Annual Report • Nov 20, 2009
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008/09
| ÅRET SOM GICK | 4 |
|---|---|
| VÅR HISTORIA | 5 |
| MATS BERÄTTAR | 6 |
| VÅR BRANSCH | 8 |
| VERKSAMHETEN | 12 |
| VISION, MÅL OCH STRATEGIER | 14 |
| MARKNADSFÖRING OCH FÖRSÄLJNING | 16 |
| MEDARBETARE OCH LEDARSKAP | 20 |
| VÅRT ANSVAR | 22 |
| RISKER OCH MÖJLIGHETER | 24 |
| SKISTAR-AKTIEN | 28 |
| FÖRMÅNER FÖR AKTIEÄGARE | 32 |
| AFFÄRSOMRÅDE DESTINATIONERNA | 34 |
| • SÄLEN | 36 |
| • ÅRE | 38 |
| • VEMDALEN | 40 |
| • HEMSEDAL | 42 |
| • TRYSIL | 44 |
AFFÄRSOMRÅDE FASTIGHET 46
| 50 |
|---|
| 52 |
| 53 |
| 54 |
| 55 |
| 56 |
| 57 |
| 58 |
| 59 |
| 60 |
| 61 |
| 62 |
| 78 |
| 79 |
| BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | 80 |
|---|---|
| STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL | 83 |
| STYRELSE | 84 |
| FINANSIELL INFORMATION | 85 |
| LEDNING | 86 |
| BOLAGSORDNING, ADRESSER | 87 |
| ÅRET I SIFFROR | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2008/09 | 2007/08 | +/- | +/-, % | |
| Nettoomsättning, MSEK | 1 635 | 1 483 | 152 | 10% |
| Resultat före skatt, MSEK | 302 | 206 | 95 | 46% |
| Resultat efter skatt, MSEK | 273 | 193 | 80 | 41% |
| Kassaflöde, MSEK | 502 | 356 | 152 | 43% |
| Resultat per aktie, SEK | 6:96 | 4:94 | 2:02 | 41% |
| Utdelning, SEK | 5:00 | 4:50 | 0:50 | 11% |
| Börskurs 31 augusti, SEK | 111:00 | 87:00 | 24:00 | 28% |
| Direktavkastning, % | 4,5 | 5,2 | -0,7 | -13% |
| P/e-tal, ggr | 16 | 18 | -2 | -11% |
| Eget kapital, MSEK | 1 372 | 1 278 | 93 | 7% |
| Soliditet, % | 37 | 36 | 1 | 3% |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 11 | 10 | 1 | 10% |
| Avkastning på eget kapital, % | 21 | 15 | 6 | 40% |
| Bruttomarginal, % | 36 | 33 | 3 | 9% |
| Rörelsemarginal, % | 22 | 20 | 2 | 10% |
| Nettomarginal, % | 18 | 13 | 5 | 38% |
| Medelantal anställda, st | 1 120 | 1 100 | 20 | 2% |
| Definitioner återfinns på sidan 52 |
1975/78 Bröderna Erik och Mats Paulsson köper skidanläggningen Lindvallen i Sälen.
1994 Lindvallen noteras på Stockholmsbörsens O-lista.
1997 Tandådalen & Hundfjället AB förvärvas.
1999 Åre- Vemdalen AB förvärvas.
2000 Norges näst största skidanläggning, Hemsedal, förvärvas.
2001 Koncernen antar namnet SkiStar AB.
2005 Norges största skidanläggning, Trysil, förvärvas.
Nu har vi avslutat vårt bästa verksamhetsår någonsin. Samtliga våra fem destinationer – Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Hemsedal och Trysil i Norge – uppvisar högre omsättning och vinst än föregående år. Vår organiska tillväxt har varit 10% och vårt viktigaste intäktsslag SkiPass har ökat med 12% till 933 MSEK. Rörelseresultatet från våra destinationers verksamhet ökade med 102 MSEK till 363 MSEK, motsvarande 39%. Rörelseresultatet som våra destinationer redovisar är en effekt av flera olika faktorer, som hög attraktionskraft där fjällsemestern har hög prioritet hos de nordiska familjerna, bra vinterförhållanden under hela
säsongen, ökat antal gäster från våra hemmamarknader Sverige (+8%), Norge (+3%) och Danmark (+10%), men kanske framförallt tillväxt i antal gäster från våra utlandsmarknader (+13%) och där den ryska marknaden visar störst tillväxt (+49%). En svag svensk krona och en relativt svag norsk krona har medverkat till att fler nordbor har stannat hemma och semestrat, vilket gynnat den skandinaviska fjällnäringen.
Rörelseresultatet från Affärsområde Fastighet minskade till 7 MSEK (41) med anledning av en allmän nedgång i affärer på bostadsmarknaden. Vår fastighetsverksamhet är mer konjunkturkänslig än vår alpina verksamhet. Vårt finansnetto har stärkts med 28 MSEK
till -68 MSEK med anledning av en lägre räntenivå. Vår nettoomsättning ökade till 1 635 (1 483), resultatet före skatt ökade med 96 MSEK till 302 MSEK (206) och vinsten efter skatt till 273 MSEK (193). Vinsten per aktie uppgick till 6:96 (4:94). Styrelsen har föreslagit årsstämman att utdelningen ska öka till 5:00 per aktie (4:50). Vi är både stolta och glada över den utveckling som SkiStar har uppvisat under året.
Samtliga våra finansiella mål har under året uppnåtts. Den organiska tillväxten har varit 10%, vilket är långt över målet att tillväxten minst ska uppgå till 3% utöver inflationsnivån.
Soliditeten stärktes under året till 37% (36) och därmed uppnåddes målet att soliditeten inte ska understiga 35%. Avkastningen på eget kapital uppgick till 21%, 6 %-enheter över målet om 15%. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 11% att jämföra med målet 10%. Rörelsemarginalen uppgick till 22%, vilket motsvarade uppsatt mål.
De finansiella målen har dessutom uppnåtts ett år när bolagets fastighetsverksamhet levererar en låg avkastning. Ett fortsatt arbete för att förbättra gästernas upplevelser, i kombination med utveckling av nya lönsamma affärsmöjligheter och fortsatt kostnadsfokus, ska innebära att SkiStar även fortsättningsvis ska kunna redovisa bra lönsamhet. Försäljningen via skistar.com har fortsatt att öka. Av all logi såldes 54% (46) genom skistar.com. Avseende vårt viktigaste intäktsslag SkiPass sålde vi 27% (17) i förskott motsvarande 239 MSEK (135) och av förskottsförsäljningen stod webbförsäljningen för 84% (68). skistar.com som distributions- och försäljningskanal har utvecklats till en succé för SkiStar.
Utvecklingen av våra destinationer kommer att fortsätta för att våra gäster ska få bästa tänkbara upplevelse. Nöjda och återkommande gäster är grunden för vår verksamhet. Den största satsningen inför den kommande säsongen genomförs i Lindvallen i Sälen med byggnationen av Experium, en 11 000 kvm stor upplevelseanläggning för både vuxna och barn. Experium innehåller bl a äventyrsbad, lekland, 3D-bio, spelanläggning, bowling, spa, restauranger och barer. Experium öppnar portarna för gästerna i mitten av december 2009. Experium kommer att vara ett komplement till skidåkningen och innehavare av SkiPass får rabatt på Experiums utbud. Även på övriga destinationer sker årligen förbättring av den produkt och tjänst som vi erbjuder våra gäster. Inte minst är vår personals bemötande mot gäst en viktig faktor för att få gästerna att må bra.
För att skapa tillväxt engagerar vi oss på en mängd olika sätt för att få nya gäster till våra destinationer. De nya gästerna kan delas in i två olika kundgrupper. Gäster från det som vi kallar nya marknader, främst från länder utanför Skandinavien, samt nya gäster på vår hemmamarknad, Sverige, Norge och
Danmark. Gäster från nya marknader har tidigare inte bearbetats i någon större utsträckning. Genom aktiv bearbetning, främst utökad kommunikation, transportlösningar och samarbeten, tror vi oss kunna öka tillväxten i högre takt. Genom att förfina vår kommunikation gentemot befintliga gäster, främst genom CRM, frigör vi resurser till att använda oss av bredare mediekanaler såsom TVoch webbreklam.
Vi arbetar särskilt för att öka försäljningen av vårt viktigaste intäktsslag, SkiPass. Genom att erbjuda rabatt på förskottssålda SkiPass via skistar.com har volymen förskottssålda SkiPass ökat till 27% (17). Vi har även i liten skala börjat ladda SkiPassen med andra förmåner för att öka attraktiviteten. Under verksamhetsåret ökade SkiPassintäkterna med 12%, att jämföra med nettoomsättningen totalt, som ökade med 10%. Vi kommer fortsätta arbetet med att öka försäljningen av SkiPass ytterligare.
Vår kostnadsfokus, som under det gångna verksamhetsåret haft bra effekt, fortsätter med oförminskad hastighet. Vi försöker hela tiden att bli mer effektiva och se över våra arbetsprocesser. Den ökade försäljningen över webben ger en effektivare försäljningsprocess. Effektiva CRM-system och en allt större kunddatabas innebär direktkontakt med gäst och därmed effektivare marknadsbearbetning. Vi har ytterligare områden där vi kan bli mer effektiva.
Stora transaktionsvolymer samt höga besökstal på skistar.com och på destinationerna innebär nya affärsmöjligheter för SkiStar. Från hösten 2009 ger sig SkiStar in i marknaden för veckoandelar, s k ownership. I Lindvallen i Sälen håller vi på att renovera 12 lägenheter för försäljning genom ownership-konceptet. Köparna kommer att anslutas till ett av de internationella företagen inom byte och förmedling av semesterboende. Varje veckoandel tilldelas poäng som kan användas vid byte till semesterboende på annan ort. Ägarna till ownership blir dessutom medlemmar i SkiStar Vacation Club, vilket innebär ytterligare ett antal attraktiva förmåner. Ownership är en enkel och flexibel ägarform där ägaren inte behöver ta ansvar i samma utsträckning som för en ägd stuga eller lägenhet. Ownership och SkiStar Vacation Club
kommer på sikt att även utvecklas på övriga SkiStar-destinationer. SkiStar har under det senaste året även startat verksamheter inom kundförsäkringar och merchandise.
Efterfrågan att åka på vintersemester till någon av SkiStars destinationer är fortsatt god. I slutet av september var bokningsläget i volym 8% bättre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Redan i slutet av september var 48% av den samlade logivolym som bedöms bokas för hela vintersäsongen uppbokad. Försäljningen via skistar.com fortsätter att öka och hittills har 59% (50) av bokningarna gjorts via skistar.com. Vi får också en större boendekapacitet till nästkommande vintersäsong, då ca 2 000 nya bäddar kommer att stå färdigställda. Precis som Ni ser vi med förväntan fram emot annalkande vintersäsong.
Mats Årjes Verkställande direktör
MDRSEK
20
40
60
80
100
120
Källa: Tillväxtverket/SCB
Svenska fritidsresenärer Utländska besökare
Turismindustrin är en av världens största sektorer. Enligt FN-organet UNWTO (World Tourism Organization), som för statistik över världens turism, utgör turismen ca 6% av den totala exporten varor och tjänster i världen. Sett enbart till tjänstesektorn står turismen för upp emot 30% av exporten. Enligt UNWTO har den globala turismen ökat med omkring 73% i besöksvolym (tourist arrivals) sedan 1995.
Under 2008 omsatte turismsektorn 944 miljarder dollar (tourism receipts) vilket motsvarar en ökning på 1,9% jämfört med 2007. Den globala besöksvolymen ökade under den första halvan av 2008 med 5% men visade under årets andra hälft en minskning med 1%. Helårsresultat blev en ökning med 2% till 924 miljoner besök globalt.
Europa är världens mest besökta region med över hälften av världens alla besök. Det mest besökta landet är Frankrike med över 80 miljoner turistiska besök årligen. Antalet besök till Europa ökade under 2008 med
0,1% vilket gör Europa till den region som uppvisat lägst tillväxt under året. Mellanöstern ökade med 18,2% och stod därmed för den största ökningen på världsbasis. Den region som ökade näst mest var Afrika, som visade en besökstillväxt på 4,1% under 2008.
Under de fyra första månaderna 2009 har den globala besöksvolymen minskat med 8% jämfört med samma period 2008. Därmed har den negativa trend som startade under den andra hälften av 2008 fortsatt. I UNWTO's långsiktiga prognos väntas en årlig tillväxt av besöksvolymen med 4,1% fram till år 2020.
