SSAB — Annual Report (ESEF) 2024

Mar 20, 2025

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

INTRODUKTION

Detta är SSAB

SSAB är ett Norden- och USA-baserat stålföretag som bygger en starkare, lättare och mer hållbar värld genom förädlade stålprodukter och tjänster. SSAB har anställda i över 50 länder och produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA. SSAB är börsnoterat på Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki.

Produktionsorter och marknader

SSABs hemmamarknader är Norden (grovplåt, tunnplåt och rör) och Nordamerika (grovplåt). Höghållfasta och seghärdade stål säljs över hela världen. Produktionsanläggningarna ligger i Sverige, Finland och USA och har en årlig produktionskapacitet på 8,8 miljoner ton råstål.

• Norden
  • Grovplåt, tunnplåt och rör
• Nordamerika
  • Grovplåt
• Globalt
  • Avancerade höghållfasta stål (AHSS)
  • Seghärdade stål (Quenched & Tempered, Q&T)

Vd-ord

Marknaden var utmanande under 2024, men trots detta rapporterade SSAB ett rörelseresultat om 7,9 (16,5) Mdkr och den finansiella positionen är stark. Styrelsen föreslår en utdelning om 2,60 (5,00) kr per aktie, i linje med SSABs utdelningspolicy. Vi drar nytta av vår höga andel av specialprodukter och premiumstål, och vi har en bra geografisk diversifiering med närvaro i Europa, Nordamerika och på andra marknader. Investeringarna i Oxelösund och Luleå kommer att öka våra möjligheter att växa våra mest lönsamma produkter. Under året tog vi fortsatta steg framåt i omställningsprojektet i Oxelösund och vi fortsätter att investera för att bygga ett starkare SSAB. Vi fattade också det största investeringsbeslutet i SSABs historia – att bygga ett integrerat elektrostålverk i Luleå som stödjer den fortsatta mixförändringen till mer premiumprodukter, vilket även omfattar produkter med lägre CO2-utsläpp.

En säkrare arbetsplats Sett till vår egen insats under året så utvecklades verksamheten väl med en relativt god produktionsstabilitet och jag vill särskilt lyfta fram att SSAB blev en säkrare arbetsplats, med en förbättring av olycksfallsfrekvensen till 0,75 (0,87). Vi arbetar vidare mot vår vision att vara världens säkraste stålbolag. En svagare marknad, framförallt i USA och Europa, gjorde att vinsten försämrades jämfört med 2023. Men vi klarade oss bra jämfört med stålindustrin i övrigt tack vare att vi under lång tid konsekvent byggt upp vår affär inom SSAB Special Steels med unika produkter och en global försäljningsorganisation, vilket ingen av våra konkurrenter kan matcha. Vi har även dragit nytta av våra insatser för mer flexibla arbetstider och andra kostnadsbesparingar.

Minskade utsläpp och förbättring av produktmixen De senaste åren har det varit stort fokus på möjligheterna att parera klimatförändringarna genom att minska utsläppen. Pendeln har nu svängt och på vissa håll ifrågasätter man alltmer den så kallade gröna omställningen. För oss är klimatförändringarna är ett verkligt problem och vi måste göra vad vi kan för minska utsläppen. Stålindustrin står för cirka 7 % av de globala utsläppen av koldioxid. När den fria tilldelningen av utsläppsrätter inom EU ETS successivt upphör, kommer det att bli kostsamt att fortsätta med ståltillverkning i masugn. Besluten att ersätta masugnarna i Oxelösund och i Luleå kommer inte enbart ge oss bättre förutsättningar att konkurrera, men även möjligheten att minska utsläppen med motsvarande 10% av Sveriges totala koldioxidutsläpp. För att denna omställning skall genomföras så behöver vi effektiva tillståndsprocesser samt fungerande infrastruktur. Vi tar vårt ansvar och investerar i ny teknik och har möjlighet att finansiera omställningen av våra egna anläggningar utan större direkta subventioner från samhället. Våra investeringar kommer att öka produktionskapaciteten av specialprodukter samt att produktionen kommer att bli mer effektiv och flexibel. Vi kan utnyttja vår mångåriga erfarenhet i USA från produktion baserad på ljusbågsugnar (EAF) i våra omställningsprojekt i Oxelösund och Luleå.

Ompositionering av SSAB Europe Vår största investering sker vid vår anläggning i Luleå. Drivkraften bakom projektet är att minska kostnaderna, förbättra produktmixen och i stort sett ta bort koldioxidutsläppen. Jag vill särskilt lyfta fram det vi gör med produktmixen genom vår investering i Luleå. Våra kunder driver på för mer avancerade produkter, man efterfrågar lättare konstruktioner och behöver därför starkare stål. SSAB har sedan länge drivit utvecklingen inom en rad produktkategorier. För att fortsätta att leverera unikt kundvärde och för att växa inom unika stålsorter krävs mer avancerad utrustning, då dessa produkter inte kan produceras i traditionella stålverk.

SSAB levererar inom hållbarhet

Våra stål bygger bättre samhällen Lättare och starkare stål leder till säkrare och mer energieffektiva slutprodukter för våra kunder. Stål som dessutom är tillverkade med lägre koldioxidutsläpp bidrar till att bromsa den globala uppvärmningen. Tillsammans med våra kunder bidrar vi till en bättre vardag och bättre samhällen för framtiden.

2024 i korthet

ssab-2024-12-31-sv iso4217:SEKxbrli:sharesiso4217:SEK529900329VS14ZIML1642024-01-012024-12-31529900329VS14ZIML1642023-01-012023-12-31529900329VS14ZIML1642024-12-31529900329VS14ZIML1642023-12-31529900329VS14ZIML1642023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember529900329VS14ZIML1642023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember529900329VS14ZIML1642023-12-31ifrs-full:OtherReservesMember529900329VS14ZIML1642023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900329VS14ZIML1642023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900329VS14ZIML1642023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember529900329VS14ZIML1642022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember529900329VS14ZIML1642022-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember529900329VS14ZIML1642022-12-31ifrs-full:OtherReservesMember529900329VS14ZIML1642022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900329VS14ZIML1642022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900329VS14ZIML1642022-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember529900329VS14ZIML1642022-12-31529900329VS14ZIML1642024-01-012024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember529900329VS14ZIML1642024-01-012024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember529900329VS14ZIML1642024-01-012024-12-31ifrs-full:OtherReservesMember529900329VS14ZIML1642024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900329VS14ZIML1642024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900329VS14ZIML1642024-01-012024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember529900329VS14ZIML1642023-01-012023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember529900329VS14ZIML1642023-01-012023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember529900329VS14ZIML1642023-01-012023-12-31ifrs-full:OtherReservesMember529900329VS14ZIML1642023-01-012023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900329VS14ZIML1642023-01-012023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900329VS14ZIML1642023-01-012023-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember529900329VS14ZIML1642024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember529900329VS14ZIML1642024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember529900329VS14ZIML1642024-12-31ifrs-full:OtherReservesMember529900329VS14ZIML1642024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember529900329VS14ZIML1642024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember529900329VS14ZIML1642024-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember

Nyckeltal 2024

Nyckeltal	2024	2023
Rörelseresultat (Mdkr)	7,9	16,5
Resultat per aktie (kr)	8,50	16,50
Utdelning per aktie (kr)	2,60	5,00
Olycksfallsfrekvens	0,75	0,87
Koldioxidutsläpp (Mt CO2e)	-	-
Personalomsättning (%)	-	-
Nettoomsättning (Mdkr)	-	-
Soliditet (%)	-	-
Räntabilitet på totalt kapital (%)	-	-
Nettoskuld i relation till EBITDA (x)	-	-
Investeringar (Mdkr)	-	-
Producentprisindex (PPI)	-	-
Konsumentprisindex (KPI)	-	-
Antal anställda	-	-
Omsättning per anställd (tkr)	-	-
Kostnad per anställd (tkr)	-	-
Vinstmarginal (%)	-	-
Bruttomarginal (%)	-	-
Rörelsemarginal (%)	-	-
Kostnader för forskning och utveckling (Mdkr)	-	-
Kapitalomsättningshastighet (x)	-	-
Lageromsättningshastighet (x)	-	-
Kundfordringstid (dagar)	-	-
Leverantörsskuld (dagar)	-	-
Kassaflöde från löpande verksamhet (Mdkr)	-	-
Kassaflöde från investeringsverksamhet (Mdkr)	-	-
Kassaflöde från finansieringsverksamhet (Mdkr)	-	-
Eget kapital (Mdkr)	-	-
Skulder (Mdkr)	-	-
Tillgångar (Mdkr)	-	-
Antal aktier	529 900 329	529 900 329

SSABs övergripande mål

SSAB har fem övergripande mål för koncernen:

1. Lönsamhet: Att generera en långsiktigt god och stabil lönsamhet som överstiger kapitalkostnaden.
2. Tillväxt: Att växa i linje med marknaden och att successivt öka andelen specialprodukter och premiumstål i produktmixen.
3. Hållbarhet: Att minimera miljöpåverkan och att vara en förebild inom socialt ansvarstagande.
4. Medarbetare: Att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter och en säker arbetsmiljö.
5. Kunder: Att vara en strategisk partner till kunderna genom att erbjuda innovativa och hållbara stållösningar.

Aktier och aktieägare

SSAB är noterat på Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki. Aktien handlas under kortnamnet SSAB A och SSAB B. Bolaget har två aktieslag, A-aktier och B-aktier, som har samma rätt till utdelning men skiljer sig i röstvärde. A-aktierna har tio gånger högre röstvärde än B-aktierna.

MARKNAD OCH STRATEGI

Marknadsutveckling

Marknaden för stålprodukter påverkades under 2024 av flera faktorer, inklusive global ekonomisk osäkerhet, geopolitiska spänningar och en svagare efterfrågan inom vissa nyckelsektorer. Trots dessa utmaningar visade SSAB motståndskraft genom sin diversifierade produktportfölj och geografiska närvaro. Efterfrågan på höghållfasta stål och premiumprodukter fortsatte att vara stark, drivet av kunders behov av lättare, starkare och mer hållbara material. Energipriserna och råvarukostnaderna varierade under året, vilket påverkade produktionskostnaderna.

Strategi

SSABs strategi fokuserar på att stärka sin position som världsledande inom höghållfasta stål och att driva den gröna omställningen inom stålindustrin. Strategin innefattar följande huvudpelare:

1. Produktmixförbättring: Att öka andelen specialprodukter och premiumstål i produktportföljen för att möta kundernas behov av avancerade och hållbara lösningar.
2. Grön omställning: Att investera i ny teknik och processer för att minska koldioxidutsläppen och bygga en fossilfri värdekedja. Detta inkluderar satsningar på elektrostålverk och andra innovativa produktionsmetoder.
3. Kostnadsledarskap: Att kontinuerligt arbeta med kostnadsbesparingar och effektiviseringar i produktionsprocesserna för att bibehålla en stark konkurrenskraft.
4. Geografisk expansion och diversifiering: Att stärka närvaron på nyckelmarknader som Norden och Nordamerika, samt att utforska nya tillväxtmöjligheter globalt.
5. Kundanpassade lösningar: Att erbjuda integrerade tjänster och kundanpassade lösningar som skapar mervärde för kunderna och bidrar till deras hållbarhetsmål.

RÖRELSESEGMENT

SSAB Special Steels

SSAB Special Steels ansvarar globalt för försäljning av SSABs seghärdade stål (Quenched & Tempered, Q&T) och avancerade höghållfasta stål (AHSS), samt produktionsanläggningarna i Oxelösund, Sverige, och Mobile, USA. Detta segment fokuserar på applikationer där extrema krav ställs på styrka, hållbarhet och slitstyrka.

SSAB Europe

SSAB Europe ansvarar för försäljning av produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör i Europa, den globala affären för kundsegmentet Automotive (AHSS) samt produktionsanläggningarna i Brahestad och Tavastehus, Finland, samt i Luleå och Borlänge, Sverige. Segmentet betjänar en bred kundbas inom fordonsindustrin, byggsektorn och annan tillverkningsindustri.

SSAB Americas

SSAB Americas ansvarar för försäljningen av grovplåt i Nordamerika samt för produktionsanläggningen i Montpelier, USA. Segmentet fokuserar på att leverera högkvalitativa grovplåtsprodukter till viktiga industrier i Nordamerika, såsom energi, infrastruktur och tung utrustning.

Tibnor

Tibnor är koncernens fullsortimentsdistributör av stål och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor köper och säljer material, producerat av både SSAB och andra leverantörer. Genom sitt omfattande distributionsnätverk erbjuder Tibnor en komplett lösning för stålbehov, inklusive bearbetning och logistik.

Ruukki Construction

Ruukki Construction tillverkar och säljer energieffektiva byggnads- lösningar, med fokus på norra och östra Europa. Bolaget erbjuder ett brett sortiment av tak-, vägg- och fasadprodukter samt stomlösningar för både bostads- och kommersiella fastigheter. Hållbarhet och energieffektivitet är centrala i Ruukki Constructions produktutbud.

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

Allmän information

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

Övrig hållbarhetsinformation

Revisorns rapport

FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernens räkenskaper

Moderbolagets räkningar

Förslag till vinstdisposition

Revisionsberättelse# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖRELSESEGMENT

I Luleå bygger vi en mer avancerad metallurgi, ett nytt varmvalsverk som breddar vårt produktprogram med nya dimensioner. Vi kan samtidigt erbjuda mervärdet av stål med låga CO2-utsläpp i våra samtliga produktkategorier. Det som kommer att göra skillnad och lägga grunden för att SSAB Europe huvudsakligen ska bli en tillverkare av höghållfasta stål och andra premiumprodukter är den nya kallvalsanläggningen. Denna anläggning omfattar kallvalsverk och produktionslinjer för både avancerad galvanisering och kontinuerlig glödgning för stål med mycket hög hållfasthet. Vi ompositionerar SSAB Europe från en tillverkare av standardstål till att majoriteten av affären utgörs av höghållfasta stål och andra premiumprodukter. Vi sänker dessutom de fasta kostnaderna med 50 % och minskar behovet av underhållsstopp.

Mer effektiv produktion
Omställningen kommer även innebära kortare ledtider, det vill säga den tid som åtgår från att råvarorna smälter fram till färdig plåt. Idag tar det cirka fyra veckor i vårt svenska system för tunnplåt, vilket bland annat inkluderar transport av stålämnen på över 900 kilometer från Luleå till Borlänge. En annan fördel är förmågan att anpassa produktionsvolymen. Om vi idag beslutar om att stänga en masugn tillfälligt så blir stoppet minst två till fyra veckor, vilket bland annat resulterar i kostnader för utebliven produktion. Stoppet måste planeras i förväg och dessutom är det alltid utmanande att återstarta masugnen till stabil produktion efter att den har kallnat. Det nya systemet kan med några timmars varsel anpassas till en ny produktionsnivå med betydligt lägre kostnader.

Omställning av Oxelösund
Oxelösund som är navet för våra höghållfasta stål, blir först ut av anläggningarna i Norden att ställas om. Under året har byggandet av den nya ljusbågsugnen gått enligt plan. En infrastruktur för skrothantering är på plats som innebär att vi tar in skrotet per båt till hamnen, sorterar och sedan använder ett containerbaserat system för att få rätt kvalitet och sammansättning i varje smälta. Vi kommer dessutom kunna använda en viss volym av fossilfri järnsvamp. Pilotprojektet för den fossilfria järnsvampen har nu pågått i sex år och vi har tillsammans med våra partners, Vattenfall och LKAB, nått flera milstolpar. LKAB planerar att bygga en anläggning i Gällivare med en kapacitet om 1,3 miljoner ton fossilfri järnsvamp, som blir den första i sitt slag. SSAB kommer ha möjligheten att använda andra järnprodukter, som till exempel naturgasbaserad HBI, återvunnet skrot samt tackjärn. Det blir en stor skillnad i flexibilitet, då vi idag är helt beroende av järnmalmspellets för vår nordiska produktion.

Ambitiösare klimatmål
SSABs klimatmål är sedan länge godkända av Science Based Target Initiative och under 2024 uppdaterade vi målen för att möta kraven för 1,5- gradersscenariot. Vårt hållbarhetsarbete syftar inte bara till att minska vår miljöpåverkan och att förbättra säkerhetskulturen, utan omfattar även affärsetik, ansvarsfulla inköp och jämställdhet på arbetsplatserna. Arbetet baseras på FN:s Global compacts principer för ansvarsfullt företagande och SSAB är sedan många år medlem. Vi har också åtagit oss att bidra till en långsiktig hållbar utveckling i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling och Parisavtalet.

Strategi för lönsam tillväxt
SSABs strategi är att växa inom specialprodukter och premiumstål, områden där vi kan göra skillnad mot konkurrenterna och leverera unikt värde till kunden. Vi ska stärka den inriktningen och det ska genomsyra alla våra affärsområden när vi utvecklar nya produkter och tjänster. Inriktningen är nyckeln till att nå vårt finansiella mål – att vara det mest lönsamma stålbolaget. Med de planerade investeringarna tillsammans med alla våra engagerade medarbetare har vi de verktyg som behövs. Jag vill tacka er aktieägare som visar förtroende och stödjer oss i de utmaningar som väntar. Avslutningsvis vill jag tacka våra anställda som varje dag bidrar till att bygga ett starkare SSAB.

Johnny Sjöström, Vd och koncernchef

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

8 OM SSAB

RAPPORTER

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖRELSESEGMENT

Klimatmål i linje med Parisavtalet
Under 2024 fick SSAB nya klimatmål godkända av Science Based Targets initiative. Målen omfattar Scope 1, Scope 2 och delar av Scope 3 och är i linje med Parisavtalets ambition om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.

Stålproduktion som uppfyller EU:s taxonomikriterier
Nära 30 % av SSABs omsättning kommer från stålproduktion som redan idag uppfyller gränsvärdena i EU:s taxonomi för hållbara verksamheter. Även de planerade nya anläggningarna i Sverige beräknas uppfylla gränsvärdena.

Stål med låga CO2-utsläpp
Under 2024 levererade SSAB cirka 50 000 ton av stålet SSAB Zero, tillverkat av återvunnet stål och fossilfri energi och producerat vid SSABs anläggning i Montpelier, USA. Samtidigt fortsatte pilotleveranserna av SSABs stål som baseras på fossilfri järnsvamp, framställd med den banbrytande HYBRIT-tekniken.

Netto-noll senast 2045
”Genom SSABs omställning kan Sveriges totala koldioxidutsläpp minska med 10 %”

SSAB levererar inom hållbarhet
Säkrare arbetsplats
Säkerheten för SSABs anställda och entreprenörer fortsatte att förbättras. Koncernens olycksfallsfrekvens (LTIF) minskade till 0,75 (0,87). Sedan 2020 har olycksfallsfrekvensen per miljon arbetade timmar minskat med nära 80 % tack vare ett systematiskt arbete med fokus på bland annat säkerhetskultur och utbildningar.

Rapportering enligt CSRD
SSAB rapporterar hållbarhet enligt CSRD, vilket är ett frivilligt åtagande eftersom den nya standarden blir obligatorisk först 2025 för svenska företag. Miljödata rapporteras enligt GRI även under 2024.

Bra betyg för SSAB som leverantör
SSAB fick under 2024 hållbarhetsbetyget guldnivå på hållbarhetsportalen EcoVadis. Det innebär att SSAB är bland de 5 % bästa av totalt cirka 130 000 företag globalt, vad gäller hållbarhet och transparens.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

9 OM SSAB

RAPPORTER

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖRELSESEGMENT

2024 i korthet
Johnny Sjöström, vd och koncernchef. SSABs planerade stålverk i Luleå.

Beslut om nytt effektivt stålverk i Luleå
I april 2024 fattade SSABs styrelse beslut om att investera i ett toppmodernt stålverk i Luleå. Det nya stålverket kommer att ha en kapacitet på 2,5 miljoner ton per år och bestå av två ljusbågsugnar och avancerad skänkmetallurgi med integrerat valsverk för tillverkning av SSABs specialstål. Investeringen omfattar även en anläggning med kallvalsning och galvanisering för att förse fordonsindustrin med ett bredare utbud av premiumprodukter. Det moderna stålverket kommer att använda en mix av fossilfri järnsvamp och återvunnet stålskrot som råvara. Stålverket kommer att ha en bättre kostnadsposition med lägre fasta kostnader, högre effektivitet, kortare ledtider och eliminerade kostnader för koldioxidutsläpp. När det är klart kommer SSAB att avveckla det nuvarande masugnsbaserade produktionssystemet i Luleå, vilket innebär en minskning av SSABs koldioxidutsläpp (Scope 1) med upp till 3 miljoner ton.

Förändringar i SSABs koncernledning
I oktober 2024 tillträdde Johnny Sjöström som ny vd och koncernchef för SSAB. Han kom närmast från rollen som divisionschef för SSAB Special Steels och efterträdde Martin Lindqvist som lämnade SSAB för en styrelsekarriär. Per Elfgren efterträdde Johnny Sjöström som divisionschef för SSAB Special Steels och tillträdde i november. Han ingår även i SSABs koncernledning. I december utsågs Tony Harris till ny divisionschef för SSAB Europe och medlem i SSABs koncernledning. Han tillträdde i februari 2025.

Omställningen i Oxelösund fortsätter
Under året fortsatte arbetet med byggnationen av ljusbågsugnen i Oxelösund, som väntas tas i drift under slutet av 2026. Den nya ljusbågsugnen, som kommer att använda återvunnet stålskrot och fossilfri järnsvamp som råvara, möjliggör en stängning av masugnarna och koksverket, och därmed en minskning av SSABs koldioxidutsläpp (Scope 1) med upp till 1,5 miljoner ton.

SSABs anläggning i Oxelösund.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

10 OM SSAB

RAPPORTER

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖRELSESEGMENT

Världens första stålpulver utan fossila utsläpp
SSAB lanserade världens första stålpulver utan fossila koldioxidutsläpp för kommersiella leveranser. Att 3D-printa produkter med stålpulver tillverkat med enbart fossilfria energikällor skapar stora fördelar i många branscher. Stålpulvret kombinerar egenskaperna hos SSABs höghållfasta stål, med de lätta strukturer som är möjliga med 3D-printing. Det är idealiskt exempelvis för begränsade serier av skräddarsydda komponenter eller reservdelar med extremt höga krav på funktionalitet. Det är särskilt intressant exempelvis för tillverkare av fordon och tunga maskiner där man vill få ner vikten, öka prestandan och minska sitt koldioxidavtryck.

Epirocs Scooptram ST18 SG underjordslastare använder en skopa tillverkad av SSAB Zero. Styrning av 3D-printern.

Nya produkter med SSAB Zero
Under året annonserade flera av SSABs kunder nya produkter där stålet SSAB Zero, som tillverkas av återvunnet stål och fossilfri energi, används. Exempelvis använder Epiroc SSAB Zero i skopan på sin största batterielektriska lastare, medan Sandvik blev först i gruvbranschen med att lansera ett flak tillverkat av SSAB Zero, vilket minskar CO2-utsläppen med minst 70 % jämfört med traditionellt stål. Volvo Lastvagnar meddelade också att man kommer att använda SSAB Zero för produktion av rambalkar i 12 000 lastbilar, vilket motsvarar en minskning av CO2-utsläppen med 6 600 ton.

Nytt kombinerat finansiellt ramverk för finansiering av omställningen
SSAB lanserade ett nytt kombinerat ramverk för gröna och hållbarhetslänkade finansiella instrument. Ramverket ska stödja SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning och investeringar i ett effektivare och mer flexibelt produktionssystem, och inkluderar SSABs klimatmål som validerats av Science Based Targets initiative (SBTi).# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖRELSESEGMENT

Nyckeltal 2024

Anställda per region 2024

Intäkter per geografisk marknad 2024

Nyckeltal

Nyckeltal	2024	2023
Intäkter, Mkr	103 418	119 489
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, Mkr	12 069	20 141
Rörelseresultat, Mkr	7 860	16 467
Resultat före skatt, Mkr	8 313	16 716
Årets resultat, Mkr	6 527	13 038
Resultat per aktie, kr	6,54	12,67
Operativt kassaflöde, Mkr	10 692	21 524
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-), Mkr	-17 777	-18 206
Utdelning per aktie, kr (förslag för 2024)	2,60	5,00
Plåtleveranser, kton	6 134	6 460
CO2e-utsläpp från produktionen (Scope 1), kton	9 483	9 947
Anställda¹)	14 618	14 565
Olycksfallsfrekvens (LTIF)²⁾	0,75	0,87

1) Tillsvidareanställda vid årets slut.
2) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF), inklusive underleverantörer.

Justerat rörelseresultat Operativt kassaflöde
Intäkter CO2e-utsläpp (Scope 1)

SSABs övergripande mål

SSABs strategi syftar till att skapa en långsiktig värdeutveckling för aktieägare och andra intressenter, vilket återspeglas i koncernens finansiella och hållbarhetsrelaterade mål.

Finansiella mål

Lönsamhet

Mål	Utfall
Branschledande lönsamhet: Högst EBITDA-marginal jämfört med jämförbara konkurrenter.¹⁾	Justerad EBITDA-marginal, % och SSABs position i jämförelsegruppen.²⁾ Branschledande lönsamhet: Högst EBITDA-marginal jämfört med jämförbara konkurrenter.¹⁾ SSABs justerade EBITDA-marginal uppgick till 13,2 % (9 mån) vilket var näst högst i jämförelsegruppen.

Kapitalstruktur

Mål	Utfall
Nettoskuldsättningsgrad, %	Nettoskuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) ska vara mellan -20 % och 20 %. SSAB hade vid årets slut en nettokassa om 17,8 (18,2) miljarder kronor, vilket motsvarar en nettoskuldsättningsgrad på -25 (-27) %.

Utdelning³)

Mål	Utfall
Utdelning³)	Utdelningen ska utgöra 40 % av vinsten efter skatt. Styrelsen föreslår en utdelning om 2,60 (5,00) kronor per aktie för verksamhetsåret 2024, vilket motsvarar 40 % av årets resultat.

1) ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, ThyssenKrupp och U.S. Steel.
2) Positionen 2024 baseras på de nio första månaderna.
3) 2024 styrelsens förslag.

Hållbarhetsmål

CO2-utsläpp, Scope 1, 2 och 3 (vissa kategorier)

Mål	Utfall
Minskning av CO2-utsläpp	Minskning med 47,9 % till 2033 jämfört med 2018. Det motsvarar en minskning av 10,1 miljoner ton CO2. Under 2024 minskade CO2-utsläppen med 7,1 % (motsvarande 1,5 miljoner ton) jämfört med 2018 års nivå.

Säkerhet

Mål	Utfall
Olycksfallsfrekvens	Olycksfallsfrekvens (LTIF) under 1,0 och total registrerbar skadefrekvens under 5,5 för 2024. Olycksfallsfrekvensen uppgick till 0,75 (0,87) och total registrerbar skadefrekvens till 6,7 (6,2) per en miljon arbetade timmar.

Leveranser av stål med låga koldioxidutsläpp

Mål	Utfall
Leveranser av stål med låga koldioxidutsläpp	Leveranser av 100 000 ton av stålet SSAB Zero 2025. Under året levererades över 50 000 ton.

7,1 %

50 000 ton

Aktier och aktieägare

SSABs aktier är noterade på Nasdaq Stockholm och på Nasdaq Helsinki. Stängningskurserna 2024 på Nasdaq Stockholm var:

• SSABs A-aktie: 44,97 kr
• SSABs B-aktie: 43,91 kr

Det samlade börsvärdet vid årets slut var 44,1 Mdkr.

Kursutveckling under 2024:

• SSABs A-aktie: -41,3 %
• SSABs B-aktie: -43,0 %
• OMX Stockholm 30 index: 3,6 %

Högsta betalkurs var:

• SSABs A-aktie: 85,54 kr
• SSABs B-aktie: 85,16 kr

Lägsta betalkurs var:

• SSABs A-aktie: 43,61 kr
• SSABs B-aktie: 42,58 kr

Under året handlades SSAB-aktier på Nasdaq Stockholm för totalt 70 Mdkr. Handel med aktierna förekom under alla handelsdagar och uppgick i genomsnitt till 277 Mkr per dag. Antalet A-aktier som handlades under året motsvarade 90 % av det genomsnittliga antalet utestående aktier. Antalet B-aktier som handlades under året motsvarade 123 % av det genomsnittliga antalet utestående aktier. Den genomsnittliga handeln med aktien på Nasdaq Helsinki (A- och B-aktien) var 0,5 miljoner aktier per dag. SSAB-aktien handlas också på multilaterala handelsplattformar (MTF) på marknadsplatser som exempelvis CBOE och LSE Group. Av den totala volymen omsatta aktier handlades 30 % av A-aktierna och 38 % av B-aktierna på Nasdaq Nordic (Källa: Modular Finance).

Aktiekapital

Per den 31 december 2024 fanns det sammanlagt 996 617 667 aktier i SSAB, varav 295 966 330 A-aktier, motsvarande 295 966 330 röster, och 700 651 337 B-aktier, motsvarande 70 065 133,7 röster, totalt motsvarande 366 031 463,7 röster. Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst. SSABs aktiekapital är 9 063 miljoner kronor.

Ägarstruktur

I slutet av 2024 hade SSAB 268 527 aktieägare. SSABs tre största ägare enligt antal röster:

• LKAB 16,5 %
• Finska staten 8,3 %
• Folksam 5,8 %

De tio största identifierade ägarna avseende röster ägde sammanlagt 41,9 % av rösterna och 32,6 % av aktiekapitalet i slutet av december 2024. Ägare registrerade utanför Sverige och Finland kontrollerade 36,5 % av rösterna och 30,3 % av aktiekapitalet.

Utdelning och utdelningspolicy

Utdelningen ska utgöra 40 % av vinsten efter skatt. Styrelsen har beslutat att föreslå för årsstämman den 29 april 2025 en utdelning på 2,60 kr (5,00) per aktie.

Indragning av egna aktier

Årsstämman beslutade den 24 april 2024 om indragningen av 33 217 659 aktier, varav 8 216 940 aktier av serie A och 25 000 719 aktier av serie B. Efter indragningen uppgår det totala antalet aktier i SSAB till 996 617 667 aktier, varav 295 966 330 aktier av serie A och 700 651 337 aktier av serie B. Aktiekapitalet om 9 063 Mkr förblev oförändrat eftersom det samtidigt med beslutet om indragning av återköpta aktier, beslutades att öka aktiekapitalet genom en överföring från fritt eget kapital till aktiekapitalet (fondemission). Detta skedde utan att några nya aktier emitterats.

Investor Relations

Under 2024 har ett stort antal möten hållits med ägare, investerare och analytiker, både i Sverige och utanför, till största delen i Europa och USA. I samband med publicering av delårsrapporter och bokslutskommunikéer arrangeras regelbundet presentationer och investerarmöten.

• Ticker Nasdaq Stockholm: SSABA och SSABB
• Ticker Nasdaq Helsinki: SSABAH och SSABBH (A-respektive B-aktier)

Årsstämma

SSABs årsstämma kommer att hållas tisdag den 29 april 2025 i Stockholm. För mer information, se SSABs hemsida.

Aktiefördelning

Aktieinnehav	Antal aktier	% av rösterna	% av kapitalet
1–500	25 152 170	1,9	2,5
501–1000	25 983 583	2,0	2,6
1001–5000	99 316 037	7,9	10,0
5001–10000	47 912 540	3,3	4,8
10001–20000	41 359 036	2,7	4,2
20001–	667 584 637	64,8	66,9
Anonymt aktieinnehav	89 309 664	17,4	9,1
Summa	996 617 667	100,0	100,0

Ägare den 31 december 2024

	% av rösterna	% av kapitalet
LKAB	16,5	10,9
Finska staten	8,3	6,5
Folksam	5,8	2,1
Vanguard	3,3	3,3
Norges Bank	2,3	2,8
BlackRock	1,6	2,1
Goldman Sachs Asset management	1,2	1,6
Allianz Global Investors	1,2	0,7
Avanza Pension	0,9	1,6
Dimensional Fund Advisors	0,8	1,0
Övriga aktieägare	58,1	67,4
Summa	100,0	100,0
Varav utlandsregistrerade aktieägare¹)	36,5	30,3

1) Inkluderar aktieägare utanför Sverige och Finland.
Källa: Modular Finance

Data per aktie

	2024	2023	2022	2021	2020
Börskurs, 31 december, A-aktien Kr	44,97	76,68	56,94	52,44	29,30
Resultat per aktie Kr	6,54	12,67	-10,57	14,24	-0,50
Kassaflöde före utdelning och finansiering per aktie Kr	5,30	15,71	13,75	12,24	2,13
Eget kapital per aktie Kr	71,21	65,91	65,18	71,35	52,42
Utdelning per aktie¹) Kr	2,60	5,00	8,70	5,25	0,00
Genomsnittligt antal aktier utstående miljoner	997,7	1 028,0	1 029,8	1 029,8	1 029,8
Antal aktier vid årets slut miljoner	996,6	1 029,8	1 029,8	1 029,8	1 029,8
Börsvärde vid årets slut Mkr	44 084	79 221	56 651	49 048	27 910

Värdering

	2024	2023	2022	2021	2020
Direktavkastning, %¹⁾, ²⁾	5,78	6,52	15,28	10,01	–
P/E tal²⁾	6,88	6,05	–	3,68	–
Kurs/eget kapital, %²⁾	63	116	87	73	56

1) 2024 enligt styrelsens förslag.
2) Baserad på slutkurs i A-aktien. Justerat resultat per aktie 2022 var 22,38 kr.

Marknad och strategi

SSAB är en liten aktör på den globala stålmarknaden men är marknadsledande inom exempelvis seghärdat stål och avancerade höghållfasta stål, samt ledande i industrins gröna omställning.

Marknad

Globala trender som påverkar stålindustrin

• Klimatförändringar och knappa resurser:
  • Efterfrågan på stål med lågt klimatavtryck ökar
  • Ökade kostnader för koldioxidutsläpp men också högre kostnader för att minska utsläppen
  • Utveckling av mer resurs- och koldioxideffektiva produkter och processer
  • Ett förändrat klimat kan påverka produktion och leverantörskedjor
• Digitalisering:
  • Digitala tjänster ger ökad tillgång till effektiva styrsystem och ökad transparens i värdekedjan
  • Marknadsdynamiken påverkas av e-handel och digitala plattformar
• Förändrade globala marknadsförutsättningar:
  • Regionala marknader får större vikt till följd av ökad protektionism och handelspolitisk restriktioner
  • Förstärkt trend av ökad regionalisering, bland annat hänförligt till Rysslands invasion av Ukraina och Covid- pandemin
• Befolkningstillväxt och urbanisering:
  • Ökad efterfrågan på stål i utvecklings- ekonomier
  • Ökad efterfrågan på stål inom byggnation, infrastruktur och energi
  • Ökad efterfrågan på hållbara och energieffektiva byggnader och trafiklösningar
  • Efterfrågan på

Stålmarknadens dynamik

• Efterfrågan och kapacitet
• Konkurrens
• Handel# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖRELSESEGMENT

SSABs position

Marknaden under 2024

Svagare efterfrågan
Efterfrågan på SSABs huvudmarknader, Europa och Nordamerika, försvagades kontinuerligt under året och stålpriserna hade en negativ trend. Bland annat var aktiviteten inom byggsektorn i Europa fortsatt låg. Samtidigt var importvolymerna till Europa på en hög nivå och importvolymerna till USA ökade. Marknaden för höghållfasta stål var mer stabil än den för standardprodukter, men påverkades av den svaga Europamarknaden. Efterfrågan på tillväxtmarknaderna var mer stabil i flera segment. Enligt World Steel Association uppgick den globala råstålsproduktionen under 2024 till 1 839 miljoner ton, 3 % lägre jämfört med 2023. Stålproduktionen i Kina minskade med 2 % och i Nordamerika med 4 %, medan den ökade med 3 % i EU.

Marknadssegment

SSAB verkar inom så kallade platta kolstål (stål med en viss kolhalt) som valsas till plåt av varierande tjocklek. Med en årlig produktionskapacitet på cirka 8,8 miljoner ton råstål är SSAB en mindre aktör på den globala marknaden, men har ledande positioner inom fyra segment: Specialstål (Advanced High-Strength Steel, AHSS, och seghärdat stål), premiumstål för fordon (AHSS), platta stål och rör i Norden samt grovplåt i Nordamerika. SSAB är även återförsäljare av stål och andra metaller via dotterbolaget Tibnor, samt erbjuder stålbaserade byggprodukter via dotterbolaget Ruukki Construction.

Kundsegment

Kundsegmenten omfattar tunga transporter, bygg och infrastruktur, fordonsindustri, industriapplikationer, bygg- och anläggningsmaskiner (inklusive lyftkranar) samt energi- och materialhantering (inklusive gruvdrift). På hemmamarknaderna Norden och Nordamerika säljs standardstål i viss utsträckning via servicecenter och distributörer. SSAB har egna säljkanaler i 50 länder.

SSABs kundsegment

Andel av totala leveranser under 2024
...

Vi bygger ett ännu starkare stålföretag

SSABs strategi innebär att leverera en hållbar och branschledande lönsamhet genom att stärka och utveckla produkter som ökar mervärdet för kunderna.

Ledande position på våra hemmamarknader

SSAB är marknadsledande på hemmamarknaderna – platta produkter samt rör i Norden och grovplåt i Nordamerika. Närheten till kunderna har genom åren byggt upp partnerskap som hela tiden fortsätter att utvecklas. Det är centralt för kunden att få god leveranssäkerhet av stål med hög kvalitet samt korta ledtider. SSAB har en konkurrensfördel genom att produktionen sker relativt nära kunderna, vilket också underlättar produktutveckling. Den ledande positionen på hemmamarknaderna skapar en stabil bas för att fortsätta utveckla SSABs erbjudande.

Globalt ledarskap inom special- och premiumstål

SSAB har ett brett erbjudande inom premiumstål och är globalt marknadsledande inom seghärdat stål (Q&T) och avancerade höghållfasta stål. Dessa stål skapar stora värden för SSABs kunder, exempelvis genom ökad livslängd av produkterna, lättare produkter som förbrukar mindre energi i användningen och ökad produktivitet. De unika specialprodukterna har högre marginaler och en mer stabil intjäning över konjunkturcykeln jämfört med standardstål. Strategin är att fortsätta öka försäljningen av special- och premiumstål genom att uppgradera kunder från standardstål till höghållfasta premiumalternativ, samt genom etablering på nya marknader och segment. Genom att kombinera tillväxten för dessa produkter och samtidigt ha en mer stabil utveckling för standardprodukter förbättras SSABs produktmix.

Leder stålindustrins gröna omställning

Flera av SSABs kunder och andra aktörer på marknaden har satt ambitiösa mål för att minska sitt klimatavtryck från material, inte minst inom fordons-, bygg och maskinindustrin. Stål utgör i många fall en ansenlig del av CO2-utsläppen relaterat till material och tillverkning av dessa produkter. Genom att erbjuda stål med låga CO2-utsläpp möjliggör SSAB för dessa företag att nå sina klimatmål, och i sin tur sälja produkter och applikationer med lägre CO2-utsläpp. Utvecklingen av stål med lägre klimatavtryck skapar därför stora värden hos kunderna och adderar ytterligare en dimension till SSABs erbjudande inom premiumprodukter. Redan under 2023 introducerade SSAB ett unikt stål, SSAB Zero, baserat på återvunnet stålskrot och fossilfri energi. Genom det flexibla produktionssystemet kan SSAB erbjuda SSAB Zero inom flertalet produktkategorier och på flera marknader i Europa och Nordamerika.

Globalt ledarskap inom special- och premiumstål
Marknadsledare i Norden
Marknadsledare grovplåt i USA

SSABs omställning möjliggör utökat sortiment av premiumprodukter

SSAB har beslutat om en ambitiös omställningsagenda för att stärka ledarskapet inom de strategiska områdena. SSAB planerar investeringar i modern, kostnadseffektiv och nästan utsläppsfri produktionsteknik på flera av anläggningarna. Genom dessa investeringar breddar SSAB utbudet av premiumprodukter och möjliggör en ökad försäljning av stål med lågt klimatavtryck. Omställningen stärker också SSABs konkurrenskraft genom att sänka kostnader, omvandla fasta kostnader till rörliga, samt inte minst genom att undvika framtida kostnader för CO2-utsläpp till följd av utfasningen av den fria tilldelningen till bland annat stålindustrin inom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS).

Oxelösund först ut

Först ut att ställas om är SSABs anläggning i Oxelösund som drivs av SSAB Special Steels. Här ska de två masugnarna samt koksverket stängas och en ny ljusbågsugn håller på att byggas. Valsverket och de olika processerna för vidareförädling, inklusive fyra härdningslinjer, är mycket konkurrenskraftiga och kommer således inte att beröras. Projektet har påbörjats och merparten av investeringarna förväntas genomföras under 2024–2026. 2023 fattade SSABs styrelse beslut om att investera 6,2 miljarder kronor i den nya ljusbågsugnen med tillhörande råvaruhantering. Därutöver tillkommer investering i den framtida kraftledningen. När den nya ljusbågsugnen är i drift kommer fossilfri järnsvamp framställd med HYBRIT-tekniken att användas som råvara. Produkter från SSAB Oxelösund kommer fortsatt vara höghållfasta specialstål där SSAB är marknadsledande, men med ett ytterligare värde för kunderna i form av ett unikt lågt koldioxidavtryck. SSABs flexibilitet gör det också möjligt för SSAB Europes anläggning i Borlänge att producera volymer av stål med lägre klimat-påverkan av de stålämnen som kommer att levereras från Oxelösund.

SSABs stål med låga CO2-utsläpp

I takt med att SSAB ställer om ståltillverkningen har två unika stål med låga CO2-utsläpp lanserats. SSAB Zero, tillverkat av återvunnet stål och fossilfri energi, finns på marknaden i kommersiell skala redan idag. Under 2024 levererade SSAB över 50 000 ton till kunder. Under året fortsatte SSAB också att leverera små mängder stål producerat med fossilfri järnsvamp som framställts genom HYBRIT-tekniken. Det fossilfria stålet är ett koncepttest och pilotleveranser görs för att partners ska kunna testa de strikta kvalitetsstandarder.

Nytt stålverk i Luleå

Vid SSABs anläggning i Luleå, som drivs av SSAB Europe, kommer masugnen, koksverket och stålverket att stängas och ersättas med en så kallad mini-mill (integrerat elektrostålverk). Det nya stålverket medför högre effektivitet, lägre andel fasta kostnader och drastiskt minskade CO2-utsläpp. Som exempel transporteras för närvarande alla stålämnen via tåg till SSABs anläggning i Borlänge för valsning och förädling, medan det nya stålverket med integrerad valsning möjliggör vidareförädling av stålet direkt på plats i Luleå. Genom investeringen utökar SSAB kapaciteten för avancerade höghållfasta stål och förbättrar produktmixen. Från Luleå kommer en del av den producerade volymen levereras direkt till kunder, och en del transporteras till Borlänge och de avancerade anläggningarna för kallvalsning och anlöpning som finns idag. Det nya stålverket i Luleå kommer att bestå av två ljusbågsugnar, ett varmvalsverk och en kallvalsanläggning med kapacitet inom galvanisering och höghållfasta stål. Anläggningen kommer att använda en flexibel mix av råvara bestående av återvunnet stål och fossilfri järnsvamp tillverkad med HYBRIT-tekniken. Investeringen beräknas ha en positiv effekt på SSABs EBITDA om över 5 Mdkr årligen, jämfört med alternativet att återinvestera i och driva dagens system vidare. Investeringsramen för Luleå är 4,5 miljarder euro och merparten av investeringarna förväntas genomföras 2025–2028.

Effektiviseringar och förbättringar på samtliga anläggningar

På anläggningarna i Montpelier och Mobile i USA producerar SSAB stål i elektrostålverk redan idag. Här är återvunnet stål den huvudsakliga råvaran, och i Montpelier har produktionen av SSAB Zero pågått sedan 2023.

# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖRELSESEGMENT

SSABs värdekedja Illustration över hur de olika komponenterna i SSABs nordiska produktionssystem kommer att förändras.

SSAB är indelat i tre divisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas, samt två dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction.

SSAB Special Steels

Medarbetare vid valsverket på SSABs anläggning i Oxelösund. SSAB Special Steels är en global stålleverantör och servicepartner för seghärdade och avancerade höghållfasta stål. SSAB Special Steels har två huvudsakliga produktionsanläggningar, i Oxelösund, Sverige, och Mobile, USA. Dessutom tillverkas en del av produkterna vid SSAB Europes anläggningar.

SSAB Special Steels är den största tillverkaren av höghållfasta stål globalt med en uppskattad marknadsandel på 25 %. Några av de främsta konkurrenterna är ArcelorMittal, Dillinger, Voestalpine, Nucor, Nippon Steel, JFE och NLMK Clabeq.

SSAB Special Steels har en bred portfölj av unika höghållfasta stål som används i flera olika segment, industrier och applikationer, till exempel Hardox (hög slitstyrka), Strenx (avancerat konstruktionsstål), Armox (skyddstål) och Toolox (teknik- och verktygsstål). SSAB Special Steels unika produkter tillför betydande kundvärde i form av ökad produktivitet och hållbarhetsprestanda. Detta skapar förutsättningar för stabila priser över konjunkturcykeln.

SSAB Special Steels har under lång tid byggt upp ett unikt försäljnings- och supportnätverk som kan serva kunder i hela världen, även mindre bolag i små kundsegment. Detta gör SSAB Special Steels mindre beroende av ett fåtal större kunder, vilket ger en mer stabil försäljning över konjunkturcykeln. Dotterbolagen i Abraservice Group och Hardox Wearparts nätverk är fristående aktörer som erbjuder slitdelar och reparationstjänster som stärker SSAB Special Steels position på marknaden genom att leverera vidareförädlade produkter som baseras på framförallt Hardox.

Marknaden för höghållfast stål växer strukturellt och strategin är att driva tillväxten genom att kontinuerligt uppgradera produktportföljen för att hålla avstånd till konkurrenter och tillsammans med kunderna utveckla applikationer för att uppgradera från standardstål till höghållfasta stål.

SSAB Special Steels bidrar till SSABs strategi genom att:
* Öka andelen av höghållfasta stål i koncernen
* Bidra med stabila intäkter över konjunkturcykeln
* Utveckla fler kanaler till marknaden inklusive nedströmsaktiviteter
* Leda omställningen mot fossilfri stålproduktion genom byggnation av ljusbågsugn i Oxelösund

SSAB Special Steels nyckeltal

	2024	2023
Intäkter (Mkr)	28 788	32 145
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	6 765	8 010
Rörelseresultat (Mkr)	5 297	6 752
Operativt kassaflöde (Mkr)	6 214	7 755
Råstålsproduktion (kton)	2 130	2 252
Plåtproduktion (kton)	1 603	1 620
Plåtleveranser (kton)	1 227	1 304
Antal anställda vid periodens slut	4 043	4 056

Under 2024 var efterfrågan i Europa svag. I Nordamerika blev marknaden mer avvaktande mot slutet av året, medan övriga marknader var mer stabila. Råstålsproduktionen var 5 % lägre och plåtproduktionen var 1 % lägre jämfört med 2023. De externa plåtleveranserna för 2024 var 6 % lägre jämfört med 2023. Intäkterna var 10 % lägre jämfört med 2023 och uppgick till 28 788 (32 145) Mkr. Lägre leveranser påverkade negativt med 6 procentenheter och lägre priser med 4 procentenheter.

Rörelseresultatet för 2024 uppgick till 5 297 (6 752) Mkr, vilket var 1 455 Mkr lägre jämfört med 2023. Minskningen var främst relaterad till lägre leveranser och något lägre priser. Det operativa kassaflödet för 2024 uppgick till Aurubis AD Bulgarien använder järnvägsvagnar tillverkade av Transwagon AD för att transportera kopparkoncentrat från Burgas hamn vid Svarta havet till fabriken i Pirdop, Bulgarien. Slitaget på vagnarna uppstår i form av både nötning och korrosion. SSAB fick i uppdrag att undersöka möjligheterna att öka vagnarnas livslängd och därmed produktiviteten. Tester visade att SSABs produkt Hardox HiAce skulle åstadkomma en sex gånger längre livslängd jämfört med den ursprungliga lösningen.

Uppgradering ger ökad livslängd och lägre miljöpåverkan För kunden har uppgraderingen till Hardox HiAce flera fördelar:
* Den minskade tjockleken på de nya järnvägsvagnarna medför en lättare stålkonstruktion. Detta resulterar i stora energi- och CO2-besparingar och således lägre kostnad per transporterat ton.
* Vagnarna förväntas även hålla längre, trots den minskade vikten, vilket ger lägre drift- och underhållskostnader.

SSAB kunde även erbjuda en lösning för att böja stålkomponenterna med hög precision. Detta innebar en möjlighet att bygga en mer avancerad sidovägg, vilket minskade behovet av svetsning och därmed resulterade i en mer tillförlitlig konstruktion. De första vagnarna tillverkade av Hardox HiAce är redan i drift hos kunden. Högre nyttolast och längre livslängd leder till lägre kostnader och CO2-utsläpp.

6 214 (7 755) Mkr. Minskningen var främst hänförlig till det lägre resultatet. Investeringarna under 2024 uppgick till 2 846 (2 033) Mkr varav 1 933 (1 259) Mkr avsåg strategiska investeringar.

SSAB Europe

Lisette Mikaelsson, plats- och produktionschef på SSABs anläggning i Luleå. SSAB Europe är en ledande nordisk producent av premiumprodukter som högkvalitativa tunnplåts-, grovplåts- och rörprodukter. SSAB Europe ansvarar för försäljning av produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör i Europa, samt den globala affären för höghållfasta stål till kunder inom Automotive.

SSAB Europes produktionsanläggningar för tunnplåt och grovplåt ligger i Brahestad och Tavastehus, Finland, och i Luleå och Borlänge, Sverige. Rörtillverkning bedrivs i bland annat Tavastehus. SSAB Europe fokuserar på att förbättra produktmixen och att ha den bästa kvaliteten och leveranssäkerheten. En högre andel premiumprodukter ger bättre och mer stabil lönsamhet över konjunkturcykeln. Premiumprodukterna består av avancerade höghållfasta stål (AHSS) till fordonssegmentet och övriga specialiserade produkter.

SSAB Europe har en stark position inom flera fordonstillämpningar med de mest avancerade produkterna på marknaden för ultrahöghållfasta stål. Efterfrågan växer snabbare än standardstål och drivs av biltillverkarnas behov av lägre vikt och ökad säkerhetsprestanda. Produkterna säljs framförallt under varumärket Docol. SSABs ledande position i stålindustrins gröna omställning och etablerade partnerskap öppnar möjligheter att nå nya kunder inom fordonssegmentet. Inom övriga premiumprodukter finns färgbelagda produkter, stål för effektiv laserskärning samt korrosionsbeständigt stål med varumärken som Greencoat, Laser och Weathering.

De främsta konkurrenterna är ArcelorMittal, Dillinger, Salzgitter, ThyssenKrupp, Tata Steel Europe, U.S. Steel och Voestalpine. Strategin är att kontinuerligt öka volymerna av premiumprodukter och Automotive AHSS- produkter. Samtidigt kommer leveranserna av standardprodukter att minska, särskilt utanför hemmamarknaden.

SSAB Europe bidrar till SSABs strategi genom att:
* Bygga nytt integrerat elektrostålverk, så kallade mini mill, med elektriska ljusbågsugnar, integrerad valsning och vidareförädling i Luleå, vilket ökar koncernens kapacitet av premiumprodukter
* Stärka positionen på SSABs hemmamarknad (Norden)

SSAB Europe nyckeltal

	2024	2023
Intäkter (Mkr)	41 791	46 227
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	2 696	2 906
Rörelseresultat (Mkr)	714	1 183
Operativt kassaflöde (Mkr)	2 058	3 906
Råstålsproduktion (kton)	4 165	4 367
Plåtproduktion (kton)	4 057	4 402
Plåtleveranser (kton)	3 194	3 354
Antal anställda vid periodens slut	6 854	6 802

Efterfrågan var svag under 2023, bland annat inom kundsegmentet Construction. Tack vare en stark marknadsposition nådde leveranserna av höghållfasta stål (AHSS) till Automotive- segmentet rekordnivå. Råstålsproduktionen under 2024 minskade med 5 % och plåtproduktionen minskade med 8 % jämfört med 2023. Under 2024 var de externa leveranserna av plåt 5 % lägre jämfört med 2023. Intäkterna minskade med 10 % jämfört med 2023 och uppgick till 41 791 (46 227) Mkr. Lägre priser påverkade med en negativ effekt på 4 procentenheter och lägre leveranser svarade för en negativ effekt på 5 procentenheter.

Rörelseresultatet för 2024 minskade till 714 (1 183) Mkr, en minskning med 469 Mkr jämfört med 2023. Minskningen var främst relaterad till lägre priser och lägre leveranser. Det operativa kassaflödet för 2024 uppgick till 2 058 (3 906) Mkr.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

28 OM SSAB RAPPORTER INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB Americas

Anställda vid SSAB Americas fyller ljusbågsugnens gjutform.

SSAB Americas är den största producenten av grovplåt i Nordamerika och har en stark position genom hög kostnadseffektivitet och kvalitet. Under 2024 fortsatte produktionen av SSAB Zero, samtidigt som tester med att producera stål baserat på fossilfri järnsvamp inleddes. SSAB Americas ansvarar för försäljningen av grovplåt i Nordamerika samt ansvarar för den skrotbaserade stål- och plåtproduktionen i Montpelier, USA. SSAB Americas fokuserar på en hög nivå av kundservice och kvalitet samt att behålla den ledande kostnadspositionen. Vidare är målet att ha den mest flexibla produktionsstrukturen på marknaden. SSAB Americas har en balans mellan försäljning via distributörer och slutanvändare. Fokus ligger också på att öka tillväxten av premiumprodukter för energi-. och infrastruktursegmenten samt tunga transporter, vilket bland annat innefattar järnvägsvagnar och skeppsbyggande.

De främsta konkurrenterna är amerikanska SSAB Americas bidrar till SSABs strategi genom att:
* Öka andelen premiumprodukter
* Bibehålla en ledande position på SSABs hemmamarknad Nordamerika stålproducenter som Nucor, Cleveland-Cliffs, EVRAZ, Algoma Steel samt importerade produkter.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

29 OM SSAB RAPPORTER INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB Americas nyckeltal

	2024	2023
Intäkter (Mkr)	22 708	29 775
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	3 150	9 874
Rörelseresultat (Mkr)	2 883	9 651
Operativt kassaflöde (Mkr)	3 284	9 509
Råstålsproduktion (kton)	1 054	1 159
Plåtproduktion (kton)	998	1 100
Plåtleveranser (kton)	1 713	1 803
Antal anställda vid periodens slut	713	691

Efterfrågan och priserna på den nordamerikanska grovplåtsmarknaden försvagades under 2024. Kunderna inom ståldistributörer var avvaktande och efterfrågan inom bygg- och anläggningsmaskiner försvagades. Såväl råstålsproduktionen som plåtproduktionen minskade med 9 % jämfört med 2023. De externa leveranserna av plåt ökade med 3 % jämfört med 2023. Intäkterna minskade med 24 % jämfört med 2023 och uppgick till 22 708 (29 775) Mkr. Lägre priser påverkade negativt med 19 procentenheter och lägre leveranser med 5 procentenheter. Rörelseresultatet uppgick till 2 883 (9 651) Mkr, en minskning med 6 768 Mkr jämfört med 2023. Det lägre resultatet var i huvudsak relaterat till lägre priser.

Vindkraftverk tillverkade av GE Vernova. Det operativa kassaflödet för 2024 uppgick till 3 284 (9 509) Mkr. Kassaflödet påverkades negativt av det lägre resultatet. Investeringarna under 2024 uppgick till 260 (320) Mkr varav 13 (36) Mkr avsåg strategiska investeringar.

SSAB Americas utökade samarbetet med GE Vernova Onshore Wind med leveranser av SSAB Zero stål för landbaserade vindkraftverk i Nordamerika. Genom att använda SSAB Zero kommer GE Vernova kunna tillverka vindkraftverk med det lägsta koldioxidavtrycket i industrin, samtidigt som man behåller den höga stålkvaliteten som krävs för att uppfylla alla krav.

SSAB Zero sänker koldioxidavtryck i vindkraftverk

Genom partnerskapet fick SSAB utmärkelsen ”Sustainability Breakthrough Award” av GE Vernova. Precis som SSAB är GE Vernova med i First Movers Coalition och har åtagit sig att köpa in minst 10 % stål med lågt CO2-avtryck till 2030.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

30 OM SSAB RAPPORTER INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Tibnor

Kylsystem för flygplan vid gate, tillverkat av komponenter gjorda av SSAB Zero.

Tibnor är Nordens ledande distributör av stål, metaller och bearbetningstjänster. Tibnor bidrar till SSABs strategi genom att:
* Stärka positionen på den nordiska hemmamarknaden genom fokus på små och medelstora kunder
* Nära samarbete med SSABs divisioner främjar stabilitet över konjunkturcykeln
* Marknadsföra SSABs premium- och serviceerbjudanden, inklusive fossilfritt stål
* Ökat värdeskapandet genom att utveckla komponenttillverkning och annan bearbetning

Tibnor är koncernens fullsortimentsdistributör av stål och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor köper och säljer material, producerat både av SSAB och andra leverantörer, och spelar en viktig roll när det gäller att säkra SSABs ledarskap på den nordiska hemmamarknaden. Fokus ligger på ökad tillväxt inom utvalda områden, exempelvis komponenter, genom ökad onlineförsäljning och en stark lokal närvaro. Tibnor har ett nära samarbete med många leverantörer och partners för att skapa bättre lösningar för kunderna som verkar i den nordiska industrin. Tibnors främsta konkurrenter är BE Group, Stena Stål, Norsk Stål, Lemvigh Muller och Kontino samt ett antal nationella, lokala företag och nischaktörer.

Nyckeltal

	2024	2023
Intäkter (Mkr)	12 065	13 691
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	293	-13
Rörelseresultat (Mkr)	81	-220
Operativt kassaflöde (Mkr)	360	1 025
Plåtleveranser (kton)	794	820
Antal anställda vid periodens slut	1 046	1 059

Marknaden under 2024 var relativt svag. Intäkterna för 2024 minskade med 12 % jämfört med 2023 och uppgick till 12 065 (13 691) Mkr. Minskningen var hänförlig lägre priser och lägre leveranser. Rörelseresultatet för 2024 uppgick till 81 (-220) Mkr, en ökning med 301 Mkr jämfört med 2023. Det högre resultatet var främst hänförligt till minskade lagerförluster och åtgärder för att sänka kostnaderna. Det operativa kassaflödet för 2024 uppgick till JPBC och Tibnors samarbete för minskat klimatavtryck Det danska företaget JPBC, specialist på plåt- och rörbearbetning, samarbetade med Tibnor i ett projekt för att ta fram komponenter till flygindustrin.Genom att använda SSAB Zero, ett stål tillverkat av återvunnet stål och fossilfri energi, kunde JPBC leverera komponenter till sin kund, ITW GSE, som i sin tur bidrar till att minska klimatavtrycket på de flygplatser där utrustningen används. Detta partnerskap är ett exempel på den växande efterfrågan på stålprodukter med låga utsläpp. 360 (1 025) Mkr. Minskningen var hänförlig till mindre frigörande av rörelsekapital. Investeringarna under 2024 uppgick till 133 (141) Mkr varav 52 (69) Mkr avsåg strategiska investeringar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

31 OM SSAB RAPPORTER INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Ruukki Construction

Den nya produktionslinjen kommer bland annat att producera Ruukki Classic LowCarbon-tak.

Ruukki Construction tillverkar och säljer energieffektiva byggnadslösningar, med fokus på norra och östra Europa. Ruukki Construction bidrar till SSABs strategi genom att:
* Stärka positionen på den nordiska hemmamarknaden genom fokus på byggsegmentet
* Ha stark kompetens inom stålbaserade byggprodukter, som grund för fortsatt produktutveckling inom SSAB
* Utveckla ett erbjudande med låga CO2- utsläpp inom byggsegmentet

Ruukki Construction erbjuder kompletta stålbaserade tak- och vägglösningar för byggnader. Detta inkluderar produkter, design och teknisk support med SSAB som huvudsaklig stålleverantör. Under de senaste åren har Ruukki Construction genom en rad omstruktureringar skapat en solid grund för att uppnå hållbar tillväxt. De viktigaste affärsområdena innefattar tak och byggnadsskal i Norden, Baltikum samt centrala Östeuropa. RuukkiConstructions främsta konkurrenter är andra leverantörer av stålbaserade byggvaror som Kingspan, Lindab och Areco.

