SSAB — Annual Report 2011

Mar 5, 2012

Innehåll

Med SSABs stål kan våra kunder tillverka produkter som är lättare och starkare än om de använt standardstål. Med stöd av SSABs experter kan kunderna utveckla hantering, bearbetning, design och konstruktion och på så vis förbättra lönsamheten. Stålet och kompetensen somSSAB erbjuder har gjort företaget till marknadsledande inom höghållfasta stål.

Affärsöversikt	2
Vision	3
VD-ord	4
Strategi	6
Forskning och utveckling	8
Mål	10

11 Förvaltningsberättelse Verksamhetens utveckling

Marknadsutveckling	12
Produktion och försäljning	14
Kostnad	16
Resultat	18
Investeringar och likviditet	20
Finansiell ställning	21
SSAB EMEA	22
SSAB Americas	24
SSAB APAC	26
Tibnor	28
Utsikter på kort sikt	30
Händelser efter 2011	30

Förvaltningsberättelse Ansvar och styrning	31
Miljö	32
Leverantörer	36
Medarbetare	37
Ersättning till ledande befattningshavare	40
Risk- och känslighetsanalys	42
Bolagsstyrningsrapport 2011	44
Förslag till vinstdisposition inkl. styrelsens underskrifter	109

Finansiella rapporter	54
Koncernen
Koncernens resultaträkning	55
Koncernens rapport över totalresultat	55
Koncernens balansräkning	56
Koncernens förändringar i eget kapital	57
Koncernens kassaflödesanalys	58
Moderbolaget
Moderbolagets resultaträkning	59
Moderbolagets rapport över totalresultat	59
Moderbolagets balansräkning	60
Moderbolagets förändringar i eget kapital	61
Moderbolagets kassaflödesanalys	62
5 år i sammandrag	63
Redovisnings- och värderingsprinciper	64
Noter	70
Revisionsberättelse	110

Organisation och aktiefakta	111
Styrelse	112
Koncernledning	114
SSAB på börsen	116
Årsstämma, valberedning, kalendarium	118
Stålspråkets ABC – en ordlista	119
Adresser	120

Omslaget visar Stefan Skans, Knowledge Service Center och Linda Larsson, SSAB One.

En starkare, lättare och mer hållbar värld

SSAB är en världsledande leverantör av avancerade höghållfasta stål. SSAB erbjuder produkter, utvecklade i nära samarbete med kunderna för att skapa en starkare, lättare och mer hållbar värld.

Färgbelagd plåt för tak- och väggbeklädnad: • Byggindustrin, arkitekter och husägare

• Återförsäljare, verkstäder och OEM-tillverkare

Se SSABs webbaserade årsredovisning 2011 på www.ssab.com eller genom att scanna QR-koden.

Varumärken	Stålsort/viktiga kundsegment	Varumärken	Stålsort/viktiga kundsegment
	Höghållfasta konstruktionsstål: • Transportindustrin; trailer och påbyggare		• Byggindustrin, arkitekter och husägare
	Slitstål: • Entreprenad- och anläggningsmaskiner		Skyddsplåt: • Säkerhetsindustrin
	Avancerade och ultra höghållfasta stål:		Verktygsstål:

• Bilindustrin

Höghållfasta stål: • Krantillverkare

Försäljning totalt Rörelseresultat och -marginal

Resultat 2011

• • Försäljningen ökade med 12 % och uppgick till 44 640 (39 883) Mkr
• • Rörelseresultatet förbättrades och uppgick till 2 512 (1 132) Mkr
• • Resultatet efter finansnetto förbättrades till 1 998 (730) Mkr
• • Resultat per aktie uppgick till 4,82 (2,23) kronor
• • Det operativa kassaflödet uppgick till 2 821 (-172) Mkr och rörelsens kassaflöde till 2 200 (-731) Mkr
• • Nischprodukterna utgör nu 37 (32) % av plåtleveranserna
• • Utdelningen föreslås uppgå till 2,00 (2,00) kronor per aktie motsvarande 648 (648) Mkr

Kursutveckling

Försäljningsökning jämfört med 2010

2011

Andel nischprodukter av totala leveranser

37%

Resultat per aktie

4,82kr

Utdelning per aktie

2,00kr

Källa: Trust och Fidessa

2011

2011

2011

Året i korthet

• • Återhämtningen fortsatte under inledningen av 2011 och efterfrågan på stål ökade
• • Under andra halvåret försämrades marknaderna, framför allt i Europa
• • Råmaterialpriserna var fortsatt höga, samtidigt som stålpriserna försvagades under slutet av året
• • Arbetet med att färdigställa de strategiska investeringarna i Sverige, USA och Kina fortgick. När dessa tas i drift under 2012 stärks SSABs globala ställning inom höghållfasta stål ytterligare

En ny kylsträcka installerades under sommaren i Borlänge. Tillsammans med ytterligare investeringar breddar SSAB produktportföljen och ger kunderna ett unikt erbjudande.

Ett omfattande strategiskt investeringsprogram genomfördes under året i stålverket i Mobile. Därmed kunde SSAB Americas börja producera slitstålet Hardox och under 2012 planeras produktion av konstruktionsstålet Weldox.

Genom tjänsten SSAB Shape, som gör skräddarsydda lösningar och komponenter kan kunderna snabbt och kostnadseffektivt uppgradera verksamheten och dra maximal nytta av de höghållfasta stålen.

Knowledge Service Center erbjuder SSABs kunder avancerade tjänster inom produkt- och processutveckling. Utvecklingsarbetet sker i nära samarbete med kunderna och ger ökade kunskaper, både för kunderna och för SSAB.

Affärsöversikt

SSAB är en ledande leverantör inom avancerade höghållfasta stål som slit- och konstruktionsstål. Under 2011 genomförde SSAB ett omfattande strategiskt investeringsprogram för att öka kapaciteten inom höghållfasta stål, för att befästa marknadspositionen och för att tillgodose marknadens efterfrågan. Med denna plattform har SSAB goda förutsättningar för att uppnå det strategiska målet; att nischprodukterna ska utgöra 50 procent av de totala leveranserna 2015.

Visionen visar vägen

SSABs vision och värderingar anger riktningen för koncernens långsiktiga utveckling. De utgör grunden för arbetet i hela SSAB-koncernen.

Genom F&U utvecklar SSAB tillsammans med kunderna lättare, starkare och mer hållbara produkter.

Tillsammans med våra kunder kommer vi att gå längre än någon annan för att förverkliga det fulla värdet av lättare, starkare och mer hållbara produkter av stål.

Värderingar

Kundens affär i fokus

Vi visar ett aktivt intresse för kundens affär och vi utvecklar långsiktiga relationer. Genom att utbyta kunskap skapar vi värde tillsammans.

Äkta

Vi är engagerade och stolta över det vi gör. Genom att vara öppna för nya intryck, ärliga och uppriktiga bygger vi starka relationer där vi delar information och kunskap.

Steget före

Vi är resultatorienterade. Vi når bästa resultat genom att jobba proaktivt, fördjupa vårt kunnande och vara innovativa.

» En starkare, lättare och mer hållbar värld«

– SSABs vision

SSAB fortsätter att satsa för att skapa en starkare, lättare och mer hållbar värld. Detta görs genom att ha en tydlig strategi som håller för morgondagens utmaningar.

» SSAB är inte bara stål. Det som framförallt skiljer oss från andra stålföretag är vårt nära samar-

bete med kunderna.«

Det gångna året innebar många utmaningar. Japan drabbades av en fruktansvärd naturkatastrof, skuldkrisen orsakade politisk oro i USA, i södra Europa vacklade ekonomierna betänkligt och det europeiska valutasamarbetet utsattes för stora påfrestningar. Det som i början av året såg ut som en ekonomisk återhämtning planade ut under sommaren och mot slutet av året ökade osäkerheten, framför allt i Europa. Många stålföretag drog ner på takten och aktiekurserna pressades neråt. Detta gällde även SSAB.

Ändå känner jag tillförsikt inför framtiden. Världen behöver stål. Särskilt stål som ger våra slutkunder stora fördelar både för lönsamheten och för miljön. Det är därför vi under de senaste åren satsat strategiskt på att öka vår kapacitet att producera härdat stål. Vi började vår strategiska resa med förvärvet av nordamerikanska IPSCO under 2007. Syftet med att förvärva två av Nordamerikas allra modernaste anläggningar var att kunna producera några av våra mest efterfrågade produkter. Nu har vi nått dit. Vi har börjat produ-

cera och sälja Hardox 450 och 500 från vår anläggning i Mobile och vi är snart färdiga att leverera även Weldox därifrån. Inom kort har vi också färdigställt vårt nya härdverk i Mobile och kommer därmed att ha utökat vår produktionskapacitet till 300 000 ton härdat stål i vår amerikanska verksamhet.

Under sommaren installerades en ny kylsträcka i Borlänge. Ett mycket omfattande

projekt som kunde genomföras utan störningar i den ordinarie verksamheten, helt enligt tidtabell, inom kostnadsramarna och framförallt utan en enda arbetsskada. Med den nya kylsträckan har vi nu kapacitet att producera 300 000 ton härdat stål i vår anläggning i Borlänge. Med mindre kompletterande investeringar kan kapaciteten utökas ännu mer.

Genom investeringarna i Mobile och Borlänge samt uppdateringar av produktionsapparaten i Oxelösund har vi nu ett världsunikt kunderbjudande vad avser kvalitet, egenskaper och dimension inom slitstål och höghållfast konstruktionsstål. Från det tunnaste till riktigt tjock grovplåt.

Vid vår anläggning i Kunshan utanför Shanghai har vi byggt en färdigställningslinje för att kunna kundanpassa de plåtar som levereras från Sverige och USA.

Genom dessa satsningar och med fortsatt utveckling av våra avancerade höghållfasta stål är jag helt övertygad om att vi kommer att nå vårt strategiska mål att nischprodukterna ska utgöra 50 procent av våra leveranser 2015.

Men SSAB är inte bara stål. Det som framförallt skiljer oss från andra stålföretag är vårt nära samarbete med kunderna. Ofta kommer vi in redan på designstadiet och kan stötta våra kunder i det tidiga utvecklingsarbetet. Under 2011 har vi tagit ytterligare ett steg i den riktningen genom att bilda SSAB Shape, där vi bland annat kan erbjuda komponenter och skräddarsydda kit utvecklade av SSAB.

Vi har under året också gjort en del mindre förvärv för att utveckla vår försäljning av slitdelar inom nätverket Hardox Wearparts, en verksamhet som står stark även i kärva tider. För att förstärka kundsamarbeten och produktutveckling på den amerikanska marknaden öppnade vi i fjol ett forsknings- och utvecklingscenter vid vår anläggning i Montpelier, Iowa. Ett forsknings- och utvecklingscenter invigs också i vår vid vår anläggning i Kunshan.

Det försvagade marknadsläget under andra halvåret ledde till att vi under hösten drog ner produktionstakten i vår svenska verksamhet. Vi införde anställningsstopp, stopp för övertid och beslutade att inte förlänga korttidskontrakt. Detta har förstås varit påfrestande för våra anställda och jag vill passa på att tacka alla medarbetare för den förståelse de visat. Jag har också uppskattat de insatser våra medarbetare i våra amerikanska och asiatiska verksamheter gjort för att upprätthålla en hög och jämn produktionstakt och en god fart i försäljningen. Inom hela koncernen kan vi glädjande nog konstatera

att vårt arbete med att förbättra leveranssäkerheten gett mycket goda resultat.

Ur miljösynpunkt har SSAB överlag en mycket effektiv produktion. Vi arbetar fokuserat kring frågor om energieffektivitet och vi tar tillvara och utvecklar affärer kring våra biprodukter. Våra masugnar tillhör de bästa i världen när det gäller att begränsa utsläppen av koldioxid. Därför är jag bekymrad om

nya regler för att begränsa utsläppen inom EU, vilket kan komma att innebära att vi inte kan öka produktionen i Sverige. Det skulle innebära att stålindustrins tillväxt skulle hamna utanför Sveriges och Europas gränser, i länder där utsläppen är högre. Det skulle varken vara bra för Sverige, Europa eller för miljön.

Vi vill ta vår del av ansvaret för en bättre miljö. Vi ska fortsätta förbättra den produktion vi har idag. Vi deltar också mycket aktivt i olika europeiska samarbeten för att utveckla ny miljöeffektivare produktionsteknik. Men kanske allra viktigast; de stål vi tillverkar bidrar på flera sätt till en bättre miljö. Våra höghållfasta stål gör att man kan tillverka produkter som blir lättare, starkare och mer hållbara än om de var tillverkade i standardstål. Detta är bra för miljön och ger stora vinster i produktion, i utvecklingen av nya tillverkningsprocesser och i nya innovativa slutprodukter för våra kunder.

Allt detta gör oss väl rustade för framtiden. Vi har en tydlig strategi för morgondagen.

Martin Lindqvist VD och koncernchef

SSAB Årsredovisning 2011 Affärsöversikt 5

SSAB ska driva och leda utvecklingen inom höghållfasta stål

Produkter av höghållfasta stål ger slutkunden stora fördelar jämfört med produkter tillverkade av standardstål. Konstruktionerna blir lättare, har en längre livslängd och en högre lastkapacitet. Detta ger också stora fördelar för miljön.

Dumpertruckar med flak av SSABs höghållfasta stål.

SSABs strategi är att vara en global ledare inom nischområdena avancerade höghållfasta stål och kylda stål och samtidigt befästa de starka positionerna på hemmamarknaderna inom standardstål. Målet är att 50 procent av leveranserna ska utgöras av nischprodukter 2015. Under 2011 uppgick andelen nischprodukter till 37 procent av de totala leveranserna. Det handlar till exempel om slitstål till gruv- och anläggningsmaskiner, konstruktionsstål till kranindustrin och avancerade höghållfasta stål till skyddsdetaljer i personbilar.

Fördelar i alla led

Trots att den här typen av stål i allmänhet är väsentligt dyrare än standardstål ger de fördelar för kunderna i form av ökad hållbarhet och slitstyrka, lättare vikt i slutprodukterna samtidigt som de blir betydligt starkare än produkter tillverkade av standardstål. Oftast bidrar de höghållfasta stålen också till förenklade och mer effektiva produktionsprocesser och minskad materialåtgång. Detta gör att totalekonomin för slutanvändaren

blir bättre om en höghållfast plåt används istället för en standardplåt.

Mer än bara stål

Men SSABs nischstrategi bygger på mer än bara stål. Kunderna erbjuds också avancerade tjänster i form av produkt- och processutveckling tillsammans med SSABs experter. Hela strategin bygger på ett nära samarbete med kunderna. Genom att SSAB kommer in tidigt i design- och produktutvecklingsarbetet kan stålets egenskaper utnyttjas på bästa sätt. Detta ger ökade kunskaper både för kunderna och för SSAB samtidigt som det skiljer SSAB från de flesta andra stålföretag.

Stabilare utveckling

För SSABs del innebär en satsning på avancerade höghållfasta och kylda stål också ökad stabilitet. Pris och efterfrågan på dessa stål varierar mindre än på standardprodukter, vars utveckling ofta svänger mer över en konjunkturcykel. Även i en lågkonjunktur sker en successiv övergång från standardstål till de mer avancerade höghållfasta stålen. SSABs satsning på eftermarknaden för slitstål genom nätverket Hardox Wearparts stärker också SSABs stabilitet i en värld som präglas av snabba svängningar. Ytterligare ett steg i den riktningen är skapandet av SSAB Shape, där kunder erbjuds komponenter och delar utvecklade av SSAB.

Nya marknader växer snabbast

På den kinesiska marknaden säljer SSAB enbart de mer avancerade höghållfasta stålen. Kina är också marknaden där stålefterfrågan växer snabbast. SSABs mål är att 20 procent av nischprodukterna ska levereras till Asien 2015. Under 2011 gick 12 procent av leveranserna av nischprodukter till affärsområdet SSAB APAC. Även på andra tillväxtmarknader som till exempel gruvsektorn i Latinamerika finns ett starkt och växande intresse för de höghållfasta stålen. På de mer mogna marknaderna som Amerika och Europa fortsätter den successiva övergången från standardstål till

höghållfasta stål och även uppgraderingar inom olika former av höghållfasta stål.

På SSABs hemmamarknader, det vill säga marknader där det finns betydande lokal produktion, har SSAB ledande positioner också inom standardstål. I Norden är SSAB den ledande leverantören av tunnplåt och i Nordamerika den ledande leverantören av grovplåt. Att bibehålla en ledande position på hemmamarknaderna är en viktig del i SSABs strategi för att ständigt utveckla kunskapen om kundernas behov. På hemmamarknaderna är närheten och relationen till kunden och korta leveranstider avgörande.

Strategiskt viktiga investeringar

För att stötta SSABs strategi har en rad investeringar genomförts under de senaste åren. Förvärvet av nordamerikanska IPSCO har givit SSAB tillgång till två av de modernaste grovplåtsverken i Nordamerika. En del av strategin bakom förvärvet var att kunna producera SSABs höghållfasta slit- och konstruktionsstål lokalt på den amerikanska marknaden. Sedan 2011 produceras slitstålet Hardox i härdlinjen i Mobile, Alabama. Ett omfattande strategiskt investeringsprogram genomfördes under 2011 i syfte att ytterligare stärka SSABs globala positioner inom

höghållfasta stål. I Mobile uppfördes ytterligare en härdlinje, som kommer att tas i kommersiell drift under första halvåret 2012. I Borlänge genomfördes omfattande investeringar och en härdlinje har byggts i direkt anslutning till varmvalsverket. Därigenom kommer Borlänge från 2012 att kunna erbjuda kunderna en breddad produktportfölj inom de höghållfasta stålen. Genom dessa investeringar kan SSABs hela produktionssystem optimeras. Till exempel kan kvartoverket i Oxelösund fokusera på tjock och bred härdad grovplåt medan verken i Mobile och Borlänge kan erbjuda tunnare respektive smalare kvaliteter. SSAB kan redan idag erbjuda marknadens största bredd av slit- och höghållfasta stål. De nya härdlinjerna kommer ytterligare att befästa SSABs position.

Unik säljorganisation och unika varumärken

Slitstålet Hardox är förmodligen stålvärldens mest kända produktvarumärke. Genom att marknadsföra stålet genom starka produktvarumärken har SSAB en unik position på stålmarknaden. Här finns förutom slitstålen inom Hardox-sortimentet, även konstruktionsstålen Domex, Weldox och Docol,

skyddsplåten Armox, verktygsstålet Toolox och byggplåten Prelaq. Genom kundprogrammet "Hardox in my Body " får kunderna en kvalitetsstämpel som kan ses på lastbilsflak, dumprar och containrar tillverkade av Hardox, en form av "ingridient branding", som väckt stort intresse.

SSAB arbetar kontinuerligt för att öka intresset för och utvecklingen av applikationer tillverkade av höghållfasta stål. För att främja utvecklingen anordnas årligen tävlingen Swedish Steel Prize. Tävlingsbidragen utgörs av produkter, alltifrån sängbottnar till skördetröskor och sopbilar, som utvecklats med hjälp av höghållfasta stål. Genom denna typ av kundaktiviteter stärks de långsiktiga kundrelationerna och intresset för att ytterligare öka användningen av höghållfasta stål.

Domex är ett konstruktionsstål för lättare fordon och riktas mot fordonsindustrin.

Prelaq är en färdigmålad plåt som kan användas till tak och paneler och som finns i ett stort antal färger.

Hardox är en slitplåt för maximal nyttolast, livslängd och driftsäkerhet.

Armox är en skyddsplåt för personlig säkerhet.

Docol är ett konstruktionsstål för lättare, säkrare lösningar i bilindustrin, exempelvis i form av krockskydd.

Toolox är ett färdigvärmebehandlat verktygsstål.

Weldox är ett konstruktionsstål för starkare, lättare strukturer som lämpar sig väl för till exempel lyftkranar.

Kundnyttan styr SSABs produktutveckling och forskning

SSABs forsknings- och utvecklingsarbete utgår från marknadens och kundernas behov. Den underliggande drivkraften är att svara upp mot ökande krav vad gäller hållbarhet och slitstyrka i kombination med lägre vikt. Fokus för F&U-insatserna ligger därför på höghållfasta stål som fyller kritiska funktioner och ger ett mervärde.

SSABs forskning och utveckling följer en strukturerad process. Målsättningen är att SSABs nischprodukter ska vara förstahandsval för kunder världen över och sätta standarden för prestanda i utvalda marknadssegment. Det innebär att för varje nischprodukt ska SSAB identifiera två till tre egenskaper som är viktiga för slutanvändaren. För dessa produkter ska SSAB säkerställa långsiktigt ledarskap genom att utveckla ledande garanterade tekniska egenskaper.

För att SSAB ska behålla sin ledande position krävs att utvecklingsarbetet bedrivs effektivare och mer målmedvetet än vad konkurrenterna gör. SSAB har identifierat ett antal nyckelfaktorer för framgång. Den viktigaste är att företagets forskning och utveckling är marknadsdriven. Dessutom lägger SSAB stor vikt vid att utvärdera, hantera och styra de olika projekten som initieras på marknaden.

Utvecklingsarbetet är främst inriktat på höghållfasta stål.

En tydlig och strukturerad process

SSAB har identifierat ett antal kund- och marknadssegment där kraven på stål är speciellt höga. Hållbarhetsaspekterna omfattar inte bara stålet och dess inneboende egenskaper, utan också hållbarhet i ett större perspektiv i form av krav på effektiv resurs- och energiförbrukning. Inom vart och ett av de utvalda segmenten har därefter de applikationer valts ut där behoven av höghållfasta stål bedöms som störst och potentialen för kommersiell framgång mest lovande. Dessutom har en analys gjorts av vilka egenskaper som är mest kritiska, till exempel slittålighet, konstruktionshållfasthet eller låg vikt.

Bland de prioriterade segmenten återfinns bland annat entreprenadmaskiner inklusive kranar, tunga transporter, materialhantering samt personbilar. Det är inom dessa områden SSAB för närvarande lägger sina största resurser inom forskning och utveckling. Men en ständig utvärdering pågår och nya segment och applikationer övervägs kontinuerligt.

SSABs applikationsingenjörer utgör känselspröten mot marknaden. Deras roll är att hjälpa kunderna att ytterligare utveckla existerande applikationer baserat på SSABs stål. Detta sker i samarbete med SSABs Knowledge Service Centers. Därutöver ska applikationsingenjörerna identifiera nya typer av utmaningar som kunderna står inför för att på så sätt skapa spelplanen för SSABs forsknings- och utvecklingsspecialister.

Effektiv styrning av forskning och utveckling

En omsorgsfull utvärdering sker av de projekt som ingår i SSABs projektportfölj. Ett starkt fokus ligger på möjligheterna att styra projekten mot kommersiell framgång.

Kundsegment

• • Heavy transport
• • Automotive
• • Material handling, incl. mining
• • Construction machinery, incl. lifting
• • Energy
• • Building
• • Protection & tooling

Segmentens behov styr… forskningen inom tre områden.

Applikation/produkt: Optimering av tekniska egenskaper

Produkt: Optimering av kemiska sammansättningar och mikrostrukturer

Resultat från strategisk forskning och utveckling

Process: Optimering av kemi och process

Utgångspunkterna är två:

Rätt urval av projekt. En bra balans mellan projekt som drivs av specifika kundbehov, förändringar i omvärlden – till exempel ny lagstiftning – och marknadsanalys.

Rätt genomförande. Projekten ska genomföras med rätt modell för ändamålet och med rätt resurser. För att undvika flaskhalsar krävs noggrann planering och prioriteringar.

Av de uppdrag som går in i SSABs projektportfölj är merparten direkt relaterade till specifika kunder eller kundsegment och går ut på att förbättra kundernas applikationer. Vissa av projekten bedöms ha större om fattning och leder då till ett mer konceptuellt utvecklingsarbete. Ytterligare projekt kan ha så stor komplexitet och potential att de föranleder ett utvecklingsarbete som kan leda till nya produkter och eventuellt i samband med detta också till utveckling av SSABs processer.

Ett stadigt flöde av idéer

Av de förfrågningar som initieras på marknaden hanteras merparten av SSABs applikationsingenjörer i nära samarbete med kunden. De ingår i det fortlöpande tekniska utvecklingsstöd som SSAB ger alla kunder. SSAB erbjuder kunderna förutom teknisk problemlösning via applikationsingenjörerna avancerad utveckling via experterna vid Knowledge Service Center. I förlängningen kan detta arbete utgöra grunden för nya applikationer, utveckling av nya produkter samt processutveckling. I enstaka fall kan det också leda till nya patent.

Kvalificerade resurser

Vid SSABs forskningscenter i Oxelösund och Borlänge sker övergripande applikationsoch produktutveckling. Parallellt med dessa har koncernen F&U-centers i USA och Kina. Detta ligger i linje med SSABs strävan att bedriva forskning så nära kunderna och marknaden som möjligt. På företagets lokala F&U-centers sker praktiskt forsknings- och applikationsutveckling i samarbete med kunderna. På de stora produktionsorterna bedrivs även processutveckling inom de olika produktionsavsnitten.

Av SSABs 180 anställda inom central forskning och utveckling har nästan var fjärde teknisk doktorsexamen. Det säkerställer att SSAB har en kompetens som ligger i framkant. Utöver detta driver SSAB ett mer långsiktigt samarbete med utvalda forsknings- och utvecklingsinstitut. En viktig sådan samarbetspartner är SwereaKimab, som ägs gemensamt av svenska staten och näringslivet. De projekt som SwereaKimab är engagerade i ligger för SSABs del närmast på grundforskningsnivå.

Sammantaget är SSABs resurser inom forskning och utveckling främst fokuserade på att driva utvecklingen framåt inom höghållfasta stål. SSAB satsar målmedvetet på att behålla och stärka sin ledande ställning inom detta område. En målinriktad F&Uverksamhet med fokus på kundnytta är en viktig nyckel till framgång.

SSABs strategiska och finansiella mål

SSABs strategi syftar till att säkra företagets långsiktiga utveckling och därmed skapa värde för aktieägare och övriga intressenter. SSAB har som mål att vara ett av världens mest lönsamma stålföretag.

Strategiska mål

50% 20%

Finansiella mål

Utdelning

Långsiktig utdelning av vinsten, anpassad till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och med hänsyn tagen till nettoskuldsättningsgraden. Utdelningen ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen

Förvaltningsberättelse

SSAB AB (publ) Org. nr. 556016-3429

Verksamhetens utveckling

Under 2011 ökade försäljningen med 12 procent jämfört med 2010. Ökningen är främst hänförlig till en högre prisnivå. Rörelseresultatet ökade med 22 procent. Därmed fördubblades rörelsemarginalen jämfört med 2010 till 6 procent. Under året fortsatte satsningarna på kundorienterad F&U och stora investeringsprojekt. Totalt uppgick de strategiska investeringsutbetalningarna till knappt 2 Mdkr.

Marknadsutveckling

Inledningen av 2011 var god och efterfrågan på stål ökade på samtliga marknader, samtidigt som priserna steg. Under sommaren ökade osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen i framför allt Europa. Slutet av året präglades av återhållsamhet och lageravveckling hos kunderna.

Efter ett svagt slut för 2010 började 2011 positivt med ökad stålefterfrågan och stigande priser. Främsta drivkraften var en återhämtning i flertalet stålintensiva branscher, exempelvis gruvnäringen och lastbilsindustrin. Den tilltagande finansiella oron under sommaren innebar dock att trenden kom av sig. Senare hälften av 2011 präglades av lageravveckling, avvaktande kunder, överkapacitet och därmed också nedåtgående priser. Under året nådde också priserna för järnmalm och metallurgiskt kol nya rekordnivåer vilket medförde fortsatt marginalpress för stålproducenterna.

Fortsatt återhämtning efter krisen 2008

Under början av 2011 tycktes återhämtningen från förra finanskrisen åter ta fart. Stabil aktivitet inom ett flertal stålintensiva branscher kopplat med en fortsatt tillväxt i utvecklingsländerna drev på denna utveckling. Detta hade positiv inverkan på den exportberoende verkstadsindustrin i Europa och USA. Precis som i början av 2010 förstärktes även efterfrågan tack vare låga lagernivåer hos kunderna. Därmed steg stålpriserna under första kvartalet för att nå sin topp under våren.

Regionala skillnader

Enligt branschorganisationen World Steel Association ökade den samlade stålkonsumtionen med nästan 7 procent under 2011. Flertalet mogna marknader nådde dock fortfarande inte upp till rekordnivåerna från 2008. Inom EU finns emellertid regionala skillnader där de nordiska och tyska marknaderna visade god tillväxt för 2011. I Nordamerika gick återhämtningen snabbare än för EU-området bland annat tack vare statliga stödprogram och ökad ekonomisk aktivitet. Stålkonsumtionen i BRIC-länderna fortsatte under samma period att öka, med Kina som främsta draglok. Kinas andel av världens stålproduktion växte 2011 till 46 procent och landet stod även för lika stor andel av den samlade stålkonsumtionen.

Finansiell oro skapar åter försiktighet

Den finansiella oron inom EU och USA eskalerade under sommaren 2011, på grund av flera länders höga belåning och svaga BNPtillväxt. En allmänt avmattad efterfrågan kombinerat med en utebliven lageruppbyggnad efter sommaruppehållen, påverkade de flesta stålproducenter negativt, framförallt inom EU-området. Den negativa prisutveckling som noterades under senare

delen av 2010 upprepades därmed igen under hösten 2011. Ståltillverkarna vidtog en rad åtgärder för att anpassa produktionskapaciteten och kostnadsmassan till rådande marknadsläge. Parallellt uppvisade höghållfasta stål en något större motståndskraft i allmänhet och bibehöll, som brukligt, en stabilare efterfrågan och högre marginaler än standardstål.

Stark efterfrågan från flera kundsegment

Trots den finansiella oron visade ett flertal kundsegment positiva signaler. Gruvindustrin fortsatte sin starka utveckling under året, drivet av höga råvarupriser och bristande leveranskapacitet. Gruvindustrins stålefterfrågan var särskilt tydlig i Kina och Australien, där successivt ökande produktionskapacitet innebar betydande nyinvesteringar samt ökad stålkonsumtion kopplat till löpande underhåll. Efterfrågan var även god, främst under första delen av 2011, inom lastbilsindustrin och hos tillverkare av anläggningsmaskiner. Utvecklingen inom dessa kundsegment ökade användningen av höghållfasta stål. Detta var även en trend som fortsatte inom bilindustrin, där efterfrågan på komponenter i höghållfasta stål

Råstålsproduktion per marknad

Mton	2011	2010	%
EU 27	177	173	+3
USA	86	80	+7
Kina	696	639	+9
Övriga Asien	293	277	+6
Övriga världen	275	261	+5
Globalt	1 527	1 430	+7

»Swedish Steel Prize delas ut till innovativa konstruktioner i höghållfasta stål sedan 1999. Priset ska inspirera, stimulera och sprida kunskap om höghållfasta stål och möjligheterna att utveckla lättare, säkrare och mer miljöanpassade produkter. 2011 hade juryn valt ut fyra finalister med innovationer för jordbruk, arbetsskydd och ett arenabygge. Skördaren som tagits fram av Deere & Company gick segrande ur finalen 2011. «

ökade för att göra bilar lättare och säkrare.

Ett betydande kundsegment är byggindustrin, som dock inte visade några tecken på varaktig återhämtning under 2011 – varken i Europa eller i Nordamerika. Även Kinas expansiva byggmarknad avmattades något under slutet av året då vissa tecken på överhettning noterades, vilket ledde till försiktigare utlåning från banker.

Råmaterialpriser pressar marginaler

Under årets första månader ökade spotpriserna på både metallurgiskt kol och järnmalm och nådde rekordnivåer under vårvintern. Drivkraften var dels den ökade stålefterfrågan och dels flaskhalsar hos leverantörerna. Bland annat påverkade regnoväder i Australien tillgången på metallurgiskt kol negativt. Mot slutet av 2011 sjönk de globala spotpriserna på järnmalm och

osäkerheten inför utvecklingen 2012 var betydande. Även om både järnmalms- och kolpriserna sjönk under senare delen av året fortsatte marginalpressen för ståltillverkarna på grund av vikande stålpriser.

Fortsatt tillväxt i utvecklingsländer

I Europa kvarstår osäkerheten om efterfrågan och i viss mån även i Nordamerika. Under 2011 har synen gått från enighet om återhämtning, till allmänt nedjusterade tillväxtprognoser. I USA syns dock en mer positiv utveckling, i första hand tack vare fortsatt stabil stålefterfrågan inom energisektorn.

Utvecklingen i tillväxtländerna är generellt fortsatt god och har i vissa fall inte påverkats nämnvärt av den senaste tidens ekonomiska oro. Kina har i sin senaste

femårsplan valt att sänka tillväxttakten något för att förhindra ökad inflation och ekonomisk överhettning.

Produktion och försäljning

Leveranserna av nischprodukter ökade med 15 procent under året och andelen nischprodukter svarade för 37 (32) procent av de totala leveranserna.

Produktion

Efterfrågan på SSABs produkter ökade i inledningen av 2011 och priserna kunde efter hand höjas. Mot slutet av första halvåret vek dock efterfrågan, inte minst i Europa och priserna kom åter under press. Produktionen i den svenska verksamheten minskade till följd av den lägre efterfrågan, främst genom att den ena masugnen i Oxelösund inte startades igen efter sommarstoppet. I Nordamerika kördes stålverken på normalt kapacitetsutnyttjande, men underhållsstopp under året begränsade produktionen.

Såväl råstålsproduktionen som plåtproduktionen minskade under 2011 med 1 procent jämfört med 2010 och uppgick till 5 671 (5 752) kton respektive 4 888 (4 929) kton.

Försäljning

SSABs leveranser ökade under året med 1 procent jämfört med 2010 och uppgick till 4 661 (4 606) kton. Leveranserna av nischprodukter ökade med 15 procent jämfört med 2010. Sammantaget under 2011 utgjorde andelen nischprodukter 37 (32) procent av de totala leveranserna.

Försäljningen under året uppgick till 44 640 (39 883) Mkr, en ökning med 4 757 Mkr eller 12 procent jämfört med 2010. Högre priser svarade för en positiv effekt på 13 procentenheter, bättre volym och mix för 6 procentenheter, medan valutaeffekter svarade för en negativ effekt på 7 procentenheter.

För hela koncernen svarade försäljningen utanför Sverige för 79 (78) procent, vilket framgår av tabellen.

Traversutbildning för Mats Janers i Borlänge.

Försäljning på de största marknaderna

Mkr	2011	2010	Förändring,%
USA	13 860	11 648	+19
Sverige	9 406	8 918	+5
Tyskland	2 471	2 322	+6
Kanada	2 144	1 891	+13
Finland	1 691	1 574	+7

Extern försäljning per affärsområde

Mkr	2011	2010	Förändring,%
SSAB EMEA	17 849	16 536	+8
SSAB Americas	16 933	14 498	+17
SSAB APAC	2 811	2 326	+21
Tibnor	7 047	6 523	+8
Summa	44 640	39 883	+12

SSAB EMEA 40% Tibnor 16% SSAB APAC 6% SSAB Americas 38%

Leveranser

Försäljning per affärsområde

»Deere & Company (USA) – Skördare. Med hjälp av avancerade höghållfasta stål i kombination med en genomtänkt och innovativ design har Deere & Company utvecklat skördetröskor med bättre produktivitet samtidigt som de uppfyller nya miljökrav. Skördaren är lättare, har större skärvidd samtidigt som det nya skärbordet är mer flexibelt och följer ojämnheter i marken bättre, vilket ökar utbytet jämfört med konventionella konstruktioner. «

Kostnad

Priserna på koncernens viktigaste råvaror – malm, kol och skrot – ökade under året. Satsningarna på forskning och utveckling ökade med kundens affär i fokus.

Kostnaderna i rörelsen ökade under 2011 med 10 procent jämfört med föregående år och uppgick till 43 113 (39 297) Mkr. Därav utgjorde 4 224 (3 920) Mkr inköp av produkter i handelsrörelsen.

Den resterande kostnadsmassan utgjordes i huvudsak av tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader, avskrivningar samt kostnader för råvaror och energi.

Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader

Kostnaderna består i huvudsak av kostnaderna för den egna personalen samt av material och tjänster. Personalstyrkan ökade under året, bland annat i samband med successiv bemanning av de strategiska investeringsprojekten samt av den utökade säljstyrkan i SSAB APAC. Ersättningar till anställda uppgick till 5 349 (4 962) Mkr. Underhållskostnaderna inklusive material och externa tjänster ökade under året bland annat på grund av stora underhållsstopp i både de amerikanska och de svenska stålverken.

Råvaror

Råvarorna prissätts på världsmarknaden och priserna, som främst noteras i USD, är starkt beroende av stålkonjunkturen. Malm och kol är de dominerande råvarorna inom den masugnsbaserade tillverkningen i Sverige. Avtalen om pris och leverans träffades tidigare vanligtvis årsvis i början av året, men en övergång till kvartalsvis prissättning skedde under 2010 och priset för delar av kolinköpen sätts numera månadsvis. Skrot är en viktig råvara för den nordamerikanska verksamheten med två skrotbaserade stålverk.

Det sammantagna priset i USD för malm var 21 procent högre än under 2010 och i SEK 4 procent högre.

Det sammantagna priset i USD för kol var 50 procent högre än under 2010 och i SEK 27 procent.

Den amerikanska verksamheten köper löpande in skrot som råvara för sin tillverkning. Marknadspriserna på skrot i USA var relativt stabila under året efter att ha stigit kraftigt i slutet av 2010. Priset var vid slutet av året cirka 10 procent högre än vid inledningen av 2011.

Sammantaget ökade råvarukostnaderna och uppgick till 19 898 (18 262) Mkr.

Koncernens kostnadsstruktur framgår av nedanstående diagram.

Energi

Kol är ett nödvändigt reduktionsmedel för att ta bort syre ur järnmalmen och utgör en av de viktigaste råvarorna vid malmbaserad ståltillverkning. Via kol tillförs också cirka 85 procent av energin till den svenska stålrörelsen.

I övrigt tillförs energi genom el, olja och gasol. Totalt förbrukade den svenska stålrörelsen 1 548 (1 582) GWh elenergi och 1 359 (1 494) GWh olja och gasol under året. Genom att utnyttja de energirika gaser som framkommer vid ståltillverkningen produceras bland annat el i kraftvärmeverket i Oxelösund och i det hälftenägda energibolaget Lulekraft. Under året producerade dessa anläggningar 641 (702) GWh el.

El och naturgas är betydande energikostnader för SSAB Americas och utgör cirka 10 procent av den totala produktionskostnaden för stålverken. SSAB Americas har långfristiga elavtal med fasta priser.

Sammantaget för koncernen uppgick kostnaderna för energi (exklusive kol) till 2 449 (2 553) Mkr.

Råstålsproduktion Plåtproduktion

Forskning och utveckling - F&U

SSABs forskning och utveckling fokuserar på processutveckling, produktutveckling och kundapplikationer. Under året uppgick forskning och utvecklingssatsningarna till 223 (190) Mkr, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med föregående år. Strategin med en marknadsdriven inriktning på forskning och utveckling, med kundens affär i fokus, ligger fast.

SSAB har fortsatt att utöka produktprogrammet med fler dimensioner (tjocklek och bredd) och nya stålsorter från produktionsanläggningar i Oxelösund, Borlänge och Mobile. SSAB kan idag erbjuda kunderna både slitstål och konstruktionsstål från 0,5 mm tjocklek upp till 160 mm, vilket är marknadens bredaste produktprogram. Drifttagning av de nya anläggningarna i Borlänge, Oxelösund och Mobile kommer att leda till en accelererad introduktion av nya stålsorter de närmaste åren.