Även i Sverige är turistnäringen en viktig sektor, med omkring 2,9% av Sveriges samlade BNP och en sysselsättning motsvarande 160 000 helårsverken enligt Tillväxtverket.
Under 2008 ökade den totala turistkonsumtionen i Sverige med 6,3% till 244 miljarder. 153 miljarder av den totala konsumtionen avsåg svenskars
turistkonsumtion i Sverige under 2008. Svenskars konsumtion, uppdelad på privat- respektive affärsresande, visar på en ökning med 4,1% till 104,8 miljarder för privatresandet och en ökning med 7,5% till 48,2 miljarder för affärsresandet. 90,9 miljarder av den totala turistkonsumtionen utgjordes av utländska besökares konsumtion i Sverige. Siffran som inkluderar både privat- och affärsresenärer, motsvarar en ökning med 8,4% jämfört med 2007.
I samtliga fem världsdelar ägnar sig människor åt alpin utförsåkning. I Europa återfinns den största marknaden och årligen konsumeras här omkring 210 miljoner skiddagar (en dags utförsåkning med SkiPass räknas som en skiddag). Nordamerika är näst störst med ca 80 miljoner skiddagar per år. De största enskilda marknaderna utgörs av USA och Frankrike, med omkring 60 miljoner skiddagar per år. Norden, d v s Sverige, Norge och Finland, svarar för ca 18 miljoner skiddagar årligen.
Marknadstillväxten globalt ligger historiskt på ett par procent årligen. Variationerna mellan marknaderna är dock stora. Den kanske snabbast växande skidmarknaden återfinns i dagsläget i Östeuropa, både i antal skidåkare och i utveckling av nya skidorter. Relativt okända skidländer som Bulgarien och Polen dök upp i de svenska resebyråernas utbud för några år sedan. Ett av de länder där intresset för skidåkning ökar snabbt just nu är Ryssland, där vintersporter ökar med 20% årligen. Att den ryska orten Sochi står värd för vinter-OS år 2014 torde också bidra till ett ökat intresse och en ökning av investeringarna under de närmaste åren. I samtliga länder besöks anläggningarna huvudsakligen av skidåkare från det egna landet.
I USA och Kanada svarar andelen utländska åkare för knappt 5%. I länder som Japan, Sydafrika, Chile och Argentina är andelen utländska gäster mycket låg. Den högsta andelen utländska besökare återfinns i Alperna, där ca en tredjedel av alla utförsåkare kommer från utlandet. De branschledande företagen arbetar huvudsakligen lokalt, men under senare år har vissa gränsöverskridande samarbeten och förvärv skett. SkiStar har genomfört förvärv i Norge. I Frankrike har den börsnoterade koncernen Compagnie des Alpes (CDA) förvärvat skidanläggningar i både Schweiz och Italien. Ägandet av skidanläggningar är mycket fragmenterat, många är familjeägda och många företag är små. I Österrike domineras ägandet helt av privatägda mindre företag. I Italien finns ett starkt inslag av kreditinstitut i ägarbilden, i Schweiz och Frankrike finns några större företag med spritt ägande i aktiebolagsform varav ett par är publika och marknadsnoterade. I Japan ingår skidanläggningar och liftsystem vanligen
i större privatägda konglomerat, ofta
med tillhörande hotellverksamhet. I Sverige finns vid sidan av SkiStar bl a Strömma-gruppen med anläggningarna i Hemavan-Tärnaby och Riksgränsen. Den nordamerikanska marknaden skiljer sig inte från de övriga utan är också starkt fragmenterad, men sedan ett flertal år pågår en strukturomvandling mot allt större men färre företag. Bakom står möjligheterna till skalfördelar och behovet att skapa kritisk massa. Skalfördelarna finns inom såväl inköpssamordning, drift och underhåll, som inom marknadsföring och försäljning. Den kritiska massan byggs främst
upp genom förvärv av konkurrenter. Det handlar dels om att bygga volym och dels om att skapa kassaflöden tillräckliga för att balansera de ofta omfattande investeringarna i liftar, nedfarter och snösystem. En annan drivkraft i branschens strukturomvandling är företagens strävan att arbeta på flera olika geografiska platser för att därigenom minska väderberoendet. CDA har till exempel tagit ytterligare steg genom att investera i "varmvädertjänster" såsom golfanläggningar samt nöjes- och temaparker. Försök görs också i olika omfattning med att bredda produktutbudet, till att omfatta exempelvis skiduthyrningar och skidskolor, för att nå en större andel av gästernas totalkonsumtion.
Försäljningen av SkiPass ökade i samtliga nordiska länder under säsongen, främst till följd av goda snöförhållanden samt gynnsam kalendereffekt. Enligt SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation) ökade försäljningen av SkiPass i Sverige med 18% till 1 183 MSEK, exklusive mervärdesskatt, under vintern 2008/09 jämfört med säsongen innan. Den genomsnittliga prisökningen var 4%. Antalet skiddagar ökade från 6,7 miljoner till 8,3 miljoner. I Norge ökade den totala försäljningen av SkiPass med 11% till 966 MNOK. Prisökningen i Norge var i genomsnitt 4%. Det totala antalet skiddagar ökade från 6 miljoner till 7 miljoner. I Finland uppgick försäljningen av SkiPass till 44,1 miljoner Euro (44,2) och antalet skiddagar ökade från 2,6 miljoner till 3,0 miljoner.
Antalet skiddagar i USA minskade med 7% till 57 miljoner (61). På grund av det ekonomiska läget valde många att åka skidor på närliggande anläggningar för att undvika övernattning, samtidigt som skidorter med fler långväga gäster rapporterade kortare vistelser med färre övernattningar. Dock bör man understryka att flera skidorter påpekar att snö- och väderförhållanden har visat sig ha större påverkan på besöksstatistiken än ekonomiska faktorer. I Kanada minskade antal skiddagar något från 19 miljoner till 18,7 miljoner. I Nordamerika hänförs något mer än hälften av det totala antalet skiddagar till veckosluten, i linje med tidigare år. Andelen snowboardåkare uppgår till omkring en tredjedel. Stora lokala
avvikelser förekommer dock. Jämfört med Europa är andelen snowboardåkare i Nordamerika hög.
I Alperna ökade antalet skidåkare under den gångna säsongen. Alperna hade, tack vare flera kraftiga snöfall och gynnsamt klimat, en mycket fördelaktig säsong. I Frankrike till exempel kunde man avsluta säsongen med goda skidförhållanden då man under påsken hade flera snöfall. Under säsongen 2008/09 ökade det totala antalet skiddagar i Frankrike med 6% till 58,5 miljoner. I Österrike ökade antalet skiddagar med 4% till 57 miljoner. I Schweiz ökade antalet skiddagar med drygt 10% till 32 miljoner. I Tyskland, där man mäter antalet skidgäster istället, återhämtade man sig från förra säsongens minskning. Antalet gäster ökade med 14% till 4,9 miljoner. I likhet med Nordamerika och Norden svarar de största skidanläggningarna i Alperna för en majoritet av omsättningen. De 25 största anläggningarna beräknas svara för drygt 60% av branschens totala intäkter.
SkiStar konkurrerar om människors disponibla inkomst. Detta innebär att SkiStar i ett vidare perspektiv konkurrerar med branscher som sällanköpsvaror och heminredning. I resesegmentet konkurrerar SkiStar i första hand med sol- och badresor samt weekendresor till storstäder. Utbudet av denna typ av resor har ökat under den senaste tioårsperioden. En av förklaringarna kan vara att i motsats till den alpina skidindustrin har resebranschen låga inträdeströsklar vilket innebär en överetablering och därmed en pris- och marginalpress. Under den senaste säsongen har en svag svensk krona i kombination med finansiell turbulens generellt påverkat resebranschen negativt.
Inom den alpina skidindustrin utgörs konkurrenterna av andra alpina skidanläggningar i Skandinavien och Alperna. Statistik genom åren visar dock att andelen som väljer att åka utomlands för att åka skidor har varit i princip oförändrad. Dessutom har SkiStar starka och välkända varumärken och en stark distributionskanal i skistar.com, vilket på grund av ett ökande mediebrus blir allt viktigare. SkiStar har också tack vare sin starka finansiella ställning och höga kassaflöde, möjlighet att kontinuerligt investera i allt ifrån marknads- och försäljningssystem och serviceutbildningar
I samtliga fem världsdelar ägnar sig människor åt alpin utförsåkning.
| JÄMFÖRELSE RESEARRANGÖRER | SkiStar | Ticket | Resia |
|---|---|---|---|
| Försäljning, MSEK | - | 4 240 | 3 128 |
| Nettoomsättning, MSEK | 1 635 | 419 | 505 |
| Resultat, MSEK | 273 | -52 | 23 |
| Rörelsemarginal, % | 22 | neg | 10 |
| Anställda, st | 1 120 | 470 | 416 |
för medarbetarna, till nya moderna liftar och snösystem. Därigenom säkerställs att SkiStars alpindestinationer alltid håller en hög kvalitet jämfört med konkurrenterna. SkiStars destinationer har även god tillgänglighet till befolkningstäta områden genom geografisk närhet och prisvärda transportlösningar i form av tåg, flyg, buss och hyrbilar.
Det brittiska företaget Snow24 gör årligen en jämförelse av SkiPass-priserna över hela världen. Den visar att SkiStars SkiPass-priser står sig väl i den internationella konkurrensen. Generellt kan sägas att, jämfört med orter med ungefär motsvarande utbud mätt i liftkapacitet och antal kilometer pist, SkiPass-priserna i Schweiz, Kanada och USA är avsevärt högre. I Italien, Frankrike, Österrike och Tyskland är de ungefär lika eller något högre.
Resebranschen har under senare år genomgått en kraftig konsolidering. Då marginalerna för många resebolag är små, är en hög omsättning viktig för att ha tillräckliga resurser för reklam och marknadsföring. Konkurrensen om uppmärksamheten är stor. Internet är den enskilda
kanal som ökar snabbast, både avseende
Många resenärer eftersträvar enkelhet och överblick över vistelsens innehåll och kostnader. Att i god tid kunna planera och beställa sin resa blir viktigt för att få det man vill ha. Allt oftare förhandsbokas även tilläggsprodukter vid sidan av boende och resa. Ett exempel på detta är all inclusive som riktar sig till den prismedvetne resenären som vill slippa tänka på oväntade utgifter och bara koppla av.
En tydlig trend i resebranschen är att gästerna vill hinna med mer och få en större variation av upplevelser under sin semester. På SkiStars destinationer märks detta genom ett ökat utbud av aktiviteter, shopping och restauranger samt stora investeringar i exempelvis bad- och upplevelseanläggningar.
Allt fler skidanläggningar satsar på familjen som målgrupp. Det sker bland annat genom bredare och flackare nedfarter, större tillgänglighet med kortare avstånd mellan boende och backe, barnpassningsmöjligheter, skidskola, ungdomsaktiviteter kvällstid, längdåkningsspår, bekvämare boende och möjlighet till visst självhushåll. Samtidigt ersätts släpliftar med moderna stolliftar som är driftsäkra, bekväma och har en hög kapacitet.
Särskilt i USA arbetar skidbranschen med att bredda målgrupperna för att nå fler afro-amerikaner, amerikaner med spanskt ursprung, etniska minoriteter etc.
Investeringar i snösystem ökar i syfte att minska beroendet av väderleken. Med motsvarande målsättning investerar skidanläggningarna i Alperna i liftar och nedfarter på hög höjd, men även i Alperna ökar investeringarna i snösystem.
De ledande branschföretagen inom skidturismen breddar verksamheten till att också omfatta skidskolor, skiduthyrning samt försäljning av profilprodukter, skidkläder och utrustning.
Faktorer som mer fritid och en ökad disponibel inkomst är gynnsamma för turistbranschen i allmänhet. Dessutom ökar människors intresse för friskvård, utomhusaktiviteter och rekreation, vilket är gynnsamt för skidbranschen i synnerhet.
För Sveriges del kommer gruppen skidåkare i åldersgruppen 55+ sannolikt att öka då den första stora "skidgenerationen" lärde sig åka skidor på sjuttiotalet. I den gruppen åker många fortfarande skidor och planerar att fortsätta med det många år framöver. Under antagandet att lika många barn och ungdomar börjar åka skidor som tidigare år, så kommer den totala skidmarknaden i Norden att växa.
| Sälen |
|---|
| Åre |
| Trysil |
| Hemsedal |
| Vemdalen |
| Idre/Grövelsjön/Fjätervålen |
| Levi |
| Ruka |
NOK/SEK omräknat till kurs 1:05 för åren tom 99/00, 1:10 för 00/01, 03/04 och 04/05, 1:19 för 01/02, 02/03 och 08/09, 1:18 för 05/06, 1:13 för 06/07 samt 1:18 för 07/08. FIM/SEK omräknat till kurs 1:48 för åren tom 99/00 och 1:50 för 00/01. EURO/SEK omräknat till kurs 9:20 för 01/02 och 02/03, 9:10 för 03/04 , 9:45 för 04/05, 9:25 för 05/06 , 9:21 för 06/07, 9:40 för 07/08 samt 10:54 för 08/09.
