaces, EAF) som använder återvunnet skrot som råvara
Nära samarbete med kunderna för att utveckla unika, anpassade produkter och lösningar

SSAB Americas har även engagerat sig starkt för miljön, vilket märks på de många återvinningsprojekten:

• Återvinningsprogram för gamla däck

Återvinning av stoft från de elektriska ljusbågsugnarna
Återvinnings-/sorteringsområden vid anläggningarna
ISO-certifiering för kvalitets-, miljö- och säkerhetshantering (9001, 14001 och 18001)

STRATEGI

SSAB Americas har som mål att bibehålla sin ledande ställning på grovplåtsmarknaden och att gradvis utvidga kapaciteten för att dra nytta av den förväntade tillväxten på marknaden. Vidare investeringsbeslut kommer att fattas baserat på bedömningarna av långsiktig tillgång och efterfrågan, och på möjligheten att upprätthålla den ledande kostnadspositionen.

Fokus på arbetssäkerhet i hela divisionen
Erbjuda branschledande kundservice
Stärka den ledande ställningen på lågkostnadsområdet, med hjälp av kontinuerliga förbättringsprocesser

KONKURRENTER

SSAB Americas huvudsakliga konkurrenter är både lokala tillverkare, till exempel Nucor och Arcelor Mittal, och importerade produkter.

2015 I KORTHET

Branschutmärkelse inom miljömässigt ansvar, 2015 American Metal Market Award in Environmental Responsibility & Stewardship
Leverantörsutmärkelser från Caterpillar, John Deere och Trinity Industries
Fortsatt ledande inom säkerhetsarbete, nytt internt rekord för lägsta antal arbetsskador
Nya produkter från SSAB Mobiles härdlinje (QL6), produktvarumärkena Hardox och Strenx finns i tjocklekar som täcker 90 % av efterfrågan i Amerika
Divisionschefen Chuck Schmitt har utsetts till ordförande i den nordamerikanska stålindustrins branschorganisation American Iron & Steel Institute

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	37

TIBNOR

Nordens ledande leverantör av stål och metaller

Mikael Nyquist (1963), VD Chef för Tibnor

6 968 Nettoomsättning 20151): 6 968 Mkr

12 % Andel av SSAB-koncernens totala omsättning

1 200 Antal anställda

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	38

Tibnor är Nordens och Baltikums ledande leverantör av stål och metaller till industrin. Företaget tillhandahåller ett komplett utbud av produkter och tjänster, i samstämmighet med kundernas behov.

Tibnor har byggt upp ett starkt anseende genom sitt omfattande produktutbud, en effektiv bearbetning av stål och metaller, samt effektiv logistik kombinerad med administrationslösningar som gör det lätt för kunden att välja material och att beställa.

Tibnors produktionsenheter anpassar produkterna innan de levereras till kunden. Det innebär att kunderna inte behöver hantera förberedande produktionsmoment, utan kan använda det levererade materialet direkt i sina kärnprocesser. Lager- och produktionsverksamheten utgör cirka 85 % av försäljningen och direktleveranser från verk står för resterande 15 %.

KUNDER OCH SLUTANVÄNDARE

Tibnors kunder är industrier i Norden och Baltikum som använder stål och metaller i sina tillverkningsprocesser. Dessa industrier utgör viktiga kundsegment:

Verkstadsindustrin
Fordonsindustrin
Byggindustrin

De första två segmenten är ofta beroende av exportmarknaderna, medan byggsegmentet drivs mer av lokala investeringar inom bostäder, anläggningar och infrastruktur.

Tibnor har cirka 10 000 kunder i Norden och Baltikum.

PRODUKTER OCH TJÄNSTER

Tibnor erbjuder ett komplett sortiment av stål- och metallprodukter. Lagret följs noggrant för att det hela tiden ska svara mot den nordiska och baltiska tillverkningsindustrins behov. SSABs produktutbud står för cirka 45 % av Tibnors försäljning. Andra tillverkares handels- och specialstålsprodukter som Tibnor distribuerar innefattar maskinstål och långa produkter, till exempel balk, stång och hålprofiler för konstruktionsändamål, samt armeringsprodukter till byggnadsindustrin. Rostfritt stål och metaller, främst aluminium och koppar, står för cirka 22 % av försäljningen.

Tibnors materialbearbetning sker i effektiva produktionsanläggningar. Detta sparar tid för kunderna och minskar deras risker och behov av resurser. Tibnor kan produktionsanpassa alla de produktgrupper som företaget levererar till marknaden. Kunderna får en produkt som är klar att användas i deras tillverkningsprocesser och de behöver inte förbereda materialet ytterligare.

Tibnor har ett väl etablerat distributionssystem och arbetar med olika logistikflöden. Dessa lösningar varierar från leveranser inom 24 timmar från lager, till individuella materialflöden som svarar mot kundens behov.

Tibnor har en omfattande sakkunskap inom administrativa lösningar. Dessa gör det enkelt för kunden att välja material, skapa sina egna offerter, göra beställningar, få tillgång till dokument eller arbeta med så kallad punch-out-upphandling mellan köparens och säljarens system. Kunderna kan välja att använda e-tjänster som EDI och webshops eller få personlig service.

ALLMÄNNA MARKNADSFÖRHÅLLANDEN OCH EFTERFRÅGAN

Nästan 55 % av allt stål som levereras i Norden tillhandahålls genom distributörer. Mervärdestjänsterna är av allt större vikt för industriella kunder, som en del av deras program för att förbättra effektiviteten.

MARKNADSOMRÅDEN OCH MARKNADSANDEL

Tibnor har en stark närvaro i Norden. Sverige står för ungefär hälften av omsättningen, Finland och Norge har båda cirka 20 %, och därefter följer Danmark och Baltikum.

Tibnor har en marknadsandel på cirka 20 % av den nordiska distributionsmarknaden.

STRATEGI

Vinna marknadsandelar med hjälp av Nordens bredaste produkt- och tjänsteutbud
Utnyttja synergierna från sammanslagningen; framför allt inom inköp, anläggningsoptimering och minskning av de fasta kostnaderna
Fortsätta att utveckla mervärdestjänster med hjälp av ett komplett nordiskt upplägg och ett unikt kund- och leverantörssamarbete
Öka digitaliseringen och vidga de digitala tjänsterna till hela Norden

Tibnor arbetar inom fyra klart definierade expertområden:

Material försörjning och rådgivning
Produktion
Logistik
Administrativa lösningar

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		39

STYRKOR

Tibnor är en stålleverantör som har insikt i vad som fungerar väl i olika industriella situationer och som kan hjälpa sina kunder att fatta rätt beslut när de väljer stål och metaller.

Omfattande produktutbud och mervärdestjänster för kunderna, i kombination med ett effektivt distributionsnät
Full geografisk täckning i Norden
God leveransprecision och korta ledtider, med tjänster som hjälper kunderna att förbättra sin logistik och sina administrativa flöden
Kraftfullt produktionsupplägg för bearbetning av SSABs produkter, både platta produkter och hålprofiler
Strategiska relationer inom SSAB och med externa materialproducenter vilket gör det möjligt att ge unik kundsupport när det gäller val av material

KONKURRENTER

Tibnors konkurrenter är bland annat BE Group, Stena, Norsk Stål, Kontino och ett antal nationella, lokala företag och nischaktörer.

2015 I KORTHET

Tibnors nya ledning för produktkategorier – ett nordiskt inköpsteam
Lansering av Tibnors nya transport- och distributionsstruktur till kunderna
Ny varumärkesprofil för Rautaruukkis stål- och metalldistributionsenheter i Norge, Finland och Baltikum; från Ruukki till Tibnor
Lansering av centralt lager och nytt distributionsnät i Sverige för armeringsprodukter
Centraliserat lagringen av långa produkter i rostfritt stål och aluminium till ett automatiserat höglager som betjänar flera marknader
Stängning av EM Erikssonstålservicecenter och överföring av volymerna till andra produktionsenheter
Öppning av ny kapacitet för laserskärning och bockning av långa plåtar
Undertecknande av ett förnyat, treårigt leverantörsavtal med nordiska byggentreprenören Peab

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		40

RUUKKI CONSTRUCTION

Europeisk leverantör av energieffektiva lösningar för bygg och anläggning

Jarmo Tonteri Tillförordnad chef för Ruukki Construction

5 260 Nettoomsättning 20151): 5 260 Mkr

9 % Andel av SSAB-koncernens totala omsättning

3 000 Antal anställda

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	41

Ruukki Construction betjänar byggbranschen genom att tillverka produkter och erbjuda tjänster som motsvarar det växande behovet hos kunder som behöver energieffektiva lösningar och flexibilitet för att designa byggnader. Ruukki Constructions tjänster innefattar design och konsultverksamhet, tillverkning och installation – allt för att byggnaderna ska fungera effektivt under hela livscykeln. Ruukki Constructions produktoch tjänsteportfölj omfattar alltifrån design till leverans av produkter, som exempelvis stålstommar och sandwichpaneler för väggar och profilerade produkter som bärande takplåt, samt takprodukter för bostadsbyggande.

Ruukki Construction är verksamt i 16 länder. De huvudsakliga produktionsenheterna finns i Seinäjoki, Alajärvi, Vimpeli och Ylivieska (Finland), Zyrardow och Oborniki (Polen), Obninsk och Balabanova (Ryssland), Gargždai (Litauen), Tunari (Rumänien), Anderslöv, Järnforsen och Landsbro (Sverige), Pärnu (Estland) och Kopylov (Ukraina). Ruukki Constructions huvudsakliga stålleverantör är SSAB Europe. Externa stålleverantörer, huvudsakligen inom Central- och Östeuropa och Ryssland, är relativt sett mindre. Divisionens konkurrenskraft säkerställs genom marknadsmässig prissättning från alla leverantörer.

KUNDER OCH SLUTANVÄNDARE

Ruukki Construction har en balanserad kundmix för alla segment och länder i hela värdekedjan:

Investerare och utvecklare
Arkitekter och byggnadsingenjörer
Installationsföretag och entreprenörer
Återförsäljare av takprodukter för bostäder och tunnplåtslagare
Konsumenter

VIKTIGASTE AFFÄRSSEGMENT

Kommersiellt och industriellt byggande
Bostadsbyggande

PRODUKTER OCH TJÄNSTER

Takplåt, takavvattningssystem och tillbehör för bostadsbyggande
Byggkomponenter som sandwichpaneler (exempelvis Ruukki energipanel och Ruukki life-panel), bärande takplåt och fasadbeklädnader för andra fastigheter än bostadsfastigheter, både för nya byggnader och renoveringsobjekt
Lösningar för en- och flervåningsbyggnader kommersiella byggnader, kontorsbyggnader och industribyggnader – inklusive stålstommar samt tak- och väggkompontenter
Design, installation och andra tjänster

MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH GENERELLA DRIVKRAFTER PÅ MARKNADEN Ruukki Construction är verksamt både

inom bostadsbyggande och annat byggande. Energieffektivitet är en växande trend inom båda segmenten.

Generella drivkrafter på marknaden:

Slutkundssegment inom allt ifrån bostäder och detaljhandel till logistik och industrier står inför en dramatisk förändring på grund av teknologiförändringar, ändrade kundbeteenden och nya krav inom hållbarhetsområdet
Miljövänliga, intelligenta lösningar blir allt mer populära. Tidsramarna för investeringar krymper och miljömässiga kriterier är på väg att bli standard
Ökande efterfrågan på byggnader som kan designas för att tillgodose förändrade utrymmesbehov
Tillväxt inom renoveringar
Byggbranschen blir mer serviceinriktad

MARKNADSOMRÅDEN OCH MARKNADSANDEL

• Verksamheten inom Norden står för cirka 55 %, Baltikum 10 %, Central- och Östeuropa 20 % och Ryssland 10 % av Ruukki Constructions omsättning

En stark marknadsposition i Norden, som stärks av integreringen av Plannja i samband med sammanslagningen av SSAB och Rautaruukki
Tillväxtpotential i Central- och Östeuropa och Ryssland

STRATEGI

Takprodukter för bostäder:

TILLVÄXT OCH FÖRÄNDRAD ROLL

Utveckla och lansera en reproducerbar affärsmodell
Fokus på att sälja kompletta tak med hög servicenivå till kunder i utvalda länder

Byggkomponenter:

FÖR ENERGIEFFEKTIVA OCH FUNKTIONELLA KLIMATSKAL

Fokus på färre marknadssegment och tillväxt inom dessa
Differentiera verksamheten med fokus på energieffektiva och funktionella produkter

Byggsystem:

FRÅN SKRÄDDARSYDDA TILL MODULÄRA KONCEPT FÖR BYGGNADER

Stegvis förändring av kvaliteten inom kommersiell och operativ projektering
Utveckla reproducerbara modulära lösningar

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		42

STYRKOR

Det ledande varumärket och starka marknadspositioner
Nya innovativa teknologier och koncept
Produkter som svarar mot marknadernas behov och som levereras vid exakt rätt tidpunkt
Energieffektiva lösningar
Högklassiga produkter med omfattande garantier och certifikat
Know-how inom bland annat design, rådgivning, tillverkning och installation
Produktionskapacitet som kan möta de krav som ställs på stora projekt
Leverans av stomme, tak och väggar, inklusive installation, från en leverantör
Stark know-how inom material

KONKURRENTER

Byggnadskomponenter och tak:

Komponentleverantörer som Kingspan, Paroc, Trimo, Lindab, Weckman Steel, Metall Profil, Balex Metal och Blachy Pruszynski
Byggverksamhet inom globala stålbolag
Små, lokala företag
Alternativa byggmaterial

Byggsystem:

Leverantörer av stålramar som Normek, Contiga och Polimex Mostostal
Systemleverantörer som Lindab och LLENTAB
Små, lokala företag
Alternativa byggmaterial

2015 I KORTHET

Lansering av den nya fasadprodukten Ruukki on-wall solar system som omvandlar solljus till elektricitet för byggnaden
Jarmo Tonteri utsågs till tillförordnad chef för Ruukki Construction
Invigning av den första lokalen i Norden som är i det närmast självförsörjande på el, i Tavastehus (Finland)
Lansering av den nya fasadprodukten Ruukki emotion som ger obegränsade arkitektoniska möjligheter tack vare en sammansättning av perforerad fasadbeklädnad och integrerad bakgrundsbelysning
Ny produktionslinje för sandwichpaneler, vilket förbättrar servicen, startar i Oborniki (Polen)
Nytt sparprogram lanserat med målet att minska kostnaderna med minst 200 Mkr varje år, full effekt från 2017

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	43

HÅLLBART ERBJUDANDE

SÅ HÄR ARBETAR VI MED KUNDERNA

SSABs affärsmodell bygger på ett nära, långsiktigt samarbete med kunderna. Det innebär att SSAB fortlöpande utvecklar nya produkter, applikationer, tjänster och processer med målet att ständigt förbättra erbjudandet.

I motsats till många stålföretag som framförallt säljer via distributörer har SSAB också direktkontakt med slutanvändarna via sin egen säljpersonal. Vi hjälper våra kunder att utveckla bättre och mer konkurrenskraftiga produkter. Vi hjälper dem att höja produktiviteten och därmed att sänka sina kostnader.

För att förbli branschledande kommer SSAB att fortsätta att investera i forskning och utveckling, teknisk kundsupport och gemensamma innovativa samarbetsprojekt som handlar om hur man får ut det bästa möjliga av SSABs höghållfasta stål. Samtidigt strävar organisationen efter att uppnå högsta standard i termer av produktkvalitet, kortare ledtider och tillförlitliga leveranser.

UTVECKLING I SAMARBETE MED KUNDERNA

Så tidigt som möjligt under utvecklingen av en ny produkt – oavsett om det är ett tippflak, en dumper eller en kran – arbetar SSABs kvalificerade ingenjörer med att stödja kunden i att utveckla lösningar som använder varje stålkvalitet på bästa sätt. På så sätt gör SSAB det möjligt för kunderna att producera starkare, lättare och mer hållbara slutprodukter.

Med ett omfattande nätverk av lokala servicecenter över hela världen, tillhandahåller SSAB tjänster för monteringsfärdiga produkter och stålbearbetning så att kunderna kan fokusera på sin huvudsakliga verksamhet. Våra servicecenter kan leverera spaltade band, plåt som kapats till önskad längd och andra format enligt kundens specifikationer. På så sätt hjälper vi våra kunder att förbättra effektiviteten i sin produktion, minska avfall och att förbättra kvaliteten på slutprodukten.

SSAB Shape kombinerar högklassiga stålprodukter med tekniska tjänster och bearbetningstjänster som erbjuds genom våra egna center för mervärdestjänster och ett världsomfattande nätverk av bearbetningsleverantörer.

Anpassad produktutveckling och ingenjörskunskap
Omfattande designsupport och tjänster för färdigmonterade produkter
Pålitliga, skräddarsydda logistik- och lagertjänster

SSAB Tech Support:

SSAB Tech Support har en hög närvarograd lokalt över hela världen och kan besöka kunderna med kort varsel för att lösa akuta problem eller inleda samarbete kring utvecklingsprojekt på längre sikt. SSAB Tech Support kan besvara kundernas allmänna frågor om design, svetsning, formgivning och slitage, och teamet har ett nära samarbete med SSABs specialistgrupper vid Knowledge Service Center för frågor som kräver mer djupgående sakkunskap. Tech Support är den första kontaktpunkten för kunder som vill få teknisk support från SSAB.

FORSKNING OCH UTVECKLING

SSABs sakkunskap kring höghållfasta stål baseras på kontinuerlig och fokuserad forskning och utveckling. SSAB genomför marknadsdriven forskning och utveckling, med fokus på produktutveckling, kundapplikationer och processutveckling. Relevanta kundsegment identifieras genom en strukturerad process där lättare, starkare

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	45

och mer hållbara stålapplikationer uppfyller kritiska funktioner och ger mervärde.

SSABs forskningsarbete styrs av utgångspunkten att SSABs produkter ska vara förstahandsvalet för kunder över hela världen och ska utgöra standard för prestatanda inom de utvalda marknadssegmenten.

Forsknings- och utvecklingscenter

Borlänge och Oxelösund (Sverige)
Brahestad och Tavastehus (Finland)
Montpelier (Iowa, USA)

Nästan en fjärdedel av medarbetarna vid dessa forskningsanläggningar har doktorsexamen från toppuniversitet inom olika tekniska områden. Denna unika kunskapsbas garanterar spjutspetsforskning inom stålindustrin. Utöver produktförbättringar fokuserar forsknings- och utvecklingsteamen även på produktions- och processutveckling.

SSABs forskning och utveckling fokuseras huvudsakligen på avancerade höghållfasta stål och slitstål, med betoning på de segment där efterfrågan på stålet är särskilt viktig. En ökad miljömedvetenhet har även varit en viktig drivkraft för utvecklingsarbetet. Detta märks i höghållfasta stål som möjliggör en mer energieffektiv transport och lägre koldioxidutsläpp. Slutligen är kunskapen om produktionsprocesser, återvinning av material och en effektiv användning av resurser även mycket viktiga delar av SSABs forskning och utveckling.

SSABs centrala faktorer för forskning och utveckling:

Marknadsdriven forskning och utveckling
Kvalificerade och skickliga medarbetare
Effektiv portfölj- och projekthantering
Fokus på effektiv problemlösning
Arbetsmiljö som uppmuntrar till samarbete och innovation
Starka externa nätverk

BALANSERAD PROJEKTPORTFÖLJ

För att förbli marknadsledare inom höghållfasta stål måste SSAB upprätthålla ett långsiktigt perspektiv för forskning och utveckling. SSAB strävar efter att tilldela 10 % av forsknings- och utvecklingsanslagen för långsiktiga projekt, alltså sådana som pågår i cirka fem till tio år.

Utvecklingsprojekten inleds med utgångspunkt från kunderna, förändringar i världen eller marknadsanalys eller utvecklas kring grundläggande behov som avser stålets centrala egenskaper. SSAB strävar efter att uppnå en god balans mellan dessa kategorier.

EFTERMARKNADSVERKSAMHET

Eftermarknaden har alltid utgjort en viktig del av SSABs verksamhet. Mycket av SSABs kunnande kommer från erfarenheter

SSABs samarbete med kunder

inom reservdels-, reparations- och underhållsverksamheten, där nya idéer föds och många nya produkter utvecklas.

Hardox Wearparts:

Ett internationellt nätverk för kunder som tillverkar komponenter av Hardox slitstål
Erfarenhet och data från nätverket används för att vidareutveckla utbudet, inklusive utveckling av lösningar för kundernas eftermarknadsbehov

Hardox Wearparts är en helhetsleverantör för slitstål – nätverket betjänar kunder inom eftermarknad och inom branscher som gruvdrift, stenbrott och återvinning. För att betjäna kunder från gruvdrift till

återvinning eller stenbrott, har SSABs slitstålsportfölj utvidgats för att innefatta tungt gjutgods och ytbeläggningar i kromkarbid. Som en del av vårt erbjudande kan vi till och med mäta och identifiera slitningar på befintlig utrustning, analysera användningsförhållanden och behov samt beräkna fördelarna med användning av nya och förbättrade verktyg, till exempel 3D-skanning eller beräkningsverktyget Wear Calc.

Tillsammans med över 180 företag som ingår i nätverket Hardox Wearparts, fortsätter SSAB att växa och utveckla verksamheten över hela världen.

MILJÖMÄSSIGA FÖRDELAR MED SPECIALSTÅL

SSAB erbjuder kunderna ett brett urval av höghållfasta och slitstarka stål som möjliggör en mer effektiv energi- och materialanvändning samt ger styrka och hållbarhet för de tillämpningar där de används. Lättare fordon innebär även högre lastkapacitet och lägre bränsleförbrukning.

30 %

lättare släp med SSABs höghållfasta stål jämfört med användning av traditionella stålkvaliteter

SSAB Special Steels

OPTIMERAD VIKT OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING INOM TRANSPORTSEGMENTET

De miljömässiga och ekonomiska fördelarna med att använda höghållfasta stål är betydande för aktiva konstruktioner såsom släp, lastbilar, materialhanterings- och lyftutrustning samt entreprenadmaskiner. För dessa tillämpningar kan fordonens vikt minskas genom användning av SSABs höghållfasta stål som möjliggör användning av tunnare plåttjocklek och ny konstruktionsdesign. Ny design kan även minska produktionskostnaderna, till exempel genom mindre svetsning. Lägre fordonsvikt innebär högre nyttolastkapacitet, lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp. Man kan exempelvis minska vikten på släp som tillverkas av SSABs höghållfasta stål med upp till 30 % jämfört med användning av traditionella stålkvaliteter. I tillämpningar som

lyftutrustning, där det krävs hög bärförmåga, möjliggör användningen av höghållfasta stål starkare konstruktionslösningar. Samtidigt minskas konstruktionens materialtjocklek, vilket leder till minskad materialvikt som kan leda till lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp.

Fordonstillverkarna efterlyser även lätta, hållbara material med bra miljöegenskaper och som framställts med hög resurseffektivitet. SSABs kallvalsade avancerade höghållfasta stål gör det möjligt att utveckla säkrare och lättare fordon med lägre utsläppsnivåer. Våra avancerade höghållfasta stål har utvecklats särskilt för säkerhetstillämpningar i bilar, där kraven är höga vad gäller låg vikt och hög energiupptagningsförmåga.

ÖKAD LIVSLÄNGD FÖR MASKINER OCH UTRUSTNING

SSABs slitstål är seghärdade (Q&T) stål som används för olika maskiner och utrustningar inom segmenten gruvdrift, stenbrott, återvinning och vägbyggnad. Alla dessa tillämpningar förutsätter att stålet är hårt och starkt, vilket är utmärkande för seghärdade stål. Användning av seghärdat stål i skopor, krossar, schaktblad, kvarnar och tippvagnar ger extra slitstyrka, vilket i sin tur förbättrar maskinernas prestanda

och förlänger deras livslängd. Dessutom medför lättare maskiner kostnadsmässiga fördelar för slutanvändarna och minskar miljöpåverkan under maskinernas livstid.

LÄGRE ENERGIANVÄNDNING OCH FÖRBÄTTRAD MILJÖPRESTANDA GENOM YTBELÄGGNINGAR

SSAB utvecklar nya, effektiva ytbeläggningar som minskar energianvändningen och underhållskostnaderna, förbättrar ytans hållbarhet och förlänger byggnaders livslängd. Det finns flera olika beläggningar som bidrar till en mer miljövänlig och hållbar konstruktion. Termiska beläggningar reflekterar solinstrålning när de används på byggnadens utsida och värmestrålning vid användning på byggnadens insida, vilket ger minskad energianvändning för uppvärmning och kylning. Vissa beläggningar är delvis baserade på vegetabilisk olja i stället för fossil olja – en teknik som SSAB har patent på och som är unik på marknaden. Resultatet är en förbättrad ytbelagd stålprodukt med längre livslängd och mindre miljöpåverkan.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	47

EXEMPEL: Minskade koldioxidutsläpp vid uppgradering till höghållfasta stål

Illustrationen visar ett hypotetiskt fall där 1 miljon ton höghållfasta stål ersätter 1,3 miljoner ton standardstål som används i fordon.

Vid uppgradering till höghållfasta stål kommer konstruktionen att behålla sin prestanda trots att mindre stål används. Detta leder till viktbesparingar i stålkonstruktionen, vilket i sin tur innebär att mindre stål behöver produceras samt att färre resurser behöver användas. I användarfasen kan de höghållfasta stål som använts i fordonen ge miljöfördelar eftersom de minskar fordonens vikt, minskar bränsleförbrukningen och därmed leder till minskade koldioxidutsläpp. Omkring 90 % av den minskade miljöpåverkan kan hänföras till användarfasen för lättare fordon, genom minskad bränsleförbrukning. I ett livscykelperspektiv visar detta exempel att stora besparingar kan uppnås genom att använda höghållfasta stål.

A. När 300 000 ton mindre stål behöver produceras kommer koldioxidutsläppen från leverantörer uppströms att minska med 200 000 ton, eftersom det krävs mindre energi och råvaror.
B. Minskningen av 300 000 ton producerat stål resulterar i en minskning på 500 000 ton direkta koldioxidutsläpp från stålproduktion.
C. Uppgradering till höghållfasta stål i fordon leder till 7,3 miljoner ton lägre koldioxidutsläpp i användarfasen.
D. Den totala koldioxidminskningen i detta hypotetiska fall blir cirka 8 miljoner ton.

Källa: Jernkontoret, miljöforskningsprogrammet "Stålkretsloppet", beräkningarna baseras på den genomsnittliga livslängden i den europeiska fordonsflottan.

KUNDEXEMPEL: Slitstarka knivar från Fácil System

Det brasilianska företaget Fácil System har utvecklat en fragmenteringsmaskin för användning av sockerrörshalm som biomassa i varmvattenberedare i kraftvärmeverk. Maskinmotorn, som fragmenterar sockerrörshalmen, består av en uppsättning av fragmenteringsknivar monterade med skruvförband i spiralform på axlarnas utrustningsstöd.

Knivarna är tillverkade i Hardox 600-stål och maskinens utloppsgaller, som bestämmer stråpartikelstorleken, är tillverkade av Hardox 450. Det innovativa utnyttjandet av slitstarkt stål förlänger knivarnas livslängd, minskar underhållskostnaderna samt ger 30–40 % högre energieffektivitet.

– Vi är baserade i sockerplantageregionen Araraquara, och jag såg att det fanns goda möjligheter att ta vara på sockerrörshalmen som brukade kastas ute på fälten, säger Laércio Ribeiro, VD för Fácil System. - Sockerrörshalmen används nu som pannbränsle för att producera

el. Användningen av slitstarkt stål har förlängt komponenternas hållbarhet avsevärt: Vi kan nu använda samma maskin för att fragmentera sockerrör i 15 dagar istället för två.

I Brasilien används sockerrörshalm vanligtvis som en miljövänlig och återvinningsbar energikälla, i stor utsträckning för att producera bilbränsle. Sockerrörshalm har också blivit ett råmaterial med en stor potential för nya biobränslen, kända som andra generationens etanol eller E2G.

Fácil System var en av fyra finalister i Swedish Steel Prize 2015.

KUNDEXEMPEL: Nytt system för järnvägstransport från Milotek

Futran-systemet har utvecklats av det sydafrikanska företaget Milotek Pty Ltd och är ett nytt miljövänligt hängande transportsystem som ger ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till traditionella järnvägs-, lastbils-, transportbands- och även underjordiska gruvåkerisystem.

Futran-systemet använder de höghållfasta stålen Strenx 700 och Hardox 450 i komponenter som spåret, den ovanliggande konstruktionens pelarben, upphängningssystemet, upphängningsfästen, samt i containrar som används för järnmalmstransporter. Futransystemet visar också många av fördelarna med höghållfast stål: en låg totalvikt, hög lastkapacitet, hög slitstyrka samt god bockbarhet, svetsbarhet och bearbetbarhet.

– Höga transportkostnader var den främsta orsaken till att vi började leta efter nya alternativ. Vårt system är upphängt i luften. Tåg och vagnar hänger från en upphöjd räls som stöds av vertikala stolpar. Det har få rörliga delar och modulariserade komponenter med en förenklad design och minimerade underhållskostnader. Det är enklare att installera än de flesta transportsystem som finns idag. Vi såg möjligheterna som höghållfast stål kan erbjuda redan från start. Till exempel kan kostnaden för det upphängda transportsystemet reduceras med 85 %. I framtiden vill vi använda Futran-systemet även för persontransporter, säger Andries Louw, Miloteks ägare och VD.

Två prototyper har byggts hittills, men många företag har visat intresse och de första projekten har redan påbörjats. Ett av dessa gäller en kolgruva i Moçambique.

Milotek var en av fyra finalister i Swedish Steel Prize 2015.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	50

KUNDEXEMPEL: Nya generationens skogsskördare från finska Ponsse

I årtionden har skogsavverkningsmaskiner sett ganska lika ut. De har en traditionell design som fokuserar på funktion och inte på drift. Det finska företaget Ponsse Plc gav sina produktutformare fria händer att skapa den nya generationens skogsskördare. Resultatet blev Ponsse Scorpion som är byggd kring föraren, med fokus på ergonomi och på att tillhandahålla både prestanda och bekvämlighet.

Ponsse Scorpion har en symmetrisk kranarm där föraren sitter i mitten av alla rörelser. Den erbjuder bättre sikt för föraren och möjlighet att arbeta bekvämt och effektivt. Genom att använda Strenx 700 MC Plus höghållfast stål i kranarmarna, Strenx 700 i chassit och Hardox 450 i kaparen har Scorpion en lägre totalvikt, vilket gör maskinen lättare att manövrera i ojämn terräng.

Den lägre vikten gjorde det möjligt att lägga till fler lager, vilket gör att Scorpion har en unik stabilitet. Dessutom har bränsleförbrukningen sänkts och bomrörelserna blivit snabbare.

– En av våra kunder ville ha en roterande förarkabin, säger FoU-chefen Juha Inberg. Vi tog fram 3D-layouter och beslutade att

den nya maskinen skulle ha mycket mer än enbart en roterande hytt. Den största fördelen med den nya Ponsse Scorpion är att den förbättrar ergonomin avsevärt, vilket även ökar produktionen, förklarar Inberg.

Ponsses Scorpion har producerats sedan 2014 och det finns för närvarande över 200 maskiner på marknaden i cirka 30 länder. Ponsse har patenterat kran- och kupékonstruktionen, trippelramskonstruktionen, ramstabiliseringssystemet och kupéns niveleringssystem. Alla Scorpionskördare tillverkas på Ponsses produktionsanläggning i Finland.

Ponsse vann Swedish Steel Prize 2015.

KUNDEXEMPEL: Terex Cranes innovativa Boom Booster Kit

Terex Cranes Germany ville skapa ett nytt bomsystem som skulle kunna monteras fast på redan befintliga kranmodeller. Detta skulle eliminera behovet av att köpa en helt ny, större kran när projektkraven blir för stora.

Boom Booster Kit har en mycket innovativ design och liknar inte något annat bomsystem som finns på marknaden idag. Dessutom ökas kranens lastkapacitet med över 90 %. Bomsystemet kräver ingen ytterligare förstärkning av kranbasen och är enkelt att montera. Att montera ett system tar ungefär två dagar. Systemet är också enkelt att transportera.

Boom Booster använder olika typer av höghållfast stål för komponenter som balkförband, rörelement och skruvförband, bland annat Strenx 700MC, 770QL och 960QL, Strenx 700-profiler och SSAB Domex 460NL.

– Tänk på det som ett kretskort som uppgraderar en bil och som omedelbart ökar dess prestanda, förklarar Harald Riedinger, teknik- och innovationschef på Terex Cranes Group.

– Terex Boom Booster är en påmonterbar bomstruktur som vid användning nästan fördubblar effektiviteten för vår kranmodell CC 8800-1 vid höga och långa bomkonfigurationer.

Tack vare pinnbultsstrukturen kan Boom Booster tas isär helt eller delvis, beroende på vilka specifika transportregler som tillämpas. Den passar i öppna, 12-meters standardcontainrar. Detta leder till en förbättrad hantering och enklare transport med bättre utnyttjande av standardiserade transportmedel och ett minskat behov av lastbilar, vilket i sin tur leder till minskad bränsleförbrukning.

Terex Cranes Germany var en av fyra finalister i Swedish Steel Prize 2015.

ENERGISNÅLA KONSTRUKTIONSLÖSNINGAR

Ruukki Construction utvecklar kontinuerligt produkter och lösningar för byggnader som optimerar energiförbrukningen under såväl byggnadens livstid som under uppförandet. Trots ett utmanande ekonomiskt klimat är våra kunder intresserade av låg energiförbrukning och hållbara värderingar.

MER HÅLLBARA BYGGNADER

Energisnåla lösningar, produkter med låg materialåtgång och kontinuerlig innovation är de viktigaste initiativen i Ruukki Constructions hållbarhetsstrategi.

Ruukkis Energy-panel har funnits på marknaden i några års tid och är väletablerad i Ruukkis produktportfölj. Användningen av Ruukki Energy-panelerna med deras goda egenskaper avseende isolering och lufttäthet kan minska den årliga energiförbrukningen med 20 % jämfört med traditionella paneler eller fasadlösningar.

Ruukki Life-panelerna använder återvunnet material och minskar därmed deras påverkan på den globala uppvärmningen med hela 20 %. Det har varit stor efterfrågan på Life-panelerna, i synnerhet i Norden. Idag utgör Life-panelerna en betydande andel av de paneler som tillverkas i Norden.

Ruukki Constructions solenergilösningar för tak och fasader gör det möjligt att använda solenergi för uppvärmning av hushållsvatten och boendeutrymmen såväl som för elproduktion. Produktfamiljen Solar lanserades år 2014. Intresset för dessa nya lösningar har ökat långsamt men stadigt. I syfte att göra det lättare för kunden att köpa dessa system finns även produktpaket för Solar-lösningar tillgängliga.

ERBJUDA KUNDER VÄRDE I HÅLLBAR KONSTRUKTION

Under de senaste åren har Ruukki Construction utvecklat sitt hållbara kundvärdeerbjudande så att det inte bara omfattar produkter, utan även affärskoncept som tillgängliggör mervärden för slutanvändare. Ruukki Construction medverkade i ett projekt för att bygga en lokal med nära noll energiförbrukning i Tavastehus yrkeshögskola HAMK i Finland. Uppförandet av denna lokal slutfördes 2015. Det pilotaffärskoncept som utvecklades för

projektet säkerställer lönsamma investeringar för de som äger energisnåla byggnader.

Byggnadsprojektet lyckades hålla ytterligare investeringar på mycket låg nivå. En analys av byggnadslösningen visar på en uppskattad energiförbrukning som är upp till 20 % lägre än den ytterst energieffektiva lösning som användes i investeringskalkylen. De följande stegen kommer att bestå av att verifiera energibesparingarna under pilotprojektets första år och tillämpa affärsmodellen på andra kundprojekt.

Den färdiga byggnaden visar upp flera av Ruukki Constructions innovativa energilösningar: Energy-paneler, solenergilösningar, energipålar och moderna sätt att producera energi för att uppfylla lokalens energikrav.

20 %

lägre energiförbrukning årligen genom att använda Ruukki Constructions energipaneler istället för traditionella paneler

Ruukki Construction

FÖRETAGSIDENTITET OCH VARUMÄRKEN

SSABs renommé och styrkan i SSABs varumärken hör till företagets mest värdefulla tillgångar. Alla företagets varumärken har samma modervarumärke: SSAB.

SSAB står för hållbarhet och prestanda. Vi samarbetar med våra kunder för att ta fram nya och bättre lösningar i hela värdekedjan. Vårt yttersta mål är att förbättra prestandan och minska de miljömässiga avtrycken i våra kunders produkter och processer.

SSAB har ett flertal varumärken och kanaler, med ett heltäckande erbjudande inom höghållfasta stål, från högspecialiserade produkter under eget varumärke till kommersiella kvaliteter. Sammanslagningen med Ruukki har utvidgat SSABs produktportfölj och möjliggjort utvecklingen av en flerkanalsstrategi inom höghållfasta stål.

PRODUKTVARUMÄRKEN

SSAB har ett starkt fokus på slutanvändaren och en varumärkesstrategi som innebär att kunderna kan dra fördel av starka varumärken.

SSAB har två av marknadens mest välkända varumärken: Hardox och Strenx, båda med en unik, global position på marknaden.

Hardox är ett globalt ledande varumärke inom slitstål, designat för maximal nyttolast och längre brukstid
Strenx är ett varumärke som omfattar konstruktionsstål, designade för hållbara och lätta lösningar

Hardox in My Body:

Om denna logotyp finns på produkten verifierar det att produkten har tillverkats med Hardox-slitstål och inte någon imitation med sämre kvalitet.

My Inner Strenx:

My Inner Strenx är en kvalitetscertifiering för applikationer som använder Strenx-stål.

SSAB säljer också slitstål till distributörer genom varumärket Raex.

I SSABs varumärkesportfölj ingår också: Docol, Toolox, Armox och GreenCoat.

Dessutom finns det fem produktgrupper där SSAB namnet ingår:

SSAB Domex
SSAB Form
SSAB Weathering
SSAB Boron
SSAB Laser Plus

Mer information om produktvarumärkena finns på www.ssab.com

SSABs två dotterbolag har sina egna företagsvarumärken:

• Tibnor är Nordens ledande distributör av stål och metaller
• Ruukki Construction har behållit varumärket Ruukki och dess logotyp efter sammanslagningen mellan SSAB och det finska företaget Rautaruukki år 2014. Rautaruukki använde Ruukki som marknadsföringsnamn

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	54

STRUKTUR FÖR VARUMÄRKESHANTERING

VARUMÄRKETS ROLL	LOGOTYP	FRÄMSTA MÅLGRUPPERNA
SSABs varumärke		Den främsta målgruppen för SSAB utgörs av kunderna (distributörer, tillverkare, OEM-företag) och kapitalinvesterarna samt av nuvarande och framtida medarbetare.
Välkända varumärken: Globala varumärken med unik ställning på marknaden	Titta på videon Titta på videon	Kunder (tillverkare, OEM-företag), slutanvändare
Inriktade varumärken	Titta på videon Titta på videon Titta på videon Titta på videon	Kunder (tillverkare, OEM-företag, distributörer), slutanvändare
SSAB-varumärkta produkter	SSAB Domex SSAB Laser®Plus SSAB Form SSAB Weathering SSAB Boron	Kunder (distributörer, tillverkare, OEM-företag)

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	55

HÅLLBAR VERKSAMHET

SSABs fokus på operationell effektivitet säkerställer att företaget arbetar på ett så hållbart sätt som möjligt. SSAB arbetar med kontinuerliga förbättringar i syfte att minimera utsläpp genom att öka material och energieffektivitet samtidigt som SSAB erbjuder medarbetarna en trygg och säker arbetsplats med möjligheter till individuell och professionell utveckling.

HÅLLBAR OCH EFFEKTIV PRODUKTION

SSAB har ett kostnadseffektivt och flexibelt produktionssystem med produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA som tillsammans har en årlig produktionskapacitet på 8,8 miljoner ton stål. I syfte att överträffa konkurrenterna och uppnå ledande lönsamhet i branschen under de kommande åren, ska SSAB både minska de fasta kostnaderna och öka den strukturella flexibiliteten i produktionssystemet. SSAB har även åtagit sig att kontinuerligt verka för att minimera negativ miljöpåverkan från verksamheten.

FLEXIBILITET OCH FÖRBÄTTRAD KOSTNADSEFFEKTIVITET INOM DET NORDISKA PRODUKTIONSSYSTEMET

Sammanslagningen av SSAB och Rautaruukki skapade ett mer konkurrenskraftigt och flexibelt produktionssystem för stål i Norden. SSAB har fem masugnar – en i Luleå, två i Brahestad och två i Oxelösund, vilket ger en total kapacitet på cirka 6,4 miljoner ton. Efter sammanslagningen kan SSAB driva tre, fyra eller fem masugnar, beroende på marknadens efterfrågan vid varje given tidpunkt.

SSABs masugn i Luleå renoverades och moderniserades helt under 2015. Masugnarna i Brahestad i Finland moderniserades år 2011 och i Oxelösund skedde moderniseringen år 2010. Ett injektionssystem för pulveriserat kol har ersatt ett tidigare system för injektion av tung eldningsolja i masugnarna i Brahestad. Detta kommer att medföra en mer kostnadseffektiv stålproduktion och lägre kostnader för råvaror, vilket minskar de årliga kostnaderna med ca 200 Mkr under 2016 och framåt. En ny varmapparat för Oxelösunds största masugn har även ökat produktionseffektiviteten från och med 2015.

SSAB satsar på att uppnå synergier på 1,8 miljarder kronor fram till mitten av 2016. Den största delen av dessa synergier skapas genom en mer flexibel produktionsstruktur, strukturförändringar, produktionseffektivitet och optimering av råvaror. SSAB strävar efter att ha bäst basservice, det vill säga ha de kortaste ledtiderna och den högsta leveranssäkerheten. Sedan sammanslagningen har ett omfattande arbete genomförts för att öka produktionseffektiviteten, förbättra leveranssäkerheten till kunderna och minska komplexiteten i produktionssystemet.

Sammanslagningen med Rautaruukki har medfört en möjlighet att specialisera produktionen och fördjupa kunskapen om specifika kvalitéer på respektive produktionsort och samtligt behålla och utveckla ett brett produktutbud. Detta kommer att leda till förbättrad produktkvalitet och optimering av stålverkens kapacitet. Exempel på detta är förflyttningen av produktionen av metallbelagda produkter från Borlänge till Tavastehus samt konsolideringen av produktionen av färgbelagda produkter från fyra linjer till tre.

En annan del av produktionseffektiviteten är att harmonisera och standardisera arbetsmetoderna. I den nya organisationen kan flera produktionssystem erbjuda samma stålkvalitet, vilket innebär att SSAB kan flytta produktion mellan olika enheter, beroende på marknadens efterfrågan och var kunden befinner sig.

Råstålsproduktion

Processerna och den interna produktiviteten utvecklas kontinuerligt genom utbildning och tillämpning av SSABs ledningsfilosofi som är baserad på "lean-principer" och kallas SSAB One.

FORTSATT FOKUS PÅ ATT BIBEHÅLLA EN LEDANDE KOSTNADSPOSITION I NORDAMERIKA

SSAB har fortsatt strategin att bibehålla den ledande kostnadspositionen i Nordamerika.

SSAB driver två moderna stålverk i USA, vilka har en årlig produktionskapacitet på 2,4 miljoner ton. Stålverken är belägna i Alabama och Iowa och elektriska ljusbågsugnar används för stålproduktionen.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		58

Nästan 100 % av de råvaror som används under processen utgörs av metallskrot.

Stålverken är strategiskt belägna i de södra och centrala delarna av USA och täcker därigenom Nordamerikas industriella kärna, med tillgång till det strategiskt viktiga södra hamnsystemet, vilket ger logistiska fördelar. SSAB Americas har även tre anläggningar för formatklippt plåt (cut-to-length, CTL) i Houston i Texas, St. Paul i Minnesota och Toronto i Kanada. CTL-anläggningarna har flexibilitet att behandla internt producerat stål såväl som stål från externa leverantörer. Tillsammans ger de fem anläggningarna inom SSAB Americas ett flexibelt nätverk med anläggningar som producerar, behandlar och levererar stål på ett effektivt sätt till kunder i hela Nordamerika och som anpassar sig till marknadsförhållandena snabbare än någon av konkurrenterna.

SSAB Alabama har en av världens mest avancerade härdningslinjer (Q&T), med kapacitet att härda 300 000 ton grovplåt per år, medan SSAB Iowa har ett av världens mest avancerade forsknings- och utvecklingscentrum. Dessa anläggningar möjliggör intern utveckling av teknik, kontinuerliga förbättringar och ett avancerat produkterbjudande såväl som ledande service för kunderna.

SSAB Amerikas har utvecklat en tydlig strategi för att optimera användningen av råvaror och energi och därigenom minimera kostnaderna.

MINSKAD MILJÖPÅVERKAN FRÅN STÅLPRODUKTIONEN

SSABs största miljöpåverkan uppstår vid de större produktionsenheterna; Luleå, Borlänge, Oxelösund, Brahestad, Tavastehus, Mobile och Montpelier.

Produktionen av stål från järnmalm förbrukar mycket kol och de råvaror som används vid produktionen (t.ex. koks och kol) är de huvudsakliga källorna till koldioxidutsläpp. Energianvändningen bidrar också till utsläpp av koldioxid. Ståltillverkningsprocessen har kontinuerligt moderniserats och förbättrats så att den har blivit ytterst effektiv. Därför är SSABs masugnar i Europa några av de mest effektiva i världen med avseende på minimering av utsläpp. Det finns flera orsaker till detta – användning av högvärdiga råvaror i form av järnmalmspellets, koks av hög kvalitet och effektiva, kontinuerliga processer för driften av masugnarna. Ett stort antal användbara restprodukter såsom värme, gas, slagg och stoft återvinns för att minimera användningen av inköpt energi och uppkomsten av avfall.

Genom att använda återvunnet stål- och metallskrot i stålproduktionenen sparar vi naturresurser och ökar materialeffektiviteten, vilket leder till lägre koldioxidutsläpp. Vid den skrotbaserade produktionen i USA ligger koldioxidutsläppen betydligt lägre än det som genereras i samband med malmsbaserad ståltillverkning. SSAB använder ungefär 20 % metallskrot för ståltillverkningen i Norden och nästan 100 % i USA.

Den kontinuerliga utvecklingen av miljöförbättringar säkras genom övervakning av vår prestanda i jämförelse med miljöledningssystemet och våra miljömål. SSABs miljöarbete utgår från koncernens miljöpolicy och de internationella standarderna ISO 14001 och ISO 50001 för miljö- och energiledningssystem. Samtliga SSABs produktionsanläggningar har tredjepartscertifiering enligt ISO 14001.

Branschomfattande samarbeten är viktiga för att identifiera nya tekniska lösningar som kan minska miljöpåverkan från ståltillverkningen. SSAB deltar i olika nationella och internationella projekt tillsammans med forskningsinstitut och branschorganisationer för fortsatt forskning och identifiering av ny teknik.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	59

Energianvändning

1) Inkluderar naturgas (NG), gasol (LPG), olja och biogas. Kol och koks är exkluderat

Utsläpp av koldioxid

kton

Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft, värme och ånga (Scope 2) Utsläpp från produktionen (Scope 1)

MATERIAL- OCH ENERGIEFFEKTIVITET I PRODUKTIONEN

Utsläppen från stålproduktionen är begränsade men kan minskas ytterligare genom att kontinuerligt minska material- och energianvändningen i processerna. Lägre materialförbrukning innebär att man får ut mer från mindre material, vilket leder till förbättrad effektivitet i användningen av naturresurser. Järn- och stålproduktion ger upphov till en rad olika restprodukter. Återanvändning av material i ståltillverkningen minskar behovet av nya råvaror, vilket ger minskade koldioxidutsläpp och mindre avfall. Material som inte kan återanvändas internt kan vidareförädlas till biprodukter och säljas externt, vilket ger intäkter samtidigt som koldioxidutsläppen minskar då det ersätter naturresurser i andra branscher.

SSABs produktionsprocesser är energiintensiva. Systematiskt arbete kring energianvändningen och energiåtervinningen i alla anläggningar, såväl som elproduktion från processgaser i vissa stålverk, säkerställer hög energieffektivitet och begränsar utsläppen. Processgaser som masugnsgas, koksverksgas och konvertergas genereras under järn- och ståltillverkningen. Ånga och varmvatten produceras också. Dessa energiflöden återvinns för att generera el och värme, vilket sparar ytterligare fossila bränsleresurser. De energirika gaser som inte

kan användas i stålproduktionen används i lokala kraftverk, vilket förser SSAB med ca 43 (40) % av den el som krävs för stålproduktionen i Sverige och Finland. Värme genereras i konvertrar där järn omvandlas till stål. Sedan 1980-talet har återvunnen värme använts för att producera fjärrvärme i Luleå, Brahestad och Oxelösund. Den återvunna värmen står för ca 90 % av det lokala fjärrvärmebehovet. GRI-rapport, miljöpåverkan

2015 I KORTHET

Efter moderniseringen av masugnen i Luleå uppnår SSAB bättre flexibilitet inom råstålsproduktionen i Norden – en av de viktigaste orsakerna till förvärvet av Rautaruukki
Investeringen i injektionssystemet för pulveriserat kol i Brahestad kommer att leda till årliga besparingar på ca 200 Mkr från och med 2016
SSAB ska uppnå synergier på 1,8 Mdkr fram till mitten av 2016. Den största delen av dessa kommer att skapas genom en mer flexibel produktionsstruktur, strukturförändringar, produktionseffektivitet och optimering av råvaror. Under 2015 uppnåddes 625 Mkr i synergier
Råstålsproduktionen uppgick till 7 597 (8 071) kton
Den totala energianvändningen var 8 384 (8 792) GWh. Användningen av köpt energi låg på 7 270 (7 759) GWh
1 114 (1 033) GWh el producerades från återvunnen energi
Direkta koldioxidutsläpp uppgick till 9 606 (9 608) tusen ton
Moderniseringen av masugnen i Luleå är gynnsam för miljön tack vare lägre utsläpp av stoft, mindre buller och en bättre arbetsmiljö
I Luleå ersattes koksverkets gamla kyltorn, vilket innebär 50 % lägre utsläpp av stoft

HÖGPRESTERANDE ORGANISATION

En högpresterande organisation är ett viktigt element i SSABs strategi och en väsentlig möjliggörande faktor för att företaget ska kunna uppnå sina ambitiösa strategiska mål.

En högpresterande organisation ger en struktur för att anpassa handlingar och beteenden till den strategiska riktningen. För att vara en högpresterande organisation är det viktigt att kunna matcha den kunskap som verksamheten kräver med medarbetarnas kompetens och utvecklingsplaner.

Det finns tre huvudsakliga prioriteringar som syftar till att skapa en högpresterande organisation:

Att vara världens säkraste stålföretag
Utnyttja SSAB One som ledningsfilosofi
Stärka prestationskulturen och medarbetarengagemanget

UTNYTTJA SSAB ONE SOM LEDNINGSFILOSOFI

SSAB One – delad ledningsfilosofi

SSAB One är vår gemensamma ledningsfilosofi. Den omfattar SSABs vision, värderingar och principer som tillsammans stakar ut riktningen och en strategisk ram för företaget. Att vi använder ordet "ledning" innebär inte att

filosofin endast avser cheferna, utan att den är relevant för var och en av oss. Vi kan endast lyckas involvera alla i SSABs utvecklingsarbete när alla medarbetare är väl insatta i vår ledningsfilosofi. SSAB One ger oss en gemensam ram och ett språk för företagets olika delar.

SSAB One är en gemensam nämnare för förbättringsstrukturen inom SSAB. Genom att säkerställa att vi förstår SSAB One och att företagets vision är vårt gemensamma syfte, följa våra värderingar samt använda våra principer kommer vi uppnå våra grundläggande mål.

SSAB One har två målsättningar:

Förbättra våra flöden baserat på efterfrågan från kunder
Involvera alla medarbetare i kontinuerliga förbättringar

Principer:

• Normalläge: Vi kan bara bli bättre om vi har definierat och visualiserat det normala

tillståndet. Detta gör det lättare för alla att se hur säkerhet, kvalitet och effektivitet återspeglar vårt sätt att arbeta. Det är lätt att se avvikelser och åtgärda dem omedelbart

• Rätt från mig: Var och en av oss ser till att vi gör saker rätt redan från början. Vi förhindrar att eventuella fel går vidare i produktionsflödet. Vi

har ett systematiskt sätt att hantera avvikelser och fel och lära oss av dem

Lära och förbättra: Utveckling är en del av allas dagliga arbete. Chefer coachar sina team
Kundbehovet styr: Vi förstår kundens behov och fokuserar på att förbättra alla aktiviteter som skapar värde för kunden

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	61

STÄRKA PRESTATIONSKULTUREN OCH MEDARBETARENGAGEMANGET

Den globala processen för chefsplanering En stark tillgång till potentiella chefer är inte bara ett krav för en högpresterande organisation, utan även ett strategiskt val för SSAB. Ledare är av högsta vikt för att uppnå resultat och hantera förändringar. Företaget använder en global process för chefsplanering och årliga utvärderingar för att säkerställa ett fast grepp om och förståelse för vår ledarskapskapacitet.

Genom den globala årliga chefskartläggningen identifierar SSAB interna potentiella ledare och utvecklar deras färdigheter på ett systematiskt sätt. I denna process utvärderas alla chefer på SSAB mot företagets ledarskapskriterier och och successionsplaner upprättas. En av chefskartläggningens viktiga funktioner är att se till att vi har lämpliga interna kandidater för chefsbefattningar.

Resultaten från chefskartläggningen används aktivt under hela året för kompetensutveckling, bemanning och som stöd för organisationsutvecklingen.

Engagemang och prestation mot mål

Det är ett centralt element för SSAB som högpresterande organisation att enskilda prestationer ligger i linje med företagets strategiska riktning. Tydlighet avseende målen och förväntningarna på prestationer, såväl som feedback, är viktiga möjliggörande faktorer för att kunna hantera förändringar och uppnå resultat på ett effektivt sätt. Vid årliga resultat och planeringssamtal kan alla medarbetare och chefer följa upp resultat, ge ömsesidig feedback, diskutera arbetsmiljön på arbetsplatsen, planera framtida prestationer och personlig utveckling. SSAB ser över och justerar belöningsstrukturer kontinuerligt för att se till att mål och resultatstyrning stöds på ett effektivt sätt. Det är viktigt att vi matchar möjliga kandidater med utvecklingsmöjligheter för att kunna utveckla en högpresterande organisation.

Utnyttja mångfaldens möjligheter

SSAB är ett kunskapsbaserat företag. Våra framgångar är starkt beroende av våra medarbetares kompetens. SSAB har ca 16 000 medarbetare med varierande demografisk bakgrund i fler än 50 länder. Det är väsentligt att vi utnyttjar denna mångfald - en förutsättning för att vi ska kunna möta våra kunders behov. Det är dock inte tillräckligt att vi uppskattar och arbetar för mångfald. SSAB strävar efter en inkluderande attityd, vilket innebär att medarbetarna känner tillhörighet och att de har jämlika möjligheter att bidra och vara framgångsrika.

Traditionellt sett är stålbranschen mansdominerad och SSAB är inget undantag med endast 19 % kvinnliga medarbetare. Vi anser att en förbättrad balans mellan könen bidrar positivt till vår prestationskultur. I syfte att öka antalet kvinnor i den högsta ledningen lanserade SSAB ett mångfaldsmål som syftar till att kvinnor ska inneha 30 % av företagets högsta ledningsbefattningar före slutet av 2019.

Med det långsiktiga målet att öka antalet kvinnliga medarbetare i hela företaget kommer vi att börja med att placera kvinnor på höga ledningsbefattningar för att skapa förebilder för andra. För att påskynda processen har vi startat ett internt mentorprogram. Detta är ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte för både mentorn och adepten, där de kan utmana varandra, utbyta erfarenheter, vidga sina perspektiv och bygga nätverk över hela organisationen. SSAB har även flera andra initiativ för att främja mångfald och integration inom företaget:

Global chefsförsörjning
Global medarbetarundersökning
Konsortieprogram för ledarskapsutveckling
Nätverk och interna mentorprogram
Samarbete med andra företag och myndigheter: På flera platser i Sverige samarbetar SSAB med de lokala kommunerna för att skapa praktikplatser för personer med olika

bakgrund, inklusive personer som invandrat till Sverige. Detta partnerskap ger deltagarna en möjlighet att vara en del av en arbetsplats, lära sig ett annat språk och att lära känna arbetsmarknaden i Sverige

• SSAB har utsett en samordnare för mångfaldsarbetet på koncernnivå. Det är ett sätt för oss att säkerställa att tonvikt läggs på ämnet och att de olika initiativen inom detta område genomförs enligt planerna

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	62

Medarbetarundersökning

SSAB genomför medarbetarundersökningar för att mäta engagemang och ge medarbetare möjligheter att ge uttryck för åsikter angående ett antal viktiga ämnen. Undersökningarna bidrar till förståelsen av drivkrafterna bakom medarbetarnas engagemang och till att identifiera förbättringsområden relaterade till ledarskap, prestationer och engagemang. Resultatet av undersökningarna används på alla organisationsnivåer, med början i koncernledningen.

Baserat på undersökningens resultat ansvarar varje chef för att planera, genomföra och följa upp förbättringar med sitt eget team.

Anställda1)

1) Tillsvidareanställda vid årets slut

Anställda – åldersfördelning1)

Anställda per region1)

Anställda – könsfördelning1)

1) Tillsvidareanställda vid årets slut

GRI-rapport, social påverkan

1) Tillsvidareanställda vid årets slut

HÄLSA OCH SÄKERHET

SSAB strävar efter att bli det säkraste stålföretaget i världen, med en nollvision avseende olyckor, arbetsrelaterade skador eller sjukdomar. Vår högsta prioritet är att erbjuda en säker och trygg miljö för våra medarbetare, uppdragstagare och besökare.

SÄKERHETEN I FOKUS

Varje medarbetare hos SSAB har ett personligt ansvar för att arbeta säkert varje dag. Detta är ett grundläggande krav för att arbeta hos SSAB. Arbetarskydd är en viktig del av hur vi bedriver vår verksamhet och är integrerat i vårt ledningssystem. Utöver säkerheten fokuserar SSAB även på förebyggande hälsovård och hälsovård för att främja medarbetarnas totala välmående. För att uppnå målet med noll olyckor och arbetsrelaterade skador kommer SSAB göra följande:

Säkerställa att säkerheten beaktas i alla aktiviteter och beslut i hela företaget
Samarbeta för att förebygga olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar genom att identifiera, utvärdera och eliminera risker
Systematiskt identifiera och eliminera de bakomliggande orsakerna till inträffade olyckor och händelser, i syfte att förhindra att de upprepas
Se till att ledningen och linjeorganisationen

ansvarar för arbetsmiljöarbetet, med hjälp av specialister inom området. Alla SSABmedarbetare är dock ansvariga för sin egen och för andras säkerhet i sin egen arbetsmiljö. Vi måste avbryta arbetet och instruera kollegor och leverantörer om de tar risker eller bryter mot säkerhetsbestämmelserna. Allt arbete som inte utförs på ett säkert sätt måste avbrytas

Säkerställa att alla chefer föregår med gott exempel. De är ansvariga för arbetsmiljön och måste uppträda som goda förebilder
Säkerställa att alla medarbetare får alla nödvändiga instruktioner, samt den utbildning och den utrustning som krävs för att kunna arbeta säkert
Uppfylla eller överträffa alla tillämpliga lagar, regler och SSABs krav
Fastställa tydliga mål och genomföra regelbunden uppföljning för att se till att dessa mål uppfylls

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	64

764

Frekvensen för säkerhetsobservationerna

SÄKERHETSLEDNING INOM SSAB

I syfte att förbättra säkerheten har SSAB upprättat en företagsövergripande grupp med säkerhetsexperter och en ledningsgrupp för säkerhetsarbetet. Ledningsgruppen består av erfarna chefer från alla SSABs divisioner, Tibnor och Ruukki Construction. Gruppen är det beslutsfattande organet inom företagsövergripande säkerhetsfrågor. Gruppen ansvarar också för att främja en positiv säkerhetskultur inom företaget. Gruppens ordförande under 2015 är Paul Wilson, Vice President Operations inom SSAB Americas.

Expertgruppens huvudsakliga syfte är att dela information och kunskap om divisionernas säkerhetsprogram, uppnådda resultat, bra arbetsmetoder, allvarliga incidenter och rekommendationer när det gäller förebyggande åtgärder. Gruppen förbereder också företagsövergripande initiativ som säkerhetsledningsgruppen beslutar om. SSABs säkerhetsledningssystem uppfyller kraven i den internationella normen OHSAS 18001.

SÄKERHET FÖR UNDERLEVERANTÖRER

Varje år arbetar hundratals medarbetare från externa företag på SSAB, i synnerhet inom områdena underhåll och reparationer. Underleverantörsföretagen gallras med avseende på säkra arbetsmetoder och

företagen samarbetar med SSAB för att garantera säkerheten för alla som arbetar på SSABs anläggningar. SSAB tillhandahåller också säkerhetsutbildningar och diskussionsforum

**Olycksfallsfrekvens (LTIF)* , egna anställda**

* Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar

2015 I KORTHET

SSABs olycksfallsfrekvens med förlorad tid som ledde till frånvaro på mer än en dag var 6,2 (6,9)
Totalt inträffade 165 (188) olyckor
I Oxelösund inträffade en tragisk dödsolycka i hamnområdet den 1 december, när en gaffeltruck körde över en person som arbetade i området. Hamnen drivs av Oxelösunds Hamn AB som ägs gemensamt på en 50/50-basis av SSAB och Oxelösunds kommun. Både den avlidne och gaffeltrucksföraren var anställda vid Oxelösunds Hamn AB. Både polisen, Arbetsmiljöverket och Oxelösunds Hamn håller på att utreda olyckan
De huvudsakliga koncernövergripande säkerhetsinitiativen under 2015 bestod av att fastställa en gemensam säkerhetspolicy och gemensamma principer för säkerhetshantering
Fokusområdet för utbyte av de bästa arbetsmetoderna var hantering av underleverantörernas säkerhet
En koncernövergripande kampanj för att öka säkerhetsmedvetenheten lanserades på temat "Var ansvarsfull. Agera säkert." Kampanjens fokus låg på att ta ansvar för sig själv, för sina medarbetare och för släkt och vänner

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	65

EXEMPEL: Framsteg för säkerhetskulturen i Tavastehus

SSAB Europes anläggning i Tavastehus har under 2015 gjort goda framsteg inom säkerheten. År 2015 uppnådde Tavastehus en tolv månader lång period utan en enda olycka som ledde till frånvaro

Anläggningens mål för 2015 var att ha färre än 6 olyckor per en miljon arbetstimmar, jämfört med en olycksfallsfrekvens på 9,5 olyckor per en miljon arbetstimmar under 2014. Olycksfallsfrekvensen har sjunkit och var 1,9 under 2015, vilket klart överskrider målet.

Det minskade antalet olyckor är ett resultat av systematisk utbildning i säkerhet för både anläggningens förmän och medarbetare i främsta ledet. Utbildningen "Måste ingripa" betonade vikten av att ingripa vid osäkra arbetsförhållanden och ta ansvar för både kollegor och sig själv. Man fokuserade även på en introduktion för sommarjobbare och ingen av dessa var inblandade i någon olycka under 2015.

Säkerhetsinformation visas på anslagstavlor och intranätet. Säkerhetsrundor och "säkerhetsstunder" är ytterligare verktyg som förmännen använder varje dag för att förbättra säkerhetskulturen. Dessa verktyg är avsedda att engagera så många människor som möjligt i att förbättra säkerheten på arbetet.

I syfte att förbättra de bästa arbetsmetoderna skickar SSAB Europes anläggningar säkerhetsvarningar till andra anläggningar i samband med olyckor och incidenter.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	66

ANSVARSFULL PARTNER

ANSVARSFULLA AFFÄRSMETODER

POLICYER OCH RIKTLINJER

SSABs värderingar definierar vilka vi är och vad vi står för och tjänar som en kompass för vårt agerande och uppförande. Värderingarna vägleder oss dagligen så att vi väljer rätt och gör det som är rätt och riktigt. Våra värderingar kompletteras av våra policyer och riktlinjer.

Uppförandekoden, miljöpolicyn och säkerhetspolicyn är företagets viktigaste policyer. SSAB har även lokala policyer och riktlinjer som kompletterar uppförandekoden och motsvarar de utmaningar som företaget ställs inför inom olika geografiska områden. Alla policyer och riktlinjer granskas och uppdateras regelbundet.

UPPFÖRANDEKOD

SSABs uppförandekod gäller för alla som arbetar på företaget över hela världen, oavsett funktion, position eller befattning. Medarbetarna informeras om uppförandekoden via en e -learning. Uppförandekoden utgör SSABs etiska kompass och beskriver riktlinjer för SSABs uppförande gentemot intressenter och marknaden. Uppförandekoden hjälper oss att översätta värderingar till handling och utgör grunden för våra miljömässiga och sociala ansvarsåtaganden. Uppförandekoden förutsätter efterlevnad av gällande lagar och regler. Bestämmelserna i uppförandekoden

har företräde framför alla andra policyer inom en division eller på dotterbolagsnivå och kan i vissa fall sträcka sig längre än nationella lagar och regler. Uppförandekoden baseras på internationella standarder såsom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FNs Global Compact. Uppförandekoden omfattar områden som miljö, hälsa och säkerhet, relationen till medarbetarna, personlig integritet och affärsmetoder.

SSAB har även publicerat en guide som sammanfattar SSABs uppförandekod och relevanta policyer. Guiden ger medarbetarna vägledning om hur de ska hantera affärsrelationer och hur de ska förhålla sig till etiskt svåra situationer som kan uppstå i det dagliga arbetet.

SÄKERHETSPOLICY OCH MILJÖPOLICY

SSAB har åtagit sig att skapa mervärde för våra intressenter och att bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med våra medarbetare, kunder, aktieägare och andra affärspartners– och att göra det på ett socialt och miljömässigt ansvarsfullt sätt. SSAB är fast beslutet att vara världens säkraste stålföretag, med en nollvision avseende olyckor och arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Att erbjuda en säker och trygg arbetsmiljö för våra medarbetare, entreprenörer och besökare

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	68

som tillbringar tid på våra arbetsplatser är av högsta prioritet. Alla medarbetare som arbetar för SSAB har ett personligt ansvar för att dagligen arbeta på ett säkert sätt. Att arbeta säkert är en grundläggande förutsättning för anställning hos SSAB. Arbetsmiljö är en del av det integrerade ledningssystemet.