Nyckeltal

	2024	2023
Intäkter (Mkr)	5 508	5 810
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA (Mkr)	279	201
Rörelseresultat (Mkr)	50	-6
Operativt kassaflöde (Mkr)	108	412
Antal anställda vid periodens slut	1 349	1 410

Efterfrågan var fortsatt svag under 2024, framförallt nybyggandet av bostäder i Norden. Intäkterna för 2024 minskade med 5 % jämfört med 2023 och uppgick till 5 508 (5 810) Mkr. Rörelseresultatet för 2024 uppgick till 50 (-6) Mkr, en ökning med 56 Mkr jämfört med 2023. Förbättringen jämfört med 2023 berodde främst på åtgärder för att sänka kostnaderna. Det operativa kassaflödet för 2024 uppgick till Ny, effektiv produktionslinje för hållbara takprofiler Som en del av sitt fleråriga investeringsprogram invigde Ruukki en ny produktionslinje för takprofiler i Vimpeli, Finland. Den nya linjen innebär bättre och mer hållbara takprodukter samt en effektivare produktion. Den nästan 100 meter långa profileringslinjen är bland de mest avancerade i världen och fördubblar produktionskapaciteten för anläggningens klickprofiler. Kunderna kommer att få både nya och uppgraderade produkter snabbare, och mängden avfall kommer att minskas. Produktens hållbarhetsprofil kommer också att förbättras tack vare energieffektiviseringar vid anläggningen, såsom övergången till fossilfri el och användning av återvunnet förpackningsmaterial i produktionen. 108 (412) Mkr. Kassaflödet påverkades främst av en ökning av rörelsekapital. Investeringarna under 2024 uppgick till 307 (248) Mkr varav 201 (175) Mkr avsåg strategiska investeringar.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Den här delen av SSABs Årsredovisning innehåller Bolagsstyrningsrapporten, Ersättningsrapporten, Förvaltningsberättelsen Hållbarhetsrapporten samt Finansiella rapporter.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Bolagsstyrningsrapport 2024

SSAB är noterat på Nasdaq Stockholm och lyder under dess regelverk samt tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden). SSAB är även noterat på Nasdaq Helsinki. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och bolagskoden som en separat rapport som är skild från förvaltningsberättelsen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Bolagsstyrningsrapport

Viktiga externa och interna regelverk och policyer som påverkar bolagsstyrningen:

Väsentliga interna regelverk och policyer

• Bolagsordning
• Styrelsens arbetsordning inkl. vd-instruktion och instruktioner till styrelseutskotten
• Uppförandekod

Väsentliga externa regelverk

• Svensk aktiebolagslag
• Svensk bokföringslag
• Svensk årsredovisningslag
• Regelverk för Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki
• Svensk kod för bolagsstyrning

Organisation per 31 december 2024

SSABs organisation utmärks av ett decentraliserat arbetssätt där en stor del av ansvar och befogenheter delegerats till respektive division och dotterbolag. SSAB har tre divisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt två större helägda dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction. De två sistnämnda styrs som självständiga dotterbolag.

Avvikelser från bolagskoden

Det finns inga avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning att rapportera om för 2024.

Aktieägare

Ägare den 31 december 2024	% av rösterna	% av kapitalet
LKAB	16,5	10,9
Finska staten	8,3	6,5
Folksam	5,8	2,1
Vanguard	3,3	3,3
Norges Bank	2,3	2,8
BlackRock	1,6	2,1
Goldman Sachs Asset management	1,2	1,6
Allianz Global Investors	1,2	0,7
Avanza Pension	0,9	1,6
Dimensional Fund Advisors	0,8	1,0
Övriga aktieägare	58,1	67,4
Summa	100,0	100,0
Varav utlandsregistrerade aktieägare 1)	36,5	30,3

1) Inkluderar aktieägare utanför Sverige och Finland.
Källa: Modular Finance

Aktiekapitalet i SSAB består av A- och B-aktier, där A-aktien ger en röst medan B-aktien ger en tiondels röst. Båda aktieslagen ger samma rätt till andel av bolagets tillgångar och resultat. Per den 31 december 2024 uppgick antalet aktieägare till 268 527. Ovanstående tabell presenterar de tio röstmässigt största ägarna vilka sammanlagt ägde 41,9 % av rösterna och 32,6 % av aktiekapitalet. Ägare utanför Sverige och Finland kontrollerade 36,5 % av rösterna och 30,3 % av kapitalet. För ytterligare information kring ägarstrukturen, se avsnittet Aktier och aktieägare.

Bolagsstämma

Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman, där aktieägarnas inflytande i bolaget utövas. På årsstämman (ordinarie bolagsstämma) beslutar aktieägarna bland annat om följande:
* Fastställelse av årsredovisning och koncernredovisning
* Disposition av bolagets resultat
* Ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören
* Val av och ersättning till styrelsen, dess ordförande och revisorer
* Hur valberedningen ska utses (i förekommande fall)
* Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare (i förekommande fall)
* Beslut om godkännande av ersättningsrapport

I enlighet med SSABs bolagsordning sker kallelse till bolagsstämma genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och genom att kallelsen hålls tillgänglig på SSABs webbplats. Att kallelse har skett ska samtidigt annonseras i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Årsstämma 2024

Årsstämman 2024 genomfördes i Stockholm. Aktieägare kunde även utöva sin rösträtt på stämman genom poströstning i enlighet med föreskrifterna i SSABs bolagsordning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Årsstämman fastställde den av styrelsen och vd avlämnade årsredovisningen och koncernredovisningen för 2023, beslutade om disposition av bolagets resultat samt beviljade styrelsens ledamöter och vd ansvarsfrihet. Stämman beslutade om ersättningar till styrelse och revisor i enlighet med valberedningens förslag. Det beslutades vidare att styrelsen ska bestå av nio ledamöter. Till styrelseledamöter omvaldes Petra Einarsson, Lennart Evrell (omvald ordförande i styrelsen), Bernard Fontana, Marie Grönborg, Martin Lindqvist (dåvarande vd och koncernchef), Mikael Mäkinen och Maija Strandberg samt nyvaldes Kerstin Enochsson och Pierre Heeroma. Det beslutades på förslag av valberedningen bolagets revisorer skulle vara ett registrerat revisionsbolag och att Ernst & Young AB skulle omväljas som revisor i bolaget till och med årsstämman 2025. Stämman beslutade i enlighet med styrelsens, av revisorn tillstyrkta, förslag att vinstutdelning för räkenskapsåret 2023 ska uppgå till 5,00 kr per aktie och att återstoden av vinstmedlen balanseras i ny räkning. Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att godkänna det långfristiga incitamentsprogrammet för 2024, dra in egna aktier som förvärvats med stöd av bemyndigande från årsstämman 2023 samt bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier. Förslagen hade funnits tillgängliga hos SSAB och på bolagets webbplats sedan den 15 mars 2024. Stämman beslutade att godkänna styrelsens ersättningsrapport, som funnits tillgänglig hos SSAB och på bolagets webbplats sedan den 18 mars 2024. Se årsstämmoprotokoll på www.ssab.com.

Valberedning

Valberedningens uppdrag

Valberedningens uppdrag är bland annat att inför årsstämman föreslå styrelseordförande, styrelseledamöter, revisor, ordförande vid årsstämman, arvode till styrelsen och arvode till revisorn.

Procedur för tillsättning av valberedningen

Det sammanlagda antalet ledamöter ska inte uppgå till mer än sex. Ordförande i valberedningen ska vara den ledamot som utsetts av den röstmässigt största aktieägaren. Valberedningens sammansättning tillkännagavs på bolagets hemsida, www.ssab.com, den 16 september 2024. Aktieägare kunde fram till den 31 december 2024 lämna förslag till valberedningen. Valberedningens förslag offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman. I anslutning till att kallelsen till årsstämman utfärdas kommer valberedningen på www.ssab.com att lämna ett motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse.

Valberedningens mångfaldspolicy

SSAB arbetar aktivt med att söka främja mångfald i bolaget. Som ett led i det arbetet tillämpar valberedningen regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden) som mångfaldspolicy. I enlighet med denna regel ska styrelsen ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning i styrelsen ska också eftersträvas. Målsättningen med mångfaldspolicyn är att tillgodose vikten av tillräcklig mångfald i styrelsen i syfte att främja oberoende åsikter och ett kritiskt förhållningssätt för att bidra till ett effektivt styrelsearbete i bolaget. Under 2024 har valberedningens mångfaldspolicy beaktats i samband med valberedningens arbete inför årsstämmorna 2024 och 2025. Det har resulterat i en mångsidig och ändamålsenlig styrelsesammansättning med ledamöter som besitter erforderlig kompetens och erfarenhet inom för styrelsen viktiga ansvarsområden, som till exempel internationell industri, global försäljning, energi, omställning och genomförande av stora investeringsprojekt.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2025

Valberedningen utsågs i september 2024 och har under hösten sammanträtt 4 gånger. Ytterligare sammanträden är planerade under första kvartalet 2025, före årsstämman. Vid ett möte i oktober fick valberedningen ta del av styrelsens utvärderingsprocess och dess utfall. Valberedningen har diskuterat styrelsens sammansättning och enats om de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter. Valberedningen har i sitt styrelseförslag särskilt beaktat mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund samt strävan efter en jämn könsfördelning och kompetens och erfarenhet inom de för bolaget viktigaste områdena. Valberedningen arbetar kontinuerligt med att identifiera och utvärdera potentiella nya styrelseledamöter. Valberedningen har vid framtagandet av förslag till arvoden för styrelsen och dess utskott bland annat gjort en översyn av nivåerna för styrelsearvoden i liknande bolag. Inför valet av revisor vid årsstämman 2025 presenterades revisionsutskottets utvärdering av revisorsinsatsen för valberedningen vid dess möte i december tillsammans med utskottets rekommendation vad gäller både val av revisor och arvodering. Valberedningen följde revisionsutskottets rekommendation i dess förslag till årsstämman 2025.

Valberedningen inför årsstämman 2025

Namn, utsedd av	Andel i procent av rösterna, per 31 december 2024
Niklas Johansson, LKAB (ordförande i valberedningen)1)	16,5
Jukka Ohtola, finska staten	8,3
Emilie Westholm, Folksam	5,8
Lennart Evrell (styrelseordförande)	–

1) Niklas Johansson ersatte Stefan Loréhn som LKAB:s representant i valberedningen och var tillika valberedningens ordförande från och med den 4 oktober 2024.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Styrelse

Styrelsens ansvar

Styrelsen har som övergripande uppgift att förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och samtliga aktieägares gemensamma intresse.# Styrelsen

Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation samt utvärdera den operativa ledningen. I styrelsen avgörs bland annat frågor avseende koncernens strategiska inriktning och organisation samt beslutas om väsentliga investeringar (överstigande 100 Mkr). Styrelsen är också ytterst ansvarig för koncernens hållbarhetsarbete (för mer information se avsnittet Styrelsens ansvar för hållbarhetsarbetet). Styrelsen ska i förekommande fall upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning för beslut vid årsstämman.

Styrelsens ansvar för hållbarhetsarbetet (GOV-1 § 22 c & d, GOV-2 § 26 a)

SSABs styrelse är ytterst ansvarig för bolagets hållbarhetsarbete vilket bland annat inkluderar att bedriva verksamheten ansvarsfullt och på strategisk nivå hantera risker och möjligheter relaterade till hållbarhet (för mer information om identifierade konsekvenser, risker och möjligheter på hållbarhetsområdet, se Hållbarhetsrapporten, avsnitt Processen för bedömning av väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO-1).

Exempelvis godkänner styrelsen uppförandekoden, hållbarhetsstrategin samt strategi och investeringar kopplade till omställningen till fossilfri stålproduktion. På koncernledningsmötena rapporteras utvecklingen av SSABs hållbarhetsarbete regelbundet till vd av medlemmarna i koncernledningen i enlighet med deras respektive ansvarsområde (för mer information se avsnittet Koncernledningens ansvar för hållbarhetsarbetet), vilket konsolideras och rapporteras till styrelsen.

Styrelsen informeras, om det bedöms nödvändigt vid förändringar av koncerndirektiv och -instruktioner till följd av exempelvis regelverksförändring eller utifrån intern utvärdering. Styrelsen uppdateras minst kvartalsvis om utvecklingen av SSABs hållbarhetsarbete inom bolagets väsentliga områden. Styrelsen uppdateras genom information i interna rapporter eller andra underlag och presentationer som tillhandahålls inför och presenteras vid styrelsemöten. För de områden som har fastställda mål tar styrelsen del av aktuellt utfall i relation till dessa. Information om koncernens säkerhetsarbete och SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning ges vid varje ordinarie möte.

Eftersom hållbarhets- och klimatfrågor, framförallt omställningen mot en fossilfri verksamhet, är en integrerad del av SSABs affärsstrategi så har inte styrelsen något särskilt hållbarhetsutskott. Hållbarhetsredovisningen behandlas i revisionsutskottet som en del av Årsredovisningen.

Styrelsen följer de viktigaste intressenternas synpunkter avseende SSABs hållbarhetsarbete, exempelvis ingår arbetstagarrepresentanter i styrelsen vilket ger de anställda möjlighet till inflytande i de frågor som avhandlas i styrelsen. Vidare har styrelsen även kontakt med exempelvis aktieägare, framförallt i samband med årsstämman, samt myndigheter och politiker. I övrigt har styrelsen delegerat intressentdialogerna till koncernledningens medlemmar, inom respektive ansvarsområde (för mer information kring koncernledningens ansvarsområden, se avsnittet Koncernledningens ansvar för hållbarhetsarbetet). Vid behov eller större förändringar informeras styrelsen.

Styrelsens arbetsordning (GOV-1 § 22b)

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning inkluderande en vd-instruktion som bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Arbetsordningen reglerar vidare hur ofta styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska fördelas på styrelseutskotten. Arbetsordningen anger att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott.

Inför varje styrelsemöte erhåller styrelseledamöterna en skriftlig dagordning och ett fullödigt beslutsunderlag. Vid varje styrelsemöte sker en genomgång av olycksfallsstatistiken, hållbarhetsmål inklusive väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsfrågor, aktuellt affärsläge, koncernens resultat och finansiella ställning samt verksamheten (för mer information om styrelsens och koncernledningens ansvar inom hållbarhetsarbetet se avsnitten Styrelsens ansvar för hållbarhetsarbetet samt Koncernledningens ansvar för hållbarhetsarbetet). Övriga frågor som behandlas är bland annat konkurrens- och marknadssituationen.

Styrelsens ordförande

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med vd samt för att styrelsen fullgör sina plikter.

Styrelsens sammansättning

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av minst fem och högst tio bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen är beslutför om mer än hälften av alla styrelseledamöterna är närvarande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsutbildning för att snabbt erhålla den kunskap som förväntas för att på bästa sätt tillvarata bolagets och aktieägarnas intressen.

Styrelsens arbete 2024 (GOV-1 § 21, GOV-2 § 26 b & c)

Under 2024 hölls 12 protokollförda sammanträden och styrelsen var alltid beslutför. Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist, som inte är ledamot i styrelsen.

Styrelsen har under räkenskapsåret 2024 bestått av sju bolagsstämmovalda ledamöter under perioden 1 januari 2024–24 april 2024, nio bolagsstämmovalda ledamöter under perioden 24 april 2024–28 oktober 2024 och åtta bolagsstämmovalda ledamöter under perioden 28 oktober 2024–31 december 2024. Styrelsen per den 31 december 2024 bestod av fyra kvinnor och fyra män (motsvarande en kvot avseende kvinnliga/manliga ledamöter om 50 %/50 %).

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
37
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Därutöver har styrelsen under räkenskapsåret 2024 bestått av tre arbetstagarrepresentanter jämte tre suppleanter. Samtliga av de bolagsstämmovalda ledamöterna under räkenskapsåret 2024 har varit icke-verkställande ledamöter med undantag för Martin Lindqvist som utgjort verkställande ledamot i egenskap av vd och koncernchef under perioden 1 januari 2024–28 oktober 2024.

Samtliga (100 %) av de icke-verkställande ledamöterna i styrelsen bedöms vara oberoende både i förhållande till både bolaget och bolagsledningen samt bolagets större aktieägare.

Styrelsen har under året bevakat omvärldsutvecklingen och hur bolaget hanterat dess effekter. På bolagets huvudmarknader, Europa och Nordamerika, försämrades efterfrågan och priser kontinuerligt under året. För att möta en svagare marknad vidtogs åtgärder för att anpassa produktionen, kostnader och bemanning. Efterfrågan på höghållfasta stålprodukter var fortsatt relativt god på marknader utanför Europa.

Styrelsen har ägnat mycket tid åt frågor kopplade till omställningen till fossilfri ståltillverkning och har under året besökt SSABs anläggningar i Luleå och Brahestad, Finland. Bolagets väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter på hållbarhetsområdet delges styrelsen i samband med den årliga strategi- och risköversynen och är en central del av det underlag som styrelsen beaktat vid strategiska beslut och överväganden under räkenskapsåret, som exempelvis styrelsens beslut att gå vidare med nästa steg i SSABs omställning genom att bygga ett toppmodernt stålverk i Luleå för produktion av premiumprodukter med låga CO2-utsläpp.

Styrelsen har under året särskilt behandlat följande hållbarhetsfrågor:
• Omställning av verksamheten till fossilfri ståltillverkning,
• Säkerhetsarbetet i koncernen.

Styrelsens erfarenhet och kompetens inom bolagets sektorer, produkter, geografiska platser samt hållbarhet (GOV-1 § 23)

Styrelsen utvärderas årligen för att säkerställa att styrelsen har en erforderlig samlad erfarenhet och kompetens för SSABs verksamhet, vilket inkluderar bolagets produkter, de sektorer och geografiska platser där SSAB bedriver sin verksamhet samt väsentliga hållbarhetsområden. Utvärderingen för 2024 administrerades av en extern part, och utgjordes av ett omfattande frågeformulär som besvarades enskilt av ledamöterna samt enskilda intervjuer med ledamöterna. Frågorna rörde huvudsakligen styrelsens effektivitet och samlade kompetens att hantera styrelseansvaret i förhållande till de för bolaget viktigaste områdena. Svaren sammanställdes och redovisades anonymt till styrelsen samt till valberedningen inför deras framtagande av förslag till val av styrelseledamöter (för mer information om valberedningens arbete se avsnittet Valberedning).

Slutsatsen från styrelseutvärderingen som utfördes under 2024 var att styrelsens ledamöter bedömdes inneha lämplig erfarenhet och kompetens för bolagets verksamhet. Ett särskilt hållbarhetsfokus för styrelseutvärderingen var att säkerställa att styrelsen har erforderlig kompetens för genomförandet av bolagets omställning till fossilfri ståltillverkning, vilket bland annat omfattat kompetens och erfarenhet inom tung processindustri, internationell marknadsföring och försäljning, större investeringsprojekt, finans, IT och digitalisering samt ansvarsfullt företagande. Utöver den kompetens som styrelsen besitter inom hållbarhetsområdet har styrelsen även tillgång till ytterligare kompetens vid behov, framförallt genom specialiserade medarbetare inom koncernen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
38
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Styrelse – utsedda av årsstämman

Namn	Titel	Bakgrund	Född	Vald
Lennart Evrell	Styrelseordförande	Svensk.	1954	2021
Petra Einarsson	Styrelseledamot	Svensk.	1967	2014
Kerstin Enochsson	Styrelseledamot	Tysk och svensk.	1975	2024
Bernard Fontana	Styrelseledamot	Fransk.	1961	2022
Marie Grönborg	Styrelseledamot	Svensk.	1970	2024
Pierre Heeroma	Styrelseledamot	Svensk.	1965	2024

Styrelse – utsedda av årsstämman

Mikael Mäkinen

Nederländsk. Född 1957. Styrelseledamot. Invald 2019.

Utbildning
Civilingenjör Maskinteknik, Kungliga Tekniska Högskolan; Civilekonom, Uppsala Universitet.

Övriga nuvarande uppdrag
Styrelseledamot: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA och Epiroc AB.

Tidigare befattningar
Vd och koncernchef: Boliden AB, Sapa och Munters. Styrelseledamot: ICA Gruppen AB, Svenskt Näringsliv och Industriarbetsgivarna. Vd och koncernchef: BillerudKorsnäs AB. EVP: Sandvik AB. Seniora poster: Sandvik AB. Styrelseledamot: Biokraft AB, Norsk Hydro, Svenska Aerogel AB, Svenskt Näringsliv, Industriarbetsgivarna och Jernkontoret. Inköpschef och VP Strategy & Project office: Volvo Car Group. Global Director Parts: Volvo Construction Equipment. Vd och koncernchef: Holcim Group. Seniora positioner inom Aperam och ArcelorMittal. Vd och koncernchef: TreeToTextile AB, Purac AB, EVP Perstorp Group, Business Area Specialities & Solutions. Seniora positioner: Perstorp Group och Formox AB. SVP Business Development, Exploration and Strategic Projects: LKAB AB. SVP Strategy and Business Development: Boliden AB.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
50 000 B-aktier

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja

Maija Strandberg

Finsk. Född 1969. Styrelseledamot. Invald 2021.

Utbildning
Masterexamen ekonomi, Åbo University.

Övriga nuvarande uppdrag
Generaldirektör: ägarstyrningsenheten, finska statsministerns kansli. Ordförande i nomineringskommittén: Neste Oyi, Finnair Oyj och Fortum Oyj. Medlem i nominerings- kommittén: Municipality Finance Plc och Neova Oyj.

Tidigare befattningar
Senior finansrådgivare ägarstyrningsenheten, finska statsministerns kansli. CFO: Uponor Oyj, VP Finance Valmet. Styrelseledamot: Neova Oy, Nordic Morning Group, Dustin Group, Danske Bank Oyj, Finnair Oyj, Fortum Oyj. Seniora positioner: ALSO, John Deere, Timberjack, Huhtamäki.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
10 000 B-aktier

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja (anställd av finska staten som representerar 8 % av rösterna)

Bernard Fontana

Född 1964. Styrelseledamot. Invald 2022.

Utbildning
Civilingenjör, Ecole Polytechnique och Ecole Nationale Supérieure des Techniques Avancée Paris.

Övriga nuvarande uppdrag
Styrelseledamot: Alimak Group. Chef: affärsområdet Automotive i SKF AB. Vd och koncernchef: Framatome. Styrelseordförande och vd: Arabelle Solutions. Styrelseordförande: Jeumont Electric. Styrelseledamot: Thales Group och GIFEN Services.

Tidigare befattningar
Vd och koncernchef: Boliden AB, Sapa och Munters. Styrelseledamot: ICA Gruppen AB, Svenskt Näringsliv och Industriarbetsgivarna. Vd och koncernchef: BillerudKorsnäs AB. EVP: Sandvik AB. Seniora poster: Sandvik AB. Styrelseledamot: Biokraft AB, Norsk Hydro, Svenska Aerogel AB, Svenskt Näringsliv, Industriarbetsgivarna och Jernkontoret. Inköpschef och VP Strategy & Project office: Volvo Car Group. Global Director Parts: Volvo Construction Equipment. Vd och koncernchef: Holcim Group. Seniora positioner inom Aperam och ArcelorMittal. Vd och koncernchef: TreeToTextile AB, Purac AB, EVP Perstorp Group, Business Area Specialities & Solutions. Seniora positioner: Perstorp Group och Formox AB. SVP Business Development, Exploration and Strategic Projects: LKAB AB. SVP Strategy and Business Development: Boliden AB.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
2 000 B-aktier

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja

Marie Grönborg

Född 1963. Styrelseledamot. Invald 2019.

Utbildning
Civilingenjör Kemiteknik, Chalmers tekniska högskola och Imperial Collage London. B. Sc. geologi mineralogi och tektonik, Uppsala Universitet.

Övriga nuvarande uppdrag
Styrelseledamot: Lantmännen, Bioextrax AB (publ), Eolus Vind AB (publ) och Aduro Clean Technologies Inc. Vd: Scandinavian Ferrous and Non- Ferrous Metal Discovery AB. Styrelseledamot: Vanadis Battery Metals AB och Nordic Iron Ore AB.

Tidigare befattningar
Vd och koncernchef: Boliden AB, Sapa och Munters. Styrelseledamot: ICA Gruppen AB, Svenskt Näringsliv och Industriarbetsgivarna. Vd och koncernchef: BillerudKorsnäs AB. EVP: Sandvik AB. Seniora poster: Sandvik AB. Styrelseledamot: Biokraft AB, Norsk Hydro, Svenska Aerogel AB, Svenskt Näringsliv, Industriarbetsgivarna och Jernkontoret. Inköpschef och VP Strategy & Project office: Volvo Car Group. Global Director Parts: Volvo Construction Equipment. Vd och koncernchef: Holcim Group. Seniora positioner inom Aperam och ArcelorMittal. Vd och koncernchef: TreeToTextile AB, Purac AB, EVP Perstorp Group, Business Area Specialities & Solutions. Seniora positioner: Perstorp Group och Formox AB. SVP Business Development, Exploration and Strategic Projects: LKAB AB. SVP Strategy and Business Development: Boliden AB.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
13 250 B-aktier

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja

Pierre Heeroma

Född 1967. Styrelseledamot. Invald 2024.

Utbildning
Master of Laws, Freie Universität Berlin; MBA, ESCP Business School Paris.

Övriga nuvarande uppdrag
Styrelseordförande: Valmet, Aker Arctic Oyj och Corvus Energy Holdings AS. Styrelseledamot i Finnlines.

Tidigare befattningar
Vd och koncernchef: Cargotec. Vd: MacGregor och Rolls-Royce Marine. Styrelseledamot: Stora Enso Oyj.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
3 914 B-aktier

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja

Lennart Evrell

Född 1957. Styrelseledamot. Invald 2021.

Utbildning
Civilingenjör Marinarkitektur, Helsingfors Tekiniska Universitet.

Övriga nuvarande uppdrag
Styrelseordförande: Valmet, Aker Arctic Oyj och Corvus Energy Holdings AS. Styrelseledamot i Finnlines.

Tidigare befattningar
Vd och koncernchef: Cargotec. Vd: MacGregor och Rolls-Royce Marine. Styrelseledamot: Stora Enso Oyj.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
21 000 B-aktier

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja

Petra Einarsson

Född 1967. Styrelseledamot. Invald 2014.

Utbildning
Civilingenjör Kemiteknik, Chalmers tekniska högskola och Imperial Collage London. B. Sc. geologi mineralogi och tektonik, Uppsala Universitet.

Övriga nuvarande uppdrag
Styrelseledamot: Lantmännen, Bioextrax AB (publ), Eolus Vind AB (publ) och Aduro Clean Technologies Inc. Vd: Scandinavian Ferrous and Non- Ferrous Metal Discovery AB. Styrelseledamot: Vanadis Battery Metals AB och Nordic Iron Ore AB.

Tidigare befattningar
Vd och koncernchef: Boliden AB, Sapa och Munters. Styrelseledamot: ICA Gruppen AB, Svenskt Näringsliv och Industriarbetsgivarna. Vd och koncernchef: BillerudKorsnäs AB. EVP: Sandvik AB. Seniora poster: Sandvik AB. Styrelseledamot: Biokraft AB, Norsk Hydro, Svenska Aerogel AB, Svenskt Näringsliv, Industriarbetsgivarna och Jernkontoret. Inköpschef och VP Strategy & Project office: Volvo Car Group. Global Director Parts: Volvo Construction Equipment. Vd och koncernchef: Holcim Group. Seniora positioner inom Aperam och ArcelorMittal. Vd och koncernchef: TreeToTextile AB, Purac AB, EVP Perstorp Group, Business Area Specialities & Solutions. Seniora positioner: Perstorp Group och Formox AB. SVP Business Development, Exploration and Strategic Projects: LKAB AB. SVP Strategy and Business Development: Boliden AB.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
1 000 B-aktier

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja

Kerstin Enochsson

Född 1965. Styrelseledamot. Invald 2024.

Utbildning
Civilingenjör Kemiteknik, Chalmers tekniska högskola och Imperial Collage London. B. Sc. geologi mineralogi och tektonik, Uppsala Universitet.

Övriga nuvarande uppdrag
Styrelseledamot: Lantmännen, Bioextrax AB (publ), Eolus Vind AB (publ) och Aduro Clean Technologies Inc. Vd: Scandinavian Ferrous and Non- Ferrous Metal Discovery AB. Styrelseledamot: Vanadis Battery Metals AB och Nordic Iron Ore AB.

Tidigare befattningar
Vd och koncernchef: Boliden AB, Sapa och Munters. Styrelseledamot: ICA Gruppen AB, Svenskt Näringsliv och Industriarbetsgivarna. Vd och koncernchef: BillerudKorsnäs AB. EVP: Sandvik AB. Seniora poster: Sandvik AB. Styrelseledamot: Biokraft AB, Norsk Hydro, Svenska Aerogel AB, Svenskt Näringsliv, Industriarbetsgivarna och Jernkontoret. Inköpschef och VP Strategy & Project office: Volvo Car Group. Global Director Parts: Volvo Construction Equipment. Vd och koncernchef: Holcim Group. Seniora positioner inom Aperam och ArcelorMittal. Vd och koncernchef: TreeToTextile AB, Purac AB, EVP Perstorp Group, Business Area Specialities & Solutions. Seniora positioner: Perstorp Group och Formox AB. SVP Business Development, Exploration and Strategic Projects: LKAB AB. SVP Strategy and Business Development: Boliden AB.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
Ej specificerat

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja

Martin Lindqvist

Född 1964. Styrelseledamot. Invald 2011.

Utbildning
Civilingenjör Maskinteknik, Kungliga Tekniska Högskolan; Civilekonom, Uppsala Universitet.

Övriga nuvarande uppdrag
Styrelseledamot: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA och Epiroc AB.

Tidigare befattningar
Vd och koncernchef: Boliden AB, Sapa och Munters. Styrelseledamot: ICA Gruppen AB, Svenskt Näringsliv och Industriarbetsgivarna. Vd och koncernchef: BillerudKorsnäs AB. EVP: Sandvik AB. Seniora poster: Sandvik AB. Styrelseledamot: Biokraft AB, Norsk Hydro, Svenska Aerogel AB, Svenskt Näringsliv, Industriarbetsgivarna och Jernkontoret. Inköpschef och VP Strategy & Project office: Volvo Car Group. Global Director Parts: Volvo Construction Equipment. Vd och koncernchef: Holcim Group. Seniora positioner inom Aperam och ArcelorMittal. Vd och koncernchef: TreeToTextile AB, Purac AB, EVP Perstorp Group, Business Area Specialities & Solutions. Seniora positioner: Perstorp Group och Formox AB. SVP Business Development, Exploration and Strategic Projects: LKAB AB. SVP Strategy and Business Development: Boliden AB.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
Ej specificerat

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja

Styrelse – utsedda av anställda

Mikael Henriksson

Född 1961. Masugnsoperatör, SSAB Special Steels. Arbetstagarrepresentant sedan 2017.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
Ej specificerat

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja

Tomas Jansson

Född 1966. Säljkoordinator, SSAB Europe. Arbetstagarrepresentant sedan 2014.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
Ej specificerat

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja

Tomas Karlsson

Född 1962. Underhållsmekaniker, SSAB Europe. Arbetstagarrepresentant sedan 2015.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
Ej specificerat

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja

Suppleanter

Robert Holmström

Född 1962. Assistent, SSAB Europe. Suppleant (arbetstagar- representant) sedan 2023.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
Ej specificerat

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja

Patrick Sjöholm

Född 1965. Systemkonstruktör, SSAB Special Steels. Suppleant (arbetstagar- representant) sedan 2011.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
Ej specificerat

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja

Sven-Erik Rosén

Född 1965. Truckförare, SSAB Europe. Suppleant (arbetstagar- representant) sedan 2021.

Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)¹)
Ej specificerat

Oberoende i förhållande till bolaget och ledningen
Ja

Oberoende i förhållande till större aktieägare
Ja

¹⁾ Aktieinnehav för styrelsen redovisas per 28 februari 2025.

---

Revisionsutskott

Arbetsuppgifter (GOV-1 § 22 b)

Bland revisionsutskottets ledamöter ska en ordförande utses. Revisionsutskottets ledamöter ska utses bland styrelseledamöter som inte är anställda av bolaget. Minst en av utskottets ledamöter ska ha redovisnings- eller revisionskompetens.

Revisionsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ordföranden i revisionsutskottet ansvarar för att styrelsen i sin helhet fortlöpande hålls informerad om utskottets arbete samt, vid behov, förelägger styrelsen ärenden för beslut.

Revisionsutskottets huvuduppgift är att stödja styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen samt hållbarhetsrapporteringen. Revisionsutskottet övervakar bolagets interna kontroll och riskhantering avseende både den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. Revisionsutskottet biträder även valberedningen vid upprättande av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval.

Revisionsutskottet träffar fortlöpande bolagets revisorer, utvärderar revisionsinsatserna samt fastställer riktlinjer för vilka tilläggstjänster bolaget får upphandla från bolagets revisor. Sådana tilläggstjänster upp till maximalt 100 Tkr per uppdrag ska förhandsgodkännas av bolagets ekonomi- och finansdirektör. Uppdrag som överstiger 100 Tkr ska förhandsgodkännas av revisionsutskottets ordförande. Alla tilläggstjänster ska redovisas för revisionsutskottet varje kvartal.

Det finns en etablerad riskhanteringsprocess inom SSAB. Revisionsutskottet tar del av och beaktar de riskområden som identifierats i processen (både affärsrisker och risker för fel i den finansiella rapporteringen samt hållbarhetsrapporteringen). Baserat på utfallet i den interna och externa riskbedömningen analyserar utskottet löpande revisionens inriktning och omfattning med bolagets externa och interna revisorer.

Revisionsutskottet fastställer årligen en internrevisionsplan som bland annat är baserad på de risker som framkommit i riskhanteringsprocessen. Revisionsplanen diskuteras med de externa revisorerna för att effektivisera och kvalitetsförbättra det löpande revisionsarbetet. Chefen för internrevision presenterar genomförda revisioner och ärenden som rapporterats via visselblåsarfunktionen. Utskottet analyserar och belyser dessutom väsentliga redovisningsfrågor som koncernen påverkas av.

Arbetet 2024

Under 2024 har fokus för revisionsutskottets arbete varit bland annat stymodellen för de olika omställningsinvesteringsprojekten. Revisionsutskottet tog del av, och analyserade tillsammans med de externa revisorerna, den riskanalys och revisionsplan som revisorerna upprättat som underlag för den lagstadgade revisionen. Utskottet har även följt förberedelserna för finansiering av omställningsprojekten. Revisionsutskottet har arbetat med IT-säkerhet och revidering av planer för förnyelse av IT-systemlandskapet. Revisionsutskottet har även följt implementeringen av EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och bolagets arbete med att sammanställa och kvalitetssäkra de uppgifter som krävs för de utökade rapporteringskraven enligt CSRD som SSAB valt att i vissa delar frivilligt tillämpa redan för hållbarhetsrapporten 2024.

Revisionsutskottets ledamöter utgjordes sedan det konstituerande styrelsemötet den 24 april 2024 av Petra Einarsson (ordförande), Lennart Evrell och Maija Strandberg.

Under 2024 hade revisionsutskottet sex protokollförda sammanträden.

Närvarostatistik 2024

Namn på styrelseledamot	Invald i styrelsen	Styrelsemöten	Ersättnings- utskott	Revisions- utskott	Bolagsstämmovalda¹⁾
Lennart Evrell, ordförande	2021	12	10	6
Petra Einarsson	2014	12	10	6
Kerstin Enochsson	2024	6
Bernard Fontana	2022	12	9
Marie Grönborg	2019	12
Pierre Heeroma	2024	7
Mikael Mäkinen	2022	12
Maija Strandberg	2021	12	6	6
Martin Lindqvist²⁾	2011	11
Arbetstagarrepresentanter
Mikael Henriksson	2017	12
Tomas Jansson	2014	11
Tomas Karlsson	2015	12
Suppleanter
Robert Holmström	2023	12
Sven-Erik Rosén	2021	12
Patrick Sjöholm	2011	12

1) Information om arvoden finns i not B.4 i Finansiella rapporter.
2) Martin Lindqvist utträdde ur styrelsen den 28 oktober 2024.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

• BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
• ERSÄTTNINGSRAPPORT
• FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
• HÅLLBARHETSRAPPORT
• FINANSIELLA RAPPORTER

Ersättningsutskott

Arbetsuppgifter (GOV-1 § 22 b)

Jämte styrelsens ordförande ska ersättningsutskottet bestå av en eller flera av bolagsstämman valda styrelseledamöter, vilka ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Bland ersättningsutskottets ledamöter ska erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas. Ersättningsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Verkställande direktören ska i egenskap av föredragande närvara vid utskottets sammanträden.

Ersättningsutskottet lämnar förslag till styrelsen om verkställande direktörens lön och övriga anställningsvillkor, fastställer löner och anställningsvillkor för övriga koncernledningen samt ger ramar för löner och anställningsvillkor för övriga högre befattningshavare. Bland ersättningsutskottets uppgifter ingår i övrigt att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, att bereda styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och övriga bolagsledningen, vilket inkluderar utvärdering om i vilken utsträckning ersättning ska baseras på hållbarhetsrelaterade mål, samt att följa och utvärderatillämpningen av dessa. Ersättningsutskottet ska också följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till bolagsledningen.

Arbetet 2024

Under 2024 hade ersättningsutskottet tio protokollförda sammanträden och arbetet bestod bland annat i att bistå i rekryteringsprocessen av ny vd och koncernchef. Ersättnings-utskottet utgjordes av Lennart Evrell (ordförande), Bernard Fontana och Petra Einarsson. Vd är adjungerad till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och egna anställningsvillkor.

Koncernledning

Koncernledningens arbete och ansvar (GOV-1 § 21)

Koncernledningen ansvarar för att utforma och genomföra koncernens övergripande strategier samt behandlar frågor som till exempel förvärv och avyttringar. Sådana frågor samt större investeringar (överstigande 100 Mkr) bereds av koncernledningen för beslut av moderbolagsstyrelsen. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer.

Koncernledningen bestod per den 31 december 2024 utöver vd av divisionscheferna för SSAB Europe, SSAB Americas och SSAB Special Steels, ekonomi- och finansdirektören, chefen för juridik och företagstransaktioner, tekniska direktören, chefen för organisation, kultur och kommunikation, chefen för forskning och innovation, chefen för strategi och digitalisering samt chefen för hållbarhet. Koncernledningen har möten månadsvis för att följa upp koncernens samt divisionernas resultat, finansiella ställning och hållbarhetsarbete. Koncernledningen ansvarar för den strategiska inriktningen för hållbarhetsarbetet och följer regelbundet upp koncernens hållbarhetsarbete (för mer information se avsnittet Koncernledningens ansvar för hållbarhetsarbetet). Övriga frågor som behandlas på koncernledningsmöten är bland annat strategifrågor. Respektive divisionschef ansvarar för respektive divisions resultat och balansräkning. Den övergripande operativa styrningen av divisionerna sker via kvartalsvisa uppföljningsmöten.

Moderbolagets vd är också i de flesta fall ordförande i de större direktägda dotterbolagens styrelser, till exempel Tibnor och Ruukki Construction, där det även ingår andra ledamöter från koncernledningen samt arbetstagarrepresentanter. Parallellt med de kvartalsvisa uppföljningsmötena övervakar dotterbolagsstyrelserna den löpande verksamheten samt fastställer respektive strategier och budgetar. Arbetet har under året bland annat bestått i en kostnadsöversyn, förbättringar i produktmixen samt planering av investeringar. Koncernledningen har under året särskilt behandlat följande hållbarhetsfrågor: Omställning av verksamheten till fossilfri ståltillverkning samt säkerhetsarbetet i koncernen.

Koncernledningens ansvar för hållbarhetsarbetet (GOV-1 § 22 c & d, GOV-2 § 26 a-c)

SSABs koncernledning ansvarar för den strategiska inriktningen för hållbarhetsarbetet, att fastställa den dubbla väsentlighetsanalysen samt bedöma risker och möjligheter kopplade till klimatförändringarna. Koncernledningen följer regelbundet utvecklingen av hållbarhetsarbetet samt ansvarar för att processer finns på plats för att förhindra, identifiera och åtgärda negativ påverkan som SSABs verksamhet kan orsaka eller bidra till inom hållbarhetsområdet. Ansvaret för hållbarhetsarbetet omfattar samtliga medlemmar av koncernledningen, där vd har det yttersta ansvaret gentemot styrelsen. Varje medlem ansvarar för olika delar av hållbarhetsarbetet och informerar vd och koncernledningen om utvecklingen inom respektive väsentligt område vid behov i samband med ordinarie möten. Information om koncernens säkerhetsarbete och SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning presenteras vanligtvis vid varje ordinarie möte.

Ansvarsområdena är fördelade enligt nedan:

• Hållbarhetschefen ansvarar för framtagning av den dubbla väsentlighetsanalysen, hållbarhetsstrategin, samordning av hållbarhetsfrågor på koncernnivå, SSABs hållbara erbjudande, koncernens hälso- och säkerhetsarbete samt affärsetik inklusive mänskliga rättigheter.
• Den tekniska direktören ansvarar för miljöfrågor och sitter i styrelsen för samriskbolaget Hybrit Development AB.
• Ekonomi- och finansdirektören har övergripande ansvar för Årsredovisningen, finansiella frågor och investeringar med koppling till SSABs omställning mot fossilfri stålproduktion, samt även koordinering av SSABs riskhanteringsprocess där klimat- och hållbarhetsrisker ingår.
• Chefen för organisation, kultur och kommunikation ansvarar för kompetensförsörjning och -utveckling i samband med omställningen, SSABs arbete inom inkludering och mångfald samt för SSABs kommunikation och marknadsföring med koppling till hållbarhet.
• Divisionscheferna ansvarar för att driva hållbarhets- och klimatarbete i linje med den övergripande affärs- och hållbarhetsstrategin samt att följa de direktiv och instruktioner som koncernledningen utfärdar för olika hållbarhetsområden.
• SSABs omställning mot fossilfri stålproduktion leds av ett särskilt Transformation office. Chefen för Transformation Office rapporterar direkt till vd.

Koncernledning

Namn	Titel	Född	Medlem i koncernledningen sedan	Anställd i SSAB sedan	Utbildning	Övriga nuvarande uppdrag	Tidigare befattningar	Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)
Johnny Sjöström	Vd och koncernchef	1974	2019	2012–2014 samt 2019	Magisterexamen i Fysik och doktorsexamen i Materialteknik, Karlstads Universitet; docent Luleå Tekniska Universitet samt EMBA, Handelshögskolan i Stockholm		Vd: Uddeholms AB, Scana Leshan (Kina), Teknik- och marknadsutvecklingsansvarig: SSAB APAC. Produktchef: Outokumpu. Teknik- och kvalitetschef: Outokumpu. Marknadsutvecklingschef och chef: Abraservice (helägt dotterbolag).	35 966 A-aktier, 2 034 B-aktier
Per Elfgren	Divisionschef SSAB Special Steels	1971	2024	1996-2009 samt 2012	Civilingenjör Materialfysik, Uppsala Universitet.		Ledande befattningar inom SSAB Special Steels. Försäljningschef: Lapp Miltronic AB.	17 578 A-aktier, 77 873 B-aktier
Olavi Huhtala¹⁾	Divisionschef SSAB Europe	1962	2014	1987	Civilingenjör		EVP: Ruukki Metals. Chef Ruukki Fabrication. Ledande befattningar inom försäljning och produktion: Rautaruukki Metform.	0
Charles Schmitt	Divisionschef SSAB Americas	1959	2011	1990	Civilekonom, University of Texas. Tvåårigt stålstipendium på American Iron and Steel Institute.		Befattningar inom US Steel Corporation. Ansvarig för verksamheten i Latinamerika inom SSAB Americas.	9 955 B-aktier
Leena Craelius	Ekonomi- och finansdirektör	1971	2021	2005	MBA, Handelshögskolan Helsingfors.		Ekonomichef: SSAB Europe. Controllerchef för försäljning: SSAB Special Steels, Chef för operations controlling: Ruukki Metals Division.	12 010 B-aktier
Christina Friborg	EVP Hållbarhet, etik och regelefterlevnad, hälsa och säkerhet	1969	2018	2018	Juristexamen, Uppsala universitet.		Head of Sustainable Business: Sandvik. Grundare och partner: Ethos International.	32 713 B-aktier
Maria Långberg	EVP Organisation, kultur och kommunikation	1970	2016	2013	Civilekonom, Uppsala Universitet. MBA, Handelshögskolan Stockholm.	Styrelseledamot och medlem i revisionsutskottet: Metsä Board Corporation.	Olika befattningar på Sida, UNHCR och OSCE Vd: Merox. Hållbarhetsdirektör: SSAB. Kommunikationsdirektör: SSAB och Gambro. Seniorkonsult: JKL.

¹⁾ Olavi Huhtala lämnade rollen som divisionschef för SSAB Europe och medlem av SSABs koncernledning den 31 januari 2025, och efterträddes från och med den 1 februari 2025 av Tony Harris.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

• RAPPORTER
• BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
• ERSÄTTNINGSRAPPORT
• FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
• HÅLLBARHETSRAPPORT
• FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernledning

Namn	Svensk. Född 1963. EVP och teknisk direktör. Medlem i koncernledningen sedan 2007. Anställd i SSAB sedan 2001.	Svensk. Född 1968. EVP Forskning och innovation. Medlem i koncernledningen sedan 2018. Anställd i SSAB sedan 2005.	Svensk och amerikansk. Född 1967. EVP Juridik och M&A. Medlem i koncernledningen sedan 2023. Anställd i SSAB sedan 2023.	Svensk. Född 1973. EVP Strategi och digitalisering. Medlem i koncernledningen sedan 2018. Anställd i SSAB sedan 2011.
Utbildning	Tekn. dr. Metallurgi och Materialvetenskap, Kungliga Tekniska Högskolan	Civilingenjör och Tekn. Dr. Luleå Tekniska Universitet	Juristexamen Lunds universitet, Amsterdam universitet, Fordham University	M. Sc Industrial Engineering & management, MBA, INSEAD
Övriga nuvarande uppdrag	Styrelseordförande: HYBRIT Development AB och SWERIM AB. Styrelseledamot: Metallurgiska Forskningsbolaget i Luleå AB.	Styrelseledamot SWERIM AB. Styrelsesuppleant HYBRIT Development AB.
Tidigare befattningar	Affärsområdeschef: SSAB APAC. Teknisk direktör: SSAB. Chef för forskning och utveckling: SSAB Plate. Chef för stålämnesproduktionen: SSAB Plate.	Designspecialist och forskningsledare: SSAB Knowledge Service Center. Strategisk forskningschef: SSAB. Lektor i Stålbyggnad: Luleå Tekniska Universitet.	Chefsjurist: Veoneer, Autoliv och Transocean. Jurist på advokatbyrån: Skadden Arps.	Strategichef: SSAB AB. Associate Partner: McKinsey & Company. Produktchef: SAP. Konsult: IBM.
Aktieinnehav (inkl. närståendes aktier)	1 000 A-aktier 9 000 B-aktier	165 A-aktier 6 500 B-aktier	20 000 A-aktier 8 000 B-aktier

Koncernledningens erfarenhet och kompetens inom bolagets sektorer, produkter, geografiska platser samt hållbarhet (GOV-1 § 23, G1-GOV-1)

Koncernledningen utvärderas årligen för att säkerställa att den har en erforderlig samlad erfarenhet och kompetens för SSABs verksamhet. Koncernledningen bedöms inneha en lämplig erfarenhet och kompetens för bolagets verksamhet, vilket inkluderar bolagets produkter, de sektorer och geografiska områden där SSAB bedriver sin verksamhet samt väsentliga hållbarhetsområden. Denna kompetens omfattar bland annat tung processindustri, internationell marknadsföring och försäljning, större investeringsprojekt, finans, IT och digitalisering samt ansvarsfullt företagande, vilket bolaget identifierat som sina mest väsentliga områden i ljuset av bolagets pågående omställning till fossilfri ståltillverkning. Koncernledningen innehar även ytterligare kompetens inom hållbarhet, vilket bland annat omfattar arbetsmiljö, affärsetik och miljöfrågor, vilket bedöms omfatta de områden där bolaget identifierat väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter på hållbarhetsområdet. Vad gäller affärsetik ingår vd, finansdirektör, chefsjurist, hållbarhetschef samt divisionscheferna i rådet för ansvarsfullt företagande, som sammankallas vid behov för att diskutera aktuella affärsetiska frågeställningar. Samtliga i koncernledningen har genomgått utbildning i uppförandekoden, anti-korruption och konkurrensrätt. Utöver den kompetens som koncernledningen besitter inom hållbarhetsområdet har de även tillgång till ytterligare kompetens vid behov, framförallt genom specialiserade medarbetare inom koncernen.

Koncernens operativa ledningsstruktur

• 1) Medlem av koncernledningen

Incitamentsprogram för ledande befattningshavare

Ett långfristigt incitamentsprogram omfattar maximalt 160 nyckelpersoner, däribland bolagets vd och övriga ledande befattningshavare, och löper i rullande treårsperioder. Syftet med programmet är att driva bolagets långsiktiga utveckling samt att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare. Årsstämman 2024 godkände programmet för innevarande räkenskapsår, kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj samt total försäljning av stål utan fossila CO2-utsläpp. För närmare information se not B.4 i Finansiella rapporter.

Intern kontroll

Syftet med intern kontroll är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska tillse att den interna och externa rapporteringen, med rimlig säkerhet, är tillförlitlig. Den ska även tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar, samt att kraven på noterade bolag efterlevs. Intern kontroll är det samlade begreppet för den organisation och de system, processer och rutiner som bidrar till att upprätthålla kontrollen i dessa avseenden.

Riskhantering

Koncernen förebygger att risker förverkligas samt minimerar följderna av inträffade skadehändelser genom olika åtgärder. Som en integrerad del av den årliga strategiprocessen genomförs en riskkartläggning av koncernens interna och externa risker. Resultatet av arbetet rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Både arbetet med att aktivt förebygga att skada överhuvudtaget uppstår och arbetet med att minimera effekter av skada som trots allt uppstår, övervakas och följs upp av koncernens ansvariga Grupp funktioner. Det är ytterst divisionernas och dotterbolagens ansvar att aktivt bedriva skadeförebyggande arbete.

Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsen för SSAB ansvarar, enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning, för den interna kontrollen. Beskrivningen av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.

Ramverk för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

SSABs interna kontroll tar sin utgångspunkt i COSO-ramverket, som är utgivet av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Ramverket baseras på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön präglas av organisationsstrukturen, ledningens arbetssätt och värderingar samt övriga roller och ansvar inom organisationen. Revisionsutskottet bistår styrelsen i redovisningsfrågor som är väsentliga för koncernen samt följer upp den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. För att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en god intern kontroll har styrelsen delegerat det praktiska ansvaret till verkställande direktören, som i sin tur fördelat ansvaret till övriga i koncernledningen samt till dotterbolagschefer. Kontrollmiljön för den finansiella rapporteringen säkerställs via olika styrande dokument, t.ex. direktiv och instruktioner. Det finns bland annat ett koncerngemensamt direktiv för redovisning, direktiv för finansiella risker och investeringar, attestinstruktioner samt uppförandekoden. De styrande dokumenten uppdateras regelbundet vid ändringar i lagstiftning och standarder. Arbetet med att informera om koncernens uppförandekod fortsatte under året och i slutet av 2024 hade 85 (76) % av alla nyanställda påbörjat introduktionsprocessen som bland annat omfattar att genomgå utbildningen om uppförandekoden.

Riskbedömning

Risker i samband med den finansiella rapporteringen rör framförallt fel i redovisningen vid värderingar av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader samt avvikelser från upplysningskrav. Vidare är bedrägeri, förlust/ förskingring av tillgångar samt brister i affärsetik risker som utvärderas och hanteras för att i rimligaste mån säkra god intern kontroll över den finansiella rapporteringen. SSABs verksamhet karaktäriseras av väl inarbetade processer, rutiner och system. De övergripande riskbedömningarna på koncernnivå utgör en integrerad del i den löpande rapporteringen till koncernledningen och styrelsen samt utgör grunden för bedömningen av risker för fel i den finansiella rapporteringen. Finansiella risker såsom valuta-, refinansierings- och motpartsrisker samt ränte- och kreditrisker hanteras huvudsakligen av moderbolagets ekonomi- och finansfunktion i enlighet med koncernens direktiv för finansiella risker (se not D.1 och D.3).

Kontrollaktiviteter

Det främsta syftet med kontrollaktiviteter är att förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka väsentliga fel i den finansiella rapporteringen så att de kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter finns på olika nivåer inom koncernen och är av både manuell och automatiserad karaktär. Detta innefattar även rutiner och aktiviteter för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den finansiella rapporteringen och som identifierats i riskanalysen. Beroende på kontrollaktivitetens karaktär och tillhörighet sker korrigerande åtgärder, implementering, dokumentation samt kvalitetssäkring på koncern-, dotterbolags- eller processnivå. Liksom för övriga processer ansvarar respektive chef för kontrollaktiviteternas fullständighet och riktighet. Därutöver existerar ett systematiskt arbetssätt för att identifiera finansiella risker men även risker av annan karaktär samt för att dokumentera kontroller för att förebygga sådana risker. Identifierade kontroller utgör koncernens ramverk för intern kontroll och finns dokumenterade i ett koncerngemensamt system.# Kontrollerna bedöms av verksamheten genom självutvärdering, kompletterat med uppföljning och utvalda granskningar.

Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i koncernen där det är lämpligt. Ett exempel på detta är analys och uppföljning av finansiella rapporter där den initiala uppföljningen görs på bolags- och divisionsnivå. Koncernledningens uppföljning sker bland annat genom regelbundna möten med divisions- och dotterbolagscheferna beträffande verksamheten, dess ekonomiska ställning och resultat samt finansiella och operativa nyckeltal. Styrelsen i sin tur analyserar löpande bland annat koncernledningens verksamhetsrapporter om affärsutveckling samt koncernens ekonomiska ställning och resultat. Väsentliga fluktuationer och avvikelser följs därmed upp på flera nivåer, vilket minimerar riskerna för fel i den finansiella rapporteringen.

Information och kommunikation

SSAB har väl inarbetade informations- och kommunikationsrutiner för att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Uppdateringar om finansiella direktiv och instruktioner kommuniceras kontinuerligt av moderbolaget till berörd personal. Därutöver sker regelbundna koncerngemensamma ekonomimöten där centrala finansfunktioner tillsammans med divisionernas finansfunktioner bland annat behandlar information om nyheter och förändringar av redovisningsprinciper och upplysningskrav samt uppdateringar inom intern kontroll. Företagets intranät är ytterligare en viktig informationskanal där information uppdateras kontinuerligt för att säkerställa att senaste direktiv och instruktioner alltid finns tillgängliga. Företagets visselblåsarfunktion (Ethics line) kan bland annat användas för att rapportera överträdelser rörande redovisning och intern kontroll. Finansiell information om koncernen får endast lämnas av följande: styrelsens ordförande, koncernchefen, koncernens ekonomi- och finansdirektör, kommunikationsdirektören samt chefen för Investor Relations. Divisionerna får endast sprida ekonomisk information om sin verksamhet först efter det att koncernen publicerat motsvarande information.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
46
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Uppföljning

Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom revisionsutskottet. Företagets process för intern kontroll innefattar regelbundna självutvärderingar och systematisk uppföljning av riskanalyser och kontrollaktiviteter. Därutöver genomför företagets internrevision utvalda granskningar av intern kontroll. Uppföljningen av intern kontroll sker även inom ramen för den lagstadgade externa revisionen. Revisionsutskottet följer upp den ekonomiska redovisningen och tar del av rapporteringar från de interna och externa revisorerna.

Hållbarhetsredovisningen (GOV-5)

Som en del av förberedelserna för CSRD har koncernen påbörjat ett arbete där identifiering av risker samt implementering och dokumentation av mitigerande kontroller kopplade till hållbarhetsredovisningen också innefattas av samma processer som de som gäller för den finansiella rapporteringen. Identifiering av risker kopplade till hållbarhet är numera del av den årliga riskkartläggningen på koncern- och divisionsnivå. Resultatet av arbetet rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Därutöver finns ett systematiskt arbetssätt för att identifiera risker kopplade till hållbarhetsredovisningen. Det sker bland annat en riskbedömning av rapportering av hållbarhetsinformation av respektive koncernfunktion vars ansvarsområde omfattas av CSRD. Funktionen för intern kontroll stöttar med denna riskidentifiering samt dokumentation av identifierade risker och mitigerande kontroller. Identifierade risker och kontroller utgör del av koncernens ramverk för intern kontroll som är dokumenterat i ett koncerngemensamt system. Exempel på identifierade risker är risk för att kraven i CSRD-ramverket inte efterlevs samt att informationen som utgör del av hållbarhetsredovisningen inte är fullständig och/ eller tillförlitlig. I syfte att säkerställa efterlevnad har koncernen tagit fram ett direktiv för hållbarhetsrapportering med tillhörande instruktion. För att säkerställa tillförlitlighet och/ eller fullständighet ligger fokus på identifierade kontroller initialt på avstämning, analys och rimlighetsbedömning av både kvantitativ och kvalitativ data. Kontrollerna utförs av koncernens gruppfunktioner. Nästa steg i detta arbete är att identifiera och dokumentera motsvarande kontrollaktiviteter på divisions- och bolagsnivå. Uppdateringar i hållbarhetsrapporterings- direktivet samt berörda instruktioner sker enligt samma rutin som för den finansiella rapporteringen. Uppdateringar kommuniceras av koncernansvarig för hållbarhetsredovisningen genom regelbundna möten eller vid behov. Direktivet och instruktionen finns även tillgänglig på koncernens intranät. Styrelsens uppföljning av intern kontroll avseende hållbarhetsredovisningen sker främst genom revisionsutskottet. I övrigt omfattas kontrollerna av samma utvärderingsrutiner som kontroller för den finansiella rapporteringen, det vill säga regelbundna självutvärderingar samt systematisk uppföljning av riskanalyser och kontrollaktiviteter. Kontrollerna är även föremål för revision av både externa och interna revisorer. Hållbarhetsredovisningen avser SSAB-koncernen enligt den konsoliderade finansiella redovisningen. Intressebolag, samriskbolag eller underleverantörer ingår inte, om inte annat anges.

Internrevision

SSABs funktion för internrevision rapporterar direkt till revisionsutskottet och är funktionellt underställd ekonomi- och finansdirektören. Internrevisionens verksamhet är att stödja värdeskapandet i koncernen genom att identifiera riskområden, utföra interna revisioner och därefter rekommendera förbättringar inom dessa områden. Internrevisorn deltar vid möten i revisionsutskottet. Internrevisionen är organiserad koncernövergripande med en revisionsplan utarbetad för hela koncernen. Revisionsaktiviteterna planeras av chefen för internrevision och beslutas av revisionsutskottet. Arbetet utgörs av revisioner enligt revisionsplan samt specifika revisioner och uppföljning av självutvärderingar av intern kontroll. Funktionen genomför även granskningar på uppdrag av ledning eller av andra uppkomna anledningar. Revisionerna utförs enligt en framtagen och beslutad revisionsprocess som kontinuerligt utvecklas för att optimera arbetssätt och mervärdesskapande rapportering. Observationer, rekommendationer och förbättringsområden som följer av revisionerna syftar till att stärka och effektivisera riskhanteringen och den interna kontrollen. Internrevisionen genomförde under 2024 löpande, oberoende och objektiva granskningar av koncernens bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering enligt revisionsplanen. Granskningarna har utförts enligt beslutad revisionsprocess som avslutas formellt med en rapport och en planerad uppföljning av vidtagna åtgärder och status på genomförandet. Resultatet har löpande presenterats till divisionschefer och revisionsutskottet. Under året genomförde internrevisionen även ett antal revisioner av dotterbolag där revision av risker för bedrägeri och korruption var en del i revisionsarbetets omfattning. Revisionerna påvisade inte några konkreta oegentligheter, men möjligheter att reducera risker identifierades. Dessa förbättringsmöjligheterna implementeras i enlighet med framtagna handlingsplaner. Chefen för internrevision informerar även kvartalsvis revisionsutskott om samtliga Ethics Line-rapporter, inklusive sammanfattningar av pågående utredningar.

Revisorer

Enligt bolagsordningen ska SSAB ha en eller två revisorer eller ett eller två registrerade revisionsbolag. Det beslutades på årsstämman 2024 att Ernst & Young AB skulle omväljas som revisor i bolaget till och med årsstämman 2025. Det upplystes om att Rickard Andersson kommer att vara huvudansvarig revisor. Den externa revisionen av moderbolagets och koncernens räkenskaper samt av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utförs enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Bolagets huvudansvariga revisor deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet. Vid åtminstone ett

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
47
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

styrelsemöte per år deltar revisorn och går igenom årets revision samt för en diskussion med styrelseledamöterna utan närvaro av den verkställande direktören och övriga personer i bolagets ledning. Arvode till revisorerna redogörs för i not B.3. i Finansiella rapporter.

Övriga obligatoriska upplysningar enligt 6 kap 6 § Årsredovisningslagen

Med anledning av kraven i 6 kap 6 § Årsredovisningslagen beträffande vissa särskilda upplysningar som ska lämnas i bolagsstyrningsrapporten upplyses om följande:

• Av bolagets aktieägare har LKAB, direkt eller indirekt ett aktieinnehav, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. LKAB:s innehav uppgick per 31 december 2024 till 16,5 % av det totala röstetalet och 10,9 % av det totala antalet aktier.
• Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
• Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
• Bolagsstämman har lämnat bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska förvärva egna aktier.

Ytterligare information

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Ytterligare information om bolagsstyrningen i SSAB återfinns på www.ssab.com med bland annat följande information:
* Rutiner för årsstämman:
* när och var årsstämman ska hållas
* hur aktieägare kallas och anmäler sig
* vilka beslut som ska fattas på årsstämman
* Information från SSABs tidigare årsstämmor,
* Uppdrag och ansvarsfördelning
* Bolagsordning
* Tidigare års bolagsstyrningsrapporter
* Information om valberedningen
* Rutiner för årsstämman: – när och var årsstämman ska hållas – hur aktieägare kallas och anmäler sig – vilka beslut som ska fattas på årsstämman • Information från SSABs tidigare årsstämmor, Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2024 på sidorna 33–47 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överens stämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm 11 mars 2025
Ernst & Young AB
Rickard Andersson
Auktoriserad revisor

ERSÄTTNINGSRAPPORT

Ersättningsrapport 2024

Denna rapport beskriver hur riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare för SSAB AB, antagna av årsstämman 2022, tillämpades under år 2024. Rapporten innehåller även information om ersättning till verkställande direktören. Rapporten har upprättats i enlighet med aktiebolagslagen och Kollegiets för svensk bolagsstyrning Regler om ersättningar till ledande befattningshavare. Ytterligare information om ersättningar till ledande befattningshavare finns i not B.4 till koncernredovisningen i årsredovisningen för 2024. Information om ersättningsutskottets arbete under 2024 finns i bolagsstyrnings- rapporten i avsnittet Ersättningsutskott i årsredovisningen för 2024. Styrelsearvode omfattas inte av denna rapport. Sådant arvode beslutas årligen av årsstämman och redovisas i not B.4 i årsredovisningen för 2024.

