SSAB — Annual Report 2014

Mar 16, 2015

ÅRSREDOVISNING 2014

MOT BRANSCHLEDANDE LÖNSAMHET

SSAB i korthet

60 Nettoomsättning 60 Mdkr pro forma

17 000 Antal anställda: cirka 17 000

Medarbetare i 50 länder 50

SSAB är ett högspecialiserat globalt stålföretag. Företaget är en ledande producent på den globala marknaden för avancerade höghållfasta stål (AHSS) och seghärdade stål (Q&T), tunnplåt och grovplåt, rörprodukter samt konstruktionslösningar inom byggsektorn.

SSABs stål bidrar till lägre vikt hos slutprodukten och ökar även produktens styrka och livslängd.

SSAB har ett kostnadseffektivt och flexibelt produktionssystem. SSABs produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA har en årlig stålproduktionskapacitet på 8,8 miljoner ton. Företaget har också kapacitet att bearbeta och färdigställa olika stålprodukter i Kina och en rad andra länder. I Sverige och Finland sker produktionen i integrerade masugnsprocesser. I USA sker skrotbaserad produktion i elektriska ljusbågsugnar.

Största produktionsanläggningar

• Luleå, Sverige, SSAB Europe
• Raahe, Finland, SSAB Europe
• Hämeenlinna, Finland, SSAB Europe
• Borlänge, Sverige, SSAB Europe
• Oxelösund, Sverige, SSAB Special Steels
• Mobile, USA, SSAB Americas
• Montpelier, USA, SSAB Americas

Vi är unika

• Global ledare inom höghållfasta stål med mervärde
• Pionjär inom applikationsutveckling och servicekoncept
• Ledande position på hemmamarknaden i Norden och USA
• Långsiktiga kundrelationer
• Starkt fokus på slutanvändarna
• Starka, globalt erkända varumärken

1878 Domnarvets Järnverk, Borlänge 1913 Oxelösunds Järnverk AB

SSAB är börsnoterat på Nasdaq OMX Nordic Exchange i Stockholm och sekundärnoterat på Nasdaq OMX i Helsingfors.

• Huvudkontoret är i Stockholm, Sverige
• Vd och koncernchef, Martin Lindqvist
• SSAB har cirka 17 000 anställda i 50 länder
• Nettoomsättning: 60 Mdkr pro forma (57 Mdkr 2013)

SSAB Special Steels Global stålleverantör och servicepartner för mervärdesprodukter inom seghärdat stål (Q&T) och avancerad höghållfast stål (AHSS)

SSAB Europe Ledande Nordenbaserad stålproducent av högkvalitativ tunnplåt, grovplåt och rör

SSAB Americas Marknadsledande nordamerikansk stålproducent som tillverkar grovplåt av hög kvalitet

Tibnor Nordens ledande leverantör av stål och metaller

Ruukki Construction Europeisk leverantör av energieffektiva lösningar för bygg och anläggning

Innehåll

Året 2014 I korthet	1
Koncernchefens kommentar	2
Strategi och mål	4
Nya SSAB – tillsammans är vi starkare	8
Marknadsutveckling och drivkrafter	9
SSABs erbjudande – vi är med våra kunder hela vägen	10
SSAB Special Steels	12
SSAB Europe	14
SSAB Americas	16
Tibnor	18
Ruukki Construction	20
Produktionsanläggningar	22
Varumärken och företagsidentitet	24
Högpresterande organisation	26
Säkerheten främst	27
Hållbarhet i korthet	28
Aktier och aktieägare	30

Affärsöversikt		Finansiella rapporter
Året 2014 I korthet	1	Förvaltningsberättelse	34
Koncernchefens kommentar	2	Koncernen
Strategi och mål	4	Koncernens resultaträkning	44
Nya SSAB – tillsammans är vi starkare	8	Koncernens rapport över totalresultat	44
Marknadsutveckling och drivkrafter	9	Koncernens balansräkning	45
SSABs erbjudande – vi är med våra		Koncernens förändringar i eget kapital	46
kunder hela vägen	10	Koncernens kassaflödesanalys	47
SSAB Special Steels	12	Moderbolaget
SSAB Europe	14	Moderbolagets resultaträkning	48
SSAB Americas	16	Moderbolagets rapport över totalresultat	48
Tibnor	18	Moderbolagets balansräkning	49
Ruukki Construction	20	Moderbolagets förändringar i eget kapital	50
Produktionsanläggningar	22	Moderbolagets kassaflödesanalys	51
Varumärken och företagsidentitet	24	Fem år i sammandrag, koncernen	52
Högpresterande organisation	26
Säkerheten främst	27	Redovisnings- och värderingsprinciper	53
Hållbarhet i korthet	28	Noter	60
Aktier och aktieägare	30	Förslag till vinstdisposition	96
		Revisionsberättelse	97

Bolagsstyrningsrapport 2014	98
Styrelse	100
Koncernledning	104
Årsstämma, valberedning, kalendarium	110
Stålspråkets ABC – ordlista	111
Adresser	113

Denna Årsredovisning är upprättad på svenska och översatt till engelska och finska. Vid eventuella skillnader mellan versionerna, så är det den svenska versionen som gäller.

Året 2014 i korthet

• Försäljningen uppgick till 47 752 (36 455) Mkr, varav 8 824 Mkr kommer från Rautaruukki
• Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 894 (-1 204) Mkr
• Resultatet efter finansnetto, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 242 (-1 801) Mkr
• Resultat per aktie uppgick till -3,33 (-3,29) kronor
• Jämförelsestörande poster påverkade resultatet efter skatt med -1 778 Mkr och resultat per aktie med -4,24 kronor
• Det operativa kassaflödet uppgick till 1 737 (1 956) Mkr
• Utdelningen föreslås uppgå till 0 (0) kronor per aktie

1) Exklusive jämförelsestörande poster 2) Pro forma

SSAB ÅRSREDOVISNING 2014 affärsöversikt 1

Koncernchefens kommentar

Den enskilt viktigaste händelsen för SSAB under 2014 var förvärvet av Rautaruukki. Vi skapar nu tillsammans ett mer effektivt och flexibelt stålföretag och stärker samtidigt vår ledande position på den nordiska hemmamarknaden och inom höghållfasta stål globalt. Marknaderna förbättrades visserligen något under 2014 men den relativt svaga återhämtningen understryker behovet av fortsatta effektiviseringar i kombination med en fortsatt utveckling av vårt kunderbjudande. Integrationen med Rautaruukki har startat väl i linje med våra planer och vi kommer att nå de synergimål som vi har ställt upp.

Kraftigt förbättrat rörelseresultat

För helåret 2014 uppgick rörelseresultatet pro forma exklusive jämförelsestörande poster till 1 005 Mkr, att jämföra med en förlust på 890 Mkr 2013. Förbättringen beror på lägre kostnader i den europeiska verksamheten samt högre priser och ökad effektivitet i den nordamerikanska verksamheten. SSAB ökade leveranserna med 3 % jämfört med 2013, vilket var i linje med marknadstillväxten.

De globala marknaderna för stål har uppvisat en blandad utveckling under 2014: god efterfrågan i USA, stabil på låg nivå i Europa och fortsatt utmanade i Asien. Många av SSABs slutkunder som konsumerar höghållfasta stål har haft en fortsatt svag utveckling såsom gruvbranschen och marknaden för anläggningsmaskiner.

Samgåendet skapar effektivitet, flexibilitet och ett starkare erbjudande

Den 22 januari 2014 annonserade vi ambitionen att gå samman med finska Rautaruukki och efter genomförd konkurrensprövning från EU-kommissionen kunde vi slutföra samgåendet den 29 juli 2014. Genom samgåendet får vi bättre möjligheter att öka effektiviteten och flexibiliteten, förbättra kunderbjudandet och växa inom höghållfasta stål. SSAB är efter samgåendet den klart ledande aktören på platta stålprodukter och rör i Norden och vi får ett mer heltäckande erbjudande såväl lokalt som globalt.

Arbetet med att tillvarata de synergier som identifierats pågår med full fart och vi kunde i början av 2015 meddela att åtgärderna väntas få resultatpåverkan snabbare än vad vi ursprungligen räknat med. Den nuvarande målsättningen är att realisera synergier från förvärvet på motsvarande 1,4 Mdkr på årsbasis med full årstakt från och med andra halvåret 2016. Det nya SSAB får därmed väsentligt bättre möjligheter att kunna leverera vinst också under perioder med låg efterfrågan.

Vi har under 2014 också fattat beslut för att utveckla SSABs amerikanska verksamhet genom investeringar som syftar till att eliminera flaskhalsar i produktionen, vilka genomförs under 2015. SSABs stålverk i USA är mycket effektiva och vi kan med begränsade medel öka produktionen av grovplåt med cirka 60 000 ton på årsbasis. En annan viktig investering som beslutades under 2014 och som genomförs under 2015 är omställningen av

masugnen i Luleå. När denna investering är genomförd får det nya SSAB med fem masugnar flexibilitet att gå upp

"Genom samgåendet får vi bättre möjligheter att öka effektiviteten och flexibiliteten, förbättra kunderbjudandet och växa inom höghållfasta stål."

och ner i produktion på ett sätt som vi inte kunnat tidigare.

Rautaruukki passar mycket väl in i strategin

SSABs strategi utgår från den övergripande visionen om att bidra till en starkare, lättare och mer hållbar värld. Visionen relaterar till SSABs förmåga att ta fram applikationer i stål för våra kunder som möjliggör för dem att minska vikt, öka lastförmåga, förenkla produktion och minska bränsleförbrukning för att nämna några exempel.

Tre övergripande mål formuleras i strategin "Taking the lead" – att vara ledande på hemmamarknaderna Norden och Nordamerika, att vara global ledare inom höghållfasta stål samt att vara ledande inom mervärdestjänster.

Rautaruukki ger SSAB en betydligt större bas i Norden inom såväl tunnplåt som grovplåt och stärker den globala positionen inom höghållfasta stål med nya produkter, varumärken och marknader. Produkterbjudandet breddas till exemplet inom områden såsom höghållfasta rör till bilindustrin och inom belagda produkter. Vidare ökas servicegraden genom ett ökat antal servicecenter och produktionsenheter.

Sättet som målsättningarna ska kunna uppfyllas formeras i tre begrepp – flexibel verksamhet, högpresterande organisation samt en överlägsen kundupplevelse. Med förvärvet av Rautaruukki får vi en bättre kostnadsposi-

tion i Norden i kombinationen med det bredaste erbjudandet och den bästa servicegraden. Sedan tidigare har SSAB en ledande kostnadsposition bland jämförbara verk i Nordamerika. Ett genomgående tema i samgåendet har varit att ta tillvara den bästa kompetensen i SSAB och

Rautaruukki. Tillsammans får det nya SSAB betydligt större kompetens och en större bas att kunna utveckla nya produkter och erbjudanden och vi kan därmed stärka samarbetet med våra kunder.

Branschledande lönsamhet

I samband med SSABs kapitalmarknadsdag i oktober 2014 presenterade vi SSABs övergripande ambition att återta positionen som ett av de mest lönsamma stålföretagen globalt. Historiskt sett har SSAB presterat högre lönsamhet än jämförbara konkurrenter som helhet men de senaste åren har resultatet inte varit tillfredställande.

SSAB är ett högspecialiserat stålföretag och vi har goda förutsättningar att stärka lönsamheten genom att effektivisera tunnplåtsverksamheten i Norden, utvinna synergier, fortsätta att utveckla den lönsamma amerikanska verksamheten samt genom att fortsätta att växa inom höghållfasta stål och mervärdestjänster. Målsättningen som vi nu har ställt upp är att vi ska uppnå en ledande lönsamhet (mätt som EBITDA-marginal) som är bland de tre bästa i en utvald jämförelsegrupp. Såsom tidigare är målet att utdelningen över en konjunkturcykel ska utgöra cirka 50 % av vinsten efter skatt, med hänsyn tagen till nettoskuldsättningsgraden. Likaså behåller vi målsättningen för kapitalstrukturen där målet är att nettoskuldsättningsgraden långsiktigt ska uppgå till omkring 30 %. Vi strävar efter att succesivt minska den nuvarande skuldsättningsgraden och därigenom fortsätta att stärka vår balansräkning.

Noll olyckor är målet

Vi har under lång tid arbetat för att öka medvetenheten om säkerheten inom alla divisioner och att minska riskerna i verksamheten. Trots alla ansträngningar inträffade en olycka med dödlig utgång under 2014 på SSABs anläggning i Luleå. För att ytterligare stärka vårt fokus på säkerhet har vi under 2014 skapat en central enhet som ska stödja det lokala säkerhetsarbetet. Säkerhetsarbetet inom SSAB Americas har varit mycket framgångsrikt och olycksstatistiken är bland den lägsta i branschen. Dessa erfarenheter blir centrala i arbetet med att få ner olycksstatistiken också i den nordiska verksamheten.

Hållbarhetsarbete i fokus

Stål är världens mest använda material som används i alla tänkbara sammanhang. En tydlig fördel med stål är att det är återvinningsbart i all oändlighet. Stål är dock vid produktionen energi- och resurskrävande och därför har vi som stålproducent ett ansvar att se till att miljöbelastningen är så liten som möjligt. SSABs strategi med höghållfasta stål ger tydliga fördelar för miljön. Även om våra masugnar redan idag är bland de som har lägst utsläpp i världen har vi under 2014 fortsatt att investera i teknik som minskar utsläpp och som ger högre energieffektivitet.

Miljöarbetet är en viktig del av hållbarhetsarbetet som också, bland annat, inrymmer frågor om energi, socialt ansvar, affärsetik och leverantörsuppföljning. Jag har under året valt att tydligare samordna hållbarhetsarbetet och vi har därför skapat en hållbarhetsfunktion på koncernnivå som rapporterar direkt till mig. Risker och möjligheter ska analyseras och målen ska revideras för att driva koncernens hållbarhetsarbete framåt och tydligare inkludera hållbarhetsfrågorna i vår affärsverksamhet. Vi kommer under 2015 att presentera en reviderad hållbarhetsstrategi och nya mål för detta prioriterade område.

Försiktig optimism

Marknaderna förbättrades svagt på våra huvudmarknader under 2014 och vi räknar med en viss efterfrågetillväxt under 2015,

även om återhämtningen går långsamt. SSAB står bättre rustad än tidigare då vi idag har större flexibilitet och effektivitet efter samgåendet med Rautaruukki. Sammanslagningen har inneburit mycket extra arbete för många medarbetare och jag vill passa på atttacka hela personalen för förtjänstfulla insatser under 2014. Jag vill också tacka aktieägarna för att vi fick förtroendet att genomföra förvärvet av Rautaruukki och sist men

inte minst vill jag tacka alla våra kunder för goda samarbeten under 2014 och ser fram emot ännu fler samverkansprojekt under 2015.

Martin Lindqvist, VD och Koncernchef

En starkare, lättare och mer hållbar värld

VÅR VISION

SSABs vision anger riktningen för koncernens långsiktiga utveckling och innebär att bolaget ska verka för: en starkare, lättare och mer hållbar värld.

Tillsammans med våra kunder kommer vi att gå längre än någon annan för att förverkliga den fulla potentialen av lättare, starkare och mer hållbara stålprodukter.

VÅRA VÄRDERINGAR

Våra värderingar är företagets vägledande principer. De skapar företagets kultur och formar oss. Värderingarna fungerar som en vägledning för våra handlingar och vårt uppträdande samt visar vad vi står för, de finns med oss i vår vardag och hjälper oss att fatta rätt beslut och att göra rätt saker.

VI FOKUSERAR PÅ KUNDENS AFFÄR

• Vi har våra kunders behov och affärer ifokus.
• Vi strävar alltid efter långsiktiga relationer med våra kunder.
• Vi förtjänar våra kunders förtroende.
• Vi vill vara våra kunders naturliga innovationspartner.

VI TAR ANSVAR

• Vi bygger starka och långvariga relationer genom att vara professionella, samarbetsvilliga och ärliga.
• Vi håller våra löften.
• Vi arbetar säkert och ansvarsfullt.
• Vi respekterar individen och strävar efter mångfald.

VI ÖVERTRÄFFAR FÖRVÄNTNINGAR

• Vi är engagerade, ambitiösa och stolta över det vi åstadkommer.
• Vi är öppna, resultatorienterade och handlingskraftiga.
• Vi undviker att göra saker som inte skapar värde för våra intressenter.
• För att ligga steget före utmanar vi alltid oss själva och vidareutvecklar vår kompetens.

Strategi och mål

SSABs strategiska riktning

SSABs strategi "Taking the lead" syftar till att säkra företagets långsiktiga utveckling och värde för aktieägare och övriga intressenter och samtidigt verka för en långsiktigt hållbar utveckling. SSAB har som övergripande mål att vara ett av världens mest lönsamma stålföretag.

SSAB ONE – NAMNET PÅ VÅR LEDNINGSFILOSOFI

SSAB One handlar om att med kundens affär som utgångspunkt involvera alla medarbetare i förbättringsarbetet, att förbättra flödet eller den serie med aktiviteter som skapar kundvärdet.

FINANSIELLA MÅL

SSAB har tre finansiella mål inom tre olika områden.

Område	Mål
Lönsamhet	SSAB ska uppnå en ledande lönsamhet mätt som EBITDA-marginal bland en definierad jämförelsegrupp 1).
Kapitalstruktur	Koncernens verksamhet är konjunkturberoende. Målet är att nettoskuldsättningsgraden långsiktigt ska uppgå till 30 %.
Utdelning	Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra cirka 50 % av vinsten efter skatt, med hänsyn tagen till nettoskuldsättnings graden. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapital strukturen.

HÅLLBARHETSMÅL

I och med sammanslagningen mellan SSAB och Rautaruukki håller en ny hållbarhetsstrategi och nya hållbarhetsmål på att tas fram. Den nya hållbarhetsstrategin ska stödja SSABs övergripande strategi – "Taking the lead".

1) AK Steel, Dillinger, Nucor, Salzgitter, Steel Dynamics, Tata Steel Europe, Thyssenkrupp, US Steel

Strategi – Taking the lead

SSABs strategi "Taking the lead" syftar mot att SSAB ska vara en branschledande producent av avancerade höghållfasta stål globalt och marknadsledande på hemmamarknaderna. Sammanslagningen med Rautaruukki (Ruukki) 2014 stärker ytterligare företagets möjligheter att framgångsrikt genomföra strategin. Målet som presenterades på kapitalmarknadsdagen i oktober 2014 är att företaget ska uppnå och behålla positionen som ett av de mest lönsamma stålföretagen.

Marknadsledare på hemmamarknaderna

Att ha ledande marknadspositioner på hemmamarknaderna är grunden i SSABs strategi, i både Norden och Amerika. I Nordamerika innebär strategin att trygga SSABs ställning som den ledande, största och mest kostnadseffektiva inhemska producenten av grovplåt. Mot bakgrund av ett marknadsklimat präglat av återhämtning har SSAB beslutat sig att gradvis utöka produktionskapaciteten på stålverken i Montpelier, Iowa och Mobile, Alabama.

På den nordiska hemmamarknaden har samgåendet med Ruukki stärkt SSABs ledande position. SSAB är den största producenten av kolstål med full täckning över hela Norden och inom alla stålsegment. Sammanslagningen med Ruukki gör även att SSAB kan erbjuda ett större produktutbud och ger större leveranskapacitet till kunder i Norden. Tibnor fortsätter att vara en helägd distributör som distribuerar stål från SSAB samt stål och andra metaller från externa leverantörer.

Global marknadsledare inom höghållfasta stål

SSABs strategi är globalt ledarskap inom höghållfasta stål, vilket uppnås genom att tillhandahålla förstklassiga produkter och ett nära samarbete med kunderna för att utveckla nya applikationer inom höghållfasta stål. SSAB har ett unikt produktutbud inom seghärdade stål (Q&T) och ett mycket konkurrenskraftigt och komplett utbud inom avancerade höghållfasta stål (AHSS). Sammanslagningen med Ruukki har bidragit ytterligare till strategin genom nya produkter, varumärken och marknadspositioner inom höghållfasta stål.

En viktig del i SSABs strategi för höghållfasta stål är att växa på nya marknader och inom nya kundsegment. Under 2014 har SSAB tagit ytterligare steg för att utöka försäljnings- och leveransnätverken i Asien, Latinamerika, Afrika och Mellanöstern. Vidare är den nya produktionslinjen för seghärdat stål i Mobile, Alabama, nu kvalificerad för att producera huvuddelen av SSABs Q&T-produkter.

Ledande inom mervärdestjänster

SSABs strategi är att utveckla och leverera mer än stål. Mervärdeserbjudanden – oavsett om det handlar om tjänster, distribution, lagerförsäljning, formatering eller produktionsanpassning – ger mervärde till kunderna och stärker kundrelationerna. Även här ger sammanslagningen av SSAB och Ruukki ytterligare fördelar genom många fler bearbetningscenter i Europa.

Under 2014 har SSAB tagit steg för att utöka sitt tjänsteutbud inom slitstål. Under året har 18 nya medlemmar anslutits till Hardox Wearparts-nätverket, vilka bland annat säljer lösningar med stål från SSAB Special Steels. SSAB förvärvade under året G&G Mining Fabrication i Australien och WearClad i Sydafrika, med särskilt fokus på marknaden för slitdelar inom gruvsektorn.

Överlägsen kundupplevelse

Till skillnad från många stålföretag som framför allt säljer via distributörer har SSAB också direktkontakt med slutanvändarna via sin egen säljpersonal. SSAB ger kunderna mervärde och en kundupplevelse som överträffar de flesta andra inom stålindustrin.

För att fortsätta ligga i frontlinjen kommer SSAB ytterligare investera iforskning och utveckling, teknisk kundsupport och gemensamma innovativa samarbetsprojekt som handlar om hur man får ut det bästa möjliga av SSABs höghållfasta stål. Samtidigt strävar organisationen efter att uppnå högsta standard i form av produktkvalitet, kortare ledtider och tillförlitliga leveranser – något som förbättras ytterligare genom sammanslagningen SSAB-Ruukki.

Högpresterande organisation

Som globalt företag verksamt på en fragmenterad marknad kräver SSABs affärsmodell lokala initiativ och högkvalificerade anställda på alla nivåer. Därför fäster SSAB stor vikt vid att rekrytera och behålla engagerade och kompetenta medarbetare. Under 2014 har fokus legat på att bygga upp den nya organisationen enligt principen "det bästa av båda", enligt vilken man anpassar värderingar, ledningskriterier och incitamentssystem efter sammanslagningen av SSAB och Ruukki.

Ledningsfilosofin SSAB One är fundamentet i företagets ambition att ständigt förbättra verksamheten.

En säker arbetsplats är en förutsättning för bra arbetsinsatser och kvalitet och därför fäster SSAB stor vikt vid att se till att alla medarbetare och underentreprenörer kan utföra sitt arbete på ett säkert och tryggt sätt.

Flexibel verksamhet

En del av den industriella logiken med kombinationen av SSAB och Ruukki är möjligheten att skapa ett mer kostnadseffektivt och flexibelt stålproduktionssystem i Norden. Ett program har initierats för att utnyttja synergieffekter och skapa nya sätt att arbeta utifrån det nya produktionssystemet.

En studie som gjordes nyligen bekräftade att SSABs stålproduktionssystem i USA är ledande när det gäller kostnadseffektivitet i jämförelse med andra stålverk med skrotbaserad produktion. Ett beslut om att avlägsna flaskhalsar och utöka kapaciteten på de befintliga stålverken i USA kommer att förbättra SSABs ledande position ytterligare på detta område.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2014 affärsöversikt 7

"Det här är en historisk milstolpe för SSAB och Ruukki, och jag är väldigt glad och stolt över att kunna meddela att vi nu kan påbörja vår resa tillsammans", sa Martin Lindqvist den 29 juli 2014.

Nya SSAB – tillsammans är vi starkare

De främsta fördelarna med sammanslagningen

• Stärkt kunderbjudande och nära samarbete med kunderna
• Ökade möjligheter att investera i produktutveckling och FoU – innovationsledare
• Ökad potential för lönsam tillväxt inom avancerade höghållfasta stål (AHSS) och seghärdade stål (Q&T)
• Ökad flexibilitet och kostnadseffektivitet
• Årliga kostnadssynergier på upp till1,4 Mdkr, vilket ska uppnås inom en tvåårsperiod

Den 22 januari 2014 annonserade SSAB och Rautaruukki planen på att gå samman genom att SSAB lämnade ett rekommenderat utbyteserbjudande till Rautaruukkis aktieägare.

Det främsta motivet bakom sammanslagningen var att skapa ett mer konkurrenskraftigt företag med en bredare produktionsbas i Norden. Ökad flexibilitet i produktionen och kostnadseffektivitet för att bättre kunna anpassa sig till förändrade marknadsförutsättningar var andra fördelar.

Rautaruukki-koncernen blev dotterbolag till SSAB AB per den 29 juli 2014 och SSAB hade ett ägarskap på 95,1 % av aktierna då SSABs utbyteserbjudande slutfördes. Den 20november 2014 fick SSAB äganderätt över de resterande aktierna i Rautaruukki-koncernen efter ett skiljenämndsförfarande och Rautaruukkis aktier avnoterades därefter från Nasdaq OMX Helsinki.

Idag har SSAB försäljning globalt, men har sina rötter på de båda hemmamarknaderna: Norden och USA. Det nya SSAB har fått en förbättrad kostnadsposition, en starkare

produktportfölj och större möjligheter att kostnadseffektivt hantera perioder av såväl svag som stark efterfrågan.

Den 14 juli godkände Europeiska kommissionen sammanslagningen – under förutsättning att SSAB avyttrade följande tillgångar:

• Stålservicecentret i Halmstad, Sverige
• Stålservicecentret i Nådendal, Finland
• Tibnor Oy i Finland
• Det 50-procentiga ägandet i Norsk Stål AS och Norsk Stål Tynnplater AS
• Plannja Oy i Finland

Nettoomsättningen för dessa enheter står för mindre än 4 % av nya SSABs totala omsättning.

Marknadsutveckling och drivkrafter

Världens stålmarknader fortsatte att försiktigt återhämta sig under 2014 men med betydande regionala variationer. I Nordamerika var utvecklingen stabil och drevs av en starkare ekonomisk återhämtning, Europa hade en svagt positiv tillväxt medan tillväxten mattades av i Kina. Råvarupriserna föll kraftigt under året.

Marknadsutvecklingen

På lång sikt väntas den globala stålmarknaden växa med 2–3 % per år, drivet av fortsatt tillväxt globalt, större efterfrågan från en växande medelklass i utvecklingsländer, samt nya användningsområden. Den avstannande ekonomiska återhämtningen har återspeglas i efterfrågan och produktion av stål. Under 2014 ökande den globala stålproduktionen med cirka 1 %, vilket är lägre än den förväntande långsiktiga trenden globalt.

I Europa har konjunkturen försvagats med inbromsningar i flertalet av de största ekonomierna. Ett växande recessions-hot och ytterligare budgetåtstramningar påverkar efterfrågan av stål negativt. USA fortsatte att utvecklats positivt med en god underliggande tillväxt i ekonomin om 3 % och stålkonsumtionen ökade med 2 % under året. Den kinesiska ekonomin fortsatte att bromsa in under 2014, itakt med striktare regleringar av det finansiella systemet samt en avkylning av fastighetssektorn.

Fordonsindustrin har återhämtat sig och visar god tillväxt både i Europa och Nordamerika. Inom gruvindustrin har situationen stabiliserats på låga investeringsnivåer jämfört med tidigare år. Utvecklingen i energisegmentet var fortsatt god under 2014, speciellt iUSA, där både traditionell energi såsom olja

och gas hade en positiv utveckling och även de alternativa energikällorna har fortsatt hållit en hög investeringstakt.

Lönsamheten inom stålindustrin har generellt förbättrats något under 2014 från en mycket låg nivå. Förbättringen kopplar främst till fallande priser på insatsvaror, främst järnmalm.

Drivkrafter och kommentarer FÖRÄNDRADE TILLVÄXTMÖNSTER GLOBALT

Med 50 % av världens stålkonsumtion är Kina den enskilt största marknaden för stål. Under 2014 sågs dock en begynnande avmattning i takt med tillväxtinbromsningen i den kinesiska ekonomin. Även i de övriga tillväxtmarknaderna, i Asien, Sydamerika, samt östra Europa har den höga tillväxttakten mattas av något under 2014. Parallellt har mer mogna marknader återhämtats starkare med ökad efterfrågan på stål som följd. Speciellt i Nordamerika fortsätter de nya energiförutsättningarna att skapa möjligheter för ökad industriell aktivitet.

SKIFTE MOT HÖGHÅLLFASTA STÅL

Tillväxtpotentialen för höghållfasta stål fortsätter att vara långsiktigt högre än för standardstål. Detta drivs inte minst av förväntade nya miljökrav vilket ökar användandet och efterfrågan av höghållfasta stål. Stålanvändare inom exempelvis konstruktions- och fordonsindustrin arbetar med att minska kostnader, öka säkerheten och minska vikten i sina produkter. Inom gruvindustrin strävar man efter att öka slitstyrkan i utrustningen och minska ståtider. Allt detta gynnar efterfrågan på höghållfasta stål på sikt. Dock fortsätter den allmänna ekonomiska konjunkturen och osäkra utsikter att påverka efterfrågan och investeringsviljan på kort sikt inom flera viktiga slutkundssegment.

ÖVERKAPACITET OCH KONSOLIDERING AV STÅLINDUSTRIN

Överkapacitet i stålproduktionsledet i speciellt Europa och Kina fortsätter att påverka prisbilden på stål, och därmed lönsamheten bland världens stålproducenter. Europeiska kommissionen uppskattar överkapaciteten i Europa till 20–25 %. Även i Kina finns en betydande överkapacitet och myndigheter arbetar med planer för konsolidering och kapacitetsnedskärningar bland mindre konkurrenskraftiga och icke miljöanpassade verk.

FALLANDE RÅVARUPRISER

Råmaterialpriserna påverkar stålindustrin betydligt. Under 2014 föll järnmalmspriserna kraftigt till de lägsta nivåerna sedan 2009. Detta då efterfrågan inte motsvarat förväntningar samtidigt som ny malmkapacitet har tillkommit av både nya och existerande aktörer. Under 2014 översteg utbudet av järnmalm efterfrågan med cirka 100 miljoner ton. Även kolpriserna stabiliserades på historiskt låga nivåer under året. Mot slutet av 2014 föll också skrotpriserna i Nordamerika tillbaka något.

SSAB är marknadsledande på utvalda områden inom den globala stålmarknaden

SSABs erbjudande – vi är med våra kunder hela vägen

SSABs affärsmodell bygger på ett nära, långsiktigt samarbete med kunderna. Det innebär att SSAB fortlöpande utvecklar nya produkter, applikationer, tjänster och processer med målet att ständigt förbättra erbjudandet.

1 000

Under 2014 har mer än 1000 kundprojekt genomförts

Utveckling i nära samarbete med kunderna

Nära samarbete med kunderna är centralt för SSABs sätt att arbeta. Så tidigt som möjligt i utvecklingsstadiet av en ny produktmodell – oavsett om det är ett tippflak, en dumper eller en kran – arbetar SSABs kvalificerade ingenjörer med att stödja kunden i att utveckla nya lösningar som på bästa sätt utnyttjar egenskaperna hos varje stålkvalitet. Det är på det sättet som SSAB gör det möjligt för kunderna att producera starkare, lättare och mer hållbara slutprodukter. Dessutom kan SSAB Shape, om kunderna behöver ytterligare support, skapa lösningar med skräddarsydda komponenter för snabb leverans med

hjälp av SSABs kunskaper och världsomspännande nätverk av underleverantörer.

Kundens behov utgör också grunden för SSABs forsknings- och utvecklingsarbete. SSAB har forsknings- och utvecklingscenter i Borlänge och Oxelösund (Sverige), Brahestad och Tavastehus (Finland), Montpelier (Iowa, USA) och Kunshan (utanför Shanghai, Kina). Den forskning som bedrivs är spjutspetsforskning; ungefär en fjärdedel av de anställda inom FoU och SSAB Knowledge Service Center är teknologie doktor. Utöver produktförbättringar fokuserar forskningsoch utvecklingsteamen även på produktionsoch processutveckling.

SSABs FoU inriktar sig främst på avancerade höghållfasta stål och slitstål. SSAB har identifierat en rad marknader inom vilka efterfrågan på stål är särskilt viktigt och kräver extra utvecklingsfokus. En ökad miljömedvetenhet har varit en viktig drivkraft i utvecklingsarbetet. Inom det området är SSABs

"Nyttolastens vikt liksom hållbarheten och livslängden är avgörande faktorer för hur attraktiva många av våra kunders produkter är på marknaden. En övergång till avancerade stål ger kunderna stora möjligheter att förbättra sin konkurrenskraft. Övergången kräver emellertid kunskaper om både höghållfasta stål och användningen av slutprodukten. Genom att bedriva utvecklingsprojekt tillsammans med våra kunder och tillhandahålla avancerad kundsupport kan vi tillsammans skapa bättre lösningar för marknaden. Under 2014 genomförde vi över 1 000 kundprojekt och överförde kunskaper om fördelarna med höghållfasta stål till över 10 300 personer."

höghållfasta stål av stor betydelse eftersom de möjliggör mer energieffektiva transporter och därmed lägre koldioxidutsläpp. Kunskap om produktionsprocesser, materialåtervinning och effektiv användning av resurser är också av stor vikt.

Eftermarknaden – för och tillsammans med våra kunder

Eftermarknaden har alltid utgjort en viktig del av SSABs verksamhet. En stor del av SSABs kunskaper kommer från erfarenhet inom reservdelar samt reparations- och underhållsverksamhet, där nya idéer föds och många nya produkter utvecklas.

2000 lanserades Hardox Wearparts, ettinternationellt nätverk för kunder som tillverkar komponenter av Hardox slitstål. Den erfarenhet man skaffat sig från nätverket vidareutvecklas nu och innefattar ett utbud av lösningar för alla kundbehov som kan uppstå på eftermarknaden.

Ett allt-i-ett-koncept har utvecklats som främst riktar sig till kunder på marknaden för slitstål som arbetar inom exempelvis gruvindustrin, återvinning och mineralutvinning. Det har lett till att SSABs portfölj inom slitstål har utvidgats till att omfatta även tunga gjutna produkter och ytbeläggning i kromkarbid. En viktig del av erbjudandet är SSABs kunskaper och verktyg för mätning och identifiering av nötning på befintlig utrustning, analysera villkor för och behov inom användningen liksom att beräkna fördelar med nya och förbättrade verktyg, som exempelvis 3D-skanning eller kalkyleringsverktyget Wear Calc.

SSABs know-how kombineras med kunskaperna hos de cirka 150 företag som ingår i Hardox Wearparts-nätverket, och kompletteras gradvis med förvärv, vilket gör det möjligt för verksamheten att växa och utvecklas över hela världen.

Samarbete med kunderna

SSAB lägger ned stor möda för att förstå kundernas behov. Ökad konkurrens och skärpta miljölagar skapar ett behov av lättare släpvagnar som ska ersätta gamla, tunga och mindre effektiva släpvagnar, trots deras långa livslängd.

Den chilenska tillverkaren Santander Equipos minskade exempelvis vikten på sitt släpfordon för drycker med 32 % och ökade sin lastkapacitet med ungefär 9 % tack vare sina ingenjörers och SSAB Knowledge Service Centers gemensamma ansträngningar, tillsammans med den lokala försäljningsorganisationen och lokala ingenjörer. SSAB gjorde en strukturell analys och kom med förslag på ändringar för att kunna dra större nytta av avancerade höghållfasta stål. Användningen av höghållfast stål, ny design, minskad tjocklek på plåten och mindre svetsning ledde även till lägre bränsleförbrukning, vilket var ytterligare en positiv effekt för slutanvändaren.

SSABs samarbete med kunder

SSAB Special Steels

Global stålleverantör och servicepartner för mervärdesprodukter inom seghärdat stål (Q&T) och avancerat höghållfast stål (AHSS).

SSAB Special Steels ansvarar för marknadsföring och försäljning av alla SSABs seghärdade stål (Q&T) och varmvalsade avancerade höghållfasta stål (AHSS) med hållfasthet från 700 MPa och uppåt på global basis. Dessa produkter gör det möjligt för kunder att tillverka lättare, starkare och mer hållbara produkter.

SSAB Special Steels ansvarar för produktionen av stål i Oxelösund och för försäljningen av ovan nämnda produkter som tillverkas i Mobile (USA), Brahestad (Finland) och Borlänge (Sverige).

När SSAB Special Steels säljer stål som är producerat av en annan division allokeras intäkterna i SSAB Special Steels och avräkning mellan divisionerna sker till kostnad såld vara.

Kunder och slutanvändare

De viktigaste kundsegmenten innefattar tillverkare av maskiner och utrustning inom anläggningsindustrin, gruvsektorn, materialhantering, tunga transporter och lyftutrustning. SSABs produkter används i alla sammanhang då syftet är att tillverka lättare och mer slitstarka produkter.

SSAB Special Steels jobbar nära slutanvändarna för att på bästa sätt förstå hur produkterna fungerar hos kunderna. Detta skapar också en nödvändig förståelse för det bästa sättet att styra produkt- och processutveckling för att kunna erbjuda kunderna optimalt anpassade produkter för de ständigt ökade kraven.

SSABs unika konkurrensfördel ligger i en av marknadens bredaste produktportföljer i kombination med djupgående kunskaper inom materialval, design och tillverkning. Allt detta skapar förutsättningarna för att tillsammans med kunderna utveckla lättare och mer slitstarka slutprodukter.

Exempel på slutanvändningsområden för SSAB Special Steels:

• Skopor och containrar
• Dumprar och tipperflak
• Chassin i lastbilar, entreprenadmaskiner och kranbilar
• Slitdelar i alla typer av maskiner
• Kranarmar

Produkter och tjänster SSAB SPECIAL STEELS PRODUKTER:

Hardox är ett världsledande varumärke för slitstål utformade för maximal nyttolast och ökad livslängd – en unik kombination av hårdhet och beständighet. Hardox finns i en rad olika kvaliteter och dimensioner. Raex är ett slitbeständigt stål utformat för att klara de mest krävande förhållanden. Det är det säkra och kostnadseffektiva valet och har både bra svetsbarhet och formbarhet. Domex, Weldox och Optim är konstruktionsstål utformade för hållbara och lätta lösningar med sträckgränser upp till 1 300 MPa. Toolox är ett verktygsstål som kan användas direkt och som därmed sparar tid. Levereras som seghärdad plåt eller runda stänger. Armox och Ramor är skyddsstål utformade för att skydda liv och egendom. De finns i en rad olika kvaliteter som utvecklats för att

En ny produktportfölj kommer att lanseras under 2015.

SSAB SPECIAL STEELS SERVICES:

uppfylla olika krav.

Hardox Wearparts är ett allt-i-ett-koncept för slitdelar och service. Det består av ett världsomspännande nätverk av 150 Hardox Wearparts center, varav 16 ägs av SSAB. Dessa erbjuder reservdelar och rådgivning till den lokala eftermarknaden inom bland annat gruv-, infrastruktur-, återvinnings- och byggsektorn.

SSAB Shape erbjuder skräddarsydda lösningar som bygger på många olika typer av design-, bearbetning- och logistiktjänster via egna VAS Center (Value Added Services) och ett världsomspännande nätverk av leverantörer inom förbehandling.

Divisionschef för SSAB Special Steels: Per-Olof Stark (1954), EVP

11 552

Nettoomsättning 2014: 11 552 Mkr pro forma (11 138, 2013)

19 %

Andel av SSAB-koncernens totala nettoomsättning: 19 % (20)

3 000 Antal anställda: omkring 3 000

Marknadsförutsättningar och generella drivkrafter på marknaden

Samhällets efterfrågan på lättare mer hållbara produkter driver utvecklingen mot ökat användande av höghållfasta och slitstarka stål. SSABs stål erbjuder möjlighet att konstruera produkter och applikationer som har lägre vikt och längre livslängd, vilket bidrar till minskat slitage på konstruktionsdelar, lägre bränsleförbrukning, ökad lyftförmåga och högre nyttolaster. Marknadspenetrationen av höghållfasta och slitstarka stål ökar på alla marknader även om penetrationen på tillväxtmarknaderna är betydligt lägre än på mogna marknader.

Marknadsområden och marknadsandel

• Marknadsandelen är 5–40 % på global basis. Den högsta marknadsandelen avser seghärdad grovplåt
• En stark marknadsposition inom viktiga kundsegment inom gruvsektorn och tunga transporter
• Fokus på kundsegment och marknader som har potential att växa snabbare än den vanliga stålmarknaden
• Europa står för omkring 50 % av nettoomsättningen, Nordamerika står för nästan 20 %
• Viktigaste regionerna för framtida tillväxt är Latinamerika, Afrika och Asien

Strategi och strategiska val

SSAB Special Steels mål är att vara globalt ledande leverantör när det gäller användningen av slitbeständiga och höghållfasta stål samt skyddsstål.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR:

• Med stöd i ett utökat produktprogram och en bredare kundbas öka tillväxten för Q&T- och AHSS-produkter
• Förbättra kundservicen och minska kostnaderna genom att nyttja det globala produktionssystemet och därmed möjliggöra skalfördelar
• Aktivt utöka utbudet inom marknaden för service och eftermarknadstjänster genom Hardox Wearparts-centra
• 250 Mkr i kostnadssynergier identifierade (den fulla effekten i årstakt ska uppnås under andra halvåret 2016)

Styrkor

SSAB Special Steels är en av de främsta utvecklarna och tillverkarna av slitstål, konstruktionsstål, verktygsstål och skyddsstål.

• Produktutbud i världsklass den bredaste produktportföljen i världen
• Ett globalt produktionssystem gör det möjligt för oss att tillhandahålla dessa produkter i ett unikt brett utbud av tjocklekar, kvaliteter och dimensioner

• Välkända och högt respekterade varumärken med lojala kunder

• Konkurrenskraftiga ledtider och service i global skala:

• Den totala produktionskapaciteten innefattar sammanlagt 9 härdningslinjer globalt
• Stålservicecenter och stödjande produktionsanläggningar på nästan 150 platser i över 50 länder över hela världen
• En unik kombination av expertis när det gäller utveckling av SSABs stål, design och tillverkning av applikationer i nära samarbete med kunderna

Konkurrenter

Internationella stålprodukttillverkare, som Dillinger Hütte, NLMK Clabecq, Salzgitter, Voestalpine, ArcelorMittal, ThyssenKrupp, Tata Steel Europe och Nucor.

SSAB Europe

Ledande Nordenbaserad stålproducent av högkvalitativ tunnplåt, grovplåt och rör.

SSAB Europe är en ledande producent av tunnplåt, grovplåt och rör av högsta kvalitet. SSAB Europes bearbetningscenter skräddarsyr produkter för att motsvara kundernas behov. Kunskap om produktion av höghållfasta stål, i kombination med mervärdestjänster som utvecklar kundernas produkter, särskiljer SSAB Europe från många andra producenter.

SSAB Europe ansvarar för produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör i Europa och har det globala ansvaret för fordonssegmentet.

SSAB Europe har fokus på hemmamarknaden i norra Europa och Norden och utvalda tillväxtområden i Östeuropa.

SSAB Europes största produktionsanläggningar finns i Brahestad och Tavastehus (Finland) samt i Luleå och Borlänge (Sverige). Produktionen består av integrerade masugnsprocesser.

Andra produktionsanläggningar är Finspång (Sverige) och Kankaanpää (Finland)). Divisionen har också rörtillverkning i Tavastehus, Lappvik, Oulais, Pulkkila och Toijala (Finland) samt i Virsbo (Sverige), liksom bearbetningsanläggningar i Nederländerna, Norge, Ryssland, Polen, Sverige och Storbritannien.

Kunder och slutanvändare

SSAB Europes breda utbud av produkter gör det möjligt för divisionen att stödja kunderna inom olika segment och inom en rad olika tillämpningsområden.

