SSAB — Annual Report (ESEF) 2022

Mar 24, 2023

Årsredovisning 2022

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

Framtidens ståltillverkning

SSABs banbrytande fossilfria teknik är den första verkliga omvandlingen inom stålproduktion på flera hundra år. Våra kunder världen över kommer att ha tillgång till höghållfast premium- stål, anpassat för framtiden.

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖRELSESEGMENT

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖRELSESEGMENT

Strategirapport

SSAB är ett globalt stålföretag, världsledande inom höghållfasta stål och relaterade tjänster. Vi siktar på att bli det första stålföretaget i världen att erbjuda fossilfritt stål på marknaden. 2022 uppnådde SSAB det högsta resultatet i bolagets historia och befäste positionen som ledande i stålindustrins gröna omställning.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

Detta är SSAB

15 000 Anställda	1878 Ståltillverkning	129 Huvudkontor
i över 50 länder	sedan	Stockholm, Sverige
8,8 MILJONER TON
Årlig stålproduktions-
kapacitet
MILJARDER KRONOR
Intäkter 2022

SSAB är ett globalt stålföretag som är världs- ledande inom höghållfasta stål och relaterade tjänster. Vår vision är att bidra till en starkare, lättare och mer hållbar värld. SSAB siktar på att bli det första stålföretaget i världen att erbjuda fossilfritt stål på marknaden 2026, och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från vår egen verksamhet kring 2030.

SSAB är organiserat i fem rörelsesegment: de tre ståldivisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction.

SSAB Special Steels

SSAB Special Steels ansvarar globalt för försäljning av SSABs seghärdade stål (Q&T) och avancerade höghållfasta stål (AHSS), samt stål- och plåtproduktionen i Oxelösund, Sverige, och Mobile, USA.

SSAB Europe

SSAB Europe ansvarar för försäljning av produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör i Europa, den globala affären för kundsegmentet Automotive samt stål- och plåtproduktionen i Brahestad och Tavastehus, Finland, och i Luleå och Borlänge, Sverige.

SSAB Americas

SSAB Americas ansvarar för försäljningen av grovplåt i Nordamerika samt för stål- och plåtproduktionen i Montpelier, USA.

Tibnor

Tibnor är koncernens fullsortimentsdistributör av stål och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor köper och säljer material, producerat av både SSAB och andra leverantörer.

Ruukki Construction

Ruukki Construction tillverkar och säljer energieffektiva byggnads- och konstruktionslösningar, med fokus på norra och östra Europa.

SSABs hemmamarknader

SSABs hemmamarknader är Norden (grovplåt, tunnplåt och rör) och Nordamerika (grovplåt). Höghållfasta och seghärdade stål säljs över hela världen. Produktionsanläggningarna ligger i Sverige, Finland och USA och har en årlig produktionskapacitet på 8,8 miljoner ton råstål.

Norden

• Grovplåt, tunnplåt och rör

Nordamerika

• Grovplåt

Globalt

• Avancerade höghållfasta stål (AHSS)
• Seghärdade stål (Quenched & Tempered, Q&T)

---

Luleå, Sverige

• SSAB Europe
• Masugnsbaserad stålproduktion
• Produktionskapacitet råstål: 2,3 miljoner ton
• Anställda: 1 200
• Grundat: 1941

Borlänge, Sverige

• SSAB Europe
• Tunnplåtsprodukter
• Anställda: 1 800
• Grundat: 1878

Oxelösund, Sverige

• SSAB Special Steels
• Masugnsbaserad stålproduktion, grovplåt
• Produktionskapacitet råstål: 1,5 miljoner ton
• Anställda: 2 400
• Grundat: 1913

Brahestad, Finland

• SSAB Europe
• Masugnsbaserad stålproduktion, grovplåts- och bandprodukter
• Produktionskapacitet råstål: 2,6 miljoner ton
• Anställda: 2 600
• Grundat: 1960

Tavastehus, Finland

• SSAB Europe
• Tunnplåts- och rörprodukter
• Anställda: 1 000
• Grundat: 1972

Montpelier, Iowa, USA

• SSAB Americas
• Skrotbaserad stålproduktion i elektrisk ljusbågsugn, grovplåt
• Produktionskapacitet råstål: 1,2 miljoner ton
• Anställda: 500
• Grundat: 1997

Mobile, Alabama, USA

• SSAB Americas
• Skrotbaserad stålproduktion i elektrisk ljusbågsugn, grovplåt
• Produktionskapacitet råstål: 1,2 miljoner ton
• Anställda: 700
• Grundat: 2001

---

VD-ord

2022 i korthet

Nyckeltal 2022

SSABs övergripande mål

MARKNAD OCH STRATEGI

Globala trender som påverkar stålindustrin

Stålmarknaden och SSABs position

Vår vision: En starkare, lättare och mer hållbar värld

SSABs strategiska inriktning

Utveckla det fossilfria erbjudandet

Öka tillväxten i specialstål och premiumprodukter

Omställning av det nordiska produktionssystemet

RÖRELSESEGMENT

SSAB Special Steels

SSAB Europe

SSAB Americas

Tibnor

Ruukki Construction

GENERELL INFORMATION

Hållbarhetsstrategi

Påverkan från SSABs verksamhet nu och i framtiden

Förvaltningsberättelse

Koncernens räkningar

MILJÖ

Klimat

Energi

Information om klimatrelaterade risker och möjligheter enligt TCFD

Upplysningar enligt EU:s taxonomi

Material och avfall

Vatten

Biologisk mångfald

Ansvar och styrning för miljöarbetet

NOTER

Not A

Not B

Not C

Not D

Not E

SOCIAL

Anställda

Hälsa och säkerhet

Inkludering och mångfald

Ansvarsfulla inköp

Moderbolagets räkningar

Moderbolagets noter

Förslag till vinstdisposition

Revisionsberättelse

STYRNING

Hållbarhetsstyrning

SSABs klimatpolitiska engagemang

Mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor

Affärsetik och antikorruption

YTTERLIGARE INFORMATION

Index för klimatrelaterade finansiella upplysningar

GRI-index

Revisors rapport över översiktlig granskning

Aktier och aktieägare

Årsstämma, valberedning, kalendarium

Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Koncernledning

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

---

---

---

INTRODUKTION

MARKNAD OCH STRATEGI

RÖSELSESEGMENT

INTRODUKTION# SSAB Special Steels STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

5 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Rekordresultat under ett turbulent år

2022 var ett turbulent år. Rysslands invasion av Ukraina ledde till oro och störningar på marknaderna. Priserna på råvaror och stål steg kraftigt inför en hotande bristsituation. Den högre inflationen ledde till stigande räntor och den europeiska stålmarknaden försvagades under andra delen av året, mest uttalad var nedgången i byggindustrin. Vi har lång erfarenhet av att hantera svängningar i efterfrågan och genom åren har vi ökat flexibiliteten och förbättrat vår produktmix. Det ger en jämnare intjäning och kassaflödesgenerering över konjunkturcykeln.

Strategin ger stabilitet

SSABs strategi, med globala nischprodukter inom höghållfast stål kombinerat med två hemmamarknader ger dessutom en diversifiering som minskar beroendet av enskilda regioner. Våra ledande positioner inom den globala marknaden för höghållfasta stål och inom nordamerikansk grovplåt kompenserade för situationen i Europa under 2022 och koncernen kunde redovisa positivt resultat även under fjärde kvartalet. Grovplåtsmarknaden var stark under 2022 och rörelsemarginalen för SSAB Americas uppgick till 38,1 %.

Säkerheten fortsatte att förbättras

Ett av SSABs viktigaste mål är att bli världens säkraste stålbolag. Det handlar både om att begränsa fysiska risker och inte minst att arbeta med beteenden, vilket lägger grunden för en stark säkerhetskultur. Vi fortsätter det långsiktiga och systematiska arbetet med att göra SSAB till en säkrare arbetsplats. Olycksfallsfrekvensen (LTIF) per miljon arbetade timmar minskade till 1,06 (1,80) under 2022 och olyckstillbuden (TRIF) minskade till 7,70 (9,20).

SSABs resultat förbättrades kraftigt under 2022 och nådde en ny rekordnivå. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 29,3 Mdkr, vilket kan jämföras med 18,8 Mdkr för 2021. Alla tre ståldivisioner genererade starka resultat, trots en svag Europamarknad under andra halvan av året och turbulens orsakad av kriget i Ukraina. SSAB tog tidigt ledarskapet i stålindustrin för att möjliggöra ett skifte till en produktion utan kol eller andra fossila bränslen. Under 2022 befäste vi den ledande positionen genom leveranser av mer än 500 ton fossilfritt stål till bland annat Volvo Group.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

6 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Bättre lönsamhet i tuffa tider

Ett annat viktigt mål i tider av svag konjunktur är att lyfta lönsamheten. Stålbranschen kommer alltid att vara cyklisk och vi behöver fortsätta att stärka flexibiliteten. Vi driver ett antal projekt för att omvandla fasta kostnader till rörliga för att öka förmågan att anpassa kostnaderna efter efterfrågeläget. En annan viktig faktor för att öka motståndskraften är produktmixen. Genom affärsutveckling och investeringar har vi ökat volymerna av höghållfasta och premiumstål med högre marginaler och lägre volatilitet, och samtidigt har vi dragit ned volymerna av standardstål utanför hemmamarknaderna.

Vi fortsätter att utveckla nya produkter och att investera i vidareförädling. Ett exempel är den ökade kapaciteten av seghärdade stål (Q&T) i Mobile som körs igång i början av 2023. På längre sikt kommer vårt omställnings- program att ge ännu bättre förutsättningar för högre lönsamhet. Genom att bygga om vårt produktionssystem för tunnplåt i Norden tar vi ett stort steg till en bättre kostnadsposition. Våra nya mini-mills i Luleå och Brahestad kommer innebära högre flexibilitet, kortare ledtider och mer kapacitet till vidareförädling. Som ett exempel får vi möjlighet att möta kundernas krav på fler dimensioner inom höghållfasta stål.

Stora utmaningar – SSAB i styrkeposition

Masugnstekniken med kol som reduktionsmedel bedöms inte vara långsiktigt hållbar, varken ur ett ekonomiskt eller ett miljömässigt perspektiv, vilket representerar en mycket stor utmaning för framtidens stålframställning. SSAB var ett av de första stålbolagen att börja planera för en framtid utan koldioxidutsläpp, redan 2016 började arbetet konkretiseras. Vi fortsätter följa vår plan, som är den mest ambitiösa i branschen. Målet är att eliminera i stort sett alla koldioxidutsläpp från vår verksamhet till omkring 2030.

“SSAB var ett av de första stålbolagen att börja planera för en framtid utan koldioxidutsläpp”

Milstolpar mot fossilfritt stål

Kundernas efterfrågan av stål utan koldioxidavtryck fortsätter att öka. Under 2022 levererade SSAB cirka 500 ton fossilfritt stål till strategiska kunder. Återkopplingen från kunderna är positiv och vi kan slå fast att det fossilfria stålet har minst lika goda egenskaper som stål tillverkat med masugnsmetoden, samt att det uppfyller alla de krav som ställs på våra produkter. Vårt fossilfria stål bygger på tekniken som utvecklas i vårt samriskbolag, Hybrit Development AB, och där gjorde vi en rad framsteg under året. Forskarteamets dedikerade arbete har bland annat lett till att vi kan undvika briketteringen, vilket är nödvändigt i direktreduktion med naturgas. Detta spar kostnader, dels genom att undvika det processteget i produktion av fossilfritt järn, dels får vi en energieffektivare stålframställning genom att undvika briketter i ljusbågsugnarna.

Omställningen i Oxelösund går framåt. Energimarknadsinspektionen gav förra året sitt godkännande till ny 130kV-ledning till SSAB i Oxelösund. Tillståndsprocesserna tar dock lång tid, och är oförutsägbara. Detta innebär en risk för SSABs omställning som syftar till att minska Sveriges koldioxid- utsläpp med cirka 10 % och Finlands med cirka 7 %.

Stödjer FN:s globala hållbarhetsmål

SSAB har ett tydligt och ambitiöst hållbarhets- arbete som inte bara syftar till att minska vår miljöpåverkan och att förbättra säkerhetskulturen, utan omfattar även affärsetik, ansvarsfulla inköp och jämställdhet på arbetsplatserna. Arbetet baseras på FN:s Global compacts principer för ansvarsfullt företagande och SSAB är sedan många år medlem, vilket innebär att vi åtagit oss att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling och Parisavtalet.

Fortsatt god kassaflödesgenerering

SSAB finansiella position är stark, resultaten har i hög grad omvandlats till kassaflöde. Styrelsen föreslår att höja utdelningen till 8,70 kr per aktie, vilket kan jämföras med 5,25 kr året innan. Till årsstämman kommer styrelsen att föreslå ett bemyndigande att återköpa upp till 10 % av utestående SSAB-aktier.

2022 var ett volatilt år som ställde krav på vår förmåga att snabbt ställa om till nya marknadsförutsättningar. Jag vill tacka alla anställda som har bidragit till detta. De kortsiktiga svängningarna är alltid svåra att förutse, men vår färdriktning är tydlig. Våra kunder driver utvecklingen och arbetet med att ta fram de nya hållbara produkterna gör vi tillsammans. Kunderna i kombination med våra partners i Hybrit Development AB, LKAB och Vattenfall, gör att vi kan skapa en unik fossilfri värdekedja. Avslutningsvis vill jag även tacka alla våra aktieägare. Jag är övertygad om att våra planer kommer att leda till en god finansiell utveckling. Vi har en spännande tid framför oss.

Martin Lindqvist, vd och koncernchef

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

7 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

2022 i korthet

Ökad fart i omställningen

I början av 2022 tog SSABs styrelse ett inriktningsbeslut att bygga om det nordiska produktionssystemet för tunnplåt och accelerera den gröna omställningen. Planen innebär att masugnar och koksverk ersätts med nya integrerade elektrostålverk med ljusbågsugn, valsverk och vidareförädling som ger en ökad flexibilitet och en förbättrad kostnadsposition. På så sätt kan koldioxidutsläppen i SSABs egna verksamhet i stort sett tas bort till omkring 2030. Under året påbörjades förstudier för anläggningarna i Luleå och Brahestad.

En fossilfri värdekedja

Under 2022 befäste SSAB positionen som ledare för stålindustrins omställning genom att ta betydande steg i utvecklingen inom fossilfri stålproduktion. Cirka 500 ton fossilfritt stål levererades till strategiska kunder. Volvo Construction Equipment (Volvo CE) blev under året först i världen med att leverera en anläggningsmaskin tillverkad med SSABs fossilfria stål till sin kund NCC. Överlämningen av den ramstyrda dumpern skedde bara tio månader efter att SSAB visat upp det första stålet som tillverkats med vätgas i stället för med koks.

8 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Flera nya samarbeten och nya forskningsresultat

Intresset för det fossilfria stålet fortsatte växa under året. SSAB inledde samarbete med en rad kunder, exempelvis Polestar, Epiroc, AlfaLaval, Shape Corp. och Oshkosh Corporation, för att tillsammans utveckla tillämpningar. Det fossilfria stålet håller en minst lika hög kvalitet som SSABs konventionella stål och ny forskning visar också att vätgasreducerat järn har överlägsna egenskaper jämfört med reduktion med naturgas. Hybrit Development AB lämnade in patentansökningar till det europeiska patentverket under hösten 2022.

Rekordresultat för 2022

SSABs justerade rörelseresultat för helåret 2022 uppgick till 29,3 (18,8) Mdkr, det högsta i bolagets historia. SSABs strategi med ledande positioner inom specialstål och amerikansk grovplåt kompenserade för en svag Europamarknad. Operativt kassaflöde uppgick till 22,7 (15,3) Mdkr. Säkerheten fortsatte att förbättras och olycksfallsfrekvensen (LTIF) minskade till 1,06 (1,80). SSAB har en stark finansiell position och styrelsen föreslår en utdelning om SEK 8,70 (5,25) per aktie för verksamhetsåret 2022.# STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

9 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Nyckeltal 2022

	Sverige, 42 %	Finland, 32 %	USA, 9 %	Resten av Europa, 12 %	Resten av världen, 5 %
Anställda per region 2022
Intäkter per geografisk marknad 2022
Operativt kassaflöde
CO 2 e-utsläpp (scope 1)

Nyckeltal 2022

Nyckeltal	2022	2021
Intäkter, Mkr	128 745	95 891
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA, Mkr 1)	32 675	22 094
Justerat rörelseresultat, Mkr 1)	29 283	18 837
Rörelseresultat, Mkr	– 4 355	18 837
Resultat före skatt, Mkr	–4 641	18 416
Årets resultat, Mkr	–10 877	14 673
Justerat resultat per aktie, kr 1)	22,38	14,24
Resultat per aktie, kr	–10,57	14,24
Operativt kassaflöde, Mkr	22 693	15 296
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-), Mkr	–14 287	– 2 346
Utdelning per aktie, kr (förslag för 2022)	8,70	5,25
Koldioxidutsläpp 2) , tusen ton	9 827	10 641
Anställda 3)	14 568	14 235
Olycksfallsfrekvens (LTIF) 3)	1,06	1,8

Grafer

Intäkter

150 000 MKr
120 000
90 000
60 000
30 000
0
22 21 20 19 18

Justerat rörelseresultat

25 000 MKr
20 000
15 000
10 000
5 000
0
22 21 20 19 18

Koldioxidutsläpp

12 500 Kton
10 000
7 500
5 000
2 500
0
22 21 20 19 18

1) Exklusive jämförelsestörande poster, vilket främst avser nedskrivning av goodwill om 33,3 Mdkr.
2) Direkta utsläpp från produktionen (scope 1).
3) Tillsvidareanställda vid årets slut.
4) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF), inklusive entreprenörer.

25 000 MKr
20 000
15 000
10 000
5 000
0
22 21 20 19 18

10 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSABs strategi syftar till att skapa en långsiktig värdeutveckling för aktieägare och andra intressenter. SSABs finansiella mål är att uppnå en branschledande lönsamhet och skapa stabila kassaflöden, och på så sätt uppnå en solid balansräkning och utdelning till aktieägarna. SSABs långsiktiga ambitioner inom hållbarhet är att lansera fossilfritt stål på marknaden under 2026, i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten till omkring 2030, samt att ha en ledande hållbarhetsprestanda.

### Område	Mål	Utfall
Lönsamhet	Branschledande lönsamhet: Högst EBITDA-marginal jämfört med ArcelorMittal, Nucor, Salzgitter, Tata Steel Europe, ThyssenKrupp, US Steel.	SSABs justerade EBITDA-marginal uppgick till 25,3 (23) % vilket var näst högst i jämförelsegruppen.
Kapitalstruktur	Nettoskuld sättnings graden ska normalt sett inte överstiga 35 %.	SSAB hade vid årets slut en nettokassa om 14,3 (2,3) miljarder kronor, vilket motsvarar en nettoskuldsättningsgrad på –21 (–3) %.
Utdelning	Utdelningen ska utgöra 30–50 % av årets resultat.	Styrelsen föreslår en utdelning om 8,70 (5,25) kronor per aktie för verksamhetsåret 2022, vilket motsvarar 39 % av årets justerade resultat.

Finansiella mål

	2022	21	20	19	18
EBITDA marginal, %	25,3	23	18,5	15,2	14,1
Position i jämförelsegruppen EBITDA marginal, % 1)	2:a	2:a	3:e	3:e	3:e
Utdelning per aktie, kr	8,70	5,25	4,70	3,50	3,50
Procent av årets resultat 2)	39 %	35 %	25 %	25 %	25 %
Nettoskuldsättningsgrad, %	–21	–3	21	30	32

1) Positionen 2022 baseras på de nio första månaderna.
2) 2022 styrelsens förslag.

Grafer

EBITDA marginal, % och SSABs position i jämförelsegruppen

35
30
25
20
15
10
5
0
22 21 20 19 18

Utdelning per aktie, kr

10
8
6
4
2
0
22 21 20 19 18

Procent av årets resultat

100
80
60
40
20
0
22 21 20 19 18

Kapitalstruktur Nettoskuldsättningsgrad, %

20
10
0
–10
–20
–30
22 21 20 19 18

11 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Först med fossilfritt stål

SSAB strävar efter att skapa en fossilfri värdekedja tillsammans med partners och kunder och säkra positionen som den ledande kraften i stålindustrins gröna omställning. 2026 planerar SSAB att lansera fossilfritt stål som en kommersiell produkt. Utvecklingen av råvaran i det fossilfria stålet, fossilfri järnsvamp, sker i samriskbolaget Hybrit Development AB. Planen är att HYBRIT:s demonstrationsanläggning ska färdigställas omkring 2025, samtidigt som SSABs masugn i Oxelösund konverteras till ljusbågsugn. SSABs styrelse har även tagit ett inriktningsbeslut om att ställa om det nordiska produktionssystemet för tunnplåt, vilket ska ske till omkring 2030. Omställningen kommer att innebära en ökad flexibilitet, kortare ledtider och att koldioxidutsläppen från den egna verksamheter i stort sett upphör.

Utveckling 2022:

• Testproduktionen vid HYBRIT:s pilot- anläggning i Luleå fortsatte med mycket goda resultat – ny forskning visar att vätgasreducerat järn har överlägsna egenskaper och Hybrit Development AB lämnade in patentansökningar till det europeiska patentverket.
• Under året togs pilotanläggningen av vätgaslagret i Luleå i drift.

Tidslinje för fossilfri stålproduktion

Första produkterna planeras nå marknaden 2026

	2020	2021	2022	2023	2024	2025	2026
HYBRIT
Testproduktion och pilotanläggning i Luleå	X	X	X
Dialoger och partnerskap med kunder			X	X
Omställning av det nordiska produktionssystemet för tunnplåt
Ljusbågsugn i Oxelösund
Lokaliseringsbeslut
Byggstart						X
Inriktningsbeslut			X
Tillståndsprocesser				X	X
Start-up						X
Pilotförsök med vätgaslagring		X	X
Demonstrationsanläggning SSAB						X
Kommersiella leveranser							X

Säkerheten främst

Alla SSABs medarbetare har rätt till en hälsosam arbetsmiljö utan olycksfall. SSABs ambition är att förebygga alla arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar och att bli världens säkraste stål- företag. Målen för 2025 på koncernnivå omfattar LTIF under 1,0 och TRIF på 4,9 per en miljon arbetade timmar.

Utveckling 2022:

Säkerhetsarbetet visar effekt och olycksfalls- frekvensen (LTIF) minskade till 1,06 (1,80) och den totala registrerbara skadefrekvensen (TRIF) minskade till 7,70 (9,20).

Olycksfallsfrekvens (LTIF)

16
12
8
4
0
22 21 20 19 18

Total registrerbar skadefrekvens (TRIF)

25
20
15
10
5
0
22 21 20 19 18

12 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Marknad och strategi

SSAB är en liten aktör på den globala stålmarknaden men är marknadsledande inom vissa områden och är ledande i industrins gröna omställning.

13 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Globala trender som påverkar stålindustrin

Globala trender	Påverkan på stålindustrin	Exempel på hur SSAB bemöter trenden
Klimatförändringar och knappa resurser	Efterfrågan på stål med lågt klimatavtryck ökar; Ökade kostnader för koldioxidutsläpp, särskilt inom EU; Utveckling av mer resurs- och koldioxideffektiva produkter och processer; Stålproduktion och leverantörskedjor kan påverkas av ett förändrat klimat	SSAB vill som första stålbolag lansera fossilfritt stål i kommersiell skala 2026 och ersätta masugnar och koksverk med ljusbågsugnar till omkring 2030
Befolkningstillväxt och urbanisering	Ökad efterfrågan på stål inom byggnation, infrastruktur och energi; Ökad efterfrågan på hållbara och energieffektiva byggnader och trafiklösningar	SSAB erbjuder ett brett utbud av stålprodukter inom byggande och infrastruktur, till exempel för entreprenadmaskiner och anläggningar för förnybar energi
Digitalisering	Digitala tjänster ger ökad tillgång till effektiva styrsystem och ökad transparens i värdekedjan; Marknadsdynamiken påverkas av e-handel och digitala plattformar	SSAB utvecklar utbudet av digitala tjänster och verktyg samt även nya affärsområden, exempelvis additiv tillverkning; SSAB arbetar med användning av robotteknik, maskininlärning och avancerad analys för att förbättra produktionsstabilitet och öka effektivitet
Förändrade globala marknadsförutsättningar	Regionala marknader får större vikt till följd av ökad protektionism och handelspolitiska restriktioner; Förändrade leverantörskedjor på grund av den ökade regionaliseringen, störningar till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och nedstängningar relaterade till Covid-19; Ökad efterfrågan på stål i utvecklingsekonomier	SSAB fortsätter säkra positionen på hemmamarknaderna och förbättra produktionskapaciteten så att varje anläggning kan täcka ett bredare produktsortiment; SSAB arbetar för att förbättra positionen på tillväxtmarknader för höghållfasta stål

14 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Stålmarknaden och SSABs position

Trots den ekonomiska och geopolitiska oron i världen under året så fortsätter drivkrafterna på den globala stålmarknaden att vara positiva för SSAB.

Efterfrågan på stål

• Relativt stabil efterfrågan på medellång sikt på SSABs hemmamarknader
• Ökad efterfrågan inom infrastruktur och försvarsindustri
• Ökad efterfrågan på produkter från SSAB, till exempel höghållfast stål och i framtiden fossilfritt stål

Handelsflöden

• Den globala handeln har minskat de senaste åren
• Fortsatt protektionism i flera delar av världen
• EU:s gränsjusteringsmekanism (CBAM) för varor med högt koldioxidavtryck
• SSAB har en bra position genom hemma- marknaderna USA och Norden, med produktion nära kunderna

Produktionskapacitet

• Kraftiga begränsningar i rysk och ukrainsk stålproduktion
• Kostnader för koldioxidutsläpp påverkar marginalkostnaden för stålproduktion med masugn
• Nya investeringar har långa ledtider
• SSAB har en ledande position i stålindustrins omställning

Råmaterial

• Tillfällig brist på råmaterial för europeiska stålindustrin till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina
• Hög efterfrågan på mer hållbara alternativ
• SSAB har robusta leverantörskedjor bland annat genom det långvariga samarbetet med järnmalmsleverantören LKAB# SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

15 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

                                 ~25 % Specialstål Globalt 1)
                                 ~5   ~40 %
                                 4–5  ~3 % Automotive premium stål Globalt 2)
                                 ~20  30 %
                                 ~7   Platta produkter samt rör Norden
                                      Grovplåt Nordamerika

Marknadens storlek, miljoner ton  SSAB marknadsandel, procent  SSAB fokusmarknader  Kundsegment  Andel av totala leveranser under 2022

SSAB är marknadsledande inom vissa områden på den globala stålmarknaden

Globala stålmarknaden = ~1 800 miljoner ton

• 2% Tunga transporter
• 12% Byggindustrin
• 9% Fordonsindustrin
• 9% Industriapplikationer
• 12% Bygg- och anläggningsmaskiner
• 7% Energi
• 7% Materialhantering
• 4% Ståldistributörer
• 37% Övriga
• 4% Marknadssegment

SSAB verkar i det stålsegment som brukar kallas platta kolstål, vilket omfattar stål med en viss kolhalt som valsas till plåt. Med en årlig produktionskapacitet på cirka 8,8 miljoner ton råstål är SSAB en liten aktör på den globala marknaden, men har ledande positioner inom fyradefinieradesegment.Dessasegmentutgör cirka 2 % av den global marknaden för kolstål:

• Platta stål och rör i Norden
• Grovplåt i Nordamerika
• Premiumstål för fordon globalt (avancerade höghållfasta stål, AHSS)
• Specialstål globalt, exempelvis AHSS och seghärdade stål (Q&T)

SSAB är förutom stålproducent även återförsäljare av stål och andra metaller via dotterbolaget Tibnor, samt erbjuder stålbaserade bygglösningar via dotterbolaget Ruukki Construction.

Kundsegment

SSABs huvudsakliga kundsegment tas om hand av egna säljkanaler i 50 länder och omfattar tunga transporter, bygg och infrastruktur, industriapplikationer, fordonsindustri, bygg- och anläggningsmaskiner (inklusive lyftkranar) samt energi och materialhantering (inklusive gruvdrift). På hemmamarknaderna Norden och Nordamerika säljs standardstål i viss utsträckning via servicecenter och distributörer.

1) Definieras som platta höghållfasta seghärdade stål (Q&T) och varmvalsade avancerade höghållfasta stål (AHSS) över 700 MPa i fokussegmenten.
2) Definieras som varmvalsade, kallvalsade och färgbelagda avancerade höghållfasta stål (AHSS) för bilindustrin (tunnplåt) över 420 MPa.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 16 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Vår vision: En starkare, lättare och mer hållbar värld

Tillsammans med våra kunder vill vi förverkliga den fulla potentialen av lättare, starkare och mer hållbara stålprodukter. Lättare och starkare stål leder till minskad förbrukning av bränsle och ökad lastkapacitet i våra kunders produkter, och vi vill vara först med att sälja fossilfritt stål i kommersiell skala.

Våra värderingar vägleder oss i vårt arbete med att nå visionen: Drivande, äkta och steget före.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 17 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSABs strategiska riktning

Strategin beskriver hur SSAB ska skapa värde för bolaget, kunder och ägare, samt differentiera sig i en konkurrensutsatt, global stålmarknad.

• Globalt ledarskap inom höghållfasta stål
• Ledande mervärdestjänster
• Ledande positioner på hemma- marknaderna
• Högpresterande organisation
• Överlägsen kundupplevelse
• Flexibel verksamhet

TAKING THE LEAD F Ö R S T M E D F O S S I L F R I T T S T Å L L E D A N D E H Å L L B A R H E T S P R E S T A N D A

Först med fossilfritt stål

SSABs strategi är att utveckla och erbjuda fossilfritt, järnmalmsbaserat stål på kommersiell basis. För att lyckas med detta startade SSAB ett samriskbolag, Hybrit Development AB, med syfte att bli först i världen med att utveckla en konkurrenskraftig produktionsprocess för fossilfri järnsvamp. SSAB har beslutat om en omställningsstrategi för att ersätta den masugnsbaserade produktionen i Norden med moderna elektrostålverk med ljusbågsugnar till runt 2030.

Ledande position på våra hemmamarknader

SSABs strategi är att vara marknadsledande på hemmamarknaderna Norden och Nordamerika därdetfinnsennaturligkonkurrensfördeltack vare närheten till stålverken. SSAB uppnår detta genom att prioritera kunderna på dessa marknader och samtidigt sträva efter att öka andelen premiumprodukter av den totala försäljningen.

Globalt ledarskap inom höghållfasta stål

SSABs strategi är att vara globalt marknadsledande inom segmenten för seghärdat stål (Q&T) och specifikahöghållfastastål(AHSS),eftersomdessa specialstål levererar ett mervärde till kunderna. SSAB arbetar med att uppgradera kunder från standardstål till höghållfasta alternativ, kontinuerligt utveckla produkterna tillsammans med kunderna och investera i produktionssystemet för att möjliggöra tillväxt.

Ledande mervärdestjänster

SSABs strategi är att utveckla och öka användningen av stålrelaterade tjänster, för att uppnå högre kundvärde och kundlojalitet. SSAB erbjuder omfattande tjänster runt om i världen både genom egna säljkanaler i 50 länder, men även genom Tibnor, Ruukki Construction och SSAB Services och partnernätverk som nätverket Hardox ® Wearparts.

Flexibel verksamhet

SSABsstrategiäratthaenmerflexibelverksamhet än stålindustrin i stort, för att snabbare kunna anpassasigefterfluktuationerimarknadensamt efter kunders individuella behov. Som en del i detta drivs koncernomfattande program för kontinuerliga förbättringar och effektivisering av rörelsekapital. På längre sikt omfattar arbetet också ett mer flexibeltproduktionssystemgenomattfulltövergå till integrerade elektrostålverk med ljusbågsugnar, valsning och vidareförädling.

Högpresterande organisation

SSABs strategi och affärsmodell bygger på en högpresterande och decentraliserad organisation med högt medarbetarengagemang. Anställda i mer än 50 länder kräver ett lokalt engagemang och initiativtagande. SSAB fortsätter att arbeta med ledarskaps- och kompetensutveckling och strävar efter att öka mångfalden bland medarbetarna.

Överlägsen kundupplevelse

SSABs strategi är att erbjuda en kundupplevelse som överträffar konkurrenternas, från försäljning till leverans. SSAB gör detta genom bland annat en unik säljmodell för stålbranschen där försäljning ofta sker direkt till slutanvändaren, med en portfölj av avancerade produkter och världsledande varumärken, samt ett ständigt arbete för konkurrenskraftiga ledtider och leveransprecision.

Ledande hållbarhetsprestanda

SSABs strategi är att vara ledande inom hållbarhet i branschen och att hållbarhetsarbetet ska vara en utmärkande faktor jämfört med konkurrenterna. SSAB har ambitionen att bli världens säkraste stålbolag, att ta bort i stort sett alla koldioxidutsläpp från den egna verksamheten till omkring 2030 och att alltid ställa högsta krav inom affärsetik.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 18 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Utveckla det fossilfria erbjudandet

Stålindustrin är en av de branscher som släpper ut mest koldioxid och stålproduktion står för cirka 7 % av koldioxidutsläppen i världen. En växande befolkning globalt, högre levnadsstandard och ökande urbanisering kommer att leda till en ökning av den globala efterfrågan på stål. Återvunnet skrot kommer inte att kunna möta den ökande stålproduk- tionen och därför kommer järnmalmsbaserat stål fortfarande att behövas. Samtidigt utvecklas kundernas efterfrågan i en snabb takt mot lösningar med lägre klimatavtryck. Därför vill SSAB vara först i branschen med att lansera fossilfritt stål på marknaden.

Volvo Construction Equipment (Volvo CE) blev under 2022 först i världen med att leverera en anläggningsmaskin tillverkad med SSABs fossilfria stål till kund. Den ramstyrda dumpern A30G som är byggd med fossilfritt stål överlämnades av Volvo CE till NCC i samband med FN:s klimatkonferens Stockholm+50.

SSABs vd Martin Lindqvist sade vid överlämningen: ”Det här är ett konkret bevis för att den gröna omställningen sker här och nu. Jag är glad och stolt att samarbeta med Volvokoncernen och NCC som föregångare i att minska klimatpåverkan i värdekedjan. Tillsammans kan vi inspirera andra, stärka konkurrenskraften hos de hållbara lösningarna och bidra till att målen i Parisavtalet kan uppfyllas.”

SSAB har de senaste åren inlett samarbete med ett antal kunder inom en rad olika segment för att gemensamt utveckla applikationer med fossilfritt stål. Totalt under 2022 levererade SSAB cirka 500 ton fossilfritt stål till strategiska kunder. Framåt fokuserar SSAB på att utveckla marknaden och medvetenheten om fossilfritt stål och fortsätta med ett stort antal kundsamarbeten. Fossilfritt stål kommer att bli en självklar del i SSABs strategi att erbjuda premiumprodukter med betydande mervärde.

SSAB, VOLVOKONCERNEN OCH NCC FÖREGÅNGARE

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 19 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Öka tillväxten i specialstål och premiumprodukter

SSAB har en ledarposition inom höghållfasta stål, både inom specifikaseghärdadestål(Q&T) och avancerade höghållfasta stål (AHSS). SSAB vill öka tillväxten inom dessa segment, genom till exempel uppgradering av kunders stålbehov från standardsorter till höghållfasta stål. Här spelar utveckling av nya innovativa produkter och tjänster en viktig roll för att möta kundernas ständigt högre krav på stålets egenskaper.

SSABs globala försäljningsorganisation är unik och en förut- sättning för att kunna nå potentiella kunder på mindre marknader och segment i hela världen.

Schlam Group är en ledande leverantör av dumperflakförgruvindustrin,medhuvudkontor i Perth, Australien. Schlam och SSAB har arbetat tillsammansifleraårförattpåbästasätt använda SSABs högkvalitativa stål.# STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

20 INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Till exempel stöttade SSAB Schlam med expertis inom Hardox 500 Tuf och dess unika egenskaper med exceptionellt hög seghet i förhållande till dess hårdhet. Detta gjorde det möjligt för Schlam att utveckla Hercules EXO, en ny generation lätta, nötningsbeständiga och högproduktiva flak för gruvdumprar. Karossen är 20 % lättare än företagets redan klassledande modell Hercules. Den lägre egenvikten sparar även bränsle och däckslitage. Den totala livslängden för flaket har ökat med 100 %.

Vd Matt Thomas: ”Hercules EXO är ett ultralätt flak som maximerar nyttolasten utan att påverka livslängden eller kräver tillägg av slitagepaket. Det är kulmen på 20 års arbete med kontinuerliga förbättringar och innovation som nu syns i ett högpresterande dumperflak.”

SSAB har ett systematiskt arbetssätt för att identifiera nya applikationer där höghållfast stål kan göra skillnad, och bistår kunderna med expertis för hur produkter och applikationer bäst kan utformas utifrån stålets unika egenskaper. Det kan exempelvis handla om optimal design på ett tippflak för att optimera lastkapacitet och livslängd, samt att utveckla produkter och applikationer för att sätta en ny standard på marknaden. SSABs produkterbjudande inom XMOR är ett exempel på det senare, där produkter för gruvindustrin utvecklas och sedan görs tillgängliga genom licensierade partners. Höghållfasta och slitstarka stål ger även miljöfördelar för SSABs kunder eftersom de är lättare och starkare än standardstål vilket både ger ökad livslängd och kan spara både material och bränsleförbrukning.

LÄNGRE LIVSLÄNGD OCH HÖGRE PRODUKTIVITET FÖR SSABs KUNDER

Omställning av det nordiska produktionssystemet

Kundernas efterfrågan utvecklas i en snabb takt mot lösningar med lägre klimatavtryck. Mot bakgrund av en kraftigt växande efterfrågan på fossilfritt stål fattade SSABs styrelse ett inriktningsbeslut i januari 2022 om att tidigarelägga omställningen av de svenska och finska produktionsanläggningarna med runt 15 år, jämfört med den tidigare planen.

Omställningen innebär att SSABs nordiska produktionssystem för tunnplåt byggs om, vilket ökar kapaciteten för premiumprodukter, förbättrar kostnadspositionen, förkortar ledtider och möjliggör fossilfri stålproduktion. Stålverken i Luleå och Brahestad planeras att byggas om till kostnadseffektiva elektrostålverk, så kallade mini mills, med elektriska ljusbågsugnar, integrerad valsning och vidareförädling. Anläggningarna i Borlänge och Tavastehus vidareutvecklas samtidigt för anpassning till de nya produktionsprocesserna.

Planen innebär att i stort sett alla SSABs koldioxidutsläpp från den egna verksamheten försvinner till omkring 2030, betydligt snabbare än tidigare plan. Stängningen av SSABs masugnar kommer att minska de direkta koldioxidutsläppen med runt 90 %, vilket motsvarar mer än 8 miljoner ton per år, baserat på de senaste 5 åren. Resterande direkta utsläpp relaterar främst till olika värmningsprocesser, där SSAB arbetar för att hitta alternativa bränslen.

SSABs omställning är betydande i relation till Nordens klimatmål. Sveriges totala koldioxidutsläpp kan minska med cirka 10 % och Finlands med motsvarande cirka 7 %. Förstudier påbörjades under 2022 och beräknas fortsätta under 2023 innan konkreta investeringsbeslut kan fattas. Bland annat ska relevanta miljötillstånd sökas för respektive anläggning.

För att det ska gå att genomföra omställningen krävs att nödvändig infrastruktur finns på plats i tid och att det finns tillgång till konkurrenskraftig och fossilfri el. För SSABs omställning inom de närmaste tio åren är följande viktigt:

• Tillgång till el vid orterna i Sverige och Finland vid rätt tidpunkt
• Tillgång till råmaterial – främst fossilfri järnsvamp och återvunnet skrot
• Tillstånd i tid
• Tillgång till kompetens
• Regelverk som innebär kostnader för koldioxidutsläpp
• Lika villkor för statligt omställnings- stöd för alla europeiska stålbolag

-8 000 000 ton CO 2
Årlig minskning av koldioxid- utsläpp med mer än 8 miljoner ton per år

Ökad kapacitet för premiumprodukter
Kortare ledtider

Illustration av nordiska produktionssystemet

Masugn med traditionellt produktionssystem	Integrerat elektrostålverk med ljusbågsugn, valsverk och vidareförädling
FOSSILFRI JÄRNSVAMP OCH SKROT	FOSSILFRITT HÖGHÅLLFAST STÅL OCH PREMIUMSTÅL
JÄRNMALM	FOSSILFRIA STANDARDSTÅL
KOKS	CO 2
BLAST FURNACE WITH TRADITIONAL PRODUCTION SYSTEM	INTEGRATED STEEL PLANT (ELECTRIC-ARC FURNACE WITH MINI-MILL)
VALSVERK	VALSVERK
HÖGHÅLLFAST STÅL OCH PREMIUMSTÅL	VIDARE- FÖRÄDLING
STANDARDSTÅL	VIDARE- FÖRÄDLING
FÄRDIGA PRODUKTER	FÄRDIGA PRODUKTER
Slutkunder	Slutkunder
TUNGA TRANSPORTER
MATERIALHANTERING
FORDONSINDUSTRIN
LEDTID	LEDTID

Rörelsesegment

SSAB är indelat i tre ståldivisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas, samt två dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction.

SSAB Special Steels

SSAB Special Steels är en global stålleverantör och servicepartner för seghärdade och avancerade höghållfasta stål. SSAB är den största tillverkaren av höghållfasta stål globalt med en uppskattad marknadsandel på 25 %. SSAB Special Steels ansvarar för försäljning av SSABs seghärdade stål (Q&T) och avancerade höghållfasta stål (AHSS) samt stålproduktionen i Oxelösund, Sverige, och Mobile, USA.

Den breda produktportföljen omfattar ett antal unika höghållfasta stål, däribland varumärkena Hardox (hård och seg plåt med hög slitstyrka) och Strenx (avancerat konstruktionsstål). SSAB Special Steels strategi är att driva marknaden för höghållfasta stål genom att introducera nya produkter och utveckla applikationer tillsammans med kunder som gör det möjligt att uppgradera till höghållfasta stål från standardstål. Ett exempel är Hardox HiAce, som är utvecklat för tillämpningar i sura och korrosiva miljöer som exempelvis sopbilar. Ett annat exempel är kundsamarbeten för gemensam utveckling av applikationer, där egenskaperna i SSABs konstruktionsstål ger förutsättningar för en ny design av exempelvis lyftkranar, med högre lastkapacitet och tunnare stål.

Försäljningen är diversifierad mellan både kundsegment och geografier. SSAB Special Steels säljer plåt direkt till såväl stora maskintillverkare och servicecenters som mindre slutanvändare genom ett eget globalt försäljningsnätverk. Den interna organisationen SSAB Services, samt nätverket Hardox Wearparts (fristående aktörer som erbjuder slitdelar och reparationsservice) förser marknaden med delar producerade från Hardox slitplåt. Läs om mer om SSAB Special Steels resultat på sida 89. SSAB Special Steels främsta konkurrenter är ArcelorMittal, Dillinger, Voestalpine, Nucor, Nippon Steel, ThyssenKrupp, JFE och NLMK Clabeq.

	2019	2020	2021	2022	Mål 2023
Leveranser, miljoner ton	2.4	2.0	3.1	2.4	3.0

	2019	2020	2021	2022	Mål 2023
Intäkter, miljarder kronor	1.1	1.0	1.4	1.5	1.6
Organiskt	1.1	1.0	1.4	1.5	1.6
Förvärv
SSAB Services

SSAB Special Steels ansvarar för följande av koncernens strategiska mål:

SSAB Special Steels bidrar till SSABs strategi genom att:

• Öka koncernens andel av höghållfasta stål i relation till den totala försäljningen
• Omställning av masugnarna i Oxelösund till ljusbågsugn
• Utveckla det fossilfria erbjudandet
• Öka tillväxten nedströms genom SSAB Services för att minska konjunkturkänsligheten

SSAB Europe

SSAB Europe ansvarar för försäljning av produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör i Europa, samt den globala affären för kundsegmentet Automotive. SSAB Europe ansvarar även för stål- och plåtproduktionen i Brahestad och Tavastehus, Finland, och i Luleå och Borlänge, Sverige, samt bedriver rörtillverkning i bland annat Tavastehus.

SSAB Europes produktportfölj omfattar bland annat varumärken som Docol (avancerat höghållfast stål för fordonsindustrin) och Greencoat (färgbelagt stål för byggnads- industrin), men även andra varumärken och standardprodukter. SSAB Europe fokuserar på att utveckla produkt- och tjänsteutbudet, exempelvis genom att förbättra produktmixen och arbeta med olika distributionskanaler. Premiumprodukterna består av avancerade höghållfasta stål (AHSS) till fordonssegmentet och premiumstål. SSAB Europe har en stark position inom flera fordonstillämpningar med några av de mest avancerade produkterna på marknaden för ultrahöghållfasta stål.

Inom premiumstål, exempelvis färgbelagda produkter, stål för effektiv laserskärning samt korrosionsbeständigt stål, fortsätter SSAB Europe att fokusera på uppgradering från standard- till premiumprodukter och på att utveckla erbjudanden till nya kundsegment och tillämpningar. Detta gäller också utvecklingen av fossilfritt stål där flera av SSAB Europes kunder har ingått partnerskap om fossilfritt stål. Läs om mer om SSAB Europes resultat på sida 90. SSAB Europes främsta konkurrenter är ArcelorMittal, Dillinger, Salzgitter, ThyssenKrupp, Tata Steel Europe, U.S. Steel och Voestalpine.

SSAB Europe är en ledande nordisk producent av premiumprodukter som högkvalitativa tunnplåts-, grovplåts- och rörprodukter.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

STRATEGIRAPPORT

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB Europe ansvarar för följande av koncernens strategiska mål:

Mål 2023	SSAB Europe Andel premiumprodukter, procent	SSAB Europe Automotive AHSS, leveranser, tusen ton	SSAB Europe Premium, leveranser, tusen ton	Marknadsandel i Norden (över tid), SSAB Europe – med stöd av Tibnor och Ruukki Construction
50	40	46	42	43
38	36	30	20	0
Mål 2023	22	21	20	19
10	000	800	800	538
649	539	578	600	400
0	Mål 2023	22	21	20
19	10	000	800	900
793	907	719	720	600
400	0	200	1	000

SSAB Europe bidrar till SSABs strategi genom att:
* Stärka positionen på SSABs hemmamarknad (Norden)
* Öka andelen premiumprodukter
* Omställning av masugnarna i Luleå och Brahestad till ljusbågsugnar
* Utveckla det fossilfria erbjudandet

40 – 45 %

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2022
25

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

SSAB Americas ansvarar för försäljningen av grovplåt i Nordamerika samt ansvarar för den skrotbaserade stål- och plåtproduktionen i Montpelier, USA. SSAB Americas fokuserar på en hög nivå av service och kvalitet, att behålla den ledande kostnadspositionen och att ha den mest flexibla produktionsstrukturen på marknaden. SSAB Americas arbetar aktivt med att ha en bra balans mellan försäljning via distributörer (för närvarande drygt 50 % av försäljningen) och slutanvändare. Fokus ligger också på att öka tillväxten av premiumprodukter för energi och offshoresegmenten samt järnväg och rederi. Läs om mer om SSAB Americas resultat på sida 91.

SSAB Americas främsta konkurrenter är amerikanska stålproducenter som Nucor, Cleveland-Cliffs, EVRAZ, Algoma Steel samt importerade produkter.

SSAB Americas

SSAB Americas är den största producenten av grovplåt i Nordamerika och har en stark position genom hög kostnadseffektivitet och kvalitet. SSAB Americas ansvarar för följande av koncernens strategiska mål:

Mål 2023	SSAB Americas Andel premiumprodukter, procent	SSAB Americas Automotive AHSS, leveranser, tusen ton	SSAB Americas Premium, leveranser, tusen ton	Marknadsandel i Norden (över tid), SSAB Americas – med stöd av Tibnor och Ruukki Construction
50	40	24	22	26
19	19	30	20	0
Mål 2023	22	21	20	19
10	0	0	0	0

SSAB Americas bidrar till SSABs strategi genom att:
* Bibehålla en ledande position på SSABs hemmamarknad Nordamerika
* Öka andelen premiumprodukter
* Utveckla ett fossilfritt produkterbjudande

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2022
26

INTRODUKTION MARKNAD OCH STRATEGI RÖRELSESEGMENT

Tibnor är koncernens fullsortimentsdistributör av stål och metaller i Norden och Baltikum. Tibnor köper och säljer material, producerat både av SSAB och andra leverantörer, och spelar en viktig roll när det gäller att säkra SSABs ledarskap på den nordiska hemmamarknaden. Fokus ligger på ökad tillväxt, exempelvis inom komponenter, genom ökad onlineförsäljning och en stark lokal närvaro. Tibnor arbetar i nära samarbete med många strategiska leverantörer och partners för att skapa bättre lösningar för kunderna som verkar i den nordiska industrin. Läs om mer om Tibnors resultat på sida 92.

Tibnors främsta konkurrenter är BE Group, Stena Stål, Norsk Stål, Lemvigh Muller och Kontino samt ett antal nationella, lokala företag och nischaktörer.

Ruukki Construction erbjuder kompletta stålbaserade tak- och vägglösningar för byggnader. Detta inkluderar produkter, design och teknisk support med SSAB som huvudsaklig stålleverantör. Under de senaste åren har Ruukki Construction genom en rad omstruktureringar skapat en solid grund för att uppnå hållbar tillväxt med kunder inom de viktigaste affärsområdena – tak och byggnadsskal i Norden, Baltikum samt centrala Östeuropa. Läs om mer om Ruukki Constructions resultat på sida 93.

Ruukki Constructions främsta konkurrenter är andra leverantörer av stålbaserade byggvaror som Kingspan, Lindab och Areco.

Tibnor

Tibnor är Nordens ledande distributör av stål, metaller och bearbetningstjänster.

Tibnor bidrar till SSABs strategi genom att:
* Stärka positionen på den nordiska hemmamarknaden genom fokus på små och medelstora kunder
* Nära samarbete med SSABs ståldivisioner främjar stabilitet över konjunkturcykeln
* Marknadsföra SSABs premium- och serviceerbjudanden inom stålverksamheten, även fossilfritt stål
* Ökat värdeskapande genom att utveckla komponenttillverkning och annan bearbetning

Ruukki Construction

Ruukki Construction är en leverantör av stålbaserade byggprodukter och tjänster för tak och väggar för hållbara byggnader, med fokus på norra och östra Europa.

Ruukki Construction bidrar till SSABs strategi genom att:
* Stärka positionen på den nordiska hemmamarknaden genom fokus på byggsegmentet
* Stark kompetens inom stålbaserade byggprodukter, som grund för fortsatt produktutveckling inom SSAB
* Utveckla fossilfritt erbjudande inom byggsegmentet

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2022
27

Hållbarhetsredovisning

Allt vi gör syftar till att skapa en starkare, lättare och mer hållbar värld. Hållbarhet är en central drivkraft både för oss och våra kunder. Vi vill vara först med att lansera fossilfritt stål på marknaden 2026 och i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från vår egen verksamhet till omkring 2030.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022
28

GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL STYRNING YTTERLIGARE INFORMATION
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Hållbarhetsstrategi

SSABs hållbarhetsstrategi består av två delar, Först med fossilfritt stål och Ledande hållbarhetsprestanda, och är integrerad i den övergripande affärsstrategin.