Vår miljöpolicy fastställer de viktigaste ambitionerna för SSABs miljöarbete och inkluderar de miljöaspekter som spelar en avgörande roll för en hållbar utveckling av SSABs verksamhet. Miljöpolicyn stödjer det dagliga arbetet inom organisationen och innebär i huvudsak följande:

SSAB kommer att fortsätta att utveckla produkter och tjänster i samarbete med kunder, i syfte att aktivt bidra till en miljövänlig och lönsam verksamhet
SSAB tror på effektiv användning av råvaror och energi, samtidigt som man minimerar avfall

RISKMEDVETENHET OCH SYSTEMATISK RISKHANTERING

Ledningssystem och handlingsplaner säkerställer att SSAB bedriver sitt arbete med viktiga hållbarhetsfrågor på ett systematiskt sätt. Flera olika ledningssystem och verktyg, både sådana som utvecklats inom företaget och sådana som certifierats av tredje part, används för att effektivt kontrollera verksamheten i enlighet med SSABs

uppförandekod, säkerhetspolicy och miljöpolicy. Ledningssystem för säkerhet och arbetsmiljö inklusive OHSAS 18001, har implementerats på samtliga produktionsanläggningar. Miljöoch klimatarbetet sker främst inom ramen för miljöledningssystemet ISO 14001 och via lokala energiledningssystem. Risker relaterade till arbetsmiljön och miljörisker hanteras också via SSABs interna riskkontroller och internrevisioner. Våra system säkerställer att vi upprättar mål, mäter resultat och följer upp vårt arbete.

GLOBAL COMPACT OCH SJÄLVUTVÄRDERING

SSAB är medlem i FN:s Global Compact och vi fortsätter vårt arbete med att implementera och respektera dess tio principer och främja dess anda inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljön och antikorruption.

Enligt våra hållbarhetsmål ska SSAB säkerställa efterlevnad av vår uppförandekod och uppförande i enlighet med våra värderingar. Som ett led i detta genomförde SSAB under 2015 en riskanalys av delar av sin verksamheten genom en självutvärdering baserad på Global Compacts principer. Självutvärderingen prövade hur väl SSAB efterlevde Global Compacts principer och hur väl dessa frågor hanterades inom SSAB. Målet var att identifiera riskområden inom vår verksamhet och eventuella

luckor i våra befintliga policyer och rutiner. Resultaten av självutvärderingen kommer att granskas och om nödvändigt kommer handlingsplaner att upprättas i början av 2016.

AFFÄRSETIK

SSAB strävar efter att säkerställa en global kultur bestående av respekt, ärlighet och integritet. Genom att tillhandahålla ett ramverk för affärsetik och efterlevnad fortsätter SSAB att fokusera på att skapa en mogen organisationskultur som uppmuntrar till etiskt uppförande. Detta ramverk ger stöd och verktyg för att möta SSABs förväntan om att varje medarbetare agerar med ärlighet, integritet och ansvar när de utför sitt arbete.

EN GLOBAL VERKSAMHET KRÄVER GOD HANTERING AV AFFÄRSETIK

Affärsetik är en viktig del av SSABs arbete inom hållbarhet och företagets socialt ansvar. Behovet av utbildning i affärsetik ökar allteftersom verksamheten blir mer global och komplex och genom att strängare lagstiftning har införts i många länder under senare år.

FUNKTION FÖR AFFÄRSETIK

SSABs funktion för affärsetik är en del av juristavdelningen. Den arbetar främst med att utveckla och samordna SSABs koncernövergripande antikorruptionsprogram

och med att främja principerna för etiskt uppförande. Medarbetare kan kontakta funktionen för affärsetik för att diskutera etiska frågeställningar.

ANTIKORRUPTIONSPOLICY

SSABs antikorruptionspolicy definierar SSABs nolltoleransinställning till mutor och korruption och ger vägledning för den dagliga verksamheten. Policyn ger medarbetarna information om hur SSAB definierar mutor och oegentliga förmåner samt hur medarbetarna förväntas agera i förhållande till leverantörer, kunder och andra affärspartners.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	69

WHISTLEBLOWER

Alla som arbetar på SSAB måste känna ansvar för att agera när oegentligheter misstänks eller avslöjas. SSAB har en koncerngemensam funktion för så kallad whistleblowing för att medarbetarna ska kunna söka vägledning eller rapportera allvarliga oegentligheter och brott mot företagets policyer. Whistleblower -funktionen ger medarbetarna möjlighet att anonymt rapportera allvarliga problem och brott mot SSABs olika policyer. Medarbetarna har informerats om whistleblower funktionen genom interna informationskampanjer.

E-LEARNING I AFFÄRSETIK

Alla medarbetare förväntas följa SSABs uppförandekod och antikorruptionspolicy och känna till hur man rapporterar oegentligheter i enlighet med whistleblower funktionen. Gemensamma etiska riktlinjer är grundläggande i ett globalt företag som SSAB. Utbildning arrangeras via en global e-learningmodul för att nå ut till alla medarbetare och erbjuda grundläggande utbildning i affärsetik och för att implementera arbetet med antikorruption.

FYSISK UTBILDNING I AFFÄRSETIK

Intern utbildning i affärsetik äger rum regelbundet. Utbildning ges främst till medarbetare på chefsnivå och medarbetare inom försäljning och inköp och utbildningen är baserad på SSABs värderingar, policyer och riktlinjer. Under utbildningen får deltagarna lära sig vad som menas med korruption och mutor och hur SSABs antikorruptionsprogram är strukturerat. Därefter följer en diskussion baserad på praktiska exempel ur verkliga livet och dilemmadiskussioner. Erfarenheten visar att utbildning i affärsetik bygger tillit och ger upphov till personliga diskussioner med medarbetarna. Under 2015 hölls utbildning för medarbetare inom inköp och en mer avancerad utbildning arrangerades för bolagsjurister inom företaget.

UTBILDNING INOM SSAB AMERICAS

Som ett komplement till företagets globala utbildning i affärsetik utbildas medarbetare inom SSAB Americas inom en rad olika ämnen; US Foreign Corrupt Practices Act och relaterad antikorruptionslagstiftning, antitrustregler, konfliktmineraler och utbildning för att förebygga trakasserier. Utbildningen genomförs som webbseminarier, fysiska seminarier, lunchevenemang, toolbox -samtal, intranätspublikationer, e -postbulletiner och handböcker.

GRANSKNING AV AFFÄRSPARTNERS

I vissa situationer granskar SSAB mer noggrant sina affärspartners integritet lite närmare. SSAB har en instruktion för affärsetisk granskning som framför allt omfattar agenter, vissa distributörer och konsulter som representerar SSAB gentemot en tredje part. I de flesta fall krävs

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	70

ingen närmare granskning av en affärspartner, men instruktionen innebär att SSAB inte får ingå eller förlänga avtal med affärspartners som finns inom de typiska riskområdena för korruption innan en första bedömning visar att sådana partners respekterar våra grundläggande regler avseende affärsetik. Det ska finnas ett skriftligt avtal mellan SSAB och affärspartnern där det framgår vilka uppgifter som ska utföras samt en adekvat och skälig ersättning för detta uppdrag. Affärspartnern ska vara kompetent och kvalificerad för att utföra uppdraget. En antikorruptionsklausul är också implementerad i avtalen.

MANUAL FÖR REVISION A KORRUPTIONSRISKER

SSAB har en manual för revision av risker för bedrägeri och korruption och under 2015 genomförde företaget tre revisionsgranskningar av dotterbolag i enlighet med denna manual. Revisionerna har inte påvisat några konkreta oegentligheter, men möjlighet att reducera risker ur detta perspektiv har identifierats Dessa förbättringsmöjligheter åtgärdas i enlighet med framtagna handlingsplaner.

2015 I KORTHET

Sedan sammanslagningen med Rautaruukki har SSAB genomgått en betydande omorganisation. För att säkerställa att alla företagspolicyer och riktlinjer även i fortsättningen motsvarar externa och interna krav uppdaterade SSAB flera policyer under 2015. Uppförandekoden uppdaterades och godkändes av styrelsen och även säkerhetspolicyn och miljöpolicyn uppdaterades
Ett av SSABs hållbarhetsmål omfattar webbaserad utbildning i affärsetik för alla medarbetare. SSABs e-learningmodul i affärsetik uppdaterades under året och utbildningen finns nu tillgänglig på sex språk
Målsättningen var att utbilda 75 % av alla medarbetare under 2015 och att samtliga medarbetare ska ha genomgått utbildningen till slutet av 2016. Per den 31 december 2015 hade 75 % av SSABs medarbetare genomgått utbildningen

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	71

ANSVARSFULLA INKÖP

SSAB har tusentals leverantörer över hela världen. De råvaror som används för att tillverka järn och stål utgör SSABs mest betydande inköp. Leverantörerna måste efterleva SSABs egna policyer såväl som internationella sociala och miljömässiga riktlinjer.

EFFEKTIVA OCH ANSVARSFULLA INKÖP AV VAROR OCH TJÄNSTER

SSAB har en omfattande leverantörskedja med ca 20 000 aktiva leverantörer i fler än 60 länder. Dock görs mer än hälften av våra inköp i Finland, Sverige och Nordamerika. SSAB köper råvaror, produkter och tjänster i de flesta länder där vi är verksamma. Dessa material och tjänster är av varierande slag, från råvaror såsom skrot, järnmalm, kol och legeringar till gas, eldfasta delar, zink, färg, underhållstjänster och reservdelar.

20 000

antal aktiva leverantörer

GRI-rapport, leverantörsutvärdering

SSAB ingår endast avtal med de mest konkurrenskraftiga leverantörerna och strategierna för detta är beroende av vilka produkter eller tjänster som köps. Eftersom leverantörskedjan är global är det viktigt att utvärdera leverantörsrisker och leverantörernas förmåga att hantera sociala frågor och miljöfrågor. På SSAB är hållbarhet en integrerad del av inköpsfunktionen och hanteringen av leverantörskedjan. Som en del av villkoren i leverantörsavtalen framgår att leverantörerna ska respektera SSABs uppförandekod.

Strikta kvalitetskrav och långvariga affärsrelationer ger inköpsorganisationen god inblick i förhållandena hos leverantören. Vi utvärderar leverantörerna baserat på bland annat kvalitet, leveranssäkerhet, kostnad och hållbarhet.

KOSTNADSBESPARINGAR GENOM MER EFFEKTIVA INKÖPSMETODER

Sammanslagningen med Rautaruukki har banat vägen för många nya möjligheter att minska SSABs totala kostnader i samband med inköp

HÄR KÖPER SSAB IN SINA RÅVAROR
Järnmalm	Huvudsakligen Sverige, även Ryssland
Metallurgiskt kol	Australien, Nordamerika, en mindre andel från Ryssland
Injektionskol	Ryssland
Skrot	USA, Sverige, Finland
Ytterligare masugnskoks	Polen
Kalk	Sverige
Legeringar	Omkring 40 olika leverantörer

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER		72

och är en viktig del av de totala synergierna. Detta görs exempelvis genom att konsolidera leverantörsbasen och volymerna, identifiera nya logistiklösningar för inkommande och utgående gods och genom att lära oss av varandra genom att dela de bästa arbetsmetoderna.

Vissa viktiga komponenter inom detta område är redan på gång inom SSAB:

Övergång från ett ortsbaserat sätt att arbeta till en kategoribaserad struktur för att skapa högre värde. Kategoristrukturen hjälper oss att arbeta globalt med synergier
Användning av ledningsfilosofin SSAB One för att samarbeta med leverantörer med målsättningen att minska kostnaderna i värdekedjan. Ett exempel på detta är utnyttjande av dolda tillgångar som tomma returtransporter. Dessa omvandlas nu till att transportera inkommande material för SSABs egen verksamhet
Tillhandahållande av uppdaterade analyser och information om råvaror och logistikmarknader till olika delar av verksamheten, exempelvis avdelningarna för försäljning, produktion och ekonomi

INFÖRLIVANDE AV HÅLLBARHETSKRITERIER I INKÖPEN

SSAB är medlem i FNs Global Compact och dess principer tillämpas i arbetet med leverantörerna. SSABs uppförandekod

reflekterar Global Compacts principer och utgör det viktigaste styrdokumentet för arbetet med leverantörer. SSABs leverantörsavtal omfattar SSABs uppförandekod och leverantörerna ska respektera denna. SSAB förbehåller sig även rätten att granska sina leverantörer eller utföra revisionsgranskningar på plats för att säkerställa att de principer som nämns i uppförandekoden efterlevs.

SSABs uppdaterade inköpspolicy för koncernen behandlar kvalitet, leveranssäkerhet och kostnader, såväl som Global Compacts principer och hur de ska beaktas vid bedömning av leverantörerna.

SSAB har också en antikorruptionspolicy som ger medarbetarna information om hur SSAB definierar mutor och oegentliga förmåner och hur medarbetarna förväntas agera i förhållande till leverantörer, kunder och andra affärspartners.

ÖKAT FOKUS PÅ IDENTIFIERING OCH BEDÖMNING AV LEVERANTÖRSRISKER

SSAB identifierar systematiskt de risker som är förknippade med företagets leverantörer. Detta sker genom att leverantörerna placeras i olika riskkategorier beroende på vilka länder de är verksamma i. Klassificeringen är baserad på Maplecrofts riskindex över mänskliga rättigheter och Transparency Internationals

korruptionsindex. Genom denna typ av klassificering illustreras riskerna inom exempelvis mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och korruption. Klassificeringen visar att gruppen med högriskleverantörer är liten. Leverantörer som placeras i en medel- eller högriskgrupp måste besvara ett självutvärderingsformulär med frågor om bland annat deras sociala villkor och miljöförhållanden. Otillfredsställande svar utreds.

SSAB genomför också regelbundna besök hos stora råvaruleverantörer runt om i världen, inklusive högriskleverantörer. Vid sådana tillfällen besöker inköpare och kvalitetsansvariga produktionsanläggningar och genomför kvalitetsinspektioner. Frågor om leverantörens sociala förhållanden och miljöförhållanden är viktiga och kommer att få större utrymme vid framtida besök. SSAB arbetar dessutom med att utveckla sin övervakning av leverantörer i högriskländer.

INGA KONFLIKTMINERALER I SSABS STÅL

SSAB använder inte konfliktmineraler (guld, tenn, volfram och tantal) och på begäran lämnas intyg som bekräftar detta till kunderna.1)

Inköp per land

2015 I KORTHET

SSAB köpte produkter, material och tjänster till ett uppskattat värde av 44,3 (37,9) Mdkr
SSAB har 20 000 aktiva leverantörer i fler än 60 länder
Totalt registrerades 200 självutvärderingar avseende hållbarhet i SSABs inköpssystem

^{1) &}quot;Konfliktmineraler" är en term som används för mineraler som kommer från områden som kännetecknas av stora interna stridigheter, där utvinning av mineraler riskerar att bidra till eller finansiera fortsatta konflikter och kränkningar av mänskliga rättigheter.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	73

EXEMPEL: SSAB ingick långsiktigt avtal med Aspo ESL Shipping för sjötransporter av råmaterial för minskade koldioxidutsläpp

SSAB behöver en flexibel transportvolym för viktiga ingångsmaterial för att kunna möta förändringar i masugnens förbrukning av dessa material. SSABs vision om en starkare, lättare och mer hållbar värld uppmuntrar till fortsatt arbete för att begränsa företagets miljöpåverkan. Utnyttjande av sjötransporter är då av stor betydelse.

SSAB och Aspo Groups ESL Shipping Ltd tecknade ett ramavtal för sjöfrakten av SSABs inkommande sjöburna råvarutransporter inom Östersjön och sjöfrakten från Nordsjön. Avtalet säkerställer leveranser av kokskol, järnmalm och PCI -kol till SSABs koksverk och masugnar i Brahestad, Luleå och Oxelösund. Till följd av det nya kombinerade sjöfraktsavtalet kommer koldioxidutsläppen per ton gods som transporteras att minskas med mer än 50 % i jämförelse med vad de nuvarande fartygen

släpper ut. Förutom dessa miljöfördelar kommer de kostnadsbesparingar som erhålls av den nya tekniken också att möjliggöra bättre lönsamhet. Kostnadsbesparingarna relaterade till avtalet är en del av SSABs synergiprogram som presenterades i samband med sammanslagningen med Rautaruukki 2014. Som ett resultat av avtalet kommer ESL Shipping att bygga två nya energieffektiva LNG -drivna fartyg. Båda fartygen kommer att beställas och levereras under 2018.

SSAB I SAMHÄLLET

På platser där SSAB bedriver verksamhet spelar företaget en betydande roll i det lokala och regionala samhället, i form av arbetsgivare, skattebetalare, inköpare av lokala varor och tjänster och som en välgörare. Att bidra till de samhällen där vi är verksamma är en väsentlig del av hur företaget bedriver sin verksamhet.

AKTIVT ENGAGEMANG I LOKALA SAMHÄLLEN

SSAB strävar efter att utveckla och upprätthålla goda relationer med olika intressenter i vårt samhälle och engagerar oss aktivt i de samhällen där vi verkar. Vårt sätt att arbeta med varje lokalt samhälle definieras på arbetsplatsnivå. Utöver våra egna medarbetares insatser står SSAB i kontakt med politiker, tillsynsmyndigheter, medier och allmänheten och personer som bor nära produktionsanläggningarna.

SSAB är även en viktig partner för lokala lärosäten och forskningsinstitutioner. Vi erbjuder omfattande praktikplatser och uppsatsprojekt för studerande på eftergymnasial nivå.

SSAB samarbetar även med lokala miljömyndigheter vad beträffar anläggningsspecifika frågor. Utöver det pågående samarbetet

med lokala myndigheter arbetar SSAB även tillsammans med städer och föreningar för att övervaka miljöförhållanden som luft- och vattenkvalitet.

SSAB tar varje år emot viktiga besökare från samhället, exempelvis skolbarn, studerande, kunder, underleverantörer, olika inspektörer och tillsynsmyndigheter.

STÖD TILL LOKALA AKTIVITETER I SVERIGE OCH FINLAND

I de samhällen där SSAB är verksamt i Sverige och Finland bidrar vi till att skapa ett brett utbud av fritidsaktiviteter som SSABs medarbetare, deras familjer och även det lokala samhället kan delta i. Några exempel är sponsring av lokala idrottsföreningar och kunskapsutbyte med skolor. SSAB stödjer även sammanslutningar där medarbetarna är involverade, främst inom idrott och kultur.

STARKT SAMHÄLLSENGAGEMANG INOM SSAB AMERICAS

SSAB Americas har en lång tradition av samhällsengagemang. Detta sker inte bara genom ekonomiska bidrag, utan också genom att delta i olika initiativ eller genom att stödja projekt. En av de största organisationerna som stöds av SSAB är United Way, en välgörenhetsorganisation som stöttar behövande personer genom donationer, utbildning och volontärarbete. Medarbetarnas bidrag matchas av företaget. Ett annat exempel är SSABs Foundation for Education – ett välgörenhetsprogram som vi använder för att varje år donera minst 100 000 dollar till lokala skolor i Alabama. Pengarna samlas in genom återvinning av gamla däck som används som råvara för stålproduktionen i Mobile. Medarbetare och lokala partner i Mobile samarbetar dessutom varje år med Fill the Bus-programmet för att samla in donerat skolmaterial för lokala barn som är i behov av hjälp. SSABs medarbetare i Montpelier i Iowa sponsrar och stödjer The Make-a-Wish Foundation – en organisation som strävar efter att förverkliga sjuka barns drömmar. Stöd från företaget i Montpelier går också till The Community Foundation of Greater Muscatine som hjälper mindre organisationer och välgörenhetsprojekt i området.

Fördelning av förädlingsvärdet till olika intressenter SSAB skapar ekonomiskt värde som sprids till olika intressenter inom samhället, exempelvis våra aktieägare, finansiärer, leverantörer, medarbetare, den offentliga sektorn genom skatter och till samhället genom lokala samhällsprojekt, sponsring och donationer. Företaget återinvesterar det kvarvarande ekonomiska värdet i strategiska och underhållsinvesteringar, FoU och andra investeringar för att utveckla vår förmåga att skapa värde. Fördelning av förädlingsvärdet

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
INTRODUKTION	MARKNADSUTVECKLING	STRATEGI	VÅR VERKSAMHET	HÅLLBART ERBJUDANDE	HÅLLBAR VERKSAMHET	ANSVARSFULL PARTNER	75

DONATIONER TILL SOS BARNBYAR

SSAB har arbetat tillsammans med organisationen SOS Barnbyar sedan 2012 för att stödja olika välgörenhetsprojekt. År 2015 fick samtliga medarbetare på SSAB i Sverige, Finland, Norge och Danmark möjlighet att stödja SOS Barnbyars flyktingarbete genom att göra en donation. Medarbetarnas bidrag matchades av företaget.

EXEMPEL 1:

Raahen Voima och SSAB gav bidrag till utveckling av skärgården

År 2014 upprättade Raahen Voima och SSAB en fond för att främja utvecklingen, fritidsanvändningen och skyddet av skärgården i området kring Brahestad i Finland. Fonden stödjer frivilligt arbete som utförs för att främja skärgården och dess natur. Utbetalningar görs efter ansökningar från föreningar, organisationer och stiftelser.

Några av de första utbetalningarna gjordes för design av en utomhuskarta till segelsällskap, båtföreningar, städningsarbete samt till det lokala sjöräddningssällskapet och Sail Training Association Finland för deras aktiviteter och för renovering av naturstigar och fiskebaser såväl som för arbete som syftar till att utveckla sökning, sjöräddning och dykuppdrag.

EXEMPEL 2:

SSAB upprättar en stipendiefond för University of South Alabama School of Engineering

I syfte att stödja vidareutbildning inom det tekniska området gav SSAB 110 000 dollar till University of South Alabama för att upprätta SSAB Scholarship Endowment Fund. Fonden kommer att användas för stipendier som gynnar heltidsstuderande på junior- och seniornivå på universitetets ingenjörshögskola, College of Engineering. Genom stipendieinitiativet Mitchell-Moulton Scholarship Initiative kommer universitetet att matcha beloppet på 110 000 dollar när pengarna tas emot från SSAB under de fyra kommande åren. Tidigare har SSAB givit universitetet stöd genom generösa donationer för att påbörja universitetets nya ingenjörsanläggning i Shelby Hall. SSAB har numera flera medarbetare med akademisk slutexamen från University of South Alabama.

EXEMPEL 3: Skolbarn från Borlänge besöker SSAB

I Borlänge ger SSAB lokala skolbarn möjlighet att besöka stålverket. Studiebesöken äger rum i samarbete med Framtidsmuseet i Borlänge. Tanken är att öka kunskaperna om stålbranschen – vad den innebär och hur det är att arbeta i branschen – och delvis att öka medvetenheten om vad SSAB gör i Borlänge. Målet är även att uppmuntra fler elever att studera teknik på gymnasienivå. Förra året besökte totalt 26 åttondeklasser Borlänge under november.

BOLAGSSTYRNINGS-RAPPORT 2015

¹ Bolagsstyrningsrapport 2015 6 Styrelse
10 Koncernledning

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2015

SSABs organisation utmärks av ett decentraliserat arbetssätt där en stor del av ansvar och befogenheter delegerats till respektive division. SSAB är noterat på Nasdaq OMX Stockholm och lyder under dess regelverk samt tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden). SSAB är även sekundärnoterat på Nasdaq OMX Helsinki. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och bolagskoden som en separat rapport som är skild från förvaltningsberättelsen.

ORGANISATION PER 31 DECEMBER 2015

SSAB har fem divisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas, Tibnor och Ruukki Construction, varav de två sistnämnda styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse.

Bilden nedan illustrerar per den 31 december 2015 SSABs modell för bolagsstyrning och hur de centrala organen verkar.

AVVIKELSER FRÅN BOLAGSKODEN

Under 2015 har ersättningsutskottet bestått av Bengt Kjell (ordförande) (som under året ersatte Sverker Martin-Löf i ersättningsutskottet), John Tulloch och Kim Gran. Enligt huvudregeln i punkt 9.2 i bolagskoden ska de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna som ingår i ersättningsutskottet vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Eftersom John Tulloch bedömts som

beroende i förhållande till bolaget utgör således hans medverkan i ersättningsutskottet en avvikelse från kodens regel. Bolaget bedriver numera en omfattande internationell verksamhet med många medarbetare utanför Sverige, inte minst i Nordamerika. John Tulloch har lång erfarenhet från seniora chefspositioner i den nordamerikanska stålindustrin. Hans kunskap om ersättningsprinciper och ersättningsstrukturer i främst nordamerikansk stålindustri utgör ett mycket värdefullt bidrag till utskottets samlade förmåga att hantera internationella ersättningsfrågor på ett ändamålsenligt och rationellt sätt. Bolaget har därför gjort bedömningen att värdet av John Tullochs medverkan i ersättningsutskottet överväger de eventuella nackdelar som följer av att han inte anses oberoende gentemot bolaget. På angivna grunder anser bolaget således att avvikelsen från punkt 9.2 i bolagskoden är motiverad.

AKTIEÄGARE

Aktiekapitalet i SSAB består av A- och B-aktier, där A-aktien ger en röst medan B-aktien ger en tiondels röst. Båda aktieslagen ger samma rätt till andel av bolagets tillgångar och vinst.

Per den 31 december 2015 uppgick antalet aktieägare till 103 800. Industrivärden var den röstmässigt störste ägaren, följd av Solidium Oy, Invesco fonder och Swedbank Robur fonder. Av aktieägarna utgjorde 66 % aktieägare med 1 000 aktier eller färre och de tio största ägarna ägde cirka 41 % av det totala antalet aktier. Ägare utanför Sverige och Finland kontrollerade 15 % av rösterna och 11 % av aktiekapitalet. För ytterligare information kring ägarstrukturen, se Aktier och aktieägare.

BOLAGSSTÄMMA

Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman, där aktieägarnas inflytande i bolaget utövas. På årsstämman (ordinarie bolagsstämma) beslutar aktieägarna bland annat om följande:

Fastställelse av årsredovisning och koncernredovisning
Disposition av bolagets resultat
Ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören
Val av styrelsen, dess ordförande och revisorer
Hur valberedningen ska utses
Ersättning till styrelsen och revisorerna
Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare

	% av rösterna	% av kapitalet
Industrivärden	17,7	10,7
Solidium	10,1	17,1
Invesco fonder1)	5,0	3,0
Swedbank Robur fonder	4,9	4,0
LKAB	3,8	2,2
Catella fonder	2,5	1,5
Handelsbanken Pensionstiftelsen och Handelsbanken Liv	1,5	1,3
SEB Investment Management	0,9	0,6
Folksam	0,7	0,7
AMF	0,5	0,3
Övriga aktieägare	52,4	58,6
TOTAL	100,0	100,0
Varav utlandsregistrerade aktieägare2)	14,8	11,4

1) Information från flagningsmeddelande den 26 november 2015

2) Inkluderar aktieägare utanför Sverige och Finland

Källa: Euroclear

Årstämma 2015

Årsstämman 2015 fastställde den av styrelsen och verkställande direktören avlämnade årsredovisningen och koncernredovisningen för 2014, beslutade om disposition av bolagets resultat samt beviljade styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet.

Vidare redogjorde valberedningens ordförande för arbetet under året samt redovisade motiven till lämnade förslag. Stämman beslutade om ersättningar till styrelse och revisor i enlighet med valberedningens förslag. Det beslutades att styrelsen ska bestå av åtta ledamöter. Till styrelseledamöter omvaldes Petra Einarsson, Kim Gran, Matti Lievonen, Martin Lindqvist (verkställande direktör och koncernchef), Annika Lundius, John Tulloch och Lars Westerberg. Nyval av Bengt Kjell som även valdes till ordförande i styrelsen. Avgående var Sverker Martin-Löf samt Jan Johansson. Stämman beslutade att antalet revisorer skulle vara ett registrerat revisionsbolag. Omval av PricewaterhouseCoopers till och med årsstämman 2016. Stämman beslutade att någon utdelning för räkenskapsåret 2014 inte skulle lämnas.

En beslutsför styrelse samt huvudansvarig revisor var närvarande vid årsstämman. Se årsstämmoprotokoll på www.ssab.com.

VALBEREDNING

Valberedningens uppdrag

Valberedningens uppdrag är bland annat att inför årsstämman föreslå styrelseordförande, styrelseledamöter, revisor, ordförande vid årsstämman, arvode till styrelsen och arvode till revisorn.

Procedur för tillsättning av valberedningen

På årsstämman 2012 antogs en instruktion för tillsättning av valberedningen. Instruktionen gäller till dess att den ändras genom beslut av en framtida bolagsstämma. Enligt denna har styrelseordföranden i uppdrag att uppmana minst tre och högst fem av de röstmässigt större aktieägarna att utse varsin ledamot att tillsammans med styrelseordföranden utgöra valberedning. Sammanlagda antalet ledamöter ska inte uppgå till mer än sex. Ordförande i valberedningen ska vara representanten för den största aktieägaren. Valberedningens sammansättning tillkännagavs på bolagets hemsida, www.ssab.com, den 8 oktober 2015.

VALBEREDNINGEN INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2016

Utsedd av, namn	Andel i % av rösterna, per 31 december 2015
Industrivärden, Helena Stjernholm, ordförande	17,7
Solidium Oy, Kari Järvinen	10,1
Swedbank Robur fonder, Åsa Nisell	4,9
Catella fonder, Ulf Strömsten	2,5
Bengt Kjell, styrelsens ordförande	–

Aktieägare har fram till den 31 december 2015 kunnat lämna förslag till valberedningen bland annat via e-post. Valberedningens förslag offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman.

I anslutning till att kallelsen utfärdas kommer valberedningen på www.ssab.com lämna ett motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2016

Sedan valberedningen utsågs hösten 2015 har den sammanträtt fyra gånger.

Styrelsens ordförande har för valberedningen redogjort för den process som tillämpas i bolaget vid den årliga utvärderingen av styrelsen och verkställande direktören samt för utfallet av utvärderingen. Vidare har valberedningen i styrelseordförandes frånvaro informerats om utfallet av utvärderingen av honom. Årets styrelseutvärdering gjordes i samband med ett styrelsemöte under hösten. Inför utvärderingen besvarades ett relativt omfattande frågeformulär enskilt av ledamöterna. Svaren sammanställdes därefter och utgjorde underlag för själva utvärderingsdiskussionen, varvid svaren också genomgicks i detalj. Valberedningen har diskuterat styrelsens sammansättning och enats

om de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter. Valberedningen har vid bedömningen av styrelsens utvärdering och i sitt förslag särskilt beaktat kravet på mångsidighet och bredd i styrelsen samt kravet på att eftersträva en jämn könsfördelning. Valberedningen arbetar kontinuerligt med identifiering och utvärdering av potentiella nya styrelseledamöter.

Valberedningen har vid framtagandet av förslag till arvoden för styrelsen och dess utskott bland annat gjort en översyn av nivåerna för styrelsearvoden i liknande bolag. Valberedningen har biträtts av revisionsutskottet vid framtagandet av förslag till val av revisor och till arvodering av revisionsinsatsen.

STYRELSE

Styrelsens ansvar

Styrelsen har som övergripande uppgift att förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och samtliga aktieägares gemensamma intresse. Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation samt utvärdera den operativa ledningen. I styrelsen avgörs bland annat frågor avseende koncernens strategiska inriktning och organisation samt beslutas om väsentliga investeringar (överstigande 50 Mkr).

Styrelsen ska varje år upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning för beslut vid årsstämman.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning inkluderande en VD-instruktion som bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören.

Arbetsordningen reglerar vidare, hur ofta styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska fördelas på styrelseutskott. Arbetsordningen anger att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Inför varje styrelsemöte erhåller styrelseledamöterna en skriftlig dagordning och ett fullödigt beslutsunderlag. Vid varje styrelsemöte sker en genomgång av aktuellt affärsläge, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter. Övriga frågor som behandlas är bland annat konkurrens- och marknadssituationen. Styrelsen följer också regelbundet upp hälso- och säkerhetsarbetet inklusive olycksfallsstatistiken i koncernen.

Styrelsens ordförande

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med VD samt för att styrelsen fullgör sina plikter.

Styrelsens sammansättning

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst fem och högst tio bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen är beslutför om mer än hälften av alla styrelseledamöterna är närvarande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Ny styrelseledamot genomgår en introduktionsutbildning för att snabbt erhålla den kunskap som förväntas för att på bästa sätt tillvarata bolagets och ägarnas intressen.

Styrelsens arbete 2015

Under 2015 hölls 8 protokollförda sammanträden och styrelsen var alltid beslutför. Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist, som inte är ledamot i styrelsen.

Svårigheterna för den globala stålbranschen fortsatte under 2015 varför styrelsen i SSAB under året ägnat mycket tid åt de åtgärder som bolaget vidtagit i syfte att förbättra sin konkurrenskraft och trygga sin finansiella ställning. Styrelsearbetet har vidare till stor del präglats av frågor kring integration och synergier efter SSABs förvärv av Rautaruukki 2014. Styrelsen har också ingående engagerat sig i frågor om framförallt säkerheten på arbetsplatserna, men också i frågor kring miljö, kontrollfunktioner, bolagsstyrning samt strategiska frågor. Styrelsen följer också prisutvecklingen på de för bolaget viktigaste råvarorna järnmalm, skrot och kol.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	STYRELSE	KONCERNLEDNING			6

STYRELSE – UTSEDDA AV ÅRSSTÄMMAN

Bengt Kjell (1954)	Petra Einarsson (1967)	Kim Gran (1954)	Matti Lievonen (1958)	Martin Lindqvist (1962)	Annika Lundius (1951)
Ordförande sedan 2015 Diplomerad HHS Stockholm Nationalitet: svensk	Civ. ek. Nationalitet: svensk	BSc (Econ), bergsråd Nationalitet: finsk	BSc (Eng), eMBA, bergsråd Nationalitet: finsk	VD och koncernchef Civ. ek. Nationalitet: svensk	Jur. kand. Nationalitet: svensk
Invald i styrelsen
2015	2014	2014	2014	2011	2011
Aktieinnehav1)
50 000 B-aktier	10 000 B-aktier	6 265 A-aktier 15 995 B-aktier	4 315 A-aktier 11 018 B-aktier	11 709 A-aktier 5 400 B-aktier	7 000 B-aktier
Tidigare uppdrag
T.f. VD: Industrivärden, VD: AB Handel och Industri, Vice VD: Industrivärden, Senior partner: Navet AB, Styrelseordförande: Kungsleden AB och Styrelseledamot: Höganäs AB, Skanska AB och Munters AB.	Ekonomidirektör: Sandvik Materials Technology och Chef: Sandviks produktområden Strip och Tube.	VD och koncernchef: Nokian Tyres plc, VD: Pechiney Cebal, Corby UK och Cebal-Printal, Devizes UK, Styreselseordförande: Rautaruukki Abp och Styrelseledamot Nokian Tyres plc, Konecranes plc, Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen och M-real plc.	Styrelseledamot: Finlands Näringsliv EK, Rautaruukki Abp, Finnish Oil and Gas Federation och EUROPIA, Flera ledningsbefattningar: UPM Kymmene och Vice ordförande: Confederation of European Paper Industries.	Styrelseledamot: Indutrade, Affärsområdeschef: SSAB EMEA och Ekonomi och Finansdirektör: SSAB och Chefscontroller i NCC.	Vice VD: Svenskt Näringsliv, Rättschef och Finansråd: Finansdepartementet och VD: Svensk Försäkring och Försäkringsbranschens Arbetsgivarorganisation.
Nuvarande uppdrag
Styrelseordförande: Hemfosa Fastigheter AB och Skånska Byggvaror AB (tom 4 januari 2016), Vice styrelseordförande: Indutrade AB och Styrelseledamot: Industrivärden, ICA Gruppen AB och Pandox AB. 1) Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier.	Chef: Affärsområde Sandvik Materials Technology (sedan 2013), Styrelseledamot: Industriarbetsgivarna och Fullmäktigeledamot: Jernkontoret.	Vice styrelseordförande: YIT plc.	VD och koncernchef: Neste Abp (sedan 2008), Styrelseordförande: Nynäs AB, Ordförande av förvaltningsrådet: Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen, Vice ordförande: Chemical Industry Federation of Finland, Ledamot: Advisory Board of National Emergency Supply Agency (Finland) och Supervisory Board of the Finnish Fair Corporation.	VD och koncernchef: SSAB (anställd i SSAB sedan 1998), Ordförande: Industriarbetsgivarna och Styrelseledamot: Svenskt Näringsliv.	Styrelseledamot: Industrivärlden och AMF Pension.

Sverker Martin-Löf (ersattes av Bengt Kjell som ordförande) samt Jan Johansson satt i styrelsen tom den 8 april 2015.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	STYRELSE	KONCERNLEDNING			7

STYRELSE – UTSEDDA AV ÅRSSTÄMMAN STYRELSE – UTSEDDA AV ANSTÄLLDA

Invald i styrelsen
2009	2006
Aktieinnehav1)
10 000 A-aktier 5 000 B-aktier	10 000 B-aktier
Tidigare uppdrag
Executive Vice President, Steel & Chief Commercial Officer: IPSCO och Executive Vice President: SSAB & President Division IPSCO.	Styrelseordförande: Husqvarna, VD och koncernchef: Gränges och VD, koncernchef och ordförande: Autoliv.

Nuvarande uppdrag

Styrelseledamot: Russel Metals Inc.

Styrelseledamot: Volvo, Sandvik, Stena och Meda.

Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist Jonas Bergstrand. Hedersordförande: Björn Wahlström sedan 1991 (avliden februari 2016).

Invald i styrelsen 2012 Lars Westerberg (1948) Peter Holmér (1958)

Nuvarande uppdrag Reparatör, SSAB Special Steels

SUPPLEANTER

Invald i styrelsen

2005 Nuvarande uppdrag Elektriker, SSAB Europe

2014

Invald i styrelsen

Nuvarande uppdrag Systemkonstruktör, SSAB Special Steels

2011

Nuvarande uppdrag

Invald i styrelsen

Nuvarande uppdrag Underhållsmekaniker,

Säljkoordinator, SSAB Europe 2015

SSAB Europe

Invald i styrelsen 2015

Nuvarande uppdrag RM-samordnare, SSAB Europe

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT STYRELSE KONCERNLEDNING 8

REVISORER

Enligt bolagsordningen ska SSAB ha en eller två revisorer eller ett eller två registrerade revisionsbolag. På årsstämman 2015 omvaldes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers som revisor för ytterligare ett år.

Huvudansvarig revisor sedan 2012 är auktoriserade revisorn Magnus Svensson Henryson, som också är påskrivande revisor i det noterade bolaget Industrivärden. Sammantaget är PricewaterhouseCoopers valda revisorer i 27 av 63 bolag inom segmentet "Large Cap" och i 94 av totalt 254 bolag på Nasdaq OMX Stockholm.

Den externa revisionen av moderbolagets och koncernens räkenskaper samt av styrelsens och VDs förvaltning utförs enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Bolagets huvudansvarige revisor deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet. Vid åtminstone ett styrelsemöte per år deltar revisorn och går igenom årets revision samt för en diskussion med styrelseledamöterna utan närvaro av den verkställande direktören och övriga personer i bolagets ledning. För information om arvode till revisorerna hänvisas till not 2 i Finansiella rapporter.

	Närvarostatistisk 2015 Oberoende i förhållande till
NAMN PÅ STYRELSELEDAMOT	Invald i styrelsen	Styrelse möten	Ersättnings utskot	Revisions utskott	Bolaget och bolags ledningen	Bolagets större aktieägare
Bolagsstämmovalda
Bengt Kjell, ordförande sedan 20151)	2015	6	3	4	Ja	Nej, styrelse ledamot i Industrivärden
Petra Einarsson	2014	8			Ja	Ja
Kim Gran	2014	6	4		Ja	Ja
Matti Lievonen	2014	7			Ja	Ja
Martin Lindqvist, VD och koncernchef	2011	8			Nej, VD och konernchef i bolaget	Ja
Annika Lundius	2011	8		5	Ja	Nej, styrelse ledamot i Industrivärden
John Tulloch	2009	8	4		Nej, tidigare VD i Divi sion IPSCO	Ja
Lars Westerberg	2006	7		5	Ja	Ja
Arbetstagarrepresentanter
Peter Holmér	2012	8			–	–
Tomas Jansson	2014	8			–	–
Tomas Karlsson2)	2015	6			–	–
Suppleanter
Sture Bergvall	2005	8			–	–
Patrick Sjöholm	2011	8			–	–
Tomas Westman3)	2015	6			–	–

Information kring arvoden återfinns i not 2 i Finansiella rapporter.

Hedersordförande: Björn Wahlström sedan 1991 (avliden februari 2016).
1) Nyvald vid årsstämman den 8 april 2015 och ersatte Sverker Martin-Löf.

2) Tillträdde den 8 april 2015 och ersatte Bert Johansson.

3) Tillträdde den 8 april 2015 och ersatte Uno Granbom.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Arbetsuppgifter

Jämte styrelsens ordförande ska ersättningsutskottet bestå av en eller flera av bolagsstämman valda styrelseledamöter, vilka normalt ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Bland ersättningsutskottets ledamöter skall erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas. Verkställande direktören ska i egenskap av föredragande närvara vid utskottets sammanträden. Ersättningsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ersättningsutskottet lämnar förslag till styrelsen om verkställande direktörens lön och övriga anställningsvillkor, fastställer löner och anställningsvillkor för övriga koncernledningen samt ger ramar för löner och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare. Bland ersättningsutskottets uppgifter ingår i övrigt att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, att bereda styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och övriga bolagsledningen samt att följa och utvärdera tillämpningen av dessa. Ersättningsutskottet ska också följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till bolagsledningen.

Arbetet 2015

Under 2015 hade ersättningsutskottet 4 protokollförda sammanträden. Ersättningsutskottet utgjordes av Bengt Kjell (som ersatte Sverker Martin-Löf efter årsstämman den 8 april 2015) (ordförande), John Tulloch och Kim Gran. Verkställande direktören är adjungerad till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

REVISIONSUTSKOTT

Arbetsuppgifter

Revisionsutskottet skall enligt styrelsens arbetsordning bestå av minst tre bolagsstämmovalda styrelseledamöter. Revisionsutskottets ledamöter får inte vara anställda av bolaget. Majoriteten av ledamöterna skall vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av ledamöterna som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen skall även vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare samt ha redovisnings- eller revisionskompetens. Utskottet väljer inom sig en ordförande som inte får vara styrelsens ordförande.

Revisionsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ordföranden i revisionsutskottet ansvarar för att styrelsen i sin helhet fortlöpande hålls informerad om utskottets arbete samt, vid behov, förelägger styrelsen ärenden för beslut. Revisionsutskottets huvuduppgift är att understödja styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Utskottet träffar fortlöpande bolagets revisorer, utvärderar revisionsinsatserna samt fastställer riktlinjer för vilka tilläggstjänster bolaget får upphandla från bolagets revisor. Sådana tilläggstjänster upp till maximalt 100 tkr per uppdrag ska på förhand godkännas av bolagets ekonomi- och finansdirektör. Uppdrag som överstiger 100 tkr ska på förhand godkännas av revisionsutskottets ordförande. Alla tilläggstjänster ska redovisas för revisionsutskottet varje kvartal.

Det finns en etablerad riskhanteringsprocess i företaget som är uppbyggd på produktionens processer och flöden. Revisionsutskottet tar del av de riskområden som identifierats (både affärsrisker och risker för fel i den finansiella rapporteringen) i denna process och beaktar dessa. Baserat på utfallet i den interna och externa riskbedömningen analyserar utskottet löpande revisionens inriktning och omfattning med bolagets externa och interna revisorer.

Revisionsutskottet fastställer årligen en internrevisionsplan som bland annat är baserad på de risker som framkommit i riskhanteringsprocessen som är beskriven ovan. Revisionsplanen diskuteras med de externa revisorerna för att effektivisera och kvalitetsförbättra det löpande revisionsarbetet. Utskottet analyserar och belyser dessutom väsentliga redovisningsfrågor som koncernen påverkas av samt biträder valberedningen vid framtagande av förslag till revisorer samt arvodering av dessa.

Arbetet 2015

Under 2015 vidareutvecklade revisionsutskottet presentationen av den externa finansiella rapporteringen med hänsyn till inkluderandet av Rautaruukki. Dessutom diskuterades och godkändes den slutliga förvärvsanalysen av Rautaruukki. Revisionsutskottet tog del av, och analyserade tillsammans med de externa revisorerna, den riskanalys och revisionsplan som revisorerna upprättat som underlag för den lagstadgade revisionen.

Revisionsutskottets ledamöter utgjordes av Lars Westerberg (ordförande), Bengt Kjell (som ersatte Sverker Martin-Löf efter årsstämman den 8 april 2015) samt Annika Lundius. Under 2015 hade revisionsutskottet 5 protokollförda sammanträden.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		STYRELSE	KONCERNLEDNING			10

KONCERNLEDNING

1) Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier. 2) Varken VD eller närstående fysisk eller juridisk person har väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som bolaget har betydande affärsförbindelser med.

Mikael Nyquist (VD Tibnor) och Marko Somerma (VD Ruukki Construction) var medlemmar i koncernledningen tom den 9 februari 2015.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		STYRELSE		KONCERNLEDNING			11

KONCERNLEDNING

Håkan Folin (1976)	Monika Gutén3) (1975)	Taina Kyllönen (1967)	Gregoire Parenty3) (1962)	Martin Pei (1963)
Ekonomi- och finansdirektör Nationalitet: svensk	Personaldirektör, samt ansvar för Inköp och Shared Services Nationalitet: svensk	Kommunikationsdirektör Nationalitet: finsk	Marknadsdirektör Nationalitet: fransk	Teknisk direktör Nationalitet: svensk
Medlem i koncernledningen
2013	2011	2014	2012	2007
Aktieinnehav1)
4 000 B-aktier	1 000 A-aktier 1 500 B-aktier	6 188 A-aktier 15 798 B-aktier	-	300 A-aktier 700 B-aktier
Utbildning
Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.	Civ.ek., Stockholms universitet.	M.Sc. i nationalekonomi, Handelshögskolan Aalto, Helsingfors.	Maitrise de Sciences Economiques vid Sorbonne-universitet (Frankrike), MBA från Dallas University (USA).	Tekn. dr, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.

Bakgrund

Anställd i SSAB sedan 2006. Tidigare: Ekonomichef SSAB APAC, Ekonomichef Tibnor och chef för affärsutveckling SSAB.

Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare: personalchef SSAB EMEA och chef för affärsutveckling SSAB.

Anställd i Rautaruukki/SSAB sedan 2004. Tidigare: SVP, Marketing & Communication, SVP, Marketing, VP, Communication & Brand, Rautaruukki Abp och VP, Investor Relations, Metso och Rauma.

Anställd i SSAB sedan 2004. Tidigare: ansvarig för marknad SSAB EMEA och befattningar inom ArcelorMittal.

Anställd i SSAB sedan 2001. Tidigare: affärsområdeschef SSAB APAC, teknisk direktör, SSAB, chef för forskning och utveckling, SSAB och chef för stålämnesproduktionen i SSAB Plate.

1) Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier.

3) Monika Gutén och Gregoire

Parenty avgick som medlemmar av koncernledningen den 1 februari 2016. Monika Gutén har tagit över positionen som chef för den svenska delen av Tibnor och Gregoire Parenty som chef för SSAB Services. Maria Långberg utsågs till Personal- och hållbarhetsdirektör och blev därmed medlem av koncernledningen från och med den 1 februari 2016.

KONCERNLEDNING

KONCERNLEDNING

Koncernledningens arbete och ansvar

Koncernledningen svarar för att utforma och genomföra koncernens övergripande strategier samt behandlar frågor som till exempel förvärv och avyttringar. Dessa frågor samt större investeringar (överstigande 50 Mkr) bereds av koncernledningen för beslut av moderbolagsstyrelsen.

Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer. Koncernledningen bestod per den 31 december 2015 utöver verkställande direktören av divisionscheferna för SSAB Europe, SSAB Americas och SSAB Special Steels, ekonomioch finansdirektören, marknadsdirektören, chefen för juridik och strategi, personaldirektören, tekniska direktören samt kommunikationsdirektören.

Koncernledningen har möten månadsvis för att följa upp koncernens samt divisionernas resultat och finansiella ställning. Övriga frågor som behandlas på koncernledningsmöten är bland annat strategifrågor samt uppföljning av budget och prognoser.

Respektive divisionschef ansvarar för respektive resultat- och balansräkning. Den övergripande operativa styrningen av divisionerna sker via kvartalsvisa "performance reviews". Moderbolagets verkställande direktör är också i de flesta fall ordförande i de större direktägda dotterbolagens styrelser, t.ex. Tibnor och Ruukki Construction, där det även ingår andra ledamöter från koncernledningen samt arbetstagarrepresentanter. Parallellt med de kvartalsvisa performance reviews övervakar dotterbolagsstyrelserna den löpande verksamheten samt fastställer respektive strategier och budgetar.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING

På årsstämman 2015 beslutades att ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning ska utgöras av fast lön, eventuella rörliga lönedelar, övriga förmåner såsom tjänstebil samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av den rörliga lönedelen vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis. Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter. I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå. Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Koncernens operative ledningsstruktur per 31 december 2015

Incitamentsprogram för ledande befattningshavare

2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för då maximalt 100 (numera 150) nyckelpersoner, däribland bolagets verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. Programmet har införts i syfte att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare. För närmare information om gällande ersättningar hänvisas till not 2. Bolaget har inga aktierelaterade incitamentsprogram.

INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

Den interna kontrollens övergripande syfte är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska vidare tillse att den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att krav på noterade bolag efterlevs.

Det är koncernens uppgift att förebygga att risker förverkligas samt att genom olika åtgärder minimera följderna av inträffade skadehändelser. Både arbetet med att aktivt förebygga att skada överhuvudtaget inträffar och arbetet med att minimera effekter av skada som trots allt inträffar, hanteras inom koncernens Risk Managementorganisation. Det är divisionernas och dotterbolagens ansvar att bedriva ett rationellt skadeförebyggande arbete. Respektive division har en utsedd koordinerande Risk Manager.

SSAB Risk Management hanterar risker relaterade till skada på person, egendom och miljö (försäkringsbara risker) som koncernen exponeras mot och som är förknippade med företagets verksamhet. Möjligheten till försäkring ska ses som ett bland flera verktyg att minimera effekten av inträffad skada.

Group Risk Managern är funktionellt ansvarig för koncernens riskarbete och arbetar tillsammans med respektive divisions Risk Manager i syfte att optimera arbetet utifrån ett koncerngemensamt perspektiv. Detta arbete bedrivs bland annat i ett Risk forum som träffas regelbundet för att diskutera aktuella frågor inom Risk Management och försäkringar.

HÅLLBARHETSRISKER

SSAB har ansvar för hur den egna verksamheten bedrivs och för de anställdas arbetsförhållanden men också för hur verksamheten påverkar samhället i stort. Det handlar om att ta ansvar för hur alla delar i företagens värdekedja hanteras, från leverantörer till den framtida användningen av företagets produkter. Det handlar också om att minimera företagens miljöpåverkan genom att förbättra och effektivisera produktionsprocesser och arbetssätt samt att utveckla produkter som bidrar till minskade utsläpp och mindre miljöpåverkan.

SSAB har sedan hösten 2014 en hållbarhetsdirektör som rapporterar direkt till verkställande direktören med uppgift att samordna och driva hållbarhetsfrågorna på koncernnivå. Hållbarhetsdirektören leder på koncernnivå en ledningsgrupp för hållbarhetsfrågor där medlemmarna bildar ett nätverk av expertis inom bl.a. HR, miljö, hälsa och säkerhet samt affärsetik. En styrgrupp för hållbarhetsfrågor, med delar av koncernledningen samt chefen för strategi, etablerades hösten 2014 med syfte att behandla olika hållbarhetsfrågor och förbereda beslutsunderlag för koncernledningen. I september 2015 fattades beslut om att ersätta styrgruppen för hållbarhet med kvartalsvisa möten med hela koncernledningen samt chefen för strategi. Genom denna förändring i arbetssätt säkerställs att hela koncernledningen är involverade och engagerade i hållbarhetsarbetet. Förutom hållbarhetsdirektören som deltar i alla kvartalsmöten deltar även delar av ledningsgruppen för hållbarhet beroende på vilka hållbarhetsfrågor som är i fokus.

INTERNREVISION

SSABs funktion för internrevision rapporterar direkt till revisionsutskottet och är funktionellt underställd ekonomi- och finansdirektören. Internrevisionens verksamhet är att stödja värdeskapandet i koncernen genom att identifiera riskområden, utföra interna revisioner och därefter rekommendera förbättringar inom dessa områden.

Internrevisorn deltar vid möten i revisionsutskottet. Internrevisionen är organiserad koncernövergripande med en revisionsplan utarbetad för att vara koncernövergripande. Revisionsaktiviteterna planeras av chefen för internrevision, och beslutas av revisionsutskottet.

Huvuddelen av arbetet utgörs av revisioner enligt revisionsplan. Övrigt arbete består till största delen av specifika revisioner samt uppföljning av självutvärderingar i koncernen gällande internkontroll.

Revisionerna utförs enligt en framtagen och beslutad revisionsprocess som kontinuerligt utvecklas i syfte att optimera arbetssätt och leverans av mervärdesskapande rapporter. Dessa rapporter beskriver observationer, rekommendationer och förbättringsområden i syfte att stärka och effektivisera riskhanteringen och den interna kontrollen. Utöver detta genomför funktionen även granskningar på uppdrag av ledning eller av andra uppkomna anledningar. För ytterligare beskrivning av internrevisionens arbete 2015, se nedan i avsnittet "Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen".

Under året har internrevision genomfört ett antal revisioner av dotterbolag enligt bolagets manual för revision av risker för bedrägeri och korruption. Revisionerna har inte påvisat några konkreta oegentligheter men möjligheter att reducera risker ur detta perspektiv har identifierats. Dessa förbättringsmöjligheter åtgärdas i enlighet med framtagna handlingsplaner.

För att ytterligare stärka den interna kontrollen och riskhanteringen finns en så kallad Whistleblowerfunktion genom vilken allvarliga missförhållanden och överträdelser av bolagets Uppförandekod kan rapporteras. Syftet med denna funktion är bland annat att garantera säkerheten i arbetsmiljön, att upprätthålla god affärsetik samt stävja ekonomiska oegentligheter inom SSAB till förmån för bolagets anställda, kunder, leverantörer och ägare.

STYRELSENS BESKRIVNING AV INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Styrelsen för SSAB ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.

Ramverk för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

SSAB modell för finansiell rapportering har tagit sin utgångspunkt ur det internationellt etablerade ramverket Internal Control Integrated Framework, som är utgivet av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission ("COSO").

SSABs process för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen baseras på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. SSABs process för internkontroll är utformad för att rimligt säkerställa kvaliteten och riktigheten i den finansiella rapporteringen samt säkra att rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med tillämpliga lagar och förordningar, redovisningsstandarder samt övriga krav på börsnoterade bolag i Sverige.

En förutsättning för att detta ska uppnås är att det finns en god kontrollmiljö, tillförlitliga riskbedömningar, etablerade kontrollaktiviteter samt att information och kommunikation liksom uppföljning fungerar på ett tillfredsställande sätt.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön präglas av organisationsstrukturen, ledningens arbetssätt och värderingar samt övriga roller och ansvar inom organisationen. Revisionsutskottet bistår styrelsen beträffande väsentliga redovisningsfrågor som koncernen tillämpar samt följer upp den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. För att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en god intern kontroll har styrelsen delegerat det praktiska ansvaret till verkställande direktören som i sin tur fördelat ansvaret till övriga i koncernledningen samt till divisionschefer.

Kvaliteten i den finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner. Det pågår ett fortlöpande arbete med att vidareutveckla koncerngemensamma policyer och manualer, bland annat finns en koncerngemensam ekonomihandbok (Financial Guidelines) som kontinuerligt uppdateras och kommuniceras inom koncernen. Utöver Financial Guidelines är finanspolicyn, investeringspolicyn, informationspolicyn, attestinstruktioner samt Uppförandekoden de mest väsentliga övergripande koncerngemensamma styrdokumenten. Uppförandekoden uppdaterades under året och godkändes av styrelsen.

Samtliga divisioner har fastlagda riktlinjer för affärsetiska frågor. Arbetet med att informera om koncernens Uppförandekod fortsatte under 2015 och fram till årsskiftet 2015/2016 har 75 % av personalen genomgått koncernens internutbildning i affärsetiska regler.

Riskbedömning

SSABs organisation utsätts för både interna och externa risker. För att rimligt säkra en god intern kontroll identifieras, mäts och åtgärdas de risker som kan påverka den finansiella rapporteringen. Detta är en integrerad del i den löpande rapporteringen till koncernledningen och styrelsen samt

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT STYRELSE KONCERNLEDNING 15

utgör grunden för bedömningen av risker för fel i den finansiella rapporteringen. SSABs verksamhet karaktäriseras av processer med väl inarbetade rutiner och system. Riskbedömningen sker därför till stor del inom dessa processer. På koncernnivå sker endast övergripande riskbedömningar. Ansvariga i koncernen identifierar, övervakar och följer upp risker. Detta skapar förutsättningar för att fatta väl underbyggda och korrekta affärsbeslut på samtliga nivåer. Finansiella risker såsom valuta-, refinansierings- och motpartsrisker samt ränte- och kreditrisker hanteras huvudsakligen av moderbolagets ekonomi- och finansfunktion i enlighet med koncernens finanspolicy (se not 29 i Finansiella rapporter). För en översikt av koncernens affärsmässiga riskexponering, se ovan i avsnittet Intern kontroll och riskhantering samt förvaltningsberättelsen.

Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka väsentliga fel i den finansiella rapporteringen så att dessa kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter finns på både övergripande och mer detaljerade nivåer inom koncernen och är av både manuell och automatiserad karaktär. Rutiner och aktiviteter har utformats för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den finansiella rapporteringen och som identifierats i riskanalysen. Beroende på kontrollaktivitetens karaktär och tillhörighet, sker korrigerande åtgärder, implementering, dokumentation samt kvalitetssäkring på koncern-, dotterbolags- eller processnivå. Liksom för övriga processer ansvarar respektive chef för kontrollaktiviteternas fullständighet och riktighet.

Under de senaste åren har en fördjupad analys över koncernbolagens processer och kontrollstrukturer genomförts. Detta har lett fram till ett mer systematiskt arbetssätt för att identifiera finansiella risker och risker i den finansiella rapporteringen samt dokumentation av kontroller för hur dessa risker ska förebyggas och upptäckas. Kontrollerna anpassas till varje enhets arbetsprocess och systemstruktur och dessa bedöms genom självutvärdering, kompletterat med uppföljning och granskning av internrevision. Detta arbetssätt har implementerats i ett koncerngemensamt system vilket används vid kontroll av den finansiella rapporteringens tillförlitlighet. Under 2015 har ett arbete påbörjats för att införliva det förvärvade bolaget Rautaruukki i detta arbetssätt och system. Den amerikanska verksamheten har sedan tidigare ett liknande system.

Koncernen har ett gemensamt konsolideringssystem, där samtliga legala enheter rapporterar, vilket ger en god intern kontroll över den finansiella rapporteringen.

Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i koncernen. Exempelvis finns det etablerade Controllerfunktioner som analyserar och följer upp avvikelser och rapporterar vidare i företaget. Koncernledningens uppföljning sker bland annat genom regelbundna möten med divisions- och dotterbolagscheferna beträffande verksamheten, dess ekonomiska ställning och resultat samt finansiella och operativa nyckeltal. Styrelsen analyserar löpande bland annat verksamhetsrapporter där koncernledningen redogör för den gångna perioden och kommenterar koncernens ekonomiska ställning och resultat. På dessa sätt följs väsentliga fluktuationer och avvikelser upp vilket minimerar riskerna för fel i den finansiella rapporteringen.

Boksluts- och årsredovisningsarbetet är processer där det finns ytterligare risker för att fel i den finansiella rapporteringen uppstår. Detta arbete är av mindre repetitiv karaktär och innehåller fler moment av bedömningskaraktär. Viktiga kontrollaktiviteter är bland annat att det finns en väl fungerande rapportstruktur där divisionerna rapporterar enligt standardiserade rapporteringsmallar, samt att viktiga resultat- och balansposter specificeras och kommenteras.

Information och kommunikation

EXTERNT

SSABs kommunikation ska vara korrekt, öppen, snabb och samtidig till alla intressegrupper. All kommunikation ska ske i enlighet med regelverket för Nasdaq OMX Stockholm och Nasdaq OMX Helsinki och i enlighet med övriga regelverk. Den finansiella informationen ska ge kapital- och aktiemarknad samt nuvarande och blivande aktieägare en allsidig och tydlig bild av företaget, dess verksamhet, strategi och ekonomiska utveckling.

Styrelsen fastställer koncernens årsredovisning och halvårsrapport samt uppdrar åt koncernchefen att, i enlighet med styrelsens arbetsordning, avge kvartalsrapporter och bokslutskommuniké. Samtliga ekonomiska rapporter och pressmeddelanden publiceras på hemsidan, www.ssab.com, samtidigt som de offentliggörs via Nasdaq OMX Stockholm och Nasdaq OMX Helsinki och meddelas till Finansinspektionen.

Finansiell information om koncernen får endast lämnas av koncernchefen och koncernens ekonomioch finansdirektör, samt av koncernens kommunikationsdirektör och chefen för Investor Relations.

Divisionerna sprider ekonomisk information om sin verksamhet först efter det att koncernen publicerat motsvarande information.

Bolaget tillämpar tysta perioder, vilket innebär att bolaget under dessa perioder inte kommunicerar kring bolagets utveckling. Tysta perioder är tre veckor innan publicering av bokslutskommuniké, halvårsrapport samt kvartalsrapport.

Vid läcka av kurspåverkande information eller vid speciella händelser som kan påverka värderingen av bolaget ska Nasdaq OMX Stockholm och Nasdaq OMX Helsinki underrättas varefter pressmeddelande med motsvarande information skickas ut. Informationsverksamheten regleras i en informationspolicy.

INTERNT

Viktiga kommunikationskanaler inom företaget är de lokala intranäten där information publiceras kontinuerligt. Regelbundna koncerngemensamma ekonomimöten hålls med respektive ekonomichef på divisionerna. På dessa sätt uppdateras divisionerna om nyheter och förändringar inom bland annat redovisningsområdet, samt rutiner och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Därutöver kommunicerar moderbolaget kontinuerligt förändringar i koncerngemensamma redovisningsprinciper och policyer samt andra relevanta frågor relaterade till den finansiella rapporteringen.

Uppföljning

Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom revisionsutskottet, bland annat genom uppföljning av de interna och externa revisorernas arbete och rapporter.

Internrevisionen genomförde under 2015 löpande oberoende och objektiva granskningar av koncernenens bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering enligt den fastställda revisionsplanen. Revisionsplanen för 2015 baserades på en riskanalys som förankrades hos koncernledningen och som sedan fastställdes av revisionsutskottet. Granskningarna har utförts enligt en beslutad revisionsprocess som avslutas formellt med en rapport och en planerad uppföljning. Resultatet har löpande presenterats till divisionschefer och revisionsutskottet gällande observationer, vidtagna åtgärder och status på genomförandet.

De externa revisorerna följer årligen upp utvalda delar av den interna kontrollen inom ramen för den lagstadgade revisionen.

De externa revisorerna rapporterar utfallet av sin granskning till revisionsutskottet och koncernledningen. Väsentliga iakttagelser rapporteras dessutom direkt till styrelsen.

ÖVRIGA OBLIGATORISKA UPPLYSNINGAR ENLIGT 6 KAP 6 § ÅRSREDOVISNINGSLAGEN

Med anledning av kraven i 6 kap 6 § Årsredovisningslagen beträffande vissa särskilda upplysningar som ska lämnas i bolagsstyrningsrapporten upplyses följande:

Av bolagets aktieägare har Industrivärden och Solidium Oy direkt eller indirekt ett aktieinnehav, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Industrivärdens innehav uppgår per 31 december 2015 till 17,7 % av det totala röstetalet och 10,7 % av det totala antalet aktier. Solidiums innehav uppgår per 31 december 2015 till 10,1 % av det totala röstetalet och 17,1 % av det totala antalet aktier.
Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av styrelseledamöter ska ske vid årsstämma i bolaget. Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
Bolagsstämman har inte lämnat något bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska förvärva egna aktier.

Ytterligare information

Ytterligare information om bolagsstyrning i SSAB återfinns på med bland annat följande information:

Rutiner för årsstämman:
när årsstämman ska hållas
hur man kallas och anmäler sig
vilka beslut som ska fattas på årsstämman
Information från SSABs tidigare årsstämmor (från och med 2005), vilket inkluderar kallelser, protokoll, VDs anföranden och kommunikéer
Bolagsordning
Tidigare års bolagsstyrningsrapporter
Information om valberedningen

REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN Till årsstämman i SSAB AB (publ), org.nr 556016-3429

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2015 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 18 februari 2016 PricewaterhouseCoopers AB Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor

GRI-RAPPORT

SSAB och hållbar utveckling
Hållbarhetsredovisning 2015 6 Hållbarhetsstyrning 7 Intressentengagemang

HÅLLBAR UTVECKLING HÅLLBARHETSUPPGIFTER GRI-INDEX 2

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2015

SSABs GRI-rapport 2015 har framställts i enlighet med "Core"-alternativet i GRI G4-riktlinjerna. Den omfattar information om SSABs hållbarhetsrelaterade mål, aktiviteter och prestationer under 2015. SSABs årsredovisning för 2015 består av affärsöversikten, financiella rapporter, GRI-rapporten och bolagsstyrningsrapport. GRI-rapporten bör läsas tillsammans med de andra avsnitten i SSABs årsredovisning för 2015, där det publiceras mer information om SSABs verksamhet, strategi, ekonomiska resultat och bolagsstyrning. De övriga avsnitten omfattar vissa av GRI G4-upplysningarna enligt GRI G4-riktlinjerna.

GRI-rapporten definierar omfattningen av, och principerna för, SSABs hållbarhetsredovisning, beskriver valda väsentliga aspekter, aspekternas avgränsningar samt indikatorer. Den omfattar styrning avseende valda väsentliga aspekter och information om GRI-upplysningar som inte redovisas på annan plats i SSABs årsredovisning för 2015. Det innehållsindex för GRI som ingår i GRI-rapporten specificerar var informationen om varje aspekt och indikator finns, och förklarar eventuella utelämnanden i rapporterade data. Årsredovisningen för 2015 utgörs även av CoP-rapporten (Communication on Progress) till FNs Global Compact, där man redovisar aktiviteter och resultat som är förknippade med Global Compact-principerna.

