SSAB — Annual Report 2013

Mar 19, 2014

Årsredovisning 2013

Nära kunden hela vägen

Innehåll

Med SSABs höghållfasta stål kan våra kunder tillverka produkter som är lättare och starkare än om de använt standardstål. Med stöd av SSABs experter kan kunderna utveckla bearbetning, design och konstruktion på sina produkter och på så vis stärka lönsamheten.

Affärsöversikt	1
VD-ord	2
Vision	4
Mål	5
Strategi	6
Erbjudandet	8
SSAB på börsen	10
Årsstämma, valberedning, kalendarium	12

Förvaltningsberättelse Verksamhetens utveckling 13

	11
Marknadsutveckling och drivkrafter	14
Produktion och försäljning	16
Kostnader	17
Resultat	19
Investeringar och likviditet	20
Finansiell ställning	21
Affärsområden och dotterbolag	22
SSAB EMEA	24
SSAB Americas	26
SSAB APAC	28
Tibnor	30
Utsikter på kort sikt	32
Väsentliga händelser efter
räkenskapsårets utgång	32

33 Förvaltningsberättelse Ansvar och styrning

Riktlinjer för hållbarhetsarbetet	34
Fortsatta miljöförbättringar	35
Högpresterande organisation	38
Ansvarsfull leverantörskedja	41
Ersättning till ledande befattningshavare	42
Risk- och känslighetsanalys	43
Bolagsstyrningsrapport 2013	46
Styrelse	48
Koncernledning	52
Förslag till vinstdisposition inklusive
styrelsens underskrifter	111

Koncernen Koncernens resultaträkning 59 Koncernens rapport över totalresultat 59 Koncernens balansräkning 60 Koncernens förändringar i eget kapital 61 Koncernens kassaflödesanalys 62 Moderbolaget Moderbolagets resultaträkning 63 Moderbolagets rapport över totalresultat 63 Moderbolagets balansräkning 64 Moderbolagets förändringar i eget kapital 65 Moderbolagets kassaflödesanalys 66 5 år i sammandrag 67 Redovisnings- och värderingsprinciper 68 Noter 74 Revisionsberättelse 112 Stålspråkets ABC – en ordlista 113 Adresser 114 Finansiella rapporter 58

115 SSABs föreslagna samman-

Hardox Wearparts Center Stirling, Skottland

På framsidan ses SSABs svetsare reparera kundens skopa på plats, för att öka produktiviteten på återvinningscentralen i Stirling. SSAB har mobila arbetsstyrkor som med kort varsel kan vara ute hos kund – nära kunden hela vägen.

Kort om SSAB

Vision

En starkare, lättare och mer hållbar värld

Strategi

SSAB ska vara: en global ledare inom höghållfasta stål, den ledande leverantören på hemmamarknaderna och ledande inom mervärdestjänster.

För att vara detta behöver vi: en flexibel verksamhet, en överlägsen kundupplevelse och en högpresenterande organisation.

Erbjudande

SSAB är en ledande leverantör av höghållfasta stål som erbjuder en unik bredd av produkter med olika egenskaper och dimensioner. SSABs lösningar omfattar även mervärdestjänster, från idé till färdig leverans.

Behovet på eftermarknaden är en viktigt drivkraft i SSABs utvecklingsarbete och kunskapsbas. När det gäller kundsupport och produktutveckling är närheten till kunderna av högsta vikt. Genom rådgivning bidrar SSAB med kunskap kring hur de höghållfasta stålens egenskaper utnyttjas optimalt, antingen på plats hos kunden eller i något av SSABs forskningscentrum. Wear Services erbjuder även rådgivning, reparation och reservdelsförsäljning till eftermarknaden.

Marknad och kunder

Verksamheten organiseras genom affärsområdena SSAB Americas, SSAB EMEA och SSAB APAC samt dotterbolaget Tibnor, som är Nordens ledande ståldistributör. De största kundsegmenten är Automotive, Construction machinery, Material handling och Heavy transport. 2013 var de tre största marknaderna USA, Sverige och Tyskland.

Stålbranschen

Under 2013 präglades stålindustrin av överkapacitet, minskad efterfrågan och stark prispress. Stålindustrin är central i samhällsuppbyggnaden och allas vardag. SSABs höghållfasta stål har många fördelar i en hållbar tillväxt där förutsättningen är att uppnå samma mål med mindre resurser. Samtidigt är ståltillverkningen energiintensiv, riskfylld och beroende av naturresurser och därmed föremål för höga miljö- och säkerhetskrav.

Året i korthet

	2013	2012
Försäljning, Mkr	35 022	44 640
Rörelseresultat, Mkr	-1 131	2 512
Resultat efter finansnetto, Mkr	-1 728	1 998
Resultat per aktie, Kr	-3,29	4,82
Operativt kassaflöde, Mkr	1 956	2 200
Föreslagen utdelning, Kr	0,00	2,00

Hardox stål har en unik kombination av hårdhet och seghet. Hardox används i konstruktioner för att minska vikten och öka livslängden. Hardox slitplåt finns tillgänglig i tjocklekarna 0,7-160 mm.

Affärsöversikt

SSAB är en ledande leverantör inom höghållfasta stål och har en bred produktportfölj avseende olika egenskaper och dimensioner inom såväl slitstål som konstruktionsstål. SSABs strategiska mål baseras på visionen om en lättare, starkare och mer hållbar värld. Under 2013 lanserades nya hållbarhetsmål som stöttar bolagets strategiska mål. En av grunderna i strategin är det nära kundsamarbetet. Genom produktutveckling tillsammans med kunderna kombineras SSABs expertis inom höghållfasta stål med kundernas applikationskunnande. I erbjudandet ingår mervärdestjänster som avancerad logistik och eftermarknadsservice.

En mycket svag stålmarknad slog hårt mot många stålföretag under 2013. För SSAB försämrades läget ytterligare av den starka svenska kronan. 2013 blev ett utmanande år som slutade med ett negativt resultat för SSAB. Vi mötte utmaningarna med fortsatt kostnads kontroll, produktionsflexibilitet och genom att frigöra rörelsekapital. Under en längre tid har vi därutöver arbetat med att hitta en lämplig strukturell lösning för att ta SSAB till nästa nivå vad gäller konkurrenskraft och flexibilitet. Det senaste året har arbetet koncentrerats kring det föreslagna samgåendet med finska Rautaruukki.

När vi i början av 2014 kunde avisera vårt bud på Rautaruukki tog vi ett stort steg i utveck lingen av stålindustrin i den här delen av världen. Tillsammans med Rautaruukki kan vi skapa ett betydligt mer konkurrenskraftigt företag. Vi kan driva verksamheten än mer flexibelt och kostnadseffektivt samtidigt som vi kan stärka erbjudandet till våra kunder.

En måttlig återhämtning på den globala stålmarknaden

Återhämtningen på den globala stålmarknaden var måttlig under 2013. I Europa var efterfrågan fortsatt svag, vilket även detta år inne bar en betydande överkapacitet och ett lågt kapacitetsutnyttjande. I Asien var tillväxten förhållandevis låg, medan vi kunde notera en tydligare återhämtning på de amerikanska marknaderna mot slutet av året. Det som framförallt påverkade efterfrågan på våra stålpro dukter var den svaga utvecklingen inom sektorn för gruv- och anläggningsmaskiner. Detta påverkade bland annat våra leveranser i Kina negativt. Däremot utvecklades energisektorn i USA starkt, särskilt under andra halvan av året. Den allt starkare personbilsmark naden gjorde att vi inom alla våra affärsområden hade en god efter frågan inom Automotive-segmentet. Följden blev att efterfrågan på våra höghållfasta produkter inom tunnplåt under året blev något bättre än efterfrågan på höghållfasta produkter inom grovplåt.

Ständig strävan efter effektiviseringar

Det utmanande marknadsläget har ställt stora krav på att driva verksamheten kostnadseffektivt. Under första kvartalet 2013 slutförde vi det effektiviseringsprogram vi påbörjade inom SSAB EMEA under 2012, ett program som kommer att nå full effekt under 2014. Som en del av detta program träffades en överenskommelse med en majoritet av våra medarbetare i Sverige om att förkorta arbetstiden och sänka lönen under ett halvår. Många av förbättringarna inom SSAB EMEA har skett tack vare ett allt mer systematiskt arbete med det vi kallar SSAB One, ett gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar som går ut på att skapa bättre flöden, öka flexibilite-

ten och förbättra kvaliteten i verksamheten. Vi har också fortsatt våra effektiviseringar i den amerikanska verksamheten. Våra stålverk i USA, som historiskt alltid tillhört de mest kostnadseffektiva, visade under 2013 att man kunde stärka sin position i det avseendet ytterligare.

Vi har under året fortsatt effektivisera rörelsekapitalet, och kunnat uppvisa ett positivt kassaflöde och en minskad nettoskuld.

Vidareutveckling av erbjudandet inom eftermarknaden

Vi har inte bara sparat och effektiviserat under det gångna året, vi har också fortsatt att satsa framåt i nära samarbete med våra kunder. Det nära kundsamarbetet är en av grunderna i vår strategi och särskiljer SSAB från många andra stålföretag. Genom de projekt vi driver tillsammans med kunderna utvecklar vi hela tiden nya användningsområden för de höghållfasta stålen. I linje med vår strategi har vi också utvecklat vårt serviceerbjudande till eftermarknaden. Vi har vidareutvecklat det vi kallar för Wear Services till att omfatta en rad erbjudanden inom eftermarknaden för slitplåt och vi har gjort några mindre förvärv för att stärka vår position på den här marknaden. SSAB har nu ett starkt koncept inom exempelvis gruv- och återvinningssektorn som erbjuds kunderna genom både våra egna Hardox Wearpartsanläggningar och genom det globala medlemsnätverket med samma namn. För den här verksamheten har vi utvecklat ett eget verktyg, Wear Calc, för att mäta slitage, analysera behovet av ersättningsdetaljer och beräkna fördelar med nya och bättre stålkvaliteter.

Riskfyllt arbete som kräver trygghet

I stålindustrin finns många farliga miljöer och riskfyllda arbetsmoment. För att det inte ska inträffa några olyckor har vi ett rigoröst regelverk. Det regelverket omfattar även entreprenörer, inhyrda för att utföra arbeten på våra områden. Ändå inträffade under hösten en mycket svår olycka i vår verksamhet i Luleå, där två personer miste livet. Detta var en allvarlig och helt oacceptabel händelse. Alla som arbetar på SSAB, medarbetare eller entreprenörer, ska kunna känna sig trygga. Vi fortsätter att stärka vårt redan omfattande arbete med

säkerheten på våra arbetsplatser. Arbetet revideras och certifieras av oberoende experter.

Politik som snedvrider konkurrensen

»Tillsammans med Rautaruukki kan vi skapa ett betydligt mer konkurrenskraftigt företag.«

Under året har två politiska beslut med stor betydelse för vår verksamhet fattats. Det första gäller tilldelningen av utsläppsrätter som med det nya regelverket inte kommer att räcka till för att täcka SSABs behov den dagen vi går upp till full produktion. Följden blir att vi kommer att få betala för utsläppsrätterna, vilket på sikt förstås leder till att det blir dyrt att öka produktionen. Konsekvensen blir att

våra miljöeffektiva anläggningar får svårare att konkurrera med stålverk utanför Europa, som ofta inte har samma fokus på att minska utsläpp. Det resulterar i en övergripande negativ miljöpåverkan.

Det andra beslutet som har stor påverkan på vår verksamhet är de nya regler som gäller för fartygstransporter i Östersjön från

och med nästa år. Dessa innebär radikalt skärpta regler för fartygsbränsle, regler som fördyrar våra transporter och kraftigt snedvrider konkurrensen för företagen runt Östersjön.

Båda dessa beslut rimmar illa med den handlingsplan som EUkommissionen presenterade i somras, där man konstaterade att det krävs åtgärder för att underlätta stålindustrins återhämtning. Vidare har Sverige, under de senaste åren, stått ut som ett land med högre ränta än övriga Europa. Det har hämmat vår konkurrenskraft och, som en konsekvens, lett till att värdet på den svenska kronan stärkts kraftigt gentemot euron. Med en stor del av kunderna inom euroområdet har den starka kronkursen haft kraftigt negativ inverkan på vårt resultat.

Ett förstärkt bolag på en marknad som bottnat ur

Under det fjärde kvartalet kunde vi genomföra flera prishöjningar i vår amerikanska verksamhet. Det tolkar jag som ett tecken på att det har vänt på den kontinenten. I Asien tycks det också ljusna. Hur det blir i Europa är inte lika tydligt, men troligen är botten nådd. Som bolag måste vi fortsätta att stärka vår produktutveckling, produktivitet och fördjupa samarbetet med våra kunder. Det är bara då vi kan skapa en bra plattform för framtiden och vara ett attraktivt bolag för alla intressenter. När det vänder uppåt är SSAB väl rustat, särskilt tillsammans med Rautaruukki.

Martin Lindqvist VD och koncernchef

» En starkare, lättare och mer hållbar värld«

SSABs vision

Tillsammans med våra kunder kommer vi gå längre än någon annan för att förverkliga det fulla värdet av starkare, lättare och mer hållbara produkter av stål.

SSABs värderingar

Kundens affär i fokus

Vi visar ett aktivt intresse för kundens affär och vi utvecklar långsiktiga relationer. Genom att utbyta kunskap skapar vi värde tillsammans.

Äkta

Vi är engagerade och stolta över det vi gör. Genom att vara öppna för nya intryck, ärliga och uppriktiga bygger vi starka relationer där vi delar information och kunskap.

Steget före

Vi är resultatorienterade. Vi når bästa resultat genom att arbeta proaktivt, fördjupa vårt kunnande och vara innovativa.

SSABs strategiska, finansiella och hållbarhetsmål

Strategiska mål

SSABs strategiska mål är kopplade till strategins sex delar.

Finansiella mål

SSAB har fyra finansiella mål inom tre områden.

Strategi	Mål	Område	Mål
Ledande på hemmamarknaderna Ledande vad gäller lönsamhet och volym i Nordamerika och Norden		Lönsamhet	Med beaktande av soliditetskravet och utdelnings politiken är målet att räntabiliteten på sysselsatt kapital
Ledande inom höghållfasta stål	50% av leveranserna ska vara höghållfasta stål,		över en konjunkturcykel ska överstiga 15%
	varav 35% till tillväxtmarknader		Kapitalstruktur Koncernens verksamhet är konjunkturberoende.
	Ledande inom mervärdestjänster 50% av leveranserna ska innehålla mervärdestjänster		Målet är att soliditeten långsiktigt ska uppgå till cirka 50% och nettoskuldsättningsgraden långsiktigt till 30%
Överlägsen kundupplevelse	Ledande i undersökningar av kundnöjdhet	Utdelning	Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt
Högpresterande organisation	Attraktiv arbetsgivare med motiverade med arbetare. Ett av världens ledande stålföretag inom hälsa och säkerhet		utgöra cirka 50% av vinsten efter skatt, med hänsyn tagen till nettoskuldsättningsgraden. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen
Flexibel verksamhet	Lönsamhet vid 70% kapacitetsutnyttjande

Hållbarhetsmål

SSABs hållbarhetsmål är framtagna för att komplettera och stötta de strategiska målen. Dessa hållbarhetsmål utgörs av miljömål för att minimera miljöpåverkan och mål inom SSABs sociala ansvarstagande som syftar till rättvisa för alla parter. En ökad andel höghållfasta stål är både ett strategiskt mål och ett hållbarhetsmål som bidrar till mer hållbara produkter och lösningar.

Hållbarhetsstrategi	Mål
Miljöansvar	Enskilda aktiviteter ska, vid slutet av 2018 tillsammans och på ett hållbart sätt, på årsbasis ha: • Minskat utsläpp av koldioxid som härrör från fossila bränslen med 100 000 ton • Minskat användning av köpt energi med 20 GWh • Minskat mängd material som deponeras eller skickas till extern destruktion med 10 000 ton
Hållbara produkter	• 50% av leveranserna ska vara höghållfasta stål, varav 35% till tillväxtmarknader
Socialt ansvar	• En årlig minskning av antal olyckor med frånvaro per miljoner arbetstimmar med minst 5% • Samtliga medarbetare ska ha årliga resultat- och planeringssamtal • Ett Employee Satisfaction Index om minst 90 • Säkerställa efterlevnad av de Affärsetiska bestämmelserna och uppförande i enlighet med våra värderingar • Samtliga medarbetare ska få utbildning i affärsetik

Strategi – Taking the Lead

Ledande på hemmamarknaderna

Att vara ledande på hemmamarknaderna handlar i Nordamerika om att säkra positionen som den mest kostnadseffektiva stålproducenten, och samtidigt ge kunderna förstklassig service och kundsupport. SSAB har under 2013 tagit initiativ till prishöjningar. Den ökade aktiviteten på energiområdet i Nordamerika innebär en ökad efterfrågan på SSABs stål, vilket bland annat har föranlett strategiska investeringar för att behålla den ledande positionen.

I Norden förväntas den ekonomiska tillväxten framöver vara starkare än i övriga Europa, vilket påverkar stålefterfrågan positivt. För att behålla ställningen som ledande stålleverantör i Norden har SSAB under året implementerat en ny säljmodell med tydligare fokus på marknadens olika kundsegment. Likaså har samarbetet fördjupats mellan SSABs stålrörelse och den helägda ståldistributören Tibnor. Med fortsatt gemensam utveckling av de långsiktiga kundrelationerna har SSAB ett konkurrenskraftigt erbjudande även inom standardstål.

För att vara ledande på våra hemmamarknader kommer vi att jobba med att utveckla våra kundrelationer och erbjuda korta ledtider och säkra leveranser.

Ledande inom höghållfasta stål

SSAB ska fortsätta vara en global ledare inom höghållfasta stål genom kontinuerlig produkt- och processutveckling och genom att utveckla nya applikationer tillsammans med kunderna. SSAB har ett unikt produktsortiment inom kylda stål och ett mycket konkurrenskraftigt erbjudande inom avancerade höghållfasta stål. Målet är att 50 procent av leveranserna ska utgöras av höghållfasta stål. Det stora investeringsprogram som har genomförts främst i Mobile, Alabama och i Borlänge har skapat goda utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för att öka vår andel höghållfasta stål. I Mobile har produktionen kunnat ökas, både av slitstålen Hardox 450 och Hardox 500 och konstruktionsstålet Weldox 700. I Borlänge har investeringen i kyld tunnplåt, som initialt framför allt var inriktad mot slitstålsapplikationer, nu också fått ett starkt fäste i applikationer till tunga transporter, lyftkranar och skyddsdetaljer för personbilar.

Ledande inom mervärdestjänster

Service- och eftermarknadstjänster handlar bland annat om att utveckla distribution och lagerförsäljning där det är lämpligt. Framgångarna med lagerförsäljning av kylda stål har nu implementerats även när det gäller tunnplåt. Utöver tidigare lagerpunkter i bland annat Italien, Nederländerna, Sydafrika och Polen, planeras liknande i Tyskland och Ryssland. Det gör det möjligt att nå de viktigaste marknaderna inom 48 timmar och skapar närmare och mer direkt kontakt med kunderna. Inom SSAB Shape, skapas dessutom en grund för att vidareutveckla bearbetning, anpassning och formatering.

SSABs erbjudande av slitdelar växer. Det sker genom en fortsatt expansion av Hardox Wearparts Center, men också genom förvärv av små och medelstora företag som tillverkar slitdelar. Till expansionen hör också att bredda produktportföljen till att omfatta exempelvis hård påsvetsad plåt.

SSABs strategi bygger på att vara ledande på hemmamarknaderna, att vara global ledare inom höghållfasta stål och att erbjuda utvecklade service- och eftermarknadstjänster. Det ger ett starkt utgångsläge även i en svag stålkonjunktur.

Överlägsen kundupplevelse

SSABs kunderbjudande ska överträffa det mesta i stålbranschen. För att åstadkomma det måste vi bredda utbudet av produktvarumärken, forskning och utveckling, tekniskt stöd, leveranssäkerhet och övrig service. SSAB har redan en stark ställning när det gäller en hög och jämn produktkvalitet. Nu ska kunderna bli mer medvetna om att detta även gäller för ledtider och leveranssäkerhet. SSABs kvalificerade forskning och utveckling ska kombineras med fortsatt utveckling av SSABs unika säljmodell som bygger på ett nära samarbete med kunderna i design, produktion och service. När kunden ställer om och anpassar sin produktion till höghållfasta stål kan processen ofta effektiviseras. SSABs experter utbildar kunderna om hur det höghållfasta stålets egenskaper kan utnyttjas optimalt antingen på plats hos kunden eller i något av SSABs forskningscentrum.

Högpresterande organisation

SSABs affärsmodell förutsätter hög kompetens hos medarbetare på alla nivåer och stor vikt läggs därför vid att rekrytera och behålla engagerade och skickliga medarbetare. Att skapa förutsättningar för en effektiv kompetensutveckling av SSABs medarbetare är fundamentalt för bolaget som kunskapsföretag och för att upprätthålla en Högpresterande organisation. Ledningsfilosofin SSAB One är en viktig grund i ambitionen att ständigt förbättra verksamheten. För att utföra ett bra arbete krävs att arbetsplatsen är säker. SSAB lägger därför stor vikt vid att säkerställa att alla medarbetare och underleverantörer kan utföra sitt arbete tryggt och säkert.

Flexibel verksamhet

SSAB ska ha en flexibel och kostnadseffektiv verksamhet och på bästa sätt nyttja det egna globala produktions- och distributionssystemet. Inom affärsområdet SSAB EMEA slutfördes under året ett omfattande kostnadsbesparingsprogram som också hade till syfte att öka flexibiliteten. Genom programmet har en betydande del av de fasta kostnaderna förvandlats till rörliga. Delar av administration, IT och inköp har outsourcats. Effektiviseringsarbetet fortsätter liksom ambitionen att förbättra flöden i alla delar av verksamheten. Genom att SSAB har produktion både i Sverige och USA kan bolaget anpassa produktionen utifrån efterfrågan och kostnadsstruktur i respektive anläggning. Därmed kan SSAB nyttja det globala produktionssystemet maximalt.

Erbjudandet – nära kunden hela vägen

SSABs affärsmodell bygger på nära samarbeten med kunderna. Det innebär att SSAB utvecklar nya produkter och processer tillsammans med kunderna, följer upp, utvärderar och finns där för att hitta nya lösningar när de gamla tjänat ut.

Utveckling i nära samarbete med kunderna

Ett nära kundsamarbete skiljer SSAB från de flesta andra stålföretag. Redan på utvecklingsstadiet av en ny applikation såsom exempelvis en tipper, dumper eller kran kan SSABs kvalificerade applikationsingenjörer, tillsammans med kunden, utveckla nya lösningar där stålets egenskaper utnyttjas på bästa sätt. På så vis kan man ta fram slutprodukter som är starkare, lättare och har längre hållbarhet. Genom SSAB Shape, som är baserat på SSABs kunskaper, och ett världsomspännande nätverk av underleverantörer, erbjuds dessutom färdiga komponenter för omgående leverans.

Det är också kundernas behov som ligger till grund för SSABs forsknings- och utvecklingsarbete. SSAB har forskningsoch utvecklingsanläggningar i Borlänge och Oxelösund (Sverige), i Montpelier (Iowa, USA) och i Kunshan (utanför Shanghai,

Kina). Ungefär var fjärde anställd inom denna del av SSABs verksamhet är teknologie doktor, vilket borgar för en forskning i absolut framkant. På de större produktionsorterna bedrivs förutom produktutveckling även forskning och utveckling av produktionsprocesser.

SSABs forskning och utveckling är främst inriktad på höghållfasta stål. SSAB har identifierat ett antal segment där kraven på stål är särskilt höga. Inom dessa segment pågår en ständig utveckling och SSAB har en ledande roll. En viktig drivkraft i utvecklingsarbetet är ökad miljömedvetenhet. Inom detta område har SSABs höghållfasta stål stor betydelse, men också SSABs kunnande när det gäller produktionsprocesser och effektiv resurs- och energiförbrukning.

»Hos många av våra kunders produkter är vikt, slittålighet och livslängd avgörande för hur attraktiv produkten är på marknaden. Genom att ställa om till höghållfasta stål finns det stor potential att öka konkurrenskraften hos våra kunders produkter. Men omställningen kräver kunskap om både höghållfasta stål och om slutanvändarens produkt. Genom utvecklingsprojekt tillsammans med kund och avancerad kundsupport kan vi gemensamt skapa bättre lösningar för marknaden.

Under 2013 genomförde vi fler än 800 kundprojekt och nådde ut med kunskap om de höghållfasta stålens fördelar till över 10 000 personer hos befintliga och potentiella kunder.« Gregoire Parenty, Marknadsdirektör

Eftermarknaden – för och med kunderna

Eftermarknaden har i alla tider varit en viktig del av SSABs verksamhet. Mycket av SSABs kunskap är hämtad från erfarenheterna samlade på eftermarknaden. Det är på eftermarknaden som nya idéer föds och många nya produkter tas fram. För tio år sedan startades Hardox Wearparts Center, ett internationellt nätverk för kunder som tillverkar slitdelar i Hardox. Erfarenheten av detta nätverk har nu vidareutvecklats inom ramen för Wear Services och innefattar ett erbjudande av lösningar för alla de behov som kan uppstå hos kunderna på eftermarknaden.

Ett koncept som utvecklats med One-Stop-Shops riktar sig främst till kunder inom slitstålsmarknaden, som jobbar med exempelvis gruvor, återvinning och stenbrott. Det innebär att erbjudandet inom slitstål utvidgas till att inkludera bland annat gjutgods och hård påsvetsad plåt. En viktig del i erbjudandet är SSABs kunskap och verktyg för att mäta och identifiera slitage på befintlig utrustning, analysera förutsättningar och behov samt beräkna fördelar med nya och bättre ersättningsdelar. För

detta har SSAB utvecklat möjligheter till 3D-scanning och kalkylverktyget Wear Calc.

Utvecklingsmöjligheterna på eftermarknaden är mycket stora och bygger på ett fortsatt nära samarbete med kunderna. Kunnandet i SSAB kombineras med den

kunskap som finns i de cirka 130 företag som ingår i Hardox Wearparts Center och kompletteras successivt med förvärv som gör det möjligt för denna verksamhet att växa och utvecklas.

One-Stop Wear Shop

3D-laserscanner är en avancerad scanner som möjliggör för Wear Services att snabbt kunna förse sina kunder med måttanpassade reservdelar, vilket minimerar kundens driftstopp.

Wear Services erbjuder kunder ett komplett servicepaket, något som exempelvis gynnade ett företag inom gruvindustrin. Designen på deras dragline-skopor kunde förbättras så att livslängden på skoporna förlängdes signifikant. På plats hos kund genomfördes en slitageanalys, 3D-laserscanning och designkonsultation efter vilken man kunde leverera en skopa som reparerats med flera Hardoxdelar och delar med hård påsvetsad plåt.

SSAB på börsen

SSABs aktier är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large caplistan. Köp- och säljoptioner på aktierna ställs ut av OMX Nordic Exchange.

Sista betalkurs 2013 för SSABs A-aktie var 49,30 kronor och för SSABs B-aktie 41,50 kronor, motsvarande ett samlat börsvärde om 15,30 Mdkr. Under året föll SSABs A-aktie med 13 procent och B-aktien med 14 procent. Under motsvarande period steg Nasdaq OMX Stockholm med 28 procent. Högsta betalkurs under året noterades den 3 januari och var 59,35 kronor för A-aktien och 51,00 kronor för B-aktien. Lägsta betalkurs som var 38,76 kronor respektive 33,52 kronor noterades den 5 juli. Under året omsattes SSAB-aktier för knappt 36,56 Mdkr på Nasdaq OMX Stockholm. Handel i aktierna förekom samtliga handelsdagar och uppgick i genomsnitt till cirka 146 Mkr per dag. Antal omsatta A-aktier under året motsvarade 290 procent av genomsnittligt antal utestående aktier. Antal omsatta B-aktier motsvarade 116 procent av genomsnittligt antal utestående aktier. SSABs andel av omsättningen på Nasdaq OMX Stockholm uppgick till 1,3 procent.

SSAB-aktien handlas också på andra marknadsplatser, som till exempelvis BOAT, Burgundy, Chi-X och Turquoise. Av den totala volymen omsatta aktier handlades 57 procent av A-aktierna och 78 procent av B-aktierna på Nasdaq OMX Stockholm.

Utdelning

Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra cirka 50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen. För verksamhetsåret 2013 föreslås ingen utdelning. För verksamhetsåret 2012 uppgick utdelningen per aktie till 1,00 krona.

Aktiekapital

Antalet aktier vid årets slut uppgick till 323 934 775 fördelat på 240 765 832 A-aktier och 83 168 943 B-aktier, vilket är oförändrat jämfört med den 31 december 2012. Varje aktie av serie A berättigar till en röst och av serie B till en tiondels röst. Kvotvärdet per aktie är 8,80 kronor. Vid slutet av 2013 var SSABs tre kapitalmässigt största ägare Industrivärden, LKAB och Swedbank Robur fonder. Det bör noteras att huvuddelen av de utländska ägarna har sina innehav i SSAB förvaltarregistrerade. Antalet aktieägare i SSAB uppgick i slutet av 2013 till 65 272, en minskning med cirka 700 under året. De tio största identifierade ägarna ägde sammanlagt knappt 37 procent av kapitalet och 45 procent av rösterna. Det utlandsregistrerade ägandet i SSAB var oförändrat under året och uppgick i slutet av december till cirka 27 procent av kapitalet.

Investor relations

Under 2013 har ett stort antal möten med företrädare för finansiella institutioner ägt rum. Möten har hållits i bland annat Stockholm, London, New York, Boston, Paris, Frankfurt, Zürich, Geneve, Edinburgh, Amsterdam och Bryssel. I samband med publicering av delårsrapporter och bokslutskommunikéer arrangeras regelbundet presentationer och investerarmöten.

Ticker

NASDAQ OMX Stockholm AB: serie A SSAB A (SSE300) NASDAQ OMX Stockholm AB: serie B SSAB B (SSE301)

Aktiefördelning

Aktieinnehav	Antal	i % av alla aktieägare
1–500	32 595	49,9
501–1 000	11 912	18,2
1 001–5 000	17 836	27,3
5 001–10 000	1 579	2,4
10 001–15 000	397	0,6
15 001–20 000	257	0,4
20 001–	696	1,1
Totalt	65 272	100,0

Ägare den 31 december 2013

	% av rösterna	% av kapitalet
Industrivärden	23,4	18,2
LKAB	5,0	3,8
Swedbank Robur fonder	4,6	4,4
Handelsbanken fonder	3,7	3,5
Invesco funds	1,6	1,2
Skandia fonder	1,5	1,2
Danske Capital Sverige	1,4	1,1
AMF - Försäkring och fonder	1,2	0,9
Avanza Pension	1,1	1,9
Skandia Liv	1,0	1,2
Övriga aktieägare	55,7	62,7
Totalt	100,0	100,0
Varav utlandsregistrerade aktieägare	28,6	27,1

Källa: Euroclear

Antalet aktier och aktiekapitalet har sedan 1989 förändrats enligt följande:

År		Förändring av antal aktier	Antal aktier	Förändring av aktiekapital, Mkr	Aktiekapital, Mkr
1989	Konvertering	1 500 000	26 500 000	150	2 650
1994	Konvertering	5 500 000	32 000 000	550	3 200
1995	Split 4:1	96 000 000	128 000 000	0	3 200
1998	Inlösen	–15 891 199	112 108 801	–397	2 803
2001	Nedsättning	–11 210 880	100 897 921	–281	2 522
2005	Inlösen	–9 968 861	90 929 060	–249	2 273
2006	Inlösen	–4 546 453	86 382 607	–114	2 159
2006	Fondemission	0	86 382 607	121	2 280
2006	Split 3:1	172 765 214	259 147 821	0	2 280
2007	Nyemission 1:4	64 786 954	323 934 775	571	2 851

Data per aktie

	2013	2012	2011	2010	2009
Börskurs 31 december, A-aktien, kr	49,30	56,55	60,65	113,00	122,10
Resultat, kr	–3,29	0,05	4,82	1,72	–3,09
Kassaflöde före utdelning och finansiering, kr	3,15	10,10	2,14	–7,59	7,64
Eget kapital, kr	83,74	88,81	94,98	92,26	95,21
Utdelning, kr	0,001)	1,00	2,00	2,00	1,00
Genomsnittligt antal aktier, milj.	323,9	323,9	323,9	323,9	323,9
Antal aktier vid årets slut, milj.	323,9	323,9	323,9	323,9	323,9
Börsvärde, Mkr, 31 december	15 321	17 624	18 993	35 452	38 671
Värdering
Direktavkastning, % 2)	0,0	1,8	3,3	1,8	0,8
P/E-tal 2)	neg	n.m.	12,6	65,7	neg
Kurs/Eget kapital, % 2)	59	64	64	122	128

1) Enligt styrelsens förslag 2) Baserat på slutkurs i A-aktien

Aktiens utveckling Antal omsatta aktier, alla handelsplatser

Årsstämma, valberedning, kalendarium

Årsstämma

Årsstämman hålls i Stockholm onsdagen den 9 april 2014, kl. 13.00. Rätt att delta på årsstämman har den som dels tagits upp som aktieägare i den utskrift av aktieboken som görs av Euroclear Sweden AB torsdagen den 3 april 2014, dels anmäler sin avsikt att delta på årsstämman senast torsdagen den 3 april 2014, helst före kl. 12.00.

ANMÄLAN

Anmälan sker via bolagets hemsida, www.ssab.com, eller på telefon 08-45 45 760. Vid anmälan uppges namn, personnummer (eller organisationsnummer) samt adress och telefonnummer. Anmälan måste ha kommit SSAB tillhanda senast torsdagen den 3 april 2014, helst före kl. 12.00, då anmälningstiden går ut.

FÖRVALTARREGISTRERADE AKTIER

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn för att kunna delta på årsstämman. Tillfällig omregistrering, så kallad rösträttsregistrering, bör göras i god tid före torsdagen den 3 april 2014.

OMBUD

Fullmakt i original samt, för juridisk person, registreringsbevis bör i god tid före årsstämman sändas till: SSAB AB, Årsstämman, Box 7832, 103 98 Stockholm.

Utdelning

Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att ingen utdelning för 2013 ska lämnas.

Valberedning

• Anders Nyberg, Industrivärden, ordförande
• Åsa Nisell, Swedbank Robur fonder
• Lars-Eric Aaro, LKAB
• Frank Larsson, Handelsbanken fonder
• Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande

Valberedningen ger bland annat årsstämman förslag till val av styrelseledamöter, arvode till styrelsen samt val av revisorer.

Kalendarium för ekonomisk information

SSAB kommer att lämna följande information för verksamhetsåret 2014:

• Rapport för första kvartalet, den 25 april 2014

• Halvårsrapport, den 23 juli 2014
• Rapport för tredje kvartalet, den 24 oktober 2014
• Bokslutskommuniké, den 10 februari 2015
• Årsredovisning i mars 2015

SSAB moments

Stål formar en bättre framtid, det är svenska stålindustrins nya gemensamma vision, som lanserades i juni 2013. Genom visionen vill man öka kännedomen om de produkter som stålindustrin utvecklar och tillverkar. Med visionen vill man också sprida kunskap om stålindustrins bidrag till välfärden och till ett mer hållbart samhälle.

Lättare tåg med stål från SSAB som visades i Jernkontorets rapport om visionsarbetet 2050. Läs mer om visionsarbetet på www.jernkontoret.se.

Bilden föreställer en bromsskiva tillverkad av Toolox 44. Toolox 44 används vanligtvis i applikationer såsom formgjutning och strängpressning. Bromsskivorna går att få i tjocklekarna 6-130 mm. För att minska på underhållskostnaderna tillverkar SSAB själva bromsskivor som används i egna slaggtruckar.

Verksamhetens utveckling

Världens stålmarknader präglades av fortsatt osäkerhet under 2013 med betydande regionala variationer där utvecklingen i Nordamerika relativt sett var starkast. SSABs produktion anpassades till den svaga efterfrågan. Minskade priser har lett till att försäljningen minskade med 10 procent, trots ökade leveransvolymer 2013 jämfört med 2012. Rörelseresultatet försämrades och hälften av försämringen hänförs till den starka svenska kronan. Kassaflödet var trots detta fortsatt positivt under 2013.

Marknadsutveckling och drivkrafter

Världens stålmarknader präglades av fortsatt osäkerhet under 2013 med betydande regionala variationer. I Nordamerika var utvecklingen relativt stabil, i Kina mattades tillväxten av och i Europa var marknaden fortsatt utmanande. Efterfrågan på stål i Europa har ännu inte nått upp till samma nivåer som före den finansiella krisen 2008.

Marknadsutvecklingen

Tillväxttakten i världsekonomin saktade ned något jämfört med 2012. Inbromsningen satte en viss press på stålindustrin som endast växte 3 procent globalt under 2013, men med betydande regionala variationer. Situationen var särskilt utmanande i södra Europa där åtstramningspolitiken slog mot ekonomin och stål-efterfrågan. Den europeiska ekonomin krympte något under året. I början av året skedde en viss lageruppbyggnad, men därefter vek efterfrågan på stål, och totalt uppskattas stålkonsumtionen i Europa ha minskat med knappt 4 procent under året jämfört med 2012. Som en konsekvens av den lägre efterfrågan har också stålpriserna satts under press.

Trots problematiken med budgetunderskottet under första delen av året växte USAs ekonomi och stålkonsumtionen ökade med knappt 1 procent. Stålpriserna steg framförallt under andra halvan av året och servicecenter och distributörer rapporterade en ökande efterfrågan bland slutkunder. I Kina var tillväxttakten fortsatt hög, dock något dämpad jämfört med tidigare år som en konsekvens av strukturförändringar i ekonomin. Stålkonsumtionen ökade med 6 procent, men priserna pressades ned under årets gång till följd av fortsatt överkapacitet.

Konstruktions- och fordonsindustrin hade ett utmanande år i Europa, medan det såg ljusare ut i USA och Kina. Gruvindustrin i Sydamerika och Australien uppvisade en nedgång, men indikationerna var mer positiva under slutet av året. Utvecklingen i energisegmentet i USA var positiv, särskilt inom skiffergas- och oljeindustrin samt för vindkraft.