SSAB säljer sina produkter både direkt till slutkunder och till stålservicecenter.

SSAB EUROPES FRÄMSTA KUNDSEGMENT

• Tunga transporter
• Fordonsindustrin
• Energi
• Materialhantering
• Anläggningsmaskiner
• Jordbruk

SSAB Europe levererar olika stålkvaliteter till stora OEM-tillverkare och den tunga och kommersiella fordonssektorn. I likhet med tillverkare av passagerarfordon är även dessa tillverkare ute efter fördelarna med låg vikt och mer effektiv bränsleförbrukning. Divisionen säljer även sina produkter till stora tillverkare av jordbruksmaskiner och till silotillverkare över hela världen för lagring av säd.Grovplåt används flitigt inom energisektorn på den nordiska marknaden och i övriga Europa, medan färgbelagda material används av tillverkare av takplåt och regnvattensystem, i synnerhet på marknaderna i Norden och Östeuropa.

Produkter och tjänster

SSAB Europe har ett brett produktutbud via internationellt välkända varumärken. Sträckgränserna för varmvalsade produkter uppgår till 600 MPa. Stålkvaliteter som överträffar denna styrka inom varmvalsade produkter, ingår i produktutbudet hos SSAB Special Steels. Kallvalsad och galvaniserad plåt finns från 200 till 1 700 MPa och för många olika behov, som exempelvis väderbeständighet och formbarhet. Produktutbudet består bland annat av följande:

• Varmvalsad grovplåt
• Varmvalsad tunnplåt
• Kallvalsad tunnplåt
• Metallbelagd tunnplåt
• Färgbelagd tunnplåt
• Rör och sektioner
• Infrastrukturprodukter

SSAB Europes struktur medger hög tillgänglighet, korta leveranstider, omfattande logistiktjänster och en hög grad av flexibilitet att möta kundernas behov. I synnerhet i Norden kan kunderna erbjudas förstklassig service och få stål i olika format. SSAB Europes tjänsteutbud innefattar även teknisk support, utvecklingsstöd, workshops, utbildning etc.

Divisionschef för SSAB Europe: Olavi Huhtala (1962), EVP

21 586

Nettoomsättning 2014: 21 586 Mkr pro forma (20 620, 2013)

36 %

Andel av SSAB-koncernens totala nettoomsättning: 36 % (36)

7 300 Antal anställda: omkring 7 300

Marknadsförutsättningar och generella drivkrafter på marknaden

SSAB Europe fortsätter att verka i ett tufft marknadsklimat. Efterfrågan på stål i Europa har legat på historiskt låga nivåer under de senaste åren och endast små förändringar i den underliggande efterfrågan är att vänta under den närmaste framtiden.

Det finns dock regionala skillnader och det finns en växande potential för SSAB Europes produkter och tjänster i vissa östeuropeiska länder.

Det är fortfarande överkapacitet inom den europeiska stålindustrin och betydande import från producenter i andra delar av världen. Den europeiska stålindustrin präglas av tuff konkurrens med en marginalpress när man jämför råvarupriserna med stålpriserna på marknaden.

Marknadsområden och marknadsandel

• I Norden är SSAB Europe fullsortimentsleverantör av stålprodukter av hög kvalitet från SSABs breda produktportfölj
• Ledande position inom utvalda AHSS-applikationer för fordonsindustrin
• SSAB har byggt upp en närvaro på marknaden i Ryssland under de senaste åren
• Inom färgbelagd plåt har SSAB ledande varumärken och produkter
• Omfattande utbud av rörprodukter till följd av egen produktutveckling

SSAB Europe, som är historiskt starka i Västeuropa, ser nu ökade möjligheter att utveckla säljaktiviteterna i Östeuropa.

De centrala marknadssegmenten visar på det breda spektrumet i företagets utbud: lyftutrustning, godshantering och transporter, yellow goods, fordonsindustrin, offshore, jordbruk, byggmaskiner och energi.

SSAB Europe är den enda rörtillverkaren i Norden med ett brett utbud av rörprodukter och profiler som tillgodoser behoven inom byggsektorn och tillverkningsindustrin.

Strategi och strategiska val

Den nordiska hemmamarknaden är en central del av SSABs strategi och ambitionen är att utveckla marknaden, inklusive mervärdestjänster, samtidigt som företaget ska behålla sin ställning som den mest pålitliga och prioriterade leverantören.

Kombinationen av SSAB och Rautaruukki ger ett mer konkurrenskraftigt och flexibelt produktionssystem och en bredare produktportfölj.

I Europa ligger fokus på att ge kunder på alla marknader produkter som har ett mervärde och tillämpa en strategi med selektiv tillväxt snarare än försäljning av standardprodukter.

STRATEGISKA PRIORITERINGAR

• Trygga den nordiska hemmamarknaden och växa inom utvalda områden och närliggande marknader
• Dra nytta av sammanslagningen med Rautaruukki för att kraftigt förbättra kostnadspositionen och flexibiliteten i det nordiska produktionssystemet
• Vinna marknadsandelar genom att stärka erbjudandet till kunderna och värdeerbjudandet
• Bra möjligheter för fokuserade tillväxtinitiativ

Styrkor

• Stark marknadsposition i de nordiska länderna
• Nära samarbete med kunderna, vilket ledertill en bättre kundupplevelse
• Bred produktportfölj med unika och starka varumärken
• Stor, växande kundbas i Europa
• Stark expertis inom teknik och material
• Flexibel produktionskapacitet
• Stålprodukter som är skräddarsydda för kundspecifika behov
• Starkt partner- och distributionsnätverk

Konkurrenter

Några av SSAB Europes huvudkonkurrenter är ArcelorMittal, Dillinger, Salzgitter, Thyssen-Krupp, Tata Steel Europe och Voestalpine.

SSAB Americas

Marknadsledande nordamerikansk stålproducent som tillverkar grovplåt av hög kvalitet.

SSAB Americas är den största producenten och leverantören av grovplåt i Nordamerika. SSAB Americas har en stark position i Nordamerika som den mest kostnadseffektiva och högst skattade stålproducenten.

De moderna stålverken ligger i Mobile (Alabama) och Montpelier (Iowa) och har en årlig produktionskapacitet på 2,4 miljoner ton. Båda stålverken använder en metod med skrotsmältning i elektriska ljusbågsugnar för att tillverka stål. Stålverken är strategiskt placerade i syfte att täcka in det område som är hjärtat i den nordamerikanska industrin, med tillgång till det strategiska hamnsystemet i söder, vilket ger en logistisk fördel.

SSAB Iowa har en modern FoU-anläggning i världsklass i anslutning till stålverket. Där finns metallografisk utrustning samt utrustning för testning och simulering som hörtill de mest avancerade i världen. Anläggningen är LEED-certifierad (LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design) och där högt kvalificerade forskningsingenjörer och tekniker arbetar.

SSAB Mobile har en av de mest avancerade härdnings- och anlöpningslinjerna i världen med en kapacitet av seghärdad grovplåt på 300 000 ton. Q&T-stålet säljs genom divisionen SSAB Special Steels.

Utöver stålverken har SSAB Americas klipplinjer i Houston (Texas), St. Paul (Minnesota) och Toronto (Kanada). Dessa anläggningar har flexibiliteten att hantera både SSABs stål och stål från externa leverantörer och behandlar plåtrullar av varierande bredd, mått och typ i syfte att möta kundspecifika krav och snabba, punktliga leveranser.

Kunder och slutanvändare

SSAB tillverkar ett brett utbud av högkvalitativa standardstålprodukter och höghållfasta stål som används inom en rad olika industrier.

VÅRA VIKTIGASTE KUNDSEGMENT INNEFATTAR FÖLJANDE:

• Energi: gas, olja och rörledningar för vatten, offshore-konstruktioner, kraftöverföring, vindkraftverk och petrokemiska tankar

• Tung transport: järnvägstransporter, fartyg och offshore, jordbruk, skogsindustri och fiske
• Byggverksamhet: lyftutrustning, yellow goods, byggmaskiner
• Servicecenter: stålplåt och -rullar
• Gruvor: grävmaskiner

Produkter

• Grovplåt
• Grovplåt, coils
• Värmebehandlad grovplåt
• Normaliserad plåt
• Härdad och anlöpt
• Övriga produkter
• Varmvalsade coils
• Kallvalsade coils
• Metallbelagda produkter
• Färgbelagda produkter

Marknadsförutsättningar och generella drivkrafter på marknaden

Utsikterna för grovplåtsmarknaden i Nordamerika är övergripande positiv, med stöd av energisektorn och förbättrade utsikter för tunga transporter och byggsektorn.

• Byggnadssegmentet och segmentet bygg och anläggning fortsätter att visa på en måttlig men stabil återhämtning
• Långsiktigt god efterfrågan på grovplåt från energirelaterade industrier och transporter – god efterfrågan på transporter av produkter från raffinaderier ledertill ökad efterfrågan både på tågtransportvagnar och rörledningar
• Marknaden för tågtransportvagnar fortsätter att gå starkt, vilket leder till en hög efterfrågan på värmebehandlad plåt
• Ändrade krav på väggtjockleken på tågtransportvagnar bör leda till en ökad användning av stål på upp till 20 %
• Vindkraftverk och andra anläggningar för alternativ energi är utmärkta användningsområden för grovplåt
• Aktiviteten inom marknaden för kraftledningsstolpar är fortsatt hög i och med den fortsatta uppgraderingen av elnätsystemet

Divisionschef för SSAB Americas: Charles Schmitt (1959), EVP

13 120

Nettoomsättning 2014: 13 120 Mkr pro forma (11 044, 2013)

22 %

Andel av SSAB-koncernens totala nettoomsättning: 22 % (19)

1 300 Antal anställda: omkring 1 300

Marknadsområden och marknadsandel

• SSAB Americas är den största producenten och leverantören av grovplåt i Nordamerika
• Stark marknadsposition inom kundsegmenten energi och tung transport

Strategi och strategiska val

SSABs mål är att bibehålla sin ledande position på grovplåtsmarknaden och gradvis utöka kapaciteten för att ta del av den förväntade marknadstillväxten. Ytterligare investeringsbeslut kommer att fattas utifrån skattningar av det långsiktiga förhållandet mellan tillgång och efterfrågan samt förmågan att bibehålla den ledande kostnadspositionen.

• Erbjuda branschledande kundservice
• Förbättra kulturen av branschledande säkerhetsnivå
• Stärka vår ledande position som lågkostnadsprofilerat företag – fortlöpande förbättringsprocess och införande av SSABOne-filosofin

Styrkor

• En stark produktionsbas i Nordamerika och en branschledande kostnadsposition samt marknadsledande inom kundservice
• Två moderna produktionsanläggningar, ljusbågsugnar ("EAF") som använder skrot som råmaterial
• Nära samarbete med kunder ger konkurrensfördelar

Konkurrenter

SSAB Americas främsta konkurrenter är både inhemska leverantörer och importerade produkter.

Tibnor

Nordens ledande leverantör av stål och metaller.

Tibnor säkrar materialförsörjningen av stål och metaller för verkstads-, process- och byggföretag i Norden och Baltikum. Företaget är en fullsortimentsleverantör och erbjuder ett komplett utbud av produkter och tillhörande tjänster som utvecklats för att möta kundens behov.

Tibnor har byggt sitt rykte som ledande nordisk distributör genom ett omfattande utbud av produkter i kombination med expertis inom produktionsanpassning samt logistik och administrativa lösningar.

Tibnors produktionsenheter produktionsanpassar materialet, vilket innebär att de tar hand om första stadiet i kundens produktion, så att kunderna kan använda materialet direkt i sina kärnprocesser. Lager- och produktionsverksamheten står för cirka 80 % av nettoomsättningen, och leveranser direkt från stålverken står för återstående 20 %.

Kunder och slutanvändare

Tibnors kunder är nordiska och baltiska industrier som använder stål och metaller i sina tillverkningsprocesser. Viktiga kundsegment är:

• Verkstadsindustrin
• Fordonsindustrin
• Byggindustrin

De första två segmenten är ofta beroende av exportmarknaderna, medan byggsegmentet i högre grad drivs av lokala investeringar inom byggande och infrastruktur.

Tibnor har cirka 10 000 kunder i Norden och Baltikum.

Produkter och tjänster

Tibnor erbjuder ett komplett sortiment av stål- och metallprodukter. Lagret följs noggrant för att hela tiden svara mot behoven inom den nordiska och baltiska tillverkningsindustrin. SSABs produktutbud står för cirka 40 % av Tibnors omsättning. Handelsstål och specialstål som distribueras av Tibnor från andra producenter är bland annat konstruktionsstål och långa produkter, som exempelvis balkar, stång och konstruktionsrör som används för byggändamål, samt armeringsjärn till byggsektorn. Rostfritt stål och metaller, främst aluminium och koppar, står för cirka 25 % av försäljningen.

Tibnor gör förberedande produktionsmoment i industriell skala. Det blir kostnadseffektivt och minskar resursbehov, tid och risk för kunden. Tibnor kan produktionsanpassa alla produktgrupper som marknadsförs av företaget. Kunderna får en produkt som ärfärdig att användas i de egna tillverkningsprocesserna utan att det krävs ytterligare förberedelser.

Tibnor har ett väl etablerat distributionssystem som fungerar med olika logistikflöden. Lösningarna består av allt ifrån lagerleveranser inom 24 timmar till individuella materialflöden utformade för att möta kundens behov.

Tibnor har administrativa lösningar som gör det enkelt för kunden att ropa av material, skapa egna offerter, lägga beställningar eller få tillgång till dokument. Kunderna kan välja mellan att använda e-tjänster, EDI, webbshop eller få personlig service, efter eget val. Ett av Tibnors kärnkompetensområden är att göra livet effektivare för industriella inköpare.

Marknadsförutsättningar och generella drivkrafter på marknaden

Närmare 60 % av allt stål som levereras i Norden levereras via distributörer. Mervärdestjänster får allt större betydelse för industriella kunder som en del av deras program för att förbättra effektiviteten.

Marknadsområden och marknadsandel

Tibnor har stark närvaro i Norden, där Sverige står för ungefär hälften av omsättningen följt av Finland och Norge, som båda står för ungefär 20 %, samt i Baltikum och Danmark.

Tibnor har cirka en 20-procentig andel av den nordiska distributionsmarknaden.

Divisionschef för Tibnor: Mikael Nyquist (1963), EVP

7 702

Nettoomsättning 2014: 7 702 Mkr pro forma (7 626, 2013)

13 %

Andel av SSAB-koncernens totala nettoomsättning: 13 % (13)

1 300 Antal anställda: omkring 1 300

Strategi och strategiska val

• En stärkt position som marknadsledare på hemmamarknaden
• Tillväxt inom standard- och specialstål
• Etablera en stark nordisk struktur
• Öka utbudet av distributionstjänster i Norden
• Ledande inom mervärdestjänster och fullsortimentsdistribution
• Utmärkt samverkan med kunder och leverantörer

Tibnor är verksamt inom fyra tydligt definierade expertområden:

• Materialförsörjning och -rådgivning
• Produktionsanpassning
• Logistik
• Administrativa lösningar

Tibnor vill att kunderna ska betrakta företaget som sin prioriterade samarbetspartner. Tjänsterna utvecklas utifrån behoven inom den nordiska och baltiska industrin.

Styrkor

Tibnor är en fullsortimentsleverantör av stål och metaller och kan hjälpa sina kunder att fatta rätt beslut i valet av stål och metaller. Tack vare Tibnors erfarenhet vet företaget vad som fungerar i olika situationer inom industrin.

• Ett omfattande produktutbud och mervärdestjänster i kombination med ett starkt distributionsnät
• Full geografisk täckning i Norden
• Punktliga leveranser och korta ledtider Tibnors tjänster hjälper kunderna att förbättra logistiken och de administrativa flödena
• Stark kombinerad struktur för produktionsanpassning av SSABs produkter: både plåt och rör
• Strategiska relationer med SSAB liksom med externa materialleverantörer gör att Tibnor kan stödja kunderna i deras val av material på ett unikt sätt

Konkurrenter

Konkurrenter är bland annat BE Group, liksom en rad nationella lokala företag och nischade aktörer.

Ruukki Construction

Europeisk leverantör av energieffektiva lösningar för bygg och anläggning.

Ruukki Construction tillverkar produkter och tillhandahåller tjänster för byggindustrin som svarar mot de växande behoven hos kunder som kräver energieffektiva lösningar och flexibilitet att konstruera om byggnader. Ruukkis tjänster innefattar alltifrån design och rådgivning till tillverkning och installation – allt för att byggnaderna ska fungera effektivt under hela livscykeln.

Ruukki Constructions produkt- och tjänsteportfölj omfattar alltifrån design till leverans av produkter, som exempelvis stålramar och sandwichpaneler för väggar till profilerade produkter som lastbärande skivor och takprodukter för bostadsbyggande.

Ruukki Construction verkar i 16 länder.

Kunder och slutanvändare

Ruukki Construction har en balanserad kundmix inom alla segment och länder i hela värdekedjan:

• Investerare och utvecklare
• Designer och arkitekter
• Installationsföretag och entreprenörer
• Återförsäljare av takprodukter för bostäder och tunnplåtslagare
• Konsumenter

Viktigaste affärssegment:

• Kommersiellt och industriellt byggande
• Bostadsbyggande

Produkter och tjänster

• Ståltak, regnvattensystem och tillbehör för bostadsbyggande
• Byggkomponenter, som exempelvis sandwichpaneler (exempelvis Ruukki energipanel och Ruukki life-panel), lastbärande skivor och fasadbeklädnader för andra fastigheter än bostadsfastigheter, både för nya byggnader och renoveringsobjekt
• Lösningar för en- och flervåningsbyggnader – kommersiella byggnader, kontorsbyggnader och industribyggnader – inklusive stålramar samt tak- och väggkompontenter
• Design, installation och andra tjänster

Marknadsförutsättningar och generella drivkrafter på marknaden

Ruukki Construction är verksamma både inom bostadsbyggande och annat byggande. Energieffektivitet är en växande trend inom båda segmenten.

GENERELLA DRIVKRAFTER PÅ MARKNADEN

• Stigande energipriser och en ökad medvetenhet bland kunderna har lett till ett livscykeltänkande och en större efterfrågan på energieffektiva lösningar
• Ökande efterfrågan på byggnader som kan konstrueras om för att tillgodose förändrade utrymmesbehov
• Tillväxt inom renoveringar
• Byggbranschen blir mer serviceinriktad

Marknadsområden och marknadsandel

• Ruukki Construction är verksamma i Norden, Baltikum, centrala Östeuropa ochRyssland
• En stark marknadsposition i Norden, som stärks av integreringen av Plannja
• Tillväxtpotential i centrala Östeuropa ochRyssland

Strategi och strategiska val

TAKPRODUKTER FÖR BOSTÄDER

Tillväxt och förändrad roll:

• Utveckla och lansera en reproducerbar affärsmodell
• Utöka distribution och installationstjänster i utvalda länder i syfte att komma närmare kunderna

BYGGKOMPONENTER

För energieffektiva och funktionella klimatskal för byggnader.

• Differentiera verksamheten med fokus på energieffektiva och funktionella produkter
• Fokus på färre marknadssegment och tillväxt inom dessa

Divisionschef för Ruukki Construction: Marko Somerma (1966), EVP

6 150

Nettoomsättning 2014: 6 150 Mkr pro forma (6 561, 2013)

10 %

Andel av SSAB-koncernens totala nettoomsättning: 10 % (12)

BYGGSYSTEM

Från skräddarsydda till modulära koncept för byggnader:

• Stegvis förändring av kvaliteten inom kommersiell och operativ projektering
• Utveckla reproducerbara modulära lösningar

Styrkor

• Starkt varumärke och starka marknadspositioner
• Nya innovativa teknologier och koncept
• Produkter som svarar mot marknadsbehoven och som levereras vid precis rätt tidpunkt
• Energieffektiva lösningar
• Högklassiga produkter med omfattande garantier och certifikat
• Know-how inom bland annat design, rådgivning, tillverkning och installation
• Produktionskapacitet som kan möta krav som ställs på stora projekt
• Leverans av stomme och skal, inklusive installation, från en leverantör
• Stark know-how inom material

Konkurrenter

BYGGNADSKOMPONENTER OCH TAKPRODUKTER

• Komponentleverantörer som Kingspan, Paroc, Trimo, Lindab, Weckman Steel, Metall Profil, Balex Metal och Blachy Pruszynski
• Byggverksamhet inom globala stålbolag
• Små, lokala företag
• Alternativa byggmaterial

BYGGSYSTEM

• Leverantörer av stålramar, som Normek, Contiga och Polimex Mostostal
• Systemleverantörer som Lindab och LLENTAB
• Små, lokala företag
• Alternativa byggmaterial

Produktionsanläggningar

Stålproduktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA. Årlig produktionskapacitet av stål på 8,8 miljoner ton. Mindre produktionsanläggningar och stålservicecenter globalt exempelvis en färdigställningslinje i Shanghai för asiatiska kunder.

SSABs största produktionsanläggningar

• SSABs produktionsorter
• Försäljning

Största produktionsanläggningar

Borlänge Sverige Grundad: 1878 Tunnplåtprodukter SSAB Europe Antal anställda: 2 100

Tavastehus, Finland Grundad: 1972 Tunnplåtprodukter och rör SSAB Europe Antal anställda: 900

Luleå, Sverige Grundad: 1941 Ståltillverkning SSAB Europe Antal anställda: 1 200

Mobile, Alabama, USA Grundad: 2001 Grovplåtverk Skrotbaserad EAF-produktion SSAB Americas Antal anställda: 600

Montpelier, Iowa, USA

Grundad: 1997 Grovplåtverk Skrotbaserad EAF-produktion FoU-center SSAB Americas Antal anställda: 500

Brahestad, Finland Grundad: 1960 Ståltillverkning, grovplåt och tunnplåt

SSAB Europe Antal anställda: 2 800

Oxelösund, Sverige Grundad: 1913 Ståltillverkning, grovplåt SSAB Special Steels Antal anställda: 2 400

Varumärken och företagsidentitet

SSABs renommé som företag och styrkan i SSABs varumärken hör till företagets mest värdefulla tillgångar. Alla av företagets varumärken har samma modervarumärke: SSAB. SSABs varumärkesidentitet återspeglar visionen, företagsvärderingarna och marknadsstrategin. SSAB står för kvalitet, innovation och inspiration – och framför allt, långsiktiga kundrelationer och samarbete.

SSABs anställda är stolta över att skapa produkter som är ledande inom branschen när det gäller kvalitet, yrkesskicklighet, hållbarhet, energieffektivitet och prestanda. SSAB har ett starkt fokus på slutanvändaren och en varumärkesstrategi som innebär att kunderna kan dra fördel av starka varumärken, som Hardox.

SSAB söker ständigt efter nya sätt att ge mervärde, erbjuda nya tjänster och ge stöd åt kunderna. Därför bygger SSABs varumärken på positionen som global ledare inom mervärdesprodukter av höghållfasta stål. SSAB har utvecklat särskild expertis inom höghållfasta och seghärdade stål i syfte att erbjuda kunder och slutanvändare bättre produkter och högre produktivitet samt miljömässiga fördelar.

För att vara en högpresterande organisation behöver SSAB bibehålla och vidareutveckla positionen som global ledare. Varumärkesstrategin för SSAB som arbetsgivare fokuserar både på befintliga och framtida medarbetare och SSAB strävar efter att anställa människor som kan vara stolta över att arbeta för ett kunskapsintensivt företag och som vill förbinda sig att arbeta i enlighet med SSABs värderingar.

Sedan samgåendet med Rautaruukki har det genomförts ett stort projekt för att profilera om alla varumärkesrelaterade processer och material från Rautaruukki till SSAB. Ruukki Construction kommer att behålla Ruukkis varumärke och logotyp. Varumärkesprogrammet håller också på attformuleras om, som en del av SSABs ständigt pågående strävan efter att ge kunderna produkter i höghållfasta stål som har ett mervärde, i syfte att främja en starkare, lättare och mer hållbar värld.

Högpresterande organisation

En högpresterande organisation är en av hörnstenarna i SSABs strategi. Det innebär ett långsiktigt arbete med att utveckla och stärka prestationskulturen och nollvisionen för olyckor samt att fortsätta vara ett attraktivt kunskapsföretag.

Att bygga en högpresternade organisation

Fokus under första delen av 2014 var att planera och förbereda en framgångsrik integration av SSAB och Rautaruukki och samtidigt minimera störningar i verksamheten. Sedan september har SSAB fokuserat på tre centrala områden för att bygga en högpresterande organisation:

• Utforma och bemanna SSABs nya divisioner och funktioner för att säkerställa att affärsplanerna genomförs av en effektiv organisation samt att matcha talanger med möjligheter
• Stärka ledarskapet. SSABs chefer har en avgörande roll i att leda förändringar och därmed säkerställa att organisationen är högpresterande. En global chefsplanering har införts i syfte att kartlägga utvecklingsbehoven samt tillgången på talanger och ledare
• Etablera ett belöningssystem som främjar prestationer i linje med det nya SSABs mål och strategi

VD och koncernledningen håller regelbundet möten med ledande befattningshavare i syfte att skapa en grund för en högpresterande företagskultur. Efter dessa möten – för att sprida resultaten av mötena i organisationen – genomförs roadshows där medlemmar av koncernledningen och divisionsledningarna tillsammans besöker de större verksamhetsorterna.

Utöver det är medarbetarutveckling och att skapa attraktiva karriärmöjligheter fortsatt viktiga prioriteringsområden för att trygga kompetensen på medellång och lång sikt.

Ansvarsfull integrering för att säkra en högpresterande kultur

Sammanslagningen av SSAB och Rautaruukki sker på ett ansvarsfullt sätt bland annat genom att företagskulturen betraktas som en förutsättning för en framgångsrik integrering. Under planeringsfasen fastställdes arbetsprinciper för integrationen:

• Kombinera det bästa från båda företagen
• En rättvis och öppen integrationsprocess
• Bygga ett högpresterande företag Dessutom genomfördes det en undersökning

av företagskulturen bland projektmedlemmarna i syfte att ta reda på styrkor, likheter och utvecklingsmöjligheter samt för att förbereda alla medarbetare inför den kommande integrationen.

I september 2014 genomfördes en bredare undersökning bland medarbetare. Ett slumpmässigt urval på omkring 3 000 medarbetare bjöds in att delta i en undersökning om företagskulturen i syfte att ge en uppfattning om de upplevda styrkorna hos och utvecklingsmöjligheterna för SSABs nya organisation och befintliga kultur.

Några av de egenskaper som hamnade itopp, just nu och som sågs som relevanta för framtiden, och rankades högst var kundfokus, konkurrenskraft och samarbete. Snabbhet i implementeringen betraktades som det enskilt viktigaste förbättringsområdet.

Övergripande var de svarande motiverade och ledningen fick goda omdömen. Tydlighet i arbetet och chefskommunikation var de områden inom vilka man ansåg att det fanns mest utrymme för utveckling.

Mångfald och lika möjligheter

SSAB har anställda i över 50 länder. Att nyttja mångfalden när det gäller kompetens, erfarenhet och bakgrund samt ge alla lika möjligheter är avgörande för att uppnå resultat.

Stålindustrin är traditionellt en mansdominerad bransch. En viktig utgångspunkt för SSABs arbete med mångfald är att öka andelen kvinnor på ledande positioner. Under 2013 deltog SSAB tillsammans med andra företag i ett program kallat "Battle of the Numbers", vilket resulterade i en förbättringsplan som godkändes av koncernledningen. Flera av initiativen infördes innan sammanslagningen med Rautaruukki, exempelvis togs ett styrkort för mångfald gällande kön fram och workshops med mångfald som tema genomfördes i den högsta ledningen.

Under 2015 kommer SSAB fortsätta attfokusera på att förbättra mångfalden, bland annat genom att tillsammans med andra svenska företag att delta i programmet "Äntligen Jobb", som har målet att erbjuda praktikplats åt arbetslösa utrikes födda med akademisk bakgrund.

Ledarskap och kompetens

Under året har SSAB fokuserat på att kartlägga de kritiska kompetensbehoven som är nödvändiga för att kunna genomföra affärsplaner och även på att förstå vilken sorts kompetens som finns tillgänglig inom det nya SSAB. Denna kunskap har gjort det möjligt för oss att definiera och utse nya ledningsgrupper till koncernen, divisionerna och de globala funktionerna samt att matcha behoven hos individer med de möjligheter som uppkommit med anledning av integrationen.

Via den globala årliga chefskartläggningsprocessen arbetar SSAB för att se till att interna ledarskapstalanger identifieras och utvecklas. I denna process utvärderas alla SSABs chefer i enlighet med företagets chefskriterier och successionsplaner sammanställs. En viktig funktion för Management Review är att säkerställa att SSAB har lämpliga interna kandidater till ledande befattningar. Resultaten från Management Reviews kommer att användas aktivt under året för kompetensutveckling, bemanningsplanering och som stöd i utveckling av organisationen. Processen bygger på den befintliga Management Review-processen, med vissa förbättringar, som tidigare använts inom SSAB.

Engagera SSABs medarbetare att prestera mot målen

Att säkerställa att individuella prestationer ligger i linje med SSABs strategiska riktning är en central del av att vara en högpresterande organisation. Tydlighet när det gäller mål och förväntade prestationer samt återkoppling är viktiga delar för att på ett effektivt sätt genomföra SSABs förändringsresa.

Den årliga dialogen mellan chef och medarbetare är central i uppföljning av uppnådda resultat samt för att ge ömsesidig återkoppling, dialog omstämningen på arbetsplatsen, planering av framtida mål och individuell kompetensutveckling.

SSAB gör fortlöpande översyner och anpassningar av belöningsstrukturerna för att säkerställa att målstyrningsprocessen stöds på ett effektivt sätt.

Säkerheten främst

SSAB är fast beslutet om att bli ett av de säkraste stålbolagen i världen och målsättningen är att ha noll olyckor och arbetsrelaterade skador. Att tillhandahålla en säker och trygg arbetsmiljö för de anställda, entreprenörer och andra samarbetspartner är av högsta prioritet. Att arbeta på ett säkert sätt är ett grundläggande krav för att arbeta på SSAB. En säker arbetsmiljö är en del av det integrerade ledningssystemet och företagets värderingar.

I syfte att uppnå målet om noll olyckor och skador kommer SSAB att:

• Se till att säkerheten tas i beaktande i alla aktiviteter och beslut inom hela företaget
• Samarbeta för att förebygga olyckor och arbetsrelaterad ohälsa genom att identifiera, utvärdera och eliminera risker
• Systematiskt identifiera och eliminera de grundläggande orsakerna till olyckor och olyckstillbud som har skett i syfte att förhindra att de sker igen
• Se till att arbetarskydd är ledningens och linjeorganisationens ansvar samt att de biträds av arbetarskyddsspecialister. Alla SSABs anställda är emellertid ansvariga för sin egen säkerhet och säkerheten för andra i deras egen arbetsmiljö. Anställda måste ingripa och instruera kolleger och entreprenörer när de tar en risk eller bryter mot etablerade säkerhetsregler. Allt arbete som inte utförs på ett säkert sätt måste avbrytas
• Föregå med gott exempel. Cheferna är ansvariga för arbetsmiljön och måste föregå med gott exempel och vara goda förebilder

• Se till att alla anställda får alla nödvändiga instruktioner liksom den utbildning och utrustning som är nödvändig för att främja säkra arbetsrutiner

• Leva upp till, eller överträffa, de föreskrivna kraven, liksom krav från myndigheter eller andra rättsliga krav

• Sätta upp tydliga mål och utföra regelbundna kontroller för att säkerställa att målen uppfylls

Frekvensen av olyckor på SSAB som orsakade mer än en dag förlorad arbetstid var 6,6 (7,4). Antalet olyckor var 182.

SSAB Americas och Ruukki Construction var de divisioner som hade bäst resultat inom säkerhet och står som föredömen inom säkerhet för resten av SSAB. Goda resultat har dock också uppnåtts på vissa enheter i Europa, vilket visar att ett fokuserat säkerhetsarbete från ledningen och en målmedveten säkerhetsorganisation ger resultat. Alla divisioner driver utvecklingsprogram inom säkerhet, i syfte att nå målet att vara ett av de säkraste stålbolagen i världen. På koncernnivå ligger fokus inom säkerhetsutvecklingen på att fastställa gemensamma principer för säkerhet, harmonisera rapporteringsrutiner, dela information om aktiviteter och resultat, sprida bästa praxis samt information om allvarliga olyckor på divisionsnivå och rekommendationer om förebyggande åtgärder.

Programmen avseende säkerhet på divisionsnivå kommer att fokusera på ledarskap och utbildning samt att engagera all personal i att observera risker och vidta korrigerande och förebyggande åtgärder. Säkerhetsarbetet kommer också att förbättras genom satsningar på förbättrad datainsamling och spårning vid incidenter liksom genom att på ett mer systematiskt sätt analysera de bakomliggande orsakerna till incidenter. SSAB kommer också att driva säkerhetskampanjer som fokuserar på särskilda riskområden, exempelvis krankörning och lockout tag out-procedurer.

Särskild tonvikt kommer att läggas på entreprenörers säkerhet.

SSABs medarbetare gör flertalet förebyggande säkerhetsobservationer. Antalet säkerhetsobservationer 2014 var 18 844 per miljoner arbetstimmar. Sammanlagt 1,1 sådana observationer rapporterades per anställd. Rapporteringen och det snabba införandet av korrigerande åtgärder är det viktigaste verktyget i arbetet med att nå målet att skapa en arbetsmiljö fri från olyckor.

Hållbarhet i korthet

Merparten av den energianvändning och de totala utsläpp som uppstår under en stålprodukts livscykel är relaterad till användningsfasen. SSAB påverkar detta genom att erbjuda kunderna höghållfasta och energieffektiva stålprodukter och lösningar som förlänger en slutprodukts livslängd, minskar miljöpåverkan och sänker kostnaderna under hela dess livscykel.

En annan central faktor för att minska en slutprodukts miljöpåverkan under livscykeln är att kontinuerligt förbättra material- och energieffektiviteten i SSABs egna produktionsprocesser, eftersom det leder till lägre utsläpp och en minskad resursanvändning. Genom SSABs unika och globalt tillgängliga erbjudande av höghållfasta stål och slitstål producerade i mycket effektiva processer bidrar SSAB till en starkare, lättare och mer hållbar värld.

Ny organisation för hållbarhetsarbetet

Hållbarhet är en integrerad del av SSABs vision och strategi. Inom det nya SSAB kommer ännu större fokus att läggas på arbetet med att hantera och koordinera frågor om hållbarhet och företagsansvar på koncernnivå. I september 2014 utsågs Maria Långberg som vd för Merox AB och ansvarig för koncernens hållbarhetsarbet. Denna funktion rapporterar direkt till SSABs vd och koncernchef. En ledningsgrupp för hållbarhet har bildats i syfte att säkerställa samarbetet på koncernnivå. Medlemmarna i gruppen bildar ett nätverk med expertkunskap och har ansvaret att samordna SSABs hållbarhetsinitiativ på koncernnivå. Beslut relaterade till den strategiska inriktningen på SSABs hållbarhetsarbete fattas av styrelsen för hållbarhet. I praktiken är hållbarhet integrerat i det dagliga arbetet på produktionsanläggningar och inom globala affärs- och supportfunktioner.

Förnyad hållbarhetsstrategi kommer attfärdigställas under 2015

I och med sammanslagningen med Rautaruukki kommer SSAB att göra en översyn av hållbarhetsstrategin och målen som infördes 2013. I slutet av 2014 gjordes en väsentlighetsanalys i syfte att definiera SSABs viktigaste hållbarhetsaspekter i enlighet med den nya GRI G4-processen*. Som en del av denna process genomfördes en undersökning bland intressenter i form av en webbenkät samt intervjuer med en utvald grupp bestående av några av företagets viktigaste intressenter –ägare, investerare, kunder och företagets anställda. Resultatet av undersökningen bland

intressenterna tas i beaktande vid uppdateringen av SSABs hållbarhetsstrategi och mål samt när företaget definierar de väsentliga aspekterna och indikatorerna för innehållet i nästa års rapportering enligt GRI G4.

De förnyade hållbarhetsmålen för SSAB kommer att definieras under 2015. Dessa mål kommer att innefatta mätbara mål som kopplar till SSABs viktigaste hållbarhetsaspekter. Information om hållbarhetsmålen som definierades år 2013 finns i hållbarhetsrapporten 2014 på sidorna 21 och 32.

Uppdaterade policyer och riktlinjer

SSAB har undertecknat FN:s Global Compact under flera år och därigenom tydligt visat på det ansvar företaget tar för miljön samt för människor och samhällen som påverkas av SSABs verksamhet. Sedan sammanslagningen med Rautaruukki har SSAB genomgått en omfattande omorganisation. För att se till att alla koncernens policyer och riktlinjer fortsätter att uppfylla de externa och interna kraven kommer koncernens policyer att uppdateras i början av 2015 i enlighet med det nya öretaget. Den affärsetiska koden, miljöpolicyn samt hälso- och säkerhetspolicyn är de viktigaste policyerna på koncernnivå.

Affärsetisk kod

SSABs affärsetiska kod ("Koden") är företagets etiska kompass och ger riktlinjerna för SSABs beteende gentemot intressenter och marknaden. Koden hjälper SSAB att omsätta värderingar i handling och utgör grunden för företagets engagemang för miljön och socialt ansvar. Bestämmelserna i koden är prioriterade framför alla andra policyer inom en division eller på dotterbolagsnivå och kan i vissa fall gå längre än nationella lagar och bestämmelser. Koden gäller för hela koncernen och alla medarbetare. Koden bygger på internationella standarder, inklusive FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s Global Compact-principer.

Mer information om SSABs hållbarhetsarbete finns i hållbarhetsrapporten.

* Global Reporting Initiative (GRI) är ett ledande ramverk för hållbarhetsrapportering. Den fjärde generationen riktlinjer, GRI G4, lanserades 2013. Rapporter som publiceras efter den 31 december, 2015, ska rapportera i enlighet med den nya generationen, om man som företag vill rapportera officiellt enligt GRIs ramverk.

Aktier och aktieägare

SSABs aktier är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap-listan.

I samband med att SSABs sammanslagning med Rautaruukki blev klar ansökte SSAB om en sekundärnotering på Nasdaq OMX Helsinki i Finland, där SSABs aktier är noterade sedan 1 augusti 2014.

Under året handlades SSAB-aktier på Nasdaq OMX Stockholm för totalt 44,8 Mdkr. Handel med aktierna förekom under alla handelsdagar och uppgick i genomsnitt till 179,8 Mkr per dag. Antalet A-aktier som handlades under året motsvarade 221 % av det genomsnittliga antalet utestående aktier. Antalet B-aktier som handlades under året motsvarade 69 % av det genomsnittliga antalet utestående aktier.

Den inledande handeln med SSAB-aktien på Nasdaq OMX Helsinki har varit relativt begränsad. Den genomsnittliga handeln med aktien i Helsingfors (A- och B-aktien) var 0,25 miljoner aktier per dag mellan den 1 augusti och den 31 december.

SSAB-aktien handlas också på multilaterala handelsplattformar (MTF) på marknadsplatser som exempelvis BOAT, Burgundy, Chi-X och Turquoise. Av den totala volymen omsatta aktier handlades 78 % av A-aktierna och 87 % av B-aktierna på Nasdaq OMX Nordic (Stockholm och Helsingfors).

Ändringar i antalet aktier och röster

Den 29 juli 2014 slutfördes utbyteserbjudandet till Rautaruukkis aktieägare. Erbjudandet innebar att Rautaruukkis aktieägare fick nyemitterade aktier i SSAB i utbyte mot sina

aktier i Rautaruukki. Sedan det datumet har Rautaruukki ingått i SSAB-koncernen. Minoriteten av Rautaruukkis aktieägare på 3,9 % som inte antog utbyteserbjudandet kommer att erhålla kontant ersättning på 11,24 euro per aktie i en tvångsinlösenprocess. Processen väntas kunna slutföras under första halvåret 2015.

SSABs aktieemission till Rautaruukkis aktieägare bestod av 63 417 438 SSAB-aktier av serie A och 161 893 297 aktier av serie B. Per den 31 juli finns det totalt 549 245 510 SSAB-aktier, varav 304 183 270 är A-aktier och 245 062 240 B-aktier, vilket ger sammanlagt 328 689 494 röster. Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst. Det nominella värdet per aktie är 8,80 kronor.

Ägarstruktur

I samband med utbyteserbjudandet ökade antalet aktieägare i SSAB med mer än 32 000. I slutet av 2014 hade SSAB 92 782 aktieägare.

SSABs tre största ägare enligt antal röster var i slutet av 2014:

• Industrivärden 17,7 %
• Solidium 10,1 %
• LKAB 3,8 %.

De tio största identifierade ägarna ägde sammanlagt cirka 53,3 % av rösterna och 44,1 % av aktiekapitalet i slutet av december 2014. Ägare utanför Sverige och Finland kontrollerade 19,9 % av rösterna och 18,0 % av aktiekapitalet.

Utdelning och utdelningspolicy

Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra cirka 50 % av vinsten efter skatt, med hänsyn tagen till nettoskuldsättningsgraden. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.

Styrelsen har beslutat att föreslå för årsstämman den 8 april 2015 att ingen utdelning ska utgå. Under räkenskapsåret 2013 betalades ingen utdelning.

Investor Relations

Under 2014 har ett stort antal möten hållits med ägare, investerare och analytiker, både i Sverige och utanför, till största delen i Europa och USA. I samband med publicering av delårsrapporter och bokslutskommunikéer arrangeras regelbundet presentationer och investerarmöten. En kapitalmarknadsdag hölls i Stockholm den 1 oktober 2014, där det deltog cirka 120 besökare på plats liksom många fler via webbsändning.