Den information som finns i den här rapporten är fokuserad på väsentlig information och väsentliga data, medan mer omfattande information om hållbarhet finns på SSABs webbsidor om hållbarhet.

SSABs årsredovisning för 2015 ges ut i PDF-format på engelska, svenska och finska och är tillgänglig på SSABs webbsida.

SSAB redovisar sina prestationer inom hållbarhetsfrågor en gång om året.

VÄSENTLIGHETSANALYSENS PROCESS OCH RESULTAT

SSAB har genomfört en väsentlighetsanalys för att definiera sina mest relevanta och väsentliga hållbarhetsaspekter. Väsentlighetsanalysen definierade tolv aspekter som ligger till grund för SSABs hållbarhetsstrategi och arbete. Dessa aspekter delades upp i tre fokusområden för hållbarhet: hållbart erbjudande, hållbar verksamhet och ansvarsfull partner. En omarbetad hållbarhetsstrategi och nya mål för SSAB definierades och publicerades i maj 2015 efter sammanslagningen av SSAB och Rautaruukki år 2014. Resultaten från väsentlighetsanalysen bildade en plattform för definitionen av SSABs hållbarhetsstrategi och mål och fungerade som ett verktyg för att definiera omfattningen och avgränsningarna för SSABs GRI-rapport.

G4-18: Process för att definiera redovisningens innehåll och avgränsningar

Väsentliga aspekter identifierades och prioriterades under en process där externa och interna intressenter var involverade. Processen beskrivs i korthet nedan.

FÖRTECKNING ÖVER, OCH KARTLÄGGNING AV, RELEVANTA HÅLLBARHETSÄMNEN OCH INVERKAN

Som ett första steg genomfördes en bakgrundsanalys för att identifiera trender och globala drivkrafter. Med hjälp av analysen och en intern workshop identifierades alla viktiga aspekter i hela SSABs värdekedja, både uppströms och nedströms. Med värdekedjan som bakgrund identifierades relevanta aktiviteter och relaterade faktorer som påverkar vår omgivning ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv.

DIALOG MED INTRESSENTER OCH PRIORITERING AV VÄSENTLIGA ASPEKTER

I det andra steget analyserades och rangordnades de aspekter som identifierats under bakgrundsanalysen i enlighet med betydelse, utifrån både SSABs och externa intressenters perspektiv. Detta gjordes genom intervjuer med externa intressenter (kunder, leverantörer, investerare, icke-statliga organisationer, branschorganisationer) och en webbundersökning som inbegrep viktiga externa och interna intressenter för att prioritera aspekterna ytterligare. Resultaten från dialogen med interna och externa intressenter utvärderades sedan i workshops med interna experter och bekräftades sedan av SSABs koncernledning.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			3

Som en följd av väsentlighetsbedömningen identifierades följande aspekter som väsentliga för SSAB.

HÅLLBART ERBJUDANDE

Potential för SSABs produkter och lösningar, inkl. höghållfasta stål

Det finns betydande miljömässiga fördelar med att uppgradera till höghållfast stål. Eftersom höghållfasta stål är starkare än vanligt stål krävs mindre stål för att producera en viss produkt. Detta minskar utsläppen från stålproduktionen. "Mobila applikationer", såsom fordon, grävmaskiner och kranar, som har tillverkats av höghållfast stål har en lägre vikt, vilket minskar deras bränslekonsumtion och ökar deras nyttolast. Starkare stål innebär också en ökad produktlivslängd, vilket i sin tur innebär minskade utsläpp.

Kundnöjdhet

Kundnöjdhet är ett mått på om produkter och tjänster som erbjuds av ett företag uppfyller eller överskrider kundens förväntningar. På en konkurrensutsatt marknad bör kundnöjdhet ses som en nyckelfaktor och en viktig del av affärsstrategin. Idag blir olika hållbarhetsaspekter som handlar om produktlivscyklar, materialoch energieffektiva processer samt en ansvarsfull värdekedja viktiga parametrar som påverkar den totala kundnöjdheten.

HÅLLBAR VERKSAMHET

Hälsa och säkerhet

Stålproduktion omfattar utsatta och farliga miljöer. För att försöka minimera olycksrisken är det därför extremt viktigt att lägga ett starkt fokus på hälsa och säkerhet. Detta ansvar inkluderar både medarbetare och entreprenörer.

Utsläpp från stålproduktion

Järn produceras i masugnarna genom att använda koks och kol för att reducera järnmalmen. Denna process genererar koldioxid. Idag är det inte möjligt att tillverka nytt stål utan koldioxidutsläpp. Tillverkningsprocessen, som har använts i århundraden, har kontinuerligt utvecklats och förbättrats för att bli väldigt effektiv. Dessutom återvinns kvarvarande energi i form av fjärrvärme och elproduktion. Skrotbaserad stålproduktion avger betydligt mindre koldioxidutsläpp. Eftersom det för närvarande inte finns tillräckligt med skrot att återvinna för att möta efterfrågan på nytt stål över hela världen krävs fortfarande malmbaserad stålproduktion med masugnar. Idag täcks endast 30% av behovet på nytt stål med skrot som finns tillgängligt globalt.

Energieffektivitet

Effektiv energianvändning syftar till att minska mängden energi som krävs för att tillhandahålla produkter och tjänster. Stålföretag kan minska kostnaderna genom att hitta alternativa energikällor med mindre utsläpp, använda mindre köpt energi, samt att leverera in överskottsenergi på elnätet. Ur ett livscykelperspektiv skapar detta positiva effekter och sparar på naturresurser. Därmed minskas även koldioxidutsläppen.

Materialeffektivitet

Materialeffektivitet innebär att få ut mer av mindre material, vilket resulterar i en förbättrad effektivitet i användningen av naturresurser. Järn- och stålproduktionen ger upphov till en rad olika restprodukter. Järnhaltigt material som återcirkulerats i stålprocessen minskar behovet av nya råvaror. Detta minskar i sin tur både koldioxidutsläppen och kostnaderna. Material som inte kan återcirkuleras internt kan vidareföredlas och säljas externt för att skapa nya intäktsströmmar medan koldioxidutsläppen minskar genom att naturresurser ersätts i andra branscher. Slagg från masugnarna tillåter cementindustrin att drastiskt minska sina koldioxidutsläpp. Att öka den interna återcirkuleringen av restprodukter samt den externa försäljningen av biprodukter kommer att leda till minskade avfallsmängder och att mindre material skickas till deponi.

Återvinning

Ett viktigt inslag för att minska koldioxidutsläppen som uppstår under stålets kretslopp är att optimera stålåtervinningen. Stål är unikt eftersom det går att återvinna om och om igen, utan att det förlorar sina egenskaper eller sin kvalitet. Stål är idag det mest återvunna materialet globalt.

Kompetens- och ledarskapsutveckling

Det är avgörande för ett företag att attrahera, utveckla och behålla människor med rätt kompetens och rätt värderingar. För att lyckas är det viktigt att arbeta aktivt med HR-program såsom resultat- och planeringssamtal mellan chef och medarbetare, chefsplanering, ersättarplanering, ledarskapsutbildningar, kompetensutveckling för medarbetare, mångfaldsutbildning och inkludering, etc.

Mångfald

En av de viktigaste utmaningarna idag är att lyckas engagera, behålla och attrahera medarbetare med rätt kompetens. Att skapa en mer diversifierad arbetsplats med olika kompetenser, erfarenheter och bakgrund samt en arbetsplats där alla har lika möjligheter, kommer leda till en starkare företagskultur och bidra till att uppnå bättre resultat.

ANSVARSFULL PARTNER

Antikorruption/affärsetik

I dagens globaliserade värld har frågor inom antikorruption och affärsetik blivit allt viktigare för företag. Att inte aktivt jobba med korruptionsfrågor, mutor och andra frågor som rör affärsetik kommer att få negativa konsekvenser för företagets rykte och varumärke.

Arbetsrätt/mänskliga rättigheter inom leverantörskedjan

Idag förväntas företag ta ansvar, inte bara för arbetsrättsliga frågor, utan även för mänskliga rättigheter, både inom sin egen verksamhet samt i leverantörskedjan. Detta inkluderar att utvärdera leverantörsrisker och leverantörers möjlighet att åtgärda arbetsrättsliga problem samt efterlevnad av mänskliga rättigheter, vilket inkluderar att barn- eller tvångsarbete inte existerar, en sund och säker arbetsmiljö, etc. För att göra riskbedömningar och uppföljningar i leverantörsled är enkäter för själutvärdering, granskningar och andra system för uppföljning viktiga verktyg att arbeta med.

Finansiell och operationell prestation

Genom att driva verksamhet på ett hållbart sätt kommer SSABs möjligheter att leverera långsiktigt starka finansiella och operativa resultat att öka. Därför ingår inte finansiell och operationell prestation i något av de tre fokusområdena, utan det ska ses som ett resultat av att SSAB presterar inom alla tre områden.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER		GRI-INDEX			4

G4-19–21: Identifierade väsentliga aspekter och deras avgränsningar

De väsentliga aspekter som har inkluderats i SSABs redovisning för 2015 har baserats på den process som beskrivs ovan och motsvarar de tre fokusområdena för hållbarhet samt de aspekter som inkluderas i varje område. GRI-principerna – inkludering av intressenter, hållbarhetssammanhang, väsentlighet och fullständighet – beaktades under hela processen. Aspekterna och indikatorerna för varje fokusområde presenteras i nedanstående tabell som även definierar aspekternas avgränsningar.

G4-19–21 Identifierade väsentliga aspekter och deras avgränsningar
VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSASPEKTER SOM DEFINIERATS I VÄSENTLIGHETSANALYSEN	VÄSENTLIGA ASPEKTER I GRI G4-REDOVISNINGEN	ASPEKTERNAS AVGRÄNSNING INOM ORGANISATIONEN	ASPEKTERNAS AVGRÄNSNING UTANFÖR OR GANISATIONEN	REDOVISADE INDIKATORER
Hållbart erbjudande
Potential för SSABs produkter och lösningar, inkl. höghållfast stål	G4-EN Produkter och tjänster	SSAB-koncernen	Kunder	G4-EN27
Kundnöjdhet	Ingen relevant aspekt i GRI, rapporterad i Affärsöversikt
Hållbar verksamhet
Hälsa och säkerhet	G4-LA Hälsa och säkerhet på arbetet	SSAB-koncernen	Leverantörer	G4-LA5, G4-LA6
Utsläpp från stålproduktion	G4-EN Utsläpp	SSABs produktions anläggningar		G4-EN15, EN16, EN18, EN19, EN21
Energieffektivitet	G4-EN Energi	SSABs produktions anläggningar		G4-EN3, EN5, EN6
Materialeffektivitet	G4-EN Material, G4-EN Avlopp och avfall	SSABs produktions anläggningar		G4-EN1, EN2, EN23
Återvinning	G4-EN Material, G4-EN Avlopp och avfall	SSABs produktions anläggningar		G4-EN1, EN2, EN23
Kompetens-och ledarutveckling	G4-LA Anställning G4-LA Träning och utbildning	SSAB-koncernen		G4-LA1, LA10
Mångfald	G4-LA Mångfald och jämställdhet	SSAB-koncernen		LA12
Ansvarsfull partner
Antikorruption/affärsetik	G4-SO Antikorruption	SSAB-koncernen	Leverantörer	G4-SO4
Arbetsrätt/mänskliga rättigheter inom leverantörskedjan	G4-LA Leverantörsutvärdering avseende arbetsförhållanden G4-HR Leverantörsutvärdering avseende mänskliga rättigheter		Leverantörer
Övriga redovisade aspekter
Kategori: Miljöpåverkan	G4-EN Vatten	SSABs produktions anläggningar		G4-EN8

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER		GRI-INDEX			5

Redovisningens omfattning och datainsamling

SSABs GRI rapportering omfattar SSAB-koncernen och den omfattar inte intressebolag eller samriskföretag och ej heller underleverantörer eller leverantörer av varor och tjänster, om inget annat anges.

Den ekonomiska informationen som beskriver ekonomiskt ansvar i denna rapport är baserad på SSABs koncernredovisning och är föremål för revisionsgranskning.

Uppgifterna om personalen har samlats in från företagets koncernövergripande personalhanteringssystem. De HR-data som redovisas i denna rapport gäller för hela SSAB om inget annat anges.

SSAB har utvecklat sin koncernövergripande miljödatainsamling under 2015 efter sammanslagningen med Rautaruukki 2014. Detta för att kunna redovisa det sammanslagna bolagets miljöprestanda. Uppgifterna har samlats in och analyserats med hjälp av ett nytt datasystem för alla produktionsorter med betydande bidrag till SSABs miljöpåverkan. De miljödata som rapporterades 2014 omfattade svensk och finsk stålproduktion men bara energianvändning och direkta CO² -utsläpp för den nordamerikanska stålproduktionen. I årets redovisning har även övriga miljödata tagits med för den nordamerikanska verksamheten. Dessutom har både antalet anläggningar och antalet rapporterade miljöindikatorer under 2015 utökats jämfört med redovisningen 2014. Följande anläggningar omfattas av miljöredovisningen 2015:

• SSAB Special Steels Oxelösund i Sverige
• SSAB Europe Luleå, Borlänge, Finspång och Virsbo i Sverige, Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää, Lappohja, Oulainen, Pulkkila och Toijala i Finland
• SSAB Americas Mobile i Alabama och Montpelier i Iowa, USA
• Ruukki Construction Peräseinäjoki och Ylivieska i Finland, Järnforsen i Sverige, Gargzdai i Litauen, Oborniki i Polen, Obninsk och Balabanovo i Ryssland
• Tibnor Köping i Sverige

Dessa produktionsorter omfattar tillsammans följande verksamheter: alla stålverk, alla valsverk, all ytbeläggning, alla rörverk samt klipplinjer i de fall de är lokaliserade på platser som även omfattar någon av tidigare beskrivna verksamheter. Miljödata för 2011–2014 har räknats om för att motsvara den omfattning som redovisas 2015.

Denna GRI-rapport har inte verifierats av någon utomstående part. Data har kontrollerats genom att jämföra dem med data från tidigare år, både på anläggnings- och koncernnivå. Eventuella avvikelser har analyserats. Siffror inom parentes avser jämförelseperioden 2014.

6 HÅLLBARHETSUPPGIFTER GRI-INDEX HÅLLBAR UTVECKLING	SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015

HÅLLBARHETSSTYRNING (G4-DMA)

SSAB har haft en hållbarhetsfunktion på koncernnivå sedan den 1 september 2014, med uppgift att stärka samordningen av hållbarhetsarbetet inom koncernen. Syftet är att maximera både affärsnyttan av hållbarhetsarbetet, att minimera de negativa effekterna av SSABs affär och verksamhet samt att minska de hållbarhetsrelaterade riskerna på bättre sätt.

SSABS HÅLLBARHETSORGANISATION

SSABs personaldirektör och hållbarhetschef ansvarar för att samordna och driva hållbarhetsarbetet inom koncernen. Hon är medlem i koncernledningen och direkt underställd SSABs koncernchef och VD. SSABs ledningsgrupp för hållbarhetsfrågor skapar ett nätverk med expertis inom viktiga hållbarhetsfrågor som ansvarar för att samordna och driva fram SSABs hållbarhetsinitiativ. Hållbarhetsfrågorna finns ofta på dagordningen hos SSABs koncernledning för att se till att den högsta ledningen är nära inbegripen i viktiga frågor som rör hållbarhet.

I praktiken är hållbarhetsfrågorna integrerade i det dagliga arbetet på produktionsanläggningar, i globala divisioner och supportfunktioner. Alla medlemmar i ledningsgruppen för hållbarhetsfrågor ansvarar för att ha ett nära samarbete med relevanta personer inom hela företaget, för att säkerställa att kunniga experter och medarbetare från divisionerna är inkluderade i hållbarhetsarbetet.

För att stödja arbetet som är förknippat med den yttre miljön har SSAB ett miljöråd med representanter från varje division, de huvudsakliga produktionsanläggningarna samt från SSABs dotterbolag Ruukki Construction, Tibnor och Merox. Miljörådet leds av SSABs miljöchef som även är medlem i ledningsgruppen för hållbarhetsfrågor. Företagets ansvarige för affärsetik arbetar tillsammans med inköpsavdelningen med frågor som är relaterade till ansvarsfullt inköp av varor och tjänster.

SSAB knyter hållbarhetsfrågor, t.ex. nyckeltal för säkerhet, till ersättning. Interna säkerhetsmål är exempelvis delar av bonusprogrammet för vissa medarbetargrupper och den högsta ledningen. För vissa medarbetargrupper kan de individuella prestationsmålen även omfatta mål för utsläppsminskning eller andra hållbarhetsrelaterade ämnen.

POLICYER OCH RIKTLINJER

SSABs vision och värderingar är grunden för vår företagskultur och är grundläggande för våra policyer och våra styrande riktlinjer. Vår uppförandekod, miljöpolicy och hälso- och säkerhetspolicy är koncernens viktigaste riktlinjer som styr hållbarhetsrelaterade frågor. Mer information om policyer och riktlinjer finns i avsnittet Ansvarsfulla affärsmetoder i Affärsöversikten.

Affärsöversikt, Ansvarsfulla affärsmetoder

LEDNINGSSYSTEM OCH VERKTYG

Ledningssystem och handlingsplaner säkerställer att koncernen bedriver sitt arbete med viktiga hållbarhetsfrågor på ett systematiskt sätt. Flera olika ledningssystem och verktyg används för att uppnå effektiv kontroll över verksamheten i enlighet med SSABs uppförandekod, miljöpolicy och hälso- och säkerhetspolicy.

Vi använder system som är utvecklade inom företaget samt tredjepartscertifierade system. System för systematiskt arbetsmiljöarbete och säkerhetsarbete har implementerats på samtliga produktionsanläggningar. OHSAS 18001 är ett av systemen som används. Miljö- och klimatarbetet sker främst inom ramen för ISO 14001 och via lokala energihanteringssystem.

SSABs interna riskstyrning och internrevisioner täcker även arbetsmiljö- och miljörisker. I syfte att uppmuntra rapportering om eventuella oegentligheter och misstänkta olagliga aktiviteter har SSAB implementerat en visselblåsarfunktion och utbildning i affärsetik för alla medarbetare. Hanteringsverktyg för att arbeta med en ansvarsfull leverantörskedja, miljöaspekter och sociala aspekter integreras i inköpssystemen.

UTVÄRDERING AV STYRNING

Metoden för styrning av varje aspekt utvärderas som en del av SSABs rutin för hållbarhetsstyrning och vi förbättrar våra policyer, riktlinjer och rutiner för att garantera att vi har uppnått våra mål och kontinuerligt förbättrar SSABs prestationer inom hållbarhetsfrågor.

HÅLLBARHETSUPPGIFTER GRI-INDEX 7 HÅLLBAR UTVECKLING	SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015

INTRESSENTENGAGEMANG (G4-24-27)

SSAB har många olika intressenter och de är viktiga för arbetet med att definiera företagets prioritering av hållbarhetsfrågor. De viktiga intressenterna är de som påverkas av SSABs verksamhet och aktiviteter, och som på liknande sätt påverkar SSAB.

Följande grupper anses vara de viktigaste intressentgrupperna:

Befintliga och potentiella kunder
Befintliga och potentiella medarbetare
Aktieägare, investerare och finansiärer
Leverantörer
Lokala samhällen i närheten av våra produktionsanläggningar
Myndigheter och organisationer

Andra intressenter som vi samverkar aktivt med omfattar media, tillsynsmyndigheter, olika forskningsorgan och partnerorganisationer, forskningsinstitut, universitet och yrkesskolor.

KONTINUERLIG DIALOG MED INTRESSENTER

SSAB har som mål att ha en regelbunden, ärlig och öppen interaktion med sina intressenter. SSAB upprätthåller och utvecklar relationer till intressenterna på ett aktivt sätt och använder information från intressenterna för att utveckla sin verksamhet, sina produkter och tjänster. En öppen och kontinuerlig dialog ökar tilltron på SSABs förmåga att hantera risker och utnyttja möjligheter, vilket samtidigt förbättrar företagets utveckling. Ett mål med dialogen är även att informera om SSABs ansträngningar och åtgärder på hållbarhetsområdet. Samtidigt är god kommunikation lika viktig ur intressenternas synvinkel – att SSAB kan bidra till leverantörers, kunders och investerares hållbarhetsrelaterade utvärderingar såväl som till olika hållbarhetsbedömningar.

SSAB har ett nära samarbete med sina kunder med avseende på utveckling av tillämpningar och teknisk support. SSAB deltar aktivt i mässor och seminarier och bjuder in kunder till bruksbesök och varje år till Swedish Steel Prize, en tävling som grundades av SSAB år 1999 för att inspirera och sprida kunskap om höghållfasta stål och hur det kan användas för att utveckla starkare, lättare och mer hållbara produkter.

Det är viktigt för SSAB att ha engagerade, kompetenta och motiverade medarbetare som skapar en högpresterande organisation. De årliga resultat- och planeringssamtalen mellan medarbetare och chefer är ett viktigt element i uppföljningen av resultat och för att ge ömsesidig feedback och upprätta mål för prestationer och personlig utveckling. SSAB genomför även regelbundna medarbetarundersökningar för att mäta hur nöjda och engagerade medarbetarna är. Undersökningen ger alla en möjlighet att delta i diskussionen och lämna feedback.

SSAB engagerar sina investerare och analytiker i en dialog för att säkerställa att finansmarknaderna har korrekt och tillräcklig information för att bedöma SSABs värde. Dialogen omfattar årliga bolagsstämmor, ekonomiska rapporter, resultatkonferenser och webbsändningar, information på företagets webbplats, pressmeddelanden, möten med investerare och analytiker, seminarier, och besök på anläggningarna. Vid möten med investerare och analytiker diskuteras även hållbarhetsrelaterade frågor, t.ex. SSABs hållbarhetsstrategi och -styrning, säkerhet, klimatförändringen och energiförsörjning.

SSABs arbete på hållbarhetsområdet omfattar hela värdekedjan och via regelbundna möten med leverantörer och uppdragstagare och via leverantörsrevisioner upprätthåller SSAB en dialog med viktiga leverantörer om frågor avseende bland annat avtal, socialt- och miljömässigt ansvar, kvalitet samt noggrannhet vid leveranser.

SSAB är aktivt engagerat i de lokala samhällen där företaget är verksamt och är oftast ortens största arbetsgivare och har stor regional betydelse. SSABs sätt att arbeta med de lokala samhällena har definierats på anläggningsnivå. Utöver den egna personalen står SSAB på lokal nivå i kontakt med politiker, tillsynsmyndigheter, medier och allmänheten, dvs. de som bor nära produktionsanläggningarna. SSAB har som mål att främja hållbar utveckling inom de lokala samhällena, deltar i lokala initiativ och sponsrar vissa lokala aktiviteter. På många orter har SSAB ett nära samarbete, och arrangerar evenemang, med de lokala universiteten och skolorna för att garantera tillgång till framtida medarbetare.

SSAB är involverat i många forskningsprojekt för att driva teknisk utveckling och samarbetar med branschorganisationer inom många ämnen, till exempel utsläppsrätter. Dessutom hanterar vi förhandlingar om tillståndsfrågor som rör miljörapportering.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING		HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			8

G4-16 Medlemskap i organisationer

I denna tabell finns en förteckning över SSABs viktigaste medlemskap, enligt land eller område.

LAND ELLER OMRÅDE	ORGANISATIONER
Globalt	worldsteel
Europa	Eurofer, Euroslag, European Coil Coating Association ECCA, Eurometal, European Convention for Constructional Steelwork ECCS
Nordamerika	American Iron and Steel institute AISI
Sverige	Jernkontoret, Svenskt Näringsliv, SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna, Stålet), Stål- och Metallföreningen, Stålbyggnadsinstitutet, Föreningen Mineralteknisk Forskning, CBI Betonginstitutet
Finland	Metallinjalostajat ry, Finlands Näringsliv EK, Suomen ElFi, Teräsrakenneyhdistys TRY, Rakennustuoteteollisuus RTT Teknologiateollisuus ry, Kolfakta ry
USA	National Association of Manufacturers NAM

HÅLLBARHETSUPPGIFTER

EKONOMISK PÅVERKAN

SSABs mål är branschledande lönsamhet. Måluppfyllelsen är beroende av företagets förmåga att vara bättre än sina konkurrenter på att tillgodose sina kunders behov, men även att uppfylla de förväntningar som andra intressenter har. Detta innefattar att bygga långsiktiga partnerskap med leverantörer, erbjuda de anställda en säker arbetsplats, konkurrenskraftig lönesättning och bra möjligheter till personlig utveckling, såväl som att bidra till välfärden i de lokalsamhällen där bolaget är verksamt. Långsiktig tillväxt, finansiell stabilitet och lönsamhet är en grund för att utveckla och framgångsrikt leverera med avseende på de andra aspekterna av hållbarhet – socialt och miljömässigt ansvar.

VÄSENTLIG ASPEKT: EKONOMISKA RESULTAT

G4-EC1 Skapat och fördelat direkt ekonomiskt värde

Det ekonomiska mervärdet som SSAB skapar sprids till olika intressenter inom samhället, såsom aktieägare, finansiärer, leverantörer, anställda, offentlig sektor (genom skatter) och samhällen genom lokala samhällsprojekt, sponsring och donationer. Företaget återinvesterar det utdelade ekonomiska värdet i strategiska och underhållsinvesteringar, FoU och andra investeringar för att utveckla företagets förmåga att skapa värde. Den intilliggande tabellen visar hur det direkta ekonomiska mervärdet som SSAB skapade fördelades till olika intressenter under 2015 (2014).

Affärsöversikt, Finansiella mål

MKR	INTRESSENT GRUPP	2015	2014	BESKRIVNING
Genererat direkt ekonomiskt värde
Intäkter	Kunder	57 608	48 701	Nettoförsäljning, övriga rörelseintäkter, finansiella intäkter, andelar i intresse bolag och joint ventures resultat efter skatt
Fördelat ekonomiskt värde
Betalningar till leverantörer av råmaterial, varor och tjänster	Leverantörer	44 292	37 857	Betalningar till leverantörer av råmaterial, varor och tjänster
Anställdas löner och förmåner	Anställda	8 404	6 266	Anställdas löner och förmåner (exkl. anställdas sociala avgifter)
Betalningar till finansiärer	Aktieägare och finansiärer	978	1 684	Utdelningar, räntebetalningar och finansiella kostnader
Betalningar till staten	Offentlig sektor/ samhället	1 396	1 467	Statlig inkomstskatt/brutto skatter (inkl. anställdas sociala avgifter)
Erhållet ekonomiskt värde		2 538	1 427	Beräknas som "Genererat direkt ekonomiskt värde" minus "Fördelat ekonomiskt värde"

SSAB kan för närvarande inte rapportera på hela koncernens investeringar till samhället (donationer).

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			10

MILJÖPÅVERKAN

Stålproduktion är resurskrävande och genererar koldioxidutsläpp. Den mest betydande miljöpåverkan uppstår vid SSABs produktionsanläggningar i Luleå, Borlänge, Oxelösund, Brahestad, Tavastehus, Mobile och Montpelier. Påverkan på närmiljön omkring SSABs produktionsanläggningar har dock minskat betydligt med tiden. SSAB har åtagit sig att arbeta med ständiga förbättringar som syftar till att minimera negativ miljöpåverkan från företagets verksamhet.

MILJÖMÅL

SSABs hållbarhetsstrategi innehåller mätbara miljömål som rör CO2 -utsläpp, energi och avfallsminskning som skall uppnås till utgången av 2019.

Ökningen av de totala CO2

att uppnå målet att minska CO2

MÅL FÖR
SLUTET AV 2019

RESULTAT FÖR 2015

En bestående minskning
av CO2
-utsläpp om
200
000
ton

Under 2015 uppnådde SSAB cirka 40
000
ton eller 20
% av målet.
De viktigaste åtgärderna för minskade CO2
-utsläpp var:
•
Övergången från tung eldningsolja till flytande naturgas
(Liquefied Natural Gas, LNG) i Borlänge som nådde sin fulla potential
till utsläppsminskning från 2015
•
Minskad fackling av konvertergas i Luleå till följd av förbättrad styrning
och planering. CO2
-utsläppen minskas som ett resultat av lägre
oljeförbrukning vid kraftverket i Luleå när man får mer processgas (LD
gas) från SSAB som bränsle

År 2015 var SSABs direkta koldioxidutsläpp (CO2
) 9 606 (9 608) kton.
De direkta utsläppen från produktionen i Norden var 8 981 (8 910) kton,
vilket var 0,8 % mer än 2014. De huvudsakliga orsakerna var relaterade till
masugnarnas driftsituation, så som produktionsuppehåll och uppstart i Luleå
och Oxelösund, vilket hade en negativ inverkan på utsläppen under året.

-utsläppen är dock tillfällig och kommer inte att

påverka resultatet av de varaktiga förbättringsåtgärderna som vidtagits för

MÅL FÖR SLUTET AV 2019	RESULTAT FÖR 2015
En bestående minskning av inköpt energi om 300 GWh (elkraft och bränslen)	Under 2015 uppnådde SSAB cirka 60 GWh (220 TJ) eller 20 % av målet. De viktigaste åtgärderna för energibesparing var: • Tillämpning av principen om ständig förbättring i utvecklingen av energieffektiviteten vid produktionsanläggningarna • Optimering av mediasystem för tryckluft och hydraulik, såväl som optimering av styrsystem för ugnar är exempel på förbättringsaktiviteter vid flera anläggningar inom SSAB • Naturgas, i form av flytande naturgas (LNG) ersatte olja som bränsle i en av omvärmningsugnarna i varmvalsverket i Borlänge. Övergången från olja till naturgas slutfördes i december 2014 och de huvudsakliga besparingarna uppstod från 2015 • Konsolideringen av produktionen av färgbelagda produkter från fyra till tre linjer ökar energieffektiviteten inom det nordiska produktionssystemet som helhet
En bestående förbättring om 30 000 ton i nyttjandet av restprodukter	Under 2015 uppnådde SSAB cirka 6 000 ton eller 20 % av målet. De viktigaste åtgärderna för ökad användning av restprodukter var: • Slam från stålverket i Luleå briketteras och används som råvara i stället för att skickas till deponi. En ny metod för att torka slammet utvecklades under 2014. Denna metod innebär att man tar slammet och sprider det på ett stort fält för att torka i solen. Försöken att framställa briketter från det torkade materialet visade sig vara mycket framgångsrika under 2014 och under 2015 har användningen av dessa briketter ökat ytterligare • Användning av skänkslagg i masugnarna inleddes i både Luleå och Brahestad och ökad användning planeras för de kommande åren
Basåret för uppföljning av målen som presenteras ovan är 2014.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			11

MILJÖPOLICY OCH HANTERING

SSAB säkerställer kontinuerlig utveckling genom övervakning av miljöprestanda i jämförelse med miljömål och miljöledningssystemet. SSABs miljöarbete är baserat på koncernens miljöpolicy och de internationella standarderna för miljö- och energiledningssystem, ISO 14001 och för några anläggningar ISO 50001.

SSABs miljöpolicy uppdaterades under 2015 och inkluderar följande punkter:

SSAB främjar en hållbar utveckling och arbetar med ständiga förbättringar
SSAB strävar efter att hållbarhetsarbetet ska utgöra en naturlig del i den egna verksamheten och att miljöriskerna utvärderas
SSABs produkter och höghållfasta stål utgör ett hållbart materialval med positiva miljövärden för våra kunders produkter och konstruktionslösningar. Vid användning av höghållfasta stål kan våra kunder minska sin stålanvändning. Kundernas produkter kan då göras starkare, lättare och mer hållbara vilket medför att energianvändningen och miljöpåverkan kan minskas över hela dess livscykel
SSABs anställda arbetar på ett systematiskt, målstyrt och förebyggande sätt för att minska miljöpåverkan och däribland förebygga föroreningar och minimera uppkomsten av avfall
SSAB har åtagit sig att samverka med både interna och externa intressenter och beakta deras intressen
SSABs verksamhet omfattas av regelbundna miljörevisioner. Företaget fastställer och omprövar regelbundet övergripande och detaljerade miljömål och miljörapportering sker löpande till ledningen
SSAB har infört och upprätthåller miljöledningssystem som omfattar policy, rutiner och arbetssätt för alla delar inom verksamheten i syfte att möta eller överträffa lagar och andra krav. Verksamheten är certifierad enligt ISO 14001 där detta är tillämpbart

År 2015 hade samtliga SSABs produktionsanläggningar tredjepartscertifiering enligt ISO 14001. Divisioner, dotterbolag och anläggningar är ansvariga för att omsätta miljöskyddsarbetet i praktiken. Varje produktionsanläggning har en miljögrupp eller en chef som ansvarar för att övervaka efterlevnaden av lagstiftningen och hantering av tillståndsärenden. Samtliga medarbetare inom SSAB har ett ansvar att följa miljöpolicyn och att integrera miljöaspekter i sitt dagliga arbete.

Arbete med energieffektivisering främjas systematiskt på produktionsanläggningarna, antingen inom ramen för ISO 14001 eller via ett certifierat energiledningssystem enligt ISO 50001. Interna och externa revisioner på anläggningarna säkerställer att det dagliga arbetet överensstämmer med uppsatta mål. Regelbundna genomgångar som utförs av ledningen driver också på miljöarbetet.

HANTERING AV MILJÖRISKER

Miljörisker är inkluderade i företagets riskhanteringsprocess. Riskhantering stöder företagets strategi och säkerställer kontinuitet i verksamheten. Utsläpp vid normala driftsförhållanden är kontrollerade och omfattas av miljötillståndsgränser. Regelbundna riskanalyser täcker möjliga utsläpp i händelse av driftstörning eller olycka. Resultaten av dessa analyser ligger till grund för förebyggande insatser och korrigerande åtgärder på olika nivåer, både i bolagsstyrning och i arbetssätt på lokala anläggningar.

MILJÖTILLSTÅND OCH LAGSTIFTNING

SSABs verksamhet omfattas av miljötillstånd som innehåller ett stort antal miljövillkor med styrning av olika parametrar som produktionsnivåer, utsläpp till luft, utsläpp till vatten och avfallshantering. Alla produktionsanläggningar uppfyller relevanta lokala och nationella miljökrav och koncernen innehar obligatoriska försäkringar för miljöskador samt ansvarsförsäkring som täcker skador på tredje parter. SSAB dokumenterar alla miljöskador och bristande efterlevnad av miljövillkor och kungör dem offentligt till aktuell tillsynsmyndighet.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			12

MILJÖLAGSTIFTNING

SSAB arbetar globalt och omfattas av många internationella avtal och särskilt regleringar inom EU och USA. SSAB följer miljö-, klimat- och energilagstiftningen och förbereder sig proaktivt för framtida förändringar. I Sverige, Finland och USA finns de verksamheter som har den mest betydande miljöpåverkan. Nedan visas de mest relevanta frågorna gällande miljölagstiftningen från SSABs perspektiv.

Klimatpolitik och lagstiftning

PARIS COP 21 OCH KLIMATFÖRHANDLINGARNA

SSAB välkomnar det globala klimatavtalet, som tecknades i Paris i december. Förenta Staternas (FN:s) klimatförhandlingar är viktiga för att definiera den framtida klimatpolitiken. Konferensen i Paris utgör en startpunkt för nästan alla länder inom FN att göra åtaganden om utsläppsminskningar för att begränsa den globala uppvärmningen till 2 °C och med sikte på 1,5 °C. Bidragen väntas nu ge en ökning av den globala temperaturen med 2,7 °C, vilket betyder att ytterligare åtgärder behövs. Eftersom de nationella bidragen ännu inte är jämförbara med varandra medför inte avtalet jämlika konkurrensvillkor och därmed inte heller ett skydd för den mest effektiva stålindustrin.

Till exempel har Kina åtagit sig att frikoppla utsläppsökningarna från deras tillväxt av bruttonationalprodukten, medan Europa har gått med på en minskning med minst 40 % jämfört med utsläppsnivåerna 1990. Ju mer harmoniserade de nationella åtagandena är, desto mer kan konkurrenskraften för olika företag beaktas och då minskar risken för så kallat koldioxidläckage. För en effektiv begränsning av de globala utsläppen krävs marknadsmekanismer och att utsläppen av koldioxid kan prissättas. Den europeiska stålindustrin, som är under kraftig global konkurrens, framhåller fortsatt behovet av jämlika konkurrensvillkor såväl som behovet av internationella skyldigheter avseende mätning, rapportering och verifiering.

EU:S KLIMATMÅL 2030

Vid det Europeiska rådets toppmöte i oktober 2014 fastställdes nya och mer ambitiösa mål för utsläpp av växthusgaser, förnybar energi och energieffektivitet för 2030. För att nå EU:s mål om en minskning av koldioxidutsläppen med minst 40 % behöver de sektorer som omfattas av handeln med utsläppsrätter minska sina utsläpp med 43 % jämfört med 2005 års nivåer. Oavsett vad som händer i

Paris är den Europeiska Unionen fast besluten om att man ska minska sina utsläpp markant och höga kostnader förväntas även för de som presterar bäst. Europeiska kommissionen lade fram sitt förslag till det nya utsläppshandelsdirektivet under sommaren 2015 och nu förhandlar parlamentet och medlemsstaterna om hur man ska skydda sektorer med risk för koldioxidläckage såsom stålindustrin.

Vid det Europeiska rådets toppmöte nåddes även en överenskommelse om att de mest effektiva verksamhetsutövarna, som utsätts för internationell konkurrens, inte bör bli föremål för en direkt eller indirekt kostnadsmässig nackdel till följd av EU:s klimatpolitik. För SSAB och för alla andra stålproducenter i Europa är det väldigt viktigt att den Europeiska kommissionens förslag till ett nytt direktiv för EU:s utsläppshandelssystem 2021–2030 skapar rättvisa konkurrensvillkor för våra effektiva anläggningar i förhållande till våra konkurrenter utanför EU.

INNEVARANDE HANDELSPERIOD FÖR EU:S UTSLÄPPSHANDELSSYSTEM (EU ETS)

Tilldelningen av gratis utsläppsrätter för koldioxid för innevarande handelsperiod påverkas inte av EU:s nya klimatmål för 2030. SSAB anser dock att företagets tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid varit för lågt både i Sverige och Finland för handelsperioden 2013-2020. Därför har SSAB överklagat det aktuella beslutet om gratis tilldelning till mark- och miljödomstolen i Sverige och till högsta förvaltningsdomstolen i Finland. Båda domstolarna har begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen. SSAB ska förmodligen höras i EU-domstolen under det första halvåret 2016 avseende den finska delen i detta ärende.

USA:S KLIMATHANDLINGSPLAN

I augusti 2015, godkände den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) nya normer i syfte att minska koldioxidutsläppen från befintliga kraftverk. Dessa normer är kända som "Clean Power Plan" och har utvecklats inom ramen för "Clean Air Act". Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten uppskattar att Clean Power Plan kommer att medföra en minskning av koldioxidutsläppen till 2030 med 32 % från elkraftsektorn i USA jämfört med 2005 års nivåer. Clean Power Plan sätter olika reduktionsmål för respektive stat. Varje stat ska lämna in en plan, enskilt eller gemensamt med andra stater, alternativt begära en förlängning, senast i september 2016. Branschorganisationer och 24 delstater har redan överklagat Clean Power Plan och republikanska kongressledamöter har lämnat flera propositioner med lagförslag till kongressen för att upphäva eller fördröja dessa bestämmelser.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			13

Miljöskyddslagstiftningen

EU CIRKULÄR EKONOMI

Stålindustrin välkomnar EU:s paket för cirkulär ekonomi, som gavs ut i december 2015. Paketet anger mål, verktyg och metoder som bör användas för att stålprodukter ska kunna produceras, användas, återanvändas och återvinnas i ett ständigt kretslopp. Stål är återvinningsbart till 100 %. Paketet innehåller nya åtgärder, som uppmuntrar användning av hållbara, resurssnåla och återvinningsbara produkter i medlemsstaterna. Det borde också öka marknaden för höghållfasta stål och slitstål som produceras av SSAB.

EU-DIREKTIV OM INDUSTRIUTSLÄPP

SSABs verksamhet omfattas av miljötillstånd med ett antal miljövillkor som styr olika parametrar, bland annat avseende produktionsnivåer, utsläpp till luft, utsläpp till vatten samt avfallshantering. Flera av SSABs produktionsanläggningar bedriver verksamhet som kräver miljötillstånd. SSABs nordiska produktionsanläggningar omfattas av det europeiska industriutsläppsdirektivet (IED) och förberedelser för att uppfylla dessa krav pågår främst i Luleå, Oxelösund och Brahestad.

Utöver det europeiska industriutsläppsdirektivet ska referensdokumenten om bästa tillgängliga teknik (BAT) följas. För järn- och ståltillverkning uppdaterades detta dokument 2012. Revideringen av dokumentet för stora förbränningsanläggningar ska slutföras 2016/2017. För andra referensdokument som kan relateras till stålindustrin har revideringar bland annat inletts för ytbehandling med organiska lösningsmedel och bearbetning av järnmetaller.

SVAVELDIREKTIVET

Övervakningsområden för svavelutsläpp (SECA) för sjöfarten i Östersjön, Nordsjön, Engelska kanalen och den amerikanska atlantkusten medför krav att svavelhalten i fartygsbränsle inte får överstiga 0,1 %. Det ändrade svaveldirektivet trädde i kraft den 1 januari 2015. Svaveldirektivet är en viktig åtgärd för att nå en hållbar miljö men det medför ökade kostnader för SSAB på grund av vår lokalisering inom SECA-området. SSAB strävar därför efter att minimera de ekonomiska konsekvenserna av direktivet genom att optimera färdvägar och transportsätt, upprätthålla en hög transporteffektivitet, minimera körning med tom last, förbättra beläggningsgraden samt styrning av underleverantörer och förändringar i avtal, som till exempel klausuler om bränsle- respektive bunkereffektivitet.

REACH

EU:s kemikalieförordning, REACH, syftar till att förbättra skyddet av människors hälsa och miljön mot risker med kemikalier samt att öka konkurrenskraften hos EU:s kemikalieindustri. SSAB är en tillverkare, importör och användare av ämnen och varor som omfattas av REACH. Vi ger information i leverantörskedjan om registrering av substanser och eventuellt farliga ämnen. SSAB använder ett datasystem för säkerhetsdatablad för att förbättra hanteringen av aktuell information om kemikalieanvändningen. Dessutom kommunicerar SSAB med berörda parter när eventuella krav gällande REACH och SSABs produkter ändras. SSAB arbetar tillsammans med leverantörskedjan för att så snabbt som möjligt byta till säkrare alternativ för ämnen som regleras av REACH. REACHrelaterade frågor kan skickas till [email protected].

NATIONELLA LUFTKVALITETSNORMER (NAAQS) – USA

I oktober 2015 utfärdade den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) sina slutliga bestämmelser för revideringen av de nationella luftkvalitetsnormerna (NAAQS). De anger en luftkvalitetsnorm för ozon på 70 miljarddelar (ppb) i medelvärde över 8 timmar samt att perioden för övervakning över året utökas. Inhemska producenter är oroade över att vissa platser i USA kan bryta mot luftkvalitetsnormerna för ozon på grund av bakgrundsnivåerna. De förespråkar därför att den nuvarande nivån på 75 ppb ska behållas. Arbete pågår i kongressens båda kammare för att genom lagstiftning förbjuda EPA att införa de nya reglerna tills dess att 85 % av länen, som nu inte uppnår denna regel, uppnår en nivå som överensstämmer med den befintliga normen.

WATERS OF THE US (WOTUS)

I maj 2015, tillkännagav den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) och US Army Corps of Engineers (Corps) sina slutliga bestämmelser för att definiera de vatten i USA som omfattas av federal lagstiftning inom "Clean Water Act" (CWA). Det är ett försök från myndigheternas sida att skapa klarhet kring definitionen av dessa vatten till följd av högsta domstolens beslut i frågan under 2001 och 2006. I stället för att verka för effektiva och verksamma regelverk för landets farbara vattendrag, innebär de slutliga bestämmelserna att inflytandet från EPA och Corps ska utökas. Det utökade inflytandet kan resultera i ökade behov av tillstånd och därmed potentiella rättsprocesser, som kan påverka vår verksamhet negativt. Förseningar i tillståndsprocessen kan medföra förlorade möjligheter att skapa ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen. Bestämmelserna är föremål för flera stämningsansökningar över hela landet, från både delstater och branschorganisationer.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING		HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			14

Energi- och elmarknadslagstiftning

EU:S ENERGIUNION

EU-kommissionen lanserade i juli 2015 sitt paket för en energiunion. Paketet består bland annat av vägledande information och samråd för utformning av elmarknaden. Meningen är att skapa en väl fungerande elmarknad med starkare prissignalstyrning. SSAB anser att "energy only market model" är den bästa vägen för att säkerställa en väl fungerande elmarknad. På en "energy only market" återspeglas en bristande överförings- eller produktionskapacitet i priserna och genom mer korrekta prissignaler bör det skapas möjligheter att verka mer aktivt på elmarknaden.

ENERGIEFFEKTIVISERINGSDIREKTIVET

Vid det Europeiska rådets toppmöte i oktober 2014 sattes ett mål att öka energieffektiviteten med minst 27 % fram till 2030, baserat på 2005 års nivåer. För att EU ska nå detta mål måste industrin möta de krav som implementeras i lagstiftningen på nationell nivå. SSAB genomför regelbundet energirevisioner på produktionsanläggningarna och arbetar systematiskt med att kontinuerligt identifiera energibesparingar, vilket ligger i linje med det europeiska energieffektiviseringsdirektivet. Revidering av direktiv om energieffektivitet beräknas ske under andra halvåret 2016.

MILJÖASPEKTER OCH OMFATTNING AV DATA

SSABs mest väsentliga miljöaspekter har definierats i en process för väsentlighetsanalys som genomfördes i slutet av 2014 och de är: material, energi, utsläpp till luft och avfall. I tillägg till dessa är även vattenanvändningen inkluderad som en rapporterad aspekt på grund av dess ökande betydelse som miljöaspekt även i stålindustrin. Miljödatans omfattning beskrivs på sidan 2 i denna rapport.

VÄSENTLIG ASPEKT: MATERIAL

G4-EN1 Använda material efter vikt

Stålproduktion kräver stora mängder råvaror. Viktiga råvaror som behövs vid ståltillverkning är järnmalm, kol, kalksten, olika legeringar och återvunnet stål. Järnmalm och kol är de huvudsakliga råvarorna för SSABs stålproduktion i Sverige och Finland. Metallskrot är det viktigaste råmaterialet för SSABs stålproduktion i USA. Under 2015 uppgick den totala mängden råvaror som användes inom SSAB till 14,7 (15,3) miljoner ton.

EN1 - Materialanvändning
(kton)	2015	2014	2013	2012	2011
Järnmalmspellets	7 016	6 991	6 717	6 663	6 799
Reduktionsmedel1)	2 438	2 415	2 315	2 271	2 416
Skrot (externt + internt)	3 565	4 171	3 936	3 639	4 024
Återvunnet material	838	916	877	705	460
Slaggbildare2)	643	679	601	596	728
Legeringar	103	108	100	99	102
Metall- och färgbeläggningar	48	47	56	48	46
Icke förnybara material, totalt	14 651	15 328	14 602	14 020	14 575

1)Koks, kol och andra reduktionsmedel såsom olja 2)Kalksten, bränd kalk, dolomit, karbid, etc.

G4-EN2 Procentandel av använt material som är återvunnet insatsmaterial

SSAB främjar användningen av egna restprodukter som insatsmaterial i sin produktion. Järn- och stålproduktion ger upphov till en rad olika restprodukter. Återcirkulerat järnhaltigt material som återförs till ståltillverkningen minskar behovet av nya råvaror. Detta minskar i sin tur CO² utsläpp och uppkomsten av avfall. Material som inte kan återanvändas internt kan vidareförädlas till biprodukter och säljas externt och minska CO2 -utsläppen genom att ersätta naturresurser i andra branscher.

Under 2015 användes 3,6 (3,3) miljoner ton restprodukter från den malmbaserade stålproduktionen, internt eller externt. Detta är cirka 92 (84) % av alla restprodukter som producerades i den malmbaserade produktionen. År 2015 såldes 1,4 (1,2) miljoner ton biprodukter externt.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			15

Så här används restprodukterna:

Restprodukter som innehåller järn återförs till masugnarna eller stålverken för att ersätta järnmalm
Stålslagg används i masugnarna för att ersätta kalksten
Masugnsslagg används i cementindustrin för att ersätta kalksten
Slagg säljs till vägbyggen för att reducera användningen av jungfrulig ballast
Vissa sorters slagg används som jordförbättringsmedel inom jordbruket
Bensen, svavel och stenkolstjära används inom kemisk industri som råvaror

ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER 2015 FÖR ATT ÖKA ANVÄNDNINGEN AV RESTPRODUKTER

SSAB har satt som mål att öka användningen av restprodukter genom att förbättra den interna återanvändningen av material och extern försäljning av biprodukter. Målet är att nå en bestående förbättring gällande användning av restprodukter med 30 000 ton, genom att minska mängden material som skickas till deponi till utgången av 2019, jämfört med basåret 2014. Under 2015 uppnådde SSAB cirka 6 000 ton eller 20 % av målet.

De viktigaste åtgärderna för ökad användning av restprodukter var:

Slam från stålverket i Luleå briketteras och används som råvara i stället för att skickas till deponi. En ny metod för att torka slammet utvecklades under 2014. Denna metod innebär att man tar slammet och sprider det på ett stort fält för att torka i solen. Försöken att framställa briketter från det torkade materialet visade sig vara mycket framgångsrika under 2014 och under 2015 har användningen av dessa briketter ökat ytterligare
Användning av skänkslagg i masugnarna inleddes i både Luleå och Brahestad och ökad användning planeras för de kommande åren

SKROT ANVÄNT I STÅLPRODUKTION

Återvunnet stål har stor betydelse för att minska miljöpåverkan för en produkts livscykel. Det ersätter en del av järnmalmen som råvara i järn- och ståltillverkning. År 2015 använde SSAB 2,6 (3,0) miljoner ton externt skrot och 1,0 (1,2) miljoner ton internt återvunnet skrot, vilket motsvarar ett medeltal på 43 % återvunnet stål som använts i hela SSABs stålproduktion. SSAB använder ungefär 20 % metallskrot i samband med ståltillverkningen i Norden och nästan 100 % i USA.

Restprodukter från stålpro duktionen, inklusive avfall
(kton)	2015	2014	2013	2012	2011
Restprodukter från malmbaserad stålproduktion
Restprodukter, totalt	3 875	3 913	3 726	3 616	3 443
Restprodukter som använts internt eller externt	3 568	3 277	3 158	3 086	3 035
Restprodukter från skrotbaserat stålproduktion
Restprodukter, totalt	708	760	724	728	607
Restprodukter som använts internt eller externt	646	667	663	649	539

VÄSENTLIG ASPEKT: AVFALL

SSAB fokuserar kontinuerligt på att minska den mängd material som skickas till deponi.

Nyckeln till att minska avfallet är att förädla restprodukter från ståltillverkningsprocesserna till råvaror som kan återanvändas samt utveckla nya biprodukter som kan säljas utanför SSAB.

Det finns restprodukter från produktionsprocesserna som för närvarande inte har något miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart tillämpningsområde och som behöver avlägsnas från tillverkningscykeln av miljömässiga skäl. På SSAB omfattar den här typen av avfall t.ex. rökgasslam som inte kan nyttjas på grund av sina fysiska och kemiska egenskaper.

Hanteringen och övervakningen av bolagets deponianläggningar är strikt reglerade av lagar och andra myndighetskrav. Det deponerade avfallet ska hanteras på ett sådant sätt att även dessa resurser skulle kunna utnyttjas i framtiden.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING		HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			16

SSAB Americas äger inte och har ingen egen utrustning för avfallshantering eller deponier. De använder endast statligt godkända deponier. Material testas och klassificeras som avfall innan det sänds till en deponi. Testningen utförs av tredje part som är specialiserad för ändamålet.

EN23 – Totala avfallsmängder

Avfall som kommer från SSABs verksamhet och som antingen måste skickas till deponi eller till externa mottagare hanteras i enlighet med gällande föreskrifter. De mottagare som anlitas är godkända och har erforderliga tillstånd. SSABs större produktionsanläggningar samarbetar med entreprenörer som styr valet av mottagare för att säkerställa maximal effektivitet vid avlägsnande, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Detta innebär att mottagare kan variera över tid. Störst fokus ligger på farligt avfall, såsom oljigt avfall, inklusive spillolja, fett, slam och emulsioner, som ofta destrueras genom förbränning där energiåtervinning eftersträvas.

EN23 – Totala avfallsmängder
per typ (kton)	2015	2014	2013	2012	2011
Industriavfall till deponi	319	397	415	423	314
Farligt avfall	48	52	50	52	56
Icke farligt avfall	266	220	200	235	113

1) Skillnaden i total mängd restprodukter och den interna och externa användningen

utgörs av deponering och lagerförändringar

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			17

VÄSENTLIG ASPEKT: ENERGI

SSABs produktionsprocesser är energikrävande. Systematisk hantering av energieffektivitet och energiåtervinning vid alla anläggningar, såväl som elproduktion från processgaser vid stålverk, garanterar en effektiv användning av energi och minskade utsläpp. SSAB har anslutit sig till olika officiella energisparprogram såsom Motivas avtal om energieffektivitet i Finland.

ENERGIKÄLLOR SOM SSAB ANVÄNDER

De huvudsakliga bränslen som används vid SSABs produktionsanläggningar är processgaser, naturgas, gasol och för närvarande även tung eldningsolja. Processgaser från SSABs koksverk och masugnar används i första hand för att ersätta externa bränslen i ugnar och i andra hand för att producera elektricitet i kraftverk. Naturgas, gasol och olja används för uppvärmning av ugnar.

För att kompensera användning av fossila bränslen är SSABs mål att en betydande del av den elkraft som köps in från externa leverantörer ska komma från förnybara energikällor. Därför har SSAB köpt "ursprungsgarantier" (guarantees of origin, GoO) för förnybar el kopplat till andelen elkraft som bolaget köper in externt i de nordiska länderna. En GoO innebär att minst 50 % av den elkraft SSAB köper på den nordiska elmarknaden kommer från förnybar el (minst 30 % kommer från vattenkraft och minst 20 % från vindkraft).

SSAB är beroende av en jämn tillförsel av el till konkurrenskraftiga priser under hela året och det är orsaken till att SSAB anser att kärnkraft behövs på den nordiska elmarknaden. Det är med detta perspektiv i åtanke som SSAB har ett treprocentigt aktieinnehav i Fennovoima-projektet som planerar att bygga ett kärnkraftverk i norra Finland.

ENERGIÅTERVINNING VID STÅLVERK

Processgaser som masugnsgas, koksverksgas och konvertergas genereras under järn- och ståltillverkningen. Även ånga och varmvatten produceras. Dessa energiflöden kan återvinnas för att generera el och värme, vilket sparar fossila bränsleresurser. Dessutom återvinns värmen i rökgaserna och används för att producera ånga och värme. Återvunnen värme har använts för att producera fjärrvärme i Luleå, Brahestad och Oxelösund sedan 1980-talet. Detta uppfyller cirka 90 % av det lokala fjärrvärmebehovet.

De energirika gaser som inte kan användas i stålproduktionen används bland annat i lokala kraftverk för att förse SSAB med cirka 43 (40) % av elbehovet för stålproduktion i Sverige och Finland.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING		HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			18

G4-EN3 Energianvändning inom organisationen

Under 2015 var SSABs totala energianvändning relaterat till elkraft, inköpta bränslen och inköpt värme 8 384 (8 792) GWh. Elkraft står för 4 357 (4 503) GWh och bränslen 4 003 (4 265) GWh. Under 2015 producerades omkring 1 114 (1 033) GWh el från återvunnen energi. Under 2015 levererade SSAB 1 006 (1 081) GWh till fjärrvärme.

EN3 - Organisationens
energianvändning (GWh/TJ)	2015	2014	2013	2012	2011
	GWh/TJ	GWh/TJ	GWh/TJ	GWh/TJ	GWh/TJ
Bränslen
Naturgas	2 754/9 915	2 596/9 345	2 574/9 266	2 349/8 455	2 520/9 071
Gasol	1 043/3 756	1 034/3 722	934/3 361	971/3 496	1 068/3 845
Olja	206/741	635/2 288	785/2 824	741/2 667	835/3 004
Icke förnybara bränslen	4 003/14 412	4 265/15 355	4 292/15 451	4 061/14 618	4 422/15 921
Elkraft, värme och ånga
Inköpt elkraft1)	3 243/11 677	3 469/12 490	3 475/12 510	3 324/11 965	3 418/12 305
Inköpt värme	23/83	24/87	27/98	28/100	27/98
Elkraft som producerats från
processgaser	1 114/4 010	1 033/3 720	974/3 506	1 030/3 709	1 109/3 991
Energianvändning, brutto	8 384/30 181	8 792/31 652	8 768/31 565	8 442/30 393	8 976/32 314
Såld elkraft och värme
Såld värme	1 006/3 620	1 081/3 893	1 086/3 910	1 149/4 138	1 079/3 883
Total energianvändning, netto 2)	7 378/26 560	7 711/27 759	7 682/27 655	7 293/26 255	7 898/28 431

1) Inklusive externa bolag inom industriområdet

2) Siffrorna inkluderar inte fordonsbränslen och inte heller de anställdas resor.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			19

EN5 – Energiintensitet

SSABs energiintensitet under 2015 var 1 101 (1 086) kWh/ton råstål, när man inkluderar den totala energianvändningen (el och inköpta bränslen) från järn- och stålproduktionsorterna samt valsverken.

EN6 – Reducering av energianvändning

SSAB har satt energimål för att minska användningen av inköpt energi med 300 GWh till utgången av 2019. Energibesparingen motsvarar cirka 3,5 % av SSABs totala mängd av inköpt energi under 2014. Under 2015 uppnådde SSAB cirka 60 GWh (220 TJ) eller 20 % av målet.

De viktigaste åtgärderna för energibesparing var:

Tillämpning av principen om ständig förbättring i utvecklingen av energieffektiviteten vid produktionsanläggningarna
Optimering av mediasystem för tryckluft och hydraulik, såväl som optimering av styrsystem för ugnar är exempel på förbättringsaktiviteter vid flera anläggningar inom SSAB
Naturgas, i form av flytande naturgas (LNG) ersatte olja som bränsle i en av omvärmningsugnarna i varmvalsverket i Borlänge. Övergången från olja till naturgas slutfördes i december 2014 och de huvudsakliga besparingarna uppstod från 2015.
Konsolideringen av produktionen av färgbelagda produkter från fyra till tre linjer ökar energieffektiviteten inom det nordiska produktionssystemet som helhet

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			20

ASPEKT: VATTEN

Riklig tillgång till vatten är av avgörande betydelse för stålproduktion, särskilt vid härdning, där vatten används för direktkylning av varmvalsat stål. Det mesta av det vatten som används i SSABs produktionsprocesser recirkuleras i kylsystem. Stålproduktion eller anläggningar för vidarebearbetning är inte belägna i grundvattenområden. SSABs verksamheter ligger i områden där det för närvarande inte är brist på vatten och där vattenkällor inte påverkas i någon betydande utsträckning av SSABs vattenanvändning. Alla anläggningar är föremål för miljötillstånd och villkor för processavloppsvatten.

EN8 – Totalt vattenuttag

SSAB använder ytvatten vid alla sina produktionsanläggningar, detta inkluderar både saltvatten och sötvatten. Vatten används mest vid bearbetning, kylning och skrubbning av rökgaser vid stålverken och valsverken. Vatten behövs även för elproduktion och vid slaggranulering.

Under 2015 använde SSAB 365 (379) miljoner kubikmeter vatten. Av allt vatten som användes under året användes cirka 99 % för kylning. En stor del av det vatten som används i produktionen passerar vattenrening för att återanvändas och flera miljoner kubikmeter vatten som används i stålproduktionen återanvänds årligen.

EN8 – Total vattenanvändning per källa (miljon m3 )	2015	2014	2013	2012	2011
Ytvatten (sötvatten)	160	179	180	173	184
Ytvatten (saltvatten)	204	199	205	210	201
Kommunalt vatten	1	1	1	2	2
Total vattenanvändning	365	379	386	385	387

Vattenanvändning

Utsläpp till vatten

Åtgärder vidtas vid alla SSABs anläggningar för att förebygga risken att förorena lokala vattenresurser och minska utsläppen till vatten. Processavloppsvatten som släpps till recipient består av suspenderade ämnen som innehåller kalcium-, magnesium- och kiselföreningar och kommer från stålverken och masugnarna. Oljehaltiga utsläpp härrör från valsningsprocesser. Det finns också en del kväve- och järnutsläpp till vatten. Följande tabell visar suspenderade ämnen och oljeutsläpp till recipient.

Utsläpp till vatten, ton	2015	2014	2013	2012	2011
Suspenderade ämnen	228	617	423	289	737
Mineralolja	9	12	18	14	17

HÅLLBAR UTVECKLING GRI-INDEX HÅLLBARHETSUPPGIFTER	SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
						21

VÄSENTLIG ASPEKT: UTSLÄPP

Produktionen av stål från järnmalm förbrukar mycket kol. Råvarorna som används vid produktionen är de huvudsakliga källorna till utsläpp av koldioxid (CO² ) tillsammans med CO² -utsläppen som genereras från energianvändning. Utöver CO² , finns det även andra utsläpp till luft som bildas under ståltillverkningen och efterföljande bearbetning (valsning, ytbeläggning, etc.).

Som ett resultat av kontinuerlig utveckling av processerna är SSABs masugnar i Sverige och Finland några av de mest effektiva i världen med avseende på minimering av CO² -utsläpp från stålproduktion. SSABs användning av koks och kol som reduktionsmedel ligger nära teoretiskt minimum för en masugn. Det finns ingen tillgänglig teknik idag som kan ersätta kol som råvara för masugnsbaserad stålproduktion, vilket innebär att det behövs teknologiska genombrott för att uppnå betydande utsläppsminskningar.

CO2 -utsläppen från masugnsbaserad stålproduktion kan begränsas och minskas i viss utsträckning genom att förbättra effektiviteten i produktionsprocesserna. Framställningen av järn och stål ger upphov till en rad restprodukter. Att återcirkulera material i stålframställningsprocessen, såväl som att maximera användningen av återvunnet skrot som råvara, minskar CO² -utsläpp och avfall. Material som inte kan återcirkuleras internt kan vidareförädlas till biprodukter och säljas externt vilket också minskar CO2 -utsläppen genom att naturresurser ersätts i andra branscher.

Utsläpp relaterade till energianvändning i produktionen kan reduceras genom att förbättra energieffektiviteten och på sikt även öka användningen av förnybara energikällor. Systematisk hantering av energieffektivitet och energiåtervinning, såväl som elproduktion från processgaser från järn- och stålproduktion, förbättrar energieffektiviteten och minskar utsläppen. Eftersom CO² -utsläpp från energianvändning enbart står för en mindre del av SSABs totala CO2 -utsläpp, kommer dock den totala effekten av förbättrad energieffektivitet att ha en relativt liten inverkan på SSABs totala CO² utsläpp.

Vid SSAB Americas produktionsanläggningar, produceras stål i två elektriska ljusbågsugnar. Dessa CO2 -utsläpp är betydligt lägre än de som genereras i samband med malmbaserad stålproduktion eftersom mindre kol används i produktionsprocessen. Dessutom kommer en stor del av det kol som används i produktionen från återvunna kolrester. I skrotbaserad produktion, är förbättring av energioch materialeffektivitet nyckeln till att minska utsläppen.

Branschomfattande samarbeten är viktiga för att identifiera nya tekniska lösningar som kan ge ytterligare minskning av effekterna av ståltillverkningsprocesser. I Norden samarbetar SSAB med Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm, Luleå tekniska universitet, Högskolan Dalarna, Swerea, Uleåborgs universitet, Aalto-universitet, Åbo Akademi och Statens tekniska forskningscentral i Finland. I SSAB Americas är American Iron and Steel Institute och Association for Iron and Steel Technology (de amerikanska branschföreningarna för stålproducenter) viktiga partner.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			22

EN15 – Utsläpp av direkta växthusgaser (Direct greenhouse gas, GHG) (Scope 1)

Under 2015 uppgick SSABs direkta utsläpp av koldioxid (CO² ) till 9 606 (9 608) tusen ton.

Omkring 90 % av SSABs totala CO² -utsläpp generas i malmbaserad stålproduktion i företagets anläggningar i Luleå, Oxelösund och Brahestad och 98 % av dessa CO² -utsläpp är relaterade till metallurgiska processer, det vill säga till användning av koks och kol som reduktionsmedel. År 2015, var de direkta utsläppen från produktionen i Norden 8 981 (8 910) tusen ton, vilket var 0,8 % mer än 2014. De huvudsakliga orsakerna var relaterade till masugnarnas driftsituation, så som produktionsuppehåll och uppstart i Luleå och Oxelösund, vilket hade en negativ inverkan på utsläppen under året. De växthusgaser som produceras i Nordisk stålproduktion är inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem.

Under 2015 var de direkta CO² -utsläppen från den skrotbaserade stålproduktionen i USA 606 (681) tusen ton.

De direkta CO2 -utsläppen har beräknats i enlighet med instruktionerna i WBCSD GHG Protocol, tillsammans med ytterligare riktlinjer från EU och/eller nationella myndigheter.

EN16 – Indirekta utsläpp av växthusgaser från energi (Scope 2)

Indirekta GHG-utsläpp kommer från framställning av inköpt elkraft, värme och ånga. För el är indirekta CO2 -utsläpp beräknade med hjälp av genomsnittliga emissionsfaktorer för respektive elnät. Specifika emissionsfaktorer används för produktionen av inköpt värme och ånga. På grund av ursprungsgarantierna för förnybar energi relaterade till SSABs elförbrukning, är SSABs verkliga utsläppsfaktor för Scope 2 lägre än den genomsnittliga faktorn som används i Norden. Däremot har ursprungsgarantierna inte beaktats vilket innebär att de rapporterade utsläppen är baserade på den genomsnittliga emissionsfaktorn utan några ytterligare minskningar.

EN15, EN16 – Utsläpp av växthusgaser (kton) 1)	2015	2014	2013	2012	2011
Utsläpp från produktionen (Scope 1) 2)
Malmbaserad stålproduktion i Norden	8 981	8 910	8 643	8 648	9 828
Skrotbaserad stålproduktion i USA	606	681	680	666	676
Övriga rapporterade anläggningar	18	17	17	20	21
Totalt	9 606	9 608	9 340	9 334	10 525
Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft, värme och ånga (Scope 2)
Malmbaserad stålproduktion i Norden	182	193	194	191	198
Skrotbaserad stålproduktion i USA	1 119	1 208	1 204	1 128	1 148
Övriga rapporterade anläggningar	17	18	18	18	19
Totalt	1 318	1 419	1 417	1 337	1 364

1) Endast CO2 är inkluderat i beräkningen.