Större delen av affärsområde Destinationernas verksamhet i Sverige drivs i moderbolaget SkiStar AB (publ). Affärsområde Fastighets verksamhet drivs under Fjällinvest AB, som ägs till 100% av SkiStar AB. Verksamheten inom affärsområde Destinationerna i Norge drivs under det helägda dotterbolaget SkiStar Norge AS. Verksamheten i Trysil drivs i Trysilfjellet Alpin AS och i Hemsedal i
Verksamheten är indelad i två affärs områden – Destinationerna och Fastighet
bolaget Hemsedal Skisenter AS. Samtliga dotterbolag inom koncernen ägs till 100%, utom Hammarbybacken AB som ägs till 91% av SkiStar AB.
SkiStars verksamhet är uppdelad i två affärsområden och fem stabsområden. Affärsområde Destinationerna består av fem verksamhetsområden: Sälen, Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil. Det andra affärsområdet är Fastighet. Ledningsgruppen har under verksamheten utgjorts av: Verkställande direktören, Ekonomi- och finansdirektören, Tekniska direktören, Marknads- och Försäljningschefen samt sex destinationschefer, en vardera i Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil och två i Sälen (Lindvallen/Högfjället respektive Tandådalen/Hundfjället).
För att dra nytta av SkiStars samlade resurser på bästa sätt och därmed få största möjliga effekt samlas ett antal funktioner under fem stabsområden;
Ekonomi/Finans/IR/CSR/Miljö
SkiStars arbete inom Human Resource presenteras på sid 20-21, inom Marknadsföring och Försäljning på sid 16-19 samt Miljö och CSR på sid 22-23.
Affärsområde Fastighet är verksamt sedan januari 2005. Affärsområdet har bl a till uppgift att skapa tillväxt i boende på SkiStars destinationer, skapa värdetillväxt i tillgångarna genom att utveckla dessa, tillsammans med destinationerna ta fram långsiktiga utvecklingsplaner för framtida investeringar, med Marknad/Försäljning bygga upp och utveckla SkiStar Vacation Club och ownership samt skapa affärsmöjligheter genom förvärv av befintligt boende och exploateringsmark. Affärsområde Fastighet organiseras under Ekonomioch finansdirektören. Mer information om Affärsområde Fastighet finns på sidan 46-47.
Affärsområde Destinationerna ansvarar för driften av SkiStars alpindestinationer och omfattar de strategiska produktområdena Utförsåkning/Lift/SkiPass, Logiförmedling, Skiduthyrning och Skidskola, vilka är grunden i SkiStars koncept. Affärsområdet presenteras på sidorna 34-35.
| Sälen | Åre | Vemdalen | Hemsedal | Trysil | S:a destinationer | Fastighet | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 | ||||||||||||||
| Netto omsättning |
586 | 523 | 345 | 330 | 162 | 145 | 248 | 220 | 292 | 262 | 1 633 | 1 480 | 2 | 3 |
| Övriga intäkter |
-1 | 4 | -2 | - | - | - | - | -2 | 1 | - | -2 | 2 | 11 | 46 |
| Rörelse intäkter |
585 | 527 | 343 | 330 | 162 | 145 | 248 | 218 | 293 | 262 | 1 631 | 1 482 | 13 | 49 |
| Rörelse kostnader |
-345 | -337 | -240 | -238 | -110 | -104 | -170 | -160 | -184 | -172 -1 049 | -1 011 | -6 | -8 | |
| Avskrivningar | -75 | -72 | -37 | -38 | -18 | -17 | -39 | -31 | -50 | -52 | -219 | -210 | - | - |
| Rörelse resultat |
165 | 118 | 66 | 54 | 34 | 24 | 39 | 27 | 59 | 38 | 363 | 261 | 7 | 41 |
| Rörelse marginal, % |
28 | 22 | 19 | 16 | 21 | 17 | 16 | 12 | 20 | 15 | 22 | 18 | 54 | 84 |
| Rörelseintäkter | 2008/09 | 2007/08 | +/- | +/-, % |
|---|---|---|---|---|
| SkiPass | 933 | 836 | 97 | 12% |
| Logi | 229 | 210 | 20 | 10% |
| Skiduthyrning | 157 | 147 | 9 | 6% |
| Skidskola | 52 | 47 | 5 | 11% |
| Sportbutiker | 69 | 55 | 13 | 24% |
| Fastighetsservice | 94 | 89 | 5 | 6% |
| Reavinster | 7 | 46 | -39 | -85% |
| Övrigt | 103 | 101 | 3 | 3% |
| S:a rörelsens intäkter | 1 644 | 1 531 | 113 | 7% |
| Rörelsekostnader | ||||
| Varor | -95 | -83 | -12 | 14% |
| Personal | -461 | -447 | -14 | 3% |
| Övrigt | -499 | -489 | -10 | 2% |
| S:a rörelsens kostnader | -1 055 | -1 019 | -36 | 4% |
SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.
Genom att leverera minnesvärda vinterupplevelser skapas värde för gäster, medarbetare och andra intressenter, vilket i sin tur skapar värde för aktieägarna.
För att möjliggöra en offensiv strategi och samtidigt balansera rörelserisken ska SkiStar ha en stark finansiell bas. Målsättningen är att soliditeten inte ska understiga 35%. Vid nuvarande räntenivå ska avkastningen på eget kapital uppgå till 15% och avkastningen på sysselsatt kapital till 10%. Målen är satta utifrån 3-månaders statsskuldväxlar där den genomsnittliga räntan under verksamhetsåret 2008/09 var 1,42%. Rörelsemarginalen ska långsiktigt överstiga 22%.
SkiStars mål för tillväxt är att den organiska tillväxten ska överstiga inflationen med minst 3% årligen. Därutöver kan tillväxt genom förvärv tillkomma. Inflationen i Sverige uppgick under verksamhetsåret till 1% och den organiska tillväxten för jämförbara verksamheter var 10%.
Det övergripande målet är att värdet på aktieägarnas kapital ska öka. Under verksamhetsåret 2008/09 har aktiekursen ökat med 28%. Stockholmsbörsens totalindex (OMXS) var under samma period oförändrat. Aktieutdelningen föreslås uppgå till 5:00 SEK (4:50). Samtliga finansiella mål har uppnåtts, vilket även framgår av tabellen på sidan bredvid. Information om koncernens resultatutveckling under verksamhetsåret återfinns på sid 12-13.
Välskötta produkter och tjänster ger en hög andel återkommande gäster. Dessa är i sin tur de bästa marknads förarna.
SkiStar ska vara ledande inom koncept, helhetssyn och utveckling
Arbetet med att förbättra tillgäng lighet, enkelhet och bekvämlighet för gästerna ska alltid vara i fokus.
Ökad förskottsförsäljning innebär att en större del av intjäningen säkras tidigt, redan innan säsongen startar, vilket innebär en lägre risk och ett utjämnat kassaflöde.
En ökad andel försäljning via webben innebär lägre försäljningskostnader samt utökat kundregister för bearbetning.
Ökat antal besökare på webben innebär möjlighet till merförsäljning.
De som köper en skidresa till SkiStars destinationer är kund hos SkiStar och gäst på aktuell destination.
Medarbetarna inom SkiStar besitter stor erfarenhet och kunskap om hur alpina skidanläggningar ska drivas. Genom möten mellan likartade befattningshavare på de olika destinationerna sker ett korsvist lärande. Genom att jämföra de olika anläggningarnas verksamheter och arbetsmodeller skapas förutsättningar för effektivare drift och stärkta gästrelationer och därmed ökad tillväxt samt lönsamhet.
| Mål | |||
|---|---|---|---|
| 37 | 36 | 39 | >35 |
| 11 | 10 | 8 | 10 |
| 21 | 15 | 14 | 15 |
| 22 | 20 | 17 | 22 |
| 9 | 11 | -5 | >3 |
| Utfall 2008/09 | Utfall 2007/08 | Utfall 2006/07 |
Hög tillgänglighet är ledord inom SkiStar, därför kan gästen boka hela sin vintersemester på skistar.com
| Destination | ||||
|---|---|---|---|---|
| Telefon | Webb | Agent | Kassa | |
| SkiPass | 4% | 23% | - | 73% |
| Logi | 31% | 54% | 11% | 4% |
| Transport | 46% | 47% | 6% | 1% |
| Skidhyra | 3% | 21% | 1% | 75% |
| Skidskola | 21% | 45% | 1% | 31% |
| Totalt | 14% | 34% | 4% | 48% |
| 52% | 48% |
| Åre | Vemdalen | Sälen | Hemsedal | Trysil | SkiStar totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sverige | 73 | 95 | 88 | 18 | 25 | 70 |
| Norge | 7 | 0 | 2 | 37 | 27 | 9 |
| Danmark | 3 | 1 | 10 | 30 | 33 | 12 |
| Finland | 5 | 1 | 0 | 1 | 1 | 2 |
| England | 2 | 2 | 0 | 3 | 1 | 1 |
| Storbritannien | 1 | 0 | 0 | 2 | 2 | 1 |
| Tyskland | 0 | 0 | 0 | 5 | 4 | 1 |
| Ryssland | 4 | 0 | 0 | 2 | 3 | 2 |
| Baltikum | 4 | 1 | 0 | 0 | 3 | 1 |
| Övriga | 1 | 0 | 0 | 2 | 1 | 1 |
Marknads- och försäljningsenheternas övergripande mål är att maximera beläggningsgraden på förmedlade bäddar samt maximera försäljningen av koncernens egna tjänster och produkter såsom SkiPass, skidhyra, skidskola och logi. Kostnadseffektivitet ska uppnås genom att distribution via skistar.com prioriteras. Dessutom ska försäljningsenheten arbeta för att säkerställa effektiva och prisvärda transportlösningar till samtliga destinationer, genom samarbeten med externa aktörer såsom charterarrangörer och transportörer.
SkiStars varumärkesportfölj består av destinationernas varumärken, de varumärken som är förknippade med olika resmål på destinationerna samt de gemensamma varumärkena skistar.com och SkiStar. Destinationsvarumärkena och skistar.com har den huvudsakliga kontakten med marknaden. Det är till destinationerna som gästerna åker för att få minnesvärda vinterupplevelser. skistar.com är namnet på företagets hemsida och står i första hand för researrangören som säljer och paketerar resan till respektive destination. På detta sätt kompletterar och stärker de olika varumärkena varandra och konsumenterna ses som gäster på destinationerna och kunder hos SkiStar.
SkiStars gäster kommer till största delen från de nordiska länderna, där Sverige, Norge och Danmark betecknas som hemmamarknader. Under den senaste vintersäsongen växte dessa marknader
totalt sett med 8%. I övrigt kommer gästerna framförallt från Finland, Ryssland, Baltikum, Norra Tyskland, England och Nederländerna (se tabell på sid 17). Andelen utländska gäster på destinationerna har stadigt ökat under de senaste åren. Totalt visade länder utanför SkiStars hemmamarknader en tillväxt på 13% under säsongen 2008/09. De marknader som ökade mest var Ryssland och Nederländerna.
SkiStars målgrupper kan segmenteras på många olika sätt, exempelvis geografiskt, åldersmässigt eller efter en rad andra parametrar. Målgruppssegmenteringen ser olika ut för de olika destinationerna eftersom alla har olika profil. Ytterligare information om varje destinations specifika målgrupper finns på sidorna 36-45. Samtliga SkiStars destinationer har dock en övergripande målgrupp, barnfamiljen, som är den största målgruppen på samtliga destinationer.
SkiStars strategi är att erbjuda varje enskild gäst en skräddarsydd vintersemester efter dennes specifika önskemål. Gästen kan välja mellan sex olika ressätt; egen bil, hyrbil, buss, tåg, flyg och båt eller en kombination av dessa, främst beroende på vilken destination han eller hon väljer. Transporterna kan i sin tur kombineras med tusentals olika boendealternativ i olika prisklasser, allt ifrån stuga med självhushåll till hotellrum med allt under samma tak. Dessutom har gästen tillgång till ett brett utbud av skidskola, skidhyra och
SkiPass. Gästen kan även välja hur lång semestern ska vara: weekend, kortvecka, vecka eller i vissa fall längre vistelser.
