SSAB — Annual Report (ESEF) 2023

Mar 18, 2024

Årsredovisning 2023

STRATEGIRAPPORT

INTRODUKTION

Detta är SSAB ............................................ 4
SSABs produktionsorter och marknader .................................................. 5
VD-ord ......................................................... 6
2023 i korthet ............................................. 8
Nyckeltal 2023 ........................................... 10
SSABs övergripande mål ......................... 11

MARKNAD OCH STRATEGI

Globala trender .......................................... 14
Stålmarknaden och SSABs position ....... 15
SSABs vision .............................................. 17
SSABs strategiska riktning ...................... 18
Tidslinje för fossilfri stålproduktion .19
SSAB Zero – nästa generation återvunnet stål ........................................... 20
Omställning av det nordiska produktionssystemet ................................ 21
SSABs värdekedja 23

RÖRELSE SEGMENT

SSAB Special Steels .................................. 25
SSAB Europe .............................................. 26
SSAB Americas .......................................... 27
Tibnor .......................................................... 28
Ruukki Construction .................................. 28

HÅLLBARHETSREDOVISNING

FN:s globala mål för hållbar utveckling 30
Hållbarhetsstrategi och styrning ............. 31
Påverkan från SSABs verksamhet ........... 34

MILJÖ

Ansvar och styrning .................................. 36
Klimatförändringar .................................... 36
Energi .......................................................... 39
Klimatrelaterade risker och möjligheter 40
Upplysningar enligt EU:s taxonomi ........ 42
Föroreningar ............................................... 46
Cirkulär ekonomi (material och avfall) ... 46
Vatten .......................................................... 48
Biologisk mångfald ................................... 48

SOCIAL

Anställda ..................................................... 50
Hälsa och säkerhet ................................... 51
Inkludering och mångfald ........................ 53

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

Mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor................................................ 55
Affärsetik och antikorruption .................. 55
Ansvarsfulla inköp .................................... 57
Klimatpolitiskt engagemang ................... 58

YTTERLIGARE INFORMATION

Definitioner och förkortningar ................. 60
Index för klimatrelaterade finansiella upplysningar .............................................. 64
GRI-index .................................................... 65
Revisors rapport över översiktlig granskning .................................................. 68

BOLAGSSTYRNING

Aktier och aktieägare ................................ 70
Kallelse till årsstämma ............................. 73
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ............... 74
Styrelse ....................................................... 79
Koncernledning .......................................... 82
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten ........................ 87

ERSÄTTNINGSRAPPORT ......................... 88

FINANSIELLA RAPPORTER

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ............... 93

Affärsöversikt 2023 ................................. 93
Riskhantering ............................................ 105
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare .................................... 110

FEM ÅR I SAMMANDRAG ....................... 112

KONCERNENS RÄKENSKAPER .............. 113

NOTER ....................................................... 117

Not A .......................................................... 119
Not B .......................................................... 125
Not C .......................................................... 135
Not D .......................................................... 146
Not E .......................................................... 162

MODERBOLAGETS RAPPORT ................

Moderbolagets räkningar ........................ 169
Moderbolagets noter ............................... 173

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION ........................... 179

REVISIONSBERÄTTELSE ......................... 180

---

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖRELSE SEGMENT

---

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

Framtidens ståltillverkning

SSABs banbrytande fossilfria teknologi är den första verkliga omställningen inom stålproduktion på flera hundra år. Våra kunder världen över kommer att ha tillgång till höghållfast premiumstål, anpassat för framtiden.

STRATEGIRAPPORT

SSAB är världsledande inom höghållfasta stål och relaterade tjänster. Vi leder stålindustrins gröna omställning och har målet att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från vår egen verksamhet och bygga en fossilfri värdekedja tillsammans med våra leverantörer och kunder.

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖRELSE SEGMENT

---

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

Detta är SSAB

SSAB är ett Norden- och USA-baserat stålföretag som bygger en starkare, lättare och mer hållbar värld genom förädlade stålprodukter och tjänster. SSAB har anställda i över 50 länder och produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA. SSAB är börsnoterat på Nasdaq Stockholm och sekundärnoterat på Nasdaq Helsingfors. SSAB är organiserat i fem rörelsesegment: de tre divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction

SSAB Special Steels ansvarar globalt för försäljning av SSABs seghärdade stål (Quenched & Tempered, Q&T) och avancerade höghållfasta stål (AHSS), samt stål- och plåtproduktionen i Oxelösund, Sverige, och Mobile, USA.

SSAB Europe ansvarar för försäljning av produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör i Europa, den globala affären för kundsegmentet Automotive (AHSS) samt stål- och plåtproduktionen i Brahestad och Tavastehus, Finland, samt i Luleå och Borlänge, Sverige.

SSAB Americas ansvarar för försäljningen av grovplåt i Nordamerika samt för stål- och plåtproduktionen i Montpelier, USA.

Tibnor är koncernens fullsortiments- distributör av stål och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor köper och säljer material, producerat av både SSAB och andra leverantörer.

Ruukki Construction tillverkar och säljer energieffektiva byggnads- lösningar, med fokus på norra och östra Europa.

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖRELSE SEGMENT

---

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

SSABs produktionsorter och marknader

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖRELSE SEGMENT

---

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

SSABs hemmamarknader är Norden (grovplåt, tunnplåt och rör) och Nordamerika (grovplåt). Höghållfasta och seghärdade stål säljs över hela världen. Produktionsanläggningarna ligger i Sverige, Finland och USA och har en årlig produktionskapacitet på 8,8 miljoner ton råstål.

• Norden
  • Grovplåt, tunnplåt och rör
• Nordamerika
  • Grovplåt
• Globalt
  • Avancerade höghållfasta stål (AHSS)
  • Seghärdade stål (Quenched & Tempered, Q&T)

Ytterligare ett starkt år

När vi summerar 2023 så var det ytterligare ett starkt år för SSAB. Rörelseresultatet uppgick till 16,5 Mdkr, lägre än fjolårets rekord men ändå en god nivå. Vi fortsätter att generera starka kassaflöden, som ökade under året till 16,2 Mdkr. Vi inledde ett återköpsprogram under 2023 och förslaget till utdelning uppgår till 5,00 kronor per aktie.

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖRELSE SEGMENT

---

	2023-12-31	2022-12-31	2021-12-31
IssuedCapitalMember
AdditionalPaidinCapitalMember
OtherReservesMember
RetainedEarningsMember
EquityAttributableToOwnersOfParentMember
NoncontrollingInterestsMember

	2023-01-01 - 2023-12-31	2022-01-01 - 2022-12-31
IssuedCapitalMember
AdditionalPaidinCapitalMember
OtherReservesMember
RetainedEarningsMember
EquityAttributableToOwnersOfParentMember
NoncontrollingInterestsMember

	2023-12-31	2022-12-31
IssuedCapitalMember
AdditionalPaidinCapitalMember
OtherReservesMember
RetainedEarningsMember
EquityAttributableToOwnersOfParentMember
NoncontrollingInterestsMember

Det var ett förhållandevis svagt år för den europeiska stålmarknaden, vilken är vår största marknad. Inflationen och räntehöjningarna hade en dämpande effekt på efterfrågan, framförallt inom byggsektorn. I Nordamerika fortsatte grovplåtsmarknaden på en god nivå, även om priserna mattades av jämfört med den höga nivån under 2022. Efterfrågan inom SSAB Special Steels påverkades också av den svagare Europamarknaden och leveranserna minskade något jämfört med 2022. Men det är bara en tidsfråga innan tillväxten kommer tillbaka, tack vare drivkrafterna i form av högre produktivitet och bättre hållbarhetsprestanda. Våra produkter har de mest avancerade egenskaperna och en hög kvalitet, vilket illustreras av en global marknadsandel på 40 % inom slitstål.

Ett mer motståndskraftigt SSAB

Resultatutvecklingen ger oss ett kvitto på att vi kan klara en konjunkturnedgång med en högre lönsamhet än tidigare. Vi har blivit bättre på att snabbt anpassa kostnaderna till en lägre efterfrågan och vi har gradvis förbättrat produktmixen med en större andel produkter med betydande mervärde.

Framgångar i bilindustrin

Ett exempel på detta är den världsledande produktportfölj inom höghållfasta stål till bilindustrin som vi byggt upp. Den omfattar till exempel kallvalsade produkter som bara några få konkurrenter kan matcha, så kallade ultrahöghållfasta stål som bland annat höjer krocksäkerheten i bilar och samtidigt sänker vikten. Vi drar även nytta av vår ledande position inom stål utan koldioxidutsläpp. Biltillverkarna och deras underleverantörer vill teckna samarbetsavtal för att kunna utvärdera egenskaperna hos fossilfritt stål inför framtida upprampning av volymerna. Det gör att SSAB kan komma in på nya plattformar hos befintliga kunder samt även attrahera nya kunder redan idag. Under 2023 ökade våra leveranser av AHSS-produkter till segmentet Automotive med 22 %.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 6

Unikt stål lanserat

Under våren 2023 lanserade vi SSAB Zero. Det är ett unikt stål på marknaden med i princip 0,0 kg utsläpp av CO2 per kg stål. Till skillnad från vårt fossilfria stål som tillverkas av järnmalm, så produceras SSAB Zero med återvunnet stålskrot. Vi producerar stålämnen i Montpelier i USA genom att använda förnybar el och biobränslen. Vi behöver alltså inte omallokera koldioxidutsläpp eller använda andra bokföringstekniska lösningar för att få ned utsläppen på pappret. Vårt flexibla produktionssystem gör att vi kan vidareförädla stålet i både USA och Europa och leverera till kunder över hela världen. Under 2023 levererade vi över 50 000 ton av SSAB Zero och kommer öka leveranserna under 2024.

Oxelösund ställs om till fossilfritt

SSABs plan är att stänga ned alla koksverk och masugnar och därmed ta bort i stort sett samtliga direkta koldioxidutsläpp. Första steget är att ställa om stålverket i Oxelösund. Byggnationen av den nya ljusbågsugnen påbörjades under 2023 och alla nödvändiga tillstånd har nu kommit på plats, så omställningen fortsätter enligt plan. Utöver fördelarna av betydligt bättre miljöprestanda får vi bättre flexibilitet att anpassa produktionen till snabba förändringar i efterfrågan samt möjligheter till mer avancerade produkter. Nästa steg i planen är att bygga moderna elektrostålverk med integrerad efterbehandling, så kallade mini-mills, i Luleå och Brahestad. Det finns en bra grund för vår omställning i Sverige med god tillgång på fossilfri el och järnmalm av högsta kvalitet. Men det gäller att vi utnyttjar fördelarna på ett effektivt sätt, annars är risken att Sveriges omställning blir försenad, vilket kommer att påverka industrins villkor och framtida investeringar. Tillståndsprocesserna i Sverige är långdragna och oförutsägbara. Dessutom har våra konkurrenter i bland annat Tyskland och Frankrike utlovats mångmiljardstöd för att ställa om produktionen. På våra övriga hemmamarknader, Finland och Nordamerika är förutsättningarna betydligt bättre, framförallt avseende tillståndsprocesserna.

”Satsningarna på infrastruktur i USA är positiva för stålmarknaden”

Infrastruktursatsningar i USA

I USA har politikerna tydligt pekat ut riktningen. Från federal nivå börjar nu de stora programmen Infrastructure Bill och Inflation Reduction Act sjösättas, för att rusta upp transportsystem, vägar, hamnar och energiproduktion. Den amerikanska infrastrukturen är inom vissa områden eftersatt och det finns stora behov. Bland annat American Iron and Steel Institute bedömer att satsningarna kommer att öka efterfrågan på stål med flera miljoner ton under många år framåt, ofta med krav på lokalt producerat stål. SSABs produkter i Nordamerika används till bygg- och anläggningsmaskiner, vindkraftverk, broar och skeppsbyggande. Investeringar i infrastruktur gynnar också efterfrågan på höghållfasta stål.

Säkrare arbetsplats

SSABs mål är att bli världens säkraste stålföretag och att inte ha någon frånvaro relaterad till olycksfall. Den positiva trenden med färre olycksfall som resulterar i frånvaro fortsatte under 2023 och merparten av våra större produktionsorter hade inte ett enda olycksfall med frånvaro under året. Olycksfallsfrekvensen (LTIF), inklusive underleverantörer, minskade till 0,87 (1,06). Det finns en stark koppling mellan en säker arbetsplats och hög produktivitet.

Uppdaterade finansiella mål

Hög produktivitet är centralt för att SSAB ska kunna nå branschledande lönsamhet. Under 2023 justerade vi de finansiella målen, främst med avseende på kapitalstrukturen. Vi har nu en ram för skuldsättningen att förhålla oss till, vilket bland annat betyder att våra ägare kan finna en trygghet i att takten i omställningen anpassas till kapaciteten i balansräkningen.

Stödjer FN:s globala hållbarhetsmål

En stark finansiell position är grunden till att kunna bedriva verksamheten på ett hållbart sätt. SSAB har ett tydligt och ambitiöst hållbarhetsarbete som inte bara syftar till att minska vår miljöpåverkan och att förbättra säkerhetskulturen, utan omfattar även affärsetik, ansvarsfulla inköp och jämställdhet på arbetsplatserna. Arbetet baseras på FN:s Global compacts principer för ansvarsfullt företagande och SSAB är sedan många år medlem. Vi har också åtagit oss att bidra till en långsiktig hållbar utveckling i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling och Parisavtalet.

Goda långsiktiga utsikter

På kort sikt, kommer konjunkturläget alltid att vara mer eller mindre osäkert. På längre sikt har SSAB alla möjligheter till en god utveckling. Vi fortsätter att leda stålindustrins gröna omställning. De investeringar vi har framför oss kommer inte bara att ta bort våra koldioxidutsläpp utan också avsevärt förbättra vår kostnadsposition i Europa. Marknaden i USA är mycket intressant i ett medellångt perspektiv, givet de stora infrastruktursatsningarna. Vi fortsätter att investera i kapacitet för höghållfasta stål, en marknad som växer strukturellt. Genom vårt arbete med ständiga förbättringar kan vi ta vara på fler initiativ från våra anställda och jag vill tacka alla medarbetare inom SSAB, ni utgör grunden till vår fortsatta framgång. Avslutningsvis vill jag även tacka alla våra aktieägare som visat förtroende för SSAB. Jag är övertygad om att SSAB kommer att fortsätta utvecklas till ett mer hållbart och ett mer lönsamt företag.

Martin Lindqvist, vd och koncernchef

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 7

2023 i korthet

Omställning till fossilfri stålproduktion i Oxelösund

I juni 2023 fattade SSABs styrelse investeringsbeslutet att ställa om anläggningen i Oxelösund till fossilfri produktion. Planen är att ersätta koksverk och masugn med en elektrisk ljusbågsugn som kan använda återvunnet stål och fossilfri järnsvamp som råvara. Byggnationen av den nya ljusbågsugnen påbörjades i november med närvaro av den svenska statsministern Ulf Kristersson.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 8

Vätgasreducerad järnsvamp från Hybrit Development AB. Från vänster: Ulf Kristersson, statsminister Sverige, Adam Axelsson (projektdeltagare Stålomställningen, SSAB), Johnny Sjöström (chef SSAB Special Steels och platschef SSAB Oxelösund) och Martin Lindqvist (vd och koncernchef SSAB).

Produktion av fossilfri järnsvamp

SSAB har hittills producerat mer än 1 000 ton stål av järnsvamp från Hybrit Development AB:s pilotanläggning i Luleå. SSAB är delägare i pilotanläggningen tillsammans med Vattenfall och LKAB. Fossilfri järnsvamp kommer tillsammans med återvunnet stålskrot att utgöra råmaterial till SSABs elektriska stålverk, som planeras ersätta masugnarna i Norden.

Säkrare arbetsplats

Säkerheten för SSABs anställda och entreprenörer fortsatte att förbättras. Koncernens olycksfallsfrekvens (LTIF) minskade till 0,87 (1,06), mycket tack vare att SSABs verksamhet i Finland inte hade någon arbetsskada med förlorad arbetstid under 2023. Under året avslutades SSAB Europes säkerhetsprogram, som ger samtliga anställda en två veckor lång utbildning inom säkerhetsfrågor.

Medarbetare vid SSAB i Tavastehus.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 9

Först inom fossilfritt

Under 2023 lanserades många nya produkter med SSABs fossilfria stål. Bland annat invigdes världens första byggnad där fossilfritt stål använts, genom ett samarbete mellan Peab och SSAB, tillsammans med Ruukki Construction och fastighetsbolaget Wihlborgs.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

SSAB Zero – utan fossila koldioxidutsläpp

Under året levererades över 50 000 ton av det nya stålet SSAB Zero. Det är baserat på återvunnet stålskrot, producerat med fossilfri el och biogas, och utan praktiskt taget några fossila koldioxidutsläpp. SSAB stärkte därmed ledarpositionen i stålindustrins gröna omställning, genom ett heltäckande erbjudande av stål utan fossila koldioxidutsläpp, oavsett råvara. Kunder som redan vid lanseringen ingick avtal om leverans av SSAB Zero var bland andra Volvo Group, Alfa Laval, Cargotec, Epiroc och Peab. SSAB Zero finns också tillgängligt hos Tibnor och utvalda distributionspartners i Norden: Stena Stål, Stålgross och Norsk Stål. SSAB Zero lanserades under 2023. Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari inviger världens första byggnad med fossilfritt stål.

Vidare levererades de första konsumentprodukterna i form av ett armbandsur från svenska klocktillverkaren TRIWA (tillverkade av fossilfritt stålpulver) och den första möbeln genom norska Vestres bänk för park- och stadsmiljö. Forvia, en av bilindustrins största underleverantörer, visade också upp en sätesram där en viktig del av konstruktionen är gjord av fossilfritt stål. Volvo Construction Equipment levererade den första dumpern byggd med fossilfritt stål till den amerikanska marknaden.

Besök på SSAB vid handelstoppmöte

En rad beslutsfattare besökte i maj SSAB och Hybrit Development AB:s pilotanläggning i Luleå i samband med ett handels- och teknikmöte mellan EU och USA. Bland annat deltog USA:s utrikesminister Anthony Blinken, handelsminister Katherine Tai och näringsminister Gina Raimondo, samt EU:s kommissionär för handel Valdis Dombroskis och kommissionär för konkurrenskraft Margrethe Vestager, samt representanter för den svenska regeringen och näringslivet.

Nyckeltal 2023

Nyckeltal	2023	2022
Intäkter, Mkr	119 489	128 745
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, Mkr1)	20 141	32 675
Justerat rörelseresultat, Mkr1)	16 467	29 283
Rörelseresultat, Mkr	16 467	-4 355
Resultat före skatt, Mkr	16 716	-4 641
Årets resultat, Mkr	13 038	-10 877
Justerat resultat per aktie, kr1)	12,67	22,38
Resultat per aktie, kr	12,67	-10,57
Operativt kassaflöde, Mkr	21 524	22 693
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-), Mkr	-18 206	-14 287
Utdelning per aktie, kr (förslag för 2023)	5,00	8,70
Koldioxidutsläpp2), tusen ton	9 915	9 844
Anställda3)	14 565	14 568
Olycksfallsfrekvens (LTIF)4)	0,87	1,06

1) Exklusive jämförelsestörande poster. Inga jämförelsestörande poster rapporterades under 2023, medan år 2022 avser främst nedskrivningen av goodwill om 33 291 Mkr.
2) Direkta utsläpp från produktionen (scope 1).
3) Tillsvidareanställda vid årets slut.
4) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF), inklusive underleverantörer.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

SSABs övergripande mål

SSABs strategi syftar till att skapa en långsiktig värdeutveckling för aktieägare och andra intressenter. Under 2023 lanserades nya mål för kapitalstruktur och utdelning. Innan årliga utdelningsförslag och justeringar av kapitalstrukturen bestäms kommer kapitalbehovet för kommande år att utvärderas, baserat på marknadsutsikter, investeringsplaner och övriga överväganden. SSABs långsiktiga målsättning inom hållbarhet är att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten till omkring 2030 och att bli världens säkraste stålföretag.

Finansiella mål

Område	Mål	Utfall
Lönsamhet	Branschledande lönsamhet: Högst EBITDA-marginal jämfört med jämförbara konkurrenter.1)	SSABs justerade EBITDA-marginal uppgick till 16,9 (25,3) % vilket var näst högst i jämförelsegruppen.
Kapitalstruktur	Nettoskuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) ska vara mellan –20 % och 20 %.	SSAB hade vid årets slut en nettokassa om 18,2 (14,3) miljarder kronor, vilket motsvarar en nettoskuldsättningsgrad på -27 (-21) %.
Utdelning	Utdelningen ska utgöra 40 % av vinsten efter skatt.	Styrelsen föreslår en utdelning om 5,00 (8,70) kronor per aktie för verksamhetsåret 2023, vilket motsvarar 40 % av årets resultat.

1) ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, ThyssenKrupp och U.S. Steel.
2) Positionen 2023 baseras på de nio första månaderna.

Hållbarhetsmål

Område	Mål	Utfall
CO2-utsläpp, scope 1 och 2	Minskning med 35 % till 2032 jämfört med 2018.1)	Under 2023 minskade CO2-utsläppen med 6 (7) % jämfört med 2018 års nivå.
Säkerhet	Olycksfallsfrekvens (LTIF) under 1,5 och total registrerbar skadefrekvens under 6,2 (avseende 2023).	Olycksfallsfrekvensen uppgick till 0,87 (1,06) och total registrerbar skadefrekvens till 6,2 (7,8) per en miljon arbetade timmar.
Leveranser av stål utan fossila koldioxidutsläpp	Leveranser av 40 000 ton av stålet SSAB Zero under 2023.	Under året levererades över 50 000 ton.

1) Målet är godkänt av Science Based Targets inititative, SBTi. Processen för att uppdatera klimatmålet till SBTi 1,5 grader pågår och förväntas avslutas under 2024.

Marknad och strategi

SSAB är en liten aktör på den globala stålmarknaden men är marknadsledande inom vissa områden och ledande i industrins gröna omställning.

Globala trender som påverkar stålindustrin

Globala trender	Påverkan på stålindustrin	Exempel på hur SSAB bemöter trenden
Klimatförändringar och knappa resurser	• Efterfrågan på stål med lågt klimatavtryck ökar • Ökade kostnader för koldioxidutsläpp • Utveckling av mer resurs- och koldioxideffektiva produkter och processer • Stålproduktion och leverantörskedjor kan påverkas av ett förändrat klimat	• Omställningsplan att ersätta masugnar och koksverk i Norden med elektriska ljusbågsugnar till omkring 2030 • Lansering av SSAB Zero, baserat på återvunnet stålskrot utan fossila koldioxidutsläpp • Plan att lansera kommersiella volymer av fossilfritt stål för att stödja en fossilfri värdekedja
Befolkningstillväxt och urbanisering	• Ökad efterfrågan på stål inom byggnation, infrastruktur och energi • Ökad efterfrågan på hållbara och energieffektiva byggnader och trafiklösningar	• SSAB erbjuder ett brett utbud av stålprodukter inom byggande och infrastruktur, till exempel för entreprenadmaskiner och anläggningar för förnybar energi
Digitalisering	• Digitala tjänster ger ökad tillgång till effektiva styrsystem och ökad transparens i värdekedjan • Marknadsdynamiken påverkas av e-handel och digitala plattformar	• SSAB utvecklar utbudet av digitala tjänster och verktyg samt även nya affärsområden, exempelvis fossilfritt stålpulver som kan användas till 3D- printing, så kallad additiv tillverkning • SSAB arbetar med användning av robotteknik, maskininlärning och avancerad analys för att förbättra produktionsstabilitet och öka effektivitet
Förändrade globala marknadsförutsättningar	• Regionala marknader får större vikt till följd av ökad protektionism och handelspolitiska restriktioner • Leverantörskedjorna har förändrats, dels på grund av regionalisering och dels till följd av Rysslands invasion av Ukraina och nedstängningar relaterade till Covid-19 • Ökad efterfrågan på stål i utvecklingsekonomier	• SSAB fortsätter stärka positionen på hemmamarknaderna och investera i produktionskapaciteten så att varje anläggning kan täcka mer av koncernens produktsortiment, samt arbetar för att minska risker inom leverantörskedjan, både inom leveranssäkerhet och hållbarhet • SSAB arbetar med att marknadsföra fördelarna med höghållfasta stål, inte minst på tillväxtmarknader

Stålmarknaden och SSABs position

Drivkrafterna på den globala stålmarknaden fortsätter vara positiva för SSAB, trots den ekonomiska och geopolitiska oron i världen.

Efterfrågan på stål

• Efterfrågan varierar med konjunkturen
• Ökad efterfrågan på SSABs produkter, framförallt på höghållfasta stål och stål utan fossila koldioxidutsläpp
• Ökad efterfrågan inom infrastruktur och försvarsindustrin

Handelsflöden

• Den globala handeln har minskat de senaste åren på grund av handelshinder och höga transportkostnader
• Amerikanska och europeiska tariffer är i princip oförändrade
• EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid- avtryck (CBAM) får effekt från och med 2026
• SSAB har en bra position genom hemma- marknaderna Norden och Nordamerika, med produktion nära kunderna

Produktionskapacitet

• I stort sett ingen import av stål till Europa från Ryssland och Ukraina
• Kostnader för koldioxidutsläpp gör tillväxt inom masugnsbaserad stålproduktion olönsam i Europa
• Långa ledtider för nya investeringar
• Bra förutsättningar för ett högt globalt kapacitetsutnyttjande kommande åren

Råmaterial

• Marknaden har stabiliserats efter de störningar som uppstod i samband med Rysslands invasion av Ukraina
• Kina har återhämtat sig på den globala# MARKNAD OCH STRATEGI

Råvarumarknaden efter Covid-19

Efterfrågan på mer hållbara material förväntas öka.

Marknadssegment

SSAB verkar i segmentet för platta kolstål (stål med en viss kolhalt) som valsas till plåt. Med en årlig produktionskapacitet på cirka 8,8 miljoner ton råstål är SSAB en mindre aktör på den globala marknaden, men har ledande positioner inom fyra definierade segment. Dessa segment utgör cirka 2 % av den global marknaden för kolstål:

• Specialstål globalt, exempelvis AHSS och seghärdade stål (Q&T).
• Premiumstål för fordon globalt (avancerade höghållfasta stål, AHSS).
• Platta stål och rör i Norden.
• Grovplåt i Nordamerika.

SSAB är även återförsäljare av stål och andra metaller via dotterbolaget Tibnor, samt erbjuder stålbaserade byggprodukter via dotterbolaget Ruukki Construction.

Kundsegment

Kundsegmenten omfattar tunga transporter, bygg och infrastruktur, industriapplikationer, fordonsindustri, bygg- och anläggningsmaskiner (inklusive lyftkranar) samt energi och materialhantering (inklusive gruvdrift). På hemmamarknaderna Norden och Nordamerika säljs standardstål i viss utsträckning via servicecenter och distributörer. SSAB har egna säljkanaler i 50 länder.

Kundsegment	Andel av totala leveranser under 2023¹
Tunga transporter
Bygg och infrastruktur
Industriapplikationer
Fordonsindustri
Bygg- och anläggningsmaskiner (inklusive lyftkranar)
Energi och materialhantering (inklusive gruvdrift)
¹ Definieras som platta höghållfasta seghärdade stål (Q&T) och varmvalsade avancerade höghållfasta stål (AHSS) över 700 MPa i fokussegmenten.
² Definieras som varmvalsade, kallvalsade och färgbelagda avancerade höghållfasta stål (AHSS) för bilindustrin (tunnplåt) över 420 MPa.

Vår vision: En starkare, lättare och mer hållbar värld

Tillsammans med våra kunder vill vi förverkliga den fulla potentialen av lättare, starkare och mer hållbara stålprodukter. Starkare stål leder till minskad förbrukning av bränsle och ökad lastkapacitet i våra kunders produkter, och vi vill vara först med att sälja fossilfritt stål i kommersiell skala. Våra värderingar, drivande, äkta och steget före, vägleder oss i vårt arbete med att nå visionen.

Anställda vid SSABs testlaboratorium i Brahestad.

SSABs strategiska riktning

Strategin beskriver hur SSAB ska vara konkurrenskraftigt på den globala stålmarknaden och därmed skapa värde till kunder, ägare och andra intressenter.

Ställa om till en effektiv, flexibel och fossilfri verksamhet

SSAB har beslutat om att ställa om till ett fossilfritt stålproduktionssystem för att möjliggöra en mer effektiv, flexibel och hållbar verksamhet. Omställningen i Oxelösund är ett första steg. Parallellt driver SSAB sedan länge koncernomfattande program för kontinuerliga förbättringar, effektivisering av rörelsekapital och minskning av koldioxidutsläpp.

Stärka vår högpresterande organisation

SSABs strategi och affärsmodell bygger på en högpresterande och decentraliserad organisation med högt medarbetar- engagemang. Ett fortsatt arbete inom ledarskaps- och kompetensutveckling, samt inkludering och mångfald, är en viktig del i detta.

Branschledande lönsamhet

SSABs mål är att leverera en hållbar, branschledande lönsamhet genom utveckling av ledande marknadspositioner inom de segment vi valt att verka inom, samt genom ständig utveckling av våra arbetssätt.

Säkerställa ledande positioner på våra hemmamarknader

SSAB är marknadsledare på våra hemmamarknader – platta produkter samt rör i Norden och grovplåt i Nordamerika. Den långvariga relationen och närheten till kunderna på våra hemmamarknader ger SSAB en konkurrensfördel. Strategin är att förstärka våra marknadspositioner genom att fortsätta utveckla erbjudanden och kapaciteten inom stålproduktionen och distribution.

Expandera globalt ledarskap inom special- och premiumstål

SSAB är globalt marknadsledande inom seghärdat stål (Q&T) och specifika höghållfasta stål. Vi erbjuder också andra premiumstål med ökat kundvärde. Strategin är att växa genom att uppgradera kunder från standardstål till höghållfasta premiumalternativ samt etablera oss på nya marknader och segment. Sammantaget förbättrar detta SSABs produktmix.

Etablera en ledande position inom utsläppsfria stål

SSABs strategi är att fortsätta utveckla och öka vår försäljning av världsledande hållbara premiumstål globalt. Vi fortsätter bredda vårt erbjudande och skapa marknader för fossilfritt stål. Vi har också introducerat nya utsläppsfria stål baserade på återvunnet skrot.

Differentiering genom en överlägsen kundupplevelse

SSAB erbjuder en kundupplevelse som överträffar konkurrenternas tack vare en för stålbranschen unik säljmodell där försäljning ofta sker direkt till slutanvändaren. SSAB arbetar för att vara bäst i branschen på leveranssäkerhet och ledtider, där utvecklingen av digitala tjänster och försäljning är en viktig del.

Världens säkraste stålföretag

Ambitionen är att bli världens säkraste stålbolag genom att kontinuerligt arbeta med samt förbättra våra säkerhetsrutiner och processer för att eliminera säkerhetsrisker inom vår verksamhet.

Tidslinje för fossilfri stålproduktion

SSAB är på väg att revolutionera järnmalmsbaserad ståltillverkning och siktar på att vara först i världen med att leverera fossilfritt stål till marknaden. Under året lanserades ett nytt stål, baserat på återvunnet stålskrot och utan fossila koldioxidutsläpp, och byggnationen av en ny ljusbågsugn i Oxelösund påbörjades.

Under 2023 lanserades SSAB Zero, ett stål baserat på återvunnet stålskrot och som produceras med fossilfri el och biogas. SSAB Zero ger därmed praktiskt taget inte upphov till några fossila koldioxidutsläpp. Under 2023 levererades över 50 000 ton och planen är att stegvis öka leveranserna till 100 000 ton 2025.

Fakta om SSAB Zero

SSAB Zero är baserat på återvunnet stålskrot och produceras i ljusbågsugnar som drivs med fossilfri el och biogas. De fossila utsläppen av växthusgaser vid tillverkning av SSAB Zero är 0,0 kg CO2e per kg stål – inklusive köpt energi (scope 1 och 2). SSAB tillämpar emissionsfaktorer som är godkända av marknaden för den el som används och kan säkra fossilfri el genom ursprungsgarantier. SSAB Zero är unik på marknaden, eftersom SSAB inte använder sig av massbalansallokering eller kompensation för koldioxidutsläpp. Uppgifterna om koldioxidavtrycket är tredjepartsgranskade. Kvaliteten och produktegenskaperna är desamma som för SSABs traditionella stål.

SSAB Zero – nästa generation återvunnet stål

Omställning av det nordiska produktionssystemet

Under året påbörjades byggnationen av en ny ljusbågsugn vid SSABs anläggning i Oxelösund, vilket är det första steget i SSABs plan att konvertera hela det nordiska produktionssystemet fram till omkring 2030. I Oxelösund ska de två masugnarna samt koksverket stängas ner och en ljusbågsugn med tillhörande råvaruhantering byggas. Omställningen i Oxelösund innebär förutom ett fossilfritt produktionssystem även ökad kapacitet för avancerade höghållfasta stål och en ökad flexibilitet. Efter ombyggnationen kommer SSAB att kunna producera stål utan fossila koldioxidutsläpp med en flexibel mix av fossilfri järnsvamp och skrot som råvara. Vidare planeras ombyggnationer vid stålverken i Luleå och Brahestad till kostnadseffektiva elektrostålverk, så kallade mini-mills, med elektriska ljusbågsugnar, integrerad valsning och vidareförädling. Samtidigt ska anläggningarna i Borlänge och Tavastehus vidareutvecklas för anpassning till de nya produktionsprocesserna. För dessa stålverk och anläggningar har ännu inget formellt investeringsbeslut fattats.

SSABs omställningsplan för det nordiska tunnplåtssystemet innebär att i stort sett alla koldioxidutsläpp från den egna verksamheten kommer att försvinna till omkring 2030. Stängningen av SSABs masugnar kommer att minska de direkta koldioxidutsläppen med runt 90 %, vilket motsvarar mer än 8 miljoner ton per år. Resterande direkta utsläpp relaterar främst till olika värmningsprocesser, där SSAB arbetar för att hitta alternativa bränslen.

SSABs omställning är betydande i relation till Nordens klimatmål. Sveriges totala koldioxidutsläpp kan minska med cirka 10 % och Finlands med motsvarande cirka 7 %.

För att SSAB ska kunna genomföra omställningen är ett antal faktorer viktiga:

• Tillgång till el vid anläggningarna i Sverige och Finland
• Tillgång till råmaterial, främst fossilfri järnsvamp och skrot
• Lika villkor för statligt omställningsstöd för alla europeiska stålbolag
• Tillstånd för ombyggnad av anläggningarna
• Tillgång till relevant kompetens
• Regelverk som innebär kostnader för koldioxidutsläpp

”Genom SSABs omställning kan Sveriges totala koldioxidutsläpp minska med cirka 10 % och Finlands med cirka 7 %.”

SSABs stålverk i Luleå, Sverige.

Tillgång till el

SSAB använder idag 1,6 TWh el i de nordiska anläggningarna. I takt med att masugnarna byts ut mot ljusbågsugnar till omkring 2030 kommer elanvändningen att öka med ungefär 4,5 TWh, varav 2,5 TWh i Sverige. Det kan jämföras med överskottet på el i Sverige, som under 2022 uppgick till 33 TWh.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB är indelat i tre divisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas, samt två dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction.

SSAB Special Steels

SSAB Special Steels är en global stålleverantör och servicepartner för seghärdade och avancerade höghållfasta stål. SSAB är den största tillverkaren av höghållfasta stål globalt med en uppskattad marknadsandel på 25 %. SSAB Special Steels ansvarar för försäljning av SSABs seghärdade stål (Q&T) och avancerade höghållfasta stål (AHSS) samt stålproduktionen i Oxelösund, Sverige, och Mobile, USA. Den breda produktportföljen omfattar ett antal unika höghållfasta stål, däribland varumärkena Hardox (hård och seg plåt med hög slitstyrka) och Strenx (avancerat konstruktionsstål). Försäljningen är diversifierad mellan både kundsegment och geografier. SSAB Special Steels säljer plåt direkt till såväl stora maskintillverkare och servicecenters som mindre slutanvändare genom ett eget globalt försäljningsnätverk. Dotterbolaget Abraservice Group och nätverket Hardox Wearparts (fristående aktörer som erbjuder slitdelar och reparationsservice) förser marknaden med delar producerade från Hardox slitplåt. De främsta konkurrenterna är ArcelorMittal, Dillinger, Voestalpine, Nucor, Nippon Steel, ThyssenKrupp, JFE och NLMK Clabeq. SSAB Special Steels produkter adderar ett betydande kundvärde i form av ökad produktivitet och hållbarhetsprestanda, vilket ger förutsättningar för mer stabila priser över konjunkturcykeln. Marknaden för höghållfasta stål växer strukturellt och strategin är att driva tillväxt genom att introducera nya produkter och utveckla applikationer tillsammans med kunder som gör det möjligt att uppgradera till höghållfasta stål från standardstål. Målsättningen är att leverera 2,2 miljoner ton höghållfasta stål under 2030. Under 2023 uppgick leveranserna till 1,3 miljoner ton. Läs om mer om SSAB Special Steels resultat i Förvaltningsberättelsen.

SSAB Special Steels bidrar till SSABs strategi genom att:

• Öka koncernens andel av höghållfasta stål i relation till den totala försäljningen
• Omställning till fossilfri stålproduktion i Oxelösund genom byggnation av ljusbågsugn och stängning av masugnarna
• Utveckla det fossilfria erbjudandet
• Öka tillväxten nedströms för att minska konjunkturkänsligheten

Anställda vid SSAB Special Steels anläggning i Oxelösund. Planen är att stänga ned koksverk och masugnar och starta produktion av stål utan koldioxidutsläpp, baserat på återvunnet skrot och järnsvamp.

SSAB Europe

SSAB Europe är en ledande nordisk producent av premiumprodukter som högkvalitativa tunnplåts-, grovplåts- och rörprodukter. SSAB Europe ansvarar för försäljning av produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör i Europa, samt den globala affären för kundsegmentet Automotive. SSAB Europe ansvarar för stål- och plåtproduktionen i Brahestad och Tavastehus, Finland, och i Luleå och Borlänge, Sverige, samt bedriver rörtillverkning i bland annat Tavastehus. SSAB Europe fokuserar på att förbättra produktmixen och arbeta med olika distributionskanaler. En högre andel premiumprodukter ger bättre och mer stabil lönsamhet över konjunkturcykeln. Premiumprodukterna består av avancerade höghållfasta stål (AHSS) till fordonssegmentet och övriga premiumprodukter. SSAB Europe har en stark position inom flera fordonstillämpningar med några av de mest avancerade produkterna på marknaden för ultrahöghållfasta stål. Efterfrågan växer snabbare än standardstål och drivs av biltillverkarnas behov av lägre vikt och ökad säkerhetsprestanda. Produkterna säljs bland annat under varumärket Docol. SSABs ledande position inom fossilfritt stål och etablerade partnerskap öppnar möjligheter att nå nya kunder inom fordonssegmentet. Inom övriga premiumprodukter finns färgbelagda produkter, stål för effektiv laserskärning samt korrosionsbeständigt stål med varumärken som Greencoat, Laser och Weathering. De främsta konkurrenterna är ArcelorMittal, Dillinger, Salzgitter, ThyssenKrupp, Tata Steel Europe, U.S. Steel och Voestalpine. Strategin är att kontinuerligt öka volymerna av premiumprodukter och Automotive AHSS- produkter. Under 2023 uppgick dessa leveranser till motsvarande 806 respektive 657 kton. Samtidigt kommer leveranserna av standardprodukter att minska, särskilt utanför hemmamarknaden. Läs om mer om SSAB Europes resultat i Förvaltningsberättelsen.

SSAB Europe bidrar till SSABs strategi genom att:

• Stärka positionen på SSABs hemmamarknad (Norden)
• Öka andelen premiumprodukter
• Planerar att bygga nya integrerade elektrostålverk, så kallade mini mills, med elektriska ljusbågsugnar, integrerad valsning och vidareförädling, samt stänga ner masugnarna i Luleå och Brahestad
• Utveckla det fossilfria erbjudandet

Säkerheten på SSABs arbetsplatser förbättrades under året. Under 2023 noterades inga arbetsplatsskador med förlorad arbetstid på SSAB Europes anläggningar i Brahestad och Tavastehus, Finland.

SSAB Americas

SSAB Americas är den största producenten av grovplåt i Nordamerika och har en stark position genom hög kostnadseffektivitet och kvalitet. Under 2023 påbörjades produktionen av SSAB Zero med förnybar el och biobränslen. SSAB Americas ansvarar för försäljningen av grovplåt i Nordamerika samt ansvarar för den skrotbaserade stål- och plåtproduktionen i Montpelier, USA. SSAB Americas fokuserar på en hög nivå av service och kvalitet, att behålla den ledande kostnadspositionen och att ha den mest flexibla produktionsstrukturen på marknaden. SSAB Americas arbetar aktivt med att ha en bra balans mellan försäljning via distributörer och slutanvändare. Fokus ligger också på att öka tillväxten av premiumprodukter för energi-. och offshoresegmenten samt tunga transporter vilket bland annat innefattar järnvägsvagnar och skeppsbyggande. De främsta konkurrenterna är amerikanska stålproducenter som Nucor, Cleveland-Cliffs, EVRAZ, Algoma Steel samt importerade produkter. Läs om mer om SSAB Americas resultat i Förvaltningsberättelsen.

Under 2023 lanserades det första kommersiella stålet utan i princip några fossila CO2-utsläpp: SSAB Zero. Stålet produceras i SSABs anläggning i Montpelier, USA, med återvunnet stål som råmaterial.

SSAB Americas bidrar till SSABs strategi genom att:

• Bibehålla en ledande position på SSABs hemmamarknad Nordamerika
• Öka andelen premiumprodukter
• Utveckla ett fossilfritt produkterbjudande

Tibnor

Tibnor är Nordens ledande distributör av stål, metaller och bearbetningstjänster. Tibnor är koncernens fullsortimentsdistributör av stål och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor köper och säljer material, producerat både av SSAB och andra leverantörer, och spelar en viktig roll när det gäller att säkra SSABs ledarskap på den nordiska hemmamarknaden. Fokus ligger på ökad tillväxt, exempelvis inom komponenter, genom ökad onlineförsäljning och en stark lokal närvaro. Tibnor har ett nära samarbete med många strategiska leverantörer och partners för att skapa bättre lösningar för kunderna som verkar i den nordiska industrin. Läs mer om Tibnors resultat i Förvaltningsberättelsen.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 28

Tibnor

Tibnor har som målsättning att vara den ledande leverantören av stål och stålprodukter på de nordiska och baltiska marknaderna. Tibnor verkar inom två affärsområden: distribution av stålprodukter och komponenttillverkning. Koncernens distributörsverksamhet utgör majoriteten av intäkterna. Tibnors huvudsakliga målgrupper är små och medelstora företag inom bygg-, tillverknings- och verkstadsindustrin. Tibnors främsta konkurrenter är BE Group, Stena Stål, Norsk Stål, Lemvigh Muller och Kontino samt ett antal nationella, lokala företag och nischaktörer.

Ruukki Construction

Ruukki Construction tillverkar och säljer energieffektiva byggnadslösningar, med fokus på norra och östra Europa. Tibnor bidrar till SSABs strategi genom att:

• Stärka positionen på den nordiska hemmamarknaden genom fokus på små och medelstora kunder
• Nära samarbete med SSABs divisioner främjar stabilitet över konjunkturcykeln
• Marknadsföra SSABs premium- och serviceerbjudanden, inklusive fossilfritt stål
• Ökat värdeskapande genom att utveckla komponenttillverkning och annan bearbetning

Ruukki Construction erbjuder kompletta stålbaserade tak- och vägglösningar för byggnader. Detta inkluderar produkter, design och teknisk support med SSAB som huvudsaklig stålleverantör. Under de senaste åren har Ruukki Construction genom en rad omstruktureringar skapat en solid grund för att uppnå hållbar tillväxt med kunder inom de viktigaste affärsområdena – tak och byggnadsskal i Norden, Baltikum samt centrala Östeuropa. Läs mer om Ruukki Constructions resultat i Förvaltningsberättelsen. Ruukki Constructions främsta konkurrenter är andra leverantörer av stålbaserade byggvaror som Kingspan, Lindab och Areco.

Ruukki Construction bidrar till SSABs strategi genom att:

• Stärka positionen på den nordiska hemmamarknaden genom fokus på byggsegmentet
• Stark kompetens inom stålbaserade byggprodukter, som grund för fortsatt produktutveckling inom SSAB
• Utveckla ett fossilfritt erbjudande inom byggsegmentet

Hållbarhetsredovisning

Allt vi gör syftar till att skapa en starkare, lättare och mer hållbar värld. Hållbarhet är en central drivkraft både för oss och våra kunder. Vi leder stålindustrins gröna omställning och planerar att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från vår egen verksamhet till omkring 2030.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 29

Mål 3 God hälsa och välbefinnande

Alla som arbetar på SSAB har rätt till en hälsosam arbetsmiljö utan olycksfall. Vårt mål är att bli världens säkraste stålföretag och att förebygga alla arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar.

Mål 5 Jämställdhet

Vi har nolltolerans mot all form av diskriminering och arbetar aktivt för att skapa en inkluderande arbetsmiljö där alla känner sig uppskattade. Vi ställer krav på våra leverantörer på respekt för mänskliga rättigheter och förbud mot diskriminering.

Mål 7 Hållbar energi för alla

SSAB driver på utbyggnaden av fossilfri el i de länder där vi verkar. Genom samriskbolaget Hybrit Development AB är vi involverade i utveckling av fossilfri järnsvamp med hjälp av vätgas, framställd av fossilfri el.

Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Vi utvecklar en fossilfri värdekedja för stål genom HYBRIT-tekniken tillsammans med våra samarbetspartners och kunder.

Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion

SSAB arbetar med att förbättra resurseffektiviteten och minska användningen av råmaterial och naturresurser exempelvis genom ett cirkulärt arbetssätt. Hållbarhet är en integrerad del i vårt leverantörsarbete.

Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna

Vår ambition är att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet till omkring 2030, vilket kan minska Sveriges koldioxidutsläpp med cirka 10 % och Finlands med cirka 7 %.

Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen

SSAB har nolltolerans mot mutbrott och korruption och har höga krav inom affärsetik. Vi arbetar också aktivt för att stärka mänskliga rättigheter i vår verksamhet liksom hos våra leverantörer.

Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap

Samarbete är en viktig del av att förändra samhället i mer hållbar riktning. Utöver Hybrit Development AB, deltar vi till exempel i First Movers’ Coalition, en plattform för att öka efterfrågan på koldioxidsnål teknik. SSAB samarbetar också nära ett antal kunder vad gäller utveckling av det fossilfria erbjudandet.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 30

FN:s globala mål för hållbar utveckling

SSABs hållbarhetsarbete fokuserar främst på åtta av FN:s hållbarhetsmål.

Hållbarhetsstrategi och styrning

Hållbarhetsarbetet utgår från SSABs hållbarhetsåtaganden, dialoger med intressenter och den strategiska ambitionen att vara först på marknaden med fossilfritt stål.

Hållbarhetsåtagande

SSAB är medlem i FN:s Global Compact och står bakom de tio principerna inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. SSAB har också åtagit sig att bedriva verksamheten i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling och Parisavtalet. SSAB stödjer även International Bill of Human Rights, Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Hållbarhetsstrategi

SSABs hållbarhetsstrategi omfattar det fossilfria kunderbjudandet och arbetet med att vara ledande inom hållbarhet.

• Först med fossilfritt stål: SSAB vill vara det första stålbolaget i världen som levererar fossilfritt stål till marknaden. Redan idag arbetar SSAB för att hjälpa kunderna att minska sin miljöpåverkan genom att exempelvis uppgradera till höghållfast stål i stället för standardstål.
• Ledande hållbarhetsprestanda: SSAB vill vara ledande inom hållbarhet, vilket omfattar ambitionen att bli världens säkraste stålföretag och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten till omkring 2030.

Intressentdialoger

SSAB har regelbunden kontakt med intressenter och arbetar för en öppen dialog för att öka förståelsen för deras perspektiv på verksamheten, och anpassar dialogen löpande för att tillgodose intressenternas behov. De intressentgrupper som påverkas mest av SSABs verksamhet, eller som påverkar SSABs verksamhet mest, är:

• befintliga och nya kunder
• befintliga och nya anställda
• aktieägare, investerare och finansiärer
• befintliga och nya leverantörer
• lokala samhällen nära SSABs produktionsanläggningar
• myndigheter och andra offentliga organisationer

Andra intressenter omfattar bland andra media, tillsynsmyndigheter, forskningsinstitut, universitet och yrkesskolor. Under året diskuterades bland annat följande frågor:

• SSABs erbjudande av stål med låga koldioxidutsläpp, samt SSABs omställning till fossilfri stålproduktion (med kunder och investerare men även medarbetare och fackliga representanter)
• Tillgång till el och elnätsanslutning till produktionsanläggningarna (med statliga företrädare men även med till exempel investerare)
• Nya regler för hållbarhetsrapportering (med andra bolag men även branschorganisationer och representanter från finansiella sektorn)
• Urbefolkningars rättigheter (med representanter från den samiska befolkningen samt med andra bolag och myndighetsrepresentanter i norra Sverige)
• Hälsa och säkerhet i SSABs verksamhet (i samtliga intressentdialoger)
• SSABs arbete inom inkludering och mångfald (med egna anställda men även andra bolag och investerare)

SSABs styrelse tar del av intressentdialogerna främst genom Årsredovisningen. Mer information om intressentengagemang finns på SSABs hemsida.

Intressentdialoger om SSABs omställning

Under året avslutades samrådsprocessen för omställningen av stålproduktionen i Luleå. Inom ramen för samrådsprocessen genomfördes intressentdialoger med bland andra allmänhet, kommunen, myndigheter, närliggande verksamheter och särskilt berörda, exempelvis boende i närområdet och representanter för närliggande sameby. Samrådet är en del av miljökonsekvensbedömningen enligt svensk lag.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 31

Även i Brahestad, där SSAB också planerar en omställning till elektrostålverk, sker löpande dialoger med intressenter, både med företrädare för olika myndigheter och organisationer men också genom att representanter från SSAB finns tillgängliga för frågor från allmänheten. Under året genomförde SSAB regelbundet möten mellan anställda och representanter för företagsledningen i syfte att informera om den planerade omställningen av SSABs anläggningar och ge medarbetarna möjlighet att ställa frågor. SSAB har även regelbundna möten med de fackliga företrädarna om kompetensutveckling, exempelvis i samband med omställningen, samt medarbetarnas arbetsmiljö.

Väsentlighetsanalys

SSAB genomförde den senaste väsentlighetsanalysen 2019. Processen beskrevs i Årsredovisningen 2020 (sida 101) och utvärderades under 2022. Under 2023 genomförde SSAB en ny väsentlighetsanalys utifrån så kallad dubbel väsentlighet, det vill säga både finansiell och hållbarhetsmässig. Den utgör grunden till en uppdatering av hållbarhetsstrategin och kommande hållbarhetsredovisning i enlighet med EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD.

Hållbarhetsstyrning

Hållbarhetsstyrningen utgår från SSABs vision och värderingar, som sammanfattas i uppförandekoden. Upplysningarna om hållbarhetsstyrning kompletterar upplysningarna om SSABs styrning i Bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsens ansvar

SSABs styrelse är ytterst ansvarig för hållbarhetsarbetet, inklusive att strategiskt hantera risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar. Detta innefattar även SSABs omställning till fossilfri stålproduktion. Exempelvis godkänner styrelsen uppförandekoden, hållbarhetsstrategin samt strategi och investeringar kopplade till omställningen till fossilfri stålproduktion.# Styrelsens ansvar

Styrelsen följer minst kvartalsvis utvecklingen av SSABs hållbarhetsarbete, i synnerhet koncernens CO2-utsläpp och säkerhetsarbete. Eftersom hållbarhets- och klimatfrågor, framförallt omställningen mot en fossilfri verksamhet, är en integrerad del av SSABs affärsstrategi så har styrelsen inget särskilt hållbarhetsutskott. Hållbarhetsredovisningen behandlas i revisionsutskottet som en del av Årsredovisningen.

Styrelsen följer de viktigaste intressenternas synpunkter, framför allt genom att arbetstagarrepresentanter ingår i styrelsen, men även genom kontakt med exempelvis aktieägare, framför allt i samband med årsstämman, samt myndigheter och politiker. I övrigt har styrelsen delegerat intressentdialogerna till koncernledningens medlemmar, inom respektive ansvarsområde. Vid behov eller större förändringar informeras styrelsen.

Koncernledningens ansvar

SSABs koncernledning ansvarar för den strategiska inriktningen för hållbarhetsarbetet, att fastställa väsentlighetsanalysen samt för att bedöma risker och möjligheter kopplade till klimatförändringarna. Koncernledningen följer regelbundet utvecklingen av hållbarhetsarbetet samt ansvarar för att processer finns på plats för att förhindra, identifiera och åtgärda negativ påverkan på mänskliga rättigheter som SSABs verksamhet kan orsaka eller bidra till. Ansvaret för hållbarhetsarbetet omfattar samtliga medlemmar av koncernledningen, där vd har det yttersta ansvaret gentemot styrelsen.