Drivkrafter

Tillväxtmarknader fortsätter konsumera stål

Skifte mot höghållfasta stål

Överkapacitet i stålproduktionen

Råvarumarknaderna

Kommentarer

Tillväxtmarknader fortsätter konsumera stål. Kina fortsätter att dominera den globala stålmarknaden. Trots en avmattad tillväxttakt svarade Kina 2013 för 47 procent av världens stålkonsumtion. Tillväxten i konsumtion låg på 6 procent 2013, långt över det globala snittet. Tillväxten följs troligen av förnyade miljökrav, vilket kommer öka användandet och efterfrågan på höghållfasta stål. Andra tillväxtmarknader som Sydamerika, övriga Asien, östra Europa samt Afrika förväntas också öka konsumtionen framöver.

Skifte mot höghållfasta stål. Tillväxten i efterfrågan för höghållfasta stål är normalt högre än för standardstål på lång sikt. Situationen för många kundsegment har dock varit utmanande under 2013, men stålanvändare inom exempelvis konstruktions- och fordonsindustrin fortsätter att arbeta med att minska kostnader, öka säkerheten och minska vikten i sina produkter. Även inom gruvindustrin strävar man efter att öka uthålligheten i utrustningen och minska reparationstider. Dessa drivkrafter gynnar efterfrågan av höghållfasta stål på lång sikt.

Överkapacitet i stålproduktionen. Överkapacitet i stålproduktionen, framför allt i Europa och Kina, har haft en negativ påverkan på prisbilden, kapacitetsutnyttjandet i stålverken och därmed på marginalerna bland stålproducenter. Europakommissionen, som uppskattar överkapaciteten i Europa till 20–25 procent, har tagit fram en handlingsplan för att hantera situationen. Hur den kommer att implementeras och vilken effekt den kommer att ha på den europeiska stålindustrin är fortfarande oklart. Även i Kina finns en betydande överkapacitet och myndigheter arbetar med planer för konsolidering och kapacitetsnedskärningar bland mindre konkurrenskraftiga verk. Den senaste tidens miljöproblem i Kina har eskalerat behovet av att minska produktionen i äldre verk som inte har modern reningsteknik.

Råvarumarknaderna. Järnmalmspriserna sjönk under första halvåret på grund av en överskattad efterfrågan och ett stort utbud på järnmalm. I början av andra halvåret, när framför allt lagerpåfyllnaden i Kina ökade, återhämtade sig priserna, men har sedan dess varit relativt stabila. Totalt sett innebar det en nedgång med 11 procent under 2013. Även kolpriserna följde samma trend som järnmalmspriserna. Sedan början av året har marknadspriserna för kol sjunkit med 17 procent. Efterfrågan och prisnivåer på skrot har i Nordamerika varit relativt stabil under året, dock steg priserna kraftigt under slutet av 2013.

Stålkonsumtion i världen

Råstålsproduktion per marknad

Mton	2013	2012
EU 28	166	169
USA	87	89
Kina	779	717
Övriga Asien	280	274
Sydamerika	46	47
Övriga världen	224	223
Globalt	1 582	1 518

Produktion och försäljning

Produktionen var fortsatt anpassad till svag efterfrågan. Leveranserna ökade dock 6 procent jämfört med 2012. Försäljningen minskade med 10 procent, varav 4 procentenheter på grund av valutaeffekter.

Produktion Försäljning

Stålåret 2013 kännetecknades av en mindre återhämtning globalt sett. I Europa var dock efterfrågan fortsatt svag, så även på SSABs produkter. Betydande överkapacitet och pressade priser innebar att den mindre masugnen i Oxelösund var fortsatt ur drift. Leveranserna ökade dock något jämfört med 2012, vilket innebar att produktionen av såväl råstål som plåt ökade i den svenska verksamheten. Produktionen i den amerikanska verksamheten kunde också ökas, inte minst genom den förbättrade efterfrågan mot slutet av året.

Råstålsproduktionen och plåtproduktionen för 2013 ökade med 6 procent respektive 7 procent jämfört med 2012 och uppgick till 5 567 (5 253) kton respektive 4 750 (4 424) kton.

SSABs leveranser ökade under året med 6 procent jämfört med 2012 och uppgick till 4 427 (4 184) kton. Leveranserna av höghållfasta stål ökade med 2 procent jämfört med 2012 och uppgick till 1 619 (1 585) kton. Sammantaget under 2013 utgjorde andelen höghållfasta stål 37 (38) procent av de totala leveranserna.

Försäljningen under året uppgick till 35 022 (38 923) Mkr, en minskning med 10 procent. Jämfört med helåret 2012 svarade lägre priser för en negativ effekt på 9 procentenheter, sämre mix för 3 procentenheter och negativa valutaeffekter för 4 procentenheter, medan högre volymer svarade för en positiv effekt på 6 procentenheter.

För hela koncernen svarade försäljningen utanför Sverige för 80 (80) procent, vilket framgår av tabellen nedan.

6% De totala leveranserna ökade

Försäljning på de största marknaderna

Mkr	2013	2012	Förändring,%
USA	11 327	12 613	–10
Sverige	6 833	7 613	–10
Tyskland	1 926	2 078	–7
Kanada	1 704	1 981	–14
Finland	1 308	1 423	–8

Extern försäljning per affärsområde

Mkr	2013	2012	Förändring,%
SSAB EMEA	13 861	14 839	–7
SSAB Americas	14 311	15 978	–10
SSAB APAC	1 761	2 318	–24
Tibnor	5 089	5 788	–12
Summa	35 022	38 923	–10

Kostnader

Kostnaderna för verksamheten minskade under året, främst genom lägre råvarukostnader och tillverkningskostnader.

Kostnaderna i rörelsen minskade med 7 procent jämfört med föregående år och uppgick till 36 660 (39 500) Mkr. Därav utgjorde 3 255 (3 728) Mkr inköp av produkter i handelsrörelsen.

Den resterande kostnadsmassan utgjordes i huvudsak av tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader, avskrivningar samt kostnader för råvaror och energi.

Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader

Kostnaderna består i huvudsak av kostnaderna för den egna personalen samt av material och tjänster. Personalstyrkan minskade under året, främst till följd av effektiviseringsprogrammet inom SSAB EMEA. Ersättningar till anställda uppgick till 5 236 (5 201) Mkr. Underhållskostnaderna inklusive material och externa tjänster minskade främst till följd av effektiviseringsprogrammet.

Råvaror

Råvarorna prissätts på världsmarknaden och priserna, som främst noteras i USD, är starkt beroende av stålkonjunkturen. Malm och kol är de dominerande råvarorna inom den masugnsbaserade tillverkningen i Sverige. Avtalen om leverans av järnmalm träffas på årsbasis, men priserna avtalas kvartalsvis. SSAB köper 60–70 procent av årsbehovet av kol från Australien och resten från USA. Prisavtalen för australiensiskt kol tecknas månadsvis medan merparten av USAkolet är på årsbasis.

SSABs pris på järnmalm ökade under 2013, men planade ut mot slutet av året. I svenska kronor ökade priset med 13 procent mellan fjärde kvartalet 2012 och fjärde kvartalet 2013.

SSABs priser på kokskol sjönk under 2013 och i svenska kronor minskade det med 28 procent mellan fjärde kvartalet 2012 och fjärde kvartalet 2013.

Skrot är en viktig råvara för den nordamerikanska verksamheten med två skrotbaserade stålverk. Skrotet till tillverkningen köps in löpande. Marknadspriserna på skrot i USA sjönk under sommaren och hösten för att åter stiga i slutet av året. Priset var vid slutet av året cirka 12 procent högre än vid inledningen av 2013.

Sammantaget minskade råvarukostnaderna och uppgick till 15 697 (16 918) Mkr.

Koncernens kostnadsstruktur framgår av diagrammet på nästa sida.

Energi

Kol är ett nödvändigt reduktionsmedel för att ta bort syre ur järnmalmen och utgör en av de viktigaste råvarorna vid malmbaserad ståltillverkning. Via kol tillförs också cirka 85 procent av energin till den svenska stålrörelsen.

I övrigt tillförs energi genom el, olja och gasol. Totalt förbrukade den svenska stålrörelsen 1 196 (1 172) GWh elenergi och 1 380 (1 278) GWh olja och gasol under året. Genom att utnyttja de energirika gaser som framkommer vid ståltillverkningen produceras bland annat el i kraftvärmeverket OK3 i Oxelösund och i det hälftenägda energibolaget Lulekraft. Under året producerade dessa anläggningar 508 (556) GWh el.

El och naturgas är betydande energikostnader för SSAB Americas och utgör cirka 6 procent av den totala produktionskostnaden för stålverken. SSAB Americas har en mix av långfristiga elavtal med fasta priser och kortfristiga avtal.

Sammantaget för koncernen uppgick kostnaderna för energi exklusive kol till 2 291 (2 307) Mkr.

Råstålsproduktion Plåtproduktion

Forskning och utveckling

SSABs forskning och utveckling fokuserar på processutveckling, produktutveckling och kundapplikationer. Under året uppgick forskning och utvecklingssatsningarna till 203 (235) Mkr, vilket är en minskning med 14 procent jämfört med föregående år. Strategin som bygger på en marknadsdriven inriktning på forskning och utveckling, med kundens affär i fokus, ligger fast. Det kombinerade erbjudande av höghållfasta stålprodukter tillsammans med avancerat tekniskt stöd har utvecklats ytterligare under året.

SSAB fortsätter att utöka produktprogrammet för höghållfasta stål med fler dimensioner (tjocklek och bredd) och nya stålsorter. Under det gångna året har bland annat nya höghållfasta stål tillverkade i den nya direktkylningslinjen i Borlänge introducerats till utvalda kunder inom framförallt transportsektorn.

SSAB erbjuder stöd i kundens hela utvecklingskedja, från kompetensbyggnad till fullskaleproduktion och försäljning. Antalet avancerade kundutvecklingsprojekt ökade med 14 procent jämfört med 2012.

Det strategiska forskningssamarbetet med SwereaKimab, som inleddes 2010, löper enligt plan och bedriver på kontinuerlig basis ett tjugotal projekt med syfte att utveckla nästa generation slitstål och höghållfasta konstruktionsstål.

SSAB jobbar också aktivt med forskning och utveckling inom miljöområdet. Det primära målet är att via uppgradering till lättare eller starkare applikationer, som till fullo utnyttjar de unika egenskaperna hos SSABs stål, minska miljöpåverkan från slutkundens användning.

Viktiga partners i koncernens nätverk för forskning och utveckling är Kungliga Tekniska Högskolan, Luleå Tekniska Universitet, Högskolan i Dalarna och Swerea-instituten (svensk forskning). I Nordamerika stödjer SSAB forskningsaktiviteter vid ett flertal universitet, till exempel Colorado School of Mines och Carnegie Mellon University. American Steel Association är en annan viktig samarbetspartner.

SSAB moments

Prelaq GreenCoat – en miljövänlig beläggning. Prelaq GreenCoat är en ny, mer miljöanpassad, lackerad plåt där färgskiktet till stor del bygger på naturlig rapsolja istället för fossil råolja. Nu pågår konvertering av i stort sett hela Prelaqs produktprogram till GreenCoat. Det senaste tillskottet är en färgbeläggning med rynkad ytstruktur som främst lanseras för exklusivare takpannor under namnet Prelaq GreenCoat Mica.

Koncernens kostnadsstruktur

14 %

fler avancerade kundutvecklingsprojekt 2013 jämfört med 2012

Resultat

Rörelseresultatet försämrades med 1 035 Mkr jämfört med 2012, varav 500 Mkr hänförde sig till negativa valutaeffekter främst på grund av den starka svenska kronan.

Resultat

Rörelseresultatet försämrades med 1 035 Mkr och uppgick till -1 131 (-96) Mkr. Rörelsemarginalen uppgick därmed till -3 (0) procent. Lägre priser (-2 800 Mkr) och negativa valutaeffekter (-500 Mkr) var de främsta orsakerna till resultatförsämringen. Dock påverkades resultatet positivt av lägre rörliga tillverkningskostnader (1 700 Mkr), högre volymer (280 Mkr), lägre fasta kostnader (200 Mkr) och ett högre kapacitetsutnyttjande (150 Mkr).

Finansnettot för helåret uppgick till -597 (-597) Mkr och resultatet efter finansnetto uppgick till -1 728 (-693) Mkr, en försämring med 1 035 Mkr.

Skatt

Skatten uppgick till +662 (+708) Mkr. Den effektiva skattesatsen var -38 (-102) procent. Skatten påverkades positivt med 17 procentenheter till följd av lägre skattesatser på positiva resultat och högre skattesatser på negativa resultat i utländska dotterbolag.

Resultat och resultat per aktie

Resultatet efter skatt uppgick till -1 066 (15) Mkr eller -3,29 (0,05) kronor per aktie.

Räntabilitet

Räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt och på eget kapital efter skatt uppgick till -2 (0) procent respektive -4 (0) procent.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Per 30 november genomfördes det årliga nedskrivningstestet av koncernens goodwill. Goodwillen uppgick vid årsskiftet till 17 762 (17 882) Mkr, varav i princip hela beloppet avser SSAB Americas.

Resultat efter finansnetto

Utfallet av nedskrivningstestet indikerade inte något nedskrivningsbehov. För ytterligare information se not 6.

Mkr	2013	2012
Försäljning	35 022	38 923
Rörelseresultat	–1 131	–96
Varav rörelseresultat per affärsområde
• SSAB EMEA	–761	–930
• SSAB Americas	272	1 568
• SSAB APAC	27	167
• Tibnor	73	104
• Avskrivning på övervärden 1)	–681	–861
• Övrigt	–61	–144
Rörelseresultat	–1 131	–96
Finansnetto	–597	–597
Resultat efter finansnetto	–1 728	–693
Skatt	662	708
Resultat efter skatt	–1 066	15

1) Avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av IPSCO.

Nyckeltal	2013	2012
Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt, %	–2	0
Räntabilitet på eget kapital efter skatt, %	–4	0
Resultat per aktie, kr	–3,29	0,05
Eget kapital, Mkr	27 149	28 769
Nettoskuld, Mkr	14 833	15 498
Nettoskuldsättningsgrad, %	55	54

Investeringar och likviditet

Lägre investeringsnivå på grund av de färdigställda större investeringsprojekten. Fortsatt positivt operativt kassaflöde och nettokassaflöde.

Investeringar

Investeringsutbetalningarna, inklusive företagsförvärv, under året uppgick till 828 (1 461) Mkr, varav 172 (686) Mkr avsåg strategiska investeringar inklusive 21 (30) Mkr i företagsförvärv. De stora strategiska investeringsprojekten bestående av linjen för direkthärdning i Borlänge, härdlinjen i Mobile och färdigställningslinjen i Kunshan färdigställdes under 2012, vilket innebar att investeringsnivån minskade under 2013.

Likviditet

Det operativa kassaflödet för helåret uppgick till 1 956 (4 929) Mkr. Kassaflödet påverkades positivt av lägre rörelsekapital, främst av minskat varulager och ökade leverantörsskulder, medan ökade kundfordringar påverkade negativt.

Nettokassaflödet uppgick till 695 (2 622) Mkr. Nettokassaflödet påverkades bland annat av utbetalningar för strategiska investeringar på 172 (686) Mkr och utdelning med 324 (648) Mkr. Valutaeffekter, inklusive omvärdering av skulder mot eget kapital, påverkade nettoskulden negativt med 30 Mkr under året och nettoskulden minskade därmed med 665 Mkr och uppgick per den 31 december till 14 833 (15 498) Mkr. Nettoskuldsättningsgraden var 55 (54) procent.

Som framgår av tabellen nedan uppgick koncernens likvida beredskap, exklusive företagscertifikat, till 26 (28) procent i förhållande till koncernens försäljning. Målsättningen är att alltid ha minst 10 procent av försäljningen i likvid beredskap.

Koncernens likvida beredskap

Mkr	31 dec 2013	31 dec 2012
Likvida medel	2 124	3 004
Outnyttjade långfristiga kreditlöften, netto	7 319	8 695
Likvid beredskap	9 443	11 699
• som andel av årsomsättningen (rullande 12 månader)	27%	30%
Avgår företagscertifikat	–305	–866
Likvid beredskap exklusive företagscertifikat	9 138	10 833
• som andel av årsomsättningen (rullande 12 månader)	26%	28%

Operativt kassaflöde

Mkr	2013	2012
Rörelseresultat före avskrivningar	1 333	2 491
Förändring av rörelsekapital	1 369	2 974
Underhållsinvesteringar	–656	–775
Övrigt	–90	239
Operativt kassaflöde	1 956	4 929

Operativt kassaflöde per affärsområde

Mkr	2013	2012
SSAB EMEA	1 024	2 260
SSAB Americas	552	2 390
SSAB APAC	266	99
Tibnor	164	378
Övrigt	–50	–198
Operativt kassaflöde	1 956	4 929
Finansiella poster	–570	–572
Skatter	–283	–432
Rörelsens kassaflöde	1 103	3 925
Strategiska investeringar i anläggningar	–151	–656
Förvärv av rörelser och andelar	–21	–30
Avyttringar av rörelser och andelar	88	31
Kassaflöde före utdelning och finansiering	1 019	3 270
Utdelning till moderbolagets aktieägare	–324	–648
Nettokassaflöde	695	2 622
Nettoskuld vid periodens början	– 15 498	–18 475
Nettokassaflöde	695	2 622
Omvärdering av skulder mot eget kapital1)	79	610
Valutaeffekter2)	–109	–255
Nettoskuld vid periodens slut	–14 833	–15 498

1) Omvärderingar för säkring (hedge) av valutarisk i utlandsverksamhet.

2) I huvudsak bestående av kassaflödeseffekter på derivat och omvärderingar av övriga finansiella skulder i utländsk valuta.

Finansiell ställning

Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 55 (54) procent vid slutet av 2013. På grund av det föreslagna förvärvet av Rautaruukki, föreslår styrelsen att ingen utdelning utbetalas.

Finansiering

Under året har ett lån på 875 Mkr förlängts med en löptid på ytterligare ett år. Sammantaget uppgick den genomsnittliga återstående löptiden på koncernens totala låneportfölj per den 31 december till 4,1 (4,8) år med en räntebindningstid på 0,9 (1,2) år. Av låneportföljen på 18 661 (19 382) Mkr utgjorde 2 568 (1 115) Mkr kortfristiga skulder och 16 093 (18 267) Mkr långfristiga skulder.

Eget kapital

Efter avdrag för resultatet hänförligt till bolagets aktieägare för helåret 2013 på -1 066 Mkr och ett övrigt totalresultat (i huvudsak bestående av valutaomräkningsdifferenser) på -253 Mkr samt efter avdrag för utdelning uppgående till 324 Mkr, uppgick det egna kapitalet för aktieägarna i bolaget till 27 126 (28 769) Mkr, vilket var 1 643 Mkr lägre än vid årsskiftet 2012. Det egna kapitalet uppgick till 83,74 (88,81) kronor per aktie.

Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 55 (54) procent, medan soliditeten uppgick till 48 (49) procent.

SSAB moments

3D ersätter svetsning. Att böja plåt är ingenting nytt, men tredimensionell formning handlar om att skapa mer avancerade former av en enda plåt och helt ta bort behovet av att svetsa. Det svenska företaget Deform har upptäckt att man kan 3D-forma plåtarna utan att förlora det höghållfasta stålets egenskaper. En innovation uppkommen efter att ha arbetat med SSABs produkter i över 20 år.

De finansiella målen framgår av uppställningen under avsnittet Finansiella mål på sidan 5.

Utdelning

Den 22 januari 2014 meddelades att SSAB lägger ett bud på finska Rautaruukki. Budet är i form av ett rekommenderat aktieutbyteserbjudande till aktieägarna i Rautaruukki.

I samband med detta åtog sig styrelserna i de bägge bolagen att föreslå respektive årsstämma att ingen utdelning ska lämnas för räkenskapsåret 2013.

Styrelsen föreslår mot denna bakgrund att utdelning lämnas med 0,00 (1,00) kr per aktie motsvarande 0 (324) Mkr. För överväganden vid förslag till vinstdisposition, se not 30.

Varulager Varulager

Affärsområden och dotterbolag

Tibnor

Tibnor är en ledande ståldistributör i Norden och en viktig försäljningskanal för SSABs svenska stålrörelse.

Förutom direktförsäljningen från verk erbjuder Tibnor logistiklösningar och produktionstjänster som blir allt viktigare för kunderna i takt med att de strävar efter att minska den egna lagerhållningen och effektivisera produktionen.

SSAB Americas

SSAB Americas är en ledande leverantör av grovplåt i Nord- och Latinamerika.

Försäljningsökningen under 2013, främst inom segmentet Heavy transport och energisektorn, innebar att SSAB Americas fortsatte att stärka sin ställning som ledande leverantör av höghållfasta stål och grovplåt i Nordamerika. I Mobile utökades produktportföljen av både Hardox och Weldox samtidigt som Wear Services utökade tjänsteutbudet och kapaciteten.

27% De höghållfasta stålens andel av SSAB Americas leveranser

SSAB EMEA

SSAB EMEA är en global ledare inom produktion av höghållfasta stål och erbjuder en unik produktportfölj.

Genom ett starkare nätverk för eftermarknadstjänster, ökat fokus på försäljning samt utbildning och produktutveckling inom höghållfasta stål stärkte SSAB EMEA 2013 sin marknadsandel inom flertalet produktsegment på en i övrigt krympande marknad.

44% De höghållfasta stålens andel

av SSAB EMEAs leveranser

SSAB APAC

SSAB Emea

	2013	2012
Försäljning, Mkr	18 055	20 258
Resultat före avskrivningar, Mkr	464	334
Rörelseresultat, Mkr 1)	-761	–930
Rörelsemarginal, %	-4	–5
Operativt kassaflöde, Mkr	1 024	2 260
Investeringar, Mkr 2)	542	759
Sysselsatt kapital vid årets slut, Mkr	13 773	15 925
Räntabilitet, % 3)	-5	–6
Antal anställda vid årets slut	6 054	6 504

1) För SSAB Americas exklusive avskrivningar på övervärden.

2) Inklusive förvärv.

3) Avser räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital. För SSAB Americas exklusive övervärden. Inklusive övervärden var avkastningen för SSAB Americas -1 (2) procent.

SSAB Americas

2013	2012	2013	2012
14 382	16 173	1 761	2 318
749	1 967	56	181
272	1 568	27	167
2	10	2	7
552	2 390	266	99
249	574	10	76
27 744	28 292	1 268	1 934
4	18	3	11
1 488	1 394	200	220

SSAB APAC

2013 präglades av svag efterfrågan från de flesta kundsegment inom SSAB APAC, vilket innebar ökad konkurrens och prispress i regionen.

Ett intensivt arbete med att bredda kundportföljen ledde till en högre andel mervärdestjänster. Ett accelererande antal utvecklingsprojekt i F&U-centret resulterade i flertalet nyutvecklade applikationer.

97% De höghållfasta stålens andel

av SSAB APACs leveranser

Största produktionsanläggningar Produktionsorter Försäljning

Tibnor

	2013	2012
Försäljning, Mkr	5 245	5 961
Resultat före avskrivningar, Mkr	124	152
Rörelseresultat, Mkr	73	104
Rörelsemarginal, %	1	2
Operativt kassaflöde, Mkr	164	378
Investeringar, Mkr 2)	27	55
Sysselsatt kapital vid årets slut, Mkr	1 240	1 442
Räntabilitet, % 3)	5	7
Antal anställda vid årets slut	782	797

SSAB EMEA

2013 präglades av fortsatt svag efterfrågan och pressade priser. Genom ett starkare nätverk för eftermarknadstjänster, ökat fokus på försäljning samt utbildning och produktutveckling inom höghållfasta stål stärkte SSAB EMEA sin marknadsandel inom flertalet produktsegment på en i övrigt krympande marknad. SSAB har en unik produktportfölj och kunde som ledande producent av höghållfasta stål och en ledande leverantör av tunnplåt i Norden utöka mervärdestjänster för både nyproduktion och eftermarknaden.

Europa

Under 2013 låg efterfrågan för SSAB EMEA på ungefär samma nivå som under 2012. Trots stabila volymer minskade omsättningen på grund av pressade priser, förändrad produktmix och negativa valutaeffekter. Genom lagerpåfyllnad ökade efterfrågan något under första kvartalet jämfört med slutet av 2012, men i takt med att kunderna nådde normala lagernivåer och avvaktade med produktutveckling avstannade efterfrågan under andra kvartalet. Södra Europa visade fortsatt svag efterfrågan under hela året, medan volymerna till Norden och Tyskland ökade efterfrågan något, främst under andra halvåret. Tysklands behov beror till stor del på att stora kunder inom segmenten Automotive och Construction machinery har inhemsk produktion samtidigt som försäljningen går till marknader med starkare utveckling än den europeiska. Försäljningsutvecklingen i Norden var positiv under hela året, även om efterfrågan inom de flesta stålrelaterade segment var något svagare jämfört med 2012.

Konsumtionen inom fordonsindustrin var stabil under hela året drivet av de höghållfasta stålens fördelar utifrån generella

säkerhets- och miljöaspekter och konkret de utsläppsregler som börjar gälla för nytillverkade lastbilar under 2014 (Euro 6).

Energisektorn utvecklades bäst under året, dels på grund av ett starkt behov av förnybar energi och dels genom att tillverkarna inom denna sektor är mer beroende av den globala än den svagare europeiska marknaden.

Efterfrågan inom byggindustrin fortsatte att gå ner och påverkade segment som Construction machinery och Heavy transport. Även länderna i östra Europa efterfrågade lägre volymer än förväntat med störst tapp inom de byggrelaterade segmenten.

Ryssland är en viktig marknad med många industrier där höghållfasta stål kan vara ett viktigt bidrag till kundernas konkurrenskraft. Efterfrågan ökade starkt under året, om än från en relativt låg nivå, med en liten avmattning under andra halvåret kopplat till tillbakagången inom gruvindustrin. Starkast efterfrågan uppvisade Construction machinery och eftermarknaden. Under de kommande åren planerar SSAB EMEA att stärka närvaron ytterligare i landet.

»Trots en utmanande marknad 2013 visade SSAB EMEA att omfattande interna insatser tillsammans med ett unikt samarbete med kunderna ger resultat.«

Melker Jernberg, affärsområdeschef SSAB EMEA (Europa, Mellanöstern, Afrika)

44%

De höghållfasta stålens andel av affärsområdets leveranser

Mellanöstern/Afrika

Tillväxten på marknaderna i Mellanöstern och Afrika var starkare än den i Europa, även om volymerna sjönk till en lägre nivå än förväntat, delvis påverkat av en politisk turbulens i ett antal länder.

Efterfrågan på SSABs stål i Mellanöstern drevs av utvecklingen inom Heavy transport. Störst var efterfrågan från tipper- och trailerproducenterna i Turkiet. Volymerna ökade starkt under första halvåret, men föll tillbaka något under slutet av året.

Försäljningen till Afrika domineras av slitstålet Hardox som lämpar sig väl för gruvindustrin. Under året fortsatte den vikande trenden inom gruvindustrin, men försäljningen hölls istället uppe av en stark efterfrågan från kunder inom Heavy transport. Försäljningen inom Heavy transport ökade under andra halvåret.

Plannja

Plannja är ett helägt dotterbolag och ingår operativt i SSAB EMEA. Försäljningen inriktas mot bygghandel, plåtslageri och byggprojekt genom ett erbjudande av kompletta program för plan och profilerad byggplåt, plåtpannor och takavvattningsprodukter.

Utvecklingen under 2013 präglades av den svaga byggkonjunkturen i Sverige.

Investeringar

Totala investeringar inklusive företagsförvärv uppgick under året till 542 (759) Mkr, varav 57 (99) Mkr avsåg strategiska investeringar. De strategiska investeringarna avsåg bland annat två företagsförvärv inom

SSAB Shape levererar lastbilsflak för skrot till Feber (Inter Cars-koncernen). Lastbilsflaken har vidareutvecklats av de båda företagens ingenjörer utifrån avancerade lasersvetsade sidoväggar med integrerade toppbalkar.

Wear Services, i Nederländerna och Skottland, för att utveckla erbjudandet av slitdelar och service till eftermarknaden. Löpande gjordes även investeringar inom ramen för underhåll, miljö, hälsa och säkerhet.

På intäktssidan ökade fokus på att stödja kunderna i omställningen till höghållfasta stål genom att bistå med teknisk kompetens i utvecklingsfasen av nya produkter, bearbetning av stål och framtagning av komponenter. Under 2013 genomförde SSAB EMEA rekordmånga kundutbildningar i användningen av höghållfasta stål. Även försäljningsorganisationen förstärktes med fler säljare och stödjande tekniker.

Produktion och leveranser

Det effektiviseringsprogram som initierats inom SSAB EMEA för att säkerställa god

lönsamhet vid lägre utnyttjandegrader slutfördes under första kvartalet 2013. Dock fortsatte arbetet med att omvandla fasta kostnader till rörliga och förstärka kostnadseffektiviteten under resten av året.

Den mindre masugnen i Oxelösund var ur drift under hela 2013 och produktionen i övrigt anpassades efter den fortsatt svaga efterfrågan. Under sommaren genomfördes sedvanligt underhållsstopp.

På de mogna marknaderna inom SSAB EMEA utvecklades försäljningen av höghållfasta stål i linje med standardstål, medan intresset för höghållfasta stål var högre på tillväxtmarknader som exempelvis Ryssland, Turkiet och Afrika.

En del volymer på standardstål har levererats för att hålla kapacitetsutnyttjandet uppe. De höghållfasta stålens andel av totala leveranser uppgick till 44 (47) procent under 2013.

Konkurrenter

Konkurrensen inom SSAB EMEA är fortsatt stor. Överkapaciteten, som påverkade alla stålprodukter, och en svag efterfrågeutveckling medförde ihållande press på priserna under hela året. Genom en utökad försäljnings-organisation och än mer fokus på produktutveckling tillsammans med kund har SSAB EMEA inom ett antal produktsegment stärkt marknadsandelen på en i övrigt krympande marknad.

Bland SSAB EMEAs konkurrenter märks ArcelorMittal, Dillinger, Salzgitter, Thyssen-Krupp samt VoestAlpine.

Efterfrågan kundsegment och marknader 2013

Automotive		Norden	
Construction machinery (inkl. lifting)		Övriga västra Europa	
Material handling (inkl. mining)		Ryssland	
Heavy transport		Centrala/övriga östra Europa	
Building		Mellanöstern	
Protection & tooling		Afrika	
Energy	

SSAB Americas

Försäljningsökningen, främst inom segmentet Heavy transport och energisektorn, innebar att SSAB Americas fortsatte att stärka sin ställning som ledande leverantör av höghållfasta stål. Genom tillväxt kombinerat med framgångsrika kostnadsbesparingar inom produktionen bibehöll SSAB, trots en hårt konkurrensutsatt marknad, också ställningen som ledande leverantör av grovplåt i Nordamerika. I Mobile utökades produktportföljen med både Hardox och Weldox enligt plan samtidigt som Wear Services utökade tjänsteutbudet och kapaciteten vid flera enheter för att bistå gruvkunderna på eftermarknaden.

Nordamerika

Generellt var efterfrågan relativt svag i början av 2013 genom begränsad lageruppbyggnad i kundled och fortsatt hög import. Marginalerna pressades genom lägre försäljningspriser och höga råvarukostnader, främst på skrot. Under året förbättrades läget tack vare de drivande segmenten Energy och Heavy transport. Efterfrågan från övriga segment var avvaktande under första halvåret, men i takt med att Nordamerikas ekonomi återhämtade sig ökade efterfrågan inom alla kundsegment. Den starkare efterfrågan under andra halvåret tillät prishöjningar. Under 2013 ökade leveransvolymen i Nordamerika med 5 procent jämfört med 2012.

Den nordamerikanska fordonsindustrin har tagit fasta på de höghållfasta stålens egenskaper för att skapa lättare och energisnålare bilar. Efterfrågan under året ökade kontinuerligt, vilket ledde till goda volymer inom segmentet Automotive.

Den andra starka drivkraften på den nordamerikanska marknaden var expansionen inom naturgasutvinning. Även vindkraftverk var ett tillväxtområde inom energisektorn. Som följd av transportbehovet inom energimarknaden ökade även efterfrågan på värmebehandlat stål till tankvagnar och andra produkter inom segmentet Heavy transport.

Efterfrågan från tillverkare av maskiner till gruvindustrin dämpades under året genom lägre råvarupriser som bromsade nytillverkning och avvecklingen av färdigvarulager. Efterfrågan fortsätter troligen att vara måttlig under 2014. Efterfrågan inom gruvindustrin har främst kommit från underhåll och tjänster på eftermarknaden. Volymerna inom segmenten Construction machinery och Material handling minskade under året.

Efterfrågan på stål till byggindustrin samt för säkerhetsprodukter hade en låg men stabil tillväxt. Inom byggindustrin ökade främst försäljningen till kommersiella fastigheter.

En lageravveckling hos Steel Service Centers skapade minskad efterfrågan under första halvan av året, men volymerna ökade under sista kvartalet.

Latinamerika

Försäljningen till Latinamerika drevs främst av gruvindustrin och tillverkarna inom seg-

»Gemensamt har vi under 2013 bibehållit vår ledande och kostnadseffektiva produktion och lyckats ta vara på möjligheterna på en i övrigt tuff marknad.«

Charles Schmitt, affärsområdeschef SSAB Americas (Nord- och Latinamerika)

27%

De höghållfasta stålens andel av affärsområdets leveranser

mentet Heavy transport. Efterfrågan var starkast från släpvagnstillverkarna i Brasilien, som utökade användningen av de höghållfasta stålen till att omfatta både Weldox och Domex utöver slitstålet Hardox.

Mining är det största segmentet i Latinamerika. Trots gruvindustrins svaga marknad, främst under andra halvåret, kunde volymerna bibehållas tack vare fortsatt produktutveckling samt underhåll och reparationer på eftermarknaden. Verksamheten av mervärdestjänster i SSABs gruvcenter, Mining Excellence Center, i Santiago i Chile, expanderade under året och en stor del av tillväxten berodde på investeringar i bland annat utrustning för produkter med hård påsvetsad plåt och ytterligare skärkapacitet. Förutom i Chile ökade SSAB Americas närvaron och servicen inom gruvsektorn i Peru och Colombia.

Stålleveranserna till fordonsindustrin i Latinamerika, främst i Brasilien, var hårt konkurrensutsatt både från lokala producenter och import. Samtidigt var efterfrågan på höghållfasta stål från övriga segmenten lägre än förväntat. Försäljningen till bilindustrin i Mexiko fortsatte att växa, om än från en låg nivå.

Kunderna inom främst Construction machinery, inklusive Lifting, drivs till stor del av investeringar i infrastruktur och stark efterfrågan rådde i Brasilien genom det förestående världsmästerskapet i fotboll och Olympiska spelen. Sammantaget låg volymerna för segmentet på ungefär samma nivå 2013 som under fjolåret.

På grund av rådande importrestriktio-

Ägaren till Cable Arm Inc, Ray Bergeron är medlem i nätverket Hardox In My Body. Han använder enbart Hardox-stål 400 och 450 i sina gripskopor som används för miljömuddring.

ner, hög inflation och den ekonomiska utvecklingen i Argentina har försäljningen inte utvecklats som planerat.

Investeringar

Totala investeringar inklusive företagsförvärv under året uppgick till 249 (574) Mkr, varav 108 (490) Mkr avsåg strategiska investeringar. De strategiska investeringarna hänförde sig främst till att kunna utöka produktportföljen av värmebehandlat stål vid anläggningen i Mobile samt utöka kapaciteten och tjänsterna inom Wear Services i Northport, St: Paul, USA, samt i Santiago, Chile. Det gjordes även löpande investeringar i säkerhet, underhåll och miljö.

F&U-centret i Montpelier utbildade ett antal nyckelkunder i de höghållfasta stålens möjligheter och fördelar och var involverat i många nya utvecklingsprojekt. Flera av

aktiviteterna var kopplade till energisektorn och fordonsindustrin, inklusive en ny applikation baserad på höghållfasta stål till dragracingbilar.

Produktion och leveranser

Under 2013 utökade anläggningen i Mobile produktportföljen gällande storlek, tjocklek och hållfasthetsgrad för både Hardox och Weldox, vilket stärkte SSAB Americas position. Planerade underhållsstopp genomfördes i delsekvenser under andra och tredje kvartalet för att begränsa påverkan på produktionen under kvartal med högre förväntad utnyttjandegrad.

Andelen höghållfasta stål av totala leveranser uppgick under 2013 till 27 procent, vilket var ungefär på samma nivå som 2012.

Konkurrenter

Överkapaciteten inom stålindustrin medförde fortsatt tuff konkurrens på marknaden, både från inhemsk produktion och import. Trots detta kunde SSAB Americas stärka marknadsandelarna inom kylda stål. De svåra marknadsvillkoren ledde också till att en konkurrent stängde en grovplåtsanläggning i USA under slutet av 2013.

Bland de främsta konkurrenterna inom affärsområdet finns Nucor, ArcelorMittal och Evraz i USA, Essar Steel i Kanada och Usiminas i Latinamerika.

Efterfrågan kundsegment och marknader 2013

Automotive		USA	
Construction machinery (inkl. lifting)		Kanada	
Material handling (inkl. mining)		Centralamerika	
Heavy transport		Sydamerika	
Industrial Applications and Others	
Energy	
Service Centers	

SSAB APAC

2013 präglades av svag efterfrågan från de flesta kundsegment, vilket innebar ökad konkurrens och prispress i regionen. Ett intensivt arbete med att bredda kundportföljen ledde till en högre andel mervärdestjänster och ökande antal utvecklingsprojekt i F&U-centret, vilket resulterade i flera nyutvecklade applikationer.

Asien, Australien och Nya Zeeland

Under början av 2013 fanns förhoppningar om en förbättring på marknaden för SSAB APAC, men under andra kvartalet sjönk efterfrågan betydligt. Största enskilda faktorerna som påverkade de lägre volymerna var en avmattning i efterfrågan från Kina och den svaga utvecklingen i den australiensiska gruvindustrin. Under andra halvåret fortsatte den svaga efterfrågan och konkurrensen ökade, vilket påverkade lönsamheten ytterligare. Med undantag för Automotivesegmentet omfattades alla produktområden av lägre leveranser under året.

Kina är, som världens största konsument av stål, den största drivkraften i regionen och tillika SSAB APACs största enskilda marknad. 2013 svarade Kina för 58 procent av affärsområdets försäljning, vilket är något högre än förra årets andel, främst tack vare leveranserna till den kinesiska fordonsindustrin. Volymtappet i Kina jämfört med 2012 hänför sig främst till att stora OEM-kunder till bygg- och gruvindustrin hade byggt upp färdigvarulager som sedan inte efterfrågades i samma utsträckning som beräknat. Störst tillbakagång hade varumärket Weldox som bland annat används inom mobilkranindustrin, medan framförallt slitstålet

Hardox hade fortsatt god efterfrågan. En lägre efterfrågan hos framförallt ett antal stora kinesiska kunder bidrog till att SSAB APAC intensifierade arbetet med att bredda kundbasen. Trots ett lyckat arbete och en betydligt mer diversifierad kundportfölj, även utanför Kina, lyckades de nya kunderna inte kompensera den stora volymminskningen. Men arbetet stärker den framtida expansionspotentialen i regionen.