Utveckling under 2024

Verkställande direktören sammanfattar bolagets övergripande resultat i sin redogörelse på sidorna 6–7 i årsredovisningen 2024.

Bolagets ersättningsriktlinjer: tillämpningsområde, ändamål och avvikelser

SSABs strategi innebär att leverera en hållbar och branschledande lönsamhet genom att stärka och utveckla produkter som ökar mervärdet för kunderna. SSAB har som uttalad målsättning att bli det säkraste stålbolaget i världen att arbeta i, och ska därutöver följa höga miljöstandarder samt vara en ansvarsfull partner gentemot alla intressenter. En mer utförlig beskrivning av affärsstrategin finns i Årsredovisningen för 2024 i avsnittet Marknad och strategi.

En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Bolagets ersättningsriktlinjer syftar till att erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig totalersättning vilket i sin tur främjar bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Enligt ersättningsriktlinjerna ska ersättningen vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning bestående av en kortfristig rörlig del (“STI”) och en långfristig rörlig del (“LTI”), pensionsförmåner och andra förmåner. Riktlinjerna finns i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för 2024.

Bolaget har under 2024 följt de tillämpliga ersättningsriktlinjerna som antagits av bolagsstämman. Inga avsteg från riktlinjerna har beslutats och inga undantag har gjorts från den beslutsprocess som enligt riktlinjerna ska tillämpas för att fastställa ersättningen. Revisorns yttrande över bolagets efterlevnad av riktlinjerna finns tillgänglig på https:// www.ssab.com/company/investors/corporate- governance/remuneration-policy. Ingen ersättning har krävts tillbaka.

Tabell 1 Totalersättning till verkställande direktören under 2024¹)

Tkr	Fast lön ²⁾	Andra förmåner ³⁾	Kortfristig rörlig lön (STI) ⁴⁾	Långfristig rörlig lön (LTI) ⁴⁾	Kostnad pensionsförmån ⁵⁾	Total ersättning
Johnny Sjöström (vd)	1 954	25	1 449	99	579	4 106
Martin Lindqvist (vd)	11 830	154	8 551	4 281	5 409	30 225

1) Johnny Sjöström från 28 oktober till 31 december 2024 och Martin Lindqvist från 1 Januari till 27 Oktober 2024.
2) Inklusive semesterersättning om 270 Tkr och kostnadsersättning för tjänstebostad om 44 Tkr för Martin Lindqvist.
3) Avser huvudsakligen bostads- och bilförmån.
4) STI redogör för prestationsperioden 2024 (för utbetalning 2025). LTI redogör för prestationsperioden 2022–2024 (för utbetalning 2025).
5) Pensionskostnaden baseras i sin helhet på den fasta lönen och är premiebaserad. Pensionskostnaden ingår därför i beräkning av fast ersättning i tabellens redogörelse för relationen mellan fast och rörlig ersättning.

Relation mellan fast och rörlig ersättning

• Johnny Sjöström (vd): 62 % / 38 %
• Martin Lindqvist (vd): 58 % / 42 %

STI-ersättning för verkställande direktören 2024

STI mäts under en period om ett år och avser helåret 2024. STI får uppgå till högst 75 % av den fasta lönen för 2024. Prestations-kriterierna för vd:s STI består av 100 % koncernmål. Det finns tre koncernmål vilka samtliga mäts i förhållande till förutbestämda målnivåer;
1) EBITDA-marginal i förhållande till en jämförelsegrupp¹),
2) Operativt kassaflöde i förhållande till justerat rörelseresultat före avskrivningar, och
3) Ett hållbarhetsmål som mäter olycksfallsfrekvensen med frånvaro mer än en dag (LTIF).

STI-målen har utformats för att bidra till företagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsarbete, genom att vara tydligt kopplade till affärsstrategin och ökat värdeskapande för företaget. En förutsättning för STI-utbetalning är att koncernen uppvisar ett positivt justerat rörelseresultat (exklusive jämförelsestörande poster). Detta tröskelvärde uppnåddes för 2024 och STI-utfallet fördelar sig enligt följande.

1) SSABs EBITDA-marginal översteg jämförelsegruppens genomsnittliga EBITDA marginal med 5,7 procentenheter, vilket innebär maximalt utfall.
2) Det operativa kassaflödet i förhållande till justerat rörelseresultat uppgick till 89 % vilket innebär 95 % utfall.
3) Olycksfallsfrekvensen (LTIF) mättes till 0,75, och innebär därmed maximalt utfall.

För ytterligare information om STI-ersättning för verkställande direktören, se tabell 2(a).

LTI-ersättning för verkställande direktören 2024

LTI är kontantbaserat och har mätts under en period av tre år (2022–2024). Utfallet är begränsat till högst 35 % av årslön per den 31 december 2021. Vd:s LTI är till 100 % kopplad till den relativa totalavkastningen på Bolagets aktier (TSR) under räkenskapsåren 2022, 2023 samt 2024 i förhållande till ett referensvärde som till 70 % består av genomsnittlig totalavkastning för en jämförelsegrupp bestående av andra bolag²) och till 30 % av index OMX30. Målen för LTI syftar till att skapa ett för bolagsledningen och aktieägarna gemensamt intresse att driva verksamheten mot långsiktigt god aktieavkastning samt främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla viktiga medarbetare. SSAB överträffade referensvärdet med 70,4 procentenheter vilket innebär maximalt utfall som betalas under 2025. För ytterligare information om LTI-ersättning för verkställande direktören, se tabell 2(b).

1) Arcelor Mittal Europe, BE Group, JFE , Kingspan, Klöckner, Lindab, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, US Steel and Voestalpine
2) Arcelor Mittal, JFE, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp, US Steel, Voestalpine

Tillämpning av prestationskriterier

Prestationskriterierna för den verkställande direktörens rörliga ersättning har valts för att förverkliga bolagets strategi och för att främja agerande som ligger i bolagets långsiktiga intresse. Vid valet av prestationskriterier har de strategiska målen samt kort- och långsiktiga affärsprioriteringar beaktats. De icke-finansiella prestationskriterierna bidrar vidare till hållbarhetsinriktningen samt bolagets värderingar.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

51 OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Tabell 2(a) Verkställande direktörens mål och utfall under det rapporterade räkenskapsåret: STI-ersättning

Beskrivning av prestationsmål	Viktning avseende prestationsmål	Uppmätt resultat	Måluppfyllnad 2)	Utbetalning
Johnny Sjöström (vd)
EBITDA-marginal i förhållande till jämförelsegrupp 2024	70 %	5,7 %-enheter	100 %	1 024 597 kr
Operativt kassaflöde i förhållande till justerat rörelseresultat före avskrivningar 2024	20 %	89 %	95 %	278 105 kr
Olycksfallsfrekvens (LTIF) 2024	10 %	0,75	100 %	146 371 kr
Martin Lindqvist (vd)
EBITDA-marginal i förhållande till jämförelsegrupp 2024	70 %	5,7 %-enheter	100 %	6 045 968 kr
Operativt kassaflöde i förhållande till justerat rörelseresultat före avskrivningar 2024	20 %	89 %	95 %	1 641 048 kr
Olycksfallsfrekvens (LTIF) 2024	10 %	0,75	100 %	863 710 kr

1) Johnny Sjöström från 28 oktober till 31 december 2024 och Martin Lindqvist från 1 Januari till 27 Oktober 2024.
2) Procent av maximalt utfall per prestationsmål.

Tabell 2(b) Verkställande direktörens mål och utfall under det rapporterade räkenskapsåret: LTI-ersättning

Beskrivning av prestationsmål	Viktning avseende prestationsmål	Uppmätt resultat	Måluppfyllnad 2)	Utbetalning
Johnny Sjöström (vd)
Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj 2022–2024	100 %	+70,4 %-enheter	100 %	99 355 kr
Martin Lindqvist (vd)				4 280 914 kr

1) Proraterad beräkning för Johnny Sjöström från 28 oktober till 31 december 2024 och Martin Lindqvist från 1 Januari 2022 till 27 Oktober 2024.
2) Procent av maximalt utfall per prestationsmål.

Aktiebaserad ersättning

SSAB hade inga aktiebaserade ersättningsprogram för utbetalning under 2024.

Information om ersättning och bolagets resultat

Tabell 3 – Ersättning och bolagets resultat under det rapporterade räkenskapsåret

Tkr	2024	2023	2022	2021	2020
Vd total ersättning 1)	34 331	33 566	29 818	26 116	18 358
Justerat rörelseresultat	7 860 000	16 467 000	29 283 000	18 837 000	-325 000
Genomsnittlig total ersättning avseende heltidsekvivalenter för anställda i moderbolaget 2)	1 252	1 238	1 180	1 080	1 008

1) Johnny Sjöström från 28 oktober till 31 december 2024 och Martin Lindqvist från 1 Januari till 27 Oktober 2024.
2) Exkluderat medlemmar i koncernledningen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

52 OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Förvaltningsberättelse 2024

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

53 OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Förvaltningsberättelse

SSAB AB (publ), organisationsnummer 556016-3429, är ett Norden- och USA-baserat stålföretag som bygger en starkare, lättare och mer hållbar värld genom förädlade stålprodukter och tjänster. SSAB har anställda i över 50 länder och produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA. SSAB är börsnoterat på Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki.

Nyckeltal

Mkr	2024	2023
Intäkter	103 418	119 489
Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	12 069	20 141
Rörelseresultat	7 860	16 467
Resultat före skatt	8 313	16 716
Periodens resultat	6 527	13 038
Resultat per aktie (kr)	6,54	12,67
Operativt kassaflöde	10 692	21 524
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-)	-17 777	-18 206
Nettoskuldsättningsgrad (%)	-25	-27

Affärsöversikt 2024

Marknaden

Enligt World Steel Association uppgick den globala råstålsproduktionen under 2024 till 1 839 (1 888) miljoner ton, 3 % lägre jämfört med 2023. Stålproduktionen i Kina minskade med 2 %. I Nordamerika minskade produktionen med 4 %, medan den ökade med 3 % i EU. Efterfrågan på SSABs huvudmarknader, Europa och Nordamerika, försvagades under året och stålpriserna hade en negativ trend. Bland annat aktiviteten inom byggsektorn i Europa fortsatt låg. Samtidigt var importvolymerna till Europa på en hög nivå. Importvolymerna till USA ökade. Marknaden för höghållfasta stål var mer stabil än den för standardprodukter, men påverkades av den svaga efterfrågan i Europa. Efterfrågan på tillväxtmarknaderna var mer stabil i flera segment.

Intäkter och rörelseresultat

Intäkterna för 2024 uppgick till 103 418 (119 489) Mkr, en minskning med -16 071 Mkr eller 13 % jämfört med 2023. Minskningen var främst hänförlig till lägre priser i SSAB Europe och SSAB Americas. Rörelseresultatet för 2024 uppgick till 7 860 (16 467) Mkr, en minskning med 8 607 Mkr jämfört med 2023. Nedgången var främst relaterad till att priserna för SSAB Americas produkter minskade.

Externa intäkter på de största marknaderna

Marknad	2024	Andel, %	2023	Andel, %
Sverige	14 129	14	15 634	13
Finland	8 206	8	9 773	8
Övriga Europa	38 452	37	42 698	36
USA	30 026	29	37 080	31
Övriga världen	12 604	12	14 304	12
Summa	103 418	100	119 489	100

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

54 OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Intäkter och rörelseresultat per rörelsesegment	Intäkter (Mkr)	Förändring	Rörelseresultat (Mkr)	Förändring
	2024	2023	2024	2023
SSAB Special Steels	28 788	32 145	-3 357	5 297
SSAB Europe	41 791	46 227	-4 437	714
SSAB Americas	22 708	29 775	-7 066	2 883
Tibnor	12 065	13 691	-1 625	81
Ruukki Construction	5 508	5 810	-301	50
Övrigt	–	–	–	-1 164
Koncernjusteringar	-7 442	-8 158	716	–
Summa	103 418	119 489	-16 071	7 860

Analys av total förändring i intäkter och rörelseresultat 1)

	Intäkter (Förändring jmf med 2023, %)	Rörelseresultat (Förändring jmf med 2023, Mkr)
Volymer	-5	Volymer -1 710
Pris	-7	Pris och produktmix -9 480
Produktmix	0	Rörliga kostnader 3 270
Valutaeffekter	-1	Fasta kostnader -40
		Kapacitetsutnyttjande -610
		Valutaeffekter 182
		Övrigt -220
Summa	-13	Summa -8 607

1) Beräknad förändring, siffrorna i tabellen är avrundade.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

55 OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Resultat före skatt

Finansnettot för 2024 uppgick till 452 (248) Mkr. Resultatet före skatt uppgick till 8 313 (16 716) Mkr.

Årets resultat och resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare för 2024 uppgick till 6 522 (13 029) Mkr, motsvarande 6,54 (12,67) kronor per aktie. Kostnaden för inkomstskatt uppgick till 1 786 (3 677) Mkr.

Råmaterial

SSAB köper i huvudsak järnmalm från LKAB, Sverige, och priserna är länkade till marknadsindex. Inköp av kokskol görs från Australien, USA och Kanada, normalt med årliga leveranskontrakt och månatliga priser. Den amerikanska verksamheten använder återvunnet stålmaterial och köper skrot på spotmarknaden. Kombinationen av ledtider och kontraktsvillkor för järnmalm gör att resultatet påverkas med ungefär ett kvartals eftersläpning medan kokskol har en ledtid på cirka ett och ett halvt kvartal. Skrotpriserna har en ledtid på cirka en månad. Tabellen nedan visar SSABs inköpspriser.

Förändring i SSABs genomsnittliga inköpspriser 2024

	Jämfört med 2023 (%-förändring)
	USD
Järnmalm	-11%
Kokskol	-11%
Skrot	-7%

EBITDA
Resultat före skatt
Koncernens kostnadsstruktur
Insatsvaror

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

56 OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Större underhållsstopp

Tabellen nedan visar samtliga större genomförda underhållsstopp under 2024 och 2023. Siffrorna avser summan av den direkta underhållskostnaden och kostnaden för sämre kapacitetsutnyttjande (underabsorption), dock inkluderas inte utebliven marginal.

Större underhållsstopp 2024 och 2023

Mkr	Kv 1 2024	Kv 1 2023	Kv 2 2024	Kv 2 2023	Kv 3 2024	Kv 3 2023	Kv 4 2024	Kv 4 2023	Helår 2024	Helår 2023
SSAB Special Steels	0	0	0	0	110	75	420	550	530	625
SSAB Europe	0	0	0	0	390	325	270	210	660	535
SSAB Americas	0	0	0	0	450	0	0	320	450	320
Summa	0	0	0	0	950	400	690	1 080	1 640	1 480

Produktion och leveranser

Råstålsproduktionen var 6 % lägre och plåtproduktionen var 7 % lägre under 2024 jämfört med 2023. SSABs plåtleveranser uppgick till 6 134 (6 460) kton, en minskning med 5 % jämfört med 2023.

Produktion och leveranser

	kton
	2024
Råstålsproduktion	7 349
Plåtproduktion	6 658
Plåtleveranser	6 134

Omställning till fossilfritt stål

Konverteringen av stålverket i Oxelösund som möjliggör fossilfri produktion med byggnationen av den nya ljusbågsugnen löper enligt plan. Under 2024 fattade SSAB beslut om att bygga ett högeffektivt stålverk i Luleå, en så kallad mini-mill. Kapaciteten uppgår till 2,5 miljoner ton per år med två ljusbågsugnar, avancerad skänkmetallurgi med integrerat valsverk. Investeringen omfattar även en anläggning för att öka utbudet av premiumprodukter. Transformationsprojektet i Luleå är i startfasen och investeringen väntas uppgå till EUR 4,5 miljarder. Projektet syftar till att sänka kostnaderna, korta ledtiderna, förbättra produktmixen och i stort sett ta bort koldioxidutsläppen. De nya stålverken kan använda en flexibel mix av råmaterial, bland annat fossilfri järnsvamp, tackjärn och återvunnet skrot. Jämfört med alternativet att fortsätta investera i det nuvarande systemet, väntas investeringsplanen förbättra EBITDA-resultatet med mer än 5 Mdkr på årsbasis och SSAB undviker runt EUR 2 miljarder i underhållsinvesteringar. Omställningen av Luleå, tillsammans med projektet i Oxelösund, möjliggör för SSAB att minska direkta koldioxidutsläpp med runt 50 %. SSAB tilldelades 1,45 miljarder kronor inom ramen för Fonden för en rättvis omställning, en EU-fond som bland annat ger stöd till stålindustrins omställning i Norrbotten. Under det fjärde kvartalet 2024 erhöll SSAB miljötillståndet för projektet i Luleå. Tillståndsbeslutet har överklagats men SSAB bedömer att projektet kan fortsätta enligt plan.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

• BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
• ERSÄTTNINGSRAPPORT
• FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
• HÅLLBARHETSRAPPORT
• FINANSIELLA RAPPORTER

Kassaflöde, finansiering och likviditet

Det operativa kassaflödet för 2024 minskade till 10 692 (21 524) Mkr, framförallt hänförligt till det lägre resultatet. Nettokassaflödet uppgick, efter utdelning om 4 983 (8 960) Mkr och återköp av egna aktier om 1 215 (1 292) Mkr, till -964 (5 922) Mkr. Nettokassan uppgick per den 31 december 2024 till 17 777 (18 206) Mkr. Likvida medel uppgick till 27 810 (28 916) Mkr och outnyttjade kreditlöften till 8 500 (8 239) Mkr, vilket sammantaget motsvarar 35 (31) % av helårets intäkter. Den genomsnittliga löptiden på den totala låneportföljen uppgick per den 31 december till 6,5 (6,2) år med en genomsnittlig räntebindningstid på 1,1 (1,4) år.

Investeringar

Investeringsutbetalningarna under 2024 uppgick till 5 375 (4 474) Mkr, varav 2 601 (1 889) Mkr avsåg strategiska investeringar. Av de totala strategiska investeringarna avsåg 1 648 Mkr projektet i Oxelösund för att ställa om till fossilfri stålproduktion, medan 186 Mkr var relaterat till investeringen i det nya stålverket i Luleå, som var i en tidig fas. För 2025 bedöms investeringarna att uppgå till cirka 10 Mdkr, ökningen under 2025 är främst hänförlig till investeringen i Luleå.

Förvärv och avyttringar

Under 2024 förvärvade Ruukki Construction 100 % av aktierna i ett svenskt fastighetsbolag, Buskåker Industrifastigheter AB. Koncernens likvida medel påverkades med -38 Mkr. Under 2024 förvärvades även minoritetens andelar av aktierna i Dala-profil AB för 39 Mkr samt i Vimpelin Listapalvelu Oy för 8 Mkr.

Tillgångar som innehas för försäljning

SSAB Special Steels planerar att avyttra bergsbultenheten i Virsbo, som har 66 anställda. Tillverkningen av bergsbultar är inte en del av SSABs kärnverksamhet då det i dagsläget inte finns någon marknad för bergsbultar med höghållfasta stål, som SSAB Special Steels fokuserar på. I de finansiella rapporterna 2024, redovisas tillgångar samt relaterade skulder i Virsbo som tillgångar som innehas för försäljning. Tillgångarna som innehas för försäljning uppgick till 120 Mkr och består av materiella anläggningstillgångar om 57 Mkr samt varulager om 62 Mkr. Skulderna hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning uppgick till 8 Mkr och består av upplupna personalkostnader.

Operativt kassaflöde och nettoskuld

Mkr	2024	2023
Rörelseresultat före avskrivningar	12 069	20 141
Förändring rörelsekapital	2 470	4 836
Underhållsinvesteringar	-2 773	-2 585
Övrigt 1)	-1 074	-867
Operativt kassaflöde	10 692	21 524
Finansiella poster	461	437
Inkomstskatter	-3 230	-3 879
Rörelsens kassaflöde	7 923	18 082
Strategiska investeringar i anläggningar	-2 601	-1 889
Förvärv rörelser och andelar	-38	-52
Förvärv/tillskott intressebolag och joint venture	–	-20
Avyttringar rörelser och andelar	–	61
Kassaflöde före utdelning	5 284	16 182
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-4 983	-8 960
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-4	-8
Förvärv egna aktier	-1 215	-1 292
Förvärv andelar av innehav utan bestämmande inflytande	-47	–
Nettokassaflöde	-964	5 922
Nettokassa (+)/Nettoskuld (-) vid periodens början	18 206	14 287
Nettokassaflöde	-964	5 922
Övrigt 2)	535	-2 003
Nettokassa (+)/Nettoskuld (-) vid periodens slut	17 777	18 206

1) Under 2024 uppgick nettoinköp av utsläppsrätter till -1 207 (-842) Mkr.
2) I huvudsak värdeförändringar på derivat och omvärderingar av övriga finansiella tillgångar och skulder i utländsk valuta.

Räntabilitet på sysselsatt kapital och eget kapital

Räntabiliteten på sysselsatt kapital för 2024 uppgick till 13 (22) % och räntabilitet på eget kapital uppgick till 9 (19) %.

Eget kapital

Med ett resultat på 6 522 (13 029) Mkr och ett övrigt totalresultat (i huvudsak bestående av omräkningsdifferenser) på 2 734 (-1 977) Mkr hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick det egna kapitalet för moderbolagets aktieägare till 70 966 (67 872) Mkr, vilket motsvarade 71,21 (65,91) kronor per aktie.

Återköp och indragning av egna aktier

Årsstämman 2023 bemyndigade styrelsen att vid ett eller flera tillfällen före nästa årsstämma 2024 besluta om förvärv av egna aktier av serie A och/eller B på Nasdaq Stockholm och/eller Nasdaq Helsinki. I oktober 2023 beslutade SSABs styrelse att genomföra ett återköpsprogram till ett värde om sammanlagt högst 2,5 Mdkr. Syftet med återköpsprogrammet var att justera bolagets kapitalstruktur för att skapa ökat värde för aktieägare. Återköpsprogrammet avslutades under mars 2024. Antalet aktier som återköpts under programmet uppgick 33 217 659 aktier, varav 8 216 940 serie A-aktier och 25 000 719 serie B-aktier. Värdet på egna aktier uppgick till 2 507 Mkr. Transaktionskostnader relaterade till återköpsprogrammet uppgick 7 Mkr, varav 1 Mkr redovisades under 2023 och 6 Mkr under 2024.

Årsstämman beslutade den 24 april 2024 om indragningen av de aktier som återköpts under programmet. Bemyndigandet från årsstämman 2024 att besluta om förvärv av egna aktier utnyttjades inte. Efter indragningen innehar SSAB inga egna aktier. Det totala antalet aktier i SSAB uppgår till 996 617 667 aktier, varav 295 966 330 aktier av serie A och 700 651 337 aktier av serie B. Det totala antalet röster uppgår till 366 031 463,7, varav A-aktierna motsvarar 295 966 330 röster och B-aktierna motsvarar 70 065 133,7 röster.

Aktiekapitalet om 9 063 Mkr förblev oförändrat eftersom det samtidigt med beslutet om indragning av återköpta aktier, beslutades att öka aktiekapitalet genom en överföring från fritt eget kapital till aktiekapitalet (fondemission). Detta skedde utan att några nya aktier emitterats.

Utdelning och vinstdisposition

Utdelningen föreslås uppgå till 2,60 (5,00) kronor per aktie för verksamhetsåret 2024. Avsnittet Överväganden vid förslag till vinstdisposition i not D.6 och Förslag till vinstdisposition på sida 189 är en del av förvaltningsberättelsen.

Rörelsesegment

Koncernen är organiserad i fem rapporterbara rörelsesegment vilka har ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten består av de tre divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse. För övrig information om rörelsesegmenten, se avsnittet Rörelsesegment i denna årsredovisning och not B.1 i Finansiella rapporter.

Forskning och utveckling

Arbetet inom forskning och utveckling syftar till att stärka SSABs lönsamhet. Nära samarbeten med strategiska kunder och kundsegment ger förutsättningar för en marknadsdriven produktutveckling som skapar ökat värde även för slutanvändarna. Detta är speciellt tydligt för SSABs höghållfasta stål där också det tekniska kundstödet är en viktig del av forskning och utvecklingsarbete. Kontinuerligt arbete bedrivs även med utveckling av de egna processerna för en ökad kostnadseffektivitet, hållbara processer och energihushållning. Under 2024 uppgick forsknings- och utvecklingssatsningarna till 488 (387) Mkr. Under 2024 har SSAB beställt forskning från Hybrit Development AB, kostnaderna har redovisats som forsknings- och utvecklingskostnader. Fram till och med 2023 rapporterades dessa kostnader direkt i Hybrit Development AB, vilka finansierades via bland annat aktieägartillskott.

Miljö

Ståltillverkning är en energiintensiv process som påverkar miljön, bland annat genom koldioxidutsläpp. SSABs masugnar är bland de mest koldioxideffektiva i världen men i Sverige och Finland tillhör SSABs masugnar ändå respektive lands största utsläppskällor för koldioxid. Den lokala miljöpåverkan runt SSABs anläggningar har minskat väsentligt under de senaste decennierna. Teknisk utveckling och skärpta krav styr verksamheten mot kontinuerliga förbättringar. De viktigaste miljöaspekterna för SSAB är:
* Minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft till luften
* Minskade utsläpp av kväve och suspenderade ämnen till vatten
* Effektiv råvaru- och energianvändning
* Minskat processavfall till deponi

SSABs verksamhet omfattas av miljötillstånd med hundratals miljövillkor som bland annat reglerar produktionsnivåer, utsläpp till luft och vatten, bullernivåer och regler för deponier.

Tillåten produktion vid de svenska verksamhetsorterna1)

kton	Ort	Tillåten produktion	Produktion 2024	Produktion 2023
Koks	Luleå	800	665	647
	Oxelösund	530	328	333
Råjärn	Luleå2)	0	1 823	1 989
	Oxelösund	2 000	848	929
Stålämnen	Luleå	2 500	1 715	1 866
	Oxelösund	1 900	852	968
Varmvalsad plåt	Borlänge	3 200	1 834	2 047
	Oxelösund3)	1 000	517	513
Betad plåt	Borlänge	2 500	1 220	1 319
Kallvalsad plåt	Borlänge	1 400	723	700
Glödgad plåt	Borlänge	900	601	603
Målade produkter	Köping	30	15	20
	Finspång4)	40	23	22
Stålrör	Virsbo	125	11	11

1) I Nordamerika bestäms de tillåtna produktionsnivåerna genom begränsningar av maximal tillåten produktionsvolym per timme, medan det i Finland inte finns begränsningar i produktionsvolymer.
2) Ej reglerat.
3) Levererad plåt.
4) Produktionen mäts i miljoner m².

Hållbarhetsrapport

I enlighet med ÅRL har SSAB upprättat en lagstadgade hållbarhetsrapport.# Hållbarhetsrapporten

Hållbarhetsrapporten är upprättad av SSAB AB (publ) och omfattar koncernen som helhet. För hållbarhetsupplysningar om affärsmodell, miljöfrågor, sociala förhållanden och personal samt respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption, se sidhänvisningar nedan. För SSABs redovisning enligt EU:s taxonomiförordning, se sida 98–102.

• Affärsmodell 74–75
• Miljöfrågor 85–102
• Sociala förhållanden och personal 103–113
• Respekt för mänskliga rättigheter 103–113
• Motverkande av korruption 114–118

SSAB ÅRSREDOVISNING 202460

OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Personal

Antalet anställda (exklusive visstidsanställda) uppgick per den 31 december 2024 till 14 618 (14 565). Årets ersättningar till anställda, inklusive sociala kostnader och pensioner, uppgick till 12 887 (12 974) Mkr. För ytterligare information om ersättningar till anställda, se not B.4.

Antal anställda vid årets slut, per rörelsesegment

	2024	2023
SSAB Special Steels	4 043	4 056
SSAB Europe	6 854	6 802
SSAB Americas	713	691
Tibnor	1 046	1 059
Ruukki Construction	1 349	1 410
Övrigt	613	547
Summa	14 618	14 565

Aktien, aktiekapital och egna aktier

SSABs aktier är noterade på Nasdaq Stockholm och på Nasdaq Helsinki. Per den 31 december 2024 fanns det sammanlagt 996 617 667 aktier i SSAB, varav 295 966 330 A-aktier, motsvarande 295 966 330 röster, och 700 651 337 B-aktier, motsvarande 70 065 133,7 röster, totalt motsvarande 366 031 463,7 röster. Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst. SSABs aktiekapital uppgår till 9 063 Mkr och det nominella värdet per aktie uppgår till 9,09 kr. SSAB innehar inga egna aktier per den 31 december 2024 (18 276 773 aktier, varav 4 489 777 serie A-aktier och 13 786 996 serie B-aktier).

Ägarstruktur

I slutet av 2024 hade SSAB 268 527 aktieägare. SSABs tre största ägare enligt antal röster var i slutet av 2024 LKAB (16,5 %), Finska staten (8,3 %) och Folksam (5,8 %). De tio största identifierade aktieägarna avseende röster ägde sammanlagt cirka 41,9 % av rösterna och 32,6 % av aktiekapitalet i slutet av 2024. Ägare registrerade utanför Sverige och Finland kontrollerade 36,5 % (21,9 % i slutet av 2023) av rösterna. Mer information i avsnittet Aktie och aktieägare i denna årsredovisning.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapporten har upprättats som en separat rapport som är skild från förvaltningsberättelsen. Bolagsstyrningsrapporten tillsammans med revisorernas yttrande om denna finns separat i denna årsredovisning.

Utsikter för första kvartalet 2025

Efterfrågan på SSABs hemmamarknader, Europa och Nordamerika bedöms bli fortsatt svag under första kvartalet 2025, men med säsongsmässigt bättre leveranser. Jämfört med fjärde kvartalet 2024 bedöms SSAB Special Steels leveranser bli väsentligt högre under första kvartalet 2025, medan priserna bedöms bli något lägre. SSAB Europes leveranser bedöms bli väsentligt högre, medan priserna väntas bli lägre under det första kvartalet 2025, jämfört med fjärde kvartalet 2024. Leveranserna för SSAB Americas bedöms bli något högre, medan priserna väntas bli något lägre. Kostnaderna för råmaterial för SSAB Special Steels och SSAB Europe väntas vara stabila jämfört med det föregående kvartalet, medan de väntas bli något högre för SSAB Americas.

Större planerade underhållsstopp 2025

Totalt väntas koncernens underhållskostnader uppgå till 1 520 (1 640) Mkr under 2025. Tabellen nedan visar de förväntade kostnaderna för de större planerade underhållsstoppen för 2025 samt den faktiska kostnaden under 2024 och 2023. Siffrorna avser summan av den direkta underhållskostnaden och kostnaden för sämre kapacitetsutnyttjande, men utebliven marginal inkluderas inte.

Större planerade underhållsstopp 2025

	2025 Kv 1	2025 Kv 2	2025 Kv 3	2025 Kv 4	2025 Helår	2024 Helår	2023 Helår
Mkr
SSAB Special Steels	–	–	90	580	670	530	625
SSAB Europe	–	–	290	230	520	660	535
SSAB Americas	–	–	–	330	330	450	320
Summa	–	–	380	1 140	1 520	1 640	1 480

SSAB ÅRSREDOVISNING 202461

OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Riskhantering

SSABs resultat och finansiella ställning påverkas av många faktorer som kan påverka företaget positivt eller negativt. Många av faktorerna ligger utanför SSABs kontroll. Klok riskhantering stöder uppnåendet av SSABs strategiska mål, och säkerställer verksamhetens kontinuitet även under förändrade omständigheter.

Riskstyrning och riskhanteringsprocess

Ansvaret för den långsiktiga och övergripande hanteringen av strategiska risker följer koncernens delegeringsordning, från styrelse, till vd och vidare till divisions- och dotterbolagschefer. Divisioner och dotterbolag har det huvudsakliga ansvaret för hanteringen av de operativa riskerna i koncernen. SSABs Enterprise Risk Management (ERM)-process är integrerad i den årliga strategiprocessen och koordineras av ekonomi- och finansdirektören. Syftet med processen är att säkerställa att SSAB kan uppfylla strategi och mål, samt säkerställa affärskontinuitet även vid stora fluktuationer på den globala stålmarknaden. Den inkluderar en årlig riskbedömning som utförs av divisions- och dotterbolagscheferna som en del av deras strategiprocess. Resultatet av koncernens riskbedömning rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. SSABs försäkringsfunktion har till uppgift att upphandla koncerngemensamt skydd för de försäkringsbara riskerna. Koncernens finansavdelning hanterar finansiella risker centralt. SSABs internkontrollfunktion stöder divisionerna i identifieringen av riskområden och etableringen av kontrollprocesser för att minska identifierade risker. SSABs internrevision genomför revisioner av SSABs verksamhet, inklusive interna kontroller och processer, och rekommenderar förbättringar. För mer information om koncernens interna kontroll och internrevision, se Bolagsstyrningsrapporten.

Finansiell påverkan och/eller påverkan på SSABs varumärke (ryktesrisk) från hållbarhetsfaktorer är integrerad i ERM-processen sedan flera år och bedöms av alla divisioner, medan bedömning av hållbarhetsrisker (risk för negativ påverkan på människor och miljö) är ny för 2024. Se avsnitt IRO-1 i Hållbarhetsrapporten för beskrivning av processen samt avsnitt SBM-3 för en sammanställning.

Riskbedömning

Risknivån för en viss risk bedöms utifrån den uppskattade effekten (finansiell påverkan/ryktesskada) och sannolikheten att risken inträffar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202462

OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Operativa risker

SSABs största operativa risker återfinns nedan. För riskbedömning, se illustration på föregående sida.

| ID | Risk | Beskrivning # SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

• BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
• ERSÄTTNINGSRAPPORT
• FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
• HÅLLBARHETSRAPPORT
• FINANSIELLA RAPPORTER

Operativa risker forts.

| ID | Risk | Beskrivning | Åtgärd # ERSÄTTNINGSRAPPORT

SSAB har som uttalad målsättning att bli det säkraste stålbolaget i världen att arbeta i och ska därutöver följa höga miljöstandarder samt vara en ansvarsfull partner gentemot alla intressenter. En mer utförlig beskrivning av affärsstrategin finns beskriven på bolagets hemsida. En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Dessa riktlinjer syftar till att kunna erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig totalersättning vilket i sin tur främjar bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet.

Formerna av ersättning m.m.

Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning bestående av en kortfristig rörlig del (”STI”) och en långfristig rörlig del (”LTI”), pensionsförmåner och andra förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om andra ersättningar eller incitamentsprogram, såsom aktie- eller aktiekursrelaterade ersättningar.

STI-ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara mål med ettårig mätperiod. Målen ska vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive hållbarhet. STI-ersättning får uppgå till högst 75 % av den fasta årliga kontantlönen för verkställande direktören och högst 50 % för övriga ledande befattningshavare.

LTI-ersättning ska vara aktie- eller aktiekursrelaterad och således godkännas av bolagsstämman. Målen för LTI ska syfta till att skapa ett för bolagsledningen och aktieägarna gemensamt intresse att driva verksamheten mot långsiktigt god aktieavkastning samt främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla viktiga medarbetare.

Pensionsförmåner ska för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare vara premiebestämda med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP2-planen). Pensionsålder ska sättas individuellt, dock aldrig lägre än 62 år. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension. Rörlig kontantersättning ska inte vara pensionsgrundande med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan. Pensionspremierna ska uppgå till högst 50 % av den årliga pensionsgrundande lönen.

Andra förmåner får innefatta bland annat sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmån. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 10 % av den fasta årliga kontantlönen.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller lokal marknadspraxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

Upphörande av anställning

Vid anställningens upphörande får uppsägningstiden vara högst tolv månader. Fast lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen under 24 månader för verkställande direktören och 18 månader för övriga ledande befattningshavare. Vid uppsägning från befattningshavarens sida får uppsägningstiden vara högst sex månader, utan rätt till avgångsvederlag. För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag avvika från det ovanstående på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Kriterier för rörlig kontantersättning m.m.

Kriterierna för STI sätts årligen och ska bestå av koncernmål, enhetsmål (dvs. mål relaterade till viss division, visst dotterbolag eller viss funktion) och/eller individuella mål, med fördelning enligt nedan. Koncernmålen kan vara finansiella och icke finansiella. De finansiella målen ska utgöra minst 60 % av koncernmålen och ska vara kopplade till EBITDA-marginaler i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter, egen EBITDA-nivå eller marginal, avkastning på sysselsatt kapital, bolagets kassaflöde eller bolagets lageromsättning. De icke-finansiella koncernmålen ska vara kopplade till hållbarhet.

Enhetsmålen kan vara olika för olika enheter. För enheter med tydligt resultatansvar ska enhetsmålen till minst 50 % utgöras av finansiella mål som ska vara kopplade till omsättning, volym, rörelseresultat, rörelsemarginaler, kostnadsbesparingar, avkastning på sysselsatt kapital eller kassaflöden. Resterande del av enhetsmålen ska utgöras av operationella mål som ska vara kopplade till hållbarhet och uppfyllande av enhetens strategiska plan. För övriga enheter ska enhetsmålen vara utformade så att de på ett tydligt sätt bidrar till uppfyllelsen av respektive enhets strategi inklusive hållbarhet.

STI ska för verkställande direktören bestå till minst 85 % av koncernmål och till resterande del av kvantitativa eller kvalitativa individuella mål syftande till ökat värdeskapande för bolaget. För ledande befattningshavare med eget tydligt resultatansvar ska STI bestå till minst 45 % av enhetsmål och till resterande del av koncernmål. För övriga ledande befattningshavare ska STI bestå till minst 70 % av koncernmål och till resterande del av enhetsmål.

Program för rörlig kontantersättning ska utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig kontantersättning om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter. När mätperioden för rörlig kontantersättning avslutats ska bedömas i vilken utsträckning målen uppfyllts. Styrelsen ansvarar för sådan bedömning såvitt avser rörlig kontantersättning till verkställande direktören efter förslag av ersättningsutskottet. Såvitt avser rörlig kontantersättning till övriga ledande befattningshavare ansvarar ersättningsutskottet för bedömningen efter samråd med verkställande direktören. När styrelsen bedömer hur de finansiella målen har uppfyllts ska detta göras mot den senaste offentliggjorda finansiella informationen med de eventuella justeringar som styrelsen anser nödvändiga eller lämpliga. Innan utbetalning av rörlig kontantersättning verkställs ska styrelsen verifiera att målen kopplade till ersättningen har uppfyllts och att ersättningen har beräknats på korrekt sätt.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid utgjort en del av styrelsens och ersättningsutskottets beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens och ersättningsutskottets behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är motiverat för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket även innefattar beredning av beslut om avsteg från riktlinjerna.

Fem år i sammandrag

Nyckeltal	2024	2023	2022	2021	2020
Intäkter, Mkr	103 418	119 489	128 745	95 891	65 396
Rörelseresultat, Mkr	7 860	16 467	-4 355	18 837	-325
Rörelsemarginal, % *	8	14	-3	20	0
Justerat rörelseresultat, Mkr *	7 860	16 467	29 283	18 837	-325
Rörelseresultat före avskrivningar, Mkr *	12 069	20 141	32 340	22 094	3 364
Resultat före skatt, Mkr	8 313	16 716	-4 641	18 416	-802
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr	6 522	13 029	-10 886	14 662	-510
Investeringar, Mkr *1)	5 375	4 474	4 148	2 888	2 910
Operativt kassaflöde, Mkr *	10 692	21 524	22 693	15 296	3 460
Nettokassaflöde, Mkr *	-964	5 922	8 748	12 434	2 180
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-), Mkr *	-17 777	-18 206	-14 287	-2 346	10 278
Balansomslutning, Mkr	110 728	107 839	109 711	112 019	88 601
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % *	13	22	-1	27	2
Räntabilitet på eget kapital, % *	9	19	-12	23	-1
Soliditet, % *	64	63	61	66	61
Nettoskuldsättningsgrad, % *	-25	-27	-21	-3	19
Utdelning per aktie, kr; 2024 – förslag	2,60	5,00	8,70	5,25	0,00
Resultat per aktie, kr	6,54	12,67	-10,57	14,24	-0,50
Medelantalet anställda	15 626	15 754	15 799	15 255	15 121
Råstålsproduktion, kton	7 349	7 778	7 293	8 179	7 535
Plåtproduktion, kton	6 658	7 122	6 727	7 568	6 937
Plåtleveranser, kton	6 134	6 460	6 341	6 921	6 560
Olycksfallsfrekvens (LTIF) 2)	0,75	0,87

OM SSAB RAPPORTER

• BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
• ERSÄTTNINGSRAPPORT
• FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
• HÅLLBARHETSRAPPORT
• FINANSIELLA RAPPORTER

Hållbarhetsrapport 2024

Allt vi gör syftar till att skapa en starkare, lättare och mer hållbar värld. Hållbarhet är en central drivkraft både för oss och våra kunder. Vi leder stålindustrins gröna omställning och planerar att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från vår egen verksamhet.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202469

OM SSAB RAPPORTER

• BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
• ERSÄTTNINGSRAPPORT
• FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
• HÅLLBARHETSRAPPORT
• FINANSIELLA RAPPORTER

Allmän information

• Grund för upprättande
• Hållbarhetsstyrning
• Påverkan från SSABs verksamhet, nu och i framtiden
• Strategi, affärsmodell och värdekedja
• Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Hållbarhetsupplysningar presenteras i ovan avsnitt med tillhörande noter. I respektive not finns, om relevant, upplysningar om policy och styrdokument, mål och utfall, redovisningsprinciper samt viktiga uppskattningar och bedömningar för respektive område.

Miljö- information

• Klimatförändringar (E1)
• Miljöföroreningar (E2)
• Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)
• Upplysningar enligt EU:s taxonomi

Samhälls- ansvars- information

• Egen arbetskraft (S1)
• Arbetstagare i värdekedjan (S2)

Bolags- styrnings- information

• Ansvarsfullt företagande (G1)

Övrig hållbarhets- information

• Resurseffektivitet
• Vatten
• Biologisk mångfald
• Kollektivavtal
• Klimatpolitiskt engagemang

SSAB ÅRSREDOVISNING 202470

OM SSAB RAPPORTER

• BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
• ERSÄTTNINGSRAPPORT
• FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
• HÅLLBARHETSRAPPORT
• FINANSIELLA RAPPORTER

Allmän information

SSABs hållbarhetsarbete utgår från bolagets hållbarhets- åtaganden, dialoger med intressenter och den strategiska ambitionen att vara först på marknaden med fossilfritt stål. SSABs hållbarhetsarbete fokuserar främst på åtta av FN:s mål för hållbar utveckling.

Allmän information

• Grund för upprättande
• Hållbarhetsstyrning
• Påverkan från SSABs verksamhet, nu och i framtiden
• Strategi, affärsmodell och värdekedja
• Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Mål	Beskrivning
Mål 3 God hälsa och välbefinnande	Vårt mål är att bli världens säkraste stålföretag och att förebygga alla arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar.
Mål 5 Jämställdhet	Vi har nolltolerans mot all form av diskriminering och arbetar aktivt för att skapa en inkluderande arbetsmiljö där alla känner sig uppskattade.
Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur	Vi utvecklar en fossilfri värdekedja för stål tillsammans med våra samarbetspartners och kunder.
Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion	Vi arbetar med att förbättra resurseffektiviteten och minska användningen av råmaterial och naturresurser.
Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna	Vår ambition är att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet till omkring 2030, vilket kan minska Sveriges koldioxidutsläpp med cirka 10 % och Finlands med cirka 7 %.
Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen	Vi har nolltolerans mot mutbrott och korruption, höga krav inom affärsetik och arbetar aktivt för att stärka mänskliga rättigheter i vår verksamhet och hos våra leverantörer.
Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap	Samarbete är en viktig del av att förändra samhället i mer hållbar riktning. Vi samarbetar med andra aktörer, till exempel inom First Movers’ Coalition, och arbetar nära våra kunder vad gäller utveckling av det fossilfria erbjudandet.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202471

OM SSAB RAPPORTER

• BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
• ERSÄTTNINGSRAPPORT
• FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
• HÅLLBARHETSRAPPORT
• FINANSIELLA RAPPORTER

Grund för upprättande

SSABs hållbarhetsrapport har, utöver obligatorisk revision av taxonomin, frivilligt granskats av valda revisorer. För utfall av granskning se revisorsrapport på sida 122.

Grunder för upprättande av Hållbarhetsrapporten (BP-1)

SSABs hållbarhetsförklaring har upprättats på konsoliderad grund. Omfattningen av hållbarhets- rapporten är densamma som för de finansiella rapporterna. Om inte annat anges inkluderas inte intressebolag, joint ventures eller underleverantörer.

Rapportering av miljödata omfattar följande produktionsorter:
* SSAB Special Steels: Oxelösund och Virsbo, Sverige; Mobile, Alabama, USA.
* SSAB Europe: Luleå, Borlänge och Finspång, Sverige; Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää, Oulainen, Pulkkila och Toijala, Finland.
* SSAB Americas: Montpelier, USA.
* Ruukki Construction: Järnforsen, Sverige, Oborniki, Polen.
* Tibnor: Köping, Sverige.

Dessa produktionsorter omfattar tillsammans följande verksamheter: alla stålverk, alla valsverk, all ytbeläggning och alla rörverk. Klipplinjer är inkluderade om de är lokaliserade på dessa anläggningar.

Inget av SSABs dotterbolag som ingår i konsolideringen är skyldigt att utarbeta hållbarhetsförklaring på individuell eller konsoliderad grund och därför har inget av dem använt sig av undantaget i artiklarna 19a(9) eller 29a(8) i EU:s direktiv 2013/34.

SSABs hållbarhetsförklaring inkluderar information om värdekedjan i tidigare och senare led. Informationen om värdekedjans tidigare led avser SSABs leverantörer och ingår i alla SSABs väsentliga hållbarhetsområden förutom cirkulär ekonomi. Informationen om det senare ledet av värdekedjan avser SSABs kunder och de slutprodukter där SSABs stål används. Värdekedjans senare led betraktas som väsentligt vad gäller klimatförändringar och ansvarsfullt företagande.

För närvarande klassificeras biologisk mångfald och vatten och marina resurser som områden under väsentlighetströskeln i SSABs verksamhet och värdekedja och ligger därför utanför den formella hållbarhetsförklaringen (i avsnittet Övrig hållbarhetsinformation).

SSAB har inte använt sig av alternativet att utelämna viss information som gäller immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation. SSAB har inte heller utnyttjat undantaget från upplysning av förestående utveckling eller frågor som är under förhandling.

Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter (BP-2)

Särskilda omständigheter (tidshorisonter, uppskattning av värdekedjan, källor till osäkerhet i uppskattning och utfall, ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras, fel i rapportering under tidigare perioder) presenteras i samband med det avsnitt där det är relevant under rubrikerna Redovisningsprinciper eller Uppskattningar och bedömningar i noter till respektive standard.

SSAB har tillämpat de tidshorisonter som definieras av ESRS 1. Om andra tidshorisonter används beskrivs detta i respektive noter.

Scope 3-utsläppen inkluderar uppgifter om värdekedjan som uppskattas med hjälp av indirekta källor. Grunden för utarbetandet av måttet, resulterandegraden av noggrannhet samt de planerade åtgärderna för att förbättra noggrannheten i framtiden beskrivs i not E1. Scope 3-utsläppen är även ett mått med en hög grad av mätosäkerhet. Källorna till mätosäkerhet samt de antaganden och bedömningar som använts vid värderingen beskrivs i not E1.

Upplysningskrav enligt MDR-P, MDR-A, MDR-M och MDR-T för SSABs väsentliga hållbarhetsfrågor återfinns under respektive standard.

Översikt över referenser till upplysningar om policyer, åtgärder, mål och mått

ESRS standard	Policy	Åtgärder	Mål	Mått
Klimatförändringar (E1)	E1-2	E1-3	E1-4	Noter om klimatförändringar
Miljöföroreningar (E2)	E2-1	E2-2	E2-3	Noter om föroreningar
Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)	E5-1	E5-2	E5-3	Noter om resurseffektivitet och cirkulär ekonomi
Egen arbetskraft (S1)	S1-1	S1-4	S1-5	Noter om egen arbetskraft
Arbetstagare i värdekedjan (S2)	S2-1	S2-4	S2-5	Noter om personal i värdekedjan
Ansvarsfullt företagande (G1)	G1-1, G1-2, G1-3	G1-1, G1-2, G1-3		Noter om ansvarsfullt företagande

SSAB har delvis tillämpat Global Reporting Initiative (GRI) Standards i sin hållbarhetsrapportering. Miljöinformationen i SSABs hållbarhetsförklaring har upprättats i enlighet med följande GRI-standarder: GRI 301: Material, GRI 302: Energi, GRI 305 Utsläpp och GRI 306: Avlopp och avfall.

SSABs hållbarhetsförklaring inkluderar även hållbarhetsrapportering i enlighet med Årsredovisningslagen enligt lydelsen före 1 juli 2024.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202472

OM SSAB RAPPORTER

• BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
• ERSÄTTNINGSRAPPORT
• FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
• HÅLLBARHETSRAPPORT
• FINANSIELLA RAPPORTER

Hållbarhetsstyrning

Upplysningar om SSABs hållbarhetsstyrning finns till största delen i Bolagsstyrningsrapporten men även i not B.4 vad gäller integration av hållbarhet i incitamentssystemen.

Due diligence avseende hållbarhet (GOV-4)

SSABs due diligence-process avseende hållbarhet består av ett antal delprocesser och börjar med policyer och åtaganden, där exempelvis uppförandekoden och uppförandekoden för leverantörer är centrala. Utbildning ges för både uppförandekoder och övriga relevanta direktiv och instruktioner. Hållbarhetsområden kartläggs, bedöms och prioriteras i den dubbla väsentlighetsanalysen. Väsentlighetsanalysen görs genom en serie interna workshops, inklusive riskbedömningar och hantering, samt externa intressentdialoger.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

• RAPPORTER
• BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
• ERSÄTTNINGSRAPPORT
• FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
• HÅLLBARHETSRAPPORT
• FINANSIELLA RAPPORTER

Påverkan från SSABs verksamhet nu och i framtiden

SSABs värdekedja har idag olika grad av påverkan på omvärlden. SSAB arbetar för att hantera och minimera påverkan på ett ansvarsfullt sätt. Genom ny teknik och omställning av verksamheten kommer SSABs påverkan, främst inom miljö, minska avsevärt under den närmaste tioårsperioden.

Strategi, affärsmodell och värdekedja

Strategi, affärsmodell och värdekedja (SBM-1)

Affärsmodell

SSAB är en nischad aktör på stålmarknaden med verksamhet i främst Norden och USA. Affärsmodellen bygger på SSABs unika kunnande, särskilt inom så kallade specialstål. Centralt i affärsmodellen är att öka andelen premiumprodukter och höghållfasta stål, vilket även omfattar stålsorter med låga koldioxidutsläpp. SSAB levererar kundvärde genom produkter med hög kvalitet och leveranssäkerhet, höghållfasta stål som förbättrar prestandan i maskiner och annan utrustning samt stål med låga koldioxidutsläpp som sänker klimatavtrycket i kundernas produkter och applikationer.

SSABs affärsmodell, med fokus på premiumprodukter, bidrar till en mer stabil intjäning, vilket skapar värde för investerare och andra intressenter.

SSAB har anställda i över 50 länder och produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA och är en betydande arbetsgivare på flera orter. Antalet anställda per land redovisas i not B.4.

SSAB är organiserat i fem rörelsesegment: de tre divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. För finansiella upplysningar per segment se not B.1.

SSAB har inga intäkter relaterade till verksamheter som nämns i SBM-1 40 d.

Uppströms värdekedja

SSABs inköp sker främst från Sverige, Finland samt andra europeiska länder (59 % av inköpen sker från Europa), men även USA (31 %). Endast en mindre andel kommer från övriga länder, och då främst Australien. Under 2024 köpte SSAB in produkter, material och tjänster till ett värde av cirka 77 (76) miljarder kronor. Järnmalm är den största inköpskategorin, följt av kol och koks och skrot. Dessa tre kategorier uppgick till omkring 34 % av koncernens totala kostnader. Skrot köps på spotmarknaden. Järnmalm köps i huvudsak från LKAB, Sverige, och priserna är länkade till marknadsindex. Inköp av kokskol görs från Australien, USA och Kanada, normalt med årliga leveranskontrakt och månatliga priser.

Utvecklingen av fossilfri järnsvamp, som tillsammans med skrot och fossilfri el kommer att vara insatsvaror för de planerade elektriska stålverken i Norden, sker i Hybrit Development AB:s pilotanläggning i Luleå. Hybrit Development AB är ett intressebolag som ägs till lika delar av SSAB, LKAB och Vattenfall. Den planerade demonstrationsanläggningen i Gällivare, som blir den första i industriell skala, kommer att ägas och drivas av LKAB.

Nedströms värdekedja

SSABs kunder omfattar bland annat företag inom tunga transporter, byggindustrin, fordonsindustrin och bygg- och anläggningsmaskiner. På hemmamarknaderna Norden och Nordamerika säljs standardstål i viss utsträckning via servicecenter och distributörer. SSAB är även återförsäljare av stål och andra metaller via Tibnor samt erbjuder stålbaserade byggprodukter via Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction köper stål från SSAB men även från andra stålleverantörer.

Hållbarhetsstrategi

SSAB är medlem i FN:s Global Compact och står bakom de tio principerna inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. SSAB har också åtagit sig att bedriva verksamheten i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling och Parisavtalet. SSAB stödjer även International Bill of Human Rights, Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

SSAB har regelbunden kontakt med intressenter (se SBM-2). SSABs hållbarhetsarbete är integrerat i affärsstrategin och omfattar alla divisioner och dotterbolag. Hållbarhetsstrategin utgår från väsentlighetsanalysen (se SBM-3) och inkluderar även det fossilfria kunderbjudandet.

SSAB vill vara ledande inom hållbarhet, vilket omfattar ambitionen att bli världens säkraste stålföretag och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten till omkring 2030. Detta innebär att SSAB avser att ställa om hela produktportföljen till produkter med lågt koldioxidavtryck.

SSABs övergripande hållbarhetsmål:

• Utsläpp av växthusgaser: Minskning med 48 % till 2033 jämfört med 2018.
• Säkerhet: Olycksfallsfrekvens (LTIF) under 1,0 och total registrerbar skadefrekvens under 5,5 (avseende 2024).
• Leveranser av utsläppsfritt stål (SSAB Zero): Leveranser av 100 000 ton av stålet SSAB Zero 2025.

Hållbart erbjudande

SSABs erbjudande till kund omfattar hållbarhetsaspekter. Några exempel är:

• SSABs masugnsbaserade produktion är redan idag bland den mest CO2-effektiva i världen och minskar därmed koldioxidavtrycket från SSABs egna produkter såväl som i kunders produkter.
• SSAB är världsledande inom höghållfast stål vilket hjälper kunder att uppgradera sina produkter och använda starkare stål för att spara vikt och material.
• SSAB Zero, ett stål producerat av återvunnet stål och fossilfri energi, lanserades under 2023. SSABs kunder från till exempel gruv- och transportindustrin använder redan SSAB Zero i sina produkter.
• SSAB har lanserat världens första stålpulver utan fossila koldioxidutsläpp för kommersiella leveranser. Pulvret kombinerar egenskaperna hos SSABs höghållfasta stål med de lätta strukturer som är möjliga med 3D-printing.
• Pilotleveranser av stål producerat med fossilfri järnsvamp som råvara fortsätter. Den fossilfria järnsvampen är utvecklad med HYBRIT-tekniken som för närvarande produceras i pilotskala i Hybrit Development AB:s anläggning i Luleå.
• SSABs partnerskap med kunder samt leveranser av utsläppsfritt stål sker främst till industriella kunder på hemmamarknaderna Norden och USA.

Nyckelintressenter

Typ av engagemang	Syfte med engagemang	Inställning till SSABs affärsmodell och strategi
Aktieägare, investerare och finansiärer	Möten, konferenser	Få insikt i finansmarknadens perspektiv på olika aspekter av SSAB # Intressentdialoger (SBM-2)

SSAB har regelbunden kontakt med intressenter och arbetar för en öppen dialog för att öka förståelsen för deras perspektiv. Intressentdialogerna anpassas för att tillgodose intressenternas behov, och kan ske exempelvis genom enskilda eller offentliga möten. Intressentdialoger sker i stor utsträckning på lokal nivå i anslutning till produktionsanläggningar, exempelvis med boende i närområdet och övriga lokalsamhället, men beroende på frågeställningar även på koncernnivå. Styrelse och koncernledning informeras årligen om viktiga intressenters synpunkter och intressen med avseende på SSABs hållbarhetspåverkan. Övriga beslutsfattare inom SSAB informeras om resultatet av relevanta intressentdialoger och dessa tas i beaktande för både dagliga och strategiska frågor. Intressenternas synpunkter kan påverka den strategiska inriktningen, som till exempelvis 2022 när SSABs styrelse beslutade att tidigarelägga omställningen av det nordiska produktionssystemet till följd av en hög efterfrågan från kunder på utsläppsfritt stål. Intressentdialoger hölls som en integrerad del av bedömningen av SSABs väsentliga områden. SSAB bedömer att intressenterna stödjer både analysen av de viktiga områdena och företagets strategi och omställning.

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter i förhållande till strategi och affärsmodell (SBM-3)

Hållbarhet är integrerat i SSABs affärsmodell och strategi (se SBM-1).

Hållbarhetspåverkan

Vad gäller klimat vill SSAB angripa grunden till problemet med de höga CO2-utsläppen inom stålindustrin, nämligen reduktion av råvaran järnmalm med hjälp av koks. Övriga väsentliga hållbarhetsområden följer till stor del av att SSAB är ett bolag inom tung industri (till exempel säkerhetsfrågor och jämställdhet), och har en global värdekedja (till exempel arbete med affärsetik, anti-korruption samt hållbarhet i leverantörsledet). SSAB har idag genom sin verksamhet negativ påverkan på människor och miljö, men genom den av styrelsen beslutade inriktningen mot fossilfri ståltillverkning kan miljöpåverkan minska väsentligt och även driva resten av stålbranschen i en mer miljövänlig riktning. Det kontinuerliga arbetet med övriga hållbarhetsområden kan också ge positiva långsiktiga effekter inom exempelvis arbetsmiljö och jämställdhet.

Finansiell påverkan

Klimat är det område som sammantaget har störst finansiell påverkan på SSAB, genom att den fria tilldelningen av utsläppsrätter minskas stegvis och planeras att upphöra i mitten av nästa årtionde. Läs mer om SSABs förbrukning av samt kostnad för utsläppsrätter i not C.1. Samtidigt investerar SSAB för att ställa om till fossilfri stålproduktion. Läs mer under avsnitt E1 samt om kapitalutgiftsplan i avsnittet Upplysningar enligt EU:s taxonomi. SSAB avser att finansiera omställningen med egen balansräkning och publicerade exempelvis under 2024 ett nytt ramverk för gröna och hållbarhetslänkade obligationer. Under 2023 lanserade SSAB det unika stålet SSAB Zero, som har under 0,05 kg koldioxidekvivalenter per kg stål. Produkten säljs till ett högre marknadspris jämfört med konventionellt tillverkat stål, då den tillför värde genom att stödja kundernas arbete att minska koldioxidavtrycket i sina produkter. Övriga hållbarhetsområden bedöms i nuläget inte ha signifikant påverkan på SSABs finansiella ställning, investeringar eller driftskostnader.

Väsentliga hållbarhetsområden

SSABs väsentliga hållbarhetsområden, villken del av värdekedja som omfattas samt enligt vilken ESRS standard de redovisas finns i översikten på nästa sida. Här sammanfattas även SSABs åtgärder inom respektive område samt om påverkan främst är av hållbarhetsrelaterad eller finansiell karaktär.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202476

OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Tidshorisont

SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning planeras för de närmaste tio åren, och kommer väsentligt att minska SSABs CO2-utsläpp och övriga utsläpp. I samband med omställningen genomförs relevant kompetensutveckling och utbildning för SSABs medarbetare. Bedömning av övriga hållbarhetsområden är att de kommer behöva hanteras löpande som en konsekvens av verksamheten inom en överskådlig framtid.