Först med fossilfritt stål

SSAB vill vara det första stålbolaget i världen som levererar fossilfritt stål till marknaden 2026. Redan idag arbetar SSAB för att hjälpa kunderna att minska sin miljöpåverkan genom att exempelvis uppgradera till höghållfast stål i stället för standardstål.

Ledande hållbarhetsprestanda

SSAB vill vara ledande inom hållbarhet, vilket omfattar ambitionen att bli världens säkraste stålföretag och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten till omkring 2030.

Hållbarhetsåtagande

SSAB är medlem i FN:s Global Compact och de tio principerna inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption ingår i uppförandekoden. SSAB har också åtagit sig att bedriva verksamheten i linje med utvecklingen som anges i FN:s globala mål för hållbar utveckling och Parisavtalet. SSAB stödjer även International Bill of Human Rights, Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Alla på SSAB har rätt till en hälsosam arbetsmiljö utan olycksfall. Vårt mål är att bli världens säkraste stålföretag och att förebygga alla arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar. SSAB har nolltolerans mot all form av diskriminering och arbetar aktivt för att skapa en inkluderande arbetsmiljö där alla känner sig uppskattade. Även vårt inköpsarbete omfattar jämställdhet, genom att ställa krav på respekt för mänskliga rättigheter och förbud mot diskriminering i vår leverantörskod.

SSAB driver på utbyggnaden av fossilfri el i de länder där vi verkar. Genom samriskbolaget Hybrit Development AB är vi involverade i utveckling av fossilfri järnsvamp med hjälp av vätgas, framställd av fossilfri el. Även i vårt inköpsarbete följer vi upp CO 2 - utsläpp med krav på minskning. Genom HYBRIT, vill vi skapa en fossilfri värdekedja för stål. Det innebär att vi utvecklar ståltillverknings-processen på nytt, samtidigt som vi avsevärt minskar miljöpåverkan i våra kunders produkter.

SSAB arbetar för att förbättra resurseffektiviteten och minska användningen av råmaterial och naturresurser exempelvis genom ett cirkulärt arbetssätt.

Hållbarhet är en integrerad del i vårt leverantörsarbete. SSABs ambition är att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet kring 2030, vilket kan minska Sveriges koldioxidutsläpp med omkring 10 % och Finlands med cirka 7 %.

SSAB har nolltolerans mot mutbrott och korruption och har höga krav inom affärsetik. Vi arbetar också aktivt för att stärka de mänskliga rättigheterna i vår verksamhet liksom hos våra leverantörer.

Samarbete är en viktig del av att förändra samhället i mer hållbar riktning. Förutom SSABs del i HYBRIT, deltar vi till exempel i First Movers’ Coalition, en plattform för att öka efterfrågan på koldioxidsnål teknik. SSAB samarbetar också nära ett antal kunder vad gäller utveckling av det fossilfria erbjudandet.

TAKING THE LEAD
F Ö R S T M E D F O S S I L F R I T T S T Å L
L E D A N D E H Å L L B A R H E T S P R E S T A N D A

FN:s globala mål för hållbar utveckling

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022
29

GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL STYRNING YTTERLIGARE INFORMATION
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Intressenter

De viktigaste intressentgrupper som påverkas mest av SSABs verksamhet, eller som påverkar SSABs verksamhet mest, är:
* befintliga och nya kunder
* befintliga och nya anställda
* aktieägare, investerare och finansiärer
* befintliga och nya leverantörer
* lokala samhällen nära SSABs produktionsanläggningar
* myndigheter och andra offentliga organisationer

Andra intressenter omfattar bland andra media, tillsynsmyndigheter, forskningsinstitut, universitet och yrkesskolor. SSAB arbetar för en kontinuerlig och öppen dialog för att öka förståelsen för intressenternas perspektiv på verksamheten. Under året har bland annat följande frågor diskuterats:
* SSABs omställning till fossilfri stålproduktion och arbete för att minska klimatpåverkan
* Tillgång till el och elnätsanslutning till produktionsanläggningarna
* Hälsa och säkerhet i SSABs verksamhet
* SSABs arbete inom inkludering och mångfald

Mer information om intressentengagemang finns på SSABs hemsida.

Intressentdialoger om SSABs omställning

Under året inledde SSAB samrådsprocessen för omställningen av stålproduktionen i Luleå, från masugn och koksverk till ett nytt integrerat elektrostålverk med ljusbågsugn, valsverk och vidareförädling.# Hållbarhetsredovisning

Samrådsprocess och väsentlighetsanalys

Inom ramen för samrådsprocessen genomfördes intressentdialoger med bland andra allmänhet, kommunen, myndigheter, närliggande verksamheter och särskilt berörda, exempelvis boende i närområdet. Samrådet är en del av miljökonsekvensbedömningen enligt svensk lag. Även i Brahestad, där SSAB också planerar en omställning till elektrostålverk, sker löpande dialoger med intressenter, både med företrädare för olika myndigheter och organisationer men också genom att representanter från SSAB finns tillgängliga för frågor från allmänheten.

Väsentlighetsanalys

SSAB genomförde den senaste väsentlighetsanalysen 2019. Processen beskrevs i Årsredovisningen 2020 (sida 101). Under 2022 utvärderades väsentlighetsanalysen av ledningsgruppen för hållbarhet, där experter från olika hållbarhetsområden ingår. De väsentliga områdena identifierade 2019 kvarstår, men ytterligare områden identifierades för fortsatt bevakning vad gäller väsentlighet och rapportering, däribland vatten och biologisk mångfald.

Väsentliga områden enligt GRI och deras omfattning

Väsentligt område enligt GRI	Omfattning
205: Antikorruption	SSAB-koncernen, leverantörer, partners
301: Material	Produktionsanläggningar, leverantörer
302: Energi	Produktionsanläggningar, leverantörer
305: Utsläpp	Produktionsanläggningar, kunder, leverantörer
306: Avfall	Produktionsanläggningar, leverantörer
403: Hälsa och säkerhet	SSAB-koncernen, leverantörer
405: Mångfald och jämställdhet	SSAB-koncernen
414: Utvärdering av leverantörer	Leverantörer

GRI-indexet på sida 57–59 specificerar var informationen om varje aspekt och tillhörande indikator finns i Årsredovisningen.

Om hållbarhetsredovisningen

SSABs hållbarhetsredovisning 2022 har framställts i enlighet med GRI Standards och innehåller även hållbarhetsrapportering enligt Årsredovisningslagen. EY har översiktligt granskat hållbarhetsredovisningen (sida 29–59, undantaget sida 39–41) och uttalat sig om den lagstadgade hållbarhetsrapporten (sida 94). Se sida 60 för revisorns yttrande. Hållbarhetsredovisningen avser SSAB- koncernen enligt den konsoliderade finansiella redovisningen. Intressebolag, samriskbolag eller underleverantörer ingår inte, om inte annat anges.

Rapportering av miljödata omfattar följande produktionsorter:

• SSAB Special Steels: Oxelösund och Virsbo, Sverige; Mobile, Alabama, USA
• SSAB Europe: Luleå, Borlänge och Finspång, Sverige; Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää, Oulainen, Pulkkila och Toijala, Finland
• SSAB Americas: Montpelier, Iowa, USA
• Ruukki Construction: Järnforsen, Sverige, Oborniki, Polen
• Tibnor: Köping, Sverige

Dessa produktionsorter omfattar tillsammans följande verksamheter: alla stålverk, alla valsverk, all ytbeläggning och alla rörverk. Klipplinjer är inkluderade om de är lokaliserade på dessa anläggningar.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 30 GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL STYRNING YTTERLIGARE INFORMATION STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Hållbarhet i värdekedjan

SSABs värdekedja har idag olika grad av påverkan på omvärlden. SSAB arbetar för att hantera och minimera påverkan på ett ansvarsfullt sätt. Genom ny teknik och omställning av verksamheten kommer SSABs påverkan på omvärlden, främst miljö, minska avsevärt under den närmaste tioårsperioden.

Påverkan från SSABs verksamhet nu och i framtiden

Fas	Miljöpåverkan	Mänskliga rättigheter och arbetsrätt hos leverantörer	Hälsa och säkerhet
RÅMATERIAL	Måttlig påverkan:
	Järnmalm, kol och skrot
	Fossilfri järnsvamp och skrot
STÅLPRODUKTION	Hög påverkan:
	Koldioxidutsläpp
	Avfall och biprodukter
	Användning av energi och råvaror
	Hälsa och säkerhet
	Fossilfri stålproduktion
STÅLETS ANVÄNDNINGSFAS	Måttlig påverkan:
	Användning
	Höghållfast stål ger redan idag
	miljöfördelar i form av lägre
	vikt och bränsle
TRANSPORTER	Måttlig påverkan:
	Koldioxidutsläpp
	Användning av fossila bränslen
	Hälsa och säkerhet, arbetsrätt
	hos leverantörer
	Fossilfria transporter
ÅTERANVÄNDNING	Låg påverkan:
	Återvunnet stålskrot används i
	ljusbågsugnar och till viss del
	även i masugnar
	Återvunnet fossilfritt skrot

BIPRODUKTER OCH AVFALL: En stor del av biprodukter kan säljas vidare
TRANSPORT: Fartyg, järnväg och väg

Innovationer för framtiden

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 31 GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL STYRNING YTTERLIGARE INFORMATION STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Miljö

SSAB har åtagit sig att minimera verksamhetens negativa miljöpåverkan, och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten till omkring 2030, ständigt arbeta för att minimera utsläpp och förbättra material- och energieffektiviteten.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 32 GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL STYRNING YTTERLIGARE INFORMATION STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Klimat

Miljömässiga fördelar med SSABs stål

SSAB har ett brett sortiment av höghållfasta och slitstarka stål som ger miljöfördelar redan idag i användningsfasen tack vare lägre vikt och högre kapacitet i kundernas slutprodukter. SSAB beräknar och följer upp de viktminskningar som uppnås i slutprodukterna genom ökad användning av höghållfasta stål. Under året uppnåddes en insparad volym av 1 071 (1 025) tusen ton stål. Det avser viktminskning genom uppgradering till SSABs höghållfasta stål jämfört med praxis i respektive kundsegment.

Utsläpp av växthusgaser

SSABs årliga koldioxidutsläpp i Sverige och Finland motsvarar cirka 10 % respektive 7 % av de totala nationella utsläppen och det är därmed av stor vikt för respektive lands klimatmål att SSABs utsläpp minskar. Merparten av SSABs direkta koldioxidutsläpp, scope 1, kommer från den nordiska, järnmalmsbaserade stålproduktionen och härrör från användningen av koks och kol som reduktionsmedel vid ståltillverkning. SSABs nordiska anläggningar hör till de mest CO 2 - effektiva i världen, framför allt beroende på användningen av högvärdig järnmalmspellets och högkvalitativ koks. Det finns begränsade möjligheter att ytterligare minska utsläppen från nuvarande processer, och innan den planerade omställningen är genomförd kommer de direkta utsläppen i hög grad att variera med stålproduktionen.

De indirekta koldioxidutsläppen från inköpt energi, scope 2, kommer främst från driften av elektriska ljusbågsugnar vid anläggningarna i USA, men också till exempel från förbrukningen av el för valsning av stål i både USA och Norden. SSAB köper in el och värme utifrån den energimix som finns tillgänglig på respektive lokal marknad, förutom till anläggningen i Montpelier, USA, där elleverantören ger lokal industri förtur till förnybar el, till största delen vindkraft.

Mål: Minskning av utsläpp av växthusgaser samt cirkularitet

	Mål 2022	Mål 2025	Mål 2026	Mål 2030	Mål 2031	Mål 2032
CO 2 e-minskning, miljoner ton ¹⁾	0,8	0,5	1,2	1,8	3,1	4,0
CO 2 e-minskning ¹⁾	7 %	4 %	10 %	15 %	26 %	34 %
Användning av skrot/H-DRI ²⁾	19 %	20 %	29 %	39 %	46 %	54 %
Slagganvändning ³⁾	83 %	82 %	100 %	100 %	105 %	107 %

1) Minskning jämfört med basåret 2018. Science Based Targets initiative (SBTi) har godkänt målet för C0 2 e för år 2032. Inkluderar scope 1- och scope 2-utsläpp.
2) Eget skrot, inköpt skrot och H-DRl (Fossil-free Direct Reduced Iron) som ersätter dagens användning av järnmalmspellets i masugn. Avser verksamheten i Sverige och Finland.
3) Slagg från både malmbaserad och skrotbaserad stålproduktion. Avser verksamheten i Sverige och Finland.

Ett sätt att uppnå miljömässiga fördelar är konceptet SSAB EcoUpgraded, som minskar CO 2 -utsläppen både per producerad enhet stål samt under hela produktens livslängd. Genom att uppgradera till höghållfasta stål kan vikten minskas på slutprodukterna med bibehållen hållfasthet och livslängd samtidigt som produktiviteten ökar jämfört med standardstål. För fordon och maskiner som använder fossila drivmedel har användningsfasen den största miljöpåverkan. Användning av höghållfasta stål ger då betydande bränslebesparingar och därmed lägre CO 2 -utsläpp. I SSAB EcoUpgraded- appen kan SSABs kunder ange maskintyp och driftparametrar och få information om de beräknade bränsle- och CO 2 - besparingarna.

SSAB ECOUPGRADED MINSKAR KOLDIOXID- UTSLÄPPEN

Mål: Resurseffektivitet

	Tusen ton	Mål 2022	Mål 2023	Mål 2024	Mål 2026	Mål 2030
Insparad volym stål	1 071	1 000	1 050	1 095	1 165	1 290

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 33 GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL STYRNING YTTERLIGARE INFORMATION STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

SSAB beräknar även övriga indirekta koldioxidutsläpp, scope 3, men av kostnads- och resursskäl görs detta vartannat år, senast 2021 baserat på 2020 års siffror. Den största delen av SSABs scope 3-utsläpp kommer från inköpta råmaterial samt från bearbetning av sålda produkter.

Mål och utfall

SSABs mål för utsläpp av växthusgaser är godkänt av Science Based Targets initative (SBTi), utifrån ambitionsnivån ”under 2°C”. Det omfattar scope 1 och scope 2 och innebär en minskning av utsläppen med 35 % mellan åren 2018 och 2032. Inga större minskningar av utsläppen förväntas ske de första åren jämfört med 2018, även om den ökade andelen förnybar elektricitet vid anläggningen i Montpelier, USA, har bidragit positivt. De stora utsläppsminskningarna kommer att ske i samband med omställningen till fossilfri stålproduktion.

SSABs utsläppsmål kommer att behöva uppdateras senast 2025 för att vara i linje med 1,5°C-nivån. Uppdateringen av målet kommer att inkludera den accelererade omställningen av de nordiska produktionsanläggningarna, som kommunicerades i januari 2022 och som därför inte legat till grund för det nuvarande klimatmålet som godkändes av SBTi 2020.

Under 2022 minskade utsläppen av scope 1 till 9 827 (10 641) Kton i linje med den lägre produktionen.# Utsläpp av växthusgaser (GRI 305-1)

	Kton	2022	2021	2020	2019	2018
Utsläpp från produktionen, scope 1
Malmbaserad stålproduktion i Norden		9 209	9 916	8 697	9 414	9 549
Sverige		5 334	5 335	5 076	5 834	5 198
Finland		3 875	4 581	3 621	3 581	4 352
Skrotbaserad stålproduktion i USA		602	706	757	723	765
Övriga rapporterade anläggningar		16	19	17	16	18
Totalt		9 827	10 641	9 471	10 154	10 333

(1 029) Kton på grund av en generell ökning av emissionsfaktorerna för växthusgaser. Koldioxidintensiteten (scope 1 och 2, ton CO 2 e per ton råstål) var 1,95 (1,80) i den nordiska stålproduktionen och 0,57 (0,55) i den skrotbaserade stålproduktionen i USA. 2021 gick SSAB med i kampanjen Business Ambition for 1.5°C och gjorde ett åtagande att sätta ett långsiktigt nettonoll-mål (2050) för scope 1, scope 2 och relevanta delar av scope 3. Målet ska beslutas senast 2024. Under året påbörjade SSAB arbetet med att sätta ett science based target för scope 3-utsläpp.

Utsläpp av växthusgaser (GRI 305-2)

	Kton	2022	2021	2020	2019	2018
Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft och värme, scope 2
Malmbaserad stålproduktion i Norden		442	381	332	428	436
Sverige		113	34	32	74	55
Finland		329	346	300	354	382
Skrotbaserad stålproduktion i USA		725	636	990	981	1 031
Övriga rapporterade anläggningar		13	13	17	18	19
Totalt		1 180	1 029	1 339	1 427	1 487

1) Växthusgasutsläppen mäts i koldioxidekvivalenter (CO 2 e). Biogena CO 2 e-utsläpp är inte relevanta för SSAB och ingår därför inte i rapporteringen. De direkta CO 2 e-utsläppen (scope 1) har beräknats i enlighet med instruktionerna i WBCSD GHG Protocol, tillsammans med ytterligare riktlinjer från EU och/eller nationella myndigheter. Scope 1-utsläpp för Norden för år 2022 är preliminära. Pågående verifieringsprocess inom EU-ETS för utsläppsrapporter för växthusgaser kan medföra mindre justeringar. För el är indirekta CO 2 e-utsläpp (scope 2) beräknade med hjälp av marknadsbaserade emissionsfaktorer för den totala elkonsumtionen utan avdrag för egenproducerad elektricitet. Generiska emissions- faktorer används för produktionen av inköpt värme. Utsläpp från valsningsprocesserna ingår i siffrorna för stålproduktionen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 34

GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL STYRNING YTTERLIGARE INFORMATION STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Andra indirekta utsläpp av växthusgaser, scope 3 (GRI 305-3)

	Kton	2021	2020	2019	2018	2017
1. Köpta råvaror, varor och tjänster		n/a	2 428	2 142	2 142	1 827
3. Energirelaterade verksamheter (bränslen och el)		n/a	346	370	370	395
4. Uppströms transporter		n/a	254	236	236	n/a
5. Avfall från verksamheten		n/a	181	43	43	51
6. Tjänsteresor		n/a	2	8	8	7
7. Anställdas resor till/från arbetet		n/a	32	36	36	36
9. Nedströms transporter och distribution		n/a	507	501	501	512
10. Bearbetning av sålda produkter		n/a	2 017	2 268	n/a	n/a
Totala utsläpp, scope 3		n/a	5 767	5 604

Scope 3-beräkningen har utförts i enlighet med kraven i Greenhouse Gas Protocol Corporate Value Chain (scope 3) Accounting and Reporting Standard (WRI & WBSCD 2011). Data är tillgänglig med ett års eftersläpning. Beräkning av scope 3-utsläpp görs vartannat år från och med 2019. En fullständig rapport över scope 3-beräkningen 2020 finns tillgänglig på SSABs hemsida. För 2019 har 2018 års värden använts samt ny beräkning av kategori 10. Värden för vissa kategorier saknas för åren 2017 och 2018 och totala utsläpp är därför inte jämförbara. Utsläppen av växthusgaser beräknas som CO 2 -ekvivalenter. Biogena utsläpp är inte inkluderade i beräkningen.

Direkta utsläpp av växthusgaser, scope 1, per produktionsort

	Kton	2022	2021
SSAB Brahestad		3 814	4 501
SSAB Luleå		3 363	3 386
SSAB Oxelösund		1 751	1 722
SSAB Montpelier		287	381
SSAB Mobile		315	324
SSAB Borlänge		221	228
SSAB Tavastehus		61	80
SSAB Finspång		11	12
SSAB Kankaanpää		4	5

Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft och värme, scope 2, per produktionsort

	Kton	2022	2021
SSAB Brahestad		281	293
SSAB Luleå		42	13
SSAB Oxelösund		41	12
SSAB Montpelier		241	197
SSAB Mobile		483	438
SSAB Borlänge		30	9
SSAB Tavastehus		48	53
SSAB Finspång		1	0
SSAB Kankaanpää		2	2

Övriga utsläpp till luft

SSABs verksamhet ger också upphov till andra betydande utsläpp till luft, som stoft (PM), svaveloxider (SOx) och kväveoxider (NOx). SSAB säkerställer att utsläppen hålls inom ramen för utsläppsvillkor och andra krav från miljömyndigheterna.

Scope 1 och 2 utsläpp per land

• Sverige (scope 1): 5 334
• Sverige (scope 2): 113
• Finland (scope 1): 3 875
• Finland (scope 2): 329
• USA (scope 1): 602
• USA (scope 2): 725

		USA	Finland	Sverige
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000

Växthusgasintensitet (GRI 305-4)

	Ton CO 2 e-utsläpp/ton råstål	2022	2021	2020	2019	2018
Malmbaserad stålproduktion i Norden		1,95	1,80	1,79	1,89	1,82
Skrotbaserad stålproduktion i USA		0,57	0,55	0,70	0,70	0,71
Genomsnitt		1,51	1,42	1,43	1,51	1,47

GHG-intensiteten är rapporterad som intensitet för emission per produkt (ton CO 2 -utsläpp per ton producerat råstål). Den är beräknad som summan av utsläppen från scope 1 och scope 2 för SSABs järn- och stålproduktionsanläggningar samt valsverken, dividerat med den totala produktionen av råstål i ton.

Andra betydande utsläpp till luft (GRI 305-7)

	Ton	2022	2021	2020	2019	2018
Utsläpp av stoft (PM)		531	595	510	596	623
Utsläpp av svaveldioxid (SOx)		2 393	3 492	2 549	3 243	2 306
Utsläpp av kväveoxider (NOx)		3 484	3 135	3 274	3 316	3 323

1) Se fotnot 1) på föregående sida.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 35

GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL STYRNING YTTERLIGARE INFORMATION STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Energi

SSABs produktionsprocesser är energiintensiva. Därför sker ett systematiskt arbete med energieffektivisering och energiåtervinning i alla anläggningar, liksom med elproduktion från processgaser i stålverken, för att säkerställa en hög systemverkningsgrad och begränsa de totala utsläppen. Den totala energianvändningen (inklusive el, inköpta bränslen och inköpt värme) var 8 961 (9 376) GWh och energiintensiteten uppgick till 1 229 (1 146) kWh/ton råstål. El är den största energikällan och står för cirka 50 % av den totala energianvändningen. El används främst till att driva de elektriska ljusbågsugnarna vid de amerikanska anläggningarna. Naturgas, propan och eldningsolja används främst för olika värmnings- och värmebehandlingsprocesser. Genom att återta processgaser och värmeenergi vid koksverk, masugnar och stålverk kan SSAB dels använda energin för eget bruk, dels producera el och fjärrvärme som säljs externt. Återvunnen energi har använts för att producera fjärrvärme vid anläggningarna i Luleå, Brahestad och Oxelösund sedan 1980-talet, motsvarande cirka 90 % av de lokala fjärrvärmebehoven. SSAB har sedan tidigare prissäkrat större delen av elförbrukningen i Norden genom finansiella instrument och fysisk leverans (se not D.3). Under året har SSAB även sett över hur stålproduktionen kan anpassas ytterligare för att avlasta elnätet under delar av dygnet med hänsyn till det ansträngda läget på den nordiska elmarknaden. Elpriserna i USA är reglerade i respektive delstat.

Energianvändning, per region, 2022

	GWh	Norden 1)	USA 2)	Övrigt
Bränslen
Naturgas		1 102	2 150	3
Gasol		866	66
Olja		186	1
Icke förnybara bränslen, totalt		2 154	2 150	70
Elkraft, värme och ånga
Inköpt elkraft 1)		1 590	1 897	45
Inköpt värme		18
Elkraft som producerats från processgaser		1 037
Energianvändning, brutto		4 781	4 047	133
Såld elkraft och värme
Såld värme		1 077	18
Total energianvändning, netto 2)		3 704	4 047	115

1) Masugnsbaserad stålproduktion (stålverk, valsverk): Oxelösund, Luleå, Brahestad, Borlänge och Tavastehus.
2) Skrotbaserad stålproduktion (stålverk, valsverk): Mobile och Montpelier.

Energianvändning (GRI 302-1)

	GWh	2022	2021	2020	2019	2018
Bränslen
Naturgas		3 255	3 680	3 708	3 361	3 211
Gasol		932	815	684	817	1 174
Olja		187	163	214	425	376
Icke förnybara bränslen, totalt		4 374	4 658	4 606	4 603	4 761
Elkraft, värme och ånga
Inköpt elkraft 2)		3 532	3 357	3 271	3 448	3 311
Inköpt värme		18	18	21	28	28
Elkraft som producerats från processgaser		1 037	1 342	1 184	1 056	1 418
Energianvändning, brutto		8 961	9 375	9 082	9 135	9 518
Såld elkraft och värme
Såld värme		1 095	1 193	1 098	1 165	1 172
Total energianvändning, netto 3)		7 866	8 182	7 984	7 970	8 346

1) Mindre justeringar har gjorts för historiska data på grund av verifieringsprocessen inom EU-ETS för utsläppsrapportering av växthusgaser.
2) Inklusive externa bolag inom industriområdet.
3) Siffrorna inkluderar inte fordonsbränslen och inte heller de anställdas resor eller transporter.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 36

Information om klimatrelaterade risker och möjligheter enligt TCFD

Stålindustrin står för cirka 7 % av de totala koldioxidutsläppen globalt och påverkas därmed tydligt av skärpta regler och marknadsförändringar som syftar till att driva utvecklingen mot ett samhälle med låga koldioxidutsläpp. Samtidigt måste de potentiella effekterna av ett alltmer förändrat klimat beaktas, särskilt med avseende på SSABs produktionsanläggningar och leveranskedjan. För SSAB omfattar klimatriskerna främst två aspekter:

• EU och många andra länder har och kommer att införa allt striktare regler för att minska utsläppen av koldioxid.

Stålindustrin

Exempel på klimatrelaterade risker och möjligheter

Politik och reglering	Politik och reglering	Teknik
Risk / möjlighet	Beskrivning	SSABs mål är att bli det första stålföretaget som lanserar fossilfritt stål på marknaden.
Att bli först med fossilfritt stål
Osäkerhet kring utvecklingen av priset för CO 2 -utsläpp	Inom EU sätts priset för CO 2 -utsläpp inom ETS-systemet.
Risk att tidplanen för den fossilfria ståltillverkningen försenas.
Risker förknippade med uppskalningen av HYBRIT-tekniken.

Produkter och tjänster# SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 37

GENERELL INFORMATION | MILJÖ | SOCIAL | STYRNING | YTTERLIGARE INFORMATION

STRATEGIRAPPORT | HÅLLBARHETSREDOVISNING | BOLAGSSTYRNING | FINANSIELLA RAPPORTER

Scenarioanalys

Ett högt pris för CO 2 belastar utsläppsintensiv industri, men det gör en omställning till fossilfri stålproduktion relativt sett mer lönsam. SSABs tidplan för omställning till fossilfri stålproduktion är beroende av effektiva tillståndsprocesser och att nödvändig infrastruktur är på plats vid rätt tidpunkt, framförallt tillgång till fossilfri el. HYBRIT-tekniken för att framställa fossilfri järnsvamp är en viktig del i SSABs omställning mot fossilfri stålproduktion. Tekniken testas för närvarande i pilotskala, och uppskalningen till industriell skala är förknippad med utmaningar.

Möjlig finansiell påverkan +/- – – – Se även avsnittet SSABs riskhantering.

Med utgångspunkt i IPCC:s klimatscenarier RCP 2.6 och RCP 8.5, samt beskrivningar i SSP 1 och SSP 5, har SSAB sammanställt två klimatscenarier, med en tidshorisont på ungefär 20–25 år framåt i tiden, som också legat till grund för de interna analyserna av SSABs affärsstrategi. Både RCP och SSP-scenarierna beskrivs på bland annat SMHI:s hemsida.

• Scenario med låga framtida utsläpp: Den globala temperaturhöjningen begränsas till 2 grader och koldioxidutsläppen är negativa vid århundradets slut. Hög efterfrågan på hållbara produkter och högt regulatoriskt tryck har bidragit till att samtliga industrier ställt om till en verksamhet med lågt klimatavtryck.

• Scenario med höga framtida utsläpp: Den globala temperaturhöjningen är 4 grader vid århundradets slut och koldioxidutsläppen är 3 gånger så höga som idag. Globala överenskommelser om klimatpolitik och bindande åtaganden om utsläppsminskningar har inte kommit till stånd. Befolkningens resursintensiva livsstil fortsätter och även om vissa industrier ställer om mot lägre klimatavtryck, fortsätter andra oförändrat med höga utsläpp.

Fysiska klimateffekter: De fysiska klimatriskerna analyserades av SMHI, utifrån RCP 2.6 och RCP 8.5. I den fysiska klimatanalysen ingick temperatur, nederbörd, vindstyrka och tillförsel av vatten. Totalt sett analyserades 10 olika indikatorer. I analysen användes 3 olika tidsperioder: kort sikt (fram till 2040), medellång sikt (2040–2070) och lång sikt (2070–2100).

TVÅ KLIMATSCENARIER kommer att möta både nya striktare regler och förändrade marknadsförutsättningar i takt med att omvärlden försöker minska utsläppen.

• Klimatförändringar kan komma att ändra förutsättningarna för hur SSABs verksamhet bedrivs. SSAB har under de senaste åren noggrant analyserat olika risker till följd av den globala uppvärmningen, exempelvis förändringar i lagar och reglering rörande klimatfrågor och koldioxidutsläpp, men även positiva effekter som en ökad efterfrågan på stål med lägre klimatavtryck. Dessa analyser har varit en viktig del i utvecklingen av SSABs strategiska ambition att vara ledande i stålindustrins gröna omställning. Klimatrelaterade risker på kort sikt (närmaste tre åren) ingår i den årliga koncernövergripande riskprocessen. Olika klimatrelaterade frågeställ- ningar ingår också i den årliga strategi processen, exempelvis affärsstrategiska aspekter eller scenarioanalyser på lång sikt (se nedan).

Framtidsscenario (cirka 2050)

Stålindustrins position i respektive scenario	SSABs position i respektive scenario
Scenario med låga framtida utsläpp Globala överenskommelser har resulterat i en strikt internationell klimatpolitik och höga kostnader förknippat med CO 2 - utsläpp. Stora stålbolag har ställt om till fossilfri stålproduktion eller produktion med låga CO 2 -utsläpp, bland annat på grund av en stark efterfrågan. Stål med lågt CO 2 -avtryck har utvecklats över tid och blivit en standardprodukt. Förmågan att ställa om snabbt är och har varit en konkurrensfördel.	Stål med lågt CO 2 -avtryck är på väg att bli det nya normala. Under en övergångsperiod kan fossilfritt stål sannolikt motivera ett högre mervärde för kunden jämfört med standardstål. Denna prispremie bedöms dock vara mindre sannolik när hela industrin ställt om.
Scenario med höga framtida utsläpp De fysiska klimateffekterna har inte varit tillräckligt kännbara för en omfattande omställning och bristande global samordning har ytterligare fördröjt den. Många stålproducenter har fortsatt använda koldioxidintensiva produktionsmetoder men ett mindre antal har valt att ställa om och ta en nischad position med stål med låga utsläpp.	Det finns en efterfrågan på fossilfritt stål, men sannolikt i mindre omfattning än i scenariot ovan. Den möjliga prispremien för fossilfritt stål bedöms inte vara lika uttalad, men kan troligen realiseras över en längre tidsperiod.

Fysiska effekter av ett förändrat klimat

En övergripande sammanfattning visar att de största klimateffekterna vid SSABs anläggningar, både i scenarier med låga respektive höga framtida utsläpp, förväntas ske i form av varmare klimat och ökad nederbörd. För de nordiska anläggningarna i framförallt norra Sverige och Finland innebär det exempelvis ökad nederbörd i form av regn under vintern. SSAB ser kontinuerligt över de fysiska klimatriskerna på lokal nivå. SSAB tar hänsyn till framtida klimatförändringar vid såväl planeringen som genomförandet av den omställning som sker mot fossilfri stålproduktion, men merkostnaderna för detta bedöms inte bli signifikanta för koncernen som helhet.

	Högre framtida utsläpp	Lägre framtida utsläpp	Högre framtida utsläpp	Lägre framtida utsläpp	Högre framtida utsläpp	Lägre framtida utsläpp	Högre framtida utsläpp	Lägre framtida utsläpp
Temperatur
Nederbörd 2)
Vindstyrka
Vattendrag och hav
Luleå
Oxelösund
Raahe
Mobile
Montpelier
Grad av förändring	Stor	Medelstor	Liten	Ingen	Stor	Medelstor	Liten	Ingen
Summering av uppskattade förändringar
1) Summering av uppskattade förändringar för tidsperioden 2040–2100, gjord av SSAB.
2) Uppskattning av årlig nederbörd. Graden av förändring varierar mellan årstider.

Scenarioanalys

Under året genomfördes en övergripande analys av affärsstrategin utifrån två olika klimatscenarier; låga respektive höga framtida nivåer av koldioxidutsläpp (se faktaruta), samt simuleringar utförda av SMHI avseende lokala klimatförändringar vid SSABs största produktionsanläggningar. SSABs affärsstrategi i olika klimatscenarier SSABs strategi att ställa om till fossilfri ståltillverkning och som första stålbolag lansera fossilfritt stål på marknaden är väl positionerad i båda scenarierna.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 38

GENERELL INFORMATION | MILJÖ | SOCIAL | STYRNING | YTTERLIGARE INFORMATION

STRATEGIRAPPORT | HÅLLBARHETSREDOVISNING | BOLAGSSTYRNING | FINANSIELLA RAPPORTER

Upplysningar enligt EU:s taxonomi

SSABs stålverksamhet ingår i EU:s taxonomi i kategorin för järn- och ståltillverkning. Stålproduktionen inkluderar alla ekonomiska aktiviteter som ingår i divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas, vilket motsvarar i princip 100 % av SSABs koldioxidutsläpp (scope 1). Externa intäkter, investeringar och driftsutgifter, enligt särskilda definitioner, från ståltillverkningen räknas därmed som inkluderade (eligible) i taxonomin.

Externa intäkter, investeringar samt driftsutgifter från produktkategorin sandwichpaneler, som ingick i taxonomirapporteringen 2021, bedöms som icke-väsentliga i ett koncernperspektiv och ingår inte i taxonomirapporteringen 2022.

Definitioner av ekonomiska aktiviteter

Inom järn- och ståltillverkning är följande NACE-koder relevanta:

• C19.10 Tillverkning av koksugnsprodukter
• C24.10 Tillverkning av enklare järn och stål samt av ferrolegeringar
• C24.20 Tillverkning av rör, hålprofiler och tillhörande beslag, av stål
• C24.32 Kallvalsning av smal bandplåt
• C24.52 Gjutning av stål
• C25.11 Tillverkning av metallkonstruktioner och delar av konstruktioner
• C25.61 Behandling och beläggning av metaller

Utöver ovanstående verksamheter bedriver SSABs ståldivisioner även verksamhet utan specifika NACE-koder som betning, glödgning, spaltning, formatklippning och paketering. I tillägg finns även stödjande eller kompletterande aktiviteter såsom vattenanvändning, reningsverk, återvinning av restprodukter, deponier, kraftverk, produktion av vätgas och syre. SSAB har gjort bedömningen att dessa aktiviteter också ingår i kategorin järn- och ståltillverkning.

Gränsvärde för klimat

EU:s taxonomi omfattar gränsvärden för hur ekonomiska aktiviteter kan anses bidra väsentligt till att minska klimatpåverkan eller att bidra till att klimatförändringarna begränsas. Gränsvärdena finns i Annex 1 till den delegerade akten C (2022) 2800/3 och på den särskilda webbplatsen EU Taxonomy Compass.

• Inget av SSABs stålverk som producerar järnmalmsbaserat stål klarar gränsvärdena för framställning av råjärn eller koks (se punkt a.i. respektive a.iii i Annex I under 3.9 Tillverkning av järn och stål).
• SSABs skrotbaserade ståltillverkning i elektriska ljusbågsugnar (anläggningarna Mobile och Montpelier i USA) använder mer än 90 % återvunnet stål och uppfyller därmed kriterierna enligt (b.ii).

Kriterier för att inte orsaka betydande skada

Taxonomin omfattar även gränsvärden för att inte orsaka betydande skada, inom områdena klimatanpassning, vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi, föroreningar samt biologisk mångfald. Gränsvärdena finns definierade i flera appendix till den delegerade akten samt på webbplatsen EU Taxonomy Compass.

SSABs skrotbaserade ståltillverkning bedöms inte orsaka betydande skada, utifrån SSABs analys av taxinomins kriterier. Analysen utgår från SSABs bedömning av syftet med regleringen samt utifrån ett väsentlighetsperspektiv. Regleringen av taxonomin är i många avseende svårtolkad, särskilt för verksamheter som ligger utanför EU och därmed inte omfattas av den europeiska miljöregleringen som flera av kriterierna hänvisar till, samtidigt som praxis saknas avseende tolkning.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 39 GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL STYRNING YTTERLIGARE INFORMATION STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

• Klimatanpassning: SSABs klimatriskanalys har genomförts i enlighet med vedertagna klimatmodeller och med en upplösning på 0,22 grader (cirka 25 kilometer) samt utsläppsscenarierna RCP 2.6 och RCP 8.5. Inga betydande väsentliga risker har identifierats. Läs mer på sida 37–38.
• Vatten och marina resurser: SSABs skrotbaserade anläggningar har erforderliga tillstånd för uttag av grundvatten, utsläpp av kylvatten, processavloppsvatten och dagvatten. Båda anläggningarna har fastställda rutiner och processer för att förhindra utsläpp. Båda anläggningarna är lokaliserade i områden med låg vattenstress.
• Föroreningar: På SSABs skrotbaserade anläggningar finns två brandskyddsmedel med låg koncentration (<1%) av långlivade organiska föroreningar, så kallade POP’s. Spår av kvicksilver kan förekomma i ett fåtal produkter kopplade till produktionsprocesserna. Fyra typer av köldmedia med ozonnedbrytande ämnen är i bruk och utbyte av dessa sker i enlighet med gällande regelverk. SSAB bedömer att man uppfyller såväl RoHS-direktivet som REACH Annex XVII (Begränsningslistan). SSABs kemikalieanvändning omfattar dock vissa ämnen på Begränsningslistan men användningen av dessa strider inte mot de aktuella kraven. Ämnen enligt REACH Artikel 59 (Kandidatförteckningen) eller andra ämnen som uppfyller kriterierna enligt REACH Artikel 57 kan finnas i de kemikalier som SSAB använder. Dessa eventuella ämnen redovisas inte närmare här eftersom SSABs ståltillverkning i USA kan kategoriseras som en samhällsviktig funktion. Det grundar sig i att ståltillverkning är en så kallad Critical Manufacturing Sector enligt U.S. Cybersecurity and Infrastructure Security Agency (CISA) samt Presidential Policy Directive 21. Angående krav på bästa tillgängliga teknik och föreskrivna utsläppsnivåer så lyder SSABs verksamhet i USA under amerikansk lagstiftning. SSAB har de miljötillstånd som krävs och sammantaget får det anses att verksamheten uppfyller de krav som är relevanta.
• Biologisk mångfald: Risker för biologisk mångfald till följd av utsläpp till vatten, luft eller mark hanteras inom ramen för det miljötillstånd som finns för verksamheterna. Erforderliga försiktighetsmått har vidtagits och riskerna bedöms därmed inte som betydande. SSAB följer relevant amerikansk lagstiftning inom detta område även om SSAB hittills inte varit skyldiga att upprätta någon formell miljökonsekvensbeskrivning för anläggningarna. Anläggningarna ligger inte heller nära (inom 50 km) något område som bedöms vara särskilt känsligt, som till exempel Natura 2000-områden, Unescos världsarv eller andra särskilt viktiga områden för biologisk mångfald.

Minimiskyddsåtgärder

Taxonomin omfattar även så kallade minimiskyddsåtgärder, som innebär att företag ska ha processer på plats för att säkerställa att internationella ramverk för ansvarsfullt företagande efterlevs i den egna verksamheten och i värdekedjan, exempelvis FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. SSAB bedömer att arbetet som bedrivs inom bland annat affärsetik, antikorruption, hälsa och säkerhet samt ansvarsfulla inköp motsvarar sådana processer och adresserar identifierade risker. Se även avsnittet om mänskliga rättigheter.

Definitioner och kommentarer

• Externa intäkter: Summa externa intäkter enligt not B.2. Intäkter och övriga rörelseintäkter.
• Investeringar: Summa investeringar i materiella och immateriella tillgångar samt nyttjanderättstillgångar. Beloppet överensstämmer med totala investeringar under året enligt not C.1. Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar och not C.2. Leasing.
• Driftsutgifter: Fasta kostnader för underhåll, fast egendom samt forskning och utveckling. De fasta kostnaderna enligt definitionen i taxonomin uppgår till cirka 6 % av rörelsens totala kostnader enligt not B.3. Rörelsens kostnader.

Andelen av aktiviteter som omfattas av taxonomin är i linje med föregående års rapportering. Inga jämförelsevärden finns för andelen miljömässigt hållbara verksamheter. SSABs hållbarhetslänkade obligationer syftar till att finansiera allmän affärsverksamhet och inte någon specifik verksamhetsdel.

Omsättning

Kriterie för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)	Kod	Omsättning, totalt (MKr)	Omsättning, andel (%)	Begränsning av klimatförändringar (%)	Anpassning till klimatförändringar (%)	Vatten och marina resurser (%)	Cirkulär ekonomi (%)	Föroreningar (%)	Biologisk mångfald och ekosystem (%)	Minimiskyddsåtgärder (%)	Taxonomiförenlig andel av omsättningen (%)	J/N
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1. Miljömässigt hållbara verksamheter (förenliga med taxonomin)
Skrotbaserad stålproduktion		3.9 (b)	39 833	31	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	31	Om- ställ- ning
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej förenliga med taxonomin)
Järnmalmsbaserad stålproduktion		3.9 (a)	65 595	51
Summa A.1. och A.2.			105 428	82
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin			23 315	18
Summa A + B			128 743	100

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 40 GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL STYRNING YTTERLIGARE INFORMATION STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Investeringar

Kriterie för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)	Kod	Investeringar, totalt (Mkr)	Investeringar, andel (%)	Begränsning av klimatförändringar (%)	Anpassning till klimatförändringar (%)	Vatten och marina resurser (%)	Cirkulär ekonomi (%)	Föroreningar (%)	Biologisk mångfald och ekosystem (%)	Minimiskyddsåtgärder (%)	Taxonomiförenlig andel av investeringar (%)	J/N
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1. Miljömässigt hållbara verksamheter (förenliga med taxonomin)
Skrotbaserad stålproduktion		3.9 (b)	907	17	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	17	Om- ställ- ning
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej förenliga med taxonomin)
Järnmalmsbaserad stålproduktion		3.9 (a)	3 811	73
Summa A.1. och A.2.			4 718	90
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin			529	10
Summa A + B			5 247	100

Driftsutgifter

Kriterie för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)	Kod	Driftsutgifter, totalt (Mkr)	Driftsutgifter, andel (%)	Begränsning av klimatförändringar (%)	Anpassning till klimatförändringar (%)	Vatten och marina resurser (%)	Cirkulär ekonomi (%)	Föroreningar (%)	Biologisk mångfald och ekosystem (%)	Minimiskyddsåtgärder (%)	Taxonomiförenlig andel av driftsutgifter (%)	J/N
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1. Miljömässigt hållbara verksamheter (förenliga med taxonomin)
Skrotbaserad stålproduktion		3.9 (b)	754	14	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja	14	Om- ställ- ning
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej förenliga med taxonomin)
Järnmalmsbaserad stålproduktion		3.9 (a)	4 513	82
Summa A.1. och A.2.			5 267	95
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin			270	5
Summa A + B			5 537	100

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 41 GENERELL INFORMATION MILJÖ SOCIAL STYRNING YTTERLIGARE INFORMATION STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Materialanvändning (GRI 301-1)

Material	Kton 2022	Kton 2021	Kton 2020	Kton 2019	Kton 2018
Järnmalmspellets	6 483	7 601	6 417	6 813	7 130
Skrot (externt + internt)	3 705	3 828	3 689	3 658	3 803
Reduktionsmedel 1)	2 299	2 594	2 309	2 525	2 526
Återvunnet material	717	973	823	767	914
Slaggbildare 2)	717	789	661	699	756
Legeringar	110	122	101	111	119
Metall- och färgbeläggningar	46	61	57	52	54
Totalt icke förnybara material	14 077	15 968	14 057	14 625	15 302

1) Koks, kol och andra reduktionsmedel såsom olja.
2) Kalksten, bränd kalk, dolomit, karbid, etc.

Avfall, total mängd

Typ av avfall	Kton 2022	Kton 2021	Kton 2020	Kton 2019	Kton 2018
Industriavfall till deponi	333	369	331	366	356
Farligt avfall	48	54	51	52	53
Icke farligt avfall	58	81	63	69	66
Total mängd	439	502	445	487	475

Restprodukter (306-3)

Typ av restprodukt	Kton 2022	Kton 2021	Kton 2020	Kton 2019	Kton 2018
Restprodukter från malmbaserad stålproduktion	2 932	3 888	3 897	3 648	3 659
Använts internt eller externt	2 440	3 294	3 578	3 300	3 271
Restprodukter från skrotbaserat stålproduktion	754	713	762	719	696
Använts internt eller externt	685	642	685	644	626
Summa restprodukter	3 686	4 601	4 659	4 367	4 355
Använts internt eller externt	3 125	3 936	4 263	3 944	3 897

Material och avfall

När det är möjligt återvinner och återanvänder SSAB restmaterial i ståltillverkningsprocesserna för att utvinna mer värde, minska förbrukningen av nya råvaror och minimera mängden avfall som deponeras. Exempelvis kan användningen av skrot optimeras i ståltillverkningen, för att minska behovet av järnmalm som insatsvara. I den nordiska verksamheten arbetar SSAB med återcirkulering av material till den egna produktionen; bearbetning och försäljning av biprodukter som slagg samt hantering av avfall som inte har någon miljömässig eller ekonomisk försvarbar avsättning.

Skrot som råmaterial

I de amerikanska anläggningarna används nära 100 % metallskrot som råvara, och även de nordiska, järnmalmsbaserade anläggningarna använder ungefär 20 % skrot som råvara. Totalt inom SSAB uppgick skrotanvändningen på årsbas till 3,7 (3,8) miljoner ton, av vilket cirka 1,0 miljoner ton var internt genererat skrot.

Slagganvändning

Stålproduktion ger upphov till en rad olika restprodukter, till exempel slagg, slam och stoft. Material som inte kan återcirkuleras internt vidareförädlas till biprodukter, och säljs vidare externt. Biprodukter som slagg används i olika industrier, till exempel inom vägkonstruktion och som ersättning för cement.# Återvinning och hantering av avfall

Avfall där det inte finns något miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart alternativ för användning måste antingen skickas till egna deponier eller till externa avfallsmottagare, i enlighet med gällande lagstiftning. På de stora anläggningarna i Norden har SSAB egna deponier, för exempelvis stoft och slam från järn- och stålproduktionen. Dessa deponier drivs i enlighet med erforderliga tillstånd och efterlevnaden övervakas av tillsynsmyndigheter. SSAB har inte några egna deponianläggningar eller transporter för avfall vid sina verksamheter i USA. Materialet som skickas till deponier i USA provtas av en tredjepartsleverantör och klassificeras före leverans. Samtliga SSABs anläggningar har egna övervaknings- och datainsamlingssystem som uppfyller myndigheternas krav. SSAB arbetar löpande med att minska avfallsmängderna och öka användningen av restprodukter.

Mål och utfall

SSABs mål för cirkularitet definieras som den sammanlagda användningen av skrot och fossilfri järnsvamp i den nordiska stålproduktionen. Målet är att användningen av skrot och fossilfri järnsvamp i Norden ska uppgå till 29 % år 2025, när anläggningen i Oxelösund konverteras till en ljusbågsugn. Utfallet för 2022 var 19 (18) %. SSAB har också som mål att hela den nordiska årliga slaggproduktionen ska komma till användning internt eller externt från 2025 och framåt. Utfallet för 2022 var 83 (81) %.

Vatten

Ansvar och styrning

Uttag av vatten och utsläpp till vatten är reglerat enligt beslut från respektive miljömyndighet. På varje anläggning finns lokala instruktioner för exempelvis skötsel av reningsanläggningar och kontroller av utsläpp till vatten. I Sverige och Finland sker även samordnad kontroll av vattenkvaliteten i de vattenförekomster där utsläpp sker. Kontrollerna finansieras gemensamt med andra verksamheter som belastar samma recipient.

Uttag av ytvatten (sötvatten)

SSAB tar in kylvatten från floder, älvar, sjöar och åar, exempelvis Lule älv (anläggningen i Luleå), Dalälven (Borlänge), Nyköpingsån (Oxelösund), Kuljunlahti-sjön (Brahestad) och Vanajavesi-sjön (Tavastehus). Anläggningen i Iowa tar in vatten från Mississippifloden. Anläggningen i Alabama använder grundvatten. Det motsvarar mindre än 1 % av SSABs totala sötvattenuttag.

Uttag av ytvatten (salt-/bräckt vatten)

För anläggningarna i Luleå, Brahestad och Oxelösund tar SSAB även in kylvatten från Östersjön.

Områden med vattenstress

Enligt WRI:s kartläggning av områden med vattenstress ligger SSABs samtliga stålverk i områden med låg risk för vattenstress, med undantag för Oxelösund, som ligger i område med medel till hög risk på grund av låga grundvattennivåer. SSAB använder dock inte grundvatten som kylvatten i Oxelösund och behovet av ytvatten i form av sötvatten kommer att minska när anläggningen ställs om till elektrostålverk. Den planerade ljusbågsugnen kommer att kylas med havsvatten.

Biologisk mångfald

SSAB strävar efter att integrera ekosystemtjänster i verksamheten för att främja den biologiska mångfalden. Det är ett långsiktigt arbete som innebär en bredd av aktiviteter; från att beakta ekosystemtjänster vid planering och utveckling av verksamheten, till att bevara och underhålla den flora och fauna som redan finns. Det kan också handla om att nyttja vegetation inom industriområdena i syfte att minska spridning av damm och binda luftföroreningar eller att skapa rekreationsområden för allmänheten. Ekosystemtjänster är ett begrepp som omfattar alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger och som bidrar till människans välfärd och livskvalitet.

Lokala initiativ

Det finns flera exempel på lokala överenskommelser med kommuner, länsstyrelser eller intresseorganisationer, där SSAB samverkar med biologer från myndigheter eller andra organisationer för att till exempel bevara död ved för att skapa faunadepåer, planera för fågelholkar eller naturlig växtetablering och ängsmark, exempelvis vid avslutning av deponier. Under 2022 har inventeringar gjorts av bland annat naturvärden och häckande fågel inom industriområdena i både Luleå och Brahestad. Resultaten från dessa inventeringar kommer att beaktas inom ramen för pågående miljötillståndsprövningar.