Ticker

Nasdaq OMX Stockholm: SSABA och SSABB Nasdaq OMX Helsinki: SSABAH och SSABBH (A-respektive B-aktier)

Aktiefördelning

Aktieinnehav	Antal	i % av alla aktieägare
1–500	46 555	50,2
501–1 000	17 335	18,7
1 001–5 000	24 517	26,4
5 001–10 000	2 419	2,6
10 001–15 000	613	0,7
15 001–20 000	381	0,4
20 001–	960	1,0
Totalt	92 782	100,0

Ägare den 31 december 2014

	% av rösterna	% av aktie kapitalet
Industrivärden	17,7	10,7
Solidium	10,1	17,1
LKAB	3,8	2,2
Danske Capital	3,1	1,9
Swedbank Robur fonder	2,9	3,1
AMF	2,8	1,8
Invesco Funds	2,8	1,7
Handelsbanken fonder	2,5	2,5
Catella fonder	2,4	1,6
Handelsbanken Pensionsstiftelsen
och Handelsbanken Liv	2,2	1,4
Övriga aktieägare	49,7	55,9
Totalt	100,0	100,0
Varav utlandsregistrerade aktieägare1)	19,9	18,0

1) Inkluderar aktieägare utanför SSABs noterade marknader (Sverige och Finland) Källa: Euroclear

Antalet aktier och aktiekapitalet har sedan 1989 förändrats enligt följande:

År		Förändring av antal aktier	Antal aktier	Förändring av aktiekapital, Mkr	Aktiekapital, Mkr
1989	Konvertering	15 000 000	26 500 000	150	2 650
1994	Konvertering	5 500 000	32 000 000	550	3 200
1995	Split 4:1	96 000 000	128 000 000	0	3 200
1998	Inlösen	-15 891199	112 108 801	-397	2 803
2001	Nedsättning	-11 210 880	100 897 921	-281	2 522
2005	Inlösen	-9 968 861	90 929 060	-249	2 273
2006	Inlösen	-4 546 453	86 382 607	-114	2 159
2006	Fondemission	0	86 382 607	121	2 280
2006	Split 3:1	172 765 214	259 147 821	0	2 280
2007	Nyemission 1:4	64 786 954	323 934 775	571	2 851
2014	Nyemission	225 310 735	549 245 510	1 982	4 833

Aktier – kursutveckling och handel

Stängningskurserna 2014 på Nasdaq OMX Stockholm var för

SSABs A-aktie: 45,62 kr SSABs B-aktie: 40,21 kr Det samlade börsvärdet vid årets slut var 23,7 Mdkr

Kursutveckling under 2014

SSABs A-aktie: -8,0 % SSABs B-aktie: -4,1 % Nasdaq OMX Stockholm steg 12,4 %

Högsta betalkurs var: SSABs A-aktie: 70,80 kr den 24 juli SSABs B-aktie: 63,10 kr den 25 juli

Lägsta betalkurs var: SSABs A-aktie: 42,61 kr den 16 december SSABs B-aktie: 37,36 kr den 16 december

Nyckeltal per aktie

	2014	2013	2012	2011	2010
Börskurs 31 december, A-aktien, kr	45,62	49,30	56,55	60,65	113,00
Resultat per aktie, kr	-3,33	-3,29	0,05	4,82	1,72
Kassaflöde före utdelning och finansiering per aktie, kr	0,22	3,15	10,10	2,14	-7,59
Eget kapital per aktie, kr	79,78	83,74	88,81	94,98	92,26
Utdelning per aktie, kr	0,00 1)	0,00	1,00	2,00	2,00
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	419,6	323,9	323,9	323,9	323,9
Antal aktier vid årets slut, miljoner	549,2	323,9	323,9	323,9	323,9
Börsvärde, Mkr, 31 december	23 731	15 321	17 624	18 993	35 452
Värdering
Direktavkastning, % 2)	0,0 1)	0,0	1,8	3,3	1,8
P/E-tal 2)	neg	neg	n.m	12,60	65,70
Kurs/Eget kapital, % 2)	57	59	64	64	122

1) Enligt styrelsens förslag

2) Baserat på slutkurs i A-aktien

SSAB Finansiell rapport 2014 Innehåll

Förvaltningsberättelse	34	Moderbolagets förändringar i eget kapital	50
Koncernen		Moderbolagets kassaflödesanalys	51
Koncernens resultaträkning	44	Fem år i sammandrag, koncernen	52
Koncernens rapport över totalresultat	44	Redovisnings- och värderingsprinciper	53
Koncernens balansräkning	45	Noter	60
Koncernens förändringar i eget kapital	46	Förslag till vinstdisposition	96
Koncernens kassaflödesanalys	47	Revisionsberättelse	97
Moderbolaget		Bolagsstyrningsrapport 2014	98
Moderbolagets resultaträkning	48	Styrelse	100
Moderbolagets rapport över totalresultat	48	Koncernledning	104
Moderbolagets balansräkning	49	Årsstämma, valberedning, kalendarium	110

Noter

1	Försäljning och övriga rörelseintäkter	60
2	Rörelsens kostnader, ersättningar till anställda	60
3	Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner	64
4	Finansnetto	65
5	Skatt	66
6	Immateriella tillgångar	67
7	Materiella anläggningstillgångar	69
8	Finansiella anläggningstillgångar och andelat i intressebolag och joint venture	71	för försäljning
9	Varulager	73
	10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	73
11	Övriga korta räntebärande fordringar/ Likvida medel	73
12	Eget kapital	74
	13 Pensioner	75
	14 Uppskjuten skatt	77
	15 Övriga avsättningar	78
16	Räntebärande skulder	79

17 Långfristiga icke räntebärande skulder	80
18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	80
19 Nettoskuld	81
20 Medelantal anställda och könsfördelning	81
21 Leasing	82
22 Ställda säkerheter	82
23 Ansvarsförbindelser/Eventualförpliktelser	83
24 Obeskattade reserver och bokslutstdispositioner	83
25 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning	84
26 Förvärv av rörelser och andelar	85
27 Avyttring av rörelser och andelar	86
28 Segment	87
29 Finansiell riskhantering	89
30 Kritiska uppskattningar och bedömningar	94
31 Definitioner	95
32 Överväganden vid förslag vinstdisposition	95

Förvaltningsberättelse

SSAB AB (publ) Organisationsnummer 556016-3429

• Försäljningen uppgick till 47 752 (36 455) Mkr, varav 8 824 Mkr kommer från Rautaruukki.
• Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 894 (-1 204) Mkr.
• Resultatet efter finansnetto, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 242 (-1 801) Mkr.
• Resultat per aktie uppgick till -3,33 (-3,29) kronor.
• Jämförelsestörande poster påverkade resultatet efter skatt med -1 778 Mkr och resultat per aktie med -4,24 kronor.
• Det operativa kassaflödet uppgick till 1 737 (1 956) Mkr.
• Utdelningen föreslås uppgå till 0 (0) kronor per aktie.

Nyckeltal

Mkr	2014	2013
Försäljning	47 752	36 455
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA 1)	3 695	1 260
Rörelseresultat 1)	894	-1 204
Resultat efter finansnetto 1)	242	-1 801
Resultat efter skatt 1)	384	-1 123
Resultat per aktie (kr)	-3,33	-3,29
Operativt kassaflöde	1 737	1 956
Räntabilitet på eget kapital efter skatt (%)	-4	-4
Nettoskuldsättningsgrad (%)	56	55
Soliditet (%)	49	49

1) Exklusive jämförelsestörande poster, för belopp se sidan 35.

Rautaruukki ingår i SSAB-koncernen sedan den 29 juli 2014.

(I rapporten avser belopp inom parentes motsvarande period föregående år.)

Marknaden

Enligt World Steel Association (WSA) uppgick den globala råstålsproduktionen under 2014 till 1 637 (1 618) miljoner ton, en ökning med drygt 1 % jämfört med 2013. Den kinesiska råstålsproduktionen, som under de senaste tio åren har visat stark årlig tillväxt, ökade endast med knappt 1 % jämfört med 2013. I både EU28 och i Nordamerika ökade produktionen med 2 % mellan åren.

Sett till helåret var efterfrågan på den nordamerikanska marknaden god. Efter ett första kvartal som präglades av störningar på grund av väderleken tilltog efterfrågan under andra och tredje kvartalet, för att sedan avmattas något under fjärde kvartalet. I Europa utvecklades marknaden svagt positivt under året, men från låga nivåer. Stålkonsumtionen som sjönk något under 2013, visade en viss tillväxt under 2014. I Asien har marknaden som helhet påverkats negativt av den inbromsning i efterfrågan som skett i Kina.

I Nordamerika hade marknadspriserna för grovplåt ökat sedan fjärde kvartalet 2013, men under fjärde kvartalet 2014 pressades priserna nedåt främst drivet av fortsatt ökad import. Marknadspriserna på grovplåt i Europa steg i början av året, men sjönk tillbaka under det fjärde kvartalet och var vid slutet av året på en något lägre nivå än vid årets början. Tunnplåtspriserna hade en svagt sjunkande trend under hela året, inklusive det fjärde kvartalet. I Kina gick marknadspriserna på grovplåt nedåt från början av året till mitten av fjärde kvartalet, då nedgången planade ut. Priserna på tunnplåt var relativt oförändrade under första halvan av året, sjönk under det tredje kvartalet, men var åter stabila under fjärde kvartalet.

Rullande fyra kvartal (inklusive jämförelsestörande poster)

Råvaror

Under andra kvartalet 2014 tecknades ett nytt avtal för leverans av järnmalmspellets från LKAB. Avtalet sträcker sig från 1 april 2014 till 31 mars 2015 och priset fastställs kvartalsvis.

Rautaruukki har köpt cirka 80 % av sin järnmalm från LKAB, och resterande cirka 20 % från Ryssland. SSAB kommer även framöver att köpa järnmalm från flera leverantörer. Pelletpriset i USD för 2014 minskade med 17 % jämfört med 2013, och minskningen i svenska kronor räknat var också 17 %. SSABs pris i USD på pellets var under fjärde kvartalet 35 % lägre än under fjärde kvartalet 2013, medan minskningen i svenska kronor räknat var 29 %.

SSAB köper kokskol från Australien och USA och med förvärvet av Rautaruukki numera också från Kanada och Ryssland. Prisavtalen för australiensiskt, kanadensiskt och ryskt kol tecknas månatligen medan merparten av USA-kolet tecknas på årsbasis. Det genomsnittliga priset i USD för 2014 minskade med 20 % jämfört med 2013, medan minskningen i svenska kronor var 18 %. SSABs pris i USD på kol var under fjärde kvartalet 2014 19 % lägre än under fjärde kvartalet i fjol, medan minskningen i svenska kronor var 13 %.

Den amerikanska verksamheten köper löpande in skrot som råvara för sin tillverkning. Spotpriserna i slutet av december var 20 % lägre jämfört med slutet av fjärde kvartalet 2013.

Förvärvet av Rautaruukki

Den 29 juli fullföljdes utbyteserbjudandet till aktieägarna i Rautaruukki varvid aktieägarna i Rautaruukki erhöll nyemitterade aktier i SSAB i utbyte mot sina aktier i Rautaruukki. Från detta datum ingår Rautaruukki i SSAB-koncernen.

Under fjärde kvartalet 2014 fastställdes förvärvsanalysen av Rautaruukki. I förvärvsanalysen har nettotillgångarna i Rautaruukki fastställts till 9 789 Mkr per den 29 juli 2014. Utöver goodwill på 5 178 Mkr har övervärden på övriga nettotillgångar, efter eliminering av förvärvad goodwill, identifierats till cirka 800 Mkr. För slutlig förvärvsanalys, se not 26.

Rautaruukkis bidrag från förvärvsdatumet framgår enligt tabellen nedan: Bidrag från Rautaruukki

Mkr	Från förvärvs datumet den 29 juli 2014	Bidrag pro forma 2014
Försäljning	8 824	21 184
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA 1)	635	1 359
Rörelseresultat 1)	66	177
Resultat efter finansnetto 1)	-51	-210
Resultat efter skatt 1)	-83	-266
Effekt på resultat per aktie (kr)	-2,65	-2,92

1) I uppställningen har inte jämförelsestörande poster medtagits.

Avskrivningar på övervärden ingår för den första kolumnen.

Effekt på resultat per aktie har räknats på utestående antal aktier, 549,2 miljoner.

Jämförelsestörande poster

I samband med årsbokslutet 2014 gjordes en genomgång och värdering av SSABs tillgångar vilket resulterade i ett beslut om att skriva ner tillgångar med cirka 1,3 Mdkr. Detta med anledning av att vissa tillgångar under fjärde kvartalet minskat i värde. Rörelseresultatet påverkas med cirka 700 Mkr, och finansnettot med ytterligare 600 Mkr vilket avsåg aktieägarlån i det delägda bolaget Fortaco. Nedskrivning av goodwill i Ruukki Construction gjordes på grund av de försämrade framtidsutsikterna i östra Europa. Nedskrivning i tillgångar och skulder som innehas för försäljning avser de bedömda realisationsförluster från försäljningen av de enheter som var EU-kommissionens villkor i samband med godkännandet av samgåendet med Rautaruukki, se Tillgångar och skulder som innehas för försäljning nedan.

Specifikation av jämförelsestörande poster

Mkr	2014	2013
Rörelsekostnader
Förvärvskostnader och omorganisation	-135
Nedskrivning Goodwill	-291
Nedskrivning tillgångar östra Europa	-131
Nedskrivning tillgångar och skulder som innehas för försäljning	-123
Nedskrivning Fortaco	-98
Engångsavskrivning på övervärde i lager och orderbok	-186
Övrigt	-37	73
Effekt på rörelseresultatet	-1 001	73
Finansiella kostnader
Nedskrivning aktieägarlån Fortaco	-601
Transaktionsskatt (finsk schablonskatt på förvärv av aktier)	-168
Övriga finansiella kostnader (huvudsakligen bryggfinansiering)	-61
Effekt på resultat efter finansnetto	-1 831	73
Skatter
Skatt på övervärde lager och orderbok	37
Övriga skatteeffekter	16	-16
Effekt på resultat efter skatt	-1 778	57

De jämförelsestörande posterna var i allt väsentligt betalda vid utgången av 2014, alternativt av en sådan karaktär att de inte påverkat kassaflödet.

Tillgångar och skulder som innehas för försäljning

Enligt godkännandet från EU-kommissionen måste SSAB inom 6 månader från samgåendet med Rautaruukki avyttra ett steel service center i Sverige och ett i Finland, de helägda finska dotterbolagen Tibnor Oy och Plannja Oy samt SSABs 50-procentiga ägande av Norsk Stål AS och Norsk Stål Tynnplater AS. Under fjärde kvartalet 2014 tecknades försäljningsavtal för samtliga verksamheter ovan. Som kommunicerats i början av februari 2015 har godkännande från EU-kommissionen erhållits gällande avyttringen av Plannja Oy, Norsk Stål AS och Tibnor Oy. Godkännanden från EU-kommissionen avseende övriga tillgångar och skulder som innehas för försäljning förväntas erhållas senare under februari 2015. Från och med den 29 juli 2014 redovisas dessa verksamheter i balansräkningen som Tillgångar och skulder som innehas för försäljning och från detta datum görs inte längre avskrivningar på de tillgångar som ingår i de rörelser som är under försäljning. Nettotillgångarna för tillgångar och skulder som innehas för försäljning uppgick per den 31 december 2014 till 220 Mkr, efter nedskrivning med 123 Mkr. Försäljningen, pro forma, för 2014 uppgick till 2 052 Mkr. Se not 25.

Leveranser, produktion och försäljning

LEVERANSER OCH PRODUKTION

SSABs leveranser under 2014 var 23 % högre jämfört med 2013 och uppgick till 5 452 (4 427) kton. Av ökningen utgjorde 868 kton (20 procentenheter) tillkommande leveranser genom förvärvet av Rautaruukki.

Råstålsproduktionen uppgick till 6 682 (5 567) kton, en ökning med 20 % jämfört med 2013 och plåtproduktionen uppgick till 5 857 (4 750) kton, en ökning med 23 % jämfört med 2013, varav Rautaruukki stod för 18 respektive 20 procentenheter.

FÖRSÄLJNING

Försäljningen under 2014 uppgick till 47 752 (36 455) Mkr, en ökning med 31 %. Av ökningen utgjorde 8 824 Mkr (24 procentenheter) tillkommande försäljning genom förvärvet av Rautaruukki. Av resterande förändring jämfört med 2013 svarade högre volymer för en positiv effekt på 4 procentenheter, högre priser och valutaeffekter svarade för en positiv effekt på 6 procentenheter medan en sämre mix svarade för en negativ effekt på 3 procentenheter. För hela koncernen svarade försäljningen utanför Sverige för 83 (79) %, vilket framgår av tabellen på nästa sida.

Resultat

Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster 2014 förbättrades med 2 098 Mkr jämfört med 2013 och uppgick till 894 (-1 204) Mkr, varav Rautaruukki (inklusive avskrivningar på övervärden) bidrog med 66 Mkr. De främsta faktorerna till det förbättrade resultatet var högre priser med en positiv effekt på 800 Mkr, lägre rörliga kostnader med 800 Mkr samt positiva valutaeffekter och bättre kapacitetsutnyttjande med 500 Mkr.

Resultatet efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande poster för 2014 uppgick till 242 (-1 801) Mkr.

Information om jämförelsestörande poster finns på sidan 35.

Resultat efter skatt och resultat per aktie

Resultatet efter skatt (hänförligt till aktieägarna) för 2014 uppgick till -1 399 (-1 066) Mkr eller -3,33 (-3,29) kronor per aktie. Nedskrivningarna under året var nästan i sin helhet icke skattemässigt avdragsgilla, varför skatten för 2014 uppgick till 195 (662) Mkr.

Räntabilitet

Räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt och på räntabilitet på eget kapital efter skatt för 2014 uppgick till 0 % respektive -4 % medan det för 2013 uppgick till -2 % respektive -4 %.

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL

Rautaruukki förvärvades den 29 juli 2014 och generellt sett har det inte bedömts nödvändigt med något test av nedskrivningsbehov redan under 2014. Goodwill i SSAB Special Steels, SSAB Europe och i Tibnor har därför inte testats för nedskrivningsbehov. Dock har utvecklingen i främst östra Europa under slutet av 2014 föranlett att en värdering gjorts av Division Ruukki Construction. Värderingen utvisade ett behov av en nedskrivning av den goodwill som hänförts till Ruukki Construction, vilken uppgick till 269 Mkr.

I övrigt har årligt nedskrivningstest utförts på goodwill hänförlig till SSAB North America. Den goodwillen uppgick vid årsskiftet till 21 284 (17 654) Mkr. (Ökningen av goodwillbeloppet beror helt på valutakurseffekter.) Utfallet av nedskrivningstestet indikerade inte något nedskrivningsbehov. För ytterligare information se not 6.

Finansiering och likviditet

Det operativa kassaflödet för 2014 uppgick till 1 737 (1 956) Mkr. Det positiva kassaflödet kommer främst från rörelseresultatet efter återläggning av av- och nedskrivningar som inte varit kassaflödespåverkande.

Nettokassaflödet för 2014 uppgick till 94 (695) Mkr. Nettokassaflödet påverkades av utbetalningar för strategiska investeringar, inklusive företagsförvärv, på 379 (172) Mkr. Nettoskulden ökade med 9 841 Mkr under 2014 (främst på grund av övertagandet av Rautaruukkis nettoskuld) och uppgick per den 31 december 2014 till 24 674 Mkr. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 56 %, en ökning med 1 procentenhet jämfört med årsskiftet 2013.

Operativt kassaflöde och nettoskuld

Mkr	2014	2013
Rörelseresultat före avskrivningar	3 305	1 333
Förändring rörelsekapital	-560	1 369
Underhållsinvesteringar	-1 341	-656
Övrigt	333	-90
Operativt kassaflöde	1 737	1 956
Finansiella poster	-1 013	-570
Skatter	-251	-283
Rörelsens kassaflöde	473	1 103
Strategiska investeringar i anläggningar	-331	-151
Förvärv rörelser och andelar	-48	-21
Avyttringar rörelser och andelar	-	88
Kassaflöde före utdelning och finansiering	94	1 019
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-	324
Nettokassaflöde	94	695
Nettoskuld vid periodens början	-14 833	-15 498
Nettokassaflöde	94	695
Förvärvad nettoskuld, inklusive kassa	-6 393
Omvärdering av skulder mot eget kapital 1)	-2 233	79
Övrigt 2)	-1 309	-109
Nettoskuld vid periodens slut	-24 674	-14 833

1) Omvärderingar för säkring (hedge) av valutarisk i utlandsverksamhet.

2) I huvudsak bestående av effekt av nedskrivning av fordringar, skuld till minoriteten för in-lösen av aktierna i Rautaruukki samt kassaflödeseffekter på derivat och omvärderingar av övriga finansiella skulder i utländsk valuta.

Den genomsnittliga löptiden på den totala låneportföljen uppgick per den 31 december till 3,9 (4,1) år med en räntebindningstid på 1,2 (0,9) år. Likvida medel uppgick till 3 014 (2 124) Mkr och outnyttjade kreditlöften till 8 714 (7 319) Mkr.

EGET KAPITAL

Efter tillägg av nyemissionen riktad till Rautaruukkis aktieägare, årets resultat på -1 399 Mkr och ett övrigt totalresultat (i huvudsak bestående av valutaomräkningsdifferenser) på 3 711 Mkr uppgick det egna kapitalet för aktieägarna i bolaget till 43 817 (27 126) Mkr, vilket motsvarade 79,78 (83,74) kronor per aktie.

UTDELNING

Styrelsen föreslår årsstämman att ingen utdelning ska utgå. För överväganden vid förslag till vinstdisposition, se not 32.

Försäljning på de största marknaderna

Mkr	2014	Andel,%	2013	Andel,%
USA	14 412	30	11 941	33
Sverige	8 184	17	7 653	21
Finland	3 345	7	1 308	3
Tyskland	2 648	5	1 926	5
Kanada	2 175	5	1 704	5
Övrigt	16 989	36	11 923	33
Totalt	47 752	100	36 455	100

Koncernens kostnadsstruktur

Divisionerna

Per den 1 september organiserades SSAB i fem divisioner med lönsamhetsansvar. De nya divisionerna är:

SSAB Special Steels med globalt lönsamhetsansvar för kylda stål (Q&T) och varmvalsade höghållfasta stål (AHSS) från 700 MPa och uppåt. SSAB Special Steels ansvarar för stål- och plåtproduktionen i Oxelösund, Sverige och säljer även produkterna ovan producerade i Mobile, USA, Raahe, Finland och Borlänge, Sverige. När SSAB Special Steels säljer stål som är producerat av en annan division allokeras intäkterna i SSAB Special Steels och avräkning mellan divisionerna sker till kostnad såld vara.

SSAB Europe har lönsamhetsansvar i Europa för tunnplåt, grovplåt och rör samt även globalt lönsamhetsansvar för segmentet Automotive (kallvalsad tunnplåt). SSAB Europe ansvarar för stål- och plåtproduktion i Raahe och Hämeenlinna, Finland, samt Luleå och Borlänge, Sverige.

SSAB Americas har lönsamhetsansvar för grovplåt i Nordamerika samt ansvarar för stål- och plåtproduktionen i Montpelier och Mobile, USA.

Tibnor är koncernens fullsortimentsdistributör av stål och metaller i Norden och Baltikum. I Tibnor ingår även Rautaruukkis distributionsverksamhet, som tidigare var del av Ruukki Metals.

Ruukki Construction ansvarar för försäljning och produktion av energieffektiva byggnads- och konstruktionslösningar, med fokus på norra och östra Europa. I Ruukki Construction ingår även Plannja som tidigare ingick i affärsområdet SSAB EMEA.

All information nedan om divisionerna baseras på pro forma som om SSAB ägt Rautaruukki sedan 31 december 2012. I pro forman har övervärdet från förvärvet av Rautaruukki helt hänförts till goodwill och inga avskrivningar på övervärden har därför påverkat resultatet. Resultaten pro forma redovisas exklusive jämförelsestörande poster.

Försäljning per division, pro forma

Mkr	2014	2013
SSAB Special Steels	13 226	12 847
SSAB Europe	25 857	24 666
SSAB Americas	13 207	11 130
Tibnor	8 151	8 094
Ruukki Construction	6 217	6 631
Övrigt	-6 546	-6 355
Totalt	60 112	57 013

Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) per division, pro forma, exklusive jämförelsestörande poster

Mkr	2014	2013
SSAB Special Steels	1 265	1 051
SSAB Europe	1 524	712
SSAB Americas	1 620	710
Tibnor	173	125
Ruukki Construction	185	315
Övrigt	-348	-199
Totalt	4 419	2 714

För 2014 uppgick rörelseresultatet före avskrivningar (pro forma och exklusive jämförelsestörande poster) till 4 419 Mkr, vilket var en förbättring jämfört med föregående år med 1 705 Mkr. Högre volymer i SSAB Europe, lägre råmaterialkostnader i både SSAB Europe och SSAB Special Steels samt högre priser och ökad effektivitet i SSAB Americas var de främsta förklaringarna till resultatförbättringen.

För ytterligare redovisning om Divisionerna hänvisas till not 28.

SSAB Special Steels, pro forma

Mkr	2014	2013
Försäljning	13 226	12 847
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	1 265	1 051
Rörelseresultat	726	501
Antal anställda vid periodens slut	2 976	i.u.

Heavy Transport var det segment som utvecklades starkast under 2014 (framför allt i Nordamerika och norra Europa). Efterfrågan inom övriga segment var relativt oförändrad.

De externa leveranserna av plåt uppgick till 1 065 (1 055) kton, en svag uppgång med 1 %, jämfört med 2013.

Priserna, inklusive valutaförändringar, var under 2014 i genomsnitt 1 % högre jämfört med 2013.

Råstålsproduktionen ökade med 5 % och plåtproduktionen ökade med 9 % i jämförelse med 2013.

Rörelseresultatet för 2014 uppgick till 726 (501) Mkr, en ökning med 225 Mkr jämfört med 2013. Det förbättrade resultatet var till största del beroende av lägre råmaterialkostnader.

SSAB Europe, pro forma

Mkr	2014	2013
Försäljning	25 857	24 666
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	1 524	712
Rörelseresultat	1	-822
Antal anställda vid periodens slut	7 291	i.u.

Leveranserna till segmentet Automotive ökade under året, då särskilt i Europa, medan övriga segment var relativt stabila.

Under 2014 var de externa leveranserna av plåt 5 % högre jämfört med 2013 och uppgick till 3 615 (3 434) kton.

Jämfört med 2013 minskade priserna, inklusive valutaförändringar, med 1 % i genomsnitt.

Både råstålsproduktionen och plåtproduktionen ökade med 3 % jämfört med 2013.

Rörelseresultatet för 2014 uppgick till 1 (-822) Mkr, en förbättring med 823 Mkr jämfört med 2013. Resultatförbättringen berodde främst på lägre råmaterialkostnader och förbättrade volymer.

SSAB Americas, pro forma

Mkr	2014	2013
Försäljning	13 207	11 130
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	1 620	710
Rörelseresultat 1)	1 107	241
Antal anställda vid periodens slut	1 277	i.u.

1) Exklusive avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av IPSCO.

Efterfrågan under året var fortsatt god inom segmentet Heavy Transport. Detta var främst drivet av en ökad försäljning av plåt till järnvägsvagnar för transport av olja och gas.

Under 2014 var de externa leveranserna av plåt 1 % högre jämfört med 2013 och uppgick till 2 065 (2 047) kton.

Jämfört med 2013 ökade priserna med 10 % i genomsnitt.

Råstålsproduktionen och plåtproduktionen var respektive 2 % högre jämfört med 2013.

Rörelseresultatet förbättrades med 866 Mkr jämfört med 2013 och uppgick till 1 107 (241) Mkr. Högre priser och förbättrad produktivitet var de

främsta förklaringarna till det förbättrade resultatet.

Tibnor, pro forma

Mkr	2014	2013
Försäljning	8 151	8 094
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	173	125
Rörelseresultat	83	36
Antal anställda vid periodens slut	1 281	i.u.

De totala leveranserna minskade under året med 5 % jämfört med 2013. Norge var den marknad där volymerna minskade mest, men även på övriga geografiska marknader var leveranserna lägre 2014 än 2013.

Priserna under 2014 var relativt stabila jämfört med 2013.

Rörelseresultat för 2014 uppgick till 83 (36) Mkr, vilket var en förbättring på 47 Mkr jämfört med 2013. Resultatförbättringen var till största del beroende av lägre omkostnader och förbättrad bruttomarginal.

Ruukki Construction, pro forma

Mkr	2014	2013
Försäljning	6 217	6 631
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	185	315
Rörelseresultat	-14	66
Antal anställda vid periodens slut	3 303	i.u.

Efterfrågan inom byggsektorn var svagare under 2014 jämfört 2013. Efterfrågan på de flesta marknader var något lägre, men särskilt Ryssland och Ukraina utvecklades negativt. Detta, i kombination med en försämrad produktmix, bidrog till lägre priser jämfört med föregående år.

Försäljningen minskade med 6 % jämfört med 2013 och uppgick till 6 217 (6 631) Mkr. Den främsta förklaringen till den minskade försäljningen var valutaeffekter och minskade volymer.

Rörelseresultatet för 2014 uppgick till -14 (66) Mkr, en minskning med 80 Mkr jämfört med föregående år. Det försämrade resultatet förklaras av lägre volymer och valutaförluster.

Investeringar, forskning och utveckling

Investeringsutbetalningarna under 2014 uppgick till 1 720 (828) Mkr, varav 379 (172) Mkr avsåg strategiska investeringar, inklusive företagsförvärv.

Arbetet inom forskning och utveckling bedrivs generellt sett inom områden för att stärka SSABs lönsamhet, så som ökad kostnadseffektivitet samt utveckling av nya produkter och hållbara processer, särskilt inom energihushållning. Forskningen och utvecklingen, inklusive kundstödet, drivs med beaktande av marknadens behov och kundnyttan.

Efter förvärvet av Rautaruukki har mycket av arbetet fokuserat på att harmonisera de bägge företagens produktionsprocesser och produkterbjudanden.

Under året uppgick forskning- och utvecklingssatsningarna till 289 (203) Mkr.

Miljö

Ståltillverkning är en energiintensiv process som resulterar i koldioxidutsläpp. I Sverige och Finland tillhör SSABs masugnar vardera landets största utsläppskällor för koldioxid. SSABs masugnar tillhör samtidigt världens mest effektiva när det gäller att minimera utsläpp från stålproduktion, men det finns ändå visst utrymme för ytterligare förbättringar. Den lokala miljöpåverkan runt SSABs anläggningar har minskat väsentligt under de senaste decennierna. Teknisk utveckling och skärpta krav styr verksamheten vidare mot kontinuerliga förbättringar. De viktigaste miljöaspekterna för SSAB är:

• Minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft till luften
• Minskade utsläpp av kväve och suspenderade ämnen till vatten
• Effektiv råvaru- och energianvändning
• Minskat processavfall till deponi

SSABs verksamhet omfattas av miljötillstånd med hundratals miljövillkor som reglerar produktionsnivåer, utsläpp till luft och vatten, bullernivåer och regler för deponier. Samtliga produktionsenheter uppfyller sina respektive lokala miljökrav och koncernen har lagstadgad miljöskadeförsäkring samt ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje part.

Tillåten produktion vid de svenska verksamhetsorterna 1)

kton	Ort	Tillåten produktion	Produktion 2014
Koks	Luleå	1 100	652
	Oxelösund	530	385
Råjärn	Luleå	– 2)	2 093
	Oxelösund	2 000	914
Stålämnen	Luleå	3 000	2 030
	Oxelösund	1 900	930
Varmvalsad plåt	Borlänge	3 200	2 008
	Oxelösund	1 000	519
Betad plåt	Borlänge	2 500	1 267
Kallvalsad plåt	Borlänge	1 400	764
Glödgad plåt	Borlänge	650	468
Metallbelagd plåt	Borlänge	400	303
Målade produkter	Borlänge	140	86
	Köping	30	14
	Finspång3)	40	21

1) I Nordamerika bestäms de tillåtna produktionsnivåerna genom begränsningar av maximal tillåten produktionsvolym per timme och i Finland finns inga begränsningar i produktionsvolymer.

2) Ej reglerat.

3) Produktionen mäts i miljoner m2.

Personal

Genom förvärvet av Rautaruukki nästan fördubblades antalet anställda i SSAB och uppgick vid årsskiftet till 16 887 (8 712). Årets ersättningar till anställda inklusive sociala kostnader och pensioner uppgick till 7 337 (5 236) Mkr. I inledningen av 2015 har ett antal personalneddragningar aviserats vilka är en del av det tidigare annonserade effektivitets- och synergiprogrammet som är ett resultat av samgåendet mellan SSAB och Rautaruukki.

Antal anställda vid årets slut

	2014
SSAB Special Steels	2 976
SSAB Europe	7 291
SSAB Americas	1 277
Tibnor	1 281
Ruukki Construction	3 303
Övriga	759
Totalt	16 887

Personalkostnader

Ersättning till ledande befattningshavare

STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR 2015 För 2015 föreslår styrelsen att ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning ska utgöras av:

• fast lön,
• eventuella rörliga lönedelar,
• övriga förmåner såsom tjänstebil, samt
• pension.

Med andra personer i bolagets ledning avses medlemmar av koncernledningen, för närvarande elva personer utöver VD. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av rörliga lönedelar vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

För ledande befattningshavare i Sverige gäller en uppsägningstid om sex månader från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolaget ska summan av uppsägningstid och den tid under vilken avgångsvederlag utgår maximalt vara 24 månader. Pensionsförmåner ska antingen vara förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och med en individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 60 år. Förmånsbestämda pensionsförmåner förutsätter intjänande under en förutbestämd anställningstid. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension. För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag variera på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

KORTFRISTIGA RÖRLIGA LÖNEDELAR 2014 (INKLUSIVE LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE)

För VD och övriga koncernledningsmedlemmar relaterades den kortfristiga rörliga lönedelen för 2014 till:

• dels koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag,
• dels ett av styrelsen fastställt mål avseende lageromsättning, och
• dels ett eller flera individuella mål.

I samband med förvärvet av Rautaruukki tog styrelsen beslut om ett tillfälligt incitamentsprogram för ett antal nyckelpersoner, inom fyra definierade kategorier, som arbetar med integrationen av Rautaruukki, däribland vissa koncernledningsmedlemmar inklusive VD. Detta tillfälliga incitamentsprogram ersätter den befintliga rörliga lönedelen under motsvarande tid för de nyckelpersoner som deltar. Programmet löper över 18 månader (från 2014/07/01–2015/12/31) och är beroende av vilket resultat som bolaget når, där målet är relaterat till koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag under mätperioden. Utfallet är maximerat i förhållande till deltagarens fasta årslön, högst 5, 9 eller 18 månadslöner, beroende på deltagarens kategoritillhörighet, dock är deltagare garanterat ett utfall om minst 50 %.

LÅNGFRISTIGA RÖRLIGA LÖNEDELAR 2014 (INKLUSIVE LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE)

Från och med 2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för maximalt 100 nyckelpersoner, däribland bolagets VD och övriga ledande befattningshavare.

Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. För deltagare i programmet utanför Nordamerika är utfallet maximerat till mellan 15 och 25 % av den fasta lönen. Maximalt utfall för deltagare i Nordamerika är i linje med de begränsningar som gällt enligt deras tidigare program och för dem är även programmet kopplat till SSAB Americas resultat samt avkastning på sysselsatt kapital. Den totala årliga kostnaden för programmet är vid målutfall 22,5 Mkr och vid maximalt utfall 45 Mkr, varav cirka två tredjedelar utgör kostnaden för deltagare i Nordamerika. Programmets syfte är att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare.

För närmare information om gällande ersättningar och förmåner hänvisas till not 2.

Risk- och känslighetsanalys

All affärsverksamhet är förenad med risker. Risker som hanteras rätt kan skapa möjligheter och innebära ett värdeskapande medan felaktigt hanterade risker kan leda till skador och förluster.

Risker och möjligheter

Koncernens resultat och finansiella ställning påverkas av ett stort antal faktorer av vilka flera ligger utanför den egna kontrollen. De allmänna politiska och ekonomiska förutsättningarna som påverkar marknaderna för stål är exempel på sådana faktorer. Många av faktorerna kan påverka koncernen både positivt och negativt, vilket innebär att en gynnsam utveckling av risken eller en god hantering av risken kan innebära möjligheter och ett värdeskapande.

Övergripande riskhantering

Arbetet med att identifiera och analysera risker samt beslut om hur riskerna ska behandlas är ett prioriterat område i koncernen. Ansvaret för den

långsiktiga och övergripande hanteringen av risker av strategisk typ följer koncernens delegeringsordning, från styrelse till VD och från VD till divisionschefer. Detta innebär att de flesta av koncernens operativa risker hanteras av respektive division, men samordnas, där så bedöms nödvändigt. Inom koncernstab Juridik finns en funktion för global riskhantering som utvärderar de försäkringsbara riskerna och övervakar koncernens övergripande riskhantering. Hanteringen av finansiella risker är i huvudsak centraliserade till koncernens finansavdelning.

SSAB har sedan ett flertal år en internrevisionsenhet som bland annat identifierar riskområden och utifrån en riskanalys genomför interna kontroller och därefter rekommenderar förbättringar inom dessa områden. Internrevisionsenheten rapporterar direkt till revisionsutskottet. För en fullständig information om koncernens internrevision, se Bolagsstyrningsrapporten, sidan 106.

Operativa risker

Riskfaktor	Beskrivning	Åtgärd
Konjunktur utveckling	Stålindustrin påverkas starkt av konjunktur utvecklingen, till exempel vad gäller efter frågan och priser på produkter och råvaror. Den höga andelen fasta kostnader, på grund	Satsningen på höghållfasta stål är ett sätt som SSAB valt för att minimera cyklikaliteten i intjäningsförmågan. Genom en fortsatt fokusering på att utveckla de höghållfasta produkterna kan SSAB upprätthålla och stärka sin ställning gentemot konkurrenterna.
	av de stora investeringar som kännetecknar stålindustrin, ökar också känsligheten vid konjunktursvängningar.	Ett annat sätt att minska konjunkturkänsligheten är satsningen på hemma marknaderna, Nordamerika och Norden. På dessa marknader strävar SSAB efter att vara kundernas förstahandsval genom att, vid sidan av kvalitet, erbjuda korta leveranstider och nära relationer.
		Ytterligare ett sätt som SSAB har valt är att, erbjuda mervärdestjänster kopplade till bolagets kunskap om de höghållfasta stålens egenskaper för att därigenom kunna skapa nya innovativa lösningar. Utvecklingen sker i nära samarbete med och hos kunden eller i något av SSABs forskningscentra.
		För att lindra effekterna vid konjunkturnedgångar arbetar SSAB även med åtgärder för att sänka kostnaderna och öka flexibiliteten i verksamheten. Genom förvärvet av Rautaruukki ökar möjligheterna att driva igenom kost nadssänkningar.
Politiska beslut	SSAB verkar i ett stort antal länder och påverkas därför både av landspecifika regler och av regelverk mellan länder. Det handlar	SSAB medverkar i nationella och internationella branschorganisationer där samhällsbevakning är en viktig funktion. I USA har koncernen en särskild funktion för detta med säte i Washington DC.
	om allmänna regler kring skatter och finansiell rapportering, men också om mer specifika regler såsom handelshinder, miljö- och energipolitik.	Ett fokusområde för SSAB är miljö- och energilagstiftningen. Exempelvis är EU:s system för handel med utsläppsrätter av kritisk betydelse för SSABs verksamhet. I dessa frågor arbetar SSAB såväl via branschorganisationerna som direkt med att förklara betydelsen för och påverkan på SSAB avseende regelverket kring utsläppsrätterna.
		Genom att ståltillverkningen sker i både Europa och i USA, har exponeringen mot olika typer av handelshinder reducerats.
Kunder och Beroendet av enskilda större kunder leverantörer och/eller leverantörer kan innebära stora risker med betydande konsekvenser om leve ranserna till eller från dessa skulle upphöra.	SSAB har en spridd kundstruktur och därigenom ett litet beroende av enskilda kunder. Kreditrisker hanteras av respektive division baserat på en koncerngemensam kreditpolicy.
		Även på leverantörssidan finns en stor spridning, dock inte vad gäller de viktigaste råvarorna kol och malm, eftersom antalet möjliga leverantörer är begränsat. Kol köps från några större leverantörer utspridda i världen och malm köps numera inte enbart från LKAB i Sverige utan även från Severstal i Ryssland. Priset på malmen sätts dock på världsmarknaden. För att säker ställa fysisk leverans tecknas långa leveransavtal med både LKAB och Severstal, och närheten till malmen skapar i sig en mindre risk för lång variga leveransproblem.

Operativa risker (forts.)

Riskfaktor	Beskrivning	Åtgärd
Miljö	Ståltillverkning är energi- och resurs krävande och medför betydande påverkan på den yttre miljön. I Sverige och Finland tillhör SSABs masugnar landets största utsläppskällor för koldioxid.	I takt med teknisk utveckling och skärpta miljökrav sker ständiga för bättringar avseende SSABs miljöpåverkan. SSABs stålverk tillhör världens mest effektiva när det gäller att minimera utsläpp. SSAB deltar i ett antal forskningsprojekt syftande både till att minimera koldioxidutsläppen och att lagra koldioxid på ett säkert sätt. Se mer under miljöavsnittet, på hemsidan samt i SSABs hållbarhetsrapport.
Produktion	Ståltillverkning sker i en kedja av olika pro cesser där störningar i någon del av kedjan snabbt kan få allvarliga konsekvenser. Avbrott i verksamheten genom exempelvis transport hinder och skador på tillgångarna på grund av eldsvådor, explosioner och andra typer av olyckor kan bli kostsamma.	Risker relaterade till skada på person, egendom och miljö (försäkringsbara risker), arbetet med att förebygga att skada överhuvudtaget inträffar samt arbetet med att minimera effekter av skada som trots allt inträffar, hante ras inom koncernens Risk Management-organisation. SSABs Group Risk Manager är funktionellt ansvarig för detta arbete och samarbetar med respektive affärsområdes Risk Manager. Riskarbetet sker i enlighet med en Risk Management Policy där tyngdpunkten ligger på:
		• skadeförebyggande arbete (initiera, koordinera och hantera), samt • risk- och kostnadsoptimering (försäkringshantering).
		För att minimera kostnaderna orsakade av denna typ av problem finns kontinuitetsplaner, sakförsäkringar och avbrottsförsäkringar. Risken för att störningar i en del av processen ska få följdeffekter i övriga processled minimeras genom lagerhållning av kritiska råvaror, produkter i arbete och färdiga produkter.
Medarbetare	SSAB behöver attrahera och behålla duktiga och motiverade medarbetare för attlångsiktigt kunna bedriva verksamheten med god lönsamhet. Satsningen på hög hållfasta stål förutsätter en fortsatt stark process- och produktutveckling varför kompetensutvecklingen inom dessa om råden är särskilt viktig. Koncernens rykte kan snabbt erodera om säkerheten, miljöansvaret och etiken ifrågasätts.	Frågor om säkerhet, miljöansvar och etik prioriteras i såväl det dagliga arbetet som långsiktigt i utbildning och attitydpåverkan. På verksområdena finns strikta säkerhetsregler som ska följas av såväl egen som inhyrd per sonal samt externa entreprenörer. Kompetensutveckling och inte minst chefsutveckling är prioriterade områden. SSAB genomför också regelbundet en koncernövergripande medarbetarundersökning för alla medarbetare. Undersökningen utgör ett viktigt verktyg för chefer på alla nivåer när det gäller förbättringsarbete och utveckling av ledarskapet. Lön och ersättning ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där befattningshavaren verkar.

Finansiella risker

I en internationell verksamhet som SSABs uppkommer ett antal finansiella risker i form av finansierings-, likviditets-, ränte-, valuta- och kreditrisker. Hanteringen av dessa regleras i koncernens finanspolicy som är fastslagen av styrelsen. Huvuddelen av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm och genom SSAB Finance i Belgien. För en fullständig information om koncernens finansiella riskhantering, se not 29.

Riskfaktor	Beskrivning	Åtgärd
Refinansierings risk/likviditetsrisk	Med refinansieringsrisk/likviditetsrisk menas risken att SSAB inte kan betala sina åtaganden på grund av otillräcklig likviditet eller får svå righeter att ta upp nya lån.	Upplåningsstrategin inriktas på att trygga koncernens behov av låne finansiering, både vad avser det långsiktiga lånebehovet och de dagliga betalningsåtaganden SSAB har mot sina långivare och leverantörer. Upplåningen sker primärt i moderbolaget och med beaktande av kon cernens finansiella mål. För att minimera refinansieringsrisken är mål sättningen att de långfristiga lånen ska ha en jämn förfalloprofil och en snittlöptid överstigande tre år. Likviditetsbufferten, det vill säga out nyttjade och bindande kreditfaciliteter samt likvida medel bör överstiga 10 % av koncernens omsättning.
Marknadsrisk	Marknadsrisk är risken för att förändringar i marknadspriser på bland annat räntor och valutor påverkar koncernens resultat eller finansiella ställning.	Ränterisk: Koncernens ränterisk är hänförlig till förändringen i marknads räntor och deras påverkan på skuldportföljen. Den genomsnittliga ränte bindningstiden i den totala skuldportföljen bör ligga runt 1 år men tillåts variera mellan 0,5 och 2,5 år. Räntebindningstiden på upplåningen tillåts att justeras med hjälp av ränteswappar.
VALUTAFLÖDEN 2014 USD EUR CAD GBP DKK		Valutarisk: SSABs valutaexponering avseende translationsrisk är till stor del relaterad till omräkningsrisken av nettotillgångar i utländska dotter bolag. Denna exponering säkras genom upplåning i utländsk valuta, så kallad Equity Hedge. Undantag görs vid mindre belopp, exempelvis för eget kapital i utländska försäljningsbolag. Målsättningen med Equity Hedgen är att minimera omräkningseffekten på nettoskuldsättningsgraden. Bas valutan är svenska kronor. För att hantera transaktionsrisken valutasäkras merparten av de kommersiella valutaflöden som kvalificerar för säkrings
NOK Övriga		redovisning (för närvarande inköp av kol och järnmalm i USD samt försälj ning i EUR). Beslutade större investeringar i utländsk valuta valutasäkras i sin helhet. Övriga kommersiella valutaflöden som uppkommer i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur och någon

Kreditrisk Med kreditrisk menas risken för förluster på grund av att koncernens kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte fullgör sina betalningsåtaganden.

