Årsredovisning 2008 2009

Med våra höghållfasta stål blir lyftkranar lättare, lastbilsflak starkare och containrar mer hållbara.

Våra kunder får sänkta kostnader och förbättrad prestanda. Det är bra för kunderna och för miljön. Det är så vi skapar en starkare, lättare och mer hållbar värld.

Omslaget visar inte en exakt bild av en SSAB-applikation, men förlagorna har varit några av de längsta lastbilskranar som gjorts med SSABs höghållfasta stål. De kan vara över 30 meter långa och i utfällt läge bära över ett ton.

SSAB på 90 sekunder

SSAB är en ledande tillverkare av höghållfasta och kylda stål med produktion i Sverige och USA. Vi utvecklar lösningar som ökar våra kunders konkurrenskraft. Under 2009 uppgick försäljningen till 29,8 Mdkr.

Viktiga händelser under 2009 Innehåll

Verksamheten

2009 karaktäriserades av en mycket svag stålmarknad till följd av den globala finansiella krisen
Viss förbättring av efterfrågan mot slutet av året
Starkt kassaflöde trots att rörelsen uppvisade förlust
Kostnadsbesparingsprogrammet utvecklades väl
Olycksfallsfrekvensen fortsatte att sjunka

Resultatet

Försäljningen minskade med 45 procent och uppgick till 29 838 (54 329) Mkr
Resultatet efter finansnetto uppgick till -2 061 (8 953) Mkr
Resultatet efter skatt uppgick till -879 (6 508) Mkr och resultatet per aktie till -2,69 (19,90) kronor
Rörelsens kassaflöde uppgick till 3 387 (5 387) Mkr
Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 49 (48) procent vid årsskiftet
Utdelningen föreslås till 1,00 (4,00) kronor per aktie

	Sid
Viktiga händelser under 2009	1
Vd-ord	2
Strategier och mål	4
SSABs erbjudande	7

Förvaltningsberättelse
Innehållsförteckning	9
Marknad	10
Försäljning och resultat	11
Investeringar och kassaflöde	16
Ersättning till ledande befattningshavare	20
Risk- och känslighetsanalys	22
Utsikter för 2010	23
SSAB Strip Products	24
SSAB Plate	26
SSAB North America	28
Tibnor	30
Övriga bolag	32

Hållbarhet
- Miljö	34
- Medarbetare	39
- Leverantörer	42
SSAB på börsen	44
5 år i sammandrag	46
Finansiella rapporter
Koncernens resultaträkning	48
Koncernens rapport över totalresultat	48
Koncernens balansräkning	49
Koncernens förändringar i eget kapital	50
Koncernens kassaflödesanalys	51
Moderbolagets resultaträkning	52
Moderbolagets balansräkning	53
Moderbolagets förändringar i eget kapital	54

Moderbolagets kassaflödesanalys	55
Redovisnings- och värderingsprinciper	56
Innehållsförteckning noter	64
Förslag till vinstdisposition	100
Revisionsberättelse	101
Bolagsstyrningsrapport	104
Styrelse	114
Koncernledning	116
Årsstämma, valberedning, kalendarium	118
Stålspråkets ABC – en ordlista	119
Adresser	120

Snabb anpassning mildrade krisen

2009 präglades i hög grad av den globala ekonomiska nedgång som följde i finanskrisens spår. I stort sett alla våra marknader och alla de segment där vi är verksamma drabbades hårt. Trots att detta ledde till ett negativt resultat lyckades vi behålla ett positivt kassaflöde.

Vi lever i en tid av snabba förändringar. Att snabbt anpassa sig till dessa omsvängningar är avgörande. Samtidigt gäller det att ha en klar och tydlig strategi för framtiden.

Redan under senhösten 2008 initierade SSAB ett omfattande kostnadsbesparingsprogram. Tack vare ett mycket gott samarbete och med stora insatser från våra medarbetare lyckades vi nå längre än de mål vi ursprungligen satte upp. Programmet innebar besparingar på 750 Mkr under 2009 och väntas ge en årlig bestående besparing på en miljard kronor från 2010. Tillsammans med övriga effektiviseringsåtgärder ledde detta till ett positivt operativt kassaflöde på 4 868 Mkr.

Särskilt glädjande var att vår nordamerikanska verksamhet snabbt tog sig ur den värsta krisen och redan under tredje kvartalet kunde rapportera ett positivt resultat. Två mycket moderna stålverk och en flexibel organisation med förmåga att snabbt anpassa sig till både upp- och nedgångar är de huvudsakliga förklaringarna.

Efterfrågan på våra marknader var mycket svag under större delen av året. De enda egentliga undantagen var segmentet lätta fordon inom vår tunnplåtsverksamhet, samt eftermarknadssegmentet, Hardox Wearparts, inom grovplåtsverksamheten. Den svaga marknadsutvecklingen ledde till att vi stoppade all ämnesproduktion i Sverige i över två månader. En mycket ovanlig åtgärd i ett mycket ovanligt läge.

Samtidigt kunde vi utnyttja den låga produktionstakten till vidareutbildning och kompetensutveckling. Vi kunde också kraftigt minska de olycksfall som leder till frånvaro. Olycksfallsfrekvensen har varit fortsatt låg i våra verksamheter i Nordamerika. Nu har vi också förbättrat läget avsevärt i våra svenska anläggningar.

Det investeringsprogram på 5,3 Mdr kronor som vi beslutade hösten 2008 sågs kontinuerligt över under 2009. På grund av marknadsläget påbörjades bara en del av investeringarna. Det gällde främst vår satsning på kylda stål i Borlänge. Långsiktigt är vår ambition att fortsätta investera för att öka vår kapacitet inom kylda stål.

Vår strategi att vara ledande i höghållfasta stål, där förvärvet av IPSCO var en viktig byggsten, ligger fast. Under året skärpte vi ytterligare våra ambitioner att öka andelen nischprodukter. Målsättningen är att andelen nischprodukter ska uppgå till 50 procent av våra leveranser år 2015. I vår strategi ingår också att behålla våra positioner på våra hemmamarknader, dvs. Norden och Nordamerika. Samtidigt ska vi skaffa oss ett starkt fotfäste i Asien, särskilt Kina. Vi ska också samordna hela vår marknads- och säljorganisation för att kunna ge ett tydligare och mer samlat erbjudande till våra kunder.

För att stödja denna nya strategi beslutade vi under hösten att införa en ny organisation. Från 1 januari 2010 har vi tre geografiska affärsområden SSAB EMEA; Europa, Mellanöstern och Afrika, SSAB Americas; Nord- och Latinamerika samt SSAB APAC; Asien, Australien och Nya Zeeland. Den nya affärsstrukturen ersätter divisionerna SSAB North America, SSAB Strip Products och SSAB Plate.

SSAB tillhör de stålföretag som kommit längst i världen med att begränsa koldioxidutsläppen från masugnsbaserad produktion. Med den teknik som är känd idag går det inte att komma så mycket längre med att begränsa utsläppen från järnmalmsbaserad ståltillverkning. För att utveckla nya tillverkningsmetoder ökar SSAB nu forskningsinsatserna. Vi har gått in som "core member" i det europeiska samarbetsprojektet ULCOS med målet att utveckla produktionsmetoder som på längre sikt kan halvera koldioxidutsläppen från stålproduktionen. Vi har också ambitionen att effektivisera våra befintliga tillverkningsprocesser så att vi under normala produktionsförhållanden minskar koldioxidutsläp-

VD-ord

pen vid våra masugnsbaserade anläggningar med 2 procent per producerat ton till år 2012.

SSABs satsning på höghållfasta stål är också en satsning på bättre miljö. Lätta och höghållfasta stålkonstruktioner spar material och energi, både i produktionen och hos slutanvändaren. Användandet av SSABs stål i fordon, grävmaskiner och lyftkranar leder till minskad bränsleförbrukning och produkter som håller längre, vilket i sin tur också minskar utsläppen.

Att minska bränsleförbrukningen och öka livslängden är förstås av största vikt för våra kunder. Det har varit särskilt glädjande att vi under detta krisdrabbade år hade fler samarbets- och utvecklingsprojekt tillsammans med våra kunder än någon gång tidigare. Det visar att det finns ett långsiktigt intresse för SSABs nischprodukter.

Antalet aktieägare fortsatte att öka under året och uppgår idag till omkring 70 000. Mot bakgrund av det negativa resultatet och att vår nettoskuldsättningsgrad är högre än vårt långsiktiga mål har styrelsen föreslagit en sänkning av utdelningen till 1,00 kronor per aktie.

Utvecklingen framöver är svårbedömd. Det mesta tyder på att världens stålindustrier har gått igenom den värsta krisen och att marknaden har stabiliserats. Däremot är det osäkert hur snabbt återhämtningen går. Men världen kommer även i framtiden att behöva stål. Infrastruktur och transportsystem behöver fortsatt utvecklas. Ökade krav på lägre koldioxidutsläpp gör att allt fler vill ha lättare, starkare och mer hållbara produkter av stål.

SSAB har en strategi som håller för framtiden.

Olof Faxander VD och koncernchef

SSAB flyttar fram positionerna

"Tillsammans med våra kunder kommer vi gå längre än någon annan för att förverkliga det fulla värdet av lättare, starkare och mer hållbara produkter av stål."

SSABs övergripande strategi är att vara en ledande global leverantör av höghållfasta stål och samtidigt bibehålla de starka positionerna på hemmamarknaderna Norden och Nordamerika. Den nya organisationen som införs från 2010 stödjer denna strategi.

Öka andelen nischprodukter

SSAB har ett globalt ledarskap inom utveckling och produktion av höghållfasta stål och har en uttalad ambition att vidga marknaden genom nya användningsområden. Genom att ersätta traditionella stål med avancerade höghållfasta stål kan slutprodukterna göras lättare, starkare och mer hållbara. Det ger slutanvändaren en bättre totalekonomi samtidigt som miljöpåverkan reduceras.

SSABs bedömning är att höghållfasta stål på lång sikt kommer att visa en högre tillväxt än standardstål. Därför eftersträvar SSAB en ökad andel nischprodukter av de totala leveranserna. Målsättningen är att andelen, på koncernnivå, ska uppgå till 50 procent år 2015. Under 2009 uppgick andelen nischprodukter till 32 procent av de totala leveranserna.

SSAB har två hemmamarknader: Norden och Nordamerika. En tydlig närvaro och stark position på marknaderna tillsammans med produktion nära kunderna erbjuder kostnadsfördelar för SSAB, inte bara inom höghållfasta stål utan även inom standardkvaliteter. I Norden är SSAB den ledande leverantören av tunnplåt. Dotterbolaget Tibnor, som är en ledande fullsortimentsdistributör, tillgodoser en stor del av stålbehovet på de nordiska marknaderna. I Nordamerika är SSAB en av de ledande leverantörerna av grovplåt med försäljning både direkt till slutkund och via distributörer.

Förstärka närvaron i Asien

SSAB har idag en relativt begränsad närvaro i Asien. I den långsiktiga strategin ingår att förstärka positionerna på den asiatiska marknaden, med särskilt fokus på Kina. Kina svarar idag för hälften av världens konsumtion såväl som produktion av stål och visar fortsatt hög tillväxt. Marknaden för höghållfasta stål är dock förhållandevis outvecklad och det bedöms finnas en långsiktig tillväxtpotential. Där är behovet av utveckling inom viktig infrastruktur fortfarande stort, samtidigt som kraven ökar på en utveckling som beaktar miljö- och hållbarhetsaspekter.

I samband med en större omorganisation av SSABs verksamhet under 2010 etableras ett nytt affärsområde, APAC, som innefattar Asien, Australien och Nya Zeeland. Ledningsgruppen för affärsområdet baseras i Kunshan i närheten av Shanghai (se vidare sidan 5).

Ny organisation – ett strategiskt beslut

De centrala dragen i SSABs strategiska handlingsplan bygger på att öka tillväxten inom nischprodukterna, öka lönsamheten i nuvarande anläggningar och att förstärka organisationen. Förvärvet av IPSCO under 2007 var ett viktigt steg för att uppnå de strategiska målen.

Ett viktigt led i att skapa fortsatta förutsättningar för att uppnå de strategiska målen är den omfattande omorganisation av SSABs verksamhet som genomförts och gäller från januari 2010. I den nya organisationen har de tidigare divisionerna ersatts av tre geografiska affärsområden.

Syftet är att stärka och bredda erbjudandet till kunderna. Genom ökad närvaro och samordning av de tidigare divisionernas erbjudande får kunderna ta del av ett mer omfattande erbjudande, som inkluderar hela SSABs produktsortiment. Det stärker möjligheten att accelerera tillväxten inom nischprodukterna.

Den nya organisationen väntas ge betydande samordningsvinster inom inköp, lagerhållning, forskning och distribution. De tidigare säljorganisationerna inom de olika divisionerna har samordnats till en gemensam marknadsorganisation inom varje affärsområde, liksom funktionerna för personal, ekonomi, inköp och IT. SSAB är ett globalt kunskapsföretag och stärker med omorganisationen ytterligare sin position och sina möjligheter att attrahera kvalificerade och högpresterande medarbetare.

Den nya organisationen består av tre affärsområden:

• SSAB EMEA, för Europa, Mellanöstern och Afrika
• SSAB Americas, för Nord- och Latinamerika
• SSAB APAC, för Asien, Australien och Nya Zeeland

Proforma för 2009 skulle försäljning och leveranser fördelat på de nya affärsområdena varit:

Proforma 2009
	Extern	Leveranser i kton (stålrörelsen)
	försäljning i Mdkr	Kylda stål	AHSS	Ordinärt
SSAB EMEA	12,4	167	282	1 026
SSAB Americas	10,7	108	376	1 230
SSAB APAC	1,6	62	46	1
Tibnor	5,1	-	-	-
Total	29,8	337	704	2 257

Finansiella mål

SSABs strategi syftar till att säkra företagets långsiktiga utveckling och därmed skapa värde för aktieägare och övriga intressenter. Som stöd har SSAB ställt upp ett antal finansiella mål.

Lönsamhet

Med beaktande av soliditetskravet och utdelningspolitiken är målet att räntabiliteten på sysselsatt kapital över en konjunkturcykel ska överstiga 15 procent.

Under 2009 var räntabiliteten på sysselsatt kapital negativ (17 procent).

Kapitalstruktur

Koncernens verksamhet är konjunkturberoende. Målet är att soliditeten långsiktigt ska uppgå till cirka 50 procent och nettoskuldsättningsgraden långsiktigt till 30 procent.

Per 31 december 2009 uppgick soliditeten till 51 (51) procent och nettoskuldsättningsgraden till 49 (48) procent.

Utdelning

Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra cirka 50 procent av vinsten efter skatt. Kortsiktigt måste dock nettoskuldsättningsgraden beaktas. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen.

Styrelsens förslag för utdelning för 2009 uppgår till 1,00 (4,00) kronor per aktie.

Nettoskuldsättningsgrad

ROCE – räntabilitet på sysselsatt kapital

Nischprodukter (leveranser)

SSABs erbjudande stärker kunden

SSAB arbetar kontinuerligt tillsammans med kunderna att förverkliga de höghållfasta stålens potential. Utgångspunkten är SSABs globala ledarskap inom nischen höghållfasta stål, från produktion och processutveckling till innovation och försäljning.

Ledande produktkvalitet

SSABs stål håller en hög och jämn kvalitet. Kunderna vet att stålets egenskaper är stabila och att det reagerar likadant vid bearbetning oavsett leverans. Företaget bedriver kontinuerlig forskning inom metallurgi och nya applikationer. Ett forsknings- och utvecklingsråd har inrättats för att samordna de strategiska forskningsinsatserna. SSAB samarbetar också med forsknings- och utvecklingsinstitut över hela världen.

Starka varumärken

SSAB har flera välkända produktvarumärken; Hardox, Domex, Weldox, Docol, Armox, Prelaq och Toolox. Produkternas egenskaper när det gäller till exempel hållfasthet, nötning, slitstyrka, bockning och svetsning har gett SSAB en stark position på marknaden. SSAB deltar i flera forum och sammanhang för att öka kännedomen om koncernens produktvarumärken, hos såväl kunden som hos kundens kund.

Hög kompetens att utveckla nya tillämpningar

Hög kompetens om hur det höghållfasta stålet kan bidra till produktivitets- och miljöfördelar hos kunden och slutanvändaren är nödvändigt för SSABs framgång. Genom forskning och erfarenheter från tester utvecklas kunnandet ständigt. Det skapar förutsättningar för långvariga relationer och ökad försäljning av SSABs produkter.

Plattform för SSABs kunderbjudande

Hög produktkvalitet och ledande produktegenskaper
Starka varumärken, som efterfrågas av många kunder
Hög kompetens att utveckla nya tillämpningar
Stark försäljningsorganisation

Stark försäljningsorganisation

SSAB arbetar kontinuerligt med att identifiera nya områden där höghållfasta stål kan användas. Säljorganisationen fokuserar mot slutkunder och säljarna har i många fall samarbetsprojekt med kunderna för att utveckla nya tilllämpningar. Genom att skapa mötesplatser för kunder och slutanvändare skapar säljorganisationen en ökad exponering av SSABs erbjudande i form av produkter och kunnande.

Nära samarbete för att förverkliga stålets potential

Med kundens behov i fokus är SSABs ambition att ständigt hitta nya tillämpningar där avancerade höghållfasta stål kan skapa fördelar för kunden med avseende på såväl funktion, kostnader som miljöbesparingar. Under 2009 har den ambitionen resulterat i flera goda exempel.

Swedish Steel Prize 2009

För elfte året i rad delades Swedish Steel Prize ut, med syftet att stimulera nya innovativa sätt att använda höghållfasta stål. Tävlingen är öppen för alla som använder höghållfasta stål i sin produktion eller i en produkt. Resultatet blir lösningar med funktions- och miljöfördelar som ökar kundernas konkurrenskraft.

2009 års vinnare är den kanadensiska sopbilstillverkaren Labrie Environmental Group med sin nya fordonsmodell Wittke Starlight. Det är en frontlastad sopbil som har cirka 700 kg högre lastkapacitet än tidigare modeller. Konstruktionen är inte bara lättare utan har också högre tålighet och klarar högre kompression inne i sopbehållaren. Resultatet är ett effektivare fordon som bidrar till färre antal transporter och därmed minskad miljöbelastning.

Det är en stor spridning av tillämpningar i de olika bidragen till Swedish Steel Prize. De övriga bidrag som nominerades under 2009 innefattar en ny spridararm för besprutningsaggregat, en rullskida med höghållfast stål och en trailer med flaket utformat som en sandwichkonstruktion.

Energisbesparande plåt i svenska paviljongen

Under året presenterades den svenska paviljongen vid World Expo 2010, världsutställningen i Shanghai. Till paviljongens fasad och tak används Prelaq Energy, en plåt från SSAB som minskar behovet av konstgjord kyla inomhus i varma klimat. Genom den behandlade ytans egenskaper kan energiförbrukningen sänkas med upp till 15 procent.

Unikt utvecklingsprojekt i SSAB

Som ett exempel på SSABs strävan att ytterligare utveckla tillämpningar för höghållfasta stål har företaget i egen regi tagit fram en helt ny design av ett frihängande dumperflak. Den nya designen ger betydligt högre lastkapacitet men väger bara hälften så mycket som ett traditionellt dumperflak.

Prototypen är tillverkad av Hardox 450 och har testats under tuffa förhållanden. Den frihängande U-formade dumperflakkonstruktionen innebär att flakets vikt reduceras kraftigt samtidigt som den nya designen är mer slitstark och slagtålig.

Environmental Group tar emot Swedish Steel Prize i Stockholm för sin nya fordonsmodell, Wittke Starlight.

Förvaltningsberättelse

Innehåll

	Sid
Marknad	10
Försäljning och resultat	11
Investeringar och kassaflöde	16
Ersättning till ledande befattningshavare	20
Risk- och känslighetsanalys	22
Utsikter för 2010	23
SSAB Strip Products	24
SSAB Plate	26
SSAB North America	28
Tibnor	30
Övriga bolag	32
Hållbarhet
- Miljö	34
- Medarbetare	39
- Leverantörer	42
5 år i sammandrag	46
Finansiella rapporter	47
Förslag till vinstdisposition	100

Fortsatt stark tillväxt i Kina balanserade minskad global efterfrågan

Stålbranschen präglades av stor osäkerhet vid ingången av 2009. I april redovisade stålindustrins samarbetsorganisation World Steel Association en prognos som pekade mot en minskning om 14,9 procent i den globala stålkonsumtionen under 2009.

En omfattande nedgång i både västvärldens och flera av utvecklingsländernas ekonomier tvingade de flesta stålproducenter att dra ner produktionen som svar på den minskade efterfrågan och sjunkande priser. Hårdast drabbades de mogna ekonomierna; Europa, Nordamerika och Japan, där efterfrågan minskade med mer än 30 procent för respektive region.

Begynnande återhämtning pådriven av Kina

Tack vare betydande statliga stimulansprogram har den ekonomiska återhämtningen emellertid startat tidigare än förväntat, om än med stor osäkerhet kring dess uthållighet. Den globala återhämtningen i stålkonsumtionen, främst driven av Kinas kraftiga stimulansåtgärder, fick World Steel Association att i oktober revidera upp sin prognos och istället ange en väntad minskning om 8,6 procent i stålkonsumtion för 2009. På utbudssidan minskade den globala råstålsproduktionen under 2009 med 8,1 procent. Kinas betydelse för den internationella stålmarknaden förstärktes ytterligare under året. Landet svarade för 47 procent av världens totala råstålsproduktion och, enligt den reviderade prognosen från World Steel Association, cirka 48 procent av den globala stålkonsumtionen under 2009.

Fluktuationer i råvarupriser

Inledningen av 2009 kännetecknades av fallande råvarupriser. Priserna på australiensiskt kokskol minskade med 60 procent samtidigt som priset för järnmalmspellets nästan halverades. Trots dessa prissänkningar låg 2009 års kontraktspriser på kol och malm på de näst högsta nivåerna någonsin. 2010 års avtalspriser på kokskol och järnmalm väntas återigen öka, till stor del beroende på Kinas ökade efterfrågan. Under årets första kvartal föll skrotpriserna i Nordamerika för att sedan vända och klättra uppåt. Vid årets slut hade de nordamerikanska skrotpriserna mer än fördubblats jämfört med bottennoteringen i början av april.

Viss återhämtning i marknaden

Efter prisökningen 2008 föll de globala stålpriserna under det första kvartalet av 2009. Trots prisökningar under främst tredje kvartalet var prisläget i slutet av året långt från 2008 års nivåer. De kraftigaste prisfallen skedde i Europa och USA i början av året. Prisutvecklingen i dessa regioner fortsatte sedan att vara svagare än i Kina. Under första halvåret genomfördes också en omfattande lageravveckling hos distributörer och förbrukare varför stålbolagens orderingång minskade mer än den underliggande efterfrågan. Under andra hälften av 2009 ökade stålbolagens efterfrågan. Detta beror på en viss uppgång i faktisk efterfrågan men också på att lageravvecklingen avslutats.

Fortsatt osäker marknadsutveckling

När de första tecknen kom på att konjunkturbotten hade nåtts, tidigarelade ett antal stålproducenter planerade återstarter av masugnar för att öka produktionskapaciteten. Efterfrågan utanför Asien har dock fortsatt att utvecklas svagt och det kan finnas risk för kommande överutbud i framför allt Europa om inte tillgång och efterfrågan balanseras.

En ytterligare osäkerhetsfaktor är hur stålkonsumtionen påverkas när de olika stimulansprogrammen avslutas. Den våg av konsolidering och strukturella affärer som präglat stålmarknaden de senaste åren ebbade ut under 2009. De flesta företag i branschen har haft internt fokus och arbetat med kostnadsbesparingar och aktivteter för att främja kassaflödet.

Råstålsproduktion per marknad (Mton)

	2009	2008	%	Q4-09	Q4-08	%
Europa	139	198	-30	41	39	5
USA	58	91	-36	18	16	12
Fd Sovjet	97	114	-15	27	19	42
Kina	568	500	14	147	110	34
Övriga	358	424	-16	94	88	7
Globalt	1 220	1 327	-8	327	271	21

Försäljning och resultat

2009 präglades i hög grad av den globala ekonomiska nedgång som följde i finanskrisens spår.

Försäljning

Efterfrågan var mycket svag på i princip alla marknader under större delen av året.

Koncernens försäljning uppgick till 29 838 (54 329) Mkr, en minskning med 24 491 Mkr eller 45 procent. Lägre volymer svarade för en negativ effekt på 39 procentenheter, lägre priser för en negativ effekt på 10 procentenheter, en sämre produktmix för en negativ effekt på 1 procentenhet, medan valutaeffekter svarade för en positiv effekt på 5 procentenheter.

För hela koncernen svarade försäljningen utanför Sverige för 76 (75) procent, vilket framgår av tabellen nedan.

Försäljning per marknadsområde

Mkr	2009	Andel,%	2008	Andel,%
Europa	16 881	57	31 756	59
varav Sverige	7 099	24	13 518	25
NAFTA	10 366	35	19 171	35
Sydamerika	413	1	526	1
Asien	1 915	7	2 154	4
Övriga	263	1	722	1
Summa	29 838	100	54 329	100

Försäljning på de största marknaderna

Mkr	2009	2008	Förändring,%
USA	8 621	17 962	-52
Sverige	7 099	13 518	-47
Tyskland	1 813	2 810	-35
Kanada	1 447	1 101	+31
Finland	1 287	2 306	-44

Extern försäljning per affärsområde

Mkr	2009	%	2008	%
SSAB Strip Products	7 798	26	1 4 110	26
SSAB Plate	6 525	22	10 760	20
SSAB North America	8 769	29	16 455	30
Tibnor	5 236	18	10 457	19
Övrigt	1 510	5	2 547	5
Summa	29 838	100	54 329	100

Stålkonsumtion i världen Stålkonsumtion i USA Stålkonsumtion i EU-15 Stålkonsumtion i Sverige

Fd Sovjet Övriga Kina

70 75 80 85 90 95 00 05 10

Kostnadsbesparingsprogram

Till följd av den kraftiga nedgången på stålmarknaden och de osäkra utsikterna för 2009 fattade styrelsen i början av december 2008 beslut om ett kostnadsbesparingsprogram som syftade till att sänka de operativa kostnaderna med minst en miljard kronor per år. 498 Mkr reserverades därför för detta program under 2008. Under 2009 genomfördes i allt väsentligt programmet något snabbare än ursprungligen beräknat och kostnaden beräknades uppgå till 422 Mkr. Under 2009 återfördes därför 76 Mkr av reserven. Besparingarna beräknas ha givit en positiv effekt på drygt 750 Mkr under 2009 och från 2010 beräknas de uthålliga kostnadsbesparingarna uppgå till cirka en miljard kronor.

Kostnadsutveckling

Kostnaderna i rörelsen minskade med 30 procent jämfört med föregående år och uppgick till 32 412 (46 306) Mkr. Därav utgjorde 3 706 (6 969) Mkr inköp av produkter i vidareförädlings- och handelsrörelserna.

Den resterande kostnadsmassan utgjordes i huvudsak av tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader, avskrivningar samt kostnader för råvaror och energi.

Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnaderna bestod i huvudsak av kostnader för den egna personalen samt av material och tjänster. Tillverknings-

kostnaderna har, till följd av den låga produktionen och försäljningen, minskat kraftigt under året. De fasta kostnaderna har minskat med 1 552 Mkr varav drygt 750 Mkr avser det genomförda kostnadsbesparingsprogrammet.

Råvarorna prissätts på världsmarknaden och priserna, som främst noteras i USD, är starkt beroende av stålkonjunkturen. Malm och kol är de dominerande råvarorna inom den masugnsbaserade tillverkningen i Sverige och pris och leveransavtal träffas vanligtvis årsvis i början av året. Skrot är en viktig råvara för den nordamerikanska verksamheten med två skrotbaserade stålverk.

Priset för malm fastställdes först under tredje kvartalet och innebar prissänkningar i USD på 48 procent, vilket innebar en prissänkning i SEK på cirka 36 procent. Avtalen för malm gällde från början av 2009 men på grund av inneliggande lager fick det nya priset resultateffekt först mot slutet av andra kvartalet.

Avtal om nya kolpriser träffades under andra kvartalet och innebar prissänkningar i USD på 47 procent, vilket innebar en prissänkning i SEK på cirka 35 procent. Kolavtalen gällde från 1 april, men fick på grund av inneliggande lager och den låga produktionen resultateffekt först mot slutet av 2009.

Priset på skrot var volatilt under 2009 med en stigande trend från och med april. Förändringar i skrotpriserna får en relativt snabb inverkan på resultatet till följd av en hög lageromsättningshastighet.

Koncernens kostnadsstruktur framgår av diagram, sidan 13.

Energi

Kol är ett nödvändigt reduktionsmedel för att ta bort syre ur järnmalmen och utgör en av de viktigaste råvarorna vid malmbaserad ståltillverkning. Via kol tillförs också cirka 85 procent av energin till den svenska stålrörelsen.

I övrigt tillförs energi genom el, olja och gasol. Totalt förbrukade den svenska stålrörelsen 1 243 (1 638) GWh elenergi och 1 102 (1 629) GWh olja och gasol under året. Genom att utnyttja de energirika gaser som framkommer vid ståltillverkningen produceras bland annat el i kraftvärmeverket OK3 i Oxelösund och i det hälftenägda energibolaget Lulekraft. Under året producerade dessa anläggningar 516 (837) GWh el.

El och naturgas är betydande energikostnader för SSAB North America och utgör cirka 10 procent av den totala produktionskostnaden för stålverken. SSAB North America har långfristiga elavtal med fasta priser.

Sammantaget för koncernen uppgick kostnaderna för energi (exklusive kol) till 2 484 (3 146) Mkr.

Resultat
Mkr	2009	2008
Försäljning	29 838	54 329
Rörelseresultat per affärsområde
- SSAB Strip Products	-1 637	3 324
- SSAB Plate	-73	3 154
- SSAB North America 1)	-271	2 951
- Tibnor	-38	634
Avsättning kostnads besparingsprogram 2)	76	-498
Övrigt 3)	351	-49
Rörelseresultat	-1 592	9 516
Finansnetto	-469	-563
Resultat efter finansnetto	-2 061	8 953
Skatt	1 182	-2 445
Resultat efter skatt för kvarvarande verksamhet	-879	6 508
Resultat efter skatt för avvecklad verksamhet 4)	-131	490
Periodens resultat efter skatt	-1 010	6 998
Nyckeltal
Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt (%)	neg	17
Räntabilitet på eget kapital efter skatt (%)	neg	22
Resultat per aktie (kr)	-3,09	21,41
varav för kvarvarande verksamhet (kr)	-2,69	19,90
Goodwill	19 701	21 105
Eget kapital	31 002	35 193
Nettoskuld	15 314	16 992
Nettoskuldsättningsgrad (%)	49	48

Rörelseresultatet under helåret försämrades med 11 108 Mkr och uppgick till -1 592 (9 516) Mkr.

Resultatanalysen framgår av nedanstående tabell.

Förändring av rörelseresultatet mellan 2009 och 2008 (Mkr)
Stålrörelsen
- Lägre priser	-4 120
- Lägre volymer	-7 220
- Högre rörlig tillverkningskostnad	-340
Tibnor
- Lägre volymer, förändring mix och marginaler	-780
Lägre fasta kostnader	+1 552
Lägre försäljning biprodukter och stålämnen	-655
Högre avsättningar för befarade kund-förluster	-31
Kostnader för underutnyttjade underleverantörsavtal	-103
Försäkringsersättningar av engångskaraktär föregående år	-114
Sålda utsläppsrätter	+73
Reserv för kostnadsbesparingsprogram 2008	+574
Övrigt	+56
Förändring av rörelseresultatet	-11 108

Koncernens kostnadsstruktur

Resultat efter finansnetto

1) SSAB North Americas rörelseresultat har under året belastats med 942 (745) Mkr i avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar.

2) Avsättningen i slutet av 2008 redovisas som en gemensam post för hela koncernen. Fördelningen mellan divisionerna uppgår till 200 Mkr för SSAB Strip Products, 125 Mkr för SSAB Plate, 0 Mkr för SSAB North America, 34 Mkr för Tibnor, 62 Mkr på Övriga dotterbolag samt en ofördelad del på 77 Mkr. I fjärde kvartalet 2009 har 76 Mkr av reserven lösts upp.

3) I resultatet ingår vinst vid försäljning av utsläppsrätter med 313 (240) Mkr fördelat på 13 (-) Mkr i SSAB Strip Products och 300 (240) Mkr i Övrigt.

4) Den avvecklade verksamheten avser den under 2008 avyttrade rörverksamheten i Nordamerika. Årets kostnad på 131 Mkr är en avsättning för garantiåtaganden gentemot köparen .

Resultat

Rörelseresultatet under helåret har påverkats negativt genom nedskrivningar i färdigvarulagret i stålrörelsen och Tibnor med 445 (489) Mkr och i lagret av koks med 316 (-) Mkr. De fasta kostnaderna har minskat med 1 552 Mkr, varav drygt 750 Mkr avser det pågående kostnadsbesparingsprogrammet och det förväntas vara en uthållig besparing. Kostnaderna för befarade kundförluster ökade och uppgick till 88 (57)Mkr. På grund av den lägre efterfrågan bedöms några avtal med underleverantörer inte komma att utnyttjas och kostnader för detta har belastat resultatet med 103 Mkr. Försäljningen har påverkats positivt med cirka 2,5 Mdkr medan rörelsekostnaderna har påverkats negativt med cirka 1,6 Mdkr av en svag svensk krona jämfört med 2008.

Finansnettot under helåret uppgick till -469 (-563) Mkr. I finansnettot 2008 ingick +146 Mkr avseende den räntekompensation som ingick i ersättningen för ett äldre masugnshaveri.

Resultatet efter finansnetto uppgick under helåret till -2 061 (8 953) Mkr, en försämring med 11 014 Mkr.

Skatt

Skatten för helåret uppgick till +1 182 (-2 445) Mkr. Den effektiva skattesatsen var +57 (-27) procent. Skatten för året påverkades positivt med 9 procentenheter till följd av ändrad beräknad skattesats, främst genom en omvärdering av den uppskjutna skatteskulden från förvärvet av SSAB North America. Skatten påverkades dessutom positivt med totalt 22 procentenheter genom lägre skattesatser på positiva resultat och högre skattesatser på negativa resultat i utländska dotterbolag.

Resultat och resultat per aktie

Resultatet efter skatt (hänförligt till aktieägarna) för kvarvarande verksamheter uppgick till -871 (6 445) Mkr eller -2,69 (19,90) kronor per aktie. Inklusive avyttrad verksamhet uppgick resultatet till -1 002 (6 935) Mkr eller -3,09 (21,41) kronor per aktie.

Index 100 = 1988 kv1

Plåtproduktion

Räntabilitet

Räntabiliteten på såväl sysselsatt kapital före skatt som på eget kapital efter skatt var negativ under 2009. För 2008 var motsvarande tal 17 procent respektive 22 procent.

Eget kapital

Efter avdrag av årets förlust tillhörigt bolagets aktieägare på -1 002 Mkr och ett övrigt totalresultat (i huvudsak bestående av omräkningsdifferenser) på -1 855 Mkr samt efter utbetalning av årets utdelning på 1 296 Mkr (4,00 kronor per aktie), uppgick det egna kapitalet för aktieägarna i bolaget till 30 841 (34 994) Mkr, vilket motsvarade 95,21 (108,64) kronor per aktie.

Lönsamhet och nettoskuldsättningsgrad i förhållande till målen framgår av diagram under avsnittet Finansiella mål på sid 6.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Per 30 november genomfördes det årliga nedskrivningstestet av koncernens goodwill, vilken vid årsskiftet uppgick till 19 701 Mkr, varav i princip hela beloppet avser SSAB North America. Utfallet av nedskrivningstestet indikerade inte något nedskrivningsbehov. För ytterligare information, se not 6.

Avyttring av den nordamerikanska rörverksamheten

Rörverksamheten avyttrades den 12 juni 2008 till en köpeskilling uppgående till 4 038,5 MUSD. I resultaträkningen

2008 bröts de poster ut som avsåg verksamheten under avveckling och nettoredovisades på en egen rad "Resultat efter skatt för avvecklade verksamheter". Gentemot köparen finns garantiåtaganden hänförliga till tiden före avyttringen. Vid avyttringen avsattes en reserv för denna garanti. I samband med bokslutet 2009 har en förnyad uppskattning gjorts och ytterligare avsättning för detta åtagande har gjorts med 131 Mkr vilken belastade årets resultat och redovisas som "Resultat efter skatt för avvecklade verksamheter".

Valutaflöden

Investeringar och kassaflöde

Investeringar

Under året togs beslut om nya investeringar på totalt 572 (7 314) Mkr varav 0 (5 483) Mkr avsåg strategiska investeringar. Investeringsutbetalningarna uppgick för hela verksamheten till 1 912 (2 606) Mkr varav 944 (770) Mkr avsåg strategiska investeringar. Projekteringen av de stora strategiska investeringarna pågick, men takten i investeringarna drogs ner och omprövas löpande. Efter periodens utgång har beslut fattats om att i något mindre omfattning fortsätta med det investeringsprogram som presenterades hösten 2008. Det innebär att investeringen i form av utbyggnad av härdlinjen i Mobile, Alabama kommer att tills vidare genomföras i något nedbantad form, vilket innebär att produktionskapaciteten för kylda stål kommer att öka med cirka 200kton. Vidare kommer investeringen för att kunna producera kylda stål vid anläggningen i Borlänge att genomföras, vilket kommer att medge en initial försäljningsvolym om 300 kton kyld plåt. De bägge investeringarna uppgår till cirka 3,6 Mdkr, varav cirka 0,5 Mdkr utbetalats under 2008–2009. Av resterande projekt uppgående till 1,7 Mdkr av de ursprungliga 5,3 Mdkr som tillkännagavs under hösten 2008, har projekt på cirka 1,5 Mdkr ännu inte igångsatts. Styrelsen har även, efter periodens utgång, fattat beslut om en investering på drygt 300 Mkr i en färdigställningslinje i Kunshan, Kina. Linjen kommer att ha kapacitet för formatering, blästring och målning och beräknas tas i bruk i mitten av 2011.