• Hållbarhetschefen ansvarar för framtagning av väsentlighetsanalys, hållbarhetsstrategin, samordning av hållbarhetsfrågor på koncernnivå, SSABs hållbara erbjudande, koncernens hälso- och säkerhetsarbete samt affärsetik inklusive mänskliga rättigheter.
• Den tekniska direktören ansvarar för miljöfrågor och sitter i styrelsen för samriskbolaget Hybrit Development AB.
• Ekonomi- och finansdirektören har övergripande ansvar för Årsredovisningen, finansiella frågor och investeringar med koppling till SSABs omställning mot fossilfri stålproduktion, samt även koordinering av SSABs riskhanteringsprocess där klimat- och hållbarhetsrisker ingår.
• Chefen för organisation, kultur och kommunikation ansvarar för kompetensförsörjning och -utveckling i samband med omställningen, SSABs arbete inom inkludering och mångfald samt för SSABs kommunikation och marknadsföring med koppling till hållbarhet.
• Divisionscheferna ansvarar för att driva hållbarhet och klimatarbete i linje med den övergripande affärs- och hållbarhetsstrategin samt att följa de direktiv och instruktioner som koncernledningen utfärdar för olika hållbarhetsområden.
• SSABs omställning mot fossilfri stålproduktion leds av ett särskilt Transformation office som rapporterar direkt till vd.

Väsentliga områden enligt GRI och deras omfattning

Väsentligt område enligt GRI	Omfattning
205: Antikorruption	SSAB-koncernen, leverantörer, partners
301: Material	Produktionsanläggningar, leverantörer
302: Energi	Produktionsanläggningar, leverantörer
305: Utsläpp	Produktionsanläggningar, kunder, leverantörer
306: Avfall	Produktionsanläggningar, leverantörer
403: Hälsa och säkerhet	SSAB-koncernen, leverantörer
405: Mångfald och jämställdhet	SSAB-koncernen
414: Utvärdering av leverantörer	Leverantörer

Avsnittet GRI-index specificerar var informationen om varje aspekt och tillhörande indikator finns.

Tvärfunktionella råd

SSAB har även olika tvärfunktionella ledningsgrupper och råd inom hållbarhetsfrågor, med uppgift att samordna och stödja hållbarhetsarbetet i koncernen, exempelvis vad gäller hälsa och säkerhet, miljöfrågor och affärsetik. Under året inrättades ett internt råd för ansvarsfullt företagande, där vd, chefsjurist, hållbarhetschef, divisionschefer och chefen för Etik & Compliance ingår.

Viktiga styrdokument för hållbarhet

Nedanstående styrdokument finns publicerade på SSABs hemsida. Utöver dessa finns även direktiv och instruktioner för bland annat arbetet med inkludering och mångfald. Alla direktiv och instruktioner omfattar hela koncernen och alla divisioner och dotterbolag har ansvar att implementera dem.

• Uppförandekod och Uppförandekod för leverantörer
• Direktiv och instruktion för hälsa och säkerhet
• Direktiv och instruktion för miljö
• Direktiv och instruktion för energi
• Direktiv och instruktion för kvalitetsarbete
• Direktiv och instruktion för antikorruption
• Direktiv och instruktion för efterlevnad av konkurrensregler

Due diligence, riskhantering och klagomål

SSAB arbetar riskbaserat och strategiskt med hållbarhetsfrågor. Processen omfattar riskidentifiering, policyutveckling, strategiutformning och framtagande av åtgärder som genomförs på ett strukturerat sätt för varje hållbarhetsområde som berörs. Processen samordnas oftast av hållbarhetsfunktionen på koncernnivå och följs upp mot hållbarhetsmål som beslutats av styrelsen. Uppföljningen rapporteras i Hållbarhetsredovisningen.

På SSAB är riskhanteringen integrerad i den årliga strategiprocessen. Hållbarhetsrisker, inklusive klimatrelaterade risker, ingår i den samlade riskbedömningen och rapporteras årligen till styrelsen. Under året har SSAB påbörjat ett arbete för att utveckla den systematiska bedömningen av risker för negativ påverkan på människor och miljö samt processen för bedömning av hållbarhetsrelevanta risker med finansiell påverkan på koncernen.

Samtliga produktionsanläggningar har ledningssystem för säkerhet och arbetsmiljö, i linje med ISO 45001. Miljö- och klimatarbetet sker främst inom ramen för ISO 14 001 och alla produktionsanläggningar är certifierade enligt standarden.

Klagomål kan rapporteras linjevägen till chef eller närmast högre chef, via lokala interna rapporteringskanaler samt vissel- blåsarfunktionen Ethics Line. SSAB har därutöver regelbundet möten med fackliga företrädare. Eventuella klagomål följs upp och hanteras. Därutöver förekommer olika intressentdialoger med leverantörer, kunder, myndigheter samt intressentorganisationer.

Under året fick SSAB inte några böter av betydande belopp och inga händelser som ledde till sanktionsåtgärder inträffade.

Hållbarhet och ersättning

SSABs riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beskrivs i Förvaltningsberättelsen. Det kortsiktiga rörliga lönedelen (STI) kan inkludera finansiella och icke- finansiella mål. De icke-finansiella målen ska vara kopplade till hållbarhet. För 2023 var hållbarhetsmålet olycksfallsfrekvens (LTIF). Målen beslutas av styrelsen och alla anställda som har STI omfattas av hållbarhetsmålet.

En genomgripande del av SSABs långsiktiga strategi utgörs av målsättningen att ställa om till fossilfri ståltillverkning. Den långsiktiga rörliga lönedelen (LTI) är kopplad till hållbarhet genom ett effektivt omställningsarbete, och mäts med både ett finansiellt och ett icke-finansiellt mål. Programmet 2023 omfattade två mål: Den relativa totalavkastningen på SSAB-aktien över en treårsperiod samt ett hållbarhetsmål omfattande den totala försäljningen av produkter utan fossila koldioxidutsläpp. Målen för LTI föreslås av styrelsen för beslut av bolagsstämman.

Om hållbarhetsredovisningen

SSABs hållbarhetsredovisning 2023 har framställts i enlighet med GRI Standards och innehåller även hållbarhetsrapportering enligt Årsredovisningslagen. EY har översiktligt granskat hållbarhetsredovisningen (sida 29–67, undantaget sida 42–45) och uttalat sig om den lagstadgade hållbarhetsrapporten (sida 103). Se sida 68 för revisorns yttrande.

SSAB har påbörjat ett arbete för att stärka internkontrollen över hållbarhetsrapporteringen, som en del i förberedelserna för CSRD. För närvarande sker kontrollaktiviteter främst genom analys av avvikelser och rimlighetsbedömningar av respektive funktionsansvarig samt på koncernnivå.

Hållbarhetsredovisningen avser SSAB-koncernen enligt den konsoliderade finansiella redovisningen. Intressebolag, samriskbolag eller underleverantörer ingår inte, om inte annat anges.

Rapportering av miljödata omfattar följande produktionsorter:

• SSAB Special Steels: Oxelösund och Virsbo, Sverige; Mobile, Alabama, USA
• SSAB Europe: Luleå, Borlänge och Finspång, Sverige; Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää, Oulainen, Pulkkila och Toijala, Finland
• SSAB Americas: Montpelier, Iowa, USA
• Ruukki Construction: Järnforsen, Sverige, Oborniki, Polen
• Tibnor: Köping, Sverige

Dessa produktionsorter omfattar tillsammans följande verksamheter: alla stålverk, alla valsverk, all ytbeläggning och alla rörverk. Klipplinjer är inkluderade om de är lokaliserade på dessa anläggningar.

För definitioner och hållbarhetsrelaterade förkortningar, samt för i förekommande fall förändringar mot tidigare rapportering, se avsnitt Definitioner.

Påverkan från SSABs verksamhet nu och i framtiden

Hållbarhet i värdekedjan

SSABs värdekedja har idag olika grad av påverkan på omvärlden. SSAB arbetar för att hantera och minimera påverkan på ett ansvarsfullt sätt. Genom ny teknik och omställning av verksamheten kommer SSABs påverkan på omvärlden, främst miljö, minska avsevärt under den närmaste tioårsperioden.STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

34

RÅMATERIAL

Måttlig påverkan

• Miljöpåverkan
• Mänskliga rättigheter och arbetsrätt hos leverantörer
• Hälsa och säkerhet

STÅLPRODUKTION

Hög påverkan

• Koldioxidutsläpp
• Avfall och biprodukter
• Användning av energi och råvaror
• Hälsa och säkerhet

TRANSPORTER

Måttlig påverkan

• Koldioxidutsläpp
• Användning av fossila bränslen
• Hälsa och säkerhet, arbetsrätt hos leverantörer

STÅLETS ANVÄNDNINGSFAS

Måttlig påverkan

• Användning

ÅTERANVÄNDNING

Låg påverkan

• Återvunnet stålskrot används i ljusbågsugnar och till viss del även i järnmalmbaserad stålproduktion

Innovationer för framtiden

• Fossilfri järnsvamp och skrot
• Fossilfri stålproduktion
• Fossilfria transporter
• Höghållfast stål ger redan idag miljöfördelar i form av lägre vikt och bränslebesparing
• Återvunnet fossilfritt skrot

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

35

Miljöarbete

SSAB har åtagit sig att minimera verksamhetens negativa miljöpåverkan och i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten till omkring 2030. SSABs koncernledning har beslutat om direktiv och instruktioner för miljö och energi. Styrdokumenten säkerställer att SSAB ska bidra till en säker, miljömässigt ansvarsfull och lönsam affärsmodell genom att utveckla produkter och tjänster i samarbete med kunder och leverantörer, samt att SSAB ska fortsätta använda råvaror och energi på innovativa och effektiva sätt, samtidigt som avfall minimeras. Energidirektivet förtydligar vikten av energifrågan för koncernen och arbetet med energieffektivitet. Koncernens tekniska direktör är ansvarig för miljöarbetet inklusive energifrågor. Miljöchefer i respektive land samordnar arbetet genom exempelvis miljöråd med representanter från divisionerna samt Tibnor och Ruukki Construction. Ansvaret för efterlevnad av miljöarbetet ligger i linjeorganisationen och varje anläggning har en egen miljöfunktion för att övervaka efterlevnaden av lagstiftning och miljötillstånd. De lokala miljöfunktionerna hanterar även lokala intressentdialoger, exempelvis kontakt med tillsynsmyndigheter. Alla SSABs produktionsanläggningar är certifierade enligt ISO 14001. Miljöarbetet följs upp på olika nivåer: lokalt, för divisioner och dotterbolag samt koncernövergripande. Uppföljning sker till exempel mot lagkrav, krav från myndigheter och andra miljöaspekter som identifierats som betydande. Utsläpp av koldioxid är en parameter som följs på alla nivåer och som även redovisas kvartalsvis och årsvis.

Klimatförändringar

Utsläpp av växthusgaser

SSABs årliga koldioxidutsläpp i Sverige och Finland motsvarar cirka 10 % respektive 7 % av de totala nationella utsläppen och det är därmed av stor vikt för respektive lands klimatmål att SSABs utsläpp minskar. Merparten av SSABs direkta koldioxidutsläpp, (scope 1) kommer från den nordiska, järnmalmsbaserade stålproduktionen och härrör från användningen av koks och kol som reduktionsmedel vid ståltillverkningen. SSABs nordiska anläggningar hör till de mest CO2- effektiva i världen, framför allt beroende på användningen av högvärdig järnmalmspellets och högkvalitativ koks. Det finns dock begränsade möjligheter att ytterligare minska utsläppen från nuvarande processer och innan den planerade omställningen är genomförd kommer de direkta utsläppen i hög grad att variera utifrån producerad mängd stål. De indirekta koldioxidutsläppen från inköpt energi (scope 2) kommer främst från driften av elektriska ljusbågsugnar vid anläggningarna i USA, men också till exempel från förbrukningen av el för valsning av stål i både USA och Norden. SSAB köper främst in el och värme utifrån den energimix som finns tillgänglig på respektive lokal marknad, men till anläggningen i Montpelier, USA, ger elleverantören lokal industri förtur till förnybar el, till största delen vindkraft. I Sverige och Finland köper SSAB även en del fossilfri elektricitet genom så kallade ursprungsgarantier. De övriga indirekta koldioxidutsläppen (scope 3) omfattar främst utsläpp från inköpta råmaterial och produkter, transporter och frakt från leverantörer och/eller till kunder samt bearbetning av sålda produkter. Under året har SSAB låtit en extern part genomföra en fullständig beräkning av scope 3 för basåret 2018 samt 2022. Detta gjordes i samband med processen för att uppdatera målet för växthusgasutsläpp enligt Science Based Targets initiative. Beräkningen är mer omfattande än tidigare redovisade värden och bygger delvis på andra beräkningsmetoder. Värdena är därför inte jämförbara. Se Definitioner för mer information.

Mål och utfall

Under 2023 var utsläppen av scope 1 och 2 i linje med föregående år. Under året har arbetet med omställningen fortskridit och bland annat fokuserat på att säkerställa erforderliga miljötillstånd i Luleå och Brahestad.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

36

Ansvar och styrning för miljöarbetet

Utsläpp av växthusgaser	kton	2023	2022	2021	2020	2019	2018
Scope 1 utsläpp av växthusgaser
Scope 1 utsläpp av växthusgaser, brutto		9 915	9 844	10 641	9 471	10 154	10 332
Andel av scope 1 som regleras av utsläppshandelssystem för växthusgaser, %		94	94	93	92	93	93
Scope 2 utsläpp av växthusgaser
Scope 2 utsläpp av växthusgaser, marknadsbaserade, brutto		1 157	1 179	1 029	1 339	1 427	1 487
Betydande Scope 3 utsläpp av växthusgaser
Köpta varor och tjänster		n/a	6 741	n/a	n/a	n/a	6 182
Kapitalvaror		n/a	116	n/a	n/a	n/a	74
Bränsle- och energirelaterade verksamheter		n/a	496	n/a	n/a	n/a	501
Uppströms transporter och distribution		n/a	2 255	n/a	n/a	n/a	2 629
Avfall från verksamheten		n/a	189	n/a	n/a	n/a	44
Tjänsteresor		n/a	4	n/a	n/a	n/a	9
Anställdas resor till/från arbetet		n/a	11	n/a	n/a	n/a	12
Uppströms tillgångar som leasas		n/a	41	n/a	n/a	n/a	29
Bearbetning av sålda produkter		n/a	1 499	n/a	n/a	n/a	1 691
Totala scope 3 utsläpp av växthusgaser		n/a	11 352	n/a	n/a	n/a	11 169
Summa utsläpp av växthusgaser		22 375	22 987

Miljötillståndsansökan i Brahestad lämnades in i april 2023 och motsvarande för Luleå lämnades in i november 2023. Anläggningen i Oxelösund fick ett nytt miljötillstånd 2020 och under 2023 påbörjades byggnationen av den nya ljusbågsugnen. SSABs mål för utsläpp av växthusgaser är godkänt av Science Based Targets initative (SBTi), utifrån ambitionsnivån "under 2°C". Det omfattar scope 1 och scope 2 och innebär en minskning av utsläppen med 35 % mellan åren 2018 och 2032. Inga större minskningar av utsläppen förväntas ske de första åren av perioden, även om den ökade andelen förnybar elektricitet vid anläggningen i Montpelier, USA, har bidragit positivt. De stora utsläppsminskningarna kommer att ske i samband med omställningen till fossilfri stålproduktion. SSABs mål för koldioxidutsläpp är planerat att uppdateras under 2024 för att vara i linje med 1,5°C-nivån. SSAB avser att inkludera även övriga indirekta CO2-utsläpp, scope 3, i målet. Uppdateringen av målet kommer att inkludera den accelererade omställningen av de nordiska produktionsanläggningarna, som kommunicerades i januari 2022 och som därför inte legat till grund för det nuvarande klimatmålet som godkändes av SBTi 2020. Uppdateringen kommer också att omfatta SSABs åtagande inom kampanjen Business Ambition for 1.5°C med att sätta ett långsiktigt nettonoll-mål för scope 1, scope 2 och relevanta delar av scope 3. I och med omställningen till fossilfri stålproduktion kommer SSAB att övergå till att använda fossilfri järnsvamp och skrot som råvara. Oavsett råvara bedömer SSAB att ståltillverkningen i de nya produktionsanläggningarna kommer att både omfattas (eligible) och vara i överensstämmelse (aligned) med EU:s taxonomi, även om det för närvarande är svårt att avgöra vilka gränsvärden som kommer vara gällande för den nya produktionstekniken. Se avsnittet Taxonomi för SSABs taxonomirapportering.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

37

Scope 1 och 2 utsläpp per land (kton)

Mål: Minskning av CO2-utsläpp (scope 1 och 2) jämfört med basåret 2018		Mål 2023	Mål 2025	Mål 2026	Mål 2030	Mål 2031	Mål 2032
CO2e-minskning, miljoner ton		0,7	0,5	1,2	1,8	3,1	4,0
CO2e-minskning		6 %	4 %	10 %	15 %	26 %	34 %

Mål: Resurseffektivitet	Tusen ton	2023	Mål 2023	Mål 2024	Mål 2026	Mål 2030
Insparad volym stål		1 059	1 050	1 095	1 165	1 290

Miljömässiga fördelar med SSABs stål (resurseffektivitet)

SSAB har ett brett sortiment av höghållfasta och slitstarka stål som ger miljöfördelar i användningsfasen redan idag tack vare lägre vikt och högre kapacitet i kundernas slutprodukter. Under 2023 uppnåddes en total viktminskning i slutprodukterna om 1 059 (1 071) tusen ton, genom att kunderna uppgraderat till SSABs höghållfasta stål jämfört med praxis i respektive kundsegment. Under året lanserades SSAB Zero, det första kommersiella stålet med 0,0 kg CO2e/kg stål (scope 1 och 2). Stålet produceras vid SSABs anläggning i Montpelier, USA, med återvunnet stålskrot som råmaterial. Själva produktionsprocessen sker i elektrisk ljusbågsugn som drivs med fossilfri el och biogas. Leveranserna under 2023 uppgick till över 50 000 ton. Samtidigt fortsatte SSAB pilotleveranser av fossilfritt stål baserat på fossilfri järnsvamp.# STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

38 Utsläpp av växthusgaser (GRI 305-1)

Kton	2023	2022	2021	2020	2019
Utsläpp från produktionen, scope 1
Malmbaserad stålproduktion i Norden	9 296	9 226	9 916	8 697	9 414
Sverige	5 269	5 331	5 335	5 076	5 834
Finland	4 027	3 895	4 581	3 621	3 581
Skrotbaserad stålproduktion i USA	604	602	706	757	723
Övriga rapporterade anläggningar	14	16	19	17	16
Totalt	9 915	9 844	10 641	9 471	10 154

Utsläpp av växthusgaser (GRI 305-2)

Kton	2023	2022	2021	2020	2019
Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft och värme, scope 2
Malmbaserad stålproduktion i Norden	539	442	380	332	428
Sverige	58	113	34	32	74
Finland	480	329	346	300	354
Skrotbaserad stålproduktion i USA	605	725	636	990	981
Övriga rapporterade anläggningar	13	13	13	17	18
Totalt	1 157	1 179	1 029	1 339	1 427

Växthusgasintensitet (GRI 305-4)

	2023	2022	2021	2020	2019
Ton CO2e-utsläpp/ton råstål (genomsnitt)	1,42	1,51	1,42	1,43	1,51
Malmbaserad stålproduktion i Norden	1,82	1,95	1,80	1,79	1,89
Skrotbaserad stålproduktion i USA	0,51	0,57	0,55	0,70	0,70
Ton CO2e-utsläpp/omsättningskrona, MSEK	92,65	85,62	121,70	165,30	151,42

Direkta utsläpp av växthusgaser, scope 1, per produktionsort

Kton	2023	2022
SSAB Brahestad	3 964	3 833
SSAB Luleå	3 391	3 378
SSAB Oxelösund	1 644	1 732
SSAB Montpelier	291	287
SSAB Mobile	313	315
SSAB Borlänge	235	221
SSAB Tavastehus	63	62
SSAB Finspång	9	11
SSAB Kankaanpää	4	4

Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft och värme, scope 2, per produktionsort

Kton	2023	2022
SSAB Brahestad	389	281
SSAB Luleå	21	42
SSAB Oxelösund	21	41
SSAB Montpelier	204	241
SSAB Mobile	401	483
SSAB Borlänge	16	30
SSAB Tavastehus	91	48
SSAB Finspång	1	1
SSAB Kankaanpää	3	2

Energi

SSABs produktionsprocesser är energiintensiva. Det sker ett systematiskt arbete med energieffektivisering och -återvinning i alla anläggningar, liksom med elproduktion från processgaser i stålverken, för att säkerställa en hög systemverkningsgrad och begränsa de totala utsläppen. Den totala energianvändningen (inklusive elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme) var 9 142 (8 961) GWh och energiintensiteten uppgick till 1 175 (1 229) kWh/ton råstål. El är den största energikällan och står för cirka 50 % av den totala energianvändningen. El används främst till att driva de elektriska ljusbågsugnarna vid de amerikanska anläggningarna. Naturgas, propan och eldningsolja används främst för olika värmnings- och värmebehandlingsprocesser. Genom att återta processgaser och värmeenergi vid koksverk, masugnar och stålverk kan SSAB dels använda energin för eget bruk, dels producera el och fjärrvärme som säljs externt. Återvunnen energi har använts sedan 1980-talet för att producera fjärrvärme vid anläggningarna i Luleå, Brahestad och Oxelösund, motsvarande cirka 90 % av de lokala fjärrvärmebehoven. SSAB har sedan tidigare prissäkrat större delen av elförbrukningen i Norden genom finansiella instrument och fysisk leverans (se not D.3). Elpriserna i USA är reglerade i respektive delstat.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

Energianvändning och mix (GRI 302)

GWh	2023	2022	2021	2020	2019
Användning av fossil energi
Naturgas	3 206	3 255	3 680	3 708	3 361
Gasol	1 053	932	815	684	817
Olja	200	187	163	214	425
Summa användning av fossil energi	4 459	4 374	4 658	4 606	4 603
Andel fossil energi av total energianvändning, %	49	49	50	51	50
Användning av förnybar energi
Biogas	8	—	—	—	—
Biodiesel	40	—	—	—	—
Summa användning av förnybar energi	48	—	—	—	—
Andel förnybar energi av total energianvändning, %	1	—	—	—	—
Användning av el och värme
Inköpt elkraft	3 495	3 532	3 357	3 271	3 448
Elkraft som producerats från processgaser	1 121	1 037	1 342	1 184	1 056
Inköpt värme	19	18	18	21	28
Summa användning av el och värme	4 635	4 587	4 717	4 476	4 532
Andel el och värme av total energianvändning, %	51	51	50	49	50
Såld elkraft och värme
Såld värme	1 161	1 095	1 193	1 098	1 165
Summa såld elkraft och värme	1 161	1 095	1 193	1 098	1 165
Summa energianvändning, brutto	9 142	8 961	9 375	9 082	9 135
Summa energianvändning, netto (avdrag för såld värme)	7 981	7 866	8 182	7 984	7 970

Energianvändning och mix, per region

2023 GWh	Norden	USA	Övrigt
Användning av fossil energi
Naturgas	1 042	2 161	2
Gasol	995	—	58
Olja	199	—	1
Summa användning av fossil energi	2 237	2 161	61
Andel fossil energi av total energianvändning, %	45	54	50
Användning av förnybar energi
Biogas	4	4	—
Biodiesel	38	1	—
Summa användning av förnybar energi	42	5	—
Andel förnybar energi av total energianvändning, %	1	0	—
Användning av el och värme
Inköpt elkraft	1 581	1 873	40
Elkraft som producerats från processgaser	1 121	—	—
Inköpt värme	—	—	19
Summa användning av el och värme	2 703	1 873	60
Andel el och värme av total energianvändning, %	54	46	49
Såld elkraft och värme
Såld värme	1 146	—	15
Summa såld elkraft och värme	1 146	—	15
Summa energianvändning, brutto	4 982	4 040	121
Summa energianvändning, netto (avdrag för såld värme)	3 835	4 040	106

Klimatrelaterade risker och möjligheter

Stålindustrin står för cirka 7 % av de totala koldioxidutsläppen globalt och påverkas därmed tydligt av skärpta regler och marknadsförändringar som syftar till att driva utvecklingen mot ett samhälle med låga koldioxidutsläpp. Samtidigt måste de potentiella effekterna av ett alltmer förändrat klimat beaktas, särskilt med avseende på SSABs produktionsanläggningar och leveranskedja.

För SSAB omfattar klimatrisker främst två aspekter:

• Stålindustrin kommer att möta både nya striktare regler, exempelvis EU:s handelssystem för utsläppsrätter och förändrade marknadsförutsättningar i takt med att omvärlden försöker minska utsläppen.
• Ett förändrat klimat kan ha påverkan på SSABs verksamhet, både på egna anläggningar och värdekedjan.

SSAB inledde redan 2016 arbetet med att utveckla fossilfri stålproduktion och har under de senaste åren noga följt olika risker till följd av den globala uppvärmningen, exempelvis ökad reglering rörande klimatfrågor och koldioxidutsläpp, men även möjligheter för SSAB som en ökad efterfrågan på stål med lägre klimatavtryck. SSAB vill vara ledande i stålindustrins gröna omställning och det är en central del i SSABs strategi. Klimatrelaterade risker för de närmaste tre åren ingår i den årliga koncernövergripande riskprocessen. Olika klimatrelaterade frågeställningar ingår också i den årliga strategiprocessen, exempelvis affärsstrategiska aspekter gällande omställning till fossilfri stålproduktion. Se även avsnittet SSABs riskhantering.

Scenarioanalys

Under 2022 genomförde SSAB en analys av affärsstrategin utifrån två klimatscenarier med låga respektive höga framtida nivåer av koldioxidutsläpp. Dessutom genomförde SMHI simuleringar avseende lokala klimatförändringar vid SSABs största produktionsanläggningar. Resultatet av scenarioanalysen presenteras på nästa sida.

SSABs affärsstrategi i olika klimatscenarier SSABs strategi att ställa om till fossilfri ståltillverkning och som första stålbolag lansera fossilfritt stål på marknaden är väl positionerad i båda scenarierna. De största riskerna kopplat till affärsstrategin rör snarare förmågan att ställa om verksamheten enligt den uppsatta tidplanen, vilket till stor del beror på externa faktorer som SSAB har svårt att påverka, exempelvis tillgång till fossilfri el.

Konsekvenser av ett förändrat klimat

På generell nivå visade SMHI:s simulering att de största klimateffekterna vid SSABs anläggningar, både i scenarier med låga respektive höga framtida utsläpp, förväntas ske i form av varmare klimat och ökad nederbörd. För de nordiska anläggningarna i framförallt norra Sverige och Finland kan det exempelvis innebära ökad nederbörd i form av regn under vintern. SSAB ser kontinuerligt över eventuella fysiska klimatrisker på lokal nivå och tar hänsyn till dessa vid såväl planering som genomförande av omställningen av anläggningarna till fossilfri stålproduktion. Merkostnaden för detta bedöms inte bli väsentlig för koncernen som helhet. Under året har ett antal händelser skett i omvärlden med koppling till klimatförändringar, exempelvis höga temperaturer och nederbörd.

Exempel på klimatrelaterade risker och möjligheter

Risk / möjlighet	Beskrivning	Möjlig finansiell påverkan
Produkter och tjänster	Att bli först på marknaden med fossilfritt stål	SSABs mål är att bli det första stålföretaget som lanserar fossilfritt stål på marknaden. Fossilfritt stål kommer vara en premiumprodukt och efterfrågan beräknas vara god.
Politik och reglering	Utvecklingen av priset för CO2	Inom EU sätts priset för CO2-utsläpp genom ETS-systemet och kostnaden för stålindustrin beräknas öka i takt med att den fria tilldelningen av utsläppsrätter minskar. Andra regioner har generellt lägre kostnader för CO2-utsläpp, vilket kan leda till sämre konkurrenskraft för europeiska tillverkare. I takt med att den fria tilldelningen upphör kommer SSABs kostnader för utsläppsrätter att öka.
Politik och reglering	Genomförande av omställningsprogram och investeringar misslyckas	SSAB har påbörjat arbetet med att ställa om till fossilfri ståltillverkning. På grund av långa och oförutsägbara tillståndsprocesser finns det risk för att omställningen fördröjs om tillstånd inte kan erhållas i tid och stabil tillgång till fossilfri el inte kan garanteras. Om SSABs omställning till fossilfri stålproduktion inte genomförs eller blir försenad så finns det en risk att SSAB förlorar marknadsandelar och/ / eller produktionskostnaderna ökar.
Teknik	Försening i omställningen till fossilfri ståltillverkning

Ett CO2-pris på 100 EUR/ton skulle innebära omkring 10 miljarder kronor i ökade kostnader. Samtidigt medför ett högt CO2-pris ett högre värde på fossilfritt stål. En försening av SSABs omställning skulle innebära att SSABs försprång i industrins omställning skulle minska samtidigt som kostnader för utsläppsrätter inte kan undvikas i samma utsträckning, eftersom den traditionella järnmalmsbaserade stålproduktionen behöver fortsätta längre än planerat. Om tillverkningen av fossilfri järnsvamp från demonstrationsanläggningen blir försenad skulle det innebära att den planerade ljusbågsugnen i Oxelösund inledningsvis skulle få köra med enbart återvunnet stålskrot som råmaterial vilket skulle öka SSABs beroende av skrotmarknaden. Detta har inte inneburit ökade kostnader eller andra finansiella konsekvenser för SSAB, men visar på en ökad risk i samhället generellt för ökade kostnader för anpassning och åtgärder kopplat till klimatförändringar. För mer information om finansiell påverkan från klimatrisker se avsnittet Riskhantering samt not A.2, C.1 och C.5.

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

GENERELL INFORMATION

MILJÖ

SOCIAL

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

YTTERLIGARE INFORMATION

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

40 Fakta om klimatscenarier

Under 2022 sammanställde SSAB två klimatscenarier med en tidshorisont på ungefär 20–25 år fram i tiden. De två scenarierna utgår från IPCC:s klimatscenarier RCP 2.6 och RCP 8.5, samt beskrivningar i SSP 1 och SSP 5. SSAB lät även SMHI analysera potentiella fysiska effekter av framtida klimatförändringar. Även denna analys utgick ifrån RCP 2.6 och RCP 8.5. I den fysiska klimatanalysen ingick temperatur, nederbörd, vindstyrka och tillförsel av vatten. Totalt sett analyserades 10 olika indikatorer. I analysen användes tre olika tidsperioder: kort sikt (fram till år 2040), medellång sikt (åren 2040–2070) och lång sikt (åren 2070–2100). Se Definitioner för förklaringar och mer information.

Möjliga framtidsscenarier för omkring år 2050

	Samhället i stort	Stålindustrin	SSABs marknadsposition	Klimat vid SSABs anläggningar
Scenario 1: Låga framtida utsläpp	Den globala temperaturhöjningen har begränsats till 2 grader och koldioxidutsläppen är negativa vid århundradets slut. Globala överenskommelser har resulterat i en strikt internationell klimatpolitik och höga kostnader förknippat med CO2-utsläpp.	Hög efterfrågan på hållbara produkter och högt regulatoriskt tryck har bidragit till att samtliga industrier har ställt om till lågt klimatavtryck. Stora stålbolag har ställt om till fossilfri stålproduktion eller produktion med låga CO2-utsläpp, bland annat på grund av en stark efterfrågan.	Stål med lågt CO2-avtryck har utvecklats över tid och blivit en standardprodukt. Förmågan att snabbt ställa om och anpassa verksamheten har varit en konkurrensfördel. Stål med lågt CO2-avtryck är på väg att bli det nya normala. Under en övergångsperiod kan fossilfritt stål sannolikt motivera ett högre mervärde för kunden jämfört med standardstål. Denna prispremie bedöms dock vara mindre sannolik när hela industrin ställt om.	Medeltemperaturen har ökat vid de flesta av SSABs produktionsanläggningar. Lokalt har även nederbördsmängderna ökat, exempelvis vid anläggningen i Luleå. Medeltemperaturen i Östersjön har stigit något.
Scenario 2: Höga framtida utsläpp	Den globala temperaturhöjningen har ökat till 4 grader vid århundradets slut och koldioxidutsläppen är 3 gånger så höga som idag. Globala överenskommelser om klimatpolitik och bindande åtaganden om utsläppsminskningar har inte kommit till stånd. Befolkningens resursintensiva livsstil fortsätter och även om vissa industrier ställer om mot lägre klimatavtryck, fortsätter andra oförändrat med höga utsläpp.	Många stålproducenter har fortsatt använda koldioxidintensiva produktionsmetoder men ett mindre antal har valt att ställa om och ta en nischad position med stål med låga utsläpp av CO2. Det finns en efterfrågan på fossilfritt stål, men sannolikt i mindre omfattning än i scenariot ovan. Den möjliga prispremien för fossilfritt stål bedöms inte vara lika uttalad, men kan troligen realiseras över en längre tidsperiod.		Medeltemperaturen har ökat vid alla SSABs produktionsanläggningar. Även nederbördsmängderna har ökat, både sommar och vintertid, särskilt vid anläggningarna i Norden. Medeltemperaturen i Östersjön har stigit något och mängden vatten i vattendrag har ökat.

"SSABs strategi att ställa om till fossilfri ståltillverkning och som första stålbolag lansera fossilfritt stål på marknaden är väl positionerad i båda scenarierna."

Upplysningar enligt EU:s taxonomi

SSABs stålverksamhet ingår i EU:s taxonomi i kategorin för järn- och ståltillverkning (delegerad akt för klimat). Stålproduktionen inkluderar alla ekonomiska aktiviteter som ingår i divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas. Dessa aktiviteter motsvarar i princip 100 % av SSABs koldioxidutsläpp (scope 1). SSAB har inga andra verksamheter (däribland kärnenergi- eller naturgasrelaterade) som bedömts som väsentliga i relation till koncernens konsoliderade intäkter, investeringar och driftsutgifter, eller som omfattas av de delegerade akterna för övriga miljömål. Externa intäkter, investeringar och driftsutgifter förklaras närmare i avsnittet Definitioner.

Definitioner av ekonomiska aktiviteter

Inom järn- och ståltillverkning är följande NACE-koder relevanta:

• C19.10 Tillverkning av koksugnsprodukter
• C24.10 Tillverkning av enklare järn och stål samt av ferrolegeringar
• C24.20 Tillverkning av rör, hålprofiler och tillhörande beslag, av stål
• C24.32 Kallvalsning av smal bandplåt
• C24.52 Gjutning av stål
• C25.11 Tillverkning av metallkonstruktioner och delar av konstruktioner
• C25.61 Behandling och beläggning av metaller

SSABs ståldivisioner bedriver även verksamhet utan specifika NACE-koder som betning, glödgning, spaltning, formatklippning och emballering. Därutöver finns även stödjande eller kompletterande aktiviteter såsom vattenanvändning, reningsverk, återvinning av restprodukter, deponier, kraftverk, produktion av vätgas och syre. SSAB har gjort bedömningen att dessa aktiviteter också ingår i kategorin järn- och ståltillverkning.

Gränsvärde för klimat

EU:s taxonomi omfattar gränsvärden för hur ekonomiska aktiviteter kan anses bidra väsentligt till att minska klimatpåverkan eller att bidra till att klimatförändringarna begränsas.

• Inget av SSABs stålverk som producerar järnmalmsbaserat stål klarar gränsvärdena för framställning av råjärn eller koks.
• SSABs skrotbaserade ståltillverkning i elektriska ljusbågsugnar använder mer än 90 % återvunnet stål och uppfyller därmed gränsvärdet.

Kriterier för att inte orsaka betydande skada

SSABs skrotbaserade ståltillverkning bedöms inte orsaka betydande skada, utifrån SSABs analys av taxonomins kriterier. Analysen utgår från SSABs bedömning av syftet med regleringen samt utifrån ett väsentlighetsperspektiv.

• Klimatanpassning: SSABs klimatriskanalys har genomförts i enlighet med vedertagna klimatmodeller. Inga väsentliga risker har identifierats. Läs mer på föregående sida.
• Vatten och marina resurser: SSABs skrotbaserade anläggningar har erforderliga tillstånd för uttag av vatten, utsläpp av kylvatten, processavloppsvatten och dagvatten. Båda anläggningarna har fastställda rutiner och processer för att förhindra utsläpp. Båda anläggningarna är lokaliserade i områden med låg vattenstress.
• Föroreningar: På SSABs skrotbaserade anläggningar finns två brandskyddsmedel med låg koncentration (<1%) av långlivade organiska föroreningar, så kallade POP’s. Spår av kvicksilver kan förekomma i ett fåtal produkter kopplade till produktionsprocesserna. Fyra typer av köldmedia med ozonnedbrytande ämnen är i bruk och utbyte av dessa sker i enlighet med gällande regelverk. SSABs bedömning är att såväl RoHS-direktivet som REACH Annex XVII (Begränsningslistan) är uppfylld. SSABs kemikalieanvändning omfattar dock vissa ämnen på Begränsningslistan men användningen av dessa strider inte mot de aktuella kraven. Ämnen enligt REACH Artikel 59 (Kandidatförteckningen) eller andra ämnen som uppfyller kriterierna enligt REACH Artikel 57 kan finnas i de kemikalier som SSAB använder. Dessa eventuella ämnen redovisas inte närmare här eftersom SSABs ståltillverkning i USA kan kategoriseras som en samhällsviktig funktion. Det grundar sig i att ståltillverkning är en så kallad Critical Manufacturing Sector enligt U.S. Cybersecurity and Infrastructure Security Agency (CISA) samt Presidential Policy Directive 21. Angående krav på bästa tillgängliga teknik och föreskrivna utsläppsnivåer så regleras SSABs verksamhet i USA av amerikansk lagstiftning. SSAB har de miljötillstånd som krävs och sammantaget får det anses att verksamheten uppfyller de krav som är relevanta.
• Biologisk mångfald: Risker för biologisk mångfald till följd av utsläpp till vatten, luft eller mark hanteras inom ramen för de miljötillstånd som finns för verksamheterna. Erforderliga försiktighetsmått har vidtagits och riskerna bedöms därmed inte som betydande. SSAB följer relevant amerikansk lagstiftning inom detta område även om SSAB hittills inte varit skyldiga att upprätta någon formell miljökonsekvensbeskrivning för anläggningarna. De amerikanska anläggningarna ligger inte heller nära (inom 50 km) något område som bedöms vara särskilt känsligt, som till exempel Natura 2000-områden, Unescos världsarv eller andra särskilt viktiga områden för biologisk mångfald.# Minimiskyddsåtgärder

Taxonomin omfattar även så kallade minimiskyddsåtgärder, som innebär att företag ska ha processer och policyer på plats för att säkerställa att internationella ramverk för ansvarsfullt företagande efterlevs i den egna verksamheten och i värdekedjan, exempelvis FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. SSAB bedömer att arbetet som bedrivs inom bland annat affärsetik, antikorruption, hälsa och säkerhet, anställda samt ansvarsfulla inköp motsvarar sådana processer och adresserar identifierade risker. Se även avsnittet om mänskliga rättigheter.

Förändring jämfört med föregående år

Intäkterna från SSABs skrotbaserade stålproduktion minskade relativt sett mindre än övriga intäkter under året. Investeringar i verksamhet som ej är taxonomiförenlig ökade relativt sett på grund av bland annat högre kostnader för utsläppsrätter. Även driftsutgifter ökade relativt sett för den ej taxonomiförenliga verksamheten.

Finansiering i linje med taxonomin

SSABs hållbarhetslänkade obligationer syftar till att finansiera allmän affärsverksamhet och inte någon specifik verksamhetsdel.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

42

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

43

Omsättning 2023

Kriterier för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter	Kod	Omsättning, totalt	Omsättning, andel	Begränsningar av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Begränsningar av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi
Taxonomiförenlig (A.1) eller ej förenlig (A.2) andel av omsättningen, 2022	Kategori	Mkr	%	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1 Miljömässigt hållbara verksamheter (förenliga med taxonomin)	Skrotbaserad stålproduktion	CCM 3.9.	38 021	32	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	J	J
Omställning	De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1)		38 021	32	100	—	—	—	—	—	—	J	J
Varav omställningsverksamhet			38 021	32	100	J	J	J	—	J	J	J	J
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej förenliga med taxonomin)	Järnmalmsbaserad stålproduktion	CCM 3.9.	62 112	52	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
	Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		62 112	52	100	—	—	—	—	—	—
Summa A.1 och A.2			100 133	84	100	—	—	—	—	—	—
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin	Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B)		19 356	16
Summa A + B			119 489	100

Omsättning 2023	Andel av omsättning/Omsättning totalt	Taxonomiförenliga per mål (%)	Ej taxonomiförenliga per mål (%)
Begränsningar av klimatförändringar	32	52
Anpassning till klimatförändringar	—	—
Vatten och marina resurser	—	—
Cirkulär ekonomi	—	—
Föroreningar	—	—
Biologisk mångfald och ekosystem	—	—

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

44

Investeringar 2023

Kriterier för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
Kod	Investeringar, totalt	Investeringar, andel	Begränsningar av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Begränsningar av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar
Taxonomiförenlig (A.1) eller ej förenlig (A.2) andel av investeringar, 2022	Kategori	Mkr	%	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1 Miljömässigt hållbara verksamheter (förenliga med taxonomin)	Skrotbaserad stålproduktion	CCM 3.9.	836	12	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	J	J
Omställning	Investeringar för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)		836	12	100	—	—	—	—	—	—	J	J
Varav omställningsverksamhet			836	12	J	J	J	—	J	J	J	J	J
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej förenliga med taxonomin)	Järnmalmsbaserad stålproduktion	CCM 3.9.	5 809	81	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
	Investeringar för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		5 809	81	100	—	—	—	—	—	—
Summa A.1 och A.2			6 645	93	100	—	—	—	—	—	—
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin	Investeringar för verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B)		536	7
Summa A + B			7 181	100

Investeringar 2023	Andel av investeringar/Investeringar totalt	Taxonomiförenliga per mål (%)	Ej taxonomiförenliga per mål (%)
Begränsningar av klimatförändringar	12	81
Anpassning till klimatförändringar	—	—
Vatten och marina resurser	—	—
Cirkulär ekonomi	—	—
Föroreningar	—	—
Biologisk mångfald och ekosystem	—	—

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

45

Driftsutgifter 2023

Kriterier för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter	Kod	Driftsutgifter, totalt	Driftsutgifter, andel	Begränsningar av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Begränsningar av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi
Taxonomiförenlig (A.1) eller ej förenlig (A.2) andel av driftsutgifter, 2022	Kategori	Mkr	%	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N	J/N
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1 Miljömässigt hållbara verksamheter (förenliga med taxonomin)	Skrotbaserad stålproduktion	CCM 3.9.	1 297	21	J	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	J	J
Omställning	Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)		1 297	21	100	—	—	—	—	—	—	J	J
Varav omställningsverksamhet			1 297	21	J	J	J	—	J	J	J	J	J
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej förenliga med taxonomin)	Järnmalmsbaserad stålproduktion	CCM 3.9.	4 702	75	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL
	Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)		4 702	75	100	—	—	—	—	—	—
Summa A.1 och A.2			5 998	95	100	—	—	—	—	—	—
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin	Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B)		300	5
Summa A + B			6 299	100

Driftsutgifter 2023	Andel av driftsutgifter/Driftsutgifter totalt	Taxonomiförenliga per mål (%)	Ej taxonomiförenliga per mål (%)
Begränsningar av klimatförändringar	21	75
Anpassning till klimatförändringar	—	—
Vatten och marina resurser	—	—
Cirkulär ekonomi	—	—
Föroreningar	—	—
Biologisk mångfald och ekosystem	—	—

Föroreningar

SSABs verksamhet är energiintensiv vilket framförallt generar utsläpp av koldioxid men också ger upphov till andra betydande utsläpp till luft från olika förbränningsprocesser och utsläpp till vatten via kylvatten och förorenat processvatten. Sammantaget sker utsläpp till både luft, vatten och mark. Detta omfattas av SSABs systematiska förbättringsarbetet i syfte att minimera miljöpåverkan. SSAB säkerställer att utsläppen hålls inom ramen för utsläppsvillkor och andra krav från miljömyndigheterna.

Andra betydande utsläpp till luft (GRI 305-7)

Ton	2023	2022	2021	2020	2019
Utsläpp av stoft (PM)	576	531	595	510	596
Utsläpp av svaveldioxid (SOx)	3 578	2 393	3 492	2 549	3 243
Utsläpp av kväveoxider (NOx)	3 426	3 484	3 135	3 274	3 316

Utsläpp till vatten

Ton	2023	2022	2021	2020	2019
Suspenderade ämnen	353	302	164	76	196
Mineralolja	2	2	1	2	2

Cirkulär ekonomi (material och avfall)

När det är möjligt återvinner och återanvänder SSAB restmaterial i ståltillverkningsprocesserna för att utvinna mer värde, minska förbrukningen av nya råvaror och minimera mängden avfall som deponeras. Exempelvis kan användningen av skrot optimeras i ståltillverkningen, för att minska behovet av järnmalm som insatsvara. I den nordiska verksamheten arbetar SSAB med återcirkulering av material till den egna produktionen; bearbetning och försäljning av biprodukter som slagg samt hantering av avfall som inte har någon miljömässigt eller ekonomiskt försvarbar avsättning.

Skrot som råmaterial

I de amerikanska anläggningarna används nära 100 % metallskrot som råvara, och även de nordiska, järnmalmsbaserade anläggningarna använder ungefär 20 % skrot som råvara. Totalt inom SSAB uppgick skrotanvändningen under året till 3,7 (3,7) miljoner ton.

Slagganvändning

Stålproduktion ger upphov till en rad olika restprodukter, till exempel slagg, slam och stoft. Material som inte kan återcirkuleras internt vidareförädlas till biprodukter och säljs vidare externt. Biprodukter som slagg används i olika industrier, till exempel inom vägkonstruktion och som ersättning för cement.

Återvinning och hantering av avfall

Där det inte finns något miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart alternativ för användning av avfallet måste det antingen skickas till egna deponier eller till externa avfallsmottagare, i enlighet med gällande lagstiftning. På de stora anläggningarna i Norden har SSAB egna deponier, för exempelvis stoft och slam från järn- och stålproduktionen.# Hållbarhetsredovisning

Miljö

Dessa deponier drivs i enlighet med erforderliga tillstånd och efterlevnaden övervakas av tillsynsmyndigheter. I USA har inte SSAB några egna deponianläggningar eller transporter för avfall. Materialet som skickas till deponier provtas av en tredjepartsleverantör och klassificeras före leverans. Samtliga SSABs anläggningar har egna övervaknings- och datainsamlingssystem som uppfyller myndigheternas krav. SSAB arbetar löpande med att minska avfallsmängderna och öka användningen av restprodukter.

Mål och utfall

SSABs mål för cirkularitet definieras som den sammanlagda användningen av skrot och fossilfri järnsvamp i den nordiska stålproduktionen. Målet är att användningen av skrot och fossilfri järnsvamp i Norden ska uppgå till 29 % per ton råstål år 2025, när anläggningen i Oxelösund konverteras till en ljusbågsugn. Utfallet för 2023 var 19 (19) %. SSAB har också som mål att hela den nordiska årliga slaggproduktionen ska komma till användning internt eller externt från 2025 och framåt. Utfallet för 2023 var 120 (83) % tack vare hög extern efterfrågan på slagg.

Lägre utsläpp av stoft i Oxelösund

Stängningen av masugnarna vid SSABs anläggning i Oxelösund kommer inte bara att innebära att koldioxidutsläppen motsvarande 3 % av Sveriges utsläpp försvinner, utan även att utsläpp av stoft, som exempel koldamm, och svaveldioxid kommer att minska kraftigt. Även utsläpp av kväveoxider beräknas minska.

Materialanvändning (GRI 301-1)

Kton	2023	2022	2021	2020	2019
Järnmalmspellets	6 980	6 483	7 601	6 417	6 813
Reduktionsmedel1)	2 427	2 299	2 594	2 309	2 525
Skrot (externt + internt)	3 658	3 705	3 828	3 689	3 658
Återvunnet material	776	717	973	823	767
Slaggbildare2)	666	717	789	661	699
Legeringar	107	110	122	101	111
Metall- och färgbeläggningar	45	46	61	57	52
Totalt icke förnybara material	14 660	14 077	15 968	14 057	14 625

1) Koks, kol och andra reduktionsmedel såsom olja.
2) Kalksten, bränd kalk, dolomit, karbid, etc.

Restprodukter (306-3)

Kton	2023	2022	2021	2020	2019
Restprodukter från malmbaserad stålproduktion	3 284	2 932	3 888	3 897	3 648
Använts internt eller externt	3 364	2 440	3 294	3 578	3 300
Restprodukter från skrotbaserat stålproduktion	819	754	713	762	719
Använts internt eller externt	751	685	642	685	644
Summa restprodukter	4 103	3 686	4 601	4 659	4 367
Använts internt eller externt	4 116	3 125	3 936	4 263	3 944

Avfall, total mängd

Kton	2023	2022	2021	2020	2019
Industriavfall till deponi	274	333	369	331	366
Farligt avfall	114	48	54	51	52
Icke farligt avfall	61	58	81	63	69
Total mängd	449	439	503	445	487

Mål: Cirkularitet

	Mål 2023	Mål 2025	Mål 2026	Mål 2030	Mål 2031	Mål 2032
Användning av skrot/H-DRI	19 %	20 %	29 %	39 %	100 %	100 %
Slagganvändning	120 %	82 %	100 %	100 %	105 %	107 %

Vatten

Ansvar och styrning

Uttag av vatten och utsläpp till vatten är reglerat enligt beslut från respektive miljömyndighet. På varje anläggning finns lokala instruktioner för exempelvis skötsel av reningsanläggningar och kontroller av utsläpp till vatten. I Sverige och Finland sker även samordnad kontroll av vattenkvaliteten i de vattenförekomster där utsläpp sker. Kontrollerna finansieras gemensamt med andra verksamheter som belastar samma recipient.

Uttag av ytvatten (sötvatten)

SSAB tar in kylvatten från floder, älvar, sjöar och åar, exempelvis Lule älv (anläggningen i Luleå), Dalälven (Borlänge), Nyköpingsån (Oxelösund), Kuljunlahti-sjön (Brahestad) och Vanajavesi-sjön (Tavastehus). Anläggningen i Iowa tar in vatten från Mississippifloden. Anläggningen i Alabama använder grundvatten vilket motsvarar mindre än 1 % av SSABs totala sötvattenuttag.

Uttag av ytvatten (salt-/bräckt vatten)

För anläggningarna i Luleå, Brahestad och Oxelösund tar SSAB även in kylvatten från Östersjön.

Områden med vattenstress

Enligt WRI:s kartläggning av områden med vattenstress ligger SSABs samtliga stålverk i områden med låg risk för vattenstress, med undantag för Oxelösund, som ligger i ett område med medel till hög risk på grund av låga grundvattennivåer. SSAB använder dock inte grundvatten som kylvatten i Oxelösund och behovet av ytvatten i form av sötvatten kommer att minska när anläggningen ställs om till elektrostålverk. Den planerade ljusbågsugnen kommer att kylas med havsvatten.

Biologisk mångfald

SSAB strävar efter att integrera ekosystemtjänster i verksamheten och att främja den biologiska mångfalden. Det är ett långsiktigt arbete som innebär en bredd av aktiviteter; från att beakta ekosystemtjänster vid planering och utveckling av verksamheten, till att bevara och underhålla den flora och fauna som redan finns. Det kan också handla om att nyttja vegetation inom industriområdena i syfte att minska spridning av damm och binda luftföroreningar eller att skapa rekreationsområden för allmänheten. Ekosystemtjänster är ett begrepp som omfattar alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger och som bidrar till människans välfärd och livskvalitet.

Lokala initiativ

Vidare finns det flera exempel på lokala överenskommelser med kommuner, länsstyrelser eller intresseorganisationer, där SSAB samverkar med biologer från myndigheter eller andra organisationer för att till exempel bevara död ved för att skapa faunadepåer, planera för fågelholkar eller naturlig växtetablering och ängsmark, exempelvis vid avslutning av deponier.

Exempel från tidigare år:

• Inventering av bland annat naturvärden och häckande fågel inom industriområdena i både Luleå och Brahestad.
• Överenskommelse med Borlänge kommun om att bevara ett värdefullt rekreationsområde i Islingbyholen med unik miljö och stora natur- och kulturvärden samt att hålla det tillgängligt för allmänheten. Vidare har SSAB anpassat mark och vegetation vid en befintlig bullervall i syfte att skapa ett så kallat insektshotell i större skala tillsammans med kommunen.
• Restaurering av våtmark uppströms anläggningen i Oxelösund i samverkan med Sportfiskarna och markägare i området. Våtmarken medför en återskapad lekplats för gädda i Långsjön i Sörmland i syfte att lokalt stabilisera ekosystemet, minska tillförseln av näringsämnen i Östersjön och att på sikt minska algblomningen.