De finansiella motparterna är utvalda både utifrån Standard & Poor's och Moody's gällande rating för långfristig upplåning och med beaktande av koncernens ömsesidiga affärsutbyte med respektive motpart. Lägsta acceptabla rating för motpart är A- från Standard & Poor's eller A3 från Moody's. Kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar hanteras i respektive dotterbolag med beaktande av en koncerngemensam kreditpolicy.

valutasäkring för dessa görs inte, utan de växlas på spotmarknaden. Nettoinflödet av främmande valutor uppgick 2014 till 2,3 (2,6) Mdkr. Koncernens

mest väsentliga valutaflöden framgår av vidstående diagram.

Känslighetsanalys

Den ungefärliga helårseffekten pro forma på resultatet efter finansnetto och på resultat per aktie 2014 av förändringar av väsentliga faktorer framgår av vidstående känslighetsanalys.

-30 000 -20 000 -10 000 0 10 000 20 000

Utflöde Inflöde Mkr

Känslighetsanalys

	Förändring, %	Resultateffekt, Mkr	Effekt på resultat per aktie, kr 1)
Plåtpris – stålrörelsen	10	4 500	6,39
Volym – stålrörelsen 2)	10	830	1,18
Malmpriser	10	590	0,84
Kolpriser	10	340	0,48
Skrotpriser	10	700	0,99
Räntesats	1 %-enhet	170	0,24
Kronindex 3)	5	340	0,48

1) Beräknat på en skattesats om 22 procent.

2) Exklusive påverkan av lägre kapacitetsutnyttjande (underabsorption).

3) Beräknat på SSABs exponering utan valutasäkringar. Om kronan försvagas innebär detta en positiv effekt.

Aktien

SSABs aktier är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap-listan. I samband med att SSABs sammanslagning med Rautaruukki blev klar ansökte SSAB om en sekundärnotering på Nasdaq OMX Helsinki i Finland, där SSABs aktier är noterade sedan 1 augusti 2014.

AKTIEKAPITAL/ÄNDRINGAR I ANTALET AKTIER OCH RÖSTER

Den 29 juli 2014 slutfördes utbyteserbjudandet till Rautaruukkis aktieägare. Erbjudandet innebar att Rautaruukkis aktieägare fick nyemitterade aktier i SSAB i utbyte mot sina aktier i Rautaruukki. Sedan det datumet har Rautaruukki ingått i SSAB-koncernen. Minoriteten av Rautaruukkis aktieägare på 3,9 % som inte antog utbyteserbjudandet kommer att erhålla kontant ersättning på 11,24 euro per aktie i en tvångsinlösenprocess. Processen väntas kunna slutföras under första halvåret 2015.

SSABs aktieemission till Rautaruukkis aktieägare bestod av 63 417 438 SSAB-aktier av serie A och 161 893 297 aktier av serie B. Per den 31 juli finns det totalt 549 245 510 SSAB-aktier, varav 304 183 270 är A-aktier och 245 062 240 B-aktier, vilket ger sammanlagt 328 689 494 röster. Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst. Kvotvärdet/det nominella värdet per aktie är 8,80 SEK.

ÄGARSTRUKTUR

I samband med utbyteserbjudandet ökade antalet aktieägare i SSAB med mer än 32 000. I slutet av 2014 hade SSAB 92 782 aktieägare. SSABs tre största ägare enligt antal röster var i slutet av 2014:

• Industrivärden 17,7 %
• Solidium 10,1 %
• LKAB 3,8 %.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagstyrningsrapporten har upprättats som en separat rapport som är skild från förvaltningsberättelsen. Se sidorna 98–109.

Utsikter på kort sikt

I Nordamerika väntas den underliggande marknaden vara relativt god under det första kvartalet 2015. Dock är importvolymen av grovplåt och något höga lagernivåer i distributionsledet osäkerhetsfaktorer. I Europa förväntas den underliggande efterfrågan vara relativt stabil under det första kvartalet, och inga större lagerförändringar förväntas hos distributörer eller slutkunder. I Kina förväntas efterfrågan på stål vara relativt svag under det kommande kvartalet. Sammantaget bedöms SSABs leveransvolymer bli något högre under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet.

I sommar kommer en omställning av masugnen i Luleå att genomföras och, för att säkerställa fortsatta plåtleveranser även under den period då omställningen genomförs, har därför den mindre masugnen i Oxelösund åter tagits i drift. Under första kvartalet kommer en viss lageruppbyggnad av stålämnen att ske.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

VARSEL I DE SVENSKA OCH FINSKA VERKSAMHETERNA Efter räkenskapsårets utgång har varsel kommunicerats i de svenska och finska verksamheterna. Det största varslet berör 210 personer vid produktionsenheten i Borlänge då produktionen av galvaniserad och färgbelagd plåt i Borlänge planeras att läggas ner.

Det har även kommunicerats att SSABs distributionsverksamhet i Finland varslat om personalneddragningar, om nedläggning av Tibnors dotterbolag EM Eriksson Steel Service Center AB i Borlänge samt neddragning av koncernfunktionerna i Finland. Totalt berör dessa åtgärder cirka 90 personer.

De strukturella förändringarna och personalneddragningarna ovan är en del av det tidigare annonserade effektivitets- och synergiprogrammet med anledning av samgåendet mellan SSAB och Rautaruukki.

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNLEDNINGEN

Den nya koncernorganisationen som trädde i kraft den 1 september 2014 består av fem divisioner, varav Ruukki Construction och Tibnor styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse. Det innebär att från och med den 10 februari 2015 kommer Mikael Nyquist, VD för Tibnor och Marko Somerma, VD för Ruukki Construction inte längre att ingå i koncernledningen.

Koncernens resultaträkning

Mkr	Not	2014	2013
Försäljning	1	47 752	36 455
Kostnad för sålda varor	2	-44 428	-35 004
Bruttoresultat		3 324	1 451
Försäljningskostnader	2	-1 662	-1 258
Administrationskostnader	2	-2 066	-1 400
Övriga rörelseintäkter	1, 27	746	491
Övriga rörelsekostnader	2	-450	-431
Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt	3	1	16
Rörelseresultat		-107	-1 131
Finansiella intäkter	4	202	62
Finansiella kostnader	4	-1 684	-659
Resultat efter finansnetto		-1 589	-1 728
Skatt	5	195	662
Årets resultat		-1 394	-1 066
Varav hänförligt till:
 moderbolagets aktieägare		-1 399	-1 066
 innehav utan bestämmande inflytande		5	0
Resultat per aktie1)	12	-3,33	-3,29
Utdelning per aktie, 2014 – förslag	32	0,00	0,00

Koncernens rapport över totalresultat

Mkr	Not	2014	2013
Årets resultat		-1 394	-1 066
Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen:
Periodens omräkningsdifferenser		5 639	-251
Kassaflödessäkringar		-79	-71
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet2)		-2 233	-79
Andel i intressebolag och joint ventures övrigt totalresultat		-1	-16
Skatt hänförlig till poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen	5	507	-2
Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen		3 833	-261
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen:
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen		-159	11
Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen	5	37	-3
Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen		-122	8
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		3 711	-253
Summa totalresultat		2 317	-1 319
Varav hänförligt till:
 moderbolagets aktieägare		2 310	-1 319
 innehav utan bestämmande inflytande		7	0

1) Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning.

2) Säkringen är upplagd så att nettoskuldsättningsgraden är oförändrad vid förändrade valutakurser.

Koncernens balansräkning

Mkr	Not	2014	2013
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	6	26 421	17 762
Övriga immateriella tillgångar	6	3 964	2 149
Materiella anläggningstillgångar	7	26 570	16 467
Andelar i intressebolag	3, 8	531	284
Finansiella anläggningstillgångar	8, 13	1 272	1 599
Uppskjutna skattefordringar	14	1 441	653
Summa anläggningstillgångar		60 199	38 914
Omsättningstillgångar
Varulager	9	14 203	8 783
Kundfordringar	29	7 705	4 785
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	1 023	503
Aktuella skattefordringar		560	334
Övriga korta räntebärande fordringar	11	1 977	195
Upparbetad men ej fakturerad intäkt		85	-
Övriga kortfristiga fordringar	29	572	298
Likvida medel	11	3 014	2 124
Summa omsättningstillgångar i kvarvarande verksamhet		29 139	17 022
Tillgångar som innehas för försäljning	25	389	-
Summa omsättningstillgångar		29 528	17 022
SUMMA TILLGÅNGAR		89 727	55 936
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	12	4 833	2 851
Övriga tillskjutna medel		22 343	9 944
Reserver	12	442	-3 389
Balanserat resultat		16 199	17 720
Summa eget kapital för aktieägarna i bolaget		43 817	27 126
Innehav utan bestämmande inflytande		62	23
SUMMA EGET KAPITAL		43 879	27 149
Långfristiga skulder
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	13	602	120
Uppskjutna skatteskulder	14	2 984	2 969
Övriga långfristiga avsättningar	15	178	134
Långfristiga räntebärande skulder	16	21 171	16 093
Långfristiga icke räntebärande skulder	17	586	376
Summa långfristiga skulder		25 521	19 692
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	15	70	27
Kortfristiga räntebärande skulder	16	8 496	2 568
Leverantörsskulder	29	7 000	4 578
Aktuella skatteskulder		447	118
Övriga kortfristiga skulder	29	1 089	177
Fakturerad men ej upparbetad intäkt		319	28
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	18, 29	2 737	1 599
Summa kortfristiga skulder		20 158	9 095
Skulder som innehas för försäljning	25	169	-
Summa kortfristiga skulder		20 327	9 095
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		89 727	55 936
Ställda säkerheter	22	2 905	2 262
Ansvarsförbindelser	23	3 790	599

				Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
							Innehav
			Övriga				utan	Totalt
		Aktie	tillskjutna		Balanserat		bestämmande	eget
Mkr Eget kapital 1 januari 2013	Not	kapital 2 851	medel 9 944	Reserver -3 128	resultat 19 102	Summa 28 769	inflytande -	kapital 28 769
Omräkningsdifferens				-251		-251		-251
Kassaflödessäkringar				-71		-71		-71
Skatt hänförligt till kassaflödessäkringar	5			16		16		16
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				79		79		79
Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet	5			-18		-18		-18
Omvärderingseffekter i
nettopensionsförpliktelsen	13				11	11		11
Skatt hänförligt till omvärderingseffekter i
nettopensionsförpliktelsen	5				-3	-3		-3
Andelar i intressebolag och joint ventures
övrigt totalresultat				-16		-16		-16
Årets resultat					-1 066	-1 066		-1 066
Summa totalresultat				-261	-1 058	-1 319	-	-1 319
Innehav utan bestämmande inflytande som
uppkommit vid rörelseförvärv				-	-	-	23	23
Utdelning					-324	-324		-324
Eget kapital 31 december 2013		2 851	9 944	-3 389	17 720	27 126	23	27 149
Eget kapital 1 januari 2014		2 851	9 944	-3 389	17 720	27 126	23	27 149
Omräkningsdifferens				5 637		5 637	2	5 639
Kassaflödessäkringar				-79		-79		-79
Skatt hänförligt till kassaflödessäkringar	5			16		16		16
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				-2 233		-2 233		-2 233
Skatt hänförlig till säkring av valutaeffekt i
utlandsverksamhet	5			491		491		491
Omvärderingseffekter i
nettopensionsförpliktelsen	13			0	-159	-159		-159
Skatt hänförligt till omvärderingseffekter i
nettopensionsförpliktelsen	5				37	37		37
Andelar i intressebolag och joint ventures
övrigt totalresultat				-1		-1		-1
Årets resultat					-1 399	-1 399	5	-1 394
Summa totalresultat				3 831	-1 521	2 310	7	2 317
Innehav utan bestämmande inflytande som
uppkommit vid rörelseförvärv						-	32	32
Nyemission		1 982	12 399			14 381	-	14 381
Eget kapital 31 december 2014		4 833	22 343	442	16 199	43 817	62	43 879

Koncernens kassaflödesanalys

Mkr	Not	2014	2013
AFFÄRSVERKSAMHET
Resultat från löpande verksamhet
Rörelseresultat		-107	-1 131
Återföring av icke kassamässiga poster:
• Ej utdelade andelar i intressebolags resultat		5	10
• Avskrivningar/nedskrivningar på anläggningstillgångar	6, 7	3 412	2 464
• Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar		154	-2
• Resultat vid försäljning av dotter- och intressebolag		65	-73
• Förändring avsättningar		-61	-49
• Övriga återföringar		93	0
Erhållna räntor		410	69
Betalda räntor		-1 423	-639
Betald skatt		-251	-283
		2 297	366
Rörelsekapital
Varulager (+ minskning)		-58	687
Kundfordringar (+ minskning)		361	-403
Leverantörsskulder (+ ökning)		-836	1 100
Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning)		28	285
Övriga kortfristiga skulder (+ ökning)		-55	-300
		-560	1 369
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		1 737	1 735
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i anläggningar	6, 7	-1 672	-807
Försäljning av anläggningar		35	13
Förvärv av rörelser och andelar	26	331	-21
Avyttrade rörelser och andelar	27	-	88
Övrig investeringsverksamhet (+ minskning)		38	11
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-1 268	-716
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till aktieägare		-	-324
Nya lån		9 625	429
Återbetalning/amortering av lån		-8 128	-1 102
Finansiella placeringar		-1 155	-758
Övrig finansiering (+ ökning)		-147	-95
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		195	-1 850
LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari		2 124	3 004
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 737	1 735
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-1 268	-716
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		195	-1 850
Omräkningsdifferenser, likvida medel		226	-49
Likvida medel den 31 december	11	3 014	2 124
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		8 714	7 319
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inklusive outnyttjade bankkrediter)		11 728	9 443

Moderbolagets resultaträkning

Mkr	Not	2014	2013
Bruttoresultat		0	0
Administrationskostnader	2	-386	-184
Övriga rörelseintäkter	1	155	122
Övriga rörelsekostnader	2	-1	0
Rörelseresultat		-232	-62
Resultat från andelar i dotter- och intressebolag	4	313	404
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	4	202	3
Övriga räntekostnader och liknande resultatposter	4	-964	-595
Resultat efter finansnetto		-681	-250
Bokslutsdispositioner	24	1 605	346
Resultat före skatt		924	96
Skatt	5	-218	17
Årets resultat		706	113

Moderbolagets rapport över totalresultat

Mkr	Not	2014	2013
Årets resultat		706	113
Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen:
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet		-2 233	79
Kassaflödessäkringar		28	13
Skatt hänförlig till övrigt totalresultat	5	485	-19
Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen		-1 720	73
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		-1 720	73
Summa totalresultat		-1 014	186

Moderbolagets balansräkning

Mkr	Not	2014	2013
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	7	2	1
Finansiella anläggningstillgångar	8	55 677	39 323
Långfristiga fordringar på dotterbolag		645	0
Uppskjutna skattefordringar	14	274	7
Summa anläggningstillgångar		56 598	39 331
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	29	0	0
Kortfristiga fordringar på dotterbolag		14 745	10 826
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	103	132
Aktuella skattefordringar		0	0
Övriga korta räntebärande fordringar	11	1 910	-
Övriga kortfristiga fordringar	29	9	2
Likvida medel	11	1 104	50
Summa omsättningstillgångar		17 871	11 010
SUMMA TILLGÅNGAR		74 469	50 341
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
• Aktiekapital		4 833	2 851
• Reservfond		902	902
Fritt eget kapital
• Balanserad vinst		37 845	27 052
• Årets resultat		706	113
SUMMA EGET KAPITAL		44 286	30 918
Obeskattade reserver	24	0	43
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	13	3	3
Övriga långfristiga avsättningar	15	4	58
Summa avsättningar		7	61
Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag		0	0
Övriga långfristiga räntebärande skulder	16	17 214	14 274
Summa långfristiga skulder		17 214	14 274
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	15	12	14
Kortfristiga räntebärande skulder	16	7 424	2 414
Leverantörsskulder	29	8	7
Skulder till dotterbolag		4 885	2 488
Övriga kortfristiga skulder	29	10	2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	18, 29	623	120
Summa kortfristiga skulder		12 962	5 045
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		74 469	50 341
Ställda säkerheter	22	2 846	-
Ansvarsförbindelser	23	2 757	2 386

			Bundet eget kapital	Fritt eget kapital
Mkr	Not	Aktie kapital	Reservfond	Överkurs fond	Fond för verkligt värde	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt
Eget kapital 1 januari 2013	12	2 851	902	9 391	2 317	14 924	671	31 056
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet					79			79
Skatt hänförligt till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet					-17			-17
Kassaflödessäkringar					13			13
Skatt hänförligt till kassaflödesäkringar					-2			-2
Årets resultat							113	113
Summa totalresultat					73		113	186
Balansering av föregående års resultat						671	-671	0
Utdelning						-324	0	-324
Eget kapital 31 december 2013		2 851	902	9 391	2 390	15 271	113	30 918
Eget kapital 1 januari 2014	12	2 851	902	9 391	2 390	15 271	113	30 918
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet					-2 233			-2 233
Skatt hänförligt till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet					491			491
Kassaflödessäkringar					28			28
Skatt hänförligt till kassaflödesäkringar					-6			-6
Årets resultat							706	706
Summa totalresultat					-1 720		706	-1 014
Balansering av föregående års resultat						113	-113	0
Nyemission		1 982		12 400				14 382
Eget kapital 31 december 2014		4 833	902	21 791	670	15 384	706	44 286

Moderbolagets kassaflödesanalys

Mkr	Not	2014	2013
AFFÄRSVERKSAMHET
Resultat från löpande verksamhet
Rörelseresultat		-232	-62
Återföring av icke kassamässiga poster:
• Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	7	1	0
• Förändring avsättningar		-56	-14
• Övriga återföringar		0	0
Erhållna räntor		206	232
Betalda räntor		-902	-593
Betald skatt		0	1
		-983	-436
Rörelsekapital
Kundfordringar (+ minskning)		0	0
Leverantörsskulder (+ ökning)		1	-4
Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning)		-6	2
Övriga kortfristiga skulder (+ ökning)		15	-4
Kommersiella koncernmellanhavanden		25	21
		35	15
KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHETEN		-948	-421
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i anläggningar	7	-2	0
Utdelning från dotterbolag		13	87
Erhållna/lämnade koncernbidrag		214	-591
Lämnade aktieägartillskott till dotterbolag		-	-150
Förvärv av rörelser och andelar	26	-17	-
Övrig investeringsverksamhet (+ minskning)		5	0
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		213	-654
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till aktieägare		-	-324
Nya lån		9 625	355
Återbetalning/amortering av lån		-3 256	-975
Finansiella placeringar		-2 937	0
Finansiella koncernmellanhavanden		-1 067	1 520
Övrig finansiering (+ ökning)		-576	10
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		1 789	586
LIKVIDA MEDEL
Behållning 1 januari		50	539
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-948	-421
Kassaflöde från investeringsverksamheten		213	-654
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		1 789	586
Likvida medel 31 december	11	1 104	50
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inklusive outnyttjade bankkrediter)		8 714 9 818	8 580 8 630

Fem år i sammandrag, koncernen

	20141)	20132)	2012	2011	2010
Försäljning, Mkr	47 752	36 455	38 923	44 640	39 883
Rörelseresultat, Mkr	-107	-1 131	-96	2 512	1 132
Resultat efter finansnetto, Mkr	-1 589	-1 728	-693	1 998	730
Resultat efter skatt för aktieägarna i bolaget, Mkr 3)	-1 399	-1 066	15	1 560	557
Investeringar i anläggningar och verksamheter, Mkr	-1 720	828	1 461	3 210	2 011
Rörelsens kassaflöde, Mkr	473	1 103	3 925	2 200	–731
Nettoskuld, Mkr	-24 674	14 833	15 498	18 475	17 589
Sysselsatt kapital, vid årets slut, Mkr	62 476	45 983	48 414	51 558	49 969
Balansomslutning, Mkr	89 727	55 936	58 619	63 439	61 054
Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt, %	0	-2	0	5	2
Räntabilitet på eget kapital efter skatt, %	-4	-4	0	5	2
Soliditet, %	49	48	49	49	49
Nettoskuldsättningsgrad, %	56	55	54	60	59
Utdelning per aktie, kr, 2014 – förslag	0,00	0,00	1,00	2,00	2,00
Resultat per aktie, kr	-3,33	-3,29	0,05	4,82	1,72
Medelantal anställda	13 639	8 194	8 695	8 830	8 477
Försäljning per medelantal anställd, Mkr	3,5	4,3	4,5	5,1	4,7
Produktion av råstål, kton	6 682	5 567	5 253	5 671	5 752

1) Rautaruukki förvärvades den 29 juli 2014 och i siffrorna ovan ingår Rautaruukki från den tidpunkten.

2) Försäljning och Försäljning per medelantal anställda har för 2013 omräknats efter den metodförändring som infördes 2014 då fraktintäkter numera redovisas i

Försäljning. 2010-2012 har inte omräknats.

3) Resultat från den avvecklade rörverksamheten i IPSCO påverkade resultatet 2010 med –164 Mkr.

Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges.

Allmän information

SSAB AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Moderbolaget är noterat på Nasdaq OMX Stockholm samt sekundärnoterat på Nasdaq OMX Helsingfors.

Grunder för rapportens upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) med tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee i den form de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Under året införda redovisningsstandarder och tillämpningar har inte haft någon påverkan på koncernens resultat och ställning.

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument), som värderats till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 30.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under respektive avsnitt. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2014 och som är relevanta för koncernen

• IFRS 10, Koncernredovisning: Denna standard gäller från och med den 1januari 2013 enligt IASB men den 1 januari 2014 enligt EU. Koncernen har tillämpat denna från och med 1 januari 2014. Denna standard fastställer principer för upprättande och presentation av koncernredovisning. Standarden definierar begreppet "kontroll" och fastställer kontroll som grund för konsolidering. Denna standard har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter, dock kan den komma att få en påverkan vid framtida förvärv.

• IFRS 11, Samarbetsarrangemang: Denna standard gäller från 1 januari 2013 enligt IASB men den 1 januari 2014 enligt EU. Koncernen har tilllämpat denna från och med 1 januari 2014. Standarden ger en mer realistisk bild av samarbetsarrangemang genom att fokusera på rättigheter och skyldigheter snarare än på den juridiska formen av ett arrangemang. Andelar i joint ventures ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden, klyvningsmetoden är inte längre tillåten. Denna standard har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter, dock kan den få en påverkan vid framtida samarbetsarrangemang.

• IFRS 12, Upplysningar om andelar i andra företag: Denna standard gäller från 1 januari 2013 enligt IASB men den 1 januari 2014 enligt EU. Koncernen har tillämpat denna från och med 1 januari 2014. Standarden omfattar upplysningskrav för dotterbolag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag. Standarden har, förutom utökade upplysningskrav, ej haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

• IAS 28 (omarbetad 2011), Innehav i intressebolag och joint ventures: Denna omarbetning gäller från och med den 1 januari 2013 enligt IASB men den 1 januari 2014 enligt EU. Koncernen har tillämpat denna från och med 1 januari 2014. IAS 28 (omarbetad 2011) innehåller krav på att redovisa intressebolag och joint ventures enligt kapitalandelsmetoden. Denna ändring har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisning

Koncernens redovisning omfattar SSAB AB (publ) och de företag där man har rättigheter som gör att man kan styra verksamheten och exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang. Som intressebolag redovisas de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Som joint venture redovisas de företag där koncernen tillsammans med en eller flera samägare är bundna av ett avtal om samarbete samt att det i avtalet fastställts att samägarna gemensamt utövar ett bestämmande inflytande.

DOTTERBOLAG

Koncernens bokslut upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan identifierbara tillgångars, skulders och eventualförpliktelsers verkliga värden, eliminerats i sin helhet mot förvärvspriset. De överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om förvärvspriset understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget redovisats till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de inträffar.

• Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Förvärvade bolag ingår i koncernredovisningen från och med dagen då bestämmande inflytande erhålles, medan avyttrade bolag redovisas fram till dagen då det bestämmande inflytandet upphör.
• Interna transaktioner, interna mellanhavanden och orealiserade internvinster inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
• I koncernens kassaflödesanalys redovisas köpeskillingen för förvärvade respektive avyttrade verksamheter under rubrikerna köp av rörelser och andelar respektive avyttrade rörelser och andelar. De tillgångar och skulder som de förvärvade respektive avyttrade bolagen hade vid förvärvet respektive försäljningen ingår därför ej i kassaflödesanalysen.

INTRESSEBOLAG OCH JOINT VENTURES

Intressebolag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen och joint ventures motsvaras av koncernens andel i intressebolagens och joint ventures egna kapital samt i förekommande fall restvärden på koncernmässiga över- och undervärden, inklusive goodwill. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget och joint ventures efter förvärvet redovisas i resultaträkningen. I koncernens resultaträkning utgörs Andelar i intressebolags och joint ventures resultat efter skatt av koncernens andel i intressebolagets resultat efter skatt. Andelar i intressebolags och joint ventures resultat redovisas i rörelseresultatet då verksamheten i intressebolagen och joint ventures är relaterad till SSABs verksamhet och anses vara av rörelsekaraktär. Eventuella internvinster elimineras i relation till ägd kapitalandel.

I moderbolaget redovisas intressebolag och joint ventures enligt anskaffningsvärdemetoden.

Transaktioner i utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen. I vissa fall approximeras den faktiska kursen till den genomsnittliga kursen under en månad. Vid slutet av månaden omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta enligt den då gällande balansdagens kurs. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas i rörelseresultatet medan differenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som en nettosumma bland finansiella poster.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar räknas om till svenska kronor efter årets genomsnittliga valutakurser medan deras balansräkningar räknas om till svenska kronor efter balansdagens kurser. Uppkomna omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens totalresultat och redovisas i posten "Omräkningsreserv".

Lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag redovisas i koncernredovisningen till balansdagens kurs. Eventuella kursdifferenser med avdrag för uppskjuten skatt förs direkt mot övrigt totalresultat och kvittas därigenom mot de omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkning av dessa dotterbolags balansräkningar till svenska kronor.

Vid avyttring av utländska dotterbolag redovisas de samlade omräkningsdifferenserna, hänförliga till det utländska bolaget, som en del av reavinsten/-förlusten i koncernresultaträkningen.

Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde i samband med förvärv av utländska dotterbolag behandlas som tillgångar och skulder i utlandsverksamheten och omräknas därför enligt samma princip som de utländska dotterbolagen.

Redovisning av intäkter

Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas, och motsvarar de belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för mervärdeskatt, rabatter och returer inklusive valutakursdifferenser från terminskontrakt som upptagits för att kurssäkra försäljning i utländsk valuta. För information om säkringsredovisning, se not 29.

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer atttillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan.

FÖRSÄLJNING AV PLÅT

Intäkter från försäljning av plåt redovisas efter att de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår. I de flesta fall innebär detta att försäljning redovisas vid leverans av varorna till kunden i enlighet med avtalade leveransvillkor.

INTÄKTSREDOVISNING AV PROJEKT INOM RUUKKI CONSTRUCTION

Koncernen tillämpar successiv vinstavräkning vid redovisning av fastprisavtal för projekt som löper på längre tid än ett år. När utfallet av projektet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att uppdraget kommer att vara lönsamt, redovisas intäkterna över avtalets löptid baserat på färdigställandegraden. Utgifterna för projektet redovisas baserat på färdigställandegraden för de aktiviteter som ingår i uppdraget vid periodens slut. När det är sannolikt att de totala utgifterna för projektet kommer att överstiga den totala intäkten redovisas den befarade förlusten omgående som en kostnad. När utfallet av ett projektuppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkter endast med ett belopp som motsvarar de uppkomna projektutgifter som sannolikt kommer att ersättas.

FÖRSÄLJNING AV TJÄNSTER

Intäkter från försäljning av tjänster redovisas i den period då tjänsterna utförts.

I koncernredovisningen elimineras all koncernintern försäljning.

RÄNTEINTÄKTER OCH UTDELNINGAR

Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektiv avkastning (effektivräntemetoden). Utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelningen fastställts. För utdelning från dotterbolag, se avsnitt Utdelning moderbolaget.

Prissättning mellan koncernföretag

Prissättningen på leveranser av varor och tjänster mellan företag i koncernen sker till marknadspriser.

Statliga stöd

Statliga stöd och bidrag redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget.

Statliga stöd och bidrag periodiseras över samma period som de kostnader som bidragen är avsedda att kompensera för. Bidrag som lämnas som ersättning för kostnader redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktion. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom reduktion av tillgångens redovisade värde.

Forsknings- och utvecklingskostnader

Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utvecklingskostnader kan under vissa strikta omständigheter aktiveras, men detta kräver bland annat att framtida ekonomiska fördelar kan påvisas redan då kostnaden uppkommer. De projekt som finns är korta till sin natur och av ej väsentliga belopp, därför kostnadsförs även utgifterna för utveckling.

Kostnader för utveckling av programvara

Kostnader för utveckling och förvärv av ny programvara aktiveras och redovisas som immateriell tillgång om den har ett väsentligt värde för företaget i framtiden samt om den kan anses ha en ekonomisk livslängd överstigande tre år. Dessa aktiverade kostnader skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden. Kostnader för utbildning och för underhåll av programvaran kostnadsförs dock direkt.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. Om komponenter finns vid större investeringar, ska alltid prövning göras huruvida komponentens ekonomiska livslängd avviker från den totala anläggningens. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Eventuella lånekostnader vid uppförande och konstruktion av anläggningstillgångar, som det tar en betydande del i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, läggs till som en del av anskaffningskostnaden för tillgången. Återställningskostnader i samband med utrangering av anläggningstillgångar inräknas endast i anskaffningsvärdet om kriterierna för att göra en avsättning för sådana återställningskostnader kan anses uppfyllda. Tillkommande utgifter för att förvärva ersättande komponenter läggs till anläggningstillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Övriga materiella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande tabell.

Exempel på objekt	Beräknat nyttjande, år
Fordon, kontorsinventarier och datorer	3–5
Lätta maskiner	5–12
Tunga maskiner:
• Masugnars omställning	12–15
• Stålugnar, valsverk och kranar	15–20
• Masugnar och koksverk	15–20
Markanläggningar	20
Byggnader	25–50

Tillgångarnas nyttjandeperioder prövas årligen och justeras vid behov. Tillgångarna avskrivs i normalfallet ner till noll utan något kvarvarande restvärde.

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar med en begränsad nyttjandeperiod. Om en tillgångs bokförda värde är högre än förväntat återvinningsvärde skrivs tillgången ned till detta värde.

Reavinster och reaförluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter eller kostnader.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar klassas på samma sätt i två grupper där tillgångar med en bestämbar nyttjandeperiod avskrivs över en bestämd nyttjandeperiod medan tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod inte avskrivs alls.

GOODWILL

Den ersättning som överförs vid ett rörelseförvärv värderas till verkligt värde. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet (ersättningen) överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället, som inte är enskilt identifierade och separat redovisade. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehov testas även i de fall då det finns indikationer på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningar av goodwill redovisas som kostnad och återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Goodwill följs upp på divisionsnivå.

KUNDRELATIONER

Förvärvade kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde. Kundrelationer har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för attfördela kostnaden för kundrelationer över deras bedömda nyttjandeperiod (sex till tolv år).

VARUMÄRKEN

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. För varumärken och licenser som har en bestämbar nyttjandeperiod redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken över dess bedömda nyttjandeperiod och licenser skrivs av över avtalets löptid (fem till tio år). Varumärken och licenser som inte har en bestämbar nyttjandeperiod testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehovet testas även i de fall då det finns indikationer på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningar av varumärken och licenser redovisas som kostnad och återförs inte.

PROGRAMVARA

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden (tre till fem år).

ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Övriga immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden över deras bedömda nyttjandeperiod (fem till femton år).

Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar

Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod (däribland goodwill) skrivs inte av utan testas årligen för eventuell värdenedgång eller i övrigt då tecken tyder på en värdenedgång. Övriga icke finansiella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod testas då tecken tyder på en värdenedgång. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång då tecken tyder på en värdenedgång. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet, sker en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Prövningen av värdet på tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod kan även leda till att tillgången omklassificeras som en tillgång med en bestämbar nyttjandeperiod. Tillgångens nyttjandeperiod beräknas då och avskrivning påbörjas. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs årligen en prövning av om återföring bör göras.

Leasade tillgångar

Kostnaden för anläggningstillgångar som hyrs istället för att ägas redovisas i huvudsak som hyreskostnader linjärt över hyresperioden (operationell leasing). Om leasingavtalen innehåller villkor som innebär att koncernen åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska risker som förknippas med ägandet till objekten (finansiell leasing) redovisas de bland anläggningstillgångarna i koncernbalansräkningen och avskrivs under nyttjandeperioden (den kortare av den ekonomiska livslängden och den återstående leasingtiden). Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan ränta och amortering av skulden, ränta fördelas över leasingperioden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Kortfristiga räntebärande skulder och Långfristiga räntebärande skulder.

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationella.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar inkluderar likvida medel, kundfordringar, aktier och andelar, lånefordringar och derivat. De redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande tillgångens verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader med undantag för tillgångar som värderas till verkligt värde. Redovisning sker därefter beroende på hur tillgången klassificeras. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när skulden/instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part.

Förvärv och avyttring avista av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen, som utgör den dag då tillgången levereras. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.

Finansiella tillgångar klassificeras i fyra värderingskategorier: "innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen", "innehav till förfall", "lånefordringar och kundfordringar" och "tillgängliga för försäljning".

• Innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen: Tillgångar som förvärvats huvudsakligen för att tillgodogöra sig vinster vid kortfristiga prisfluktuationer, innehav för handel, klassificeras som "innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen" och redovisas som kortfristiga placeringar om deras löptid understiger tre månader vid anskaffningstillfället och som övriga räntebärande korta fordringar om löptiden ligger på tre till tolv månader. Derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Derivat tecknade för rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet medan derivat av finansiell karaktär redovisas i finansiella poster. Tillgångar i denna kategori ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

• Innehav till förfall: Tillgångar med en bestämd förfallotidpunkt och som avses innehas till förfall, klassificeras som "innehav till förfall" och redovisas som finansiella anläggningstillgångar förutom de delar som förfaller inom tolv månader, vilka redovisas som övriga räntebärande korta fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.
• Lånefordringar och kundfordringar: Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då pengar, varor eller tjänster tillhandahålles direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringarna. Tillgångar i denna kategori värderas, precis som föregående kategori, till upplupet anskaffningsvärde. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
• Tillgångar tillgängliga för försäljning: Tillgångar som löper på obestämd tid, men som kan säljas vid uppkomna likviditetsbehov eller vid ränteändringar, klassificeras som "tillgängliga för försäljning" och redovisas som finansiella anläggningstillgångar. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar i övrigt totalresultat. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i totalresultatet till resultaträkningen. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernen har inte haft några instrument tillhörande denna kategori under 2013 och 2014.

ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR

Utgörs i huvudsak av investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderas till anskaffningsvärde.

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

Långfristiga fordringar är fordringar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Delar där kvarvarande innehavstiden är kortare än ett år redovisas bland övriga korta räntebärande fordringar. Fordringarna tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar klassificeras i kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och kundfordringar överstigande tolv månader till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Bolaget har ej haft några kundfordringar med förfallodag överstigande tolv månader. Eventuella nedskrivningar av kundfordringar sker i försäljningskostnader i resultaträkningen.

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader (kortfristiga placeringar). Placeringar med ursprunglig löptid mellan tre och tolv månader redovisas bland Övriga korta räntebärande fordringar och klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Checkräkningskredit redovisas i balansräkningen som upplåning bland Kortfristiga räntebärande skulder.

NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen bedömer löpande om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. När det gäller investeringar i egetkapitalinstrument som värderas till anskaffningsvärde, beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt värde för en aktie till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, som ett bevis på att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis före-ligger, bokförs skillnaden mellan redovisat värde och aktuellt verkligt värde i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument återförs inte. Nedskrivningsprövning av kundfordringar baseras på individuell bedömning av osäkra fordringar. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Detresterande beloppet redovisas i resultaträkningen.

Varulager

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsäljningsvärde, där anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFU-metoden (först in, först ut). Vid beräkning av anskaffningsvärdet används vanligtvis ett vägt genomsnittsvärde för att approximera FIFU.

Nettoförsäljningsvärdet är beräknat som normalt försäljningspris med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. För produkter i handelsrörelsen används återanskaffningsvärdet med tillägg för en beräknad bruttomarginal som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. För råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs dock inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden.

Produkter i arbete och färdigvarulager värderas till det lägsta av tillverkningskostnad och nettoförsäljningsvärde. Erforderlig reservering sker för inkuransrisker.

Anskaffningsvärdet för varulager inkluderar alla kostnader för inköp, tillverkning samt andra kostnader för att få varorna till deras aktuella plats och skick.

Anställdas förmåner

PENSIONER

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Generellt finansieras planerna genom inbetalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder.

I avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och det föreligger inte någon förpliktelse, rättslig eller informell, att betala ytterligare avgifter. För avgiftsbestämda planer redovisas gjorda utbetalningar som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser. De kollektivanställda i Sverige omfattas av en sådan avgiftsbestämd plan.

I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att kostnaderna för de utfästa ersättningarna blir högre än beräknat.

I koncernbalansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en långfristig avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som kan återvinnas genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om rätt till kvittning föreligger.

Pensionskostnader och pensionsförpliktelser för förmånsbestämda planer beräknas enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster som ökar deras rätt till framtida ersättning. Åtagandet beräknas av oberoende aktuarier och utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för förstklassiga företagsobligtioner med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 13.

Vid fastställandet av förpliktelsernas nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster eller förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från

tidigare gjorda antaganden, eller att antaganden ändras. Sådana aktuariella vinster och förluster redovisas i sin helhet i koncernens övriga totalresultat då de uppkommer.

Tjänstemännen i Sverige omfattas av en kollektiv förmånsbestämd plan, den så kallade ITP-planen. ITP-planen har finansierats genom tecknande av pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. För närvarande finns dock inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan, vilket innebär att som pensionskostnad redovisas de premier som under året har betalats till Alecta.

Moderbolaget och andra juridiska personer i koncernen redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler i respektive land.

VINSTANDELAR OCH RÖRLIGA LÖNEDELAR

Anställda inom SSAB omfattas av ett vinstdelningssystem som ger rätt till del i vinsten över en miniminivå. Koncernledningen och ett antal andra ledande befattningshavare har istället rörliga lönedelar som relateras till vinstnivån samt individuellt satta mål. Kostnaderna för dessa system bokförs som upplupen kostnad löpande under året så snart det är sannolikt att målen kommer att uppnås. 2011 infördes ett långfristigt incitamentprogram för bolagets ledande befattningshavare, inklusive VD, som är maximerat till 25 % av den fasta lönen. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSABaktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. Kostnaderna för programmet bokförs med en andel per år, baserat på en kontinuerlig bedömning av utfallet för treårsperioden.

ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad att antingen säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än tolv månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av en inträffad händelse och det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En vidare förutsättning är att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärden och att detta har skett före balansdagen.

Utsläppsrätter

SSAB deltar i EUs system för handel med utsläppsrätter. En avsättning görs om ett underskott av utsläppsrätter identifierats mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrätter redovisas först när det realiserats som en extern försäljning. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar och är värderade till anskaffningsvärde.

Kostnader för återställande av miljö

Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Miljöåtagandet beräknas utifrån tolkningar av gällande miljölagstiftningar och regleringar och redovisas då det är troligt att betalningsansvar uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas. Avsättningar till marksanering för att bereda industriområdena till framtida annat utnyttjande har inte gjorts då tidpunkten för när sådan sanering ska ske inte rimligt kan uppskattas.

Finansiella skulder

Finansiella skulder inkluderar låneskulder, leverantörsskulder och derivat. Redovisning sker därefter beroende på hur skulden klassificeras. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när skulden/instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.

LÅNESKULDER

Låneskulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Lån som utgör det säkrade föremålet i en verkligt värdesäkring värderas och bokförs till verkligt värde. Långfristiga låneskulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga låneskulder har en löptid kortare än ett år.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Valutaderivat i form av terminer och swappar används för att säkra kursen på inköpsorder av kol, malm, zink och eldningsolja, för att säkra kursen vid betydande försäljning i utländsk valuta, vid större investeringar av anläggningstillgångar i utländsk valuta, för säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag samt för att säkra betalningsflödet i utländska lån till svensk krona. Derivat i form av ränteswappar används för att säkra exponering för ränterisker.

• Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Metoden för redovisning av uppkommen vinst/förlust skiftar dock beroende på syftet med derivatet. När ett derivatkontrakt ingås kategoriseras det som säkring av verkligt värde av en redovisad tillgång/skuld eller av en tecknad leveransorder (verkligtvärdesäkring), säkring av en planerad transaktion (kassaflödessäkring), säkring av en nettoinvestering i ett utländskt bolag eller som ett derivatinstrument som inte uppfyller kraven för säkringstransaktioner.
• Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.
• Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 29. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 12. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än tolv månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger tolv månader.

• Verkligtvärdesäkring: Förändringar i verkligt värde av derivat som kategoriserats som, och uppfyller kraven för, verkligtvärdesäkring redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar av verkligt värde på den tillgång/skuld eller den leveransorder som risksäkringen avser. Transaktionskostnader relaterade till verkligtvärdesäkringar kostnadsförs omedelbart i resultaträkningen.

• Kassaflödessäkring: Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten tillhörande kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta redovisas dock bland övriga rörelsekostnader eller intäkter. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en valutatermin som säkrar försäljning i utländsk valuta, redovisas i resultaträkningens post Försäljning. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen. Om överföringen avser en kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta redovisas denna bland övriga rörelsekostnader eller intäkter. Om överföringen avser en kassaflödessäkring av finansiella poster redovisas denna i resultaträkningen bland finansiella poster.

• Säkring av nettoinvestering: Risksäkring av nettoinvesteringar i utländska bolag redovisas på motsvarande sätt som kassaflödessäkring. Den effektiva delen av värdeförändringar på derivat och skulder, som används som säkringsinstrument, redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av värdeförändringar redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.
• Vissa derivattransaktioner uppfyller inte de formella kraven för säkringsredovisning, dessa redovisas i resultaträkningen bland finansiella intäkter och kostnader.

Säkringsredovisade derivat tecknade för rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet medan derivat av finansiell karaktär redovisas i finansiella poster. Verkligt värde på valutaterminer och valutaswappar beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräkning av framtida diskonterade kassaflöden.

Skatt

Koncernens redovisade skattekostnad består av skatt på koncernbolagens skattepliktiga resultat för perioden samt eventuella justeringar avseende skatt för tidigare perioder och förändringar av uppskjuten skatt.

UPPSKJUTEN SKATT

Uppskjuten skatt beräknas för att motsvara den skatteeffekt som uppstår när slutlig skatt utlöses. Den motsvarar nettoeffekten av skatt på samtliga skillnader mellan skatte- och redovisningsmässiga värden på tillgångar och skulder (temporära skillnader) med tillämpning av de framtida beslutade eller aviserade skattesatser som kommer att råda då skatten förväntas realiseras.

• Temporära skillnader uppkommer främst genom överavskrivningar på anläggningstillgångar, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt verkligt värde justeringar vid rörelseförvärv. En uppskjuten skattefordran på grund av underskottsavdrag tas dock upp som tillgång endast i den utsträckning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida överskott.

• I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringarna av de obeskattade reserverna på en separat rad.