Hög tillgänglighet är ledord inom SkiStar, därför kan gästen boka hela sin vintersemester med resa, boende, skidskola, skidhyra och SkiPass på ett och samma ställe antingen via hemsidan skistar.com eller via telefon. Andelen webbokningar ökar kontinuerligt från år till år. Under verksamhetsåret 2008/09 uppgick andelen försäljning via webb till 34% (25) av den totala försäljningen. Sett enbart till logi kom hela 54% (46) av försäljningen från webbokningar.
Hög och jämn beläggningsgrad i boendet över hela vintersäsongen är grunden till hög lönsamhet. För att uppnå detta arbetar försäljningsenheterna aktivt med differentierad prissättning baserad på den underliggande efterfrågan och marknadsenheterna intensifierar arbetet med målgruppsanpassade event under lågsäsongveckor, såsom exempelvis studentveckor eller nyårsfirande för ryska gäster (det ryska nyåret infaller vecka 2).
SkiStar arbetar aktivt för att förmedla så många bäddar som möjligt. Vid försäljning av renoverade lägenheter/stugor genom Affärsområde Fastighet så medföljer ett kontrakt som ger SkiStar rätt att hyra ut lägenheten/stugan ett visst antal veckor per år. Gentemot befintliga ägare arbetar SkiStar aktivt genom att erbjuda en rad mervärden för den som lämnar sin stuga/lägenhet till uthyrning.
För att kunna säkerställa en hög beläggningsgrad i boendet måste det vara enkelt för gästerna att resa till destinationerna. Därför jobbar SkiStar aktivt med att säkra tillgången av prisvärda transporter till våra destinationer via externa partners. SkiStar har exempelvis samarbeten med rederier i Danmark och Tyskland, charterbolag i Ryssland, England och Holland samt resebyråer på samtliga utlandsmarknader. SkiStar samarbetar även med en rad transportörer inom flyg, tåg, buss och hyrbil på
Samtliga SkiStars produkter kan bokas och betalas i förväg. Förskottsförsäljningen varierar från produkt till produkt. För gästerna är det enklare och bekvämare att boka och betala i förskott. Har gästen exempelvis köpt sitt SkiPass i förskott kan vintersemestern starta direkt i liften på morgonen. För SkiStars vidkommande innebär en hög andel förskottsförsäljning bland annat ett förbättrat kassaflöde, en större möjlighet till optimering, en konkurrensfördel inom de segment där lokal konkurrens på destinationerna finns, ett minskat väderberoende samt en lägre finansiell risk. Under 2008/09 ökade andelen förskottsförsäljning med 4
procentenheter till 52% (48) och var därmed, för första gången, större än försäljningen på plats på destinationerna. Detta trendbrott beror framför allt på införandet av en differentierad SkiPassprissättning som innebär att SkiPass alltid är billigast vid förskottsköp via webben.
Under de senaste åren har SkiStar aktivt satsat på att öka merförsäljningen av produkter vid sidan av logi, d v s SkiPass, skidhyra, skidskola, avbeställningsskydd och försäkringar. Exempel på åtgärder för att stimulera merförsäljning är;
Återkommande gäster Att verka för att gäster återkommer är viktigt för SkiStars lönsamhet eftersom marknadsföringskostnaden för en återkommande gäst är mycket lägre jämfört med kostnaden för att nyrekrytera en gäst.
Försäljningen sker via fyra kanaler; webb, telefon, i kassor på destinationerna samt via återförsäljare (agenter). Försäljningen via de tre första kanalerna, den s k egenförsäljningen, utgör 96%. Andelen webbokningar ökar stadigt, under 2008/09 var andelen 34% (25) vilket motsvarar en ökning med 9 procentenheter jämfört med säsongen innan. Satsningarna på att förbättra och förenkla bokningsflödena på skistar.com fortsatte under säsongen. Framförallt utvecklades bokningsdialogerna för SkiPass och skidhyra. Hemsidan skistar.com har över 10 miljoner besök under ett år. Störst är trafiken under januari då antalet besök per vecka är närmare 500 000.
Som en följd av det ökade antalet webbokningar minskade antalet telefonbokningar med 10% under 2008/09. Från och med april 2009 lägger SkiStar ut alla inkommande telefonbokningar till en extern callcenterpartner som säljer samtliga SkiStars produkter och tjänster. 4% av SkiStars försäljning sker via återförsäljare; researrangörer och trans-
Skandinaviens 5 största skidorter. Hitta din egen favorit » VINTERSEMESTER FÖR ALLA SMAKER
portörer. Dessa är framför allt betydelsefulla på marknader utanför Sverige och Norge. Prioriterade utlandsmarknader för SkiStars vidkommande är Danmark, Finland, Storbritannien, Holland, Ryssland, Baltikum och Norra Tyskland.
SkiStars marknadsföring syftar till att lyfta fram det som kännetecknar varje destination, för att visa gästerna det breda sortimentet. Ett gemensamt, grafiskt, ramverk framhäver vår distributionskanal skistar.com och visar destinationernas tillhörighet till SkiStarfamiljen.
SkiStar kommunicerar kontinuerligt med de gäster som tidigare besökt SkiStars destinationer. Via mailutskick informeras t ex om olika erbjudanden, rabatter och prisvärda perioder. Även den som bokat en kommande resa till någon av destinationerna erhåller mailutskick. Dessa syftar till att förenkla gästens förberedelser inför vintersemestern så att mer tid skapas för gemenskap och aktiviteter på plats. Efter vistelsen ges gästen möjlighet att tycka till om sin vistelse via en mailenkät.
Både befintliga och potentiella gäster kan nås av SkiStars marknadsföring
t ex via TV-reklam, annonser i tidningar, på Internetsajter och genom utomhusreklam. En kanal som får allt större betydelse, både på hemma- och utlandsmarknaderna, är s k sökordsmarknadsföring på Internet. När intresserade söker på ämnen och ord som är relaterade till SkiStar, SkiStars destinationer, vintersemester m m ska de hitta SkiStar på webben så tidigt som möjligt.
Oavsett vilken marknadsföringskanal som används och vem marknadsföringen riktar sig till, uppmanas alltid betraktaren att besöka skistar.com för mer information och bokning.
Portalen skistar.com, en marknads- och försäljningskanal.
Bannerannonsering på nätet.
Reklambroschyr som distribuerats som tidningsbilaga i Sverige och Danmark.
SkiStar ska ha en företagskultur som präglas av lärande, hög prestation, omtanke, gästfokus och stolthet. Medarbetarna ska ha en förändringsvillig attityd.
Genom företagskulturen ska medarbetarna känna en hög grad av frihet och engagemang att förbättra och förnya. För att uppnå detta krävs att ledarna verkar som föredömen utifrån värderingarna, vilket i sin tur styr medarbetarna mot organisationens värderingar. SkiStar arbetar med olika program för att ständigt förbättra gästservicen.
Återkoppling till gästernas upplevelse är en källa till förbättring av servicearbetet. SkiStar har därför byggt upp ett verktyg för att mäta hur gästerna upplever att medarbetarna följer SkiStars värderingar. Resultatet redovisas digitalt i form av en måltavla. Måltavlan genomförs under hela vintersäsongen och uppföljning av resultaten sker löpande.
Motiverade och nöjda medarbetare ger bättre service än oengagerade och missnöjda medarbetare. Bra service är en av de viktigaste anledningarna till att en gäst återkommer till någon av SkiStars destinationer, eftersom en
stor del av gästens upplevelse utgörs av det bemötande som gästen får. Nöjda återkommande gäster är grunden till SkiStars lönsamhet.
Delägarskap är också en viktig motivator, därför har ett antal konvertibelprogram genomförts för att öka medarbetarnas engagemang i bolagets utveckling. Det senaste programmet genomfördes under hösten 2007 efter verksamhetsårets utgång och omfattar 30 MSEK som kan konverteras till högst 250 000 B-aktier. Konvertibeln löper till 2012 och konverteringskursen uppgår till 138 SEK. Konvertibelprogrammet övertecknades kraftigt.
En positiv företagskultur värderas högt av arbetssökande, vilket bekräftas av interna intervjuer i SkiStars organisation. En arbetssökandes personliga värderingar ska matchas med SkiStars värderingar för att upplevelsen ska bli positiv för gäst, medarbetare och organisation. Inför varje säsong genomförs närmare 2 500 anställningsintervjuer och uppemot 1 700 personer, inklusive återkommande säsonganställda, rekryteras. En genomarbetad rekryteringsplan är därför ett av de strategiska verktyg som finns för att bygga en stark företagskultur. SkiStar har tagit fram ett webbaserat rekryteringsverktyg som bygger på bolagets värderingar. Verktyget gör
rekryteringen kostnadseffektivare och kvalitén på urvalsprocessen ökar. Till säsongen 2009/10 sökte över 12 000 personer arbete på någon av SkiStars destinationer.
En sund och säker arbetsmiljö för SkiStars medarbetare är en förutsättning för att kunna erbjuda gästerna minnesvärda vinterupplevelser i en trygg och säker fjällmiljö. SkiStar har en uppbyggd arbetsmiljöorganisation på varje destination, som arbetar i förebyggande syfte med att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön, genom exempelvis skyddsronder och inspektioner samt utarbetande av arbetsmiljöplaner.
Det finns även en väl utvecklad krisorganisation på respektive destination med specialutbildade krishanterare. Under det gångna året har det genomförts flera krisövningar för att bibehålla en hög beredskap. Om en krissituation eller olycka uppstår ska SkiStar med hjälp av beprövade rutiner och utbildade medarbetare kunna ge ett professionellt och omtänksamt omhändertagande av drabbade för att minska onödigt lidande. Detta gäller såväl för våra gäster, som för våra medarbetare och andra intressenter. I en kris ska organisationen alltid i första hand ta hand om de skadelidande och deras anhöriga och i andra hand se till att upprätthålla förtroendet för SkiStar.
500
04/05 05/06 06/07 07/08 08/09
50-59
40-49
60 20-29
30-39
1000 1500 2000 TSEK NETTOOMSÄTTNING per anställd, TSEK MEDELANTAL ANSTÄLLDA PERSONER
SkiStar bedriver jämställdhetsarbete i samverkan med de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna. En jämställdhetsgrupp hanterar utvecklingsfrågor. SkiStars Jämställdhetsplan har blivit granskad och godkänd av Jämo. Inga osakliga löneskillnader har kunnat konstateras.
Medelantalet anställda ökade under verksamhetsåret 2008/09 med 20 personer (2%) till 1 120 (1 100) personer. Medarbetarnas fördelning på olika destinationer framgår av cirkeldiagrammet nedan. Sjukfrånvaron bland de anställda i moderbolaget uppgick till 2,8% (3,1). Genomsnittsåldern bland fast anställd personal uppgick till 43 år (43) och den genomsnittliga anställningstiden bland fast anställd personal uppgick till 9 år (10). Av det totala antalet anställda var
38% (38) kvinnor. Nettoomsättningen per anställd ökade med 8,3% till 1 460 TSEK (1 348). Antalet fast anställd personal var den 31 augusti 422 (418) personer och personalomsättningen bland fast anställd personal visar att 36 (28) påbörjat och 32 (36) personer avslutat sin anställning i SkiStar. Under högsäsong hade SkiStar totalt 2 370 (2 312) anställda. Andelen fast anställd personal med högskoleutbildning var den 31 augusti 2009 16% (16) och SkiStars investering i kompetensförnyelse uppgick under verksamhetsåret till 4 MSEK (7). Den största delen av kompetensförnyelsen utgörs av interna utbildningar.
tagande. Till grund för riktlinjerna ligger en intressentanalys, där intressenter samt deras förväntningar och krav på SkiStar kartlagts, i kombination med SkiStars ambitioner inom området.
De riktlinjer som SkiStar har antagit innebär att SkiStar ställer sig bakom värdegrunderna i FNs Global Compact och dess tio principer om socialt företagaransvar. Principerna omfattar regler om respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga regler – inklusive regler mot barn- och tvångsarbete – korruptionsåtgärder samt miljöregleringar. SkiStar ska, så långt bolaget förmår, bidra till att förbättra de ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållandena genom en öppen dialog med relevanta intressegrupper i samhället. SkiStar stödjer därför FN:s Millennieutvecklingsmål. SkiStar stödjer och respekterar bevarandet av internationellt påbjudna mänskliga rättigheter. SkiStar ska försäkra sig om att inte på något sätt medverka till, dra fördel av eller underlätta kränkningar av mänskliga rättigheter som begås av andra.