Stål för säkerhetskomponenter till bilindustrin är ett prioriterat område. För att tillfredsställa bilindustrins behov av korrosionsskyddade höghållfasta stål har avsevärda resurser lagts ner på detta område. Under 2011 lanserades Docol 1400 MZE som är världens starkaste elektrogalvaniserade stål.

Som en del av uppbyggandet av en global F&U organisation kommer SSABs nya forskningscentrum i Kunshan, Kina invigas under första kvartalet 2012. Rekrytering och bemanning av denna anläggning har påbörjats under 2011 och SSAB kan idag erbjuda avancerat tekniskt kundstöd lokalt i Kina. Inom ramen för SSABs strategiska forskningssamarbete med SwereaKimab bedrivs nu ett tjugotal

projekt med syfte att utveckla nästa generation slit- och höghållfasta konstruktionsstål.

Inom applikationsutveckling och teknisk kundservice har det under 2011 genomförts ett hundratal kundprojekt samt utvecklat nya konceptuella lösningar. SSAB kan erbjuda stöd i kundens hela utvecklingskedja, från kompetensbyggnad till fullskaleproduktion och försäljning. Det tekniska stödet från SSABs Knowledge Service Center i uppbyggandet av SSAB Mining Service Centers är ett bra exempel på detta.

SSAB jobbar också aktivt med forskning och utveckling inom miljöområdet med fokus på att reducera koldioxidutsläpp och hitta nya tillämpningar för olika restprodukter. En stor framgång var utveckling vid SSABs stålverk av ny metod för att utvinna vanadin ur LD-slagg.

Sammantaget har de ökade satsningarna inom F&U under 2011 inneburit en kraftig ökning av budgeten för framtagandet av nya produkter, applikationer och förbättrade tillverkningsprocesser.

Viktiga partners i koncernens nätverk för forskning och utveckling är Kungliga Tekniska Högskolan, Luleå Tekniska Universitet, Högskolan i Dalarna, Swerea-instituten (svensk forskning), samt därutöver branschorganisationerna Jernkontoret (den svenska stålindustrins branschorganisation), Eurofer (European Confederation of Iron and Steel Institutes) och World Steel Association.

I Nordamerika stödjer SSAB forskningsaktiviteter vid ett flertal universitet, till exempel Colorado School of Mines och Carnegie Mellon University. American Steel Association är en annan viktig samarbetspartner.

Koncernens kostnadsstruktur

Resultat

Rörelseresultatet förbättrades med 1 380 Mkr till 2 512 (1 132) Mkr. Rörelsemarginalen ökade till 6 (3) procent.

Resultat

Rörelseresultatet förbättrades med 1 380 Mkr och uppgick till 2 512 (1 132) Mkr. Rörelsemarginalen uppgick därmed till 6 (3) procent. Valutaförändringar, jämfört med 2010, (effekten av att försäljning och inköp skett till andra kurser 2011 än under 2010) påverkade rörelseresultatet positivt med cirka 500 Mkr. Till följd av den minskade produktionen under andra halvåret reducerades utsläppen av koldioxid från verksamheten. De utsläppsrätter som inte behövde utnyttjas kunde därför säljas, vilket förbättrade resultatet med 275 (4) Mkr.

Finansnettot för helåret uppgick till -514 (-402) Mkr. Finansnettot har påverkats negativt huvudsakligen av högre räntesatser samt en högre nettoskuld jämfört med 2010.

Resultatet efter finansnetto uppgick till 1 998 (730) Mkr, en förbättring med 1 268 Mkr.

Skatt

Skatten uppgick till -438 (+39) Mkr. Den effektiva skattesatsen var 22 (-5) procent. Skatten påverkades positivt med 5 procentenheter till följd av lägre skattesatser på positiva resultat och högre skattesatser på negativa resultat i utländska dotterbolag.

Resultat efter skatt och resultat per aktie

Resultatet efter skatt (hänförligt till aktieägarna), exklusive avyttrad verksamhet, uppgick till 1 560 (721) Mkr eller 4,82 (2,23) kronor per aktie.

Räntabilitet

Räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt och på eget kapital efter skatt uppgick till 5 (2) procent respektive 5 (2) procent.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Per 30 november genomfördes det årliga nedskrivningstestet av koncernens goodwill. Goodwillen uppgick vid årsskiftet till 18 911 (18 643) Mkr, varav i princip hela beloppet avser SSAB Americas. Utfallet av nedskrivningstestet indikerade inte något nedskrivningsbehov. För ytterligare information se not 6.

Förändring av rörelseresultatet mellan 2011 och 2010

Mkr	Förändring
Stålrörelsen
• Högre priser	5 550
• Högre volymer	910
• Högre rörlig tillverkningskostnad	- 5 150
• Valutaförändringar jämfört med 2010	500
• Sålda utsläppsrätter	271
Tibnor
• Volymer, förändring mix och marginaler	-140
Högre fasta kostnader	-537
Övrigt	-24
Förändring av rörelseresultatet	1 380

» HT Engineering Ltd (Nya Zeeland) – Hyttskydd på grävmaskin. Förarhytten på en grävmaskin är en riskutsatt miljö som kräver ordentliga skydd mot de tunga föremål som hanteras. Genom att utnyttja avancerat höghållfast stål i ett nydesignat skyddsgaller har HT Engineering förbättrat såväl förarskyddet som siktfältet. Konstruktionen är lättare och tål slag och stötar bättre. Detta har uppnåtts genom att använda tunna plattstänger i gallret som vinklats för att ge maximal sikt. «

Investeringar och likviditet

De tre stora pågående investeringsprojekten beräknas alla vara i full drift under första halvåret 2012 och kommer då att möjliggöra fortsatt expansion av nischprodukter. Årets betalningar för dessa investeringar ledde till ett negativt nettokassaflöde.

Investeringar

Under året togs beslut om nya investeringar på totalt 1 065 (1 772) Mkr, varav 117 (753) Mkr avsåg strategiska investeringar. Investeringsutbetalningarna uppgick till 3 111 (2 011) Mkr, varav strategiska investeringar uppgick till 1 832 (1 170) Mkr) och företagsförvärv (inklusive minoriteten i Tibnor) till 492 (0) Mkr. De stora strategiska investeringsprojekten, som beskrivs närmare under respektive affärsområde, kommer att vara avslutade under första halvåret 2012.

Förvärv av minoritetens andel i Tibnor

SSAB förvärvade i maj 2011 Outokumpus minoritetsandel om 15 procent av aktierna i Tibnor, varefter Tibnor blev ett helägt dotterbolag. Köpeskillingen uppgick till 393 Mkr.

Likviditet

Det operativa kassaflödet uppgick till 2 821 (-172) Mkr. Kassaflödet påverkades positivt av rörelseresultatet, men negativt av ökade kundfordringar. Nettokassaflödet uppgick till -817 ( 2 799) Mkr. Nettokassaflödet påverkades bland annat av utbetalningar för investeringar på 3 111 (2 011) Mkr (varav strategiska investeringar på 1 832 (1 170) Mkr och av företagsförvärv (inklusive minoriteten i Tibnor) med 492 (0) Mkr. Nettoskulden påverkades vidare av utdelningar med totalt 693 (339) Mkr. Nettoskulden ökade med 886 Mkr under året och uppgick per den 31 december till 18 475 (17 589) Mkr. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 60 (59) procent.

Som framgår av tabellen nedan uppgick koncernens likvida beredskap, exklusive företagscertifikat, till 26 (31) procent i förhållande till koncernens försäljning. Målsättningen är att alltid ha minst 10 procent av försäljningen i likvid beredskap.

Mkr	31 dec 2011	31 dec 2010
Likvida medel	1 648	1 314
Outnyttjade kreditlöften	11 693	12 205
Likvid beredskap	13 341	13 519
• som andel av årsomsättningen (%) (rullande 12 månader)	30	34
Avgår företagscertifikat	-1 922	-1 334
Likvid beredskap exklusive företagscertifikat	11 419	12 185
• som andel av årsomsättningen (%) (rullande 12 månader)	26	31

Mkr	2011	2010
SSAB EMEA	1 261	-1 736
SSAB Americas	1 296	1 461
SSAB APAC	24	162
Tibnor	356	42
Övrigt	-116	-101
Operativt kassaflöde	2 821	-172
Finansiella poster	-481	-392
Skatter	-140	-167
Rörelsens kassaflöde	2 200	-731
Strategiska investeringar	-1 832	-1 170
Förvärv rörelser och andelar	-99	0
Avyttringar rörelser och andelar 1)	0	-559
Kassaflöde före utdelning och finansiering	269	-2 460
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-648	-324
Utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande	-45	-15
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande 2)	-393	-
Nettokassaflöde	-817	-2 799
Nettoskuld vid periodens början	-17 589	-15 315
Nettokassaflöde	-817	-2799
Omvärdering av skulder mot eget kapital 3)	-155	599
Valutaeffekter 4)	86	-74
Nettoskuld vid periodens slut	-18 475	-17 589

Operativt kassaflöde/förändring av nettoskuld

2010 har justerats till följd av ändrade redovisningsprinciper. För detaljer se not 28. 1) För 2010 ingår betalning av garantiåtaganden avseende skatt gentemot köparen av

rörverksamheten med 591 Mkr. 2) I maj 2011 förvärvades minoritetens andel i Tibnor. 3) Omvärderingar för säkring (hedge) av valutarisk i utlandsverksamhet. 4) I huvudsak bestående av kassaflödeseffekter på derivat och omvärderingar av övriga finansiella skulder i utländsk valuta.

Koncernens likvida beredskap Investeringar i anläggningar samt avskrivningar

Finansiell ställning

Löptiden på koncernens låneportfölj om 20 547 (19 763) Mkr uppgick vid slutet av året till 5,1 år. Det egna kapitalet ökade under året och uppgick vid årets slut till 94,98 (92,08) kronor per aktie.

Finansiering

Under året har ytterligare en finansiering för investeringen i den nya härdlinjen i Mobile, Alabama tecknats. Den nya finansieringen är på 58 MUSD och löper under 20 år. Den totala finansieringen för denna investering uppgår till 217 MUSD. Föregående år redovisades finansiering som kortfristig, men har 2011 omklassificerats som långfristig efter det att löptiden på motgarantin som säkerställer finansieringen förlängts.

Löptiden på den totala låneportföljen uppgick per den 31 december till 5,1 (3,3) år med en räntebindningstid på 1,1 (0,7) år.

Av låneportföljen på 20 547 (19 763) Mkr utgjorde 1 922 (1 734) Mkr kortfristiga företagscertifikat inklusive dagslån och 18 625 (18 029) Mkr av långsiktig finansiering med en genomsnittlig löptid på 5,6 (3,6) år.

Eget kapital

Efter tillägg av årets resultat hänförligt till bolagets aktieägare på 1 560 Mkr och ett övrigt totalresultat (i huvudsak bestående av omräkningsdifferenser) på 274 Mkr samt efter avdrag för utdelning uppgående till 648 Mkr och efter förvärv av minoritetens andel av Tibnor, uppgick det egna kapitalet

för aktieägarna i bolaget till 30 768 (29 829) Mkr, vilket motsvarade 94,98 (92,08) kronor per aktie.

Målen för lönsamhet och nettoskuldsättningsgrad framgår på sidan 10.

Utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning uppgående till 2,00 (2,00) kr per aktie motsvarande 648 (648) Mkr.

För överväganden vid förslag till vinstdisposition, se not 31.

Kundfordringar

SSAB EMEA

SSAB EMEA, som är en världsledande producent av kylda stål, stärkte under 2011 positionen genom investeringen i en härdlinje i Borlänge. Linjen kommer att vara i drift under första kvartalet 2012. Därmed ökar kapaciteten inom kylda stål och produktutbudet breddas till att även omfatta tunnare plåt än tidigare. SSAB EMEA är också ett av de ledande företagen i Europa inom avancerade höghållfasta stål samt Nordens största tillverkare av tunnplåt.

Europa

Efterfrågan på nischprodukter ökade i takt med den ekonomiska återhämtningen i de nordiska länderna, medan efterfrågan på standardstål inte ökade i motsvarande grad. I övriga västra Europa steg efterfrågan mer än förväntat under första halvåret, för att under andra halvåret mattas av på grund av den osäkerhet som skuldkrisen medförde. Gruvindustrin var fortsatt stark och försäljningen av stål till gruvutrustning, gruvrelaterade maskiner och eftermarknaden utvecklades väl. Användandet av höghållfasta stål inom bilindustrin fortsatte att öka. Tunga transporter och lifting inom construction machinery är andra segment som utvecklades väl under året. Dessa segment är i hög grad beroende av export till tredje land, det vill säga styrs av efterfrågan utanför Europa. Inom byggindustrin har efterfrågan och prisnivåer inte kommit tillbaka till nivåerna innan förra finanskrisen.

Inom östra Europa visade framför allt Ryssland och Polen stark tillväxt. SSAB EMEA tog under året över Tibnors verksamhet i Polen. Polen är SSAB EMEAS distributionscenter för den östeuropeiska marknaden.

Satsningen på en ökad vidareförädling kommer att fortsätta under 2012.

I södra Europa påverkade skuldkrisen efterfrågan, men effekten på SSAB EMEAs försäljning kunde delvis motverkas av bolagets tjänster inom vidareförädling och försäljningen av nischprodukter.

Mellanöstern/Afrika

Trots att flera länder i regionen präglades av politisk instabilitet under året utvecklades vissa delmarknader väl. I Saudiarabien har etablering av vidareförädlingstjänster påbörjats. I Turkiet fortsatte under första halvåret tillväxten att vara god, driven av både stark inhemsk efterfrågan och exportindustrin. Under andra halvåret påverkade valutakursförändringar såväl den turkiska exporten som den inhemska marknaden negativt.

I södra Afrika drevs tillväxten av en fortsatt stark gruvindustri. Volymer, antal kunder och antal applikationer växte. Den tålighet som maskiner inom gruvindustrin kräver lämpar sig väl för slitstålet Hardox och försäljningen av komponenter tillverkade i Hardox ökade.

» Genom den strategiskt viktiga investeringen i Borlänge stärker SSAB EMEA sin position som världsledande producent av kylda stål.«

Melker Jernberg, affärsområdeschef SSAB EMEA (Europa, Mellanöstern, Afrika)

Nischprodukternas andel av affärsområdets leveranser

Mkr	2011	2010
Försäljning	23 768	21 428
Resultat före avskrivningar	1 800	1 493
Rörelseresultat	649	373
Rörelsemarginal (%)	3	2
Operativt kassaflöde	1 261	-1 736
Investeringar	1 837	1 326
Sysselsatt kapital vid årets slut	17 969	18 052
Räntabilitet (%) 1)	4	3
Antal anställda vid årets slut	6 742	6 569

Den nya härdlinjen i Borlänge.

1) Avser räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital.

Plannja

Plannja är ett helägt dotterbolag och ingår operativt i SSAB EMEA. Försäljningen inriktas mot bygghandel, plåtslageri och byggprojekt. Produktsortimentet utgörs av kompletta program för plan och profilerad byggplåt, plåttakpannor och takavvattningsprodukter samt väggelement av sandwichtyp.

Trots begränsad efterfrågan och mer konkurrens lyckades Plannja öka försäljningen till 1 311 (1 261) Mkr och resultatet efter finansnetto uppgick till -8 (-66) Mkr. Under 2011 koncentrerades försäljningen till de nordiska länderna, Polen och Frankrike, vilket resulterade i något färre antal anställd vid årets slut, 460 (475).

Investeringar

Investeringen i en direkthärdningslinje för att kunna producera kylda stål i Borlänge fortgick. Under sommaren installerades linjen enligt plan och beräknas tas i kommersiell drift under första kvartalet 2012. Genom investeringen ökar koncernens kapacitet

inom kylda stål och medför också en ökad flexibilitet i tillverkningen samt ett breddat produktsortiment.

Investeringar har även gjorts i Oxelösund för att möjliggöra produktion av tjock grovplåt. En omställning gjordes i en av masugnarna i Oxelösund under ett förlängt sommarstopp. Utöver dessa investeringar gjordes fortlöpande mindre investeringar inom ramen för underhåll, miljö, hälsa och säkerhet.

Totala investeringar under året uppgick till 1 837 (1 326) Mkr, varav 750 (694) Mkr avsåg strategiska investeringar.

Produktion och leveranser

2011 präglades av osäkerhet kring vad som utgjorde underliggande efterfrågan och vad som utgjorde lagerförändringar. Under första halvåret 2011 ökade produktionen av råstål och plåt jämfört med samma period 2010. För att anpassa produktionen till den återhållsamhet i efterfrågan som uppstod efter sommaren, återupptogs inte den ena av

masugnarna i Oxelösund i drift efter sommarstoppet. Av samma skäl hölls också tunnplåtsproduktionen något begränsad under slutet av året. Därigenom hölls de egna lagren på acceptabla nivåer. Andelen nischprodukter av totala leveranser ökade 2011 till 43 (36) procent, vilket motsvarar 330 (269) kton kylda stål och 524 (464) kton avancerade höghållfasta stål.

Konkurrenter

Bland SSAB EMEAs konkurrenter märks ArcelorMittal, Dillinger, Rautaruukki, Salzgitter, ThyssenKrupp samt VoestAlpine.

Efterfrågan kundsegment och marknader 2011 Leveranser och produktion

Automotive		Norden	
Construction machinery (inkl. lifting)		Övriga västra Europa	
Material handling (inkl. mining)		Centrala/östra Europa	
Heavy transport		Mellanöstern	
Building		Afrika	
Protection & tooling	

21	Norden
я	Övriga västra Europa	я
я	Centrala/östra Europa	я
я	Mellanöstern	→
N	Afrika	21

kton		2011	2010	%
Leveranser	Kylda stål	330	269	+23
	AHSS 1)	524	464	+13
	Standardstål	1 146	1 301	-12
Produktion	Råstål	3 253	3 418	-5
	Plåt	2 617	2 720	-4

1) Avancerade höghållfasta stål.

SSAB Americas

SSAB Americas, som är en ledande leverantör av grovplåt i Nord- och Latinamerika, tog under 2011 strategiskt viktiga steg mot en tydligare position inom höghållfasta stål, bland annat genom investeringen i en ny härdlinje för tillverkning av kylda stål. Under året påbörjades tillverkning av slitstålet Hardox i Mobile. Andelen nischprodukter ökade till 26 procent.

Nordamerika

I början av året ökade efterfrågan inom de flesta kundsegment i Nordamerika och kapacitetsutnyttjandet var normalt. Under andra halvåret minskade efterfrågan något. Kapacitetsutnyttjandet har dock varit på en god nivå under hela året.

Inom bilindustrin i både Nord- och Latinamerika ökade efterfrågan på komponenter baserat på höghållfasta stål. Efter en god inledning under 2011 mattades efterfrågan av under sommaren men ökade åter under fjärde kvartalet. Efterfrågan på höghållfasta stål till bilindustrin förväntas fortsätta växa.

Efterfrågan från gruvindustrin fortsatte att utvecklas väl. Stora gruvbolag planerar omfattande framtida investeringar för fortsatt tillväxt. Dessa investeringar omfattar större projekt i västra delarna av Kanada och USA. Tillväxten inom gruvindustrin medförde också ett ökat behov av tunga transporter. Den tidigare nedåtgående trenden inom segmentet tunga transporter vände under året. Efterfrågan från producenter av jordbruksmaskiner var också god.

Försäljningen av stål till energisektorn ökade under året. Efterfrågan från tillverkare av vindkraftverk ökade delvis som en effekt av skattelättnader för vindkraftsproduktion i både USA och Kanada. Olje- och gassektorn fortsatte att växa, drivet av utvinning av naturgas ur oljesandsfält i nordöstra USA och västra Texas, men också som en följd av landbaserade rörprojekt.

På årsbasis var efterfrågan inom lyftkranar oförändrad. Efter en svagare inledning av 2011 skedde en viss återhämtning under årets senare del.

Den nordamerikanska byggindustrin utvecklades svagt och stålefterfrågan minskade både inom privata bostäder och kommersiella fastigheter.

Försäljningen till Steel Service Centers är en viktig distributionskanal både i USA och Kanada. Efter ett starkt första halvår försvagades efterfrågan under andra halvåret på grund av förväntningar om lägre stålpriser då stålimporten ökade och som en följd av lägre råvarupriser både på skrot och järnmalm.

Latinamerika

Tillväxten i efterfrågan i Latinamerika var fortsatt stabil under året, främst i Brasilien, Chile och Peru. Periodvis var stålpriserna

» SSAB Americas starka kompetens inom höghållfasta stål bekräftas av att vi hade två finalister i Swedish Steel Prize 2011, varav en vann tävlingen. «

Charles Schmitt, affärsområdeschef SSAB Americas (Nord- och Latinamerika)

Nischprodukternas andel av affärsområdets leveranser

Den nya härdlinjen i Mobile.

Mkr	2011	2010
Försäljning	17 099	14 581
Resultat före avskrivningar	2 495	1 572
Rörelseresultat 1)	2 109	1 169
Rörelsemarginal (%)	12	8
Operativt kassaflöde	1 296	1 461
Investeringar	1 206	576
Sysselsatt kapital vid årets slut	31 090	30 047
Räntabilitet (%) 2)	27	16
Antal anställda vid årets slut	1 338	1 221

1) Exklusive avskrivningar på övervärden av immateriella och materiella anläggningstillgångar. 2) Avser räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital exklusive övervärden. Inklusive

övervärden är avkastningen 4 (1) procent.

dock under press på grund av ökade importvolymer till regionen.

Liksom i Nordamerika fortsatte gruvindustrin i Mexiko, Brasilien, Peru, Chile och Columbia att expandera, vilket gynnade efterfrågan på höghållfasta stål. Efterfrågan från jordbruksindustrin fortsatte att vara god, där en väsentlig drivkraft var sockerrörsindustrin i Brasilien.

I Latinamerika ökade försäljningen till byggsektorn. Störst var efterfrågan inom infrastrukturprojekt, där framför allt Brasilien investerar i större projekt inför de planerade olympiska spelen och fotbolls-VM.

Efterfrågan på SSAB Americas stål i Sydamerika begränsades delvis av handelsoch importregler som införts för att stödja de lokala tillverkarna. Exempelvis antog Brasilien under året en ny lag som ska säkerställa en högre andel inhemskt stål inom biltillverkning.

Investeringar

Den nya härdlinjen som är under uppförande i Mobile färdigställs under första halvåret 2012 och väntas tas i drift under första halvåret 2012. Anläggningen i Mobile kommer då att ha en kapacitet på cirka 300 kton.

Under året började verket i Mobile att producera slitstålet Hardox. Utöver den amerikanska produktion av Hardox utökades också samarbetet inom ramen för nätverket Hardox Wear Parts. Under 2012 planerar SSAB Americas att påbörja produktion av konstruktionsstålet Weldox.

Satsningen på att bredda erbjudandet till eftermarknaden fortsatte. Bland annat förvärvades under året ett företag i Alabama som tillhandahåller krombeläggningar, främst till gruvutrustningsindustrin. Företaget har ett 50-tal anställda.

Totala investeringar under året uppgick till 1 206 (576) Mkr, varav 1 048 (418) Mkr avsåg strategiska investeringar.

Produktion och leveranser

Produktionen under 2011 uppgick till ungefär samma nivåer som under 2010. Två planerade längre underhållsstopp i mars–april och september–oktober påverkade produktionen negativt. Under resterande del av året gick produktionen normalt.

Andelen nischprodukter av de totala leveranserna uppgick under 2011 till 26 (24) procent, vilket motsvarar 196 (178) kton kylda stål och 449 (384) kton avancerade höghållfasta stål.

Konkurrenter

Bland SSABs konkurrenter i USA finns Nucor, ArcelorMittal och Evraz, och i Kanada främst Essar Steel. I Latinamerika återfinns framförallt lokala stålproducenter som Usiminas, men även import från leverantörer som JFE, Rautaruukki och ThyssenKrupp.

Efterfrågan kundsegment och marknader 2011 Leveranser och produktion

Automotive		USA	
Construction machinery (inkl. lifting)		Kanada	
Material handling (inkl. mining)		Centralamerika	
Heavy transport		Sydamerika	
Building	 1)  2)
Energy	
Protection & tooling	

1) Latinamerika 2) Nordamerika

kton		2011	2010	%
Leveranser	Kylda stål	196	178	+10
	AHSS 1)	449	384	+17
	Standardstål	1 797	1 794	+0
Produktion	Råstål	2 418	2 334	+4
	Plåt	2 271	2 209	+3

1) Avancerade höghållfasta stål

SSAB APAC

Under året pågick arbetet med att uppföra en färdigställningslinje och ett F&U-center i Kunshan. Etableringarna ökar möjligheten att aktivt utveckla lösningar och applikationer i höghållfasta stål tillsammans med kunder på marknaderna i Asien och Australien. Under 2011 ökade SSAB APAC försäljningen med 21 procent och organisationen växte. Genom de investeringar som nu slutförs har SSAB APAC en solid bas för fortsatt expansion av verksamheten.

Asien, Australien, Nya Zeeland

Marknaderna inom SSAB APAC uppvisade 2011 en stark efterfrågan inom hela regionen, framför allt under första halvåret. Under andra halvåret sjönk efterfrågan något, främst i Japan, Korea och inom anläggningsindustrin i Kina. Efterfrågan från gruvindustrin var fortsatt stark under hela året, särskilt i Australien, Kina och Indonesien.

Kina är fortsatt marknaden med den största drivkraften i regionen. Tillbakagången under andra halvåret berodde huvudsakligen på att myndigheterna eftersträvade en inbromsning i syfte att hejda inflationen och på den stora tågolycka som medförde att flera infrastrukturprojekt sköts på framtiden. Flertalet av SSAB APACs kunder påverkades av tillbakagången, bland annat tillverkarna av entreprenadmaskiner och mobila kranar. Trots Kinas dämpade tillväxt förväntar stora OEM-tillverkare en fortsatt expansion i landet. Kina svarade för 60 procent av SSAB APACs försäljning under 2011.

Kina, som utgör världens största marknad för registrering och tillverkning av personbilar, var relativt oberörd av hur den ekonomiska skuldkrisen i Europa och USA påverkade bilindustrin. Koreas bilindustri påverkades i högre utsträckning av den globala inbromsningen.

I Japan började året positivt, men den stora jordbävningen och kärnkraftsolyckan som följde i dess spår avbröt utvecklingen och efterfrågan var låg inom alla kundsegment under resterande del av året. Dumpertillverkare är det viktigaste japanska kundsegmentet, men återvinning och skrothantering är en sektor som förväntas växa framöver.

Efterfrågan i Australien var god under hela året, till stor del på grund av den fortsatta uppgången inom gruvindustrin, där dumpers och skopor tillverkade av höghållfasta stål har stora fördelar. Även i Indonesien var det främst gruvindustrin som svarade för en god efterfrågan. Indonesien är fortfarande en relativt liten marknad för SSAB APAC, men med stark tillväxt sedan några år tillbaka är den en allt viktigare marknad.

Efterfrågan från Indien motsvarade inte de förväntningar som fanns inför 2011. Marknaden är starkt konkurrensutsatt och samtidigt omogen när det gäller applikationer

» Från 2012 kan grovplåtscentret i Kunshan färdigställa och kundanpassa halvfabrikat av kylda eller avancerade höghållfasta stål från Sverige och USA. «

Martin Pei, affärsområdeschef SSAB APAC (Asien, Australien, Nya Zeeland)

98%

Nischprodukternas andel av affärsområdets leveranser

Färdigställningslinjen i Kunshan.

Mkr 2011 2010 Försäljning 2 811 2 326 Resultat före avskrivningar 329 238 Rörelseresultat 324 232 Rörelsemarginal (%) 12 10 Operativt kassaflöde 24 162 Investeringar 166 60 Sysselsatt kapital vid årets slut 1 385 777 Räntabilitet (%) 1) 29 33 Antal anställda vid årets slut 171 104

1) Avser räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital.

i höghållfasta stål. Under 2012 planerar SSAB APAC att införa lagerhållning av slutprodukter i landet för att komma närmare kunderna och korta leveranstiderna.

Investeringar

Under året pågick omfattande investeringsarbeten i en färdigställningslinje som kommer att tas i drift under första kvartalet 2012. Inledningsvis levereras plåt från Oxelösund för formatering, blästring och målning, men plåt kommer också att levereras från Mobile.

Uppförandet av F&U-centret i Kunshan pågår och vid årsskiftet hade centret 5 an ställda. Utvidgningen kommer att fortsätta under 2012 med fler anställda och ett mer omfattande laboratorium. Idag kompletteras utvecklingsarbetet med hjälp av FoUcentren i Sverige och visst arbete av externa partner.

Totala investeringar under året uppgick till 166 (60) Mkr, varav 164 (58) Mkr avsåg strategiska investeringar.

Leveranser

SSAB APAC har ingen tillverkning av råstål eller plåt i regionen. Från 2012 kan grovplåtscentret i Kunshan färdigställa och kundanpassa halvfabrikat av kylda eller avancerade höghållfasta stål från Sverige och USA.

SSAB APAC fokuserar enbart på nischprodukter. Andelen nischprodukter av totala leveranser ökade 2011 till 98 (87) procent, vilket motsvarar 130 (100) kton kylda stål och 84 (89) kton avancerade höghållfasta stål. Uppskattningsvis innebär ökningen av levererade kylda stål en större marknadsandel, medan marknadsandelen inom avancerade höghållfasta stål minskade något, främst på grund av ökad inhemsk konkurrens.

Konkurrenter

Bland SSABs konkurrenter inom APAC märks såväl lokala som europeiska producenter. De lokala ståltillverkarna är bland andra japanska JFE och NSC, sydkoreanska Posco och kinesiska Baosteel, Hebei och Wuhan

samt australiensiska Bisalloy. Bland de europeiska konkurrenterna återfinns Dillinger, Rautaruukki och ThyssenKrupp.

Efterfrågan kundsegment och marknader 2011 Leveranser

Automotive		Kina	
Construction machinery (inkl. lifting) 1) 		Korea	
Material handling (inkl. mining)		Japan	
Heavy transport		Indonesien	
Energy		Indien	
Protection & tooling		Australien	
		Singapore	

1) Lifting i Kina ökade mycket under första halvåret, men visade mer måttlig tillväxt under andra halvåret.

kton		2011	2010	%
Leveranser	Kylda stål	130	100	+30
	AHSS 1)	84	89	-6
	Standardstål	5	27	-81

1) Avancerade höghållfasta stål.

Tibnor

Tibnor, som är Sveriges ledande ståldistributör, blev under 2011 ett helägt dotterbolag till SSAB efter att Outokumpus minoritetsandel förvärvades. Tibnor är en ledande distributör i Norden och en viktig försäljningskanal för SSABs svenska stålrörelse med lagerhållning, bearbetning och direktförsäljning.

Stål- och metalldistributör

Tibnor har en ledande ställning inom ståloch metallhandeln i Norden och är marknadsledande distributör i Sverige, men verkar även i Norge, Danmark och Finland. I Norge verkar Tibnor inte bara i egen regi utan även via två hälftenägda intressebolag. Under 2011 avsåg 77 (74) procent av Tibnors försäljning leveranser till Sverige. Under året tog SSAB EMEA över Tibnors polska verksamhet.

Leverans av stål till den svenska marknaden sker genom ståldistributörer eller direkt från svenska och utländska ståltillverkare. Av tunn- och grovplåtsleveranserna i Sverige sker cirka 45 procent via distributörer. För långa produkter är motsvarande siffra 65 procent. Tibnor står för över en tredjedel av distributörernas andel i Sverige.

Tibnor har över 7 000 kunder och de viktigaste kundsegmenten utgörs av företag inom fordons-, verkstads- och byggindustrin. En betydande del av Tibnors kunder inom fordons- och verkstadsindustrin är underleverantörer till svensk exportindustri.

Lagerhållning, bearbetning och direktförsäljning

Tibnors traditionella kärnaffär finns inom områdena handelsstål och rostfritt stål där Tibnor erbjuder ett komplett sortiment av tunn- och grovplåt, långa produkter och specialstål. Dessutom omfattar affärsverksamheten försäljning av metaller och byggrelaterade stålprodukter. Tunn- och grovplåt är den största produktgruppen och svarade för 42 (42) procent av Tibnors försäljning under 2011. Under året ökade produkterna specialstål och rostfritt mest, främst tack vare ökade leveranser till fordonsindustrin och energisektorn. Armeringsprodukter ökade också, till stor del beroende på många stora anläggningsprojekt runt om i Sverige.

Som ett komplement till stål- och metallprodukterna erbjuder Tibnor ett brett utbud av tjänster så att produkterna kan levereras för direkt användning i kundens produktion. Tibnor har resurser för materialanpassning såsom spaltning och formatklippning av tunnplåt, samt egna produktionscentra för anpassning av övrigt material i form av kapning, slungrensning,

» Året inleddes med en stark efterfrågan präglat av förväntade prisökningar som sedan ledde till en moderat tillväxt på årsbasis och högre lagernivåer inom hela distributionsledet under andra halvåret. «

Mikael Nyquist, VD Tibnor

7 000kunder

Slipning av cylinderbehållare i rostfri stålplåt.

Mkr	2011	2010
Försäljning	7 244	6 696
Resultat före avskrivningar	298	470
Rörelseresultat	254	421
Rörelsemarginal (%)	4	6
Operativt kassaflöde	356	42
Investeringar	32	47
Sysselsatt kapital vid årets slut	1 713	1 913
Räntabilitet (%) 1)	14	22
Antal anställda vid årets slut	798	838

1) Avser räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital.

målning, figurskärning med mera. Under 2011 har Tibnor fortsatt att utveckla egna logistiklösningar och produktionstjänster, men företaget erbjuder även produktionsresurser genom ett nätverk av partners inom olika kompetensområden. I kombination med en resursstark och kostnadseffektiv försäljnings-, lager- och distributionsfunktion kan Tibnor vara första ledet i kundens egen produktion. Under 2011 omfattade försäljningen av bearbetade stål och metaller 30 procent av Tibnors totala försäljning. Direktförsäljningsandelen uppgick till 25 procent och försäljning från egen lagerhållning svarade för 45 procent.

Inom metallområdet har en specialisering skett mot handel med metaller för industriellt bruk. Förutom i Sverige är Tibnor, som distributör av aluminium, koppar och mässing, även en av de största aktörerna i Finland och Danmark. Under 2011 minskade försäljningen av metaller något, främst försäljningen av koppar och mässing.

Marknad

Sammantaget ökade leveranserna under 2011 med 3 (30) procent. Den största försäljningsökningen under 2011 jämfört med föregående år skedde inom fordonsindustrin, följt av bygg- och verkstadsindustrin.

Året inleddes med en god tillväxt inom alla kundsegment pådrivet av en god underliggande efterfrågan och uppbyggnad av lager inför en förväntad prishöjning under andra kvartalet. Priserna steg enligt förväntan och därmed avstannade tillväxten under andra kvartalet, men under tredje kvartalet kom volymerna tillbaka om än med ensiffrig tillväxt. Tredje kvartalet präglades av en säsongsmässig avmattning. Under fjärde kvartalet syntes en stor osäkerhet hos kunderna som en följd av den finansiella oron i Europa. Priserna på standardprodukter föll och slutkunder reducerade sina lager.

Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater

Tibnor äger 50 procent av aktierna i Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater. Resterande 50 procent ägs av Tata Steel Europe.

Norsk Stål är Norges största ståldistributör. Försäljningen för året ökade till 2 378 (2 053) Mkr och Tibnors resultatandel blev 20 (28) Mkr. Antalet anställda uppgick till 266 (263).

Norsk Stål Tynnplater är Norges största Steel Service Center. Försäljningen för året ökade till 649 (571) Mkr och Tibnors resultatandel minskade till 3 (9) Mkr. Antalet anställda uppgick till 49 (46).

Konkurrenter

Bland konkurrenterna märks BE Group och Rautaruukki, samt ett antal snävt produktorienterade företag, fristående eller ägda av utländska producenter. Övriga aktörer är andra Steel Service Centers.

Efterfrågan kundsegment och marknader 2011 Försäljning per produktsegment

Fordonsindustri		Sverige	
Verkstadsindustri		Norge	
Byggindustri		Danmark	
Övrigt (processindustri,		Finland	
återförsäljare och konsumentprodukt)		Övriga	

Mkr	2011	2010
Tunn- och grovplåt	3 008	2 787
Långa produkter	1 264	1 218
Specialstål	1 130	986
Metall	729	723
Rostfritt	735	649
Armeringsprodukter	366	319
Övrigt	12	14
Summa	7 244	6 696

Utsikter på kort sikt

Det pågående investeringsprogrammet avslutas under första halvåret, vilket innebär kraftigt minskade investeringsnivåer 2012. Läget, främst i Europa, är fortsatt osäkert och produktionen kommer att anpassas till efterfrågan.

SSAB har förstärkt sina positioner inom kylda stål genom investeringar i nya anläggningar som ökar kapaciteten av kylda stål med 500 000 ton. Dessa investeringsprojekt kommer att avslutas under första halvåret 2012. Detta kommer att påverka SSABs investeringsnivåer under 2012 som därmed blir väsentligt lägre än under 2011.

I USA finns det tecken på återhämtning. I Europa är läget fortsatt osäkert till följd av den statsfinansiella krisen. Efter den tydliga lageravvecklingen under fjärde kvartalet kan en viss lageruppbyggnad ske under första delen av 2012. I Asien väntas efterfrågan vara stabil.

Produktionen kommer löpande att anpassas till den rådande efterfrågan och för närvarade är en av SSABs tre masugnar stoppad. Produktionen i de nordamerikanska stålverken bedöms fortsätta på en normal nivå.

Ett nytt avtal för priset på järnmalm har

tecknats avseende leveranser under första kvartalet 2012 och innebär en sänkning med 12 procent i USD jämfört med priset under fjärde kvartalet 2011. Det nya priset kommer att få genomslag i resultatet först från andra kvartalet.

Spotpriserna på kol har i januari 2012 sjunkit med cirka 5 procent medan spotpriserna på skrot i Nordamerika har stigit med cirka 12 procent från mitten av november till slutet av januari för att åter falla tillbaka med 6 procent i början av februari.

SSABs priser på grovplåt i Nordamerika väntas stiga något jämfört med kvartalet innan till följd av de annonserade prishöjningarna på ännu okontrakterade leveranser. I övriga delar av världen kommer den sjunkande prisutvecklingen under fjärde kvartalet att ha negativ inverkan på kontrakterade prisavtal för första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet 2011.

Händelser efter 2011

För att stärka lönsamheten i SSAB EMEA, initieras nu ett effektiviseringsprogram för affärsområdet. De viktigaste delarna omfattar en översyn av strukturen, bland annat innebärande avyttring av icke strategiska tillgångar, en ökad flexibilitet i kostnadsmassan genom en högre andel av kostnaderna görs beroende av kapacitetsutnyttjandet samt en allmän kostnadsöversyn. Åtgärderna kommer att innebära en neddragning av antalet tjänstemän i Sverige

med cirka 10 procent. Programmet väntas vara helt genomfört under 2013 och beräknas från 2014 innebära en årlig sänkning av kostnadsbasen med cirka 800 Mkr, varav en uthållig strukturell kostnadssänkning på 500 Mkr och genom att ytterligare 300 Mkr konverterats från fasta till rörliga kostnader. Programmet kommer att ge SSAB EMEA ett mer flexibelt produktionssystem och ha en återbetalningstid på mindre än ett år.