Utdelning

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av årsstämman.

UTDELNING MODERBOLAGET

Anteciperad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och moderbolaget, innan dess finansiella rapporter publiceras, fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet.

Koncernbidrag i moderbolaget

Erhållna samt lämnade koncernbidrag från/till dotterföretag redovisas som en bokslutsdisposition och skatteeffekten som en skattekostnad-/ intäkt i resultaträkningen.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring.

Segmentrapportering

RÖRELSESEGMENT

Sedan den 1 september 2014 är koncernen organiserad i fem rapporterbara rörelsesegment som benämns som divisioner med tydligt resultatansvar, SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas, Tibnor och Ruukki Construction. Utöver dessa finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara då dessa ej uppnår tröskelvärden i IFRS 8 samt att de ej följs upp separat av koncernledningen. Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till koncernledningen. Koncernledningen är den högsta verkställande beslutsfattaren som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat samt fattar de strategiska besluten. En närmare redogörelse för de rapporterbara segmenten och deras verksamhet återfinns på sidorna 12–20 samt i not 28.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

Väsentliga anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som Anläggningstillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde återvinns huvudsakligen genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.

1 Försäljning och övriga rörelseintäkter

Försäljning per produktområde	Koncernen
Mkr	2014	2013
Varmvalsad tunnplåt	8 788	6 332
Kallvalsad och metallbelagd tunnplåt	4 074	3 479
Färgbelagd och profilerad tunnplåt	1 855	1 060
Grovplåt	19 024	15 977
Handelsverksamhet	4 965	5 201
Stålämnen	477	493
Byggnadskomponenter och -tjänster	3 212	993
Rör	881	-
Biprodukter/skrot	1 376	1 112
Frakt1)	1 561	1 433
Övrigt	1 539	375
Summa försäljning	47 752	36 455

1) SSAB har under året gjort en metodförändring vad gäller hantering av fraktintäkter. Tidigare ingick fraktnettot i försäljningskostnader. Försäljningen avseende 2013 har justerats till följd av metodförändringen.

Försäljningens fördelning på rörelsesegment och geografiska marknader framgår av not 28.

Övriga rörelseintäkter		Koncernen
Mkr	2014	2013	2014	2013
Vidareförsäljning av köpt energi och media	121	262	-	-
Försäljning tjänster	22	12	-	-
Netto valutakursvinster	102	-	-	-
Vinst på utsläppsrätter	38	57	38	57
Vinst vid försäljning av rörelser och andelar	0	73	-	-
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	37	1	-	-
Investeringsstöd (statligt bidrag)	26	1	-	-
Övrigt	400	85	117	65
Summa övriga rörelseintäkter	746	491	155	122

2 Rörelsens kostnader

Rörelsens kostnader per kostnadsslag	Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Råvaror i stålrörelsen, inklusive förändring av råvarulager	17 949	15 697	-	-
Förbrukningsmaterial och insatsvaror	1 280	830	-	-
Köpta produkter i handelsrörelsen	3 663	3 255	-	-
Köpta produkter i stålrörelsen	3 532	1 565	-	-
Energi	2 671	2 291	-	-
Lagerförändring produkter i arbete och färdigvarulager	862	313	-	-
Ersättningar till anställda	7 337	5 236	108	71
Material, tjänster och underhåll	4 211	3 836	241	81
Avskrivningar	3 412	2 464	0	1
Övrigt	3 689	2 606	38	31
Summa rörelsens kostnader	48 606	38 093	387	184

Arvoden och ersättningar till revisionsbolag	Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	10	9	1	2
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	4	1	4	0
Skatterådgivning	2	2	0	0
Övriga tjänster	18	8	10	6
Summa arvoden till PricewaterhouseCoopers	34	20	15	8
Övriga
Revisionsarvoden och revisionsnära tjänster	6	6	-	-
Övriga ersättningar	13	7	3	1
Summa arvoden och ersättningar till revisionsbolag	53	33	18	9

Rörelsens kostnader har minskats med följande statliga

och andra bidrag:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Investeringsstöd	26	0	-	-
Övrigt	14	2	-	-
Summa bidrag	40	2	-	-

Ersättningar till anställda		Styrelse, VD och vVD		Övriga anställda
Mkr	2014	2013	2014	2013
Moderbolaget1)	17	15	74	43
Dotterbolag i Sverige	9	10	2 689	2 548
Dotterbolag i utlandet	29	11	2 528	1 070
Summa löner2)	55	36	5 291	3 661
Sociala kostnader	20	16	1 677	1 345
(varav pensionskostnader)	(-10)	(-9)	(-616)	(-433)
Övriga kostnader för förmåner till anställda	3	1	291	177
Summa ersättningar till anställda	78	53	7 259	5 183

1) Avser endast den personal som är anställd och verksam inom moderbolaget. Personal i vissa av de större dotterbolagen är formellt anställda i moderbolaget men redovisas till antal och kostnad i respektive dotterbolag. I moderbolaget redovisas även kostnaderna för VDn i SSAB EMEA AB.

2) I summa löner ingår rörliga lönedelar till VDar med 6 (-3) Mkr, varav i moderbolaget 3 (-2) Mkr.

2 Rörelsens kostnader forts.

Styrelsearvoden och anställningsvillkor för koncernens ledande befattningshavare

STYRELSE

Till styrelsens ordförande och bolagsstämmovalda ledamöter skulle arvode utgå enligt årsstämmans beslut med 1 425 tkr och till ledamot (exkl VD) till 475 tkr. Utöver detta erhöll ledamot i styrelseutskott 100 tkr för varje utskott i vilket ledamoten ingick med undantag för ordföranden i revisionsutskottet som istället erhöll 125 tkr. Vid den extra bolagsstämman i september 2014 nyvaldes Petra Einarsson, Kim Gran och Matti Lievonen.

Anders G Carlberg, Matti Sundberg och Pär Östberg hade meddelat att de lämnade styrelsen i samband med den extra bolagsstämman. Vid den extra bolagstämman fattades beslut om höjda styrelsearvoden för de sista sex månaderna före nästa årsstämma. Arvodet till ordföranden ska på årsbasis uppgå till 1 650 (1 425) tkr och till ledamot (exkl VD) till 550 (475) tkr. Utskottsarvode ska vara oförändrade. Totalt erhöll styrelsen därför 5 750 (5 375) tkr i arvode.

Styrelsemedlemmar

			Arvode 2014, kr		Arvode 2013, kr
Bolagsstämmovalda Invald	Befattning	Styrelse arvode	Utskotts arvode	Styrelse arvode	Utskotts arvode
Sverker Martin-Löf	2003	Ordförande	1 537 500	200 000	1 425 000	200 000
Petra Einarsson	2014	Ledamot	275 000	-	-	-
Kim Gran	2014	Ledamot	275 000	50 000	-	-
Jan Johansson	2011	Ledamot	512 500	-	475 000	-
Matti Lievonen	2014	Ledamot	275 000	-	-	-
Martin Lindqvist	2011	Ledamot, VD	-	-	-	-
Annika Lundius	2011	Ledamot	512 500	100 000	475 000	100 000
John Tulloch	2009	Ledamot	512 500	100 000	475 000	100 000
Lars Westerberg	2006	Ledamot	512 500	112 500	475 000	100 000
Ander G Carlberg, avgick 2014	1986	Ledamot	237 500	62 500	475 000	125 000
Matti Sundberg, avgick 2014	2004	Ledamot	237 500	-	475 000	-
Pär Östberg, avgick 2014	2013	Ledamot	235 700	-	475 000	-

Verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares löner och ersättningar

ÅRSSTÄMMANS BESLUT

Enligt årsstämmans beslut i april 2014 ska ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning utgöras av fast lön, eventuella rörliga lönedelar, övriga förmåner såsom tjänstebil, samt pension. Med andra personer i bolagets ledning avses medlemmar av koncernledningen utöver VD. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (t.ex. den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av rörliga lönedelar vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, skall marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

För ledande befattningshavare i Sverige gäller en uppsägningstid om sex månader från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolaget ska summan av uppsägningstid och den tid under vilken avgångsvederlag utgår maximalt vara 24 månader. Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, med individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 60 år. Förmånsbestämda pensionsförmåner förutsätter intjänande under en förutbestämd anställningstid. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension.

För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag variera på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Inom styrelsen finns ett ersättningsutskott som lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor samt fastställer lön och övriga anställningsvillkor för koncernledningen i enlighet med årsstämmans beslutade riktlinjer. Utskottet utgörs av Sverker Martin-Löf (ordf.), Kim Gran och John Tulloch. VD adjungeras till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

ERSÄTTNINGAR 2014

VDs och övriga koncernledningens ersättning bestod av en fast lönedel, en kortfristig rörlig lönedel samt en långfristig rörlig lönedel. Någon aktierelaterad ersättning finns ej.

För de koncernledningsmedlemmar som inte är stationerade i USA gäller att den kortfristiga rörliga lönedelen relateras till dels koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag och dels ett av styrelsen fastställt mål avseende lageromsättning, i kombination med ett eller flera individuella mål. Denna rörliga lönedel är maximerad till en procentsats av den fasta lönen på 75 procent för VD och 50 procent för övriga.

I samband med förvärvet av Rautaruukki tog styrelsen beslut om ett tillfälligt incitamentsprogram för ett antal nyckelpersoner, inom fyra definierade kategorier, som arbetar med integrationen av Rautaruukki, däribland vissa koncernledningsmedlemmar inklusive VD. Detta tillfälliga incitamentsprogram ersätter befintliga rörliga lönedelen under motsvarande tid för de nyckelpersoner som deltar.

2 Rörelsens kostnader forts.

Programmet löper över 18 månader (från 2014/07/01 - 2015/12/31) och är beroende av vilket resultat som bolaget når, där målet är relaterat till koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag under mätperioden. Utfallet är maximerat i förhållande till deltagarens fasta årslön, högst 5, 9 eller 18 månadslöner, beroende på deltagarens kategoritillhörighet, dock är deltagare garanterade ett utfall om minst 50 %.

Från och med 2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för maximalt 100 nyckelpersoner, däribland bolagets VD och övriga ledande befattningshavare. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. För deltagare i programmet utanför Nordamerika är utfallet maximerat till mellan 15 och 25 procent av den fasta lönen. Maximalt utfall för deltagare i Nordamerika är i linje med de begränsningar som gällt enligt deras tidigare program och för dem är även programmet kopplat till SSAB Americas resultat samt avkastning på sysselsatt kapital. Den totala årliga kostnaden för programmet är vid målutfall 22,5 Mkr och vid maximalt utfall 45 Mkr, varav ca 2/3 utgör kostnaden för deltagare i Nordamerika. Programmets har syfte är att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare.

Den medlem av koncernledningen som är stationerad i USA har ersättningar som bedöms vara konkurrenskraftiga sett ur ett nordamerikanskt perspektiv. Han har en fast grundlön och därutöver en årlig rörlig lönedel som relateras till samma mål som för koncernledningen i övrigt. Hans årliga rörliga lönedel är maximerad i förhållande till den fasta lönen. Målutfallet är 60 procent av den fasta lönen men kan vid mycket god lönsamhet uppgå till maximalt 180 procent. Därutöver har han rätt att under sin anställning delta i koncernens långfristiga incitamentsprogram. Utfallet är maximerat i förhållande till den fasta lönen. Fullt utbyggd har planen ett målutfall på 90 procent av den fasta årslönen, men kan vid mycket gott utfall uppgå till maximalt 150 procent. Utbetalningar under det långfristiga incitamentsprogrammet sker kontant och endast under förutsättning att anställningen kvarstår.

VD OCH KONCERNCHEF

De totala betalda ersättningarna exklusive pension uppgick till 8,0 (8,3) Mkr. Någon rörlig lönedel utgick inte för 2013 och således skedde ingen utbetalning 2014.

Tidigaste pensionsålder är 62 år. Pensionen är avgiftsbestämd och täcks av försäkringar. Kostnaden uppgick till 42 (39) procent av den fasta lönen. Intjänad pension är oantastbar men

premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande. Vid uppsägning från företagets sida är uppsägningstiden 12 månader. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner.

Vid egen uppsägning är uppsägningstiden 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag. Rörliga lönedelar intjänas under uppsägningstiden endast om han kvarstår i aktiv tjänst.

KONCERNLEDNINGEN I ÖVRIGT

Koncernledningen, utöver VD, uppgick vid årets början till 8 (8) personer. Under året förvärvades Rautaruukki och koncernen omorganiserades vilket innebar att koncernledningen utökades med 3 personer per den 1 september. Melker Jernberg och Maria Långberg lämnade koncernledningen och Olavi Huhtala, Mikael Nyquist, Taina Kyllönen, Marko Somerma samt Per Olof Stark tillkom. Koncernledningen presenteras på sidan 105.

Tidigaste pensionsålder för den övriga koncernledningen stationerade utanför USA är 62 år. Pensionerna är avgiftsbaserade, förutom Olavi Huhtala som kvarstår i den förmånsbestämda pensionsplan (via Ruukki A-Pension Foundation) som han sedan lång tid omfattats av via anställning i Rautaruukki. För den övriga koncernledningen gäller en uppsägningstid om 12 månader från företagets sida. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 6–12 månadslöner. Vid egen uppsägning uppgår uppsägningstiden till 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag.

För den koncernledningsmedlem som är stationerad i USA gäller andra regler beträffande pension i enlighet med amerikansk lagstiftning och praxis.

Totala ersättningar och förmåner framgår av tabellen nedan.

Ersättningar och förmåner till VD och övriga koncernledningen	VD		Övrig koncernledning
Mkr	2014	2013	2014	2013
Fast lön1)	7,7	8,0	29,0	24,4
Övriga förmåner2)	0,3	0,3	2,3	2,2
Kortfristig rörlig lönedel3)	-	-	1,0	0,6
Långfristig rörlig lönedel3)	-	-	0,4	-
Totala ersättningar	8,0	8,3	32,7	27,2
Pensionskostnader	3,2	3,1	6,8	7,5
Summa	11,2	11,4	39,5	34,7

1) För 2014 ingår för VD utbetalning avseende avlösen av sparade men ej nyttjade semesterdagar samt semesterersättning med 0,1 (0,7) Mkr samt kostnadsersättning för tjänstebostad med 0,2 (0,2) Mkr.

2) Avser främst bil- och bensinförmån samt bostadsförmån, men här ingår även ersättning för ökade levnadsomkostnader för den koncernledningsmedlem som är stationerad i Asien. 3) Beloppen avser utbetalningarna under respektive verksamhetsår, vilken intjänats tidigare år. På grund av att ersättningen inte är känd vid bokslutstillfället, dels på grund av att

jämförelse görs med konkurrenter som ännu inte redovisats sina siffror, dels på grund av att styrelsen kan besluta att sänka ersättningen om särskilda skäl föreligger, så redovisas endast ersättningar i denna tabell det år utbetalning skett. Bokförda rörliga lönedelar för hela koncernledningen uppgick till 10,3 (-4,8) Mkr.

3 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

Resultatandel och andel av försäljning	Resultatandel efter skatt		Andel av försäljning
Mkr	2014	2013	2014	2013
Lulekraft AB	1	3	150	149
Norsk Stål A/S	-7	-8	740	830
Norsk Stål Tynnplater A/S	5	3	258	254
Oxelösunds Hamn AB	12	7	146	125
Blastech Mobile LLC (joint venture)	12	11	49	52
Bet-Ker Oy	4	-	18	-
Fortaco Oy	-27	-	128	-
Helens Rör AB	1	-	63	-
Manga LNG Oy	-	-	-	-
Raahen Voima Oy	-	-	82	-
Summa	1	16	1 634	1 410

Andel av tillgångar och skulder		Andel av tillgångar		Andel av skulder
Mkr	2014	2013	2014	2013
Lulekraft AB	118	100	103	86
Norsk Stål A/S	284	284	284	188
Norsk Stål Tynnplater A/S	98	97	98	59
Oxelösunds Hamn AB	165	167	53	65
Blastech Mobile LLC (joint venture)	44	40	0	6
Bet-Ker Oy	39	-	10	-
Fortaco Oy	236	-	236	-
Helens Rör AB	142	-	35	-
Manga LNG Oy	345	-	0	-
Raahen Voima Oy	31	-	153	-
Summa	1 502	688	972	404

Fordringar på intressebolag och joint venture	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Ingår i balansposterna:
Kundfordringar	58	25	-	-
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18	1	-	-
Summa	76	26	-	-

Skulder till intressebolag och joint venture	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Ingår i balansposterna:
Leverantörsskulder	25	37	-	-
Summa	25	37	-	-

Ägarandelar och kapitalandelar framgår av not 8.

Närståendetransaktioner

Följande transaktioner med intressebolagen och joint venturebolagen förekom under året: SSAB Americas köpte blästring och målning från Blastech Mobile för 83 (80) Mkr. Lulekraft köpte gas från SSAB Europe för 229 (265) Mkr och sålde energi tillbaka för 153 (155) Mkr. Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater köpte stål från stålrörelsen för 302 (265) Mkr och sålde för 0 (2) Mkr. Raahen Voima köpte gas och bränsle från SSAB Europe för 60 Mkr och sålde tillbaka energi för 65 Mkr.

Oxelösunds Hamn sålde hamntjänster till SSAB Europe för 216 (268) Mkr och köpte övriga tjänster för 27 (24) Mkr. Fortaco köpte stål från stålrörelsen för 38 Mkr och Helens Rör för 71 Mkr. SSAB Europe köpte eldfasta material från Bet-Ker för 32 Mkr. Styrelseledamoten John Tulloch har ett konsultavtal med ett av SSABs bolag i USA där han erhållit 0,4 (0,4) Mkr i arvode. Transaktionerna skedde till marknadsmässiga priser.

4 Finansnetto

Koncernen

Mkr	2014	2013
Finansiella intäkter
Ränteintäkter	62	50
Netto valutakursdifferenser	137	-
Utdelningar	1	2
Övrigt	2	10
Summa finansiella intäkter	202	62
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-769	-550
Netto valutakursdifferenser	-	-30
Nedskrivning av lånefordran på intressebolag	-602	-
Övrigt	-313	-79
Summa finansiella kostnader	-1 684	-659
Summa finansiella intäkter och kostnader	-1 482	-597

I Netto valutakursdifferenser ingår nettoresultat hänförligt till derivat med 97 (-21) Mkr.

Moderbolaget
Mkr	2014	2013
Utdelningar från dotterbolag1)	30 545	177
Utdelningar från intressebolag	1	1
Nedskrivning dotterbolag1)	-30 417	-
Ränteintäkter från dotterbolag	187	227
Räntekostnader till dotterbolag	-3	-1
Summa resultat från andelar i dotter- och intressebolag	313	404
Övriga ränteintäkter	32	3
Netto valutakursdifferenser	170	-
Summa övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	202	3
Övriga räntekostnader	-671	-523
Netto valutakursdifferenser	-	-12
Övrigt	-293	-60
Summa övriga rörelsekostnader och liknande resultatposter	-964	-595
Summa finansnetto	-449	-188

1) Under året delade SSAB Finance Belgium ut sina två dotterbolag (SSAB Finance Brussels och SSAB Finance UK) till moderbolaget, varefter aktierna i SSAB Finance Belgium skrevs ner till noll.

5 Skatt

Skatt	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Svensk inkomstskatt	6	15	0	17
Utländsk inkomstskatt	-402	-245	-	-
Summa aktuell skattekostnad	-396	-230	0	17
Uppskjuten skatt	591	892	-218	0
Redovisad skatt i resultaträkningen	195	662	-218	17
Redovisad skatt i övrigt totalresultat1)	545	-5	485	-19

Avstämning av skattesats	Koncernen		Moderbolaget
%	2014	2013	2014	2013
Gällande skattesats i Sverige2)	-22	-22	22	22
Skatteeffekt av:
• icke avdragsgilla kostnader	25	1	22	3
• icke skattepliktig avyttring	-	-1	-	-
• icke skattepliktiga intäkter3)	-3	-1	-19	-43
• ändringar i skattesats	0	0	-	-
• annan skattesats i utländska dotterbolag	-15	-17	-	-
• skatter avseende tidigare period	-1	2	-1	-
• ej bokförda underskottsavdrag	3	-	-	-
• övriga skillnader	1	-	-	-
Effektiv skattesats	-12	-38	24	-18

1) Detaljerna framgår i Koncernens förändringar i eget kapital på sidan 46 och på sidan 50 för moderbolaget.

2) Koncernen har ett negativt resultat och utgångspunkten för avstämning av effektiv skatt är därför -22 % medan Moderbolaget har ett positivt resultat och därför är utgångspunkten 22 %.

3) Moderbolagets icke avdragsgilla kostnader består i huvudsak av nedskrivning av aktier och kostnader för förvärvet av Rautaruukki medan icke skattepliktiga intäkter i huvudsak består av utdelning från dotterbolag.

Årets skatt uppgick till 195 (662) Mkr och den effektiva skattesatsen var -12 (-38) procent. Skatten påverkades negativt främst genom nedskrivningar av tillgångar utan skattemässig avdragsgillhet med +25 procentenheter och positivt främst genom lägre skattesatser på positiva resultat och högre skattesatser på negativa resultat i utländska dotterbolag med -15 procentenheter.

Koncernen

			Övriga immateriella		Summa immateriella
Mkr	Kundrelationer	Varumärken	tillgångar	Goodwill	tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2013	6 290	5	637	17 890	24 822
Inköp	-	0	4	-	4
Ökning genom rörelseförvärv	-	1	13	16	30
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-1	-	-1
Omklassificeringar	-	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-48	0	-1	-136	-185
Anskaffningsvärde 31 december 2013	6 242	6	652	17 770	24 670
Anskaffningsvärde 1 januari 2014	6 242	6	652	17 770	24 670
Inköp	-	-	28	-	28
Ökning genom rörelseförvärv	189	413	1 483	5 193	7 278
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-3	-	-3
Minskning genom avyttrad verksamhet	-	-	-	-	0
Omklassificeringar	-	-	-7	3	-4
Omräkningsdifferenser	1 271	11	102	3 766	5 150
Anskaffningsvärde 31 december 2014	7 702	430	2 255	26 732	37 119
Ack. avskrivningar 1 januari 2013	3 729	5	464	-	4 198
Årets avskrivningar	547	0	42	-	589
Omräkningsdifferenser	-33	0	-3	-	-36
Ack. avskrivningar 31 december 2013	4 243	5	503	-	4 751
Ack. avskrivningar 1 januari 2014	4 243	5	503	-	4 751
Försäljningar och utrangeringar	-	-	-3	-	-3
Årets avskrivningar	396	-	295	-	691
Minskning genom avyttrad verksamhet	-	-	-	-	-
Omklassificeringar	-	-	-3	-	-3
Omräkningsdifferenser	920	-	60	-	980
Ack. avskrivningar 31 december 2014	5 559	5	852	-	6 416
Ack. nedskrivningar 1 januari 2013	-	-	-	8	8
Årets nedskrivningar	-	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-	-	-	-	-
Ack. nedskrivningar 31 december 2013	-	-	-	8	8
Ack. nedskrivningar 1 januari 2014	-	-	-	8	8
Årets nedskrivningar	6	-	1	292	299
Omräkningsdifferenser	-	-	-	11	11
Ack. nedskrivningar 31 december 2014	6	-	1	311	318
Restvärde 31 december 2013	1 999	1	149	17 762	19 911
Restvärde 31 december 2014	2 137	425	1 402	26 421	30 385

Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 670 (586) Mkr i kostnad för sålda varor, med 1 (0) Mkr i försäljningskostnader samt med 20 (2) Mkr i övriga administrationskostnader.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen per den 30 november. Koncernens mest väsentliga goodwillbelopp allokeras till koncernens kassagenererande enheter enligt nedan:

Goodwill
Mkr	2014	2013
SSAB North America ( i Division SSAB Americas)	21 284	17 654
SSAB Special Steels	2 625	26
SSAB Europe	1 969	-
Tibnor	483	22
Övrigt (Steinwall)	60	60
Summa goodwill	26 421	17 762

Den finska stålkoncernen Rautaruukki förvärvades den 29 juli 2014 och generellt sett har det inte bedömts nödvändigt med något test av nedskrivningsbehov redan under 2014. Goodwill i SSAB Special Steels, SSAB Europe och i Tibnor har därför inte testats för nedskrivningsbehov. Dock har utvecklingen i främst östra Europa under slutet av 2014 föranlett att en värdering gjorts av Division Ruukki Construction. Värderingen utvisade ett behov av en nedskrivning av den goodwill som hänförts till Ruukki Construction, vilken uppgick till 269 Mkr. I övrigt har årligt nedskrivningstest utförts på goodwill hänförlig till SSAB North America.

SSAB North America ingår i divisionen SSAB Americas. För mer information om SSAB Americas, se not 28. Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet baseras på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på bolagets budget och prognoser som löpande upprättas av ledningen. Kassaflöden bortom en femårsperiod har extrapolerats med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för marknaden där dessa kassagenererande enheter är verksamma.

Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden framgår i tabellen nedan:

SSAB North America
%	2014	2013
Bedömd långsiktig tillväxttakt	2	2
Vägd genomsnittlig diskonteringsränta, före skatt	10,5	11,2

Antagandena ovan har använts för att analysera den kassagenererande enheten.

Ledningen har fastställt den budgeterade och prognostiserade bruttomarginalen baserat på historiska resultat och de förväntningar som finns på marknadsutvecklingen och den kassagenererande enheten. Den tillväxttakt som används överensstämmer med de prognoser som finns i bransch- och analytikerrapporter. Den diskonteringsränta som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för den kassagenererande enheten. Den sänkta diskonteringsräntan beror främst på lägre marknadsräntor.

Genomförda beräkningar med ovanstående antaganden har påvisat att något nedskrivningsbehov av goodwill ej föreligger den 31 december 2014. För en känslighetsanalys av antaganden, se not 30.

Utsläppsrätter

Beräknad förbrukning av utsläppsrätter 2014 uppgår till 6,7 (4,9) miljoner ton (varav utsläpp från Rautaruukki ingår från förvärvsdatumet med 1,6 miljoner ton).

Inga utsläppsrätter har sålts under 2013 eller 2014. Allokeringen av utsläppsrätter för handelsperioden 2013-2020 tillkännagavs för SSABs svenska verksamhet under hösten 2013 och för den finska verksamheten i början av 2014. Den årliga tilldelningen blev lägre än föregående handelsperiod och minskar från år till år. För år 2014 räcker dock de tilldelade rätterna för den förbrukning som skett. Utsläppsrätterna redovisas som en immateriell tillgång och erhållna utsläppsrätter bokförs till anskaffningsvärdet noll kronor. SSAB deltar i olika program där man kan köpa utsläppsrätter och via sådana program ägde SSAB vid årsskiftet utsläppsrätter till ett värde av 24 (-) Mkr som redovisas som en immateriell tillgång. I samband med förvärvsanalysen av Rautaruukki identifierades även ett värde på de utsläppsrätter som Rautaruukki kommer att tilldelas under den pågående handelsperioden. Dessa rätter värderades till 1 031 Mkr och vid årets slut uppgick värdet till 968 Mkr, vilket också ingår bland de immateriella tillgångarna.

Koncernen

	Mark och mark			Inventarier, verktyg och	Pågående nyanläggningar och	Summa materiella anläggnings
Mkr	anläggningar	Byggnader	Maskiner	installationer	förskott leverantörer	tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2013	608	4 354	31 449	599	1 084	38 094
Inköp	1	8	40	22	732	803
Ökning genom rörelseförvärv	-	1	9	4	-	14
Försäljningar och utrangeringar	0	-86	-245	-55	-1	-388
Minskning genom avyttrad verksamhet	-10	-37	-	0	-	-47
Omklassificeringar	25	45	620	10	-700	0
Omräkningsdifferenser Anskaffningsvärde 31 december 2013	0 624	-2 4 283	-71 31 801	0 580	-3 1 112	-76 38 400
Anskaffningsvärde 1 januari 2014	624	4 283	31 801	580	1 112	38 400
Inköp	1	85	204	32	1 347	1 670
Ökning genom rörelseförvärv	164	2 826	6 305	5	394	9 694
Försäljningar och utrangeringar	-2	-5	-447	-21	-5	-480
Omklassificeringar	207	-11	492	27	-1 143	-428
Omräkningsdifferenser	27	180	1 323	22	78	1 630
Anskaffningsvärde 31 december 2014	1 021	7 359	39 678	645	1 783	50 486
Ack. avskrivningar 1 januari 2013	127	2 145	17 945	251	-	20 468
Försäljningar och utrangeringar	0	-85	-242	-54	-	-381
Årets avskrivningar	21	123	1 648	82	-	1 874
Minskning genom avyttrad verksamhet	0	-19	-	0	-	-19
Omklassificeringar	-1	0	-1	2	-	0
Omräkningsdifferenser	0	0	-25	1	-	-24
Ack. avskrivningar 31 december 2013	147	2 164	19 325	282	-	21 918
Ack. avskrivningar 1 januari 2014	147	2 164	19 325	282	-	21 918
Försäljningar och utrangeringar	-	-4	-225	-20	-	-249
Årets avskrivningar	23	130	1 949	90	-	2 192
Omklassificeringar	-	-11	-333	1	-	-343
Omräkningsdifferenser	5	-33	192	-14	-	150
Ack. avskrivningar 31 december 2014	175	2 246	20 908	339	-	23 668
Ack. nedskrivningar 1 januari 2013	1	-	15	0	-	16
Omräkningsdifferenser	-	-	-1	-	-	-1
Ack. nedskrivningar 31 december 2013	1	-	14	0	-	15
Ack. nedskrivningar 1 januari 2014	1	-	14	0	-	15
Försäljningar och utrangeringar	-1	-	-	-	-	-1
Årets nedskrivningar	16	128	107	0	-	251
Omräkningsdifferenser	0	1	-18	0	-	-17
Ack. nedskrivningar 31 december 2014	16	129	103	0	-	248
Restvärde 31 december 2013	476	2 119	12 462	298	1 112	16 467
Restvärde 31 december 2014	830	4 984	18 667	306	1 783	26 570

7 Materiella anläggningstillgångar forts.

Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 2 122 (1 813) Mkr i kostnad för sålda varor, 33 (30) Mkr i försäljningskostnader, 31 (25) Mkr i administrationskostnader samt 6 (6) Mkr i övriga kostnader.

Under perioden aktiverades 1 (1) Mkr i räntekostnader och den räntesats som tillämpades var 3,1 (3,0) procent. I posten materiella anläggningstillgångar ingår finansiella leasingavtal med 369 (88) Mkr i anskaffningsvärde och med 319 (23) Mkr i restvärde. I samband med förvärvet av Rautaruukki ökade finasiella leasingåtaganden med 305 Mkr. Dessa innehåller bland annat produktions- och kontorsutrymmen i Finland samt tre syrgasenheter och en kalkugn i Raahe.

Per balansdagen fanns kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar som ej redovisats i de finansiella rapporterna till ett värde av 133 (162) Mkr.

Moderbolaget

	Inventarier, verktyg	Summa materiella
Mkr	och installationer	anläggningstillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2013	10	10
Inköp	0	0
Försäljningar och utrangeringar	-	-
Anskaffningsvärde 31 december 2013	10	10
Anskaffningsvärde 1 januari 2014	10	10
Inköp	2	2
Försäljningar och utrangeringar	-	-
Anskaffningsvärde 31 december 2014	12	12
Ack. avskrivningar 1 januari 2013	8	8
Försäljningar och utrangeringar	-	-
Årets avskrivningar	1	1
Ack. avskrivningar 31 december 2013	9	9
Ack. avskrivningar 1 januari 2014	9	9
Försäljningar och utrangeringar	-	-
Årets avskrivningar	1	1
Ack. avskrivningar 31 december 2014	10	10
Restvärde 31 december 2013	1	1
Restvärde 31 december 2014	2	2

8 Finansiella anläggningstillgångar och andelar i intressebolag och joint venture

Koncernen

Mkr	Övriga aktier och andelar	Övriga lång fristiga fordringar	Summa finansiella anläggnings tillgångar	Andelar i intressebolag och JV
Bokfört värde 1 januari 2013	12	1 023	1 035	327
Investeringar	-	605	605	-
Försäljningar och amorteringar	0	-26	-26	-
Minskning genom avyttring rörelse	-	-	-	-
Resultatandel efter skatt	-	-	-	16
Omklassificering 1)	-	-5	-5	-33
Utdelning	-	-	-	-26
Omräkningsdifferenser	-	-10	-10	-
Bokfört värde 31 december 2013	12	1 587	1 599	284
Bokfört värde 1 januari 2014	12	1 587	1 599	284
Ökning genom rörelseförvärv	135	682	817	443
Investeringar	14	1 048	1 062	30
Försäljningar och amorteringar	-1	-1 704	-1 705	-
Nedskrivningar	-	-601	-601	-98
Resultatandel efter skatt	-	-	-	1
Omklassificering1)	-2	9	7	-129
Utdelning	-	-	-	-15
Omräkningsdifferenser	4	89	93	15
Bokfört värde 31 december 2014	162	1 110	1 272	531

1) Under 2014 har kapitalandelen i intressebolag Norsk Stål A/S och Norsk Stål Tunnplater A/S förflyttats till Tillgångar som innehas för försäljning. Under 2013 förvärvades ytterligare andelar i Geha Beheer BV som därmed omklassificerades till dotterbolag.

Övriga aktier och andelar utgörs i huvudsak av onoterade investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderades till anskaffningsvärde. Övriga långfristiga fordringar är fordringar som tillhör tillgångskategorien lånefordringar och kundfordringar, dessa värderades till upplupet anskaffningsvärde.

Moderbolaget

Mkr	Aktier i dotterbolag	Aktier i intressebolag	Övriga aktier och andelar	Övriga långfristiga fordringar	Summa finansiella anläggnings tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2013	39 149	11	8	5	39 173
Investeringar	150	-	-	–	150
Planenligt restvärde 31 december 2013	39 299	11	8	5	39 323
Anskaffningsvärde 1 januari 2014	39 299	11	8	5	39 323
Investeringar	45 749	-	-	1 027	46 776
Nedskrivningar	-30 417	-	-	-	-30 417
Försäljningar och amorteringar	-	-	-	-5	-5
Planenligt restvärde 31 december 2014	54 631	11	8	1 027	55 677

Under året delade SSAB Finance Belgium ut sina två dotterbolag (SSAB Finance Brussels och SSAB Finance UK) till moderbolaget, varefter aktierna i SSAB Finance Belgium skrevs ner till noll. SSAB Finance Belgium är under avveckling. Under året förvärvade moderbolaget även aktierna i Rautaruukki Oyj.

Moderbolagets aktier och andelar i dotterbolag

	Organisations		Innehav,		Bokfört
	nummer	Säte	antal	%1)	värde, Mkr
Svenska rörelsedrivande dotterbolag:
Plannja AB	556121–1417	Luleå	80 000	100	16
SSAB EMEA AB	556313–7933	Oxelösund	1 000	100	3 961
Tibnor AB	556004–4447	Stockholm	1 000 000	100	425
SSAB Technology AB	556207–4905	Stockholm	1 000	100	0
SSAB Americas Holding AB	556858–6654	Stockholm	50 000	100	0
SSAB APAC Holding AB	556858–6647	Stockholm	50 000	100	20
Utländska rörelsedrivande dotterbolag:
SSAB Central Inc.		Kanada	1 000	100	272
SSAB US Holding Inc.		USA	1 00	100	4 149
Western Steel Limited		Kanada	682	100	182
Rautaruukki Oyj		Finland	138 929 363	100	14 967
SSAB Finance UK		UK	2 214 610 542	100	24 851
SSAB Finance Brussels		Belgien	626 515 513	100	5 681
SSAB Finance Belgium		Belgien	49 999 999	100	0
Övriga2)					107
Vilande bolag					0
Summa					54 631

8
8
154
162

Moderbolagets aktier i intressebolag

	Organisations		Innehav,	Bokfört
	nummer	Säte	antal	%1)	värde, Mkr
Lulekraft AB	556195–0576	Luleå	100 000	50	10
Industrikraft i Sverige AB	556761–5371	Stockholm	20 000	20	1
Summa moderbolagets aktier i intressebolag					11

Dotterbolagens aktier och andelar i

intressebolag och joint venture

	Organisations		Innehav,		Kapital
	nummer	Säte	antal	%1)	andel, Mkr
Oxelösunds Hamn AB	556207–4913	Oxelösund	5 000	50	112
Blastech Mobile LLC		Alabama, USA		50	44
Norsk Stål A/S		Norge	31 750	50	0
Norsk Stål Tynnplater A/S		Norge	13 250	50	0
Bet-Ker Oy	1003246-0	Finland	120	44	30
Fortaco Group Oy	2083946-0	Finland	402 496	19	0
Manga LNG Oy	2592122-8	Finland	3 151 042	25	31
Raahen Voima Oy	2604933-9	Finland	1 875	75	192
Helens Rör AB	556086-9785	Halmstad	4 500	25	107
					516
Kapitalandelar i intressebolagens och joint ventures egna kapital utöver bokförda
värden i moderbolaget					4
Summa koncernens andelar i intressebolag och joint venture

1) Procentsiffran anger kapitalandelen som i samtliga fall överensstämmer med röstandelen. Rösteandelen i Raahen Voima är dock via aktieägaravtal begränsad till 50%.

2) Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm.

9 Varulager

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Råvaror, förbrukningsmaterial och halvfabrikat	4 336	2 840	-	-
Stålämnen	1 250	694	-	-
Produkter i arbete	1 094	418	-	-
Färdigvarulager	7 523	4 831	-	-
Summa varulager	14 203	8 783	-	-

Av lagervärdet var 330 (1 079) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som kostnadsförts under året uppgår till 44 428 (33 290) Mkr varav 122 (81) Mkr avser kostnad avseende nedskrivning av varulager.

10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Levererade ej fakturerade varor och tjänster	64	57	-	-
Bonus, rabatter, licenser och dylikt	29	22	-	-
Förutbetalda hyror	42	33	3	3
Förutbetalda försäkringspremier	115	12	1	-
Förskott råvaror	83	125	-	-
Upplupna ränteintäkter	2	8	1	7
Derivat som säkringsredovisas	148	86	0	86
Derivat som ej säkringsredovisas	222	45	50	8
Omvärdering valutasäkrade ordrar	-	5	-	-
Energiskatter	54	3	-	-
Övriga förutbetalda kostnader	264	107	48	28
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1 023	503	103	132

11 Övriga korta räntebärande fordringar/Likvida medel

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Övriga korta räntebärande fordringar
Spärrade medel	1 910	195	1 910	-
Övriga korta räntebärande fordringar	67	-	-	-
Summa övriga korta räntebärande fordringar	1 977	195	1 910	-
Likvida medel
Kassa och bank	3 012	2 124	1 104	50
Kortfristiga placeringar (löptid under tre månader)	2	-	-	-
Summa likvida medel	3 014	2 124	1 104	50

Alla kortfristiga placeringar och korta räntebärande fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Placeringarna med löptid kortare än tre månader utgörs av dagsplaceringar.

Under 2014 tillfördes 63,4 miljoner aktier av serie A och 161,9 miljoner aktier av serie B genom en riktad nyemission till Rautaruukkis aktieägare. Aktiekapitalet uppgår därefter till 4 833 (2 851) Mkr fördelat på 549,2 (323,9) miljoner aktier med ett kvotvärde på 8,80 (8,80) kr per aktie. Av aktierna är 304,2 (240,7) miljoner av serie A och 245,1 (83,2) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Inga aktier ägs av bolaget självt eller dess dotterbolag.

Antal aktier/aktiekapital	Koncernen
	2014	2013
Antal aktier i miljoner	549,2	323,9
Aktiekapital i Mkr	4 833	2 851

Genomsnittligt antal aktier uppgick till 419,6 (323,9) miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 22 343 (9 944) Mkr och utgörs av medel som inbetalats av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde.

	Reserv för
	säkring	Reserv för
	av utlands	kassaflödes	Omräknings	Totala
Mkr	verksamhet	säkringar	reserv	reserver
Reserver 1 januari 2013	-1 400	-5	-1 723	-3 128
Omräkningsdifferenser under perioden			-267	-267
Verkligtvärdeförändringar under perioden	79	-155		-76
Skatt hänförlig till verkligtvärdeförändringar	-18	25		7
Poster omförda till resultaträkningen		84		84
Skatt hänförlig till poster som omförts till resultaträkningen		-9		-9
Reserver 31 december 2013	-1 339	-60	-1 990	-3 389
Reserver 1 januari 2014	-1 339	-60	-1 990	-3 389
Omräkningsdifferenser under perioden			5 636	5 636
Verkligtvärdeförändringar under perioden	-2 233	-150		-2 383
Skatt hänförlig till verkligtvärdeförändringar	491	32		523
Poster omförda till resultaträkningen		71		71
Skatt hänförlig till poster som omförts till resultaträkningen		-16		-16
Reserver 31 december 2014	-3 081	-123	3 646	442

Till omräkningsreserven förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringen i utländska dotterbolag till svenska kronor. De ackumulerade omräkningsdifferenserna uppgår till 3 646 (-1 990) Mkr. Till reserven för säkring av utlandsverksamhet förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag. De ackumulerade kursdifferenserna uppgår till -3 081 (-1 339) Mkr. Till reserven för kassaflödessäkringar förs kursdifferenser från kassaflödessäkring av försäljning och inköp i utländsk valuta, prissäkring av vissa inköp samt av räntesäkringar från rörlig till fast ränta. De ackumulerade kursdifferenserna uppgår till -123 (-60) Mkr.

Föreslagen utdelning 2014 uppgår till 0,00 (0,00) kr per aktie.

13 Pensioner

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda planer samt för pensionsplan för tjänstemän i Sverige som tecknats i Alecta redovisas som årets kostnad de premier som avser den gångna perioden.

I samband med förvärvet av Rautaruukki har pensionsåtagandena ökat markant. Rautaruukki har förmånsbestämda planer i Finland, Norge och Tyskland. De största planerna är Rautaruukki's finska pensionsstiftelse (A-säätiö), Finsk pensionslöfte och den norska pensionsstiftelsen (CCB Pensionskasse).

Aktuariella vinster/förluster redovisas i Övrigt totalresultat. Aktuariella förluster på pensionförpliktelserna ökade markant på grund av sänkningen i diskonteringsräntorna under 2014.

De totala pensionskostnaderna fördelas på följande sätt:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Avgifter till avgiftsbestämda planer	455	271	14	14
Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta1)	79	76	5	5
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer	11	14	0	1
Särskild löneskatt	69	70	4	4
Övrigt	11	9	0	0
Summa pensionskostnader	625	440	23	24

1) Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 31 december 2014 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån preliminärt till 144 procent jämfört med 148 procent vid utgången av 2013. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Följande avsättningar för pensionsförpliktelser

har gjorts i balansräkningen:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Pensionsförpliktelser som fonderats	1 631	47	-	-
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-1 387	-38	-	-
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	244	9	-	-
Pensionsförpliktelser som är ofonderade	341	111	3	3
Netto pensionsförpliktelser	585	120	3	3

Förändringar i den förmånsbestämda förpliktelsen under året:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Pensionsförpliktelser 1 januari 2014	158	199	3	3
Ökning genom rörelseförvärv	1 643	-	-	-
Förmåner intjänade under året	36	6	1	1
Aktuariella vinster/förluster	166	-7	-	-
Räntekostnader	22	5	0	0
Betalda förmåner	-82	-45	-1	-1
Reduceringar och regleringar	-43	-	-	-
Omräkningsdifferenser	67	-	-	-
Pensionsförpliktelser 31 december 2014	1 967	158	3	3

Förändringar i förvaltningstillgångarnas värde under året:	Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Förvaltningstillgångar 1 januari 2014	38	33	-	-
Ökning genom rörelseförvärv	1 334	-	-	-
Aktuariella vinster/förluster	6	4	-	-
Avkastning	25	3	-	-
Tillskjutna medel	18	15	-	-
Betalda förmåner	-42	-17	-	-
Reduceringar och regleringar	-37	-	-	-
Omräkningsdifferenser	40	0	-	-
Förvaltningstillgångar 31 december 2014	1 382	38	-	-
Netto pensionsförpliktelser	585	120	3	3

13 Pensioner forts.

Pensionsförpliktelsen netto i balansräkningen	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Avsättningar för pensioner	602	120	3	3
Finansiella anläggningstillgångar	17	-	-	-
Netto pensionsförpliktelser	585	120	3	3

Fördelning av pensionsförpliktelserna per land 31 december 2014

Mkr	Finland	USA	Norge	Sverige	Övriga	Totalt
Pensionsförpliktelser som fonderats	1 314	58	254	3	2	1 631
Förvaltningstillgångars verkliga värde	1 081	40	263	3	0	1 387
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	233	18	-9	0	2	244
Pensionsförpliktelser som är ofonderade	168	69	17	53	34	341
Netto pensionsförpliktelser	401	87	8	53	36	585

Exponering till de mest signifikanta riskerna i de förmånsbestämda planerna:

Tillgångarnas volatilitet

En avsevärd del av planernas tillgångar är placerade i eget kapitalinstrument som är kortfristigt volatila och riskfyllda men är beräknade att långfristigt avkasta bättre än obligationslån.