Lokalt engagemang Eftersom SkiStar i huvudsak är verksamt i glesbygd, innebär detta att SkiStar i många fall är en dominant arbetsgivare lokalt. Således är ett lokalt samhällsengagemang viktigt för SkiStar. Därför driver och sponsrar SkiStar många lokala initiativ och aktiviteter.
Genom systematiskt förbättringsarbete ska gästen uppleva SkiStar som det miljöriktiga valet
SkiStar arbetar efter en Code of Conduct som fastställts av bolagets styrelse. Den innehåller affärsetiska riktlinjer och policies och omfattar allt från arbetsmiljö och jämställdhet till representation och hantering av insiderinformation. Detta avsnitt kommer att i första hand ägnas åt miljö, klimat och socialt ansvarstagande.
Miljöfrågan i allmänhet och klimatfrågan i synnerhet har kommit allt mer i fokus under de senaste åren. Miljöhänsyn har alltid varit centralt för SkiStar eftersom miljön påverkar verksamheten och är en viktig del av gästens upplevelse.
SkiStar ska beakta miljön i all verksamhet i sin strävan att skapa minnesvärda vinterupplevelser. Genom systematiskt förbättringsarbete ska gästen uppleva SkiStar som det miljöriktiga valet. SkiStars destinationer ska:
SkiStar har som målsättning att bedriva en miljöanpassad verksamhet med så låg energiförbrukning som möjligt. Det innebär att SkiStar eftersträvar att effektivisera sin energianvändning och hålla den på lägsta nivå i förhållande till verksamheten. Snötillverkning, drift av fastigheter och liftar är energikrävande processer. För att uppnå energieffektivisering ska SkiStar systematiskt kartlägga och analysera energianvändningen, driva processer med så låg energianvändning som är ekonomiskt rimligt, fokusera på effektiv energianvändning vid nyinvesteringar, synliggöra energianvändningen för enskilda medarbetare och tillsammans med dem komma fram till hur man kan påverka energianvändningen utan att försämra produktens kvalitet, använda förnyelsebar energi så långt som möjligt och med god marginal följa lagar och krav som berör verksamheten inom energiområdet.
SkiStar följer upp de utsläpp av koldioxid (CO2) som verksamheten ger upphov till. SkiStars utsläpp av koldioxid (i ton) i förhållande till omsättning (miljoner SEK) finns redovisade i diagrammet på nästa sida. På nästa sida återfinns även en tabell med CO2-utsläppens fördelning i olika kategorier.
Eftersom SkiStars verksamhet är geografiskt spridd innebär detta frekventa resor för medarbetarna vid destinationsöverskridande möten. SkiStar arbetar aktivt med att ersätta en så stor andel som möjligt av fysiska möten med andra alternativ. SkiStar har genom egna telefon- och IT-system samt videokonferensutrustning på samtliga destinationer möjlighet att sätta upp egna telefon-, webb- och videokonferensmöten. Under verksamhetsåret har CO 2-utsläppen från resor minskat med 38% till 78 ton CO 2, vilket till stor del beror på ökat antal möten via telefon, webb och video.
SkiStar fortsätter kontinuerligt att fasa ut tvåtaktsskotrar. Inför kommande säsong återstår endast ett fåtal 2-taktsskotrar och dessa kommer att ersättas med 4-taktsskotrar till säsongen 2010/11. De nya snöskotrarna med fyrtaktsmotorer innebär en minskning av både CO 2-utsläpp och bullernivå, vilket förbättrar miljön både för gäster och medarbetare. Erfarenheter visar att en 4-taktsskoter släpper ut drygt 200 kg mindre CO 2 på en vinter jämfört med en 2-taktsskoter. Merparten av alla snöskotrar drivs även med alkylatbränsle, som är ett renat drivmedel. Alkylatbränslet är dyrare än bensin, men innebär samtidigt att avgaserna innehåller en mindre andel giftiga ämnen.
SkiStar provar också ett navigationssystem till pistmaskiner för att effektivisera körningen så mycket som möjligt. Testerna kommer att fortsätta även den kommande säsongen.
CO 2-utsläppen från bränsle och drivmedel uppgår till 5 401 ton, vilket motsvarar en ökning på 10% jämfört med föregående års redovisning. En lång och snörik vinter samt större yta för preparering medförde utökat användande av pistmaskinerna.
SkiStar köper i möjligaste mån el och värme baserad på förnybar energi. En av de mest energikrävande delarna av verksamheten är snötillverkningen. Därför arbetar SkiStar kontinuerligt med att uppgradera snösystemen till modernare, effektivare och energisnålare system. De nyare systemen använder bara en femtedel så mycket energi som de gamla vid snötillverkning vid 3-5 minusgrader. På de svenska destinationerna har SkiStar även ett energiledningssystem avseende snötillverkningen. Den 22 augusti 2006
| 08/09 | 07/08 | |
|---|---|---|
| Drivmedel/bränsle | 5 401 | 4 871 |
| Resor | 78 | 127 |
| Värme | 77 | 97 |
| Transporter | 48 | 46 |
| El* | 0 | 0 |
| Drivmedel/bränsle | |
|---|---|
| lesor | |
| / ärme | |
| ransporter | |
| : * | |
| iumma |
23
* Samtliga destinationer använder fr o m 2007/08 Förnyelsebar el, Bra Miljöval och EPD Vatten eller motsvarande miljömärkning.
godkändes Energiledningssystemet av Lloyd's Register Quality Assurance i enlighet med standarden för energiledningssystem, SS 62 77 50. Som ett led i satsningen på förnybar energi är SkiStar 6-procentig delägare i Dala Vindkraft Ekonomisk Förening, ett av Sveriges största vindkraftkooperativ, vilket möjliggör köp av vindkraft. SkiStar är också 2-procentig ägare i Dala Vind AB som bygger, säljer och även driver egna vindkraftverk med syfte att genom klimatneutral elproduktion vara en betydande aktör inom Dalarnas kommuner och bidra till att klimatmålen för kommunerna, Dalarnas län, Sverige och EU kan uppnås. SkiStar har även, tillsammans med andra investerare, byggt ett värmeverk med tillhörande kulvertsystem i Lindvallen, Sälen, för att tillgodose det energibehov som finns i fastigheterna. Biobränsleförsörjningen sker lokalt. Investeringen är ett led i att minska bolagets negativa klimatpåverkan. Långt gångna planer finns för att återvinna spillvärme från kompressorer vid snötill-
verkning och återföra denna energi till
fjärrvärmenätet. I samband med utbyggnaden av Hemsedal Fjellandsby i Hemsedal, byggdes under 2008 en biovärmecentral som ska förse boendeområdet med all nödvändig framtida uppvärmning. Projektet är ett samarbete mellan SkiStar, Hemsedals kommun och intressenter på orten. SkiStars ägarandel är 17%. Hemsedal Alpin Lodge, som invigdes i december 2008, är den första byggnaden som får sin uppvärmning från biovärmecentralen. Primär värmekälla är pellets, med gas som reservkälla. Den norska energifonden ENOVA har lämnat investeringsbidrag till biovärmecentralen.
Boende byggs kontinuerligt på fjällanläggningarna. Dessa byggs i möjligaste mån av lokala byggföretag med lokalt anskaffat kretsloppsmaterial. Att bygga naturnära boende innebär även en strävan mot att återskapa den exploaterade markytan runt husen. Befintlig vegetation sparas och återläggs och träd i husens omgivning skyddas under byggtiden. Den största andelen nybyggt boende är numera liftnära så kallat "Ski In – Ski Out". Detta innebär att gästen inte behöver ta bilen till backen under semestern, vilket innebär färre transporter på destinationerna. Dessutom arbetar SkiStar kontinuerligt med att förebygga erosion i backarna genom vattenfördämningar och etablering av vegetation.
Riktlinjer för socialt ansvarstagande behandlas i bolagets Code of Conduct och i bolagets policy för socialt ansvars-
Den övervägande delen av SkiStars intäkter genereras under perioden december – april. SkiStars verksamhet är väl anpassad till säsongvariationerna, inte minst arbetskraftsmässigt. Huvuddelen av vinterbokningarna sker före säsongen. Med en ökad andel försäljning i förskott tidigareläggs affärsavslut, vilket i sin tur minskar risken i verksamheten.
Antalet besökande gäster på SkiStars destinationer påverkas till viss del av väderförhållanden och snöläge. En sen vinter och svag tillgång på natursnö dämpar efterfrågan. Dock begränsas verksamhetsrisken genom att drygt 79% (78) av liftkapaciteten på SkiStars destinationer säkras med snö från snö-
tillverkningssystem. Följderna av växthuseffekten har debatterats flitigt under senare år. De flesta forskare är överens om att vi har en global uppvärmning, men att det är mycket svårt att förutsäga de regionala och lokala effekterna av denna, vilket innebär att vissa regioner kan få en oförändrad eller till och med sjunkande temperatur. Ett mildare klimat kan på lång sikt innebära kortare vintersäsonger, med senare vinter och tidigare vår. Skulle SkiStars destinationer exempelvis börja säsongen en vecka senare och sluta en vecka tidigare skulle resultatet endast påverkas marginellt, då flertalet gäster besöker destinationerna mellan julveckan och mitten av april. Koncernens väderrisker har även minskats genom att destinationerna är geografiskt belägna på olika platser med olika väderförutsättningar och typer av klimat. SkiStars destinationer utvecklar
i snabb takt sina snötillverkningssystem för att på både kort och lång sikt säkerställa bra skidåkning för gästerna under hela vintersäsongen.
Förändring av människors disponibla inkomst påverkar den privata konsumtionen, som i sin tur har en påverkan på människors möjligheter att resa på vintersemester. SkiStars historiska försäljnings- och resultatutveckling visar att företaget kunnat parera svängningar i konjunkturen väl. En stor del av SkiStars gäster är familjer som i hög grad återkommer år efter år och där vintersemestern har hög prioritet. Beroendet av konjunkturen i Sverige minskas av att verksamheten också bedrivs i Norge samt att en ökande andel av koncernens gäster kommer från andra länder.
Sol- och badresor samt weekendresor till storstäder betraktas som huvudkonkurrenter till SkiStar, men även andra branscher konkurrerar om människors disponibla inkomster, såsom sällanköpsvaror och investeringar i hemmet. Övriga konkurrenter utgörs av andra alpina skidanläggningar i Skandinavien och Alperna. Den alpina skidindustrin har höga inträdeströsklar, vilket begränsar konkurrensen. Genom omfattande investeringar i serviceinriktade medarbetare, ledarskap, moderna liftar och snösystem, IT, restauranger m m, håller SkiStars alpindestinationer en hög kvalitetsnivå, där gästernas vinterupplevelse och komfort dessutom höjs varje år.
SkiStars destinationer har god tillgänglighet till befolkningstäta områden genom geografisk närhet och prisvärda transportlösningar i form av tåg, flyg, buss och hyrbilar. SkiStars kunder har hög tillgänglighet till SkiStars produktoch tjänsteutbud via onlinebaserade marknads- och försäljningssystem, vilka förenklar bokningsprocessen för kunden. Andra viktiga konkurrensfaktorer är en stark finansiell ställning, kända och attraktiva varumärken samt starkt kassaflöde.
SkiStars strategi för tillväxt omfattar i första hand bättre utnyttjande av de befintliga destinationerna samt utveckling av produkt- och tjänsteutbudet. I andra hand skapas tillväxt genom förvärv eller arrende av andra skidanläggningar. Samtliga förvärv som SkiStar genomfört har utvecklats väl och har i stor utsträckning bidragit till SkiStars framgångsrika utveckling. Under 1997 förvärvades Tandådalen & Hundfjället AB, 1999 Åre Vemdalen AB, 2000 Hemsedal Skisenter AS och 2005 Trysilfjellet Alpin AS. SkiStars utvecklade och väl beprövade koncept för att driva alpindestinationer är en god förutsättning för fortsatt framgångsrik expansion.
Alpindestinationernas lönsamhet är beroende av antalet disponibla bäddar och dess beläggningsgrad. För SkiStar är det viktigt att ha kontroll över en stor bäddkapacitet för att optimera beläggningen genom att följa förändringar i efterfrågan och sätta rätt priser på boendet under alla delar av säsongen. SkiStar arbetar aktivt för att öka antalet bäddar på destinationerna samt att utöka andelen som förmedlas genom
SkiStars försorg. Det är även viktigt att äldre stugor och lägenheter moderniseras för att behålla en hög efterfrågan. Nyinvesteringar i stugor och lägenheter genomförs, förutom av SkiStar, främst av externa intressenter eller av delägda bolag. Attraktionskraften i SkiStars destinationer drar till sig investeringsvilligt kapital, vilket leder till en långsiktig tillväxt av turistbäddar och utveckling av olika boendealternativ.