Väsentliga hållbarhetsområden

Hållbarhetsområde	Omfattning	Område och delområde enligt ESRS	SSABs åtgärder i korthet	Väsentlig hållbarhetspåverkan/finansiell påverkan
CO2-utsläpp	Leverantörer, ståltillverkning, kunder	Klimatförändringar (E1): Anpassning till klimatförändringar, begränsning av klimatförändringar, energi	• Strategi att ställa om till fossilfri ståltillverkning • Utveckling av en fossilfri värdekedja	Hållbarhetspåverkan samt finansiell påverkan
Föroreningar	Leverantörer, ståltillverkning	Föroreningar (E2): Miljöförorening av luft och vatten	• Strategi att ställa om till fossilfri ståltillverkning	Hållbarhetspåverkan
Cirkularitet	Egen verksamhet	Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5): Resursinflöden, inklusive resursanvändning; resursutflöden relaterade till produkter och tjänster; avfall	• Användning av stålskrot som råmaterial • Återanvändning av restprodukter	Hållbarhetspåverkan
Säkerhet	Leverantörer, egen verksamhet	Egen arbetskraft (S1): Arbetsvillkor	• Säkerhetslöfte • Säkerhetskultur • Utbildning • Riskbedömningar	Hållbarhetspåverkan
Inkludering och mångfald	Egen verksamhet	Egen arbetskraft (S1): Likabehandling och lika möjligheter för alla	• Jämställd rekrytering • Utbildning • Stötta olika initiativ i samhället för inkludering och mångfald	Hållbarhetspåverkan
Kompetensutveckling	Egen verksamhet	Egen arbetskraft (S1): Likabehandling och lika möjligheter för alla	• Utbildning • Initiativ för att vara en attraktiv arbetsplats	Hållbarhetspåverkan
Ansvarsfulla inköp	Leverantörer	Klimatförändringar (E1): Begränsning av klimatförändringar; Egen arbetskraft (S1): Arbetsvillkor, Arbetstagare i värdekedjan (S2): Arbetsvillkor, lika behandling och lika möjligheter för alla, övriga arbetsrelaterade rättigheter	• Leverantörskod • Bedömning av hållbarhetsrisker	Hållbarhetspåverkan
Affärsetik och anti-korruption	Leverantörer, egen verksamhet, kunder	Affärsetik (G1): Företagskultur, förbindelser med leverantörer, korruption och mutor	• Uppförandekod • Utbildningar • Riskbedömningar	Hållbarhetspåverkan samt möjlig finansiell påverkan vid eventuellt brott mot regelverk

Resiliensanalys av strategi och affärsmodell

SSAB anser att företagets strategi och affärsmodell inte bara hanterar de olika väsentliga riskerna relaterade till hållbarhet utan även direkt adresserar kärnan i klimatproblematiken, särskilt de höga utsläppen från masugnsbaserad ståltillverkning. Därför menar SSAB att strategin och affärsmodellen på ett adekvat och resilient sätt behandlar de kritiska frågorna inom hållbarhet. SSABs hållbarhetsstrategi och rapportering bygger på områden där bolaget har stor inverkan på människor, miljö och/eller områden med stor finansiell påverkan på SSAB, antingen där denna påverkan redan sker eller är mycket sannolik att den kan komma att ske. Se även kompletterande upplysningar till SBM-3 avseende klimatförändringar under E1.

SSAB ÅRSREDOVISNING 202477

OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter

Processen för bedömning av väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO-1)

Det här avsnittet innehåller en beskrivning av processen för att komma fram till de områden som har väsentlig påverkan, risker och möjligheter och som presenteras i SBM-3. Processen för bedömning av finansiella risker är etablerad sedan flera år, medan bedömning av påverkansrisker är ny för 2024.

Metodbeskrivning

SSABs bedömning av påverkan, risker och möjligheter avseende människor och miljö grundar sig främst på uppskattningar av SSABs interna hållbarhetsexperter. Uppskattningarna bygger i sin tur på olika antaganden, exempelvis att det är möjligt att rangordna olika typer av hållbarhetspåverkan på samma skala. Ambitionen har varit att resultatet som helhet ska vara överensstämmande med SSABs och intressenternas uppfattning. Resultatet har stämts av med olika intressentgrupper, exempelvis aktieägare, kunder och fackliga företrädare, som har haft möjlighet att i olika möten lämna synpunkter. SSAB bedömer att intressenterna delar SSABs analys av de väsentliga områdena och inga synpunkter på förändring av väsentlighetsanalysen framfördes. Bedömningarna har gjorts både för SSABs egen verksamhet men även för koncernens påverkan genom affärsrelationer med leverantörer och kunder. Bedömningarna har inte fokuserat på några särskilda verksamheter eller geografiska områden. Störst vikt har lagts på att bedöma nuvarande och framtida negativa konsekvenser av verksamheten. I många fall är SSABs hantering av en negativ konsekvens samtidigt en möjlighet såväl för SSAB, SSABs intressenter, och samhället i stort liksom för miljön. Till exempel har SSAB en hög miljöpåverkan idag, men har samtidigt en tydlig strategi för att minska CO2-utsläppen vilket motsvarar ungefär 10 % av Sveriges totala utsläpp och 7 % av Finlands.

Bedömning av risker och möjligheter

Bedömning av påverkan, risker och möjligheter avseende människor och miljö har gjorts med utgångspunkt i metodiken enligt ESRS 1 3-5. SSAB har utvecklat ett internt index för hållbarhetspåverkan där påverkan bedöms utifrån omfattning (både allvarlighetsgrad och hur omfattande påverkan är), möjlighet till återställande samt sannolikhet. Bedömning av finansiella effekter från hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter har gjorts enligt en intern skala där den finansiella effekten mäts i kronor. Skalan för sannolikhet är densamma som i bedömningen av hållbarhetsrelaterade risker.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

I processen har SSAB särskilt beaktat den koppling som finns mellan SSABs påverkan på människor och miljö och den finansiella påverkan på SSAB av dessa områden, vilket tydligt framgår av området klimatförändringar. Båda bedömningarna görs i samband med den årliga strategi- och riskprocessen. Alla divisioner samt dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction gör egna bedömningar vilka sedan ingår i en helhetsbedömning för koncernen. Denna valideras av EVP Hållbarhet, Ekonomi- och finansdirektören och EVP Strategi samt interna experter på koncernnivå. Bedömningen har rapporterats till styrelsen i samband med den årliga strategi- och risköversynen. Avsikten med processen är att identifiera risker på koncernnivå samt ge underlag till SSABs strategiska prioriteringar och hållbarhetsrapportering. SSAB har ingen särskild process för att identifiera hållbarhetsrelaterade möjligheter utan bedömningen av dessa ingår som en del av både den ordinarie strategiprocessen och den löpande verksamheten. SSABs hållbarhetsrelaterade affärsmässiga möjligheter ligger främst inom klimatområdet, exempelvis minskat koldioxidavtryck i kundernas produkter samt partnerskap inom fossilfritt stål.

Kompletterande upplysningar avseende klimatförändringar

Som framgår av upplysningarna i SBM-3 är klimatförändringar ett av de områden där SSAB har störst påverkan och även störst framtida risker. Bedömningen baseras på SSABs utsläpp av koldioxid och den påverkan på människor och miljö som uppstår som en konsekvens, samt även den potentiella finansiella påverkan men också affärsmöjligheten genom att ställa om till fossilfri stålproduktion. SSAB har ingen specifik process för att bedöma påverkan på människor och miljö som en konsekvens av utsläpp av växthusgaser från stålproduktionen.

Processen för klimatrelaterade fysiska risker

Bedömning av klimatrelaterade fysiska risker för de närmaste tre åren ingår i den årliga koncernövergripande riskprocessen för finansiella risker. Andra bedömningar, som kan vara på längre sikt, sker för närvarande genom att inhämta olika typer av expertbedömningar vid behov. Exempelvis lät SSAB under 2022 SMHI analysera potentiella fysiska klimatrisker vid SSABs produktionsanläggningar utifrån två olika klimatscenarier. På lokal nivå ses eventuella fysiska klimatrisker över kontinuerligt, exempelvis genom skyfallskartläggningar. Hänsyn tas till dessa vid såväl underhållsplanering som genomförande av nybyggnation, exempelvis i samband med uppförandet den nya ljusbågsugnen i Oxelösund. På lokal nivå har även mer ingående analys av specifika klimatfaktorer gjorts. Bedömning av klimatrelaterade fysiska risker i värdekedjan görs vid behov av ansvarig division (SSAB har ingen formaliserad koncernövergripande process). Oavsett klimatscenario förväntas ett varmare klimat med ökad nederbörd för SSABs anläggningar, främst i Norden. Se sammanställning i E1. För de närmaste tre åren så bedöms den sammantagna risken av ett förändrat klimat vara låg för koncernen som helhet.

Processen för omställningsrisker och -möjligheter

Bedömning av omställningsrisker och möjligheter för de närmaste tre åren görs framförallt i den årliga strategi- och riskprocessen men även löpande i divisioner och dotterbolag. SSAB inledde redan 2016 arbetet med att utveckla fossilfri stålproduktion, till följd av en bedömning av ökade omställningsrisker genom exempelvis ökad reglering och kostnader rörande koldioxidutsläpp, men också en ökad efterfrågan på fossilfria produkter. SSABs strategi att ställa om till fossilfri stålproduktion utvecklas kontinuerligt, exempelvis i början av 2022 när styrelsen tog ett policybeslut att tidigarelägga omställningen av det nordiska produktionssystemet med cirka 15 år, tack vare en ökad kundefterfrågan på produkter med lågt koldioxidavtryck. Bedömning av klimatrelaterade omställningsrisker i värdekedjan görs vid behov av ansvarig division (SSAB har ingen formaliserad koncernövergripande process). Eftersom beslutet att ställa om verksamheten redan är fattat (avser inriktningsbeslut samt separata investeringsbeslut för Oxelösund och Luleå) bedömer SSAB det som mer relevant att fokusera på bolagets förmåga att leverera på strategin enligt den uppsatta tidsplanen, och risker förknippade med utförandet. Vid behov görs också bedömningar av SSABs omställningsstrategi utifrån olika klimatscenarier. En sådan genomfördes 2022 där två klimatscenarier med låga respektive höga framtida nivåer av globala koldioxidutsläpp användes, med en tidshorisont på ungefär 20–25 år. Slutsatsen blev att SSABs strategi att ställa om till fossilfri ståltillverkning och stänga ner masugnarna i Sverige och Finland och som första stålbolag lansera fossilfritt stål på marknaden är väl positionerad i dessa två klimatscenarier. Oavsett scenario bedöms det finnas en marknad för stål med lågt koldioxidavtryck, även om marginalerna kommer att variera. Se översikt i E1.

Resultat av bedömningen på medellång sikt (1–5 år)

Följande är exempel på klimatrelaterade risker och möjligheter som SSAB identifierat utifrån processen som beskrivs ovan. Se Riskavsnittet för en fullständig rapportering om SSABs risker och riskhantering.

Överensstämmelse med den finansiella rapporteringen

Klimatrelaterade överväganden ingår i den löpande översynen av exempelvis avskrivningstakt samt tillgångsvärde. Se not A.2 för allmänna upplysningar och not C.1 för nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar och nedskrivningsprövning. Not C.1 innehåller upplysningar om hur SSABs omställning och tillhörande investeringsbeslut påverkar uppskattningar av återstående nyttjandeperioder för de tillgångar som kommer att ersättas.

Exempel på klimatrelaterade risker och möjligheter

	Produkter och tjänster	Politik och reglering	Teknik	Risk / möjlighet
Beskrivning	SSABs mål är att bli det första stålföretaget som lanserar fossilfritt stål på marknaden.	Inom EU sätts priset för CO2-utsläpp genom ETS-systemet och kostnaden för stålindustrin beräknas öka i takt med att den fria tilldelningen av utsläppsrätter minskar. Andra regioner har generellt lägre kostnader för CO2-utsläpp, vilket kan leda till sämre konkurrenskraft för europeiska tillverkare.	SSAB har påbörjat arbetet med att ställa om till fossilfri ståltillverkning. På grund av långa och oförutsägbara tillståndsprocesser finns det risk för att omställningen fördröjs om tillstånd inte kan erhållas i tid och stabil tillgång till fossilfri el inte kan garanteras.	Om SSABs omställning till fossilfri stålproduktion inte genomförs eller blir försenad så finns det en risk att SSAB förlorar marknadsandelar och/eller produktionskostnaderna ökar.
Möjlig finansiell påverkan	Att genomföra omställningen kommer att innebära ökade investeringskostnader. Fossilfritt stål kommer vara en premiumprodukt och efterfrågan beräknas vara god.	I takt med att den fria tilldelningen upphör kommer SSABs kostnader för utsläppsrätter att öka. Ett CO2-pris på 100 EUR/ton skulle innebära omkring 10 miljarder kronor i ökade kostnader. Samtidigt medför ett högt CO2-pris ett högre värde på fossilfritt stål.	En försening av SSABs omställning skulle innebära att SSABs försprång i industrins omställning skulle minska samtidigt som kostnader för utsläppsrätter inte kan undvikas i samma utsträckning, eftersom den traditionella järnmalmsbaserade stålproduktionen behöver fortsätta längre än planerat.	Beroende på när tillräckliga mängder av fossilfri järnsvamp från demonstrationsanläggningen finns tillgängliga, kan SSAB behöva använda den planerade ljusbågsugnen i Oxelösund med enbart återvunnet stål som råmaterial under en viss tid, vilket skulle öka SSABs beroende av skrotmarknaden. Merkostnaden för detta bedöms inte bli väsentlig för koncernen som helhet.

Kompletterande upplysningar avseende föroreningar

På koncernnivå anser SSAB att miljöföroreningar till luft och vatten är väsentliga områden där SSAB har en påverkan idag. SSAB har de miljötillstånd som krävs för verksamheten i respektive land och uppfyller kraven vad gäller miljöföroreningar. Respektive miljötillstånd för verksamheten hanterar även övriga frågor relaterade till miljöföroreningar och användningen av olika ämnen. Inom ramen för respektive miljötillståndsprocess har det genomförts samråd med bland andra allmänhet, kommun, myndigheter, närliggande verksamheter och särskilt berörda, exempelvis boende i närområdet. SSAB har inte genomfört någon ytterligare miljöriskanalys eller granskning som går utanför kraven i miljötillstånden. SSAB arbetar med att sätta upp en process för riskbedömning av olika hållbarhetsområden, i värdekedjan. Eftersom arbetet pågår avser upplysningarna enligt E2 enbart SSABs verksamhet.

Kompletterande upplysningar avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi

SSAB har de miljötillstånd som krävs för verksamheten i respektive land och uppfyller kraven vad gäller material- och avfallshantering. Inom ramen för respektive miljötillståndsprocess har det genomförts samråd med bland andra allmänhet, kommun, myndigheter, närliggande verksamheter och särskilt berörda, exempelvis boende i närområdet. SSAB har inte genomfört någon ytterligare riskanalys eller granskning som går utanför kraven i aktuell lagstiftning eller gällande miljötillstånd. Upplysningarna enligt E5 avser enbart SSABs verksamhet.# Kompletterande upplysningar avseende ansvarsfullt företagande

Affärsetiska risker identifieras genom den årliga självutvärdering som Internkontroll genomför och som omfattar majoriteten av de legala enheter där SSAB äger minst 50 %. Frågorna avser kännedom om SSABs uppförandekod samt styrdokument för affärsetik och anti-korruption samt upprättade visselblåsarsystem och därutöver information om att inte enheten eller personer i ledande ställning åtalats eller dömts för korruptions- eller mutbrott.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Upplysningskrav som omfattas av Hållbarhetsrapporten (IRO-2)

Följande tabell avser index enligt IRO-2 som syftar till att redogöra för vilka upplysningskrav enligt ESRS (European Sustainability Reporting Standards) som är inkluderade i SSABs hållbarhetsförklaring 2024. Om upplysningskrav ej är inkluderade, finns en motivering till varför (ej väsentligt, ej tillämpligt, infasningsmöjlighet eller att SSAB rapporterar området enligt GRI). Vidare innehåller tabellen även hänvisning till annan EU-lagstiftning för berörda paragrafer inom upplysningskraven.

Upplysningskrav enligt ESRS	Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar	Referens i tredje pelaren	Referens i referensvärdesförordningen	EU:s klimatlag	Inkluderad i hållbarhetsrapporten	Sida
ESRS 2 BP-1					Inkluderad	71
ESRS 2 BP-2					Inkluderad	71
ESRS 2 GOV-1		Bolagsstyrningsrapporten				36, 37, 40, 41, 43
ESRS 2 GOV-2		Bolagsstyrningsrapporten				36, 41
ESRS 2 GOV-1 21d	●	●	Bolagsstyrningsrapporten			36
ESRS 2 GOV-1 21e	●	Bolagsstyrningsrapporten				36
ESRS 2 GOV-3					Inkluderad	139
ESRS 2 GOV-4					Inkluderad	72
ESRS 2 GOV-4 30	●	Inkluderad				72
ESRS 2 GOV-5					Inkluderad	46
ESRS 2 SBM-1					Inkluderad	74
ESRS 2 SBM-1 40d i	●	●	●	Inkluderad		74
ESRS 2 SBM-1 40d ii och iii	●	●			Inkluderad	74
ESRS 2 SBM-1 40d iv	●	Inkluderad				74
ESRS 2 SBM-2					Inkluderad	75
ESRS 2 SBM-3					Inkluderad	75
ESRS 2 IRO-1					Inkluderad	77
ESRS 2 IRO-2					Inkluderad	80
ESRS 2 MDR-P					Inkluderad (förteckning)	71
ESRS 2 MDR-A					Inkluderad (förteckning)	71
ESRS 2 MDR-M					Inkluderad (förteckning)	71
ESRS 2 MDR-T					Inkluderad (förteckning)	71
ESRS E1 GOV-3					Inkluderad	139
ESRS E1-1					Inkluderad	86
ESRS E1-1 14	●	Inkluderad				86
ESRS E1-1 16g	●	●	Inkluderad			86
ESRS E1 SBM-3					Inkluderad	88
ESRS E1 IRO-1					Inkluderad	77
ESRS E1-2					Inkluderad	86
ESRS E1-3					Inkluderad	87
ESRS E1-4					Inkluderad	88
ESRS E1-4 34	●	●	●	Inkluderad		88, 93
ESRS E1-5	Ej inkluderad (GRI 302-1)					—
ESRS E1-5 37	●	Ej inkluderad (se GRI referens E1-5)				—
ESRS E1-5 38	●	Ej inkluderad (se GRI referens E1-5)				—
ESRS E1-5 40-43	●	Ej inkluderad (se GRI referens E1-5)				—
ESRS E1-6	Ej inkluderad (GRI 305-1, 305-2, 305-3, 305-4)					—
ESRS E1-6 44	●	●	●	Inkluderad	Ej inkluderad (se GRI referens E1-6)	—
ESRS E1-6 53-55	●	●	●	Inkluderad	Ej inkluderad (se GRI referens E1-6)	—
ESRS E1-7	Ej inkluderad (ej tillämplig)					—
ESRS E1-7 56	●	Ej inkluderad (ej tillämplig)				—
ESRS E1-8	Ej inkluderad (ej tillämplig)					—
ESRS E1-9	Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)					—
ESRS E1-9 66	●	Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)				—
ESRS E1-9 66a	●	Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)				—
ESRS E1-9 66c	Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)					—
ESRS E1-9 67c	●	Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)				—
ESRS E1-9 69	●	Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)				—
ESRS E2 IRO-1					Inkluderad	79
ESRS E2-1					Inkluderad	84
ESRS E2-2					Inkluderad	94
ESRS E2-3					Inkluderad	95
ESRS E2-4	Ej inkluderad (GRI 305-7)					—
ESRS E2-4 28	●	Ej inkluderad (se GRI referens E2-4)				—
ESRS E2-5	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS E2-6	Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)					—
ESRS E3 IRO-1	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS E3-1	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS E3-1 9	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS E3-1 13	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS E3-1 14	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS E3-3	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS E3-4	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS E3-4 28c	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS E3-4 29	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS E3-5	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS E4-1	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS E4 SBM-3	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS E4 SBM-3 16a i	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS E4 SBM-3 16b	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS E4 SBM-3 16c	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS E4 IRO-1	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS E4-2	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS E4-2 24b	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS E4-2 24c	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS E4-2 24d	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS E4-3	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS E4-4	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS E4-5	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS E4-6	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS E5 IRO-1					Inkluderad	79
ESRS E5-1					Inkluderad	96
ESRS E5-2					Inkluderad	96
ESRS E5-3					Inkluderad	96
ESRS E5-4	Ej inkluderad (GRI 301-1)					—
ESRS E5-5	Ej inkluderad (306-3)					—
ESRS E5-5 37d	●	Ej inkluderad (se GRI referens E5-5)				—
ESRS E5-5 39	●	Ej inkluderad (se GRI referens E5-5)				—
ESRS E5-6	Ej inkluderad (infasningsmöjlighet)					—
ESRS S1 SBM-2					Inkluderad	107
ESRS S1 SBM-3					Inkluderad	107
ESRS S1 SBM-3 14f	●	Inkluderad				107
ESRS S1 SBM-3 14g	●	Inkluderad				107
ESRS S1-1					Inkluderad	104
ESRS S1-1 20	●	Inkluderad				104
ESRS S1-1 21	●	Inkluderad				104
ESRS S1-1 22	●	Inkluderad				104
ESRS S1-1 23	●	Inkluderad				104
ESRS S1-2					Inkluderad	105
ESRS S1-3					Inkluderad	105, 115
ESRS S1-3 32c	●	Inkluderad				104
ESRS S1-4					Inkluderad	105
ESRS S1-5					Inkluderad	106
ESRS S1-6					Inkluderad	106
ESRS S1-7					Inkluderad	106
ESRS S1-8	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S1-9					Inkluderad	106
ESRS S1-10	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S1-11	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S1-12	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S1-13					Inkluderad	107
ESRS S1-14					Inkluderad	107
ESRS S1-14 88b och c	●	●	Inkluderad			107
ESRS S1-14 88e	●	Inkluderad				107
ESRS S1-15	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S1-16					Inkluderad	107
ESRS S1-16 97a	●	●	Inkluderad			107
ESRS S1-16 97b	●	Inkluderad				51
ESRS S1-17					Inkluderad	107
ESRS S1-17 103a	●	Inkluderad				107
ESRS S1-17 104a	●	●	Inkluderad			107
ESRS S2 SBM-2					Inkluderad	113
ESRS S2 SBM-3					Inkluderad	113
ESRS S2 SBM-3 11b	●	Inkluderad				113
ESRS S2-1					Inkluderad	112
ESRS S2-1 17	●	Inkluderad				112
ESRS S2-1 18	●	Inkluderad				112
ESRS S2-1 19	●	●	Inkluderad			112
ESRS S2-2					Inkluderad	112
ESRS S2-3					Inkluderad	112
ESRS S2-4					—
ESRS S2-4 36	●	Ej inkluderad (ej tillämplig)				113
ESRS S2-5					—
ESRS S3 SBM-2	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S3 SBM-3	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S3-1	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S3-1 16	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS S3-1 17	●	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)			—
ESRS S3-2	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S3-3	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S3-4	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S3-4 36	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS S3-5	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S4 SBM-2	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S4 SBM-3	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S4-1	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S4-1 16	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS S4-1 17	●	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)			—
ESRS S4-2	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S4-3	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S4-4	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS S4-4 35	●	Ej inkluderad (ej väsentlig)				—
ESRS S4-5	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS G1 GOV-1					Inkluderad	43
ESRS G1 IRO-1					Inkluderad	79
ESRS G1-1					Inkluderad	115
ESRS G1-1 10b	●	Ej inkluderad (ej tillämplig)				—
ESRS G1-1 10d	●	Ej inkluderad (ej tillämplig)				—
ESRS G1-2					Inkluderad	115
ESRS G1-3					Inkluderad	115
ESRS G1-4					Inkluderad	115
ESRS G1-4 24a	●	●	Inkluderad			115
ESRS G1-4 24b	●	Ej inkluderad (ej tillämplig)				—
ESRS G1-5	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—
ESRS G1-6	Ej inkluderad (ej väsentlig)					—

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Miljöinformation

SSAB har åtagit sig att minimera verksamhetens negativa miljöpåverkan och i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

SSAB

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Klimatförändringar (E1)

Merparten av SSABs direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1) kommer från den nordiska järnmalmsbaserade stålproduktionen och härrör från användningen av koks och kol som reduktionsmedel vid ståltillverkningen. SSABs nordiska anläggningar hör till de mest CO2-effektiva i världen, framför allt beroende på användningen av högvärdiga järnmalmspellets och högkvalitativ koks. Det finns dock begränsade möjligheter att ytterligare minska utsläppen från nuvarande processer och innan den planerade omställningen är genomförd kommer de direkta utsläppen i hög grad att följa variationen i producerad mängd stål.

De indirekta koldioxidutsläppen av växthusgaser från inköpt energi (Scope 2) kommer främst från den elektricitet som används för ljusbågsugnarna vid anläggningarna i USA, men också från användningen av el för valsning av stål i både USA och Norden. SSAB köper främst in el och värme utifrån den energimix som finns tillgänglig på respektive lokal marknad, men till anläggningen i Montpelier, USA, ger elleverantören lokal industri förtur till förnybar el, till största delen vindkraft. I Sverige och Finland köper SSAB även en del fossilfri el genom så kallade ursprungsgarantier.

De övriga indirekta utsläppen av växthusgaser (Scope 3) omfattar främst utsläpp från inköpta råmaterial och produkter, transporter och frakt från leverantörer och/eller till kunder samt bearbetning av sålda produkter.

SSABs produktionsprocesser är energiintensiva. El är den största energikällan och står för cirka 50 % av den totala energianvändningen. El används främst till att driva de elektriska ljusbågsugnarna vid de amerikanska anläggningarna. Naturgas, propan och eldningsolja används främst för olika värmnings- och värmebehandlingsprocesser.

Omställningsplan (E1-1)

SSAB inledde redan 2016 arbetet med att utveckla fossilfri stålproduktion och har under de senaste åren noga följt olika risker till följd av den globala uppvärmningen, exempelvis ökad reglering rörande klimatfrågor och koldioxidutsläpp, men även möjligheter genom en ökad efterfrågan på stål med låga klimatavtryck. SSABs omställning till fossilfri stålproduktion utgör en central del i både affärsmodellen och strategin. De främsta drivkrafterna för omställningen kommer från kundernas efterfrågan på produkter med låga fossila utsläpp samt ökade kostnader för utsläpp genom exempelvis EU ETS. De största åtgärderna som SSAB planerar att genomföra de kommande åren beskrivs nedan under rubriken Åtgärder. SSABs planer för omställning till fossilfri stålproduktion, inklusive investeringsram, är beslutade av styrelsen. Styrelsen följer upp planerna vid varje möte. Omställningen till fossilfri stålproduktion pågår enligt plan.

Linjering med Parisavtalet

SSABs klimatmål (se E1-4) är validerade av Science Based Targets initative, som har klassificerat målen för Scope 1 och 2 att vara i linje med ambitionsnivån för en 1,5°C-bana enligt Parisavtalet. Målen bygger på SSABs strategi att ställa om det nordiska masugnsbaserade produktionssystemet till fossilfria elektrostålverk och därmed till stor del eliminera koldioxidutsläppen från den egna verksamheten.

Finansiering

SSAB avser finansiera omställningen av det nordiska produktionssystemet med egen balansräkning. Under 2024 publicerade SSAB ett nytt ramverk för både gröna och hållbarhetslänkade obligationer. Styrelsen har godkänt investeringen av en ny ljusbågsugn och tillhörande råvaruhantering i Oxelösund (6,2 miljarder kronor, exklusive kraftledning) samt investering av omställningen i Luleå (4,5 miljarder euro).

Undvikande av inlåsningseffekter

Genomförandet av SSABs omställning är nödvändigt för att klimatmålen ska uppnås och för att undvika så kallad inlåsning av utsläpp av växthusgaser. Om inte SSABs omställning genomförs medför det att det masugnsbaserade produktionssystemet skulle fortsätta vara i drift, vilket skulle innebära ökade kostnader i form av utsläppsrätter, fortsatta utsläpp av växthusgaser motsvarande dagens nivåer samt på sikt även behov av kostsamma underhållsinvesteringar i masugnar och koksverk.

Övrig information

SSAB har inga verksamhetsmål kopplade till EU:s taxonomi för miljömässigt hållbara verksamheter, men SSAB bedömer att ståltillverkningen i de nya, planerade produktionsanläggningarna kommer att vara i överensstämmelse med taxonomins kriterier (aligned). För information om kapitalutgiftsplan, se Upplysningar om EU:s taxonomi. SSAB hade under året inga signifikanta investeringar i kol-, olja- eller gasrelaterade verksamheter. Vad SSAB kunnat bedöma, är bolaget inte principiellt uteslutet från något aktieindex som följer EU:s benchmarkförordning gällande Parisavtalet.

Policy och styrande dokument (E1-2)

Arbetet med att hantera klimatfrågor styrs av SSABs koncerndirektiv och -instruktion för miljö. Dessa styrdokument inkluderar SSABs åtagande att arbeta med kontinuerliga förbättringar inom miljöområdet samt minskning av koncernens miljöpåverkan, exempelvis vad gäller utsläpp av växthusgaser, men även på andra sätt motverka och begränsa effekterna av klimatförändringar. I instruktionen för miljöarbetet framgår att SSABs miljöarbete ska drivas i enlighet med ISO 14001.

Energifrågor styrs av SSABs koncerndirektiv och -instruktion för energi, som inkluderar SSABs åtagande att arbeta med kontinuerliga förbättringar inom energiområdet och därigenom förbättra koncernens energieffektivitet och stödja arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser genom användande av fossilfri energi. Instruktionen specificerar särskilt att elektrifiering av processer ska prioriteras. Om elektrifiering ej är genomförbar så ska SSAB sträva efter att använda förnybara eller fossilfria bränslen.

Både koncerndirektivet för miljö och koncerndirektivet för energi beslutas av SSABs koncernledning och ses över minst årligen. Styrdokumenten omfattar SSABs verksamhet samt arbetet med dessa frågor tillsammans med leverantörer och kunder. Styrdokumenten innehåller inga målformuleringar utan mål för respektive område tas fram i separat process. Intressenternas synpunkter har beaktats inom ramen för väsentlighetsanalysen men de har inte varit direkt involverade i framtagande av styrdokumenten. Dokumenten finns tillgängliga på SSABs hemsida.

Arbetet med klimatfrågan i leverantörsledet omfattas av SSABs leverantörskod, som beskrivs närmare under Ansvarsfullt företagande, avsnitt G1-2.

Åtgärder (E1-3)

De främsta nyckelåtgärderna som SSAB planerar omfattar att upphöra med traditionell masugnsbaserad stålproduktion, där kol och koks används som reduktionsmedel för järnmalmen vid framställning av råjärn. Ungefär 90 % av SSABs direkta koldioxidutsläpp kan härledas till den nordiska ståltillverkningen i sammanlagt fem masugnar. Masugnarna planeras att bytas ut mot elektriska ljusbågsugnar. Omställningen till fossilfri stålproduktion med avveckling av såväl masugnar som koksverk utgör därmed de huvudsakliga aktiviteterna för att nå klimatmålen (se E1-4).

Resterande 10 % av de direkta utsläppen härrör från fossila bränslen och de kommer att minskas genom elektrifiering av processer samt användning av fossilfria bränslen som till exempel biogas. De indirekta utsläppen från inköpt energi (Scope 2), främst elektricitet, kommer att vara relativt neutrala i förhållande till uppsatta utsläppsmål. Övergång till fossilfri elektricitet kommer att minska utsläppsintensiteten för den elektricitet som används men samtidigt kommer utfasningen av fossila bränslen genom elektrifiering att öka användningen av elektricitet. Sammantaget bedöms dessa i stort sett ta ut varandra för den aktuella målperioden. SSABs bedömning är att minskningen av Scope 1-utsläppen kommer att uppfylla den målsatta utsläppsreduktionen för både Scope 1 och Scope 2 sammantaget.

För Scope 3 pågår fortfarande ett arbete för att identifiera potentialen i olika typer av åtgärder. Vad gäller energieffektivisering och -återvinning sker ett systematiskt arbete på alla anläggningar, liksom med elproduktion från processgaser i stålverken, för att säkerställa en hög systemverkningsgrad och begränsa de totala utsläppen. Genom att återta processgaser och värmeenergi vid koksverk, masugnar och stålverk kan SSAB dels använda energin för eget bruk, dels producera el och fjärrvärme som säljs externt.

Mål (E1-4)

Genom att införa ambitiösa mål för Scope 1, 2 och 3 i SSABs verksamhetsstyrning drivs verksamheten mot minskade CO2-utsläpp på ett effektivt sätt.

Linjering med Parisavtalet

Klimatmålen är godkända av Science Based Targets initiative (SBTi) vilket säkerställer att målen följer Parisavtalets ambition samt minskar omställningsriskerna. SSAB blev under 2024 ett av de första stålbolagen i världen att få validerade vetenskapliga mål för utsläppsminskning av växthusgaser enligt SBTi:s specifika riktlinjer för stålindustrin. SSAB har valt att applicera den metodik som medför mål för absoluta utsläppsnivåer.

SSABs klimatmål är i överensstämmelse med Parisavtalets ambition om 1,5°C både för netto- nollmålet (Scope 1, 2 och 3) och målet på kort sikt (Scope 1 och 2). Målet för andra indirekta utsläpp (Scope 3) är i linje med ambitionsnivån ”well below 2°C” för målåret 2033. Detta är i linje med SBTi:s standard för stålindustrin.# Hållbarhetsrapport

SSABs klimatmål

Bland intressenter har framförallt aktie- och kreditanalytiker samt kunder, men även anställda, varit stödjande till SSABs beslut att ta fram vetenskapligt baserade klimatmål. Ur ett samhällsperspektiv kommer uppfyllande av SSABs klimatmål att ge ett betydande bidrag till de nationella klimatmålen i Sverige och Finland och det leder även till en teknikutveckling som kan påskynda den globala omställningen inom hela stålindustrin. Teknologiskt fokuserar SSAB på vätgasbaserad direktreduktion (DRI) för järnframställning. Den utvecklas i samriskbolaget Hybrit Development AB, och vätgasen framställs med hjälp av fossilfri elektricitet. SSAB fokuserar även på att stänga ner masugnarna och ersätta dessa med elektriska ljusbågsugnar för ståltillverkningen. Därutöver sker även ett skifte till fossilfria energikällor i hela SSABs verksamhet. Med denna omställning av verksamheten bedömer SSAB att bolaget även möter de politiska ambitioner som kommunicerats såväl globalt som i de länder där SSAB har ståltillverkning.

Målöversikt

• Mål på kort sikt:
  • SSAB åtar sig att minska de absoluta utsläppen av växthusgaser i Scope 1, 2 samt Scope 3 med 47,9 % till 2033.
• Mål på lång sikt:
  • SSAB åtar sig att minska utsläppen av absoluta växthusgaser i Scope 1, 2 och 3 med 93 % till 2045 från basåret 2018.
• Netto-nollmål:
  • SSAB åtar sig att nå netto-nollutsläpp av växthusgaser genom hela värdekedjan till 2045.

Fler detaljer om SSABs klimatmål samt utfall finns i noter.

Basår och metod

Basåret för de nya, uppdaterade klimatmålen (2018) är detsamma som för det tidigare klimatmålet för att underlätta jämförelse. Processen för SBTi-godkännandet omfattade även en bedömning av att basåret är relevant och representativt för hela SSABs verksamhet och för de indirekta utsläpp som genereras uppströms och nedströms i värdekedjan. Processen inkluderade också att säkerställa att gränserna för inventering av utsläppen av växthusgaser enligt GHG-protokollet följs.

Vägen mot att nå klimatmålen kommer att följa en stegvis reduktionskurva, där de största bidragen till måluppfyllnad kommer från omställningen av den masugnsbaserade ståltillverkningen i Sverige och Finland. Se ovan under Åtgärder för tidplanen för de olika nyckelåtgärderna.

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och hur de förhåller sig till strategi och affärsmodell (Kompletterande upplysningar relaterat till ESRS 2 SBM-3)

Exempel på identifierade klimatrelaterade risker och möjligheter finns under IRO-1, där tabellen på kommande sida visar klimatrelaterade omställningsrisker och möjligheter. Som redovisas under SBM-3 anser SSAB att nuvarande strategi och affärsmodell direkt adresserar kärnan i klimatproblematiken för ståltillverkning, särskilt de höga koldioxidutsläppen från masugnsbaserad ståltillverkning.

Upplysningar om hur resiliensanalysen har utförts finns under IRO-1 och tabellen Analys av klimatscenarier nedan innehåller information om analysen. SSAB anser att strategin är väl positionerad i de två klimatscenarierna. Det förväntas finnas en marknad för stål med lågt koldioxidavtryck oavsett scenario, men med varierande marginaler. Scenarioanalysen kan även användas som stöd i uppföljning och utvärdering av omställningsstrategin för att säkerställa framtida beslut och identifiera eventuella justeringsbehov.

Klimatförändringar tas även i beaktande på lokal nivå, till exempelvis genom flexibla inköpsstrategier och förmågan att ställa om leveransrutter vid behov. Klimatförändringar tas även hänsyn till vid utvärdering av befintliga tillgångar. Ett exempel på beslut som tagits som resultat av sådan utvärdering är de förändrade nyttjandeperioderna på de tillgångar som kommer att ersättas i det nya produktionssystemet i samband med omställningen.

Förväntade finansiella effekter (E1-9)

SSAB har valt att inte rapportera på E1-9 för 2024 men finansiella upplysningar kopplade till klimat finns beskrivna i not A.2 samt C.1. Prissäkring av elförbrukningen genom fysisk leverans och finansiella instrument finns beskrivet i not D.1. Elpriserna i USA är reglerade i respektive delstat.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
89
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Analys av klimatscenarier

De två scenarierna utgår från IPCC:s klimatscenarier RCP 2.6 och RCP 8.5, samt beskrivningar i SSP1 och SSP5. Tidshorisonten motiveras av en uppskattning av anläggningarnas livslängd. SSAB gav också i uppdrag till SMHI att analysera potentiella fysiska effekter av framtida klimatförändringar vid SSABs största produktionsanläggningar. Även denna analys utgick från RCP 2.6 och RCP 8.5. I den fysiska klimatanalysen ingick de klimatfaktorer som SSAB ansåg vara mest väsentliga: temperatur, nederbörd, vindstyrka och tillförsel av vatten. Totalt sett analyserades 10 olika indikatorer. I analysen användes tre olika tidsperioder: kort sikt (fram till 2040), medellång sikt (2040–2070) och lång sikt (2070–2100). Tidshorisonterna skiljer sig jämfört med vad som anges i ESRS 1 på grund av att det krävs långa tidshorisonter för att modellera förändringar av klimatet (för att undvika att dessa inte bara återspeglar naturligt fluktuerande väderförhållanden). Tidshorisonterna, även den korta, är längre än vad som normalt ingår i SSABs strategiska och finansiella planering. I tabellen nedan har det medellånga perspektivet använts.

Möjliga framtidsscenarier för omkring år 2050

	Scenario 1: Låga framtida utsläpp	Scenario 2: Höga framtida utsläpp
Samhället i stort	Den globala temperaturhöjningen har begränsats till under 2 grader och koldioxidutsläppen är negativa vid århundradets slut. Globala överenskommelser har resulterat i en strikt internationell klimatpolitik och höga kostnader förknippat med CO2 -utsläpp.	Den globala temperaturhöjningen har ökat till 4 grader vid århundradets slut och koldioxidutsläppen är 3 gånger så höga som idag. Globala överenskommelser om klimatpolitik och bindande åtaganden om utsläppsminskningar har inte kommit till stånd. Befolkningens resursintensiva livsstil fortsätter och även om vissa industrier ställer om mot lägre klimatavtryck, fortsätter andra oförändrat med höga utsläpp.
Stålindustrin	Hög efterfrågan på hållbara produkter och högt regulatoriskt tryck har bidragit till att samtliga industrier har ställt om till lågt klimatavtryck. Stora stålbolag har ställt om till fossilfri stålproduktion eller produktion med låga CO2-utsläpp, bland annat på grund av en stark efterfrågan. Stål med lågt CO2-avtryck har utvecklats över tid och blivit en standardprodukt.	Många stålproducenter har fortsatt använda koldioxidintensiva produktionsmetoder men ett mindre antal har valt att ställa om och ta en nischad position med stål med låga utsläpp av CO2. Det finns en efterfrågan på fossilfritt stål, men sannolikt i mindre omfattning än i scenariot ovan.
SSABs marknadsposition	Förmågan att snabbt ställa om och anpassa verksamheten har varit en konkurrensfördel. Stål med lågt CO2-avtryck är på väg att bli det nya normala. Under en övergångsperiod kan fossilfritt stål sannolikt motivera ett högre mervärde för kunden jämfört med standardstål. Denna prispremie bedöms dock vara mindre sannolik när hela industrin ställt om.	Den möjliga prispremien för fossilfritt stål bedöms inte vara lika uttalad, men kan troligen realiseras över en längre tidsperiod.
Klimat vid SSABs anläggningar	Medeltemperaturen har ökat vid de flesta av SSABs produktionsanläggningar. Lokalt har även nederbördsmängderna ökat, exempelvis vid anläggningen i Luleå. Medeltemperaturen i Östersjön har stigit något.	Medeltemperaturen har ökat vid alla SSABs produktionsanläggningar. Även nederbördsmängderna har ökat, både sommar och vintertid, särskilt vid anläggningarna i Norden. Medeltemperaturen i Östersjön har stigit något och mängden vatten i vattendrag har ökat.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
90
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Noter om klimatförändringar (E1)

Rapportering av data om miljöföroreningar görs i enlighet med GRI (se Upplysningar om särskilda omständigheter, BP-2).

Utsläpp av växthusgaser (kton)

	2024	2023	2022	2021	2020
Scope 1-utsläpp av växthusgaser
Scope 1-utsläpp av växthusgaser, brutto	9 483	9 947	9 844	10 641	9 471
Andel av scope 1 som regleras av utsläppshandelssystem för växthusgaser, %	92	94	94	93	92
Scope 2-utsläpp av växthusgaser
Scope 2 utsläpp av växthusgaser, marknadsbaserade, brutto	1 260	1 157	1 179	1 029	1 339
Scope 3-utsläpp av växthusgaser
Kategori 1: Köpta varor och tjänster	5 966	6 277	6 741	n/a	n/a
Kategori 2: Kapitalvaror	78	103	116	n/a	n/a
Kategori 3: Bränsle- och energirelaterade verksamheter	381	367	496	n/a	n/a
Kategori 4: Uppströms transporter och distribution	2 557	2 420	2 255	n/a	n/a
Kategori 5: Avfall från verksamheten	195	182	189	n/a	n/a
Kategori 6: Tjänsteresor	11	5	4	n/a	n/a
Kategori 7: Anställdas resor till/från arbetet	12	12	11	n/a	n/a
Kategori 8: Uppströms tillgångar som leasas	23	25	41	n/a	n/a
Kategori 10: Bearbetning av sålda produkter	981	1 053	1 499	n/a	n/a
Summa Scope 3-utsläpp av växthusgaser	10 204	10 444	11 352	n/a	n/a
Summa utsläpp av växthusgaser	20 947	21 547	22 375

RP Uppskattningar & bedömningar

• U&B Scope 1: Scope 1-utsläppen för Norden för år 2024 är preliminära. Pågående verifieringsprocess inom EU ETS för utsläppsrapporter för växthusgaser kan medföra mindre justeringar. Värden för 2023 har uppdaterats jämfört med tidigare rapportering av samma anledning.
• Scope 3: Scope 3-utsläppen är beräknade av en extern part: Metodiken för beräkningen bygger på en hybridmetod, där både generella emissionsfaktorer och aktivitetsdata har använts. Metodiken bygger på riktlinjer i Science Based Targets initiative Steel sector guidance. Där det är möjligt har beräkningar baserade på vikt eller tonkilometer använts. I övriga fall har utgifter för inköp använts.# Hållbarhetsrapport

Beräkningarna är baserade på antaganden och schablonvärden som kan komma att uppdateras, även för historiska värden. SSAB arbetar aktivt med datakvalitet för att minska beroendet av schablondata. Under året har arbetet resulterat i en högre andel viktbaserad data. Förbättringen av kvaliteten av data anses dock inte medföra problem avseende jämförbarhet gentemot tidigare rapporteringsår då metoden för beräkning är densamma.

Policy och styrande dokument

• Koncerndirektiv och -instruktion för miljö
• Koncerndirektiv och -instruktion för energi

Redovisningsprinciper

Koldioxidekvivalenter, CO2e: SSABs utsläpp av växthusgaser består främst av koldioxid men även andra växthusgaser som till exempel metan. Koldioxidekvivalenter innebär att man anger hur mycket koldioxidutsläpp som motsvaras av en specifik växthusgas för att ge samma påverkan på klimatet. När koldioxid eller CO2 omnämns i löptext i redovisningen avses koldioxidekvivalenter.

Scope 1: Direkta utsläpp av växthusgaser (CO2e) från SSABs verksamhet. Beräknas i enlighet med instruktionerna i WBSCD GHG Protocol samt ytterligare riktlinjer från EU och nationella myndigheter. Biogena CO2-utsläpp har inte bedömts relevanta och ingår inte i rapporteringen.

Scope 2: Indirekta utsläpp av växthusgaser (CO2e) från produktion av inköpt el och värme som förbrukas av SSAB. För el är indirekta CO2e-utsläpp beräknade med hjälp av marknadsbaserade emissionsfaktorer för den totala elkonsumtionen utan avdrag för egenproducerad elektricitet. Generiska emissionsfaktorer används för beräkningen av indirekta utsläpp från inköpt värme.

Scope 3: Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (CO2e), ej inkluderade i Scope 2, som sker i SSABs värdekedja, uppströms och nedströms. Scope 3 är beräknat i enlighet med Greenhouse Gas Protocol Corporate Value chain (Scope 3) Accounting and Reporting standard (WRI & WBCSD 2011). Följande Scope 3-kategorier rapporteras ej: 9, 11, 12, 13, 14 och 15.

Växthusgasintensitet per ton stål motsvarar CO2e Scope 1 och 2 dividerat med total volym råstål (ton). Total volym råstål återfinns i Förvaltningsberättelsen under rubriken Produktion. Växthusgasintensitet per omsättningskrona motsvarar CO2e Scope 1 och 2 dividerat med koncernens nettoomsättning (not B.2 Intäkter).

Energiredovisningen omfattar användningen av elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme. Användningen av elektricitet inkluderar externa bolag inom industriområdena. Energiintensitet motsvarar total energianvändning (elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme) i kWh dividerat med total volym råstål.

Utsläpp av växthusgaser (GRI 305-1)

kton	2024	2023	2022	2021	2020
Utsläpp från produktionen, Scope 1
Malmbaserad stålproduktion i Norden	8 757	9 328	9 226	9 916	8 697
Sverige	4 805	5 302	5 331	5 335	5 076
Finland	3 952	4 026	3 895	4 581	3 621
Skrotbaserad stålproduktion i USA	713	604	602	706	757
Övriga rapporterade anläggningar	14	14	16	19	17
Summa	9 483	9 947	9 844	10 641	9 471

Utsläpp av växthusgaser (GRI 305-2)

kton	2024	2023	2022	2021	2020
Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft och värme, Scope 2
Malmbaserad stålproduktion i Norden	624	539	442	380	332
Sverige	99	58	113	34	32
Finland	524	480	329	346	300
Skrotbaserad stålproduktion i USA	622	605	725	636	990
Övriga rapporterade anläggningar	14	13	13	13	17
Summa	1 260	1 157	1 179	1 029	1 339

Växthusgasintensitet (GRI 305-4)

	2024	2023	2022	2021	2020
Ton CO2e-utsläpp/ton råstål (genomsnitt)
Malmbaserad stålproduktion i Norden	1,85	1,83	1,95	1,80	1,79
Skrotbaserad stålproduktion i USA	0,59	0,51	0,57	0,55	0,70
Genomsnitt	1,46	1,42	1,51	1,42	1,43
Ton CO2e-utsläpp/omsättningskrona, Mkr	103,88	92,92	85,62	121,70	165,30

Direkta utsläpp av växthusgaser, Scope 1, per produktionsort

kton	2024	2023
SSAB Brahestad	3 884	3 963
SSAB Luleå	3 027	3 384
SSAB Oxelösund	1 558	1 683
SSAB Montpelier	292	291
SSAB Mobile	421	313
SSAB Borlänge	220	235
SSAB Tavastehus	68	63
SSAB Finspång	8	9
SSAB Kankaanpää	4	4

Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft och värme, Scope 2, per produktionsort

kton	2024	2023
SSAB Brahestad	425	389
SSAB Luleå	36	21
SSAB Oxelösund	36	21
SSAB Montpelier	202	204
SSAB Mobile	420	401
SSAB Borlänge	27	16
SSAB Tavastehus	100	91
SSAB Finspång	1	1
SSAB Kankaanpää	4	3

Klimatrelaterade förkortningar

• SBTi (Science Based Targets initiative): Organisation som tillhandahåller standarder för företags klimatmål som verifierar att planerna för att minska koldioxidutsläppen motsvarar samma ambitionsnivå som Parisavtalet. Organisationen är ett partnerskap mellan CDP, Global compact, World Resources Institute och Världsnaturfonden.
• IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change): FN:s klimatpanel som sammanfattar och bedömer vetenskapen relaterat till den globala uppvärmningen.
• RCP (Representative Concentration Pathway): Scenario för framtida utsläpp av växthusgaser framtaget av IPCC. Det finns fyra scenarier som är lika möjliga och beror på mängden växthusgaser som kommer att släppas ut.
• SSP (Shared Socioeconomic Pathway): Scenario för framtida socioekonomiska utvecklingar som används i klimatmodeller.
• SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut): Statlig myndighet med uppdrag att vara ett expertorgan inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi.
• NACE-koder: Europeiska gemenskapens statistiska nomenklatur över ekonomiska aktiviteter Klassificiering av branscher inom EU som används vid rapportering av upplysningar enligt EU:s taxonomi.

Den totala energianvändningen (inklusive elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme) var 8 927 (9 142) GWh och energiintensiteten uppgick till 1 215 (1 175) kWh/ton råstål.

Energianvändning och mix (GRI 302-1)

GWh	2024	2023	2022	2021	2020
Användning av fossil energi
Naturgas	3 112	3 206	3 255	3 680	3 708
Gasol	1 055	1 053	932	815	684
Olja	164	200	187	163	214
Summa användning av fossil energi	4 331	4 459	4 374	4 658	4 606
Andel fossil energi av total energianvändning, %	49	49	49	50	51
Användning av förnybar energi
Biogas	11	8	—	—	—
Biodiesel	40	40	—	—	—
Summa användning av förnybar energi	51	48	—	—	—
Andel förnybar energi av total energianvändning, %	1	1	—	—	—
Användning av el och värme
Inköpt elkraft	3 640	3 495	3 532	3 357	3 271
Elkraft som producerats från processgaser	884	1 121	1 037	1 342	1 184
Inköpt värme	20	19	18	18	21
Summa användning av el och värme	4 545	4 635	4 587	4 717	4 476
Andel el och värme av total energianvändning, %	51	51	51	50	49
Såld elkraft och värme
Såld värme	981	1 161	1 095	1 193	1 098
Summa såld elkraft och värme	981	1 161	1 095	1 193	1 098
Summa energianvändning, brutto	8 927	9 142	8 961	9 375	9 082
Summa energianvändning, netto (avdrag för såld värme)	7 946	7 981	7 866	8 182	7 984

Elkonsumtion per energikälla, 2024

Energianvändning och mix, per region 2024

GWh	Norden	USA	Övrigt
Användning av fossil energi
Naturgas	1 061	2 049	2
Gasol	1 000	—	55
Olja	164	—	1
Summa användning av fossil energi	2 225	2 049	57
Andel fossil energi av total energianvändning, %	45	53	49
Användning av förnybar energi
Biogas	9	1	—
Biodiesel	38	2	1
Summa användning av förnybar energi	47	4	1
Andel förnybar energi av total energianvändning, %	1	0	0
Användning av el och värme
Inköpt elkraft	1 778	1 823	39
Elkraft som producerats från processgaser	884	—	—
Inköpt värme	—	—	20
Summa användning av el och värme	2 662	1 823	60
Andel el och värme av total energianvändning, %	54	47	51
Såld elkraft och värme
Såld värme	969	—	13
Summa såld elkraft och värme	969	—	13
Summa energianvändning, brutto	4 934	3 876	118
Summa energianvändning, netto (avdrag för såld värme)	3 965	3 876	105

Mål och utfall

Science Based Targets initative har validerat att reduktionsmålen för växthusgasutsläpp som lämnats in av SSAB överensstämmer med SBTi Critieria and Recommendations (Criteria version 5.1) samt SBTi Corporate Net Zero Standard. SSAB åtar sig att minska utsläppen av absoluta växthusgaser i Scope 1, 2 och 3 (kategorierna inköpta varor och tjänster, bränsle- och energirelaterade aktiviteter samt uppströms transport och distribution) med 47,9 % till 2033 jämfört med basåret 2018. SSAB tillämpar en sektorspecifik avkarboniseringsväg för de utsläpp som ligger inom systemgränsen för kärnverksamheten enligt SBTi:s vägledning för stålindustrin. För utsläpp utanför denna systemgräns tillämpas absolut kontraktionsmetod. Det övergripande absoluta målet är ett vägt genomsnitt av följande tre delmål:

• SSAB åtar sig att minska sina absoluta utsläpp i Scope 1, 2 och 3 för kärnverksamheten med 55,1 % till 2033 jämfört med basåret 2018.
• SSAB åtar sig också att minska alla andra absoluta utsläpp av växthusgaser i Scope 1 och 2 med 63,0 % inom samma tidsram.
• SSAB åtar sig vidare att minska alla andra absoluta utsläpp av växthusgaser i Scope 3 från inköpta varor och tjänster, bränsle- och energirelaterade aktiviteter och uppströms transport och distribution med 37,5 % inom samma tidsram.

Det finns också ett intensitetsmål att minska utsläppen med 56,8 % per ton varmvalsat stål omfattande Scope 1, 2 och 3 för kärnverksamheten, samt en gräns för den maximala tillåtna skrotandelen (63 %). 2024 uppgick minskningen av utsläppen per ton varmvalsat stål till 1,1 % och skrotandelen för koncernen till 39 %. För det övergripande målet på kort sikt ger SSAB även en årlig prognos, se nedan. Prognosen ingår i SSABs ramverk för grön och hållbar upplåning (Green and Sustainability-linked Finance Framework).# Hållbarhetsrapport

Miljöföroreningar (E2)

Stålproduktion och vidareförädling av stålämnen genererar förutom utsläpp av koldioxid också andra betydande utsläpp till luft från olika förbränningsprocesser samt utsläpp till vatten via kylvatten och förorenat processvatten. Sammantaget sker utsläpp till både luft, vatten och mark från SSABs verksamhet, varav utsläpp till luft (förutom koldioxid även till exempel kväveoxider, svaveloxider och stoft) och vatten (till exempel utsläpp av kväve och suspenderade ämnen) anses vara väsentliga för samtliga produktionsorter inom SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas (se lista under BP-1).

Policy och styrande dokument (E2-1)

Arbetet med att hantera frågor om föroreningar från verksamheten styrs ytterst av SSABs koncerndirektiv och -instruktion för miljö. Dessa styrdokument inkluderar SSABs åtagande att arbeta systematiskt med kontinuerliga förbättringar inom miljöområdet samt minskning av koncernens miljöpåverkan, exempelvis vad gäller föroreningar till luft och vatten. Instruktionen för miljöarbetet inkluderar att SSABs miljöarbete ska drivas i enlighet med ISO 14001. Koncerndirektivet och -instruktionen för miljö beslutas av SSABs koncernledning och ses över minst årligen. De omfattar SSABs verksamhet och finns tillgängliga på SSABs hemsida. Intressenternas synpunkter har beaktats inom ramen för väsentlighetsanalysen men de har inte varit direkt involverade i framtagande av styrdokumenten. Samtliga divisioner och dotterbolag är ansvariga för att bedriva verksamheten i linje med koncerndirektiv och -instruktioner samt säkerställa att utsläppen hålls inom ramen för utsläppsvillkor och andra krav från miljömyndigheterna. Inom varje division och dotterbolag finns särskilda miljöfunktioner med ansvar för att bevaka lagar och krav, handlägga tillståndsansökningar samt genomföra mätningar av utsläpp och rapportering av dessa. Koncernens styrdokument för miljöarbetet innehåller inga explicita krav eller styrmedel för begränsning av föroreningar till luft, vatten eller mark, utan dessa hanteras av varje division eller dotterbolag och deras lokala anläggningar. Styrdokumenten på koncernnivå innehåller inte heller några krav på utfasning eller minimering av särskilt utpekade ämnen i till exempel kemikalier, utan även dessa frågor hanteras lokalt (se nedan under Åtgärder). På lokal nivå finns styrdokument och instruktioner för hur incidenter och nödsituationer kopplade till miljöföroreningar kan undvikas (del av respektive miljöledningssystem). Sammantaget gäller att i händelse av en miljöolycka ska alltid en omedelbar korrigerande åtgärd göras samt rapportering i enlighet med tillämpliga interna rutiner. Beroende på platsen och händelsens allvarlighetsgrad kan ytterligare rapportering till lokala myndigheter vara nödvändig. De lokala styrdokumenten och instruktionerna är inte publika men anläggningarnas miljötillstånd och miljörapporter till myndigheterna är offentliga handlingar (dock kan vissa delar vara sekretessbelagda för att skydda känslig affärsinformation). De lokala styrdokumenten beslutas av orts- eller divisionsledningen.

Leverantörskod

Genom SSABs leverantörskod uppmanas leverantörer att vidta åtgärder för att minska miljöpåverkan samt arbeta för att exempelvis förbättra kvaliteten på luft, vatten och mark.

Positiva effekter av SSABs omställning

SSABs omställning, som omfattar stängning av masugnar i Sverige och Finland, kommer inte bara innebära att koldioxidutsläppen minskar, utan även att utsläpp av stoft, som exempel koldamm, och svaveldioxid kommer att minska kraftigt. Även utsläpp av kväveoxider beräknas minska.

Åtgärder (E2-2)

SSAB prioriterar att minska miljöpåverkan från verksamheten och att förbättra kvaliteten på luft, vatten och mark. SSAB tillämpar en begränsningshierarki för föroreningar som kan exemplifieras enligt följande:

Förebyggande av miljöförorening vid källan

• SSAB strävar efter att eliminera potentiella miljöföroreningar vid källan, exempelvis genom kriterier vid inköp av kemikalier för att undvika skadliga ämnen och därmed minimera negativ inverkan på miljön och människors hälsa.
• Detta arbetssätt omfattar hela SSABs verksamhet och alla inköp av råvaror, insatsvaror och kemikalier.
• SSAB arbetar utifrån det övergripande åtagandet om ständiga förbättringar. Vid förändringar i lagstiftning eller krav från myndigheter anpassas både handlingsplaner och tidplaner för att möta dessa krav som miniminivå.
• Genom omställningen till fossilfri stålproduktion minskar inte bara utsläppen av koldioxid utan även många andra föroreningar.

Minska utsläppen av miljöföroreningar

• SSAB strävar efter att ersätta betänkliga kemikalier med alternativ som har mindre negativ påverkan.
• Dessa åtgärder genomförs ofta som en del av större investeringar som till exempel val av produktionsteknisk utrustning. Därutöver sker ett löpande förbättringsarbete genom förebyggande underhållsinsatser, egenkontroll, avvikelserapportering och tillhörande korrigerande åtgärder och förbättringar.
• Inom gällande miljötillstånd tas hänsyn till valet av bästa möjliga teknik och efterlevnaden av de föreskrivna miljökraven, såsom utsläppsgränser.
• Även här arbetar SSAB utifrån åtagande om ständiga förbättringar enligt miljöledningssystemet (ISO 14001), med policyer, rutiner och arbetssätt som omfattar hela verksamheten för att uppfylla eller överträffa lagar och krav.

Återställa miljöförorening

• SSAB arbetar både med löpande förbättringsarbete och akuta insatser om miljöolyckor skulle inträffa.
• I händelse av en miljöolycka görs alltid en omedelbar korrigerande åtgärd och avvikelserapportering. Inga allvarliga miljöolyckor har inträffat under året.
• Behovet av sanering undersöks även för tidigare verksamheter som äldre industriområden, gruvor och deponier när det finns misstanke om betydande miljö- eller hälsorisker.

SSABs bedömning är att REACH Annex XVII (Begränsningslistan) är uppfylld. SSABs kemikalieanvändning omfattar dock vissa ämnen på Begränsningslistan men användningen av dessa strider inte mot de aktuella kraven. Ämnen enligt REACH Artikel 59 (Kandidatförteckningen) eller andra ämnen som uppfyller kriterierna enligt REACH Artikel 57 kan finnas i de kemikalier som SSAB använder.

Mål (E2-3)

SSAB arbetar brett med miljörelaterade frågor på divisions- och anläggningsnivå. Miljöarbetet sker i första hand inom ramen för ISO 14001- standarden och alla produktionsanläggningar är certifierade enligt denna standard. Miljöledningssystemet omfattar arbete med policy, rutiner och arbetssätt i syfte att möta eller överträffa lagar och andra krav. Inom ramen för miljöledningssystemet identifieras den lokala verksamhetens miljöaspekter med hänsyn till den lokala och regionala miljön. Utifrån de miljöaspekter som bedöms vara betydande sätts lokala miljömål. Detta är ett frivilligt arbete som sker utöver det arbete som sker för att möta miljölagstiftning och andra krav som ålagts verksamheterna från respektive miljömyndighet (exempelvis att utsläpp till luft och vatten håller sig inom de gränsvärden som satts upp i respektive miljötillstånd). SSAB har givet detta omfattande arbete på lokal nivå inget mål för föroreningar på koncernnivå.

Förväntade finansiella effekter (E2-6)

SSAB har valt att inte redovisa E2-6 för 2024, men upplysningar om finansiella effekter av framtida återställning av miljö finns i not C.5.

Noter om miljöförorening (E2)

Rapportering av data om miljöföroreningar görs i enlighet med GRI (se Upplysningar om särskilda omständigheter, BP-2).

Andra betydande utsläpp till luft (GRI 305-7)

	2024	2023	2022	2021	2020
Utsläpp av stoft (PM)	628	576	531	595	510
Utsläpp av svaveldioxid (SOx)	2 695	3 578	2 393	3 492	2 549
Utsläpp av kväveoxider (NOx)	3 643	3 426	3 484	3 135	3 274

Utsläpp till vatten

	2024	2023	2022	2021	2020
Suspenderade ämnen	269	353	302	164	76
Mineralolja	1	2	2	1	2

• Policy: Koncerndirektiv och -instruktion för miljö.
• Mål och utfall: SSAB har inga övergripande koncernmål avseende miljöföroreningar.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)

I stålproduktionen används flera olika material som insatsvaror, exempelvis järnmalmspellets, reduktionsmedel som kol och koks samt skrot. Material som inte kan återcirkuleras internt vidareförädlas till biprodukter och säljs vidare externt. Biprodukter som slagg används i olika industrier, till exempel inom vägkonstruktion och som ersättning för cement.