Förvaltningsberättelse

SSAB AB (publ) Org. nr. 556016-3429

Ansvar och styrning

Stålindustrin är central i samhällsuppbyggnaden och utvecklingsbehovet i tillväxtekonomierna är en viktig drivkraft för SSAB. SSABs höghållfasta stål har flera fördelar i en hållbar tillväxt där förutsättningen är att uppnå samma mål med mindre resurser. Samtidigt är ståltillverkning energiintensiv, riskfylld och beroende av naturresurser och därmed föremål för höga miljö- och säkerhetskrav. Att säkra framtida kompetens är en av stålbranschens största utmaningar.

Organisation och styrning

SSAB har antagit en miljö- och hållbarhetspolicy. Den slår fast de viktigaste ambitionerna för SSABs hållbarhetsarbete och omfattar de miljömässiga och sociala aspekter som är mest centrala för en hållbar utveckling av SSABs verksamhet. Samordningen av hållbarhetsarbetet stärktes under året.

Samordning av hållbarhetsarbetet

Under 2011 tillsattes en ny tjänst med uppdraget att ytterligare förbättra arbetet inom olika hållbarhetsområden. Syftet är i första hand att koordinera och utveckla hållbarhetsfrågorna inom koncernen vad gäller det sociala och affärsetiska området. För samordningen av frågor som rör yttre miljö har koncernen sedan tidigare ett gemensamt organ, Miljörådet. I Miljörådet finns representanter från samtliga affärsområden. Under 2011 har även lokala miljöråd initierats. Årets arbete i Miljörådet har framför allt handlat om energi- och klimatfrågor och hur dessa ska samordnas mellan olika funktioner.

Miljö- och hållbarhetspolicyn sätter ambitionen

För att stödja organisationen i det dagliga arbetet har SSAB antagit en Miljö- och hållbarhetspolicy. Policyn slår fast de viktigaste ambitionerna för SSABs hållbarhetsarbete och omfattar de miljömässiga och sociala aspekter som är mest centrala för en hållbar utveckling av SSABs verksamhet. Policyn i sammanfattning:

• • SSAB ska fortsätta utveckla produkter och tjänster tillsammans med kunder så att det aktivt bidrar till en miljöriktig och lönsam affär
• • SSAB lägger vikt vid effektiv användning av råmaterial och energi, samt att minimera avfall
• • SSAB visar respekt för medarbetare och tillhandahåller en säker och utvecklande arbetsmiljö
• • Transparens och öppenhet eftersträvas

Affärsetiska bestämmelser ger vägledning

SSABs Affärsetiska bestämmelser ger riktlinjer för hur SSAB agerar gentemot intressenterna och på marknaden. Bestämmelserna är överordnade samtliga olika policyer på

affärsområdes- eller dotterbolagsnivå och kan i vissa fall vara mer långtgående än lagar och regler. Bestämmelserna ger vägledning inom:

• • Hälsa och säkerhet för medarbetarna
• • Mångfald och internationellt erkända arbetsrättsliga riktlinjer
• • Affärsetik och integritet
• • Mänskliga rättigheter
• • Intressent- och samhällsrelationer
• • Miljö
• • Kommunikation

SSAB har en särskild Instruktion avseende muta och bestickning. Frågor som rör mångfald och lika möjligheter regleras i en separat policy.

Riskkontroll och styrning

Miljörisker och arbetsmiljörisker finns med som stående inslag i SSABs interna riskkontroll och vid interna revisioner. Försäkringsbara risker, inom ramen för SSABs egendoms- och ansvarsförsäkringar, analyseras årligen tillsammans med försäkringsbolagen. God hantering av risker förknippade med skada på människa, miljö och anläggningar är absoluta krav för att få teckna en försäkring.

Ledningssystem och handlingsprogram säkerställer att koncernen arbetar systematiskt med kritiska hållbarhetsfrågor. För att effektivt styra verksamheten i enlighet med SSABs Miljö- och hållbarhetspolicy, mål och Affärsetiska bestämmelser används flera olika ledningssystem och verktyg. Det målstyrda arbetet inom miljö- och klimat sker i huvudsak inom ramen för miljöledningsstandarden ISO14001 och via lokala energiledningssystem.

Standarden OHSAS 18001 för systematiskt arbete med hälsa och säkerhet implementeras successivt vid alla produktionsorter.

För att fånga upp affärsetiska risker finns sedan 2010 ett så kallat whistleblower-

SSAB publicerar varje år en separat hållbarhetsredovisning som speglar de viktigaste aspekterna av SSABs verksamhet från ett hållbarhetsperspektiv. I den tillämpas rapporteringsstandarden GRI (Global Reporting Initiative) där SSAB bedömer att rapporten lever upp till nivå C. Hållbarhetsredovisningen utgör också SSABs Communication on Progress (förbättringsrapport) till Global Compact. Hållbarhetsredovisningen finns tillgänglig på svenska och engelska i tryckt version och på www.ssab.com. För frågor eller synpunkter kontakta SSAB via info@ssab.com. SSAB ÅRSREDOVISNING 2011

system, där anställda kan rapportera om oegentligheter och misstanke om brott. Under 2011 fortsatte utbildningsinsatsen inom affärsetik, framför allt riktad till säljkåren.

Läs mer i SSABs Hållbarhetsredovisning på www.ssab.com.

Strategiskt miljöarbete

Ståltillverkning är energi- och resurskrävande samt medför betydande miljöpåverkan både globalt och lokalt. SSABs miljöstrategi är långsiktig och bygger på effektiviseringar och innovation för att minska miljöpåverkan från produktionen. Branschsamverkan är viktigt för att hitta framtidens lösningar.

Viktigaste miljöaspekterna

Ståltillverkning är energi- och resurskrävande samt medför betydande påverkan på den yttre miljön. Stålindustrin i världen svarar för fyra till fem procent av de globala koldioxidutsläppen, enligt den internationella energimyndigheten IEA. I Sverige ligger SSABs masugnar på listan över landets största utsläppskällor. SSABs stålverk tillhör världens mest effektiva, men det finns ändå utrymme för ytterligare förbättringar. Koldioxidutsläppen ska, under normala produktionsförhållanden, minskas med 2 procent per ton producerat stål till 2012, jämfört med basåret 2008.

Den lokala miljöpåverkan runt SSABs anläggningar har gått ner väsentligt under de senaste decennierna. Teknisk utveckling och ständigt skärpta krav från myndigheter styr verksamheten vidare mot kontinuerliga förbättringar.

De viktigaste miljöaspekterna för SSAB att arbeta med är:

• • Minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft till luften
• • Minskade utsläpp av kväve och suspenderade ämnen till vatten
• • Effektiv råvaru- och energianvändning i alla led
• • Minskat processavfall till deponi.

Miljöpåverkan under processen

Två olika processer används i framställningen av SSABs stål – malmbaserad i masugnar och skrotbaserad i ljusbågsugnar. Processerna har olika förutsättningar ur miljö- och klimatsynpunkt. Genom att ständigt förbättra och effektivisera ståltillverkningens olika steg kan påverkan på miljön reduceras. Arbetet syftar också till att minska avfallet genom att återföra biprodukterna in i processerna eller hitta nya användningsområden som alternativ till deponi.

Den stålproduktion som finns inom SSAB EMEA är masugnsbaserad. Framställningen av råjärn sker genom att järnmalm reduceras med hjälp av kol och koks som tillförs i masugnarna. Processen ger upphov till koldioxid. Processen har kontinuerligt utvecklats och förbättrats till att bli mycket effektiv, där restenergi tillvaratas i form av fjärrvärme och tillverkning av elektricitet. Internationella jämförelser visar att SSABs masugnar ligger i framkant när det gäller låga utsläpp av koldioxid per ton råjärn. Det har flera orsaker: högvärdiga råvaror i form av järnmalmspellets, högkvalitativt koks och effektiva processer där masugnarna producerar utan avbrott. För att ta tillvara så mycket material som möjligt produceras också en mängd användbara biprodukter, som värme, gas, slagg och stoft.

Den stålproduktion som sker inom SSAB Americas är baserad på ljusbågsugnar där skrot smälts med hjälp av elektricitet, varför

koldioxidutsläppen i Nordamerika är väsentligt lägre än i den svenska stålrörelsen.

Avfall och biprodukter

Tack vare de exakta processerna ger ståltillverkningen upphov till värdefulla och kvalitativa biprodukter. Genom dotterbolaget Merox AB säljer SSAB biprodukterna från SSAB EMEA vidare på marknaden. Pågående forskningsprojekt syftar till att identifiera nya användningsområden och förutsättningar för att omvandla ytterligare material till relevanta erbjudanden till marknaden.

Det finns restprodukter från tillverkningen som inte har ett miljömässigt eller ekonomiskt motiverat användningsområde i dagsläget, eller som av miljöskäl bör plockas bort från kretsloppet. Hos SSAB utgörs detta till största del av rökgasreningsstoft och stålslagger som inte kan användas på grund av fysiska eller kemiska egenskaper. Avfallet hanteras genom destruktion eller genom deponering. Hur företagets deponier ska skötas och övervakas är strikt reglerat av myndigheterna. Avfall ska hanteras på ett sådant sätt att det i framtiden är möjligt att tillvarata även dessa resurser.

Transporter

I första hand sker transporter på järnväg och med fartyg, men även med lastbil. Samtliga affärsområden inom SSAB har logistikavdelningar

Material- och energibalans samt koldioxidutsläpp för framställning av ett ton plåt i SSAB-koncernen 2011. Flödena inkluderar även värmekraftverken i Luleå och Oxelösund som i huvudsak använder restgaser från SSABs verksamhet.

med målsättningen att göra transporterna effektiva och ekonomiska. I Sverige transporteras råvarorna till Luleå och Oxelösund med tåg eller fartyg. Stålämnen transporteras med tåg mellan produktionsorterna.

SSAB i Sverige har även 2011 fått Green Cargos "Klimatintyg för transporter", vilket innebär att de klarar Svenska Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval för transporter.

Inför uppförandet av SSABs två elektrostålverk i Montpelier och Mobile valdes lokaliseringen med hänsyn till den potentiella marknaden och tillgången på skrotråvara. Denna strategi minimerar transporternas miljöpåverkan eftersom samtliga anläggningar har tillgång till järnväg. I Nordamerika utnyttjas dessutom insjösystemets vattenvägar.

Miljöinsatser under året

Ansökan om nya utsläppsrätter

Under året har ett intensivt arbete pågått i samband med ansökan om fria utsläppsrätter för handelsperioden 2013–2020. En förändring jämfört med föregående handelsperiod är att tillgängliga utsläppsrätter kommer att minska för varje år. Ansökan görs för Luleå, Oxelösund och Borlänge. Nytt för i år är att även LuleKraft ansöker om fria utsläppsrätter. LuleKraft driver ett kraftvärmeverk som ägs till lika delar av SSAB-koncernen och Luleå kommun. Energikällan är processgaser från SSABs stålverk i Luleå. Ansökningarna lämnades in i september 2011 och beslut från EU-kommissionen väntas under 2012.

Nya klimatkrav i USA

Ett förslag om ett handelssystem för utsläppsrätter av koldioxid röstades under 2010 ner i den amerikanska kongressen. Dock fortsätter den amerikanska miljömyndigheten, EPA, att utveckla ramverket. I första steget handlar det om ökad uppföljning och redovisning av befintliga utsläpp och på längre sikt kan det potentiellt medföra ökade energikostnader för ståltillverkare. Både Montpelier och Mobile har utvecklat system för att samla in de utsläppsdata som EPA efterfrågar.

Demonstrationsanläggning för halverad klimatpåverkan Inom stålindustrins forskningssamarbete, ULCOS, påbörjades under året konstruktion av en demonstrationsanläggning där målet är att få ner koldioxidutsläppen till hälften. Detta åstadkoms genom att avskilja koldioxiden från processgaser och lagra den. Samtidigt

återförs den kvarvarande energirika gasen till masugnen, som därigenom kan minska koksåtgången med 25 procent. Anläggningen ska tas i drift under 2015. SSAB är även med i ULCOS-projektet HISARNA som har en central roll i svenska projekt för lagring av koldioxid, som stöds av bland annat Energimyndigheten.

Energiåtervinning i Finspång

I Finspång har SSAB och kommunen slutit avtal om att återvinna restenergi från förbränning av lösningsmedel från SSABs anläggning. Den återvunna energin överförs till det kommunala fjärrvärmenätet och Finspång kan minska sina koldioxidutsläpp med 4 000 ton per år.

Materialeffektivitet och minskat avfall

Under året har åtgärder vidtagits för att uppnå ett bättre utnyttjande av råmaterial och minimera avfall till deponi. Via ett forskningsprogram stött av Mistra undersöks metoder för att hantera vanadin i slagg. Vanadininnehållet begränsar möjligheten att använda slaggen för olika externa ändamål på grund av att det i vissa sammanhang kan ha negativ inverkan på miljön. Samtidigt är vanadin en värdefull legering inom ståltillverkningen. I Luleå har försök inletts för att anrika vanadinet i en separat slaggprodukt, som sedan kan säljas för vidare utvinning av vanadinet. I Oxelösund har en världsunik metod börjat tillämpas. 90 procent av avskilt kolrikt stoft från masugnens avgaser återförs till masugnen. På så sätt minskar behovet av inköpt injektionskol och deponiutrymme sparas.

SSAB Merox verksamhet etablerad i Luleå

SSAB Merox AB har en lång historia inom SSAB. Redan på 70-talet togs de första initiativen till att nyttiggöra restprodukter från ståltillverkningen. Under 2010 fick Merox ett utökat uppdrag att samordna dessa aktiviteter inom hela SSAB EMEA och under 2011 har verksamheten etablerats i Luleå.

Den praktiska produktionsverksamheten sköts i hög grad av entreprenörer, men under året har fokus legat på att hitta logiska gränssnitt och successivt föra över verksamhet till SSABs regi. Drivkraften är att hitta nya externa marknader för SSABs biprodukter, men även i att utveckla nya sätt att återvinna material internt i SSABs egna processer.

Minskat stoft och buller

Under året påbörjades en utbyggnad av kapaciteten för avskiljning av stoft från stålverket i Montpelier. Projektet väntas vara klart 2013 och kommer att förbättra arbetsmiljön. I Oxelösund samarbetar SSAB fortsatt med hamnen och kommunen för att minska uppkomsten av stoft runt verksamheten. I Oxelösund har åtgärder vidtagits för att få ner bullernivåerna kring anläggningen. Den viktigaste åtgärden var att förse skorstenen på kraftverket med en effektiv ljuddämpare.

Tillståndsärenden under året

I november 2010 gav Mark- och Miljödomstolen ett tillstånd att öka produktionen av koks från 0,8 miljoner ton till 1,1 miljoner ton och ämnen från 2,5 miljoner ton till 3,0 miljoner ton vid SSABs anläggning i Luleå. Det nya tillståndet togs i anspråk i februari 2011.

För SSABs anläggning i Mobile har ett nytt så kallat "Title V" tillstånd erhållits. Tillståndet erhålls från den amerikanska miljömyndigheten, EPA, och gäller utsläpp till luft. Det nya tillståndet löste dessutom många tidigare problem med rapporteringsrutiner. Tillståndet räcker i fem år.

EPA planerar att införa ett nytt gränsvärde för utsläpp av kvicksilver från ljusbågsugnar. För att kunna bestämma gränsvärdet pekades nio företag med ljusbågsugnsverk ut i USA för att samla data, varav SSAB var ett. Mätningarna, som gjordes i Mobile, var omfattande. De begärda uppgifterna lämnades in till EPA i mars.

Miljötillstånd för verksamheten

I Sverige fastställer Mark- och Miljödomstolen villkoren för SSABs verksamheter, en process som påverkas av vilka beslut som fattas inom EU om miljölagstiftning. I USA har den federala regeringen och den amerikanska miljömyndigheten, EPA, motsvarande roll. SSABs

verksamhet omfattas av miljötillstånd med hundratals miljövillkor som reglerar produktionsnivåer, utsläpp till luft och vatten, bullernivåer och regler för deponier.

Samtliga produktionsenheter uppfyller sina respektive lokala miljökrav och koncernen har lagstadgad miljöskadeförsäkring samt ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje part. De maximalt tilllåtna produktionsnivåerna för svenska verksamheten anges i tabellen nedan. I Nordamerika bestäms produktionsnivåerna i form av begränsningar av maximal volym produktion per timme.

Läs mer i SSABs Hållbarhetsredovisning på www.ssab.com.

kton	Ort	Tillåten produktion	Produktion 2011
Koks	Luleå	1 100	727
	Oxelösund	530	424
Råjärn	Luleå	- 1)	2 121
	Oxelösund	2 000	1 119
Stålämnen	Luleå	3 000	1 930
	Oxelösund	1 900	1 066
Varmvalsad plåt	Borlänge	3 200	2 022
	Oxelösund	820	595
Betad plåt	Borlänge	2 500	1 350
Kallvalsad plåt	Borlänge	1 400	896
Glödgad plåt	Borlänge	650	484
Metallbelagd plåt	Borlänge	680	390
Målade produkter	Borlänge	140	84
	Köping	30	16
	Finspång2)	40	23

1) Ej relevant 2) Produktionen mäts i miljoner m2

1) Redovisningen omfattar den svenska verksamheten för orterna Oxelösund, Borlänge och Luleå. För Luleå ingår även utsläppen från det hälftenägda LuleKraft som baserar sin verksamhet på SSABs processgaser. Transporter ingår inte.

2) För de svenska anläggningarna motsvarar utsläppen de som redovisas inom EU:s handelssystem.

Leverantörer

De strategiskt viktigaste inköpen inom SSAB är råvarorna som används i stålproduktionen. Inköpen görs från ett antal leverantörer på olika håll i världen. Arbete pågår för att samordna inköpsprocessen och föra in principer för arbetsrätt och mänskliga rättigheter i kontrakt med leverantörer.

Riktlinjer och styrning

SSAB antog under 2010 en anskaffningspolicy som gäller för SSABs samlade inköp. SSAB är medlem i Global Compact och dess principer tillämpas i arbetet med leverantörerna. SSABs Affärsetiska bestämmelser speglar Global Compacts principer och är det viktigaste styrdokumentet för arbetet med leverantörer. I kontakt med leverantörer kommunicerar SSAB sina Affärsetiska bestämmelser och uppmuntrar dem att följa och respektera dessa.

SSAB har även utarbetat en instruktion avseende förbud mot muta och bestickning. Instruktionen ger medarbetarna tydligare information om hur SSAB definierar mutor och oegentliga förmåner, samt hur medarbetarna förväntas agera i relationerna med leverantörer, kunder och andra affärspartners.

Kartläggning av leverantörsrisker

Strikta kvalitetskrav och långvariga affärsrelationer gör att inköpsorganisationen har en god inblick i förhållandena hos leverantörerna. Ett arbete med att utveckla ett gemensamt inköpssystem för koncernen påbörjades under 2011. Med ett gemensamt inköpssystem för koncernen skapas bättre förutsättningar för det fortsatta arbetet med att följa upp leverantörerna.

Läs mer i SSABs Hållbarhetsredovisning på www.ssab.com.

Härifrån kommer SSABs råvaror

Järnmalmspellets köper SSAB från en svensk leverantör, LKAB, medan legeringar köps från ett större antal leverantörer. Skrot upphandlas lokalt i USA. Koks köps från Japan. Det metallurgiska kolet kommer från ett mindre antal leverantörer i Australien och USA, medan injektionskolet härrör ifrån en specifik gruva i Ryssland.

Attraktivt kunskapsföretag

I ett kunskapsföretag som SSAB behöver individer ständigt utvecklas. Att säkra framtida kompetensförsörjningen är en utmaning som SSAB delar med branschen som helhet. SSAB agerar proaktivt för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och främja att rätt kompetens finns på marknaden. Spännande utvecklingsmöjligheter i en global och säker arbetsmiljö är avgörande faktorer.

Högpresterande organisation är målet

Medarbetarutveckling

Samtliga medarbetare ska ha årliga resultat- och planeringssamtal med sin närmaste chef. Under 2011 hade 96 procent av medarbetarna ett sådant samtal med sin närmaste chef. Andelen utförda resultat och planeringssamtal är ett viktigt nyckeltal för SSABs arbete med att bli en högt presterande organisation. Medarbetarundersökningar genomförs regelbundet som ett stöd i förbättringsarbetet.

Långsiktig kompetensförsörjning SSAB är ett kunskapsföretag vars framgång är beroende av nuvarande och framtida medarbetares kompetens.

Ett exempel på aktiviteter för att främja långsiktig kompetensförsörjning är SSABs medverkan i Tekniksprånget. Tekniksprånget är ett initiativ från Industrivärden och Nordstjernan där ett tiotal industriföretag ingår. Målet med Tekniksprånget är att öka intresset bland unga för att utbilda sig till ingenjörer.

För att utveckla och säkra ledarskapskompetens driver även SSAB både förberedande ledarskapsprogram för de kandidater som identifierats som befordringsbara till chefer, samt för nyblivna chefer. SSAB deltar även i ett konsortieprogram som drivs av IFL med syfte att erbjuda skräddarsydda ledarskapsutbildningar för mellan- och högre chefer.

Ledarskap och förnyelse

SSAB genomför årligen en chefskartläggning. Samtliga chefer inom koncernen utvärderas bland annat efter SSABs chefskriterier och individuella utvecklingsinsatser planeras. En viktig ambition med chefskartläggningen är att det ska finnas lämpliga interna kandidater för varje vakant chefsbefattning, vilket underlättar erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom koncernen.

Ett viktigt nyckeltal för SSAB, som följs månadsvis, är andelen vakanta chefsbefattningar som tillsatts med en intern kandidat. Under 2011 var hela 85 procent av chefsrekryteringarna interna, vilket underlättar erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

I arbetet med att utveckla en högpresterande organisation har under 2011 det så kallade Change Implementation Programme fortsatt. Programmet är riktat till mellanchefer inom SSAB i syfte att öka förståelsen för SSABs strategi samt skapa förutsättningar för att strategin implementeras i hela verksamheten.

Jämställdhet och mångfald

SSAB verkar i en traditionellt mansdominerad bransch. Detta märks särskilt i produktionsdelen av verksamheten. Andelen kvinnor i koncernen uppgår till totalt 19 procent. Andelen kvinnliga chefer i koncernen ligger på 18 procent. Ambitionen är att andelen kvinnor i koncern ska speglas i andelen kvinnliga chefer.

För att öka kvinnors möjlighet till karriär inom koncernen arbetar SSAB bland annat med mentorprogram och kvinnliga nätverk. Inom SSAB finns ett antal medarbetare som identifierats som potentiella framtida ledare, av dessa är en fjärdedel kvinnor vilket är en god förutsättning för att nå ambitionen.

Uppföljning av de satsningar som gjorts på potentiella framtida ledare visar att två tredjedelar av de män respektive kvinnor som genomgått utvecklingsprogrammet för

Antal olyckor

Daniel Bälter och Sara Åslund.

chefskandidater fortsätter vidare i ledar- eller chefsroller. Det bekräftar att utvecklingen varit lika god för kvinnliga kandidater som för manliga, även om det totala antalet kvinnor varit färre än män bland kandidaterna.

Av koncernledningsgruppens nio medlemmar är två kvinnor. Sammansättningen av ledningarna i de nya affärsområdena speglar också en bredd i mångfaldsfaktorer. Detta sänder signaler till resten av organisationen och bidrar tillsammans med den ökade interna rörligheten på sikt till ökad mångfald i samtliga led.

Friskvård förebygger ohälsa Engagemanget för förbättrad hälsa är stort inom SSAB och det pågår ett flertal friskvårdsprojekt. Under året uppgick sjukfrånvaron inom den svenska delen av koncernen till 3,2 (2,8) procent. Sjukfrånvaron uppgick till 3,9 (3,3) procent för kollektivanställda och till 1,6 (1,6) procent för tjänstemän.

Säker arbetsplats högsta prioritet

En säker arbetsplats är högsta prioritet för SSAB. Den uttalade ambitionen är att SSAB ska vara ett av världens ledande stålföretag inom hälsa och säkerhet. De tekniska och praktiska förutsättningarna för detta är goda. Farliga arbetssituationer har successivt eliminerats och strikta rutiner och procedurer finns på plats för de riskfyllda moment som inte gått att bygga bort. Arbetet fokuserar på att förbättra säkerheten ytterligare genom ökad förståelse,

attityder till säkerhet och beteenden som påverkar säkerhet. Ett antal allvarliga olyckor under senare år har gjort att beredskapen skärpts, med insatser för stärkta rutiner och ökad säkerhetsmedvetenhet. Att kompromissa med säkerheten är aldrig accepterat inom SSAB. Visionen är nolltolerans för olyckor.

Trots kraftfulla åtgärder för säkerhet blev 2011 inte året då trenden vände i den svenska stålrörelsen. Facit för året blev att ett dödsfall inträffade vid SSABs anläggningar då en entreprenör förolyckades och att olyckstalen som helhet låg på en nivå som inte ligger i linje med SSABs strategiska målsättning. På koncernnivå uppgick antalet olycksfall med frånvaro på 9,2 per en miljon arbetade timmar, en liten ökning mot föregående år.

De två stålverken i Mobile och Montpelier uppvisade även detta år mycket goda resultat vad gäller säkerhet och tillhör, enligt oberoende bedömare, de främsta stålverken i Nordamerika. SSAB Americas överträffade sitt mål och endast tre olyckor med frånvaro inträffade under året, samtliga av lindrig art. Totalt innebar detta en förbättring med 25 procent jämfört med året innan. Att uppnå samma goda resultat i de svenska verksamheterna har högsta prioritet. I denna strävan är det en styrka att kunna studera och lära av den amerikanska verksamheten.

De olycksfall som sker förekommer oftast i samband med extraordinära situa-

% av arbetad tid 6

tioner, som vid underhållsstopp och produktionsstörningar. Att dokumentera och analysera olycksfall och incidenter är avgörande för att kunna sätta in rätt åtgärder och utveckla säkerhetsrutinerna. Klämskador, stukningar och lättare brännskador är vanligast. De två senaste snörika vintrarna gjorde att halkolyckor inträffade i större utsträckning än normalt, vilket syns i olycksstatistiken.

Noll olyckor är visionen

Budskapet har förstärkts SSAB har formulerat en nolltolerans för olyckor, med delmål om att sänka förekomsten av olycksfall med frånvaro med mer än fem procent varje år. Budskapet skärps ytterligare, medvetenheten i organisationen är hög och vissa anläggningar har satt ännu högre mål än koncernen.

Nolltoleransprogrammet lanserades 2010 och innebär ett praktiskt förebyggande arbete genom utbildningar och stärkta rutiner, men också en minskad tolerans då säkerheten åsidosätts. Att sätta den egna eller arbetskamraternas säkerhet på spel kan aldrig tolereras och kan medföra disciplinära åtgärder, oavsett utgången. Primärt handlar det om ändrade attityder, vilket är en omställning som tar tid. SSAB ska som arbetsgivare skapa de bästa förutsättningarna.

Färre allvarliga tillbud en trend Det nyckeltal som används för att mäta olycksfrekvens är Lost Time Incidents (LTI). LTI mäter antal olyckor som leder till frånvaro på jobbet, per en miljon arbetstimmar. LTI för SSAB har legat relativt oförändrat i nivå med branschgenomsnittet under de senaste fyra åren. Bakom dessa siffror finns dock en underliggande trend. Generellt handlar det om mindre allvarliga olyckor med kortare sjukfrånvaro. På enskilda anläggningar kan mycket positiva resultat presenteras. Exempelvis har anläggningen i Borlänge lyckats sänka sina olyckstal väsentligt. Under sommaren 2011 gjordes flera stora investeringar i anläggningen, vilka genomfördes helt utan olycksfall.

Ansvar för entreprenörers säkerhet Varje år arbetar hundratals personer från externa företag inom framförallt underhåll och reparation av SSABs anläggningar. I Sverige har SSAB ett lagstadgat samordningsansvar och de externa entreprenörerna ingår sedan 2010 i SSAB EMEAs samlade olycksstatistik. Under året har det förekommit allvarliga olyckor där entreprenörer skadats. En chaufför förolyckades vid säljlagret i Portugal. En entreprenör brännskadades allvarligt vid ett reparationsstopp i Borlänge.

SSAB gör tillsammans med entreprenören en riskanalys för de aktuella arbetsuppgifterna. Samtliga rapporterade arbetsskador, tillbud eller kritiska moment undersöks. Säkerhetsutbildningar hålls regelbundet, mest intensivt inför sommarstoppet då ett större antal entreprenörer ska slussas in i verksamheten.

Förbättrad systematik med OHSAS 18001

Under 2010 certifierades de amerikanska stålverken enligt den internationella standarden för systematiskt arbetsmiljöarbete, OHSAS 18001. Målet att få hela den amerikanska verksamheten certifierad nåddes i och med att samtliga tre klippsträckor certifierades under 2011. Därmed har SSAB Americas ett standardiserat ledningssystem för hälsa och säkerhet. I praktiken innebär det gemensamma policies, procedurer och dokumentation, vilket kommer att stärka organisationens förmåga att hantera säkerhetsfrågor på ett systematiskt sätt. Förberedelser för att certifiera de svenska produktionsorterna pågick under 2011. Luleå är certifierat sedan tidigare. Målet är att samtliga anläggningar ska vara certifierade vid halvårsskiftet 2012.

Läs mer i SSABs Hållbarhetsredovisning på www.ssab.com.

Medeltal antal anställda, könsfördelning

		Antal anställda		Andel kvinnor, %
	2011	2010	2011	2010
Moderbolaget
Sverige	52	48	50	46
Dotterbolagen
Sverige	6 644	6 413	19	19
USA	1 239	1 107	12	12
Övriga	895	909	29	25
Totalt	8 830	8 477	19	19

Antal anställda vid årets slut

	2011	2010	Förändring,%
SSAB EMEA	6 742	6 569	3
SSAB Americas	1 338	1 221	10
SSAB APAC	171	104	64
Tibnor	798	838	-5
Övriga	58	58	0
Totalt	9 107	8 790	4

Ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsens förslag på riktlinjer för 2012

För 2012 föreslår styrelsen att ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning utgöras av:

• • fast lön,
• • eventuella rörliga lönedelar,
• • övriga förmåner såsom tjänstebil, samt
• • pension.

Med andra personer i bolagets ledning avses medlemmar av koncernledningen, för närvarande nio personer utöver VD. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av rörliga lönedelar vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

För ledande befattningshavare i Sverige gäller en uppsägningstid om sex månader från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolaget ska summan av uppsägningstid och den tid under vilken avgångsvederlag utgår maximalt vara 24 månader.

Pensionsförmåner ska antingen vara förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, och med en individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 60 år. Förmånsbestämda pensionsförmåner förutsätter intjänande under en förutbestämd anställningstid. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension.

För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag variera på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Kortfristiga rörliga lönedelar 2011

För VD och övriga koncernledningsmedlemmar relaterades den kortfristiga rörliga lönedelen för 2011 till:

• • dels koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag,
• • dels ett av styrelsen fastställt mål avseende lageromsättning, och
• • dels ett eller flera individuella mål.

Långfristiga rörliga lönedelar 2011

Från och med 2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för maximalt 100 nyckelpersoner, däribland bolagets VD och övriga ledande befattningshavare. I denna grupp ingår cirka 50 medarbetare i Nordamerika som hittills omfattats av det långfristiga incitamentsprogram som fanns vid SSABs förvärv av IPSCO 2007, men som nu avslutats.

Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. För deltagare i programmet utanför Nordamerika är utfallet maximerat till mellan 15 och 25 procent av den fasta lönen. Maximalt utfall för deltagare i Nordamerika är i linje med de begränsningar som gällt enligt det tidigare nordamerikanska programmet och för dem är även programmet kopplat till SSAB Americas resultat samt avkastning på sysselsatt kapital.

Den totala årliga kostnaden för det nyinförda programmet är vid målutfall 22,5 Mkr och vid maximalt utfall 45 Mkr, varav cirka två tredjedelar utgör kostnaden för deltagare i Nordamerika.

Programmet har införts i syfte att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare.

För närmare information om gällande ersättningar och förmåner hänvisas till not 2.

» Rotary-Ax (Brasilien) – Kniv för sockerrörsskördare. Rotary-Ax har utvecklat ett nytt skärverktyg som ökar produktiviteten vid skörd av sockerrör. Lösningen är ett skördeblad, tillverkat av avancerat höghållfast stål med hög slitstyrka, vilket enkelt kan brytas av när det blivit slött. Återväxten av sockerrör förbättras genom att knivarna hela tiden är vassa och skär i en sned vinkel. «

Risk- och känslighetsanalys

Arbetet med att identifiera och analysera risker samt beslut om hur och i vilken mån riskerna ska behandlas är ett prioriterat område. Koncernens risk manager samarbetar med affärsområdenas ansvariga. Till stöd för arbetet finns en utarbetad Risk Management Policy.

Risker och osäkerhet i omvärlden

Koncernens resultat och finansiella ställning påverkas av ett stort antal faktorer av vilka flera ligger utanför den egna kontrollen. De allmänna politiska och ekonomiska förutsättningarna som påverkar marknaderna för stål är exempel på sådana faktorer.

Med de senaste årens dramatiska utveckling på de globala finansiella marknaderna följer en ökad allmän osäkerhet, vilket även medför risker och osäkerheter i verksamheten. De huvudsakliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernen möter med anledning av detta är relaterade till konjunkturens påverkan på efterfrågan, befintlig finansiering och möjligheter till framtida finansiering samt värdeförändring på anläggningstillgångar och rörelsetillgångar.

En svag efterfrågan leder till en låg lageromsättningshastighet vilket ökar risken för fysisk inkurans i lagren.

Arbetet med att identifiera och analysera risker samt beslut om hur och i vilken mån riskerna ska behandlas är ett prioriterat område i koncernen. Koncernens risk manager samarbetar med respektive affärsområdes ansvariga inom området Risk Management. Riskarbetet fokuserar kring en Risk Management policy där tyngdpunkten ligger på:

• • skadeförebyggande arbete, samt
• • risk- och kostnadsoptimering.

Risk och osäkerhet i koncernens verksamhet

Ståltillverkning sker i en kedja av olika processer där störningar i någon del av kedjan snabbt kan få allvarliga konsekvenser. Avbrott i verksamheten genom exempelvis transporthinder och skador på tillgångarna genom exempelvis eldsvådor, explosioner och andra typer av olyckor kan bli kostsamma.

Risken för att störningar i en del av processen ska få följdeffekter i övriga processled minimeras genom att hålla lager av råvara, produkter i arbete, färdigvarulager och andra typer av lager på en så optimal nivå som möjligt. För att minimera kostnaderna orsakade av denna typ av problem finns såväl sakförsäkringar som avbrottsförsäkringar.

Möjligheten att attrahera och behålla duktig personal är en nyckelfråga för att långsiktigt kunna bedriva verksamheten med god lönsamhet. Kompetensutveckling och inte minst chefsutveckling är därför prioriterade områden.

Nischstrategin förutsätter också en fortsatt stark process och produktutveckling varför kompetensutvecklingen inom dessa områden är särskilt viktig.

Koncernens rykte kan snabbt erodera om säkerheten, miljöansvaret och etiken ifrågasätts, vilket gör att dessa frågor prioriteras i såväl det dagliga arbetet som långsiktigt i utbildning och attitydpåverkan.

Finansiella risker

I en internationell verksamhet som SSABs uppkommer därutöver ett antal finansiella risker i form av finansierings-, likviditets-, ränte-, valuta- och kreditrisker. Hanteringen av dessa regleras i koncernens finanspolicy som är fastslagen av styrelsen. Huvuddelen av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm och SSAB Finance Belgium. För en fullständig information om koncernens finansiella riskhantering, se not 27.

Refinansieringsrisk (likviditetsrisk) SSAB är, med nuvarande finansiella mål, nettolåntagare. Således uppkommer en refinansieringsrisk i samband med förlängningar av befintliga lån och upptagandet av nya lån. Upplåningsstrategin inriktas på att trygga koncernens behov av lånefinansiering, både vad avser det långsiktiga lånebehovet och

Valutaflöden 2011

de dagliga betalningsåtaganden SSAB har mot sina långivare och leverantörer. Upplåningen sker primärt i moderbolaget och med beaktande av koncernens finansiella mål.

För att minimera refinansieringsrisken är målsättningen att summan av förfallande lån under ett år inte ska överstiga 50 procent av den totala skuldportföljen. Därtill ska högst 50 procent av lånen förfalla inom det närmaste året. För den långfristiga finansieringen år målet en snittlöptid överstigande tre år.

Likviditetsbufferten, det vill säga outnyttjade och bindande kreditfaciliteter samt likvida medel bör överstiga 10 procent av koncernens omsättning.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken att förändringar i marknadspriser såsom räntesatser och valutakurser påverkar koncernens resultat eller finansiella ställning.

Ränterisk

Koncernens ränterisk är hänförlig till förändringen i marknadsräntor och deras påverkan på skuldportföljen.

Den genomsnittliga räntebindningstiden i den totala skuldportföljen bör ligga runt 1 år men tillåts variera mellan 0,5 och 2,5 år. Räntebindningstiden på upplåningen tillåts att justeras med hjälp av ränteswappar.

Valutarisk

SSABs valutaexponering avseende translationsrisk är till stor del relaterad till omräkningsrisken av nettotillgångar i utländska dotterbolag. Denna exponering säkras genom upplåning i utländsk valuta, så kalllad Equity Hedge. Undantag görs vid mindre belopp, exempelvis för eget kapital i utländska försäljningsbolag. Målsättningen med Equity Hedgen är att minimera omräkningseffekten på nettoskuldsättningsgraden. Basvalutan är svenska kronor.

För att hantera transaktionsrisken valutasäkras merparten av de kommersiella valutaflöden som kvalificerar för säkringsredovisning (för närvarande inköp av kol och malm i USD samt försäljning i EUR). Beslutade större investeringar i utländsk valuta valutasäkras i sin helhet. Övriga kommersiella valutaflöden som uppkommer i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur och någon valutasäkring för dessa görs inte, utan de växlas på spotmarknaden.

Koncernen hade ett nettoinflöde i samtliga väsentliga valutor. Nettoinflödet av främmande valutor uppgick 2011 till 3,5 (4,9) Mdkr. Koncernens mest väsentliga valutaflöden framgår av diagrammet på sidan 42.

Kreditrisk

De finansiella motparterna är utvalda både utifrån av Standard & Poor's och Moody's gällande rating för långfristig upplåning och med beaktande av koncernens ömsesidiga affärsutbyte med respektive motpart. Lägsta acceptabla rating är A- från Standard & Poor's eller A3 från Moody's. Utöver detta finns kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar, vilka hanteras i respektive dotterbolag.

Utsläppsrätter

Moderbolagets finansfunktion ansvarar för hanteringen av eventuellt under- eller överskott av utsläppsrätter. Detta sker via extern handel med godkända motparter.

Risk och osäkerhet i stålindustrin

Stålindustrin påverkas starkt av konjunktur-

utvecklingen både vad gäller produkterna och vad gäller de viktigaste råvarorna. Den höga andelen fasta kostnader på grund av de stora investeringar som kännetecknar stålindustrin ökar också känsligheten vid konjunktursvängningar. Detta är svårt att skydda sig mot, men satsningen på nischprodukter är ett sätt som SSAB valt för att minimera cyklikaliteten i intjäningsförmågan.