Det land inom SSAB APAC som utvecklades mest positivt under 2013 är Japan. Alla tillverkare vars produkter behövs för uppbyggnaden av landet efter tsunamin 2011 ökade efterfrågan, men störst var volymtillväxten till tipperproducenter och aktörer inom återvinningsindustrin. Även Hardox Wearpart Centers ökade sina aktiviteter under året.

Försäljningen till Australien domineras av kunder inom gruv- och gruvrelaterad industri. Till följd av en svag utveckling inom gruvindustrin under året sjönk efterfrågan drastiskt. Istället lyckades SSAB APAC diversifiera kundportföljen. Främst tillkom nya mindre släpvagns- och lastbilskunder, både i Australien och på Nya Zeeland. En av finalisterna i Swedish Steel Prize, Tuff Trailers Pty Ltd, är ett australiensiskt bolag som tagit fram ett

»Inbromsningen på de asiatiska marknaderna ledde till ökat fokus på att diversifiera kundportföljen. Satsningen lyckades och resulterade i nästan 700 nya fakturerade kunder, cirka 40 procent av portföljen av aktiva kunder vid slutet av 2013.«

Martin Pei, affärsområdeschef SSAB APAC (Asien, Australien, Nya Zeeland)

97%

De höghållfasta stålens andel av affärsområdets leveranser

komplett nytt designkoncept för släpvagnar.

Även den indonesiska marknaden är starkt präglad av gruvindustrin, vilket ledde till en starkt minskad efterfrågan. Dessutom påverkade ökad konkurrens volymerna ytterligare.

I Indien var efterfrågan fortsatt låg och konkurrensen ökade under året. SSAB APAC fortsatte arbetet med att attrahera nya kunder och lyckades rekrytera det första stålcentret till nätverket Hardox Wearparts i landet.

Thailand har under en tid lockat stora underleverantörer till fordonsindustrin. Tack vare de höghållfasta stålens goda egenskaper gällande miljö och säkerhet i fordon ser SSAB APAC goda möjligheter i landet framöver.

I Korea låg efterfrågan 2013 ungefär på samma nivå som under fjolåret. De största kunderna är tillverkare av tunga anläggningsmaskiner för infrastruktur och tipper.

Investeringar

Totala investeringar inklusive företagsförvärv under året uppgick till 10 (77) Mkr, varav 7 (72) Mkr avsåg strategiska investeringar. De strategiska investeringarna avser främst förvärvet av Blupoint i Australien, ett bolag som har utvecklat en patenterad lösning för att underhålla skopor till gruvindustrin.

Som en del i arbetet med att bredda kundbasen ökade aktiviteterna i F&U-centret i Kunshan och de tekniska experternas arbete ute hos kunderna för att utbilda kunders personal angående användning av SSABs höghållfasta stål i avancerade applikationer. Applikationer som utvecklats under

Samarbetsprojekt med Scania för den indiska tippermarknaden. Tillverkning av byggsatser sker i Kunshan och montering sker i Indien.

året omfattar alla produktområden, med en viss övervikt på projekt inom tipper, skopor och övriga applikationer för Hardox inom gruv- och cementindustrin. F&U-centret utbildade även kunder i hur de höghållfasta stålens egenskaper kan tas till vara på bästa sätt inom många kundsegment.

Produktion och leveranser

SSAB APAC har under året fortsatt att utveckla mervärdestjänsterna både i Kunshan och i Singapore. Andelen mervärdestjänster av den totala försäljningen ökade. Närmare 80 procent av all Hardox såld i Kina bearbetas i färdigställningslinjen i Kunshan, men den totala volymen är fortfarande låg på grund av den svaga efterfrågan. Komponenttillverkningen, exempelvis tipperkit och dragstänger till OEM-kunder ökade i Kunshan. Varumärket

Hardox stärktes ytterligare genom nya medlemmar i Hardox Wearparts-nätverket i bland annat Australien, Korea och Indien.

SSAB APAC fokuserar enbart på försäljning av höghållfasta stål. Andelen höghållfasta stål av totala leveranser uppgick 2013 till 97 (96) procent.

Konkurrenter

Konkurrensen har ökat inom regionen och utgörs av såväl europeiska som lokala producenter. Marknadsandelen i Kina, Australien, Korea och Japan uppskattas som stabil under 2013, men i övriga länder är marknadspositionen något svagare främst gällande stål med lägre kvalitet och genom prispress från japanska stålbolag.

De lokala stålkonkurrenterna är bland andra japanska JFE och NSC/Sumitomo, sydkoreanska Posco och kinesiska Baosteel, Hebei, Wuhan och Nanjing samt australiensiska Bisalloy och indiska Essar.

Bland de europeiska konkurrenterna återfinns ArcelorMittal, Dillinger, Thyssen-Krupp, Duferco Clabecq och VoestAlpine.

Efterfrågan kundsegment och marknader 2013

Automotive		Kina	
Construction machinery (inkl. lifting)		Korea	
Material handling (inkl. mining)		Japan	
Heavy transport		Indonesien	
Energy		Indien	
Protection & tooling		Australien	
		Singapore	

Tibnor

Tibnor är en ledande ståldistributör i Norden och en viktig försäljningskanal för SSABs svenska stålrörelse. Drygt tre fjärdedelar av Tibnors leveranser sker inom Sverige. 80 procent av försäljningen omfattar förutom lagerleveranser av stål eller metaller även logistik- och/eller produktionstjänster, vilket hjälper kunderna att minska den egna lagerhållningen och effektivisera produktionen.

Stål- och metalldistributör

Tibnor har en ledande ställning inom ståloch metallhandeln i Norden och är den marknadsledande distributören i Sverige, men verkar även i Norge, Danmark och Finland. I Norge verkar Tibnor inte bara i egen regi utan även via två hälftenägda intressebolag.

Under 2013 avsåg 78 (76) procent av Tibnors försäljning leveranser i Sverige. Av den totala stålvolymen i Sverige under 2013 levererades cirka 45 procent via distributörsledet. Tibnor svarar för cirka en tredjedel av distributörernas andel i Sverige.

Tibnor har cirka 7 000 kunder och de viktigaste kundsegmenten utgörs av företag inom fordons-, verkstads- och byggindustrin. En betydande del av Tibnors kunder inom fordons- och verkstadsindustrin är underleverantörer till svensk exportindustri.

Vid årsskiftet var antalet anställda 782 (797).

Lagerhållning, bearbetning och direktförsäljning

Tibnors kärnaffär finns inom områdena handelsstål och rostfritt stål där företaget erbjuder ett komplett sortiment av tunnoch grovplåt, långa produkter och specialstål. Dessutom omfattar affärsverksamheten försäljning av metaller och byggrelaterade stålprodukter.

Tunn- och grovplåtsprodukter är det största produktsegmentet och svarade för 41 (40) procent av Tibnors försäljning under 2013. På grund av den svaga utvecklingen inom svensk byggindustri föll volymerna procentuellt mest för långa produkter. Men trots den svaga byggsektorn ökade leveranserna av armeringsstål, genom det samarbetsavtal som Tibnor och PEAB slöt i slutet av 2012, vilket ledde till en ökad efterfrågan från byggindustrin totalt. Efterfrågan från verkstadsindustrin och övriga branscher minskade under året, medan fordonsindustrins efterfrågan låg på samma nivå som fjolåret.

Mervärdestjänster i form av logistiklösningar och produktionstjänster är av växande betydelse för SSAB och Tibnors kunder. Genom dessa tjänster kan kunderna minimera sina egna lager och utan förberedelser integrera produkterna direkt i sina produktionsprocesser. Tibnor kan exempelvis anpassa tunnplåt genom spaltning, formatklippning och skärning, men också bearbeta

»Mervärdestjänster i form av logistiklösningar och produktionstjänster är av växande betydelse för SSAB och Tibnors kunder.«

Mikael Nyquist, VD Tibnor

80%

av försäljningen avser lagerförsäljningen och bearbetning

övriga material i egna produktionsanläggningar genom kapning, slungrensning, målning, figurskärning med mera. Inom andra kompetensområden kompletterar Tibnor egna anläggningar med externa produktionspartners, vilket innebär ett utökat mervärdeserbjudande till kund.

Under året inledde Tibnor ett fördjupat samarbete med Volvo Construction Equipment när det gäller lagerhållning och leveranser av färdiga plåtdetaljer avsedda för bolagets hjullastare. Förutom att tillhandahålla ingångsmaterial med en logistik anpassad till kundens produktionsprocess utför också Tibnor de första momenten i tillverkningen genom att skära, fasa, bocka och blästra plåtdetaljen innan leverans.

Inom metallområdet fokuserar Tibnor på handel med metaller för industriellt bruk. Som distributör av aluminium, koppar och mässing är Tibnor förutom i Sverige även en av de största aktörerna i Finland och Danmark. Efterfrågan på metaller föll under 2013 och försäljningen minskade med cirka 23 procent.

Under 2013 ökade andelen lagerförsäljning och bearbetning med 1 procentenhet till 80 procent av den totala försäljningen. Resterande 20 procent avsåg direktförsäljning från verk.

Marknad

Under första halvåret 2013 var efterfrågan svagare än samma period 2012, men jämfört med andra halvåret 2012 steg efterfrågan. Efter sommaren kom dock en säsongsmässig avmattning och under andra

SSABs stål kombinerat med Tibnors bearbetning och logistiklösning har bidragit till att effektivisera tillverkningen av Volvo Construction Equipments hjullastare.

halvåret 2013 infriades inte de positiva förväntningar som ledande indikatorer hade antytt. Ändå utvecklades det andra halvåret 2013 bättre än 2012, främst på grund av låg efterfrågan under sista kvartalet 2012. Sammantaget minskade leveranserna under året med 4 procent. Försäljningen minskade med 12 procent.

Volymminskningen kan främst hänföras till Finland och Danmark. Volymtappet i Sverige ligger i linje med marknadens utveckling och marknadsandelarna bedöms vara intakta.

Förutom lägre volymer påverkades Tibnor av de successivt fallande priserna. Prisnivån har sjunkit sedan tredje kvartalet 2012 och Tibnors genomsnittliga pris till kund var 9 procent lägre under helåret 2013 än 2012.

Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater

Tibnor äger 50 procent av aktierna i Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater. Resterande 50 procent ägs av Tata Steel Europe. Norsk Stål är Norges största ståldistributör. Försäljningen för året minskade med 26 procent till 1 659 (2 236) Mkr och Tibnors resultatandel blev -8 (8) Mkr. Antalet anställda uppgick till 276 (284).

Norsk Stål Tynnplater är Norges största Steel Service Center. Försäljningen för året minskade med 12 procent till 509 (576) Mkr och Tibnors resultatandel uppgick till 3 (4) Mkr. Antalet anställda uppgick till 49 (50).

Konkurrenter

Bland konkurrenterna märks bland andra BE Group samt ett antal snävt produktorienterade företag, fristående eller ägda av utländska producenter. Övriga aktörer är andra Steel Service Centers.

Efterfrågan kundsegment och marknader 2013 Försäljning per produktsegment

Fordonsindustri		Sverige	
Verkstadsindustri		Norge	
Byggindustri		Danmark	
Övrigt (processindustri, återförsäljare och konsumentprodukter)		Finland Övriga	 

Mkr	2013	2012
Tunn- och grovplåt	2 126	2 372
Långa produkter	931	1 069
Specialstål	800	947
Metall	444	576
Rostfritt	574	634
Armeringsprodukter	358	350
Övrigt	12	14
Summa	5 245	5 962

Utsikter på kort sikt

• Den positiva utvecklingen inom ekonomin i Nordamerika i allmänhet och energisektorn i synnerhet förväntas påverka efterfrågan på stål positivt under det första kvartalet 2014. De aviserade prishöjningarna kommer successivt att få genomslag under första och andra kvartalet. De extrema väderförhållandena i Nordamerika under inledningen av 2014 har resulterat i högre skrotpriser.
• I Europa har det ekonomiska läget stabiliserats och den allmänna osäkerheten har ytterligare minskat. En svag förbättring förväntas därmed på efterfrågan av stålprodukter, dock från en låg nivå.
• Även om tillväxttakten i Kina har bromsats förväntas fortfarande efterfrågan på stål i Asien utvecklas positivt under det första kvartalet 2014.
• Under slutet av första kvartalet och början av andra kvartalet 2014 kommer ett underhållsstopp att genomföras i Mobile, USA. Underhållsstoppet kommer att påverka leveransvolymerna från SSAB Americas negativt i både första och andra kvartalet och totalt belasta resultatet med cirka 150 Mkr.
• SSABs leveransvolymer bedöms ligga på ungefär samma nivå i första kvartalet 2014 som under fjärde kvartalet 2013.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

• Den 22 januari 2014 meddelades att SSAB lägger ett bud på Rautaruukki. Budet är i form av ett rekommenderat aktieutbyteserbjudande till aktieägarna i Rautaruukki.
• Det föreslagna samgåendet förväntas skapa betydande värden för aktieägarna i det sammanslagna bolaget genom såväl konkreta kostnadssynergier och ökad flexibilitet.
• Det föreslagna samgåendet är villkorat av att SSABs aktieägare fattar de beslut som är nödvändiga för genomförandet av det föreslagna samgåendet och utbyteserbjudandet, och att SSAB uppnår mer än 90 procent av aktierna i Rautaruukki. Vidare krävs myndighetsgodkännanden, inklusive konkurrensprövningsgodkännanden inom EU och andra jurisdiktioner.

För mer information hänvisas till pressmeddelandet som finns på www.ssab.com och avsnittet sist i årsredovisningen 2013.

Ett skopskär tillverkat av Hardox 500 produceras och bearbetas hos ett av våra Hardox Wearparts Center. Hardox 500 är ett slitstål och finns tillgängliga i tjocklekarna 4–80 mm. Stålet är speciellt framtaget för applikationer som utsätts för mycket slitage. Genom att använda Hardox slitstål minskas behovet för reparationer och livslängden på skopskäret ökar.

Ansvar och styrning

Samtidigt som ståltillverkning är energiintensiv och beroende av naturresurser skapar SSABs höghållfasta stål viktiga förutsättningar för fortsatt samhällsutveckling genom effektivare resursanvändning. Utöver miljöarbetet arbetar SSAB kontinuerligt med en Högpresterande organisation, en grundläggande del i strategin. Arbetet inkluderar såväl ett prioriterat säkerhetsarbete för att förebygga potentiella arbetsmiljörisker som ett långsiktigt arbete för att främja jämställdhet och säkra kompetensförsörjning.

SSAB Årsredovisning 2013 SSABs ansvar och styrning 33

Riktlinjer för hållbarhetsarbetet

Under året lanserade SSAB en hållbarhetsstrategi som omfattar de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna och innehåller tydliga mål för uppföljning. Hållbarhetsstrategin kompletterar och stöttar de strategiska målen. SSABs Affärsetiska bestämmelser ger vägledning för hur medarbetarna bör agera gentemot intressenter och marknaden.

Ny hållbarhetsstrategi

SSABs hållbarhetsstrategi reflekterar de mest angelägna frågorna ur ett miljömässigt, socialt och affärsmässigt perspektiv. Med tydligt prioriterade områden och mål ger den en övergripande riktning för det strategiska hållbarhetsarbetet. Strategin och målen beskrivs närmare på sidan 5 och i hållbarhetsredovisningen.

Miljö- och hållbarhetspolicy

För att stödja organisationen i det dagliga arbetet har SSAB antagit en Miljö- och hållbarhetspolicy som i sammanfattning innebär att;

• • SSAB ska fortsätta att utveckla produkter och tjänster tillsammans med kunder så att det aktivt bidrar till en miljöriktig och lönsam affär
• • SSAB lägger vikt vid effektiv användning av råmaterial och energi, samt att minimera avfall
• • SSAB visar respekt för medarbetare och tillhandahåller en säker och utvecklande arbetsmiljö
• • Transparens och öppenhet eftersträvas

Affärsetiska bestämmelser

SSABs Affärsetiska bestämmelser ger riktlinjer för hur SSAB agerar gentemot intressenterna och på marknaden. Bestämmelserna är överordnade samtliga policyer på affärsområdes- eller dotterbolagsnivå och kan i vissa fall vara mer långtgående än lagar och regleringar.

SSABs Affärsetiska bestämmelser ger vägledning inom:

• • Hälsa och säkerhet för medarbetarna

• • Mångfald och internationellt erkända arbetsrättsliga riktlinjer

• • Affärsetik och integritet

• • Mänskliga rättigheter
• • Intressent- och samhällsrelationer
• • Miljö
• • Kommunikation

Frågor som rör mångfald och lika möjligheter regleras i en separat policy. SSAB har en särskild Instruktion om förbudet mot mutor. SSAB har vid ett fåtal tillfällen under de senaste åren upptäckt att personal missbrukat sin ställning eller agerat illojalt eller brottsligt och har då agerat för att utreda händelserna. Det har rört sig om okunskap eller medveten brottslighet. Konsekvenserna har till exempel varit uppsägningar och rättsliga processer.

Riskmedvetenhet och systematiskt arbete

Ledningssystem och handlingsprogram säkerställer att koncernen arbetar systematiskt med kritiska hållbarhetsfrågor. För att effektivt styra verksamheten i enlighet med SSABs mål, Miljö- och hållbarhetspolicy och Affärsetiska bestämmelser används flera olika ledningssystem och verktyg. Såväl tredjepartcertifierade som egenutvecklade system förekommer.

Arbetet inom miljö och klimat sker i huvudsak inom ramen för miljöledningsstandarden ISO 14001 och via lokala energiledningssystem. Standarden för systematiskt arbete med hälsa och säkerhet, OHSAS 18001, har implementerats vid alla större produktionsorter.

Miljö- och arbetsmiljörisker finns med i SSABs interna riskkontroll och vid interna revisioner. Försäkringsbara risker, inom ramen för SSABs egendoms- och

SSAB Hållbarhetsredovisning 2013

I SSABs separata hållbarhetsredovisning finns ytterligare beskrivningar av arbetet under året, inklusive aktiviteter och resultat, men också av det systematiska arbetet med prioriterade hållbarhetsfrågor. SSAB tillämpar den internationella rapporteringsstandarden från GRI (Global Reporting Initiative), G3. Hållbarhetsredovisningen utgör i sin helhet SSABs årliga rapportering till Global Compact. Rapporten finns i tryckt version eller för nedladdning från www.ssab.com på både svenska och engelska. Frågor eller synpunkter välkomnas via info@ssab.com.

ansvarsförsäkringar, analyseras årligen tillsammans med försäkringsbolagen. God hantering av risker förknippade med skada på människa, miljö och anläggningar är absoluta krav för att få teckna en försäkring.

Whistleblower

En koncerngemensam Whistleblower-funktion ger alla medarbetare möjlighet att anonymt rapportera om allvarliga missförhållanden och överträdelser av SSABs olika policyer.

Fortsatta miljöförbättringar

Miljöarbetet i SSAB handlar om ett systematiskt förbättringsarbete med fokus på energi, resurshushållning och klimatfrågor. Med en produktion som inte når full kapacitet är det en utmaning att optimera driftprocesserna. Stort fokus under året har varit återanvändning av biprodukter och material som råvaror in i produktionen. Under 2013 arbetade SSAB också med att ta fram och förankra nya miljömål för koncernen.

Viktigaste miljöaspekterna

Ståltillverkning är en energiintensiv process som resulterar i koldioxidutsläpp. I Sverige tillhör SSABs masugnar landets största utsläppskällor för koldioxid. SSABs masugnar tillhör samtidigt världens mest effektiva när det gäller att minimera utsläpp från stålproduktion, men det finns ändå visst utrymme för ytterligare förbättringar. Den lokala miljöpåverkan runt SSABs anläggningar har minskat väsentligt under de senaste decennierna. Teknisk utveckling och skärpta krav styr verksamheten vidare mot kontinuerliga förbättringar.

De viktigaste miljöaspekterna för SSAB är:

• • Minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft till luften
• • Minskade utsläpp av kväve och suspenderade ämnen till vatten
• • Effektiv råvaru- och energianvändning
• • Minskat processavfall till deponi

Nya miljömål i miljörådet

Parallellt med arbetet med att ta fram nya koncernmål för miljö har SSABs miljöråd arbetat med miljömål för de olika delarna av verksamheten. Som exempel kan nämnas att SSAB APAC, som har en relativt låg miljöpåverkan, har satt upp mål för att minska energianvändningen och se över sina avfallsströmmar. Det omfattar framför allt avloppsvatten, avfall och utsläpp av stoft. Läs mer om de nya miljömålen och SSABs systematiska miljöarbete på s. 35 i Hållbarhetsredovisningen.

Från olja till naturgas

Under året beslutade SSABs styrelse om en investering för att möjliggöra en övergång från eldningsolja till naturgas som energikälla i omvärmningsugnen i varmvalsverket i Borlänge. Det gör att verksamheten kommer att uppfylla sina miljömål gällande kväveoxidutsläpp. Dessutom innebär det koldioxidminskningar om 40 000 ton per år samt att nästan alla utsläpp av svaveldioxid försvinner. Övergången kommer i huvudsak att ske under 2014 och beräknas vara klar i början av 2015. Den flytande gasen måste värmas för att bli brännbar gas och det sker med värme från fjärrvärmenätets returledning. Det är en lågvärdig energi som därmed får ett användningsområde och bidrar till effektivare resursutnyttjande för Borlänge Energi.

Reviderad tilldelning av utsläppsrätter

Under hösten reviderade EU-kommissionen den preliminära tilldelningen av utsläppsrätter för koldioxid för handelsperioden 2013 – 2020. Det tidigare beskedet kom från Naturvårdsverket i december 2011. Tilldelningen av fria utsläppsrätter för SSAB år 2013 motsvarar 71 procent av tilldelningen 2012 och minskar successivt till 62 procent 2020. Den låga tilldelningen är inte unik för SSAB, utan påverkar hela den europeiska stålindustrin. SSAB menar att det nuvarande systemet snedvrider konkurrensen i ett globalt perspektiv och med hänsyn till SSABs koldioxideffektiva masugnar är det dessutom negativt ur ett globalt miljöhänseende. SSAB har överklagat beslutet om tilldelningen.

Återvinningsfokus i Mobile

Verksamheten i Mobile har ingått ett nytt långsiktigt avtal med en köpare av stoft som avskiljs från ljusbågsugnen. Det innebär betydande besparingar på uppemot 1 miljon USD per år. I Mobile svarar tegel från infodringen i stålverkets skänkar för de största volymerna av produktionsavfall, men med hjälp av återvinning minskar avfallsvolymen med 75 procent och genererar samtidigt kostnadsbesparingar på uppemot 250 000 USD per år.

Nya varmapparater i Oxelösund och Luleå

Sommaren 2014 ska en ny varmapparat i Oxelösund vara redo för drift. Insatsen kommer att öka driftsäkerheten och genom en högre temperatur på blästerluften kommer energitillförseln från kol och koks i masugnsprocessen att reduceras. I september 2013 fattades ett beslut om en större renovering av en av de fyra varmapparater som finns i Luleå, vilket kommer att innebära ytterligare energibesparingar.

Stålkretsloppet visar konkret miljönytta

Mellan 2004–2013 har Stålkretsloppet arbetat för en ökad förståelse om stålets värde i samhället. Resultaten från miljöforskningsprogrammet slår fast att de höghållfasta stålens miljönytta överstiger miljöbelastningen vid tillverkningen av stålet sett ur ett livscykelperspektiv. Störst nytta kan det höghållfasta stålet göra i fordonsindustrin där reducerad vikt minskar miljöpåverkan under hela fordonets användningstid. Forskningen är ett banbrytande inlägg i debatten om lokal miljöpåverkan från produktion å ena sidan och miljövärdet sett till samhälle och globala möjligheter å andra sidan. Forskningsprogrammet var ett samarbete mellan Mistra (Stiftelsen

för miljöstrategisk forskning) och stål-, gruv-, verkstads- och återvinningsindustrierna. Resultatet är flera konkreta instrument för att beräkna stålets miljövärde ur ett livscykelperspektiv, med fokus på den breda samhällsnyttan.

Internationellt samarbete

SSAB har även under 2013 aktivt deltagit i två underprojekt till det europeiska samarbetsprojekt som kallas ULCOS, båda med målet att halvera koldioxidutsläppen vid stålframställning. I båda projekten ingår lagring av koldioxid för att uppnå målet.

Under året togs beslut om att skjuta upp en planerad demonstrationsanläggning för ULCOS-masugnen i Frankrike. Bland annat eftersom finansieringen är kopplad till priset på utsläppsrätter, vilket för tillfället är lågt och svårbedömt, men också på grund av problematik kring infrastruktur och ökat motstånd för lagring av koldioxid i Europa. Kravet från EU-kommissionen var att demonstrationsprojektet måste börja lagra koldioxid 2015 för att få EU-bidrag, NER300, vilket var en alltför snäv tidsram för att hinna göra de tester och få de tillstånd som behövdes.

Det andra ULCOS-projektet, HIsarna, handlar om en helt ny typ av process som använder kol och naturlig järnmalm i stället för de förädlade råvarorna koks och sinter. En pilotanläggning är byggd och testad på Tata Steels anläggning i Nederländerna. SSAB har deltagit i de inledande försöken, men har beslutat att inte vara aktiva i den fortsatta utvecklingen eftersom tekniken anses vara av föga strategiskt intresse för SSAB. Medlemmarna i ULCOS-projektet har beslutat att ta fram en uppdaterad lista över utveckling och idéer av ny teknik för stålproduktion med låga koldioxidutsläpp.

1) Redovisningen omfattar den svenska verksamheten för orterna Oxelösund, Borlänge och Luleå. För Luleå ingår även utsläppen från det hälftenägda LuleKraft som baserar sin verksamhet på SSABs processgaser. Transporter ingår inte. Siffror för 2013 är preliminära.

Under året fortsatte arbetet kopplat till Dannemora gruva, där SSAB historiskt varit verksam. Det har under året utförts provtagningar som ska ligga till grund för förslag till eventuella åtgärder där marken är förorenad. En rapport baserad på provtagningarna och tidigare undersökningar kommer att färdigställas under 2014.

I samband med uppstart efter underhållsstopp under juli månad skedde en mindre explosion i koksverket i Luleå. Incidenten orsakade tillfälligt förhöjda utsläpp av svaveldioxid och kväveoxid och slog också ut den biologiska vattenreningsanläggningen. Avloppsvattnet kunde emellertid tillvaratas tills reningsprocessen var återställd. Explosionen orsakade inga övriga skador.

En oberoende firma har granskat och testat stoftavskiljningsfiltret för ljusbågsugnen i Montpelier för att säkerställa att det uppfyller gränsvärdena för utsläpp till luft. Testerna, som övervakades av miljömyndigheten i Iowa, visade tillfredsställande resultat.

I Oxelösund skedde under 2013 två oljeläckage motsvarande cirka en kubikmeter hydraulolja i havet. SSAB har utfört sanering och meddelat händelserna till Länsstyrelsen.

Miljötillstånd och lagstiftning

SSABs verksamhet omfattas av miljötillstånd med hundratals miljövillkor som reglerar produktionsnivåer, utsläpp till luft och vatten, bullernivåer och regler för deponier. Samtliga produktionsenheter uppfyller sina respektive lokala miljökrav och koncernen har lagstadgad miljöskadeförsäkring samt ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje part.

Tillåten produktion vid de svenska verksamhetsorterna1) Tillståndsärenden och dialog med myndigheterna

kton	Ort	Tillåten produktion	Produktion 2013
Koks	Luleå	1 100	641
	Oxelösund	530	368
Råjärn	Luleå	– 2)	2 025
	Oxelösund	2 000	873
Stålämnen	Luleå	3 000	1 910
	Oxelösund	1 900	884
Varmvalsad plåt	Borlänge	3 200	1 948
	Oxelösund	820	471
Betad plåt	Borlänge	2 500	1 241
Kallvalsad plåt	Borlänge	1 400	752
Glödgad plåt	Borlänge	650	463
Metallbelagd plåt	Borlänge	400	277
Målade produkter	Borlänge	140	70
	Köping	30	12
	Finspång3)	40	18

1) I Nordamerika bestäms de tillåtna produktionsnivåerna genom begränsningar av maximal tillåten produktionsvolym per timme.

2) Ej reglerat.

3) Produktionen mäts i miljoner m2.

SSAB moments

Tekniksprånget – chans att bli ingenjör på prov. Tekniksprånget är ett fyra månaders praktikprogram som ger avgångselever från gymnasieskolornas natur- och teknikprogram chansen att praktisera på ett teknikintensivt företag för att få en bättre bild av vad ingenjörsyrket kan innebära. Under hösten 2013 fick sex praktikanter prova på några av de olika arbetsuppgifter och jobb som en ingenjörsexamen kan leda till på SSAB i Borlänge, Luleå och Oxelösund.

Högpresterande organisation

En av de bärande delarna i SSABs strategi är en Högpresterande organisation. Det innebär ett långsiktigt arbete med att både utveckla och stärka prestationskulturen, nollvision avseende olyckor och att fortsätta vara ett attraktivt kunskapsföretag. Att utveckla medarbetare och skapa spännande karriärvägar är viktiga prioriteringar. Under 2013 har SSAB deltagit i jämställdhetsinitiativet 'Battle of the Numbers', ett arbete som nu fortsätter inom koncernen.

Prioriterade områden

Att säkra tillgång till kompetenta medarbetare för framtiden är en utmaning för stålindustrin och SSAB, och samtidigt en viktig förutsättning för en Högpresterande organisation. Företaget strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare och främja att rätt kompetens finns på arbetsmarknaden. Utvecklingsmöjligheter i en spännande global och säker arbetsmiljö är avgörande faktorer.

Följande områden är prioriterade i det systematiska arbetet med medarbetare och organisation:

• • Ledarskap
• • Kompetensförsörjning
• • Jämställdhet och mångfald
• • Säkerhet och arbetsmiljö
• • Förebyggande hälsoarbete

Övergripande mål och uppföljning

Följande övergripande mål styr det systematiska arbetet inom det strategiskt definierade området Högpresterande organisation:

• SSAB ska ha en årlig minskning av antal olyckor med frånvaro per miljoner arbetstimmar med minst 5%

• • Samtliga medarbetare ska ha årliga resultat- och planeringssamtal
• • Ett Employee Satisfaction Index (ESI) om minst 90 (mäts vartannat år i SSABs globala medarbetarundersökning Voice)

Tydlighet kring mål, förväntad prestation och feedback är centralt för en Högpresterande organisation. Det är i den årliga dialogen mellan medarbetare och chef som resultat följs upp, återkoppling ges, nya mål sätts och individuell utveckling planeras.

För 2013 har drygt 93 procent av SSABs medarbetare haft minst ett medarbetarsamtal. Under året har arbete genomförts för att säkra kvaliteten i medarbetarsamtalen. Åtgärdsplaner har upprättats i samtliga affärsområden. Exempel på aktiviteter är seminarier för ledningsgrupp om att sätta mål, "peerreview" i målsättningsprocessen och träning för chefer i att hålla medarbetarsamtal.

Medarbetarnöjdheten (mätt som ESI) visar på en positiv trend och har ökat för varje år Voice genomförts. Under 2012 var ESI 89.

Personal

Under året minskade antalet medarbetare med 266 personer till 8 712 (8 978). Effektiviseringsprogram och anställningsstopp innebar att antal medarbetare minskade med 450 personer i SSAB EMEA. Drygt 100 personer övergick också i anställning i SSABs helägda teknologibolag, som förvaltar koncernens immateriella rättigheter.

Battle of the Numbers

Tillsammans med nio andra företag i Sverige har SSAB under 2013 deltagit i ett jämställdhetsinitiativ för att få fler kvinnor in i ledande positioner, Battle of the Numbers. Tio blivande eller befintliga kvinnliga chefer från respektive partnerföretag agerar interna konsulter och ingår i ett nätverk.

SSABs arbetsgrupp har tagit fram förslag på ett antal initiativ för hur SSAB kan arbeta för ökad jämställdhet och presenterat dessa för koncernledningen. Av dessa har sex områden prioriterats som omedelbara fokusområden. Områdena omfattar bland annat att införa tydligare mål och nyckeltal för mångfald, mångfaldsutbildning

Medeltal antal anställda, könsfördelning

	Antal anställda			Andel kvinnor, %
	2013	2012	2013	2012
Moderbolaget
Sverige	57	57	49	51
Dotterbolagen
Sverige	5 789	6 402	21	20
USA	1 325	1 273	12	12
Övriga	1 023	963	30	29
Summa	8 194	8 695	21	20

Antal anställda vid årets slut

	2013	2012	Förändring,%
SSAB EMEA	6 054	6 504	–7
SSAB Americas	1 488	1 394	7
SSAB APAC	200	220	–9
Tibnor	782	797	–2
Övriga	188	63	198
Summa	8 712	8 978	–3

för chefer samt tydligare kriterier vid successionsplanering och rekrytering.

Affärsetik via e-learning

SSABs utbildning inom affärsetik omfattar hela koncernen och är fokuserad på SSABs Affärsetiska bestämmelser, regelverk avseende förbud mot mutor och rapporteringsrutinen Whistleblower. Utbildningen är tillgänglig på tre språk – svenska, engelska och kinesiska.

Vid slutet av 2013 hade mer än 87 procent av medarbetarna inom affärsområdena genomfört utbildningen.

Bemanning och flexibilitet

I syfte att anpassa verksamheten till den rådande konjunkturen har SSAB fortsatt arbetet med att minska kostnader och skapa en högre flexibilitet. De tidigare aviserade aktiviteterna för att minska kostnader och öka flexibiliteten har genomförts.

Under perioden december 2012 till maj 2013 genomfördes ett program för reducerad arbetstid och lön för SSABs verksamhet i Sverige. Under sex månader reducerades arbetstiden till 80 procent plus en organiserad, frivillig friskvårdsaktivitet om 10 procent, samtidigt som lönen reducerades till 90 procent. I Sverige deltog cirka 4 000 medarbetare. Ungefär hälften av den besparing som företaget gjorde användes för att lösa de avgångar som följde varslet om driftsinskränkning under hösten 2012.

SSAB moments

Stålvärldens Vitbok lanserades med Twitter. Stålbranschens världsorganisation, World Steel Association, lanserade under året en helt ny vitbok om stål och stålindustrins historia. Syftet är dels att samla tusen år av stålhistoria på ett ställe, dels att genom historien fokusera på framtidens ståltillverkning. Lanseringen skedde genom en twitterdebatt där man ville titta framåt och försöka hitta nästa uppfinning som likt Bessemertekniken, kan revolutionera stålindustrin och förändra världen.

STEEL The white book of

www.worldsteel.org/epub/whitebook/#/12

Inom SSAB EMEA har en personalminskning genomförts enligt varslet 2012. Den omfattade 450 befattningar, främst inom produktion på anläggningarna i Oxelösund, Borlänge och Luleå.

För att öka flexibiliteten inom affärsområdet SSAB EMEA har administrativa delar inom stödfunktionerna Personal, Finans och Inköp lagts ut på externa leverantörer.

Allvarlig olycka i Luleå

Under året förolyckades två personer från en entreprenör som arbetade med underhåll inne på SSABs område i Luleå. Arbetsmiljöverket, polisen och SSAB inledde utredningar i orsaken till olyckan. Utredningarna

väntas vara klara under 2014. På de svenska produktionsanläggningarna har SSAB EMEA ett samordningsansvar för entreprenörer på anläggningarna. Det innebär att säkerställa att olika verksamheter inte utsätter varandra för risker under arbetet. Den entreprenör som anlitas har i sin tur ansvar för att utföra en riskbedömning av uppdraget.

SSAB ställer krav på arbetstillstånd för samtliga tillfälliga arbeten i Luleå, Borlänge och Oxelösund. SSAB gör tillsammans med entreprenören en riskgenomgång för att identifiera de riskmoment som kan föreligga. Varje riskgenomgång med överenskommen åtgärd dokumenteras i det skriftliga arbetstillståndet.

Personalkostnader Personalkostnader

Åldersstruktur

SSAB EMEA har tagit initiativ till en serie med seminarier tillsammans med ledningarna för entreprenörföretagen på de respektive produktionsorterna. De kommer att genomföras under första kvartalet 2014 och syftar till att samverka kring utmaningar och risker inom arbetsmiljöområdet. Sedan två år finns det i Luleå ett arbetsmiljöforum för entreprenörer med syfte att tillsammans skapa en säker arbetsplats. SSAB vill främja en kultur där både medarbetare och entreprenörers medarbetare är trygga och kan rapportera eventuella säkerhetsrisker.

Innovativa säkerhetsinitiativ i SSAB Americas

I verksamheten i Mobile arbetar SSAB med säkerhetsambassadörer – så kallade Safety Champions. En utvald grupp medarbetare har särskilt ansvar för att agera förebilder i olika säkerhetsfrågor på anläggningarna under en viss period, med roterande ansvar. De som ingår i gruppen får extra stöd eller vid behov utbildning för att kunna agera ambassadörer. Denna förtroenderoll bidrar till ökad kunskap och medvetenhet hos medarbetarna och ingår som en del i arbetet under en tillfällig period.

Under året lanserades ett riktat initiativ för säkerhet i samband med lyftkransarbete som omfattar alla verksamheter i SSAB Americas. Bakgrunden är att en oproportionerligt stor andel av tillbudsrapporteringen har kopplingar till situationer med lyftkranar. SSAB ska identifiera de bakomliggande orsakerna genom att studera lyftkransprocesserna närmare. Initiativet fokuserar på två aspekter – utrustningen (design, underhåll, driftsäkerhet) samt attityder och beteenden (bland annat utbildning).

Fortsatt säkerhetsfokus i SSAB APAC

Inom SSAB APAC fortsatte säkerhetsarbetet med flera nya initiativ under året. Bland annat har en kris- och beredskapsplan tagits fram och förankrats inom hela affärsområdet.

Säkerhetsinspektioner och myndighetskrav

Båda anläggningarna i USA har under året genomgått säkerhetsinspektioner som en del i verksamhetens försäkring mot skador och förluster. Inspektionens rapport pekade på ett antal förbättringsåtgärder, men inga anmärkningar som kräver omedelbara åtgärder. SSAB ser inspektionerna som ett

tillfälle att verifiera och få återkoppling på det förebyggande säkerhetsarbetet som ska skydda både medarbetare och egendom.