Utsläpp till vatten

Ton	2022	2021	2020	2019	2018
Suspenderade ämnen	302	164	76	196	230
Mineralolja	2	1	2	2	8

Total vattenanvändning per källa (GRI 303-1)

Miljon m³	2022	2021	2020	2019	2018
Ytvatten (sötvatten)	190	196	180	180	206
Ytvatten (saltvatten)	196	205	198	198	225
Kommunalt vatten	2	1	1	1	1
Total vattenanvändning	388	402	379	379	432

Exempel från tidigare år:

• Överenskommelse med Borlänge kommun om att bevara ett värdefullt rekreationsområde i Islingbyholen med unik miljö och stora natur- och kulturvärden samt att hålla det tillgängligt för allmänheten. Vidare har SSAB anpassat mark och vegetation vid en befintlig bullervall i syfte att skapa ett så kallat insektshotell i större skala tillsammans med kommunen.
• Restaurering av våtmark uppströms anläggningen i Oxelösund i samverkan med Sportfiskarna och markägare i området. Våtmarken medför en återskapad lekplats för gädda i Långsjön i Sörmland i syfte att lokalt stabilisera ekosystemet, minska tillförseln av näringsämnen i Östersjön och att på sikt minska algblomningen.

Ansvar och styrning för miljöarbetet

SSABs koncernledning har beslutat om direktiv och instruktioner för miljöarbetet. Koncernens tekniska direktör är ansvarig för miljöarbetet. Miljöchefer i respektive land samordnar arbetet genom exempelvis miljöråd med representanter från ståldivisionerna samt Tibnor och Ruukki Construction. Ansvaret för efterlevnad av miljöarbetet ligger i linjeorganisationen och varje anläggning har en egen miljöfunktion för att övervaka efterlevnaden av lagstiftning och miljötillstånd. De lokala miljöfunktionerna hanterar även lokala intressentdialoger, exempelvis kontakt med tillsynsmyndigheter. Alla SSABs produktionsanläggningar är certifierade enligt ISO 14001. Miljöarbetet följs upp på olika nivåer: lokalt, för divisioner och dotterbolag samt koncernövergripande. Uppföljning sker till exempel mot lagkrav, krav från myndigheter och andra miljöaspekter som identifierats som betydande. Utsläpp av koldioxid är en parameter som följs på alla nivåer och som även redovisas kvartalsvis och årsvis i den externa kommunikationen.

Social

SSAB vill vara det säkraste stålföretaget i världen, och ha en ledande hållbarhetsprestanda, exempelvis inom områdena Ansvarsfulla inköp och Inkludering och mångfald.

Anställda

SSAB hade vid slutet av året 15 326 anställda, en ökning med 248 jämfört med föregående år. SSAB har flest anställda i Sverige, följt av Finland och USA. 95 % är tillsvidareanställda. 21 % av personalstyrkan är kvinnor. Personalomsättningen uppgick till 8,1 (6,9) % och under året anställdes 990 (776) nya medarbetare.

Kompetensutveckling

SSAB har flera interna utvecklingsprogram för olika nivåer av organisationen, exempelvis ett internt affärsutvecklingsprogram och utbildning av mellanchefer. SSAB har även traineeprogram, exempelvis med fokus på digitalisering. Under året har SSAB bland annat fokuserat på kompetensutveckling i samband med den planerade omställningen av de nordiska anläggningarna. Exempelvis kommer ett pilotprogram vid anläggningen i Luleå att starta under 2023 med fokus på elektriker. SSAB har även sökt medel från EU:s Fond för rättvis omställning för både kompetens- och teknikutveckling i Luleå. En viktig del av kompetensutveckling är de årliga utvecklingssamtalen. 92 (94) % av tjänstemännen hade utvecklingssamtal under 2022.

Kollektivavtal och facklig representation

Alla SSABs anställda i Sverige och Finland omfattas av kollektivavtal och cirka 75 % av de anställda i Sverige och Finland är representerade av fackföreningar. För de anställda i USA samt övriga länder finns det olika arrangemang enligt praxis och arbetslagstiftning i respektive land. SSAB respekterar de anställdas rättigheter att organisera sig i enlighet med nationella lagar och bestämmelser. SSAB tillhandahåller kanaler för medarbetare att engagera sig i företagets aktiviteter och uttrycka sina åsikter, exempelvis via informationsmöten eller medarbetarundersökningar. Facken vid SSAB i Europa har ett europeiskt koncernråd (EWC, European Works Council), där exempelvis SSABs ledning informerar om frågor som är av betydelse för de anställda.

Personal som inte är anställd

På SSAB utförs arbete av olika entreprenörer, samarbetspartners och externa konsulter inom alla delar av organisationen och inom olika typer av arbetsområden, exempelvis städning av lokaler, underhållsarbete på produktionsanläggningarna och olika typer av IT-tjänster. SSAB har ingen central uppföljning av de olika externa resurserna utan detta hanteras på lokal nivå.

Ersättning

SSABs ersättningspolicy finns beskriven på sida 95. SSAB rapporterar total ersättning för vd och genomsnittlig total ersättning för anställda i moderbolaget i Styrelsens ersättningsrapport, som antas av årsstämman och finns publicerad på SSABs hemsida. SSAB följer inte upp den genomsnittliga löneökningen för koncernen som helhet.# Antal anställda per anställningskategori

	2022	2021	2020
Total personalstyrka	15 326	15 078	14 528
varav kvinnor	21 %	20 %	20 %
varav män	79 %	80 %	80 %
varav fast anställda	95 %	94 %	96 %
varav visstidsanställda	5 %	6 %	4 %
varav heltid	97 %	97 %	98 %
varav deltid	3 %	3 %	2 %
Sverige	6 507	6 346	6 083
Finland	4 810	4 816	4 687
USA	1 413	1 346	1 302

Antal fast anställda per kön och region

	2022	2021	2020
Fast anställda	14 568	14 235	13 974
varav kvinnor	20 %	19 %	19 %
varav män	80 %	81 %	81 %
Sverige	6 135	5 962	5 870
Finland	4 551	4 501	4 469
USA	1 405	1 340	1 299

Antal heltidsanställda per kön och region

	2022	2021	2020
Heltidsanställda	14 921	14 656	14 296
varav kvinnor	20 %	20 %	20 %
varav män	80 %	80 %	80 %
Sverige	6 276	6 105	–
Finland	4 679	4 678	–
USA	1 413	1 346	–

Nyanställda och personalomsättning (GRI 401-1)

	2022	2021	2020
Nyanställda, totalt	990	776	777
Personalomsättning, totalt	8,1 %	6,9 %	6,2 %
Kvinnor	8,0 %	7,0 %	6,8 %
Män	8,1 %	6,8 %	6,1 %
Sverige	7,3 %	6,2 %	7,5 %
Finland	6,3 %	5,8 %	5,8 %
USA	11,9 %	11,0 %	9,2 %

Av de 758 visstidsanställda var 35 % kvinnor. 50 % arbetade i Sverige, respektive 34 % i Finland och 1 % i USA. Av de 405 deltidsanställda var 32 % kvinnor. 57 % arbetade i Sverige, respektive 32 % i Finland och 0 % i USA. Av de 990 nyanställda var 23 % kvinnor. 37 % anställdes i Sverige, respektive 19 % i Finland och 22 % i USA.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 46

GENERELL INFORMATION

MILJÖ

SOCIAL

STYRNING

YTTERLIGARE INFORMATION

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

Hälsa och säkerhet

SSABs ambition inom hälsa och säkerhet är att förebygga alla arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar och att bli världens säkraste stålföretag.

Ansvar och styrning

Säkerhetsarbetet är integrerat i SSABs ledningssystem och sammanfattas i koncernens styrdokumentet för säkerhet som är beslutade av koncernledningen. SSABs principer för säkerhet uppfyller eller överträffar alla tillämpliga lagar, förordningar och interna krav. Ledningssystemet för säkerhet uppfyller kraven i ISO 45001 och är implementerat på alla anläggningar. Säkerhetsarbetet omfattar även frågor rörande processäkerhet. Alla SSABs anläggningar ska systematiskt identifiera säkerhetsrisker och vidta åtgärder för att minimera dessa risker. Lokala program för hälsa och säkerhet ska utvecklas utifrån lagstiftningen i respektive land. Detta görs generellt av lokala skyddskommittéer bestående av företrädare för den lokala företagsledningen och de anställda. I Sverige och Finland finns skyddskommittéer på alla arbetsplatser med mer än 50 anställda. I USA finns flera skyddskommittéer som ger anställda möjlighet att medverka i frågor som rör hälsa och säkerhet. Linjeorganisationen har det övergripande ansvaret för hälsa och säkerhetsfrågor, efterlevnad av gällande säkerhetskrav och för att genomföra riskbedömningar. Alla divisioner har egna mål inom säkerhet som följs upp regelbundet på av koncernledningen. Det koncernövergripande samarbetet i hälsa och säkerhetsfrågor säkerställs av två grupper:

• Rådet för hälsa och säkerhet har det primära ansvaret för att samordna säkerhetsarbetet, föreslå policyer och strategiska initiativ till koncernledningen och främja en positiv säkerhetskultur inom SSAB. Rådet är det beslutsfattande organet i frågor om driftsäkerhet, och består av seniora medarbetare från alla SSAB-divisioner.
• Expertgruppen för säkerhet består av experter från SSABs större anläggningar, divisioner och dotterbolag och syftar till informationsutbyte om exempelvis förebyggande åtgärder.

Personligt säkerhetslöfte

Ett grundläggande krav för att arbeta på SSAB är att känna ett personligt ansvar för att arbeta säkert varje dag. Alla anställda uppmanas att underteckna SSABs säkerhetslöfte, som är ett åtagande att alltid sätta säkerheten först. Det gäller även för entreprenörer och andra som arbetar på SSABs anläggningar.

Underleverantörers säkerhet

Varje år arbetar många medarbetare från externa företag på SSAB, i synnerhet inom underhåll och reparationer. Utifrån en riskbedömning granskas vissa entreprenörer för att kontrollera om de har robusta säkerhetsrutiner. SSAB tillhandahåller också säkerhetsutbildningar och diskussionsfora för underleverantörer i syfte att öka säkerhetsmedvetandet.

Mål och utfall

Alla anställda och entreprenörer har rätt till en hälsosam arbetsmiljö utan olycksfall. Inom SSABs verksamhet finns tyvärr risk för olyckor och skador för anställda och entreprenörer, främst i produktionsanläggningarna. De vanligaste olyckstyperna är sår, stukningar, sträckningar, frakturer och hjärnskakningar. Sammantaget var säkerhetsresultatet under året bra. Antalet olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF, Lost Time Injury Frequency) minskade till 1,06 (1,80) och total registrerbar skadefrekvens (TRIF, Total Recordable Injury Frequnecy) minskade till 7,8 (9,2). Under året har utbildningsinsatserna inom säkerhet fortsatt. Till exempel slutförde SSAB Europe ett omfattande säkerhetsprogram, som riktade sig till samtliga anställda inom divisionen.

Olycksfallsfrekvens
16
12
8
4
0

Olycksfallsfrekvens (LTIF)
Total registrerbar skadefrekvens (TRIF)
2022
2021
2020
2019
2018

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 47

GENERELL INFORMATION

MILJÖ

SOCIAL

STYRNING

YTTERLIGARE INFORMATION

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

Mål: Hälsa och säkerhet

	Utfall 2022	Mål 2022	Mål 2023	Mål 2025
Antal dödsolyckor	0	0	0	0
LTIF	1,06	1,63	1,50	<1,0
TRIF	7,8	7,7	6,2	4,9
LTI-allvarlighetsgrad	14,7	10	10	10
Antalet större incidenter inom processäkerhet	21	86	75	52

Inklusive entreprenörer, förutom LTI-allvarlighetsgrad.

Arbetsrelaterade personskador (GRI 403-9)

	2022	2021	2020	2019	2018
Totalt LTI:er	30	48	101	126	184
LTIF	1,06	1,80	3,70	4,20	6,10
TRIF	7,8	9,2	9,7	12,4	15,6
Anställda
Dödsolyckor	0	0	0	0	0
Allvarliga LTI:er	0	2	9	7	7
Totala LTI:er	17	37	73	102	153
LTIF	0,69	1,60	3,2	4,0	5,9
TRIF	7,5	9,3	9,7	12,4	12,4
Arbetade timmar	24 521 439	23 585 560	22 767 926	25 474 602	25 942 824
Underleverantörer
Dödsolyckor	0	0	0	0	0
Allvarliga LTI:er	0	0	4	0	3
Total LTI:er	13	10	28	24	31
LTIF	3,5	3,2	7,7	5,6	7,2
Arbetade timmar	3 740 095	3 166 893	3 654 969	4 319 125	4 329 246

Siffrorna inkluderar Ruukki Building Systems till och med den 30 april 2020.

LTIF efter land/region (inklusive anställda)

	2022	2021	2020	2019	2018
Sverige	1,38	2,6	3,3	3,7	6,6
Finland	0,69	1,3	5,5	5,4	8,2
USA	1,41	0,5	1,9	2,7	1,4
Övriga Europa	0,72	1,8	3,2	3,2	5,4
Övriga länder	0	2,4	2,4	3,4	5,2

TRIF efter land/region (anställda)

	2022	2021	2020	2019	2018
Sverige	8,1	9,0	10,6	15,4	20,2
Finland	7,8	12,8	12,6	12,1	17,0
USA	5,4	4,7	4,0	8,2	8,0
Övriga Europa	7,2	6,2	5,4	6,6	5,9
Övriga länder	5,6	7,2	8,7	20,0	16,2

LTI (Lost Time Injury) = arbetsrelaterad olycka som resulterat i att medarbetaren inte har kunnat återvända till arbetet nästa kalenderdag.
LTIF (Lost Time Injury Frequency) = antalet olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar.
TRIF (Total Recordable Injury Frequency) = total registrerbar skadefrekvens per miljon arbetade timmar. Registrerbar skada innebär summan av skador med rapporterad frånvaro, skador med medicinsk behandling och fall med alternativa arbetsuppgifter.
Allvarlig LTI = personskador som medarbetaren inte kan återhämta sig från (till exempel amputation av en kroppsdel), eller inte förväntas återhämta sig helt från till samma hälsostatus som före olyckan inom 6 månader (till exempel fraktur med komplikationer).

SSAB ser för närvarande över metodiken i hur allvarliga incidenter klassificeras och har därför exkluderat den från rapportering och mål, till dess att en ny, mer tillfredsställande metod är implementerad, vilket planeras göras under 2023.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 48

Ledning och anställda, per kön, personalkategori och åldersgrupp (GRI 405-1)

Styrelse

	2022	2021	2020	2019
Totalt antal	8	7	8	8
Kvinnor	3	3	4	3
Män	5	4	4	5
< 30 år	0	0	0	0
30-50 år	0	0	1	1
> 50 år	8	7	7	7

Koncernledning

	2022	2021	2020	2019
Totalt antal	11	11	11	8
Kvinnor	4	4	3	3
Män	7	7	8	5
< 30 år	0	0	0	0
30-50 år	2	2	4	1
> 50 år	9	9	7	7

Mål: Inkludering och mångfald

	% 2022	Mål 2023	Mål 2024	Mål 2025
Andel kvinnor (linjechefer)	20	21	22	23

Inkludering och mångfald

SSABs arbete inom inkludering och mångfald syftar till att säkerställa ett inkluderande arbetssätt i koncernen och att alla anställdas kompetens tas tillvara, samt självklart att motverka diskriminering i alla former. Arbetet är också viktigt för att SSAB ska kunna attrahera och behålla medarbetare i framtiden. Inom mångfald är jämställdhet mellan kvinnor och män ett viktigt område. Metall- och gruvindustrin har generellt en skev könsfördelning bland anställda, något som även präglar SSABs personalsammansättning.

Styrning och ansvar

Arbetet med inkludering och mångfald sammanfattas i styrdokument på koncernnivå och innehåller SSABs principer för en inkluderande arbetsplats där alla anställda har samma rättigheter. Linjeorganisationen har det övergripande ansvaret för inkludering och mångfald. Alla divisioner har under året satt mål inom inkludering och mångfald. Dessa följs från och med 2022 upp regelbundet av koncernledningen. Arbetet samordnas av HR- funktionen på koncernnivå. Arbetet med inkludering och mångfald omfattar SSABs egna anställda. Frågor rörande inkludering och likabehandling följs bland annat upp genom den årliga medarbetar undersökningen. Genom SSABs Ethics Line (se sida 54) har medarbetare även möjlighet att anonymt rapportera in ärenden om till exempel diskriminering.

Strategi, mål och utfall

Under 2022 beslutade SSABs koncernledning om en ny strategi för inkludering och mångfald, utifrån tre aspekter: anställda, arbetsplatsen och samhället. Det koncernövergripande målet avseende jämställdhet justerades, och omfattar från och med 2022 andelen kvinnor bland linjechefer.## Hållbarhetsredovisning

Anställda

Målet för 2025 sattes till 23 % kvinnor, att jämföra med årets utfall på 20 (19) %. Andelen kvinnor bland totalt antal anställda uppgick till 21 %.

Aktiviteter under året

• SSAB gick med i Diversity Charter Sverige, ett nätverk som ingår i ett större europeiskt initiativ för ökad mångfald i näringslivet och som ger möjlighet till utbyte med andra organisationer och företag om mångfaldsfrågor.
• SSAB Americas fortsatte sitt fokus på utbildning inom icke-diskriminering och inkludering. Cirka 1 000 anställda deltog i utbildningen under 2022. Därutöver genomförde cirka 55 medarbetare, exempelvis chefer och medarbetare inom HR också utbildning om hantering av omedvetna fördomar i samband med anställningsintervjuer.

SSAB deltar sedan tidigare i flera olika nätverk som syftar till att öka mångfalden i stålbranschen till exempel Female Leader Engineer och Tekniksprånget i Sverige, Women in Tech och Inklusiiv i Finland, och Association of Women in the Metal Industries i USA.

Anställda	%
	2022	2021	2020	2019
Kvinnor	21	20	20	18
Män	79	80	80	82
< 30 år	14	14	12	10
30-50 år	52	52	53	54
> 50 år	34	34	35	36

Arbetare	%
	2022	2021	2020	2019
Kvinnor	13	12	11	10
Män	87	88	89	90
< 30 år	18	18	15	14
30-50 år	49	49	51	50
> 50 år	33	33	34	36

Tjänstemän	%
	2022	2021	2020	2019
Kvinnor	33	33	33	32
Män	67	67	67	68
< 30 år	7	7	8	5
30-50 år	57	57	57	59
> 50 år	36	36	35	36

Linjechefer	%
	2022	2021
Andel kvinnor	20	19

1) Medlemmar utsedda av anställda (6) är inte inkluderade.

Ansvarsfulla inköp

Det är viktigt att SSABs leverantörer agerar ansvarsfullt och att de följer SSABs riktlinjer för hållbarhet. Genom att ställa krav på leverantörer och följa upp deras arbete kan SSAB bidra till en positiv utveckling vad gäller hållbarhet i värdekedjan. SSABs inköp sker främst från Sverige, Finland samt andra europeiska länder (55 % av inköpen sker från Europa), men även USA (31 %). Endast en mindre andel kommer från övriga länder, och då främst Australien. Under 2022 köpte SSAB in produkter, material och tjänster till ett värde av cirka 85 (68) miljarder kronor. Kol och koks är den största inköpskategorin, följt av järnmalm och skrot. Dessa tre kategorier uppgick till omkring 40 % av koncernens totala kostnader för insatsvaror. Arbetet med hållbarhet i leverantörsledet omfattar både SSABs direkta leverantörer och i ökad omfattning deras underleverantörer, i vissa fall i flera led. Det omfattar även SSABs anställda med inköpsansvar, i form av utbildningar och instruktioner.

Ansvar och styrning

SSABs leverantörskod beslutas av koncernledningen och finns tillgänglig på SSABs hemsida. Till stöd för medarbetare med inköpsansvar finns även instruktioner om hållbarhetsarbetet samt rutiner för hållbarhetsuppföljning av leverantörer. På koncernnivå ansvarar hållbarhetsfunktionen inom Inköpsavdelningen för det strategiska arbetet och samordning genom exempelvis regelbundna möten för inköpsansvariga inom koncernen. Ansvaret för efterlevnad av instruktionerna ligger på linjeorganisationen. Mål och utfall följs upp minst kvartalsvis.

Identifiering och bedömning av leverantörsrisker

SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland annat risker för miljö och korruption samt risker relaterat till geografisk hemvist. Leverantörer som bedöms som medel eller hög risk måste svara på ytterligare frågor om bolagsstyrning, sociala villkor och miljöarbete, och utifrån det vidtar SSAB eventuella åtgärder.

Platsbesök och revisioner

I den årliga revisionsplanen slås fast hos vilka leverantörer platsbesök eller tredjepartsrevision ska genomföras. Urvalet baseras bland annat på leverantörens sociala och miljömässiga riskprofil. Under året genomfördes 80 revisioner och riskutvärderingar relaterat till hållbarhet. I två fall noterades avvikelser från SSABs förväntningar på leverantörerna, relaterat till arbetsmiljö och säkerhet på leverantörernas anläggningar. Avvikelserna har åtgärdats av leverantörerna. SSAB noterade också flera förbättringsområden hos leverantörerna, till exempel hur de kan arbeta med hållbarhet hos sina underleverantörer och hur de bättre kan följa upp kundnöjdhet.

Arbete mot modern slavhandel

SSAB stödjer och respekterar internationellt fastställda mänskliga rättigheter och har vidtagit flera åtgärder för att förhindra att barnarbete, tvångsarbete, slaveri och människohandel förekommer i leverantörskedjan. Åtgärderna omfattar uppdatering av SSABs leverantörskod, riskutvärderingar och revisioner och utbildning av SSABs anställda.

Inga konfliktmineraler

SSAB använder inte så kallade konfliktmineraler (guld, tenn, volfram och tantal) och på begäran lämnas intyg som bekräftar detta till kunderna. SSAB undersöker även hurvida kobolt och glimmer används i leverantörskedjan enligt den uppdaterade templaten från Responsible Minerals Initiative (EMRT).

Aktiviteter under året

• Som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina har SSAB upphört med alla köp av kol och järnmalm från Ryssland och ersatt dessa med inköp från primärt Sverige, Australien och USA.
• Under året genomfördes en större uppdatering av SSABs leverantörskod för att bättre åter- spegla SSABs egen uppförandekod, ökade kundkrav på hållbarhet i leverantörsledet samt nya EU-direktiv.
• SSAB implementerade ett nytt verktyg för leverantörsbedömningar som kommer att underlätta riskbedömningen, och göra det möjligt att fokusera på särskilda risker, exempelvis mänskliga rättigheter.
• Processen för revisioner förbättrades med syfte att möjliggöra fler och mer heltäckande riskbedömningar och även möjligheten att kunna göra revisioner på distans.
• SSAB ökade fokus på underleverantörer längre ned i leverantörskedjan med syfte att minska hållbarhetsrisker.

Mål och utfall

Under året hade 97 (96) % av SSABs leverantörer (baserat på kostnader) utvärderats ur hållbarhetsaspekter och 91 (88) % av nya leverantörer granskades bland annat ur sociala aspekter. SSAB genomförde 80 (24) platsbesök och hållbarhetsrevisioner, antigen i egen regi eller genom tredje part. Under 2021 gick SSAB med i First Movers Coalition, ett initiativ för att skapa efterfrågan på koldioxidsnål teknik på marknaden. SSAB har åtagit sig att 30 % av inköpta transporttjänster ska vara fossilfria senast 2030.

Ansvarsfulla inköp	Mål 2022	Mål 2025	Mål 2030
Andel av nya leverantörer som utvärderats avseende hållbarhet	91 %	100 %	100 %
Andel av totala utgifter som utvärderats avseende hållbarhet	97 %	95 %	96 %
Antal audits/risk bedömningar	80	40	–

Ansvarsfulla inköp (GRI 414-1)	2022	2021	2020	2019
Andel av nya leverantörer som utvärderats avseende hållbarhet	91 %	88 %	93 %	91 %
Andel av totala utgifter som utvärderats avseende hållbarhet	97 %	96 %	–	–
Antal audits/risk bedömningar	80	24	–	–

Styrning

SSABs arbete med styrning ur ett hållbarhets- perspektiv omfattar bland annat ansvar, mandat och riskhantering för hållbarhetsarbetet generellt, men även SSABs arbete med affärsetik och antikorruption.

Hållbarhetsstyrning

Hållbarhetsstyrningen utgår från SSABs vision och värderingar, som sammanfattas i uppförandekoden. Upplysningarna om hållbarhetsstyrning kompletterar upplysningarna om SSABs styrning i Bolagsstyrningsrapporten.

Ansvar och mandat

SSABs styrelse är ytterst ansvarig för hållbarhetsarbetet, inklusive att strategiskt hantera risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar. Detta innefattar även SSABs omställning till fossilfri stålproduktion. Exempelvis godkänner styrelsen uppförandekoden, hållbarhetsstrategin samt strategi och investeringar kopplat till omställningen till fossilfria stålproduktion. Styrelsen följer minst kvartalsvis utvecklingen av SSABs hållbarhetsarbete, i synnerhet koncernens CO 2 -utsläpp och säkerhetsarbete. Eftersom hållbarhets- och klimatfrågor är en integrerad del av SSABs affärsstrategi så har inte styrelsen något särskilt hållbarhetsutskott. Hållbarhetsredovisningen behandlas i revisionsutskottet som en del av Årsredovisningen. Styrelsen följer utvecklingen av de viktigaste intressenternas synpunkter, framför allt genom att arbetstagarrepresentanter ingår i styrelsen, men även genom kontakt med exempelvis aktieägare, framför allt i samband med årsstämman, samt myndigheter och politiker. I övrigt har styrelsen delegerat intressentdialogerna till koncernledningens medlemmar, inom respektive ansvarsområde. Vid behov eller större förändringar informeras styrelsen.

SSABs koncernledning ansvarar för att ta fram den strategiska inriktningen för hållbarhet, inklusive beslut om väsentliga hållbarhetsområden, samt hantering av risker och möjligheter kopplat till klimatförändringar. Koncernledningen följer regelbundet utvecklingen av hållbarhetsarbetet. Koncernledningen ansvarar också för att processer finns på plats för att förhindra, identifiera och åtgärda negativ påverkan på mänskliga rättigheter som SSABs verksamhet kan orsaka eller bidra till. Ansvaret för hållbarhetsarbetet omfattar samtliga medlemmar av koncernledningen, där vd har det yttersta ansvaret gentemot styrelsen. Exempelvis:

• Hållbarhetschefen ansvarar för framtagning av hållbarhetsstrategin och samordning av hållbarhetsfrågor på koncernivå, samt även för koncernens hälsa- och säkerhetsarbete och affärsetik.
• Den tekniske direktören ansvarar för miljöfrågor inklusive tillstånd och sitter i styrelsen för samriskbolaget Hybrit Development AB.# Hållbarhetsredovisning

Styrning och Uppföljning

Ansvar och Organisation

• Finansdirektören ansvarar för finansiella frågor och investeringar med koppling till SSABs omställning mot fossilfri stålproduktion, samt även för SSABs riskhanteringsprocess där klimatrisker ingår.
• Chefen för organisation, kultur och kommunikation ansvarar för kompetensförsörjning och -utveckling i samband med omställningen samt för SSABs övergripande kommunikation.
• Divisionscheferna ansvarar för att driva hållbarhet och klimatarbete i linje med den övergripande affärs- och hållbarhetsstrategin.

SSAB har olika tvärfunktionella ledningsgrupper och råd inom hållbarhetsfrågor, med uppgift att samordna och stödja hållbarhetsarbetet i koncernen, exempelvis vad gäller hälsa och säkerhet, miljöfrågor och affärsetik.

Viktiga Styrdokument för Hållbarhet

Nedanstående styrdokument finns publicerade på SSABs hemsida. Utöver dessa finns även direktiv och instruktioner för bland annat arbetet med inkludering och mångfald.

• Uppförandekod
• Direktiv och instruktion för hälsa och säkerhet
• Direktiv och instruktion för miljö
• Direktiv och instruktion för kvalitetsarbete
• Direktiv och instruktion för antikorruption
• Direktiv och instruktion för efterlevnad av konkurrensregler

Ledningssystem, Riskhantering och Klagomål

Samtliga produktionsanläggningar har ledningssystem för säkerhet och arbetsmiljö, i linje med ISO 45001. Miljö- och klimatarbetet sker främst inom ramen för ISO 14 001 och alla produktionsanläggningar är certifierade enligt standarden.

På SSAB är riskhanteringen integrerad i den årliga strategiprocessen. Hållbarhetsrisker, inklusive klimatrelaterade risker, ingår i den samlade riskbedömningen och rapporteras årligen för styrelsen.

Klagomål kan rapporteras linjevägen till chef eller närmast högre chef, via lokala interna rapporteringskanaler samt visselblåsarfunktionen Ethics Line. SSAB har därutöver regelbundet möten med fackliga företrädare. Eventuella klagomål följs upp och hanteras. Därutöver förekommer olika intressentdialoger med leverantörer, kunder, myndigheter samt intressentorganisationer.

Under året fick SSAB inte några böter av betydande belopp och inga händelser som ledde till sanktionsåtgärder inträffade.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 52

GENERELL INFORMATION	MILJÖ	SOCIAL	STYRNING	YTTERLIGARE INFORMATION	STRATEGIRAPPORT	HÅLLBARHETSREDOVISNING	BOLAGSSTYRNING	FINANSIELLA RAPPORTER

Hållbarhet och Ersättning

SSABs ersättningspolicy beskrivs på sidorna 95-97. Det kortsiktiga ersättningsprogrammet inkluderar en hållbarhetskomponent (säkerhet, definierat som LTIF). Det långsiktiga ersättningsprogrammet styrs av den relativa totalavkastningen på SSAB-aktien över en treårsperiod (se sida 96).

En genomgripande del av SSABs långsiktiga strategi utgörs av målsättningen att ställa om till fossilfri ståltillverkning, varför också utfallet av det långsiktiga ersättningsprogrammet bedöms ha en koppling till hållbarhet genom ett effektivt omställningsarbete.

SSABs Klimatpolitiska Engagemang

SSABs samarbete med politiska beslutsfattare, på global, europeisk och nationell nivå, syftar till att informera om möjligheter och utmaningar kopplade till stålindustrins minskning av koldioxidutsläpp. Klimatpolitik, energipolitik och industripolitik är särskilt intressanta områden för SSAB, samt frågor relaterade till offentlig finansiering och effektiva tillståndsprocesser. För påverkansaktiviteter i EU är SSAB registrerat i EU Transparency Register.

SSABs klimatpolitiska engagemang är beslutat av vd och utgår från företagsstrategin, uppförandekoden och SSABs stöd för målen i Parisavtalet. Under året gjordes en kartläggning om de branschorganisationer och medlemsorganisationer, där SSAB är medlemmar, företräder klimatrelaterade ståndpunkter som SSAB står bakom och/eller är i linje med Parisavtalets mål. Kartläggningen visar att samtliga medlemsorganisationer uppfyller SSABs förväntningar.

Medlemskap i Organisationer och Påverkansorganisationer

• Globalt: Leadership Group for Industry Transmission (LeadIT), Energy Transitions Commission (ETC), First Movers Coalition
• Europa: Eurofer, Corporate Leadership Group (CLG), indirekt via HYBRIT
• Sverige: Jernkontoret, Svenskt Näringsliv, SKGS – Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet, Fossilfritt Sverige
• Finland: Finska metallproducenter, Stora finska elkonsumenter, Finska teknik-industrifederationen
• Nordamerika: American Iron and Steel Institute (AISI), National Association of Manufacturers (NAM), Steel Manufactures Association (SMA)

Social

Mänskliga Rättigheter och Rättvisa Arbetsvillkor

SSAB har nolltolerans mot tvångsarbete och barnarbete och strävar efter en säker och inkluderande arbetsmiljö där anställda är fria från trakasserier och diskriminering. En stor del av arbetet rör samarbetet med de fackliga organisationerna samt att SSAB tillhandahåller kanaler för medarbetare att engagera sig och uttrycka sina åsikter.

Negativ påverkan på mänskliga rättigheter kan förekomma i värdekedjan och därför ser SSAB ständigt över risker och processer för att förhindra, identifiera och åtgärda eventuell negativ påverkan på mänskliga rättigheter som verksamheten kan orsaka eller bidra till. För att förebygga människorättsrisker följer SSAB lokal lagstiftning och internationella normer för mänskliga rättigheter. SSAB har sedan tidigare genomfört en riskbedömning angående mänskliga rättigheter, inklusive framtagande av åtgärder för att begränsa och förebygga riskerna. Inga väsentliga risker identifierades. Mänskliga rättigheter är en viktig aspekt när SSAB utvärderar leverantörer.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 53

GENERELL INFORMATION	MILJÖ	SOCIAL	STYRNING	YTTERLIGARE INFORMATION	STRATEGIRAPPORT	HÅLLBARHETSREDOVISNING	BOLAGSSTYRNING	FINANSIELLA RAPPORTER

Affärsetik och Antikorruption

SSAB verkar på marknader med olika kulturer, värderingar och traditioner. SSAB har nolltolerans mot mutbrott och korruption och har hög ambitionsnivå vad gäller affärsetik.

Styrning och Ansvar

SSABs styrelse har antagit SSABs uppförandekod som anger hur alla medarbetare förväntas bete sig i förhållande till intressenter och på marknaden. Uppförandekoden omfattar områden som hälsa och säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och affärsetiskt uppförande. Utöver den har SSABs koncernledning antagit instruktioner om antikorruptionsarbetet samt affärsetiska granskningar av partners som företräder SSAB i högriskområden.

På koncernnivå ansvarar Etik & Compliance- funktionen för det strategiska arbetet samt implementering av ny lagstiftning inom området. Under året etablerades ett koncernövergripande Etikråd för gemensamt utbyte av affärsetiska frågor. Ansvaret för efterlevnad av instruktionerna ligger på linjeorganisationen. Målet om att alla anställda ska ha slutfört utbildning inom affärsetik (inklusive uppförandekoden) följs upp två gånger om året.

Arbetet med affärsetik och antikorruption omfattar främst SSABs egna anställda, men indirekt även kunder och samarbetspartners. Även SSABs leverantörer omfattas genom en hållbarhetspolicy för leverantörer.

Utbildningar och Verktyg

SSABs utbildning i affärsetik (omfattande uppförandekod, instruktion för antikorruption och information om hur man rapporterar avvikelser) är obligatorisk för alla. Utbildningen finns tillgänglig på sex språk. På SSABs intranät finns en Handbok i affärsetik tillgänglig för alla medarbetare.

SSAB uppmanar medarbetare att rapportera eventuella överträdelser av lagar och uppförandekoden. I koden slås fast att ingen person som på rimliga grunder rapporterar oegentligheter får utsättas för repressalier eller trakasserier. Rapportering kan ske till exempelvis närmaste chef eller HR-representant. Dessa ärenden följs upp regelbundet inom linjeorganisationen.

Rapportering kan även ske genom SSABs globala visselblåsarsystem, Ethics Line, som finns tillgängligt i 14 länder. Via Ethics Line är det möjligt att rapportera anonymt, antingen online eller via telefon (tillgängligt dygnet runt). Ethics Line hanteras av en oberoende tredje part som vidarebefordrar eventuella ärenden till styrgruppen för ärendehantering inom Ethics Line. Den består av SSABs chef för internrevision, chefen för Etik & Compliance samt chefen för HR Compliance.

Under 2022 rapporterades 17 (7) incidenter via Ethics Line, relaterade till bland annat diskriminering och trakasserier, arbetsmiljö, redovisning och mutor. Efter utredning vidtogs åtgärder i nio ärenden. Två ärenden är fortfarande under utredning.

SSAB genomför regelbundet utbildning i affärsetik, främst riktad mot chefer och medarbetare inom försäljning och inköp, som löper större risk att utsättas för korruption. SSAB tillhandahåller även en intern utbildning i konkurrensrätt.

Antikorruptionsklausul i Avtal

SSAB inkluderar antikorruptionsklausuler i avtal med affärspartners och SSABs hållbarhetspolicy för leverantörer tydliggör att alla former av korruption och mutor är oacceptabla och att leverantörer ska motverka detta. Majoriteten (83 av 97) råvarukontrakt i den nordiska verksamheten under 2018–2022 hänvisar till hållbarhetspolicyn. Kontrakt med företag inom Hardox Wearparts-nätverket inkluderar antikorruptionsklausuler samt hänvisning till SSABs uppförandekod och styrdokument för antikorruption (383 kontrakt under 2017–2022).

Aktiviteter under Året

Under året uppdaterade styrelsen uppförandekoden, vilken kompletterades med en ny guide för att tydliggöra SSABs affärsetiska principer. SSAB lanserade även en ny utbildning i antikorruption för medarbetare som löper risk att utsättas för korruption i sitt dagliga arbete. Under 2022 genomfördes en utbildning i anti-korruption för medarbetare inom Ruukki Construction. SSAB etablerade även nya interna kanaler för att rapportera missförhållanden där ärendena hanteras av lokalt utsedda personer.

Mål och Utfall

I slutet av 2022 hade 96 (96) % av SSABs aktiva tillsvidareanställda (13 963 medarbetare, inklusive både kontors- och produktionsanställda), slutfört utbildningen i affärsetik, varav 95 % i Sverige, 96 % i Finland och 99 % i USA.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

GENEREL INFORMATION

MILJÖ SOCIAL STYRNING YTTERLIGARE INFORMATION

HÅLLBARHETSREDOVISNING

Alla medlemmar av koncernledningen har sedan tidigare genomfört utbildningen. 89 (84) % av alla nyanställda hade påbörjat introduktionsprocessen som omfattar att genomföra utbildningen i affärsetik samt att underteckna uppförandekoden. 90 (89) % av SSABs anställda har tillgång till Ethics Line. Vid slutet av året hade 96 (97) % av målgruppen genomfört utbildningen i konkurrensrätt som främst riktar sig till medarbetare inom försäljning och inköp.

Affärsetik och antikorruption

	%
	2022	2021	2020
Anställda som slutfört utbildning i affärsetik, inklusive en utbildning i uppförandekoden	96	96	91
Andel nya medarbetare som omfattas av introduktionsprogram 1)	89	84	75
Andel medarbetare som har tillgång till Ethics Line 2)	90	89	92

1) Inklusive bekräftelse av uppförandekoden och utbildning i affärsetik.
2) Anställda som inte har tillgång till Ethics Line har andra rapporteringskanaler.

Mål: Affärsetik och antikorruption

%	Mål 2025
Anställda som slutfört utbildning i affärsetik, inklusive en utbildning i uppförandekoden	100
Andel nya medarbetare som omfattas av introduktionsprogram 1)	100
Andel medarbetare som har tillgång till Ethics Line 2)	95

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 54

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

GENEREL INFORMATION

MILJÖ SOCIAL STYRNING YTTERLIGARE INFORMATION

Ytterligare information

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 55

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

GENEREL INFORMATION

MILJÖ SOCIAL STYRNING YTTERLIGARE INFORMATION

Index för klimatrelaterade finansiella upplysningar

Financial Stability Boards Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) har gett ut ett antal rekommendationer för rapportering av upplysningar rörande klimatrelaterade risker och möjligheter.

Område	Rekommenderade TCFD-upplysningar
Styrning	a) Beskriv styrelsens tillsyn över klimatrelaterade risker och möjligheter. b) Beskriv ledningens roll i att bedöma och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter.
Strategi	a) Beskriv de klimatrelaterade risker och möjligheter organisationen har identifierat på kort, medellång och lång sikt. b) Beskriv effekterna av klimat-relaterade risker och möjligheter på organisationens affärer, strategi och finansiella planering. c) Beskriv motståndskraften i organisa-tionens strategi, med beaktande av olika klimatrelaterade scenarier, inklusive ett scenario med 2 °C eller lägre.
Riskhantering	a) Beskriv organisationens processer för att identifiera och bedöma klimatrelaterade risker. b) Beskriv organisationens processer för att hantera klimatrelaterade risker. c) Beskriv hur processerna för att identifiera, bedöma och hantera klimatrelaterade risker integreras i organisationens övergripande riskhantering.
Mätvärden och mål	a) Tillgängliggör de mätvärden som organisationen använder för att bedöma klimatrelaterade risker och möjligheter i linje med dess strategi och riskhanterings-process. b) Tillgängliggör scope 1, scope 2 och, om så är tillämpligt, scope 3, utsläpp av växthusgaser (GHG), och relaterade risker. c) Beskriv målen som används av organisa-tionen för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter och resultat mot mål.
Informera om organisationens styrning kring klimatrelaterade risker och möjligheter.	SSABs årsredovisning 2022 Hållbarhetsstyrning (sida 52), Bolagsstyrningsrapport (sidor 76–77)
Informera om de faktiska och potentiella effekterna av klimatrelaterade risker och möjligheter på organisationens verksamheter, strategi och finansiella planering där sådan information är väsentlig.	Strategirapport (sida 12, 14, 18, 19, 21–22); Information om klimatrelaterade risker och möjligheter enligt TCFD (sidor 37–38)
Informera om hur organisationen identifierar, bedömer och hanterar klimatrelaterade risker.	Hållbarhetsstyrning (sida 52), Riskhantering (sida 98)
Redogör för de mätvärden och mål som används för att bedöma och hantera relevanta klimatrelaterade risker och möjligheter där sådan information är väsentlig.	Klimat (sidor 33–36)

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 56

STRATEGIRAPPORT

SSABs hållbarhetsredovisning för 2022 har upprättats i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) Standards.

Kod	Beskrivning	Sidreferens	Kommentarer och utelämnanden
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
GRI 2: Allmänna upplysningar
2-1	Uppgifter om organisationen	5-6
2-2	Enheter som ingår i hållbarhetsredovisningen	30, 168–170
2-3	Rapporteringsperiod, intervall, kontaktperson	30	Kontaktperson: anna.viefhues@ssab.com Årsredovisningen avseende 1 januari – 31 december 2022 publiceras i slutet av mars 2023.
2-4	Förändrad information från tidigare redovisningar	34, 36	Viss justering av historiska värden för CO 2 e och energianvändning har gjorts utifrån verifieringsprocess inom EU-ETS för utsläppsrapportering av växthusgaser.
2-5	Externt bestyrkande	30, 60
2-6	Aktiviteter, värdekedja och andra affärsrelationer	16, 50
2-7	Anställda	46
2-8	Arbetare som inte är anställda	46	SSAB har ingen central uppföljning av arbetare som inte är anställda.
2-9	Styrningsstruktur	52, 74–81
2-10	Valberedning och val till styrelsen	75–77
2-11	Styrelseordförande	77–78
2-12	Styrelsens roll i översyn av hur organisationens påverkan hanteras	52, 76–77
2-13	Delegering av ansvar för hantering av organisationens påverkan	52
2-14	Styrelsens roll avseende hållbarhetsrapportering	52
2-15	Intressekonflikter	80–81
2-16	Kommunikation av kritiska synpunkter	54
2-17	Styrelsens sammanlagda kompetens	76–78
2-18	Utvärdering av styrelsens arbete	77
2-19	Ersättningspolicy	84, 95
2-20	Process för att fastställa ersättning	78, 95
2-21	Årlig kompensation (kvot)	46	SSAB följer inte upp den genomsnittliga löneökningen för koncernen som helhet.
2-22	Åtagande avseende hållbarhetsstrategi	6–7, 29–54
2-23, 2-24	Direktiv och instruktioner	52, 29–54
2-25	Process för att motverka negativ påverkan	30, 52, 54
2-26	Klagomålsmekanism	54
2-27	Efterlevnad av lagar och regleringar	53
2-28	Medlemskap	53
2-29	Strategi för intressentengagemang	30
2-30	Kollektivavtal	46
GRI 3: Väsentliga områden
3-1	Process för att fastställa väsentliga områden	30
3-2	Lista med de väsentliga områdena	30
3-3	Hantering och styrning av de väsentliga områdena	30
GRI 205: Antikorruption
205-2	Information om och utbildning i policyer och rutiner mot korruption	54
MILJÖRELATERADE STANDARDER
GRI 301: Material
301-1	Använda material efter vikt eller volym	42
301-2	Användning av material som är återvunnet insatsmaterial	42
GRI 302: Energi
302-1	Energianvändning inom organisationen	36
302-3	Energiintensitet	36
302-4	Reducering av energianvändning	36
GRI 305: Utsläpp
305-1	Direkta utsläpp av växthusgaser (scope 1)	34–35
305-2	Indirekta utsläpp av växthusgaser från energi (scope 2)	34–35
305-3	Andra indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 3)	35
305-4	Intensitet för utsläpp av växthusgaser	35
305-5	Minskning av utsläpp av växthusgaser	33–34
305-7	Utsläpp av kväveoxider (NOx), svaveloxider (SOx) och andra betydande utsläpp till luft	35
GRI 306: Avlopp och avfall
306-1	Avfallsgenerering och betydande påverkan	42
306-2	Hantering av betydande avfallsrelaterade effekter	42
306-3	Genererat avfall	42

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 57

Kod	Beskrivning	Sidreferens	Kommentarer och utelämnanden
SOCIALA STANDARDER
GRI 401: Anställningsform
401-1	Nyanställda och personalomsättning	46
GRI 403: Arbetshälsa och säkerhet
403-1	Ledningssystem för arbetsrelaterad hälsa och säkerhet	47
403-2	Identifiering av faror, riskbedömning och incidentutredning	47
403-3	Företagshälsovården	47
403-4	Medverkan från arbetstagare, samråd och kommunikation om arbetsmiljö och säkerhet	47
403-5	Utbildning i arbetsmiljö och säkerhet	47
403-6	Främjande av arbetstagarnas hälsa	47
403-7	Förebyggande och begränsning av arbetsmiljöpåverkan direkt kopplad till affärsrelationer	47
403-9	Arbetsrelaterade skador	48	Skadefrekvens har beräknats per 1 miljon arbetade timmar. SSAB ser för närvarande över metodiken i hur allvarliga incidenter klassificeras och har därför exkluderat den från rapportering och mål, till dess att en ny, mer tillfredsställande metod är implementerad, vilket planeras göras under 2023.
GRI 404: Träning och utbildning
404-2	Program för kompetensutveckling och för att stödja medarbetares fortsatta anställningsbarhet	46
404-3	Procentandel medarbetare som får regelbundna resultat- och karriärutvecklingssamtal	46
GRI 405: Mångfald och jämställdhet
405-1	Mångfald i ledning och personalstyrka	49
GRI 414: Utvärdering av leverantörer utifrån sociala aspekter
414-1	Andel av nya leverantörer som utvärderas utifrån sociala aspekter	50

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 58

Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten för SSAB AB (publ)

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen i SSAB AB (publ) att översiktligt granska hållbarhets redovisningen för SSAB AB (publ) för år 2022. Företaget har definierat hållbarhets redovisningens omfattning på sidorna 57-59. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten definieras på sidan 94.

Styrelsens och företagsledningens ansvar för hållbarhetsredovisningen

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhets- redovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

HÅLLBARHETSREDOVISNING

Kriterierna framgår på sidan 30 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivna av The Global Reporting Initiative (GRI) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till informationen i detta dokument och den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) "Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information". En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder.

Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FAR:s rekommendation RevR 12 "Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten". En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASB:s standarder för revision och kvalitetskontroll i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till SSAB AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 13 mars 2023

Ernst & Young AB

Rickard Andersson
Auktoriserad revisor

Outi Alestalo
Specialistmedlem i FAR

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022
60

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

BOLAGSSTYRNING

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022
61

AKTIER OCH AKTIEÄGARE ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT STYRELSE KONCERNLEDNING STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Aktier och aktieägare

SSABs aktier är noterade på NASDAQ Stockholm och på NASDAQ Helsinki.

Stängningskurserna 2022 på NASDAQ Stockholm var:

• SSABs A-aktie: 56,94 kr
• SSABs B-aktie: 54,20 kr

Det samlade börsvärdet vid årets slut var 56,6 Mdkr.

Kursutveckling under 2022:

• SSABs A-aktie: 8,3 %
• SSABs B-aktie: 18,6 %
• OMX Stockholm 30 index: –16,4 %

Högsta betalkurs var:

• SSABs A-aktie: 75,56 kr
• SSABs B-aktie: 68,46 kr

Lägsta betalkurs var:

• SSABs A-aktie: 42,44 kr
• SSABs B-aktie: 40,09 kr

Under året handlades SSAB-aktier på NASDAQ Stockholm för totalt 112 Mdkr. Handel med aktierna förekom under alla handelsdagar och uppgick i genomsnitt till 443 Mkr per dag. Antalet A-aktier som handlades under året motsvarade 194 % av det genomsnittliga antalet utestående aktier. Antalet B-aktier som handlades under året motsvarade 206 % av det genomsnittliga antalet utestående aktier.

Den genomsnittliga handeln med aktien på NASDAQ Helsinki (A- och B-aktien) var 1,19 miljoner aktier per dag. SSAB-aktien handlas också på multilaterala handelsplattformar (MTF) på marknadsplatser som exempelvis CBOE, Aquis, och Turquoise. Av den totala volymen omsatta aktier handlades 71,6 % av A-aktierna och 75,3 % av B-aktierna på Nasdaq Nordic (Stockholm och Helsingfors).

Aktiekapital

Per den 31 december 2022 fanns det sammanlagt 1 029 835 326 aktier i SSAB, varav 304 183 270 A-aktier, motsvarande 304 183 270 röster, och 725 652 056 B-aktier, motsvarande 72 565 205,6 röster, totalt motsvarande 376 748 475,6 röster. Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst. SSABs aktiekapital är SEK 9 063 miljoner. Det nominella värdet per aktie är 8,80 kr.

Ägarstruktur

I slutet av 2022 hade SSAB 219 080 aktieägare.

SSABs tre största ägare enligt antal röster:

• LKAB 16,00 %
• Finska staten 8,04 %
• Folksam 5,63 %.

De tio största identifierade ägarna ägde sammanlagt cirka 44,4 % av rösterna och 29,1% av aktiekapitalet i slutet av december 2022. Ägare utanför Sverige och Finland kontrollerade 24,3 % av rösterna och 22,2 % av aktiekapitalet.

Utdelning och utdelningspolicy

Utdelningen ska utgöra 30–50 % av årets resultat. Styrelsen har beslutat att föreslå för årsstämman den 18 april 2023 en utdelning på 8,70 kr (5,25) per aktie.

Investor Relations

Under 2022 har ett antal möten hållits med ägare, investerare och analytiker, både i Sverige och utanför, till största delen i Europa och USA. I samband med publicering av delårsrapporter och bokslutskommunikéer arrangeras regelbundet presentationer och investerarmöten.