Övergången mot mer kortfristiga avtal för inköp av råvaror innebär en ökad volatilitet avseende kostnaderna. För att minimera den ökade risk detta innebär, sker en övergång mot mer kortfristiga prisavtal även vid försäljning.

Det är genom fortsatt fokusering på att utveckla nischprodukterna som SSAB kan upprätthålla och helst stärka sin ställning gentemot konkurrenterna.

Systemet med utsläppsrätter för koldioxid har inneburit nya spelregler för stålindustrins aktörer. Som systemet idag fungerar skapar det en snedvriden konkurrens genom att en stor del av världens stålproducerande länder står utanför.

Externa risker

Det finns en stor mängd omvärldsfaktorer som påverkar hela stålindustrin och därigenom SSAB. Exempel på detta är införandet av olika handelshinder, utvecklingen av energipriserna samt ökade miljökrav. Arbetet med att hantera miljörisker och ökade miljökrav behandlas mer under avsnittet om SSABs miljöarbete.

Känslighetsanalys

Den ungefärliga helårseffekten på resultatet efter finansnetto och på resultat per aktie 2011 av förändringar av väsentliga faktorer framgår av nedanstående känslighetsanalys.

Känslighetsanalys

	Förändring, %	Resultateffekt, Mkr	Effekt på resultat per aktie, kr 2)
Plåtpris – stålrörelsen	10	3 800	8,65
Volym – stålrörelsen	10	430	1,00
Malmpriser	10	500	1,15
Kolpriser	10	330	0,75
Skrotpriser	10	690	1,55
Räntesats	1%-enhet	130	0,30
Kronindex 1)	5	370	0,85

1) Beräknat på SSABs exponering utan valutasäkringar. Om kronan försvagas innebär detta en positiv effekt. 2) Räknat på 26,3 procent i skatt.

Bolagsstyrningsrapport 2011

SSABs organisation utmärks av ett decentraliserat arbetssätt där en stor del av ansvar och befogenheter delegerats till respektive affärsområde och dotterbolag. SSAB är noterat på Nasdaq OMX Stockholm och lyder under dess regelverk och tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden), för mer information se www.bolagsstyrning.se.

Organisation

Koncernens stålrörelse utgjordes 2011 av de tre geografiska affärsområdena SSAB EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), SSAB Americas (Nord- och Latinamerika) och SSAB APAC (Asien, Australien och Nya Zeeland), samt handelsrörelsen genom dotterbolaget Tibnor. Vidareförädlingsrörelsen Plannja ingår i SSAB EMEA.

Bilden nedan illustrerar per den 31 december 2011 SSABs modell för bolagsstyrning och hur de centrala organen verkar.

Avvikelser från bolagskoden

Under 2011 har ersättningsutskottet bestått av Sverker Martin-Löf (ordförande), John Tulloch och Lars Westerberg. Enligt huvudregeln i punkt 9.2 i bolagskoden ska ersättningsutskottets bolagsstämmovalda ledamöter vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Eftersom John Tulloch bedömts som beroende i

förhållande till bolaget utgör således hans medverkan i ersättningsutskottet en avvikelse från kodens regel. Bolaget bedriver numera en omfattande internationell verksamhet med många anställda utanför Sverige, inte minst i Nordamerika. John Tulloch har lång erfarenhet från seniora chefspositioner i den nordamerikanska stålindustrin. Hans kunskap om ersättningsprinciper och ersättningsstrukturer i främst nordamerikansk stålindustri utgör ett mycket värdefullt bidrag till utskottets samlade förmåga att hantera internationella ersättningsfrågor på ett ändamålsenligt och rationellt sätt. Bolaget har därför gjort bedömningen att värdet av John Tullochs medverkan i ersättningsutskottet överväger de eventuella nackdelar som följer av att han inte anses oberoende gentemot bolaget. På angivna grunder anser bolaget således att avvikelsen från punkt 9.2 i bolagskoden är motiverad.

Väsentliga interna regelverk och policies

• • Bolagsordning
• • Styrelsens arbetsordning inkl. VD-instruktion och instruktioner till styrelseutskotten
• • Ekonomihandbok (Financial Guidelines) och finanspolicy
• • Affärsetiska bestämmelser

Väsentliga externa regelverk

• • Svensk aktiebolagslag
• • Svensk bokföringslag
• • Svensk årsredovisningslag
• • Regelverk för Nasdaq OMX Stockholm, www.nasdaqomx.com
• • Svensk kod för bolagsstyrning, www.bolagsstyrning.se

Aktieägare

Aktiekapitalet i SSAB består av A- och B-aktier, där A-aktien ger en röst medan B-aktien ger en tiondels röst. Båda aktieslagen ger samma rätt till andel av bolagets tillgångar och vinst.

Per den 31 december 2011 uppgick antalet aktieägare till 70 151. Industrivärden var den röstmässigt störste ägaren, följd av Swedbank Robur fonder, LKAB och Nordea Investment Funds. Av aktieägarna utgjorde 71 procent aktieägare med 1 000 aktier eller färre och de tio största institutionella ägarna ägde cirka 42 procent av det totala antalet aktier. Andelen utländska ägare uppgick till 21 (23) procent. För ytterligare information kring ägarstrukturen, se sidan 116.

Ägare den 31 december 2011

Ägare	Andel av röster, %	Andel av kapital, %	Antal aktier
Industrivärden	22,6	17,6	56 860 957
Swedbank Robur Fonder	6,2	7,2	23 234 047
LKAB	5,0	3,8	12 344 064
Nordea Investment Funds	4,3	3,9	12 520 631
Alecta Pensionsförsäkring	2,5	2,6	8 513 500
Folksam	1,9	1,7	5 604 125
AMF - Försäkring och Fonder	1,7	1,6	5 209 000
Andra AP-fonden	1,3	1,2	3 842 615
Övriga aktieägare	54,5	60,4	195 805 836
Totalt	100,0	100,0	323 934 775

Källa: Euroclear

Bolagsstämma

Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman, där aktieägarnas inflytande i bolaget utövas. På årsstämman (ordinarie bolagsstämma) beslutar aktieägarna bland annat om följande:

• • Fastställelse av årsredovisning och koncernredovisning
• • Disposition av bolagets resultat
• • Ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören
• • Val av styrelsen, dess ordförande och revisorer
• • Hur valberedningen ska utses
• • Ersättning till styrelsen och revisorerna
• • Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare

Årsstämma 2011

Årsstämman 2011 fastställde den av styrelsen och verkställande direktören avlämnade årsredovisningen och koncernredovisningen för 2010, beslutade om disposition av bolagets resultat samt beviljade styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet.

Vidare redogjorde valberedningens ordförande för arbetet under året samt redovisade motiven till lämnade förslag. Stämman beslutade om ersättningar till styrelse och revisor i enlighet med valberedningens förslag. Till styrelseledamöter omvaldes Anders G Carlberg, Sverker Martin-Löf (ordförande), Anders Nyrén, Matti Sundberg, John Tulloch och Lars Westerberg. Nyval av styrelseledamöterna Jan Johansson, Annika Lundius och Martin Lindqvist (verkställande direktör och koncernchef).

Stämman beslutade att antalet revisorer skulle vara ett registrerat revisionsbolag. Omval av PricewaterhouseCoopers till och med årsstämman 2012. Stämman fastställde att utdelningen skulle vara 2,00 kronor per aktie. En beslutsför styrelse samt huvudansvarig revisor var närvarande vid årsstämman. Se årsstämmoprotokoll på www.ssab.com.

Valberedning

Valberedningens uppdrag

Valberedningens uppdrag är bland annat att inför årsstämman föreslå:

• • Styrelseordförande
• • Styrelseledamöter
• • Revisor
• • Ordförande vid årsstämman
• • Arvode till styrelsen
• • Arvode till revisorn

Procedur för tillsättning av valberedningen

På årsstämman 2011 antogs en procedur för tillsättning av valberedningen. Enligt denna har styrelseordföranden i uppdrag att uppmana minst tre och högst fem av de röstmässigt större aktieägarna att utse varsin ledamot att tillsammans med styrelseordföranden utgöra valberedning. Sammanlagda antalet ledamöter ska inte uppgå till mer än sex. Ordförande i valberedningen ska vara representanten för den största aktieägaren. Valberedningens sammansättning tillkännagavs på bolagets hemsida, www.ssab.com, den 23 september 2011.

Valberedningen inför årsstämman 2012

Utsedd av, namn	Andel i % av rösterna, per 31 december 2011
Industrivärden, representerad av Carl-Olof By, ordförande	22,6
Swedbank Robur Fonder, representerad av Thomas Eriksson	6,2
LKAB, representerad av Lars-Erik Aaro	5,0
Alecta Pensionsförsäkring, representerad av Kaj Thorén	2,5
Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande	-

Aktieägare har fram till den 31 december 2011 kunnat lämna förslag till valberedningen bland annat via e-post. Valberedningens förslag offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman. I anslutning till att kallelsen utfärdas kommer valberedningen på www.ssab.com lämna ett motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2012

Sedan valberedningen utsågs hösten 2011 har den sammanträtt tre gånger.

Styrelsens ordförande har för valberedningen redogjort för den process som tillämpas i bolaget vid den årliga utvärderingen av styrelsen och verkställande direktören samt för utfallet av utvärderingen. Vidare har valberedningen i styrelseordförandes frånvaro informerats om utfallet av utvärderingen av honom. Valberedningen har vid ett av sina sammanträden också träffat bolagets verkställande direktör som informerade ledamöterna om bolagets verksamhet och strategi.

Valberedningen har diskuterat styrelsens sammansättning och enats om de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter. Frågan om en

jämnare könsfördelning har därvid uppmärksammats. Valberedningen har också haft tillgång till en extern konsult i arbetet med identifiering och utvärdering av potentiella nya styrelseledamöter.

Valberedningen har vid framtagandet av förslag till arvoden för styrelsen och dess utskott bland annat företagit en jämförande studie av nivåerna för styrelsearvoden i liknande bolag. Valberedningen har biträtts av revisionsutskottet vid framtagandet av förslag till val av revisor och till arvodering av revisionsinsatsen.

Styrelsen

Styrelsens ansvar

Styrelsen har som övergripande uppgift att förvalta bolagets angelägenheter för aktieägarnas räkning på bästa möjliga sätt. Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation samt utvärdera den operativa ledningen. I styrelsen avgörs bland annat frågor avseende koncernens strategiska inriktning och organisation samt beslutas om väsentliga investeringar (överstigande 50 Mkr).

Styrelsen ska varje år upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning för beslut vid årsstämman.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning inkluderande en VDinstruktion som bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören.

Arbetsordningen reglerar vidare hur styrelsearbetet fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska fördelas på styrelseutskott. Arbetsordningen anger att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Inför varje styrelsemöte erhåller styrelseledamöterna en skriftlig dagordning och ett fullödigt beslutsunderlag. Vid varje styrelsemöte sker en genomgång av aktuellt affärsläge, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter. Övriga frågor som behandlas är bland annat konkurrens- och marknadssituationen. Styrelsen följer också regelbundet upp hälso-och säkerhetsarbetet inklusive olycksfallsstatistiken i koncernen.

Styrelsens ordförande

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med VD samt för att styrelsen fullgör sina plikter.

Styrelsens sammansättning

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst fem och högst tio bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen är beslutför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter är närvarande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Ny styrelseledamot genomgår en introduktionsutbildning för att snabbt erhålla den kunskap som förväntas för att på bästa sätt tillvarata bolagets och ägarnas intressen.

Styrelsens arbete 2011

Under 2011 hölls åtta protokollförda sammanträden och styrelsen var alltid beslutför. Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist, som inte är ledamot i styrelsen.

Styrelsen i SSAB har under året arbetat med att söka motverka de negativa effekter på bolagets verksamhet och finansiella situation som den makroekonomiska osäkerheten i Europa och Nordamerika medförde. Styrelsen har särskilt fokuserat på bolagets olika åtgärder för att stärka lönsamheten i rörelsen genom noggrann kostnadskontroll, ökad försäljningsvolym samt minimerad kapitalanvändning. Styrelsen följer också noggrant prisutvecklingen på de för bolaget viktigaste råvarorna järnmalm och kol. Bolagets övergripande strategi diskuterades ingående vid ett särskilt styrelsemöte i september. Styrelsen har under året också fokuserat på bolagets aktiviteter inom forskning och utveckling och besökte bland annat bolagets amerikanska forskningscenter i Montpelier, Iowa.

Revisorer

Enligt bolagsordningen ska SSAB ha en eller två revisorer eller ett eller två registrerade revisionsbolag. På årsstämman 2011 bestämdes att antalet revisorer skulle vara ett registrerat revisionsbolag samt att PricewaterhouseCoopers omvaldes till revisor för ytterligare ett år.

Huvudansvarig revisor sedan 2005 är auktoriserade revisorn Claes Dahlén som också är huvudansvarig revisor i det noterade bolaget Medivir. Sammantaget är PricewaterhouseCoopers valda revisorer i 23 av 60 bolag inom segmentet "Large Cap" och i 107 av totalt 277 bolag på Nasdaq OMX, Stockholm.

Den externa revisionen av moderbolagets och koncernens räkenskaper samt av styrelsens och VDs förvaltning utförs enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Bolagets huvudansvarige revisor deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet. Vid åtminstone ett styrelsemöte per år deltar revisorn och går igenom årets revision samt för en diskussion med styrelseledamöterna utan närvaro av den verkställande direktören och övriga personer i bolagets ledning. För information om arvode till revisorerna hänvisas till not 2.

Ersättningsutskott

Arbetsuppgifter

Jämte styrelsens ordförande ska ersättningsutskottet bestå av en eller flera av bolagsstämman vald styrelseledamöter, vilka normalt ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Bland ersättningsutskottets ledamöter skall erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas. Verkställande direktören ska i egenskap av föredragande närvara vid utskottets sammanträden. Ersättningsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ersättningsutskottet lämnar förslag till styrelsen om verkställande direktörens lön och övriga anställningsvillkor, fastställer löner och anställningsvillkor för övriga koncernledningen samt ger ramar för löner och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare. Bland ersättningsutskottets uppgifter ingår i övrigt att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, att bereda styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och övriga

Utsedda av årsstämman
Styrelsemedlem	Invald i styrelsen	Aktieinnehav1)	Erfarenheter och nuvarande uppdrag
Sverker Martin-Löf, ordförande sedan 2003 (1943)	2003	21 563 aktier	Tekn. lic., dr h.c. Styrelseordförande i Industrivärden, SCA och Skanska. Vice ordförande i Ericsson. Styrelseledamot i Handelsbanken. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i SCA.
Anders G Carlberg (1943)	1986	6 000 aktier	Civ.ek. Styrelseordförande i Höganäs. Vice ordförande i Sapa. Styrelseledamot i bl.a. Axel Johnson Inc., Mekonomen, Beijer Alma, Sweco och Investment AB Latour. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International samt vVD i SSAB.
Jan Johansson (1954)	2011	5 000 aktier	Jur. kand. VD och koncernchef i SCA. Styrelseledamot i SCA och Handelsbanken. Tidigare VD och koncernchef i Boliden samt ledningsbefattningar i bl.a. Vattenfall och Shell-koncernen.
Martin Lindqvist, VD och koncernchef (1962)	2011	17 109 aktier	Civ.ek. Ordförande i Jernkontorets fullmäktige. Styrelseledamot i Indutrade. Anställd i SSAB sedan 1998. Tidigare bl.a. Affärsområdeschef för SSAB EMEA, Divisionschef i SSAB Strip Products, Ekonomi och Finansdirektör i SSAB, Ekonomichef i SSAB Tunnplåt samt Chefscontroller i NCC.
Annika Lundius (1951)	2011	2 000 aktier	Jur. kand. vVD i Svenskt Näringsliv. Tidigare bl.a. Rättschef och Finansråd i Finansdepartementet och VD i Försäkringsförbundet och Försäkringsbranschens Arbetsgivarorganisation.
Anders Nyrén (1954)	2003	2 812 aktier	Civ.ek., MBA. VD och koncernchef i Industrivärden. Styrelseordförande i Sandvik. Vice ordförande i Handelsbanken. Styrelseledamot i Ericsson, Ernströmgruppen, Industrivärden, SCA, Volvo och Handelshögskolan. Tidigare bl.a. vVD i Skanska.
Matti Sundberg (1942)	2004	10 000 aktier	Bergsråd, ekon. mag., ekon. och fil. dr h.c. Styrelseordförande i Chempolis och Finska Skidförbundet. Styrelseledamot i bl.a. Boliden, Skanska, Grängesberg Iron och FIS. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Valmet/Metso och Ovako Steel.
John Tulloch (1947)	2009	15 000 aktier	Bachelor of Agricultural Science, Master of Science. Tidigare bl.a. Executive Vice President, Steel & Chief Commercial Officer i IPSCO och Executive Vice President i SSAB & President Division IPSCO.
Lars Westerberg (1948)	2006	10 000 aktier	Civ.ing. och civ.ek. Styrelseordförande i Husqvarna och Stena. Styrelseledamot i Volvo och Sandvik. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Autoliv och Gränges.

1) Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier.

Utsedda av de anställda

Styrelsemedlem	Invald i styrelsen
Sture Bergvall (1956)	2005	Elektriker, SSAB EMEA
Bert Johansson (1952)	1998	Elektriker, SSAB EMEA
Patrick Sjöholm (1965)	2011	Systemkonstruktör, SSAB EMEA
Suppleanter
Uno Granbom (1952)	2008	Tekniker, SSAB EMEA
Ola Parten (1953)	2005	Ingenjör, SSAB EMEA
Per Scheikl (1968)	2009	Fordonsreparatör, SSAB EMEA

bolagsledningen samt att följa och utvärdera tillämpningen av dessa. Ersättningsutskottet ska också följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till bolagsledningen.

Arbetet 2011

Under 2011 hade ersättningsutskottet fem protokollförda sammanträden. Ersättningsutskottet utgjordes av Sverker Martin-Löf (ordförande), John Tulloch och Lars Westerberg. Verkställande direktören är adjungerad till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

Revisionsutskott

Arbetsuppgifter

Revisionsutskottet skall enligt styrelsens arbetsordning bestå av minst tre bolagsstämmovalda styrelseledamöter. Revisionsutskottets ledamöter får inte vara anställda av bolaget. Majoriteten av ledamöterna skall vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av ledamöterna som är oberoende i förhållande till

bolaget och bolagsledningen skall även vara oberoende i förhållande till bolagets större ägare samt ha redovisnings- eller revisionskompetens. Utskottet väljer inom sig en ordförande som inte får vara styrelsens ordförande. Revisionsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ordföranden i revisionsutskottet ansvarar för att styrelsen i sin helhet fortlöpande hålls informerad om utskottets arbete samt, vid behov, förelägger styrelsen ärenden för beslut. Revisionsutskottets huvuduppgift är att understödja styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Utskottet träffar fortlöpande bolagets revisorer, utvärderar revisionsinsatserna samt fastställer riktlinjer för vilka tilläggstjänster bolaget får upphandla från bolagets revisor. Sådana tilläggstjänster upp till maximalt 100 tkr per uppdrag ska på förhand godkännas av bolagets ekonomioch finansdirektör. Uppdrag som överstiger 100 tkr ska på förhand godkännas av revisionsutskottets ordförande. Alla tilläggstjänster ska redovisas för revisionsutskottet varje kvartal.

Det finns en etablerad riskhanteringsprocess i företaget som är uppbyggd på produktionens processer och flöden. Revisionsutskottet

			Närvarostatistik 2011		Oberoende i förhållande till
Namn på styrelseledamot	Invald i styrelsen	Styrelse möten	Ersättnings utskott	Revisions utskott	Bolaget och bolagsledningen	Bolagets större aktieägare
Bolagsstämmovalda
Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande sedan 2003 (1943)	2003	8	5	4	Ja	Nej, ordförande i Industrivärden
Anders G Carlberg (1943)	1986	8	-	4	Ja	Ja
Jan Johansson (1954)	2011	61)	-	-	Ja	Ja
Martin Lindqvist, VD och koncernchef (1962)	2011	61)	-	-	Nej, VD i bolaget	Ja
Annika Lundius (1951)	2011	61)	-	-	Ja	Ja
Anders Nyrén (1954)	2003	8	-	-	Ja	Nej, VD och koncern chef i Industrivärden
Matti Sundberg (1942)	2004	8	-	4	Ja	Ja
John Tulloch (1947)	2009	8	5	-	Nej, tidigare VD i Division IPSCO	Ja
Lars Westerberg (1948)	2006	8	5	-	Ja	Ja
Arbetstagarrepresentanter
Sture Bergvall (1956)	2005	8	-	-	-	-
Bert Johansson (1952)	1998	8	-	-	-	-
Patrick Sjöholm (1965)	2011	42)	-	-	-	-
Suppleanter
Uno Granbom (1952)	2008	8	-	-	-	-
Ola Parten (1953)	2005	8	-	-	-	-
Per Scheikl (1968)	2009	8	-	-	-	-

1) Nyvald vid stämman 2011 2) Nyvald den 1 juli 2011

Information kring arvoden återfinns i not 2. Hedersordförande: Björn Wahlström sedan 1991.

tar del av de riskområden som identifierats (både affärsrisker och risker för fel i den finansiella rapporteringen) i denna process och beaktar dessa. Baserat på utfallet i den interna och externa riskbedömningen analyserar utskottet löpande revisionens inriktning och omfattning med bolagets externa och interna revisorer.

Revisionsutskottet fastställer årligen en internrevisionsplan som bland annat är baserad på de risker som framkommit i riskhanteringsprocessen som är beskriven ovan. Revisionsplanen diskuteras med de externa revisorerna för att effektivisera och kvalitetsförbättra det löpande revisionsarbetet. Utskottet analyserar och belyser dessutom väsentliga redovisningsfrågor som koncernen påverkas av samt biträder valberedningen vid framtagande av förslag till revisorer samt arvodering av dessa.

Arbetet 2011

Under 2011 vidareutvecklade och förbättrade revisionsutskottet presentationen av den externa finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet tog del av, och analyserade tillsammans med de externa revisorerna, den riskanalys och revisionsplan som revisorerna upprättat som underlag för den lagstadgade revisionen.

Revisionsutskottets ledamöter utgjordes av Anders G Carlberg (ordförande), Sverker Martin-Löf samt Matti Sundberg. Under 2011 hade revisionsutskottet fyra protokollförda sammanträden.

Koncernledningen

Koncernledningens arbete och ansvar

Koncernledningen svarar för att utforma och genomföra koncernens övergripande strategier samt behandlar frågor som till exempel förvärv och avyttringar. Dessa frågor samt större investeringar (överstigande 50 Mkr) bereds av koncernledningen för beslut av moderbolagsstyrelsen.

Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer. Koncernledningen bestod per den 31 december 2011 utöver verkställande direktören av affärsområdescheferna för SSAB EMEA, SSAB Americas och SSAB APAC, ekonomi- och finansdirektören, marknadsdirektören, chefsjuristen, personaldirektören samt informationsdirektören.

Koncernledningen har möten månadsvis för att följa upp koncernens samt affärsområdenas/dotterbolagens resultat och finansiella ställning. Övriga frågor som behandlas på koncernledningsmöten är bland annat strategifrågor samt uppföljning av budget och prognoser.

Respektive affärsområdes- och dotterbolagschef ansvarar för respektive resultat- och balansräkning. Den övergripande operativa styrningen av affärsområdena sker via kvartalsvisa "performance reviews" och i Tibnor genom dess styrelse. Moderbolagets verkställande direktör är i de flesta fall ordförande i de större direktägda dotterbolagens styrelser där det även ingår andra ledamöter från koncernledningen samt arbetstagarrepresentanter. Dotterbolagsstyrelserna övervakar den löpande verksamheten samt fastställer respektive strategier och budgetar.

Riktlinjer för ersättning

På årsstämman 2011 beslutades att ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning ska utgöras av fast lön, eventuella rörliga lönedelar, övriga förmåner såsom tjänstebil

samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av den rörliga lönedelen vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis. Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. För närmare information om gällande ersättningar hänvisas till not 2.

Bolaget har för närvarande inga aktierelaterade incitamentsprogram.

Intern kontroll och riskhantering

Den interna kontrollens övergripande syfte är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska vidare tillse att den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att krav på noterade bolag efterlevs.

Bolagets risk manager har i uppdrag att utveckla och implementera en enhetlig riskhanteringsmodell för koncernens risker, huvudsakligen vad avser skada på människor, maskiner och miljö. Risk managern har att identifiera, utvärdera och rapportera dessa risker samt att sammanställa och uppdatera SSABs riskbild och riskmodell. Arbetet innebär även att bedöma vilka förebyggande åtgärder som bör vidtas för att minska och förebygga sådana risker. Risk managern ska vidare säkerställa att koncernen är tillbörligt försäkrad samt bereda erforderligt beslutsunderlag till koncernledningen, affärsområdena och dotterbolagen. Risk managern är funktionellt ansvarig för koncernens riskarbete och arbetar tillsammans med ett antal lokala risk managers på affärsområdes- och dotterbolagsnivå. Samtliga dessa ingår i bolagets Risk Council som kallas till möte varje kvartal genom risk managerns försorg. Risk managern rapporterar direkt till bolagets chefsjurist. De finansiella riskerna hanteras även fortsättningsvis av koncernens ekonomi- och finansfunktion och ligger således utanför risk managerns mandat.

För att ytterligare stärka den interna kontrollen och riskhanteringen inrättades under 2010 en så kallad whistleblower-funktion genom vilken allvarliga missförhållanden och överträdelser av bolagets uppförandekod kan rapporteras. Syftet med denna funktion är bland annat att garantera säkerheten i arbetsmiljön, att upprätthålla god affärsetik samt stävja ekonomiska oegentligheter inom SSAB till förmån för bolagets anställda, kunder, leverantörer och ägare.

Internrevision

SSABs funktion för internrevision rapporterar direkt till revisionsutskottet och är funktionellt underställd ekonomi- och finansdirektören. Internrevisionens verksamhet är att stödja värdeskapandet i koncernen genom att utvärdera riskhanteringen, utföra interna kontroller och därefter rekommendera förbättringar inom dessa områden.

Internrevisionen är som affärsorganisationen geografiskt organiserad och har enheter som planerar och reviderar respektive affärsområde. De koncernövergripande revisionsaktiviteterna planeras av chefen för internrevision och utförs av respektive enhet.

Internrevisionsfunktionen genomför och rapporterar revisioner enligt revisionsutskottets fastställda revisionsplan. Dessa revisioner utförs enligt en framtagen och beslutad revisionsprocess som kontinuerligt utvecklas i syfte att optimera arbetssätt och leverans av mervärdesskapande rapporter. Dessa rapporter beskriver observationer, rekommendationer och förbättringsområden i syfte att stärka och effektivisera riskhanteringen och den interna kontrollen. Utöver detta genomför funktionen även granskningar på uppdrag av ledning eller av andra uppkomna anledningar.

Namn	Medlem i koncernledningen	Aktieinnehav 1)	Utbildning och erfarenheter
Martin Lindqvist, VD och koncernchef (1962)	2001	17 109 aktier	Civ. ek. Anställd i SSAB sedan 1998. Tidigare bl.a. Affärsområdeschef för
			SSAB EMEA, divisionschef i SSAB Strip Products, ekonomi- och finansdirektör i SSAB, ekonomichef i SSAB Tunnplåt samt chefscontroller i NCC.
Jonas Bergstrand, Chefsjurist (1965)	2006	7 300 aktier	Jur. kand.
			Anställd i SSAB sedan 2006.
			Tidigare bl.a. bolagsjurist i ABB, OM Gruppen och Ericsson Radio Systems.
Monika Gutén, Personaldirektör (1975) 2)	2011	1 000 aktier	Civ. ek.
			Anställd i SSAB sedan 2007.
			Tidigare personalchef för SSAB EMEA, chef för affärsutveckling SSAB.
Melker Jernberg, Affärsområdeschef	2011	4 000 aktier	Civ. ing.
SSAB EMEA (1968) 3)			Anställd i SSAB sedan 2011.
			Tidigare ansvarig för bussverksamhet, Scania; produktionschef motorverksta den, Scania.
Martin Pei, Affärsområdeschef	2007	1 000 aktier	Tekn. dr
SSAB APAC (1963)			Anställd i SSAB sedan 2001.
			Tidigare teknisk direktör, SSAB, chef för forskning och utveckling; direktör för stålämnesproduktionen, SSAB Plate.
Karl-Gustav Ramström,	2007	10 000 aktier	Civ. ing., MBA.
Marknadsdirektör (1954)			Anställd i SSAB sedan 2007.
			Tidigare bl.a. divisionschef i SSAB Plate, divisionschef för Process Automation, ABB Sverige.
Charles Schmitt, Affärsområdeschef SSAB Americas (1959)	2011	0 aktier	B. Sc. in Business Administration, The University of Texas at Arlington.
			Anställd i IPSCO Inc. sedan 1990.
			Tidigare befattningar inom US Steel Corp.; ansvarig för verksamheten i Latinamerika, SSAB Americas.
Helena Stålnert, Informationsdirektör	2007	1 000 aktier	Journalisthögskolan.
(1951)			Anställd i SSAB sedan 2007.
			Tidigare bl.a. kommunikationsdirektör på Saab, ansvarig utgivare Aktuellt Sveriges Television.
Marco Wirén, Ekonomi	2008	10 000 aktier	Ek. mag.
och finansdirektör (1966)			Anställd i SSAB sedan 2007.
			Tidigare bl.a. chefscontroller i SSAB, CFO i Eltel Networks AB och strategichef samt koncerncontroller i NCC.

1) Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier.

2) Anna Vikström Persson var personaldirektör t.o.m. den 9 februari 2011.

3) Thom Mathisen var tillförordnad Affärsområdeschef SSAB EMEA t.o.m. den 31 oktober 2011.

För ytterligare beskrivning av internrevisionens arbete 2011, se avsnitt "Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen".

Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsen för SSAB ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.

Ramverk för intern kontroll

SSAB följer det internationellt etablerade ramverket Internal Control – Integrated Framework, som är utgivet av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission ("COSO"). I enlighet med COSO baseras SSABs process för intern kontroll på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. SSABs process för intern kontroll är utformad för att rimligt säkerställa kvaliteten och riktigheten i den finansiella rapporteringen samt säkra att rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med tillämpliga lagar och förordningar, redovisningsstandarder samt krav på börsnoterade bolag i Sverige. En förutsättning för att detta ska uppnås är att det finns en god kontrollmiljö, att det görs tillförlitliga riskbedömningar, att det finns etablerade kontrollaktiviteter samt att information och kommunikation liksom uppföljning fungerar på ett tillfredsställande sätt.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön präglas av organisationsstrukturen, ledningens arbetssätt och filosofi samt övriga roller och ansvar inom organisationen. Revisionsutskottet bistår styrelsen beträffande väsentliga redovisningsfrågor som koncernen tillämpar samt följer upp den interna

kontrollen beträffande den finansiella rapporteringen. För att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en god intern kontroll har styrelsen delegerat det praktiska ansvaret till verkställande direktören som i sin tur fördelat ansvaret till övriga i koncernledningen samt till affärsområdes- och dotterbolagschefer.

För att säkerställa kvaliteten på den finansiella rapporteringen pågår ett fortlöpande arbete med att vidareutveckla koncerngemensamma policies och manualer, bland annat finns en koncerngemensam ekonomihandbok (Financial Guidelines) som kontinuerligt uppdateras och kommuniceras inom koncernen. Utöver Financial Guidelines är finanspolicyn, investeringspolicyn, informationspolicyn och de affärsetiska bestämmelserna de mest väsentliga övergripande koncerngemensamma styrdokumenten.

Samtliga affärsområden och dotterbolag har fastlagda riktlinjer för affärsetiska frågor. Arbetet med att förtydliga koncernens affärsetiska bestämmelser fortsatte under 2011.

Riskbedömning

SSABs organisation utsätts för både interna och externa risker. För att rimligt säkra en god intern kontroll identifieras, mäts och åtgärdas de risker som kan påverka den finansiella rapporteringen. Detta är en integrerad del i den löpande rapporteringen till koncernledningen och styrelsen samt utgör grunden för bedömningen av risker för fel i den finansiella rapporteringen. SSABs verksamhet karaktäriseras av processer med väl inarbetade rutiner och system. Riskbedömningen sker därför till stor del inom dessa processer. På koncernnivå sker endast övergripande riskbedömningar. Ansvariga i koncernen identifierar, övervakar och följer upp risker. Detta skapar förutsättningar för att fatta väl underbyggda och korrekta affärsbeslut på samtliga nivåer. Finansiella risker såsom valuta-, refinansierings- och motpartsrisker samt ränte- och kreditrisker hanteras huvudsakligen av moderbolagets

1) Medlem av koncernledningen

ekonomi- och finansfunktion i enlighet med koncernens finanspolicy (se not 27). För en översikt av koncernens affärsmässiga riskexponering, se ovan i avsnittet "Intern kontroll och riskhantering" samt i förvaltningsberättelsen sidan 42.

Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka väsentliga fel i den finansiella rapporteringen så att dessa kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter finns på både övergripande och mer detaljerade nivåer inom koncernen och är av både manuell och automatiserad karaktär. Rutiner och aktiviteter har utformats för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den finansiella rapporteringen och som identifierats i riskanalysen. Beroende på kontrollaktivitetens karaktär och tillhörighet, sker korrigerande åtgärder, implementering, dokumentation samt kvalitetssäkring på koncern-, dotterbolags- eller processnivå. Liksom för övriga processer ansvarar respektive chef för kontrollaktiviteternas fullständighet och riktighet.

Med anledning av koncernens omorganisation 2010 genomfördes en fördjupad analys över koncernbolagens processer och kontrollstrukturer. Analysen har lett fram till ett mer systematiskt arbetssätt för att identifiera finansiella risker och risker i den finansiella rapporteringen samt hur kontroller ska dokumenteras. Arbetet med att implementera detta arbetssätt pågår.

Koncernen har ett gemensamt konsolideringssystem, där samtliga legala enheter rapporterar, vilket ger en god intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Arbete har även pågått i koncernen med att fler kontroller och processer automatiserats och behörigheter till IT-system begränsats i enlighet med befogenheter och behörigheter.

Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i koncernen. Exempelvis finns det etablerade Controllerfunktioner som analyserar och följer upp avvikelser och rapporterar vidare i företaget. Koncernledningens uppföljning sker bland annat genom regelbundna möten med affärsområdes- och dotterbolagscheferna beträffande verksamheten, dess ekonomiska ställning och resultat samt finansiella och operativa nyckeltal. Styrelsen analyserar löpande bland annat verksamhetsrapporter där koncernledningen redogör för den gångna perioden och kommenterar koncernens ekonomiska ställning och resultat. På dessa sätt följs väsentliga fluktuationer och avvikelser upp vilket minimerar riskerna för fel i den finansiella rapporteringen.

Boksluts- och årsredovisningsarbetet är processer där det finns ytterligare risker för att fel i den finansiella rapporteringen uppstår. Detta arbete är av mindre repetitiv karaktär och innehåller fler moment av bedömningskaraktär. Viktiga kontrollaktiviteter är bland annat att det finns en väl fungerande rapportstruktur där affärsområdena/dotterbolagen rapporterar enligt standardiserade rapporteringsmallar, samt att viktiga resultat- och balansposter specificeras och kommenteras.

Information och kommunikation Externt

SSABs kommunikation ska vara korrekt, öppen, snabb och samtidig till alla intressegrupper. All kommunikation ska ske i enlighet med regelverket för Nasdaq OMX Stockholm och i enlighet med övriga regelverk. Den finansiella informationen ska ge kapital- och aktiemarknad samt nuvarande och blivande aktieägare en allsidig och tydlig bild av företaget, dess verksamhet, strategi och ekonomiska utveckling.

Styrelsen fastställer koncernens årsredovisning och halvårsrapport samt uppdrar åt koncernchefen att, i enlighet med styrelsens arbetsordning, avge kvartalsrapporter och bokslutskommuniké. Samtliga ekonomiska rapporter och pressmeddelanden publiceras på hemsidan, www.ssab.com, samtidigt som de offentliggörs via Nasdaq OMX Stockholm och meddelas till Finansinspektionen.

Finansiell information om koncernen får endast lämnas av koncernchefen och koncernens ekonomi- och finansdirektör, samt av koncernens informationsdirektör och chefen för investor relations.

Affärsområdena/dotterbolagen sprider ekonomisk information om sin verksamhet först efter det att koncernen publicerat motsvarande information.

Bolaget tillämpar tysta perioder, vilket innebär att bolaget under dessa perioder inte kommunicerar kring bolagets utveckling. Tysta perioder är tre veckor innan publicering av bokslutskommuniké, halvårsrapport samt kvartalsrapport.

Vid läcka av kurspåverkande information eller vid speciella händelser som kan påverka värderingen av bolaget ska Nasdaq OMX Stockholm underrättas varefter pressmeddelande med motsvarande information skickas ut. Informationsverksamheten regleras i en informationspolicy.

Internt

Respektive affärsområde och dotterbolag har en ekonomichef som ansvarar för att upprätthålla en hög kvalitet och leveransprecision för den finansiella rapporteringen.

Viktiga kommunikationskanaler inom företaget är de lokala intranäten där information publiceras kontinuerligt. Regelbundna koncerngemensamma ekonomimöten hålls med respektive ekonomichef på affärsområdena/dotterbolagen. På dessa sätt uppdateras affärsområdena/dotterbolagen om nyheter och förändringar inom bland annat redovisningsområdet, samt rutiner och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Därutöver kommunicerar moderbolaget kontinuerligt förändringar i koncerngemensamma redovisningsprinciper och policies samt andra relevanta frågor relaterade till den finansiella rapporteringen.

Uppföljning

Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom revisionsutskottet, bland annat genom uppföljning av de interna och externa revisorernas arbete och rapporter.

Internrevisionen genomförde under 2011 löpande oberoende och objektiva granskningar av koncernenens bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering enligt den fastställda revisionsplanen. Revisionsplanen för 2011 baserades på en riskanalys som förankrades hos affärsområdeschefer, bolagsledning och som sedan fastställdes av revisionsutskottet. Granskningarna har utförts enligt en beslutad revisionsprocess som avslutas formellt med en rapport och en planerad uppföljning. Resultatet har löpande presenterats till affärsområdeschefer och revisionsutskottet gällande observationer, vidtagna åtgärder och status på genomförandet. Under 2011 etablerades även en internrevisionsenhet i Kina med ansvar för granskningar inom affärsområdet SSAB APAC.

De externa revisorerna följer årligen upp utvalda delar av den interna kontrollen inom ramen för den lagstadgade revisionen. De externa revisorerna rapporterar utfallet av sin granskning till revisionsutskottet och koncernledningen. Väsentliga iakttagelser rapporteras dessutom direkt till styrelsen. Under 2011 har de externa revisorerna följt upp den interna kontrollen i utvalda nyckelprocesser och rapporterat detta till revisionsutskottet och koncernledningen.