Total vattenanvändning per källa (GRI 303-1)

Miljon m3	2023	2022	2021	2020	2019
Ytvatten (sötvatten)	193	190	196	180	180
Ytvatten (saltvatten)	204	196	205	198	198
Kommunalt vatten	2	2	1	1	1
Total vattenanvändning	398	388	402	379	379

Biologisk mångfald i Luleå

SSAB har tagit fram en plan för att stärka den biologiska mångfalden på Svartön där SSABs anläggning i Luleå ligger. Detta är ett led i ambitionen att öka den biologiska mångfalden i samband med omställningen mot en fossilfri verksamhet. Utgångspunkten är främst att gynna de rödlistade och redan etablerade fågelarter som finns inom området. Planen omfattar bland annat åtgärder för att skapa och förstärka lämpliga livsmiljöer, boplatser och födosöksområden genom att till exempel bevara vegetation, skapa dammar, diken och våtmarker och öppna gräsytor. Planen kommer att uppdateras till högre detaljeringsgrad i takt med att omställningen vid anläggningen i Luleå fortskrider. Med de åtgärder som föreslås kommer den biologiska mångfalden inom området på sikt att öka.

Vatten viktigt för ståltillverkning

Stålindustrin behöver stora mängder vatten för sina processer. Alla SSABs anläggningar ligger därför på platser med god förekomst av vatten. Vatten används främst för att kyla ner stålet, till exempel vid härdning. Vatten används också för att rena processgaser och som smörjmedel, samt som skölj- och spolvatten vid exempelvis betning.

Sociala aspekter

SSAB vill vara det säkraste stålföretaget i världen och erbjuda en trygg och inkluderande arbetsplats.

Anställda

SSAB strävar efter att få medarbetarna att känna sig delaktiga, engagerade och motiverade att ta ansvar för sin egen personliga utveckling. SSAB vill erbjuda möjligheter för de anställda att växa professionellt inom organisationen, samt en trygg och välkomnande arbetsplats där balansen mellan arbete och fritid är viktig. SSAB hade vid slutet av året 15 126 anställda, en minskning med 200 jämfört med föregående år. SSAB har flest anställda i Sverige, följt av Finland och USA. 96 % är tillsvidareanställda. 21 % av personalstyrkan är kvinnor. Personalomsättningen uppgick till 8 (8) % och under året anställdes 709 (990) nya medarbetare.

Företagskultur

Företagskulturen inom SSAB sammanfattas av plattformen SSAB Way, som beskriver vad SSAB erbjuder och vad som förväntas av de anställda. SSAB Way innehåller bland annat vision och värderingar, förväntningar på anställda genom SSABs uppförandekod samt verktyg och kriterier för chefer och anställda i arbetet mot SSABs mål. SSAB Way är utgångspunkt för de årliga medarbetar- och utvecklingssamtalen.

Kompetensutveckling

SSAB har flera interna utvecklingsprogram för olika nivåer av organisationen, exempelvis ett internt affärsutvecklingsprogram och utbildning av mellanchefer. SSAB har även traineeprogram, exempelvis med fokus på teknik och ledarskap. En viktig del av de anställdas kompetensutveckling är de årliga utvecklingssamtalen där mycket fokus läggs på medarbetarens individuella utvecklingsplan. 92 (92) % av tjänstemännen hade utvecklingssamtal under 2023.# Kollektivavtal och facklig representation

Alla SSABs anställda i Sverige och Finland omfattas av kollektivavtal och cirka 78 % av de anställda i Sverige och Finland är representerade av fackföreningar. För de anställda i USA samt övriga länder finns det olika arrangemang enligt praxis och arbetslagstiftning i respektive land. SSAB respekterar de anställdas rättigheter att organisera sig i enlighet med nationella lagar och bestämmelser. SSAB tillhandahåller kanaler för medarbetare att engagera sig i företagets aktiviteter och uttrycka sina åsikter, exempelvis via informationsmöten eller medarbetarundersökningar. Facken vid SSAB i Europa har ett europeiskt koncernråd (EWC, European Works Council), där exempelvis SSABs ledning informerar om frågor som är av betydelse för de anställda.

Personal som inte är anställd

På SSAB utförs arbete av olika entreprenörer, samarbetspartners och externa konsulter inom alla delar av organisationen och inom olika typer av arbetsområden, exempelvis städning av lokaler, underhållsarbete på produktionsanläggningarna och olika typer av IT-tjänster. SSAB har ingen central uppföljning av de olika externa resurserna utan detta hanteras på lokal nivå.

Total personalstyrka

Anställningskategori	2023	2022	2021
Total personalstyrka	15 126	15 326	15 078
Tillsvidareanställda, %	96	95	94
Visstidsanställda, %	4	5	6
Heltidsanställda, %	97	97	97
Deltidsanställda, %	3	3	3

Land	2023	2022	2021
Sverige	6 500	6 507	6 105
Finland	4 731	4 809	4 678
USA	1 500	1 413	1 346

Kön	2023	2022	2021
Kvinnor, %	21	20	20
Män, %	79	80	80

Ersättning

SSABs ersättningspolicy finns beskriven på sida Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. SSAB rapporterar total ersättning för vd och genomsnittlig total ersättning för anställda i moderbolaget i Ersättningsrapporten. SSAB följer inte upp den genomsnittliga löneökningen för koncernen som helhet.

Fast anställda

	2023	2022	2021
Fast anställda	14 565	14 568	14 235

Land	2023	2022	2021
Sverige	6 209	6 135	5 962
Finland	4 581	4 551	4 501
USA	1 481	1 405	1 340

Kön	2023	2022	2021
Kvinnor, %	20	20	19
Män, %	80	80	81

Antal heltidsanställda

	2023	2022	2021
Heltidsanställda	14 715	14 921	14 656

Land	2023	2022	2021
Sverige	6 243	6 276	6 105
Finland	4 620	4 679	4 678
USA	1 500	1 413	1 346

Kön	2023	2022	2021
Kvinnor, %	21	20	20
Män, %	79	80	80

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

GENERELL INFORMATION

MILJÖ

SOCIAL

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

YTTERLIGARE INFORMATION

SSAB ÅRSREDOVISNING 202350

SSAB Academy

Med stöd från EU:s Fond för en rättvis omställning startade SSAB under året upp SSAB Academy i Luleå för att kompetensutveckla medarbetare för omställningen mot fossilfri stålproduktion. SSAB Academy har inletts med två pilotutbildningar som lanserades under hösten 2023 – en för certifierade elektriker och en ledarskapsutbildning med fokus på förändringsledning.

Nyanställda och personalomsättning (GRI 401-1)

	2023	2022	2021
Nyanställda, totalt	709	990	776
Land Sverige	252	366	260
Land Finland	134	188	134
Land USA	204	218	193
Kön Kvinnor, %	22	23	21
Kön Män, %	78	77	79
Personalomsättning, total, %	8	8	7
Land Sverige, %	7	7	6
Land Finland, %	5	6	6
Land USA, %	11	12	11
Kön Kvinnor, %	7	8	7
Kön Män, %	8	8	7

Av de 561 visstidsanställda var 35 % kvinnor. 52 % arbetade i Sverige, respektive 27 % i Finland och 3 % i USA. Av de 411 deltidsanställda var 31 % kvinnor. 63 % arbetade i Sverige, respektive 27 % i Finland och 0 % i USA. Av de 709 nyanställda var 22 % kvinnor. 36 % anställdes i Sverige, respektive 19 % i Finland och 29 % i USA.

	2023
Anställda som omfattas av kollektivavtal, %
Sverige	100
Finland	100
USA	1

Hälsa och säkerhet

SSABs ambition inom hälsa och säkerhet är att förebygga alla arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar och att bli världens säkraste stålföretag. För att uppnå detta arbetar SSAB utifrån följande principer:

• Samtliga skador och arbetsrelaterade sjukdomar kan och ska förhindras
• Medarbetarengagemang och utbildning är förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete
• Att arbeta säkert är en förutsättning för anställning hos SSAB
• Ett bra arbete inom hälsa och säkerhet ger även bra affärsresultat
• Hälsa och säkerhetsfrågor ska integreras i affärsprocessen

Alla anställda och entreprenörer har rätt till en hälsosam arbetsmiljö utan olycksfall. Inom SSABs verksamhet finns tyvärr risk för olyckor och skador för anställda och entreprenörer, främst i produktionsanläggningarna. De vanligaste olyckstyperna är sår, stukningar, sträckningar, frakturer och hjärnskakningar.

Ansvar och styrning

Säkerhetsarbetet är integrerat i SSABs ledningssystem och sammanfattas i koncernens styrdokumentet för säkerhet som är beslutade av koncernledningen. Direktivet för hälsa och säkerhet sammanfattar SSABs ambition inom området och betonar vikten av att inte kompromissa med säkerhetsarbetet samt individens ansvar att arbeta på ett säkert sätt. Direktivet kompletteras med SSABs instruktion för hälsa och säkerhet som sammanfattar principer och krav på säkerhetsarbetet. Hållbarhetschefen ansvarar för båda styrdokumentet och de uppdaterades senast 2019. SSABs principer för säkerhet uppfyller eller överträffar alla tillämpliga lagar, förordningar och interna krav. Ledningssystemet för säkerhet uppfyller kraven i ISO 45001 och är implementerat på alla anläggningar. Säkerhetsarbetet omfattar även frågor rörande processäkerhet. Alla SSABs anläggningar ska systematiskt identifiera säkerhetsrisker och vidta åtgärder för att minimera dessa risker. Lokala program för hälsa och säkerhet ska utvecklas utifrån lagstiftningen i respektive land. Detta görs generellt av lokala skyddskommittéer bestående av företrädare för den lokala företagsledningen och de anställda. I Sverige och Finland finns skyddskommittéer på alla arbetsplatser med mer än 50 anställda. I USA finns flera skyddskommittéer som ger anställda möjlighet att medverka i frågor som rör hälsa och säkerhet. Linjeorganisationen har det övergripande ansvaret för hälsa och säkerhetsfrågor, efterlevnad av gällande säkerhetskrav och för att genomföra riskbedömningar. Alla divisioner har egna mål inom säkerhet som följs upp regelbundet av koncernledningen. Det koncernövergripande samarbetet i hälsa och säkerhetsfrågor säkerställs av två grupper:

• Rådet för hälsa och säkerhet har det primära ansvaret för att samordna säkerhetsarbetet, föreslå policyer och strategiska initiativ till koncernledningen och främja en positiv säkerhetskultur inom SSAB. Rådet är det beslutsfattande organet i frågor om säkerhet i verksamheten, och består av seniora medarbetare från alla SSAB-divisionerna.
• Expertgruppen för säkerhet består av experter från SSABs större anläggningar, divisioner och dotterbolag och syftar till informationsutbyte om exempelvis förebyggande åtgärder.

Personligt säkerhetslöfte

Ett grundläggande krav för att arbeta på SSAB är att känna ett personligt ansvar för att arbeta säkert varje dag. Alla anställda uppmanas att

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

GENERELL INFORMATION

MILJÖ

SOCIAL

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

YTTERLIGARE INFORMATION

SSAB ÅRSREDOVISNING 202351

underteckna SSABs säkerhetslöfte, som är ett åtagande att alltid sätta säkerheten först. Det gäller även för entreprenörer och andra som arbetar på SSABs anläggningar.

Underleverantörers säkerhet

Varje år arbetar många medarbetare från externa företag på SSAB, i synnerhet inom underhåll och reparationer. Utifrån en riskbedömning granskas vissa entreprenörer för att kontrollera om de har robusta säkerhetsrutiner. SSAB tillhandahåller också säkerhetsutbildningar och diskussionsfora för underleverantörer i syfte att öka säkerhetsmedvetandet.

Mål och utfall

SSAB följer främst upp säkerhetsarbetet genom olycksfallsfrekvens (LTIF) och totalt registrerbar skadefrekvens (TRIF) per miljon arbetade timmar. Se avsnittet Definitioner för mer information. Alla divisioner och dotterbolag har årliga mål på LTIF och TRIF och utfallet rapporteras månadsvis till koncernledningen. Koncernledningen beslutar även om mål inom säkerhetsarbetet. Sammantaget var säkerhetsresultatet under året bra. Antalet olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF, Lost Time Injury Frequency) minskade till 0,87 (1,06) och total registrerbar skadefrekvens (TRIF, Total Recordable Injury Frequency) minskade till 6,2 (7,8). Ökningen i LTI-allvarlighetsgrad beror på två väldigt långa sjukskrivningar. Särskilt den finska verksamheten har bidragit till det lägre utfallet för LTIF och TRIF under året. Det goda utfallet för SSABs säkerhetsarbete är ett resultat av arbetet med att förbättra säkerhetskulturen inom koncernen under de senaste åren. Arbetet har framförallt fokuserat på förebyggande säkerhetsarbete, ansvarstagande samt medarbetarengagemang och utbildning. SSAB kommer fortsätta arbeta med att stärka säkerhetskulturen de kommande åren.

Olycksfallsfrekvens

Produktionsenheten SSAB Tavastehus, som även omfattar fabrikerna i Kankaanpää och Finspång, har varit fri från arbetsrelaterade skador som lett till förlorad arbetstid under de senaste tre åren. Den goda säkerhetsutvecklingen är resultatet av många åtgärder och ett stort engagemang från alla anställda. I princip all personal har deltagit i SSAB Europes säkerhetsutbildning. Framgångsrikt säkerhetsarbete# STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

52 Arbetsrelaterade personskador (GRI 403-9)

	2023	2022	2021	2020	2019
Totalt
LTI:er	25	30	48	101	126
LTIF	0,87	1,06	1,8	3,7	4,2
TRIF	6,2	7,8	9,2	9,7	12,4
Anställda
Dödsolyckor	—	—	—	—	—
Allvarliga LTI:er	2	—	2	9	7
Totala LTI:er	18	17	37	73	102
LTIF	0,72	0,69	1,6	3,2	4,0
TRIF	5,8	7,5	9,3	9,7	12,4
Arbetade timmar	25 153 659	24 521 439	23 585 560	22 767 926	25 474 602
Underleverantörer
Dödsolyckor	—	—	—	—	—
Allvarliga LTI:er	—	—	—	4	—
Total LTI:er	7	13	10	28	24
LTIF	1,96	3,50	3,2	7,7	5,6
Arbetade timmar	3 564 809	3 740 095	3 166 893	3 654 969	4 319 125

Mål: Hälsa och säkerhet

	Utfall 2023	Mål 2023	Mål 2024	Mål 2026
Antal dödsolyckor	—	—	—	—
LTIF	0,87	1,50	< 1,00	< 1,00
TRIF	6,2	6,2	5,5	4,5
LTI-allvarlighetsgrad	37	10	10	10

LTIF efter land/region (anställda)

	2023	2022	2021	2020	2019
Sverige	1,02	1,38	2,6	3,3	3,7
Finland	—	0,69	1,3	5,5	5,4
USA	1,36	1,41	0,5	1,9	2,7
Övriga Europa	2,20	0,72	1,8	3,2	3,2
Övriga länder	—	—	2,4	2,4	3,4

TRIF efter land/region (anställda)

	2023	2022	2021	2020	2019
Sverige	7,8	8,1	9,0	10,6	15,4
Finland	4,1	7,8	12,8	12,6	12,1
USA	5,0	5,4	4,7	4,0	8,2
Övriga Europa	4,8	7,2	6,2	5,4	6,6
Övriga länder	3,7	5,6	7,2	8,7	20,0

Inkludering och mångfald

SSABs arbete inom inkludering och mångfald syftar till att säkerställa ett inkluderande arbetssätt i koncernen och att alla anställdas kompetens tas tillvara, samt att motverka diskriminering i alla former. Arbetet är också viktigt för att SSAB ska kunna attrahera och behålla medarbetare i framtiden. Inom mångfald är jämställdhet mellan kvinnor och män ett viktigt område. Metall- och gruvindustrin har generellt en skev könsfördelning bland anställda, något som även präglar SSABs personalsammansättning.

Styrning och ansvar

Arbetet med inkludering och mångfald sammanfattas i styrdokument på koncernnivå och innehåller SSABs principer för en inkluderande arbetsplats där alla anställda har samma rättigheter. Styrdokumentet adresserar nio diskrimineringsgrunder (kön, könsöverskridande identitet, etnisk eller nationell tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning, civilstånd eller föräldrastatus, politisk åskådning eller medlemskap i fackförening). Styrdokumentet kompletteras av en medarbetarhandbok och olika utbildningstillfällen. Inkludering, mångfald och en icke-diskriminerande företagskultur ingår även i den obligatoriska utbildningen om uppförandekoden. Linjeorganisationen har det övergripande ansvaret för inkludering och mångfald. Alla divisioner har under året satt upp mål inom inkludering och mångfald. Dessa följs upp regelbundet av koncernledningen. Arbetet samordnas av HR-funktionen på koncernnivå. Frågor rörande inkludering och likabehandling följs bland annat upp genom den årliga medarbetarundersökningen. Genom SSABs Ethics Line har medarbetare även möjlighet att anonymt rapportera in ärenden om till exempel diskriminering (se även Affärsetik och antikorruption).

Strategi, mål och utfall

Strategin för inkludering och mångfald, som är beslutad av koncernledningen, utgår från tre aspekter: anställda, arbetsplatsen och samhället. Det övergripande målet är andelen kvinnor bland linjechefer. Målet för 2025 är 23 % kvinnor bland SSABs linjechefer, att jämföra med årets utfall på 22 (20) %. Andelen kvinnor bland totalt antal anställda uppgick till 21 %. Ytterligare nyckeltal inom jämställdhet följs upp regelbundet.

Aktiviteter under året

• SSAB stärkte den interna och externa kommunikationen om inkludering och mångfald, med syfte att sätta fokus på hur medarbetare agerar och utvecklas.
• Flera olika interna råd bildades för erfarenhetsutbyte och samarbete mellan exempelvis olika verksamhetsområden och länder
• Utbildningsinsatser påbörjades inom HR och Kommunikation för att säkerställa att processer och information är inkluderande och icke-diskriminerande
• Genomförande av utbildningar för chefer hur de kan stödja och utveckla en inkluderande miljö. SSAB Americas fortsatte sitt fokus på utbildning inom icke-diskriminering och inkludering. Utbildningen är obligatorisk för alla chefer och medarbetare och genomfördes under 2023 av drygt 100 anställda. Vidare har flertalet globala ledarskapsprogram utvecklats för att tydligare integrera perspektiv kring vikten av inkludering och mångfald. SSAB deltar sedan tidigare i flera olika nätverk som syftar till att öka mångfalden i stålbranschen till exempel Female Leader Engineer och Tekniksprånget i Sverige, Women in Tech och Inklusiiv i Finland, och Association of Women in the Metal Industries i USA.

Mål och utfall: Inkludering och mångfald

	% 2023	% 2022	Mål 2023	Mål 2025
Andel kvinnor (linjechefer)	22	20	21	23

Ledning och anställda, per kön, personalkategori och åldersgrupp (GRI 405-1)

Styrelse¹⁾

	2023	2022	2021	2020
Totalt antal	7	8	7	8
Kvinnor	3	3	3	4
Män	4	5	4	4
< 30 år	—	—	—	—
30–50 år	—	—	—	1
> 50 år	7	8	7	7
1) Medlemmar utsedda av anställda (6) är inte inkluderade.

Koncernledning

	2023	2022	2021	2020
Totalt antal	11	11	11	11
Kvinnor	4	4	4	3
Män	7	7	7	8
< 30 år	—	—	—	—
30–50 år	1	2	2	4
> 50 år	10	9	9	7

Anställda

	% 2023	% 2022	% 2021	% 2020
Kvinnor	21	21	20	20
Män	79	79	80	80
< 30 år	13	14	14	12
30–50 år	52	52	52	53
> 50 år	35	34	34	35

Arbetare

	% 2023	% 2022	% 2021	% 2020
Kvinnor	13	13	12	11
Män	87	87	88	89
< 30 år	17	18	18	15
30–50 år	49	49	49	51
> 50 år	34	33	33	34

Tjänstemän

	% 2023	% 2022	% 2021	% 2020
Kvinnor	34	33	33	33
Män	66	67	67	67
< 30 år	7	7	7	8
30–50 år	56	57	57	57
> 50 år	37	36	36	35

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

Ansvarsfullt företagande

SSABs arbete med ansvarsfullt företagande omfattar bland annat mänskliga rättigheter, affärsetik och antikorruption samt ansvarsfulla inköp.

Mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor

SSAB är medlem i FN:s Global compact och stödjer dess principer gällande mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption. SSAB stödjer även de mänskliga rättigheter som kommer till uttryck i International Bill of Human Rights, Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. SSAB har åtagit sig att implementera processer för att förhindra, identifiera och åtgärda negativ påverkan på mänskliga rättigheter som verksamheten kan orsaka eller bidra till.

Mänskliga rättigheter i SSABs uppförandekod

SSAB uppförandekod slår fast att SSAB inte tillåter någon form av diskriminering och att inkludering och mångfald är viktiga frågor. SSAB har nolltolerans för trakasserier och inga former av barnarbete, tvångsarbete, slavarbete eller olagligt arbete, inklusive trafficking och andra former av modern slaveri får förekomma. För att förebygga människorättsrisker följer SSAB lokal lagstiftning och internationella normer för mänskliga rättigheter. Förutom uppförandekoden så ger styrdokument på koncernnivå ytterligare vägledning inom exempelvis inkludering och mångfald. En stor del av arbetet rör samarbetet med de fackliga organisationerna samt att SSAB tillhandahåller kanaler för medarbetare att engagera sig och uttrycka sina åsikter. Mänskliga rättigheter är en viktig aspekt när SSAB utvärderar leverantörer.

Process för människorättsrisker

SSAB ser ständigt över risker och processer för att förhindra, identifiera och åtgärda eventuell negativ påverkan på mänskliga rättigheter som verksamheten kan orsaka eller bidra till. SSAB har sedan tidigare genomfört en riskbedömning angående mänskliga rättigheter, inklusive framtagande av åtgärder för att begränsa och förebygga riskerna. Under året uppdaterade det koncernövergripande Etikrådet den tidigare riskbedömningen. Inga väsentliga risker identifierades men prioriterade områden är bland annat hälsa och säkerhet, rätten till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, rättvisa anställnings- och arbetsvillkor och icke-diskriminering för främst anställda och anställda hos leverantörer. Ett ytterligare område är urbefolkningars rättigheter. Under året genomfördes därför en intressentdialog med en sameby som berörs av SSABs omställning i Luleå med syfte att öka kunskaperna om det aktuella markområdet och rennäringen. Under 2024 planeras ytterligare intressentdialog för att stämma av prioriterade områden och arbetet med att upprätta åtgärdsplaner fortsätter.

Affärsetik och antikorruption

SSAB verkar på marknader med olika kulturer, värderingar och traditioner. SSAB har nolltolerans mot mutbrott och korruption och har hög ambitionsnivå vad gäller affärsetik. Arbetet med affärsetik och antikorruption omfattar främst SSABs egna anställda, men indirekt även kunder och samarbetspartners. Även SSABs leverantörer omfattas genom en uppförandekod för leverantörer.

Uppförandekod

Grunden för SSABs arbete inom ansvarsfullt företagande är uppförandekoden. Den är SSABs etiska kompass som anger hur medarbetare förväntas bete sig i förhållande till intressenter och på marknaden genom att översätta SSABs värderingar till riktlinjer för agerande. Uppförandekoden omfattar områden som hälsa och säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och affärsetiskt uppförande och är grunden för SSABs åtaganden inom dessa områden. Uppförandekoden kompletteras med en guide för att tydliggöra SSABs affärsetiska principer. Uppförandekoden och den tillhörande guiden finns tillgänglig på SSABs hemsida samt intranät.

Styrning och ansvar

Uppförandekoden har antagits av styrelsen och uppdaterades under 2022.# ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

Utöver den har SSABs koncernledning antagit instruktioner om antikorruptionsarbetet samt affärsetiska granskningar av partners som företräder SSAB i högriskområden för korruption samt om visselblåsarsystemet Ethics Line och interna rapporteringskanaler. På koncernnivå ansvarar Etik & Compliance- funktionen för det strategiska arbetet samt implementering av ny lagstiftning inom affärsetik och anti-korruption. Ansvaret för efterlevnad av instruktionerna ligger på linjeorganisationen. Samordning sker inom ett koncernövergripande etikråd. Under året inrättades även ett internt råd för ansvarsfullt företagande, där vd, chefsjurist, hållbarhetschef, divisionschefer och chefen för Etik & Compliance ingår.

Kanaler för rapportering och visselblåsning

SSAB uppmanar medarbetare att rapportera eventuella överträdelser av lagar och uppförandekoden. I koden slås fast att ingen person som på rimliga grunder rapporterar oegentligheter får utsättas för repressalier eller trakasserier. Rapportering kan ske till exempelvis närmaste chef eller HR-representant. Dessa ärenden följs upp regelbundet inom linjeorganisationen. Medarbetare inom EU kan även rapportera via lokala rapporteringskanaler för visselblåsning, inrättade i enlighet med implementering av EU:s direktiv 2019/1937. Information om rapporteringskanaler finns tillgänglig på SSABs intranät och externa hemsida. De personer som är behöriga att ta emot och utreda rapporter från rapporteringskanalerna kommer att få intern utbildning. Rapportering kan även ske genom SSABs globala visselblåsarsystem, Ethics Line.

Rapporter i Ethics Line hanteras av en styrgrupp för ärendehantering. Den består av SSABs chef för internrevision, chefen för Etik & Compliance samt chefen för HR Compliance. Chefen för internrevision informerar kvartalsvis SSABs revisionsutskott om samtliga Ethics Line- rapporter, inklusive sammanfattningar av pågående utredningar, utan att delge personuppgifter.

Under 2023 rapporterades 39 (17) incidenter via Ethics Line och efter utredning vidtogs åtgärder i 14 ärenden: 7 relaterade till diskriminering och trakasserier, 4 till regelefterlevnad, 1 till uppförandekoden, 1 till korruption och 1 till intressekonflikt. 3 ärenden är fortfarande under utredning och 22 ärenden bedömdes inte vara inom ramen för visselblåsarärenden och rapportören hänvisades till andra rapporteringskanaler.

Ingen av de diskrimineringsärenden som rapporterades under året avsåg könstillhörighet, etnisk tillhörighet, nationalitet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, utan avsåg annan form av påstådd diskriminering eller trakasserier. Inga rapporter om överträdelser av mänskliga rättigheter inkom. Inte heller utdömdes några sanktioner eller skadestånd för ärenden som rapporterats in till Ethics Line.

Anledningen till att antalet rapporterade incidenter ökade under året beror sannolikt på att SSAB i början av året lanserade en ny plattform för Ethics Line som underlättare rapportering samt att uppförandekoden uppdaterades.

SSAB Ethics Line

SSABs globala visselblåsarsystem, Ethics Line, finns tillgängligt i nästan alla länder där SSAB har verksamhet. Rapportering kan ske på 13 språk. Via Ethics Line är det möjligt att rapportera anonymt dygnet runt, antingen online eller via telefon. Anställda som inte har tillgång till Ethics Line har andra rapporteringskanaler.

Arbete mot korruption

SSAB arbetar med att förbygga och upptäcka korruption genom direktivet och instruktionen om anti-korruption med tillhörande utbildning samt handbok i affärsetik som finns tillgänglig på intranätet. Styrdokumenten innehåller information om hur SSAB definierar muta och otillbörliga förmåner samt hur medarbetare förväntas agera vid sina kontakter med leverantörer, kunder och andra affärspartners. SSAB har även en instruktion för affärsetisk granskning som främst omfattar agenter och distributörer i högriskområden för korruption. Instruktionen innebär att SSAB ej får ingå avtal med affärspartners som företräder SSAB innan en första bedömning visar att dessa respekterar SSABs affärsetiska regler. Revision av risker för bedrägeri och korruption ingår även vid revisionsgranskningar av dotterbolag. Revisionerna har inte påvisat några konkreta oegentligheter men möjlighet att reducera risker har identifierats. Dessa förbättringsmöjligheter åtgärdas i enlighet med framtagna handlingsplaner. SSAB uppmuntrar även medarbetare och externa intressenter att rapportera eventuella korruptionsincidenter genom rapporteringskanalerna.

Antikorruptionsklausul i avtal

SSAB inkluderar antikorruptionsklausuler i avtal med affärspartners och SSABs uppförandekod för leverantörer tydliggör att alla former av korruption och mutor är oacceptabla och att leverantörer ska motverka detta. Majoriteten (116 av 133) råvarukontrakt i den nordiska verksamheten under 2018–2023 hänvisar till uppförandekoden för leverantörer. Kontrakt med företag inom Hardox Wearparts-nätverket inkluderar antikorruptionsklausuler samt hänvisning till SSABs uppförandekod och styrdokument för antikorruption (412 kontrakt under 2017–2023).

Utbildningar och verktyg

SSABs utbildning om uppförandekoden, som även inkluderar arbete mot korruption samt hur avvikelser rapporteras, är obligatorisk för alla medarbetare. Utbildningen finns tillgänglig på tio språk och måste göras om vart tredje år. Genomförd utbildning för alla nyanställda är ett av SSABs mål inom affärsetik. SSAB genomför regelbundet utbildning i affärsetik, främst riktad mot chefer och medarbetare inom försäljning och inköp, som löper större risk att utsättas för korruption i sitt dagliga arbete. SSAB tillhandahåller även en intern utbildning i konkurrensrätt och anti- korruption.

Aktiviteter under året

Under året lanserades en ny intern utbildning om uppförandekoden (se ovan). Vidare genomfördes interna utbildningar avseende granskning av affärspartners som företräder SSAB och korruptionsrisker samt om mänskliga rättigheter. SSAB fortsatte även arbetet med att etablera nya interna kanaler inom EU för att rapportera missförhållanden där ärendena hanteras av lokalt utsedda personer. Under året lanserades en ny plattform för visselblåsarsystemet Ethics Line för att underlätta en effektiv dialog mellan rapportörer och interna utredare. Systemet öppnades även upp för externa intressenter.

Mål och utfall

I slutet av 2023 hade 76 (89) % av alla nyanställda påbörjat introduktionsprocessen som bland annat omfattar att genomföra utbildningen om uppförandekoden. Se Definitioner för mer information. Från och med 2023 omfattar målet endast nyanställda. Alla medlemmar av koncernledningen har sedan tidigare genomfört utbildningen i affärsetik. 96 (90) % av SSABs anställda har tillgång till Ethics Line. Vid slutet av året hade 94 (96) % av målgruppen genomfört utbildningen i konkurrensrätt och 90 % (80 %) utbildningen i antikorruption som främst riktar sig till medarbetare inom försäljning och inköp som löper större risk att utsättas för korruption i sitt dagliga arbete. Under året fanns inga korruptionsincidenter att rapportera enligt gällande regelverk.

Mål och utfall	%	Mål 2025	2023	2022	2021
Andel nya medarbetare som genomgått utbildning i uppförandekoden	100	76	89	84
Andel medarbetare som har tillgång till Ethics Line	95	96	90	89

Ansvarsfulla inköp

Det är viktigt att SSABs leverantörer agerar ansvarsfullt och följer SSABs riktlinjer för hållbarhet. Genom att ställa krav på leverantörer och följa upp deras arbete kan SSAB bidra till en positiv utveckling vad gäller hållbarhet i värdekedjan. SSABs inköp sker främst från Sverige, Finland samt andra europeiska länder (60 % av inköpen sker från Europa), men även USA (33 %). Endast en mindre andel kommer från övriga länder, och då främst Australien. Under 2023 köpte SSAB in produkter, material och tjänster till ett värde av cirka 76 (85) miljarder kronor. Skrot är den största inköpskategorin, följt av järnmalm och kol och koks. Dessa tre kategorier uppgick till omkring 33 % av koncernens totala kostnader. Arbetet med hållbarhet i leverantörsledet omfattar både SSABs direkta leverantörer och i ökad omfattning deras underleverantörer, i vissa fall i flera led. Det omfattar även SSABs anställda med inköpsansvar, i form av utbildningar och instruktioner. I SSABs leverantörskedja kan framförallt risk för negativ miljöpåverkan uppstå, exempelvis föroreningar till mark, luft och vatten, negativ påverkan på biologisk mångfald samt utsläpp av växthusgaser. Hälsa och säkerhet och mänskliga rättigheter är också viktiga frågor.

Ansvar och styrning

SSABs uppförandekod för leverantörer beslutas av koncernledningen och finns tillgänglig på SSABs hemsida. Leverantörskoden är en integrerad del av SSABs sätt att göra affärer och utgör grunden för miljömässiga och sociala krav. Till stöd för medarbetare med inköpsansvar finns även instruktioner samt rutiner för hållbarhetsuppföljning av leverantörer. På koncernnivå ansvarar hållbarhetsfunktionen inom Inköpsavdelningen för det strategiska arbetet och samordning genom exempelvis regelbundna möten med inköpsansvariga inom koncernen. Ansvaret för efterlevnad av instruktionerna ligger på linjeorganisationen. Mål och utfall följs upp regelbundet. Hållbarhetsfunktionen inom Inköpsavdelningen ansvarar också för koncernens scope 3 beräkning.

Identifiering och bedömning av leverantörsrisker

SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och korruption. Bedömningen görs med hjälp av ett externt verktyg. Varje leverantör har en riskprofil baserad på land- och branschrisk.# STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

Leverantörer som bedöms som medel eller hög risk måste svara på ytterligare frågor om bolagsstyrning, sociala villkor och miljöarbete, och utifrån det vidtar SSAB eventuella åtgärder.

Riskutvärdering och revisioner

I den årliga revisionsplanen slås fast hos vilka leverantörer riskutvärdering eller tredjepartsrevision ska genomföras. Urvalet baseras bland annat på en bedömning av leverantörernas hållbarhetsarbete (inklusive hälsa och säkerhet).

Arbete mot modern slavhandel

SSAB stödjer och respekterar internationellt fastställda mänskliga rättigheter och har vidtagit flera åtgärder för att förhindra att barnarbete, tvångsarbete, slaveri och människohandel förekommer i leverantörskedjan. Åtgärderna omfattar uppdatering av SSABs leverantörskod, riskutvärderingar och revisioner och utbildning av SSABs anställda.

Inga konfliktmineraler

SSAB använder inte så kallade konfliktmineraler (guld, tenn, volfram och tantal) och på begäran lämnas intyg som bekräftar detta till kunderna. När det gäller de utökade konfliktmineralerna (kobolt och glimmer), används inte kobolt i slutprodukter från SSABs stålproduktion. Glimmer kan förekomma i färgbeläggning av stål. SSAB undersöker för närvarande förekomsten av glimmer tillsammans med färgleverantörerna.

Aktiviteter under året

• En ny leverantörskod lanserades i början av året för att bättre återspegla SSABs egen uppförandekod, ökade kundkrav på hållbarhet i leverantörsledet samt nya EU-direktiv.
• SSAB avslutade implementeringen av ett nytt verktyg för leverantörsbedömningar som kommer att underlätta riskbedömningen, och göra det möjligt att fokusera på särskilda områden, exempelvis mänskliga rättigheter.
• Processen för att sätta ett mål för övriga indirekta CO2-utsläpp (scope 3) påbörjades i samband med uppdateringen av koncernens mål för scope 1 och 2. SSAB lät i och med detta genomföra en ny, mer omfattande scope 3 beräkning för 2018 och 2022 (se Definitioner för mer information). Scope 3-utsläppen redovisas i avsnittet Klimat.
• Införande av möjlighet för externa intressenter, exempelvis anställda hos leverantörer, att rapportera överträdelser av SSABs uppförandekod.
• Arbete för minskade CO2-utsläpp från transporter.

Mål och utfall: Ansvarsfulla inköp (GRI 414-1)

	Mål 2023	Mål 2025	Mål 2030	2023	2022	2021
Andel av nya leverantörer som utvärderats avseende hållbarhetsrisk	100 %	100 %	100 %	88 %	91 %	88 %
Andel av totala utgifter som utvärderats avseende hållbarhet	95 %	96 %	98 %	20 %	97 %	96 %
Antal audits/riskbedömningar	40	100	100	111	80	24

Under året utvärderades 88 (91) % av SSABs nya leverantörer med avseende på hållbarhetsrisk. 20 (97) % av leverantörerna inom medium och hög risk utvärderades avseende hållbarhet. Anledningen till de lägre siffrorna för året är införandet av det nya verktyget för leverantörsbedömning. I och med detta blev fler leverantörer klassade som medel eller hög risk än tidigare, samt att riskbedömningen nollställdes. SSAB avser att utvärdera en stor del av leverantörerna baserat på totala utgifter under 2024. Under året genomfördes 111 (80) revisioner och riskutvärderingar relaterat till hållbarhet. I två fall noterades avvikelser från SSABs förväntningar på leverantörerna. En leverantör har åtgärdat avvikelserna. I det andra fallet valde SSAB att avsluta samarbetet. I övriga revisioner uppmärksammade SSAB flera förbättringsområden, till exempel hur leverantörerna kan arbeta med hållbarhet hos sina underleverantörer och hur de kan sätta mål för att minska utsläpp av växthusgaser.

SSABs klimatpolitiska engagemang

SSABs samarbete med politiska beslutsfattare, på global, europeisk och nationell nivå syftar till att informera om möjligheter och utmaningar kopplade till stålindustrins minskning av koldioxidutsläpp. Klimatpolitik, energipolitik och industripolitik är särskilt intressanta områden för SSAB, samt frågor relaterade till offentlig finansiering och effektiva tillståndsprocesser. SSAB driver exempelvis följande frågor:

• Klimatpolitik: SSAB stödjer EU:s Gröna giv och klimatlag, inklusive målet om 55 % utsläppsminskning till 2030. För det kommande EU 2040 målet efterlyser SSAB ett ambitiöst mål på minst 90 % nettominskning jämfört med 1990 års nivå, och att EU bör sträva efter att bli klimatneutralt till 2040.
• Energipolitik: Industrins omställning är beroende av tillgång till fossilfria energiinsatser, särskilt elektrifiering. Snabbare utbyggnad av fossilfri elproduktion, tilldelning av elkapacitet och tillgång till transmissionsnät är viktiga frågor för SSAB.
• EU ETS och CBAM: SSAB stödjer EU:s politiska prioriteringar för tillgång till finansiering, konkurrens på lika villkor, en robust policy för efterfrågan av clean-tech och investeringar i innovation. Ett effektivt genomförande av det reviderade EU ETS (utfasning av fri tilldelning av utsläppsrätter och införandet av en gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM, vilket SSAB stödjer, kommer vara viktigt.
• Offentlig finansiering: SSAB förespråkar försiktighet vad gäller statligt stöd, det kan lätt snedvrida EU:s inre marknad och öka kostnaderna för den teknik som behövs för omställningen. Om de används bör subventioner fokusera på forskning och utveckling och uppskalning av ny teknik, inte på att subventionera redan kommersiellt tillgänglig teknik.

SSABs klimatpolitiska engagemang är beslutat av vd och utgår från företagsstrategin, uppförandekoden och SSABs stöd för målen i Parisavtalet. För påverkansaktiviteter i EU är SSAB registrerat i EU Transparency Register med nummer 835967332819-32. Under 2023 gjordes en kartläggning om de branschorganisationer och medlemsorganisationer, där SSAB är medlemmar, företräder klimatrelaterade ståndpunkter som SSAB står bakom och/eller är i linje med Parisavtalets mål. Kartläggningen visade att samtliga medlemsorganisationer uppfyller SSABs förväntningar.

Medlemskap i organisationer och påverkansorganisationer

• Globalt: Leadership Group for Industry Transmission (LeadIT), Energy Transitions Commission (ETC), First Movers Coalition
• Europa: Eurofer, Corporate Leadership Group (CLG), indirekt via Hybrit Development AB
• Sverige: Jernkontoret, Svenskt Näringsliv, SKGS – Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet, Fossilfritt Sverige
• Finland: Finska metallproducenter, Stora finska elkonsumenter, Finska teknik- industrifederationen
• Nordamerika: American Iron and Steel Institute (AISI), National Association of Manufacturers (NAM), Steel Manufactures Association (SMA)

Fossilfria transporter

Under 2021 gick SSAB med i First Movers Coalition, ett initiativ för att skapa efterfrågan på koldioxidsnål teknik på marknaden. SSAB har åtagit sig att 30 % av inköpta transporttjänster ska vara fossilfria senast 2030. Under 2023 har SSAB minskat direkta lastbilstransporter genom att delvis gå över till järnvägstransport för transporter till Baltikum och Polen. SSAB har också påbörjat ett arbete med en så kallad grön transportkorridor från SSABs anläggning i Borlänge, via Göteborg, till Gent, Belgien.

Ytterligare information

Definitioner och förkortningar

Hållbarhetsrelaterade nyckeltal och förkortningar som förekommer i SSABs Hållbarhetsredovisning.

Hållbarhetsrelaterade nyckeltal

Definition	Enhet	Metod	Förändring jämfört med Hållbarhetsredovisningen 2022
Miljö
Insparad volym stål	Viktminskning genom uppgradering till SSABs höghållfasta stål jämfört med praxis för respektive tillämpning.	Ton	Praxis för respektive tillämpning baseras på kunskap och erfarenheter av SSABs tekniska experter inom respektive område.
Koldioxidekvivalenter, CO2e		Utsläppen av växthusgaser består främst av koldioxid men även andra växthusgaser som t ex metan. Den samlade mängden växthusgaser redovisas som koldioxidekvivalenter (CO2e). När koldioxid (CO2) omnämns i löptext avses koldioxidekvivalenter (CO2e).
	Ton	Koldioxidekvivalenter innebär att man anger hur mycket koldioxidutsläpp som motsvaras av en specifik växthusgas för att ge samma påverkan på klimatet.
Scope 1		Direkta utsläpp av växthusgaser (CO2e) från SSABs verksamhet.
	Ton	Beräknas i enlighet med instruktionerna i WBSCD GHG Protocol, tillsammans med ytterligare riktlinjer från EU och/eller nationella myndigheter. Biogena CO2-utsläpp är inte relevanta för SSAB och ingår därför inte i rapporteringen. Scope 1-utsläpp för Norden för år 2023 är preliminära. Pågående verifieringsprocess inom EU- ETS för utsläppsrapporter för växthusgaser kan medföra mindre justeringar. Värden för 2022 har uppdaterats (preliminära värden i Hållbarhetsredovisningen 2022).
Scope 2		Indirekta utsläpp av växthusgaser (CO2e) från produktion av köpt el och värme som förbrukas av SSAB.
	Ton	För el är indirekta CO2e-utsläpp beräknade med hjälp av marknadsbaserade emissionsfaktorer för den totala elkonsumtionen utan avdrag för egenproducerad elektricitet. Generiska emissionsfaktorer används för beräkningen av indirekta utsläpp från inköpt värme.
Scope 3		Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (CO2e) som sker i SSABs värdekedja, uppströms och nedströms.
	Ton	Beräknas i enlighet med Greenhouse Gas Protocol Corporate Value chain (scope 3) Accounting and Reporting standard (WRI & WBSCD 2011).

Scope 3-utsläpp

Under 2023 gav SSAB i uppdrag till en extern part att genomföra en fullständig beräkning av scope 3 i samband med processen för att uppdatera klimatmålet. Beräkningarna gjordes enbart för basåret 2018 och 2022. Den nya beräkningen skiljer sig från den tidigare redovisning främst på grund uppdatering av metod i linje med riktlinjer i Science Based Targets initiative Steel sector guidance; användning av olika emissionsfaktorer samt utökad datatäckning (dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction ingår i den nya beräkningen, till skillnad från tidigare). Där det är möjligt har beräkningar baserade på vikt eller tonkilometer använts. I övriga fall har utgift för inköp använts. Beräkningarna är inte jämförbara med tidigare redovisade värden. Beräkningarna baseras på antaganden och schablonvärden som kan komma att uppdateras, även för historiska värden. SSAB arbetar aktivt med att få tillgång till data direkt från leverantörer för att minska beroendet av schablondata.

Växthusgasintensitet per ton stål

CO2e scope 1 och 2 (ton) dividerat med total volym råstål (ton). Total volym råstål återfinns under rubriken Produktion och leveranser i Förvaltningsberättelsen.

Växthusgasintensitet per omsättningskrona

CO2e scope 1 och 2 (ton) dividerat med koncernens nettoomsättning (miljoner kronor). Nettoomsättning motsvarar Summa intäkter enligt Not B.2.

Energi

Redovisningen av energi omfattar användningen av elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme. Användningen av elektricitet inkluderar externa bolag inom industriområdena. Mindre justeringar har gjorts för historiska data på grund av verifieringsprocessen inom EU-ETS för utsläppsrapportering av växthusgaser.

Energiintensitet per ton stål

Total energianvändning (elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme) i kWh dividerat med total volym råstål (ton). Total volym råstål återfinns under rubriken Produktion och leveranser i Förvaltningsberättelsen.

Taxonomi

Taxonomi (externa intäkter)

Summa intäkter enligt not B.2. Intäkter.

Taxonomi (investeringar)

Summa investeringar i materiella och immateriella tillgångar samt nyttjanderättstillgångar. Beloppet överensstämmer med total inköp under året enligt not C.1. Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar och tillkommande nyttjanderätter enligt not C.2. Leasing.

Taxonomi (driftsutgifter)

Fasta kostnader för underhåll, fast egendom samt forskning och utveckling. De fasta kostnaderna enligt definitionen i taxonomin uppgår till cirka 6 % av rörelsens totala kostnader enligt not B.3. Rörelsens kostnader.

Användning av skrot och H-DRI

Andelen av eget skrot, inköpt skrot och H-DRI (Fossil- free Direct Reduced Iron, fossilfri järnsvamp) per ton råstål. Avser verksamheten i Sverige och Finland.

Slagganvändning

Andel slagg som använts per ton slagg som uppstått under året. Avser slagg från både malmbaserad och skrotbaserad stålproduktion inom verksamheten i Sverige och Finland.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

61

Hållbarhetsrelaterade nyckeltal

Definition	Enhet	Metod	Förändring jämfört med Hållbarhetsredovisningen 2022
Säkerhet
Skada med frånvaro (LTI, Lost Time Injury)	Antal	Arbetsrelaterade skada som resulterar i medarbetaren inte kan återgå till arbetet följande kalenderdag. Återgång till arbetet med begränsad arbetsförmåga utgör inte en skada med frånvaro. Inkluderar entreprenörer om ej annat anges.
Olycksfallsfrekvens (LTIF)		Antalet rapporterade skador med frånvaro per miljon arbetade timmar. Inkluderar entreprenörer om ej annat anges.
Total registrerbar skadefrekvens (TRIF)		Totalt registrerbara skador per miljon arbetade timmar. Registrerbar skada innebär skador med rapporterad frånvaro, skador med medicinsk behandling och fall med alternativa arbetsuppgifter. I de fall entreprenörer räknas med, ingår ej uppgifter om skador med medicinsk behandling och fall med alternativa arbetsuppgifter för verksamheten i USA.
Allvarlig LTI		Skada som medarbetaren inte kan eller förväntas återhämta sig från inom 6 månader.
LTI-allvarlighetsgrad		Antal dagar med frånvaro med mer än en kalenderdag dividerat med antal LTI:er. Exkluderar entreprenörer.
Anställda
Total personalstyrka	Antal	Totalt antal anställda vid årets slut. Inkluderar både tillsvidareanställda och visstidsanställda.
Personalomsättning		Totalt antal anställda som slutat dividerat med genomsnittet av antal anställda under året (vid varje kvartal). Omfattar tillsvidareanställda.
Visstidsanställda	Antal	Antal visstidsanställda vid årets slut. Omfattar olika tidsbegränsade anställningar som exempelvis semestervikarier och studenter
Deltidsanställda	Antal	Antal deltidsanställda vid årets slut. Omfattar anställda som arbetar mindre än 100 %.
Linjechefer		Andel kvinnor av totalt antal linjechefer. Linjechefer definieras som alla medarbetare med minst en direktrapporterande medarbetare.
Nyanställda	Antal	Andel nya medarbetare (tillsvidareanställda). Endast aktiva anställda.
Ansvarsfulla inköp
Leverantörer som utvärderats avseende hållbarhet		Andel leverantörer som utvärderats avseende hållbarhet. Utvärdering avseende hållbarhet omfattar miljöpåverkan, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, affärsetik och hållbar upphandling, samt en riskprofil baserad på land och branschrisk. Ett nytt verktyg infördes under året med ökad hänsyn till branschrisk, vilket gjort att fler leverantörer blivit klassade som medel eller hög risk än tidigare.
Affärsetik		Andel nyanställda som genomgått utbildning i uppförandekoden Nyanställda, se ovan. Genomgått utbildning inkluderar nyanställda som slutfört utbildningen under innevarande år, eller vid återanställning, under de tre senaste åren. Från och med 2023, omfattar målet endast nyanställda, medan utfallet för 2023 omfattar både nyanställda som har slutfört utbildningen i affärsetik eller den nya utbildningen i uppförandekoden. Från och med 2024 kommer utfallet att omfatta enbart den nya utbildningen i uppförandekoden.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

62

Hållbarhetsrelaterade förkortningar

• SBTi: Science Based Targets initiative Organisation som tillhandahåller standarder för företags klimatmål som verifierar att planerna för att minska koldioxidutsläppen motsvarar samma ambitionsnivå som Parisavtalet. Organisationen är ett partnerskap mellan CDP, Global compact, World Resources Institute och Världsnaturfonden.
• TCFD: Task Force on Climate-related Financial Disclosures Ramverk för finansiella klimatrelaterade upplysningar (risker och möjligheter), utgett av Financial Stability Board.
• IPCC: Interngovernmental Panel of Climate Change FN:s klimatpanel som sammanfattar och bedömer vetenskapen relaterat till den globala uppvärmningen.
• RCP: Representative Concentration Pathway Scenario för framtida utsläpp av växthusgaser framtaget av IPCC. Det finns fyra scenarier som är lika möjliga och beror på mängden växthusgaser som kommer att släppas ut.
• SSP: Shared Socioeconomic Pathway Scenario för framtida socioekonomiska utvecklingar som används i klimatmodeller.
• SMHI: Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut Statlig myndighet med uppdrag att vara ett expertorgan inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi.
• NACE-koder: Europeiska gemenskapens statistiska nomenklatur över ekonomiska aktiviteter (Nomenclature statistique des activités économiques dans la Communauté européenne) Klassificering av branscher inom EU som används vid rapportering av upplysningar enligt EU:s taxonomi.
• CSRD: Corporate Sustainability Reporting Directive Direktiv om hållbarhetsredovisning (EU) 2022/2464

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE YTTERLIGARE INFORMATION SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

63

Index för klimatrelaterade finansiella upplysningar

Financial Stability Board:s Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) har gett ut ett antal rekommendationer för rapportering av upplysningar rörande klimatrelaterade risker och möjligheter.

Område	Rekommenderade TCFD-upplysningar
Styrning	a) Beskriv styrelsens tillsyn över klimatrelaterade risker och möjligheter. b) Beskriv ledningens roll i att bedöma och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter.
Strategi	a) Beskriv de klimatrelaterade risker och möjligheter organisationen har identifierat på kort, medellång och lång sikt. b) Beskriv effekterna av klimatrelaterade risker och möjligheter på organisationens affärer, strategi och finansiella planering. c) Beskriv motståndskraften i organisationens strategi, med beaktande av olika klimatrelaterade scenarier, inklusive ett scenario med 2°C eller lägre.
Riskhantering	a) Beskriv organisationens processer för att identifiera och bedöma klimatrelaterade risker. b) Beskriv organisationens processer för att hantera klimatrelaterade risker. c) Beskriv hur processerna för att identifiera, bedöma och hantera klimatrelaterade risker integreras i organisationens övergripande riskhantering.
Mätvärden och mål	a) Tillgängliggör de mätvärden som organisationen använder för att bedöma klimatrelaterade risker och möjligheter i linje med dess strategi och riskhanteringsprocess.

Hållbarhetsstrategi- och styrning

Bolagsstyrningsrapport

Strategirapport, Upplysningar om klimatrelaterade risker och möjligheter enligt TCFD

Hållbarhetsstrategi- och styrning, Riskhantering Klimatförändringar

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

GENERELL INFORMATION

MILJÖ

SOCIAL ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

YTTERLIGARE INFORMATION

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 64

GRI-index

SSABs hållbarhetsredovisning för 2023 har upprättats i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) Standards.