Finansiering och likviditet

Under året uppgick det operativa kassaflödet till 4 868 (9 085) Mkr främst till följd av att rörelsekapitalet minskat i samtliga divisioner, totalt med 5 135 Mkr. Exklusive valutaeffekter minskade varulagret med 4 532 Mkr och kundfordringarna med 984 Mkr. Detta motverkades av minskade leverantörsskulder med 268 Mkr. Rörelsens kassaflöde uppgick till 3 387 (5 387) Mkr. Kassaflödet har påverkats negativt av utbetalningar på drygt 380 Mkr för det pågående kostnadsbesparingsprogrammet.

Kassaflödet före finansiering uppgick till 2 474 (29 525) Mkr och tillsammans med positiva omräkningseffekter på skulderna med 500 (-2 071) Mkr innebar det att, med beaktande av utdelningen på 1 296 (1 620) Mkr, minskade nettoskulden under året med 1 678 Mkr och uppgick per den 31 december till 15 314 (16 992) Mkr. Det egna kapitalet (inklusive minoritet) minskade under året med 4 191 Mkr, från 35 193 Mkr till 31 002 Mkr. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 49 (48) procent.

Under fjärde kvartalet 2009 emitterades obligationslån uppgående till 3,5 Mdkr, vilka användes för nedamortering av 0

Operativt kassaflöde/

förändring av nettoskuld
Mkr	2009	2008
SSAB Strip Products	1 006	2 692
SSAB Plate	1 312	1 818
SSAB North America	1 376	4 139
Rörverksamheten (till avyttringsdagen)	0	-160
Tibnor	725	677
Övrigt	449	-81
Operativt kassaflöde	4 868	9 085
Finansiella poster 1)	-538	-1 132
Skatter 2)	-943	-2 566
Rörelsens kassaflöde	3 387	5 387
Förvärv bolag och verksamheter 3)	0	-10
Strategiska investeringar	-944	-770
Avyttringar bolag och verksamheter 3)	31	24 918
Kassaflöde före utdelning och finansiering	2 474	29 525
Utdelning	-1 296	-1 620
Nettoskuld i avyttrade bolag	0	817
Valutaomräkning och övrigt 4)	500	-2 071
Förändring nettolåneskuld (ökning-/minskning+)	1 678	26 651

1) Finansiella poster består främst av betalda räntor medan omvärderingar av finansiella instrument och valutadifferenser redovisas i finansieringsverksamheten.

2) Skatter avser under perioden betald skatt.

3) Årets avyttrade bolag och verksamheter avser SSAB Laminated Steel (laminering av stål- och aluminiumplåt) medan den för 2008 avser den nordamerikanska rörverksamheten. 4) Av valutaomräkningen utgjorde merparten omvärderingar av skulder mot eget kapital för

säkringar av utlandsverksamhet.

Rörelsens kassaflöde

Divisionernas/dotterbolagens försäljning, resultat och räntabilitet på sysselsatt kapital

		Försäljning		Förändring Förändring3)		Rörelseresultat		Räntabilitet på sysselsatt kapital
Mkr	2009	2008			2009	2008	2009	2008
SSAB Strip Products	10 091	17 981	-44%	-47%	-1 637	3 324	neg	39%
SSAB Plate	7 634	13 237	-42%	-47%	-73	3 154	neg	40%
SSAB North America 1)	8 799	16 745	-47%	-57%	-271	2 951	neg	10%
Tibnor	5 286	10 562	-50%	-50%	-38	634	neg	31%
Övriga dotterbolag	1 633	2 171			-32	68	-	-
Moderbolaget 2)	-	-			-43	2 232	-	-
Moderbolagets intressebolag	-	-			5	84	-	-
Avsättning kostnadsbesparingsprogram	-	-			76	-498	-	-
Övriga koncernjusteringar	-3 605	-6 367			421	-2 433	-	-
Totalt kvarvarande verksamhet	29 838	54 329	-45%	-50%	-1 592	9 516	neg	17%

1) SSAB North Americas rörelseresultat har under året belastats med 942 (745) Mkr i avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar. 2) I moderbolagets resultat ingår resultat på försäljning av utsläppsrätter med 300 (240) Mkr. Under 2008 ingår moderbolagets resultat vid avyttringen av rörverksamheten.

3) Justerat för förändringar i valutakurser.

banklån. Dessa åtgärder gav en jämnare förfallostruktur på låneportföljen och förlängde den genomsnittliga löptiden med cirka 6 månader. Löptiden på låneportföljen uppgick per den 31 december till 3,5 (4,1) år med en räntebindningstid på 0,9 (0,8) år. Av låneportföljen på 18 876 (19 704) Mkr utgjorde 2 601 (1 339) Mkr kortfristiga företagscertifikat.

Koncernens likvida beredskap bestående av likvida medel samt outnyttjade och bindande kreditlöften men exklusive kortfristiga företagscertifikat på 2 601 (1 339) Mkr uppgick per den 31 december till 16 249 (8 431) Mkr, vilket motsvarade 54 (16) procent av årsomsättningen. Inklusive de kortfristiga företagscertifikaten uppgick den likvida beredskapen till cirka 63 (18) procent av årsomsättningen.

Utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman att lämna utdelning med 1,00 (4,00) kronor per aktie motsvarande 324 (1 296) Mkr. För överväganden vid förslag till vinstdisposition, se not 30.

Kundfordringar

Procent av försäljning Kundfordringar

Investeringar i anläggningar samt avskrivningar

SSAB Årsredovisning 2009 – 17

Koncernens balansräkning
Mkr	31 dec 2009	31 dec 2008
Tillgångar
Goodwill	19 701	21 105
Övriga immateriella tillgångar	5 374	6 663
Materiella anläggningstillgångar	17 137	17 584
Andelar i intressebolag	348	373
Finansiella anläggningstillgångar	55	119
Uppskjutna skattefordringar	164	245
Summa anläggningstillgångar	42 779	46 089
Varulager	8 221	12 924
Kundfordringar	4 435	5 921
Aktuella skattefordringar	667	154
Övriga kortfristiga fordringar	665	1 454
Likvida medel	3 652	2 713
Summa omsättningstillgångar	17 640	23 166
Summa tillgångar	60 419	69 255

Eget kapital och skulder
Eget kapital för aktieägarna i bolaget	30 841	34 994
Minoritetsandelar	161	199
Summa eget kapital	31 002	35 193
Uppskjutna skatteskulder	5 283	6 279
Övriga långfristiga avsättningar	550	504
Långfristiga räntebärande skulder	14 878	18 064
Summa långfristiga skulder	20 711	24 847
Kortfristiga räntebärande skulder	3 998	1 640
Aktuella skatteskulder	96	868
Leverantörsskulder	3 063	3 831
Övriga kortfristiga skulder	1 549	2 876
Summa kortfristiga skulder	8 706	9 215
Summa eget kapital och skulder	60 419	69 255

Viktiga partners i koncernens nätverk för forskning och utveckling är bland andra Swerea-instituten (svensk forskning), MEFOS och KIMAB samt därutöver, branschorganisationerna Jernkontoret (den svenska stålindustrins branschorganisation), Eurofer (European Confederation of Iron and Steel Institutes) och World Steel Association. INordamerika stödjer SSAB forskningsaktiviteter vid ett flertal universitet, till exempel Colorado School of Mines och University of Iowa.

Forskning och utveckling

SSABs forskning och utveckling fokuserar på processutveckling, produktutveckling och kundapplikationer. Under året uppgick forskning och utvecklingssatsningarna till knappt 200 Mkr. Inriktningen på forskning och utveckling styrs av affärsstrategin och säkerställs av koncernens forsknings- och utvecklingsråd. SSAB har ett nära samarbete med utvalda forsknings- och utvecklingsinstitut. För att ytterligare förstärka den långsiktiga produktutvecklingen har SSAB planer att under 2010 etablera ett koncerngemensamt strategiskt forskningscenter. Inom processutvecklingen har SSAB under 2009 framgångsrikt utvecklat en metod för att tillverka renare stål som resulterar i bättre materialegenskaper. Antalet utvecklingsprojekt med kunder har under 2009 slagit rekord och SSAB har bland annat framgångsrikt lanserat ett nytt koncept för dumperflak, SSAB light weight dumper body, som både reducerar bränsleförbrukning och ger högre produktivitet.

Inom ramen för produktprogrammet marknadsintroducerades ett flertal nya stålprodukter. Domex 960 är ett nytt höghållfast konstruktionsstål för applikationer inom tunga transporter och lyftindustrin. Docol 1000 CLE är ett nytt kallvalsat stål för säkerhetsdetaljer till fordonsindustrin med kraftigt förbättrade svetsegenskaper.

Under året har SSAB gått in i styrguppen i det europeiska samarbetsprojektet ULCOS, med målet att utveckla produktionsmetoder som minskar kolodixidutsläppen.

» Ett nytt, frihängande dumperflak i Hardox väger bara hälften av ett traditionellt dumperflak och är mer slitstarkt och slagtåligt. Slutkunderna får ökad lastkapacitet, lägre bränsleförbrukning samt färre och kortare underhållsstopp.«

Ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsens förslag för 2010

För 2010 föreslår styrelsen att ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner såsom tjänstebil, samt pension. Med andra personer i bolagets ledning avses medlemmar av koncernledningen, för närvarande åtta personer utöver VD. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig lönedel ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Den rörliga lönedelen ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Rörlig lönedel ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av den rörliga lönedelen vara

pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

måns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, med individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 60 år. Förmånsbestämda pensionsförmåner förutsätter intjänande under en förutbestämd anställningstid. Vid avgång före pensionsåldern skall befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension. För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag variera på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. För närmare information om ersättningar och förmåner hänvisas till not 2.

Rörliga lönedelar 2009

För VD och övriga koncernledningsmedlemmar relaterades den rörliga lönedelen för 2009 till dels koncernens EBITDAmarginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag, dels till ett av styrelsen fastställt kassaflödesmål, i kombination med ett eller flera individuella mål. Sådan rörlig lönedel för 2009 kommer inte att utbetalas.

Tillfälligt incitamentsprogram

samt att ledande befattningshavare stannade i bolaget under denna kritiska period. Styrelsen tog därför beslut om ett tillfälligt incitamentsprogram för ett antal nyckelpersoner stationerade i Sverige som arbetar med integrationen av SSAB North America, däribland de svenska koncernledningsmedlemmarna inklusive VD. Detta tillfälliga incitamentsprogram bestod av rörlig ersättning och gällde i tilllägg till redan befintlig rörlig lönedel. För de svenska koncernledningsmedlemmarna löpte incitamentsprogrammet under maximalt två år från juli 2007 och var maximerat till 100 procent av respektive ledningsmedlems fasta lön per år. Storleken av det utfallande beloppet avgjordes av i vilken grad ett antal fastställda mål avseende integrationen av SSAB North America i SSABs verksamhet uppnåddes. Målen utgjordes av koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag, ett av styrelsen uppsatt mål för kassaflödet samt realiserade synergieffekter. Det första årets utfall utbetalades kontant under 2008. Utbetalningen av det andra årets utfall, två tredjedelar av maximalt utfall, stoppades tills vidare med hänvisning till den vid årsstämman 2009 beslutade möjligheten för styrelsen att vid exceptionella ekonomiska förhållanden begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig ersättning.

Ersättningar och förmåner

Under de tre senaste åren har följande ersättningar och förmåner utgått till VD och övriga koncernledningsmedlemmar.

Ersättningar och förmåner till VD och övriga koncernledningen
		VD Övrig koncernledning
Mkr	2009	2008	2007	2009	2008	2007
Fast lön	4,7	4,7	4,5	16,6	16,6	11,2
Övriga förmåner	0,2	0,3	0,1	0,8	0,9	0,5
Rörlig lönedel	-	2,2	2,2	-	9,8	7,2
Tillfälligt incitamentsprogram	-	4,5	-	-	11,2	-
Övriga ersättningar 1)	-	-	-	-	2,2	-
Totala ersättningar	4,9	11,7	6,8	17,4	40,7	18,9
Pensionskostnader	1,3	1,4	1,3	7,3	7,8	5,5
Summa	6,2	13,1	8,1	24,7	48,5	24,4

1) Avser utbetalt avgångsvederlag.

För närmare information om ersättningar och förmåner hänvisas till not 2.

Risk- och känslighetsanalys

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Koncernens resultat och finansiella ställning påverkas av ett stort antal faktorer av vilka flera ligger utanför den egna kontrollen. De politiska och ekonomiska förutsättningarna som påverkar marknaderna för stål är exempel på detta.

Med den senaste tidens dramatiska utveckling på de globala finansiella marknaderna följer en ökad allmän osäkerhet, vilket även medför risker och osäkerheter i verksamheten. De huvudsakliga risker och osäkerhetsfaktorer som koncernen möter med anledning av detta är relaterade till konjunkturens påverkan på efterfrågan, befintlig finansiering och möjligheter till framtida finansiering samt värdeförändring på anläggningstillgångar och rörelsetillgångar.

En svag efterfrågan leder till en låg lageromsättningshastighet vilket ökar risken för fysisk inkurans i lagren inom ståldivisionerna.

Arbetet med att identifiera och analysera risker samt beslut om hur och i vilken mån riskerna ska behandlas är ett prioriterat område i koncernen.

Risk och osäkerhet i koncernens verksamhet

Ståltillverkning sker i en kedja av olika processer där störningar i någon del av kedjan snabbt kan få allvarliga konsekvenser för hela processen. Detta innebär att avbrott i verksamheten genom exempelvis transporthinder och skador på tillgångarna genom exempelvis eldsvådor, explosioner och andra typer av olyckor kan bli kostsamma. Risken för att störningar i en del av processen ska få följdeffekter i övriga processled minimeras genom att hålla lager av råvara, produkter i arbete, färdigvarulager och andra typer av lager på en så optimal nivå som möjligt. För att minimera kostnaderna orsakade av denna typ av problem finns såväl sakförsäkringar som avbrottsförsäkringar.

Möjligheten att attrahera och behålla duktig personal är en nyckelfråga för att långsiktigt kunna bedriva verksamheten med god lönsamhet. Kompetensutveckling och inte minst chefsutveckling är därför prioriterade områden. Nischstrategin förutsätter också en fortsatt stark processoch produktutveckling varför kompetensutvecklingen inom dessa områden är särskilt viktig.

Koncernens rykte kan snabbt erodera om säkerheten, miljöansvaret och etiken ifrågasätts vilket gör att dessa frågor prioriteras i såväl det dagliga arbetet som långsiktigt i utbildning och attitydpåverkan.

Förvärvet av IPSCO innebar en kraftigt ökad nettoskuldsättningsgrad, men genom avyttringen av rörverksamheten under 2008 och genom den reduktion av nettoskuldsättningen som detta inneburit, har koncernens exponering för ränteförändringar minskat.

I en internationell verksamhet som SSABs uppkommer därutöver ett antal finansiella risker i form av valuta-, finansierings-, likviditets-, ränte- och kreditrisker. Hanteringen av dessa regleras i koncernens finanspolicy och beskrivs närmare i not 27.

Risk och osäkerhet i stålindustrin

Stålindustrin påverkas starkt av den cykliska konjunkturutvecklingen både vad gäller stålet och vad gäller de viktigaste råvarorna. Den höga andelen fasta kostnader på grund av de stora investeringar som kännetecknar stålindustrin ökar också känsligheten vid konjunktursvängningar. Detta är svårt att skydda sig mot, men en satsning på nischprodukter och långa råvaruavtal är exempel på sätt som SSAB valt för att minimera cyklikaliteten i intjäningsförmågan.

I tider av kraftigt fallande priser på såväl råvaror som stål finns det risk för att årsavtalen avseende inköp av främst råvarorna kol och malm som ingås i början av året kan komma att hamna på relativt sett högre nivåer än vad stålet kan säljas till.

Konkurrenternas utveckling är något som inte är påverkbart, men den senaste tiden av större förvärv och sammanslagningar inom stålindustrin är positiva för en nischaktör som SSAB. I övrigt är det genom fortsatt fokusering på att utveckla nischprodukterna som SSAB kan upprätthålla och helst stärka sin ställning gentemot konkurrenterna.

Systemet med utsläppsrätter för koldioxid har inneburit nya spelregler för stålindustrins aktörer. Som systemet idag fungerar skapar det en snedvriden konkurrens genom att en stor del av världens stålproducerande länder står utanför.

Risk och osäkerhet i omvärlden

Det finns en stor mängd omvärldsfaktorer som påverkar hela stålindustrin och därigenom SSAB. Exempel på detta är införandet av olika handelshinder, utvecklingen av energipriserna samt ökade miljökrav. (Arbetet med att hantera miljörisker och ökade miljökrav behandlas mer under avsnittet SSABs miljöarbete.)

Känslighetsanalys

Den ungefärliga effekten 2009 på resultatet efter finansnetto och på resultat per aktie av förändringar av väsentliga faktorer framgår av nedanstående känslighetsanalys.

	Förändring,%	Resultat effekt, Mkr	Effekt på resultat per aktie, kr 3)
Plåtpris – stålrörelsen	10	2 250	5,10
Volym – stålrörelsen	10	400	0,90
Malmpriser 1)	10	170	0,40
Kolpriser 1)	10	270	0,60
Skrotpriser	10	310	0,70
Räntesats	1%-enhet	130	0,30
Kronindex 2)	5	390	0,90

1) Priserna sätts i årsavtal.

2) Beräknat på SSABs exponering utan valutasäkringar. Om kronan försvagas innebär detta en positiv effekt.

3) Räknat på 26,3% i skatt.

Utsikter för 2010

Efterfrågan väntas öka något under första kvartalet 2010. I USA väntas priserna under det första kvartalet bli lägre främst till följd av mixförändringar. I Europa och Asien bedöms en generell prispress under fjärde kvartalet 2009 innebära lägre priser under första kvartalet.

Utnyttjandegraden på SSABs produktionslinjer har stigit successivt men bedöms vara något lägre än normalt under det första kvartalet. Kostnadsbesparingsprogrammet kommer att ge fullt genomslag under 2010, ungefär som under fjärde kvartalet 2009.

I stålverket i Montpelier, Iowa, kommer ett planerat underhållsstopp att ske från tredje veckan i mars och tre veckor framåt. Resultateffekten av stoppet bedöms bli drygt 250 Mkr, varav drygt hälften beräknas komma att belasta första kvartalet. Större underhållsstopp av denna karaktär sker vanligtvis med två till tre års mellanrum på respektive anläggning i USA.

Nya prisavtal för malm och kol har ännu inte tecknats. Spotpriserna både på malm och kol har stigit över 2009 års avtalsnivå och marknadens bedömning är att både malmoch kolpriserna i USD kommer att öka jämfört med 2009 års avtal. De högre råvarupriserna bedöms dock successivt kunna kompenseras genom det gradvis förbättrade marknadsläget. Kolavtalen kommer att ge resultateffekt mot slutet av andra kvartalet medan malmavtalen påverkar resultatet redan under första kvartalet.

Priset på skrot var volatilt under 2009 med en stigande trend från och med april och framåt. Den stigande pristrenden har fortsatt hittills under 2010 och ligger i slutet av januari cirka 17 procent över prisnivån i slutet av december 2009. Förändringar i skrotpriserna får en relativt snabb inverkan på resultatet till följd av en hög lageromsättningshastighet.

SSAB Strip Products

Mkr	2009	2008
Försäljning	10 091	17 981
rörelseresultat	-1 637	3 324
operativt kassafl öde	1 006	2 692
investeringar	900	1 127
Sysselsatt kapital vid årets slut	7 727	9 876
räntabilitet (%) 1)	neg	39
Medeltal anställda	3 468	3 789

1) Avser räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital.

Andel av koncernen

SSAB Strip Products är Nordens största tillverkare av tunnplåt och en av de ledande aktörerna i Europa inom nischen avancerad höghållfast tunnplåt. Produkterna marknadsförs under varumärkena Domex, Docol, Dogal och Prelaq. Nischprodukterna säljs huvudsakligen direkt till slutkund, medan den ordinära tunnplåten även säljs via distributörer.

registrerat antal anställda 41%

Sysselsatt kapital 15%

Avancerad höghållfast tunnplåt kan användas i en mängd olika applikationer för att reducera vikt, öka styrka och förlänga livslängden. varmvalsad avancerad höghållfast tunnplåt används bland annat inom fordonsindustrin, främst till lastbilar, samt till lyftkranar och containrar. Kallvalsad avancerad höghållfast tunnplåt används framför allt till säkerhetsdetaljer inom bilindustrin. där kraven på korrosionsskydd är höga används galvaniserad avancerad höghållfast tunnplåt. europeiska konkurrenter är främst ThyssenKrupp och ArcelorMittal.

den ordinära tunnplåten används huvudsakligen inom verkstads-, bygg- och fordonsindustrin. Konkurrenter inom dessa segment är fl ertalet västeuropeiska stålföretag.

Tunnplåten har en tjocklek på 0,1–16 millimeter och en maximal bredd på 1 600 millimeter. Produktionen sker huvudsakligen på två orter; en malmbaserad metallurgi med koksverk, masugn och stålverk för produktion av stålämnen i Luleå och valsverk samt beläggnings- och efterbehandlingslinjer i Borlänge. Kapaciteten i Luleå är inte tillräcklig för att försörja tunnplåtsproduktionen. resterande behov av stålämnen köps därför från SSAB Plate. Tillverkningskapaciteten i Borlänge uppgår till knappt 3 miljoner ton per år.

vidarebearbetning görs även genom målning i Finspång och genom formatklippning i dotterbolag i italien, Storbritannien och Holland.

SSAB Strip Products strategi är att växa och bli en ledande aktör i europa inom området avancerad höghållfast tunnplåt. Samtidigt ska en ledande ställning för hela tunnplåtssortimentet bibehållas på hemmamarknaden i norden.

Marknad

Tunnplåt är den största produktgruppen inom handelsstål. i europa utgör den ungefär hälften av marknaden. Prisnivåerna för ordinär tunnplåt är relativt likartade på de större marknaderna i europa.

Under större delen av året var efterfrågan på tunnplåt i europa, liksom i stora delar av världen, mycket svag vilket medförde att priserna sjönk. Under årets sista månader ökade dock efterfrågan något.

Leveranserna av avancerade höghållfasta stål uppgick till 410 (857) kton, en minskning med 52 procent. de totala leveranserna minskade till 1 400 (2 335) kton, främst som en konsekvens av det allmänna konjunkturläget. Leveranserna av avancerade höghållfasta stål, utgjorde 29 (37) procent av de totala tunnplåtsleveranserna. exportandelen uppgick till 67 (70) procent. geografi sk fördelning av leveranserna framgår av tabellen på nästa sida.

Investeringar

Under 2009 fokuserade divisionen på att behålla ett positivt kassafl öde, trots ett försämrat resultat. ett syfte med detta var att kunna genomföra den strategiskt viktiga investeringen i härdningskapacitet för kylda stål.

Sammantaget under året beslutades om nya investeringar på totalt 153 (2 189) Mkr. investeringen i ökad härdkapacitet på totalt cirka 1,5 Mdkr fortsatte under året trots det kärva konjunk turläget. det är av stor vikt att kunna vara beredd att producera kyld tunnplåt när marknaden vänder. investeringen är en viktig del i SSABs nischstrategi och ger stora möjligheter att öka andelen avancerade höghållfasta stål.

De totala investeringarna under året uppgick till 900 (1 127) Mkr varav 377 (431) Mkr avsåg strategiska investeringar.

Produktutveckling

Produktutvecklingen inom SSAB Strip Products är fokuserad på avancerade höghållfasta stål. Syftet är att utveckla skräddarsydda produkter för olika applikationer som skapar ökad kundnytta inom viktiga kundsegment.

Inom varmvalsade produkter var utvecklingen främst inriktad på kyld tunnplåt. Detta resulterade under året bland annat i Domex 960, ett ultrahöghållfast konstruktionsstål, samt slitstålet Domex Wear 400.

För kallvalsade och metallbelagda stål fortsatte utvecklingen av de martensitiska stålen för att nå högre hållfastheter. Produktfamiljen av DP (Dual Phase)-stål utökades också genom optimering av olika egenskapskombinationer, speciellt avsedda för säkerhetsdetaljer till bilindustrin.

Stora framsteg gjordes också på elförzinkade ultrahöghållfasta stål, där SSAB nu har flera unika produkter. Inom färgbelagda produkter låg fokus på funktionella beläggningar. Det innebar bland annat vidareutveckling av

Andel av leveranserna, %	2009	2008	2007
Sverige	33	30	37
Övriga Europa	58	64	53
Nordamerika	4	0	4
Asien inklusive Mellanöstern	3	4	4
Sydamerika	2	1	1
Afrika	0	1	1
Totalt	100	100	100

Prelaq Energy, beläggning med styrd energiupptagning från värmestrålning, samt beläggningar med självrenande ytor. Ett annat område som expanderade var färger från förnyelsebara råvaror.

Produktion

Som en konsekvens av det allmänna konjunkturläget gick ämnesproduktionen vid stålverket under större delen av året på reducerad fart, cirka 50 procent av normal årsvolym. Bland annat gjordes ett förlängt underhållsstopp under semesterperioden. Mot slutet av året återgick dock produktionen till normal nivå för att möta en något högre efterfrågan, samt för att åtgärda vissa leveransförseningar som uppstod i samband med uppstarten efter underhållsstoppet under sommaren. Den totala produktionen minskade till 1 344 (2 095) kton.

Produktionen i bredbandverket och efterföljande sträckor anpassades också till den svaga marknaden under stora delar av året. Mot slutet av året gick produktionen i det närmaste på normal nivå. Årets totala produktion uppgick till 1 456 (2 362) kton.

Produktion kton	2009	2008	Förändring, %
Tunnplåt	1 456	2 362	-38
Stålämnen	1 344	2 095	-36
Koks	617	746	-17

Resultat

Försäljningen minskade med 7 890 Mkr till 10 091 (17 981) Mkr. Resultatet före avskrivningar uppgick till -1 016 (3 902) Mkr. Rörelseresultatet minskade med 4 961 Mkr till -1 637 (3 324) Mkr. I resultatet ingår nedskrivningar av varulager med totalt 200 (-) Mkr. I resultatet 2008 ingick poster av engångskaraktär med +114 Mkr.

SSAB Plate

Mkr	2009	2008
Försäljning	7 634	13 237
rörelseresultat	-73	3 154
operativt kassafl öde	1 312	1 818
investeringar	554	659
Sysselsatt kapital vid årets slut	7 868	8 683
räntabilitet (%) 1)	neg	40
Medeltal anställda	2 266	2 570

1) Avser räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital.

Andel av koncernen

Försäljning 22%

registrerat antal anställda 29%

Sysselsatt kapital 16%

SSAB Plate är världens ledande producent av kylda stål. Det är grovplåt med extra hög hållfasthet och god svetsbarhet i kombination med hög slitstyrka och god formbarhet. Huvudsakliga produkter är slitstål och konstruktionsstål som marknadsförs under varumärkena Hardox respektive Weldox samt Toolox och Armox, i mer än 45 länder över hela världen.

SSAB Plates kylda stål ger kunderna möjlighet att konstruera och tillverka lätta och starka produkter med god totalekonomi. Produkterna bidrar till en mer hållbar värld eftersom lättare slutprodukter kräver mindre mängder stål. i de fl esta tillämpningsområden ger det dessutom lägre energiförbrukning och längre livslängd.

Produkterna säljs och levereras ofta direkt till slutkund, med egenskaper som är skräddarsydda för deras behov.

Hardox används i applikationer med stora krav på hårdhet, hållfasthet och seghet i kombination med goda svetsnings- och bockningsegenskaper. viktiga användningsområden är till exempel entreprenadmaskiner och gruvutrustning.

Weldox utmärks av god svets- och formbarhet i kombination med hög hållfasthet samt god plan- och ytfi nhet. Konstruktionsstålen används bland annat vid tillverkning av kranar och broar.

Tillverkningen sker i oxelösund i en integrerad process från järnråvara till färdig grovplåt. Plåtarnas tjocklek kan variera mellan 3 och 170 mm, med bredder upp till 3 500 mm.

Konkurrenter inom kylda stål är främst ThyssenKrupp och dillinger i europa, samt ArcelorMittal och Algoma i nordamerika.

Marknad

SSAB Plate har en mycket stark marknadsposition. Säljarna är starkt specialiserade och arbetar kontinuerligt med att söka nya applikationer och användningsområden för produkterna. Produktutbudet är en kombination av hård- och mjukvara. Syftet är att göra SSAB till den mest attraktiva leverantören på marknaden.

Under året etablerades nya säljkontor i indien och

Kenya. Marknadsaktiviteterna i Sydamerika intensifi erades ytterligare. Ledningen beslutade att bredda erbjudandet i Chile med vidareförädling samt att öppna ett säljkontor i Colombia.

Hardox har under fl era år utvecklats till ett av stålindustrins starkaste varumärken. en viktig del av divisionens marknadsföring syftar till att utveckla varumärket mot en ännu bredare målgrupp.

genom det internationella nätverket Hardox Wear Part Suppliers bearbetas eftermarknaden. det sker antingen genom fristående samarbetspartners eller via egna serviceverkstäder. egen verksamhet bedrivs i Kanada, Sydafrika, Portugal, Singapore och Kina. nätverket har omkring 100 medlemmar.

varumärkesprogrammet "Hardox in my body" är ett exempel på hur SSAB Plate tillsammans med kunderna skapar en gemensam profi lering av produkter tillverkade av högklassiga material. drygt 200 kunder är anslutna till detta program.

efter närmare fem år med en mycket stark efterfrågan på kylda stål minskade efterfrågan kraftigt i början av 2009. Betydande lager av färdiga maskiner, komponenter och plåt hade byggts upp hos kunderna under en tid. en väsentligt lägre produktionstakt under 2009 hos de fl esta av divisionens kunder innebar betydligt lägre leveranser under året.

Under hösten 2008 förstärktes satsningarna på att nå nya kunder. Kundbasen ökade under 2009 med drygt 10 procent. Mot slutet av året ökade beställningarna något.

Sammantaget för året uppgick leveranserna av kylda stål till 304 (585) ton och utgjorde 88 (94) procent av de

totala grovplåtsleveranserna. Geografisk fördelning av leveranserna framgår av tabellen nedan.

Investeringar

Under året beslutades om nya investeringar på totalt 344 (1 884) Mkr.

Beslut togs i januari om en miljöinvestering på 199 Mkr i sughuv och filter för att minimera utsläpp av stoft från koksverket. Dessa kommer att tas i drift under 2010.

Under hösten 2008 togs beslut om investeringar för att öka den årliga produktionskapaciteten med ytterligare 80 kton till 780 kton. Genomförandet av investeringen har skjutits fram för att anpassa produktionen till rådande konjunktur.

Under 2008 togs även beslut om att bygga tre nya varmapparater till masugn 2 i Oxelösund. På grund av det ekonomiska läget sköts färdigställandet av dessa fram till april 2010. Investeringen kommer att möjliggöra lägre bränsleförbrukning, samt att koksgas frigörs vilket ytterligare kommer att minska oljeförbrukningen i ämnesugnarna.

En automatisk dörr- och ramrensare till koksverkets tryckvagn installerades under 2009. Genom denna investering försvann ett tungt ergonomiskt moment.

De totala investeringsutbetalningarna under året uppgick till 554 (659) Mkr varav 368 (339) Mkr avsåg strategiska investeringar.

Andel av leveranserna, %	2009	2008	2007
Sverige	6	6	10
Övriga Europa	49	60	61
Asien inklusive Mellanöstern	20	14	9
Nordamerika	17	14	14
Sydamerika	4	3	2
Afrika	4	3	4
Totalt	100	100	100

Produktion

Ämnesproduktionen i SSAB Plate hölls på en låg nivå under en stor del av året för att anpassas till konjunkturläget. Masugn 4 stoppades i slutet av 2008 på grund av låg efterfrågan. I slutet av 2009 startades masugnen igen, för att möta den något ökande efterfrågan. Masugn 2 var stängd under 15 veckor i ett förlängt sommarstopp. Problem i samband med uppstarten medförde att återgången till full produktion tog några veckor längre än normalt.

Totalt uppgick ämnesproduktionen till 383 (1186) kton. Koksverket anpassade produktionen till cirka 75 procent av kapaciteten under större delen av året, men var vid årsskiftet 2009/2010 åter uppe i normal produktion.

För att anpassa verksamheten till konjunkturnedgången stängdes en ämnesugn i plåtproduktionen i december 2008. En stor del av de underhållsaktiviteter som normalt genomförs i samband med de årliga sommarstoppen kunde genomföras under första halvåret som följd av det låga beläggningsläget.

En omfattande säkerhetsutbildning genomfördes under 2009 inom både metallurgi- och plåtenheterna. Plåtproduktionen uppgick till 293 (640) kton.

Produktion kton	2009	2008	Förändring,%
Grovplåt	293	640	-54
Stålämnen	383	1 186	-68
Koks	363	428	-15

Resultat

Försäljningen minskade med 5 603 Mkr till 7 634 (13 237) Mkr. Resultatet före avskrivningar uppgick till 360 (3 520) Mkr. Rörelseresultatet minskade med 3 227 Mkr till -73 (3 154) Mkr. I resultatet ingår nedskrivningar av varulager med 287 (127) Mkr.

SSAB North America

Mkr	2009	2008
Försäljning	8 799	16 745
resultat före avskrivningar på övervärden	671	3 696
rörelseresultat	-271	2 951
operativt kassafl öde	1 376	4 139
investeringar	295	676
Sysselsatt kapital vid årets slut	30 574	34 352
räntabilitet (%) 1)	neg	10
Medeltal anställda	993	993

Andel av koncernen

Försäljning 29%

registrerat antal anställda 12%

Sysselsatt kapital 61%

i verksamheten ingår två skrotbaserade stålverk, med integrerade Steckelvalsverk, i Montpelier, iowa och i Mobile, Alabama . de två stålverken har en sammanlagd årskapacitet om 2,5 miljoner ton råstål. Produktionen är helt order-

i divisionen ingår även klippsträckor i Houston, Texas, St. Paul, Minnesota och Scarborough, ontario i Kanada.

styrd för att undvika lageruppbyggnad.

växande slutkundsgrupp.

Marknad

Årets första sex månader präglades av en exceptionellt svag efterfrågan på grovplåt. det var en följd av den svaga konjunkturen i nordamerika och den globala fi nanskris som inleddes under senare delen av 2008. ett stort antal projekt inom bland annat infrastruktur och energisektorn avbröts eller bordlades på grund av fi nansieringssvårigheter.

orderingången för SSAB north America minskade, eftersom divisionens kunder gjorde neddragningar i lagren. Bland annat avvecklade många original equipment Manufacturer (oeM)-producenter och Steel Service Centers delar av sina lager. det svaga efterfrågeläget medförde också en prispress nedåt.

efterfrågan på kylda stål i nordamerika var svag under större delen hela året. Samtidigt var lagernivåerna hos divisionens kunder höga i slutet av 2008, när lågkonjunkturen inleddes.

Under tredje kvartalet förbättrades orderingången väsentligt, främst tack vare högre efterfrågan på stål till rör inom energisektorn. inom fl ertalet övriga slutkundssegment var dock efterfrågan fortsatt relativt svag med undantag för kraftöverföring. efter att lageravvecklingen hos olika Steel

Service Centers och slutkunder har planat ut har aktiviteten ökat något.

Plåtleveranserna uppgick till 1 551 (2 446) kton, varav 327 (327) kton utgjordes av kylda stål och avancerade höghållfasta stål. Leveranserna av nischprodukter utgjorde 21 (13) procent av de totala leveranserna.

Investeringar

SSAB North America är en av de ledande leverantörerna av grovplåt i Nordamerika. Divisionen producerar och säljer grovplåt till slutkunder, distributörer och genom

Steel Service Centers. Viktiga segment är energi-, varvs-, transport- och verkstads industrin, liksom stora infrastrukturprojekt. Vindkraftsindustrin är en

Arbetet med att säkerställa kassafl ödet under året medförde att SSAB north America sänkte investeringsnivån. Under året beslutades om investeringar på totalt 33 (3 167). Merparten av det strategiska investeringsprogram som aviserades i augusti 2008 senarelades som en följd av rådande lågkonjunktur och marknadsutsikter. de totala investeringsutbetalningarna under året uppgick till 295 (676) Mkr.

Produktutveckling

SSAB north Americas produktutveckling fokuserar på att tillgodose kundernas behov i dag och i framtiden. Utvecklingen är i första hand inriktad mot nischprodukter.

inom ett stort antal tillämpningsområden för grovplåt, framför allt inom energisektorn, går utvecklingen mot mer höghållfasta stål.

det medför ett behov av ständiga förbättringar inom termomekaniskt styrd valsning av stål. Under 2009 bedrevs ett framgångsrikt arbete för att utveckla verksamheten så att plåtprodukter från SSAB north America kan vidareförädlas till nischprodukter vid SSAB Plates anläggningar. Samarbetet mellan SSAB Plate och SSAB north America fortsatte, och SSAB north Americas kunder fi ck möjlighet att utvärdera mer slitstarka höghållfasta plåtkvaliteter.

Ett nytt forsknings- och utvecklingscenrum i Montpelier beräknas kunna tas i drift under andra kvartalet 2010. En laboratoriebyggnad kommer då att innehålla avancerad utrustning för testning, simulering och metallografi. Anläggningen kommer att bemannas med fokus på produkt- och processutveckling samt kundstöd.

Produktion

Kapacitetsutnyttjandet påverkades negativt av nedgången i den amerikanska ekonomin. Under årets första sex månader var kapacitetsutnyttjandet något över 50 procent, men ökade till över 85 procent under tredje och fjärde kvartalet. En effektiv produktions- och försäljningsorganisation tillsammans med en hög flexibilitet i produktionssystemet var

faktorer som inverkade positivt på kapacitetsutnyttjandet i en annars svag marknad. Sammantaget för året uppgick plåtproduktionen till 1 563 (2 345) kton.

Produktion kton	2009	2008	Förändring, %
Stålämnen	1 639	2 431	-33
Plåt	1 563	2 345	-33

Resultat

SSAB North Americas försäljning minskade med 7 946 Mkr och uppgick till 8 799 (16 745) Mkr. Resultatet före avskrivningar uppgick till 1 090 (4 072) Mkr. Rörelseresultatet minskade med 3 222 Mkr och uppgick till -271 (2 951) Mkr. Avskrivningar på övervärden uppgick till 942 (745) Mkr.

Tibnor

Mkr	2009	2008
Försäljning	5 286	10 562
rörelseresultat	-38	634
operativt kassafl öde	725	677
investeringar	65	132
Sysselsatt kapital vid årets slut	1 736	2 465
räntabilitet (%) 1)	neg	31
Medeltal anställda	931	1 076

1) Avser räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital.