Lönekostnaderna är företagets enskilt största kostnadspost. SkiStars fortsatta framgångar är beroende av motiverade och engagerade medarbetare. För att behålla nyckelpersoner arbetar SkiStar med ledarutveckling och incitamentsprogram, bl a har personalen erbjudits att köpa konvertibla skuldebrev, både år 2003 och 2007, för totalt 55 MSEK. Företagsledningen i SkiStar ägde den 31 augusti 2009 tillsammans 607 188 B-aktier i bolaget.
För att öka effektivitet, medvetenhet och engagemang bland de anställda arbetar SkiStar med ledarskapsfrågor. Medarbetarnas servicenivå gentemot gästerna är en viktig del i gästens totala upplevelse. En risk är därför att möjligheten att rekrytera kvalificerade säsongmedarbetare minskar under högkonjunktur, när arbetslösheten är låg.
SkiStar arbetar aktivt med säkerhetsfrågor genom att identifiera och åtgärda olycksrisker och proaktivt arbeta med arbetsmiljöfrågor. På samtliga destinationer genomförs kontinuerligt riskanalyser för att säkerställa försäkringsskyddet och minimera olika typer av risker. SkiStar har även en genomgripande krisplan för att bolaget ska ha bra beredskap vid eventuella olyckor och händelser.
De inhemska valutornas rörlighet gentemot andra valutor påverkar människors resvanor och kan därmed påverka antalet gäster på SkiStars alpindestinationer. Koncernen påverkas även av relationen mellan den svenska och den norska kronan. SkiStar valutasäkrar inte den norska verksamheten. Inköp av exempelvis liftar och pistmaskiner sker från utlandet och dessa priser påverkas vid förändring av valutakurser.
Den alpina skidbranschen fordrar stora kapitalinvesteringar för att behålla och öka konkurrenskraften. SkiStar har ett starkt kassaflöde som gör att investeringarna till största del kan finansieras med egna medel. Skulle ränteläget bli högt kan kassaflödet användas till att i snabbare takt amortera av lån för att därigenom minska den finansiella belastningen. Den externa upplåningen sker idag endast i de lokala valutorna SEK och NOK. Lånestocken omfattar endast kortfristig räntebindning.
SkiStars verksamhet förbrukar stora mängder el. Förändringar i elpriset påverkar därför koncernens kostnader och resultat. Enligt beslutad policy ska huvuddelen av koncernens elförbrukning låsas till fast pris eller lokalpris. Elpriserna för säsongen 2008/09 hade till ca 50% låsts till fast pris och lokala elproducenter levererade ca 40% av koncernens elförbrukning till lokalpris som understiger marknadspriset på elbörsen Nordpool. Detta lokalpris har en betydligt mindre rörlighet än marknadspriset, varför dessa volymer inte prissäkras. Ca 15% av 2009/10 års förväntade elförbrukning påverkas direkt av fluktuationer i marknadspriset.
Under nästa verksamhetsår beräknas drygt 1,5% av SkiStars totala energibehov komma från vindkraftverk i Dalarna som SkiStar är delägare i. SkiStar har tillsammans med andra investerare byggt ett värmeverk i Lindvallen, Sälen, vilket ska hjälpa till att tillgodose energibehovet i Lindvallens större fastigheter. Värmeverket drivs med lokalt producerat förnyelsebart skogsbränsle.
Många av SkiStars gäster åker egen bil till destinationerna. Dessa resvanor påverkas av bensinprisnivån och tjänstebilsbeskattningen. Alpindestinationernas närhet till befolkningstäta områden samt andra resealternativ, såsom tåg, minskar negativa konsekvenser av höjda bensinpriser.
Förändringar i lagar och förordningar som berör SkiStars verksamhet kan givetvis påverka verksamhet och resultat. En skatteutredning föreslår att reglerna om inkomstskattefrihet för verksamhet bedriven på specialtaxerade
SkiStars verksamhet är väl anpassad till säsongvariationerna
fastigheter tas bort. Reglerna används idag inom SkiStars svenska verksamhet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. SkiStar har ej fastställda outnyttjade underskottsavdrag om ca 800 MSEK som kan nyttjas från 2010/11 om skattefriheten från specialtaxerade fastigheter tas bort.
Kammarrätten har tidigare beslutat att SkiStar i Sverige ska erlägga arbetsgivaravgifter för medarbetarnas tjänste-SkiPass, trots att medarbetarna behöver SkiPassen för att kunna utöva sitt arbete. SkiStar överklagade detta beslut till Regeringsrätten som inte meddelade prövningstillstånd. Som en följd av detta anser Skatteverket att de medarbetare som erhåller SkiPass i sin tjänsteutövning ska förmånsbeskattas till ett värde som motsvarar fullt marknadsvärde. SkiStar har inlett en diskussion med Skatteverket om rimligheten i detta. Under verksamhetsåret 2008/09 har SkiStar reserverat 10 MSEK för en förlorad tvist i Högsta Domstolen. SkiStar har med anledning av tvisten ansökt om prövningstilstånd hos Regeringsrätten. SkiStar har vidare regressrätt mot annat företag. Tvisten kan komma att kosta
SkiStar ytterligare ett par MSEK under verksamhetsåret 2009/10. I övrigt är SkiStar idag inte inblandat i någon tvist som bedöms ha någon väsentlig påverkan på bolagets resultat och ställning.
I nedanstående känslighetsanalys beskrivs hur koncernens resultat påverkas vid förändringar i några för koncernen viktiga variabler. Antagandena om resultatpåverkan genom förändring av beläggningsgrad utgår ifrån samtliga förmedlade objekt och avser endast dess påverkan på försäljning av SkiPass. Förändring av övriga intäktsslag bedöms i känslighetsanalysen att tas ut av ökade respektive minskade kostnader. Vid beräkning av känsligheten av en elprisförändring har endast hänsyn tagits till den del av elförbrukningen som direkt påverkas av förändringar av marknadspriset. Samtliga räntor är rörliga och en förändring av ränteläget har därför en direkt effekt på räntekostnaderna.
SkiStar har sedan tidigare beslutat att inte lämna resultatprognoser. Istället lämnas i delårsrapporter information om aktuellt bokningsläge.
| KÄNSLIGHETSANALYS | ||
|---|---|---|
| Förändring | Resultatpåverkan | |
| Beläggning | +/-10% | +/-47 MSEK |
| SkiPasspriser | +/-10% | +/-93 MSEK |
| Ränta | +/-1% | -/+18 MSEK |
| Lönekostnader | +/-10% | -/+45 MSEK |
| Marknadspriset på el | +/-10 öre | -/+1 MSEK |
| Valuta NOK/SEK | +/-10% | +/-6 MSEK |
B-aktien är noterad på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm. Aktien noterades den 8 juli 1994 på dåvarande Stockholmsbörsens OTC-lista. Vid noteringstillfället var aktiekursen, justerat för genomförda aktiesplitar, 9 SEK.
Den 31 augusti 2009 var aktiekapitalet 19 594 014 SEK fördelat på 39 188 028 aktier, varav 1 824 000 A-aktier med 10 röster per aktie och 37 364 028 B-aktier med vardera en röst per aktie. Alla aktier har lika rätt till utdelning. Vid extra bolagsstämma i september 2007 beslutades att uppta ett nytt konvertibelt förlagslån om 30 MSEK genom emission av 250 000 konvertibler, samt godkänna överlåtelse av konvertiblerna till SkiStars anställda. Genom konvertering kan bolagets aktiekapital komma att öka med högst 125 000 SEK motsvarande 250 000 aktier av serie B. Full teckning respektive konvertering av förlagslånet motsvarar en utspädning med ca 0,6% av aktiekapitalet och 0,4% av rösterna i bolaget. Konverteringskursen uppgår till 138 SEK och konvertering är tilllåten från den 1 september 2008.
Under verksamhetsåret 2008/09 ökade aktiekursen med 28% till 111 SEK. Stockholmsbörsens totalindex (OMXS) var under samma period oförändrat. Sedan börsintroduktionen 1994 har kursen ökat från 9 SEK till 111 SEK. Under samma period har utdelning lämnats med 31,68 SEK per aktie inklusive av
styrelsen föreslagen utdelning om 5:00 för verksamhetsåret 2008/09. Under perioden 1 september 2008 – 31 augusti 2009 omsattes på Stockholmsbörsen 4 351 022 (5 792 237) aktier i SkiStar till ett värde av 360 MSEK (599). Omsättningshastigheten uppgick till 12% (16) jämfört med 105% för Stockholmsbörsen totalt. Lägsta betalkurs var 57:75 SEK noterad den 24 oktober 2008 och den högsta betalkursen var 112:75 SEK noterad den 28 augusti 2009. Den 31 augusti 2009 uppgick SkiStars börsvärde till 4 350
MSEK (3 409).
SkiStars B-aktie hade den 31 augusti 2009 ett betavärde på 0,51. Betavärdet baseras på aktiens betalkurser under de senaste 24 månaderna och anger hur mycket aktiekursen fluktuerat i förhållande till börsindex. Om en aktie har samma kursvariation som börsindex är aktiens betavärde 1,0 och vice versa. SkiStar-aktiens betavärde på 0,51 innebär således att aktien uppvisar mindre kurssvängningar än börsen i genomsnitt.
Den 31 augusti 2009 var antalet aktieägare 15 044 st (11 055), vilket innebar att antalet ägare under senaste verksamhetsåret ökat med 3 989 st (36%). De tio största aktieägarna svarade vid utgången av verksamhetsåret för 63% (64) av kapitalet och 74% (75) av rösterna. Utländska ägare svarade för 9% (12) och svenskt institutionellt ägande för 30% (26) av kapitalet. Större förändringar i innehav bland de största ägarna under verksamhetsåret är att Orkla ASA, Northern Tr Guernsey-Treaty Client, Spyder Lending och Riksbankens Jubileumsfond minskat sina innehav samt att Lannebo Småbolag mer än fördubblat sitt innehav. Bland nya större ägare märks SSB CL Omnibus AC som äger drygt 627 100 B-aktier, Andra AP-fonden har drygt 394 700 B-aktier, Tredje AP-fonden äger 212 100 B-aktier och SEB Sverigefond har 181 700 B-aktier.
SkiStars utdelningspolicy innebär att utdelning årligen ska utgå med minst 50% av resultatet efter skatt. Policyn är beslutad med underlag av att SkiStar har en stark finansiell bas i kombination med ett starkt kassaflöde, vilket möjliggör en generös utdelningspolicy samtidigt som investeringarna till största del kan finansieras via egna medel. Föreslagen utdelning på 5:00 SEK (4:50) per aktie motsvarar 72% (91) av resultatet efter skatt. Utdelningsförslaget innebär vidare en direktavkastning på 4,5% (5,2) utifrån börskursen den 31 augusti. Totalt uppgår föreslagen utdelning till 196 MSEK (176). För de svenska aktieägarna föreslås den 16 december 2009 som avstämningsdag för att erhålla utdelning. Utbetalning av utdelning sker genom Euroclear Sweden ABs (fd VPC) försorg den 21 december 2009.