Kod	Beskrivning	Sidreferens	Kommentarer och utelämnanden
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
GRI 2:	Allmänna upplysningar
2-1	Uppgifter om organisationen	4–5
2-2	Enheter som ingår i hållbarhetsredovisningen	33 samt not E.3.
2-3	Rapporteringsperiod, intervall, kontaktperson	33	Kontaktperson: anna.viefhues@ssab.com Årsredovisningen avseende 1 januari–31 december 2023, publiceras i slutet av mars 2024.
2-4	Förändrad information från tidigare redovisningar	60–63	Se avsnittet Definitioner
2-5	Externt bestyrkande	33, 68
2-6	Aktiviteter, värdekedja och andra affärsrelationer	16, 23, 57
2-7	Anställda	50–51
2-8	Arbetare som inte är anställda	50	SSAB har ingen central uppföljning av arbetare som inte är anställda.
2-9	Styrningsstruktur	31–33, 77–88
2-10	Valberedning och val till styrelsen	78–79
2-11	Styrelseordförande	79
2-12	Styrelsens roll i översyn av hur organisationens påverkan hanteras	32, 79–83
2-13	Delegering av ansvar för hantering av organisationens påverkan	32
2-14	Styrelsens roll avseende hållbarhetsrapportering	32
2-15	Intressekonflikter	86
2-16	Kommunikation av kritiska synpunkter	55–56
2-17	Styrelsens sammanlagda kompetens	81–82
2-18	Utvärdering av styrelsens arbete	80
2-19	Ersättningspolicy	33, 111–113
2-20	Process för att fastställa ersättning	85, 111–113
2-21	Årlig kompensation (kvot)	50, 90–92	SSAB följer inte upp den genomsnittliga löneökningen för koncernen som helhet.
2-22	Åtagande avseende hållbarhetsstrategi	6–7, 29–58
2-23, 2-24	Direktiv och instruktioner	33
2-25	Process för att motverka negativ påverkan	31–32
2-26	Klagomålsmekanism	55–56
2-27	Efterlevnad av lagar och regleringar	55–56
2-28	Medlemskap	60
2-29	Strategi för intressentengagemang	31
2-30	Kollektivavtal	50–51
GR1 3:	Väsentliga områden
3-1	Process för att fastställa väsentliga områden	31–33
3-2	Lista med de väsentliga områdena	31–33
3-3	Hantering och styrning av de väsentliga områdena	31–33
GRI 205:	Antikorruption
205-2	Information om och utbildning i policyer och rutiner mot korruption	56–57
MILJÖRELATERADE STANDARDER
GRI 301:	Material
301-1	Använda material efter vikt eller volym	46–47
301-2	Användning av material som är återvunnet insatsmaterial	46–47
GRI 302:	Energi
302-1	Energianvändning inom organisationen	39
302-3	Energiintensitet	39
302-4	Reducering av energianvändning	39
GRI 305:	Utsläpp
305-1	Direkta utsläpp av växthusgaser (scope 1)	36–38
305-2	Indirekta utsläpp av växthusgaser från energi (scope 2)	36–38
305-3	Andra indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 3)	36–38
305-4	Intensitet för utsläpp av växthusgaser	36–38
305-5	Minskning av utsläpp av växthusgaser	36–38
305-7	Utsläpp av kväveoxider (NOx), svaveloxider (SOx) och andra betydande utsläpp till luft	46
GRI 306:	Avlopp och avfall
306-1	Avfallsgenerering och betydande påverkan	46–47
306-2	Hantering av betydande avfallsrelaterade effekter	46–47
306-3	Genererat avfall	46–47

SOCIALA STANDARDER

Kod	Beskrivning	Sidreferens	Kommentarer och utelämnanden
GRI 401:	Anställningsform
401-1	Nyanställda och personalomsättning	50–51
GRI 403:	Arbetshälsa och säkerhet
403-1	Ledningssystem för arbetsrelaterad hälsa och säkerhet	51–53
403-2	Identifiering av faror, riskbedömning och incidentutredning	51–53
403-3	Företagshälsovården	51–53
403-4	Medverkan från arbetstagare, samråd och kommunikation om arbetsmiljö och säkerhet	51–53
403-5	Utbildning i arbetsmiljö och säkerhet	51–53
403-6	Främjande av arbetstagarnas hälsa	51–53
403-7	Förebyggande och begränsning av arbetsmiljöpåverkan direkt kopplad till affärsrelationer	51–53
403-9	Arbetsrelaterade skador	51–53
GRI 404:	Träning och utbildning
404-2	Program för kompetensutveckling och för att stödja medarbetares fortsatta anställningsbarhet	50–51
404-3	Procentandel medarbetare som får regelbundna resultat- och karriärutvecklingssamtal	50–51
GRI 405:	Mångfald och jämställdhet
405-1	Mångfald i ledning och personalstyrka	54
GRI 414:	Utvärdering av leverantörer utifrån sociala aspekter
414-1	Andel av nya leverantörer som utvärderas utifrån sociala aspekter	58–59

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 67

Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten för SSAB AB (publ)

Till SSAB AB (publ), org nr 556016-3429

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen i SSAB AB (publ) att översiktligt granska hållbarhetsredovisningen för SSAB AB (publ) för år 2023. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidorna 65–67. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten definieras på sidan 103.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan 33 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivna av The Global Reporting Initiative (GRI) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till informationen i detta dokument och den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FAR:s rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASB:s standarder för revision och kvalitetskontroll i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till SSAB AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

Stockholm den 5 mars 2024
Ernst & Young AB
Rickard Andersson
Auktoriserad revisor
Outi Alestalo
Specialistmedlem i FAR

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

GENERELT INFORMATION

MILJÖ

SOCIAL

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

YTTERLIGARE INFORMATION

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 68 Bolagsstyrning

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

AKTIER OCH AKTIEÄGARE

ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

STYRELSE

KONCERNLEDNING

ERSÄTTNINGSRAPPORT

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 69 Aktier och aktieägare

SSABs aktier är noterade på NASDAQ Stockholm och på NASDAQ Helsinki. Under året handlades SSAB-aktier på NASDAQ Stockholm för totalt 94 Mdkr. Handel med aktierna förekom under alla handelsdagar och uppgick i genomsnitt till 376 Mkr per dag. Antalet A-aktier som handlades under året motsvarade 110 % av det genomsnittliga antalet utestående aktier. Antalet B-aktier som handlades under året motsvarade 143 % av det genomsnittliga antalet utestående aktier. Den genomsnittliga handeln med aktien på NASDAQ Helsinki (A- och B-aktien) var 0,6 miljoner aktier per dag. SSAB-aktien handlas också på multilaterala handelsplattformar (MTF) på marknadsplatser som exempelvis CBOE och LSE Group. Av den totala volymen omsatta aktier handlades 31 % av A-aktierna och 34% av B-aktierna på Nasdaq Nordic (Källa: Modular Finance).

Aktiekapital

Per den 31 december 2023 fanns det sammanlagt 1 029 835 326 aktier i SSAB, varav 304 183 270 A-aktier, motsvarande 304 183 270 röster, och 725 652 056 B-aktier, motsvarande 72 565 205,6 röster, totalt motsvarande 376 748 475,6 röster. Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst. SSABs aktiekapital är 9 063 miljoner kronor. Det nominella värdet per aktie är 8,80 kr.

Ägarstruktur

I slutet av 2023 hade SSAB 252 907 aktieägare. SSABs tre största ägare enligt antal röster:
* LKAB 16,0 %
* Finska staten 8,0 %
* Folksam 5,6 %

De tio största identifierade ägarna avseende röster ägde sammanlagt 44,1 % av rösterna och 30,6% av aktiekapitalet i slutet av december 2023. Ägare registrerade utanför Sverige och Finland kontrollerade 21,9 % av rösterna och 25,1 % av aktiekapitalet.

Utdelning och utdelningspolicy

Utdelningen ska utgöra 40 % av vinsten efter skatt. Styrelsen har beslutat att föreslå för årsstämman den 24 april 2024 en utdelning på 5,00 kr (8,70) per aktie.

Återköp av egna aktier

I oktober 2023 beslutade SSABs styrelse att genomföra ett återköpsprogram till ett värde om sammanlagt högst 2,5 Mdkr. Syftet med återköpsprogrammet är att justera bolagets kapitalstruktur för att skapa ökat värde för aktieägare. Styrelsen avser att föreslå årsstämman 2024 att besluta om minskning av aktiekapitalet genom indragning av de aktier som återköpts. SSABs innehav av egna aktier uppgick per den 31 december 2023 till 18 276 773 (—) aktier, varav 4 489 777 (—) serie A aktier och 13 786 996 (—) serie B aktier. Värdet på egna aktier uppgick till 1 347 (—) Mkr.

Investor Relations

Under 2023 har ett antal möten hållits med ägare, investerare och analytiker, både i Sverige och utanför, till största delen i Europa och USA. I samband med publicering av delårsrapporter och bokslutskommunikéer arrangeras regelbundet presentationer och investerarmöten. Den 28–29 mars 2023 arrangerades kapitalmarknadsdagar där företagsledningen presenterade strategin i Stockholm samt besök vid SSABs stålverk och Hybrits pilotanläggning i Luleå.

Ticker

• NASDAQ Stockholm: SSABA och SSABB
• NASDAQ Helsinki: SSABAH och SSABBH (A-respektive B-aktier)

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

AKTIER OCH AKTIEÄGARE

ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

STYRELSE

KONCERNLEDNING

ERSÄTTNINGSRAPPORT

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 70

Stängningskurserna 2023 på NASDAQ Stockholm var:
* SSABs A-aktie: 76,68 kr
* SSABs B-aktie: 77,08 kr

Det samlade börsvärdet vid årets slut var 79,2 Mdkr.

Kursutveckling under 2023:

• SSABs A-aktie: 34,1 %
• SSABs B-aktie: 41,5 %
• OMX Stockholm 30 index: 17,3 %

Högsta betalkurs var:

• SSABs A-aktie: 82,34 kr
• SSABs B-aktie: 81,18 kr

Lägsta betalkurs var:

• SSABs A-aktie: 54,76 kr
• SSABs B-aktie: 52,56 kr

Aktieinnehav

Aktieinnehav	Antal aktier	% av rösterna	% av kapitalet
1–500	23 185 526	1,8	2,3
501–1000	23 707 288	1,8	2,3
1001–5000	89 711 875	7,1	8,7
5001–10000	41 654 261	2,8	4,0
10001–20000	33 978 109	2,1	3,3
20001–	679 382 573	69,2	66,0
Anonymt aktieinnehav	138 215 694	15,1	13,4
Summa	1 029 835 326	100,0	100,0

Förändring av antalet aktier och aktiekapitalet sedan 1989

År	Förändring av antal aktier	Antal aktier	Förändring av aktiekapital, Mkr	Aktiekapital, Mkr
1989	Konvertering	15 000 000	26 500 000	150
1994	Konvertering	5 500 000	32 000 000	550
1995	Split 4:1	96 000 000	128 000 000	0
1998	Inlösen	-15 891 199	112 108 801	-397
2001	Nedsättning	-11 210 880	100 897 921	-281
2005	Inlösen	-9 968 861	90 929 060	-249
2006	Inlösen	-4 546 453	86 382 607	-114
2006	Fondemission	0	86 382 607	121
2006	Split 3:1	172 765 214	259 147 821	0
2007	Nyemission 1:4	64 786 954	323 934 775	571
2014	Nyemission	225 310 735	549 245 510	1 982
2016	Nyemission 8:7	480 589 816	1 029 835 326	4 229

Ägare den 31 december 2023	% av rösterna	% av kapitalet
LKAB	16,0	10,5
Finska staten	8,0	6,3
Folksam	5,6	2,1
Vanguard	3,3	3,3
Norges Bank	2,6	2,8
Allianz Global Investor	2,2	1,0
Ninety One	2,1	0,8
SSAB AB	1,6	1,8
Lightman Investment	1,4	0,5
BlackRock	1,3	1,7
Övriga aktieägare	55,9	69,4
Summa	100,0	100,0
Varav utlandsregistrerade aktieägare1)	21,9	25,1

1) Inkluderar aktieägare utanför Sverige och Finland.
Källa: Modular Finance

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

AKTIER OCH AKTIEÄGARE

ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

STYRELSE

KONCERNLEDNING

ERSÄTTNINGSRAPPORT

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 71

Data per aktie

	2023	2022	2021	2020	2019
Börskurs, 31 december, A-aktien Kr	76,68	56,94	52,44	29,30	32,85
Resultat per aktie Kr	12,67	-10,57	14,24	-0,50	1,04
Kassaflöde före utdelning och finansiering per aktie Kr	15,71	13,75	12,24	2,13	1,27
Eget kapital per aktie Kr	65,91	65,18	71,35	52,42	58,75
Utdelning per aktie1) Kr	5,00	8,70	5,25	0,00	0,00
Genomsnittligt antal aktier utstående miljoner	1 028,0	1 029,8	1 029,8	1 029,8	1 029,8
Antal aktier vid årets slut miljoner	1 029,8	1 029,8	1 029,8	1 029,8	1 029,8
Börsvärde vid årets slut Mkr	79 221	56 651	49 048	27 910	32 139

Värdering

	2023	2022	2021	2020	2019
Direktavkastning, %1), 2)	6,52	15,28	10,01	–	–
P/E tal2)	6,05	–	3,68	–	31,59
Kurs/eget kapital, %2)	116	87	73	56	56

1) 2023 enligt styrelsens förslag.
2) Baserad på slutkurs i A-aktien.
Justerat resultat per aktie 2022 var 22,38 kr.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

AKTIER OCH AKTIEÄGARE

ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

STYRELSE

KONCERNLEDNING

ERSÄTTNINGSRAPPORT

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 72

Kallelse till årsstämma

Aktieägarna i SSAB AB (publ) (org. nr 556016-3429) kallas till årsstämma onsdagen den 24 april 2024 klockan 13.00. Styrelsen har beslutat att aktieägare ska kunna utöva sin rösträtt på stämman även genom poströstning.

Plats: Sergel Hub, Sveavägen 10a, Stockholm. Insläpp och inregistrering sker från kl. 12:00.

Rätt att delta och anmälan

A) Deltagande i stämmolokalen
Den som önskar närvara i stämmolokalen personligen eller genom ombud ska
* vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena per avstämningsdagen tisdagen den 16 april 2024, och
* anmäla sitt deltagande senast torsdagen den 18 april 2024 via bolagets hemsida www.ssab.com eller telefon 08-45 45 760.
Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefonnummer och antalet eventuella biträden (högst två). Inträdeskort som berättigar till deltagande i årsstämman till den som anmält sig för att närvara i stämmolokalen personligen eller genom ombud kommer att sändas ut före årsstämman. Om inträdeskort inte kommit aktieägare tillhanda före årsstämman kan nytt inträdeskort erhållas vid informationsdisken mot uppvisande av legitimation.

B) Deltagande genom poströstning
Den som önskar delta i årsstämman genom poströstning ska
* vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena per avstämningsdagen tisdagen den 16 april 2024,
* anmäla sitt deltagande senast torsdagen den 18 april 2024 genom att avge sin poströst enligt anvisningarna nedan så att poströsten är Euroclear Sweden AB tillhanda senast den dagen.

För poströstningen ska ett särskilt formulär användas. Formuläret finns tillgängligt på bolagets hemsida, www.ssab.com. För att få poströstningsformuläret skickat per post, vänligen kontakta SSAB på telefon 08-45 45 760. Om aktieägaren poströstar genom ombud ska fullmakt biläggas formuläret, se nedan under ”Ombud”.

Det ifyllda poströstningsformuläret måste vara Euroclear Sweden AB tillhanda senast torsdagen den 18 april 2024. Formuläret kan skickas via e-post till GeneralMeetingService@euroclear.com eller via post till SSAB AB, ”Årsstämma”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm. Aktieägare kan även avge poströst elektroniskt genom verifiering med BankID via Euroclear Swedens hemsida https://anmalan.vpc.se/euroclearproxy. Sådan poströst måste avges senast den 18 april 2024.

Aktieägaren får inte förse poströsten med särskilda instruktioner eller villkor. Om så sker är poströsten i sin helhet ogiltig. Ytterligare anvisningar och villkor framgår av poströstningsformuläret.

Aktieägare som vill närvara i stämmolokalen personligen eller genom ombud, måste anmäla detta enligt A) ovan. Det innebär att en anmälan genom endast poströstning inte är tillräckligt för den som vill närvara i stämmolokalen.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

AKTIER OCH AKTIEÄGARE

ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier (inklusive finska aktieägare som är registrerade i det finska värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy) måste, för att äga rätt att delta i stämman, förutom att anmäla sig till stämman även låta registrera aktierna i eget namn så att aktieägaren blir upptagen i framställningen av aktieboken per tisdagen den 16 april 2024, på avstämningsdagen inför årsstämman. Sådan registrering kan vara tillfällig (s.k. rösträttsregistrering) och begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistreringar som gjorts av förvaltaren senast torsdagen den 18 april 2024 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken.

Ombud

Aktieägare som deltar i bolagsstämman genom ombud ska utfärda skriftlig och daterad fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbevis, eller om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling bifogas. Fullmakt samt, för juridisk person, registreringsbevis bör i god tid före årsstämman sändas till: SSAB AB, ”Årsstämma”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm. Fullmakt gäller ett år från utfärdande eller den längre giltighetstid som framgår av fullmakten, dock högst fem år. Registreringsbevis ska utvisa de förhållanden som gäller på dagen för årsstämman och bör i vart fall inte vara äldre än ett år vid tidpunkten för årsstämman. För den som önskar företrädas av ombud tillhandahåller bolaget fullmaktsformulär som finns tillgängligt på bolagets hemsida, www.ssab.com, och sänds till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress. Beställning kan ske per telefon på 08-45 45 760.

Utdelning

Styrelsen föreslår att en utdelning om 5,00 (8,70) kr per aktie ska utgå för verksamhetsåret 2023 med avstämningsdag den 26 april, 2024. Om årsstämman beslutar enligt styrelsen förslag beräknas utdelningen att utbetalas den 2 maj, 2024.

Styrelsen kommer att föreslå ett bemyndigande om ett program för återköp av A- aktier och/eller B-aktier i SSAB. Antalet aktier som får återköpas kommer att begränsas till att SSABs innehav av egna aktier inte får överstiga 10 procent av det totala antalet utestående aktier. Syftet med de återköpta aktierna är att minska SSABs aktiekapital genom indragning av dessa.

---

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

SSAB är noterat på NASDAQ Stockholm och lyder under dess regelverk samt tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden). SSAB är även sekundärnoterat på NASDAQ Helsinki.

Bolagsstyrningsrapport 2023

Viktiga externa och interna regelverk och policyer som påverkar bolagsstyrningen:

Väsentliga interna regelverk och policyer
* Bolagsordning
* Styrelsens arbetsordning inkl. vd-instruktion och instruktioner till styrelseutskotten
* Uppförandekod

Väsentliga externa regelverk
* Svensk aktiebolagslag
* Svensk bokföringslag
* Svensk årsredovisningslag
* Regelverk för NASDAQ Stockholm och NASDAQ Helsinki
* Svensk kod för bolagsstyrning

Organisation per 31 december 2023

SSAB har tre divisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt två större helägda dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction. De två sistnämnda styrs som självständiga dotterbolag.

Avvikelser från bolagskoden

Det finns inga avvikelser från bolagskoden att rapportera om för 2023.

Aktieägare

Aktiekapitalet i SSAB består av A- och B-aktier, där A-aktien ger en röst medan B-aktien ger en tiondels röst. Båda aktieslagen ger samma rätt till andel av bolagets tillgångar och vinst. Per den 31 december 2023 uppgick antalet aktieägare till 252 907. LKAB var den röstmässigt största ägaren, följd av finska staten, Folksam, Vanguard, Norges Bank, Allianz Global Investors, Ninety One, SSAB AB, Lightman Investment och BlackRock. De tio största identifierade ägarna ägde sammanlagt cirka 44,1 % av rösterna och 30,6 % av aktiekapitalet i slutet av december 2023. Ägare utanför Sverige och Finland kontrollerade 21,9 % av rösterna och 25,1 % av kapitalet. För ytterligare information kring ägarstrukturen, se Aktier och aktieägare.

Bolagsstämma

Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman, där aktieägarnas inflytande i bolaget utövas. På årsstämman (ordinarie bolagsstämma) beslutar aktieägarna bland annat om följande:

• Fastställelse av årsredovisning och koncernredovisning
• Disposition av bolagets resultat
• Ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören
• Val av styrelsen, dess ordförande och revisorer
• Hur valberedningen ska utses (i förekommande fall)
• Ersättning till styrelsen och revisorerna
• Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare (i förekommande fall)
• Beslut om godkännande av ersättningsrapport

Ägare den 31 december 2023	% av rösterna	% av kapitalet
LKAB	16,0	10,5
Finska staten	8,0	6,3
Folksam	5,6	2,1
Vanguard	3,3	3,3
Norges Bank	2,6	2,8
Allianz Global Investor	2,2	1,0
Ninety One	2,1	0,8
SSAB AB	1,6	1,8
Lightman Investment	1,4	0,5
BlackRock	1,3	1,7
Övriga aktieägare	55,9	69,4
Summa	100,0	100,0
Varav utlandsregistrerade aktieägare1)	21,9	25,1

1) Inkluderar aktieägare utanför Sverige och Finland.
Källa: Modular Finance

Årsstämma 2023

Årsstämman 2023 genomfördes på SSABs verksområde i Oxelösund. Styrelsen hade beslutat att aktieägare kunde utöva sin rösträtt på stämman även genom poströstning i enlighet med föreskrifterna i SSABs bolagsordning. Årsstämman fastställde den av styrelsen och vd avlämnade årsredovisningen och koncernredovisningen för 2022, beslutade om disposition av bolagets resultat samt beviljade styrelsens ledamöter och vd ansvarsfrihet. Stämman beslutade om ersättningar till styrelse och revisor i enlighet med valberedningens förslag. Det beslutades vidare att styrelsen ska bestå av sju ledamöter. Till styrelseledamöter omvaldes Petra Einarsson, Lennart Evrell (som även valdes till ordförande i styrelsen), Bernard Fontana, Marie Grönborg, Martin Lindqvist (vd och koncernchef), Mikael Mäkinen och Maija Strandberg. Bo Annvik hade avböjt omval till styrelsen. Det beslutades på förslag av valberedningen att antalet revisorer skulle vara ett registrerat revisionsbolag och att Ernst & Young AB skulle omväljas som revisor i bolaget till och med årsstämman 2024. För årsstämman framlades styrelsens förslag om disposition beträffande bolagets resultat. Stämman beslutade i enlighet med styrelsens, av revisorn tillstyrkta, förslag att vinstutdelning till aktieägarna för räkenskapsåret 2022 om 8,70 kr per aktie skulle utdelas, och att återstoden balanseras i ny räkning. Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att godkänna långfristiga incitamentsprogram för 2023 samt bemyndiga styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier. Förslagen hade funnits tillgängliga hos SSAB och bolagets webbplats sedan den 28 mars 2023. Stämman beslutade att godkänna styrelsens ersättningsrapport, som funnits tillgänglig hos SSAB och på bolagets webbplats sedan den 28 mars 2022. Se årsstämmoprotokoll på www.ssab.com.

Valberedning

Valberedningens uppdrag

Valberedningens uppdrag är bland annat att inför årsstämman föreslå styrelseordförande, styrelseledamöter, revisor, ordförande vid årsstämman, arvode till styrelsen och arvode till revisorn.

Procedur för tillsättning av valberedningen

På årsstämman 2020 antogs en reviderad instruktion för valberedningen. Förändringarna jämfört med tidigare gällande version avser huvudsakligen hur eventuella intressekonflikter i valberedningen ska hanteras, samt hur valberedningen ska agera då en aktieägare som utsett en ledamot avyttrat delar av sitt innehav av SSAB-aktier och därefter inte längre utgör en av de röstmässigt större ägarna. Det sammanlagda antalet ledamöter ska inte uppgå till mer än sex. Ordförande i valberedningen ska vara den ledamot som utsetts av den röstmässigt största aktieägaren. Valberedningens sammansättning tillkännagavs på bolagets hemsida, www.ssab.com, den 27 september 2023. Aktieägare har fram till den 31 december 2023 kunnat lämna förslag till valberedningen. Valberedningens förslag offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman. I anslutning till att kallelsen utfärdas kommer valberedningen på www.ssab.com att lämna ett motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse.

Valberedningens mångfaldspolicy

SSAB arbetar aktivt med att söka främja mångfald i bolaget. Som ett led i det arbetet tillämpar bolaget, genom valberedningen, regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden) som mångfaldspolicy. I enlighet med regel 4.1 i bolagskoden ska styrelsen ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska också eftersträvas.# VALBEREDNINGEN OCH BOLAGSSTYRNING

Valberedningen

Valberedningen har vid framtagande av förslag till val av styrelseledamöter att beakta mångfaldspolicyn. Även SSABs styrelse behandlar kontinuerligt frågan om mångfald i bolaget. Målsättningen med mångfaldspolicyn är att tillgodose vikten av tillräcklig mångfald i styrelsen i syfte att främja oberoende åsikter och ett kritiskt förhållningssätt för att bidra till ett effektivt styrelsearbete i bolaget. Under räkenskapsåret 2023 har valberedningens mångfaldspolicy beaktats i samband med valberedningens arbete inför årsstämman 2023 och årsstämman 2024. Det har resulterat i en mångsidig och ändamålsenlig styrelsesammansättning med ledamöter som besitter erforderlig kompetens och erfarenhet inom för styrelsen viktiga ansvarsområden, som till exempel hållbarhet och miljö.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2024

Valberedningen utsågs i september 2023 och har under hösten sammanträtt 5 gånger. Ytterligare sammanträden är planerade under första kvartalet 2024 före årsstämman. Vid ett möte i oktober fick valberedningen ta del av styrelsens utvärderingsprocess samt av utfallet av den utvärdering som skedde under hösten i sin helhet. Valberedningen har diskuterat styrelsens sammansättning och enats om de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter. Valberedningen har i sitt styrelseförslag särskilt beaktat kravet på mångsidighet och bredd samt kravet på att eftersträva en jämn könsfördelning, samt beaktat kompetens och erfarenhet inom de för bolaget viktigaste områdena. Valberedningen arbetar kontinuerligt med identifiering och utvärdering av potentiella nya styrelseledamöter. Valberedningen har vid framtagandet av förslag till arvoden för styrelsen och dess utskott bland annat gjort en översyn av nivåerna för styrelsearvoden i liknande bolag. Inför valet av revisor vid årsstämman 2024 har revisionsutskottet gjort en utvärdering av revisorsinsatsen som redovisats för valberedningen vid dess möte i december. Vid samma möte framlades också utskottets rekommendation vad gäller både val av revisor och arvodering. Valberedningen följde revisionsutskottets rekommendation vid framläggandet av dess förslag till årsstämman 2024.

Valberedningen inför årsstämman 2024

Namn, utsedd av	Andel i procent av rösterna, per 31 december 2023
Stefan Loréhn, LKAB (ordförande i valberedningen)	16,0
Kimmo Viertola, finska staten	8,0
Emilie Westholm, Folksam	5,6
Lennart Evrell (styrelseordförande)	–

Styrelse

Styrelsens ansvar

Styrelsen har som övergripande uppgift att förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och samtliga aktieägares gemensamma intresse. Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation samt utvärdera den operativa ledningen. I styrelsen avgörs bland annat frågor avseende koncernens strategiska inriktning och organisation samt beslutas om väsentliga investeringar (överstigande 100 Mkr). Styrelsen är också ytterst ansvarig för koncernens hållbarhetsarbete. Styrelsen ska i förekommande fall upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning för beslut vid årsstämman.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning inkluderande en vd-instruktion som bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Arbetsordningen reglerar vidare hur ofta styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska fördelas på styrelseutskotten. Arbetsordningen anger att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Inför varje styrelsemöte erhåller styrelseledamöterna en skriftlig dagordning och ett fullödigt beslutsunderlag. Vid varje styrelsemöte sker en genomgång av olycksfallsstatistiken, aktuellt affärsläge, koncernens resultat och finansiella ställning samt genomgång och uppföljning av koncernens hållbarhetsmål. Övriga frågor som behandlas är bland annat konkurrens och marknadssituationen.

Styrelsens ordförande

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med vd samt för att styrelsen fullgör sina plikter.

Styrelsens sammansättning

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av minst fem och högst tio bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen är beslutför om mer än hälften av alla styrelseledamöterna är närvarande. Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsutbildning för att snabbt erhålla den kunskap som förväntas för att på bästa sätt tillvarata bolagets och aktieägarnas intressen.

Styrelsens arbete 2023

Under 2023 hölls 12 protokollförda sammanträden och styrelsen var alltid beslutför. Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist, som inte är ledamot i styrelsen. Styrelsen har under året bevakat omvärldsutvecklingen och hur bolaget hanterat dess effekter. Första halvåret präglades av en förhållandevis stark konjunktur med stor efterfrågan och höga prisnivåer framförallt för bolagets grovplåtsprodukter i Nordamerika. I Europa mattades konjunkturen av under senare delen av första halvåret och förvärrades under det andra halvåret. För att möta en svagare marknad initierades åtgärder för att anpassa produktionen, kostnader och bemanning. Åtgärderna omfattade bland annat tillfälliga permitteringar och uppsägningar av fast anställda. Efterfrågan och priser på grovplåtsprodukter i Nordamerika förhöll sig stabila på en förhållandevis hög nivå under året. Även den globala efterfrågan på höghållfasta stålprodukter var fortsatt god med relativt stabila priser under året. Säkerhetsarbetet i koncernen har högsta prioritet och styrelsen följer olycks- och skadefallsfrekvensen samt bolagets förbättringsåtgärder ingående vid varje möte. Styrelsen bevakar också bolagets hållbarhetsarbete med regelbunden måluppföljning samt följer kontinuerligt bolagets viktigaste operativa såväl som strategiska nyckeltal.

Styrelsen har ägnat mycket tid åt frågor kopplade till omställningen till fossilfri ståltillverkning och har under året besökt SSABs anläggningar i Oxelösund, Virsbo, Borlänge och Montpelier, USA. Styrelsen har också under året med stöd av bemyndigande från årsstämman den 18 april 2023 fattat beslut om att genomföra ett återköpsprogram av egna aktier till ett värde om högst 2,5 miljarder kronor. Årets styrelseutvärdering gjordes i samband med ett styrelsemöte i oktober, där även ordförandeinsatsen samt utskottens arbete utvärderades. Utvärderingen administrerades av SSABs chefsjurist. Ett omfattande frågeformulär besvarades enskilt av ledamöterna, varpå svaren sammanställdes av SSABs chefsjurist och redovisades anonymt till styrelsen inför den efterföljande diskussionen. Frågorna rörde huvudsakligen styrelsens effektivitet och samlade kompetens att hantera styrelseansvaret i förhållande till de för bolaget viktigaste områdena som till exempel tung processindustri, internationell marknadsföring och försäljning, större investeringsprojekt, finans, IT och digitalisering. I utvärderingen ingick även frågor om styrelsens effektivitet och kompetens vad gäller bolagets inverkan inom olika hållbarhetsområden. Inga direkta åtgärder bedömdes nödvändiga till följd av utvärderingen, men identifierade fokusområden är under kontinuerlig uppföljning.

Styrelse – utsedda av årsstämman

Lennart Evrell

f. 1954

Civilingenjörsexamen från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm samt en examen i ekonomi från Göteborgs och Uppsala universitet

Nationalitet: Svensk

Invald i styrelsen 2021

Aktieinnehav1): 50 000 B-aktier

Nuvarande uppdrag: Ledamot: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA och Epiroc AB

Tidigare uppdrag: Ledamot: Industriarbetsgivarna, ICA Gruppen Aktiebolag och Svenskt Näringslivs verksamhetsstyrelse

Koncernchef: Boliden, Sapa och Munters

Petra Einarsson

f. 1967

Civ. ek.

Nationalitet: Svensk

Invald i styrelsen 2014

Aktieinnehav1): 18 750 B-aktier

Nuvarande uppdrag: Styrelseledamot: Alimak Group, Biokraft International AB och Norsk Hydro

Tidigare uppdrag: Vd och CEO: BillerudKorsnäs AB EVP: Sandvik Group Seniora positioner: Sandvik Materials Technology Styrelseledamot: Svenskt Näringsliv Styrelseordförande: Industriarbetsgivarna

Bernard Fontana

f. 1961

Civilingenjörsexamen

Nationalitet: Fransk

Invald i styrelsen 2022

Aktieinnehav1): 0

Nuvarande uppdrag: Vd och koncernchef Framatome Styrelseledamot: Thales Group

Tidigare uppdrag: Vd och koncernchef: Holcim Group Ledande befattningar: Aperam och ArcelorMittal

Marie Grönborg

f. 1970

MSc (Eng.) Chemical Engineering

Nationalitet: Svensk

Invald i styrelsen 2019

Aktieinnehav1): 9 250 B-aktier

Nuvarande uppdrag: Styrelseledamot: Permascand Top Holding AB, Eolus Vind Aktiebolag (publ) och Aduro Clean Technologies Inc

Tidigare uppdrag: Vd och koncernchef: Tree To Textile och Purac AB EVP: Perstorp Group, Business Area Specialties & Solutions Ledningsbefattningar: Perstorp Group och Formox AB

Martin Lindqvist

f.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

STYRELSE

Koncernledning

• Martin Lindqvist
  f. 1962
  Vd och koncernchef
  Nationalitet: Svensk
  Medlem i koncernledningen 2001
  Aktieinnehav1) 11 709 A-aktier, 21 023 B-aktier
  Utbildning
  Civilekonom, Uppsala universitet
  Bakgrund
  Anställd i SSAB sedan 1998
  Tidigare befattningar
  Affärsområdeschef SSAB EMEA, Divisionschef SSAB Strip Products, Finansdirektör SSAB AB, Ekonomichef i SSAB Tunnplåt, Chefscontroller i NCC

• Olavi Huhtala
  f. 1962
  Vd och koncernchef
  Nationalitet: Svensk
  Invald i styrelsen 2011
  Aktieinnehav1) 11 709 A-aktier, 21 023 B-aktier
  Nuvarande uppdrag
  Vd och koncernchef: SSAB AB (anställd i SSAB sedan 1998)
  Ordförande: Jernkontoret
  Ledamot: Svenska Cellulosa, Aktiebolaget SCA, Industriarbetsgivarna och Stål och Metall
  Suppleant: Svenskt Näringsliv
  Tidigare uppdrag
  Styrelseledamot: Indutrade Aktiebolag
  Affärsområdeschef: SSAB EMEA
  Ekonomi- och finansdirektör: SSAB AB
  Chefscontroller: NCC

• Mikael Mäkinen
  f. 1956
  MSc (Eng.)
  Nationalitet: Finsk
  Invald i styrelsen 2022
  Aktieinnehav1) 0
  Nuvarande uppdrag
  Styrelseordförande: Valmet, Aker Arctic Oyj och Corvus EnergyHoldings AS
  Styrelseledamot: Finnlines
  Tidigare uppdrag
  Vd och koncernchef: Cargotec
  Vd: MacGregor och Rolls-Royce Marine
  Styrelseledamot: Stora Enso Oyj

• Maija Strandberg
  f. 1969
  Masterexamen i ekonomi från Handelshögskolan i Åbo
  Nationalitet: Finsk
  Invald i styrelsen 2021
  Aktieinnehav1) 2 000 B-aktier
  Nuvarande uppdrag
  Generaldirektör på ägarstyrningsenheten, finska statsministerns kansli
  Styrelseledamot: Fortum Oyj
  Ordförande nominerings- kommittén: Neste Oyj
  Medlem i nominerings- kommittén: Kommunfinans Abp
  Tidigare uppdrag
  Senior finansrådgivare på ägarstyrningsenheten, finska statsministerns kansli
  Styrelseledamot: Neova Oy, Nordic Morning Group, Exel Composites, VR Group, Dustin Group, Danske Bank Oyj
  Finnair Oyj och Neova Oy
  CFO: Uponor Oyj
  VP, Finance: Valmet
  Ledande befattningar: ALSO, John Deere, Timberjack, Huhtamäki

Styrelse – utsedda av anställda

• Mikael Henriksson
  f. 1961
  Invald i styrelsen 2017
  Nuvarande uppdrag
  Masugnsoperatör, SSAB Special Steels

• Sven-Erik Rosén
  f. 1965
  Invald i styrelsen 2021
  Nuvarande uppdrag
  Truckförare, SSAB Europe

• Tomas Jansson
  f. 1966
  Invald i styrelsen 2014
  Nuvarande uppdrag
  Säljkoordinator, SSAB Europe

• Tomas Karlsson
  f. 1962
  Invald i styrelsen 2015
  Nuvarande uppdrag
  Underhållsmekaniker, SSAB Europe

• Robert Holmström
  f. 1962
  Invald i styrelsen 2023
  Nuvarande uppdrag
  Assistent, SSAB Europe

• Patrick Sjöholm
  f. 1965
  Invald i styrelsen 2011
  Nuvarande uppdrag
  Systemkonstruktör, SSAB Special Steels

Revisorer

Enligt bolagsordningen ska SSAB ha en eller två revisorer eller ett eller två registrerade revisionsbolag. Det beslutades på årsstämman 2023 att Ernst & Young AB skulle omväljas som revisor i bolaget till och med årsstämman 2024. Det upplystes att Rickard Andersson kommer vara huvudansvarig revisor.

Den externa revisionen av moderbolagets och koncernens räkenskaper samt av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utförs enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Bolagets huvudansvariga revisor deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet. Vid åtminstone ett styrelsemöte per år deltar revisorn och går igenom årets revision samt för en diskussion med styrelseledamöterna utan närvaro av den verkställande direktören och övriga personer i bolagets ledning.

För information om arvode till revisorerna hänvisas till not B.3. i Finansiella rapporter.

Revisionsutskott

Arbetsuppgifter

Bland revisionsutskottets ledamöter ska en ordförande utses. Revisionsutskottets ledamöter ska utses bland styrelseledamöter som inte är anställda av bolaget. Minst en av utskottets ledamöter ska ha redovisnings- eller revisionskompetens. Revisionsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ordföranden i revisionsutskottet ansvarar för att styrelsen i sin helhet fortlöpande hålls informerad om utskottets arbete samt, vid behov, förelägger styrelsen ärenden för beslut.

Revisionsutskottets huvuduppgift är att understödja styrelsen i arbetet med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen samt hållbarhetsrapporteringen. Revisionsutskottet övervakar bolagets interna kontroll och riskhantering avseende både den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. Revisionsutskottet biträder även bolagets valberedning vid upprättande av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval.

Revisionsutskottet träffar fortlöpande bolagets revisorer, utvärderar revisionsinsatserna samt fastställer riktlinjer för vilka tilläggstjänster bolaget får upphandla från bolagets revisor. Sådana tilläggstjänster upp till maximalt 100 Tkr per uppdrag ska på förhand godkännas av bolagets ekonomi- och finansdirektör. Uppdrag som överstiger 100 Tkr ska på förhand godkännas av revisionsutskottets ordförande. Alla tilläggstjänster ska redovisas för revisionsutskottet varje kvartal.

Det finns en etablerad riskhanteringsprocess inom SSAB. Revisionsutskottet tar del av och beaktar de riskområden som identifierats i processen (både affärsrisker och risker för fel i den finansiella rapporteringen). Baserat på utfallet i den interna och externa riskbedömningen analyserar utskottet löpande revisionens inriktning och omfattning med bolagets externa och interna revisorer. Revisionsutskottet fastställer årligen en internrevisionsplan som bland annat är baserad på de risker som framkommit i riskhanteringsprocessen som är beskriven tidigare. Revisionsplanen diskuteras med de externa revisorerna för att effektivisera och kvalitetsförbättra det löpande revisionsarbetet. Chefen för internrevision presenterar genomförda revisioner och ärenden som rapporterats via visselblåsarfunktionen. Utskottet analyserar och belyser dessutom väsentliga redovisningsfrågor som koncernen påverkas av.

Arbetet 2023

Under 2023 har fokus för revisionsutskottets arbete varit bland annat bolagets likviditets och finansieringsfrågor, IT-säkerhet och bolagets skattesituation. Revisionsutskottet tog del av, och analyserade tillsammans med de externa revisorerna, den riskanalys och revisionsplan som revisorerna upprättat som underlag för den lagstadgade revisionen. Revisionsutskottet har även arbetat med bolagets program för återköp av egna aktier, metod för lagervärdering och säkringsverksamheten. Revisionsutskottet har även följt implementeringen av EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive.

Revisionsutskottets ledamöter utgjordes sedan det konstituerande styrelsemötet den 18 april 2023 av Petra Einarsson (ordförande), Lennart Evrell och Maija Strandberg. Under 2023 hade revisionsutskottet åtta protokollförda sammanträden.

Ersättningsutskott

Arbetsuppgifter

Jämte styrelsens ordförande ska ersättningsutskottet bestå av en eller flera av bolagsstämman valda styrelseledamöter, vilka ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Bland ersättningsutskottets ledamöter ska erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas. Verkställande direktören ska i egenskap av föredragande närvara vid utskottets sammanträden. Ersättningsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning.

Ersättningsutskottet lämnar förslag till styrelsen om verkställande direktörens lön och övriga anställningsvillkor, fastställer löner och anställningsvillkor för övriga koncernledningen samt ger ramar för löner och anställningsvillkor för övriga högre befattningshavare. Bland ersättningsutskottets uppgifter ingår i övrigt att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, att bereda styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och övriga bolagsledningen samt att följa och utvärderatillämpningen av dessa. Ersättningsutskottet ska också följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till bolagsledningen.

Arbetet 2023

Under 2023 hade ersättningsutskottet sex protokollförda sammanträden. Ersättnings- utskottet utgjordes av Lennart Evrell (ordförande), Bernard Fontana och Petra Einarsson. Vd är adjungerad till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

Närvarostatistik 2023

Namn på styrelseledamot	Invald i styrelsen	Styrelse- möten	Ersättnings- utskott	Revisions- utskott	Oberoende i förhållande till Bolaget och bolags- ledningen	Bolagets större aktieägare	Bolagsstämmovalda1)
Lennart Evrell, ordförande sedan oktober 2021	2021	12	6	6	Ja	Ja
Bo Annvik 2)	2019	4	2		Ja	Ja
Petra Einarsson	2014	12	6	6	Ja	Ja
Bernard Fontana	2022	11	4		Ja
Marie Grönborg	2019	12			Ja
Maija Strandberg	2021	11	6		Ja	Ja3)
Mikael Mäkinen	2022	11			Ja	Ja
Martin Lindqvist, vd och koncernchef	2011	12	6	6	Nej, vd och koncernchef i bolaget	Ja
Arbetstagar- representanter
Tomas Karlsson	2015	12
Sven-Erik Rosén	2021	12
Patrick Sjöholm	2011	12
Suppleanter
Mikael Henriksson	2017	12
Robert Holmström	2023	7
Tomas Jansson	2014	11

1) Information om arvoden finns i not B.4 i Finansiella rapporter.
2) Avböjt omval vid årsstämman 2023
3) Anställd av finska staten som äger 8 % av rösterna i bolaget, men självständig i relation till ägarna som äger minst 10 % av rösterna eller kapitalet i bolaget.

Koncernledning

• Martin Lindqvist
  f. 1962
  Vd och koncernchef
  Nationalitet: Svensk
  Medlem i koncernledningen 2001
  Aktieinnehav1) 11 709 A-aktier, 21 023 B-aktier
  Utbildning
  Civilekonom, Uppsala universitet
  Bakgrund
  Anställd i SSAB sedan 1998
  Tidigare befattningar
  Affärsområdeschef SSAB EMEA, Divisionschef SSAB Strip Products, Finansdirektör SSAB AB, Ekonomichef i SSAB Tunnplåt, Chefscontroller i NCC

• Olavi Huhtala
  f. 1962
  Vd och koncernchef
  Nationalitet: Svensk
  Invald i styrelsen 2011
  Aktieinnehav1) 11 709 A-aktier, 21 023 B-aktier
  Nuvarande uppdrag
  Vd och koncernchef: SSAB AB (anställd i SSAB sedan 1998)
  Ordförande: Jernkontoret
  Ledamot: Svenska Cellulosa, Aktiebolaget SCA, Industriarbetsgivarna och Stål och Metall
  Suppleant: Svenskt Näringsliv
  Tidigare uppdrag
  Styrelseledamot: Indutrade Aktiebolag
  Affärsområdeschef: SSAB EMEA
  Ekonomi- och finansdirektör: SSAB AB
  Chefscontroller: NCC

• Mikael Mäkinen
  f. 1956
  MSc (Eng.)
  Nationalitet: Finsk
  Invald i styrelsen 2022
  Aktieinnehav1) 0
  Nuvarande uppdrag
  Styrelseordförande: Valmet, Aker Arctic Oyj och Corvus EnergyHoldings AS
  Styrelseledamot: Finnlines
  Tidigare uppdrag
  Vd och koncernchef: Cargotec
  Vd: MacGregor och Rolls-Royce Marine
  Styrelseledamot: Stora Enso Oyj

• Maija Strandberg
  f. 1969
  Masterexamen i ekonomi från Handelshögskolan i Åbo
  Nationalitet: Finsk
  Invald i styrelsen 2021
  Aktieinnehav1) 2 000 B-aktier
  Nuvarande uppdrag
  Generaldirektör på ägarstyrningsenheten, finska statsministerns kansli
  Styrelseledamot: Fortum Oyj
  Ordförande nominerings- kommittén: Neste Oyj
  Medlem i nominerings- kommittén: Kommunfinans Abp
  Tidigare uppdrag
  Senior finansrådgivare på ägarstyrningsenheten, finska statsministerns kansli
  Styrelseledamot: Neova Oy, Nordic Morning Group, Exel Composites, VR Group, Dustin Group, Danske Bank Oyj
  Finnair Oyj och Neova Oy
  CFO: Uponor Oyj
  VP, Finance: Valmet
  Ledande befattningar: ALSO, John Deere, Timberjack, Huhtamäki# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

STYRELSE

KONCERNLEDNING

ERSÄTTNINGSRAPPORT

Koncernledning

Koncernledningens arbete och ansvar

Koncernledningen ansvarar för att utforma och genomföra koncernens övergripande strategier samt behandlar frågor som till exempel förvärv och avyttringar. Sådana frågor samt större investeringar (överstigande 100 Mkr) bereds av koncernledningen för beslut av moderbolagsstyrelsen. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer.

Koncernledningen bestod per den 31 december 2023 utöver vd av divisionscheferna för SSAB Europe, SSAB Americas och SSAB Special Steels, ekonomi- och finansdirektören, chefen för juridik och företagstransaktioner, tekniska direktören, chefen för organisation, kultur och kommunikation, chefen för forskning och innovation, chefen för strategi och digitalisering samt chefen för hållbarhet.

Koncernledningen har möten månadsvis för att följa upp koncernens samt divisionernas resultat, finansiella ställning och hållbarhetsarbete. Koncernledningen ansvarar för den strategiska inriktningen för hållbarhetsarbetet och följer regelbundet upp koncernens hållbarhetsarbete. Övriga frågor som behandlas på koncernledningsmöten är bland annat strategifrågor.

Koncernledningsmedlemmar

Per-Olof Hansson
f. 1966
Divisionschef SSAB Europe
Nationalitet: Svensk
Medlem i koncernledningen 2014
Aktieinnehav1) 17 578 A-aktier 77 873 B-aktier
Utbildning Civilingenjör
Bakgrund Anställd i Rautaruukki/SSAB sedan 1987
Tidigare befattningar EVP Ruukki Metals, President Ruukki Fabrication, chef för marknadsföring och ledande befattningar inom försäljning och produktion i Rautaruukki Metform

Charles Schmitt
f. 1959
Divisionschef SSAB Americas
Nationalitet: Amerikansk
Medlem i koncernledningen 2011
Aktieinnehav1) 0
Utbildning B.Sc. Business Administration/ Finance, University of Texas at Arlington, tvåårigt stipendium på American Iron and Steel Institute
Bakgrund Anställd i IPSCO/SSAB sedan 1990
Tidigare befattningar Befattningar inom US Steel Corporation och ansvarig för verksamheten i Latinamerika inom SSAB Americas

Johnny Sjöström
f. 1974
Divisionschef SSAB Special Steels
Nationalitet: Svensk
Medlem i koncernledningen 2019
Aktieinnehav1) 10 600 A-aktier
Utbildning Magisterexamen i Fysik, Doktorsexamen i Materialteknik, Karlstad Universitet, Docent i Materialteknik, Luleå Tekniska Universitet och EMBA, Handelshögskolan i Stockholm
Bakgrund Anställd i SSAB mellan 2012 och 2014 och sedan 2019
Tidigare befattningar Vd Uddeholms AB, Vd Scana Leshan (Kina), VP Teknik- och marknadsutvecklingsansvarig SSAB APAC, VP Produktchef Outokumpu, Teknik- och kvalitetschef Outokumpu

Lars Sjöbring
f. 1967
Executive Vice President, Juridik och M&A
Nationalitet: Svensk och amerikansk
Medlem i koncernledningen 2023
Aktieinnehav1) 10 000 A-aktier
Utbildning Juristexamen (Lunds universitet, Sverige, Univ. of Amsterdam, Nederländerna och Fordham, NY. USA)
Bakgrund Anställd i SSAB sedan 2023
Tidigare befattningar Chefsjurist på Veoneer, Autoliv och Transocean. Jurist på advokatbyrån Skadden Arps i New York

Leena Craelius
f. 1971
Ekonomi- och finansdirektör
Nationalitet: Finsk
Medlem i koncernledningen 2021
Aktieinnehav1) 0
Utbildning MBA, Helsinki School of Economics, Helsingfors
Bakgrund Anställd i SSAB/ Rautaruukki sedan 2005
Tidigare befattningar Ekonomichef SSAB Europe, Controllerchef för försäljning; SSAB Special Steel division, chef för operations controlling; Ruukki Metals Division

Christina Friborg
f. 1969
Executive Vice President, Hållbarhet, etik och regelefterlevnad, hälsa och säkerhet
Nationalitet: Svensk
Medlem i koncernledningen 2018
Aktieinnehav1) 10 010 B-aktier
Utbildning Jur. kand., Uppsala Universitet
Bakgrund Anställd i SSAB sedan 2018
Tidigare befattningar Head of Sustainable Business på Sandvik, grundare och partner på Ethos International samt olika befattningar på Sida, UNHCR och OSCE

Viktor Strömberg
f. 1973
Executive Vice President, Strategi och digitalisering
Nationalitet: Svensk
Medlem i koncernledningen 2018
Aktieinnehav1) 4 000 B-aktier
Utbildning MBA, INSEAD, Frankrike, och MSc i Industrial Engineering & Management, Linköpings Universitet
Bakgrund Anställd i SSAB sedan 2011
Tidigare befattningar Strategichef SSAB AB. Associate Partner på McKinsey & Company, produktchef på SAP och konsult på IBM

Martin Pei
f. 1963
Executive Vice President, Teknisk direktör
Nationalitet: Svensk
Medlem i koncernledningen 2007
Aktieinnehav1) 1 000 A-aktier 9 000 B-aktier
Utbildning Tekn. dr., Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm
Bakgrund Anställd i SSAB sedan 2001
Tidigare befattningar Affärsområdeschef SSAB APAC, teknisk direktör SSAB, chef för forskning och utveckling SSAB Plate och chef för stålämnes produktionen SSAB Plate

Eva Petursson
f. 1968
Executive Vice President, Forskning och innovation
Nationalitet: Svensk
Medlem i koncernledningen 2018
Aktieinnehav1) 165 A-aktier 6 500 B-aktier
Utbildning Civilingenjör och Tekn. Dr. i Stålbyggnad, Luleå Tekniska Universitet
Bakgrund Anställd i SSAB sedan 2005
Tidigare befattningar Designspecialist och forskningsledare SSAB Knowledge Service Center, Strategisk forskningschef SSAB. Lektor i Stålbyggnad vid Luleå Tekniska Universitet

Maria Långberg
f. 1970
Executive Vice President, Organisation, kultur och kommunikation
Nationalitet: Svensk
Medlem i koncernledningen 2016
Aktieinnehav1) 26 900 B-aktier
Utbildning Civilekonom, Uppsala universitet, MBA Handelshögskolan, Stockholm
Bakgrund Anställd i SSAB sedan 2013
Tidigare befattningar Vd Merox och hållbarhets direktör SSAB, kommunikationsdirektör SSAB, seniorkonsult JKL och kommunikationsdirektör Gambro

1) Aktieinnehavet innefattar även närståendes aktier.

Respektive divisionschef ansvarar för respektive divisions resultat och balansräkning. Den övergripande operativa styrningen av divisionerna sker via kvartalsvisa uppföljningsmöten. Moderbolagets vd är också i de flesta fall ordförande i de större direktägda dotterbolagens styrelser, t.ex. Tibnor och Ruukki Construction, där det även ingår andra ledamöter från koncernledningen samt arbetstagarrepresentanter. Parallellt med de kvartalsvisa uppföljningsmötena övervakar dotterbolagsstyrelserna den löpande verksamheten samt fastställer respektive strategier och budgetar.

Koncernens operativa ledningsstruktur

ERSÄTTNINGSRAPPORT

På årsstämman 2023 beslutades att godkänna styrelsens ersättningsrapport. Styrelsens ersättningsrapport har funnits tillgänglig på bolaget och bolagets webbplats sedan den 28 mars 2023.

Incitamentsprogram för ledande befattningshavare

2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för då maximalt 100 (numera 160) nyckelpersoner, däribland bolagets vd och övriga ledande befattningshavare. Programmet löper i rullande treårsperioder och är kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av andra bolag samt OMXS30 index. Programmet har införts i syfte att driva bolagets långsiktiga utveckling samt att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare. Stämman 2023 beslutade att godkänna det långfristiga incitamentsprogrammet för innevarande räkenskapsår. För närmare information om gällande ersättningar hänvisas till not B.4 i Finansiella rapporter.

Intern kontroll

Det övergripande syftet med intern kontroll är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska tillse att den interna och externa rapporteringen, med rimlig säkerhet, är tillförlitlig. Den ska även tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar, samt att kraven på noterade bolag efterlevs. Intern kontroll är det samlade begreppet för den organisation och de system, processer och rutiner som bidrar till att upprätthålla kontrollen i dessa avseenden.