Diskonteringsränta

Förmånsbestämda pensionsförpliktelser har beräknats med diskonteringsränta som baserar sig på obligationslåneräntan. En minskning i obligationslåneräntan ökar pensionsförpliktelserna även om det delvis kompenseras av en ökning i värdet på förvaltningstillgångarna.

Sannolik livslängd

Merparten av förpliktelserna är avsedda att betala förmåner livet ut för deltagarna. Därför ökar förpliktelserna om livslängdsantagandet ökar.

Inflationsrisk

Pensionsförpliktelser är utsatta för inflation och en ökning av inflationen ökar pensionsförpliktelserna.

Försäkringstekniska beräkningsantaganden
2014	Sverige	USA	Finland	Norge
Diskonteringsränta, %	2	5	1,7	2,6
Inflation, %	2		2
Förväntad löneökning, %	3	4	3	3,1
Personalomsättning, %	1	1
Höjning av inkomstbasbeloppet, %	3			3,1
2013
Diskonteringsränta, %	2,5	5,2
Inflation, %	2
Förväntad löneökning, %	3	3,5
Personalomsättning, %	1
Höjning av inkomstbasbeloppet, %	3

En minskning av diskonteringsräntan med 0,5% skulle öka pensionsförpliktelsen netto för finska planer med 95 Mkr, för norska planer med 15 Mkr och för amerikanska planer med 10 Mkr.

En höjning av diskonteringsräntan med 0,5% skulle minska pensionsförpliktelsen netto för finska planer med 87 Mkr, för norska planer med 15 Mkr och för amerikanska planer med 8 Mkr.

14 Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt på balanserade vinstmedel i dotter- och intressebolag beaktas ej. I den mån vinstmedel överförs till moderbolaget, är denna överföring normalt sett skattefri. I den mån en sådan överföring inte skulle vara skattefri, styr moderbolaget över tidpunkten för en sådan överföring och en sådan överföring kommer inte att ske inom överskådlig framtid.

Förändring uppskjuten skatt

(fordran +/skuld –)	Koncernen
Mkr	Över avskrivning på anläggnings tillgångar	Outnyttjade underskotts avdrag	Pensioner	Långfristiga förutbetalda intäkter	Uppskjuten skatt på övervärden	Övrigt	Totalt
Uppskjuten skatt 1 december 2013	-2 185	109	40	455	-1 492	-79	-3 152
Förändringar mot resultatet	2	-2	12	0	0	-12	0
Förändringar mot övrigt totalresultat	74	-38	-1		245	613	893
Förändringar direkt mot eget kapital						13	13
Förändringar mot investeringsstöd			0	-76			-76
Ökning genom rörelseförvärv			0		-4		-4
Omräkningsdifferens	9	-2	-1	-4	9	-1	10
Uppskjuten skatt 31 december 2013	-2 100	67	50	375	-1 242	534	-2 316
Uppskjuten skatt 1 januari 2014	-2 100	67	50	375	-1 242	534	-2 316
Förändringar mot resultatet	362	-466	-6	0	299	402	591
Förändringar mot övrigt totalresultat	3	491	30			21	545
Förändringar direkt mot eget kapital			0				0
Förändringar mot investeringsstöd			0	-134			-134
Ökning genom rörelseförvärv	-509	694	91		-394	112	-6
Omräkningsdifferens	-205	22	-2	59	-227	130	-223
Uppskjuten skatt 31 december 2014	-2 449	808	163	300	-1 564	1 199	-1 543

Uppskjutna skattefordringar och -skulder fördelas enligt följande:

	Koncernen
Uppskjutna skattefordringar	2014	2013
• förfaller inom 12 månader	276	14
• förfaller efter mer än 12 månader	1 165	639
	1 441	653
Uppskjutna skatteskulder
• förfaller inom 12 månader	0	0
• förfaller efter mer än 12 månader	-2 984	-2 969
	-2 984	-2 969
Uppskjuten skatt, netto	-1 543	-2 316

Förändring uppskjuten skatt

(fordran +/skuld –)	Moderbolaget
Mkr	Outnyttjade underskotts avdrag	Pensioner	Övrigt	Totalt
Uppskjuten skatt 1 januari 2013	0	1	9	10
Förändringar mot övrigt totaltresultat		0	-3	-3
Uppskjuten skatt 31 december 2013	0	1	6	7
Uppskjuten skatt 1 januari 2014	0	1	6	7
Förändringar mot resultatet	-316	0	98	-218
Förändringar mot övrigt totalresultat	491	-	-6	485
Uppskjuten skatt 31 december 2014	175	1	98	274

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisade inte uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgående till 1 735 (337) Mkr. Av dessa underskottsavdrag förfaller 137 (19) Mkr inom 12 månader.

15 Övriga avsättningar

Koncernen

		Garantiåtagande
	Omstrukturerings	vid avyttring	Miljö	Övriga
Mkr	avsättningar	av verksamhet1)	avstättningar	avsättningar2)	Summa
Ingående balans 1 januari 2013	3	78	0	93	174
Tillkommande avsättningar	47	-	0	16	63
Utnyttjat under året	-47	-6	0	-22	-75
Omklassificering	-	-	0	-1	-1
Utgående balans 31 december 2013	3	72	0	86	161
Ingående balans 1 januari 2014	3	72	0	86	161
Ökning genom rörelseförvärv	15	8	12	25	60
Tillkommande avsättningar	7	1	53	42	103
Utnyttjat under året	-9	-72	-	-4	-85
Omklassificering	-2	-	-	3	1
Omräkningsdifferens	-	-	-	8	8
Utgående balans 31 december 2014	14	9	65	160	248

varav redovisas som:

	2014	2013
• Övriga långfristiga avsättningar	178	134
• Kortfristiga avsättningar	70	27

Moderbolaget

	Garantiåtagande
	vid avyttring	Övriga
Mkr	av verksamhet1)	avsättningar2)	Summa
Ingående balans 1 januari 2013	78	9	87
Utnyttjat under året	-6	-9	-15
Utgående balans 31 december 2013	72	0	72
Ingående balans 1 januari 2014	72	0	72
Tillkommande avsättningar	-	16	16
Utnyttjat under året	-72	0	-72
Utgående balans 31 december 2014	0	16	16

varav redovisas som:

	2014	2013
• Övriga långfristiga avsättningar	4	58
• Kortfristiga avsättningar	12	14

1) Rörverksamheten i Nordamerika avyttrades den 12 juni 2008 och gentemot köparen fanns garantiåtaganden avseende skatt hänförliga till tiden före avyttringen. Under året har garantiåtagandena slutreglerats.

2) Övriga avsättningar består i huvudsak av personalrelaterade avsättningar.

16 Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder		Koncernen Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Kapitalmarknadslån1)	14 189	7 874	12 415	7 874
Finansiella leasingavtal	360	21	-	-
Banklån2)	9 024	8 350	8 797	8 350
Exportfinansiering3)	177	272	-	-
Alabama tax revenue bond 4)	1 694	1 405	-	-
Övriga	274	337	-34	109
Summa	25 718	18 259	21 178	16 333
Avgår amortering 2015 resp 2014	-4 547	-2 166	-3 964	-2 059
Summa	21 171	16 093	17 214	14 274

1)–4) För beskrivning av fotnot 1–4 se nedan.

	Räntesats
Emitterat/Förfaller	(nominell), %		Koncernen		Moderbolaget
				Utestående, Mkr
Mkr			2014	2013	2014	2013
1) Specifikation av kapitalmarknadslån
Fast ränta
2009-2023	2,90 - 5,35		1 443	-	-	-
2014-2019	3,875 - 4,625		3 817	-	3 817	-
2007-2019	3,875 - 5,875		2 162	3 399	2 162	3 399
Total kapitalmarknadslån (fast ränta)			7 422	3 399	5 979	3 399
Rörlig ränta
2009-2019	Stibor + 1,70 - 3,40		4 425	3 925	4 425	3 925
2010-2034	Libor + 1,35 - 1,75		1 441	550	1 441	550
2013-2020	Euribor +2,53 - 2,60		901	-	569	-
Total kapitalmarknadslån (rörlig ränta)			6 767	4 475	6 435	4 475
2) Specifikation av banklån
Rörlig ränta
2013-2018	Euribor + 1,10 - 1,75		227	-	-	-
2008-2017	Libor +1,10 - 2,00		7 172	6 725	7 172	6 725
2010-2015	Stibor +1,50 - 1,75		1 625	1 625	1 625	1 625
Total banklån			9 024	8 350	8 797	8 350
3) Specifikation av exportfinansiering
Rörlig ränta
2010-2016	Euribor + 1,50		177	272	-	-
Total exportfinansiering			177	272	-	-
4) Specifikation av Alabama tax revenue bond
Rörlig ränta
2011-2031	Libor + 1,35%		449	373	-	-
2011-2041	Libor + 1,00%		1 245	1 032	-	-
Total Alabama tax revenue bond			1 694	1 405	-	-
Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder
Mkr	2015	2016	2017	2018	2019	Senare
Per 31 december, 2014
Koncernen	4 547	3 591	7 829	1 578	5 066	3 107

Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder

Mkr	2014	2015	2016	2017	2018	Senare
Per 31 december, 2013
Koncernen	2 166	4 480	3 049	6 597	550	1 417
Moderbolaget	2 059	4 359	2 775	6 591	549	0

Moderbolaget 3 964 2 935 7 474 1 230 4 798 777

16 Räntebärande skulder forts.

Kortfristiga räntebärande skulder		Koncernen
Mkr	2014	2013	2014	2013
Kortfristig del av långfristiga skulder	4 547	2 166	3 964	2 059
Företagscertifikat	3 026	305	2 875	305
Checkräkningskrediter	21	31	-	-
Övriga korta räntebärande skulder	902	66	585	50
Summa kortfristiga räntebärande skulder	8 496	2 568	7 424	2 414

Låneskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Merparten av lån i utländsk valuta används som säkring för nettoinvesteringen i SSAB Americas samt i Rautaruukki och har därför inte valutasäkrats.

Koncernens exponering, avseende de långfristiga räntebärande skulderna, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling var på balansdagen följande:

Belopp förfallande till ränteomförhandling

Mkr	2015	2016	2017	2018	2019	Senare
Per 31 december, 2014
Koncernen	19 640	2 193	2 175	29	390	1 291
Moderbolaget	17 016	2 000	2 162	-	-	-

Belopp förfallande till ränteomförhandling

Mkr	2014	2015	2016	2017	2018	Senare
Per 31 december, 2013
Koncernen	14 140	13	2 209	1 887	1	9
Moderbolaget	12 450	-	2 000	1 883	-	-

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning framgår av not 29.

17 Långfristiga icke räntebärande skulder

Långfristiga icke räntebärande skulder		Koncernen
Mkr	2014	2013	2014	2013
Investeringsstöd (Alabama Tax Credit)	300	-	-	-
Övriga långfristiga ersättningar till anställda	147	-	-	-
Långfristiga derivat som säkringsredovisas	98	-	-	-
Övrigt	41	376	-	-
Summa långfristiga icke räntebärande skulder	586	376	-	-

18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Upplupna personalkostnader	1 040	837	25	17
Erhållna ej fakturerade varor och tjänster	547	480	-	-
Upplupna räntekostnader	173	65	158	65
Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer	46	17	-	-
Valutaderivat som säkringsredovisas	543	82	313	29
Valutaderivat som ej säkringsredovisas	277	43	117	-
Omrvärdering valutasäkrade ordrar	26	-	-	-
Energiskatter	12	4	-	-
Övriga poster	73	71	10	9
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2 737	1 599	623	120

19 Nettoskuld

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Kassa och bank	3 012	2 124	1 104	50
Kortfristiga placeringar	2	-	-	-
Fordringar på dotterbolag	-	-	13 771	10 187
Övriga fordringar	3 269	1 877	2 987	99
Räntebärande tillgångar	6 283	4 001	17 862	10 336
Kortfristiga räntebärande skulder	8 496	2 568	7 424	2 414
Långfristiga räntebärande skulder	21 171	16 093	17 214	14 274
Avsättningar till pensioner	602	120	3	3
Skulder till dotterbolag	-	-	4 901	2 223
Övriga skulder	688	53	430	29
Räntebärande skulder	30 957	18 834	29 972	18 943
Nettoskuld	24 674	14 833	12 110	8 607

För definition, se not 31.

20 Medelantal anställda och könsfördelning

		Antal anställda		Andel kvinnor, %
	2014	2013	2014	2013
Moderbolaget
Sverige	71	57	42	49
Summa moderbolaget	71	57	42	49
Dotterbolagen
Sverige	6 931	5 789	20	21
Finland	2 821	111	16	25
USA	1 366	1 325	11	12
Ryssland	699	15	25	53
Polen	423	108	24	29
Kina	156	135	27	22
Kanada	129	96	15	13
Norge	128	27	19	19
Sydafrika	88	85	16	13
Ukraina	63	1	24	0
Italien	52	52	31	25
Danmark	51	45	35	44
Storbritannien	42	55	27	22
Tyskland	42	31	37	35
Nederländerna	33	24	30	33
Frankrike	25	21	38	48
Övriga < 20 anställda	519	217	25	32
Summa dotterbolagen	13 568	8 137	19	21
Summa koncernen	13 639	8 194	19	21

Medelantal anställda beräknas som ett genomsnitt av totalt antal anställda vid utgången av respektive kvartal under året. Andelen kvinnor avser antalet anställda per 31 december. Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 19 (8) procent och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 13 (8) procent. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper inklusive verkställande direktörer uppgick till 19 (19) procent. Koncernledningen består av 10 män och 2 kvinnor.

21 Leasing

Operationell leasing	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Leaseavgifter under året	222	141	10	10

Avtalade minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal uppgår för 2015 till 280 Mkr, för 2016–2019 till totalt 658 Mkr och för åren efter 2019 till 344 Mkr. I operationell leasing ingår kontorsutrustning, hyresavtal för fastigheter, lokaler och godsvagnar för stålrörelsens transporter. I samband med förvärvet av Rautaruukki ökade operationella leasingåtagandena. De största bland dem var en syrgasenhet och ett djuphamnsavtal i Raahe.

Finansiell leasing	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Leaseavgifter under året	37	9	-	-

Avtalade minimileaseavgifter för 2015 uppgår till 71 Mkr och för 2016–2019 till totalt 257 Mkr. Nuvärdet av finansiella leasingskulder uppgår till 361 (26) Mkr. I finansiell leasing ingår ett ställverk, godsvagnar för stålrörelsens transporter samt ett fåtal gaffeltruckar. I samband med förvärvet av Rautaruukki ökade de finasiella leasingåtagandena. Dessa innehåller bland annat produktions- och kontorsutrymmen i Finland samt tre syrgasenheter och en kalkugn i Raahe.

22 Ställda säkerheter

	Koncernen
Mkr	2014	2013	2014	2013
Fastighetsinteckningar	59	31	-	-
Spärrade medel	2 846	2 231	2 846	-
Summa ställda säkerheter	2 905	2 262	2 846	-

23 Ansvarsförbindelser/Eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser1)	2 670	531	2 699	2 336
Övriga ansvarsförbindelser	1 120	68	58	50
Summa ansvarsförbindelser	3 790	599	2 757	2 386

1) Av moderbolagets ansvarsförbindelser avser 1 971 (1 701) Mkr garantier för dotterbolagslån.

Förhållanden som ej föranlett redovisning som ansvarsförbindelse

Under hösten 2008 anhängiggjordes ett antal grupptalan i USA, mot flera stålproducenter, däribland SSAB, med påstående om att dessa skulle ha överträtt amerikansk antitrustlagstiftning genom överenskommelser om begränsad stålproduktion i USA under åren 2005–2008 i syfte att påverka stålpriserna. Motparten består av direkta och indirekta köpare av aktuella stålprodukter och dessa begär ett ospecificerat belopp i skadestånd av de instämda stålproducenterna. SSAB bestrider de påstådda anklagelserna.

Koncernen är i övrigt involverad i ett fåtal rättstvister av för verksamheten normal karaktär, såsom försäkrings- och garantiärenden samt reklamationer. I bokföringen har hänsyn tagits till bedömt utfall av dessa.

24 Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner

Obeskattade reserver	Moderbolaget
Mkr	2014	2013
Periodiseringsfond	-	43
Summa obeskattade reserver	-	43

Bokslutsdispositioner	Moderbolaget
Mkr	2014	2013
Erhållna koncernbidrag	1 562	473
Lämnade koncernbidrag	-	-260
Förändring av periodiseringsfond	43	133
Summa bokslutsdispositioner	1 605	346

25 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning

Enligt godkännandet från EU-kommissionen måste SSAB inom 6 månader från samgåendet med Rautaruukki avyttra ett steel service center i Sverige och ett i Finland, de helägda finska dotterbolagen Tibnor Oy och Plannja Oy samt SSABs 50-procentiga ägande av Norsk Stål AS och Norsk Stål Tynnplater AS. Under fjärde kvartalet 2014 har försäljningsavtal tecknats för samtliga verksamheter ovan. Som kommunicerats i början av februari 2015 har godkännande från EU-kommissionen erhållits gällande avyttringen av Plannja Oy, Norsk Stål AS och Tibnor Oy. Godkännanden från EU-kommissionen avseende övriga verksamheter under avveckling förväntas erhållas under februari 2015. Från och med den 29 juli 2014 redovisas dessa verksamheter i balansräkningen som Tillgångar och skulder som innehas för försäljning och från detta datum görs inte längre avskrivningar på de tillgångar som ingår i de rörelser som är under försäljning. Nettotillgångarna för Tillgångar och skulder som innehas för försäljning uppgick per den 31 december 2014 till 220 Mkr, efter nedskrivning med 123 Mkr. Försäljningen, pro forma, för helåret 2014 uppgick till 2 052 Mkr.

Koncernen

Mkr	2014	2013
Tillgångar som innehas för försäljning
Goodwill
Immateriella tillgångar	0	-
Materiella anläggningstillgångar	87	-
Finansiella anläggningstillgångar	101	-
Varulager	119	-
Övriga omsättningstillgångar	82	-
Summa tillgångar som innehas för försäljning	389	-
Skulder som innehas för försäljning
Korta räntebärande skulder	0	-
Leverantörsskulder	65	-
Övriga kortfristiga skulder	104	-
Summa skulder som innehas för försäljning	169	-
Summa tillgångar och skulder som innehas för försäljning	220	-

I enlighet med IFRS 5 har tillgångar och skulder som innehas till försäljning skrivits ner till nettoförsäljningsvärde.

26 Förvärv av rörelser och andelar

Under året har ett flertal förvärv ägt rum, där det största var förvärvet av aktierna i Rautaruukki Oyj den 29 juli 2014. Utöver förvärvet av Rautaruukki har koncernen förvärvat 51 % av aktierna i G&G Mining Fabrication Pty Ltd, Australien för 17 Mkr, 80 % av aktierna i WearClad (Pty) Ltd, Sydafrika för 1 Mkr samt 25 % av aktierna i Manga LNG Oy, Finland för 30 Mkr.

Utgifter i samband med förvärven har redovisats som kostnader.

Förvärvet av Rautaruukki Oyj

Den 22 januari 2014 meddelades att SSAB och Rautaruukki avsåg att gå samman genom att SSAB riktade ett rekommenderat aktieutbyteserbjudande till aktieägarna i Rautaruukki. I utbyteserbjudandet erbjöd SSAB 0,4752 nya aktier av serie A och 1,2131 nya aktier av serie B i SSAB för varje aktie i Rautaruukki. Det föreslagna samgåendet var villkorat av att SSABs aktieägare fattade de beslut som var nödvändiga för genomförandet av samgåendet och utbyteserbjudandet, vilket skedde på SSABs årsstämma den 9 april 2014, samt att SSAB uppnådde mer än 90 % av aktierna i Rautaruukki. Vidare krävdes myndighetsgodkännanden, inklusive konkurrensprövningsgodkännanden inom EU och andra jurisdiktioner. Den 29 juli fullföljdes utbyteserbjudandet till aktieägarna i Rautaruukki varvid aktieägarna i Rautaruukki erhöll nyemitterade aktier i SSAB i utbyte mot sina aktier i Rautaruukki. Från detta datum ingår Rautaruukki i SSAB-koncernen.

Den minoritet av Rautaruukkis aktieägare som inte accepterade utbyteserbjudandet, 3,9 procent, kommer att tvångsinlösas och förvärvsanalysen bygger på det fastställda inlösenpriset 11,24 euro kontant per aktie.

Rautaruukki hade vid samgåendet bokförda nettotillgångar uppgåendet till 8 981 Mkr. Förvärvsanalysen har färdigställts under året och framgår enligt tabellen nedan. Den goodwill som identifierats hänför sig främst till framtida kostnadssynergier.

Bidrag från Rautaruukki, både faktiskt utfall och pro forma 2014 framgår på sid 35.

Förvärvsanalys av nettotillgångar och goodwill

Köpeskilling	Mkr
66 050 553 A-aktier, 49,20 kr per aktie	4 385
168 615 165 B-aktier, 42,65 kr per aktie	10 013
Avsättning för utestående aktier	569
Köpeskilling	14 967
Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar	9 789
Beräknad goodwill	5 178

	Förvärvat
Tillgångar och skulder vid förvärvstillfället	redovisat värde, 29 juli 2014	Verkligt värde
Mkr
Goodwill	586	-
Övriga immateriella tillgångar	311	2 085
Materiella anläggningstillgångar	9 490	9 691
Övriga finansiella anläggningstillgångar	1 263	1 263
Uppskjuten skattefordran	415	316
Varulager	4 994	5 054
Kundfordringar	2 607	2 607
Övriga omsättningstillgångar	280	280
Likvida medel	396	396
Uppskjutna skatteskulder	53	323
Övriga långffristiga skulder och avsättningar	3 665	3 853
Leverantörsskulder	2 634	2 634
Övriga kortfristiga skulder	4 992	5 076
	8 998	9 806
Innehav utan bestämmande inflytande	17	17
Summa förvärvade nettotillgångar	8 981	9 789

26 Förvärv av rörelser och andelar forts.

I förvärvsanalysen har övervärden identifierats i följande tillgångar och skulder, exklusive uppskjuten skatt:

Tillgång/skuld	Avskrivningstid, år	Övervärde, Mkr
Utsläppsrätter	5	1 031
Varumärken	-	413
Kundrelationer	10	139
Orderbok	1	129
Övriga immateriella tillgångar	10	61
Byggnader	15	40
Maskiner	5-7	161
Varulager	1	60
Uppskjuten skatt, netto		369
Räntebärande skulder	5	188
Övriga skulder	1-3	83
Summa övervärden		1 394

Förändring av koncernens likvida medel vid förvärv av rörelser och andelar

Mkr
Förvärvade likvida medel i Rautaruukki	396
Nyemissionskostnader, förvärv Rautaruukki	-17
Köpeskilling övriga förvärv	-48
Totalt	331

Förvärv rörelser och andelar 2013

Under 2013 förvärvades ytterligare 19 procent i Geha Beheer BV, det totala innehavet uppgår till 51 procent. Köpeskillingen uppgick till 9 Mkr och påverkan på koncernens likvida medel uppgick till –6 Mkr. Koncernen har även förvärvat 100 procent av aktierna i JL Steel Services Ltd, ett företag specialiserat på tillverkning och installation av slitdelar. Köpeskillingen uppgick till 15 Mkr och påverkade koncernens likvida medel med –11 Mkr. Ytterligare små förvärv har gjorts under året vilket påverkat koncernens likvida medel med –4 Mkr.

Moderbolaget

Moderbolaget har under 2014 förvärvat 100% av aktierna i Rautaruukki Oyj. Köpeskillingen uppgick till 14 967 Mkr varav 569 Mkr ännu är obetalt. I samband med förvärvet gjordes en nyemission på 14 398 Mkr, vilken har reducerats med nyemissionskostnader på 17 Mkr. I förvärvet är det endast nyemissionskostnaderna på 17 Mkr som varit kassaflödespåverkande. Se moderbolagets kassaflöde på sid 51. Inga förvärv av rörelser och andelar skedde under 2013.

27 Avyttring av rörelser och andelar

Inga avyttringar har skett under 2014.

Under 2013 avyttrade Tibnor ett flertal fastigheter vilket genererade en positiv kassaflödeseffekt på 88 Mkr och ett resultat på 73 Mkr.

Mkr
Materiella anläggningstillgångar (Not 7)	28
Övriga kortfristiga fordringar	0
Uppskjutna skatteskulder och avsättningar	-1
Övriga kortfristiga skulder	-12
Summa avyttrade nettotillgångar	15
Realisationsvinst	73
Erhållen köpeskilling efter transaktionskostnader och skatt	88
Likvida medel i de avyttrade bolagen	0
Netto erhållen likvid och påverkan på koncernens likvida medel	88

28 Segment

Koncernledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som används för att fatta strategiska beslut. SSABs övergripande strategi är att SSAB ska vara en global ledare inom höghållfasta stål, vara den ledande leverantören på hemmamarknaderna samt vara ledande inom mervärdetjänster. De centrala dragen i SSABs strategiska handlingsplan bygger på att skapa en flexibel verksamhet, en överlägsen kundupplevelse samt ha en högpresterande organisation. Sedan den 1 september 2014 är koncernen organiserad i fem rapporterbara rörelsesegment som benämns som divisioner. Dessa har ett tydligt resultatansvar. De fem divisionerna är SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas samt Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse. För mer information om respektive segment, se sid 14-20. Utöver dessa finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara då dessa ej uppnår tröskelvärden i IFRS 8 samt att de ej följs upp separat av koncernledningen, dessa är inkluderade i Övrigt.

Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till koncernledningen. Koncernledningen är den högsta verkställande beslutsfattaren som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat samt fattar de strategiska besluten.

SSAB har räknat om historiska siffror för att återspegla den organisatoriska förändringen från affärsområden till divisioner, därefter har en pro forma för Rautaruukki upprättats och inkluderats, som om förvärvet hade skett den 31 december 2012. Dessa belopp har beräknats med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper. I pro forma informationen ingår Rautaruukki som om de ingått i SSAB hela 2013 och 2014. Inga avskrivningar på övervärden relaterade till förvärvet av Rautaruukki har belastat resultatet då övervärdet i pro forman i sin helhet betraktats som goodwill, dock har justeringar gjorts för jämförelsestörande poster. För faktiskt utfall ("2014, IFRS") har Rautaruukki endast inkluderats sedan förvärvet, den 29 juli 2014. Segmentinformation som lämnats är följande:

Försäljning och resultat per rörelsesegment		Försäljning totalt			därav intern försäljning		Rörelse resultat
		2014	2013		2014	2013		2014	2013
	2014	pro	pro	2014	pro	pro	2014	pro	pro
Mkr	IFRS	forma	forma	IFRS	forma	forma	IFRS	forma	forma
Division:
SSAB Special Steels	11 871	13 226	12 847	1 439	1 673	1 710	518	726	501
SSAB Europe	17 661	25 857	24 666	2 363	4 271	4 046	145	1	-822
SSAB Americas	13 207	13 207	11 130	87	87	86	1 107	1 107	241
Tibnor	5 872	8 151	8 094	184	450	468	60	83	36
Ruukki Construction	3 252	6 217	6 631	39	67	70	225	-14	66
Övrigt	1	2	27	0	0	2	-317	-377	-231
Avskrivning på övervärden1)	-	-	-	-	-	-	-844	-521	-681
Jämförelsestörande poster							-1 001	-916	31
Koncernjusteringar	-4 112	-6 548	-6 382	-4 112	-6 548	-6 382	-	-	-
Summa	47 752	60 112	57 013	-	-	-	-107	89	-859

1) Avskrivningarna på övervärden avseende 2014 IFRS fördelar sig på SSAB Special Steels med 2 Mkr, SSAB Europe med 184 Mkr, SSAB Americas med 521 Mkr, Tibnor med 29 Mkr, Ruukki Construction med 189 Mkr och i Övrigt med -81 Mkr . I pro forma 2014 och 2013 ingår endast avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av IPSCO med 521 (681) Mkr. Några avskrivningar på övervärden relaterade till förvärvet av Rautaruukki har inte redovisats då alla övervärden betraktats som goodwill.

Balans- och kassaflödesinformation per rörelsesegment		Avskrivningar			Löpande investeringar			Strategiska investeringar
		2014	2013		2014	2013		2014	2013
	2014	pro	pro	2014	pro	pro	2014	pro	pro
Mkr	IFRS	forma	forma	IFRS	forma	forma	IFRS	forma	forma
Division:
SSAB Special Steels	535	539	550	213	214	261	64	64	17
SSAB Europe	1 083	1 577	1 534	854	1 154	860	142	198	103
SSAB Americas	513	513	469	201	201	110	102	102	108
Tibnor	82	112	89	26	29	27	11	19	22
Ruukki Construction	343	484	254	43	58	57	12	34	25
Övrigt	12	29	38	4	12	12	-	-	-
Avskrivning på övervärden1)	844	521	681	-	-	-	-	-	-
Summa	3 412	3 775	3 615	1 341	1 668	1 327	331	417	275

1) Avskrivningarna på övervärden avseende 2014 IFRS fördelar sig på SSAB Special Steels med 2 Mkr, SSAB Europe med 184 Mkr, SSAB Americas med 521 Mkr, Tibnor med 29 Mkr, Ruukki Construction med 189 Mkr och Övrigt med -81 Mkr. I pro forma 2014 och 2013 ingår endast avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av IPSCO med 521 (681) Mkr. Några avskrivningar på övervärden relaterade till förvärvet av Rautaruukki har inte redovisats då alla övervärden betraktats som goodwill.

28 Segment forts.

Geografiska områden

Koncernens exportförsäljning från Sverige och Finland har sin tyngdpunkt huvudsakligen i Europa. Tillväxten för koncernens nischprodukter gör dock att försäljningen på mer avlägsna marknader ökar. Tillverkningen av koncernens stålprodukter sker nästan uteslutande i Sverige, Finland samt USA.

Investeringarna utöver dessa länder har därför varit små. Den geografiska informationen nedan avser faktiskt utfall, där Rautaruukki är inkluderat sedan förvärvet den 29 juli 2014. Försäljningen för 2013 har justerats till följd av ändrad metod för redovisning av frakter.

Försäljning per land/region

Mkr	2014	%	2013	%
Sverige	8 184	17	7 653	21
Finland	3 345	7	1 308	4
Tyskland	2 648	6	1 926	5
Polen	1 338	3	743	2
Storbritannien	1 254	2	713	2
Övriga EU-28	7 121	15	4 884	13
Norge	1 621	3	648	2
Ryssland	767	2	207	0
Övriga Europa	980	2	961	3
USA	14 412	30	11 941	33
Kanada	2 175	5	1 704	5
Övriga Världen	3 907	8	3 767	10
Summa	47 752	100	36 455	100

Nedanstående tabell visar redovisade värdet på immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar samt investeringar fördelade på geografiska områden efter var anläggningstillgångarna är belägna. Rautaruukki ingår sedan förvärvsdatumet, den 29 juli 2014.

			Immateriella/materiella
Anläggningstillgångar och investeringar per land/region			anläggningstillgångar			Investeringar
Mkr	2014	%	2013	%	2014	%	2013	%
Sverige	8 856	16	9 283	25	874	53	530	66
Finland	15 622	27	33	0	432	26	5	1
Övriga EU-28	654	1	201	1	37	2	10	1
Ryssland	225	0	1	0	6	0	1	0
Övriga Europa	56	0	3	0	2	0	1	0
USA	31 000	55	26 395	73	305	18	217	27
Kanada	102	0	93	0	4	0	22	3
Övriga Världen	440	1	369	1	12	1	18	2
Summa	56 955	100	36 378	100	1 672 100		804	100

29 Finansiell riskhantering

Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens finanspolicy. Huvuddelen av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm och SSAB Finance i Belgien. För närmare beskrivning av koncernens finansiella risker, se sid 42.

Refinansieringsrisk (likviditetsrisk)

Den långfristiga upplåningen uppgick vid årsskiftet till 21 171 (16 093) Mkr. Upplåning sker huvudsakligen via bankmarknaden och genom befintliga obligations- och certifikatprogram. För upplåning på ett till tio års löptid används ett europeiskt Medium Term Note-program (EMTN) eller ett svenskt MTN-program medan ett svenskt och ett finskt certifikatprogram används för kortare upplåning. EMTN programmets låneram uppgår till 2 000 MEUR, MTN programmets ram uppgår till 7 000 Mkr medan det svenska certifikatprogrammets ram uppgår till 5 000 Mkr och det finska certifikatprogrammets ram uppgår till 500 MEUR. Det svenska obligationsprogrammet har av Standard & Poor's fått kreditbetyget BB-.

Den långfristiga upplåningen i EMTN programmet uppgick vid årets utgång till 4 954 (1 358) Mkr, upplåningen inom MTN-programmet uppgick till 5 450 (4 500) Mkr medan certifikatupplåningen i det svenska programmet uppgick till 872 (305) Mkr och i det finska programmet till 2 155 Mkr, varav 151 Mkr låg i Rautaruukki Oyj.

Koncernens likvida beredskap bestående av likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditlöften och med avdrag för spärrade medel uppgick vid årsskiftet till 11 728 (9 443) Mkr vilket motsvarade 20 (27) procent av pro forma omsättningen.

I den mån överskottslikviditet uppstår ska denna först och främst användas för att amortera av lån. Om detta inte är möjligt placeras medlen i värdepapper utgivna av staten eller hos godkända banker.

Den totala låneskulden uppgick vid årsskiftet till 29 667 (18 661) Mkr och hade en genomsnittlig återstående löptid på 3,9 (4,1) år.

Förfallostrukturen under de närmaste åren framgår av not 16.

De kontraktsenliga betalningarna på den utestående låneskulden inklusive räntebetalningar och derivat framgår av följande tabell:

31 december 2014

	Bokfört	Kontraktuellt
Mkr	värde	kassaflöde	2015	2016	2017	2018	2019	Senare
Kapitalmarknadslån	14 189	16 200	773	2 729	4 235	1 713	5 242	1 508
Banklån	9 024	9 362	4 168	1 094	4 043	57	-	-
Exportfinansiering	177	180	90	90	-	-	-	-
Alabama tax revenue bond	1 694	2 138	19	19	19	19	19	2 043
Företagscertifikat	3 026	3 040	3 040	-	-	-	-	-
Övrigt	1 557	1 517	1 082	108	68	65	63	131
Totalt lån	29 667	32 437	9 172	4 040	8 365	1 854	5 324	3 682
Derivat, nettoutflöde	919	919	752	68	67	25	7	-
Derivat, nettoinflöde	-370	-370	-356	-14	-	-	-	-
Totalt inklusive derivat	30 216	32 986	9 568	4 094	8 432	1 879	5 331	3 682

Utöver låneskulder och derivat enligt ovan finns leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder som förfaller till betalning inom ett år. Ränteflöden beräknas utifrån ränta och valutakurs vid årets utgång.

29 Finansiell riskhantering forts.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken att förändringar i marknadspriser såsom räntesatser och valutakurser påverkar koncernens resultat eller finansiella ställning.

RÄNTERISK

Vid utgången av året uppgick den totala låneskulden till 29 667 (18 661) Mkr varav 8 066 (5 899) Mkr var upptagna eller swappade till fast ränta. Inräknat ränteswappar, uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,2 (0,9) år. Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och samma räntebindningstider som vid årsskiftet skulle en förändring av marknadsräntan med 100 räntepunkter (1 procentenhet), inklusive räntesäkringar, förändra resultat efter skatt med ca 130 (70) Mkr. Lån som förfaller till ränteomförhandling under de närmaste åren framgår av not 16.

Vid årsskiftet uppgick värdet på ränteswappar från rörlig ränta till fast ränta (vilka ingåtts för att säkra kassaflödet vid räntebetalningarna) till ett värde på 0 (-29) Mkr vilket redovisats i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet har identifierats under året.

Koncernens räntebärande tillgångar uppgick till 8 283 (4 001) Mkr och utgjordes nästan uteslutande av likvida medel och spärrade medel vilka löper med rörlig ränta.

VALUTARISK

Merparten av de kommersiella valutaflöden som kvalificerar för säkringsredovisning (för närvarande USD inköp av malm, zink, eldningsolja och kol med längre kontraktslöptider samt försäljning i EUR) valutasäkras.

Större valutaflöden relaterade till projektaffärer inom Ruukki Construction valutasäkras. Beslutade större investeringar i utländsk valuta valutasäkras i sin helhet. Övriga kommersiella valutaflöden som uppkommer i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur och någon valutasäkring för dessa görs inte, utan de växlas i spotmarknaden.

Koncernen hade ett totalt nettoinflöde av främmande valutor. Nettoinflödet av främmande valutor uppgick 2014 till 2,3 (5,3) Mdkr. Koncernens mest väsentliga valutaflöden framgår av diagram på sidan 42.

Baserat på 2014 års intäkter och kostnader i utländska valutor medför fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot alla övriga valutor, inklusive valutasäkringar, en positiv påverkan på resultat efter skatt på årsbasis på 200 (160) Mkr. Utöver detta skulle Eget kapital påverkas positivt via omräkningseffekter av utländska dotterbolag, netto efter säkringar av nettoinvesteringar, med ca 1 800 Mkr.

En fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot koncernens två viktigaste valutor USD och EUR skulle innebära en negativ effekt på resultat efter skatt med ca 350 (250) Mkr avseende USD och en positiv på drygt 250 (350) Mkr avseende EUR. Den negativa effekten mot USD består av en ökad kostnad på koncernens inköp av råvaror kol, malm och skrot med ca 630 (480) Mkr, en positiv effekt på rörelsens nettoströmmar av USD i övrigt på ca 290 (240) Mkr och negativ effekt avseende ökade räntebetalningar på ca 10 (10) Mkr. Den positiva effekten mot EUR kommer från rörelsens nettoströmmar. Den negativa påverkan vad avser ökade räntebetalningar i EUR är ca 7 (0) Mkr.

Under 2014 har kursdifferenser netto bokförts med 102 (-59) Mkr i rörelseresultatet och med 136 ( 30) Mkr i finansnettot.

Per den 31 december var fördelningen per valuta av kundfordringar, övriga korta fordringar och derivat följande:

Fördelning per valuta uttryckt i Mkr	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
SEK	1 609	1 123	9	2
USD	2 056	1 477	-	93
EUR	3 162	1 594	50	-
Övriga valutor	1 820	1 020	-	-
Summa	8 647	5 214	59	95
varav:
Kundfordringar	7 705	4 785	0	0
Övriga korta fordringar	572	298	9	2
Derivat1)	370	131	50	93
Summa	8 647	5 214	59	95

1) Derivat ingår i balansposten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter med 370 (131) Mkr och för moderbolaget med 50 (93) Mkr.

29 Finansiell riskhantering forts.

Per den 31 december var fördelningen per valuta av leverantörsskulder, övriga korta skulder och derivat följande:

Fördelning per valuta uttryckt i Mkr	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
SEK	1 202	1 398	18	38
USD	3 470	2 254	385	-
EUR	3 073	707	45	-
Övriga valutor	1 163	549	-	-
Summa	8 908	4 908	448	38
varav:
Leverantörsskulder	7 000	4 578	8	7
Övriga korta skulder	1 088	205	10	2
Derivat1)	820	125	430	29
Summa	8 908	4 908	448	38

1) Derivat ingår i balansposten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter med 820 (125) Mkr och för moderbolaget med 430 (29) Mkr.

Upplåning fördelat per valuta framgår nedan:

	Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
SEK	9 940	7 989	9 916	7 969
USD	11 952	10 124	10 252	8 719
EUR	7 459	325	4 471	-
Övriga valutor	316	219	-	-
Summa	29 667	18 657	24 639	16 688

Upplåningen i EUR och USD har inte valutasäkrats separat, eftersom den utgör en säkring av nettoinvesteringarna i Rautaruukki och SSAB Americas.

Målsättningen är att erhålla en jämvikt där valutapåverkan på nettoinvesteringen i Rautaruukki och SSAB Americas påverkar koncernens nettoskuldsättningsgrad så lite som möjligt.

Vid årsskiftet uppgick dessa nettoinvesteringar till 1 620 (-) MEUR respektive 4 314 (4 314) MUSD. Totalt uppgick lån och valutaderivat som säkringsredovisades till 605 (-) MEUR och 1 575 (1 585) MUSD. Den ackumulerade verkligtvärdeförändringen i säkringsreserven på de lån och derivat som identifierats som säkringsinstrument uppgick vid årets slut till -4 137 (-1 904) Mkr. Under året har en ineffektivitet på 0 (0) Mkr identifierats och har redovisats till sin helhet i resultatet.

Kreditrisk

Limiterna mot enskilda motparter utvärderas löpande och har under året uppgått till maximalt 2 000 (1 500) Mkr mot en enskild motpart. Den totala motpartsrisken uppgick vid årsskiftet till 4 407 (3 061) Mkr, varav derivat 71 (73) Mkr och placeringar i likvida medel 4 336 (2 988) Mkr.

Utöver detta finns kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar, vilka hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa fordringar brutto före nedskrivning för osäkra fordringar uppgick till 8 530 (5 217) Mkr. Risken är utspridd på ett stort antal kunder. Därtill sker individuell kreditprövning och limiter sätts för respektive kund.

Åldersanalys över Kundfordringar och Övriga fordringar	Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2014	2013	2014	2013
Ej förfallna	6 565	3 711	9	2
1–30 dagar	1 049	865	-	-
31–120 dagar	483	389	-	-
121–365 dagar	187	141	-	-
> 365 dagar	246	111	-	-
Summa	8 530	5 217	9	2

Osäkra fordringar, förändring		Koncernen
Mkr	2014	2013	2014	2013
Ingående balans	-133	-97	-	-
Ökning genom rörelseförvärv	-106	-	-	-
Befarade kundförluster	-52	-52	-	-
Konstaterade kundförluster	44	18	-	-
Återförda outnyttjade belopp	4	-1	-	-
Omräkningsdifferenser	-10	-1	-	-
Utgående balans	-253	-133	-	-

Inga andra finansiella tillgångar har varit föremål för nedskrivning.

Värdering finansiella instrument

VALUTADERIVAT, PRISDERIVAT OCH RÄNTESWAPPAR Valutasäkring sker, enligt finanspolicyn, främst för att minimera omräkningsrisken av valutakursförändringars inverkan på nettoskuldsättningsgraden. I första hand säkras omräkningsexponeringen genom lån i samma valuta, men i avsaknad av sådana kan istället valutaderivat användas. Nettoinvesteringen i SSAB Americas säkrades vid årsskiftet med lån uppgående till 1 315 (1 335) MUSD och derivat uppgående till 260 (250) MUSD. Nettoinvesteringen i Rautaruukki säkrades vid årsskiftet med lån uppgående till 350 (-) MEUR och derivat uppgående till 255 (-) MEUR.