Andel av koncernen

Sysselsatt kapital 3%

Tibnor har en ledande ställning inom stål- och metallhandeln i norden. de viktigaste kundsegmenten utgörs av företag inom fordons-, verkstads-, bygg- och processindustrin. en betydande del av Tibnors kunder inom fordons- och verkstadsindustrin är underleverantörer till svensk exportindustri.

även dotterbolag i Polen och Lettland.

Tibnor är Sveriges ledande ståldistributör och utgör en viktig försäljnings-

kanal för SSABs stålrörelse framför allt på den svenska marknaden. Företaget ägs till 85 procent av SSAB och 15 procent av Outokumpu. Tibnor har en ledande ställning på den nordiska stålmarknaden och har

Leverans av stål till den svenska marknaden sker genom ståldistributörer eller direkt från svenska och utländska ståltillverkare. Övriga aktörer är olika Steel Service Centers och företag som arbetar inom ett begränsat produktområde. de största konkurrenterna bland distributionsföretagen i norden är Be group och rautaruukki, samt ett antal snävt produktorienterade företag, fristående eller ägda av utländska producenter.

Tibnors traditionella kärnaffär fi nns inom områdena handelsstål och rostfritt stål där man erbjuder ett komplett sortiment av tunnplåt, grovplåt, specialstål och rör. dessutom omfattar affärsverksamheten försäljning av metaller och byggrelaterade stålprodukter. Tibnors utländska dotter bolag erbjuder kunderna ett urval av sortimentet beroende på marknadens förutsättningar.

Som ett komplement till stål- och metallprodukterna erbjuder Tibnor ett brett utbud av tjänster. Kundernas krav på skräddarsydda logistiklösningar har medfört att ståloch metallprodukterna idag levereras anpassade för direkt användning i kundens produktion. Tibnor har resurser för materialanpassning såsom spaltning och formatklippning av tunnplåt, samt egna produktionscentra för anpassning av övrigt material i form av kapning, slungrensning, målning, fi gurskärning med mera. dessutom kan företaget erbjuda produktionsresurser genom ett nätverk av partners inom olika kompetensområden.

i kombination med en resursstark och kostnadseffektiv försäljnings-, lager- och distributionsfunktion, kan Tibnor därmed vara en viktig partner till kunderna för all försörjning av stål- och metallprodukter. Syftet är att Tibnor ska kunna nyttjas som ett första led i kundens egen produktion.

inom metallområdet har en specialisering skett mot handel med metaller för industriellt bruk. Förutom i Sverige är Tibnor, som distributör av halvfabrikat och råvaror av aluminium, koppar och mässing, en av de största aktörerna inom metallområdet även i Finland och danmark.

Tibnor är dessutom en av Sveriges ledande leverantörer av armeringsprodukter, där landets större byggföretag utgör den viktigaste kundgruppen. genom två anläggningar för tillverkning av inläggningsfärdig armering erbjuder företaget förutom standardmaterial även skräddarsydda armeringslösningar. Tibnor är dessutom en av Sveriges ledande leverantörer av spont, som används vid grundläggning.

Tibnor arbetar kontinuerligt med strukturförändringar och investeringar för att utveckla sin verksamhet och säkerställa kvalitet och produktivitet. Under 2009 stängdes lagret i Malmö, och verksamheten fl yttades till Köping och eskilstuna där anläggningarna har byggts ut för att klara hanteringen av större volymer. Steel Service Centerverksamheterna i göteborg och Köpenhamn påbörjade en fl ytt till en ny anläggning i göteborg. dessa åtgärder gjordes för att effektivisera verksamheten och öka tillgängligheten för kunderna. en ny borr- och skärlinje för långa produkter, främst balk, togs i drift under året. det breddade Tibnors utbud av produktionstjänster ytterligare.

Marknad

Hösten 2008 sjönk efterfrågan kraftigt. Trenden fortsatte nedåt under första kvartalet 2009 och i mars och april nåddes den lägsta nivån på leveranser. Under våren sjönk priserna och ledtiderna från leverantörerna var mycket korta. Marknaden återhämtade sig något under de följande månaderna, men eftersom många kunder hade långa sommarstopp utvecklades juli svagt. Under hösten stabiliserades leveransutvecklingen på en låg nivå, dock något högre än under våren. Sammantaget minskade leveranserna med 45 procent under 2009.

Produktionen hos stålverken begränsades kraftigt under våren 2009, och när marknaden vände svagt uppåt efter sommaren resulterade det i långa ledtider och i vissa fall materialbrist hos leverantörerna. Det i sin tur ledde till en viss prisuppgång på marknaden under hösten.

Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater

Tibnor äger 50 procent av aktierna i Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater. Resterande 50 procent ägs av Corus.

Norsk Stål är Norges största ståldistributör. Försäljningen för året minskade till 2 170 (3 403) Mkr, och Tibnors resultatandel blev -4 (-6) Mkr. Antalet anställda uppgick till 290 (327).

Norsk Stål Tynnplater är Norges största Steel Service Center. Försäljningen för året uppgick till 487 (808) Mkr och Tibnors resultatandel blev -8 (17) Mkr. Antalet anställda uppgick till 45 (56).

Resultat

Tibnorkoncernens försäljning 2009 uppgick till 5 286 (10562) Mkr, vilket var en försämring med 50 procent från föregående år. Resultatet före avskrivningar uppgick till 22 (692) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till -38 (634) Mkr. Den kraftiga försämringen jämfört med 2008 berodde främst på minskade volymer och sänkta priser. Bruttomarginalerna var högre än under 2008 och kostnadsnivån lägre. I resultatet ingår en negativ effekt av lagervärderingar på 132 (250) Mkr.

Mkr	2009	2008	Förändring, %
Tunn- och grovplåt	2 013	4 054	-50
Långa produkter	1 107	2 169	-49
Specialstål	713	1 520	-53
Metall	647	1 243	-48
Rostfritt	527	962	-45
Armeringsprodukter	266	601	-56
Övrigt	13	13	-
Summa	5 286	10 562	-50

Övriga bolag

Resultat efter finansnetto i respektive bolag

Mkr	2009	2008
Plannja	-68	20
Lulekraft	5	10
Oxelösunds Hamn	31	28

Plannja

Plannja ägs till 100 procent av SSAB. Det är ett av Europas ledande byggplåtsföretag med en geografisk inriktning mot Norden, övriga Östersjöområdet samt Central- och Östeuropa. Produktsortimentet utgörs av kompletta program för plan och profilerad byggplåt, plåttakpannor och vattenavrinningsprodukter samt väggelement av sandwichtyp. Utgångsmaterialet för verksamheten är till övervägande del metallbelagd tunnplåt. Huvuddelen av materialförsörjningen sker från SSAB Strip Products. Efterfrågan var under året svag, som en följd av den kraftiga inbromsningen i byggkonjunkturen.

Till följd av de försämrade marknadsutsikterna genomfördes ett omstruktureringsprojekt under 2009, där delar av produktionen i Luleå samt produktionen i Danmark integrerades i den befintliga produktionen i Järnforsen. Åtgärderna avser att stärka Plannjas erbjudande samt att öka produktiviteten och förbättra kostnadseffektiviteten.

Försäljningen minskade till 1 342 (1 796) Mkr och resultatet efter finansnetto uppgick -68 (20) Mkr. Antalet anställda var 553 (622).

Lulekraft

Lulekraft driver ett kraftvärmeverk i Luleå. Företaget ägs till hälften av SSAB och till hälften av Luleå kommun. Kraftvärmeverket tar tillvara energirika gaser från SSAB Strip Products ståltillverkning, och producerar fjärrvärme och elkraft.

Fjärrvärmen säljs till Luleå Energi som distribuerar den till cirka 20 000 hushåll i Luleå kommun. Elkraften säljs till SSAB Strip Products.

Under 2009 producerade kraftverket 789 (776) GWh fjärrvärme och 444 (597) GWh elkraft. Försäljningen minskade till 292 (394) Mkr. Resultatet efter finansnetto uppgick till 5 (10) Mkr. Antalet anställda var 29 (30).

Oxelösunds Hamn

Hamnverksamheten i Oxelösund är en av de större i landet. Hamnen har utmärkta djupförhållanden och spelar en viktig roll för koncernens omfattande införsel av råvaror samt för export av tunn- och grovplåt. Oxelösunds Hamn ägs till lika delar av SSAB och Oxelösunds kommun.

Försäljningen under 2009 minskade något till 238 (262) Mkr. Resultatet efter finansnetto uppgick till 31 (28) Mkr. Antalet anställda var 193 (219).

»Genom att använda Hardox och Domex i en ny modell sopbilar har kanadensiska Labrie Environmental Group kunnat öka den maximala lastkapaciteten med 700 kg. Därmed minskar antalet transporter och bränsleåtgången för slutanvändaren. Detta gav Labrie Swedish Steel Prize 2009.«

SSAB Årsredovisning 2009 – 33

Förvaltningsberättelse

SSABs miljöarbete stöd för affärsstrategin

Fortsatt fokus på nischprodukter i form av avancerade höghållfasta stål innebär en mer effektiv resursanvändning och i synnerhet för SSABs kunder. SSABs miljöarbete bedrivs på ett systematiskt, målstyrt och förebyggande sätt för att ständigt minska miljöpåverkan. Kunskap, förståelse och delaktighet hos alla medarbetare är viktigt för att nå resultat.

För samordningen rörande yttre miljö har koncernen ett gemensamt organ, Miljörådet. Miljörådets arbete fokuserar på det övergripande och strategiska miljöarbetet och uppföljningen av det.

Inom varje division och dotterbolag finns särskilda miljöavdelningar med ansvar att bevaka lagar och avtal, handlägga tillståndsansökningar samt genomföra mätningar av utsläpp och rapportering av dessa. Samtliga tillverkande enheter har miljöledningssystem godkända enligt ISO 14001. Miljöledningssystemen ingår som en integrerad del i enheternas verksamhetssystem.

Särskilda kontrollprogram säkerställer kontroll av närmiljön vid alla SSABs produktionsanläggningar, till exempel genom provtagning för vatten, luft och buller. Resultaten rapporteras till respektive tillsynsmyndigheter.

FORTSATTA INSATSER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN Året som gått har präglats av en rad förbättrings- och effektiviseringsåtgärder. Även om produktionen höll en lägre takt under 2009 rustade SSAB anläggningarna för fortsatta produktivitetsförbättringar.

Sughuv och filteranläggning i Oxelösund

Under 2009 fattades beslut om en ny sughuv och filteranläggning i anslutning till SSAB Plates koksverk i Oxelösund. Anläggningen kommer att begränsa stoftutsläppet väsentligt, vilket förbättrar arbetsmiljön och gynnar de boende i samhället. Baserat på erfarenheter från Luleå beräknas stoftutsläppen kunna sänkas med ett par hundra ton per år. Investeringen uppgår till cirka 200 Mkr.

Återvinning av stoft ger kostnadsbesparingar

I SSAB North Americas anläggning i Mobile i Alabama har stoftet från ljusbågsugnarna skickats till en återvinningsanläggning. Innebärande kostnadsbesparingar på cirka 1 miljon USD. I slutet av året började även motsvarande hantering av stoftet från anläggningen i Montpelier i Iowa. Under normala produktionsförhållanden betyder det att totalt 40 000 ton stoft återvinns från att tidigare ha deponerats.

Ansökningsförfaranden under året

SSAB Strip Products i Borlänge har ansökt om – och fått godkänt för – att bygga om kylsträckan vid varmvalsverket, för att stål med högre hållfasthet ska kunna tillverkas. Den största miljömässiga förändringen är ett ökat behov av kylvatten, men med ett slutet system ökar recirkulationsgraden, vilket är positivt.

Under början av 2009 ansökte SSAB i Mobile om att få bygga en tankvakuumanläggning .

Goda resultat i Luleå

SSABs stålverk i Luleå har investerat i ett LD-sekundärfilter för stoftavskiljning, vilket redan har visat goda resultat med minskade stoftutsläpp. Dessa har kunnat reduceras med 90 procent, vilket motsvarar en minskning av stålverkets totala stoftutsläpp med cirka 10 procent.

SATSNING PÅ FORSKNING OCH UTVECKLING

För SSABs position som en ledande tillverkare av avancerade höghållfasta stål är spetskunskaper avgörande. Genom såväl eget utvecklingsarbete som gemensamma miljöforskningsprojekt tillsammans med andra ståltillverkare driver SSAB fortsatt utveckling för en miljömässigt uthållig tillverkningsprocess.

Forskning i ny teknik för stålproduktion

Sedan mitten på 1970-talet har koldioxidutsläppen per ton producerat stål halverats i Europa tack vare kontinuerligt förbättringsarbete. Tillsammans med andra aktörer i branschen arbetar SSAB aktivt för att identifiera och utvärdera ny teknik som möjliggör minskade utsläpp av koldioxid som dagens teknik inte förmår. En viktig del av detta är teknik för avskiljning och lagring av koldioxid, så kallad CCS (Carbon Capture and Storage) där SSAB är aktivt såväl inom svensk som internationell forskning.

Sedan 2004 pågår EU-projektet ULCOS vars mål är att halvera koldioxidutsläppen vid ståltillverkning. Det går ut på att undersöka helt ny teknik för ståltillverkning och projektet befinner sig nu i en fas där den mest lovande tekniken testas i pilotprojekt. SSAB deltar med både pengar och personal i projektet och under 2009 stärktes engagemanget ytterligare när SSAB blev medlem i styrgruppen.

SSAB deltar i programmet Stålkretsloppet, som samfinansierats av svenska stålindustrin och Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning). Det var ursprungligen ett fyraårigt miljöforskningsprogram som startade 2005 med syfte att "utveckla säkra, resurssnåla och återvinningsbara produkter som motsvarar samhällets ökade krav". SSAB är en av industrifinansiärerna och deltar aktivt även i den nya perioden 2009–2012 inom fyra delprojekt.

MILJÖPÅVERKAN UNDER PROCESSEN

Under 2009 har SSABs produktionstakt påverkats av den globala efterfrågan på stål. Produktionsstoppen 2009 har varit längre än andra år och därför har den totala miljöpåverkan också varit lägre under året. Den ojämna produktionstakten har haft stor inverkan på resultaten och gjort det svårt att mäta förbättringar. SSAB fortsätter emellertid att satsa på processförbättringar som skapar bättre produkter och bättre villkor för miljön.

Råvaror, biprodukter och energislag i processerna

SSABs stål framställs genom två olika processmetoder.

I Sverige sker tillverkningen av råjärn i tre masugnar, varav en finns i Luleå och två i Oxelösund. Järnmalmspellets reduceras med hjälp av kol och koks till flytande råjärn. Med syrgas sänks råjärnets kolhalt tills det blir stål och föroreningar tas bort med hjälp av kalk. Processen sker i en syrgaskonverter och ger ett överskott på värme som kyls ner genom att tillsätta skrot, som i huvudsak kommer från de egna anläggningarna.

I Nordamerika produceras råstål genom att återvunnet stål, skrot, smälts i ljusbågsugnar. Skrotet köps på den öppna marknaden. Ljusbågsugnarna drivs med elektrisk energi.

Under 2009 baserades SSABs totala produktion av stål till 47 procent på järnmalm och till 53 procent av återvunnen skrotråvara. Det kan jämföras med det internationella genomsnittet där 35 procent av producerat stål utgörs av återvunnet stål.

Båda processerna framställer flytande stål som sedan raffineras och legeras i olika efterbehandlingssteg innan det gjuts i stränggjutningsmaskiner. De ämnen som tillverkas i stränggjutningsmaskiner vidareförädlas i valsverken till olika former av plåt. Idag tillverkar SSAB både tunnplåt och grovplåt i Sverige och grovplåt i Nordamerika.

Stålproduktionen genererar betydande mängder värme, gas, slagg och stoft som i stor utsträckning tas till vara.

Masugnarnas behov av koks tillgodoses vid normal produktion till huvuddelen av SSABs koksverk. Koksningsprocessen genererar flera biprodukter i form av koksugnsgas, tjära, ammoniumsulfat, bensen, svavel och svavelsyra. Koksugnsgasen utgör energiråvara i olika ugnar och i kraftvärmeverk, och ersätter då olja. Övriga biprodukter säljs på marknaden, bland annat till läkemedelsindustrin.

De olika värmningsugnarna för plåt och stålämnen använder olika energislag. I USA är det naturgas och i de svenska verken koksugnsgas, gasol, olja och elkraft.

De energirika koksugns- och masugnsgaserna som inte förbrukas i stålproduktionen används i kraftvärmeverk, bland annat för att försörja SSAB med cirka 50 procent av elkraftsbehovet i den svenska rörelsen. Dessutom levereras fjärrvärme till över 70 procent av befolkningen i Oxelösunds och Luleås tätorter samt till 15 procent av befolkningen i Borlänge tätort.

Koldioxid

Användningen av kol, koks, olja, naturgas och gasol i de olika processerna ger upphov till koldioxidutsläpp. Järn framställs genom att järnmalm reduceras med hjälp av kol

Material- och energibalans samt koldioxidutsläpp för framställning av 1 ton plåt i SSAB-koncernen 2009

Flödena inkluderar även värmekraftverken i Luleå och Oxelösund som i huvudsak använder restgaser från SSABs verksamhet.

Läs mer om hela produktionsprocessen i Stålboken på www.ssab.com

och koks i masugnar, vilket genererar koldioxid. Internationella jämförelser visar att SSABs masugnar ligger i täten när det gäller låga utsläpp av koldioxid per ton råjärn. Det har flera orsaker: högvärdiga råvaror i form av järnmalmspellets, högkvalitativt koks och effektiva processer. Det är också viktigt att masugnarna kan producera utan avbrott. I Oxelösund finns en granuleringsanläggning för råjärn, vilket gör att masugnarna kan fortsätta producera även om efterföljande produktionsled står still.

SSABs anläggningar i USA tillverkar stål baserat på återvunnen skrotråvara. En viss mängd kol och naturgas används i tillverkningsprocessen, men främst nyttjas el för smältning av stålskrotet vilket genererar mindre utsläpp av koldioxid än vid produktion av stål från järnmalm.

Kväve- och svaveldioxid

Olika typer av förbränning genererar utsläpp av kväve- och svaveldioxid. Betydande källor är värmningsugnarna för stålämnen och i Sverige även undereldning av koksbatterierna och eldning av masugnarnas varmapparater. I Sverige utgörs bränslet av masugnsgas, koksugnsgas, gasol och

Under 2009 levererade SSAB drygt 1,0 miljoner ton nischprodukter. Om användningen av det höghållfasta stålet skulle ersättas med ordinärt stål skulle det krävas ytterligare 0,45 miljoner ton stål för att tåla samma belastning. Eftersom tillverkningen av varje ton färdig plåt genererar ungefär 2 ton koldioxid vid normal produktion via masugn, så medför SSABs höghållfasta stål att koldioxidutsläppen är 0,89 miljoner ton lägre jämfört med om ordinärt stål skulle tillverkas för samma användning. Exemplet utgår från att det höghållfasta stålet har en dubbelt så hög sträckgräns som det ordinära stålet, vilket medför att vikten reduceras med cirka 30 procent.

olja och i USA av naturgas. För att minimera utsläppen av svaveldioxid väljer SSAB kol och olja med låga svavelhalter och genom att kontinuerligt trimma brännarna har det varit möjligt att reducera utsläppen av kväveoxider.

Stoft

Stofthalten från verksamheten mäts på många håll kontinuerligt och alla nya anläggningar som byggs uppfyller högt ställda krav för utsläpp. För äldre anläggningar pågår ett ständigt förbättringsarbete för att minska stoftutsläppen. Under avsnittet om miljöhändelser under året beskrivs några sådana förbättringsarbeten, till exempel sughuven i Oxelösund, LD-sekundärfiltret i Luleå och återvinningen av stoft i SSAB North America.

Utsläpp till vatten från ståltillverkningen

stora mängder vatten nyttjas för att kyla ugnar, koks och plåt. Främst sker användningen i slutna system och vatten renas genom sedimentation och filter innan det lämnar industriområdet. SSAB bedriver omfattande kontroller av vattenkvaliteten för att säkerställa att alla myndighetskrav uppfylls.

ÅTERVINNING OCH EFFEKTIVARE RESURSANVÄNDNING För att minimera användningen av naturresurser som järnmalm och kol, samt energi, är SSABs mål att ha en så hög grad av återvinning som möjligt.

Genom att använda skrot och återvinna slagg minimerar SSAB behovet av järnmalm och kalksten. Ungefär hälften av all konverterslagg återförs till masugnarna. Slagg innehåller 15–20 procent järn och 40 procent kalk i bränd form.

Kol- och koksbehovet minimeras på flera sätt. Ett exempel är att kolhaltigt stoft från masugnarnas gasreningsanläggning återförs till masugnarna. Ett annat exempel är

330

660

990

1) Avser svenska stålrörelsen. På grund av den reducerade produktionen under 2009, gick effektiviteten ner vilket innebar större utsläpp per producerat ton stål.

ljusbågsugnen i Mobile. Sedan 2004 har över 2,6 miljoner uttjänta däck ersatt motsvarande mängd kol. Sedan 2008 använder SSAB i Mobile även återvunna kolrester från spill, vilka tidigare hanterats som avfall och sanerats. På så sätt kan upp till 60 procent av kolet som används till ljusbågsugnarna ersättas.

SSABs behov av olja och el ersätts till viss del genom att återanvända processgaser, vilket även gynnar de lokala samhällena genom produktion av fjärrvärme.

Biprodukter med nya marknader

Ståltillverkningens mycket exakta processtyrning resulterar i värdefulla biprodukter som är väl definierade och kvalitetsanpassade. SSAB säljer biprodukterna vidare till olika ändamål, främst genom dotterbolaget Merox.

Bland Merox högvärdiga produkter kan nämnas Hyttsten för vägbyggnadsändamål, som får vägar att hålla väsentligt längre eftersom de kan byggas med mindre mängd material, cement- och betongmaterialen Merit 5000 och Merolit, som ersätter bränd kalk. Används ett ton slagg till cementråvara så minskas koldioxidutsläppen med ett ton jämfört med att använda kalksten. Paddex för ridbanor, det kravmärkta växtnäringsmedlet M-kalk och Black Iron som säljs för tillverkning av ferritmagneter vilka ingår i nästan all modern elektronik idag, från mobiltelefoner till bilar. I USA är de största biprodukterna stålslagg och glödskal. Dessa används bland annat i asfalt och vid cementtillverkning.

REGLERAD HANTERING AV AVFALL

Stålproduktionen genererar även avfall och då avses material som inte har ett miljömässigt eller ekonomiskt motiverat användningsområde idag eller material som av miljöskäl bör plockas bort från kretsloppet. Hos SSAB utgörs detta till största del av rökgasreningsstoft som idag inte kan återanvändas på grund av fysiska eller kemiskaegenskaper. Avfallet hanteras antingen genom destruktion eller genom deponering. Företagets deponier är strikt reglerade av myndigheterna hur de ska skötas och övervakas. Avfallet hanteras på ett sådant sätt så att det i en framtid är möjligt att tillvarata även dessa resurser.

JÄRNVÄGSTRANSPORTER DOMINERAR

I första hand sker transporter på järnväg och med fartyg, men även med lastbil. Samtliga divisioner inom SSAB har logistikavdelningar med målsättningen att göra transporterna effektiva och ekonomiska.

I Sverige transporteras råvarorna till Luleå och Oxelösund med tåg eller fartyg. Stålämnen transporteras med tåg mellan produktionsorterna. SSAB Strip Products och SSAB Plate i Sverige har även i år fått Green Cargos "Klimatintyg för transporter", vilket innebär att de klarar Svenska Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval för transporter.

Inför uppförandet av SSAB North Americas två elektrostålverk i Montpelier och Mobile valdes lokaliseringen med hänsyn till den potentiella marknaden och tillgången på skrotråvara. Denna strategi minimerar transporternas miljöpåverkan eftersom samtliga anläggningar har tillgång till järnväg. I Nordamerika utnyttjas dessutom insjösystemets vattenvägar.

MILJÖVILLKOR FÖR VERKSAMHETEN

SSABs verksamhet omfattas av flera hundra miljövillkor, bland annat reglerade produktionsnivåer, utsläpp till luft och vatten, bullernivåer och regler för deponier. Samtliga produktionsenheter uppfyller sina respektive lokala miljökrav.

I Sverige fastställer Miljödomstolen villkor för verksamheterna vid SSABs större anläggningar efter offentlig prövning. Sveriges miljölagstiftning påverkas till stor del av beslut fattade i EU:s parlament och ministerråd. I USA styrs miljölagstiftningen genom den federala regeringen (Federal Government) och genom US EPA (United States Environmental Protection Agency).

Koncernen har lagstadgad miljöskadeförsäkring samt ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje part.

I Sverige är produktionstillstånden i huvudsak baserade på en maximal mängd ton per år, medan tillstånden i Nordamerika bygger på produktivitetsbegränsning i form av max ton producerat per timme.

De maximalt tillåtna produktionsnivåerna för den svenska verksamheten anges i tabell nedan.

kton	Ort	Tillåten produktion	Produktion 2009
Koks	Luleå	800	617
	Oxelösund	530	363
Råjärn	Luleå	2 530	1 549
	Oxelösund	1 900	417
Råstål	Luleå	2 530	1 471
	Oxelösund	1 900	416
Varmvalsad plåt	Borlänge	3 200	1 476
	Oxelösund	820	293
Betad plåt	Borlänge	2 500	1 064
Kallvalsad plåt	Borlänge	1 400	752
Glödgad plåt	Borlänge	650	362
Metallbelagd plåt	Borlänge	680	378
Målade produkter	Borlänge	140	102
	Luleå	85	16
	Köping	30	18
	Finspång*	40	20

* Enhet miljoner m2

För mera information kring hållbarhetsarbetet se SSAB Hållbarhetsredovisning 2009, som återfinns på www.ssab.com

»De fällbara spridararmarna på italienska Andreolis besprutningsaggregat är 50 procent lättare än liknande som är gjorda med standardstål. Kombinationen av styvhet och lätthet ökar både rörligheten och precisionen. Därmed minimeras kemikalieanvändningen. Dessutom är produktionskostnaden väsentligt lägre.«

Medarbetarna avgörande i förändringsarbetet

2009 har varit ett år med stora utmaningar för SSABs medarbetare. Fokus har legat på fortsatt kompetensutveckling för att rusta organisationen för framtiden, samtidigt som SSAB har dragit ner på personal i hela koncernen.

Intern rörlighet bidrar till utveckling

SSABs HR-strategi syftar övergripande till att fortsätta utveckla organisationen och stärka en högpresterande kultur. Medarbetarnas vilja till utveckling och ömsesidigt lärande är centralt för SSAB som kunskapsföretag.

Intern rörlighet utvecklar medarbetarnas kompetens och ökar spridningen av kunskap inom företaget vilket är positivt. SSAB uppmuntrar intern rörlighet och kompetensutveckling genom aktivt arbete med målsättningen att ha individuella utvecklingsplaner för samtliga medarbetare, genomförandet av årliga resultat och planeringssamtal mellan chefer och medarbetare och användandet av en gemensam CV-databas vid tillsättning av interna vakanser. SSAB har redan kunnat spåra en ökad intern rörlighet samt ett växande intresse bland medarbetarna att delta i CVdatabasen.

Mycket bra ledarskap är avgörande för ssabs fortsatta framtid

SSAB strävar efter att i första hand rekrytera internt till chefspositioner inom koncernen. Målet är att det ska finnas tre lämpliga interna kandidater per ledig chefstjänst. Vid bemanningen av organisationen för affärsområdena i den nya strukturen för 2010 var graden av intern bemanning hög. Det visar att SSAB har lyckats identifiera och utveckla

medarbetare med rätt kompetens. Som resultat av ett medvetet arbete med generations- och kompetensväxling har flertalet ledningsgrupper en bra balans mellan åldrar, kompetenser och kulturell bakgrund.

Som en del i det långsiktiga arbetet har koncernledningen beslutat om en chefsförsörjningsprocess med sex gemensamma chefskriterier. Dessa ska användas vid identifiering, tillsättning, utveckling och utvärdering av SSABs chefer.

Ett viktigt led i arbetet med successionsplanering och kompetensförsörjning är också att identifiera specialistroller och tydliggöra möjligheterna till specialistkarriär inom bolaget. Detta är ett kontinuerligt arbete i organisationen och under året har SSAB identifierat tre nivåer av specialister.

Särskilda utbildningsinsatser under året

Under 2009 har SSAB tagit vara på perioder med lägre produktion genom särskilda utbildningsinsatser som syftar till att rusta medarbetarna och organisationen inför framtiden. Kursen "Kundens affär i fokus" är en av de enskilt största utbildningsinsatserna inom SSAB i Sverige under det senaste året. Den har genomförts med goda resultat på flera håll inom koncernen under 2009. Sammanlagt har över 1 160 personer inom SSAB gått "Kundens affär i fokus" under året.

Kriterier för chefer:

• Skapar resultat
• Är ett föredöme
• Driver förbättring
• Ger andra möjlighet att utvecklas
• Genererar energi
• Har självkännedom

SSAB – ett attraktivt kunskapsföretag

SSAB har klättrat i undersökningsföretaget Universums årliga undersökning av vilka arbetsplatser som nyutexaminerade högskoleingenjörer i Sverige betraktar som mest attraktiva. En av förklaringarna är att SSAB blivit tydligare i sin kommunikation mot universitet och högskolor för att visa på möjligheterna inom koncernen. Under 2009 utsågs SSAB dessutom av Veckans Affärer till en av Sveriges bästa arbetsplatser i egenskap av en av de 40 mest jämställda arbetsplatserna.

Dialog vid verksamhetsförändringar

I slutet av 2008 beslutade SSAB om kostnadsbesparingar som bland annat omfattade personalminskningar under 2009. Förhandlingar inleddes i december 2008, och arbetet har fortsatt i och med att förändringarna trätt i kraft under 2009.

I Sverige har SSAB arbetat med Trygghetsrådet och deras bolag Startkraft för att stötta såväl chefer, fackliga företrädare och andra medarbetare som berörts av förändringarna. En konstruktiv dialog har förts med både dem som får lämna SSAB, men också med dem som är kvar eftersom förändringarna påverkar hela företaget.

I Nordamerika har arbetet med personalminskningar framför allt omfattat underleverantörer och konsulter. Personalkostnaderna har huvudsakligen reducerats genom att rörliga löner påverkats i takt med att produktionen minskat.

Mångfald stärker SSABs affär

Mångfald stärker företagets förmåga till utveckling och framgång. Jämställdhet är en självklar del av mångfaldsbegreppet. SSABs mångfalds- och jämställdhetsarbete börjar i koncernledningen. Av koncernledningsgruppens nio medlemmar är två kvinnor och flera av medlemmarna är födda utanför Sverige. Spridningen avseende ålder och bakgrund är också stor i ledningsgruppen.

Sammansättningen av ledningarna i de nya affärsområdena speglar också en bredd i mångfaldsfaktorer. Detta sänder signaler till resten av organisationen och bidrar tillsammans med den ökade interna rörligheten på sikt till ökad mångfald i samtliga led.

SSAB verkar i en traditionellt mansdominerad bransch,

framför allt avseende medarbetarna i produktionen. Under 2009 har andelen kvinnor i koncernen legat stabilt, totalt 18 procent. Andelen kvinnliga chefer i koncernen har stigit till 16(14) procent, vilket betyder att gapet mellan andel kvinnliga chefer och andel kvinnliga medarbetare minskat och är ett steg i målet mot att andelarna ska korrelera.

Fortsatt kunskapsutbyte inom hälsa och säkerhet

Hälsa och säkerhet är en förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare. Ambitionen att fortsätta lära av varandra är även framträdande inom hälsa och säkerhet, där den nordamerikanska delen av SSAB betraktas bland de ledande i branchen. Under 2009 har koncernens samordningsansvarige för frågorna lett en intern arbetsgrupp för hälsa och säkerhet. Gruppen har arbetat proaktivt med fokus på innovation och att dela best-practice. En annan relevant uppgift är att öka utbytet av erfarenheter och lärdomar från inträffade olyckor och tillbud.

Ordning och reda är avgörande

Ordning och reda är hörnstenarna för det förebyggande hälso- och säkerhetsarbetet. Inom SSAB North America sprids sedan flera år tillbaka information om åtgärder eller lösningar som ökar säkerheten i lättillgängligt format. Informationen är baserad på individuella medarbetare eller arbetsgruppers initiativ. Arbetet med att kontinuerligt implementera best-practice stöttas av produktionssystemet SSAB One med programelementet Six Sigma. Six Sigma, innebär ett strukturerat arbete för att mäta, styra och minska avvikelser. Arbetet skapar generella kvalitetsförbättringar och effektiviseringar. Ordning och reda bidrar

Medeltal antal anställda, könsfördelning					Åldersstruktur
	Antal anställda			Andel kvinnor %	Ålder
	2009	2008	2009	2008	60–
Moderbolaget
Sverige	44	44	40	38	50–59
Dotterbolagen
Sverige	6 453	7 289	18	18	40–49
USA	959	992	13	13
Övriga	878	847	24	22	30–39
Totalt	8 334	9 172	18	18

till att många olyckor kan undvikas och skapar samtidigt andra positiva synergier, såsom kostnads- och resursbesparingar.

Flera av verksamheterna inom SSAB är igång med att implementera OHSAS 18 001, ett certifierbart ledningssystem för arbetsmiljö och säkerhet. I dagsläget är anläggningarna i Luleå certifierade, och framskridna planer finns även för implementering i Borlänge, Mobile och Montpelier. Systemet erbjuder en tydlig och systematisk målstyrning och uppföljning som bestyrks genom extern verifiering. Sammantaget har de olika aktiviteterna bidragit till en positiv utveckling och resultat.

Aktivt friskvårdsarbete

Engagemanget för förbättrad hälsa är stort inom SSAB.

Inom de olika verksamheterna pågår ett flertal friskvårdsprojekt. Några exempel är stöd till vandringsleder i närheten av stålverken i Nordamerika, ett kommungemensamt projekt i form av ett friskvårdscenter i Oxelösund samt hälsoprogrammet HälsoSAM för arbetsmiljö och ergonomi i Luleå. HälsoSAM är nu modell för det systematiska hälsoarbetet även i Borlänge.

Det hälsofrämjande arbetet har gett bra resultat. Sjukfrånvaron i den svenska delen av koncernen sjönk till 3,4 (4,2) procent under 2009. Sjukfrånvaron uppgick till 4,3 (5,5) procent för kollektivanställda och till 1,8 (2,1) procent för tjänstemän.

Personal

Under året minskade antalet anställda med 830 personer huvudsakligen som en effekt av kostnadsbesparingsprogrammet och uppgick vid utgången av året till 8 454 (9 284).

Antal anställda
vid årets slut	2009	2008	Förändring,%
SSAB Strip Products	3 465	3 731	-7
SSAB Plate	2 478	2 753	-10
SSAB North America	1 007	1 016	-1
Tibnor	857	1 046	-18
Övriga	647	738	-12
Totalt	8 454	9 284	-9

Personalkostnader

Sjukfrånvaro

Antal olyckor

Långsiktiga relationer med leverantörerna

SSAB köper stora volymer råvaror till stålproduktionen, därför är det av stor vikt att ha långsiktiga relationer med de viktigaste leverantörerna. SSAB värnar om att upprätthålla internationellt accepterade principer för mänskliga rättigheter i alla företagets leverantörsrelationer. Deltagandet i FNs Global Compact från 2010 markerar SSABs engagemang i frågan.

Internationellt accepterade principer som grund

SSABs Affärsetiska Bestämmelser är det viktigaste styrdokumentet för arbetet med leverantörer. De utgår från FNs deklaration om grundläggande mänskliga rättigheter och då med särskild betoning på avskaffande av tvångsarbete och barnarbete. I kontakt med leverantörer kommunicerar SSAB sina Affärsetiska Bestämmelser och uppmuntrar dem att följa och respektera dessa. Respekten för grundläggande mänskliga rättigheter är ett kriterium vid val av leverantörer.

Som komplement till SSABs Affärsetiska Bestämmelser finns SSABs Instruktion avseende Muta och Bestickning. Instruktionen ger medarbetarna tydligare information om hur SSAB definierar mutor och oegentliga förmåner, samt hur medarbetarna förväntas agera i relation med leve-

Global Compacts tio principer

1. Företag ska stödja och respektera internationella mänskliga rättigheter inom sfären för företagens inflytande; och
1. Säkerställa att det inte medverkar i kränkningar av mänskliga rättigheter
1. Företag ska upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar; och
1. Eliminera alla former av tvångsarbete; och
1. Avskaffa barnarbete; och
1. Motverka diskriminering på arbetsplatsen
1. Företag ska stödja förebyggande åtgärder för att motverka miljöproblem; och
1. Aktivt bidra till ökad miljömedvetenhet; och
1. Uppmuntra utvecklandet och användning av miljövänlig teknik
1. Företag ska motverka alla former av korruption, inklusive utpressning och mutor

rantörer, kunder och andra affärspartners för att efterleva förbudet mot muta och bestickning.

Med början 2010 är SSAB medlem i FNs Global Compact och dess principer tillämpas i arbetet med leverantörerna.

Uppföljning och kontroll

SSAB eftersträvar att vara en engagerad och kunnig köpare och tror på positiv påverkan i långsiktiga relationer med leverantörer. Divisionerna och dotterbolagen som har relationer med leverantörerna är ansvariga för uppföljning av hur leverantörerna lever upp till SSABs principer.

Divisionerna och dotterbolagen gör en riskbedömning av sina leverantörer, vilken de utgår från när de följer upp arbetsförhållanden. Branscher eller länder som förknippas med högre risker när det gäller grundläggande mänskliga rättigheter prioriteras när det gäller uppföljning. Det sker genom inhämtande och kontroll av vissa leverantörers egen uppförandekod, eller intyg om att de följer FNs deklaration om mänskliga rättigheter. En annan metod är att förhållanden på fabriker och anläggningar kontrolleras genom platsbesök.

Ny intern arbetsgrupp för inköp

Under 2009 har SSAB bildat en arbetsgrupp med deltagare från divisionernas och dotterbolagens inköpsorganisationer och juridikstaben för att stärka arbetet med att granska och utvärdera leverantörernas arbetsförhållanden. Under året har gruppen haft regelbundna möten med syfte att identifiera ett effektivt sätt att systematisera uppföljning av förhållanden hos leverantörer. Bland annat har fokus varit att hitta konkreta modeller för utvärdering av arbetsförhållanden.