Riskhantering

Koncernens förebygger att risker förverkligas samt minimerar följderna av inträffade skadehändelser genom olika åtgärder. Som en integrerad del av den årliga strategiprocessen genomförs en riskkartläggning av koncernens interna och externa risker. Resultatet av arbetet rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Både arbetet med att aktivt förebygga att skada överhuvudtaget inträffar och arbetet med att minimera effekter av skada som trots allt inträffar, övervakas och följs upp inom koncernens Risk Management-organisation. Det är divisionernas och dotterbolagens ansvar att bedriva ett rationellt skadeförebyggande arbete och varje division har utsedda Risk Managers som deltar i detta arbete.

Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsen för SSAB ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Beskrivningen av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.

Ramverk för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

SSABs interna kontroll tar sin utgångspunkt i COSO, som är utgivet av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission. Ramverket baseras på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.# STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER AKTIER OCH AKTIEÄGARE ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

STYRELSE

KONCERNLEDNING

ERSÄTTNINGSRAPPORT

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

1) Medlem av koncernledningen

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön präglas av organisationsstrukturen, ledningens arbetssätt och värderingar samt övriga roller och ansvar inom organisationen. Revisionsutskottet bistår styrelsen i väsentliga redovisningsfrågor i koncernen samt följer upp den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. För att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en god intern kontroll har styrelsen delegerat det praktiska ansvaret till verkställande direktören, som i sin tur fördelat ansvaret till övriga i koncernledningen samt till dotterbolagschefer.

Kontrollmiljön för den finansiella rapporteringen säkerställs via olika styrande dokument, t.ex. direktiv och instruktioner. Det finns bland annat ett koncerngemensamt direktiv för redovisning. Andra väsentliga styrande dokument är direktiv för finansiella risker och investeringar, attestinstruktioner samt uppförandekoden. De styrande dokumenten uppdateras regelbundet vid ändringar i lagstiftning och standarder.

Arbetet med att informera om koncernens uppförandekod fortsatte under året och i slutet av 2023 hade 76 (89) % av alla nyanställda påbörjat introduktionsprocessen som bland annat omfattar att genomföra utbildningen om uppförandekoden.

Riskbedömning

Risker i samband med den finansiella rapporteringen rör framförallt fel i redovisningen vid värderingar av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader samt avvikelser från upplysningskrav. Vidare är bedrägeri, förlust/ förskingring av tillgångar samt brister i affärsetik risker som utvärderas och hanteras för att rimligt säkra god intern kontroll över den finansiella rapporteringen.

SSABs verksamhet karaktäriseras av processer med väl inarbetade rutiner och system. De övergripande riskbedömningarna på koncernnivå utgör en integrerad del i den löpande rapporteringen till koncernledningen och styrelsen samt utgör grunden för bedömningen av risker för fel i den finansiella rapporteringen.

Finansiella risker såsom valuta-, refinansierings- och motpartsrisker samt ränte- och kreditrisker hanteras huvudsakligen av moderbolagets ekonomi- och finansfunktion i enlighet med koncernens direktiv för finansiella risker (se not D.2 och D.3).

Kontrollaktiviteter

Det främsta syftet med kontrollaktiviteter är att förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka väsentliga fel i den finansiella rapporteringen så att de kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter finns på både övergripande och på mer detaljerade nivåer inom koncernen och är av både manuell och automatiserad karaktär. Rutiner och aktiviteter har utformats för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den finansiella rapporteringen och som identifierats i riskanalysen.

Beroende på kontrollaktivitetens karaktär och tillhörighet sker korrigerande åtgärder, implementering, dokumentation samt kvalitetssäkring på koncern-, dotterbolags eller processnivå. Liksom för övriga processer ansvarar respektive chef för kontrollaktiviteternas fullständighet och riktighet.

Det finns ett mer systematiskt arbetssätt för att identifiera finansiella risker och risker i den finansiella rapporteringen samt dokumentation av kontroller för hur sådana risker ska förebyggas och upptäckas. Kontrollerna anpassas till varje enhets arbetsprocess och systemstruktur och bedöms genom självutvärdering, kompletterat med uppföljning och granskning av internrevision. Arbetssättet har implementerats i ett koncerngemensamt system som används vid kontroll av den finansiella rapporteringens tillförlitlighet.

Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i koncernen. Exempelvis finns det inom varje division controllerfunktioner som analyserar och följer upp avvikelser och rapporterar vidare i företaget. Koncernledningens uppföljning sker bland annat genom regelbundna möten med divisions- och dotterbolagscheferna beträffande verksamheten, dess ekonomiska ställning och resultat samt finansiella och operativa nyckeltal. Styrelsen analyserar löpande bland annat verksamhetsrapporter där koncernledningen redogör för den gångna perioden och kommenterar koncernens ekonomiska ställning och resultat. På det här sättet följs väsentliga fluktuationer och avvikelser upp vilket minimerar riskerna för fel i den finansiella rapporteringen.

Information och kommunikation

SSAB har väl inarbetade informations- och kommunikationsrutiner för att stödja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Uppdateringar om finansiella direktiv och instruktioner kommuniceras kontinuerligt av moderbolaget till berörd personal. Därutöver sker regelbundna koncerngemensamma ekonomimöten där centrala finansfunktioner tillsammans med divisionernas ekonomichefer behandlar information om nyheter och förändringar av redovisningsprinciper och informationskrav samt uppdateringar inom intern kontroll.

Företagets intranät är ytterligare en viktig informationskanal där information uppdateras kontinuerligt och säkerställer att senaste direktiv och instruktioner alltid finns tillgängliga. Dotterbolagen och divisionerna lämnar regelbundet rapporter med analyser och kommentarer om finansiella resultat och risker till styrelsen. Ytterligare en viktig kommunikationskanal är företagets visselblåsarfunktion där bland annat överträdelser rörande redovisning och intern kontroll kan rapporteras.

Finansiell information om koncernen får endast lämnas av styrelsens ordförande, koncernchefen och koncernens ekonomi- och finansdirektör, samt av kommunikationsdirektör och chefen för Investor Relations. Divisionerna får endast sprida ekonomisk information om sin verksamhet först efter det att koncernen publicerat motsvarande information.

Uppföljning

Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom revisionsutskottet. Företagets process för intern kontroll innefattar regelbundna självutvärderingar och systematisk uppföljning av riskanalyser och kontrollaktiviteter. Därutöver genomför företagets internrevision årliga granskningar av intern kontroll. Uppföljningen av intern kontroll sker även inom ramen för den lagstadgade externa revisionen. Revisionsutskottet följer upp den ekonomiska redovisningen och tar del av rapporteringar från de interna och externa revisorerna.

Internrevision

SSABs funktion för internrevision rapporterar direkt till revisionsutskottet och är funktionellt underställd ekonomi- och finansdirektören. Internrevisionens verksamhet är att stödja värdeskapandet i koncernen genom att identifiera riskområden, utföra interna revisioner och därefter rekommendera förbättringar inom dessa områden. Internrevisorn deltar vid möten i revisionsutskottet.

Internrevisionen är organiserad koncernövergripande med en revisionsplan utarbetad för att vara koncernövergripande. Revisionsaktiviteterna planeras av chefen för internrevision och beslutas av revisionsutskottet. Huvuddelen av arbetet utgörs av revisioner enligt revisionsplan. Övrigt arbete består till största delen av specifika revisioner samt uppföljning av självutvärderingar i koncernen av intern kontroll. Revisionerna utförs enligt en framtagen och beslutad revisionsprocess som kontinuerligt utvecklas i syfte att optimera arbetssätt och leverans av mervärdesskapande rapporter. Rapporterna beskriver observationer, rekommendationer och förbättringsområden i syfte att stärka och effektivisera riskhanteringen och den interna kontrollen. Funktionen genomför även granskningar på uppdrag av ledning eller av andra uppkomna anledningar.

Internrevisionen genomförde under 2023 löpande, oberoende och objektiva granskningar av koncernens bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering enligt den fastställda revisionsplanen. Granskningarna har utförts enligt beslutad revisionsprocess som avslutas formellt med en rapport och en planerad uppföljning. Resultatet har löpande presenterats till divisionschefer och revisionsutskottet gällande observationer, vidtagna åtgärder och status på genomförandet.

Under året genomförde internrevisionen även ett antal revisioner av dotterbolag där revision av risker för bedrägeri och korruption var en del i revisionsarbetets omfattning. Revisionerna påvisade inte några konkreta oegentligheter, men möjligheter att reducera risker identifierades. De identifierade förbättringsmöjligheterna implementeras i enlighet med framtagna handlingsplaner. Chefen för internrevision informerar även kvartalsvis SSABs revisionsutskott om samtliga Ethics Line rapporter, inklusive sammanfattningar av pågående utredningar.

Övriga obligatoriska upplysningar enligt 6 kap 6 § Årsredovisningslagen

Med anledning av kraven i 6 kap 6 § Årsredovisningslagen beträffande vissa särskilda upplysningar som ska lämnas i bolagsstyrningsrapporten upplyses följande:

• Av bolagets aktieägare har LKAB, direkt eller indirekt ett aktieinnehav, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. LKABs innehav uppgick per 31 december 2023 till 16 % av det totala röstetalet och 10,5 % av det totala antalet aktier.
• Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
• Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
• Bolagsstämman har lämnat bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska förvärva egna aktier.Ytterligare information om bolagsstyrningen i SSAB återfinns på www.ssab.com med bland annat följande information:
• Rutiner för årsstämman:
  • när och var årsstämman ska hållas
  • hur aktieägare kallas och anmäler sig
  • vilka beslut som ska fattas på årsstämman
• Information från SSABs tidigare årsstämmor, vilket generellt inkluderar kallelser, protokoll, verkställande direktörens anföranden och kommunikéer
• Bolagsordning
• Tidigare års bolagsstyrningsrapporter
• Information om valberedningen

STRATEGIRAPPORT
HÅLLBARHETSREDOVISNING
BOLAGSSTYRNING
FINANSIELLA RAPPORTER
AKTIER OCH AKTIEÄGARE
ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
STYRELSE
KONCERNLEDNING
ERSÄTTNINGSRAPPORT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023
86

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org. nr 556016-3429

Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2023 på sidorna 74–86 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning
Vår granskning har skett enligt FAR:s rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm 5 mars 2024
Ernst & Young AB
Rickard Andersson
Auktoriserad revisor

STRATEGIRAPPORT
HÅLLBARHETSREDOVISNING
BOLAGSSTYRNING
FINANSIELLA RAPPORTER
AKTIER OCH AKTIEÄGARE
ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
STYRELSE
KONCERNLEDNING
ERSÄTTNINGSRAPPORT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023
87

STRATEGIRAPPORT
HÅLLBARHETSREDOVISNING
BOLAGSSTYRNING
FINANSIELLA RAPPORTER
AKTIER OCH AKTIEÄGARE
ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
STYRELSE
KONCERNLEDNING
ERSÄTTNINGSRAPPORT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023
88

Ersättningsrapport 2023

Ytterligare information om ersättningar till ledande befattningshavare finns i not B.4 till koncernredovisningen i årsredovisningen för 2023. Information om ersättningsutskottets arbete under 2023 finns i bolagsstyrnings-rapporten i avsnitt Ersättningsutskott i årsredovisningen för 2023. Styrelsearvode omfattas inte av denna rapport. Sådant arvode beslutas årligen av årsstämman och redovisas i not B.4 i årsredovisningen för 2023.

Utveckling under 2023

Verkställande direktören sammanfattar bolagets övergripande resultat i sin redogörelse på sidorna 6–7 i årsredovisningen 2023.

Bolagets ersättningsriktlinjer: tillämpningsområde, ändamål och avvikelser

SSABs affärsstrategi syftar till att etablera bolaget som branschledande både vad gäller lönsamhet och hållbarhet bland jämförbara företag. SSAB har som uttalad målsättning att bli det säkraste stålbolaget i världen att arbeta i, och ska därutöver följa höga miljöstandarder samt vara en ansvarsfull partner gentemot alla intressenter. En mer utförlig beskrivning av affärsstrategin finns beskriven på bolagets hemsida.

En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning.

Bolagets ersättningsriktlinjer syftar till att erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig totalersättning vilket i sin tur främjar bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Enligt ersättningsriktlinjerna ska ersättningen vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning bestående av en kortfristig rörlig del (”STI”) och en långfristig rörlig del (”LTI”), pensionsförmåner och andra förmåner. Riktlinjerna finns i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för 2023.

Bolaget har under 2023 följt de tillämpliga ersättningsriktlinjerna som antagits av bolagsstämman. Inga avsteg från riktlinjerna har beslutats och inga undantag har gjorts från den beslutsprocess som enligt riktlinjerna ska tillämpas för att fastställa ersättningen. Revisorns yttrande över bolagets efterlevnad av riktlinjerna finns tillgänglig på https://www.ssab.com/company/investors/corporate-governance/remuneration-policy. Ingen ersättning har krävts tillbaka.

Tabell 1 Totalersättning till verkställande direktören under 2023

Tkr	Fast lön*	Andra förmåner**	Kortfristig rörlig lön (STI)***	Långfristig rörlig lön (LTI)***	Extraordinära ersättningskomponenter	Kostnad pensionsförmån***	Total ersättning	Relation mellan fast och rörlig ersättning
Martin Lindqvist (VD)	14 067	354	10 125	2 740	—	6 280	33 566	62% / 38%

Inklusive semesterersättning om 313 Tkr och kostnadsersättning för tjänstebostad om 253 Tkr.
Avser huvudsakligen bostads- och bilförmån.
STI redogör för prestationsperioden 2023 (för utbetalning 2024). LTI redogör för prestationsperioden 2021–2023 (för utbetalning 2024).
*Pensionskostnaden baseras i sin helhet på den fasta lönen och är premiebaserad. Pensionskostnaden ingår därför i beräkning av fast ersättning i tabellens redogörelse för relationen mellan fast och rörlig ersättning.

STRATEGIRAPPORT
HÅLLBARHETSREDOVISNING
BOLAGSSTYRNING
FINANSIELLA RAPPORTER
AKTIER OCH AKTIEÄGARE
ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
STYRELSE
KONCERNLEDNING
ERSÄTTNINGSRAPPORT
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023
89

Denna rapport beskriver hur riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare för SSAB AB, antagna av årsstämman 2022, tillämpades under år 2023. Rapporten innehåller även information om ersättning till verkställande direktören. Rapporten har upprättats i enlighet med aktiebolagslagen och Kollegiets för svensk bolagsstyrning Regler om ersättningar till ledande befattningshavare.

STI-ersättning för verkställande direktören 2023

STI mäts under en period om ett år och avser helåret 2023. STI får uppgå till högst 75 procent av den fasta lönen för 2023. Prestationskriterierna för vd:s STI består av 100 % koncernmål. Det finns tre koncernmål vilka samtliga mäts i förhållande till förutbestämda målnivåer; 1) EBITDA-marginal i förhållande till en jämförelsegrupp1), 2) Operativt kassaflöde i förhållande till justerat rörelseresultat före avskrivningar, och 3) Ett hållbarhetsmål som mäter olycksfallsfrekvensen med frånvaro mer än en dag (LTIF). STI-målen har utformats för att bidra till företagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, genom att vara tydligt kopplade till affärsstrategin och ökat värdeskapande för företaget. En förutsättning för STI-utbetalning är att koncernen uppvisar ett positivt justerat rörelseresultat (exklusive jämförelsestörande poster). Detta tröskelvärde uppnåddes för 2023 och STI-utfallet fördelar sig enligt följande.

1) SSABs EBITDA-marginal översteg jämförelsegruppens genomsnittliga EBITDA marginal med 10,0 procentenheter, vilket innebär maximalt utfall.
2) Det operativa kassaflödet i förhållande till justerat rörelseresultat uppgick till 107 % vilket innebär maximalt utfall.
3) Olycksfallsfrekvensen (LTIF) mättes till 0,87, och innebär därmed också maximalt utfall.

För ytterligare information om STI-ersättning för verkställande direktören, se tabell 2(a).

LTI-ersättning för verkställande direktören 2023

LTI är kontantbaserat och har mätts under en period av tre år (2021–2023). Utfallet är begränsat till högst 25 procent av årslön per den 31 december 2020. Vd:s LTI är till 50 procent kopplad till utvecklingen av den totala avkastningen på SSAB-aktien (TSR) i förhållande till en jämförelsegrupp2) och till 50 procent kopplad till avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE). Målen för LTI syftar till att skapa ett för bolagsledningen och aktieägarna gemensamt intresse att driva verksamheten mot långsiktigt god aktieavkastning samt främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla viktiga medarbetare. Avseende målet kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien hamnade SSAB på andra plats i jämförelsegruppen, med en utveckling av TSR på 204 procent under treårsperioden vilket motsvarar ett utfall om 85 procent. Avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) motsvarade 24,5 procent under treårsperioden vilket motsvarar maximalt utfall. För ytterligare information om LTI-ersättning för verkställande direktören, se tabell 2(b).

1) Arcelor Mittal Europe, BE Group, JFE, Kingspan, Klöckner, Lindab, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, US Steel and Voestalpine
2) Arcelor Mittal, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp, US Steel

Tillämpning av prestationskriterier

Prestationskriterierna för den verkställande direktörens rörliga ersättning har valts för att förverkliga bolagets strategi och för att främja agerande som ligger i bolagets långsiktiga intresse. Vid valet av prestationskriterier har de strategiska målen samt kort- och långsiktiga affärsprioriteringar beaktats. De icke-finansiella prestationskriterierna bidrar vidare till hållbarhetsinriktning samt bolagets värderingar.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

Ersättningsrapport

Tabell 2(a) Verkställande direktörens mål och utfall under det rapporterade räkenskapsåret: STI-ersättning

Beskrivning av prestationsmål	Viktning avseende prestationsmål	Uppmätt resultat	Måluppfyllnad*	Utbetalning
Martin Lindqvist (vd)
EBITDA marginal i förhållande till jämförelsegrupp 2023	70 %	10,0 %-enheter	100 %	7 087 500 kr
Operativt kassaflöde i förhållande till justerat rörelseresultat före avskrivningar 2023	20 %	107 %	100 %	2 025 000 kr
Olycksfallsfrekvens (LTIF) 2023	10 %	0,87	100 %	1 012 500 kr

* Procent av maximalt utfall per prestationsmål.

Tabell 2(b) Verkställande direktörens mål och utfall under det rapporterade räkenskapsåret: LTI-ersättning

Beskrivning av prestationsmål	Viktning avseende prestationsmål	Uppmätt resultat	Måluppfyllnad*	Utbetalning
Martin Lindqvist (vd)
TSR i förhållande till jämförelsegrupp 2021–2023	50 %	Plats 2	85 %	1 259 063 kr
ROCE 2021–2023	50 %	24,5 %	100 %	1 481 250 kr

* Procent av maximalt utfall per prestationsmål.

SSAB hade inga aktiebaserade ersättningsprogram för utbetalning under 2023.

Tabell 3 – Ersättning och bolagets resultat under det rapporterade räkenskapsåret

Tkr	2023	2022	2021	2020
Vd total ersättning	33 566	29 818	26 116	18 358
Justerat rörelseresultat	16 467 000	29 283 000	18 837 000	-325 000
Genomsnittlig total ersättning avseende heltidsekvivalenter för anställda i moderbolaget*	1 238	1 180	1 080	1 008

* Exkluderat medlemmar i koncernledningen.

SSABs rörelseresultat för 2023 uppgick till 16,5 Mdkr, och styrelsen föreslår en utdelning om 5,00 kronor per aktie för verksamhetsåret 2023.

Förvaltningsberättelse

SSAB AB (publ), registreringsnummer 556016-3429, är ett globalt stålföretag som är världsledande inom höghållfasta stål och relaterade tjänster. SSABs vision är att bidra till en starkare, lättare och mer hållbar värld och bolaget siktar på att bli det första stålföretaget i världen att erbjuda fossilfritt stål på marknaden, och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten omkring 2030.

Nyckeltal

Mkr	2023	2022
Intäkter	119 489	128 745
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA1)	20 141	32 675
Justerat rörelseresultat1)	16 467	29 283
Rörelseresultat	16 467	-4 355
Resultat före skatt	16 716	-4 641
Periodens resultat	13 038	-10 877
Resultat per aktie (kr)	12,67	-10,57
Operativt kassaflöde	21 524	22 693
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-)	-18 206	-14 287
Nettoskuldsättningsgrad (%)	-27	-21

1) Exklusive jämförelsestörande poster. Inga jämförelsestörande poster rapporterades under 2023, medan år 2022 avser främst nedskrivningen av goodwill om 33 291 Mkr. För mer information om alternativa nyckeltal, se not A.3.

Affärsöversikt 2023

Marknaden

Enligt World Steel Association uppgick den globala råstålsproduktionen under 2023 till 1 888 (1 889) miljoner ton, i princip oförändrat jämfört med 2022. Även stålproduktionen i Kina var oförändrad jämfört med 2022. I Nordamerika minskade produktionen med 2 %, och i EU med 7 %.

I Nordamerika försvagades efterfrågan något för grovplåt under andra halvåret. Lagernivåerna hos distributörer var fortsatt låga.

I Europa var efterfrågan förhållandevis svag under 2023. Högre inflation och högre räntor påverkade negativt och framförallt inom kundsegmentet Construction. Bedömningen var att lagernivåerna var normala eller något låga i slutet av 2023.

Den globala efterfrågan för höghållfasta stål mattades av något under andra halvåret, framförallt i Europa. I Nordamerika minskade priset på grovplåt från en hög nivå under 2022. I Europa ökade priserna för tunnplåt under första kvartalet för att sedan falla tillbaka. En viss uppgång i priserna skedde under slutet av året. Priset på grovplåt i Europa hade en negativ trend under året. Marknadspriserna för liknande produkter i Kina visade samma trend som i Europa.

Intäkter och rörelseresultat

Intäkterna för 2023 uppgick till 119 489 (128 745) Mkr, en minskning med -9 256 Mkr eller 7 % jämfört med 2022. Minskningen var främst hänförligt till lägre priser i SSAB Europe och SSAB Americas.

Rörelseresultatet för 2023 uppgick till 16 467 (-4 355) Mkr, en ökning med 20 822 Mkr jämfört med 2022. En stor del av ökningen är hänförlig till den nedskrivning av goodwill om 33 291 Mkr som skedde under 2022. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 16 467 (29 283) Mkr, en minskning med -12 815 Mkr jämfört med 2022. Jämfört med rekordåret 2022 så var marknaden svagare med lägre priser och högre kostnader för råmaterial.

Intäkter och justerat rörelseresultat per rörelsesegment

Mkr	Intäkter 2023	Intäkter 2022	Förändring	Justerat rörelseresultat1) 2023	Justerat rörelseresultat1) 2022	Förändring
SSAB Special Steels	32 145	33 666	-1 521	6 752	8 217	-1 465
SSAB Europe	46 227	50 068	-3 841	1 183	8 535	-7 352
SSAB Americas	29 775	32 163	-2 388	9 651	12 262	-2 611
Tibnor	13 691	16 625	-2 934	-220	434	-654
Ruukki Construction	5 810	6 880	-1 071	-6 524	-531	-6 524
Övrigt	–	–	–	-891	-689	-202
Koncernjusteringar	-8 158	-10 658	2 499	–	–	–
Summa	119 489	128 745	-9 256	16 467	29 283	-12 815

1) För definition av justerat rörelseresultat, se not A.3.

Analys av total förändring i intäkter och justerat rörelseresultat1)

	Intäkter (Mkr)	Justerat rörelseresultat (Mkr)
Förändring jmf med 2022, %
Volymer	2	Volymer 150
Pris	-10	Pris och produktmix -9 310
Produktmix	-1	Rörliga kostnader -2 265
Valutaeffekter	4	Fasta kostnader -2 065
Övrig intäkter	-2	Kapacitetsutnyttjande 615
Valutaeffekter	-165
Övrigt	225
Summa	-7	-12 815

1) Beräknad förändring, siffrorna i tabellen är avrundade.

Andel av externa intäkter 2023

Externa intäkter på de största marknaderna	Mkr 2023	Andel, %	2022	Andel, %
Sverige	15 634	13	17 949	14
Finland	9 773	8	12 242	10
Övriga Europa	42 698	36	44 518	35
USA	37 080	31	38 381	30
Övriga världen	14 304	12	15 655	12
Summa	119 489	100	128 745	100

Resultat före skatt

Finansnettot för 2023 uppgick till 248 (-286) Mkr. Under 2022 skrev SSAB ner investeringen i Fennovoima-kärnkraftprojektet i Finland (Voimaosakeyhtiö SF) med 288 Mkr, till noll värde. Nedskrivningen 2022 ingår i övriga finansiella kostnader samt rapporterades som en jämförelsestörande post.

Resultatet före skatt uppgick till 16 716 (-4 641) Mkr.

Årets resultat och resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare för 2023 uppgick till 13 029 (-10 886) Mkr, motsvarande 12,67 (-10,57) kronor per aktie. Resultatet för helåret 2022 inkluderade nedskrivning av goodwill om 33 291 Mkr, och det justerade resultatet per aktie uppgick till 12,67 ( 22,38) kronor. Inkomstskatten uppgick till -3 677 (-6 235) Mkr.

Koncernens kostnadsstruktur

Insatsvaror

Råmaterial

SSAB köper i huvudsak järnmalm från LKAB, Sverige, och priserna är länkade till marknadsindex. Inköp av kokskol görs från Australien, USA och Kanada, normalt med årliga leveranskontrakt och månatliga priser. Den amerikanska verksamheten använder återvunnet stålmaterial och köper skrot på spotmarknaden. Kombinationen av ledtider och kontraktsvillkor för järnmalm gör att resultatet påverkas med ungefär ett kvartals eftersläpning medan kokskol har en ledtid på cirka ett och ett halvt kvartal. Skrotpriserna har en ledtid på cirka en månad.

Tabellen nedan visar SSABs inköpspriser.

Förändring i SSABs genomsnittliga inköpspriser 2023

	%-förändring Jämfört med 2022
	USD
Järnmalm	-15%
Kokskol	-25%
Skrot	-5%

Större underhållsstopp

Tabellen nedan visar samtliga större genomförda underhållsstopp under 2023 och 2022. Siffrorna avser summan av den direkta underhållskostnaden och kostnaden för sämre kapacitetsutnyttjande (underabsorption), dock inkluderas inte utebliven marginal.

Större underhållsstopp 2023 och 2022

Mkr	Kv 1 2023	Kv 1 2022	Kv 2 2023	Kv 2 2022	Kv 3 2023	Kv 3 2022	Kv 4 2023	Kv 4 2022	Helår 2023	Helår 2022
SSAB Special Steels	0	0	0	0	75	90	550	400	625	490
SSAB Europe	0	0	0	0	325	205	210	450	535	655
SSAB Americas	0	0	0	0	0	335	320	60	320	395
Summa	0	0	0	0	400	630	1 080	910	1 480	1 540

Omställning till fossilfritt stål

Under 2022 fattade SSABs styrelse inriktningsbeslutet om att bygga om det nordiska produktionssystemet för tunnplåt i grunden och accelerera företagets gröna omställning. Planen är att bygga elektriska ljusbågsugnar och kostnadseffektiva stålverk, så kallade mini-mills i både Luleå och Brahestad, som kan använda en mix av järnsvamp och återvunnet stål.

Under 2023 fattade SSABs styrelse ett investeringsbeslut för omställningen av Oxelösund. Byggnationen av den nya ljusbågsugnen påbörjades i slutet av 2023.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

Planen är att starta produktion av stål utan koldioxidutsläpp i Oxelösund, baserad på återvunnet skrot och järnsvamp i slutet av 2026. Efterfrågan på stål utan koldioxidavtryck är stark och SSAB har inlett ett flertal partnerskap med stora kunder under året. Bland annat tecknade SSAB avsiktsförklaring med Vattenfall, Sandvik och Scania avseende framtida leveranser av fossilfritt stål. Under slutet av 2023 invigdes världens första byggnad i Sverige där fossilfritt stål använts, genom samarbete mellan Peab och SSAB, tillsammans med Ruukki Construction och fastighetsbolaget Wihlborgs. I början av 2023 lanserade SSAB ett helt nytt skrotbaserat stål, SSAB Zero, med 0,0 kg utsläpp av koldioxidekvivalenter per kg stål – världens första kommersiella produkt i sitt slag. Totalt uppgick försäljningen för 2023 till över 50 000 ton. Vid sidan av Europa ökade intresset starkt även i USA. Under 2023 utökade SSAB samarbetet med GE Vernova Onshore Wind med leveranser av SSAB Zero- stål för landbaserade vindkraftstorn i Nordamerika. GE Vernova kommer att kunna tillverka landbaserade vindkraftstorn med det lägsta koldioxidavtrycket inom den landbaserade vindkraftsindustrin.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 96

EBITDA

Resultat före skatt

Produktion och leveranser

Råstålsproduktionen var 7 % högre och plåtproduktionen var 6 % högre under 2023 jämfört med 2022. SSABs plåtleveranser uppgick till 6 460 (6 341) kton, en ökning med 2 % jämfört med 2022.

Produktion och leveranser

Kton	2023	2022
Råstålsproduktion	7 778	7 293
Plåtproduktion	7 122	6 727
Plåtleveranser	6 460	6 341

Kassaflöde, finansiering och likviditet

Det operativa kassaflödet för 2023 uppgick till 21 524 (22 693) Mkr, frigörande av rörelsekapital kompenserade i stort sett för det lägre resultatet. Nettokassaflödet uppgick, efter utdelning om 8 960 (5 406) Mkr och återköp av egna aktier om 1 292 (-), till 5 922 (8 748) Mkr. Nettokassan uppgick per den 31 december 2023 till 18 206 (14 287) Mkr. Likvida medel uppgick till 28 916 (24 900) Mkr och outnyttjade kreditlöften till 8 239 (10 258) Mkr, vilket sammantaget motsvarar 31 (27) % av helårets intäkter. Den genomsnittliga löptiden på den totala låneportföljen uppgick per den 31 december till 6,2 (5,7) år med en genomsnittlig räntebindningstid på 1,4 (0,9) år.

Investeringar

Investeringsutbetalningarna under 2023 uppgick till 4 474 (4 148) Mkr, varav 1 889 (1 952) Mkr avsåg strategiska investeringar. De strategiska investeringarna är främst relaterade till Oxelösund för att ställa om till fossilfri stålproduktion.

Operativt kassaflöde och nettoskuld

Mkr	2023	2022
Rörelseresultat före avskrivningar	20 141	32 340
Förändring rörelsekapital	4 836	-8 279
Underhållsinvesteringar	-2 585	-2 196
Övrigt	-867	828
Operativt kassaflöde	21 524	22 693
Finansiella poster	437	-17
Inomstskatter	-3 879	-5 947
Rörelsens kassaflöde	18 082	16 729
Strategiska investeringar i anläggningar	-1 889	-1 952
Förvärv rörelser och andelar	-52	-537
Förvärv/tillskott intressebolag och joint venture	-20	-79
Avyttringar rörelser och andelar	61	–
Kassaflöde före utdelning	16 182	14 161
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-8 960	-5 406
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-8	-7
Förvärv egna aktier	-1 292	–
Nettokassaflöde	5 922	8 748
Nettokassa (+)/Nettoskuld (-) vid periodens början	14 287	2 346
Nettokassaflöde	5 922	8 748
Övrigt¹⁾	-2 003	3 194
Nettokassa (+)/Nettoskuld (-) vid periodens slut	18 206	14 287
1) I huvudsak värdeförändringar på derivat och omvärderingar av övriga finansiella tillgångar och skulder i utländsk valuta.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 97

Räntabilitet på sysselsatt kapital och eget kapital

Räntabiliteten på sysselsatt kapital för 2023 uppgick till 22 (-1) % och räntabilitet på eget kapital uppgick till 19 (-12) %. Siffrorna för 2022 inkluderar nedskrivning av goodwill om 33 291 Mkr.

Eget kapital

Med ett resultat på 13 029 (-10 886) Mkr och ett övrigt totalresultat (i huvudsak bestående av omräkningsdifferenser) på -1 977 (9 898) Mkr hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick det egna kapitalet för moderbolagets aktieägare till 67 872 (67 124) Mkr, vilket motsvarade 65,91 (65,18) kronor per aktie.

Återköp av egna aktier

Årsstämman 2023 bemyndigade styrelsen att vid ett eller flera tillfällen före nästa årsstämma 2024 besluta om förvärv av egna aktier av serie A och/eller B på Nasdaq Stockholm och/eller Nasdaq Helsinki. I oktober 2023 beslutade SSABs styrelse att genomföra ett återköpsprogram till ett värde om sammanlagt högst 2,5 Mkr. Syftet med återköpsprogrammet är att justera bolagets kapitalstruktur för att skapa ökat värde för aktieägare. Styrelsen avser att föreslå årsstämman 2024 att besluta om minskning av aktiekapitalet genom indragning av de aktier som återköpts av bolaget. Fördelningen mellan aktier av serie A och B återspeglar den aktuella handelsvolymen för de två aktieslagen, innebärande att 25 % (dvs. högst 625 Mkr) ska allokeras till förvärv av aktier av serie A och 75 % (dvs. högst 1 875 Mkr) till förvärv av aktier av serie B. Förvärven påbörjades den 26 oktober 2023 och ska avslutas mellan den 2 februari och 11 mars 2024. Det totala beloppet av egna aktier som innehas av SSAB får vid var tid inte överstiga 10 % av samtliga aktier. SSABs innehav av egna aktier uppgick per den 31 december 2023 till 18 276 773 (–) aktier, varav 4 489 777 (–) serie A aktier och 13 786 996 (–) serie B aktier. Värdet på egna aktier uppgick till 1 347 (–) Mkr. Transaktionskostnader relaterade till återköpsprogrammet uppgick per den 31 december 2023 till 1 Mkr.

Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen i slutet av fjärde kvartalet, samt vid eventuell indikation på värdenedgång. Årets nedskrivningsprövning resulterade ej i någon nedskrivning. Under 2022 skrevs goodwill ner med 33 291 Mkr. Goodwillen var främst relaterad till förvärven av Ipsco och Rautaruukki och rapporterades som en jämförelsestörande post.

Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod per kassagenererande enhet

Mkr	31 Dec 2023	31 Dec 2022
Tibnor	31	31
Ruukki Construction	318	318
Summa goodwill	349	349
Ruukki Construction (varumärket Rautaruukki)	439	440
Summa tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod	787	789

Utdelning och vinstdisposition

Utdelningen föreslås uppgå till 5,00 (8,70) kronor per aktie för verksamhetsåret 2023. Överväganden vid förslag till vinstdisposition i not D.7 och Förslag till vinstdisposition på sida 179 är en del av förvaltningsberättelsen.

Rörelsesegment

Koncernen är organiserad i fem rapporterbara rörelsesegment vilka har ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten består av de tre divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse. Informationen om rörelsesegmenten redovisas exklusive jämförelsestörande poster. Från och med 1 januari 2023 redovisas rörelsesegmentens justerade rörelseresultat inklusive avskrivningar på övervärden avseende materiella och immateriella tillgångar relaterade till förvärven av Ipsco och Rautaruukki. Jämförande information har uppdaterats. För övrig information om rörelsesegmenten, se avsnitt Rörelsesegment i strategirapporten och not B.1 i denna årsredovisning.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 98

SSAB Special Steels

SSAB Special Steels ansvarar för global försäljning av SSABs seghärdade stål (Q&T) och avancerade höghållfasta stål (AHSS), samt stål- och plåtproduktionen i Oxelösund, Sverige, och Mobile, USA.

Nyckeltal

Mkr	2023	2022
Intäkter	32 145	33 666
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	8 010	9 320
Justerat rörelseresultat	6 752	8 217
Rörelseresultat	6 752	-10 202
Operativt kassaflöde	7 755	5 044
Antal anställda vid periodens slut	4 056	4 072

Under 2022 gjordes en nedskrivning av goodwill med 18 139 Mkr, vilket rapporterades som jämförelsestörande post. Inga jämförelsestörande poster har rapporterats under 2023.

Produktion och leveranser

Kton	2023	2022
Råstålsproduktion	2 252	2 309
Plåtproduktion	1 620	1 667
Plåtleveranser	1 304	1 419

Under 2023 försvagades efterfrågan under den andra halvan av året, framförallt i Europa. Övriga marknader var mer stabila. Råstålsproduktionen var 2 % lägre och plåtproduktionen var 3 % lägre jämfört med 2022. De externa plåtleveranserna för 2023 var 8 % lägre jämfört med 2022. Intäkterna var 5 % lägre jämfört med 2022 och uppgick till 32 145 (33 666) Mkr. Lägre leveranser påverkade negativt med 8 procentenheter och övriga intäkter påverkade negativt med 2 procentenheter. Högre priser bidrog positivt med 2 procentenheter och valutaeffekter med 3 procentenheter. Det justerade rörelseresultatet för 2023 uppgick till 6 752 (8 217) Mkr, vilket var 1 465 Mkr lägre jämfört med 2022. Minskningen var främst relaterad till högre kostnader och lägre leveranser. Det operativa kassaflödet för 2023 uppgick till 7 755 (5 044) Mkr. Förbättringen var främst hänförlig till frigörande av rörelsekapital. Investeringarna under 2023 uppgick till 2 033 (2 158) Mkr varav 1 259 (1 450) Mkr avsåg strategiska investeringar.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

SSAB Europe

SSAB Europe ansvarar för försäljning av produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör i Europa, den globala affären för kundsegmentet Automotive samt stål- och plåtproduktionen i Brahestad och Tavastehus, Finland, och i Luleå och Borlänge, Sverige.

Nyckeltal	2023	2022
Intäkter	46 227	50 068
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	2 906	10 171
Justerat rörelseresultat	1 183	8 535
Rörelseresultat	1 183	6 309
Operativt kassaflöde	3 906	6 239
Antal anställda vid periodens slut	6 802	6 682

Under 2022 gjorde en nedskrivning av goodwill med 2 209 Mkr, vilket rapporterats som jämförelsestörande post. Inga jämförelsestörande poster har rapporterats under 2023.

Produktion och leveranser	2023	2022
Råstålsproduktion	4 367	3 911
Plåtproduktion	4 402	4 040
Plåtleveranser	3 354	3 174

Efterfrågan var relativt svag under 2023, framförallt inom kundsegmentet Construction. Leveranserna till Automotive och Heavy Transport var dock på en god nivå. Råstålsproduktionen under 2023 ökade med 12 % och plåtproduktionen ökade med 9 % jämfört med 2022. Under 2023 var de externa leveranserna av plåt 6 % högre jämfört med 2022, främst på grund av underhållsstoppet i Brahestad 2022. Intäkterna minskade med 8 % jämfört med 2022 och uppgick till 46 227 (50 068) Mkr. Lägre priser påverkade med en negativ effekt på 17 procentenheter medan högre leveranser svarade för en positiv effekt på 6 procentenheter och valutaeffekter för en positiv effekt på 4 procentenheter. Det justerade rörelseresultatet för 2023 minskade till 1 183 (8 535) Mkr, en minskning med 7 352 Mkr jämfört med 2022. Minskningen var främst relaterad till lägre priser samt högre såväl rörliga som fasta kostnader, delvis motverkat av högre leveranser och bättre kapacitetsutnyttjande. Det operativa kassaflödet för 2023 uppgick till 3 906 (6 239) Mkr. Det lägre resultatet påverkade negativt, vilket delvis motverkades av frigörande av rörelsekapital. Investeringarna under 2023 uppgick till 1 706 (1 412) Mkr varav 349 (251) Mkr avsåg strategiska investeringar.

SSAB Americas

SSAB Americas ansvarar för försäljningen av grovplåt i Nordamerika samt ansvarar för stål och plåtproduktionen i Montpelier, USA.

Nyckeltal	2023	2022
Intäkter	29 775	32 163
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	9 874	12 474
Justerat rörelseresultat	9 651	12 262
Rörelseresultat	9 651	-139
Operativt kassaflöde	9 509	12 075
Antal anställda vid periodens slut	691	657

Under 2022 gjordes en nedskrivning av goodwill med 12 401 Mkr, vilket rapporterats som jämförelsestörande post. Inga jämförelsestörande poster har rapporterats under 2023.

Produktion och leveranser	2023	2022
Råstålsproduktion	1 159	1 073
Plåtproduktion	1 100	1 019
Plåtleveranser	1 803	1 748

Efterfrågan och priserna på den nordamerikanska grovplåtsmarknaden försvagades under 2023, från en hög nivå 2022. Leveranserna till Steel Service Centers var högre medan kundsegmentet Energy minskade från en hög nivå. Såväl råstålsproduktionen som plåtproduktionen ökade med 8 % 2023 jämfört med 2022. De externa leveranserna av plåt ökade med 3 % jämfört med 2022. Intäkterna minskade med 7 % jämfört med 2022 och uppgick till 29 775 (32 163) Mkr. Lägre priser påverkade negativt med 15 procentenheter, medan valutaeffekter svarade för en positiv effekt på 4 procentenheter och högre leveranser för en positiv effekt på 3 procentenheter. Justerat rörelseresultat uppgick till 9 651 (12 262) Mkr, en minskning med 2 611 Mkr jämfört med 2022. Det lägre resultatet var i huvudsak relaterat till lägre priser, vilket delvis motverkades av lägre rörliga kostnader. Det operativa kassaflödet för 2023 uppgick till 9 509 (12 075) Mkr. Kassaflödet påverkades negativt av det lägre resultatet. Investeringarna under 2023 uppgick till 320 (213) Mkr varav 36 (29) Mkr avsåg strategiska investeringar.

Tibnor

Tibnor är koncernens fullsortimentsdistributör av stål och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor köper och säljer material, producerat både av SSAB och andra leverantörer.

Nyckeltal	2023	2022
Intäkter	13 691	16 625
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	-13 616
Justerat rörelseresultat	-220	434
Rörelseresultat	-220	-108
Operativt kassaflöde	1 025	-386
Leveranser, kton	820	875
Antal anställda vid periodens slut	1 059	1 070

Under 2022 gjordes en nedskrivning av goodwill med 542 Mkr, vilket rapporterats som jämförelsestörande post.Inga jämförelsestörande poster har rapporterats under 2023. Marknaden under 2023 var relativt svag, framförallt under andra halvåret. Intäkterna för 2023 minskade med 18 % jämfört med 2022 och uppgick till 13 691 (16 625) Mkr. Minskningen var hänförlig lägre priser och lägre leveranser. Justerat rörelseresultat för 2023 uppgick till -220 (434) Mkr, en minskning med 654 Mkr jämfört med 2022. Det lägre resultatet var främst hänförligt till lagerförluster relaterade till låga stålpriser under en stor del av 2023. Det operativa kassaflödet för 2023 uppgick till 1 025 (-386) Mkr. Förbättringen var hänförlig till frigörande av rörelsekapital. Investeringarna under 2023 uppgick till 141 (97) Mkr varav 69 (41) Mkr avsåg strategiska investeringar. Under 2023 förvärvade Tibnor 100 % av aktierna i Stålshoppen in Örebro AB, med en negativ påverkan på kassaflödet med 25 Mkr. För mer information, se not E.2.

Ruukki Construction

Ruukki Construction ansvarar för försäljning och produktion av energieffektiva byggnads- och konstruktionslösningar, med fokus på norra och östra Europa.

Nyckeltal	2023	2022
Intäkter	5 810	6 880
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	201	734
Justerat rörelseresultat	-652	-524
Rörelseresultat	-647	-504
Operativt kassaflöde	412	593
Antal anställda vid periodens slut	1 410	1 498

Högre inflation och högre räntor påverkade efterfrågan negativt under 2023, framförallt nybyggandet av bostäder i Norden. Intäkterna för 2023 minskade med 16 % jämfört med 2022 och uppgick till 5 810 (6 880) Mkr. Justerat rörelseresultat för 2023 uppgick till -652 (-524) Mkr, en minskning med 128 Mkr jämfört med 2022. Minskningen jämfört med 2022 berodde främst på lägre volymer och lägre priser. Det operativa kassaflödet för 2023 uppgick till 412 (593) Mkr. Kassaflödet påverkades positivt av frigörande av rörelsekapital, men påverkades negativt av det lägre resultatet. Investeringarna under 2023 uppgick till 248 (242) Mkr varav 175 (180) Mkr avsåg strategiska investeringar. Under 2023 förvärvade Ruukki Construction 70 % av aktierna i Designtak i Småland AB, med en negativ påverkan på kassaflödet med 24 Mkr. För mer information, se not E.2.

Forskning och utveckling

Arbetet inom forskning och utveckling syftar till att stärka SSABs lönsamhet. Nära samarbeten med strategiska kunder och kundsegment ger förutsättningar för en marknadsdriven produktutveckling som skapar ökat värde även för slutanvändarna. Detta är speciellt tydligt för SSABs höghållfasta stål där också det tekniska kundstödet är en viktig del av forskning och utvecklingsarbete. Kontinuerligt arbete bedrivs även med utveckling av de egna processerna för en ökad kostnadseffektivitet, hållbara processer och energihushållning. Under 2023 uppgick forsknings- och utvecklingssatsningarna till 387 (360) Mkr.

Miljö

Ståltillverkning är en energiintensiv process som påverkar miljön, bland annat genom koldioxidutsläpp. SSABs masugnar är bland de mest koldioxideffektiva i världen men i Sverige och Finland tillhör SSABs masugnar ändå respektive lands största utsläppskällor för koldioxid. Den lokala miljöpåverkan runt SSABs anläggningar har minskat väsentligt under de senaste decennierna. Teknisk utveckling och skärpta krav styr verksamheten mot kontinuerliga förbättringar. De viktigaste miljöaspekterna för SSAB är:

• Minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft till luften
• Minskade utsläpp av kväve och suspenderade ämnen till vatten
• Effektiv råvaru- och energianvändning
• Minskat processavfall till deponi

SSABs verksamhet omfattas av miljötillstånd med hundratals miljövillkor som bland annat reglerar produktionsnivåer, utsläpp till luft och vatten, bullernivåer och regler för deponier.

Tillåten produktion vid de svenska verksamhetsorterna

Kton	Ort	Tillåten produktion	Produktion 2023	Produktion 2022
Koks	Luleå	800	647	653
	Oxelösund	530	333	356
Råjärn	Luleå2)	-	1 989	1 896
	Oxelösund	2 000	929	924
Stålämnen	Luleå	2 500	1 866	1 796
	Oxelösund	1 900	968	983
Varmvalsad plåt	Borlänge	3 200	2 047	1 951
	Oxelösund3)	1 000	513	559
Betad plåt	Borlänge	2 500	1 319	1 197
Kallvalsad plåt	Borlänge	1 400	700	651
Glödgad plåt	Borlänge	900	603	556
Målade produkter	Köping	30	20	21
	Finspång4)	40	22	28
Stålrör	Virsbo	125	11	17

1) I Nordamerika bestäms de tillåtna produktionsnivåerna genom begränsningar av maximal tillåten produktionsvolym per timme, medan det i Finland inte finns begränsningar i produktionsvolymer.
2) Ej reglerat.
3) Levererad plåt.
4) Produktionen mäts i miljoner m².# Hållbarhetsrapport

I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har SSAB valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen skild rapport (sida 29–67). Hållbarhetsrapporten är upprättad av SSAB AB (publ) och omfattar koncernen som helhet. För hållbarhetsupplysningar om affärsmodell, miljöfrågor, sociala förhållanden och personal samt respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption, se sidhänvisningar nedan. För SSABs redovisning enligt EU:s taxonomiförordning, se sida 42–45.

• Affärsmodell Sida 4–28
• Miljöfrågor Sida 35–48
• Sociala förhållanden och personal Sida 49–53
• Respekt för mänskliga rättigheter Sida 55
• Motverkande av korruption Sida 55–56

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

103

Personal

Antalet anställda (exklusive visstidsanställda) uppgick per den 31 december 2023 till 14 565 (14 568). Årets ersättningar till anställda, inklusive sociala kostnader och pensioner, uppgick till 12 974 (12 091) Mkr. För ytterligare information om ersättningar till anställda, se not B.4.

Antal anställda vid årets slut, per rörelsesegment

	2023	2022
SSAB Special Steels	4 056	4 072
SSAB Europe	6 802	6 682
SSAB Americas	691	657
Tibnor	1 059	1 070
Ruukki Construction	1 410	1 498
Övrigt	547	589
Summa	14 565	14 568

Aktien, aktiekapital och egna aktier

SSABs aktier är noterade på NASDAQ Stockholm och på NASDAQ Helsinki. Per den 31 december 2023 fanns det sammanlagt 1 029 835 326 aktier i SSAB, varav 304 183 270 A-aktier, motsvarande 304 183 270 röster, och 725 652 056 B-aktier, motsvarande 72 565 205,6 röster, totalt motsvarande 376 748 475,6 röster. Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst. SSABs aktiekapital uppgår till 9 063 Mkr och det nominella värdet per aktie uppgår till 8,80 kr.

SSABs innehav av egna aktier uppgick per den 31 december 2023 till 18 276 773 (–) aktier, varav 4 489 777 (–) serie A aktier och 13 786 996 (–) serie B aktier. Aktierna förvärvades mellan den 26 oktober och 29 december 2023 under koncernens återköpsprogram som årsstämman 2023 bemyndigade. För mer information, se avsnittet Återköp av egna aktier tidigare i denna Förvaltningsberättelse.

Ägarstruktur

I slutet av 2023 hade SSAB 252 907 aktieägare. SSABs tre största ägare enligt antal röster var i slutet av 2023:

• LKAB 16,0 %
• Finska staten 8,0 %
• Folksam 5,6 %

De tio största identifierade aktieägarna avseende röster ägde sammanlagt cirka 44,1 % av rösterna och 30,6 % av aktiekapitalet i slutet av december 2023. Ägare registrerade utanför Sverige och Finland kontrollerade 21,9 % (24,3 % i slutet av 2022) av rösterna. Mer information i avsnittet Aktie och aktieägare i denna årsredovisning.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapporten har upprättats som en separat rapport som är skild från förvaltnings- berättelsen. Bolagsstyrningsrapporten tillsammans med revisorernas yttrande om denna finns separat i denna årsredovisning.

Utsikter för första kvartalet 2024

Jämfört med fjärde kvartalet 2023 bedöms SSAB Special Steels leveranser bli väsentligt högre under första kvartalet 2024, medan priserna bedöms bli något lägre. SSAB Europes leveranser bedöms bli högre. Priserna väntas bli något lägre under det första kvartalet 2024, jämfört med fjärde kvartalet 2023. Leveranserna för SSAB Americas bedöms bli högre och priserna förväntas bli något lägre.

Större planerade underhållsstopp 2024

Totalt väntas koncernens underhållskostnader uppgå till 1 555 (1 480) Mkr under helåret 2024. Tabellen nedan visar de förväntade kostnaderna för de större planerade underhållsstoppen för 2024 samt den faktiska kostnaden för genomförda underhållsstopp under 2023 och 2022. Siffrorna avser summan av den direkta underhållskostnaden och kostnaden för sämre kapacitetsutnyttjande (underabsorption), men utebliven marginal inkluderas inte.

Större planerade underhållsstopp

	2024 Mkr Kv 1	2024 Mkr Kv 2	2024 Mkr Kv 3	2024 Mkr Kv 4	2024 Mkr Helår	2023 Mkr Helår	2022 Mkr Helår
SSAB Special Steels	–	–	100	330	430	625	490
SSAB Europe	–	–	375	225	600	535	655
SSAB Americas	–	–	525	–	525	320	395
Summa	–	–	1 000	555	1 555	1 480	1 540

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

104

Riskhantering

SSABs resultat och finansiella ställning påverkas av många faktorer som kan påverka företaget positivt eller negativt. Många av faktorerna ligger utanför SSABs kontroll. Klok riskhantering stöder uppnåendet av SSABs strategiska mål, och säkerställer verksamhetens kontinuitet även under förändrade omständigheter.

Riskstyrning och riskhanteringsprocess

Ansvaret för den långsiktiga och övergripande hanteringen av strategiska risker följer koncernens delegeringsordning, från styrelse, till vd och vidare till divisions- och dotterbolagschefer. Divisioner och dotterbolag har det huvudsakliga ansvaret för hanteringen av de operativa riskerna i koncernen. SSABs Enterprise Risk Management (ERM)-process är integrerad i den årliga strategiprocessen och koordineras av ekonomi- och finansdirektören. Syftet med processen är att säkerställa att SSAB kan uppfylla strategi och mål, samt säkerställa affärskontinuitet även vid stora fluktuationer på den globala stålmarknaden. Den inkluderar en årlig riskbedömning som utförs av divisions- och dotterbolagscheferna som en del av deras strategiprocess. Resultatet av koncernens riskbedömning rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen.

SSABs försäkringsfunktion har till uppgift att upphandla koncerngemensamt skydd för de försäkringsbara riskerna. Koncernens finansavdelning hanterar finansiella risker centralt. SSABs internkontrollfunktion stöder divisionerna i identifieringen av riskområden och etableringen av kontrollprocesser för att minska identifierade risker. SSABs internrevision genomför revisioner av SSABs verksamhet, inklusive interna kontroller och processer, och rekommenderar förbättringar. För mer information om koncernens internrevision, se Bolagsstyrningsrapporten.