2) Framställning av el från processgaser är inkluderad i de direkta utsläppen (Scope 1)

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			23

EN18 - Växthusgasintensitet (ton CO2 -utsläpp/ ton råstål	2015	2014	2013	2012	2011
Malmbaserad stålproduktion i Norden	1,7	1,6	1,7	1,7	1,8
Skrotbaserad stålproduktion i USA	0,8	0,7	0,8	0,8	0,8
Genomsnitt	1,4	1,4	1,4	1,4	1,5

EN19 – Minskning av utsläpp av växthusgaser

SSAB har satt ett mål att minska de direkta CO² -utsläppen från sina anläggningar. Målet är att uppnå en bestående minskning på 200 000 ton CO2 till utgången av 2019. Denna minskning av CO² -utsläpp motsvarar cirka 2,1 % av SSABs totala CO² -utsläpp under 2014.

Under 2015 uppnådde SSAB cirka 40 000 ton eller 20 % av målet.

CO2 -utsläppen kan minskas genom att återcirkulera skrot och restprodukter tillbaka in i stålproduktionen, optimera användningen av reduktionsmedel (koks och kol) vid järnframställning och genom att förbättra energieffektiviteten för bränslen (se även aspektspecifika DMA för utsläpp, energi samt avlopp och avfall).

De viktigaste åtgärderna för minskade CO² -utsläpp var:

Övergången från tung eldningsolja till LNG i Borlänge som nådde sin fulla potential till utsläppsminskning från 2015
Minskad fackling av konvertergas i Luleå till följd av förbättrad styrning och planering. CO² utsläppen minskas som ett resultat av lägre oljeförbrukning vid kraftverket i Luleå, när man får mer processgas (LD-gas) från SSAB som bränsle

EN21 – Andra betydande utsläpp till luft

Utöver CO² -utsläpp finns det även andra utsläpp till luft som bildas under stålframställningsprocessen. Andra betydande utsläpp till luft som härrör från SSABs verksamhet är utsläpp av stoft (PM), svaveloxider (SOx) och kväveoxider (NOx). SSAB övervakar utsläppen som härrör från sin verksamhet både vid produktionsanläggningarna och i dess omgivning för att säkerställa att gränsvärdena för utsläpp efterlevs och för att förbättra den lokala luftkvaliteten.

De förbränningsprocesser och de fina material som används i järn- och stålproduktionen ger upphov till stoftutsläpp till luft. År 2015 uppgick stoftutsläppen, exklusive diffusa utsläpp, till 962 (1 076) ton. Stoftutsläpp innehåller metaller, som har sitt ursprung främst från järnmalmspellets och kokskol såväl som från restprodukter och bearbetning av stålprodukter. SSAB arbetar kontinuerligt med att minska sina stoftutsläpp.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			24

SSABs masugn i Luleå moderniserades helt år 2015. Förutom att ersätta kolteglet och kylplattorna, monterades ett nytt filterhus. Detta är positivt för miljön tack vare lägre utsläpp av stoft, mindre buller och en bättre arbetsmiljö. Även det gamla släcktornet vid koksverket ersattes, vilket innebär 50 % lägre stoftutsläpp till omgivningen, vilket motsvarar en minskning av de årliga utsläppen med cirka 20 ton.

I Brahestad har ett injektionssystem för pulveriserat kol ersatt ett tidigare system för injektion av tjockolja i masugnarna. Det kommer att medföra en mer kostnadseffektiv stålproduktion och lägre kostnader för råvaror. Pågående arbete med att byta stålkonvertrarna vid stålverket i Brahestad kommer att slutföras nästa år. Även uppförandet av den nya stoftfilterenheten för torrsläckningen i koksverket började år 2015. Stoftutsläpp som innehåller kalk har spridits i omgivningen från stålverket i Brahestad, främst under våren och sommaren 2015. Stoftet kommer från tömning av slagg. Det effektivaste sättet att minska dessa stoftutsläpp är att låta slaggen svalna innan den töms ut.

År 2015 kom cirka 2 733 (2 671) ton utsläpp av svaveldioxid från råvaror och bränslen. Vid anläggningen i Brahestad har stängningen av sinterverket och övergången till att använda järnmalmspellets resulterat i en betydande minskning av svaveldioxid- och stoftutsläpp jämfört med 2011.

Kväveoxidutsläpp bildas huvudsakligen i förbränningsprocesser i koksverken och valsverken. År 2015 uppgick utsläppen av kväveoxider till 3 804 (4 432) ton.

Utsläpp av lösningsmedel (VOC) förekommer i huvudsak vid beläggningslinjerna vid användning av lösningsmedel i färgerna. År 2015 uppgick dessa utsläpp till 260 (301) ton.

EN21 – Andra betydande utsläpp till
luft (ton)	2015	2014	2013	2012	2011
Utsläpp av stoft (PM)	962	1 076	1 088	897	2 098
Utsläpp av svaveldioxid (SOx)	2 733	2 671	3 568	3 010	7 015
Utsläpp av kväveoxider (NOx)	3 804	4 432	4 374	3 994	4 550
Utsläpp av lösningsmedel (VOC)	260	301	321	378	573

Utsläpp av svaveldioxid

Utsläpp av lösningsmedel (VOC) Ton

	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			25

SOCIAL PÅVERKAN

En högpresterande organisation är ett viktigt element i SSABs strategi och en möjliggörande faktor för att företaget ska kunna uppnå sina ambitiösa strategiska mål. SSAB är fast beslutet om att vara världens säkraste stålföretag och företaget har en nollvision avseende olyckor och arbetsrelaterade skador. Förutom relationen till SSABs anställda, omfattar socialt ansvar på SSAB även engagemang med människor i närliggande samhällen och socialt ansvar i leverantörskedjan. SSAB har undertecknat FN:s Global Compact-initiativ och dess principer tillämpas även i arbetet med leverantörer och underleverantörer.

Mål för socialt ansvar

SSABs hållbarhetsstrategi inkluderar följande mål för socialt ansvar:

SSAB KOMMER ÅRLIGEN ATT HA UPPNÅTT FÖLJANDE MÅL GÄLLANDE SOCIALT ANSVAR	RESULTAT FÖR 2015
Årliga resultat- och planeringssamtal mellan chefer och samtliga medarbetare	Antalet genomförda årliga resultat- och planeringssamtal var 89 %
Efterlevnad av SSABs Uppförandekod och uppförande i enlighet med företagets värderingar	SSAB genomförde en riskanalys av delar av sin verksamhet genom en självutvärdering baserad på Global Compacts principer
Utbildning i affärsetik genom e-learning för alla medarbetare till slutet av 2016	Vid slutet av 2015 hade 75 % av SSABs medarbetare genomfört utbildningen i affärsetik
Självutvärderingsformulär för sociala- och miljömässiga förhållanden ska besvaras av alla leverantörer som är registrerade i SSABs inköpssystem som medel- eller högriskleverantörer	Vid slutet av 2015 var 3 456 av SSABs 20 000 1) aktiva leverantörer registrerade i inköpssystemet och av dessa var 902 riskklassificerade och hade CSR-status 2). 51 leverantörer har identifierats som medelriskleverantörer och 81 som högriskleverantörer och har också besvarat självutvärderingsformuläret för sociala- och miljömässiga förhållanden
Uppnå ett mått på medarbetarengagemang som överstiger det globala snittet	Sammantaget var indexet för medarbetarengagemang (som uppmättes i Voice, SSABs globala medarbetarundersökning) i linje med de externa globala normerna. SSAB: 70 Extern norm: 72
Till slutet av 2019 kommer SSAB att ha uppnått följande mål för jämställdhet: Kvinnor innehar 30 % av ledande befattningar till slutet av 2019	Vid slutet av 2015, innehade kvinnor 23 % av SSABs ledande befattningar

1) De delar av organisationen som inte har tillgång till koncernens inköpssystem utvärderar sina leverantörer och följer upp leverantörernas resultat genom andra interna system.

2) CSR-status = en leverantör har en CSR-status, om den har en CSR-risk-klassificering.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			26

Antal anställda och chefer per kön 1)
	2015		2014
	Anställda	Chefer	Anställda	Chefer
Kvinnor	3 132	302	3 387	295
Män	13 456	1 381	14 250	1 385
Totalt	16 588	1 683	17 637	1 680

VÄSENTLIGA SOCIALA ASPEKTER OCH OMFATTNING AV DATA

SSABs väsentliga sociala aspekter definierades i en väsentlighetsanalys som genomfördes i slutet av 2014 och de är följande: hälsa och säkerhet, anställning, träning och utbildning, mångfald och jämställdhet, anti-korruption, leverantörsbedömning för arbetsförhållanden och för mänskliga rättigheter.

SSABS ANSTÄLLDA

Vid slutet av 2015 hade SSAB totalt 16 045 (16 887) fast anställda. Temporär personal utgjorde cirka 3,3 (4,3) % av alla anställda. Antalet heltidsanställda utgjorde 97,2 (96,6) % och deltidsanställda utgjorde 2,8 (3,4) % av alla fast anställda. SSAB har anställda i mer än 50 länder, 72 % av dem finns i Sverige och Finland och 8 % i USA.

G4-10 Antal anställda

Antal anställda per kontraktsyp och kön

	2015		2014
	Tillsvidare anställda	Tidsbegränsat anställda	Tillsvidare anställda	Tidsbegränsat anställda
Kvinnor	3 004	128	3 180	207
Män	13 041	415	13 707	543
Totalt	16 045	543	16 887	750

Tillsvidareanställda per kontraktstyp och kön

	2015		2014
	Heltid	Deltid	Heltid	Deltid
Kvinnor	2 906	98	3 067	113
Män	12 697	344	13 253	454
Totalt	15 603	442	16 320	567

1) Tillsvidare- och tidsbegränsat anställda

Antal anställda och chefer per kön 1)
		2015	2014
Sverige	Kvinnor	1 368	1 412
	Män	5 433	5 594
	Totalt	6 801	7 006
	% av totalt antal anställda	41%	40%
Finland	Kvinnor	764	871
	Män	4 335	4 614
	Totalt	5 099	5 485
	% av totalt antal anställda	31%	31%
USA	Kvinnor	157	157
	Män	1 153	1 211
	Totalt	1 310	1 368
	% av totalt antal anställda	8%	8%
Resten av Europa	Kvinnor	745	837
	Män	2 218	2 456
	Totalt	2 963	3 293
	% av totalt antal anställda	18%	19%
Övriga länder	Kvinnor	98	110
	Män	317	375
	Totalt	415	485
	% av totalt antal anställda	3%	3%

1) Tillsvidare- och tidsbegränsat anställda

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			27

G4-11 Anställda som omfattas av kollektivavtal

Majoriteten av SSABs anställda i Sverige och Finland företräds av fackföreningar (cirka 71 % av det totala antalet anställda). Andra länder har olika arrangemang enligt landspecifika rutiner, traditioner och arbetsrätt. SSAB respekterar sina anställdas rätt att organisera sig i enlighet med lagarna och bestämmelserna i varje land där företaget är verksamt. SSAB tillhandahåller kanaler för anställda så att de kan engagera sig i företagets aktiviteter och uttrycka sina åsikter. Den lokala ledningen i varje land är ansvarig för att skapa möjligheter för anställdas engagemang. Företaget uppmuntrar även direkt samverkan mellan chefer och deras team.

ASPEKT: ANSTÄLLNING

LA1 – Totalt antal nya medarbetare och antal nyanställda samt personalomsättning, per åldersgrupp, kön och region

Under 2015 anställde SSAB 695 nya medarbetare och 1 537 anställda lämnade företaget av olika anledningar. Avyttringar av tillgångar som genomfördes under första kvartalet under sammanslagningen med Rautaruukki minskade antalet anställda med totalt 206. Personalomsättning under 2015 var 9,4 %.

			Personalomsättning
Nyanställda			2015
	2015			Antal anställda som lämnat	% av totalt antal anställda 1)
	Antal nyanställda	% av totalt antal anställda		företaget
Totalt	695	4,2%	Totalt	1537	9,4%
<30 år	346	2,1%	<30 år	206	1,3%
30-50 år	57	0,3%	30-50 år	589	3,6%
>50 år	292	1,8%	>50 år	743	4,5%

Kvinnor	147	0,9%	Kvinnor	324	2,0%
Män	548	3,3%	Män	1213	7,4%

Sverige	300	1,8%	Sverige	425	2,6%
Finland	147	0,9%	Finland	489	3,0%
Ryssland	66	0,4%	Ryssland	257	1,6%
USA	39	0,2%	USA	231	1,4%
Resten av Europa	113	0,7%	Resten av Europa	50	0,3%
Övriga länder	30	0,2%	Övriga länder	85	0,5%

1) Antal tillsivdare anställda som lämnat företaget/genomsnittligt antal tillsivdare anställda under perioden

HÅLLBAR UTVECKLING GRI-INDEX 28 HÅLLBARHETSUPPGIFTER	SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015

VÄSENTLIG ASPEKT: HÄLSA OCH SÄKERHET PÅ ARBETET

SSAB strävar efter att bli det säkraste stålföretaget i världen med en nollvision vad gäller olyckor, arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Vår högsta prioritet är att säkerställa en trygg och säker miljö för SSABs medarbetare, entreprenörer och besökare. Ledningens tillvägagångssätt för arbetshälsa och säkerhet beskrivs i Affärsöversikten sid. 63–64.

G4-LA5 Procentuell andel av den totala arbetsstyrkan som är representerad i formella kommittéer för hälsa och säkerhet, bestående av både ledning och anställda

SSAB tillämpar de program för arbetshälsa och säkerhet som krävs av lokal lagstiftning i varje land där företaget är verksamt. Säkerhetsprogram utvecklas i normala fall av kommittéer för arbetshälsa och säkerhet som består av representanter från den lokala ledningen och anställda. I Sverige och Finland har SSAB kommittéer för hälsa och säkerhet på alla arbetsplatser där mer än 50 anställda arbetar på en regelbunden basis. I USA har SSAB en mängd skyddskommittéer, vilket ger de anställda en möjlighet att delta i hälso- och säkerhetsfrågor för arbetstagare.

G4-LA6 Totalt antal olyckor, olycksfallsfrekvens och antal dödsolyckor

SSABs olycksfallsfrekvens, dvs. olyckor som ledde till frånvaro i mer än en dag, var 6,2 (6,9). Under 2015 skedde totalt 165 (188) olyckor. Många anläggningar nådde goda resultat och särskilt Oxelösund och Tavastehus såväl som Ruukki Construction visade stora framsteg.

I Oxelösund skedde en tragisk dödsolycka i hamnområdet den 1 december 2015, då en gaffeltruck körde över en person som arbetade på området. Hamnen drivs av Oxelösunds Hamn AB som ägs gemensamt 50-50 av SSAB och Oxelösunds kommun. Både den förolyckade arbetaren och föraren av gaffeltrucken var anställda av Oxelösunds Hamn AB. Såväl polisen och Arbetsmiljöverket som Oxelösunds Hamn håller på att undersöka olyckan.

Koncernövergripande säkerhetsinitiativ för 2015 innefattade fastställande av en ny säkerhetspolicy och gemensamma principer för säkerhetshantering. Utbildningen av samtliga anställda för att implementera ny säkerhetspolicyn påbörjades. Fokusområdet för att dela med sig av de bästa arbetsmetoderna var hantering av entreprenörssäkerhet. Koncernövergripande kommunikationsaktiviteter för att öka säkerhetsmedvetenheten lanserades med temat "Var

ansvarsfull. Agera säkert." Kommunikationens fokus låg på att ta ansvar för sig själv, för sina medarbetare och för sin familj och sina vänner.

För att nå målet att bli det säkraste stålföretaget i världen använder alla divisioner i SSAB, Tibnor och Ruukki Construction säkerhetsutvecklingsprogram. Säkerhetsprogram på divisionsnivå fokuserar på ledarskap, utbildning och delaktighet av alla anställda inom riskobservation samt utförande av korrigerande och förebyggande åtgärder. Säkerhetsarbetet förbättras även genom att eftersträva en förbättrad datainsamling och spårning av tillbud samt genom att utnyttja ett mer systematiskt tillvägagångssätt för att analysera grundorsakerna till tillbud. Det kommer också att finnas säkerhetskampanjer med fokus på ett visst riskområde, t.ex. kran-verksamhet och lockout/tagoutförfaranden. Särskild vikt läggs vid entreprenörssäkerhet.

LA6 – Totalt antal olyckor, olycksfallsfrekvens och antal dödsolyckor	2015	2014
Antal olyckor	165	188 2)
Olycksfallsfrekvens (LTIF) 1)	6,2	6,9 2)
Sverige	7,6
Finland	8,8
Ryssland	0,5
USA	2,6
Resten av Europa	2,3
Övriga länder	3,5
Antal dödsolyckor 3)	1	0

1) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar, uppdelningen per region är ej tillgängligt för 2014.

2) Olycksfallsfrekvensen 2014, i tidigare rapport, uppgick till 6.6. Skillnaden förklaras av att några olyckor rapporterades efter att rapportperioden stängts. Av samma grund var det totala antal olyckor 188 i stället för 182 som rapporterades i den föregående rapporten.

3) Inkluderar också entreprenörer

			GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			29

SSAB-anställda dokumenterade många proaktiva säkerhetsobservationer som hjälper företaget att minska och eliminera riskerna i arbetsmiljön. Frekvensen för säkerhetsobservationerna var 764 (693) per miljon arbetstimmar. Totalt rapporterades 20 139 (18 844) sådana observationer. Rapportering och snabb implementering av korrigerande åtgärder är det viktigaste verktyget för att uppfylla SSABs mål om att ha en olycksfri arbetsmiljö.

Affärsöversikt, Hälsa och säkerhet

VÄSENTLIG ASPEKT: TRÄNING OCH UTBILDNING

LA10 – Program för kompetensutveckling och livslångt lärande för att stödja medarbetares fortsatta anställningsbarhet och hjälpa dem att hantera sina karriärer

SSABs framgång är till stor del beroende av det engagemang och den kompetens som finns hos dess anställda, både som individer och som en del av ett globalt team. För att säkerställa framgång, både för individer och företag, satsar SSAB på ständig utveckling av sin arbetsstyrka.

För att få erfarenhet och utökade kunskaper lär sig och avancerar nyanställda genom arbetsanknutna uppgifter, engagemang i utmanande arbetsuppgifter och projekt tillsammans med olika team. Samtliga anställda har resultat- och planeringssamtal med sina chefer för att säkerställa en kontinuerlig utveckling och kommunikation. Dessa fortlöpande diskussioner bidrar till att stärka varje anställds kärnkompetens inom t.ex. teknologi, affärer och ledarskap och bidrar till företagets totala framgång.

Affärsspecifik utbildning är tillgänglig genom SSAB Academy, för anställda som arbetar med kunder, såsom med försäljning, service, teknisk support, kundvård, marknadsföring och produktutveckling. Utbildningen är relaterad till SSABs strategi och affärsmodell, SSABs sätt att sälja och leverera värde till kunderna och bygga upp ett nätverk inom företaget för att hjälpa deltagarna att utveckla kundernas applikationer och affärsverksamhet.

SSAB letar ständigt efter möjligheter att utveckla kompetensen och erfarenheten hos skickliga medarbetare. En årlig chefskartläggningsprocess syftar till att upptäcka chefskandidater och interna efterträdare till ledarroller. Chefskandidater erbjuds utvecklingsmöjligheter genom utmanande arbetsanknutna projekt och uppgifter samt möten med högsta ledningen. Under 2014 upprättades ett utvecklingscenter för chefskandidater. SSAB driver dessutom ett internt mentorprogram och deltar i konsortieprogram med andra globala företag för att utveckla strategisk kompetens hos chefer. Andra koncernövergripande initiativ omfattar e-utbildningsprogrammet för affärsetik, affärsutvecklingsprogrammet för att öka deltagarnas verksamhetskompetens, företags internal nätverk och ett traineeprogram för teknisk utveckling i syfte att hjälpa anställda att snabbt få teknisk kunskap om verksamheten.

När det gäller fortlöpande utbildning och förbättringsarbete har SSAB startat utbildningssessioner för att sätta in alla anställda i ledarskapsfilosofin SSAB One, och uppmuntra dem att tillämpa företagsvärderingarna och de fortlöpande förbättringsprinciperna i sitt dagliga arbete. Konceptet implementeras genom "train-the-trainer" principen där SSABs chefer involverar sina team i utbildningsmoduler för SSAB One. Varje utbildningsmodul består av en kurs, arbetsanknutna uppgifter och utvärdering av framstegen. Målet är att fortlöpande förbättra arbetsflödet baserat på kundbehov och det innebär att alla anställda behöver delta i förbättringsarbetet. Under de kommande åren är SSABs ambition att framgångsrikt introducera samtliga åtta moduler i hela organisationen.

Som beskrivits ovan investerar SSAB i ett antal initiativ för strategisk utveckling. Mycket av ansvaret för träning och utbildning ligger dock på divisions- och lokal nivå eftersom varje affärsenhet har den bästa kunskapen om sina särskilda behov och förhållanden. Ett exempel på divisionsprogram är utbildningen av nya chefer samt lokala introduktionsutbildningen för nyanställda, som inkluderar ämnen såsom hälsa och säkerhet, användning av informationsteknik samt företagspolicyer och arbetsmetoder.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			30

G4-LA11 Procentuell andel anställda som fått ett regelbundet resultatoch planeringssamtal och översyn av karriärutveckling

Det är centralt för SSAB som högpresterande organisation att säkerställa att den individuella prestationen ligger i linje med SSABs strategiska riktning. Tydlighet kring målen och förväntningarna på prestation samt regelbunden feedback är nyckelfaktorer och möjliggörare för att hantera SSABs förändringsresa och uppnå resultat på ett effektivt sätt. Det årliga resultat- och planeringssamtalet mellan anställd och chef är en nyckelfaktor för att följa upp resultat, ge ömsesidig feedback, diskutera arbetsklimatet och planera framtida prestationer och individuell utveckling. SSABs mål är att årliga resultat- och planeringssamtal skall hållas med samtliga anställda. SSAB ser över och anpassar belöningsstrukturer kontinuerligt för att säkerställa att prestationer stöds på ett effektivt sätt. Under 2015 var andelen genomförda resultat- och planeringssamtal 89 %.

VÄSENTLIG ASPEKT: MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET

Ledningens tillvägagångssätt för att uppnå mångfald och jämställdhet beskrivs i Affärsöversikten i avsnittet Högpresterande organisation, sid. 61.

G4-LA12 Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av anställda per anställningskategori efter kön och åldersgrupp

Procentuell andel individer inom företagets ledningsstruktur per kön och åldersgrupp	2015
	Styrelse 1)	Koncernledning
Totalt antal	11	10
Kvinnor	18%	20%
Män	82%	80%
<30 år	0%	0%
30-50 år	18%	60%
>50 år	82%	40%

1) Suppleanter (3) är ej inkluderade

Procentuell andel anställda per personalkategori, kön och åldersgrupp		2015			2014
	Arbetare	Tjänste män	Total	Arbetare	Tjänste män	Total
Kvinnor	9%	33%	19%	10%	32%	19%
Män	91%	67%	81%	90%	68%	81%
<30 år	12%	6%	10%	13%	8%	11%
30-50 år	53%	62%	56%	54%	62%	57%
>50 år	35%	32%	34%	33%	31%	32%

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			31

VÄSENTLIGA ASPEKTER: LEVERANTÖRSUTVÄRDERING AVSEENDE ARBETSFÖRHÅLLANDEN OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

SSAB identifierar systematiskt de risker som rör koncernens leverantörer. SSAB gör detta genom att placera leverantörer i olika riskkategorier beroende på vilka länder de är verksamma i. Klassificeringen är baserad på Maplecrofts riskindex över mänskliga rättigheter och Transparency Internationals korruptionsindex. Denna typ av klassificering illustrerar de risker som är kopplade till exempelvis mänskliga rättigheter, arbetsvillkor eller korruption och visar att få leverantörer har en hög riskprofil. Leverantörer som placeras i en medel- eller högriskgrupp måste besvara ett självutvärderingsformulär med frågor om deras verksamhet såsom deras sociala villkor och miljöförhållanden. Otillfredsställande svar utreds.

SSAB genomför också regelbundna besök hos stora råvaruleverantörer runt om i världen, inklusive högriskleverantörer. Vid sådana tillfällen besöker inköpare och kvalitetsansvariga produktionsanläggningar och genomför kvalitetskontroller. Aspekter såsom leverantörens sociala villkor och miljöförhållanden är viktiga och kommer att få större utrymme vid framtida leverantörsbesök. SSAB kommer att vidareutveckla sin övervakning av leverantörer i högriskländer.

SSAB har ett mål för leverantörsutvärdering: "Alla leverantörer som registrerats i SSABs inköpssystem och som identifierats som medel- eller högriskleverantörer ska besvara ett självutvärderingsformulär med frågor om leverantörens sociala och miljömässiga förhållanden."

I praktiken innebär detta att endast medel- och högriskleverantörer som fyller i SSABs självutvärderingsformulär om leverantörens sociala och miljömässiga förhållanden kan godtas som leverantörer. SSAB strävar efter att klassificera landrisker enligt Maplecrofts riskindex över mänskliga rättigheter och Transparency Internationals korruptionsindex, så att företaget följer en internationell standard i riskbedömningen av leverantörer.

Arbete pågår för att utvärdera koncernens inköpssystem. Med ett gemensamt inköpssystem skapas bättre förutsättningar för det fortsatta arbetet med att följa upp leverantörerna. SSABs hållbarhetsmål för en ansvarsfull leverantörskedja avser det inköpssystem som användes av delar av SSAB före sammanslagningen med Rautaruukki. Under året har den finska inköpsorganisationen Affärsöversikt, Ansvarsfulla inköp

också påbörjat registrering av sina leverantörer i inköpssystemet och cirka 70 råvaruleverantörer registrerades under 2015.

Vid slutet av 2015 var 3 456 av SSABs 20 000 aktiva leverantörer registrerade i koncernens inköpssystem och av dessa var 902 riskklassificerade och hade CSR-status 1). Femtioett leverantörer har identifierats som medelriskleverantörer och 81 som högriskleverantörer, och merparten har även besvarat självutvärderingsformuläret för deras sociala- och miljömässiga förhållanden. De delar av organisationen som inte har tillgång till koncernens inköpssystem utvärderar sina leverantörer och följer upp leverantörernas resultat genom andra interna system.

Leverantörer registrerade i inköpssystemet	CSR status 1)	CSR riskstatus	Besvarade självutvärderings formulär
3 456	902	Hög:81 Medel:51 Låg:770	Hög:81 Medel:51

1) CSR-status = en leverantör har en CSR-status, om den har en CSR-risk-klassificering.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			32

GRI-INDEX

SSAB's GRI-rapport har framställts i enlighet med "Core"-alternativet i GRI G4-riktlinjerna. Rapporten utgörs även av CoP-rapporten (Communication on Progress) till FNs Global Compact. AÖ = Affarsöversikt GRI = GRI-rapport

BSR = Bolagsstyrningsrapport FR = Financiella rapporter 2015

		GENERELLA STANDARDUPPLYSNINGAR
Kod	Beskrivning	Sida i rapport	Kommentarer och utelämnanden
		STRATEGI OCH ANALYS
G4-1	Uttalande från koncernchefen	AÖ 10–11
		ORGANISATIONSPROFIL
G4-4	Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster	AÖ 25–54
G4-5	Organisationens huvudkontor	Se kommentarer	Stockholm
G4-6	Antal länder där organisationen har verksamhet	AÖ 4, 56
G4-7	Ägarstruktur och företagsform	Se kommentarer	SSAB AB är ett publikt aktiebolag. SSAB är noterat på börserna Nasdaq OMX Stockholm och Nasdaq OMX Helsingfors.
G4-8	Marknadsnärvaro	AÖ 25–54, FR 4,74
G4-9	Organisationens storlek	AÖ 4, 56; FR 24
G4-10	Antal anställda	GRI 26	SSABs globala rapporteringssystem innehåller ej information om extern personal/ underleverantörer
G4-11	Procentandel anställda med kollektivavtal	GRI 27
G4-12	Beskrivning av leverantörskedjan	AÖ 71, AÖ 9
G4-13	"Väsentliga förändringar under redovisningsperiodenavseende storlek, struktur, ägarskap eller leverantörskedja"	Se kommentarer	Europeiska kommissionen godkände sammanslagningen av SSAB AB (SSAB) och Rautaruukki Corporation (Rautaruukki) den 14 juli 2014, under förutsättning av SSAB:s försäkran om att avyttra följande tillgångar: Nådendals stålservicecenter i Finland, Halmstads stålservicecenter i Sverige, Tibnor Oy i Finland, 50 % ägarandel i Norsk Stål AS och Norsk Stål Tynnplater AS i Norge samt Plannja Oy i Finland. SSAB slutförde de nödvändiga avyttringarna under första kvartalet 2015. Från och med den 1 april 2015 ingick ingen av dessa verksamheter i SSAB-koncernen.
G4-14	Hantering av försiktighetsprincipen	FR 15–21
G4-15	Externt utvecklade ekonomiska, miljörelaterade samt sociala deklarationer, principer eller andra initiativ vilka organisationen har undertecknat eller följer	AÖ 67–70
G4-16	Medlemskap i organisationer	GRI 8

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX				33

Kod	Beskrivning	Sida i rapport	Kommentarer och utelämnanden
		VÄSENTLIGA ASPEKTER OCH AVGRÄNSNINGAR
G4-17	Företag som redovisas i organisationens koncernredovisning	FR 55–58	De enheter som ingår i SSAB:s koncernredovisning finns i anmärkningarna till koncernredovisningen, nr 8.
G4-18	Process för att definiera redovisningens innehåll och avgränsningar	GRI 2, 5
G4-19	Identifierade väsentliga aspekter	GRI 3–4
G4-20	Avgränsning inom organisationen för väsentliga aspekter	GRI 4
G4-21	Avgränsning utanför organisationen för väsentliga aspekter	GRI 4
G4-22	Effekt av, och anledning till, förändrad information från tidigare redovisningar	GRI 5
G4-23	Väsentliga förändringar från tidigare redovisningar avseende redovisningens omfattning och aspekternas avgränsningar	GRI 5
	INTRESSENTENGAGEMANG
G4-24	Intressentgrupper	GRI 7
G4-25	Identifiering och urval av intressenter	GRI 7
G4-26	Tillvägagångssätt för intressentengagemang	GRI 7
G4-27	Viktiga frågor som lyfts av intressenter, och hur organisationen hanterat dessa	GRI 7
		REDOVISNINGSPROFIL
G4-28	Redovisningsperiod	Se kommentarer	1 januari -31 december 2015
G4-29	Datum för senaste redovisning	Se kommentarer	den 18 mars 2014
G4-30	Redovisningscykel	Se kommentarer	Årligen
G4-31	Kontaktinformation rörande hållbarhetsredovisningen	Se kommentarer	Liisa-Maija Seppänen, Investor Relations Manager: [email protected]
G4-32	GRI-index	GRI 32–36	SSABs GRI-rapport 2015 har framställts i enlighet med "Core"-alternativet i GRI G4-riktlinjerna
G4-33	Policy rörande externt bestyrkande	GRI 5	Denna GRI-rapport har inte verifierats av någon utomstående part.
Bolagsstyrning
G4-34	Bolagsstyrningsstruktur	BSR
Etik och integritet
G4-56	Övergripande värderingar och styrande dokument rörande etik och integritet	AÖ 7, AÖ 67–70

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX			34

		SPECIFIKA STANDARDUPPLYSNINGAR
Kod	Beskrivning	Sida i rapport	Kommentarer och utelämnanden
		EKONOMISK PÅVERKAN
Ekonomisk resultat
G4-DMA	Upplysningar om styrning (DMA)	AÖ 16–21, AÖ 22, BSR
G4-EC1	Skapat och fördelat ekonomiskt värde	AÖ 74, GRI 9	SSAB kan för närvarande inte rapportera på hela koncernens investeringar till samhället (donationer).
		MILJÖPÅVERKAN
Material
G4-DMA	Upplysningar om styrning (DMA)	GRI 6, GRI 11, GRI 15
G4-EN1	Materialanvändning i vikt eller volym	GRI 14
G4-EN2	Återvunnet material i procent av materialanvändning	GRI 14–15
Energi
G4-DMA	Upplysningar om styrning (DMA)	GRI 6, GRI 11, GRI 17
G4-EN3	Organisationens energianvändning	GRI 18
G4-EN5	Energiintensitet	GRI 19
G4-EN6	Energibesparingsinitiativ	GRI 19	Rapporterad delvis
Vatten
G4-DMA	Upplysningar om styrning (DMA)	GRI 6, GRI 11, GRI 20
G4-EN8	Total vattenanvändning	GRI 20
Utsläpp
G4-DMA	Upplysningar om styrning (DMA)	GRI 6, GRI 11, GRI 21
G4-EN15	Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1)	GRI 22
G4-EN16	Indirekta utsläpp (energi) av växthusgaser (Scope 2)	GRI 22
G4-EN18	Växthusgasintensitet	GRI 23
G4-EN19	Utsläppsminskningar av växthusgaser	GRI 23	Rapporterad delvis
G4-EN21	NOX SO2 samt andra väsentliga luftföroreningar	GRI 23–24
Avlopp och avfall
G4-DMA	Upplysningar om styrning (DMA)	GRI 6, GRI 11, GRI 15
G4-EN23	Totala avfallsmängder, per typ och avfallshanteringsmetod	GRI 16	Inga detaljerade uppgifter om avfallshanteringsmetod på koncernnivå.
Produkter och tjänster
G4-DMA	Upplysningar om styrning (DMA)	AÖ 16–21

SSAB 2015		AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING		HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX		35

Kod	Beskrivning			Sida i rapport	Kommentarer och utelämnanden
G4-EN27		Minskad miljöpåverkan från produkter och tjänster		AÖ 46–52	Ingen kvantitativ information tillgängliga. Miljömässiga fördelarna med att använda SSABs höghållfasta stål ock slitstål kan uppskattas enligt applikation/projekt.
				SOCIAL PÅVERKAN
				SOCIAL PÅVERKAN: ARBETSMILJÖ
Anställning
G4-DMA	Upplysningar om styrning (DMA)			AÖ 60–62
G4-LA1	åldersgrupp, kön och region	Totalt antal anställda varav antal nyanställda och personalomsättning, per		GRI 27
Hälsa och säkerhet
G4-DMA	Upplysningar om styrning (DMA)			AÖ 23–24, AÖ 63–64
G4-LA5		Procent av totala anställda i formella lednings- och personalkommittéer inom arbetsmiljö och säkerhet som bistår med styrning och råd kring program kopplat till		GRI 28
G4-LA6	arbetsmiljö och säkerhet Typ av skada och skadefrekvens, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region och per kön			GRI 28	Rapporterad delvis. Tillbudsdata samlas in för entreprenörer vid större produktionsanläggningar, men information om entreprenörernas arbetstider registreras inte hos SSAB. Rapportering av tillbudsfrekvens för entreprenörer kommer att utvecklas under de kommande åren. Uppgifter om förekomstfrekvens för yrkessjukdomar och frånvaro finns för närvarande inte tillgängligt för hela gruppen. Den globala uppföljningen utvecklas och harmoniseras.
Utbildning
G4-DMA	Upplysningar om styrning (DMA)			AÖ 23–24, GRI 25
G4-LA10		"Program för utbildning för att säkra fortsatt anställningsbarhet och bistå medarbetare vid anställnings slut"		GRI 29
G4-LA11		Andel anställda (i procent) som får regelbunden resultat- och planeringssamtal och karriärutveckling efter kön och anställningskategori		GRI 30
	Mångfald och jämställdhet
G4-DMA	Upplysningar om styrning (DMA)			AÖ 23–24
G4-LA12	Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av anställda per anställningskategori efter kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer			GRI 30	Rapporterad delvis
		Utvärdering av leverantörer utifrån arbetsförhållanden
G4-DMA	Upplysningar om styrning (DMA)			AÖ 71–72, GRI 31
G4-LA14		Andel av nya leverantörer som utvärderas utifrån arbetsförhållanden		Se kommentarer	SSAB kan för närvarande inte rapportera på den indikatoren enligt GRI-riktlinjerna. SSAB rapporter dock om de policyer som tillämpas i arbetet med leverantörer såväl som de processer som finns för att identifiera och utvärdera risker relaterade till leverantörer och hur de tar ansvar för frågorna.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
HÅLLBAR UTVECKLING	HÅLLBARHETSUPPGIFTER	GRI-INDEX				36

Kod	Beskrivning	Sida i rapport	Kommentarer och utelämnanden
		SOCIAL PÅVERKAN: MÄNSLIGA RÄTTIGHETER
	Utvärdering av leverantörer utifrån mänskliga rättigheter
G4-DMA	Upplysningar om styrning (DMA)	AÖ 71–72, GRI 31
G4-HR10	Andel av nya leverantörer som utvärderas utifrån mänskliga rättigheter	Se kommentarer	SSAB kan för närvarande inte rapportera på den indikatoren enligt GRI-riktlinjerna. SSAB rapporter dock om de policyer som tillämpas i arbetet med leverantörer såväl som de processer som finns för att identifiera och utvärdera risker relaterade till leverantörer och hur de tar ansvar för frågorna.
		SOCIETY
Arbete mot korruption
G4-DMA	Upplysningar om styrning (DMA)	AÖ 67–70, GRI 6, GRI 25
G4-SO4	Information om och utbildning i policyer och rutiner mot korruption	AÖ 69–70

FINANSIELLA RAPPORTER 2015

Förvaltningsberättelse

Koncernen

Resultaträkning
Rapport över totalresultat
Balansräkning
Förändringar i eget kapital
Kassaflödesanalys

Moderbolaget

Resultaträkning
Rapport över totalresultat
Balansräkning
Förändringar i eget kapital
Kassaflödesanalys

Fem år i sammandrag

Redovisningsprinciper
Noter
Förslag till vinstdisposition
Revisionsberättelse

Aktier och aktieägare

Årsstämma, valberedning, kalendarium
Adresser

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

SSAB AB (publ) Organisationsnummer 556016-3429

Försäljningen uppgick till 56 864 (47 752) Mkr
Rörelseresultatet före avskrivningar, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 3 655 (3 695) Mkr
Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till -128 (894) Mkr
Resultatet efter finansnetto, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till -1 051 (242) Mkr
Resultat per aktie uppgick till -0,93 (-3,33) kronor
Jämförelsestörande poster påverkade resultatet efter skatt med -104 (-1 778) Mkr
Det operativa kassaflödet uppgick till 3 874 (1 737) Mkr och nettokassaflödet uppgick till 2 283 (94) Mkr
Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 52 (56) %
Synergimålet har ökats till 1,8 Mdkr, med full årstakt från andra halvåret 2016, vilket tillsammans med andra effektiviseringsåtgärder kommer att ge besparingar på totalt 2,5 Mdkr med full effekt från 2017
Utdelningen föreslås uppgå till 0 (0) kronor per aktie

Nyckeltal

	2015	2014
Mkr	helår	helår
Försäljning	56 864	47 752
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA1)	3 655	3 695
Rörelseresultat1)	-128	894
Resultat efter finansnetto1)	-1 051	242
Resultat efter skatt1)	-400	384
Resultat per aktie (kr)	-0,93	-3,33
Operativt kassaflöde	3 874	1 737
Nettoskuldsättningsgrad (%)	52	56

1) Exklusive jämförelsestörande poster, för belopp se sidan 3.

Rautaruukki ingår i SSAB-koncernen sedan den 29 juli 2014.

(I rapporten avser belopp inom parentes motsvarande period föregående år.)

Marknaden

Enligt World Steel Association (WSA) uppgick den globala råstålsproduktionen under 2015 till 1 599 (1 647) miljoner ton, en minskning med knappt 3 % jämfört med samma period 2014. Den kinesiska råstålsproduktionen var drygt 2 % lägre under 2015 jämfört med 2014. I EU28 ökade produktionen i början av året, men minskade kraftigt under fjärde kvartalet och var totalt sett 1,8 % lägre än 2014. Produktionen i Nordamerika minskade med så mycket som 9 % för 2015 jämfört med 2014. Kapacitetsutnyttjandet för stålindustrin globalt låg i slutet av året på 65 %, vilket var 5 procentenheter lägre än vid slutet av 2014.

Sett till helåret var efterfrågan på den nordamerikanska marknaden relativt svag, framförallt drivet av en långvarig lageravveckling i distributörsledet. Importvolymerna av grovplåt till Nordamerika har minskat under andra halvan av året jämfört med första, men är fortfarande på en hög nivå. I Europa uppvisades en efterfrågetillväxt under första halvan av året, medan andra halvan har präglats av det säsongsmässigt svaga tredje kvartalet samt lagerneddragningar under fjärde kvartalet. Efterfrågan i Asien och främst Kina har varit svag hela året, och Kina har som en konsekvens ökat sin exportvolym med 20 % jämfört med 2014 till 112 miljoner ton, vilket är den högsta siffran någonsin.

I Nordamerika har marknadspriserna på grovplåt sjunkit kraftigt hela året, och den trenden fortsatte även under fjärde kvartalet. Priserna slutade falla mot slutet av december efter att ett flertal producenter annonserat en prishöjning, vilket följdes av ytterligare annonsering av en prishöjning i januari 2016. I Europa sjönk marknadspriserna på både tunnplåt och grovplåt något under andra och tredje kvartalet. Under första halvan av fjärde kvartalet sjönk priserna ytterligare som en följd av fallande råvarupriser och ökade importnivåer. I Kina har marknadspriserna för tunnplåt och grovplåt sjunkit under hela året till en historiskt låg nivå, men steg något i december.

Råvaror

SSAB köper merparten av järnmalmen från LKAB, Sverige men också från Severstal, Ryssland. Avtalet med LKAB sträcker sig från 1 april 2015 till 31 mars 2016 och priset fastställs kvartalsvis. Avtalet med Severstal löper från 1 oktober 2015 till den 30 september 2018 och priset fastställs månadsvis. Pelletspriserna i USD för helåret 2015 minskade med 33 % jämfört med helåret 2014, och minskningen i svenska kronor var 18 %. För det fjärde kvartalets leveranser innebar priset en sänkning i USD med 9 % jämfört med årets tredje kvartal, medan minskningen i svenska kronor räknat var 8 %. SSABs pris i USD på pellets var under fjärde kvartalet 25 % lägre än under fjärde kvartalet 2014, medan minskningen i svenska kronor räknat var 9 %.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		3

SSAB köper kokskol från Australien, USA, Kanada och Ryssland. Prisavtalen för australiensiskt, kanadensiskt och ryskt kol tecknas månatligen medan priset för merparten av USA-kolet tecknas kvartalsvis. Det genomsnittliga priset i USD för helåret 2015 minskade med 20 % jämfört med helåret 2014, medan minskningen i svenska kronor var 2 %. Det genomsnittliga priset under fjärde kvartalet minskade med 3 % i USD jämfört med tredje kvartalet 2015 och i svenska kronor minskade priset med 3 %. SSABs pris i USD på kol var under fjärde kvartalet i år 27 % lägre än under fjärde kvartalet i fjol, medan minskningen i svenska kronor var 13 %.

Den amerikanska verksamheten köper löpande in skrot som råvara för sin tillverkning. Spotpriserna på skrot minskade under fjärde kvartalet. Spotpriserna var vid slutet av fjärde kvartalet 6 % lägre än vid slutet av tredje kvartalet 2015 och de var 46 % lägre jämfört med slutet av fjärde kvartalet i fjol.

Synergier och övriga besparingsåtgärder

Integrationen med Rautaruukki har löpt på väl under 2015. Under helåret realiserades synergier om cirka 625 Mkr, vilket netto efter kostnader av engångskaraktär påverkade rörelseresultatet positivt med cirka 490 Mkr. Totalt har kostnaderna för synergierna under 2015 uppgått till 135 Mkr. Resterande kostnader kommer att vara begränsade.

I nedanstående tabell framgår realiserade synergier under kvartalet samt hittills uppnådd årstakt.

Realisering av synergier

	2015	2015	2015	2015	2015
Mkr	kv 1	kv 2	kv 3	kv 4	helår
Årstakt vid slutet av respektive period	450	525	750	1 100	1 100
Synergier, brutto före kostnader av engångskaraktär	100	125	175	225	625
Synergier, netto efter kostnader av engångskaraktär	85	120	175	110	490

Givet den goda utvecklingen i realiseringen av synergier har målsättningen höjts till 1,8 Mdkr, där full årstakt ska vara nådd från och med andra halvåret 2016 och med full effekt från 2017. Av de tidigare kommunicerade besparingarna har vissa genomförts och övriga löper på enligt plan, t.ex. investeringen i kolinjektion i Raahe (200 Mkr) och besparingsprogrammet i Ruukki Construction (200 Mkr).

Under 2015 har totala antalet anställda minskat med 1 049, varav 207 var visstidsanställda. Från tidpunkten för förvärvet av Rautaruukki har antalet anställda minskat med cirka 1 300. Enligt tidigare kommunicerade personalneddragningar kommer antalet anställda under 2016 att minska med 650 och därutöver har SSAB i inledningen av 2016 varslat om ytterligare personalneddragningar med maximalt 465 anställda.

Jämförelsestörande poster

Specifikation av jämförelsestörande poster

	2015	2014
Mkr	helår	helår
Rörelsekostnader
Förvärvskostnader	-	-135
Nedskrivning Goodwill	-	-291
Nedskrivning tillgångar östra Europa	-15	-131
Nedskrivning/realisationsresultat på tillgångar och skulder som innehas för försäljning	-16	-123
Nedskrivning Fortaco	-	-98
Engångsavskrivning på övervärde i lager och orderbok	-	-186
Omstruktureringskostnader relaterade till synergier	-135	-
Kostnader relaterade till besparingsprogam i Ruukki Construction	-47	-
Reavinst vid försäljning av fastighet	122	-
Övrigt	-23	-37
Effekt på rörelseresultatet	-114	-1 001
Finansiella kostnader
Nedskrivning fordringar, aktieägarlån till Fortaco	-	-601
Transaktionsskatt (finsk schablonskatt på förvärv av aktier)	-5	-168
Övriga finansiella kostnader (huvudsakligen bryggfinansiering)	-	-61
Effekt på resultat efter finansnetto	-119	-1 831
Skatter
Skatt på övervärde lager och orderbok	-	37
Övriga skatteeffekter	15	16
Effekt på resultat efter skatt	-104	-1 778

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	4

Under 2016 kommer synergier och övriga effektiviseringar att sänka kostnaderna med 1,25 Mkr jämfört med 2015. Under helåret 2017 kommer kostnadsnivån att ha sänkts med 2,5 Mdkr på årsbasis, räknat från förvärvets genomförande.

Tillgångar och skulder som innehas för försäljning

Enligt godkännandet från EU-kommissionen 2014 var SSAB tvunget att inom 6 månader från samgåendet med Rautaruukki avyttra ett steel service center i Sverige och ett i Finland, de helägda finska dotterbolagen Tibnor Oy och Plannja Oy samt SSABs 50-procentiga ägande av Norsk Stål AS och Norsk Stål Tynnplater AS. Under fjärde kvartalet 2014 tecknades försäljningsavtal för samtliga verksamheter ovan och samtliga verksamheter avyttrades under första halvåret 2015 och ingår inte längre i SSAB-koncernen. För ytterligare information, se not 27, Avyttring av rörelser och andelar.

Leveranser, produktion och försäljning

LEVERANSER OCH PRODUKTION

SSABs leveranser under helåret ökade med 18 % jämfört med helåret 2014 och uppgick till 6 436 (5 452) kton.

Råstålsproduktionen ökade med 21 % jämfört med helåret 2014 och plåtproduktionen ökade med 26 % jämfört med helåret i fjol.

FÖRSÄLJNING

Försäljningen under helåret uppgick till 56 864 (47 752) Mkr, en ökning med 19 % jämfört med helåret 2014. Av den totala försäljningen svarade 83 (83) procent för försäljning utanför Sverige, vilket framgår av tabellen nedan.

Försäljning på de största marknaderna

Mkr	2015	Andel, %	2014	Andel, %
USA	11 843	21	14 412	30
Sverige	9 519	17	8 184	17
Finland	6 571	12	3 345	7
Tyskland	3 210	6	2 648	6
Norge	2 696	5	1 621	3
Övrigt	23 025	39	17 542	37
Totalt	56 864	100	47 752	100

Insatsvaror, 20,5 Mdkr

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	5

Resultat

Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, under helåret uppgick till -128 (894) Mkr, en minskning med 1 022 Mkr jämfört med helåret 2014. De främsta faktorerna till det försämrade resultatet var lägre priser, negativa valutaeffekter samt sämre kapacitetsutnyttjande, dock motverkades detta av lägre kostnader. Finansnettot, exklusive jämförelsestörande poster, för helåret uppgick till -923 (-652) Mkr och resultatet efter finansnetto uppgick till -1 051 (242) Mkr.

Information om jämförelsestörande poster finns på sidan 3.

Resultat efter finansnetto

Resultat efter skatt och resultat per aktie

Resultatet efter skatt (hänförligt till aktieägarna) för helåret uppgick till -508 (-1 399) Mkr eller -0,93 (-3,33) kronor per aktie. Skatten för helåret uppgick till 666 (195) Mkr.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen per den 30 november. Koncernens goodwillbelopp allokeras till koncernens kassagenererande enheter.

Utfallet av nedskrivningstestet indikerade inte något nedskrivningsbehov. Utrymmet för försämringar i uppskattningarna avseende den kassagenererande enheten SSAB North America minskade jämfört med föregående år. För ytterligare information om goodwill, se Not 6.

Kassaflöde, finansiering och likviditet

Det operativa kassaflödet för helåret uppgick till 3 874 (1 737) Mkr. Kassaflödet för helåret påverkades positivt av ett lägre rörelsekapital, främst av minskade kundfordringar och lägre varulager.

Nettokassaflödet uppgick till 2 283 (94) Mkr. Nettokassaflödet påverkades bland annat av utbetalningar för strategiska investeringar, inklusive företagsförvärv, på 691 (379) Mkr (totala investeringar uppgick till 2 582 (1 720) Mkr). Nettoskulden minskade med 1 518 Mkr under helåret och uppgick per den 31 december till 23 156 Mkr. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 52 % jämfört med 56 % vid slutet av 2014.

Den genomsnittliga löptiden på den totala låneportföljen uppgick per den 31 december till 4,6 (3,9) år med en räntebindningstid på 1,1 (1,2) år.

Likvida medel uppgick till 2 711 (3 014) Mkr och outnyttjade kreditlöften till 8 308 (8 714) Mkr, vilket

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	6

Operativt kassaflöde och nettoskuld

	2015	2014
Mkr	helår	helår
Rörelseresultat före avskrivningar	3 593	3 305
Förändring rörelsekapital	1 987	-560
Underhållsinvesteringar	-1 891	-1 341
Övrigt	185	333
Operativt kassaflöde	3 874	1 737
Finansiella poster	-796	-1 013
Skatter	-276	-251
Rörelsens kassaflöde	2 802	473
Strategiska investeringar i anläggningar	-655	-331
Förvärv rörelser och andelar	-36	-48
Avyttringar rörelser och andelar	172	0
Kassaflöde före utdelning	2 283	94
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-	-
Nettokassaflöde	2 283	94

Nettoskuld vid periodens början	-24 674	-14 833
Nettokassaflöde	2 283	94
Förvärvad nettoskuld, inklusive kassa	-	-6 393
Omvärdering av skulder mot eget kapital1)	-719	-2 233
Övrigt2)	-46	-1 309
Nettoskuld vid periodens slut	-23 156	-24 674

1) Omvärderingar för säkring (hedge) av valutarisk i utlandsverksamhet.

2) I huvudsak bestående av kassaflödeseffekter på derivat och omvärderingar av övriga finansiella skulder i utländsk valuta. 2014 ingick dessutom effekt av nedskrivning av fordringar samt skuld till minoriteten för inlösen av aktierna i Rautaruukki.

Räntabilitet

Räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt och räntabilitet på eget kapital efter skatt för helåret uppgick till 0 % respektive -1 % medan de för helåret 2014 uppgick till 0 % respektive -4 %.

EGET KAPITAL

Med ett resultat på -508 Mkr och ett övrigt totalresultat (i huvudsak bestående av valutaomräkningsdifferenser) på 1 067 Mkr uppgick det egna kapitalet för aktieägarna i bolaget till 44 393 (43 817) Mkr, vilket motsvarade 80,82 (79,78) kronor per aktie.

UTDELNING

Utdelningen föreslås uppgå till 0 (0) kronor per aktie. För överväganden vid förslag till vinstdisposition, se not 32.

Divisionerna

Koncernen är organiserad i fem rapporterbara rörelsesegment vilka har ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten består av de fem divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas samt Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse.

SSAB SPECIAL STEELS

SSAB Special Steels ansvarar globalt för marknadsföring och försäljning av SSABs alla seghärdade stål (Q&T) och varmvalsade höghållfasta stål (AHSS) från 700 MPa och uppåt. SSAB Special Steels ansvarar för stål- och plåtproduktionen i Oxelösund och för försäljningen av ovan nämnda produkter som produceras i Mobile, USA, Raahe, Finland och Borlänge, Sverige. När SSAB Special Steels säljer stål som är producerat av en annan division allokeras intäkterna i SSAB Special Steels och avräkning mellan divisionerna sker till kostnad såld vara.

SSAB EUROPE

SSAB Europe ansvarar för produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör. SSAB Europe har även globalt lönsamhetsansvar för segmentet Automotive (kallvalsad tunnplåt). SSAB Europe ansvarar för stål- och plåtproduktionen i Raahe och Hämeenlinna, Finland, samt i Luleå och Borlänge, Sverige.

SSAB AMERICAS

SSAB Americas har lönsamhetsansvar för grovplåt i Nordamerika samt ansvarar för stål- och plåtproduktionen i Montpelier och Mobile, USA.

TIBNOR

Tibnor är koncernens fullsortimentsdistributör av stål och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor köper och säljer material producerat både av SSAB och andra leverantörer.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		7

RUUKKI CONSTRUCTION

Ruukki Construction ansvarar för försäljning och produktion av energieffektiva byggnads- och konstruktionslösningar, med fokus på norra och östra Europa. I Ruukki Construction ingår även Plannja som tidigare ingick i affärsområdet SSAB EMEA.

Informationen för jämförelseperioderna 2014 baseras på pro forma som om SSAB ägt Rautaruukki hela 2014. Informationen i tabellerna nedan redovisas exklusive jämförelsestörande poster samt exklusive avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av IPSCO och Rautaruukki.

Försäljning per division

	2015	2014
Mkr	helår	helår
SSAB Special Steels	14 382	13 226
SSAB Europe	25 517	25 857
SSAB Americas	11 936	13 207
Tibnor	7 163	8 151
Ruukki Construction	5 374	6 217
Övrigt	-7 508	-6 546
Totalt	56 864	60 112

Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) per division, exklusive jämförelsestörande poster

	2015	2014
Mkr	helår	helår
SSAB Special Steels	1 213	1 265
SSAB Europe	1 286	1 524
SSAB Americas	1 043	1 620
Tibnor	65	173
Ruukki Construction	208	185
Övrigt	-160	-348
Totalt	3 655	4 419

För ytterligare segmentinformation hänvisas till Not 28.

SSAB Special Steels

Nyckeltal
	2015	2014
Mkr	helår	helår
Försäljning	14 382	13 226
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	1 213	1 265
Rörelseresultat1)	662	726
Antal anställda vid periodens slut	2 904	2 976

1) Exklusive avskrivningar på övervärden av immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av Rautaruukki.

SPECIAL STEELS Efterfrågan från segmentet Heavy Transport var stabilt under 2015 medan efterfrågan från Steel Service Centers var lägre jämfört med 2014.

De externa leveranserna för helåret 2015 uppgick till 936 (1 065) kton och var 12 % lägre jämfört med helåret 2014 främst på grund av lägre försäljning till Steel Service Centers i Nordamerika.

Råstålsproduktionen för helåret 2015 ökade med 39 % jämfört med helåret 2014, främst på grund av att den mindre masugnen i Oxelösund var i bruk under de tre första kvartalen 2015 för att säkerställa ämnesförsörjningen under omställningen av masugnen i Luleå.

Plåtproduktionen för helåret 2015 var 2 % lägre jämfört med helåret 2014.

Försäljningen för helåret 2015 var 9 % högre jämfört med helåret 2014 och uppgick till 14 382 (13 226) Mkr. Den högre försäljningen berodde främst på bättre produktmix, högre internförsäljning av stålämnen samt positiva valutaeffekter, detta motverkades dock av lägre volymer.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	8

Försäljning per kvartal

SSAB Europe

Nyckeltal Mkr 2015 helår 2014 helår Försäljning 25 517 25 857 Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA 1 286 1 524 Rörelseresultat1) -175 1 Antal anställda vid periodens slut 7 147 7 291

1) Exklusive avskrivningar på övervärden av immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av Rautaruukki.

Efterfrågan från segmentet Automotive var god under 2015 jämfört med 2014, medan efterfrågan från Steel Service Centers uppvisade klart lägre efterfrågan jämfört med 2014. EUROPE

De externa leveranserna för helåret 2015 var i stort ett oförändrade jämfört med helåret 2014 och uppgick till 3 612 (3 615) kton.

För helåret 2015 var råstålsproduktionen 11 % lägre (på grund av omställningen av masugnen i Luleå) jämfört med helåret 2014 medan plåtproduktionen ökade med 1 % jämfört med helåret 2014.

Försäljningen för helåret 2015 var 1 % lägre jämfört med helåret 2014 och uppgick till 25 517 (25 857) Mkr. Minskningen berodde främst på lägre priser, vilket motverkades av positiva valutaeffekter samt bättre produktmix.

Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, för helåret 2015 uppgick till 662 (726) Mkr, en minskning med 64 Mkr jämfört med helåret 2014. Minskningen beror främst på lägre volymer och negativa valutaeffekter, dock motverkades detta av lägre rörliga kostnader samt bättre kapacitetsutnyttjande då den andra masugnen i Oxelösund var i bruk under delar av året.

Investeringsutbetalningarna under helåret uppgick till 290 (277) Mkr varav 87 (64) Mkr avsåg strategiska investeringar, inklusive rörelseförvärv.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	9

Försäljning per kvartal

SSAB Americas

Nyckeltal

Mkr	helår	helår
Försäljning	11 936	13 207
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	1 043	1 620
Rörelseresultat1)	428	1 107
Antal anställda vid periodens slut	1 240	1 277

2015

2014

1) Exklusive avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av IPSCO.

Efterfrågan från segmentet Heavy Transport var något bättre under 2015 jämfört med 2014 medan efterfrågan från Steel Service Centers var klart lägre jämfört med helåret 2014. AMERICAS

De externa leveranserna för helåret 2015 var 9 % lägre jämfört med helåret 2014 och uppgick till 1 888 (2 065) kton.

För helåret 2015 var både råstålsproduktionen och plåtproduktionen 13 % lägre jämfört med helåret.

Försäljningen för helåret 2015 var 10 % lägre jämfört med helåret 2014 och uppgick till 11 936 (13 207) Mkr. De främsta orsakerna till den lägre försäljningen var lägre priser och lägre volymer, vilket motverkades av positiva valutaeffekter.

Försäljning per kvartal

Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, för helåret 2015 uppgick till -175 (1) Mkr, en minskning med 176 Mkr. Ökade kostnader på grund av omställningen i Luleå samt lägre priser var de främsta orsakerna till det försämrade resultatet, dock motverkades detta av lägre råmaterialkostnader och fasta kostnader.

Investeringsutbetalningarna under helåret uppgick till 1 828 (1 026) Mkr varav 468 (172) Mkr avsåg strategiska investeringar, inklusive företagsförvärv.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	10

Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, för helåret 2015 uppgick till 428 (1 107) Mkr, en minskning med 679 Mkr. Minskningen beror främst på lägre priser och lägre volymer, dock motverkat av lägre kostnader.

-100 0 100 200 300 400 500 600 Rörelseresultat per kvartal Mkr 13 14 15

Investeringsutbetalningarna under helåret uppgick till 356 (304) Mkr varav 106 (102) Mkr avsåg strategiska investeringar.

Tibnor

Nyckeltal

	2015	2014
Mkr	helår	helår
Försäljning	7 163	8 151
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	65	173
Rörelseresultat1)	-10	83
Antal anställda vid periodens slut	1 208	1 281

1) Exklusive avskrivningar på övervärden av immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av Rautaruukki.

TIBNOR De totala leveranserna (justerat för den under 2015 avyttrade finska verksamheten som var en förutsättning för EU:s godkännande av förvärvet av Rautaruukki) för helåret 2015 var 3 % högre jämfört med helåret 2014. Leveranserna ökade främst inom segmenten Långa produkter och Armeringsprodukter, övriga segment var oförändrade eller minskade jämfört med helåret 2014.

Försäljningen för helåret 2015 var 12 % lägre jämfört med helåret 2014 och uppgick till 7 163 (8 151) Mkr. Den främsta orsaken till den lägre försäljningen var den under 2015 avyttrade finska verksamheten.

Försäljning per kvartal

3 000

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	11

Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, för helåret 2015 uppgick till -10 (83) Mkr, en minskning med 93 Mkr. Minskningen beror främst på lägre volymer och sämre bruttomarginaler.

-50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 Rörelseresultat per kvartal Mkr 13 14 15

Investeringsutbetalningarna under helåret uppgick till 46 (37) Mkr varav 17 (11) Mkr avsåg strategiska investeringar.

Ruukki Construction

Nyckeltal
	2015	2014
Mkr	helår	helår
Försäljning	5 374	6 217
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	208	185
Rörelseresultat1)	18	-14
Antal anställda vid periodens slut	2 979	3 303

1) Exklusive avskrivningar på övervärden av immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av Rautaruukki.

Efterfrågan för helåret 2015 minskade inom samtliga segment, men framför allt inom Buidling Systems och Ryssland.

Försäljningen för helåret 2015 var 14 % lägre jämfört med helåret 2014 och uppgick till 5 374 (6 217) Mkr. Den främsta orsaken till den lägre försäljningen var den minskade försäljningen i framför allt Ryssland och Rumänien samt inom segmentet Building Systems.

Försäljning per kvartal

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	12

Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, för helåret 2015 uppgick till 18 (-14) Mkr, en förbättring med 32 Mkr. Det förbättrade resultatet beror främst på bättre marginaler och lägre fasta kostnader.

Investeringsutbetalningarna under helåret uppgick till 115 (55) Mkr varav 78 (13) Mkr avsåg strategiska investeringar, inklusive företagsförvärv.

Investeringar, forskning och utveckling

INVESTERINGAR

Investeringsutbetalningarna under helåret uppgick till 2 582 (1 720) Mkr varav 691 (379) Mkr avsåg strategiska investeringar, inklusive företagsförvärv.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Arbetet inom forskning och utveckling syftar till att stärka SSABs lönsamhet. Nära samarbeten med strategiska kunder och kundsgement ger förutsättningarna för en marknadsdriven produktutveckling som skapar ökat värde även för slutanvändarna. Detta är speciellt tydligt för SSABs höghållfasta stål där också det tekniska kundstödet är en viktig del av forskning och utvecklingsarbetet. Kontinuerligt arbete bedrivs även med utveckling av de egna processerna för en ökad kostnadseffektivitet, hållbara processer och energihushållning.

Efter förvärvet av Rautaruukki har mycket av arbetet fokuserat på att harmonisera de bägge företagens produktionsprocesser och produkterbjudanden.

Under året uppgick forsknings- och utvecklingssatsningarna till 277 (289) Mkr.

Miljö

Ståltillverkning är en energiintensiv process som resulterar i koldioxidutsläpp. I Sverige och Finland tillhör SSABs masugnar respektive lands största utsläppskällor för koldioxid. SSABs masugnar tillhör samtidigt världens mest effektiva när det gäller att minimera utsläpp från stålproduktion. Den lokala miljöpåverkan runt SSABs anläggningar har minskat väsentligt under de senaste decennierna. Teknisk utveckling och skärpta krav styr verksamheten mot kontinuerliga förbättringar.

De viktigaste miljöaspekterna för SSAB är:

Minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft till luften
Minskade utsläpp av kväve och suspenderade ämnen till vatten
Effektiv råvaru- och energianvändning
Minskat processavfall till deponi

SSABs verksamhet omfattas av miljötillstånd med hundratals miljövillkor som bland annat reglerar produktionsnivåer, utsläpp till luft och vatten, bullernivåer och regler för deponier. Alla produktionsanläggningar uppfyller relevanta lokala och nationella miljökrav och koncernen har lagstadgad miljöskadeförsäkring samt ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje part.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	13

Tillåten produktion vid de svenska verksamhetsorterna1)

		Tillåten	Produktion
kton	Ort	produktion	2015
Koks	Luleå	1 100	699
	Oxelösund	530	430
Råjärn	Luleå	– 2)	1 532
	Oxelösund	2 000	1 335
Stålämnen	Luleå	3 000	1 446
	Oxelösund	1 900	1 265
Varmvalsad plåt	Borlänge	3 200	2 010
	Oxelösund	1 000	637
Betad plåt	Borlänge	2 500	1 322
Kallvalsad plåt	Borlänge	1 400	769
Glödgad plåt	Borlänge	650	480
Metallbelagd plåt	Borlänge	400	275
Målade produkter	Borlänge	140	59
	Köping	30	15
	Finspång 3)	40	26

1) I Nordamerika bestäms de tillåtna produktionsnivåerna genom begränsningar av maximal tillåten produktionsvolym per timme och i Finland finns inga begränsningar i produktionsvolymer.

2) Ej reglerat.

3) Produktionen mäts i miljoner m² .

Personal

Under 2015 har ett antal omstruktureringar och personalneddragningar ägt rum, dessa är en del av det effektivitets- och synergiprogram som aviserades under 2014. Antalet anställda uppgick vid årsskiftet till 16 045 (16 887). Minskningen av antalet anställda har skett inom samtliga segment samt främst i Finland och Ryssland. Årets ersättningar till anställda, inklusive sociala kostnader och pensioner, uppgick till 9 673 (7 337) Mkr.

Under året har totala antalet anställda minskat med 1 049, varav 207 var visstidsanställda.

Antal anställda vid årets slut

	2015	2014
SSAB Special Steels	2 904	2 976
SSAB Europe	7 147	7 291
SSAB Americas	1 240	1 277
Tibnor	1 208	1 281
Ruukki Construction	2 979	3 303
Övriga	567	759
Totalt	16 045	16 887

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	14

Ersättning till ledande befattningshavare

STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR 2016

För 2016 föreslår styrelsen att ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning ska utgöras av:

fast lön,
eventuella rörliga lönedelar,
övriga förmåner såsom tjänstebil, samt
pension.