Policy och styrande dokument (E5-1)

SSAB har ingen koncernövergripande policy för resursanvändning, vare sig vad gäller materialanvändning eller hantering av avfall och restprodukter men ser över behovet av en sådan under kommande år. Relevanta arbetsinstruktioner finns på lokal nivå. Samtliga SSABs anläggningar har egna övervaknings- och datainsamlingssystem som uppfyller myndigheternas krav. SSAB arbetar löpande med att minska avfallsmängderna och öka användningen av restprodukter.

Åtgärder (E5-2)

Användning av material och insatsvaror

SSABs omställning till fossilfri stålproduktion kommer att innebära en förändring av vilka råmaterial som används för ståltillverkningen, framförallt i de nordiska anläggningarna, där användningen av kol och koks kommer att upphöra och användningen av skrot och fossilfria järnmalmspellets kommer att öka. Detta beskrivs översiktligt i illustrationen av SSABs påverkan under Allmän information.

Redan idag arbetar SSAB med att minska behovet av material och insatsvaror, exempelvis genom värmeåtervinning och användning av processgaser, vilket minskar behovet av inköpta bränslen och el. När det är möjligt återvinner SSAB restmaterial i ståltillverkningsprocesserna för att utvinna mer värde, minska förbrukningen av jungfruliga råvaror och minimera mängden avfall som deponeras. Exempelvis kan användningen av skrot optimeras i ståltillverkningen, för att minska behovet av järnmalm som insatsvara. I de amerikanska anläggningarna används nära 100 % stålskrot som råvara, och även de nordiska, järnmalmsbaserade anläggningarna använder ungefär 20 % skrot som råvara. För 2024 var utfallet 97,5 % respektive 18,5 %.

Totalt inom SSAB uppgick skrotanvändningen under året till 3,5 (3,7) miljoner ton.

Användning av restprodukter

Ståltillverkning ger upphov till olika restprodukter och SSAB eftersträvar en effektiv och ökad användning av egna restprodukter som insatsmaterial i den egna produktionen. Till exempel kan järnhaltigt material återföras till ståltillverkningen vilket minskar behovet av jungfruliga råvaror. Detta minskar i sin tur även uppkomsten av avfall. Material som inte kan återanvändas internt kan vidareförädlas till biprodukter och säljas externt för att ersätta naturresurser i andra branscher. Resultatet av arbetet med användning av restprodukter visas i tabellen Restprodukter i noterna.

I den nordiska verksamheten arbetar SSAB med återcirkulering av material till den egna produktionen, bearbetning och försäljning av biprodukter som slagg samt hantering av avfall som inte har någon miljömässigt eller ekonomiskt försvarbar avsättning. Ett av SSABs fokusområden för den egna verksamheten kopplat till cirkulär ekonomi är nyttjandet av slagg. Den totala efterfrågan på slaggbaserade produkter har ökat och nya tillämpningar för slagg skapar också nya intäktsströmmar för SSAB.

Där det inte finns något miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart alternativ för användning uppstår ett avfall som antingen måste skickas till egna deponier eller till godkända externa avfallsmottagare. På de stora anläggningarna i Norden har SSAB egna deponier, för exempelvis stoft och slam från järn- och stålproduktionen. Dessa deponier drivs i enlighet med erforderliga tillstånd och efterlevnaden övervakas av tillsynsmyndigheter. I USA har SSAB inga egna deponianläggningar eller transporter för avfall. Materialet som skickas till deponi provtas av en tredjepartsleverantör och klassificeras före leverans.

Mål (E5-3)

Målet för resursanvändning omfattar den nordiska verksamheten och innebär att hela den årliga slaggproduktionen ska komma till användning internt eller externt. Målet mäts genom att sätta årets slagganvändning i relation till slaggproduktionen (basår saknas). Utfallet för 2024 var 88 (120) %. Intressenter har inte varit involverade i beslutsprocessen rörande målet. Målet relaterar till resursutflöde och mer specifikt ökning av cirkulär materialanvändning och minimering av primära råvaror. Vad gäller avfallshierarkin och dess olika nivåer avser målet materialåtervinning. Målet är satt på frivillig basis av SSAB och driver förbättringsarbetet längre än de legala kraven. Målet är inte kopplat till de lokala arbetsinstruktionerna.

Förväntade finansiella effekter (E5-6)

SSAB har valt att inte redovisa E5-6 för 2024.

Användning av restprodukter i SSABs verksamhet
* Restprodukter som innehåller järn återförs i produktionsprocesserna för att ersätta järnmalm
* Stålslagg används i masugnarna för att ersätta kalksten
* Masugnsslagg används i cementindustrin för att ersätta kalksten
* Slagg säljs till vägbyggen för att minska användningen av jungfrulig ballast
* Vissa sorters slagg används som jordförbättringsmedel inom jordbruket
* Bensen, svavel och stenkolstjära används inom kemisk industri som råvara

Noter om resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)

Rapportering av data om resursanvändning görs i enlighet med GRI (se Upplysningar om särskilda omständigheter, BP-2).

P Policy

SSAB har ingen koncernövergripande policy för resursanvändning.

Materialanvändning (GRI 301-1)

	kton
	2024	2023	2022	2021	2020
Järnmalmspellets	6 551	6 980	6 483	7 601	6 417
Reduktionsmedel1)	2 330	2 427	2 299	2 594	2 309
Skrot (externt + internt)	3 513	3 658	3 705	3 828	3 689
Återvunnet material	795	776	717	973	823
Slaggbildare2)	637	666	717	789	661
Legeringar	100	107	110	122	101
Metall- och färgbeläggningar	46	45	46	61	57
Summa icke förnybara material	13 972	14 660	14 077	15 968	14 057

1) Koks, kol och andra reduktionsmedel såsom olja.
2) Kalksten, bänd kalk, dolomit, karbid, etc.

M RP Restprodukter (306-3)

	kton
	2024	2023	2022	2021	2020
Restprodukter från malmbaserad stålproduktion	3 664	3 284	2 932	3 888	3 897
Använts internt eller externt	3 217	3 364	2 440	3 294	3 578
Restprodukter från skrotbaserat stålproduktion	835	819	754	713	762
Använts internt eller externt	758	751	685	642	685
Summa restprodukter	4 498	4 103	3 686	4 601	4 659
Använts internt eller externt	3 975	4 116	3 125	3 936	4 263

Avfall, total mängd

	kton
	2024	2023	2022	2021	2020
Industriavfall till deponi	300	274	333	369	331
Farligt avfall	47	50	48	54	51
Icke farligt avfall	69	61	58	79	63
Summa mängd	416	385	439	502	445

Upplysningar om farligt avfall för år 2023 har justerats jämfört med tidigare rapportering.

Redovisningsprinciper

Slagganvändning definieras som andel slagg som använts i förhållande till mängden slagg som uppstått under året. Detta avser slagg från stålproduktion inom verksamheten i Sverige och Finland.

Mål och utfall

Mål och utfall: Resursanvändning %	2024	2023	Mål 2025	Mål 2030
Slagganvändning	88	120	100	105

Upplysningar enligt EU:s taxonomi U&B

SSABs stålproduktion ingår i EU:s taxonomi i kategorin för järn- och ståltillverkning (delegerad akt för klimat). Stålproduktionen inkluderar alla ekonomiska aktiviteter som ingår i divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas. Dessa aktiviteter motsvarar i princip 100 % av SSABs koldioxidutsläpp (Scope 1). SSABs definition av ekonomiska aktiviteter framgår nedan under Redovisningsprinciper. Externa intäkter, investeringar och driftsutgifter förklaras i anslutning till respektive tabell. SSAB har inga andra verksamheter som bedömts som väsentliga i relation till koncernens intäkter, investeringar och driftsutgifter, eller som omfattas av de delegerade akterna för övriga miljömål.

Förändring jämfört med föregående år

Intäkterna från SSABs skrotbaserade stålproduktion minskade relativt sett mer än övriga intäkter under året. Kapitalutgifter i verksamhet som ej är taxonomiförenlig ökade relativt sett på grund av bland annat inköp av utsläppsrätter. Driftsutgifter för de taxonomiförenliga verksamheterna minskade relativt sett mer än de övriga driftsutgifterna under året.

Finansiering i linje med taxonomin

SSAB har under året publicerat ett uppdaterat ramverk för gröna och hållbarhetslänkade obligationer. Inga obligationer gavs ut under ramverket 2024.

Kärnenergirelaterade verksamheter

Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktions- anläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.	NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, som vätgasproduktion, samt för säkerhets- uppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.	NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.	NEJ

Fossilgasrelaterade verksamheter

Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.

NEJ

Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.

Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktions-anläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.

NEJ

Uppskattningar och bedömningar

Gränsvärde för klimat EU:s taxonomi omfattar gränsvärden för hur ekonomiska aktiviteter kan anses bidra väsentligt till att klimat-förändringarna begränsas.

• SSABs skrotbaserade ståltillverkning i elektriska ljusbågsugnar använder mer än 90 % återvunnet stål och uppfyller därmed gränsvärdet.
• De planerade nya anläggningarna i Oxelösund och Luleå beräknas, oavsett råvara, klara klimatkriteriet 0,209 tCO2e/ton stål.
• Inget av SSABs stålverk som producerar järnmalmsbaserat stål i masugn klarar gränsvärdena för framställning av råjärn eller koks.

Kriterier för att inte orsaka betydande skada

Analysen av SSABs skrotbaserade ståltillverkning i USA utgår från SSABs bedömning av syftet med regleringen samt utifrån ett väsentlighets- perspektiv. Den bedöms inte orsaka betydande skada:

• Klimatanpassning: Klimatriskanalys har genomförts med vedertagna modeller. Inga väsentliga risker har identifierats för anläggningarna i USA.
• Vatten och marina resurser: SSABs skrotbaserade anläggningar har erforderliga tillstånd för uttag av vatten, utsläpp av kylvatten, processavloppsvatten och dagvatten. Båda anläggningarna har fastställda rutiner och processer för att förhindra utsläpp. Båda anläggningarna finns i områden med låg vattenstress. SSAB bedömer att anläggningarna uppfyller kriterierna.
• Föroreningar: SSAB bedömer att anläggningarna uppfyller kriterierna, genom att till exempel de skrotbaserade anläggningarna har de miljötillstånd som krävs samt att ståltillverkning i USA kan räknas som en samhällsviktig funktion.
• Biologisk mångfald: SSAB bedömer att anläggningarna uppfyller kriterierna. Risker för biologisk mångfald till följd av utsläpp till luft, vatten eller mark hanteras inom ramen för de miljötillstånd som finns för verksamheterna. Erforderliga försiktighetsmått har vidtagits och riskerna bedöms därmed inte som betydande. Anläggningarna ligger inte heller nära (inom 50 km) något område som bedöms vara särskilt känsligt, som till exempel Natura 2000-områden.

Minimiskyddsåtgärder

SSAB bedömer att arbetet som bedrivs inom bland annat affärsetik, antikorruption, hälsa och säkerhet, anställda samt ansvarsfulla inköp motsvarar sådana processer och adresserar identifierade risker.

Kapitalutgiftsplan

Enligt CSRD måste alla företag ange en kapitalutgiftsplan som omfattar alla kapitalutgifter enligt definitionen i EU:s taxonomi, både kapitalutgifter och rörelsekostnader som har uppkommit under räkenskapsåret samt de som förväntas uppkomma under de kommande fem åren.

SSABs kapitalutgiftsplan omfattar de planerade investeringarna i Oxelösund och Luleå (se E1-3). SSAB har erhållit tredjepartsverifiering som intygar möjlig taxonomiförenlighet för båda anläggningarna. Eftersom anläggningarna är under uppförande har exempelvis inte SSAB

ÅRSREDOVISNING 202499
OM SSAB

RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

klimatanpassningsåtgärder genomförts fullt ut än. Rörelsekostnader är inte inkluderade i kapitalutgiftsplanen eftersom färdigställandet av anläggningarna ligger i slutet av den definierade femårsperioden och är därför är svåra att bedöma.

RP Redovisningsprinciper

För SSABs redovisning av intäkter, investeringar och driftsutgifter är följande NACE-koder relevanta:

• C19.10 Tillverkning av koksugnsprodukter
• C24.10 Tillverkning av enklare järn och stål samt av ferrolegeringar
• C24.20 Tillverkning av rör, hålprofiler och tillhörande beslag, av stål
• C24.32 Kallvalsning av smal bandplåt
• C24.52 Gjutning av stål
• C25.61 Behandling och beläggning av metaller

Vidare inkluderar SSAB verksamheter utan specifika NACE-koder som betning, glödgning, spaltning, formatklippning och emballering. samt stödjande eller kompletterande aktiviteter såsom vattenanvändning, reningsverk, återvinning av restprodukter, deponier, kraftverk, produktion av vätgas och syre.

SSAB har noterat att detta inte är i linje med den s.k. Draft Commission Notice (FAQ) från November 2024 men har valt att rapportera enligt tidigare år för att behålla jämförbarhet tills dess att regelverket formaliserats.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024100
OM SSAB
olagsstyrningsrapport
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Omsättning 2024

Ekonomiska verksamheter (1)	Kod (2)	Omsättning (3)	Andel av omsättningen, år 2024 (4)	Kriterier för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)	Minimiskyddsåtgärder (17)	Andel förenliga med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomi kraven (A.2)	Omsättning, år 2023 (18)	Kategori möjliggörande verksamhet (19)	Kategori omställningsverksamhet (20)
		Mkr	%	Begränsningar av klimatförändringar (5)	Anpassning till klimatförändringar (6)	Vatten (7)	Föroreningar (8)	Cirkulär ekonomi (9)	Biologisk mångfald (10)	Begränsning av klimatförändringar (11)
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN				J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J/N
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Skrotbaserad stålproduktion CCM 3.9.		29 228	28	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	J
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1)		29 228	28				28
Varav möjliggörande verksamheter		—	—				—		E
Varav omställningsverksamheter		29 228	28				J			T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)				EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	J/N
Järnmalmsbaserad stålproduktion CCM 3.9.		56 763	55	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		56 763	55				55
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)		85 990	83				84
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättning hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin		17 428	17
TOTALT (A + B)		103 418	100

Taxonomi (externa intäkter) motsvarar not B.2 Intäkter. Ovan tabell redogör för att 28 % av intäkterna är taxonomiförenliga 2024, dessa är hänförliga till skrotbaserad stålproduktion.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024101
OM SSAB
olagsstyrningsrapport
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Kapitalutgifter 2024

Ekonomiska verksamheter (1)	Kod (2)	Kapitalutgifter (3)	Andel av kapitalutgifterna år 2024 (4)	Kriterier för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)	Minimiskyddsåtgärder (17)	Andel förenliga med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomi kraven (A.2)	Kapitalutgifter, år 2023 (18)	Kategori möjliggörande verksamhet (19)	Kategori omställningsverksamhet (20)
		Mkr	%	Begränsningar av klimatförändringar (5)	Anpassning till klimatförändringar (6)	Vatten (7)	Föroreningar (8)	Cirkulär ekonomi (9)	Biologisk mångfald (10)	Begränsning av klimatförändringar (11)
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN				J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J/N
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Skrotbaserad stålproduktion CCM 3.9.		832	9	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	J
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)		832	9				9
Varav möjliggörande verksamheter		—	—				—		E
Varav omställningsverksamheter		832	9				J			T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)				EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	EL; N/ EL	J/N
Järnmalmsbaserad stålproduktion CCM 3.9.		7 501	84	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		7 501	84				84
A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)		8 333	93				93
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifterna hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin		636	7
TOTALT (A + B)		8 969	100

Taxonomi (investeringar) motsvarar summa investeringar i materiella och immateriella tillgångar samt nyttjanderättstillgångar. Beloppet överensstämmer med summa Inköp under året enligt not C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar och tillkommande nyttjanderätter enligt not C.2 Leasing.

Kapitalutgiftsplan – kapitalutgifter

	Mkr
Taxonomiförenliga kapitalutgifter för räkenskapsåret	1 834
Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter de kommande fem åren1)	55 818
Summa	57 652

1) Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter motsvarar investeringsbeslut för Oxelösund (ny ljusbågsugn och tillhörande råvaruhantering, exklusive kraftledning) om 6,2 miljarder kronor samt investeringsbeslut för Luleå om 4,5 miljarder euro minus kapitalutgifterna för räkenskapsåret (EUR omräknat till SEK med kursen 11,43).# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

10 OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Driftsutgifter 2024

Kriterier för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)	Ekonomiska verksamheter (1)	Kod (2)	Driftsutgifter (3)	Andel av driftsutgifterna år 2024 (4)	Begränsningar av klimatförändringar (5)	Anpassning till klimatförändringar (6)	Vatten (7)	Föroreningar (8)	Cirkulär ekonomi (9)	Biologisk mångfald (10)	Begränsning av klimatförändringar (11)	Anpassning till klimatförändringar (12)	Vatten (13)	Föroreningar (14)	Cirkulär ekonomi (15)	Biologisk mångfald (16)	Minimiskyddsåtgärder (17)	Andel förenliga med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxonomi kraven (A.2)	Driftsutgifter, år 2023 (18)	Kategori möjliggörande verksamhet (19)	Kategori omställningsverksamhet (20)
				Mkr	%	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J; N; N/EL	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	%		E	T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Skrotbaserad stålproduktion	CCM 3.9.	863	14	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	J	J	J	J	—	J	J	21	—	T
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)		863	14	14	—	—	—	—	—	J	J	J	J	—	J	J	21
Varav möjliggörande verksamheter		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Varav omställningsverksamheter		863	14	14	J	J	J	J	—	J	J	21	T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Järnmalmsbaserad stålproduktion	CCM 3.9.	4 876	80	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	75
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		4 876	80	80	—	—	—	—	—	75
A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)		5 739	94	94	—	—	—	—	—	95
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin		349	6
TOTALT (A + B)		6 088	100

Taxonomi (driftsutgifter) motsvarar fasta kostnader för underhåll, fast egendom samt forskning och utveckling. De fasta kostnaderna enligt definitionen i taxonomin uppgår till cirka 6 % av rörelsens totala kostnader enligt not B.3 Rörelsens kostnader.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

103 OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Samhällsansvarsinformation

SSAB vill vara det säkraste stålföretaget i världen och erbjuda en trygg och inkluderande arbetsplats för både anställda och entreprenörer.

Fast anställda

Olycksfallsfrekvens

Samhällsansvars- information

• Egen arbetskraft (S1)
• Arbetstagare i värdekedjan (S2)

Könsfördelning

Andel kvinnor, linjechefer: 22 %

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

104 OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Egen arbetskraft (S1)

SSAB strävar efter att få medarbetarna delaktiga, engagerade och motiverade att växa professionellt inom organisationen, samt vara en trygg och välkomnande arbetsplats där balansen mellan arbete och fritid är viktig.

SSAB hade vid slutet av året 15 263 anställda, en ökning med 137 jämfört med föregående år. SSAB har flest anställda i Sverige, följt av Finland och USA. 96 % är tillsvidareanställda. 21 % av personalstyrkan är kvinnor. Personalomsättningen uppgick till 6 (8) % och under året anställdes 677 (709) nya medarbetare.

Policy och styrande dokument (S1-1)

Alla SSABs anställda i Sverige och Finland omfattas av kollektivavtal som är förenliga med internationellt erkända instrument och reglerar bland annat löner, arbetstid och övriga anställningsvillkor för arbetstagare. Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar förhandlar gemensamt löner och anställningsvillkor. Genom kollektivavtalen kan reglerna om anställningsvillkor bli bättre än enligt lag. Majoriteten av de anställda i Sverige och Finland är representerade av fackföreningar.

För de anställda i USA, samt övriga länder, finns det olika engagemang enligt praxis och arbetslagstiftning i respektive land.

SSABs uppförandekod

SSABs uppförandekod fastställer SSABs principer för ansvarsfullt företagande. Den är koncernens etiska kompass och ger vägledning i hur alla anställda ska agera. SSAB tillåter inte någon form av diskriminering, och inkludering och mångfald är viktiga frågor. Det råder nolltolerans för trakasserier och inga former av barnarbete, tvångsarbete, slavarbete eller olagligt arbete, inklusive trafficking och andra former av modernt slaveri, får förekomma.

SSAB har åtagit sig att implementera processer för att förhindra, identifiera och åtgärda negativ påverkan på mänskliga rättigheter som verksamheten kan orsaka eller bidra till. Uppförandekoden baseras på SSABs stöd för FN:s Global Compacts principer samt International Bill of Human Rights, Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Uppförandekoden omfattar områden som hälsa och säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och affärsetik och är grunden för SSABs åtaganden och styrande dokument inom dessa områden. Läs mer om uppförandekoden i avsnitt G1-1.

Av uppförandekoden framgår även att SSAB erkänner och respekterar medarbetares rätt till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, att SSAB följer tillämpliga lagar, branschstandarder och kollektivavtal om arbetstid, inklusive övertid och övertidsersättning, säkerställer tillräcklig tid för vila och fritid och har åtagit sig att betala rättvisa löner. SSAB respekterar de anställdas rättigheter att organisera sig i enlighet med nationella lagar och bestämmelser.

Flera processer och aktiviteter används för att övervaka efterlevnad. Uppförandekoden kompletteras med en guide för att tydliggöra ytterligare SSABs grundläggande principer. Överträdelser av uppförandekoden kan rapporteras och följas upp i kanaler för rapportering och visselblåsning (se avsnitt G1-1). Den obligatoriska utbildningen om uppförandekoden inkluderar även arbetsförhållanden samt mänskliga rättigheter (se avsnitt G1-1).

Respektive HR-avdelning övervakar efterlevnad i samråd med ledningsgrupperna och de fackliga organisationerna i enlighet med gällande kollektivavtal. För att förebygga människorättsrisker följer SSAB lokal lagstiftning och internationella normer för mänskliga rättigheter. Förutom uppförandekoden så ger styrdokument på koncernnivå ytterligare vägledning inom exempelvis inkludering och mångfald där även förbud mot trakasserier ingår.

SSAB följer gällande nationella lagar och regler, exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell gottgörelse för överträdelse av individers mänskliga rättigheter.

Styrdokument för hälsa och säkerhet

Utöver uppförandekoden finns det ytterligare styrdokument för att hantera de främsta hållbarhetsriskerna inom den egna arbetskraften. SSABs arbete för en säker arbetsmiljö styrs av koncerndirektivet och -instruktionen för hälsa och säkerhet. Dessa dokument inkluderar SSABs målsättning att vara det säkraste stålföretaget i världen, att ha noll arbetsplatsolyckor och sjukdomar samt påtalar vikten av att säkerhetsarbetet inte är kompromissbart och det individuella ansvaret för att arbeta på ett säkert sätt. Säkerhetsarbetet ska vara en del av det integrerade ledningssystemet.

Koncerndirektivet för hälsa och säkerhet beslutas av koncernledningen och ses över minst årligen. Det omfattar SSABs anställda och underleverantörer på SSABs anläggningar och finns tillgängligt på SSABs hemsida.

Styrdokument för inkludering och mångfald

Arbetet med inkludering och mångfald styrs av ett koncerndirektiv och -instruktion, som är ett ramverk för hur SSAB arbetar med att skapa en inkluderande arbetsplats där alla anställda har lika möjligheter att delta och vara involverade i SSABs verksamhet, säkerställa lika villkor för alla anställda och motverka diskriminering. Styrdokumentet adresserar nio diskrimineringsgrunder (kön, könsöverskridande identitet, etnisk eller nationell tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning, civilstånd eller föräldrastatus, politisk åskådning eller medlemskap i fackförening).

Koncerndirektivet omfattar SSABs verksamhet, beslutas av koncernledningen och ses över minst årligen. Direktivet och instruktionen kompletteras av en medarbetarhandbok och olika utbildningstillfällen. Inkludering, mångfald och en icke-diskriminerande företagskultur ingår även i den obligatoriska utbildningen om uppförandekoden. SSABs visselblåsarsystem Ethics Line är en viktig kanal för att säkerställa

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

105 OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

nolltolerans mot diskriminering och SSABs medarbetarundersökning är ett viktigt instrument för att följa upp att policy och arbete med inkludering och mångfald främjas generellt.

Styrdokument för rättvis omställning

SSABs uppförandekod är utgångspunkt för personalfrågor kopplade till den strategiska omställningen till fossilfri stålproduktion.

Dialoger med anställda och arbetstagarrepresentanter (S1-2)

SSAB säkerställer samverkan med den egna arbetskraften angående eventuell negativ påverkan både genom direkt kontakt och genom arbetstagarrepresentanter. Den direkta kontakten sker genom årliga medarbetarundersökningar, arbetsplatsträffar samt medarbetardialoger som hålls årligen mellan medarbetare och chef. Information om tillgängliga kanaler tillhandahålls via intranätet och av HR-organisationen.

SSAB har även kontinuerlig kontakt med den egna arbetskraften genom arbetstagarrepresentanter. Dessa kontakter regleras av lokal lagstiftning samt lokala kollektivavtal. HR-organisationen har det övergripande ansvaret för kontakten med arbetstagarrepresentanter.# I Finland och Sverige finns även särskilda roller med övergripande ansvar för fackliga relationer. Samverkan med arbetstagarrepresentanter sker med syfte att informera om utvecklingen i verksamheten samt inhämta synpunkter. I vissa situationer finns också krav på formella förhandlingar med arbetstagarrepresentanterna genom lokal lagstiftning. Avtal med de fackliga organisationerna säkerställer att dialoger och informationsutbyte sker på ett strukturerat sätt. Enligt detta avtal sker samverkan genom bland annat:

• Group Works Council där delar av koncernledningen kvartalsvis träffar arbetstagarrepresentanter för medarbetare i Sverige och Finland.
• Division Works Council där ledningen för divisionen träffar arbetstagarrepresentanter åtta gånger per år.
• Local Works Council där ledningen för varje anläggning träffar lokala arbetstagarrepresentanter.

På SSAB finns även ett europeiskt företagsråd (European Works Council) vilket är reglerat genom ett särskilt avtal. Det innebär att arbetstagarrepresentanter för SSABs verksamhet i samtliga länder i Europa (med fler än 75 anställda) träffar SSABs ledning en gång om året. Ledningen informerar om frågor som är av betydelse för de anställda.

Rutiner för gottgörelse och kanaler för att uppmärksamma problem (S1-3)

De olika kanalerna som SSAB tillhandahåller (mekanismer för klagomålshantering, rutiner samt uppföljning) finns beskrivna i G1-1. SSAB följer gällande nationella lagar och regler, exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell gottgörelse.

Åtgärder (S1-4)

Säkerhet

Inom SSABs verksamhet finns risk för olyckor och skador för anställda och entreprenörer, främst i produktionsanläggningarna. De vanligaste olyckorna är sår- och klämskador, stukningar, sträckningar, frakturer och hjärnskakningar.

SSABs ambition inom hälsa och säkerhet är att förebygga arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar och att vara världens säkraste stålföretag. Alla anställda och entreprenörer har rätt till en hälsosam arbetsmiljö utan olycksfall. För att uppnå detta arbetar SSAB utifrån följande principer:

• Samtliga skador och arbetsrelaterade sjukdomar kan och ska förhindras
• Medarbetarengagemang och utbildning är en förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete
• Att arbeta säkert är en förutsättning för anställning hos SSAB
• Ett bra arbete inom hälsa och säkerhet ger även bra affärsresultat
• Hälsa och säkerhetsfrågor ska integreras i affärsprocessen

Alla SSABs anställda och entreprenörer är inkluderade i säkerhetsarbetet och har både möjlighet och ansvar att rapportera avvikelser, tillbud och potentiella faror på arbetsplatsen. Medarbetarna deltar också i säkerhetsronderingar för att identifiera risker och förbättra arbetsmiljön. Alla olyckor och identifierade risker utvärderas. Grundorsakerna till incidenter identifieras och åtgärdas i syfte att förhindra att de inträffar igen. Alla anställda och entreprenörer uppmuntras också att ge förslag på hur arbetssätt kan förbättras för att möjliggöra en säkrare arbetsmiljö. Alla anställda och entreprenörer har tillgång till nödvändiga instruktioner samt utbildning och utrustning för att kunna arbeta på ett säkert sätt.

Divisioner och dotterbolag är ansvariga för säkerhetsarbetet och leder många aktiviteter och projekt relaterade till området. Under året har bland annat följande aktiviteter genomförts:

• SSAB Special Steels: Arbete med att stärka säkerhetskulturen genom att förbättra sättet dialoger kring säkerhet förs på, samt att stärka riskmedvetenheten genom användandet av Säkerhets Kaizen-teams.
• SSAB Europe: Utvecklad process i Luleå för att säkerställa en säker arbetsmiljö för gravida och ammande kvinnor och genomförande av en särskild säkerhetsintroduktion för semestervikarier i Borlänge. SSAB Europe har sedan tidigare etablerat en två veckors säkerhetsutbildning för alla anställda inom divisionen. Utbildningen innehåller riskmedvetenhet, att skapa tillit i gruppen, säkra beteendemönster och hur medarbetare kan stötta varandra att göra rätt och att arbeta säkert.
• SSAB Americas: Utveckling av ett arbetssätt för att göra det tydligt vilka olika dimensioner som utgör en bra säkerhetskultur, till exempel en bra känslomässig kontakt med medarbetare och att förstå vikten av att ledare föregår med gott exempel.

Inkludering och mångfald

SSABs arbete inom inkludering och mångfald syftar till att säkerställa ett inkluderande arbetssätt i koncernen och att alla anställdas kompetens tas tillvara, samt att motverka diskriminering i alla former. Arbetet är också viktigt för att SSAB ska kunna attrahera och behålla medarbetare i framtiden. Inom mångfald SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 106 OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER är jämställdhet mellan kvinnor och män ett viktigt område. Metall- och gruvindustrin har generellt en skev könsfördelning bland anställda, något som även präglar SSABs personalsammansättning. SSAB deltar sedan tidigare i flera olika nätverk som syftar till att öka mångfalden i stålbranschen, till exempel Female Leader Engineer och Tekniksprånget i Sverige, Women in Tech och Inklusiiv i Finland och Association of Women in the Metal Industries i USA.

HR-funktionen på koncernnivå ansvarar för koncernövergripande styrning av inkludering och mångfald, samt att ta fram mål och definitioner. SSAB arbetar fortsatt med den interna och externa kommunikationen för att stärka kunskapen om inkludering och mångfald. Divisionerna och dotterbolag ansvarar för att ta fram lämpliga åtgärder och initiativ på lokal nivå. Under året har exempelvis SSAB Special Steels arbetat med aktiviteter för att motverka omedvetna fördomar vid rekrytering. Ett annat exempel är omställningen av SSABs anläggning i Luleå. När den nya produktionsanläggningen planeras är målsättningen att förbättra arbetsmiljön genom att exempelvis minska arbetsmoment med tunga lyft. Inom SSAB Americas genomfördes fortsatta utbildningsinsatser riktade mot chefer kring hur de kan stödja och utveckla en inkluderande arbetsmiljö. Arbetet inom inkludering och mångfald är långsiktigt och givet den skeva könsfördelningen i branschen tar det tid innan aktiviteter får effekt.

Rättvis omställning

SSABs omställning till fossilfri stålproduktion innebär att nya nyckelkompetenser och nya arbetssätt kommer att behövas. Dessa frågor hanteras lokalt på respektive anläggning, men det finns en övergripande styrning på koncernnivå för att säkerställa en enhetlig strategi. Under året har arbetet med SSAB Academy i Luleå fortsatt. SSAB har fått stöd från EU:s fond för en rättvis omställning för att kompetensutveckla medarbetare i enlighet med företagets behov i och med omställningen till fossilfri stålproduktion. Flera utbildningsinsatser genomfördes: en utbildning för industrielektriker, en ledarskapsutbildning, en pilotutbildning inom automation för elektriker samt utbildningsinsatser för att stärka medarbetarnas kunskap om Luleås omställning. Inför starten av nya utbildningar genomförs alltid en kartläggning av kompetensbehov. I samband med detta ingår även dialoger med deltagare och personer med kompetens inom aktuellt område.

Under året har också en insats som kallas medarbetardrivna utbildningsinsatser implementerats som en viktig del i SSAB Academy. Detta är utbildningar som medarbetarna själva tar initiativ till och som syftar till att utveckla deras kompetens och bidra till SSABs omställning. Detta har hittills resulterat i flera utbildningsinsatser, till exempel avseende underhåll, materiallära och lastning och lossning.

SSAB samarbetar nära de fackliga parterna och har bland annat diskuterat kommande behov och olika sätt att nå ut till medarbetare. Detta inkluderar intervjuer för att kartlägga behov samt delaktighet i planering av upplägg och innehåll. Fackliga parter ingår även i styrgruppen för SSAB Academy. För att säkerställa spridning av utbildningsinsatser samarbetar SSAB Academy med den koncernövergripande HR- organisationen som sitter med i arbetsgrupper och styrgruppen, och säkerställer på så sätt att utvecklande arbetssätt och utbildningar sprids till en bredare målgrupp.

Mål (S1-5)

Mål och utfall finns presenterade i tabeller under noter.

Säkerhet

SSAB följer främst upp säkerhetsarbetet genom olycksfallsfrekvens (LTIF) och total registrerbar skadefrekvens (TRIF) per miljon arbetade timmar. De tillhörande målsättningarna inkluderar egna anställda och entreprenörer. Koncernmålen beslutas av koncernledningen. Alla divisioner och dotterbolag har årliga mål på LTIF och TRIF och utfallet rapporteras månadsvis till koncernledningen.

Relevanta intressenter (representanter för anställda och entreprenörer) involveras i processen för att sätta mål. I processen ingår även utvärdering av tidigare utfall och mål. Styrdokumenten innehåller inga målformuleringar utan mål för respektive område sätts i en separat process.

Inkludering och mångfald

Arbetet inom inkludering och mångfald följs upp genom flera nyckeltal, varav andelen kvinnliga chefer redovisas under noter. Mål inom området finns inom alla divisioner och dotterbolag. SSAB har ingen specifik process för hur anställda involveras i framtagandet av målen utöver de regelbundna dialogerna med de fackliga företrädarna. Styrdokumenten innehåller inga målformuleringar, utan mål för respektive område sätts i en separat process.

Rättvis omställning

Arbetet för att kompetensutveckla medarbetare i samband med SSABs omställning omfattas inte av några mål.

Uppgifter om anställda (S1-6)

För upplysningar om anställda, se nedan under noter samt redovisningsprinciper. Antalet anställda per land redovisas i not B.4.

Uppgifter om icke-anställda (S1-7)

På SSAB utförs arbete av olika entreprenörer, samarbetspartners och externa konsulter inom alla delar av organisationen och inom olika typer av arbetsområden, exempelvis städning av lokaler, underhållsarbete på produktionsanläggningarna och olika typer av IT- tjänster.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

• BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
• ERSÄTTNINGSRAPPORT
• FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
• HÅLLBARHETSRAPPORT
• FINANSIELLA RAPPORTER

SSAB har ingen central uppföljning av de olika externa resurserna utan det hanteras på lokal nivå.

Mångfaldsindikatorer (S1-9)

För upplysningar om mångfald, se nedan under noter.

Mått för utbildning och kompetensutveckling (S1-13)

SSAB har flera interna utvecklingsprogram för olika nivåer av organisationen, exempelvis ett internt affärsutvecklingsprogram och utbildning av mellanchefer. SSAB har även traineeprogram, exempelvis med fokus på teknik och ledarskap. En viktig del av de anställdas kompetensutveckling är de årliga utvecklingssamtalen där fokus läggs på medarbetarens individuella utvecklingsplan. Beroende på SSABs strategi och framtida behov utvecklas kompetenshöjande insatser för att säkerställa att medarbetare får rätt förutsättningar för kompetensutveckling. Under 2024 hade 92 (92) % av tjänstemännen utvecklingssamtal.

Mått för arbetsmiljö (S1-14)

Ledningssystemet för säkerhet uppfyller kraven enligt ISO 45001 och är implementerat på alla anläggningar. Se noter för kvantitativa upplysningar samt redovisningsprinciper.

Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) (S1-16)

SSAB redovisar för närvarande inte lönegap mellan könen på koncernnivå. Arbete pågår med att definiera löneskillnadsbegrepp och ta fram kvalitativt underlag med hänsyn taget till det EU- direktiv om transparens avseende lön som gäller från och med 2026. Ersättningen för den högst betalda personen samt genomsnittet av den totala ersättningen för alla anställda framgår av Ersättningsrapporten.

Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter (S1-17)

Antalet klagomål som lämnats in genom kanaler för rapportering och visselblåsning framgår under G1-1. Inga klagomål har rapporterats genom nationella kontaktpunkter för multinationella företag inom OECD. Inte heller utdömdes några sanktioner eller skadestånd. Inga upptäckta fall av allvarliga konsekvenser och incidenter relaterade till mänskliga rättigheter inträffade under perioden. För övriga upplysningar under S1-17, se G1-1.

Intressenter (Kompletterande upplysningar till ESRS2 SBM-2)

SSABs anställda är en viktig intressentgrupp och deras intressen och åsikter är en viktig del av SSABs uppförandekod och andra relevanta styrdokument inom koncernen. SSAB har regelbundna möten med anställda i syfte att informera om den planerade omställningen av SSABs anläggningar och ge medarbetarna möjlighet att ställa frågor. SSAB har även dialog med de fackliga företrädarna om kompetensutveckling, exempelvis i samband med omställningen, samt medarbetarnas arbetsmiljö.

Påverkan, risker och möjligheter (Kompletterande upplysningar till ESRS2 SBM-3)

SSABs påverkan rör främst egna anställda men även entreprenörer som utför arbete på SSABs anläggningar. Även anställda i övriga delar av leverantörsledet kan påverkas indirekt av SSABs verksamhet. Den främsta negativa inverkan anser SSAB komma från risker relaterade till skador och olyckor på SSABs anläggningar. Olycksfallsfrekvensen har minskat markant under de senaste åren. SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning kan innebära att arbetsuppgifter på anläggningarna förändras, när till exempel masugnar och koksverk stängs ner. SSAB arbetar aktivt med utveckling av nya nyckelkompetenser och utbildning inom nya arbetssätt för berörd personal, exempelvis på anläggningen i Luleå.

Noter om den egna arbetskraften (S1)

Policy och styrande dokument

• P SSABs uppförandekod och tillhörande Guide.
• Koncerndirektiv och -instruktion för säkerhet.
• Koncerndirektiv och -instruktion för inkludering och mångfald.

Mål och utfall

Mål och utfall: Inkludering och mångfald

	Utfall 2024	Mål 2024	Mål 2025
Andel kvinnor, linjechefer	22	23	24

Mål och utfall: Hälsa och säkerhet

	Utfall 2024	Mål 2024	Mål 2025	Mål 2026
Antal dödsolyckor	—	—	—	—
LTIF	0,75	< 1,0	< 1,0	< 1,0
TRIF	6,7	5,5	5,0	4,5

RP Redovisningsprinciper

Säkerhet

SSAB har ingen strukturerad rapportering på arbetsrelaterad ohälsa. Upplysningarna i rapporten omfattar endast arbetsrelaterade skador.

• Skada med frånvaro (LTI, Lost Time Injury) avser arbetsrelaterad skada som resulterar i att medarbetaren inte kan återgå till arbetet följande kalenderdag. Återgång till arbetet med begränsad arbetsförmåga utgör inte en skada med frånvaro. Måttet inkluderar entreprenörer om inget annat anges.
• Olycksfallsfrekvens (LTIF) avser antalet rapporterade skador med minst en dags frånvaro per miljon arbetade timmar. Inkluderar entreprenörer om inget annat anges.
• Total registrerbar skadefrekvens avser totalt registrerbara skador per miljon arbetade timmar. Registrerbar skada innebär skador med rapporterad frånvaro, skador med medicinsk behandling och fall med alternativa arbetsuppgifter. I de fall entreprenörer räknas med, ingår ej uppgifter om skador med medicinsk behandling och fall med alternativa arbetsuppgifter för verksamheten i USA.
• Allvarlig LTI avser skada som medarbetaren inte kan eller förväntas återhämta sig från inom 6 månader.

Anställda

• Total personalstyrka avser totala antalet anställda vid årets slut och inkluderar både tillsvidareanställda och visstidsanställda.
• Personalomsättning omfattar tillsvidareanställda och beräknas till totala antalet anställda som slutat dividerat med genomsnittet av antal anställda under året (vid varje kvartal).
• Visstidsanställda omfattar olika tidsbegränsade anställningar som exempelvis semestervikarier och studenter. Avser vid årets slut.
• Deltidsanställda omfattar anställda som arbetar mindre än 100 %. Avser vid årets slut.
• Linjechefer avser tillsvidareanställda tjänstemän med direktrapporterande personal.
• Nyanställda avser antal nya, tillsvidareanställda medarbetare under året.

Uppgifter om anställda (S1-6)

Fast anställda	2024	2023	2022
Fast anställda	14 618	14 565	14 568
Land
Sverige	6 302	6 209	6 135
Finland	4 580	4 581	4 551
USA	1 518	1 481	1 405
Kön
Kvinnor	3 060	2 974	2 902
Män	11 558	11 591	11 666

Visstidsanställda	2024	2023	2022
Visstidsanställda	645	561	758
Land
Sverige	345	291	379
Finland	197	150	258
USA	17	19	8
Kön
Kvinnor	199	196	264
Män	446	365	494

Antal heltidsanställda	2024	2023	2022
Heltidsanställda	14 811	14 715	14 921
Land
Sverige	6 373	6 243	6 276
Finland	4 662	4 620	4 679
USA	1 535	1 500	1 413
Kön
Kvinnor, %	21	21	20
Män, %	79	79	80

Total personalstyrka	2024	2023	2022
Anställningskategori
Total personalstyrka	15 263	15 126	15 326
Tillsvidareanställda, %	96	96	95
Visstidsanställda, %	4	4	5
Heltidsanställda, %	97	97	97
Deltidsanställda, %	3	3	3
Land
Sverige	6 647	6 500	6 507
Finland	4 777	4 731	4 809
USA	1 535	1 500	1 413
Kön
Kvinnor, %	21	21	20
Män, %	79	79	80

Nyanställda och personalomsättning	2024	2023	2022
Nyanställda, totalt	677	709	990
Land
Sverige	286	252	366
Finland	115	134	188
USA	160	204	218
Kön
Kvinnor, %	25	22	23
Män, %	75	78	77
Personalomsättning, total, %	6	8	8
Land
Sverige, %	6	7	7
Finland, %	5	5	6
USA, %	10	11	12
Kön
Kvinnor, %	6	7	8
Män, %	7	8	8

Mått för arbetsmiljö (S1-14)

Arbetsrelaterade personskador

	2024	2023	2022	2021	2020
Totalt
LTI:er	21	25	30	48	101
LTIF	0,75	0,87	1,06	1,8	3,7
TRIF	6,7	6,2	7,8	9,2	9,7
Anställda
Dödsolyckor	—	—	—	—	—
Allvarliga LTI:er	1	2	—	2	9
Totala LTI:er	16	18	17	37	73
LTIF	0,65	0,72	0,69	1,6	3,2
TRIF	6,5	5,8	7,5	9,3	9,7
Arbetade timmar	24 716 355	25 153 659	24 521 439	23 585 560	22 767 926
Underleverantörer
Dödsolyckor	—	—	—	—	—
Allvarliga LTI:er	—	—	—	—	4
Total LTI:er	5	7	13	10	28
LTIF	1,58	1,96	3,50	3,2	7,7
Arbetade timmar	3 168 028	3 564 809	3 740 095	3 166 893	3 654 969

LTIF efter land/region (anställda och underleverantörer)

	2024	2023	2022	2021	2020
Sverige	0,77	1,02	1,38	2,6	3,3
Finland	0,49	—	0,69	1,3	5,5
USA	0,91	1,36	1,41	0,5	1,9
Övriga Europa	1,33	2,20	0,72	1,8	3,2
Övriga länder	—	—	—	2,4	2,4

TRIF efter land/region (anställda)

	2024	2023	2022	2021	2020
Sverige	6,6	7,8	8,1	9,0	10,6
Finland	5,7	4,1	7,8	12,8	12,6
USA	8,4	5,0	5,4	4,7	4,0
Övriga Europa	6,1	4,8	7,2	6,2	5,4
Övriga länder	5,8	3,7	5,6	7,2	8,7

Mångfaldsindikatorer (S1-9)

Ledning och anställda, per kön, personalkategori och åldersgrupp

Styrelse

	2024	2023	2022	2021
Totalt antal	8	7	8	7
Kvinnor	4	3	3	3
Män	4	4	5	4
< 30 år	—	—	—	—
30–50 år	1	—	—	—
> 50 år	7	7	8	7

1. Medlemmar utsedda av anställda (6) är inte inkluderade.

Koncernledning

	2024	2023	2022	2021
Totalt antal	11	11	11	11
Kvinnor	4	4	4	4
Kvinnor, %	36	36	36	36
Män	7	7	7	7
Män, %	64	64	64	64
< 30 år	—	—	—	—
< 30 år, %	—	—	—	—
30–50 år	—	1	2	2
30–50 år, %	—	9	18	18
> 50 år	11	10	9	9
> 50 år, %	100	91	82	82

Anställda

	% 2024	% 2023	% 2022	% 2021
Kvinnor	21	21	21	20
Män	79	79	79	80
< 30 år	14	13	14	14
30–50 år	52	52	52	52
> 50 år	35	35	34	34

Arbetare

	% 2024	% 2023	% 2022	% 2021
Kvinnor	13	13	13	12
Män	87	87	87	88
< 30 år	18	17	18	18
30–50 år	49	49	49	49
> 50 år	33	34	33	33

Tjänstemän

	% 2024	% 2023	% 2022	% 2021
Kvinnor	34	34	33	33
Män	66	66	67	67
< 30 år	8	7	7	7
30–50 år	56	56	57	57
> 50 år	37	37	36	36

Arbetstagare i värdekedjan (S2)

Policyer och styrande dokument (S2-1)

• SSABs uppförandekod för leverantörer
• Koncerndirektivet för inköp slår fast att alla inköp inom SSAB ska ske i linje med uppförandekoden för leverantörer.# Hållbarhetsrapport

Arbetstagare i värdekedjan (S2)

Den utgör grunden för miljömässiga och sociala krav gentemot leverantörer. Till stöd för medarbetare med inköpsansvar finns även instruktioner och rutinbeskrivningar för hållbarhetsuppföljning av leverantörer. Uppförandekoden för leverantörer baseras på SSABs uppförandekod samt internationella konventioner och standarder som FN Global Compacts principer samt International Bill of Human Rights, Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Leverantörskoden omfattar SSABs leverantörer både uppströms och nedströms, ses över årligen och beslutas av koncernledningen. Den finns tillgänglig på SSABs hemsida. I uppförandekoden för leverantörer beskrivs bland annat vilka krav SSAB har vad gäller mänskliga rättigheter. För varje krav finns även exempel för att underlätta för leverantören. Leverantörskoden innehåller bland annat:
* SSAB tolererar varken barnarbete eller tvångsarbete, inklusive modern slavhandel
* Leverantörerna ska tillhandahålla säkra och hälsosamma arbetsförhållanden och behandla anställda med rättvisa, värdighet och respekt
* Leverantörer får inte tolerera någon form av diskriminering
* Leverantörerna ska betala rättvisa löner och förmåner, relevanta för marknaden och i överensstämmelse med branschstandarder där de är verksamma
* Anställda hos leverantörerna ska ha rätt att lagligt, frivilligt och utan inblandning, etablera och gå med i fackliga organisationer och förhandla kollektivt i enlighet med lokal lagstiftning och internationella konventioner
* Alla leverantörer måste vara rättmätiga och lagliga ägare eller användare av den egendom de är verksamma på
* Leverantörer är skyldiga att respektera, främja och skydda ursprungsbefolkningar och deras rättigheter
* Leverantörer ska inte ägna sig åt markrofferi

Säker arbetsmiljö på SSABs anläggningar

Arbetet med en säker arbetsmiljö för underleverantörer på SSABs anläggningar styrs av koncerndirektivet för hälsa och säkerhet som beskrivs utförligt i S1-1. Underleverantörer har samma rätt till en säker arbetsplats som SSABs egna anställda. SSAB följer gällande nationella lagar och regler, exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell gottgörelse.

Dialoger med arbetstagare i värdekedjan (S2-2)

Säkerhet på SSABs anläggningar

Det generella säkerhetsarbetet som även omfattar entreprenörer beskrivs i S1. SSAB har en väl utbyggd dialog med entreprenörer på anläggningarna. SSAB ställer krav på att alla entreprenörers medarbetare genomgår säkerhetsutbildningar, både generella och lokala kurser för den specifika anläggningen där de ska arbeta. Entreprenörer har möjlighet att göra säkerhetsobservationer antingen via en arbetsledare eller direkt via ett verktyg. Alla riskobservationer, tillbud, olycksfall och kränkningar och diskrimineringar som rapporteras i verktyget av entreprenörer följs upp bland annat av inköpsorganisationen som skapar åtgärdslistor och handlingsplaner. Entreprenörerna deltar också i utredningar av olyckor och allvarliga tillbud om deras personal har varit inblandad. Alla utredningsrapporter är tillgängliga för entreprenörer. Separata säkerhetsevenemang har ordnats för entreprenörer för att diskutera aktuella säkerhetsfrågor. I förekommande fall kan entreprenörens medarbetare kontaktas, till exempel vid revision. Utöver det som beskrivits ovan avseende säkerhet på SSABs anläggningar har inte SSAB några systematiska rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan.

Rutiner för gottgörelse och kanaler för att uppmärksamma problem (S2-3)

SSAB följer gällande nationella lagar och regler, exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell gottgörelse. SSABs visselblåsarsystem är även öppet för personer utanför SSAB att rapportera misstänkta överträdelser av SSABs uppförandekod och lag. Se G1-1 för mer information. Eftersom visselblåsarsystemet är tillgängligt på hemsidan har SSAB inga särskilda rutiner för att se till att anställda hos leverantörer eller kunder har tillgång till det. SSAB undersöker inte särskilt huruvida arbetstagarna i värdekedjan känner till SSABs visselblåsarsystem. SSABs leverantörskod uttrycker förväntningar på leverantörer att dessa ska ha eller etablera egna kanaler för visselblåsarärenden eller rapportering av problem, samt att de anställda ska kunna använda dessa kanaler utan risk för repressalier.

Åtgärder (S2-4)

SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och korruption. Bedömningen görs med hjälp av ett externt verktyg. Varje leverantör har en riskprofil baserad på land- och branschrisk. Leverantörer som bedöms som medel eller hög risk måste antingen svara på ytterligare frågor om miljö, arbetsrätt, mänskliga rättigheter, etik och hållbar upphandling eller dela med sig av en hållbarhetsutvärdering gjord i det externa verktyget. Baserat på resultatet av dessa utvärderingar vidtar SSAB eventuella åtgärder. Dessa åtgärder kan vara förslag på förbättringsåtgärder med uppföljning och/eller en revision. Revisioner sker även planerat hos leverantörer som är klassade som kvalitets- eller säkerhetskritiska (som till exempel entreprenörer på SSABs anläggningar). SSAB kommer att fortsätta utveckla metoderna för att fastställa risker för anställda i värdekedjan under kommande år. I detta arbete ingår också att vidta lämpliga åtgärder och införa en systematisk uppföljning. Aktiviteter pågår dock redan nu och under året har SSAB prövat en ny typ av tredjepartsrevision för arbetsplatskontroll på en byggarbetsplats på SSABs område. Bland annat kontrollerades att alla arbetare hade korrekt identitet och rätt säkerhetsträning och -utrustning. Om de var utlandsstationerade kontrollerades även att detta var korrekt registrerat. Revisioner som dessa bidrar till en säker arbetsmiljö för entreprenörers medarbetare samt säkerställer att deras mänskliga rättigheter inte kränks.

Mål (S2-5)

SSAB följer upp och målsätter olycksfallsfrekvens (LTIF) och total registrerbar skadefrekvens (TRIF) för entreprenörer, se S1-5. SSAB har för närvarande inga övriga mål avseende arbetstagare i värdekedjan, utan arbetar systematiskt med den övergripande hållbarhetsrisken i leverantörsledet, se G1-2.

Intressenter (Kompletterande upplysningar till ESRS2 SBM-2)

Anställda i SSABs värdekedja, särskilt entreprenörer som utför arbete på SSABs anläggningar, är en viktig intressentgrupp, och deras intressen och åsikter är en viktig del av SSABs uppförandekod och andra relevanta styrdokument inom koncernen.

Processen för bedömning av väsentlig påverkan, risker och möjligheter (Kompletterande upplysningar till ESRS2 SBM-3)

Med anställda i värdekedjan avser SSAB främst entreprenörer som utför arbete på SSABs anläggningar, anställda uppströms i värdekedjan inom exempelvis brytning av järnmalm och kol, samt anställda nedströms i värdekedjan som exempelvis arbetare inom logistik och transporter som nyttjas av SSAB. Dessa grupper bedömer SSAB har högst risk för negativ påverkan rörande arbetsmiljö och mänskliga rättigheter. Bedömningen grundar sig på SSABs erfarenheter av säkerhetsarbete för entreprenörer på de egna anläggningarna samt riskutvärdering av leverantörskedjan. SSAB kommer att fortsätta utveckla metoderna för att fastställa risker för anställda i värdekedjan under de närmaste åren.

Noter om arbetstagare i värdekedjan (S2)

• P Policy och andra styrande dokument
  • Koncerndirektiv för inköp
  • Koncerndirektiv och -instruktion för säkerhet
  • SSABs uppförandekod för leverantörer.
• M Mål och utfall
  • Entreprenörer ingår i SSABs koncernövergripande mål för LTIF och TRIF, se S1-5.
• RP Redovisningsprinciper
  • För definitioner av nyckeltal om säkerhetsarbetet på SSABs anläggningar, se noter om den egna arbetskraften (S1).

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 113 OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Bolagsstyrningsinformation

SSABs arbete med ansvarsfullt företagande omfattar bland annat mänskliga rättigheter, affärsetik och antikorruption samt ansvarsfulla inköp.

Andel av nya leverantörer som utvärderats avseende hållbarhet
Bolags- styrnings- information	• Ansvarsfullt företagande (G1)
Antal audits av leverantörer
Andel nyanställda som genomgått utbildning i uppförandekoden: 85 %

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 114 OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

Ansvarsfullt företagande (G1)

Policyer och styrande dokument samt företagskultur (G1-1)

Företagskultur

SSABs företagskultur sammanfattas av plattformen SSAB Way, som beskriver vad SSAB erbjuder och vad som förväntas av de anställda. SSAB Way innehåller bland annat vision och värderingar, förväntningar på anställda genom SSABs uppförandekod samt verktyg och kriterier för chefer och anställda i arbetet mot SSABs olika mål. SSAB Way är utgångspunkt för de årliga utvecklingssamtalen och medarbetarundersökningen. I den senare får medarbetare möjlighet att anonymt skicka in kommentarer, vilket ger möjlighet för SSAB att identifiera potentiella områden för förbättringar av exempelvis företagskulturen. I medarbetarundersökningen ingår en fråga om man känner till rutinerna för att rapportera problem.

Uppförandekoden och övriga styrdokument

Grundun för SSABs arbete inom ansvarsfullt företagande är uppförandekoden. Den är SSABs etiska kompass som anger hur medarbetare förväntas bete sig i förhållande till intressenter och på marknaden genom att översätta SSABs värderingar till riktlinjer för agerande. Uppförandekoden omfattar områden som hälsa och säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och affärsetik och är grund för SSABs åtaganden inom dessa områden.# Uppförandekod och kanaler för rapportering och visselblåsning

Uppförandekoden baseras på SSABs stöd för FN:s Global compacts principer samt International Bill of Human Rights, Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Uppförandekoden kompletteras med en guide för att tydliggöra SSABs affärsetiska principer. Uppförandekoden ses över minst en gång årligen och beslutas av styrelsen. Både uppförandekoden och guiden finns tillgängliga på SSABs hemsida.

Övriga styrdokument inom ansvarsfullt företagande är koncerndirektiv och -instruktion om anti-korruptionsarbete samt koncerndirektiv och -instruktion om korruptionsriskbedömning av affärspartners. Dokumenten syftar till att slå fast SSABs nolltolerans mot korruption och mutor. Dokumenten ses över minst en gång årligen och beslutas av koncernledningen. Koncerndirektiv och -instruktion om anti-korruptionsarbete finns tillgängliga på SSABs hemsida.

SSAB har även ett koncerndirektiv och -instruktion gällande Ethics Line och interna rapporteringskanaler för visselblåsarärenden, för att säkerställa att SSAB agerar i enlighet med EU:s direktiv 2019/1937. Det ses över minst årligen och beslutas av revisionsutskottet.

På koncernnivå ansvarar Etik & Compliance- funktionen för det strategiska arbetet samt implementering av ny lagstiftning inom affärsetik och anti-korruption. Ansvaret för efterlevnad av instruktionerna ligger på linjeorganisationen. Samordning sker inom ett koncernövergripande etikråd.

Kanaler för rapportering och visselblåsning

SSAB uppmanar medarbetare att rapportera eventuella överträdelser av lagar och uppförandekoden. I koden slås fast att ingen person som på rimliga grunder rapporterar oegentligheter får utsättas för repressalier eller trakasserier. Rapportering kan ske till exempelvis närmaste chef eller HR-representant. Dessa ärenden följs upp regelbundet inom linjeorganisationen med stöd av personalavdelningen, juristfunktionen och internrevision. Det finns ingen koncernövergripande instruktion eller process för hur dessa utredningar ska bedrivas inom linjeorganisationen.

Medarbetare inom EU kan även rapportera via lokala interna rapporteringskanaler för visselblåsning, inrättade i enlighet med implementering av EU:s direktiv 2019/1937. Vid rapportering via dessa kanaler kommer utredningen att hanteras av lokalt utsedda personer. Information om de interna rapporteringskanalerna och hur de fungerar finns tillgänglig på SSABs intranät och hemsida och omnämns även i den obligatoriska utbildningen om uppförandekoden. I policyn för de interna rapporteringskanalerna och uppförandekoden framgår uttryckligen att visselblåsare skyddas och inte får utsättas för repressalier på grund av rapporteringen. SSAB har påbörjat utbildning för de personer som är behöriga att ta emot och utreda rapporter från rapporteringskanalerna.

Rapportering kan även ske genom SSABs globala visselblåsarsystem, Ethics Line. Information om Ethics Line finns tillgänglig på SSABs intranät och hemsida och både interna och externa intressenter kan lämna in rapporter. Information om Ethics Line ingår även i den obligatoriska utbildningen om uppförandekoden. Ethics Line tillhandahålls av en oberoende leverantör och rapporterna vidarebefordras till en intern styrgrupp för ärendehantering som tillser att ärenden (inbegripet eventuella korruptions- och mutbrott) utreds snabbt, oberoende och objektivt. Av instruktionen för visselblåsarsystemet Ethics Line framgår att styrgruppen ska vara objektiv från dem som är inblandade i ärendet och att det inte får hänvisas till någon som omfattas av rapporten eller på annat sätt är olämplig att delta i utredningen. Processen beskrivs i instruktionen och det framgår även att visselblåsare inte får utsättas för repressalier på grund av rapporteringen.

SSAB Ethics Line

SSABs globala visselblåsarsystem, Ethics Line, finns tillgängligt i nästan alla länder där SSAB har verksamhet. Rapportering kan ske på 13 språk. Via Ethics Line är det möjligt att rapportera anonymt dygnet runt, antingen online eller via telefon. Anställda som inte har tillgång till Ethics Line har andra rapporteringskanaler.

Styrgruppen består av SSABs chef för internrevision, chefen för Etik & Compliance samt chefen för HR Compliance. Chefen för internrevision informerar kvartalsvis SSABs revisionsutskott om samtliga Ethics Line- rapporter, inklusive sammanfattningar av pågående utredningar, utan att delge personuppgifter. Chefen för internrevision rapporterar direkt till revisionsutskottet och är funktionellt underställd ekonomi- och finansdirektören.

Under 2024 rapporterades 37 (39) incidenter via Ethics Line och efter utredning konstaterades 5 ärenden vara inom ramen för Ethics Line och åtgärder vidtogs i 2 ärenden (relaterade till regelefterlevnad). 4 ärenden är fortfarande under utredning och 28 ärenden bedömdes inte vara inom ramen för visselblåsarärenden och rapportören hänvisades till andra rapporteringskanaler. Antalet rapporter i Ethics Line påvisar att medarbetare känner till och litar på strukturerna för rapportering.

Inga diskrimineringsärenden inkom som avsåg könstillhörighet, etnisk tillhörighet, nationalitet, religion eller trosuppfattning eller funktionsnedsättning. Inga rapporter om överträdelser av mänskliga rättigheter inkom. Inte heller utdömdes några sanktioner eller skadestånd för ärenden som rapporterats in till Ethics Line.

Om en korruptionsöverträdelse skulle identifieras vidtas olika åtgärder beroende på situation men följande åtgärder kan förekomma: Efter en intern utredning, beslutas om ärendet ska polisanmälas. Därutöver kan anställda bli föremål för disciplinära åtgärder, inklusive uppsägning, beroende på omständigheter i varje enskilt fall, vilket beslutas av ansvariga chefer tillsammans med personalavdelningen. Även förebyggande arbete initieras för att undvika att situationen upprepas.

Utbildningar

SSABs utbildning om uppförandekoden, som även inkluderar arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter och arbete mot korruption samt hur avvikelser rapporteras, är obligatorisk för alla medarbetare. Utbildningen finns på tio språk och måste göras om vart tredje år. Under 2024 genomförde 85 % av alla nyanställda utbildning i uppförandekoden.

Aktiviteter under året

Under 2023 lanserades en ny intern utbildning om uppförandekoden. Lanseringsaktiviteterna fortsatte under 2024 och en större grupp medarbetare, både nyanställda och medarbetare som genomgått den tidigare utbildningen i affärsetik, bjöds in för att genomgå utbildningen. Aktiviteterna syftar till att uppnå SSABs koncernmål avseende utbildning i uppförandekoden.