Myndigheterna i Nordamerika kräver att SSAB ska utföra extra hälsokontroller för medarbetare som exponeras för potentiellt hälsovådliga gaser eller ämnen. Det kan exempelvis omfatta exponering för bly. SSAB har under året inlett biologisk provtagning för att kunna jämföra med fastställda normer och gränsvärden. På så sätt kan tidiga tecken av eventuella biverkningar från exponering identifieras och åtgärdas.

Sjukfrånvaro

Antal olyckor

Ansvarsfull leverantörskedja

SSAB har ett stort antal leverantörer av bland annat råvaror från olika delar av världen. SSAB har under året fortsatt rusta organisationen för att säkra ett hållbart och ansvarsfullt inköpsarbete. Råvaruleverantörerna står fortsatt i fokus.

Ansvar för leverantörskedjan

Med en global leverantörskedja är det viktigt att kunna överblicka risker hos leverantörerna och deras förmåga att hantera sociala och miljömässiga frågor. Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del av inköpsverksamheten och hanteringen av leverantörskedjan. Under året har SSABs CSR-funktion tillsammans med utsedda CSR-ambassadörer från respektive affärsområde samt Tibnor och Plannja arbetat med en strategisk utveckling av hållbarhetsarbetet i leverantörskedjan.

Riktlinjer och styrning

Inom SSAB finns en anskaffningspolicy som gäller för koncernens samlade inköp. SSAB är medlem i Global Compact och dess principer tillämpas i arbetet med leverantörerna. SSABs Affärsetiska bestämmelser reflekterar Global Compacts principer och är det viktigaste styrdokumentet för arbetet med leverantörer. De Affärsetiska bestämmelserna betonar särskilt avskaffande av tvångsarbete och barnarbete.

I avtal med leverantörerna uppmuntrar SSAB leverantörerna att respektera principerna i de Affärsetiska bestämmelserna men även SSABs Miljö- och hållbarhetspolicy. SSAB har en Instruktion om förbud mot mutor. Instruktionen ger medarbetarna tydlig information om hur SSAB definierar mutor och oegentliga förmåner, samt hur medarbetarna förväntas agera i relationerna med leverantörer, kunder och andra affärspartners.

Kartläggning av leverantörsrisker

Under året avslutades arbetet med en systematisk riskkartläggning av koncernens leverantörer. Kartläggningen klassificerar leverantörerna i olika riskkategorier baserat på i vilka länder leverantörerna är verksamma. Det ger en bild av risker kopplade till exempelvis mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och korruption. Riskkartläggningen visar att gruppen med högriskleverantörer är liten. SSAB strävar efter att i högre grad övervaka leverantörer i just de länder som bedöms som högriskländer.

System och utvärdering

Arbete med att utveckla och implementera ett inköpssystem för affärsområdena pågår. Med ett gemensamt inköpssystem skapas bättre förutsättningar för det fortsatta arbetet med att följa upp leverantörerna. Under året har inköpssystemet börjat implementeras i SSAB EMEA och SSAB Americas.

SSAB har utarbetat riktlinjer för leverantörskontroll med en enhetlig riskbedömning och riskkartläggning av leverantörerna. Utvärderingen av leverantörer sker i första hand genom ett koncerngemensamt självutvärderingsformulär som innehåller frågor om bland annat leverantörernas sociala villkor och miljöförhållanden. De leverantörer som klassas som nivå medel eller hög i risk kommer att få besvara självutvärderingsformuläret. Otillfredsställande svar ska utredas. SSABs affärsområden samt dotterbolagen Tibnor och Plannja ansvarar för att genomföra sina respektive leverantörsutvärderingar.

Under året har SSAB informerat och utbildat inköpsorganisationen inom SSAB EMEA i den nya processen för leverantörskontroll.

Ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsens förslag till riktlinjer för 2014

För 2014 föreslår styrelsen att ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning ska utgöras av:

• • fast lön
• • eventuella rörliga lönedelar
• • övriga förmåner såsom tjänstebil
• • pension

Med andra personer i bolagets ledning avses medlemmar av koncernledningen, för närvarande åtta personer utöver VD. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av rörliga lönedelar vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, medarbetare och övriga intressenter.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

För ledande befattningshavare i Sverige gäller en uppsägningstid om sex månader från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolaget ska summan av uppsägningstid och den tid under vilken avgångsvederlag utgår maximalt vara 24 månader. Pensionsförmåner ska antingen vara förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och med en individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 60 år. Förmånsbestämda pensionsförmåner förutsätter intjänande under en förutbestämd anställningstid. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension. För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag variera på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Kortfristiga rörliga lönedelar 2013

För VD och övriga koncernledningsmedlemmar relaterades den kortfristiga rörliga lönedelen för 2013 till:

• • dels koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag
• • dels ett av styrelsen fastställt mål avseende lageromsättning
• • dels ett eller flera individuella mål

Långfristiga rörliga lönedelar 2013

Från och med 2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för maximalt 100 nyckelpersoner, däribland bolagets VD och övriga ledande befattningshavare.

Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. För deltagare i programmet utanför Nordamerika är utfallet maximerat till mellan 15 och 25 procent av den fasta lönen. Maximalt utfall för deltagare i Nordamerika är i linje med de begränsningar som gällt enligt deras tidigare program och för dem är även programmet kopplat till SSAB Americas resultat samt avkastning på sysselsatt kapital. Den totala årliga kostnaden för programmet är vid målutfall 22,5 Mkr och vid maximalt utfall 45 Mkr, varav cirka två tredjedelar utgör kostnaden för deltagare i Nordamerika. Programmets syfte är att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare.

För närmare information om gällande ersättningar och förmåner hänvisas till not 2.

Risk- och känslighetsanalys

All affärsverksamhet är förenad med risker. Risker som hanteras rätt kan skapa möjligheter och innebära ett värdeskapande medan felaktigt hanterade risker kan leda till skador och förluster.

Risker och möjligheter

Koncernens resultat och finansiella ställning påverkas av ett stort antal faktorer av vilka flera ligger utanför den egna kontrollen. De allmänna politiska och ekonomiska förutsättningarna som påverkar marknaderna för stål är exempel på sådana faktorer. Många av faktorerna kan påverka koncernen både positivt och negativt, vilket innebär att en gynnsam utveckling av risken eller en god hantering av risken kan innebära möjligheter och ett värdeskapande.

Övergripande riskhantering

Arbetet med att identifiera och analysera risker samt beslut om hur riskerna ska behandlas är ett prioriterat område i koncernen. Ansvaret för den långsiktiga och övergripande hanteringen av risker av strategisk typ följer koncernens delegeringsordning, från styrelse till VD och från VD till affärsområdeschefer. Detta innebär att de flesta av koncernens operativa risker hanteras av respektive affärsområde, men samordnas, där så bedöms nödvändigt.

SSAB har sedan ett flertal år en internrevisionsenhet som bland annat identifierar riskområden och utifrån en riskanalys genomför interna kontroller och därefter rekommenderar förbättringar inom dessa områden. Internrevisionsenheten rapporterar direkt till revisionsutskottet. För en fullständig information om koncernens internrevision, se Bolagsstyrningsrapporten, sidan 46.

Operativa risker

Riskfaktor	Beskrivning	Åtgärd
Konjunktur utveckling	Stålindustrin påverkas starkt av konjunktur utvecklingen, till exempel vad gäller efterfrågan och priser på produkter och råvaror. Den höga andelen fasta kostnader, på grund av de stora	Satsningen på höghållfasta stål är ett sätt som SSAB valt för att minimera cyklikaliteten i intjäningsförmågan. Genom en fortsatt fokusering på att utveckla de höghållfasta produkterna kan SSAB upprätthålla och stärka sin ställning gentemot konkurrenterna.
	investeringar som kännetecknar stålindustrin, ökar också känsligheten vid konjunktur svängningar.	Ett annat sätt att minska konjunkturkänsligheten är satsningen på hemma marknaderna, Nordamerika och Norden. På dessa marknader strävar SSAB efter att vara kundernas förstahandsval genom att, vid sidan av kvalitet, erbjuda korta leveranstider och nära relationer.
		Ytterligare ett sätt som SSAB har valt är att, erbjuda mervärdestjänster kopplade till bolagets kunskap om de höghållfasta stålens egenskaper för att därigenom kunna skapa nya innovativa lösningar. Utvecklingen sker i nära samarbete med och hos kunden eller i något av SSABs forskningscentra.
		För att lindra effekterna vid konjunkturnedgångar arbetar SSAB även med åtgärder för att sänka kostnaderna och öka flexibiliteten i verksamheten.
Politiska beslut	SSAB verkar i ett stort antal länder och påverkas därför både av landspecifika regler och av regel verk mellan länder. Det handlar om allmänna	SSAB medverkar i nationella och internationella branschorganisationer där samhällsbevakning är en viktig funktion. I USA har koncernen en särskild funktion för detta med säte i Washington DC.
	regler kring skatter och finansiell rapportering, men också om mer specifika regler såsom handelshinder, miljö- och energipolitik.	Ett fokusområde för SSAB är miljö- och energilagstiftningen. Exempelvis är EU:s system för handel med utsläppsrätter av kritisk betydelse för SSABs verksamhet. I dessa frågor arbetar SSAB såväl via branschorganisationerna som direkt med att förklara betydelsen för och påverkan på SSAB avseende regelverket kring utsläppsrätterna.
		Genom att ståltillverkningen sker i både Europa och i USA, har exponeringen mot olika typer av handelshinder reducerats.

Operativa risker (forts.)

Riskfaktor	Beskrivning	Åtgärd
Kunder och leverantörer	Beroendet av enskilda större kunder och/eller leverantörer kan innebära stora risker med betydande konsekvenser om leveran	SSAB har en spridd kundstruktur och därigenom ett litet beroende av enskilda kunder. Kreditrisker hanteras av respektive affärsområde baserat på en koncerngemensam kreditpolicy.
	serna till eller från dessa skulle upphöra.	Även på leverantörssidan finns en stor spridning, dock inte vad gäller de viktiga råvarorna kol och järnmalm, eftersom antalet möjliga leverantörer är begränsat. Kol köps från några få större leverantörer utspridda i världen, medan järnmalm i dagsläget enbart köps från LKAB i Sverige. Priset på järn malmen sätts dock på världsmarknaden och är således i princip detsamma oavsett leverantör. För att säkerställa fysisk leverans tecknas långa leverans avtal med LKAB och närheten till malmen skapar i sig en mindre risk för lång variga leveransproblem.
Miljö	Ståltillverkning är energi- och resurskrävande och medför betydande påverkan på den yttre miljön. I Sverige tillhör SSABs masugnar landets största utsläppskällor för koldioxid.	I takt med teknisk utveckling och skärpta miljökrav sker ständiga förbätt ringar avseende SSABs miljöpåverkan. SSABs stålverk tillhör världens mest effektiva när det gäller att minimera utsläpp. SSAB deltar i ett antal forsk ningsprojekt syftande både till att minimera koldioxidutsläppen och att lagra koldioxid på ett säkert sätt. Dessutom har SSABs höghållfasta stål många fördelar i en hållbar tillväxt där förutsättningen är att uppnå samma mål med mindre resurser. Se mer under miljöavsnittet, på hemsidan samt i SSABs håll barhetsredovisning.
Produktion	Ståltillverkning sker i en kedja av olika processer där störningar i någon del av kedjan snabbt kan få allvarliga konsekvenser. Avbrott i verksamhe ten genom exempelvis transporthinder och ska dor på tillgångarna på grund av eldsvådor, explo sioner och andra typer av olyckor kan bli kost samma.	Risker relaterade till skada på person, egendom och miljö (försäkringsbara risker), arbetet med att förebygga att skada överhuvudtaget inträffar samt arbetet med att minimera effekter av skada som trots allt inträffar, hanteras inom koncernens Risk Management-organisation. SSABs Group Risk Manager är funktionellt ansvarig för detta arbete och samarbetar med respektive affärsområdes Risk Manager. Riskarbetet sker i enlighet med en Risk Management Policy där tyngdpunkten ligger på:
		• Skadeförebyggande arbete (initiera, koordinera och hantera), samt • Risk- och kostnadsoptimering (försäkringshantering).
		För att minimera kostnaderna orsakade av denna typ av problem finns kontinuitetsplaner, sakförsäkringar och avbrottsförsäkringar. Risken för att störningar i en del av processen ska få följdeffekter i övriga processled minimeras genom lagerhållning av kritiska råvaror, produkter i arbete och färdiga produkter.
Medarbetare	SSAB behöver attrahera och behålla duktiga och motiverade medarbetare för att långsiktigt kunna bedriva verksamheten med god lönsamhet. Satsningen på höghållfasta stål förutsätter en fortsatt stark process- och pro duktutveckling varför kompetensutvecklingen inom dessa områden är särskilt viktig. För SSAB är det viktigt att vara en attraktiv arbetsplats. Centrala frågor i det arbetet är fortsatt fokus på säkerhet, miljöansvar och etik.	Frågor om säkerhet, miljöansvar och etik prioriteras i såväl det dagliga arbetet som långsiktigt i utbildning och attitydpåverkan. På verksområdena finns strikta säkerhetsregler som ska följas av såväl egen som inhyrd personal samt externa entreprenörer. Kompetensutveckling och inte minst chefs utveckling är prioriterade områden. SSAB genomför också regelbundet en koncernövergripande medarbetarundersökning för alla medarbetare. Undersökningen utgör ett viktigt verktyg för chefer på alla nivåer när det gäller förbättringsarbete och utveckling av ledarskapet. Lön och ersättning ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där befattningshavaren verkar.

Finansiella risker

I en internationell verksamhet som SSABs uppkommer ett antal finansiella risker i form av finansierings-, likviditets-, ränte-, valutaoch kreditrisker. Hanteringen av dessa regleras i koncernens finanspolicy som är fastslagen av styrelsen. Huvuddelen av de finansiella

transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm och genom SSAB Finance Belgium. För en fullständig information om koncernens finansiella riskhantering, se not 27.

Riskfaktor	Beskrivning	Åtgärd
Refinansierings risk/likviditets risk	Med refinansieringsrisk/likviditetsrisk menas risken att SSAB inte kan betala sina åtaganden på grund av otillräcklig likviditet eller får svårig heter att ta upp nya lån.	Upplåningsstrategin inriktas på att trygga koncernens behov av lånefinan siering, både vad avser det långsiktiga lånebehovet och de dagliga betal ningsåtaganden SSAB har mot sina långivare och leverantörer. Upplåningen sker primärt i moderbolaget och med beaktande av koncernens finansiella mål. För att minimera refinansieringsrisken är målsättningen att de långfris tiga lånen ska ha en jämn förfalloprofil och en snittlöptid överstigande tre år. Likviditetsbufferten, det vill säga outnyttjade och bindande kreditfaciliteter samt likvida medel bör överstiga 10 procent av koncernens omsättning.
Marknadsrisk	Marknadsrisk är risken för att förändringar i marknadspriser på bland annat räntor och valutor påverkar koncernens resultat eller finansiella ställning.	Ränterisk: Koncernens ränterisk är hänförlig till förändringen i marknads räntor och deras påverkan på skuldportföljen. Den genomsnittliga ränte bindningstiden i den totala skuldportföljen bör ligga runt 1 år men tillåts variera mellan 0,5 och 2,5 år. Räntebindningstiden på upplåningen tillåts att justeras med hjälp av ränteswappar.
		Valutarisk: SSABs valutaexponering avseende translationsrisk är till stor del

Valutaflöden 2013

Kreditrisk Med kreditrisk menas risken för förluster på grund av att koncernens kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte fullgör sina betalningsåtaganden.

relaterad till omräkningsrisken av nettotillgångar i utländska dotterbolag. Denna exponering säkras genom upplåning i utländsk valuta, så kallad Equity Hedge. Undantag görs vid mindre belopp, exempelvis för eget kapital i utländska försäljningsbolag. Målsättningen med Equity Hedgen är att minimera omräkningseffekten på nettoskuldsättningsgraden. Basvalutan är svenska kronor. För att hantera transaktionsrisken valutasäkras merparten av de kommersiella valutaflöden som kvalificerar för säkringsredovisning (för närvarande inköp av kol och järnmalm i USD samt försäljning i EUR). Beslutade större investeringar i utländsk valuta valutasäkras i sin helhet. Övriga kommersiella valutaflöden som uppkommer i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur och någon valutasäkring för dessa görs inte, utan de växlas på spotmarknaden. Nettoinflödet av främmande valutor uppgick 2013 till 5,3 (2,6) Mdkr. Koncernens mest väsentliga valutaflöden framgår av diagrammet intill.

De finansiella motparterna är utvalda både utifrån Standard & Poor's och Moody's gällande rating för långfristig upplåning och med beaktande av koncernens ömsesidiga affärsutbyte med respektive motpart. Lägsta acceptabla rating är A- från Standard & Poor's eller A3 från Moody's. Kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar hanteras i respektive dotterbolag med beaktande av en koncerngemensam kreditpolicy.

Känslighetsanalys

	Förändring, %	Resultateffekt, Mkr	Effekt på resultat per aktie, kr 3)
Plåtpris – stålrörelsen	10	2 800	6,74
Volym – stålrörelsen 1)	10	210	0,51
Malmpriser	10	370	0,89
Kolpriser	10	280	0,67
Skrotpriser	10	560	1,35
Räntesats	1%-enhet	90	0,22
Kronindex 2)	5	210	0,51

2) Beräknat på SSABs exponering utan valutasäkringar. Om kronan försvagas innebär detta en positiv effekt.

3) Beräknat på en skattesats om 22 procent.

Känslighetsanalys

Den ungefärliga helårseffekten på resultatet efter finansnetto och på resultat per aktie 2013 av förändringar av väsentliga faktorer framgår av vidstående känslighetsanalys.

Bolagsstyrningsrapport 2013

SSABs organisation utmärks av ett decentraliserat arbetssätt där en stor del av ansvar och befogenheter delegerats till respektive affärsområde och dotterbolag. SSAB är noterat på Nasdaq OMX Stockholm och lyder under dess regelverk samt tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden).

Organisation

Koncernens stålrörelse utgjordes 2013 av de tre geografiska affärsområdena SSAB EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), SSAB Americas (Nord- och Latinamerika) och SSAB APAC (Asien, Australien och Nya Zeeland), samt distributionsrörelsen genom dotterbolaget Tibnor. Vidareförädlingsrörelsen Plannja ingår i SSAB EMEA.

Bilden nedan illustrerar per den 31 december 2013 SSABs modell för bolagsstyrning och hur de centrala organen verkar.

Avvikelser från bolagskoden

Under 2013 har ersättningsutskottet bestått av Sverker Martin-Löf (ordförande), John Tulloch och Lars Westerberg. Enligt huvudregeln i punkt 9.2 i bolagskoden ska de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna som ingår i ersättningsutskottet vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Eftersom John Tulloch bedömts som beroende i förhållande till bolaget utgör således hans medverkan i ersättningsutskottet en avvikelse från kodens regel. Bolaget bedriver numera en omfattande internationell verksamhet med många medarbetare utanför Sverige, inte minst i Nordamerika. John Tulloch har lång erfarenhet från seniora chefspositioner i den nordamerikanska stålindustrin. Hans kunskap om ersättningsprinciper och ersättningsstrukturer i främst nordamerikansk stålindustri utgör ett mycket värdefullt bidrag till utskottets samlade förmåga att hantera internationella ersättningsfrågor på ett ändamålsenligt och rationellt sätt. Bolaget har därför gjort bedömningen att värdet av John Tullochs medverkan i ersättningsutskottet överväger de eventuella nackdelar som följer av att han inte anses oberoende gentemot bolaget. På angivna grunder anser bolaget således att avvikelsen från punkt 9.2 i bolagskoden är motiverad.

Aktieägare

Aktiekapitalet i SSAB består av A- och B-aktier, där A-aktien ger en röst medan B-aktien ger en tiondels röst. Båda aktieslagen ger samma rätt till andel av bolagets tillgångar och vinst.

Per den 31 december 2013 uppgick antalet aktieägare till 65 272. Industrivärden var den röstmässigt störste ägaren, följd av LKAB, Swedbank Robur fonder och Handelsbanken fonder. Av aktieägarna utgjorde 68 procent aktieägare med 1 000 aktier eller färre och de tio största ägarna ägde cirka 37 procent av det totala antalet aktier. Andelen utländska ägare uppgick till 27 procent. För ytterligare information kring ägarstrukturen, se sidan 10.

Viktiga externa och interna regelverk och policyer som påverkar bolagsstyrningen:

Väsentliga interna regelverk och policyer

• • Bolagsordning
• • Styrelsens arbetsordning inkl. VD-instruktion och instruktioner till styrelseutskotten
• • Ekonomihandbok (Financial Guidelines) och finanspolicy
• • Affärsetiska bestämmelser

Väsentliga externa regelverk

• • Svensk aktiebolagslag
• • Svensk bokföringslag
• • Svensk årsredovisningslag
• • Regelverk för Nasdaq OMX Stockholm, www.nasdaqomx.com
• • Svensk kod för bolagsstyrning, www.bolagsstyrning.se

Ägare den 31 december 2013

	% av rösterna	% av kapitalet
Industrivärden	23,4	18,2
LKAB	5,0	3,8
Swedbank Robur fonder	4,6	4,4
Handelsbanken fonder	3,7	3,5
Invesco funds	1,6	1,2
Skandia fonder	1,5	1,2
Danske Capital Sverige	1,4	1,1
AMF - Försäkring och fonder	1,2	0,9
Avanza Pension	1,1	1,9
Skandia Liv	1,0	1,2
Övriga aktieägare	55,7	62,7
Totalt	100,0	100,0
Varav
utlandsregistrerade aktieägare	28,6	27,1

Källa: Euroclear

Bolagsstämma

Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman, där aktieägarnas inflytande i bolaget utövas. På årsstämman (ordinarie bolagsstämma) beslutar aktieägarna bland annat om följande:

• • Fastställelse av årsredovisning och koncernredovisning
• • Disposition av bolagets resultat
• • Ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören
• • Val av styrelsen, dess ordförande och revisorer
• • Hur valberedningen ska utses
• • Ersättning till styrelsen och revisorerna
• • Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare

Årsstämma 2013

Årsstämman 2013 fastställde den av styrelsen och verkställande direktören avlämnade årsredovisningen och koncernredovisningen för 2012, beslutade om disposition av bolagets resultat samt beviljade styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet.

Vidare redogjorde valberedningens ordförande för arbetet under året samt redovisade motiven till lämnade förslag. Stämman beslutade om ersättningar till styrelse och revisor i enlighet med valberedningens förslag. Till styrelseledamöter omvaldes Anders G Carlberg, Jan Johansson, Martin Lindqvist (verkställande direktör och koncernchef), Annika Lundius, Sverker Martin-Löf (ordförande), Matti Sundberg, John Tulloch och Lars Westerberg. Nyval av styrelseledamoten Pär Östberg. Stämman beslutade att antalet revisorer skulle vara ett registrerat revisionsbolag. Omval av PricewaterhouseCoopers till och med årsstämman 2014. Stämman fastställde att utdelningen skulle vara 1,00 kronor per aktie. En beslutsför styrelse samt huvudansvarig revisor var närvarande vid årsstämman. Se årsstämmoprotokoll på www.ssab.com.

Valberedning

VALBEREDNINGENS UPPDRAG Valberedningens uppdrag är bland annat att inför årsstämman föreslå styrelseordförande, styrelseledamöter, revisor, ordförande vid årsstämman, arvode till styrelsen och arvode till revisorn.

Procedur för tillsättning av valberedningen

På årsstämman 2012 antogs en instruktion för tillsättning av valberedningen. Instruktionen gäller till dess att den ändras genom beslut av en framtida bolagsstämma. Enligt denna har styrelseordföranden i uppdrag att uppmana minst tre och högst fem av de röstmässigt större aktieägarna att utse varsin ledamot att tillsammans med styrelseordföranden utgöra valberedning. Sammanlagda antalet ledamöter ska inte uppgå till mer än sex. Ordförande i valberedningen ska vara representanten för den största aktieägaren. Valberedningens sammansättning tillkännagavs på bolagets hemsida, www.ssab.com, den 8 oktober 2013.

Valberedningen inför årsstämman 2014

Utsedd av, namn	Andel i procent av rösterna, per 31 december 2013
Industrivärden, Anders Nyberg, ordförande	23,4
LKAB, Lars-Eric Aaro	5,0
Swedbank Robur fonder, Åsa Nisell	4,6
Handelsbanken fonder, Frank Larsson	3,7
Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande	–

Aktieägare har fram till den 31 december 2013 kunnat lämna förslag till valberedningen bland annat via e-post. Valberedningens förslag offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman. I anslutning till att kallelsen utfärdas kommer valberedningen på www.ssab.com lämna ett motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2014 Sedan valberedningen utsågs hösten 2013 har den sammanträtt två gånger.

Styrelsens ordförande har för valberedningen redogjort för den process som tillämpas i bolaget vid den årliga utvärderingen av styrelsen och verkställande direktören samt för utfallet av utvärderingen. Vidare har valberedningen i styrelseordförandes frånvaro informerats om utfallet av utvärderingen av honom. Valberedningen har vid ett av sina sammanträden också träffat bolagets verkställande direktör som informerade ledamöterna om bolagets verksamhet och strategi.

Valberedningen har diskuterat styrelsens sammansättning och enats om de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter. Frågan om en jämnare könsfördelning har därvid uppmärksammats. Valberedningen arbetar kontinuerligt med identifiering och utvärdering av potentiella nya styrelseledamöter.

Valberedningen har vid framtagandet av förslag till arvoden för styrelsen och dess utskott bland annat företagit en jämförande studie av nivåerna för styrelsearvoden i liknande bolag. Valberedningen har biträtts av revisionsutskottet vid framtagandet av förslag till val av revisor och till arvodering av revisionsinsatsen.

Styrelse

	Utsedda av årsstämman

① ②	Sverker Martin-Löf, ordförande sedan 2003 (1943) Tekn. lic., dr h.c. Anders G Carlberg (1943) Civ.ek. Jan Johansson	2003 1986	21 563 aktier 6 000 aktier	Tidigare bl.a. VD och koncernchef i SCA.	Styrelseordförande i Industrivärden och SCA. Vice ordförande i Ericsson och Handels banken. Styrelseledamot i Skanska.
				Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International samt vice VD i SSAB.	Styrelseledamot i bl.a. Axel Johnson Inc., Mekonomen, Beijer Alma, Sweco, Invest ment AB Latour och Sapa.
③	(1954) Jur. kand.	2011	5 000 aktier	Tidigare VD och koncernchef i Boliden samt ledningsbefattningar i bl.a. Telia, Vattenfall och Shell koncernen.	VD och koncernchef i SCA. Styrelseledamot i SCA och Handelsbanken.
④	Martin Lindqvist, VD och koncernchef (1962) Civ.ek.	2011	17 109 aktier	Anställd i SSAB sedan 1998. Tidigare bl.a. Affärsområdeschef för SSAB EMEA, Ekonomi och Finans direktör i SSAB samt Chefscontroller i NCC.	VD och koncernchef i SSAB. Ordförande i Industriarbetsgivarna. Styrelseledamot i Indutrade och Svenskt Näringsliv.
⑤	Annika Lundius (1951) Jur. kand.	2011	7 000 aktier	Tidigare bl.a. Rättschef och Finansråd i Finansdepartementet och VD i För säkringsförbundet och Försäkrings branschens Arbetsgivarorganisation.	Vice VD i Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot i AMF Pension.
⑥	Matti Sundberg (1942) Bergsråd, ekon. mag., ekon. och fil. dr h.c.	2004	15 000 aktier	Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Valmet/Metso och Ovako Steel.	Styrelseordförande i Chempolis. Styrelseledamot i bl.a. Skanska, Gränges berg Iron och University of Jyväskylä, Financial Board.
⑦	John Tulloch (1947) Bachelor of Agri cultural Science, M.Sc.	2009	15 000 aktier	Tidigare bl.a. Executive Vice President, Steel & Chief Commercial Officer i IPSCO och Executive Vice President i SSAB & President Division IPSCO.	Styrelseledamot i Russel Metals Inc.
⑧	Lars Westerberg (1948) Civ.ing. och civ.ek.	2006	10 000 aktier	Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Gränges och VD, koncernchef och ordförande i Autoliv.	Styrelseordförande i Husqvarna. Styrelseledamot i Volvo, Sandvik, Stena och Meda.
⑨ Civ.ek.	Pär Östberg (1962)	2013	0 aktier	Tidigare bl.a. vice VD i AB Volvo, VD i Volvo Trucks Asia , CFO i AB Volvo och Renault Trucks.	Vice VD Industrivärden Styrelseledamot i Skanska och Ericsson.

1) Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier.

	Utsedda av anställda
	Styrelsemedlem	Invald i styrelsen	Nuvarande uppdrag
⑩	Sture Bergvall (1956)	2005	Elektriker, SSAB EMEA
⑪	Uno Granbom (1952)	2008	Tekniker, SSAB EMEA
⑫	Peter Holmér (1958)	2012	Reparatör, SSAB EMEA
	Suppleanter
⑬	Bert Johansson (1952)	1998	Elektriker, SSAB EMEA
⑭	Ola Parten (1953)	2005	Ingenjör, SSAB EMEA
⑮	Patrick Sjöholm (1965)	2011	Systemkonstruktör, SSAB EMEA

STYRELSENS ANSVAR

Styrelsen har som övergripande uppgift att förvalta bolagets angelägenheter för aktieägarnas räkning på bästa möjliga sätt. Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation samt utvärdera den operativa ledningen. I styrelsen avgörs bland annat frågor avseende koncernens strategiska inriktning och organisation samt beslutas om väsentliga investeringar (överstigande 50 Mkr).

Styrelsen ska varje år upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning för beslut vid årsstämman.

STYRELSENS ARBETSORDNING

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning inkluderande en VDinstruktion som bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören.

Arbetsordningen reglerar vidare hur styrelsearbetet fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska fördelas på styrelseutskott. Arbetsordningen anger att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Inför varje styrelsemöte erhåller styrelseledamöterna en skriftlig dagordning och ett fullödigt beslutsunderlag. Vid varje styrelsemöte sker en genomgång av aktuellt affärsläge, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter. Övriga frågor som behandlas är bland annat konkurrens- och marknadssituationen. Styrelsen följer också regelbundet upp hälso-och säkerhetsarbetet inklusive olycksfallsstatistiken i koncernen.

STYRELSENS ORDFÖRANDE

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med VD samt för att styrelsen fullgör sina plikter.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst fem och högst tio bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen är beslutför om mer än hälften av alla styrelseledamöterna är närvarande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Ny styrelseledamot genomgår en introduktionsutbildning för att snabbt erhålla den kunskap som förväntas för att på bästa sätt tillvarata bolagets och ägarnas intressen.

STYRELSENS ARBETE 2013

Under 2013 hölls nio protokollförda sammanträden och styrelsen var alltid beslutför. Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist, som inte är ledamot i styrelsen.

Med anledning av den svåra situation som stålbranschen globalt befunnit sig i under 2013, har styrelsen i SSAB under året fokuserat sitt arbete på de åtgärder som bolaget vidtagit i syfte att förbättra sin konkurrenskraft och trygga sin finansiella ställning. Styrelsen har också engagerat sig i de för bolaget viktigaste långsiktiga strategiska frågorna samt på bl.a. frågor om säkerheten på arbetsplatserna, miljö, kontrollfunktioner och bolagsstyrning. Styrelsen följer också

prisutvecklingen på de för bolaget viktigaste råvarorna järnmalm, skrot och kol. Styrelsen har också ägnat mycket tid åt att förbereda det offentliga aktieutbyteserbjudandet till Rautaruukkis aktieägare.

Revisorer

Enligt bolagsordningen ska SSAB ha en eller två revisorer eller ett eller två registrerade revisionsbolag. På årsstämman 2013 omvaldes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers som revisor för ytterligare ett år.

Huvudansvarig revisor sedan 2012 är auktoriserade revisorn Magnus Svensson Henryson, som också är påskrivande revisor i de noterade bolagen SEB och Industrivärden. Sammantaget är PricewaterhouseCoopers valda revisorer i 26 av 61 bolag inom segmentet "Large Cap" och i 97 av totalt 253 bolag på Nasdaq OMX, Stockholm.

Den externa revisionen av moderbolagets och koncernens räkenskaper samt av styrelsens och VDs förvaltning utförs enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Bolagets huvudansvarige revisor deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet. Vid åtminstone ett styrelsemöte per år deltar revisorn och går igenom årets revision samt för en diskussion med styrelseledamöterna utan närvaro av den verkställande direktören och övriga personer i bolagets ledning. För information om arvode till revisorerna hänvisas till not 2.

Ersättningsutskott

ARBETSUPPGIFTER

Jämte styrelsens ordförande ska ersättningsutskottet bestå av en eller flera av bolagsstämman valda styrelseledamöter, vilka normalt ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Bland ersättningsutskottets ledamöter skall erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas. Verkställande direktören ska i egenskap av föredragande närvara vid utskottets sammanträden. Ersättningsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ersättningsutskottet lämnar förslag till styrelsen om verkställande direktörens lön och övriga anställningsvillkor, fastställer löner och anställningsvillkor för övriga koncernledningen samt ger ramar för löner och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare. Bland ersättningsutskottets uppgifter ingår i övrigt att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, att bereda styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och övriga bolagsledningen samt att följa och utvärdera tillämpningen av dessa. Ersättningsutskottet ska också följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till bolagsledningen.

Arbetet 2013

Under 2013 hade ersättningsutskottet fyra protokollförda sammanträden. Ersättningsutskottet utgjordes av Sverker Martin-Löf (ordförande), John Tulloch och Lars Westerberg. Verkställande direktören är adjungerad till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

Revisionsutskott

ARBETSUPPGIFTER Revisionsutskottet skall enligt styrelsens arbetsordning bestå av

		Närvarostatistik 2013			Oberoende i förhållande till
Namn på styrelseledamot	Invald i styrelsen	Styrelse möten	Ersättnings utskott	Revisions utskott	Bolaget och bolagsledningen	Bolagets större aktieägare
Bolagsstämmovalda
Sverker Martin-Löf, styrelsens ordf. sedan 2003	2003	9	4	5	Ja	Nej, ordförande i Industrivärden
Anders G Carlberg	1986	8		5	Ja	Ja
Jan Johansson	2011	9			Ja	Ja
Martin Lindqvist, VD och koncernchef	2011	9			Nej, VD i bolaget	Ja
Annika Lundius	2011	9		5	Ja	Ja
Matti Sundberg	2004	9			Ja	Ja
John Tulloch	2009	8	4		Nej, tidigare VD i Division IPSCO	Ja
Lars Westerberg	2006	9	4		Ja	Ja
Pär Östberg 1)	2013	7			Ja	Nej, vice VD i Industrivärden
Arbetstagarrepresentanter
Sture Bergvall	2005	7			–	–
Uno Granbom	2008	8			–	–
Peter Holmér	2012	8			–	–
Suppleanter
Bert Johansson	1998	9			–	–
Ola Parten	2005	9			–	–
Patrick Sjöholm	2011	8			–	–

1) Nyvald vid årsstämman 2013.

Två av styrelsemötena hölls per capsulam.

Information kring arvoden återfinns i not 2. Hedersordförande: Björn Wahlström sedan 1991.

minst tre bolagsstämmovalda styrelseledamöter. Revisionsutskottets ledamöter får inte vara anställda av bolaget. Majoriteten av ledamöterna skall vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av ledamöterna som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen skall även vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare samt ha redovisnings- eller revisionskompetens. Utskottet väljer inom sig en ordförande som inte får vara styrelsens ordförande. Revisionsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ordföranden i revisionsutskottet ansvarar för att styrelsen i sin helhet fortlöpande hålls informerad om utskottets arbete samt, vid behov, förelägger styrelsen ärenden för beslut. Revisionsutskottets huvuduppgift är att understödja styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Utskottet träffar fortlöpande bolagets revisorer, utvärderar revisionsinsatserna samt fastställer riktlinjer för vilka tilläggstjänster bolaget får upphandla från bolagets revisor. Sådana tilläggstjänster upp till maximalt 100 tkr per uppdrag ska på förhand godkännas av bolagets ekonomioch finansdirektör. Uppdrag som överstiger 100 tkr ska på förhand godkännas av revisionsutskottets ordförande. Alla tilläggstjänster ska redovisas för revisionsutskottet varje kvartal.

Det finns en etablerad riskhanteringsprocess i företaget som är uppbyggd på produktionens processer och flöden. Revisionsutskottet tar del av de riskområden som identifierats (både affärsrisker och risker för fel i den finansiella rapporteringen) i denna process och

beaktar dessa. Baserat på utfallet i den interna och externa riskbedömningen analyserar utskottet löpande revisionens inriktning och omfattning med bolagets externa och interna revisorer.

Revisionsutskottet fastställer årligen en internrevisionsplan som bland annat är baserad på de risker som framkommit i riskhanteringsprocessen som är beskriven ovan. Revisionsplanen diskuteras med de externa revisorerna för att effektivisera och kvalitetsförbättra det löpande revisionsarbetet. Utskottet analyserar och belyser dessutom väsentliga redovisningsfrågor som koncernen påverkas av samt biträder valberedningen vid framtagande av förslag till revisorer samt arvodering av dessa.

Arbetet 2013

Under 2013 vidareutvecklade och förbättrade revisionsutskottet presentationen av den externa finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet tog del av, och analyserade tillsammans med de externa revisorerna, den riskanalys och revisionsplan som revisorerna upprättat som underlag för den lagstadgade revisionen.

Revisionsutskottets ledamöter utgjordes av Anders G Carlberg (ordförande), Sverker Martin-Löf samt Annika Lundius. Under 2013 hade revisionsutskottet fem protokollförda sammanträden.