Ticker NASDAQ Stockholm: SSABA och SSABB
NASDAQ Helsinki: SSABAH och SSABBH (A-respektive B-aktier)

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022
62

AKTIER OCH AKTIEÄGARE ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT STYRELSE KONCERNLEDNING STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Aktiefördelning

Aktieinnehav	Antal aktier	% av rösterna	% av kapitalet
1–500	20 401 602	1,6	2,0
501–1000	22 037 458	1,7	2,1
1001–5000	87 478 835	7,2	8,5
5001–10000	42 773 996	2,9	4,2
10001–20000	35 593 855	2,3	3,5
20001-	702 359 293	67,9	68,2
Anonymt aktieinnehav	119 190 287	16,3	11,6
Summa	1 029 835 326	100,0	100,0

Ägare den 31 december 2022

Ägare	% av rösterna	% av kapitalet
LKAB	16,0	10,5
Finska staten	8,0	6,3
Folksam	5,6	2,1
Vanguard	3,4	3,1
Allianz Global Investors	3,4	1,3
Ninety One	3,0	1,1
Norges Bank	1,5	1,2
Lightman Investment Management Limited	1,3	0,5
BlackRock	1,2	1,6
Avanza Pension	0,9	1,5
Övriga aktieägare	55,6	70,9
Summa	100,0	100,0
Varav utlandsregisterade aktieägare 1)	24,3	22,2

1) Inkluderar aktieägare utanför Sverige och Finland.
Källa: Modular Finance

Förändring av antalet aktier och aktiekapitalet sedan 1989

År	Förändring av antal aktier	Antal aktier	Förändring av aktiekapital, Mkr	Aktiekapital, Mkr
1989	Konvertering	15 000 000	150	2 650
1994	Konvertering	5 500 000	550	3 200
1995	Split 4:1	96 000 000	0	3 200
1998	Inlösen	–15 891 199	–397	2 803
2001	Nedsättning	–11 210 880	–281	2 522
2005	Inlösen	–9 968 861	–249	2 273
2006	Inlösen	–4 546 453	–114	2 159
2006	Fondemission	0	121	2 280
2006	Split 3:1	172 765 214	0	2 280
2007	Nyemission 1:4	64 786 954	571	2 851
2014	Nyemission	225 310 735	1982	4 833
2016	Nyemission 8:7	480 589 816	4 229	9 063

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022
63

Data per aktie

	2022	2021	2020	2019	2018
Börskurs, 31 december, A-aktien SEK	56,94	52,44	29,30	32,85	30,49
Resultat per aktie SEK	–10,57	14,24	–0,50	1,04	3,45
Kassaflöde före utdelning och finansiering per aktie SEK	13,75	12,24	2,13	1,27	4,34
Eget kapital per aktie SEK	65,18	71,35	52,42	58,57	57,71
Utdelning per aktie SEK	8,70 1)	5,25	0,00	0,00	1,50
Genomsnittligt antal aktier miljoner	1 029,8	1 029,8	1 029,8	1 029,8	1 029,8
Antal aktier vid årets slut miljoner	1 029,8	1 029,8	1 029,8	1 029,8	1 029,8
Börsvärde vid årets slut miljoner	56 651	49 048	27 910	32 139	27 358

1) Enligt styrelsens förslag.
2) Baserad på slutkurs i A-aktien.

Justerat resultat per aktie 2022 var 22,38 kr.

	2022	2021	2020	2019	2018
Direktavkastning, % 2)	15,28	10,01	0,00	0,00	4,92
P/E tal 2)	–	3,68	–	31,59	8,84
Kurs/eget kapital, % 2)	87	73	56	56	53

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022
64

Årsstämma

Aktieägarna i SSAB AB (publ) (org. nr 556016-3429) kallas till årsstämma tisdagen den 18 april 2023 klockan 13.00. Styrelsen har beslutat att aktieägare ska kunna utöva sin rösträtt på stämman även genom poströstning i enlighet med föreskrifterna i SSABs bolagsordning.

Plats: SSABs verksområde i Oxelösund. Inregistrering börjar kl. 11.30 och från kl. 12.00 serveras en enklare förtäring. Inpassering till stämmo- lokalen sker från verksgrinden på Nytorgsgatan i Oxelösund. Kom till inpasseringen i god tid och senast kl. 12.30.# Praktiska arrangemang kring årsstämman

SSAB kommer att tillhandahålla busstransport till och från årsstämman för aktieägare som anmäler sig till stämman. Bussar till årsstämman avgår från Cityterminalen, Klarabergsviadukten, Stockholm kl. 10.00. Före årsstämman finns möjlighet att delta i visning av SSABs verksamhet i Oxelösund. Bussar för verksvisning avgår från Cityterminalen, Klarabergsviadukten, Stockholm kl. 08.30. Aktieägare som ska delta i verksvisningen, men inte åker med ordnad busstransport, ska infinna sig på parkeringen utanför SSABs kontor på Nytorgsgatan i Oxelösund kl. 10.00. Anmäl intresse för verksvisning i anmälan till årsstämman. Efter årsstämman tillhandahålls busstransport tillbaka till Cityterminalen, Klarabergsviadukten, Stockholm. Mer information om verksvisning samt transport till årsstämman finns på www.ssab.com eller ring 08-45 45 760.

Rätt att delta och anmälan

A) Deltagande i stämmolokalen

Den som önskar närvara i stämmolokalen personligen eller genom ombud ska

• vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena per avstämningsdagen torsdagen den 6 april 2023, och
• anmäla sitt deltagande senast onsdagen den 12 april 2023 via bolagets hemsida www.ssab.com eller telefon 08-45 45 760.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefonnummer och antalet eventuella biträden (högst två). Inträdeskort som berättigar till deltagande i årsstämman till den som anmält sig för att närvara i stämmolokalen personligen eller genom ombud kommer att sändas ut före årsstämman. Om inträdeskort inte kommit aktieägare tillhanda före årsstämman kan nytt inträdeskort erhållas vid informationsdisken mot uppvisande av legitimation.

B) Deltagande genom poströstning

Den som önskar delta i årsstämman genom poströstning ska

• vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena per avstämningsdagen torsdagen den 6 april 2023,
• anmäla sitt deltagande senast onsdagen den 12 april 2023 genom att avge sin poströst enligt anvisningarna nedan så att poströsten är Euroclear Sweden AB tillhanda senast den dagen.

Aktieägare som vill närvara i stämmolokalen personligen eller genom ombud, måste anmäla detta enligt A) ovan. Det innebär att en anmälan genom endast poströstning inte är tillräckligt för den som vill närvara i stämmolokalen.

För poströstningen ska ett särskilt formulär användas. Formuläret finns tillgängligt på bolagets hemsida, www.ssab.com. För att få poströstningsformuläret skickat per post, vänligen kontakta SSAB på telefon 08-45 45 760. Om aktieägaren poströstar genom ombud ska fullmakt biläggas formuläret, se nedan under ”Ombud”.

Det ifyllda poströstningsformuläret måste vara Euroclear Sweden AB tillhanda senast onsdagen den 12 april 2023. Formuläret kan skickas via e-post till GeneralMeetingService@euroclear.com eller via post till SSAB AB, ”Årsstämma”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm.

Aktieägare kan även avge poströst elektroniskt genom verifiering med BankID via Euroclear Swedens hemsida https://anmalan.vpc.se/euroclearproxy. Sådan poströst måste avges senast den 12 april 2023.

Aktieägaren får inte förse poströsten med särskilda instruktioner eller villkor. Om så sker är poströsten i sin helhet ogiltig. Ytterligare anvisningar och villkor framgår av poströstningsformuläret.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier (inklusive finska aktieägare som är registrerade i det finska värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy) måste, för att äga rätt att delta i stämman, förutom att anmäla sig till stämman även låta registrera aktierna i eget namn så att aktieägaren blir upptagen i framställningen av aktieboken per torsdagen den 6 april 2023, på avstämningsdagen inför årsstämman. Sådan registrering kan vara tillfällig (s.k. rösträttsregistrering) och begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistreringar som gjorts av förvaltaren senast onsdagen den 12 april 2023 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken.

Ombud

Aktieägare som deltar i bolagsstämman genom ombud ska utfärda skriftlig och daterad fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbevis, eller om sådan handling inte finns, motsvarande behörighetshandling bifogas. Fullmakt samt, för juridisk person, registreringsbevis bör i god tid före årsstämman sändas till: SSAB AB, ”Årsstämma”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm.

Fullmakt gäller ett år från utfärdande eller den längre giltighetstid som framgår av fullmakten, dock högst fem år. Registreringsbevis ska utvisa de förhållanden som gäller på dagen för årsstämman och bör i vart fall inte vara äldre än ett år vid tidpunkten för årsstämman.

För den som önskar företrädas av ombud tillhandahåller bolaget fullmaktsformulär som finns tillgängligt på bolagets hemsida, www.ssab.com, och sänds till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress. Beställning kan ske per telefon på 08-45 45 760.

Valberedning

• Pierre Heeroma, LKAB, ordförande
• Kimmo Viertola, finska staten
• Michael Kjeller, Folksam
• Daisy Streatfeild, Nintey One
• Lennart Evrell, (styrelsens ordförande)

Kalendarium för ekonomisk information

SSAB kommer att lämna följande information för verksamhetsåret 2023:

• Rapport för första kvartalet, den 26 april 2023
• Halvårsrapport, den 21 juli 2023
• Rapport för tredje kvartalet, den 25 oktober 2023

Utdelning

Styrelsen föreslår att en utdelning om 8,70 (5,25) kr per aktie ska utgå för verksamhetsåret 2022 med avstämningsdag den 20 april, 2023. Om årsstämman beslutar enligt styrelsens förslag beräknas utdelningen att utbetalas den 25 april, 2023 och förslaget innebär att totalt cirka 9 Mdkr överförs till aktieägarna i form av kontant utdelning.

Styrelsen kommer att föreslå ett bemyndigande om ett program för återköp av A-aktier och/eller B-aktier i SSAB. Antalet aktier som får återköpas kommer att begränsas till att SSABs innehav av egna aktier inte får överstiga 10 procent av det totala antalet utestående aktier. Syftet med de återköpta aktierna är att minska SSABs aktiekapital genom indragning av dessa.

Bolagsstyrningsrapport

SSAB är noterat på NASDAQ Stockholm och lyder under dess regelverk samt tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden). SSAB är även sekundärnoterat på NASDAQ Helsinki.

SSABs organisation utmärks av ett decentraliserat arbetssätt där en stor del av ansvar och befogenheter delegerats till respektive division och dotterbolag. SSAB är noterat på NASDAQ Stockholm och lyder under dess regelverk samt tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden). SSAB är även sekundärnoterat på NASDAQ Helsinki. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och bolagskoden som en separat rapport som är skild från förvaltningsberättelsen.

Viktiga externa och interna regelverk och policyer som påverkar bolagsstyrningen:

Väsentliga interna regelverk och policyer

• Bolagsordning
• Styrelsens arbetsordning inkl. Vd-instruktion och instruktioner till styrelseutskotten
• Uppförandekod

Väsentliga externa regelverk

• Svensk aktiebolagslag
• Svensk bokföringslag
• Svensk årsredovisningslag
• Regelverk för NASDAQ Stockholm och NASDAQ Helsinki, www.nasdaqomxnordic.com
• Svensk kod för bolagsstyrning, www.bolagsstyrning.se

Organisation per 21 december 2022

SSAB har tre divisioner: SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt två större helägda dotterbolag: Tibnor och Ruukki Construction. De två sistnämnda styrs som självständiga dotterbolag. Bilden nedan illustrerar per den 31 december 2022 SSABs modell för bolagsstyrning och hur de centrala organen verkar.

graph TD
    A[Aktieägare/bolagsstämma] --> B(Styrelse)
    B --> C{Valberedning}
    B --> D{Revisionsutskottet}
    B --> E{Ersättningsutskottet}
    B --> F[VD & Övrig koncernledning]
    F --> G[Divisioner]
    F --> H[Dotterbolag]
    G --> I[SSAB Special Steels]
    G --> J[SSAB Europe]
    G --> K[SSAB Americas]
    H --> L[Tibnor]
    H --> M[Ruukki Construction]
    D --> N[Internrevision]
    D --> O[Externa revisorer]

Avvikelser från bolagskoden

Det finns inga avvikelser från bolagskoden att rapportera om för 2022.

Aktieägare

Aktiekapitalet i SSAB består av A- och B-aktier, där A-aktien ger en röst medan B-aktien ger en tiondels röst. Båda aktieslagen ger samma rätt till andel av bolagets tillgångar och vinst.

Per den 31 december 2022 uppgick antalet aktieägare till 219 080. LKAB var den röstmässigt största ägaren, följd av finska staten, Folksam, Vanguard, Allianz Global Investors, Ninety One, Norges bank, Lightman Investment Management, BlackRock, och Avanza pension. De tio största identifierade ägarna ägde sammanlagt cirka 44,4 % av rösterna och 29,1 % av aktiekapitalet i slutet av december 2022. Ägare utanför Sverige och Finland kontrollerade 24,3 % av rösterna och 22,2 % av kapitalet. För ytterligare information kring ägarstrukturen, se Aktier och aktieägare.

Bolagsstämma

Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman, där aktieägarnas inflytande i bolaget utövas.# ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM

På årsstämman (ordinarie bolagsstämma) beslutar aktieägarna bland annat om följande:
* Fastställelse av årsredovisning och koncernredovisning
* Disposition av bolagets resultat
* Ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören
* Val av styrelsen, dess ordförande och revisorer
* Hur valberedningen ska utses (i förekommande fall)
* Ersättning till styrelsen och revisorerna
* Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare (i förekommande fall)
* Beslut om godkännande av ersättningsrapport

Ägare den 31 december 2022	% av rösterna	% av kapitalet
LKAB	16,0	10,5
Finska staten	8,0	6,3
Folksam	5,6	2,1
Vanguard	3,4	3,1
Allianz Global Investors	3,4	1,3
Ninety One	3,0	1,1
Norges Bank	1,5	1,2
Lightman Investment Management	1,3	0,5
BlackRock	1,2	1,6
Avanza Pension	0,9	1,5
Övriga aktieägare	55,6	70,9
Totalt	100,0	100,0
Varav utlandsregistrerade aktieägare 1)	24,3	22,2

1) Inkluderar aktieägare utanför Sverige och Finland.

Källa: Modular Finance

Årsstämma 2022

Med anledning av coronaviruset beslutade styrelsen att årsstämman 2022 skulle genomföras utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud eller utomstående. Aktieägare kunde utöva sin rösträtt endast på förhand genom så kallad poströstning före stämman enligt 22 § lagen (2022:121) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor.

Årsstämman fastställde den av styrelsen och vd avlämnade årsredovisningen och koncernredovisningen för 2021, beslutade om disposition av bolagets resultat samt beviljade styrelsens ledamöter och vd ansvarsfrihet. Stämman beslutade om ersättningar till styrelse och revisor i enlighet med valberedningens förslag.

Det beslutades vidare att styrelsen ska bestå av åtta ledamöter. Till styrelseledamöter omvaldes Bo Annvik, Petra Einarsson, Marie Grönborg, Maija Strandberg, Lennart Evrell (som även valdes till ordförande i styrelsen) och Martin Lindqvist (vd och koncernchef). Bernard Fontana och Mikael Mäkinen valdes till nya styrelseledamöter. Pasi Laine hade avböjt omval till styrelsen.

Det beslutades på förslag av valberedningen att antalet revisorer skulle vara ett registrerat revisionsbolag och att Ernst & Young AB skulle omväljas som revisor i bolaget till och med årsstämman 2023.

För årsstämman framlades styrelsens förslag om disposition beträffande bolagets resultat. Stämman beslutade i enlighet med styrelsen och vd:s förslag att vinstutdelning till aktieägarna för räkenskapsåret 2021 om 5,25 kr per aktie skulle utdelas, och att återstoden balanseras i ny räkning.

Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att anta riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som funnits tillgängliga hos SSAB och bolagets webbplats seden den 25 februari 2022.

Stämman beslutade att godkänna styrelsens ersättningsrapport, som funnits tillgänglig hos SSAB och på bolagets webbplats sedan den 15 mars 2022.

Stämman beslutade att godkänna långfristigt incitamentsprogram för 2022, som funnits tillgängligt hos SSAB och på bolagets webbplats sedan den 25 februari 2022.

Se årsstämmoprotokoll på www.ssab.com.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 69

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER AKTIER OCH AKTIEÄGARE ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT STYRELSE KONCERNLEDNING

Valberedning

Valberedningens uppdrag

Valberedningens uppdrag är bland annat att inför årsstämman föreslå styrelseordförande, styrelseledamöter, revisor, ordförande vid årsstämman, arvode till styrelsen och arvode till revisorn.

Procedur för tillsättning av valberedningen

På årsstämman 2020 antogs en reviderad instruktion för valberedningen. Förändringarna jämfört med tidigare gällande version avser huvudsakligen hur eventuella intressekonflikter i valberedningen ska hanteras, samt hur valberedningen ska agera då en aktieägare som utsett en ledamot avyttrat delar av sitt innehav av SSAB-aktier och därefter inte längre utgör en av de röstmässigt större ägarna.

Det sammanlagda antalet ledamöter ska inte uppgå till mer än sex. Ordförande i valberedningen ska vara den ledamot som utsetts av den röstmässigt största aktieägaren.

Valberedningens sammansättning tillkännagavs på bolagets hemsida, www.ssab.com, den 9 september 2022. Aktieägare har fram till den 31 december 2022 kunnat lämna förslag till valberedningen.

Valberedningens förslag offentliggörs senast i samband med kallelsen till årsstämman. I anslutning till att kallelsen utfärdas kommer valberedningen på www.ssab.com att lämna ett motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse.

Valberedningens mångfaldspolicy

SSAB arbetar aktivt med att söka främja mångfald i bolaget. Som ett led i det arbetet tillämpar bolaget, genom valberedningen, regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning (bolagskoden) som mångfaldspolicy. I enlighet med regel 4.1 i bolagskoden ska styrelsen ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska också eftersträvas.

Valberedningen har vid framtagande av förslag till val av styrelseledamöter att beakta mångfaldspolicyn. Även SSABs styrelse behandlar kontinuerligt frågan om mångfald i bolaget. Målsättningen med mångfaldspolicyn är att tillgodose vikten av tillräcklig mångfald i styrelsen i syfte att främja oberoende åsikter och ett kritiskt förhållningssätt för att bidra till ett effektivt styrelsearbete i bolaget.

Under räkenskapsåret 2022 har valberedningens mångfaldspolicy beaktats i samband med valberedningens arbete inför årsstämman 2022 och årsstämman 2023. Det har resulterat i en mångsidig och ändamålsenlig styrelsesammansättning med ledamöter som besitter erforderlig kompetens och erfarenhet för den verksamhet som bedrivs i SSAB.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2023

Valberedningen utsågs i september 2022 och har under hösten sammanträtt 5 gånger. Ytterligare sammanträden är planerade under första kvartalet 2023 före årsstämman. Vid ett möte i november fick valberedningen ta del av styrelsens utvärderingsprocess samt av utfallet av den utvärdering som skedde under hösten i sin helhet. Valberedningen har diskuterat styrelsens sammansättning och enats om de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter. Valberedningen har i sitt styrelseförslag särskilt beaktat kravet på mångsidighet och bredd samt kravet på att eftersträva en jämn könsfördelning, samt beaktat kompetens och erfarenhet inom de för bolaget viktigaste områdena. Valberedningen arbetar kontinuerligt med identifiering och utvärdering av potentiella nya styrelseledamöter.

Valberedningen har vid framtagandet av förslag till arvoden för styrelsen och dess utskott bland annat gjort en översyn av nivåerna för styrelsearvoden i liknande bolag. Inför valet av revisor vid årsstämman 2023 har revisionsutskottet gjort en utvärdering av revisorsinsatsen som redovisats för valberedningen vid dess möte i december. Vid samma möte framlades också utskottets rekommendation vad gäller både val av revisor och arvodering. Valberedningen följde revisionsutskottets rekommendation vid framläggandet av dess förslag till årsstämman 2023.

Valberedningen inför årsstämman 2023

Namn, utsedd av	Andel i procent av rösterna, per 31 december 2022
Pierre Heeroma, LKAB (ordförande i valberedningen)	16,0
Kimmo Viertola, finska staten	8,0
Michael Kjeller, Folksam	5,6
Daisy Streatfeild, Ninety One	3,0
Lennart Evrell (styrelseordförande)	–

Styrelse

Styrelsens ansvar

Styrelsen har som övergripande uppgift att förvalta bolagets angelägenheter i bolagets och samtliga aktieägares gemensamma intresse. Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation samt utvärdera den operativa ledningen. I styrelsen avgörs bland annat frågor avseende koncernens strategiska inriktning och organisation samt beslutas om väsentliga investeringar (överstigande 100 Mkr).

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 70

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER AKTIER OCH AKTIEÄGARE ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT STYRELSE KONCERNLEDNING

Styrelsen ska i förekommande fall upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning för beslut vid årsstämman.

Styrelsens arbetsordning

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning inkluderande en vd-instruktion som bland annat reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Arbetsordningen reglerar vidare hur ofta styrelsen ska sammanträda och hur arbetet ska fördelas på styrelseutskotten. Arbetsordningen anger att det ska finnas ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott.

Inför varje styrelsemöte erhåller styrelseledamöterna en skriftlig dagordning och ett fullödigt beslutsunderlag. Vid varje styrelsemöte sker en genomgång av olycksfallsstatistiken, aktuellt affärsläge, koncernens resultat och finansiella ställning samt utsikter. Övriga frågor som behandlas är bland annat konkurrens och marknadssituationen. Styrelsen följer också regelbundet upp hållbarhetsarbetet, såsom exempelvis hälso- och säkerhetsarbetet i koncernen.

Styrelsens ordförande

Styrelseordföranden leder styrelsens arbete, företräder bolaget i ägarfrågor samt ansvarar för utvärderingen av styrelsens arbete. Dessutom ansvarar ordföranden för den löpande kontakten med vd samt för att styrelsen fullgör sina plikter.

Styrelsens sammansättning

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av minst fem och högst tio bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen är beslutför om mer än hälften av alla styrelseledamöterna är närvarande.# BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

STYRELSE

Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsutbildning för att snabbt erhålla den kunskap som förväntas för att på bästa sätt tillvarata bolagets och aktieägarnas intressen.

Styrelsens arbete 2022

Under 2022 hölls 9 protokollförda sammanträden och styrelsen var alltid beslutför. Sekreterare i styrelsen var SSABs chefsjurist, som inte är ledamot i styrelsen. Styrelsen har under året bevakat omvärldsutvecklingen och hur bolaget hanterat dess effekter. Första halvåret präglades av den starka konjunkturen med stor efterfrågan och höga prisnivåer. I Europa mattades konjunkturen av under senare delen av första halvåret, huvudsakligen som en följd av den osäkerhet som Rysslands militära angrepp på Ukraina i februari föranledde. Hög inflation, höga energipriser och flaskhalsar i logistikkedjorna blev betungande för industriproduktionen i Europa, som i sin tur påverkade efterfrågan och priset på stålprodukter negativt under andra halvåret. Efterfrågan och priser på grovplåtsprodukter i Nordamerika förhöll sig stabila på en hög nivå under året. Även den globala efterfrågan på höghållfasta stålprodukter var fortsatt god med relativt stabila priser under året. En s.k. kallgång i en av masugnarna i Brahestad som inträffade under första halvåret hade negativ påverkan på Europe-divisionens produktion. Styrelsen har ägnat särskild uppmärksamhet åt effekterna av Ukrainakriget och hur införda sanktionspaket påverkat bolagets försörjningsled och försäljning. Styrelsen har därutöver ägnat mycket tid till att analysera förutsättningarna för omställningen av det nordiska produktionssystemet till fossilfri ståltillverkning, som styrelsen fattade ett inriktningsbeslut om i januari. Säkerhetsarbetet i koncernen har högsta prioritet och styrelsen följer olycks- och skadefallsfrekvensen samt bolagets förbättringsåtgärder ingående vid varje möte. Styrelsen bevakar också bolagets hållbarhetsarbete med regelbunden målupp- följning samt följer kontinuerligt bolagets viktigaste operativa såväl som strategiska nyckeltal. Styrelsen har under året besökt SSABs anläggningar i Luleå, Oxelösund och Brahestad bl.a. i syfte att bilda sig en uppfattning om förutsättningarna för omställningen till en fossilfri stålproduktion. Årets styrelseutvärdering gjordes i samband med ett styrelsemöte i oktober, där även ordförandeinsatsen samt utskottens arbete utvärderades. Utvärderingen administrerades av SSABs chefsjurist. Ett omfattande frågefor - mulär besvarades enskilt av ledamöterna, varpå svaren sammanställdes av SSABs chefsjurist och redovisades anonymt till styrelsen inför den efterföljande diskussionen. Frågorna rörde hu - vudsakligen styrelsens effektivitet och samlade kompetens att hantera styrelseansvaret i för - hållande till de för bolaget viktigaste områdena som till exempel tung processindustri, interna - tionell marknadsföring och försäljning, större investeringsprojekt, finans, IT och digitalisering. I utvärderingen ingick även frågor om styrelsens effektivitet och kompetens vad gäller bolagets inverkan inom olika hållbarhetsområden. Inga direkta åtgärder bedömdes nödvändiga till följd av utvärderingen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 71
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER AKTIER OCH AKTIEÄGARE ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

STYRELSE

KONCERNLEDNING

| Styrelse – utsedda av årsstämman | f. 1954 Civilingenjörsexamen från Kungliga Tekniska Hög- skolan i Stockholm samt en examen i ekonomi från Göteborgs och Uppsala universitet Nationalitet: Svensk Invald i styrelsen 2021 Aktieinnehav 1) 50 000 B-aktier Nuvarande uppdrag Ledamot: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA och Epiroc AB Tidigare uppdrag Ledamot: Industriarbets- givarna, ICA Gruppen Aktiebolag och Svenskt Näringslivs verksamhets- styrelse Koncernchef: Boliden, Sapa och Munters | Lennart Evrell |
| :--- Maanantai: Kaa-tee-hee
* Tiistai: Tii-pee-kuu
* Keskiviikko: Kes-tii-mee
* Torstai: Tor-uu-pea
* Perjantai: Per-kuu-vii
* Lauantai: Lau-vii-hee
* Sunnuntai:* Sun-tii-kuu

Tämä on vain ehdotus, ja voit muokata sitä tarpeidesi mukaan. Tärkeintä on, että nimet ovat mieleenpainuvia ja helposti lausuttavia.# BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

STYRELSE

KONCERNLEDNING

Revisionsutskottet

Revisionsutskottet övervakar bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet biträder även bolagets valberedning vid upprättande av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Revisionsutskottet träffar fortlöpande bolagets revisorer, utvärderar revisionsinsatserna samt fastställer riktlinjer för vilka tilläggstjänster bolaget får upphandla från bolagets revisor. Sådana tilläggstjänster upp till maximalt 100 Tkr per uppdrag ska på förhand godkännas av bolagets ekonomi- och finansdirektör. Uppdrag som överstiger 100 Tkr ska på förhand godkännas av revisionsutskottets ordförande. Alla tilläggstjänster ska redovisas för revisionsutskottet varje kvartal.

Det finns en etablerad riskhanteringsprocess inom SSAB. Revisionsutskottet tar del av och beaktar de riskområden som identifierats (både affärsrisker och risker för fel i den finansiella rapporteringen) i processen. Baserat på utfallet i den interna och externa riskbedömningen analyserar utskottet löpande revisionens inriktning och omfattning med bolagets externa och interna revisorer.

Revisionsutskottet fastställer årligen en intern - revisionsplan som bland annat är baserad på de risker som framkommit i riskhanteringsproces - sen som är beskriven tidigare. Revisionsplanen diskuteras med de externa revisorerna för att effektivisera och kvalitetsförbättra det löpan - de revisionsarbetet.

Chefen för internrevision presenterar genomförda revisioner och ärenden som rapporterats via visselblåsarfunktionen. Utskottet analyserar och belyser dessutom väsentliga redovisningsfrågor som koncernen påverkas av.

Närvarostatistik 2022

Namn på styrelseledamot	Invald i styrelsen	Styrelse- möten	Ersättnings- utskott	Revisions- utskott	Oberoende i förhållande till Bolaget och bolags- ledningen	Oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare
Lennart Evrell, ordförande sedan oktober 2021	2021	9	6	8	Ja	Ja
Bo Annvik	2019	9	6		Ja	Ja
Petra Einarsson	2014	9	6	8	Ja	Ja
Bernard Fontana 2)	2022	7			Ja	Ja
Marie Grönborg	2019	9	2		Ja	Ja
Maija Strandberg	2021	9	6		Ja	Ja
Mikael Mäkinen 2)	2022	7			Ja	Ja
Martin Lindqvist, Vd och koncernchef	2011	9		Nej, vd och koncernchef i bolaget	Ja
Mikael Henriksson	2017	9
Sven-Erik Rosén	2021	9
Tomas Westman	2015	9
Suppleanter
Tomas Jansson	2014	9
Tomas Karlsson	2015	9
Patrik Sjöholm	2011	9

1) Information om arvoden finns i not B.4 i Finansiella rapporter.
2) Nyvald på årsstämman den 6 april 2022.

Arbetet 2022

Under 2022 har fokus för revisionsutskottets arbete varit bland annat bolagets likviditets- och finansieringsfrågor, IT-säkerhet och bolagets skattesituation, inklusive pågående skatterevisioner. Revisionsutskottet tog del av, och analyserade tillsammans med de externa revisorerna, den riskanalys och revisionsplan som revisorerna upprättat som underlag för den lagstadgade revisionen. Revisionsutskottet har även reviderat de finansiella målen, processen för nedskrivning av goodwill och säkringsverksamheten.

Revisionsutskottets ledamöter utgjordes sedan det konstituerande styrelsemötet den 6 april 2022 av Petra Einarsson (ordförande), Lennart Evrell och Maija Strandberg som ersatte Marie Grönborg. Under 2022 hade revisionsutskottet åtta protokollförda sammanträden.

Ersättningsutskott

Arbetsuppgifter

Jämte styrelsens ordförande ska ersättningsutskottet bestå av en eller flera av bolagsstämman valda styrelseledamöter, vilka ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Bland ersättningsutskottets ledamöter ska erforderlig kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare finnas. Verkställande direktören ska i egenskap av föredragande närvara vid utskottets sammanträden.

Ersättningsutskottets arbetsuppgifter anges i styrelsens arbetsordning. Ersättningsutskottet lämnar förslag till styrelsen om verkställande direktörens lön och övriga anställningsvillkor, fastställer löner och anställ - ningsvillkor för övriga koncernledningen samt ger ramar för löner och anställningsvillkor för övriga högre befattningshavare. Bland ersätt - ningsutskottets uppgifter ingår i övrigt att bereda styrelsens beslut i frågor om ersätt - ningsprinciper, att bereda styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och övri - ga bolagsledningen samt att följa och utvärdera tillämpningen av dessa. Ersättningsutskottet ska också följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till bolagsledningen.

Arbetet 2022

Under 2022 hade ersättningsutskottet sex protokollförda sammanträden. Ersättnings- utskottet utgjordes av Lennart Evrell (ordförande), Bo Annvik och Petra Einarsson. Vd är adjungerad till utskottet men deltar inte vid behandlingen av egen lön och anställningsvillkor.

KONCERNLEDNING

Namn	Roll	Född	Nationalitet	Medlem i koncernledningen	Aktieinnehav 1)	Utbildning	Bakgrund	Tidigare befattningar
Martin Lindqvist	Vd och koncernchef	1962	Svensk	2001	11 709 A-aktier 21 023 B-aktier	Civilekonom, Uppsala universitet	Anställd i SSAB sedan 1998	Affärsområdeschef SSAB EMEA, Divisionschef SSAB Strip Products, Finans direktör SSAB AB, Ekonomi chef i SSAB Tunnplåt, Chefscontroller i NCC
Olavi Huhtala	Divisionschef SSAB Europe	1962	Finsk	2014	17 578 A-aktier 77 873 B-aktier	Civilingenjör	Anställd i Rautaruukki/ SSAB sedan 1987	EVP Ruukki Metals, President Ruukki Fabrication, chef för marknadsföring och ledande befattningar inom försäljning och production i Rautaruukki Metform
Charles Schmitt	Divisionschef SSAB Americas	1959	Amerikansk	2011	3 000 B-aktier	B.Sc. Business Adminis- tration/ Finance, Univer- sity of Texas at Arlington, tvåårigt stipendium på American Iron and Steel Institute	Anställd i IPSCO/SSAB sedan 1990	Befattningar inom US Steel Corporation och ansvarig för verksamheten i Latinamerika inom SSAB Americas
Johnny Sjöström	Divisionschef SSAB Special Steels	1974	Svensk	2019	10 600 A-aktier	Magisterexamen i Fysik, Doktors examen i Materialteknik, Karlstad Universitet, Docent i Materialteknik, Luleå Tekniska Universitet och EMBA, Stockholms Handelshögskolan	Anställd i SSAB mellan 2012 och 2014 och sedan 2019	Vd Uddeholms AB, Vd Scana Leshan (Kina), VP Teknik och marknads- utvecklingsansvarig SSAB APAC, VP Produktchef Outokumpu, Teknik och kvalitetschef Outokumpu
Jonas Bergstrand	Executive Vice President, Juridik, företagstransaktioner & inköp	1965	Svensk	2006	24 125 B-aktier	Jur. kand., Uppsala universitet	Anställd i SSAB sedan 2006	Bolagsjurist inom ABB, OM Gruppen och Ericsson Radio Systems
Leena Craelius	Ekonomi- och finansdirektör	1971	Finsk	2021	0	MBA, Helsinki School of Economics, Helsingfors	Anställd i SSAB/ Rautaruukki sedan 2005	Ekonomichef SSAB Europe, Controllerchef för försäljning; SSAB Special Steel division, chef för operations controlling; Ruukki Metals Division
Maria Långberg	Executive Vice President, organisation, kultur och kommunikation	1970	Svensk	2016	22 400 B-aktier	Civilekonom, Uppsala universitet, MBA Handels- högskolan, Stockholm	Anställd i SSAB sedan 2013	Vd Merox och hållbarhets- direktör SSAB, kommu- nikationsdirektör SSAB, seniorkonsult JKL och kommunikationsdirektör Gambro
Martin Pei	Executive Vice President, Teknisk direktör	1963	Svensk	2007	1 000 A-aktier 8 000 B-aktier	Tekn. dr., Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm	Anställd i SSAB sedan 2001	Affärsområdeschef SSAB APAC, teknisk direktör SSAB, chef för forskning och utveckling SSAB Plate och chef för stålämnes- produktionen SSAB Plate

1) Aktieinnehavet innefattar även närståendes aktier.

Koncernledningens arbete och ansvar

Koncernledningen ansvarar för att utforma och genomföra koncernens övergripande strategier samt behandlar frågor som till exempel förvärv och avyttringar. Sådana frågor samt större investeringar (överstigande 100 Mkr) bereds av koncernledningen för beslut av moderbolagsstyrelsen. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer.# Koncernledning

Koncernledningen bestod per den 31 december 2022 utöver vd av divisionscheferna för SSAB Europe, SSAB Americas och SSAB Special Steels, ekonomi- och finansdirektören, chefen för juridik, företagstransaktioner och inköp, tekniska direktören, chefen för organisation, kultur och kommunikation, chefen för forskning och innovation, chefen för strategi och digitalisering samt chefen för hållbarhet. Koncernledningen har möten månadsvis för att följa upp koncernens samt divisionernas resultat och finansiella ställning. Övriga frågor som behandlas på koncernledningsmöten är bland annat strategifrågor. Respektive divisionschef ansvarar för respektive divisions resultat och balansräkning. Den övergripande operativa styrningen av divisionerna sker via kvartalsvisa uppföljningsmöten. Moderbolagets vd är också i de flesta fall ordförande i de större direktägda dotterbolagens styrelser, t.ex. Tibnor och Ruukki Construction, där det även ingår andra ledamöter från koncernledningen samt arbetstagarrepresentanter. Parallellt med de kvartalsvisa uppföljningsmötena övervakar dotterbolagsstyrelserna den löpande verksamheten samt fastställer respektive strategier och budgetar.

Ersättningsrapport

På årsstämman 2022 beslutades att godkänna styrelsens ersättningsrapport. Styrelsens ersättningsrapport har funnits tillgänglig på bolaget och bolagets webbplats sedan den 15 mars 2022.

Christina Friborg

f. 1969 Executive Vice President, Hållbarhet, etik och regelefterlevnad, hälsa och säkerhet
Nationalitet: Svensk
Medlem i koncernledningen 2018
Aktieinnehav 1) 8 700 B-aktier
Utbildning Jur. kand., Uppsala Universitet
Bakgrund Anställd i SSAB sedan 2018
Tidigare befattningar Head of Sustainable Business på Sandvik, grundare och partner på Ethos International samt olika befattningar på Sida, UNHCR och OSCE

Eva Petursson

f. 1968 Executive Vice President, Forskning och innovation
Nationalitet: Svensk
Medlem i koncernledningen 2018
Aktieinnehav 1) 165 A-aktier 6 500 B-aktier
Utbildning Civilingenjör och Tekn. Dr. i Stålbyggnad, Luleå Tekniska Universitet
Bakgrund Anställd i SSAB sedan 2005
Tidigare befattningar Designspecialist och forskningsledare SSAB Knowledge Service Center, Strategisk forskningschef SSAB. Lektor i Stålbyggnad vid Luleå Tekniska Universitet

Viktor Strömberg

f. 1973 Executive Vice President, Strategi och digitalisering
Nationalitet: Svensk
Medlem i koncernledningen 2018
Aktieinnehav 1) 4 000 B-aktier
Utbildning MBA, INSEAD, Frankrike, och MSc i Industrial Engineering & Management, Linköpings Universitet
Bakgrund Anställd i SSAB sedan 2011
Tidigare befattningar Strategichef SSAB AB. Associate Partner på McKinsey & Company, produktchef på SAP och konsult på IBM

1) Aktieinnehavet innefattar även närståendes aktier

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 77
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER AKTIER OCH AKTIEÄGARE ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT STYRELSE KONCERNLEDNING

Incitamentsprogram för ledande befattningshavare

2011 infördes ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram för då maximalt 100 (numera 150) nyckelpersoner, däribland bolagets vd och övriga ledande befattningshavare. Programmet löper i rullande treårsperioder och är kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av andra bolag samt OMXS30 index. Programmet har införts i syfte att driva bolagets långsiktiga utveckling samt att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare. Stämman 2022 beslutade att godkänna det långfristiga incitamentsprogrammet för innevarande räkenskapsår. För närmare information om gällande ersättningar hänvisas till not B.4. i Finansiella rapporter.

Intern kontroll

Det övergripande syftet med intern kontroll är att i rimlig grad säkerställa att bolagets operativa strategier och mål följs upp och att ägarnas investering skyddas. Den interna kontrollen ska tillse att den interna och externa rapporteringen, med rimlig säkerhet, är tillförlitlig. Den ska även tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar, samt att kraven på noterade bolag efterlevs. Intern kontroll är det samlade begreppet för den organisation och de system, processer och rutiner som bidrar till att upprätthålla kontrollen i dessa avseenden.

Riskhantering

Koncernens förebygger att risker förverkligas samt minimerar följderna av inträffade skadehändelser genom olika åtgärder. Som en integrerad del av den årliga strategiprocessen genomförs en riskkartläggning av koncernens interna och externa risker. Resultatet av arbetet rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Både arbetet med att aktivt förebygga att skada överhuvudtaget inträffar och arbetet med att minimera effekter av skada som trots allt inträffar, övervakas och följs upp inom koncernens Risk Management-organisation. Det är divisionernas och dotterbolagens ansvar att bedriva ett rationellt skadeförebyggande arbete och varje division har utsedda Risk Managers som deltar i detta arbete.

Koncernens operativa ledningsstruktur

• Divisionschef SSAB Special Steels 1)
• Divisionschef SSAB Europe 1)
• Divisionschef SSAB Americas 1)
• VD Tibnor
• VD Ruukki Construction
• Ekonomi- och finansdirektör 1)
• EVP Organisation, kultur och kommunikation 1)
• Teknisk direktör, CTO 1)
• EVP Forskning och innovation 1)
• VD och koncernchef 1)
• EVP Juridik, företagstransaktioner och inköp 1)
• EVP Strategi och digitalisering 1)
• EVP Hållbarhet 1)

1) Medlem av koncernledningen.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 78
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER AKTIER OCH AKTIEÄGARE ÅRSSTÄMMA, VALBEREDNING, KALENDARIUM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT STYRELSE KONCERNLEDNING

Styrelsens beskrivning av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsen för SSAB ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Beskrivningen av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.

Ramverk för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

SSABs interna kontroll tar sin utgångspunkt ur COSO, som är utgivet av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission. Ramverket baseras på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön präglas av organisationsstrukturen, ledningens arbetssätt och värderingar samt övriga roller och ansvar inom organisationen. Revisionsutskottet bistår styrelsen i väsentliga redovisningsfrågor i koncernen samt följer upp den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. För att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och en god intern kontroll har styrelsen delegerat det praktiska ansvaret till verkställande direktören, som i sin tur fördelat ansvaret till övriga i koncernledningen samt till dotterbolagschefer. Kontrollmiljön för den finansiella rapporteringen säkerställs via olika styrande dokument, t.ex. direktiv och instruktioner. Det finns bland annat ett koncerngemensamt direktiv för redovisning. Andra väsentliga styrande dokument är direktiv för finansiella risker och investeringar, attestinstruktioner samt uppförandekoden. De styrande dokumenten uppdateras regelbundet vid ändringar i lagstiftning och standarder. Arbetet med att informera om koncernens uppförandekod fortsatte under 2022 och fram till årsskiftet 2022/2023 har över 96 % av personalen genomgått koncernens internutbildning i affärsetik.

Riskbedömning

Risker i samband med den finansiella rapporteringen rör framförallt fel i redovisningen vid värderingar av tillgångar och skulder, intäkter och kostnader samt avvikelser från upplysningskrav. Vidare är bedrägeri, förlust/förskingring av tillgångar samt brister i affärsetik risker som utvärderas och hanteras för att rimligt säkra god intern kontroll över den finansiella rapporteringen. SSABs verksamhet karaktäriseras av processer med väl inarbetade rutiner och system. De övergripande riskbedömningarna på koncernnivå utgör en integrerad del i den löpande rapporteringen till koncernledningen och styrelsen samt utgör grunden för bedömningen av risker för fel i den finansiella rapporteringen. Finansiella risker såsom valuta-, refinansierings- och motpartsrisker samt ränte- och kreditrisker hanteras huvudsakligen av moderbolagets ekonomi- och finansfunktion i enlighet med koncernens direktiv för finansiella risker (se not D.3).

Kontrollaktiviteter

Det främsta syftet med kontrollaktiviteter är att förebygga och på ett tidigt stadium upptäcka väsentliga fel i den finansiella rapporteringen så att de kan hanteras och åtgärdas. Kontrollaktiviteter finns på både övergripande och på mer detaljerade nivåer inom koncernen och är av både manuell och automatiserad karaktär. Rutiner och aktiviteter har utformats för att hantera och åtgärda väsentliga risker som är relaterade till den finansiella rapporteringen och som identifierats i riskanalysen. Beroende på kontrollaktivitetens karaktär och tillhörighet sker korrigerande åtgärder, implementering, dokumentation samt kvalitetssäkring på koncern-, dotterbolags eller processnivå. Liksom för övriga processer ansvarar respektive chef för kontrollaktiviteternas fullständighet och riktighet. Det finns ett mer systematiskt arbetssätt för att identifiera finansiella risker och risker i den finansiella rapporteringen samt dokumentation av kontroller för hur sådana risker ska förebyggas och upptäckas. Kontrollerna anpassas till varje enhets arbetsprocess och systemstruktur och bedöms genom självutvärdering, kompletterat med uppföljning och granskning av internrevision. Arbetssättet har implementerats i ett koncerngemensamt system som används vid kontroll av den finansiella rapporteringens tillförlitlighet. Kontrollaktiviteter utförs på samtliga nivåer i koncernen.# BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

STYRELSE

KONCERNLEDNING

Process för intern kontroll

Kontrollmiljö

Riskbedömning

Kontrollaktiviteter

Information och kommunikation

SSAB har väl inarbetade informations- och kommunikationsrutiner för att stödja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Uppdateringar om finansiella direktiv och instruktioner kommuniceras kontinuerligt av moderbolaget till berörd personal. Därutöver sker regelbundna koncerngemensamma ekonomimöten där centrala finansfunktioner tillsammans med divisionernas ekonomichefer behandlar information om nyheter och förändringar av redovisningsprinciper och informationskrav samt uppdateringar inom intern kontroll. Företagets intranät är ytterligare en viktig informationskanal där information uppdateras kontinuerligt och säkerställer att senaste direktiv och instruktioner alltid finns tillgängliga. Dotterbolagen och divisionerna lämnar regelbundet rapporter med analyser och kommentarer om finansiella resultat och risker till styrelsen. Ytterligare en viktig kommunikationskanal är företagets visselblåsarfunktion där bland annat överträdelser rörande redovisning och intern kontroll kan rapporteras. Finansiell information om koncernen får endast lämnas av styrelsens ordförande, koncernchefen och koncernens ekonomi- och finansdirektör, samt av kommunikationsdirektör och chefen för Investor Relations. Divisionerna får endast sprida ekonomisk information om sin verksamhet först efter det att koncernen publicerat motsvarande information.

Uppföljning

Styrelsens uppföljning av den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker främst genom revisionsutskottet. Företagets process för intern kontroll innefattar regelbundna självutvärderingar och systematisk uppföljning av riskanalyser och kontrollaktiviteter. Därutöver genomför företagets internrevision årliga granskningar av intern kontroll. Uppföljningen av intern kontroll sker även inom ramen för den lagstadgade externa revisionen. Revisionsutskottet följer upp den ekonomiska redovisningen och tar del av rapporteringar från de interna och externa revisorerna.

Internrevision

SSABs funktion för internrevision rapporterar direkt till revisionsutskottet och är funktionellt underställd ekonomi- och finansdirektören. Internrevisionens verksamhet är att stödja värdeskapandet i koncernen genom att identifiera riskområden, utföra interna revisioner och därefter rekommendera förbättringar inom dessa områden. Internrevisorn deltar vid möten i revisionsutskottet.

Internrevisionen är organiserad koncernövergripande med en revisionsplan utarbetad för att vara koncernövergripande. Revisionsaktiviteterna planeras av chefen för internrevision och beslutas av revisionsutskottet. Huvuddelen av arbetet utgörs av revisioner enligt revisionsplan. Övrigt arbete består till största delen av specifika revisioner samt uppföljning av självutvärderingar i koncernen av intern kontroll. Revisionerna utförs enligt en framtagen och beslutad revisionsprocess som kontinuerligt utvecklas i syfte att optimera arbetssätt och leverans av mervärdesskapande rapporter. Rapporterna beskriver observationer, rekommendationer och förbättringsområden i syfte att stärka och effektivisera riskhanteringen och den interna kontrollen. Funktionen genomför även granskningar på uppdrag av ledning eller av andra uppkomna anledningar. Internrevisionen genomförde under 2022 löpande, oberoende och objektiva granskningar av koncernens bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering enligt den fastställda revisionsplanen. Granskningarna har utförts enligt beslutad revisionsprocess som avslutas formellt med en rapport och en planerad uppföljning. Resultatet har löpande presenterats till divisionschefer och revisionsutskottet gällande observationer, vidtagna åtgärder och status på genomförandet. Under året genomförde internrevisionen även ett antal revisioner av dotterbolag där revision av risker för bedrägeri och korruption var en del i revisionsarbetets omfattning. Revisionerna påvisade inte några konkreta oegentligheter, men möjligheter att reducera risker identifierades. De identifierade förbättringsmöjligheterna implementeras i enlighet med framtagna handlingsplaner. På grund av Covid-19 och medföljande reserestriktioner under början av året fick en mindre del av revisionerna av dotterbolagen genomföras på distans.

Övriga obligatoriska upplysningar enligt 6 kap 6 § Årsredovisningslagen

Med anledning av kraven i 6 kap 6 § Årsredovisningslagen beträffande vissa särskilda upplysningar som ska lämnas i bolagsstyrningsrapporten upplyses följande:

• Av bolagets aktieägare har LKAB, direkt eller indirekt ett aktieinnehav, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. LKAB:s innehav uppgick per 31 december 2022 till 16 % av det totala röstetalet och 10,5 % av det totala antalet aktier.
• Det finns inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
• Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
• Bolagsstämman har inte lämnat något bemyndigande till styrelsen att besluta att bolaget ska förvärva egna aktier.

Ytterligare information

Ytterligare information om bolagsstyrningen i SSAB återfinns på www.ssab.com med bland annat följande information:

• Rutiner för årsstämman:
  • när och var årsstämman ska hållas
  • hur aktieägare kallas och anmäler sig
  • vilka beslut som ska fattas på årsstämman
• Information från SSABs tidigare årsstämmor, vilket generellt inkluderar kallelser, protokoll, verkställande direktörens anföranden och kommunikéer
• Bolagsordning
• Tidigare års bolagsstyrningsrapporter
• Information om valberedningen

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org. nr 556016-3429

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2022 på sidorna 67–80 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FAR:s rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm 13 mars 2023
Ernst & Young AB
Rickard Andersson
Auktoriserad revisor

Finansiell information

SSABs justerade rörelseresultat för 2022 uppgick till 29,3 Mkr, det högsta i bolagets historia. SSAB har en stark finansiell position och styrelsen föreslår en utdelning om 8,70 kr per aktie för verksamhetsåret 2022.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

SSAB AB (publ), registreringsnummer 556016-3429, är ett globalt stålföretag som är världsledande inom höghållfasta stål och relaterade tjänster. SSABs vision är att bidra till en starkare, lättare och mer hållbar värld och bolaget siktar på att bli det första stålföretaget i världen att erbjuda fossilfritt stål på marknaden 2026, och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från sin egen verksamhet kring 2030.

Nyckeltal

Mkr	2022	2021
Intäkter	128 745	95 891
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA1)	32 675	22 094
Justerat rörelseresultat1)	29 283	18 837
Rörelseresultat	–4 355	18 837
Resultat före skatt	–4 641	18 416
Periodens resultat	–10 877	14 673
Resultat per aktie (kr)	–10,57	14,24
Operativt kassaflöde	22 693	15 296
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-)	–14 287	–2 346
Nettoskuldsättningsgrad (%)	–21	–3

1) Justerat rörelseresultat före avskrivningar samt justerat resultat exkluderar jämförelsestörande poster, vilket främst avser nedskrivning av goodwill om 33,3 Mdkr. För mer information om alternativa nyckeltal, se not A.3.

Marknaden

Enligt World Steel Association uppgick den globala råstålsproduktionen under 2022 till 1 879 (1 960) miljoner ton, en minskning med 4,2 % jämfört med 2021. Stålproduktionen i Kina minskade med 2 %.# FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

I Nordamerika minskade produktionen med 6 %, och i EU-27 med 11 %. I Nordamerika var efterfrågan för grovplåt god i de flesta kundsegment under året. Lagernivåerna hos distributörer var fortsatt låga. I Europa var efterfrågan stark under den inledande delen av året, främst drivet av lageruppbyggnad i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Under andra delen av 2022 försvagades efterfrågan för till exempel inom segmentet Construction. Distributörer fokuserade på att minska sina lager och bedömningen var att läget var normalt i slutet av 2022. Den globala efterfrågan för höghållfasta stål var god under 2022. Under senare delen av året var efterfrågan svagare i Europa, men fortfarande mindre påverkad än standardprodukter. Efterfrågan i de flesta övriga marknader höll sig på en stabil nivå. I Nordamerika låg priset på grovplåt på en hög nivå under 2022, om än med en negativ trend under andra halvåret. I Europa ökade priserna för grovplåt och tunnplåt kraftigt i samband med Rysslands invasion av Ukraina, följt av en negativ trend som vändes med en lätt uppgång i december. Marknadspriserna för liknande produkter i Kina visade samma trend som i Europa.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 83

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FEM ÅR I SAMMANDRAG
KONCERNENS RÄKENSKAPER
NOTER
MODERBOLAGETS RAPPORT
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
REVISIONSBERÄTTELSE
STRATEGIRAPPORT
HÅLLBARHETSREDOVISNING
BOLAGSSTYRNING
FINANSIELLA RAPPORTER

Analys av total förändring i intäkter och justerat rörelseresultat

Intäkter	Justerat rörelseresultat
Förändring jmf med 2021, %	Förändring jmf med 2021, Mkr
Volymer –8	Pris och produktmix 34 180
Pris 25	Volymer –2 960
Produktmix 1	Rörliga kostnader –16 510
Valutaeffekter 10	Fasta kostnader –2 880
Övrig försäljning 6	Valutaeffekter –120
Kapacitetsutnyttjande –1 385
Övrigt 121
Summa 34	10 445

1) Beräknad förändring, siffrorna i tabellen är avrundade.