SSAB fortsatte även arbetet med att etablera nya interna kanaler inom EU för att rapportera missförhållanden där ärenden hanteras av lokalt utsedda personer. SSAB påbörjade utbildning för de personer som är behöriga att ta emot och utreda rapporter från de interna rapporteringskanalerna. Aktiviteterna är en del i SSABs arbete med att säkerställa att medarbetare har information om och tillgång till de interna rapporteringskanalerna och Ethics Line. SSAB planerar fortsätta med liknande aktiviteter under de närmaste åren.

Mål för ansvarsfullt företagande

SSAB följer upp arbetet genom mål för att säkerställa att nya medarbetare har fått utbildning om uppförandekoden samt att medarbetare har tillgång till Ethics Line (se noter). Alla medlemmar av koncernledningen har genomfört utbildningen. SSAB har inte involverat intressenter i framtagandet av målen.

Ansvarsfulla inköp (G1-2)

Arbetet med hållbarhet i leverantörsledet omfattar både SSABs direkta leverantörer och i ökad omfattning deras underleverantörer, i vissa fall i flera led. Det omfattar även SSABs anställda med inköpsansvar, i form av utbildningar och instruktioner. I SSABs leverantörskedja kan framförallt risk för negativ miljöpåverkan uppstå, exempelvis föroreningar till luft, vatten och mark, negativ påverkan på biologisk mångfald samt utsläpp av växthusgaser. Hälsa och säkerhet och mänskliga rättigheter är också viktiga frågor. SSABs mål för arbetet med ansvarsfulla inköp finns under noter. SSAB har inte involverat intressenter i framtagandet av målen.

Uppförandekod för leverantörer

Koncerndirektivet för inköp slår fast att alla inköp inom SSAB ska ske i linje med uppförandekoden för leverantörer. Den utgör grunden för miljömässiga och sociala krav gentemot leverantörer. Till stöd för medarbetare med inköpsansvar finns även instruktioner och rutinbeskrivningar för hållbarhetsuppföljningar av leverantörer.

Uppförandekoden för leverantörer baseras på SSABs uppförandekod samt internationella konventioner och standarder som FN:s Global Compacts principer, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, International Bill of Human Rights, Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, OCED:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Leverantörer måste respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter. Leverantörskoden omfattar SSABs leverantörer både uppströms och nedströms, ses över årligen och beslutas av koncernledningen. Den finns tillgänglig på SSABs hemsida.

Styrdokumenten innehåller inga målformuleringar utan målen sätts i en separat process. SSAB har ingen särskild policy för att förhindra försenade betalningar till leverantörer.

Identifiering och bedömning av leverantörsrisker

SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, korruption samt sanktioner. Bedömningen görs med hjälp av ett externt verktyg. Varje leverantör har en riskprofil baserad på land- och branschrisk.# OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Leverantörer som bedöms som medel eller hög risk måste svara på ytterligare frågor om bolagsstyrning, sociala villkor och miljöarbete, och utifrån det vidtar SSAB eventuella åtgärder som exempelvis närmare uppföljning eller revision. Det kan också innebära att SSAB avstår från att ingå avtal med nya leverantörer eller förnya avtal med befintliga leverantörer.

Riskutvärdering och revisioner

I den årliga revisionsplanen slås fast hos vilka leverantörer riskutvärdering eller tredjepartsrevision ska genomföras. Urvalet baseras bland annat på en bedömning av leverantörernas hållbarhetsarbete (inklusive hälsa och säkerhet).

Arbete mot modern slavhandel

SSAB stödjer och respekterar internationellt fastställda mänskliga rättigheter och har vidtagit flera åtgärder för att förhindra att barnarbete, tvångsarbete, slaveri och människohandel förekommer i leverantörskedjan. Åtgärderna omfattar uppdatering av SSABs leverantörskod, riskutvärderingar och revisioner och utbildning av SSABs anställda.

Inga konfliktmineraler

SSAB använder inte så kallade konfliktmineraler (guld, tenn, volfram och tantal) och på begäran lämnas intyg som bekräftar detta till kunderna. När de gäller de utökade konfliktmineralerna (kobolt och glimmer), används inte kobolt i slutprodukter från SSABs stålproduktion. Naturligt glimmer kan förekomma i färgbeläggning av stål, men köps inte från så kallade konfliktområden.

Aktiviteter under året

Förutom det ordinarie arbetet med riskbedömning av leverantörer som beskrivs ovan, påbörjades en rad strategiska initiativ under året. Bland annat inkluderades SSAB Scope 3-utsläpp i det nya koncernövergripande klimatmålet (beskrivs närmare i E1). Hållbarhetsfunktionen inom Inköp leder arbetet med insamling av data samt även att utveckla lämplig styrning för att nå det uppsatta målet. SSAB påbörjade också processen för att närmare identifiera risker i leverantörsledet, särskilt vad gäller arbetstagare i leverantörsledet, men också vad gäller miljöfrågor. Även olika initiativ för förbättring av systemstöd pågick. SSAB planerar fortsätta med liknande aktiviteter under de närmaste åren.

Arbete mot korruption och mutor (G1-3)

SSAB arbetar med att förebygga och upptäcka korruption genom direktivet och instruktionen om anti-korruption (tillgänglig på 11 språk) med tillhörande utbildning samt handbok i affärsetik som finns tillgänglig på intranätet. Styrdokumenten innehåller information om hur SSAB definierar muta och otillbörliga förmåner samt hur medarbetare förväntas agera vid sina kontakter med leverantörer, kunder och andra affärspartners. SSAB har även en instruktion för affärsetisk granskning som främst omfattar agenter och distributörer i högriskområden för korruption. Instruktionen innebär att SSAB inte får ingå avtal med affärspartners som företräder SSAB innan en första bedömning visar att dessa respekterar SSABs affärsetiska regler. Revision av risker för bedrägeri och korruption ingår även vid revisionsgranskningar av dotterbolag. Revisionerna har inte påvisat några konkreta oegentligheter men möjlighet att reducera risker har identifierats. Dessa förbättringsmöjligheter åtgärdas i enlighet med framtagna handlingsplaner. SSAB uppmuntrar även medarbetare och externa intressenter att rapportera eventuella korruptionsincidenter genom rapporteringskanalerna.

Aktiviteter under året

SSAB genomför regelbundet utbildning i affärsetik, främst riktad mot chefer och medarbetare inom försäljning och inköp, som löper större risk att utsättas för korruption i sitt dagliga arbete. SSAB tillhandahåller även en intern utbildning i konkurrensrätt och anti-korruption. Den senare baseras på instruktionen om anti-korruption och fokuserar på hur man kan förebygga och upptäcka korruption samt hantera intressekonflikter. Utbildningarna innehåller även dilemma-diskussioner samt ett kunskapstest. Under året har utbildningsinsatser pågått med målet att öka medvetenheten om SSABs anti-korruptionsarbete och nolltolerans mot korruption och mutor. SSAB planerar fortsätta med liknande aktiviteter under de närmaste åren.

Utbildningar

Vid slutet av året hade 97 (94) % av målgruppen genomfört utbildningen i konkurrensrätt och 94 (90) % utbildningen i anti-korruption. Alla medlemmar av koncernledningen har sedan tidigare genomgått dessa utbildningar.

Fall av korruption eller mutor (G1-4)

Under året fanns inga korruptionsincidenter att rapportera enligt gällande regelverk.

Noter om ansvarsfullt företagande (G1)

Policy och styrande dokument

• SSABs uppförandekod och tillhörande guide
• Koncerndirektiv och -instruktion om anti-korruptionsarbete
• Koncerndirektiv och -instruktion om korruptionsriskbedömning av affärspartners
• SSABs uppförandekod för leverantörer

Mål och utfall: Ansvarsfullt företagande

	Mål 2025	2024	2023	2022
Andel aktiva nyanställda som genomgått utbildning i uppförandekoden	100	85	76	89
Andel medarbetare som har tillgång till Ethics Line	95	96	96	90

Mål och utfall: Ansvarsfulla inköp

	Mål 2025	Mål 2030	2024	2023	2022
Andel av nya leverantörer som utvärderats avseende hållbarhet	100 %	100 %	99 %	88 %	91 %
Andel av totala utgifter som utvärderats avseende hållbarhet	96 %	98 %	53 %	20 %	97 %
Antal audits/riskbedömningar	100	100	144	111	80

Redovisningsprinciper

Andel nyanställda som genomgått utbildning i uppförandekoden avser andelen aktiva nyanställda som slutfört den nya utbildningen i uppförandekoden. Från och med 2024 omfattar utfallet enbart den nya utbildningen i uppförandekoden. 2023 omfattade målet endast nyanställda medan utfallet för 2023 omfattade nyanställda som hade slutfört tidigare utbildning i affärsetik eller den nya utbildningen i uppförandekoden. Målet rörande andel medarbetare som har tillgång till Ethics Line är satt efter vad SSAB anser vara en lämplig nivå utifrån bland annat vilka länder SSAB är verksamt i, hur personalfördelningen ser ut i respektive land samt att det i vissa länder finns legala begränsningar för hur Ethics Line kan implementeras. De medarbetare som inte har tillgång till Ethics Line har andra rapporteringsvägar. Målgruppen för utbildningar i konkurrensrätt och anti-korruption avser i första hand medarbetare inom försäljning och inköp som löper större risk att utsättas för korruption i sitt dagliga arbete och denna målgrupp får förebyggande utbildning. Fler medarbetare än dem som ingår i riskgrupp genomgår dock utbildningarna och ingår i målgruppen. Målgruppen för utbildningen i konkurrensrätt (2 630 medarbetare) utgör 17 % av den totala personalstyrkan och målgruppen för utbildning i anti-korruption (2 563 medarbetare) utgör 17 %. Utvärdering av hållbarhet avser miljöpåverkan, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, affärsetik och hållbar upphandling, samt en riskprofil baserad på land och branschrisk.

Övrig hållbarhetsinformation

I det här avsnittet presenteras hållbarhetsinformation som bedömts ligga under väsentlighetsgränsen.

• Resurseffektivitet
• Vatten
• Biologisk mångfald
• Kollektivavtal
• Klimatpolitiskt engagemang

Vattenanvändning

Insparad volym stål (tusen ton)
1 043

Resurseffektivitet

Miljömässiga fördelar med SSABs stål

SSAB erbjuder ett brett sortiment av höghållfasta och slitstarka stål utvecklade för att ge lägre vikt och högre kapacitet i kundernas slutprodukter. Dessa stål ger också väsentliga miljömässiga fördelar i användningsfasen av produkterna. Under 2024 uppnådde kunder, som uppgraderade till SSABs höghållfasta stål en total viktminskning om 1 043 tusen ton, jämfört med praxis i respektive kundsegment. Praxis för respektive tillämpning baseras på kunskap och erfarenheter av SSABs tekniska experter inom respektive område.

Mål: Resurseffektivitet

	kton	Mål 2024	Mål 2025	Mål 2030
Insparad volym stål	1 043	1 095	1 110	1 290

Vatten

Ansvar och styrning

Uttag av vatten och utsläpp till vatten är reglerat enligt beslut från respektive miljömyndighet. På varje anläggning finns lokala instruktioner för exempelvis skötsel av reningsanläggningar och kontroller av utsläpp till vatten. I Sverige och Finland sker även samordnad kontroll av vattenkvaliteten i de vattenförekomster där utsläpp sker. Kontrollerna finansieras gemensamt med andra verksamheter som belastar samma recipient.

Uttag av ytvatten (sötvatten)

SSAB tar in kylvatten från floder, älvar, sjöar och åar, exempelvis Lule älv (anläggningen i Luleå), Dalälven (Borlänge), Nyköpingsån (Oxelösund), Kuljunlahti-sjön (Brahestad) och Vanajavesi-sjön (Tavastehus). Anläggningen i Iowa tar in vatten från Mississippifloden. Anläggningen i Alabama använder grundvatten vilket motsvarar mindre än 1 % av SSABs totala sötvattenuttag.

Uttag av ytvatten (salt-/bräckt vatten)

För anläggningarna i Luleå, Brahestad och Oxelösund tar SSAB även in kylvatten från Östersjön.

	Miljon m3	2024	2023	2022	2021	2020
Ytvatten (sötvatten)		185	193	190	196	180
Ytvatten (saltvatten)		199	204	196	205	198
Kommunalt vatten		1	2	2	1	1
Summa vattenanvändning		386	398	388	402	379

Områden med vattenstress

Enligt WRI:s kartläggning av områden med vattenstress ligger SSABs samtliga stålverk i områden med låg risk för vattenstress, med undantag för Oxelösund, som ligger i ett område med medel till hög risk på grund av låga grundvattennivåer.# Hållbarhetsrapport

SSAB använder dock inte grundvatten som kylvatten i Oxelösund och behovet av ytvatten i form av sötvatten kommer att minska när anläggningen ställs om till elektrostålverk. Den planerade ljusbågsugnen kommer att kylas med havsvatten.

Vatten viktigt för ståltillverkning

Stålindustrin behöver stora mängder vatten för sina processer. Alla SSABs anläggningar ligger därför på platser med god förekomst av vatten. Vatten används främst för att kyla stålet, till exempel vid härdning. Vatten används också för att rena processgaser och som smörjmedel, samt som skölj- och spolvatten vid exempelvis betning.

Biologisk mångfald

SSAB strävar efter att integrera ekosystemtjänster i verksamheten och att främja den biologiska mångfalden. Det är ett långsiktigt arbete som innebär en bredd av aktiviteter; från att beakta ekosystemtjänster vid planering och utveckling av verksamheten, till att bevara och underhålla den flora och fauna som redan finns. Det kan också handla om att nyttja vegetation inom industriområdena i syfte att minska spridning av damm och binda luftföroreningar eller att skapa rekreationsområden för allmänheten. Ekosystemtjänster är ett begrepp som omfattar alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger och som bidrar till människans välfärd och livskvalitet.

Lokala initiativ

Vidare finns det flera exempel på lokala överenskommelser med kommuner, länsstyrelser eller intresseorganisationer, där SSAB samverkar med biologer från myndigheter eller andra organisationer för att till exempel bevara död ved för att skapa faunadepåer, planera för fågelholkar eller naturlig växtetablering och ängsmark, exempelvis vid avslutning av deponier.

Exempel från tidigare år:

• Inventering av bland annat naturvärden och häckande fåglar inom industriområdena i både Luleå och Brahestad
• Överenskommelse med Borlänge kommun om att bevara ett värdefullt rekreationsområde i Islingbyholen med unik miljö och stora natur- och kulturvärden samt att hålla det tillgängligt för allmänheten. Vidare har SSAB anpassat mark och vegetation vid en befintlig bullervall i syfte att skapa ett så kallat insektshotell i större skala tillsammans med kommunen.
• Restaurering av våtmark uppströms anläggningen i Oxelösund i samverkan med Sportfiskarna och markägare i området. Våtmarken medför en återskapad lekplats för gädda i Långsjön i Sörmland i syfte att lokalt stabilisera ekosystemet, minska tillförseln av näringsämnen i Östersjön och att på sikt minska algblomningen.

Biologisk mångfald i Luleå

SSAB har tagit fram en plan för att stärka den biologiska mångfalden på Svartön där SSABs anläggning i Luleå ligger. Detta är ett led i ambitionen att öka den biologiska mångfalden i samband med omställningen mot en fossilfri verksamhet. Utgångspunkten är främst att gynna de rödlistade och redan etablerade fågelarter som finns inom området. Planen omfattar bland annat åtgärder för att skapa och förstärka lämpliga livsmiljöer, boplatser och födosöksområden genom att till exempel bevara vegetation, skapa dammar, diken och våtmarker och öppna gräsytor. Planen kommer att uppdateras till högre detaljeringsgrad i takt med att omställningen vid anläggningen i Luleå fortskrider. Med de åtgärder som föreslås kommer den biologiska mångfalden inom området på sikt att öka.

Biologisk mångfald i Luleå

SSAB har tagit fram en plan för att stärka den biologiska mångfalden på Svartön där SSABs anläggning i Luleå ligger. Detta är ett led i ambitionen att öka den biologiska mångfalden i samband med omställningen mot en fossilfri verksamhet. Utgångspunkten är främst att gynna de rödlistade och redan etablerade fågelarter som finns inom området. Planen omfattar bland annat åtgärder för att skapa och förstärka lämpliga livsmiljöer, boplatser och födosöksområden genom att till exempel bevara vegetation, skapa dammar, diken och våtmarker och öppna gräsytor. Planen kommer att uppdateras till högre detaljeringsgrad i takt med att omställningen vid anläggningen i Luleå fortskrider. Med de åtgärder som föreslås kommer den biologiska mångfalden inom området på sikt att öka.

Kollektivavtal

Alla SSABs anställda i Sverige och Finland omfattas av kollektivavtal. För anställda i USA samt övriga länder finns det olika arrangemang enligt praxis och arbetslagstiftning i respektive land.

Anställda som omfattas av kollektivavtal, %	2024
Sverige	100
Finland	100
USA	1

Klimatpolitiskt engagemang

SSABs samarbete med politiska beslutsfattare, på global, europeisk och nationell nivå syftar till att informera om möjligheter och utmaningar kopplade till stålindustrins minskning av koldioxidutsläpp. Klimatpolitik, energipolitik och industripolitik är särskilt intressanta områden för SSAB, samt frågor relaterade till offentlig finansiering och effektiva tillståndsprocesser. SSAB driver exempelvis följande frågor:

• Klimatpolitik: SSAB stödjer EU:s Gröna giv och klimatlag, inklusive målet om 55 % minskning av växthusgaser till 2030 och klimatneutralitet till 2050. För det kommande EU 2040-målet efterlyser SSAB ett ambitiöst mål på minst 90 % nettominskning jämfört med 1990 års nivå.
• Energipolitik: Industrins omställning är beroende av tillgång till fossilfria energiinsatser, särskilt elektrifiering. Snabbare utbyggnad av fossilfri elproduktion, tilldelning av elkapacitet och tillgång till transmissionsnät är viktiga frågor för SSAB.
• EU ETS och CBAM: SSAB stödjer effektivt genomförande av det reviderade EU ETS och införandet av en gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM, vilket SSAB stödjer, kommer att vara viktigt. Med det sagt, CBAM håller på att införas och dess fortsatta design, implementering och tillämpning kommer att påverka hur effektiv den blir.
• Offentlig finansiering: SSAB förespråkar försiktighet vad gäller statligt stöd, det kan lätt snedvrida EU:s inre marknad och öka kostnaderna för den teknik som behövs för omställningen. Om subventioner används bör de fokusera på forskning och utveckling och uppskalning av ny teknik, inte på att subventionera redan kommersiellt tillgänglig teknik.
• Industri och konkurrenskraft: Det är viktigt att säkerställa lika villkor på EU:s interna marknad samt globalt. Det finns ett behov av tydliga standarder och definitioner som stödjer stålmarknadens omställning, samt en tydlig inriktning på politiska styrmedel för efterfrågan av clean-tech-lösningar.

SSABs klimatpolitiska engagemang är beslutat av vd och utgår från företagsstrategin, uppförandekoden och SSABs stöd för målen i Parisavtalet. För påverkansaktiviteter i EU är SSAB registrerat i EU Transparency Register med nummer 835967332819-32. Under 2024 gjordes en kartläggning av de branschorganisationer och medlems- organisationer, där SSAB är medlemmar, företräder klimatrelaterade ståndpunkter som SSAB står bakom och/eller är i linje med Parisavtalets mål. Kartläggningen visade att samtliga medlemsorganisationer uppfyller SSABs förväntningar.

Medlemskap i organisationer och påverkansorganisationer

• Globalt: Leadership Group for Industry Transmission (LeadIT), Energy Transitions Commission (ETC), First Movers Coalition
• Europa: Eurofer, European Corporate Leadership Group (CLG Europe)
• Sverige: Jernkontoret, Svenskt Näringsliv, SKGS – Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet, Fossilfritt Sverige
• Finland: Finska metallproducenter, Stora finska elkonsumenter, Finska teknik- industrifederationen
• Nordamerika: American Iron and Steel Institute (AISI), National Association of Manufacturers (NAM), Steel Manufactures Association (SMA)

Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten för SSAB AB (publ)

Till SSAB AB (publ), org nr 556016-3429

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen i SSAB AB (publ) att översiktligt granska hållbarhetsredovisningen för SSAB AB (publ) för år 2024. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidorna 80–84. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten definieras på sidan 59.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredo visningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen, enligt den äldre lydelsen i årsredovisningslagen som gällde före den 1 juli 2024. Kriterierna framgår på sidan 59 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredo visning utgivna av European Sustainability Reporting Standards (ESRS) och The Global Reporting Initiative (GRI) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräknings principer. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till informationen i detta dokument och den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkande uppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhets- redovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransknings- åtgärder.# Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhets- rapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASB:s standarder för revision och kvalitetskontroll i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till SSAB AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktlig granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 11 mars 2025

Ernst & Young AB
Rickard Andersson
Auktoriserad revisor

Outi Alestalo
Specialistmedlem i FAR

---

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Finansiella rapporter 2024

SSABs rörelseresultat för 2024 uppgick till 7,9 Mdkr, och styrelsen föreslår en utdelning om 2,60 kronor per aktie för verksamhetsåret 2024.

---

Koncernens räkenskaper

Koncernens rapport över resultatet

Mkr	Not	2024	2023
Intäkter	B.2	103 418	119 489
Kostnad för sålda varor	B.3	-88 926	-96 936
Bruttoresultat		14 492	22 553
Försäljningskostnader	B.3	-2 932	-2 951
Administrationskostnader	B.3	-3 546	-3 097
Övriga rörelseintäkter	B.5	1 503	1 189
Övriga rörelsekostnader	B.3, B.5	-1 651	-1 197
Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt	B.6	-4	-29
Rörelseresultat		7 860	16 467
Finansiella intäkter	D.5	2 485	1 428
Finansiella kostnader	D.5	-2 033	-1 179
Resultat före skatt		8 313	16 716
Inkomstskatt	E.1	-1 786	-3 677
Årets resultat		6 527	13 038
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		6 522	13 029
Innehav utan bestämmande inflytande		4	9
Resultat per aktie, kr1)	D.6	6,54	12,67
Utdelning per aktie, 2024 – förslag, kr	D.6	2,60	5,00

¹⁾ Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning.

Koncernens rapport över totalresultat

Mkr	Not	2024	2023
Årets resultat		6 527	13 038
Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultatet
Omräkningsdifferenser	D.6	2 851	-1 454
Omvärderingseffekter avseende hyperinflation, efter skatt		107	80
Kassaflödessäkringar	D.6	-268	-1 072
Inkomstskatt på kassaflödessäkringar	E.1	54	215
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet	D.6	-35	267
Inkomstskatt på säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet	E.1	7	-55
Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultatet		2 716	-2 019
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	D.7	2	40
Inkomstskatt på omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	E.1	-4	-10
Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet		-2	30
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		2 714	-1 989
Summa totalresultat		9 241	11 049
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		9 235	11 043
Innehav utan bestämmande inflytande		6	6

---

Koncernens rapport över finansiell ställning

Mkr	Not	31 Dec 2024	31 Dec 2023
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	C.1	1 520	1 496
Materiella anläggningstillgångar	C.1	30 343	27 341
Nyttjanderättstillgångar	C.2	2 896	2 701
Andelar i intressebolag och joint venture	B.6	969	959
Uppskjutna skattefordringar	E.1	534	548
Långfristiga derivattillgångar	D.1	88	187
Övriga långfristiga tillgångar	D.4	349	317
Summa anläggningstillgångar		36 698	33 548
Omsättningstillgångar
Varulager	C.3	31 780	32 485
Kundfordringar	C.4	9 696	10 673
Aktuella skattefordringar		2 087	733
Kortfristiga derivattillgångar	D.1	550	232
Övriga kort räntebärande fordringar	D.3	21	41
Övriga kortfristiga fordringar	C.4	1 967	1 212
Likvida medel	D.3	27 810	28 916
Summa omsättningstillgångar		73 910	74 291
Tillgångar som innehas för försäljning	E.2	120	—
SUMMA TILLGÅNGAR		110 728	107 839

Mkr	Not	31 Dec 2024	31 Dec 2023
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		9 063	9 063
Övrigt tillskjutet kapital		23 022	23 022
Reserver		16 401	13 793
Balanserat resultat, inkl. årets resultat		22 481	21 993
Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare	D.6	70 966	67 872
Innehav utan bestämmande inflytande		49	76
SUMMA EGET KAPITAL		71 015	67 948
Långfristiga skulder
Uppskjutna skatteskulder	E.1	2 757	2 887
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	D.7	336	343
Långfristiga avsättningar	C.5	227	223
Långfristiga derivatskulder	D.1	43	43
Långfristiga räntebärande skulder	D.3	6 501	6 282
Långfristiga leasingskulder	C.2	2 340	2 148
Övriga långfristiga skulder	C.4	217	192
Summa långfristiga skulder		12 421	12 119
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	C.5	305	207
Leverantörsskulder	C.4	18 852	17 001
Aktuella skatteskulder		1 148	1 135
Kortfristiga derivatskulder	D.1	136	319
Kortfristiga räntebärande skulder	D.3	495	1 428
Kortfristiga leasingskulder	C.2	816	764
Övriga kortfristiga skulder	C.4	5 531	6 920
Summa kortfristiga skulder		27 284	27 773
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	E.2	8	—
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		110 728	107 839

---

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	Mkr	Not	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat, inkl. årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
2024
Eget kapital 1 januari			9 063	23 022	13 793	21 993	67 872	76	67 948
Omräkningsdifferens	D.6		—	—	2 849	—	2 849	1	2 851
Kassaflödessäkringar, efter skatt	D.6		—	—	-215	—	-215	—	-215
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet, efter skatt	D.6		—	—	-27	—	-27	—	-27
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen, efter skatt	D.7		—	—	—	19	19	—	19
Omvärderingseffekter avseende hyperinflation, efter skatt			—	—	—	107	107	—	107
Summa övrigt totalresultat			—	—	2 607	126	2 734	1	2 735
Årets resultat			—	—	—	6 522	6 522	4	6 527
Summa totalresultat			—	—	2 607	6 648	9 256	6	9 261
Innehav utan bestämmande inflytande vid rörelseförvärv			—	—	—	—	—	11	11
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande			—	—	—	-19	-19	-29	-48
Utdelning, moderbolagets aktieägare			—	—	—	-4 983	-4 983	—	-4 983
Utdelning, innehav utan bestämmande inflytande			—	—	—	—	—	-4	-4
Förvärv egna aktier	D.6		—	—	—	-1 160	-1 160	—	-1 160
Indragning av egna aktier	D.6		-292	—	292	—	—	—	—
Fondemission	D.6		292	—	-292	—	—	—	—
Eget kapital 31 december			9 063	23 022	16 401	22 481	70 966	49	71 015

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	Mkr	Not	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat, inkl. årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
2023
Eget kapital 1 januari			9 063	23 022	15 891	19 149	67 124	66	67 191
Omräkningsdifferens	D.6		—	—	-1 452	—	-1 452	-2	-1 454
Kassaflödessäkringar, efter skatt	D.6		—	—	-857	—	-857	—	-857
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet, efter skatt	D.6		—	—	212	—	212	—	212
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen, efter skatt	D.7		—	—	—	40	40	—	40
Omvärderingseffekter avseende hyperinflation, efter skatt			—	—	—	80	80	—	80
Summa övrigt totalresultat			—	—	-2 097	121	-1 977	-2	-1 978
Årets resultat			—	—	—	13 029	13 029	9	13 038
Summa totalresultat			—	—	-2 097	13 150	11 053	7	11 060
Innehav utan bestämmande inflytande vid rörelseförvärv			—	—	—	—	—	11	11
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande			—	—	—	—	—	—	—
Utdelning, moderbolagets aktieägare			—	—	—	-8 960	-8 960	—	-8 960
Utdelning, innehav utan bestämmande inflytande			—	—	—	—	—	-8	-8
Förvärv egna aktier	D.6		—	—	—	-1 347	-1 347	—	-1 347
Indragning av egna aktier	D.6		—	—	—	—	—	—	—
Fondemission	D.6		—	—	—	—	—	—	—
Eget kapital 31 december			9 063	23 022	13 793	21 993	67 872	76	67 948

---

Koncernens rapport över kassaflöden

Mkr	Not	2024	2023
KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET
Rörelseresultat		7 860	16 467
Poster som inte påverkar kassaflödet:
Ej utdelade andelar i intressebolags resultat		4	29
Avskrivningar/nedskrivningar på anläggningstillgångar	C.1, C.2	4 208	3 674
Resultat vid försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar		9	9
Resultat vid försäljning av rörelser och andelar		8	-38
Förändring avsättningar		86	-43
Övriga återföringar		17	-17
Erhållna räntor		1 315	1 213
Betalda räntor		-854	-776
Betald skatt		-3 230	-3 879
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		9 425	16 637
Förändring i rörelsekapital
Varulager		1 399	5 131
Kundfordringar		1 313	1 157
Leverantörsskulder		1 223	-2 536
Övriga kortfristiga fordringar		-769	1 086
Övriga kortfristiga skulder		-695	-3
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital		2 470	4 836
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		11 896	21 473

Mkr	Not	2024	2023
KASSAFLÖDE FRÅN

Noter till koncernredovisningen

A. Grund för rapportering

A.1 Allmän information

SSAB AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige och produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA. Moderbolaget är börsnoterat på Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki. SSAB är ett Norden- och USA-baserat stålföretag som bygger en starkare, lättare och mer hållbar värld genom förädlade stålprodukter och tjänster. SSAB är organiserat i fem rörelsesegment: de tre ståldivisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. SSAB har cirka 15 000 anställda i över 50 länder.

Företagsinformation

Företagsnamn	SSAB AB (publ)
Organisationsnummer	556016-3429
Bolagsform	Aktiebolag
Registreringsland	Sverige
Företagsadress	Box 70, 101 21 Stockholm

A.2 Grunder för rapportens upprättande

SSABs koncernredovisning för räkenskapsåret 2024 som omfattar perioden 1 januari till 31 december 2024 har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554) samt IFRS Redovisningsstandarder utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) i den form de antagits av EU. Vidare har Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. I koncernredovisningen ingår även lagstadgad Hållbarhetsrapport, för vidare beskrivning se avsnitt Grund för upprättande i Hållbarhetsrapporten. SSABs Årsredovisning enligt ESEF-regelverket publiceras i XHTML-format på koncernens hemsida, www.ssab.com. Koncernredovisningen presenteras i miljoner svenska kronor om inget annat anges. Alla siffror är avrundade och därmed kan summan av enskilda siffror avvika från den presenterade aggregerade siffran. Nyckeltal har beräknats med exakta siffror.

Redovisningsprinciper för koncernredovisningen

Koncernredovisningen upprättas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, och omfattar redovisningen för moderbolaget, SSAB AB (publ) och samtliga koncernbolag. Dotterbolagen konsolideras enligt förvärvsmetoden och utgörs av samtliga enheter över vilka SSAB har kontroll. För varje enskilt förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget redovisats till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de inträffar och redovisas som administrationskostnader eller övriga rörelsekostnader beroende på karaktär.

Transaktioner i utländsk valuta

Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen. I vissa fall approximeras den faktiska kursen till den genomsnittliga kursen under en månad. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas i rörelseresultatet under övriga rörelseintäkter och -kostnader medan differenser hänförliga till finansiering redovisas i finansiella intäkter och kostnader.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar och kassaflöden räknas om till svenska kronor efter årets genomsnittliga valutakurser medan deras balansräkningar räknas om efter balansdagens kurser. Omräkningsdifferenser redovisas i koncernens övriga totalresultat och redovisas i omräkningsreserv i eget kapital. Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde i samband med förvärv av utländska dotterbolag rapporteras som tillgångar och skulder i utlandsverksamheten och omräknas således till balansdagens kurser.

A.3 Alternativa nyckeltal

B. Rörelseresultat

B.1 Rörelsesegment

B.2 Intäkter

B.3 Rörelsens kostnader

B.4 Ersättningar till anställda

B.5 Övriga rörelseintäkter/-kostnader

B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

C. Operativa tillgångar och skulder

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

C.2 Leasing

C.3 Varulager

C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder

C.5 Avsättningar

D. Finansiell riskhantering

D.1 Finansiell riskhantering

D.2 Värdering finansiella tillgångar och skulder

D.3 Nettoskuld/Nettokassa

D.4 Övriga långfristiga tillgångar

D.5 Finansiella intäkter och kostnader

D.6 Eget kapital

D.7 Pensioner

E. Övriga noter

E.1 Inkomstskatt

E.2 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning

E.3 SSABs dotterbolag

E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Tabell över noter och information

Noter	1. Redovisningsprinciper	2. Uppskattningar och bedömningar	3. Risker
A. Grund för rapportering
A.1 Allmän information	-	-	-
A.2 Grunder för rapportens upprättande	●	●	●
A.3 Alternativa nyckeltal	-	-	-
B. Rörelseresultat
B.1 Rörelsesegment	●	-	-
B.2 Intäkter	●	-	-
B.3 Rörelsens kostnader	●	-	-
B.4 Ersättningar till anställda	-	-	-
B.5 Övriga rörelseintäkter/-kostnader	●	-	-
B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner	●	-	-
C. Operativa tillgångar och skulder
C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	●	●	-
C.2 Leasing	●	-	-
C.3 Varulager	●	●	-
C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder	●	-	●
C.5 Avsättningar	●	●	-
D. Finansiell riskhantering
D.1 Finansiell riskhantering	●	-	●
D.2 Värdering finansiella tillgångar och skulder	●	-	-
D.3 Nettoskuld/Nettokassa	-	-	●
D.4 Övriga långfristiga tillgångar	●	-	-
D.5 Finansiella intäkter och kostnader	●	-	-
D.6 Eget kapital	●	-	-
D.7 Pensioner	●	●	●
E. Övriga noter
E.1 Inkomstskatt	●	●	-
E.2 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning	-	-	-
E.3 SSABs dotterbolag	-	-	-
E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	-	-	-

Förändringar i IFRS Redovisningsstandarder

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2024 och som är relevanta för koncernen

• ÄNDRINGAR AV IAS 7 och IFRS 7, LEVERANTÖRSFINANSIERING. Dessa ändringar gäller från och med 1 januari 2024. Ändringarna kräver att företag lämnar ytterligare upplysningar om leverantörsfinansieringsarrangemang för att bedöma effekter som dessa arrangemang har på företagets skulder, kassaflöden och likviditetsrisk. Koncernen har tillämpat dessa ändringar från och med 1 januari 2024 och de har påverkat upplysningar i koncernens finansiella rapporter.
• ÄNDRINGAR AV IAS 1, KLASSIFICERING AV SKULDER SOM KORT- ELLER LÅNGFRISTIGA OCH LÅNGFRISTIGA SKULDER MED KOVENANTER. Dessa ändringar gäller från och med 1 januari 2024. Ändringarna förtydligar IAS 1-kriteriet för att klassificera en skuld som långfristig; företaget måste på balansdagen ha rätt att senarelägga reglering av en skuld i minst 12 månader; och förtydligar upplysningskrav när företagets rätt att senarelägga regleringen är föremål för att uppfylla kovenanter. Koncernen har tillämpat ändringarna från och med den 1 januari 2024, dessa ändringar har ej haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.
• ÄNDRING AV IFRS 16, LEASINGSKULD VID EN SALE AND LEASEBACK-TRANSAKTION. Denna ändring gäller från och med 1 januari 2024. Ändringen lägger till efterföljande värderingskrav för sale and leaseback-transaktioner i IFRS 16. Koncernen har tillämpat denna ändring från och med 1 januari 2024 och den har ej haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Standarder, ändringar och tolkningar som är relevanta för koncernen men som ännu inte trätt i kraft och inte har tillämpats av koncernen i förtid

• ÄNDRING AV IAS 21, AVSAKNAD AV VÄXLINGSBARHET. Dessa ändringar gäller från och med 1 januari 2025.

Kassaflödesanalys

INVESTERINGSVERKSAMHET	2024	2023
Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar 1) C.1	-8 215	-6 567
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 1) C.1	1 646	1 264
Förvärv av rörelser och andelar E.2	-38	-52
Förvärv/tillskott intressebolag och joint venture	–	-20
Avyttrade rörelser och andelar E.2	–	61
Övrig investeringsverksamhet	-5	23
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN	-6 611	-5 291

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET	2024	2023
Utdelning till moderbolagets aktieägare D.6	-4 983	-8 960
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-4	-8
Förvärv egna aktier D.6	-1 215	-1 292
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande	-47	–
Nya lån D.3	–	2 232
Återbetalning/amortering av lån D.3	-1 198	-2 788
Övrig finansiering	2 245	-1 948
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN	-5 203	-12 765

LIKVIDA MEDEL	2024	2023
Behållning den 1 januari	28 916	24 900
Kassaflöde från den löpande verksamheten	11 896	21 473
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-6 611	-5 291
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-5 203	-12 765
Omräkningsdifferenser, likvida medel	-1 188	599
LIKVIDA MEDEL den 31 december	27 810	28 916
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit	8 500	8 239
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inkl. outnyttjade bankkrediter)	36 311	37 155

1) Under 2024 uppgick nettoinköp av utsläppsrätter till -1 207 (-842) Mkr, inköp och försäljning presenteras separat på de refererade poster.# H1 - Finansiella Rapporter

IFRS

Ändringen klargör hur ett företag ska bedöma om en valuta är växlingsbar till en annan valuta och, om en valuta inte är växlingsbar, för att bestämma vilken växlingskurs som används och vilka upplysningar som lämnas. Koncernen kommer att tillämpa dessa ändringar från och med 1 januari 2025. Denna ändring förväntas ej ha någon väsentlig påverkan på koncernens framtida finansiella rapporter.

IFRS 18 – PRESENTATION AND DISCLOSURE IN FINANCIAL STATEMENTS

Denna standard gäller från och med 1 januari 2027, men har ännu inte antagits av EU. IFRS 18 inför nya krav på presentation och upplysningar av intäkter och kostnader, och definierade delsummeringar i resultaträkningen. Standarden inför även krav på upplysningar om ledningens resultatmått. Ändringarna innebär även att några nuvarande valmöjligheter vad gäller presentation av kassaflöden tas bort. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 18 när standarden antas av EU, tidigast från och med 1 januari 2027. Standarden kommer att påverka presentationen av koncernens primära finansiella rapporter och relaterade upplysningar samt upplysningar om resultatmått.

Kritiska uppskattningar och bedömningar

För redovisningsändamål krävs uppskattningar och antaganden om framtiden vid upprättandet av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder. Dessutom måste ledningen göra vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De tillämpade bedömningarna utvärderas och revideras för att återspegla förändringar i koncernens verksamhet och övriga omständigheter. Uppskattningarna och bedömningarna är baserade på ledningens bästa förmåga, dessa kan komma att avvika från det faktiska utfallet. Kritiska uppskattningar och bedömningar är inkluderade i de noter där komplex bedömning krävs eller där uppskattningarna och bedömningarna är av väsentlig betydelse. Tabellen i början av noterna till koncernredovisningen beskriver dessa noter.

Granskning av SSABs årsredovisning för 2022

Nämnden för svensk redovisningstillsyn (Nämnden) har genomfört en granskning av SSABs årsredovisning för 2022 och ifrågasatt den nedskrivning av goodwill om 33,3 Mdkr som rapporterades 2022. SSAB har lämnat kompletterande upplysningar i en dialog med Nämnden. Nämnden har lämnat över ärendet till Finansinspektionen. Det är SSABs bestämda uppfattning att nedskrivningen, som har reviderats av bolagets revisor, var i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder. En eventuell revidering kommer att redovisas som en jämförelsestörande post och påverkar inte det underliggande resultatet, kassaflödet eller förmågan att följa policyn för aktieutdelning.

Klimatrelaterade risker

SSAB har analyserat klimatrelaterade risker och möjligheter genom två alternativa scenarier, ett scenario med låga framtida utsläpp och ett scenario med höga framtida utsläpp. SSABs affärsstrategi, att övergå till fossilfri ståltillverkning, är väl positionerad i båda scenarierna. Förväntade fysiska klimatförändringar som påverkar SSAB omfattar stigande temperaturer och nederbördsnivåer på de flesta av SSABs produktionsorter, men eventuellt ökade kostnader för att hantera detta förväntas ej vara betydande. Följaktligen är de största riskerna relaterade till koncernens omställning till fossilfri ståltillverkning. Omställningen är även en betydande möjlighet för koncernen, men riskerna inkluderar förseningar av politiska och regulatoriska skäl samt misslyckat genomförande av omställningsprogram och investeringar. Det finns även osäkerhet i prisutvecklingen för utsläppsrätter. För mer information, se upplysningarna IRO-1 och E1 i Hållbarhetsrapport.

Omställningen till fossilfri ståltillverkning kommer att påverka SSABs finansiella rapportering. Återstående nyttjandeperioder för tillgångar i Sverige och Finland, som kommer att ersättas i omställningen, följs upp regelbundet. I april 2024 fattade SSABs styrelse beslut om att gå vidare med SSABs omställning genom att bygga ett toppmodernt stålverk i Luleå. När det är klart kommer SSAB att avveckla det nuvarande masugnsbaserade produktionssystemet. Det nya stålverket väntas vara i bruk mot slutet av 2028 och nå full kapacitet ett år senare. Till följd av investeringsbeslutet har SSAB reviderat uppskattningarna av den återstående nyttjandeperioden för de tillgångar som kommer att ersättas i det nya produktionssystemet. Dessa tillgångar kommer att skrivas av till sina restvärden i slutet av 2028. Från och med april 2024 ökade bolaget de årliga avskrivningarna med cirka 300 Mkr. Klimatrisker har beaktats i nyttjandevärdesberäkningarna för nedskrivningsprövning, i den mån de kunnat estimeras. Framtida investeringar och övriga kassaflöden avseende SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning har ej inkluderats i beräkningarna. Mer information om nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar och nedskrivningsprövning finns i not C.1.

A.3 Alternativa nyckeltal

SSAB presenterar i sin årsredovisning vissa nyckeltal som inte är definierade enligt IFRS Redovisningsstandarder och applicerar därför riktlinjerna från ESMA (European Securities and Markets Authority) om alternativa nyckeltal. Dessa nyckeltal ger kompletterande information om bolagets resultat, finansiella ställning och kassaflöden och används regelbundet av koncernledningen. Eftersom dessa nyckeltal inte definieras enligt IFRS Redovisningsstandarder är de inte alltid direkt jämförbara med de finansiella mått som används av andra företag, inklusive de i samma bransch. Dessa alternativa nyckeltal ska inte bedömas isolerat från, eller som ersättning för, finansiell information i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder.

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2024	2023
	Justerat rörelseresultat	Kompletterande mått till Rörelseresultat som exkluderar jämförelsestörande poster och påverkar jämförbarheten mellan perioder
	Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	7 860	16 467
	Jämförelsestörande poster	–	–	–
	Justerat rörelseresultat	Rörelseresultat – Jämförelsestörande poster	7 860	16 467
	Rörelsemarginal (%)	Kompletterande lönsamhetsmått för att presentera rörelseresultatet i förhållande till intäkter
	Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	7 860	16 467
	Intäkter	Koncernens rapport över resultatet	103 418	119 489
	Rörelsemarginal (%)	Rörelseresultat / Intäkter	8	14
	Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Kompletterande, mer likviditetsbaserat mått än rörelseresultat
	Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	7 860	16 467
	Avskrivningar	Not B.3 Rörelsens kostnader	4 208	3 674
	Nedskrivningar	Not B.3 Rörelsens kostnader	–	–
	Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar	12 069	20 141

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2024	2023
	Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Kompletterande, mer likviditetsbaserat mått än rörelseresultatet, som exkluderar jämförelsestörande poster mellan perioder
	Rörelseresultat före avskrivningar	Definieras tidigare i denna not	12 069	20 141
	Jämförelsestörande poster	–	–	–
	Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Rörelseresultat före avskrivningar – jämförelsestörande poster	12 069	20 141
	Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)	Mått för det värde koncernen genererar på investerat kapital, investerat i verksamheten. Beräknas på rullande 12 månader
	Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter	Definieras nedan	10 346	17 895
	Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månaderna	Definieras nedan	80 108	80 790
	Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)	Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter / Genomsnittligt sysselsatt kapital	13	22
	Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter
	Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	7 860	16 467
	Finansiella intäkter	Koncernens rapport över resultatet	2 485	1 428
	Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter	Summa	10 346	17 895
	Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månader
	Summa tillgångar	Koncernens rapport över finansiell ställning	110 728	107 839
	Skulder i sysselsatt kapital: Uppskjutna skatteskulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	2 757	2 887
	Övriga långfristiga skulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	217	192
	Leverantörsskulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	18 852	17 001
	Aktuella skatteskulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	1 148	1 135
	Övriga kortfristiga skulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	5 531	6 920
	Avsättningar	Not C.5 Avsättningar	532	429
	Sysselsatt kapital, 31 Dec	Summa tillgångar – Skulder i sysselsatt kapital	81 690	79 275
	Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månader	Sysselsatt kapital, i genomsnitt 12 månader	80 108	80 790

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2024	2023
	Räntabilitet på eget kapital (%)	Mått för det värde koncernen genererar på ägarnas investerade kapital
	Årets resultat	Koncernens rapport över resultatet	6 527	13 038
	Genomsnittligt eget kapital, senaste 12 månader	Summa eget kapital från rapport över finansiell ställning, i genomsnitt 12 månader	69 313	68 603
	Räntabilitet på eget kapital (%)	Årets resultat / Genomsnittligt eget kapital	9	19
	Operativt kassaflöde	Kassaflödesmått för verksamheten, inklusive underhållsinvesteringar, men exklusive räntor och skatter
	Kassaflöde från den löpande verksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	11 896	21 473
	Återläggning erhållna räntor	Koncernens rapport över kassaflöden	-1 315	-1 213
	Återläggning betalda räntor	Koncernens rapport över kassaflöden	854	776
	Återläggning betald skatt	Koncernens rapport över kassaflöden	3 230	3 879
	Kassaflöde från investeringsverksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	-6 611	-5 291

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2024	2023
	Nettokassaflöde	Kassaflödesmått, exklusive kassaflöde hänförligt till nettoskuld/-kassa
		Kassaflöde från den löpande verksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	11 896
		Kassaflöde från investeringsverksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	-6 611
		Utdelning till moderbolagets aktieägare	Koncernens rapport över kassaflöden	-4 983
		Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	Koncernens rapport över kassaflöden	-4
		Förvärv egna aktier	Koncernens rapport över kassaflöden	-1 215
		Förvärv innehav utan bestämmande inflytande	Koncernens rapport över kassaflöden	-47
		Nettokassaflöde Summa		-964

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2024	2023
	Investeringar	Mått för totala investeringar i anläggningstillgångar
		Underhållsinvesteringar	Not B.1 Rörelsesegment	2 773
		Strategiska investeringar	Not B.1 Rörelsesegment	2 601
		Investeringar Summa		5 375

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2024	2023
	Nettoskuld (+) / Nettokassa (–)	Mått för koncernens finansiering, skuld/likvida medel
		Summa skulder nettoskuld/ -kassa	Not D.3 Nettoskuld / Nettokassa	10 548
		Summa tillgångar i nettoskuld/ -kassa	Not D.3 Nettoskuld / Nettokassa	28 324
		Nettoskuld (+) / Nettokassa (–) Summa skulder i nettoskuld eller -kassa	–
		Summa tillgångar i nettoskuld eller -kassa		-17 777
	Nettoskuldssättningsgrad (%)	Mått för Koncernens skuldsättning och indikator eller finansiell risk. Negativ som en följd av nettokassa.
		Nettoskuld (+) / Nettokassa (–)	Definieras tidigare i denna not	-17 777
		Summa eget kapital	Koncernens rapport över finansiell ställning	71 015
	Nettoskuldssättningsgrad (%)	Nettoskuld (+) eller nettokassa (–) / Summa eget kapital		-25
	Soliditet (%)	Mått på Koncernens totala tillgångar, finansierade med eget kapital och en indikator på finansiell risk
		Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare	Koncernens rapport över finansiell ställning	70 966
		Summa tillgångar	Koncernens rapport över finansiell ställning	110 728
	Soliditet (%)	Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare / Summa tillgångar		64

B. Rörelseresultat

SSABs rörelseresultat för 2024 minskade jämfört med fjolåret främst relaterat till att priserna för standardprodukter minskade.

B. Intäkter

B.1 Rörelsesegment

B.2 Intäkter

B.3 Rörelsens kostnader

Resultat per aktie

B.4 Ersättningar till anställda

B.5 Övriga rörelseintäkter/-kostnader

B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

Rörelseresultat, Mkr | 7 860

B.1 Rörelsesegment

Koncernen är organiserad i fem rörelsesegment med ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten består av de tre divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas samt dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse och verkar med armlängds avstånd i förhållande till resten av SSAB. Ytterligare information finns i avsnittet Rörelsesegment i denna årsredovisning. Utöver dessa finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara eftersom de inte uppnår tröskelvärden i IFRS 8 samt att de inte följs upp separat av koncernledningen. De ingår i “Övrigt”. För mer information om externa intäkter per rörelsesegment, se not B.2 och information om anläggningstillgångar per geografiskt område, se not C.1.

Rörelsesegment	2024 Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Övrigt	Koncern- justeringar	Summa
Externa intäkter		28 147	35 560	22 284	11 927	5 501	–	–	103 418
Interna intäkter		641	6 231	424	139	7	–	-7 442	–
Summa intäkter		28 788	41 791	22 708	12 065	5 508	–	-7 442	103 418
Rörelseresultat		5 297	714	2 883	81	50	-1 164	–	7 860
Finansnetto		–	–	–	–	–	–	–	452
Resultat före skatt		–	–	–	–	–	–	–	8 313

Väsentliga kostnadsposter | | | | | | | | |
Råvaror, inklusive förändring av varulager | | 15 797 | 19 604 | 5 980 | -6 | 14 | -66 | 41 323 |
Övriga material, varor och tjänster, inklusive förändring av varulager | | -2 126 | 5 620 | 9 556 | 10 318 | 3 749 | 42 | -7 818 | 19 341
Personalkostnader | | 3 625 | 5 885 | 943 | 802 | 845 | 787 | – | 12 887
Avskrivningar och nedskrivningar | | -1 468 | -1 982 | -267 | -212 | -229 | -50 | – | -4 208
Underhållsinvesteringar | | 913 | 1 397 | 247 | 81 | 107 | 31 | -2 | 2 773
Strategiska investeringar | | 1 933 | 403 | 13 | 52 | 201 | – | – | 2 601
Summa investeringar | | 2 846 | 1 800 | 260 | 133 | 307 | 31 | -2 | 5 375

Rörelsesegment	2023 Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Övrigt	Koncern- justeringar	Summa
Externa intäkter		31 443	39 300	29 389	13 557	5 799	–	–	119 489
Interna intäkter		702	6 927	385	133	11	–	-8 158	–
Summa intäkter		32 145	46 227	29 775	13 691	5 810	–	-8 158	119 489
Rörelseresultat		6 752	1 183	9 651	-220	-6	-891	–	16 467
Finansnetto		–	–	–	–	–	–	–	248
Resultat före skatt		–	–	–	–	–	–	–	16 716

Väsentliga kostnadsposter | | | | | | | | |
Råvaror, inklusive förändring av varulager | | 18 130 | 23 069 | 6 953 | -6 | 11 | -191 | 47 966 |
Övriga material, varor och tjänster, inklusive förändring av varulager | | -2 752 | 5 673 | 9 084 | 12 133 | 3 959 | -61 | -8 246 | 19 789
Personalkostnader | | 3 704 | 5 898 | 966 | 876 | 882 | 649 | – | 12 974
Avskrivningar och nedskrivningar | | 1 260 | 1 723 | 223 | 208 | 208 | 51 | – | 3 674
Underhållsinvesteringar | | 774 | 1 357 | 284 | 72 | 73 | 25 | – | 2 585
Strategiska investeringar | | 1 259 | 349 | 36 | 69 | 175 | – | – | 1 889
Summa investeringar | | 2 033 | 1 706 | 320 | 141 | 248 | 25 | – | 4 474

RP Segmentrapportering

SSABs definition av segment baseras främst på stålkvalitet och typ av stålprodukter, men även på geografiska områden samt affärsmodell. Koncernledningen är den högsta verkställande beslutsfattaren med ansvar för bedömning av rörelsesegmentens resultat och tilldelning av resurser. Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen till koncernledningen. Rörelsesegmentens resultat bedöms främst på justerat rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster. Justerat rörelseresultat är ett alternativt resultatmått och mer information finns i not A.3. SSAB rapporterade inga jämförelsestörande poster under 2024 eller 2023, vilket innebär att det justerade rörelseresultatet var detsamma som rörelseresultatet enligt IFRS Redovisningsstandarder.

B.2 Intäkter

Externa intäkter	2024 Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Summa
Geografiska områden
Sverige		628	7 762	–	4 327	1 412	14 129
Finland		406	4 407	–	1 935	1 458	8 206
Övriga Europa		10 877	19 292	25	5 639	2 619	38 452
USA		6 250	2 689	21 084	–	3	30 026
Övriga världen		9 986	1 409	1 175	25	9	12 604
Summa		28 147	35 560	22 284	11 927	5 501	103 418

Externa intäkter	2023 Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Summa
Geografiska områden
Sverige		735	8 412	–	4 914	1 573	15 634
Finland		428	5 411	–	2 435	1 499	9 773
Övriga Europa		11 855	21 750	181	6 196	2 716	42 698
USA		7 521	2 271	27 285	–	3	37 080
Övriga världen		10 904	1 456	1 923	13	8	14 304
Summa		31 443	39 300	29 389	13 557	5 799	119 489

Produktområde	2024 Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Summa
Stålprodukter		27 427	33 161	22 284	–	–	82 872
Handelsverksamhet		–	–	–	11 927	–	11 927
Ruukki Constructions verksamhet		–	–	–	–	5 501	5 501
Stålämnen, biprodukter och skrot		584	2 351	–	–	–	2 935
Övrigt		136	47	–	–	–	183
Summa		28 147	35 560	22 284	11 927	5 501	103 418

Produktområde	2023 Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Summa
Stålprodukter		30 845	36 639	29 389	–	–	96 874
Handelsverksamhet		–	–	–	13 557	–	13 557
Ruukki Constructions verksamhet		–	–	–	–	5 799	5 799
Stålämnen, biprodukter och skrot		393	2 625	–	–	–	3 018
Övrigt		205	36	–	–	–	241
Summa		31 443	39 300	29 389	13 557	5 799	119 489

RP Intäkter från avtal med kunder

SSAB genererar intäkter främst från försäljning av producerat stål och stålprodukter samt distribution av stål och andra metaller. Prestationsåtaganden för dessa varor är uppfyllda och intäkter redovisade vid en tidpunkt när kunden har erhållit kontroll över de sålda varorna. Vid försäljning av stål och stålprodukter samt distribution av stål och andra metaller överförs kontrollen till köparen när de sålda varorna levereras till kunden och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår för koncernen, samt när det ej finns några ouppfyllda åtaganden som kan påverka kundens godkännande av varorna. I praktiken redovisas vanligtvis intäkter vid leverans av varorna till kunden i enlighet med avtalade leveransvillkor. Intäkter redovisas till transaktionspris efter avdrag för mervärdeskatt. Rörliga intäktskomponenter omfattar volymrabatter, andra bonusar och återbetalningar i samband med reklamationer. Dessa poster uppskattas baserat på prognostiserade volymer och redovisas som en minskning av intäkter och kundfordringar. Om en ersättningsprodukt levereras till kunden istället för en återbetalning, redovisas de tillhörande kostnaderna i kostnaden för sålda varor och kortfristiga avsättningar. I skulder avseende avtal med kunder ingår upplupna rabatter, bonusar och reklamationer samt mottagna förskottsbetalningar som presenteras i not C.4. Kontrakterade intäkter från avtal som löper längre än tolv månader är inte väsentliga, varför upplysningar ej lämnas.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

B.3 Rörelsens kostnader

Rörelsens kostnader per kostnadsslag
| Mkr | 2024 | 2023 |
| :-------------------------------------------- | :---- | :---- |
| Råvaror, inklusive förändring av råvarulager | 41 323 | 47 966 |
| Förbrukningsmaterial och övriga insatsvaror | 2 809 | 2 830 |
| Köpta produkter i handelsrörelsen | 5 269 | 6 310 |
| Köpta produkter i stålrörelsen | 799 | 928 |
| Energi | 5 228 | 6 252 |
| Lagerförändring produkter i arbete och färdigvarulager | 347 | -774 |
| Personalkostnader | 12 887 | 12 974 |
| Material, tjänster och underhåll | 10 118 | 10 495 |
| Avskrivningar | 4 208 | 3 674 |
| Frakt | 8 636 | 8 902 |
| Övrigt | 5 434 | 4 624 |
| Summa | 97 057 | 104 181 |

Arvoden och ersättningar till revisionsbolag
| Mkr | 2024 | 2023 |
| :--------------- | :--- | :--- |
| Ernst & Young | | |
| Revisionsuppdrag | 27 | 24 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 4 | 1 |
| Skatterådgivning | — | 0 |
| Övriga tjänster | 2 | 3 |
| Summa Ernst & Young | 33 | 28 |
| Övriga | | |
| Revisionsuppdrag | 8 | 12 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 4 | 4 |
| Skatterådgivning | 8 | 8 |
| Övriga tjänster | 4 | 4 |
| Summa övriga | 24 | 29 |

Under året har EY Sverige fakturerat 16 (14) Mkr avseende revisionsuppdrag. EY Sveriges arvoden för andra tjänster än revision uppgår till 12 (14) % jämfört med EY Sveriges arvoden för revision. EY- nätverkets arvoden för andra tjänster än revision uppgår till 6 (11) % jämfört med EY-nätverkets arvoden för revision.

Rörelsens kostnader har minskat med följande statliga stöd och andra bidrag
| Mkr | 2024 | 2023 |
| :--- | :--- | :--- |
| Personalrelaterade stöd | 5 | — |
| Elstöd | — | 35 |
| Summa | 5 | 35 |

RP Statliga stöd
Statliga stöd och bidrag som avser kostnadstäckning periodiseras och redovisas i rapporten över resultatet över samma period som de kostnader som bidragen är avsedda att kompensera för. Dessa bidrag redovisas antingen som minskning av relevant kostnadspost eller som övriga rörelseintäkter. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom reduktion av tillgångens redovisade värde.

B.4 Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda
| Mkr | 2024 | 2023 |
| :--- | :---- | :---- |
| Löner och andra ersättningar | 10 156 | 10 307 |
| Sociala kostnader | 1 577 | 1 612 |
| Pensionskostnader | 1 155 | 1 055 |
| Summa | 12 887 | 12 974 |

Mer information om pensioner finns in not D.7.

Ersättningar och förmåner till koncernledningen¹⁾
| Mkr | 2024 | 2023 | 2024 | 2023 |
| :-- | :--- | :--- | :--- | :--- |
| | Vd²⁾ | | Övrig koncernledning³⁾ | |
| Fast lön⁴⁾ | 13,8 | 14,1 | 44,0 | 45,7 |
| Övriga förmåner⁵⁾ | 0,2 | 0,4 | 2,1 | 1,6 |
| Kortfristig rörlig lönedel, utbetald⁶⁾ | 10,1 | 7,1 | 26,3 | 21,6 |
| Långfristig rörlig lönedel, utbetald⁶⁾ | 2,7 | 2,6 | 9,9 | 10,9 |
| Summa ersättningar, före sociala kostnader och pensionskostnader | 26,8 | 24,2 | 82,3 | 79,8 |
| Sociala kostnader | 8,5 | 7,6 | 13,7 | 13,5 |
| Pensionskostnader | 6,0 | 6,3 | 14,5 | 14,1 |
| Summa | 41,3 | 38,1 | 110,5 | 107,4 |

1) Omfattar ersättning till 11 (11 ) koncernledningsmedlemmar för hela räkenskapsåret.
2) Inkluderar Johnny Sjöström från 28 oktober till 31 december 2024 och Martin Lindqvist från 1 Januari till 27 Oktober 2024.
3) Inkluderar Johnny Sjöström från 1 Januari till 27 Oktober 2024.
4) Ingår utbetalning till vd avseende semesterersättning med 0,3 (0,3) Mkr samt kostnadsersättning för tjänstebostad med 0,1 (0,3) Mkr.
5) Avser främst bostadsförmån samt bilförmån.
6) Utbetalningarna avser ersättning som intjänats tidigare år.

Bokförda rörliga lönedelar för 2024 för hela koncernledningen uppgick till 53,1 (56,2) Mkr.

Ersättningar till koncernledningen
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare finns i förvaltningsberättelsen. Ersättningen till vd behandlas vidare i Ersättningsrapporten.

Vd:s och övriga koncernledningens ersättning bestod av fast lön, en kortfristig rörlig lönedel samt en långfristig rörlig lönedel.

Kortfristig rörlig ersättning
Den kortfristiga rörliga lönedelen för 2023 (utbetalad under 2024) relaterades till:
A) tre koncernmål:
1. EBITDA-marginal i förhållande till en jämförelsegrupp (Arcelor Mittal Europe, BE Group, JFE, Kingspan, Klöckner, Lindab, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, US Steel and Voestalpine),
2. Operativt kassaflöde i förhållande till justerat rörelseresultat före avskrivningar och
3. ett hållbarhetsmål med fokus på säkerhet, vilket mäts genom olycksfallsfrekvens kombinerat med
B) divisionsmål som kan vara finansiella och operationella.

För vd och gruppfunktionscheferna står koncernmålen för 100 % och för divisionscheferna består 40 % av koncernmål samt 60 % av divisionsmål.

Den kortfristiga rörliga lönedelen är maximerad till 75 % av årslön för vd och 50 % för övriga utom för divisionschefen för SSAB Americas som har en rörlig ersättning som är konkurrenskraftig på den lokala marknaden. Målutfallet är 60 % av årslön men kan vid starka resultat uppgå till maximalt 180 %.