Ytterligare information om bolagsstyrning i SSAB återfinns på www.ssab.com med bland annat följande information:

• • Rutiner för årsstämman (när årsstämman ska hållas, hur man kallas och anmäler sig samt vilka beslut som ska fattas på årsstämman)
• • Information från SSABs tidigare årsstämmor (från och med 2005), vilket inkluderar kallelser, protokoll, VD:s anföranden och kommunikéer
• • Bolagsordning
• • Tidigare års bolagsstyrningsrapporter
• • Information om valberedningen

Finansiella rapporter 2011

• Försäljningen ökade med 12 procent till 44 640 Mkr
• Rörelseresultatet uppgick till 2 512 Mkr
• Resultatet efter finansnetto uppgick till 1 998 Mkr
• Resultat per aktie uppgick till 4,82 kronor
• Det operativa kassaflödet uppgick till 2 821 Mkr

Koncernens resultaträkning

Mkr	Not	2011	2010
Försäljning	1	44 640	39 883
Kostnad för sålda varor 1)	2	-39 859	-35 928
Bruttoresultat		4 781	3 955
Försäljningskostnader	2	-1 509	- 1 444
Administrationskostnader 1)	2	-1 417	- 1 390
Övriga rörelseintäkter 1)	1, 25	941	489
Övriga rörelsekostnader	2	-328	-535
Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt	3	44	57
Rörelseresultat		2 512	1 132
Finansiella intäkter	4	35	30
Finansiella kostnader	4	-549	-432
Resultat efter finansnetto		1 998	730
Skatt1)	5	-438	39
Årets resultat efter skatt för kvarvarande verksamheter		1 560	769
Årets resultat efter skatt för avvecklad verksamhet	25	-	-164
Årets resultat		1 560	605
Varav hänförligt till:
• moderbolagets aktieägare		1 560	557
• innehav utan bestämmande inflytande		-	48
Resultat per aktie 2)	12, 29	4,82	1,72
• varav för kvarvarande verksamhet 2)		4,82	2,23
• varav för avvecklad verksamhet2)		-	-0,51
Utdelning per aktie, 2011 – förslag		2,00	2,00

Koncernens rapport över totalresultat

Mkr	Not	2011	2010
Årets resultat 1)		1 560	605
Övrigt totalresultat
Årets omräkningsdifferenser 1)		482	-1 759
Kassaflödessäkringar		-102	181
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet		-155	599
Aktuariella vinster och förluster på pensioner 1)		-2	-10
Andel i intressebolag och joint ventures övrigt totalresultat		-18	-
Skatt hänförligt till övrigt totalresultat 1)	5	69	-202
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		274	-1 191
Summa totalresultat för perioden		1 834	-586
Varav hänförligt till:
• moderbolagets aktieägare 1)		1 834	-631
• innehav utan bestämmande inflytande		-	45

1) Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

2) Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning.

Koncernens balansräkning

Mkr	Not	2011	2010 1)	1 jan 2010 1)
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	6	18 911	18 643	19 701
Övriga immateriella tillgångar	6	3 638	4 309	5 374
Materiella anläggningstillgångar	7	18 693	17 063	17 137
Andelar i intressebolag	3, 8	349	395	348
Finansiella anläggningstillgångar	8	106	77	55
Uppskjutna skattefordringar	14	702	160	164
Summa anläggningstillgångar		42 399	40 647	42 779
Omsättningstillgångar
Varulager	9	11 687	11 389	8 221
Kundfordringar	27	5 734	5 057	4 435
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	642	495	331
Aktuella skattefordringar		381	742	667
Övriga korta räntebärande fordringar	11	458	971	-
Övriga kortfristiga fordringar	27	490	439	334
Likvida medel	11	1 648	1 314	3 652
Summa omsättningstillgångar		21 040	20 407	17 640
Summa tillgångar		63 439	61 054	60 419
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	12
Aktiekapital		2 851	2 851	2 851
Övriga tillskjutna medel		9 944	9 944	9 944
Reserver		-1 769	- 2 041	-860
Balanserat resultat		19 742	19 075	18 849
Summa eget kapital för aktieägarna i bolaget		30 768	29 829	30 784
Innehav utan bestämmande inflytande		-	191	161
Summa eget kapital		30 768	30 020	30 945
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder	16	16 940	16 786	14 878
Förutbetalda intäkter	17	543	55	56
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	13	162	137	136
Uppskjutna skatteskulder	14	4 919	4 952	5 283
Övriga långfristiga avsättningar	15	136	119	415
Summa långfristiga skulder		22 700	22 049	20 768
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	16	3 607	2 977	3 998
Leverantörsskulder	27	4 296	4 048	3 063
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	17	1 671	1 521	1 327
Aktuella skatteskulder		188	200	96
Övriga kortfristiga skulder	27	168	186	179
Kortfristiga avsättningar	15	41	53	43
Summa kortfristiga skulder		9 971	8 985	8 706
Summa eget kapital och skulder		63 439	61 054	60 419
Ställda säkerheter	21	41	41	40
Ansvarsförbindelser	22	198	124	88

1) Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

Koncernens förändringar i eget kapital

		Aktie	Övriga tillskjutna		Balanserat		Innehav utan bestämmande	Totalt eget
Mkr	Not	kapital	medel	Reserver	resultat	Summa	inflytande	kapital
Eget kapital 1 januari 2010		2 851	9 944	-916	18 962	30 841	161	31 002
Justering ingående balans, omräkningsdifferens 1)	12			53	-53	-		-
Justering ingående balans, ändring redovisningsprinciper 2)	12, 28			3	-60	-57		-57
Justerat eget kapital 1 januari 2010		2 851	9 944	-860	18 849	30 784	161	30 945
Omräkningsdifferens	12			-1 756		-1 756	-3	-1 759
Kassaflödessäkringar	12			181		181		181
Skatt hänförligt till kassaflödessäkringar	5,12			-48		-48		-48
Säkring av valutaeffekt i utlandsverksamhet	12			599		599		599
Skatt hänförlig till säkring av valutaeffekt i
utlandsverksamhet	5,12			-157		-157		-157
Aktuariella vinster/förluster pensioner 2)	13				-10	-10		-10
Skatt hänförligt till aktuariella vinster/ förluster pensioner	5				3	3		3
Andelar i intressebolag och joint ventures övrigt totalresultat				0	0	0	0	0
Årets resultat					557	557	48	605
Summa totalresultat				-1 181	550	-631	45	-586
Utdelning					-324	-324	-15	-339
Eget kapital 31 december 2010		2 851	9 944	-2 041	19 075	29 829	191	30 020
Eget kapital 1 januari 2011		2 851	9 944	-2 041	19 075	29 829	191	30 020
Omräkningsdifferens	12			482		482	-	482
Kassaflödessäkringar	12			-102		-102		-102
Skatt hänförligt till kassaflödessäkringar	5,12			27		27		27
Säkring av valutaeffekt i utlandsverksamhet	12			-155		-155		-155
Skatt hänförlig till säkring av valutaeffekt i utlandsverksamhet	5,12			41		41		41
Aktuariella vinster/förluster pensioner	13				-2	-2		-2
Skatt hänförligt till aktuariella vinster/förluster pensioner	5				1	1		1
Andelar i intressebolag och joint ventures övrigt totalresultat				-18		-18		-18
Årets resultat					1 560	1 560	-	1 560
Summa totalresultat				275	1 559	1 834	-	1 834
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande							-45	-45
Förvärv av innehav utan
bestämmande inflytande 3)				-3	-244	-247	-146	-393
Utdelning Eget kapital 31 december 2011		2 851	9 944	-1 769	-648 19 742	-648 30 768	-	-648 30 768

1) Rättning av felbokfört mellan omräkningsreserver och balanserat resultat. 2) Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

3) I maj 2011 förvärvades minoriteten i Tibnor.

Koncernens kassaflödesanalys

Mkr	Not	2011	2010
AFFÄRSVERKSAMHET
Resultat från löpande verksamhet
Rörelseresultat 1)		2 512	1 132
Återföring av icke kassamässiga poster
• Ej utdelade andelar i intressebolags resultat		-40	-54
• Avskrivningar/nedskrivningar på anläggningstillgångar	6, 7	2 345	2 451
• Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar		32	-18
• Resultat vid försäljning av dotter- och intressebolag		-	-28
• Förändring avsättningar 1)		26	-288
• Övriga återföringar		81	268
Erhållna räntor		22	8
Betalda räntor		-503	-400
Betald skatt 1)		-140	-167
		4 335	2 904
Rörelsekapital
Varulager (+ minskning)		-239	-3 363
Kundfordringar (+ minskning)		-541	-1 095
Leverantörsskulder (+ ökning)		64	1 515
Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning)		-71	-264
Övriga kortfristiga skulder (+ ökning)		-40	355
		-827	-2 852
Kassaflöde från den löpande verksamheten		3 508	52
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i anläggningar	6, 7	-3 111	-2 011
Försäljning av anläggningar		1	50
Förvärv av rörelser och andelar	24	-99	-
Avyttrade rörelser och andelar	25	-	-559
Övriga långfristiga fordringar (+ minskning)		-30	7
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-3 239	-2 513
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till aktieägare		-648	-324
Nya lån	16	2 453	5 429
Återbetalning/amortering av lån	16	-1 781	-4 001
Finansiella placeringar		511	-1 029
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande 2)		-393	-
Övrig finansiering (+ ökning)		-74	48
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		68	123
LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari		1 314	3 652
Kassaflöde från den löpande verksamheten		3 508	52
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-3 239	-2 513
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		68	123
Omräkningsdifferenser, likvida medel		-3	0
Behållning den 31 december	11	1 648	1 314
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		11 693	12 205
Disponibla likvida medel		13 341	13 519

1) Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper, se not 28.

2) I maj 2011 förvärvades minoriteten i Tibnor.

Moderbolagets resultaträkning

Mkr	Not	2011	2010
Bruttoresultat		-	-
Administrationskostnader	2	-219	-202
Övriga rörelseintäkter	1	374	2 089
Övriga rörelsekostnader	2	0	-164
Rörelseresultat		155	1 723
Utdelning från dotterbolag	4	266	98
Finansnetto 1)	4	-23	-308
Resultat efter finansnetto		398	1 513
Bokslutsdispositioner	23	33	-42
Resultat före skatt		431	1 471
Skatt 1)	5	-40	118
Årets resultat		391	1 589

Moderbolagets rapport över totalresultat

Mkr	2011	2010
Årets resultat efter skatt 1)	391	1 589
Övrigt totalresultat
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet	-155	599
Kassaflödessäkringar	-13	-
Skatt hänförligt till övrigt totalresultat	44	-157
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	-124	442
Summa totalresultat för perioden	267	2 031

1) Justering har skett till följd av ändring i redovisningsprinciper. Se not 28.

Moderbolagets balansräkning

Mkr	Not	2011	2010	1 jan 2010
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	7	2	4	4
Finansiella anläggningstillgångar	8	39 196	38 799	36 758
Långfristiga fordringar på dotterbolag		80	14	23
Uppskjutna skattefordringar	14	4	1	1
Summa anläggningstillgångar		39 282	38 818	36 786
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	27	0	-	-
Kortfristiga fordringar på dotterbolag		14 384	12 602	10 027
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	71	41	79
Aktuella skattefordringar		1	0	1
Övriga kortfristiga fordringar	27	7	4	2
Likvida medel	11	999	843	2 184
Summa omsättningstillgångar		15 462	13 490	12 293
Summa tillgångar		54 744	52 308	49 079
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
• Aktiekapital		2 851	2 851	2 851
• Reservfond		902	902	902
Fritt eget kapital
• Balanserad vinst 1)		26 462	25 645	25 704
• Årets resultat 1)		391	1 589	-176
Summa eget kapital		30 606	30 987	29 281
Obeskattade reserver	23	661	694	652
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	13	3	4	5
Övriga långfristiga avsättningar	15	67	67	355
Summa avsättningar		70	71	360
Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag		0	1	1
Övriga långfristiga räntebärande skulder	16	15 068	16 383	14 596
Summa långfristiga skulder		15 068	16 384	14 597
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	27	8	10	9
Skulder till dotterbolag		4 690	2 258	1 237
Kortfristiga räntebärande skulder	16	3 466	1 743	2 863
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	17	147	88	61
Aktuella skatteskulder		-	37	0
Övriga kortfristiga skulder	27	3	6	4
Kortfristiga avsättningar	15	25	30	15
Summa kortfristiga skulder		8 339	4 172	4 189
Summa eget kapital och skulder		54 744	52 308	49 079
Ställda säkerheter	21	-	-	-
Ansvarsförbindelser	22	2 244	631	422

1) Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

Moderbolagets förändringar i eget kapital

		Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
Mkr	Not	Aktiekapital	Reservfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt
Eget kapital 1 januari 2010		2 851	902	25 380	148	29 281
Justering ingående balans, ändring redovisningsprincip				324	-324	-
Justerat eget kapital 1 januari 2010		2 851	902	25 704	-176	29 281
Säkring av valutaeffekt i utlandsverksamhet				599	-	599
Skatt hänförligt till säkring av valutaeffekt i utlandsverksamhet				-157	-	-157
Årets resultat					1 589	1 589
Summa totalresultat		-	-	442	1 589	2 031
Balansering av föregående års resultat				-176	176	-
Utdelning	12			-324	-	-324
Eget kapital 31 december 2010		2 851	902	25 646	1 589	30 988
Eget kapital 1 januari 2011		2 851	902	25 646	1 589	30 988
Säkring av valutaeffekt i utlandsverksamhet				-155		-155
Skatt hänförligt till säkring av valutaeffekt i utlandsverksamhet				41		41
Kassaflödessäkringar				-13		-13
Skatt hänförligt till kassaflödesäkringar				3		3
Årets resultat					391	391
Summa totalresultat		-	-	-124	391	267
Balansering av föregående års resultat				1 589	-1 589	-
Utdelning	12			-648	-	-648
Eget kapital 31 december 2011		2 851	902	26 463	391	30 607

I balanserat resultat ingår överkursfond med 9 391 (9 391) Mkr samt fond för verkligt värde med 1 890 (2 015) Mkr.

Moderbolagets kassaflödesanalys

Mkr	Not	2011	2010
AFFÄRSVERKSAMHET
Resultat från löpande verksamhet
Rörelseresultat 1)		155	1 723
Återföring av icke kassamässiga poster:
• Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	7	2	2
• Resultat vid försäljning av dotter- och intressebolag		-	-2 010
• Förändring avsättningar		-7	-273
• Övriga återföringar		0	431
Erhållna/betalda koncernbidrag		-75	-
Erhållna räntor		414	96
Betalda räntor		-537	-386
Betald skatt		-37	0
		-85	-417
Rörelsekapital
Kundfordringar (+ minskning)		0	0
Leverantörsskulder (+ ökning)		-2	1
Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning)		-3	61
Övriga kortfristiga skulder (+ ökning)		-22	8
Kommersiella koncernmellanhavanden		32	-40
		5	30
Kassaflöde från löpande verksamheten		-80	-387
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i anläggningar	7	0	-2
Avyttrade rörelser och andelar	25	-	2 919
Kassaflöde från investeringsverksamheten		0	2 917
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till aktieägare		-648	-324
Utdelning från dotterbolag		266	98
Lämnade aktieägartillskott till dotterbolag		-	-3 511
Nya lån		2 001	4 025
Återbetalning/amortering av lån		-1 743	-2 863
Finansiella koncernmellanhavanden		736	-1 424
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande 2)		-393	-
Övrig finansiering (+ ökning)		17	128
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		236	-3 871
LIKVIDA MEDEL
Behållning 1 januari		843	2 184
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-80	-387
Kassaflöde från investeringsverksamheten		0	2 917
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		236	-3 871
Behållning 31 december	11	999	843
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		11 693	12 205
Disponibla likvida medel		12 692	13 048

1) Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

2) I maj 2011 förvärvades minoriteten i Tibnor.

5 år i sammandrag, koncernen

	2011	2010 3)	2009	2008 4)	2007 4)
Försäljning (Mkr)	44 640	39 883	29 838	54 329	40 441
Rörelseresultat (Mkr)	2 512	1 132	-1 592	9 516	7 923
Resultat efter finansnetto (Mkr)	1 998	730	-2 061	8 953	6 964
Resultat efter skatt för aktieägarna i bolaget (Mkr) 1)	1 560	557	-1 002	6 935	4 560
Investeringar i anläggningar och verksamheter (Mkr)	3 210	2 011	1 912	2 606	57 592
Rörelsens kassaflöde (Mkr)	2 200	-731	3 387	5 387	3 574
Nettoskuld (Mkr)	18 475	17 589	15 314	16 992	43 643
Sysselsatt kapital, vid årets slut (Mkr)	51 558	49 969	50 015	55 511	74 390
Balansomslutning (Mkr)	63 439	61 054	60 419	69 255	91 706
Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt (%)	5	2	neg	17	18
Räntabilitet på eget kapital efter skatt (%)	5	2	neg	22	22
Soliditet (%)	49	49	51	51	32
Nettoskuldsättningsgrad (%)	60	59	49	48	150
Utdelning per aktie (kr), 2011 - förslag	2,00	2,00	1,00	4,00	5,00
Resultat per aktie (kr)	4,82	1,72	-3,09	21,41	15,36
Medelantal anställda	8 830	8 477	8 334	9 172	8 663
Försäljning per medeltal anställd (Mkr)	5,1	4,7	3,6	5,9	4,7
Produktion av råstål (kton) 2)	5 671	5 752	3 553	6 074	6 540

1) Resultat från den avvecklade rörverksamheten i IPSCO påverkade resultatet 2010 med -164 Mkr, 2009 med -131 Mkr och 2008 med 490 Mkr. 2) För 2007 ingår "gamla SSAB" med 3 957 kton och SSAB North America för hela 2007 med 2 583 kton.

3) Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28. Åren 2007–2009 har ej justerats.

4) Exklusive den avyttrade rörverksamheten.

Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges.

Allmän information

SSAB AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm.

Grunder för rapportens upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) med tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) i den form de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Under året införda redovisningsstandarder och tillämpningar har haft en marginell påverkan på koncernens resultat och ställning. Se dock även Byte av redovisningsprinciper nedan.

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument), som värderats till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 29.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under respektive avsnitt. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.

Byte av redovisningsprincip

Koncernen har bytt redovisningsprincip avseende redovisning av de aktuariella vinster/förluster som uppkommer vid fastställandet av pensionsförpliktelsers nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar. Förändringen innebär att Rörelseresultatet och Årets resultat för jämförelseåret 2010 har förbättrats med 8 Mkr respektive 5 Mkr. Ytterligare information finns i not 13 och 28.

Koncernen har även bytt redovisningsprincip vad gäller redovisning av investeringsstöd (tax credits) relaterade till investeringar som är gjorda i Mobile, Alabama, USA. Bytet av redovisningsprincip innebär att Rörelseresultatet för jämförelseårets 2010 har förbättrats med 40 Mkr och Årets resultat med 0 Mkr. Samtidigt har en ny värdering gjorts av de framtida investeringsstöden och dessa är nu redovisade till 542 (55) Mkr i balansräkningen. Ytterligare information finns i not 28.

På grund av en ändring i RFR 2 har koncernen bytt redovisningsprincip vad gäller redovisning av koncernbidrag. Ändringen gäller från och med 1 januari 2011 och jämförelseåret 2010 har justerats. Förändringen av redovisningsprincip innebär att Årets resultat i moderbolaget, för jämförelseåret 2010, har försämrats med 56 Mkr. Det egna kapitalet har inte påverkats. För ytterligare information, se not 28.

På grund av byte av redovisningsprinciper presenteras, i enlighet med kraven i IAS 1, även en balansräkning per 1 januari 2010.

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2011 och som är relevanta för koncernen

• • IAS 24 (Ändring), Upplysningar om närstående: Denna ändring gäller från och med 1 januari 2011. Ändringen innebär bland annat att definitionen av närstående förtydligas. Koncernen tillämpar IAS 24 (Ändring) från och med räkenskapsåret som börjar den 1 januari 2011. Den reviderade standarden har inte haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter, men kan få en framtida påverkan.
• • IFRS 7 (Ändring), Finansiella instrument: Denna ändring gäller från och med 1 januari 2011. Ändringen förtydligar interaktionen mellan kvantitativa och kvalitativa upplysningar vad gäller karaktären och omfattningen av risker som härrör från finansiella instrument. Ändringen har endast haft en begränsad påverkan på presentationen av koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisning

Koncernens redovisning omfattar SSAB AB (publ) och de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än 50 procent av rösterna. Som intressebolag redovisas de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Som joint venture redovisas de företag där koncernen tillsammans med en eller flera samägare är bundna av ett avtal om samarbete samt att det i avtalet fastställts att samägarna gemensamt utövar ett bestämmande inflytande.

Dotterbolag

Koncernens bokslut upprättas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan identifierbara tillgångars, skulders och eventualförpliktelsers verkliga värden, eliminerats i sin helhet mot förvärvspriset. De överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om förvärvspriset understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget redovisats till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de inträffar.

Goodwill värderas initialt som det belopp varmed den totala köpeskillingen och verkligt värde för innehav utan bestämmande inflytande överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Förvärvade bolag ingår i koncernredovisningen från och med dagen då bestämmande inflytande erhålles, medan avyttrade bolag redovisas fram till dagen då det bestämmande inflytandet upphör.

Interna transaktioner, interna mellanhavanden och orealiserade internvinster inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

I koncernens kassaflödesanalys redovisas köpeskillingen för förvärvade respektive avyttrade verksamheter under rubrikerna köp av bolag och aktier respektive avyttrade bolag och verksamheter. De tillgångar och skulder som de förvärvade respektive avyttrade bolagen hade vid förvärvet respektive försäljningen ingår därför ej i kassaflödesanalysen.

Intressebolag och joint ventures

Intressebolag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen och joint ventures motsvaras av koncernens andel i intressebolagens och joint ventures egna kapital samt i förekommande fall restvärden på koncernmässiga över- och undervärden, inklusive goodwill. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget och joint ventures efter förvärvet redovisas i resultaträkningen. I koncernens resultaträkning utgörs Andelar i intressebolags och joint ventures resultat efter skatt av koncernens andel i intressebolagets resultat efter skatt. Andelar i intressebolags och joint ventures resultat redovisas i rörelseresultatet då verksamheten i intressebolagen och joint ventures är relaterad till SSABs verksamhet och anses vara av rörelsekaraktär. Eventuella internvinster elimineras i relation till ägd kapitalandel.

I moderbolaget redovisas intressebolag och joint ventures enligt anskaffningsvärdemetoden.

Transaktioner i utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen. I vissa fall approximeras den faktiska kursen till den genomsnittliga kursen under en månad. Vid slutet av månaden omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta enligt den då gällande balansdagens kurs. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas i rörelseresultatet medan differenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som en nettosumma bland finansiella poster.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar räknas om till svenska kronor efter årets genomsnittliga valutakurser medan deras balansräkningar räknas om till svenska kronor efter balansdagens kurser. Uppkomna omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens totalresultat och redovisas i posten "Omräkningsreserv".

Lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag redovisas i koncernredovisningen till balansdagens kurs. Eventuella kursdifferenser med avdrag för uppskjuten skatt förs direkt mot övrigt totalresultat och kvittas därigenom mot de omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkning av dessa dotterbolags balansräkningar till svenska kronor.

Vid avyttring av utländska dotterbolag redovisas de samlade omräkningsdifferenserna, hänförliga till det utländska bolaget, som en del av reavinsten/-förlusten i koncernresultaträkningen.

Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde i samband med förvärv av utländska dotterbolag behandlas som tillgångar och skulder i utlandsverksamheten och omräknas därför enligt samma princip som de utländska dotterbolagen.

Redovisning av intäkter

Försäljning redovisas efter att de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår. I de flesta fall innebär detta att försäljning redovisas vid leverans av varorna till kunden i enlighet med avtalade leveransvillkor. Försäljningen redovisas med avdrag för mervärdesskatt, rabatter, returer och frakt inklusive valutakursdifferenser från terminskontrakt som upptagits för att kurssäkra försäljning i utländsk valuta. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

För övriga intäkter, andra än varuförsäljning, redovisas ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning och utdelning när rätten att erhålla utdelningen fastställts. Utdelning från dotterbolag, se avsnitt Utdelning.

Prissättning mellan koncernföretag

Prissättningen på leveranser av varor och tjänster mellan företag i koncernen sker till marknadspriser.

Statliga stöd

Statliga stöd och bidrag redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget.

Statliga stöd och bidrag periodiseras över samma period som de kostnader som bidragen är avsedda att kompensera för. Bidrag som lämnas som ersättning för kostnader redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktion. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom reduktion av tillgångens redovisade värde.

Forsknings- och utvecklingskostnader

Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utvecklingskostnader kan under vissa strikta omständigheter aktiveras, men detta kräver bland annat att framtida ekonomiska fördelar kan påvisas redan då kostnaden uppkommer. De projekt som finns är korta till sin natur och av ej väsentliga belopp, därför kostnadsförs även utgifterna för utveckling.

Kostnader för utveckling av programvara

Kostnader för utveckling och förvärv av ny programvara aktiveras och redovisas som immateriell tillgång om den har ett väsentligt värde för företaget i framtiden samt om den kan anses ha en ekonomisk livslängd överstigande tre år. Dessa aktiverade kostnader skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden. Kostnader för utbildning och för underhåll av programvaran kostnadsförs dock direkt.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. Om komponenter finns vid större investeringar, ska alltid prövning göras huruvida komponentens ekonomiska livslängd avviker från den totala anläggningens. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Eventuella lånekostnader vid uppförande och konstruktion av anläggningstillgångar, som det tar en betydande del i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, läggs till som en del av anskaffningskostnaden för tillgången. Återställningskostnader i samband med utrangering av anläggningstillgångar inräknas endast i anskaffningsvärdet om kriterierna för att göra en avsättning för sådana återställningskostnader kan anses uppfyllda. Tillkommande utgifter för att förvärva ersättande komponenter läggs till anläggningstillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av.

Övriga materiella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande tabell.

Exempel på objekt	Beräknat nyttjande, år
Fordon, kontorsinventarier och datorer	3–5
Lätta maskiner	5–12
Tunga maskiner:
• Masugnars omställning	12–15
• Stålugnar, valsverk och kranar	15–20
• Masugnar och koksverk	15–20
Markanläggningar	20
Byggnader	25–50

Tillgångarnas nyttjandeperioder prövas årligen och justeras vid behov. Tillgångarna avskrivs i normalfallet ner till noll utan något kvarvarande restvärde.

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar med en begränsad nyttjandeperiod. Om en tillgångs bokförda värde är högre än förväntat återvinningsvärde skrivs tillgången ned till detta värde.

Reavinster och reaförluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter eller -kostnader.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar klassas på samma sätt i två grupper där tillgångar med en bestämbar nyttjandeperiod avskrivs över en bestämd nyttjandeperiod medan tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod inte avskrivs alls.

Goodwill

Den ersättning som överförs vid ett rörelseförvärv värderas till verkligt värde. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet (ersättningen) överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället, som inte är enskilt identifierade och separat redovisade. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningsbehov testas även i de fall då det finns indikationer på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningar av goodwill redovisas som kostnad och återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten. Goodwill följs upp på affärsområdesnivå.

Kundrelationer

Förvärvade kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde. Kundrelationer har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundrelationer över deras bedömda nyttjandeperiod (sex till tolv år).

Varumärken

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken över dess bedömda nyttjandeperiod och licenser skrivs av över avtalets löptid (fem till tio år).

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden (tre till fem år).

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden över deras bedömda nyttjandeperiod (fem till femton år).

Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar

Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperod (däribland goodwill) skrivs inte av utan testas årligen för eventuell värdenedgång eller i övrigt då tecken tyder på en värdenedgång. Övriga icke finansiella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod testas då tecken tyder på en värdenedgång. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång då tecken tyder på en värdenedgång. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet, sker en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Prövningen av värdet på tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod kan även leda till att tillgången omklassificeras som en tillgång med en bestämbar nyttjandeperiod. Tillgångens nyttjandeperiod beräknas då och avskrivning påbörjas. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs årligen en prövning av om återföring bör göras.

Leasade tillgångar

Kostnaden för anläggningstillgångar som hyrs istället för att ägas redovisas i huvudsak som hyreskostnader linjärt över hyresperioden (operationell leasing). Om leasingavtalen innehåller villkor som innebär att koncernen åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska risker som förknippas med ägandet till objekten (finansiell leasing) redovisas de bland anläggningstillgångarna i koncernbalansräkningen och avskrivs under nyttjandeperioden (den kortare av den ekonomiska livslängden och den återstående leasingtiden). Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan ränta och amortering av skulden, ränta fördelas över leasingperioden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Kortfristiga räntebärande skulder och Långfristiga räntebärande skulder.

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationella.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar inkluderar likvida medel, kundfordringar, aktier och andelar, lånefordringar och derivat. De redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande tillgångens verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader med undantag för tillgångar som värderas till verkligt värde. Redovisning sker därefter beroende på hur tillgången klassificeras. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när skulden/instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part.

Förvärv och avyttring avista av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen, som utgör den dag då tillgången levereras. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.

Finansiella tillgångar klassificeras i fyra värderingskategorier: "innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen", "innehav till förfall", "lånefordringar och kundfordringar" och "tillgängliga för försäljning".

• • Innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen: Tillgångar som förvärvats huvudsakligen för att tillgodogöra sig vinster vid kortfristiga prisfluktuationer, innehav för handel, klassificeras som "innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen" och redovisas som kortfristiga placeringar om deras löptid understiger tre månader vid anskaffningstillfället och som övriga räntebärande korta fordringar om löptiden ligger på tre till tolv månader. Derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Derivat tecknade för rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet medan derivat av finansiell karaktär redovisas i finansiella poster. Tillgångar i denna kategori ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
• • Innehav till förfall: Tillgångar med en bestämd förfallotidpunkt och som avses innehas till förfall, klassificeras som "innehav till förfall" och redovisas som finansiella anläggningstillgångar förutom de delar som förfaller inom tolv månader, vilka redovisas som övriga räntebärande korta fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Koncernen har inte haft några instrument tillhörande denna kategori under 2010 och 2011.
• • Lånefordringar och kundfordringar: Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då pengar, varor eller tjänster tillhandahålles direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringarna. Tillgångar i denna kategori värderas, precis som föregående kategori, till upplupet anskaffningsvärde. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
• • Tillgångar tillgängliga för försäljning: Tillgångar som löper på obestämd tid, men som kan säljas vid uppkomna likviditetsbehov eller vid ränteändringar, klassificeras som "tillgängliga för försäljning" och redovisas som finansiella anläggningstillgångar. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar i övrigt totalresultat. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i totalresultatet till resultaträkningen. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernen har inte haft några instrument tillhörande denna kategori under 2010 och 2011.

Övriga aktier och andelar

Utgörs i huvudsak av investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderas till anskaffningsvärde.

Långfristiga fordringar

Långfristiga fordringar är fordringar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Delar där kvarvarande innehavstiden är kortare än ett år redovisas bland övriga korta räntebärande fordringar. Fordringarna tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och kundfordringar överstigande tolv månader till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Bolaget har ej haft några kundfordringar med förfallodag överstigande tolv månader. Eventuella nedskrivningar av kundfordringar sker i försäljningskostnader i resultaträkningen.

Likvida medel

Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader (kortfristiga placeringar). Placeringar med ursprunglig löptid mellan tre och tolv månader redovisas bland Övriga korta räntebärande fordringar och klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Checkräkningskredit redovisas i balansräkningen som upplåning bland Kortfristiga räntebärande skulder.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Koncernen bedömer löpande om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. När det gäller investeringar i egetkapitalinstrument som värderas till anskaffningsvärde, beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt värde för en aktie till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, som ett bevis på att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger, bokförs skillnaden mellan redovisat värde och aktuellt verkligt värde i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument återförs inte. Nedskrivningsprövning av kundfordringar baseras på individuell bedömning av osäkra fordringar. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det resterande beloppet redovisas i resultaträkningen.

Varulager

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsäljningsvärde, där anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFU-metoden (först in, först ut). Vid beräkning av anskaffningsvärdet används vanligtvis ett vägt genomsnittsvärde för att approximera FIFU.

Nettoförsäljningsvärdet är beräknat normalt försäljningspris med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. För råvaror och produkter i handelsrörelsen används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs dock inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden. Produkter i arbete och färdigvarulager värderas till det lägsta av tillverkningskostnad och nettoförsäljningsvärde. Erforderlig reservering sker för inkuransrisker.

Anskaffningsvärdet för varulager inkluderar alla kostnader för inköp, tillverkning samt andra kostnader för att få varorna till deras aktuella plats och skick.

Anställdas förmåner

Pensioner

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Generellt finansieras planerna genom inbetalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder.

I avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och det föreligger inte någon förpliktelse, rättslig eller informell, att betala ytterligare avgifter. För avgiftsbestämda planer redovisas gjorda utbetalningar som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser. De kollektivanställda i Sverige omfattas av en sådan avgiftsbestämd plan.

I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att kostnaderna för de utfästa ersättningarna blir högre än beräknat.

I koncernbalansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en långfristig avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som kan återvinnas genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om rätt till kvittning föreligger.

Pensionskostnader och pensionsförpliktelser för förmånsbestämda planer beräknas enligt den så kallade Projected Unit Credit Method.

Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster som ökar deras rätt till framtida ersättning. Åtagandet beräknas av oberoende aktuarier och utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för statsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 13.

Vid fastställandet av förpliktelsernas nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster eller förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden, eller att antaganden ändras. Sådana aktuariella vinster och förluster redovisas i sin helhet i koncernens övriga totalresultat då de uppkommer.

Tjänstemännen i Sverige omfattas av en kollektiv förmånsbestämd plan, den så kallade ITP-planen. ITP-planen har finansierats genom tecknande av pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. För närvarande finns dock inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan, vilket innebär att som pensionskostnad redovisas de premier som under året har betalats till Alecta.

Moderbolaget och andra juridiska personer i koncernen redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler i respektive land.

Vinstandelar och rörliga lönedelar

Anställda inom SSAB omfattas av ett vinstdelningssystem som ger rätt till del i vinsten över en miniminivå. Koncernledningen och ett antal andra ledande befattningshavare har därutöver rörliga lönedelar som relateras till vinstnivån samt individuellt satta mål. Kostnaderna för dessa system bokförs som upplupen kostnad löpande under året så snart det är sannolikt att målen kommer att uppnås. Från och med 2011 har ett långfristigt incitamentprogram införts som för bolagets ledande befattningshavare, inklusive VD, är maximerat till 25 procent av den fasta lönen. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. Kostnaderna för programmet bokförs med en andel per år, baserat på en kontinuerlig bedömning av utfallet för treårsperioden.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad att antingen säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än tolv månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av en inträffad händelse och det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En vidare förutsättning är att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärden och att detta har skett före balansdagen.

Utsläppsrätter

SSAB deltar i EUs system för handel med utsläppsrätter. En avsättning görs om ett underskott av utsläppsrätter identifierats mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrätter redovisas först när det realiserats som en extern försäljning. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar och är värderade till anskaffningsvärde.

Kostnader för återställande av miljö

Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Miljöåtagandet beräknas utifrån tolkningar av gällande miljölagstiftningar och regleringar och redovisas då det är troligt att betalningsansvar uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas. Avsättningar till marksanering för att bereda industriområdena till framtida annat utnyttjande har inte gjorts då tidpunkten för när sådan sanering ska ske inte rimligt kan uppskattas.

Finansiella skulder

Finansiella skulder inkluderar låneskulder, leverantörsskulder och derivat. Redovisning sker därefter beroende på hur skulden klassificeras. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när skulden/instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.

Låneskulder

Låneskulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Lån som utgör det säkrade föremålet i en verkligt värde säkring värderas och bokförs till verkligt värde. Långfristiga låneskulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga låneskulder har en löptid kortare än ett år.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Valutaderivat i form av terminer och swappar används för att säkra kursen på inköpsorder av kol och malm, för att säkra kursen vid betydande försäljning i utländsk valuta, vid större investeringar av anläggningstillgångar i utländsk valuta, för säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag samt för att säkra betalningsflödet i utländska lån till svensk krona. Derivat i form av ränteswappar används för att säkra exponering för ränterisker.

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Metoden för redovisning av uppkommen vinst/förlust skiftar dock beroende på syftet med derivatet. När ett derivatkontrakt ingås kategoriseras det som säkring av verkligt värde av en redovisad tillgång/skuld eller av en tecknad leveransorder (verkligtvärdesäkring), säkring av en planerad transaktion (kassaflödessäkring), säkring av en nettoinvestering i ett utländskt bolag eller som ett derivatinstrument som inte uppfyller kraven för säkringstransaktioner.

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 27. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 12. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än tolv månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger tolv månader.

• Verkligtvärdesäkring: Förändringar i verkligt värde av derivat som kategoriserats som, och uppfyller kraven för, verkligtvärdesäkring redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar av verkligt värde på den tillgång/skuld eller den leveransorder som risksäkringen avser. Transaktionskostnader relaterade till verkligtvärdesäkringar kostnadsförs omedelbart i resultaträkningen.

• • Kassaflödessäkring: Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten tillhörande kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta redovisas dock bland övriga rörelsekostnader eller intäkter. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en valutatermin som säkrar försäljning i utländsk valuta, redovisas i resultaträkningens post Försäljning. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen. Om överföringen avser en kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta redovisas denna bland övriga rörelsekostnader eller intäkter. Om överföringen avser en kassaflödessäkring av finansiella poster redovisas denna i resultaträkningen bland finansiella poster.
• • Säkring av nettoinvestering: Risksäkring av nettoinvesteringar i utländska bolag redovisas på motsvarande sätt som kassaflödessäkring. Den effektiva delen av värdeförändringar på derivat och skulder, som används som säkringsinstrument, redovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av värdeförändringar redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.
• • Vissa derivattransaktioner uppfyller inte de formella kraven för säkringsredovisning, dessa redovisas i resultaträkningen bland finansiella intäkter och kostnader.

Säkringsredovisade derivat tecknade för rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet medan derivat av finansiell karaktär redovisas i finansiella poster.

Verkligt värde på valutaterminer och valutaswappar beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräkning av framtida diskonterade kassaflöden.

Skatt

Koncernens redovisade skattekostnad består av skatt på koncernbolagens skattepliktiga resultat för perioden samt eventuella justeringar avseende skatt för tidigare perioder och förändringar av uppskjuten skatt.

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt beräknas för att motsvara den skatteeffekt som uppstår när slutlig skatt utlöses. Den motsvarar nettoeffekten av skatt på samtliga skillnader mellan skatte- och redovisningsmässiga värden på tillgångar och skulder (temporära skillnader) med tillämpning av de framtida beslutade eller aviserade skattesatser som kommer att råda då skatten förväntas realiseras.

Temporära skillnader uppkommer främst genom överavskrivningar på anläggningstillgångar, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt verkligt värde justeringar vid rörelseförvärv. En uppskjuten skattefordran på grund av underskottsavdrag tas dock upp som tillgång endast i den utsträckning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida överskott.

I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringarna av de obeskattade reserverna på en separat rad.

Utdelning

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av årsstämman.

Utdelning moderbolaget

Anteciperad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och moderbolaget, innan dess finansiella rapporter publiceras, fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet.

Koncernbidrag i moderbolaget

Erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som en finansiell intäkt och skatteeffekten som en skattekostnad i resultaträkningen. Lämnade koncernbidrag till dotterföretag redovisas som en finansiell kostnad och skatteeffekten som en reducerad skattekostnad i resultaträkningen.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring.

Segmentrapportering

Rörelsesegment

Sedan den 1 januari 2010 är koncernen organiserad i fyra rapporterbara rörelsesegment som benämns som affärsområden, SSAB EMEA, SSAB Americas, SSAB APAC, samt dotterbolaget Tibnor. Utöver detta finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara då dessa ej uppnår tröskelvärden i IFRS 8 samt att de ej följs upp separat av koncernledningen. Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till koncernledningen. Koncernledningen är den högsta verkställande beslutsfattaren som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat samt fattar de strategiska besluten. En närmare redogörelse för de rapporterbara segmenten och deras verksamhet återfinns på sidorna 22–29 samt i not 26.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

Väsentliga anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som Anläggningstillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde återvinns huvudsakligen genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.