» Tack vare en avancerad sandwichkonstruktion i höghållfast stål kan spanska Lecitrailer producera en ny lastbilstrailer som har samma vikt, styrka och styvhet som andra liknande produkter, men till en väsentligt lägre kostnad. «

SSAB på börsen

SSABs aktier är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large cap-listan. Köp- och säljoptioner på aktierna ställs ut av OMX Nordic Exchange.

Sista betalkurs 2009 för SSABs A-aktie var 122,10 kronor och för SSABs B-aktie 111,50 kronor, motsvarande ett samlat börsvärde om knappt 39 Mdkr. Under året steg SSABs Aaktie med 80 procent och B-aktien med 76 procent. Under motsvarande period steg Nasdaq OMX Stockholm med 47 procent. Högsta betalkurs under året noterades den 29 december och var 124,90 kronor för A-aktien och 113 kronor för B-aktien. Lägsta betalkurs som var 53 kronor respektive 50 kronor, noterades den 23 januari. Under året omsattes SSAB-aktier för knappt 81 Mdkr på Nasdaq OMX Stockholm. Handel i aktierna förekom samtliga handelsdagar och uppgick i genomsnitt till cirka 322 Mkr per dag. Antal omsatta A-aktier motsvarade 313 procent av genomsnittligt antal utestående aktier. Antal omsatta B-aktier motsvarade 169 procent av genomsnittligt antal utestående aktier. SSABs andel av omsättningen på Nasdaq OMX Stockholm uppgick till 2,38 procent. SSAB-aktien handlas också på andra marknadsplattformer, som t.ex. BOAT, Burgundy, Chi-X och Turqousie.

Utdelning

Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra cirka 50 procent av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen. För verksamhetsåret 2009 föreslås en utdelning per aktie till aktieägarna om 1,00 kronor. För verksamhetsåret 2008 uppgick utdelningen per aktie till 4,00 kronor, det vill säga 19 procent av vinsten efter skatt.

Ägare den 31 december 2009

	% av kapitalet % av rösterna
Industrivärden	16,0	20,7
Swedbank Robur Fonder	7,0	5,8
LKAB	3,8	5,0
AMF - Försäkring och Fonder	2,5	3,3
Nordea Investment Funds – Sweden	2,0	1,9
Afa Försäkring	1,7	0,2
SEB Investment Management	1,6	1,6
Folksam – KPA – Förenade Liv	1,6	1,8
Skandia Liv	1,5	0,7
Handelsbanken inkl. pensionsstiftelsen	1,4	1,6
Handelsbanken fonder inkl. XACT	1,4	1,4
Andra AP-fonden	1,2	1,3
Utlandsregistrerade aktieägare	21,5	21,9
Övriga aktieägare	36,8	32,9
Totalt	100,0	100,0

Aktiekapital

Antalet aktier vid årets slut uppgick till 323 934 775 fördelat på 240 765 832 A-aktier och 83 168 943 B-aktier, vilket är oförändrat jämfört med den 31 december 2008. Varje aktie av serie A berättigar till en röst och av serie B till en tiondels röst. Kvotvärdet per aktie är 8,80 kronor. Vid slutet av 2009 var SSABs tre kapitalmässigt största ägargrupperingar Industrivärden, Swedbank Robur Fonder och LKAB. Det bör noteras att utländska ägare har sina innehav i SSAB förvaltarregistrerade. Antalet aktieägare i SSAB uppgick i slutet av 2009 till knappt 70 000, en ökning med cirka 7 000 under året. De 10 största identifierade ägarna ägde sammanlagt 39 procent av kapitalet och 42 procent av rösterna. Det utlandsregistrerade ägandet i SSAB var i stort sett oförändrat under året och uppgick i slutet av december till cirka 22 procent av kapitalet.

Investor relations

Under 2009 har ett stort antal möten med företrädare för finansiella institutioner ägt rum. Möten har hållits i bland annat Stockholm, New York, Boston, London, Frankfurt, Edinburgh, Madrid, och Paris. I samband med publicering av delårsrapporter och bokslutskommunikéer arrangeras regelbundet presentationer.

Ticker

NASDAQ OMX Stockholm AB: serie A SSAB A (SSE300) NASDAQ OMX Stockholm AB: serie B SSAB B (SSE301)

Aktiefördelning

Aktieinnehav	Antal	i % av alla aktiägare
1–500	36 607	52,4
501–1 000	12 297	17,6
1 001–5 000	18 479	26,4
5 001–10 000	1 275	1,8
10 001–15 000	340	0,5
15 001–20 000	178	0,3
20 001–	733	1,0
Totalt	69 910	100,0

Aktiens utveckling Antal omsatta aktier, Nasdaq OMX

Antalet aktier och aktiekapitalet har sedan 1989 förändrats enligt följande:

År		Förändring av antal aktier	Antal aktier	Förändring av aktiekapital (Mkr)	Aktiekapital (Mkr)
1989	Konvertering	1 500 000	26 500 000	150	2 650
1994	Konvertering	5 500 000	32 000 000	550	3 200
1995	Split 4:1	96 000 000	128 000 000	0	3 200
1998	Inlösen	-15 891 199	112 108 801	-397	2 803
2001	Nedsättning	-11 210 880	100 897 921	-281	2 522
2005	Inlösen	-9 968 861	90 929 060	-249	2 273
2006	Inlösen	-4 546 453	86 382 607	-114	2 159
2006	Fondemission	0	86 382 607	121	2 280
2006	Split 3:1	172 765 214	259 147 821	0	2 280
2007	Nyemission 1:4	64 786 954	323 934 775	571	2 851

Data per aktie

	2009	2008	2007	2006	2005
Börskurs 31 december, A-aktien, kr	122,10	68,00	176,00	148,69	87,72
Resultat, kr1)	-3,09	21,41	15,36	14,66	12,87
Kassaflöde, kr1)	7,64	91,20	neg	14,29	14,81
Eget kapital, kr1)	95,21	108,64	89,19	59,18	52,01
Utdelning, kr	1,002)	4,00	5,00	4,50	3,00
Genomsnittligt antal aktier, milj.	323,9	323,9	296,9	265,5	285,6
Antal aktier vid årets slut, milj.	323,9	323,9	323,9	259,1	90,9
Antal aktier vid årets slut justerat för split, milj.	323,9	323,9	323,9	259,1	272,8
Börsvärde, Mkr, 31 december	38 671	21 653	55 599	41 579	25 805
Värdering
Direktavkastning, %	0,8	5,9	2,8	3,0	3,4
P/E-tal	neg	3,2	11,5	10,1	6,8
Kurs/Eget kapital, %	128	63	197	251	169

1) Justerat på grund av slutlig värdering av nettotillgångar i IPSCO Inc.

2) Enligt styrelsens förslag.

5 år i sammandrag

	2009	20085)	2007 5)	2006	2005
Försäljning (Mkr)	29 838	54 329	40 441	31 054	27 804
Rörelseresultat (Mkr)	-1 592	9 516	7 923	5 951	5 712
Resultat efter finansnetto (Mkr)	-2 061	8 953	6 964	5 949	5 648
Resultat efter skatt för aktieägarna i bolaget (Mkr) 1)	-1 002	6 935	4 560	4 253	4 021
Investeringar i anläggningar och verksamheter (Mkr)	1 912	2 606	57 592	1 407	853
Rörelsens kassaflöde (Mkr)	3 387	5 387	3 574	3 958	2 976
Nettoskuld (Mkr)	15 314	16 992	43 643	-176	407
Sysselsatt kapital, vid årets slut (Mkr)	50 015	55 511	74 390	17 285	16 658
Balansomslutning (Mkr)	60 419	69 255	91 706	22 795	21 820
Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt (%)	neg	17	18	36	34
Räntabilitet på eget kapital efter skatt (%)	neg	22	22	29	30
Soliditet (%)	51	51	32	68	66
Nettoskuldsättningsgrad (%)	49	48	150	-1	3
Utdelning per aktie (kr) - 2009 förslag 2)	1,00	4,00	5,00	4,50	3,00
Resultat per aktie (kr) 2)	-3,09	21,41	15,36	14,66	12,87
Medelantal anställda 3)	8 334	9 172	8 663	8 031	8 832
Försäljning per medeltal anställd (Mkr)	3,6	5,9	4,7	3,9	3,1
Produktion av råstål (kton) 4)	3 553	6 074	6 540	3 737	3 966

1) Resultat från den avvecklade rörverksamheten i IPSCO påverkade resultatet 2009 med -131 Mkr och 2008 med 490 Mkr.

2) Data per aktie har omräknats med hänsyn till den split på 3:1 som genomfördes 2006 samt den nyemission 1:4 som genomfördes 2007.

3) Ny definition fr.o.m. 2007. Endast 2006 års antal har justerats.

4) För 2007 ingår "gamla SSAB" med 3 957 kton och SSAB North America för hela 2007 med 2 583 kton.

5) Exklusive den avyttrade rörverksasmheten.

Finansiella rapporter Innehåll

	sid
Koncernens resultaträkning	48
Koncernens rapport över totalresultat	48
Koncernens balansräkning	49
Koncernens förändringar i eget kapital	50
Koncernens kassaflödesanalys	51
Moderbolagets resultaträkning	52
Moderbolagets balansräkning	53
Moderbolagets förändringar i eget kapital	54
Moderbolagets kassaflödesanalys	55
Redovisnings- och värderingsprinciper	56
Innehållsförteckning noter	64
Förslag till vinstdisposition	100

Koncernens resultaträkning

Mkr	Not	2009	2008

Försäljning	1	29 838	54 329
Kostnad för sålda varor	2	-29 020	-42 197
Bruttoresultat		818	12 132
Försäljningskostnader	2	-1 668	-1 778
Administrationskostnader	2	-1 384	-1 566
Övriga rörelseintäkter	1, 25	975	1 398
Övriga rörelsekostnader	2	-340	-765
Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt	3	7	95
Rörelseresultat		-1 592	9 516

Finansiella intäkter	4	50	403
Finansiella kostnader	4	-519	-966
Resultat efter finansnetto		-2 061	8 953
Skatt	5	1 182	-2 445
Årets resultat för kvarvarande verksamheter		-879	6 508
Årets resultat för avvecklad verksamhet	25	-131	490
Årets resultat		-1 010	6 998
Varav hänförligt till:
- moderbolagets aktieägare		-1 002	6 935
- minoritetsintressen		-8	63
Resultat per aktie1)	12, 29	-3,09	21,41
- varav för kvarvarande verksamhet 1)		-2,69	19,90
- varav för avvecklad verksamhet1)		-0,40	1,51
Utdelning per aktie – 2009 förslag		1,00	4,00

1) Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning.

Koncernens rapport över totalresultat

Mkr	2009	2008
Årets resultat	-1 010	6 998

Övrigt totalresultat
Årets omräkningsdifferenser	-2 219	3 555
Kassaflödessäkringar	-2	-
Skatt hänförligt till kassaflödessäkringar	0	-
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet	475	-3 746
Skatt hänförligt till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet	-125	984
Andel i intressebolags- och joint ventures övrigt totalresultat	16	0
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	-1 855	793
Summa totalresultat för året	-2 865	7 791

Varav hänförligt till:
- moderbolagets aktieägare	-2 857	7 724
- minoritetsintressen	-8	67

Koncernens balansräkning

Mkr	Not	2009	2008

TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar Goodwill	6	19 701	21 105
Övriga immateriella tillgångar	6	5 374	6 663

Materiella anläggningstillgångar	7	17 137	17 584
Andelar i intressebolag och joint venture Finansiella anläggningstillgångar	3, 8 8	348 55	373 119
Uppskjutna skattefordringar	14	164	245
Summa anläggningstillgångar		42 779	46 089

Omsättningstillgångar
Varulager	9	8 221	12 924
Kundfordringar	27	4 435	5 921
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	331	659
Aktuella skattefordringar		667	154
Övriga korta räntebärande fordringar	11	-	142
Övriga kortfristiga fordringar	27	334	653
Likvida medel	11	3 652	2 713
Summa omsättningstillgångar		17 640	23 166
Summa tillgångar		60 419	69 255
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		2 851	2 851
Övriga tillskjutna medel		9 944	9 944
Reserver	12	-916	939
Balanserat resultat		18 962	21 260
Summa eget kapital för aktieägarna i bolaget		30 841	34 994
Minoritetsandelar inkl minoritetens resultatandel		161	199
Summa eget kapital		31 002	35 193
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder	16	14 878	18 064
Avsättningar för pensioner	13	135	251
Uppskjutna skatteskulder	14	5 283	6 279
Övriga långfristiga avsättningar	15	415	253
Summa långfristiga skulder		20 711	24 847
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	16	3 998	1 640
Leverantörsskulder	27	3 063	3 831
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	17	1 327	2 073
Aktuella skatteskulder		96	868
Övriga kortfristiga skulder	27	179	285
Kortfristiga avsättningar	15	43	518
Summa kortfristiga skulder		8 706	9 215

Summa eget kapital och skulder		60 419	69 255
Ställda säkerheter	21	40	49
Ansvarsförbindelser	22	88	90

Koncernens förändringar i eget kapital

Mkr	Not	Aktie kapital	Övriga till skjutna medel	Reserver	Balan serat resultat	Summa	Mino ritets intresse	Totalt eget kapital

Eget kapital 1 januari 2008		2 851	9 944	150	15 945	28 890	229	29 119
Omräkningsdifferens	12	-	-	3 551	-	3 551	4	3 555
Säkring av valutaeffekt i utlands
verksamhet	12	-	-	-3 746	-	-3 746	-	-3 746
Skatt hänförligt till säkring av
valutaeffekt i utlandsverksamhet	12	-	-	984	-	984	-	984
Årets resultat		-	-	-	6 935	6 935	63	6 998
Summa totalresultat		-	-	789	6 935	7 724	67	7 791
Utdelning		-	-	-	-1 620	-1 620	-97	-1 717
Eget kapital 31 december 2008		2 851	9 944	939	21 260	34 994	199	35 193

Eget kapital 1 januari 2009		2 851	9 944	939	21 260	34 994	199	35 193
Omräkningsdifferens	12	-	-	-2 217	-	-2 217	-2	-2 219
Kassaflödessäkringar	12	-	-	-2	-	-2	-	-2
Skatt hänförligt till kassa
flödessäkringar	12	-	-	0	-	0	-	0
Säkring av valutaeffekt i utlands
verksamhet	12	-	-	475	-	475	-	475
Skatt hänförligt till säkring av
valutaeffekt i utlandsverksamhet	12	-	-	-125	-	-125	-	-125
Andel i intressebolags- och joint ventures övrigt totalresultat		-	-	14	-	14	2	16

Årets resultat		- -	- -	- -1 855	-1 002 -1 002	-1 002 -2 857	-8 -8	-1 010 -2 865
Summa totalresultat
Utdelning		-	-	-	-1 296	-1 296	-30	-1 326
Eget kapital 31 december 2009		2 851	9 944	-916	18 962	30 841	161	31 002

Koncernens kassaflödesanalys

Mkr	Not	2009	2008

AFFÄRSVERKSAMHET Resultat från löpande verksamhet
Rörelseresultat		-1 592	9 516
Återföring av icke kassamässiga poster
- Ej utdelade andelar i intressebolags resultat		31	-36
- Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	7	1 599	1 572
- Avskrivningar på immateriella tillgångar	6	907	935
- Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar		118	4
- Resultat vid försäljning av dotter- och intressebolag		-8	-
- Förändring avsättningar		-423	582
- Övriga återföringar		-168	472
Erhållna räntor		54	332
Betalda räntor		-565	-991
Betald skatt		-943	-2 566
Rörelsekapital		-990	9 820
Varulager (+ minskning)		4 532	-2 745
Kundfordringar (+ minskning)		984	1 206
Leverantörsskulder (+ ökning)		-268	-64
Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning)		627	-302
Övriga kortfristiga skulder (+ ökning)		-740	-854
		5 135	-2 759
Kassaflöde från den löpande verksamheten		4 145	7 061
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i anläggningar	6, 7	-1 912	-2 597
Försäljning av anläggningar		145	23
Köp av bolag och aktier	24	-	-9
Avyttrade bolag och verksamheter	25	31	24 918
Övriga långfristiga fordringar (+ minskning)		65	128
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-1 671	22 463
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till aktieägare		-1 296	-1 620
Nya lån		8 273	16 992
Återbetalning/amortering av lån		-9 032	-41 531
Finansiella placeringar		142	-227
Övrig finansiering (+ ökning)		456	-2 076
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-1 457	-28 462
LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari		2 713	1 707
Kassaflöde från den löpande verksamheten		4 145	7 061
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-1 671	22 463
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-1 457	-28 462
Omräkningsdifferenser, likvida medel		-78	-56
Behållning den 31 december	11	3 652	2 713
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		15 198	7 057
Disponibla likvida medel		18 850	9 770

Moderbolagets resultaträkning

Mkr	Not	2009	2008

Bruttoresultat		-	-
Administrationskostnader	2	-165	-265
Övriga rörelseintäkter	1	378	2 498
Övriga rörelsekostnader	2	-256	-1
Rörelseresultat		-43	2 232
Utdelning från dotterbolag	4	431	4 770
Finansnetto	4	-256	651
Resultat efter finansnetto		132	7 653
Bokslutsdispositioner	23	5	-644
Resultat före skatt		137	7 009
Skatt	5	11	-65
Årets resultat		148	6 944

Moderbolagets balansräkning

Mkr	Not	2009	2008

TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar	7	4	6
Finansiella anläggningstillgångar	8	36 758	36 758
Långfristiga fordringar på dotterbolag		23	32
Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar	14	1 36 786	1 36 797

Omsättningstillgångar
Kundfordringar	27	-	11
Kortfristiga fordringar på dotterbolag		10 027	13 218
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10	79	583
Aktuella skattefordringar		1	-
Övriga korta räntebärande fordringar	11	-	142
Övriga kortfristiga fordringar	27	2	31
Likvida medel	11	2 184	2 219
Summa omsättningstillgångar		12 293	16 204
Summa tillgångar		49 079	53 001

EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital:
Aktiekapital		2 851	2 851
Reservfond		902	902
Fritt eget kapital:
Balanserad vinst		25 380	19 706
Årets resultat		148	6 944
Summa eget kapital		29 281	30 403
Obeskattade reserver	23	652	657

Avsättningar
Avsättningar för pensioner	13	5	5
Övriga långfristiga avsättningar Summa avsättningar	15	355 360	224 229

Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag		1	1
Övriga långfristiga räntebärande skulder	16	14 596	18 023
Summa långfristiga skulder		14 597	18 024

Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder Skulder till dotterbolag	27	9 1 237	31 1 372
Kortfristiga räntebärande skulder	16	2 863	1 482
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	17	61	211
Aktuella skatteskulder		-	548
Övriga kortfristiga skulder	27	4	26
Kortfristiga avsättningar	15	15	18
Summa kortfristiga skulder		4 189	3 688
Summa eget kapital och skulder		49 079	53 001

Ställda säkerheter	21	-	-
Ansvarsförbindelser	22	422	162

Moderbolagets förändringar i eget kapital

		Bundet eget kapital			Fritt eget kapital
Mkr	Not	Aktiekapital	Reservfond	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt
Eget kapital 1 januari 2008		2 851	902	15 767	4 571	24 091
Balansering av föregående års resultat		-	-	4 571	-4 571	-
Säkring av valutaeffekt i utlands
verksamhet	12	-	-	1 464	-	1 464
Skatt hänförligt till säkring av
valutaeffekt i utlandsverksamhet	12	-	-	-476	-	-476
Utdelning	12	-	-	-1 620	-	-1 620
Årets resultat		-	-	-	6 944	6 944
Eget kapital 31 december 2008		2 851	902	19 706	6 944	30 403

Eget kapital 1 januari 2009		2 851	902	19 706	6 944	30 403
Balansering av föregående
års resultat		-	-	6 944	-6 944	-
Säkring av valutaeffekt i utlands
verksamhet	12	-	-	475	-	475
Skatt hänförligt till säkring av valutaeffekt i utlandsverksamhet	12	-	-	-125	-	-125

Lämnat koncernbidrag		-	-	-441	-	-441
Skatt på koncernbidrag		-	-	117	-	117
Utdelning	12	-	-	-1 296	-	-1 296
Årets resultat		-	-	-	148	148
Eget kapital 31 december 2009		2 851	902	25 380	148	29 281

I balanserat resultat ingår överkursfond med 9 391 (9 391) Mkr samt fond för verkligt värde med 1 573 (1 223) Mkr.

Moderbolagets kassaflödesanalys

Mkr	Not	2009	2008
AFFÄRSVERKSAMHET
Resultat från löpande verksamhet
Rörelseresultat		-43	2 232
Återföring av icke kassamässiga poster
- Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	7	2	2
- Resultat vid försäljning av dotter- och intressebolag		-	-2 179
- Förändring avsättningar		128	233
- Övriga återföringar		-14	41
Erhållna räntor		241	2 483
Betalda räntor		-537	-1 052
Betald skatt		-547	-2
Rörelsekapital		-770	1 758
Kundfordringar (+ minskning)		11	-11
Leverantörsskulder (+ ökning)		-22	5
Övriga kortfristiga fordringar (+ minskning)		524	-539
Övriga kortfristiga skulder (+ ökning)		-45	46
Kommersiella koncernmellanhavanden		-11	77
		457	-422
Kassaflöde från löpande verksamheten		-313	1 336
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i anläggningar	6, 7	0	-
Avyttrade bolag och verksamheter	25	-	14 801
Kassaflöde från investeringsverksamheten		0	14 801

FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till aktieägare		-1 296	-1 620
Koncernbidrag		-441	-
Utdelning från dotterbolag Lämnade aktieägartillskott till dotterbolag		431 -	6 210 -37 197
Nya lån		6 932	16 992
Återbetalning/amortering av lån		-8 977	-30 641
Finansiella koncernmellanhavanden		3 054	29 323
Finansiella placeringar		142	-142
Övrig finansiering (+ ökning)		433	1 687
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		278	-15 388
LIKVIDA MEDEL
Behållning 1 januari		2 219	1 470
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-313	1 336
Kassaflöde från investeringsverksamheten		0	14 801
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		278	-15 388
Behållning 31 december	11	2 184	2 219
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		15 164	7 057
Disponibla likvida medel		17 348	9 276

Redovisnings- och värderingsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inget annat anges.

Allmän information

SSAB AB är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Moderbolaget är noterat på OMX Nordic Exchange Stockholm.

Grunder för rapportens upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) med tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) i den form de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Under året införda redovisningsstandarder och tillämpningar har haft en marginell påverkan på koncernens resultat och ställning.

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument), som värderats till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 28.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under respektive avsnitt. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.

i. Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2009 och som är relevanta för koncernen

• IAS 1 (Ändring),"Utformning av finansiella rapporter": Denna ändring gäller från 1 januari 2009. Den reviderade standarden förbjuder presentation av intäkts- och kostnadsposter (dvs. "förändringar i eget kapital exklusive transaktioner med aktieägare") i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräver att "förändringar i eget kapital exklusive transaktioner med aktieägare" redovisas separat från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare i en rapport över totalresultat. Koncernen tillämpar IAS 1 (Ändring) från och med 1 januari 2009. Koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar i eget kapital i rapporten över koncernens förändringar i eget kapital medan alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i koncernens rapport över totalresultat. Jämförande information har räknats om, så att den överensstämmer med den omarbetade standarden. Eftersom denna ändring av redovisningsprincip endast påverkar presentationen, har den ingen inverkan på resultat per aktie.

• IFRS 8, "Segmentrapportering": Denna standard gäller från den 1 januari 2009 och ersätter IAS 14. Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Koncernen tillämpar denna standard från 1 januari 2009. Tillämpningen har inte lett till förändring i antalet operativa segment utan endast till ökat antal upplysningskrav.
• IFRS 7 (Ändring) "Finansiella instrument Upplysningar" – gäller från 1 januari 2009. Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. I synnerhet kräver ändringen upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i en värderingshierarki. Eftersom denna ändring endast medför ytterligare upplysningar, har den ingen inverkan på resultat per aktie.

ii. Standarder, ändringar och tolkningar som är relevanta för koncernen och som har antagits av EU men som ännu inte trätt i kraft och inte har tillämpats av koncernen i förtid

Följande standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare.

• IAS 27 (Omarbetad), "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter": Denna ändring gäller från den 1 juli 2009. Den reviderade ändringen gäller framåtriktat för transaktioner med minoritetsaktieägare efter tidpunkten för ikraftträdandet. En av ändringarna är att benämningen minoritetsaktieägare ändras till ägare utan bestämmande inflytande. Vidare innebär ändringen bl.a. att resultat hänförligt till minoritetsaktieägare alltid ska redovisas även om det innebär att andelen hänförlig till minoritetsaktieägare är negativ, att transaktioner med minoritetsaktieägare alltid ska redovisas i eget kapital, samt att i de fall ett moderbolag mister det bestämmande inflytandet ska den eventuella kvarvarande andelen omvärderas till verkligt värde. Koncernen kommer att tillämpa IAS 27 (Omarbetad) från och med räkenskapsåret som börjar den 1 januari 2010. Den reviderade standarden kommer inte att ha någon effekt på tidigare gjorda transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande, utan endast påverka redovisningen av framtida transaktioner.
• IFRS 3 (Omarbetad), "Rörelseförvärv": Denna ändring gäller från 1 juli 2009. Ändringen gäller framåtriktat för förvärv efter tidpunkten för ikraftträdandet. Tillämpningen kommer att innebära en förändring av hur framtida förvärv redovisas, bl.a. vad avser redovisning av transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (Omarbetad) från och med räkenskapsåret som börjar den 1 januari 2010. Ändringen kommer inte att ha någon effekt på tidigare gjorda förvärv, men kommer att påverka redovisningen av eventuella framtida förvärv.
• IFRS 5 (Ändring), "Anläggningstillgångar som innehas för för-

säljning och avvecklade verksamheter": Denna ändring gäller framåtriktat från den 1 juli 2009. Ändringen klargör att ett dotterföretags samtliga tillgångar och skulder klassificeras som innehav för försäljning om en plan för partiell avyttring leder till att det bestämmande inflytandet förloras. Erforderliga upplysningar ska lämnas om detta dotterföretag, om definitionen av avvecklad verksamhet är uppfylld. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 5 (Ändring) från och med räkenskapsåret som börjar den 1 januari 2010.

Koncernredovisning

Koncernens redovisning omfattar SSAB AB (publ) och de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än 50 procent av rösterna. Som intressebolag redovisas de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Som joint venture redovisas de företag där koncernen tillsammans med en eller flera samägare är bundna av ett avtal om samarbete samt att det i avtalet fastställts att samägarna gemensamt utövar ett bestämmande inflytande.

Dotterbolag

Koncernens bokslut upprättas enligt förvärvsmetoden vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan identifierbara tillgångars, skulders och eventualförpliktelsers verkliga värden, eliminerats i sin helhet mot förvärvspriset. De överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om förvärvspriset understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Förvärvade bolag ingår i koncernredovisningen från och med dagen då bestämmande inflytande erhålles, medan avyttrade bolag redovisas fram till dagen då det bestämmande inflytandet upphör.

Interna transaktioner, interna mellanhavanden och orealiserade internvinster inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.

I koncernens kassaflödesanalys redovisas köpeskillingen för förvärvade respektive avyttrade verksamheter under rubrikerna köp av bolag och aktier respektive avyttrade bolag och verksamheter. De tillgångar och skulder som de förvärvade respektive avyttrade bolagen hade vid förvärvet respektive försäljningen ingår därför ej i kassaflödesanalysen.

Intressebolag och joint ventures

Intressebolag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen och joint ventures motsvaras av koncernens andel i intressebolagens och joint ventures egna kapital samt i förekommande fall restvärden på koncernmässiga över- och undervärden, inklusive goodwill. Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget och joint ventures efter förvärvet redovisas i resultaträkningen. I koncernens resultaträkning utgörs "Andelar i intressebolags och joint ventures resultat efter skatt" av koncernens andel i intressebolagets resultat efter skatt. Andelar i intressebolags och joint ventures resultat redovisas i rörelseresultatet då verksamheten i intressebolagen och joint ventures är relaterad till SSABs verksamhet och anses vara av rörelsekaraktär. Eventuella internvinster elimineras i relation till ägd kapitalandel.

I moderbolaget redovisas intressebolag och joint ventures enligt anskaffningsvärdemetoden.

Transaktioner i utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen. I vissa fall approximeras den faktiska kursen till den genomsnittliga kursen under en månad. Vid slutet av månaden omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta enligt den då gällande balansdagens kurs. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas i rörelseresultatet medan differenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas som en nettosumma bland finansiella poster.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar räknas om till svenska kronor efter årets genomsnittliga valutakurser medan deras balansräkningar räknas om till svenska kronor efter balansdagens kurser. Uppkomna omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens totalresultat och redovisas i posten "Omräkningsreserv".

Lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag redovisas i koncernredovisningen till balansdagens kurs. Eventuella kursdifferenser med avdrag för uppskjuten skatt förs direkt mot totalresultatet och kvittas därigenom mot de omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkning av dessa dotterbolags balansräkningar till svenska kronor.

Vid avyttring av utländska dotterbolag redovisas de samlade omräkningsdifferenserna, hänförliga till det utländska bolaget, som en del av reavinsten/-förlusten i koncernresultaträkningen.

Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde i samband med förvärv av utländska dotterbolag behandlas som tillgångar och skulder i utlandsverksamheten och omräknas därför enligt samma princip som de utländska dotterbolagen.

Redovisning av intäkter

Försäljning redovisas efter att de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår. I de flesta fall innebär detta att försäljning redovisas vid leverans av varorna till kunden i enlighet med avtalade leveransvillkor. Försäljningen redovisas med avdrag för mervärdesskatt, rabatter, returer och frakt inklusive valutakursdifferenser från terminskontrakt som upptagits för att kurssäkra försäljning i utländsk valuta. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

För övriga intäkter, andra än varuförsäljning, redovisas ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning och utdelning när rätten att erhålla utdelningen fastställts. Utdelning från dotterbolag, se avsnitt Utdelning.

Prissättning mellan koncernföretag

Prissättningen på leveranser av varor och tjänster mellan företag i koncernen sker till marknadspriser. Leveranserna av ämnen från SSAB Plate till SSAB Strip Products sker dock till självkostnad.

Statliga stöd

Statliga stöd och bidrag redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget.

Statliga stöd och bidrag periodiseras över samma period som de kostnader som bidragen är avsedda att kompensera för. Bidrag som lämnas som ersättning för kostnader redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktion. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom reduktion av tillgångens redovisade värde.

Forsknings- och utvecklingskostnader

Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utvecklingskostnader kan under vissa strikta omständigheter aktiveras, men detta kräver bland annat att framtida ekonomiska fördelar kan påvisas redan då kostnaden uppkommer. För närvarande finns inget sådant projekt och därför kostnadsförs även utgifterna för utveckling.

Kostnader för utveckling av programvara

Kostnader för utveckling och förvärv av ny programvara aktiveras och redovisas som immateriell tillgång om den har ett väsentligt värde för företaget i framtiden samt om den kan anses ha en ekonomisk livslängd överstigande tre år. Dessa aktiverade kostnader skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden. Kostnader för utbildning och för underhåll av programvaran kostnadsförs dock direkt.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. Om komponenter finns vid större investeringar, ska alltid prövning göras huruvida komponentens ekonomiska livslängd avviker från den totala anläggningens. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Eventuella lånekostnader vid uppförande och konstruktion av anläggningstillgångar, som det tar en betydande del i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, läggs till som en del av anskaffningskostnaden för tillgången. Återställningskostnader i samband med utrangering av anläggningstillgångar inräknas endast i anskaffningsvärdet om kriterierna för att göra en avsättning för sådana återställningskostnader kan anses uppfyllda. Tillkommande utgifter för att förvärva ersättande komponenter läggs till anläggningstillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll

redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Övriga materiella anläggningstillgångar klassificeras för beräkning av avskrivningar utifrån bedömd nyttjandeperiod i grupper enligt följande tabell.

Exempel på objekt	Beräknat nyttjande, år
Fordon, kontorsinventarier och datorer	3–5
Lätta maskiner	5–12
Tunga maskiner
- Masugnars omställning	12–15
- Stålugnar, valsverk och kranar	15–20
- Masugnar och koksverk	15–20
Markanläggningar	20
Byggnader	25–50

Tillgångarnas nyttjandeperioder prövas årligen och justeras vid behov. Tillgångarna avskrivs i normalfallet ner till noll utan något kvarvarande restvärde.

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar med en begränsad nyttjandeperiod. Om en tillgångs bokförda värde är högre än förväntat återvinningsvärde skrivs tillgången ned till detta värde.

Reavinster och reaförluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i resultaträkningen som övriga rörelseintäkter eller -kostnader.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar klassas på samma sätt i två grupper där tillgångar med en bestämbar livslängd avskrivs över en bestämd nyttjandeperiod medan tillgångar med en obestämbar livslängd inte avskrivs alls.

Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.

Kundrelationer

Förvärvade kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde. Kundrelationer har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundrelationer över deras bedömda nyttjandeperiod (sex till tolv år).

Redovisnings- och värderingsprinciper

Varumärken

Förvärvade varumärken och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken och licenser har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för varumärken över dess bedömda nyttjandeperiod och licenser skrivs av över avtalets löptid (fem till tio år).

Programvara

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa aktiverade kostnader skrivs av linjärt under den bedömda nyttjandeperioden (tre till fem år).

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden över deras bedömda nyttjandeperiod (fem till femton år).

Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

Immateriella tillgångar med en obestämbar livslängd (däribland goodwill) skrivs inte av utan testas årligen för eventuell värdenedgång eller i övrigt då tecken tyder på en värdenedgång. Övriga icke-finansiella tillgångar med en obestämbar livslängd testas då tecken tyder på en värdenedgång. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång då tecken tyder på en värdenedgång. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet, sker en nedskrivning av tillgången till återvinningsvärdet. Prövningen av värdet på tillgångar med en obestämbar livslängd kan även leda till att tillgången omklassificeras som en tillgång med en bestämbar livslängd. Tillgångens nyttjandeperiod beräknas då och avskrivning påbörjas. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs årligen en prövning av om återföring bör göras.

Leasade tillgångar

Kostnaden för anläggningstillgångar som hyrs istället för att ägas redovisas i huvudsak som hyreskostnader linjärt över hyresperioden (operationell leasing). Om leasingavtalen innehåller villkor som innebär att koncernen åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska risker som förknippas med ägandet till objekten (finansiell leasing) redovisas de bland anläggningstillgångarna i koncernbalansräkningen och avskrivs under nyttjandeperioden (den kortare av den ekonomiska livslängden och den återstående leasingtiden). Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna. Varje leasingbetalning fördelas mellan ränta och amortering av skulden, ränta fördelas över leasingperioden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Kortfristiga räntebärande skulder och Långfristiga räntebärande skulder.

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationella.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar inkluderar likvida medel, kundfordringar, aktier och andelar, lånefordringar och derivat. De redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande tillgångens verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader med undantag för tillgångar som värderas till verkligt värde. Redovisning sker därefter beroende på hur tillgången klassificeras. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när skulden/instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part.

Förvärv och avyttring avista av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen, som utgör den dag då tillgången levereras. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden.

Finansiella tillgångar klassificeras i fyra värderingskategorier: "innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen", "innehav till förfall", "lånefordringar och kundfordringar" och "tillgängliga för försäljning".

• Innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen: Tillgångar som förvärvats huvudsakligen för att tillgodogöra sig vinster vid kortfristiga prisfluktuationer, innehav för handel, klassificeras som "innehav värderade till verkligt värde via resultaträkningen" och redovisas som kortfristiga placeringar om deras löptid understiger tre månader vid anskaffningstillfället och som övriga räntebärande korta fordringar om löptiden ligger på tre till tolv månader. Derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Derivat tecknade för rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet medan derivat av finansiell karaktär redovisas i finansiella poster. Tillgångar i denna kategori ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.
• Innehav till förfall: Tillgångar med en bestämd förfallotidpunkt och som avses innehas till förfall, klassificeras som "innehav till förfall" och redovisas som finansiella anläggningstillgångar förutom de delar som förfaller inom tolv månader, vilka redovisas som övriga räntebärande korta fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Koncernen har inte haft några instrument tillhörande denna kategori under 2008 och 2009.
• Lånefordringar och kundfordringar: Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då pengar, varor eller tjänster tillhandahålles direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringarna. Tillgångar i denna kategori värderas, precis som föregående kategori, till upplupet anskaffningsvärde. De ingår i omsätt-

ningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

• Tillgångar tillgängliga för försäljning: Tillgångar som löper på obestämd tid, men som kan säljas vid uppkomna likviditetsbehov eller vid ränteändringar, klassificeras som "tillgängliga för försäljning" och redovisas som finansiella anläggningstillgångar. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar mot totalresultatet. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i totalresultatet till resultaträkningen. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

Övriga aktier och andelar

Utgörs i huvudsak av investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa värderas till anskaffningsvärde.

Långfristiga fordringar

Långfristiga fordringar är fordringar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Delar där kvarvarande innehavstiden är kortare än ett år redovisas bland övriga korta räntebärande fordringar. Fordringarna tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och kundfordringar överstigande tolv månader till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Bolaget har ej haft några kundfordringar med förfallodag överstigande tolv månader. Eventuella nedskrivningar av kundfordringar sker i försäljningskostnader i resultaträkningen.

Likvida medel

Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader (kortfristiga placeringar). Placeringar med ursprunglig löptid mellan tre och tolv månader redovisas bland Övriga korta räntebärande fordringar och klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Checkräkningskredit redovisas i balansräkningen som upplåning bland Kortfristiga räntebärande skulder.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Koncernen bedömer löpande om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. När det gäller investeringar i egetkapitalinstrument som värderas till anskaffningsvärde, beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt värde för en aktie till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, som en indikation på att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger, bokförs skillnaden mellan redovisat värde och aktuellt verkligt värde i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument återförs inte. Nedskrivningsprövning av kundfordringar baseras på individuell bedömning av osäkra

fordringar. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det resterande beloppet redovisas i resultaträkningen.

Varulager

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsäljningsvärde, där anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFU-metoden (först in, först ut). Vid beräkning av anskaffningsvärdet används vanligtvis ett vägt genomsnittsvärde för att approximera FIFU.

Nettoförsäljningsvärdet är beräknat normalt försäljningspris med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. För råvaror och produkter i handelsrörelsen används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs dock inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden. Produkter i arbete och färdigvarulager värderas till det lägsta av tillverkningskostnad och nettoförsäljningsvärde. Erforderlig reservering sker för inkuransrisker.