Utfallet av den utbetalda kortsiktiga rörliga ersättningen under 2024 i förhållande till årslön var 75 (54,5) % för vd och i genomsnitt 60,2 (49,0) % för de övriga koncernledningen.

Med hänvisning till hållbarhetsfrågor kopplat till ersättning (GOV-4) så omfattas alla anställda som har kortfristig rörlig ersättning i enlighet med globala instruktioner (cirka 2 100 anställda) av gruppmålet hållbarhet med fokus på säkerhet. Utöver det kan divisioner och dotterbolag ha ytterligare hållbarhetsmål på enhetsnivå. Detaljer avseende vd:s mål och utfall presenteras i Ersättningsrapporten.

B.4 Ersättningar till anställda, forts.

Långfristig rörlig ersättning
Ett koncerngemensamt, långfristigt incitamentsprogram omfattar vissa nyckelpersoner, däribland bolagets vd och övriga ledande befattningshavare. Programmets syfte är att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla viktiga medarbetare.

Med hänvisning till hållbarhetsfrågor kopplade till ersättning (GOV-4) har SSAB för närvarande ingen direkt koppling mellan ersättningsprogrammen och målen för minskning av växthusgasutsläpp eftersom de stora effekterna av omställningsplanen inte förväntas ske förrän om några år. I de nu aktiva långsiktiga incitamentsprogrammen är ett av målen försäljning av utsläppsfria produkter, se nedan tabell. Målnivåerna beslutas av årsstämman, se respektive kallelse.

Långfristiga incitamentsprogram
| Program | 2024–2026 | 2023–2025 | 2022–2024 | 2021–2023 |
| :------------------------------------- | :-------- | :-------- | :-------- | :-------- |
| Maximalt antal deltagare | 160 | 160 | 150 | 150 |
| Utbetalas | Kontant 2027 | Kontant 2026 | Kontant 2025 | Kontant 2024 |
| Resultatkriterier¹⁾ ²⁾ ³⁾ | Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj samt total försäljning av stål utan fossila koldioxidutsläpp | Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj samt total försäljning av utsläppsfria produkter | Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en referensportfölj | SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter samt avkastning på sysselsatt kapital |
| Maximalt utfall, ledande befattningshavare ⁴⁾ | 40 % av årslön | 40 % av årslön | 35 % av årslön | 25 % av årslön |
| Maximalt utfall, andra deltagare ⁴⁾ | 30 %–20 % av årslön | 30 %–20 % av årslön | 30 %–20 % av årslön | 20 %–15 % av årslön |
| Beräknad maximal årlig kostnad, inklusive sociala kostnader, Mkr ⁵⁾ | 166 | 160 | 120 | 79 |
| Realiserad utbetalning vid programslut ⁶⁾ | n/a | n/a | n/a | 92,5 % |

1) Jämförelsegruppen omfattar ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp och US Steel för program 2021.
2) Jämförelsegruppen omfattar 70 % av ståljämförelsegruppens genomsnitt ArcelorMittal, JFE, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp, Voestalpine, US Steel och 30 % av Stockholm OMX30 Index för program 2022.
3) Jämförelsegruppen omfattar 70 % av ståljämförelsegruppens genomsnitt ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp, US Steel, Voestalpine och 30 % av Stockholm OMX30 Index för program 2023 och 2024.
4) För deltagare i Nordamerika är programmen också kopplat till SSAB Americas resultat samt räntabilitet av sysselsatt kapital och utfallet maximerat till 20 %–90 % av den fasta lönen för program 2021 och 24 %–108 % av den fasta lönen för program 2022, 2023 och 2024.
5) Årlig periodisering av kostnader är baserat på en kontinuerlig bedömning av utfallet för treårsperioden.
6) För deltagare i Nordamerika var utbetalningen 111,7 % för 2021-års program.

Uppsägning av anställning och pensionering
För vd och den övriga koncernledningen gäller en uppsägningstid om 12 månader från företagets sida. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 6 månadslöner. Vid egen uppsägning från vd eller den övriga koncernledningen är uppsägningstiden 6 månader och det finns ingen rätt till avgångsvederlag. Rörliga lönedelar intjänas under uppsägningstiden endast om vd kvarstår i aktiv tjänst.

Vd:s pensionsålder är 65 år. Pensionen är premiebestämd och år 2024 uppgick kostnaden till 30 (45) % av den fasta lönen. Intjänad pension är oantastbar men premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande.

Tidigaste pensionsålder för den övriga koncernledningen är 62 år och pensionerna är avgiftsbaserade förutom Olavi Huhtala som omfattas av det förmånsbaserade pensionssystemet via Rautaruukin Eläkesäätiö med en möjlighet att gå i pension vid 60 års ålder, samt Charles Schmitt, vars pension är i enlighet med amerikansk lagstiftning och praxis.

Styrelsearvoden¹⁾
| Invald | Befattning | Styrelse- arvode | Utskotts- arvode | Styrelse- arvode | Utskotts- arvode |
| :----- | :-------------- | :--------------- | :---------------- | :--------------- | :---------------- |
| | | 2024 Tkr²⁾ | | 2023 Tkr²⁾ | |
| Lennart Evrell | 2021 Ordförande/ Ledamot | 2 055 | 349 | 1 978 | 343 |
| Petra Einarsson | 2014 Ledamot | 685 | 403 | 664 | 391 |
| Kerstin Enochsson | 2024 Ledamot | 518 | — | – | – |
| Bernard Fontana | 2022 Ledamot | 685 | 125 | 664 | 124 |
| Marie Grönborg | 2019 Ledamot | 685 | – | 664 | – |
| Pierre Heeroma | 2024 Ledamot | 518 | – | – | – |
| Mikael Mäkinen | 2022 Ledamot | 685 | – | 664 | – |
| Maija Strandberg | 2021 Ledamot | 685 | 154 | 644 | 149 |
| Bo Annvik | 2019 Ledamot | – | – | 161 | 30 |

1) Årsstämman har beslutat om följande styrelsearvoden för perioden framtill nästa årsstämma: 2 075 Tkr till ordförande, 690 Tkr till ledamöter (exkl.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

B.4 Ersättningar till anställda, forts.

Medelantal anställda och könsfördelning

Antal anställda	Andel kvinnor, %
2024	2023
Moderbolaget, Sverige	117
Dotterbolagen, Sverige	6 681
Finland	4 980
USA	1 522
Polen	663
Estland	173
Norge	145
Danmark	128
Kanada	103
Nederländerna	106
Frankrike	91
Kina	85
Tyskland	81
Italien	72
Storbritannien	69
Ukraina	68
Spanien	52
Litauen	52
Tjeckien	50
Turkiet	38
Chile	35
Brasilien	35
Lettland	32
Mexiko	28
Sydafrika	21
Australien	12
Övriga < 20 anställda	189
Summa	15 626

Medelantal anställda beräknas som ett genomsnitt av totalt antal anställda vid utgången av respektive kvartal under året. Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 17 (16) % och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 44 (43) %. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper (inklusive verkställande direktörer) uppgick till 20 (22) %. Koncernledningen består av sju män och fyra kvinnor.

B.5 Övriga rörelseintäkter/-kostnader

Övriga rörelseintäkter

Mkr	2024	2023
Vidareförsäljning av köpt energi och media	275	308
Försäljning tjänster	32	30
Netto valutakursvinster	593	164
Vinst vid försäljning av rörelser och andelar	–	39
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	10	36
Investeringsstöd/Statliga bidrag	151	68
Försäkringsersättning	172	290
Övrigt	269	253
Summa	1 503	1 189

Övriga rörelsekostnader

Mkr	2024	2023
Kostnad för såld energi och media	-372	-342
Netto valutakursförluster	-736	-490
Förlust vid försäljning av rörelser och andelar	-9	–
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar	-20	-45
Övrigt	-514	-319
Summa	-1 651	-1 197

RP Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Övriga rörelseintäkter inkluderar intäkter från försäljning av energi och tjänster. I vissa fall kan även försäljning av energi redovisas som en kreditering av energikostnader. Vinster vid avyttring av anläggningstillgångar eller verksamheter, försäkringsersättningar samt statliga bidrag i den utsträckning som de inte krediteras utgifter eller tillgångar (se not B.3), redovisas som övriga rörelseintäkter. Övriga rörelsekostnader omfattar inköp hänförliga till såld energi och tjänster när motsvarande intäkter redovisas som övriga rörelseintäkter. Även förluster vid avyttring av anläggningstillgångar eller verksamheter redovisas som övriga rörelsekostnader. Om nettot av valutakursdifferenser från den löpande verksamheten och tillhörande icke säkringsredovisade derivatinstrument, uppgår till en nettovinst, redovisas det som övriga rörelseintäkter. Om det uppgår till en nettoförlust redovisas det som övriga rörelsekostnader. Nettot av valutakursdifferenser som uppkommer från finansieringsverksamheten redovisas som finansiella intäkter och kostnader.

B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

Bokfört värde i intressebolag och joint venture

Mkr	Säte	%¹⁾	2024	2023
Joint venture
Hybrit Development AB*	Stockholm	33	557	557
Blastech Mobile LLC	USA	50	30	27
Intressebolag
Lulekraft AB*	Luleå	50	10	10
Oxelösunds Hamn AB	Oxelösund	50	6	6
Bet-Ker Oy	Finland	44	2	2
Manga LNG Oy	Finland	25	81	79
Raahen Voima Oy	Finland	75	288	279
Eliitti Holding Oy	Finland	40	0	0
Intressebolagens och joint ventures egna kapital utöver bokförda värden i moderbolaget			-5	-1
Summa andelar i intressebolag och joint venture			969	959

* Aktier ägda direkt av moderbolaget
¹⁾ Procentsiffran anger kapitalandelen som överensstämmer med röstandelen förutom Raahen Voima, där ett aktieägaravtal begränsar röstandelen till 50 %. Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm.

Förändring i intressebolag och joint venture

Mkr	2024	2023
Bokfört värde 1 januari	959	1 004
Investeringar/tillskott	—	20
Resultatandel efter skatt	-4	-29
Utdelning	-10	-31
Omräkningsdifferenser	25	-5
Bokfört värde 31 december	969	959

Resultatandel och andel av intäkter

	Andel av årets resultat	Andel av intäkter
Mkr	2024	2023
Lulekraft AB	2	2
Oxelösunds Hamn AB	10	8
Blastech Mobile LLC (joint venture)	0	17
Bet-Ker Oy	13	12
Manga LNG Oy	10	11
Raahen Voima Oy	—	—
Hybrit Development AB (joint venture)	-38	-79
Eliitti Holding Oy	0	0
Summa	-4	-29

Andel av tillgångar och skulder

	Andel av tillgångar	Andel av skulder
Mkr	2024	2023
Lulekraft AB	82	111
Oxelösunds Hamn AB	276	273
Blastech Mobile LLC (joint venture)	133	120
Bet-Ker Oy	80	73
Manga LNG Oy	271	281
Raahen Voima Oy	838	628
Hybrit Development AB (joint venture)	170	207
Eliitti Holding Oy	10	6
Summa	1 860	1 699

B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner, forts.

Finansiell information om väsentliga intressebolag och joint venture

Mkr	Hybrit Development AB	Raahen Voima Oy	Manga LNG Oy
	2024	2023	2024
Rörelsens intäkter	191	59	434
Rörelsens kostnader	-307	-301	-425
Finansiella poster och inkomstskatt	3	4	-9
Årets resultat	-114	-237	—
Anläggningstillgångar	373	500	647
Omsättningstillgångar	136	122	472
Summa tillgångar	509	622	1 119
Eget kapital	458	572	384
Långfristiga skulder	—	—	697
Kortfristiga skulder	51	50	38
Summa eget kapital och skulder	509	622	1 119

Finansiell information är presenterad för Hybrit Development AB, ett joint venture för utveckling av fossilfritt stål, samt energibolag Raahen Voima Oy och Manga LNG Oy. Raahen Voima Oy och Manga LNG Oy anses vara av väsentlig storlek baserat på deras finansiella information i relation till övriga intressebolag och joint ventures, medan Hybrit Development AB har en strategiskt viktig roll i SSABs transformation till fossilfri ståltillverkning.

RP Intressebolag och samarbetsarrangemang

SSABs intressebolag omfattar samtliga företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande. SSAB definierar vanligtvis bestämmande inflytande baserat på andelen röster som är mellan 20 % och 50 % av rösterna. Röstkraften är avgörande även om ägandet överstiger 50 %. SSABs samarbetsarrangemang är klassificerade som joint venture vilket innebär att SSAB och en eller flera andra parter har gemensamt bestämmande inflytande och har rätt till nettotillgångarna. Intressebolag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Andelar i intressebolags och joint ventures resultat redovisas i rörelseresultatet då verksamheten i dessa bolag är relaterad till SSABs verksamhet och anses vara av rörelsekaraktär.

Transaktioner och saldon med närstående

Mkr	2024	2023
Intäkter
Intressebolag	550	689
Joint venture	8	12
Kostnad för sålda varor
Intressebolag	-1 066	-1 089
Joint venture	-123	-89
Fordringar och skulder
Kundfordringar	34	117
Leverantörsskulder	95	99
Övriga kortfristiga skulder	422	113

Intäkter från närstående avser försäljning av gas och bränsle till energiproducerande företag samt försäljning av tjänster. Inköp avser energi, material och tjänster och redovisas som kostnad för sålda varor. Ersättning till koncernledning och styrelseledamöter framgår av not B.4.

C. Operativa tillgångar och skulder

Under 2024 fattade SSAB beslut om att bygga ett högeffektivt stålverk i Luleå. Projektet syftar till att sänka kostnaderna, korta ledtiderna, förbättra produktmixen och i stort sett ta bort koldioxid-utsläppen jämfört med det nuvarande produktionssystemet.

C. Strategiska investeringar

Underhållsinvesteringar

Operativa tillgångar och skulder

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

C.2 Leasing

C.3 Varulager

Räntabilitet på sysselsatt kapital

13 %

C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder

C.5 Avsättningar

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar	2024	2023
Mkr	Kundrelationer	Varumärken
Anskaffningsvärde 1 januari	10 014	59
Inköp	—	—
Ökning genom rörelseförvärv	—	—
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—
Avyttringar och utrangeringar	—	—
Omklassificeringar	—	—
Omräkningsdifferenser	959	1

OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.

Anskaffningsvärde 31 december	10 973	59	6	2 475	453	37 007	50 974	10 014	59	7	2 243	439	34 096	46 857
Ackumulerade avskrivningar 1 januari	9 883	17	—	1 708	—	—	11 609	10 236	14	1	241	1 671	—	—
Avyttringar och utrangeringar	—	—	—	-31	—	—	-31	—	—	—	-20	—	—	-20
Årets avskrivningar	29	3	—	113	—	—	145	34	3	—	97	—	—	135
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—	—	—	—	—	—	-15	—	—	—	—	—	-15
Omklassificeringar	0	—	—	1	—	—	1	—	—	-1	281	—	—	-1 281
Omräkningsdifferenser	957	0	—	109	—	—	1 066	-374	0	39	-40	—	—	-375
Ackumulerade avskrivningar 31 december	10 869	21	—	1 901	—	—	12 790	9 883	17	—	1 708	—	—	11 609
Ackumulerade nedskrivningar 1 januari	6	—	—	—	—	33 747	33 753	6	—	—	—	—	34 817	34 823
Årets nedskrivningar	2	—	—	5	—	—	7	—	—	—	—	—	—	—
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—	—	—	—	—	—	0	—	—	—	—	-3	-3
Omräkningsdifferenser	0	—	—	0	—	2 904	2 904	—	—	—	—	—	-1 067	-1 067
Ackumulerade nedskrivningar 31 december	8	—	—	5	—	36 651	36 664	6	—	—	—	—	33 747	33 753
Bokfört värde 31 december	96	39	6	570	453	356	1 520	126	42	7	535	439	348	1 496

Årets avskrivningar och nedskrivningar ingår i rapport över resultatet med 97 (80) Mkr i kostnad för sålda varor, med 14 (15) Mkr i försäljningskostnader samt med 41 (40) Mkr i administrationskostnader.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod görs på rörelsesegmentnivå som är koncernens kassagenererande enheter, och den lägsta nivån som dessa tillgångar följs upp på. Allokering av goodwill till rörelsesegment baseras på förväntade bidrag från det förvärv som ger upphov till goodwillen. Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet baseras på beräkningar av nyttjandevärden som baseras på bolagets budget och prognoser som löpande upprättas av ledningen. Kassaflöden bortom en femårsperiod extrapoleras med en långsiktig tillväxttakt som inte överstiger den långfristiga tillväxttakten för marknaden där dessa kassagenererande enheter är verksamma. Den årliga nedskrivningsprövningen under 2024 eller 2023 resulterade inte i någon nedskrivning av goodwill.

U&B Bedömningar vid prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

När de kassagenererande enheternas återvinningsvärde beräknas, för att bedöma ett eventuellt nedskrivningsbehov, görs flera antaganden och uppskattningar om framtida förhållanden. Viktiga antaganden är diskonteringsränta (WACC), långsiktig tillväxttakt och utveckling av volymer, försäljningspriser, kostnader och investeringar. Diskonteringsräntan definieras separat för varje rörelsesegment för att återspegla specifika risker som gäller för segmentet och den baseras på genomsnittliga långa räntor under november–december och anges före skatt. Den långsiktiga tillväxttakten motsvarar de prognoser som baseras på ledningens strategiska antaganden och kunskap om stålbranschen. De uppskattade bruttomarginalerna baseras på historiska resultat och förväntad marknadsutveckling för respektive rörelsesegment. Klimatrisker har beaktats, i den mån de kunnat estimeras. Framtida investeringar och kassaflöden avseende SSABs transformation till fossilfri ståltillverkning har ej inkluderats i beräkningarna. En ökning av diskonteringsräntan före skatt med 0,5 procentenheter och en minskning av marginalen med 0,5 procentenheter för Tibnor och Ruukki Construction skulle ej medföra något nedskrivningsbehov.

Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Bokfört värde Mkr	2024	2023
Goodwill
Tibnor	32	31
Ruukki Construction	324	318
Summa	356	349
Ruukki Construction (varumärket Rautaruukki)	453	439
Summa tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod	809	787

Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden

	Tibnor	Ruukki Construction
2024
Långsiktig tillväxttakt, %	2	2
Vägd genomsnittlig diskonteringsränta (WACC), före skatt, %	10,9	10,6
2023
Långsiktig tillväxttakt, %	2	2
Vägd genomsnittlig diskonteringsränta (WACC), före skatt, %	12,3	11,7

Utsläppsrätter

Beräknad förbrukning av utsläppsrätter 2024 uppgick till 8,3 (8,9) miljoner ton. De tilldelade rätterna täckte inte förbrukningen och en upplupen kostnad på 260 (774) Mkr rapporterades i upplupna kostnader (se not C.4). Under 2024 köpte SSAB 2,3 miljoner ton utsläppsrätter och sålde 1,2 miljoner ton. Samma antal rätter som såldes köptes tillbaka med terminskontrakt. De sålda rätterna medförde en förlust på 494 (123) Mkr och rapporterades som förutbetald intäkt (se not C.4). Värdet av framtida leveranser av utsläppsrätter är rapporterat som ansvarsförbindelse (se not E.4). Vid årsskiftet ägde koncernen utsläppsrätter till ett värde av 6 (7) Mkr. Erhållna utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärdet noll kronor.

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.

Materiella anläggningstillgångar

	2024	2023
Mkr
Anskaffningsvärde 1 januari
Mark och markanläggningar	1 327	1 266
Byggnader	9 869	9 408
Maskiner	52 860	51 535
Inventarier, verktyg och installationer	4 894	4 040
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	6 527	6 077
Summa	75 477	72 325
Inköp	12 147	7 115
Mark och markanläggningar	355	285
Byggnader	123	196
Maskiner	4 733	3 793
Inventarier, verktyg och installationer	5 369	4 396
Ökning genom rörelseförvärv	1	36
Mark och markanläggningar	35	6
Byggnader	4	31
Maskiner	-4	7
Inventarier, verktyg och installationer	0	1
Avyttringar och utrangeringar	-4	—
Mark och markanläggningar	-24	-24
Byggnader	-688	-312
Maskiner	-32	-63
Inventarier, verktyg och installationer	—	—
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—
Mark och markanläggningar	—	0
Byggnader	—	-14
Maskiner	—	-15
Inventarier, verktyg och installationer	—	—
Omklassificeringar	97	60
Mark och markanläggningar	589	450
Byggnader	2	1
Maskiner	211	805
Inventarier, verktyg och installationer	335	-3
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	-3	-53
Omräkningsdifferenser	454	-222
Mark och markanläggningar	37	-12
Byggnader	407	-112
Maskiner	1 756	-588
Inventarier, verktyg och installationer	210	-69
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	108	-28
Anskaffningsvärde 31 december	82 429	75 477
Mark och markanläggningar	1 469	1 327
Byggnader	11 023	9 869
Maskiner	56 497	52 860
Inventarier, verktyg och installationer	5 526	4 894
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	7 914	6 527
Ackumulerade avskrivningar 1 januari
Mark och markanläggningar	433	403
Byggnader	5 491	5 154
Maskiner	39 394	38 038
Inventarier, verktyg och installationer	2 770	2 586
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	—	—
Summa	48 088	46 182
Avyttringar och utrangeringar	-4	—
Mark och markanläggningar	-30	-12
Byggnader	-679	-295
Maskiner	-31	-58
Inventarier, verktyg och installationer	—	—
Årets avskrivningar	38	33
Mark och markanläggningar	430	400
Byggnader	2 540	2 117
Maskiner	287	262
Inventarier, verktyg och installationer	—	—
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—
Mark och markanläggningar	—	0
Byggnader	—	-12
Maskiner	—	-6
Inventarier, verktyg och installationer	—	—
Omklassificeringar	0	1
Mark och markanläggningar	-21	1
Byggnader	-131	2
Maskiner	-11	0
Inventarier, verktyg och installationer	—	—
Omräkningsdifferenser	-163	4
Mark och markanläggningar	8	-3
Byggnader	187	-53
Maskiner	1 270	-457
Inventarier, verktyg och installationer	97	-14
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	—	—
Ackumulerade avskrivningar 31 december	52 038	48 088
Mark och markanläggningar	475	433
Byggnader	6 058	5 491
Maskiner	42 394	39 394
Inventarier, verktyg och installationer	3 111	2 770
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	—	—
Ackumulerade nedskrivningar 1 januari
Mark och markanläggningar	4	5
Byggnader	6	11
Maskiner	35	38
Inventarier, verktyg och installationer	2	2
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	—	—
Summa	47	56
Årets nedskrivningar	—	—
Mark och markanläggningar	—	1
Byggnader	—	2
Maskiner	—	2
Inventarier, verktyg och installationer	—	—
Reverserad nedskrivning tidigare år	—	—
Mark och markanläggningar	-1	-2
Byggnader	—	-6
Maskiner	—	-5
Inventarier, verktyg och installationer	—	—
Omräkningsdifferenser	1	—
Mark och markanläggningar	0	0
Byggnader	0	-1
Maskiner	0	0
Inventarier, verktyg och installationer	—	—
Ackumulerade nedskrivningar 31 december	48	47
Mark och markanläggningar	4	4
Byggnader	6	6
Maskiner	36	35
Inventarier, verktyg och installationer	2	2
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	—	—
Bokfört värde 31 december
Mark och markanläggningar	991	890
Byggnader	4 959	4 371
Maskiner	14 067	13 430
Inventarier, verktyg och installationer	2 412	2 122
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	7 914	6 527
Summa	30 343	27 341

Årets avskrivningar och nedskrivningar ingår i rapport över resultatet med 3 234 (2 742) Mkr i kostnad för sålda varor, 28 (30) Mkr i försäljningskostnader och 33 (33) Mkr i administrationskostnader. Under 2024 uppgick de låneutgifter som aktiverats i materiella anläggningstillgångar till 12 (6) Mkr och den genomsnittliga räntesats till 4,61 (4,20) %. Per balansdagen uppgick kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar till 4 806 (3 387) Mkr.

Anläggningstillgångar per land/region

Immateriella/materiella anläggningstillgångar och nyttjanderätter	2024	%	2023	%
Sverige	15 034	43	12 477	40
Finland	9 890	28	9 892	31
Övriga Europa	1 586	5	1 466	5
USA	7 866	23	7 332	23
Övriga världen	383	1	372	1
Summa	34 759	100	31 538	100

Inköp av immateriella/materiella anläggningstillgångar	Mkr	2024	%	2023	%
Sverige		6 731	81	4 736	71
Finland		849	10	1 017	15
Övriga Europa		162	2	119	2
USA		562	7	742	11
Övriga världen		45	1	22	0
Summa		8 349	100	6 637	100

U&B Bedömningar avseende nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar

Nyttjandeperioder är viktiga antaganden som väsentligt påverkar värdet på immateriella och materiella anläggningstillgångar, och dessa uppskattningar revideras när förändringar av tidigare uppskattningar identifieras. Förändringar i tillämpade uppskattningar kan leda till väsentliga skillnader i tillgångsvärdena inom följande räkenskapsår eller senare. Nyttjandeperioden för koncernens tillgångar i Sverige och Finland är under regelbunden översyn, till följd av koncernens strategiska planer på att ställa om till fossilfri stålproduktion i den nordiska verksamheten. Koncernledningen har fastställt milstolpar eller omständigheter (t.ex. ett investeringsbeslut) för att revidera uppskattningarna av den återstående nyttjandeperioden för de tillgångar som kommer att ersättas av de kommande investeringarna. Faktorer som påverkar bedömningen av återstående nyttjandeperiod inkluderar till exempel i vilken ordning bruken kommer att omställas och längden på olika godkännandeprocesser. I april 2024 fattade SSABs styrelse beslut om att gå vidare med SSABs omställning genom att bygga ett toppmodernt stålverk i Luleå. När det är klart kommer SSAB att avveckla det nuvarande masugnsbaserade produktionssystemet. Det nya stålverket väntas vara i bruk mot slutet av 2028 och nå full kapacitet ett år senare. Till följd av investeringsbeslutet har SSAB reviderat uppskattningarna av den återstående nyttjandeperioden för de tillgångar som kommer att ersättas i det nya produktionssystemet. Dessa tillgångar kommer att skrivas av till sina restvärden i slutet av 2028.# C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.

RP Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången, för att bringa den på plats och i skick för avsedd användning, såsom inköpspris, inklusive eventuella tullavgifter, transportkostnader, utgifter för att ställa i ordning plats eller område för installation, samt kostnader relaterade till installation, projektledning och testning. Kostnad för egen personal som direkt bidrar till projektet ingår i anskaffningsvärdet. I väsentliga, långsiktiga investeringsprojekt ingår lånekostnader i anskaffningskostnaden för tillgången. Om kassaflödessäkringsredovisning tillämpas på investeringar, inkluderas även det realiserade verkliga värdet på dessa derivat i tillgångens anskaffningsvärde. Återställningskostnader i samband med utrangering av anläggningstillgångar inkluderas endast i anskaffningsvärdet om en rimlig uppskattning av sådana utgifter kan göras. I sådana fall redovisas även en avsättning för återställande. Se not C.5 för mer information om återställningskostnader och relaterade avsättningar. Utgifter för väsentliga ersättande komponenter läggs till tillgångens värde eller redovisas som en separat tillgång endast när komponenten förväntas användas längre än 3 år. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader under den period de uppkommer. I SSABs investeringsrapportering definieras strategiska investeringar som investeringar som ska öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av rörelser och investeringar i expansion av anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande teknik. Underhållsinvesteringar definieras som investeringar som utgörs av konkurrenskraftsbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, eller ersättningskaraktär samt investeringar för att uppfylla regulatoriska krav.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 150

OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.

RP

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar med en bestämbar nyttjandeperiod baseras på följande bedömd nyttjandeperiod:

Bedömd nyttjandeperiod	Beräknat nyttjande, år
Materiella anläggningstillgångar
Fordon, kontorsinventarier och datorer	3–5
Lätta maskiner	5–12
Tunga maskiner	12–25
Markanläggningar	20
Byggnader	25–50
Immateriella tillgångar
Kundrelationer, varumärken och licenser	5–12
Programvara	3–5
Övriga immateriella tillgångar	5–15

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar med en begränsad nyttjandeperiod. Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Reavinster och reaförluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar redovisas som skillnaden mellan försäljningsintäkten och tillgångens redovisade värde och i koncernens rapport över resultatet som övriga rörelseintäkter eller kostnader. Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod omfattar goodwill och vissa varumärken.

Nedskrivningar av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod (däribland goodwill) testas årligen för eventuell värdenedgång eller i övrigt då det finns tecken på en värdenedgång. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång då det finns tecken på en värdenedgång. Nedskrivningar redovisas som kostnad i rörelseresultatet.

Utsläppsrätter

Utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärden efter eventuella ackumulerade nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för rätter som erhållits utan kostnad är noll. Utsläppsrätter som inte har bestämbar nyttjandeperiod testas kvartalsvis för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. En avsättning görs om ett underskott av utsläppsrätter identifierats mellan ägda rätter och de rätter som ska levereras på grund av gjorda utsläpp. Vinster eller förluster vid avyttring av utsläppsrätter är uppskjutna och redovisas som övriga rörelseintäkter eller -kostnader under samma perioder som de relaterade utsläppskostnaderna.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 151

OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.2 Leasing

Nyttjanderättstillgångar

Mkr	2024	2023
Redovisat belopp 1 januari
Byggnader	1 150
Mark och anläggningar	20
Maskiner	1 002
Inventarier, verktyg och installationer	13
Fordon	516
Summa	2 701	1 245
Redovisat belopp 31 december
Byggnader	1 428	1 150
Mark och anläggningar	29	20
Maskiner	936	1 002
Inventarier, verktyg och installationer	17	13
Fordon	485	516
Summa	2 895	2 701
Tillkommande nyttjanderätter under året	620	544
Årets avskrivningar på nyttjanderätter	761	734

Leasingskulder 31 december

Mkr	2024	2023
Kortfristiga leasingskulder	816	764
Långfristiga leasingskulder	2 340	2 148
Summa	3 156	2 912

Löptidsanalys av leasingskulder, odiskonterade belopp

Mkr	2024	2023
Inom ett år	935	788
År två	775	642
År tre	617	519
År fyra	440	396
År fem	375	288
År sex och senare	1 321	1 116
Summa	4 463	3 749

Belopp som redovisas i koncernens rapport över resultatet

Mkr	2024	2023
Kostnader för leasar av lågt värde	7	16
Kostnader för variabla leasingavgifter	14	16
Avskrivningar	761	734
Räntekostnader	197	204
Summa	979	970

Totalt kassautflöde för leasingavtal under året uppgick till 910 (865) Mkr.

RP Leasing (Leasetagare)

Vid leasingperiodens början redovisas en nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingskulden redovisas initialt till nuvärdet av framtida leasingavgifter. Om diskonteringsräntan ej framgår av leasingavtalet, definierar koncernens finansavdelning en marginell låneränta per valuta med hänsyn till leasingperioden och leasetagarens kreditrisk. När ett avtal innehåller både leasing- och icke-leasingelement, eller fasta och rörliga element, utvärderas det från fall till fall baserat på väsentlighet om leasingskulden endast omfattar de fasta leasingelementen eller om icke- leasingelementen också ingår. Nyttjanderättstillgången värderas till initialt värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar, eventuella ackumulerade nedskrivningar och med beaktande av eventuella omvärderingar. Om tillgångens ägande övergår till SSAB vid leasingperiodens slut, bedöms tillgångens nyttjande- period på samma sätt som för inköpta anläggningstillgångar. Förlängningsoptioner beaktas i leasingperioden när det är högst sannolikt att optionen kommer att utnyttjas. Koncernen tillämpar ett undantag från ovanstående principer för leasingkontrakt av mindre värde, där ingen nyttjanderättstillgång eller leasingskuld redovisas. Dessa redovisas som hyres- och leasingkostnader i rörelseresultatet linjärt över leasingperioden. Koncernen definierar leasingkontrakt av mindre värde som kontorstillgångar, till exempel skrivare, kopieringsmaskiner, kaffemaskiner samt andra tillgångar av ett värde i nyskick under cirka 50 Tkr. Ingen nyttjanderättstillgång eller leasingskuld redovisas heller för leasingkontrakt med verkligt rörliga leasingavgifter, vilka redovisas som kostnader i rörelseresultatet.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 152

OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.3 Varulager

Varulager

Mkr	2024	2023
Råvaror och förbrukningsmaterial	11 498	12 333
Stålämnen	2 661	2 524
Halvfabrikat och produkter i arbete	4 523	4 817
Färdigvarulager	13 097	12 811
Summa	31 780	32 485

Av lagervärdet var 893 ( 825 ) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som kostnadsförts under året uppgick till 88 926 (96 936) Mkr varav 294 (306) Mkr avser kostnad avseende nedskrivning av varulager, främst hänförligt till minskade försäljningspriser för standardprodukter.

U&B

Varulagrets värde påverkas väsentligt av antaganden och bedömningar avseende produktkalkyler, antaganden tillämpas vid beräkning av nettoförsäljningsvärdet och bedömningar av inkurans. Vid värderingen av varulagret tillämpas antaganden såsom först-in, först-ut (FIFU). Att bestämma kvantiteten av vissa råmaterial är komplext och kräver bedömningar och uppskattningar av sådant som volym och vikt. Förändringar i tillämpade uppskattningar och bedömningar kan leda till väsentliga skillnader i lagervärdet inom följande räkenskapsår eller senare.

RP Varulager

Koncernen tillämpar vägt genomsnittsvärde-metoden eller FIFU-metoden (först in, först ut) för att beräkna anskaffningsvärdet. SSAB Special Steels, SSAB Europe. SSAB Americas samt Ruukki Construction tillämpar huvudsakligen vägt genomsnittsvärde-metoden, medan Tibnor tillämpar huvudsakligen FIFU-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är beräknat som normalt försäljningspris med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. För produkter i handelsrörelsen används återanskaffningsvärdet med tillägg för en beräknad bruttomarginal som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. För råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs dock inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden. Inkurans av lager utvärderas och lagervärde skrivs ned enligt koncernens riktlinjer för olika material och produkter.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

153 OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder

Kundfordringar och övriga fordringar

Mkr	2024	2023
Kortfristiga poster
Kundfordringar 1)	9 696	10 673
Momsfordran 1)	564	489
Upplupna rabatter, bonusar, licenser och dylikt	122	85
Levererade ej fakturerade varor och tjänster	69	71
Förutbetalda försäkringspremier	96	86
Upplupna ränteintäkter	77	54
Övriga fordringar 1), 2)	732	66
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	306	360
Summa övriga kortfristiga fordringar	1 967	1 212
Summa	11 662	11 885

1) Ingår i valutauppdelningen, åldersanalysen och förväntade kreditförluster i följande tabeller.
2) Övriga fordringar 2024 består till största delen av svenska koncernbolags saldo på skattekontot i Skatteverket.

Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar per valuta

Mkr	2024	2023
SEK	1 658	1 023
USD	3 196	3 543
EUR	3 498	3 938
Övriga valutor	2 641	2 724
Summa	10 992	11 228

Åldersanalys över kortfristiga fordringar, före förväntade kreditförluster

Mkr	2024	2023
Ej förfallna	9 613	9 276
1–30 dagar	1 282	1 707
31–120 dagar	187	360
121–365 dagar	42	35
> 365 dagar	88	83
Summa	11 212	11 461

Förändring i förväntade kreditförluster

Mkr	2024	2023
Ingående balans 1 januari	-233	-244
Konstaterade kundförluster	27	31
Förändring av förväntade kundförluster	-12	-25
Omräkningsdifferenser	-2	5
Utgående balans 31 december	-220	-233

Kreditrisk
Kreditrisk i kundfordringar och övriga fordringar hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa fordringar brutto före nedskrivning uppgick till 11 212 (11 461) Mkr. Förväntade kreditförluster uppgick till 220 (233) Mkr, vilket utgjorde 2,0 (2,0) % av utestående kundfordringar per 31 december 2024. Det finns inga koncentrationer av kreditrisk, eftersom risken är utspridd på ett stort antal kunder som är spridda internationellt. Därtill sker individuell kreditprövning och limiter sätts för respektive kund.

RP Kundfordringar och övriga fordringar
Kundfordringar och övriga fordringar inkluderar finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar och övriga fordringar värderas med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Koncernen tillämpar den förenklade metoden för beräkning av förväntade kreditförluster där avsättningen motsvarar den förväntade förlusten över kundfordrans hela löptid. Tidigare kreditförluster samt bedömning av nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden beaktas i analysen. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas som försäljningskostnader i koncernens rapport över resultatet.

Factoring av kundfordringar
Kundfordringar som omfattas av factoringavtal bokas bort från rapport över finansiell ställning när risker och förmåner väsentligen har överförts till motparten i factoringtransaktionen. När koncernen har tecknat en kreditförsäkring för dessa fordringar, redovisas ett belopp som motsvarar självrisk i koncernens rapport över finansiell ställning som kundfordringar och övriga kortfristiga skulder.

154 OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder, forts.

Leverantörsskulder och övriga skulder

Mkr	2024	2023
Långfristiga poster
Övriga långfristiga ersättningar till anställda	193	166
Investeringsstöd (Alabama tax credit)	19	20
Övriga poster	5	6
Summa övriga långfristiga skulder	217	192
Kortfristiga poster
Leverantörsskulder 1)	18 852	17 001
Upplupna personalkostnader	2 390	2 776
Skulder för personalskatter och sociala avgifter 1)	523	469
Förutbetalda intäkter från utsläppsrätter	376	881
Upplupna kostnader för utsläppsrätter	260	774
Momsskuld 1)	285	345
Erhållna ej fakturerade varor och tjänster	889	728
Mottagna förskottsbetalningar 1)	146	116
Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer	288	363
Upplupna poster relaterade till sålda fordringar	74	77
Upplupna räntekostnader	63	66
Övriga skulder 1)	124	96
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	113	229
Summa övriga kortfristiga skulder	5 531	6 920
Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	24 384	23 921

1) Ingår i valutauppdelningstabellen nedan.

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder per valuta

Mkr	2024	2023
SEK	2 592	5 764
USD	12 486	10 462
EUR	3 306	1 264
Övriga valutor	1 547	538
Summa	19 931	18 027

Avtalsskulder från avtal med kunder
Mottagna förskottsbetalningar samt upplupna rabatter, bonusar och reklamationer ingår i avtalsskulder och presenteras i tabellen till vänster. Förskottsbetalningarna förväntas intäktsföras under de kommande 3 månaderna.

Leverantörsfinansiering
SSAB har ett program för leverantörsfinansiering där leverantörer använder SSABs kreditprofil när de oåterkalleligt säljer sina fordringar till en bank. Inom leverantörsfinansiering samarbetar SSAB med banken som betalar till leverantören. Programmet stöds av faciliteter som tillhandahålls av banken för att täcka SSABs betalningsrisk som banken tar när den köper leverantörers kundfordringar. Beloppet för inköpsfakturor under programmet för leverantörsfinansiering uppgick den 31 december 2024 till 3 425 Mkr, varav 3 011 Mkr redan hade betalats till leverantörerna. Betalningsvillkoren för inköpsfakturor som ingår i leverantörsfinansieringsprogrammet är 60–90 dagar, medan betalningsvillkoren för inköpsfakturor vanligtvis är 30 dagar. Skillnaden beror på generella variationer i avtalsvillkor.

RP Leverantörsskulder och övriga skulder
Leverantörsskulder och övriga skulder inkluderar finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde.

Leverantörsfakturor avseende inköp som ingår i SSABs leverantörsfinansieringsprogram redovisas som leverantörsskulder i koncernens rapport över finansiell ställning.

Utsläppsrätter
SSAB deltar i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Om det finns ett underskott mellan den fria tilldelningen av utsläppsrätter och de uppskattade utsläppen för perioden, redovisas skillnaden som upplupna kostnader för perioden. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar och värderas till anskaffningsvärde.

155 OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

C.5 Avsättningar

Avsättningar

Mkr	Garantiåtaganden	Miljöavsättningar	Personalrelaterade avsättningar	Övriga avsättningar	Summa	Garantiåtaganden	Miljöavsättningar	Personalrelaterade avsättningar	Övriga avsättningar	Summa
Ingående balans 1 januari	40	55	174	159	429	33	56	170	200	460
Tillkommande avsättningar	0	—	92	119	211	70	—	100	22	191
Utnyttjat under året	-8	—	-79	-21	-107	-62	—	-97	-54	-213
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—	—	—	—	—	—	—	-4	-4
Omklassificering	—	—	0	4	4	—	—	3	-4	-1
Omräkningsdifferens	1	2	5	-12	-4	0	0	-2	-1	-3
Utgående balans 31 december	33	57	192	250	532	40	55	174	159	429

Avsättningar i rapport över finansiell ställning

Mkr	2024	2023
Långfristiga avsättningar	227	223
Kortfristiga avsättningar	305	207
Summa	532	429

U&B Framtida återställning av miljö
På ståldivisionernas olika anläggningsområden finns ett behov av framtida marksanering och återställning. Sådana åtgärder kommer dock att bli aktuella först när SSAB upphör att bedriva verksamhet på området och de nödvändiga utgifterna uppskattas vanligtvis när nedläggning av verksamheten beslutas om. Vid omställning till fossilfri stålproduktion kommer i synnerhet masugnarna och koksugnarna att avvecklas. Inga väsentliga kostnader avseende nedmontering av dessa anläggningar har dock identifierats. Återställningen av dessa områden i Oxelösund eller Luleå bedöms ännu inte vara aktuell eftersom verksamheten kommer att fortsätta på dessa områden.

RP Avsättningar
Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar skapas hos dem som kommer att beröras av åtgärden. Avsättningar utvärderas under varje redovisningsperiod. Personalrelaterade avsättningar innehåller mest avsättningar för bonusprogram som löper i rullande treårsperioder, se not B.4 för ytterligare information.

Kostnader för återställande av miljö
Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Avsättningen beräknas utifrån tolkningar av gällande miljölagstiftningar och regleringar. Avsättningar görs vanligtvis inte till marksanering och återställande av industriområden där verksamheten pågår, då det ej går att göra en rimlig uppskattning för tidpunkten eller kostnaden för en sådan avsättning.

156 OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D. Finansiell riskhantering

SSABs finansiella ställning var fortsatt stark under 2024. Återköpsprogram av egna aktier avslutades under första kvartalet 2024 och styrelsen föreslår en utdelning om 2,60 kronor per aktie för verksamhetsåret 2024.

• D. Nettokassa(+)/Nettoskuld(-)
• Nettoskuldsättningsgrad
• Finansiell riskhantering
• D.1 Finansiell riskhantering
  • Mål: Nettoskuldsättningsgrad mellan -20 % och 20 %.
• D.2 Värdering finansiella tillgångar och skulder
• D.3 Nettoskuld/Nettokassa
• Räntabilitet på eget kapital
• D.4 Övriga långfristiga tillgångar
• Nettoskuldsättningsgrad -25 %
• D.5 Finansiella intäkter och kostnader
• D.6 Eget kapital
• D.7 Pensioner

157 OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

D.1 Finansiell riskhantering

R
SSAB är genom sin affärsverksamhet exponerad för diverse finansiella risker. Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens direktiv för finansiella risker, som anger ansvar, processer och andra principer för finansiell riskhantering.# D.1 Finansiell riskhantering, forts.

Målen för finansiell riskhantering är att minska volatiliteten i koncernens resultat samt säkerställa tillräcklig likviditet för koncernens verksamhet. Group Treasury är en centraliserad funktion inom koncernen som agerar som en motpart för dotterbolag och är ansvarig för finansiering samt hantering av finansiell risk. Finansiella risker inkluderar marknads- och kreditrisker samt likviditets- och refinansieringsrisker. Som en global aktör är SSAB exponerad för förändringar i valuta- och räntekurser samt olika marknadspriser, vilket kan ha en påverkan på koncernens resultat eller finansiella ställning. Dessa marknadsrisker inkluderar ränte-, valuta- och råvarurisk, vilket hanteras av Group Treasury. Kreditrisker relaterade till kundfordringar ingår i not C.4 medan likviditets- och refinansieringsrisker ingår i not D.3. För närmare beskrivning av koncernens finansiella risker, se avsnitt Finansiella risker och känslighetsanalys i förvaltningsberättelsen.

Ränterisk och säkringar

SSAB är exponerad för ränterisk genom finansierings- och likviditetsrelaterade aktiviteter. Fluktueringar i marknadsräntor kan leda till högre finansieringskostnader, påverkar avkastning av finansiella investeringar samt värdering av finansiella poster i balansräkningen. SSAB hanterar ränterisk i sin skuldportfölj genom att balansera fast och rörlig ränta samt kontrollera den genomsnittliga räntedurationen. Likvida medel löper med kortfristiga räntor. Per den 31 december 2024 uppgick koncernens räntebärande låneskulder till 6 995 (7 711) Mkr varav 2 500 (3 218) Mkr var upptagna eller swappade till fast ränta. Inräknat ränteswappar, uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,1 (1,4) år. För nettolåneskulden vid årsskiftet, inklusive räntesäkringar, skulle en förändring av marknadsräntan med 100 räntepunkter (1 procentenhet) förändra årets resultat med cirka 150 (156) Mkr. Vid årsskiftet uppgick värdet på ränteswappar från rörlig ränta till fast ränta (vilka ingåtts för att säkra kassaflödet vid räntebetalningarna) till 28 (67) Mkr. Kassaflödessäkring tillämpas för dessa swappar och ingen ineffektivitet har identifierats under året. De utestående räntederivaten hade en genomsnittlig löptid på 17 (20) månader vid årsskiftet. Koncernens räntebärande tillgångar uppgick till 28 324 (29 265) Mkr och utgjordes nästan uteslutande av likvida och spärrade medel vilka löper med rörlig ränta.

Valutarisk och säkringar

SSAB är som en global koncern exponerad för valutakursrisker i olika valutor. Valutasäkring används för att reducera risken förknippad med förändringar i valutakurser. Kontrakterade kommersiella flöden i större valutor säkras med syfte att minska valutaeffekter i koncernens resultat. Större investeringar och projekt i utländsk valuta kan säkras baserat på ledningens beslut. Tillämpade säkringsinstrument är valutaterminer, valutaswappar och optioner.

Upplåning fördelat per valuta

Mkr	2024	2023
SEK	4 516	5 385
USD	2 406	2 190
EUR	1	-3
Övriga valutor	71	140
Summa	6 995	7 711

Derivat per valuta

	Derivattillgångar		Derivatskulder
Mkr	2024	2023	2024	2023
SEK	28	67	0	0
USD	208	19	35	174
EUR	372	326	130	150
Övriga valutor	31	6	14	38
Summa	638	419	179	362

Fördelningen av kundfordringar och leverantörsskulder per valuta ingår i not C.4. Under 2024 hade koncernen ett nettoinflöde av främmande valutor på 8 (20) Mdkr. Mest väsentliga valutaflöden framgår av diagrammet i avsnittet Finansiella risker och känslighetsanalys i förvaltningsberättelsen. Fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot koncernens två viktigaste valutor US-dollar och euro skulle, inklusive valutasäkringar, innebära en positiv effekt på årets resultat med 190 (449) Mkr avseende US-dollarn och en positiv effekt på 85 (196) Mkr avseende euro. Utöver detta skulle eget kapital påverkas positivt via omräkningseffekter i utländska dotterbolag, netto efter säkringar av eget kapital, med 2 077 (1 921) Mkr. Under 2024, uppgick nettokursdifferenser till -143 (-326) Mkr i rörelseresultatet och till -114 (-119) Mkr i finansnettot.

Omräkningsexponeringen i nettoinvesteringar säkras i första hand genom lån i samma valuta. Följaktligen har upplåning i euro och US-dollar inte säkrats separat. I avsaknad av sådana skulder kan valutaderivat användas istället. Per den 31 december 2024 uppgick dessa nettoinvesteringar till 1 776 (1 768) MEUR respektive 2 140 (2 091) MUSD. Under 2024 tillämpade SSAB nettoinvesteringssäkring endast i förhållande till investeringarna i US-dollar avseende en del av investeringen avsedd att delas ut som utdelning till moderbolaget. Denna utdelning genomfördes under fjärde kvartalet 2024, och säkringarna stängdes följaktligen. Den ackumulerade förändringen av den verkliga värdereserven, före skatt, avseende säkring av nettoinvesteringar, uppgick vid årsskiftet till -4 701 (-4 667) Mkr. Under 2024 har inte någon ineffektivitet identifierats. Under 2024 användes kassaflödessäkring för att delvis säkra valutarisken vid investeringar i euro. Vid årsskiftet uppgick det verkliga värdet på dessa derivat till 0 (-29) Mkr. Ingen ineffektivitet förelåg per den 31 december 2024. Säkring av verkligt värde tillämpas i samband med vissa inköp i euro. Vid årsskiftet uppgick sådana inköpsorder till -1,7 (-1,7) Mdkr. Derivaten för säkring av verkligt värde hade vid utgången av året ett verkligt värde netto på 25 (-9) Mkr medan säkringsredovisade inköpsorder och leverantörsskulder hänförliga till säkrade inköpsorder bokförts till -25 (9) Mkr. vilket innebar att ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället. Vid utgången av året uppgick det verkliga värdet netto av ej säkringsredovisade derivat till 364 (-253) Mkr varav 214 (-175) Mkr bokförts i rörelseresultatet i övriga rörelseintäkter och -kostnader samt 151 (-78) Mkr i finansnettot. De utestående valutaderivaten vid årsskiftet hade en genomsnittlig återstående löptid på 3 (5) månader.

Råvaru- och energiprisrisk och säkring

Information angående råvaru- och energiprisrisk kan hittas i avsnittet Finansiella risker och känslighetsanalys i förvaltningsberättelsen. Kassaflödessäkring används vid säkring av prisrisken i el och järnmalm. Prisrisken på prognostiserad framtida elkonsumtion vid anläggningarna säkras delvis genom derivatinstrument och delvis genom kontrakt med fysisk leverans. Vid årsskiftet uppgick volymen av prognostiserade framtida inköp säkrade med elderivat till 3 048 (3 035) GWh och det verkliga värdet på de relaterade derivatinstrumenten till 48 (275) Mkr. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället. De utestående elderivaten hade en genomsnittlig återstående löptid på 26 (23) månader per den 31 december 2024. Inköp av järnmalm prissäkras i viss utsträckning. Derivatet som används är swappar. Vid årsskiftet uppgick de prognostiserade framtida inköpen säkrade med järnmalmsderivat till 77 100 (26 900) ton och det verkliga värdet på de relaterade derivatinstrumenten till -5 (6) Mkr. Ingen ineffektivitet förelåg vid årsskiftet. De utestående järnmalmsderivaten hade en genomsnittlig återstående löptid på 2 (0) månader vid årets slut.

Motpart kreditrisk

Finansiella motparter är varsamt selekterade baserat på tillgänglig extern rating samt analys av affärsrelationen med berörd motpart. Limiterna mot SSABs enskilda motparter eller kunder utvärderas löpande för att undvika förluster. Kreditrisk uppstår från kundfordringar liksom finansiella derivat, depositioner och finansiella investeringar med finansiella institutioner. För derivattransaktioner använder SSAB ramverket från International Swaps and Derivative Accosciation (ISDA) som riskhantering. Per den 31 december 2024 uppgick den totala motpartsrisken till 28 270 (28 954) Mkr, varav derivat stod för 460 (38) Mkr och placeringar i likvida medel för 27 810 (28 916) Mkr.

Förvaltning av kapital

Kapitalstrukturen förvaltas med syfte att bibehålla en effektiv kapitalstruktur, innefattande både eget kapital och skulder, för att säkerställa att verksamheten kan drivas vidare och generera god avkastning till aktieägarna. Kapitalstrukturen ses över regelbundet av koncernledningen samt av styrelsen. Koncernens verksamhet är konjunkturberoende och målet är att hålla nettoskuldsättningsgraden mellan -20 % och 20 %. Sedan 2021 har SSAB redovisat nettokassa, och därmed en negativ nettoskuldsättningsgrad.

Säkringsredovisade derivat

	Säkrings- instrumentets nominella belopp	Säkringsinstrumentets redovisade belopp	Reserv för verkliga värden (före skatt)	Verklig värde- justering på säkrad post	Förändring i säkrings- instrumentets verkligt värde (före skatt)	Säkrings- instrumentets nominella belopp	Säkringsinstrumentets redovisade belopp	Reserv för verkliga värden (före skatt)	Verklig värde- justering på säkrad post	Förändring i säkrings- instrumentets verkligt värde (före skatt)
Mkr		Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder		Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
2024						2023
Kassaflödessäkringar
Råvarurisk
Terminer – el	3 048 GWh	133	85	48	—	—	3 035 GWh	302	27	275
Terminer – järnmalm	77 100 ton	—	5	-5	—	—	26 900 ton	6	—	6
Valutarisk
Terminer – EUR investeringar	1 152	6	6	—	—	—	781	—	29	29
Ränterisk
Räntebetalningar, extern skuld	1 000	28	—	28	—	—	1 700	67	—	67
Verkligt värde säkringar
Valutarisk
Inköp i EUR	1 718	27	3	—	25	34	1 739	—	9	9
Säkring av utländska nettoinvesteringar
Valutarisk
Eget kapital	—	—	—	-4 701	—	—	—	—	—	-4 667
Verkligt värde på ett derivatinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än tolv månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger tolv månader. Vinster eller förluster relaterade till förändringar i verkligt värde rapporteras i rörelseresultatet när derivatinstrumenten hänför sig till den löpande verksamheten och i finansnettot när derivatinstrumenten hänför sig till finansieringsverksamheten. Valutaterminer och swappar används för att säkra kursen på kontrakterade leverantörsskulder och fordringar i större valutor, vid större investeringar av anläggningstillgångar i utländsk valuta, för säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag samt för att säkra betalningsflödet i utländska lån till svensk krona. Ränteswappar används för att säkra exponering för ränterisker. Verkligt värde på valutaterminer och valutaswappar beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräkning av framtida diskonterade kassaflöden.

Säkringsredovisning

Säkringsredovisade derivatkontrakt kategoriseras som säkring av verkligt värde av en redovisad tillgång eller skuld eller av en tecknad leveransorder (säkring av verkligt värde), säkring av en planerad transaktion (kassaflödessäkring) eller säkring av en nettoinvestering i ett utländskt bolag. Vid säkring av verkligt värde redovisas förändringar i verkligt värde på derivat under kostnad för sålda varor i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde på den tillgång, den skuld eller den leveransorder som säkringen avser. Vid kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar redovisas den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på derivatinstrument i övrigt totalresultat, medan vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen som finansiella poster. Om kassaflödessäkringar avser investeringar, redovisas det realiserade verkliga värdet på derivaten i tillgångens anskaffningsvärde. Källor till säkringsineffektivitet under säkringsförhållandets löptid inkluderar väsentliga förändringar i kreditrisk hos en av parterna samt, vid kassaflödessäkring, förändring av tidpunkt för betalning av den säkrade posten, eller om faktiskt utfall skulle understiga säkrad volym.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
161
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

D.2 Värdering finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder

	2024	2023
	Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat
Mkr
Finansiella tillgångar
Finansiella anläggningstillgångar	—	—
Derivattillgångar	471	167
Kundfordringar	—	—
Övriga korta räntebärande fordringar	—	—
Likvida medel	—	—
Summa finansiella tillgångar	37 662	471
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder	—	—
Kortfristiga räntebärande skulder	—	—
Derivatskulder	83	96
Leverantörsskulder	—	—
Summa finansiella skulder	25 847	83

Derivattillgångar och skulder

	2024	2023
	Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat
Mkr
Derivattillgångar
Kassaflödessäkringar	—	167
Verkligt värde-säkringar	27	—
Derivat som ej säkringsredovisas	444	—
Summa derivattillgångar	471	167
Derivatskulder
Kassaflödessäkringar	—	96
Verkligt värde-säkringar	3	—
Derivat som ej säkringsredovisas	80	—
Summa derivatskulder	83	96

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
162
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

D.2 Värdering finansiella tillgångar och skulder, forts.

Verkliga värden på finansiella instrument

Baserat på verkligt värde-hierarkin i tre nivåer klassificeras SSABs finansiella tillgångar och skulder i nivå 1 och 2. El- och järnmalmsderivat, vilkas verkliga värde baseras på noterade marknadspriser, klassificeras som nivå 1. Övriga finansiella instrument klassificeras som nivå 2 eftersom deras verkliga värdering baseras på andra observerbara marknadsdata än noterade priser. Verkligt värde på råvaruprisderivat beräknas utifrån marknadspriser på relevanta börser. Verkligt värde på valutaderivat beräknas utifrån rådande terminspriser på rapporteringsdatumet. Verkligt värde på räntederivat beräknas med hjälp av diskonterade kassaflödesmetoden. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter bedömning av förväntade kreditförluster. Övriga kortfristiga räntebärande fordringar innefattar spärrade medel med löptid mindre än 12 månader medan likvida medel består av medel på bankkonton och placeringar i bank med korta löptider. För båda dessa poster bedöms verkliga värden i allt väsentligt överensstämma med de redovisade posterna. Lång- och kortfristiga räntebärande skulder består främst av lån som värderats till upplupet anskaffningsvärde. Verkliga värden har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider. Leverantörsskulder redovisas till det belopp som förväntas bli utbetalt och värderas till anskaffningsvärde.

Kvittning av derivattillgångar och skulder

Om full kvittning enligt ISDA-avtal tillämpats hade derivaten bokförts till 460 (57) Mkr i finansiella tillgångar och 0 (0) Mkr i finansiella skulder.

RP Finansiella tillgångar och skulder till upplupet anskaffningsvärde

Placeringar, kundfordringar, övriga fordringar samt likvida medel är finansiella tillgångar som återfinns i denna kategori. Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader (kortfristiga placeringar). Checkräkningskredit redovisas i balansräkningen som upplåning bland kortfristiga räntebärande skulder. Förväntade kreditförluster bedöms för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar, redovisningsprinciper framgår av not C.4. Finansiella skulder i denna kategori inkluderar upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder. Låneskulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde baserat på den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Avgifter för lånefaciliteter redovisas som transaktionskostnader för upplåningen i den mån det är sannolikt att kreditutrymmet kommer att utnyttjas och redovisas under löptiden när kreditutrymmet utnyttjas. I den mån utnyttjandet inte är sannolikt, redovisas avgiften som en förskottsbetalning för likviditeten och fördelas över lånelöftets löptid. Se not C.4 för redovisningsprinciper för leverantörsskulder och andra skulder.

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar och skulder i denna kategori inkluderar derivatinstrument för vilka säkringsredovisning tillämpas, se not D.1 för redovisningsprinciper.

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultat

Finansiella tillgångar som förvaltas och utvärderas baserat på verkliga värden återfinns i denna kategori. Även derivatinstrument som inte säkringsredovisas återfinns i denna kategori. Värdeförändringar redovisas i resultaträkningen antingen i rörelseresultatet för derivat hänförliga till affärsverksamheten eller i finansnettot för derivat relaterade till finansiell verksamhet. För mer information om redovisningsprinciper relaterade till derivatinstrument och säkringsredovisning, se not D.1.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
163
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

D.3 Nettoskuld/Nettokassa

	2024	2023
Mkr
Tillgångar i nettoskuld/nettokassa
Likvida medel	27 810	28 916
Kortfristiga räntebärande fordringar	21	41
Förvaltningstillgångar, pensioner	214	188
Övriga långfristiga fordringar	41	37
Derivattillgångar i nettoskuld/nettokassa	239	84
Summa	28 324	29 265
Skulder i nettoskuld/nettokassa
Långfristiga räntebärande skulder	6 501	6 282
Kortfristiga räntebärande skulder	495	1 428
Leasingskulder	3 156	2 912
Avsättningar för pensioner	336	343
Derivatskulder i nettoskuld/nettokassa	60	93
Summa	10 548	11 059
Summa nettoskuld (+) / nettokassa (-)	-17 777	-18 206

Nettoskuld är ett alternativt nyckeltal. För mer information, se not A.3.

R Likviditets- och refinansieringsrisk

SSAB hanterar upplåningen centralt och i samordning av Group Treasury. För att minska likviditets- och refinansieringsrisker strävar koncernen efter att upprätthålla tillräckliga likvida medel och bindande kreditlöften samt en balanserad förfalloprofil för sin långfristiga upplåning. Likviditeten är på en ständigt tillräcklig nivå vilket säkerställs genom en effektiv likviditetsförvaltning och bankkontostruktur. Finansieringsplaner ses över regelbundet baserat på divisionernas och dotterbolagens kassaflödesprognoser. Koncernens likvida beredskap, bestående av likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditlöften, uppgick vid årsskiftet till 36 311 (37 155) Mkr vilket motsvarade 35 (31) % av omsättningen.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

FINANSIELLA RAPPORTER

D.3 Nettoskuld/Nettokassa, forts.

För långfristig upplåning, upp till tio års löptid, används ett europeiskt Medium Term Note- program (EMTN) med en låneram uppgående till 2 000 MEUR. Den långfristiga upplåningen i EMTN-programmet uppgick vid årets utgång till 4 095 (5 224) Mkr. SSAB kan utnyttja ett 5 000 Mkr svenskt och ett 500 MEUR finskt certifikatprogram. Dessa förblev outnyttjade vid årets utgång. Vidare kan SSAB även utnyttja en 700 MEUR revolverande kreditfacilitiet med förfall under 2029. Denna förblev outnyttjad vid årets utgång. I den mån överskottslikviditet uppstår försöker koncernen att amortera av lån eller placera likvida medel i depositioner eller finansiella investeringar hos godkända motparter. Per den 31 december 2024, uppgick den totala låneskulden till 6 995 (7 711) Mkr, och hade en genomsnittlig återstående löptid på 6,5 (6,2) år. Den långfristiga upplåningen uppgick till 6 501 (6 282) Mkr huvudsakligen via kapitalmarknaden och befintliga obligationsprogram. SSABs kreditbetyg är BBB– med stabil outlook från S&P Global Rating.