Med andra personer i bolagets ledning avses medlemmar av koncernledningen, för närvarande åtta personer utöver VD. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av rörliga lönedelar vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

För ledande befattningshavare i Sverige gäller en uppsägningstid om sex månader från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolaget ska summan av uppsägningstid och den tid under vilken avgångsvederlag utgår maximalt vara 24 månader. Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda och med en individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 62 år. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension. För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag variera på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

KORTFRISTIGA RÖRLIGA LÖNEDELAR 2015 (INKLUSIVE LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE)

I samband med förvärvet av Rautaruukki tog styrelsen beslut om ett tillfälligt incitamentsprogram för ett antal nyckelpersoner, inom fyra definierade kategorier, som arbetar med integrationen av Rautaruukki, däribland vissa koncernledningsmedlemmar inklusive VD. Detta tillfälliga incitamentsprogram ersätter befintliga rörliga lönedelen under motsvarande tid för de nyckelpersoner som deltar. Programmet löper över 18 månader (från 2014/07/01 - 2015/12/31) och är beroende av vilket resultat som bolaget når, där målet är relaterat till koncernens EBITDAmarginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag under mätperioden. Utfallet är maximerat i förhållande till deltagarens fasta årslön, högst 5, 9 eller 18 månadslöner, beroende på deltagarens kategoritillhörighet, dock är deltagare garanterat ett utfall om minst 50 % av maximalt utfall.

För övriga koncernledningsmedlemmar relaterades den kortfristiga rörliga lönedelen för 2015 till:

dels koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag,
dels ett av styrelsen fastställt mål avseende olycksfrekvens, och
dels ett eller flera individuella mål.

LÅNGFRISTIGA RÖRLIGA LÖNEDELAR 2015 (INKLUSIVE LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE) 2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för då maximalt 100 (numera 150) nyckelpersoner, däribland bolagets VD och övriga ledande befattningshavare.

Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. För deltagare i programmet utanför Nordamerika är utfallet maximerat till mellan 18 och 30 % av den fasta lönen. Maximalt utfall för deltagare i Nordamerika är i linje med de begränsningar som gällt enligt deras tidigare program och för dem är även programmet kopplat till SSAB Americas resultat samt avkastning på sysselsatt kapital. Den totala årliga kostnaden för programmet är vid målutfall 24 Mkr och vid maximalt utfall 48 Mkr, varav cirka två tredjedelar utgör kostnaden för deltagare i Nordamerika. Programmets syfte är att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare.

För närmare information om gällande ersättningar och förmåner hänvisas till not 2.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	15

Risk- och känslighetsanalys

All affärsverksamhet är förenad med risker. Risker som hanteras rätt kan skapa möjligheter och innebära ett värdeskapande medan felaktigt hanterade risker kan leda till skador och förluster.

Risker och möjligheter

Koncernens resultat och finansiella ställning påverkas av ett stort antal faktorer av vilka flera ligger utanför den egna kontrollen. De allmänna politiska och ekonomiska förutsättningarna som påverkar marknaderna för stål är exempel på sådana faktorer. Många av faktorerna kan påverka koncernen både positivt och negativt, vilket innebär att en gynnsam utveckling av risken eller en god hantering av risken kan innebära möjligheter och ett värdeskapande.

Övergripande riskhantering

Arbetet med att identifiera och analysera risker samt beslut om hur riskerna ska behandlas är ett prioriterat område i koncernen. Ansvaret för den långsiktiga och övergripande hanteringen av risker av strategisk typ följer koncernens delegeringsordning, från styrelse till VD och från VD till divisionschefer. Detta innebär att de flesta av koncernens operativa risker hanteras av respektive division, men samordnas, där så bedöms nödvändigt. Inom koncernstab Juridik finns en Risk management funktion för global riskhantering som utvärderar de försäkringsbara riskerna. och Group Risk Managern är funktionellt ansvarig för koncernens riskarbete och arbetar tillsammans med respektive divisions Risk Manager i syfte att optimera arbetet utifrån ett koncerngemensamt perspektiv. Hanteringen av finansiella risker är i huvudsak centraliserade till koncernens finansavdelning.

SSAB har sedan ett flertal år en internrevisionsenhet som bland annat identifierar riskområden och utifrån en riskanalys genomför interna kontroller och därefter rekommenderar förbättringar inom dessa områden.

Internrevisionsenheten rapporterar direkt till revisionsutskottet. För en fullständig information om koncernens internrevision, se Bolagsstyrningsrapporten.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	16

Operativa risker

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Åtgärder
KONJUNKTURUTVECKLING	Stålindustrin påverkas starkt av konjunkturutvecklingen, till exempel vad gäller efterfrågan och priser på produkter och råvaror. Den höga andelen fasta kostnader, på grund av de stora investeringar som kännetecknar stålindustrin, ökar också känsligheten vid konjunktursvängningar.	Satsningen på höghållfasta stål är ett sätt som SSAB valt för att minimera cyklikaliteten i intjäningsförmågan. Genom en fortsatt fokusering på att utveckla nischprodukterna kan SSAB upprätthålla och stärka sin ställning gentemot konkurrenterna.
		Ett annat sätt att minska konjunkturkänsligheten är satsningen på hemmamarknaderna, Nordamerika och Norden. På dessa marknader strävar SSAB efter att vara kundernas förstahandsval genom att, vid sidan av kvalitet, erbjuda korta leveranstider och nära relationer.
		Ytterligare ett sätt som SSAB har valt är att erbjuda mervärdestjänster kopplade till bolagets kunskap om de höghållfasta stålens egenskaper för att därigenom kunna skapa nya innovativa lösningar. Utvecklingen sker i nära samarbete med och hos kunden eller i något av SSABs forskningscentra.
		För att lindra effekterna vid konjunkturnedgångar arbetar SSAB även med åtgärder för att sänka kostnaderna och öka flexibiliteten i verksamheten. Genom förvärvet av Rautaruukki har möjligheterna att driva igenom kostnadssänkningar ökat.
POLITISKA BESLUT	SSAB verkar i ett stort antal länder och påverkas därför både av landspecifika regler och av regelverk mellan länder. Det handlar om allmänna regler kring skatter och finansiell rapportering, men också om	SSAB medverkar i nationella och internationella branschorganisationer där samhällsbevakning är en viktig funktion. I USA har koncernen en särskild funktion för detta med säte i Washington DC.
	mer specifika regler såsom handelshinder, miljö och energipolitik.	Ett fokusområde för SSAB är miljö- och energilagstiftningen. Exempelvis är EU:s system för handel med utsläppsrätter av kritisk betydelse för SSABs verksamhet. I dessa frågor arbetar SSAB såväl via branschorganisationerna som direkt med att förklara betydelsen för och påverkan på SSAB avseende regelverket kring utsläppsrätterna.
		Genom att ståltillverkningen sker i både Europa och i USA, har exponeringen mot olika typer av handelshinder reducerats.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER			REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		17

Operativa risker forts.

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Åtgärder
KUNDER OCH LEVERANTÖRER	Beroendet av enskilda större kunder och/eller leverantörer kan innebära stora risker med betydande konsekvenser om leveranserna till eller från dessa skulle upphöra.	SSAB har en spridd kundstruktur och därigenom ett litet beroende av enskilda kunder. Kreditrisker hanteras av respektive division baserat på en koncerngemensam kreditpolicy.
		Även på leverantörssidan finns en stor spridning, dock inte vad gäller de viktigaste råvarorna kol och malm, eftersom antalet möjliga leverantörer är begränsat. Kol köps från några större leverantörer utspridda i världen och malm köps från LKAB i Sverige och från Severstal i Ryssland. Priset på malmen sätts dock på världsmarknaden och är således i princip detsamma oavsett leverantör. För att säkerställa fysisk leverans tecknas långa leveransavtal med både LKAB och Severstal, och närheten till malmen skapar i sig en mindre risk för långvariga leveransproblem.
MILJÖ	Ståltillverkning är energi- och resurskrävande och medför betydande påverkan på den yttre miljön. I Sverige och Finland tillhör SSABs masugnar landets största utsläppskällor för koldioxid.	I takt med teknisk utveckling och skärpta miljökrav sker ständiga förbättringar för att minimera SSABs miljöpåverkan. SSABs stålverk tillhör världens mest effektiva när det gäller att minimera utsläpp. SSAB deltar i ett antal forskningsprojekt syftande både till att minimera koldioxidutsläppen och att lagra koldioxid på ett säkert sätt. För mer information om SSABs miljöfrågor, se GRI-rapporten på www.ssab.com.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	18

Operativa risker forts.

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Åtgärder
PRODUKTION	Ståltillverkning sker i en kedja av olika processer där störningar i någon del av kedjan snabbt kan få allvarliga konsekvenser. Avbrott i verksamheten genom exempelvis transporthinder och skador på tillgångarna på grund av eldsvådor, explosioner och andra typer av olyckor kan bli kostsamma.	Det är divisionernas och dotterbolagens ansvar att bedriva ett rationellt skadeförebyggande arbete. Risker relaterade till skada på person, egendom och miljö (försäkringsbara risker), arbetet med att aktivt förebygga att skada överhuvudtaget inträffar samt arbetet med att minimera effekter av skada som trots allt inträffar, hanteras inom koncernens Risk Management-organisation. SSABs Group Risk Manager är funktionellt ansvarig för detta riskarbete utifrån ett koncerngemensamt perspektiv och samarbetar med respektive divisions koordinerande Risk Manager.
		Riskarbetet sker i enlighet med en Risk Management Policy där tyngdpunkten ligger på: • skadeförebyggande arbete (initiera, koordinera och hantera), samt • risk- och kostnadsoptimering (försäkringshantering).
		För att minimera kostnaderna orsakade av denna typ av problem finns kontinuitetsplaner, egendoms- och avbrottsförsäkringar. Risken för att störningar i en del av processen ska få följdeffekter i övriga processled minimeras genom lagerhållning av kritiska råvaror, produkter i arbete och färdiga produkter samt genom alternativa processflöden.
MEDARBETARE	SSAB behöver attrahera och behålla duktiga och motiverade medarbetare för att långsiktigt kunna bedriva verksamheten med god lönsamhet. Satsningen på höghållfasta stål förutsätter en fortsatt stark process- och produktutveckling varför kompetensutvecklingen inom dessa områden är särskilt viktig. Koncernens rykte kan snabbt erodera om säkerheten, miljöansvaret och etiken ifrågasätts.	Frågor om säkerhet, miljöansvar och etik prioriteras i såväl det dagliga arbetet som långsiktigt i utbildning och attitydpåverkan. På verksområdena finns strikta säkerhetsregler som ska följas av såväl egen som inhyrd personal samt externa entreprenörer. Kompetensutveckling och inte minst chefsutveckling är prioriterade områden. SSAB genomför också regelbundet en koncernövergripande medarbetarundersökning för alla anställda. Undersökningen utgör ett viktigt verktyg för chefer på alla nivåer när det gäller förbättringsarbete och utveckling av ledarskapet. Lön och ersättning ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där befattningshavaren verkar.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER			REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE			19

Finansiella risker

I en internationell verksamhet som SSABs uppkommer ett antal finansiella risker i form av finansierings-, likviditets-, ränte-, valuta- och kreditrisker. Hanteringen av dessa regleras i koncernens finanspolicy som är fastslagen av styrelsen. Huvuddelen av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm och genom SSAB Finance i Belgien. För en fullständig information om koncernens finansiella riskhantering, se not 29.

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Åtgärder
REFINANSIERINGSRISK/ LIKVIDITETSRISK	Med refinansieringsrisk/likviditetsrisk menas risken att SSAB inte kan betala sina åtaganden på grund av otillräcklig likviditet eller får svårigheter att ta upp nya lån.	Upplåningsstrategin inriktas på att trygga koncernens behov av lånefinansiering, både vad avser det långsiktiga lånebehovet och de dagliga betalningsåtaganden SSAB har mot sina långivare och leverantörer. Upplåningen sker primärt i moderbolaget och med beaktande av koncernens finansiella mål. För att minimera refinansieringsrisken är målsättningen att de långfristiga lånen ska ha en jämn förfalloprofil och en snittlöptid överstigande tre år. Likviditetsbufferten, det vill säga outnyttjade och bindande kreditfaciliteter samt likvida medel bör överstiga 10 % av koncernens omsättning.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT GRI-RAPPORT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT			FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		20

Finansiella risker forts.

Riskbeskrivning	Åtgärder
Marknadsrisk är risken för att förändringar i marknadspriser på bland annat räntor och valutor påverkar koncernens resultat eller finansiella ställning.	Ränterisk: Koncernens ränterisk är hänförlig till förändringen i marknadsräntor och deras påverkan på skuldportföljen. Den genomsnittliga räntebindningstiden i den totala skuldportföljen bör ligga runt 1 år men tillåts variera mellan 0,5 och 2,5 år. Räntebindningstiden på upplåningen tillåts att justeras med hjälp av ränteswappar.
USD EUR CAD GBP DKK NOK Övriga -30 000 -25 000 -20 000 -15 000 -10 000 -5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000	Valutarisk: SSABs valutaexponering avseende translationsrisk är till stor del relaterad till omräkningsrisken av nettotillgångar i utländska dotterbolag. Denna exponering säkras genom upplåning i utländsk valuta, så kallad Equity Hedge. Undantag görs vid mindre belopp, exempelvis för eget kapital i utländska försäljningsbolag. Målsättningen med Equity Hedgen är att minimera omräkningseffekten på nettoskuldsättningsgraden. Basvalutan är svenska kronor. För att hantera transaktionsrisken valutasäkras merparten av de kommersiella valutaflöden som kvalificerar för säkringsredovisning (för närvarande inköp av kol och malm i USD samt försäljning i EUR). Beslutade större investeringar i utländsk valuta valutasäkras i sin helhet. Övriga kommersiella valutaflöden som uppkommer i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur och någon valutasäkring för dessa görs inte, utan de växlas på spotmarknaden. Nettoinflödet av främmande valutor uppgick 2015 till 4,7 (2,3) Mdkr. Koncernens mest väsentliga valutaflöden framgår av vidstående diagram.
Utflöde Inflöde

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	GRI-RAPPORT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT			FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		21

Finansiella risker forts.

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Åtgärder
KREDITRISK	Med kreditrisk menas risken för förluster på grund av att koncernens	De finansiella motparterna är utvalda både utifrån Standard & Poor's och Moody's gällande rating för långfristig
	kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte fullgör sina	upplåning och med beaktande av koncernens ömsesidiga affärsutbyte med respektive motpart. Lägsta acceptabla
	betalningsåtaganden.	rating är A- från Standard & Poor's eller A3 från Moody's. Kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar
		hanteras i respektive dotterbolag med beaktande av en koncerngemensam kreditpolicy.

Känslighetsanalys

Den ungefärliga helårseffekten på resultatet efter finansnetto och på resultat per aktie 2015 av förändringar av väsentliga faktorer framgår av nedanstående känslighetsanalys.

	Förändring,	Resultateffekt,	Effekt på resultat per aktie,
	%	Mkr	kr2)
Plåtpris – stålrörelsen	10	4 300	6,11
Volym – stålrörelsen1)	10	800	1,14
Malmpriser	10	480	0,68
Kolpriser	10	360	0,51
Skrotpriser	10	540	0,77
Räntesats	1 %-enhet	140	0,20
Kronindex3)	5	430	0,61

1) Exklusive påverkan av lägre kapacitetsutnyttjande (underabsorption).

2) Räknat på 22 % i skatt.

3) Beräknat på SSABs exponering utan valutasäkringar. Om kronan försvagas innebär detta en positiv effekt

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	22

Aktien

SSABs aktier är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap-listan. I samband med att SSABs sammanslagning med Rautaruukki blev klar ansökte SSAB om en sekundärnotering på Nasdaq OMX Helsinki i Finland, där SSABs aktier är noterade sedan 1 augusti 2014.

AKTIEKAPITAL

I slutet av 2015 finns det totalt 549 245 510 SSAB-aktier, varav 304 183 270 är A-aktier och 245 062 240 B-aktier, vilket ger sammanlagt 328 689 494 röster. Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst. Det nominella värdet/kvotvärdet per aktie är 8,80 kr.

ÄGARSTRUKTUR

I slutet av 2015 hade SSAB 103 800 aktieägare.

SSAB:s tre största ägare enligt antal röster var i slutet av 2015:

Industrivärden 17,7 %
Solidium 10,1 %
Invesco Fonder 5,0 %.

De tio största identifierade ägarna ägde sammanlagt cirka 47,6 % av rösterna och 41,4 % av aktiekapitalet i slutet av december 2015. Ägare utanför Sverige och Finland kontrollerade 14,8 % av rösterna och 11,4 % av aktiekapitalet.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Bolagstyrningsrapporten har upprättats som en separat rapport som är skild från förvaltningsberättelsen. Bolagsstyrningsrapporten tillsammans med revisorernas yttrande om denna finns tillgängliga på koncernens hemsida www.ssab.com

Utsikter

I Nordamerika förväntas den underliggande efterfrågan på grovplåt hos slutkunder vara relativt stabil i det första kvartalet 2016. Lageravvecklingen hos distributörer bedöms vara avslutad under fjärde kvartalet 2015, och därmed förväntas bättre leveranser i första kvartalet 2016. I Europa förväntas efterfrågan vara stabil under det första kvartalet, och att den lagerminskning som skedde under fjärde kvartalet är avslutad. Det finns dock fortfarande risk att höga importvolymer från främst Asien kan påverka både Nordamerika och Europa negativt. Den underliggande efterfrågan på höghållfasta stål förväntas vara relativt oförändrad under första kvartalet 2016. Leveransvolymerna bedöms dock bli högre än under fjärde kvartalet 2015 som påverkades negativt både av den säsongsmässiga avmattningen och av underhållstoppet i Oxelösund. Sammantaget bedöms SSABs leveransvolymer under första kvartalet bli högre än under fjärde kvartalet 2015.

Under 2016 planeras underhållsstopp att genomföras. Tabellen nedan visar den beräknade direkta underhållskostnaden, exklusive kostnad för sämre kapacitetsutnyttjande (underabsorption) och utebliven eventuell marginal.

Större planerade underhållsstopp 2016

	2016	2016	2016	2016
Mkr	Kv 1	Kv 2	Kv 3	Kv 4
SSAB Special Steels				130
SSAB Europe			200
SSAB Americas	70			200
Totalt	70	-	200	330

De totala investeringarna förväntas under 2016 bli väsentligt lägre än 2015. För 2015 uppgick investeringarna till 2,6 Mdkr, medan investeringarna under 2016 väntas bli mellan 1,5–2,0 Mdkr, beroende på marknadsläge. Det finns också potential att frigöra kassaflöde under 2016 genom effektiviseringar av rörelsekapitalet.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNLEDNINGEN

Efter periodens utgång har förändringar i koncernledningen skett. Maria Långberg utsågs till ny Personal- och hållbarhetsdirektör och medlem av koncernledningen från och med den 1 februari 2016. Från och med den 1 februari 2016 är Monika Gutén, f.d. Personaldirektör, ansvarig för den svenska delen av Tibnor och Gregoire Parenty, f.d. Marknadsdirektör, är ansvarig för den nya affärsenheten SSAB Services. Från och med den 1 februari 2016 ingår varken Monika Gutén eller Gregoire Parenty i koncernledningen.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	23

Mkr Mkr	Not Not	2015 2015	2014 2014	Mkr Mkr	Not Not	2015 2015	2014 2014
Försäljning Försäljning	1 1	56 864 56 864	47 752 47 752	Årets resultat Årets resultat		-505 -505	-1 394 -1 394
Kostnad för sålda varor Kostnad sålda varor	2 2	-52 552 -52 552	-44 428 -44 428
Bruttoresultat Bruttoresultat		4 312 4 312	3 324 3 324	Övrigt totalresultat Övrigt totalresultat
Försäljningskostnader Försäljningskostnader	2 2	-2 317 -2 317	-1 662 -1 662	Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen: Poster komma till resultaträkningen:
Administrationskostnader Administrationskostnader	2 2	-2 319 -2 319	-2 066 -2 066	Periodens omräkningsdifferenser Periodens omräkningsdifferenser		1 470 1 470	5 639 5 639
Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter	1, 27 1, 27	649 649	746 746	Kassaflödessäkringar Kassaflödessäkringar		7 7	-79 -79
Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader	2 2	-613	-450	Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet2) Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet2)		-719 -719	-2 233 -2 233
Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt	3 3	45 45	1	Andel i intressebolag och joint ventures övrigt totalresultat Andel i och joint ventures övrigt		1 1	-1 -1
Rörelseresultat Rörelseresultat		-243	-107	Skatt hänförlig till poster som kan komma att omklassificeras till Skatt hänförlig till poster som kan komma att omklassificeras till
				resultaträkningen resultaträkningen	5 5	155 155	507 507
Finansiella intäkter Finansiella intäkter	4 4	50 50	202 202	Summa poster som kan komma att omklassificeras till Summa poster att omklassificeras till
Finansiella kostnader Finansiella kostnader	4 4	-978	-1 684 -1 684	resultaträkningen resultaträkningen		914 914	3 833 3 833
Resultat efter finansnetto Resultat efter finansnetto		-1 171 -1 171	-1 589 -1 589
				Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen: Poster inte kommer resultaträkningen:
Skatt Skatt	5 5	666 666	195 195	Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen		192 192	-159 -159
Årets resultat Årets resultat		-505	-1 394 -1 394	Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till
				resultaträkningen resultaträkningen	5 5	-39 -39	37 37
Varav hänförligt till: Varav hänförligt till:				Summa poster som inte kommer att omklassificeras Summa poster att omklassificeras
• moderbolagets aktieägare • moderbolagets aktieägare		-508	-1 399 -1 399	till resultaträkningen till resultaträkningen		153 153	-122 -122
• innehav utan bestämmande inflytande • innehav bestämmande inflytande		3 3	5
				Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		1 067 1 067	3 711 3 711
Resultat per aktie1) Resultat per aktie1)	12 12	-0,93	-3,33	Summa totalresultat Summa totalresultat		562 562	2 317 2 317
Utdelning per aktie, 2015 – förslag Utdelning per aktie, 2015 – förslag	32 32	0,00 0,00	0,00 0,00
				Varav hänförligt till: Varav hänförligt till:
1) Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning. 1) finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte någon utspädning.				• moderbolagets aktieägare		560	2 310

Koncernens resultaträkning Koncernens rapport över totalresultat

Mkr Mkr	Not Not	2015 2015	2014 2014	Mkr Mkr	Not Not	2015 2015	2014 2014
Försäljning Försäljning	1 1	56 864 56 864	47 752 47 752	Årets resultat Årets resultat		-505 -505	-1 394 -1 394
Kostnad för sålda varor Kostnad sålda varor	2 2	-52 552 -52 552	-44 428 -44 428
Bruttoresultat Bruttoresultat		4 312 4 312	3 324 3 324	Övrigt totalresultat Övrigt totalresultat
Försäljningskostnader Försäljningskostnader	2 2	-2 317 -2 317	-1 662 -1 662	Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen: Poster komma till resultaträkningen:
Administrationskostnader Administrationskostnader	2 2	-2 319 -2 319	-2 066 -2 066	Periodens omräkningsdifferenser Periodens omräkningsdifferenser		1 470 1 470	5 639 5 639
Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter	1, 27 1, 27	649 649	746 746	Kassaflödessäkringar Kassaflödessäkringar		7 7	-79 -79
Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader	2 2	-613	-450	Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet2) Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet2)		-719 -719	-2 233 -2 233
Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt	3 3	45 45	1	Andel i intressebolag och joint ventures övrigt totalresultat Andel i och joint ventures övrigt		1 1	-1 -1
Rörelseresultat Rörelseresultat		-243	-107	Skatt hänförlig till poster som kan komma att omklassificeras till Skatt hänförlig till poster som kan komma att omklassificeras till
				resultaträkningen resultaträkningen	5 5	155 155	507 507
Finansiella intäkter Finansiella intäkter	4 4	50 50	202 202	Summa poster som kan komma att omklassificeras till Summa poster att omklassificeras till
Finansiella kostnader Finansiella kostnader	4 4	-978	-1 684 -1 684	resultaträkningen resultaträkningen		914 914	3 833 3 833
Resultat efter finansnetto Resultat efter finansnetto		-1 171 -1 171	-1 589 -1 589
				Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen: Poster inte kommer resultaträkningen:
Skatt Skatt	5 5	666 666	195 195	Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen		192 192	-159 -159
Årets resultat Årets resultat		-505	-1 394 -1 394	Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till
				resultaträkningen resultaträkningen	5 5	-39 -39	37 37
Varav hänförligt till: Varav hänförligt till:				Summa poster som inte kommer att omklassificeras Summa poster att omklassificeras
• moderbolagets aktieägare • moderbolagets aktieägare		-508	-1 399 -1 399	till resultaträkningen till resultaträkningen		153 153	-122 -122
• innehav utan bestämmande inflytande • innehav bestämmande inflytande		3 3	5
				Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		1 067 1 067	3 711 3 711
Resultat per aktie1) Resultat per aktie1)	12 12	-0,93	-3,33	Summa totalresultat Summa totalresultat		562 562	2 317 2 317
Utdelning per aktie, 2015 – förslag Utdelning per aktie, 2015 – förslag	32 32	0,00 0,00	0,00 0,00
				Varav hänförligt till: Varav hänförligt till:
1) Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning. 1) finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte någon utspädning.				• moderbolagets aktieägare • moderbolagets aktieägare		560 560	2 310 2 310
						2 2	7 7

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	24

Koncernens balansräkning

TILLGÅNGAR				EGET KAPITAL OCH SKULDER
Anläggningstillgångar				Eget kapital





Uppskjutna skattefordringar	14	1 492	1 441


Omsättningstillgångar
Varulager	9	12 691	14 203	Långfristiga skulder






Likvida medel	11	2 711	3 014
Summa omsättningstillgångar i kvarvarande verksamhet		25 177	29 139	Kortfristiga skulder

Mkr	Not	2015	2014	Mkr	Not	2015	2014
TILLGÅNGAR				EGET KAPITAL OCH SKULDER
Anläggningstillgångar				Eget kapital
Goodwill	6	27 871	26 421	Aktiekapital	12	4 833	4 833
Övriga immateriella tillgångar	6	3 290	3 964	Övriga tillskjutna medel		22 343	22 343
Materiella anläggningstillgångar	7	26 276	26 570	Reserver	12	1 357	442
Andelar i intressebolag	3, 8	546	531	Balanserat resultat		15 860	16 199
Finansiella anläggningstillgångar	8, 13	506	1 272	Summa eget kapital för aktieägarna i bolaget		44 393	43 817
Uppskjutna skattefordringar	14	1 492	1 441
Summa anläggningstillgångar		59 981	60 199	Innehav utan bestämmande inflytande		48	62
Omsättningstillgångar				SUMMA EGET KAPITAL		44 441	43 879
Varulager	9	12 691	14 203	Långfristiga skulder
Kundfordringar	29	6 048	7 705	Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	13	411	602
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	1 042	1 023	Uppskjutna skatteskulder	14	2 334	2 984
Aktuella skattefordringar		400	560	Övriga långfristiga avsättningar	15	163	178
Övriga korta räntebärande fordringar	11	1 787	1 977	Långfristiga räntebärande skulder	16	20 746	21 171
Upparbetad men ej fakturerad intäkt		61	85	Långfristiga icke räntebärande skulder	17	555	586
Övriga kortfristiga fordringar	29	437	572	Summa långfristiga skulder		24 209	25 521
Likvida medel	11	2 711	3 014
Summa omsättningstillgångar i kvarvarande verksamhet		25 177	29 139	Kortfristiga skulder
Tillgångar som innehas för försäljning	25	-	389	Kortfristiga avsättningar	15	87	70
Summa omsättningstillgångar		25 177	29 528	Kortfristiga räntebärande skulder	16	6 365	8 496
SUMMA TILLGÅNGAR		85 158	89 727	Leverantörsskulder	29	6 334	7 000
				Aktuella skatteskulder		93	447
				Övriga kortfristiga skulder	29	892	1 089
				Fakturerad men ej upparbetad intäkt		181	319
				Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	18, 29	2 556	2 737
				Summa kortfristiga skulder i kvarvarande verksamhet		16 508	20 158
				Skulder som innehas för försäljning	25	-	169
				Summa kortfristiga skulder		16 508	20 327
				SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		85 158	89 727

				Ställda säkerheter	22	1 736	2 905
				Ansvarsförbindelser	23	2 548	3 790

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	25

Koncernens förändringar i eget kapital

			2015									2014
				Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare							Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Mkr	Not	Aktie kapital	Övriga tillskjutna medel	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital	Aktie kapital	Övriga tillskjutna medel	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Eget kapital 1 januari		4 833	22 343	442	16 199	43 817	62	43 879	2 851	9 944	-3 389	17 720	27 126	23	27 149
Omräkningsdifferens				1 471		1 471	-1	1 470			5 637		5 637	2	5 639
Kassaflödessäkringar				7		7		7			-79		-79		-79
Skatt hänförligt till kassaflödessäkringar	5			-3		-3		-3			16		16		16
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				-719		-719		-719			-2 233		-2 233		-2 233
Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i
utlandsverksamhet	5			158		158		158			491		491		491
Omvärderingseffekter i
nettopensionsförpliktelsen	13			0	192	192		192				-159	-159		-159
Skatt hänförligt till omvärderingseffekter i
nettopensionsförpliktelsen	5				-39	-39		-39				37	37		37
Andelar i intressebolag och joint ventures
övrigt totalresultat				1		1		1			-1		-1		-1
Årets resultat					-508	-508	3	-505				-1 399	-1 399	5	-1 394
Summa totalresultat				915	-355	560	2	562			3 831	-1 521	2 310	7	2 317

Förvärv innehav utan bestämmande
inflytande					16	16	-16	0						32	32
Nyemission									1 982	12 399			14 381		14 381
Eget kapital 31 december		4 833	22 343	1 357	15 860	44 393	48	44 441	4 833	22 343	442	16 199	43 817	62	43 879

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	26

Koncernens kassaflödeanalys

AFFÄRSVERKSAMHET			INVESTERINGSVERKSAMHET






• Resultat vid försäljning av dotter- och intressebolag	2	65
• Förändring avsättningar	-26	-61	FINANSIERINGSVERKSAMHET





Rörelsekapital
Varulager (+ minskning)	1 529	-58	LIKVIDA MEDEL

Mkr	Not 2015	2014	Mkr	Not	2015	2014
AFFÄRSVERKSAMHET			INVESTERINGSVERKSAMHET
Resultat från löpande verksamhet			Investeringar i anläggningar	6, 7	-2 546	-1 672
Rörelseresultat	-243	-107	Försäljning av anläggningar		253	35
Återföring av icke kassamässiga poster:			Förvärv av rörelser och andelar	26	-36	331
• Ej utdelade andelar i intressebolags resultat	9	5	Avyttrade rörelser och andelar	27	172	-
• Avskrivningar/nedskrivningar på anläggningstillgångar	6, 7 3 836	3 412	Övrig investeringsverksamhet (+ minskning)		-4	38
• Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar	-81	154	KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-2 161	-1 268
• Resultat vid försäljning av dotter- och intressebolag	2	65
• Förändring avsättningar	-26	-61	FINANSIERINGSVERKSAMHET
• Övriga återföringar	27	93	Nya lån		3 324	9 625
Erhållna räntor	65	410	Återbetalning/amortering av lån		-6 775	-8 128
Betalda räntor	-856	-1 423	Finansiella placeringar		957	-1 155
Betald skatt	-276	-251	Övrig finansiering (+ ökning)		-66	-147
	2 457	2 297	KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-2 560	195
Rörelsekapital
Varulager (+ minskning)	1 529	-58	LIKVIDA MEDEL
Kundfordringar (+ minskning)	1 680	361	Behållning den 1 januari		3 014	2 124
Leverantörsskulder (+ ökning)	-687	-836	Kassaflöde från den löpande verksamheten		4 444	1 737
Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning)	64	28	Kassaflöde från investeringsverksamheten		-2 161	-1 268
Övriga kortfristiga skulder (+ ökning)	-599	-55	Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-2 560	195
	1 987	-560	Omräkningsdifferenser, likvida medel		-26	226
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN	4 444	1 737	Likvida medel den 31 december	11	2 711	3 014

			Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		8 308	8 714
			DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inkl. outnyttjade bankkrediter)		11 019	11 728

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	27

Moderbolagets resultaträkning				Moderbolagets rapport över totalresultat Moderbolagets rapport över
Mkr Mkr	Not Not	2015 2015	2014 2014	Mkr Mkr	Not Not	2015 2015	2014
Bruttoresultat Bruttoresultat		0 0	0 0	Årets resultat Årets		2 203	706
Administrationskostnader Administrationskostnader	2 2	-280 -280	-386 -386
Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter	1 1	84 84	155 155	Övrigt totalresultat Övrigt totalresultat
Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader	2 2	-1 -1	-1 -1
Rörelseresultat Rörelseresultat		-197 -197	-232 -232	Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen: Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen:
				Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet Säkring i utlandsverksamhet		-717 -717	-2 233 -2
Resultat från andelar i dotter- och intressebolag Resultat dotter- och intressebolag	4 4	1 980 980	313 313	Kassaflödessäkringar Kassaflödessäkringar		-6 -6	28
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Övriga ränteintäkter och liknande	4 4	11 11	202 202	Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Skatt hänförlig till	5 5	159 159	485
Övriga räntekostnader och liknande resultatposter Övriga räntekostnader och liknande	4 4	-633 -633	-964 -964	Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen		-564 -564	-1 720 -1
Resultat efter finansnetto Resultat finansnetto		1 161 161	-681 -681
				Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt Summa övrigt totalresultat, efter skatt		-564 -564	-1 720 -1
Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner	24 24	1 111 111	1 605 1 605	Summa totalresultat Summa totalresultat		1 639 639	-1 014 -1
Resultat före skatt Resultat före skatt		2 272 272	924 924
Skatt Skatt	5 5	-69 -69	-218 -218
Årets resultat Årets		2 203 203	706 706

Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets rapport över totalresultat

Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet Säkring i utlandsverksamhet	-717 -717	-2 233 -2




Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt Summa övrigt totalresultat, efter skatt	-564 -564	-1 720 -1

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	28

Moderbolagets balansräkning

Mkr Mkr	Not	2015	2014 2014	Mkr	Not Not	2015	2014
TILLGÅNGAR TILLGÅNGAR				EGET KAPITAL OCH SKULDER OCH SKULDER
Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar				Eget kapital Eget kapital
Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar	7 7	2 2	2 2	Bundet eget kapital Bundet eget kapital
Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar	8 8	56 867	55 677 677	• Aktiekapital		4 833	4 833
Långfristiga Långfristiga fordringar på dotterbolag dotterbolag		0	645 645	• Reservfond		902	902
Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skattefordringar	14 14	376	274 274	Fritt eget kapital
Summa anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar		57 245	56 598 598	• Balanserad vinst Balanserad vinst		37 989	37 845
				• Årets resultat		2 203	706
Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar				SUMMA EGET KAPITAL		45 927	44 286
Kundfordringar Kundfordringar	29 29	0	0 0
Kortfristiga fordringar på dotterbolag Kortfristiga fordringar på dotterbolag		14 158 14 158	14 745 14 745	Obeskattade reserver Obeskattade reserver	24 24	0 0	0 0
Aktuella skattefordringar Aktuella skattefordringar		1 1	0 0
Övriga korta räntebärande fordringar Övriga korta räntebärande fordringar	11 11	1 463	1 910 910	Avsättningar
Övriga kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar	29 29	6	9 9	Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser för pensioner liknande förpliktelser	13 13	3	3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda	10 10	294	103 103	Övriga långfristiga avsättningar	15 15	19	4
Likvida medel Likvida medel	11 11	591	1 104 104	Summa avsättningar Summa avsättningar		22	7
Summa omsättningstillgångar Summa omsättningstillgångar		16 513	17 871 871
SUMMA TILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR		73 758	74 469 469	Långfristiga skulder

• Årets resultat		2 203	706







Skulder till dotterbolag Skulder till dotterbolag		0 0	0 0
Övriga långfristiga räntebärande skulder Övriga långfristiga räntebärande skulder	16 16	17 087 17 087	17 214 17 214
Summa långfristiga Summa långfristiga skulder		17 087	17 214
Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	16 16	5 631	7 424
Leverantörsskulder Leverantörsskulder	29 29	14	8
Skulder till dotterbolag dotterbolag		4 487	4 885
Övriga kortfristiga skulder kortfristiga skulder	29 29	6	10
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	18, 29 18, 29	559 559	623 623
Kortfristiga avsättningar Kortfristiga avsättningar	15 15	25 25	12 12
Summa kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder		10 722	12 962
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER OCH SKULDER		73 758	74 469
Ställda säkerheter	22 22	1 425 425	2 846
Ansvarsförbindelser	23 23	2 827	2 757

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	29

Moderbolagets förändringar i eget kapital

					2015							2014
		Bundet eget kapital			Fritt eget kapital				Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
		Aktie	Reserv	Överkurs	Fond för	Balanserat	Årets		Aktie	Reserv	Överkurs	Fond för	Balanserat	Årets
Mkr	Not	kapital	fond	fond	verkligt värde	resultat	resultat	Totalt	kapital	fond	fond	verkligt värde	resultat	resultat	Totalt
Eget kapital 1 januari	12	4 833	902	21 791	670	15 384	706	44 286	2 851	902	9 391	2 390	15 271	113	30 918
Justering ingående balans						2		2
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet					-717			-717				-2 233			-2 233
Skatt hänförligt till säkring av valutarisk i
utlandsverksamhet					158			158				491			491
Kassaflödessäkringar					-6			-6				28			28
Skatt hänförligt till kassaflödesäkringar					1			1				-6			-6
Årets resultat							2 203	2 203						706	706
Summa totalresultat					-564		2 203	1 639				-1 720		706	-1 014

Balansering av föregående års resultat						706	-706	0					113	-113	0
Nyemission									1 982		12 400				14 382
Eget kapital 31 december		4 833	902	21 791	106	16 092	2 203	45 927	4 833	902	21 791	670	15 384	706	44 286

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		30

Moderbolagets kassaflödesanalys

AFFÄRSVERKSAMHET AFFÄRSVERKSAMHET			INVESTERINGSVERKSAMHET INVESTERINGSVERKSAMHET







Betalda räntor Betalda räntor	-709 -709	-902 -902
Betald skatt Betald skatt	4 4	0 0	FINANSIERINGSVERKSAMHET FINANSIERINGSVERKSAMHET






Kommersiella koncernmellanhavanden Kommersiella koncernmellanhavanden	91 91	25 25
	10 10	35 35	LIKVIDA MEDEL LIKVIDA MEDEL

Moderbolagets kassaflödesanalys kassaflödesanalys
Mkr Mkr Not Not	2015 2015	2014 2014	Mkr Mkr Not Not	2015	2014 2014
AFFÄRSVERKSAMHET AFFÄRSVERKSAMHET			INVESTERINGSVERKSAMHET INVESTERINGSVERKSAMHET
Resultat från löpande verksamhet Resultat från löpande verksamhet			Investeringar i anläggningar Investeringar i anläggningar 7 7	- -	-2 -2
Rörelseresultat Rörelseresultat	-197 -197	-232 -232	Utdelning från dotterbolag Utdelning från	2 087 2 087	13 13
Återföring av icke kassamässiga poster: Återföring av kassamässiga poster:			Erhållna/lämnade koncernbidrag Erhållna/lämnade koncernbidrag	1 563 1 563	214 214
• Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar • Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 7 7	1 1	1 1	Lämnade aktieägartillskott till dotterbolag Lämnade till dotterbolag	-2 197 -2 197	- -
• Förändring avsättningar • Förändring avsättningar	14 14	-56 -56	Förvärv/avyttring av rörelser och andelar Förvärv/avyttring av rörelser och andelar 26, 27 26, 27	74 74	-17 -17
• Övriga återföringar • Övriga	0 0	0 0	Övrig investeringsverksamhet (+ minskning) Övrig investeringsverksamhet (+ minskning)	- -	5 5
Erhållna räntor Erhållna räntor	155	206 206	KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN	1 527 1 527	213 213
Betalda räntor Betalda räntor	-709 -709	-902 -902
Betald skatt Betald skatt	4 4	0 0	FINANSIERINGSVERKSAMHET FINANSIERINGSVERKSAMHET
	-732 -732	-983 -983	Nya lån Nya lån	3 153 3 153	9 625 9 625
Rörelsekapital Rörelsekapital			Återbetalning/amortering av lån Återbetalning/amortering av lån	-5 484 -5 484	-3 256 256
Kundfordringar (+ minskning) Kundfordringar (+ minskning)	0 0	0 0	Finansiella placeringar Finansiella placeringar	1 234 1 234	-2 937 937
Leverantörsskulder (+ ökning) Leverantörsskulder (+ ökning)	6 6	1 1	Finansiella koncernmellanhavanden Finansiella koncernmellanhavanden	264 264	-1 067 067
Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning) Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning)	-120 -120	-6 -6	Övrig finansiering (+ ökning) Övrig finansiering (+ ökning)	-485 -485	-576 -576
Övriga kortfristiga skulder (+ ökning) Övriga kortfristiga skulder (+	33 33	15 15	KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN	-1 318 -1 318	1 789 1 789
Kommersiella koncernmellanhavanden Kommersiella koncernmellanhavanden	91 91	25 25
	10 10	35 35	LIKVIDA MEDEL LIKVIDA MEDEL
KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHETEN KASSAFLÖDE LÖPANDE VERKSAMHETEN	-722 -722	-948 -948	Behållning 1 januari Behållning 1 januari	1 104 1 104	50 50
			Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från den löpande verksamheten	-722 -722	-948 -948
			Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten	1 527 1 527	213 213
			Kassaflöde från finansieringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-1318 -1318	1 789 1 789
			Likvida medel 31 december Likvida medel 31 december 11 11	591 591	1 104 1 104
			Avtalad, ej utnyttjad bankkredit Avtalad, ej	8 308 8 308	8 714 8 714
			DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inklusive outnyttjade bankkrediter) DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inklusive bankkrediter)	8 899 8 899	9 818 9 818

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		31

Fem år i sammandrag, koncernen

	2015	20141)	20132)	2012	2011
Försäljning, Mkr	56 864	47 752	36 455	38 923	44 640
Rörelseresultat, Mkr	-243	-107	-1 131	-96	2 512
Resultat efter finansnetto, Mkr	-1 171	-1 589	-1 728	-693	1 998
Resultat efter skatt för aktieägarna i bolaget, Mkr	-508	-1 399	-1 066	15	1 560
Investeringar i anläggningar och verksamheter, Mkr	-2 582	-1 720	828	1 461	3 210
Rörelsens kassaflöde, Mkr	2 802	473	1 103	3 925	2 200
Nettoskuld, Mkr	23 156	24 674	14 833	15 498	18 475
Sysselsatt kapital, vid årets slut, Mkr	75 346	62 476	45 983	48 414	51 558
Balansomslutning, Mkr	85 158	89 727	55 936	58 619	63 439
Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt, %	0	0	-2	0	5
Räntabilitet på eget kapital efter skatt, %	-1	-4	-4	0	5
Soliditet, %	52	49	48	49	49
Nettoskuldsättningsgrad, %	52	56	55	54	60
Utdelning per aktie, kr, 2015 – förslag	0,00	0,00	0,00	1,00	2,00
Resultat per aktie, kr	-0,93	-3,33	-3,29	0,05	4,82
Medelantal anställda	17 515	13 639	8 194	8 695	8 830
Försäljning per medelantal anställd, Mkr	3,2	3,5	4,3	4,5	5,1
Produktion av råstål, kton	7 593	6 682	5 567	5 253	5 671

1) Rautaruukki förvärvades den 29 juli 2014 och i siffrorna ovan ingår Rautaruukki från den tidpunkten.

2) Försäljning och Försäljning per medelantal anställda har för 2013 omräknats efter den metodförändring som infördes 2014 då fraktintäkter numera redovisas i Försäljning. 2011-2012 har inte omräknats.

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har, om inget annat anges, tillämpats konsekvent för alla presenterade år.

Allmän information

SSAB AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Moderbolaget är noterat på Nasdaq OMX Stockholm samt sekundärnoterat på Nasdaq OMX Helsingfors.

Grunder för rapportens upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) med tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee i den form de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Under året införda redovisningsstandarder och tillämpningar har inte haft någon påverkan på koncernens resultat och ställning.

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument), som värderats till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 30.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under respektive avsnitt. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2015 och som är relevanta för koncernen

• IFRIC 21 "Avgifter" (Levies). Denna tolkning gäller från och med den 1 januari 2014 enligt IASB men från den 1 januari 2015 enligt EU. Koncernen har tillämpat denna tolkning från den 1 januari 2015. Detta är en tolkning av IAS 37 "Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar". IFRIC 21 behandlar redovisning av olika former av avgifter som kan påföras företag av ett statligt, eller motsvarande organ, genom lagar och/eller reglering. Tolkningsuttalandet behandlar vid vilken tidpunkt en förpliktande händelse uppstår, vilken föranleder redovisning som en skuld. Den förpliktigande händelsen som ger upphov till en skuld är den händelse som utlöser betalningen av en avgift (s.k. "levy"). Denna tolkning har påverkat de finansiella rapporterna genom att den totala skulden har bokats upp vid tidpunkten då den förpliktigande händelsen uppstått. De avgifter som omfattas av denna tolkning är framför allt fastighetsskatt inom koncernen.

ÅRLIGA FÖRBÄTTRINGAR AV IFRS-STANDARDER, FÖRBÄTTRINGSCYKELN 2011–2013:

• IFRS 3 (Ändring), Rörelseförvärv. Denna ändring gäller från och med den 1 juli 2014 enligt IASB men från den 1 januari 2015 enligt EU. Koncernen har tillämpat denna ändring från och med 1 januari 2015. Ändringen klargör att IFRS 3 inte kan tillämpas vid bildandet av ett samarbetsarrangemang som redovisas enligt IFRS 11. Denna standard har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter, dock kan den komma att få en påverkan vid framtida bildanden av samarbetsarrangemang.

Standarder, ändringar och tolkningar som är relevanta för koncernen och som har antagits av EU men som ännu inte trätt i kraft men som har tillämpats av koncernen i förtid

ÅRLIGA FÖRBÄTTRINGAR AV IFRS-STANDARDER, FÖRBÄTTRINGSCYKELN 2010–2012:

• IFRS 8 (Ändring), Rörelsesegment. Denna ändring gäller från och med den 1 juli 2014 enligt IASB men från den 1 februari 2015 enligt EU. Koncernen har tillämpat denna från den 1 januari 2014. Ändringen kräver att upplysningar lämnas om de bedömningar ledningen gjort vid sammanslagning av segment. Ändringen kräver också avstämning mellan segmentens tillgångar och företagets tillgångar, när segmentens tillgångar rapporteras. Tillämpningen av denna ändring har inneburit att ytterligare information lagts till i segmentsnoten.

Standarder, ändringar och tolkningar som är relevanta för koncernen och som har antagits av EU men som ännu inte trätt i kraft och inte har tillämpats av koncernen i förtid

• IAS 19 (Ändring), Förmånsbestämda planer, Ersättningar till anställda: Denna ändring gäller från och med den 1 juli 2014 enligt IASB men från den 1 februari 2015 enligt EU. Koncernen har tillämpat

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	33

denna från den 1 februari 2015. Ändringen behandlar redovisning av tillskott från anställda eller tredje part (inbetalda avgifter) till förmånsbestämda planer och klargör redovisningen av sådana avgifter. Ändringen gör åtskillnad mellan avgifter som är kopplade till tjänstgöring enbart i den period då de uppkommer och avgifter som är kopplade till tjänstgöring i mer än en period. Avsikten med ändringen är att förenkla redovisningen av avgifter som är oberoende av antalet tjänstgöringsår, t ex anställdas avgifter som beräknas som en fast procentsats av lönen. Företag som har planer där avgiften varierar med tjänstgöringen måste redovisa förmånen av dessa avgifter över den anställdes återstående tjänstgöringsår. Då koncernen har ett begränsat antal planer med avgifter som är kopplade till tjänstgöring kommer denna ändring endast att få en begränsad påverkan på koncernens framtida finansiella rapporter.

ÅRLIGA FÖRBÄTTRINGAR AV IFRS-STANDARDER, FÖRBÄTTRINGSCYKELN 2010–2012:

IFRS 3 (Ändring), Rörelseförvärv. Denna ändring gäller från och med den 1 juli 2014 enligt IASB men från den 1 februari 2015 enligt EU. Koncernen har tillämpat denna ändring från den 1 februari 2015. Ändringen klargör att en förpliktelse att erlägga villkorad köpeskilling som faller inom definitionen av finansiella instrument, ska klassificeras som en finansiell skuld eller eget kapital baserat på definitionerna i IAS 32 "Finansiella instrument: Klassificering". Ändringen klargör också att alla villkorade köpeskillingar som inte utgör eget kapital, värderas till verkligt värde per varje balansdag och värdeförändringarna redovisas i resultatet. Denna standard kan komma att få en påverkan på koncernens finansiella rapporter vid framtida förvärv.
IFRS 13 (Ändring), Värdering till verkligt värde. Denna ändring gäller från och med den 1 juli 2014 enligt IASB men från den 1 februari 2015 enligt EU. Koncernen har tillämpat denna ändring från den 1 februari 2015. Ändring av "Basis of conclusions" som klargör att det inte var avsikten att ta bort möjligheten att värdera kortfristiga fordringar och skulder till fakturabelopp när diskonteringseffekten är oväsentlig. Ändringen har ej haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisning

Koncernens redovisning omfattar SSAB AB (publ) och de företag där man har rättigheter som gör att man kan styra verksamheten och exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang.

DOTTERBOLAG

Koncernens bokslut upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan identifierbara tillgångars, skulders och eventualförpliktelsers verkliga värden, eliminerats i sin helhet mot förvärvspriset. De överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om förvärvspriset understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget redovisats till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de inträffar.

Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Förvärvade bolag ingår i koncernredovisningen från och med dagen då bestämmande inflytande erhålles, medan avyttrade bolag redovisas fram till dagen då det bestämmande inflytandet upphör.
Interna transaktioner, interna mellanhavanden och orealiserade internvinster inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
I koncernens kassaflödesanalys redovisas köpeskillingen för förvärvade respektive avyttrade verksamheter under rubrikerna köp av rörelser och andelar respektive avyttrade rörelser och andelar. De tillgångar och skulder som de förvärvade respektive avyttrade bolagen hade vid förvärvet respektive försäljningen ingår därför ej i kassaflödesanalysen.

SAMARBETSARRANGEMANG OCH INTRESSEBOLAG

Som samarbetsarrangemang redovisas de företag där koncernen tillsammans med en eller flera samägare är bundna av ett avtal om samarbete samt att det i avtalet fastställts att samägarna gemensamt utövar ett bestämmande inflytande. SSABs samarbetsarrangemang är klassificerade som joint ventures vilket innebär att SSAB och annan part har gemensamt bestämmande inflytande och har rätt till nettotillgångarna.

Intressebolag och samarbetsarrangemang i form av joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen och joint ventures motsvaras av koncernens andel i intressebolagens och joint ventures egna kapital samt i förekommande fall restvärden på koncernmässiga över- och undervärden, inklusive goodwill. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget och joint ventures efter förvärvet redovisas i resultaträkningen. I koncernens resultaträkning utgörs Andelar i intressebolags och joint ventures resultat efter skatt av koncernens andel i intressebolagets resultat efter skatt. Andelar i intressebolags och joint

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		34

ventures resultat redovisas i rörelseresultatet då verksamheten i intressebolagen och joint ventures är relaterad till SSABs verksamhet och anses vara av rörelsekaraktär. Eventuella internvinster elimineras i relation till ägd kapitalandel.

I moderbolaget redovisas intressebolag och joint ventures enligt anskaffningsvärdemetoden.

Transaktioner i utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen. I vissa fall approximeras den faktiska kursen till den genomsnittliga kursen under en månad. Vid slutet av månaden omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta enligt den då gällande balansdagens kurs. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas i rörelseresultatet medan differenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som en nettosumma bland finansiella poster.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar räknas om till svenska kronor efter årets genomsnittliga valutakurser medan deras balansräkningar räknas om till svenska kronor efter balansdagens kurser. Uppkomna omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens totalresultat och redovisas i posten "Omräkningsreserv".

Lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag redovisas i koncernredovisningen till balansdagens kurs. Eventuella kursdifferenser med avdrag för uppskjuten skatt förs direkt mot övrigt totalresultat och kvittas därigenom mot de omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkning av dessa dotterbolags balansräkningar till svenska kronor.

Vid avyttring av utländska dotterbolag redovisas de samlade omräkningsdifferenserna, hänförliga till det utländska bolaget, som en del av reavinsten/-förlusten i koncernresultaträkningen.

Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde i samband med förvärv av utländska dotterbolag behandlas som tillgångar och skulder i utlandsverksamheten och omräknas därför enligt samma princip som de utländska dotterbolagen.

Redovisning av intäkter

Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas, och motsvarar de belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för mervärdeskatt, rabatter och returer inklusive valutakursdifferenser från terminskontrakt som upptagits för att kurssäkra försäljning i utländsk valuta. För information om säkringsredovisning, se not 29.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan.

FÖRSÄLJNING AV PLÅT

Intäkter från försäljning av plåt redovisas efter att de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår. I de flesta fall innebär detta att försäljning redovisas vid leverans av varorna till kunden i enlighet med avtalade leveransvillkor.

INTÄKTSREDOVISNING AV PROJEKT INOM RUUKKI CONSTRUCTION

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal för projekt som löper på längre tid än ett år. När utfallet av projektet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att uppdraget kommer att vara lönsamt, redovisas intäkterna över avtalets löptid baserat på färdigställandegraden. Utgifterna för projektet redovisas baserat på färdigställandegraden för de aktiviteter som ingår i uppdraget vid periodens slut. När det är sannolikt att de totala utgifterna för projektet kommer att överstiga den totala intäkten redovisas den befarade förlusten omgående som en kostnad. När utfallet av ett projektuppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkter endast med ett belopp som motsvarar de uppkomna projektutgifter som sannolikt kommer att ersättas.

FÖRSÄLJNING AV TJÄNSTER

Intäkter från försäljning av tjänster redovisas i den period då tjänsterna utförts. I koncernredovisningen elimineras all koncernintern försäljning.

RÄNTEINTÄKTER OCH UTDELNINGAR

Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektiv avkastning (effektivräntemetoden). Utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelningen fastställts.

För utdelning från dotterbolag, se avsnitt Utdelning moderbolaget.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		GRI-RAPPORT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		35

Prissättning mellan koncernföretag

Prissättningen på leveranser av varor och tjänster mellan företag i koncernen sker till marknadspriser.

Statliga stöd

Statliga stöd och bidrag redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga stöd och bidrag periodiseras över samma period som de kostnader som bidragen är avsedda att kompensera för. Bidrag som lämnas som ersättning för kostnader redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktion. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom reduktion av tillgångens redovisade värde.

Forsknings- och utvecklingskostnader

Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utvecklingskostnader kan under vissa strikta omständigheter aktiveras, men detta kräver bland annat att framtida ekonomiska fördelar kan påvisas redan då kostnaden uppkommer. De projekt som finns är korta till sin natur och av ej väsentliga belopp, därför kostnadsförs även utgifterna för utveckling.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. Om komponenter finns vid större investeringar, ska alltid prövning göras huruvida komponentens ekonomiska livslängd avviker från den totala anläggningens. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Eventuella lånekostnader vid uppförande och konstruktion av anläggningstillgångar, som det tar en betydande del i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, läggs till som en del av anskaffningskostnaden för tillgången. Återställningskostnader i samband med utrangering av anläggningstillgångar inräknas endast i anskaffningsvärdet om kriterierna för att göra en avsättning för sådana återställningskostnader kan anses uppfyllda. Tillkommande utgifter för att förvärva ersättande komponenter läggs till anläggningstillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Övriga materiella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande tabell.

Exempel på objekt	Beräknat nyttjande, år
Fordon, kontorsinventarier och datorer	3–5
Lätta maskiner	5–12
Tunga maskiner:
• Masugnars omställning	12–15
• Stålugnar, valsverk och kranar	15–20
• Masugnar och koksverk	15–20
Markanläggningar	20
Byggnader	25–50

Tillgångarnas nyttjandeperioder prövas årligen och justeras vid behov. Tillgångarna avskrivs i normalfallet ner till noll utan något kvarvarande restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar med en begränsad nyttjandeperiod. Om en tillgångs bokförda värde är högre än förväntat återvinningsvärde skrivs tillgången ned till detta värde.

Reavinster och reaförluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter eller kostnader.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar klassas på samma sätt i två grupper där tillgångar med en bestämbar nyttjandeperiod avskrivs över en bestämd nyttjandeperiod medan tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod inte avskrivs alls.

GOODWILL

Den ersättning som överförs vid ett rörelseförvärv värderas till verkligt värde. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet (ersättningen) överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället, som inte är enskilt identifierade och separat redovisade. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar.

Nedskrivningsbehov testas även i de fall då det finns indikationer på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningar av goodwill redovisas som kostnad och återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	36

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Goodwill följs upp på divisionsnivå.

KUNDRELATIONER

Förvärvade kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde. Kundrelationer har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundrelationer över deras bedömda nyttjandeperiod (sex till tolv år).

VARUMÄRKEN OCH LICENSER

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser som har en bestämbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken över dess bedömda nyttjandeperiod och licenser skrivs av över avtalets löptid (fem till tio år). Varumärken och licenser som inte har en bestämbar nyttjandeperiod testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehovet testas även i de fall då det finns indikationer på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningar av varumärken och licenser redovisas som kostnad och återförs inte.

PROGRAMVARA

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden (tre till fem år).

Kostnader för utveckling av ny programvara aktiveras och redovisas som immateriell tillgång om den har ett väsentligt värde för företaget i framtiden samt om den kan anses ha en ekonomisk livslängd överstigande tre år. Dessa aktiverade kostnader skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden (tre till fem år). Kostnader för utbildning och för underhåll av programvaran kostnadsförs dock direkt.

ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Övriga immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden över deras bedömda nyttjandeperiod (fem till femton år).

Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar

Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod (däribland goodwill) skrivs inte av utan testas årligen för eventuell värdenedgång eller i övrigt då tecken tyder på en värdenedgång. Övriga icke finansiella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod testas då tecken tyder på en värdenedgång. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång då tecken tyder på en värdenedgång. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet, sker en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Prövningen av värdet på tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod kan även leda till att tillgången omklassificeras som en tillgång med en bestämbar nyttjandeperiod. Tillgångens nyttjandeperiod beräknas då och avskrivning påbörjas. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs årligen en prövning av om återföring bör göras.

Leasade tillgångar

Kostnaden för anläggningstillgångar som hyrs istället för att ägas redovisas i huvudsak som hyreskostnader linjärt över hyresperioden (operationell leasing). Om leasingavtalen innehåller villkor som innebär att koncernen åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska risker som förknippas med ägandet till objekten (finansiell leasing) redovisas de bland anläggningstillgångarna i koncernbalansräkningen och avskrivs under nyttjandeperioden (den kortare av den ekonomiska livslängden och den återstående leasingtiden). Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan ränta och amortering av skulden, ränta fördelas över leasingperioden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Kortfristiga räntebärande skulder och Långfristiga räntebärande skulder.

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationella.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar inkluderar likvida medel, kundfordringar, aktier och andelar, lånefordringar och derivat. De redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande tillgångens verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader med undantag för tillgångar som värderas till verkligt värde. Redovisning sker därefter beroende på hur tillgången klassificeras. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när skulden/ instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		37

Förvärv och avyttring avista av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen, som utgör den dag då tillgången levereras. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.

Finansiella tillgångar klassificeras i fyra värderingskategorier: "innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen", "innehav till förfall", "lånefordringar och kundfordringar" och "tillgängliga för försäljning".

Innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen: Tillgångar som förvärvats huvudsakligen för att tillgodogöra sig vinster vid kortfristiga prisfluktuationer, innehav för handel, klassificeras som "innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen" och redovisas som kortfristiga placeringar om deras löptid understiger tre månader vid anskaffningstillfället och som övriga räntebärande korta fordringar om löptiden ligger på tre till tolv månader. Derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Derivat tecknade för rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet medan derivat av finansiell karaktär redovisas i finansiella poster. Tillgångar i denna kategori ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
Innehav till förfall: Tillgångar med en bestämd förfallotidpunkt och som avses innehas till förfall, klassificeras som "innehav till förfall" och redovisas som finansiella anläggningstillgångar förutom de delar som förfaller inom tolv månader, vilka redovisas som övriga räntebärande korta fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.
Lånefordringar och kundfordringar: Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då pengar, varor eller tjänster tillhandahålles direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringarna. Tillgångar i denna kategori värderas, precis som föregående kategori, till upplupet anskaffningsvärde. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
Tillgångar tillgängliga för försäljning: Tillgångar som löper på obestämd tid, men som kan säljas vid uppkomna likviditetsbehov eller vid ränteändringar, klassificeras som "tillgängliga för försäljning" och redovisas som finansiella anläggningstillgångar. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar i övrigt totalresultat. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort

från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i totalresultatet till resultaträkningen. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernen har inte haft några instrument tillhörande denna kategori under 2014 och 2015.

ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR

Utgörs i huvudsak av investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderas till anskaffningsvärde.

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

Långfristiga fordringar är fordringar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Delar där kvarvarande innehavstiden är kortare än ett år redovisas bland övriga korta räntebärande fordringar. Fordringarna tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar klassificeras i kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och kundfordringar överstigande tolv månader till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Bolaget har ej haft några kundfordringar med förfallodag överstigande tolv månader. Eventuella nedskrivningar av kundfordringar sker i försäljningskostnader i resultaträkningen.

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader (kortfristiga placeringar). Placeringar med ursprunglig löptid mellan tre och tolv månader redovisas bland Övriga korta räntebärande fordringar och klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Checkräkningskredit redovisas i balansräkningen som upplåning bland Kortfristiga räntebärande skulder.

NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen bedömer löpande om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. När det gäller investeringar i egetkapitalinstrument som värderas till anskaffningsvärde, beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt värde för en aktie till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, som ett bevis på att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger, bokförs skillnaden mellan redovisat värde och aktuellt verkligt värde i resultaträkningen.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	38

Nedskrivningar av egetkapitalinstrument återförs inte. Nedskrivningsprövning av kundfordringar baseras på individuell bedömning av osäkra fordringar. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det resterande beloppet redovisas i resultaträkningen.

Varulager

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsäljningsvärde, där anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFU-metoden (först in, först ut). Vid beräkning av anskaffningsvärdet används vanligtvis ett vägt genomsnittsvärde för att approximera FIFU.

Nettoförsäljningsvärdet är beräknat som normalt försäljningspris med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. För produkter i handelsrörelsen används återanskaffningsvärdet med tillägg för en beräknad bruttomarginal som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. För råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs dock inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden.

Produkter i arbete och färdigvarulager värderas till det lägsta av tillverkningskostnad och nettoförsäljningsvärde. Erforderlig reservering sker för inkuransrisker.

Anskaffningsvärdet för varulager inkluderar alla kostnader för inköp, tillverkning samt andra kostnader för att få varorna till deras aktuella plats och skick.

Anställdas förmåner

PENSIONER

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Generellt finansieras planerna genom inbetalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder.

I avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och det föreligger inte någon förpliktelse, rättslig eller informell, att betala ytterligare avgifter. För avgiftsbestämda planer redovisas gjorda utbetalningar som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser. De kollektivanställda i Sverige omfattas av en sådan avgiftsbestämd plan.

I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att kostnaderna för de utfästa ersättningarna blir högre än beräknat.

I koncernbalansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en långfristig avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som kan återvinnas genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om rätt till kvittning föreligger.

Pensionskostnader och pensionsförpliktelser för förmånsbestämda planer beräknas enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster som ökar deras rätt till framtida ersättning. Åtagandet beräknas av oberoende aktuarier och utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för förstklassiga företagsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 13.

Vid fastställandet av förpliktelsernas nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster eller förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden, eller att antaganden ändras. Sådana aktuariella vinster och förluster redovisas i sin helhet i koncernens övriga totalresultat då de uppkommer.

Tjänstemännen i Sverige omfattas av en kollektiv förmånsbestämd plan, den så kallade ITP-planen. ITP-planen har finansierats genom tecknande av pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. För närvarande finns dock inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan, vilket innebär att som pensionskostnad redovisas de premier som under året har betalats till Alecta.

Moderbolaget och andra juridiska personer i koncernen redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler i respektive land.

VINSTANDELAR OCH RÖRLIGA LÖNEDELAR

Anställda inom SSAB omfattas av ett vinstdelningssystem som ger rätt till del i vinsten över en miniminivå. Koncernledningen och ett antal andra ledande befattningshavare har istället rörliga lönedelar som relateras till vinstnivån samt individuellt satta mål. Kostnaderna för dessa system bokförs som upplupen kostnad löpande under året så snart det är sannolikt att målen kommer att uppnås. 2011 infördes ett långfristigt incitamentprogram för bolagets ledande befattningshavare, inklusive VD, som är maximerat till 25 % av den fasta lönen. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		39

SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. Kostnaderna för programmet bokförs med en andel per år, baserat på en kontinuerlig bedömning av utfallet för treårsperioden.

ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad att antingen säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än tolv månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av en inträffad händelse och det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En vidare förutsättning är att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärden och att detta har skett före balansdagen.

Utsläppsrätter

SSAB deltar i EUs system för handel med utsläppsrätter. En avsättning görs om ett underskott av utsläppsrätter identifierats mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrätter redovisas först när det realiserats som en extern försäljning. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar och är värderade till anskaffningsvärde.

Kostnader för återställande av miljö

Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Miljöåtagandet beräknas utifrån tolkningar av gällande miljölagstiftningar och regleringar och redovisas då det är troligt att betalningsansvar uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas. Avsättningar till marksanering för att bereda industriområdena till framtida annat utnyttjande har inte gjorts då tidpunkten för när sådan sanering ska ske inte rimligt kan uppskattas.

Finansiella skulder

Finansiella skulder inkluderar låneskulder, leverantörsskulder och derivat. Redovisning sker därefter beroende på hur skulden klassificeras. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när skulden/instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.

LÅNESKULDER

Låneskulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Lån som utgör det säkrade föremålet i en verkligt värdesäkring värderas och bokförs till verkligt värde. Långfristiga låneskulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga låneskulder har en löptid kortare än ett år.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Valutaderivat i form av terminer och swappar används för att säkra kursen på inköpsorder av kol, malm, zink och eldningsolja, för att säkra kursen vid betydande försäljning i utländsk valuta, vid större investeringar av anläggningstillgångar i utländsk valuta, för säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag samt för att säkra betalningsflödet i utländska lån till svensk krona. Derivat i form av ränteswappar används för att säkra exponering för ränterisker.