Anskaffningsvärdet för varulager inkluderar alla kostnader för inköp, tillverkning samt andra kostnader för att få varorna till deras aktuella plats och skick.

Anställdas förmåner

Pensioner

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Generellt finansieras planerna genom inbetalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder.

I avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och det föreligger inte någon förpliktelse, rättslig eller informell, att betala ytterligare avgifter. För avgiftsbestämda planer redovisas gjorda utbetalningar som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser. De kollektivanställda i Sverige omfattas av en sådan avgiftsbestämd plan.

I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att kostnaderna för de utfästa ersättningarna blir högre än beräknat.

I koncernbalansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en långfristig avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som kan återvinnas genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om rätt till kvittning föreligger.

Pensionskostnader och pensionsförpliktelser för förmånsbestämda planer beräknas enligt den s.k. Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster som ökar deras rätt till framtida ersättning. Åtagandet beräknas av oberoende aktuarier och utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 13.

Vid fastställandet av förpliktelsernas nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster eller förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden, eller att antaganden ändras. Sådana aktuariella vinster och förluster redovisas i sin helhet i koncernens resultat då de uppkommer.

Tjänstemännen i Sverige omfattas av en kollektiv förmånsbestämd plan, den så kallade ITP-planen. ITP-planen har finansierats genom tecknande av pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. För närvarande finns dock inte tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan vilket innebär att som pensionskostnad redovisas de premier som under året har betalats till Alecta.

Moderbolaget och andra juridiska personer i koncernen redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler i respektive land.

Vinstandelar och rörliga lönedelar

Anställda inom SSAB omfattas av ett vinstdelningssystem som ger rätt till del i vinsten över en miniminivå. Koncernledningen och ett antal andra ledande befattningshavare har därutöver rörliga lönedelar som relateras till vinstnivån. Kostnaderna för dessa system bokförs som upplupen kostnad löpande under året så snart det är sannolikt att vinstnivån kommer att överstiga vinstkraven.

Aktierelaterade ersättningar

Ett antal ledande befattningshavare i SSAB North America deltar i ett långsiktigt incitamentprogram. Under 2007 var en komponent vid beräkningen av utfallet relaterad till vinst per aktie. Från 2008 har denna komponent ersatts av en resultatberoende del. Utfallet är maximerat i förhållande till den fasta lönen och hela ersättningen regleras kontant. Kostnaderna bokförs som upplupen kostnad löpande under året så snart det är sannolikt att vinstnivån kommer att överstiga vinstkraven.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad att antingen säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än tolv månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av en inträffad händelse och det är troligt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En vidare förutsättning är att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärden och att detta har skett före balansdagen.

Utsläppsrätter

SSAB deltar i EUs system för handel med utsläppsrätter. Utsläppsrätterna värderas initialt till anskaffningsvärdet. En avsättning görs om ett underskott av utsläppsrätter identifierats mellan ägda rätter och de rätter som kommer att behöva levereras på grund av gjorda utsläpp. Värdet av eventuellt överskott av utsläppsrätter redovisas först när det realiserats som en extern försäljning. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll kronor.

Kostnader för återställande av miljö

Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Miljöåtagandet beräknas utifrån tolkningar av gällande miljölagsstiftningar och regleringar och redovisas då det är troligt att betalningsansvar uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas. Avsättningar till marksanering för att bereda industriområdena till framtida annat utnyttjande har inte gjorts då tidpunkten för när sådan sanering ska ske inte rimligt kan uppskattas.

Finansiella skulder

Finansiella skulder inkluderar låneskulder, leverantörsskulder och derivat. Redovisning sker därefter beroende på hur skulden klassificeras. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när skulden/instrumentet slutbetalats alternativt upphört att gälla eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde.

Låneskulder

Låneskulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Långfristiga låneskulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga låneskulder har en löptid kortare än ett år.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Valutaderivat i form av terminer och swappar används för att säkra kursen på inköpsorder av kol och malm, för att säkra kursen vid betydande försäljning i utländsk valuta, vid större investeringar av anläggningstillgångar i utländsk valuta, för säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag samt för att säkra betalningsflödet i utländska lån till svensk krona. Derivat i form av ränteswappar används för att säkra exponering för ränterisker.

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Metoden för redovisning av uppkommen vinst/förlust skiftar dock beroende på syftet med derivatet. När ett derivatkontrakt ingås kategoriseras det som säkring av verkligt värde av en redovisad tillgång/skuld eller av en tecknad leveransorder ("verkligtvärdesäkring"), säkring av en planerad transaktion (kassaflödessäkring), säkring av en nettoinvestering i ett utländskt bolag eller som ett derivatinstrument som inte uppfyller kraven för säkringstransaktioner.

Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen

förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 27. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 12. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än tolv månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger tolv månader.

• Verkligtvärdesäkring: Förändringar i verkligt värde av derivat som kategoriserats som, och uppfyller kraven för, "verkligtvärdesäkring" redovisas i resultaträkningen tillsammans med förändringar av verkligt värde på den tillgång/skuld eller den leveransorder som risksäkringen avser. Transaktionskostnader relaterade till "verkligtvärdesäkringar" kostnadsförs omedelbart i resultaträkningen.
• Kassaflödessäkring: Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i totaltresultatet som säkringsreserv. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten tillhörande kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta redovisas dock bland övriga rörelsekostnader eller intäkter. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (t.ex. när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en valutatermin som säkrar försäljning i utländsk valuta, redovisas i resultaträkningens post Försäljning. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen. Om överföringen avser en kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta redovisas denna bland övriga rörelsekostnader eller intäkter. Om överföringen avser en kassaflödessäkring av finansiella poster redovisas denna i resultaträkningen bland finansiella poster.
• Säkring av nettoinvestering: Risksäkring av nettoinvesteringar i utländska bolag redovisas på motsvarande sätt som kassaflödessäkring. Den effektiva delen av värdeförändringar på derivat och skulder, som används som säkringsinstrument, redovisas i totalresultatet. Den ineffektiva delen av värdeförändringar redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.

• Vissa derivattransaktioner uppfyller inte de formella kraven för säkringsredovisning.

Derivat tecknade för rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet medan derivat av finansiell karaktär redovisas i finansiella poster.

Verkligt värde på valutaterminer och valutaswappar beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräkning av framtida diskonterade kassaflöden.

Skatt

Koncernens redovisade skattekostnad består av skatt på koncernbolagens skattepliktiga resultat för perioden samt eventuella justeringar avseende skatt för tidigare perioder och förändringar av uppskjuten skatt.

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt beräknas för att motsvara den skatteeffekt som uppstår när slutlig skatt utlöses. Den motsvarar nettoeffekten av skatt på samtliga skillnader mellan skatte- och redovisningsmässiga värden på tillgångar och skulder (temporära skillnader) med tillämpning av de framtida beslutade eller aviserade skattesatser som kommer att råda då skatten förväntas realiseras.

Temporära skillnader uppkommer främst genom överavskrivningar på anläggningstillgångar, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt verkligt värde justeringar vid rörelseförvärv. En uppskjuten skattefordran på grund av underskottsavdrag tas dock upp som tillgång endast i den utsträckning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida överskott.

I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbolagets resultaträkning redovisas förändringarna av de obeskattade reserverna på en separat rad.

Utdelning

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av årsstämman.

Utdelning moderbolaget

Anteciperad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och moderbolaget innan dess finansiella rapporter publiceras fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet.

Koncernbidrag i moderbolaget

Koncernbidrag samt även skatteeffekten på dessa redovisas direkt mot eget kapital och påverkar således inte resultatet.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdeförändring.

Segmentrapportering

Rörelsesegment

Koncernen är organiserad i fyra rapporterbara rörelsesegment, SSAB Strip Products, SSAB Plate, SSAB North America, samt Tibnor. Utöver detta finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara då dessa ej uppnår tröskelvärden i IFRS 8 samt att de ej följs upp separat av koncernledningen. Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till koncernledningen. Koncernledningen är den högsta verkställande beslutsfattaren som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat samt fattar de strategiska besluten. En närmare redogörelse för de rapporterbara segmenten och deras verksamhet återfinns på sidorna 24–32 samt i not 26.

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

Väsentliga anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som Anläggningstillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket sannolik. De redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde återvinns huvudsakligen genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk.

Avvecklade verksamheter

På raden Årets resultat för avvecklad verksamhet i resultaträkningen redovisas nettoresultatet efter skatt hänförligt till väsentliga självständiga rörelsegrenar, eller verksamheter som bedrivs inom ett geografiskt område, vilka antingen är avyttrade eller genom en samordnad plan ska säljas. Väsentliga tillkommande kostnader i en efterföljande period avseende avvecklade verksamehter redovisas också på raden Årets resultat för avvecklad verksamhet.

Noter

		Sid
1	Försäljning och övriga rörelseintäkter	65
2	Rörelsens kostnader	65
3	Intressebolag och joint venture	69
4	Finansnetto	70
5	Skatt	71
6	Immateriella tillgångar	72
7	Materiella anläggningstillgångar	74
8	Finansiella anläggningstillgångar och andelar intressebolag och joint venture	76
9	Varulager	78
10	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	78
11	Övriga korta räntebärande fordringar/Likvida medel	78
12	Eget kapital	79
13	Pensioner	80
14	Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar	81
15	Övriga avsättningar	82
16	Räntebärande skulder	84
17	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	85
18	Nettoskuld	86
19	Medelantal anställda, könsfördelning och sjukfrånvaro	86
20	Leasing	87
21	Ställda säkerheter	87
22	Ansvarsförbindelser/eventualförpliktelser	88
23	Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner	88
24	Rörelseförvärv	88
25	Avyttring av verksamheter och bolag	89
26	Segment	90
27	Finansiell riskhantering	92
28	Kritiska uppskattningar och bedömningar	97
29	Definitioner	98
30	Överväganden vid förslag till vinstdisposition	99

1 Försäljning och övriga rörelseintäkter

Försäljning per produktområde	Koncernen
Mkr	2009	2008
Varmvalsad tunnplåt	4 754	8 637
Kallvalsad och metallbelagd tunnplåt	2 709	3 465
Färgbelagd och profilerad tunnplåt	2 756	3 983
Grovplåt	12 896	25 720
Handelsverksamhet	4 871	9 709
Stålämnen	74	250
Biprodukter/skrot	1 224	2 191
Övrigt	554	374
Kvarvarande verksamhet	29 838	54 329
Avvecklad verksamhet	-	7 918
Summa försäljning per produktområde	29 838	62 247

Försäljningens fördelning på rörelsesegment och geografiska områden framgår av koncernöversikten sidan 11 samt av not 26.

Övriga rörelseintäkter	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Vidareförsäljning av köpt energi och media	264	152	-	-
Valutakursvinster, netto	276	706	1	-
Vinst vid försäljning av utsläppsrätter	313	240	300	240
Vinst vid försäljning av bolag och verksamheter 1)	8	-	-	2 179
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	20	1	-	-
Försäkringsersättningar	-	197	-	-
Övrigt	94	102	77	79
Kvarvarande verksamhet	975	1 398	378	2 498
Avvecklad verksamhet	-	-	-	-
Summa övriga rörelseintäkter	975	1 398	378	2 498

1) 2009 års reavinster i koncernen avser försäljningen av Laminated Steel AB. Reavinsten för 2008 på försäljningen av rörverksamheten redovisas i posten "Årets resultat för avvecklad verksamhet". Moderbolagets reavinster för 2008 består av reavinst från IPSCO Tubular med 1 593 Mkr samt intressebolagen Norsk Stål A/S och Norsk Stål Tynnplater A/S på 586 Mkr.

Rörelsens kostnader per kostnadsslag		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Råvaror i stålrörelsen	10 171	18 403	-	-
Köpta produkter och övriga insatsvaror i stålrörelsen	966	1 919	-	-
Köpta produkter i vidareförädlings- och handelsrörelsen	3 706	6 969	-	-
Material och tjänster	4 318	8 186	47	84
Energi	2 484	3 146	-	-
Ersättningar till anställda	4 963	5 707	84	143
Avskrivningar	2 506	2 164	2	2
Lagerförändring	2 523	-892	-	-
Avsättning kostnadsbesparingsprogram	-76	498	-	-
Övrigt	851	206	288	38
Kvarvarande verksamhet	32 412	46 306	421	267
Avvecklad verksamhet	-	6 969	-	-
Summa rörelsens kostnader per kostnadsslag	32 412	53 275	421	267

Arvoden och ersättningar till revisionsbolag uppgår till:

Revisionsarvoden och revisionsnära tjänster		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
PricewaterhouseCoopers	14	15	4	6
Ernst & Young	0	36	-	-
KPMG	1	9	-	-
Övriga	1	2	-	-
Summa kostnader för revision och revisionsnära tjänster	16	62	4	6

Övriga ersättningar till revisionsbolag	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
PricewaterhouseCoopers 1)	7	43	2	42
Ernst & Young	4	9	0	5
KPMG	9	11	3	11
Övriga	1	1	-	-
Summa övriga ersättningar	21	64	5	58

1) Övriga ersättningar utöver revision till PricewaterhouseCoopers för 2008 avsåg huvudsakligen tjänster i samband med försäljningen av rörverksamheten i SSAB North America. För 2007 uppgick övriga ersättningar till 40 Mkr och avsåg huvudsakligen tjänster i samband med förvärvet av IPSCO.

Rörelsens kostnader har minskats med följande statliga bidrag:

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Fraktstöd	11	15	-	-
Övrigt	2	2	-	-
Summa statliga bidrag	13	17	-	-

Styrelse,
Ersättningar till anställda	VD och vVD			Övriga anställda
Mkr	2009	2008	2009	2008
Moderbolaget1)	15	34	39	69
Dotterbolag i Sverige	11	22	2 350	2 541
Dotterbolag i utlandet
USA	3	15	603	651
Kanada	1	2	32	20
Danmark	3	4	68	73
Finland	3	3	51	48
Frankrike	0	0	11	9
Italien	1	1	21	22
Kina	2	1	5	3
Nederländerna	1	1	9	10
Norge	3	3	18	20
Polen	5	7	22	21
Sydafrika	1	0	18	21
Storbritannien	1	1	19	20
Tyskland	0	0	25	25
Övriga länder	1	4	66	54
Summa löner 2)	51	98	3 357	3 607
Sociala kostnader	20	29	1 430	1 566
(varav pensionskostnader)	(11)	(13)	(534)	(435)
Vinstandelar	0	1	2	314
Övriga kostnader för förmåner till anställda	1	1	102	91
Summa ersättningar till anställda	72	129	4 891	5 578

1)Avser endast den personal som är anställd och verksam inom moderbolaget. Personal i vissa av de större dotterbolagen är formellt anställda i moderbolaget men redovisas till antal och kostnad i respektive dotterbolag. I moderbolaget redovisas även kostnaderna för VD:arna i SSAB Strip Products och SSAB Plate. 2) I summa löner ingår rörliga lönedelar till VD:ar och vVD:ar med 0 (18) Mkr, varav i moderbolaget 0 (13) Mkr. I moderbolaget ingår även rörliga lönedelar till VD:ar i SSAB Strip Products och SSAB Plate.

Sammanställningen för 2009 omfattar även kostnader som redovisats mot kostnadsbesparingsreserven.

Sammanställningen för 2008 är exklusive den avyttrade verksamheten.

Styrelsearvoden och anställningsvillkor för koncernens ledande befattningshavare

Styrelse

Till styrelsens ordförande och bolagsstämmovalda ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arvodet till ordföranden uppgick till 1 200 (1 200) tkr och till ledamot (exkl. VD till 400 (400) tkr. Utöver detta erhöll ledamot i styrelseutskott 75 tkr för varje utskott i vilket ledamoten ingick med undantag för ordföranden i revisionsutskottet som istället erhöll 100 tkr. Totalt erhöll styrelsen 4 400 (4 000) tkr i arvode.

			Arvode 2009, Kr		Arvode 2008, Kr
Styrelsemedlemmar	Invald	Befattning	Styrelsearvode	Utskottsarvode	Styrelsearvode	Utskottsarvode
Bolagsstämmovalda
Sverker Martin-Löf	2003	Ordförande	1 200 000	150 000	1 200 000	150 000
Carl Bennet	2004	Ledamot	400 000	-	400 000	-
Anders G Carlberg	1986	Ledamot	400 000	100 000	400 000	100 000
Olof Faxander	2006	Ledamot, VD	-	-	-	-
Marianne Nivert	2002	Ledamot	400 000	-	400 000	75 000
Anders Nyrén	2003	Ledamot	400 000	-	400 000	75 000
Matti Sundberg	2004	Ledamot	400 000	75 000	400 000	-
John Tulloch	2009	Ledamot	400 000	-	-	-
Lars Westerberg	2006	Ledamot	400 000	75 000	400 000	-

Verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares löner och ersättningar

Årsstämmans beslut

Enligt årsstämmans beslut i mars 2009 ska ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning utgöras av fast lön, eventuell rörlig lönedel, övriga förmåner samt pension. Med andra personer i bolagets ledning avses medlemmar av koncernledningen utöver VD. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig lönedel ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Den rörliga lönedelen ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Rörlig lönedel ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (t.ex. den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av den rörliga lönedelen vara pensionsgrundande p.g.a. lagstiftning eller lokalt konkurrenskraftig praxis.

Program för rörliga lönedelar bör utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lönedel om en sådan åtgärd bedöms rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska konsultarvode kunna utgå.

För ledande befattningshavare i Sverige gäller en uppsägningstid om sex månader från befattningshavarens sida. Vid uppsägning från bolaget ska summan av uppsägningstid och den tid under vilken avgångsvederlag utgår maximalt vara 24 månader. Pensionsförmåner ska vara antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination därav, med individuell pensionsålder, dock aldrig lägre än 60 år. Förmånsbestämda pensionsförmåner förutsätter intjänande under en förutbestämd anställningstid. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension. För

ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag variera p.g.a. lagstiftning eller lokalt konkurrenskraftig praxis.

Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Ersättningsutskott

Inom styrelsen finns ett ersättningsutskott som lämnar styrelsen förslag till VD:s lön och övriga anställningsvillkor samt fastställer lön och övriga anställningsvillkor för koncernledningen i enlighet med årsstämmans beslutade riktlinjer. Utskottet utgörs av Sverker Martin-Löf (ordf.) och Lars Westerberg. VD adjungeras till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

Ersättningar 2009

VDs och övriga koncernledningens ersättning består av en fast och en rörlig lönedel. För de koncernledningsmedlemmar som är stationerade i Sverige gäller att den rörliga lönedelen relateras till dels koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag, dels ett av styrelsen fastställt kassaflödesmål, i kombination med ett eller flera individuella mål. Denna rörliga lönedel är maximerad till en procentsats av den fasta lönen som varierar mellan 45 och 50 procent. Någon aktierelaterad ersättning finns ej. Rörlig lönedel för 2009 kommer inte att utbetalas.

I samband med förvärvet av IPSCO gjorde styrelsen bedömningen, med hänsyn till förvärvets storlek och den stora finansiella anspänning förvärvet medförde, att det var av yttersta vikt att en snabb integration av verksamheten skedde, att identifierade synergieffekter snabbt kunde förverkligas, att resultatet i det sammanslagna SSAB/IPSCO även under integrationen fortsatte att utvecklas positivt samt att ledande befattningshavare stannade i bolaget under denna kritiska period. Styrelsen tog därför beslut om ett tillfälligt incitamentsprogram för ett antal nyckelpersoner stationerade i Sverige som arbetade med integrationen av SSAB North America, däribland de svenska

koncernledningsmedlemmarna inklusive VD. Detta tillfälliga incitamentsprogram bestod av rörlig ersättning och gällde i tillägg till redan befintlig rörlig lönedel. För de svenska koncernledningsmedlemmarna löpte incitamentsprogrammet under maximalt två år från juli 2007 och var maximerat till 100 procent av respektive ledningsmedlems fasta lön per år. Den fasta lönen skulle vara oförändrad under de två år incitamentsprogrammet löpte. Storleken av det utfallande beloppet avgjordes av i vilken grad ett antal fastställda mål avseende integrationen av SSAB North America i SSABs verksamhet uppnåddes. Målen utgjordes av koncernens EBITDA-marginal i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag, ett av styrelsen uppsatt mål för kassaflödet samt realiserade synergieffekter. Det första årets utfall (perioden 1 juli 2007 till 30 juni 2008) utbetalades kontant under 2008. Utbetalningen av det andra årets utfall, två tredjedelar av maximalt utfall, stoppades tills vidare.

Den medlem av koncernledningen som är stationerad i USA har ersättningar som bedöms vara konkurrenskraftiga sett ur ett nordamerikanskt perspektiv och som också gällde i IPSCO före förvärvet. Han har en fast grundlön och därutöver en årlig rörlig lönedel som varierar beroende på hur SSAB North Americas resultatutfall blir i förhållande till ett antal jämförbara stålbolag. Hans årliga rörliga lönedel är maximerad i förhållande till den fasta lönen. Målutfallet är 60 procent av den fasta lönen men kan vid extremt god lönsamhet uppgå till maximalt 400 procent. Därutöver har han rätt att under sin anställning delta i SSAB North Americas långfristiga incitamentprogram. Utfallet är beroende av SSAB North Americas avkastning på sysselsatt kapital, SSAB North America:s resultat samt en komponent som är relaterad till koncernens resultat. Utfallet är maximerat i förhållande till den fasta lönen. Fullt utbyggd har planen ett målutfall på 100 procent av den fasta årslönen, men kan vid extremt utfall uppgå till maximalt 200 procent. Utbetalningar under det långfristiga incitamentprogrammet sker kontant och endast under förutsättning att anställningen kvarstår. Slutligen har han en så kallad "retention" bonus som utgår med 225 tUSD årligen under tre år räknat från förvärvet av IPSCO i juli 2007 förutsatt att anställningen kvarstår.

VD och koncernchef

Olof Faxanders totala ersättningar exklusive pension uppgick till 4,9 (11,7) Mkr, varav 0 (2,2) Mkr utgjordes av den resultatberoende ordinarie rörliga lönedelen som utbetalas under 2010 (2009) och 0 (4,5) Mkr utgjordes av det tillfälliga incitamentsprogrammet för tiden juli 2008 till och med juni 2009 (juli 2007 till och med juni 2008). Således betalades ingen rörlig ersättning ut för 2009.

Tidigaste pensionsålder är 60 år. Pensionen är avgiftsbestämd och täcks av försäkringar. Kostnaden uppgick till 29 (31) procent av den fasta lönen. Intjänad pension är oantastbar men premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande.

Vid uppsägning från företagets sida är uppsägningstiden 24 månader. Vid egen uppsägning är uppsägningstiden 6 månader.

Koncernledningen i övrigt

Koncernledningen, utöver VD, uppgick under året till 8 (8) personer. Koncernledningen presenteras på sidan 116.

Pensionsåldern för den övriga koncernledningen stationerad i Sverige är 65 år. Pensionerna är avgiftsbaserade. För de koncernledningsmedlemmar som är stationerade i Sverige gäller en uppsägningstid om 12 månader från företagets sida. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 0–12 månadslöner. Vid egen uppsägning uppgår uppsägningstiden till 6 månader och i en sådan situation finns ingen rätt till avgångsvederlag.

För den koncernledningsmedlem som är stationerad utanför Sverige gäller andra regler beträffande pension, uppsägningstid och avgångsvederlag i enlighet med amerikansk lagstiftning och praxis.

Totala ersättningar och förmåner framgår av tabellen på nästa sida.

			Övrig
Ersättningar och förmåner till VD och övriga koncernledningen	VD		koncernledning
Mkr	2009	2008	2009	2008
Fast lön	4,7	4,7	16,6	16,6
Övriga förmåner1)	0,2	0,3	0,8	0,9
Rörlig lönedel 2)	-	2,2	-	9,8
Tillfälligt incitamentsprogram3)	-	4,5	-	11,2
Övriga ersättningar 4)	-	-	-	2,2
Totala ersättningar exklusive pensionskostnader	4,9	11,7	17,4	40,7
Pensionskostnader	1,3	1,4	7,3	7,8
Summa	6,2	13,1	24,7	48,5

1) Avser främst bil- och bensinförmån. 2) Avser kostnaderna för respektive verksamhetsår, vilken utbetalas året därpå. 3) Avser utbetald ersättning för tiden juli 2007–juni 2008. 4) Avsåg utbetalt avgångsvederlag

3 Intressebolag och joint venture

Resultatandel och andel av eget kapital Resultatandel efter skatt		Andel av eget kapital
Mkr	2009	2008	2009	2008
Lulekraft AB	5	0	15	10
Norsk Stål A/S	-4	65	192	214
Norsk Stål Tynnplater A/S	-8	6	43	52
Oxelösunds Hamn AB	11	10	79	71
Blastech Mobile LLC (joint venture)	3	14	19	26
Summa	7	95	348	373

Andel av försäljning och tillgångar Andel av försäljning		Andel av tillgångar
Mkr	2009	2008	2009	2008
Lulekraft AB	154	197	78	82
Norsk Stål A/S	1 085	1 671	333	450
Norsk Stål Tynnplater A/S	246	375	106	134
Oxelösunds Hamn AB	119	131	128	121
Blastech Mobile LLC (joint venture)	19	44	22	27
Summa	1 623	2 418	667	814

Fordringar på intressebolag och joint venture		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Ingår i balansposterna:
Kundfordringar	106	19	-	-
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	0	0	-	-
Summa	106	19	-	-


Skulder till intressebolag och joint venture	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Ingår i balansposterna:
Leverantörsskulder	61	39	-	-
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	0	1	-	-

Inga transaktioner skedde med joint venture-bolaget. Följande transaktioner med intressebolagen förekom under året: Lulekraft köpte gas från SSAB Strip Products för 338 (368) Mkr och sålde elenergi tillbaka för 176 (336) Mkr. Norsk Stål och Norsk Stål Tynnplater köpte stål från stålrörelsen för 341 (459) Mkr

och sålde för 11 (12) Mkr. Oxelösunds Hamn sålde hamntjänster till SSAB Plate för 190 (184) Mkr samt till SSAB Strip Products för 9 (-) Mkr och köpte övriga tjänster för 18 (14) Mkr. Transaktionerna skedde till marknadsmässiga priser.

Koncernen

		2008

		299
		4
		81
		19
		403


		838
		-
		128
		966

		-563
25	-	-320
	-469	-883
	Not	2009 45 2 - 3 50 437 49 33 519 -469

I Netto valutakursdifferenser ingår nettoresultat hänförligt till derivat med -36 (7)Mkr.

Moderbolaget
Mkr	2009	2008
Utdelningar från dotterbolag 1)	431	4 770
Utdelningar från intressebolag	1	59
Resultat från övriga värdepapper och
fordringar som är anläggningstillgångar
Övriga ränteintäkter	20	31
Övriga ränteintäkter och liknande intäkter
Ränteintäkter från dotterbolag	204	1 525
Övriga ränteintäkter	6	9
Netto valutakursdifferenser	-	81
Summa finansiella intäkter	662	6 475
Räntekostnader och liknande kostnader
Räntekostnader till dotterbolag	9	21
Övriga räntekostnader	421	1 015
Netto valutakursdifferenser	42
Övrigt	15	18
Summa finansiella kostnader	487	1 054
Summa finansiella intäkter och kostnader	175	5 421

1) Anteciperad utdelning ingår med -(2 600) Mkr.

Skattekostnad Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Svensk inkomstskatt	-136	1 390	-11	65
Utländsk inkomstskatt	-384	723	-	-
Summa aktuell skattekostnad	-520	2 113	-11	65
Uppskjuten skatt	-662	332	-	-
Redovisad skattekostnad kvarvarande verksamhet	-1 182	2 445	-11	65
Avvecklad verksamhet	-	209	-	-
Total skattekostnad	-1 182	2 654	-11	65

Avstämning av skattesats		Koncernen	Moderbolaget
%	2009	2008	2009	2008
Gällande skattesats i Sverige	26	28	26	28
Skatteeffekt av:
icke avdragsgilla kostnader	-3	0	52	0
icke skattepliktig avyttring	0	0	0	-7
icke skattepliktiga intäkter	2	-1	-85	-20
ändringar i skattesats	9	-1	-	0
annan skattesats i utländska dotterbolag	22	1	-	-
skatter avseende tidigare period	1	0	-1	0
underskottsavdrag som ej bedöms kunna utnyttjas	0	0	-	-
tidigare ej bokförd skattefordran på underskottsavdrag	-	0	-	-
Effektiv skattesats	57	27	-8	1

Moderbolagets övriga icke skattepliktiga intäkter består i huvudsak av utdelning från dotterbolag.

Årets skatt var positiv och uppgick till 1 182 (-2 445) Mkr och den effektiva skattesatsen var +57 (-27) procent. Skatten påverkades positivt med 9 procentenheter till följd av ändrad beräknad skattesats främst genom en omvärdering av den uppskjutna skatteskulden från förvärvet av SSAB North America till följd av ändrad beräknad skattesats samt genom lägre skattesatser på positiva resultat och högre skattesatser på negativa resultat i utländska dotterbolag med 22 procentenheter.

				Patent, licenser,
		Anti		teknologi		Summa
Koncernen	Kund relationer	konkurrens avtal	Varu märken	och övriga rättigheter	Goodwill	immateriella tillgångar
Mkr
Anskaffningsvärde 1 januari 2008	10 592	90	149	136	30 203	41 170
Justering av öppningsbalans 1)	1 145	-	2 937	1 758	-2 951	2 889
Justerat anskaffningsvärde
1 januari 2008	11 737	90	3 086	1 894	27 252	44 059
Inköp	-	-	-	1	-	1
Ökning genom rörelseförvärv	-	-	-	-	13	13
Försäljningar och utrangeringar	0	0	0	0	0	0
Minskning genom avvecklad verksamhet	-5 307	-85	-3 073	-1 311	-8 094	-17 870
Omräkningsdifferenser	1 004	-5	-8	104	1 934	3 029
Anskaffningsvärde 31 december 2008	7 434	0	5	688	21 105	29 232

Anskaffningsvärde 1 januari 2009	7 434	0	5	688	21 105	29 232
Inköp	-	-	-	7	-	7
Omräkningsdifferenser	-496	-	-	-42	-1 404	-1 942
Anskaffningsvärde 31 december 2009	6 938	0	5	653	19 701	27 297

Ack. avskrivningar 1 januari 2008	438	17	11	56	-	522
Justering av öppningsbalans 1)	146	-	-11	293	-	428
Justerade ack. avskrivningar
1 januari 2008	584	17	0	349	-	950
Årets avskrivningar	752	9	2	171		934
Minskning genom avvecklad verksamhet	-303	-25	0	-276	-	-604
Omräkningsdifferenser	148	-1	0	37	-	184
Ack. avskrivningar 31 december 2008	1 181	0	2	281	-	1 464
Ack. avskrivningar 1 januari 2009	1 181	0	2	281	-	1 464
Årets avskrivningar	804	-	1	102	-	907
Omräkningsdifferenser	-128	-	-	-21	-	-149
Ack. avskrivningar 31 december 2009	1 857	0	3	362	-	2 222

Restvärde 31 december 2008	6 253	0	3	407	21 105	27 768
Restvärde 31 december 2009	5 081	0	2	291	19 701	25 075

1) Justering har skett av öppningsbalansen på grund av slutlig värdering av nettotillgångar i förvärvet av IPSCO Inc.

Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 903 (835) Mkr i kostnad för sålda varor, med 0 (96) Mkr i försäljningskostnader,

med 1 (0) Mkr i administrationskostnader, samt med 3 (3) Mkr i övriga rörelsekostnader. Det finns inga internt upparbetade immateriella tillgångar.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen per den 30 november. Väsentliga goodwillbelopp fördelas på två av koncernens kassagenererande enheter identifierade enligt nedan:

	SSAB North America			Steinwalls Plåt
Mkr	2009	2008	2009	2008
	19 630	21 033	60	60

Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet baseras på beräkningar av nyttjandevärden. Beräkningarna baseras på bolagets budget och prognoser som löpande framtas av ledningen. Kassaflöden bortom en femårsperiod har extrapolerats med hjälp av bedömd tillväxttakt enligt uppgift nedan. Tillväxttakten överstiger inte den långfristiga tillväxttakten för marknaden där dessa kassagenererande enheter är verksamma.

Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden framgår i tabellen nedan:

	SSAB North America		Steinwalls Plåt
%	2009	2008	2009	2008
Bedömd tillväxttakt Vägd genomsnittlig diskonteringsränta,	2	2	2	2
före skatt	11,7	12,3	11,7	12,3

Antaganden ovan har använts för att analysera respektive kassagenererande enhet.

Ledningen har fastställt den budgeterade och prognostiserade marginalen baserat på historiska resultat och de förväntningar som finns på marknadsutvecklingen och den kassagenererande enheten. Den tillväxttakt som används överensstämmer med de prognoser som finns i bransch- och analytikerrapporter. Den diskonteringsränta som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika kassagenererande enheterna.

Genomförda beräkningar med ovanstående antaganden har påvisat att något nedskrivningsbehov av goodwill ej föreligger per den 31 december. För en känslighetsanalys av antaganden, se not 28.

Utsläppsrätter

Som en metod att begränsa utsläppen av koldioxid införde EU 2005 ett system med utsläppsrätter. För handelsperioden 2008–2012 erhöll koncernen 36,7 miljoner ton, varav 6,2 miljoner ton förbrukades under 2008. Beräknad förbrukning 2009 uppgår till 3,4 ton. Till följd av den lägre produktionen och därav mindre koldioxidutsläpp har 2,4 (1,5) miljoner ton avyttrats under året. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar bokförda till anskaffningsvärdet noll kronor. Sålda rätter har givit ett resultat på 313 (240) Mkr.

				Inventarier verktyg	Pågående nyanlägg	Summa materiella
	Mark och markan	Bygg		och installa	ningar och förskott	anlägg nings
Koncernen	läggningar	nader	Maskiner	tioner	leverantörer	tillgångar
Mkr
Anskaffningsvärde 1 januari 2008	967	3 422	29 504	949	3 031	37 873
Justering av öppningsbalans 1)	149	351	-2 448	347	-	-1 601
Justerat anskaffningsvärde 1 januari 2008	1 116	3 773	27 056	1 296	3 031	36 272
Inköp	7	434	2 364	200	-409	2 596
Ökning genom rörelseförvärv	-	-	0	-	-	0
Försäljningar och utrangeringar	-3	-16	-322	-47	-	-388
Minskning genom avvecklad verksamhet	-560	-700	-3 734	-445	-576	-6 015
Omklassificeringar	-40	205	-6	0	-159	0
Omräkningsdifferenser	11	130	953	11	9	1 114
Anskaffningsvärde 31 december 2008	531	3 826	26 311	1 015	1 896	33 579
Anskaffningsvärde 1 januari 2009	531	3 826	26 311	1 015	1 896	33 579
Inköp	83	86	1 635	64	37	1 905
Försäljningar och utrangeringar	0	-5	-570	-71	-11	-657
Minskning genom avvecklad verksamhet	-	-	-21	-2	-	-23
Omklassificeringar	1	27	503	-476	-22	33
Omräkningsdifferenser	-13	-79	-486	-7	-29	-614
Anskaffningsvärde 31 december 2009	602	3 855	27 372	523	1 871	34 223
Ack. avskrivningar 1 januari 2008	66	1 674	12 651	664	-	15 055
Justering av öppningsbalans 1)	6	1	-147	-2	-	-142
Justerade ack. avskrivningar 1 januari 2008	72	1 675	12 504	662	-	14 913
Försäljningar och utrangeringar	0	-16	-315	-30	-	-361
Årets avskrivningar	16	123	1 352	81	-	1 572
Minskning genom avvecklad verksamhet	-8	-22	-195	-26	-	-251
Omklassificeringar	-22	21	4	-3	-	0
Omräkningsdifferenser	-1	13	109	-	-	121
Ack. avskrivningar 31 december 2008	57	1 794	13 459	684	-	15 994
Ack. avskrivningar 1 januari 2009	57	1 794	13 459	684	-	15 994
Försäljningar och utrangeringar	-	-2	-331	-64	-	-397
Årets avskrivningar	29	101	1 438	31	-	1 599
Minskning genom avvecklad verksamhet	-	-	-16	-1	-	-17
Omklassificeringar	-	0	392	-392	-	0
Omräkningsdifferenser	0	-10	-86	2	-	-94
Ack. avskrivningar 31 december 2009	86	1 883	14 856	260	-	17 085
Ack. nedskrivningar 1 januari 2008	1	-	-	-	-	1
Årets nedskrivningar	-	-	-	-	-	-
Ack. nedskrivningar 31 december 2008	1	-	-	-	-	1
Ack. nedskrivningar 1 januari 2009	1	-	-	-	-	1
Årets nedskrivningar	-	-	-	-	-	-
Ack. nedskrivningar 31 december 2009	1	-	-	-	-	1
Restvärde 31 december 2008	473	2 032	12 852	331	1 896	17 584
Restvärde 31 december 2009	515	1 972	12 516	263	1 871	17 137

1) Justering har skett av öppningsbalansen på grund av slutlig värdering av nettotillgångar i förvärvet av IPSCO Inc.

Årets avskrivning ingår i resultaträkningen med 1 493 (1 460) Mkr i kostnad för sålda varor, 44 (58) Mkr i försäljningskostnader, 51 (43) Mkr i administrationskostnader samt 11 (11) Mkr i övriga kostnader. Från den 1 oktober 2008 tillämpar bolaget IAS 23 avseende kapitalisering av ränta under konstruktionstid. Under perioden aktiverades 8 Mkr och den räntesats som tilllämpades var 2,0 procent. I posten maskiner ingår finansiella

leasingavtal med 88 (90) Mkr i anskaffningsvärde och med 38 (45) Mkr i restvärde. Taxeringsvärde på fastigheter i Sverige uppgår till 2 206 (2 180) Mkr medan motsvarande fastigheters restvärde uppgår till 1 519 (1 233) Mkr. Per balansdagen fanns kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar som ej redovisats i de finansiella rapporterna till ett värde av 1 018 (1 399) Mkr.