Koncernledningens arbete och ansvar

Koncernledningen svarar för att utforma och genomföra koncernens

Koncernledning

	Namn	Medlem i koncernledningen	Aktieinnehav1)	Utbildning	Bakgrund
①	Martin Lindqvist, VD och koncernchef (1962)2)	2001	17 109 aktier	Civ.ek., Uppsala Universitet.	Anställd i SSAB sedan 1998. Tidigare affärsområdeschef i SSAB EMEA, divisionschef i SSAB Strip Products, finansdirektör i SSAB, ekonomichef i SSAB Tunnplåt, chefscontroller i NCC.
②	Jonas Bergstrand, Executive Vice President, Juridik & Strategi (1965)	2006	7 300 aktier	Jur. kand., Uppsala Universitet.	Anställd i SSAB sedan 2006. Tidigare bolagsjurist i ABB, OM Gruppen och Ericsson Radio Systems.
③	Håkan Folin, Ekonomi- och finans direktör (1976)3)	2013	1 723 aktier	Civ.ing., Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.	Anställd i SSAB sedan 2006. Tidigare Ekonomichef SSAB APAC, Ekonomichef Tibnor, chef för affärs utveckling SSAB.
④	Monika Gutén, Personaldirektör (1975)	2011	1 500 aktier	Civ.ek., Stockholms universitet.	Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare personalchef i SSAB EMEA, chef för affärsutveckling i SSAB.
⑤	Melker Jernberg, Affärsområdeschef SSAB EMEA (1968)	2011	10 000 aktier	Civ.ing., Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.	Anställd i SSAB sedan 2011. Tidigare ansvarig för bussverksamhet i Scania, produktionschef motorverkstaden i Scania.
⑥	Maria Långberg, Kommunikationsdirektör	2013	0 aktier	Civ. ek., Uppsala Universitet.	Anställd i SSAB sedan 2013. Tidigare kommunikationsdirektör på
	(1970)4)			MBA, Handelshögskolan Stockholm.	Gambro, seniorrådgivare JKL.
⑦	Gregoire Parenty, Marknadsdirektör (1962)	2012	0 aktier	Maitrise de Sciences Eco nomiques vid Sorbonne universitet, MBA vid Dallas University.	Anställd i SSAB sedan 2004. Tidigare ansvarig för marknad i SSAB EMEA, olika befattningar i ArcelorMittal.
⑧	Martin Pei, Affärsområdeschef SSAB APAC (1963)	2007	1 000 aktier	Tekn. dr, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.	Anställd i SSAB sedan 2001. Tidigare teknisk direktör i SSAB, chef för forskning och utveckling i SSAB, chef för stålämnesproduktionen i SSAB Plate.
⑨	Charles Schmitt, Affärsområdeschef SSAB Americas (1959)	2011	0 aktier	B.Sc. Business Admin/ Finance, University of Texas, tvåårigt stipendium på American Iron and Steel Institute.	Anställd i IPSCO sedan 1990. Tidigare ansvarig för verksamheten i Latinamerika inom SSAB Americas, olika befattningar inom US Steel Corporation.

1) Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier.

2) Varken VD eller närstående fysisk eller juridisk person har väsentliga aktieinnehav eller delägarskap

i företag som bolaget har betydande affärsförbindelser med.

3) Marco Wirén var ekonomi- och finansdirektör t.o.m. den 30 april 2013.

4) Helena Stålnert var kommunikationsdirektör t.o.m. den 30 september 2013.

Karl-Gustav Ramström var teknisk direktör t.o.m. den 31 mars 2013.

övergripande strategier samt behandlar frågor som till exempel förvärv och avyttringar. Dessa frågor samt större investeringar (överstigande 50 Mkr) bereds av koncernledningen för beslut av moderbolagsstyrelsen.

Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer. Koncernledningen bestod per den 31 december 2013 utöver verkställande direktören av affärsområdescheferna för SSAB EMEA, SSAB Americas och SSAB APAC, ekonomi- och finansdirektören, marknadsdirektören, chefsjuristen, personaldirektören samt kommunikationsdirektören.

Koncernledningen har möten månadsvis för att följa upp koncernens samt affärsområdenas/dotterbolagens resultat och finansiella ställning. Övriga frågor som behandlas på koncernledningsmöten är bland annat strategifrågor samt uppföljning av budget och prognoser.

Respektive affärsområdes- och dotterbolagschef ansvarar för respektive resultat- och balansräkning. Den övergripande operativa styrningen av affärsområdena sker via kvartalsvisa "performance reviews" och i Tibnor genom dess styrelse. Moderbolagets verkställande direktör är i de flesta fall ordförande i de större direktägda dotterbolagens styrelser där det även ingår andra ledamöter från koncernledningen samt arbetstagarrepresentanter. Dotterbolagsstyrelserna övervakar den löpande verksamheten samt fastställer respektive strategier och budgetar.

Riktlinjer för ersättning

På årsstämman 2013 beslutades att ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning ska utgöras av fast lön, eventuella rörliga lönedelar, övriga förmåner såsom tjänstebil samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och

vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av den rörliga lönedelen vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis. Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Från och med 2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för maximalt 100 nyckelpersoner, däribland bolagets verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. Programmet har införts i syfte att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare. För närmare information om gällande ersättningar hänvisas till not 2. Bolaget har inga aktierelaterade incitamentsprogram.

Intern kontroll och riskhantering

Den interna kontrollens övergripande syfte är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska vidare tillse att den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att krav på noterade bolag efterlevs.

Det är koncernens uppgift att söka förebygga att risker förverkligas samt att genom olika åtgärder minimera följderna av inträffade skadehändelser. Både arbetet med att förebygga att skada överhuvudtaget inträffar och arbetet med att minimera effekter av skada som trots allt inträffar, hanteras inom koncernens Risk Managementorganisation. Det är affärsområdenas respektive dotterbolagens ansvar att bedriva ett rationellt skadeförebyggande arbete.

Koncernens operativa ledningsstruktur

1) Medlem av koncernledningen.

SSAB Risk Management hanterar risker relaterade till skada på person, egendom och miljö (försäkringsbara risker) som koncernen exponeras mot och som är förknippade med företagets verksamhet. Möjligheten till försäkring ska ses som ett bland flera verktyg att minimera effekten av inträffad skada.

Group Risk Managern är funktionellt ansvarig för koncernens riskarbete och arbetar tillsammans med ett antal lokala Risk Managers på affärsområdes- och dotterbolagsnivå i syfte att optimera arbetet utifrån ett koncerngemensamt perspektiv. Group Risk Managern rapporterar direkt till bolagets chefsjurist.

För att ytterligare stärka den interna kontrollen och riskhanteringen finns en så kallad Whistleblowerfunktion genom vilken allvarliga missförhållanden och överträdelser av bolagets Affärsetiska bestämmelser kan rapporteras. Syftet med denna funktion är bland annat att garantera säkerheten i arbetsmiljön, att upprätthålla god affärsetik samt stävja ekonomiska oegentligheter inom SSAB till förmån för bolagets anställda, kunder, leverantörer och ägare.

Internrevision

SSABs funktion för internrevision rapporterar direkt till revisionsutskottet och är funktionellt underställd ekonomi- och finansdirektören. Internrevisionens verksamhet är att stödja värdeskapandet i koncernen genom att identifiera riskområden, utföra interna revisioner och därefter rekommendera förbättringar inom dessa områden. Internrevisorn deltar vid möten i revisionsutskottet.

Internrevisionen är organiserad koncernövergripande med revisionsplaner utarbetade för respektive affärsområde. De koncernövergripande revisionsaktiviteterna planeras av chefen för internrevision.

Huvuddelen av arbetet utgörs av revisioner enligt revisionsplan, beslutad av revisionsutskottet. Övrigt arbete består till största delen av specifika revisioner samt uppföljning av självutvärderingar i koncernen gällande internkontroll.

Internrevisionsfunktionen genomför och rapporterar revisioner enligt revisionsutskottets fastställda revisionsplan. Dessa revisioner utförs enligt en framtagen och beslutad revisionsprocess som kontinuerligt utvecklas i syfte att optimera arbetssätt och leverans av mervärdesskapande rapporter. Dessa rapporter beskriver observationer, rekommendationer och förbättringsområden i syfte att stärka och effektivisera riskhanteringen och den interna kontrollen. Utöver detta genomför funktionen även granskningar på uppdrag av ledning eller av andra uppkomna anledningar. För ytterligare beskrivning av internrevisionens arbete 2013, se nedan i avsnittet "Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen".

Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsen för SSAB ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.

RAMVERK FÖR INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

SSAB följer det internationellt etablerade ramverket Internal Control

Integrated Framework, som är utgivet av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission ("COSO").

I enlighet med COSO baseras SSABs process för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. SSABs process för internkontroll är utformad för att rimligt säkerställa kvaliteten och riktigheten i den finansiella rapporteringen samt säkra att rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med tillämpliga lagar och förordningar, redovisningsstandarder samt övriga krav på börsnoterade bolag i Sverige.

En förutsättning för att detta ska uppnås är att det finns en god kontrollmiljö, tillförlitliga riskbedömningar, etablerade kontrollaktiviteter samt att information och kommunikation liksom uppföljning fungerar på ett tillfredsställande sätt.

KONTROLLMILJÖ

Kontrollmiljön präglas av organisationsstrukturen, ledningens arbetssätt och värderingar samt övriga roller och ansvar inom organisationen. Revisionsutskottet bistår styrelsen beträffande väsentliga redovisningsfrågor som koncernen tillämpar samt följer upp den interna kontrollen beträffande den finansiella rapporteringen. För att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en god intern kontroll har styrelsen delegerat det praktiska ansvaret till verkställande direktören som i sin tur fördelat ansvaret till övriga i koncernledningen samt till affärsområdes- och dotterbolagschefer.

Kvaliteten i den finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner. Det pågår ett fortlöpande arbete med att vidareutveckla koncerngemensamma policyer och manualer, bland annat finns en koncerngemensam ekonomihandbok (Financial Guidelines) som kontinuerligt uppdateras och kommuniceras inom koncernen. Utöver Financial Guidelines är finanspolicyn, investeringspolicyn, informationspolicyn, attestinstruktioner samt de Affärsetiska bestämmelserna de mest väsentliga övergripande koncerngemensamma styrdokumenten.

Samtliga affärsområden och dotterbolag har fastlagda riktlinjer för affärsetiska frågor. Arbetet med att informera om koncernens Affärsetiska bestämmelser fortsatte under 2013 och fram till årsskiftet 2013/2014 har 87 procent av personalen genomgått koncernens internutbildning i affärsetiska regler.

RISKBEDÖMNING

SSABs organisation utsätts för både interna och externa risker. För att rimligt säkra en god intern kontroll identifieras, mäts och åtgärdas de risker som kan påverka den finansiella rapporteringen. Detta är en integrerad del i den löpande rapporteringen till koncernledningen och styrelsen samt utgör grunden för bedömningen av risker för fel i den finansiella rapporteringen. SSABs verksamhet karaktäriseras av processer med väl inarbetade rutiner och system. Riskbedömningen sker därför till stor del inom dessa processer. På koncernnivå sker endast övergripande riskbedömningar. Ansvariga i koncernen identifierar, övervakar och följer upp risker. Detta skapar förutsättningar för att fatta väl underbyggda och korrekta affärsbeslut på samtliga nivåer. Finansiella risker såsom valuta-, refinansierings- och motpartsrisker samt ränte- och kreditrisker hanteras huvudsakligen av moderbola-

KONTROLLAKTIVITETER

Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka väsentliga fel i den finansiella rapporteringen så att dessa kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter finns på både övergripande och mer detaljerade nivåer inom koncernen och är av både manuell och automatiserad karaktär. Rutiner och aktiviteter har utformats för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den finansiella rapporteringen och som identifierats i riskanalysen. Beroende på kontrollaktivitetens karaktär och tillhörighet, sker korrigerande åtgärder, implementering, dokumentation samt kvalitetssäkring på koncern-, dotterbolags- eller processnivå. Liksom för övriga processer ansvarar respektive chef för kontrollaktiviteternas fullständighet och riktighet.

Under de senaste åren har en fördjupad analys över koncernbolagens processer och kontrollstrukturer genomförts. Detta har lett fram till ett mer systematiskt arbetssätt för att identifiera finansiella risker och risker i den finansiella rapporteringen samt dokumentation av kontroller för hur dessa risker ska förebyggas och upptäckas. Kontrollerna anpassas till varje enhets arbetsprocess och systemstruktur och dessa bedöms genom självutvärdering, kompletterat med uppföljning och granskning av intern revision. Detta arbetssätt har implementerats i ett koncerngemensamt system vilket används vid kontroll av den finansiella rapporteringens tillförlitlighet. Den amerikanska verksamheten har sedan tidigare ett liknande system.

Koncernen har ett gemensamt konsolideringssystem, där samtliga legala enheter rapporterar, vilket ger en god intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Arbete har även pågått i koncernen med att fler kontroller och processer automatiserats och behörigheter till IT-system begränsats i enlighet med befogenheter och behörigheter.

Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i koncernen. Exem-

pelvis finns det etablerade Controllerfunktioner som analyserar och följer upp avvikelser och rapporterar vidare i företaget. Koncernledningens uppföljning sker bland annat genom regelbundna möten med affärsområdes- och dotterbolagscheferna beträffande verksamheten, dess ekonomiska ställning och resultat samt finansiella och operativa nyckeltal. Styrelsen analyserar löpande bland annat verksamhetsrapporter där koncernledningen redogör för den gångna perioden och kommenterar koncernens ekonomiska ställning och resultat. På dessa sätt följs väsentliga fluktuationer och avvikelser upp vilket minimerar riskerna för fel i den finansiella rapporteringen.

Boksluts- och årsredovisningsarbetet är processer där det finns ytterligare risker för att fel i den finansiella rapporteringen uppstår. Detta arbete är av mindre repetitiv karaktär och innehåller fler moment av bedömningskaraktär. Viktiga kontrollaktiviteter är bland annat att det finns en väl fungerande rapportstruktur där affärsområdena/dotterbolagen rapporterar enligt standardiserade rapporteringsmallar, samt att viktiga resultat- och balansposter specificeras och kommenteras.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Externt

SSABs kommunikation ska vara korrekt, öppen, snabb och samtidig till alla intressegrupper. All kommunikation ska ske i enlighet med regelverket för Nasdaq OMX Stockholm och i enlighet med övriga regelverk. Den finansiella informationen ska ge kapital- och aktiemarknad samt nuvarande och blivande aktieägare en allsidig och tydlig bild av företaget, dess verksamhet, strategi och ekonomiska utveckling.

Styrelsen fastställer koncernens årsredovisning och halvårsrapport samt uppdrar åt koncernchefen att, i enlighet med styrelsens arbetsordning, avge kvartalsrapporter och bokslutskommuniké. Samtliga ekonomiska rapporter och pressmeddelanden publiceras på hemsidan, www.ssab.com, samtidigt som de offentliggörs via Nasdaq OMX Stockholm och meddelas till Finansinspektionen.

Finansiell information om koncernen får endast lämnas av koncernchefen och koncernens ekonomi- och finansdirektör, samt av

Process för intern kontroll

koncernens kommunikationsdirektör och chefen för investor relations. Affärsområdena/dotterbolagen sprider ekonomisk information om sin verksamhet först efter det att koncernen publicerat motsvarande information.

Bolaget tillämpar tysta perioder, vilket innebär att bolaget under dessa perioder inte kommunicerar kring bolagets utveckling. Tysta perioder är tre veckor innan publicering av bokslutskommuniké, halvårsrapport samt kvartalsrapport.

Vid läcka av kurspåverkande information eller vid speciella händelser som kan påverka värderingen av bolaget ska Nasdaq OMX Stockholm underrättas varefter pressmeddelande med motsvarande information skickas ut. Informationsverksamheten regleras i en informationspolicy.

Internt

Respektive affärsområde och dotterbolag har en ekonomichef som ansvarar för att upprätthålla en hög kvalitet och leveransprecision för den finansiella rapporteringen.

Viktiga kommunikationskanaler inom företaget är de lokala intranäten där information publiceras kontinuerligt. Regelbundna koncerngemensamma ekonomimöten hålls med respektive ekonomichef på affärsområdena/dotterbolagen. På dessa sätt uppdateras affärsområdena/dotterbolagen om nyheter och förändringar inom bland annat redovisningsområdet, samt rutiner och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Därutöver kommunicerar moderbolaget kontinuerligt förändringar i koncerngemensamma redovisningsprinciper och policyer samt andra relevanta frågor relaterade till den finansiella rapporteringen.

UPPFÖLJNING

Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom revisionsutskottet, bland annat genom uppföljning av de interna och externa revisorernas arbete och rapporter.

Internrevisionen genomförde under 2013 löpande oberoende och objektiva granskningar av koncernenens bolagsstyrning, intern-

Ytterligare information

Ytterligare information om bolagsstyrning i SSAB återfinns på www.ssab.com med bland annat följande information:

• • Rutiner för årsstämman:
• när årsstämman ska hållas
• hur man kallas och anmäler sig
• vilka beslut som ska fattas på årsstämman
• • Information från SSABs tidigare årsstämmor (från och med 2005), vilket inkluderar kallelser, protokoll, VDs anföranden och kommunikéer
• • Bolagsordning
• • Tidigare års bolagsstyrningsrapporter
• • Information om valberedningen

kontroll och riskhantering enligt den fastställda revisionsplanen. Revisionsplanen för 2013 baserades på en riskanalys som förankrades hos affärsområdeschefer, bolagsledning och som sedan fastställdes av revisionsutskottet. Granskningarna har utförts enligt en beslutad revisionsprocess som avslutas formellt med en rapport och en planerad uppföljning. Resultatet har löpande presenterats till affärsområdes-/dotterbolagschefer och revisionsutskottet gällande observationer, vidtagna åtgärder och status på genomförandet.

De externa revisorerna följer årligen upp utvalda delar av den interna kontrollen inom ramen för den lagstadgade revisionen.

De externa revisorerna rapporterar utfallet av sin granskning till revisionsutskottet och koncernledningen. Väsentliga iakttagelser rapporteras dessutom direkt till styrelsen. Under 2013 har de externa revisorerna följt upp den interna kontrollen i utvalda nyckelprocesser och rapporterat detta till revisionsutskottet och koncernledningen.

Övriga obligatoriska upplysningar enligt 6 kap 6 § Årsredovisningslagen

Med anledning av kraven i 6 kap 6 § Årsredovisningslagen beträffande vissa särskilda upplysningar som ska lämnas i bolagsstyrningsrapporten upplyses följande:

• • Av bolagets aktieägare har Industrivärden direkt eller indirekt ett aktieinnehav, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Industrivärdens innehav uppgår per 31 december 2013 till 23,4 procent av det totala röstetalet och 18,2 procent av det totala antalet aktier.
• • Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
• • I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av styrelseledamöter ska ske vid årsstämma i bolaget. Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
• • Bolagsstämman har inte lämnat något bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.

Prelaq PLX används som byggnadsmaterial till tak. Stålplåten är färgbelagd och plåten har en minimal återfjädring för att passa till takkonstruktion. Färgen har ett inbyggd brandskydd och är motståndskraftig mot korrosion.

Finansiella rapporter 2013

• Försäljningen uppgick till 35 022 Mkr
• Rörelseresultatet uppgick till –1 131 Mkr
• Resultatet efter finansnetto uppgick till –1 728 Mkr
• Resultat per aktie uppgick till –3,29 kronor

58 SSAB Årssredovissning 2013 ning

• Det operativa kassaflödet uppgick till 1 956 Mkr

Koncernens resultaträkning

Mkr	Not	2013	2012
Försäljning	1	35 022	38 923
Kostnad för sålda varor	2	–33 290	–36 129
Bruttoresultat		1 732	2 794
Försäljningskostnader	2	–1 539	–1 472
Administrationskostnader	2	–1 400	–1 504
Övriga rörelseintäkter	1, 25	491	449
Övriga rörelsekostnader	2	–431	–395
Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt	3	16	32
Rörelseresultat		–1 131	–96
Finansiella intäkter	4	62	61
Finansiella kostnader	4	–659	–658
Resultat efter finansnetto		–1 728	–693
Skatt	5	662	708
Årets resultat		–1 066	15
Varav hänförligt till:
• moderbolagets aktieägare		–1 066	15
• innehav utan bestämmande inflytande		0	–
Resultat per aktie1)	12	–3,29	0,05
Utdelning per aktie, 2013 – förslag	30	0,00	1,00

Koncernens rapport över totalresultat

15
–1 750
–84
610
3
–138
–1 359
–10
3
–7
–1 366
–1 351
–1 351
–

1) Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning. 2) Säkringen är upplagd så att nettoskuldsättningsgraden är oförändrad vid förändrade valutakurser.

Koncernens balansräkning

Mkr	Not	2013	2012
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	6	17 762	17 882
Övriga immateriella tillgångar	6	2 149	2 734
Materiella anläggningstillgångar	7	16 467	17 610
Andelar i intressebolag	3, 8	284	327
Finansiella anläggningstillgångar	8	1 599	1 035
Uppskjutna skattefordringar	14	653	668
Summa anläggningstillgångar		38 914	40 256
Omsättningstillgångar
Varulager	9	8 783	9 435
Kundfordringar	27	4 785	4 383
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	503	754
Aktuella skattefordringar		334	426
Övriga korta räntebärande fordringar	11	195	24
Övriga kortfristiga fordringar	27	298	337
Likvida medel	11	2 124	3 004
Summa omsättningstillgångar		17 022	18 363
SUMMA TILLGÅNGAR		55 936	58 619
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital	12	2 851	2 851
Övriga tillskjutna medel		9 944	9 944
Reserver	12	–3 389	–3 128
Balanserat resultat		17 720	19 102
Summa eget kapital för aktieägarna i bolaget		27 126	28 769
Innehav utan bestämmande inflytande		23	–
SUMMA EGET KAPITAL		27 149	28 769
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder	16	16 093	18 267
Förutbetalda intäkter	17	376	456
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	13	120	166
Uppskjutna skatteskulder	14	2 969	3 820
Övriga långfristiga avsättningar	15	134	140
Summa långfristiga skulder		19 692	22 849
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	16	2 568	1 115
Leverantörsskulder	27	4 578	3 470
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	17	1 599	1 998
Aktuella skatteskulder		118	243
Övriga kortfristiga skulder	27	205	141
Kortfristiga avsättningar	15	27	34
Summa kortfristiga skulder		9 095	7 001
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		55 936	58 619
Ställda säkerheter	21	2 262	242
Ansvarsförbindelser	22	599	594

Koncernens förändringar i eget kapital

			Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Mkr		Aktie kapital	Övriga tillskjutna medel	Reserver	Balanserat resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Eget kapital 1 januari 2012		2 851	9 944	–1 769	19 742	30 768	–	30 768
Omräkningsdifferens				–1 750		–1 750		–1 750
Kassaflödessäkringar				–84		–84		–84
Skatt hänförligt till kassaflödessäkringar	5			22		22		22
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				610		610		610
Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet	5
Omvärderingseffekter i nettopensions förpliktelsen	13				–10	–10		–10
Skatt hänförligt till omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	5				3	3		3
Andelar i intressebolag och joint ventures övrigt totalresultat				3		3		3
Årets resultat					15	15	–	15
Summa totalresultat				–1 359	8	–1 351	–	–1 351
Utdelning					–648	–648	–	–648
Eget kapital 31 december 2012		2 851	9 944	–3 128	19 102	28 769	–	28 769
Eget kapital 1 januari 2013		2 851	9 944	–3 128	19 102	28 769	–	28 769
Omräkningsdifferens				–251		–251		–251
Kassaflödessäkringar				–71		–71		–71
Skatt hänförligt till kassaflödessäkringar	5			16		16		16
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				79		79		79
Skatt hänförlig till säkring av valutaeffekt i utlandsverksamhet	5			–18		–18		–18
Omvärderingseffekter i nettopensions förpliktelsen	13				11	11		11
Skatt hänförligt till omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	5				–3	–3		–3
Andelar i intressebolag och joint ventures övrigt totalresultat				–16		–16		–16
Årets resultat					–1 066	–1 066		–1 066
Summa totalresultat				–261	–1 058	–1 319	–	–1 319
Innehav utan bestämmande inflytande som uppkommit vid rörelseförvärv				–	–	–	23	23
Utdelning					–324	–324		–324
Eget kapital 31 december 2013		2 851	9 944	–3 389	17 720	27 126	23	27 149

Koncernens kassaflödesanalys

Mkr	Not	2013	2012
AFFÄRSVERKSAMHET
Resultat från löpande verksamhet
Rörelseresultat		–1 131	–96
Återföring av icke kassamässiga poster:
• Ej utdelade andelar i intressebolags resultat		10	13
• Avskrivningar/nedskrivningar på anläggningstillgångar	6, 7	2 464	2 586
• Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar		–2	181
• Resultat vid försäljning av dotter- och intressebolag		–73	–
• Förändring avsättningar		–49	–3
• Övriga återföringar		0	2
Erhållna räntor		69	65
Betalda räntor		–639	–637
Betald skatt		–283	–433
		366	1 678
Rörelsekapital
Varulager (+ minskning)		687	2 084
Kundfordringar (+ minskning)		–403	1 248
Leverantörsskulder (+ ökning)		1 100	–748
Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning)		285	18
Övriga kortfristiga skulder (+ ökning)		–300	372
		1 369	2 974
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		1 735	4 652
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i anläggningar	6, 7	–807	–1 431
Försäljning av anläggningar		13	28
Förvärv av rörelser och andelar	24	–21	–30
Avyttrade rörelser och andelar	25	88	31
Övrig investeringsverksamhet (+ minskning)		11	20
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		–716	–1 382
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till aktieägare		–324	–648
Nya lån		429	3 126
Återbetalning/amortering av lån		–1 102	–3 719
Finansiella placeringar		–758	–575
Övrig finansiering (+ ökning)		–95	4
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		–1 850	–1 812
LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari		3 004	1 648
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 735	4 652
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–716	–1 382
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–1 850	–1 812
Omräkningsdifferenser, likvida medel		–49	–102
Behållning den 31 december	11	2 124	3 004
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		7 319	8 695
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL		9 443	11 699

Moderbolagets resultaträkning

Mkr	Not	2013	2012
Bruttoresultat		–	–
Administrationskostnader	2	–184	–245
Övriga rörelseintäkter	1	122	103
Övriga rörelsekostnader	2	0	0
Rörelseresultat		–62	–142
Utdelning från dotterbolag	4	177	1 083
Finansnetto	4	–365	–325
Resultat efter finansnetto		–250	616
Bokslutsdispositioner	23	346	–105
Resultat före skatt		96	511
Skatt	5	17	160
Årets resultat		113	671

Moderbolagets rapport över totalresultat

Mkr	Not	2013	2012
Årets resultat		113	671
Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen:
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet		79	610
Kassaflödessäkringar		13	–28
Skatt hänförlig till övrigt totalresultat	5	–19	–156
Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen		73	426
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		73	426
Summa totalresultat		186	1 097

Moderbolagets balansräkning

Mkr	Not	2013	2012
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	7	1	1
Finansiella anläggningstillgångar	8	39 323	39 173
Långfristiga fordringar på dotterbolag		0	80
Uppskjutna skattefordringar	14	7	10
Summa anläggningstillgångar		39 331	39 264
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	27	0	0
Kortfristiga fordringar på dotterbolag		10 826	12 670
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	132	135
Aktuella skattefordringar		0	1
Övriga kortfristiga fordringar	27	2	3
Likvida medel	11	50	539
Summa omsättningstillgångar		11 010	13 348
SUMMA TILLGÅNGAR		50 341	52 612
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
• Aktiekapital		2 851	2 851
• Reservfond		902	902
Fritt eget kapital
• Balanserad vinst		27 052	26 632
• Årets resultat		113	671
SUMMA EGET KAPITAL		30 918	31 056
Obeskattade reserver	23	43	175
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	13	3	3
Övriga långfristiga avsättningar	15	58	66
Summa avsättningar		61	69
Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag		0	0
Övriga långfristiga räntebärande skulder	16	14 274	16 386
Summa långfristiga skulder		14 274	16 386
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	27	7	11
Skulder till dotterbolag		2 488	3 769
Kortfristiga räntebärande skulder	16	2 414	975
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	17	120	145
Övriga kortfristiga skulder	27	2	5
Kortfristiga avsättningar	15	14	21
Summa kortfristiga skulder		5 045	4 926
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		50 341	52 612
Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser	21 22	– 2 386	– 2 512

Moderbolagets förändringar i eget kapital

			Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Mkr	Not	Aktiekapital	Reservfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt
Eget kapital 1 januari 2012	12	2 851	902	26 463	391	30 607
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				610		610
Skatt hänförligt till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				–161		–161
Kassaflödessäkringar				–28		–28
Skatt hänförligt till kassaflödesäkringar				5		5
Årets resultat					671	671
Summa totalresultat				426	671	1 097
Balansering av föregående års resultat				391	–391	–
Utdelning	12			–648		–648
Eget kapital 31 december 2012		2 851	902	26 632	671	31 056
Eget kapital 1 januari 2013	12	2 851	902	26 632	671	31 056
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				79		79
Skatt hänförligt till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet				–17		–17
Kassaflödessäkringar				13		13
Skatt hänförligt till kassaflödesäkringar				–2		–2
Årets resultat					113	113
Summa totalresultat				73	113	186
Balansering av föregående års resultat				671	–671	0
Utdelning	12			–324	0	–324
Eget kapital 31 december 2013		2 851	902	27 052	113	30 918

I balanserat resultat ingår överkursfond med 9 391 (9 391) Mkr samt fond för verkligt värde med 2 389 (2 317) Mkr.

Moderbolagets kassaflödesanalys

Mkr	Not	2013	2012
AFFÄRSVERKSAMHET
Resultat från löpande verksamhet
Rörelseresultat		–62	–142
Återföring av icke kassamässiga poster:
• Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	7	0	1
• Förändring avsättningar		–14	–5
• Övriga återföringar		0	0
Erhållna räntor		232	379
Betalda räntor		–593	–715
Betald skatt		1	0
		–436	–482
Rörelsekapital
Kundfordringar (+ minskning)		0	0
Leverantörsskulder (+ ökning)		–4	3
Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning)		2	2
Övriga kortfristiga skulder (+ ökning)		–4	4
Kommersiella koncernmellanhavanden		21	–20
		15	–11
KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHETEN		–421	–493
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i anläggningar	7	0	0
Förvärv av rörelser och andelar	24	–	–1
Övrig investeringsverksamhet		0	–5
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		0	–6
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till aktieägare		–324	–648
Utdelning från dotterbolag		87	1 084
Lämnade aktieägartillskott till dotterbolag		–150	–
Erhållna/lämnade koncernbidrag		–591	123
Nya lån		355	2 836
Återbetalning/amortering av lån		–975	–3 466
Finansiella placeringar		0	28
Finansiella koncernmellanhavanden		1 520	113
Övrig finansiering (+ ökning)		10	–31
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		–68	39
LIKVIDA MEDEL
Behållning 1 januari		539	999
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–421	–493
Kassaflöde från investeringsverksamheten		0	–6
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–68	39
Behållning 31 december	11	50	539
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		8 580	8 695
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL		8 630	9 234

5 år i sammandrag, koncernen

	2013	2012	2011	2010	2009
Försäljning, Mkr	35 022	38 923	44 640	39 883	29 838
Rörelseresultat, Mkr	–1 131	–96	2 512	1 132	–1 592
Resultat efter finansnetto, Mkr	–1 728	–693	1 998	730	–2 061
Resultat efter skatt för aktieägarna i bolaget, Mkr 1)	–1 066	15	1 560	557	–1 002
Investeringar i anläggningar och verksamheter, Mkr	828	1 461	3 210	2 011	1 912
Rörelsens kassaflöde, Mkr	1 103	3 925	2 200	–731	3 387
Nettoskuld, Mkr	14 833	15 498	18 475	17 589	15 314
Sysselsatt kapital, vid årets slut, Mkr	45 983	48 414	51 558	49 969	50 015
Balansomslutning, Mkr	55 936	58 619	63 439	61 054	60 419
Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt, %	–2	0	5	2	–3
Räntabilitet på eget kapital efter skatt, %	–4	0	5	2	–3
Soliditet, %	48	49	49	49	51
Nettoskuldsättningsgrad, %	55	54	60	59	49
Utdelning per aktie, kr, 2013 – förslag	0,00	1,00	2,00	2,00	1,00
Resultat per aktie, kr	–3,29	0,05	4,82	1,72	–3,09
Medelantal anställda	8 194	8 695	8 830	8 477	8 334
Försäljning per medeltal anställd, Mkr	4,3	4,5	5,1	4,7	3,6
Produktion av råstål, kton	5 567	5 253	5 671	5 752	3 553

1) Resultat från den avvecklade rörverksamheten i IPSCO påverkade resultatet 2010 med –164 Mkr, 2009 med –131 Mkr.

Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges.

Allmän information

SSAB AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm.

Grunder för rapportens upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) med tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee i den form de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Under året införda redovisningsstandarder och tillämpningar har inte haft någon påverkan på koncernens resultat och ställning.

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument), som värderats till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 28.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under respektive avsnitt. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.

Relevanta standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2013 har inte haft någon påverkan på koncernen.

i. Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2013 och som är relevanta för koncernen

• IFRS 7 (Ändring), Finansiella instrument: Upplysningar: Denna ändring gäller från och med den 1 januari 2013. Ändringen innehåller krav på nya upplysningar för att underlätta jämförelse mellan företag som upprättar sina finansiella rapporter enligt IFRS i förhållande till de företag som upprättar sina finansiella rapporter i enlighet med US GAAP. Koncernen har tillämpat denna ändring sedan 1 januari 2013. Ändringen har haft en begränsad påverkan på presentationen av koncernens finansiella rapporter.
• IFRS 13, Värdering verkligt värde: Denna standard gäller från och med 1 januari 2013. Standarden syftar till att värderingar till verkligt värde ska bli mer konsekventa och mindre komplexa genom att standarden tillhandahåller en exakt definition och en gemensam källa i IFRS till verkligt värdevärderingar och tillhörande upplysningar. Standarden ger vägledning till verkligt värdevärderingar för alla slag av tillgångar och skulder. Koncernen har tillämpat denna standard sedan 1 januari 2013. Standarden har haft en begränsad påverkan på presentationen av koncernens finansiella rapporter.
• IAS 1 (Ändring), Utformning av finansiella rapporter, ändring rörande övrigt totalresultat: Denna ändring gäller från och med räkenskapsår som börjar efter den 1 juli, 2012. Den mest väsentliga förändringen är kravet att de poster som redovisas i Övrigt totalresultat ska presenteras fördelat på två

grupper. Fördelningen baseras på om posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen eller ej. Koncernen har tillämpat denna ändring sedan 1 januari 2013. Ändringen har haft en begränsad påverkan på presentationen av koncernens finansiella rapporter.

• IAS 19 (Ändring), Ersättningar till anställda: Denna ändring gäller från och med 1 januari 2013. Ändringen innebär att "korridormetoden" tas bort och redovisning av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid fastställandet av pensionsförpliktelsers nuvärde och verkligt värde för förvaltningstillgångar redovisas i Övrigt totalresultat. Koncernen har tillämpat denna ändring sedan 2011.

ii. Standarder, ändringar och tolkningar som är relevanta för koncernen och som har antagits av EU men som ännu inte trätt i kraft och inte har tillämpats av koncernen i förtid

• IFRS 10, Koncernredovisning: Denna standard gäller från och med den 1 januari 2013 enligt IASB men den 1 januari 2014 enligt EU. Koncernen kommer att tillämpa denna från och med 1 januari 2014. Denna standard fastställer principer för upprättande och presentation av koncernredovisning. Standarden definierar begreppet "kontroll" och fastställer kontroll som grund för konsolidering. Denna standard kommer inte få någon påverkan på koncernens finansiella rapporter, dock kan den komma att få en påverkan vid framtida förvärv.
• IFRS 11,Samarbetsarrangemang: Denna standard gäller från 1 januari 2013 enligt IASB men den 1 januari 2014 enligt EU. Koncernen kommer att til lämpa denna från och med 1 januari 2014. Standarden ger en mer realistisk bild av samarbetsarrangemang genom att fokusera på rättigheter och skyldigheter snarare än på den juridiska formen av ett arrangemang. Andelar i joint ventures ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden, klyvningsmetoden är inte längre tillåten. Denna standard kommer inte få någon omedelbar påverkan på koncernens finansiella rapporter, dock kan den få en påverkan vid framtida samarbetsarrangemang.
• IFRS 12, Upplysingar om andelar i andra företag: Denna standard gäller från 1 januari 2013 enligt IASB men den 1 januari 2014 enligt EU. Koncernen kommer att tillämpa denna från och med 1 januari 2014. Standarden omfattar upplysningskrav för dotterbolag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade företag. Standarden kommer ej få någon omedelbar påverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IAS 28 (omarbetad 2011),Innehav i intressebolag och joint ventures: Denna omarbetning gäller från och med den 1 januari 2013 enligt IASB men den 1 januari 2014 enligt EU. Koncernen kommer att tillämpa denna från och med 1 januari 2014. IAS 28 (omarbetad 2011) innehåller krav på att redovisa intressebolag och joint ventures enligt kapitalandelsmetoden. Denna ändring kommer inte att få någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisning

Koncernens redovisning omfattar SSAB AB (publ) och de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än 50 procent av rösterna. Som intressebolag redovisas de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Som joint venture redovisas de företag där koncernen tillsammans med en eller flera samägare är bundna av ett avtal om samarbete samt att det i avtalet fastställts att samägarna gemensamt utövar ett bestämmande inflytande.

DOTTERBOLAG

Koncernens bokslut upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan identifierbara tillgångars, skulders och eventualförpliktelsers verkliga värden, eliminerats i sin helhet mot förvärvspriset. De överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om förvärvspriset understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget redovisats till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de inträffar.

Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Förvärvade bolag ingår i koncernredovisningen från och med dagen då bestämmande inflytande erhålles, medan avyttrade bolag redovisas fram till dagen då det bestämmande inflytandet upphör.

Interna transaktioner, interna mellanhavanden och orealiserade internvinster inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

I koncernens kassaflödesanalys redovisas köpeskillingen för förvärvade respektive avyttrade verksamheter under rubrikerna köp av rörelser och andelar respektive avyttrade rörelser och andelar. De tillgångar och skulder som de förvärvade respektive avyttrade bolagen hade vid förvärvet respektive försäljningen ingår därför ej i kassaflödesanalysen.

INTRESSEBOLAG OCH JOINT VENTURES

Intressebolag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen och joint ventures motsvaras av koncernens andel i intressebolagens och joint ventures egna kapital samt i förekommande fall restvärden på koncernmässiga över- och undervärden, inklusive goodwill. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget och joint ventures efter förvärvet redovisas i resultaträkningen. I koncernens resultaträkning utgörs Andelar i intressebolags och joint ventures resultat efter skatt av koncernens andel i intressebolagets resultat efter skatt. Andelar i intressebolags och joint ventures resultat redovisas i rörelseresultatet då verksamheten i intressebolagen och joint ventures är relaterad till SSABs verksamhet och anses vara av rörelsekaraktär. Eventuella internvinster elimineras i relation till ägd kapitalandel.

I moderbolaget redovisas intressebolag och joint ventures enligt anskaffningsvärdemetoden.

Transaktioner i utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen. I vissa fall approximeras den faktiska kursen till den genomsnittliga kursen under en månad. Vid slutet av månaden omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta enligt den då gällande balansdagens kurs. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas i rörelseresultatet medan differenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som en nettosumma bland finansiella poster.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar räknas om till svenska kronor efter årets genomsnittliga valutakurser medan deras balansräkningar räknas om till svenska kronor efter balansdagens kurser. Uppkomna omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens totalresultat och redovisas i posten "Omräkningsreserv".

Lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag redovisas i koncernredovisningen till balansdagens kurs. Eventuella kursdifferenser med avdrag för uppskjuten skatt förs direkt mot övrigt totalresultat och kvittas därigenom mot de omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkning av dessa dotterbolags balansräkningar till svenska kronor.

Vid avyttring av utländska dotterbolag redovisas de samlade omräkningsdifferenserna, hänförliga till det utländska bolaget, som en del av reavinsten/-förlusten i koncernresultaträkningen.

Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde i samband med förvärv av utländska dotterbolag behandlas som tillgångar och skulder i utlandsverksamheten och omräknas därför enligt samma princip som de utländska dotterbolagen.

Redovisning av intäkter

Försäljning redovisas efter att de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår. I de flesta fall innebär detta att försäljning redovisas vid leverans av varorna till kunden i enlighet med avtalade leveransvillkor. Försäljningen redovisas med avdrag för mervärdesskatt, rabatter, returer och frakt inklusive valutakursdifferenser från terminskontrakt som upptagits för att kurssäkra försäljning i utländsk valuta. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

För övriga intäkter, andra än varuförsäljning, redovisas ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning och utdelning när rätten att erhålla utdelningen fastställts. Utdelning från dotterbolag, se avsnitt Utdelning.

Prissättning mellan koncernföretag

Prissättningen på leveranser av varor och tjänster mellan företag i koncernen sker till marknadspriser.

Statliga stöd

Statliga stöd och bidrag redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget.

Statliga stöd och bidrag periodiseras över samma period som de kostnader som bidragen är avsedda att kompensera för. Bidrag som lämnas som ersättning för kostnader redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktion. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom reduktion av tillgångens redovisade värde.

Forsknings- och utvecklingskostnader

Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utvecklingskostnader kan under vissa strikta omständigheter aktiveras, men detta kräver bland annat att framtida ekonomiska fördelar kan påvisas redan då kostnaden uppkommer. De projekt som finns är korta till sin natur och av ej väsentliga belopp, därför kostnadsförs även utgifterna för utveckling.

Kostnader för utveckling av programvara

Kostnader för utveckling och förvärv av ny programvara aktiveras och

redovisas som immateriell tillgång om den har ett väsentligt värde för företaget i framtiden samt om den kan anses ha en ekonomisk livslängd överstigande tre år. Dessa aktiverade kostnader skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden. Kostnader för utbildning och för underhåll av programvaran kostnadsförs dock direkt.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. Om komponenter finns vid större investeringar, ska alltid prövning göras huruvida komponentens ekonomiska livslängd avviker från den totala anläggningens. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Eventuella lånekostnader vid uppförande och konstruktion av anläggningstillgångar, som det tar en betydande del i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, läggs till som en del av anskaffningskostnaden för tillgången. Återställningskostnader i samband med utrangering av anläggningstillgångar inräknas endast i anskaffningsvärdet om kriterierna för att göra en avsättning för sådana återställningskostnader kan anses uppfyllda. Tillkommande utgifter för att förvärva ersättande komponenter läggs till anläggningstillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Övriga materiella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av

avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande tabell.

Exempel på objekt	Beräknat nyttjande, år
Fordon, kontorsinventarier och datorer	3–5
Lätta maskiner	5–12
Tunga maskiner:
• Masugnars omställning	12–15
• Stålugnar, valsverk och kranar	15–20
• Masugnar och koksverk	15–20
Markanläggningar	20
Byggnader	25–50

Tillgångarnas nyttjandeperioder prövas årligen och justeras vid behov. Tillgångarna avskrivs i normalfallet ner till noll utan något kvarvarande restvärde.

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar med en begränsad nyttjandeperiod. Om en tillgångs bokförda värde är högre än förväntat återvinningsvärde skrivs tillgången ned till detta värde.

Reavinster och reaförluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter eller -kostnader.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar klassas på samma sätt i två grupper där tillgångar med en bestämbar nyttjandeperiod avskrivs över en bestämd nyttjandeperiod medan tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod inte avskrivs alls.

GOODWILL

Den ersättning som överförs vid ett rörelseförvärv värderas till verkligt värde. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet (ersättningen) överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället, som inte är enskilt identifierade och separat redovisade. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehov testas även i de fall då det finns indikationer på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningar av goodwill redovisas som kostnad och återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Goodwill följs upp på affärsområdesnivå.

KUNDRELATIONER

Förvärvade kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde. Kundrelationer har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundrelationer över deras bedömda nyttjandeperiod (sex till tolv år).

VARUMÄRKEN

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken över dess bedömda nyttjandeperiod och licenser skrivs av över avtalets löptid (fem till tio år).

PROGRAMVARA

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden (tre till fem år).

ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Övriga immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden över deras bedömda nyttjandeperiod (fem till femton år).

Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar

Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod (däribland goodwill) skrivs inte av utan testas årligen för eventuell värdenedgång eller i övrigt då tecken tyder på en värdenedgång. Övriga icke finansiella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod testas då tecken tyder på en värdenedgång. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång då tecken tyder på en värdenedgång. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet, sker en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Prövningen av värdet på tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod kan även leda till att tillgången omklassificeras som en tillgång med en bestämbar nyttjandeperiod. Tillgångens nyttjandeperiod beräknas då och avskrivning påbörjas. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta

nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs årligen en prövning av om återföring bör göras.

Leasade tillgångar

Kostnaden för anläggningstillgångar som hyrs istället för att ägas redovisas i huvudsak som hyreskostnader linjärt över hyresperioden (operationell leasing). Om leasingavtalen innehåller villkor som innebär att koncernen åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska risker som förknippas med ägandet till objekten (finansiell leasing) redovisas de bland anläggningstillgångarna i koncernbalansräkningen och avskrivs under nyttjandeperioden (den kortare av den ekonomiska livslängden och den återstående leasingtiden). Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan ränta och amortering av skulden, ränta fördelas över leasingperioden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Kortfristiga räntebärande skulder och Långfristiga räntebärande skulder.

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationella.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar inkluderar likvida medel, kundfordringar, aktier och andelar, lånefordringar och derivat. De redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande tillgångens verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader med undantag för tillgångar som värderas till verkligt värde. Redovisning sker därefter beroende på hur tillgången klassificeras. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när skulden/instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part.

Förvärv och avyttring avista av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen, som utgör den dag då tillgången levereras. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.

Finansiella tillgångar klassificeras i fyra värderingskategorier: "innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen", "innehav till förfall", "lånefordringar och kundfordringar" och "tillgängliga för försäljning".

• Innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen: Tillgångar som förvärvats huvudsakligen för att tillgodogöra sig vinster vid kortfristiga prisfluktuationer, innehav för handel, klassificeras som "innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen" och redovisas som kortfristiga placeringar om deras löptid understiger tre månader vid anskaffningstillfället och som övriga räntebärande korta fordringar om löptiden ligger på tre till tolv månader. Derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Derivat tecknade för rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet medan derivat av finansiell karaktär redovisas i finansiella poster. Tillgångar i denna kategori ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
• Innehav till förfall: Tillgångar med en bestämd förfallotidpunkt och som avses innehas till förfall, klassificeras som "innehav till förfall" och redovisas som finansiella anläggningstillgångar förutom de delar som förfaller inom tolv månader, vilka redovisas som övriga räntebärande korta ford-

ringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

• Lånefordringar och kundfordringar: Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då pengar, varor eller tjänster tillhandahålles direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringarna. Tillgångar i denna kategori värderas, precis som föregående kategori, till upplupet anskaffningsvärde. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
• Tillgångar tillgängliga för försäljning: Tillgångar som löper på obestämd tid, men som kan säljas vid uppkomna likviditetsbehov eller vid ränteändringar, klassificeras som "tillgängliga för försäljning" och redovisas som finansiella anläggningstillgångar. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar i övrigt totalresultat. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i totalresultatet till resultaträkningen. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernen har inte haft några instrument tillhörande denna kategori under 2012 och 2013.

ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR

Utgörs i huvudsak av investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderas till anskaffningsvärde.

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

Långfristiga fordringar är fordringar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Delar där kvarvarande innehavstiden är kortare än ett år redovisas bland övriga korta räntebärande fordringar. Fordringarna tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar klassificeras i kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och kundfordringar överstigande tolv månader till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Bolaget har ej haft några kundfordringar med förfallodag överstigande tolv månader. Eventuella nedskrivningar av kundfordringar sker i försäljningskostnader i resultaträkningen.

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader (kortfristiga placeringar). Placeringar med ursprunglig löptid mellan tre och tolv månader redovisas bland Övriga korta räntebärande fordringar och klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Checkräkningskredit redovisas i balansräkningen som upplåning bland Kortfristiga räntebärande skulder.

NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Koncernen bedömer löpande om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. När det gäller investeringar i egetkapitalinstrument som värderas till anskaffningsvärde, beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verk

ligt värde för en aktie till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, som ett bevis på att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger, bokförs skillnaden mellan redovisat värde och aktuellt verkligt värde i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument återförs inte. Nedskrivningsprövning av kundfordringar baseras på individuell bedömning av osäkra fordringar. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det resterande beloppet redovisas i resultaträkningen.

Varulager

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsäljningsvärde, där anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFU-metoden (först in, först ut). Vid beräkning av anskaffningsvärdet används vanligtvis ett vägt genomsnittsvärde för att approximera FIFU.

Nettoförsäljningsvärdet är beräknat som normalt försäljningspris med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. För produkter i handelsrörelsen används återanskaffningsvärdet med tillägg för en beräknad bruttomarginal som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. För råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs dock inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden.

Produkter i arbete och färdigvarulager värderas till det lägsta av tillverkningskostnad och nettoförsäljningsvärde. Erforderlig reservering sker för inkuransrisker.

Anskaffningsvärdet för varulager inkluderar alla kostnader för inköp, tillverkning samt andra kostnader för att få varorna till deras aktuella plats och skick.

Anställdas förmåner

PENSIONER

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Generellt finansieras planerna genom inbetalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder.

I avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och det föreligger inte någon förpliktelse, rättslig eller informell, att betala ytterligare avgifter. För avgiftsbestämda planer redovisas gjorda utbetalningar som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser. De kollektivanställda i Sverige omfattas av en sådan avgiftsbestämd plan.

I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att kostnaderna för de utfästa ersättningarna blir högre än beräknat.

I koncernbalansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en långfristig avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som kan återvinnas genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om rätt till kvittning föreligger.

Pensionskostnader och pensionsförpliktelser för förmånsbestämda planer beräknas enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster som ökar deras rätt till framtida ersättning. Åtagandet beräknas av oberoende aktuarier och utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för bostadsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 13. Vid fastställandet av förpliktelsernas nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster eller förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden, eller att antaganden ändras. Sådana aktuariella vinster och förluster redovisas i sin helhet i koncernens övriga totalresultat då de uppkommer.

Tjänstemännen i Sverige omfattas av en kollektiv förmånsbestämd plan, den så kallade ITP-planen. ITP-planen har finansierats genom tecknande av pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. För närvarande finns dock inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan, vilket innebär att som pensionskostnad redovisas de premier som under året har betalats till Alecta.

Moderbolaget och andra juridiska personer i koncernen redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler i respektive land.

VINSTANDELAR OCH RÖRLIGA LÖNEDELAR

Anställda inom SSAB omfattas av ett vinstdelningssystem som ger rätt till del i vinsten över en miniminivå. Koncernledningen och ett antal andra ledande befattningshavare har istället rörliga lönedelar som relateras till vinstnivån samt individuellt satta mål. Kostnaderna för dessa system bokförs som upplupen kostnad löpande under året så snart det är sannolikt att målen kommer att uppnås. 2011 infördes ett långfristigt incitamentprogram för bolagets ledande befattningshavare, inklusive VD, som är maximerat till 25 procent av den fasta lönen. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. Kostnaderna för programmet bokförs med en andel per år, baserat på en kontinuerlig bedömning av utfallet för treårsperioden.

ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad att antingen säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än tolv månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av en inträffad händelse och det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En vidare förutsättning är att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärden och att detta har skett före balansdagen.

Utsläppsrätter

SSAB deltar i EUs system för handel med utsläppsrätter. En avsättning görs om ett underskott av utsläppsrätter identifierats mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrätter redovisas först när det realiserats som en extern försäljning. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar och är värderade till anskaffningsvärde.

Kostnader för återställande av miljö

Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Miljöåtagandet beräknas utifrån tolkningar av gällande miljölagstiftningar och regleringar och redovisas då det är troligt att betalningsansvar uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas. Avsättningar till marksanering för att bereda industriområdena till framtida annat utnyttjande har inte gjorts då tidpunkten för när sådan sanering ska ske inte rimligt kan uppskattas.

Finansiella skulder

Finansiella skulder inkluderar låneskulder, leverantörsskulder och derivat. Redovisning sker därefter beroende på hur skulden klassificeras. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när skulden/instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.

LÅNESKULDER

Låneskulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Lån som utgör det säkrade föremålet i en verkligt värde säkring värderas och bokförs till verkligt värde. Långfristiga låneskulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga låneskulder har en löptid kortare än ett år.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Valutaderivat i form av terminer och swappar används för att säkra kursen på inköpsorder av kol och malm, för att säkra kursen vid betydande försäljning i utländsk valuta, vid större investeringar av anläggningstillgångar i utländsk valuta, för säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag samt för att säkra betalningsflödet i utländska lån till svensk krona. Derivat i form av ränteswappar används för att säkra exponering för ränterisker.

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Metoden för redovisning av uppkommen vinst/förlust skiftar dock beroende på syftet med derivatet. När ett derivatkontrakt ingås kategoriseras det som säkring av verkligt värde av en redovisad tillgång/skuld eller av en tecknad leveransorder (verkligtvärdesäkring), säkring av en planerad transaktion (kassaflödessäkring), säkring av en nettoinvestering i ett utländskt bolag eller som ett derivatinstrument som inte uppfyller kraven för säkringstransaktioner.

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 27. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 12. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än tolv månader,

och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger tolv månader.

• Verkligtvärdesäkring: Förändringar i verkligt värde av derivat som kategoriserats som, och uppfyller kraven för, verkligtvärdesäkring redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar av verkligt värde på den tillgång/skuld eller den leveransorder som risksäkringen avser. Transaktionskostnader relaterade till verkligtvärdesäkringar kostnadsförs omedelbart i resultaträkningen.
• Kassaflödessäkring: Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten tillhörande kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta redovisas dock bland övriga rörelsekostnader eller intäkter. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en valutatermin som säkrar försäljning i utländsk valuta, redovisas i resultaträkningens post Försäljning. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen. Om överföringen avser en kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta redovisas denna bland övriga rörelsekostnader eller intäkter. Om överföringen avser en kassaflödessäkring av finansiella poster redovisas denna i resultaträkningen bland finansiella poster.
• Säkring av nettoinvestering: Risksäkring av nettoinvesteringar i utländska bolag redovisas på motsvarande sätt som kassaflödessäkring. Den effektiva delen av värdeförändringar på derivat och skulder, som används som säkringsinstrument, redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av värdeförändringar redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.
• Vissa derivattransaktioner uppfyller inte de formella kraven för säkringsredovisning, dessa redovisas i resultaträkningen bland finansiella intäkter och kostnader.

Säkringsredovisade derivat tecknade för rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet medan derivat av finansiell karaktär redovisas i finansiella poster. Verkligt värde på valutaterminer och valutaswappar beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräkning av framtida diskonterade kassaflöden.

Skatt

Koncernens redovisade skattekostnad består av skatt på koncernbolagens skattepliktiga resultat för perioden samt eventuella justeringar avseende skatt för tidigare perioder och förändringar av uppskjuten skatt.

UPPSKJUTEN SKATT

Uppskjuten skatt beräknas för att motsvara den skatteeffekt som uppstår när slutlig skatt utlöses. Den motsvarar nettoeffekten av skatt på samtliga

skillnader mellan skatte- och redovisningsmässiga värden på tillgångar och skulder (temporära skillnader) med tillämpning av de framtida beslutade eller aviserade skattesatser som kommer att råda då skatten förväntas realiseras. Temporära skillnader uppkommer främst genom överavskrivningar på anläggningstillgångar, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt verkligt värde justeringar vid rörelseförvärv. En uppskjuten skattefordran på grund av underskottsavdrag tas dock upp som tillgång endast i den utsträckning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida överskott.

I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringarna av de obeskattade reserverna på en separat rad.

Utdelning

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av årsstämman.

UTDELNING MODERBOLAGET

Anteciperad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och moderbolaget, innan dess finansiella rapporter publiceras, fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet.

Koncernbidrag i moderbolaget

Erhållna samt lämnade koncernbidrag från/till dotterföretag redovisas som en bokslutsdisposition och skatteeffekten som en skattekostnad-/intäkt i resultaträkningen.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring.

Segmentrapportering RÖRELSESEGMENT

Koncernen är organiserad i fyra rapporterbara rörelsesegment som benämns som affärsområden, SSAB EMEA, SSAB Americas, SSAB APAC, samt dotterbolaget Tibnor. Utöver detta finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara då dessa ej uppnår tröskelvärden i IFRS 8 samt att de ej följs upp separat av koncernledningen. Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till koncernledningen. Koncernledningen är den högsta verkställande beslutsfattaren som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat samt fattar de strategiska besluten. En närmare redogörelse för de rapporterbara segmenten och deras verksamhet återfinns på sidorna 22–31 samt i not 26.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

Väsentliga anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som Anläggningstillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde återvinns huvudsakligen genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.

Noter

Innehållsförteckning

1	Försäljning och övriga rörelseintäkter	77
2	Rörelsens kostnader, ersättningar till anställda	77
3	Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner	81
4	Finansnetto	82
5	Skatt	83
6	Immateriella tillgångar	84
7	Materiella anläggningstillgångar	86
8	Finansiella anläggningstillgångar och andelar i intressebolag och joint venture	88
9	Varulager	90
10	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	90
11	Övriga korta räntebärande fordringar/Likvida medel	90
12	Eget kapital	91
13	Pensioner	92
14	Uppskjuten skatt	93
15	Övriga avsättningar	95
16	Räntebärande skulder	96
17	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	97
18	Nettoskuld	98
19	Medelantal anställda och könsfördelning	98
20	Leasing	99
21	Ställda säkerheter	99
22	Ansvarsförbindelser/Eventualförpliktelser	100
23	Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner	100
24	Förvärv av rörelser och andelar	101
25	Avyttring av rörelser och andelar	101
26	Segment	102
27	Finansiell riskhantering	104
28	Kritiska uppskattningar och bedömningar	109
29	Definitioner	110
30	Överväganden vid förslag till vinstdisposition	110

1 Försäljning och övriga rörelseintäkter

Försäljning per produktområde	Koncernen
Mkr	2013	2012
Varmvalsad tunnplåt	6 332	6 688
Kallvalsad och metallbelagd tunnplåt	3 479	3 716
Färgbelagd och profilerad tunnplåt	2 053	2 259
Grovplåt	15 977	18 209
Handelsverksamhet	5 201	5 506
Stålämnen	493	662
Biprodukter/skrot	1 112	1 528
Övrigt	375	355
Summa försäljning	35 022	38 923

Försäljningens fördelning på rörelsegrenar och geografiska marknader framgår av sidan 16 samt av not 26.

Övriga rörelseintäkter	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Vidareförsäljning av köpt energi och media	262	209	–	–
Försäljning tjänster	12	147	–	–
Vinst på utsläppsrätter	57	1	57	–
Vinst vid försäljning av rörelser och andelar	73	0	–	–
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	1	17	–	–
Investeringsstöd (statligt bidrag)	1	12	–	–
Övrigt	85	63	65	103
Summa övriga rörelseintäkter	491	449	122	103

2 Rörelsens kostnader

Rörelsens kostnader per kostnadsslag		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Råvaror i stålrörelsen, inklusive förändring av råvarulager	15 697	16 918	–	–
Köpta produkter i handelsrörelsen	3 255	3 728	–	–
Köpta produkter i stålrörelsen	1 565	1 299	–	–
Energi	2 291	2 307	–	–
Lagerförändring produkter i arbete och färdigvarulager	313	1 422	–	–
Ersättningar till anställda	5 236	5 201	71	88
Material, tjänster och underhåll	3 836	3 969	81	121
Avskrivningar	2 464	2 586	1	1
Övrigt	2 003	2 070	31	35
Summa rörelsens kostnader	36 660	39 500	184	245

2 Rörelsens kostnader forts.

Arvoden och ersättningar till revisionsbolag	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	9	11	2	2
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	0	0	0
Skatterådgivning	2	5	0	2
Övriga tjänster	8	10	6	7
Summa arvoden till PricewaterhouseCoopers	20	26	8	11
Övriga
Revisionsarvoden och revisionsnära tjänster	6	7	–	–
Övriga ersättningar	7	5	1	–
Summa arvoden och ersättningar till revisionsbolag	33	38	9	11

Rörelsens kostnader har minskats med följande statliga bidrag:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Fraktstöd	0	1	–	–
Övrigt	2	1	–	–
Summa statliga bidrag	2	2	–	–

Ersättningar till anställda	Styrelse, VD och vVD		Övriga anställda
Mkr	2013	2012	2013	2012
Moderbolaget1)	15	18	43	55
Dotterbolag i Sverige	10	9	2 548	2 639
Dotterbolag i utlandet	11	14	1 070	844
Summa löner2)	36	41	3 661	3 538
Sociala kostnader	16	19	1 345	1 400
(varav pensionskostnader)	(9)	(9)	(433)	(456)
Övriga kostnader för förmåner till anställda	1	1	177	202
Summa ersättningar till anställda	53	61	5 183	5 140

1) Avser endast den personal som är anställd och verksam inom moderbolaget. Personal i vissa av de större dotterbolagen är formellt anställda i moderbolaget men redovisas till antal och kostnad i respektive dotterbolag. I moderbolaget redovisas även kostnaderna för VDn i SSAB EMEA.

2) I summa löner ingår rörliga lönedelar till VDar med -3 (8) Mkr, varav i moderbolaget -2 (2) Mkr. I moderbolaget ingår även rörliga lönedelar till VDn i SSAB EMEA.

2 Rörelsens kostnader forts.

Styrelsearvoden och anställningsvillkor för koncernens ledande befattningshavare

STYRELSE

Till styrelsens ordförande och bolagsstämmovalda ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arvodet till ordföranden uppgick till 1 425 (1 425) tkr och till ledamot (exkl VD) till 475 (475) tkr. Utöver detta erhöll ledamot i

styrelseutskott 100 tkr för varje utskott i vilket ledamoten ingick med undantag för ordföranden i revisionsutskottet som istället erhöll 125 tkr. Totalt erhöll styrelsen 5 375 (5 375) tkr i arvode.

Styrelsemedlemmar

			Arvode 2013, kr		Arvode 2012, kr
Bolagsstämmovalda	Invald	Befattning	Styrelsearvode	Utskottsarvode	Styrelsearvode	Utskottsarvode
Sverker Martin-Löf	2003	Ordförande	1 425 000	200 000	1 425 000	200 000
Anders G Carlberg	1986	Ledamot	475 000	125 000	475 000	125 000
Jan Johansson	2011	Ledamot	475 000	–	475 000	–
Martin Lindqvist	2011	Ledamot, VD	–	–	–	–
Annika Lundius	2011	Ledamot	475 000	100 000	475 000	100 000
Matti Sundberg	2004	Ledamot	475 000	–	475 000	–
John Tulloch	2009	Ledamot	475 000	100 000	475 000	100 000
Lars Westerberg	2006	Ledamot	475 000	100 000	475 000	100 000
Pär Östberg	2013	Ledamot	475 000	–	–	–
Anders Nyrén, avgick 2013	2003	Ledamot	–	–	475 000	–

Verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares löner och ersättningar

Årsstämmans beslut

Enligt årsstämmans beslut i april 2013 ska ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning utgöras av fast lön, eventuella rörliga lönedelar, övriga förmåner såsom tjänstebil, samt pension. Med andra personer i bolagets ledning avses medlemmar av koncernledningen utöver VD. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (t.ex. den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av rörliga lönedelar vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, skall marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

För ledande befattningshavare i Sverige gäller en uppsägningstid om sex månader från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolaget ska summan av uppsägningstid och den tid under vilken avgångsvederlag utgår maximalt vara 24 månader. Pensionsförmåner ska vara antingen förmånseller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, med individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 60 år. Förmånsbestämda pensionsförmåner förutsätter intjänande under en förutbestämd anställningstid. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension. För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag variera på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Ersättningsutskott

Inom styrelsen finns ett ersättningsutskott som lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor samt fastställer lön och övriga anställningsvillkor för koncernledningen i enlighet med årsstämmans beslutade riktlinjer. Utskottet utgörs av Sverker Martin-Löf (ordf.), John Tulloch och Lars Westerberg. VD adjungeras till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

Ersättningar 2013

VDs och övriga koncernledningens ersättning bestod av en fast lönedel, en kortfristig rörlig lönedel samt en långfristig rörlig lönedel. Någon aktierelaterad ersättning finns ej.

För de koncernledningsmedlemmar som inte är stationerade i USA gäller att den kortfristiga rörliga lönedelen relateras till dels koncernens EBITDAmarginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag och dels ett av styrelsen fastställt mål avseende lageromsättning, i kombination med ett eller flera individuella mål. Denna rörliga lönedel är maximerad till en procentsats av den fasta lönen på 75 procent för VD och 50 procent för övriga.

Från och med 2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för maximalt 100 nyckelpersoner, däribland bolagets VD och övriga ledande befattningshavare. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. För deltagare i programmet utanför Nordamerika är utfallet maximerat till mellan 15 och 25 procent av den fasta lönen. Maximalt utfall för deltagare i Nordamerika är i linje med de begränsningar som gällt enligt deras tidigare program och för dem är även programmet kopplat till SSAB Americas resultat samt

avkastning på sysselsatt kapital. Den totala årliga kostnaden för programmet är vid målutfall 22,5 Mkr och vid maximalt utfall 45 Mkr, varav ca 2/3 utgör kostnaden för deltagare i Nordamerika. Programmets syfte är att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare.

Den medlem av koncernledningen som är stationerad i USA har ersättningar som bedöms vara konkurrenskraftiga sett ur ett nordamerikanskt perspektiv. Han har en fast grundlön och därutöver en årlig rörlig lönedel som relateras till samma mål som för koncernledningen i övrigt. Hans årliga rörliga lönedel är maximerad i förhållande till den fasta lönen. Målutfallet är 60 procent av den fasta lönen men kan vid mycket god lönsamhet uppgå till maximalt 180 procent. Därutöver har han rätt att under sin anställning delta i koncernens långfristiga incitamentsprogram. Utfallet är maximerat i förhållande till den fasta lönen. Fullt utbyggd har planen ett målutfall på 90 procent av den fasta årslönen, men kan vid mycket gott utfall uppgå till maximalt 150 procent. Utbetalningar under det långfristiga incitamentsprogrammet sker kontant och endast under förutsättning att anställningen kvarstår.

VD och koncernchef

De totala betalda ersättningarna exklusive pension uppgick till 8,3 (8,8) Mkr. Någon rörlig lönedel utgick inte för 2012 och således skedde ingen utbetalning 2013. Ersättningen för 2012 på 8,8 Mkr omfattar en utbetalning på 1,6 Mkr avseende rörlig lönedel för 2011.

Tidigaste pensionsålder är 62 år. Pensionen är avgiftsbestämd och täcks av försäkringar. Kostnaden uppgick till 39 (39) procent av den fasta lönen. Intjänad pension är oantastbar men premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande.

Vid uppsägning från företagets sida är uppsägningstiden 12 månader. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Vid egen uppsägning är uppsägningstiden 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag. Rörliga lönedelar intjänas under uppsägningstiden endast om han kvarstår i aktiv tjänst.

Koncernledningen i övrigt

Koncernledningen, utöver VD, uppgick under året till 8 (9) personer. Koncernledningen presenteras på sidan 53.

Tidigaste pensionsålder för den övriga koncernledningen stationerade utanför USA är 62 år. Pensionerna är avgiftsbaserade. För dessa gäller en uppsägningstid om 12 månader från företagets sida. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 6–12 månadslöner. Vid egen uppsägning uppgår uppsägningstiden till 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag.

För den koncernledningsmedlem som är stationerad i USA gäller andra regler beträffande pension i enlighet med amerikansk lagstiftning och praxis. Totala ersättningar och förmåner framgår av tabellen nedan.

VD		Övrig koncernledning
2013	2012	2013	2012
8,0	7,0	24,4	21,3
0,3	0,2	2,2	3,0
–	1,6	0,6	6,2
–	–	–	0,9
8,3	8,8	27,2	31,4
3,1	2,7	7,5	8,3
11,4	11,5	34,7	39,7

1)För 2013 ingår för VD utbetalning av innestående semester med 0,7 (0,6) Mkr.

2)Avser främst bil- och bensinförmån samt bostadsförmån, men här ingår även ersättning för ökade levnadsomkostnader för den koncernledningsmedlem som är stationerad i Asien.

3)Beloppen avser utbetalningarna under respektive verksamhetsår, vilken intjänats tidigare år. På grund av att ersättningen inte är känd vid bokslutstillfället, dels på grund av att jämförelse görs med konkurrenter som ännu inte redovisats sina siffror, dels på grund av att styrelsen kan besluta att sänka ersättningen om särskilda skäl föreligger, så redovisas endast ersättningar i denna tabell det år utbetalning skett. (Bokförda rörliga lönedelar för hela koncernledningen uppgick till en positiv post på 4,8 Mkr på grund av för mycket avsatt avseende 2012 med 5,8 Mkr och en avsättning avseende 2013 på 1,0 Mkr).

3 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

Resultatandel och andel av försäljning		Resultatandel efter skatt		Andel av försäljning
Mkr	2013	2012	2013	2012
Lulekraft AB	3	2	149	143
Norsk Stål A/S	–8	8	830	1 123
Norsk Stål Tynnplater A/S	3	4	254	288
Oxelösunds Hamn AB	7	6	125	135
Blastech Mobile LLC (joint venture)	11	10	52	45
Geha Beheer BV1)	–	2	–	36
Summa	16	32	1 410	1 770

Andel av tillgångar och skulder	Andel av tillgångar		Andel av skulder
Mkr	2013	2012	2013	2012
Lulekraft AB	100	108	86	96
Norsk Stål A/S	284	382	188	256
Norsk Stål Tynnplater A/S	97	108	59	65
Oxelösunds Hamn AB	167	175	65	79
Blastech Mobile LLC (joint venture)	40	34	6	9
Geha Beheer BV1)	–	26	–	2
Summa	688	833	404	507

Fordringar på intressebolag och joint venture	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Ingår i balansposterna:
Kundfordringar	25	33	–	–
Förskottsbetalda kostnader och upplupna intäkter	1	–	–	–
Summa	26	33	–	–
Skulder till intressebolag och joint venture	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Ingår i balansposterna:
Leverantörsskulder	37	51	–	–
Summa	37	51	–	–

1)Under 2013 har ytterligare andelar förvärvats i Geha Beheer BV, som därmed har omklassificerats till dotterbolag.

Ägarandelar och kapitalandelar återfinns i not 8.

Närståendetransaktioner

Följande transaktioner med intressebolagen och joint venturebolaget förekom under året: SSAB Americas köpte blästring och målning från Blastech Mobile för 80 (85) Mkr. Lulekraft köpte gas från SSAB EMEA för 265 (246) Mkr och sålde elenergi tillbaka för 155 (145) Mkr. Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater köpte stål från stålrörelsen för 265 (313) Mkr och sålde för 2 (2) Mkr.

Oxelösunds Hamn sålde hamntjänster till SSAB EMEA för 268 (232) Mkr och köpte övriga tjänster för 24 (24) Mkr. Styrelseledamoten John Tulloch har ett konsultavtal med ett av SSABs bolag i USA där han erhållit 0,4 (0,4) Mkr i arvode. Transaktionerna skedde till marknadsmässiga priser.

4 Finansnetto

Koncernen

Mkr	2013	2012
Finansiella intäkter
Ränteintäkter	50	54
Utdelningar	2	2
Övrigt	10	5
Summa finansiella intäkter	62	61
Finansiella kostnader
Räntekostnader	–550	–524
Netto valutakursdifferenser	–30	–33
Övrigt	–79	–101
Summa finansiella kostnader	–659	–658
Summa finansiella intäkter och kostnader	–597	–597

I Netto valutakursdifferenser ingår nettoresultat hänförligt till derivat med –21 (–44) Mkr.

Moderbolaget
Mkr	2013	2012
Utdelningar från dotterbolag	177	1 083
Utdelningar från intressebolag	1	1
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
Övriga ränteintäkter	–	0
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter
Ränteintäkter från dotterbolag	227	356
Övriga ränteintäkter	3	15
Netto valutakursdifferenser	–	–
Summa finansiella intäkter	408	1 455
Räntekostnader och liknande kostnader
Räntekostnader till dotterbolag	–1	–105
Övriga räntekostnader	–523	–508
Netto valutakursdifferenser	–12	–8
Övrigt	–60	–76
Summa finansiella kostnader	–596	–697
Summa finansiella intäkter och kostnader	–188	758

5 Skatt

Skatt	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Svensk inkomstskatt	15	161	17	160
Utländsk inkomstskatt	–245	–432	–	–
Summa aktuell skattekostnad	–230	–271	17	160
Uppskjuten skatt	892	979	0	0
Redovisad skatt i resultaträkningen	662	708	17	160
Redovisad skatt i övrigt totalresultat1)	–5	–135	–19	–156

Avstämning av skattesats	Koncernen		Moderbolaget
%	2013	2012	2013	2012
Gällande skattesats i Sverige	–22	–26	22	26
Skatteeffekt av:
• icke avdragsgilla kostnader	1	2	3	1
• icke skattepliktig avyttring	–1	–	–	–
• icke skattepliktiga intäkter2)	–1	–2	–43	–58
• ändringar i skattesats	0	–36	–	–
• annan skattesats i utländska dotterbolag	–17	–36	–
• skatter avseende tidigare period	2	–4	–	–
Effektiv skattesats	–38	–102	–18	–31

1) Detaljerna framgår i Koncernens förändringar i eget kapital på sidan 61 och på sidan 65 för moderbolaget. 2)Moderbolagets övriga icke skattepliktiga intäkter består i huvudsak av utdelning från dotterbolag.

Årets skatt uppgick till 662 (708) Mkr och den effektiva skattesatsen var –38 (–102) procent. Skatten påverkades positivt genom lägre skattesatser på positiva resultat och högre skattesatser på negativa resultat i utländska dotterbolag med –17 procentenheter.

6 Immateriella tillgångar

Koncernen

			Patent, licenser,		Summa
Mkr	Kund relationer	Varu märken	teknologi och övriga rättigheter	Goodwill	immateriella tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2012	6 660	5	652	18 919	26 236
Inköp	–	–	1	–	1
Ökning genom rörelseförvärv	–	–	–	22	22
Omklassificeringar	–	–	17	–	17
Omräkningsdifferenser	–370	–	–33	–1 051	–1 454
Anskaffningsvärde 31 december 2012	6 290	5	637	17 890	24 822
Anskaffningsvärde 1 januari 2013	6 290	5	637	17 890	24 822
Inköp	–	0	4	–	4
Ökning genom rörelseförvärv	0	1	13	16	30
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–1	–	–1
Minskning genom avyttrad verksamhet	–	–	–	–	0
Omklassificeringar		–	–	–	0
Omräkningsdifferenser	–48	0	–1	–136	–185
Anskaffningsvärde 31 december 2013	6 242	6	652	17 770	24 670
Ack. avskrivningar 1 januari 2012	3 228	5	446	–	3 679
Årets avskrivningar	707	0	40	–	747
Omräkningsdifferenser	–206	–	–22	–	–228
Ack. avskrivningar 31 december 2012	3 729	5	464	–	4 198
Ack. avskrivningar 1 januari 2013	3 729	5	464	–	4 198
Försäljningar och utrangeringar	–	–	0	–	0
Årets avskrivningar	547	0	42	–	589
Minskning genom avyttrad verksamhet	–	–	–	–	0
Omklassificeringar	–	–	–	–	0
Omräkningsdifferenser	–33	0	–3	–	–36
Ack. avskrivningar 31 december 2013	4 243	5	503	0	4 751
Ack. nedskrivningar 1 januari 2012	–	–	–	8	8
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–	–
Ack. nedskrivningar 31 december 2012	–	–	–	8	8
Ack. nedskrivningar 1 januari 2013	–	–	–	8	8
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	–	–
Ack. nedskrivningar 31 december 2013	–	–	–	8	8
Restvärde 31 december 2012	2 561	–	173	17 882	20 616
Restvärde 31 december 2013	1 999	1	149	17 762	19 911

Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 587 (746) Mkr i kostnad för sålda varor, med 2 (1) Mkr i administrationskostnader samt med 0 (0) Mkr i övriga rörelsekostnader. Det finns inga internt upparbetade immateriella tillgångar.

6 Immateriella tillgångar forts.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen per den 30 november. Koncernens mest väsentliga goodwillbelopp allokeras till koncernens kassagenererande enhet enligt nedan:

SSAB North America

Mkr	2013	2012
Goodwill	17 654	17 790

Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet baseras på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på bolagets budget och prognoser som löpande framtas av ledningen. Kassaflöden bortom en femårsperiod har extrapolerats med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för marknaden där denna kassagenererande enhet är verksam. SSAB North America ingår i segmentet SSAB Americas. För mer information om SSAB Americas, se sidorna 26–27 samt not 26.

Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden framgår i tabellen nedan:

SSAB North America

%	2013	2012
Bedömd långsiktig tillväxttakt	2	2
Vägd genomsnittlig diskonteringsränta, före skatt	11,2	11,0

Antagandena ovan har använts för att analysera den kassagenererande enheten.

Ledningen har fastställt den budgeterade och prognostiserade marginalen baserat på historiska resultat och de förväntningar som finns på marknadsutvecklingen och den kassagenererande enheten. Den tillväxttakt som används överensstämmer med de prognoser som finns i bransch- och analytikerrapporter. Den diskonteringsränta som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för den kassagenererande enheten.

Genomförda beräkningar med ovanstående antaganden har påvisat att något nedskrivningsbehov av goodwill ej föreligger. För en känslighetsanalys av antaganden, se not 28.