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Metoden för redovisning av uppkommen vinst/förlust skiftar dock beroende på syftet med derivatet. När ett derivatkontrakt ingås kategoriseras det som säkring av verkligt värde av en redovisad tillgång/skuld eller av en tecknad leveransorder (verkligtvärdesäkring), säkring av en planerad transaktion (kassaflödessäkring), säkring av en nettoinvestering i ett utländskt bolag eller som ett derivatinstrument som inte uppfyller kraven för säkringstransaktioner.
Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 29. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 12. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än tolv månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger tolv månader.
Verkligtvärdesäkring: Förändringar i verkligt värde av derivat som kategoriserats som, och uppfyller kraven för, verkligtvärdesäkring redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar av verkligt

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	GRI-RAPPORT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT			FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		40

värde på den tillgång/skuld eller den leveransorder som risksäkringen avser. Transaktionskostnader relaterade till verkligtvärdesäkringar kostnadsförs omedelbart i resultaträkningen.

Kassaflödessäkring: Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten tillhörande kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta redovisas dock bland övriga rörelsekostnader eller intäkter. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en valutatermin som säkrar försäljning i utländsk valuta, redovisas i resultaträkningens post Försäljning. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen. Om överföringen avser en kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta redovisas denna bland övriga rörelsekostnader eller intäkter. Om överföringen avser en kassaflödessäkring av finansiella poster redovisas denna i resultaträkningen bland finansiella poster.
Säkring av nettoinvestering: Risksäkring av nettoinvesteringar i utländska bolag redovisas på motsvarande sätt som kassaflödessäkring. Den effektiva delen av värdeförändringar på derivat och skulder, som används som säkringsinstrument, redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av värdeförändringar redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.
Vissa derivattransaktioner uppfyller inte de formella kraven för säkringsredovisning, dessa redovisas i resultaträkningen bland finansiella intäkter och kostnader.

Säkringsredovisade derivat tecknade för rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet medan derivat av finansiell karaktär redovisas i finansiella poster. Verkligt värde på valutaterminer och valutaswappar beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräkning av framtida diskonterade kassaflöden.

Skatt

Koncernens redovisade skattekostnad består av skatt på koncernbolagens skattepliktiga resultat för perioden samt eventuella justeringar avseende skatt för tidigare perioder och förändringar av uppskjuten skatt.

UPPSKJUTEN SKATT

Uppskjuten skatt beräknas för att motsvara den skatteeffekt som uppstår när slutlig skatt utlöses. Den motsvarar nettoeffekten av skatt på samtliga skillnader mellan skatte- och redovisningsmässiga värden på tillgångar och skulder (temporära skillnader) med tillämpning av de framtida beslutade eller aviserade skattesatser som kommer att råda då skatten förväntas realiseras.

Temporära skillnader uppkommer främst genom överavskrivningar på anläggningstillgångar, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt verkligt värde justeringar vid rörelseförvärv. En uppskjuten skattefordran på grund av underskottsavdrag tas dock upp som tillgång endast i den utsträckning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida överskott.
I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringarna av de obeskattade reserverna på en separat rad.

Utdelning

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av årsstämman.

UTDELNING MODERBOLAGET

Anteciperad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och moderbolaget, innan dess finansiella rapporter publiceras, fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet.

Koncernbidrag i moderbolaget

Erhållna samt lämnade koncernbidrag från/till dotterföretag redovisas som en bokslutsdisposition och skatteeffekten som en skattekostnad-/intäkt i resultaträkningen.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	41

Segmentrapportering

RÖRELSESEGMENT

Sedan den 1 september 2014 är koncernen organiserad i fem rapporterbara rörelsesegment vilka har ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten består av de fem divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas, Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse. Utöver dessa finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara då dessa ej uppnår tröskelvärden i IFRS 8 samt att de ej följs upp separat av koncernledningen. Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till koncernledningen. Koncernledningen är den högsta verkställande beslutsfattaren som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat samt fattar de strategiska besluten. En närmare redogörelse för de rapporterbara segmenten och deras verksamhet återfinns på sidorna 6-12 samt i not 28.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

Väsentliga anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som Anläggningstillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde återvinns huvudsakligen genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	42

1 Försäljning och övriga rörelseintäkter Försäljning per produktområde Rörelsens kostnader per kostnadsslag

Försäljning per produktområde Grovplåt	Koncernen 19 947	19 024
Mkr	2015	2014
Rör och profilerad tunnplåt	2 552	947
Varmvalsad tunnplåt	9 764	8 788
Handelsverksamhet	5 711	4 965
Kallvalsad och färgbelagd tunnplåt	8 516	5 863
Ruukki Construction verksamhet	5 260	3 212
Grovplåt	19 947	19 024
Stålämnen	192	477
Rör och profilerad tunnplåt	2 552	947
Biprodukter/skrot	1 873	1 376
Handelsverksamhet	5 711	4 965
Frakt	1 668	1 561
Ruukki Construction verksamhet	5 260	3 212
Övrigt	1 381	1 539
Stålämnen	192	477
Summa försäljning	56 864	47 752
Biprodukter/skrot	1 873	1 376
Frakt	1 668	1 561
Övrigt	1 381	1 539
Summa försäljning	56 864	47 752

Försäljningens fördelning på rörelsesegment och geografiska marknader framgår av not 28.

Övriga rörelseintäkter		Koncernen	Moderbolaget
Försäljningens fördelning på rörelsesegment och geografiska marknader framgår av not 28. Mkr	2015	2014	2015	2014
Vidareförsäljning av köpt energi och media	199	121	-	-
Försäljning tjänster	30	22	-	-
Övriga rörelseintäkter Netto valutakursvinster	-	Koncernen 102	Moderbolaget 1	-
Mkr Vinst på utsläppsrätter	2015 89	2014 38	2015 -	2014 38
Vidareförsäljning av köpt energi och media Vinst vid försäljning av rörelser och andelar	199 -	121 0	-	-
Försäljning tjänster Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	30 161	22 37	-	-
Netto valutakursvinster Investeringsstöd (statligt bidrag)	- 0	102 26	1 -	-
Vinst på utsläppsrätter Övrigt	89 170	38 400	- 83	38 117
Vinst vid försäljning av rörelser och andelar Summa övriga rörelseintäkter	- 649	0 746	- 84	- 155

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT Skatterådgivning		FINANSIELLA RAPPORTER 2015	1	2 0	0
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	Övriga tjänster REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE Summa arvoden till PricewaterhouseCoopers	3 AKTIEÄGARE 21	18 0 38 2	10 43 18

2 Rörelsens kostnader

Koncernen Rörelsens kostnader per kostnadsslag	Koncernen		Moderbolaget
2014 Mkr	2015	2014	2015	2014
8 788 Råvaror i stålrörelsen, inklusive förändring av råvarulager	19 014	17 949	-	-
5 863 Förbrukningsmaterial och insatsvaror	1 506	1 280	-	-
19 024 Köpta produkter i handelsrörelsen	1 784	2 755	-	-
947 Köpta produkter i stålrörelsen	3 019	4 735	-	-
4 965 Energi	3 280	2 671	-
3 212 Lagerförändring produkter i arbete och färdigvarulager	3 185	862	-
477 Ersättningar till anställda	9 673	7 337	80	108
1 376 Material, tjänster och underhåll	7 595	5 169	151	241
1 561 Avskrivningar	3 836	3 412	0	0
1 539 Övrigt	4 909	2 436	50	38
47 752 Summa rörelsens kostnader 2 Rörelsens kostnader forts.	57 801	48 606	281	387

Arvoden och ersättningar till revisionsbolag		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	16	14	2	4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	4	-	4
Skatterådgivning	1	2	0	0
Övriga tjänster	3	18	0	10
Summa arvoden till PricewaterhouseCoopers	21	38	2	18

Övriga
Revisionsarvoden och revisionsnära tjänster	3	6	-	-
Övriga ersättningar	13	13	4	3
Summa arvoden och ersättningar till revisionsbolag	37	57	6	21

Rörelsens kostnader har minskats med följande statliga och andra bidrag:

		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014
Investeringsstöd	38	26	-	-
Övrigt	19	14	-	-
Summa bidrag	57	40	-	-

Ersättningar till anställda		Styrelse, VD och vVD	Övriga anställda
Mkr	2015	2014	2015	2014
Moderbolaget1)	23	17	54	74
Dotterbolag i Sverige	7	9	2 865	2 689
Dotterbolag i utlandet	23	29	4 124	2 528
Summa löner2)	53	55	7 043	5 291

Sociala kostnader	21	20	2 174	1 677
(varav pensionskostnader)	(11)	(10)	(915)	(616)
Övriga kostnader för förmåner till anställda	4	3	378	291
Summa ersättningar till anställda	78	78	9 595	7 259

1) Avser endast den personal som är anställd och verksam inom moderbolaget. Personal i vissa av de större dotterbolagen är formellt anställda i moderbolaget men redovisas till antal och kostnad i respektive dotterbolag. I moderbolaget redovisas även kostnaderna för VDn i SSAB EMEA AB.

2) I summa löner ingår rörliga lönedelar till VDar med 10 (6) Mkr, varav i moderbolaget 5 (3) Mkr.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		44

2 Rörelsens kostnader forts.

Styrelsearvoden

STYRELSE

2 Rörelsens kostnader forts. Vid årsstämman i april 2015 nyvaldes Bengt Kjell som styrelsens ordförande. Sverker Martin-Löf och Jan Johansson hade meddelat att de lämnade styrelsen i samband med årsstämman. Årsstämman beslutade att till styrelsens ordförande skulle arvode utgå med 1 650 tkr och till bolagsstämmovalda ledamöter (exkl VD) med 550 tkr. Utöver detta erhöll ledamot i styrelseutskott 100 tkr för varje utskott i vilket ledamoten ingick med undantag för ordföranden i revisionsutskottet som istället erhöll 125 tkr. Totalt erhöll styrelsen därför 5 575 (5 750) tkr i arvode.

STYRELSE Verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares löner och ersättningar

ÅRSSTÄMMANS BESLUT

Styrelsemedlemmar

Vid årsstämman i april 2015 nyvaldes Bengt Kjell som styrelsens ordförande. Sverker Martin-Löf och Jan Johansson hade meddelat att de lämnade styrelsen i samband med årsstämman. Årsstämman beslutade att till styrelsens ordförande skulle arvode utgå med 1 650 tkr och till bolagsstämmovalda ledamöter (exkl VD) med 550 tkr. Utöver detta erhöll ledamot i styrelseutskott 100 tkr för varje utskott i vilket ledamoten ingick med undantag för ordföranden i revisionsutskottet som istället erhöll 125 tkr. Totalt erhöll styrelsen därför 5 575 (5 750) tkr i arvode. Enligt årsstämmans beslut i april 2015 ska ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning utgöras av fast lön, eventuella rörliga lönedelar, övriga förmåner såsom tjänstebil, samt pension. Med andra personer i bolagets ledning avses medlemmar av koncernledningen utöver VD. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras

på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (t.ex. den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av rörliga lönedelar vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, skall marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

	Arvode 2015, kr1)			Arvode 2014, kr1)
Bolagsstämmovalda	Invald	Befattning	Styrelsearvode	Utskottsarvode	Styrelsearvode	Utskottsarvode
Bengt Kjell	2015	Ordförande	1 650 000	200 000	-	-
Petra Einarsson	2014	Ledamot	550 000	-	275 000	-
Kim Gran	2014	Ledamot	550 000	100 000	275 000	50 000
Matti Lievonen	2014	Ledamot	550 000	-	275 000	-
Martin Lindqvist	2011	Ledamot, VD	-	-	-	-
Annika Lundius	2011	Ledamot	550 000	100 000	512 500	100 000
John Tulloch	2009	Ledamot	550 000	100 000	512 500	100 000
Lars Westerberg	2006	Ledamot	550 000	125 000	512 500	112 500
Sverker Martin-Löf, avgick 2015	2003	Ordförande	-	-	1 537 500	200 000
Jan Johansson, avgick 2015	2011	Ledamot	-	-	512 500	-
Anders G Carlberg, avgick 2014	1986	Ledamot	-	-	237 500	62 500
Matti Sundberg, avgick 2014	2004	Ledamot	-	-	237 500	-
Pär Östberg, avgick 2014	2013	Ledamot	-	-	235 700	-

SSAB 2015 AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	45

2 Rörelsens kostnader forts.

eller en kombination därav, med individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 60 år. Förmånsbestämda pensionsförmåner förutsätter intjänande under en förutbestämd anställningstid. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension. För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag variera på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Inom styrelsen finns ett ersättningsutskott som lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor samt fastställer lön och övriga anställningsvillkor för koncernledningen i enlighet med årsstämmans beslutade riktlinjer. Utskottet utgörs av Bengt Kjell (ordf.), Kim Gran och John Tulloch. VD adjungeras till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

ERSÄTTNINGAR 2015

VDs och övriga koncernledningens ersättning bestod av en fast lönedel, en kortfristig rörlig lönedel samt en långfristig rörlig lönedel. Någon aktierelaterad ersättning finns ej.

För de koncernledningsmedlemmar som inte är stationerade i USA gäller att den kortfristiga rörliga lönedelen relateras till dels koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag och dels ett av styrelsen fastställt mål avseende olycksfrekvens, i kombination med ett eller flera individuella mål. Denna rörliga lönedel är maximerad till en procentsats av den fasta lönen på 75 % för VD och 50 % för övriga.

I samband med förvärvet av Rautaruukki tog styrelsen beslut om ett tillfälligt incitamentsprogram för ett antal nyckelpersoner, inom fyra definierade kategorier, som arbetar med integrationen av Rautaruukki, däribland vissa koncernledningsmedlemmar inklusive VD. Detta tillfälliga incitamentsprogram ersätter befintliga rörliga lönedelen under motsvarande tid för de nyckelpersoner som deltar. Programmet löper över 18 månader (från 2014/07/01–2015/12/31) och är beroende av vilket resultat som bolaget når, där målet är relaterat till koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag under mätperioden. Utfallet är maximerat i förhållande till deltagarens fasta årslön, högst 5, 9 eller 18 månadslöner, beroende på deltagarens kategoritillhörighet, dock är deltagare garanterat ett utfall om minst 50 % av maximalt utfall.

2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för då maximalt 100 (numera 150) nyckelpersoner, däribland bolagets VD och övriga ledande befattningshavare. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en

jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. För deltagare i programmet utanför Nordamerika är utfallet maximerat till mellan 18 och 30 % av den fasta lönen. Maximalt utfall för deltagare i Nordamerika är i linje med de begränsningar som gällt enligt deras tidigare program och för dem är även programmet kopplat till SSAB Americas resultat samt avkastning på sysselsatt kapital. Den totala årliga kostnaden för programmet är vid målutfall 24 Mkr och vid maximalt utfall 48 Mkr, varav ca 2/3 utgör kostnaden för deltagare i Nordamerika. Programmets har syfte är att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare.

Den medlem av koncernledningen som är stationerad i USA har ersättningar som bedöms vara konkurrenskraftiga sett ur ett nordamerikanskt perspektiv. Han har en fast grundlön och därutöver en årlig rörlig lönedel som relateras till samma mål som för koncernledningen i övrigt. Hans årliga rörliga lönedel är maximerad i förhållande till den fasta lönen. Målutfallet är 60 % av den fasta lönen men kan vid mycket god lönsamhet uppgå till maximalt 180 procent. För 2015 har det maximala utfallet tillfälligt höjts från 180 % till 300 %. Därutöver har han rätt att under sin anställning delta i koncernens långfristiga incitamentsprogram. Utfallet är maximerat i förhållande till den fasta lönen. Fullt utbyggd har planen ett målutfall på 90 % av den fasta årslönen, men kan vid mycket gott utfall uppgå till maximalt 150 %. Utbetalningar under det långfristiga incitamentsprogrammet sker kontant och endast under förutsättning att anställningen kvarstår.

VD OCH KONCERNCHEF

De totala betalda ersättningarna exklusive pension uppgick till 10,0 (8,0) Mkr. Ersättningen på 10,0 Mkr omfattar en utbetalning på 0,4 (0) Mkr avseende rörlig lönedel för 2014 (2013).

Pensionsåldern är 62 år. Pensionen är avgiftsbestämd och täcks av försäkringar. Kostnaden uppgick till 42 (42) procent av den fasta lönen. Intjänad pension är oantastbar men premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande.

Vid uppsägning från företagets sida är uppsägningstiden 12 månader. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Vid egen uppsägning är uppsägningstiden 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag. Rörliga lönedelar intjänas under uppsägningstiden endast om VD kvarstår i aktiv tjänst.

procent för övriga. SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	Vid uppsägning från företagets sida är uppsägningstiden 12 månader. Därutöver utgår i en sådan situation FINANSIELLA RAPPORTER 2015 avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Vid egen uppsägning är uppsägningstiden 6 månader och i
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	I samband med förvärvet av Rautaruukki tog styrelsen beslut om ett tillfälligt incitamentsprogram för ett FEM ÅR I SAMMANDRAG antal nyckelpersoner, inom fyra definierade kategorier, som arbetar med integrationen av Rautaruukki,	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER endast om VD kvarstår i aktiv tjänst.		en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag. Rörliga lönedelar intjänas under uppsägningstiden REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		46

2 Rörelsens kostnader forts. över 18 månader (från 2014/07/01 - 2015/12/31) och är beroende av vilket resultat som bolaget når, där målet är relaterat till koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag under

KONCERNLEDNINGEN I ÖVRIGT 50 % av maximalt utfall.

Koncernledningen, utöver VD, uppgick till 9 (11) personer. Under 2014 förvärvades Rautaruukki och koncernen omorganiserades vilket innebar att koncernledningen utökades med 3 personer per den 1 september 2014. Den 10 februari 2015 lämnade Mikael Nyquist och Marko Somerma koncernledningen. Koncernledningen presenteras i Bolagsstyrningsrapporten. 2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för maximalt 150 nyckelpersoner, däribland bolagets VD och övriga ledande befattningshavare. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. För deltagare i programmet utanför Nordamerika är utfallet maximerat till mellan 18

Tidigaste pensionsålder för den övriga koncernledningen stationerade utanför USA är 62 år. Pensionerna är avgiftsbaserade, förutom Olavi Huhtala som kvarstår i den förmånsbestämda pensionsplan med en pensionsålder på 60 (via Ruukki A-Pension Foundation) som han sedan lång tid omfattats av via anställning i Rautaruukki. För den övriga koncernledningen gäller en uppsägningstid om 12 månader från företagets sida. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 6–12 månadslöner. Vid egen uppsägning uppgår uppsägningstiden till 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag. begränsningar som gällt enligt deras tidigare program och för dem är även programmet kopplat till SSAB Americas resultat samt avkastning på sysselsatt kapital. Den totala årliga kostnaden för programmet är vid målutfall 24 Mkr och vid maximalt utfall 48 Mkr, varav ca 2/3 utgör kostnaden för deltagare i Nordamerika. Programmets har syfte är att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare. Den medlem av koncernledningen som är stationerad i USA har ersättningar som bedöms vara konkurrenskraftiga sett ur ett nordamerikanskt perspektiv. Han har en fast grundlön och därutöver en årlig

För den koncernledningsmedlem som är stationerad i USA gäller andra regler beträffande pension i enlighet med amerikansk lagstiftning och praxis. maximerad i förhållande till den fasta lönen. Målutfallet är 60 procent av den fasta lönen men kan vid mycket god lönsamhet uppgå till maximalt 180 procent. Därutöver har han rätt att under sin anställning

Totala ersättningar och förmåner framgår av vidstående tabell. Fullt utbyggd har planen ett målutfall på 90 procent av den fasta årslönen, men kan vid mycket gott utfall uppgå till maximalt 150 procent. Utbetalningar under det långfristiga incitamentsprogrammet sker kontant

Ersättningar och förmåner till VD och övriga				Övrig
koncernledningen	VD		koncernledning
Mkr	2015	2014	2015	2014
Fast lön1)	9,3	7,7	27,8	29,0
Övriga förmåner2)	0,3	0,3	2,3	2,3
Kortfristig rörlig lönedel3)	0,4	-	4,0	1,0
Långfristig rörlig lönedel3)	-	-	0,5	0,4
Totala ersättningar	10,0	8,0	34,6	32,7

Pensionskostnader	3,9	3,2	8,0	6,8
Summa	13,9	11,2	42,6	39,5

1) För 2015 ingår för VD utbetalning avseende avlösen av sparade men ej nyttjade semesterdagar samt semesterersättning med 0,1 (0,1) Mkr samt kostnadsersättning för tjänstebostad med 0,2 (0,2) Mkr.

2) Avser främst bil- och bensinförmån samt bostadsförmån, men här ingår även ersättning för ökade levnadsomkostnader för den koncernledningsmedlem som varit stationerad i Asien.

3) Beloppen avser utbetalningarna under respektive verksamhetsår, vilken intjänats tidigare år. På grund av att ersättningen inte är känd vid bokslutstillfället, dels på grund av att jämförelse görs med konkurrenter som ännu inte redovisats sina siffror, dels på grund av att styrelsen kan besluta att sänka ersättningen om särskilda skäl föreligger, så redovisas endast ersättningar i denna tabell det år utbetalning skett. Bokförda rörliga lönedelar för hela koncernledningen uppgick till 16,2 (10,3) Mkr.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	47

3 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

Resultatandel och andel av försäljning		skatt Andel av försäljning Resultatandel efter			Fordringar på intressebolag och joint venture	Koncernen		Moderbolaget
Resultatandel och andel av försäljning Mkr	skatt 2015	2014	Andel av försäljning 2015	2014	Fordringar på intressebolag och joint venture Mkr	Koncernen 2015	2014	Moderbolaget 2015	2014
Mkr Lulekraft AB	2015 1	2014 1	2015 115	2014 150	Mkr Ingår i balansposterna:	2015	2014	2015	2014
Norsk Stål A/S1) Lulekraft AB	1 1	1 -7	115 -	150 740	Ingår i balansposterna: Kundfordringar	43	58	-	-
Norsk Stål A/S1) Norsk Stål Tynnplater A/S1)	1 0	-7 5	- -	740 258	Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	43 41	58 18	- -	- -
Norsk Stål Tynnplater A/S1) Oxelösunds Hamn AB	0 10	5 12	- 146	258 146	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa	41 84	18 76	- -	- -
Oxelösunds Hamn AB Blastech Mobile LLC (joint venture)	10 21	12 12	146 79	146 49	Summa	84	76	-	-
Bet-Ker Oy Blastech Mobile LLC (joint venture)	10 21	4 12	44 79	18 49	Skulder till intressebolag och joint venture	Koncernen		Moderbolaget
Fortaco Oy1) Bet-Ker Oy	10 -	4 -27	44 -	18 128	Skulder till intressebolag och joint venture Mkr	Koncernen 2015	2014	Moderbolaget 2015	2014
Fortaco Oy1) Helens Rör AB	- 4	-27 1	- 362	128 63	Mkr Ingår i balansposterna:	2015	2014	2015	2014
Helens Rör AB Manga LNG Oy	4 -2	1 -	362 0	63 -	Ingår i balansposterna: Leverantörsskulder	37	25	-	-
Manga LNG Oy Raahen Voima Oy	-2 0	- -	0 134	- 82	Leverantörsskulder Summa	37 37	25 25	- -	- -
Raahen Voima Oy Summa	0 45	- 1	134 880	82 1 634	Summa	37	25	-	-
Summa	45	1	880	1 634	Ägarandelar och kapitalandelar framgår av not 8. Ägarandelar och kapitalandelar framgår av not 8.

Andel av tillgångar och skulder Mkr	2015	Andel av tillgångar 2014	Andel av skulder 2015 2014
Mkr	2015	2014	2015	2014
Lulekraft AB	113	118	99	103
Norsk Stål A/S1)	113	118	99	103
Lulekraft AB	-	284	-	284
Norsk Stål A/S1)	-	284	-	284
Norsk Stål Tynnplater A/S1)	-	98	-	98
Norsk Stål Tynnplater A/S1)	-	98	-	98
Oxelösunds Hamn AB	165	165	46	53
Oxelösunds Hamn AB	165	165	46	53
Blastech Mobile LLC (joint venture)	79	44	18	0
Blastech Mobile LLC (joint venture)	79	44	18	0
Bet-Ker Oy	44	39	13	10
Fortaco Oy1)	44	39	13	10
Bet-Ker Oy	-	236	-	236
Fortaco Oy1)	-	236	-	236
Helens Rör AB	181	142	111	35
Helens Rör AB	181	142	111	35
Manga LNG Oy	158	345	94	0
Manga LNG Oy	158	345	94	0
Raahen Voima Oy	515	31	329	153
Raahen Voima Oy	515	31	329	153
Summa	1 255	1 502	710	972
Summa	1 255	1 502	710	972

1) Norsk Stål A/S, Norsk Stål Tynnplater A/S samt Fortaco Oy såldes under 2015. Resultatandelen efter skatt avser endast perioden fram till avyttringen. avyttringen.

Resultatandel och andel av försäljning	skatt Resultatandel efter		Andel av försäljning		Fordringar på intressebolag och joint venture	Koncernen		Moderbolaget
Resultatandel och andel av försäljning Mkr	skatt 2015	2014	Andel av försäljning 2015	2014	Fordringar på intressebolag och joint venture Mkr	Koncernen 2015	2014	Moderbolaget 2015	2014
Mkr Lulekraft AB	2015 1	2014 1	2015 115	2014 150	Mkr Ingår i balansposterna:	2015	2014	2015	2014
Norsk Stål A/S1) Lulekraft AB	1 1	1 -7	115 -	150 740	Ingår i balansposterna: Kundfordringar	43	58	-	-
Norsk Stål A/S1) Norsk Stål Tynnplater A/S1)	1 0	-7 5	- -	740 258	Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	43 41	58 18	- -	- -
Norsk Stål Tynnplater A/S1) Oxelösunds Hamn AB	0 10	5 12	- 146	258 146	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa	41 84	18 76	- -	- -
Oxelösunds Hamn AB Blastech Mobile LLC (joint venture)	10 21	12 12	146 79	146 49	Summa	84	76	-	-
Bet-Ker Oy Blastech Mobile LLC (joint venture)	10 21	4 12	44 79	18 49	Skulder till intressebolag och joint venture	Koncernen		Moderbolaget
Fortaco Oy1) Bet-Ker Oy	10 -	4 -27	44 -	18 128	Skulder till intressebolag och joint venture Mkr	Koncernen 2015	2014	Moderbolaget 2015	2014
Fortaco Oy1) Helens Rör AB	- 4	-27 1	- 362	128 63	Mkr Ingår i balansposterna:	2015	2014	2015	2014
Helens Rör AB Manga LNG Oy	4 -2	1 -	362 0	63 -	Ingår i balansposterna: Leverantörsskulder	37	25	-	-
Manga LNG Oy Raahen Voima Oy	-2 0	- -	0 134	- 82	Leverantörsskulder Summa	37 37	25 25	- -	- -

Närståendetransaktioner

Närståendetransaktioner Närståendetransaktioner Följande transaktioner med intressebolagen och joint venturebolagen förekom under året (Norskt Stål A/S, Följande transaktioner med intressebolagen och joint venturebolagen förekom under året (Beloppen avseende Norskt Stål A/S, Norskt Stål Tynnplater A/S och Fortaco OY avser för tiden före avyttringen.):

Norskt Stål Tynnplater A/S och Fortaco OY har sålts under året och räknas därför inte längre som närstående. Beloppen nedan avser tiden före försäljningarna.): SSAB Americas köpte blästring och målning från Blastech Mobile för 140 (83) Mkr. Lulekraft köpte gas från SSAB Europe för 173 (229) Mkr och sålde energi tillbaka för 94 (153) Mkr. Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater köpte stål från stålrörelsen för 60 (302) Mkr och sålde för 0 (0) Mkr. Raahen Voima köpte gas och bränsle från SSAB Europe för 119 (60) Mkr och sålde tillbaka energi för 84 (65) Mkr. Oxelösunds Hamn sålde hamntjänster till SSAB Europe för 256 (216) Mkr och köpte övriga tjänster för 42 (27) Mkr. Fortaco köpte stål från stålrörelsen för 50 (38) Mkr och Helens Rör för 178 (71) Mkr. SSAB Europe köpte eldfasta material från Bet-Ker för 73 (32) Mkr. Styrelseledamoten John Tulloch har ett konsultavtal närstående. Beloppen nedan avser tiden före försäljningarna.): SSAB Americas köpte blästring och målning från Blastech Mobile för 140 (83) Mkr. Lulekraft köpte gas från SSAB Europe för 173 (229) Mkr och sålde energi tillbaka för 94 (153) Mkr. Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater köpte stål från stålrörelsen för 60 (302) Mkr och sålde för 0 (0) Mkr. Raahen Voima köpte gas och bränsle från SSAB Europe för 119 (60) Mkr och sålde tillbaka energi för 84 (65) Mkr. Oxelösunds Hamn sålde hamntjänster till SSAB Europe för 256 (216) Mkr och köpte övriga tjänster för 42 (27) Mkr. Fortaco köpte stål från stålrörelsen för 50 (38) Mkr och Helens Rör för 178 (71) Mkr. SSAB Europe köpte eldfasta material från Bet-Ker för 73 (32) Mkr. Styrelseledamoten John Tulloch har ett konsultavtal med ett av SSABs bolag i USA där han erhållit 0,6 (0,4) Mkr i arvode. Transaktionerna skedde till SSAB Americas köpte blästring och målning från Blastech Mobile för 140 (83) Mkr. Lulekraft köpte gas från SSAB Europe för 173 (229) Mkr och sålde energi tillbaka för 94 (153) Mkr. Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater köpte stål från stålrörelsen för 60 (302) Mkr och sålde för 0 (0) Mkr. Raahen Voima köpte gas och bränsle från SSAB Europe för 119 (60) Mkr och sålde tillbaka energi för 84 (65) Mkr. Oxelösunds Hamn sålde hamntjänster till SSAB Europe för 256 (216) Mkr och köpte övriga tjänster för 42 (27) Mkr. Fortaco köpte stål från stålrörelsen för 50 (38) Mkr och Helens Rör för 178 (71) Mkr. SSAB Europe köpte eldfasta material från Bet-Ker för 73 (32) Mkr. Styrelseledamoten John Tulloch har ett konsultavtal med ett av SSABs bolag i USA där han erhållit 0,6 (0,4) Mkr i arvode. Transaktionerna skedde till marknadsmässiga priser.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	48

Nedskrivning av lånefordran på intressebolag	-	-602

Koncernen			Moderbolaget Moderbolaget
Mkr Mkr	2015 2015	2014	Mkr Mkr	2015 2015	2014 2014
Finansiella intäkter			Utdelningar från dotterbolag1) dotterbolag1) Utdelningar	2 087 087	30 545 545
Ränteintäkter	47 47	62 62	Utdelningar Utdelningar från intressebolag	1 1	1 1
Netto valutakursdifferenser	- -	137 137	Nedskrivning dotterbolag1) Nedskrivning	-220 -220	-30 417 417
Utdelningar	1 1	1 1	Ränteintäkter Ränteintäkter från dotterbolag	133	187 187
Övrigt	2 2	2 2	Räntekostnader Räntekostnader till dotterbolag	-21 -21	-3 -3
Summa finansiella intäkter	50 50	202 202	Summa resultat från Summa resultat från andelar i dotter- och intressebolag	1 980 980	313 313
Finansiella kostnader kostnader			Övriga ränteintäkter Övriga ränteintäkter	11	32 32
Räntekostnader	-705	-769	Netto Netto valutakursdifferenser		170 170
Netto valutakursdifferenser	-55	- -	Summa Summa övriga ränteintäkter och liknande resultatposter ränteintäkter och	11	202 202
Nedskrivning av lånefordran på intressebolag	-	-602
Övrigt	-218	-313	Övriga räntekostnader Övriga räntekostnader	-604	-671 -671
Summa finansiella kostnader kostnader	-978	-1 684 -1 684	Netto Netto valutakursdifferenser	-3 -3	- -
Summa finansiella intäkter och kostnader kostnader	-928	-1 482 -1 482	Övrigt Övrigt	-26	-293 -293
			Summa Summa övriga rörelsekostnader och liknande resultatposter	-633	-964 -964
I Netto valutakursdifferenser ingår nettoresultat hänförligt till derivat med -331 (97) Mkr.			Summa Summa finansnetto	1 358	-449 -449

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	49

5 Skatt

Skatt		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014
Svensk inkomstskatt	-3	6	0	0
Utländsk inkomstskatt	-124	-402	4	-
Summa aktuell skattekostnad	-127	-396	4	0

Uppskjuten skatt	793	591	-73	-218
Redovisad skatt i resultaträkningen	666	195	-69	-218

Redovisad skatt i övrigt totalresultat1)	115	545	159	485

Årets skatt uppgick till 666 (195) Mkr och den effektiva skattesatsen var -57 (-12) procent. Skatten påverkades negativt främst genom ej bokförda underskottsavdrag med +8 procentenheter och positivt främst genom lägre skattesatser på positiva resultat och högre skattesatser på negativa resultat i utländska dotterbolag med -44 procentenheter. Årets skatt uppgick till 666 (195) Mkr och den effektiva skattesatsen var -57 (-12) %. Skatten påverkades negativt främst genom ej bokförda underskottsavdrag med +8 procentenheter och positivt främst genom lägre skattesatser på positiva resultat och högre skattesatser på negativa resultat i utländska dotterbolag med -44 procentenheter.

Avstämning av skattesats		Koncernen	Moderbolaget
%	2015	2014	2015	2014
Gällande skattesats i Sverige2)	-22	-22	22	22
Skatteeffekt av:
• icke avdragsgilla kostnader	2	25	2	22
• icke skattepliktig avyttring	-	-	-	-
• icke skattepliktiga intäkter3)	-1	-3	-21	-19
• ändringar i skattesats	0	0	-	-
• annan skattesats i utländska dotterbolag	-44	-15	-	-
• skatter avseende tidigare period	0	-1	0	-1
• ej bokförda underskottsavdrag	8	3	-	-
• övriga skillnader	0	1	-	-
Effektiv skattesats	-57	-12	3	24

1) Detaljerna framgår i Koncernens förändringar i eget kapital på sidan 25 och på sidan 29 för moderbolaget.

2) Koncernen har ett negativt resultat och utgångspunkten för avstämning av effektiv skatt är därför -22 % medan Moderbolaget har ett positivt resultat och därför är utgångspunkten 22 %.

3) Moderbolagets icke avdragsgilla kostnader består i huvudsak av nedskrivning av aktier och kostnader för förvärvet av Rautaruukki medan icke skattepliktiga intäkter i huvudsak består av utdelning från dotterbolag.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	50

6 Immateriella tillgångar

Koncernen

				2015							2014
					Varumärken							Varumärken
					med							med
				Övriga	obestämbar		Summa				Övriga	obestämbar		Summa
	Kund		Utsläpps	immateriella	nyttjande		immateriella	Kund		Utsläpps	immateriella	nyttjande		immateriella
Mkr		relationer Varumärken	rätter1)	tillgångar	period	Goodwill	tillgångar	relationer	Varumärken	rätter1)	tillgångar	period	Goodwill	tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari	7 702	6	1 058	1 197	424	26 732	37 119	6 242	6	-	652	-	17 770	24 670
Inköp	-	-	-	57	-	-	57	-	-	-	28	-	-	28
Ökning genom rörelseförvärv	-	-	-	-	-	-	-	189	-	1 031	452	413	5 193	7 278
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-	0	-	-	0	-	-	-	-3	-	-	-3
Omklassificeringar	14	-	-	-4	-	-10	0	-	-	-	-7	-	3	-4
Omräkningsdifferenser	564	0	-35	30	-14	1 450	1 995	1 271	-	27	75	11	3 766	5 150
Anskaffningsvärde 31 december	8 280	6	1 023	1 280	410	28 172	39 171	7 702	6	1 058	1 197	424	26 732	37 119
Ack. avskrivningar 1 januari	5 559	5	89	763	-	-	6 416	4 243	5	-	503	-	-	4 751
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-	-1	-	-	-1	-	-	-	-3	-	-	-3
Årets avskrivningar	500	0	209	137	-	-	846	396	-	86	209	-	-	691
Omklassificeringar	-	-	-	-3	-	-	-3	-	-	-	-3	-	-	-3
Omräkningsdifferenser	416	0	-7	34	-	-	443	920	-	3	57	-	-	980
Ack. avskrivningar 31 december	6 475	5	291	930	-	-	7 701	5 559	5	89	763	-	-	6 416
Ack. nedskrivningar 1 januari	6	-	-	1	-	311	318	-	-	-	-	-	8	8
Årets nedskrivningar	-	-	-	1	-	0	1	6	-	-	1	-	292	299
Omräkningsdifferenser	-	-	-	-	-	-10	-10	-	-	-	-	-	11	11
Ack. nedskrivningar 31 december	6	-	-	2	-	301	309	6	-	-	1	-	311	318
Restvärde 31 december	1 799	1	732	348	410	27 871	31 161	2 137	1	969	433	424	26 421	30 385

1) Övervärden avseende framtida tilldelning av utsläppsrätter från förvärvet av Rautaruukki.

Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 798 (969) Mkr i kostnad för sålda varor, med 7 (1) Mkr i försäljningskostnader samt med 42 (20) Mkr i övriga administrationskostnader. Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 798 (620) Mkr i kostnad för sålda varor, med 7 (1) Mkr i försäljningskostnader samt med 42 (20) Mkr i övriga administrationskostnader.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen per den 30 november. Koncernens mest väsentliga		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden framgår i tabellen nedan: REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	51 Ruukki

6 Immateriella tillgångar forts.

Goodwill Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill		20141)
Mkr Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen per den 30 november. Koncernens mest väsentliga	2015	2014	Bedömd långsiktig tillväxttakt, %	2
goodwillbelopp allokeras till koncernens kassagenererande enheter enligt nedan: SSAB North America ( i Division SSAB Americas)	22 910	21 284	Vägd genomsnittlig diskonteringsränta,	North
SSAB Special Steels	2 529	2 625	före skatt, % 2015	10,3 America
SSAB Europe	1 905	1 969
Tibnor	467	483	Vägd genomsnittlig diskonteringsränta,
Ruukki Construction 1)	470	484	2014. före skatt, %
Summa goodwill	28 281	26 845

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen per den 30 november. Koncernens mest väsentliga goodwillbelopp allokeras till koncernens kassagenererande enheter. SSAB Special Steels 2 529 2 625 SSAB Europe 1 905 1 969 SSAB North America ingår i divisionen SSAB Americas. För mer information om SSAB Americas, se not 28.

SSAB North America ingår i divisionen SSAB Americas. För mer information om SSAB Americas och övriga divisioner, se not 28. Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet baseras på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på bolagets budget och prognoser som löpande upprättas av ledningen. Kassaflöden bortom en femårsperiod har extrapolerats med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för marknaden där dessa kassagenererande enheter är verksamma. Ruukki Construction 1) 470 484 Summa goodwill 28 281 26 845 1) I värdet för Ruukki Construction ingår även varumärket Rautaruukki med en obestämbar nyttjandeperiod till ett värde av 410 (424) Mkr.

Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden framgår i tabellen nedan: Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden framgår i tabellen nedan:

								Ruukki
goodwillbelopp allokeras till koncernens kassagenererande enheter enligt nedan: SSAB North America ( i Division SSAB Americas)	22 910	21 284	Vägd genomsnittlig diskonteringsränta,	North	Special			Construc
SSAB Special Steels	2 529	2 625	före skatt, % 2015	10,3 America	Steels	Europe	Tibnor	tion
SSAB Europe	1 905	1 969	Bedömd långsiktig tillväxttakt, %	2	2	2	2	2
Tibnor	467	483	1) Den finska stålkoncernen Rautaruukki förvärvades den 29 juli 2014 och någon separat värdering av goodwill från förvärvet gjordes inte under Vägd genomsnittlig diskonteringsränta,
Ruukki Construction 1)	470	484	2014. före skatt, %	9,9	7,2	7,2	7,3	7,2
Summa goodwill	28 281	26 845
Goodwill			20141)
1) I värdet för Ruukki Construction ingår även varumärket Rautaruukki med en obestämbar nyttjandeperiod till ett värde av 410 (424) Mkr. Mkr	2015	2014	Antagandena ovan har använts för att analysera den kassagenererande enheten. Bedömd långsiktig tillväxttakt, %	2
SSAB North America ( i Division SSAB Americas)	22 910	21 284	Ledningen har fastställt den budgeterade och prognostiserade bruttomarginalen baserat på historiska Vägd genomsnittlig diskonteringsränta,
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen per den 30 november. Koncernens mest väsentliga SSAB Special Steels	2 529	2 625	resultat och de förväntningar som finns på marknadsutvecklingen och den specifika kassagenererande före skatt, %	10,3
			enheten. Den tillväxttakt för bruttomarginalen som används överensstämmer med de prognoser som finns i

1) Den finska stålkoncernen Rautaruukki förvärvades den 29 juli 2014 och någon separat värdering av goodwill från förvärvet gjordes inte under 2014. bransch- och analytikerrapporter. Den diskonteringsränta som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller lokalt för varje specifik kassagenererande enhet.

31 december. För en känslighetsanalys och antaganden, se not 30. Antagandena ovan har använts för att analysera den kassagenererande enheten.

Ledningen har fastställt den budgeterade och prognostiserade bruttomarginalen baserat på historiska resultat och de förväntningar som finns på marknadsutvecklingen och den specifika kassagenererande enheten. Den tillväxttakt för bruttomarginalen som används överensstämmer med de prognoser som finns i bransch- och analytikerrapporter. Den diskonteringsränta som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller lokalt för varje specifik kassagenererande enhet. Genomförda beräkningar med ovanstående antaganden har påvisat att något nedskrivningsbehov av Utsläppsrätter Beräknad förbrukning av utsläppsrätter 2014 uppgår till 6,7 (4,9) miljoner ton (varav utsläpp från Rautaruukki ingår från förvärvsdatumet med 1,6 miljoner ton). Inga utsläppsrätter har sålts under 2013 eller 2014. Allokeringen av utsläppsrätter för handelsperioden 2013-2020 tillkännagavs för SSABs svenska verksamhet under hösten 2013 och för den finska verksamheten Ledningen har fastställt den budgeterade och prognostiserade bruttomarginalen baserat på historiska resultat och de förväntningar som finns på marknadsutvecklingen och den specifika kassagenererande enheten. Den tillväxttakt för bruttomarginalen som används överensstämmer med de prognoser som finns i bransch- och analytikerrapporter. Den diskonteringsränta som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller lokalt för varje specifik kassagenererande enhet.

31 december. För en känslighetsanalys och antaganden, se not 30. För år 2014 räcker dock de tilldelade rätterna för den förbrukning som skett. Utsläppsrätterna redovisas som en immateriell tillgång och erhållna utsläppsrätter bokförs till anskaffningsvärdet noll kronor. SSAB Genomförda beräkningar med ovanstående antaganden har påvisat att något nedskrivningsbehov av goodwill ej föreligger den 31 december. För en känslighetsanalys och antaganden, se not 30.

utsläppsrätter till ett värde av 24 (-) Mkr som redovisas som en immateriell tillgång. I samband med Utsläppsrätter

Beräknad förbrukning av utsläppsrätter 2014 uppgår till 6,7 (4,9) miljoner ton (varav utsläpp från Rautaruukki ingår från förvärvsdatumet med 1,6 miljoner ton). Inga utsläppsrätter har sålts under 2013 eller 2014. Allokeringen av utsläppsrätter för handelsperioden 2013-2020 tillkännagavs för SSABs svenska verksamhet under hösten 2013 och för den finska verksamheten i början av 2014. Den årliga tilldelningen blev lägre än föregående handelsperiod och minskar från år till år. För år 2014 räcker dock de tilldelade rätterna för den förbrukning som skett. Utsläppsrätterna redovisas förvärvsanalysen av Rautaruukki identifierades även ett värde på de utsläppsrätter som Rautaruukki kommer att tilldelas under den pågående handelsperioden. Dessa rätter värderades till 1 031 Mkr och vid årets slut uppgick värdet till 968 Mkr, vilket också ingår bland de immateriella tillgångarna. Beräknad förbrukning av utsläppsrätter för 2015 uppgår till 8,9 (6,7) miljoner. Inga utsläppsrätter har sålts under 2014 eller 2015. För år 2015 räckte de tilldelade rätterna för den förbrukning som skett. Utsläppsrätterna redovisas som en immateriell tillgång och erhållna utsläppsrätter bokförs till anskaffningsvärdet noll kronor. SSAB deltar i olika program där man kan köpa utsläppsrätter och via sådana program ägde SSAB vid årsskiftet utsläppsrätter till ett värde av 22 (24) Mkr som redovisas som en immateriell tillgång.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	52

7 Materiella anläggingstillgångar

Koncernen

				2015						2014
Mkr	Mark och mark anläggningar	Byggnader	Maskiner	Inventarier, verktyg och installationer	Pågående ny anläggningar och förskott leverantörer	Summa materiella anläggnings tillgångar	Mark och mark anläggningar	Byggnader	Maskiner	Inventarier, verktyg och installationer	Pågående ny anläggningar och förskott leverantörer	Summa materiella anläggnings tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari	1 021	7 359	39 678	645	1 783	50 486	624	4 283	31 801	580	1 112	38 400
Inköp	1	189	507	30	1 761	2 488	1	85	204	32	1 347	1 670
Ökning genom rörelseförvärv	-	-	-	-	-	-	164	2 826	6 305	5	394	9 694
Försäljningar och utrangeringar	-9	-259	-971	-40	-4	-1 283	-2	-5	-447	-21	-5	-480
Minskning genom avyttrad verksamhet	-1	-34	-57	-33	27	-98	-	-	-	-	-	-
Omklassificeringar	18	108	1 976	29	-2 066	65	207	-11	492	27	-1 143	-428
Omräkningsdifferenser	4	-4	482	-2	17	497	27	180	1 323	22	78	1 630
Anskaffningsvärde 31 december	1 034	7 359	41 615	629	1 518	52 155	1 021	7 359	39 678	645	1 783	50 486

Ack. avskrivningar 1 januari	175	2 246	20 908	339	-	23 668	147	2 164	19 325	282	-	21 918
Försäljningar och utrangeringar	-3	-247	-897	-44	-	-1 191	-	-4	-225	-20	-	-249
Årets avskrivningar	34	382	2 442	92	-	2 950	23	130	1 949	90	-	2 192
Minskning genom avyttrad verksamhet	0	-23	-47	-26	-	-96	-	-	-	-	-	-
Omklassificeringar	2	-1	21	-2	-	20	-	-11	-333	1	-	-343
Omräkningsdifferenser	3	22	257	-12	-	270	5	-33	192	-14	-	150
Ack. avskrivningar 31 december	211	2 379	22 684	347	-	25 621	175	2 246	20 908	339	-	23 668
Ack. nedskrivningar 1 januari	16	129	103	0	-	248	1	-	14	0	-	15
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-	-	-	-	-1	-	-	-	-	-1
Årets nedskrivningar	-	1	38	0	-	39	16	128	107	0	-	251
Omklassificeringar	-2	-	-	-	-	-2	-	-	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-2	-11	-14	0	-	-27	0	1	-18	0	-	-17
Ack. nedskrivningar 31 december	12	119	127	0	-	258	16	129	103	0	-	248
Restvärde 31 december	811	4 861	18 804	282	1 518	26 276	830	4 984	18 667	306	1 783	26 570

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	53

7 Materiella anläggingstillgångar forts.

Årets avskrivningar ingår i resultaträkningen med 2 848 (2 122) Mkr i kostnad för sålda varor, 47 (33) Mkr i försäljningskostnader, 47 (31) Mkr i administrationskostnader samt 5 (6) Mkr i övriga kostnader. Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 2 848 (2 122) Mkr i kostnad för sålda varor, 47 (33) Mkr i försäljningskostnader, 47 (31) Mkr i administrationskostnader samt 5 (6) Mkr i övriga kostnader. Under

Under perioden aktiverades 1 (1) Mkr i räntekostnader och den räntesats som tillämpades var 2,5 (3,1) procent. I posten materiella anläggningstillgångar ingår finansiella leasingavtal med 312 (369) Mkr i anskaffningsvärde och med 249 (319) Mkr i restvärde.

I posten materiella anläggningstillgångar ingår finansiella leasingavtal med 312 (369) Mkr i anskaffningsvärde och med 249 (319) Mkr i restvärde. Per balansdagen fanns kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar som ej redovisats i de finansiella rapporterna till ett värde av 297 (133) Mkr.

Per balansdagen fanns kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar som ej redovisats i de finansiella rapporterna till ett värde av 297 (133) Mkr.

Moderbolaget

	Inventarier, verktyg	Summa materiella
Mkr	och installationer	anläggningstillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2014	10	10
Inköp	2	2
Försäljningar och utrangeringar	-	-
Anskaffningsvärde 31 december 2014	12	12
Anskaffningsvärde 1 januari 2015	12	12
Inköp	1	1
Försäljningar och utrangeringar	-	-
Anskaffningsvärde 31 december 2015	13	13

Ack. avskrivningar 1 januari 2014	9	9
Försäljningar och utrangeringar	-	-
Årets avskrivningar	1	1
Ack. avskrivningar 31 december 2014	10	10
Ack. avskrivningar 1 januari 2015	10	10
Försäljningar och utrangeringar	-	-
Årets avskrivningar	1	1
Ack. avskrivningar 31 december 2015	11	11

Restvärde 31 december 2014	2	2
Restvärde 31 december 2015	2	2

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	54

8 Finansiella anläggingstillgångar och andelar i intressebolag och joint venture

			Summa Summa
		Övriga lång Övriga lång	finansiella finansiella	Andelar i Andelar i
	Övriga aktier Övriga aktier	fristiga fristiga	anläggnings anläggnings	intresse intresse
Mkr Mkr	och andelar och andelar	fordringar fordringar	tillgångar tillgångar	bolag och JV bolag och JV	Mkr Mkr
Bokfört värde 1 januari 2014 Bokfört värde 1 januari 2014
Ökning genom rörelseförvärv Ökning genom rörelseförvärv
Investeringar Investeringar
Försäljningar och amorteringar Försäljningar och amorteringar
Nedskrivningar Nedskrivningar
Resultatandel efter skatt Resultatandel efter skatt	- -	- -	- -	1 1
Omklassificering Omklassificering
Utdelning Utdelning
Omräkningsdifferenser Omräkningsdifferenser
Bokfört värde 31 december 2014 Bokfört värde 31 december 2014

Bokfört värde 1 januari 2015 Bokfört värde 1 januari 2015	162 162	1 110 1 110	1 272 1 272	531 531
Investeringar Investeringar	39 39	181 181	220 220	36 36
Försäljningar och amorteringar Försäljningar och amorteringar	-9 -9	-959 -959	-968 -968	3 3
Nedskrivningar Nedskrivningar	-15 -15	- -	-15 -15	- -
Resultatandel efter skatt Resultatandel efter skatt	- -	- -	- -	45 45
Omklassificering Omklassificering	-2 -2	1 1	-1 -1	- -
Utdelning Utdelning	- -	- -	- -	-61 -61
Omräkningsdifferenser Omräkningsdifferenser	-6 -6	4 4	-2 -2	-8 -8
Bokfört värde 31 december 2015 Bokfört värde 31 december 2015	169 169	337 337	506 506	546 546

Övriga aktier Övriga aktier och andelar och andelar	Övriga lång Övriga lång fristiga fordringar fordringar	Summa Summa finansiella finansiella anläggnings anläggnings tillgångar tillgångar	Andelar i Andelar i intresse intresse bolag och JV bolag och JV	Mkr Mkr	Aktier i dotter dotter bolag	Aktier i Aktier i intressebolag intressebolag	Övriga Övriga aktier och aktier och andelar andelar	Övriga Övriga långfristiga långfristiga fordringar fordringar	Summa Summa finansiella finansiella anläggnings anläggnings tillgångar tillgångar
12	1 587	1 599	284	Bokfört värde 1 januari 2014	39 299	11	8	5	39 323
12	1 587	1 599	284	Bokfört värde 1 januari 2014	39 299	11	8	5	39 323
135	682	817	443	Investeringar	45 749	-	-	1 027	46 776
135	682	817	443	Investeringar	45 749	-	-	1 027	46 776
14	1 048	1 062	30	Nedskrivningar	-30 417	-	-	-	-30 417
14	1 048	1 062	30	Nedskrivningar	-30 417	-	-	-	-30 417
-1	-1 704	-1 705	-	Försäljningar och amorteringar	-	-	-	-5	-5
-1	-1 704	-1 705	-	Försäljningar och amorteringar	-	-	-	-5	-5
-	-601	-601	-98	Bokfört värde 31 december 2014	54 631	11	8	1 027	55 677
-	-601	-601	-98	Bokfört värde 31 december 2014	54 631	11	8	1 027	55 677
- -	- -	- -	1 1
-2	9	7	-129	Bokfört värde 1 januari 2015	54 631	11	8	1 027	55 677
-2	9	7	-129	Bokfört värde 1 januari 2015	54 631	11	8	1 027	55 677
-	-	-	-15	Investeringar	2 197	-	-	149	2 346
-	-	-	-15	Investeringar	2 197	-	-	149	2 346
4	89	93	15	Nedskrivningar	-220	-	-	-	-220
4	89	93	15	Nedskrivningar	-220	-	-	-	-220
162	1 110	1 272	531	Försäljningar och amorteringar	-	-	-	-936	-936
162	1 110	1 272	531	Försäljningar och amorteringar	-	-	-	-936	-936
				Bokfört värde 31 december 2015 Bokfört värde 31 december 2015	56 608 56 608	11 11	8 8	240 240	56 867 56 867
			fristiga		Moderbolaget Moderbolaget		Aktier i bolag

Övriga aktier och andelar utgörs i huvudsak av onoterade investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderades till anskaffningsvärde. Övriga långfristiga fordringar är fordringar som tillhör tillgångskategorien Övriga aktier och andelar utgörs i huvudsak av onoterade investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderades till anskaffningsvärde. Övriga långfristiga fordringar är fordringar som tillhör tillgångskategorien Övriga aktier och andelar utgörs i huvudsak av onoterade investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderades till anskaffningsvärde. Övriga långfristiga fordringar är fordringar som tillhör tillgångskategorin lånefordringar och kundfordringar, dessa värderades till upplupet anskaffningsvärde.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT Summa		FINANSIELLA RAPPORTER 2015		56 608
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER Övriga aktier och andelar	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	55

Dotterbolagens övriga aktier och andelar2) 161 8 Finansiella anläggingstillgångar och andelar i intressebolag och joint venture forts.

Moderbolagets aktier och andelar i dotterbolag Dotterbolagens aktier och andelar i intressebolag och joint venture

Övriga aktier och andelar

	Organisations		Innehav,		Bokfört		Organisations Organisations		Innehav, Innehav,		Bokfört Kapital
	nummer	Säte	antal	%1)	värde, Mkr		nummer nummer	Säte Säte	antal antal	%1) %1)	värde, Mkr andel, Mkr
Svenska rörelsedrivande dotterbolag:						Oxelösunds Hamn AB	556207–4913	Oxelösund	5 000	50	119
Plannja AB	556121–1417	Luleå	80 000	100	16	Lulekraft AB Blastech Mobile LLC	556195–0576	Luleå Alabama, USA	100 000	50 50	10 61
SSAB EMEA AB	556313–7933	Oxelösund	1 000	100	3 961	Industrikraft i Sverige AB Bet-Ker Oy	556761–5371 1003246-0	Stockholm Finland	20 000 120	20 44	1 31
Tibnor AB	556004–4447	Stockholm	1 000 000	100	425	Summa moderbolagets aktier i intressebolag Manga LNG Oy	2592122-8	Finland	3 151 042	25	11 64
8 Finansiella anläggningstillgångar och andelar i intressebolag och joint venture forts. SSAB Technology AB	556207–4905	Stockholm	1 000	100	0	Raahen Voima Oy	2604933-9	Finland	1 875	75	186
SSAB Americas Holding AB	556858–6654	Stockholm	50 000	100	9	Helens Rör AB	556086-9785	Halmstad	4 500	25	70
Moderbolagets aktier och andelar i dotterbolag SSAB APAC Holding AB	556858–6647	Stockholm	50 000	100	100	Dotterbolagens aktier och andelar i intressebolag och joint venture					531
	Organisations		Innehav,		Bokfört	Kapitalandelar i intressebolagens och joint ventures egna kapital utöver bokförda	Organisations		Innehav,		Kapital
Utländska rörelsedrivande dotterbolag:	nummer	Säte	antal	%1)	värde, Mkr	värden i moderbolaget	nummer	Säte	antal	%1)	andel, Mkr 4
Svenska rörelsedrivande dotterbolag: SSAB Central Inc.		Kanada	1 000	100	272	Oxelösunds Hamn AB Summa koncernens andelar i intressebolag och joint venture	556207–4913	Oxelösund	5 000	50	119 546
Plannja AB SSAB US Holding Inc.	556121–1417	Luleå USA	80 000 100	100 100	16 4 149	Blastech Mobile LLC		Alabama, USA		50	61
SSAB EMEA AB Western Steel Limited	556313–7933	Oxelösund Kanada	1 000 682	100 100	3 961 196	1) Procentsiffran anger kapitalandelen som i samtliga fall överensstämmer med röstandelen. Rösteandelen i Raahen Voima är dock via Bet-Ker Oy	1003246-0	Finland	120	44	31
Tibnor AB Rautaruukki Oyj	556004–4447	Stockholm Finland	1 000 000 138 929 363	100 100	425 14 967	aktieägaravtal begränsad till 50%. Manga LNG Oy	2592122-8	Finland	3 151 042	25	64
SSAB Technology AB SSAB Finance UK	556207–4905	Stockholm	1 000 UK 2 214 610 542	100 100	0 24 851	2) Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm. Raahen Voima Oy	2604933-9	Finland	1 875	75	186
SSAB Americas Holding AB SSAB Finance Brussels	556858–6654	Stockholm Belgien	50 000 626 515 513	100 100	9 7 568	Helens Rör AB	556086-9785	Halmstad	4 500	25	70
Övriga2) SSAB APAC Holding AB	556858–6647	Stockholm	50 000	100	100 94						531
Vilande bolag					0	Kapitalandelar i intressebolagens och joint ventures egna kapital utöver bokförda
Utländska rörelsedrivande dotterbolag: Summa					56 608	värden i moderbolaget					4

Organisationsnummer Säte Innehav, antal %1) Kapitalandel, Mkr Svenska rörelsedrivande dotterbolag: Oxelösunds Hamn AB 556207–4913 Oxelösund 5 000 50 119 Plannja AB 556121–1417 Luleå 80 000 100 16 Blastech Mobile LLC Alabama, USA 50 61 SSAB EMEA AB 556313–7933 Oxelösund 1 000 100 3 961 Bet-Ker Oy 1003246-0 Finland 120 44 31 Tibnor AB 556004–4447 Stockholm 1 000 000 100 425 Manga LNG Oy 2592122-8 Finland 3 151 042 25 64 Moderbolagets aktier i intressebolag Organisationsnummer Säte Innehav, antal %1) Bokfört värde, Mkr Lulekraft AB 556195–0576 Luleå 100 000 50 10 Industrikraft i Sverige AB 556761–5371 Stockholm 20 000 20 1 Summa moderbolagets aktier i intressebolag 11

Kapitalandelar i intressebolagens och joint ventures egna kapital utöver bokförda	Organisations		Innehav,		Kapital
värden i moderbolaget	nummer	Säte	antal	%1)	andel, Mkr


1) Procentsiffran anger kapitalandelen som i samtliga fall överensstämmer med röstandelen. Rösteandelen i Raahen Voima är dock via
aktieägaravtal begränsad till 50%.
2) Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm.

Utländska rörelsedrivande dotterbolag: Summa	56 608	värden i moderbolaget	4
SSAB Central Inc. Kanada 1 000 100	272	Summa koncernens andelar i intressebolag och joint venture	546

1) Procentsiffran anger kapitalandelen som i samtliga fall överensstämmer med röstandelen. Rösteandelen i Raahen Voima är dock via aktieägaravtal begränsad till 50%.

2) Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm.