Intäkter och rörelseresultat

Intäkterna för 2022 uppgick till 128 745 (95 891) Mkr, en ökning med 32 854 Mkr eller 34 % jämfört med 2021. Ökningen var främst relaterad till högre priser och positiva valutaeffekter. Rörelseresultatet för 2022 uppgick till –4 355 (18 837) Mkr, en minskning 23 192 Mkr jämfört med 2021. En stor del av minskningen är hänförlig till nedskrivning av goodwill om 33 Mdkr som skedde i slutet av året. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 29 283 (18 837) Mkr, en ökning med 10 445 Mkr jämfört med helåret 2021. Majoriteten av rörelsesegmenten förbättrade rörelseresultatet jämfört med föregående år.

Andel av externa intäkter 2022	Andel av justerad EBITDA 2022
SSAB Special Steels, 25 (24) %	SSAB Special Steels, 28 (24) %
SSAB Europe, 32 (36) %	SSAB Europe, 31 (41) %
SSAB Americas, 25 (21) %	SSAB Americas, 37 (24) %
Tibnor, 13 (13) %	Tibnor, 2 (7) %
Ruukki Construction, 5 (6) %	Ruukki Construction, 2 (3) %

Intäkter och justerat rörelseresultat per rörelsesegment

| | Intäkter | | Justerat rörelseresultat 1) | |
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 2022 | 2021 | Förändring | 2022 | 2021 | Förändring |
| SSAB Special Steels | 33 666 | 23 510 | 10 156 | 8 292 | 4 624 | 3 668 |
| SSAB Europe | 50 068 | 42 311 | 7 758 | 8 539 | 8 095 | 444 |
| SSAB Americas | 32 163 | 20 680 | 11 483 | 12 266 | 5 412 | 6 854 |
| Tibnor | 16 625 | 12 377 | 4 248 | 451 | 1 533 | –1 082 |
| Ruukki Construction | 6 880 | 5 999 | 881 | 536 | 599 | –64 |
| Övrigt | – | – | – | –688 | –1 191 | 503 |
| Avskrivning övervärden | – | – | – | –114 | –235 | 122 |
| Koncernjusteringar | –10 658 | –8 986 | –1 672 | – | – | – |
| Summa | 128 745 | 95 891 | 32 853 | 29 283 | 18 837 | 10 445 |

1) För definition av justerat rörelseresultat, se not A.3.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 84

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FEM ÅR I SAMMANDRAG
KONCERNENS RÄKENSKAPER
NOTER
MODERBOLAGETS RAPPORT
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
REVISIONSBERÄTTELSE
STRATEGIRAPPORT
HÅLLBARHETSREDOVISNING
BOLAGSSTYRNING
FINANSIELLA RAPPORTER

Externa intäkter på de största marknaderna

Mkr	2022	Andel, %	2021	Andel, %
Sverige	17 949	14	15 261	16
Finland	12 242	10	9 642	10
Övriga Europa	44 518	35	35 916	37
USA	38 381	30	23 540	25
Övriga världen	15 655	12	11 534	12
Summa	128 745	100	95 891	100

Resultat före skatt

Finansnettot för helåret 2022 uppgick till –286 (–421) Mkr. Som en följd av kriget och sanktionerna mot Ryssland påverkades utsikterna för Fennovoima-projektet i Finland (Voimaosakeyhtiö SF), vilka skrevs ner med 288 Mkr till noll värde. Nedskrivningen ingår i övriga finansiella kostnader samt har rapporterats som en jämförelsestörande post. Resultatet före skatt uppgick till –4 641 (18 416) Mkr.

Årets resultat och resultat per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare för 2022 uppgick till –10 886 (14 662) Mkr eller –10,57 (14,24) kronor per aktie, vilket inkluderar nedskrivning av goodwill om 33,3 Mdkr. Justerat resultat per aktie uppgick till 22,38 (14,24) kronor. Inkomstskatten uppgick till –6 235 (–3 743) Mkr.

Koncernens kostnadsstruktur

• Insatsvaror, 36 (51) %
• Järnmalm, pellets 24 (35) %
• Tillverkningskostnader, 16 (17) %
• Kol, 22 (13) %
• Ersättning till anställda, 9 (15) %
• Skrot, 25 (26) %
• Energi, 5 (6) %
• Legeringar, 14 (11) %
• Köpta produkter, 7 (7) %
• Övrigt, 14 (16) %
• Avskrivningar och nedskrivningar, 27 (4) %

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 85

Större underhållsstopp

Tabellen nedan visar samtliga större genomförda underhållsstopp under 2022 och 2021. Siffrorna avser summan av den direkta underhållskostnaden och kostnaden för sämre kapacitetsutnyttjande (underabsorption), dock inkluderas inte utebliven marginal. Ökningen jämfört med 2021 var delvis relaterad till tidigarelagt underhåll av masugnen i Brahestad, på grund av låg efterfrågan under andra halvåret 2022.

Större underhållsstopp 2022 och 2021

Mkr	2022 Kv 1	2021 Kv 1	2022 Kv 2	2021 Kv 2	2022 Kv 3	2021 Kv 3	2022 Kv 4	2021 Kv 4	2022 Helår	2021 Helår
SSAB Special Steels	–	–	–	–	90	440	400	150	490	590
SSAB Europe	–	–	–	–	205	270	450	160	655	430
SSAB Americas	–	–	–	–	335	–	60	250	395	250
Summa	–	–	–	–	630	710	910	560	1 540	1 270

Förändring i SSABs genomsnittliga inköpspriser 2022

	%-förändring
	Jämfört med 2021
	USD
Järnmalm	–14 %
Kokskol	117 %
Skrot	–6 %

Råmaterial

SSAB köper i huvudsak järnmalm från LKAB, Sverige, och priserna varierar i relation till marknads- index. Inköp av kokskol görs från Australien, USA och Kanada, normalt med årliga leveranskontrakt och månatliga priser. Den amerikanska verksamheten använder återvunnet stålmaterial och köper skrot på spotmarknaden. Kombinationen av ledtiderna och kontraktsvillkoren för järnmalm gör att resultatet påverkas med ungefär ett kvartals eftersläpning medan kokskol har en eftersläpning på cirka ett och ett halvt kvartal. Skrotpriserna har en eftersläpning på omkring en månad.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

Produktion och leveranser

Kton

	2022	2021
Råstålsproduktion	7 293	8 179
Plåtproduktion	6 727	7 568
Plåtleveranser	6 341	6 921

Operativt kassaflöde och nettoskuld

Mkr

	2022	2021
Rörelseresultat före avskrivningar	32 340	22 094
Förändring rörelsekapital	–8 279	–5 485
Underhållsinvesteringar	–2 196	–2 053
Övrigt	828	741
Operativt kassaflöde	22 693	15 296
Finansiella poster	–17	–373
Skatter	–5 947	–1 357
Rörelsens kassaflöde	16 729	13 566
Strategiska investeringar i anläggningar	–1 952	–835
Förvärv rörelser och andelar	–616	–130
Kassaflöde före utdelning	14 161	12 602
Utdelning till moderbolagets aktieägare	–5 406	–
Utdelning, innehav utan bestämmande inflytande	–7	–9
Förvärv andelar av innehav utan bestämmande inflytande	–	–157
Nettokassaflöde	8 748	12 436
Nettokassa (+)/skuld (-) vid periodens början	2 346	–10 278
Nettokassaflöde	8 748	12 436
Övrigt1 )	3 194	188
Nettokassa (+)/skuld (-) vid periodens slut	14 287	2 346

1) I huvudsak värdeförändringar på derivat och omvärderingar av övriga finansiella tillgångar och skulder i utländsk valuta.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 87

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

Räntabilitet på sysselsatt kapital och eget kapital

Räntabiliteten på sysselsatt kapital för 2022 uppgick till –1 (27) % och räntabilitet på eget kapital uppgick till –12 (23) %. Siffrorna för 2022 inkluderar nedskrivning av goodwill om 33,3 Mdkr.

Eget kapital

Med ett resultat på –10 886 (14 662) Mkr och ett övrigt totalresultat (i huvudsak bestående av valutaomräkningsdifferenser) på 9 898 (4 906) Mkr uppgick det egna kapitalet för moderbolagets aktieägare till 67 124 (73 477) Mkr, vilket motsvarade 65,18 (71,35) kronor per aktie.

Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Koncernens tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod allokeras till koncernens kassagenererande enheter enligt nedan:

Utdelning och vinstdisposition

Utdelningen föreslås uppgå till 8,70 (5,25) kronor per aktie för verksamhetsåret 2022. Överväganden vid förslag till vinstdisposition i not D.7 och Förslag till vinstdisposition på sidan 179 är en del av förvaltningsberättelsen.

Rörelsesegment

Koncernen är organiserad i fem rapporterbara rörelsesegment vilka har ett tydligt resultatansvar; de tre ståldivisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse. Informationen om rörelsesegmenten redovisas exklusive avskrivningar på övervärden på immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärven av IPSCO och Rautaruukki samt exklusive jämförelsestörande poster. För övrig information om rörelsesegmenten, se sidan 23 och not B.1.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen i slutet av fjärde kvartalet, samt vid eventuell indikation på värdenedgång. Goodwill-posterna är i huvudsak relaterade till förvärven av IPSCO och Rautaruukki, vilka genomfördes 2007 respektive 2014. Årets nedskrivningsprövning resulterade i nedskrivning av all goodwill, främst relaterade till dessa förvärv, totalt 33,3 Mdkr. Nedskrivningen har redovisats som ej jämförelsestörande post och har ej haft någon påverkan på kassaflödet. Bakgrunden till nedskrivningen var högre räntor samt en förändring i modellen avseende prövning av nedskrivningsbehov. För mer information, se not C.1.

Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod per kassagenererande enhet

Mkr

	31 Dec 2022	31 Dec 2021
SSAB Special Steels	–	16 464
SSAB Americas	–	11 119
SSAB Europe	–	2 130
Tibnor	31	523
Ruukki Construction	318	140
Summa goodwill	349	30 375
Ruukki Construction (varumärket Rautaruukki)	440	405
Summa tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod	798	30 780

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 88

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

SSAB Special Steels

SSAB Special Steels ansvarar för global försäljning av SSABs seghärdade stål (Q&T) och avancerade höghållfasta stål (AHSS), samt stål- och plåtproduktionen i Oxelösund, Sverige, och Mobile, USA.

Helåret i korthet

• Leveranserna minskade till 1 419 (1 462) kton
• Justerad EBITDA-marginal steg till 28 (24) %
• Justerat rörelseresultat ökade till 8 292 (4 624) Mkr

Nyckeltal

Mkr

	2022	2021
Intäkter	33 666	23 510
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	9 320	5 567
Justerat rörelseresultat	8 292	4 624
Rörelseresultat	–10 202	4 558
Operativt kassaflöde	5 044	3 916
Antal anställda vid periodens slut	4 072	3 922

Utveckling under 2022

Under 2022, var efterfrågan stark inom flera kundsegment, dock försvagades efterfrågan i Europa under den senare delen av året medan den amerikanska marknaden var fortsatt stabil. Såväl råstålsproduktionen som plåtproduktionen var på samma nivåer 2022 jämfört med 2021. De externa plåtleveranserna för 2022 var 3 % lägre jämfört med 2021. Intäkterna var 43 % högre jämfört med 2021 och uppgick till 33 666 (23 510) Mkr. Högre priser bidrog med 33 procentenheter och valutaeffekter med 10 procentenheter. Övriga intäkter bidrog med 3 procentenheter medan lägre leveranser påverkade negativt med 3 procentenheter. Det justerade rörelseresultatet för 2022 uppgick till 8 292 (4 624) Mkr, vilket var 3 668 Mkr högre jämfört med 2021. Ökningen var främst relaterad till högre priser. Det operativa kassaflödet för 2022 uppgick till 5 044 (3 916) Mkr. Förbättringen var främst hänförlig till det högre resultatet, vilket motverkades av högre rörelsekapital. Investeringsutbetalningarna under 2022 uppgick till 2 239 (1 153) Mkr varav 1 450 (533) Mkr avsåg strategiska investeringar.

Produktion och leveranser

Kton

	2022	2021
Råstålsproduktion	2 309	2 312
Plåtproduktion	1 667	1 667
Plåtleveranser	1 419	1 462

SSAB Special Steels Justerat rörelseresultat är exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar på övervärden av materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av IPSCO. Avskrivningarna på övervärden för 2022 uppgick till 78 (65) Mkr. Under 2022 har en nedskrivning av goodwill gjorts med 18 139 Mkr, vilket rapporterats som jämförelsestörande post.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 89

SSAB Europe

SSAB Europe ansvarar för försäljning av produkter inom tunnplåt, grovplåt och rör i Europa, den globala affären för kundsegmentet Automotive samt stål- och plåtproduktionen i Brahestad och Tavastehus, Finland, och i Luleå och Borlänge, Sverige.

Helåret i korthet

• Leveranserna minskade till 3 174 (3 588) kton
• Justerad EBITDA-marginal minskade till 20 (23) %
• Justerat rörelseresultat ökade till 8 539 (8 095) Mkr

Nyckeltal

Mkr

	2022	2021
Intäkter	50 068	42 311
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	10 171	9 640
Justerat rörelseresultat	8 539	8 095
Rörelseresultat	6 309	7 957
Operativt kassaflöde	6 239	5 893
Antal anställda vid periodens slut	6 682	6 705

Justerat rörelseresultat är exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar på övervärden av immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av Rautaruukki. Avskrivningarna på övervärden var 5 (138) Mkr. Under 2022 har en nedskrivning av goodwill gjorts med 2 209 Mkr, vilket rapporterats som jämförelsestörande post.

Utveckling under 2022

Under början av 2022 var efterfrågan stark, driven av lageruppbyggnad i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Detta följdes av en negativ trend i efterfrågan, framför allt segmentet Construction påverkades av högre räntor och högre inflation. Råstålsproduktionen under 2022 minskade med 11 % och plåtproduktionen minskade med 15 % jämfört med 2021. Under 2022 var de externa leveranserna av plåt 12 % lägre jämfört med 2021 på grund av underhållsstoppet i Brahestad. Intäkterna ökade med 18 % jämfört med 2021 och uppgick till 50 068 (42 311) Mkr. Högre priser svarade för en positiv effekt på 24 procentenheter, valutaeffekter för en positiv effekt på 4 procentenheter och övriga intäkter för en positiv effekt 2 procentenheter medan lägre volymer påverkade med en negativ effekt på 12 procentenheter. Det justerade rörelseresultatet för 2022 ökade till 8 539 (8 095) Mkr, en ökning med 444 Mkr jämfört med 2021. Högre priser hade en positiv effekt, delvis motverkat av högre råmaterialkostnader och lägre leveranser. Det operativa kassaflödet för 2022 uppgick till 6 239 (5 893) Mkr. Det högre resultatet påverkade positivt, vilket motverkades av högre rörelsekapital. Investeringsutbetalningarna under 2022 uppgick till 1 411 (1 299) Mkr varav 251 (164) Mkr avsåg strategiska investeringar.

Produktion och leveranser

Kton

	2022	2021
Råstålsproduktion	3 911	4 635
Plåtproduktion	4 040	4 741
Plåtleveranser	3 174	3 588

SSAB Europe

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 90

SSAB Americas

SSAB Americas ansvarar för försäljningen av grovplåt i Nordamerika samt ansvarar för stål och plåtproduktionen i Montpelier, USA.

Helåret i korthet

• Leveranserna uppgick till 1 748 (1 871) kton
• Justerad EBITDA-marginal steg till 39 (27) %
• Justerat rörelseresultat ökade till 12 266 (5 412) Mkr

Utveckling under 2022

Efterfrågan på den nordamerikanska grovplåtsmarknaden var på en god nivå under 2022. Priserna hade en positiv trend under första halvåret medan den var negativ under andra halvåret men låg kvar på en fortsatt hög nivå. Råstålsproduktionen för 2022 minskade med 13 % jämfört med 2021 och plåtproduktionen minskade med 12 %.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

SSAB Americas

De externa leveranserna av plåt minskade med 7 % jämfört med 2021 på grund av underhållsstopp under 2022. Intäkterna ökade med 56 % jämfört med 2021 och uppgick till 32 163 (20 680) Mkr. Högre priser svarade för en positiv effekt på 37 procentenheter, valutaeffekter för en positiv effekt på 23 procentenheter, övrig försäljning för en positiv effekt på 2 procentenheter samt en bättre produktmix för en positiv effekt på 1 procentenhet. Lägre volymer påverkade negativt med 7 procentenheter. Justerat rörelseresultat uppgick till 12 266 (5 412) Mkr, en ökning med 6 854 Mkr jämfört med 2021. Det högre resultatet var i huvudsak relaterat till högre priser och en bättre produktmix, vilket delvis motverkades av högre rörliga kostnader. Det operativa kassaflödet för 2022 uppgick till 12 075 (4 922) Mkr. Kassaflödet påverkades positivt av det högre resultatet. Investeringsutbetalningarna under 2022 uppgick till 213 (149) Mkr varav 29 (10) Mkr avsåg strategiska investeringar.

Nyckeltal Mkr	2022	2021
Intäkter	32 163	20 680
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	12 474	5 587
Justerat rörelseresultat	12 266	5 412
Rörelseresultat	–139	5 406
Operativt kassaflöde	12 075	4 922
Antal anställda vid periodens slut	657	644

Justerat rörelseresultat är exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar på övervärden av immateriella och materiella anläggningstillgångar relaterade till förvärvet av IPSCO. Avskrivningar på övervärden uppgick till 5 (6) Mkr. Under 2022 har en nedskrivning av goodwill gjorts med 12 401 Mkr, vilket rapporterats som jämförelsestörande post.

Produktion och leveranser

Kton	2022	2021
Råstålsproduktion	1 073	1 233
Plåtproduktion	1 019	1 160
Plåtleveranser	1 748	1 871

Helåret i korthet

• Justerad EBITDA-marginal minskade till 4 (14) %
• Justerat rörelseresultat uppgick till 451 (1,533) Mkr

Nyckeltal Mkr	2022	2021
Intäkter	16 625	12 377
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	616	1 680
Justerat rörelseresultat	451	1 533
Rörelseresultat	–108	1 512
Operativt kassaflöde	–386	500
Leveranser, kton	875	869
Antal anställda vid periodens slut	1 070	1 007

Justerat rörelseresultat är exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar på övervärden av materiella anläggningstillgångar om 17 (21) Mkr relaterade till förvärvet av Rautaruukki. Under 2022 har en nedskrivning av goodwill gjorts med 542 Mkr, vilket rapporterats som jämförelsestörande post.

Utveckling under 2022

Första halvåret under 2022 präglades av hög aktivitet och lageruppbyggnad i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Efterfrågan försvagades under andra halvåret 2022. Intäkterna för 2022 ökade med 34 % jämfört med 2021 och uppgick till 16 625 (12 377) Mkr. Ökningen var hänförlig högre priser och högre leveranser. Justerat rörelseresultat för 2022 uppgick till 451 (1 533) Mkr, en minskning med 1 082 Mkr jämfört med 2021. Det lägre resultatet var främst hänförligt till lagerförluster relaterade till sjunkande stålpriser under en stor del av 2022. Under 2022 förvärvade Tibnor 100% av aktierna i svenska Swestål AB och Swe Distribution & Logistics AB, med en årlig omsättning om 160 Mkr samt Askims Rostfria Stål och Imero Höglund, med en sammanlagd omsättning om cirka 130 Mkr. Dessutom förvärvades 100% av aktierna i TM Rauta Oy med en årlig omsättning om 200 Mkr. Det operativa kassaflödet för 2022 uppgick till –386 (500) Mkr. Kassaflödet påverkades främst av det lägre resultatet. Investeringsutbetalningarna under 2022 uppgick till 306 (99) Mkr varav 41 (22) Mkr avsåg strategiska investeringar samt 209 (24) Mkr avsåg företagsförvärv.

Ruukki Construction ansvarar för försäljning och produktion av energieffektiva byggnads- och konstruktionslösningar, med fokus på norra och östra Europa.

Helåret i korthet

• Justerad EBITDA-marginal var 11 (13) %
• Justerat rörelseresultat uppgick till 536 (599) Mkr

Utveckling under 2022

Till följd av högre inflation och högre räntor avtog efterfrågan under 2022, vilket påverkade aktiviteten på byggmarknaden. Intäkterna för 2022 ökade med 15 % jämfört med 2021 och uppgick till 6 880 (5 999) Mkr. Justerat rörelseresultat för 2022 uppgick till 536 (599) Mkr, en minskning med 63 Mkr jämfört med 2021. Minskningen jämfört med 2021 berodde främst på lägre marginaler, då byggsektorn avtog under andra halvåret 2022. Under 2022 förvärvade Ruukki Construction Oy 90 % av aktierna i Dala-Profil AB, en svensk leverantör av tunnplåtslösningar. Ruukki Construction Oy förvärvade även 100 % av aktierna i finländska Poimukate Oy, inklusive 40 % av aktierna i Eliittikatot Oy samt 60 % av aktierna i Vimpelin Listapalvelu Oy. För mer information, se not E.2. Det operativa kassaflödet för 2022 uppgick till 593 (466) Mkr. Kassaflödet påverkades positivt av lägre rörelsekapital. Investeringsutbetalningarna under 2022 uppgick till 570 (294) Mkr varav 180 (106) Mkr avsåg strategiska investeringar och 328 (127) Mkr avsåg företagsförvärv.

Nyckeltal Mkr	2022	2021
Intäkter	6 880	5 999
Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	734	762
Justerat rörelseresultat	536	599
Rörelseresultat	475	597
Operativt kassaflöde	593	466
Antal anställda vid periodens slut	1 498	1 403

Justerat rörelseresultat är exklusive jämförelsestörande poster och avskrivningar på övervärden av materiella anläggningstillgångar om 11 (3) Mkr relaterade till förvärvet av Rautaruukki.

Forskning och utveckling

Arbetet inom forskning och utveckling syftar till att stärka SSABs lönsamhet. Nära samarbeten med strategiska kunder och kundsegment ger förutsättningar för en marknadsdriven produktutveckling som skapar ökat värde även för slutanvändarna. Detta är speciellt tydligt för SSABs höghållfasta stål där också det tekniska kundstödet är en viktig del av forskning och utvecklingsarbete. Kontinuerligt arbete bedrivs även med utveckling av de egna processerna för en ökad kostnadseffektivitet, hållbara processer och energihushållning. Under 2022 uppgick forsknings- och utvecklingssatsningarna till 360 (352) Mkr.

Miljö

Ståltillverkning är en energiintensiv process som påverkar miljön, bland annat genom koldioxidutsläpp. SSABs masugnar är bland de mest koldioxideffektiva i världen men i Sverige och Finland tillhör SSABs masugnar ändå respektive lands största utsläppskällor för koldioxid. Den lokala miljöpåverkan runt SSABs anläggningar har minskat väsentligt under de senaste decennierna. Teknisk utveckling och skärpta krav styr verksamheten mot kontinuerliga förbättringar. De viktigaste miljöaspekterna för SSAB är:

• Minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och stoft till luften
• Minskade utsläpp av kväve och suspenderade ämnen till vatten
• Effektiv råvaru- och energianvändning
• Minskat processavfall till deponi

SSABs verksamhet omfattas av miljötillstånd med hundratals miljövillkor som bland annat reglerar produktions- nivåer, utsläpp till luft och vatten, bullernivåer och regler för deponier.

Tillåten produktion vid de svenska verksamhetsorterna¹ )

Kton	Ort	Tillåten produktion	Produktion 2022	Produktion 2021
Koks	Luleå	800	653	533
Koks	Oxelösund	530	356	355
Råjärn	Luleå² )	–	1 896	2 017
Råjärn	Oxelösund	2 000	924	975
Stålämnen	Luleå	2 500	1 796	1 887
Stålämnen	Oxelösund	1 900	983	1 034
Varmvalsad plåt	Borlänge	3 200	1 951	2 180
Varmvalsad plåt	Oxelösund³ )	1 000	559	578
Betad plåt	Borlänge	2 500	1 197	1 346
Kallvalsad plåt	Borlänge	1 400	651	699
Glödgad plåt	Borlänge	900	556	621
Målade produkter	Köping	30	21	21
Målade produkter	Finspång4 )	40	28	36
Stålrör	Virsbo	125	17	15

1. I Nordamerika bestäms de tillåtna produktionsnivåerna genom begränsningar av maximal tillåten produktionsvolym per timme, medan det i Finland inte finns begränsningar i produktionsvolymer.
2. Ej reglerat.
3. Levererad plåt.
4. Produktionen mäts i miljoner m².

Hållbarhetsrappport

I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har SSAB valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen skild rapport, se s. 28-59. Hållbarhetsrapporten är upprättad av SSAB AB (publ) och omfattar koncernen som helhet. För hållbarhetsupplysningar om affärsmodell, miljöfrågor, sociala förhållanden och personal samt respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption, se sidhänvisningar nedan. För SSABs redovisning enligt EU:s taxonomiförordning, se sida 39–41.

• Affärsmodell: Sida 4–27
• Miljöfrågor: Sida 32–44
• Sociala förhållanden och personal: Sida 45–50
• Respekt för mänskliga rättigheter: Sida 53
• Motverkande av korruption: Sida 54

Antal anställda vid årets slut, per rörelsesegment	2022	2021
SSAB Special Steels	4 072	3 922
SSAB Europe	6 682	6 705
SSAB Americas	657	644
Tibnor	1 070	1 007
Ruukki Construction	1 498	1 403
Övrigt	589	554
Summa	14 568	14 235

befattningshavare en konkurrenskraftig totalersättning vilket i sin tur främjar bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Formerna av ersättning m.m.# Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning bestående av en kortfristig rörlig del (”STI”) och en långfristig rörlig del (”LTI”), pensionsförmåner och andra förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar. Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska mätas under en period om ett år för STI och tre år för LTI. STI får uppgå till högst 75 % av den fasta årliga kontantlönen för verkställande direktören och högst 50 % för övriga ledande befattningshavare. LTI får uppgå till högst 30 % av den fasta årliga kontantlönen för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Pensionsförmåner ska för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare vara premiebestämda med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan (till exempel den svenska ITP2-planen). Pensionsålder ska sättas individuellt, dock aldrig lägre än 62 år. Vid avgång före pensionsåldern ska befattningshavaren erhålla fribrev på intjänad pension. Rörlig kontantersättning ska inte vara pensionsgrundande med undantag för de fall där det följer av reglerna i en generell pensionsplan. Pensionspremierna ska uppgå till högst 50 % av den årliga pensionsgrundande lönen. Andra förmåner får innefatta bland annat sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmån. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 10 % av den fasta årliga kontantlönen. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller lokal marknadspraxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Dessa riktlinjer omfattar verkställande direktören och övriga personer i bolagsledningen. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2021. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.

Riktlinjernas främjande av bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet

SSABs affärsstrategi syftar till att vara branschledande både vad gäller lönsamhet och hållbarhet. SSAB har som uttalad målsättning att bli det säkraste stålbolaget i världen, följa höga miljöstandarder samt vara en ansvarsfull partner gentemot alla intressenter. En mer utförlig beskrivning av affärsstrategin finns beskriven på s. 18–22. En förutsättning för att kunna implementera vår affärsstrategi och ta tillvara våra långsiktiga intressen är att vi kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att SSAB kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer syftar till att kunna erbjuda ledande Personal.

Antalet anställda

Antalet anställda (exklusive visstidsanställda) uppgick per den 31 december 2022 till 14 568 (14 235). Årets ersättningar till anställda, inklusive sociala kostnader och pensioner, uppgick till 12 091 (10 831) Mkr. För ytterligare information om ersättningar till anställda, se not B.4.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 95

Upphörande av anställning

Vid anställningens upphörande får uppsägningstiden vara högst tolv månader. Fast lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen under 24 månader för verkställande direktören och 18 månader för övriga ledande befattningshavare. Vid uppsägning från befattningshavarens sida får uppsägningstiden vara högst sex månader, utan rätt till avgångsvederlag. För ledande befattningshavare utanför Sverige kan uppsägningstid och avgångsvederlag avvika från det ovanstående på grund av lagstiftning eller lokal marknadspraxis.

Kriterier för rörlig kontantersättning m.m.

Den rörliga kontantersättningen ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara mål. Målen ska vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive hållbarhet. Kriterierna för STI sätts årligen och ska bestå av koncernmål, av enhetsmål (dvs. mål relaterade till viss division, visst dotterbolag eller viss funktion) respektive av individuella mål, med fördelning enligt nedan. Koncernmålen kan vara finansiella och icke finansiella. De finansiella målen ska utgöra minst 60 % av koncernmålen och ska vara kopplade till EBITDA-marginaler i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter, egen EBITDA-nivå eller marginal, avkastning på sysselsatt kapital, bolagets kassaflöde eller bolagets lageromsättning. De icke-finansiella koncernmålen ska vara kopplade till hållbarhet. Enhetsmålen kan vara olika för olika enheter. För enheter med tydligt resultatansvar ska enhetsmålen till minst 50 % utgöras av finansiella mål som ska vara kopplade till omsättning, volym, rörelseresultat, rörelsemarginaler, kostnadsbesparingar, avkastning på sysselsatt kapital eller kassaflöden. Resterande del av enhetsmålen ska utgöras av operationella mål som ska vara kopplade till hållbarhet och uppfyllande av enhetens strategiska plan. För övriga enheter ska enhetsmålen vara utformade så att de på ett tydligt sätt bidrar till uppfyllelsen av respektive enhets strategi inklusive hållbarhet. Individuella mål ska bestå av kvantitativa eller kvalitativa mål syftande till ökat värdeskapande för bolaget. STI ska för verkställande direktören bestå till minst 85 % av koncernmål och till resterande del av individuella mål. För ledande befattningshavare med eget tydligt resultatansvar ska STI bestå till minst 45 % av enhetsmål, till max 15 % av individuella mål och till resterande del av koncernmål. För övriga ledande befattningshavare ska STI bestå till minst 70 % av koncernmål, till max 15 % av individuella mål och till resterande del av enhetsmål. LTI ska till 40–60 % vara beroende av totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter och till resterande del vara beroende av ett koncerngemensamt finansiellt mål såsom avkastning på sysselsatt kapital, egen EBITDA-nivå eller EBITDA-marginal. För anställda i division Americas gäller dock att 20–40 % av LTI ska vara kopplad till SSAB Americas eget resultat och avkastning på sysselsatt kapital. Målen för LTI syftar till att skapa ett för bolagsledningen och aktieägarna gemensamt intresse att driva verksamheten mot långsiktigt god aktieavkastning samt främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla viktiga medarbetare. Program för rörlig kontantersättning ska utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig kontantersättning om en sådan åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och övriga intressenter. När mätperioden för rörlig kontantersättning avslutats, ska det bedömas i vilken utsträckning målen uppfyllts. Styrelsen ansvarar för sådan bedömning såvitt avser rörlig kontantersättning till verkställande direktören efter förslag av ersättningsutskottet. Såvitt avser rörlig kontantersättning till övriga ledande befattningshavare ansvarar ersättningsutskottet för bedömningen efter samråd med verkställande direktören. När styrelsen bedömer hur de finansiella målen har uppfyllts ska detta göras mot den senaste offentliggjorda finansiella informationen med de eventuella justeringar som styrelsen anser nödvändiga eller lämpliga. Innan utbetalning av rörlig kontantersättning verkställs ska styrelsen verifiera att målen kopplade till ersättningen har uppfyllts och att ersättningen har beräknats på korrekt sätt.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 96

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid utgjort en del av styrelsens och ersättningsutskottets beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens och ersättningsutskottets behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är motiverat för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 97

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

Riskhantering

SSABs resultat och finansiella ställning påverkas av många faktorer som kan påverka företaget positivt eller negativt. Många av faktorerna ligger utanför SSABs kontroll. Klok riskhantering stöder uppnåendet av SSABs strategiska mål, och säkerställer verksamhetens kontinuitet även under förändrade omständigheter.

Riskstyrning och riskhanteringsprocess

Ansvaret för den långsiktiga och övergripande hanteringen av strategiska risker följer koncernens delegeringsordning, från styrelse till VD och från VD till divisions- och dotterbolagschefer. Divisioner och dotterbolag har det huvudsakliga ansvaret för hanteringen av de operativa riskerna i koncernen. SSABs Enterprise Risk Management-process är integrerad i den årliga strategiprocessen och hanteras av ekonomidirektören. Detta inkluderar en årlig riskbedömning som utförs av divisionscheferna och dotterbolagens chefer som en del av deras strategiprocess. Resultatet av koncernens riskbedömning rapporteras till revisionskommittén och styrelsen. SSABs försäkringsfunktion har till uppgift att upphandla koncerngemensamt skydd för de försäkringsbara riskerna. Koncernens finansavdelning hanterar finansiella risker centralt. SSABs internkontrollenhet stöder divisionerna i identifieringen av riskområden och etableringen av kontrollprocesser för att minska identifierade riskområden. SSABs internrevision genomför revisioner av SSABs verksamhet, inklusive interna kontroller och processer, och rekommenderar förbättringar. SSABs internrevision rapporterar direkt till revisionskommittén. För fullständig information om koncernens internrevision, se Bolagsstyrningsrapporten Hållbarhetsrisker integreras i strategi- och riskhanteringsprocesserna. Alla SSABs produktionsanläggningar är certifierade enligt ISO 14001, där riskerna behandlas.

Riskbedömning

Syftet med SSABs Enterprise Risk Management är att uppfylla SSABs strategier och mål och säkerställa affärskontinuitet, även när det är turbulens på den globala stålmarknaden. Riskbedömning görs av två typer av risker:

• Interna risker: Härrör från aktiviteter och situationer som SSAB har inflytande över.
• Externa risker: baserade på yttre händelser som SSAB inte har någon eller endast begränsad kontroll över.

Risknivån för en viss risk beräknas utifrån den uppskattade effekten (ekonomisk skada/ryktesskada) och sannolikheten att risken inträffar, baserat på ett specifikt klassificeringssystem.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 98

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

Operativa risker

Interna risker

De största interna riskerna kommenteras och presenteras i storleksordning inklusive planerade och pågående åtgärder för att hantera risken.

| Riskfaktor | Riskbeskrivning | Begränsningsaktiviteter # Osäkerhet kring prisutveckling för koldioxidutsläpp

Inom EU sätts priset för CO2-utsläpp genom ETS-systemet och kostnaden för stålindustrin beräknas öka i takt med att den fria tilldelningen av utsläppsrätter gradvis minskar. Det finns planer på att minska de högre relativa produktionskostnaderna inom EU med en mekanism för justering av gränsvärdena för CO2-utsläpp, mot bakgrund av att det saknas ett globalt pris för utsläppsrätter. SSAB driver en av de mest CO2-effektiva masugnarna i Europa, vilket minskar behovet av ytterligare utsläppsrätter. Dessutom har SSAB regelbundet köpt utsläppsrätter på marknaden sedan 2018. SSAB arbetar aktivt för att främja ett globalt pris för CO2-utsläpp. SSAB arbetar också med omställningen till fossilfri produktion, tidigare än vad som ursprungligen planerats.

Volatilt stålpris

Stålprisernas utveckling har en direkt påverkan på SSABs lönsamhet. Stålpriserna fluktuerar beroende på makroekonomiska faktorer och är i stor utsträckning känsliga för den cykliska karaktären i de branscher som är de främsta konsumenterna av stål. SSAB har som mål att säkra en bra blandning av kontraktsaffärer, samt att säkerställa uppfattningen av SSAB som en premiumleverantör av stål. Det är viktigt för att förbättra förmågan att flytta prisvolatiliteten nedströms.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 101

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

Operativa risker forts.

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Begränsningsaktiviteter
Risker i det globala handelssystemet	SSABs kärnmarknader är fortsatt exponerade för global handels- och prissättningspraxis. Potentiella orättvisa handelsmetoder, såsom dumpning och/eller statliga subventioner, kan påverka SSABs förmåga att konkurrera med andra stålproducenter och påverka SSABs operativa och finansiella resultat.	SSAB hanterar detta genom att förespråka rättvis och fri handel och anpassa försäljningsstrategin utifrån handelspolitiska förutsättningar för att säkra marknadspositionen på kärnmarknaderna.
Globala störningar i leveranskedjan och inköp	Stålproduktion kräver betydande mängder råvaror, inklusive järnmalm, metallskrot, metallurgisk kol, injektionskol, koks och legeringar. Om inte tillgången till råvaror är säkrad kan det ha en negativ effekt på SSABs operativa och finansiella resultat.	SSABs inköpsfunktion fortsätter att arbeta för att diversifiera råvaruinköpen för att undvika att köpa material från en enda leverantör, men också för att skapa ett närmare samarbete med leverantörer för att bättre förstå störningar och identifiera redundansplaner för kritiska insatsmaterial.
Konkurrenternas aktiviteter/ innovation har stor inverkan på konkurrenskraften hos SSABs erbjudande	Stålföretag verkar på en mycket konkurrenspräglad marknad. SSAB kan påverkas av nya produktionstekniker, produkter, tjänster och kunderbjudanden som utvecklats av konkurrenter.	För att behålla konkurrenskraften investerar SSAB i ny produktionsteknik och FoU för att stimulera utvecklingen av nya produkter. Dessutom fortsätter SSAB driva strategin med fokus på hemmamarknaderna och fordonsindustrin men arbetar även med samriskföretag och företagsförvärv nedströms.
Risk med uppskalning av HYBRIT-tekniken	HYBRIT-tekniken är en hörnsten i SSABs strategi att leverera fossilfritt stål till marknaden 2026. Det finns ett antal risker i nästa fas, industrialisering av tekniken, till exempel förmågan att producera stål på kommersiella villkor. HYBRIT-projektet drivs på ett systematiskt sätt; det inleddes med en förstudie 2016, och 2020 påbörjades pilotfasen. Demonstrationsanläggningen i Gällivare ska stå färdig 2025. HYBRIT-projektet definieras som en banbrytande teknik för stålindustrin och har beviljats stöd från EU:s innovationsfond.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 102

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

Operativa risker forts.

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Begränsningsaktiviteter
Ökad påverkan och frekvens för extremt väder	Extrema väderförhållanden, som orkaner och översvämningar, kan ha en negativ inverkan på SSABs verksamhet och på efterfrågan på SSABs produkter.	SSAB tar hänsyn till fysiska klimatrisker i nya investeringsbeslut, processutveckling och leveranskedja samt produktionsplanering.
Den globala överkapaciteten på stålmarknaden fortsätter att öka	Överkapacitet i stålproduktionen har påverkat dynamiken i stålindustrin sedan finanskrisen 2008.	SSABs riskminskande strategier inkluderar att tillsammans med branschorganisationerna föra fram budskapet om stålets fördelar, arbeta med kundmixen och investera i verksamheter nedströms.

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Begränsningsaktiviteter
Refinansieringsrisk/ likviditetsrisk	Med refinansieringsrisk/likviditetsrisk avses risken att SSAB inte kan betala sina förpliktelser på grund av otillräcklig likviditet eller svårigheter att få ny finansiering.	Lånestrategin fokuserar på säkring av koncernens behov av lånefinansiering avseende långfristiga lån och SSABs dagliga betalningsförpliktelser till sina långivare och leverantörer. För att minska likviditets-/refinansieringsrisk har SSAB tillräckligt med likvida medel och garanterade kreditlöften på plats. Upplåning sker främst genom moderbolaget med beaktande av koncernens finansiella mål. Refinansieringsrisken minimeras genom att diversifiera finansieringskällorna med målet att långfristiga lån ska ha en jämn löptid och en genomsnittlig löptid överstigande tre år. Likviditetsbufferten (dvs. icke utnyttjade bindande kreditfaciliteter samt likvida medel) ska, beroende på nettoskuldsättningsgrad, överstiga 5–10 % av koncernens omsättning.
Kreditrisk	Med kreditrisk avses risken för förluster på grund av att koncernens kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser.	Finansiella motparter väljs baserat på Standard & Poor’s och Moody’s aktuella kreditbetyg för långfristig upplåning och med beaktande av koncernens ömsesidiga affärsrelationer med relevant motpart. Lägsta godtagbara kreditbetyg för finansiella instrument är A- från Standard & Poor’s eller A3 från Moody’s. Kreditrisker i kundfordringar och andra fordringar hanteras inom respektive division och dotterbolag med beaktande av koncernens kreditdirektiv.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 103

Finansiella risker och känslighetsanalys

SSABs finansiella risker presenteras närmare i not D.3 till de finansiella rapporterna.

Riskfaktor	Riskbeskrivning	Begränsningsaktiviteter
Marknadsrisk	Marknadsrisker är riskerna för att koncernens resultat eller finansiella ställning påverkas av förändringar i marknadspriser, såsom räntor och valutakurser.	Ränterisker: Koncernens ränterisker hänför sig till förändringar i marknadsräntor och deras påverkan på skuldportföljen. Den genomsnittliga räntebindningstiden i den totala skuldportföljen bör vara cirka 1 år men tillåts variera mellan 0,5 och 2,5 år. Valutarisker: SSABs valutaexponering, relaterad till omräkningsexponering, avser till stor del omräkningsrisken avseende utländska dotterbolags nettotillgångar. Denna exponering valutasäkras delvis genom upplåning i utländsk valuta. Målet är att minimera valutapåverkan på nettoskuldsättningsgraden. Som en konsekvens av det starka kassaflödet och som resulterar i den positiva nettokassapositionen, finns det för närvarande inga nettoskuldsäkringar. I händelse av en förändring i nettoskuldpositionen kommer säkringarna att återinföras, i enlighet med de finansiella instruktionerna. För att hantera transaktionsrisken valutasäkras kontrakterade kommersiella valutaflöden. Större investeringar och projekt som beslutas i utländsk valuta säkras. Koncernens viktigaste valutaflöden framgår av vidstående diagram.

Finansiella risker och känslighetsanalys, forts.

Mkr
USD EUR CAD CNY GBP DKK NOK Övriga
75k
50k
25k
–75 k
–50k
–25k
0

Inflöde Utflöde

Valutaflöden 2022

Känslighetsanalys

Den beräknade helårseffekten på resultatet före skatt och resultat per aktie av förändringar av väsentliga faktorer framgår av nedanstående känslighetsanalys.

Förändring, %	Effekt på resultat före skatt, Mkr	Effekt på resultat per aktie, kr² )	Effekt på eget kapital, Mkr² )
Plåtpris – stålrörelsen	+/– 10	+/– 630	+/– 8,06
Volym – stålrörelsen¹ )	+/– 10	+/– 3 800	+/– 2,88
Malmpriser	+/– 10	+/– 1 170	+/– 0,89
Kolpriser	+/– 10	+/– 830	+/– 0,63
Skrotpriser	+/– 10	+/– 1 220	+/– 0,93
Räntesats	+/– 1%-enhet	+/– 160	+/– 0,12
Svensk krona³ )	+/– 5	+/– 1 740	+/– 1,32

1) Exklusive påverkan av lägre kapacitetsutnyttjande (underabsorption).
2) Räknat på 20,6% skatt.
3) Beräknat på SSABs exponering utan valutasäkringar. Om kronan försvagas innebär detta en positiv effekt.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 104

Ut sikter för första kvartalet 2023

Det finns en fortsatt osäkerhet mot bakgrund av bland annat uppgången i inflation och högre räntor, samt risker för fortsatt negativa effekter från kriget i Ukraina. Europamarknaden bedöms ha stabiliserats efter nedgången under andra halvan av 2022. Efterfrågan på grovplåtsmarknaden i Nordamerika väntas vara förhållandevis stabil, även om priserna har försämrats från höga nivåer. Den globala efterfrågan på höghållfasta stål som varit stark på många marknader, har mattats av något, framför allt i Europa.# Större planerade underhållsstopp 2023

Totalt väntas koncernens underhållskostnader uppgå till 1 550 (1 540) Mkr under helåret 2023. Tabellen nedan visar de förväntade kostnaderna för de större planerade underhållsstoppen för 2023 samt kostnaden för genomförda underhållsstopp under 2022 och 2021. Siffrorna avser summan av den direkta underhållskostnaden och kostnaden för sämre kapacitetsutnyttjande (underabsorption), men utebliven marginal inkluderas inte.

Större planerade underhållsstopp 2023	Mkr	2023 Kv 1	2023 Kv 2	2023 Kv 3	2023 Kv 4	2023 Helår	2022 Helår	2021 Helår
SSAB Special Steels		–	–	275	400	675	490	590
SSAB Europe		–	–	350	200	550	655	430
SSAB Americas		–	–	175	150	325	395	250
Summa		–	–	800	750	1 550	1 540	1 270

Aktien

SSABs aktier är noterade på NASDAQ Stockholm och på NASDAQ Helsinki.

Aktiekapital

Per den 31 december 2022 finns det sammanlagt 1 029 835 326 aktier i SSAB, varav 304 183 270 A-aktier, motsvarande 304 183 270 röster, och 725 652 056 B-aktier, motsvarande 72 565 205,6 röster, totalt motsvarande 376 748 475,6 röster. Varje A-aktie ger en röst och varje B-aktie en tiondels röst. SSABs aktiekapital är SEK 9 063 miljoner. Det nominella värdet per aktie är 8,80 kr.

Ägarstruktur

I slutet av 2022 hade SSAB 219 080 aktieägare. SSABs tre största ägare enligt antal röster var i slutet av 2022:

• LKAB 16,0 %
• Government of Finland 8,0 %
• Folksam 5,6 %

De 10 största identifierade aktieägarna ägde sammanlagt cirka 44,4 % av rösterna och 29,1 % av aktiekapitalet i slutet av december 2022. Ägare utanför Sverige och Finland kontrollerade 24,3 % (18,9 % i slutet av 2021) av rösterna. Mer information på sidorna 62–63.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapporten har upprättats som en separat rapport som är skild från förvaltnings- berättelsen. Bolagsstyrningsrapporten tillsammans med revisorernas yttrande om denna finns på sidorna 67–81 i årsredovisningen för 2022.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 105

FEM ÅR I SAMMANDRAG

Nyckeltal	2022	2021	2020	2019	2018
Intäkter, Mkr	128 745	95 891	65 396	76 485	74 941
Rörelseresultat, Mkr	–4 355	18 837	–325	1 961	4 940
Rörelsemarginal, % *	–3	20	0	3	7
Justerat rörelseresultat, Mkr *	29 283	18 837	–325	2 159	5 181
Rörelseresultat före avskrivningar, Mkr *	32 340	22 094	3 364	6 177	8 712
Resultat före skatt, Mkr	–4 641	18 416	–802	1 572	4 403
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr	–10 886	14 662	–510	1 075	3 549
Investeringar i anläggningar och verksamheter, Mkr*	5 460	3 512	2 437	4 079	2 559
Operativt kassaflöde, Mkr*	22 693	15 296	3 460	5 194	5 969
Nettokassaflöde, Mkr *	8 748	12 436	2 180	–289	3 435
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-) , Mkr *1 )	–14 287	–2 346	10 278	11 696	10 527
Balansomslutning, Mkr	109 711	112 019	88 601	93 978	92 487
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % *	–1	27	2	3	7
Räntabilitet på eget kapital, % *	–12	23	–1	2	6
Soliditet, % *	61	66	61	64	64
Nettoskuldsättningsgrad, % *1 )	–21	–3	19	19	18
Utdelning per aktie, kr, 2022 – förslag	8,70	5,25	0,00	0,00	1,50
Resultat per aktie, kr1 )	–10,57	14,24	–0,50	1,04	3,45
Medelantal anställda	15 799	15 255	15 121	15 829	16 133
Råstålproduktion, kton	7 293	8 179	7 535	7 623	8 028
Plåtproduktion, kton	6 727	7 568	6 937	6 994	7 391
Plåtleveranser, kton	6 341	6 921	6 560	6 560	6 899

1) Ingående balans 1 januari 2019 har justerats med avseende på IFRS 16.
* Alternativt nyckeltal, se not A.3 för mer information.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 106

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

Mkr	Not	2022	2021
Intäkter	B.2	128 745	95 891
Kostnad för sålda varor	B.3	–127 096	–72 425
Bruttoresultat		1 649	23 466
Försäljningskostnader	B.3	–2 654	–2 125
Administrationskostnader	B.3	–2 910	–2 494
Övriga rörelseintäkter	B.2	1 563	962
Övriga rörelsekostnader	B.3	–2 028	–949
Andelar i intressebolag och joint ventures resultat efter skatt	B.5	26	–22
Rörelseresultat		–4 355	18 837
Finansiella intäkter	D.6	3 284	2 095
Finansiella kostnader	D.6	–3 570	–2 516
Resultat före skatt		–4 641	18 416
Inkomstskatt	E.1	–6 235	–3 743
Årets resultat		–10 877	14 673
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		–10 886	14 662
Innehav utan bestämmande inflytande		10	11
Resultat per aktie, kr1 )	D.7	–10,57	14,24
Utdelning per aktie, 2022 – förslag, kr	D.7	8,70	5,25

1) Det finns inga utestående aktieinstrument vilket innebär att det inte finns någon utspädning.