Avvecklade verksamheter

På raden Årets resultat för avvecklad verksamhet i resultaträkningen redovisas nettoresultatet efter skatt hänförligt till väsentliga självständiga rörelsegrenar, eller verksamheter som bedrivs inom ett geografiskt område, vilka antingen är avyttrade eller genom en samordnad plan ska säljas. Väsentliga tillkommande kostnader i en efterföljande period avseende avvecklade verksamheter redovisas också på raden Årets resultat för avvecklad verksamhet.

Noter

1	Försäljning och övriga rörelseintäkter	71
2	Rörelsens kostnader, ersättningar till anställda	71
3	Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner	75
4	Finansnetto	76
5	Skatt	77
6	Immateriella tillgångar	78
7	Materiella anläggningstillgångar	80
8	Finansiella anläggningstillgångar och andelar intressebolag och joint venture	82
9	Varulager	84
10	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	84
11	Övriga korta räntebärande fordringar/Likvida medel	84
12	Eget kapital	85
13	Pensioner	86
14	Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar	87
15	Övriga avsättningar	89
16	Räntebärande skulder	90
17	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	91
18	Nettoskuld	92
19	Medelantal anställda och könsfördelning	92
20	Leasing	93
21	Ställda säkerheter	93
22	Ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser	94
23	Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner	94
24	Förvärv av rörelser och andelar	95
25	Avyttring av rörelser och andelar	95
26	Segment	96
27	Finansiell riskhantering	98
28	Byte av redovisningsprincip	103
29	Kritiska uppskattningar och bedömningar	107
30	Definitioner	108
31	Överväganden vid förslag till vinstdisposition	108

1 Försäljning och övriga rörelseintäkter

Försäljning per produktområde	Koncernen
Mkr	2011	2010
Varmvalsad tunnplåt	6 789	6 276
Kallvalsad och metallbelagd tunnplåt	4 501	3 549
Färgbelagd och profilerad tunnplåt	2 716	2 767
Grovplåt	20 946	18 039
Handelsverksamhet	6 828	6 198
Stålämnen	734	847
Biprodukter/skrot	1 808	1 726
Övrigt	318	481
Summa försäljning	44 640	39 883

Försäljningens fördelning på rörelsegrenar och geografiska marknader framgår av sidan 14 samt av not 26.

Övriga rörelseintäkter		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Vidareförsäljning av köpt energi och media	194	251	-	-
Försäljning tjänster	145	34	-	-
Valutakursvinster, netto	148	0	-	-
Vinst vid försäljning av utsläppsrätter	275	4	269	-
Vinst vid försäljning av bolag och verksamheter 1)	-	28	-	2 010
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	0	41	-	-
Investeringsstöd (statligt bidrag) 2)	32	40	-	-
Övrigt	147	91	105	79
Summa övriga rörelseintäkter	941	489	374	2 089

1) 2010 års reavinster i koncernen avser försäljning av en fastighet i Tibnor. Moderbolagets reavinster för 2010 består av reavinst från SSAB Tunnplåt AB som sålts till SSAB Oxelösund AB.

2) Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

2 Rörelsens kostnader

Rörelsens kostnader per kostnadsslag		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Råvaror i stålrörelsen, inklusive förändring av råvarulager	19 898	18 262	-	-
Köpta produkter i handelsrörelsen	4 224	3 920	-	-
Köpta produkter i stålrörelsen	1 636	1 871	-	-
Energi	2 449	2 553	-	-
Lagerförändring produkter i arbete och färdigvarulager	881	-277	-	-
Ersättningar till anställda 1)	5 349	4 962	71	103
Material, tjänster och underhåll	4 533	3 962	114	80
Avskrivningar	2 330	2 452	2	2
Övrigt	1 814	1 592	32	181
Summa rörelsens kostnader	43 114	39 297	219	366

1) Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

2 Rörelsens kostnader forts.

Arvoden och ersättningar till revisionsbolag	Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag	11	10	3	2
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1	-	-
Skatterådgivning	4	4	-	-
Övriga tjänster	1	3	1	1
Summa arvoden till PricewaterhouseCoopers	17	18	4	3
Övriga
Revisionsarvoden och revisionsnära tjänster	5	6	-	-
Övriga ersättningar	5	4	1	-
Summa arvoden och ersättningar till revisionsbolag	27	28	5	3

För 2009 uppgick övriga ersättning i form av skatterådgivning och övriga tjänster till PricewaterhouseCoopers till 7 Mkr.

Rörelsens kostnader har minskats med följande statliga bidrag:

		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Fraktstöd	2	3	-	-
Övrigt	3	2	-	-
Summa statliga bidrag	5	5	-	-

Ersättningar till anställda	Styrelse, VD och vVD		Övriga anställda
Mkr	2011	2010	2011	2010
Moderbolaget1)	13	19	46	47
Dotterbolag i Sverige	10	8	2 704	2 490
Dotterbolag i utlandet	15	27	1 047	1 019
Summa löner 2)	38	54	3 797	3 556
Sociala kostnader	18	23	1 304	1 205
(varav pensionskostnader)	(7)	(12)	(391)	(336)
Övriga kostnader för förmåner till anställda	3	3	189	121
Summa ersättningar till anställda	59	80	5 290	4 882

1 Avser endast den personal som är anställd och verksam inom moderbolaget. Personal i vissa av de större dotterbolagen är formellt anställda i moderbolaget men redovisas till antal och kostnad i respektive dotterbolag. I moderbolaget redovisas även kostnaderna för VDn i SSAB EMEA. 2) I summa löner ingår rörliga lönedelar till VDar med 5 (6) Mkr, varav i moderbolaget 2 (3) Mkr. I moderbolaget ingår även rörliga lönedelar till VDn i SSAB EMEA.

Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

2 Rörelsens kostnader forts.

Styrelsearvoden och anställningsvillkor för koncernens ledande befattningshavare

Styrelse

Till styrelsens ordförande och bolagsstämmovalda ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Arvodet till ordföranden uppgick till 1 350 (1 200) tkr och till ledamot (exklusive VD till 450 (400) tkr. Utöver detta erhöll ledamot i styrelseutskott 100 tkr för varje utskott i vilket ledamoten ingick med undantag för ordföranden i revisionsutskottet som istället erhöll 125 tkr. Totalt erhöll styrelsen 5 125 (4 475) tkr i arvode.

			Arvode 2011, kr		Arvode 2010, kr
Styrelsemedlemmar	Invald	Befattning	Styrelsearvode	Utskottsarvode	Styrelsearvode	Utskottsarvode
Bolagsstämmovalda
Sverker Martin-Löf	2003	Ordförande	1 350 000	200 000	1 200 000	150 000
Anders G Carlberg	1986	Ledamot	450 000	125 000	400 000	100 000
Jan Johansson	2011	Ledamot	450 000	-
Martin Lindqvist	2011	Ledamot, VD	-	-
Annika Lundius	2011	Ledamot	450 000	-
Anders Nyrén	2003	Ledamot	450 000	-	400 000	-
Matti Sundberg	2004	Ledamot	450 000	100 000	400 000	75 000
John Tulloch	2009	Ledamot	450 000	100 000	400 000	75 000
Lars Westerberg	2006	Ledamot	450 000	100 000	400 000	75 000
Carl Bennet, avgick 2011	2004	Ledamot			400 000	-
Olof Faxander, avgick 2011	2006	Ledamot, VD			-	-
Marianne Nivert, avgick 2011	2002	Ledamot			400 000	-

Verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares löner och ersättningar

Årsstämmans beslut

Enligt årsstämmans beslut i april 2011 ska ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning utgöras av fast lön, eventuella rörliga lönedelar, övriga förmåner såsom tjänstebil, samt pension. Med andra personer i bolagets ledning avses medlemmar av koncernledningen utöver VD. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörliga lönedelar ska vara relaterade till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Rörliga lönedelar ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerade i förhållande till den fasta lönen. Rörliga lönedelar ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av rörliga lönedelar vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, skall marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

För ledande befattningshavare i Sverige gäller en uppsägningstid om sex månader från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolaget ska summan av uppsägningstid och den tid under vilken avgångsvederlag utgår maximalt vara 24 månader. Pensionsförmåner ska vara antingen förmånseller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, med individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 60 år. Förmånsbestämda pensionsförmåner förutsätter intjänande under en förutbestämd anställningstid. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension.

För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag variera på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Ersättningsutskott

Inom styrelsen finns ett ersättningsutskott som lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor samt fastställer lön och övriga anställningsvillkor för koncernledningen i enlighet med årsstämmans beslutade riktlinjer. Utskottet utgörs av Sverker Martin-Löf (ordförande), John Tulloch och Lars Westerberg. VD adjungeras till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

Ersättningar 2011

VDs och övriga koncernledningens ersättning bestod av en fast lönedel, en kortfristig rörlig lönedel samt en långfristig rörlig lönedel. Någon aktierelaterad ersättning finns inte.

För de koncernledningsmedlemmar som inte är stationerade i USA gäller att den kortfristiga rörliga lönedelen relateras till dels koncernens EBITDAmarginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag och dels ett av styrelsen fastställt mål avseende lageromsättning, i kombination med ett eller flera individuella mål. Denna rörliga lönedel är maximerad till en procentsats av den fasta lönen på 50 procent.

Från och med 2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för maximalt 100 nyckelpersoner, däribland bolagets VD och övriga ledande befattningshavare. I denna grupp ingår cirka 50 medarbetare i Nordamerika som hittills omfattats av det långfristiga incitamentsprogram som redan fanns vid SSABs förvärv av IPSCO 2007. Det nya programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. För deltagare i programmet utanför Nordamerika är utfallet maximerat till mellan 15 och 25 procent av den fasta lönen. Maximalt utfall för deltagare i Nordamerika är i linje med de begränsningar som gällt enligt deras

2 Rörelsens kostnader forts.

tidigare program och för dem är även programmet kopplat till SSAB Americas resultat samt avkastning på sysselsatt kapital. Den totala årliga kostnaden för det nyinförda programmet är vid målutfall 22,5 Mkr och vid maximalt utfall 45 Mkr, varav cirka 2/3 utgör kostnaden för deltagare i Nordamerika. Programmet har införts i syfte att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare.

Den medlem av koncernledningen som är stationerad i USA har ersättningar som bedöms vara konkurrenskraftiga sett ur ett nordamerikanskt perspektiv. Han har en fast grundlön och därutöver en årlig rörlig lönedel som relateras till samma mål som för koncernledningen i övrigt. Hans årliga rörliga lönedel är maximerad i förhållande till den fasta lönen. Målutfallet är 60 procent av den fasta lönen men kan vid mycket god lönsamhet uppgå till maximalt 180 procent. Därutöver har han rätt att under sin anställning delta i koncernens långfristiga incitamentsprogram. Utfallet är maximerat i förhållande till den fasta lönen. Fullt utbyggd har planen ett målutfall på 90 procent av den fasta årslönen, men kan vid mycket gott utfall uppgå till maximalt 150 procent. Utbetalningar under det långfristiga incitamentsprogrammet sker kontant och endast under förutsättning att anställningen kvarstår.

VD och koncernchef

Martin Lindqvist tillträdde som VD och koncernchef 1 januari 2011. Uppgifterna inom parentes avser Olof Faxanders ersättningar under 2010.

De totala betalda ersättningarna exklusive pension uppgick till 7,9 (10,7) Mkr. Ersättningen på 7,9 Mkr omfattar en utbetalning på 1,6 Mkr till förre VDn avseende rörlig lönedel för 2010. Ersättningen för 2010 på 10,7 Mkr omfattar en utbetalning på 3,0 Mkr avseende det tillfälliga incitamentsprogrammet för tiden juli 2008 till och med juni 2009 och som utbetalades 2010.

Tidigaste pensionsålder är 62 år. Pensionen är avgiftsbestämd och täcks av försäkringar. Kostnaden uppgick till 41 (30) procent av den fasta lönen. Intjänad pension är oantastbar men premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande.

Vid uppsägning från företagets sida är uppsägningstiden 12 månader. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Vid egen uppsägning är uppsägningstiden 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag. Rörliga lönedelar intjänas under uppsägningstiden endast om han kvarstår i aktiv tjänst.

Koncernledningen i övrigt

Koncernledningen, utöver VD, uppgick under året till 8 (8) personer. Koncernledningen presenteras på sidan 114. (Under en kortare period 2010 ingick ytterligare en person i koncernledningen.)

Tidigaste pensionsålder för den övriga koncernledningen stationerade utanför USA är 62 år. Pensionerna är avgiftsbaserade. För dessa gäller en uppsägningstid om 12 månader från företagets sida. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 6–12 månadslöner. Vid egen uppsägning uppgår uppsägningstiden till 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag.

För den koncernledningsmedlem som är stationerad i USA gäller andra regler beträffande pension i enlighet med amerikansk lagstiftning och praxis. Totala ersättningar och förmåner framgår av tabellen nedan.

Ersättningar och förmåner

till VD och övriga koncernledningen	VD		Övrig koncernledning
Mkr	2011	2010	2011	2010
Fast lön	6,2	7,6	18,0	19,8
Övriga förmåner 1)	0,1	0,1	2,5	2,2
Kortfristig rörlig lönedel 2)	1,6	-	3,7	1,6
Långfristig rörlig lönedel 2)	-	-	-	1,6
Tillfälligt incitamentsprogram	-	3,0	-	8,1
Totala ersättningar	7,9	10,7	24,2	33,3
Pensionskostnader	2,5	2,3	4,0	10,3
Summa	10,4	13,0	28,2	43,6

1) Avser främst bil- och bensinförmån, men här ingår även ersättning för ökade levnadsomkostnader för den koncernledningsmedlem som är stationerad i Asien. 2) Beloppen avser utbetalningarna under respektive verksamhetsår, vilken intjänats tidigare år. På grund av att ersättningen inte är känd vid bokslutstillfället, dels på grund av att jämförelse görs med konkurrenter som ännu inte redovisats sina siffror, dels på grund av att styrelsen kan besluta att sänka ersättningen om särskilda skäl föreligger, så redovisas endast ersättningar i denna tabell det år utbetalning skett. Årets kostnad avseende rörliga lönedelar för hela koncernledningen uppgick till 1,0 Mkr, varav avsättning för 2011 uppgick till 6,2 Mkr och upplösning av för mycket avsatt föregående år uppgick till -5,2 Mkr.

3 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

Resultatandel och andel av försäljning	Resultatandel efter skatt		Andel av försäljning
Mkr	2011	2010	2011	2010
Lulekraft AB	0	-1	183	223
Norsk Stål A/S	20	28	1 189	1 027
Norsk Stål Tynnplater A/S	3	9	325	285
Oxelösunds Hamn AB	7	12	296	152
Blastech Mobile LLC (joint venture)	12	9	37	30
Geha BV	2	-	36	-
Summa	44	57	2 066	1 717

Andel av tillgångar och skulder	Andel av tillgångar		Andel av skulder
Mkr	2011	2010	2011	2010
Lulekraft AB	97	123	85	111
Norsk Stål A/S	385	340	235	129
Norsk Stål Tynnplater A/S	110	119	65	59
Oxelösunds Hamn AB	163	149	70	61
Blastech Mobile LLC (joint venture)	30	31	3	7
Geha BV	33	-	10	-
Summa	818	762	468	367
Fordringar på intressebolag och joint venture	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Ingår i balansposterna:
Kundfordringar	92	141	-	-
Summa	92	141	-	-
Skulder till intressebolag och joint venture	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Ingår i balansposterna:

Leverantörsskulder 30 36 - - Summa 30 36 - -

Ägarandelar och kapitalandelar återfinns i not 8.

Närståendetransaktioner

Följande transaktioner med intressebolagen och joint venturebolaget förekom under året: SSAB Americas köpte blästring och målning från Blastech Mobile för 57 (51) Mkr. Lulekraft köpte gas från SSAB EMEA för 316 (456) Mkr och sålde elenergi tillbaka för 208 (277) Mkr. Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater köpte stål från stålrörelsen för 387 (409) Mkr och sålde för 2 (19) Mkr.

Oxelösunds Hamn sålde hamntjänster till SSAB EMEA för 238 (171) Mkr och köpte övriga tjänster för 22 (18) Mkr. Geha köpte stål från SSAB EMEA för 44 (-) Mkr. Styrelseledamoten John Tulloch har ett konsultavtal med ett av SSABs bolag i USA där han erhållit 0,4 (0,4) Mkr i arvode. Transaktionerna skedde till marknadsmässiga priser.

4 Finansnetto

Koncernen
Mkr	2011	2010
Finansiella intäkter
Ränteintäkter	24	15
Utdelningar	2	2
Övrigt	9	13
Summa finansiella intäkter	35	30
Finansiella kostnader
Räntekostnader	478	360
Netto valutakursdifferenser	8	20
Övrigt	63	52
Summa finansiella kostnader	549	432
Summa finansiella intäkter och kostnader	-514	-402

I Netto valutakursdifferenser ingår nettoresultat hänförligt till derivat med -12 (- 69) Mkr.

Moderbolaget
Mkr	2011	2010
Utdelningar från dotterbolag	266	98
Utdelningar från intressebolag	1	1
Mottagna koncernbidrag 1)	523	-
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
Övriga ränteintäkter	0	0
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter
Ränteintäkter från dotterbolag	420	191
Övriga ränteintäkter	7	3
Netto valutakursdifferenser	17	-
Summa finansiella intäkter	1 234	293
Räntekostnader och liknande kostnader
Lämnade koncernbidrag	400	75
Räntekostnader till dotterbolag	52	7
Övriga räntekostnader	494	355
Netto valutakursdifferenser	0	31
Övrigt	45	35
Summa finansiella kostnader	991	503
Summa finansiella intäkter och kostnader	243	-210

1) Justeringar har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

5 Skatt

Skattekostnad	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Svensk inkomstskatt	- 76	12	-40	118
Utländsk inkomstskatt	- 447	- 174	-	-
Summa aktuell skattekostnad	- 523	- 162	-40	118
Uppskjuten skatt	85	201	-	-
Redovisad skatt i resultaträkningen	- 438	39	-40	118
Redovisad skatt i övrigt totalresultat	69	-202	44	-157

Avstämning av skattesats	Koncernen		Moderbolaget
%	2011	2010	2011	2010
Gällande skattesats i Sverige	26	26	26	26
Skatteeffekt av:
• icke avdragsgilla kostnader	1	4	1	3
• icke skattepliktig avyttring	-	-	-	-34
• icke skattepliktiga intäkter 1)	0	-2	-18	-1
• ändringar i skattesats	0	2
• annan skattesats i utländska dotterbolag	-5	-48
• skatter avseende tidigare period	0	13
Effektiv skattesats	22	-5	9	-6

1) Moderbolagets övriga icke skattepliktiga intäkter består i huvudsak av utdelning från dotterbolag.

Årets skatt uppgick till -438 (39) Mkr och den effektiva skattesatsen var 22 (-5) procent. Skatten påverkades positivt genom lägre skattesatser på positiva resultat och högre skattesatser på negativa resultat i utländska dotterbolag med -5 procentenheter. Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. För detaljer se not 28.

6 Immateriella tillgångar

Koncernen

	Kund	Varu	Patent, licenser, teknologi och		Summa immateriella
Mkr	relationer	märken	övriga rättigheter	Goodwill	tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2010	6 938	5	653	19 701	27 297
Inköp	-	-	-	-	-
Omklassificeringar	-	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	-372	-	-34	-1 058	-1 464
Anskaffningsvärde 31 december 2010	6 566	5	619	18 643	25 833
Anskaffningsvärde 1 januari 2011	6 566	5	619	18 643	25 833
Inköp	-	-	1	-	1
Ökning genom rörelseförvärv	-	-	21	8	29
Omklassificeringar	-	-	1	-	1
Omräkningsdifferenser	94	-	10	268	372
Anskaffningsvärde 31 december 2011	6 660	5	652	18 919	26 236
Ack avskrivningar 1 januari 2010	1 857	3	362	-	2 222
Årets avskrivningar	758	1	63	-	822
Omräkningsdifferenser	-142	0	-21	-	-163
Ack. avskrivningar 31 december 2010	2 473	4	404	-	2 881
Ack avskrivningar 1 januari 2011	2 473	4	404	-	2 881
Årets avskrivningar	678	1	35	-	714
Omräkningsdifferenser	77	0	7	-	84
Ack. avskrivningar 31 december 2011	3 228	5	446	-	3 679
Ack. nedskrivningar 1 januari 2010	-	-	-	-	-
Årets nedskrivningar	-	-	-	-	-
Ack. nedskrivningar 31 december 2010	-	-	-	-	-
Ack. nedskrivningar 1 januari 2011	-	-	-	-	-
Årets nedskrivningar			-	8	8
Omräkningsdifferenser	-	-	-	-	-
Ack. nedskrivningar 31 december 2011	-	-	-	8	8
Restvärde 31 december 2010	4 093	1	215	18 643	22 952
Restvärde 31 december 2011	3 432	-	206	18 911	22 549

Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 717 (818) Mkr i kostnad för sålda varor, med 1 (2) Mkr i administrationskostnader samt med 3 (3) Mkr i övriga rörelsekostnader. Det finns inga internt upparbetade immateriella tillgångar.

6 Immateriella tillgångar, forts.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen per den 30 november. Koncernens mest väsentliga goodwillbelopp allokeras till koncernens kassagenererande enhet enligt nedan:

SSAB North America

Mkr	2011	2010
Goodwill	18 841	18 570

Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet baseras på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på bolagets budget och prognoser som löpande framtas av ledningen. Kassaflöden bortom en femårsperiod har extrapolerats med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för marknaden där dessa kassagenererande enheter är verksamma.

Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden framgår i tabellen nedan:

SSAB North America

%	2011	2010
Bedömd tillväxttakt	2	2
Vägd genomsnittlig diskon teringsränta, före skatt	11,3	11,0

Antagandena ovan har använts för att analysera den kassagenererande enheten.

Ledningen har fastställt den budgeterade och prognostiserade marginalen baserat på historiska resultat och de förväntningar som finns på marknadsutvecklingen och den kassagenererande enheten. Den tillväxttakt som används överensstämmer med de prognoser som finns i bransch- och analytikerrapporter. Den diskonteringsränta som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika kassagenererande enheterna.

Genomförda beräkningar med ovanstående antaganden har påvisat att något nedskrivningsbehov av goodwill ej föreligger per den 31 december. För en känslighetsanalys av antaganden, se not 29.

Utsläppsrätter

Som en metod att begränsa utsläppen av koldioxid införde EU 2005 ett system med utsläppsrätter. För handelsperioden 2008–2012 erhöll koncernen 36,7 miljoner ton. Beräknad förbrukning 2011 uppgår till 5,5 (5,9) miljoner ton. Under 2011 såldes 4,1 (0) miljoner ton. För resterande del av handelsperioden, till och med 2012, återstår knappt 7,5 miljoner ton. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll kronor.

7 Materiella anläggningstillgångar

Koncernen

	Mark och mark			Inventarier verktyg och	Pågående nyanlägg ningar och förskott leve	Summa materiella anläggnings
Mkr	anläggningar	Byggnader	Maskiner	installationer	rantörer	tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2010	602	3 855	27 372	523	1 871	34 223
Inköp	9	38	647	40	1 277	2 011
Försäljningar och utrangeringar	-12	-14	-401	-29	-	-456
Minskning genom avvecklad verksamhet	-1	-17	-	-1	-	-19
Omklassificeringar	29	90	134	0	-259	-6
Omräkningsdifferenser	-14	-70	-392	-14	-54	-544
Anskaffningsvärde 31 december 2010	613	3 882	27 360	519	2 835	35 209
Anskaffningsvärde 1 januari 2011	613	3 882	27 360	519	2 835	35 209
Inköp	2	24	1 421	30	1 634	3 111
Ökning genom rörelseförvärv	-	-	-	-	16	16
Försäljningar och utrangeringar	-3	-5	-262	-18	-	-288
Omklassificeringar	2	123	1 493	13	-1 623	8
Omräkningsdifferenser	-2	17	116	-4	60	187
Anskaffningsvärde 31 december 2011	612	4 041	30 128	540	2 922	38 243
Ack. avskrivningar 1 januari 2010	86	1 883	14 856	260	-	17 085
Försäljningar och utrangeringar	-10	-6	-383	-25	-	-424
Årets avskrivningar	19	108	1 474	28	-	1 629
Minskning genom avvecklad verksamhet	0	-14	-	-1	-	-15
Omklassificeringar	0	0	-3	0	-	-3
Omräkningsdifferenser	-1	-17	-106	-3	-	-127
Ack. avskrivningar 31 december 2010	94	1 954	15 838	259	-	18 145
Ack. avskrivningar 1 januari 2011	94	1 954	15 838	259	-	18 145
Försäljningar och utrangeringar	-3	-5	-232	-17	-	-257
Årets avskrivningar	20	106	1 475	7	-	1 608
Omklassificeringar	-	-	-	-	-	-
Omräkningsdifferenser	0	4	40	-7	-	37
Ack. avskrivningar 31 december 2011	111	2 059	17 121	242		19 533
Ack. nedskrivningar 1 januari 2010	1	-	-	-	-	1
Årets nedskrivningar	-	-	-	-	-	-
Ack. nedskrivningar 31 december 2010	1	-	-	-	-	1
Ack. nedskrivningar 1 januari 2011	1	-	-	-	-	1
Årets nedskrivningar			15	-	-	15
Omräkningsdifferenser	-	-	1	-	-	1
Ack. nedskrivningar 31 december 2011	1	-	16	-	-	17
Restvärde 31 december 2010	518	1 928	11 522	260	2 835	17 063
Restvärde 31 december 2011	500	1 982	12 991	298	2 922	18 693

7 Materiella anläggningstillgångar forts.

Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 1 540 (1 541) Mkr i kostnad för sålda varor, 31 (41) Mkr i försäljningskostnader, 31 (38) Mkr i administrationskostnader samt 6 (8) Mkr i övriga kostnader.

Från den 1 oktober 2008 tillämpar bolaget IAS 23 avseende kapitalisering av ränta under konstruktionstid. Under perioden aktiverades 48 (15) Mkr och den räntesats som tillämpades var 1,6 (2,0) procent.

I posten maskiner ingår finansiella leasingavtal med 88 (88) Mkr i anskaffningsvärde och med 24 (31) Mkr i restvärde.

Per balansdagen fanns kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar som ej redovisats i de finansiella rapporterna till ett värde av 525 (1 870) Mkr.

Moderbolaget

Mkr	Inventarier, verktyg och installationer	Summa materiella anläggningstillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2010	9	9
Inköp	2	2
Försäljningar och utrangeringar	0	0
Anskaffningsvärde 31 december 2010	11	11
Anskaffningsvärde 1 januari 2011	11	11
Inköp	0	0
Försäljningar och utrangeringar	-1	-1
Anskaffningsvärde 31 december 2011	10	10
Ack. avskrivningar 1 januari 2010	5	5
Försäljningar och utrangeringar	-	-
Årets avskrivningar	2	2
Ack. avskrivningar 31 december 2010	7	7
Ack. avskrivningar 1 januari 2011	7	7
Försäljningar och utrangeringar	-	-
Årets avskrivningar	1	1
Ack. avskrivningar 31 december 2011	8	8
Restvärde 31 december 2010	4	4
Restvärde 31 december 2011	2	2

8 Finansiella anläggningstillgångar och andelar i intressebolag och joint venture

Koncernen

Mkr	Övriga aktier och andelar	Övriga långfristiga fordringar	Summa finansiella anläggningstillgångar	Andelar i intressebolag
Bokfört värde 1 januari 2010	10	45	55	348
Investeringar	-	30	30	-
Försäljningar och amorteringar	-	-4	-4	-
Resultatandel efter skatt	-	-	-	57
Omklassificering	-	-3	-3	-
Utdelning	-	-	-	-6
Omräkningsdifferenser	-	-1	-1	-4
Bokfört värde 31 december 2010	10	67	77	395
Bokfört värde 1 januari 2011	10	67	77	395
Investeringar	-	4	4	21
Försäljningar och amorteringar	-3	-4	-7	-
Resultatandel efter skatt	-	-	-	44
Omklassificering		32	32	-
Utdelning	-	-	-	-92
Omräkningsdifferenser	0	0	0	-19
Bokfört värde 31 december 2011	7	99	106	349

Övriga aktier och andelar utgörs i huvudsak av onoterade investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderades till anskaffningsvärde.

Övriga långfristiga fordringar är fordringar som tillhör tillgångskategorien lånefordringar och kundfordringar, dessa värderades till upplupet anskaffningsvärde.

Moderbolaget

Mkr	Aktier i dotterbolag	Aktier i intressebolag	Övriga aktier och andelar	Övriga långfristiga fordringar	Summa finansiella anläggnings tillgångar
Anskaffningsvärde 1 januari 2010	36 745	10	3	0	36 758
Investeringar	3 511	-	-	30	3 541
Försäljningar och amorteringar	-1 500	-	-	0	-1 500
Planenligt restvärde 31 december 2010	38 756	10	3	30	38 799
Anskaffningsvärde 1 januari 2011	38 756	10	3	30	38 799
Investeringar	393	-	-	4	397
Försäljningar och amorteringar	-	-	-	-	-
Planenligt restvärde 31 december 2011	39 149	10	3	34	39 196

Moderbolaget sålde under 2010 SSAB Tunnplåt AB till SSAB Oxelösund AB och lämnade samtidigt ett aktieägartillskott till SSAB Oxelösund AB som namnändrade till SSAB EMEA AB. I januari 2011 fusionerades de två bolagen.

8 Finansiella anläggningstillgångar och andelar i intressebolag och joint venture forts.

Moderbolagets aktier och

Organisations nummer	Säte	Innehav antal	% 2)	Bokfört värde, Mkr
556121-1417	Luleå	80 000	100	16
556313-7933	Oxelösund	1 000	100	3 961
556004-4447	Stockholm	1 000 000	100	676
556207-4905	Stockholm	1 000	100	0
556858-6654	Stockholm	50 000	100	0
556858-6647	Stockholm	50 000	100	0
	Kanada	1 000	100	272
	USA	100	100	4 149
	Kanada	682	100	182
	Belgien	49 999 999	100	29 787
				105
				1
				39 149
				3

Dotterbolagens övriga aktier och andelar 1) 7

Summa koncernens övriga aktier och andelar 10

1) Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm. 2) Procentsiffran anger kapitalandelen som i samtliga fall överensstämmer med röstandelen.

Moderbolagets aktier i intressebolag

	Organisations		Innehav		Bokfört
	nummer	Säte	antal	% 2)	värde, Mkr
Lulekraft AB	556195-0576	Luleå	100 000	50	10
Summa moderbolagets aktier i intressebolag					10

Summa moderbolagets aktier och andelar 3

Dotterbolagens aktier och andelar i intressebolag och joint venture

	Organisations nummer	Säte	Innehav antal	% 2)	Kapitalandel, Mkr
Oxelösunds Hamn AB	556207-4913	Oxelösund	5 000	50	92
Geha BV		Nederländerna	35 928	30	23
Blastech Mobile LLC		Alabama, USA		50	27
Norsk Stål A/S		Norge	31 750	50	151
Norsk Stål Tynnplater A/S		Norge	13 250	50	45
					338
Kapitalandelar i intressebolagens och joint ventures egna kapital utöver bokförda värden i moderbolaget					11

Summa koncernens andelar i intressebolag och joint venture 349

9 Varulager

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Råvaror, förbrukningsmaterial och halvfabrikat	5 061	5 254	-	-
Produkter i arbete	630	620	-	-
Färdigvarulager	5 253	4 667	-	-
Ämnen	743	848	-	-
Summa varulager	11 687	11 389	-	-

Av lagervärdet var 1 122 (992) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som kostnadsförts under året uppgår till 39 859 (35 938) Mkr varav 169 (72) Mkr avser kostnad avseende nedskrivning av varulager.

10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Levererade ej fakturerade varor och tjänster	44	37	-	-
Bonus, rabatter, licenser och dylikt	22	20	-	-
Förutbetalda hyror	34	29	3	3
Förutbetalda försäkringspremier	13	17	0	0
Upplupna ränteintäkter	11	8	11	8
Derivat som säkringsredovisas	313	229	0	5
Derivat som ej säkringsredovisas	109	2	23	0
Omvärdering valutasäkrade ordrar	-	64	-	-
Fraktstöd	2	2
Oreglerade försäkringsersättningar	4	2
Övriga förutbetalda kostnader	90	85	34	25
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	642	495	71	41

11 Övriga korta räntebärande fordringar/Likvida medel

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Övriga korta räntebärande fordringar
Spärrade medel	445	971	-	-
Övriga korta räntebärande fordringar	13	0	-	-
Summa övriga korta räntebärande fordringar	458	971	-	-
Likvida medel
Kassa och bank	963	914	314	443
Kortfristiga placeringar (löptid under tre månader)	685	400	685	400
Summa likvida medel	1 648	1 314	999	843

Alla kortfristiga placeringar och korta räntebärande fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Placeringarna med löptid kortare än tre månader utgörs av dagsplaceringar.

12 Eget kapital

Aktiekapitalet uppgår till 2 851 (2 851) Mkr fördelat på 323,9 (323,9) miljoner aktier med ett kvotvärde på 8,80 (8,80) kr per aktie. Av aktierna är 240,7 (240,7) miljoner av serie A och 83,2 (83,2) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Inga aktier ägs av bolaget självt eller dess dotterbolag.

Antal aktier/aktiekapital

	2011	2010
Antal aktier i miljoner	323,9	323,9
Aktiekapital i Mkr	2 851	2 851

Genomsnittligt antal aktier uppgick till 323,9 (323,9) miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 9 944 (9 944) Mkr och utgörs av medel som inbetalats av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde.

Koncernen

Mkr	Reserv för säkring av utlands verksamhet	Reserv för kassaflödes säkringar	Omräknings reserv	Totala reserver
Reserver 1 januari 2010	-2 177	-2	1 263	-916
Justering ingående balans, omräkningsdifferens			53	53
Justering ingående balans, ändring redovisningsprinciper			3	3
Justerade Reserver 1 januari 2010	-2 177	-2	1 319	-860
Omräkningsdifferenser under perioden			-1 759	-1 759
Verkligt värde förändringar under perioden	599	370		969
Skatt hänförligt till verkligt värdeförändringar	-158	-97		-255
Omfört till resultaträkningen		-189		-189
Skatt hänförligt till realiserat och omklassificerat till resultat
räkningen		50		50
Reserver 31 december 2010	-1 736	132	-440	-2 044
Reserver 1 januari 2011	-1 736	132	-440	-2 044
Omräkningsdifferenser under perioden			464	464
Verkligt värde förändringar under perioden	-155	78		-77
Skatt hänförligt till verkligt värdeförändringar	41	-20		21
Omfört till resultaträkningen		-180		-180
Skatt hänförligt till realiserat och omklassificerat till resultat
räkningen		47		47
Reserver 31 december 2011	-1 850	57	24	-1 769

Till omräkningsreserven förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringen i utländska dotterbolag till svenska kronor. De ackumulerade omräkningsdifferenserna uppgår till 24 (-440) Mkr. Till reserven för säkring av utlandsverksamhet förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag. De ackumulerade kursdifferenserna uppgår till -1 850 (-1 736) Mkr.

Till reserven för kassaflödessäkringar förs kursdifferenser från kassaflödessäkring av betydande försäljning i utländsk valuta samt av räntesäkringar från rörlig till fast ränta. De ackumulerade kursdifferenserna uppgår till 57 (132) Mkr.

Föreslagen med ännu ej utbetald utdelning 2011 uppgår till 648 (648) Mkr, vilket utgör 2,00 (2,00) kr per aktie. Beloppet har inte redovisats som skuld.

13 Pensioner

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda planer samt för pensionsplan för tjänstemän i Sverige som tecknats i Alecta redovisas som årets kostnad de premier som avser den gångna perioden. Under året har koncernen bytt redovisningsprincip över hur aktuariella vinster/förluster redovisas. Från att tidigare redovisats direkt i resultaträkningen, redovisas de nu i Övrigt totalresultat. Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

De totala pensionskostnaderna fördelas på följande sätt:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Avgifter till avgiftsbestämda planer	250	188	14	6
Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta 1)	55	53	4	5
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer	14	18	-1	-1
Särskild löneskatt	71	69	4	4
Övrigt	8	5	0	0
Summa pensionskostnader	398	333	21	14

1) Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 30 september 2011 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 procent jämfört med 146 procent vid utgången av 2010. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Följande avsättningar för pensionsförpliktelser har gjorts i balansräkningen:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Pensionsförpliktelser som fonderats	31	31	-	-
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-31	-31	-	-
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	0	0	-	-
Pensionsförpliktelser som är ofonderade	162	137	3	4
Avsättningar för pensioner	162	137	3	4

Förändringar i den förmånsbestämda förpliktelsen under året:	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Pensionsförpliktelser, ingående balans	168	166	4	5
Ändrade redovisningsprinciper	-	0	-	-
Justerad ingående balans	168	166	4	5
Förmåner intjänade under året	40	18	0	0
Aktuariella vinster/förluster	-3	11	0	-
Räntekostnader	7	7	0	0
Betalda förmåner	-20	-31	-1	-1
Kursdifferenser	1	-3	-	-
Pensionsförpliktelser, utgående balans	193	168	3	4

Förändringar i förvaltningstillgångarnas värde under året:	Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Förvaltningstillgångar, ingående balans	31	31	-	-
Ändrade redovisningsprinciper	-	0	-	-
Justerad ingående balans	31	31	-	-
Aktuariella vinster/förluster	-3	0	-	-
Avkastning	2	2	-	-
Tillskjutna medel	2	1	-	-
Betalda förmåner	-2	-3	-	-
Kursdifferenser	1	0	-	-
Förvaltningstillgångar, utgående balans	31	31	-	-

13 Pensioner forts.

Mkr	2011	2010
Erfarenhetsbaserade justeringar av:
• förmånsbestämda förpliktelser	8	-10
• förmånsbestämda förvaltningstillgångar	-3	0

Jämförelsetalen för 2010 har justerats till följd av ändrade redovisningsprinciper. För detaljer se not 28.

Försäkringstekniska beräkningsantaganden

Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader bygger på följande antaganden.

%	2011	2010
Diskonteringsränta	2,5	3,5
Inflation	2	2
Förväntad löneökning	3	3
Personalomsättning	1	1
Höjning av inkomstbasbeloppet	3	3
Avkastning på förvaltat kapital	4,5	5,5

I SSAB North America har dock diskonteringsräntan varit 5,7 (5,8) procent, löneökningen 3,5 (3,5) procent och avkastningen 6,0 (6,0) procent.

14 Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Uppskjutna skatteskulder har uppkommit:
• genom överavskrivning på anläggningstillgångar	4 677	4 669	0	0
• genom avsättningar till periodiseringsfonder	320	294		-
• genom pensionsavsättningar	- 31	- 5	0	0
• genom övriga temporära skillnader	- 47	- 6		-
Summa uppskjutna skatteskulder	4 919	4 952	0	0
Uppskjutna skattefordringar har uppkommit:
• genom långa förutbetalda intäkter 1)	542	55
• genom outnyttjade underskottsavdrag	63	98
• genom pensionsavsättningar	40	29	1	1
• genom anläggningstillgångar	12	8
• genom övriga temporära skillnader	45	- 30	3
Summa uppskjutna skattefordringar	702	160	4	1

1) Den uppskjutna skattefordran utgörs av en värdering av de framtida investeringsstöden i form av reduktioner av delstatsskatt i Alabama, USA.

Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

14 Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar forts.

Uppskjuten skatt på balanserade vinstmedel i dotter- och intressebolag beaktas ej. I den mån vinstmedel överförs till moderbolaget, är denna överföring normalt sett skattefri.

I den mån en sådan överföring inte skulle vara skattefri, styr moderbolaget över tidpunkten för en sådan överföring och en sådan överföring kommer inte att ske inom överskådlig framtid.

Förändringar av uppskjutna skatteskulder	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Ingående balans:	4 952	5 283
• Justering av öppningsbalans
• Förändringar mot resultatet	- 85	- 188	0	0
• Förändringar mot övrigt totalresultat	1	31
• Omrubricering	11		0	0
• Förändring genom avyttring av bolag
• Omräkningsdifferens	40	- 174
Utgående balans	4 919	4 952	0	0

Förändringar av uppskjutna skattefordringar	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Ingående balans:	160	165	1	1
• Justering av öppningsbalans	-	1
• Förändringar mot resultatet	0	18	0	0
• Förändringar mot övrigt totalresultat	27	- 17	3	0
• Omrubricering	11	0	0	0
• Förändringar mot investeringsstöd 1)	458	0	0	0
• Omräkningsdifferens	46	- 7	0	0
Utgående balans	702	160	4	1

1) Den uppskjutna skattefordran utgörs av en värdering av de framtida investeringsstöden i form av reduktioner av delstatsskatt i Alabama, USA.

Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

15 Övriga avsättningar

Koncernen

Mkr	Kostnads besparingsprogram	Garantiåtagande vid avyttring av verksamhet 1)	Övriga avsättningar 2)	Summa
Ingående balans 1 januari 2010	22	355	81	458
Tillkommande avsättningar	-	164	37	201
Utnyttjat under året	-22	-504	-25	-551
Omklassificering 3)	-	67	-	67
Omräkningsdifferens	-	-	-3	-3
Utgående balans 31 december 2010	-	82	90	172
Ingående balans 1 januari 2011	-	82	90	172
Tillkommande avsättningar			22	22
Utnyttjat under året			-19	-19
Omräkningsdifferens			2	2
Utgående balans 31 december 2011	-	82	95	177
			2011	2010
varav redovisas som:
• Övriga långfristiga avsättningar			136	119
• Kortfristiga avsättningar			41	53

Moderbolaget

Mkr	Garantiåtagande vid avyttring av verksamhet 1)	Övriga avsättningar 2)	Summa
Ingående balans 1 januari 2010	355	15	370
Tillkommande avsättningar	164	15	179
Utnyttjat under året	-504	-15	-519
Omklassificering 3)	67		67
Utgående balans 31 december 2010	82	15	97
Ingående balans 1 januari 2011	82	15	97
Tillkommande avsättningar	0	10	10
Utnyttjat under året	0	-15	-15
Utgående balans 31 december 2011	82	10	92
		2011	2010
varav redovisas som:
• Övriga långfristiga avsättningar		67	67
• Kortfristiga avsättningar		25	30

1) Rörverksamheten i Nordamerika avyttrades den 12 juni 2008 och gentemot köparen finns garantiåtaganden avseende skatt hänförliga till tiden före avyttringen. Vid avyttringen avsattes en reserv för denna garanti. Under 2010 gjordes en uppgörelse avseende en skattetvist, som i allt väsentligt utgör de idag kända garantiåtagandena, vilket föranlett en justering av avsättningen innebärande en ytterligare kostnad på 164 Mkr. Under 2010 betalades den största delen av beloppet. 2) Övriga avsättningar består i huvudsak av personalrelaterade avsättningar.

3) Omklassificeringen avser en tidigare bokförd skatteskuld, men som avser garantiåtagandet mot köparen av rörverksamheten och därför flyttats till avsättningar.

16 Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Kapitalmarknadslån1)	7 072	6 968	7 072	6 968
Finansiella leasingavtal	23	31	-	-
Banklån 2)	9 487	9 363	9 487	9 363
Exportfinansiering3)	451	377	-	-
Alabama tax revenue bond 4)	1 500	1 087	-	-
Övriga	57	53	53	52
Summa	18 590	17 879	16 612	16 383
Avgår amortering 2012 resp 2011	-1 650	-1 093	-1 544	-
Summa	16 940	16 786	15 068	16 383

1-4) För beskrivning av fotnot 1–4 se nedan.

			Utestående, Mkr
Emitterat/Förfaller	Räntesats (nominell), %	Koncernen		Moderbolaget
Mkr		2011	2010	2011	2010
1) Specifikation av kapitalmarknadslån
Fast ränta
2007–2017	5,25 – 5,875	2 965	1 945	2 965	1 945
Rörlig ränta
2009–2017	stibor +1,70 – +2,45	3 520	4 445	3 520	4 445
2010–2018	libor +1,75	587	578	587	578
Total kapitalmarknadslån		7 072	6 968	7 072	6 968
2)Specifikation av banklån
Rörlig ränta
2007–2014	libor +0,60 – +1,00	7 177	7 069	7 177	7 069
2007–2015	stibor +0,60 – +1,50	2 310	2 294	2 310	2 294
Total banklån		9 487	9 363	9 487	9 363
3)Specifikation av exportfinansiering
Rörlig ränta
2009–2016	euribor + 1,50	451	377	-	-
Total exportfinansiering		451	377	-	-
	4)Specifikation av Alabama tax revenue bond
Rörlig ränta
2011–2031	libor + 0,95	389		-	-
2011–2041	libor + 0,95	1 111	1 087	-	-
Total Alabama tax revenue bond		1 500	1 087	-	-

Alabama tax revenue bond avser två finansieringar som löper på 20 respektive 30 år och genom ändrade avtalsvillkor avseende motgaranti har denna klassificeras som långfristig skuld (2010 kortfristig).

Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder
Mkr	2012	2013	2014	2015	2016	Senare
Per 31 december, 2011
Koncernen	1 650	3 606	5 032	1 693	2 056	4 553
Moderbolaget	1 544	3 503	4 925	1 586	2 000	3 054

Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder

Mkr	2011	2012	2013	2014	2015	Senare
Per 31 december, 2010
Koncernen	1 093	3 635	4 328	2 884	805	5 134
Moderbolaget	0	3 578	4 271	2 828	750	4 956

16 Räntebärande skulder forts.

Kortfristiga räntebärande skulder	Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Kortfristig del av långfristiga skulder	1 650	1 093	1 544	-
Företagscertifikat	1 922	1 334	1 922	1 334
Checkräkningskrediter	6	550	0	409
Övriga korta räntebärande skulder	29	-	-	-
Summa kortfristiga räntebärande skulder	3 607	2 977	3 466	1 743

Låneskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde förutom ett fast räntelån på 1 000 Mkr som ingår i verkligtvärdesäkring och värderas till upplupet anskaffningsvärde justerat för verkligtvärdeförändring på den säkrade risken. Den uteslutande delen av lån i utländsk valuta används som säkring för nettoinvesteringen i SSAB Americas och har därför inte valutasäkrats.

Koncernens exponering, avseende upplåning, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling är på balansdagen följande:

Belopp förfallande till ränteomförhandling
Mkr	2012	2013	2014	2015	2016	Senare
Per 31 december, 2011
Koncernen	3 501	13 085	33	522	0	1 449
Moderbolaget	1 544	13 076	26	517	0	1 449

Belopp förfallande till ränteomförhandling

Mkr	2011	2012	2013	2014	2015	Senare
Per 31 december, 2010
Koncernen	15 873	25	25	522	5	1 429
Moderbolaget	14 402	18	18	516	0	1 429

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning framgår av not 27.

17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna kostnader och kortfristiga

förutbetalda intäkter	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Upplupna personalkostnader	981	850	18	16
Erhållna ej fakturerade varor och tjänster	240	356	-	-
Upplupna räntekostnader	87	53	87	52
Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer	18	16	-	-
Omvärdering valutasäkrade ordrar	176	-	-	-
Valutaderivat som säkringsredovisas	76	102	37	15
Valutaderivat som ej säkringsredovisas	7	40	-
Energiskatter	5	19	-	-
Övriga poster	81	85	5	5
Summa upplupna kostnader och kortfristiga förutbetalda intäkter	1 671	1 521	147	88

Långfristiga förutbetalda intäkter	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Investeringsstöd (Alabama Tax Credit)	543	55	-	-
Summa långfristiga förutbetalda intäkter	543	55	-	-

18 Nettoskuld

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Kassa och bank	963	914	314	443
Kortfristiga placeringar	685	400	685	400
Fordringar på dotterbolag			13 851	12 514
Övriga fordringar	667	1 046	57	36
Räntebärande tillgångar	2 315	2 360	14 907	13 393
Kortfristiga räntebärande skulder	3 607	2 977	3 466	1 743
Långfristiga räntebärande skulder	16 940	16 786	15 068	16 384
Avsättningar till pensioner	162	137	3	4
Skulder till dotterbolag			4 254	2 181
Övriga skulder	81	49	35	9
Räntebärande skulder	20 790	19 949	22 826	20 321
Nettoskuld	18 475	17 589	7 919	6 928

För definition, se not 30.

19 Medelantal anställda och könsfördelning

	Antal anställda		Andel kvinnor, %
	2011	2010	2011	2010
Moderbolaget
Sverige	52	48	50	46
Summa moderbolaget	52	48	50	46
Dotterbolagen
Sverige	6 644	6 413	19	19
Danmark	60	72	40	40
Finland	126	121	28	28
Italien	54	54	26	26
Kanada	84	77	10	6
Kina	74	64	43	25
Norge	30	32	20	22
Polen	93	98	35	34
Storbritannien	41	44	45	32
Sydafrika	76	89	16	11
Tyskland	33	32	36	34
USA	1 239	1 107	12	12
Övriga < 20 anställda	224	226	31	25
Summa dotterbolagen	8 778	8 429	19	19
Summa koncernen	8 830	8 477	19	19

Beräkningen bygger på normal årsarbetstid i olika produktionsavsnitt. Hänsyn har bland annat tagits till skiftform. Andelen kvinnor avser antalet anställda per 31 december. Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 9 (6) procent och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 8 (8) procent. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper inklusive verkställande direktörer uppgick till 18 (13) procent. Koncernledningen består av sju män och två kvinnor.

20 Leasing

Operationell leasing	Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2011 2010	2011 2010
Minimileaseavgifter under året	126 115	10	7

Avtalade minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal uppgår för 2012 till 119 Mkr, för 2013–2016 till totalt 304 Mkr och för åren efter 2016 till 181 Mkr. I operationell leasing ingår kontorsutrustning, hyresavtal för fastigheter, lokaler och godsvagnar för stålrörelsens transporter.

Finansiell leasing	Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2011 2010	2011 2010
Minimileaseavgifter under året	11 11	- -

Avtalade minimileaseavgifter för 2012 uppgår till 10 Mkr och för 2013–2016 till totalt 29 Mkr. Nuvärdet av finansiella leasingskulder uppgår till 20 (29) Mkr. I finansiell leasing ingår ett ställverk, godsvagnar för stålrörelsens transporter samt ett fåtal gaffeltruckar.

21 Ställda säkerheter

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Fastighetsinteckningar	39	39	-	-
Företagsinteckningar	2	2	-	-
Summa ställda säkerheter	41	41	-	-

22 Ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser 1)	143	68	2 205	594
Övriga ansvarsförbindelser	55	56	39	37
Summa ansvarsförbindelser	198	124	2 244	631

1) Av moderbolagets ansvarsförbindelser avser 1 984 (400) Mkr garantier för dotterbolagslån.

Förhållanden som ej föranlett redovisning som ansvarsförbindelse

Under hösten 2008 anhängiggjordes ett antal grupptalan i USA, mot flera stålproducenter, däribland SSAB, med påstående om att dessa skulle ha överträtt amerikansk antitrustlagstiftning genom överenskommelser om begränsad stålproduktion i USA under åren 2005–2008 i syfte att påverka stålpriserna. Motparten består av direkta och indirekta köpare av aktuella stålprodukter och dessa begär ett ospecificerat belopp i skadestånd av de instämda stålproducenterna. SSAB bestrider de påstådda anklagelserna.

Koncernen är i övrigt involverad i ett fåtal rättstvister av för verksamheten normal karaktär, såsom försäkrings- och garantiärenden samt reklamationer. I bokföringen har hänsyn tagits till bedömt utfall av dessa.

23 Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner

Obeskattade reserver	Moderbolaget
Mkr	2011	2010
Avskrivningar över plan	0	0
Periodiseringsfond 2008	619	652
Periodiseringsfond 2010	42	42
Summa obeskattade reserver	661	694

Bokslutsdispositioner		Moderbolaget
Mkr	2011	2010
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan	-	1
Förändring av periodiseringsfond	33	-43
Summa bokslutsdispositioner	33	-42

24 Förvärv av rörelser och andelar

Under 2011 gjordes ett inkråmsförvärv av slitplåtstillverkaren Hard Wear Inc, USA. Köpeskillingen uppgick till 78 Mkr och de förvärvade nettotillgångarna uppgick till 42 Mkr. Under 2011 förvärvades även 30 procent av aktierna i Geha BV,

Nederländerna, för 21 Mkr. Utgifter i samband med förvärven har redovisats som kostnader. Påverkan på koncernens likvida medel uppgår till -99 Mkr.

Preliminär beräkning av nettotillgångar och goodwill Hard Wear Inc.	Preliminär
Mkr	2011
Köpeskilling	78
Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar	-70
Goodwill (Not 6)	8

Nettotillgångar vid förvärvstillfället, Mkr:	Redovisat värde i inkråmet	Preliminärt verkligt värde
Immateriella anläggningstillgångar (Not 6)	-	21
Materiella anläggningstillgångar (Not 7)	17	16
Varulager (Not 9)	16	24
Kundfordringar	11	11
Leverantörsskulder	-2	-2
Summa förvärvade nettotillgångar	42	70
Goodwill		8
Köpeskilling Hard Wear Inc		-78
Köpeskilling Geha BV		-21
Förändring i koncernens likvida medel		-99

25 Avyttring av rörelser och andelar

Inga avyttringar har skett under året. Under 2010 avyttrade Tibnor två mindre bolag, AB Elof Johansson Metallindustri samt Fastighetsaktiebolaget Rödingen, vilket genererade en reavinst om 28 Mkr samt en positiv kassaflödeseffekt med 32 Mkr. Reavinsten ingår i posten Övriga rörelseintäkter 2010.

2008 avyttrades rörverksamheten i den nordamerikanska

verksamheten. I resultaträkningen för 2010 har -164 Mkr redovisats som Resultat efter skatt för avvecklad verksamhet. Kostnaden avser garantiåtaganden gentemot köparen avseende skatt, för tiden före avyttringen. Kassaflödet 2010 påverkades negativt med 591 Mkr avseende utbetalningar under garantin.

26 Segment

Koncernledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som används för att fatta strategiska beslut. De centrala dragen i SSABs strategiska handlingsplan bygger på att öka tillväxten inom nischprodukterna, öka lönsamheten i nuvarande anläggningar och att förstärka organisationen. Från och med januari 2010 omorganiserades segmenten till tre geografiska områden, SSAB EMEA, SSAB Americas och

SSAB APAC. Handelsrörelsen Tibnor är ett separat segment. SSAB EMEA består av Europa, Mellanöstern och Afrika; SSAB Americas består av Nord- och Latinamerika, SSAB APAC för Asien, Australien och Nya Zeeland samt Tibnor för stål- och metallhandel i Nordeuropa. Segmentinformation som lämnats är följande:

Försäljning och resultat per rörelsesegment

	Försäljning totalt		därav intern försäljning		Rörelse resultat		Räntabilitet på sysselsatt kapital, %
Mkr	2011	2010	2011	2010	2011	20104)	2011	20104)
Affärsområde:
SSAB EMEA 1)	23 768	21 428	5 919	4 892	649	373	4	3
SSAB Americas 2)	17 099	14 581	166	83	2 109	1 169	27	16
SSAB APAC	2 811	2 326	0		324	232	29	33
Tibnor	7 244	6 696	70	52	254	421	14	22
Avskrivning på övervärden3)					-758	-870
Övrigt inkl koncernjusteringar	-6 282	-5 148	-6 155	-5 027	-66	-193	-	-
Summa	44 640	39 883			2 512	1 132	5	2

1) I resultatet ingår vinst vid försäljning av utsläppsrätter med 275 (4) Mkr.

2) Rörelseresultat och avkastning är exklusive övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar. Inklusive övervärden är avkastningen 4 (1) procent. 3) Avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av IPSCO. 4) Justeringar har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

Balans- och kassaflödesinformation per rörelsesegment

	Sysselsatt kapital		Avskrivningar 1)		Löpande investeringar		Strategiska investeringar		Operativt kassaflöde 2)
Mkr	2011	20101)	2011	2010	2011	2010	2011	2010	2011	2010
Affärsområde:
SSAB EMEA	17 969	18 052	1 150	1 121	1 087	632	699	694	1 261	-1 736
SSAB Americas	31 090	30 047	1 144	1 273	158	158	969	418	1 296	1 461
SSAB APAC	1 385	777	5	6	2	2	164	58	24	162
Tibnor	1 713	1 913	44	50	32	47	-	-	356	42
Övrigt inkl. koncern justeringar	-599	-820	2	2	0	2	-	-	-116	-101
Summa	51 558	49 969	2 345	2 452	1 279	841	1 832	1 170	2 821	-172

1) I SSAB Americas ingår avskrivningar på övervärden med 758 (870) Mkr.

2) Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

26 Segment forts.

Geografiska områden

Koncernens exportförsäljning från Sverige har sin tyngdpunkt huvudsakligen i Europa. Tillväxten för koncernens nischprodukter gör dock att försäljningen på mer avlägsna marknader ökar. Tillverkningen av koncernens stålprodukter har skett nästan uteslutande i Sverige och USA. Investeringarna utöver dessa länder har därför varit små.

Nedanstående tabell visar fördelningen av koncernens försäljning per land/region, oavsett var produkterna tillverkats.

Försäljning per land/region Mkr 2011 % 2010 % Sverige 9 406 21 8 917 22 EU-27 (exkl. Sverige) 12 320 28 11 223 28 Övriga Europa 2 348 5 2 218 6 Nordamerika 16 185 36 13 710 35 Asien 2 999 7 2 491 6 Övriga världen 1 382 3 1 324 3 Summa 44 640 100 39 883 100

Nedanstående tabell visar redovisade värdet på anläggningstillgångar samt investeringar fördelade på geografiska områden efter var anläggningstillgångarna är belägna.

		Anläggningstillgångar				Investeringar
Mkr	2011	%	2010	%	2011	%	2010	%
Sverige	10 610	26	9 992	25	1 795	58	1 359	68
EU-27 (exkl. Sverige)	189	0	191	1	18	1	12	1
Övriga Europa	16	0	31	0	4	0	3	0
Nordamerika	30 102	73	29 525	74	1 122	36	566	28
Asien	311	1	118	0	166	5	60	3
Övriga världen	14	0	158	0	6	0	11	0
Summa	41 242	100	40 015	100	3 111	100	2 011	100

27 Finansiell riskhantering

Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens finanspolicy. Huvuddelen av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm och SSAB Finance Belgium. För närmare beskrivning av koncernens finansiella risker, se sid 42.

Refinansieringsrisk (likviditetsrisk)

Den långfristiga upplåningen uppgick vid årsskiftet till 16 940 (16 786) Mkr. Upplåning sker huvudsakligen via bankmarknaden och genom befintliga obligations- och certifikatprogram. För upplåning på ett till tio års löptid används ett europeiskt Medium Term Note-program (EMTN) eller ett svenskt MTNprogram medan ett svenskt certifikatprogram används för kortare upplåning. EMTN programmets låneram uppgår till 2 000 MEUR, MTN programmets ram uppgår till 7 000 Mkr och certifikatprogrammets ram uppgår till 5 000 Mkr. Det svenska obligationsprogrammet har av Standard & Poor's fått kreditbetyget BB+. Den långfristiga upplåningen i EMTN programmet uppgick vid årets utgång till 1 449 (1 428) Mkr, upplåningen inom MTN-programmet uppgick till 3 500

(3 500) Mkr och certifikatupplåningen uppgick till 1 922 (1 334) Mkr.

Koncernens likvida beredskap bestående av likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 13 341 (13 519) Mkr, vilket motsvarade 30 (34) procent av omsättningen.

I den mån överskottslikviditet uppstår ska denna först och främst användas för att amortera av lån. Om detta inte är möjligt placeras medlen i värdepapper utgivna av staten eller hos godkända banker.

Den totala låneskulden uppgick vid årsskiftet till 20 547 (19 763) Mkr och hade en genomsnittlig återstående löptid på 5,1 (3,3) år. Den genomsnittliga löptiden har ökats under året dels genom refinansieringar av befintliga lån, dels genom att Alabama tax revenue bond numera kan redovisas som långfristig efter det att löptiden på motgarantin som säkerställer finansieringen förlängts.

Förfallostrukturen under de närmaste åren framgår av not 16.

De kontraktsenliga betalningarna på den utestående låneskulden inklusive räntebetalningar och derivat framgår av följande tabell:

Mkr	Bokfört värde	Kontraktuellt kassaflöde	2012	2013	2014	2015	2016	Senare
Kapitalmarknadslån	7 072	8 712	338	338	2 354	233	2 233	3 216
Banklån	9 487	9 865	3 816	4 387	872	790	-	-
Exportfinansiering	451	516	13	13	13	13	464	-
Alabama tax revenue bond	1 500	2 130	23	23	23	23	23	2 015
Företagscertifikat	1 922	1 926	1 926	-	-	-	-	-
Checkräkningskredit	6	6	6	-	-	-	-	-
Övriga	109	122	42	54	1	1	1	23
Totalt lån	20 547	23 277	6 164	4 815	3 263	1 060	2 721	5 254
Derivat, nettoinflöde	-3 172	-3 172	-1260	-130	-20	-812	-	-950
Derivat, nettoutflöde	3 255	3 255	1 284	145	40	817	-	967
Totalt inklusive derivat	20 630	23 360	6 188	4 830	3 283	1 065	2 721	5 271

Utöver låneskulder och derivat enligt ovan finns leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder som förfaller till betalning inom ett år. Ränteflöden beräknas utifrån ränta och valutakurs vid årets utgång.

27 Finansiell riskhantering forts.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken att förändringar i marknadspriser såsom räntesatser och valutakurser påverkar koncernens resultat eller finansiella ställning.

Ränterisk

Vid utgången av året uppgick den totala låneskulden till 20 547 (19 763) Mkr varav 5 465 (2 940) Mkr är upptagna eller swappade till fast ränta. Inräknat ränteswappar, uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,1 (0,7) år. Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och samma räntebindningstider som vid årsskiftet skulle en förändring av marknadsräntan med 100 räntepunkter (1 procentenhet), inklusive räntesäkringar, förändra resultat efter skatt med cirka 100 (120) Mkr. Lån som förfaller till ränteomförhandling under de närmaste åren framgår av not 16.

Vid årsskiftet uppgick värdet på ränteswappar från fast till rörlig ränta som säkringsredovisas till 0 (-5) Mkr och tillika låneomvärdering på 0 (5) Mkr. Under året löstes ränteswapparna från fast till rörlig ränta med ett realiserat resultat på 19 Mkr, vilket periodiseras över lånets löptid.

Under året omvandlades två lån med rörlig ränta till fast ränta via ränteswappar. Swapparna ingicks för att säkra kassaflödet vid räntebetalningarna och hade vid årsskiftet ett värde på -14 (0) Mkr, vilket redovisats i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet har identifierats under året.

Koncernens räntebärande tillgångar uppgick till 2 315 (2 360) Mkr och utgjordes nästan uteslutande av likvida medel och spärrade medel vilka båda löper med rörlig ränta.

Valutarisk

Merparten av de kommersiella valutaflöden som kvalificerar för säkringsredovisning (för närvarande årliga USD inköp av malm och kol med längre kontraktslöptider samt försäljning i EUR) valutasäkras. Beslutade större investeringar i utländsk valuta valutasäkras i sin helhet. Övriga kommersiella valutaflöden som uppkommer i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur och någon valutasäkring för dessa görs inte, utan de växlas i spotmarknaden.

Koncernen hade ett totalt nettoinflöde av främmande valutor. Nettoinflödet av främmande valutor uppgick 2011 till 3,5 (4,9) Mdkr. Koncernens mest väsentliga valutaflöden framgår av diagram på sidan 42.

Baserat på 2011 års intäkter och kostnader i utländska valutor medför fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot övriga valutor, inklusive valutasäkringar, en positiv påverkan på resultat efter skatt på årsbasis på 270 (180) Mkr.

En fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot koncernens två viktigaste valutor USD och EUR skulle innebära en negativ effekt på resultat efter skatt med cirka 260 (330) Mkr avseende USD och en positiv på drygt 440 (300) Mkr avseende EUR. Den negativa effekten mot USD består av en ökad kostnad på koncernens inköp av råvaror kol, malm och skrot med cirka 600 (560) Mkr, en positiv effekt på rörelsens nettoströmmar av USD i övrigt på cirka 350 (240) Mkr och negativ effekt avseende ökade räntebetalningar på cirka 10 (10) Mkr. Den positiva effekten mot EUR kommer från rörelsens nettoströmmar.

Under 2011 har kursdifferenser netto bokförts med +268 (+56) Mkr i rörelseresultatet och med -8 (-20) Mkr i finansnettot.

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
SEK	1 637	1 741	26	4
USD	1 920	1 324	23	5
EUR	1 892	1 850	-	-
Övriga valutor	1 210	812	-	-
Summa	6 659	5 727	49	9
varav:
Kundfordringar	5 734	5 057	26	-
Övriga korta fordringar	503	439	-	4
Derivat 1)	422	231	23	5
Summa	6 659	5 727	49	9

Per den 31 december var fördelningen per valuta av kundfordringar, övriga korta fordringar och derivat följande:

1) Derivat ingår i balansposten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter med 422 (231) Mkr och för moderbolaget med 23 (5) Mkr.

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
SEK	1 558	1 565	11	22
USD	2 126	2 015	23	6
EUR	598	701	14	3
Övriga valutor	182	94	-	-
Summa	4 464	4 375	48	31
varav:
Leverantörsskulder	4 296	4 048	9	10
Övriga korta skulder	168	185	2	6
Derivat 1)	83	142	37	15
Summa	4 547	4 375	48	31

Per den 31 december var fördelningen per valuta av leverantörsskulder, övriga korta skulder och derivat följande:

1) Derivat ingår i balansposten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter med 83 (142) Mkr och för moderbolaget med 37 (15) Mkr.

Upplåning fördelat per valuta framgår nedan:

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
SEK	9 265	9 081	9 241	9 044
USD	10 972	10 170	9 292	9 082
EUR	458	378	-	0
Övriga valutor	33	134	-	-
Summa	20 547	19 763	18 533	18 126

Som framgår är koncernens upplåning i utländsk valuta till största del i USD.

Upplåningen i USD har inte valutasäkrats, eftersom kursdifferenser på lånen motverkas av kursdifferenser på nettoinvesteringen i SSAB Americas samt på nettoinvesteringen i SSAB Finance Belgium.

Målsättningen är att erhålla en jämvikt där valutapåverkan på nettoinvesteringen i SSAB Americas och SSAB Finance Belgium påverkar koncernens nettoskuldsättningsgrad så lite som möjligt.

Vid årsskiftet uppgick denna nettoinvestering till 4 314 (4 314) MUSD. Totalt uppgick lån och valutaderivat som säkringsredovisades till 1 585 (1 585) MUSD. Den ackumulerade verkligtvärdeförändringen i säkringsreserven på de lån och derivat som identifierats som säkringsinstrument uppgick vid årets slut till - 2 592 (-2 437) Mkr. Under året har en ineffektivitet på 0 (-11) Mkr identifierats och har redovisats till sin helhet i resultatet.

Kreditrisk

Limiterna mot enskilda motparter utvärderas löpande och har under året uppgått till maximalt 1 500 (1 500) Mkr. Den totala motpartsrisken uppgick vid årsskiftet till 2 000 (1 402) Mkr, varav derivat 352 (88) Mkr och placeringar i likvida medel 1 648 (1 314) Mkr.

Utöver detta finns kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar, vilka hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa fordringar brutto före nedskrivning för osäkra fordringar uppgick till 6 316 (5 590) Mkr. Risken är utspridd på ett stort antal kunder. Därtill sker individuell kreditprövning och limiter sätts för respektive kund.

27 Finansiell riskhantering forts.

Åldersanalys över Kundfordringar

och Övriga fordringar	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Ej förfallna	4 788	4 591	31	4
0–30 dagar	952	637	-	-
31–120 dagar	374	169	-	-
121–365 dagar	45	27	-	-
> 365 dagar	64	72	-	-
Summa	6 223	5 496	31	4

Osäkra fordringar, förändring	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2011	2010	2011	2010
Ingående balans	-95	-174	-	-
Befarade kundförluster	-40	-66	-	-
Konstaterade kundförluster	33	43	-	-
Återförda outnyttjade belopp	13	100	-	-
Omräkningsdifferenser	-4	2	-	-
Utgående balans	-93	-95	-	-

Inga andra finansiella tillgångar har varit föremål för nedskrivning.

Värdering finansiella instrument

Valutaderivat och ränteswappar

Valutasäkring sker, enligt finanspolicyn, främst för att minimera omräkningsrisken av valutakursförändringars inverkan på nettoskuldsättningsgraden. I första hand säkras omräkningsexponeringen genom lån i samma valuta, men i avsaknad av sådana kan istället valutaderivat användas. SSAB Americas investeringen säkrades vid årsskiftet med lån uppgående till 1 335 (1 335) MUSD och derivat uppgående till 250 (250) MUSD.

Valutasäkring sker också för inköp av malm och kol med längre kontraktslöptider samt för större investeringar i utländsk valuta. Endast valutaderivat används för att säkra sådana valutarisker och samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. För de valutasäkringar, som uppfyller kraven för säkringsredovisning enligt IAS 39 och är verkligtvärdesäkringar, får värdeförändringar av valutaderivaten ingen resultatpåverkan utan kvittas i resultaträkningen mot motsvarande värdeförändring av den säkrade ordern. I samband med leverans av sådant inköp bokförs den säkrade delen av den förvärvade tillgången till den säkrade kursen. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på inköpsorder för vilka valutaterminer tecknats till 3,0 (2,2) Mdkr. Derivaten för verkligtvärdesäkring hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde netto på +170 (-90) Mkr, medan säkringsredovisade

inköpsorder och leverantörsskulder hänförliga till säkrade inköpsorder bokförts till -170 (90) Mkr, vilket innebar att ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Valutasäkringar sker också på prognostiserad försäljning i EUR. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning får värdeförändringar på ett valutaderivat ingen resultatpåverkan utan redovisas i övrigt totalresultat. I samband med försäljning återförs ackumulerade belopp från säkringsreserven i eget kapital till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på prognostiserad försäljning för vilka valutaterminer tecknats till 5,9 (5,4) Mdkr. Verkligtvärde på derivat som avser prognostiserad försäljning och som uppfyller kraven på säkringsredovisning uppgick vid årsskiftet netto till 101 (221) Mkr, av dessa har 91 (181) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Verkligtvärdesäkring sker också för vissa obligationslån med rörlig ränta där en rörlig till fast ränteswap används. För de räntederivat som uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 får värdeförändringar på räntederivaten ingen resultatpåverkan utan redovisas i övrigt totalresultat. Räntederivaten för vilka ränteswappar tecknats hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde på –14 (0) Mkr, av dessa har -14 (0) Mkr bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

27 Finansiell riskhantering forts.

Derivat som ej har säkringsredovisats värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Vid utgången av året uppgick dessa orealiserade derivat netto till 102 (-38) Mkr, varav 0 (0) Mkr bokförts i övriga rörelseintäkter och 102 (-38) Mkr i finansnettot. Nettoresultatet från realiserade derivat uppgick under året till -113 (3) Mkr, vilket bokförts i sin helhet i finansnettot. Koncernens samtliga utestående derivat vid årsskiftet hade en genomsnittlig återstående löptid på 11 (16) månader.

Värdering finansiella tillgångar och skulder

Nedanstående tabell visar redovisat värde jämfört med bedömt verkligt värde per typ av finansiell tillgång och skuld:

Koncernen	Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Mkr	2011	2011	2010	2010
Finansiella tillgångar
3. Finansiella anläggningstillgångar	106	106	77	77
1. Valutaderivat som ej säkringsredovisas 1)	109	109	2	2
6. Valutaderivat för "verkligtvärdesäkring" av flöden1)	208	208	3	3
6. Valutaderivat för säkring av nettoinvestering 1)	-	-	5	5
6. Valutaderivat för kassaflödessäkring av försäljning 1)	105	105	221	221
3. Kundfordringar	5 734	5 734	5 057	5 057
3. Övriga korta räntebärande fordringar	458	458	971	971
3. Likvida medel	1 648	1 648	1 314	1 314
Finansiella skulder
5. Långfristiga räntebärande skulder	16 940	17 286	15 831	16 034
7. Långfristiga räntebärande skulder	-		994	994
5. Kortfristiga räntebärande skulder	3 607	3 607	2 977	2 977
1. Valutaderivat som ej säkringsredovisas 1)	7	7	40	40
6. Valutaderivat för "verkligtvärdesäkring" av flöden 1)	38	38	93	93
6. Valutaderivat för säkring av försäljningsflöden 1)	1	1	-	-
6. Valutaderivat för säkring av nettoinvestering 1)	23	23	3	3
6. Räntederivat för säkring av ränteflöden 1)	14	14	-	-
6. Ränteswappar för "verkligtvärdesäkring" 1)	-	-	6	6
5. Leverantörsskulder	4 296	4 296	4 048	4 048

1) Derivat ingår i balansposten Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader respektive Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Balansposternas klassificering:

• 1. Innehav värderade till verkligt värde över resultaträkningen.
• 1. Innehav till förfall.
• 1. Lånefordringar och kundfordringar.
• 1. Tillgångar tillgängliga till försäljning.
• 1. Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde.
• 1. Derivat för säkring.
• 1. Långfristiga skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde justerat för verkligtvärdeförändring av den säkrade risken.

Finansiella anläggningstillgångar består till största del av övriga långfristiga fordringar och värderas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter bedömning av osäkra fordringar.

Derivat värderas till verkligt värde och beräknas genom en modell som tar hänsyn till observerbar marknadsdata härledd från noterade priser på aktiva marknader.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter individuell bedömning av osäkra fordringar. Det finns ingen koncentration av kreditrisker, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Övriga kortfristiga räntebärande fordringar innefattar spärrade medel med löptid mindre än tolv månader. Verkligt värde är uppskattat till anskaffningsvärdet.

Likvida medel består av bankkonton och placeringar i bank med korta löptider och verkligt värde uppskattas till anskaffningsvärdet.

Långfristiga räntebärande skulder består främst av lån som värderas till upplupet anskaffningsvärde. Lån som säkringsredovisats värderas och bokförs till verkligt värde. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider.

Kortfristiga räntebärande skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider. Leverantörsskulder redovisas till det belopp som de förväntas bli utbetalt med och värderas till anskaffningsvärde.

Förvaltning av kapital

Bolagets målsättning vid förvaltningen av totalt eget kapital är att säkerställa att verksamheten kan drivas vidare och generera god avkastning till aktieägarna. Eftersom koncernens verksamhet är konjunkturberoende är målet att hålla nettoskuldsättningsgraden kring 30 procent.

För att vidmakthålla eller anpassa kapitalstrukturen kan utdelningen justeras, återköp eller inlösen ske eller nyemission alternativt avyttring av tillgångar ske för att reducera skulderna.

Under året har nettoskuldsättningsgraden ökat. Vid årsskiftet uppgick nettoskuldsättningsgraden till 60 (59) procent.

28 Byte av redovisningsprincip

Koncernen har bytt redovisningsprincip avseende redovisning av de aktuariella vinster/förluster som uppkommer vid fastställandet av pensionsförpliktelsers nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar. Byte av redovisningsprincip har skett då bedömningen är att den nya principen ger en mer rättvisande bild samt är ett led i att anpassa redovisningsprinciperna till kommande ändringar i IAS 19. Aktuariella vinster/förluster redovisades tidigare direkt i resultaträkningen, men från och med räkenskapsåret 2011 redovisas dessa i Övrigt totalresultat.

Koncernen har även bytt redovisningsprincip vad gäller redovisning av investeringsstöd (tax credits) relaterade till investeringar som är gjorda i Mobile, Alabama, USA. Tidigare har dessa stöd redovisats som Uppskjutna skattefordringar. Värderingsförändringar har redovisats i resultaträkningen som skatt. Från och med 2011 redovisar koncernen detta, i enlighet med IAS 20, som ett statligt stöd bland Övriga rörelseintäkter. Stödet som utgår om vissa förutsättningar är uppfyllda, relaterade till minimiantal anställda och krav på viss lönenivå, regleras genom att avdrag får ske i den delstatsskatt som annars skulle betalats, men stödet i sig är avsett att premiera

investeringar och sysselsättning i delstaten, varför bedömningen är att den nya principen ger en mer rättvisande bild. De beräknade framtida stöden redovisas som en Förutbetald intäkt samtidigt som en Uppskjuten skattefordran bokförs avseende den beräknade framtida skattereduktionen. Värdeförändringar redovisas på dessa konton i balansräkningen, utan effekt i resultaträkningen. I takt med att villkoren för stödet uppfylls, redovisas det som en Övrig rörelseintäkt i resultaträkningen.

På grund av en ändring i RFR 2 har koncernen bytt redovisningsprincip vad gäller redovisning av koncernbidrag. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas nu som finansiell intäkt respektive kostnad i resultaträkningen mot att tidigare redovisats direkt i eget kapital. I årsredovisningen påverkas endast moderbolaget. Moderbolagets egna kapital har dock inte ändrats på grund av principförändringen.

Effekterna av ändringarna i redovisningsprinciper framgår av tabellerna nedan. Effekter i eget kapital framgår av Koncernens förändringar i eget kapital på sidan 57.