SkiStar-aktien har utvecklats väl sedan börsintroduktionen 1994
| Totalt antal aktier |
Förändring av aktiekapital, SEK |
Totalt aktiekapital, SEK |
|---|---|---|
| Antal aktier | |
|---|---|
| 0,38 | 149 072 |
| 1,78 | 698 967 |
| 6,09 | 2 385 772 |
| 6,94 | 2719068 |
| 2,27 | 889 791 |
| 2,01 | 787 082 |
| 3,85 | 510 483 |
| 4,35 | 1704140 |
| 72,33 | 28 343 653 |
| 100 | 39 188 028 |
| Kapital, % |
| År och transaktion | Ökning av antal aktier |
Kvotvärde per aktie |
Totalt antal aktier |
av aktiekapital, SEK |
aktiekapital, SEK |
|---|---|---|---|---|---|
| 1992 Grundande | 10 | 500 000 | 5 000 000 | ||
| 1994 Nyemission | 150 000 | 10 | 650 000 | 1 500 000 | 6 500 000 |
| 1994 Konvertering | 160 405 | 10 | 810 405 | 1 604 050 | 8 104 050 |
| 1995 Split 5:1 | 3 241 620 | 2 | 4 052 025 | 8 104 050 | |
| 1997 Nyemission | 2 337 725 | 2 | 6 389 750 | 4 675 450 | 12 779 500 |
| 1998 Nyemission | 200 000 | 2 | 6 589 750 | 400 000 | 13 179 500 |
| 1998 Konvertering | 250 000 | 2 | 6 839 750 | 500 000 | 13 679 500 |
| 1999 Konvertering | 250 000 | 2 | 7 089 750 | 500 000 | 14 179 500 |
| 1999 Nyemission | 2 450 000 | 2 | 9 539 750 | 4 900 000 | 19 079 500 |
| 2000 Nyemission | 100 073 | 2 | 9 639 823 | 200 146 | 19 279 646 |
| 2004 Split 2:1 | 9 639 823 | 1 | 19 279 646 | 19 279 646 | |
| 2004 Konvertering | 183 566 | 1 | 19 463 212 | 183 566 | 19 463 212 |
| 2005 Konvertering | 64 822 | 1 | 19 528 034 | 64 822 | 19 528 034 |
| 2005 Split 2:1 | 19 528 034 | 0,5 | 39 056 068 | 19 528 034 | |
| 2006 Konvertering | 24 010 | 0,5 | 39 080 078 | 12 005 | 19 540 039 |
| 2007 Konvertering | 87 913 | 0,5 | 39 167 991 | 43 956:50 | 19 583 995:50 |
| 2008 Konvertering | 20 037 | 0,5 | 39 188 028 | 10 018:50 | 19 594 014 |
| Antal ägare | % | Antal aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|
| 5 906 | 39,26% | 149 072 | 0,38 | 0,27 |
| 3 581 | 23,80% | 698 967 | 1,78 | 1,26 |
| 4 062 | 27,00% | 2 385 772 | 6,09 | 4,29 |
| 1 215 | 8,08% | 2 719 068 | 6,94 | 4,89 |
| 122 | 0,81% | 889 791 | 2,27 | 1,60 |
| 53 | 0,35% | 787 082 | 2,01 | 1,42 |
| 45 | 0,30% | 1 510 483 | 3,85 | 2,72 |
| 23 | 0,15% | 1 704 140 | 4,35 | 3,06 |
| 37 | 0,25% | 28 343 653 | 72,33 | 80,50 |
| 15 044 | 100 | 39 188 028 | 100 | 100 |
| 2004/05 | ||||
|---|---|---|---|---|
| 39 188 028 | 39 174 401 | 39 151 096 | 39 062 008 | 38 946 928 |
| 39 438 028 | 39 438 028 | 39 188 028 | 39 188 028 | 39 188 028 |
| 6:96 | 4:94 | 4:50 | 6:19 | 4:72 |
| 6:95 | 4:93 | 4:49 | 6:17 | 4:70 |
| 12:96 | 9:08 | 5:90 | 8:51 | 6:30 |
| 35 | 33 | 32 | 32 | 29 |
| 111:00 | 87:00 | 114:25 | 119:00 | 75:00 |
| 5:00 | 4:50 | 4:50 | 4:50 | 3:00 |
| 16 | 18 | 25 | 19 | 16 |
| 8,6 | 9,6 | 19,4 | 14,0 | 11,9 |
| 317 | 267 | 356 | 372 | 259 |
| 4,5 | 5,2 | 3,9 | 3,8 | 4 |
| 2008/09 | 2007/08 | 2006/07 | 2005/06 |
| Kategori | Antal aktier | Andel, % | |
|---|---|---|---|
| Svenska privatpersoner | 23 787 263 | 60,70 | |
| Svenskt institutionellt ägande | 11 687 016 | 29,82 | |
| Utländska privatpersoner | 57 917 | 0,15 | |
| Utländskt institutionellt ägande | 3 655 832 | 9,33 | |
| Totalt | 39 188 028 | 100 |
| Aktieslag | Antal aktier | Antal röster | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|
| A 10 röster | 1 824 000 | 18 240 000 | 4,65 | 32,8 |
| B 1 röst | 37 364 028 | 37 364 028 | 95,35 | 67,2 |
| Totalt | 39 188 028 | 55 604 028 | 100 | 100 |
Siffror har justerats med anledning av aktiesplit 2:1 som genomfördes i december 2005.
| Aktieslag | Antal aktier |
|---|---|
| A 10 röster | 824 000 |
| $B$ röst | 37 364 028 |
| Totalt | 39 188 028 |
| Ägare | A-aktier | B-aktier | Kapital, % | Röster, % |
|---|---|---|---|---|
| Mats Paulsson inkl bolag och familj | 1 824 000 | 5 672 180 | 19,13% | 43,00% |
| Erik Paulsson inkl bolag och familj | 6 730 610 | 17,18% | 12,10% | |
| Investment AB Öresund | 4 085 400 | 10,43% | 7,35% | |
| Lima Jordägande Sockenmän | 1 840 000 | 4,70% | 3,31% | |
| Per-Uno Sandberg | 1 575 000 | 4,02% | 2,83% | |
| Lannebo Småbolag | 888 000 | 2,27% | 1,60% | |
| HQ Strategifond | 641 535 | 1,64% | 1,15% | |
| SSB CL Omnibus AC | 627 100 | 1,60% | 1,14% | |
| Robur Fonder | 557 193 | 1,42% | 1,00% | |
| SEB Private Bank S.A, NQI | 406 540 | 1,04% | 0,73% | |
| Nordea Bank Norge Nominee | 397 346 | 1,01% | 0,71% | |
| Andra AP-fonden | 394 717 | 1,01% | 0,71% | |
| JP Morgan Chase | 345 599 | 0,88% | 0,62% | |
| Skandia Fond Småbolag Sverige | 244 800 | 0,62% | 0,44% | |
| Jonas Mareniusson inkl fam | 220 688 | 0,56% | 0,40% | |
| Mats Årjes | 220 304 | 0,56% | 0,40% | |
| Tredje AP-fonden | 212 100 | 0,54% | 0,38% | |
| Skialp AS | 204 068 | 0,52% | 0,37% | |
| SEB Sverigefond Småbolag | 181 700 | 0,46% | 0,33% | |
| Övriga | 11 919 148 | 30,41% | 21,43% | |
| Totalt | 1 824 000 | 37 364 028 | 100,00% | 100,00% |
Med SkiStars aktieägarkort kan du som aktieägare ta del av en rad förmåner
Den 1 september 2008 köpte Kristina 200 SkiStar-aktier för 17 400 kronor. På sportlovet åkte hon tillsammans med sin man och sina två barn, som är 10 och 12 år gamla, på vintersemester till Sälen. Efter ett år, den 31 augusti 2009, hade Kristina erhållit följande avkastning och förmåner på sina SkiStar-aktier.
Många av SkiStars aktieägare är också gäster på SkiStars destinationer. Som gäst får aktieägarna även en egen erfarenhet av bolagets verksamhet. Under 2008/09 ökade antal aktieägare med 36%. Aktieägare som innehar minst 200 aktier i SkiStar kan beställa ett aktieägarkort, vilket innebär en rad förmåner. Aktieägarkortet ger rabatt på SkiStars samtliga destinationer för aktieägaren och hans/hennes familj
(maka/make/sambo samt barn under 18 år). Rabatterna uppgår till 15% på SkiPass, skidhyra och skidskola som drivs i SkiStars regi. Per den 31 augusti 2009 fanns det 6 138 (4 884) innehavare av aktieägarkort, vilket utgör 41% (43) av det totala antalet aktieägare. Vill du beställa ett eget aktieägarkort eller ha mer information om aktieägarförmånerna, gå in på www.skistar.com.
FÖRMÅNER FÖR AKTIEÄGARE 33
| Utdelning | 4:50 SEK/aktie x 200 aktier | + 900 SEK |
|---|---|---|
| 15% rabatt på familjens SkiPass |
2 st 7-dagars SkiPass vuxen à 1 615 SEK och 2 st 7-dagars SkiPass ungdom à 1 300 SEK |
+ 874 SEK |
| 15% rabatt på familjens skidhyra |
2 st 7-dagars komplett utrustning vuxen medelgod à 890 SEK och 2 st 7-dagars komplett utrustning medelgod ungdom à 540 SEK |
+ 429 SEK |
| 15% rabatt på familjens skidskola |
4 st kurser gruppskidskola à 840 SEK | + 504 SEK |
| Likvidavkastning i SEK | 2 707 SEK | |
| Likvidavkastning i % (kursförändring ej inräknad) | 15,6% |
SkiStar driver Nordens fem största skiddestinationer. Vart vill du åka?
DESTINATIONERNAS
Härjedalen, 48 mil nordväst om Stockholm. Åre ligger i Jämtland, 65 mil nordväst om Stockholm. Hemsedal är
beläget 23 mil nordväst om Oslo och Trysil 21 mil nordost om Oslo. STRATEGISKA PRODUKTOMRÅDEN
Utförsåkning/Lift/SkiPass Alpin skidåkning är koncernens kärnverksamhet. Den övervägande delen av SkiStars vinst kommer från försäljning av SkiPass. Marginalintäkten för varje ytterligare SkiPass som säljs är hög. Försäljningen av SkiPass under verksamhetsåret 2008/09 uppgick till 933 MSEK (836). Den genomsnittliga prisförändringen var 4,3%. Koncernens marknadsandel av försäljningen av SkiPass uppgick under verksamhetsåret till 50% (54) i Sverige och i Norge var den oförändrat 29% (29). I Skandinavien totalt minskade marknadsandelen till 41% (43). Antalet skiddagar inom koncernen, där en skiddag är en dags skidåkning med SkiPass, uppgick till 4 737 000 (4 492 000).
För att kunna säkerställa verksamheten behöver SkiStar ha kontroll över uthyrningen av en stor bäddvolym på samtliga koncernens destinationer. På
så vis kan beläggningen optimeras och en eventuell svag försäljning kan tidigt korrigeras genom offensiva marknadsföringsåtgärder. Beläggningsgraden i egna och förmedlade stugor och lägenheter under säsongen 2008/09 (julveckan – 1 maj) uppgick till 81% (78). Antalet förmedlade objekt ökade under samma period med 6%. Logiintäkterna var 229 MSEK (210).
För att säkerställa att det alltid finns skidutrustningar för uthyrning samt att utrustningarna har rätt kvalitet har verksamheten identifierats som ett strategiskt viktigt område för SkiStar. Totalt har SkiStar drivit 21 skiduthyrningar under verksamhetsåret, sex i Sälen, åtta i Åre, två i Vemdalen, tre i Hemsedal och två i Trysil. Omsättningen från skiduthyrningarna ökade till 157 MSEK (147).
På SkiStars samtliga destinationer drivs skidskolorna helt i egen regi utom i Trysil, där SkiStars ägarandel i skidskolan uppgår till 35%. Skidskoleverksamheten är strategiskt viktig för SkiStar eftersom ett livslångt intresse för skidåkning byggs upp och långsiktiga kontakter knyts mellan destinationen, skidläraren och gästen. Barn och ungdomar, som tidigt i livet lär sig åka utför, får ofta ett intresse för sporten som de bär med sig hela livet och som de i sin tur vidareförmedlar till sina barn. Skidskoleomsättningen uppgick under verksamhetsåret till 52 (47) MSEK. Antalet elever i SkiStars helägda skidskolor uppgick till 77 900. Siffran är exklusive Trysils skidskola, där SkiStar endast är delägare.
* Ny beräkningsgrund för beläggningsgrad har införts under 2008/09. Samtliga år har justerats i enlighet med denna.
I Sälen, Åre och Hemsedal drivs en sportbutik i egen regi, i Vemdalen två butiker. I koncernens samtliga skiduthyrningar säljs sportprodukter med anknytning till alpin skidåkning. Under verksamhetsåret 2008/09 omsatte koncernens sportbutiksverksamhet 69 MSEK, vilket var en ökning med 14 MSEK jämfört med året innan.
Inom produktområde Fastighetsservice arbetar fastighetsskötare, snickare, elektriker, lokalvårdare och annan servicepersonal. Intäkterna inom fastighetsservice utgörs av hyresintäkter för egna lokaler och ersättning för stugservice och städning. Under verksamhetsåret var intäkterna 94 MSEK (89).
Under övriga intäkter redovisas sommarens liftkortsförsäljning, intäkter från arrangemang, reklamförsäljning, kiosker, försäljning av Ski*Direct-kort (elektroniskt SkiPass). Övriga intäkter uppgick under verksamhetsåret till 103 MSEK (101).
Investeringarna uppgick till 223 MSEK netto och bestod förutom ersättningsinvesteringar av utbyggnad av snösystem i alla SkiStars destinationer samt ombyggnad och modernisering av två stycken stolliftar i Åre.