Rautaruukki Oyj Finland Summa moderbolagets aktier och andelar	138 929 363 100 14 967 8
SSAB Finance UK UK Dotterbolagens övriga aktier och andelar2) SSAB Finance Brussels Belgien	2 214 610 542 100 24 851 626 515 513 100 7 568 161
Övriga2) Summa koncernens övriga aktier och andelar	94 169

Bostadsrätt 8

SSAB US Holding Inc. USA 100 100 4 149 Western Steel Limited Kanada 682 100 196

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	56

8 Finansiella anläggingstillgångar och andelar i intressebolag och joint venture forts.

Indirekt ägda dotterbolag (ej direkt ägda av SSAB AB)

Namn	Säte	Innehav %	Namn	Säte	Innehav %
Alamentti Oy	Finland	100	Rautaruukki Uü	Estland	100
BevakningsAB Företagsskydd	Sverige	100	Ruukki Australia Pty Ltd	Australien	100
Blupoint Pty Ltd	Australien	100	Ruukki Austria GmbH	Österrike	100
EM Eriksson SSC AB	Sverige	100	Ruukki Building Components AS	Norge	100
EO Stål AB	Sverige	100	Ruukki Bulgaria EOOD	Bulgarien	100
Förvaltnings AB Tegelhögen	Sverige	100	Ruukki Canada Inc	Kanada	100
G & G Mining Fabrication	Australien	100	Ruukki Chile SpA	Chile	100
Geha Beheer BV	Nederländerna	51	Ruukki Construction Norge AS	Norge	100
Hardox Wearparts Center Gauteng	Sydafrika	80	Ruukki Construction Oy	Finland	100
IPSCO Finance (US) Corporation, LLC	USA	100	Ruukki Croatia d.o.o	Kroatien	100
IPSCO Texas Inc.	USA	100	Ruukki CZ s.r.o.	Tjeckien	100
JL Steel Services Ltd	Storbritannien	100	Ruukki d.o.o.	Slovenien	100
Linköpings Stål AB	Sverige	100	Ruukki DOO Belgrade	Serbien	100
LLC Ruukki Investment Ukraine	Ukraina	100	Ruukki Engineering Oy	Finland	100
LLC Ruukki Ukraine	Ukraina	99,9	Ruukki Express AB	Sverige	100
Metform Oy	Finland	100	Ruukki Finance B.V.	Nederländerna	100
Nordic Steel AB	Sverige	100	Ruukki Holding AB	Sverige	100
OOO Metalplast Russia	Ryssland	100	Ruukki Holding B.V.	Nederländerna	100
OOO Ruukki Express	Ryssland	100	Ruukki Hungary Kft	Ungern	100
OOO Ruukki Rus	Ryssland	100	Ruukki Istanbul Metal Sanayi ve Ticaret Limited Sirketi	Turkiet	100
Plannja Siba AB	Sverige	100	Ruukki Metal (Shanghai) Co Ltd	Kina	100
Plannja A/S	Norge	100	Ruukki Metals Trading & Marketing India Private Limited	Indien	99
Plannja A/S	Danmark	100	Ruukki Polska Sp.zo.o.	Polen	100
Plannja Förvaltnings AB	Sverige	100	Ruukki Products AS	Estland	100
Plannja Ltd	Storbritannien	100	Ruukki Profiler AS	Norge	100
Plannja SP z.o.o	Polen	100	Ruukki Romania S.R.L.	Rumänien	100
Plannja Steinwalls AB	Sverige	100	Ruukki Slovakia s.r.o.	Slovakien	100
Plåtdepån i Borlänge AB	Sverige	100	Ruukki Sverige AB	Sverige	100
Presteel Oy	Finland	80,1	Ruukki Trading (Shanghai) Co., Ltd	Kina	100
Rannila Uü	Estland	100	Ruukki UK Ltd	Storbritannien	100

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	57

8 Finansiella anläggingstillgångar och andelar i intressebolag och joint venture forts.

Indirekt ägda dotterbolag (ej direkt ägda av SSAB AB)

Namn	Säte	Innehav %	Namn	Säte	Innehav %
Ruukki USA Inc.	USA	100	SSAB Svensk Stål A/S	Danmark	100
SC Plannja SRL, Romania	Rumänien	100	SSAB Sw Steel Strip Prod Int trade (Kunshan) CoLtd	Kina	100
SIA Ruukki Latvija	Lettland	100	SSAB Swedish Steel	Indonesien	100
SSAB AFC Inc.	USA	100	SSAB Swedish Steel	Australien	100
SSAB Alabama Inc.	USA	100	SSAB Swedish Steel	Hong Kong	100
SSAB Argentina SRL	Argentina	100	SSAB Swedish Steel	Japan	100
SSAB Bulgaria Ltd	Bulgarien	100	SSAB Swedish Steel (China) Co,Ltd	Kina	100
SSAB Columbia S.A.S.	Colombia	100	SSAB Swedish Steel (Thailand) Co., LTD	Thailand	49
SSAB Construction Inc.	USA	100	SSAB Swedish Steel Aceros de Chile Limitada	Chile	100
SSAB Danmark A/S	Danmark	100	SSAB Swedish Steel BV	Nederländerna	100
SSAB Egypt LLC	Egypten	100	SSAB Swedish Steel CIS	Ryssland	100
SSAB Enterprises LLC	USA	100	SSAB Swedish Steel Comércio de Aço Ltda.	Brasilien	100
SSAB Europe Oy	Finland	100	SSAB Swedish Steel Eesti OU	Estland	100
SSAB Hardox	Kina	100	SSAB Swedish Steel FCW, United Arab Emirates	Förenade Arabemiraten	100
SSAB Hardox Stahl GmbH	Österrike	100	SSAB Swedish Steel India PVT Ltd	Indien	100
SSAB Holding Danmark A/S	Danmark	100	SSAB Swedish Steel International Trade (Kunshan)Co	Kina	100
SSAB Holding UK Ltd.	Storbritannien	100	SSAB Swedish Steel Lda	Angola	100
SSAB Inc	USA	100	SSAB Swedish Steel Lda	Portugal	100
SSAB Iowa Inc.	USA	100	SSAB Swedish Steel LLC,	Ukraina	100
SSAB Israel Ltd	Israel	100	SSAB Swedish Steel LLP	Kazakstan	100
SSAB Kenya Ltd	Kenya	100	SSAB Swedish Steel Ltd	Kanada	100
SSAB KSA LLC	Saudiarabien	100	SSAB Swedish Steel Ltd	Storbritannien	100
SSAB Merox AB	Sverige	100	SSAB Swedish Steel Ltd, Shanghai	Kina	100
SSAB Minnesota Inc.	USA	100	SSAB Swedish Steel Ltd.	Korea	100
SSAB Oxelösund , Taiwan	Taiwan	100	SSAB Swedish Steel Mepe	Grekland	100
SSAB OXELÖSUND AB SUCURSAL DEL PERU	Peru	100	SSAB Swedish Steel Pte Ltd	Singapore	100
SSAB Poland Sp.z.o.o, Poland	Polen	100	SSAB Swedish Steel S.L.	Spanien	100
SSAB South Africa Pty Ltd	Sydafrika	100	SSAB Swedish Steel SARL	Marocko	100
SSAB Sales Inc. (US)	USA	100	SSAB Swedish Steel s.r.o.	Tjeckien	100
SSAB SSC AB	Sverige	100	SSAB Swedish Steel Sdn Bhd	Malaysia	100

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	58

8 Finansiella anläggingstillgångar och andelar i intressebolag och joint venture forts.

Indirekt ägda dotterbolag (ej direkt ägda av SSAB AB)

Namn	Säte	Innehav %
SSAB Swedish Steel SpA	Italien	100
SSAB Swedish Steel SRL	Rumänien	100
SSAB Swedish Steel Trading Ltd	Turkiet	100
SSAB Swedish Steel Trading Ltd, Ungern	Ungern	100
SSAB Swedish Steel, Serbia	Serbien	100
SSAB Tubes AB	Sverige	100
SSAB Wear Solutions LLC	USA	100
Svensk Ståldistribusjon AS	Norge	100
Swedish Steel AB Mexico Sa De CV	Mexiko	100
Tappers Stål & Metaller AB	Sverige	100
Tibnor AS	Norge	100
Tibnor AS	Danmark	100
Tibnor Lanna AB	Sverige	100
Tibnor Oy	Finland	100
Tibnor SIA Latvia	Lettland	100
UAB Ruukki Lietuva	Litauen	100

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		59

	Koncernen Koncernen		Moderbolaget			Koncernen		Moderbolaget Moderbolaget
Mkr Mkr	2015 2015	2014 2014	2015 2015	2014 2014	Mkr Mkr	2015 2015	2014 2014	2015 2015	2014 2014
9 Varulager Råvaror, förbrukningsmaterial och halvfabrikat Råvaror, förbrukningsmaterial och halvfabrikat	3 573 3 573	4 336 4 336	- -	- -	11 Övriga korta räntebärande fordringar/Likvida medel Övriga korta räntebärande fordringar Övriga korta räntebärande fordringar
Stålämnen Stålämnen	1 048 1 048 Koncernen	1 250 1 250	- - Moderbolaget	- -	Spärrade medel Spärrade medel	1 675 1 675 Koncernen	1 910 1 910	1 423 1 423 Moderbolaget	1 910 1 910
Produkter i arbete Produkter i arbete Mkr	798 798 2015	1 094 1 094 2014	- - 2015	- - 2014	Övriga korta räntebärande fordringar Övriga korta räntebärande fordringar Mkr	112 112 2015	67 67 2014	40 40 2015	- - 2014
Färdigvarulager Färdigvarulager Råvaror, förbrukningsmaterial och halvfabrikat	7 272 7 272 3 573	7 523 7 523 4 336	- - -	- - -	Summa övriga korta räntebärande fordringar Summa övriga korta räntebärande fordringar Övriga korta räntebärande fordringar	1 787 1 787	1 977 1 977	1 463 1 463	1 910
Summa varulager Summa varulager	12 691 12 691	14 203 14 203	- -	- -

9 Varulager 11 Övriga korta räntebärande fordringar/Likvida medel

	Koncernen Koncernen		Moderbolaget Moderbolaget			Koncernen Koncernen		Moderbolaget Moderbolaget
Mkr Mkr	2015 2015	2014 2014	2015 2015	2014 2014	Mkr Mkr	2015 2015	2014 2014	2015 2015	2014 2014
9 Varulager Råvaror, förbrukningsmaterial och halvfabrikat Råvaror, förbrukningsmaterial och halvfabrikat	3 573 3 573	4 336 4 336	- -	- -	11 Övriga korta räntebärande fordringar/Likvida medel Övriga korta räntebärande fordringar Övriga korta räntebärande fordringar
Stålämnen Stålämnen	1 048 1 048 Koncernen	1 250 1 250	- - Moderbolaget	- -	Spärrade medel Spärrade medel	1 675 1 675 Koncernen	1 910 1 910	1 423 1 423 Moderbolaget	1 910 1 910
Produkter i arbete Produkter i arbete Mkr	798 798 2015	1 094 1 094 2014	- - 2015	- - 2014	Övriga korta räntebärande fordringar Övriga korta räntebärande fordringar Mkr	112 112 2015	67 67 2014	40 40 2015	- - 2014
Färdigvarulager Färdigvarulager Råvaror, förbrukningsmaterial och halvfabrikat	7 272 7 272 3 573	7 523 7 523 4 336	- - -	- - -	Summa övriga korta räntebärande fordringar Summa övriga korta räntebärande fordringar Övriga korta räntebärande fordringar	1 787 1 787	1 977 1 977	1 463 1 463	1 910
Summa varulager Summa varulager Stålämnen	12 691 12 691 1 048	14 203 14 203 1 250	- - -	- - -	Spärrade medel	1 675	1 910	1 423	1 910
Produkter i arbete	798	1 094	-	-	Likvida medel Likvida medel Övriga korta räntebärande fordringar	112	67	40	-
Av lagervärdet var 457 (330) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som Av lagervärdet var 457 (330) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som Av lagervärdet var 457 (330) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som kostnadsförts Färdigvarulager	7 272	7 523	-	-	Kassa och bank Kassa och bank Summa övriga korta räntebärande fordringar	2 709 2 709 1 787	3 012 3 012 1 977	591 591 1 463	1 104 1 104 1 910
kostnadsförts under året uppgår till 52 552 (44 428) Mkr varav 303 (122) Mkr avser kostnad avseende kostnadsförts under året uppgår till 52 552 (44 428) Mkr varav 303 (122) Mkr avser kostnad avseende under året uppgår till 52 552 (44 428) Mkr varav 303 (122) Mkr avser kostnad avseende nedskrivning av Summa varulager	12 691	14 203	-	-	Kortfristiga placeringar (löptid under tre månader) Kortfristiga placeringar (löptid under tre månader)	2 2	2 2	- -	- -
nedskrivning av varulager. nedskrivning av varulager. varulager.					Summa likvida medel Summa likvida medel Likvida medel	2 711 2 711	3 014 3 014	591 591	1 104 1 104

Mkr 2015 2014 2015 2014 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Mkr 2015 2014 2015 201410 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Bonus, rabatter, licenser och dylikt Bonus, rabatter, licenser och dylikt	36 36 Koncernen	29 29	- - Moderbolaget
Förutbetalda hyror	28	42	3	3
Förutbetalda hyror	28	42	3	3
Mkr	2015	2014	2015	2014
Förutbetalda försäkringspremier	178	115	-	1
Förutbetalda försäkringspremier	178	115	-	1
Levererade ej fakturerade varor och tjänster	72	64	-	-
Förskott råvaror	128	83	-	-
Förskott råvaror	128	83	-	-
Bonus, rabatter, licenser och dylikt	36	29	-	-
Upplupna ränteintäkter	2	2	1	1
Upplupna ränteintäkter	2	2	1	1
Förutbetalda hyror	28	42	3	3
Derivat som säkringsredovisas	140	148	137	0
Derivat som säkringsredovisas	140	148	137	0
Förutbetalda försäkringspremier	178	115	-	1
Derivat som ej säkringsredovisas	145	222	114	50
Derivat som ej säkringsredovisas	145	222	114	50
Förskott råvaror	128	83	-	-
Energiskatter	59	54	-	-
Energiskatter	59	54	-	-
Upplupna ränteintäkter	2	2	1	1
Övriga förutbetalda kostnader	254	264	39	48
Övriga förutbetalda kostnader	254	264	39	48
Derivat som säkringsredovisas	140	148	137	0
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1 042	1 023	294	103
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1 042	1 023	294	103
Derivat som ej säkringsredovisas	145	222	114	50
Energiskatter	59	54	-	-
Övriga förutbetalda kostnader	254	264	39	48
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1 042	1 023	294	103

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		60

12 Eget kapital

12 Eget kapital Aktiekapitalet uppgår till 4 833 (4 833) Mkr fördelat på 549,2 (549,2) miljoner aktier med ett kvotvärde på 8,80 (8,80) kr per aktie. Av aktierna är 304,2 (304,2) miljoner av serie A och 245,1 (245,1) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Inga aktier ägs av bolaget självt eller dess dotterbolag. Genomsnittligt antal aktier uppgick till 549,2 (419,6) miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 22 343 (22 343) Mkr och utgörs av medel som inbetalats av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde. 12 Eget kapital Aktiekapitalet uppgår till 4 833 (4 833) Mkr fördelat på 549,2 (549,2) miljoner aktier med ett kvotvärde på 8,80 (8,80) kr per aktie. Av aktierna är 304,2 (304,2) miljoner av serie A och 245,1 (245,1) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Inga aktier ägs av bolaget självt eller dess dotterbolag. Genomsnittligt antal aktier uppgick till 549,2 (419,6) miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 22 343 (22 343) Mkr och utgörs av medel som inbetalats av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde. Aktiekapitalet uppgår till 4 833 (4 833) Mkr fördelat på 549,2 (549,2) miljoner aktier med ett kvotvärde på 8,80 (8,80) kr per aktie. Av aktierna är 304,2 (304,2) miljoner av serie A och 245,1 (245,1) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Inga aktier ägs av bolaget självt eller dess dotterbolag. Genomsnittligt antal aktier uppgick till 549,2 (419,6) miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 22 343 (22 343) Mkr och utgörs av medel som inbetalats av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde.

Till omräkningsreserven förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringen i utländska dotterbolag till svenska kronor. De ackumulerade omräkningsdifferenserna uppgår till 5 118 (3 646) Mkr. Till reserven för säkring av utlandsverksamhet förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag. De ackumulerade kursdifferenserna uppgår till -3 642 (-3 081) Mkr. Till reserven för kassaflödessäkringar förs kursdifferenser från kassaflödessäkring av försäljning och inköp i utländsk valuta, prissäkring av vissa inköp samt av räntesäkringar från rörlig till fast ränta. De ackumulerade kursdifferenserna uppgår till -119 (-123) Mkr.

Antal aktier/aktiekapital		Koncernen
Antal aktier/aktiekapital	Koncernen 2015	2014
Antal aktier i miljoner	2015 549,2	2014 549,2
Antal aktier i miljoner Aktiekapital i Mkr	549,2 4 833	549,2 4 833

Föreslagen utdelning 2015 uppgår till 0,00 (0,00) kr per aktie.

Koncernen

	Reserv för säkring av	Reserv för		Totala
Mkr	Reserv för säkring av utlandsverksamhet	Reserv för kassaflödessäkringar	Omräkningsreserv	Totala reserver
Mkr Reserver 1 januari 2014	utlandsverksamhet -1 339	kassaflödessäkringar -60	Omräkningsreserv -1 990	reserver -3 389
Reserver 1 januari 2014 Omräkningsdifferenser under perioden	-1 339	-60	-1 990 5 636	-3 389 5 636
Omräkningsdifferenser under perioden Verkligtvärdeförändringar under perioden	-2 233	-150	5 636	5 636 -2 383
Verkligtvärdeförändringar under perioden Skatt hänförlig till verkligtvärdeförändringar	-2 233 491	-150 32		-2 383 523
Skatt hänförlig till verkligtvärdeförändringar Poster omförda till resultaträkningen	491	32 71		523 71
Poster omförda till resultaträkningen Skatt hänförlig till poster som omförts till resultaträkningen		71 -16		71 -16
Skatt hänförlig till poster som omförts till resultaträkningen Reserver 31 december 2014	-3 081	-16 -123	3 646	-16 442
Reserver 31 december 2014	-3 081	-123	3 646	442
Reserver 1 januari 2015	-3 081	-123	3 646	442
Reserver 1 januari 2015 Omräkningsdifferenser under perioden	-3 081	-123	3 646 1 472	442 1 472
Omräkningsdifferenser under perioden Verkligtvärdeförändringar under perioden	-719	-72	1 472	1 472 -791
Verkligtvärdeförändringar under perioden Skatt hänförlig till verkligtvärdeförändringar	-719 158	-72 13		-791 171
Skatt hänförlig till verkligtvärdeförändringar Poster omförda till resultaträkningen	158	13 79		171 79
Poster omförda till resultaträkningen Skatt hänförlig till poster som omförts till resultaträkningen		79 -16		79 -16
Skatt hänförlig till poster som omförts till resultaträkningen Reserver 31 december 2015	-3 642	-16 -119	5 118	-16 1 357
Reserver 31 december 2015	-3 642	-119	5 118	1 357

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	61

13 Pensioner

13 Pensioner Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda planer samt för pensionsplan för tjänstemän i Sverige som tecknats i Alecta redovisas som årets kostnad de Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda planer samt för pensionsplan för tjänstemän i Sverige som tecknats i Alecta redovisas som årets kostnad de premier som avser den gångna perioden. Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda planer samt för pensionsplan för tjänstemän i Sverige som tecknats i Alecta redovisas premierna som årets kostnad för den gångna perioden.

De totala pensionskostnaderna fördelas på följande sätt:
Avgifter till avgiftsbestämda planer	Koncernen 716	455	Moderbolaget 15	14	Omräkningsdifferenser	-72	67	-	-
Mkr Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta1)	2015 92	2014 79	2015 5	2014 5	Pensionsförpliktelser 31 december Förändringar i förvaltningstillgångarnas värde under året:	1 647 1 967 Koncernen		3 3 Moderbolaget
Avgifter till avgiftsbestämda planer Pensionskostnader, förmånsbaserade planer	716 37	455 11	15 0	14 0	Mkr	2015	2014	2015	2014
Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta1) Särskild löneskatt	92 73	79 69	5 6	5 4	Förändringar i förvaltningstillgångarnas värde under året: Förvaltningstillgångar 1 januari	Koncernen 1 382	38	Moderbolaget -	-
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer Övrigt	37 8	11 11	0 0	0 0	Mkr Ökning genom rörelseförvärv	2015 0	2014 1 334	2015 -	2014 -
Särskild löneskatt Summa pensionskostnader	73 926	69 625	6 26	4 23	Förvaltningstillgångar 1 januari Aktuariella vinster/förluster	1 382 -40	38 6	- -	- -
Övrigt	8	11	0	0	Ökning genom rörelseförvärv Avkastning	0 26	1 334 25	- -	- -
Summa pensionskostnader 1) Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 31 december 2015 uppgick Alectas överskott i form av den	926	625	26	23	Aktuariella vinster/förluster	-40	6	-	-

1) Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 31 december 2015 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån preliminärt till 148 procent jämfört med 143 procent vid utgången av 2014. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Följande avsättningar för pensionsförpliktelser

har gjorts i balansräkningen: Pensionsförpliktelser som fonderats	Koncernen 1 341	1 631	Moderbolaget -	-
Mkr Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	2015 -1 271	2014 -1 387	2015 -	2014 -
Pensionsförpliktelser som fonderats Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	1 341 70	1 631 244	- -	- -
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-1 271	-1 387	-	-
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar Pensionsförpliktelser som är ofonderade	70 306	244 341	- 3	- 3
Netto pensionsförpliktelser	376	585	3	3
Pensionsförpliktelser som är ofonderade	306	341	3	3
Netto pensionsförpliktelser	376	585	3	3

Förändringar i den förmånsbestämda förpliktelsen under

planer samt för pensionsplan för tjänstemän i Sverige som tecknats i Alecta redovisas som årets kostnad de samt för pensionsplan för tjänstemän i Sverige som tecknats i Alecta redovisas premierna som årets kostnad för	året:	Koncernen		Moderbolaget
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda premier som avser den gångna perioden. den gångna perioden.	Förändringar i den förmånsbestämda förpliktelsen under Mkr	2015	2014	2015	2014
planer samt för pensionsplan för tjänstemän i Sverige som tecknats i Alecta redovisas som årets kostnad de Koncernens största pensionsplaner är Rautaruukki's finska pensionsstiftelse (A-säätiö), Finsk	året: Pensionsförpliktelser 1 januari	Koncernen 1 967	158	Moderbolaget 3	3
premier som avser den gångna perioden. pensionslöfte och den norska pensionsstiftelsen (CCB Pensionskasse). Koncernens största pensionsplaner är Rautaruukkis finska pensionsstiftelse (A-säätiö), Finsk pensionslöfte och	Mkr Ökning genom rörelseförvärv	2015 0	2014 1 643	2015 -	2014 -
Koncernens största pensionsplaner är Rautaruukki's finska pensionsstiftelse (A-säätiö), Finsk Aktuariella vinster/förluster redovisas i Övrigt totalresultat. Aktuariella vinster på den norska pensionsstiftelsen (CCB Pensionskasse). pensionslöfte och den norska pensionsstiftelsen (CCB Pensionskasse).	Pensionsförpliktelser 1 januari Förmåner intjänade under året	1 967 50	158 36	3 1	3 1
pensionförpliktelserna netto ökade främst på grund av högre diskonteringsräntor, lägre uppräkning av Aktuariella vinster/förluster redovisas i Övrigt totalresultat. Aktuariella vinster på pensioner och bättre avkastning på förvaltningstillgångar.	Ökning genom rörelseförvärv Aktuariella vinster/förluster	0 -228	1 643 166	- -	- -
Aktuariella vinster/förluster redovisas i Övrigt totalresultat. Aktuariella vinster på pensionförpliktelserna netto pensionförpliktelserna netto ökade främst på grund av högre diskonteringsräntor, lägre uppräkning av	Förmåner intjänade under året Räntekostnader	50 37	36 22	1 0	1 0
pensioner och bättre avkastning på förvaltningstillgångar. ökade främst på grund av högre diskonteringsräntor, lägre uppräkning av pensioner och bättre avkastning på	Aktuariella vinster/förluster Betalda förmåner	-228 -133	166 -82	- -1	- -1
förvaltningstillgångar.	Räntekostnader Reduceringar och regleringar	37 26	22 -43	0 -	0 -
De totala pensionskostnaderna fördelas på följande sätt: Koncernen Moderbolaget	Betalda förmåner Omräkningsdifferenser	-133 -72	-82 67	-1 -	-1 -
Mkr 2015 2014 2015 2014	Reduceringar och regleringar Pensionsförpliktelser 31 december	26 1 647	-43 1 967	- 3	- 3

Avkastning 26 25 - - Tillskjutna medel 41 18 - - Betalda förmåner -103 -42 - - Reduceringar och regleringar 29 -37 - - Omräkningsdifferenser -64 40 - - Förvaltningstillgångar 31 december 1 271 1 382 - - Koncernen Moderbolaget Avkastning 26 25 - - Tillskjutna medel 41 18 - - Betalda förmåner -103 -42 - - Reduceringar och regleringar 29 -37 - - Omräkningsdifferenser -64 40 - - Förvaltningstillgångar 31 december 1 271 1 382 - - Mkr 2015 2014 2015 2014 Netto pensionsförpliktelser 376 585 3 3 Koncernen Moderbolaget

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	62

13 Pensioner forts.

Pensionsförpliktelsen netto i balansräkningen	Koncernen		Moderbolaget		Exponering mot de mest signifikanta riskerna i de förmånsbestämda planerna: Försäkringstekniska beräkningsantaganden
Mkr	2015	2014	2015	2014	2015 Finland Norge USA Sverige
Avsättningar för pensioner	411	602	3	3	Tillgångarnas volatilitet Diskonteringsränta, % 1,8 2,9 4,3 0,6
Finansiella anläggningstillgångar	35	17	-	-	En avsevärd del av planernas tillgångar är placerade i obligationer som över tid bör ge en mindre volatilitet och Förväntad löneökning, % 1,0 3,1 3,3 3,0
Netto pensionsförpliktelser	376	585	3	3	vara mindre riskfyllda än aktier. Under året har andelen aktier minskats. Pensionsindexering, % 1,7 3,1 2,8 0,6

Fördelning av pensionsförpliktelserna per land 31 december 2015 2014

Mkr	Finland	Norge	USA	Sverige	Övriga	Totalt	Förmånsbestämda pensionsförpliktelser har beräknats med diskonteringsränta som baserar sig på förstklassiga Diskonteringsränta, % 1,7 2,6 5,0 1,7
Pensionsförpliktelser som fonderats	1 027	254	54	6	0	1 341	obligationslån. En minskning i obligationslåneräntan ökar pensionsförpliktelserna även om det delvis Förväntad löneökning, % 2,0 3,1 4,0 3,0
Förvaltningstillgångars verkliga värde	943	285	41	2	0	1 271	kompenseras av en ökning i värdet på förvaltningstillgångarna. Pensionsindexering, % 2,1 3,1 3,0 1,7
Pensionsförpliktelser minus
förvaltningstillgångar	84	-31	13	4	0	70	Inflationsrisk
							Pensionsförpliktelser är utsatta för inflation och en ökning av inflationen ökar pensionsförpliktelserna. En minskning av diskonteringsräntan med 0,5% skulle öka pensionsförpliktelsen netto med 65 Mkr medan
13 Pensioner forts. Pensionsförpliktelser som är ofonderade	143	15	71	42	35	306	en ökning med 0,5% skulle minska den med 55 Mkr.
Netto pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelsen netto i balansräkningen	227	-16	84	46 Koncernen	35 Moderbolaget	376	En ökning av pensionsindex med 0,5% skulle öka pensionsförpliktelsen netto med 55 Mkr medan en Försäkringstekniska beräkningsantaganden

Fördelning av pensionsförpliktelserna per land 31 december 2014

Mkr	Finland	Norge	USA	Sverige	Övriga	Totalt
Pensionsförpliktelser som fonderats	1 314	254	58	3	2	1 631
Förvaltningstillgångars verkliga värde	1 081	263	40	3	0	1 387
Pensionsförpliktelser minus Fördelning av pensionsförpliktelserna per land 31 december 2015
förvaltningstillgångar	233	-9	18	0	2	244
Pensionsförpliktelser som är ofonderade	168	17	69	53	34	341
Netto pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser minus	401	8	87	53	36	585

Specifikation av förvaltningstillgångar förvaltningstillgångar 84 -31 13 4 0 70

Fördelning i % Pensionsförpliktelser som är ofonderade 143 15 71 42 35	2015 306
Aktier Netto pensionsförpliktelser 227 -16 84 46 35	6,5 376
Obligationer	52,0
Fastigheter Fördelning av pensionsförpliktelserna per land 31 december 2014	7,6
Kassa Mkr Finland Norge USA Sverige Övriga	3,1 Totalt
Investeringsfonder Pensionsförpliktelser som fonderats 1 314 254 58 3 2	24,7 1 631
Övrigt Förvaltningstillgångars verkliga värde 1 081 263 40 3 0	6,1 1 387
Totalt Pensionsförpliktelser minus	100,0

Tillgångarnas volatilitet

Diskonteringsränta

Inflationsrisk

En ökning av pensionsindex med 0,5% skulle öka pensionsförpliktelsen netto med 55 Mkr medan en

Mkr			2015	2014	2015	2014	minskning med 0,5% skulle minska den med 50 Mkr. 2015	Finland	Norge	USA	Sverige
Fördelning av pensionsförpliktelserna per land 31 december 2014 Avsättningar för pensioner			411	602	3	3	Diskonteringsränta, %	1,8	2,9	4,3	0,6
Mkr Finansiella anläggningstillgångar	Finland	Norge	USA 35	Sverige 17	Övriga -	Totalt -	Förväntad löneökning, %	1,0	3,1	3,3	3,0
Pensionsförpliktelser som fonderats Netto pensionsförpliktelser	1 314	254	58 376	3 585	2 3	1 631 3	Pensionsindexering, %	1,7	3,1	2,8	0,6
Förvaltningstillgångars verkliga värde	1 081	263	40	3	0	1 387
Pensionsförpliktelser minus Fördelning av pensionsförpliktelserna per land 31 december 2015							2014
förvaltningstillgångar Mkr	233 Finland	-9 Norge	18 USA	0 Sverige	2 Övriga	244 Totalt	Diskonteringsränta, %	1,7	2,6	5,0	1,7
Pensionsförpliktelser som fonderats	1 027	254	54	6	0	1 341	Förväntad löneökning, %	2,0	3,1	4,0	3,0
Pensionsförpliktelser som är ofonderade Förvaltningstillgångars verkliga värde	168 943	17 285	69 41	53 2	34 0	341 1 271	Pensionsindexering, %	2,1	3,1	3,0	1,7

En minskning av diskonteringsräntan med 0,5% skulle öka pensionsförpliktelsen netto med 65 Mkr medan en ökning med 0,5% skulle minska den med 55 Mkr. En minskning av diskonteringsräntan med 0,5% skulle öka pensionsförpliktelsen netto med 65 Mkr medan en ökning med 0,5% skulle minska den med 55 Mkr.

minskning med 0,5% skulle minska den med 50 Mkr. En ökning av pensionsindex med 0,5% skulle öka pensionsförpliktelsen netto med 55 Mkr medan en minskning med 0,5% skulle minska den med 50 Mkr.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		63

14 Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt på balanserade vinstmedel i dotter- och intressebolag beaktas ej. I den mån vinstmedel överförs till moderbolaget, är denna överföring normalt sett skattefri. I den mån en sådan överföring inte skulle vara skattefri, styr moderbolaget över tidpunkten för en sådan överföring och en sådan överföring kommer inte att ske inom överskådlig framtid. moderbolaget, är denna överföring normalt sett skattefri. I den mån en sådan överföring inte skulle vara skattefri, styr moderbolaget över tidpunkten för en sådan överföring och en sådan överföring kommer inte att ske inom överskådlig framtid.

Förändring uppskjuten skatt

(fordran +/skuld -)

(fordran +/skuld -)								Koncernen
				2015							2014
	Över avskrivning							Över avskrivning
	på	Outnyttjade		Långfristiga	Uppskjuten			på	Outnyttjade		Långfristiga	Uppskjuten
	anläggnings	underskotts		förutbetalda	skatt på över			anläggnings	underskotts		förutbetalda	skatt på över
Mkr	tillgångar	avdrag	Pensioner	intäkter	värden	Övrigt	Totalt	tillgångar	avdrag	Pensioner	intäkter	värden	Övrigt	Totalt
Uppskjuten skatt 1 december	-2 449	808	163	300	-1 564		1 199 -1 543	-2 100	67	50	375	-1 242	534	-2 316
Förändringar mot resultatet	489	-189	1	24	276	192	793	362	-466	-6	0	299	402	591
Förändringar mot övrigt
totalresultat		158	-41			-3	114	3	491	30			21	545
Förändringar direkt mot eget kapital							0			0				0
Förändringar mot
investeringsstöd				-80			-80			0	-134			-134
Ökning genom rörelseförvärv					-5		-5	-509	694	91		-394	112	-6
Förändring genom avyttring
av bolag	-5				0	0	-5
Omräkningsdifferens	-86	-15	2	23	-89	49	-116	-205	22	-2	59	-227	130	-223
Uppskjuten skatt 31
december	-2 051	762	125	267	-1 382	1 437	-842	-2 449	808	163	300	-1 564		1 199 -1 543

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	64

14 Uppskjuten skatt forts.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder fördelas enligt följande:

Uppskjutna skattefordringar	Koncernen
Mkr	2015	2014
• förfaller inom 12 månader	168	276
• förfaller efter mer än 12 månader	1 324	1 165
	1 492	1 441
Uppskjutna skatteskulder
• förfaller inom 12 månader	0	0
• förfaller efter mer än 12 månader	-2 334	-2 984
	-2 334	-2 984

Uppskjuten skatt, netto	-842	-1 543

Förändring uppskjuten skatt (fordran +/skuld –)	Moderbolaget
	Outnyttjade
Mkr	underskottsavdrag	Pensioner	Övrigt	Totalt
Uppskjuten skatt 1 januari 2014	0	1	6	7
Förändringar mot resultatet	-316	0	98	-218
Förändringar mot övrigt totaltresultat	491	-	-6	485
Uppskjuten skatt 31 december 2014	175	1	98	274

Uppskjuten skatt 1 januari 2015	175	1	98	274
Justering av ingående balans		16		16
Förändringar mot resultatet	-42	3	-34	-73
Förändringar mot övrigt totalresultat	158	-	1	159
Uppskjuten skatt 31 december 2015	291	20	65	376

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisade inte uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgående till 1 826 (1 735) Mkr. Av dessa underskottsavdrag förfaller 73 (137) Mkr inom 12 månader. Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisade inte uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgående till 1 826 (1 735) Mkr. Av dessa underskottsavdrag förfaller 73 (137) Mkr inom 12 månader.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	65

15 Övriga avsättningar

		Garanti					Garanti
	Omstruk Omstruk turerings	åtagande vid avyttring av	Miljö	Övriga Övriga			åtagande vid avyttring av	Övriga Övriga
Mkr Mkr	turerings avsättningar avsättningar	avyttring av verksamhet verksamhet	Miljö avstättningar avstättningar	avsättningar1) avsättningar1)	Summa Summa	Mkr Mkr	avyttring av verksamhet verksamhet	avsättningar1) avsättningar1)	Summa Summa
Ingående balans 1 januari 2014 Ingående balans 1 januari 2014	3 3	72 72	0 0	86 86	161 161	Ingående balans 1 januari 2014 Ingående balans 1 januari 2014	72 72	0 0	72 72
Ökning genom rörelseförvärv Ökning genom rörelseförvärv	15	8	12	25 25	60	Tillkommande avsättningar avsättningar	- -	16	16
Tillkommande avsättningar Tillkommande avsättningar	7	1	53	42 42	103	Utnyttjat under året under året	-72	0	-72 -72
Utnyttjat under året Utnyttjat under	-9 -9	-72 -72	- -	-4 -4	-85 -85	Utgående balans 31 december 2014 Utgående balans december 2014	0	16	16
Omklassificering Omklassificering	-2 -2	- -	- -	3 3	1 1
Omräkningsdifferens Omräkningsdifferens	- -	- -	- -	8 8	8 8
Utgående balans 31 december 2014 Utgående balans 31 december 2014	14 14	9 9	65 65	160 160	248 248	Ingående balans 1 januari 2015 Ingående balans 1 januari 2015	0 0	16 16	16 16
						Tillkommande avsättningar Tillkommande avsättningar	- -	14 14	14 14
Ingående balans 1 januari 2015 Ingående balans 1 januari 2015	14 14	9 9	65 65	160 160	248 248	Utnyttjat under året Utnyttjat under året	- -	- -	- -
Tillkommande avsättningar Tillkommande avsättningar	23 23	2 2	5 5	20 20	50 50	Omklassificering Omklassificering	- -	14 14	14 14
Utnyttjat under året Utnyttjat under året	-11 -11	-4 -4	-6 -6	-21 -21	-42 -42	Utgående balans 31 december 2015 Utgående balans december 2015	0	44	44
Omklassificering Omklassificering	-1 -1	14	- -	-16 -16	-3 -3
Omräkningsdifferens Omräkningsdifferens	-2 -2	-1 -1	-2 -2	1	-4 -4
Utgående balans 31 december 2015 Utgående balans 31 december 2015	23 23	20 20	62 62	144 144	249 249	varav redovisas som: varav redovisas som:

Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

	Garanti åtagande vid avyttring av avyttring av	Övriga Övriga
	verksamhet verksamhet	avsättningar1) avsättningar1)	Summa Summa
		0 0
		16
		0
		16
		16 16
Tillkommande avsättningar Tillkommande avsättningar	- -	14 14	14 14
		- -
		14 14
		44

		2015 2015	2014 2014
	• Övriga långfristiga avsättningar	19	4
	• Övriga långfristiga avsättningar	19	4
varav redovisas som:	• Kortfristiga avsättningar	25	12
varav redovisas som:	• Kortfristiga avsättningar	25	12

1) "Övriga avsättningar" består i huvudsak av personalrelaterade avsättningar. 1) "Övriga avsättningar" består i huvudsak av personalrelaterade avsättningar.

	2015 2015	2014 2014
• Övriga långfristiga avsättningar	163	178
• Övriga långfristiga avsättningar	163	178
• Kortfristiga avsättningar	87	70
• Kortfristiga avsättningar	87	70

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	66

16 Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder	Koncernen		Moderbolaget		Emitterat/Förfaller	Koncernen	Moderbolaget
Långfristiga räntebärande skulder Mkr	Koncernen 2015	2014	Moderbolaget 2015	2014	Emitterat/Förfaller	(nominell), %		Koncernen Utestående, Mkr		Moderbolaget
Mkr Kapitalmarknadslån 1)	2015 15 109	2014 14 189	2015 13 662	2014 12 415	Mkr		2015	Utestående, Mkr 2014	2015	2014
Kapitalmarknadslån 1) Finansiella leasingavtal	15 109 303	14 189 360	13 662 -	12 415 -	Mkr 1) Specifikation av kapitalmarknadslån		2015	2014	2015	2014
Banklån 2) Finansiella leasingavtal	303 5 620	360 9 024	- 5 455	- 8 797	1) Specifikation av kapitalmarknadslån Fast ränta
Banklån 2) Exportfinansiering 3)	5 620 63	9 024 177	5 455 -	8 797 -	Fast ränta 2009–2023	2,90 - 5,35	1 180	1 443	-	-
Exportfinansiering 3) Alabama tax revenue bond 4)	63 1 823	177 1 694	- -	- -	2009–2023 2014–2019	2,90 - 5,35 3,875 - 4,625	1 180 3 708	1 443 3 817	- 3 708	- 3 817
Alabama tax revenue bond 4) Övriga	1 823 536	1 694 274	- -30	- -34	2014–2019 2007–2019	3,875 - 4,625 3,875 - 5,875	3 708 2 287	3 817 2 162	3 708 2 287	3 817 2 162
Övriga Summa	536 23 454	274 25 718	-30 19 087	-34 21 178	2007–2019 Total kapitalmarknadslån (fast ränta)	3,875 - 5,875	2 287 7 175	2 162 7 422	2 287 5 995	2 162 5 979
Summa	23 454	25 718	19 087	21 178	Total kapitalmarknadslån (fast ränta)		7 175	7 422	5 995	5 979
Avgår amortering 2016 resp 2015	-2 709	-4 547	-2 000	-3 964	Rörlig ränta
Avgår amortering 2016 resp 2015 Summa	-2 709 20 745	-4 547 21 171	-2 000 17 087	-3 964 17 214	Rörlig ränta 2009–2019	Stibor + 1,70 - 3,40	4 725	4 425	4 725	4 425

Långfristiga räntebärande skulder Koncernen			Räntesats (nominell), % Moderbolaget Emitterat/Förfaller		Koncernen		Moderbolaget
Långfristiga räntebärande skulder Mkr	Koncernen 2015	2014	Moderbolaget 2015	2014	Emitterat/Förfaller	(nominell), %	Koncernen	Utestående, Mkr	Moderbolaget
Mkr Kapitalmarknadslån 1)	2015 15 109	2014 14 189	2015 13 662	2014 12 415	Mkr		2015	Utestående, Mkr 2014	2015	2014
Kapitalmarknadslån 1) Finansiella leasingavtal	15 109 303	14 189 360	13 662 -	12 415 -	Mkr 1) Specifikation av kapitalmarknadslån		2015	2014	2015	2014
Finansiella leasingavtal Banklån 2)	303 5 620	360 9 024	- 5 455	- 8 797	1) Specifikation av kapitalmarknadslån Fast ränta
Banklån 2) Exportfinansiering 3)	5 620 63	9 024 177	5 455 -	8 797 -	Fast ränta 2009–2023	2,90 - 5,35	1 180	1 443	-	-
Exportfinansiering 3) Alabama tax revenue bond 4)	63 1 823	177 1 694	- -	- -	2009–2023 2014–2019	2,90 - 5,35 3,875 - 4,625	1 180 3 708	1 443 3 817	- 3 708	- 3 817
Alabama tax revenue bond 4) Övriga	1 823 536	1 694 274	- -30	- -34	2014–2019 2007–2019	3,875 - 4,625 3,875 - 5,875	3 708 2 287	3 817 2 162	3 708 2 287	3 817 2 162
Övriga Summa	536 23 454	274 25 718	-30 19 087	-34 21 178	2007–2019 Total kapitalmarknadslån (fast ränta)	3,875 - 5,875	2 287 7 175	2 162 7 422	2 287 5 995	2 162 5 979
Summa	23 454	25 718	19 087	21 178	Total kapitalmarknadslån (fast ränta)		7 175	7 422	5 995	5 979
Avgår amortering 2016 resp 2015	-2 709	-4 547	-2 000	-3 964	Rörlig ränta
Avgår amortering 2016 resp 2015 Summa	-2 709 20 745	-4 547 21 171	-2 000 17 087	-3 964 17 214	Rörlig ränta 2009–2019	Stibor + 1,70 - 3,40	4 725	4 425	4 725	4 425
Summa	20 745	21 171	17 087	17 214	2009–2019 2010–2034	Stibor + 1,70 - 3,40 Libor + 1,35 - 1,75	4 725 2 391	4 425 1 441	4 725 2 391	4 425 1 441
1)–4) För beskrivning av fotnot 1–4 se vidstående tabell.					2010–2034 2013–2020	Libor + 1,35 - 1,75 Euribor +2,53 - 2,60	2 391 818	1 441 901	2 391 550	1 441 569
1)–4) För beskrivning av fotnot 1–4 se vidstående tabell.					2013–2020 Total kapitalmarknadslån (rörlig ränta)	Euribor +2,53 - 2,60	818 7 934	901 6 767	550 7 666	569 6 435
					Total kapitalmarknadslån (rörlig ränta)		7 934	6 767	7 666	6 435
					2) Specifikation av banklån
					2) Specifikation av banklån Rörlig ränta
					Rörlig ränta 2013–2018	Euribor + 1,10 - 1,75	165	227	-	-
					2013–2018 2008–2017	Euribor + 1,10 - 1,75 Libor +1,10 - 2,00	165 5 455	227 7 172	- 5 455	- 7 172
					2008–2017 2010–2015	Libor +1,10 - 2,00 Stibor +1,50 - 1,75	5 455 -	7 172 1 625	5 455 -	7 172 1 625
					2010–2015 Total banklån	Stibor +1,50 - 1,75	- 5 620	1 625 9 024	- 5 455	1 625 8 797
					Total banklån		5 620	9 024	5 455	8 797
					3) Specifikation av exportfinansiering 3) Specifikation av exportfinansiering Rörlig ränta
					Rörlig ränta 2010–2016	Euribor + 1,50	63	177	-	-
					2010–2016 Total exportfinansiering	Euribor + 1,50	63 63	177 177	- -	- -
					Total exportfinansiering		63	177	-	-
					4) Specifikation av Alabama tax revenue bond
					4) Specifikation av Alabama tax revenue bond Rörlig ränta
					Rörlig ränta 2011–2031	Libor + 1,35 %	484	449	-	-
					2011–2031 2011–2041	Libor + 1,35 % Libor + 1,35 %	484 1 339	449 1 245	- -	- -
					2011–2041 Total Alabama tax revenue bond	Libor + 1,35 %	1 339 1 823	1 245 1 694	- -	- -
					Total Alabama tax revenue bond		1 823	1 694	-	-

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT Mkr	FINANSIELLA RAPPORTER 2015	2015	2014 2015	2014 Mkr
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	Kortfristig del av långfristiga skulder REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER Företagscertifikat	REVISIONSBERÄTTELSE	2 709 AKTIEÄGARE 3 584	4 547 2 000 3 026 3 584	3 964 Investeringsstöd (Alabama Tax Credit) 67 2 875 Övriga långfristiga ersättningar till anställda

16 Räntebärande skulder forts.

Kortfristiga räntebärande skulder	Koncernen		Moderbolaget		Koncernens exponering, avseende de långfristiga räntebärande skulderna, för förändringar i ränta och Koncernens exponering, avseende de långfristiga räntebärande skulderna, för förändringar i ränta och Långfristiga icke räntebärande skulder Koncernen Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014	kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling var på balansdagen följande: kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling, var på balansdagen följande: Mkr 2015 2014 2015 2014
Kortfristig del av långfristiga skulder	2 709	4 547	2 000	3 964	Investeringsstöd (Alabama Tax Credit) 268 300 -
Företagscertifikat	3 584	3 026	3 584	2 875	Övriga långfristiga ersättningar till anställda 153 177 -
Checkräkningskrediter	54	21	46	-	Långfristiga derivat som säkringsredovisas 130 98 -
Övriga korta räntebärande skulder	16	902	-	585	Övrigt 4 11 -
Summa kortfristiga räntebärande skulder	6 363	8 496	5 630	7 424	Summa långfristiga icke räntebärande skulder 555 586 -

Låneskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Merparten av lån i utländsk valuta används som Låneskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Koncernens exponering, avseende de långfristiga räntebärande skulderna, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling var på balansdagen följande: Merparten av lån i utländsk valuta används som säkring för nettoinvesteringen i SSAB Americas samt i Rautaruukki och har därför inte valutasäkrats.

Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder

Mkr	2016	2017	2018	2019	2020	Senare
Mkr Per 31 december, 2015	2016	2017	2018	2019	2020	Senare
Per 31 december, 2015 Koncernen	2 709	8 245	3 156	4 953	212	4 179
Koncernen Moderbolaget	13 941 2 000	2 298 7 902	1 836 2 818	4 000 4 694	12 -	1 367 1 673
Moderbolaget	11 297	2 286	1 805	3 698	-	-

Belopp förfallande till ränteomförhandling Energiskatter 14 12 - - Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder

Mkr	2015	2016	2017	2018	2019	Senare
Mkr	2015	2016	2017	2018	2019	Senare
Per 31 december, 2014 Per 31 december, 2014
Koncernen Koncernen	19 640 4 547	2 193 3 591	2 175 7 829	29 1 578	390 5 066	1 291 3 107
Moderbolaget Moderbolaget	17 016 3 964	2 000 2 935	2 162 7 474	- 1 230	- 4 798	- 777

Belopp förfallande till ränteomförhandling Erhållna ej fakturerade varor och tjänster 496 547 - -

Mkr	2016	2017	2018	2019	2020	Senare
Per 31 december, 2015
Koncernen	13 941	2 298	1 836	4 000	12	1 367
Moderbolaget	11 297	2 286	1 805	3 698	-	-

18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Belopp förfallande till ränteomförhandling Energiskatter 14 12 - -

kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling var på balansdagen följande: Rautaruukki och har därför inte valutasäkrats.	Mkr Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2015	2016	2017 Koncernen	2018	2019 Moderbolaget	Senare
	Per 31 december, 2014 Mkr			2015	2014	2015	2014
	Koncernen Upplupna personalkostnader	19 640	2 193	2 175 1 099	29 1 040	390 23	1 291 25
Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder Belopp förfallande till ränteomförhandling	Moderbolaget Erhållna ej fakturerade varor och tjänster	17 016	2 000	2 162 496	- 547	- -	- -

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		68

17 Långfristiga icke räntebärande skulder

Moderbolaget Långfristiga icke räntebärande skulder	Koncernen		Moderbolaget
2015 2014 Mkr	2015	2014	2015	2014
3 964 Investeringsstöd (Alabama Tax Credit) 17 Långfristiga icke räntebärande skulder	268	300	-	-
2 875 Övriga långfristiga ersättningar till anställda	153	177	-	-
Moderbolaget Långfristiga icke räntebärande skulder - Långfristiga derivat som säkringsredovisas	Koncernen 130	98	Moderbolaget -	-
2014 Mkr 585 Övrigt	2015 4	2014 11	2015 -	2014 -
7 424 3 964 Summa långfristiga icke räntebärande skulder Investeringsstöd (Alabama Tax Credit)	555 268	586 300	- -	- -

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget Summa kortfristiga räntebärande skulder 6 363 8 496 5 630 7 424 Summa långfristiga icke räntebärande skulder 555 586 - - 18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014
Kassa och bank	2 709	3 012	591	1 104
Kortfristiga placeringar	2	2	-	-
Fordringar på dotterbolag	-	-	12 984	13 771
Övriga fordringar	2 236	3 269	1 833	2 987
Räntebärande tillgångar	4 947	6 283	15 408	17 862

Kortfristiga räntebärande skulder	6 365	8 496	5 631	7 424
Långfristiga räntebärande skulder	20 746	21 171	17 086	17 214
Avsättningar till pensioner	411	602	3	3
Skulder till dotterbolag	-	-	4 377	4 901
Övriga skulder	581	688	336	430
Räntebärande skulder	28 103	30 957	27 433	29 972
Nettoskuld	23 156	24 674	12 025	12 110

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Senare Upplupna räntekostnader	Koncernen 161		Moderbolaget 173 151 158
Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer Mkr	2015 57	2014 46	2015 -	2014 -
Upplupna personalkostnader 1 367 Valutaderivat som säkringsredovisas	1 099 447	1 040 543	23 295	25 313
Erhållna ej fakturerade varor och tjänster - Valutaderivat som ej säkringsredovisas	496 177	547 277	- 79	- 117
Senare Omrvärdering valutasäkrade ordrar Upplupna räntekostnader	161 1	173 26	151 -	158 -
Energiskatter Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer	14 57	12 46	- -	- -
Senare 1 367 Övriga poster Valutaderivat som säkringsredovisas	104 447	543 73	295 11	313 10
- Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Valutaderivat som ej säkringsredovisas	2 556 177	2 737 277	559 79	623 117
Omrvärdering valutasäkrade ordrar 1 291	1	26	-	-
Energiskatter -	14	12	-	-
Senare Övriga poster	104	73	11	10
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2 556	2 737	559	623

För definition, se not 31. För definition, se not 31.

19 Nettoskuld

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE				69

20 Medelantal anställda och könsfördelning

Moderbolaget	Antal anställda		Andel kvinnor, %
2015 2014	2015	2014	2015	2014
591 1 104 Moderbolaget
- - Sverige	59	71	44	42
13 771 Summa moderbolaget	59	71	44	42
2 987 17 862 Dotterbolagen
Sverige	7 222	6 931	20	20
7 424 Finland	5 504	2 821	15	16
17 214 USA	1 328	1 366	12	11
3 Ryssland	1 277	699	27	25
4 901 Polen	708	423	24	24
336 430 Norge	219	128	19	19
29 972 Kina	118	156	27	27
12 110 Kanada	101	129	18	15
Ukraina	100	63	23	24
Sydafrika	88	88	21	16
Danmark	55	51	38	35
Tyskland	50	42	36	37
Italien	48	52	33	31
Storbritannien	47	42	27	27
Nederländerna	36	33	26	30
Brasilien	29	29	30	30
Frankrike	25	25	36	38
Övriga < 20 anställda 21 Leasing	501	490	24	25
Summa dotterbolagen	17 456	13 568	19	19
Summa koncernen Operationell leasing	17 515 Koncernen	13 639	19 Moderbolaget	19

Medelantal anställda beräknas som ett genomsnitt av totalt antal anställda vid utgången av respektive kvartal under året. Andelen kvinnor avser antalet anställda per 31 december. Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 23 (19) procent och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 13 (13) procent. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper inklusive verkställande direktörer uppgick till 12 (19) procent. Koncernledningen består av 8 män och 2 kvinnor. Medelantal anställda beräknas som ett genomsnitt av totalt antal anställda vid utgången av respektive kvartal under året. Andelen kvinnor avser antalet anställda per 31 december. Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 23 (19) % och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 18 (13) %. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper inklusive verkställande direktörer uppgick till 12 (19) %. Koncernledningen består av 8 män och 2 kvinnor. Leaseavgifter under året 425 222 11 10 Fastighetsinteckningar 58 59 - - Avtalade minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal uppgår för 2016 till 308 Mkr, för 2017–2020 till totalt 537 Mkr och för åren efter 2020 till 265 Mkr. I operationell leasing ingår en syrgasenhet, ett djuphamnsavtal, kontorsutrustning, hyresavtal för fastigheter, lokaler och

21 Leasing 21 Leasing

Mkr Operationell leasing	2015 Koncernen	2014	2015 Moderbolaget	2014
Leaseavgifter under året Mkr	425 2015	222 2014	11 2015	10 2014
Leaseavgifter under året Avtalade minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal uppgår för	425	222	11	10

Avtalade minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal uppgår för 2016 till 308 Mkr, för 2017–2020 till totalt 537 Mkr och för åren efter 2020 till 265 Mkr. I operationell leasing ingår en syrgasenhet, ett djuphamnsavtal, kontorsutrustning, hyresavtal för fastigheter, lokaler och godsvagnar för stålrörelsens transporter. 2016 till 308 Mkr, för 2017–2020 till totalt 537 Mkr och för åren efter 2020 till 265 Mkr. I operationell leasing ingår en syrgasenhet, ett djuphamnsavtal, kontorsutrustning, hyresavtal för fastigheter, lokaler och godsvagnar för stålrörelsens transporter. Avtalade minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal uppgår för 2016 till 308 Mkr, för 2017–2020 till totalt 537 Mkr och för åren efter 2020 till 265 Mkr. I operationell leasing ingår en syrgasenhet, ett djuphamnsavtal, kontorsutrustning, hyresavtal för fastigheter, lokaler och godsvagnar för stålrörelsens transporter.

Finansiell leasing	Koncernen		Moderbolaget
Mkr Finansiell leasing	2015 Koncernen	2014	2015 Moderbolaget	2014
Leaseavgifter under året Mkr	70 2015	37 2014	- 2015	- 2014

Avtalade minimileaseavgifter för 2016 uppgår till 70 Mkr och för 2017–2020 till totalt 206 Mkr. Nuvärdet av finansiella leasingskulder uppgår till 304 (361) Mkr. I finansiell leasing ingår tre syrgasenheter, en kalkugn, produktions- och kontorsutrymmen, ett ställverk, godsvagnar för stålrörelsens transporter samt ett fåtal gaffeltruckar. Avtalade minimileaseavgifter för 2016 uppgår till 70 Mkr och för 2017–2020 till totalt 206 Mkr. Nuvärdet av finansiella leasingskulder uppgår till 304 (361) Mkr. I finansiell leasing ingår tre syrgasenheter, en kalkugn, produktions- och kontorsutrymmen, ett ställverk, godsvagnar för stålrörelsens transporter samt ett fåtal gaffeltruckar. Avtalade minimileaseavgifter för 2016 uppgår till 70 Mkr och för 2017–2020 till totalt 206 Mkr. Nuvärdet av finansiella leasingskulder uppgår till 304 (361) Mkr. I finansiell leasing ingår tre syrgasenheter, en kalkugn, produktions- och kontorsutrymmen, ett ställverk, godsvagnar för stålrörelsens transporter samt ett fåtal gaffeltruckar.

22 Ställda säkerheter

Summa koncernen Operationell leasing	17 515 Koncernen	13 639	19 Moderbolaget	19			Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014	Mkr	2015	2014	2015	2014
Medelantal anställda beräknas som ett genomsnitt av totalt antal anställda vid utgången av respektive Medelantal anställda beräknas som ett genomsnitt av totalt antal anställda vid utgången av respektive kvartal Leaseavgifter under året	Fastighetsinteckningar	58	59	-	-
kvartal under året. Andelen kvinnor avser antalet anställda per 31 december. Andelen kvinnor i koncernens under året. Andelen kvinnor avser antalet anställda per 31 december. Andelen kvinnor i koncernens alla					Spärrade medel	1 678	2 846	1 425	2 846
alla bolagsstyrelser uppgick till 23 (19) procent och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 13 (13) bolagsstyrelser uppgick till 23 (19) % och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 18 (13) %. Andelen kvinnor Avtalade minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal uppgår för					Summa ställda säkerheter	1 736	2 905	1 425	2 846

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		70

23 Ansvarsförbindelser/Eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget		Obeskattade reserver Moderbolaget Enligt godkännandet från EU-kommissionen 2014 var SSAB tvunget att inom 6 månader från samgåendet med
Mkr	2015	2014	2015	2014	Enligt godkännandet från EU-kommissionen 2014 var SSAB tvunget att inom 6 månader från samgåendet Rautaruukki avyttra ett steel service center i Sverige och ett i Finland, de helägda finska dotterbolagen Tibnor Oy Mkr 2015 2014
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser1)	866	2 670	2 744	2 699	med Rautaruukki avyttra ett steel service center i Sverige och ett i Finland, de helägda finska dotterbolagen och Plannja Oy samt SSABs 50-procentiga ägande av Norsk Stål AS och Norsk Stål Tynnplater AS. Under fjärde Periodiseringsfond - -
Övriga ansvarsförbindelser	1 682	1 120	83	58	Tibnor Oy och Plannja Oy samt SSABs 50-procentiga ägande av Norsk Stål AS och Norsk Stål Tynnplater AS. kvartalet 2014 tecknades försäljningsavtal för samtliga verksamheter ovan och samtliga verksamheter avyttrades Summa obeskattade reserver - -
Summa ansvarsförbindelser	2 548	3 790	2 827	2 757	Under fjärde kvartalet 2014 tecknades försäljningsavtal för samtliga verksamheter ovan och samtliga under första halvåret 2015 och ingår inte längre i SSAB koncernen. För ytterligare information om försäljningen,

1) Av moderbolagets ansvarsförbindelser avser 1 991 (1 971) Mkr garantier för dotterbolagslån.

Förhållanden som ej föranlett redovisning som ansvarsförbindelse Förhållanden som ej föranlett redovisning som ansvarsförbindelse

Under hösten 2008 anhängiggjordes ett antal grupptalan i USA, mot flera stålproducenter, däribland SSAB, med påstående om att dessa skulle ha överträtt amerikansk antitrustlagstiftning genom överenskommelser om begränsad stålproduktion i USA under åren 2005–2008 i syfte att påverka stålpriserna. Motparten består av direkta och indirekta köpare av aktuella stålprodukter och dessa begär ett ospecificerat belopp i skadestånd av de instämda stålproducenterna. SSAB bestrider de påstådda anklagelserna. Koncernen är i övrigt involverad i ett fåtal rättstvister av för verksamheten normal karaktär, såsom Under hösten 2008 anhängiggjordes ett antal grupptalan i USA, mot flera stålproducenter, däribland SSAB, med påstående om att dessa skulle ha överträtt amerikansk antitrustlagstiftning genom överenskommelser om begränsad stålproduktion i USA under åren 2005–2008 i syfte att påverka stålpriserna. Motparten består av direkta och indirekta köpare av aktuella stålprodukter och dessa begär ett ospecificerat belopp i skadestånd av de instämda stålproducenterna. SSAB bestrider de påstådda anklagelserna.

dessa. Koncernen är i övrigt involverad i ett fåtal rättstvister av för verksamheten normal karaktär, såsom försäkringsoch garantiärenden samt reklamationer. I bokföringen har hänsyn tagits till bedömt utfall av dessa.

24 Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner

Moderbolaget Obeskattade reserver	Moderbolaget
2014 Mkr	2015	2014
2 699 Periodiseringsfond	-
Summa obeskattade reserver	-

Bokslutsdispositioner	Moderbolaget
Mkr	2015	2014
Erhållna koncernbidrag	1 111	1 562
Lämnade koncernbidrag	-	-
Förändring av periodiseringsfond	-	43
Summa bokslutsdispositioner	1 111	1 605

25 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning

Obeskattade reserver Bokslutsdispositioner Moderbolaget Enligt godkännandet från EU-kommissionen 2014 var SSAB tvunget att inom 6 månader från samgåendet med Rautaruukki avyttra ett steel service center i Sverige och ett i Finland, de helägda finska dotterbolagen Tibnor Oy och Plannja Oy samt SSABs 50-procentiga ägande av Norsk Stål AS och Norsk Stål Tynnplater AS. Under fjärde kvartalet 2014 tecknades försäljningsavtal för samtliga verksamheter ovan och samtliga verksamheter avyttrades under första halvåret 2015 och ingår inte längre i SSAB koncernen. För ytterligare information om försäljningen, se not 27, Avyttring av rörelser och andelar. Enligt godkännandet från EU-kommissionen 2014 var SSAB tvunget att inom 6 månader från samgåendet med Rautaruukki avyttra ett steel service center i Sverige och ett i Finland, de helägda finska dotterbolagen Tibnor Oy och Plannja Oy samt SSABs 50-procentiga ägande av Norsk Stål AS och Norsk Stål Tynnplater AS. Under fjärde kvartalet 2014 tecknades försäljningsavtal för samtliga verksamheter ovan och samtliga verksamheter avyttrades under första halvåret 2015 och ingår inte längre i SSAB koncernen. För ytterligare information om försäljningen, se not 27, Avyttring av rörelser och andelar.

Erhållna koncernbidrag 1 111 1 562 Koncernen

Lämnade koncernbidrag Mkr	- 2015	- 2014
Förändring av periodiseringsfond Tillgångar som innehas för försäljning	-	43
Summa bokslutsdispositioner Materiella anläggningstillgångar	1 111 -	1 605 87
Finansiella anläggningstillgångar	-	101
Varulager	-	119
Övriga omsättningstillgångar	-	82
Summa tillgångar som innehas för försäljning	-	389

Skulder som innehas för försäljning
Leverantörsskulder	-	65
Övriga kortfristiga skulder	-	104
Summa skulder som innehas för försäljning	-	169
Summa tillgångar och skulder som innehas för försäljning	-	220

I enlighet med IFRS 5 skrevs tillgångar och skulder som innehas för försäljning ner till nettoförsäljningsvärde vid årsskiftet 2014. I enlighet med IFRS 5 skrevs tillgångar och skulder som innehas för försäljning ner till nettoförsäljningsvärde vid årsskiftet 2014.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT			GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		71
26 Förvärv av rörelser och andelar

Under 2015 har koncernen investerat ytterligare 36 Mkr i Manga LNG Oy, Finland. Ägarandelen i Manga LNG Oy uppgår fortfarande till 25%. Utöver aktierna i Manga LNG Oy har koncernen förvärvat minoritetens 26 Förvärv av rörelser och andelar

för 17 Mkr samt 80 % av aktierna i WearClad (Pty) Ltd, Sydafrika för 3 Mkr samt 25 % av aktierna i Manga LNG Oy för 30 Mkr. Förvärv rörelser och andelar 2014 Förvärv rörelser och andelar 2014

Köpeskilling	Mkr

161 893 297 B-aktier, 61,85 kr per aktie	10 013
Avsättning för utestående aktier	569
Köpeskilling	Mkr

161 893 297 B-aktier, 61,85 kr per aktie	10 013

Under 2015 har koncernen investerat ytterligare 36 Mkr i Manga LNG Oy, Finland. Ägarandelen i Manga Under 2015 har koncernen investerat ytterligare 36 Mkr i Manga LNG Oy, Finland. Ägarandelen i Manga LNG		Goodwill	586 Förvärvat redovisat	0
LNG Oy uppgår fortfarande till 25%. Utöver aktierna i Manga LNG Oy har koncernen förvärvat minoritetens Oy uppgår fortfarande till 25 %. Utöver aktierna i Manga LNG Oy har koncernen förvärvat minoritetens andelar Utgifter i samband med förvärven har redovisats som kostnader.		Övriga immateriella tillgångar	311 värde,	2 085 Verkligt
andelar i G&G Mining Fabrication Pty Ltd, Australien för 0 Mkr. G&G Mining Fabrication Pty ingår med 100 i G&G Mining Fabrication Pty Ltd, Australien för 0 Mkr. G&G Mining Fabrication Pty ingår med 100 % i SSAB per		Materiella anläggningstillgångar Tillgångar och skulder vid förvärvstillfället	9 490 29 juli 2014	9 691 värde
% i SSAB per den 31 december 2015. Totalt har dessa förvärv påverkat koncernens likvida medel negativt Förvärv rörelser och andelar 2014 den 31 december 2015. Totalt har dessa förvärv påverkat koncernens likvida medel negativt med 36 Mkr.		Övriga finansiella anläggningstillgångar Mkr	1 263	1 263
med 36 Mkr.		Uppskjuten skattefordran Goodwill	415 586	316 0
Under 2014 gjordes ett flertal förvärv, där det största var förvärvet av 100% av aktierna i Rautaruukki Oyj. Utgifter i samband med förvärven har redovisats som kostnader.		Varulager Övriga immateriella tillgångar	4 994 311	5 054 2 085
Utgifter i samband med förvärven har redovisats som kostnader. Utöver förvärvet av Rautaruukki förvärvades 51 % av aktierna i G&G Mining Fabrication Pty Ltd, Australien		Kundfordringar Materiella anläggningstillgångar	2 607 9 490	2 607 9 691
för 17 Mkr samt 80 % av aktierna i WearClad (Pty) Ltd, Sydafrika för 3 Mkr samt 25 % av aktierna i Manga Förvärv rörelser och andelar 2014 Förvärv rörelser och andelar 2014		Övriga omsättningstillgångar Övriga finansiella anläggningstillgångar	280 1 263	280 1 263
LNG Oy för 30 Mkr. Under 2014 gjordes ett flertal förvärv, där det största var förvärvet av 100 % av aktierna i Rautaruukki Oyj. Utöver		Likvida medel Uppskjuten skattefordran	396 415	396 316
Under 2014 gjordes ett flertal förvärv, där det största var förvärvet av 100% av aktierna i Rautaruukki Oyj. förvärvet av Rautaruukki förvärvades 51 % av aktierna i G&G Mining Fabrication Pty Ltd, Australien för 17 Mkr		Uppskjutna skatteskulder Varulager	53 4 994	323 5 054
Utöver förvärvet av Rautaruukki förvärvades 51 % av aktierna i G&G Mining Fabrication Pty Ltd, Australien samt 80 % av aktierna i WearClad (Pty) Ltd, Sydafrika för 3 Mkr samt 25 % av aktierna i Manga LNG Oy för 30 Mkr.		Övriga långffristiga skulder och avsättningar Kundfordringar	3 665 2 607	3 853 2 607
för 17 Mkr samt 80 % av aktierna i WearClad (Pty) Ltd, Sydafrika för 3 Mkr samt 25 % av aktierna i Manga		Övriga kortfristiga skulder Övriga omsättningstillgångar	7 627 280	7 710 280
LNG Oy för 30 Mkr.		Likvida medel	8 998 396	9 806 396
Förvärvsanalys av nettotillgångar och goodwill		Innehav utan bestämmande inflytande Uppskjutna skatteskulder	17 53	17 323
Köpeskilling	Mkr	Övriga långffristiga skulder och avsättningar	3 665	3 853
63 417 438 A-aktier, 69,15 kr per aktie	4 385	Summa förvärvade nettotillgångar Övriga kortfristiga skulder	8 981 7 627	9 789 7 710
161 893 297 B-aktier, 61,85 kr per aktie	10 013	Förändring av koncernens likvida medel vid förvärv av	8 998	9 806
Avsättning för utestående aktier Förvärvsanalys av nettotillgångar och goodwill	569	rörelser och andelar Innehav utan bestämmande inflytande	17	17
Köpeskilling Köpeskilling	14 967 Mkr	Förvärvade likvida medel i Rautaruukki		396
Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar 63 417 438 A-aktier, 69,15 kr per aktie	9 789 4 385	Nyemissionskostnader, förvärv Rautaruukki Summa förvärvade nettotillgångar	8 981	-17 9 789
Beräknad goodwill 161 893 297 B-aktier, 61,85 kr per aktie	5 178 10 013	Köpeskilling övriga förvärv Förändring av koncernens likvida medel vid förvärv av		-48
Avsättning för utestående aktier	569	Total påverkan på koncernens likvida medel rörelser och andelar		331
Köpeskilling	14 967	Förvärvade likvida medel i Rautaruukki		396
Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar	9 789	Nyemissionskostnader, förvärv Rautaruukki		-17
Beräknad goodwill	5 178	Moderbolaget Köpeskilling övriga förvärv		-48
		Total påverkan på koncernens likvida medel Moderbolaget har ej gjort några förvärv under 2015.		331

Under 2014 förvärvade moderbolaget 100% av aktierna i Rautaruukki Oy. Köpeskillingen uppgick till 14 967 Moderbolaget Moderbolaget

Mkr, varav 569 Mkr betalades under 2015. I samband med förvärvet gjordes en nyemission på 14 398 Mkr, vilken reducerades med nyemissionskostnader på 17 Mkr. I förvärvet var det endast Moderbolaget har ej gjort några förvärv under 2015.

Under 2014 förvärvade moderbolaget 100% av aktierna i Rautaruukki Oy. Köpeskillingen uppgick till 14 967 Mkr, varav 569 Mkr betalades under 2015. I samband med förvärvet gjordes en nyemission på 14 398 Mkr, vilken reducerades med nyemissionskostnader på 17 Mkr. I förvärvet var det endast nyemissionskostnaderna på 17 Mkr som var kassaflödespåverkande. Se moderbolagets kassaflöde på sid xx. Under 2014 förvärvade moderbolaget 100 % av aktierna i Rautaruukki Oy. Köpeskillingen uppgick till 14 967 Mkr, varav 569 Mkr betalades under 2015. I samband med förvärvet gjordes en nyemission på 14 398 Mkr, vilken reducerades med nyemissionskostnader på 17 Mkr. I förvärvet var det endast nyemissionskostnaderna på 17 Mkr som var kassaflödespåverkande. Se moderbolagets kassaflöde på sid 30.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	72

27 Avyttring av rörelser och andelar

Vilkorat i förvärvet av Rautaruukki 2014 var SSAB tvugnet att inom 6 månader från samgåendet med Rautaruukki avyttra ett steel service center i Sverige och ett i Finland, de helägda finska dotterbolagen Tibnor Oy och Plannja Oy samt SSABs 50-procentiga ägande av Norsk Stål AS och Norsk Stål Tynnplater AS. Under fjärde kvartalet 2014 tecknades försäljningsavtal för samtliga verksamheter ovan och samtliga verksamheter avyttrades under första halvåret 2015 och ingår inte längre i SSAB koncernen. Villkorat i förvärvet av Rautaruukki 2014 var att SSAB inom 6 månader från samgåendet med Rautaruukki skulle avyttra ett steel service center i Sverige och ett i Finland, de helägda finska dotterbolagen Tibnor Oy och Plannja Oy samt SSABs 50-procentiga ägande av Norsk Stål AS och Norsk Stål Tynnplater AS. Under fjärde kvartalet 2014 tecknades försäljningsavtal för samtliga verksamheter ovan och samtliga verksamheter avyttrades under första halvåret 2015 och ingår inte längre i SSAB-koncernen.

Under 2014 skedde inga avyttringar.

Värdet av tillgångar och skulder som avyttrades under 2015

28
154
7
126
91
19
-99
-57
269
28
241
-69
-67
-2

172

1) Av dessa nettotillgångar redovisades 328 Mkr som "Tillgångar som innehas för försäljning" i balansräkningen 2014 och 160 Mkr som Skulder som innehas för försäljning.