Mkr	Not	2022	2021
Årets resultat		–10 877	14 673
Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultatet
Omräkningsdifferenser	D.7	8 681	4 745
Omvärderingseffekter avseende höginflation efter skatt		25	–
Kassaflödessäkringar	D.7	1 033	348
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet	D.7	371	–218
Inkomstskatt på poster som kan komma att omklassificeras till resultatet	E.1	–284	–25
Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultatet		9 826	4 850
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	D.8	105	71
Inkomstskatt på poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet	E.1	–29	–12
Summa poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet		77	59
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		9 903	4 909
Summa totalresultat		–974	19 581
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		–988	19 568
Innehav utan bestämmande inflytande		14	13

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 107

KONCERNENS RAPPORT ÖVER RESULTATET

KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

Mkr	Not	31 dec 2022	31 dec 2021
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	C.1	1 416	31 455
Materiella anläggningstillgångar	C.1	26 087	23 044
Nyttjanderätter	C.2	2 326	2 457
Andelar i intressebolag och joint venture	B.5	1 004	952
Uppskjutna skattefordringar	E.1	621	309
Långfristiga derivattillgångar	D.3	735	94
Övriga långfristiga tillgångar	D.5	248	514
Summa anläggningstillgångar		32 436	58 824
Omsättningstillgångar
Varulager	C.3	37 907	25 599
Kundfordringar	C.4	12 048	10 870
Aktuella skattefordringar		205	452
Kortfristiga derivattillgångar	D.3	839	643
Övriga korta räntebärande fordringar	D.2	40	–
Övriga kortfristiga fordringar	C.4	1 335	849
Likvida medel	D.2	24 900	13 796
Summa omsättningstillgångar		77 275	53 195
SUMMA TILLGÅNGAR		109 711	112 019

Mkr	Not	31 dec 2022	31 dec 2021
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		9 063	9 063
Övrigt tillskjutet kapital		23 022	23 022
Reserver		15 891	6 095
Balanserat resultat, inkl. årets resultat		19 149	35 298
Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare	D.7	67 124	73 477
Innehav utan bestämmande inflytande		66	31
SUMMA EGET KAPITAL		67 191	73 508
Långfristiga skulder
Uppskjutna skatteskulder	E.1	3 115	1 476
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	D.8	318	452
Långfristiga avsättningar	C.5	232	179
Långfristiga derivatskulder	D.3	–	1
Långfristiga räntebärande skulder	D.2	6 291	8 492
Långfristiga leasingskulder	C.2	1 813	1 920
Övriga långfristiga skulder	C.4	204	218
Summa långfristiga skulder		11 973	12 736
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	C.5	227	56
Leverantörsskulder	C.4	19 566	16 219
Aktuella skatteskulder		805	1 662
Kortfristiga derivatskulder	D.3	342	38
Kortfristiga räntebärande skulder	D.2	1 882	1 430
Kortfristiga leasingskulder	C.2	691	670
Övriga kortfristiga skulder	C.4	7 032	5 699
Summa kortfristiga skulder		30 547	25 774
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		109 711	112 019

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 108

KONCERNENS RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital		Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	Balanserat resultat, inkl. årets resultat	Summa	Summa
Eget kapital 1 januari	9 063	23 022	6 095	35 298	73 477	73 508
Omräkningsdifferens	D.7	–	–	8 677	–	8 677
Skatt på omräkningsdifferens		–	–	–	–	–
Kassaflödessäkringar	D.7	–	–	1 033	–	1 033
Skatt på kassaflödessäkringar	E.1	–	–	–208	–	–208
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet		–	–	371	–	371
Skatt på säkring av valutarisk i utlandsverksamhet	E.1	–	–	–77	–	–77
Omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	D.8	–	–	105	–	105
Skatt på omvärderingseffekter i nettopensionsförpliktelsen	E.1	–	–	–29	–	–29
Omvärderingseffekter avseende höginflation		–	–	25	–	25
Summa övrigt totalresultat		–	–	9 796	101	9 899
Årets resultat		–	–	–10 886	–10 886	–10 877
Summa totalresultat		–	–	9 796	–10 785	–988
Innehav utan bestämmande inflytande vid rörelseförvärv		–	–	–	29	29
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande		–	–	42	42	42
Utdelning, moderbolagets aktieägare		–	–	–5 406	–5 406	–5 406
Utdelning, innehav utan bestämmande inflytande		–	–	–	–7	–7
Eget kapital 31

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 109# SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

FINANSIELLA RAPPORTER

Koncernens rapport över kassaflöden

Mkr	Not	2022	2021
AFFÄRSVERKSAMHET
Resultat från löpande verksamhet		–4 355	18 837
Rörelseresultat
Poster som inte påverkar kassaflödet:
Ej utdelade andelar i intressebolags resultat		–26	22
Avskrivningar/nedskrivningar på anläggningstillgångar	C.1	36 695	3 257
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar		–43	–43
Resultat vid försäljning av dotter- och intressebolag		14	–
Förändring avsättningar		133	5
Övriga återföringar		–19	–32
Erhållna räntor		457	139
Betalda räntor		–474	–512
Betald skatt		–5 947	–1 357
		26 435	20 358
Rörelsekapital
Varulager		–10 387	–7 566
Kundfordringar		–312	–3 667
Leverantörsskulder		2 271	4 762
Övriga kortfristiga fordringar		–1 273	–326
Övriga kortfristiga skulder		1 422	1 311
		–8 279	–5 485
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		18 156	14 873

Mkr	Not	2022	2021
INVESTERINGSVERKSAMHET
Investeringar i anläggningar	C.1	–4 948	–3 382
Försäljning av anläggningar	C.1	1 537	1 235
Förvärv av rörelser och andelar	E.2	–433	–32
Förvärv/tillskott intressebolag och joint venture		–79	–98
Övrig investeringsverksamhet		32	5
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		–3 891	–2 272

Mkr	Not	2022	2021
FINANSIERINGSVERKSAMHET
Utdelning till moderbolagets aktieägare	D.7	–5 406	–
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		–7	–9
Förvärv innehav utan bestämmande inflytande		–	–157
Nya lån	D.2	–	4 337
Återbetalning/amortering av lån	D.2	–2 324	–10 011
Finansiella placeringar		1 229	–133
Övrig finansiering (+ ökning)		5 785	944
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		–723	–5 029

LIKVIDA MEDEL | | |
Behållning den 1 januari | | 13 796 | 7 051
Kassaflöde från den löpande verksamheten | | 18 156 | 14 873
Kassaflöde från investeringsverksamheten | | –3 891 | –2 272
Kassaflöde från finansieringsverksamheten | | –723 | –5 029
Omräkningsdifferenser, likvida medel | | –2 439 | –827
LIKVIDA MEDEL den 31 december | D.2 | 24 900 | 13 796
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit | | 10 258 | 8 605
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inkl. outnyttjade bankkrediter) | | 35 158 | 22 401

NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN

A. Grund för rapportering
A.1 Allmän information
A.2 Grunder för rapportens upprättande
A.3 Alternativa nyckeltal

B. Rörelseresultat
B.1 Rörelsesegment
B.2 Intäkter och övriga rörelseintäkter
B.3 Rörelsens kostnader
B.4 Ersättningar till anställda
B.5 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

C. Operativa tillgångar och skulder
C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar
C.2 Leasing
C.3 Varulager
C.4 Kundfordringar och leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder
C.5 Avsättningar

D. Kapitalstruktur och finansiell riskhantering
D.1 Kapitalstruktur
D.2 Nettoskuld / Nettokassa
D.3 Finansiell riskhantering
D.4 Värdering finansiella tillgångar och skulder
D.5 Övriga långfristiga tillgångar
D.6 Finansiella intäkter och kostnader
D.7 Eget kapital
D.8 Pensioner

E. Övriga noter
E.1 Inkomstskatt
E.2 Förvärv och avyttringar
E.3 SSAB dotterbolag
E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Noter	1. Redovisnings- principer	2. Uppskattningar och bedömningar	3. Risker
A. Grund för rapportering
A.1 Allmän information	-	-	-
A.2 Grunder för rapportens upprättande	●	●	●
A.3 Alternativa nyckeltal	-	-	-
B. Rörelseresultat
B.1 Rörelsesegment	●	-	-
B.2 Intäkter och övriga rörelseintäkter	●	-	-
B.3 Rörelsens kostnader	●	-	-
B.4 Ersättningar till anställda	●	-	-
B.5 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner	●	-	-
C. Operativa tillgångar och skulder
C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	●	●	-
C.2 Leasing	●	-	-
C.3 Varulager	●	●	-
C.4 Kundfordringar och leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder	●	-	●
C.5 Avsättningar	●	●	-
D. Kapitalstruktur och finansiell riskhantering
D.1 Kapitalstruktur	-	-	-
D.2 Nettoskuld / Nettokassa	●	-	●
D.3 Finansiell riskhantering	●	-	●
D.4 Värdering finansiella tillgångar och skulder	●	-	-
D.5 Övriga långfristiga tillgångar	●	-	-
D.6 Finansiella intäkter och kostnader	●	-	-
D.7 Eget kapital	●	-	-
D.8 Pensioner	●	●	●
E. Övriga noter
E.1 Inkomstskatt	●	●	-
E.2 Förvärv och avyttringar	-	-	-
E.3 SSAB dotterbolag	-	-	-
E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	●	-	-

SSAB har förnyat presentationen av sina finansiella rapporter 2022. Noter relaterade till varandra presenteras i grupperna A–E. Redovisningsprinciper, viktiga uppskattningar och bedömningar och risker ingår i varje relevant not, och tabellen till höger visar noter i vilka dessa element kan återfinnas.

1. Redovisningsprinciper
   Denna symbol belyser de redovisningsprinciper som hänför sig till ämnet för noten.

2. Uppskattningar och bedömningar
   Denna ikon belyser kritiska uppskattningar och bedömningar som använts av ledningen vid upprättandet av de finansiella rapporterna.

3. Risker
   Denna ikon belyser riskerna som är relaterade till ämnet som diskuteras i en specifik not.

SSAB AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Moderbolaget är noterat på NASDAQ Stockholm samt sekundärnoterat på NASDAQ Helsingfors. SSAB är ett globalt stålföretag som är världsledande inom höghållfasta stål och relaterade tjänster. SSABs vision är att bidra till en starkare, lättare och mer hållbar värld och bolaget siktar på att bli det första stålföretaget i världen att erbjuda fossilfritt stål på marknaden 2026, och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från sin egen verksamhet kring 2030. SSAB är organiserat i fem rörelsesegment; de tre ståldivisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas samt de helägda dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. Koncernens stålverk finns i Sverige, Finland och USA och koncernen har ungefär 15 000 anställda.

Företagsinformation

Företagsnamn	SSAB AB (publ)
Organisationsnummer	556016-3429
Bolagsform	Aktiebolag
Registreringsland	Sverige
Säte	Stockholm
Företagsadress	Box 70, 101 21 Stockholm

A.1 Allmän information

A.2 Grunder för rapportens upprättande

SSABs koncernredovisning för räkenskapsåret 2022 som omfattar perioden 1 januari till 31 december 2022 har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554) samt International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) med tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) i den form de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Under året införda redovisningsstandarder och tolkningar har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning.

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, om inte annat anges i redovisningsprinciperna. Koncernredovisningen presenteras i miljoner svenska kronor om inte annat anges. Alla siffror är avrundade och därmed kan summan av enskilda siffror avvika från den presenterade aggregerade siffran. Nyckeltal har beräknats med exakta siffror.

Redovisningsprinciper för koncernredovisningen

Koncernredovisningen upprättas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, och omfattar redovisningen för moderbolaget, SSAB AB (publ) och samtliga koncernbolag. Koncernföretagen konsolideras från den tidpunkt då koncernen får kontroll över bolaget och fram till den tidpunkt då koncernen förlorar kontrollen. Koncernen har kontroll över företaget när den är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget samt kan använda sitt inflytande till att påverka avkastningen. Dotterbolag konsolideras enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan identifierbara tillgångars, skulders och eventualförpliktelsers verkliga värden, eliminerats i sin helhet mot förvärvspriset. När anskaffningspriset och värdet på innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget överstiger det verkliga värdet på identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas en goodwill. Om förvärvspriset understiger verkligt värde för förvärvade nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultatet.# Förvärv

För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget redovisats till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när de inträffar.

Interna transaktioner, interna mellanhavanden och internvinster inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Interförluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.

Innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en separat post i eget kapital. Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Resultat från försäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där koncernen behåller kontrollen, redovisas också i eget kapital.

Transaktioner i utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen. I vissa fall approximeras den faktiska kursen till den genomsnittliga kursen under en månad. Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas enligt den gällande balansdagens kurs. Valutakursdifferenser hänförliga till rörelsen redovisas i rörelseresultatet medan differenser hänförliga till finansiering redovisas i finansiella intäkter och kostnader.

De utländska dotterbolagens resultaträkningar och kassaflöden räknas om till svenska kronor efter årets genomsnittliga valutakurser medan deras balansräkningar räknas om efter balansdagens kurser. Omräkningsdifferenser redovisas i koncernens övriga totalresultat och redovisas i omräkningsreserv i eget kapital. Vid avyttring av utländska dotterbolag redovisas de samlade omräkningsdifferenserna, hänförliga till det utländska bolaget, som en del av reavinsten/-förlusten i koncernresultaträkningen. Goodwill och justeringar av tillgångar och skulder till verkligt värde i samband med förvärv av utländska dotterbolag behandlas som tillgångar och skulder i utlandsverksamheten och omräknas således till balansdagens kurser.

Förändringar i IFRS-standarder

Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2022 och som är relevanta för koncernen:

ÄNDRING AV IAS 16, MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR: ERSÄTTNINGAR FÖRE AVSEDD ANVÄNDING.

Denna ändring gäller från och med den 1 januari 2022. Ändringen förbjuder ett företag att dra av intäkter som uppkommer vid försäljning av varor som tillverkas under tiden tillgången förbereds för avsedd användning, från anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång. Istället redovisas ersättningen som en intäkt. Företaget måste upplysa separat om intäkter och kostnader relaterade till varor som produceras och som inte är resultatet av företagets ordinarie verksamhet. Koncernen har tillämpat ändringen från och med den 1 januari 2022. Ändringen kommer att påverka koncernens framtida finansiella rapporter.

Standarder, ändringar och tolkningar som är relevanta för koncernen och som har antagits av EU men som ännu inte trätt i kraft och inte har tillämpats av koncernen i förtid:

ÄNDRING AV IAS 1, UPPLYSNING OM INFORMATION OM REDOVISNINGSPRINCIPER.

Denna ändring gäller från och med 1 januari 2023. Ändringen kräver att företag lämnar information om sina väsentliga redovisningsprinciper snarare än sina betydande redovisningsprinciper. Ändringen definierar vad som är väsentlig redovisningsprincipinformation och hur man identifierar denna. Ändringen förtydligar vidare att upplysningar inte behöver lämnas om immateriell redovisningsprincipinformation. Koncernen kommer att tillämpa ändringen från och med den 1 januari 2023. Denna ändring kan komma att påverka presentationen av koncernens framtida finansiella rapporter.

RP SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 114 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

ÄNDRING AV IAS 8, ÄNDRINGAR I UPPSKATTNINGAR.

Denna ändring gäller från och med 1 januari 2023. Ändringen förtydligar hur företag bör skilja förändringar i redovisningsprinciper från förändringar i uppskattningar och bedömningar. Förändringar i uppskattningar och bedömningar tillämpas framåtriktat på framtida transaktioner och på andra framtida händelser, medan ändringar i redovisningsprinciper tillämpas retroaktivt på tidigare transaktioner och andra tidigare händelser samt den aktuella perioden. Koncernen kommer att tillämpa denna ändring från och med 1 januari 2023. Denna ändring förväntas ej ha någon väsentlig påverkan på koncernens framtida finansiella rapporter.

ÄNDRING AV IAS 12, UPPSKJUTEN SKATT.

Denna ändring gäller från och med 1 januari 2023. Ändringarna kräver att företag redovisar uppskjuten skatt på transaktioner som vid första redovisningen ger upphov till lika stora skattepliktiga och avdragsgilla temporära skillnader. Exempel är leasetagarens redovisning av leasingavtal som kommer att kräva redovisning av ytterligare uppskjutna skattefordringar och -skulder. Koncernen kommer att tillämpa denna ändring från och med 1 januari 2023. Ändringen kommer inte att ha en väsentlig påverkan på koncernens framtida finansiella rapporter.

Kritiska uppskattningar och bedömningar

För redovisningsändamål krävs uppskattningar och antaganden om framtiden vid upprättandet av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS. De tillämpade bedömningarna utvärderas och revideras för att återspegla förändringar i koncernens verksamhet och övriga omständigheter. Uppskattningarna och bedömningarna är baserade på ledningens bästa förmåga, dessa kan komma att avvika mot det faktiska utfallet. Kritiska uppskattningar och bedömningar är inkluderade i de noter där komplex bedömning krävs eller där uppskattningarna och bedömningarna är av väsentlig betydelse. Tabellen i början av noterna till koncernredovisningen beskriver dessa noter.

Klimatrelaterade risker

Financial Stability Boards Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) rekommenderar att företag rapporterar sina klimatrelaterade risker och möjligheter samt förbättrar transparensen om hur dessa ska hanteras. SSAB har analyserat dessa risker och möjligheter genom två alternativa scenarier, ett scenario med låga framtida utsläpp och ett scenario med höga framtida utsläpp. SSABs affärsstrategi, att övergå till fossilfri ståltillverkning, är väl positionerad i båda scenarierna.

Förväntade fysiska klimatförändringar som påverkar SSAB omfattar stigande temperaturer och nederbördsnivåer på de flesta av SSABs produktionsorter, men eventuellt ökade kostnader för att hantera detta förväntas ej vara betydande. Följaktligen är de största riskerna relaterade till koncernens omställning till fossilfri ståltillverkning. Omställningen är även en betydande möjlighet för koncernen, men riskerna inkluderar förseningar och risker med uppskalningen av HYBRIT-tekniken. Det finns även osäkerhet i prisutvecklingen för utsläppsrätter. Mer information om scenarioanalysen och klimatrelaterade risker och möjligheter finns i hållbarhetsredovisningen, s. 37–38.

Omställningen till fossilfri ståltillverkning kommer att påverka SSABs finansiella rapportering. Återstående nyttjandeperioder för tillgångar i Sverige och Finland, som kommer att ersättas i omställningen, följs upp regelbundet. Dock har villkoren för att ändra de redovisningsmässiga uppskattningarna inte uppnåtts, till exempel har investeringsbeslut ännu ej fattats. Likaså, har investeringar och andra kassaflöden relaterade till omställningen ännu ej beaktats i nyttjandevärdesberäkningar för nedskrivningsprövning eller avsättningar för avvecklingskostnader. Avsaknaden av bland annat investeringsbeslut förklarar inkonsekvensen mellan koncernens strategiska planer och finansiella information. För mer information, se not C.1 för nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar och nedskrivningsprövning samt not C.5 för avsättningar.

R RP U&B SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 115 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

A.3 Alternativa nyckeltal

SSAB presenterar i sin årsredovisning vissa nyckeltal som inte är definierade enligt IFRS och applicerar därför riktlinjerna från ESMA (European Securities and Markets Authority) om alternativa nyckeltal. Dessa nyckeltal ger kompletterande information om bolagets resultat, finansiella ställning och kassaflöden och används regelbundet av koncernledningen. Eftersom dessa nyckeltal inte definieras enligt IFRS är de inte alltid direkt jämförbara med de finansiella mått som används av andra företag, inklusive de i samma bransch. Dessa alternativa nyckeltal ska inte bedömas isolerat från, eller som ersättning för, finansiell information i enlighet med IFRS.# Finansiella rapporter

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2022	2021
	Justerat rörelseresultat	Kompletterande mått till Rörelseresultat som exkluderar jämförelsestörande poster och påverkar jämförbarheten mellan perioder
		Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	–4 355
		Jämförelsestörande poster	Definieras senare i denna not	–33 638
		Justerat rörelseresultat	Rörelseresultat – Jämförelsestörande poster	29 283
	Rörelsemarginal (%)	Kompletterande lönsamhetsmått för att presentera rörelseresultatet I förhållande till intäkter
		Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	–4 355
		Intäkter	Koncernens rapport över resultatet	128 745
		Rörelsemarginal (%)	Rörelseresultat / Intäkter	–3
	Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Kompletterande, mer likviditetsbaserat mått än rörelseresultat
		Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	–4 355
		Avskrivningar	Not B.3 Rörelsens kostnader	3 386
		Nedskrivningar	Not B.3 Rörelsens kostnader	33 309
		Rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar	32 340

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2022	2021
	Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Kompletterande, mer likviditetsbaserat mått än rörelseresultatet, som exkluderar jämförelsestörande poster mellan perioder
		Rörelseresultat före avskrivningar	Definieras tidigare i denna not	32 340
		Jämförelsestörande poster	Definieras senare i denna not	–335
		Justerat rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA	Rörelseresultat före avskrivningar – Jämförelsestörande poster	32 675
	Jämförelsestörande poster	Väsentliga intäkts- och kostnadsposter som påverkar jämförbarheten mellan perioder, på grund av sin ovanliga karaktär, storlek eller förekomst. Redovisas separat för att underlätta resultatanalys och jämförbarhet mellan perioder
		Rörelsens kostnader	Nedskrivning av goodwill	Not C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar
			Nedskrivning av tillgångar i Ryssland	Not B.1 Rörelsesegment
			Nedskrivning av tillgångar i Ukraina	Not B.1 Rörelsesegment
		Summa effekt på rörelseresultatet	Summa	–33 638
		Varav i rörelseresultat före avskrivningar, EBITDA		–335
	Finansiella kostnader	Nedskrivning investering i Fennovoima (Voimaosakeyhtiö SF)	D.5 Övriga långfristiga tillgångar	–288
		Summa effekt på resultatet före skatt	Summa	–33 926
		Skatt		–13
		Summa effekt på årets resultat	Summa	–33 939

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 116
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2022	2021
	Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)	Mått för det värde koncernen genererar på investerat kapital, investerat i verksamheten. Beräknas på rullande 12 månader
		Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter	Definieras nedan	–1 071
		Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månaderna	Definieras nedan	100 669
		Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)	Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter / Genomsnittligt sysselsatt kapital	–1
	Totalt rörelseresultat och finansiella intäkter
		Rörelseresultat	Koncernens rapport över resultatet	–4 355
		Finansiella intäkter	Koncernens rapport över resultatet	3 284
		Summa	Summa	–1 071
	Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månader
		Summa tillgångar	Koncernens rapport över finansiell ställning	109 711
		Skulder i sysselsatt kapital: Uppskjutna skatteskulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	3 115
		Övriga långfristiga skulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	204
		Leverantörsskulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	19 566
		Aktuella skatteskulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	805
		Övriga kortfristiga skulder	Koncernens rapport över finansiell ställning	7 032
		Avsättningar	Not C.5 Avsättningar	460
		Sysselsatt kapital, 31 Dec	Summa tillgångar – Skulder i sysselsatt kapital	78 528
		Genomsnittligt sysselsatt kapital, senaste 12 månader	Sysselsatt kapital, i genomsnitt 12 månader	100 669
	Räntabilitet på eget kapital (%)	Mått för det värde koncernen genererar på ägarnas investerade kapital
		Årets resultat	Koncernens rapport över resultatet	–10 877
		Genomsnittligt eget kapital, senaste 12 månader	Summa eget kapital från rapport över finansiell ställning, i genomsnitt 12 månader	88 709
		Räntabilitet på eget kapital (%)	Årets resultat / Genomsnittligt eget kapital	–12

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2022	2021
	Operativt kassaflöde	Kassaflödesmått för verksamheten, inklusive underhållsinvesteringar, men exklusive räntor och skatter
		Kassaflöde från den löpande verksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	18 156
		Återläggning erhållna räntor	Koncernens rapport över kassaflöden	–457
		Återläggning betalda räntor	Koncernens rapport över kassaflöden	474
		Återläggning betald skatt	Koncernens rapport över kassaflöden	5 947
		Kassaflöde från investerings- verksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	–3 891
		Återläggning strategiska investeringar	Not B.1 Rörelsesegment	1 952
		Återläggning förvärv av rörelser och andelar	Koncernens rapport över kassaflöden	433
		Återläggning förvärv/tillskott intressebolag och joint venture	Koncernens rapport över kassaflöden	79
		Operativt kassaflöde	Summa	22 693
	Nettokassaflöde	Kassaflödesmått, exklusive kassaflöde hänförligt till nettoskuld-/kassa
		Kassaflöde från den löpande verksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	18 156
		Kassaflöde från investerings- verksamheten	Koncernens rapport över kassaflöden	–3 891
		Återläggning likvida medel i förvärvade bolag	Koncernens rapport över kassaflöden	–140
		Utdelning till moderbolagets aktieägare	Koncernens rapport över kassaflöden	–5 406
		Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	Koncernens rapport över kassaflöden	–7
		Förvärv innehav utan bestämmande inflytande	Koncernens rapport över kassaflöden	–
		Nettokassaflöde	Summa	8 748

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 117
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Mkr	Nyckeltal	Definition / källa i Finansiella rapporter	2022	2021
	Investeringar	Mått för totala investeringar i anläggningstillgångar
		Investeringar i anläggningar	Koncernens rapport över kassaflöden	4 948
		Förvärv av rörelser och andelar	Koncernens rapport över kassaflöden	433
		Förvärv/tillskott intressebolag och joint venture	Koncernens rapport över kassaflöden	79
		Investeringar	Summa	5 460
	Nettoskuld (+) / Nettokassa (–)	Mått för koncernens finansiering, skuld/likvida medel
		Summa skulder nettoskuld/-kassa	Not D.2 Nettoskuld / Nettokassa	11 060
		Summa tillgångar i nettoskuld/ -kassa	Not D.2 Nettoskuld / Nettokassa	25 347
		Nettoskuld (+) / Nettokassa (–)	Summa skulder i nettoskuld eller -kassa – Summa tillgångar i nettoskuld eller -kassa	–14 287
	Nettoskuldsättningsgrad (%)	Mått för Koncernens skuldsättning och indikator eller finansiell risk. Negativ som en följd av nettokassa.
		Nettoskuld (+) / Nettokassa (–)	Definieras tidigare i denna not	–14 287
		Summa eget kapital	Koncernens rapport över finansiell ställning	67 191
		Nettoskuldsättningsgrad (%)	Nettoskuld (+) eller nettokassa (–) / Summa eget kapital	–21
	Soliditet (%)	Mått på Koncernens totala tillgångar, finansierade med eget kapital och en indikator på finansiell risk
		Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare	Koncernens rapport över finansiell ställning	67 124
		Summa tillgångar	Koncernens rapport över finansiell ställning	109 711
		Soliditet (%)	Summa eget kapital för moderbolagets aktieägare / Summa tillgångar	61

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 118
STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

SSABs justerade rörelseresultat för 2022 var det högsta i bolagets historia. SSAB befäste positionen som ledare för stålindustrins omställning genom att ta betydande steg i utvecklingen inom fossilfri stålproduktion.

B. Rörelseresultat

Intäkter

Rörelseresultat

Resultat per aktie

B. Rörelse- resultat

B.1 Rörelsesegment

B.2 Intäkter och övriga rörelseintäkter

B.3 Rörelsens kostnader

B.4 Ersättningar till anställda

B.5 Intressebolag, joint venture och närstående- transaktioner

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 119
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

B.1 Rörelsesegment

Rörelsesegment	2022	Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Övrigt	Koncern- justeringar	Avskrivning på övervärden	Summa
	Externa intäkter	32 302	41 219	31 908	16 448	6 867	–	–	128 745
	Interna intäkter	1 364	8 849	255	176	13	–	–10 658	–	–
	Summa intäkter	33 666	50 068	32 163	16 625	6 880	–	–10 658	–	128 745
	Justerat rörelseresultat, divisioner redovisas exklusive avskrivningar på övervärden avs.	8 292	8 539	12 266	451	536	–688	–	–114	29 283
	Jämförelsestörande poster:
	Nedskrivning av goodwill	–18 139	–2 209	–12 401	–542	–	–	–	–	–33 291
	Nedskrivning av tillgångar i Ryssland	–235	–17	–	–	–	–	–	–	–252
	Nedskrivning av tillgångar i Ukraina	–45	–	–	–	–50	–	–	–	–95
	Rörelseresultat, divisioner redovisas exklusive avskrivningar på övervärden avs.									# SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 120

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

B.1 Rörelsesegment forts.

Koncernen är organiserad i fem rapporterbara rörelsesegment vilka har ett tydligt resultatansvar. Rörelsesegmenten består av de tre ståldivisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe, SSAB Americas samt dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki Construction styrs som självständiga dotterbolag genom respektive styrelse och verkar med armlängds avstånd i förhållande till resten av SSAB. Närmare information för de rörelsesegmenten återfinns i Förvaltningsberättelsen.

Utöver dessa finns andra rörelsesegment som ej är rapporterbara då dessa ej uppnår tröskelvärden i IFRS 8 samt att de ej följs upp separat av koncernledningen. De ingår i "Övrigt". För mer information om externa intäkter per rörelsesegment, se not B.2 och information om anläggningstillgångar per geografiskt område, se not C.1.

Rörelsesegment	2021 Mkr	SSAB Special Steels	SSAB Europe	SSAB Americas	Tibnor	Ruukki Construction	Övrigt	Koncernjusteringar	Avskrivning på övervärden	Summa
Externa intäkter		22 666	34 454	20 566	12 219	5 986	–	–	95 891
Interna intäkter		843	7 856	114	158	13	–	–	–8 986
Summa intäkter		23 510	42 311	20 680	12 377	5 999	–	–	–8 986	95 891
Justerat rörelseresultat, divisioner redovisas exklusive avskrivningar på övervärden avs. IPSCO/Rautaruukki		4 624	8 095	5 412	1 533	599	–1 191	–	–235	18 837
Finansnetto		–	–	–	–	–	–	–	–421
Resultat före skatt		–	–	–	–	–	–	–	18 416
Avskrivningar, divisioner redovisas inklusive avskrivningar på övervärden		1 007	1 683	182	168	164	54	–	–	3 257
Underhållsinvesteringar		620	1 135	139	53	61	44	–	–	2 053
Strategiska investeringar		533	164	10	22	106	–	–	–	835

Inga jämförelsestörande poster rapporterades under 2021.

Segmentrapportering

Koncernledningen, som är den högsta verkställande beslutsfattaren med ansvar för bedömning av rörelsesegmentens resultat och tilldelning av resurser, har fastställt rörelsesegmenten baserat på den information som används för att fatta strategiska beslut. Segmentrapporteringen sker på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till koncernledningen. Det huvudsakliga måttet vid bedömningen av affärssegmentens utfall är det justerade rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster. Justerat rörelseresultat är ett alternativt resultatmått och mer information finns i not A.3. Vid bedömning av utfallet för divisionerna exkluderas även av- och nedskrivningar på övervärden.

** RP SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 121**

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

B.2 Intäkter och övriga rörelseintäkter

Externa intäkter	2022 Mkr	2021 Mkr
	SSAB Special Steels	SSAB Europe
Geografiska områden
Sverige	720	9 644
Finland	418	6 962
Övriga Europa	12 249	21 304
USA	7 595	1 626
Övriga världen	11 321	1 684
Summa	32 302	41 219
Produktområde
Stålprodukter	31 599	37 683
Handelsverksamhet	–	–
Ruukki Construction’s verksamhet	–	–
Stålämnen, biprodukter och skrot	383	3 381
Övrigt	320	156
Summa	32 302	41 219

Intäkter från avtal med kunder

Intäkter redovisas när kunden erhållit kontroll över de sålda varorna till transaktionspriset med beaktande av eventuellt uppskattat rörligt belopp som koncernen har rätt till (det förväntade värdet). Beloppet motsvarar därmed det belopp som erhålls för sålda varor efter avdrag för mervärdeskatt och med beaktande av rabatter och returer. Koncernen redovisar en intäkt när prestationsåtagandet är uppfyllt och då kunden erhållit kontroll över den sålda varan vid en viss tidpunkt eller successivt över en tidsperiod. Kontrakterade intäkter från avtal som löper längre än tolv månader uppgår inte till ett väsentligt värde, varför upplysningar inte lämnas.

Försäljning av plåt

Intäkter från försäljning av plåt redovisas efter att kontrollen överförts till köparen, vilket inträffar när de sålda varorna levereras till kunden och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över varorna kvarstår för koncernen, samt när det inte finns några ouppfyllda åtaganden som kan påverka kundens godkännande av varorna. I de flesta fall innebär detta att intäkten redovisas vid leverans av varorna till kunden i enlighet med avtalade leveransvillkor.

** RP SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 122**

B.2 Intäkter och övriga rörelseintäkter, forts.

Övriga rörelseintäkter	2022 Mkr	2021 Mkr
Vidareförsäljning av köpt energi och media	217	146
Försäljning tjänster	28	25
Netto valutakursvinster	879	513
Vinst vid försäljning av bolag och verksamheter	–	27
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar	31	33
Investeringsstöd/Statliga bidrag	53	29
Försäkringsersättning	101	22
Övrigt	254	167
Summa	1 563	962

Nettot av valutakursdifferenser i övriga rörelseintäkter och kostnader uppgick 2022 till –162 (–33) miljoner kronor.

Övriga rörelseintäkter

Övriga rörelseintäkter inkluderar intäkter från försäljning av energi och tjänster. I vissa fall kan även försäljning av energi redovisas som en kreditering av energikostnader. Vinster från avyttring av anläggningstillgångar eller verksamheter, försäkringsersättningar samt statliga bidrag i den utsträckning som de inte krediteras utgifter eller tillgångar, redovisas som övriga rörelseintäkter. Uppgår nettot av valutakursdifferenser från den löpande verksamheten och tillhörande icke säkringsredovisade derivatinstrument, till en nettovinst, redovisas det som övriga rörelseintäkter. När de uppgår till en nettoförlust redovisas det som övriga rörelsekostnader. Nettot av valutakursdifferenser som uppkommer från finansieringsverksamheten redovisas som finansiella intäkter och kostnader.

** RP SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 123**

B.3 Rörelsens kostnader

Rörelsens kostnader per kostnadsslag	2022 Mkr	2021 Mkr
Råvaror i stålrörelsen, inklusive förändring av råvarulager	45 958	37 278
Förbrukningsmaterial och insatsvaror	2 588	2 125
Köpta produkter i handelsrörelsen	7 739	4 403
Köpta produkter i stålrörelsen	1 096	1 297
Energi	6 535	4 395
Lagerförändring produkter i arbete och färdigvarulager	–1 885	–4 234
Personalkostnader	12 091	10 831
Material, tjänster och underhåll	10 161	8 372
Avskrivningar	3 386	3 257
Nedskrivningar	33 309	0
Frakt	8 656	7 067
Övrigt	5 055	3 202
Summa	134 688	77 993

Arvoden och ersättningar till revisionsbolag	2022 Mkr	2021 Mkr
Ernst & Young
Revisionsuppdrag	23	20
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	2
Skatterådgivning	0	0
Övriga tjänster	5	8
Summa Ernst & Young	29	30
Övriga
Revisionsuppdrag	7	4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	2	3
Skatterådgivning	19	16
Övriga tjänster	2	3
Summa övriga	30	26

Under året har EY Sverige fakturerat 12 (10) Mkr avseende revisionsuppdrag. EY Sveriges arvoden för andra tjänster än revision uppgår till 13 (80) % jämfört med EY Sveriges arvoden för revision. EY-nätverkets arvoden för andra tjänster än revision uppgår till 24 (36) % jämfört med EY-nätverkets arvoden för revision.

Rörelsens kostnader har minskat med följande statliga stöd och andra bidrag	2022 Mkr	2021 Mkr
Personalrelaterade stöd	21	73
Investeringsstöd	1	0
Övrigt	0	0
Summa	21	73

Koncernen har erhållit 19 (71) Mkr i statliga stöd och bidrag relaterade till Covid-19, varav 0 (1) Mkr har redovisats som en övrig rörelseintäkt och 19 (70) Mkr har redovisats som reducerade personalkostnader (avser främst korttidsarbetsstöd i den svenska verksamheten).

Redovisning av kostnader

Kostnader redovisas över samma period som relaterade intäkter. Poster, för vilka inga framtida fördelar förväntas, redovisas som kostnad direkt.

Forsknings- och utvecklingskostnader

Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utvecklingskostnader kan under vissa strikta omständigheter aktiveras, men detta kräver bland annat att framtida ekonomiska fördelar kan påvisas redan då kostnaden uppkommer.

Statliga stöd

Statliga stöd och bidrag redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga stöd och bidrag som avser kostnadstäckning periodiseras och redovisas i rapporten över resultatet över samma period som de kostnader som bidragen är avsedda att kompensera för.# B.4 Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda

Mkr

	2022	2021
Löner och andra ersättningar	9 680	8 574
Sociala kostnader	1 318	1 242
Pensionskostnader	1 094	1 015
Summa	12 091	10 831

Ersättningar och förmåner till koncernledningen¹ )

	VD		Övrig koncernledning
Mkr	2022	2021	2022	2021
Fast lön² )	13,6	12,9	39,7	35,5
Övriga förmåner³ )	0,4	0,4	2,3	2,1
Kortfristig rörlig lönedel, utbetald4 )	4,9	0,0	12,3	0,0
Långfristig rörlig lönedel, utbetald4 )	2,1	1,0	8,3	6,0
Summa ersättningar, före sociala kostnader och pensionskostnader	21,0	14,3	62,6	43,7
Sociala kostnader	6,6	4,5	9,9	9,0
Pensionskostnader	6,1	5,8	14,4	11,4
Summa	33,8	24,6	86,9	64,0

1) Omfattar ersättning till 11 (10) koncernledningsmedlemmar för hela räkenskapsåret.
2) Ingår utbetalning avseende semesterersättning med 0,3 (0,2) Mkr samt kostnadsersättning för tjänstebostad med 0,3 (0,3) Mkr.
3) Avser bostadsförmån samt bil- och drivmedelsförmån. För 1 (1) koncernledningsmedlem utgår förmåner i samband med utlandsstationering.
4) Utbetalningarna avser ersättning som intjänats tidigare år. Ersättningen för 2022 är inte känd vid bokslutstillfället, dels på grund av att jämförelse görs med konkurrenter som ännu inte redovisats sina siffror, dels på grund av att styrelsen kan besluta att sänka ersättningen om särskilda skäl föreligger, så redovisas ersättningar det år utbetalning skett.

Bokförda rörliga lönedelar för 2022 för hela koncernledningen uppgick till 41,0 (26,2) Mkr.

Ersättningar till koncernledningen

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare finns i förvaltningsberättelsen. Ersättningen till VD behandlas vidare i Ersättningsrapporten. VD:s och övriga koncernledningens ersättning bestod av fast lön, en kortfristig rörlig lönedel samt en långfristig rörlig lönedel.

Kortfristig rörlig ersättning

Den kortfristiga rörliga lönedelen för 2021 (utbetalad under 2022) relateras till; A) tre koncernmål
1. EBITDA-marginal i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter (Arcelor Mittal, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp, US Steel samt Tata Steel Europe),
2. nettorörelsekapital i förhållande till försäljningen och
3. ett hållbarhetsmål med fokus på säkerhet, vilket mäts genom olycksfrekvens, B) divisionsmål som kan vara finansiella och operationella, i kombination med C) ett eller flera individuella mål.

För VD står det individuella målet för 15 % av den kortfristiga lönedelen, de övriga 85 % relateras till koncernmål. För gruppfunktionscheferna står koncernmålen för 100% och för divisionscheferna består 40% av koncernmål samt 60 % av divisionsmål.

Denna kortfristiga rörliga lönedel är maximerad till 75 % av den fasta lönen för VD och 50 % för övriga utom för divisionschefen för SSAB Americas som har en rörlig ersättning som är konkurrenskraftig på den lokala marknaden: Målutfallet är 60 % av den fasta lönen men kan vid mycket god lönsamhet uppgå till maximalt 180 %.

Utfallet av den utbetalda kortsiktiga rörliga ersättningen under 2022 i förhållande till fast lön var 39,8 (0) % för VD och i genomsnitt 33,9 % (0) för de övriga koncernledningen.

Långfristig rörlig ersättning

Ett koncerngemensamt långfristigt incitamentsprogram omfattar maximalt 150 nyckelpersoner, däribland bolagets VD och övriga ledande befattningshavare. Programmets syfte är att främja bolagets förmåga att rekrytera och behålla särskilt viktiga medarbetare. Programmet löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter (Arcelor Mittal, Nucor, Salzgitter, ThyssenKrupp samt US Steel) samt avkastning på sysselsatt kapital.

För deltagare i programmet 2019 –2021 utanför Nordamerika är utfallet maximerat till mellan 15 % och 25 % av den fasta lönen. Utfallet för deltagare i Nordamerika är maximerat till mellan 30 % och 108 %, och programmet är kopplat till SSAB Americas resultat samt avkastning på sysselsatt kapital.

Den beräknade årliga totala kostnaden för programmet 2022 uppgår vid maximalt utfall till 120 Mkr inklusive sociala kostnader. Utbetalningar under det långfristiga incitamentsprogrammet sker kontant och endast under förutsättning att anställningen kvarstår.

Uppsägning av anställning och pensionering

För VD och den övriga koncernledningen gäller en uppsägningstid om 12 månader från företagets sida. Därutöver utgår i en sådan situation avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner för VD och 6 månadslöner för den övriga koncernledningen. Vid egen uppsägning från VD eller den övriga koncernledningen är uppsägningstiden 6 månader och det finns ingen rätt till avgångsvederlag. Rörliga lönedelar intjänas under uppsägningstiden endast om VD kvarstår i aktiv tjänst.

VD:s pensionsålder är 65 år. Pensionen är avgiftsbestämd och täcks av försäkringar, och år 2022 uppgick kostnaden till 45 (49) % av den fasta lönen. Intjänad pension är oantastbar men premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande.

Tidigaste pensionsålder för den övriga koncernledningen är 62 år och pensionerna är avgiftsbaserade förutom Olavi Huhtala som sedan sin anställning i Rautaruukki fortsätter att omfattas av det förmånsbaserade pensionssystemet via Rautaruukin Eläkesäätiö med en möjlighet att gå i pension vid 60 års ålder, samt Charles Schmitt, vars pension är i enlighet med amerikansk lagstiftning och praxis.

Styrelsearvoden

Tkr¹ )	Invald	Befattning	Styrelsearvode	Utskottsarvode	Styrelsearvode	Utskottsarvode
			2022	2022	2021	2021
Lennart Evrell	2021	Ordförande/ Ledamot	1 906	333	1 133	135
Bengt Kjell	2015	Ordförande	–	–	1 079	190
Bo Annvik	2019	Ledamot	639	119	620	115
Petra Einarsson	2014	Ledamot	639	376	620	365
Bernard Fontana	2022	Ledamot	484	–	–	–
Marie Grönborg	2019	Ledamot	639	35	620	140
Mikael Mäkinen	2022	Ledamot	484	–	–	–
Maija Strandberg	2021	Ledamot	639	109	620	–
Pasi Laine	2017	Ledamot	155		620	–
Annareetta Lumme-Timonen	2020	Ledamot	–	–	620	82

VD och arbetstagarrepresentanter sitter i styrelsen men uppbär inte arvoden.
1) Avser utbetalda arvoden över helår.

Styrelsearvoden

Årsstämman har beslutat om följande styrelsearvode: 1 925 Tkr till ordförande, 645 Tkr till ledamöter (exkl. VD), 145 Tkr till ledamot i revisionsutskottet, 120 Tkr till ledamot i ersättningsutskottet, 260 Tkr till ordförande i revisionsutskottet och 190 Tkr till ordförande i ersättningsutskottet. Totalt erhöll styrelsen 6 555 (6 532) Tkr i arvode.

Medelantal anställda och könsfördelning

	Antal anställda		Andel kvinnor, %
	2022	2021	2022	2021
Moderbolaget, Sverige	101	90	54	52
Dotterbolagen, Sverige	6 331	6 318	22	22
Finland	5 045	4 960	17	16
USA	1 396	1 339	14	13
Polen	718	693	31	30
Estland	186	178	25	24
Norge	165	157	26	23
Danmark	137	132	25	22
Kanada	111	106	21	19
Nederländerna	108	108	23	22
Australien	106	93	9	9
Frankrike	97	98	27	27
Kina	94	90	32	33
Tyskland	88	87	24	24
Ukraina	76	81	19	19
Italien	72	69	25	26
Sydafrika	69	71	11	15
Storbritannien	69	67	23	24
Spanien	55	54	20	18
Tjeckien	55	53	35	34
Litauen	54	49	24	22
Lettland	40	36	16	16
Brasilien	38	34	33	29
Turkiet	36	31	21	23
Ryssland	34	56	61	63
Chile	26	28	16	21
Mexiko	24	22	42	44
Övriga < 20 anställda	173	159	30	33
Summa	15 799	15 255	21	20

Medelantal anställda beräknas som ett genomsnitt av totalt antal anställda vid utgången av respektive kvartal under året.

Andelen kvinnor i koncernens alla bolagsstyrelser uppgick till 14 (18) % och andelen i moderbolagets styrelse uppgick till 38 (43) %. Andelen kvinnor i koncernens ledningsgrupper inklusive verkställande direktörer uppgick till 21 (21) %. Koncernledningen består av sju män och fyra kvinnor.

Vinstandelar och rörliga lönedelar

Anställda inom SSAB omfattas av ett vinstdelningssystem som ger rätt till del i vinsten över en miniminivå. Koncernledningen och ett antal andra ledande befattningshavare har istället rörliga lönedelar som relateras till mål på koncern- och divisionsnivå samt individuella mål. Kostnaderna för dessa system bokförs som upplupen kostnad löpande under året när det är sannolikt att målen kommer att uppnås. Ett långfristigt incitamentprogram för bolagets ledande befattningshavare, som är maximerat till 35 (25) % av den fasta lönen, löper i rullande treårsperioder, är kontantbaserat och kopplat till totalavkastningen på SSAB-aktien i förhållande till en jämförelsegrupp av bolagets konkurrenter. Kostnaderna för programmet bokförs med en andel per år, baserat på en kontinuerlig bedömning av utfallet för treårsperioden.

Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Avgångsvederlag redovisas när den bevisligen är förpliktad att antingen säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än tolv månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.# B.5 Intressebolag, joint venture och närståendetransaktioner

Bokfört värde i intressebolag och joint venture

Mkr	Säte	% 1)	2022	2021
Hybrit Development AB* (joint venture)	Stockholm	33	537	478
Lulekraft AB*	Luleå	50	10	10
Oxelösunds Hamn AB	Oxelösund	50	6	6
Blastech Mobile LLC (joint venture)	USA	50	28	24
Bet-Ker Oy	Finland	44	2	2
Manga LNG Oy	Finland	25	79	73
Raahen Voima Oy	Finland	75	279	258
Eliitti Holding Oy	Finland	40	0	–
Intressebolagens och joint ventures egna kapital utöver bokförda värden i moderbolaget			62	101
Summa andelar i intressebolag och joint venture			1 004	952

• Aktier ägt direkt av moderbolaget
  1) Procentsiffran anger kapitalandelen som överensstämmer med röstandelen förutom Raahen Voima, där ett aktieägaravtal begränsar röstandelen till 50 %. Fullständig specifikation av övriga aktier och andelar kan erhållas från SSABs koncernkontor i Stockholm.

Resultatandel och andel av försäljning

Mkr	2022	2021	2022	2021
	Resultatandel efter skatt	An-del av försäljning
Lulekraft AB	1	2	150	178
Oxelösunds Hamn AB	9	11	225	201
Blastech Mobile LLC (joint venture)	68	64	234	191
Bet-Ker Oy	15	9	74	68
Manga LNG Oy	4	25	242	190
Raahen Voima Oy	–	–	854	444
Hybrit Development AB (joint venture)	–71	–133	65	31
Summa	26	–22	1 844	1 301

Andel av tillgångar och skulder

Mkr	2022	2021	2022	2021
	An-del av tillgångar	An-del av skulder
Lulekraft AB	104	119	89	103
Oxelösunds Hamn AB	275	271	90	89
Blastech Mobile LLC (joint venture)	125	116	22	28
Bet-Ker Oy	72	58	19	15
Manga LNG Oy	294	280	177	175
Raahen Voima Oy	610	683	331	425
Hybrit Development AB (joint venture)	275	294	26	32
Eliitti Holding Oy	9	–	0	–
Summa	1 765	1 820	762	868

Andelar i intressebolag och joint venture

Mkr	2022	2021
Bokfört värde 1 januari	952	899
Investeringar	59	118
Resultatandel efter skatt	26	–22
Utdelning	–81	–59
Omräkningsdifferenser	48	16
Bokfört värde 31 december	1 004	952

Transaktioner och saldon med närstående

Mkr	2022	2021
Intäkter
Intressebolag	1 309	774
Joint venture	22	13
Kostnad för sålda varor
Intressebolag	–1 735	–1 096
Joint venture	–275	–231
Kundfordringar	31	213
Leverantörsskulder	61	280
Övriga kortfristiga skulder	117	110

Intäkter från närstående avser försäljning av gas och bränsle till energiproducerande företag samt försäljning av tjänster. Inköp avser energi, material och tjänster och redovisas som kostnad för sålda varor. Ersättning till koncernledning och styrelseledamöter framgår av not B.4.

Intressebolag och samarbetsarrangemang

SSABs intressebolag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Ett samarbetsarrangemang klassificeras antingen som en gemensam verksamhet eller ett joint venture beroende på de kontraktuella rättigheterna och skyldigheterna varje investerare har. SSABs samarbetsarrangemang är klassificerade som joint ventures vilket innebär att SSAB och en eller flera andra parter har gemensamt bestämmande inflytande och har rätt till nettotillgångarna.

Kapitalandelsmetoden

Intressebolag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden som innebär att värdet på intresseföretagen och joint ventures motsvarar koncernens andel av egna kapital i dessa bolag samt i förekommande fall restvärden på koncernmässiga över- och undervärden, inklusive goodwill. Intressebolag och joint ventures värderas inledningsvis till anskaffningsvärde i koncernens rapport över finansiell ställning. Koncernens andel av resultat efter skatt och övrigt total resultat redovisas i koncernens rapport över resultatet samt koncernens övriga totalresultat. Andelar i intressebolags och joint ventures resultat redovisas i rörelseresultatet då verksamheten i dessa bolag är relaterad till SSABs verksamhet och anses vara av rörelsekaraktär. Utdelningar från intressebolag och joint ventures redovisas som en minskning av investeringens redovisade värde. Eventuella internvinster elimineras i relation till ägd kapitalandel.

C. Operativa tillgångar och skulder

Rörelsekapitalet ökade 2022, främst på grund av högre lagernivåer. Ökade strategiska investeringar relaterade främst till Oxelösund för omställning till fossilfri stålproduktion samt till Mobile, USA för ökad kapacitet för höghållfasta stål (Q&T).

Strategiska investeringar

Underhållsinvesteringar

C. Operativa tillgångar och skulder

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

C.2 Leasing

C.3 Varulager

C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder

C.5 Avsättningar

Räntabilitet på sysselsatt kapital
Mkr	2022	2021	2019	18	500
				1 000	1 500
				2 000	2 500
				0

Mkr	2022	2021	2019	18
				500
				1 000
				1 500
				2 000
				2 500
				0

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar
Mkr	Kund-relationer	Varu-märken	Utsläpps-rätter	Övriga immateriella tillgångar	Varumärke med obestämbar nyttjande period	Goodwill	Summa	Kund-relationer	Varu-märken	Utsläpps-rätter	Övriga immateriella tillgångar	Varumärke med obestämbar nyttjande period	Goodwill
Anskaffningsvärde 1 januari	8 967	47	1 282	1 865	405	30 701	43 267	8 121	25	1 255	1 654	397	28 192
Inköp	–	–	802	154	–	–	954	–	–	494	136	–	–
Ökning genom rörelseförvärv	51	10	–	1	–	198	260	–	21	–	–	–	–
Avyttringar och utrangeringar	0	–	–	927	–42	–	–969	0	–	494	19	–	–
Omklassificeringar	–	–	–	–63	–	–	–63	–	–	–	5	–	–
Omräkningsdifferenser	1 345	2	102	202	34	4 270	5 955	845	0	27	98	9	2 510
Anskaffningsvärde 31 december	10 362	58	1 259	2 115	440	35 169	49 404	8 967	47	1 282	1 865	405	30 701
Ackumulerade avskrivningar 1 januari	8 869	10	1 144	1 457	–	–	11 481	8 003	8	1 120	1 293	–	–
Avyttringar och utrangeringar	0	–	–	37	–	–	–37	0	–	–	14	–	–
Årets avskrivningar	29	3	–	103	–	–	135	23	2	–	90	–	–
Omklassificeringar	–	–	–	24	–	–	–24	–	–	–	1	–	–
Omräkningsdifferenser	1 338	0	97	172	–	–	1 610	843	0	24	89	–	–
Ackumulerade avskrivningar 31 december	10 236	14	1 241	1 671	–	–	13 165	8 869	10	1 144	1 457	–	–
Ackumulerade nedskrivningar 1 januari	6	–	–	0	–	326	331	6	–	–	0	–	319
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–	33 291	33 291	–	–	–	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–	–	–	0	–	1 200	1 200	–	–	–	0	–	6
Ackumulerade nedskrivningar 31 december	6	–	–	0	–	34 817	34 823	6	–	–	0	–	325
Bokfört värde 31 december	120	44	18	444	440	349	1 416	92	37	138	408	405	30 375

Årets avskrivningar och nedskrivningar ingår i rapport över resultatet med 33 354 (55) Mkr i kostnad för sålda varor, med 14 (11) Mkr i försäljningskostnader samt med 57 (49) Mkr i övriga administrationskostnader.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod görs på rörelsesegmentnivå som är koncernens kassagenererande enheter, och den lägsta nivån som dessa tillgångar följs upp på. Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet baseras på beräkningar av nyttjandevärden som baseras på bolagets budget och prognoser som löpande upprättas av ledningen. Kassaflöden bortom en femårsperiod extrapoleras med en långsiktig tillväxttakt som inte överstiger den långfristiga tillväxttakten för marknaden där dessa kassagenererande enheter är verksamma.