Utsläppsrätter

Beräknad förbrukning av utsläppsrätter 2013 uppgår till 4,9 (4,8) miljoner ton. Inga utsläppsrätter har sålts under 2013 eller 2012. Under fjärde kvartalet 2013 beslutade Naturvårdsverket om tilldelningen av utsläppsrätter för handelsperioden 2013–2020. Den årliga tilldelningen blev lägre än föregående handelsperiod och minskar från år till år. Preliminärt antal utsläppsrätter att ta med till 2014 uppgår till cirka 2,9 miljoner ton. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll kronor.

7 Materiella anläggningstillgångar

Koncernen

Mkr	Mark och mark­ anläggningar	Byggnader	Maskiner	Inventarier, verktyg och installationer	Pågående nyanläggningar och förskott leverantörer	Summa materiella anläggnings tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2012	612	4 041	30 128	540	2 922	38 243
Inköp	2	5	44	23	1 356	1 430
Ökning genom rörelseförvärv	–	–	20	2	–	22
Försäljningar och utrangeringar	–5	–10	–934	–43	–18	–1 010
Omklassificeringar	6	390	2 639	83	–3 135	–17
Omräkningsdifferenser	–7	–72	–448	–6	–41	–574
Anskaffningsvärde 31 december 2012	608	4 354	31 449	599	1 084	38 094
Anskaffningsvärde 1 januari 2013	608	4 354	31 449	599	1 084	38 094
Inköp	1	8	40	22	732	803
Ökning genom rörelseförvärv		1	9	4	–	14
Försäljningar och utrangeringar	0	–86	–246	–55	–1	–388
Minskning genom avyttrad verksamhet	–10	–37	–	0	–	–47
Omklassificeringar	25	45	620	10	–700	0
Omräkningsdifferenser	0	–2	–71	0	–3	–76
Anskaffningsvärde 31 december 2013	624	4 283	31 801	580	1 112	38 400
Ack. avskrivningar 1 januari 2012	111	2 059	17 121	242	–	19 533
Försäljningar och utrangeringar	–4	–10	–720	–35	–	–769
Årets avskrivningar	20	109	1 673	37	–	1 839
Omklassificeringar	0	–	–	–	–	0
Omräkningsdifferenser	0	–13	–129	7	–	–135
Ack. avskrivningar 31 december 2012	127	2 145	17 945	251	–	20 468
Ack. avskrivningar 1 januari 2013	127	2 145	17 945	251	–	20 468
Försäljningar och utrangeringar	0	–85	–242	–54	–	–381
Årets avskrivningar	21	123	1 648	82	–	1 874
Minskning genom avyttrad verksamhet	0	–19	–	0	–	–19
Omklassificeringar	–1	0	–1	2		0
Omräkningsdifferenser	0	0	–25	1		–24
Ack. avskrivningar 31 december 2013	147	2 164	19 325	282	–	21 918
Ack. nedskrivningar 1 januari 2012	1	–	16	–	–	17
Årets nedskrivningar	–	–	0	–	–	0
Omräkningsdifferenser	–	–	–1	–	–	–1
Ack. nedskrivningar 31 december 2012	1	–	15	–	–	16
Ack. nedskrivningar 1 januari 2013	1	–	15	–	–	16
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–1	–	–	–1
Ack. nedskrivningar 31 december 2013	1	–	14	–	–	15
Restvärde 31 december 2012	480	2 209	13 489	348	1 084	17 610
Restvärde 31 december 2013	476	2 119	12 462	298	1 112	16 467

7 Materiella anläggningstillgångar forts.

Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 1 813 (1 775) Mkr i kostnad för sålda varor, 30 (31) Mkr i försäljningskostnader, 25 (27) Mkr i administrationskostnader samt 6 (6) Mkr i övriga kostnader.

Från den 1 oktober 2008 tillämpar bolaget IAS 23 avseende kapitalisering av ränta under konstruktionstid. Under perioden aktiverades 1 (12) Mkr och den räntesats som tillämpades var 3,0 (2,5) procent.

I posten maskiner ingår finansiella leasingavtal med 88 (88) Mkr i anskaffningsvärde och med 23 (26) Mkr i restvärde.

Per balansdagen fanns kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar som ej redovisats i de finansiella rapporterna till ett värde av 162 (218) Mkr.

Moderbolaget

Mkr	Inventarier, verktyg och installationer	Summa materiella anläggningstillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2012	10	10
Inköp	0	0
Försäljningar och utrangeringar	–	–
Anskaffningsvärde 31 december 2012	10	10
Anskaffningsvärde 1 januari 2013	10	10
Inköp	0	0
Försäljningar och utrangeringar	0	0
Anskaffningsvärde 31 december 2013	10	10
Ack. avskrivningar 1 januari 2012	8	8
Försäljningar och utrangeringar	–	–
Årets avskrivningar	1	1
Ack. avskrivningar 31 december 2012	9	9
Ack. avskrivningar 1 januari 2013	9	9
Försäljningar och utrangeringar	–	–
Årets avskrivningar	0	0
Ack. avskrivningar 31 december 2013	9	9
Restvärde 31 december 2012	1	1
Restvärde 31 december 2013	1	1

8 Finansiella anläggningstillgångar och andelar i intressebolag och joint venture

Koncernen

Mkr	Övriga aktier och andelar	Övriga lång fristiga fordringar	Summa finansiella anläggningstillgångar	Andelar i intressebolag och JV
Bokfört värde 1 januari 2012	7	99	106	349
Investeringar	5	1 019	1 024	1
Försäljningar och amorteringar	0	–56	–56	–
Resultatandel efter skatt	–	–	–	32
Omklassificering	0	1	1	–
Utdelning	–	–	–	–56
Omräkningsdifferenser	0	–40	–40	1
Bokfört värde 31 december 2012	12	1 023	1 035	327
Bokfört värde 1 januari 2013	12	1023	1035	327
Investeringar	–	605	605	–
Försäljningar och amorteringar	0	–26	–26	–
Minskning genom avyttring rörelse	–	–	0	–
Resultatandel efter skatt	–	–	0	16
Omklassificering 1)	–	–5	–5	–33
Utdelning	–	–	0	–26
Omräkningsdifferenser	–	–10	–10	–
Bokfört värde 31 december 2013	12	1 587	1 599	284

1) Under 2013 har ytterligare andelar förvärvats i Geha Beheer BV som därmed omklassificerades till dotterbolag.

Övriga aktier och andelar utgörs i huvudsak av onoterade investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderades till anskaffningsvärde.

Övriga långfristiga fordringar är fordringar som tillhör tillgångskategorien lånefordringar och kundfordringar, dessa värderades till upplupet anskaffningsvärde.

Moderbolaget

Mkr	Aktier i dotterbolag	Aktier i intressebolag	Övriga aktier och andelar	Övriga långfristiga fordringar	Summa finansiella anläggnings tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2012	39 149	10	3	34	39 196
Investeringar	–	1	5	–	6
Försäljningar och amorteringar	–	–	–	–29	–29
Planenligt restvärde 31 december 2012	39 149	11	8	5	39 173
Anskaffningsvärde 1 januari 2013	39 149	11	8	5	39 173
Investeringar	150	–	–	–	150
Planenligt restvärde 31 december 2013	39 299	11	8	5	39 323

8 Finansiella anläggningstillgångar och andelar i intressebolag och joint venture forts.

Moderbolagets aktier och andelar i dotterbolag

	Organisations– nummer	Säte	Innehav, antal	%1)	Bokfört värde, Mkr
Svenska rörelsedrivande dotterbolag:
Plannja AB	556121–1417	Luleå	80 000	100	16
SSAB EMEA AB	556313–7933	Oxelösund	1 000	100	3 961
Tibnor AB	556004–4447	Stockholm	1 000 000	100	676
SSAB Technology AB	556207–4905	Stockholm	1 000	100	0
SSAB Americas Holding AB	556858–6654	Stockholm	50 000	100	0
SSAB APAC Holding AB	556858–6647	Stockholm	50 000	100	150
Utländska rörelsedrivande dotterbolag:
SSAB Central Inc.		Kanada	1 000	100	272
SSAB US Holding Inc.		USA	1 00	100	4 149
Western Steel Limited		Kanada	682	100	182
SSAB Finance Belgium		Belgien	49 999 999	100	29 787
Övriga2)					105
Vilande bolag					1
Summa					39 299

Övriga aktier och andelar
Bostadsrätt	8
Summa moderbolagets aktier och andelar	8
Dotterbolagens övriga aktier och andelar2)	4
Summa koncernens övriga aktier och andelar	12

Moderbolagets aktier i intressebolag

	Organisations nummer	Säte	Innehav, antal	%1)	Bokfört värde, Mkr
Lulekraft AB	556195–0576	Luleå	100 000	50	10
Industrikraft i Sverige AB	556761–5371	Stockholm	20 000	20	1
Summa moderbolagets aktier i intressebolag					11

Dotterbolagens aktier och andelar i

intressebolag och joint venture

	Organisations nummer	Säte	Innehav, antal	%1)	Kapital andel, Mkr
Oxelösunds Hamn AB	556207–4913	Oxelösund	5 000	50	102
Blastech Mobile LLC		Alabama, USA		50	34
Norsk Stål A/S		Norge	31 750	50	96
Norsk Stål Tynnplater A/S		Norge	13 250	50	38
					270
Kapitalandelar i intressebolagens och joint ventures egna kapital utöver bokförda värden i moderbolaget					3

Summa koncernens andelar i intressebolag och joint venture 284

1) Procentsiffran anger kapitalandelen som i samtliga fall överensstämmer med röstandelen.

2)Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm.

9 Varulager

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Råvaror, förbrukningsmaterial och halvfabrikat	2 840	3 725	–	–
Ämnen	694	654	–	–
Produkter i arbete	418	515	–	–
Färdigvarulager	4 831	4 541	–	–
Summa varulager	8 783	9 435	–	–

Av lagervärdet var 1 079 (657) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som kostnadsförts under året uppgår till 33 290 (36 129) Mkr varav 81 (93) Mkr avser kostnad avseende nedskrivning av varulager.

10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Levererade ej fakturerade varor och tjänster	57	111	–	–
Bonus, rabatter, licenser och dylikt	22	18	–	–
Förutbetalda hyror	33	31	3	3
Förutbetalda försäkringspremier	12	16	–	–
Förskott råvaror	125	140	–	–
Upplupna ränteintäkter	8	9	7	9
Derivat som säkringsredovisas	86	194	86	73
Derivat som ej säkringsredovisas	45	53	8	18
Omvärdering valutasäkrade ordrar	5	113	–	–
Energiskatter	3	–	–	–
Oreglerade försäkringsersättningar	9	–	–	–
Övriga förutbetalda kostnader	98	69	28	32
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	503	754	132	135

11 Övriga korta räntebärande fordringar/Likvida medel

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Övriga korta räntebärande fordringar
Spärrade medel	195	24	–	–
Övriga korta räntebärande fordringar	–	–	–	–
Summa övriga korta räntebärande fordringar	195	24	–	–
Likvida medel
Kassa och bank	2 124	1 177	50	149
Kortfristiga placeringar (löptid under tre månader)	–	1 827	–	390
Summa likvida medel	2 124	3 004	50	539

Alla kortfristiga placeringar och korta räntebärande fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Placeringarna med löptid kortare än tre månader utgörs av dagsplaceringar samt av tremånadersplaceringar.

12 Eget kapital

Aktiekapitalet uppgår till 2 851 (2 851) Mkr fördelat på 323,9 (323,9) miljoner aktier med ett kvotvärde på 8,80 (8,80) kr per aktie. Av aktierna är 240,7 (240,7) miljoner av serie A och 83,2 (83,2) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Inga aktier ägs av bolaget självt eller dess dotterbolag.

2013 2012 Antal aktier i miljoner 323,9 323,9	Antal aktier/aktiekapital	Koncernen
Aktiekapital i Mkr 2 851 2 851

Genomsnittligt antal aktier uppgick till 323,9 (323,9) miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 9 944 (9 944) Mkr och utgörs av medel som inbetalats av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde.

Koncernen

Mkr	Reserv för säkring av utlands verksamhet	Reserv för kassaflödes säkringar	Omräknings reserv	Totala reserver
Reserver 1 januari 2012	–1 850	57	24	–1 769
Omräkningsdifferenser under perioden			–1 747	–1 747
Verkligt värde förändringar under perioden	610	–186		424
Skatt hänförligt till verkligt värdeförändringar	–160	49		–111
Omfört till resultaträkningen		102		102
Skatt hänförligt till realiserat och omklassificerat till resultaträkningen		–27		–27
Reserver 31 december 2012	–1 400	–5	–1 723	–3 128
Reserver 1 januari 2013	–1 400	–5	– 1 723	–3 128
Omräkningsdifferenser under perioden			–267	–267
Verkligt värde förändringar under perioden	79	–155		–76
Skatt hänförligt till verkligt värdeförändringar	–18	25		7
Omfört till resultaträkningen		84		84
Skatt hänförligt till realiserat och omklassificerat till resultaträkningen		–9		–9
Reserver 31 december 2013	–1 339	–60	–1 990	–3 389

Till omräkningsreserven förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringen i utländska dotterbolag till svenska kronor. De ackumulerade omräkningsdifferenserna uppgår till –1 990 (-1 723) Mkr. Till reserven för säkring av utlandsverksamhet förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag. De ackumulerade kursdifferenserna uppgår till –1 339 (–1 400) Mkr. Till reserven för kassaflödessäkringar förs kursdifferenser från kassaflödessäkring av betydande försäljning i utländsk valuta samt av räntesäkringar från rörlig till fast ränta. De ackumulerade kursdifferenserna uppgår till –60 (-5) Mkr.

Föreslagen med ännu ej utbetald utdelning 2013 uppgår till 0 (324) Mkr, vilket utgör 0,00 (1,00) kr per aktie. Beloppet har inte redovisats som skuld.

13 Pensioner

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda planer samt för pensionsplan för tjänstemän i Sverige som tecknats i Alecta redovisas som årets kostnad de premier som avser den gångna perioden. Aktuariella vinster/förluster redovisas i Övrigt totalresultat.

De totala pensionskostnaderna fördelas på följande sätt:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Avgifter till avgiftsbestämda planer	271	280	14	15
Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta1)	76	81	5	5
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer	14	18	1	–1
Särskild löneskatt	70	75	4	4
Övrigt	9	11	0	0
Summa pensionskostnader	440	465	24	23

1) Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 30 september 2013 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 149 procent jämfört med 129 procent vid utgången av 2012. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Följande avsättningar för pensionsförpliktelser

har gjorts i balansräkningen:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Pensionsförpliktelser som fonderats	47	33	–	–
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–38	–33	–	–
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	9	0	–	–
Pensionsförpliktelser som är ofonderade	111	166	3	3
Avsättningar för pensioner1)	120	166	3	3

1) De förmånsbestämda planerna fördelar sig på Sverige (60 Mkr), Kanada (28 Mkr), USA (21 Mkr) och övriga (11 Mkr).

Förändringar i den förmånsbestämda förpliktelsen under året:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Pensionsförpliktelser, ingående balans	199	193	3	3
Förmåner intjänade under året	6	24	1	0
Aktuariella vinster/förluster	–7	12	0	0
Räntekostnader	5	5	0	0
Betalda förmåner	–45	–29	–1	0
Kursdifferenser	0	–6	–	–
Pensionsförpliktelser, utgående balans	158	199	3	3

Förändringar i förvaltningstillgångarnas värde under året:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Förvaltningstillgångar, ingående balans	33	31	–	–
Aktuariella vinster/förluster	4	2	–	–
Avkastning	3	1	–	–
Tillskjutna medel	15	2	–	–
Betalda förmåner	–17	–1	–	–
Kursdifferenser	0	–2	–	–
Förvaltningstillgångar, utgående balans	38	33	–	–

13 Pensioner forts.

Mkr	2013	2012
Erfarenhetsbaserade justeringar av:
• förmånsbestämda förpliktelser (- = vinst)	–7	12
• förmånsbestämda förvaltningstillgångar (+ = vinst)	4	2

Försäkringstekniska beräkningsantaganden

Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader bygger på följande antaganden.

%	2013	2012
Diskonteringsränta (bostadsobligationsränta)1)	2,5	2,5
Inflation	2	2
Förväntad löneökning	3	3
Personalomsättning	1	1
Höjning av inkomstbasbeloppet	3	3

1) I SSAB Americas har dock diskonteringsräntan varit 5,2 (5,2) procent och löneökningen 3,5 (3,5) procent.

14 Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt på balanserade vinstmedel i dotter- och intressebolag beaktas ej. I den mån vinstmedel överförs till moderbolaget, är denna överföring normalt sett skattefri.

I den mån en sådan överföring inte skulle vara skattefri, styr moderbolaget över tidpunkten för en sådan överföring och en sådan överföring kommer inte att ske inom överskådlig framtid.

Förändring uppskjuten skatt

(fordran +/skuld –)	Koncernen
Mkr	Överavskrivning på anläggnings tillgångar	Periodise ringsfond	Pensioner	Långfristiga förutbetalda intäkter	Uppskjuten skatt på övervärden	Övrigt	Totalt
Uppskjuten skatt 1 januari 2012	–2 507	–558	71	542	–1 920	155	–4 217
Förändringar mot resultatet	255	263	–18	–12	334	144	966
Förändringar mot övrigt totalresultat	0	0	1			24	25
Förändringar mot investeringsstöd	0	0		–52			–52
Omräkningsdifferens	67	0	–14	–23	94	2	126
Uppskjuten skatt 31 januari 2012	–2 185	–295	40	455	–1 492	325	–3 152
Uppskjuten skatt 1 januari 2013	–2 185	–295	40	455	–1 492	325	–3 152
Förändringar mot resultatet	2	0	12	0	0	–14	0
Förändringar mot övrigt totalresultat	74	224	–1		245	351	893
Förändringar direkt mot eget kapital						13	13
Förändringar mot investeringsstöd			0	–76			–76
Ökning genom rörelseförvärv			0		–4		–4
Förändring genom avyttring bolag					0		–0
Omräkningsdifferens	9	0	–1	–4	9	–3	10
Uppskjuten skatt 31 januari 2013	–2 100	–71	50	375	–1 242	672	–2 316

14 Uppskjuten skatt forts.

Uppskjutna skattefordringar och -skulder fördelas enligt följande:

	Koncernen
Uppskjutna skattefordringar	2013	2012
• förfaller inom 12 månader	14	34
• förfaller efter mer än 12 månader	639	634
	653	668
Uppskjutna skatteskulder
• förfaller inom 12 månader	0	–329
• förfaller efter mer än 12 månader	–2 969	–3 491
	–2 969	–3 820
Uppskjuten skatt, netto	–2 316	–3 152

Förändring uppskjuten skatt (fordran +/skuld –) Moderbolaget
Mkr	Pensioner	Övrigt	Totalt
Uppskjuten skatt 1 januari 2012	1	3	4
Förändringar mot övrigt totaltresultat	0	6	6
Ökning genom rörelseförvärv	0	0	0
Uppskjuten skatt 31 januari 2012	1	9	10
Uppskjuten skatt 1 januari 2013	1	9	10
Förändringar mot övrigt totaltresultat	–	–3	–3
Ökning genom rörelseförvärv	–	–	–
Uppskjuten skatt 31 januari 2013	1	6	7

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen redovisade inte uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgående till 337 (158) Mkr. Av dessa underskottsavdrag förfaller 19 (12) Mkr inom ett år.

15 Övriga avsättningar

Koncernen

Mkr	Effektiviserings program	Garantiåtagande vid avyttring av verksamhet1)	Övriga avsättningar2)	Summa
Ingående balans 1 januari 2012	–	82	95	177
Tillkommande avsättningar	41	–	21	62
Utnyttjat under året	–38	–4	–21	–63
Omräkningsdifferens	–	–	–2	–2
Utgående balans 31 december 2012	3	78	93	174
Ingående balans 1 januari 2013	3	78	93	174
Tillkommande avsättningar	47	–	16	63
Utnyttjat under året	–47	–6	–22	–75
Omklassificering	–	–	–1	–1
Utgående balans 31 december 2013	3	72	86	161

varav redovisas som:

	2013	2012
• Övriga långfristiga avsättningar	134	140
• Kortfristiga avsättningar	27	34

Moderbolaget

Mkr	Garantiåtagande vid avyttring av verksamhet1)	Övriga avsättningar2)	Summa
Ingående balans 1 januari 2012	82	10	92
Tillkommande avsättningar	–	9	9
Utnyttjat under året	–4	–10	–14
Utgående balans 31 december 2012	78	9	87
Ingående balans 1 januari 2013	78	9	87
Utnyttjat under året	–6	–9	–15
Utgående balans 31 december 2013	72	0	72

varav redovisas som:

	2013	2012
• Övriga långfristiga avsättningar	58	66
• Kortfristiga avsättningar	14	21

1) Rörverksamheten i Nordamerika avyttrades den 12 juni 2008 och gentemot köparen finns garantiåtaganden avseende skatt hänförliga till tiden före avyttringen. Vid avyttringen avsattes en reserv för denna garanti. Under 2010 gjordes en uppgörelse avseende en skattetvist, som i allt väsentligt utgör de idag kända garantiåtagandena, vilket föranlett en justering av avsättningen innebärande en ytterligare kostnad på 164 Mkr. Under 2010 betalades den största delen av beloppet.

2) Övriga avsättningar består i huvudsak av personalrelaterade avsättningar.

16 Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Kapitalmarknadslån1)	7 874	7 888	7 874	7 888
Finansiella leasingavtal	21	18	–	–
Banklån2)	8 350	8 402	8 350	8 402
Exportfinansiering3)	272	356	–	–
Alabama tax revenue bond4)	1 405	1 416	–	–
Övriga	337	346	109	149
Summa	18 259	18 426	16 333	16 439
Avgår amortering 2014 resp 2013	–2 166	–159	–2 059	–53
Summa	16 093	18 267	14 274	16 386

1)–4) För beskrivning av fotnot 1–4 se nedan.

Emitterat/Förfaller	Räntesats (nominell), %			Koncernen		Moderbolaget
			Utestående, Mkr
Mkr			2013		2012	2013	2012
1) Specifikation av kapitalmarknadslån
Fast ränta
2007–2017	4,875– 5,875		3 399		3 409	3 399	3 409
Rörlig ränta
2009–2017	stibor +1,70 – +3,40		3 925		3 925	3 925	3 925
2010–2018	libor +1,75		550		554	550	554
Total kapitalmarknadslån			7 874		7 888	7 874	7 888
2) Specifikation av banklån
Rörlig ränta
2007–2017	libor +1,10 – +2,00		6 725		6 777	6 725	6 777
2007–2015	stibor +1,50 – +1,75		1 625		1 625	1 625	1 625
Total banklån			8 350		8 402	8 350	8 402
3) Specifikation av exportfinansiering
Rörlig ränta
2009–2016	euribor + 1,50		272		356	–	–
Total exportfinansiering			272		356	–	–
4) Specifikation av Alabama tax revenue bond
Rörlig ränta
2011–2031	libor + 0,95		373		376	–	–
2011–2041	libor + 0,95		1 032		1 040	–	–
Total Alabama tax revenue bond			1 405		1 416	–	–
Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder
Mkr		2014	2015	2016	2017	2018	Senare
Per 31 december, 2013
Koncernen		2 166	4 480	3 049	6 597	550	1 417
Moderbolaget		2 059	4 359	2 775	6 591	549	0
Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder
Mkr		2013	2014	2015	2016	2017	Senare

2013	2014	2015	2016	2017	Senare
159	2 364	5 254	2 058	6 622	1 969
53	2 065	5 146	2 000	6 622	553

16 Räntebärande skulder forts.

Kortfristiga räntebärande skulder	Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Kortfristig del av långfristiga skulder	2 166	159	2 059	53
Företagscertifikat	305	866	305	866
Checkräkningskrediter	31	76	–	56
Övriga korta räntebärande skulder	66	14	50	–
Summa kortfristiga räntebärande skulder	2 568	1 115	2 414	975

Låneskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Merparten av lån i utländsk valuta används som säkring för nettoinvesteringen i SSAB Americas och har därför inte valutasäkrats.

Koncernens exponering, avseende de långfristiga räntebärande skulderna, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling är på balansdagen följande:

Belopp förfallande till ränteomförhandling

Mkr	2014	2015	2016	2017	2018	Senare
Per 31 december, 2013
Koncernen	14 140	13	2 209	1 887	1	9
Moderbolaget	12 450	–	2 000	1 883	–	–
Belopp förfallande till ränteomförhandling
Mkr	2013	2014	2015	2016	2017	Senare
Per 31 december, 2012
Koncernen	12 272	2 251	6	2 005	1 892	–
Moderbolaget		2 054	–	2 000	1 892
	10 493					–

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning framgår av not 27.

17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna kostnader och kortfristiga förutbetalda intäkter	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Upplupna personalkostnader	837	941	17	22
Erhållna ej fakturerade varor och tjänster	480	564	–	–
Upplupna räntekostnader	65	76	65	74
Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer	17	16	–	–
Valutaderivat som säkringsredovisas	82	192	29	42
Valutaderivat som ej säkringsredovisas	43	114	–	–
Energiskatter	4	14	–	–
Övriga poster	71	81	9	7
Summa upplupna kostnader och kortfristiga förutbetalda intäkter	1 599	1 998	120	145

Långfristiga förutbetalda intäkter	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Investeringsstöd (Alabama Tax Credit)	376	456	–	–
Summa långfristiga förutbetalda intäkter	376	456	–	–

18 Nettoskuld

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Kassa och bank	2 124	1 177	50	149
Kortfristiga placeringar	–	1 827	–	390
Fordringar på dotterbolag	–	–	10 187	12 102
Övriga fordringar	1 877	1 143	99	96
Räntebärande tillgångar	4 001	4 147	10 336	12 737
Kortfristiga räntebärande skulder	2 568	1 115	2 414	975
Långfristiga räntebärande skulder	16 093	18 267	14 274	16 386
Avsättningar till pensioner	120	166	3	3
Skulder till dotterbolag	–	–	2 223	2 617
Övriga skulder	53	97	29	42
Räntebärande skulder	18 834	19 645	18 943	20 023
Nettoskuld	14 833	15 498	8 607	7 286

För definition, se not 29.

19 Medelantal anställda och könsfördelning

		Antal anställda		Andel kvinnor, %
	2013	2012	2013	2012
Moderbolaget
Sverige	57	57	49	51
Summa moderbolaget	57	57	49	51
Dotterbolagen
Sverige	5 789	6 402	21	20
Danmark	45	55	44	42
Finland	111	120	25	29
Frankrike	21	22	48	45
Italien	52	56	25	27
Kanada	96	87	13	11
Kina	135	147	22	21
Nederländerna	24	24	33	25
Norge	27	29	19	21
Polen	108	111	29	28
Storbritannien	55	42	22	26
Sydafrika	85	92	13	13
Tyskland	31	33	35	36
USA	1 325	1 273	12	12
Övriga < 20 anställda	233	145	32	34
Summa dotterbolagen	8 137	8 638	21	20
Summa koncernen	8 194	8 695	21	20

Beräkningen bygger på normal årsarbetstid i olika produktionsavsnitt. Hänsyn har bland annat tagits till skiftform. Andelen kvinnor avser antalet anställda per 31 december. Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 8 (6) procent och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 8 (8) procent. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper inklusive verkställande direktörer uppgick till 19 (16) procent. Koncernledningen består av sju män och två kvinnor.

20 Leasing

Operationell leasing	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Leaseavgifter under året	141	136	10	10

Avtalade minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal uppgår för 2014 till 112 Mkr, för 2015–2018 till totalt 375 Mkr och för åren efter 2018 till 164 Mkr. I operationell leasing ingår kontorsutrustning, hyresavtal för fastigheter, lokaler och godsvagnar för stålrörelsens transporter.

Finansiell leasing	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Leaseavgifter under året	9	9	–	–

Avtalade minimileaseavgifter för 2014 uppgår till 8 Mkr och för 2015–2018 till totalt 26 Mkr. Nuvärdet av finansiella leasingskulder uppgår till 26 (12) Mkr. I finansiell leasing ingår ett ställverk, godsvagnar för stålrörelsens transporter samt ett fåtal gaffeltruckar.

21 Ställda säkerheter

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Fastighetsinteckningar	31	39	–	–
Spärrade medel1)	2 231	203	–	–
Företagsinteckningar	0	0	–	–
Summa ställda säkerheter	2 262	242	–	–

1) Ökningen av spärrade medel utgörs främst av överskottslikviditet i det belgiska finansbolaget som pantsatts till förmån för övriga koncernbolag.

22 Ansvarsförbindelser/Eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser1)	531	534	2 336	2 469
Övriga ansvarsförbindelser	68	60	50	43
Summa ansvarsförbindelser	599	594	2 386	2 512

1) Av moderbolagets ansvarsförbindelser avser 1 701 (1 790) Mkr garantier för dotterbolagslån.

Förhållanden som ej föranlett redovisning som ansvarsförbindelse

Under hösten 2008 anhängiggjordes ett antal grupptalan i USA, mot flera stålproducenter, däribland SSAB, med påstående om att dessa skulle ha överträtt amerikansk antitrustlagstiftning genom överenskommelser om begränsad stålproduktion i USA under åren 2005–2008 i syfte att påverka stålpriserna. Motparten består av direkta och indirekta köpare av aktuella stålprodukter och dessa begär ett ospecificerat belopp i skadestånd av de instämda stålproducenterna. SSAB bestrider de påstådda anklagelserna.

Koncernen är i övrigt involverad i ett fåtal rättstvister av för verksamheten normal karaktär, såsom försäkrings- och garantiärenden samt reklamationer. I bokföringen har hänsyn tagits till bedömt utfall av dessa.

23 Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner

Obeskattade reserver		Moderbolaget
Mkr	2013	2012
Periodiseringsfond 2008	–	133
Periodiseringsfond 2010	43	42
Summa obeskattade reserver	43	175

Bokslutsdispositioner		Moderbolaget
Mkr	2013	2012
Erhållna koncernbidrag	473	559
Lämnade koncernbidrag	–260	–1 150
Förändring av periodiseringsfond	133	486
Summa bokslutsdispositioner	346	–105

24 Förvärv av rörelser och andelar

Under 2013 förvärvades ytterligare 19 procent i Geha Beheer BV, det totala innehavet uppgår till 51 procent. Köpeskillingen uppgick till 9 Mkr, påverkan på koncernens likvida medel uppgick till –6 Mkr. Koncernen har även förvärvat 100 procent av aktierna i JL Steel Services Ltd, ett företag specialiserat på tillverkning och installation av slitdelar. Köpeskillingen uppgick till 15 Mkr och påverkade koncernens likvida medel med –11 Mkr. Ytterligare små förvärv har gjorts under vilket påverkat koncernens likvida medel med –4 Mkr.

Under 2012 förvärvades EM Eriksson Steel Service Center Aktiebolag. Köpeskillingen uppgick till 29 Mkr och de förvärvade nettotillgångarna uppgick till 7 Mkr. Påverkan på koncernens likvida medel uppgick till –21 Mkr. Moderbolaget förvärvade 20 procent av aktierna i Industrikraft i Sverige AB för 1 Mkr.

Utgifter i samband med förvärven har redovisats som kostnader.

25 Avyttring av rörelser och andelar

Under 2013 avyttrade Tibnor ett flertal fastigheter vilket genererade en positiv kassaflödeseffekt på 88 Mkr och ett resultat på 73 Mkr. Under 2012 avyttrade Plannja sin paneltillverkning, vilket genererade en positiv kassaflödeseffekt med 31 Mkr och ett resultat på 0 Mkr.

Värdet av tillgångar och skulder som avyttrats under 2013

Mkr
Materiella anläggningstillgångar (Not 7)	28
Övriga kortfristiga fordringar	0
Uppskjutna skatteskulder och avsättningar	–1
Övriga kortfristiga skulder	–12
Summa avyttrade nettotillgångar	15
Realisationsvinst	73
Erhållen köpeskilling efter transaktionskostnader och skatt	88
Likvida medel i de avyttrade bolagen	0
Netto erhållen likvid och påverkan på koncernens likvida medel	88

26 Segment

Koncernledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som används för att fatta strategiska beslut. De centrala dragen i SSABs strategiska handlingsplan bygger på att öka tillväxten inom nischprodukterna, öka lönsamheten i nuvarande anläggningar och att förstärka organisationen. Segmenten är organiserade i tre geografiska områden, SSAB

EMEA, SSAB Americas och SSAB APAC. Distributionsrörelsen Tibnor är ett separat segment. SSAB EMEA består av Europa, Mellanöstern och Afrika; SSAB Americas består av Nord- och Latinamerika, SSAB APAC består av Asien, Australien och Nya Zeeland samt Tibnor för stål- och metallhandel i Nordeuropa. Segmentinformation som lämnats är följande:

Försäljning och resultat per rörelsesegment		Försäljning totalt	därav intern försäljning		Rörelse– resultat		Räntabilitet på sysselsatt kapital, %
Mkr	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Affärsområde:
SSAB EMEA	18 055	20 258	4 194	5 419	–761	–930	–5	–6
SSAB Americas1)	14 382	16 173	71	195	272	1 568	4	18
SSAB APAC	1 761	2 318	–	0	27	167	3	11
Tibnor	5 245	5 961	50	58	73	104	5	7
Avskrivning på övervärden2)	–	–	–	–	–681	–861	–	–
Övrigt inkl koncernjusteringar	–4 421	–5 787	–4 315	–5 672	–61	–144	–	–
Summa	35 022	38 923	–	–	–1 131	–96	–2	0

1) Rörelseresultat och avkastning är exklusive övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar. Inklusive övervärden är avkastningen -1 (2) procent. 2) Avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av IPSCO.

Balans- och kassaflödes information per rörelsesegment		Sysselsatt kapital	Avskrivningar1)		Löpande investeringar		Strategiska investeringar 2)		Operativt kassaflöde
Mkr	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Affärsområde:
SSAB EMEA	13 773	15 925	1 225	1 264	485	660	57	99	1 024	2 260
SSAB Americas	27 744	28 292	1 158	1 259	141	84	108	490	552	2 390
SSAB APAC	1 268	1 934	29	14	3	5	7	71	266	99
Tibnor	1 240	1 442	51	48	27	25	–	30	164	378
Övrigt inkl. koncernjusteringar	1 958	821	1	1	0	1	–	–4	–50	–198
Summa	45 983	48 414	2 464	2 586	656	775	172	686	1 956	4 929

1) I SSAB Americas ingår avskrivningar på övervärden med 681 (861) Mkr.

2) Strategiska investeringar i anläggningar samt rörelseförvärv.

26 Segment forts.

Geografiska områden

Koncernens exportförsäljning från Sverige har sin tyngdpunkt huvudsakligen i Europa. Tillväxten för koncernens nischprodukter gör dock att försäljningen på mer avlägsna marknader ökar. Tillverkningen av koncernens stålprodukter sker nästan uteslutande i Sverige och USA. Investeringarna utöver dessa länder har därför varit små.

Nedanstående tabell visar fördelningen av koncernens försäljning per land/region, oavsett var produkterna tillverkats.

Försäljning per land/region

Mkr	2013	%	2012	%
Sverige	6 833	20	7 613	20
EU-28 (exkl. Sverige)	9 574	27	10 221	26
Övriga Europa	1 816	5	2 038	5
Nordamerika	13 449	38	15 060	39
Asien	1 760	5	2 621	7
Övriga världen	1 590	5	1 370	3
Summa	35 022	100	38 923	100

Nedanstående tabell visar redovisade värdet på anläggningstillgångar samt investeringar fördelade på geografiska områden efter var anläggningstillgångarna är belägna.

Anläggningstillgångar och investeringar per land/region	Anläggningstillgångar					Investeringar i anläggningar
Mkr	2013	%	2012	%	2013	%	2012	%
Sverige	9 283	26	10 009	26	530	66	756	53
EU-28 (exkl. Sverige)	233	1	187	1	15	2	19	1
Övriga Europa	4	0	16	0	2	0	5	0
Nordamerika	26 489	72	27 633	72	239	30	556	39
Asien	339	1	357	1	8	1	77	6
Övriga världen	30	0	24	0	10	1	18	1
Summa	36 378	100	38 226	100	804	100	1 431	100

27 Finansiell riskhantering

Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens finanspolicy. Huvuddelen av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm och SSAB Finance Belgium. För närmare beskrivning av koncernens finansiella risker, se sid 43.

Refinansieringsrisk (likviditetsrisk)

Den långfristiga upplåningen uppgick vid årsskiftet till 16 093 (18 267) Mkr. Upplåning sker huvudsakligen via bankmarknaden och genom befintliga obligations- och certifikatprogram. För upplåning på ett till tio års löptid används ett europeiskt Medium Term Note-program (EMTN) eller ett svenskt MTNprogram medan ett svenskt certifikatprogram används för kortare upplåning. EMTN programmets låneram uppgår till 2 000 MEUR, MTN programmets ram uppgår till 7 000 Mkr och certifikatprogrammets ram uppgår till 5 000 Mkr. Det svenska obligationsprogrammet har av Standard & Poor's fått kreditbetyget BB. Den långfristiga upplåningen i EMTN programmet uppgick vid årets utgång till 1 358 (1 368) Mkr, upplåningen inom MTN-programmet uppgick till 4 500 (4 500) Mkr och certifikatupplåningen uppgick till 305 (866) Mkr.

Koncernens likvida beredskap bestående av likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditlöften och med avdrag för spärrade medel uppgick vid årsskiftet till 9 443 (11 699) Mkr vilket motsvarade 27 (30) procent av omsättningen.

I den mån överskottslikviditet uppstår ska denna först och främst användas för att amortera av lån. Om detta inte är möjligt placeras medlen i värdepapper utgivna av staten eller hos godkända banker.

Den totala låneskulden uppgick vid årsskiftet till 18 661 (19 382) Mkr och hade en genomsnittlig återstående löptid på 4,1 (4,8) år.

Förfallostrukturen under de närmaste åren framgår av not 16.

De kontraktsenliga betalningarna på den utestående låneskulden inklusive räntebetalningar och derivat framgår av följande tabell:

Mkr	Bokfört värde	Kontraktuellt kassaflöde	2014	2015	2016	2017	2018	Senare
Kapitalmarknadslån	7 874	8 811	2 332	218	2 223	3 478	561	0
Banklån	8 350	8 826	162	4 500	859	3 306	0	0
Exportfinansiering	272	291	108	108	75	0	0	0
Alabama tax revenue bond	1 405	1 676	17	17	17	17	17	1 588
Företagscertifikat	305	306	306	–	–	–	–	–
Checkräkningskredit	50	56	56	–	–	–	–	–
Övrigt	405	428	100	25	219	74	1	9
Totalt lån	18 661	20 394	3 081	4 868	3 393	6 875	579	1 597
Derivat, nettoutflöde	6 253	6 253	5 864	332	57	–	–	–
Derivat, nettoinflöde	–6 181	–6 181	–5 795	–329	–57	–	–	–
Totalt inklusive derivat	18 733	20 466	3 150	4 871	3 393	6 875	579	1 597

Utöver låneskulder och derivat enligt ovan finns leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder som förfaller till betalning inom ett år. Ränteflöden beräknas utifrån ränta och valutakurs vid årets utgång.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken att förändringar i marknadspriser såsom räntesatser och valutakurser påverkar koncernens resultat eller finansiella ställning.