		Summa
	Inventarier	materiella
Moderbolaget	verktyg och installationer	anläggnings tillgångar
Mkr
Anskaffningsvärde 1 januari 2008	9	9
Inköp	0	0
Försäljningar och utrangeringar	0	0
Anskaffningsvärde 31 december 2008	9	9
Anskaffningsvärde 1 januari 2009	9	9
Inköp	0	0
Försäljningar och utrangeringar	0	0
Anskaffningsvärde 31 december 2009	9	9

Ack. avskrivningar 1 januari 2008	1	1
Försäljningar och utrangeringar	0	0
Årets avskrivningar/nedskrivningar	2	2
Ack. avskrivningar 31 december 2008	3	3
Ack. avskrivningar 1 januari 2009	3	3
Försäljningar och utrangeringar	0	0
Årets avskrivningar/nedskrivningar	2	2
Ack. avskrivningar 31 december 2009	5	5

Restvärde 31 december 2008	6	6
Restvärde 31 december 2009	4	4

8 Finansiella anläggningstillgångar och andelar intressebolag och joint venture

	Övriga aktier och	Övriga långfristiga	Summa finansiella anläggnings	Andelar i
Koncernen	andelar	fordringar	tillgångar	intressebolag
Mkr
Bokfört värde 1 januari 2008	6	266	272	353
Investeringar	-	78	78	-
Försäljningar och amorteringar	-	0	0	-
Minskning genom avyttring rörelse	-	-249	-249	-
Resultatandelar efter skatt	-	-	-	95
Utdelning	-	-	-	-75
Omräkningsdifferenser	0	18	18	0
Bokfört värde 31 december 2008	6	113	119	373

Bokfört värde 1 januari 2009	6	113	119	373
Investeringar	1	3	4	-
Försäljningar och amorteringar	-	-66	-66	-
Resultatandel efter skatt	-	-	-	7
Omklassificering	3	-1	2	-
Utdelning	-	-	-	-45
Omräkningsdifferenser	-	-4	-4	13
Bokfört värde 31 december 2009	10	45	55	348

Övriga aktier och andelar utgörs i huvudsak av onoterade investeringar i egetkapitalinstrument som inte har ett noterat marknadspris och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Dessa är värderade till anskaffningsvärde.

Övriga långfristiga fordringar är fordringar som tillhör tillgångskategorin lånefordringar och kundfordringar, dessa är värderade till upplupet anskaffningsvärde.

Moderbolaget	Aktier i dotterbolag	Aktier i intressebolag	Övriga aktier och andelar	Summa finansiella anläggnings tillgångar
Mkr
Anskaffningsvärde 1 januari 2008	12 434	51	3	12 488
Investeringar	29 787	-	0	29 787
Försäljningar och amorteringar	-5 476	-41	-	-5 517
Planenligt restvärde 31 december 2008	36 745	10	3	36 758
Anskaffningsvärde 1 januari 2009	36 745	10	3	36 758
Investeringar	-	-	-	-
Försäljningar och amorteringar	-	-	-	-
Planenligt restvärde 31 december 2009	36 745	10	3	36 758

Finansiella anläggningstillgångar och andelar intressebolag och joint venture

Moderbolagets aktier och andelar i dotterbolag	Organisations nummer	Säte	Innehav antal	% 2)	Bokfört värde, Mkr
Svenska rörelsedrivande dotterbolag:
Plannja AB	556121-1417	Luleå	80 000	100	16
SSAB Oxelösund AB	556313-7933	Oxelösund	1 000	100	450
SSAB Tunnplåt AB	556313-7941	Borlänge	1 000	100	1 500
Tibnor AB	556004-4447	Stockholm	850 000	85	283
Svenskt Stål Domnarvet AB	556207-4905	Stockholm	1 000	100	0
Utländska rörelsedrivande dotterbolag:
SSAB Central Inc.		Kanada	1 000	100	272
SSAB Swedish Steel Inc.		USA	100	100	4 149
Western Steel Limited		Kanada	682	100	182
SSAB Finance Belgium		Belgien	49 999 999	100	29 787
Övriga 1)					105
Vilande bolag					1
Summa					36 745
Moderbolagets övriga aktier och andelar
Bostadsrätt					3
Summa					3
Dotterbolagens övriga aktier och andelar 1)					7
Summa koncernens övriga aktier och
andelar					10

1) Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm.

2) Procentsiffran anger kapitalandelen som även i samtliga fall överensstämmer med röstandelen.

Moderbolagets aktier i intressebolag
Lulekraft AB	556195-0576	Luleå	100 000	50	10
Summa moderbolagets aktier
i intressebolag					10

Dotterbolagens aktier och andelar i					Kapitalandel,
intressebolag och joint ventures					Mkr
Oxelösunds Hamn AB	556207-4913	Oxelösund	5 000	50	79
Blastech Mobile LLC		USA		50	19
Norsk Stål A/S		Norge	31 750	50	192
Norsk Stål Tynnplater A/S		Norge	13 250	50	43
					334
Kapitalandelar i intressebolagens och
joint venture's egna kapital utöver
bokförda värden i moderbolaget.					5
Summa koncernens andelar i
intressebolag och joint venture					348

9 Varulager

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Råvaror, förbrukningsmaterial
och halvfabrikat	3 058	5 015	-	-
Produkter i arbete	539	1 017	-	-
Färdigvarulager	4 624	6 892	-	-
Förskott till leverantörer	-	-	-	-
Summa varulager	8 221	12 924	-	-

Av lagervärdet var 1 165 (1 645) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som kostnadsförts under året uppgår till 29 020 (37 192) Mkr varav 761 (489) Mkr avser kostnad avseende nedskrivning av varulager.

10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Levererade ej fakturerade varor
och tjänster	42	33	-	-
Bonus, rabatter, licenser o.d.	12	42	-	-
Förutbetalda hyror	31	35	2	2
Förutbetalda försäkringspremier	21	37	-	-
Upplupna ränteintäkter	12	23	12	21
Derivat som säkringsredovisas	84	290	44	290
Derivat som ej säkringsredovisas	9	70	4	70
Omvärdering valutasäkrade ordrar	3	-	-	-
Fraktstöd	6	7	0	-
Oreglerade försäkringsersättningar	8	0	0	-
Övriga förutbetalda kostnader	103	122	17	200
Summa förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter	331	659	79	583

11 Övriga korta räntebärande fordringar/Likvida medel

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Övriga korta räntebärande fordringar
Deposition	-	142	-	142
Summa övriga korta räntebärande
fordringar	-	142	-	142
Likvida medel
Kassa och bank	1 835	963	1 104	469
Kortfristiga placeringar (löptid under
tre månader)	1 817	1 750	1 080	1 750
Summa likvida medel	3 652	2 713	2 184	2 219

Alla kortfristiga placeringar och korta räntebärande fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Placeringarna med löptid kortare än tre månader utgörs av bankplaceringar.

Aktiekapitalet uppgår till 2 851 (2 851) Mkr fördelat på 323,9 (323,9) miljoner aktier med ett kvotvärde på 8,80 (8,80) kr per aktie. Av aktierna är 240,7 (240,7) miljoner av serie A och 83,2 (83,2) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Inga aktier ägs av bolaget självt eller dess dotterbolag.

Antal aktier/aktiekapital	2009	2008
Antal aktier i miljoner	323,9	329,9
Aktiekapital i Mkr	2 851	2 851

Genomsnittligt antal aktier uppgick till 323,9 (323,9) miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 9 944 (9 944) Mkr och utgörs av medel som inbetalats av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens kvotvärde.

	Reserv för	Reserv för
	säkring av utlands	kassaflödes	Omräknings	Totala
Koncernen	verksamhet	säkringar	reserv	reserver
Mkr
Reserver 1 januari 2008	235	-	-85	150
Omräkningsdifferenser under perioden	-	-	3 096	3 096
Förändringar av verkligt värde
under perioden	-3 442		-	-3 442
Skatt hänförligt till förändringar av
verkligt värde under perioden	984	-	-	984
Omfört till resultaträkningen	-304	-	455	151
Skatt hänförligt till omfört till
resultaträkningen	-	-	-	-
Reserver 31 december 2008	-2 527	-	3 466	939

Reserver 1 januari 2009	-2 527	-	3 466	939
Omräkningsdifferenser under perioden	-	-	-2 203	-2 203
Förändringar av verkligt värde
under perioden	475	18	-	493
Skatt hänförligt till förändringar av
verkligt värde under perioden	-125	-5	-	-130
Omfört till resultaträkningen	-	-20	-	-20
Skatt hänförligt till omfört till
resultaträkningen	-	5	-	5
Reserver 31 december 2009	-2 177	-2	1 263	-916

Till omräkningsreserven förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringen i utländska dotterbolag till svenska kronor. De ackumulerade omräkningsdifferenserna uppgår till 1 263 (3 466) Mkr.Till reserven för säkring av utlandsverksamhet förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag. De ackumulerade kursdifferenserna uppgår till -2 177 (-2 527) Mkr.

Till reserven för kassaflödessäkringar förs kursdifferenser från kassaflödessäkring av betydande försäljning i utländsk valuta. De ackumulerade kursdifferenserna uppgår till -2 (-) Mkr.

Föreslagen men ännu ej utbetald utdelning 2009 uppgår till 324 (1 296) Mkr, vilket utgör 1,00 (4,00) kr per aktie. Beloppet har inte redovisats som skuld.

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda planer samt för den pensionsplan för tjänstemän i Sverige som tecknats i Alecta redovisas som årets kostnad de premier som avser den gångna perioden. Omfattningen av förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen ökade genom förvärvet av IPSCO, men har reducerats kraftigt genom avyttringen av rörverksamheten. Uppkomna aktuariella vinster och förluster redovisas i sin helhet i resultatet.

Följande avsättningar för pensionsförpliktelser har gjorts i balansräkningen:

		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Pensionsförpliktelser som fonderats	30	36	-	-
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-30	-35	-	-
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	0	1	-	-
Pensionsförpliktelser som är ofonderade	135	250	5	5
Avsättningar för pensioner	135	251	5	5

De totala pensionskostnaderna fördelar sig på följande sätt:

		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Avgifter till avgiftsbestämda planer	376	185	8	6
Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta 1)	58	68	3	3
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer	13	93	-1	0
Särskild löneskatt	97	69	3	4
Övrigt	1	1	-	-
Summa pensionskostnader	545	416	13	13
Avvecklad verksamhet	-	34	-	-
Summa inklusive avvecklad verksamhet	545	450	13	13

1)Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per 30 september 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 136 jämtfört med 112 procent vid utgången av 2008. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Sammanställningen för 2009 omfattar även kostnader som redovisats mot kostnadsbesparingsreserven.

Förändringar i den förmånsbestämda förpliktelsen under året:

		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Pensionsförpliktelser, ingående balans	285	2 185	5	6
Förvärvad verksamhet	-	-	-	-
Avyttrad verksamhet	-	-1 859	-	-
Förmåner intjänade under året	10	39	0	0
Räntekostnader	6	13	0	0
Betalda förmåner	-129	-176	0	-1
Kursdifferenser	0	70	-	-
Aktuariella förluster (+)/vinster (-)	-6	13	-	0
Pensionsförpliktelser, utgående balans	166	285	5	5

Förändringar i förvaltningstillgångarnas värde under året:

		Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Förvaltningstillgångar, ingående balans	34	1 803	-	-
Förvärvad verksamhet	-	-	-	-
Avyttrad verksamhet	-	-1 806	-	-
Avkastning under året	4	-1	-	-
Avgifter från arbetsgivaren	92	118	-	-
Utbetalda ersättningar	-94	-121	-	-
Kursdifferenser	2	44	-	-
Aktuariella förluster (-)/vinster (+)	-7	-3	-	-
Förvaltningstillgångar, utgående balans	31	34	-	-

Mkr	2009	2008
Erfarenhetsbaserade justeringar av
- förmånsbestämda förpliktelser	8	-14
- förmånsbestämda förvaltningstillgångar	-7	0

Försäkringstekniska beräkningsantaganden

Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader bygger på följande antaganden.

%	2009	2008
Diskonteringsränta	3	3
Inflation	2	2
Förväntad löneökning	3	3
Personalomsättning	1	1
Höjning av inkomstbasbeloppet	3	3
Avkastning på förvaltat kapital	6	6

I SSAB North America har dock diskonteringsräntan varit 6,6 (5,7) procent, löneökningen 3,5 (3,7) procent och avkastningen 6,5 (6,5) procent.

14 Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Uppskjutna skatteskulder har uppkommit
- genom överavskrivning på
anläggningstillgångar	5 058	5 533	-	-
- genom avsättningar till periodiseringsfonder	261	899	-	-
- genom pensionsavsättningar	-2	-41	-	-
- genom övriga temporära skillnader	-34	-112	-	-
Summa uppskjutna skatteskulder	5 283	6 279	-	-
Uppskjutna skattefordringar har uppkommit
- genom outnyttjade underskottsavdrag	69	6	-	-
- genom pensionsavsättningar	37	43	1	1
- genom anläggningstillgångar	1	5	-	-
- genom avsättning kostnads
besparingsprogram	-	131	-	-
- genom övriga temporära skillnader	57	60	-	-
Summa uppskjutna skattefordringar	164	245	1	1

Uppskjuten skatt på balanserade vinstmedel i dotter- och intressebolag beaktas ej. I den mån vinstmedel överförs till moderbolaget, är denna överföring normalt sett skattefri.

I den mån en sådan överföring inte skulle vara skattefri, styr moderbolaget över tidpunkten för en sådan överföring och en sådan överföring kommer inte att ske inom överskådlig framtid.

Förändringar av uppskjutna skatteskulder	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Ingående balans	6 279	8 514	-	-
Justering av öppningsbalans 1)	-	1 025	-	-
Förändringar mot resultatet	-744	-275	-	-
Förändring genom avyttring av bolag	-	-3 616	-	-
Omräkningsdifferens	-252	631	-	-
Utgående balans	5 283	6 279	-	-
Förändringar av uppskjutna skatte
fordringar
Ingående balans	245	1 025	1	1
Förändringar mot resultatet	-82	-606	-	0
Förändring genom avyttring av bolag	-	-177	-	-
Omräkningsdifferens	1	3	-	-
Utgående balans	164	245	1	1

1) Justering har skett av öppningsbalans på grund av slutlig värdering av nettotillgångar i förvärvet av IPSCO Inc.

	Kostnads	Garantiåtagande
Koncernen	besparings program	avyttring verksamhet 1)	Övriga avsättningar	Summa
Mkr
Ingående balans 1 januari 2008	-	-	99	99
Minskning genom avvecklad verksamhet	-	-	-52	-52
Tillkommande avsättningar	498	224	22	744
Upplösta, ej utnyttjade avsättningar	-	-	-	-
Utnyttjat under året	-	-	-24	-24
Omräkningsdifferens	-	-	4	4
Utgående balans 31 december 2008	498	224	49	771

Ingående balans 1 januari 2009	498	224	49	771
Tillkommande avsättningar		131	50	181
Upplösta, ej utnyttjade avsättningar	-76	-	-	-76
Utnyttjat under året	-400	-	-20	-420
Omräkningsdifferens	-	-	2	2
Utgående balans 31 december 2009	22	355	81	458

			2009	2008
varav redovisas som
- Övriga långfristiga avsättningar			415	253
- Kortfristiga avsättningar			43	518

1)Övriga avsättningar består i huvudsak av avsättningar för garantiåtaganden, reklamationer och personalrelaterade avsättningar.

Moderbolaget	Garantiåtagande avyttring verksamhet 1)	Övriga avsättningar	Summa
Mkr
Ingående balans 1 januari 2008	-	7	7
Tillkommande avsättningar	224	18	242
Utnyttjat under året	-	-7	-7
Utgående balans 31 december 2008	224	18	242
Ingående balans 1 januari 2009	224	18	242
Tillkommande avsättningar	131	15	146
Utnyttjat under året	-	-18	-18
Utgående balans 31 december 2009	355	15	370
		2009	2008
varav redovisas som
- Övriga långfristiga avsättningar		355	224
- Kortfristiga avsättningar		15	18

1) Rörverksamheten i Nordamerika avyttrades den 12 juni 2008 och gentemot köparen finns garantiåtaganden hänförliga till tiden före avyttringen. Vid avyttringen avsattes en reserv för denna garanti. I samband med bokslutet har en förnyad uppskattning gjorts och avsättningen för detta åtagande har ökats till 355 Mkr. När detta åtagande kan komma att bli reglerat är svårt att förutse, men det kan beräknas ta mellan ett och fem år.

Övriga avsättningar består i huvudsak av personalrelaterade avsättningar.

Långfristiga räntebärande skulder	Koncernen	Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Obligationslån 1)	5 010	1 868	5 010	1 868
Finansiella leasingavtal	37	43	-	-
Utnyttjade kreditfaciliteter 2)	-	5 778	-	5 778
Banklån 3)	9 534	10 477	9 534	10 477
Exportfinansiering 4)	246	-	-
Övriga	57	4	53	0
Summa	14 884	18 170	14 597	18 123
Avgår amortering 2010 resp 2009	-6	-106	-	-100
Summa	14 878	18 064	14 597	18 023

	Räntesats
Emitterat/Förfaller	(nominell), %	Koncernen		Moderbolaget
Mkr		2009	2008	2009	2008
1) Specifikation av obligationslån
Fast ränta 2007–2017	5,875	1 510	1 718	1 510	1 718
Rörlig ränta 2009–2016	stibor +1,70 – +2,45	3 500	150	3 500	150
Total obligationslån		5 010	1 868	5 010	1 868
2) Specifikation av utnyttjade kreditfaciliteter
Rörlig ränta 2008–2013	libor + 0,55	-	5 778	-	5 778
Total utnyttjade kredit
faciliteter		-	5 778	-	5 778
3) Specifikation av banklån
Fast ränta 2009–2014	5,25	516	-	516	-
Rörlig ränta 2007–2014	libor +0,45 – +1,00	9 018	10 477	9 018	10 477
Total banklån		9 534	10 477	9 534	10 477

4) Specifikation av exportfinansiering
Rörlig ränta 2009–2016	euribor +1,50	246	-	-	-
Total exportfinansiering		246

Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder

Mkr	2010	2011	2012	2013	2014	Senare
Per 31 december, 2009
Koncernen	6	50	3 774	4 531	2 933	3 590
Moderbolaget	0	16	3 718	4 475	2 877	3 510

Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder

2009	2010	2011	2012	2013	Senare

106	157	6	6 635	9 636	1 630
100	150	0	6 625	9 630	1 618

Kortfristiga räntebärande skulder		Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Kortfristig del av långfristiga skulder	6	106	-	100
Företagscertifikat	2 601	1 339	2 601	1 339
Checkräkningskrediter	1 391	195	262	43
Summa kortfristiga räntebärande skulder	3 998	1 640	2 863	1 482

Låneskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde förutom ett fasträntelån på 1 000 Mkr som ingår i "verkligtvärdesäkring" och värderas till upplupet anskaffningsvärde justerat för verkligt värde-förändring på den säkrade risken. Den uteslutande delen av lån i utländsk valuta används som säkring för nettoinvesteringen i SSAB North America och har därför inte valutasäkrats.

Koncernens exponering, avseende upplåning, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling är på balansdagen följande:

Belopp förfallande till ränteomförhandling

Mkr	2010	2011	2 012	2 013	2014	Senare
Per 31 december, 2009
Koncernen	12 776	24	24	24	520	1 516
Moderbolaget	12 518	18	18	18	514	1 510

Belopp förfallande till ränteomförhandling
Mkr	2009	2010	2 011	2 012	2013	Senare
Per 31 december, 2008
Koncernen	16 356	154	-	-	-	1 660
Moderbolaget	16 355	150	-	-	-	1 618

Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning framgår av not 27.

17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Upplupna personalkostnader	808	1 175	17	17
Erhållna ej fakturerade varor och tjänster	279	316	-	-
Upplupna räntekostnader	42	169	42	169
Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer	20	71	-	-
Omvärdering valutasäkrade ordrar	38	227	-	-
Derivat som säkringsredovisas	29	12	-	12
Derivat som ej säkringsredovisas	2	-	-	-
Upplupna kostnader gentemot intressebolag	0	0	-	-
Energiskatter	9	22	-	-
Övriga poster	100	81	2	13
Summa upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	1 327	2 073	61	211

18 Nettoskuld

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Kassa och bank	1 835	963	1 104	469
Kortfristiga placeringar	1 817	1 750	1 080	1 750
Fordringar på dotterbolag	-	-	10 034	12 893
Övriga fordringar	47	252	-	142
Räntebärande tillgångar	3 699	2 965	12 218	15 254

Kortfristiga räntebärande skulder	3 998	1 640	2 863	1 482
Långfristiga räntebärande skulder	14 878	18 064	14 596	18 023
Avsättningar till pensioner	135	251	5	5
Skulder till dotterbolag	-	-	1 201	1 006
Övriga skulder	2	2	-	-
Räntebärande skulder	19 013	19 957	18 665	20 516

Nettoskuld	15 314	16 992	6 447	5 262

För definition se not 29.

19 Medelantal anställda, könsfördelning och sjukfrånvaro

	Antal anställda			Andel kvinnor, %
	2009	2008	2009	2008
Moderbolaget
Sverige	44	44	40	38
Summa moderbolaget	44	44	40	38
Dotterbolagen
Sverige	6 453	7 289	18	18
Danmark	112	129	35	28
Finland	136	134	26	25
Italien	54	56	26	25
Kanada	74	79	7	9
Kina	33	3	15	0
Norge	33	34	18	21
Polen	107	117	28	31
Storbritannien	45	47	34	28
Sydafrika	64	75	0	21
Tyskland	31	36	37	39
USA	959	992	13	13
Övriga < 20 anställda	189	137	19	20
Summa dotterbolagen	8 290	9 128	18	18
Summa koncernen	8 334	9 172	18	18

Beräkningen bygger på normal årsarbetstid i olika produktionsavsnitt. Hänsyn har bl.a. tagits till skiftform. Andelen kvinnor avser antalet anställda per 31 december. Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 6 (4) procent och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 8 (9) procent. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper inklusive verkställande direktörer uppgick till 13 (11) procent. Koncernledningen består av sju män och två kvinnor.

Sammanställningen för 2008 är exklusive den avvecklade verksamheten.

Personalens sjukfrånvaro	Koncernen 1)		Moderbolaget 2)
(% av ordinarie arbetstid)	2009	2008	2009	2008
Sjukfrånvaro totalt	3,4	4,2	0,6	1,0
- varav andel 60 dagar eller mer	34,7	47,6	0	0
Sjukfrånvaro per grupp
- kvinnor	4,7	5,8	1,3	1,4
- män	3,2	3,9	0,2	0,8
- 29 år och yngre	3,1	3,5
- 30–49 år	3,1	3,8
- 50 år och äldre	3,9	5,1

1) Avser koncernens anställda i Sverige.

2) Sjukdom i moderbolaget redovisas endast som total och per kön eftersom antal anställda endast uppgår till 48 (45) personer.

Operationell leasing	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Minimileaseavgifter under året	93	98	8	8

Avtalade minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal uppgår för 2010 till 95 Mkr, för 2011–2014 till totalt 267 Mkr och för åren efter 2014 till 234 Mkr. I operationell leasing ingår kontorsutrustning, hyresavtal för fastigheter, lokaler och godsvagnar för stålrörelsens transporter.

Finansiell leasing	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Minimileaseavgifter under året	11	11

Avtalade minimileaseavgifter för 2010 uppgår till 11 Mkr, för 2011–2014 till totalt 42 Mkr och för åren efter 2014 till 8 Mkr. Nuvärdet av finansiella leasingskulder uppgår till 37 (45) Mkr. I finansiell leasing ingår ett ställverk, godsvagnar för stålrörelsens transporter samt ett antal gaffeltruckar.

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Fastighetsinteckningar	39	39	-	-
Företagsinteckningar	1	10	-	-
Summa ställda säkerheter	40	49	-

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Borgensförbindelser	0	0	0	0
Ansvarsförbindelser för dotterbolags
förpliktelser	41	-	396	103
Övriga ansvarsförbindelser	47	90	26	59
Summa ansvarsförbindelser	88	90	422	162

Förhållanden som ej föranlett redovisning som ansvarsförbindelse

Under 2005 blev IPSCO involverat i två rättsprocesser som fortfarande pågår i delstaten Alabama, USA. Motparten (från början cirka 300 käranden) påstår bl.a. att immissioner från stålverket i Mobile i Alabama påverkar omgivningen och kräver med anledning därav ett ospecificerat belopp i skadestånd. IPSCO – och efter förvärvet SSAB – har bestritt de påstådda anklagelserna och hittills har ett av målen, innefattande drygt 160 krav, avvisats av domstolen medan 17 krav har prövats i sak och dömts till SSABs fördel.

Under hösten 2008 anhängiggjordes ett antal grupptalan i Illinois, USA, mot flera stålproducenter, däribland SSAB, med påstående om att dessa skulle ha överträtt amerikansk antitrustlagstiftning genom överenskommelser om begränsad stålproduktion i USA under åren 2005–2008 i syfte att påverka stålpriserna. Motparten består av direkta och indirekta köpare av aktuella stålprodukter och dessa begär ett ospecificerat belopp i skadestånd av de instämda stålproducenterna. SSAB kommer att bestrida de påstådda anklagelserna.

Koncernen är i övrigt involverad i ett fåtal rättstvister av karaktären försäkrings- och garantiärenden samt reklamationer. I bokföringen har hänsyn tagits till bedömt utfall av dessa.

23 Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner

Obeskattade reserver	Moderbolaget
Mkr	2009	2008
Avskrivningar över plan	0	3
Periodiseringsfond 2008	652	654
Summa obeskattade reserver i balansräkningen	652	657

Bokslutsdispositioner	Moderbolaget
Mkr	2009	2008
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan	3	-1
Förändring av periodiseringsfond	2	-643
Summa bokslutsdispositioner i resultaträkningen	5	-644

Inga rörelseförvärv har ägt rum under 2009. Under 2008 förvärvades 100 procent av rösterna i det rumänska bolaget Plannja SL, köpeskillingen inklusive förvärvskostnader uppgick till 10 Mkr och påverkan på koncernens likvida medel uppgick till -9 Mkr.

25 Avyttring av verksamheter och bolag

Under 2009 avyttrades SSAB Laminated Steel, vilket genererade en reavinst om 8 Mkr samt en positiv kassaflödeseffekt på 31 Mkr. Reavinsten ingår i Övriga rörelseintäkter.

2008 avyttrades rörverksamheten i SSAB North America för en köpeskilling uppgående till 4 038,5 MUSD. Specifikation av vad som redovisats som avvecklade verksamheter framgår av tabellerna nedan:

Resultaträkning rörverksamheten i SSAB North America

Mkr	2009	2008
Försäljning	-	7 918
Rörelsens kostnader	-	-6 969
Rörelseresultat	-	949
Finansiella poster 1)	-	-320
Resultat efter finansnetto	-	629
Skatt	-	-209
Resultat efter skatt	-	420
Resultat vid värdering till verkligt värde	-	-
Skatteeffekt på grund av förlorade förlustavdrag 2)	-	-117
Totalt resultat från verksamheten	-	303
Resultat vid försäljning av avvecklad verksamhet 3)	-131	699
Skatt på försäljning av avvecklad verksamhet	-	-165
Transaktionskostnader	-	-196
Resultat från säkring och omräkningsdifferenser	-	-151
Totalt resultat för avvecklad verksamhet	-131	490

1) För att ge en mer rättvisande bild av den kvarvarande verksamhetens resultat, har en räntekostnad på en skuld motsvarande den köpeskilling

som netto erhölls vid avyttringen belastat den avvecklade verksamheten under innehavstiden.

2) Vid avyttringen av rörverksamheten, kunde inte längre förlustavdrag utnyttjas, vilket innebar en skattebelastning i samband med avyttringen.

3) Resultatet 2009 avser en avsättning för garantiåtagande gentemot köparen avseende tiden före avyttringen.

Värdet av tillgångar och skulder som avyttrats i SSAB North America

Mkr	Not	2009	2008
Goodwill	6	-	8 094
Övriga immateriella tillgångar	6	-	9 171
Materiella anläggningstillgångar	7	-	5 764
Finansiella anläggningstillgångar	14	-	177
Varulager		-	4 411
Kundfordringar		-	1 540
Övriga kortfristiga finansiella fordringar		-	0
Övriga kortfristiga fordringar		-	494
Likvida medel		-	0
Uppskjutna skatteskulder och avsättningar	14	-	-3 616
Långfristiga räntebärande skulder		-	-400
Kortfristiga räntebärande skulder		-	-120
Leverantörsskulder		-	-1 238
Övriga kortfristiga skulder		-	0
Avyttrade nettotillgångar		-	24 277
Realisationsvinst		-	490
Återläggning ej kassapåverkande säkrings- och omräkningsdifferenser		-	151
Erhållen köpeskilling efter transaktionskostnader och skatt		-	24 918
Likvida medel i de avyttrade bolagen		-	0
Netto erhållen likvid och påverkan på koncernens likvida medel		-	24 918

Kassaflöde från avyttrade rörverksamheten i SSAB North America
Mkr		2009	2008
Kassaflöde från löpande verksamhet		-	54
Kassaflöde från investeringsverksamhet		-	-338
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		-	284

Koncernledningen har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som används för att fatta strategiska beslut. Koncernledningen bedömer verksamheten både från ett geografiskt perspektiv såväl som från ett rörelseperspektiv. Segmentinformationen som lämnats är följande:

Försäljning och resultat per rörelsesegment

							Räntabilitet
	Försäljning		Därav intern		Rörelse		på sysselsatt
	totalt		försäljning		resultat 4)		kapital, %
Mkr	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Rörelsegren:
SSAB Strip Products	10 091	17 981	2 293	3 871	-1 637	3 324	neg	39
SSAB Plate	7 634	13 237	1 109	2 477	-73	3 154	neg	40
SSAB North America1)	8 799	16 745	30	290	-271	2 951	neg	10
Tibnor	5 286	10 562	50	105	-38	634	neg	31
Övriga	1 633	2 171	14	2	-32	68	-	-

Moderbolaget:
Moderbolaget 2)	-	-	-	-	-43	2 232
Intressebolag	-	-	-	-	5	84
Avsättning kostnads
besparingsprogram3)	-		-		76	-498
Koncernjustering	-3 605	-6 367	-3 496	-6 745	421	-2433
Summa kvarvarande
verksamhet	29 838	54 329	0	0	-1 592	9 516	neg	17
Avvecklad verksamhet	-	7 918			-	949
Summa	29 838	62 247			-1 592	10 465

1) SSAB North America:s rörelseresultat har belastats med 942 (745) Mkr i avskrivningar på fördelade övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar. 2) I moderbolagets resultat ingår resultat av utsläppsrätter med 300 (240) Mkr. Under 2008 ingår moderbolagets resultat vid avyttring av rörverksamheten.

3) Avsättningen i slutet av 2008 redovisades som en gemensam post för hela koncernen. Fördelningen mellan rörelsesegmenten uppgår till 200 Mkr för SSAB Strip Products, 125 Mkr för SSAB Plate, 0 Mkr för SSAB North America, 34 Mkr för Tibnor, 62 Mkr för övriga dotterbolag samt en ofördelad del på 77 Mkr. Under 2009 har 76 Mkr av reserven lösts upp.

4) I rörelseresultatet ingår resultatandelar i intresseföretag med för SSAB Plate 11 (10) Mkr, för SSAB North America 3 (14) Mkr samt för Tibnor -12 (-14) Mkr.

Balans- och kassaflödesinformation per rörelsesegment

									Operativt
	Tillgångar		Skulder		Avskrivningar		Investeringar		kassaflöde
Mkr	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Rörelsegren:
SSAB Strip Products	10 513	13 555	7 079	7 770	621	579	900	1 127	1 006	2 692
SSAB Plate	9 843	11 620	6 921	7 262	433	366	554	659	1 312	1 818
SSAB North America	35 252	38 930	32 579	31 793	1 361	1 121	295	676	1 376	4 139
Rörverksamheten
(till avyttringsdagen)	-	-	-							-160
Tibnor	2 599	3 631	1 521	2 303	59	58	65	132	725	677
Övriga	28 757	29 750	876	1 016	30	38	98	51	-96	53
Moderbolaget:
Moderbolaget	49 079	53 001	19 798	22 597	2	2	0	-	545	-134
Koncernjustering	-75 624	-81 232	-39 357	-38 679	-	-	-	-48	-	-
Summa	60 419	69 255	29 417	34 062	2 506	2 164	1 912	2 597	4 868	9 085

Geografiska områden

Koncernens exportförsäljning från Sverige har sin tyngdpunkt huvudsakligen i Europa. Tillväxten för koncernens nischprodukter gör dock att försäljningen på mer avlägsna marknader ökar. Tillverkningen av koncernens stålprodukter har skett nästan uteslutande i Sverige och USA. Investeringarna utöver dessa länder har därför varit små.

Nedanstående tabell visar fördelningen av koncernens försäljning per land/region, oavsett var produkterna tillverkats.

Försäljning per land/region

Mkr	2009	%	2008	%
Sverige	7 099	24	13 518	25
EU-27 (exkl. Sverige)	8 491	29	16 187	30
Övriga Europa	1 291	4	2 051	4
Nordamerika	10 366	35	19 171	35
Asien	1 915	6	2 154	4
Övriga världen	676	2	1 248	2
Kvarvarande
verksamhet	29 838	100	54 329	100
Avvecklad verksamhet	-		7 918
Summa	29 838		62 247

Nedanstående tabell visar redovisade värdet på anläggningstillgångar samt investeringar fördelade på geografiska områden efter var anläggningstillgångarna är belägna.

	Anläggningstillgångar				Investeringar
Mkr	2009	%	2008	%	2009	%	2008	%
Sverige	9 796	23	9 441	21	1 583	83	1 845	71
EU-27 (exkl. Sverige)	227	1	295	1	14	1	54	2
Övriga Europa	40	0	19	0	7	0	7	0
Nordamerika	32 065	76	35 510	78	296	16	680	27
Asien	70	0	72	0	6	0	5	0
Övriga världen	14	0	15	0	6	0	6	0
Summa	42 212	100	45 352	100	1 912	100	2 597	100

Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens finanspolicy. Huvuddelen av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm och SSAB Finance Belgium.

SSABs operationella verksamhet ger upphov till ett antal finansiella risker, bl.a. refinansieringsrisk (likviditetsrisk), marknadsrisk (ränterisk och valutarisk) och kreditrisk.

Refinansieringsrisk (likviditetsrisk)

SSAB är, med nuvarande finansiella mål, nettolåntagare. Således uppkommer en refinansieringsrisk i samband med förlängningar av befintliga lån och upptagandet av nya lån.

Upplåningsstrategin inriktas på att trygga koncernens behov av lånefinansiering, både vad avser det långsiktiga lånebehovet och de dagliga betalningsåtaganden SSAB har mot sina långivare och leverantörer. Upplåningen sker primärt i moderbolaget och med beaktande av koncernens finansiella mål.

Den långfristiga upplåningen uppgick vid årsskiftet till 14 878 (18 064) Mkr. Upplåning sker primärt via bankmarknaden och genom befintliga obligations- och certifikatprogram. För upplåning på ett till tio års löptid används ett europeiskt Medium Term Note-program (EMTN) eller ett svenskt MTN-program medan ett svenskt certifikatprogram används för kortare upplåning. EMTN-programmets låneram uppgår till 2 000 MEUR, MTN-programmets ram uppgår till 7 000 Mkr och certifikatprogrammets ram uppgår till 5 000 Mkr. Det svenska certifikatprogrammet är av Standard & Poor's placerat i ratingkategorin K-3 och obligationsprogrammen i BBB-. Den långfristiga upplåningen i EMTN-programmet uppgick vid årets utgång till 1 510 (1 618) Mkr, upplåningen inom MTN-programmet uppgick till 3 500 (250) Mkr och certifikatupplåningen uppgick till 2 601 (1 339) Mkr.

För att minimera refinansieringssrisken är målsättningen att summan av förfallande lån under ett år inte ska överstiga 50 procent av den totala skuldportföljen. Därtill ska högst 50 procent av lånen förfalla inom det närmaste året. För den långsiktiga finansieringen är målet en snittlöptid överstigande 3 år.

Likviditetsbufferten, dvs. outnyttjade och bindande kreditfaciliteter och likvida medel bör överstiga 10 procent av koncernens omsättning. Likviditetsbufferten består huvudsakligen av en back-up facilitet på 1 500 MUSD. Under hösten återbetalades det belopp av back-up faciliteten som tidigare utnyttjats för att säkerställa koncernens likviditet i den då rådande finanskrisen. Koncernens likvida beredskap bestående av likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 18 850 (9 770) Mkr vilket motsvarade 63 (18) procent av omsättningen.

I den mån överskottslikviditet uppstår ska denna först och främst användas för att amortera av lån. Om detta inte är möjligt placeras medlen i värdepapper utgivna av staten eller hos godkända banker.

Den totala låneskulden uppgick vid årsskiftet till 18 876 (19 704) Mkr och hade en genomsnittlig återstående löptid på 3,5 (4,1) år. Förfallostrukturen under de närmaste åren framgår av not 16.

De kontraktsenliga betalningarna per den 31 december på den utestående låneskulden inklusive räntebetalningar och derivat framgår av följande tabell:

		Kontrak
	Bokfört	tuellt
Mkr	värde	kassaflöde	2010	2011	2012	2013	2014	Senare
Obligationslån	5 010	6 128	195	195	195	195	1 695	3 653
Banklån	9 534	10 005	107	116	3 822	4 543	1 417	-
Exportfinansiering	246	276	5	21	55	55	55	85
Företagscertifikat	2 601	2 605	2 605	-	-	-	-	-
Checkräknings
kredit	1 391	1 397	1 397	-	-	-	-	-
Övriga	94	94	6	29	24	23	6	6
Total låneskuld	18 876	20 505	4 315	361	4 096	4 816	3 173	3 744
Derivat,
nettoutflöde	1 910	1 910	1 666	107	137	-	-	-
Derivat,
nettoinflöde	- 1 879	-1 879	-1 638	-105	-136	-	-	-
Totalt inklusive
derivat	18 907	20 536	4 343	363	4 097	4 816	3 173	3 744

Utöver låneskulder och derivat enligt ovan finns leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder som förfaller till betalning inom ett år. Ränteflöden beräknas utifrån ränta och valutakurs vid årets utgång.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken att förändringar i marknadspriser såsom räntesatser och valutakurser påverkar koncernens resultat eller finansiella ställning.

Ränterisk

Koncernens ränterisk är hänförlig till förändringen i marknadsräntor och deras påverkan på skuldportföljen.

Den genomsnittliga räntebindningstiden i den totala skuldportföljen bör ligga runt 1 år men tillåts variera mellan 0,5 och 2,5 år. Räntebindningstiden på upplåningen tillåts att justeras med hjälp av ränteswappar.