Koncernens resultaträkning

			Effekter
		Enl. tidigare principer 2010	Pensioner	Investeringsstöd	Enl. nya principer 2010
Mkr	Not
Försäljning		39 883			39 883
Kostnad för sålda varor	2	-35 938	10		-35 928
Bruttoresultat		3 945	10		3 955
Försäljningskostnader		-1 444			-1 444
Administrationskostnader	2	-1 388	-2		-1 390
Övriga rörelseintäkter	1	449		40	489
Övriga rörelsekostnader		-535			-535
Andelar i intressebolags och joint ventures resultat efter skatt		57			57
Rörelseresultat		1 084	8	40	1 132
Finansiella intäkter		30			30
Finansiella kostnader		-432			-432
Resultat efter finansnetto		682	8	40	730
Skatt	5	82	-3	-40	39
Årets resultat efter skatt för kvarvarande verksamheter		764	5	-	769
Årets resultat efter skatt för avvecklad verksamhet		-164			-164
Årets resultat		600	5	-	605
Varav hänförligt till:
• moderbolagets aktieägare		552	5	-	557
• innehav utan bestämmande inflytande		48			48
Resultat per aktie, kr	12	1,70	0,02	-	1,72
• varav för kvarvarande verksamhet, kr		2,21	0,02	-	2,23
• varav för avvecklad verksamhet, kr		-0,51			-0,51

28 Byte av redovisningsprincip forts.

Koncernens balansräkning

		Effekter			Effekter
		Enl. tidigare principer, 1 jan 2010	Pensioner	Investe ringsstöd	Enl. nya principer, 1 jan 2010	Enl. tidigare principer, 31 dec 2010	Pensioner	Investe ringsstöd	Enl. nya principer, 31 dec 2010
Mkr	Not
TILLGÅNGAR
Summa anläggningstillgångar	14	42 779	0		42 779	40 646	1		40 647
Summa omsättningstillgångar		17 640			17 640	20 407			20 407
Summa tillgångar		60 419	0		60 419	61 053	1		61 054
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	12
Aktiekapital		2 851			2 851	2 851			2 851
Övriga tillskjutna medel		9 944			9 944	9 944			9 944
Reserver		-916		3	-913	-2 047	-1	6	-2 042
Balanserat resultat		18 962	-1	-59	18 902	19 137		-61	19 076
Summa eget kapital för aktieägarna i bolaget		30 841	-1	-56	30 784	29 885	-1	-55	29 829
Innehav utan bestämmande inflytande		161			161	191			191
Summa eget kapital		31 002	-1	-56	30 945	30 076	-1	-55	30 020
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder		14 878			14 878	16 786			16 786
Förutbetalda intäkter	17			56	56			55	55
Avsättningar för pensioner	13	135	1		136	135	2		137
Uppskjutna skatteskulder	14	5 283			5 283	4 952			4 952
Övriga långfristiga avsättningar		415			415	119			119
Summa långfristiga skulder		20 711	1	56	20 768	21 992	2	55	22 049
Summa kortfristiga skulder		8 706	-	-	8 706	8 985			8 985
Summa eget kapital och skulder		60 419	-	-	60 419	61 053	1	-	61 054

28 Byte av redovisningsprincip forts.

Koncernens rapport över totalresultat

			Effekter
		Enl. tidigare principer 2010	Pensioner	Investeringsstöd	Enl. nya principer 2010
Mkr	Not
Årets resultat efter skatt		600	5	-	605
Övrigt totalresultat	12
Årets omräkningsdifferenser		-1 762		3	-1 759
Kassaflödessäkringar		181			181
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet		599			599
Aktuariella vinster/förluster pensioner		-	-10		-10
Skatt hänförligt till övrigt totalresultat		-205	3		-202
Andel i intressebolags- och joint ventures övrigt totalresultat		-			-
Övrigt totalresultat för året		-1 187	-7	3	-1 191
Summa totalresultat för året		-587	-2	3	-586
Varav hänförligt till:
• moderbolagets aktieägare		-632	-2	3	-631
• innehav utan bestämmande inflytande		45			45

Koncernens kassaflöde

		Effekter
	Enl. tidigare principer 2010	Pensioner	Investeringsstöd	Enl. nya principer 2010
Mkr
Rörelseresultat	1 084	8	40	1 132
Justering för av- och nedskrivningar	2 451			2 451
Justering för övriga icke kassamässiga poster	-112	-8		-120
Erhållna och betalda räntor	-392			-392
Betald skatt	-127		-40	-167
Förändring av rörelsekapital	-2 852			-2 852
Kassaflöde från löpande verksamhet	52	-	-	52
Kassaflöde från investeringsverksamhet	-2 513			-2 513
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	123			123
Årets kassaflöde	-2 338	-	-	-2 338
Likvida medel vid periodens början	3 652			3 652
Kursdifferens i likvida medel	0			0
Likvida medel vid årets slut	1 314	-	-	1 314

28 Byte av redovisningsprincip forts.

Moderbolagets resultaträkning

			Effekter
		Enl. tidigare principer 2010	Koncernbidrag	Enl. nya principer 2010
Mkr	Not
Bruttoresultat		-		-
Administrationskostnader		-202		-202
Övriga rörelseintäkter		2 089		2 089
Övriga rörelsekostnader		-164		-164
Rörelseresultat		1 723		1 723
Utdelning från dotterbolag		98		98
Finansnetto	4	-233	-75	-308
Resultat efter finansnetto		1 588	-75	1 513
Bokslutsdispositioner		-42		-42
Resultat före skatt		1 546	-75	1 471
Skatt	5	99	19	118
Årets resultat		1 645	-56	1 589

Moderbolagets rapport över totalresultat

	Enl. tidigare principer 2010	Koncernbidrag	Enl. nya principer 2010
Mkr
Årets resultat	1 645	-56	1 589
Övrigt totalresultat
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet	599		599
Skatt hänförligt till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet	-157		-157
Övrigt totalresultat för året	442		442
Summa totalresultat för perioden	2 087	-56	2 031

Moderbolagets egna kapital har dock inte ändrats på grund av principföränddringen eftersom koncernbidrag enligt tidigare princip redovisades som avdrag direkt i det egna kapitalet.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna

På stålrörelsens industriområden finns ett behov av framtida marksanering. Enligt gällande regler kommer en sådan sanering att bli aktuell först i och med att SSAB upphör att bedriva verksamhet på området. Det går idag inte att bedöma om och när verksamheten skulle kunna upphöra varför någon avsättning för sådan marksanering inte har gjorts.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Per 30 november genomfördes det årliga nedskrivningstestet av den goodwill som uppkom vid förvärvet av IPSCO. Inget nedskrivningsbehov framkom vid testet. Värderingen genomfördes samtidigt som världskonjukturen fortsatt präglas av osäkerhet och under dessa omständigheter är det naturligtvis extra svårt att göra en bedömning över den framtida intjäningen och därigenom bedömningen över det verkliga värdet på goodwill. Bedömningen är dock att inga rimligt möjliga förändringar i viktiga antaganden skulle leda till ett nedskrivningsbehov. För ytterligare information om nedskrivningstestet, se not 6.

Först om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tillämpades för de diskonterade kassaflödena, varit mer än 2,0 procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller först om de långsiktiga bruttomarginalerna skulle bli mer än 3,6 procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle ett nedskrivningsbehov uppkomma.

Alabama Tax Credit

SSABs dotterbolag i Alabama, USA har genomfört ett antal investeringar, vilka omfattas av ett program för investeringsstöd. Programmet ger rätt till skatteavdrag på varje års beräknade delstatsskatt för resultat som kan allokeras till varje specifik investering. Programmet sträcker sig över tjugo år och för att erhålla stödet ett visst år krävs dels att man har delstatsskatt att betala, dels att man uppfyller villkor avseende antal anställda och utbetalda minimilöner. En beräkning av den framtida delstatsskatten har gjorts baserat på utfall i

tidigare år, budget och antaganden om den framtida lönsamheten. Bedömningen har lett till en uppbokning av en uppskjuten skattefordran på drygt 78 MUSD. Då det är oklart i vad mån bolaget kommer att uppfylla kriterierna för att erhålla detta stöd, har det beräknade framtida stödet dock reserverats i balansräkningen som en långfristig förutbetald intäkt med samma belopp. Upplösning av denna reserv sker i takt med att bolaget bedömer det sannolikt att man kommer att erhålla stödet.

Om det skattepliktiga resultatet i Alabama blir högre eller lägre än beräknat, kommer det erhållna stödet att öka eller minska. Om bolaget inte uppfyller villkoren kring personalstyrka och minimilöner kan stödet helt utebli.

Pensionsförmåner

En stor del av koncernens pensionsförpliktelser för tjänstemän är förmånsbaserade och kollektivt försäkrade i Alecta. Då det i dagsläget inte är möjligt att få uppgifter från Alecta avseende koncernens andel av förpliktelser och förvaltningstillgångar får pensionsplanen som tecknats i Alecta redovisas som en avgiftsbaserad plan. Den konsolideringsnivå som Alecta rapporterade vid årsskiftet tyder inte på att ett underskott skulle föreligga, men någon närmare uppgift om storleken på pensionsförpliktelsen går inte att erhålla från Alecta.

Kundfordringar

Avsättningen för osäkra kundfordringar baseras på bedömningar om kundernas betalningsförmåga och är med naturlighet svåra att uppskatta. Posten har varit föremål för särskild prövning och jämfört med föregående år har avsättningen till osäkra fordringar minskat med 2 Mkr till 93 (95) Mkr, vilket utgjorde 1,6 (1,8) procent av utestående kundfordringar.

Övriga avsättningar

Bedömning av eventuella ytterligare anspråk från köparen av rörverksamheten avseende garantiförpliktelser hänförliga till tiden före avyttringen görs löpande. Ingenting har under det gångna året framkommit som skulle innebära att den avsättning för detta som har gjorts inte skulle vara tillräcklig. Se övriga avsättningar i not 15.

30 Definitioner

Direktavkastning

Utdelning i förhållande till börskurs vid årets slut.

EBITDA-marginal Resultat före avskrivningar i förhållande till försäljning.

Eget kapital Summa eget kapital enligt koncernbalansräkningen.

Eget kapital per aktie Eget kapital exklusive minoritetsandelar dividerat med antal aktier vid årets slut.

Försäljning Försäljning med avdrag för mervärdesskatt, rabatter, returer och frakt.

Likvida medel

Kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvet.

Löpande investeringar

Utgörs av konkurrenskraftbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings-, eller miljökaraktär.

Nettoskuld

Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar.

Nettoskuldsättningsgrad

Nettoskuld i förhållande till eget kapital.

Operativt kassaflöde Medel genererade från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital samt kassaflöde avseende löpande underhållsinvesteringar men före finansiella poster och betald skatt.

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Räntabilitet på eget kapital efter skatt

Årets resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital per månad under året.

Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital per månad under året.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i förhållande till försäljning.

Rörelsens kassaflöde

Operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och betald skatt.

Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Strategiska investeringar

Investeringar genom förvärv av företag, investeringar i expansion av anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande teknik, som ska öka framtida kassaflöde.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minskad med icke räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder.

Vinstmultipel P/E

Börskurs vid årets slut i förhållande till resultat per aktie.

31 Överväganden vid förslag till vinstdisposition

Vid årsstämman 2012 har aktieägarna bland annat att ta ställning till styrelsens förslag till utdelning.

Vid utgången av året uppgick nettoskuldsättningen till 18 475 (17 589) Mkr innebärande en nettoskuldsättningsgrad på 60 (59) procent. Koncernens långsiktiga mål över en konjunkturcykel är 30 procent. Den genomsnittliga löptiden på låneportföljen uppgick vid utgången av året till 5,1 (3,3) år och inga större lån förfaller under det närmaste året. Koncernens balanserade vinstmedel uppgick till 19 742 (19 075) Mkr och moderbolagets fria medel till 26 853 (27 234) Mkr. I det egna kapitalet finns orealiserade vinster föranledda av att finansiella instrument redovisats till marknadsvärde uppgående till 0 (1) Mkr. Sedan årsskiftet har ingenting väsentligt inträffat som påverkat koncernens finansiella ställning negativt.

Enligt SSABs finansiella mål ska utdelningen över en

konjunkturcykel utgöra cirka 50 procent av vinsten efter skatt. SSAB har under de senaste åren legat något under detta mål. Inför utdelningsförslaget har styrelsen vägt det faktum att resultatet under 2011 uppgick till 1 560 Mkr mot det finansiella målet avseende utdelning. Mot denna bakgrund har styrelsen valt att föreslå årsstämman en oförändrad utdelning om 2,00 (2,00) kr per aktie motsvarande 648 (648) Mkr. Utdelningen skulle, mätt vid årsskiftet, öka koncernens nettoskuldsättningsgrad till 63 procent.

Styrelsen anser att den föreslagna vinstutdelningen till aktieägarna är försvarlig både avseende bolag och koncern med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet samt med hänsyn också till konsolideringsbehov, finansiering, likviditet och ställning i övrigt.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande i SSAB AB, org. nr. 556016-3429 står

balanserad vinst	26 463
årets resultat	391
Mkr	26 854

Av detta utgör överkursfond 9 391 Mkr samt fond för verkligt värde på 1 890 Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:

till aktieägarna utdelas
2.00 kronor per aktie	648
till nästa år överföres	26 206
Mkr	26 854

Koncernens balanserade vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick till 19 742 (19 075) Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 9 februari 2012

Ordförande Ledamot Ledamot

Bert Johansson Jan Johansson Annika Lundius

Ledamot Ledamot Ledamot

Anders Nyrén Patrick Sjöholm Matti Sundberg Ledamot Ledamot Ledamot

Sverker Martin-Löf Sture Bergvall Anders G Carlberg

John Tulloch Lars Westerberg Martin Lindqvist Ledamot Ledamot VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 17 februari 2012 PricewaterhouseCoopers AB

Claes Dahlén Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i SSAB AB (publ), org.nr. 556016-3429

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för SSAB AB för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 11–109.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för

hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för SSAB AB för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 17 februari 2012

PricewaterhouseCoopers AB

Claes Dahlén Auktoriserad revisor

Organisation och aktiefakta

I avsnittet Organisation och aktiefakta presenteras SSABs styrelse och koncernledning, fakta kring SSAB-aktien och utvecklingen på börsen under 2011 samt information kring årsstämman 2012 med kalendarium.

Styrelseledamöter utsedda av årsstämman

① ② ③ ④ ⑤ ⑥ ⑦ ⑧ ⑨

① Lars Westerberg (1948)

Invald 2006. Aktieinnehav: 10 000 aktier. Civ.ing., civ.ek. Styrelseordförande i Husqvarna och Stena. Styrelseledamot i Volvo och Sandvik. Tidigare bl. a. VD och koncernchef i Autoliv och Gränges.

④ Jan Johansson (1954)

Invald 2011. Aktieinnehav: 5 000 aktier. Jur. kand. VD och koncernchef i SCA. Styrelseledamot i SCA och Handelsbanken. Tidigare VD och koncernchef i Boliden samt ledningsbefattningar i bl. a. Vattenfall och Shell-koncernen.

⑦ John Tulloch (1947)

Invald 2009. Aktieinnehav: 15 000 aktier.

B. in Agricultural Science, M. Sc. Tidigare bl. a. Executive Vice President, Steel & Chief Commercial Officer i IPSCO och Executive Vice President i SSAB & President Division IPSCO.

② Anders Nyrén (1954)

Invald 2003. Aktieinnehav: 2 812 aktier. Civ.ek., MBA. VD och koncernchef i Industrivärden. Styrelseordförande i Sandvik. Vice ordförande i Handelsbanken. Styrelseledamot i Ericsson, Industrivärden, SCA, Volvo, Ernströmgruppen och Handelshögskolan. Tidigare bl. a. vVD i Skanska.

⑤ Sverker Martin-Löf (1943)

Styrelsens ordförande. Invald 2003, ordförande sedan 2003. Aktieinnehav: 21 563 aktier. Tekn. lic., dr h.c. Styrelseordförande i Industrivärden, SCA och Skanska. Vice ordförande i Ericsson. Styrelseledamot i Handelsbanken. Tidigare bl. a. VD och koncernchef i SCA.

⑧ Annika Lundius (1951)

Invald 2011. Aktieinnehav: 2 000 aktier. Jur. kand. vVD i Svenskt Näringsliv. Tidigare bl. a. Rättschef och Finansråd i Finansdepartementet och VD i Försäkringsförbundet och Försäkringsbranschens Arbetsgivarorganisation.

③ Matti Sundberg (1942)

Invald 2004. Aktieinnehav: 10 000 aktier. Bergsråd, ekon. mag., ekon. och fil. dr h.c. Styrelseordförande i Chempolis och Finska Skidförbundet. Styrelseledamot bl.a. i Boliden, Skanska, Grängesberg Iron och FIS. Tidigare bl. a. VD och koncernchef i Valmet/ Metso och Ovako Steel.

⑥ Anders G Carlberg (1943)

Invald 1986. Aktieinnehav: 6 000 aktier. Civ.ek. Styrelseordförande i Höganäs. Vice ordförande i Sapa. Styrelseledamot i bl. a. Axel Johnson Inc., Mekonomen, Beijer Alma, Sweco och Investment AB Latour. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International samt vVD i SSAB.

⑨ Martin Lindqvist (1962)

Invald 2011. Aktieinnehav: 17 109 aktier. Civ.ek. VD och koncernchef i SSAB. Anställd i SSAB sedan 1998. Ordförande i Jernkontorets fullmäktige. Styrelseledamot i Indutrade. Tidigare bl. a. vVD i SSAB samt Chefscontroller i NCC. Styrelseledamöter utsedda av de anställda

① ② ③ ④ ⑤ ⑥

① Sture Bergvall (1956) Elektriker SSAB EMEA Arbetstagarrepresentant sedan 2005.

② Patrick Sjöholm (1965) Systemkonstruktör SSAB EMEA

Arbetstagarrepresentant sedan 2011.

③ Bert Johansson (1952) Elektriker SSAB EMEA Arbetstagarrepresentant sedan 1998.

④ Per Scheikl (1968)

Suppleant Fordonsreparatör SSAB EMEA

Arbetstagarrepresentant sedan 2009.

⑤ Ola Parten (1953)

Suppleant Ingenjör SSAB EMEA Arbetstagarrepresentant sedan 2005.

⑥ Uno Granbom (1952)

Suppleant Tekniker SSAB EMEA Arbetstagarrepresentant sedan 2008.

Koncernledning

① Charles Schmitt (1959), Affärsområdeschef SSAB Americas

Medlem i koncernledningen sedan 2011. Aktieinnehav: 0 aktier.

Utbildning: B. Sc. in Business Administration, The University of Texas i Arlington. Bakgrund: Anställd i IPSCO sedan 1990. Tidigare olika befattningar inom US Steel Corporation; ansvarig för verksamheten i Latinamerika inom SSAB Americas.

② Karl-Gustav Ramström (1954), Marknadsdirektör

Medlem i koncernledningen sedan 2008. Aktieinnehav: 10 000 aktier.

Utbildning: Civ.ing., MBA, Uppsala Universitet. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare divisionschef, SSAB Plate; divisionschef för Process Automation ABB Sverige.

③ Helena Stålnert (1951), Informationsdirektör

Medlem i koncernledningen sedan 2007. Aktieinnehav: 1 000 aktier.

Utbildning: Journalisthögskolan, Stockholm. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare kommunikationsdirektör i Saab, ansvarig utgivare för Aktuellt, SVT.

④ Melker Jernberg (1968), Affärsområdeschef SSAB EMEA

Medlem i koncernledningen sedan 2011. Aktieinnehav: 4 000 aktier.

Utbildning: Civ.ing., Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 2011. Tidigare ansvarig för bussverksamhet i Scania; produktionschef motorverkstaden i Scania.

⑤Martin Pei (1963), Affärsområdeschef SSAB APAC

Medlem i koncernledningen sedan 2007. Aktieinnehav: 1 000 aktier.

Utbildning: Tekn. dr, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 2001. Tidigare teknisk direktör, SSAB; chef för forskning och utveckling, SSAB; direktör för stålämnesproduktionen i SSAB Plate.

⑥ Martin Lindqvist (1962), VD och koncernchef

Medlem i koncernledningen sedan 2001. Aktieinnehav: 17 109 aktier.

Utbildning: Civ.ek., Uppsala Universitet.

Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 1998. Tidigare affärsområdeschef SSAB EMEA; divisionschef SSAB Strip Products; finansdirektör, SSAB; ekonomichef i SSAB Tunnplåt; Chefscontroller i NCC.

⑦ Monika Gutén (1975), Personaldirektör

Medlem i koncernledningen sedan 2011. Aktieinnehav: 1 000 aktier.

Utbildning: Civ.ek., Stockholms universitet. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare personalchef i SSAB EMEA, chef för affärsutveckling SSAB.

⑧ Marco Wirén (1966), Ekonomi- och Finansdirektör

Medlem i koncernledningen sedan 2008. Aktieinnehav: 10 000 aktier.

Utbildning: Ekon. mag., Uppsala Universitet. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare CFO i Eltel Networks, Strategichef samt koncerncontroller i NCC.

⑨ Jonas Bergstrand (1965), Chefsjurist

Medlem i koncernledningen sedan 2006. Aktieinnehav: 7 300 aktier.

Utbildning: Jur. kand., Uppsala Universitet. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 2006. Tidigare bolagsjurist i ABB; OM Gruppen; Ericsson Radio Systems.

SSAB på börsen

SSABs aktier är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large caplistan. Köp- och säljoptioner på aktierna ställs ut av OMX Nordic Exchange.

Sista betalkurs 2011 för SSABs A-aktie var 60,65 kronor och för SSABs B-aktie 52,80 kronor, motsvarande ett samlat börsvärde om 19 Mdkr. Under året föll SSABs A-aktie med 46 procent och B-aktien med 47 procent. Under motsvarande period föll Nasdaq OMX Stockholm med 17 procent. Högsta betalkurs under året noterades den 3 januari för A-aktien och var 117,10 kronor och den 3 januari för B-aktien och var 102,90 kronor. Lägsta betalkurs som var 46,59 kronor respektive 41,50 kronor noterades den 4 oktober. Under året omsattes SSAB-aktier för knappt 56 Mdkr på Nasdaq OMX Stockholm. Handel i aktierna förekom samtliga handelsdagar och uppgick i genomsnitt till cirka 221 Mkr per dag. Antal omsatta A-aktier motsvarade 239 procent av genomsnittligt antal utestående aktier. Antal omsatta B-aktier motsvarade 129 procent av genomsnittligt antal utestående aktier. SSABs andel av omsättningen på Nasdaq OMX Stockholm uppgick till 1,51 procent.

SSAB-aktien handlas också på andra marknadsplatser, som till exempel BOAT, Burgundy, Chi-X och Turqouise. Av den totala volymen omsatta aktier handlades 72 procent av A-aktierna och 87 procent av B-aktierna på Nasdaq OMX Stockholm.

Utdelning

Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra cirka 50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen. För verksamhetsåret 2011 föreslås en utdelning per aktie till aktieägarna om 2,00 kronor. För verksamhetsåret 2010 uppgick utdelningen per aktie till 2,00 kronor.

Aktiefördelning

Aktieinnehav	Antal	i % av alla aktieägare
1–500	37 071	52,8
501–1 000	12 418	17,7
1 001–5 000	18 198	25,9
5 001–10 000	1 297	1,8
10 001–15 000	336	0,5
15 001–20 000	199	0,3
20 001–	632	0,9
Totalt	70 151	100,0

Aktiekapital

Antalet aktier vid årets slut uppgick till 323 934 775 fördelat på 240 765 832 A-aktier och 83 168 943 B-aktier, vilket är oförändrat jämfört med den 31 december 2010. Varje aktie av serie A berättigar till en röst och av serie B till en tiondels röst. Kvotvärdet per aktie är 8,80 kronor. Vid slutet av 2011 var SSABs tre kapitalmässigt största ägargrupperingar Industrivärden, Swedbank Robur Fonder och Nordea Investment Funds. Det bör noteras att utländska ägare har sina innehav i SSAB förvaltarregistrerade. Antalet aktieägare i SSAB uppgick i slutet av 2011 till 70 151, en ökning med cirka 1 700 under året. De tio största identifierade ägarna ägde sammanlagt 42,0 procent av kapitalet och 48,0 procent av rösterna. Det utlandsregistrerade ägandet i SSAB minskade något under året och uppgick i slutet av december till cirka 21 procent av kapitalet.

Investor relations

Under 2011 har ett stort antal möten med företrädare för finansiella institutioner ägt rum. Möten har hållits i bland annat Stockholm, London, New York, Boston, Paris, Frankfurt, Zürich och Geneve. En kapitalmarknadsdag hölls i Stockholm under maj och i samband med denna ordnades ett verksbesök i Borlänge. Ett rundabordssamtal med CSR-investerare genomfördes under året. I samband med publicering av delårsrapporter och bokslutskommunikéer arrangeras regelbundet presentationer.

Ticker

NASDAQ OMX Stockholm AB: serie A	SSAB A (SSE300)
NASDAQ OMX Stockholm AB: serie B	SSAB B (SSE301)

Ägare den 31 december 2011

	% av kapitalet	% av rösterna
Industrivärden	17,6	22,6
Swedbank Robur Fonder	7,2	6,2
LKAB	3,8	5,0
Nordea Investment Funds	3,9	4,3
Alecta Pensionsförsäkring	2,6	2,5
Folksam	1,7	1,9
AMF - Försäkring och Fonder	1,6	1,7
Andra AP-fonden	1,2	1,3
Första AP-fonden	1,3	1,3
Danske Capital Sverige	0,9	1,2
Länsförsäkringar	1,0	1,2
Utlandsregistrerade aktieägare	21,4	21,9
Övriga aktieägare	35,8	28,9
Totalt	100,0	100,0

Antalet aktier och aktiekapitalet har sedan 1989 förändrats enligt följande:

År		Förändring av antal aktier	Antal aktier	Förändring av aktiekapital (Mkr)	Aktiekapital (Mkr)
1989	Konvertering	1 500 000	26 500 000	150	2 650
1994	Konvertering	5 500 000	32 000 000	550	3 200
1995	Split 4:1	96 000 000	128 000 000	0	3 200
1998	Inlösen	-15 891 199	112 108 801	-397	2 803
2001	Nedsättning	-11 210 880	100 897 921	-281	2 522
2005	Inlösen	-9 968 861	90 929 060	-249	2 273
2006	Inlösen	-4 546 453	86 382 607	-114	2 159
2006	Fondemission	0	86 382 607	121	2 280
2006	Split 3:1	172 765 214	259 147 821	0	2 280
2007	Nyemission 1:4	64 786 954	323 934 775	571	2 851

Data per aktie

	2011	2010 1)	2009	2008	2007 2)
Börskurs 31 december, A-aktien, kr	60,65	113,00	122,10	68,00	176,00
Resultat, kr	4,82	1,72	-3,09	21,41	15,36
Kassaflöde före utdelning och finansiering, kr	2,14	-7,59	7,64	91,20	neg
Eget kapital, kr	94,98	92,26	95,21	108,64	89,19
Utdelning, kr	2,00 3)	2,00	1,00	4,00	5,00
Genomsnittligt antal aktier, milj.	323,9	323,9	323,9	323,9	296,9
Antal aktier vid årets slut, milj.	323,9	323,9	323,9	323,9	323,9
Antal aktier vid årets slut justerat för split, milj.	323,9	323,9	323,9	323,9	323,9
Börsvärde, Mkr, 31 december	18 993	35 452	38 671	21 653	55 599
Värdering
Direktavkastning, %	3,3	1,8	0,8	5,9	2,8
P/E-tal	12,6	65,7	neg	3,2	11,5
Kurs/Eget kapital, %	64	122	128	63	197

1) Justering har skett till följd av ändrade redovisningsprinciper. Se not 28.

2) Justerat på grund av slutlig värdering av nettotillgångar i IPSCO Inc.

3) Enligt styrelsens förslag.

Årsstämma, valberedning, kalendarium

Årsstämma

Årsstämma hålls i Stockholm måndagen den 26 mars 2012, kl. 13.00. Rätt att delta i årsstämman har den aktieägare som dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs av Euroclear Sweden AB tisdagen den 20 mars 2012, dels har anmält sin avsikt att delta senast tisdagen den 20 mars 2012, helst före kl. 12.00.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ägarregistrera sina aktier för att kunna delta i årsstämman. Tillfällig ägarregistrering, så kallad rösträttsregistrering, bör göras i god tid före den 20 mars 2012.

Anmälan

Anmälan sker via bolagets hemsida www.ssab.com, eller på telefon 08-45 45 760. Vid anmälan uppges namn, personnummer (organisationsnummer) samt adress och telefonnummer. Anmälan måste ha kommit SSAB tillhanda senast tisdagen den 20 mars 2012, helst före kl. 12.00, då anmälningstiden går ut.

Ombud

Fullmakt i original samt, för juridisk person, registreringsbevis bör i god tid före årsstämman sändas till: SSAB AB, Årsstämman, Box 70, 101 21 Stockholm.

Utdelning

Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås torsdagen den 29 mars 2012. Utbetalning beräknas då kunna ske genom Euroclear Sweden AB tisdagen den 3 april 2012. Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att utdelning för 2011 lämnas med 2.00 kronor per aktie.

Valberedning

• • Carl-Olof By, Industrivärden, ordförande
• • Thomas Eriksson, Swedbank Robur Fonder
• • Lars-Eric Aaro, LKAB
• • Kaj Thorén, Alecta Pensionsförsäkring
• • Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande

Valberedningen ger bland annat årsstämman förslag till val av styrelseledamöter, arvode till styrelsen samt val av revisorer.

Kalendarium för ekonomisk information

SSAB kommer att lämna följande information för verksamhetsåret 2012:

• • Rapport för första kvartalet, den 27 april 2012
• • Halvårsrapport, den 26 juli 2012
• • Rapport för tredje kvartalet, den 24 oktober 2012
• • Bokslutskommuniké, den 8 februari 2013
• • Årsredovisning i mars 2013

Stålspråkets ABC – en ordlista

A Anlöpning – upphettning till 200–700 grader för att göra härdat stål segare och mindre sprickkänsligt Applikation – användningsområde, produkt som använder viss stålsort

Applikationsingenjörer – utbildade specialister inom materialets egenskaper och användningsområden, med fokus på utveckling av nya applikationer

B Betsträcka – processlinje för rengöring av varmvalsad plåt med kemikalier

Beskickning – masugnens innehåll och tillförsel av råvaror, malmpellets, kalk, koks, kol m.fl. material Blästerluft – upphettad luft som blåses in i masugnen med

högt tryck Bredbandverk – varmvalsverk, valsverk för breda, varmvalsade band på stora rullar s.k. coils

C Coils – stora rullar av valsad plåt Coilbox – rullmaskineri, magasin för upprullad plåt Cowprar – varmapparater, keramiska torn som används för att hetta upp blästerluft

D Draghållfasthet – förmåga att motstå dragspänningar, se hållfasthet

Dual Phase stål – höghållfasta stål som har en mjuk (ferrit) och en hård (martensit) mikrostruktur vilket resulterar i en önskad kombination av god formbarhet med hög hållfastighet

• E Efterbehandling inom stålproduktion värmebehandling, kylning m.m. för att ge stål vissa egenskaper, även galvanisering, målning och formatklippning
• F Faser stål har olika kristallstruktur vid olika temperatur och ett antal olika faser beroende på värmebehandling, legeringsmängd, härdning, kylning m.m. Mest kända är martensitisk (snabbhärdad) fas, ferritisk (rent järn) och austenitisk (omagnetisk) fas

Färskning – stålverksprocess där råjärn omvandlas till råstål, genom minskning av råjärnets kolhalt Förpar – två cylindriska grova valsar som pressar ut plåten till tunnare dimension innan varmvalsning

G Gjutsträng – sträng av gjutet stål under kylning Gjutlåda – mellankärl vid gjutning för att kunna buffra stål mellan skänk och gjutmaskin

Gjutrör – keramiskt rör som skyddar stålet från atmosfären vid gjutning

Glödgning – värmebehandling, normalt för att göra stålet mjukare

Glödskal – oxidskal på plåtens yta under och efter varmvalsning Grovplåt – plåt i dimensioner från 3 mm till 150 mm valsade i ett plåtvalsverk

H Handelsstål – Olegerat stål

Haspling, haspel – maskindel som fångar upp plåt från valsverken och rullar upp den

Hematit – blodstensmalm, Fe2O3 , ej magnetisk järnmalm Heta – hett, men stelnat stål under pågående behandling, valsning

Hållfasthet – materialets förmåga att motstå t.ex. dragpåkänningar utan att deformeras (sträckgräns) eller brista (brottgräns) alternativt cyklisk belastning som leder till utmattningsbrott

Härdning – snabbkylning för att göra stålet hårdare genom att omvandla stålet till martensitisk struktur Höghållfasta stål – stål som fått högre hållfasthet genom

• mikrolegering, värmebehandling eller s.k. termomekanisk behandling
• I Injektionskol finmalet kol som injiceras i masugnen med högt tryck utan omvandling till koks
• J Järnmalmspellets kulor av renat och sammanbakat järnmalmpulver

K Kallvalsning – teknik där varmvalsad plåt kan

valsas ut till tunnare dimensioner utan föregående värmning Kapstation – plats för kapning av stålsträngen till ämnen Kokill – gjutform

Koks – torrdestillerat kol som omvandlats till metalliskt hård och porös form genom upphettning i täta ugnar

Koldioxid – CO2, färglös gas, lösbar i vatten till kolsyra, ingår i läskedrycker och med 0,03 procent i atmosfären, och är en av de s.k. växthusgaserna

Kolmonoxid – färglös CO och luktfri energirik gas som brinner med blå låga, giftig. Vid förbränningen bildas koldioxid

Kvartovalsverk – valsverk med två arbetsvalsar och två stödvalsar som med mycket höga tryckkrafter som pressar ut ämnen till plåt genom ett antal stick fram och tillbaka Kylda stål – höghållfasta stål som fått sin hållfasthet genom härdning eller termomekanisk valsning

L LD-konverter – stålprocess med namn från Linz Donawitz som består av ett kärl och lans för behandling med syrgas. Omvandlar råjärn till råstål (färskning)

Legering – sammansmältning, förening

Legeringsämnen – ämnen som förenar sig med järn eller andra metaller och förändrar metallens egenskaper

Ljusbågsugn – teknik att med hög spänning mellan elektroder skapa en ljusbåge som smälter skrot

Låglegerade stålsorter – stål som med låga halter av legeringsämnen ändrat metallens egenskaper kraftigt. Motsats till höglegerat stål, ofta rostfritt

M Magnetit – svartmalm, Fe3 O4 , magnetisk järnmalm Malmvagn – järnvägsvagn för transport av styckemalm, järnmalmsslig eller pellets

Martensitiska stål – stål med en mycket hård form av kristallin struktur som kallas martensit vilken bildas genom förskjutningsomvandling av kol och järnatomerna. Martensit bildas genom snabb kylning (härdning) av stål

Masugn – kontinuerligt arbetande schaktugn för reduktion av järnmalm

Materialdesign – styrning av stålets inre kemiska sammansättning och egenskaper genom olika metoder för efterbehandling för att svara mot ett visst behov hos en viss produkt Metallurgi – läran om metallernas framställning och egenskaper

Mikrostruktur – stålets inre uppbyggnad i mikroskala med olika mängd och form hos de ingående faserna

• N Nötningstålighet förmåga att utstå upprepat slitage, slitstyrka
• P Processgas gas från metallurgiska processer, ofta energirik

Processmetoder – sätt att utvinna råvaror och tillverka produkter i löpande förlopp utan avbrott

Processvatten – vatten från kylning eller behandling i SSABs processer. Genomgår alltid rening och kan ofta recirkuleras.

• R Reduktionsmedel ämne som kan förena sig med ett oönskat ämne i en process, t.ex. väte eller kol som kan förena sig med syret i järnmalmen
• Råjärn järn med en kolhalt över 1,7 procent

Råstål – järn som färskats, befriats från en del av råjärnets kolinnehåll, men ännu ej raffinerats till en definierad stålsort

S Sintring – sammanbakning av sot, stoft eller malmpulver till fast styckeform

Skrot – uttjänt material som kan finfördelas och återvinnas, t.ex. stålskrot

Skänk – behållare för att transportera eller behandla het, flytande metall

Skänkbehandlingsmetod – olika metoder för skänkmetallurgi

Skänkbyte – växling från en tömd till en full skänk av stål

Skänkmetallurgi – teknik för att finjustera exakt legeringsmängd, renhet och temperatur i stålet

Slabs – stålämnen vid valsning av platta produkter Slagg – biprodukter av ämnen som separeras i metallur-

giska processer, innehåller bl.a. tillsatt kalk och kisel från koloch koksaskan

Smältreduktionsprocess – process för att smälta och ta bort oönskade ämnen från t.ex. metallråvaror. Specialstål – legerat stål med speciella egenskaper

Steckelverk – kvartovalsverk med steckelugnar på vardera sidan. Hetan rullas upp på nytt för varje stick i coilboxar på bägge sidor

Stick – antal gånger en heta passerar ett valspar

Stoftfilter – reningsanläggning för gas eller luft där stoftet avskiljs och samlas upp för återvinning

Stränggjutning – metod att gjuta stål i kontinuerligt långa strängar, som sedan kapas upp till ämnen

Stål – legering av järn och kol med en kolhalt under 1,7 procent

Stålbad – det heta, flytande stålet i en behållare Stålpendeln – tågsystem för transport av stålämnen mellan Luleå, Borlänge och Oxelösund

Ställring – ramverk som håller stålkonverter på plats och även ingår i konverterns tipputrustning

Stålämne – råmaterial för tillverkning av stålprodukter Stället – masugnens nedre del, utrymme för uppsamling av smält råjärn

Svavelrening – metod att rena råjärnet eller stålet från svavel, t.ex. genom tillsats av kalciumcarbid eller magnesium magnesiumoxid

Syrgaslans – rörformad lans för behandling med syrgas

T Tappränna – keramiskt infodrad ränna för att styra flytande råjärn

Torped, torpedo – cylinderformad tegelinfodrad järnvägsvagn som används till att transportera flytande råjärn

Torrdestillationsprocess – förbränning utan tillträde till syre Tunnplåt – tunn plåt med max 16 mm tjocklek. Kan valsas ned till 0,2–0, 3 mm

• U Utmattning sprickbildning i metaller som utsätts för variabel belastning, som kan tillväxa långsamt men slutligen leda till haveri i konstruktioner
• V Vakuumrening metod att under vakuum rena stålet från väte och kväve

Valspar – par av cylindriska rullar som med högt tryck manglar ut plåt till tunnare dimensioner

Valsstol – en uppsättning av två eller flera cylindriska rullar i en maskindel. Ett valsverk kan bestå av flera valsstolar

Valsverk – maskinutrustning för att med cylindriska valsar kavla ut stål till tunnare dimensioner

Varmgalvanisering – metod för att lägga på ett rostskyddande ytskikt av t.ex. zink och aluminium i varm, flytande form på plåten. Motsats till elförzinkning, en elektrokemisk metod

Varmvalsning – teknik där ämnena värms i ugnar till hög temperatur för valsning

• Y Ytbehandling, ytbeläggning rengöring, slipning eller beläggning av ytor, t.ex. genom galvanisering och eller målning
• Å Återvinning återföring av använda produkter eller biprodukter i nytt kretslopp av produktion och användning
• Ä Ämnesugn ugn för att värma stålämnen till valsningstemperatur

Adresser

Koncernkontor:

101 21 Stockholm Telefon 08-45 45 700 Telefax 08-45 45 725 Besöksadress:

www.ssab.com

Klarabergsviadukten 70, D6

SSAB AB Box 70

Affärsområden/dotterbolag:

SSAB EMEA

SSAB AB Box 70 101 21 Stockholm Telefon 08-45 45 700 Telefax 08-562 321 21

SSAB Americas

SSAB Enterprises, LLC 801 Warrenville Rd., Suite 800 Lisle, Illinois 60532, USA Telefon +1 630 810 4800 Telefax +1 630 810 4600

SSAB APAC

SSAB Swedish Steel (China) Co. Ltd. No. 123 Yuanfeng Rd. Kunshan 215300, Kina Telefon +86 512 5012 8100 Telefax +86 512 5012 8200

Tibnor AB

Box 600 169 26 Solna Telefon 010-484 00 00 Telefax 010- 484 00 75 www.tibnor.se

Plannja AB

971 88 Luleå Telefon 010-516 10 00 Telefax 010-516 11 82 www.plannja.se

SSAB Tibnor Plannja

Utsläppen av växthusgaser från produktionen av denna trycksak inklusive papper, andra material och transporter har kompenserats genom investering i motsvarande mängd certifierade reduktions enheter i CDM-projektet Gyapa Cook Stoves i Ghana.