Finansiell påverkan och/eller påverkan på SSABs varumärke (ryktesrisk) från hållbarhetsfaktorer är integrerade i ERM-processen och bedöms av alla divisioner. Under 2023 påbörjade SSAB en process för att integrera hållbarhetsrelaterade risker (risk för negativ påverkan på miljö och människor) i divisionernas riskbedömning.

Riskbedömning

Risknivån för en viss risk bedöms utifrån den uppskattade effekten (finansiell påverkan/ryktesskada) och sannolikheten att risken inträffar.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

105

Operativa risker

SSABs största operativa risker återfinns nedan. För riskbedömning, se illustration på föregående sida.

ID	Risk	Beskrivning	Åtgärd
A	Variation i efterfrågan	Stålindustrin påverkas av konjunkturutvecklingen. Förändringar i efterfrågan i kombination med relativt fast produktionskapacitet kan leda till snabba förändringar av marknadspriset.	SSABs strategi är att fokusera på hemmamarknaderna, samt segmenten för höghållfasta stål globalt, där efterfrågan är mer stabil. Genom att fokusera på att utveckla specialprodukter och högklassiga nischprodukter kan SSAB behålla och stärka marknadspositionen i förhållande till våra konkurrenter. En stark finansiell ställning gör SSAB även mer motståndskraftig mot eventuella konjunkturnedgångar.
B	Försening i omställningen till fossilfri ståltillverkning	SSAB har påbörjat arbetet med att ställa om till fossilfri ståltillverkning, att ersätta masugnar med elektriska ljusbågsugnar. På grund av långa och oförutsägbara tillståndsprocesser finns det risk för att omställningen fördröjs om miljötillstånd inte kan erhållas i tid och stabil tillgång till fossilfri el inte kan garanteras.	SSABs tillståndsansökningar bygger på omfattande analyser, ofta i samarbete med externa experter. SSAB har ett nära samarbete med viktiga leverantörer och andra intressenter samt för en aktiv dialog med representanter för de lokala samhällena för att få en god förståelse om förutsättningarna.
C	Olika inställningar till statsstöd	Det har förekommit stora statliga stöd i exempelvis Tyskland och Frankrike, för att stödja omställningen inom den nationella stålindustrin.	SSAB har en aktiv dialog med den svenska regeringen och EU med syfte att få till stånd konkurrens på lika villkor.
D	Utvecklingen av priset på CO2	Inom EU sätts priset för CO2-utsläpp genom ETS-systemet och kostnaden för stålindustrin beräknas öka i takt med att den fria tilldelningen av utsläppsrätter gradvis minskar. Andra regioner har generellt lägre kostnader för CO2-utsläpp, vilket kan leda till sämre konkurrenskraft för europeiska ståltillverkare.	SSAB har en av de mest CO2-effektiva masugnarna i Europa. Dessutom har SSAB regelbundet köpt utsläppsrätter på marknaden sedan 2018. SSAB arbetar aktivt med att främja ett globalt pris för CO2-utsläpp.
E	Ökad konkurrens	Stålmarknaden präglas av hög konkurrens. SSAB kan påverkas av att konkurrenter utvecklar nya produktionstekniker, produkter, tjänster och kunderbjudanden.	För att behålla konkurrenskraften investerar SSAB i ny produktionsteknik och FoU för att stimulera utvecklingen av nya produkter. Dessutom fortsätter SSAB driva strategin med fokus på hemmamarknaderna och höghållfasta stål men arbetar även med intressebolag och företagsförvärv nedströms.
F	Ökad påverkan och förekomst av extrema väderhändelser	Extrema väderhändelser, till exempel orkaner och översvämningar, kan ha negativ påverkan på SSABs verksamhet och på efterfrågan på SSABs produkter.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

106 Operativa risker forts.

| ID | Risk | Beskrivning | Åtgärd 107 STRATEGIRAPPORT
HÅLLBARHETSREDOVISNING
BOLAGSSTYRNING
FINANSIELLA RAPPORTER
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FEM ÅR I SAMMANDRAG
KONCERNENS RÄKENSKAPER
NOTER
MODERBOLAGETS RAPPORT
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
REVISIONSBERÄTTELSE

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

109

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Dessa riktlinjer omfattar verkställande direktören och övriga personer i bolagsledningen. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2022. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.

Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet

SSABs affärsstrategi syftar till att etablera bolaget som branschledande både vad gäller lönsamhet och hållbarhet bland jämförbara företag. SSAB har som uttalad målsättning att bli det säkraste stålbolaget i världen att arbeta i och ska därutöver följa höga miljöstandarder samt vara en ansvarsfull partner gentemot alla intressenter. En mer utförlig beskrivning av affärsstrategin finns beskriven på bolagets hemsida. En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, förutsätter att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Dessa riktlinjer syftar till att kunna erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig totalersättning vilket i sin tur främjar bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet.

Formerna av ersättning m.m.

Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning bestående av en kortfristig rörlig del (”STI”) och en långfristig rörlig del (”LTI”), pensionsförmåner och andra förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om andra ersättningar eller incitamentsprogram, såsom aktie- eller aktiekursrelaterade ersättningar.

STI-ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara mål med ettårig mätperiod. Målen ska vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive hållbarhet. STI-ersättning får uppgå till högst 75 procent av den fasta årliga kontantlönen för verkställande direktören och högst 50 procent för övriga ledande befattningshavare.

LTI-ersättning ska vara aktie- eller aktiekursrelaterad och således godkännas av bolagsstämman. Målen för LTI ska syfta till att skapa ett för bolagsledningen och aktieägarna gemensamt intresse att driva verksamheten mot långsiktigt god aktieavkastning samt främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla viktiga medarbetare.

Pensionsförmåner ska för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare vara premiebestämda med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP2-planen). Pensionsålder ska sättas individuellt, dock aldrig lägre än 62 år. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension. Rörlig kontantersättning ska inte vara pensionsgrundande med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan. Pensionspremierna ska uppgå till högst 50 procent av den årliga pensionsgrundande lönen.

Andra förmåner får innefatta bland annat sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmån. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 10 procent av den fasta årliga kontantlönen.

Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller lokal marknadspraxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

Upphörande av anställning

Vid anställningens upphörande får uppsägningstiden vara högst tolv månader. Fast lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen under 24 månader för verkställande direktören och 18 månader för övriga ledande befattningshavare. Vid uppsägning från befattningshavarens sida får uppsägningstiden vara högst sex månader, utan rätt till avgångsvederlag. För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag avvika från det ovanstående på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

STRATEGIRAPPORT
HÅLLBARHETSREDOVISNING
BOLAGSSTYRNING
FINANSIELLA RAPPORTER
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FEM ÅR I SAMMANDRAG
KONCERNENS RÄKENSKAPER
NOTER
MODERBOLAGETS RAPPORT
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
REVISIONSBERÄTTELSE

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

110

Kriterier för rörlig kontantersättning m.m.

Kriterierna för STI sätts årligen och ska bestå av koncernmål, enhetsmål (dvs. mål relaterade till viss division, visst dotterbolag eller viss funktion) och/eller individuella mål, med fördelning enligt nedan.

Koncernmålen kan vara finansiella och icke finansiella. De finansiella målen ska utgöra minst 60 % av koncernmålen och ska vara kopplade till EBITDA-marginaler i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter, egen EBITDA-nivå eller marginal, avkastning på sysselsatt kapital, bolagets kassaflöde eller bolagets lageromsättning. De icke-finansiella koncernmålen ska vara kopplade till hållbarhet.

Enhetsmålen kan vara olika för olika enheter. För enheter med tydligt resultatansvar ska enhetsmålen till minst 50 % utgöras av finansiella mål som ska vara kopplade till omsättning, volym, rörelseresultat, rörelsemarginaler, kostnadsbesparingar, avkastning på sysselsatt kapital eller kassaflöden. Resterande del av enhetsmålen ska utgöras av operationella mål som ska vara kopplade till hållbarhet och uppfyllande av enhetens strategiska plan. För övriga enheter ska enhetsmålen vara utformade så att de på ett tydligt sätt bidrar till uppfyllelsen av respektive enhets strategi inklusive hållbarhet.

STI ska för verkställande direktören bestå till minst 85 % av koncernmål och till resterande del av kvantitativa eller kvalitativa individuella mål syftande till ökat värdeskapande för bolaget. För ledande befattningshavare med eget tydligt resultatansvar ska STI bestå till minst 45 % av enhetsmål och till resterande del av koncernmål. För övriga ledande befattningshavare ska STI bestå till minst 70 % av koncernmål och till resterande del av enhetsmål.

Program för rörlig kontantersättning ska utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig kontantersättning om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter.

När mätperioden för rörlig kontantersättning avslutats ska bedömas i vilken utsträckning målen uppfyllts. Styrelsen ansvarar för sådan bedömning såvitt avser rörlig kontantersättning till verkställande direktören efter förslag av ersättningsutskottet. Såvitt avser rörlig kontantersättning till övriga ledande befattningshavare ansvarar ersättningsutskottet för bedömningen efter samråd med verkställande direktören.

När styrelsen bedömer hur de finansiella målen har uppfyllts ska detta göras mot den senaste offentliggjorda finansiella informationen med de eventuella justeringar som styrelsen anser nödvändiga eller lämpliga. Innan utbetalning av rörlig kontantersättning verkställs ska styrelsen verifiera att målen kopplade till ersättningen har uppfyllts och att ersättningen har beräknats på korrekt sätt.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid utgjort en del av styrelsens och ersättningsutskottets beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens och ersättningsutskottets behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är motiverat för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket även innefattar beredning av beslut om avsteg från riktlinjerna.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

1. Fem år i sammandrag

Nyckeltal

Nyckeltal, Mkr	2023	2022	2021	2020	2019
Intäkter, Mkr	119 489	128 745	95 891	65 396	76 485
Rörelseresultat, Mkr	16 467	-4 355	18 837	-325	1 961
Rörelsemarginal, % *	14	-3	20	0	3
Justerat rörelseresultat, Mkr *	16 467	29 283	18 837	-325	2 159
Rörelseresultat före avskrivningar, Mkr *	20 141	32 340	22 094	3 364	6 177
Resultat före skatt, Mkr	16 716	-4 641	18 416	-802	1 572
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr	13 029	-10 886	14 662	-510	1 075
Investeringar, Mkr *1)	4 474	4 148	2 888	2 910	2 204
Operativt kassaflöde, Mkr *	21 524	22 693	15 296	3 460	5 194
Nettokassaflöde, Mkr *	5 922	8 748	12 434	2 180	-289
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-), Mkr *	-18 206	-14 287	-2 346	10 278	11 696
Balansomslutning, Mkr	107 839	109 711	112 019	88 601	93 978
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % *	22	-1	27	2	3
Räntabilitet på eget kapital, % *	19	-12	23	-1	2
Soliditet, % *	63	61	66	61	64
Nettoskuldsättningsgrad, % *	-27	-21	-3	19	19
Utdelning per aktie, kr; 2023 - förslag	5,00	8,70	5,25	0,00	0,00
Resultat per aktie, kr	12,67	-10,57	14,24	-0,50	1,04
Medelantalet anställda	15 754	15 799	15 255	15 121	15 829
Råstålsproduktion, kton	7 778	7 293	8 179	7 535	7 623
Plåtproduktion, kton	7 122	6 727	7 568	6 937	6 994
Plåtleveranser, kton	6 460	6 341	6 921	6 560	6 560

1) Från och med 2023 rapporteras som underhållsinvesteringar och strategiska investeringar. Jämförande information har uppdaterats.
* Alternativt nyckeltal, se not A.3 för mer information.

Koncernens räkenskaper

Koncernens rapport över resultatet

Mkr	Not	2023	2022
Intäkter	B.2	119 489	128 745
Kostnad för sålda varor	B.3	-96 936	-127 096
Bruttoresultat		22 553	1 649
Försäljningskostnader	B.3	-2 951	-2 654
Administrationskostnader	B.3	-3 097	-2 910
Övriga rörelseintäkter	B.5	1 189	1 563
Övriga rörelsekostnader	B.5	-1 197	-2 028
Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt	B.6	-29	26
Rörelseresultat		16 467	-4 355
Finansiella intäkter	D.6	1 428	3 284
Finansiella kostnader	D.6	-1 179	-3 570
Resultat före skatt		16 716	-4 641
Inkomstskatt	E.1	-3 677	-6 235
Årets resultat		13 038	-10 877
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		13 029	-10 886
Innehav utan bestämmande inflytande		9	10
Resultat per aktie, kr1)	D.7	12,67	-10,57
Utdelning per aktie, 2023 – förslag, kr	D.7	5,00	8,70

1) Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning

Koncernens rapport över totalresultat

Mkr	Not	2023	2022
Årets resultat		13 038	-10 877
Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultatet
Omräkningsdifferenser	D.7	-1 454	8 681
Omvärderingseffekter avseende höginflation efter skatt		80	25
Kassaflödessäkringar	D.7	-1 072	1 033
Inkomstskatt på kassaflödessäkringar	E.1	215	-207
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet	D.7	267	371
Inkomstskatt på säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet	E.1	-55	-77
Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultatet		-2 019	9 826
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	D.8	50	105
Inkomstskatt på omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	E.1	-10	-29
Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet		40	77
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		-1 978	9 903
Summa totalresultat		11 060	-974
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		11 053	-988
Innehav utan bestämmande inflytande		7	14

Koncernens rapport över finansiell ställning

Mkr	Not	31 Dec 2023	31 Dec 2022
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	C.1	1 496	1 416
Materiella anläggningstillgångar	C.1	27 341	26 087
Nyttjanderättstillgångar	C.2	2 701	2 326
Andelar i intressebolag och joint venture	B.6	959	1 004
Uppskjutna skattefordringar	E.1	548	621
Långfristiga derivattillgångar	D.3	187	735
Övriga långfristiga tillgångar	D.5	317	248
Summa anläggningstillgångar		33 548	32 436
Omsättningstillgångar
Varulager	C.3	32 485	37 907
Kundfordringar	C.4	10 673	12 048
Aktuella skattefordringar		733	205
Kortfristiga derivattillgångar	D.3	232	839
Övriga kort räntebärande fordringar	D.2	41	40
Övriga kortfristiga fordringar	C.4	1 212	1 335
Likvida medel	D.2	28 916	24 900
Summa omsättningstillgångar		74 291	77 275
SUMMA TILLGÅNGAR		107 839	109 711
Mkr	Not	31 Dec 2023	31 Dec 2022
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		9 063	9 063
Övrigt tillskjutet kapital		23 022	23 022
Reserver		13 793	15 891
Balanserat resultat, inkl. årets resultat		21 993	19 149
Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare	D.7	67 872	67 124
Innehav utan bestämmande inflytande		76	66
SUMMA EGET KAPITAL		67 948	67 191
Långfristiga skulder
Uppskjutna skatteskulder	E.1	2 887	3 115
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	D.8	343	318
Långfristiga avsättningar	C.5	223	232
Långfristiga derivatskulder	D.3	43	–
Långfristiga räntebärande skulder	D.2	6 282	6 291
Långfristiga leasingskulder	C.2	2 148	1 813
Övriga långfristiga skulder	C.4	192	204
Summa långfristiga skulder		12 119	11 973
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	C.5	207	227
Leverantörsskulder	C.4	17 001	19 566
Aktuella skatteskulder		1 135	805
Kortfristiga derivatskulder	D.3	319	342
Kortfristiga räntebärande skulder	D.2	1 428	1 882
Kortfristiga leasingskulder	C.2	764	691
Övriga kortfristiga skulder	C.4	6 920	7 032
Summa kortfristiga skulder		27 773	30 547
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		107 839	109 711

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

Mkr	Not	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat, inkl. årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat, inkl. årets resultat	Summa	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Eget kapital 2023
Eget kapital 1 januari		9 063	23 022	15 891	19 149	67 124	66	67 191	9 063	23 022	6 095	35 298	73 477	31	73 508
Omräkningsdifferens	D.7	–	–	-1 452	–	-1 452	-2	-1 454	–	–	8 677	–	8 677	3	8 681
Kassaflödessäkringar, efter skatt	D.7	—	—	-857	–	-857	–	-857	—	—	826	–	826	–	826
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet, efter skatt	D.7	—	—	212	–	212	–	212	—	—	295	–	295	–	295
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen, efter skatt	D.8	—	—	–	40	40	–	40	—	—	–	77	77	–	77
Omvärderingseffekter avseende höginflation, efter skatt		–	–	–	80	80	–	80	–	–	–	25	25	–	25
Summa övrigt totalresultat		–	–	-2 097	121	-1 977	-2	-1 978	–	–	9 796	101	9 899	3	9 903
Årets resultat		–	–	–	13 029	13 029	9	13 038	–	–	–	-10 886	-10 886	10	-10 877
Summa totalresultat		–	–	-2 097	13 150	11 053	7	11 060	–	–	9 796	-10 785	-988	14	-974
Innehav utan bestämmande inflytande vid rörelseförvärv		–	–	–	–	–	11	11	–	–	–	–	–	29	29
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande		–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	42	42
Utdelning, moderbolagets aktieägare		–	–	–	-8 960	-8 960	–	-8 960	–	–	–	-5 406	-5 406	–	-5 406
Utdelning, innehav utan bestämmande inflytande		–	–	–	–	–	-8	-8	–	–	–	–	–	-7	-7
Förvärv egna aktier	D.7	–	–	–	-1 347	-1 347	–	-1 347	–	–	–	–	–	–	–
Eget kapital 31 december		9 063	23 022	13 793	21 993	67 872	76	67 948	9 063	23 022	15 891	19 149	67 124	66	67 191

Koncernens rapport över kassaflöden

Mkr	Not	2023	2022
KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET
Rörelseresultat		16 467	-4 355
Poster som inte påverkar kassaflödet:
Ej utdelade andelar i intressebolags resultat		29	-26
Avskrivningar/nedskrivningar på anläggningstillgångar	C.1	3 674	36 695
Resultat vid försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar		9	-43
Resultat vid försäljning av rörelser och andelar		-38	14
Förändring avsättningar		-43	133
Övriga återföringar		-17	-19
Erhållna räntor		1 213	457
Betalda räntor		-776	-474
Betald skatt		-3 879	-5 947
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		16 637	26 435
Förändring i rörelsekapital
Varulager		5 131	-10 387
Kundfordringar		1 157	-313
Leverantörsskulder		-2 536	2 271
Övriga kortfristiga fordringar		1 086	-1 273
Övriga kortfristiga skulder		-3	1 422
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital		4 836	-8 279
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		21 473	18 156
Mkr	Not	2023	2022
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar	C.1	-6 567	-4 948
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	C.1	1 264	1 537
Förvärv av rörelser och andelar	E.2	-52	-433
Förvärv/tillskott intressebolag och joint venture		-20	-79
Avyttrade rörelser och andelar	E.2	61	–
Övrig investeringsverksamhet		23	32
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		-5 291	-3 891
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till moderbolagets aktieägare	D.7	-8 960	-5 406
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		-8	-7
## SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

KONCERNENS RÄKENSKAPER

		2023	2022
Förvärv egna aktier	D.7	-1 292	–
Nya lån	D.2	2 232	–
Återbetalning/amortering av lån	D.2	-2 788	-2 324
Finansiella placeringar		-18	1 229
Övrig finansiering		-1 931	5 785
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		-12 765	-723
LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari		24 900	13 796
Kassaflöde från den löpande verksamheten		21 473	18 156
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-5 291	-3 891
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-12 765	-723
Omräkningsdifferenser, likvida medel		599	-2 439
LIKVIDA MEDEL den 31 december	D.2	28 916	24 900
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit		8 239	10 258
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inkl. outnyttjade bankkrediter)		37 155	35 158

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 - Noter till koncernredovisningen

STRATEGIRAPPORT
HÅLLBARHETSREDOVISNING
BOLAGSSTYRNING
FINANSIELLA RAPPORTER
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FEM ÅR I SAMMANDRAG
KONCERNENS RÄKENSKAPER
NOTER
MODERBOLAGETS RAPPORT
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
REVISIONSBERÄTTELSE

A. Grund för rapportering
A.1 Allmän information
A.2 Grunder för rapportens upprättande
A.3 Alternativa nyckeltal

B. Rörelsesegment
B.1 Rörelsesegment
B.2 Intäkter
B.3 Rörelsens kostnader
B.4 Ersättningar till anställda
B.5 Övriga rörelseintäkter/- kostnader
B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

C. Operativa tillgångar och skulder
C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar
C.2 Leasing
C.3 Varulager
C.4 Kundfordringar och leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder
C.5 Avsättningar

D. Kapitalstruktur och finansiell riskhantering
D.1 Kapitalstruktur
D.2 Nettoskuld/Nettokassa
D.3 Finansiell riskhantering
D.4 Värdering finansiella tillgångar och skulder
D.5 Övriga långfristiga tillgångar
D.6 Finansiella intäkter och kostnader
D.7 Eget kapital
D.8 Pensioner

E. Övriga noter
E.1 Inkomstskatt
E.2 Förvärv och avyttringar
E.3 SSABs dotterbolag
E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 - Noter till koncernredovisningen, forts.

	Grund för rapportering	Rörelseresultat	Operativa tillgångar och skulder	Kapitalstruktur och finansiell riskhantering	Övriga noter
	RPRedovisningsprinciper
	U&BUppskattningar och bedömningar
	RRisker
Noter	1. Redovisnings- principer	2. Uppskattningar och bedömningar	3. Risker
A. Grund för rapportering
A.1 Allmän information	-	-	-
A.2 Grunder för rapportens upprättande	●	●	●
A.3 Alternativa nyckeltal	-	-	-
B. Rörelsesegment
B.1 Rörelsesegment	●	-	-
B.2 Intäkter	●	-	-
B.3 Rörelsens kostnader	●	-	-
B.4 Ersättningar till anställda	●	-	-
B.5 Övriga rörelseintäkter/-kostnader	●	-	-
B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner	●	-	-
C. Operativa tillgångar och skulder
C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	●	●	-
C.2 Leasing	●	-	-
C.3 Varulager	●	●	-
C.4 Kundfordringar och leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder	●	-	●
C.5 Avsättningar	●	●	-
D. Kapitalstruktur och finansiell riskhantering
D.1 Kapitalstruktur	-	-	-
D.2 Nettoskuld/Nettokassa	●	-	●
D.3 Finansiell riskhantering	●	-	●
D.4 Värdering finansiella tillgångar och skulder	●	-	-
D.5 Övriga långfristiga tillgångar	●	-	-
D.6 Finansiella intäkter och kostnader	●	-	-
D.7 Eget kapital	●	-	-
D.8 Pensioner	●	●	●
E. Övriga noter
E.1 Inkomstskatt	●	●	-
E.2 Förvärv och avyttringar	-	-	-
E.3 SSABs dotterbolag	-	-	-
E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	-	-	-

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

A.1 Allmän information

SSAB AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Moderbolaget är noterat på NASDAQ Stockholm samt sekundärnoterat på NASDAQ Helsingfors. SSAB är ett globalt stålföretag som är världsledande inom höghållfasta stål och relaterade tjänster. SSABs vision är att bidra till en starkare, lättare och mer hållbar värld och bolaget siktar på att bli det första stålföretaget i världen att erbjuda fossilfritt stål på marknaden, och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten omkring 2030. SSAB är organiserat i fem rörelsesegment: de tre ståldivisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. Koncernens stålverk finns i Sverige, Finland och USA och koncernen har cirka 15 000 anställda.

Företagsinformation

Företagsnamn	SSAB AB (publ)
Organisationsnummer	556016-3429
Bolagsform	Aktiebolag
Registreringsland	Sverige
Säte	Stockholm
Företagsadress	Box 70, 101 21 Stockholm

A.2 Grunder för rapportens upprättande

RP SSABs koncernredovisning för räkenskapsåret 2023 som omfattar perioden 1 januari till 31 december 2023 har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554) samt IFRS Redovisningsstandarder utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) i den form de antagits av EU. Vidare har Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. SSABs Årsredovisning enligt ESEF-regelverket publiceras i XHTML-format på koncernens hemsida. Koncernredovisningen presenteras i miljoner svenska kronor om inget annat anges. Alla siffror är avrundade och därmed kan summan av enskilda siffror avvika från den presenterade aggregerade siffran. Nyckeltal har beräknats med exakta siffror.

Redovisningsprinciper för koncernredovisningen

Koncernredovisningen upprättas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, och omfattar redovisningen för moderbolaget, SSAB AB (publ) och samtliga koncernbolag. Dotterbolagen konsolideras enligt förvärvsmetoden och utgörs av samtliga enheter över vilka SSAB har kontroll. För varje enskilt förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget redovisats till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de inträffar och redovisas som administrationskostnader eller övriga rörelsekostnader beroende på karaktär.

Transaktioner i utländsk valuta

Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen. I vissa fall approximeras den faktiska kursen till den genomsnittliga kursen under en månad. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas i rörelseresultatet under övriga rörelseintäkter och -kostnader medan differenser hänförliga till finansiering redovisas i finansiella intäkter och kostnader. De utländska dotterbolagens resultaträkningar och kassaflöden räknas om till svenska kronor efter årets genomsnittliga valutakurser medan deras balansräkningar räknas om efter balansdagens kurser. Omräkningsdifferenser redovisas i koncernens övriga totalresultat och redovisas i omräkningsreserv i eget kapital. Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde i samband med förvärv av utländska dotterbolag rapporteras som tillgångar och skulder i utlandsverksamheten och omräknas således till balansdagens kurser.

Förändringar i IFRS Redovisningsstandarder

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2023 och som är relevanta för koncernen