Vid utgången av året uppgick den totala låneskulden till 18 876 (19 704) Mkr varav 3 026 (1 610) Mkr är upptagen till fast ränta. 1 000 Mkr av fasträntelånen har via ränteswappar omvandlats till en rörlig 3-månadersränta. Inräknat ränteswappen, uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 0,9 (0,8) år. Givet samma låneskuld, kortfristiga placeringar, likvida medel och samma räntebindningstider som vid årsskiftet skulle en förändring av marknadsräntan med 100 räntepunkter (1 procentenhet), inklusive räntesäkringar, förändra resultat efter skatt med cirka 100 (130) Mkr. Lån som förfaller till ränteomförhandling under de närmaste åren framgår av not 16.

Vid årsskiftet uppgick värdet på ränteswappar som säkringsredovisas till 0 (-) Mkr och tillika låneomvärdering på 0 (-) Mkr. Under året har ingen ineffektivitet indentifierats.

Koncernens räntebärande tillgångar uppgick till 3 699 (2 965) Mkr och utgjordes nästan uteslutande av likvida medel till rörlig ränta.

Valutarisk

Koncernens valutarisker hanteras av SSABs finansfunktion. SSABs valutaexponering är till stor del relaterad till omräkningsrisken av nettotillgångar i utländska dotterbolag och divisioner. Denna exponering säkras genom upplåning i utländsk valuta, så kallad Equity Hedge. Undantag görs vid mindre belopp, exempelvis för eget kapital i utländska försäljningsbolag. Målsättningen med Equity Hedgen är att minimera omräkningseffekten på nettoskuldsättningsgraden. Basvalutan är svenska kronor.

Merparten av de kommersiella valutaflöden som kvalificerar för säkringsredovisning (f.n. årliga inköp av kol och malm i USD samt försäljning i EUR) valutasäkras. Beslutade större investeringar i utländsk valuta valutasäkras till sin helhet. Övriga kommersiella valutaflöden som uppkommer i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur och någon valutasäkring för dessa görs inte, utan de växlas i spotmarknaden.

Koncernen hade ett nettoinflöde i samtliga väsentliga valutor. Nettoinflödet av främmande valutor uppgick 2009 till 7 940 (5 580) Mkr. Koncernens mest väsentliga valutaflöden framgår av diagram på sidan 15.

Baserat på 2009 års intäkter och kostnader i utländska valutor medför fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot övriga valutor, inklusive valutasäkringar, en påverkan på resultat efter skatt på årsbasis på drygt +290 (+210) Mkr.

En fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot koncernens två viktigaste valutor USD och EUR skulle innebära en negativ effekt på resultat efter skatt med 0 (310) Mkr avseende USD och en positiv på drygt 170 (300) Mkr avseende EUR. Den negativa effekten mot USD består av en ökad kostnad på koncernens inköp av råvaror, kol, malm och skrot med cirka 270 (540) Mkr, en positiv effekt på rörelsens nettoströmmar av USD i övrigt på cirka 280 (260) Mkr och negativ effekt avseende ökade räntebetalningar på cirka 10 (30) Mkr. Den positiva effekten mot EUR kommer från rörelsens nettoströmmar.

Under 2009 har kursdifferenser netto bokförts med 51 (+426) Mkr i rörelseresultatet och med -49 (+81) Mkr i finansnettot.

Per den 31 december var fördelningen per valuta av kundfodringar, övriga korta fordringar och derivat följande:

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
SEK	1 280	1 894	2	31
USD	1 429	1 789	16	273
EUR	1 346	2 109	32	98
Övriga valutor	807	1 142	-	-
Summa	4 862	6 934	50	402
varav:
Kundfordringar	4 435	5 921	-	11
Övriga korta fordringar	334	653	2	31
Derivat 1)	93	360	48	360
Summa	4 862	6 934	50	402

1) Derivat ingår i balansposten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter med 93 (360) Mkr och för moderbolaget med 48 (360) Mkr.

Per den 31 december var fördelningen per valuta av leverantörskulder, övriga korta skulder och derivat följande:

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
SEK	1 166	1 835	13	57
USD	1 262	1 513	-	12
EUR	617	546	-	0
Övriga valutor	228	234	-	0
Summa	3 273	4 128	13	69
varav:
Leverantörsskulder	3 063	3 831	9	31
Övriga korta skulder	179	285	4	26
Derivat 1)	31	12	-	12
Summa	3 273	4 128	13	69

1) Derivat ingår i balansposten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter med 31 (12) Mkr och för moderbolaget med 0 (12) Mkr.

Upplåning fördelat per valuta framgår nedan:

	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
SEK	8 251	1 680	8 210	1 632
USD	10 125	17 874	9 146	17 873
EUR	350	-	104	-
Övriga valutor	150	150	-	-
Summa	18 876	19 704	17 460	19 505

Som framgår är koncernens upplåning i utländsk valuta till största del i USD.

Upplåningen i USD har inte valutasäkrats, eftersom kursdifferenser på lånen motverkas av kursdifferenser på nettoinvesteringen i SSAB North America samt på nettoinvesteringen i SSAB Finance Belgium (som tillhandahåller den interna finansieringen av SSAB North America).

Målsättningen är att erhålla en jämvikt där valutapåverkan på nettoinvesteringen i SSAB North America och SSAB Finance Belgium påverkar koncernens nettoskuldsättningsgrad så lite som möjligt.

Vid årsskiftet uppgick denna nettoinvestering till 4 314(4 314) MUSD. Totalt uppgick lån och valutaderivat som säkringsredovisades till 1 370 MUSD. Den ackumulerade verkligt värdeförändring i säkringsreserven på de lån och derivat som identifierats som säkringsinstrument uppgick vid årets slut till 3 036 (-3 511) Mkr. Under året har en ineffektivitet på 10 (-138) Mkr identifierats och har redovisats till sin helhet i resultatet.

Kreditrisk

De finansiella motparterna är utvalda både utifrån av Standard & Poor's (S&P) och Moody's gällande rating för långfristig upplåning och med beaktande av koncernens ömsesidiga affärsutbyte med respektive motpart. Lägsta acceptabla rating är A- från Standard & Poor's eller A3 från Moody's.

Finanskrisen har ökat kreditrisken i det finansiella systemet. Under hösten 2008 minskades därför limiterna mot enskilda motparter och under 2009 har dessa hållits oförändrade och uppgått till maximalt 1 500 (1 500) Mkr för enskild motpart.

Den totala motpartsrisken uppgick vid årsskiftet till 3 714 (3 041) Mkr, varav derivat 62 (328) Mkr och placeringar i likvida medel 3 652 (2 713) Mkr.

Utöver detta finns kreditrisker i kundfordringar och övriga fordringar, vilka hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa fordringar brutto före nedskrivning för osäkra fordringar uppgick till 4 943 (6 660) Mkr. Risken är utspridd på ett stort antal kunder. Därtill sker individuell kreditprövning och limiter sätts för respektive kund. Finanskrisen har ökat kreditrisken i kundfordringar och övriga fordringar, under året har avsättningen för osäkra fordringar ökat vilket framgår av tabell på nästa sida. Inga säkerheter har erhållits för dessa fordringar.

Åldersanalys över Kundfordringar och

Övriga fordringar	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Ej förfallna	3 770	4 778	2	31
0–30 dagar	659	1 317	-	11
31–120 dagar	196	420	-	-
121–365 dagar	110	53	-	-
> 365 dagar	34	6	-	-
Summa	4 769	6 574	2	42

Osäkra fordringar,

förändring	Koncernen		Moderbolaget
Mkr	2009	2008	2009	2008
Ingående balans	-86	-29	-	-
Befarade kundförluster	-135	-53	-	-
Konstaterade
kundförluster	28	5	-	-
Återförda outnyttjade
belopp	17	-	-	-
Omräkningsdifferenser	2	-9	-	-
Utgående balans	-174	-86

Inga andra finansiella tillgångar har varit föremål för nedskrivning.

Utsläppsrätter

Moderbolagets finansfunktion ansvarar för hanteringen av eventuellt under- eller överskott av utsläppsrätter. Detta sker via extern handel med godkända motparter.

Värdering finansiella instrument

Valutaderivat och ränteswappar

Valutasäkring sker, enligt finanspolicyn, främst för att minimera omräkningsrisken av valutakursförändringars inverkan på nettoskuldsättningsgraden. I första hand säkras omräkningsexponeringen genom lån i samma valuta, men i avsaknad av sådana kan istället valutaderivat användas. SSAB North America investeringen säkrades vid årsskiftet med lån uppgående till 1 250 MUSD och derivat uppgående till 120 MUSD.

Valutasäkring sker också för inköp av kol och malm samt för större investeringar i utländsk valuta. Endast valutaderivat används för att säkra sådana valutarisker och samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning enligt IAS 39 och är "verkligtvärdesäkringar" får värdeförändringar av valutaderivaten ingen resultatpåverkan utan kvittas i resultaträkningen mot motsvarande värdeförändring av den säkrade ordern. I samband med leverans av sådant inköp bokförs den säkrade delen av den förvärvade tillgången till den säkrade kursen. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på inköpsorder för vilka valutaterminer tecknats till 1,1 (2,4) Mdkr. Derivaten för "verkligtvärdesäkring" hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde netto på +41 (+278) Mkr medan

säkringsredovisade inköp bokförts till -41(-278) Mkr vilket innebar att ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Valutasäkringar sker också på försäljning i EUR. För de valutasäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning får värdeförändringar på valutaderivat ingen resultatpåverkan utan redovisas i övrigt totalresultat som säkringsreserv. I samband med försäljning återförs ackumulerade belopp från säkringsreserven i eget kapital till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Vid årsskiftet uppgick det samlade värdet på prognotiserad försäljning för vilka valutaterminer tecknats till 2,5 (-) Mdkr. Verkligt värde på derivat som avser prognotiserad försäljning och som uppfyller kraven på säkringsredovisning uppgick vid årsskiftet netto till -2 (-) Mkr vid årsskiftet, dessa har bokförts i övrigt totalresultat. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

"Verkligtvärdesäkring" sker också för vissa obligationslån med fast ränta där en fast till rörlig ränteswap används. För de räntederivat som uppfyller kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 och är "verkligtvärdesäkringar" får värderförändringar av räntederivaten ingen resultatpåverkan utan kvittas i resultaträkningen mot motsvarande värdeförändring av den säkrade skulden. Räntederivat för "verkligtvärdesäkring" hade vid utgången av året ett bokfört verkligt värde på 0 (-) Mkr medan omvärderingen på den säkrade obligationsskulden bokförts till 0 (-) Mkr. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Derivat som ej har säkringsredovisats värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Vid utgången av året uppgick orealiserade derivat netto till 7 (70) Mkr varav 0 (50) Mkr bokförts i övriga rörelseintäkter och 7 (20) Mkr i finansnettot. Nettoresultatet från realiserade derivat uppgick under året till -43 (-13) Mkr vilket bokförts i sin helhet i finansnettot. Koncernens totala utestående derivat vid årsskiftet hade en genomsnittlig återstående löptid på 4,0 (5,9) månader.

Värdering finansiella tillgångar och skulder

Nedanstående tabell visar redovisat värde jämfört med bedömt verkligt värde per typ av finansiell tillgång och skuld:

Redovisat	Verkligt	Redovisat	Verkligt
			värde
2009	2009	2008	2008

55	55	119	119
9	9	70	70
45	45	290	290
16	16	-	-
23	23	-	-
0	0	-	-
4 435	4 435	5 921	5 921
-	-	142	142
3 652	3 652	2 713	2713


13 878	14 051	18 064	18 507
1 000	1 000	-	-
3 998	3 998	1 640	1 640
2	2	-	-
4	4	12	12
-	-	-	-
25	25	-	-
3 063	3 063	3 831	3 831
	värde	värde	värde

*) Derivat ingår i balansposten Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader respektive Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Balansposternas klassificering:

1. Innehav värderade till verkligt värde över resultaträkningen.
1. Innehav till förfall.
1. Lånefordringar och kundfordringar.
1. Tillgångar tillgängliga till försäljning.
1. Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde.
1. Derivat för säkring.
1. Långfristiga skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde justerat för verkligt värde-förändring av den säkrade risken.

Finansiella anläggningstillgångar består till största del av övriga långfristiga fordringar och värderas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter bedömning av osäkra fordringar.

Derivat värderas till verkligt värde och beräknas utifrån gällande marknadspriser på noterad marknad.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter individuell bedömning av osäkra fordringar. Det finns ingen koncentration av kreditrisker, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt.

Övriga kortfristiga räntebärande fordringar innefattar fordringar med löptid mindre än tre månader. Verkligt värde är uppskattat till anskaffningsvärdet.

Likvida medel består av bankkonton och placeringar i bank med korta löptider och verkligt värde uppskattas till anskaffningsvärdet.

Långfristiga räntebärande skulder består främst av lån som värderas till upplupet anskaffningsvärde. Lån som säkringsredovisats värderas och bokförs till verkligt värde. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider.

Kortfristiga räntebärande skulder värderas till upplupna anskaffningsvärden. Verkligt värde har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider. Leverantörsskulder redovisas till det belopp som de förväntas bli utbetalt med och värderas till anskaffningsvärde.

Förvaltning av kapital

Bolagets målsättning vid förvaltningen av totalt eget kapital är att säkerställa att verksamheten kan drivas vidare och generera god avkastning till aktieägarna. Eftersom koncernens verksamhet är konjunkturberoende är målet att hålla nettoskuldsättningsgraden kring 30 procent.

För att vidmakthålla eller anpassa kapitalstrukturen kan utdelningen justeras, återköp eller inlösen ske eller nyemission alternativt avyttring av tillgångar ske för att reducera skulderna.

Under året har Nettoskuldsättningsgraden varit relativ stabil. Vid årsskiftet uppgick nettoskuldsättningsgraden till 49 (48) procent.

28 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciperna

På stålrörelsens industriområden finns ett behov av framtida marksanering. Enligt gällande regler kommer en sådan sanering att bli aktuell först i och med att SSAB upphör att bedriva verksamhet på området. Det går idag inte att bedöma om och när verksamheten skulle kunna upphöra varför någon avsättning för sådan marksanering inte har gjorts.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Per 30 november genomfördes det årliga nedskrivningstestet av den goodwill som uppkom vid förvärvet av IPSCO. Inget nedskrivningsbehov framkom vid testet. (Se not 6.) Värderingen genomfördes samtidigt som världskonjunkturen präglas av stor osäkerhet och under dessa omständigheter är det naturligtvis extra svårt att göra en bedömning över den framtida intjäningen och därigenom bedömningen över det verkliga värdet på goodwill.

Om de uppskattningar som gjorts avseende diskonteringsräntan före skatt, vilken tilllämpades för de diskonterade kassaflödena, varit 2,3 procentenheter högre än den bedömning som gjordes i kalkylen eller de långsiktiga bruttomarginalerna kommer att bli 6,2 procentenheter lägre än den bedömning som gjordes i prognosen, skulle nytttjandevärdet på goodwill överensstämma med det bokförda värdet.

Pensionsförmåner

En stor del av koncernens pensionsförpliktelser för tjänstemän är förmånsbaserade och kollektivt försäkrade i Alecta. Då det i dagsläget inte är möjligt att få uppgifter från Alecta avseende koncernens andel av förpliktelser och förvaltningstillgångar får pensionsplanen som tecknats i Alecta redovisas som en avgiftsbaserad plan. Den konsolideringsnivå som Alecta rapporterade vid årsskiftet tyder inte på att ett underskott skulle föreligga, men någon närmare uppgift om storleken på pensionsförpliktelsen går inte att erhålla från Alecta.

Kundfordringar

Avsättningen för osäkra kundfordringar baseras på bedömningar om kundernas betalningsförmåga och är i den rådande finansiella krisen extra svåra att uppskatta. Posten har varit föremål för särskild prövning och jämfört med föregående år har avsättningen till osäkra fordringar ökat med 88 Mkr till 174 (86) Mkr, vilket utgjorde 3,8 (1,3) procent av utestående kundfordringar.

Övriga avsättningar

Ett eventuellt anspråk från köparen av rörverksamheten avseende våra garantiförpliktelser hänförliga till tiden före avyttringen baseras på ledningens uppskattning och är svårbedömt. Det mest ogynnsamma utfallet, så vitt nu är känt, skulle innebära behov av ytterligare avsättningar, men en sådan ståndpunkt kommer dock att bestridas av bolaget och ärendet skulle då sannolikt kräva ett rättsligt avgörande. Se övriga avsättningar i not 15.

Försäljning

Försäljning med avdrag för mervärdesskatt, rabatter, returer och frakt.

Eget kapital

Summa eget kapital enligt koncernbalansräkningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minskad med icke räntebärande kortfristiga och långfristiga skulder.

Likvida medel

Kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvet.

Nettoskuld

Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar. (Från 2008 ingår inte längre aktuell skattefordran/-skuld som räntebärande.)

Räntabilitet på eget kapital efter skatt

Årets resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital per månad under året.

Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt

Rörelseresultat före andelar i intressebolag ökat med finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital per månad under året.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till balansomslutning.

Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld i förhållande till eget kapital.

Operativt kassaflöde

Medel genererade från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital samt kassaflöde avseende löpande underhållsinvesteringar men före finansiella poster och betald skatt.

Rörelsens kassaflöde

Operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och betald skatt.

Resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Vinstmultipel P/E

Börskurs vid årets slut i förhållande till resultat per aktie.

Eget kapital per aktie

Eget kapital exklusive minoritetsandelar dividerat med antal aktier vid årets slut.

Direktavkastning

Utdelning i förhållande till börskurs vid årets slut.

30 Överväganden vid förslag till vinstdisposition

Vid årsstämman 2010 har aktieägarna bl.a. att ta ställning till styrelsens förslag till utdelning.

Vid utgången av året uppgick nettoskuldsättningen till 15 314 (16 992) Mkr innebärande en nettoskuldsättningsgrad på 49 (48) procent. Koncernens långsiktiga mål över en konjunkturcykel är 30 procent. Den genomsnittliga löptiden på låneportföljen uppgick vid utgången av året till 3,5 år och inga större lån förfaller under de närmaste två åren. Koncernens balanserade vinstmedel uppgick till 18 962 Mkr och moderbolagets fria medel till 25 528 Mkr. I det egna kapitalet finns inga orealiserade vinster föranledda av att finansiella instrument redovisats till marknadsvärde. Sedan årsskiftet har ingenting väsentligt inträffat som påverkat koncernens finansiella ställning negativt.

Enligt SSABs finansiella mål ska utdelningen över en konjunkturcykel utgöra cirka 50 procent av vinsten efter skatt. SSAB har under de senaste åren legat något under detta mål när också bolagets genomförda inlösenprogram beaktas. Inför

utdelningsförslaget har styrelsen vägt det faktum att ett negativt resultat genererats under 2009 mot det finansiella målet avseende utdelning. Mot denna bakgrund har styrelsen valt att föreslå årsstämman att utdelningen sänks med 3 kronor per aktie och att utdelning därmed lämnas med 1,00 (4.00) kronor per aktie motsvarande 324 (1 296) Mkr. Utdelningen skulle, mätt vid årsskiftet, öka koncernens nettoskuldsättningsgrad till 51 procent.

Styrelsen anser att den föreslagna vinstutdelningen till aktieägarna är försvarlig både avseende bolag och koncern med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet samt med hänsyn också till konsolideringsbehov, finansiering, likviditet och ställning i övrigt.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står

balanserad vinst	25 380
Årets resultat	148
Mkr	25 528

Av detta utgör överkursfond 9 391 Mkr samt fond för verkligt värde på 1 573 Mkr.

Mkr	25 528
till nästa år överföres	25 204
1,00 kronor per aktie	324
till aktieägarna utdelas
vinstmedlen disponeras på följande sätt:
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att

Koncernens balanserade vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick till 18 962 (21 260) Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 9 februari 2010

Bert Johansson Marianne Nivert Anders Nyrén Ledamot Ledamot Ledamot

Ledamot Ledamot Ledamot

John Tulloch Lars Westerberg Olof Faxander

Ola Parten Per Scheikl Matti Sundberg

Ledamot Ledamot VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 februari 2010 PricewaterhouseCoopers AB

Claes Dahlén Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i SSAB AB (publ) Organisationsnummer 556016-3429.

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i SSAB AB (publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 9-100. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder

och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 12 februari 2010 PricewaterhouseCoopers AB

Claes Dahlén Auktoriserad revisor

» Genom att tillvarata elasticiteten och hållfastheten i höghållfasta stål på ett innovativt sätt har svenska Hydroforming Design Light utvecklat rullskidor som kan anpassas till varje användares vikt. Upplevelsen blir nästan densamma som att åka på riktig snö. «

Bolagsstyrningsrapport 2009

	Sid
Tillämpning och avvikelser	104
Aktieägare	104
Bolagsstämma	105
Årsstämma 2009	105
Valberedning	105
Styrelsen	106
Revisorer	107
Ersättningsutskott	109
Revisionsutskott	109
Koncernledningen	109
Riktlinjer för ersättning	110
Intern kontroll och riskhantering	111
Internrevision	111
Styrelsens beskrivning av intern kontroll
och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen	111
Information och kommunikation	113

Bolagsstyrningsrapport 2009

SSAB AB bildades 1978 och har genom en framgångsrik och medveten nischorientering utvecklats till ett av världens lönsammaste stålföretag.

Tillämpning och avvikelser

SSABs organisation utmärks av ett decentraliserat arbetssätt där en stor del av ansvar och befogenheter delegerats till respektive division och dotterbolag.

Koncernens stålrörelse utgjordes 2009 av de tre divisionerna SSAB Strip Products, SSAB Plate och SSAB North America, medan handels- och vidareförädlingsrörelserna utgjordes av dotterbolagen Tibnor och Plannja. I slutet av 2009 beslutades att förändra organisationsstrukturen i koncernen så att divisionerna från och med den 1 januari 2010 ersätts av tre geografiska affärsområden; SSAB EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), SSAB Americas (Nordoch Latinamerika) och SSAB APAC (Asien, Australien och Nya Zeeland).

SSAB är noterat på Nasdaq OMX Stockholm och lyder under dess regelverk och tillämpar därmed Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden). SSAB har för 2009 inga avvikelser från bolagskoden att rapportera.

Bolagsstyrningsrapporten 2009 utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av bolagets revisor.

Bilden nedan illustrerar per den 31 december 2009 SSABs modell för bolagsstyrning och hur de centrala organen verkar.

Aktieägare

Aktiekapitalet i SSAB består av A- och B-aktier, där A-aktien ger en röst medan B-aktien ger en tiondels röst. Båda aktieslagen ger samma rätt till andel av bolagets tillgångar och vinst.

Viktiga externa och interna regelverk och policies som påverkar bolagsstyrningen.

Väsentliga interna regelverk och policies

Bolagsordning
Styrelsens arbetsordning med VD-instruktion
Instruktioner till styrelseutskotten
Ekonomihandbok (Financial Guidelines),
inkluderande finanspolicy
Affärsetiska bestämmelser

Väsentliga externa regelverk

Svensk aktiebolagslag
Svensk bokföringslag
Svensk årsredovisningslag
Regelverk för Nasdaq OMX Stockholm
Svensk kod för bolagsstyrning

Per den 31 december 2009 uppgick antalet aktieägare till 69 910. Industrivärden var den röstmässigt störste ägaren, följd av Swedbank Robur Fonder, LKAB och AMF. Av aktieägarna utgjorde 70 procent aktieägare med 1 000 aktier eller färre och de tio största institutionella ägarna ägde drygt 39 procent av det totala antalet aktier. Andelen utländska ägare uppgick till 22 (21) procent. För ytterligare information kring ägarstrukturen, se sidan 44.

Ägare den 31 december 2009

Ägare	Andel av röster, %	Andel av aktier, %	Antal aktier
Industrivärden	20,7	16,0	51 711 440
Swedbank Robur Fonder	5,8	7,0	22 718 167
LKAB	5,0	3,8	12 344 064
AMF - Försäkring och Fonder	3,3	2,5	8 112 860
Nordea Investment Funds - Sweden	1,9	2,0	6 446 166
Folksam - KPA - Förenade Liv	1,8	1,6	5 064 782
SEB Investment Management	1,6	1,6	5 311 930
Handelsbanken inkl. pensionsstiftelsen	1,6	1,4	4 526 804
Övriga aktieägare	58,5	64,1	207 698 562
Totalt	100,0	100,0	323 934 775

Källa: Euroclear

Bolagsstämma

Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman, där aktieägarnas inflytande i bolaget utövas. På årsstämman (ordinarie bolagsstämma) beslutar aktieägarna bland annat om följande:

Fastställelse av årsredovisning och koncernredovisning
Disposition av bolagets resultat
Ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören • Val av styrelsen och dess ordförande och i förekommande fall val av revisorer
Hur valberedningen ska utses
Ersättning till styrelsen och revisorerna
Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare

Årsstämma 2009

Årsstämman 2009 fastställde den av styrelsen och verkställande direktören avlämnade årsredovisningen och koncernredovisningen för 2008, beslutade om disposition av bolagets resultat samt beviljade styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet.

Vidare redogjorde valberedningens ordförande för arbetet under året samt redovisade motiven till lämnade förslag. Stämman beslutade om ersättningar till styrelse och revisor i enlighet med valberedningens förslag. Till styrelseledamöter omvaldes Carl Bennet, Anders G Carlberg, Olof Faxander (verkställande direktör och koncernchef), Sverker Martin-Löf (ordförande), Marianne Nivert, Anders Nyrén, Matti Sundberg och Lars Westerberg. Till ny styrelseledamot valdes John Tulloch.

Stämman fastställde att utdelningen skulle vara 4,00 kronor per aktie.

Samtliga styrelseledamöter, utom Marianne Nivert, samt huvudansvarig revisor var närvarande vid årsstämman.

Se årsstämmoprotokoll på www.ssab.com

Valberedning

Valberedningens uppdrag Valberedningens uppdrag är bland annat att inför års-

stämman föreslå:
Styrelseordförande
Styrelseledamöter
Revisor i förekommande fall
Ordförande vid årsstämman
Arvode till styrelsen
Arvode till revisorerna

Valberedningens sammansättning

På årsstämman 2009 antogs riktlinjer för valberedningen. Enligt dessa har styrelseordföranden i uppdrag att uppmana minst tre och högst fem av de röstmässigt större aktieägarna att utse varsin ledamot att tillsammans med styrelseordföranden utgöra valberedning. Sammanlagda antalet ledamöter ska inte uppgå till mer än sex. Ordförande i valberedningen ska vara representanten för den största aktieägaren.

Valberedningens sammansättning tillkännagavs på bolagets hemsida, www.ssab.com, den 25 september 2009.

Valberedningen inför årsstämman 2010
Utsedd av, namn	Andel i % av rösterna
Industrivärden, representerad av Carl-Olof By, ordförande	20,7
Swedbank Robur Fonder, representerad av Peter Rydell	5,8
LKAB, representerad av Lars-Erik Aaro	5,0
AMF, representerad av John Hernander	3,3
Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande	-

Aktieägare har fram till den 31 december 2009 kunnat lämna förslag till valberedningen bland annat via e-post. Valberedningens förslag offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman. I anslutning till att kallelsen utfärdas kommer valberedningen på www.ssab.com lämna ett motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2010 Sedan valberedningen utsågs hösten 2009 har den sammanträtt tre gånger där samtliga ledamöter varit närvarande.

Styrelsens ordförande har för valberedningen redogjort för den process som tillämpas i bolaget vid den årliga utvärderingen av styrelsen och verkställande direktören samt för utfallet av utvärderingen. Vidare har valberedningens ordförande informerat valberedningen om utfallet av utvärderingen av styrelsens ordförande. Valberedningen har vid ett av sina sammanträden också träffat bolagets verkställande direktör som informerade ledamöterna om bolagets verksamhet och strategi.

Valberedningen har diskuterat styrelsens sammansättning och enats om de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter. Valberedningen har också haft tillgång till en extern konsult i arbetet med identifiering och utvärdering av potentiella nya styrelseledamöter.

Valberedningen har vid framtagande av förslag till arvoden för styrelsen och dess utskott bland annat företagit en jämförande studie av nivåerna för styrelsearvoden i liknande bolag. Valberedningen har biträtts av revisionsutskottet vid framtagandet av förslag till arvodering av revisionsinsatsen.

Styrelsen

Styrelsens ansvar

Styrelsen har som övergripande uppgift att förvalta bolagets angelägenheter för aktieägarnas räkning på bästa möjliga sätt. Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation samt utvärdera den operativa ledningen. I styrelsen avgörs bland annat frågor avseende koncernens strategiska inriktning och organisation samt beslutas om väsentliga investeringar (överstigande 50 Mkr) och åtaganden.

Styrelsen ska varje år upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning för beslut vid årsstämman.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning inkluderande en VD-instruktion som bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Arbetsordningen reglerar vidare hur styrelsearbetet fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska fördelas på styrelseutskott. Arbetsordningen anger att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Inför varje styrelsemöte erhåller styrelseledamöterna en skriftlig dagordning och ett fullödigt beslutsunderlag. Vid varje styrelsemöte sker en genomgång av aktuellt affärsläge, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter för resten av året. Övriga frågor som behandlas är bland annat konkurrens- och marknadssituationen.

Styrelsens ordförande

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med VD samt för att styrelsen fullgör sina plikter.

Styrelsens sammansättning

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst fem och högst tio bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen är beslutför när mer än hälften av de bolagsstämmovalda ledamöterna är närvarande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Ny styrelseledamot genomgår en introduktionsutbildning för att snabbt erhålla den kunskap som förväntas för att på bästa sätt tillvarata bolagets och ägarnas intressen.

Styrelsens arbete 2009

Under 2009 hölls nio protokollförda sammanträden och styrelsen var alltid beslutför. Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist, som inte är ledamot i styrelsen.

Styrelsen i SSAB arbetade under året intensivt med att motverka finanskrisens och lågkonjunkturens effekter på bolagets verksamhet och finansiella situation. Fokus låg på frågor kring bolagets kassaflöde och uppföljning

av bolagets kostnadsbesparingsprogram som initierades i slutet av 2008. Styrelsen ägnade också mycket tid åt bolagets strategi och organisation och tog också vid mötet i oktober beslut om en genomgripande förändring av bolagets organisation, huvudsakligen i syfte att förtydliga och förstärka bolagets totala kunderbjudande. Arbetet med att säkerställa integrationsarbetet efter förvärvet 2007 av det nordamerikanska stålbolaget IPSCO Inc. (SSAB North America) och den efterföljande avyttringen av den nordamerikanska rörverksamheten 2008 pågick kontinuerligt.

Revisorer

Enligt bolagsordningen ska SSAB ha en eller två externa revisorer. På årsstämman 2007 omvaldes Pricewaterhouse Coopers till revisor för ytterligare en fyraårsperiod. Huvudansvarig revisor sedan 2005 är auktoriserade revisorn Claes Dahlén som också är huvudansvarig revisor i det noterade bolaget Medivir. Sammantaget är Pricewaterhouse Coopers valda revisorer i 23 av 61 bolag inom segmentet "large cap" och i 94 av totalt 262 bolag på Nasdaq OMX, Stockholm.

Den externa revisionen av moderbolagets och koncernens räkenskaper samt av styrelsens och VDs förvaltning utförs enligt god revisionssed i Sverige. Bolagets huvudansvarige revisor deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet. Vid åtminstone ett styrelsemöte per år deltar revisorn och går igenom årets revision samt för en diskussion med styrelseledamöterna utan närvaro av den verkställande direktören. För information om arvode till revisorerna hänvisas till not 2.

PricewaterhouseCoopers AB

Valda vid årsstämman 2007 till och med årsstämman 2011. Huvudansvarig: Claes Dahlén, auktoriserad revisor.

	Närvarostatistik 2009					Oberoende
Namn på styrelseledamot	Invald i styrelsen	Totalt årsar vode, kronor	Styrelse möten	Ersättnings utskott	Revisions utskott	I förhållande till bolaget och bolags ledningen	I förhållande till bolagets större aktieägare
Bolagsstämmovalda
Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande (1943)	2003 , ordförande sedan 2003	1 350 000	9	5	5	Ja	Nej, vice ordf. i Industrivärden
Carl Bennet (1951)	2004	400 000	9			Ja	Ja
Anders G Carlberg (1943)	1986	500 000	9		5	Ja	Ja
Olof Faxander, VD och koncernchef (1970)	2006	-	9			Nej, VD i bolaget	Nej, styrelse ledamot i Industrivärden
Marianne Nivert (1940)	2002	400 000	7		1	Ja	Ja
Anders Nyrén (1954)	2003	400 000	9	1		Ja	Nej, VD och koncernchef i Industrivärden
Matti Sundberg (1942)	2004	475 000	7		4	Ja	Ja
John Tulloch (1947)	2009	400 000	61)			Nej, tidigare VD i Division IPSCO	Ja
Lars Westerberg (1948)	2006	475 000	9	4		Ja	Ja
Arbetstagarrepresentanter
Bert Johansson (1952)	1998	-	9	-	-	-	-
Ola Parten (1953)	2005	-	9	-	-	-	-
Per Scheikl (1968)	2009	-	61)	-	-	-	-
Suppleanter
Sture Bergvall (1956)	2005	-	9	-	-	-	-
Uno Granbom (1952)	2008	-	9	-	-	-	-
Owe Jansson (1945)	1990	-	3 2)	-	-	-	-
Bo Jerräng (1947)	2004	-	9	-	-	-	-

1) Tillkom vid stämman 2009.

2) Avgick vid stämman 2009.

Hedersordförande: Björn Wahlström sedan 1991.

Utsedda av årsstämman
Styrelsemedlem	Invald i styrelsen	Aktieinnehav*	Erfarenheter och nuvarande uppdrag
Sverker Martin-Löf, ordförande (1943)	2003, ordförande sedan 2003	21 563 aktier	Tekn.lic., dr h.c. Styrelseordförande i SCA och Skanska. Vice ordförande i Ericsson, Industrivärden och Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot i Handelsbanken. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i SCA.
Carl Bennet (1951)	2004	53 375 aktier	Civ.ek., tekn.dr h.c.
			Styrelseordförande i Elanders, Getinge, Göteborgs Universitet och Lifco. Styrelseledamot i Holmen och L E Lundbergföretagen.
			Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Getinge.
Anders G Carlberg (1943)	1986	6 000 aktier	Civ.ek. Styrelseordförande i Höganäs. Styrelseledamot i bl.a. Axel Johnson, Mekonomen, Beijer Alma, Sapa, Sweco och SäkI. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International samt vVD i SSAB.
Olof Faxander, VD och koncernchef (1970)	2006	8 000 aktier	Bergsingenjör samt fil. kand. i ekonomi. Ordförande i Jernkontorets fullmäktige. Styrelseledamot i Industrivärden. Anställd i SSAB sedan 2006. Tidigare bl.a. vVD i Outokumpu.
Marianne Nivert (1940)	2002	10 000 aktier	Fil. kand. Styrelseledamot i Beijer Alma och Wallenstam. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Telia.
Anders Nyrén (1954)	2003	2 812 aktier	Civ.ek., MBA. VD och koncernchef i Industrivärden. Vice ordförande i Handelsbanken och Sandvik. Styrelseledamot i Ericsson, Ernströmgruppen, Industrivärden, SCA och Volvo. Ordförande i Aktiemarknadsbolagens förening och ordförande i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Tidigare bl.a. vVD i Skanska.
Matti Sundberg (1942)	2004	10 000 aktier	Bergsråd, ekon.mag., ekon. och fil. dr h.c. Styrelseordförande i Chempolis. Styrelseledamot i bl.a. Boliden och Skanska. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Valmet/Metso och Ovako Steel.
John Tulloch (1947)	2009	15 000 aktier	Bachelor of Agricultural Science, Master of Science. Tidigare bl.a. Executive Vice President, Steel & Chief Commercial Officer i IPSCO och Executive Vice President i SSAB & President Division IPSCO.
Lars Westerberg (1948)	2006	10 000 aktier	Civ.ing. och civ.ek. Styrelseordförande i Autoliv, Husqvarna och Vattenfall. Styrelseledamot i Volvo. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Autoliv och Gränges.

* Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier.

Utsedda av de anställda

Bert Johansson (1952)	1998	Elektriker, SSAB Strip Products.
Ola Parten (1953)	2005	Ingenjör, SSAB Strip Products.
Per Scheikl (1968)	2009	Fordonsreparatör, SSAB Plate.
Suppleanter:
Sture Bergvall (1956)	2005	Elektriker, SSAB Strip Products.
Uno Granbom (1952)	2008	Tekniker, SSAB Strip Products.
Bo Jerräng (1947)	2004	Personalman, SSAB Plate.

Ersättningsutskott

Arbetsuppgifter

Ersättningsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ersättningsutskottet lämnar förslag till styrelsen om verkställande direktörens lön och övriga anställningsvillkor, fastställer löner och anställningsvillkor för övriga koncernledningen samt ger ramar för löner och anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet bistår styrelsen i dess uppgift att upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning för beslut vid årsstämman.

Arbetet 2009

Under 2009 hade ersättningsutskottet fem protokollförda sammanträden. Ersättningsutskottet utgjordes av Sverker Martin-Löf (ordförande) och Lars Westerberg. Verkställande direktören är adjungerad till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

Revisionsutskott

Arbetsuppgifter

Revisionsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ordföranden i revisionsutskottet ansvarar för att styrelsen i sin helhet fortlöpande hålls informerad om utskottets arbete samt, vid behov, förelägger styrelsen ärenden för beslut. Revisionsutskottets huvuduppgift är att understödja styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Utskottet träffar fortlöpande bolagets revisorer, utvärderar revisionsinsatserna samt fastställer riktlinjer för vilka tilläggstjänster bolaget får upphandla från bolagets revisor. Sådana tilläggstjänster ska i varje enskilt fall på förhand godkännas av revisionsutskottets ordförande.

Det finns en etablerad riskhanteringsprocess i företaget som är uppbyggd på produktionens processer och flöden. Revisionsutskottet tar del av de riskområden som identifierats (både affärsrisker och risker för fel i den finansiella rapporteringen) i denna process och beaktar dessa. Baserat på utfallet i den interna och externa riskbedömningen analyserar utskottet löpande revisionens inriktning och omfattning med bolagets externa och interna revisorer.