RÄNTERISK

Vid utgången av året uppgick den totala låneskulden till 18 661 (19 382) Mkr varav 5 899 (5 909) Mkr är upptagna eller swappade till fast ränta. Inräknat ränteswappar, uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 0,9 (1,2) år. Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och samma räntebindningstider som vid årsskiftet skulle en förändring av marknadsräntan med 100 räntepunkter (1 procentenhet), inklusive räntesäkringar, förändra resultat efter skatt med cirka 70 (80) Mkr. Lån som förfaller till ränteomförhandling under de närmaste åren framgår av not 16.

Vid årsskiftet uppgick värdet på ränteswappar från rörlig ränta till fast ränta (vilka ingåtts för att säkra kassaflödet vid räntebetalningarna) till ett värde på –29 (–42) Mkr vilket redovisats i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet har identifierats under året.

Koncernens räntebärande tillgångar uppgick till 4 001 (4 147) Mkr och utgjordes nästan uteslutande av likvida medel och spärrade medel vilka löper med rörlig ränta.

VALUTARISK

Merparten av de kommersiella valutaflöden som kvalificerar för säkringsredovisning (för närvarande USD inköp av malm och

kol med längre kontraktslöptider samt försäljning i EUR) valutasäkras. Beslutade större investeringar i utländsk valuta valutasäkras i sin helhet. Övriga kommersiella valutaflöden som uppkommer i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur och någon valutasäkring för dessa görs inte, utan de växlas i spotmarknaden.

Koncernen hade ett totalt nettoinflöde av främmande valutor. Nettoinflödet av främmande valutor uppgick 2013 till 5,3 (2,6) Mdkr. Koncernens mest väsentliga valutaflöden framgår av diagram på sidan 45.

Baserat på 2013 års intäkter och kostnader i utländska valutor medför fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot övriga valutor, inklusive valutasäkringar, en positiv påverkan på resultat efter skatt på årsbasis på 160 (240) Mkr.

En fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot koncernens två viktigaste valutor USD och EUR skulle innebära en negativ effekt på resultat efter skatt med cirka 250 (230) Mkr avseende USD och en positiv på drygt 350 (380) Mkr avseende EUR. Den negativa effekten mot USD består av en ökad kostnad på koncernens inköp av råvaror kol, malm och skrot med cirka 480 (520) Mkr, en positiv effekt på rörelsens nettoströmmar av USD i övrigt på ca 240 (300) Mkr och negativ effekt avseende ökade räntebetalningar på ca 10 (10) Mkr. Den positiva effekten mot EUR kommer från rörelsens nettoströmmar.

Under 2013 har kursdifferenser netto bokförts med –59 (+111) Mkr i rörelseresultatet och med –30 (–26) Mkr i finansnettot.

Per den 31 december var fördelningen per valuta av kundfordringar, övriga korta fordringar och derivat följande:

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
SEK	1 123	1 079	2	3
USD	1 477	1 565	93	91
EUR	1 594	1 399	–	–
Övriga valutor	1 020	924	–	–
Summa	5 214	4 967	95	94
varav:
Kundfordringar	4 785	4 383	0	0
Övriga korta fordringar	298	337	2	3
Derivat1)	131	247	93	91
Summa	5 214	4 967	95	94

1) Derivat ingår i balansposten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter med 131 (247) Mkr och för moderbolaget med 93 (91) Mkr.

Per den 31 december var fördelningen per valuta av leverantörsskulder, övriga korta skulder och derivat följande:

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
SEK	1 398	1 102	38	16
USD	2 254	1 822	–	42
EUR	707	531	–	–
Övriga valutor	549	463	–	–
Summa	4 908	3 918	38	58
varav:
Leverantörsskulder	4 578	3 470	7	11
Övriga korta skulder	205	141	2	5
Derivat1)	125	307	29	42
Summa	4 908	3 918	38	58

1) Derivat ingår i balansposten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter med 125 (307) Mkr och för moderbolaget med 29 (42) Mkr.

Upplåning fördelat per valuta framgår nedan:

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
SEK	7 989	11 869	7 969	11 846
USD	10 124	7 128	8 719	5 515
EUR	325	361	–	–
Övriga valutor	219	24	–	–
Summa	18 657	19 382	16 688	17 361

Som framgår är koncernens upplåning i utländsk valuta till största del i USD.

Upplåningen i USD har inte valutasäkrats separat, eftersom kursdifferenser den utgör en säkring av nettoinvesteringarna i SSAB Americas samt SSAB Finance Belgium.

Målsättningen är att erhålla en jämvikt där valutapåverkan på nettoinvesteringen i SSAB Americas och SSAB Finance Belgium påverkar koncernens nettoskuldsättningsgrad så lite som möjligt.

Vid årsskiftet uppgick denna nettoinvestering till 4 314 (4 314) MUSD. Totalt uppgick lån och valutaderivat som säkringsredovisades till 1 585 (1 585) MUSD. Den ackumulerade verkligtvärdeförändringen i säkringsreserven på de lån och derivat som identifierats som säkringsinstrument uppgick vid årets slut till –1 904 (-1 983) Mkr. Under året har en ineffektivitet på 0 (0) Mkr identifierats och har redovisats till sin helhet i resultatet.

Kreditrisk

Limiterna mot enskilda motparter utvärderas löpande och har under året uppgått till maximalt 1 500 (1 500) Mkr mot en enskild motpart. Den totala motpartsrisken uppgick vid årsskiftet till 3 061 (2 761) Mkr, varav derivat 73 (-42) Mkr och placeringar i likvida medel 2 988 (2 803) Mkr.

Utöver detta finns kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar, vilka hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa fordringar brutto före nedskrivning för osäkra fordringar uppgick till 5 217 (4 820) Mkr. Risken är utspridd på ett stort antal kunder. Därtill sker individuell kreditprövning och limiter sätts för respektive kund.

Åldersanalys över Kundfordringar och Övriga fordringar	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Ej förfallna	3 711	3 668	2	3
1–30 dagar	865	817	–	–
31–120 dagar	389	187	–	–
121–365 dagar	141	66	–	–
> 365 dagar	111	82	–	–
Summa	5 217	4 820	2	3

Osäkra fordringar, förändring	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2013	2012	2013	2012
Ingående balans	–97	–93	–	–
Befarade kundförluster	–52	–44	–	–
Konstaterade kundförluster	18	37	–	–
Återförda outnyttjade belopp	–1	1	–	–
Omräkningsdifferenser	–1	2	–	–
Utgående balans	–133	–97	–	–

Inga andra finansiella tillgångar har varit föremål för nedskrivning.

Värdering finansiella instrument

VALUTADERIVAT OCH RÄNTESWAPPAR

Valutasäkring sker, enligt finanspolicyn, främst för att minimera omräkningsrisken av valutakursförändringars inverkan på nettoskuldsättningsgraden. I första hand säkras omräkningsexponeringen genom lån i samma valuta, men i avsaknad av sådana kan istället valutaderivat användas. SSAB Americas investeringen säkrades vid årsskiftet med lån uppgående till 1 335 (1 335) MUSD och derivat uppgående till 250 (250) MUSD.

Valutasäkring sker också för inköp av malm och kol med längre kontraktslöptider samt för större investeringar i utländsk valuta. Endast valutaderivat används för att säkra sådana valutarisker och samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning enligt IAS 39 och är verkligtvärdesäkringar får värdeförändringar av valutaderivaten ingen resultatpåverkan utan kvittas i resultaträkningen mot motsvarande värdeförändring av den säkrade ordern. I samband med leverans av sådant inköp bokförs den säkrade delen av den förvärvade tillgången till den säkrade kursen. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på inköpsorder för vilka valutaterminer tecknats till 1,3 (2,1) Mdkr. Derivaten för "verkligtvärdesäkring" hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde netto på –5 (–113) Mkr medan säkringsredovisade inköpsorder och

leverantörsskulder hänförliga till säkrade inköpsorder bokförts till +5 (+113) Mkr vilket innebar att ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Valutasäkringar sker också på prognostiserad försäljning i EUR. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning får värdeförändringar på ett valutaderivat ingen resultatpåverkan utan redovisas i övrigt totalresultat. I samband med försäljning återförs ackumulerade belopp från säkringsreserven i eget kapital till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på prognostiserad försäljning för vilka valutaterminer tecknats till 3,5 (3,8) Mdkr. Verkligt värde på derivat som avser prognostiserad försäljning och som uppfyller kraven på säkringsredovisning uppgick vid årsskiftet netto till –48 (84) Mkr, av dessa har –48 (84) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Kassaflödessäkring sker också för vissa obligationslån med rörlig ränta där en rörlig till fast ränteswap används. För de räntederivat som uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 får värdeförändringar på räntederivaten ingen resultatpåverkan utan redovisas i övrigt totalresultat. Sådana räntederivat hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde på –29 (–42) Mkr, av dessa har –29 (–42) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Derivat som ej har säkringsredovisats värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Vid utgången av året uppgick dessa orealiserade derivat netto till 2 (-61) Mkr varav 18 (-59) Mkr bokförts i övriga rörelseintäkter och -16 (-2) Mkr

i finansnettot. Koncernens samtliga utestående derivat vid årsskiftet hade en genomsnittlig återstående löptid på 4 (5) månader.

Värdering finansiella tillgångar och skulder

Nedanstående tabell visar redovisat värde jämfört med bedömt verkligt värde per typ av finansiell tillgång och skuld:

Koncernen	Redovisat värde		Verkligt värde
Mkr	2013	2012	2013	2012
Finansiella tillgångar
2. Finansiella anläggningstillgångar	1 599	1 035	1 599	1 035
1. Valutaderivat som ej säkringsredovisas 1)	45	53	45	53
4. Valutaderivat för "verkligtvärdesäkring" av flöden1)	–	37	–	37
4. Valutaderivat för säkring av nettoinvestering1)	86	73	86	73
4. Valutaderivat för säkring av försäljningsflöden1)	–	84	–	84
2. Kundfordringar	4 785	4 383	4 785	4 383
2. Övriga korta räntebärande fordringar	194	24	194	24
2. Likvida medel	2 124	3 004	2 124	3 004
Finansiella skulder
3. Långfristiga räntebärande skulder	16 093	18 267	16 521	18 781
3. Kortfristiga räntebärande skulder	2 568	1 115	2 568	1 115
1. Valutaderivat som ej säkringsredovisas 1)	43	114	43	114
4. Valutaderivat för "verkligtvärdesäkring" av flöden1)	5	150	5	150
4. Valutaderivat för säkring av försäljningsflöden1)	48	–	48	–
4. Valutaderivat för säkring av nettoinvestering1)	–	–	–	–
4. Räntederivat för säkring av ränteflöden1)	29	42	29	42
3. Leverantörsskulder	4 578	3 470	4 578	3 470

Balansposternas kategorisering: 1. Innehav värderade till verkligt värde över resultaträkningen, 2. Lånefordringar och kundfordringar värderade till anskaffningsvärde, 3. Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde, 4. Derivat för säkring värderade till verkligt värde.

1) Derivat ingår i balansposten Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader respektive Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Bedömning av verkligt värde på finansiella instrument

Klassificeringen sker hierarkiskt i tre olika nivåer baserat på de indata som använts i värderingen av instrumenten. I nivå 1 används noterade priser på en aktiv marknad, till exempel börskurser. I nivå 2 används andra observerbara marknadsdata för tillgången eller skulden än noterade priser, till exempel räntesatser och avkastningskurvor. I nivå 3 bestäms det verkliga värdet utifrån en värderingsteknik som baseras på antaganden som inte är underbyggda av priser eller data som är direkt observerbara. Värderingen till verkligt värde av de finansiella instrumenten i SSAB baseras på data enligt nivå 2. Egna kreditrisker beaktas ej då påverkan är marginell.

Finansiella anläggningstillgångar består till största del av övriga långfristiga fordringar och värderas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter bedömning av osäkra fordringar.

Derivat värderas till verkligt värde och beräknas enligt vedertagen värderingsmodell baserat på observerbar marknadsdata. Vid årsskiftet värderades derivaten till +131 Mkr i finansiella tillgångar och –125 Mkr i finansiella skulder. Om full kvittning tillämpats hade derivaten bokförts till +73 Mkr i finansiella tillgångar och –68 Mkr i finansiella skulder.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter individuell bedömning av osäkra fordringar. Det finns ingen koncentration av kreditrisker, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Övriga kortfristiga räntebärande fordringar innefattar fordringar med löptid mindre än 12 månader. Verkligt värde är uppskattat till anskaffningsvärdet. Likvida medel består av medel på bankkonton och placeringar i bank med korta löptider och verkligtvärde uppskattas till anskaffningsvärdet.

Långfristiga räntebärande skulder består främst av lån som ej säkringsredovisats och värderats till upplupet anskaffningsvärde. Lån som säkringsredovisats värderas och bokförs till verkligt värde. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider.

Kortfristiga räntebärande skulder värderas till upplupet anskaffningsvärden. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider.

Leverantörsskulder redovisas till det belopp som de förväntas bli utbetalt med och värderas till anskaffningsvärde.

Förvaltning av kapital

Bolagets målsättning vid förvaltningen av totalt eget kapital är att säkerställa att verksamheten kan drivas vidare och generera god avkastning till aktieägarna. Eftersom koncernens verksamhet är konjunkturberoende är målet att hålla en långsiktig nettoskuldsättningsgrad kring 30 procent.

För att vidmakthålla eller anpassa kapitalstrukturen kan utdelningen justeras, återköp eller inlösen ske eller nyemission alternativt avyttring av tillgångar ske för att reducera skulderna.

Under året har Nettoskuldsättningsgraden ökat något. Vid årsskiftet uppgick nettoskuldsättningsgraden till 55 (54) procent.

28 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna

På stålrörelsens industriområden finns ett behov av framtida marksanering. Enligt gällande regler kommer en sådan sanering att bli aktuell först i och med att SSAB upphör att bedriva verksamhet på området. Det går idag inte att bedöma om och när verksamheten skulle kunna upphöra varför någon avsättning för sådan marksanering inte har gjorts.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL

Per 30 november genomfördes det årliga nedskrivningstestet av den goodwill som uppkom vid förvärvet av IPSCO. Inget nedskrivningsbehov framkom vid testet. Värderingen genomfördes samtidigt som världskonjunkturen fortsatt präglas av osäkerhet och under dessa omständigheter är det naturligtvis extra svårt att göra en bedömning över den framtida intjäningen och därigenom bedömningen över det verkliga värdet på goodwill. Bedömningen är dock att det finns rimligt utrymme för försämringar i viktiga antaganden utan att det skulle leda till ett nedskrivningsbehov. För ytterligare information om nedskrivningstestet, se not 6.

Först om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tillämpades för de diskonterade kassaflödena, varit mer än 0,9 procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller först om de långsiktiga bruttomarginalerna skulle bli mer än 1,7 procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma.

ALABAMA TAX CREDIT

SSABs dotterbolag i Alabama, USA har genomfört ett antal investeringar, vilka omfattas av ett program för investeringsstöd. Programmet ger rätt till skatteavdrag på varje års beräknade delstatsskatt för resultat som kan allokeras till varje specifik investering. Programmet sträcker sig över tjugo år och för att erhålla stödet ett visst år krävs dels att man har delstatsskatt att betala, dels att man uppfyller villkor avseende antal anställda och utbetalda minimilöner. En beräkning av den framtida delstatsskatten har gjorts baserat på utfall i tidigare år, budget och antaganden om den framtida lönsamheten.

Bedömningen har lett till en uppbokning av en uppskjuten skattefordran på 58 MUSD. Då det är oklart i vad mån bolaget kommer att uppfylla kriterierna för att erhålla detta stöd, har det beräknade framtida stödet dock reserverats i balansräkningen som en långfristig förutbetald intäkt med samma belopp. Upplösning av denna reserv sker i takt med att bolaget bedömer det sannolikt att man kommer att erhålla stödet.

Om det skattepliktiga resultatet i Alabama blir högre eller lägre än beräknat, kommer det erhållna stödet att öka eller minska. Om bolaget inte uppfyller villkoren kring personalstyrka och minimilöner kan stödet helt utebli.

PENSIONSFÖRMÅNER

En stor del av koncernens pensionsförpliktelser för tjänstemän är förmånsbaserade och kollektivt försäkrade i Alecta. Då det i dagsläget inte är möjligt att få uppgifter från Alecta avseende koncernens andel av förpliktelser och förvaltningstillgångar får pensionsplanen som tecknats i Alecta redovisas som en avgiftsbaserad plan. Den konsolideringsnivå som Alecta rapporterade vid årsskiftet tyder inte på att ett underskott skulle föreligga, men någon närmare uppgift om storleken på pensionsförpliktelsen går inte att erhålla från Alecta.

KUNDFORDRINGAR

Avsättningen för osäkra kundfordringar baseras på bedömningar om kundernas betalningsförmåga och är med naturlighet svåra att uppskatta. Posten har varit föremål för särskild prövning och jämfört med föregående år har avsättningen till osäkra fordringar ökat med 36 Mkr till 133 (97) Mkr, vilket utgjorde 2,8 (2,2) procent av utestående kundfordringar.

ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Bedömning av eventuella ytterligare anspråk från köparen av rörverksamheten avseende garantiförpliktelser hänförliga till tiden före avyttringen görs löpande. Ingenting har under det gångna året framkommit som skulle innebära att den avsättning för detta som har gjorts inte skulle vara tillräcklig. Se övriga avsättningar i not 15.

29 Definitioner

Direktavkastning

Utdelning i förhållande till börskurs vid årets slut.

EBITDA-marginal

Resultat före avskrivningar i förhållande till försäljning.

Eget kapital Summa eget kapital enligt koncernbalansräkningen.

Eget kapital per aktie Eget kapital exklusive minoritetsandelar dividerat med antal aktier vid årets slut.

Försäljning

Försäljning med avdrag för mervärdesskatt, rabatter, returer och frakt.

Likvida medel

Kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvet.

Löpande investeringar

Utgörs av konkurrenskraftbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings- eller miljökaraktär.

Nettoskuld

Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar.

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till eget kapital.

Operativt kassaflöde

Medel genererade från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital samt kassaflöde avseende löpande underhållsinvesteringar men före finansiella poster och betald skatt.

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Räntabilitet på eget kapital efter skatt

Årets resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital per månad under året.

Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital per månad under året.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i förhållande till försäljning.

Rörelsens kassaflöde

Operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och betald skatt.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Strategiska investeringar

Investeringar genom förvärv av rörelser och andelar, investeringar i expansion av anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande teknik, som ska öka framtida kassaflöde.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minskad med icke räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder.

Vinstmultipel P/E

Börskurs vid årets slut i förhållande till resultat per aktie.

30 Överväganden vid förslag till vinstdisposition

Vid årsstämman 2014 har aktieägarna bland annat att ta ställning till styrelsens förslag till utdelning.

Vid utgången av året uppgick nettoskuldsättningen till 14 833 (15 498) Mkr innebärande en nettoskuldsättningsgrad på 55 (54) procent. Koncernens långsiktiga mål över en konjunkturcykel är 30 procent. Den genomsnittliga löptiden på låneportföljen uppgick vid utgången av året till 4,1 (4,8) år och inga större lån förfaller under det närmaste året. Koncernens balanserade vinstmedel uppgick till 17 720 (19 102) Mkr och moderbolagets fria medel till 27 165 (27 303) Mkr. I det egna kapitalet finns orealiserade vinster föranledda av att finansiella instrument redovisats till marknadsvärde uppgående till 50 (48) Mkr.

Den 22 januari 2014 offentliggjordes att SSAB och finska Rautaruukki går samman genom att SSAB lämnar ett rekommenderat aktieutbyteserbjudande till aktieägarna i Rautaruukki. I samband med detta åtog sig styrelserna i de bägge bolagen att föreslå respektive årsstämma att ingen utdelning ska lämnas för räkenskapsåret 2013.

Styrelsen föreslår således mot denna bakgrund att utdelning lämnas med 0,00 (1,00) krona per aktie motsvarande 0 (324) Mkr.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande i SSAB AB (publ), org. nr. 556016-3429 står:

27 165
113
27 052

Av detta utgör överkursfond 9 391 Mkr samt fond för verkligt värde 2 389 Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:

till aktieägarna utdelas 0,00 krona per aktie 0 till nästa år överföres 27 165 Mkr 27 165

Stockholm den 6 februari 2014

Annika Lundius Matti Sundberg John Tulloch Ledamot Ledamot Ledamot

Sverker Martin-Löf Sture Bergvall Anders G Carlberg Ordförande Ledamot Ledamot

Koncernens balanserade vinstmedel enligt upprättad koncernbalans-

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

räkning uppgick till 17 720 (19 102) Mkr.

Uno Granbom Peter Holmer Jan Johansson Ledamot Ledamot Ledamot

Lars Westerberg Pär Östberg Martin Lindqvist

Ledamot Ledamot VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 13 februari 2014 PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i SSAB AB (publ), org.nr 556016-3429

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SSAB AB för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 13–111.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur

bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SSAB AB för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 13 februari 2014 PricewaterhouseCoopers AB

Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor

Stålspråkets ABC – en ordlista

A Anlöpning – upphettning till 200–700 grader för att göra härdat stål segare och mindre sprickkänsligt Applikation – användningsområde, produkt som använder viss

stålsort Applikationsingenjörer – utbildade specialister inom materialets egenskaper och användningsområden, med fokus på

utveckling av nya applikationer Avancerade höghållfasta stål – höghållfasta stål med ytterligare förfinade egenskaper, vilket t ex kan leda till lättare applikationer.

B Betsträcka – processlinje för rengöring av varmvalsad plåt med kemikalier

Beskickning – masugnens innehåll och tillförsel av råvaror, malmpellets, kalk, koks, kol m.fl. material

Blästerluft – upphettad luft som blåses in i masugnen med högt tryck

Bredbandverk – varmvalsverk, valsverk för breda, varmvalsade band på stora rullar s.k. coils

C Coils – stora rullar av valsad plåt

Coilbox – rullmaskineri, magasin för upprullad plåt Cowprar – varmapparater, keramiska torn som används för att hetta upp blästerluft

D Draghållfasthet – förmåga att motstå dragspänningar, se hållfasthet

Dual Phase stål – höghållfasta stål som har en mjuk (ferrit) och en hård (martensit) mikrostruktur vilket resulterar i en önskad kombination av god formbarhet med hög hållfastighet

E Efterbehandling – inom stålproduktion värmebehandling, kylning m.m. för att ge stål vissa egenskaper, även galvanisering, målning och formatklippning

F Faser – stål har olika kristallstruktur vid olika temperatur och ett antal olika faser beroende på värmebehandling, legeringsmängd, härdning, kylning m.m. Mest kända är martensitisk (snabbhärdad) fas, ferritisk (rent järn) och austenitisk (omagnetisk) fas

Formatering – Märkning, emballering och klippning av plåten i önskade dimensioner

Färskning – stålverksprocess där råjärn omvandlas till råstål, genom minskning av råjärnets kolhalt

Förpar – två cylindriska grova valsar som pressar ut plåten till tunnare dimension innan varmvalsning

G Galvanisering – Stålet skyddas mot korrosion genom att beläggas med ett tunt skikt av en annan metall

Gjutsträng – sträng av gjutet stål under kylning

Gjutlåda – mellankärl vid gjutning för att kunna buffra stål mellan skänk och gjutmaskin

Gjutrör – keramiskt rör som skyddar stålet från atmosfären vid gjutning

Glödgning – värmebehandling, normalt för att göra stålet mjukare Glödskal – oxidskal på plåtens yta under och efter varmvalsning Grovplåt – plåt i dimensioner från 3 mm till 150 mm valsade i ett plåtvalsverk

H Handelsstål – Olegerat stål Haspling, haspel – maskindel som fångar upp plåt från valsverken och rullar upp den

Hematit – blodstensmalm, Fe2O3, ej magnetisk järnmalm Heta – hett, men stelnat stål under pågående behandling, valsning

Hållfasthet – materialets förmåga att motstå t.ex. dragpåkänningar utan att deformeras (sträckgräns) eller brista (brottgräns) alternativt cyklisk belastning som leder till utmattningsbrott Härdning – snabbkylning för att göra stålet hårdare genom att omvandla stålet till martensitisk struktur

Höghållfasta stål – stål som fått högre hållfasthet genom mikrolegering, värmebehandling eller s.k. termomekanisk behandling

• I Injektionskol finmalet kol som injiceras i masugnen med högt tryck utan omvandling till koks
• J Järnmalmspellets kulor av renat och sammanbakat järnmalmspulver
• K Kallvalsning teknik där varmvalsad plåt kan valsas ut till tunnare dimensioner utan föregående värmning

Kapstation – plats för kapning av stålsträngen till ämnen Kokill – gjutform

Koks – torrdestillerat kol som omvandlats till metalliskt hård och porös form genom upphettning i täta ugnar

Koldioxid – CO2, färglös gas, lösbar i vatten till kolsyra, ingår i läskedrycker och med 0,04 procent i atmosfären, och är en av de s.k. växthusgaserna

Kolmonoxid – CO, färglös och luktfri energirik gas som brinner med blå låga, giftig. Vid förbränningen bildas koldioxid

Konstruktionsstål – Stål som är avsedda för t ex bärande konstruktioner, t ex kranbalkar. Viktiga egenskaper är svetsbarhet, bockbarhet och seghet

Korrosionsskydd – Skydd som förhindrar att materialet korroderar, t ex ytbehandling av stålet

Kvartovalsverk – valsverk med två arbetsvalsar och två stödvalsar som med mycket höga tryckkrafter pressar ut ämnen till plåt genom ett antal stick fram och tillbaka

Kylda stål – höghållfasta stål som fått sin hållfasthet genom härdning eller termomekanisk valsning

L LD-konverter – stålprocess med namn från Linz Donawitz som består av ett kärl och lans för behandling med syrgas. Omvandlar råjärn till råstål (färskning) Legering – sammansmältning, förening

Legeringsämnen – ämnen som förenar sig med järn eller andra metaller och förändrar metallens egenskaper Ljusbågsugn – teknik att med hög spänning mellan elektroder

skapa en ljusbåge som smälter skrot Låglegerade stålsorter – stål som med låga halter av legeringsämnen ändrat metallens egenskaper kraftigt. Motsats till höglegerat stål, ofta rostfritt

M Magnetit – Fe3O4, magnetisk järnmalm, svartmalm Malmvagn – järnvägsvagn för transport av styckemalm, järnmalmsslig eller pellets

Martensitiska stål – stål med en mycket hård form av kristallin struktur som kallas martensit vilken bildas genom förskjutningsomvandling av kol och järnatomerna. Martensit bildas genom snabb kylning (härdning) av stål

Masugn – kontinuerligt arbetande schaktugn för reduktion av järnmalm. Slutprodukten i masugn kallas tackjärn eller råjärn Materialdesign – styrning av stålets inre kemiska sammansättning och egenskaper genom olika metoder för efterbehandling för att svara mot ett visst behov hos en viss produkt

Metallurgi – läran om metallernas framställning och egenskaper Mikrolegering – Vid avancerade finkornstål med särskilt höga krav på sträck- och brottgräns tillsätts små mängder av legeringselement som niob, vanadin eller titan

Mikrostruktur – stålets inre uppbyggnad i mikroskala med olika mängd och form hos de ingående faserna

• N Nischprodukter SSABs höghållfasta och kylda stål Nötningstålighet – förmåga att utstå upprepat slitage, slitstyrka
• O Ordinära stål Stål med lägre hållfasthet (sträckgräns 235– 275 N/mm2). Används inom mer konventionella tillämpningar inom verkstadsindustri och byggsektor
• P Plåt Stålämne valsas ut till en plåt med bestämd tjocklek och dimensioner

Processgas – gas från metallurgiska processer, ofta energirik Processmetoder – sätt att utvinna råvaror och tillverka produkter i löpande förlopp utan avbrott

Processvatten – vatten från kylning eller behandling i SSABs processer. Genomgår alltid rening och kan ofta recirkuleras. Profilerad – Profilerad (eller korrugerad) plåt som pressats för att vecka plåten

R Reduktionsmedel – ämne som kan förena sig med ett oönskat ämne i en process, t.ex. väte eller kol som kan förena sig med syret i järnmalmen

Råjärn – järn med en kolhalt över 1,7 procent Råstål – järn som färskats, befriats från en del av råjärnets kolinnehåll, men ännu ej raffinerats till en definierad stålsort

S Sintring – sammanbakning av sot, stoft eller malmpulver till fast styckeform

Skrot – uttjänt material som kan finfördelas och återvinnas, t.ex. stålskrot

Skyddsplåt – Konstruktionsstål med ballistiska egenskaper Skänk – behållare för att transportera eller behandla het, flytande metall

Skänkbehandlingsmetod – olika metoder för skänkmetallurgi Skänkbyte – växling från en tömd till en full skänk av stål

Skänkmetallurgi – teknik för att finjustera exakt legeringsmängd, renhet och temperatur i stålet

Slabs – stålämnen vid valsning av platta produkter

Slagg – biprodukter av ämnen som separeras i metallurgiska processer, innehåller bl.a. tillsatt kalk och kisel från kol- och koksaskan Slitstål – Stål med egenskaper anpassat för att motstå slitage, t ex nötning

Smältreduktionsprocess – reduktion av järnmalm som sker i smält fas

Specialstål – Stål med speciella egenskaper såsom hög hållfasthet och formbarhet

Spont – En stödkonstruktion som används för att förhindra förskjutning av jordlager, t ex vid byggande av hamnar

Steckelverk – kvartovalsverk med steckelugnar på vardera sidan. Hetan rullas upp på nytt för varje stick i coilboxar på bägge sidor

Stick – antal gånger en heta passerar ett valspar Stoftfilter – reningsanläggning för gas eller luft där stoftet avskiljs och samlas upp för återvinning

Stränggjutning – metod att gjuta stål i kontinuerligt långa strängar, som sedan kapas upp till ämnen

Stål – legering av järn och kol med en kolhalt under 1,7 procent

Stålbad – det heta, flytande stålet i en behållare Stålpendeln – tågsystem för transport av stålämnen mellan Luleå, Borlänge och Oxelösund

Ställring – ramverk som håller stålkonverter på plats och även ingår i konverterns tipputrustning

Stålämne – råmaterial för tillverkning av stålprodukter Stället – masugnens nedre del, utrymme för uppsamling av smält råjärn

Svavelrening – metod att rena råjärnet eller stålet från svavel, t.ex. genom tillsats av kalciumkarbid eller bränd kalk Syrgaslans – rörformad lans för behandling med syrgas

T Tappränna – keramiskt infodrad ränna för att styra flytande råjärn Termomekanisk behandling – Värmebehandling/kylning av stålet för att uppnå speciella materialegenskaper

Torped, torpedo – cylinderformad tegelinfodrad järnvägsvagn som används till att transportera flytande råjärn

Torrdestillationsprocess – förbränning utan tillträde till syre Tunnplåt – tunn plåt med max 16 mm tjocklek. Kan valsas ned till 0,2–0,3 mm

• U Utmattning sprickbildning i metaller som utsätts för variabel belastning, som kan tillväxa långsamt men slutligen leda till haveri i konstruktioner
• V Vakuumrening metod att under vakuum rena stålet från väte och kväve

Valspar – par av cylindriska rullar som med högt tryck manglar ut plåt till tunnare dimensioner

Valsstol – en uppsättning av två eller flera cylindriska rullar i en maskindel. Ett valsverk kan bestå av flera valsstolar

Valsverk – maskinutrustning för att med cylindriska valsar kavla ut stål till tunnare dimensioner

Varmgalvanisering – metod för att lägga på ett rostskyddande ytskikt av t.ex. zink och aluminium i varm, flytande form på plåten. Motsats till elförzinkning, en elektrokemisk metod

Varmvalsning – teknik där ämnena värms i ugnar till hög temperatur för valsning

Värmebehandling – Värmning och kylning i syfte att ändra vissa egenskaper hos stålet

• Y Ytbehandling, ytbeläggning rengöring, slipning eller beläggning av ytor, t.ex. genom galvanisering och eller målning
• Å Återvinning återföring av använda produkter eller biprodukter i nytt kretslopp av produktion och användning
• Ä Ämnesugn ugn för att värma stålämnen till valsningstemperatur

Adresser

Koncernkontor

SSAB AB Box 70 101 21 Stockholm Telefon 08-45 45 700 Telefax 08-45 45 725

Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6 www.ssab.com

Affärsområden

SSAB EMEA SSAB AB Box 70 101 21 Stockholm Telefon 08-45 45 700 Telefax 08-45 45 725

SSAB Americas

SSAB Enterprises, LLC 801 Warrenville Rd., Suite 800 Lisle, Illinois 60532, USA Telefon +1 630 810 4800 Telefax +1 630 810 4600

SSAB APAC

SSAB Swedish Steel (China) Co. Ltd. No. 123 Yuanfeng Rd. Kunshan 215300, Kina Telefon +86 512 5012 8100 Telefax +86 512 5012 8200

Dotterbolag

Tibnor AB Box 600 169 26 Solna Telefon 010-484 00 00 Telefax 010-484 00 75 www.tibnor.se

Plannja AB

570 81 Järnforsen Telefon 010-516 10 00 www.plannja.se

SSAB

Tibnor

Plannja

Utsläppen av växthusgaser från produktionen av denna trycksak inklusive papper, andra material och transporter har kompenserats genom investering i motsvarande mängd certifierade reduktionsenheter i Kikonda Forest Reserve-projektet, skogsplantering i Uganda.

SSABs föreslagna sammangående med Rautaruukki

SSABs föreslagna sammangående med Rautaruukki

• • Flexibelt och kostnadseffektivt produktionssystem som bättre kan anpassas efter förändringar i efterfrågan
• • Värdeskapande genom konkreta synergier
• • Ökade tillväxtmöjligheter inom höghållfasta stål, standardiserad tunnplåt, grovplåt och rörprodukter – fortsätta de båda bolagens strategiska inriktning
• • Förbättrad möjlighet att investera i produktutveckling och F&U – innovationsledare

Proforma omsättning 2013 (preliminär)

SSAB + Rautaruukki

Om det sammanslagna bolaget

Det sammanslagna bolaget kommer att bli ett nordiskt- och USA-baserat stålföretag med en kostnadseffektiv och flexibel produktionsstruktur. Det föreslagna samgåendet förväntas skapa betydande värden för aktieägarna i det sammanslagna bolaget genom årliga kostnadssynergier om upp till 1,4 miljarder kronor (150 miljoner EUR). Det sammanslagna bolaget blir en av de ledande producenterna på den globala marknaden för höghållfasta stål samt ordinär tunnplåt och grovplåt samt rörprodukter.

Strategi

Det sammanslagna bolaget kommer fortsätta SSABs och Rautaruukki's strategi att betjäna lokala och globala marknader med högkvalitativa stålprodukter och tjänster som skapar mervärde. Det sammanslagna bolaget kommer fortsätta att utveckla och accelerera nya användningsområden för höghållfasta stål med syfte att öka produktivitet, energieffektivitet och miljömässiga fördelar för dess kunder. Genom en större säljorganisation kommer det sammanslagna bolaget ges bättre förutsättningar att vidareutveckla sina möjligheter till kundsamarbete.

Ett mer konkurrenskraftigt nordiskt produktionssystem

Flexibilitet

Större produktionsbas skapar bättre förutsättningar för anpassning till efterfrågan på marknaden

• 5 Masugnar
• 2 Varmvalsverk
• 2 Kallvalsverk
• Croatia – 2 Grovplåtverk

Mobile Distributionssystem som kan leverera till både stora och små kunder

Synergier

• Produktionssynergier
• Linjespecialisering
• Bättre kostnadstäckning
• Energi-och bränsleoptimering

Ståltillverkning

Tunnplåtsprodukter

Ståltillverkning, grovplåt

Ståltillverkning, grovplåt och tunnplåtsprodukter

Icke produktrelaterade synergier

• Kazakhstan – Distributionssynergier
• Inköp
• Mobile – Administration

PersonalnedDragningar Minskat investeringsbehov Minskat rörelsekapital

Kort information om Rautaruukki

Rautaruukki är specialiserat på stål och stålkonstruktioner. Rautaruukki erbjuder sina kunder energieffektiva stållösningar för bättre boende, arbete och rörelse. Rautaruukki har cirka 8 600 medarbetare och ett omfattande distributions- och återförsäljarnätverk i cirka 30 länder, däribland Norden, Europa och Ryssland samt på tillväxtmarknader så som Indien, Kina och Sydamerika. Rautaruukkis omsättning 2013 uppgick till 2,4 miljarder EUR (20,8 Mdkr).

Rautaruukkis vision är att vara en innovativ och erkänd leverantör av energieffektiva stållösningar för att skapa en bättre boendemiljö tillsammans med sina kunder.

Tre affärsområden

Ruukki Metals som tillhandahåller specialstålprodukter, bland annat höghållfasta, slitstarka och specialbelagda produkter samt rörprodukter för energieffektiva tillämpningar med kända varumärken så som Raex, Laser, Optim, Ramor och Litec. Cirka 5 200 medarbetare

Ruukki Building Products tillhandahåller energi- och livscykeleffektiva byggkomponenter såsom Ruukki energi och Life paneler för kommersiella och industriella byggnader samt logistikbyggnader och grundkomponenter för infrastrukturkonstruktioner. Cirka 1 200 medarbetare

Ruukki Building Systems tillhandahåller stålstrukturer inklusive design och installation samt lösningar för kommersiella byggnadsprojekt samt kontors- och industribyggnadsprojekt, huvudsakligen i Norden och Ryssland. Cirka 1 900 medarbetare

SSAB är en världsledande leverantör av höghållfasta stål. SSAB erbjuder produkter utvecklade i nära samarbete med kunderna, för att skapa en starkare, lättare och mer hållbar värld.

SSAB har anställda i över 45 länder och produktionsanläggningar i Sverige och USA. SSAB är noterat på NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholm. www.ssab.com

Läs om SSABs föreslagna sammangående med Rautaruukki

SSAB AB Box 70

Klarabergsviadukten 70 101 21 Stockholm Sweden

Telefon 08-45 45 700 Telefax 08-45 45 725 info@ssab.com