Valutasäkring sker också för inköp av malm, kol, zink och eldningsolja samt för större investeringar i utländsk valuta. Valutaderivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning enligt IAS 39 och är verkligtvärdesäkringar får värdeförändringar av valutaderivaten ingen resultatpåverkan utan kvittas i resultaträkningen mot motsvarande värdeförändring av den säkrade ordern. I samband med leverans av sådant inköp bokförs den säkrade delen av den förvärvade tillgången till den säkrade kursen. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på inköpsorder för vilka valutaterminer tecknats till 2,1 (1,3) Mdkr. Derivaten för "verkligtvärdesäkring" hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde netto på 31 (-5) Mkr medan säkringsredovisade inköpsorder och leverantörsskulder hänförliga till säkrade inköpsorder bokförts till -31 (5) Mkr vilket innebar att ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

En del av de valutasäkringar som görs avseende råmaterialinköp uppfyller kraven för kassaflödessäkring enligt IAS 39. Den effektiva delen av värdeförändringar i de valutaderivat som uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas i övrigt totalresultat. I samband med inköp återförs ackumulerade belopp från säkringsreserven i eget kapital till kostnad såld vara i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Den ineffektiva delen av värdeförändringar i valutaderivaten bokas direkt mot övriga operativa kostnader. Ingen ineffektivitet förekom under året eller vid årsskiftet. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på prognostiserade råvaruinköp för vilka valutaterminer tecknats till 0,9 (-) Mdkr Verkligt värde på derivat som avser inköp och som uppfyller kraven på kassaflödessäkring uppgick vid årsskiftet netto till 13 (-) Mkr, av vilket 5 (-) Mkr bokförts i övrigt totalresultat.

Valutasäkringar sker också på prognostiserad försäljning i EUR. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning får värdeförändringar på ett valutaderivat ingen resultatpåverkan utan redovisas i övrigt totalresultat. I samband med försäljning återförs ackumulerade belopp från säkringsreserven i eget kapital till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på prognostiserad försäljning för vilka valutaterminer tecknats till 3,1 (3,5) Mdkr. Verkligt värde på derivat som avser prognostiserad försäljning och som uppfyller kraven på säkringsredovisning uppgick vid årsskiftet netto till -79 (-48) Mkr, av dessa har -79 (-48) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Kassaflödessäkring används även vid säkring av prisrisken i zink, eldningsolja och el. De zink-, eldningsolje- och elderivat som används av koncernen har definierats som kassaflödessäkringar. Relationen mellan säkringsinstrumentet och den säkrade risken dokumenteras när säkringen ingås. Effektivitetstest genomförs vid starttidpunkten och sedan kvartalsvis under säkringens löptid. Den effektiva delen av värdeförändringar i derivaten som uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av värdeförändringar i derivaten bokas direkt mot övriga operativa kostnader. Den effektiva delen av säkringen realiseras i kostnad såld vara i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet.

Zink används vid tillverkning av galvaniserade stålprodukter. Vid årsskiftet uppgick den säkrade volymen av prognostiserade framtida zinkinköp till 10 500 ton. De säkringar som vid årsskiftet uppfyllde kraven för säkringsredovisning uppgick till 1 (-) Mkr, av vilket 0 (-) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Tung eldningsolja används som råvara vid ståltillverkning. Eldningsoljederivat används för att säkra framtida inköp av tung eldningsolja. Vid årsskiftet uppgick den säkrade volymen av prognostiserade framtida inköp av eldningsolja till 34 000 ton. De säkringar som vid årsskiftet uppfyllde kraven för säkringsredovisning uppgick till -51 (-) Mkr, av vilket -42 (-) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Prisrisken på prognostiserad framtida elkonsumtion vid anläggningarna i Raahe och Hämeelinna säkras huvudsakligen genom användande av standardiserade elderivat noterade på befintlig marknad. Vid årsskiftet uppgick den säkrade volymen av prognostiserade framtida inköp av el till 1 873 GWh. De säkringar som vid årsskiftet uppfyllde kraven för säkringsredovisning uppgick till -157 (-) Mkr, av vilket -157 (-) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

29 Finansiell riskhantering forts.

Kassaflödessäkring sker också för vissa obligationslån med rörlig ränta där en rörlig till fast ränteswap används. För de räntederivat som uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 får värdeförändringar på räntederivaten ingen resultatpåverkan utan redovisas i övrigt totalresultat. Sådana räntederivat hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde på 0 (-29) Mkr, av dessa har 0 (-29) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Derivat som ej har säkringsredovisats värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Vid utgången av året uppgick dessa orealiserade derivat netto till -63 (2) Mkr varav 71 (18) Mkr bokförts i övriga rörelseintäkter och -134 (-16) Mkr i finansnettot.

Koncernens samtliga utestående valutaderivat vid årsskiftet hade en genomsnittlig återstående löptid på 2 månader, prisderivat 18 månader och räntederivat 34 månader.

Värdering finansiella tillgångar och skulder

Nedanstående tabell visar redovisat värde jämfört med bedömt verkligt värde per typ av finansiell tillgång och skuld:

Koncernen	Redovisat värde		Verkligt värde
Mkr	2014	2013	2014	2013
Finansiella tillgångar
2. Finansiella anläggningstillgångar	1 272	1 599	1 272	1 599
1. Valutaderivat som ej säkringsredovisas1)	214	45	214	45
4. Valutaderivat för "verkligtvärdesäkring" av flöden1)	53	-	53	-
4. Valutaderivat för säkring av försäljningsflöden1)	12	-	12	-
4. Valutaderivat för säkring av inköpsflöden1)	83	-	83	-
4. Valutaderivat för säkring av priser1)	8	-	8	-
4. Valutaderivat för säkring av nettoinvestering1)	-	86	-	86
2. Kundfordringar	7 705	4 785	7 705	4 785
2. Övriga korta räntebärande fordringar	1 977	194	1 977	194
2. Likvida medel	3 014	2 124	3 014	2 124
Finansiella skulder
3. Långfristiga räntebärande skulder	21 171	16 093	21 612	16 521
3. Kortfristiga räntebärande skulder	8 496	2 568	8 547	2 568
1. Valutaderivat som ej säkringsredovisas1)	277	43	277	43
4. Valutaderivat för "verkligtvärdesäkring" av flöden1)	23	5	23	5
4. Valutaderivat för säkring av försäljningsflöden1)	91	48	91	48
4. Valutaderivat för säkring av priser1)	117	-	117	-
4. Valutaderivat för säkring av priser (lång del)2)	98	-	98	-
4. Valutaderivat för säkring av nettoinvestering1)	312	-	312	-
4. Räntederivat för säkring av ränteflöden1)	0	29	0	29
3. Leverantörsskulder	7 000	4 578	7 000	4 578

Balansposternas kategorisering: 1. Innehav värderade till verkligt värde över resultaträkningen, 2. Lånefordringar och kundfordringar värderade till anskaffningsvärde, 3. Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde, 4. Derivat för säkring värderade till verkligt värde.

1) Derivaten ingår i balansposten upplupna intäkter och förutbetalda kostnader respektive upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

2) Derivaten ingår i balansposten Långfristiga icke räntebärande skulder.

Bedömning av verkligt värde på finansiella instrument

Klassificeringen sker hierarkiskt i tre olika nivåer baserat på de indata som använts i värderingen av instrumenten. I nivå 1 används noterade priser på en aktiv marknad, till exempel börskurser. I nivå 2 används andra observerbara marknadsdata för tillgången eller skulden än noterade priser, till exempel räntesatser och avkastningskurvor. I nivå 3 bestäms det verkliga värdet utifrån en värderingsteknik som baseras på antaganden som inte är underbyggda av priser eller data som är direkt observerbara. Värderingen till verkligt värde av de finansiella instrumenten i SSAB baseras på data enligt nivå 2 förutom elderivat, vilkas verkliga värde baseras på noterade marknadspriser och därmed klassificeras i nivå 1. Egna kreditrisker beaktas ej då påverkan är marginell.

Finansiella anläggningstillgångar består till största del av övriga långfristiga fordringar och värderas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter bedömning av osäkra fordringar.

Derivat värderas till verkligt värde och beräknas enligt vedertagen värderingsmodell baserat på observerbar marknadsdata. Vid årsskiftet värderades derivaten till 370 (131) Mkr i finansiella tillgångar och -918 (-125) Mkr i finansiella skulder. Om full kvittning tillämpats hade derivaten bokförts till 71 (73) Mkr i finansiella tillgångar och -619 (-68) Mkr i finansiella skulder.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter individuell bedömning av osäkra fordringar. Det finns ingen koncentration av kreditrisker, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Övriga kortfristiga räntebärande fordringar innefattar fordringar med löptid mindre än 12 månader. Verkligt värde är uppskattat till anskaffningsvärdet.

Likvida medel består av medel på bankkonton och placeringar i bank med korta löptider och verkligtvärde uppskattas till anskaffningsvärdet.

Långfristiga räntebärande skulder består främst av lån som ej säkringsredovisats och värderats till upplupet anskaffningsvärde. Lån som säkringsredovisats värderas och bokförs till verkligt värde. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider.

Kortfristiga räntebärande skulder värderas till upplupet anskaffningsvärden. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider.

Leverantörsskulder redovisas till det belopp som de förväntas bli utbetalt med och värderas till anskaffningsvärde.

Förvaltning av kapital

Bolagets målsättning vid förvaltningen av totalt eget kapital är att säkerställa att verksamheten kan drivas vidare och generera god avkastning till aktieägarna. Eftersom koncernens verksamhet är konjunkturberoende är målet att hålla en långsiktig nettoskuldsättningsgrad kring 30 procent.

För att vidmakthålla eller anpassa kapitalstrukturen kan utdelningen justeras, återköp eller inlösen ske eller nyemission alternativt avyttring av tillgångar ske för att reducera skulderna. Under året har Nettoskuldsättningsgraden ökat något. Vid

årsskiftet uppgick nettoskuldsättningsgraden till 56 (55) procent.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna

På stålrörelsens industriområden finns ett behov av framtida marksanering. Enligt gällande regler kommer en sådan sanering att bli aktuell först i och med att SSAB upphör att bedriva verksamhet på området. Det går idag inte att bedöma om och när verksamheten skulle kunna upphöra varför någon avsättning för sådan marksanering inte har gjorts.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR

GOODWILL FRÅN FÖRVÄRVET AV IPSCO

Per 30 november genomfördes det årliga nedskrivningstestet av den goodwill som uppkom vid förvärvet av IPSCO. Inget

nedskrivningsbehov framkom vid testet. Värderingen genomfördes samtidigt som världskonjunkturen fortsatt präglas av viss osäkerhet även om den Nordamerikanska verksamheten visat en betydande resultatförbättring under året. Under dessa omständigheter är det naturligtvis extra svårt att göra en bedömning över den framtida intjäningen och därigenom bedömningen över det verkliga värdet på goodwill. Bedömningen är dock att det finns rimligt utrymme för försämringar i uppskattningarna utan att det skulle leda till ett nedskrivningsbehov. För ytterligare inforamtion om nedskrivningstestet, se not 6.

Först om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tillämpades för de diskonterade kassaflödena, varit mer än 3,4 procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller först om de långsiktiga bruttomarginalerna skulle bli mer än 5,1 procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma.

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL FRÅN FÖRVÄRVET AV RAUTARUUKKI

Rautaruukki förvärvades den 29 juli 2014 och generellt sett har det inte bedömts nödvändigt med något test av nedskrivningsbehov redan under 2014. Dock har utvecklingen i främst östra Europa under slutet av året föranlett att en värdering gjorts av Divisionen Ruukki Construction. Värderingen utvisade ett behov av en nedskrivning av hela den goodwill som hänförts till Ruukki Construction, vilken uppgick till 269 Mkr. Ytterligare nedskrivningar av anläggningstillgångar i östra Europa genomfördes vid årsskiftet.

ALABAMA TAX CREDIT

SSABs dotterbolag i Alabama, USA har genomfört ett antal investeringar, vilka omfattas av ett program för investeringsstöd. Programmet ger rätt till skatteavdrag på varje års beräknade delstatsskatt för resultat som kan allokeras till varje specifik investering. Programmet sträcker sig över tjugo år och för att erhålla stödet ett visst år krävs dels att man har delstatsskatt att betala, dels att man uppfyller villkor avseende antal anställda och utbetalda minimilöner.

En beräkning av den framtida delstatsskatten har gjorts baserat på utfall i tidigare år, budget och antaganden om den framtida lönsamheten. Bedömningen har lett till en uppbokning av en uppskjuten skattefordran på drygt 300 Mkr.

Om det skattepliktiga resultatet i Alabama blir högre eller lägre än beräknat, kommer det erhållna stödet att öka eller minska. Om bolaget inte uppfyller villkoren kring personalstyrka och minimilöner kan stödet helt utebli.

PENSIONSFÖRMÅNER

En stor del av koncernens pensionsförpliktelser för tjänstemän är förmånsbaserade och kollektivt försäkrade i Alecta. Då det i dagsläget inte är möjligt att få uppgifter från Alecta avseende koncernens andel av förpliktelser och förvaltningstillgångar får pensionsplanen som tecknats i Alecta redovisas som en avgiftsbaserad plan. Den konsolideringsnivå som Alecta rapporterade vid årsskiftet tyder inte på att ett underskott skulle föreligga, men någon närmare uppgift om storleken på pensionsförpliktelsen går inte att erhålla från Alecta.

Genom förvärvet av Rautaruukki ökade även koncernens förmånsbestämda planer markant. Koncernen har vid årsskiftet förmånsbestämda förpliktelser uppgående till 1 967 Mkr, vilket är en ökning med drygt 1,8 Mdkr från året innan. Förpliktelsen är känslig bl a för förändringar i ränteläget, inflationen och antaganden om livslängd. I not 13 beskrivs känsligheten i de mest kritiska parametrarna.

VARULAGER

Varulagret påverkas av antaganden och bedömningar avseende produktkalkyler, tillämpning av lägsta värdets princip och bedömningar av inkurans. SSABs varulager uppgick vid årsskiftet till 14 203 av vilket 330 Mkr var värderat till nettoförsäljningsvärde.

KUNDFORDRINGAR

Avsättningen för osäkra kundfordringar baseras på bedömningar om kundernas betalningsförmåga och är med naturlighet svåra att uppskatta. Posten har varit föremål för särskild prövning och jämfört med föregående år har avsättningen till osäkra fordringar ökat med 120 Mkr till 253 (133) Mkr (varav 106 Mkr tillkom via förvärvet av Rautaruukki), vilket utgjorde 3,3 (2,8) % av utestående kundfordringar.

ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Under året har en slutlig reglering genomförts avseende eventuella ytterligare anspråk från köparen av rörverksamheten för garantiförpliktelser hänförliga till tiden före avyttringen. Slutregleringen innebar att bolaget kunde intäktsföra den avsättning som gjorts på 37 Mkr.

31 Definitioner

Direktavkastning Utdelning i förhållande till börskurs vid årets slut.

EBITDA-marginal Resultat före avskrivningar i förhållande till försäljning.

Eget kapital Summa eget kapital enligt koncernbalansräkningen.

Eget kapital per aktie Eget kapital exklusive minoritetsandelar dividerat med antal aktier vid årets slut.

Försäljning Försäljning med avdrag för mervärdesskatt, rabatter och returer.

Likvida medel Kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvet.

Löpande investeringar

Utgörs av konkurrenskraftbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings- eller miljökaraktär.

Nettoskuld Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar.

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till eget kapital.

Operativt kassaflöde

Medel genererade från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital samt kassaflöde avseende löpande underhållsinvesteringar men före finansiella poster och betald skatt.

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Räntabilitet på eget kapital efter skatt Årets resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital per månad under året.

Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital per månad under året.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i förhållande till försäljning.

Rörelsens kassaflöde Operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och betald skatt.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Strategiska investeringar

Investeringar genom förvärv av rörelser och andelar, investeringar i expansion av anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande teknik, som ska öka framtida kassaflöde.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minskad med icke räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder.

Vinstmultipel P/E

Börskurs vid årets slut i förhållande till resultat per aktie.

32 Överväganden vid förslag till vinstdisposition

Vid årsstämman 2015 har aktieägarna bl.a. att ta ställning till styrelsens förslag till utdelning.

Vid årsskiftet uppgick koncernens balanserade vinstmedel till 16 199 (17 720) Mkr och moderbolagets fria medel till 38 551 (27 165) Mkr. I det egna kapitalet finns orealiserade vinster föranledda av att finansiella instrument redovisats till marknadsvärde uppgående till 0 (50) Mkr.

Nettoskuldsättningen uppgick till 24 674 (14 833) Mkr innebärande att nettoskuldsättningsgraden ökade med en procentenhet från 55 till 56 procent. Koncernens långsiktiga mål över en konjunkturcykel är 30 procent. Koncernen utvisade ett negativt resultat efter skatt uppgående till -1 394 Mkr.

Mot bakgrund av att 2015 är ett år med stora omstruktureringar, föreslår styrelsen årsstämman att ingen utdelning ska utgå.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande i SSAB AB (publ), org. nr. 556016-3429 står:

balanserad vinst	37 845
årets resultat	706
Mkr	38 551
Av detta utgör överkursfond 21 791 Mkr samt fond för verkligt värde på 670 Mkr.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:
till aktieägarna utdelas 0,00 krona per aktie	0
till nästa år överförs	38 551
Mkr	38 551

Koncernens balanserade vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick till 16 199 (17 720) Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm, den 9 februari, 2015

Sverker Martin-Löf Sture Bergvall Petra Einarsson

Ordförande Ledamot Ledamot

Kim Gran Bert Johansson Jan Johansson Ledamot Ledamot Ledamot

Ledamot Ledamot Ledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 18 februari 2015 PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor

Matti Lievonen Annika Lundius Patrick Sjöholm

John Tulloch Lars Westerberg Martin Lindqvist Ledamot Ledamot VD och koncernchef

Revisionsberättelse

Till årsstämman i SSAB AB, org.nr 556016-3429

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SSAB AB för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34–96.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR FÖR ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UTTALANDEN

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SSAB AB för år 2014.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UTTALANDEN

Vi tillstyrker att årsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 18 februari 2015

PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor

Bolagsstyrningsrapport 2014

SSABs organisation utmärks av ett decentraliserat arbetssätt där en stor del av ansvar och befogenheter delegerats till respektive division. SSAB är noterat på Nasdaq OMX Stockholm och lyder under dess regelverk samt tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden). SSAB är även sekundärnoterat på Nasdaq OMX Helsinki.

Organisation

Från och med den 29 juli 2014, är Rautaruukki en del av SSAB. Det nya företaget har fem divisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas, Tibnor och Ruukki Construction.

Bilden nedan illustrerar per den 31 december 2014 SSABs modell för bolagsstyrning och hur de centrala organen verkar.

Avvikelser från bolagskoden

Under 2014 har ersättningsutskottet bestått av Sverker Martin-Löf (ordförande), John Tulloch och Kim Gran (som under året ersatte Lars Westerberg i ersättningsutskottet). Enligt huvudregeln i punkt 9.2 i bolagskoden ska de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna som ingår i ersättningsutskottet vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Eftersom John Tulloch bedömts som beroende i förhållande till bolaget utgör således hans medverkan i ersättningsutskottet en avvikelse från kodens regel. Bolaget bedriver numera en omfattande internationell verksamhet med många medarbetare utanför Sverige, inte minst i Nordamerika. John Tulloch har lång erfarenhet från seniora chefspositioner i den nordamerikanska stålindustrin. Hans kunskap om ersättningsprinciper och ersättningsstrukturer i främst nordamerikansk stålindustri utgör ett mycket värdefullt bidrag till utskottets samlade förmåga att hantera internationella ersättningsfrågor på ett ändamålsenligt och rationellt sätt. Bolaget har därför gjort bedömningen att värdet av John Tullochs medverkan i ersättningsutskottet överväger de eventuella nackdelar som följer av att han inte anses oberoende gentemot bolaget. På angivna grunder anser bolaget således att avvikelsen från punkt 9.2 i bolagskoden är motiverad.

Aktieägare

Aktiekapitalet i SSAB består av A- och B-aktier, där A-aktien ger en röst medan B-aktien ger en tiondels röst. Båda aktieslagen ger samma rätt till andel av bolagets tillgångar och vinst.

Per den 31 december 2014 uppgick antalet aktieägare till 92 782. Industrivärden var den röstmässigt störste ägaren, följd av Solidium Oy, LKAB Loussavaara-Kirunavaara och Danske Capital Sverige AB. Av aktieägarna utgjorde 69 % aktieägare med 1 000 aktier eller färre och de tio största ägarna ägde cirka 44 % av det totala antalet aktier. Ägare utanför Sverige och Finland kontrollerade 20 % av rösterna och 18 % av aktiekapitalet. För ytterligare information kring ägarstrukturen, se sidan 31.

Ägare den 31 december 2014

	% av rösterna	% av kapitalet
Industrivärden	17,7	10,7
Solidium	10,1	17,1
LKAB	3,8	2,2
Danske Capital	3,1	1,9
Swedbank Robur fonder	2,9	3,1
AMF	2,8	1,8
Invesco Funds	2,8	1,7
Handelsbanken fonder	2,5	2,5
Catella fonder	2,4	1,6
Handelsbanken Pensionsstiftelsen och
Handelsbanken Liv	2,2	1,4
Övriga aktieägare	49,7	55,9
Total	100,0	100,0
Varav utlandsregistrerade aktieägare	19,9	18,0

Källa: Euroclear

Viktiga externa och interna regelverk och policyer som påverkar bolagsstyrningen:

Väsentliga interna regelverk och policyer

• Bolagsordning
• Styrelsens arbetsordning inkl. VD-instruktion och instruktioner till styrelseutskotten
• Ekonomihandbok (Financial Guidelines) och finanspolicy
• Affärsetiska bestämmelser

Väsentliga externa regelverk

• Svensk aktiebolagslag
• Svensk bokföringslag
• Svensk årsredovisningslag
• Regelverk för Nasdaq OMX Stockholm och Nasdaq OMX Helsinki, www.nasdaqomx.com
• Svensk kod för bolagsstyrning, www.bolagsstyrning.se

Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och bolagskoden, som en separat rapport som är skild från förvaltningsberättelsen.

Bolagsstämma

Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman, där aktieägarnas inflytande i bolaget utövas. På årsstämman (ordinarie bolagsstämma) beslutar aktieägarna bland annat om följande:

• Fastställelse av årsredovisning och koncernredovisning
• Disposition av bolagets resultat
• Ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören
• Val av styrelsen, dess ordförande och revisorer
• Hur valberedningen ska utses
• Ersättning till styrelsen och revisorerna
• Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare

Årsstämma 2014

Årsstämman 2014 fastställde den av styrelsen och verkställande direktören avlämnade årsredovisningen och koncernredovisningen för 2013, beslutade om disposition av bolagets resultat samt beviljade styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet.

Vidare redogjorde valberedningens ordförande för arbetet under året samt redovisade motiven till lämnade förslag. Stämman beslutade om ersättningar till styrelse och revisor i enlighet med valberedningens förslag. Till styrelseledamöter omvaldes Anders G Carlberg, Jan Johansson, Martin Lindqvist (verkställande direktör och koncernchef), Annika Lundius, Sverker Martin-Löf (ordförande), Matti Sundberg, John Tulloch, Lars Westerberg och Pär Östberg. Stämman beslutade att antalet revisorer skulle vara ett registrerat revisionsbolag. Omval av Pricewaterhouse-Coopers till och med årsstämman 2015. Stämman beslutade att någon utdelning för räkenskapsåret 2013 inte skulle lämnas.

Årsstämman beslutade att ändra bolagsordningens bestämmelser i § 4 och § 5 om lägsta och högsta aktiekapital respektive lägsta och högsta antal aktier, samt högsta antal A-respektive B-aktier som kan emitteras, villkorat av genomförandet av samgåendet med Rautaruukki, samt att bemyndiga styrelsen att, intill nästkommande årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, besluta om nyemission av högst 67 000 000 A-aktier och högst 169 000 000 B-aktier, att utgöra vederlag i utbyteserbjudandet till aktieägarna i Rautaruukki.

En beslutsför styrelse samt huvudansvarig revisor var närvarande vid årsstämman. Se årsstämmoprotokoll på www.ssab.com.

Extra stämma 2014

Den 11 september 2014 hölls en extra bolagsstämma i SSAB. Stämman beslutade att styrelsen ska bestå av nio ledamöter och beslutade om nyval av Petra Einarsson, Kim Gran och Matti Lievonen. Anders G Carlberg, Matti Sundberg och Pär Östberg lämnade styrelsen i samband med extra bolagsstämman.

Extra bolagsstämman beslutade även om styrelsearvode på årsbasis med 1 650 000 kronor till ordföranden och med 550 000 kronor till varje styrelseledamot som inte är anställd i koncernen, att gälla för de sista sex månaderna före nästa årsstämma. För tiden dessförinnan ska styrelsearvode utgå på årsbasis enligt samma nivåer som beslöts på årsstämman 2014, det vill säga styrelsearvode på årsbasis med 1 425 000 kronor till ordföranden och med 475 000 kronor till envar styrelseledamot som inte är anställd i koncernen. Ersättning till ledamot för utskottsarbete ska utgå på årsbasis enligt samma nivåer som beslöts på årsstämman 2014, det vill säga med 100 000 kronor med undantag för uppdraget som ordförande i revisionsutskottet vilket ska ersättas med 125 000 kronor.

Valberedning

VALBEREDNINGENS UPPDRAG

Valberedningens uppdrag är bland annat att inför årsstämman föreslå styrelseordförande, styrelseledamöter, revisor, ordförande vid årsstämman, arvode till styrelsen och arvode till revisorn.

PROCEDUR FÖR TILLSÄTTNING AV VALBEREDNINGEN

På årsstämman 2012 antogs en instruktion för tillsättning av valberedningen. Instruktionen gäller till dess att den ändras genom beslut av en framtida bolagsstämma. Enligt denna har styrelseordföranden i uppdrag att uppmana minst tre och högst fem av de röstmässigt större aktieägarna att utse varsin ledamot att tillsammans med styrelseordföranden utgöra

valberedning. Sammanlagda antalet ledamöter ska inte uppgå till mer än sex. Ordförande i valberedningen ska vara representanten för den största aktieägaren. Valberedningens sammansättning tillkännagavs på bolagets hemsida, www.ssab.com, den 8 oktober 2014.

Aktieägare har fram till den 31 december 2014 kunnat lämna förslag till valberedningen bland annat via e-post. Valberedningens förslag offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman.

I anslutning till att kallelsen utfärdas kommer valberedningen på www.ssab.com lämna ett motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse.

Valberedningen inför årsstämman 2015

Utsedd av, namn	Andel i % av rösterna, per 31 december 2014
Industrivärden, Anders Nyberg, ordförande	17,7
Solidium Oy, Kari Järvinen	10,1
Swedbank Robur fonder, Åsa Nisell	3,8
LKAB, Lars-Eric Aaro	2,9
Handelsbanken fonder, Frank Larsson	2,5
Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande

VALBEREDNINGENS ARBETE INFÖR DEN EXTRA BOLAGSSTÄMMAN 2014 Inför den extra bolagsstämman den 11 september 2014 samlades den sittande valberedningen för att ta ställning till styrelsens sammansättning och arvoden baserat på de nya omständigheter som föranletts av genomförandet av SSABs förvärv av drygt 96 % av aktierna i Rautaruukki i slutet av juli 2014. Den sittande valberedningen beslutade utöka valberedningens sammansättning med en representant från Solidium Oy, Kari Järvinen. Valberedningen sammanträdde vid två tillfällen varvid valberedningen vid framtagandet av sina förslag bland annat beaktade den förändring av ägarstrukturen i bolaget som skett samt det faktum att bolagets verksamhet utökats i väsentlig omfattning. I diskussionerna kring styrelsesammansättning vägdes också in dels resultatet av den utvärdering av styrelsens arbete som gjordes inför årsstämman 2014, dels de krav som bolagets strategiska utveckling, internationella verksamhet samt styrning och kontroll ställer på styrelsens kompetens och sammansättning. Baserat på ovanstående enades valberedningen om de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter. Frågan om en jämnare könsfördelning uppmärksammades också, liksom styrelsens behov av mångsidighet och bredd vad avser kompetens, erfarenhet och bakgrund, samt styrelsens löpande behov av förnyelse. Inför förslaget om styrelsens sammansättning träffade valberedningens ledamöter de tilltänkta styrelsekandidaterna. Inför förslaget om höjda styrelsearvoden gjordes en studie av arvodena i jämförbara bolag. Valberedningen träffade även bolagets verkställande direktör som informerade ledamöterna om det sammanslagna bolagets verksamhet och strategi.

VALBEREDNINGENS ARBETE INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2015

Kort efter den extra bolagsstämman i september 2014 tillsattes på nytt en valberedning inför årsstämman 2015 med samma sammansättning som inför den extra bolagsstämman. Sedan valberedningen utsågs har den sammanträtt två gånger.

Styrelsens ordförande har för valberedningen redogjort för den process som tillämpas i bolaget vid den årliga utvärderingen av styrelsen och verkställande direktören samt för utfallet av utvärderingen. Vidare har valberedningen i styrelseordförandes frånvaro informerats om utfallet av utvärderingen av honom.

Valberedningen har diskuterat styrelsens sammansättning och enats om de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter. Valberedningen har vid bedömningen av styrelsens utvärdering särskilt beaktat kravet på mångsidighet och bredd i styrelsen samt kravet på att eftersträva en jämn könsfördelning. Valberedningen arbetar kontinuerligt med identifiering och utvärdering av potentiella nya styrelseledamöter.

Valberedningen har vid framtagandet av förslag till arvoden för styrelsen och dess utskott bland annat gjort en översyn av nivåerna för styrelsearvoden

Utsedda av årsstämman och extra bolagsstämman

	Styrelsemedlem	Invald i styrelsen	Aktieinnehav1)	Tidigare uppdrag	Nuvarande uppdrag
❶	Sverker Martin-Löf, ordförande sedan 2003 (1943) Tekn. lic., dr h.c.	2003	21 563 aktier	Tidigare bl.a. VD och koncernchef i SCA.	Styrelseordförande i Industrivärden och SCA. Vice ordförande i Ericsson och Handelsbanken. Styrelseledamot i Skanska.
❷	Petra Einarsson (1967) Civ.ek.	2014	0 aktier	Tidigare ekonomidirektör i Sandvik Materials Technology samt chef för Sandviks produktområden Strip och Tube.	Chef för affärsområde Sandvik Materials Technology. Styrelseledamot i Industriarbetsgivarna och ledamot i Jernkontorets fullmäktige.
❸	Kim Gran (1954) BSc (Econ), bergsråd	2014	22 260 aktier	Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Nokian Tyres plc, VD i Pechiney Cebal, Corby UK och Marknadsdirektör i Cebal Printal, Devizes UK. Styrelseordförande i Rautaruukki och ledamot av Ömsesidiga Pensions försäkringsbolaget Ilmarinens förvaltningsråd.	Styrelseordförande i Gummindustrin Rf i Finland. Vice ordförande i Kemiindustrin Rf i Finland och YIT plc. Styrelseledamot i bl.a. Nokian Tyres plc, East Office of Finnish Industries Oy och Finsk Ryska Handelskammaren.
❹	Jan Johansson (1954) Jur. kand.	2011	5 000 aktier	Tidigare VD och koncernchef i Boliden samt ledningsbefattningar i bl.a. Telia, Vattenfall och Shell-koncernen.	VD och koncernchef i SCA. Styrelseledamot i SCA och Handelsbanken.
❺	Matti Lievonen (1958) BSc (Eng), eMBA, bergsråd	2014	15 333 aktier	Tidigare bl.a. flera ledningsbefattningar i UPM-Kymmene, vice ordförande i Confederation of European Paper Industries, styrelseledamot i Finnish Oil and Gas Federation, Confederation of Finnish Industries och EUROPIA.	VD och koncernchef Neste Oil Corporation. Styrelseordförande i Nynäs AB och vice styrelseordförande i Kemiindustrin Rf i Finland. Ordförande i Ömsesidiga Pensions försäkringsbolaget Ilmarinens förvaltningsråd.
❻	Martin Lindqvist, VD och koncernchef (1962) Civ.ek.	2011	17 109 aktier	Anställd i SSAB sedan 1998. Tidigare bl.a. Affärsområdeschef för SSAB EMEA, Ekonomi och Finans direktör i SSAB samt Chefscontroller i NCC.	VD och koncernchef i SSAB. Ordförande i Industriarbetsgivarna. Styrelseledamot i Indutrade och Svenskt Näringsliv.
❼	Annika Lundius (1951) Jur. kand.	2011	7 000 aktier	Tidigare bl.a. Rättschef och Finansråd i Finansdepartementet och VD i Försäkringsförbundet och Försäkrings branschens Arbetsgivarorganisation.	Vice VD i Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot i Industrivärden och AMF Pension.
❽	John Tulloch (1947) Bachelor of Agricultural Science, M.Sc.	2009	15 000 aktier	Tidigare bl.a. Executive Vice President, Steel & Chief Commercial Officer i IPSCO och Executive Vice President i SSAB & President Division IPSCO.	Styrelseledamot i Russel Metals Inc.
❾	Lars Westerberg (1948) Civ.ing. och civ.ek.	2006	10 000 aktier	Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Gränges och VD, koncernchef och ordförande i Autoliv.	Styrelseordförande i Husqvarna. Styrelseledamot i Volvo, Sandvik, Stena och Meda.

Anders G.Carlberg, Matti Sundberg och Pär Östberg satt i styrelsen tom den 11 september 2014 då de ersattes av Petra Einarsson, Kim Gran och Matti Lievonen.

1) Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier.

Utsedda av anställda

	Styrelsemedlem	Invald i styrelsen	Nuvarande uppdrag
❿	Sture Bergvall (1956)	2005	Elektriker, SSAB Europe
⓫	Bert Johansson (1952)	1998	Elektriker, SSAB Europe
⓬	Patrick Sjöholm (1965)	2011	Systemkonstruktör, SSAB Special Steels
	Suppleanter
⓭	Uno Granbom (1952)	2008	Tekniker, SSAB Europe
⓮	Peter Holmér (1958)	2012	Reparatör, SSAB Special Steels
⓯	Tomas Jansson (1966)	2014	Säljkoordinator, SSAB Europe

i liknande bolag. Valberedningen har biträtts av revisionsutskottet vid framtagandet av förslag till val av revisor och till arvodering av revisionsinsatsen.

STYRELSENS ANSVAR

Styrelsen har som övergripande uppgift att förvalta bolagets angelägenheter för aktieägarnas räkning på bästa möjliga sätt. Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation samt utvärdera den operativa ledningen. I styrelsen avgörs bland annat frågor avseende koncernens strategiska inriktning och organisation samt beslutas om väsentliga investeringar (överstigande 50 Mkr).

Styrelsen ska varje år upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning för beslut vid årsstämman.

STYRELSENS ARBETSORDNING

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning inkluderande en VD-instruktion som bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören.

Arbetsordningen reglerar vidare hur styrelsearbetet fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska fördelas på styrelseutskott. Arbetsordningen anger att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Inför varje styrelsemöte erhåller styrelseledamöterna en skriftlig dagordning och ett fullödigt beslutsunderlag. Vid varje styrelsemöte sker en genomgång av aktuellt affärsläge, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter. Övriga frågor som behandlas är bland annat konkurrens- och marknadssituationen. Styrelsen följer också regelbundet upp hälso-och säkerhetsarbetet inklusive olycksfallsstatistiken i koncernen.

STYRELSENS ORDFÖRANDE

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med VD samt för att styrelsen fullgör sina plikter.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst fem och högst tio bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen är beslutför om mer än hälften av alla styrelseledamöterna är närvarande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Ny styrelseledamot genomgår en introduktionsutbildning för att snabbt erhålla den kunskap som förväntas för att på bästa sätt tillvarata bolagets och ägarnas intressen.

STYRELSENS ARBETE 2014

Under 2014 hölls 12 protokollförda sammanträden och styrelsen var alltid beslutför. Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist, som inte är ledamot i styrelsen.

Styrelsearbetet under 2014 har varit omfattande och till stor del präglats av frågor kring SSABs förvärv av Rautaruukki. Svårigheterna för den globala stålbranschen fortsatte under 2014 varför styrelsen i SSAB under året ägnat mycket tid åt de åtgärder som bolaget vidtagit i syfte att förbättra sin konkurrenskraft och trygga sin finansiella ställning. Styrelsen har också ingående engagerat sig i frågor om framförallt säkerheten på arbetsplatserna, men också i frågor kring miljö, kontrollfunktioner, bolagsstyrning samt strategiska frågor. Styrelsen följer också prisutvecklingen på de för bolaget viktigaste råvarorna järnmalm, skrot och kol.

Revisorer

Enligt bolagsordningen ska SSAB ha en eller två revisorer eller ett eller två registrerade revisionsbolag. På årsstämman 2014 omvaldes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers som revisor för ytterligare ett år.

Huvudansvarig revisor sedan 2012 är auktoriserade revisorn Magnus Svensson Henryson, som också är påskrivande revisor i de noterade bolagen SEB och Industrivärden. Sammantaget är PricewaterhouseCoopers valda revisorer i 21 av 50 bolag inom segmentet "Large Cap" och i 81 av totalt 223 bolag på Nasdaq OMX, Stockholm.

Den externa revisionen av moderbolagets och koncernens räkenskaper samt av styrelsens och VDs förvaltning utförs enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Bolagets huvudansvarige revisor deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet. Vid åtminstone ett styrelsemöte per år deltar revisorn och går igenom årets revision samt för en diskussion med styrelseledamöterna utan närvaro av den verkställande direktören och övriga personer i bolagets ledning. För information om arvode till revisorerna hänvisas till not 2.

Ersättningsutskott

ARBETSUPPGIFTER

Jämte styrelsens ordförande ska ersättningsutskottet bestå av en eller flera av bolagsstämman valda styrelseledamöter, vilka normalt ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Bland ersättningsutskottets ledamöter skall erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas. Verkställande direktören ska i egenskap av föredragande närvara vid utskottets sammanträden. Ersättningsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ersättningsutskottet lämnar förslag till styrelsen om verkställande direktörens lön och övriga anställningsvillkor, fastställer löner och anställningsvillkor för övriga koncernledningen samt ger ramar för löner och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare. Bland ersättningsutskottets uppgifter ingår i övrigt att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, att bereda styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och övriga bolagsledningen samt att följa och utvärdera tillämpningen av dessa. Ersättningsutskottet ska också följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till bolagsledningen.

ARBETET 2014

Under 2014 hade ersättningsutskottet fyra protokollförda sammanträden. Ersättningsutskottet utgjordes av Sverker Martin-Löf (ordförande), John Tulloch och Kim Gran som ersatte Lars Westerberg efter den extra bolagsstämman 11 september. Verkställande direktören är adjungerad till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

Revisionsutskott

ARBETSUPPGIFTER

Revisionsutskottet skall enligt styrelsens arbetsordning bestå av minst tre bolagsstämmovalda styrelseledamöter. Revisionsutskottets ledamöter får inte vara anställda av bolaget. Majoriteten av ledamöterna skall vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av ledamöterna som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen skall även vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare samt ha redovisnings- eller revisionskompetens. Utskottet väljer inom sig en ordförande som inte får vara styrelsens ordförande. Revisionsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ordföranden i revisionsutskottet ansvarar för att styrelsen i sin helhet fortlöpande hålls informerad om utskottets arbete samt, vid behov, förelägger styrelsen ärenden för beslut. Revisionsutskottets huvuduppgift är att understödja styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Utskottet träffar fortlöpande bolagets revisorer, utvärderar revisionsinsatserna samt fastställer riktlinjer för vilka tilläggstjänster bolaget får upphandla från bolagets revisor. Sådana tilläggstjänster upp till maximalt 100 tkr per uppdrag ska på förhand godkännas av bolagets ekonomi- och finansdirektör. Uppdrag som överstiger 100 tkr ska på förhand godkännas av revisionsutskottets ordförande. Alla tilläggstjänster ska redovisas för revisionsutskottet varje kvartal.

Det finns en etablerad riskhanteringsprocess i företaget som är uppbyggd på produktionens processer och flöden. Revisionsutskottet tar del av de riskområden som identifierats (både affärsrisker och risker för fel i den finansiella rapporteringen) i denna process och beaktar dessa. Baserat på utfallet i den interna och externa riskbedömningen analyserar utskottet löpande revisionens inriktning och omfattning med bolagets externa och interna revisorer.

Revisionsutskottet fastställer årligen en internrevisionsplan som bland annat är baserad på de risker som framkommit i riskhanteringsprocessen som är beskriven ovan. Revisionsplanen diskuteras med de externa revisorerna för att effektivisera och kvalitetsförbättra det löpande revisionsar-

	Invald i styrelsen	Närvarostatistik 2014			Oberoende i förhållande till
Namn på styrelseledamot		Styrelse möten	Ersättnings utskott	Revisions utskott	bolaget och bolagsledningen	bolagets större aktieägare
Bolagsstämmovalda
Sverker Martin-Löf, styrelsens ordf. sedan 2003	2003	12	4	6	Ja	Nej, ordförande i Industrivärden
Petra Einarsson 1)	2014	5			Ja	Ja
Kim Gran 1)	2014	5	2		Ja	Ja
Jan Johansson	2011	12			Ja	Ja
Matti Lievonen 1)	2014	3			Ja	Ja
Martin Lindqvist, VD och koncernchef	2011	12			Nej, VD i bolaget	Ja
Annika Lundius	2011	12		6	Ja	Nej, ledamot i Industrivärden
John Tulloch	2009	11	4		Nej, tidigare VD i Division IPSCO	Ja
Lars Westerberg	2006	12	2	2	Ja	Ja
Arbetstagarrepresentanter
Sture Bergvall	2005	12			–	–
Bert Johansson	1998	12			–	–
Patrick Sjöholm	2011	12			–	–
Suppleanter
Uno Granbom	2008	12			–	–
Peter Holmér	2012	12			–	–
Tomas Jansson2)	2014	9			–	–

1) Nyvald vid extra bolagsstämma den 11 september 2014.

2) Tillträdde den 9 april 2014 och ersatte Ola Parten.

Tre av styrelsemötena hölls per capsulam.

Information kring arvoden återfinns i not 2. Hedersordförande: Björn Wahlström sedan 1991.

betet. Utskottet analyserar och belyser dessutom väsentliga redovisningsfrågor som koncernen påverkas av samt biträder valberedningen vid framtagande av förslag till revisorer samt arvodering av dessa.

ARBETET 2014

Under 2014 vidareutvecklade revisionsutskottet presentationen av den externa finansiella rapporteringen med hänsyn till inkluderandet av Rautaruukki. Dessutom diskuterades och godkändes den slutliga förvärvsanalysen av Rautaruukki. Revisionsutskottet tog del av, och analyserade tillsammans med de externa revisorerna, den riskanalys och revisionsplan som revisorerna upprättat som underlag för den lagstadgade revisionen.

Revisionsutskottets ledamöter utgjordes av Lars Westerberg som ersatte Anders G Carlberg som ordförande efter den extra bolagsstämman den 11 september, Sverker Martin-Löf samt Annika Lundius. Under 2014 hade revisionsutskottet sex protokollförda sammanträden.

Koncernledningens arbete och ansvar

Koncernledningen svarar för att utforma och genomföra koncernens övergripande strategier samt behandlar frågor som till exempel förvärv och avyttringar. Dessa frågor samt större investeringar (överstigande 50 Mkr) bereds av koncernledningen för beslut av moderbolagsstyrelsen.

Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer. Koncernledningen bestod per den 31 december 2014 utöver verkställande direktören av divisionscheferna för SSAB Europe, SSAB Americas, SSAB Special Steels, Tibnor och Ruukki Construction, ekonomi- och finansdirektören, marknadsdirektören, chefen för juridik och strategi, personaldirektören, tekniska direktören samt kommunikationsdirektören.