Revisionsutskottet fastställer årligen en internrevisionsplan som bland annat är baserad på de risker som framkommit i riskhanteringsprocessen som är beskriven ovan. Revisionsplanen diskuteras med de externa revisorerna för att effektivisera och kvalitetsförbättra det löpande revisionsarbetet. Utskottet analyserar och belyser dessutom väsentliga redovisningsfrågor som koncernen påverkas av samt biträder valberedningen vid framtagande av förslag till revisorer samt arvodering av dessa.

Arbetet 2009

Under 2009 utvecklade och förbättrade revisionsutskottet presentationen av den externa finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet tog del av, och analyserade tillsammans med de externa revisorerna, den riskanalys och revisionsplan som revisorerna upprättat som underlag för den lagstadgade revisionen.

Revisionsutskottets ledamöter utgjordes av Anders G Carlberg (ordförande), Sverker Martin-Löf samt Matti Sundberg. Under 2009 hade revisionsutskottet fem protokollförda sammanträden.

Koncernledningen

Koncernledningens arbete och ansvar Koncernledningen svarar för att utforma och genomföra koncernens övergripande strategier samt behandlar frågor som till exempel förvärv och avyttringar. Dessa frågor samt större investeringar (överstigande 50 Mkr) bereds av koncernledningen för beslut av moderbolagsstyrelsen.

Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer. Koncernledningen bestod per den 31 december 2009 utöver verkställande direktören av cheferna för SSAB Strip Products, SSAB Plate och SSAB North America, ekonomi- och finansdirektören, chefsjuristen, personaldirektören, tekniska direktören samt informationsdirektören.

Koncernledningen har möten månadsvis för att följa upp koncernens samt divisionernas/dotterbolagens resultat och finansiella ställning. Övriga frågor som behandlas på koncernledningsmöten är bland annat strategifrågor samt uppföljning av budget och prognoser.

Respektive divisions- och dotterbolagschef ansvarar för respektive resultat- och balansräkning. Den övergripande operativa styrningen av divisionerna sker via kvartalsvisa "performance reviews" och i Tibnor och Plannja genom respektive styrelse. Moderbolagets verkställande direktör är i de flesta fall ordförande i de större direktägda dotterbolagens styrelser där det även ingår andra ledamöter från koncernledningen samt arbetstagarrepresentanter. Dotterbolagsstyrelserna övervakar den löpande verksamheten samt fastställer respektive strategier och budgetar.

Riktlinjer för ersättning

På årsstämman 2009 beslutades att ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning ska utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast lön och rörlig ersättning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenheter. Den rörliga ersättningen ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen.

Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande, med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP-planen). För ledande befattningshavare utanför Sverige kan hela eller delar av den rörliga ersättningen vara pensionsgrundande på grund av lagstiftning eller lokalt konkurrenskraftig praxis. Styrelsen ska äga rätt att frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. För närmare information om gällande ersättningar hänvisas till not 2.

Bolaget har för närvarande inga aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram.

Namn Olof Faxander, VD och koncernchef (1970)	ledningen 2006	Aktieinnehav*	Utbildning och erfarenheter

		8 000 aktier	Bergsingenjör samt fil. kand. i ekonomi.
			Anställd i SSAB sedan 2006.
			Tidigare bl.a. vVD i Outokumpu.
Jonas Bergstrand, Chefsjurist (1965)	2006	4 242 aktier	Jur. kand.
			Anställd i SSAB sedan 2006.
			Tidigare bl.a. bolagsjurist inom ABB, OM Gruppen och Ericsson Radio Systems.
David Britten, Chef för SSAB North America (1960)	2008	5 000 aktier	Civ. ing.
			Anställd i SSAB sedan 2007.
			Tidigare vVD i IPSCO.
Martin Lindqvist, Chef för	2001	17 109 aktier	Civ.ek.
SSAB Strip Products (1962)			Anställd i SSAB sedan 1998.
			Tidigare bl.a. ekonomi och finansdirektör i SSAB,
			ekonomichef i SSAB Strip Products samt chefs controller i NCC.
Martin Pei, Teknisk direktör (1963)	2007	1 000 aktier	Tekn. dr
			Anställd i SSAB sedan 2001.
			Tidigare chef för forskning och utveckling; direktör för stålämnesproduktionen inom SSAB Plate.
Karl-Gustav Ramström, Chef för SSAB Plate (1954)	2007	1 000 aktier	Civ.ing., MBA.
			Anställd i SSAB sedan 2007.
			Tidigare bl.a. divisionschef Svenska ABB.
Helena Stålnert, Informationsdirektör (1951)	2007	500 aktier	Journalisthögskolan.
			Anställd i SSAB sedan 2007.
			Tidigare bl.a. kommunikationsdirektör på Saab,
			ansvarig utgivare Aktuellt Sveriges Television.
Anna Vikström Persson, Personaldirektör (1970)	2006	2 500 aktier	Jur. kand.
			Anställd i SSAB sedan 2006.
			Tidigare bl.a. personalchef för den svenska delen av Ericsson.
Marco Wirén, Ekonomi- och Finansdirektör (1966)	2008	4 850 aktier	Ek. mag.
			Anställd i SSAB sedan 2007.
			Tidigare bl.a. chefscontroller i SSAB. CFO i Eltel
			troller i NCC.
			Networks AB och Strategichef samt koncerncon

*Aktieinnehavet innefattar närståendes aktier.

Intern kontroll och riskhantering

Den interna kontrollens övergripande syfte är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska vidare tillse att den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet är tillförlitlig och upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att tillämpliga lagar och förordningar följs samt att krav på noterade bolag efterlevs.

Under hösten 2008 beslutade SSAB att anställa en risk manager för att ersätta bolagets riskkommitté. Risk managern har i uppdrag att utveckla och implementera en enhetlig riskhanteringsmodell för koncernens risker, huvudsakligen vad avser skada på människor, maskiner och miljö. Risk managern har att identifiera, utvärdera och rapportera dessa risker samt att sammanställa och uppdatera SSABs riskbild och riskmodell. Arbetet innebär även att bedöma vilka förebyggande åtgärder som ska vidtas i den interna kontrollen för att minska och förebygga sådana risker. Risk managern ska vidare säkerställa att koncernen är tillbörligt försäkrad samt bereda erforderligt beslutsunderlag till koncernledningen, divisionerna och dotterbolagen. Risk managern rapporterar direkt till bolagets chefsjurist. De finansiella riskerna hanteras även fortsättningsvis av koncernens ekonomi- och finansfunktion och ligger således utanför risk managerns mandat.

För beskrivning av hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad, se nedan.

Internrevision

SSAB har en etablerad funktion för internrevision som rapporterar direkt till revisionsutskottet och som funktionellt är underställd ekonomi- och finansdirektören.

Internrevisionsfunktionen genomförde och rapporterade under 2009 revisioner enligt en av revisionsutskottet fastställd revisionsplan. Dessa revisioner utfördes enligt framtagen och beslutad revisionsprocess som kontinuerligt utvecklas i syfte att optimera arbetssätt och leverans av mervärdesskapande rapporter.

För ytterligare beskrivning av internrevisionens arbete 2009, se avsnitt "Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen".

Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsen för SSAB ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna beskrivning har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 10.5. Denna beskrivning utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna och har inte granskats av bolagets revisorer.

Ramverk för intern kontroll

SSAB följer det internationellt etablerade ramverket Internal Control – Integrated Framework, som är utgivet av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission ("COSO"). I enlighet med COSO baseras SSABs process för intern kontroll på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. SSABs process för intern

kontroll är utformad för att rimligt säkerställa kvaliteten och riktigheten i den fi nansiella rapporteringen. Processen ska säkra att rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med tillämpliga lagar och förordningar, redovisningsstandarder samt krav på börsnoterade bolag i Sverige. en förutsättning för att detta ska uppnås är att det fi nns en god kontrollmiljö, att det görs tillförlitliga riskbedömningar, att det fi nns etablerade kontrollaktiviteter samt att information och kommunikation liksom uppföljning fungerar på ett tillfredsställande sätt.

KONTROLLMILJÖ

Kontrollmiljön präglas av organisationsstrukturen, ledningens arbetssätt och fi losofi samt övriga roller och ansvar inom organisationen. revisionsutskottet bistår styrelsen beträffande väsentliga redovisningsfrågor som koncernen tillämpar samt följer upp den interna kontrollen beträffande den fi nansiella rapporteringen. För att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en god intern kontroll har styrelsen delegerat det praktiska ansvaret till verkställande direktören som i sin tur fördelat ansvaret till övriga i koncernledningen samt till divisions- och dotterbolagschefer.

i syfte att tillse att koncernens interna kontroll lever upp till de krav som olika intressenter ställer bedrivs kontinuerliga projekt som syftar till att skapa förbättringar i arbetssätt, rutiner och dokumentation. För att säkerställa kvaliteten på den fi nansiella rapporteringen pågår ett fortlöpande arbete med att vidareutveckla koncerngemensamma policies och manualer, bland annat fi nns en koncerngemensam ekonomihandbok (Financial guidelines) som kontinuerligt uppdateras och kommuniceras inom koncernen. i Financial guidelines ingår även fi nanspolicyn. Utöver Financial guidelines är informationspolicyn och affärsetiska policyn de mest väsentliga övergripande koncerngemensamma styrdokumenten. Utöver dessa fi nns styrdokument och policies, till exempel kreditpolicy och policy för spridning av ekonomisk information.

Process för intern kontroll

Samtliga divisioner och dotterbolag har fastlagda riktlinjer för affärsetiska frågor. Arbetet med att förtydliga koncernens affärsetiska bestämmelser fortsatte under 2009. Koncernen beslutade också att gå med i Un global Compact från den 1 januari 2010. Detta som ett led i att ytterligare förstärka kommunikationen av koncernens värderingar och fi losofi .

RISKBEDÖMNING

SSABs organisation utsätts för både interna och externa risker. För att rimligt säkra en god intern kontroll identifi eras, mäts och åtgärdas de risker som kan påverka den fi nansiella rapporteringen. Koncernens system för att identifi era, rapportera och åtgärda risker är en integrerad del i den löpande rapporteringen till koncernledningen och styrelsen samt utgör grunden för bedömningen av risker för fel i den fi nansiella rapporteringen. SSABs verksamhet karaktäriseras av processer med väl inarbetade rutiner och system. riskbedömningen sker därför till stor del inom dessa processer. På koncernnivå sker endast övergripande riskbedömningar. Ansvariga i koncernen identifi erar, övervakar och följer upp risker. Detta skapar förutsättningar för att fatta väl underbyggda och korrekta affärsbeslut på samtliga nivåer. Finansiella risker såsom valuta-, refi nansierings- och motpartsrisker samt ränte- och kreditrisker hanteras huvudsakligen av moderbolagets ekonomi- och fi nansfunktion i enlighet med koncernens fi nanspolicy (se not 27). Se ovan i avsnittet "intern kontroll och riskhantering" samt i förvaltningsberättelsen sidan 22 för en översikt av koncernens affärsmässiga riskexponering.

KONTROLLAKTIVITETER

Kontrollaktiviteter har som främsta syfte att förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka fel i den fi nansiella rapporteringen så att dessa kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter fi nns på både övergripande och mer detaljerade nivåer inom koncernen och är av både manuell och automatiserad karaktär. rutiner och aktiviteter har utformats för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den fi nansiella rapporteringen och som identifi erats i riskanalysen. Beroende på kontrollaktivitetens karaktär och tillhörighet, sker korrigerande åtgärder, implementering, dokumentation samt kvalitetssäkring på koncern-, dotterbolags- eller processnivå. Liksom för övriga processer ansvarar respektive chef för kontrollaktiviteternas fullständighet och riktighet.

Under 2007 påbörjades ett arbete med att implementera ett koncerngemensamt konsolideringssystem. Alla bolag i koncernen rapporterar i detta system från och med 2009. i och med att koncernen har ett gemensamt system, innebär detta en förbättrad intern kontroll över den fi nansiella rapporteringen. Arbete har även pågått i koncernen

med att fler kontroller och processer automatiseras och behörigheter till IT-system begränsats i enlighet med befogenheter och behörigheter.

Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i koncernen. Exempelvis finns det etablerade Controllerfunktioner som analyserar och följer upp avvikelser och rapporterar vidare i företaget. Koncernledningens uppföljning sker bland annat genom regelbundna möten med divisionsoch dotterbolagscheferna beträffande verksamheten, dess ekonomiska ställning och resultat samt finansiella och operativa nyckeltal. Styrelsen analyserar bland annat månatliga verksamhetsrapporter där koncernledningen redogör för den gångna perioden och kommenterar koncernens ekonomiska ställning och resultat. På dessa sätt följs väsentliga fluktuationer och avvikelser upp vilket minimerar riskerna för fel i den finansiella rapporteringen.

Boksluts- och årsredovisningsarbetet är processer där det finns ytterligare risker för att fel i den finansiella rapporteringen uppstår. Detta arbete är av mindre repetitiv karaktär och innehåller fler moment av bedömningskaraktär. Viktiga kontrollaktiviteter är bland annat att det finns en väl fungerande rapportstruktur där divisionerna/dotterbolagen rapporterar enligt standardiserade rapporteringsmallar, samt att viktiga resultat- och balansposter specificeras och kommenteras.

Information och kommunikation

Externt

SSABs kommunikation ska vara korrekt, öppen, snabb och samtidig till alla intressegrupper. All kommunikation ska ske i enlighet med regelverket för Nasdaq OMX Stockholm och i enlighet med övriga regelverk. Den finansiella informationen ska ge kapital- och aktiemarknad samt nuvarande och blivande aktieägare en allsidig och tydlig bild av företaget, dess verksamhet, strategi och ekonomiska utveckling.

Styrelsen fastställer koncernens årsredovisning, bokslutskommuniké och halvårsrapport samt uppdrar åt koncernchefen att, i enlighet med styrelsens arbetsordning, avge kvartalsrapporter. Samtliga ekonomiska rapporter och pressmeddelanden publiceras på hemsidan (www.ssab.com) samtidigt som de offentliggörs via Nasdaq OMX Stockholm och meddelas till Finansinspektionen.

Finansiell information om koncernen får endast lämnas av koncernchefen och koncernens ekonomi- och finansdirektör, samt av koncernens informationsdirektör och chefen för investor relations. Divisionerna/dotterbolagen sprider ekonomisk information om sin verksamhet först efter det att koncernen publicerat motsvarande information.

Bolaget tillämpar tysta perioder, vilket innebär att bolaget under dessa perioder inte kommunicerar kring bolagets utveckling. Tysta perioder är tre veckor innan publicering av bokslutskommuniké, halvårsrapport samt kvartalsrapport.

Vid läcka av kurspåverkande information eller vid speciella händelser som kan påverka värderingen av bolaget ska Nasdaq OMX Stockholm underrättas varefter pressmeddelande med motsvarande information skickas ut. Informationsverksamheten regleras i en informationspolicy.

Internt

Respektive division och dotterbolag har en ekonomichef som ansvarar för att upprätthålla en hög kvalitet och leveransprecision för den finansiella rapporteringen.

Viktiga kommunikationskanaler inom företaget är de lokala intranäten där information publiceras kontinuerligt. Under 2008 introducerade SSAB ett nytt koncerngemensamt intranät. Regelbundna koncerngemensamma ekonomimöten hålls med respektive ekonomichef på divisionerna/dotterbolagen. På dessa sätt uppdateras divisionerna/dotterbolagen om nyheter och förändringar inom bland annat redovisningsområdet, samt rutiner och intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Därutöver kommunicerar moderbolaget kontinuerligt förändringar i koncerngemensamma redovisningsprinciper och policies samt andra relevanta frågor relaterade till den finansiella rapporteringen.

Uppföljning

Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom revisionsutskottet, bland annat genom uppföljning av de interna och externa revisorernas arbete och rapporter.

Internrevisionen genomför löpande oberoende och objektiva granskningar enligt en fastställd revisionsplan. Granskningarna utförs enligt en beslutad revisionsprocess, som inleds med en årlig riskanalys i syfte att skapa en revisionsplan. Efter genomförd revision avslutas granskningen formellt med löpande avrapporteringar till revisionsutskottet om observationer och av bolaget vidtagna åtgärder. Revisionerna genomförs som processrevisioner med fokus på hur SSAB efterlever interna och externa regelverk samt existensen av effektiva och ändamålsenliga processer för riskhantering, verksamhetsstyrning och intern kontroll.

De externa revisorerna följer årligen upp utvalda delar av den interna kontrollen inom ramen för den lagstadgade revisionen. De externa revisorerna rapporterar utfallet av sin granskning till revisionsutskottet och koncernledningen. Väsentliga iakttagelser rapporteras dessutom direkt till styrelsen. Under 2009 har de externa revisorerna följt upp den interna kontrollen i utvalda nyckelprocesser och rapporterat detta till revisionsutskottet och koncernledningen.

Ytterligare information om bolagsstyrning i SSAB återfinns på www.ssab.com med bland annat följande information:

Rutiner för årsstämman (när årsstämman ska hållas, hur man kallas och anmäler sig samt vilka beslut som ska fattas på årsstämman)
Information från SSABs tidigare årsstämmor (från och med 2005), vilket inkluderar kallelser, protokoll, VDs anföranden och kommunikéer • Bolagsordning
Tidigare års bolagsstyrningsrapporter
Information om valberedningen

Styrelseledamöter utsedda av årsstämman

Carl Bennet (1951) Invald 2004. Aktieinnehav 53 375 aktier. Civ.ek., tekn. dr h.c. Styrelseordförande i Elanders, Getinge, Lifco och Göteborgs Universitet. Styrelseledamot i Holmen och L E Lundbergföretagen. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Getinge.

Anders Nyrén (1954) Invald 2003. Aktieinnehav 2 812 aktier. Civ.ek., MBA. VD och koncernchef i Industrivärden. Vice ordförande i Handelsbanken och Sandvik. Styrelseledamot i Ericsson, Industrivärden, SCA, Volvo och Ernströmgruppen, Ordförande i Aktiemarknadsbolagens förening och ordförande i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Tidigare bl.a. vVD i Skanska.

Lars Westerberg (1948) Invald 2006. Aktieinnehav 10 000 aktier. Civ.ing., civ.ek. Styrelseordförande i Autoliv, Husqvarna och Vattenfall. Styrelseledamot i Volvo. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Autoliv och Gränges.

Anders G Carlberg (1943) Invald 1986.

Aktieinnehav 6 000 aktier. Civ.ek. Styrelseordförande i Höganäs. Styrelseledamot i bl.a. Axel Johnson, Mekonomen, Beijer Alma, Sapa, Sweco och Säkl. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Nobel Industrier, J.S. Saba och Axel Johnson International samt vVD i SSAB.

Matti Sundberg (1942) Invald 2004. Aktieinnehav 10 000 aktier. Bergsråd, ekon. mag., ekon. och fil. dr h.c. Styrelseordförande i Chempolis. Styrelseledamot i bl.a. Boliden och Skanska. Tidigare bl.a. VD och koncernchef Valmet/ Metso och Ovako Steel.

Sverker Martin-Löf (1943)

Styrelsens ordförande. Invald 2003, ordförande sedan 2003. Aktieinnehav 21 563 aktier. Tekn. lic., dr h.c. Styrelseordförande i SCA och Skanska. Vice ordförande i Ericsson, Industrivärden och Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot i Handelsbanken. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i SCA.

Marianne Nivert (1940) Invald 2002. Aktieinnehav 10 000 aktier. Fil. kand. Styrelseledamot i Beijer Alma och Wallenstam. Tidigare bl.a. VD och koncernchef i Telia.

John Tulloch (1947) Invald 2009. Aktieinnehav 15 000 aktier. Bachelor of Agricultural Science, Master of Science. Tidigare bl.a. Executive Vice President, Steel & Chief Commercial Officer i IPSCO och Executive Vice President i SSAB & President Division IPSCO.

Olof Faxander (1970) Invald 2006. Aktieinnehav 8 000 aktier. VD och koncernchef. Bergsingenjör samt fil. kand. i ekonomi. Anställd i SSAB sedan 2006. Ordförande i Jernkontorets fullmäktige. Styrelseledamot i Industrivärden. Tidigare bl.a. vVD i Outokumpu.

Styrelseledamöter utsedda av de anställda

Bert Johansson (1952) Arbetstagarrepresentant. Invald 1998. Elektriker, SSAB Strip Products.

Ola Parten (1953) Arbetstagarrepresentant. Invald 2005. Ingenjör, SSAB Strip Products.

Per Scheikl (1968) Arbetstagarrepresentant. Invald 2009. Fordonsreparatör, SSAB Plate.

Sture Bergvall (1956) Arbetstagarrepresentant. Suppleant. Invald 2005. Elektriker, SSAB Strip Products.

Uno Granbom (1952) Arbetstagarrepresentant. Suppleant. Invald 2008. Tekniker, SSAB Strip Products.

Bo Jerräng (1947) Arbetstagarrepresentant. Suppleant. Invald 2004. Personalman, SSAB Plate.

Koncernledningen

Olof Faxander (1970), VD och Koncernchef

Medlem i koncernledningen sedan 2006. Aktieinnehav 8 000 aktier. Utbildning: Bergsingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm; Fil. kand. i ekonomi från Stockholms Universitet. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 2006. Tidigare vVD i Outokumpu.

Martin Lindqvist (1962), SSAB Strip Products

Medlem i koncernledningen sedan 2001. Aktieinnehav 17 109 aktier. Utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 1998. Tidigare bland annat ekonomi och finansdirektör i SSAB, ekonomichef i SSAB Strip Products, chefscontroller i NCC.

Karl Gustav Ramström (1954), SSAB Plate

Medlem i koncernledningen sedan 2007. Aktieinnehav 1 000 aktier. Utbildning: Civilingenjör med inriktning mot teknisk fysik samt MBA i internationell marknadsföring, båda från Uppsala Universitet. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare divisionschef för Process Automation inom ABB Sverige.

David Britten (1960), SSAB North America

Medlem i koncernledningen sedan 2008. Aktieinnehav 5 000 aktier. Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik vid Queen's University i Kingston, USA. Bakgrund: Anställd i IPSCO Inc. sedan 1985. Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare chef för stålverksamheten inom IPSCO-divisionen.

Jonas Bergstrand (1965), Chefsjurist

Medlem i koncernledningen sedan 2006. Aktieinnehav 4 242 aktier. Utbildning: Jur. kand., Uppsala Universitet. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 2006. Tidigare bolagsjurist inom ABB; OM Gruppen; Ericsson Radio Systems.

Martin Pei (1963), Teknisk Direktör

Medlem i koncernledningen sedan 2007. Aktieinnehav 1 000 aktier. Utbildning: Teknologie doktor vid Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 2001. Tidigare chef för forskning och utveckling; direktör för stålämnesproduktionen inom SSAB Plate.

Helena Stålnert (1951), Informationsdirektör

Medlem i koncernledningen sedan 2007. Aktieinnehav 500 aktier. Utbildning: Journalisthögskolan, Stockholm. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare kommunikationsdirektör på Saab; ansvarig utgivare Aktuellt Sveriges Television.

Anna Vikström Persson (1970), Personaldirektör

Medlem i koncernledningen sedan 2006. Aktieinnehav 2 500 aktier. Utbildning: Jur. kand., Lunds Universitet. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 2006. Tidigare personalchef för den svenska delen av Ericsson.

Marco Wirén (1966), Ekonomi- och Finansdirektör

Medlem i koncernledningen sedan 2008. Aktieinnehav 4 850 aktier. Utbildning: Ekonomie magister, Uppsala Universitet. Bakgrund: Anställd i SSAB sedan 2007. Tidigare chefscontroller i SSAB, CFO i Eltel Networks, Strategichef samt koncernkontroller inom NCC.

Aktieinnehavet omfattar närståendes aktier.

SSAB Årsredovisning 2009 – 117

Årsstämma, valberedning, kalendarium

Årsstämma

Årsstämma hålls i Stockholm fredagen den 26 mars 2010, kl. 13.00. Rätt att delta i årsstämman har den aktieägare som dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs av Euroclear Sweden AB lördagen den 20 mars 2010, dels har anmält sin avsikt att delta senast måndagen den 22 mars 2010, före kl. 12.00.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ägarregistrera sina aktier för att kunna delta i årsstämman. Tillfällig ägarregistrering, så kallad rösträttsregistrering, bör göras i god tid före den 20 mars 2010.

Anmälan

Anmälan sker via bolagets hemsida www.ssab.com, eller på telefon 08-45 45 760. Vid anmälan uppges namn, personnummer (organisationsnummer) samt adress och telefonnummer. Anmälan måste ha kommit SSAB tillhanda senast måndagen den 22 mars 2010, före kl. 12.00, då anmälningstiden går ut.

Ombud

Fullmakt i original samt, för juridisk person, registreringsbevis bör i god tid före årsstämman sändas till: SSAB AB, Årsstämman, Box 70, 101 21 Stockholm.

Valberedning

Carl-Olof By, Industrivärden, ordförande Peter Rydell, Swedbank Robur Fonder Lars-Eric Aaro, LKAB John Hernander, AMF Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande

Valberedningen ger bland annat årsstämman förslag till val av styrelseledamöter, arvode till styrelsen samt val av revisorer.

Utdelning

Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 31 mars 2010. Utbetalning beräknas då kunna ske genom Euroclear Sweden AB den 7 april 2010. Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att utdelning för 2009 lämnas med 1,00 krona per aktie.

Ekonomisk information

SSAB kommer att lämna följande information för verksamhetsåret 2010: Rapport för första kvartalet den 4 maj 2010. Halvårsrapport den 22 juli 2010. Rapport för tredje kvartalet den 28 oktober 2010. Bokslutskommuniké den 11 februari 2011. Årsredovisning i mars 2011.

Stålspråkets ABC – en ordlista

A Anlöpning – upphettning till 200–700 grader för att göra härdat stål segare och mindre sprickkänsligt Applikation – användningsområde, produkt som använder viss stålsort

Applikationsingenjörer – utbildade specialister inom materialets egenskaper och användningsområden, med fokus på utveckling av nya applikationer

B Basindustri – industri för utvinning och förädling av råvaror, grundläggande för svensk ekonomi Betsträcka – processlinje för rengöring av varmvalsad plåt med kemikalier

Beskickning – masugnens innehåll och tillförsel av råvaror, malmpellets, kalk, koks, kol m.fl. material Blästerluft – upphettad luft som blåses in i masugnen med högt tryck

Bredbandverk – varmvalsverk, valsverk för breda, varmvalsade band på stora rullar s.k. coils.

C Coils stora rullar av valsad plåt Coilbox – rullmaskineri, magasin för upprullad plåt Cowprar – varmapparater, keramiska torn som används för att hetta upp blästerluft
D Draghållfasthet förmåga att motstå dragspänningar, se hållfasthet

Dual Phase stål – höghållfasta stål som har en mjuk (ferrit) och en hård (martensit) mikrostruktur vilket resulterar i en önskad kombination av god formbarhet med hög hållfastighet

E Efterbehandling inom stålproduktion värmebehandling, kylning m.m. för att ge stål vissa egenskaper, även galvanisering, målning och formatklippning
F Faser stål har olika kristallstruktur vid olika temperatur och ett antal olika faser beroende på värmebehandling, legeringsmängd, härdning, kylning m.m. Mest kända är martensitisk (snabbhärdad) fas, ferritisk (rent järn) och austenitisk (omagnetisk) fas Färskning – stålverksprocess där råjärn omvandlastill råstål, genom minskning av råjärnets kolhalt Förpar – två cylindriska grova valsar som pressar ut plåten till tunnare dimension innan varmvalsning
G Gjutsträng sträng av gjutet stål under kylning Gjutlåda – mellankärl vid gjutning för att kunna buffra stål mellan skänk och gjutmaskin Gjutrör – keramiskt rör som skyddar stålet från syre vid gjutning

Glödgning – värmebehandling, normalt för att göra stålet mjukare

Glödskal – oxidskal på plåtens yta under och efter varmvalsning

Grovplåt – plåt i dimensioner från 3 mm till 150 mm valsade i ett plåtvalsverk

H Haspling, haspel – maskindel som fångar upp plåt från valsverken och rullar upp den.

Hematit – blodstensmalm, Fe2O3 , ej magnetisk järnmalm Heta – hett, men stelnat stål under pågående

behandling, valsning Hållfasthet – materialets förmåga att motstå till

exempel dragpåkänningar utan att deformeras (sträckgräns) eller brista (brottgräns) alternativt cyklisk belastning som leder till utmattningsbrott Härdning – snabbkylning för att göra stålet hårdare genom att omvandla stålet till martensitisk struktur Höghållfasta stål – stål som fått högre hållfasthet genom mikrolegering, värmebehandling eller så kallad termomekanisk behandling

I Injektionskol finmalet kol som injiceras i masugnen med högt tryck utan omvandling till koks
J Järnmalmspellets kulor av renat och sammanbakat järnmalmpulver
K Kallvalsning teknik där varmvalsad plåt kan valsas ut till tunnare dimensioner utan föregående värmning

Kapstation – plats för kapning av stålsträngen till ämnen

Kokill – gjutform

Koks – torrdestillerat kol som omvandlats till metalliskt hård och porös form genom upphettning i täta ugnar

Koldioxid – CO2, färglös gas, lösbar i vatten till kolsyra, ingår i läskedrycker och med 0,03 procent i atmosfären, och är en av de s.k. växthusgaserna Kolmonoxid – färglös CO och luktfri energirik gas som brinner med blå låga, giftig. Vid förbränningen

bildas koldioxid Kvartovalsverk – valsverk med två arbetsvalsar och två stödvalsar som med mycket höga tryckkrafter som pressar ut ämnen till plåt genom ett antal stick

fram och tillbaka Kylda stål – höghållfasta stål som fått sin hållfasthet genom härdning eller termomekanisk valsning

L LD-konverter – stålprocess med namn från Linz Donawitz som består av ett kärl och lans för behandling med syrgas. Omvandlar råjärn till råstål (färskning)

Legering – sammansmältning, förening Legeringsämnen – ämnen som förenar sig med järn eller andra metaller och förändrar metallens egenskaper

Ljusbågsugn – teknik att med hög spänning mellan elektroder skapa en ljusbåge som smälter skrot Låglegerade stålsorter – stål som med låga halter av legeringsämnen ändrat metallens egenskaper kraftigt. Motsats till höglegerat stål, ofta rostfritt.

M Magnetit – Fe3 O4, magnetisk järnmalm Malmvagn – järnvägsvagn för transport av stycke-

malm, järnmalmsslig eller pellets Martensitiska stål – stål med en mycket hård form av kristallin struktur som kallas martensit vilken

bildas genom förskjutningsomvandling av kol och järnatomerna. Martensit bildas genom snabb kylning (härdning) av stål Materialdesign – styrning av stålets inre kemiska

sammansättning och egenskaper genom olika metoder för efterbehandling för att svara mot ett visst behov hos en viss produkt

Metallurgi – läran om processer i stålets heta, flytande form Mikrostruktur – stålets inre uppbyggnad i mikro-

skala med olika mängd och form hos de ingående faserna

N Nötningstålighet – förmåga att utstå upprepat slitage, slitstyrka

P Processgas – gas från metallurgiska processer, ofta energirik Processmetoder – sätt att utvinna råvaror och

tillverka produkter i löpande förlopp utan avbrott Processvatten – vatten från kylning eller behandling i SSABs processer. Genomgår alltid rening och kan ofta recirkuleras.

R Reduktionsmedel – ämne som kan förena sig med ett oönskat ämne i en process, t.ex. väte eller kol som kan förena sig med syret i järnmalmen Råjärn – järn med en kolhalt över 1,7 procent Råstål – järn som färskats, befriats från en del av råjärnets kolinnehåll, men ännu ej raffinerats till en definierad stålsort

S Sintring – sammanbakning av sot, stoft eller malmpulver till fast styckeform Skrot – uttjänt material som kan finfördelas och återvinnas, t.ex. stålskrot Skänk – behållare för att transportera eller

behandla het, flytande metall

Skänkbehandlingsmetod – olika metoder för skänkmetallurgi

Skänkbyte – växling från en tömd till en full skänk av stål

Skänkmetallurgi – teknik för att finjustera exakt legeringsmängd, renhet och temperatur i stålet Slabs – stålämnen vid valsning av platta produkter

Slagg – biprodukter av ämnen som separeras i t.ex. metallurgiska processer, innehåller bl.a. tillsatt kalk och kisel från malmens gråberg

Smältreduktionsprocess – process för att smälta och ta bort oönskade ämnen från t.ex. metallråvaror. Steckelverk – kvartovalsverk med steckelugnar på vardera sidan. Hetan rullas upp på nytt för varje stick i coilboxar på bägge sidor.

Stick – antal gånger en heta passerar ett valspar Stoftfilter – reningsanläggning för gas eller luft där stoftet avskiljs och samlas upp för återvinning

Stränggjutning – metod att gjuta stål i kontinuerligt långa strängar, som sedan kapas upp till ämnen Stål – legering av järn och kol med en kolhalt under

1,7 procent Stålbad – det heta, flytande stålet i en behållare

Stålpendeln – tågsystem för transport av stålämnen mellan Luleå, Borlänge och Oxelösund

Ställring – rörledning kring masungnen för tillförsel och fördelning av het blästerluft

Stålämne – råmaterial för tillverkning av stålprodukter

Stället – masugnens nedre del, utrymme för uppsamling av smält råjärn

Svavelrening – metod att rena råjärnet eller stålet från svavel, t.ex. genom tillsats av kalciumcarbid eller magnesium magnesiumoxid

Syrgaslans – rörformad lans för behandling med syrgas

T Tappränna – keramiskt infodrad ränna för att styra flytande råjärn

Torped, torpedo – cylinderformad tegelinfodrad järnvägsvagn som används till att transportera flytande råjärn

Torrdestillationsprocess – förbränning utan tillträde till syre

Tunnplåt tunn plåt med max 16 mm tjocklek. Kan valsas ned till 0,2 – 0, 3 mm.
U Utmattning sprickbildning i metaller som utsätts för variabel belastning, som kan tillväxa långsamt men slutligen leda till haveri i konstruktioner
V Vakuumrening metod att under vakuum rena stålet från väte och kväve

Valspar – par av cylindriska rullar som med högt tryck manglar ut plåt till tunnare dimensioner Valsstol – en uppsättning av två eller flera cylindriska rullar i en maskindel. Ett valsverk kan bestå av flera valsstolar

Valsverk – maskinutrustning för att med cylindriska valsar kavla ut stål till tunnare dimensioner

Varmgalvanisering – metod för att lägga på ett rostskyddande ytskikt av t.ex. zink och aluminium i varm, flytande form på plåten. Motsats till elförzinkning, en elektrokemisk metod

Varmvalsning – teknik där ämnena värms i ugnar till hög temperatur för valsning

Y Ytbehandling, ytbeläggning rengöring, slipning eller beläggning av ytor, t.ex. genom galvanisering och eller målning
Å Återvinning återföring av använda produkter eller biprodukter i nytt kretslopp av produktion och användning
Ä Ämnesugn ugn för att värma stålämnen till valsningstemperatur

Adresser

Koncernkontor:

SSAB AB

Box 70 101 21 Stockholm Telefon 08-45 45 700 Telefax 08-45 45 725 Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6 www.ssab.com

Divisioner / dotterbolag:

SSAB Plate

613 80 Oxelösund Telefon 0155-25 40 00 Telefax 0155-25 40 73

SSAB Strip Products

781 84 Borlänge Telefon 0243-700 00 Telefax 0243-720 00

SSAB North America

650 Warrenville road, Suite 500 Lisle, illinois 60532, USA Telefon +1-630-810 4800 Telefax +1-630-810 4600

Tibnor

Box 600 169 26 Solna Telefon 010-484 00 00 Telefax 010-484 00 76 www.tibnor.se

Plannja

971 88 Luleå Telefon 010-516 10 00 Telefax 010-516 11 82 www.plannja.com

Produktion: Hallvarsson & Halvarsson. Tryck: Elanders i Falköping. Papper: Arctic Matt.

AI assistant

SSAB — Annual Report 2009

2975_10-k_2010-03-02_11ad2829-93f2-4af9-954d-0e6d79ece9a1.pdf

Årsredovisning 2008 2009

SSAB på 90 sekunder

Viktiga händelser under 2009 Innehåll

Verksamheten

Resultatet

Snabb anpassning mildrade krisen

SSAB flyttar fram positionerna

Öka andelen nischprodukter

Förstärka närvaron i Asien

Ny organisation – ett strategiskt beslut

Finansiella mål

Lönsamhet

Kapitalstruktur

Utdelning

Nettoskuldsättningsgrad

ROCE – räntabilitet på sysselsatt kapital

Nischprodukter (leveranser)

SSABs erbjudande stärker kunden

Ledande produktkvalitet

Starka varumärken

Hög kompetens att utveckla nya tillämpningar

Plattform för SSABs kunderbjudande

Stark försäljningsorganisation

Nära samarbete för att förverkliga stålets potential

Swedish Steel Prize 2009

Energisbesparande plåt i svenska paviljongen

Unikt utvecklingsprojekt i SSAB

Förvaltningsberättelse

Innehåll

Fortsatt stark tillväxt i Kina balanserade minskad global efterfrågan

Begynnande återhämtning pådriven av Kina

Fluktuationer i råvarupriser

Viss återhämtning i marknaden

Fortsatt osäker marknadsutveckling

Råstålsproduktion per marknad (Mton)

Försäljning och resultat

Försäljning

Försäljning per marknadsområde

Försäljning på de största marknaderna

Extern försäljning per affärsområde

Stålkonsumtion i världen Stålkonsumtion i USA Stålkonsumtion i EU-15 Stålkonsumtion i Sverige

Kostnadsbesparingsprogram

Kostnadsutveckling

Energi

Koncernens kostnadsstruktur

Resultat efter finansnetto

Resultat

Skatt

Resultat och resultat per aktie

Plåtproduktion

Räntabilitet

Eget kapital

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Avyttring av den nordamerikanska rörverksamheten

Valutaflöden

Investeringar och kassaflöde

Investeringar

Finansiering och likviditet

Operativt kassaflöde/

Rörelsens kassaflöde

Divisionernas/dotterbolagens försäljning, resultat och räntabilitet på sysselsatt kapital

Utdelning

Kundfordringar

Investeringar i anläggningar samt avskrivningar

Forskning och utveckling

Ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsens förslag för 2010

Rörliga lönedelar 2009

Tillfälligt incitamentsprogram

Ersättningar och förmåner

Risk- och känslighetsanalys

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer

Risk och osäkerhet i koncernens verksamhet

Risk och osäkerhet i stålindustrin

Risk och osäkerhet i omvärlden

Känslighetsanalys

Utsikter för 2010

SSAB Annual Report 2009