• ÄNDRING AV IAS 1, UPPLYSNING OM INFORMATION OM REDOVISNINGSPRINCIPER. Denna ändring gäller från och med den 1 januari 2023. Ändringen kräver att företag lämnar information om sina väsentliga redovisningsprinciper snarare än sina betydande redovisningsprinciper. Ändringarna definierar vad som är väsentlig information om redovisningsprinciper samt hur man identifierar en väsentlig redovisningsprincip. Ändringen förtydligar vidare att oväsentlig information om redovisningsprinciper inte behöver lämnas. Koncernen har tillämpat ändringen från och med den 1 januari 2023. Denna ändring har påverkat presentationen av koncernens redovisningsprinciper i de finansiella rapporterna.
• ÄNDRING AV IAS 8, DEFINITION AV ÄNDRINGAR I UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR. Denna ändring gäller från och med 1 januari 2023. Ändringen förtydligar hur företag bör skilja på förändringar i redovisningsprinciper från förändringar i uppskattningar och bedömningar. Koncernen har tillämpat denna ändring från och med den 1 januari 2023, denna ändring har ej haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.
• ÄNDRING AV IAS 12, UPPSKJUTEN SKATT. Denna ändring gäller från och med 1 januari 2023. Ändringarna kräver att företag redovisar uppskjuten skatt på transaktioner som vid första redovisningen ger upphov till lika stora skattepliktiga och avdragsgilla temporära skillnader. Koncernen har tillämpat denna ändring från och med 1 januari 2023. Ändringen har påverkat presentationen av noter avseende uppskjuten skatt i koncernens finansiella rapporter.
• ÄNDRING AV IAS 12, UPPSKJUTEN SKATT till följd av INTERNATIONELL SKATTEREFORM – MODELLREGLERNA FÖR PELARE 2. Denna ändring gäller från och med 1 januari 2023. År 2021 publicerade Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) modellregler för Pelare 2 (Global Anti-Base Erosion Proposal, eller GloBE) för att reformera internationella företagsbeskattning.
  ```# Tillhörande ändringar i IAS 12

Tillhörande ändringar i IAS 12 inkluderar ett tillfälligt undantag från kravet att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skatter som härrör från modellreglerna för Pelare 2, inklusive skatteregler som implementerar de inhemska tilläggsskatter som beskrivs i Pelare 2-regelverket. SSAB omfattas av Pelare 2-regelverket och har tillämpat de tillfälliga undantagen från kravet på uppskjuten skatteredovisning från och med 1 januari 2023. Följaktligen varken redovisar eller lämnar koncernen information om uppskjuten skatt avseende Pelare 2- regelverket. Mer information om SSABs anpassning till Pelare 2-regelverket finns i not E.1. Nuvarande bedömning är att implementeringen förväntas få liten påverkan på koncernens totala kostnad för inkomstskatt och effektiva skattesats.

Standarder, ändringar och tolkningar som är relevanta för koncernen men som ännu inte trätt i kraft och inte har tillämpats av koncernen i förtid

ÄNDRINGAR AV IAS 1, KLASSIFICERING AV SKULDER SOM KORT- ELLER LÅNGFRISTIGA OCH LÅNGFRISTIGA SKULDER MED KOVENANTER.

Dessa ändringar gäller från och med 1 januari 2024. Ändringarna förtydligar IAS 1-kriteriet för att klassificera en skuld som långfristig: företaget måste på balansdagen ha rätt att senarelägga en skulds reglering i minst 12 månader, och ytterligare förtydligar upplysningskrav när företagets rätt att senarelägga regleringen är föremål för att uppfylla kovenanter. Koncernen kommer att tillämpa ändringarna från och med den 1 januari 2024. Dessa ändringar förväntas ej ha någon väsentlig påverkan på koncernens framtida finansiella rapporter.

ÄNDRING AV IFRS 16, LEASINGSKULD VID EN SALE AND LEASEBACK TRANSAKTION.

Denna ändring gäller från och med 1 januari 2024. Ändringen lägger till efterföljande värderingskrav för sale and leaseback-transaktioner i IFRS 16. Koncernen kommer att tillämpa denna ändring från och med 1 januari 2024. Denna ändring förväntas ej ha någon väsentlig påverkan på koncernens framtida finansiella rapporter.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2023120 RP RP

ÄNDRINGAR AV IAS 7 och IFRS 7, LEVERANTÖRSFINANSIERING.

Dessa ändringar gäller från och med 1 januari 2024, men har ännu ej antagits av EU. Ändringarna kräver att företag lämnar ytterligare upplysningar om leverantörsfinansieringsarrangemang för att bedöma effekter som dessa arrangemang har på företagets skulder, kassaflöden och likviditetsrisk. Koncernen kommer att tillämpa dessa ändringar när de antas av EU, tidigast från och med 1 januari 2024. Ändringarna kan påverka upplysningar i koncernens framtida finansiella rapporter.

ÄNDRING AV IAS 21, AVSAKNAD AV VÄXLINGSBARHET.

Dessa ändringar gäller från och med 1 januari 2025, men har ännu inte antagits av EU. Ändringen klargör hur ett företag ska bedöma om en valuta är växlingsbar till en annan valuta och, om en valuta inte är växlingsbar, för att bestämma vilken växlingskurs som används och vilka upplysningar som lämnas. Koncernen kommer att tillämpa dessa ändringar när de antas av EU, tidigast från och med 1 januari 2025. Denna ändring förväntas ej ha någon väsentlig påverkan på koncernens framtida finansiella rapporter.

U&B Kritiska uppskattningar och bedömningar

För redovisningsändamål krävs uppskattningar och antaganden om framtiden vid upprättandet av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS. Dessutom måste ledningen göra vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De tillämpade bedömningarna utvärderas och revideras för att återspegla förändringar i koncernens verksamhet och övriga omständigheter. Uppskattningarna och bedömningarna är baserade på ledningens bästa förmåga, dessa kan komma att avvika från det faktiska utfallet. Kritiska uppskattningar och bedömningar är inkluderade i de noter där komplex bedömning krävs eller där uppskattningarna och bedömningarna är av väsentlig betydelse. Tabellen i början av noterna till koncernredovisningen beskriver dessa noter.

R Klimatrelaterade risker

Financial Stability Boards Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) rekommenderar att företag rapporterar sina klimatrelaterade risker och möjligheter samt förbättrar transparensen om hur dessa ska hanteras. SSAB har analyserat dessa risker och möjligheter genom två alternativa scenarier, ett scenario med låga framtida utsläpp och ett scenario med höga framtida utsläpp. SSABs affärsstrategi, att övergå till fossilfri ståltillverkning, är väl positionerad i båda scenarierna. Förväntade fysiska klimatförändringar som påverkar SSAB omfattar stigande temperaturer och nederbördsnivåer på de flesta av SSABs produktionsorter, men eventuellt ökade kostnader för att hantera detta förväntas ej vara betydande. Följaktligen är de största riskerna relaterade till koncernens omställning till fossilfri ståltillverkning. Omställningen är även en betydande möjlighet för koncernen, men riskerna inkluderar förseningar av politiska och regulatoriska skäl samt misslyckat genomförande av omställningsprogram och investeringar. Det finns även osäkerhet i prisutvecklingen för utsläppsrätter. För mer information, se Klimatrelaterade risker och möjligheter i hållbarhetsredovisningen.

Omställningen till fossilfri ståltillverkning kommer att påverka SSABs finansiella rapportering. Återstående nyttjandeperioder för tillgångar i Sverige och Finland, som kommer att ersättas i omställningen, följs upp regelbundet. I juni 2023 fattade SSABs styrelse ett investeringsbeslut för en ny ljusbågsugn (EAF) med tillhörande råvaruhantering i Oxelösund. Det är planerat att starta produktion med det nya systemet i slutet av 2026. Till följd av investeringsbeslutet har SSAB reviderat uppskattningarna av återstående nyttjandeperioden för de tillgångar som kommer att ersättas i det nya produktionssystemet. Dessa tillgångar kommer att skrivas av till sina restvärden i slutet av 2026. Från och med juli 2023 ökade bolaget de årliga avskrivningarna med cirka 40 Mkr. Klimatrisker har beaktats i nyttjandevärdesberäkningarna för nedskrivnings- prövning, i den mån de kunnat estimeras. Framtida investeringar och övriga kassaflöden avseende SSABs transformation till fossilfri ståltillverkning har ej inkluderats i beräkningarna. Mer information om nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar och nedskrivningsprövning finns i not C.1.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2023121

A.3 Alternativa nyckeltal

SSAB presenterar i sin årsredovisning vissa nyckeltal som inte är definierade enligt IFRS och applicerar därför riktlinjerna från ESMA (European Securities and Markets Authority) om alternativa nyckeltal. Dessa nyckeltal ger kompletterande information om bolagets resultat, finansiella ställning och kassaflöden och används regelbundet av koncernledningen. Eftersom dessa nyckeltal inte definieras enligt IFRS är de inte alltid direkt jämförbara med de finansiella mått som används av andra företag, inklusive de i samma bransch. Dessa alternativa nyckeltal ska inte bedömas isolerat från, eller som ersättning för, finansiell information i enlighet med IFRS.

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2023	2022
	Justerat rörelseresultat	Kompletterande mått till Rörelseresultat som exkluderar jämförelsestörande poster och påverkar jämförbarheten mellan perioder
	Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	16 467	-4 355
	Jämförelsestörande poster	Definieras senare i denna not	–	-33 638
	Justerat rörelseresultat	Rörelseresultat – Jämförelsestörande poster	16 467	29 283
	Rörelsemarginal (%)	Kompletterande lönsamhetsmått för att presentera rörelseresultatet i förhållande till intäkter
	Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	16 467	-4 355
	Intäkter	Koncernens rapport över resultatet	119 489	128 745
	Rörelsemarginal (%)	Rörelseresultat / Intäkter	14	-3
	Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Kompletterande, mer likviditetsbaserat mått än rörelseresultat
	Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	16 467	-4 355
	Avskrivningar	Not B.3 Rörelsens kostnader	3 674	3 386
	Nedskrivningar	Not B.3 Rörelsens kostnader	–	33 309
	Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar	20 141	32 340

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2023	2022
	Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Kompletterande, mer likviditetsbaserat mått än rörelseresultatet, som exkluderar jämförelsestörande poster mellan perioder
	Rörelseresultat före avskrivningar	Definieras tidigare i denna not	20 141	32 340
	Jämförelsestörande poster	Definieras senare i denna not	–	-335
	Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Rörelseresultat före avskrivningar – jämförelsestörande poster	20 141	32 675
	Jämförelsestörande poster	Väsentliga intäkts- och kostnadsposter som påverkar jämförbarheten mellan perioder, på grund av sin ovanliga karaktär, storlek eller förekomst.

Mkr

Nyckeltal

Definition / källa i Finansiella rapporter	2023	2022
Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)	Mått för det värde koncernen genererar på investerat kapital, investerat i verksamheten. Beräknas på rullande 12 månader
Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter	17 895	-1 071
Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månaderna	80 790	100 669
Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)	Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter / Genomsnittligt sysselsatt kapital	22

Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter

	Koncernens rapport över resultatet	Koncernens rapport över resultatet	Summa
Rörelseresultat	16 467	-4 355
Finansiella intäkter	1 428	3 284
Summa			17 895

Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månaderna

	Koncernens rapport över finansiell ställning	Koncernens rapport över finansiell ställning	Koncernens rapport över finansiell ställning	Koncernens rapport över finansiell ställning	Koncernens rapport över finansiell ställning	Avsättningar	Summa tillgångar – Skulder i sysselsatt kapital	Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månader
Summa tillgångar	107 839	109 711
Skulder i sysselsatt kapital:
Uppskjutna skatteskulder	2 887	3 115
Övriga långfristiga skulder	192	204
Leverantörsskulder	17 001	19 566
Aktuella skatteskulder	1 135	805
Övriga kortfristiga skulder	6 920	7 032
Avsättningar						429	460
Sysselsatt kapital, 31 Dec							79 275	78 528
Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månaderna	Sysselsatt kapital, i genomsnitt 12 månader							80 790

Räntabilitet på eget kapital (%)

	Koncernens rapport över resultatet	Summa eget kapital från rapport över finansiell ställning, i genomsnitt 12 månader
Årets resultat	13 038	-10 877
Genomsnittligt eget kapital, senaste 12 månader		68 603
Räntabilitet på eget kapital (%)	Årets resultat / Genomsnittligt eget kapital	19

Mkr

Nyckeltal

Definition / källa i Finansiella rapporter	2023	2022
Operativt kassaflöde	Kassaflödesmått för verksamheten, inklusive underhållsinvesteringar, men exklusive räntor och skatter
Kassaflöde från den löpande verksamheten	21 473	18 156
Återläggning erhållna räntor	-1 213	-457
Återläggning betalda räntor	776	474
Återläggning betald skatt	3 879	5 947
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-5 291	-3 891
Återläggning strategiska investeringar	1 889	1 952
Återläggning förvärv av rörelser och andelar	52	433
Återläggning förvärv/tillskott intressebolag och joint venture	20	79
Återläggning avyttringar rörelser och andelar	-61	–
Operativt kassaflöde	Summa	21 524

Nettokassaflöde

	Koncernens rapport över kassaflöden	Koncernens rapport över kassaflöden	Koncernens rapport över kassaflöden	Koncernens rapport över kassaflöden	Koncernens rapport över kassaflöden	Koncernens rapport över kassaflöden	Koncernens rapport över kassaflöden	Summa
Kassaflöde från den löpande verksamheten	21 473	18 156
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-5 291	-3 891
Återläggning likvida medel i förvärvade bolag	–	-104
Utdelning till moderbolagets aktieägare	-8 960	-5 406
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-8	-7
Förvärv egna aktier	-1 292	–
Nettokassaflöde	Summa							5 922

Mkr

Nyckeltal

Definition / källa i Finansiella rapporter	2023	2022
Investeringar	Mått för totala investeringar i anläggningstillgångar
Underhållsinvesteringar	2 585	2 196
Strategiska investeringar	1 889	1 952
Investeringar	Summa	4 474

Nettoskuld (+) / Nettokassa (-)

	Not D.2	Not D.2	Summa skulder i nettoskuld eller -kassa	Summa tillgångar i nettoskuld eller -kassa
Nettoskuld / Nettokassa	11 059	11 060
Nettoskuld / Nettokassa	29 265	25 347
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-)			-18 206	-14 287

Nettoskuldsättningsgrad (%)

	Definieras tidigare i denna not	Koncernens rapport över finansiell ställning
Nettoskuld (+) eller nettokassa (-)	-18 206	-14 287
Summa eget kapital	67 948	67 191
Nettoskuldsättningsgrad (%)	Nettoskuld (+) eller nettokassa (-) / Summa eget kapital	-27

Soliditet (%)

	Koncernens rapport över finansiell ställning	Koncernens rapport över finansiell ställning
Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare	67 872	67 124
Summa tillgångar	107 839	109 711
Soliditet (%)	Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare / Summa tillgångar	63

B. Rörelseresultat

SSABs justerade rörelseresultat för 2023 minskade jämfört med fjolårets rekordnivå främst på grund av en svagare marknad och lägre stålpriser, främst i Europa. Under 2023 befäste SSAB ledarskapet i stål- industrins gröna omställning och lanserade stålet SSAB Zero.

• B. B.1 Rörelsesegment
• B.2 Intäkter
• B.3 Rörelsens kostnader
• B.4 Ersättningar till anställda
• B.5 Övriga rörelseintäkter/-kostnader
• B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

Rörelseresultat

	Resultat per aktie	Rörelseresultat, Mkr
Rörelseresultat		16 467

B.1 Rörelsesegment

Koncernen är organiserad i fem rörelsesegment med ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten består av de tre divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas samt dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse och verkar med armlängds avstånd i förhållande till resten av SSAB. Ytterligare information om rörelsesegmenten återfinns i Förvaltningsberättelsen.

Utöver dessa finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara eftersom de inte uppnår tröskelvärden i IFRS 8 samt att de inte följs upp separat av koncernledningen. De ingår i "Övrigt". För mer information om externa intäkter per rörelsesegment, se not B.2 och information om anläggningstillgångar per geografiskt område, se not C.1

Rörelsesegment	2023 Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Övrigt	Koncern- justeringar	Summa
Externa intäkter		31 443	39 300	29 389	13 557	5 799	–	–	119 489
Interna intäkter		702	6 927	385	133	11	-8 158	–
Summa intäkter		32 145	46 227	29 775	13 691	5 810	–	-8 158	119 489
Justerat rörelseresultat		6 752	1 183	9 651	-220	-6	-891	–	16 467
Rörelseresultat		6 752	1 183	9 651	-220	-6	-891	–	16 467
Finansnetto		–	–	–	–	–	–	248
Resultat före skatt		–	–	–	–	–	–	16 716

Väsentliga kostnadsposter

| | 2023 Mkr | | | | | | |
| :----------------------------------------- | :------- | :------- | :------- | :------- | :------- | :------- | :------- | :------- |
| Råvaror, inklusive förändring av varulager | 18 130 | 23 069 | 6 953 | -6 | 11 | – | -191 | 47 966 |
| Övriga material, varor och tjänster, inklusive förändring av varulager | -2 752 | 5 673 | 9 084 | 12 133 | 3 959 | -61 | -8 246 | 19 789 |
| Personalkostnader | 3 704 | 5 898 | 966 | 876 | 882 | 649 | – | 12 974 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 1 260 | 1 723 | 223 | 208 | 208 | 51 | – | 3 674 |
| Underhållsinvesteringar | 774 | 1 357 | 284 | 72 | 73 | 25 | – | 2 585 |
| Strategiska investeringar | 1 259 | 349 | 36 | 69 | 175 | – | – | 1 889 |
| Summa investeringar | 2 033 | 1 706 | 320 | 141 | 248 | 25 | – | 4 474 |

B.1 Rörelsesegment forts.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

B.2 Intäkter

Externa intäkter

Mkr	2023	2022
SSAB Special Steels
SSAB Europe
SSAB Americas
Tibnor
Ruukki Construction
Summa
SSAB Special Steels	32 302	32 302
SSAB Europe	41 219	41 219
SSAB Americas	31 908	31 908
Tibnor	16 448	16 448
Ruukki Construction	6 867	6 867
Summa	128 745	128 745

Geografiska områden

Mkr	Sverige	Finland	Övriga Europa	USA	Övriga världen	Summa
2023
Sverige	735	428	11 855	7 521	10 904	31 443
Finland	8 412	5 411	21 750	2 271	1 456	39 300
Övriga Europa	–	–	181	27	1 923	29 389
USA	4 914	2 435	6 196	285	13	13 557
Övriga världen	1 573	1 499	2 716	3 370	8	5 799
Summa	15 634	9 773	42 698	13 404	14 304	119 489
2022
Sverige	720	418	12 249	7 595	11 321	32 302
Finland	9 644	6 962	21 304	1 626	1 684	41 219
Övriga Europa	–	–	138	29	2 613	31 908
USA	5 822	2 990	7 612	157	25	16 448
Övriga världen	1 764	1 872	3 216	4 383	12	6 867
Summa	17 949	12 242	44 518	13 790	15 655	128 745

Produktområde

Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Summa
2023
Stålprodukter	30 845	36 639	29 390	–	–	96 874
Handelsverksamhet	–	–	–	13 557	–	13 557
Ruukki Constructions verksamhet	–	–	–	–	5 799	5 799
Stålämnen, biprodukter och skrot	393	2 625	–	–	–	3 018
Övrigt	205	36	-1	–	–	241
Summa	31 443	39 300	29 389	13 557	5 799	119 489
2022
Stålprodukter	31 599	37 683	31 908	–	–	101 189
Handelsverksamhet	–	–	–	16 448	–	16 448
Ruukki Constructions verksamhet	–	–	–	–	6 867	6 867
Stålämnen, biprodukter och skrot	383	3 381	–	–	–	3 765
Övrigt	320	156	–	–	–	475
Summa	32 302	41 219	31 908	16 448	6 867	128 745

RP Intäkter från avtal med kunder

SSAB genererar intäkter främst från försäljning av producerat stål och stålprodukter samt distribution av stål och andra metaller. Prestationsåtaganden för dessa varor är uppfyllda och intäkter redovisade vid en tidpunkt när kunden har erhållit kontroll över de sålda varorna. Vid försäljning av stål och stålprodukter samt distribution av stål och andra metaller överförs kontrollen till köparen när de sålda varorna levereras till kunden och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår för koncernen, samt när det ej finns några ouppfyllda åtaganden som kan påverka kundens godkännande av varorna. I praktiken redovisas vanligtvis intäkter vid leverans av varorna till kunden i enlighet med avtalade leveransvillkor. Intäkter redovisas till transaktionspris efter avdrag för mervärdeskatt. Rörliga intäktskomponenter omfattar volymrabatter, andra bonusar och återbetalningar i samband med reklamationer. Dessa poster uppskattas baserat på prognostiserade volymer och redovisas som en minskning av intäkter och kundfordringar. Om en ersättningsprodukt levereras till kunden istället för en återbetalning, redovisas de tillhörande kostnaderna i kostnaden för sålda varor och kortfristiga avsättningar. I skulder avseende avtal med kunder ingår upplupna rabatter, bonusar och reklamationer samt mottagna förskottsbetalningar som presenteras i not C.4. Kontrakterade intäkter från avtal som löper längre än tolv månader är inte väsentliga, varför upplysningar ej lämnas.

B.3 Rörelsens kostnader

Rörelsens kostnader per kostnadsslag

Mkr	2023	2022
Råvaror, inklusive förändring av råvarulager	47 966	45 958
Förbrukningsmaterial och övriga insatsvaror	2 830	2 588
Köpta produkter i handelsrörelsen	6 310	7 739
Köpta produkter i stålrörelsen	928	1 096
Energi	6 252	6 535
Lagerförändring produkter i arbete och färdigvarulager	-774	-1 885
Personalkostnader	12 974	12 091
Material, tjänster och underhåll	10 495	10 161
Avskrivningar	3 674	3 386
Nedskrivningar	—	33 309
Frakt	8 902	8 656
Övrigt	4 624	5 055
Summa	104 181	134 688

Arvoden och ersättningar till revisionsbolag

Mkr	2023	2022
Ernst & Young
Revisionsuppdrag	24	23
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1
Skatterådgivning	0	0
Övriga tjänster	3	6
Summa Ernst & Young	28	29
Övriga
Revisionsuppdrag	12	7
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	4	2
Skatterådgivning	8	19
Övriga tjänster	4	2
Summa övriga	29	30

Under året har EY Sverige fakturerat 14 (12) Mkr avseende revisionsuppdrag. EY Sveriges arvoden för andra tjänster än revision uppgår till 14 (13) % jämfört med EY Sveriges arvoden för revision. EY-nätverkets arvoden för andra tjänster än revision uppgår till 11 (24) % jämfört med EY-nätverkets arvoden för revision.

Rörelsens kostnader har minskat med följande statliga stöd och andra bidrag

Mkr	2023	2022
Personalrelaterade stöd	—	21
Investeringsstöd	—	–
Elstöd	35	—
Summa	35	21

Koncernen har erhållit 35 (-) Mkr i statligt elstöd, som har redovisats som en reducering av kostnader. Dessutom har koncernen erhållit ett elektrifieringsstöd på 29 Mkr som kommer att användas till investeringar i utvecklingsåtgärder som syftar till att minska växthusgasutsläppen, förbättra energieffektiviteten, öka förbrukningen av förnybar energi i energiförbrukningen eller främja elektrifieringen.

RP Statliga stöd

Statliga stöd och bidrag som avser kostnadstäckning periodiseras och redovisas i rapporten över resultatet över samma period som de kostnader som bidragen är avsedda att kompensera för. Dessa bidrag redovisas antingen som minskning av relevant kostnadspost eller som övriga rörelseintäkter. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom reduktion av tillgångens redovisade värde.

B.4 Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda

Mkr	2023	2022
Löner och andra ersättningar	10 307	9 680
Sociala kostnader	1 612	1 318
Pensionskostnader	1 055	1 094
Summa	12 974	12 091

Mer information om pensioner finns in not D.8.

Ersättningar och förmåner till koncernledningen

Mkr	Vd 2023	Vd 2022	Övrig koncernledning 2023	Övrig koncernledning 2022
Fast lön^2)	14,1	13,6	45,7	39,7
Övriga förmåner^3)	0,4	0,4	1,6	2,3
Kortfristig rörlig lönedel, utbetald^4)	7,1	4,9	21,6	12,3
Långfristig rörlig lönedel, utbetald^4)	2,6	2,1	10,9	8,3
Summa ersättningar, före sociala kostnader och pensionskostnader	24,2	21,0	79,8	62,6
Sociala kostnader	7,6	6,6	13,5	9,9
Pensionskostnader	6,3	6,1	14,1	14,4
Summa	38,1	33,8	107,4	86,9

1) Omfattar ersättning till 11 (11) koncernledningsmedlemmar för hela räkenskapsåret.
2) Ingår utbetalning till vd avseende semesterersättning med 0,3 (0,3) Mkr samt kostnadsersättning för tjänstebostad med 0,3 (0,3) Mkr.
3) Avser främst bostadsförmån samt bilförmån.
4) Utbetalningarna avser ersättning som intjänats tidigare år. Ersättningen för 2023 är inte känd vid bokslutstillfället, dels på grund av att jämförelse görs med konkurrenter som ännu inte redovisats sina siffror, dels på grund av att styrelsen kan besluta att sänka ersättningen om särskilda skäl föreligger, så redovisas ersättningar det år utbetalning skett. Bokförda rörliga lönedelar för 2023 för hela koncernledningen uppgick till 56,2 (41,0) Mkr.

Ersättningar till koncernledningen

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare finns i förvaltningsberättelsen. Ersättningen till vd behandlas vidare i Ersättningsrapporten. Vd:s och övriga koncernledningens ersättning bestod av fast lön, en kortfristig rörlig lönedel samt en långfristig rörlig lönedel. Kortfristig rörlig ersättning Den kortfristiga rörliga lönedelen för 2022 (utbetalad under 2023) relateras till: A) tre koncernmål 1. EBITDA-marginal i förhållande till en jämförelsegrupp (Arcelor Mittal Europe, BE Group, JFE, Kingspan, Klöckner, Lindab, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, US Steel and Voestalpine), 2. nettorörelsekapital i förhållande till försäljningen och 3.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

B.4 Ersättningar till anställda, forts.

ett hållbarhetsmål med fokus på säkerhet, vilket mäts genom olycksfrekvens kombinerat med B) divisionsmål som kan vara finansiella och operationella. För vd står det individuella målet för 15 % av den kortfristiga rörliga lönedelen, de övriga 85 % relateras till SSABs koncernmål. För gruppfunktionscheferna står koncernmålen för 100 % och för divisionscheferna består 40 % av koncernmål samt 60 % av divisionsmål. Den kortfristiga rörliga lönedelen är maximerad till 75 % av årslön för vd och 50 % för övriga utom för divisionschefen för SSAB Americas som har en rörlig ersättning som är konkurrenskraftig på den lokala marknaden. Målutfallet är 60 % av årslön men kan vid mycket god lönsamhet uppgå till maximalt 180 %. Utfallet av den utbetalda kortsiktiga rörliga ersättningen under 2023 i förhållande till årslön var 54,5 (39,8) % för vd och i genomsnitt 49,0 (33,9) % för de övriga koncernledningen.

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

Långfristig rörlig ersättning

Ett koncerngemensamt, långfristigt incitamentsprogram omfattar vissa nyckelpersoner, däribland bolagets vd och övriga ledande befattningshavare. Programmets syfte är att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare.

Långfristiga incitamentsprogram	Program 2023–2025	Program 2022–2024	Program 2021–2023	Program 2020–2022
Maximalt antal deltagare	160	150	150	150
Utbetalas	Kontant 2026	Kontant 2025	Kontant 2024	Kontant 2023
Resultatkriterier 1) 2) 3)	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter samt försäljning av utsläppsfria produkter.	Totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter.	SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter samt avkastning på sysselsatt kapital.	SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter samt avkastning på sysselsatt kapital.
Maximalt utfall, ledande befattningshavare 4)	40 % av årslön	35 % av årslön	25 % av årslön	25 % av årslön
Maximalt utfall, andra deltagare 4)	30 %–20 % av årslön	30 %–20 % av årslön	20 %–15 % av årslön	20 %–15 % av årslön
Beräknad maximal årlig kostnad, inklusive sociala kostnader, Mkr 5)	160	120	79	80
Realiserad utbetalning vid programslut 6)	n/a	n/a	n/a	92,5 %

1) Jämförelsegruppen omfattar ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp och US Steel för program 2020 och 2021.
2) Jämförelsegruppen omfattar 70 % av ståljämförelsegruppens genomsnitt (ArcelorMittal, JFE, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp, Voestalpine, US Steel) och 30 % av Stockholm OMX30 Index för program 2022.
3) Jämförelsegruppen omfattar 70 % av ståljämförelsegruppens genomsnitt (ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp, US Steel, Voestalpine) och 30 % av Stockholm OMX30 Index för program 2023.
4) För deltagare i Nordamerika är programmen också kopplat till SSAB Americas resultat samt räntabilitet av sysselsatt kapital och utfallet maximerat till 20 %–90 % av den fasta lönen för program 2020 och 2021 och 24 %–108 % av den fasta lönen för program 2022 och 2023.
5) Årlig kostnadsestimat är baserat på en kontinuerlig bedömning av utfallet för treårsperioden.
6) För deltagare i Nordamerika var utbetalningen 101,3 % för 2020-års program.

Uppsägning av anställning och pensionering

För vd och den övriga koncernledningen gäller en uppsägningstid om 12 månader från företagets sida. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner för vd och 6 månadslöner för den övriga koncernledningen. Vid egen uppsägning från vd eller den övriga koncernledningen är uppsägningstiden 6 månader och det finns ingen rätt till avgångsvederlag. Rörliga lönedelar intjänas under uppsägningstiden endast om vd kvarstår i aktiv tjänst.

Vd:s pensionsålder är 65 år. Pensionen är avgiftsbestämd och täcks av försäkringar, och år 2023 uppgick kostnaden till 45 (45) % av den fasta lönen. Intjänad pension är oantastbar men premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande.

Tidigaste pensionsålder för den övriga koncernledningen är 62 år och pensionerna är avgiftsbaserade förutom Olavi Huhtala som sedan sin anställning i Rautaruukki fortsätter att omfattas av det förmånsbaserade pensionssystemet via Rautaruukin Eläkesäätiö med en möjlighet att gå i pension vid 60 års ålder, samt Charles Schmitt, vars pension är i enlighet med amerikansk lagstiftning och praxis.

Styrelsearvoden

Tkr1)	Invald	Befattning	Styrelse- arvode	Utskotts- arvode	Styrelse- arvode	Utskotts- arvode
			2023	2023	2022	2022
Lennart Evrell	2021	Ordförande/ Ledamot	1 978	343	1 906	333
Bo Annvik	2019	Ledamot	161	30	639	119
Petra Einarsson	2014	Ledamot	664	391	639	376
Bernard Fontana	2022	Ledamot	664	124	484	–
Marie Grönborg	2019	Ledamot	664	–	639	35
Mikael Mäkinen	2022	Ledamot	664	–	484	–
Maija Strandberg	2021	Ledamot	644	149	639	109
Pasi Laine	2017	Ledamot	–	–	155	–

Vd och arbetstagarrepresentanter sitter i styrelsen men uppbär inte arvoden.
1) Avser utbetalda arvoden över hela räkenskapsåret. Årsstämman har beslutat om följande styrelsearvoden för perioden framtill nästa årsstämma: 1 995 Tkr till ordförande, 670 Tkr till ledamöter (exkl. vd), 150 Tkr till ledamot i revisionsutskottet, 125 Tkr till ledamot i ersättningsutskottet, 270 Tkr till ordförande i revisionsutskottet och 195 Tkr till ordförande i ersättningsutskottet. Totalt erhöll styrelsen 6 494 (6 555) Tkr i arvode.

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

B.4 Ersättningar till anställda, forts.

Medelantal anställda och könsfördelning	Antal anställda	Antal anställda	Andel kvinnor, %	Andel kvinnor, %
	2023	2022	2023	2022
Moderbolaget, Sverige	108	101	59	54
Dotterbolagen, Sverige	6 681	6 631	23	22
Finland	5 004	5 045	17	17
USA	1 483	1 396	14	14
Polen	695	718	33	31
Estland	186	186	26	25
Norge	156	165	28	26
Danmark	136	137	25	25
Kanada	105	111	20	21
Nederländerna	103	108	23	23
Frankrike	98	97	25	27
Kina	89	94	32	32
Tyskland	83	88	26	24
Ukraina	74	76	19	19
Italien	73	72	26	25
Storbritannien	69	69	23	23
Sydafrika	66	69	9	11
Tjeckien	53	55	36	35
Spanien	53	55	22	20
Litauen	52	54	26	24
Brasilien	37	38	37	33
Turkiet	36	36	20	21
Lettland	35	40	22	16
Chile	30	26	18	16
Australien	29	106	17	9
Mexiko	27	24	35	42
Ryssland	10	34	83	61
Övriga < 20 anställda	185	173	33	30
Summa	15 754	15 799	21	21

Medelantal anställda beräknas som ett genomsnitt av totalt antal anställda vid utgången av respektive kvartal under året.

Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 16 (14) % och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 43 (38) %. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper (inklusive verkställande direktörer) uppgick till 22 (21) %. Koncernledningen består av sju män och fyra kvinnor.

B.5 Övriga rörelseintäkter/-kostnader

Övriga rörelseintäkter

Mkr	2023	2022
Vidareförsäljning av köpt energi och media	308	217
Försäljning tjänster	30	28
Netto valutakursvinster	164	879
Vinst vid försäljning av rörelser och andelar	39	–
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	36	31
Investeringsstöd/Statliga bidrag	68	53
Försäkringsersättning	290	101
Övrigt	253	254
Summa	1 189	1 563

Övriga rörelsekostnader

Mkr	2023	2022
Kostnad för såld energi och media	-342	-253
Netto valutakursförluster	-490	-1 042
Förlust vid försäljning av rörelser och andelar	–	-13
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar	-45	-15
Övrigt	-319	-706
Summa	-1 197	-2 028

RP Övriga rörelseintäkter och -kostnader

Övriga rörelseintäkter inkluderar intäkter från försäljning av energi och tjänster. I vissa fall kan även försäljning av energi redovisas som en kreditering av energikostnader. Vinster vid avyttring av anläggningstillgångar eller verksamheter, försäkringsersättningar samt statliga bidrag i den utsträckning som de inte krediteras utgifter eller tillgångar, redovisas som övriga rörelseintäkter.

Övriga rörelsekostnader omfattar inköp hänförliga till såld energi och tjänster när motsvarande intäkter redovisas som övriga rörelseintäkter. Även förluster vid avyttring av anläggningstillgångar eller verksamheter redovisas som övriga rörelsekostnader.

Om nettot av valutakursdifferenser från den löpande verksamheten och tillhörande icke säkringsredovisade derivatinstrument, uppgår till en nettovinst, redovisas det som övriga rörelseintäkter. Om det uppgår till en nettoförlust redovisas det som övriga rörelsekostnader. Nettot av valutakursdifferenser som uppkommer från finansieringsverksamheten redovisas som finansiella intäkter och kostnader.

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

Bokfört värde i intressebolag och joint venture

Mkr	Säte	%1)	2023	2022
Joint venture
Hybrit Development AB*	Stockholm	33	557	537
Blastech Mobile LLC	USA	50	27	28
Intressebolag
Lulekraft AB*	Luleå	50	10	10
Oxelösunds Hamn AB	Oxelösund	50	6	6
Bet-Ker Oy	Finland	44	2	2
Manga LNG Oy	Finland	25	79	79
Raahen Voima Oy	Finland	75	279	279
Eliitti Holding Oy	Finland	40	0	0
Intressebolagens och joint ventures egna kapital utöver bokförda värden i moderbolaget			-1	62
Summa andelar i intressebolag och joint venture			959	1 004

• Aktier ägt direkt av moderbolaget.
  1) Procentsiffran anger kapitalandelen som överensstämmer med röstandelen förutom Raahen Voima, där ett aktieägaravtal begränsar röstandelen till 50 %.

Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm.# B.6 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner, forts.

Finansiell information om väsentliga intressebolag och joint venture

Hybrit Development AB, Raahen Voima Oy, Manga LNG Oy

Mkr	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Rörelsens intäkter	59	196	511	1 139	839	968
Rörelsens kostnader	-301	-409	-504	-1 129	-780	-910
Finansiella poster och inkomstskatt	4	1	-7	-11	-20	-26
Årets resultat	-237	-213	—	—	40	32
Anläggningstillgångar	500	618	646	682	800	851
Omsättningstillgångar	122	208	192	132	323	378
Summa tillgångar	622	826	838	813	1 123	1 228
Eget kapital	572	749	372	373	525	487
Långfristiga skulder	0	0	386	409	299	401
Kortfristiga skulder	50	77	80	32	299	341
Summa eget kapital och skulder	622	826	838	813	1 123	1 228

Finansiell information är presenterad för Hybrit Development AB, Raahen Voima Oy och Manga LNG Oy. Raahen Voima Oy och Manga LNG Oy anses vara av materiell storlek baserat på deras finansiella information i relation till övriga intressebolag och joint ventures, medan Hybrit Development AB har en strategiskt viktig roll i SSABs transformation till fossilfri ståltillverkning.

RP Intressebolag och samarbetsarrangemang

SSABs intressebolag omfattar samtliga företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande. SSAB definierar vanligtvis bestämmande inflytande baserat på andelen röster som är mellan 20 % och 50 % av rösterna. Röstkraften är avgörande även om ägandet överstiger 50 %. SSABs samarbetsarrangemang är klassificerade som joint venture vilket innebär att SSAB och en eller flera andra parter har gemensamt bestämmande inflytande och har rätt till nettotillgångarna. Intressebolag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Andelar i intressebolags och joint ventures resultat redovisas i rörelseresultatet då verksamheten i dessa bolag är relaterad till SSABs verksamhet och anses vara av rörelsekaraktär.

Transaktioner och saldon med närstående

Mkr	2023	2022
Intäkter
Intressebolag	689	1 309
Joint venture	12	22
Kostnad för sålda varor
Intressebolag	-1 089	-1 735
Joint venture	-89	-275
Kundfordringar	117	31
Leverantörsskulder	99	61
Övriga kortfristiga skulder	113	117

Intäkter från närstående avser försäljning av gas och bränsle till energiproducerande företag samt försäljning av tjänster. Inköp avser energi, material och tjänster och redovisas som kostnad för sålda varor. Ersättning till koncernledning och styrelseledamöter framgår av not B.4.

C. Operativa tillgångar och skulder

SSAB fortsatte att generera starkt operativt kassaflöde under 2023, frigörande av rörelsekapital kompenserade i stort sett för det lägre resultatet. Strategiska investeringar relaterade främst till Oxelösund för omställning till fossilfri stålproduktion.

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

C.2 Leasing

C.3 Varulager

C.4 Kundfordringar och leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder

C.5 Avsättningar

---

Operativa tillgångar och skulder

Strategiska investeringar	Underhållsinvesteringar	Räntabilitet på sysselsatt kapital
		22 %

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

Mkr	2023	2022	2023	2022	2023	2022
	Kundrelationer	Varumärken	Utsläppsrätter	Övriga immateriella tillgångar	Varumärke med obestämbar nyttjandeperiod	Goodwill
Anskaffningsvärde 1 januari	10 362	58	1 259	2 115	440	35 169
Inköp	—	—	2 093	148	—	—
Ökning genom rörelseförvärv	37	—	—	—	—	—
Minskning genom avyttring av verksamhet	-14	—	—	—	—	-3
Avyttringar och utrangeringar	—	—	-1 980	-31	—	—
Omklassificeringar	2	—	-1 281	56	—	—
Omräkningsdifferenser	-373	0	-85	-44	-1	-1 070
Anskaffningsvärde 31 december	10 014	59	7	2 243	439	34 096
Ackumulerade avskrivningar 1 januari	10 236	14	1 241	1 671	—	—
Avyttringar och utrangeringar	—	—	—	-20	—	—
Årets avskrivningar	34	3	—	97	—	—
Minskning genom avyttring av verksamhet	-15	—	—	—	—	—
Omklassificeringar	—	—	-1 281	—	—	—
Omräkningsdifferenser	-374	0	39	-40	—	—
Ackumulerade avskrivningar 31 december	9 883	17	—	1 708	—	—
Ackumulerade nedskrivningar 1 januari	6	—	—	—	—	34 817
Årets nedskrivningar	—	—	—	—	—	—
Minskning genom avyttring av verksamhet	0	—	—	—	—	-3
Omräkningsdifferenser	—	—	—	—	—	-1 067
Ackumulerade nedskrivningar 31 december	6	—	—	—	—	33 747
Bokfört värde 31 december	126	42	7	535	439	348

Årets avskrivningar och nedskrivningar ingår i rapport över resultatet med 80 (33 354) Mkr i kostnad för sålda varor, med 15 (14) Mkr i försäljningskostnader samt med 40 (57) Mkr i administrationskostnader.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod görs på rörelsesegmentnivå som är koncernens kassagenererande enheter, och den lägsta nivån som dessa tillgångar följs upp på. Allokering av goodwill till rörelsesegment baseras på förväntade bidrag från det förvärv som ger upphov till goodwillen. Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet baseras på beräkningar av nyttjandevärden som baseras på bolagets budget och prognoser som löpande upprättas av ledningen. Kassaflöden bortom en femårsperiod extrapoleras med en långsiktig tillväxttakt som inte överstiger den långfristiga tillväxttakten för marknaden där dessa kassagenererande enheter är verksamma. Den årliga nedskrivningsprövningen under 2023, resulterade inte i någon nedskrivning av goodwill. Under 2022 gjordes en nedskrivning av goodwill om 33 291 Mkr, vilken främst var relaterad till förvärven av Ipsco och Rautaruukki. Nedskrivningen rapporterades som en kostnad för sålda varor samt som en jämförelsestörande post, se noter A.3 och B.3.

Bedömningar vid prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

När de kassagenererande enheternas återvinningsvärde beräknas, för att bedöma ett eventuellt nedskrivningsbehov, görs flera antaganden och uppskattningar om framtida förhållanden. Viktiga antaganden är diskonteringsränta (WACC), långsiktig tillväxttakt och utveckling av volymer, försäljningspriser, kostnader och investeringar. Diskonteringsräntan definieras separat för varje rörelsesegment för att återspegla specifika risker som gäller för segmentet och den baseras på genomsnittliga långa räntor under november–december och anges före skatt. Den långsiktiga tillväxttakten motsvarar de prognoser som finns i bransch- och analytikerrapporter samt ledningens strategiska antaganden och kunskap om stålbranschen. De uppskattade bruttomarginalerna baseras på historiska resultat och förväntad marknadsutveckling för respektive rörelsesegment. Klimatrisker har beaktats, i den mån de kunnat estimeras. Framtida investeringar och kassaflöden avseende SSABs transformation till fossilfri ståltillverkning har ej inkluderats i beräkningarna. En ökning av diskonteringsräntan för Tibnor och Ruukki Construction med 0,5 procentenheter skulle ej medföra något nedskrivningsbehov. En minskning av marginalen med 0,5 procentenheter för Tibnor och Ruukki Construction skulle medföra ett nedskrivningsbehov om 63 Mkr.## C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Bokfört värde	Nedskrivning	Mkr
		2023	2022
Goodwill
SSAB Special Steels	—	—	—
SSAB Americas	—	—	—
SSAB Europe	—	—	—
Tibnor	31	31	—
Ruukki Construction	318	318	—
Summa	349	349	—
Ruukki Construction (varumärket Rautaruukki)	439	440	—
Summa tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod	787	789	—

Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden

	SSAB Special Steels	SSAB Americas	SSAB Europe	Tibnor	Ruukki Construction
2023
Långsiktig tillväxttakt, %	n/a	n/a	n/a	2	2
Vägd genomsnittlig diskonteringsränta (WACC), före skatt, %	n/a	n/a	n/a	12,3	11,7
2022
Långsiktig tillväxttakt, %	2	-30	0	2	2
Vägd genomsnittlig diskonteringsränta (WACC), före skatt, %	12,4	17,8	11,6	11,9	11,6

Materiella anläggningstillgångar

	Anskaffningsvärde 1 januari	Inköp	Ökning genom rörelseförvärv	Avyttringar och utrangeringar	Minskning genom avyttring av verksamhet	Omklassificeringar	Omräkningsdifferenser	Anskaffningsvärde 31 december
Mkr	2023	2022	2023	2022	2023	2022	2023	2022
Mark och mark- anläggningar	1 266	1 190	9 408	8 647	51 535	48 038	4 040	3 429
Byggnader	—	—	—	—	—	—	—	—
Maskiner	—	—	—	—	—	—	—	—
Inventarier, verktyg och installationer	—	—	—	—	—	—	—	—
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa	1 266	1 190	9 408	8 647	51 535	48 038	4 040	3 429
Mark och mark- anläggningar	—	—	—	—	—	—	—	—
Byggnader	—	—	—	—	—	—	—	—
Maskiner	—	—	—	—	—	—	—	—
Inventarier, verktyg och installationer	—	—	—	—	—	—	—	—
Pågående nyanläggningar och förskott till leverantörer	—	—	—	—	—	—	—	—
Summa	—	—	—	—	—	—	—	—
Anskaffningsvärde 1 januari	1 266	1 190	9 408	8 647	51 535	48 038	4 040	3 429
Inköp	—	—	7 115	285	196	3 793	4 396	18 136
Ökning genom rörelseförvärv	—	—	6	31	7	1	—	45
Avyttringar och utrangeringar	—	—	—	-24	-312	-63	—	-399
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—	—	0	-14	-15	—	-29
Omklassificeringar	—	—	60	450	1 947	805	-3	315
Omräkningsdifferenser	—	—	-12	-112	-588	-69	-28	-809
Anskaffningsvärde 31 december	1 327	1 266	9 869	9 408	52 860	51 535	4 894	4 040
Ackumulerade avskrivningar 1 januari	403	363	5 154	4 619	38 038	35 039	2 586	2 278
Avyttringar och utrangeringar	—	—	—	-12	-295	-58	—	-364
Årets avskrivningar	33	30	400	362	2 117	1 930	211	211
Minskning genom avyttring av verksamhet	—	—	—	0	-12	-6	—	-18
Omklassificeringar	1	1	1	2	0	—	4	—
Omräkningsdifferenser	-3	-53	-457	-14	-28	-528	10	273
Ackumulerade avskrivningar 31 december	433	403	5 491	5 154	39 394	38 038	2 770	2 586
Ackumulerade nedskrivningar 1 januari	5	4	11	8	38	26	2	—
Avyttringar och utrangeringar	—	—	—	—	—	0	—	—
Årets nedskrivningar	1	2	2	5	1	1	1	—
Reverserad nedskrivning tidigare år	-2	-1	-6	-1	-5	—	—	—
Omklassificeringar	—	0	—	1	—	—	1	—
Omräkningsdifferenser	0	0	-1	1	0	-1	0	-1
Ackumulerade nedskrivningar 31 december	4	5	6	11	35	38	2	2
Bokfört värde 31 december	890	858	4 371	4 243	13 430	13 459	2 122	1 452

Årets avskrivningar och nedskrivningar ingår i rapport över resultatet med 2 742 (2 491) Mkr i kostnad för sålda varor, 30 (23) Mkr i försäljningskostnader och 33 (38) Mkr i administrationskostnader. Per balansdagen uppgick kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar till 3 387 (1 083) Mkr.

Anläggningstillgångar per land/region

Mkr	2023 %	2022 %	2023 %	2022 %
Sverige	12 477	40	10 794	36
Finland	9 892	31	9 689	32
Övriga Europa	1 466	5	1 540	5
USA	7 332	23	7 382	25
Övriga världen	372	1	425	1
Summa	31 538	100	29 830	100

Utsläppsrätter

Beräknad förbrukning av utsläppsrätter 2023 uppgick till 8,90 (8,54) miljoner ton. De tilldelade rätterna täckte inte förbrukningen och en upplupen kostnad på 774 (212) Mkr rapporterades i upplupna kostnader (se not C.4). Under 2023 köpte SSAB 2,4 miljoner ton utsläppsrätter och sålde 1,5 miljoner ton. Samma antal rätter som såldes köptes tillbaka med terminskontrakt. De sålda rätterna medförde en förlust på 123 (vinst på 670) Mkr och rapporterades som förutbetald intäkt (se not C.4). Värdet av framtida leveranser av utsläppsrätter är rapporterat som ansvarsförbindelse (se not E.4). Vid årsskiftet ägde koncernen utsläppsrätter till ett värde av 7 (18) Mkr. Erhållna utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärdet noll kronor.

U&B Bedömningar avseende nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar

Nyttjandeperioder är viktiga antaganden som väsentligt påverkar värdet på immateriella och materiella anläggningstillgångar, och dessa uppskattningar revideras när förändringar av tidigare uppskattningar identifieras. Nyttjandeperioden för koncernens tillgångar i Sverige och Finland är under regelbunden översyn, till följd av koncernens strategiska planer på att ställa om till fossilfri stålproduktion i den nordiska verksamheten. Koncernledningen har fastställt milstolpar eller omständigheter (t.ex. ett investeringsbeslut) för att revidera uppskattningarna av den återstående nyttjandeperioden för de tillgångar som kommer att ersättas av de kommande investeringarna. Faktorer som påverkar bedömningen av återstående nyttjandeperiod inkluderar till exempel i vilken ordning bruken kommer att omställas och längden på olika godkännandeprocesser. I juni 2023 fattade SSABs styrelse ett investeringsbeslut för en ny ljusbågsugn (EAF) med tillhörande råvaruhantering i Oxelösund. Det är planerat att starta produktion med det nya systemet i slutet av 2026. Till följd av investeringsbeslutet har SSAB reviderat uppskattningarna av den återstående nyttjandeperioden för de tillgångar som kommer att ersättas i det nya produktionssystemet. Dessa tillgångar kommer att skrivas av till sina restvärden i slutet av 2026. Från och med juli 2023 ökade revisionen de årliga avskrivningarna med cirka 40 Mkr.

RP Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången, för att bringa den på plats och i skick för avsedd användning, såsom inköpspris, inklusive eventuella tullavgifter, transportkostnader, utgifter för att ställa i ordning plats eller område för installation, samt kostnader relaterade till installation, projektledning och testning. Kostnad för egen personal som direkt bidrar till projektet ingår i anskaffningsvärdet. I väsentliga, långsiktiga investeringsprojekt ingår lånekostnader i anskaffningskostnaden för tillgången om kassaflödessäkringsredovisning tillämpas på investeringar, inkluderas även det realiserade verkliga värdet på dessa derivat i tillgångens anskaffningsvärde. Återställningskostnader i samband med utrangering av anläggningstillgångar inkluderas endast i anskaffningsvärdet om en rimlig uppskattning av sådana utgifter kan göras. I sådana fall redovisas även en avsättning för återställande. Se not C.5 för mer information om återställningskostnader och relaterade avsättningar. Utgifter för väsentliga ersättande komponenter läggs till tillgångens värde eller redovisas som en separat tillgång endast när komponenten förväntas användas längre än 3 år. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader under den period de uppkommer. I SSABs investeringsrapportering definieras strategiska investeringar som investeringar som ska öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av rörelser och investeringar i expansion av anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande teknik. Underhållsinvesteringar definieras som investeringar som utgörs av konkurrenskraftsbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, eller ersättningskaraktär samt investeringar för att uppfylla regulatoriska krav.

RP Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar med en bestämbar nyttjandeperiod

Baseras på följande bedömd nyttjandeperiod:

Bedömd nyttjandeperiod	Beräknat nyttjande, år
Materiella anläggningstillgångar
Fordon, kontorsinventarier och datorer	3–5
Lätta maskiner	5–12
Tunga maskiner	12–20
Markanläggningar	20
Byggnader	25–50
Immateriella tillgångar
Kundrelationer, varumärken och licenser	5–12
Programvara	3–5
Övriga immateriella tillgångar	5–15

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar med en begränsad nyttjandeperiod. Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Reavinster och reaförluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar redovisas som skillnaden mellan försäljningsintäkten och tillgångens redovisade värde och i koncernens rapport över resultatet som övriga rörelseintäkter eller kostnader. Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod omfattar goodwill och vissa varumärken.# C.2 Leasing

Nyttjanderättstillgångar

Mkr	2023	2022
Byggnader	1 245	1 002
Mark och anläggningar	21	21
Maskiner	644	644
Inventarier, verktyg och installationer	18	18
Fordon	397	397
Summa	2 326	2 326

Mkr	2023	2022
Byggnader	1 150	1 002
Mark och anläggningar	20	21
Maskiner	1 002	644
Inventarier, verktyg och installationer	13	18
Fordon	516	397
Summa	2 701	2 479

Mkr	2023	2022
Tillkommande nyttjanderätter under året	120	544
Årets avskrivningar på nyttjanderätter	348	310

Leasingskulder 31 december

Mkr	2023	2022
Kortfristiga leasingskulder	764	691
Långfristiga leasingskulder	2 148	1 813
Summa	2 912	2 504

Löptidsanalys av leasingskulder, odiskonterade belopp

Mkr	2023	2022
Inom ett år	788	709
År två	642	548
År tre	519	484
År fyra	396	400
År fem	288	302
År sex och senare	1 116	593
Summa	3 749	3 037

Belopp som redovisas i koncernens rapport över resultatet

Mkr	2023	2022
Kostnader för leasar av lågt värde	16	30
Kostnader för variabla leasingavgifter	16	89
Avskrivningar	734	708
Räntekostnader	204	127
Summa	970	954

Totalt kassautflöde för leasingavtal under året uppgick till 865 (806) Mkr.

RP Leasing (Leasetagare)

Vid leasingperiodens början redovisas en nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingskulden redovisas initialt till nuvärdet av framtida leasingavgifter. Om diskonteringsräntan ej framgår av leasingavtalet, definierar koncernens finansavdelning en marginell låneränta per valuta med hänsyn till leasingperioden och leasetagarens kreditrisk. När ett avtal innehåller både leasing- och icke-leasingelement, eller fasta och rörliga element, utvärderas det från fall till fall baserat på väsentlighet om leasingskulden endast omfattar de fasta leasingelementen eller om de icke-leasingelementen också ingår. Nyttjanderättstillgången värderas till initialt värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar, eventuella ackumulerade nedskrivningar och med beaktande av eventuella omvärderingar. Om tillgångens ägande övergår till SSAB vid leasingperiodens slut, bedöms tillgångens nyttjandeperiod på samma sätt som för inköpta anläggningstillgångar. Förlängningsoptioner beaktas i leasingperioden när det är högst sannolikt att optionen kommer att utnyttjas. Koncernen tillämpar ett undantag från ovanstående principer för leasingkontrakt av mindre värde, där ingen nyttjanderättstillgång eller leasingskuld redovisas. Dessa redovisas som hyres- och leasingkostnader i rörelseresultatet linjärt över leasingperioden. Koncernen definierar leasingkontrakt av mindre värde som kontorstillgångar, till exempel skrivare, kopieringsmaskiner, kaffemaskiner samt andra tillgångar av ett värde i nyskick under cirka 50 Tkr. Ingen nyttjanderättstillgång eller leasingskuld redovisas heller för leasingkontrakt med verkligt rörliga leasingavgifter, vilka redovisas som kostnader i rörelseresultatet.

C.3 Varulager

Varulager Mkr	2023	2022
Råvaror, förbrukningsmaterial och halvfabrikat	16 294	20 480
Stålämnen	2 524	2 567
Produkter i arbete	856	869
Färdigvarulager	12 811	13 991
Summa	32 485	37 907

Av lagervärdet var 825 (1 357) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som kostnadsförts under året uppgick till 96 936 (93 805) Mkr varav 462 (588) Mkr avser kostnad avseende nedskrivning av varulager.

U&B

Varulagrets värde påverkas väsentligt av antaganden och bedömningar avseende produktkalkyler, antaganden tillämpas vid beräkning av nettoförsäljningsvärdet och bedömningar av inkurans. Vid värderingen av varulagret tillämpas antaganden såsom först-in, först-ut (FIFU). Att bestämma kvantiteten av vissa råmaterial är komplext och kräver bedömningar och uppskattningar av sådant som volym och vikt.

RP

Varulager Koncernen tillämpar vägt genomsnittsvärde-metoden eller FIFU-metoden (först in, först ut) för att beräkna anskaffningsvärdet. SSAB Special Steels, SSAB Europe. SSAB Americas samt Ruukki Construction tillämpar huvudsakligen vägt genomsnittsvärde-metoden, medan Tibnor tillämpar huvudsakligen FIFU-metoden. Nettoförsäljningsvärdet är beräknat som normalt försäljningspris med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. För produkter i handelsrörelsen används återanskaffningsvärdet med tillägg för en beräknad bruttomarginal som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. För råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs dock inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden. Inkurans av lager utvärderas och lagervärde skrivs ned enligt koncernens riktlinjer för olika material och produkter.

C.4 Kundfordringar och leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder

Kundfordringar och övriga fordringar

Mkr	2023	2022
Kortfristiga poster
Kundfordringar	10 673	12 048
Momsfordran	489	581
Upplupna rabatter, bonusar, licenser och dylikt	85	106
Levererade ej fakturerade varor och tjänster	71	55
Förutbetalda försäkringspremier	86	69
Upplupna ränteintäkter	54	52
Övriga fordringar	66	76
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	360	396
Summa övriga kortfristiga fordringar	1 212	1 335
Summa	11 885	13 383

Kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar och derivat per valuta	2023	2022
SEK	1 036	1 593
USD	3 556	3 545
EUR	4 140	4 953
Övriga valutor	2 728	3 453
Summa	11 460	13 545

Mkr	2023	2022
Kundfordringar	10 673	12 048
Momsfordran	489	581
Övriga fordringar	66	76
Derivat	232	839
Summa	11 460	13 545

Åldersanalys över kortfristiga fordringar1)

Mkr	2023	2022
Ej förfallna	9 276	10 810
1–30 dagar	1 707	1 738
31–120 dagar	360	222
121–365 dagar	35	96
> 365 dagar	83	83
Summa	11 461	12 949

Förändring i förväntade kreditförluster1)

Mkr	2023	2022
Ingående balans 1 januari	-244	-166
Konstaterade kundförluster	31	32
Förändring av förväntade kundförluster	-25	-94
Omräkningsdifferenser	5	-16
Utgående balans 31 december	-233	-244

1) Inkluderar kundfordringar, momsfordran och övriga fordringar.

R Kreditrisk

Kreditrisk i kundfordringar och övriga fordringar hanteras i respektive dotterbolag. Värdet på dessa fordringar brutto före nedskrivning uppgick till 11 461 (12 949) Mkr. Förväntade kreditförluster uppgick till 233 (244) Mkr, vilket utgjorde 2,0 (1,9) % av utestående kundfordringar per 31 december 2023. Det finns inga koncentrationer av kreditrisk, eftersom risken är utspridd på ett stort antal kunder som är spridda internationellt. Därtill sker individuell kreditprövning och limiter sätts för respektive kund.

Leverantörsskulder och övriga skulder

Mkr	2023	2022
Långfristiga poster
Övriga långfristiga ersättningar till anställda	166	184
Investeringsstöd (Alabama tax credit)	20	11
Övriga poster	6	9
Summa övriga långfristiga skulder	192	204
Kortfristiga poster
Leverantörsskulder	17 001	19 566
Upplupna personalkostnader	2 776	2 746
Skulder för personalskatter och sociala avgifter	469	500
Förutbetalda intäkter från utsläppsrätter	881	1 457
Upplupna kostnader för utsläppsrätter	774	212
Momsskuld	345	627
Erhållna ej fakturerade varor och tjänster	728	626
Mottagna förskottsbetalningar	116	182
Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer	363	272
Upplupna poster relaterade till sålda fordringar	77	87
Upplupna räntekostnader	66	43
Övriga skulder	96	102
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	229	179
Summa övriga kortfristiga skulder	6 920	7 032
Summa	23 921	26 598

Avtalsskulder från avtal med kunder

Mottagna förskottsbetalningar samt upplupna rabatter, bonusar och reklamationer ingår i avtalsskulder och presenteras i tabellen ovan. Förskottsbetalningarna förväntas intäktsföras under de kommande 3 månaderna.# C.5 Avsättningar

	2023	2022
Mkr
Omstrukturerings- avsättningar	2	4
Garanti- åtaganden	33	44
Miljö- avsättningar	56	48
Personal- relaterade avsättningar	170	129
Övriga avsättningar	198	10
Summa	460	236

	2023	2022
Mkr
Ingående balans 1 januari	460	236
Tillkommande avsättningar	192	290
Utnyttjat under året	-213	-79
Minskning genom avyttring av verksamhet	-4	—
Omklassificering	-1	—
Omräkningsdifferens	11	11
Utgående balans 31 december	429	460

	2023	2022
Mkr	223	232
Långfristiga avsättningar	207	227
Kortfristiga avsättningar	429	460
Summa

Framtida återställning av miljö

På ståldivisionernas olika anläggningsområden finns ett behov av framtida marksanering och återställning. Sådana åtgärder kommer dock att bli aktuella först när SSAB upphör att bedriva verksamhet på området och de nödvändiga utgifterna uppskattas vanligtvis när nedläggning av verksamheten beslutas om. Vid omställning till fossilfri stålproduktion kommer i synnerhet masugnarna och koksugnarna att avvecklas. Inga väsentliga kostnader avseende nedmontering av dessa anläggningar har dock identifierats. Återställningen av dessa områden bedöms ännu inte vara aktuell eftersom verksamheten kommer att fortsätta på dessa områden.

Avsättningar

Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar skapas hos dem som kommer att beröras av åtgärden. Avsättningar utvärderas under varje redovisningsperiod.

Utsläppsrätter

SSAB deltar i EU:s system för handel med utsläppsrätter. En avsättning görs om ett underskott av utsläppsrätter identifierats mellan ägda rätter och de rätter som ska levereras på grund av gjorda utsläpp. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar och värderas till anskaffningsvärde.

Kostnader för återställande av miljö

Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Avsättningen beräknas utifrån tolkningar av gällande miljölagstiftningar och regleringar. Avsättningar görs vanligtvis inte till marksanering och återställande av industriområden där verksamheten pågår, då det ej går att göra en rimlig uppskattning för tidpunkten eller kostnaden för en sådan avsättning.

D. Kapitalstruktur och finansiell riskhantering

SSABs finansiella ställning var fortsatt stark under 2023. Återköpsprogram av egna aktier påbörjades under fjärde kvartalet och styrelsen föreslår en utdelning om 5,00 kronor per aktie för verksamhetsåret 2023.

• D.1 Kapitalstruktur
• D.2 Nettoskuld/Nettokassa
• D.3 Finansiell riskhantering
• D.4 Värdering finansiella tillgångar och skulder
• D.5 Övriga långfristiga tillgångar
• D.6 Finansiella intäkter och kostnader
• D.7 Eget kapital
• D.8 Pensioner

Kapitalstruktur och finansiell riskhantering

	2023	2022
Nettokassa(+)/Nettoskuld(-)	-27 %
Nettoskuld är ett alternativt nyckeltal.

D.1 Kapitalstruktur

	2023	2022
Mkr
Summa eget kapital	67 948	67 191
Summa räntebärande skulder	7 711	8 173
Summa kapitalisering	75 659	75 363
Nettoskuld (+) / nettokassa (-)	-18 206	-14 287

Förvaltning av kapital

Kapitalstrukturen ses över regelbundet av koncernledningen samt av styrelsen. Koncernens verksamhet är konjunkturberoende och målet är att hålla nettoskuldsättningsgraden mellan -20 % och 20 %. Sedan 2021 har SSAB redovisat nettokassa, och därmed en negativ nettoskuldsättningsgrad, och det starka kassaflödet under 2023 har ytterligare ökat nettokassan. Huvudmålet i förvaltningen av kapital är att säkerställa att verksamheten kan drivas vidare och generera god avkastning till aktieägarna. Eget kapital kan hanteras genom utdelningar, återköp av aktier eller nyemissioner av eget kapital. Utdelningspolicyn är att dela ut 40 % av årets resultat. Mer information om det pågående återköpsprogrammet av egna aktier finns i not D.7. Skuld kan hanteras genom att ta upp nya skulder genom kapitalmarknaden eller banker, hantera utnyttjandet av finansieringsfaciliteter samt återbetala skulder. Målen för skuldförvaltningen inkluderar optimerad förfallostruktur och finansieringskostnad för skulden.

D.2 Nettoskuld/Nettokassa

	2023	2022
Mkr
Tillgångar i nettoskuld/nettokassa
Likvida medel	28 916	24 900
Kortfristiga räntebärande fordringar	41	40
Förvaltningstillgångar, pensioner	188	97
Övriga långfristiga fordringar	37	59
Derivattillgångar i nettoskuld/nettokassa	84	250
Summa	29 265	25 347
Skulder i nettoskuld/nettokassa
Långfristiga räntebärande skulder	6 282	6 291
Kortfristiga räntebärande skulder	1 428	1 882
Leasingskulder	2 912	2 504
Avsättningar för pensioner	343	318
Derivatskulder i nettoskuld/nettokassa	93	65
Summa	11 059	11 060
Summa nettoskuld (+) / nettokassa (-)	-18 206	-14 287

Nettoskuld är ett alternativt nyckeltal. För mer information, se not A.3.

Långfristiga räntebärande skulder

	2023	2022
Mkr
Kapitalmarknadslån	7 406	7 937
Banklån	—	98
Summa	7 406	8 035
Avgår kortfristig del	-1 124	-1 745
Summa	6 282	6 291

Kortfristiga räntebärande skulder

	2023	2022
Mkr
Kortfristig del av långfristiga räntebärande skulder	1 124	1 745
Företagscertifikat	1	1
Checkräkningskrediter	137	15
Övriga korta räntebärande skulder	167	122
Summa	1 428	1 882

Utestående långfristiga räntebärande skulder

	Räntesats (nominell), %	2023	2022
Kapitalmarknadslån (fast ränta)
2019–2028 SEK	2,75	1 515	599
2009–2023 EUR	2,87	—	1 667
Summa kapitalmarknadslån (fast ränta)		1 515	2 266
Kapitalmarknadslån (rörlig ränta)
2019–2028 SEK	Stibor + 1,85–3,40	3 702	3 399
2010–2040 USD	0,11–3,73	2 189	2 272
Summa kapitalmarknadslån (rörlig ränta)		5 891	5 671
Banklån (fast ränta)
2009–2023 EUR	2,9–3,57	—	98
Summa banklån (fast ränta)		—	98
Summa		7 406	8 035

Förändring av skulder från finansieringsverksamheten

	2023	2022
Mkr
	Räntebärande skulder	Leasing- skulder
Ingående balans 1 januari	8 173	2 504
Kassaflöden	-557	-692
Förändring leasingavtal (ej kassaflödespåverkande)	—	1 102
Omvärderingar (ej kassaflödespåverkande)	95	-2
Utgående balans 31 december	7 711	2 912

R Likviditets- och refinansieringsrisk

SSAB hanterar upplåningen centralt och i samordning av koncernens finansfunktion. För att minska likviditets- och refinansieringsrisker strävar koncernen efter att upprätthålla tillräckliga likvida medel och bindade kreditlöften samt en balanserad förfalloprofil för sin långfristiga upplåning. Finansieringsplaner ses över regelbundet baserat på divisionernas kassaflödesprognoser. Per den 31 december 2023 uppgick den långfristiga upplåningen till 6 282 (6 291) Mkr huvudsakligen via kapitalmarknaden och befintliga obligations- och certifikatprogram samt till viss del via banker.För långfristig upplåning, upp till tio års löptid, används ett europeiskt Medium Term Note-program (EMTN) medan svenska och finska certifikatprogram används för kortare upplåning (< 1 år). EMTN-programmets låneram uppgår till 2 000 MEUR medan det svenska certifikatprogrammets ram uppgår till 5 000 Mkr och det finska certifikatprogrammets till 500 MEUR. Den långfristiga upplåningen i EMTN-programmet uppgick vid årets utgång till 5 224 (5 668) Mkr, medan de svenska och finska certifikatprogrammen inte var utnyttjade (svenska programmet 150 Mkr). Under året emitterade SSAB två femåriga icke-säkerställda hållbarhetslänkade obligationer om 2 100 Mkr. Räntenivån är kopplat till att SSAB uppfyller de olika milstolparna i bolagets klimatmål, som också är godkänt av organisationen Science Based Target Initiative. Koncernens likvida beredskap, bestående av likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditlöften, uppgick vid årsskiftet till 37 155 (35 158) Mkr vilket motsvarade 31 (27) % av omsättningen. I den mån överskottslikviditet uppstår försöker koncernen att amortera av lån. Om detta inte är möjligt sätts medlen in hos godkända banker. Per den 31 december 2023, uppgick den totala låneskulden till 7 711 (8 173) Mkr, och hade en genomsnittlig återstående löptid på 6,2 (5,7) år.