Koncernledningen har möten månadsvis för att följa upp koncernens samt divisionernas resultat och finansiella ställning. Övriga frågor som behandlas på koncernledningsmöten är bland annat strategifrågor samt uppföljning av budget och prognoser.

Respektive divisionschef ansvarar för respektive resultat- och balansräkning. Den övergripande operativa styrningen av divisionerna sker via kvartalsvisa "performance reviews". Moderbolagets verkställande direktör är också i de flesta fall ordförande i de större direktägda dotterbolagens styrelser, tex SSAB EMEA, Tibnor och Ruukki Construction, där det även ingår andra ledamöter från koncernledningen samt arbetstagarrepresentanter. Parallellt med de kvartalsvisa performance reviews övervakar dotterbolagsstyrelserna den löpande verksamheten samt fastställer respektive strategier och budgetar.

Riktlinjer för ersättning

På årsstämman 2014 beslutades att ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning ska utgöras av fast lön, eventuella rörliga lönedelar, övriga förmåner såsom tjänstebil samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av den rörliga lönedelen vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis. Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter. I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå. Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

⓬

		Medlem i
❶	Namn Martin Lindqvist, VD och koncernchef (1962) 2)	koncernledningen 2001	Aktieinnehav1) 17 109 aktier	Utbildning Civ.ek., Uppsala Universitet.	Bakgrund Anställd i SSAB sedan 1998. Tidigare affärsområdeschef i SSAB EMEA, divisionschef i SSAB Strip Products, finansdirektör i SSAB, ekonomichef i SSAB
❷	Jonas Bergstrand, Executive Vice President, Juridik & Strategi (1965)	2006	7 300 aktier	Jur. kand., Uppsala Universitet.	Tunnplåt, chefscontroller i NCC. Anställd i SSAB sedan 2006. Tidigare bolagsjurist i ABB, OM Gruppen och Ericsson Radio Systems.
❸	Håkan Folin, Ekonomi- och finansdirektör (1976)	2013	2 823 aktier	Civ.ing., Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.	Anställd i SSAB sedan 2006. Tidigare Ekonomichef SSAB APAC, Ekonomichef Tibnor, chef för affärsutveckling SSAB.
❹	Monika Gutén, Personaldirektör, samt ansvar för Inköp och Shared Services (1975)	2011	2 500 aktier	Civ.ek., Stockholms Universitet.	Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare personalchef i SSAB EMEA, chef för affärsutveckling i SSAB.
❺	Olavi Huhtala, Divisionschef SSAB Europe (1962)*	2014	62 451 aktier	Civ. ing.	Anställd i Rautaruukki sedan 1987. Tidigare EVP Ruukki Metals; President Ruukki Fabrication; chef marknadsföring och diverse ledande befattningar i Rautaruukki Metform.
❻	Taina Kyllönen, Kommunikationsdirektör (1967) 3)*	2014	21 986 aktier	M.Sc. i nationalekonomi, Handelshögskolan, Aalto, Helsingfors.	Anställd i Rautaruukki sedan 2004. Tidigare SVP, Marketing & Communication; SVP, Marketing; VP, Communication & Brand, Rautaruukki Corporation; VP, Investor Relations, Metso och Rauma
❼	Mikael Nyquist, VD Tibnor (1963)*	2014	0 aktier	Civ.ing., Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.	Anställd i SSAB sedan 1995. Tidigare VD Plannja; Chef marknadsföring och försäljning SSAB Prelaq; VD Stålbyggnads institutet; Ingenjör NCC.
❽	Gregoire Parenty, Marknadsdirektör (1962)	2012	0 aktier	Maitrise de Sciences Economiques vid Sorbonne universitet, MBA vid Dallas University.	Anställd i SSAB sedan 2004. Tidigare ansvarig för marknad i SSAB EMEA, olika befattningar i ArcelorMittal.
❾	Martin Pei, Teknisk direktör (1963) 4)	2007	1 000 aktier	Tekn. dr, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.	Anställd i SSAB sedan 2001. Tidigare Affärsområdeschef SSAB APAC, teknisk direktör i SSAB, chef för stålämnes produktionen i SSAB Plate, chef för forskning och utveckling i SSAB; olika befattningar inom Danieli Centro Met
❿	Charles Schmitt, Divisionschef SSAB Americas (1959) 5)	2011	0 aktier	B.Sc. Business Admin/Finance, University of Texas, tvåårigt stipendium på American Iron and Steel Institute.	Anställd i IPSCO sedan 1990. Tidigare Affärsområdeschef SSAB Americas, ansvarig för verksamheten i Latinamerika inom SSAB Americas, olika befattningar inom US Steel Corporation.
⓫	Marko Somerma, VD Ruukki Construction (1966)*	2014	7 093 aktier	Licentiatexamen i teknologi.	Anställd i Rautaruukki sedan 2004. Tidigare EVP Ruukki Building Products; CSO Rautaruukki Corporation; EVP Ruukki Engineering; CSO Rautaruukki Corporation; Chief Process & Information Technology Officer Instrumentarium Ltd; Business Development Director Gustav Paulig Ltd.
⓬	Per Olof Stark, Divisionschef SSAB Special Steels (1954)*	2014	0 aktier	Civ.ing., Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.	Anställd i SSAB sedan 1983. Tidigare chef för affärsenheten SSAB Wear Services; VD för helägda dotterbolaget Plannja; marknadschef för den tidigare grovplåts-divisionen i SSAB; affärsområdeschef i Europa och USA. Chef för global marknadsföring; chef för försäljning och produktutveckling i SSAB Plate.

1) Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier.

3) Maria Långberg var Kommunikationsdirektör t.o.m. den 1 september 2014.

4) Martin Pei var Affärsområdeschef SSAB APAC tom 1 september 2014.

5) Charles Schmitt var Affärsområdeschef SSAB Americas tom 1 september 2014.

* Tillkom i koncernledningen den 1 september 2014.

Melker Jernberg var Affärsområdeschef SSAB EMEA tom den 1 september 2014.

²⁾ Varken VD eller närstående fysisk eller juridisk person har väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som bolaget har betydande affärsförbindelser med.

Incitamentsprogram för ledande befattningshavare

Från och med 2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för maximalt 100 nyckelpersoner, däribland bolagets verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. Programmet har införts i syfte att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare. För närmare information om gällande ersättningar hänvisas till not 2. Bolaget har inga aktierelaterade incitamentsprogram.

Intern kontroll och riskhantering

Den interna kontrollens övergripande syfte är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska vidare tillse att den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att krav på noterade bolag efterlevs.

Det är koncernens uppgift att söka förebygga att risker förverkligas samt att genom olika åtgärder minimera följderna av inträffade skadehändelser. Både arbetet med att förebygga att skada överhuvudtaget inträffar och arbetet med att minimera effekter av skada som trots allt inträffar, hanteras inom koncernens Risk Management-organisation. Det är divisionernas respektive dotterbolagens ansvar att bedriva ett rationellt skadeförebyggande arbete.

SSAB Risk Management hanterar risker relaterade till skada på person, egendom och miljö (försäkringsbara risker) som koncernen exponeras mot och som är förknippade med företagets verksamhet. Möjligheten till försäkring ska ses som ett bland flera verktyg att minimera effekten av inträffad skada.

Group Risk Managern är funktionellt ansvarig för koncernens riskarbete och arbetar tillsammans med ett antal lokala Risk Managers på divisionsnivå i syfte att optimera arbetet utifrån ett koncerngemensamt perspektiv.

Hållbarhetsrisker

Under de senaste decennierna har trycket ökat på företag att ta sitt ansvar, inte enbart för hur den egna verksamheten bedrivs och de anställdas arbetsförhållanden, utan också för hur verksamheten påverkar samhället i stort. Det handlar om att ta ansvar för hur alla delar i företagens värdekedja hanteras, från leverantörer till den framtida användningen av företagets produkter. Det handlar också om att minimera företagens miljöpåverkan genom att förbättra och effektivisera produktionsprocesser och arbetssätt samt att utveckla produkter som bidrar till minskade utsläpp och mindre miljöpåverkan.

I syfte att tydliggöra kopplingen till affärsnyttan och för att stärka hållbarhetsfrågorna på strategisk nivå utsågs under 2014 en hållbarhetsdirektör som rapporterar direkt till verkställande direktören. Hållbarhetsdirektörens uppgift är att samordna hållbarhetsfrågorna, utveckla bolagets strategiska förhållningssätt och tydligare inkludera hållbarhetsfrågorna samt att sätta fokusområden för koncernens hållbarhetsarbete. Hållbarhetsdirektören leder på koncernnivå en ledningsgrupp för hållbarhetsfrågor där medlemmarna bildar ett nätverk av expertis inom bland annat HR, miljö, hälsa och säkerhet samt affärsetik. Risker och möjligheter ska analyseras och mål sättas för att driva koncernens hållbarhetsarbete framåt.

Internrevision

SSABs funktion för internrevision rapporterar direkt till revisionsutskottet och är funktionellt underställd ekonomi- och finansdirektören. Internrevisionens verksamhet är att stödja värdeskapandet i koncernen genom att identifiera riskområden, utföra interna revisioner och därefter rekommendera förbättringar inom dessa områden. Internrevisorn deltar vid möten i revisionsutskottet.

Internrevisionen är organiserad koncernövergripande med revisionsplaner utarbetade för respektive division. De koncernövergripande revisionsaktiviteterna planeras av chefen för internrevision.

Huvuddelen av arbetet utgörs av revisioner enligt revisionsplan, beslutad av revisionsutskottet. Övrigt arbete består till största delen av specifika revisioner samt uppföljning av självutvärderingar i koncernen gällande internkontroll.

1) Medlem av koncernledningen.

Internrevisionsfunktionen genomför och rapporterar revisioner enligt revisionsutskottets fastställda revisionsplan. Dessa revisioner utförs enligt en framtagen och beslutad revisionsprocess som kontinuerligt utvecklas i syfte att optimera arbetssätt och leverans av mervärdesskapande rapporter. Dessa rapporter beskriver observationer, rekommendationer och förbättringsområden i syfte att stärka och effektivisera riskhanteringen och den interna kontrollen. Utöver detta genomför funktionen även granskningar på uppdrag av ledning eller av andra uppkomna anledningar. För ytterligare beskrivning av internrevisionens arbete 2014, se nedan i avsnittet "Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen".

Under året har internrevision tagit fram en manual för revision av risker för bedrägeri och korruption och genomfört ett antal revisioner av dotterbolag enligt denna manual. Revisionerna har inte påvisat några konkreta oegentligheter men möjligheter att reducera risker ur detta perspektiv har identifierats. Dessa förbättringsmöjligheter åtgärdas i enlighet med framtagna handlingsplaner.

För att ytterligare stärka den interna kontrollen och riskhanteringen finns en så kallad Whistleblower-funktion genom vilken allvarliga missförhållanden och överträdelser av bolagets Affärsetiska bestämmelser kan rapporteras. Syftet med denna funktion är bland annat att garantera säkerheten i arbetsmiljön, att upprätthålla god affärsetik samt stävja ekonomiska oegentligheter inom SSAB till förmån för bolagets anställda, kunder, leverantörer och ägare.

Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsen för SSAB ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.

RAMVERK FÖR INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

SSABs modell för finansiell rapportering har tagit sin utgångspunkt ur det internationellt etablerade ramverket Internal Control Integrated Framework, som är utgivet av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission ("COSO").

SSABs process för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen baseras på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. SSABs process för internkontroll är utformad för att rimligt säkerställa kvaliteten och riktigheten i den finansiella rapporteringen samt säkra att rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med tillämpliga lagar och förordningar, redovisningsstandarder samt övriga krav på börsnoterade bolag i Sverige.

En förutsättning för att detta ska uppnås är att det finns en god kontrollmiljö, tillförlitliga riskbedömningar, etablerade kontrollaktiviteter samt att information och kommunikation liksom uppföljning fungerar på ett tillfredsställande sätt.

KONTROLLMILJÖ

Kontrollmiljön präglas av organisationsstrukturen, ledningens arbetssätt och värderingar samt övriga roller och ansvar inom organisationen. Revisionsutskottet bistår styrelsen beträffande väsentliga redovisningsfrågor som koncernen tillämpar samt följer upp den interna kontrollen beträffande den finansiella rapporteringen. För att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en god intern kontroll har styrelsen delegerat det praktiska ansvaret till verkställande direktören som i sin tur fördelat ansvaret till övriga i koncernledningen samt till divisionschefer.

Kvaliteten i den finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner. Det pågår ett fortlöpande arbete med att vidareutveckla koncerngemensamma policyer och manualer, bland annat finns en koncerngemensam ekonomihandbok (Financial Guidelines) som kontinuerligt uppdateras och kommuniceras inom koncernen. Utöver Financial Guidelines är finanspolicyn, investeringspolicyn, informationspolicyn, attestinstruktioner samt de Affärsetiska bestämmelserna de mest väsentliga övergripande koncerngemensamma styrdokumenten.

Samtliga divisioner har fastlagda riktlinjer för affärsetiska frågor. Arbetet med att informera om koncernens Affärsetiska bestämmelser fortsatte under 2014 och fram till årsskiftet 2014/2015 har 95 % av personalen i gamla SSAB genomgått koncernens internutbildning i affärsetiska regler.

RISKBEDÖMNING

SSABs organisation utsätts för både interna och externa risker. För att rimligt säkra en god intern kontroll identifieras, mäts och åtgärdas de risker som kan påverka den finansiella rapporteringen. Detta är en integrerad del i den löpande rapporteringen till koncernledningen och styrelsen samt utgör grunden för bedömningen av risker för fel i den finansiella rapporteringen. SSABs verksamhet karaktäriseras av processer med väl inarbetade rutiner och system. Riskbedömningen sker därför till stor del inom dessa processer. På koncernnivå sker endast övergripande riskbedömningar. Ansvariga i koncernen identifierar, övervakar och följer upp risker. Detta skapar förutsättningar för att fatta väl underbyggda och korrekta affärsbeslut på samtliga nivåer. Finansiella risker såsom valuta-, refinansierings- och motpartsrisker samt ränte- och kreditrisker hanteras huvudsakligen av moderbolagets ekonomi- och finansfunktion i enlighet med koncernens finanspolicy (se not 29). För en översikt av koncernens affärsmässiga riskexponering, se ovan i avsnittet Intern kontroll och riskhantering samt i förvaltningsberättelsen sidan 40.

KONTROLLAKTIVITETER

Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka väsentliga fel i den finansiella rapporteringen så att dessa kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter finns på både övergripande och mer detaljerade nivåer inom koncernen och är av både manuell och automatiserad karaktär. Rutiner och aktiviteter har utformats för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den finansiella rapporteringen och som identifierats i riskanalysen. Beroende på kontrollaktivitetens karaktär och tillhörighet, sker korrigerande åtgärder, implementering, dokumentation samt kvalitetssäkring på koncern-, dotterbolags- eller processnivå. Liksom för övriga processer ansvarar respektive chef för kontrollaktiviteternas fullständighet och riktighet.

Under de senaste åren har en fördjupad analys över koncernbolagens processer och kontrollstrukturer genomförts. Detta har lett fram till ett mer systematiskt arbetssätt för att identifiera finansiella risker och risker i den finansiella rapporteringen samt dokumentation av kontroller för hur dessa risker ska förebyggas och upptäckas. Kontrollerna anpassas till varje enhets arbetsprocess och systemstruktur och dessa bedöms genom självutvärdering, kompletterat med uppföljning och granskning av intern revision. Detta arbetssätt har implementerats i ett koncerngemensamt system vilket används vid kontroll av den finansiella rapporteringens tillförlitlighet. Ett arbete med att implementera detta arbetssätt och system i den förvärvade Rautaruukki-koncernen kommer att bedrivas under 2015. Den amerikanska verksamheten har sedan tidigare ett liknande system.

Koncernen har ett gemensamt konsolideringssystem, där samtliga legala enheter rapporterar, vilket ger en god intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Arbete har även pågått i koncernen med att fler kontroller och processer automatiserats och behörigheter till IT-system begränsats i enlighet med befogenheter och behörigheter.

Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i koncernen. Exempelvis finns det etablerade Controller-funktioner som analyserar och följer upp avvikelser och rapporterar vidare i företaget. Koncernledningens uppföljning sker bland annat genom regelbundna möten med divisions- och dotterbolagscheferna beträffande verksamheten, dess ekonomiska ställning och resultat samt finansiella och operativa nyckeltal. Styrelsen analyserar löpande bland annat verksamhetsrapporter där koncernledningen redogör för den gångna perioden och kommenterar koncernens ekonomiska ställning och resultat. På dessa sätt följs väsentliga fluktuationer och avvikelser upp vilket minimerar riskerna för fel i den finansiella rapporteringen.

Boksluts- och årsredovisningsarbetet är processer där det finns ytterligare risker för att fel i den finansiella rapporteringen uppstår. Detta arbete är av mindre repetitiv karaktär och innehåller fler moment av bedömningskaraktär. Viktiga kontrollaktiviteter är bland annat att det finns en väl fungerande rapportstruktur där divisionerna rapporterar enligt standardiserade rapporteringsmallar, samt att viktiga resultat- och balansposter specificeras och kommenteras.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Externt

SSABs kommunikation ska vara korrekt, öppen, snabb och samtidig till alla intressegrupper. All kommunikation ska ske i enlighet med regelverket för Nasdaq OMX Stockholm och Nasdaq OMX Helsinki och i enlighet med övriga regelverk. Den finansiella informationen ska ge kapital- och aktiemarknad samt nuvarande och blivande aktieägare en allsidig och tydlig bild av företaget, dess verksamhet, strategi och ekonomiska utveckling.

Styrelsen fastställer koncernens årsredovisning och halvårsrapport samt uppdrar åt koncernchefen att, i enlighet med styrelsens arbetsordning, avge kvartalsrapporter och bokslutskommuniké. Samtliga ekonomiska rapporter och pressmeddelanden publiceras på hemsidan, www.ssab.com, samtidigt som de offentliggörs via Nasdaq OMX Stockholm, Nasdaq OMX Helsinki och meddelas till Finansinspektionen.

Finansiell information om koncernen får endast lämnas av koncernchefen och koncernens ekonomi- och finansdirektör, samt av koncernens kommunikationsdirektör och chefen för Investor Relations. Divisionerna sprider ekonomisk information om sin verksamhet först efter det att koncernen publicerat motsvarande information.

Bolaget tillämpar tysta perioder, vilket innebär att bolaget under dessa perioder inte kommunicerar kring bolagets utveckling. Tysta perioder är tre veckor innan publicering av bokslutskommuniké, halvårsrapport samt kvartalsrapport.

Vid läcka av kurspåverkande information eller vid speciella händelser som kan påverka värderingen av bolaget ska Nasdaq OMX Stockholm och Nasdaq OMX Helsinki underrättas varefter pressmeddelande med motsvarande information skickas ut. Informationsverksamheten regleras i en informationspolicy.

Internt

Respektive division har en ekonomichef som ansvarar för att upprätthålla en hög kvalitet och leveransprecision för den finansiella rapporteringen.

Viktiga kommunikationskanaler inom företaget är de lokala intranäten där information publiceras kontinuerligt. Regelbundna koncerngemensamma ekonomimöten hålls med respektive ekonomichef på divisionerna. På dessa sätt uppdateras divisionerna om nyheter och förändringar inom bland annat redovisningsområdet, samt rutiner och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Därutöver kommunicerar moderbolaget kontinuerligt förändringar i koncerngemensamma redovisningsprinciper och policyer samt andra relevanta frågor relaterade till den finansiella rapporteringen.

UPPFÖLJNING

Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom revisionsutskottet, bland annat genom uppföljning av de interna och externa revisorernas arbete och rapporter.

Internrevisionen genomförde under 2014 löpande oberoende och objektiva granskningar av koncernenens bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering enligt den fastställda revisionsplanen. Revisionsplanen för 2014 baserades på en riskanalys som förankrades hos divisionschefer, bolagsledning och som sedan fastställdes av revisionsutskottet. Granskningarna har utförts enligt en beslutad revisionsprocess som avslutas formellt med en rapport och en planerad uppföljning. Resultatet har löpande presenterats till divisionschefer och revisionsutskottet gällande observationer, vidtagna åtgärder och status på genomförandet.

De externa revisorerna följer årligen upp utvalda delar av den interna kontrollen inom ramen för den lagstadgade revisionen.

De externa revisorerna rapporterar utfallet av sin granskning till revisionsutskottet och koncernledningen. Väsentliga iakttagelser rapporteras dessutom direkt till styrelsen. Under 2014 har de externa revisorerna bistått vid förvärvet av Rautaruukki bland annat genom att granska prospektet till Rautaruukkis aktieägare.

Process för intern kontroll

Övriga obligatoriska upplysningar enligt 6 kap 6 § Årsredovisningslagen

Med anledning av kraven i 6 kap 6 § Årsredovisningslagen beträffande vissa särskilda upplysningar som ska lämnas i bolagsstyrningsrapporten upplyses följande:

• Av bolagets aktieägare har Industrivärden och Solidium Oy direkt eller indirekt ett aktieinnehav, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Industrivärdens innehav uppgår per 31 december 2014 till 17,7 % av det totala röstetalet och 10,7 % av det totala antalet aktier. Solidiums innehav uppgår per 31 december 2014 till 10,1 % av det totala röstetalet och 17,1 % av det totala antalet aktier.
• Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
• I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av styrelseledamöter ska ske vid årsstämma i bolaget. Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
• Bolagsstämman har inte lämnat något bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska förvärva egna aktier.
• Bolagsstämman har lämnat bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier (se sid 99) och under året genomfördes en nyemission av aktier att utgöra vederlag i utbyteserbjudandet till aktieägarna i Rautaruukki.

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i SSAB AB (publ), org.nr 556016-3429

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2014 på sidorna 98–109 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 18 februari 2015

PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor

Ytterligare information

Ytterligare information om bolagsstyrning i SSAB återfinns på www.ssab.com med bland annat följande information:

• Rutiner för årsstämman:
• när årsstämman ska hållas
• hur man kallas och anmäler sig
• vilka beslut som ska fattas på årsstämman
• Information från SSABs tidigare årsstämmor (från och med 2005),
• vilket inkluderar kallelser, protokoll, VDs anföranden och kommunikéer • Bolagsordning
• Tidigare års bolagsstyrningsrapporter
• Information om valberedningen

Årsstämma, valberedning, kalendarium

Årsstämma

Årsstämman hålls i Stockholm onsdagen den 8 april 2015, kl. 13.00. Rätt att delta på årsstämman har den som dels tagits upp som aktieägare i den utskrift av aktieboken som görs av Euroclear Sweden AB tisdagen den 31 mars 2015, dels anmäler sin avsikt att delta på årsstämman senast tisdagen den 31 mars 2015, helst före kl. 12.00.

ANMÄLAN

Anmälan sker via bolagets hemsida, www.ssab.com, eller på telefon 08-45 45 760. Vid anmälan uppges aktieägares namn, personnummer (eller organisationsnummer) samt adress och telefonnummer.

FÖRVALTARREGISTRERADE AKTIER

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i årsstämman. Tillfällig omregistrering, så kallad rösträttsregistrering, bör göras i god tid före tisdagen den 31 mars 2015.

OMBUD

Fullmakt i original samt, för juridisk person, registreringsbevis bör i god tid före årsstämman sändas till: SSAB AB, Årsstämman, Box 7832, 103 98 Stockholm, Sweden.

Utdelning

Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att ingen vinstutdelning för 2014 ska lämnas.

Valberedning

• Anders Nyberg, Industrivärden, ordförande
• Kari Järvinen, Solidium
• Åsa Nisell, Swedbank Robur fonder
• Lars-Eric Aaro, LKAB
• Frank Larsson, Handelsbanken fonder
• Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande

Valberedningen ger bland annat årsstämman förslag till val av styrelseledamöter, arvode till styrelsen samt val av revisorer.

Kalendarium för ekonomisk information

SSAB kommer att lämna följande information för verksamhetsåret 2015:

• Rapport för första kvartalet	27 april 2015
• Halvårsrapport	22 juli 2015
• Rapport för tredje kvartalet	22 oktober 2015
• Bokslutskommuniké	12 februari 2016
• Årsredovisning	mars 2016

Stålspråkets ABC – ordlista

A

Anlöpning – Upphettning till 200–700 grader för att göra härdat stål segare och mindre sprickkänsligt

Applikation – Användningsområde, produkt som använder viss stålsort

Applikationsingenjör – Utbildad specialist inom materialets egenskaper och användningsområden, med fokus på utveckling av nya applikationer, problemlösare och utvecklare

Avancerade höghållfasta stål – Flerfasstål med martensit, bainit och/eller restaustenit för att uppnå en bättre balans mellan hållfasthet och formbarhet jämfört med konventionellt höghållfast stål

B

Betsträcka – En kontinuerlig process där stålets oxidskikt/ glödskal tas bort (reduceras) med hjälp av syra.

Beskickning – Masugnens innehåll och tillförsel av råvaror, malmpellets, kalk, koks, kol med flera material. Beskickning kan även avse materialtillförsel till ståltillverkning till exempel. I syrgaskonverter tillförs skrot och flytande råjärn och i ljusbågsugn skrot och flussmedel

Blästerluft – Upphettad luft som blåses in i masugnen med högt tryck

Blästring – Rengöring och avlägsnade av glödskal genom blästring med slipmedel eller partiklar, till exempel sand, små stålkulor av olika diametrar eller kiselkarbid

Bredbandverk – Varmvalsverk, valsverk för breda, varmvalsade band på stora rullar så kallad coils

Bärande takplåt – Bärande profilplåt för takkonstruktioner till kommersiella och industriella byggnader. En kostnadseffektiv taklösning med långa spännvidder som eliminerar behovet av sekundära stålkonstruktioner. Kan även utformas som en styv skiva som fördelar horisontella laster till stommen/grunden

C

Coils – Stora rullar av valsad plåt

Coilbox – Rullmaskineri, magasin för upprullad plåt för att säkerställa jämn temperatur vid varmvalsning Cowprar – Varmapparater, tornformade keramiska värme-

växlare som används för att hetta upp blästerluft

D

Draghållfasthet – Förmåga att motstå dragspänningar, se hållfasthet

Dual Phase stål – Höghållfasta stål som har en mjuk fas (ferrit) och en hård fas (martensit) i sin mikrostruktur vilket resulterar i en önskad kombination av god formbarhet med hög hållfastighet

E

Efterbehandling – Inom stålproduktion värmebehandling, kylning m.m. för att ge stål vissa egenskaper, även formatklippning och termisk skärning samt ytbehandlingar såsom galvanisering och målning

F

Fasadbeklädnad – Fasadbeklädnader för byggnader kan innefatta solpaneler, glas, färgbelagt stål, aluminium etc. Används i nybyggen och renoveringar

Faser – Stål har olika kristallstruktur vid olika temperatur och ett antal olika faser beroende på värmebehandling, legeringsmängd, härdning, kylning m.m. Mest kända är martensitisk (snabbhärdad) fas, ferritisk (rent järn) och austenitisk (omagnetisk) fas

Formatering – Klippning eller termisk skärning av plåten till önskade dimensioner

Färgbeläggning, bandlackering – En process där man förser stålband, vanligen kallformade och metallbelagda band, med en ytterligare organisk färgbeläggning för att förbättra korrosionsbeständigheten och ge stålet ett elegant utseende Färskning – Stålverksprocess där råjärn omvandlas till råstål, genom minskning av råjärnets kolhalt, i syrgasprocessen genom att blåsa syrgas mot smältan

Förpar – Valsstol med cylindriska grova valsar som pressar ut plåten till tunnare dimension innan varmvalsning

G

Galvanisering – Stålet skyddas mot korrosion genom att beläggas med ett tunt skikt av zink eller en annan metall Gjutsträng – Sträng av gjutet stål i en stränggjutningsmaskin

innan den kapas till individuella ämnen Gjutlåda – Mellankärl i en stränggjutningsmaskin för att

kunna buffra stål mellan skänken och kokillen och underlätta skänkbyten

Gjutrör – Keramiskt rör som skyddar stålet från atmosfären vid gjutning

Glödgning – Värmebehandling där man hettar upp materialet till och upprätthåller en förutbestämd temperatur och sedan kyler det för att göra stålet mjukare eller mer skärbart, underlätta kallbearbetning, uppnå en önskad mikrostruktur eller önskade mekaniska eller andra egenskaper

Glödskal – Oxidskal på stålets (ämnet/plåten/bandet) yta under och efter varmvalsning

Grovplåt – Plåt i dimensioner från 3 mm till 150 mm valsade i ett plåtvalsverk

H

Handelsstål – Olegerat stål

Haspling, haspel – Maskindel som fångar upp band från valsverken och rullar upp den till en coil

Hematit – Blodstensmalm, Fe2O3, ej magnetisk järnmalm Heta – Hett, men stelnat stål under pågående behandling, valsning

Hållfasthet – Materialets förmåga att motstå belastning, till exempel dragpåkänningar utan att deformeras (sträckgräns) eller brista (brottgräns) alternativt cyklisk belastning som leder till utmattningsbrott

Hålprofil – Runt, kvadratiskt eller rektangulärt rör som oftast används i svetsade stålstommar. Hålprofiler kan tillverkas genom att svetsade rör går genom en serie av formningsstationer för uppnå den slutliga kvadratiska ellerrektangulära former

Härdning – Snabbkylning för att göra stålet hårdare, det vill säga öka motståndet mot skärning, nötning, penetration, böjning och töjning genom att omvandla stålet till martensitisk struktur

Höghållfasta stål – Stål med högt motstånd mot belastning innan brott sker

I

Injektionskol – Finmalet kol som injiceras i masugnen med högt tryck utan omvandling till koks

J

Järnmalmspellets – Kulor av renat och sammanbakat järnmalmspulver

K

Kallformad stålprofil – Öppen stålprofil. Ett stålband kallformas gradvis och kontinuerligt med flera valsar i olika tvärsnittsformer. Kallformade profiler används ofta i stålstommar och stålkonstruktioner

Kallvalsning – Teknik där varmvalsad plåt eller band kan valsas ut till tunnare dimensioner utan föregående värmning Kapstation – Plats för kapning av stålsträngen till ämnen

Kokill – Gjutform där det flytande stålet börjar stelnar

Koks – Torrdestillerat kol som omvandlats till hård och porös form genom upphettning i täta ugnar, används som bränsle i masugn vid reduktion av järnmalm

Koldioxid – CO2, en färglös gas, lösbar i vatten till kolsyra, ingår i läskedrycker och med 0,04 procent i atmosfären, och är en av de s.k. växthusgaserna

Kolmonoxid – CO, färglös, luktfri, giftig och energirik gas som brinner med blå låga. Vid förbränningen bildas koldioxid Konstruktionsstål – Stål avsett för användning i lastbärande konstruktioner där stor säkerhet mot sprödbrott krävs, till exempel i kranbalkar. Viktiga egenskaper hos konstruktionsstål är därför styrka, seghet, förmåga till att deformeras samt svetsbarhet

Korrosionsskydd – Skydd som förhindrar att materialet korroderar, t ex ytbehandling av stålet

Kristallstruktur – Stålets molekulära kristallstruktur i fast form som beror av kemisk sammansättning, temperatur och temperaturförlopp. Stålets struktur kan också inbegripa storlek, form och fördelning av icke metalliska inneslutningar i stålet.

Kvartovalsverk – Valsverk med två arbetsvalsar och två stödvalsar som med mycket höga tryckkrafter pressar ut ämnen till plåt genom ett antal stick fram och tillbaka Kylda stål – Höghållfasta stål som fått sin hållfasthet genom härdning eller termomekanisk valsning

L

LD-konverter – Stålprocess med namn från Linz Donawitz som består av ett kärl och lans för behandling med syrgas. Omvandlar råjärn till råstål (färskning)

Legering – Sammansmältning eller förening av två eller flera metaller eller en metall och en icke-metall

Legeringsstål – En järnbaserad blandning anses vara en legering om den innehåller legeringsämnen, till exempel kisel, mangan, krom, nickel eller molybden

Legeringsämnen – Ämnen som tillsätts i smält metall vid ståltillverkning och förenar sig med järn eller andra metaller och förändrar metallens egenskaper

Ljusbågsugn – Processmetallurgisk ugn för att smälta metall, vanligen enbart skrot. Värmen genereras av en elektrisk ström från elektroder mot metallbadet

Låglegerade stålsorter – Stål där halten av legeringsämnen är lägre än den fastställda gränsen för låglegerat stål Lättbalkar – Kallformade balkar eller öppna profiler som

formats till konstruktioner med hög styvhet för att kunna bära last till exempel vid takläggning

M

Magnetit – Fe3O4, magnetisk järnmalm, svartmalm Malmvagn – Järnvägsvagn för transport av styckemalm, järnmalmsslig eller pellets

Martensitiska stål – Stål med en mycket hård form av kristallin struktur som kallas martensit. Martensit bildas genom snabb kylning (härdning) av stål då diffusion av kol inte hinner inträffa, så att kolatomerna blir kvar i mellanrummen mellan järnatomerna i kristallstrukturen

Masugn – Kontinuerligt arbetande schaktugn för reduktion av järnmalm. Slutprodukten i masugn kallas tackjärn eller råjärn

Materialdesign – Styrning av stålets inre kemiska sammansättning och egenskaper genom olika metoder för efterbehandling för att svara mot ett visst behov hos en viss produkt

Metallbeläggning – Se varmgalvanisering Metallurgi – Läran om metallernas framställning och egenskaper

Mikrolegering – Vid avancerade finkornstål med särskilt höga krav på sträck- och brottgräns tillsätts små mängder av legeringselement som niob, vanadin eller titan

Mikrostruktur – Stålets molekylära form efter olika behandlingar; kristallstruktur. Kan även syfta på fasernas storlek, form och fördelning

N

Nischprodukter – SSABs höghållfasta och kylda stål Nötningstålighet – Förmåga att utstå upprepat mekaniskt slitage, till exempel nötning och friktion, slitstyrka

O

Ordinära stål – Stål med lägre hållfasthet (sträckgräns 235– 355 N/mm2). Används inom mer konventionella tillämpningar inom verkstadsindustri och byggsektor

P

Plåt – Stålämne valsas ut till en plåt med bestämd tjocklek och dimensioner, vanligen över 1,200 mm bred och över 4,5 mm tjock

Processgas – Gas från metallurgiska processer, ofta energirik

Processvatten – Vatten från kylning eller behandling i SSABs processer. Genomgår alltid rening och kan ofta recirkuleras. Profilerad – Profilerad (eller korrugerad) plåt som pressats för att vecka plåten

R

Reduktionsmedel – Ämne som kan förena sig med ett oönskat ämne i en process, till exempel väte eller kol som kan förena sig med syret i järnmalmen

Regnvattensystem – Regnvattensystemet i ett ståltak består av takrännor, stuprännor, utkastare och andra element

som effektivt leder bort regnvattnet Ringtrumma – Rör runt masugnen för distribution av het blästerluft till formorna

Råjärn – Järn med en kolhalt över 1,7 procent. Smält råjärn framställs i masugn för att gå vidare till syrgasprocessen eller gjutas

Råstål – Järn som färskats, befriats från en del av råjärnets kolinnehåll, men ännu ej raffinerats till en definierad stålsort Rör – Runda och fyrkantiga precisionsrör tillverkas på samma sätt som grövre stålrör. Rör kan tillverkas genom att ett stålband gradvis kupas till rör och kanterna svetsas ihop. För att skapa ett kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt

går röret genom en serie formningsstationer som ger röret

S

den slutliga formen.

Sandwichelement – Sandwichelement är prefabricerade element av en isolerad kärna mellan två lackerade stålplåtar. Isoleringsmaterialet kan vara mineralull, polyuretan eller polystyren. Sandwichelement används i fasader, mellanväggar och innertak. De vanligaste användningsområdena ärindustribyggnader, kontor och kommersiella byggnader, sporthallar, lagerlokaler och kraftverk. Elementen lämpar sig även för livsmedelsindustri och andra byggnader med höga hygienkrav

Sintring – Sammanbakning av sot, stoft eller malmpulver från stoftfiltren till fast styckeform

Skrot – Uttjänt material som kan finfördelas och återvinnas, till exempel stålskrot som kan smältas och gjutas på nytt

Skyddsplåt – Konstruktionsstål med ballistiska egenskaper Skänk – Behållare infodrad med eldfast tegel för att transportera eller behandla het, flytande metall

Skänkbehandlingsmetod – Olika metoder för skänkmetallurgi

Skänkbyte – Växling från en tömd till en full skänk av stål Skänkmetallurgi – Ett mellanliggande processteg för att justera kemisk sammansättning och temperatur på detflytande stålet i en separat skänkprocess mellan LD-konverter/EAF-elektrostålugn före gjutning Slabs – Stålämnen vid valsning av platta produkter

Slagg – Biprodukter av ämnen som separeras i metallurgiska processer, består i regel av smälta oxider. Flussmedel som kalk kan tillsätts för att separera oönskade ämnen som slagg. Eftersom slagg är lättare än järn flyter det på smält metall och kan avlägsnas

Slitstål – Stål med egenskaper anpassade för att motstå slitage, t ex nötning

Slittade band – Tunna varmvalsade band som slittats till smalare band ofta levererade med strängare

tjocklekstoleranser

Slittning – En bearbetningsprocess där man skär bredare coils till en eller flera smalare coils

Smältreduktionsprocess – Reduktion av järnmalm som skeri smält fas

Specialstål – Stål med speciella egenskaper såsom hög hållfasthet och formbarhet

Spontvägg – En stödkonstruktion av sammanfogande långa konstruktionsprofiler som används för att förhindra förskjut-

ning av jordlager, t ex vid byggande av hamnar Steckelverk – Kvartovalsverk med steckelugnar på vardera

sidan. Möjliggör valsning av stora ämnen genom att hetan rullas upp på nytt för varje stick i ugnar, dvs. värmda coilboxar på bägge sidor

Stick – Antal gånger en heta passerar ett valspar

Stoftfilter – Reningsanläggning för gas eller luft där stoftet avskiljs och samlas upp för återvinning

Stommar – Prefabricerade stålstommar gör det möjligt att bygga öppna och anpassningsbara utrymmen. Stål är ett perfekt material för hållfasta, lätta och tunna stomkonstruktioner som går enkelt och säkert att installera. Med stålstommar är det lätt att anpassa och optimera fria höjder och spännvidder Stränggjutning – Metod att gjuta stål i kontinuerligt långa strängar, som sedan kapas upp till ämnen inför valsning

Stål – Legering av järn och kol med en kolhalt under 1,7 procent Stålbad – Det heta, flytande stålet i en behållare

Stålpendeln – Tågsystem för transport av stålämnen mellan Luleå, Borlänge och Oxelösund

Ställring – Ramverk som håller stålkonverter på plats och även ingår i konverterns tipputrustning

Stålämne – Stränggjutet stål, råmaterial för tillverkning av stålprodukter

Stället – Masugnens nedre del, utrymme för uppsamling av smält råjärn

Svavelrening – Metod att rena råjärnet eller stålet från svavel, till exempel genom tillsats av kalciumkarbid

eller bränd kalk Syrgaslans – Rörformad lans för behandling med syrgas

T

Taktäckning – Ståltak bestående av takplåt. Omfattar vanligen även takunderlag, takavvattning, taksäkerhetsprodukter, beslag och många andra element och tillbehör Tappränna – Keramiskt infodrad ränna för att styra flytande råjärn

Termomekanisk behandling – Tillverkningsmetod, som ger stålet speciella materialegenskaper genom noggrant vald kombination av mekaniskt arbete (valsning) och kontrollerad temperatur

Torped, torpedo – Cylinderformad tegelinfodrad järnvägsvagn som används till att transportera flytande råjärn

Torrdestillationsprocess – Upphettning och förångning av kol genom förbränning utan tillträde till syre vid koksning av kol i koksverk vilket resulterar i produkterna koks och koksugnsgas

Trimvalsverk – En typ av kallvalsverk, vanligen kvartovalsverk, som används för att genom kallvalsning uppnå en mindre deformation i varmvalsade, kallvalsade eller platta stålprodukter med beläggning för att förbättra jämnheten, förebygga ytdefekter och coil breaks samt ändra de mekaniska egenskaperna

Tunnplåt – Tunn plåt i tjocklek 2 – cirka 15 mm framställd genom varmvalsning i till exempel varmbandverk med bredd av cirka 1,3–1,8 m

U

Utmattning – Lokaliserad sprickbildning i metaller som utsätts för variabel belastning, som kan tillväxa långsamt men slutligen leda till haveri i konstruktioner

V

Vakuumrening – Avancerad metod för att under vakuum rena stålet från väte, kväve och syre för att producera högkvalitativt stål för krävande applikationer

Valspar – Par av cylindriska rullar som med högt tryck valsar ut plåt till tunnare dimensioner

Valsstol – En uppsättning av två eller flera cylindriska rullar i en maskindel. Ett valsverk kan bestå av flera valsstolar

Valsverk – Anläggningar där metall valsas. För plåt och band till exempel ämnesvalsverk, varmvalsverk, kallvalsverk och trimvalsverk. Maskiner som minskar materialets dimensioner genom pressning mellan roterande valsar, antingen i uppvärmt eller kallt tillstånd. I varmvalsverk kan ämnets tjocklek minskas med upp till 92–99 procent

Varmbandverk – Valsverk bestående av flera valsstolar/ valspar för att valsa ner slabs till hasplade rullar av bandplåt

Varmgalvanisering – Metod för att lägga på ett rostskyddande ytskikt av till exempel zink och aluminium i varm, flytande form på plåten. Motsats till elförzinkning, en elektrokemisk metod

Varmvalsning – Teknik där ämnena värms i ugnar till hög temperatur för valsning

Värmebehandling – Värmning och kylning i syfte att ändra materialets mikrostruktur för att ge specifika egenskaper hos stålet

Y

Ytbehandling, ytbeläggning – Rengöring, slipning eller beläggning av ytor, till exempel genom galvanisering och eller målning

Å

Återvinning – Återföring av använda produkter eller biprodukter i nytt kretslopp av produktion och användning

Ä

Ämnesugn – Ugn för att värma stålämnen till valsningstemperatur

Adresser

Koncernkontor

SSAB AB

Box 70 101 21 Stockholm Telefon: +46 8 45 45 700 Telefax: +46 8 45 45 725

Besöksadress: Klarabergsviadukten 71, D6 www.ssab.com

Divisioner

SSAB Special Steels Box 70 101 21 Stockholm Telefon: +46 8 45 45 700 Telefax: +46 8 45 45 725

Besöksadress: Klarabergsviadukten 71, D6

SSAB Europe Harvialantie 420 FI-13300 Tavastehus, Finland Telefon: +358 20 5911 Telefax: +358 20 59 25080

SSAB Americas

SSAB Enterprises, LLC 801 Warrenville Rd, Suite 800 Lisle, Illinois 60532, USA Telefon: +1 630 810 4800 Telefax: +1 630 810 4600

Tibnor Box 600 169 26 Solna Telefon: +46 10 484 00 00 Besöksadress: Sundbybergsvägen 1

Ruukki Construction

Box 138, 00620 Helsingfors, Finland Telefon: +358 20 5911 Telefax: +358 20 59 29088

Besöksadress: Panuntie 11 www.ruukki.com

SSAB

Tibnor

Ruukki Construction

SSAB är ett Norden- och USA-baserat stålföretag. SSAB erbjuder mervärdesprodukter och tjänster som har utvecklats i nära samarbete med företagets kunder för att skapa en starkare, lättare och mer hållbar värld.

SSAB har anställda i över 50 länder. Idag har SSAB produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA. SSAB är börsnoterat på Nasdaq OMX Nordic Exchange i Stockholm och sekundärnoterat på Nasdaq OMX i Helsingfors. www.ssab.com

SSAB AB Box 70 Klarabergsviadukten 70 101 21 Stockholm

Telefon08-45 45 700 Telefax 08-45 45 725 info@ssab.com

www.ssab.com