Långfristiga räntebärande skulder	Mkr
	2024	2023
Kapitalmarknadslån	6 500	7 406
Övriga långfristiga räntebärande skulder	1	0
Summa	6 501	7 406
Avgår kortfristig del	—	-1 124
Summa	6 501	6 282

Kortfristiga räntebärande skulder	Mkr
	2024	2023
Kortfristig del av långfristiga räntebärande skulder	—	1 124
Checkräkningskrediter	71	137
Övriga kortfristiga räntebärande skulder	424	167
Summa	495	1 428

Utestående långfristiga räntebärande skulder	Mkr	Räntesats (nominell), %
	2024	2023
Kapitalmarknadslån (fast ränta)
2019–2028 SEK	1 498	1 515	4,88
Summa kapitalmarknadslån (fast ränta)	1 498	1 515
Kapitalmarknadslån (rörlig ränta)
2019–2028 SEK	2 597	3 702	Stibor + 1,70–1,85
2010–2040 USD	2 405	2 189	0,11–3,73
Summa kapitalmarknadslån (rörlig ränta)	5 002	5 891
Summa	6 500	7 406

Kontraktuellt kassaflöde, 31 december 2024	Mkr	Bokfört värde	Kontraktuellt kassaflöde
			2025	2026	2027	2028	2029	Senare
Lån
Kapitalmarknadslån	6 500	8 197	278	2 232	188	2 272	89	3 138
Banklån	71	71	71	—	—	—	—	—
Övriga räntebärande skulder	425	423	423	—	—	—	—	—
Summa, lån	6 995	8 691	771	2 232	188	2 272	89	3 138
Leverantörsskulder	18 852	18 852	18 852	—	—	—	—	—
Derivat, nettoutflöde	179	179	136	23	13	7	1	—
Derivat, nettoinflöde, (–)	-638	-638	-550	-67	-20	-1	—	—
Summa, inklusive leverantörsskulder och derivat	25 388	27 083	19 209	2 187	181	2 278	90	3 138

Ränteflöden beräknas utifrån ränta och valutakurs vid årets utgång. Kontraktuellt kassaflöde från leasingavtal framgår av not C.2.

Förändring av skulder från finansieringsverksamheten	2024			2023
Mkr	Räntebärande skulder	Leasing- skulder	Övrigt	Summa	Räntebärande skulder	Leasing- skulder
Ingående balans 1 januari	7 711	2 912	93	10 715	8 173	2 504
Kassaflöden	-1 198	-725	-39	-1 962	-557	-692
Förändring leasingavtal (ej kassaflödespåverkande)	—	971	—	971	—	1 102
Omvärderingar (ej kassaflödespåverkande)	483	-3	6	486	95	-2
Utgående balans 31 december	6 995	3 156	60	10 211	7 711	2 912

Kortfristiga räntebärande fordringar	Mkr
	2024	2023
Spärrade medel	6	15
Övriga korta räntebärande fordringar	15	26
Summa	21	41

Likvida medel	Mkr
	2024	2023
Kassa och bank	14 165	17 051
Kortfristiga placeringar (löptid kortare än tre mån)	13 645	11 864
Summa	27 810	28 916

D.4 Övriga långfristiga tillgångar

Övriga långfristiga tillgångar	Mkr
	2024	2023
Aktieinvesteringar	94	92
Fordringar på pensionsförpliktelser	214	188
Övriga långfristiga fordringar	41	37
Summa	349	317

Aktieinvesteringar	Mkr
	2024	2023
Bokfört värde 1 januari	92	91
Investeringar	2	0
Avyttringar	-3	-1
Omklassificeringar	1	1
Omräkningsdifferenser	3	0
Bokfört värde 31 december	94	92

Under 2024 beviljade SSAB ett lån till Voimaosakeyhtiö SF om 7 (12) Mkr vilket skrevs ner till 0 (0) Mkr.

RP Aktieinvesteringar Aktieinvesteringar värderas till verkligt värde. För vissa onoterade egetkapitalinstrument kan verkligt värde inte mätas på ett tillförlitligt sätt och anskaffningsvärdet kan användas som en approximation av verkligt värde. För sådana instrument kan väsentlig minskning av verkligt värde redovisas i form av en nedskrivning.

D.5 Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader	Mkr
	2024	2023
Finansiella intäkter
Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	1 218	1 068
Ränteintäkter på derivatinstrument	99	124
Valutakursdifferenser	1 146	222
Utdelningar	1	2
Övrigt	21	12
Summa	2 485	1 428
Finansiella kostnader
Räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	-728	-759
Räntekostnader på derivatinstrument	-10	-31
Valutakursdifferenser	-1 260	-341
Övrigt	-35	-48
Summa	-2 033	-1 179
Summa finansnetto	452	248

RP Valutakursdifferenser inkluderar valutakursvinster eller -förluster vid värdering av likvida medel, skuld- och lånefordringar i utländsk valuta till balansdagens kurser samt vid förändringar i verkligt värde av derivat relaterade till finansieringsverksamheten. Räntekostnader på leasingskulder ingår i räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader på leasing framgår av not C.2. Övriga finansiella intäkter och kostnader inkluderar ränteintäkter och kostnader avseende förmånsbaserade pensionsförpliktelser, avgifter avseende bindande kreditlöften och leverantörsfinansiering samt räntor som aktiverats till värdet av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

D.6 Eget kapital

Förändring reserver	2024			2023
Mkr	Reserv för säkring av utlands- verksamhet	Reserv för kassaflödes- säkringar	Omräknings- reserv	Summa	Reserv för säkring av utlands- verksamhet	Reserv för kassaflödes- säkringar
Reserver 1 januari	-3 706	184	17 315	13 793	-3 917	1 041
Omräkningsdifferenser under perioden	—	—	2 849	2 849	—	—
Verkligt värdeförändringar under perioden	-35	-1 150	—	-1 185	267	-157
Skatt hänförlig till verkligt värdeförändringar	7	195	—	202	-55	147
Poster omförda till resultat	—	882	—	882	—	-915
Skatt hänförlig till poster som omförts till resultat	—	-141	—	-141	—	68
Reserver 31 december	-3 733	-30	20 165	16 401	-3 706	184

Resultat per aktie
	2024	2023
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr	6 522	13 029
Antal aktier i genomsnitt, miljoner	997,7	1 028,0
Resultat per aktie, kr	6,54	12,67

Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning.

Antal aktier/aktiekapital
	2024	2023
Antal aktier, miljoner	996,6	1 029,8
Aktiekapital, Mkr	9 063	9 063

Aktier, aktiekapital och övriga tillskjutna medel Aktiekapitalet består av 996,6 (1 029,8) miljoner aktier med ett kvotvärde på 9,09 (8,80) kr per aktie. Av aktierna är 296,0 (304,2) miljoner av serie A och 700,7 (725,7) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Minskningen av antalet aktier föranleddes av indragningen av 33,2 miljoner egna aktier (varav 8,2 miljoner aktier av serie A och 25,0 miljoner aktier av serie B) som beslutades av årsstämman 2024. Aktiekapitalet om 9 063 miljoner kronor förblev oförändrat eftersom det samtidigt med beslutet om indragning av egna aktier, beslutades att öka aktiekapitalet genom en överföring från fritt eget kapital till aktiekapitalet (fondemission). Detta skedde utan att några nya aktier emitterats. Genomsnittligt antal aktier uppgick till 997,7 (1 028,0) miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 23 022 (23 022) Mkr och utgörs av medel som inbetalats av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde.

Reserver Till omräkningsreserven förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringen i utländska dotterbolag till svenska kronor. Till reserven för säkring av utlandsverksamhet förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag. Till reserven för kassaflödessäkringar förs kursdifferenser från kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta, prissäkring av vissa inköp samt av räntesäkringar från rörlig till fast ränta.

D.6 Eget kapital, forts.

Återköp av egna aktier Årsstämman 2023 bemyndigade styrelsen att vid ett eller flera tillfällen före nästa årsstämma 2024 besluta om förvärv av egna aktier av serie A och/eller B. I oktober 2023 beslutade SSABs styrelse att genomföra ett återköpsprogram till ett värde om sammanlagt högst 2,5 Mdkr. Syftet med återköpsprogrammet var att justera SSABs kapitalstruktur för att skapa ökat värde för aktieägare. Återköpsprogrammet avslutades under mars 2024. Antalet aktier som återköpts under programmet uppgick till 33 217 659 aktier, varav 8 216 940 serie A-aktier och 25 000 719 serie B-aktier. Värdet på egna aktier uppgick till 2 507 Mkr. Transaktionskostnader relaterade till återköpsprogrammet uppgick till 7 Mkr, varav 1 Mkr redovisades under 2023 och 6 Mkr under 2024. Den 24 april 2024 beslutade årsstämman om indragningen av de aktier som återköpts under programmet. Efter indragningen innehar SSAB inga egna aktier.

SSABs utdelningspolicy Koncernens policy är att dela ut 40 % av vinsten efter skatt.# Överväganden vid förslag till vinstdisposition
Styrelsen föreslår att utdelning ska utgå med 2,60 (5,00) krona per aktie för 2024, vilket motsvarar 2 591 (4 983) Mkr. Övriga vinstmedel balanseras i ny räkning. Beslut att godkänna eller avslå detta förslag tas av aktieägarna på årsstämman 2025. Den 31 december 2024 uppgick koncernens balanserade vinstmedel till 22 481 (21 993) Mkr och moderbolagets fria egna kapital uppgick till 63 330 (65 193) Mkr. I det egna kapitalet finns orealiserade vinster föranledda av att finansiella instrument redovisats till marknadsvärde uppgående till 58 (59) Mkr. Den 31 december 2024 uppgick nettokassan till 17 777 (18 206) Mkr och nettoskuldsättningsgraden uppgick till -25 (-27) %. Då koncernens verksamhet är konjunkturberoende är målet att nettoskuldsättningsgraden ska vara mellan -20 % och 20 %. Årets resultat för koncernen uppgick till 6 527 (13 038) Mkr. SSABs styrelse fattade under 2022 ett inriktningsbeslut att bygga om det nordiska produktionssystemet för tunnplåt i grunden, vilket är ett stort steg i SSABs gröna omställningsarbete för att bli det första stålbolaget i världen att erbjuda fossilfritt stål på marknaden, och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten runt 2030. I juni 2023 fattade SSABs styrelse ett investeringsbeslut för omställningen av Oxelösund, som är ett viktigt steg i SSABs omställning till fossilfri stålproduktion. I april 2024 fattade SSABs styrelse ett beslut om att gå vidare med nästa steg i SSABs omställning genom att bygga ett toppmodernt stålverk i Luleå. Dessa styrelsebeslut kommer att innebära stora investeringar i den nordiska verksamheten under de kommande 10 åren. I sitt utdelningsförslag har styrelsen tagit hänsyn till framtida investeringsbehov samt koncernens starka finansiella ställning och nettokassa.

RP Utdelning

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av årsstämman.

Egna aktier

När moderbolaget eller något annat koncernbolag köper egna aktier, reduceras köppriset inklusive transaktionskostnader från moderbolagets balanserade vinstmedel som egna aktier till dess att aktierna är makulerade.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

169

OM SSAB

RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER
D.7 Pensioner
Koncernens anställda, tidigare anställda och deras överlevande kan täckas av avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer avseende förmåner efter anställning. De förmånsbestämda planerna täcker ålderspension och efterlevandepension. Skuld på pensionsförpliktelsen som redovisas i balansräkningen härrör från de förmånsbestämda planerna. Koncernens största pensionsplaner är Rautaruukkis finska pensionsstiftelse (A-säätiö), Finska förmånsbestämda planer och den norska pensionsstiftelsen (CCB Pensionskasse) men det finns också mindre planer i Sverige och i USA. Planerna täcks av en återförsäkrad avsättning i balansräkningen och av pensionsförmånsplaner och fonder. För de avgiftsbestämda planerna görs kontinuerliga betalningar till staten och till oberoende institutioner som tar över skyldigheterna gentemot de anställda.

Sverige

Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan. Tjänstemän omfattas av ITP-planen. Båda planerna bygger på kollektivavtal och omfattar flera arbetsgivare inom flera filialer. ITP-planen har två delar, ITP1, en avgiftsbestämd pensionsplan som är giltig för anställda födda 1979 eller senare, samt ITP2, en avgiftsbestämd pensionsplan vilken gäller för anställda födda före 1979. Huvuddelen av ITP2-planen hanteras av SSAB genom FPG/PRI-systemet. Finansieringen sker genom en avsättning som skyddas av en kreditförsäkring i Försäkringsbolaget PRI-pensionsgaranti. En del av ITP2-planen är skyddad genom en försäkring inom Alecta. I SSAB AB finns det förutom ovanstående skyldigheter andra förmånsbestämda förpliktelser tillämpade på enskilda pensionsavtal till tidigare anställda och pensioner till ledande befattningshavare. Några tjänstemän i Sverige skyddas av ITP2-planerna, de förmånsbestämda pensionsåtagandena för ålders- och familjepension (alternativ familjepension) genom en försäkring av Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, klassificeringen för ITP-planer, som finansieras genom försäkring av Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2024 (såväl som 2023) hade företaget inte tillgång till all information för att kunna räkna ut sin proportionella andel av planens förpliktelse, tillgångar och administrationskostnader, vilket resulterar i att det inte varit möjligt att redovisa planen som en förmånsplan. Pensionsplanen ITP2 som skyddas genom en försäkring av Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Förväntad avgift för nästa rapporteringsperiod för ITP2-försäkringar som genomförs i Alecta uppgår till 54 Mkr. Den kollektiva konsolideringsnivån består av marknadsvärdet på tillgångarna i Alecta, i procent av försäkringsåtagandena beräknade i enlighet med försäkringstekniska metoder och antaganden från Alecta, som inte motsvarar IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 %. Om den kollektiva konsolideringsnivån i Alecta kommer att vara utanför dessa trösklar ska åtgärder vidtas så att konsolideringsnivån återgår till det normala intervallet. På låg konsolideringsnivå kan en åtgärd vara att höja den överenskomna avgiften för nya uttag och/eller befintliga förmåner. På en hög konsolideringsnivå kan en åtgärd vara att genomföra bidragsminskningar. I slutet av året var Alectas överskott, i form av en kollektiv konsolideringsnivå, 162 (157) %.

Pensionskostnader

Mkr	2024	2023
Avgifter för avgiftsbestämda planer	891	808
Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta	158	139
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer	10	17
Särskild löneskatt	96	91
Övrigt	0	1
Summa pensionskostnader i rörelseresultatet	1 155	1 055
Netto räntekostnader, förmånsbaserade planer	4	4
Summa pensionskostnader i rapport över resultatet	1 159	1 060
Netto aktuariella vinster (-)/förluster (+) före skatt, förmånsbaserade planer	-22	-50
Summa pensionskostnader i totalresultat	1 136	1 010

Pensionsförpliktelser, netto i balansräkningen

Mkr	2024	2023
Avsättningar för pensioner	336	343
Finansiella anläggningstillgångar	214	188
Netto pensionsförpliktelser	122	155

Utbetalningar till de förmånsbestämda planerna under 2025 förväntas uppgå till 25 Mkr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
170
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER
D.7 Pensioner, forts.

Fördelning av pensionsförpliktelser per land

Mkr	2024					Summa	2023					Summa
	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige	Övriga		Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige	Övriga
Pensionsförpliktelser som fonderats	695	253	107	9	—	1 065	721	251	97	10	1	1 079
Förvaltningstillgångars verkliga värde	823	320	107	8	—	1 258	819	310	92	8	1	1 230
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	-128	-67	1	1	—	-193	-98	-59	4	2	—	-151
Pensionsförpliktelser som är ofonderade	96	12	88	41	78	315	97	13	80	39	76	306
Netto pensionsförpliktelser per land	-32	-55	89	43	78	122	-1	-46	85	41	76	155

Förändringar i den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen, netto i balansräkningen

Mkr	2024			2023
	Pensionsförpliktelser	Förvaltnings-tillgångar	Netto pensions-förpliktelser	Pensionsförpliktelser	Förvaltnings-tillgångar	Netto pensions-förpliktelser
Summa 1 januari	1 385	1 230	155	1 447	1 226	221
Förmåner intjänade under året	34	—	34	31	—	31
Räntekostnader/intäkter	49	45	4	46	42	4
Aktuariella vinster/förluster	10	32	-22	-7	43	-50
Tillskjutna medel	—	54	-54	—	51	-51
Betalda förmåner	-128	-125	-3	-113	-110	-2
Omklassificeringar	—	—	—	4	4	0
Omräkningsdifferenser	30	22	8	-24	-26	2
Summa 31 december	1 380	1 258	122	1 385	1 230	155

Specifikation av förvaltningstillgångar

Fördelning, %	2024	2023
Egetkapitalinstrument	22	25
Obligationer	51	47
Fastigheter	11	12
Kassa	0	3
Investeringsfonder	15	13
Summa	100	100

R Exponering av de mest signifikanta riskerna i förmånsbestämda planer

Tillgångarnas volatilitet

På lång sikt förväntas egetkapitalinstrument generellt överträffa obligationer som i sin tur minskar volatiliteten och är mindre riskfyllda än aktier på kort sikt. Placeringsportföljen kan också vara utsatt för risker såsom kreditrisk på obligationer och exponering mot fastighetsmarknaden.

Diskonteringsränta

Förmånsbestämda pensionsförpliktelser har beräknats med diskonteringsränta som baserar sig på räntan för förstklassiga företagsobligationer. En minskning i obligationslåneräntan ökar pensionsförpliktelserna även om det delvis kompenseras av en ökning i värdet av förvaltningstillgångarna.

Inflationsrisk

Pensionsförpliktelserna är utsatta för inflation och en ökning av inflationen ökar pensionsförpliktelserna.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
171
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER
D.7 Pensioner, forts.# E. Övriga noter

E.1 Inkomstskatt

Väsentliga aktuariella antaganden

	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige
2024
Diskonteringsränta	3,1	4,0	5,3	2,6
Inflation	2,0	—	—	2,0
Förväntad löneökning	3,0	3,8	3,4	—
Pensionsindexering	2,2	—	—	2,0
Förväntad återstående serviceperiod (år)	2	1	5	—
Dödlighetstabell/livslängd	Gompertz´ model (2015 parametrar)	K2013	PRI2012-MP2021/ CPM2014 Private Sector, Projection Scale CPM-B	DUS23
Duration, år	9	17	14	5
2023
Diskonteringsränta	3,7	4,2	4,9	3,7
Inflation	2,4	—	—	2,0
Förväntad löneökning	2,5	3,5	3,4	—
Pensionsindexering	2,6	—	—	2,0
Förväntad återstående serviceperiod (år)	2	1	7	—
Dödlighetstabell/livslängd	Gompertz´ model (2015 parametrar)	K2013	PRI2012-MP2020/ CPM2014 Private Sector, Projection Scale CPM-B	DUS23
Duration, år	9	13	18	4

Känslighet för de betydande aktuariella antagandena

	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige	Summa Mkr
2024
Diskonteringsränta +0,5%	-30,1	-10,4	-18,9	-0,3	-59,7
Diskonteringsränta -0,5%	32,9	11,6	19,3	0,3	64,1
Förväntad ökad livslängd, +1 år	19,3	5,4	2,5	1,2	28,5
2023
Diskonteringsränta +0,5%	-30,1	-10,5	-16,4	-0,1	-57,1
Diskonteringsränta -0,5%	32,8	11,7	18,5	0,1	63,1
Förväntad ökad livslängd, +1 år	19,1	5,4	3,0	0,3	27,7

U&B Uppskattningar relaterade till förmånsbaserade pensionsplaner

Värdet för de förmånsbestämda planerna är föremål för aktuariella antaganden såsom förväntad livslängd, inflation och diskonteringsränta. Dessa antaganden används för att bestämma åtagandets storlek och kostnad. Antagandena föreslås av externa oberoende aktuarier och godkänns av ledningen.

En känslighetsanalys har gjorts på ovanstående aktuariella antaganden eftersom förändringar i dessa kan påverka den förmånsbestämda förpliktelsen. Analysen har gjorts genom att beakta förändringen i varje antagande separat och något samband mellan antagandena har inte tagits hänsyn till. Med hänsyn till det totala beloppet av koncernens förmånsbestämda netto pensionsförpliktelser förväntas rimliga förändringar i antagandena ej leda till någon väsentlig förändring av netto pensionsförpliktelsen.

RP Pensioner

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Generellt finansieras planerna genom inbetalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder. I förmånsbestämda planer bär koncernen risken för att kostnaderna för de utfästa ersättningarna blir högre än beräknat. I koncernbalansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av de förmånsbestämda förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en skuld på pensionsförpliktelser eller en fordran i övriga långfristiga fordringar.

ITP2-planen, en kompletterande pension för tjänstemännen, är en kollektiv förmånsbestämd plan som finansieras genom tecknande av pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. Det finns ingen tillgänglig information för att kunna redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan och därför redovisas planen som en avgiftsbestämd plan. Följaktligen redovisas de premier som under året har betalats till Alecta som pensionskostnader.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024172
OM SSAB RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

E. Övriga noter
E. Inkomstskatt
Effektiv skattesats
Övriga noter
E.1 Inkomstskatt
E.2 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning
E.3 SSABs dotterbolag
Inkomstskatt, Mkr
1 786
E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024173
OM SSAB RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

E.1 Inkomstskatt

Inkomstskatt, Mkr		2024	2023
Svensk inkomstskatt		0	382
Utländsk inkomstskatt		1 931	3 267
Summa aktuell skattekostnad		1 931	3 649
Uppskjuten skattekostnad (+) / inkomst (–)		-145	29
Summa skattekostnad i resultaträkningen		1 786	3 677
Summa skattekostnad (+) / inkomst (–) i övrigt totalresultat¹⁾		-57	-150

¹⁾ Detaljerna framgår i Koncernens rapport över totalresultat.

Koncernen är omfattas av OECD:s Pelare 2-modellregler om global minimibeskattning. I december 2023 beslutade Sveriges riksdag att anta ett regelverk om global minibeskattning och tilläggsskatt, även kallat Pelare 2, gällande från 31 december 2023 och för räkenskapsår med början från 1 januari 2024. Enligt regelverket är Koncernen skyldig att ta ut en tilläggsskatt motsvarande skillnaden mellan den effektiva skattesatsen enligt en så kallad GloBE-uträkning och en miniskatt på 15 %.

Koncernen har ett dotterbolag på Irland, som har en statlig inkomstskatt på 12,5 %. För bolag som omfattas av Pelare 2-regelverket tillämpas en höjning av den lokala skattesatsen med 2,5 % till 15 %. Detta får till följd att skattekostnaden för året på Irland har ökat med 28 Mkr, vilket är inkluderat i gruppens totala skattekostnad.

Avstämning av skattesats

	%	2024	2023
Gällande skattesats i Sverige		20,6	20,6
Skatteeffekt av:
Icke avdragsgilla kostnader		2,0	1,5
Icke skattepliktiga intäkter		-2,6	-1,2
Ändringar i skattesats		0,1	0,1
Annan skattesats i utländska dotterbolag		0,8	0,5
Skatter avseende tidigare period		-0,2	0,3
Ej bokförda underskottsavdrag		0,6	0,0
Övriga skillnader		0,2	0,3
Effektiv skattesats		21,5	22,0

Uppskjutna skattefordringar och skulder

Mkr		2024	2023
Uppskjutna skattefordringar
- förfaller inom 12 månader		270	150
- förfaller efter mer än 12 månader		264	398
Summa		534	548
Uppskjutna skatteskulder
- förfaller inom 12 månader		43	-1 046
- förfaller efter mer än 12 månader		-2 801	-1 841
Summa		-2 757	-2 887
Uppskjutna skatteskulder, netto		-2 223	-2 339

Koncernen har inte redovisat uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgående till 3 283 (3 587) Mkr. Av dessa underskottsavdrag förfaller 23 (30) Mkr inom 12 månader. Ingen uppskjuten skatt redovisas på balanserade vinstmedel i dotter- och intressebolag eftersom överföring av dessa vinstmedel till moderbolaget normalt är skattefri. I den mån överföringen inte är skattefri, kan moderbolaget bestämma när dessa vinster överförs och sådana överföringar kommer inte att ske inom överskådlig framtid.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024174
OM SSAB RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

E.1 Inkomstskatt, forts.

Förändring uppskjuten skatt (fordran + / skuld -)

Mkr			2024								2023
	Överavskrivning på anläggnings- tillgångar	Nyttjande- rättstillgångar	Leasing- skulder	Pensioner	Uppskjuten skatt på övervärden	Outnyttjade underskotts- avdrag	Övrigt	Summa	Överavskrivning på anläggnings- tillgångar	Nyttjande- rättstillgångar	Leasing- skulder	Pensioner	Uppskjuten skatt på övervärden	Outnyttjade underskotts- avdrag	Övrigt	Summa
Uppskjuten skatt 1 januari	-2 785	-575	615	237	-141	76	234	-2 339	-2 666	-499	536	248	-181	16	52	-2 494
Förändringar mot resultatet	-47	-5	13	-6	80	9	102	145	-158	-93	97	-19	47	78	19	-29
Förändringar mot övrigt totalresultat	—	—	—	5	—	—	53	57	—	—	—	9	—	—	141	150
Förändringar mot investeringsstöd	—	—	—	—	—	—	0	0	—	—	—	—	—	—	10	10
Ökning genom rörelseförvärv	—	—	—	—	-4	—	—	-4	—	—	—	—	-11	—	—	-11
Förändring genom avyttring av bolag	—	—	—	—	-4	-12	—	-16	—	—	—	—	—	—	—	—
Omräkningsdifferens	-102	-6	7	11	-14	-1	38	-67	39	17	-18	—	4	-19	11	35
Uppskjuten skatt 31 december, netto	-2 934	-587	635	247	-83	71	427	-2 223	-2 785	-575	615	237	-141	76	234	-2 339

U&B Uppskjuten skatt

Koncernen är verksam i flera länder vilket ökar komplexiten vid fastställande av uppskjuten skattefordran och skatteskuld, och det krävs väsentliga bedömningar och antaganden för att bestämma värdet på den uppskjutna skattefordran och skatteskulden på balansdagen. Bolaget måste bedöma sannolikheten för att utnyttja de uppskjutna skattefordringarna mot framtida beskattningsbara vinster. Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen av affärsklimat påverkar bolagets framtida skattemässiga vinster och därmed möjligheten att utnyttja uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag och på övriga temporära skillnader. En förändrad bedömning av sannolikheten för framtida skattemässiga vinster kan således ge en positiv eller negativ effekt på koncernens resultat. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. Förändringar i tillämpade uppskattningar och bedömningar kan leda till väsentliga skillnader i uppskjutna skattefordringar och skulder inom följande räkenskapsår eller senare.

Pelare 2

Den nuvarande bedömningen är att implementeringen av Pelare 2-regelverket kommer att ha en liten påverkan på koncernens totala inkomstskattekostnad och effektiva skattesats. Det finns dock komplexiteten i tillämpningen av lagstiftningen, och reglerna har ännu inte implementerats i vissa jurisdiktioner. Koncernen fortsätter att noggrant övervaka implementeringen och effekterna av Pelare 2-regelverket.

RP Inkomstskatt

Koncernen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i inkomstdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och bedömer om det är troligt att en skattemyndighet kommer att godta en osäker skattemässig behandling. Koncernen värderar sina redovisade skatter antingen baserat på det mest sannolika beloppet eller det förväntade värdet, beroende på vilken metod som bäst förutser utfallet av osäkerheten.

Uppskjuten skatt

Temporära skillnader som ger upphov till uppskjutna skattefordringar och -skulder består främst av överavskrivningar på anläggningstillgångar, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder, leasingavtal, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt verkligt värde justeringar vid rörelseförvärv. Koncernen tillämpar undantaget i IAS 12 och redovisar inte och lämnar ingen information om uppskjuten skatt till följd av Pelare 2-regelverket.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

E.2 Förvärv, avyttringar och tillgångar som innehas för försäljning

Förvärv

Under 2024 förvärvade Ruukki Construction 100 % av aktierna i ett svenskt fastighetsbolag, Buskåker Industrifastigheter AB. Köpeskillingen uppgick till 39 Mkr och verkligt värde på nettotillgångarna uppgick till 39 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med –38 Mkr.

Under 2024 förvärvades minoritetens andel av aktierna i Dala-Profil AB för 39 Mkr samt i Vimpelin Listapalvelu Oy för 8 Mkr.

Under 2023 förvärvade Tibnor 100 % av aktierna i Stålshoppen i Örebro AB, Ruukki Construction 70 % av aktierna i Designtak i Småland AB och SSAB Special Steels 100 % av aktierna i LaserTool i Blekinge AB. Köpeskillingen för dessa bolag uppgick totalt till 65 Mkr och verkligt värde på nettotillgångarna uppgick till 65 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med totalt –52 Mkr.

Avyttringar

Inga avyttringar har skett under 2024. Under 2023 avyttrade SSAB aktierna i G & G Mining Fabrication Pty Ltd. i Australien. Försäljningspriset uppgick till 69 Mkr, och avyttrade nettotillgångar uppgick till 63 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med 61 Mkr.

Tillgångar som innehas för försäljning

SSAB Special Steels planerar att avyttra bergsbultenheten i Virsbo, som har 66 anställda. Tillverkningen av bergsbultar är inte en del av SSABs kärnverksamhet då det i dagsläget inte finns någon marknad för bergsbultar med höghållfasta stål, som SSAB Special Steels fokuserar på.

I de finansiella rapporterna 2024, redovisas tillgångar samt relaterade skulder i Virsbo som tillgångar som innehas för försäljning. Tillgångarna som innehas för försäljning uppgick till 120 Mkr och består av materiella anläggningstillgångar om 57 Mkr samt varulager om 62 Mkr. Skulderna hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning uppgick till 8 Mkr och består av upplupna personalkostnader.

E.3 SSABs dotterbolag

SSABs dotterbolag, direktägda av SSAB AB markerade med *

Namn	Säte	Innehav %
Askims Rostfria Stål AB	Sverige	100
BevakningsAB Företagsskydd	Sverige	100
Borlänge Handelsstål AB	Sverige	100
Buskåker Industrifastigheter AB	Sverige	100
Dala-Profil AB	Sverige	100
Designtak i Småland AB	Sverige	70
EO Stål AB	Sverige	90
Förvaltnings AB Tegelhögen	Sverige	100
Göteborgs Stål AB	Sverige	100
Handelsstålgruppen i Sverige AB	Sverige	100
Imero Stål & Metall AB	Sverige	100
LaserTool i Blekinge AB	Sverige	100
Linköpings Stål AB	Sverige	100
Mjölby Handelsstål AB	Sverige	100
Norrbotten Stål AB	Sverige	100
Norrköpings Handelsstål AB	Sverige	100
Plannja AB *	Sverige	100
Plannja Steinwalls AB	Sverige	100
Plåtdepån i Borlänge AB	Sverige	100
Ruukki Sverige AB	Sverige	100
Skåne Stål AB	Sverige	100
Smålands Stål AB	Sverige	100
SSAB EMEA AB *	Sverige	100
SSAB Europe SSC AB	Sverige	100
SSAB Nordic Steel AB	Sverige	100
SSAB Technology AB *	Sverige	100
Stålshoppen i Örebro AB	Sverige	100
Sundsvalls Stål AB	Sverige	100
Swestål AB	Sverige	100
Tappers Stål & Metaller AB	Sverige	100
Tibnor AB *	Sverige	100
Tibnor Lanna AB	Sverige	100
Virsbo Bergbultar AB	Sverige	100
Virsbo Bergbultar Fastigheter AB	Sverige	100
SSAB Swedish Steel Lda	Angola	100
SSAB Argentina SRL	Argentina	100
SSAB Swedish Steel Pty Ltd.	Australien	100
Abraservice Belgium SA	Belgien	100
SSAB Swedish Steel Comércio Aço Ltda.	Brasilien	100
SSAB Bulgaria Ltd	Bulgarien	100
SSAB Swedish Steel Aceros de Chile Limitada	Chile	100
SSAB Colombia S.A.S.	Colombia	100
Plannja A/S	Danmark	100
SSAB Danmark A/S	Danmark	100
SSAB Holding Danmark A/S	Danmark	100
Tibnor AS	Danmark	100
SSAB Egypt LLC	Egypten	100
Rannila Uü	Estland	100
Rautaruukki Uü	Estland	100
Ruukki Products AS	Estland	100
SSAB Swedish Steel Eesti OU	Estland	100
Tibnor Estonia AS	Estland	100
SSAB Swedish Steel Philippines Inc	Filippinerna	100
Piristeel Oy	Finland	100
Poimukate Oy	Finland	100
Presteel Oy	Finland	80
Rautaruukki Oyj *	Finland	100
Ruukki Construction Oy	Finland	100
SSAB Europe Oy	Finland	100
Tibnor Oy	Finland	100
TM Rauta Oy	Finland	100
Vimpelin Listapalvelu Oy	Finland	100
Abraservice France SAS	Frankrike	100
Abraservice Holding SAS	Frankrike	100
Foncière Saint-Marcel	Frankrike	100
SSAB Swedish Steel SAS *	Frankrike	100
SSAB Swedish Steel FZE	Förenade Arabemiraten	100
SSAB Swedish Steel Mepe	Grekland	100
SSAB Swedish Steel, Hong Kong	Hong Kong	100
Ruukki Metals Trading & Marketing India Private Limited	Indien	100
SSAB Swedish Steel India PVT Ltd	Indien	100
SSAB Swedish Steel Indonesia	Indonesien	100
SSAB Finance Ireland DAC *	Irland	100
SSAB Israel Ltd	Israel	100
Abraservice Italia SpA	Italien	100
SSAB Swedish Steel SpA	Italien	100
SSAB Swedish Steel, Japan	Japan	100
SSAB Central Inc. *	Kanada	100
SSAB Swedish Steel Ltd	Kanada	100
Western Steel Ltd	Kanada	100
SSAB Swedish Steel LLP	Kazakhstan	100
SSAB Swedish Steel (China) Co., Ltd.	Kina	100
SSAB Swedish Steel International Trade (Kunshan) Co., Ltd.	Kina	100
SSAB Swedish Steel Ltd. Shanghai	Kina	100
SSAB Swedish Steel Ltd	Korea	100
SSAB Adriatic d.o.o.	Kroatien	100
Tibnor Latvia SIA	Lettland	100
UAB Tibnor	Litauen	100
SSAB Swedish Steel Sdn Bhd	Malaysia	100
SSAB Swedish Steel SARL	Marocko	100
Swedish Steel AB Mexico Sa De CV	Mexiko	100
Geha Beheer B.V.	Nederländerna	100
Geha Laverman B.V.	Nederländerna	100
SSAB Swedish Steel B.V.	Nederländerna	100
Plannja A/S	Norge	100
Ruukki Building Components AS	Norge	100
SSAB Svensk Stål AS	Norge	100
Tibnor AS	Norge	100
SSAB Swedish Steel Pakistan (Private) Limited	Pakistan	100
SSAB EMEA AB Sucursal De Peru	Peru	100
Abraservice Polska Sp. z.o.o	Polen	100
Ruukki Polska Sp.zo.o.	Polen	100
SSAB Poland Sp.z.o.o	Polen	100
TM-Rauta Sp.z.o.o.	Polen	100
Abraservice Portugal LDA	Portugal	100
SSAB Swedish Steel Lda	Portugal	100
Ruukki Romania S.R.L.	Rumänien	100
SSAB Swedish Steel SRL	Rumänien	100
SSAB Swedish Steel CIS LLC	Ryssland	100
SSAB Saudi Factory LLC	Saudiarabien	100
SSAB Swedish Steel d.o.o.	Serbien	100
SSAB Swedish Steel Pte Ltd.	Singapore	100
Ruukki Slovakia s.r.o.	Slovakien	100
Abraservice Ibérica INT, SAU	Spanien	100
SSAB Swedish Steel S.L.	Spanien	100
Abraservice Scotland Ltd	Storbritannien	100
Abraservice UK	Storbritannien	100
Ruukki UK Ltd	Storbritannien	100
SSAB Swedish Steel Ltd. UK	Storbritannien	100
SSAB South Africa Pty Ltd	Sydafrika	100
SSAB Swedish Steel Taiwan Ltd.	Taiwan	100
SSAB Swedish Steel (Thailand) Co. Ltd.	Thailand	49
Abraservice CZ Sro	Tjeckien	100
Ruukki CZ s.r.o.	Tjeckien	100
SSAB Swedish Steel spol. s.r.o.	Tjeckien	100
Abraservice Özel Celik Ltd Si	Turkiet	100
SSAB Swedish Steel Celik Dıs Ticaret Ltd. Şti.	Turkiet	100
Abraservice Deutschland GmbH	Tyskland	100
SSAB Swedish Steel GmbH *	Tyskland	100
Ruukki Investment LLC Ukraine	Ukraina	100
Ruukki Ukraine LLC	Ukraina	100
SSAB Swedish Steel LLC	Ukraina	100
SSAB Svéd Acél Kereskedelmi Kft. (SSAB Kft.)	Ungern	100
Abraservice US, LLC	USA	100
SSAB Alabama Inc.	USA	100
SSAB Construction Inc.	USA	100
SSAB Enterprises LLC	USA	100
SSAB Inc	USA	100
SSAB Iowa Inc.	USA	100
SSAB Minnesota Inc.	USA	100
SSAB Sales Inc.	USA	100
SSAB Texas Inc.	USA	100
SSAB US Holding Inc. *	USA	100
SSAB Swedish Steel LLC	Uzbekistan	100
SSAB Swedish Steel LLC	Vietnam	100
SSAB Hardox Stahl GmbH	Österrike	100

E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter

Mkr	2024	2023
Fastighetsinteckningar	30	30
Spärrade medel	6	15
Övriga ställda säkerheter	—	3
Summa	36	48

Övriga åtaganden och eventualförpliktelser

Mkr	2024	2023
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser	2 001	211
Övriga ansvarsförbindelser	723	605
Övriga åtaganden	4 672	4 546
Summa	7 396	5 362

Koncernens ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser avser främst bankgarantier samt moderbolagsgarantier. Ökningen under 2024 är främst hänförlig till betalningsgarantier relaterade till investeringen i Oxelösund.

Koncernens övriga ansvarsförbindelser består främst av garantier avseende skulder hos intresseföretag för vilka koncernen har enskilt ansvar samt ej bokförda pensionsförpliktelser.

Övriga åtaganden relaterar huvudsakligen till terminskontrakt på utsläppsrätter.

Förhållanden som ej föranlett redovisning som ansvarsförbindelse

Koncernen är involverad i ett fåtal rättstvister angående försäkrings- och garantiärenden samt reklamationer. I bokföringen har hänsyn tagits till bedömt utfall av dessa.

Moderbolagets räkningar

Moderbolagets rapport över resultatet

Mkr	Not	2024	2023
Bruttoresultat		—	—
Försäljning- och administrationskostnader	3	-868	-638
Övriga rörelseintäkter/kostnader	2, 3	491	370
Rörelseresultat		-376	-268
Resultat från andelar i dotterbolag- och intressebolag	5	3 686	9 123
Övriga finansiella resultatposter	5	891	1 042
Resultat efter finansnetto		4 201	9 897
Bokslutsdispositioner	6	115	65
Resultat före skatt		4 316	9 962
Inkomstskatt	7	-5	-16
Årets resultat		4 312	9 946

Moderbolagets rapport över totalresultat

Mkr	Not	2024	2023
Årets resultat		4 312	9 946
Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar		-40	-61
Inkomstskatt hänförlig till kassaflödessäkringar	7	8	13
Övrigt totalresultat		-32	-49
Summa årets totalresultat		4 280	9 897
Mkr	Not	31 dec 2024	31 dec 2023
---	---	---	---
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	8	26	36
Materiella anläggningstillgångar	8	0	0
Aktier i dotterbolag och övriga bolag	9	66 500	66 552
Långfristiga fordringar på dotterbolag	10	6 722	9 677
Övriga långfristiga fordringar	10	92	187
Uppskjutna skattefordringar	7	4	6
Summa anläggningstillgångar		73 344	76 458
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar på dotterbolag	10	6 126	2 770
Aktuella skattefordringar		107	38
Övriga kortfristiga fordringar	10	552	292
Kassa och bank	11	26 694	27 398
Summa omsättningstillgångar		33 479	30 499
SUMMA TILLGÅNGAR		106 823	106 957

Mkr	Not	31 dec 2024	31 dec 2023
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
• Aktiekapital	12	9 063	9 063
• Reservfond		902	902
Fritt eget kapital
• Balanserad vinst		59 018	55 248
• Årets resultat		4 312	9 946
SUMMA EGET KAPITAL		73 294	75 157
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	2	4	4
Långfristiga avsättningar	13	62	61
Uppskjutna skatteskulder	7	6	14
Summa avsättningar		70	78
Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag	14	61	132
Övriga långfristiga skulder	14	4 138	4 136
Summa långfristiga skulder		4 199	4 268
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	13	22	15
Skulder till dotterbolag	14	28 473	25 629
Aktuella skatteskulder		1	94
Övriga kortfristiga skulder	14	764	1 715
Summa kortfristiga skulder		29 260	27 453
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		106 823	106 957

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 181
OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

MODERBOLAGETS FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL

Mkr	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Fond för verkligt värde	Balanserat resultat	Årets resultat	Summa	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Fond för verkligt värde	Balanserat resultat	Årets resultat	Summa	Eget Kapital 1 januari
2024	9 063	902	22	469	54 32	59 018	4 312	73 294	9 063	902	22 469	54 32	55 248	9 946	75 157
2023	9 063	902	22 469	103	26 330	16 702	75 567	9 063	902	22 469	103	26 330	16 702	75 567	Eget Kapital 1 januari
Kassaflödessäkringar	—	—	—	-40	—	—	-40	—	—	—	-61	—	—	-61
Inkomstskatt på kassaflödessäkringar	—	—	—	8	—	—	8	—	—	—	13	—	—	13
Årets resultat	—	—	—	—	—	4 312	4 312	—	—	—	—	—	9 946	9 946
Summa årets totalresultat	—	—	—	-32	—	4 312	4 280	—	—	—	-49	—	9 946	9 897
Balansering av föregående års resultat	—	—	—	—	9 946	-9 946	—	—	—	—	16 702	-16 702	—
Utdelning till aktieägare	—	—	—	—	-4 983	—	-4 983	—	—	—	-8 960	—	-8 960
Förvärv egna aktier	—	—	—	—	-1 160	—	-1 160	—	—	—	-1 347	—	-1 347
Indragning av egna aktier	-292	—	—	—	292	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Fondemission	292	—	—	—	-292	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Eget kapital 31 december	9 063	902	22 469	22	36	52 8	4 312	73 294	9 063	902	22 469	54	32	725	9 946

Mer information om återköp och indragning av egna aktier samt fondemission finns i not D.6 till koncernredovisningen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 182
OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

MODERBOLAGETS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN

Mkr	Not	2024	2023
LÖPANDE VERKSAMHET
Rörelseresultat		-376	-268
Poster som inte påverkar kassaflödet:
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	8	9	6
Resultat vid försäljning av rörelser och andelar	9	8	0
Förändring avsättningar	13	7	16
Övriga återföringar		1	0
Erhållna räntor		1 925	1 655
Betalda räntor		-1 491	-1 672
Betald inkomstskatt		-164	-67
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		-81	-329
Förändring i rörelsekapital
Kundfordringar		0	-2
Leverantörsskulder		12	-16
Övriga kortfristiga fordringar		-101	984
Övriga kortfristiga skulder		-131	-227
Kommersiella koncernmellanhavanden		176	-686
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital		-44	53
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		-125	-275

Mkr	Not	2024	2023
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i immateriella/materiella anläggningstillgångar	8	-4 474	-3 346
Försäljning av immateriella/materiella anläggningstillgångar	8	4 474	3 345
Utdelning från dotterbolag	5	4 156	9 893
Erhållna/lämnade koncernbidrag	6	5	—
Förvärv/tillskott intressebolag och joint venture	9	—	-20
Övrig investeringsverksamhet		-3	1
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET		4 218	9 873
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till aktieägare		-4 983	-8 960
Förvärv egna aktier		-1 215	-1 292
Nya lån	14	—	2 095
Återbetalning/amortering av lån	14	-1 124	-2 657
Finansiella placeringar	4	-1	—
Finansiella koncernmellanhavanden		2 234	5 155
Övrig finansiering		1 468	-297
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET		-3 616	-5 956

LIKVIDA MEDEL | | |
Behållning den 1 januari | | 27 398 | 23 026
Kassaflöde från den löpande verksamhet | | -125 | -275
Kassaflöde från investeringsverksamhet | | 4 218 | 9 873
Kassaflöde från finansieringsverksamhet | | -3 616 | -5 956
Valutaeffekter, likvida medel | | -1 182 | 729
LIKVIDA MEDEL den 31 december | 11 | 26 694 | 27 398
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit | | 8 500 | 8 239
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inkl. outnyttjade bankkrediter) | | 35 194 | 35 637

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 183
OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

MODERBOLAGETS NOTER

1. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, utom i de fall som anges nedan. Dessa avvikelser mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar att tillämpa IFRS Redovisningsstandarder i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Vidare har Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.

• Intressebolag och samarbetsarrangemang: I moderbolaget redovisas intressebolag och joint venture enligt anskaffningsvärdemetoden.
• Leasing – Leasetagare: I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som en kostnad linjärt över kontraktets löptid.
• Pensioner: Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler.
• Utdelningar: Förväntad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och före balansdagen fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet.
• Koncernbidrag: Erhållna samt lämnade koncernbidrag från/till dotterföretag redovisas som en bokslutsdisposition och skatteeffekten som en skattekostnad/-intäkt i resultaträkningen.

2. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

Mkr	2024	2023
Statliga bidrag 1)	-3	6
Netto valutakursvinster	5	4
Övrigt	503	364
Summa	504	374
1) Under 2024 har SSAB AB återbetalat bidrag som var relaterade till Covid-19 och som mottogs år 2020.

3. RÖRELSENS KOSTNADER

Mkr	2024	2023
Personalkostnader	322	301
Tjänster	363	225
Avskrivningar	9	6
Övrigt	187	110
Summa	881	642

Arvoden och ersättningar till revisionsbolag
Mkr | 2024 | 2023
---|---|---
Ernst & Young | |
Revisionsarvoden | 7 | 7
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 3 | 1
Övriga tjänster | 2 | 1
Summa | 12 | 9

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 184
OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

4. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Mkr	2024	2023
Löner och andra ersättningar	205	189
Sociala kostnader	71	65
Pensionskostnader	45	47
Summa	322	301

5. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Mkr	2024	2023
Resultat från andelar i dotter- och intressebolag
Utdelningar från dotterbolag	4 156	9 893
Utdelningar från intressebolag	1	1
Ränteintäkter från dotterbolag	745	602
Räntekostnader till dotterbolag	-1 216	-1 373
Summa resultat från andelar i dotter- och intressebolag	3 686	9 123
Övriga finansiella poster
Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	1 118	994
Ränteintäkter på derivatinstrument	52	67
Räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	-224	-246
Netto valutakursdifferenser	-46	255
Övrigt	-8	-29
Summa övriga finansiella poster	891	1 042
Summa finansiella intäkter och kostnader	4 578	10 165

6. BOOKSLUTSDISPOSITIONER

Mkr	2024	2023
Erhållna koncernbidrag	115	65
Summa	115	65

7. INKOMSTSKATT

Mkr	2024	2023
Aktuell skattekostnad	3	5
Uppskjuten skattekostnad (+) / inkomst (–)	2	11
Summa skattekostnad i resultaträkningen	5	16
Summa skattekostnad (+) / inkomst (–) i övrigt totalresultat	-8	-13

Avstämning av skattesats
% | 2024 | 2023
---|---|---
Gällande skattesats i Sverige | 20,6 | 20,6
Skatteeffekt av: | |
Icke avdragsgilla kostnader | 0,1 | 0,0
Icke skattepliktiga intäkter | -20,6 | -20,5
Skatter avseende tidigare period | 0,0 | 0,1
Effektiv skattesats | 0,1 | 0,2

Förändring uppskjuten skatt (fordran + / skuld –)
Mkr | Pensioner | Övriga poster1) | Summa
---|---|---|---
2024 | | |
Uppskjuten skatt 1 januari | 154 | -162 | -8
Förändring mot resultatet | -10 | 7 | -2
Förändring mot övrigt totalresultat | — | 8 | 8
Uppskjuten skatt 31 december, netto | 144 | -146 | -2
2023 | | |
Uppskjuten skatt 1 januari | 166 | -174 | -9
Förändring mot resultatet | -11 | — | -11
Förändring mot övrigt totalresultat | — | 13 | 13
Uppskjuten skatt 31 december, netto | 154 | -162 | -8
1) Övriga poster avser främst värdering av derivat.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 185
OM SSAB RAPPORTER BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ERSÄTTNINGSRAPPORT FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHETSRAPPORT FINANSIELLA RAPPORTER

8. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR OCH MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Mkr	Anskaffningsvärde 1 januari	Inköp	Avyttringar och utrangeringar	Anskaffningsvärde 31 december	Ackumulerade avskrivningar 1 januari	Årets avskrivningar	Ackumulerade avskrivningar 31 december	Bokfört värde 31 december
2024
Utsläppsrätter	—	4	-4	—	—	—	—	—
Programvara	46	474	—	46	10	9	20	26
Summa immateriella tillgångar	46	478	-4	46	10	9	20	26
Summa materiella anläggnings- tillgångar	12	—	—	12	12	—	12	0
2023
Utsläppsrätter	—	3 345	-3 345	—	—	—	—	—
Programvara	45	1	—	46	5	6	10	36
Summa immateriella tillgångar	45	3 346	-3 345	46	5	6	10	36
Summa materiella anläggnings- tillgångar	12	—	—	12	12	1	12	0

Materiella anläggningstillgångar består av inventarier, verktyg och installationer.

9.# Aktier i dotterbolag och övriga bolag

Mkr	2024	2023
Aktier i dotterbolag
Aktier i intressebolag
Övriga aktier och andelar
Summa	8	8
Bokfört värde 1 januari	66 552	66 533
Investeringar	—	20
Avyttringar	-52	-1
Bokfört värde 31 december	66 500	66 552

Dotterbolag och intressebolag som är direktägda av moderbolaget framgår av noterna E.3 och B.5 till koncernredovisningen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
186
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

10. Fordringar

Mkr	2024	2023
Långfristiga fordringar på dotterbolag
Lånefordringar	6 679	9 634
Derivattillgångar	43	43
Summa långfristiga fordringar på dotterbolag	6 722	9 677
Övriga långfristiga fordringar
Derivattillgångar	88	187
Övriga poster	3	1
Summa övriga långfristiga fordringar	92	187
Kortfristiga fordringar på dotterbolag
Lånefordringar	5 766	2 387
Koncernbidrag, fordringar	115	65
Upplupna ränteintäkter	29	43
Kundfordringar	139	47
Derivattillgångar	78	228
Summa kortfristiga fordringar på dotterbolag	6 126	2 770
Övriga kortfristiga fordringar
Kundfordringar och övriga fordringar	7	6
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	127	103
Derivattillgångar	418	184
Summa övriga kortfristiga fordringar	552	292

11. Kassa och bank

Mkr	2024	2023
Kassa och bank	13 049	15 561
Kortfristiga placeringar (löptid kortare än 3 månader)	13 645	11 837
Summa	26 694	27 398

12. Eget kapital

Förändring av antalet aktier och aktiekapitalet sedan 1989

År	Förändring av antal aktier	Antal aktier	Förändring av aktiekapital, Mkr	Aktiekapital, Mkr
1989	Konvertering 15 000 000	26 500 000	150	2 650
1994	Konvertering 5 500 000	32 000 000	550	3 200
1995	Split 4:1 96 000 000	128 000 000	0	3 200
1998	Inlösen -15 891 199	112 108 801	-397	2 803
2001	Nedsättning -11 210 880	100 897 921	-281	2 522
2005	Inlösen -9 968 861	90 929 060	-249	2 273
2006	Inlösen -4 546 453	86 382 607	-114	2 159
2006	Fondemission 0	86 382 607	121	2 280
2006	Split 3:1 172 765 214	259 147 821	0	2 280
2007	Nyemission 1:4 64 786 954	323 934 775	571	2 851
2014	Nyemission 225 310 735	549 245 510	1 982	4 833
2016	Nyemission 8:7 480 589 816	1 029 835 326	4 229	9 063
2024	Indragning -33 217 659	996 617 667	-292	8 771
2024	Fondemission 0	996 617 667	292	9 063

13. Avsättningar

Personalrelaterade avsättningar

Mkr	2024	2023
Ingående balans 1 januari	76	61
Tillkommande avsättningar	21	27
Utnyttjat under året	-13	-13
Utgående balans 31 december	84	76
Långfristiga avsättningar	62	61
Kortfristiga avsättningar	22	15
Summa	84	76

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
187
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

14. Skulder

Mkr	2024	2023
Långfristiga skulder på dotterbolag
Derivatskulder	61	132
Summa långfristiga skulder på dotterbolag	61	132
Övriga långfristiga skulder
Kapitalmarknadslån	4 095	4 093
Derivatskulder	43	43
Summa övriga långfristiga skulder	4 138	4 136
Kortfristiga skulder på dotterbolag
Räntebärande skulder	28 118	25 459
Leverantörsskulder	15	-4
Derivatskulder	340	174
Summa kortfristiga skulder	28 473	25 629
Övriga kortfristiga skulder
Kortfristig del av långfristiga kapitalmarknadslån	—	1 124
Leverantörsskulder och övriga skulder	469	205
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	169	153
Derivatskulder	125	234
Summa övriga kortfristiga skulder	764	1 715

Utestående räntebärande skulder

Mkr	Räntesats nominell, %	2024	2023
Kapitalmarknadslån (fast ränta)
2019–2028 SEK	4,88	1 498	1 515
Summa kapitalmarknadslån (fast ränta)		1 498	1 515
Kapitalmarknadslån (rörlig ränta)
2019–2028 SEK	Stibor + 1,70–1,85	2 597	3 702
Summa kapitalmarknadslån (rörlig ränta)		2 597	3 702
Summa kapitalmarknadslån		4 095	5 217

Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder

Mkr	2024	2023
inom 1 år	—	1 124
inom 1–2 år	1 999	—
inom 2–3 år	—	1 998
inom 3–4 år	2 096	—
inom 4–5 år	—	2 098
Summa	4 095	5 220

Upplåning fördelat per valuta

Mkr	2024	2023
SEK	4 095	5 217
Summa	4 095	5 217
Varav: Kapitalmarknadslån	4 095	5 217

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
188
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

15. Finansiell riskhantering

SSABs affärsverksamhet exponerar koncernen och moderbolaget för diverse finansiella risker. Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens direktiv för finansiella risker, som anger ansvar, processer och andra principer för finansiell riskhantering. Målen för finansiell riskhantering är att minska volatiliteten i koncernens resultat samt säkerställa tillräcklig likviditet för koncernens verksamhet. Merparten av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion samt genom SSAB Finance Ireland på Irland. Ytterligare information om finansiell riskhantering framgår av förvaltningsberättelsen och i noterna till koncernredovisningen: avseende marknadsrisker och motpartsrisker i not D.1 och avseende likviditets- och refinansieringsrisk i not D.3.

Moderbolaget kan drabbas av kreditförluster på sina fordringar gentemot andra koncernbolag. Dessa fordringar är huvudsakligen lånefordringar som hänför sig till moderbolagets roll att finansiera sina dotterbolag, de analyseras för förväntade kreditförluster. Fordringar har inte skrivits ned under vare sig 2024 eller 2023 på grund av förväntade kreditförluster.

16. Leasing

Mkr	2024	2023
Leaseavgifter under året	30	29

Löptidsanalys av leasingskulder, odiskonterade

Mkr	2024	2023
inom 1 år	20	20
inom 1–2 år	1	17
Summa	21	37

17. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Mkr	2024	2023
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser	4 410	2 382
Övriga åtaganden och ansvarsförbindelser	4 443	4 297
Summa	8 853	6 679

Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser avser främst garantier för dotterbolagslån och övriga förpliktelser. Övriga åtaganden och ansvarsförbindelser består främst av terminskontrakt på utsläppsrätter och ej bokförda pensionsförpliktelser.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
189
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande i SSAB AB (publ), org. nr. 556016-3429 står:

Balanserad vinst
Årets resultat
Mkr
59 018
4 312
63 330

Av detta utgör överkursfond 22 469 Mkr samt fond för verkligt värde på 22 Mkr. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:

Till aktieägarna utdelas 2,60 kr per aktie 2 591
Till nästa år överförs 60 739 Mkr
63 330

Koncernens balanserade vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick till 22 481 (21 993) Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Års- och hållbarhetsredovisningen samt koncernredovisningen har godkänts för publicering av styrelsen den 11 mars 2025. Årsredovisningen innehåller också koncernens och moderbolagets lagstadgade hållbarhetsrapportering, se sida 122 för revisorns yttrande.

Stockholm den 11 mars 2025

Lennart Evrell
Ordförande

Petra Einarsson
Ledamot

Kerstin Enochsson
Ledamot

Bernard Fontana
Ledamot

Marie Grönborg
Ledamot

Pierre Heeroma
Ledamot

Mikael Henriksson
Ledamot

Tomas Jansson
Ledamot

Tomas Karlsson
Ledamot

Mikael Mäkinen
Ledamot

Maija Strandberg
Ledamot

Johnny Sjöström
Vd och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 mars 2025

Ernst & Young AB
Rickard Andersson
Auktoriserad revisor

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024
190
OM SSAB
RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
ERSÄTTNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
FINANSIELLA RAPPORTER

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org nr 556016-3429.

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SSAB AB (publ) för år 2024. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 52–67 och 123–189 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS Redovisningsstandarder), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.# OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang. Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.

Värdering av materiella anläggningstillgångar

Beskrivning av området

Hur detta område beaktades i revisionen

Materiella anläggningstillgångar uppgår per 31 december 2024 till 30 343 Mkr och utgör en betydande del av SSAB’s koncernens totala tillgångar. I enlighet med information i not C.1 redovisas materiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. Uppskattad nyttjandeperiod baseras i sin tur i hög grad på antaganden vilka får väsentlig påverkan på materiella anläggningstillgångars redovisade totalvärde samt storleken på årliga av- och nedskrivningskostnader kopplade till desamma. SSAB befinner sig för närvarande i ett omställningsarbete i norden vilket innebär att en betydande del av bolagets befintliga materiella anläggningstillgångar kommer successivt bytas ut. En betydande del av befintliga materiella anläggningstillgångar kommer därmed successivt att bytas ut. Omställningen kräver omfattande och regelbunden översyn samt bedömningar gällande nyttjandeperioder avseende bolagets nuvarande materiella anläggningstillgångar, där ledningen har fastställt milstolpar eller omständigheter (t.ex. ett investeringsbeslut) för att revidera uppskattningar av återstående nyttjandeperiod för de tillgångar som kommer att ersättas av de kommande investeringarna, samt identifiera eventuella nedskrivningsbehov. Baserat på ovan har vi bedömt värdering av materiella anläggningstillgångar som ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.

Vår granskning har bland annat omfattat följande granskningsåtgärder; • Utvärdering av bolagets process avseende fastställande av anskaffningsvärden, avskrivningar, nedskrivningar och nyttjanderätter. • Granskning avseende under året anskaffade tillgångar. • Granskning av bedömda nyttjandeperioder på existerande anläggningstillgångar i Norden. • Analys av klimatriskers påverkan på tillgångars beräknade nyttjandeperiod och bolagets utvärdering av desamma. • Granskning av bolagets gjorda antaganden och prognoser för upprättade nedskrivningstest. • Upprättande av egna känslighetsanalyser avseende bolagets nedskrivningstest. • Analys avseende tillförlitligheten i tidigare prognoser genom jämförelse av tidigare års prognoser mot faktiskt utfall. • Granskning av lämnade tilläggsupplysningar i årsredovisningen.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–51 och 68–121. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

OM SSAB

RAPPORTER

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

ERSÄTTNINGSRAPPORT

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

HÅLLBARHETSRAPPORT

FINANSIELLA RAPPORTER

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av SSAB AB (publ) för år 2024 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för SSAB AB (publ) för år 2024. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalande

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef- rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till SSAB AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen.# Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm, utsågs till SSAB ABs (publ) revisor av bolagsstämman den 24 april 2024 och har varit bolagets revisor sedan 8 april 2019.

Stockholm den 11 mars 2025

Ernst & Young AB
Rickard Andersson
Auktoriserad revisor

SSAB ÅRSREDOVISNING 2024

195 OM SSAB

RAPPORTER

• BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
• ERSÄTTNINGSRAPPORT
• FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
• HÅLLBARHETSRAPPORT
• FINANSIELLA RAPPORTER

Adresser

KONCERNKONTOR

SSAB AB
Box 70
101 21 Stockholm
Telefon: +46 8 45 45 700
Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6
www.ssab.se

DIVISIONER

SSAB Special Steels
Box 70
101 21 Stockholm
Telefon: +46 8 45 45 700
Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6

SSAB Europe
Harvialantie 420
FI-13300 Tavastehus, Finland
Telefon: +358 20 5911

SSAB Americas
SSAB Enterprises, LLC
12400 Highway 43 North
Axis. Alabama 36505, USA
Telefon: +1 251 662 4400

DOTTERBOLAG

Tibnor
Box 600
169 26 Solna
Telefon: +46 10 484 00 00
Besöksadress: Sundbybergsvägen 1
www.tibnor.se

Ruukki Construction
Panuvägen 11
FI-00620 Helsingfors, Finland
Telefon: +358 20 5911
www.ruukki.com

Produktion: Narva Communications i samarbete med SSAB
Tryck: Elanders, Stockholm 2025

SSAB AB
Box 70
SE-101 21 Stockholm
Tel. +46 8 454 5700
Fax. +46 8 454 5725
Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6
www.ssab.se