Den årliga nedskrivningsprövningen under 2022, resulterade i en nedskrivning av goodwill om 33,3 Mdkr, främst relaterat till förvärven av IPSCO (2007) och Rautaruukki (2014). Nedskrivningen har rapporterats som en rörelsekostnad samt som en jämförelsestörande post, se noter A.3 och B.3. Nedskrivningen var ett resultat av framför allt högre diskonteringsränta, där den riskfria räntan ökat samt att riskpremium för eget kapital och lånat kapital har justerats. Per den 31 december 2022 var marknadsvärdet lägre än koncernens egna kapital, vilket indikerade ett nedskrivningsbehov.

Bedömningar vid prövning av nedskrivningsbehov för goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov, görs flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar. Viktiga antaganden är diskonteringsränta (WACC), långsiktig tillväxttakt och utveckling av volymer, försäljningspriser, kostnader och investeringar. Diskonteringsräntan definieras separat för varje rörelsesegment för att återspegla specifika risker som gäller för segmentet och den baseras på genomsnittliga långa räntor under november–december och anges före skatt. Den långsiktiga tillväxttakten motsvarar de prognoser som finns i bransch- och analytikerrapporter. De uppskattade bruttomarginalerna baseras på historiska resultat och förväntad marknads- utveckling för respektive rörelsesegment.# C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.

En marginell ökning av diskonteringsräntan för Tibnor och 0,5% procentenheter högre diskonteringsränta för Ruukki Construction skulle medföra ett ytterligare nedskrivningsbehov om 147 Mkr. En marginell minskning av marginalen för Tibnor Väsentliga antaganden som använts i beräkningar av nyttjandevärden 2022 SSAB Special Steels SSAB Americas SSAB Europe Tibnor Ruukki Construction Långsiktig tillväxttakt, % 2 –30 0 2 2 Vägd genomsnittlig diskonterings- ränta (WACC), före skatt, % 12,4 17,8 11,6 11,9 11,6 2021 Långsiktig tillväxttakt, % 2 2 2 2 2 Vägd genomsnittlig diskonterings- ränta (WACC), före skatt, % 8,8 11,6 8,6 8,6 8,5

U&B Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

Mkr
	Bokfört värde	Nedskrivning 1)
	2022	2021	2022	2021
Goodwill
SSAB Special Steels	–	16 464	–	18 139
SSAB Americas	–	11 119	–	12 401
SSAB Europe	–	2 130	–	2 209
Tibnor	31 523	–	542	–
Ruukki Construction	318	140	–	–
Summa	349	30 375	–33 291	–
Ruukki Construction (varumärket Rautaruukki)	440	405	–	–
Summa tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod	798	30 780	–33 291	–

1) Ökningen av goodwill under 2022 beror främst på valutakursförändringar. samt minskning med 0,5% procentenheter av marginalen avseende Ruukki Construction skulle medföra ett ytterligare nedskrivningsbehov om 357 Mkr Klimatrisker har beaktats i, i den mån de kunnat estimeras. Framtida investeringar och kassaflöden avseende SSABs transformation till fossilfri ståltillverkning har ej inkluderats i beräkningarna. Värderingen genomfördes samtidigt som världskonjunkturen var fortsatt påverkad av kriget i Ukraina, stigande räntor och en nedgång i den allmänna ekonomin. Under dessa omständigheter är det extra svårt att göra en bedömning över den framtida intjäningen och därigenom över det verkliga värdet på tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 132
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.

Materiella anläggningstillgångar

2022		2021
Mkr		Mkr
Mark och mark- anläggningar	Byggnader	Maskiner	Inventarier, verktyg och installationer
Anskaffningsvärde 1 januari	1 190	8 647	48 038
Inköp	18	136	260
Ökning genom rörelseförvärv	0	3	32
Avyttringar och utrangeringar	–11	–128	–659
Omklassificeringar	20	125	1 206
Omräkningsdifferenser	48	625	2 658
Anskaffningsvärde 31 december	1 266	9 408	51 535
Ackumulerade avskrivningar 1 januari	363	4 619	35 039
Avyttringar och utrangeringar	0	–100	–647
Årets avskrivningar	30	362	1 930
Omklassificeringar	–	0	–7
Omräkningsdifferenser	10	273	1 723
Ackumulerade avskrivningar 31 december	403	5 154	38 038
Ackumulerade nedskrivningar 1 januari	4	8	26
Avyttringar och utrangeringar	–	–	0
Årets nedskrivningar	2	5	11
Reverserad nedskrivning tidigare år	–	–1	–
Omklassificeringar	–	0	1
Omräkningsdifferenser	0	–1	1
Ackumulerade nedskrivningar 31 december	5	11	38
Bokfört värde 31 december	858	4 243	13 459

Årets avskrivningar och nedskrivningar ingår i rapport över resultatet med 2 491 (2 430) Mkr i kostnad för sålda varor, 23 (21) Mkr i försäljningskostnader och 38 (39) Mkr i administrationskostnader. Per balansdagen uppgick kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar till 1 083 (698) Mkr.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 133
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Utsläppsrätter

Beräknad förbrukning av utsläppsrätter 2022 uppgick till 8,54 (9,28) miljoner ton. De tilldelade rätterna täckte inte förbrukningen och en upplupen kostnad på 212 (143) Mkr rapporterades i upplupna kostnader (se not C.4). Under 2022 köpte SSAB 1,6 miljoner ton utsläppsrätter och sålde motsvarande antal. Dock köptes samma antal rätter tillbaka med terminskontrakt. De sålda rätterna medförde en vinst på 670 (709) Mkr och rapporterades som förutbetald intäkt (se not C.4). Värdet av framtida leveranser av utsläppsrätter är rapporterat som ansvarsförbindelse (se not E.4). Vid årsskiftet ägde koncernen utsläppsrätter till ett värde av 18 (138) Mkr. Erhållna utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärdet noll kronor.

Bedömningar avseende nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar

Nyttjandeperioder är viktiga antaganden som väsentligt påverkar värdet på immateriella och materiella anläggningstillgångar, och dessa uppskattningar revideras när förändringar av tidigare uppskattningar identifieras. Särskilt i relation till koncernens strategiska planer på att omvandla till fossilfri stålproduktion, är nyttjandeperioden för koncernens tillgångar i Sverige och Finland under regelbunden översyn. Ledningen har fastställt milstolpar eller omständigheter (t.ex. ett investeringsbeslut) för att revidera uppskattningarna av återstående nyttjandeperioden för de tillgångar som kommer att ersättas av de kommande investeringarna. Faktorer som påverkar bedömningen av återstående nyttjandeperiod inkluderar till exempel i vilken ordning bruken kommer att omvandlas och längden på olika godkännandeprocesser. Eftersom till exempel investeringsbeslut inte hade fattats 2022, gjordes inga förändringar i uppskattningar av nyttjandeperioden i detta avseende.

C.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, forts.

Anläggningstillgångar och investeringar per land/region

Immateriella/materiella anläggnings tillgångar och nyttjanderätter	Investeringar i anläggningar
Mkr	2022	%	2021	%	2022	%	2021
Sverige	10 794	36	9 550	17	2 881	58	2 214
Finland	9 689	32	14 533	26	954	19	581
Övriga Europa	1 540	5	1 518	3	156	3	152
USA	7 382	25	30 936	54	923	19	415
Övriga världen	425	1	420	1	33	1	19
Summa	29 830	100	56 956	100	4 948	100	3 382

Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad nyttjandeperiod. Immateriella tillgångar klassas i två grupper: tillgångar med en bestämbar nyttjandeperiod eller tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod som inte avskrivs alls. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången, för att bringa den på plats och i skick att användas på det sätt som var företagsledningens avsikt. Lånekostnader vid uppförande och konstruktion av tillgångar ingår i anskaffningskostnaden för tillgången. Återställningskostnader i samband med utrangering av anläggningstillgångar inräknas endast i anskaffningsvärdet om kriterierna för en avsättning för sådana åter- ställningskostnader är uppfyllda. Tillkommande utgifter för ersättande komponenter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång endast när koncernen sannolikt kommer att erhålla framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader under den period de uppkommer. I SSABs investeringsrapportering definieras strategiska investeringar som investeringar som ska öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av rörelser och investeringar i expansion av anläggningar eller ny konkurrenskraftshöjande teknik. Underhållsinvesteringar definieras som investeringar som utgörs av konkurrenskraftbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings-, eller miljökaraktär.

RP U&B
SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 134
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar med en bestämbar nyttjandeperiod baseras på följande bedömd nyttjandeperiod:

Materiella anläggningstillgångar beräknat nyttjande, år

Fordon, kontorsinventarier och datorer	3–5
Lätta maskiner	5–12
Tunga maskiner	12–20
Markanläggningar	20
Byggnader	25–50

Immateriella tillgångar beräknat nyttjande, år

Kundrelationer, varumärken och licenser	5–12
Programvara	3–5
Övriga immateriella tillgångar	5–15

Tillgångarna avskrivs i normalfallet ner till noll utan något kvarvarande restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar med en begränsad nyttjandeperiod. Mark förutsätts ha en oändlig nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Om en tillgångs bokförda värde är högre än förväntat återvinningsvärde skrivs tillgången ned till detta värde.# C.2 Leasing

Leasing (Leasetagare)

Vid leasingperiodens början redovisas en nyttjanderätt och leasingskuld. Leasingskulden redovisas initialt till nuvärdet av framtida leasingavgifter med användning av leasingavtalets implicita ränta, eller om denna inte kan fastställas, koncernens marginella låneränta. Efterföljande ökas leasingskulden med räntekostnaden och minskas med amortering. Därtill beaktas eventuella omvärderingar av leasingskulden. Det initiala värdet för nyttjanderätten utgörs av leasingskuldens initiala värde med tillägg av eventuella förskottsbetalningar och andra initiala direkta utgifter. Efterföljande värderas nyttjanderätten till initialt värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar, eventuella ackumulerade nedskrivningar och med beaktande av eventuella omvärderingar. Avskrivning redovisas linjärt över leasingperioden eller över tillgångens ekonomiska livslängd om det har bedömts som rimligt säkert att äganderätten övergår till koncernen, exempelvis genom utnyttjande av köpoption, vid leasingperiods slut. Koncernen tillämpar ett undantag från ovanstående principer för leasingkontrakt av mindre värde, där ingen nyttjanderättstillgång eller leasingskuld redovisas. Dessa redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden. Koncernen definierar leasingkontrakt av mindre värde som kontorstillgångar, till exempel skrivare, kopieringsmaskiner, kaffemaskiner samt andra tillgångar av ett värde i nyskick under cirka 50 Tkr. Ingen nyttjanderättstillgång eller leasingskuld redovisas heller för leasingkontrakt med verkligt rörliga leasingavgifter.

Nyttjanderättstillgångar

Mkr	2022	2021
Byggnader	1 245	1 245
Mark och anläggningar	21 644	19 703
Maskiner	18 397	20 469
Inventarier, verktyg och installationer	2 326	2 457
Fordon	1 245	1 327
Summa	44 857	45 201

Mkr	Redovisat belopp 1 januari	Redovisat belopp 31 december	Tillkommande nyttjanderätter under året	Årets avskrivningar på nyttjanderätter
Byggnader	1 245	1 245	182	310
Mark och anläggningar	19 703	21 644	1 2	3
Maskiner	20 469	18 397	5	171
Inventarier, verktyg och installationer	2 457	2 326	110	13
Fordon	1 327	1 245	299	211
Summa	45 201	44 857	896	708

Leasingskulder

Mkr	2022	2021
Kortfristiga	691	670
Långfristiga	1 813	1 920
Summa	2 504	2 589

Löptidsanalys av leasingskulder, odiskonterade belopp

Mkr	2022	2021
Inom ett år	709	682
År två	548	547
År tre	484	437
År fyra	400	387
År fem	302	320
År sex och senare	593	699
Summa	3 037	3 073

Belopp som redovisas i koncernens rapport över resultatet

Mkr	2022	2021
Kostnader för leasar av lågt värde	30	32
Kostnader för variabla leasingavgifter	89	149
Avskrivningar	708	652
Räntekostnader	127	127
Summa	954	960

Totalt kassautflöde för leasingavtal under året uppgick till 806 (742) Mkr.

C.3 Varulager

Varulager

Mkr	2022	2021
Råvaror, förbrukningsmaterial och halvfabrikat	20 480	11 989
Stålämnen	2 567	2 195
Produkter i arbete	869	655
Färdigvarulager	13 991	10 759
Summa	37 907	25 599

Av lagervärdet var 1 357 (1 222) Mkr värderat till nettoförsäljningsvärde. Den del av varulagret som kostnadsförts under året uppgick till 93 805 (72 425) Mkr varav 588 (478) Mkr avser kostnad avseende nedskrivning av varulager. Varulagrets värde påverkas väsentligt av antaganden och bedömningar avseende produktkalkyler, antaganden tillämpas vid beräkning av nettoförsäljningsvärdet och bedömningar av inkurans. Vid värderingen av varulagret tillämpas antaganden såsom först- in, först-ut (FIFU). Att bestämma kvantiteten av vissa råmaterial är komplexa och kräver bedömningar och uppskattningar såsom volym/vikt.

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för varulager inkluderar alla utgifter för inköp, tillverkning samt andra utgifter för att få varorna till deras aktuella plats och skick. Koncernen tillämpar FIFU-metoden (först in, först ut) eller vägt genomsnittsvärde-metoden för att beräkna anskaffningsvärdet. FIFU-metoden förutsätter att varor som köpts in eller tillverkats först säljs först och att de varor som ligger kvar i lagret i slutet av en period därmed köpts in eller tillverkats senast. Ett vägt genomsnittsvärde används normalt för att approximera FIFU. I metoden baserat på vägda genomsnittspriser fastställs anskaffningsvärdet för varje enhet ur ett vägt genomsnitt av anskaffningsvärdena för liknande enheter vid periodens början och som köpts in eller tillverkats under perioden. Genomsnittstalen kan beräknas periodiskt eller vid varje ytterligare leverans. Nettoförsäljningsvärdet är beräknat som normalt försäljningspris med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader. För produkter i handelsrörelsen används återanskaffningsvärdet med tillägg för en beräknad bruttomarginal som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. För råvaror används återanskaffningsvärdet som det bästa måttet på nettoförsäljningsvärdet. Råvaror skrivs dock inte ner under anskaffningsvärdet om den slutprodukt i vilken de ingår förväntas kunna säljas till ett pris som överstiger tillverkningskostnaden. Erforderlig reservering sker för inkuransrisker.

C.4 Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder

Kundfordringar och övriga fordringar

Mkr	2022	2021
Kortfristiga poster
Kundfordringar	12 048	10 870
Momsfordran	581	261
Upplupna rabatter, bonusar, licenser och dylikt	106	85
Levererade ej fakturerade varor och tjänster	55	69
Förutbetalda försäkringspremier	69	52
Upplupna ränteintäkter	52	1
Övriga fordringar	76	142
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	396	239
Summa övriga kortfristiga fordringar	1 335	849
Summa	13 383	11 719

Kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar och derivat per valuta

Mkr	2022	2021
SEK	1 593	1 698
USD	3 545	2 452
EUR	4 953	4 507
Övriga valutor	3 453	3 258
Summa	13 545	11 915

Mkr	2022	2021
Kundfordringar	12 048	10 870
Momsfordran	581	261
Övriga fordringar	76	142
Derivat	839	642
Summa	13 545	11 915

Åldersanalys över kortfristiga fordringar 1)

Mkr	2022	2021
Ej förfallna	10 808	9 776
1–30 dagar	1 738	1 376
31–120 dagar	222	116
121–365 dagar	96	43
> 365 dagar	83	127
Summa	12 947	11 439

Förändring i förväntade kreditförluster 1)

Mkr	2022	2021
Ingående balans 1 januari	–166	–174
Konstaterade kundförluster	32	20
Förändring av förväntade kreditförluster	–94	–6
Omräkningsdifferenser	–16	–6
Utgående balans 31 december	–244	–

Leverantörsskulder och övriga skulder

Mkr	2022	2021
Långfristiga poster
Övriga långfristiga ersättningar till anställda	184	180
Investeringsstöd (Alabama tax credit)	11	29
Övriga poster	9	8
Summa övriga långfristiga skulder	204	218
Kortfristiga poster
Leverantörsskulder	19 566	16 219
Upplupna personalkostnader	2 746	2 427
Skulder för personalskatter och sociala avgifter	500	444
Förutbetalda intäkter från utsläppsrätter	1 457	733
Upplupna kostnader för utsläppsrätter	212	143
Momsskuld	627	453
Erhållna ej fakturerade varor och tjänster	626	425
Mottagna förskottsbetalningar	182	253
Upplupna rabatter, bonusar och reklamationer	272	214
Upplupna poster relaterade till sålda fordringar	87	91
Upplupna räntekostnader	43	39
Övriga skulder	102	125
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	179	347
Summa övriga kortfristiga skulder	7 032	5 699
Summa	26 598	21 918

Avtalsskulder från avtal med kunder

Mottagna förskottsbetalningar samt upplupna rabatter, bonusar och reklamationer ingår i avtalsskulder och presenteras i tabellen ovan. Förskottsbetalningarna förväntas intäktsföras under de kommande 3 månaderna.

Leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder och derivat per valuta

Mkr	2022	2021
SEK	3 538	3 408
USD	12 564	9 398
EUR	4 896	4 284
Övriga valutor	321	443
Summa	21 320	17 532

Leverantörsskulder | 19 566 | 16 219
Skulder för personalskatter och sociala avgifter | 500 | 444
Momsskuld | 627 | 453
Mottagna förskottsbetalningar | 182 | 253
Övriga skulder | 102 | 125
Derivat | 342 | 39
Summa | 21 320 | 17 532

Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder

Kundfordringar, leverantörsskulder och övriga fordringar och skulder inkluderar finansiella tillgångar eller skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. För mer information om redovisningsprinciper för finansiella tillgångar och skulder, se not D.4. Kundfordringar och övriga fordringar värderas med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Koncernen tillämpar den förenklade metoden för beräkning av förväntade kreditförluster där avsättningen motsvarar den förväntade förlusten över kundfordrans hela löptid. Tidigare kreditförluster samt bedömning av nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden beaktas i analysen. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas som försäljningskostnader i koncernens rapport över resultatet.

Factoring av kundfordringar

Kundfordringar som omfattas av factoringavtal bokas bort från rapport över finansiell ställning när risker och förmåner väsentligen har överförts till motparten i factoringtransaktionen. När koncernen har tecknat en kreditförsäkring för dessa fordringar, redovisas ett belopp som motsvarar självrisk i koncernens rapport över finansiell ställning.

C.5 Avsättningar

Mkr	Omstruktu- rerings- avsättningar	Garanti- åtaganden	Miljö- avsättningar	Personal- relaterade avsättningar	Övriga avsätt ningar	Summa	Omstruktu- rerings- avsättningar	Garanti- åtaganden	Miljö- avsättningar	Personal- relaterade avsättningar	Övriga avsätt ningar	Summa
Ingående balans 1 januari	4	44	48	129	10 236	25	40	42	105	11 222
Tillkommande avsättningar	0	11	3	86	190	290	2	5	5	56	3	71
Utnyttjat under året	–2	–24	–	–50	–3	–79	–23	–1	–	–36	0	–60
Omklassificering	–	–	–	–	–	–	–	–	3	–3	0
Omräkningsdifferens	0	1	4	5	1	11	1	0	1	2	0	4
Utgående balans 31 december	2	33	56	170	198	460	4	44	48	129	10	236

Mkr	2022	2021
Långfristiga avsättningar	232	179
Kortfristiga avsättningar	227	56
Summa	460	236

Framtida återställning av miljö

På stålrörelsens industriområden finns ett behov av framtida marksanering och återställning. Sådana åtgärder kommer dock att bli aktuella först i och med att SSAB upphör att bedriva verksamhet på området och de nödvändiga utgifterna uppskattas vanligtvis när nedläggning av verksamheten besluta om. Vid omvandling till fossilfri stålproduktion kommer i synnerhet masugnarna och koksugnarna att avvecklas, vilket sannolikt kommer att leda till nedmonteringskostnader. Avsättningar för dessa kostnader har inte gjorts eftersom till exempel investeringsbeslut har ännu inte fattats. Återställningen av dessa områden bedöms ännu inte vara aktuell eftersom verksamheten kommer att fortsätta på dessa områden.

Avsättningar

Avsättningar redovisas när koncernen har en förpliktelse som ett resultat av en inträffad händelse som troligt kommer att kräva utbetalningar för att fullgöra och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar skapas hos dem som kommer att beröras av åtgärden.

Utsläppsrätter

SSAB deltar i EU:s system för handel med utsläppsrätter. En avsättning görs om ett underskott av utsläppsrätter identifierats mellan ägda rätter och de rätter som ska levereras på grund av gjorda utsläpp. Utsläppsrätterna redovisas som immateriella tillgångar och värderas till anskaffningsvärde.

Kostnader för återställande av miljö

Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Avsättningen beräknas utifrån tolkningar av gällande miljölagstiftningar och regleringar. Avsättningar görs vanligtvis inte till marksanering och återställande av industriområden där verksamheten pågår, då tidpunkten eller kostnaden för sådan sanering kan inte rimligt uppskattas. När en rimlig uppskattning kan göras, bokas dock en återställningsavsättning och en materiell anläggningstillgång som motsvarar avsättningen.

D. Kapitalstruktur och finansiell riskhantering

SSABs finansiella ställning stärktes under 2022 på grund av rekordresultat på justerad basis och styrelsen föreslår en utdelning om 8,70kr per aktie för verksamhetsåret 2022.

• Nettokassa(+)/Nettoskuld(–)
• Nettoskuldsättningsgrad
• Räntabilitet på eget kapital

D.1 Kapitalstruktur

D.2 Nettoskuld/ Nettokassa

D.3 Finansiell riskhantering

D.4 Värdering finansiella tillgångar och skulder

D.5 Övriga långfristiga tillgångar

D.6 Finansiella intäkter och kostnader

D.7 Eget kapital

D.8 Pensioner

Nettoskuldsättningsgrad

Mkr	2022	2021	2019	2018
	–21 %
	Nettoskuldsättningsgrad
Mkr	2022	2021	2019	2018
---	---	---	---	---
	–15 000
	–10 000
	5 000
	–5 000
	10 000
	15 000
	0 %
	2221201918
	–30
	–20
	10
	–10
	20
	30
	0 %
	2221201918
	–20
	10
	–10
	20
	30
	0
	2221201918

Kapitalstruktur

Mkr	2022	2021
Summa eget kapital	67 191	73 508
Summa räntebärande skulder	8 173	9 921
Summa kapitalisering	75 363	83 430
Nettoskuld (+) / nettokassa (–)	–14 287	–2 346

Förvaltning av kapital

Kapitalstrukturen ses över regelbundet av koncernens ledning samt av styrelsen. Koncernens verksamhet är konjunkturberoende och målet är att hålla nettoskuldsättningsgraden under 35 % under normala ekonomiska förhållanden. Sedan 2021 har SSAB redovisat nettokassa, och därmed en negativ nettoskuldsättningsgrad, och en god utveckling under 2022 har ytterligare ökat nettokassan. Huvudmålet i förvaltningen av kapital är att säkerställa att verksamheten kan drivas vidare och generera god avkastning till aktieägarna. Eget kapital kan hanteras genom utdelningar, återköp av aktier eller nyemissioner av eget kapital. Utdelningspolicyn är att dela ut 30–50 % av årets resultat. Skuld kan hanteras genom att ta upp nya skulder genom kapitalmarknaden eller banker, hantera utnyttjandet av finansieringsfaciliteter samt återbetala skulder. Målen för skuldförvaltningen inkluderar optimerad förfallostruktur och finansieringskostnad för skulden.

Nettoskuld/nettokassa

Nettoskuld/nettokassa	Mkr	2022	2021
Tillgångar i nettoskuld/nettokassa
Likvida medel		24 900	13 796
Kortfristiga räntebärande fordringar		40
Förvaltningstillgångar pensioner		97	79
Övriga långfristiga fordringar		59	80
Derivattillgångar i nettoskuld/nettokassa		250	394
Summa		25 347	15 337
Skulder i nettoskuld/nettokassa
Långfristiga räntebärande skulder		6 291	8 492
Kortfristiga räntebärande skulder		1 882	1 430
Leasingskulder		2 504	2 589
Avsättningar för pensioner		318	452
Derivatskulder i nettoskuld/nettokassa		65	28
Summa		11 060	12 991
Summa nettoskuld (+) / nettokassa (–)		–14 287	–2 346

Nettoskuld är ett alternativt nyckeltal. För mer information, se not A.3.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

D.2 Nettoskuld, forts.

Långfristiga räntebärande skulder Mkr	2022	2021
Kapitalmarknadslån	7 937	9 399
Banklån	98	235
Summa	8 035	9 635
Avgår kortfristig del	–1 745	–1 144
Summa	6 291	8 492

Kortfristiga räntebärande skulder Mkr	2022	2021
Kortfristig del av långfristiga räntebärande skulder	1 745	1 144
Företagscertifikat	–	150
Checkräkningskrediter	15	16
Övriga korta räntebärande skulder	122	120
Summa	1 882	1 430

Utestående långfristiga räntebärande skulder Mkr	Räntesats (nominell), %	2022	2021
Kapitalmarknadslån (fast ränta)
2019–2026 SEK	2,75	599	599
2009–2023 EUR	2,87	1 667	1 532
Summa kapitalmarknadslån (fast ränta)		2 266	2 131
Kapitalmarknadslån (rörlig ränta)
2017–2026 SEK	Stibor + 1,85–3,40	3 399	4 394
2010–2040 USD	0,11–3,73	2 272	2 874
Summa kapitalmarknadslån (rörlig ränta)		5 671	7 268
Banklån (fast ränta)
2009–2023 EUR	2,9–3,57	98	235
Summa banklån (fast ränta)		98	235
Summa		8 035	9 635

D.2 Nettoskuld, forts.

Förändring av skulder från finansieringsverksamheten 2022 | 2021 | Mkr
---|---|---|---|---|---|---|---|---
| Räntebärande skulder | Leasing- skulder | Övrigt | Summa | Räntebärande skulder | Leasing- skulder | Övrigt | Summa
Ingående balans 1 januari | 9 921 | 2 589 | 28 | 12 538 | 14 991 | 2 453 | 633 | 18 077
Kassaflöden | –2 324 | –682 | 33 | –2 973 | –5 564 | –610 | –187 | –6 361
Förändring leasingavtal (ej kassaflödespåverkande) | – | –609 | – | –609 | – | –740 | – | –740
Omvärderingar (ej kassaflödespåverkande) | 575 | –12 | 4 | 567 | 494 | 6 | –418 | 82
Utgående balans 31 december | 8 173 | 2 504 | 65 | 10 741 | 9 921 | 2 589 | 28 | 12 538

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 143

Likviditets- och refinansieringsrisk
SSAB tar upp det mesta av sin finansiering centralt och i samordning av finansfunktionen. För att minska likviditets- och refinansieringsrisker strävar koncernen efter att upprätthålla tillräckliga likvida medel och bindade kreditlöften samt en balanserad förfalloprofil för sin långfristiga upplåning. Finansieringsplaner ses över regelbundet baserat på divisionernas kassaflödesprognoser. Per den 31 december 2022 uppgick den långfristiga upplåningen till 6 291 (8 492) Mkr huvudsakligen via kapitalmarknaden och befintliga obligations- och certifikatprogram samt till viss del via banker. För långfristig upplåning, upp till tio års löptid, används ett europeiskt Medium Term Note-program (EMTN) medan svenska och finska certifikatprogram används för kortare upplåning (< 1 år). EMTN-programmets låneram uppgår till 2 000 MEUR medan det svenska certifikatprogrammets ram uppgår till 5 000 Mkr och det finska certifikatprogrammets till 500 MEUR. Den långfristiga upplåningen i EMTN-programmet uppgick vid årets utgång till 5 668 (6 538) Mkr, medan de svenska och finska certifikatprogrammen inte var utnyttjade (svenska programmet 150 Mkr). Koncernens likvida beredskap, bestående av likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditlöften, uppgick vid årsskiftet till 35 158 (22 401) Mkr vilket motsvarade 27 (23) % av omsättningen. I den mån överskottslikviditet uppstår försöker koncernen att amortera av lån. Om detta inte är möjligt sätts medlen in hos godkända banker. Per den 31 december 2022, uppgick den totala låneskulden till 8 173 (9 921) Mkr, och hade en genomsnittlig återstående löptid på 5,7 (6,2) år.

Kontraktuellt kassaflöde, 31 december 2022	Mkr	Bokfört värde	Kontraktuellt kassaflöde 2023	2024	2025	2026	2027	Senare
Lån
Kapitalmarknadslån	7 937	8 779	1 524	1 965	16	2 047	85	3 141
Banklån	235	211	190	1	1	1	1	18
Summa, lån	8 173	8 991	1 714	1 966	17	2 048	86	3 159
Leverantörsskulder	19 566	19 566	19 566	–	–	–	–	–
Derivat, nettoutflöde	342	342	342	1	–	–	–	–
Derivat, nettoinflöde	1 574	1 574	839	323	150	197	65	–
Summa, inklusive leverantörsskulder och derivat	26 505	27 326	20 783	1 644	–133	1 851	20	3 159

Ränteflöden beräknas utifrån ränta och valutakurs vid årets utgång. Kontraktuellt kassaflöde från leasingavtal framgår av not C.2.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 144

Kortfristiga räntebärande fordringar Mkr	2022	2021
Spärrade medel	30	963
Övriga korta räntebärande fordringar	10	23
Summa	40	987

Likvida medel Mkr	2022	2021
Kassa och bank	9 381	7 165
Kortfristiga placeringar (löptid kortare än tre månader)	15 519	6 631
Summa	24 900	13 796

Låneskulder
Låneskulder värderas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Därefter värderas skulder till upplupet anskaffningsvärde baserat på den effektivränta som beräknades då skulden togs upp. Det innebär att över- och underkurs liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Avgifter för lånefaciliteter redovisas som transaktionskostnader för upplåningen i den mån det är sannolikt att kreditutrymmet kommer att utnyttjas och redovisas under löptiden när kreditutrymmet utnyttjas. I den mån utnyttjandet inte är sannolikt, redovisas avgiften som en förskottsbetalning för likviditeten och fördelas över lånelöftets löptid. Upplåning tas bort från rapporten över finansiell ställning när förpliktelserna har reglerats, annullerats eller på annat sätt upphört. Skillnaden mellan det redovisade värdet för en finansiell skuld (eller del av en finansiell skuld) som utsläckts eller överförts och den ersättning som erlagts, inklusive överförda tillgångar som inte är kontanter eller påtagna skulder, redovisas i resultatet.

Likvida medel
Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga kortfristiga placeringar med ursprunglig löptid understigande tre månader (kortfristiga placeringar). Checkräkningskredit redovisas i balansräkningen som upplåning bland kortfristiga räntebärande skulder.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 145

Valutarisk och säkringar

Valutasäkring används för att reducera risken förknippat med förändringar i valutakurser. Kontrakterade leverantörsskulder och fordringar i större valutor säkras med syfte att minska valutaeffekter i koncernens resultat. Större investeringar och projekt i utländsk valuta säkras i sin helhet. Andra kommersiella valutaflöden som uppstår i samband med inköp och försäljning i utländsk valuta är av kortfristig natur. Dessa säkras därför inte utan växlas på spotmarknaden. Under 2022 hade koncernen ett nettoinflöde av främmande valutor på 13 (9) Mdkr. Mest väsentliga valutaflöden framgår av diagrammet på s. 104 i förvaltningsberättelsen. Fem procentenheters försvagning av den svenska kronan mot koncernens två viktigaste valutor US-dollar och euro skulle, inklusive valutasäkringar, innebära en negativ effekt på årets resultat med 293 (115) Mkr avseende US-dollarn och en positiv effekt på 558 (173) Mkr avseende euro. Utöver detta skulle eget kapital påverkas positivt via omräkningseffekter i utländska dotterbolag, netto efter säkringar av eget kapital, med 3 393 (2 939) Mkr. Under 2022, uppgick nettokursdifferenser till –162 (–33) Mkr i rörelseresultatet och till 235 (–13) Mkr i finansnettot. Fördelningen av kundfordringar och leverantörsskulder per valuta ingår i not C.4.

D.3 Finansiell riskhantering

Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens direktiv för finansiella risker, som anger ansvar, processer och andra principer för finansiell riskhantering. Målen för finansiell riskhantering är att minska volatiliteten i koncernens resultat samt säkerställa tillräcklig likviditet för koncernens verksamhet. Merparten av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm samt genom SSAB Finance Ireland på Irland. Finansiella risker inkluderar marknads- och kreditrisker samt likviditets- och refinansierings- risker. Kreditrisker relaterade till kundfordringar ingår i not C.4 medan likviditets- och refinansieringsrisker ingår i not D.2. För närmare beskrivning av koncernens finansiella risker, se s. 103–104 i förvaltningsberättelsen.

Marknadsrisk

Marknadsrisker härrör från förändringar i marknadspriser såsom räntesatser och valutakurser, som kan påverka koncernens resultat eller finansiella ställning.

Ränterisk ock säkringar

Per den 31 december 2022 uppgick koncernens räntebärande låneskulden till 8 173 (9 921) Mkr varav 3 966 (4 838) Mkr var upptagna eller swappade till fast ränta. Inräknat ränteswappar, uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 0,9 (1,2) år. För nettolåneskulden vid årsskiftet, inklusive räntesäkringar, skulle en förändring av marknadsräntan med 100 räntepunkter (1 procentenhet) förändra årets resultat med cirka 125 ( –48) Mkr. Vid årsskiftet uppgick värdet på ränteswappar från rörlig ränta till fast ränta (vilka ingåtts för att säkra kassaflödet vid räntebetalningarna) till 129 (13) Mkr. Kassaflödessäkring tillämpas för dessa swappar och ingen ineffektivitet har identifierats under året. De utestående räntederivaten hade en genomsnittlig löptid på 32 (18) månader vid årsskiftet. Koncernens räntebärande tillgångar uppgick till 25 347 (15 337) Mkr och utgjordes nästan uteslutande av likvida och spärrade medel vilka löper med rörlig ränta.# SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 146

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

D.3 Finansiell riskhantering, forts.

Råvaruprisrisk och säkring

Information angående råvaruprisrisk kan hittas i förvaltningsberättelsen, s. 101. Kassaflödessäkring används vid säkring av prisrisken i el och järnmalm. Prisrisken på prognostiserad framtida elkonsumtion vid anläggningarna säkras delvis genom derivatinstrument och delvis genom kontrakt med fysisk leverans. Vid årsskiftet uppgick volymen av prognostiserade framtida inköp säkrade med elderivat till 3 011 (2 132) GWh och det verkliga värdet på de relaterade derivatinstrumenten till 1 242 (258) Mkr. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället. De utestående elderivaten hade en genomsnittlig återstående löptid på 30 (30) månader per den 31 december 2022.

Inköp av järnmalm prissäkras i viss utsträckning. Derivatet som används är swappar. Vid årsskiftet uppgick de prognostiserade framtida inköp säkrade med järnmalmsderivat till 91 015 (62 900) ton och det verkliga värdet på de relaterade derivatinstrumenten till 2 (4) Mkr. Ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället. De utestående järnmalmsderivaten vid årsskiftet hade en genomsnittlig återstående löptid på 4 (6) månader.

Motpart kreditrisk

Limiterna mot enskilda motparter utvärderas löpande. För derivattransaktioner använder SSAB ISDA-ramverket. Per den 31 december 2022 uppgick den totala motpartsrisken till 26 289 (15 085) Mkr, varav derivat stod för 1 388 (1 289) Mkr och placeringar i likvida medel för 24 901 (13 796) Mkr.

Upplåning fördelat per valuta

Mkr	2022	2021
SEK	3 995	5 162
USD	2 272	2 874
EUR	1 885	1 864
Övriga valutor	18	21
Summa	8 173	9 921

Omräkningsexponeringen i nettoinvesteringar säkras i första hand genom lån i samma valuta. Följaktligen har upplåning i euro och US-dollar inte säkrats separat. I avsaknad av sådana skulder kan valutaderivat användas istället.

Per den 31 december 2022 uppgick dessa nettoinvesteringar till 1 755 (1 339) MEUR respektive 4 854 (5 221) MUSD.

Under 2022 tillämpade SSAB nettoinvesteringssäkring endast i förhållande till investeringarna i US-dollar avseende en del av investeringen avsedd att delas ut som utdelning till moderbolaget. Denna utdelning genomfördes under fjärde kvartalet 2022, och säkringarna stängdes följaktligen.

Den ackumulerade förändring av verkligt värdereserven, före skatt, avseende säkring av nettoinvesteringar uppgick vid årsskiftet till –4 934 (–5 305) Mkr. Under 2022 har inte någon ineffektivitet identifierats.

Verkligt värde-säkringar tillämpas i samband med vissa inköp i euro. Vid årsskiftet uppgick sådana inköpsorder –1,6 (–0,8) Mdkr. Derivaten för verkligt värdesäkring hade vid utgången av året ett verkligt värde netto på 68 (2) Mkr medan säkringsredovisade inköpsorder och leverantörsskulder hänförliga till säkrade inköpsorder bokförts till –68 (–2) Mkr. vilket innebar att ingen ineffektivitet förelåg vid bokslutstillfället.

Vid utgången av året uppgick det verkliga värdet netto av ej säkringsredovisade derivat till –235 (341) Mkr varav –269 (66) Mkr bokförts i rörelseresultatet i övriga rörelseintäkter och 33 (275) Mkr i finansnettot. De utestående valutaderivaten vid årsskiftet hade en genomsnittlig återstående löptid på 3 (2) månader.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 147

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

D.3 Finansiell riskhantering, forts.

Säkringsredovisade derivat

	2022	2021
	Säkrings- instrumentets nominella belopp	Säkringsinstrumentets redovisade belopp
		Tillgångar
Kassaflödessäkringar
Råvarurisk
Terminer – el	3 011 GWh	1 242
Terminer – järnmalm	91 015 ton	2
Ränterisk
Räntebetalningar, extern skuld	1 700	129
Verkligt värde-säkringar
Valutarisk
Inköp i EUR	1 562	68
Säkring av utländska nettoinvesteringar
Valutarisk
Eget kapital	–	–

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 148

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

D.3 Finansiell riskhantering, forts.

Derivatinstrument

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning. Hela det verkliga värdet klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än tolv månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger tolv månader. Vinster eller förluster relaterade till förändringar i verkligt värde rapporteras i rörelseresultatet när derivatinstrumenten hänför sig till den löpande verksamheten och i finansnettot när derivatinstrumenten hänför sig till finansieringsverksamheten.

Valutaterminer och swappar används för att säkra kursen på kontrakterade leverantörsskulder och fordringar i större valutor, vid större investeringar av anläggningstillgångar i utländsk valuta, för säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag samt för att säkra betalningsflödet i utländska lån till svensk krona. Ränteswappar används för att säkra exponering för ränterisker.

Verkligt värde på valutaterminer och valutaswappar beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med beräkning av framtida diskonterade kassaflöden.

Säkringsredovisning

Säkringsredovisade derivatkontrakt kategoriseras som säkring av verkligt värde av en redovisad tillgång eller skuld eller av en tecknad leveransorder (verkligtvärdesäkring), säkring av en planerad transaktion (kassaflödessäkring) eller säkring av en nettoinvestering i en utländskt bolag.

För varje säkringsarrangemang dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, samt koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används är effektiva för att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden för till de säkrade posterna.

Vid verkligtvärdesäkring redovisas förändringar i verkligt värde på derivat i resultaträkningen tillsammans med förändringar i verkligt värde på den tillgång, den skuld eller den leveransorder som säkringen avser.

Vid kassaflödessäkring redovisas den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på derivatinstrument i övrigt totalresultat och presenteras i eget kapital inom reserven för kassaflödessäkringar. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen i finansiella poster. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning, resultatförs ackumulerade vinster eller förluster i eget kapital samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. Om en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust i eget kapital omedelbart till resultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar i utländska bolag redovisas på motsvarande sätt som kassaflödessäkring. Den effektiva delen av värdeförändringar på derivat och skulder, som används som säkringsinstrument, redovisas i övrigt totalresultat och presenteras i eget kapital inom reserven för nettoinvesteringssäkringar. Den ineffektiva delen av värdeförändringar redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansiella poster. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.

Källor till säkringsineffektivitet under säkringsförhållandets löptid inkluderar väsentliga förändringar i kreditrisk hos en av parterna samt, vid kassaflödessäkring, förändring av tidpunkt för betalning av den säkrade posten, eller hög sannolikhet för att prognostiserade volymer skulle överstiga faktiskt utfall.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 149

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

Finansiella tillgångar och skulder

	2022	2021
	Upp lupet anskaff nings- värde	Verkligt värde/ resultat
Finansiella tillgångar
Finansiella anläggningstillgångar	151	–
Derivattillgångar	–	174
Kundfordringar	12 048	–
Övriga korta räntebärande fordringar	40	–
Likvida medel	24 900	–
Summa finansiella tillgångar	37 140	174
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder	6 291	–

Derivattillgångar och skulder

Mkr	Upplupet anskaffningsvärde	Verkligt värde/resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde	Upplupet anskaffningsvärde	Verkligt värde/ resultat	Verkligt värde/övrigt totalresultat	Bokfört värde	Verkligt värde
2022						2021
Derivattillgångar
Kassaflödesäkringar	–	–	1 372	1 372	1 372	–	–	276	276	276
Verkligt värde-säkringar	–	68	–	68	68	–	2	–	2	2
Säkring av nettoinvestering	–	–	–	–	–	–	–	78	78	78
Derivat som ej säkringsredovisas	–	106	27	133	133	–	379	–	379	379
Summa derivattillgångar	–	174	1 399	1 573	1 573	–	381	354	735	735
Derivatskulder
Kassaflödesäkringar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Verkligt värde-säkringar	–	–	–	–	–	2	–	2	2
Säkring av nettoinvestering	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Derivat ej säkringsredovisas	–	342	–	342	342	–	38	–	38	38
Summa derivatskulder	–	342	–	342	342	–	40	–	40	40

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 150

D.4 Värdering finansiella tillgångar och skulder, forts.

Verkliga värden på finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder klassificeras i en hierarki i tre nivåer baserat på de indata som används i värderingen. I nivå 1 används noterade priser på en aktiv marknad, till exempel börskurser. I nivå 2 används andra observerbara marknadsdata för tillgången eller skulden än noterade priser, till exempel räntesatser och avkastningskurvor. I nivå 3 bestäms det verkliga värdet utifrån tekniker som baseras på andra antaganden än direkt observerbara priser och data.

Värderingen till verkligt värde av de finansiella instrumenten i SSAB baseras på data enligt nivå 2 förutom el- och järnmalmsderivat, vilkas verkliga värde baseras på noterade marknadspriser och därmed klassificeras i nivå 1. Verkligt värde på valutaderivat beräknas utifrån rådande terminspriser på rapporteringsdatumet. Verkligt värde på råvaruprisderivat beräknas utifrån marknadspriser på relevanta börser. Verkligt värde på räntederivat beräknas med hjälp av diskonterade kassaflödesmetoden.

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter bedömning av förväntade kreditförluster. Övriga kortfristiga räntebärande fordringar innefattar spärrade medel med löptid mindre än 12 månader medan likvida medel består av medel på bankkonton och placeringar i bank med korta löptider. För båda dessa posten bedöms verkliga värden i allt väsentligt överensstämma med de redovisade posterna. Lång- och kortfristiga räntebärande skulder består främst av lån som värderats till upplupet anskaffningsvärde. Verkliga värden har beräknats utifrån den ränta som gällde vid årsskiftet för återstående löptider. Leverantörsskulder redovisas till det belopp som förväntas bli utbetalt med och värderas till anskaffningsvärde.

Kvittning av derivattillgångar och skulder

Om full kvittning enligt ISDA-avtal tillämpats hade derivaten bokförts till 1 231 (695) Mkr i finansiella tillgångar och 0 (0) Mkr i finansiella skulder.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar och skulder klassificeras antingen som tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, till verkligt värde via övrigt totalresultat eller till upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen baseras på den affärsmodell koncernen har för dessa tillgångar och skulder och egenskaperna hos deras kontraktuella kassaflöden.

Finansiella tillgångar och skulder redovisas som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder om de förväntas förfalla inom 12 månader. I annat fall redovisas de som anläggningstillgångar eller långfristiga skulder. Om en finansiell tillgång inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen inkluderas transaktionskostnader i tillgångens initiala värde.

Finansiella tillgångar tas bort från rapporten över finansiell ställning när fordran/instrumentet slutbetalats, upphört att gälla, eller överförts genom att alla risker och fördelar övergått till extern part. Redovisningsprinciper avseende transaktionskostnader och borttagande av upplåning framgår av not D.2.

Finansiella tillgångar och skulder till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar och skulder i denna kategori har avtalsenliga kassaflöden av kapitalbelopp och ränta. Placeringar, kundfordringar, övriga fordringar samt likvida medel är finansiella tillgångar som återfinns i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden, efter avdrag för nedskrivningar för förväntade kreditförluster och övriga nedskrivningar. Förväntade kreditförluster bedöms för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar och redovisningsprinciper framgår av not C.4.

Finansiella skulder i denna kategori inkluderar upplåning, leverantörsskulder och övriga skulder. Se not D.2 för redovisningsprinciper för upplåning och C.4 för redovisningsprinciper för leverantörsskulder och andra skulder.

RP SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 151

D.4 Värdering finansiella tillgångar och skulder, forts.

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar och skulder i denna kategori inkluderar derivatinstrument för vilka säkringsredovisning tillämpas. Poster i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat. Ackumulerade resultat från derivat i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. Om egetkapitalinstrument (aktier) som inte innehas i handelssyfte initialt oåterkalleligt klassificeras som i denna kategori, redovisas efterföljande förändringar i verkligt värde, såväl orealiserade som realiserade, i övrigt totalresultat.

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultat

Tillgångar och skulder som återfinns i denna kategori är finansiella poster som inte uppfyller villkoren för värdering till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat. Finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, liksom finansiella tillgångar som förvaltas och utvärderas baserat på verkliga värden återfinns i denna kategori. Även derivatinstrument som inte säkringsredovisas återfinns i denna kategori. Poster i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen antingen i rörelseresultatet för derivat hänförliga till affärsverksamheten eller i finansnettot för derivat relaterade till finansiell verksamhet. För mer information om redovisningsprinciper relaterade till derivatinstrument och säkringsredovisning, se not D.3.

Mkr	2022	2021
Aktieinvesteringar	91	354
Fordringar på pensionsförpliktelser	97	79
Övriga långfristiga fordringar	59	80
Summa	248	514

Aktieinvesteringar

Mkr	2022	2021
Bokfört värde 1 januari	354	302
Investeringar	13	46
Nedskrivningar	–288	0
Omklassificeringar	–3	–
Omräkningsdifferenser	17	7
Bokfört värde 31 december	91	354

Nedskrivningen av aktieinvesteringar 2022 avser ägandet i Voimaosakeyhtiö SF genom vilket SSAB deltog i kärnkraftsprojektet Fennovoima i Finland.

Aktieinvesteringar värderas till verkligt värde. För vissa onoterade egetkapitalinstrument kan verkligt värde inte mätas på ett tillförlitligt sätt och anskaffningsvärdet kan användas som en approximation av verkligt värde. För sådana instrument kan väsentlig minskning av verkligt värde redovisas i form av en nedskrivning.

D.5 Övriga långfristiga tillgångar

RP  RP SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 152

D.6 Finansiella intäkter och kostnader

Mkr	2022	2021
Finansiella intäkter
Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	271	43
Ränteintäkter på derivatinstrument	115	57
Valutakursdifferenser	2 885	1 988
Utdelningar	–	4
Övrigt	13	3
Summa	3 284	2 095
Finansiella kostnader
Räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–471	–438
Räntekostnader på derivatinstrument	–59	–26
Valutakursdifferenser	–2 694	–2 002
Övrigt	–346	–50
Summa	–3 570	–2 516
Summa finansnetto	–286	–421

Valutakursdifferenser inkluderar valutakursvinster eller -förluster vid värdering av likvida medel, skuld- och lånefordringar i utländsk valuta till balansdagens kurser samt vid förändringar i verkligt värde av derivat relaterade till finansieringsverksamheten. Räntekostnader på leasingskulder ingår i räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader på leasing framgår av not C.2. Övriga finansiella intäkter och kostnader inkluderar ränteintäkter och kostnader avseende förmånsbaserade pensionsförpliktelser, avgifter avseende bindande kreditlöften samt räntor som aktiverats till värdet av immateriella och materiella anläggningstillgångar.# RP SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 153

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

Resultatet per aktie	2022	2021
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr	–10 886	14 622
Antal aktier i genomsnitt, miljoner	1 029,8	1 029,8
Resultatet per aktie, kr	–10,57	14,24

Antal aktier/aktiekapital	2022	2021
Antal aktier, miljoner	1 029,8	1 029,8
Aktiekapital, Mkr	9 063	9 063

Aktiekapitalet består av 1 029,8 (1 029,8) miljoner aktier med ett kvotvärde på 8,80 (8,80) kr per aktie. Av aktierna är 304,2 (304,2) miljoner av serie A och 725,7 (725,7) miljoner av serie B. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Inga aktier ägs av bolaget självt eller dess dotterbolag. Genomsnittligt antal aktier uppgick till 1 029,8 (1 029,8) miljoner. Övriga tillskjutna medel uppgår till 23 021 (23 021) Mkr och utgörs av medel som inbetalats av aktieägarna i samband med nyemissioner utöver aktiens nominella värde.

Till omräkningsreserven förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringen i utländska dotterbolag till svenska kronor. Till reserven för säkring av utlandsverksamhet förs de kursdifferenser som uppkommer vid omräkning av lån eller andra finansiella instrument som upptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländska dotterbolag. Till reserven för kassaflödessäkringar förs kursdifferenser från kassaflödessäkring av försäljning i utländsk valuta, prissäkring av vissa inköp samt av räntesäkringar från rörlig till fast ränta.

Reserver	2022				2021
	Reserv för säkring av utlandsverksamhet	Reserv för kassaflödessäkringar	Omräkningsreserv	Summa reserver	Reserv för säkring av utlandsverksamhet	Reserv för kassaflödessäkringar	Omräkningsreserv	Summa reserver
Mkr
Reserver 1 januari	–4 211	217	10 091	6 095	–4 038	–62	5 349	1 247
Omräkningsdifferenser under perioden	–	–	8 676	8 676	–	–	4 742	4 742
Verkligt värdeförändringar under perioden	371	1 356	–	1 727	–218	217	–	–1
Skatt hänförlig till verkligt värdeförändringar	–77	-250	–	–327	45	–44	–	1
Poster omförda till resultat	–	-323	–	–323	–	131	–	131
Skatt hänförligt till poster som omförts till resultat	–	43	—	43	–	–26	–	–26
Reserver 31 december	–3 917	1 041	18 767	15 891	–4 211	217	10 091	6 095

D.7 Eget kapital

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 154

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

D.7 Eget kapital, forts.