28 Segment

Koncernledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som används för att fatta strategiska beslut. SSABs övergripande strategi är att SSAB ska vara en global ledare inom höghållfasta stål, vara den ledande leverantören på hemmamarknaderna samt vara ledande inom mervärdetjänster. De centrala dragen i SSABs strategiska handlingsplan bygger på att skapa en flexibel verksamhet, en överlägsen kundupplevelse samt ha en högpresterande organisation. Sedan den 1 september 2014 är koncernen organiserad i fem rapporterbara rörelsesegment vilka har ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten består av de fem divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas samt Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse. För mer information om respektive segment, se sid 6–12. Utöver dessa finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara då dessa ej uppnår tröskelvärden i IFRS 8 samt att de ej följs upp separat av koncernledningen, dessa är inkluderade i Övrigt.

Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till koncernledningen. Koncernledningen är den högsta verkställande beslutsfattaren som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat samt fattar de strategiska besluten.

Pro forma för 2014 har upprättats som om Rautaruukki ingått i SSAB hela 2014. Inga avskrivningar på övervärden relaterade till förvärvet av Rautaruukki har belastat resultatet då övervärdet i pro forman i sin helhet betraktats som goodwill, dock har justering gjorts för jämförelsestörande poster. För faktiskt utfall 2014 ("2014, IFRS") har Rautaruukki endast inkluderats sedan förvärvet, den 29 juli 2014. Segmentinformation som lämnats är följande:

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	73

28 Segment forts.

Försäljning och resultat per

rörelsesegment		Försäljning totalt			därav intern försäljning			Rörelseresultat		Balans- och
			2014			2014			2014	Balans- och kassaflödesinformation per kassaflödesinformation per					Löpande Löpande		Strategiska Strategiska
	2015	2014	pro	2015	2014	pro	2015	2014	pro	rörelsesegment rörelsesegment		Avskrivningar Avskrivningar			investeringar investeringar			investeringar investeringar
Mkr	IFRS	IFRS	forma	IFRS	IFRS	forma	IFRS	IFRS	forma				2014			2014			2014
Division:											2015 2015	2014 2014	2014 pro pro	2015 2015	2014 2014	2014 pro pro	2015 2015	2014 2014	2014 pro pro
SSAB Special Steels		14 382 11 871 13 226		3 005	1 439	1 673	662	518	726	Mkr Mkr	IFRS IFRS	IFRS IFRS	forma forma	IFRS IFRS	IFRS IFRS	forma forma	IFRS IFRS	IFRS IFRS	forma forma
SSAB Europe		25 517 17 661 25 857		4 112	2 363	4 271	-175	145	1	Division: Division:
SSAB Americas		11 936 13 207 13 207		84	87	87	428	1 107	1 107	SSAB Special Steels SSAB Special Steels	551 551	535 535	539 539	203 203	213 213	214 214	22 22	64 64	64 64
Tibnor	7 163	5 872	8 151	195	184	450	-10	60	83	SSAB Europe SSAB Europe	1 514 1 514	1 083 1 083	1 577 1 577	1 360 1 360	854 854	1 154 1 154	433 433	142 142	198 198
Ruukki Construction	5 374	3 252	6 217	114	39	67	18	225	-14	SSAB Americas SSAB Americas	615 615	513 513	513 513	249 249	201 201	201 201	106 106	102 102	102 102
Övrigt	-2 254	1		2 -2 256	0	0	-190	-317	-377	Tibnor Tibnor	76 76	82 82	112 112	28 28	26 26	29 29	17 17	11 11	19 19
Avskrivning på övervärden1)	-	-	-	-	-	-	-862	-844	-521	Ruukki Construction Ruukki Construction	190 190	343 343	484 484	35 35	43 43	58 58	77 77	12 12	34 34
Jämförelsestörande poster	-	-	-	-	-	-		-114 -1 001	-916	Övrigt Övrigt	28 28	12 12	29 29	16 16	4 4	12 12	- -	- -	- -
Koncernjusteringar				-5 254 -4 112 -6 548 -5 254 -4 112 -6 548			0	-	-	Avskrivning på övervärden1) Avskrivning på övervärden1)	862 862	844 844	521 521	- -	- -	- -	- -	- -	- -
Summa		56 864 47 752 60 112		-	-	-	-243	-107	89	Summa Summa	3 836 3 836	3 412 3 412	3 775 3 775	1 891 1 891	1 341 1 341	1 668 1 668	655 655	331 331	417 417

1) Avskrivningarna på övervärden avseende 2015 fördelar sig på SSAB Special Steels med 0 (2) Mkr, SSAB Europe med 208 (184) Mkr, SSAB Americas med 657 (521) Mkr, Tibnor med 22 (29) Mkr, Ruukki Construction med -28 (189) Mkr och i Övrigt med 3 (-81) Mkr . I pro forma 2014 ingår endast avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av IPSCO med 521 Mkr. Några avskrivningar på övervärden relaterade till förvärvet av Rautaruukki har inte redovisats i pro forma 2014 då alla övervärden betraktats som goodwill. 1) Avskrivningarna på övervärden avseende 2015 fördelar sig på SSAB Special Steels med 0 (2) Mkr, SSAB Europe med 208 (184) Mkr, SSAB Americas med 657 (521) Mkr, Tibnor med 22 (29) Mkr, Ruukki Construction med -28 (189) Mkr och i Övrigt med 3 (-81) Mkr . I pro forma 2014 ingår endast avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av IPSCO med 521 Mkr. Några avskrivningar på övervärden relaterade till förvärvet av Rautaruukki har inte redovisats i pro forma 2014 då alla övervärden betraktats som goodwill.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		GRI-RAPPORT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT			FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE			74

28 Segment forts.

Geografiska områden Geografiska områden Koncernens exportförsäljning från Sverige och Finland har sin tyngdpunkt huvudsakligen i Europa. Tillväxten

Koncernens exportförsäljning från Sverige och Finland har sin tyngdpunkt huvudsakligen i Europa. Tillväxten för koncernens nischprodukter gör dock att försäljningen på mer avlägsna marknader ökar. Tillverkningen av koncernens stålprodukter sker nästan uteslutande i Sverige, Finland samt USA. för koncernens nischprodukter gör dock att försäljningen på mer avlägsna marknader ökar. Tillverkningen av koncernens stålprodukter sker nästan uteslutande i Sverige, Finland samt USA. 28 Segment forts. Geografiska områden

Försäljning per land/region för koncernens nischprodukter gör dock att försäljningen på mer avlägsna marknader ökar. Tillverkningen

av koncernens stålprodukter sker nästan uteslutande i Sverige, Finland samt USA. Mkr	2015	%	2014	%	Ryssland Mkr	204 2015	0 %	225 2014	0 %	6 2015	0 %	6 2014	0 %
Sverige	9 519	17	8 184	17	Övriga Europa Sverige	25 8 894	0 15	56 8 856	0 16	3 1 188	0 47	2 874	0 53
Finland	6 571	12	3 345	7	USA Finland	32 385 14 789	56 26	31 000 15 622	55 27	353 936	14 37	305 432	18 26
Försäljning per land/region Tyskland	3 210	6	2 648	6	Kanada Övriga EU-28	123 615	0 1	102 654	0 1	49 4	0 2	37 4	0 2
Polen Mkr	2 325 2015	4 %	1 338 2014	3 %	Övriga Världen Ryssland	402 204	2 0	440 225	1 0	7 6	0 0	12 6	1 0
Danmark Sverige	1 784 9 519	3 17	1 238 8 184	3 17	Summa Övriga Europa	57 437 25	100 0	56 955 56	100 0	2 546 3	100 0	1 672 2	100 0
Storbritannien Finland	1 568 6 571	3 12	1 254 3 345	2 7	USA	32 385	56	31 000	55	353	14	305	18
Övriga EU-28 Tyskland	7 599 3 210	13 6	5 883 2 648	12 6	Kanada	123	0	102	0	4	0	4	0
Norge Polen	2 696 2 325	5 4	1 621 1 338	3 3	Övriga Världen	402	2	440	1	7	0	12	1
Ryssland Danmark	976 1 784	2 3	767 1 238	2 3	Summa	57 437	100	56 955	100	2 546	100	1 672	100
Övriga Europa Storbritannien	1 190 1 568	2 3	980 1 254	2 2
USA Övriga EU-28	11 843 7 599	21 13	14 412 5 883	30 12
Kanada Norge	1 604 2 696	3 5	2 175 1 621	5 3
Övriga Världen Ryssland	5 979 976	9 2	3 907 767	8 2
Summa Övriga Europa	56 864 1 190	100 2	47 752 980	100 2

Nedanstående tabell visar redovisade värdet på immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar samt investeringar fördelade på geografiska områden efter var anläggningstillgångarna är belägna. Rautaruukki ingår sedan förvärvsdatumet, den 29 juli 2014. Anläggningstillgångar och investeringar per land/region Mkr 2015 % 2014 % 2015 % 2014 % Investeringar i anläggningar Immateriella/materiella anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar och Finland investeringar per land/region Övriga EU-28	14 789 615	26 1	15 622 Immateriella/materiella 654 anläggningstillgångar	27 1	936 37 432 26 49 2 37 2 Investeringar i anläggningar
Mkr	2015	%	2014	%	2015	%	2014	%
Sverige	8 894	15	8 856	16	1 188	47	874	53
Finland	14 789	26	15 622	27	936	37	432	26
Övriga EU-28	615	1	654	1	49	2	37	2

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		75

29 Finansiell riskhantering

29 Finansiell riskhantering Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens finanspolicy. Huvuddelen av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm och SSAB Finance Brussels i Belgien. För närmare beskrivning av koncernens finansiella risker, se sid 19.

transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm och SSAB Finance Brussels i Belgien. Refinansieringsrisk (likviditetsrisk)

För närmare beskrivning av koncernens finansiella risker, se sid xx. Refinansieringsrisk (likviditetsrisk) Den långfristiga upplåningen uppgick vid årsskiftet till 20 745 (21 171) Mkr. Upplåning sker huvudsakligen via bankmarknaden och genom befintliga obligations- och certifikatprogram. För upplåning på ett till tio års löptid används ett europeiskt Medium Term Note-program (EMTN) eller ett svenskt MTN-program medan svenska och finska certifikatprogram används för kortare upplåning. EMTN programmets låneram uppgår till 2 000 MEUR, MTN programmets ram uppgår till 7 000 Mkr medan det svenska certifikatprogrammets Den långfristiga upplåningen uppgick vid årsskiftet till 20 745 (21 171) Mkr. Upplåning sker huvudsakligen via bankmarknaden och genom befintliga obligations- och certifikatprogram. För upplåning på ett till tio års löptid används ett europeiskt Medium Term Note-program (EMTN) eller ett svenskt MTN-program medan svenska och finska certifikatprogram används för kortare upplåning. EMTN-programmets låneram uppgår till 2 000 MEUR, MTN programmets ram uppgår till 7 000 Mkr medan det svenska certifikatprogrammets ram uppgår till 5 ⁰⁰⁰ Mkr och det finska certifikatprogrammets ram uppgår till 500 MEUR. Både EMTN- och MTN-programmen har av Standard & Poor's fått kreditbetyget BB-.

MTN-programmen har av Standard & Poor's fått kreditbetyget BB-. Den långfristiga upplåningen i EMTN programmet uppgick vid årets utgång till 4 970 (4 954) Mkr, upplåningen inom MTN-programmet uppgick till 5 750 (5 450) Mkr medan certifikatupplåningen i det svenska programmet uppgick till 1 706 (872) Mkr och i det finska programmet till 1 878 (2 155) Mkr.

Koncernens likvida beredskap bestående av likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditlöften och med avdrag för spärrade medel, uppgick vid årsskiftet till 11 016 (11 728) Mkr vilket motsvarade 19 (20) procent av omsättningen.

upplåningen inom MTN-programmet uppgick till 5 750 (5 450) Mkr medan certifikatupplåningen i det svenska programmet uppgick till 1 706 (872) Mkr och i det finska programmet till 1 878 (2 155) Mkr. Koncernens likvida beredskap bestående av likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade I den mån överskottslikviditet uppstår ska denna först och främst användas för att amortera av lån. Om detta inte är möjligt placeras medlen i värdepapper utgivna av staten eller hos godkända banker.

vilket motsvarade 19 (20) procent av omsättningen. I den mån överskottslikviditet uppstår ska denna först och främst användas för att amortera av lån. Om Den totala låneskulden uppgick vid årsskiftet till 27 108 (29 667) Mkr och hade en genomsnittlig återstående löptid på 4,6 (3,9) år.

Den totala låneskulden uppgick vid årsskiftet till 27 108 (29 667) Mkr och hade en genomsnittlig Förfallostrukturen under de närmaste åren framgår av not 16.

Förfallostrukturen under de närmaste åren framgår av not 16. De kontraktsenliga betalningarna på den utestående låneskulden inklusive räntebetalningar och derivat framgår av följande tabell:

	Bokfört	Kontraktuellt
Mkr	värde	kassaflöde	2016	2017	2018	2019	2020	Senare
Kapitalmarknadslån	15 109	17 044	2 752	4 370	2 054	4 137	1 254	2 477
Banklån	5 620	6 163	208	1 885	1 421	66	2 584	-
Exportfinansiering	63	64	64	-	-	-	-	-
Alabama tax revenue bond	1 823	2 657	36	36	36	36	36	2 478
Företagscertifikat	3 584	3 594	3 594	-	-	-	-	-
Övrigt	909	917	425	75	68	66	38	245
Totalt lån	27 108	30 439	7 079	6 366	3 579	4 305	3 912	5 200

Derivat, nettoutflöde	753	753	345	282	46	70	10	-
Derivat, nettoinflöde	-285	-285	-284	-	-	-1	-	-
Totalt inklusive derivat	27 576	30 907	7 140	6 648	3 625	4 374	3 922	5 200

31 december 2015

Utöver låneskulder och derivat enligt ovan finns leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder som förfaller till betalning inom ett år. Ränteflöden beräknas utifrån ränta och valutakurs vid årets utgång. Utöver låneskulder och derivat enligt ovan finns leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder som förfaller till betalning inom ett år. Ränteflöden beräknas utifrån ränta och valutakurs vid årets utgång.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		76

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken att förändringar i marknadspriser såsom räntesatser och valutakurser påverkar koncernens resultat eller finansiella ställning.

RÄNTERISK

29 Finansiell riskhantering forts. Vid utgången av året uppgick den totala låneskulden till 27 108 (29 667) Mkr varav 8 985 (8 066) Mkr var upptagna eller swappade till fast ränta. Inräknat ränteswappar, uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,1 (1,2) år. Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och samma räntebindningstider som vid årsskiftet skulle en förändring av marknadsräntan med 100 räntepunkter (1 procentenhet), inklusive räntesäkringar, förändra resultat efter skatt och eget kapital med ca 111 (130) Mkr. Lån som förfaller till ränteomförhandling under de närmaste åren framgår av not 16.

Marknadsrisk är risken att förändringar i marknadspriser såsom räntesatser och valutakurser påverkar koncernens resultat eller finansiella ställning. RÄNTERISK Vid årsskiftet uppgick värdet på ränteswappar från rörlig ränta till fast ränta (vilka ingåtts för att säkra kassaflödet vid räntebetalningarna) till ett värde på -6 (0) Mkr vilket redovisats i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet har identifierats under året.

upptagna eller swappade till fast ränta. Inräknat ränteswappar, uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,1 (1,2) år. Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och Koncernens räntebärande tillgångar uppgick till 4 947 (6 283) Mkr och utgjordes nästan uteslutande av likvida medel och spärrade medel vilka löper med rörlig ränta.

räntepunkter (1 procentenhet), inklusive räntesäkringar, förändra resultat efter skatt med ca 111 (130) Mkr. VALUTARISK

Lån som förfaller till ränteomförhandling under de närmaste åren framgår av not 16. Vid årsskiftet uppgick värdet på ränteswappar från rörlig ränta till fast ränta (vilka ingåtts för att säkra kassaflödet vid räntebetalningarna) till ett värde på -6 (0) Mkr vilket redovisats i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet har identifierats under året. Koncernens räntebärande tillgångar uppgick till 4 947 (6 283) Mkr och utgjordes nästan uteslutande av likvida medel och spärrade medel vilka löper med rörlig ränta.Marknadsrisk Merparten av de kommersiella valutaflöden som kvalificerar för säkringsredovisning (för närvarande USD inköp av malm, kol och zink, samt försäljning i EUR) valutasäkras. Större valutaflöden relaterade till projektaffärer inom Ruukki Construction valutasäkras. Beslutade större investeringar i utländsk valuta valutasäkras i sin helhet. Övriga kommersiella valutaflöden som uppkommer i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur och någon valutasäkring för dessa görs inte, utan de växlas i spotmarknaden.

koncernens resultat eller finansiella ställning. Koncernen hade ett totalt nettoinflöde av främmande valutor. Nettoinflödet av främmande valutor uppgick 2015 till 4,7 (2,3) Mdkr. Koncernens mest väsentliga valutaflöden framgår av diagram på sidan 20.

Merparten av de kommersiella valutaflöden som kvalificerar för säkringsredovisning (för närvarande USD inköp av malm, kol och zink, samt försäljning i EUR) valutasäkras. Större valutaflöden relaterade till projektaffärer inom Ruukki Construction valutasäkras. Beslutade större investeringar i utländsk valuta valutasäkras i sin helhet. Övriga kommersiella valutaflöden som uppkommer i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur och någon valutasäkring för dessa görs inte, utan de växlas Baserat på 2015 års intäkter och kostnader i utländska valutor medför fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot alla övriga valutor, inklusive valutasäkringar, en positiv påverkan på resultat efter skatt på årsbasis på 280 (200) Mkr. Utöver detta skulle Eget kapital påverkas positivt via omräkningseffekter av utländska dotterbolag, netto efter säkringar av nettoinvesteringar, med ca 1 850 (1 800) Mkr.

En fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot koncernens två viktigaste valutor USD och EUR skulle innebära en negativ effekt på resultat efter skatt med ca 410 (350) Mkr avseende USD och en positiv på drygt 370 (250) Mkr avseende EUR. Den negativa effekten mot USD består av en ökad kostnad för koncernens inköp av råvaror kol, malm och skrot med ca 540 (630) Mkr, en positiv effekt på rörelsens nettoströmmar av USD i övrigt på ca 140 (290) Mkr och negativ effekt avseende ökade räntebetalningar på ca 10 (10) Mkr. Den positiva effekten avseende EUR kommer från rörelsens nettoströmmar. Den negativa påverkan vad avser ökade räntebetalningar i EUR är ca 10 (7) Mkr.

Under 2015 har kursdifferenser netto bokförts med -308 (102) Mkr i rörelseresultatet och med -55 ( 136) Mkr i finansnettot.

Per den 31 december var fördelningen per valuta av kundfordringar, övriga korta fordringar och derivat Per den 31 december var fördelningen per valuta av kundfordringar, övriga korta fordringar och derivat följande:

Fördelning per valuta	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014
SEK	1 340	1 609	6	9
USD	1 389	2 056	183	-
EUR	2 389	3 162	67	50
Övriga valutor	1 653	1 820	-	-
Summa	6 771	8 647	256	59

varav:
Kundfordringar	6 049	7 705	0	0
Övriga korta fordringar	437	572	6	9
Derivat1)	285	370	250	50
Summa	6 771	8 647	256	59

1) Derivat ingår i balansposten "Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter" med 285 (370) Mkr och för moderbolaget med 250 (50) Mkr.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	77

29 Finansiell riskhantering forts. 29 Finansiell riskhantering forts.

Per den 31 december var fördelningen per valuta av leverantörsskulder, övriga korta skulder och derivat följande: Per den 31 december var fördelningen per valuta av leverantörsskulder, övriga korta skulder och derivat följande:

Fördelning per valuta Mkr	Koncernen 2015	2014	Moderbolaget 2015 2014
Mkr	2015	2014	2015	2014
SEK	1 367	1 202	20	18
SEK	1 367	1 202	20	18
USD	2 596	3 470	288	385
USD	2 596	3 470	288	385
EUR	2 692	3 073	86	45
EUR	2 692	3 073	86	45
Övriga valutor	1 197	1 163	-	-
Summa	7 852	8 908	394	448
Övriga valutor	1 197	1 163	-	-
Summa	7 852	8 908	394	448
varav: varav: Leverantörsskulder	6 334	7 000	14	8
Leverantörsskulder	6 334	7 000	14	8
Övriga korta skulder	895	1 088	6	10
Derivat1)	895	1 088	6	10
Övriga korta skulder	623	820	374	430
Derivat1)	623	820	374	430
Summa	7 852	8 908	394	448
Summa	7 852	8 908	394	448

1) Derivat ingår i balansposten "Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter" med 623 (820) Mkr och för moderbolaget med 374 (430) Mkr.

Upplåning fördelat per valuta	Koncernen		Moderbolaget
Upplåning fördelat per valuta Mkr	Koncernen 2015	2014	Moderbolaget 2015	2014
Mkr	2015	2014	2015	2014
SEK	7 469	9 940	7 451	9 916
SEK	7 469	9 940	7 451	9 916
USD	11 803	11 952	9 594	10 252
USD	11 803	11 952	9 594	10 252
EUR	7 816	7 459	5 672	4 471
EUR	7 816	7 459	5 672	4 471
Övriga valutor	20	316	-	-
Övriga valutor	20	316	-	-
Summa	27 108	29 667	22 717	24 639

Upplåningen i EUR och USD har inte valutasäkrats separat, eftersom den utgör en säkring av nettoinvesteringarna i Rautaruukki och SSAB Americas. Målsättningen är att erhålla en jämvikt där valutapåverkan på nettoinvesteringen i Rautaruukki och Målsättningen är att erhålla en jämvikt där valutapåverkan på nettoinvesteringen i Rautaruukki och SSAB Americas påverkar koncernens nettoskuldsättningsgrad så lite som möjligt. Upplåningen i EUR och USD har inte valutasäkrats separat, eftersom den utgör en säkring av nettoinvesteringarna i Rautaruukki och SSAB Americas.

Vid årsskiftet uppgick dessa nettoinvesteringar till 1 620 (1 620) MEUR respektive 4 314 (4 314) MUSD. Totalt uppgick lån och valutaderivat som säkringsredovisades till 724 (605) MEUR och 1 579 (1 MUSD. Totalt uppgick lån och valutaderivat som säkringsredovisades till 724 (605) MEUR och 1 579 (1 575) MUSD. Den ackumulerade verkligtvärdeförändringen i säkringsreserven på de lån och derivat som Målsättningen är att erhålla en jämvikt där valutapåverkan på nettoinvesteringen i Rautaruukki och SSAB Americas påverkar koncernens nettoskuldsättningsgrad så lite som möjligt.

identifierats som säkringsinstrument uppgick vid årets slut till -4 855 (-4 137) Mkr. Under året har en ineffektivitet på 0 (0) Mkr identifierats och har redovisats till sin helhet i resultatet. Kreditrisk Limiterna mot enskilda motparter utvärderas löpande och har under året uppgått till maximalt 2 000 (2 000) Mkr mot en enskild motpart. Den totala motpartsrisken uppgick vid årsskiftet till 3 194 (4 407) Mkr, ineffektivitet på 0 (0) Mkr identifierats och har redovisats till sin helhet i resultatet. Kreditrisk Limiterna mot enskilda motparter utvärderas löpande och har under året uppgått till maximalt 2 000 (2 000) Mkr mot en enskild motpart. Den totala motpartsrisken uppgick vid årsskiftet till 3 194 (4 407) Mkr, varav derivat 60 (71) Mkr och placeringar i likvida medel 3 134 (4 336) Mkr. Vid årsskiftet uppgick dessa nettoinvesteringar till 1 620 (1 620) MEUR respektive 4 314 (4 314) MUSD. Totalt uppgick lån och valutaderivat som säkringsredovisades till 724 (605) MEUR och 1 579 (1 575) MUSD. Den ackumulerade verkligtvärdeförändringen i säkringsreserven på de lån och derivat som identifierats som säkringsinstrument uppgick vid årets slut till -4 855 (-4 137) Mkr. Under året har en ineffektivitet på 0 (0) Mkr identifierats och har redovisats till sin helhet i resultatet.

Utöver detta finns kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar, vilka hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa fordringar brutto före nedskrivning för osäkra fordringar uppgick till 6 772 (8 Kreditrisk

dotterbolag. Värdet på dessa fordringar brutto före nedskrivning för osäkra fordringar uppgick till 6 772 (8 530) Mkr. Risken är utspridd på ett stort antal kunder. Därtill sker individuell kreditprövning och limiter sätts för respektive kund. 530) Mkr. Risken är utspridd på ett stort antal kunder. Därtill sker individuell kreditprövning och limiter sätts för respektive kund. Limiterna mot enskilda motparter utvärderas löpande och har under året uppgått till maximalt 2 000 (2 000) Mkr mot en enskild motpart. Den totala motpartsrisken uppgick vid årsskiftet till 3 194 (4 407) Mkr, varav derivat 60 (71) Mkr och placeringar i likvida medel 3 134 (4 336) Mkr.

Utöver detta finns kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar, vilka hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa fordringar brutto före nedskrivning för osäkra fordringar uppgick till 6 772 (8 530) Mkr. Risken är utspridd på ett stort antal kunder. Därtill sker individuell kreditprövning och limiter sätts för respektive kund.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	78

Åldersanalys över Kundfordringar och Övriga fordringar	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014
Ej förfallna	5 147	6 565	6	9
1–30 dagar	895	1 049	-	-
31–120 dagar	331	483	-	-
121–365 dagar	148	187	-	-
> 365 dagar	251	246	-	-
Summa	6 772	8 530	6	9

Osäkra fordringar, förändring		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2015	2014	2015	2014
Ingående balans	-253	-133	-	-
Ökning genom rörelseförvärv	10	-106	-	-
Befarade kundförluster	-90	-52	-	-
Konstaterade kundförluster	53	44	-	-
Återförda outnyttjade belopp	1	4	-	-
Omräkningsdifferenser	-7	-10	-	-
Utgående balans	-286	-253	-	-

Inga andra finansiella tillgångar har varit föremål för nedskrivning. Inga andra finansiella tillgångar har varit föremål för nedskrivning.

Värdering finansiella instrument

VALUTADERIVAT, PRISDERIVAT OCH RÄNTESWAPPAR

Värdering finansiella instrument VALUTADERIVAT, PRISDERIVAT OCH RÄNTESWAPPAR Valutasäkring sker, enligt finanspolicyn, främst för att minimera omräkningsrisken av valutakursförändringars inverkan på nettoskuldsättningsgraden. I första hand säkras omräkningsexponeringen genom lån i samma valuta, men i avsaknad av sådana kan istället valutaderivat användas. Nettoinvesteringen i SSAB Americas säkrades vid årsskiftet med lån uppgående till 1 145 (1 315) MUSD och derivat uppgående till 434 (260) MUSD. Nettoinvesteringen i Rautaruukki säkrades vid årsskiftet med lån Valutasäkring sker, enligt finanspolicyn, främst för att minimera omräkningsrisken av valutakursförändringars inverkan på nettoskuldsättningsgraden. I första hand säkras omräknings-exponeringen genom lån i samma valuta, men i avsaknad av sådana kan istället valutaderivat användas. Nettoinvesteringen i SSAB Americas säkrades vid årsskiftet med lån uppgående till 1 145 (1 315) MUSD och derivat uppgående till 434 (260) MUSD. Nettoinvesteringen i Rautaruukki säkrades vid årsskiftet med lån uppgående till 410 (350) MEUR och derivat uppgående till 314 (255) MEUR.

Valutasäkring sker också för inköp av malm, kol, zink och eldningsolja samt för större investeringar i utländsk valuta. Valutaderivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning enligt IAS 39 och är verkligtvärdesäkringar får värdeförändringar av valutaderivaten ingen resultatpåverkan utan kvittas i resultaträk-ningen mot motsvarande värdeförändring Valutasäkring sker också för inköp av malm, kol och zink samt för större investeringar i utländsk valuta. Valutaderivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning enligt IAS 39 och är verkligtvärdesäkringar får värdeförändringar av valutaderivaten ingen

En del av de valutasäkringar som görs avseende råmaterialinköp uppfyller kraven för kassaflödessäkring enligt IAS 39. Den effektiva delen av värdeförändringar i de valutaderivat som uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas i övrigt totalresultat. I samband med inköp återförs ackumulerade belopp från säkringsreserven i eget kapital till kostnad såld vara i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Den ineffektiva delen av värdeförändringar i valutaderivaten bokas direkt mot övriga operativa kostnader. Ingen ineffektivitet förekom under året eller vid årsskiftet. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på prognostiserade råvaruinköp för vilka valutaterminer tecknats till resultatpåverkan utan kvittas i resultaträkningen mot motsvarande värdeförändring av den säkrade ordern. I samband med leverans av sådant inköp bokförs den säkrade delen av den förvärvade tillgången till den säkrade kursen. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på inköpsorder för vilka valutaterminer tecknats till 0,9 (2,1) Mdkr. Derivaten för "verkligtvärdesäkring" hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde netto på -1 (31) Mkr medan säkringsredovisade inköpsorder och leverantörsskulder hänförliga till säkrade inköpsorder bokförts till 1 (-31) Mkr vilket innebar att ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

1,6 (0,9) Mdkr Verkligt värde på derivat som avser inköp och som uppfyller kraven på kassaflödessäkring uppgick vid årsskiftet netto till 25 (-13) Mkr, av vilket 7 (-5) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Valutasäkringar sker också på prognostiserad försäljning i EUR. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning får värdeförändringar på ett valutaderivat ingen resultatpåverkan utan redovisas i övrigt totalresultat. I samband med försäljning återförs ackumulerade belopp från säkringsreserven i eget kapital till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på prognosti-serad försäljning för vilka valutaterminer tecknats till 1,7 (3,1) Mdkr. Verkligt värde på derivat som avser prognostiserad försäljning och som uppfyller kraven på säkringsredovisning uppgick vid årsskiftet netto till 24 (-79) Mkr, av dessa har 24 (-79) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället. En del av de valutasäkringar som görs avseende råmaterialinköp uppfyller kraven för kassaflödessäkring enligt IAS 39. Den effektiva delen av värdeförändringar i de valutaderivat som uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas i övrigt totalresultat. I samband med inköp återförs ackumulerade belopp från säkringsreserven i eget kapital till kostnad såld vara i samma perioder som den säkrade posten påverkar resultatet. Den ineffektiva delen av värdeförändringar i valutaderivaten bokas direkt mot övriga operativa kostnader. Ingen ineffektivitet förekom under året eller vid årsskiftet. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på prognostiserade råvaruinköp för vilka valutaterminer tecknats till 1,6 (0,9) Mdkr Verkligt värde på derivat som avser inköp och som uppfyller kraven på kassaflödessäkring uppgick vid årsskiftet netto till 25 (13) Mkr, av vilket 7 (5) Mkr bokförts i övrigt totalresultat.

Kassaflödessäkring används även vid säkring av prisrisken i zink och el. De zink- och elderivat som används av koncernen har definierats som kassaflödessäkringar. Relationen mellan säkringsinstrumentet och den säkrade risken dokumenteras när säkringen ingås. Effektivitetstest genomförs vid starttidpunkten och sedan kvartalsvis under säkringens löptid. Den effektiva delen av värdeförändringar i derivaten som uppfyller kraven för säkrings-redovisning redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av värdeförändringar i derivaten bokas direkt mot övriga operativa kostnader. Den effektiva delen av säkringen realiseras i kostnad såld vara i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Zink används vid tillverkning av galvaniserade stålprodukter. Vid årsskiftet uppgick den säkrade volymen av prognostiserade framtida zinkinköp till 19 400 (10 500) ton. De säkringar som vid årsskiftet Valutasäkringar sker också på prognostiserad försäljning i EUR. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning får värdeförändringar på ett valutaderivat ingen resultatpåverkan utan redovisas i övrigt totalresultat. I samband med försäljning återförs ackumulerade belopp från säkringsreserven i eget kapital till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på prognostiserad försäljning för vilka valutaterminer tecknats till 1,7 (3,1) Mdkr. Verkligt värde på derivat som avser prognostiserad försäljning och som uppfyller kraven på säkringsredovisning uppgick vid årsskiftet netto till 24 (-79) Mkr, av dessa har 24 (-79) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället. Tung eldningsolja har använts som råvara vid ståltillverkning. Eldningsoljederivat användes för att säkra framtida inköp av tung eldningsolja. Under 2015 ersatte ett kol injektionssystem det tidigare eldningsoljesystemet i Raahe. Därför fanns vid årsskiftet inte längre några säkrade volymer av framtida inköp av eldningsolja, medan det vid förra årsskiftet fanns 34 000 ton. De säkringar som vid årsskiftet uppfyllde kraven för säkringsredovisning uppgick därför till - (-51) Mkr, av vilket - (-42) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället. Prisrisken på prognostiserad framtida elkonsumtion vid anläggningarna i Raahe och Hämeelinna Kassaflödessäkring används även vid säkring av prisrisken i zink och el. De zink- och elderivat som används av koncernen har definierats som kassaflödessäkringar. Relationen mellan säkringsinstrumentet och den säkrade risken dokumenteras när säkringen ingås. Effektivitetstest genomförs vid starttidpunkten och sedan kvartalsvis under säkringens löptid. Den effektiva delen av värdeförändringar i derivaten som uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av värdeförändringar i derivaten bokas direkt mot övriga operativa kostnader. Den effektiva delen av säkringen realiseras i kostnad såld vara i samma perioder som den säkrade posten påverkar resultatet.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		79

Zink används vid tillverkning av galvaniserade stålprodukter. Vid årsskiftet uppgick den säkrade volymen av prognostiserade framtida zinkinköp till 19 400 (10 500) ton. De säkringar som vid årsskiftet uppfyllde kraven för säkringsredovisning uppgick till -53 (1) Mkr, av vilket -47 (0) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Tung eldningsolja har använts som råvara vid ståltillverkning. Eldningsoljederivat användes för att säkra framtida inköp av tung eldningsolja. Under 2015 ersatte ett kolinjektionssystem det tidigare eldningsoljesystemet i Raahe. Därför fanns vid årsskiftet inte längre några säkrade volymer av framtida inköp av eldningsolja, medan det vid förra årsskiftet fanns 34 000 ton. De säkringar som vid årsskiftet uppfyllde kraven för säkringsredovisning uppgick därför till - (-51) Mkr, av vilket - (-42) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Prisrisken på prognostiserad framtida elkonsumtion vid anläggningarna i Raahe och Hämeelinna säkras huvudsakligen genom användande av standardiserade elderivat noterade på befintlig marknad. Vid årsskiftet uppgick den säkrade volymen av prognostiserade framtida inköp av el till 1 900 (1 873) GWh. De säkringar som vid årsskiftet uppfyllde kraven för säkringsredovisning uppgick till -226 (-157) Mkr, av vilket -226 (-157) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Kassaflödessäkring sker också för vissa obligationslån med rörlig ränta där en rörlig till fast ränteswap används. För de räntederivat som uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 får värdeförändringar på räntederivaten ingen resultatpåverkan utan redovisas i övrigt totalresultat. Sådana räntederivat hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde på -6 (0) Mkr, av dessa har -6 (0) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Derivat som ej har säkringsredovisats värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Vid utgången av året uppgick dessa orealiserade derivat netto till -32 (-63) Mkr varav 50 (71) Mkr bokförts i övriga rörelseintäkter och -82 (-134) Mkr i finansnettot.

Koncernens samtliga utestående valutaderivat vid årsskiftet hade en genomsnittlig återstående löptid på 2 (2) månader, prisderivat 19 (18) månader och räntederivat 36 (34) månader.

Värdering finansiella tillgångar och skulder Värdering finansiella tillgångar och skulder bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället. Värdering finansiella tillgångar och skulder bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Nedanstående tabell visar redovisat värde jämfört med bedömt verkligt värde per typ av finansiell tillgång och skuld: Nedanstående tabell visar redovisat värde jämfört med bedömt verkligt värde per typ av finansiell tillgång och skuld: Nedanstående tabell visar redovisat värde jämfört med bedömt verkligt värde per typ av finansiell tillgång och skuld:

Koncernen	Redovisat värde		Verkligt värde
Koncernen	Redovisat värde		Verkligt värde
Mkr	2015	2014	2015	2014
Mkr	2015	2014	2015	2014
Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar
2. Finansiella anläggningstillgångar	469	1 272	469	1 272
2. Finansiella anläggningstillgångar	469	1 272	469	1 272
1. Valutaderivat som ej säkringsredovisas1)	145	214	145	214
1. Valutaderivat som ej säkringsredovisas1)	145	214	145	214
4. Valutaderivat för "verkligtvärdesäkring" av flöden1)	1	53	1	53
4. Valutaderivat för "verkligtvärdesäkring" av flöden1)	1	53	1	53
4. Valutaderivat för säkring av försäljningsflöden1)	31	12	31	12
4. Valutaderivat för säkring av försäljningsflöden1)	31	12	31	12
4. Valutaderivat för säkring av inköpsflöden1)	31	83	31	83
4. Valutaderivat för säkring av inköpsflöden1)	31	83	31	83
4. Valutaderivat för säkring av priser1)	3	8	3	8
4. Valutaderivat för säkring av priser1)	3	8	3	8
4. Valutaderivat för säkring av nettoinvestering1)	74	-	74	-
4. Valutaderivat för säkring av nettoinvestering1)	74	-	74	-
2. Kundfordringar	6 048	7 705	6 048	7 705
2. Kundfordringar	6 048	7 705	6 048	7 705
2. Övriga korta räntebärande fordringar	1 787	1 977	1 787	1 977
2. Övriga korta räntebärande fordringar	1 787	1 977	1 787	1 977
2. Likvida medel	2 711	3 014	2 711	3 014
2. Likvida medel	2 711	3 014	2 711	3 014
Finansiella skulder Finansiella skulder
3. Långfristiga räntebärande skulder	20 745	21 171	20 395	21 612
3. Långfristiga räntebärande skulder	20 745	21 171	20 395	21 612
3. Kortfristiga räntebärande skulder	6 363	8 496	6 402	8 547
3. Kortfristiga räntebärande skulder	6 363	8 496	6 402	8 547
1. Valutaderivat som ej säkringsredovisas1)	178	277	178	277
1. Valutaderivat som ej säkringsredovisas1)	178	277	178	277
4. Valutaderivat för "verkligtvärdesäkring" av flöden1)	0	23	0	23
4. Valutaderivat för "verkligtvärdesäkring" av flöden1)	0	23	0	23
4. Valutaderivat för säkring av försäljningsflöden1)	7	91	7	91
4. Valutaderivat för säkring av försäljningsflöden1)	7	91	7	91
4. Valutaderivat för säkring av inköpsflöden*)	5	-	5	-
4. Valutaderivat för säkring av inköpsflöden*)	5	-	5	-
4. Valutaderivat för säkring av priser1)	152	117	152	117
4. Valutaderivat för säkring av priser1)	152	117	152	117
4. Valutaderivat för säkring av priser (lång del)2)	130	98	130	98
4. Valutaderivat för säkring av priser (lång del)2)	130	98	130	98
4. Valutaderivat för säkring av nettoinvestering1)	274	312	274	312
4. Valutaderivat för säkring av nettoinvestering1)	274	312	274	312
4. Räntederivat för säkring av ränteflöden1)	7	0	7	0
4. Räntederivat för säkring av ränteflöden1)	7	0	7	0
3. Leverantörsskulder	6 334	7 000	6 334	7 000
3. Leverantörsskulder	6 334	7 000	6 334	7 000

Balansposternas kategorisering: 1. Innehav värderade till verkligt värde över resultaträkningen, 2. Balansposternas kategorisering: 1. Innehav värderade till verkligt värde över resultaträkningen, 2. Balansposternas kategorisering: 1. Innehav värderade till verkligt värde över resultaträkningen, 2.

Lånefordringar och kundfordringar värderade till anskaffningsvärde, 3. Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde, 4. Derivat för säkring värderade till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar värderade till anskaffningsvärde, 3. Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde, 4. Derivat för säkring värderade till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar värderade till anskaffningsvärde, 3. Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde, 4. Derivat för säkring värderade till verkligt värde.

nettoskuldsättningsgraden till 56 (55) procent. 1) Derivaten ingår i balansposten "Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader" respektive "Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter". nettoskuldsättningsgraden till 56 (55) procent. 1) Derivaten ingår i balansposten "Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader" respektive "Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter".

2) Derivaten ingår i balansposten "Långfristiga icke räntebärande skulder". 2) Derivaten ingår i balansposten "Långfristiga icke räntebärande skulder".

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	80

Bedömning av verkligt värde på finansiella instrument

Klassificeringen sker hierarkiskt i tre olika nivåer baserat på de indata som använts i värderingen av instrumenten. I nivå 1 används noterade priser på en aktiv marknad, till exempel börskurser. I nivå 2 används andra observerbara marknadsdata för tillgången eller skulden än noterade priser, till exempel räntesatser och avkastningskurvor. I nivå 3 bestäms det verkliga värdet utifrån en värderingsteknik som baseras på antaganden som inte är underbyggda av priser eller data som är direkt observerbara. Värderingen till verkligt värde av de finansiella instrumenten i SSAB baseras på data enligt nivå 2 förutom elderivat, vilkas verkliga värde baseras på noterade marknadspriser och därmed klassificeras i nivå 1.

Finansiella anläggningstillgångar består till största del av övriga långfristiga fordringar och värderas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter bedömning av osäkra fordringar.

Derivat värderas till verkligt värde och beräknas enligt vedertagen värderingsmodell baserat på observerbar marknadsdata. Vid årsskiftet värderades derivaten till 285 (370) Mkr i finansiella tillgångar och -753 (-918) Mkr i finansiella skulder. Om full kvittning tillämpats hade derivaten bokförts till 60 (71) Mkr i finansiella tillgångar och -528 (-619) Mkr i finansiella skulder.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter individuell bedömning av osäkra fordringar. Det finns ingen koncentration av kreditrisker, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Övriga kortfristiga räntebärande fordringar innefattar fordringar med löptid mindre än 12 månader. Verkligt värde är uppskattat till anskaffningsvärdet.

Likvida medel består av medel på bankkonton och placeringar i bank med korta löptider och verkligtvärde uppskattas till anskaffningsvärdet.

Långfristiga räntebärande skulder består främst av lån som ej säkringsredovisats och värderats till upplupet anskaffningsvärde. Lån som säkringsredovisats värderas och bokförs till verkligt värde. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider.

Kortfristiga räntebärande skulder värderas till upplupet anskaffningsvärden. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider.

Leverantörsskulder redovisas till det belopp som de förväntas bli utbetalt med och värderas till anskaffningsvärde.

Förvaltning av kapital

Bolagets målsättning vid förvaltningen av totalt eget kapital är att säkerställa att verksamheten kan drivas vidare och generera god avkastning till aktieägarna. Eftersom koncernens verksamhet är konjunkturberoende är målet att hålla en långsiktig nettoskuldsättningsgrad kring 30 %.

För att vidmakthålla eller anpassa kapitalstrukturen kan utdelningen justeras, återköp eller inlösen ske eller nyemission alternativt avyttring av tillgångar ske för att reducera skulderna.

Under året har nettoskuldsättningsgraden minskat något. Vid årsskiftet uppgick nettoskuldsättningsgraden till 52 (56) %.

SSAB 2015 AFFÄRSÖVERSIKT			GRI-RAPPORT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		81

30 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna

På stålrörelsens industriområden finns ett behov av framtida marksanering. Enligt gällande regler kommer en sådan sanering att bli aktuell först i och med att SSAB upphör att bedriva verksamhet på området. Det går idag inte att bedöma om och när verksamheten skulle kunna upphöra varför någon avsättning för sådan marksanering inte har gjorts.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL OCH ANDRA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR MED OBESTÄMBAR NYTTJANDEPERIOD

Per 30 november genomfördes det årliga nedskrivningstestet av goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod. Inget nedskrivningsbehov framkom vid testet. Värderingen genomfördes samtidigt som världskonjunkturen fortsatt präglas av osäkerhet. Under dessa omständigheter är det naturligtvis extra svårt att göra en bedömning över den framtida intjäningen och därigenom bedömningen över det verkliga värdet på tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod. Den nordamerikanska verksamheten visade en betydande resultatförsämring under året och detta innebar att utrymmet för försämringar i uppskattningarna avseende den kassagenererande enheten SSAB North America minskade jämfört med föregående år. Bedömningen är dock att det fortfarande finns ett utrymme för försämringar i uppskattningarna utan att det skulle leda till ett nedskrivningsbehov. Utrymmet före eventuellt nedskrivningsbehov uppgick till ca 2,5 Mdkr. För övriga kassagenererande enheter är bedömningen att det finns ett betryggande utrymme för försämringar i uppskattningarna utan att det skulle leda till nedskrivningsbehov. För ytterligare information om nedskrivningstestet, se not 6.

SSAB North America: Om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tillämpades för de diskonterade kassaflödena, varit mer än 0,6 (3,4) procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller om de långsiktiga bruttomarginalerna skulle bli mer än 1,4 (5,1) procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma. Nedskrivningstestet genomfördes baserat på den genomsnittliga riskfria långa räntan i USA för perioden september-november. Vid årsskiftet hade denna räntenivå stigit med knappt 0,05 procentenheter. I övrigt har kassaflödesvärderingen utgått från antagandet om en återgång till en mer normal marknad för grovplåt i USA där bland annat relationen mellan stålpris och skrotpris stabiliseras till en nivå där den legat sett över en längre tid samt importvolymer minskar från nuvarande historiskt sett höga nivåer.

SSAB Special Steels: Först om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tillämpades för de diskonterade kassaflödena, varit mer än 8,9 procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller först om de långsiktiga bruttomarginalerna skulle bli mer än 7,0 procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma.

SSAB Europe: Först om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tillämpades för de diskonterade kassaflödena, varit mer än 6,9 procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller först om de långsiktiga bruttomarginalerna skulle bli mer än 6,2 procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma.

Tibnor: Först om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tillämpades för de diskonterade kassaflödena, varit mer än 8,9 procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller först om de långsiktiga bruttomarginalerna skulle bli mer än 7,0 procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma.

Ruukki Construction: Först om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tillämpades för de diskonterade kassaflödena, varit mer än 5,2 procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller först om de långsiktiga bruttomarginalerna skulle bli mer än 1,7 procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma.

ALABAMA TAX CREDIT

SSABs dotterbolag i Alabama, USA har genomfört ett antal investeringar, vilka omfattas av ett program för investeringsstöd. Programmet ger rätt till skatteavdrag på varje års beräknade delstatsskatt för resultat som kan allokeras till varje specifik investering. Programmet sträcker sig över tjugo år och för att erhålla stödet ett visst år krävs dels att man har delstatsskatt att betala, dels att man uppfyller villkor avseende antal anställda och utbetalda minimilöner.

En beräkning av den framtida delstatsskatten har gjorts baserat på utfall i tidigare år, budget och antaganden om den framtida lönsamheten. Bedömningen har lett till en uppbokning av en uppskjuten skattefordran på 268 (300) Mkr.

Om det skattepliktiga resultatet i Alabama blir högre eller lägre än beräknat, kommer det erhållna stödet att öka eller minska. Om bolaget inte uppfyller villkoren kring personalstyrka och minimilöner kan stödet helt utebli.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT	GRI-RAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER		REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		82

30 Kritiska uppskattningar och bedömningar forts.

PENSIONSFÖRMÅNER

En stor del av koncernens pensionsförpliktelser för tjänstemän är förmånsbaserade och kollektivt försäkrade i Alecta. Då det i dagsläget inte är möjligt att få uppgifter från Alecta avseende koncernens andel av förpliktelser och förvaltningstillgångar får pensionsplanen som tecknats i Alecta redovisas som en avgiftsbaserad plan. Den konsolideringsnivå som Alecta rapporterade vid årsskiftet tyder inte på att ett underskott skulle föreligga, men någon närmare uppgift om storleken på pensionsförpliktelsen går inte att erhålla från Alecta.

Koncernen har vid årsskiftet förmånsbestämda förpliktelser uppgående till 1 647 (1 967) Mkr. Förpliktelsen är känslig bl a för förändringar i ränteläget och antaganden om pensionsindexering. I not 13 beskrivs känsligheten i de mest kritiska parametrarna.

VARULAGER

Varulagret påverkas av antaganden och bedömningar avseende produktkalkyler, tillämpning av lägsta värdets princip och bedömningar av inkurans. SSABs varulager uppgick vid årsskiftet till 12 691 (14 203) Mkr av vilket 457 (330) Mkr var värderat till nettoförsäljningsvärde.

KUNDFORDRINGAR

Avsättningen för osäkra kundfordringar baseras på bedömningar om kundernas betalningsförmåga och är med naturlighet svår att uppskatta. Posten har varit föremål för särskild prövning och jämfört med föregående år har avsättningen till osäkra fordringar ökat med 33 Mkr till 286 (253) Mkr vilket utgjorde 4,7 (3,3) % av utestående kundfordringar.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE		83

31 Definitioner

Direktavkastning Utdelning i förhållande till börskurs vid årets slut.

EBITDA-marginal Resultat före avskrivningar i förhållande till försäljning.

Eget kapital Summa eget kapital enligt koncernbalansräkningen.

Eget kapital per aktie Eget kapital exklusive minoritetsandelar dividerat med antal aktier vid årets slut.

Försäljning Försäljning med avdrag för mervärdesskatt, rabatter och returer.

Likvida medel Kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvet.

Löpande investeringar Utgörs av konkurrenskraftbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings- eller miljökaraktär.

Nettoskuld Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar.

Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld i förhållande till eget kapital.

Operativt kassaflöde

Medel genererade från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital samt kassaflöde avseende löpande underhållsinvesteringar, men före finansiella poster och betald skatt.

Resultat per aktie Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Räntabilitet på eget kapital efter skatt Årets resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital per månad under året.

Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital per månad under året.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till försäljning.

Rörelsens kassaflöde Operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och betald skatt.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Strategiska investeringar Investeringar genom förvärv av rörelser och andelar, investeringar i expansion av anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande teknik, som ska öka framtida kassaflöde.

Sysselsatt kapital Balansomslutning minskad med icke räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder.

Vinstmultipel P/E Börskurs vid årets slut i förhållande till resultat per aktie.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	84

32 Överväganden vid förslag till vinstdisposition

Vid årsstämman 2016 har aktieägarna bl.a. att ta ställning till styrelsens förslag till utdelning.

Vid årsskiftet uppgick koncernens balanserade vinstmedel till 15 860 (16 199) Mkr och moderbolagets fria medel till 40 192 (38 551) Mkr. I det egna kapitalet finns orealiserade vinster föranledda av att finansiella instrument redovisats till marknadsvärde uppgående till 0 (0) Mkr.

Nettoskuldsättningen uppgick till 23 156 (24 674) Mkr innebärande att nettoskuldsättningsgraden minskade med 4 procentenheter från 56 till 52 procent. Koncernens långsiktiga mål över en konjunkturcykel är 30 procent. Koncernen utvisade ett negativt resultat efter skatt uppgående till -505 Mkr.

Mot denna bakgrund samt med tanke på den fortsatt utmanande stålmarknaden föreslår styrelsen årsstämman att ingen utdelning ska utgå.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG	REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	85

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Till årsstämmans förfogande i SSAB AB (publ), org. nr. 556016-3429 står

balanserad vinst	37 989
årets resultat	2 203
Mkr	40 192
Av detta utgör överkursfond 21 791 Mkr samt fond för verkligt värde på 106 Mkr.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:
till aktieägarna utdelas 0,00 krona per aktie	0
till nästa år överförs	40 192

Koncernens balanserade vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick till 15 860 (16 199) Mkr.

Mkr 40 192

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 11 februari 2016

Bengt Kjell	Petra Einarsson	Kim Gran
Ordförande	Ledamot	Ledamot
Peter Holmér	Tomas Jansson	Tomas Karlsson
Ledamot	Ledamot	Ledamot
Matti Lievonen	Annika Lundius	John Tulloch
Ledamot	Ledamot	Ledamot
Lars Westerberg Ledamot	Martin Lindqvist VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 18 februari 2016

PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Svensson Henryson

Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i SSAB AB (publ), org.nr 556016-3429

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SSAB AB (publ) för år 2015. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta delen av detta dokument under rubriken Finansiella Rapporter 2015 på sidorna 1-85.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR FÖR ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UTTALANDEN

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SSAB AB (publ) för år 2015.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPER & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	87

UTTALANDEN

Vi tillstyrker att årsstämman behandlar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 18 februari 2016

PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Svensson Henryson

Auktoriserad revisor

AKTIER OCH AKTIEÄGARE

SSABs aktier är noterade på Nasdaq OMX Stockholm och på Nasdaq OMX Helsinki.

Aktier – kursutveckling och handel

STÄNGNINGSKURSERNA 2015 PÅ NASDAQ OMX STOCKHOLM VAR FÖR SSABs A-aktie: 22,61 kr SSABs B-aktie: 19,00 kr Det samlade börsvärdet vid årets slut var 11,5 Mdkr.

KURSUTVECKLING UNDER 2015 SSABs A-aktie: -50,3 % SSABs B-aktie: -53,1 % Nasdaq OMX Stockholm steg 6,4 %

Högsta betalkurs var SSABs A-aktie: 52,75 kr den 15 maj SSABs B-aktie: 45,59 kr den 28 april

Lägsta betalkurs var SSABs A-aktie: 20,03 kr den 22 december SSABs B-aktie: 17,39 kr den 21 december

Under året handlades SSAB-aktier på Nasdaq OMX Stockholm för totalt 51,8 Mdkr. Handel med aktierna förekom under alla handelsdagar och uppgick i genomsnitt till 206,4 Mkr per dag. Antalet A-aktier som handlades under året motsvarade 343 % av det genomsnittliga antalet utestående aktier. Antalet B-aktier som handlades under året motsvarade 139 % av det genomsnittliga antalet utestående aktier. Den genomsnittliga handeln med aktien på Nasdaq OMX Helsinki (A- och B-aktien) var 1,08 miljoner aktier per dag.

SSAB-aktien handlas också på multilaterala handelsplattformar (MTF) på marknadsplatser som exempelvis Chi-X och BATS. Av den totala volymen omsatta aktier handlades 79 % av A-aktierna och 90 % av B-aktierna på Nasdaq OMX Nordic (Stockholm och Helsingfors).

Aktiekapital

Ägarstruktur

I slutet av 2015 hade SSAB 103 800 aktieägare.

SSAB:s tre största ägare enligt antal röster var i slutet av 2015:

Industrivärden 17,7 %
Solidium 10,1 %
Invesco Fonder 5,0 %

Utdelning och utdelningspolicy

Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra cirka 50 % av vinsten efter skatt, med hänsyn tagen till nettoskuldsättningsgraden. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.

Styrelsen har beslutat att föreslå för årsstämman den 7 april 2016 att ingen utdelning ska utgå. Under räkenskapsåret 2014 betalades ingen utdelning.

Investor Relations

Under 2015 har ett stort antal möten hållits med ägare, investerare och analytiker, både i Sverige och utanför, till största delen i Europa och USA. I samband med publicering av delårsrapporter och bokslutskommunikéer arrangeras regelbundet presentationer och investerarmöten.

Ticker

Nasdaq OMX Stockholm: SSABA och SSABB Nasdaq OMX Helsinki: SSABAH och SSABBH (A-respektive B-aktier)

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT		BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPEAR & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	89

Aktieinnehav	Antal äktieägare	i % av alla aktieägare		% av rösterna	% av kapitalet
1–500	48 782	47,3	Industrivärden	17,7	10,7
501–1 000	19 087	18,5	Solidium	10,1	17,1
1 001–5 000	28 397	27,5	Invesco fonder1)	5,0	3,0
5 001–10 000	3 743	3,6	Swedbank Robur fonder	4,9	4,0
10 001–15 000	1 059	1,0	LKAB	3,8	2,2
15 001–20 000	603	0,6	Catella fonder	2,5	1,5
20 001–	1 409	1,4	Handelsbanken Pensionstiftelsen och
Totalt	103 080	100	Handelsbanken Liv	1,5	1,3

Aktiefördelning Ägare den 31 december 2015

Aktieinnehav	Antal äktieägare	i % av alla aktieägare		% av rösterna	% av kapitalet
1–500	48 782	47,3	Industrivärden	17,7	10,7
501–1 000	19 087	18,5	Solidium	10,1	17,1
1 001–5 000	28 397	27,5	Invesco fonder1)	5,0	3,0
5 001–10 000	3 743	3,6	Swedbank Robur fonder	4,9	4,0
10 001–15 000	1 059	1,0	LKAB	3,8	2,2
15 001–20 000	603	0,6	Catella fonder	2,5	1,5
20 001–	1 409	1,4	Handelsbanken Pensionstiftelsen och
Totalt	103 080	100	Handelsbanken Liv	1,5	1,3
			SEB Investment Management	0,9	0,6
Källa: Euroclear			Folksam	0,7	0,7
			AMF	0,5	0,3
			Övriga aktieägare	52,4	58,6
			Totalt	100,0	100,0
			Varav utlandsregisterade aktieägare2)	14,8	11,4

Antalet aktier och aktiekapitalet sedan 1989 förändrats enligt följande:

		Förändring av		Förändring av	Aktiekapital,
År		antal aktier	Antal aktier	aktiekapital, Mkr	Mkr
1989	Konvertering	15 000 000	26 500 000	150	2 650
1994	Konvertering	5 500 000	32 000 000	550	3 200
1995	Split 4:1	96 000 000	128 000 000	0	3 200
1998	Inlösen	-15 891 199	112 108 801	-397	2 803
2001	Nedsättning	-11 210 880	100 897 921	-281	2 522
2005	Inlösen	-9 968 861	90 929 060	-249	2 273
2006	Inlösen	-4 546 453	86 382 607	-114	2 159
2006	Fondemission	0	86 382 607	121	2 280
2006	Split 3:1	172 765 214	259 147 821	0	2 280
2007	Nyemission 1:4	64 786 954	323 934 775	571	2 851
2014	Nyemission	225 310 735	549 245 510	1 982	4 833

1) Information från flaggningsmeddelande den 26 november 2015

2) Inkluderar aktieägare utanför Sverige och Finland

Källa: Euroclear

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPEAR & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	90

Data per aktie

		2015	2014	2013	2012	2011
Börskurs, 31 december, A-aktien	SEK	22,61	45,62	49,30	56,55	60,65
Resultat per aktie	SEK	-0,93	-3,33	-3,29	0,05	4,82
Kassaflöde före utdelning och financiering per aktie	SEK	4,16	0,22	3,15	10,10	2,14
Eget kapital per aktie	SEK	80,82	79,78	83,74	88,81	94,98
Utdelning per aktie	SEK	0,001)	0,00	0,00	1,00	2,00
Genomsnittligt antal aktier	million	549,2	419,6	323,9	323,9	323,9
Antal aktier vid årets slut	million	549,2	549,2	323,9	323,9	323,9
Börsvärde vid årets slut	SEK million	11 534	23 731	15 321	17 624	18 993
Värdering
Direktavkastning, %2)		0,001)	0,00	0,00	1,80	3,30
P/E tal2)		neg.	neg.	neg.	n.m	12,60
Kurs/eget kapital, %2)		28	57	59	64	64

1) Enligt styrelsens förslag

2) Baserad pä slutkurs i A-aktien

Antal omsatta aktier

1) I samband med att SSABs sammanslagning med Rautaruukki blev klar ansökte SSAB om en sekundärnotering på Nasdaq OMX Helsinki i Finland, där SSABs aktier är noterade sedan 1 augusti 2014.

ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM

ÅRSSTÄMMA

Årsstämman hålls i Stockholm torsdagen den 7 april 2016, kl. 13.00. Rätt att delta på årsstämman har den som dels tagits upp som aktieägare i den utskrift av aktieboken som görs av Euroclear Sweden AB fredagen den 1 april 2016, dels anmäler sin avsikt att delta på årsstämman senast fredagen den 1 april 2016, helst före kl.12.00.

Anmälan

Anmälan sker via bolagets hemsida, www.ssab.com, eller på telefon 08-45 45 760. Vid anmälan uppges aktieägares namn, personnummer (eller organisationsnummer) samt adress och telefonnummer.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i årsstämman. Tillfällig omregistrering, så kallad rösträttsregistrering, bör göras i god tid före fredagen den 1 april 2016.

Ombud

Fullmakt i original samt, för juridisk person, registreringsbevis bör i god tid före årsstämman sändas till: SSAB AB, Årsstämman, Box 7832, 103 98 Stockholm, Sweden.

UTDELNING

Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att ingen vinstutdelning för 2015 ska lämnas.

VALBEREDNING

Helena Stjernholm, Industrivärden (ordförande)
Kari A.J. Järvinen, Solidium Oy
Åsa Nisell, Swedbank Robur fonder
Ulf Strömsten, Catella fonder
Bengt Kjell (Styrelsens ordförande)

Valberedningen ger bland annat årsstämman förslag till val av styrelseledamöter, arvode till styrelsen samt val av revisorer.

KALENDARIUM FÖR EKONOMISK INFORMATION

SSAB kommer att lämna följande information för verksamhetsåret 2016:

Rapport för första kvartalet, den 22 april 2016
Halvårsrapport, den 22 juli 2016
Rapport för tredje kvartalet, den 28 oktober 2016
Bokslutskommuniké, den 15 februari, 2017
Årsredovisning 2016, vecka 11, 2017

SSAB 2015	AFFÄRSÖVERSIKT	BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT		GRI-RAPPORT	FINANSIELLA RAPPORTER 2015
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE	RÄKENSKAPER	FEM ÅR I SAMMANDRAG		REDOVISNINGSPRINCIPEAR & NOTER	REVISIONSBERÄTTELSE	AKTIEÄGARE	92

ADRESSER

KONCERNKONTOR

SSAB AB

Box 70 101 21 Stockholm Telefon: +46 8 454 5700 Telefax: +46 8 454 5725 Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6 www.ssab.com

DIVISIONER

SSAB Special Steels

Box 70 101 21 Stockholm Telefon: +46 8 454 5700 Telefax: +46 8 454 5725 Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6

SSAB Europe

Harvialantie 420 FI-13300 Tavastehus, Finland Telefon: +358 20 5911 Telefax: +358 20 592 5080

SSAB Americas

SSAB Enterprises, LLC 801 Warrenville Rd, Suite 800 Lisle, Illinois 60532, USA Telefon: +1 630 810 4800 Telefax: +1 630 810 4600

DOTTERBOLAG

Tibnor

Box 600 169 26 Solna Telefon: +46 10 484 0000 Besöksadress: Sundbybergsvägen 1 www.tibnor.se

Ruukki Construction

Panuntie 11 FI-00620 Helsingfors, Finland Telefon: +358 20 5911 Telefax: +358 20 592 9088 www.ruukki.com

SSAB AB

Box 70 101 21 Stockholm

Telefon: +46 8 454 5700 Telefax: +46 8 454 5725

Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6

www.ssab.com

AI assistant

SSAB — Annual Report 2015

2975_10-k_2016-03-15_9feeba8f-e742-44b4-9516-0ec6bf3d5272.pdf

INNEHÅLL

AFFÄRSÖVERSIKT BOLAGSSTYRNINGS-RAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER 2015

AFFÄRSÖVERSIKT

12 Omvärldsfaktorer

16 Strategi

25 Vår verksamhet

43 Hållbart erbjudande

55 Hållbar verksamhet

66 Ansvarsfull partner

SSAB I KORTHET

57 16 000 50

SSAB är indelat i tre ståldivisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt två dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction.

VI ÄR UNIKA

STÖRRE PRODUKTIONS-ANLÄGGNINGAR:

SSAB Europe

SSAB Special Steels

SSAB Americas

2007 SSAB förvärvar det nordamerikanska stålföretaget IPSCO

ÅRET 2015 I KORTHET

Rörelseresultat1)

VISION OCH VÄRDERINGAR

VÅR VISION

en starkare, lättare och mer hållbar värld.

VI FOKUSERAR PÅ KUNDENS AFFÄR

VI TAR ANSVAR

VI ÖVERTRÄFFAR FÖRVÄNTNINGAR

VÅRA VÄRDERINGAR

VÄRDESKAPANDE INOM SSAB

EKONOMI

PERSONAL

INSATSVAROR

INFRASTRUKTUR

EXPERTIS OCH

SOCIALT/RELATIONER

INKÖP

ÅTERVINNING

PRODUKTION

ANVÄNDNING

TRANSPORTER

FÖRSÄLJNING

EKONOMISKT VÄRDE SKAPAS OCH FÖRDELAS TILL INTRESSENTERNA

HÅLLBART ERBJUDANDE

HÅLLBAR VERKSAMHET

ANSVARSFULL PARTNER

KAPITAL RESULTAT

Starka, långsiktiga kundrelationer

PRODUKTER OCH LÖSNINGAR

TJÄNSTER

BIPRODUKTER

KONCERNCHEFENS KOMMENTAR

EFFEKTIVITET OCH KASSAFLÖDE I FOKUS

STARKT KASSAFLÖDE TROTS ETT UTMANANDE MARKNADSLÄGE

ETT MASUGNSSYSTEM I VÄRLDSKLASS

TAKING THE LEAD - SSABS STRATEGISKA INRIKTNING

HÅLLBARHETSMÅL

KASSAFLÖDE I FOKUS I OSÄKER OMVÄRLD

OMVÄRLDSFAKTORER

MARKNADSUTVECKLING

GLOBALA MEGATRENDER OCH SSABS RESPONS

VÄRLDEN BEHÖVER STÅL

ÖVERKAPACITET HAR EN STOR PÅVERKAN

KUNDERNA EFTERFRÅGAR INNOVATION

STRATEGI

TAKING THE LEAD

MILJARDER KRONOR 2,5

SSABS STRATEGI ÄR UPPBYGGD KRING TVÅ DIMENSIONER:

2. Vad som får SSAB att sticka ut – särskiljande kompetenser

LEDANDE POSITIONER PÅ HEMMAMARKNADERNA

NORDEN

Prioriterade initiativ för SSAB i Norden:

FÖRBÄTTRA PRODUKTMIXEN MOT PREMIUMPRODUKTER

AMERICAS

FÖR ATT VÄXA MED MARKNADEN

UTNYTTJA IMPORT FRÅN NORDEN SOM ETT KOMPLEMENT TILL BEFINTLIGT PRODUKTERBJUDANDE

GLOBALT LEDARSKAP INOM HÖGHÅLLFASTA STÅL

Prioriteringar för att uppnå tillväxt:

SSAB Annual Report 2015

**Vid slutet av 2019 kommer SSAB att ha uppnått följande miljö- och energimål*: EN BESTÅENDE MINSKNING AV KOLDIOXIDUTSLÄPP**