Kontraktuellt kassaflöde, 31 december 2023
Mkr | Bokfört värde | Kontraktuellt kassaflöde 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | Senare
------- | -------- | -------- | -------- | -------- | -------- | -------- | --------
Lån | | | | | | |
Kapitalmarknadslån | 7 406 | 9 542 | 1 481 | 318 | 2 255 | 198 | 2 276 | 3 014
Banklån | 0 | 304 | 304 | — | — | — | — | —
Summa, lån | 7 406 | 9 846 | 1 785 | 318 | 2 255 | 198 | 2 276 | 3 014
Leverantörsskulder | 17 001 | 17 001 | 17 001 | — | — | — | — | —
Derivat, nettoutflöde | 362 | 362 | 310 | 14 | 26 | 9 | 3 | —
Derivat, nettoinflöde | 419 | 419 | 233 | 67 | 91 | 21 | 7 | —
Summa, inklusive leverantörsskulder och derivat | 24 350 | 26 790 | 18 863 | 265 | 2 190 | 186 | 2 272 | 3 014

Ränteflöden beräknas utifrån ränta och valutakurs vid årets utgång. Kontraktuellt kassaflöde från leasingavtal framgår av not C.2.

STRATEGIRAPPORT
HÅLLBARHETSREDOVISNING
BOLAGSSTYRNING
FINANSIELLA RAPPORTER
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FEM ÅR I SAMMANDRAG
KONCERNENS RÄKENSKAPER
NOTER
MODERBOLAGETS RAPPORT
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
REVISIONSBERÄTTELSE
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023149

D.2 Nettoskuld/Nettokassa, forts.

Kortfristiga räntebärande fordringar
Mkr | 2023 | 2022
------- | -------- | --------
Spärrade medel | 15 | 30
Övriga korta räntebärande fordringar | 26 | 10
Summa | 41 | 40

Likvida medel
Mkr | 2023 | 2022
------- | -------- | --------
Kassa och bank | 17 051 | 9 381
Kortfristiga placeringar (löptid kortare än tre mån) | 11 864 | 15 519
Summa | 28 916 | 24 900

RP

Låneskulder

Låneskulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde baserat på den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Avgifter för lånefaciliteter redovisas som transaktionskostnader för upplåningen i den mån det är sannolikt att kreditutrymmet kommer att utnyttjas och redovisas under löptiden när kreditutrymmet utnyttjas. I den mån utnyttjandet inte är sannolikt, redovisas avgiften som en förskottsbetalning för likviditeten och fördelas över lånelöftets löptid.

Likvida medel

Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader (kortfristiga placeringar). Checkräkningskredit redovisas i balansräkningen som upplåning bland kortfristiga räntebärande skulder.

D.3 Finansiell riskhantering

M Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens direktiv för finansiella risker, som anger ansvar, processer och andra principer för finansiell riskhantering. Målen för finansiell riskhantering är att minska volatiliteten i koncernens resultat samt säkerställa tillräcklig likviditet för koncernens verksamhet. Merparten av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm samt genom SSAB Finance Ireland på Irland. Finansiella risker inkluderar marknads- och kreditrisker samt likviditets- och refinansieringsrisker. Kreditrisker relaterade till kundfordringar ingår i not C.4 medan likviditets- och refinansierings- risker ingår i not D.2. För närmare beskrivning av koncernens finansiella risker, se avsnitt Finansiella risker och känslighetsanalys i förvaltningsberättelsen.

Marknadsrisk

Marknadsrisker härrör från förändringar i marknadspriser såsom ränterisk, valutarisk och råvaruprisrisk, som kan påverka koncernens resultat eller finansiella ställning.

Ränterisk ock säkringar

Per den 31 december 2023 uppgick koncernens räntebärande låneskulder till 7 711 (8 173) Mkr varav 3 218 (3 966) Mkr var upptagna eller swappade till fast ränta. Inräknat ränteswappar, uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,4 (0,9) år. För nettolåneskulden vid årsskiftet, inklusive räntesäkringar, skulle en förändring av marknadsräntan med 100 räntepunkter (1 procentenhet) förändra årets resultat med cirka 156 (125) Mkr. Vid årsskiftet uppgick värdet på ränteswappar från rörlig ränta till fast ränta (vilka ingåtts för att säkra kassaflödet vid räntebetalningarna) till 67 (129) Mkr. Kassaflödessäkring tillämpas för dessa swappar och ingen ineffektivitet har identifierats under året. De utestående räntederivaten hade en genomsnittlig löptid på 20 (32) månader vid årsskiftet. Koncernens räntebärande tillgångar uppgick till 29 265 (25 347) Mkr och utgjordes nästan uteslutande av likvida och spärrade medel vilka löper med rörlig ränta.

Valutarisk och säkringar

Valutasäkring används för att reducera risken förknippad med förändringar i valutakurser. Kontrakterade leverantörsskulder och fordringar i större valutor säkras med syfte att minska valutaeffekter i koncernens resultat.

STRATEGIRAPPORT
HÅLLBARHETSREDOVISNING
BOLAGSSTYRNING
FINANSIELLA RAPPORTER
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FEM ÅR I SAMMANDRAG
KONCERNENS RÄKENSKAPER
NOTER
MODERBOLAGETS RAPPORT
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
REVISIONSBERÄTTELSE
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023150

Större investeringar och projekt i utländsk valuta kan säkras baserat på ledningens beslut. Övriga kommersiella valutaflöden som uppstår i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur. Dessa säkras därför inte utan växlas på spotmarknaden. Under 2023 hade koncernen ett nettoinflöde av främmande valutor på 20 (13) Mdkr. Mest väsentliga valutaflöden framgår av diagrammet i avsnittet Finansiella risker och känslighetsanalys i förvaltningsberättelsen. Fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot koncernens två viktigaste valutor US-dollar och euro skulle, inklusive valutasäkringar, innebära en positiv effekt på årets resultat med 449 (293) Mkr avseende US-dollarn och en positiv effekt på 196 (558) Mkr avseende euro. Utöver detta skulle eget kapital påverkas positivt via omräkningseffekter i utländska dotterbolag, netto efter säkringar av eget kapital, med 1 921 (3 393) Mkr. Under 2023, uppgick nettokursdifferenser till -326 (-163) Mkr i rörelseresultatet och till -119 (191) Mkr i finansnettot. Fördelningen av kundfordringar och leverantörsskulder per valuta ingår i not C.4.

Upplåning fördelat per valuta
Mkr | 2023 | 2022
------- | -------- | --------
SEK | 5 385 | 3 995
USD | 2 190 | 2 272
EUR | -3 | 1 885
Övriga valutor | 140 | 18
Summa | 7 711 | 8 173

R Omräkningsexponeringen i nettoinvesteringar säkras i första hand genom lån i samma valuta. Följaktligen har upplåning i euro och US-dollar inte säkrats separat. I avsaknad av sådana skulder kan valutaderivat användas istället. Per den 31 december 2023 uppgick dessa nettoinvesteringar till 1 768 (1 755) MEUR respektive 2 091 (4 854) MUSD. Under 2023 tillämpade SSAB nettoinvesteringssäkring endast i förhållande till investeringarna i US-dollar avseende en del av investeringen avsedd att delas ut som utdelning till moderbolaget. Denna utdelning genomfördes under fjärde kvartalet 2023, och säkringarna stängdes följaktligen. Den ackumulerade förändringen av den verkliga värdereserven, före skatt, avseende säkring av nettoinvesteringar, uppgick vid årsskiftet till -4 667 (-4 934) Mkr. Under 2023 har inte någon ineffektivitet identifierats. Under 2023 användes kassaflödessäkring för att delvis säkra valutarisken vid investeringar i euro. Vid årsskiftet uppgick det verkliga värdet på dessa derivat till -29 (—) Mkr. Ingen ineffektivitet förelåg per den 31 december 2023. Säkring av verkligt värde tillämpas i samband med vissa inköp i euro. Vid årsskiftet uppgick sådana inköpsorder till -1,7 (-1,6) Mdkr. Derivaten för säkring av verkligt värde hade vid utgången av året ett verkligt värde netto på -9 (68) Mkr medan säkringsredovisade inköpsorder och leverantörsskulder hänförliga till säkrade inköpsorder bokförts till 9 (-68) Mkr. vilket innebar att ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället. Vid utgången av året uppgick det verkliga värdet netto av ej säkringsredovisade derivat till -253 (-209) Mkr varav -175 (-242) Mkr bokförts i rörelseresultatet i övriga rörelseintäkter och -78 (33) Mkr i finansnettot. De utestående valutaderivaten vid årsskiftet hade en genomsnittlig återstående löptid på 5 (3) månader.

Råvaru- och energiprisrisk och säkring

Information angående råvaru- och energiprisrisk kan hittas i avsnitt Finansiella risker och känslighetsanalys i förvaltningsberättelsen. Kassaflödessäkring används vid säkring av prisrisken i el och järnmalm. Prisrisken på prognostiserad framtida elkonsumtion vid anläggningarna säkras delvis genom derivatinstrument och delvis genom kontrakt med fysisk leverans. Vid årsskiftet uppgick volymen av prognostiserade framtida inköp säkrade med elderivat till 3 035 (3 011) GWh och det verkliga värdet på de relaterade derivatinstrumenten till 275 (1 242) Mkr. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället. De utestående elderivaten hade en genomsnittlig återstående löptid på 23 (30) månader per den 31 december 2023. Inköp av järnmalm prissäkras i viss utsträckning. Derivatet som används är swappar.# D.3 Finansiell riskhantering, forts.

Säkringsredovisade derivat

		2023		2022
		Säkrings- instrumentets nominella belopp	Säkringsinstrumentets redovisade belopp	Reserv för verkliga värden (före skatt)	Verklig värde- justering på säkrad post
		Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Kassaflödessäkringar
Råvarurisk	Terminer – el	3 035 GWh	302	27	275
	Terminer – järnmalm	26 900 ton	6	—	6
Valutarisk	Terminer – EUR investeringar	781	—	29	29
Ränterisk	Räntebetalningar, extern skuld	1 700	67	—	67
Verkligt värde säkringar
Valutarisk	Inköp i EUR	1 739	—	9	9
Säkring av utländska nettoinvesteringar
Valutarisk	Eget kapital	—	—	—	-4 667

D.3 Finansiell riskhantering, forts.

RP Derivatinstrument

Verkligt värde på ett derivatinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än tolv månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger tolv månader. Vinster eller förluster relaterade till förändringar i verkligt värde rapporteras i rörelseresultatet när derivatinstrumenten hänför sig till den löpande verksamheten och i finansnettot när derivatinstrumenten hänför sig till finansieringsverksamheten.

Valutaterminer och swappar används för att säkra kursen på kontrakterade leverantörsskulder och fordringar i större valutor, vid större investeringar av anläggningstillgångar i utländsk valuta, för säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag samt för att säkra betalningsflödet i utländska lån till svensk krona. Ränteswappar används för att säkra exponering för ränterisker. Verkligt värde på valutaterminer och valutaswappar beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräkning av framtida diskonterade kassaflöden.

Säkringsredovisning

Säkringsredovisade derivatkontrakt kategoriseras som säkring av verkligt värde av en redovisad tillgång eller skuld eller av en tecknad leveransorder (säkring av verkligt värde), säkring av en planerad transaktion (kassaflödessäkring) eller säkring av en nettoinvestering i ett utländskt bolag. Vid säkring av verkligt värde redovisas förändringar i verkligt värde på derivat under kostnad för sålda varor i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde på den tillgång, den skuld eller den leveransorder som säkringen avser. Vid kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar redovisas den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på derivatinstrument i övrigt totalresultat, medan vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen som finansiella poster. Om kassaflödessäkringar avser investeringar, redovisas det realiserade verkliga värdet på derivaten i tillgångens anskaffningsvärde. Källor till säkringsineffektivitet under säkringsförhållandets löptid inkluderar väsentliga förändringar i kreditrisk hos en av parterna samt, vid kassaflödessäkring, förändring av tidpunkt för betalning av den säkrade posten, eller om faktiskt utfall skulle understiga säkrad volym.

D.4 Värdering finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder

Mkr	2023			2022
	Upplupet anskaffnings- värde	Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde	Upplupet anskaffnings- värde
Finansiella tillgångar
Finansiella anläggningstillgångar	128	—	—	128	128	151
Derivattillgångar	—	44	375	419	419	—
Kundfordringar	10 673	—	—	10 673	10 673	12 048
Övriga korta räntebärande fordringar	41	—	—	41	41	40
Likvida medel	28 916	—	—	28 916	28 916	24 900
Summa finansiella tillgångar	39 758	44	375	40 177	40 177	37 140
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder	6 282	—	—	6 282	6 881	6 291
Kortfristiga räntebärande skulder	1 428	—	—	1 428	602	1 882
Derivatskulder	—	306	56	362	362	—
Leverantörsskulder	17 001	—	—	17 001	17 001	19 566
Summa finansiella skulder	24 711	306	56	25 073	24 845	27 739

Derivattillgångar och skulder

Mkr	2023			2022
	Upplupet anskaffnings- värde	Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde	Upplupet anskaffnings- värde
Derivattillgångar
Kassaflödessäkringar	—	—	375	375	375	—
Verkligt värde-säkringar	—	—	—	—	—	—
Derivat som ej säkringsredovisas	—	44	—	44	44	—
Summa derivattillgångar	—	44	375	419	419	—
Derivatskulder
Kassaflödessäkringar	—	—	56	56	56	—
Verkligt värde-säkringar	—	9	—	9	9	—
Derivat som ej säkringsredovisas	—	297	—	297	297	—
Summa derivatskulder	—	306	56	362	362	—

D.4 Värdering finansiella tillgångar och skulder, forts.

Verkliga värden på finansiella instrument

Baserat på verkligt värdehierarkin i tre nivåer klassificeras SSABs finansiella tillgångar och skulder i nivå 1 och 2. El- och järnmalmsderivat, vilkas verkliga värde baseras på noterade marknadspriser, klassificeras som nivå 1. Övriga finansiella instrument klassificeras som nivå 2 eftersom deras verkliga värdering baseras på andra observerbara marknadsdata än noterade priser. Verkligt värde på råvaruprisderivat beräknas utifrån marknadspriser på relevanta börser. Verkligt värde på valutaderivat beräknas utifrån rådande terminspriser på rapporteringsdatumet. Verkligt värde på räntederivat beräknas med hjälp av diskonterade kassaflödesmetoden.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter bedömning av förväntade kreditförluster. Övriga kortfristiga räntebärande fordringar innefattar spärrade medel med löptid mindre än 12 månader medan likvida medel består av medel på bankkonton och placeringar i bank med korta löptider. För båda dessa poster bedöms verkliga värden i allt väsentligt överensstämma med de redovisade posterna. Lång- och kortfristiga räntebärande skulder består främst av lån som värderats till upplupet anskaffningsvärde. Verkliga värden har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider. Leverantörsskulder redovisas till det belopp som förväntas bli utbetalt med och värderas till anskaffningsvärde.

Kvittning av derivattillgångar och skulder

Om full kvittning enligt ISDA-avtal tillämpats hade derivaten bokförts till 57 (1 231) Mkr i finansiella tillgångar och 0 (0) Mkr i finansiella skulder.

RP Finansiella tillgångar och skulder till upplupet anskaffningsvärde

Placeringar, kundfordringar, övriga fordringar samt likvida medel är finansiella tillgångar som återfinns i denna kategori. Förväntade kreditförluster bedöms för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar, redovisningsprinciper framgår av not C.4. Finansiella skulder i denna kategori inkluderar upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder. Se not D.2 för redovisningsprinciper för upplåning och C.4 för redovisningsprinciper för leverantörsskulder och andra skulder.

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar och skulder i denna kategori inkluderar derivatinstrument för vilka säkringsredovisning tillämpas.

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultat

Finansiella tillgångar som förvaltas och utvärderas baserat på verkliga värden återfinns i denna kategori. Även derivatinstrument som inte säkringsredovisas återfinns i denna kategori. Värdeförändringar redovisas i resultaträkningen antingen i rörelseresultatet för derivat hänförliga till affärsverksamheten eller i finansnettot för derivat relaterade till finansiell verksamhet.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

D.5 Övriga långfristiga tillgångar

Mkr	2023	2022
Aktieinvesteringar	92	91
Fordringar på pensionsförpliktelser	188	97
Övriga långfristiga fordringar	37	59
Summa	317	248

Aktieinvesteringar

Mkr	2023	2022
Bokfört värde 1 januari	91	354
Investeringar	—	13
Avyttringar	-1	—
Nedskrivningar	—	-288
Omklassificeringar	1	-3
Omräkningsdifferenser	—	17
Bokfört värde 31 december	92	91

Nedskrivningen av aktieinvesteringar 2022 avser ägandet i Voimaosakeyhtiö SF genom vilket SSAB deltog i kärnkraftsprojektet Fennovoima i Finland. Under 2023 beviljade SSAB ett lån till Voimaosakeyhtiö SF om 12 Mkr vilket skrevs ner till 0 Mkr.

RP Aktieinvesteringar Aktieinvesteringar värderas till verkligt värde. För vissa onoterade egetkapitalinstrument kan verkligt värde inte mätas på ett tillförlitligt sätt och anskaffningsvärdet kan användas som en approximation av verkligt värde. För sådana instrument kan väsentlig minskning av verkligt värde redovisas i form av en nedskrivning.

D.6 Finansiella intäkter och kostnader

Mkr	2023	2022
Finansiella intäkter
Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	1 068	271
Ränteintäkter på derivatinstrument	124	115
Valutakursdifferenser	222	2 885
Utdelningar	2	0
Övrigt	12	13
Summa	1 428	3 284
Finansiella kostnader
Räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	-759	-471
Räntekostnader på derivatinstrument	-31	-59
Valutakursdifferenser	-341	-2 694
Övrigt	-48	-346
Summa	-1 179	-3 570
Summa finansnetto	248	-286

RP Valutakursdifferenser inkluderar valutakursvinster eller -förluster vid värdering av likvida medel, skuld- och lånefordringar i utländsk valuta till balansdagens kurser samt vid förändringar i verkligt värde av derivat relaterade till finansieringsverksamheten. Räntekostnader på leasingskulder ingår i räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader på leasing framgår av not C.2. Övriga finansiella intäkter och kostnader inkluderar ränteintäkter och kostnader avseende förmånsbaserade pensionsförpliktelser, avgifter avseende bindande kreditlöften samt räntor som aktiverats till värdet av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

D.7 Eget kapital

Förändring reserver Mkr	Reserv för säkring av utlandsverksamhet	Reserv för kassaflödessäkringar	Omräkningsreserv	Summa	Reserv för säkring av utlandsverksamhet	Reserv för kassaflödessäkringar	Omräkningsreserv	Summa
Reserver 1 januari	-3 917	1 041	18 767	15 891	-4 211	217	10 091	6 095
Omräkningsdifferenser under perioden	—	—	-1 452	-1 452	—	—	8 677	8 677
Verkligt värdeförändringar under perioden	267	-157	—	110	371	1 356	—	1 727
Skatt hänförlig till verkligt värdeförändringar	-55	147	—	92	-77	-250	—	-327
Poster omförda till resultat	—	-915	—	-915	—	-323	—	-323
Skatt hänförlig till poster som omförts till resultat	—	68	—	68	—	43	—	43
Reserver 31 december	-3 706	184	17 315	13 793	-3 917	1 041	18 767	15 891

Resultat per aktie Mkr	2023	2022
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr	13 029	-10 886
Antal aktier i genomsnitt, miljoner	1 028,0	1 029,8
Resultat per aktie, kr	12,67	-10,57

Antal aktier/aktiekapital	2023	2022
Antal aktier, miljoner	1 029,8	1 029,8
Aktiekapital, Mkr	9 063	9 063

Aktier, aktiekapital och övriga tillskjutna medel

Aktiekapitalet består av 1 029,8 (1 029,8) miljoner aktier med ett kvotvärde på 8,80 (8,80) kr per aktie. Av aktierna är 304,2 (304,2) miljoner av serie A och 725,7 (725,7) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Genomsnittligt antal aktier uppgick till 1 028,0 (1 029,8) miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 23 021 (23 021) Mkr och utgörs av medel som inbetalats av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde.

Reserver

Till omräkningsreserven förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringen i utländska dotterbolag till svenska kronor. Till reserven för säkring av utlandsverksamhet förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag. Till reserven för kassaflödessäkringar förs kursdifferenser från kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta, prissäkring av vissa inköp samt av räntesäkringar från rörlig till fast ränta.

Återköp av egna aktier

Årsstämman 2023 bemyndigade styrelsen att vid ett eller flera tillfällen före nästa årsstämma 2024 besluta om förvärv av egna aktier av serie A och/eller B på Nasdaq Stockholm och/eller Nasdaq Helsinki.

D.7 Eget kapital, forts.

I oktober 2023 beslutade SSABs styrelse att genomföra ett återköpsprogram till ett värde om sammanlagt högst 2,5 Mkr. Syftet med återköpsprogrammet är att justera SSABs kapitalstruktur för att skapa ökat värde för aktieägare. Styrelsen avser att föreslå årsstämman 2024 att besluta om minskning av aktiekapitalet genom indragning av de aktier som återköpts av SSAB. Fördelningen mellan aktier av serie A och B återspeglar den aktuella handelsvolymen för de två aktieslagen, innebärande att 25 % (dvs. högst 625 Mkr) ska allokeras till förvärv av aktier av serie A och 75 % (dvs. högst 1 875 Mkr) till förvärv av aktier av serie B. Förvärven påbörjades den 26 oktober 2023 och ska avslutas mellan den 2 februari och den 11 mars 2024. Det totala beloppet av egna aktier som innehas av SSAB får vid var tid inte överstiga 10 % av samtliga aktier. SSABs innehav av egna aktier uppgick per den 31 december 2023 till 18 276 773 (–) aktier, varav 4 489 777 (–) serie A aktier och 13 786 996 (–) serie B aktier. Värdet på egna aktier uppgick till 1 347 (–) Mkr. Transaktionskostnader relaterade till återköpsprogrammet uppgick per den 31 december 2023 till 1 Mkr.

Överväganden vid förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att utdelning ska utgå med 5,00 (8,70) krona per aktie för 2023, vilket motsvarar 5 149 (8 960) Mkr, det slutliga beloppet kommer att beräknas på antalet utestående aktier efter att återköpsprogrammet avslutats. Övriga vinstmedel balanseras i ny räkning. Beslut att godkänna eller avslå detta förslag tas av aktieägarna på årsstämman 2024. Den 31 december 2023 uppgick koncernens balanserade vinstmedel till 21 993 (19 149) Mkr och moderbolagets fria egna kapital uppgick till 65 193 (65 603) Mkr. I det egna kapitalet finns orealiserade vinster föranledda av att finansiella instrument redovisats till marknadsvärde uppgående till 59 (184) Mkr. Den 31 december 2023 uppgick nettokassan till 18 206 (14 287) Mkr och nettoskuldsättningsgraden uppgick till -27 (-21) %. Då koncernens verksamhet är konjunkturberoende är målet att nettoskuldsättningsgraden ska vara mellan -20 % och 20 %. Årets resultat för koncernen uppgick till 13 038 (-10 877) Mkr och justerat resultat uppgick till 13 038 (23 062) Mkr. Koncernens policy är att dela ut 40 % av vinsten efter skatt. SSABs styrelse fattade under 2022 ett inriktningsbeslut att bygga om det nordiska produktionssystemet för tunnplåt i grunden. Detta är ett stort steg i SSABs gröna omställningsarbete för att bli det första stålbolaget i världen att erbjuda fossilfritt stål på marknaden, och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten runt 2030. I juni 2023 fattade SSABs styrelse ett investeringsbeslut för omställningen av Oxelösund, som är ett viktigt steg i SSABs omställning till fossilfri stålproduktion. Detta kommer att innebära stora investeringar i den nordiska verksamheten under de kommande 10 åren. I sitt utdelningsförslag har styrelsen tagit hänsyn till framtida investeringsbehov samt koncernens starka finansiella ställning och nettokassa.

RP Utdelning Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av årsstämman. Egna aktier När moderbolaget eller något annat koncernbolag köper egna aktier, reduceras köppriset inklusive transaktionskostnader från moderbolagets balanserade vinstmedel som egna aktier till dess att aktierna är makulerade.

D.8 Pensioner

Koncernens anställda, tidigare anställda och deras överlevande kan täckas av avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer avseende förmåner efter anställning. De förmånsbestämda planerna täcker ålderspension och efterlevandepension. Skuld på pensionsförpliktelsen som redovisas i balansräkningen härrör från de förmånsbestämda planerna. Koncernens största pensionsplaner är Rautaruukkis finska pensionsstiftelse (A-säätiö), Finska förmånsbestämda planer och den norska pensionsstiftelsen (CCB Pensionskasse) men det finns också mindre planer i Sverige och i USA. Planerna täcks av en återförsäkrad avsättning i balansräkningen och av pensionsförmånsplaner och fonder.# D.8 Pensioner

För de avgiftsbestämda planerna görs kontinuerliga betalningar till staten och till oberoende institutioner som tar över skyldigheterna gentemot de anställda. Sverige Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan. Tjänstemän omfattas av ITP-planen. Båda planerna bygger på kollektivavtal och omfattar flera arbetsgivare inom flera filialer. ITP-planen har två delar, ITP1, en avgiftsbestämd pensionsplan som är giltig för anställda födda 1979 eller senare, samt ITP2, en avgiftsbestämd pensionsplan vilket gäller för anställda födda före 1979. Huvuddelen av ITP2-planen hanteras av SSAB genom FPG/PRI-systemet. Finansieringen sker genom en avsättning som skyddas av en kreditförsäkring i Försäkringsbolaget PRI-pensionsgaranti. En del av ITP2-planen är skyddad genom en försäkring inom Alecta. I SSAB AB finns det förutom ovanstående skyldigheter andra förmånsbestämda förpliktelser tillämpade på enskilda pensionsavtal till tidigare anställda och pensioner till ledande befattningshavare. Några tjänstemän i Sverige skyddas av ITP2-planerna, de förmånsbestämda pensionsåtagandena för ålders- och familjepension (alternativ familjepension) genom en försäkring av Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, klassificeringen för ITP-planer, som finansieras genom försäkring av Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2023 (såväl som 2022) hade företaget inte tillgång till all information för att kunna räkna ut sin proportionella andel av planens förpliktelse, tillgångar och administrationskostnader, vilket resulterar i att det inte varit möjligt att redovisa planen som en förmånsplan. Pensionsplanen ITP2 som skyddas genom en försäkring av Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Förväntad avgift för nästa rapporteringsperiod för ITP2-försäkringar som genomförs i Alecta uppgår till 41 Mkr. Den kollektiva konsolideringsnivån består av marknadsvärdet på tillgångarna i Alecta, i procent av försäkringsåtagandena beräknade i enlighet med försäkringstekniska metoder och antaganden från Alecta, som inte motsvarar IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om den kollektiva konsolideringsnivån i Alecta kommer att vara utanför dessa trösklar ska åtgärder vidtas så att konsolideringsnivån återgår till det normala intervallet. På låg konsolideringsnivå kan en åtgärd vara att höja den överenskomna avgiften för nya uttag och/eller befintliga förmåner. På en hög konsolideringsnivå kan en åtgärd vara att genomföra bidragsminskningar. I slutet av året var Alectas överskott, i form av en kollektiv konsolideringsnivå, 157 (172) %.

Pensionskostnader

Mkr	2023	2022
Avgifter för avgiftsbestämda planer	808	881
Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta	139	136
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer	17	-8
Särskild löneskatt	91	85
Övrigt	1	1
Summa pensionskostnader i rörelseresultatet	1 055	1 094
Netto räntekostnader, förmånsbaserade planer	4	5
Summa pensionskostnader i rapport över resultatet	1 060	1 099
Netto aktuariella vinster (-)/förluster (+) före skatt, förmånsbaserade planer	-50	-105
Summa pensionskostnader i totalresultat	1 010	994

Pensionsförpliktelser, netto i balansräkningen

Mkr	2023	2022
Avsättningar för pensioner	343	318
Finansiella anläggningstillgångar	188	97
Netto pensionsförpliktelser	155	221

Utbetalningar till de förmånsbestämda planerna under 2024 förväntas uppgå till 35 Mkr.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2023159 D.8 Pensioner, forts.

Fördelning av pensionsförpliktelser per land

Mkr	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige	Övriga	Summa	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige	Övriga	Summa
2023
Pensionsförpliktelser som fonderats	721	251	97	10	1	1 079	780	264	84	3	0	1 131
Förvaltningstillgångars verkliga värde	819	310	92	8	1	1 230	814	330	80	2	0	1 226
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	-98	-59	4	2	—	-151	-33	-67	3	1	0	-96
Pensionsförpliktelser som är ofonderade	97	13	80	39	76	306	110	14	73	36	83	316
Netto pensionsförpliktelser per land	-1	-46	85	41	76	155	76	-53	77	38	83	221
2022

Förändringar i den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen, netto i balansräkningen

Mkr	Pensionsförpliktelser	Förvaltningstillgångar	Netto pensionsförpliktelser	Pensionsförpliktelser	Förvaltningstillgångar	Netto pensionsförpliktelser
2023				2022
Summa 1 januari	1 447	1 226	221	1 614	1 241	373
Förmåner intjänade under året	31	—	31	39	—	39
Räntekostnader/intäkter	46	42	4	22	17	5
Aktuariella vinster/förluster	-7	43	-50	-174	-59	-115
Tillskjutna medel	—	51	-51	—	30	-30
Betalda förmåner	-113	-110	-2	-152	-85	-68
Reduceringar och regleringar	—	—	—	-17	-2	-15
Omklassificeringar	4	4	0	—	—	—
Omräkningsdifferenser	-24	-26	2	115	84	31
Summa 31 december	1 385	1 230	155	1 447	1 226	221

Specifikation av förvaltningstillgångar

Fördelning, %	2023	2022
Egetkapitalinstrument	25	24
Obligationer	47	35
Fastigheter	12	13
Kassa	3	4
Investeringsfonder	13	21
Övrigt	—	2
Summa	100	100

R Exponering av de mest signifikanta riskerna i förmånsbestämda planer

Tillgångarnas volatilitet

På lång sikt förväntas egetkapitalinstrument generellt överträffa obligationer som i sin tur minskar volatiliteten och är mindre riskfyllda än aktier på kort sikt. Placeringsportföljen kan också vara utsatt för risker såsom kreditrisk på obligationer och exponering mot fastighetsmarknaden.

Diskonteringsränta

Förmånsbestämda pensionsförpliktelser har beräknats med diskonteringsränta som baserar sig på räntan för förstklassiga företagsobligationer. En minskning i obligationslåneräntan ökar pensionsförpliktelserna även om det delvis kompenseras av en ökning i värdet av förvaltningstillgångarna.

Inflationsrisk

Pensionsförpliktelserna är utsatta för inflation och en ökning av inflationen ökar pensionsförpliktelserna.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2023160 D.8 Pensioner, forts.

Väsentliga aktuariella antaganden

	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige
% 2023
Diskonteringsränta	3,7	4,2	4,9	3,7
Inflation	2,4	2,0	—	2,0
Förväntad löneökning	2,5	3,5	3,4	—
Pensionsindexering	2,6	—	—	2,0
Förväntad återstående serviceperiod (år)	2	1	7	0
Dödlighetstabell/livslängd	Gompertz´ model, med finska TyEL parametrar 2015	K2013FT	PRI2012-MP2021/ CPM2014 Private Sector, Projection Scale CPM-B	DUS23
Duration, år	9	11	18	4
2022
Diskonteringsränta	3,2	3,8	5,2	3,5
Inflation	2,6	2,0	—	2,0
Förväntad löneökning	3,5	3,7	3,4	—
Pensionsindexering	2,8	—	—	2,0
Förväntad återstående serviceperiod (år)	2	1	6	—
Dödlighetstabell/livslängd	Gompertz´ model, med finska TyEL parametrar 2015	K2013FT	PRI2012-MP2020/ CPM2014 Private Sector, Projection Scale CPM-B	DUS21
Duration, år	10	15	17	4

Känslighet för de betydande aktuariella antagandena

Mkr	Finland	Norge	USA och Kanada	Sverige	Summa
2023
Diskonteringsränta +0,5%	-30,1	-10,5	-16,4	-0,1	-57,1
Diskonteringsränta -0,5%	32,8	11,7	18,5	0,1	63,1
Förväntad ökad livslängd, +1 år	19,1	5,4	3,0	0,3	27,7
2022
Diskonteringsränta +0,5%	-34,3	-13,0	-15,7	-0,1	-63,0
Diskonteringsränta -0,5%	37,6	14,5	17,7	0,1	69,9
Förväntad ökad livslängd, +1 år	21,8	6,3	2,4	0,3	30,7

U&B Uppskattningar relaterade till förmånsbestämda pensionsplaner

Värdet för de förmånsbestämda planerna är föremål för aktuariella antaganden såsom förväntad livslängd, inflation och diskonteringsränta. Dessa antaganden används för att bestämma åtagandets storlek och kostnad. Antagandena föreslås av externa oberoende aktuarier och godkänns av ledningen. En känslighetsanalys har gjorts på ovanstående aktuariella antaganden eftersom förändringar i dessa kan påverka den förmånsbestämda förpliktelsen. Analysen har gjorts genom att beakta förändringen i varje antagande separat och någon samband mellan antagandena har inte tagits hänsyn till. Med hänsyn till det totala beloppet av koncernens förmånsbestämda netto pensions- förpliktelser förväntas rimliga förändringar i antagandena ej leda till någon väsentlig förändring av netto pensionsförpliktelsen.

RP Pensioner

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Generellt finansieras planerna genom inbetalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder. I förmånsbestämda planer bär koncernen risken för att kostnaderna för de utfästa ersättningarna blir högre än beräknat. I koncernbalansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av de förmånsbestämda förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en skuld på pensionsförpliktelser eller en fordran i övriga långfristiga fordringar. ITP2-planen, en kompletterande pension för tjänstemännen, är en kollektiv förmånsbestämd plan som finansieras genom tecknande av pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. Det finns ingen tillgänglig information för att kunna redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan och därför redovisas planen som en avgiftsbestämd plan. Följaktligen redovisas de premier som under året har betalats till Alecta som pensionskostnader.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2023161 E. Övriga noter# E.1 Inkomstskatt

E.2 Förvärv och avyttringar

E.3 SSABs dotterbolag

E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 162

Övriga noter

E.1 Inkomstskatt

Effektiv skattesats

Inkomstskatt, Mkr 3 677

Inkomstskatt, Mkr	2023	2022
Svensk inkomstskatt	382	1 232
Utländsk inkomstskatt	3 267	4 066
Summa aktuell skattekostnad	3 649	5 298
Uppskjuten skattekostnad	29	937
Summa skattekostnad i resultaträkningen	3 677	6 235
Summa skattekostnad i övrigt totalresultat¹⁾	-150	313

¹⁾ Detaljerna framgår i Koncernens rapport över totalresultat.

Avstämning av skattesats, %

	2023	2022
Gällande skattesats i Sverige	20,6	20,6
Skatteeffekt av:
Icke avdragsgilla kostnader¹⁾	1,5	-151,2
Icke skattepliktiga intäkter¹⁾	-1,2	11,5
Ändringar i skattesats	0,1	-0,4
Annan skattesats i utländska dotterbolag	0,5	-14,9
Skatter avseende tidigare period	0,3	-1,2
Ej bokförda underskottsavdrag	0,0	-0,1
Övriga skillnader	0,3	1,3
Effektiv skattesats	22,0	-134,3

¹⁾ Under 2022 bestod icke avdragsgilla kostnader i huvudsak av nedskrivning av goodwill medan icke skattepliktiga intäkter i huvudsak bestod av utdelning från dotterbolag.

Uppskjutna skattefordringar och skulder, Mkr

	2023	2022
Uppskjutna skattefordringar
- förfaller inom 12 månader	150	440
- förfaller efter mer än 12 månader	398	181
Summa	548	621
Uppskjutna skatteskulder
- förfaller inom 12 månader	-1 046	-37
- förfaller efter mer än 12 månader	-1 841	-3 078
Summa	-2 887	-3 115
Uppskjutna skatteskulder, netto	-2 339	-2 494

Koncernen har inte redovisat uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgående till 3 587 (1 760) Mkr. Av dessa underskottsavdrag förfaller 30 (133) Mkr inom 12 månader. Ingen uppskjuten skatt redovisas på balanserade vinstmedel i dotter- och intressebolag eftersom överföring av dessa vinstmedel till moderbolaget normalt är skattefri. I den mån överföringen inte är skattefri, kan moderbolaget bestämma när dessa vinster överförs och sådana överföringar kommer inte att ske inom överskådlig framtid.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 163

E.1 Inkomstskatt, forts.

Förändring uppskjuten skatt (fordran + / skuld -), 2023

Mkr	Överavskrivning på anläggningstillgångar	Nyttjanderättstillgångar	Leasing- skulder	Pensioner	Uppskjuten skatt på övervärden	Outnyttjade underskotts- avdrag	Övrigt	Summa
Uppskjuten skatt 1 januari	-2 666	-499	536	248	-181	16	52	-2 494
Justering av ingående balans	—	—	—	—	—	—	—	—
Förändringar mot resultatet	-158	-93	97	-19	47	78	19	-327
Förändringar mot övrigt totalresultat	—	—	—	9	—	—	141	150
Förändringar mot investeringsstöd	—	—	—	—	—	—	10	10
Ökning genom rörelseförvärv	—	—	—	—	-11	—	—	-11
Omräkningsdifferens	39	17	-18	—	4	-19	11	35
Uppskjuten skatt 31 december, netto	-2 785	-575	615	237	-141	76	234	-2 339

Förändring uppskjuten skatt (fordran + / skuld -), 2022

Mkr	Överavskrivning på anläggningstillgångar	Nyttjanderättstillgångar	Leasing- skulder	Pensioner	Uppskjuten skatt på övervärden	Outnyttjade underskotts- avdrag	Övrigt	Summa
Uppskjuten skatt 1 januari	-2 195	—	—	—	-563	591	—	-1 167
Justering av ingående balans	—	—	—	—	—	—	—	—
Förändringar mot resultatet	-32	-752	-937	—	77	-69	128	38
Förändringar mot övrigt totalresultat	—	—	—	-29	—	—	-284	-313
Förändringar mot investeringsstöd	—	—	—	—	—	—	-22	-22
Ökning genom rörelseförvärv	—	—	—	-15	—	-5	-20
Omräkningsdifferens	-144	-13	14	12	-12	6	101	-37
Uppskjuten skatt 31 december, netto	-2 666	-499	536	248	-181	16	52	-2 494

Pelare 2 i SSAB

Koncernen är omfattas av OECD:s Pelare 2-modellregler om global minimibeskattning. I december 2023 beslutade Sveriges riksdag att anta ett regelverk om global minibeskattning och tilläggsskatt, även kallat Pelare 2, gällande från 31 december 2023 och för räkenskapsår med början från 1 januari 2024. Enligt regelverket är Koncernen skyldig att ta ut en tilläggsskatt motsvarande skillnaden mellan den effektiva skattesatsen enligt en så kallad GloBE -uträkning och en miniskatt på 15 %. Alla bolag i koncernen hade en effektiv skattesats som översteg 15 % under 2023, med undantag för 10 dotterbolag med hemvist i Bulgarien, Kroatien, Ungern, Irland, Rumänien, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Uzbekistan. Baserat på 2023 års siffror motsvarar resultatet för de bolag vars effektiva skattesats ej översteg 15 % cirka 6,4 % av koncernens totalresultat, av vilket 6,3 % härrör från Irland med en effektiv skattesats på 13 %. Irland har annonserat en höjning av sin lagstadgade skattesats från 12,5 % till 15 % från och med 2024 för att efterleva Pelare 2-regelverket. Den nuvarande bedömningen är därför att implementeringen av Pelare 2-regelverket kommer att ha en liten påverkan på koncernens totala inkomstskattekostnad och effektiva skattesats. Med hänsyn till komplexiteten i tillämpningen av lagstiftningen och beräkningen av GloBE -inkomsten, och det faktum att reglerna ännu inte fullt ut implementerats i vissa jurisdiktioner, kan dock den kvantitativa effekten av den antagna, eller materiellt antagna, lagstiftningen ännu inte fullständigt uppskattas. Således kan även bolag som för närvarande har en effektiv skattesats över 15 % fortfarande träffas av Pelare 2-regelverket och tilläggsskatt kan komma att tillämpas. Koncernen fortsätter att noggrant övervaka implementeringen och effekterna av Pelare 2-regelverket.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 164

E.1 Inkomstskatt, forts.

U&B Uppskjuten skatt

Koncernen är verksam i flera länder vilket medför ökad komplexitet vid fastställande av uppskjuten skattefordran och skatteskuld, och det krävs väsentliga bedömningar och antaganden för att bestämma värdet på den uppskjutna skattefordran och skatteskulden på balansdagen. Bolaget måste bedöma sannolikheten för att utnyttja de uppskjutna skattefordringarna mot framtida beskattningsbara vinster. Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen av affärsklimat påverkar bolagets framtida skattemässiga vinster och därmed möjligheten att utnyttja uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag och på övriga temporära skillnader. En förändrad bedömning av sannolikheten för framtida skattemässiga vinster kan således ge en positiv eller negativ effekt på koncernens resultat. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker.

RP Inkomstskatt

Koncernen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i inkomstdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och bedömer om det är troligt att en skattemyndighet kommer att godta en osäker skattemässig behandling. Koncernen värderar sina redovisade skatter antingen baserat på det mest sannolika beloppet eller det förväntade värdet, beroende på vilken metod som bäst förutser utfallet av osäkerheten.

Uppskjuten skatt

Temporära skillnader som ger upphov till uppskjutna skattefordringar och -skulder består främst av överavskrivningar på anläggningstillgångar, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder, leasingavtal, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt verkligt värde justeringar vid rörelseförvärv. Koncernen tillämpar det tillfälliga undantaget i IAS 12 och redovisar inte och lämnar ingen information om uppskjuten skatt till följd av Pelare 2-regelverket.

E.2 Förvärv och avyttringar

Förvärv

Under 2023 förvärvade Tibnor 100 % av aktierna i Stålshoppen i Örebro AB, med en omsättning om 34 Mkr för helåret 2022. Ruukki Construction förvärvade under 2023 70 % av aktierna i Designtak i Småland AB. Bolaget hade en omsättning om 44 Mkr för helåret 2022. Dessutom förvärvade SSAB Special Steels 100 % av aktierna i LaserTool i Blekinge AB, med en omsättning om 4 Mkr. Köpeskillingen för dessa bolag uppgick totalt till 65 Mkr, verkligt värde på nettotillgångarna uppgick till 65 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med totalt -52 Mkr.

Under 2022 förvärvade Tibnor 100 % av aktierna i svenska Swestål AB och Swe Distribution & Logistics AB, Askims Rostfria Stål och Imero Höglund. Dessutom förvärvades 100 % av aktierna i finländska TM Rauta Oy. Ruukki Construction förvärvade under 2022 90 % av aktierna i svenska Dala-Profil AB, 100 % av aktierna i finländska Poimukate Oy, inklusive 40 % av aktierna i Eliittikatot Oy samt 60 % av aktierna i finländska Vimpelin Listapalvelu Oy. Köpeskillingen för dessa bolag uppgick totalt till 539 Mkr, verkligt värde på nettotillgångarna uppgick till 384 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med totalt -433 Mkr.

Avyttringar

Under 2023 avyttrade SSAB aktierna i G & G Mining Fabrication Pty Ltd. i Australien. Försäljningspriset uppgick till 69 Mkr, och avyttrade nettotillgångar uppgick till 63 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med 61 Mkr. Inga avyttringar har skett under 2022.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2023 165

E.3 SSABs dotterbolag

SSABs dotterbolag, direktägda av SSAB AB markerade med *

Namn	Säte	Innehav %
Askims Rostfria Stål AB	Sverige	100
BevakningsAB Företagsskydd	Sverige	100
Borlänge Handelsstål AB	Sverige	100
Dala-Profil AB	Sverige	100
Designtak i Småland AB	Sverige	70
EO Stål AB	Sverige	90
Förvaltnings AB Tegelhögen	Sverige	100
Göteborgs Stål AB	Sverige	100
Handelsstålgruppen i Sverige AB	Sverige	100
Imero Höglund AB	Sverige	100
LaserTool i Blekinge AB	Sverige	100
Linköpings Stål AB	Sverige	100
Mjölby Handelsstål AB	Sverige	100
Norrbotten Stål AB	Sverige	100
Norrköpings Handelsstål AB	Sverige	100
Plannja AB *	Sverige	100
Plannja Siba AB	Sverige	100
Plannja Steinwalls AB	Sverige	100
Plåtdepån i Borlänge AB	Sverige	100
Ruukki Sverige AB	Sverige	100
Smålands Stål AB	Sverige	100

Ställda säkerheter

Mkr	2023	2022
Fastighetsinteckningar	30	30
Spärrade medel	15	30
Övriga ställda säkerheter	3	7
Summa	48	68

Övriga åtaganden och eventualförpliktelser

Mkr	2023	2022
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser	211	371
Övriga ansvarsförbindelser	605	646
Övriga åtaganden	4 546	4 211
Summa	5 362	5 228

Koncernens ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser avser främst bankgarantier samt fullgörande garantier. Koncernens övriga ansvarsförbindelser består främst av garantier avseende skulder hos intresseföretag för vilka koncernen har enskilt ansvar samt ej bokförda pensionsförpliktelser. Övriga åtaganden relaterar huvudsakligen till terminskontrakt på utsläppsrätter.

Förhållanden som ej föranlett redovisning som ansvarsförbindelse

Koncernen är involverad i ett fåtal rättstvister angående försäkrings- och garantiärenden samt reklamationer. I bokföringen har hänsyn tagits till bedömt utfall av dessa. SSABs helägda dotterbolag SSAB EMEA AB äger 50 % av Oxelösunds Hamn AB. Sedan 2017 har en rättslig process pågått då Tullverket har påfört Oxelösunds Hamn diverse punktskatter samt importmoms. Under 2022 betalade Oxelösunds Hamn 245 Mkr till Tullverket och SSAB EMEA AB kompenserade beloppet till Oxelösunds Hamn.

Moderbolagets räkningar

Moderbolagets rapport över resultatet

Mkr	Not	2023	2022
Bruttoresultat		—	—
Försäljning- och administrationskostnader	3	-638	-485
Övriga rörelseintäkter/kostnader	2	270	274
Rörelseresultat		-268	-210
Resultat från andelar i dotterbolag- och intressebolag	5	123	261
Övriga finansiella resultatposter	5	1 042	711
Resultat efter finansnetto	9	897	762
Bokslutsdispositioner	6	65	0
Resultat före skatt	9	962	762
Inkomstskatt	7	-16	-60
Årets resultat	9	946	702

Moderbolagets rapport över totalresultat

Mkr	Not	2023	2022
Årets resultat	9	9 946	16 702
Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar		-61	116
Inkomstskatt hänförlig till kassaflödessäkringar	7	13	-24
Övrigt totalresultat		-49	92
Summa årets totalresultat		9 897	16 794

Moderbolagets rapport över finansiell ställning

Mkr	Not	31 dec 2023	31 dec 2022
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	8	36	40
Materiella anläggningstillgångar	8	—	1
Aktier i dotterbolag och övriga bolag	9	66 552	66 533
Långfristiga fordringar på dotterbolag	10	9 677	4 668
Övriga långfristiga fordringar	10	187	670
Uppskjutna skattefordringar	7	6	17
Summa anläggningstillgångar		76 458	71 929
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar på dotterbolag	10	2 770	8 852
Aktuella skattefordringar		38	11
Övriga kortfristiga fordringar	10	292	919
Kassa och bank	11	27 398	23 026
Summa omsättningstillgångar		30 499	32 808
SUMMA TILLGÅNGAR		106 957	104 738

Mkr	Not	31 dec 2023	31 dec 2022
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
• Aktiekapital	9	9 063	9 063
• Reservfond	902	902
Fritt eget kapital
• Balanserad vinst	55 248	48 901
• Årets resultat	9 946	16 702
SUMMA EGET KAPITAL		75 157	75 567
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	4	1
Långfristiga avsättningar	12	61	48
Uppskjutna skatteskulder	7	14	27
Summa avsättningar		78	77
Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag	13	132	540
Övriga långfristiga skulder	13	4 136	3 995
Summa långfristiga skulder		4 268	4 535
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	12	15	13
Skulder till dotterbolag	13	25 629	21 948
Aktuella skatteskulder		94	129
Övriga kortfristiga skulder	13	1 715	2 469
Summa kortfristiga skulder		27 453	24 559
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		106 957	104 738

Moderbolagets förändring i eget kapital

Mkr	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Fond för verkligt värde	Balanserat resultat	Årets resultat	Summa	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Fond för verkligt värde	Balanserat resultat	Årets resultat	Summa
Eget kapital 1 januari	9 063	902	22 469	103	26 330	16 702	75 567	9 063	902	22 469	11	31 485	252 641	64 180
Kassaflödessäkringar	—	—	—	-61	—	—	-61	—	—	—	116	—	—	116
Inkomstskatt på kassaflödessäkringar	—	—	—	13	—	—	13	—	—	—	-24	—	—	-24
Årets resultat	—	—	—	—	—	—	—

MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN

Mkr	Not	2023	2022
LÖPANDE VERKSAMHET
Rörelseresultat		-268	-210
Poster som inte påverkar kassaflödet:
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	8	6	1
Förändring avsättningar	12	16	-9
Erhållna räntor		1 655	910
Betalda räntor		-1 672	-796
Betald inkomstskatt		-67	-9
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		-329	-112
Förändring i rörelsekapital
Kundfordringar		-2	4
Leverantörsskulder		-16	27
Övriga kortfristiga fordringar		984	-788
Övriga kortfristiga skulder		-227	517
Kommersiella koncernmellanhavanden		-686	225
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital		53	-16
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		-275	-128

Mkr	Not	2023	2022
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i immateriella/materiella anläggningstillgångar	8	-3 346	-2 326
Försäljning av immateriella/materiella anläggningstillgångar	8	3 345	2 270
Utdelning från dotterbolag	5	9 893	16 489
Förvärv/tillskott intressebolag och joint venture	9	-20	-79
Övrig investeringsverksamhet		1	-1
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET		9 873	16 353

Mkr	Not	2023	2022
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till aktieägare		-8 960	-5 406
Förvärv egna aktier		-1 292	—
Nya lån	13	2 095	—
Återbetalning/amortering av lån	13	-2 657	-2 177
Finansiella placeringar		—	-1 906
Finansiella koncernmellanhavanden	5	155	488
Övrig finansiering		-297	3 576
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET		-5 956	-2 614

Mkr	2023	2022
LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari	23 026	12 031
Kassaflöde från den löpande verksamhet	-275	-128
Kassaflöde från investeringsverksamhet	9 873	16 353
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	-5 956	-2 614
Valutaeffekter, likvida medel	729	-2 615
LIKVIDA MEDEL den 31 december	27 398	23 026
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit	8 239	10 258
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inkl. outnyttjade bankkrediter)	35 637	33 284

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

Moderbolagets noter

1. Redovisnings- och värderingsprinciper

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, utom i de fall som anges nedan. Dessa avvikelser mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Vidare har Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.

• Intressebolag och samarbetsarrangemang: I moderbolaget redovisas intressebolag och joint venture enligt anskaffningsvärdemetoden.
• Leasing – Leasetagare: I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som en kostnad linjärt över kontraktets löptid.
• Pensioner: Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler.
• Utdelningar: Förväntad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och före balansdagen fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet.
• Koncernbidrag: Erhållna samt lämnade koncernbidrag från/till dotterföretag redovisas som en bokslutsdisposition och skatteeffekten som en skattekostnad/-intäkt i resultaträkningen.

2. Övriga rörelseintäkter

Mkr	2023	2022
Statliga bidrag	6	5
Netto valutakursvinster	4	2
Övrigt	364	270
Summa	374	277

3. Rörelsens kostnader

Mkr	2023	2022
Personalkostnader	301	229
Tjänster	225	149
Avskrivningar	6	1
Övrigt	110	107
Summa	642	487

Arvoden och ersättningar till revisionsbolag

Mkr	2023	2022
Ernst & Young
Revisionsarvoden	7	5
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	2
Övriga tjänster	1	0
Summa	9	7

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

4. Ersättningar till anställda

Mkr	2023	2022
Löner och andra ersättningar	189	140
Sociala kostnader	65	45
Pensionskostnader	47	44
Summa	301	229

5. Finansiella intäkter och kostnader

Mkr	2023	2022
Resultat från andelar i dotter- och intressebolag
Utdelningar från dotterbolag	9 893	16 489
Utdelningar från intressebolag	1	1
Ränteintäkter från dotterbolag	602	382
Räntekostnader till dotterbolag	-1 373	-611
Summa resultat från andelar i dotter- och intressebolag	9 123	16 261
Övriga finansiella poster
Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	994	226
Ränteintäkter på derivatinstrument	67	69
Räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	-246	-181
Netto valutakursdifferenser	255	635
Övrigt	-29	-38
Summa övriga finansiella poster	1 042	711
Summa finansiella intäkter och kostnader	10 165	16 972

6. Bokslutsdispositioner

Mkr	2023	2022
Erhållna koncernbidrag	65	—
Summa	65	—

7. Inkomstskatt

Mkr	2023	2022
Aktuell skattekostnad	5	96
Uppskjuten skattekostnad (+) / inkomst (–)	11	-36
Summa skattekostnad i resultaträkningen	16	60
Summa skattekostnad (+) / inkomst (–) i övrigt totalresultat	-13	24

Avstämning av skattesats

%	2023	2022
Gällande skattesats i Sverige	20,6	20,6
Skatteeffekt av:
Icke skattepliktiga intäkter	-20,5	-20,3
Skatter avseende tidigare period	0,1	0,0
Effektiv skattesats	0,2	0,4

Förändring uppskjuten skatt (fordran + / skuld -)

Mkr	2023
Pensioner	Övriga poster1)
Uppskjuten skatt 1 januari	166
Förändring mot resultatet	-11
Förändring mot övrigt totalresultat	—
Uppskjuten skatt 31 december, netto	154

Mkr	2022
Pensioner	Övriga poster1)
Uppskjuten skatt 1 januari	32
Förändring mot resultatet	134
Förändring mot övrigt totalresultat	—
Uppskjuten skatt 31 december, netto	166

1) Övriga poster avser främst värdering av derivat.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

8. Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

Mkr	2023	2022
	Utsläppsrätter	Programvara
Anskaffningsvärde 1 januari	—	45
Inköp	3 345	1
Avyttringar och utrangeringar	-3 345	—
Omklassificeringar	—	—
Anskaffningsvärde 31 december	—	46
Ackumulerade avskrivningar 1 januari	—	5
Årets avskrivningar	—	6
Ackumulerade avskrivningar 31 december	—	10
Bokfört värde 31 december	—	36

Materiella anläggningstillgångar består av inventarier, verktyg och installationer.

9. Aktier i dotterbolag och övriga bolag

Mkr	2023	2022
	Aktier i dotterbolag	Aktier i intressebolag
Bokfört värde 1 januari	65 978	547
Investeringar	—	20
Avyttringar	-1	—
Bokfört värde 31 december	65 977	567

Dotterbolag och intressebolag som är direktägda av moderbolaget framgår av noterna E.3 och B.5 till koncernredovisningen.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

10. Fordringar

Mkr	2023	2022
Långfristiga fordringar på dotterbolag
Lånefordringar	9 634	4 668
Derivattillgångar	43	—
Summa långfristiga fordringar på dotterbolag	9 677	4 668
Övriga långfristiga fordringar
Derivattillgångar	187	669
Övriga poster	1	1
Summa övriga långfristiga fordringar	187	670
Kortfristiga fordringar på dotterbolag
Lånefordringar	2 387	8 419
Koncernbidrag, fordringar	65	—
Upplupna ränteintäkter	43	28
Kundfordringar	47	182
Derivattillgångar	228	223
Summa kortfristiga fordringar på dotterbolag	2 770	8 852
Övriga kortfristiga fordringar
Kundfordringar och övriga fordringar	6	228
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	103	107
Derivattillgångar	184	584
Summa övriga kortfristiga fordringar	292	919

11. Kassa och bank

Mkr	2023	2022
Kassa och bank	15 561	7 747
Kortfristiga placeringar (löptid kortare än 3 månader)	11 837	15 279
Summa	27 398	23 026

12. Avsättningar

Personalrelaterade avsättningar

Mkr	2023	2022
Ingående balans 1 januari	61	70
Tillkommande avsättningar	27	5
Utnyttjat under året	-13	-14
Utgående balans 31 december	76	61
Långfristiga avsättningar	61	48
Kortfristiga avsättningar	15	13
Summa	76	61

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE

SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

13.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

14. Finansiell riskhantering

Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens direktiv för finansiella risker, som anger ansvar, processer och andra principer för finansiell riskhantering. Målen för finansiell riskhantering är att minska volatiliteten i koncernens resultat samt säkerställa tillräcklig likviditet för koncernens verksamhet. Merparten av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm samt genom SSAB Finance Ireland på Irland. Ytterligare information om finansiell riskhantering framgår av förvaltningsberättelsen och i noterna till koncernredovisningen: avseende marknadsrisker och motpartsrisker i not D.3 och avseende likviditets- och refinansieringsrisk i not D.2.

Moderbolaget kan drabbas av kreditförluster på sina fordringar gentemot andra koncernbolag. Dessa fordringar är huvudsakligen lånefordringar som hänför sig till moderbolagets roll att finansiera sina dotterbolag, de analyseras för förväntade kreditförluster. Fordringar har inte skrivits ned på grund av förväntade kreditförluster under vare sig 2023 eller 2022.

15. Leasing

Mkr	2023	2022
Minimileaseavgifter, operationell leasing under året	29	25

Löptidsanalys av leasingskulder, odiskonterade	Mkr
	2023	2022
inom 1 år	20	18
inom 1–2 år	17	18
inom 2–3 år	—	15
Summa	37	52

16. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Mkr	2023	2022
Ställda säkerheter
Spärrade medel	0	—
Åtaganden och eventualförpliktelser
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser	2 382	2 629
Övriga åtaganden och ansvarsförbindelser	4 297	3 962
Summa	6 679	6 591

Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser avser främst garantier för dotterbolagslån. Övriga åtaganden och ansvarsförbindelser består främst av terminskontrakt på utsläppsrätter och ej bokförda pensionsförpliktelser.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande i SSAB AB (publ), org. nr. 556016-3429 står:

	Mkr
Balanserad vinst	55 248
Årets resultat	9 946
Summa	65 194

Av detta utgör överkursfond 22 469 Mkr samt fond för verkligt värde på 54 Mkr. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:

	Mkr
Till aktieägarna utdelas 5,00 kr per aktie1)	5 149
Till nästa år överförs	60 045
Summa	65 194

<sup>1)</sup> Det slutliga beloppet kommer att beräknas på antalet utstående aktier efter att återköpsprogrammet avslutats.

Koncernens balanserade vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick till 21 993 (19 149) Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Års- och hållbarhetsredovisningen samt koncernredovisningen har godkänts för publicering av styrelsen den 5 mars 2024. Årsredovisningen innehåller också koncernens och moderbolagets hållbarhetsrapportering enligt ÅRL 6 kap 11§, se sida 103.

Stockholm den 5 mars 2024

Lennart Evrell Ordförande
Petra Einarsson Ledamot
Bernard Fontana Ledamot
Marie Grönborg Ledamot
Tomas Karlsson Ledamot
Mikael Mäkinen Ledamot
Sven-Erik Rosén Ledamot
Patrick Sjöholm Ledamot
Maija Strandberg Ledamot
Martin Lindqvist Vd och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 5 mars 2024

Ernst & Young AB
Rickard Andersson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org nr 556016-3429.

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SSAB AB (publ) för år 2023. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 92–179 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per 31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang. Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.

Värdering av materiella anläggningstillgångar

Beskrivning av området	Hur detta område beaktades i revisionen
Materiella anläggningstillgångar uppgår per 31 december 2023 till 27 341 Mkr och utgör en betydande del av SSAB's koncernens totala tillgångar. I enlighet med information i not C.1 redovisas materiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknade nyttjandeperiod.

Uppskattad nyttjandeperiod baseras i sin tur i hög grad på antaganden vilka får väsentlig påverkan på materiella anläggningstillgångars redovisade totalvärde samt storleken på årliga av- och nedskrivningskostnader kopplade till desamma. SSAB befinner sig för närvarande i ett omställningsarbete där bolaget arbetar för att kunna erbjuda fossilfritt stål till marknaden 2026, och att i stort sett helt ha eliminerat sina koldioxidutsläpp omkring år 2030 genom att fullt ut ha ställt om produktionen till fossilfri stålproduktion. En betydande del av befintliga materiella anläggningstillgångar kommer därmed successivt att bytas ut och ersättas med nya sådana lämpade för fossilfri stålproduktion. Omställningen kräver omfattande och regelbunden översyn samt bedömningar gällande nyttjandeperioder avseende bolagets nuvarande materiella anläggningstillgångar, där ledningen har fastställt milstolpar eller omständigheter (t. ex. ett investeringsbeslut) för att revidera uppskattningar av återstående nyttjandeperiod för de tillgångar som kommer att ersättas av de kommande investeringarna, samt identifiera eventuella nedskrivningsbehov. Faktorer som påverkar bedömningen av återstående nyttjandeperiod inkluderar till exempel vilken ordning bruken kommer att omvandlas och längden på olika godkännandeprocesser. Vidare påverkas SSAB's verksamhet av de globala klimatrisker och klimatförändringar världen står inför vilka även de ökar osäkerheten avseende framtida händelser vilka i sin tur kan komma påverka nyttjandeperioder och värdering av nuvarande materiella anläggningstillgångar. Baserat på ovan har vi bedömt värdering av materiella anläggningstillgångar ett särskilt betydelsefullt område i vår revision. Vår granskning har bland annat omfattat följande granskningsåtgärder;
* Utvärdering av bolagets process avseende fastställande av anskaffningsvärden, avskrivningar, nedskrivningar och nyttjanderätter.
* Granskning avseende under året anskaffade tillgångar och bedömda nyttjandeperioder.
* Analys av klimatriskers påverkan på tillgångars beräknade nyttjandeperiod och bolagets utvärdering av desamma.
* Granskning av bolagets gjorda antaganden och prognoser för upprättade nedskrivningstest.
* Granskning av vald diskonteringsränta och antagande om långsiktiga tillväxt genom jämförelse med andra bolag verksamma inom samma bransch.
* Utvärdering av använda värderingsmetoder och beräkningsmodeller med hjälp av egna värderingsexperter.
* Upprättande av egna känslighetsanalyser avseende bolagets nedskrivningstest.
* Analys avseende tillförlitligheten i tidigare prognoser genom jämförelse av tidigare års prognoser mot faktiskt utfall.
* Granskning av lämnade tilläggsupplysningar i årsredovisningen.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–91. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseende.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

STRATEGIRAPPORT
HÅLLBARHETSREDOVISNING
BOLAGSSTYRNING
FINANSIELLA RAPPORTER
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FEM ÅR I SAMMANDRAG
KONCERNENS RÄKENSKAPER
NOTER
MODERBOLAGETS RAPPORT
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
REVISIONSBERÄTTELSE
SSAB ÅRSREDOVISNING 2023181

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
* identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
* skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
* utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
* drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.
* utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
* inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena.# Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av SSAB AB (publ) för år 2023 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för SSAB AB (publ) för år 2023. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalande

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef- rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till SSAB AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat, balans och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm, utsågs till SSAB ABs (publ) revisor av bolagsstämman den 6 april 2022 och har varit bolagets revisor sedan 8 april 2019.

Stockholm den 5 mars 2024

Ernst & Young AB

Rickard Andersson
Auktoriserad revisor

Adresser

KONCERNKONTOR

SSAB AB
Box 70
101 21 Stockholm
Telefon: +46 8 45 45 700
Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6
www.ssab.se

DIVISIONER

SSAB Special Steels

Box 70
101 21 Stockholm
Telefon: +46 8 45 45 700
Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6

SSAB Europe

Harvialantie 420
FI-13300 Tavastehus, Finland
Telefon: +358 20 5911

SSAB Americas

SSAB Enterprises, LLC
12400 Highway 43 North
Axis.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2023

DOTTERBOLAG

Tibnor
Box 600
169 26 Solna
Telefon: +46 10 484 00 00
Besöksadress: Sundbybergsvägen 1
www.tibnor.se

Ruukki Construction
Panuvägen 11
FI-00620 Helsingfors, Finland
Telefon: +358 20 5911
www.ruukki.com

STRATEGIRAPPORT
HÅLLBARHETSREDOVISNING
BOLAGSSTYRNING
FINANSIELLA RAPPORTER
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FEM ÅR I SAMMANDRAG
KONCERNENS RÄKENSKAPER
NOTER
MODERBOLAGETS RAPPORT
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
REVISIONSBERÄTTELSE

SSAB AB
Box 70
SE-101 21 Stockholm
Tel. +46 8 454 5700
Fax. +46 8 454 5725
Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6
www.ssab.se

Produktion: Narva i samarbete med SSAB