Överväganden vid förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att utdelning ska utgå med 8,70 (5,25) krona per aktie för 2022, vilket motsvarar 8 959 (5 406) miljoner kronor, övriga vinstmedel balanseras i ny räkning. Beslut att godkänna eller avslå detta förslag tas av aktieägarna på årsstämman 2023. Den 31 december 2022 uppgick koncernens balanserade vinstmedel till 19 149 (35 298) Mkr och moderbolagets fria egna kapital uppgick till 65 602 (54 216) Mkr. I det egna kapitalet finns orealiserade vinster föranledda av att finansiella instrument redovisats till marknadsvärde uppgående till 184 (223) Mkr.

Den 31 december 2022 uppgick nettokassan till 14 287 (2 346) Mkr och nettoskuldsättningsgraden uppgick till –21 (–3) %. Då koncernens verksamhet är konjunkturberoende är målet att nettoskuldsättningsgraden normalt inte ska överstiga 35 %. Årets resultat för koncernen uppgick till –10 877 (14 673) Mkr och justerat resultat uppgick till 23 062 (14 673) Mkr. Koncernens policy är att dela ut 30–50 % av årets resultat.

SSABs styrelse har under 2022 fattat ett inriktningsbeslut att bygga om det nordiska produktionssystemet för tunnplåt i grunden. Detta är ett stort steg i SSABs gröna omställningsarbete för att bli det första stålbolaget i världen att erbjuda fossilfritt stål på marknaden 2026, och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från den egna verksamheten runt 2030. Detta kommer att innebära stora investeringar i den nordiska verksamheten under de kommande 10 åren. I sitt utdelningsförslag har styrelsen tagit hänsyn till framtida investeringsbehov samt koncernens starka finansiella ställning och nettokassa.

Utdelning Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar inte eget kapital förrän utdelningen har fastslagits av årsstämman.

Resultatet per aktie Resultat per aktie före utspädning beräknas baserat på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under året. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier. Någon utspädning har ej skett under 2022.

RP SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 155

D.8 Pensioner

Gruppens anställda, tidigare anställda och deras överlevande kan täckas av avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer avseende förmåner efter anställning. De förmånsbestämda planerna täcker ålderspension och efterlevandepension. Skuld på pensionsförpliktelsen som redovisas i balansräkningen härrör från de förmånsbestämda planerna. Koncernens största pensionsplaner är Rautaruukki’s finska pensionsstiftelse (A-säätiö), Finska förmånsbestämda planer och den norska pensionsstiftelsen (CCB Pensionskasse) men det finns också mindre planer I Sverige och i USA. Planerna täcks av en återförsäkrad avsättning i balansräkningen och av pensionsförmånsplaner och fonder. För de avgiftsbestämda planerna görs kontinuerliga betalningar till staten och till oberoende institutioner som tar över skyldigheterna gentemot de anställda.

Sverige Arbetare omfattas av SAF / LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan. Tjänstemän omfattas av ITP-planen. Båda planerna bygger på kollektivavtal och omfattar flera arbetsgivare inom flera filialer. ITP-planen har två delar, ITP1, en avgiftsbestämd pensionsplan som är giltig för anställda födda 1979 eller senare, samt ITP2, en avgiftsbestämd pensionsplan vilket gäller för anställda födda före 1979. Huvuddelen av ITP2-planen hanteras av SSAB genom FPG / PRI-systemet. Finansieringen sker genom en avsättning som skyddas av en kreditförsäkring i Försäkringsbolaget PRI-pensionsgaranti. En del av ITP2-planen är skyddad genom en försäkring inom Alecta.

I SSAB AB finns det förutom ovanstående skyldigheter andra förmånsbestämda förpliktelser tillämpade på enskilda pensionsavtal till tidigare anställda och pensioner till ledande befattningshavare. Några tjänstemän i Sverige skyddas av ITP2-planerna, de förmånsbestämda pensionsåtagandena för ålders- och familjepension (alternativ familjepension) genom en försäkring av Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, klassificeringen för ITP-planer, som finansieras genom försäkring av Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2022 (som såväl 2021) hade företaget inte tillgång till all information för att kunna räkna ut sin proportionella andel av planens förpliktelse, tillgångar och administrationskostnader, vilket resulterar i att det inte varit möjligt att redovisa planen som en förmånsplan. Pensionsplanen ITP2 som skyddas genom en försäkring av Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Förväntad avgift för nästa rapporteringsperiod för ITP2-försäkringar som genomförs i Alecta uppgår till 35 Mkr.

Den kollektiva konsolideringsnivån består av marknadsvärdet på tillgångarna i Alecta, i procent av försäkringsåtagandena beräknade i enlighet med försäkringstekniska metoder och antaganden från Alecta, som inte motsvarar IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om den kollektiva konsolideringsnivån i Alecta kommer att vara utanför dessa trösklar ska åtgärder vidtas så att konsolideringsnivån återgår till det normala intervallet. På låg konsolideringsnivå kan en åtgärd vara att höja den överenskomna avgiften för nya uttag och/ eller ökning av befintliga förmåner. På en hög konsolideringsnivå kan en åtgärd vara att genomföra bidragsminskningar. I slutet av året var Alectas överskott, i form av en kollektiv konsolideringsnivå, 172 (172) %.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 156

D.8 Pensioner, forts.

Totala pensionskostnader	2022	2021
Mkr
Avgifter till avgiftsbestämda planer	881	782
Avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta	136	131
Pensionskostnader, förmånsbaserade planer	–8	16
Särskild löneskatt	85	83
Övrigt	1	4
Summa	1 094	1 015
Netto räntekostnader, förmånsbaserade planer	5	4
Summa pensionskostnader i rapport över resultatet	1 099	1 019
Netto aktuariella vinster (–)/förluster (+) före skatt, förmånsbaserade planer	–105	–71
Summa pensionskostnader i totalresultat	994	948

Pensionsförpliktelser, netto i balansräkningen	2022	2021
Mkr
Avsättningar för pensioner	318	452
Finansiella anläggningstillgångar	97	79
Netto pensionsförpliktelser	221	373

Utbetalningar till de förmånsbestämda planerna under 2023 förväntas uppgå till 45 Mkr.# D.8 Pensioner, forts.

Fördelning av pensionsförpliktelserna per land

Mkr	2022	2021
Finland	780	876
Norge	264	245
USA och Kanada	84	104
Sverige	3	3
Övriga	–	0
Summa	1 131	1 229
Pensionsförpliktelser som fonderats	814	832
Förvaltningstillgångars verkliga värde	–33	44
Pensionsförpliktelser minus förvaltningstillgångar	110	120
Pensionsförpliktelser som är ofonderade	76	165
Netto pensionsförpliktelser per land	–53	–64
Summa	77	152
	38	35
	83	85
	221	373

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 157

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

NOTER

D.8 Pensioner, forts.

Förändringar i den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen, netto i balansräkningen

Mkr	2022	2021
	Pensionsförpliktelser	Förvaltnings tillgångar
Summa 1 januari	1 614	1 241
Förmåner intjänade under året	39	–
Räntekostnader/intäkter	22	17
Aktuariella vinster/ förluster	–174	–59
Tillskjutna medel	–	30
Betalda förmåner	–152	–85
Reduceringar och regleringar	–17	–2
Omklassificeringar	–	–
Omräkningsdifferenser	115	84
Summa 31 december	1 447	1 226

Specifikation av förvaltningstillgångar

Fördelning, %	2022	2021
Egetkapitalinstrument	24	22
Obligationer	35	40
Fastigheter	13	10
Kassa	4	4
Investeringsfonder	21	15
Övrigt	2	8
Summa	100	100

Exponering av de mest signifikanta riskerna i förmånsbestämda planer

• Tillgångarnas volatilitet
  På lång sikt förväntas egetkapitalinstrument generellt överträffa obligationer som i sin tur minskar volatiliteten och är mindre riskfyllda än aktier på kort sikt. Placeringsportföljen kan också vara utsatt för risker såsom kreditrisk på obligationer och exponering mot fastighetsmarknaden.
• Diskonteringsränta
  Förmånsbestämda pensionsförpliktelser har beräknats med diskonteringsränta som baserar sig på räntan för förstklassiga företagsobligationer. En minskning i obligationslåneräntan ökar pensionsförpliktelserna även om det delvis kompenseras av en ökning i värdet av förvaltningstillgångarna.
• Inflationsrisk
  Pensionsförpliktelserna är utsatta för inflation och en ökning av inflationen ökar pensionsförpliktelserna.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 158

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

D.8 Pensioner, forts.

Väsentliga aktuariella antaganden

%	2022	2021
	Finland	Norge
Diskonteringsränta	3,2	3,8
Inflation	2,6	2,0
Förväntad löneökning	3,5	3,7
Pensionsindexering	2,8	–
Förväntad återstående serviceperiod (år)	2	1
Dödlighetstabell/livslängd	Gompertz’ model, med finska TyEL parametrar 2015 FNH2013 PRI2012–MP2021 /100% CPM2014 Private Sector Table with Projection Scale CPM-B DUS21	Gompertz’ model, med finska TyEL parametrar 2015 FNH2013 PRI2012–MP2020 /100% CPM2014 Private Sector Table with Projection Scale CPM-B DUS14
Duration, år	10	15

Känslighet för de betydande aktuariella antaganden

Mkr	2022	2021
	Finland	Norge
Diskonteringsränta, +0,5 %	–34,3	–13,0
Diskonteringsränta, –0,5 %	37,6	14,5
Förväntad ökad livslängd, +1 år	21,8	6,3

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 159

Uppskattningar relaterad till förmånsbaserade pensionsplaner

Värdet för de förmånsbestämda planerna är föremål för aktuariella antaganden såsom förväntad livslängd, inflation och diskonteringsränta används för att bestämma åtagandets storlek och kostnad. Antagandena föreslås av externa oberoende aktuarier och godkänns av ledningen. En känslighetsanalys har gjorts på ovanstående aktuariella antaganden eftersom förändringar i dessa kan påverka den förmånsbestämda förpliktelsen. Analysen har gjorts genom att beakta förändringen i varje antagande separat och någon samband mellan antagandena har inte tagits hänsyn till.

Pensioner

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Generellt finansieras planerna genom inbetalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder. I avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och det föreligger inte någon förpliktelse, rättslig eller informell, att betala ytterligare avgifter. För avgiftsbestämda planer redovisas gjorda utbetalningar som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringen respektive vid avslutad anställning och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att kostnaderna för de utfästa ersättningarna blir högre än beräknat. I koncernbalansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en skuld på pensionsförpliktelser eller en fordran i övriga långfristiga fordringar. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som kan återvinnas genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om rätt till kvittning föreligger.

Pensionskostnader och pensionsförpliktelser för förmånsbestämda planer beräknas enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster som ökar deras rätt till framtida ersättning. Åtagandet beräknas av oberoende aktuarier och utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för förstklassiga företagsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna. Vid fastställandet av förpliktelsernas nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster eller förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden, eller att antaganden ändras. Sådana aktuariella vinster och förluster redovisas i sin helhet i koncernens övriga totalresultat då de uppkommer. Nettoränta på förmånsbestämda förpliktelser och förvaltningstillgångar redovisas som ränteintäkter eller räntekostnader i Rapport över resultatet.

ITP2-planen, en kompletterande pension för tjänstemännen, är en kollektiv förmånsbestämd plan som finansieras genom tecknande av pensionsförsäkringar i det ömsesidiga försäkringsbolaget Alecta. Det finns ingen tillgänglig information för att kunna redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan och därför redovisas planen som en avgiftsbestämd plan. Följaktligen redovisas de premier som under året har betalats till Alecta som pensionskostnader.

U&B

RP

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 160

E. Övriga noter

Inkomstskatt

Effektiv skattesats

E. Övriga noter

E.1 Inkomstskatt

E.2 Förvärv och avyttring av rörelser

E.3 SSABs dotterbolag

E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

6 235	Inkomstskatt, Mkr
2022	2019
–2 000	2 000
2022	2019
–150	–50

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 161

Inkomstskatt

Mkr	2022	2021
Svensk inkomstskatt	1 232	191
Utländsk inkomstskatt	4 066	2 572
Summa aktuell skattekostnad	5 298	2 764
Uppskjuten skattekostnad	937	980
Redovisad skattekostnad i resultaträkningen	6 235	3 743
Redovisad skattekostnad i övrigt totalresultat¹ )	313	37

1) Detaljerna framgår i Koncernens förändringar i eget kapital på s. 109.

Avstämning av skattesats

%	2022	2021
Gällande skattesats i Sverige	20,6	20,6
Skatteeffekt av:
Icke avdragsgilla kostnader 1)	–151,2	0,8
Icke skattepliktiga intäkter 1)	11,5	–1,2
Ändringar i skattesats	–0,4	–1,8
Annan skattesats i utländska dotterbolag	–14,9	2,3
Skatter avseende tidigare period	–1,2	0,4
Ej bokförda underskottsavdrag	–0,1	–0,4
Övriga skillnader	1,3	–0,4
Effektiv skattesats	–134,3	20,3

1) Icke avdragsgilla kostnader består i huvudsak av nedskrivning av goodwill medan icke skattepliktiga intäkter i huvudsak består av utdelning från dotterbolag.

E.1 Inkomstskatt

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 162

E.1 Inkomstskatt, forts.# E.1 Inkomstskatt, forts.

Uppskjuten skatt

Mkr	2022	2021
Uppskjutna skattefordringar förfaller inom 12 månader	440	217
förfaller efter mer än 12 månader	181	91
Summa	621	309
Uppskjutna skatteskulder förfaller inom 12 månader	–37	–
förfaller efter mer än 12 månader	–3 078	–1 476
Summa	–3 115	–1 476
Uppskjutna skatteskulder, netto	–2 494	–1 167

Förändring uppskjuten skatt (fordran +/skuld –)

Mkr	Överavskrivning på anläggnings- tillgångar	Outnyttjade under skotts- avdrag	Pensioner	Långfristiga förutbetalda intäkter	Uppskjuten skatt på övervärden	Övrigt	Summa	Överavskrivning på anläggnings- tillgångar	Outnyttjade under skotts- avdrag	Pensioner	Långfristiga förutbetalda intäkter	Uppskjuten skatt på övervärden	Övrigt	Summa
Uppskjuten skatt 1 januari	–2 195	42	137	21	–192	1 021	–1 167	–1 556	329	151	33	–230	1 128	–143
Förändringar mot resultatet	–327	–32	128	1	38	-745	–937	–555	–286	–7	–8	53	–177	–980
Förändringar mot övrigt totalresultat	–	–	–29	–	–	-284	–313	–	–	–12	–	–	–25	–37
Förändringar mot investeringsstöd	–	–	–	–	22	-	–22	–	–	–	–8	–	–	–8
Ökning genom rörelseförvärv	–	–	–	–	–15	-5	–20	–	–	–	–	–	–1	–1
Förändring genom avyttring av bolag	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	1	1
Omräkningsdifferens	–144	6	12	4	–12	98	-37	–84	–1	5	3	–16	96	3
Uppskjuten skatt 31 december, netto	–2 666	16	248	4	–181	84	–2 494	–2 195	42	137	21	–192	1 021	–1 167

Koncernen har inte redovisat uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag uppgående till 1 760 (1 539) Mkr. Av dessa underskottsavdrag förfaller 133 (132) Mkr inom ett år. Ingen uppskjuten skatt redovisas på balanserade vinstmedel i dotter- och intressebolag eftersom överföring av dessa vinstmedel till moderbolaget normalt är skattefri. I den mån överföringen inte är skattefri, kan moderbolaget bestämma när dessa vinster överförs och sådana överföringar kommer inte att ske inom överskådlig framtid.

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 163

Koncernen är verksam i flera länder vilket medför ökad komplexitet vid fastställande av uppskjuten skattefordran och skatteskuld, och det krävs väsentliga bedömningar och antaganden för att bestämma värdet på den uppskjutna skattefordran och skatteskulden på balansdagen. Bolaget måste bedöma sannolikheten för att utnyttja de uppskjutna skattefordringarna mot framtida beskattningsbara vinster. Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen av affärsklimat påverkar bolagets framtida skattemässiga vinster och därmed möjligheten att utnyttja uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag och på övriga temporära skillnader. En förändrad bedömning av sannolikheten för framtida skattemässiga vinster kan således ge en positiv eller negativ effekt på koncernens resultat. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker.

Skattekostnaden består av skatt på periodens skattepliktiga resultat enligt gällande skattesatser för perioden, eventuella skattejusteringar för tidigare perioder samt förändringar av uppskjutna skattefordringar och -skulder som hänför sig till temporära skillnader och utnyttjade underskott. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade i de länder där koncernbolagen är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Koncernen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i inkomstdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och bedömer om det är troligt att en skattemyndighet kommer att godta en osäker skattemässig behandling. Koncernen värderar sina redovisade skatter antingen baserat på det mest sannolika beloppet eller det förväntade värdet, beroende på vilken metod som bäst förutser utfallet av osäkerheten.

Den uppskjutna skatten motsvarar nettoeffekten av skatt på samtliga skillnader mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dess redovisade värden i koncernens rapport över finansiell ställning (temporära skillnader) med tillämpning av de framtida beslutade eller aviserade skattesatser som kommer att råda då skatten förväntas realiseras. Dessa temporära skillnader består främst av överavskrivningar på anläggningstillgångar, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder, outnyttjade skattemässiga underskottsavdrag samt verkligt värde justeringar vid rörelseförvärv. Uppskjuten skatteskuld redovisas dock inte om den uppstår till följd av den första redovisningen av goodwill. En uppskjuten skattefordran på grund av underskottsavdrag redovisas endast i den utsträckning det är sannolikt att avdragen kan räknas mot framtida skattepliktiga resultat i olika skattejurisdiktioner. Uppskjutna skattefordringar och -skulder nettoredovisas när det föreligger en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och -skulder samt när de hänför sig till skatter till samma skattemyndighet och avser antingen samma bolag eller koncernbolag, där det finns en avsikt att reglera saldona genom nettobetalningar. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

U&B  RP STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 164

E.2 Förvärv och avyttring av rörelser

Förvärv

Under 2022 förvärvade Tibnor 100% av aktierna i svenska Swestål AB och Swe Distribution & Logistics AB, med en årlig omsättning om 160 Mkr samt 100 % av aktierna i Askims Rostfria Stål och Imero Höglund, med en sammanlagd omsättning om cirka 130 Mkr. Dessutom förvärvades 100% av aktierna i TM Rauta Oy med en årlig omsättning om 200 Mkr. Ruukki Construction förvärvade under 2022 90 % av aktierna i Dala-Profil AB, en svensk leverantör av tunnplåtslösningar som 2021 omsatte 232 Mkr. Under året förvärvades även 100% av aktierna i finländska Poimukate Oy, inklusive 40% av aktierna i Eliittikatot Oy samt 60% av aktierna i Vimpelin Listapalvelu Oy. Poimukate Oy tillverkar tak- och väggprofiler och har en årlig omsättning om cirka 7 MEUR. Köpeskillingen för dessa bolag uppgick totalt till 539 Mkr, verkligt värde på nettotillgångarna uppgick till 384 Mkr. Koncernens likvida medel påverkades med totalt –433 Mkr.

Under 2021 förvärvade Tibnor AB 100 % av aktierna i Handelsstålgruppen i Sverige AB. Köpeskillingen uppgick till 24 Mkr och verkligt värde på förvärvade nettotillgångar uppgick till 24 Mkr. Under 2021 förvärvade SSAB tillgångarna i Astralloy Steel Products, Inc för 9 Mkr. Tillgångarnas verkliga värde översteg förvärvspriset, och en negativ goodwill om 27 Mkr rapporterats som övriga rörelseintäkter i koncernens rapport över resultatet. Koncernens likvida medel påverkades med –33 Mkr av de båda förvärven.

Avyttringar

Inga avyttringar har skett under 2022 eller 2021.

E.3 SSABs dotterbolag

Namn	Säte	Innehav %
Askims Rostfria Stål AB	Sverige	100
BevakningsAB Företagsskydd	Sverige	100
Borlänge Handelsstål AB	Sverige	100
Dala-Profil AB	Sverige	100
EO Stål AB	Sverige	90
Förvaltnings AB Tegelhögen	Sverige	100
Göteborgs Stål AB	Sverige	100
Handelsstålgruppen i Sverige AB	Sverige	100
Imero Höglund AB	Sverige	100
Linköpings Stål AB	Sverige	100
Mjölby Handelsstål AB	Sverige	100
Norrbotten Stål AB	Sverige	100
Norrköpings Handelsstål AB	Sverige	100
Plannja AB *	Sverige	100
Plannja Förvaltnings AB	Sverige	100
Plannja Siba AB	Sverige	100
Plannja Steinwalls AB	Sverige	100
Plåtdepån i Borlänge AB	Sverige	100
Ruukki Sverige AB	Sverige	100
Smålands Stål AB	Sverige	100
Sundsvalls Stål AB	Sverige	100
SSAB Americas Holding AB *	Sverige	100
SSAB APAC Holding AB *	Sverige	100
SSAB EMEA AB *	Sverige	100
SSAB Europe SSC AB	Sverige	100
SSAB Nordic Steel AB	Sverige	100
SSAB Technology AB *	Sverige	100
Swe Distribution & Logistik AB	Sverige	100
Swestål AB	Sverige	100
Tappers Stål & Metaller AB	Sverige	100
Tibnor AB *	Sverige	100
Tibnor Lanna AB	Sverige	100
SSAB Swedish Steel Lda	Angola	100

SSABs dotterbolag, direktägda av SSAB AB är markerade med *

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 165

Namn	Säte	Innehav %
SSAB Argentina SRL	Argentina	100
G & G Mining Fabrication	Australien	100
SSAB Swedish Steel Pty Ltd.	Australien	100
Abraservice Belgium SA	Belgien	100
SSAB Swedish Steel Comércio Aço Ltda.	Brasilien	100
Ruukki Bulgaria EOOD	Bulgarien	100
SSAB Bulgaria Ltd	Bulgarien	100
SSAB Swedish Steel Aceros de Chile Limitada	Chile	100
SSAB Columbia S.A.S.	Colombia	100# SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

STRATEGIRAPPORT

HÅLLBARHETSREDOVISNING

BOLAGSSTYRNING

FINANSIELLA RAPPORTER

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FEM ÅR I SAMMANDRAG

KONCERNENS RÄKENSKAPER

NOTER

MODERBOLAGETS RAPPORT

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

REVISIONSBERÄTTELSE

Koncernens subsidiaries

Namn	Säte	Innehav %
Colombia 100	Plannja A/S Danmark	100
SSAB Danmark A/S	Danmark	100
SSAB Holding Danmark A/S	Danmark	100
Tibnor AS	Danmark	100
SSAB Egypt LLC	Egypten	100
Rannila Uü	Estland	100
Rautaruukki Uü	Estland	100
Ruukki Products AS	Estland	100
SSAB Swedish Steel Eesti OU	Estland	100
Tibnor Estonia AS	Estland	100
Metform Oy	Finland	100
Piristeel Oy	Finland	100
Poimukate Oy	Finland	100
Presteel Oy	Finland	80
Rautaruukki Oyj *	Finland	100
Ruukki Construction Oy	Finland	100
SSAB Europe Oy	Finland	100
Tibnor Oy	Finland	100
TM Rauta Oy	Finland	100
Vimplelin Listapalvelu Oy	Finland	60
Abraservice France SAS	Frankrike	100
Abraservice Holding SAS	Frankrike	100
Foncière Saint-Marcel	Frankrike	100
MS Cité SARL	Frankrike	100
SSAB Swedish Steel FZE	Förenade Arabemiraten	100
SSAB Swedish Steel Mepe	Grekland	100
SSAB Swedish Steel, Hong Kong	Hongkong	100
Ruukki Metals Trading & Marketing India Private Limited	Indien	100
SSAB Swedish Steel India PVT Ltd	Indien	100
SSAB Swedish Steel Indonesia	Indonesien	100
SSAB Finance Ireland *	Irland	100
SSAB Israel Ltd	Israel	100
Abraservice Italia SpA	Italien	100
SSAB Swedish Steel SpA	Italien	100
SSAB Swedish Steel, Japan	Japan	100
SSAB Central Inc. *	Kanada	100
SSAB Swedish Steel Ltd	Kanada	100
SSAB Swedish Steel LLP	Kazakstan	100
SSAB Hardox P.R. (SSAB Swedish Steel (Tianjin) Co., Ltd.)	Kina	100
SSAB Swedish Steel (China) Co., Ltd.	Kina	100
SSAB Swedish Steel Int. Trade (Kunshan) Co	Kina	100
SSAB Swedish Steel Ltd. Shanghai	Kina	100
SSAB Swedish Steel Strip Products INt Trade (Kunshan)	Kina	100
SSAB Swedish Steel Ltd	Korea	100
SSAB Adriatic d.o.o.	Kroatien	100
Tibnor Latvia SIA	Lettland	100
Tibnor SIA	Lettland	100
UAB Tibnor	Litauen	100
SSAB Swedish Steel Sdn Bhd	Malaysia	100
SSAB Swedish Steel SARL	Marocko	100
Swedish Steel AB Mexico Sa De CV	Mexiko	100
Abraservice Nederland BV	Nederländerna	100
Geha Beheer BV	Nederländerna	100
Ruukki Finance B.V.	Nederländerna	100
Ruukki Holding B.V.	Nederländerna	100
SSAB Swedish Steel BV	Nederländerna	100
Plannja A/S	Norge	100
Ruukki Building Components AS	Norge	100
Ruukki Construction Norge AS	Norge	100
Tibnor AS	Norge	100
SSAB Swedish Steel Pakistan (Private) Limited	Pakistan	100
SSAB Oxelösund AB Sucursal Del Peru	Peru	100
Abraservice Polska Sp. z.o.o	Polen	100
Plannja SP z.o.o	Polen	100
Ruukki Polska Sp.zo.o.	Polen	100
SSAB Poland Sp.z.o.o, Poland	Polen	100
TM-Rauta Sp.z.o.o.	Polen	100
Abraservice Portugal LDA	Portugal	100
SSAB Swedish Steel Lda	Portugal	100
Ruukki Romania S.R.L.	Rumänien	100
SC Plannja SRL, Romania	Rumänien	100
SSAB Swedish Steel SRL	Rumänien	100
SSAB Swedish Steel India CIS	Ryssland	100
SSAB Saudi Factory LLC	Saudiarabien	100
SSAB Swedish Steel d.o.o.	Serbien	100
SSAB Swedish Steel Pte Ltd.	Singapore	100
Ruukki Slovakia s.r.o.	Slovakien	100
Abraservice Ibérica INT, SAU	Spanien	100
Abraservice UK	Storbritannien	100
Hardox Wearparts Center Stirling Ltd.	Storbritannien	100
Ruukki UK Ltd	Storbritannien	100
SSAB Swedish Steel Ltd. UK	Storbritannien	100
SSAB South Africa Pty Ltd	Sydafrika	100
SSAB Swedish Steel Taiwan Ltd.	Taiwan	100
SSAB Swedish Steel (Thailand) Co. Ltd.	Thailand	49
Abraservice CZ Sro	Tjeckien	100
Ruukki CZ s.r.o.	Tjeckien	100
SSAB Swedish Steel s.r.o.	Tjeckien	100
Abraservice Özel Celik Ltd Si	Turkiet	100
Abraservice Deutschland GmbH	Tyskland	100
LLC Ruukki Investment Ukraine	Ukraina	100
LLC Ruukki Ukraine	Ukraina	100
SSAB Swedish Steel LLC	Ukraina	100
SSAB Swedish Steel Trading Kft	Ungern	100
SSAB Swedish Steel Trading Ltd, Ungern	Ungern	100
SSAB Alabama Inc.	USA	100
SSAB Construction Inc.	USA	100
SSAB Enterprises LLC	USA	100
SSAB Inc	USA	100
SSAB Iowa Inc.	USA	100
SSAB Minnesota Inc.	USA	100
SSAB Sales Inc.	USA	100
SSAB Texas Inc.	USA	100
SSAB US Holding Inc. *	USA	100
SSAB Wear Solutions LLC	USA	100
SSAB Swedish Steel LLC	Uzbekistan	100
SSAB Hardox Stahl GmbH	Österrike	100

E.4 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter

Mkr	2022	2021
Fastighetsinteckningar	30	61
Spärrade medel	30	963
Övriga ställda säkerheter	7	–
Summa	68	1 024

Övriga åtaganden och eventualförpliktelser

Mkr	2022	2021
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser	371	715
Övriga ansvarsförbindelser	646	663
Övriga åtaganden	4 211	2 262
Summa	5 228	3 640

Koncernens ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser avser främst bankgarantier samt fullgörande garantier. Koncernens övriga ansvarsförbindelser består främst av garantier avseende skulder hos intresseföretag för vilket koncernen har enskilt ansvar samt ej bokförda pensionsförpliktelser. Övriga åtaganden relaterar huvudsakligen till terminskontrakt på utsläppsrätter.

Förhållanden som ej föranlett redovisning som ansvarsförbindelse

Koncernen är involverad i ett fåtal rättstvister angående försäkrings- och garantiärenden samt reklamationer. I bokföringen har hänsyn tagits till bedömt utfall av dessa. SSABs helägda dotterbolag SSAB EMEA AB äger 50 % av Oxelösunds Hamn AB. Sedan 2017 har en rättslig process pågått då Tullverket har påfört Oxelösunds Hamn diverse punktskatter samt importmoms. Under 2022 betalade Oxelösunds Hamn 245 Mkr till Tullverket och SSAB EMEA AB kompenserade beloppet till Oxelösunds Hamn. Ingen avsättning rapporterades i 2021 för fallet.

Åtaganden och eventualförpliktelser

Upplysningar om oredovisade åtaganden lämnas när SSAB har en skyldighet eller löfte för att ta på sig en finansiell skuld i framtiden. En eventualförpliktelse är ett möjligt tillstånd som härrör från förflutna händelser och dess existens ska bekräftas av osäkra framtida händelser som inte helt är i koncernens kontroll. Åtaganden som inte anses vara sannolika eller vars belopp inte kan beräknas tillförlitligt är också presenterade som eventualförpliktelser. Eventualförpliktelser redovisas inte i rapport över finansiell ställning.

Moderbolagets rapport över resultatet

Mkr	Not	2022	2021
Bruttoresultat	–	–	–
Försäljning- och administrationskostnader	3	–485	–464
Övriga rörelseintäkter/kostnader	2	274	248
Rörelseresultat	–	–210	–216
Resultat från andelar i dotter- och intressebolag	16	261	243
Övriga finansiella resultatposter	5	711	–468
Resultat efter finansnetto	–	16 762	–441
Bokslutsdispositioner	6	–	833
Resultat före skatt	–	16 762	392
Inkomstskatt	7	–60	–140
Årets resultat	–	16 702	252

Moderbolagets rapport över totalresultat

Mkr	Not	2022	2021
Årets resultat	16	702	252
Övrigt totalresultat
Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen:
Kassaflödessäkringar	116	22
Inkomstskatt hänförlig till övrigt totalresultat	7	–24	–5
Summa poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen		92	18
Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt		92	18
Summa totalresultat		16 794	269

Moderbolagets rapport över finansiell ställning

Mkr	Not	31 dec 2022	31 dec 2021
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	8	40	7
Materiella anläggningstillgångar	8	1	1
Aktier i dotterbolag och övriga bolag	9	66 533	66 474
Långfristiga fordringar på dotterbolag	10	4 668	5 764
Övriga långfristiga fordringar	10	670	81
Uppskjutna skattefordringar	7	17	31
Summa anläggningstillgångar		71 929	72 358
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar på dotterbolag	10	8 852	7 352
Aktuella skattefordringar	11	7	–
Övriga kortfristiga fordringar	10	919	1 370
Kassa och bank	11	23 026	12 031
Summa omsättningstillgångar		32 808	20 759
SUMMA TILLGÅNGAR		104 738	93 117
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
• Aktiekapital	9	063	9 063
• Reservfond	902	902
Fritt eget kapital
• Balanserad vinst	48 901	53 963
• Årets resultat	16 702	252
SUMMA EGET KAPITAL		75 567	64 180
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	1	2
Övriga långfristiga avsättningar	12	48	56
Uppskjutna skatteskulder	7	27	52
Summa avsättningar		77	110
Långfristiga skulder
Skulder till dotterbolag	13	540	66
Övriga långfristiga skulder	13	3 995	6 429
Summa långfristiga skulder		4 535	6 495
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	12	13	14
Skulder till dotterbolag	13	21 948	20 844
Aktuella skatteskulder	129	37
Övriga kortfristiga skulder	13	2 469	1 437
Summa kortfristiga skulder		24 559	22 332
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		104 738	93 117

Eget kapital och skulder

Mkr	Bundet eget kapital	Fritt eget kapital	Bundet eget kapital	Fritt eget kapital
	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Fond för verkligt värde
2022
2021

KASSAFLÖDESANALYS

Mkr | 2022 | 2021
---|---|---|
KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHETEN | –128 | –300
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN | 16 353 | –392
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | –2 614 | 7 920
LIKVIDA MEDEL | |
Behållning 1 januari | 12 031 | 5 662
Kassaflöde från den löpande verksamheten | –128 | –300
Kassaflöde från investeringsverksamheten | 16 353 | –392
Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –2 614 | 7 920
Valutaeffekter, likvida medel | –2 615 | –858
LIKVIDA MEDEL 31 DECEMBER | 23 026 | 12 031
Avtalad, ej utnyttjad bankkredit | 10 258 | 8 605
DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL (inklusive outnyttjade bankkrediter) | 33 284 | 20 636

Moderbolagets rapport över kassaflöden

Mkr | 2022 | 2021
---|---|---|
Resultat från löpande verksamhet | –210 | –216
Poster som inte påverkar kassaflödet: | |
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar | 1 | 2
Förändring avsättningar | –9 | 21
Övriga återföringar | 0 | 0
Erhållna räntor | 910 | 315
Betalda räntor | –796 | –366
Betald skatt | –112 | –253
Rörelsekapital: | |
Kundfordringar | –3 | 4
Leverantörsskulder | 27 | 6
Övriga kortfristiga fordringar | –788 | –247
Övriga kortfristiga skulder | 517 | –189
Kommersiella koncernmellanhavanden | 225 | 386
| –16 | –47
KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHETEN | –128 | –300

Mkr | 2022 | 2021
---|---|---|
INVESTERINGSVERKSAMHET | |
Investeringar i immateriella/materiella anläggningstillgångar | –2 326 | –1 737
Försäljning av immateriella/materiella anläggningstillgångar | 2 270 | 1 731
Utdelning från dotterbolag | 16 489 | 24
Erhållna/lämnade koncernbidrag | – | –312
Investeringar/förvärv intressebolag och joint venture | –79 | –98
Övrig investeringsverksamhet | –1 | 0
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN | 16 353 | –392

Mkr | 2022 | 2021
---|---|---|
FINANSIERINGSVERKSAMHET | |
Utdelning till aktieägare | –5 406 | –
Nya lån | – | 4 337
Återbetalning/amortering av lån | –2 177 | –9 775
Finansiella placeringar | 906 | –83
Finansiella koncernmellanhavanden | 488 | 12 771
Övrig finansiering | 3 576 | 669
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | –2 614 | 7 920

Moderbolagets noter

1. Redovisnings- och värderingsprinciper
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, utom i de fall som anges nedan. Dessa avvikelser mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer tillämpats.

• Intressebolag och samarbetsarrangemang: I moderbolaget redovisas intressebolag och joint ventures enligt anskaffningsvärdemetoden.
• Leasing – Leasingtagare: I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som en kostnad linjärt över kontraktets löptid.
• Pensioner: Moderbolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler.
• Utdelningar: Anteciperad utdelning redovisas i de fall då moderbolaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och före balansdagen fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet.
• Koncernbidrag: Erhållna samt lämnade koncernbidrag från/till dotterföretag redovisas som en bokslutsdisposition och skatteeffekten som en skattekostnad/-intäkt i resultaträkningen.

2. Övriga rörelseintäkter

Mkr | 2022 | 2021
---|---|---|
Statliga bidrag | 5 | 5
Netto valutakursvinster | 2 | 2
Övrigt | 270 | 241
Summa | 277 | 248

3. Rörelsens kostnader

Mkr | 2022 | 2021
---|---|---|
Personalkostnader | 229 | 247
Tjänster | 149 | 128
Avskrivningar | 1 | 2
Övrigt | 107 | 88
Summa | 487 | 464

Arvoden och ersättningar till revisionsbolag

Mkr | 2022 | 2021
---|---|---|
Ernst & Young | |
Revisionsuppdrag | 5 | 4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 2 | 1
Övriga tjänster | 0 | 1
Summa | 7 | 5

4. Ersättningar till anställda

Mkr | 2022 | 2021
---|---|---|
Löner och andra ersättningar | 140 | 154
Sociala kostnader | 45 | 54
Pensionskostnader | 44 | 40
Summa | 229 | 247

5. Finansiella intäkter och kostnader

Mkr | 2022 | 2021
---|---|---|
Utdelningar från dotterbolag | 16 489 | 24
Utdelningar från intressebolag | 1 | 1
Nedskrivning dotterbolag | – | –14
Ränteintäkter från dotterbolag | 382 | 331
Räntekostnader till dotterbolag | –611 | –100
Summa resultat från andelar i dotter- och intressebolag | 16 261 | 243
Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde | 226 | 10
Ränteintäkter på derivatinstrument | 69 | 11
Räntekostnader på skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | –181 | –229
Netto valutakursdifferenser | 635 | –222
Övrigt | –38 | –38
Summa övriga finansiella poster | 711 | –468
Summa finansnetto | 16 972 | –225

6. Bokslutsdispositioner

Mkr | 2022 | 2021
---|---|---|
Erhållna koncernbidrag | – | 833
Summa | – | 833

7. Inkomstskatt

Mkr | 2022 | 2021
---|---|---|
Aktuell skattekostnad | 96 | 45
Uppskjuten skattekostnad (+) / -inkomst (–) | –36 | 95
Redovisad skattekostnad i resultaträkningen | 60 | 140
Redovisad skattekostnad i övrigt totalresultat | 24 | 5

Avstämning av skattesats

% | 2022 | 2021
---|---|---|
Gällande skattesats i Sverige | 20,6 | 20,6
Skatteeffekt av: | |
Icke avdragsgilla kostnader | 0,0 | 3,6
Icke skattepliktiga intäkter | –20,3 | –1,3
Skatter avseende tidigare period | 0,0 | 13,0
Effektiv skattesats | 0,4 | 35,8

Förändring uppskjuten skatt (fordran + / skuld –)

Mkr	2022		2021
Pensioner	Övriga poster 1)	Summa	Pensioner
Uppskjuten skatt 1 januari	32	–52	–20
Förändring mot resultatet	134	-98	36
Förändring mot övrigt totalresultat	–	-24	–24
Uppskjuten skatt 31 december, netto	166	–174	–9
1) Övriga poster avser främst värdering av derivat.

8. Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar

	2022			2021
Mkr	Utsläppsrätter	Programvara	Summa immateriella tillgångar	Summa materiella anläggnings- tillgångar	Utsläppsrätter
Anskaffningsvärde 1 januari	–	11	11	12	–
Inköp	2 270	56	2 326	–	1 731
Avyttringar och utrangeringar	–2 270	–	–2 270	–	–1 731
Omklassificeringar	–	–22	–22	–	–
Anskaffningsvärde 31 december	–	45	45	12	–
Ackumulerade avskrivningar 1 januari	–	4	4	11	–
Årets avskrivningar	–	1	1	1	–
Ackumulerade avskrivningar 31 december	–	5	5	12	–
Bokfört värde 31 december	–	40	40	1	–

Materiella anläggningstillgångar består av inventarier, verktyg och installationer.

9. Aktier i dotterbolag och övriga bolag

	2022			2021
Mkr	Aktier i dotterbolag	Aktier i intressebolag	Övriga aktier och andelar	Summa	Aktier i dotterbolag
Bokfört värde 1 januari	65 978	488	8	66 474	65 992
Investeringar	–	59	–	59	–
Nedskrivningar	–	–	–	–	–14
Bokfört värde 31 december	65 978	547	8	66 533	65 978

Dotterbolag och intressebolag som är direktägda av moderbolaget framgår av noterna E.3 och B.5 till koncernredovisningen.

10. Fordringar

Mkr | 2022 | 2021
---|---|---|
Långfristiga fordringar på dotterbolag | |
Lånefordringar | 4 668 | 5 763
Derivattillgångar | – | 1
Summa långfristiga fordringar på dotterbolag | 4 668 | 5 764
Övriga långfristiga fordringar | |
Derivattillgångar | 669 | 80
Övriga poster | 1 | 1
Summa övriga långfristiga fordringar | 670 | 81
Kortfristiga fordringar på dotterbolag | |
Lånefordringar | 8 419 | 6 100
Koncernbidrag, fordringar | – | 983
Upplupna ränteintäkter | 28 | 205
Kundfordringar | 182 | 63
Derivattillgångar | 223 | 0
Summa kortfristiga fordringar på dotterbolag | 8 852 | 7 352
Övriga kortfristiga fordringar | |
Spärrade medel | – | 905
Kundfordringar och övriga fordringar | 228 | 16
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader | 107 | 24
Derivattillgångar | 584 | 424
Summa övriga kortfristiga fordringar | 919 | 1 370

11. Kassa och bank

Mkr | 2022 | 2021
---|---|---|
Kassa och bank | 7 747 | 5 542
Kortfristiga placeringar (löptid kortare än tre månader) | 15 279 | 6 489
Summa | 23 026 | 12 031

12. Avsättningar

Mkr | 2022 | 2021
---|---|---|
Personalrelaterade avsättningar | |
Ingående balans 1 januari | 70 | 50
Tillkommande avsättningar | 5 | 26
Utnyttjat under året | –14 | –5
Utgående balans 31 december | 61 | 70
Långfristiga avsättningar | 48 | 56
Kortfristiga avsättningar | 13 | 14
Summa | 61 | 70# SSAB ÅRSREDOVISNING 2022

NOTER

15. Leasing

Mkr	2022	2021
Minimileaseavgifter, operationell leasing under året	25	23

Mkr	2022	2021
Löptidsanalys av leasingskulder, odiskonterade
inom 1 år	18	19
inom 1–2 år	18	18
inom 2–3 år	15	18
inom 3–4 år	–	15
Summa	52	71

16. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Mkr	2022	2021
Ställda säkerheter
Spärrade medel	–	905
Åtaganden och eventualförpliktelser
Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser	2 629	2 696
Övriga åtaganden och ansvarsförbindelser	3 962	2 041
Summa	6 591	4 737

Ansvarsförbindelser för dotterbolags förpliktelser avser främst garantier för dotterbolagslån. Övriga åtaganden och ansvarsförbindelser består främst av terminskontrakt på utsläppsrätter och ej bokförda pensionsförpliktelser.

14. Finansiell riskhantering

Hanteringen av finansiella risker regleras i koncernens direktiv för finansiella risker, som anger ansvar, processer och andra principer för finansiell riskhantering. Målen för finansiell riskhantering är att minska volatiliteten i koncernens resultat samt säkerställa tillräcklig likviditet för koncernens verksamhet. Merparten av de finansiella transaktionerna sker genom moderbolagets finansfunktion i Stockholm samt genom SSAB Finance Ireland på Irland. Ytterligare information om finansiell riskhantering framgår av förvaltningsberättelsen och i noterna till koncernredovisningen: avseende marknadsrisker och motpartsrisker i not D.3 och avseende likviditets- och refinansieringsrisk i not D.2. Moderbolaget kan drabbas av kreditförluster på sina fordringar gentemot andra koncernbolag. Dessa fordringar är huvudsakligen lånefordringar som hänför sig till moderbolagets roll att finansiera sina dotterbolag, de analyseras för förväntade kreditförluster. Fordringar har inte skrivits ned på grund av förväntade kreditförluster under varken 2022 eller 2021.

Skulder

Mkr	2022	2021
Långfristiga skulder på dotterbolag
Räntebärande skulder	1	1
Derivatskulder	540	66
Summa långfristiga skulder på dotterbolag	540	66
Övriga långfristiga skulder
Kapitalmarknadslån	3 995	6 428
Derivatskulder	–	1
Summa övriga långfristiga skulder	3 995	6 429
Kortfristiga skulder på dotterbolag
Räntebärande skulder	21 369	20 491
Koncernbidrag, skulder	–	150
Upplupna räntekostnader	42	0
Leverantörsskulder	65	6
Derivatskulder	471	196
Summa kortfristiga skulder på dotterbolag	21 948	20 844
Övriga kortfristiga skulder
Kortfristig del av långfristiga kapitalmarknadslån	1 667	1 000
Företagscertifikat	–	150
Leverantörsskulder och övriga skulder	406	144
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	116	124
Derivatskulder	281	19
Summa övriga kortfristiga skulder	2 469	1 437

Utestående räntebärande skulder

Mkr	Räntesats nominell, %	2022	2021
Kapitalmarknadslån (fast ränta)
2019–2026 SEK	2,75	599	599
2009–2023 EUR	2,87	1 667	1 532
Summa kapitalmarknadslån (fast ränta)		2 266	2 131
Kapitalmarknadslån (rörlig ränta)
2017–2026 SEK	Stibor + 1,85–3,40	3 396	4 394
2010–2040 USD	0,09–0,15	–	903
Summa kapitalmarknadslån (rörlig ränta)		3 395	5 297
Summa kapitalmarknadslån		5 661	7 428

Amorteringar av långfristiga räntebärande skulder

Mkr	2022	2021
inom 1 år	1 667	1 000
inom 1–2 år	1 998	1 532
inom 2–3 år	1 997	1 997
inom 3–4 år	–	–
inom 4–5 år	–	1 996
Senare än 5 år	–	903
Summa	5 661	7 428

Upplåning fördelat per valuta

Mkr	2022	2021
SEK	3 995	5 162
USD	–	903
EUR	1 667	1 622
Övriga valutor	–	21
Summa	5 661	7 688
Varav: Kapitalmarknadslån	5 661	7 428
Övriga poster	–	260

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 177

Stockholm den 8 mars 2023

Lennart Evrell Ordförande
Bo Annvik Ledamot
Petra Einarsson Ledamot
Bernard Fontana Ledamot
Marie Grönborg Ledamot
Mikael Henriksson Ledamot
Mikael Mäkinen Ledamot
Sven-Erik Rosén Ledamot
Maija Strandberg Ledamot
Tomas Westman Ledamot

Martin Lindqvist VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 13 mars 2023

Ernst & Young AB
Rickard Andersson
Auktoriserad revisor

Till årsstämmans förfogande i SSAB AB (publ), org. nr. 556016–3429 står:

	Mkr
Balanserad vinst	48 901
Årets resultat	16 702
Summa	65 602

Av detta utgör överkursfond 22 469 Mkr samt fond för verkligt värde på 102 Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:

	Mkr
Till aktieägarna utdelas 8,70 kr per aktie	8 959
Till nästa år överförs	56 643
Summa	65 602

Koncernens balanserade vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning uppgick till 19 149 (35 298) Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Förslag till vinstdisposition

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 179

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 180

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i SSAB AB (publ), org nr 5560163429.

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för SSAB AB (publ) för år 2022. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 82–179 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang. Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse.

SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 181

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–81. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.# Revisorns uttalanden

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseende.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Värdering av goodwill och varumärken

Beskrivning av området

Under räkenskapsåret har bolaget gjort nedskrivningar hänförliga till goodwill till ett totalt belopp om 33 291 MSEK. Per 31 december 2022 uppgår goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod till 349 MSEK respektive 440 MSEK.

Hur detta område beaktades i revisionen

Nedskrivningsprövning av goodwill samt varumärken med obestämbar nyttjandeperiod genomförs årligen, alternativt mer frekvent om det finns indikation på värdenedgång. I not C.1 beskrivs hur goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod allokeras till bolagets KGEs inklusive omallokeringar mellan KGEs jämfört med tidigare perioder.

När det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs tillgången ned till återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgör det högsta av en KGEs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde, som motsvarar det diskonterade nuvärdet av framtida kassaflöden. Framtida kassaflöden baseras på av företagsledningen godkänd prognos för kommande femårsperiod.

Som beskrivs i not C.1 förutsätter beräkningarna av nyttjandevärden att viktiga antaganden görs avseende bland annat tillväxttakt, marginal före avskrivningar, EBITDA, samt diskonteringsränta. Not C.1 beskriver ytterligare de antaganden som är nödvändiga för beräkning av nyttjandevärdet, samt innehåller en känslighetsanalys i händelse av förändrade antaganden.

På grund av de bedömningar och antaganden som krävs för att beräkna nyttjandevärden har vi bedömt att värdering av goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod är ett särskilt betydelsefullt område i vår revision. Vår granskning har bland annat omfattat följande granskningsåtgärder;

• Utvärdering av bolagets process för att upprätta och genomföra nedskrivningstest.
• Granskning av bolagets identifiering av kassagenererande enheter (KGE) och hur verksamheten följs upp internt.
• Granskning av vald diskonteringsränta och antagande om långsiktiga tillväxt för varje KGE genom jämförelse med andra bolag verksamma inom samma bransch.
• Utvärdering av använda värderingsmetoder och beräkningsmodeller med hjälp av egna värderingsexperter.
• Bedömning av rimligheten i gjorda antaganden.
• Analys av bolagets känslighetsanalyser.
• Analys avseende tillförlitligheten i tidigare prognoser genom jämförelse av tidigare års prognoser mot faktiskt utfall.
• Granskning av lämnade tilläggsupplysningar i årsredovisningen.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.
• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen.

Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av SSAB AB (publ) för år 2022 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.# REVISIONSBERÄTTELSE

Uttalande om förslag till vinstdisposition och ansvarsfrihet

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
* företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
* på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 184

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för SSAB AB (publ) för år 2022. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalande

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef- rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till SSAB AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat, balans och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm, utsågs till SSAB ABs (publ) revisor av bolagsstämman den 6 april 2022 och har varit bolagets revisor sedan 8 april 2019. Stockholm den 13 mars 2023 Ernst & Young AB Rickard Andersson Authorized Public Accountant

Revisorns granskning av Esef-rapporten

STRATEGIRAPPORT HÅLLBARHETSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELLA RAPPORTER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG KONCERNENS RÄKENSKAPER NOTER MODERBOLAGETS RAPPORT FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION REVISIONSBERÄTTELSE SSAB ÅRSREDOVISNING 2022 185

Adresser

KONCERNKONTOR

SSAB AB
Box 70
101 21 Stockholm
Telefon: +46 8 45 45 700
Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6
www.ssab.se

DIVISIONER

SSAB Special Steels

Box 70
101 21 Stockholm
Telefon: +46 8 45 45 700
Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6

SSAB Europe

Harvialantie 420
FI-13300 Tavastehus, Finland
Telefon: +358 20 5911

SSAB Americas

SSAB Enterprises, LLC
12400 Highway 43 North
Axis. Alabama 36505, USA
Telefon: +1 251 662 4400

DOTTERBOLAG

Tibnor

Box 600
169 26 Solna
Telefon: +46 10 484 00 00
Besöksadress: Sundbybergsvägen 1
www.tibnor.se

Ruukki Construction

Panuvägen 11
FI-00620 Helsingfors, Finland
Telefon: +358 20 5911
www.ruukki.com

SSAB AB

Box 70
SE-101 21 Stockholm
Tel. +46 8 454 5700
Fax. +46 8 454 5725
Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, D6
www.ssab.se