SÄLEN
Sälen utgörs av fyra resmål, Lindvallen, Högfjället, Tandådalen och Hundfjället, och är beläget i nordvästra Dalarna ca 42 mil från Stockholm och ca 46 mil från Göteborg. De fyra resmålen är sammanlänkade till två större skidområden, Lindvallen/Högfjället och Tandådalen/ Hundfjället.
Många barnfamiljer har Lindvallen som sitt favoritresmål. I Lindvallen finns Nordens största barn- och nybörjarområde och Sveriges mest välbesökta backe, Gustavbacken, med Snögubben på toppen. På Högfjället finns allt som karaktäriserar en klassisk vintersemester, med ett överskådligt skidområde och Högfjällshotellet som en naturlig samlingspunkt. Tempot är lite lugnare och atmosfären gemytlig.
Tandådalen är ett favoritresmål för tonårsfamiljen med skid- och snowboardåkare. Här finns bl a en Fun Park och Big Air Arena av högsta klass, några av Sälens mest utmanande backar, men även härliga glidarbackar i Tandådalen Östra. Hundfjället, med sin genuina miljö, erbjuder varierad skidåkning för hela familjen. I Hundfjällets äventyrsskog, Trollskogen, bor 450 unika troll längs en 1,3 km lång slingrande och guppig skogsbacke.
SkiStars verksamhet i Sälen omfattar skidområdet, sex skiduthyrningar, fyra skidskolor samt en sportbutik. Verksamheten i skidområdet bedrivs nästan uteslutande på egenägd mark. SkiStar förmedlar årligen omkring 14 100 bäddar i området, varav omkring 2 200 är egenägda. Dessutom utarrenderas ett hotell, Sälens Högfjällshotell, två sportbutiker och samtliga backrestauranger till externa operatörer. Under Sälens organisation drivs även Hammarbybacken i Stockholm.
Beläggningsgrad
Förmedlade bäddar
| 2008/09 | |
|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 14 100 |
| Beläggningsgrad, % | 91 |
| Skidskoleelever, st | 44 761 |
| Hyrskidutrustningar, st | 16 000 |
| Skiddagar, st | 1 594 000 |
| Antal liftar (exkl. rullband), st | 85 |
| Liftkapacitet, pers/tim | 82 500 |
| Antal nedfarter, st | 117 |
| Antal barnområden, st | 10 |
| Längsta nedfart, km | 2,1 |
| Total längd preparerade pister, km | 82 |
| Maximal fallhöjd, m | 303 |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 860 |
| Total preparerad åkyta, kvm | 3 600 000 |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 1 900 000 |
| Elbelysta pister, st | 31 |
| Fun Parks, st | 8 |
| Rörelseintäkter | 2008/09 2007/08 | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 300 | 264 |
| Logi | 88 | 81 |
| Skiduthyrning | 62 | 56 |
| Skidskola/Aktiviteter | 30 | 26 |
| Sportbutiker | 18 | 15 |
| Fastighetsservice | 48 | 43 |
| Övriga rörelseintäkter | 40 | 38 |
| Nettoomsättning | 586 | 523 |
| Övrigt | -1 | 4 |
| Summa intäkter | 585 | 527 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -38 | -34 |
| Personal | -148 | -146 |
| Övrigt | -159 | -157 |
| Summa kostnader | -345 | -337 |
| Avskrivningar | -75 | -72 |
| Rörelseresultat | 165 | 118 |
| Rörelsemarginal % | 28 | 22 |
* För ytterligare information, se rubrik Omsättning och resultat.
och kostnadernas fördelning, MSEK
Sverige, 88% Danmark, 10% Norge, 2%
I Sälen ökade nettoomsättningen med 63 MSEK till 586 MSEK och rörelseresultatet med 47 MSEK till 165 MSEK. Försäljningen av SkiPass ökade med 14% till 300 MSEK.
De flesta av Sälens gäster kommer från Sverige och i huvudsak från de södra och mellersta delarna av landet. Sälen har även en betydande andel danska gäster, som under säsongen ökade med 25% mot föregående år. Till Sälen reser de flesta med egen bil. Det finns också möjlighet att åka direktbuss från Stockholm, Göteborg, Malmö och Köpenhamn. Det går även flyg från Ängelholm till Mora för fortsatt busstransfer till Sälen.
I år utvecklas upplevelsen på snö på samtliga resmål i Sälen med bl a skicrossbanor, äventyrsområden och nya barnområden. Fjällvärldens första "Rosa" pist lanseras i Lindvallen med enklare skidåkning än grön pist och med start ända från toppen av Gustavbacken. Att göra vintersemestern enkel för barnfamiljen har alltid gjort Sälen unikt och nu utvecklas flera möjligheter för familjen att njuta maximalt av vintersemestern och åka så mycket skidor som möjligt.
I Sälen finns ett enormt utbud av varierad parkåkning och inför säsongen utvecklas parkarenorna; Lindvallen Pink Park, Tandådalen Super Park och Big Air Arena. För nya parkåkare och yngre förmågor kommer det att hända nya saker i miniparkerna; Tandådalen Junior Park, Trollparken i Hundfjället, Miniparken på Högfjället och i I-parkområdet i Tandådalen, med nya spännande hopp och rails, och en helt ny miniparkarena i slutet av Gustavbacken i Lindvallen.
I december slås portarna upp till Experium, fjällvärldens största upplevelsecenter, med äventyrsbad, flowrider, lekland, bowling, spa- och bastuvärld, gym, simulatorvärld, olika restauranger och barer. Alla som har ett giltigt SkiPass på SkiStars skidanläggningar i Sälen får 20% rabatt på bad- och bastuentrén till Experium.
För att förenkla för gästerna kommer Sälen från vintersäsongen införa ett nytt allt-i-ett koncept på en del av skidhyrorna, så kallad SkiStarShop, där gäster kan boka alla produkter på samma ställe, SkiPass, skidhyra, skidskola samt köpa profilprodukter. En helt ny SkiStarShop öppnas vid Lindvallens Express 303-område. En ny skiduthyrning
Tandådalen.
Helt nya boendemöjligheter lanseras i Lindvallen; Ski Lodge Village. Lägenhetsboende i Ski Lodge-stil, granne med Experium och alldeles bredvid skidbacken. Detta unika boende är utvecklat för familjens behov och med närhet till Snötorgets alla faciliteter.
Med sitt geografiska läge, sin lättillgänglighet och väl inarbetade varumärke bedöms efterfrågan på vintersemester i Sälen även fortsättningsvis vara god. Experium i Lindvallen öppnar i december 2009 och kommer att medföra helt nya möjligheter att öka antalet gäster vintertid men även under barmarksperioden, där Sälen har stor potential
att växa.
Fortsatt skidområdesutveckling, vilket även omfattar några nya skidområden, planeras vid Lindvallens södra skidområde, området mellan Lindvallen och Högfjället samt på Hundfjället och i Tandådalen. Cirka 1 000 nya bäddar är projekterade i Sälen de närmaste åren. Det finns potential för framtida projektering av ytterligare 5 000 bäddar i området Lindvallen/Högfjället. I Fjälldalen och Trollbäcken i området Tandådalen/Hundfjället, projekteras för ca 4 700 nya bäddar i framtiden. Samtliga boenden är liftnära. Vad gäller gästutveckling finns genom fortsatt marknadsbearbetning goda möjligheter att öka andelen danska gäster.
BELÄGGNINGSGRAD, %
Åre, som ligger 65 mil nordväst om Stockholm, består av tre resmål; Åre Björnen, Åre By och Duved. Varje resmål har sin egen profil och målgrupp. Åre Björnen, som är det resmål som ligger längst österut, är barnens favorit och kallas även för Barnens Björnen. Endast tre liftar bort finns Åreskutans mer avancerade skidåkning med många backar och varierande terräng.
Åre By är det mest kända resmålet. Här återfinns fantastisk skidåkning i direkt anslutning till en by med härlig atmosfär och lång tradition samt ett stort utbud av restauranger, nöjen och aktiviteter. Väster om Åre By ligger Duved, även det ett resmål med lång tradition. I Duved är tempot lite lugnare och skidåkningen passar alla smaker.
SkiStars verksamhet i Åre omfattar skidområdet, boendeförmedling, åtta skiduthyrningar och en skidskola.
Verksamheten i skidområdet bedrivs till omkring 35% på egenägd mark, resterande 65% arrenderas på 30–50 år. Vid utgången av arrendetiden har SkiStar rätt att förnya avtalen med samma förutsättningar. I Åre förmedlas årligen omkring 6 500 bäddar, varav omkring 700 är egenägda. I Åre utarrenderas dessutom till externa operatörer tre backrestauranger, två livsmedelsbutiker, restaurangen i Hotell Renen samt restaurangen, nattklubben och konferensanläggningen i Åre Fjällby.
I Åre ökade nettoomsättningen med 15 MSEK till 345 MSEK och rörelseresultatet med 12 MSEK till 66 MSEK. Omsättning avseende försäljning av SkiPass ökade med 9% till 214 MSEK. Antalet skiddagar ökade med 3% till 1 088 000 dagar.
Andelen svenska gäster i Åre är cirka 73%, där merparten kommer från
Mälardalen. De största utlandsmarknaderna är Norge och Finland. Andelen gäster från utlandet ökar kontinuerligt. Under säsongen 2008/09 ökade antalet gäster från länder utanför Sveriges gränser med 7% och numera kommer mer än var fjärde gäst från utlandet. De marknader som ökar snabbast är Ryssland och Baltikum, delvis tack vare väletablerade samarbeten med lokala researrangörer.
Åre fortsätter sin långsiktiga satsning på utlandsmarknaderna. Med Alpina VM 2007, som sågs av flera hundra miljoner tittare, färskt i minnet och genom fortsatt arbete med årligen återkommande internationella event torde andelen utländska gäster fortsätta att öka. Att dessutom välrenommerade Condé Nast Traveller utsåg Åre till en av 10 skidorter i världen, väl värt ett besök, Längsta nedfart, km 7 Tot. längd preparerade pister, km 101
Beläggningsgrad
Sverige, 73% Norge, 7% Finland, 5% Baltikum, 4% Ryssland, 4% Danmark, 3% Storbritannien, 2% Nederländerna, 1% Övrigt, 1%
| Rörelseintäkter | 2008/09 2007/08 | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 214 | 197 |
| Logi | 38 | 38 |
| Skiduthyrning | 28 | 27 |
| Skidskola/Aktiviteter | 10 | 9 |
| Sportbutiker | 11 | 10 |
| Fastighetsservice | 21 | 23 |
| Övriga rörelseintäkter | 23 | 26 |
| Nettoomsättning | 345 | 330 |
| Övrigt | -2 | - |
| Summa intäkter | 343 | 330 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -16 | -17 |
| Personal | -114 | -115 |
| Övrigt | -110 | -106 |
| Summa kostnader | -240 | -238 |
| Avskrivningar | -37 | -38 |
| Rörelseresultat | 66 | 54 |
| Rörelsemarginal % | 19 | 16 |
förväntas ge efterspeglingar på den internationella marknaden även denna säsong.
Dagens Åre är mest känt för sina backar med skidåkning i toppklass och den storstadspuls som pumpar under vintersäsongen. Men Åre som turistmål är inte något nytt. Denna vinter firar Åre 100 år som vintersportort, det är nämligen 100 år sedan Åre Bergbana byggdes. 100-årsjubileet kommer att uppmärksammas och firas tillsammans med Åres gäster under kommande vinter och sommar. Åre Bergbana förklarades som byggnadsminne 2008 och är en mycket uppskattad och driftsäker transportör av Åres gäster.
Befintliga flygrutter får i år sällskap av några spännande nyheter och Åre blir än mer tillgängligt för tillresande turister. Fyra nya direktflyg kommer under vintern att trafikera Åre Östersund Airport. Nystartade Östersundsflyg trafikerar från augusti rutten mellan Bromma och Åre Östersund Airport. I januari kommer Nortlander Ski Tours direktcharter från Köpenhamn att starta och i februari blir det avgångar både från Amsterdam och från Göteborg med Scandjet.
För att premiera de trognaste stamgästerna kommer säsongkortet nu att fyllas med en mängd erbjudanden, mervärden och rabatter. Säsongkortsinnehavarna kommer bl a ges förmånliga rabatter på skidhyra och kunna ta del av unika aktiviteter under året.
Som ett komplement till den klassiska skidskolan startar i vinter SkiStar Experience med ett nytt upplevelsebaserat aktivitetsutbud. I SkiStar Experience ska gästerna hitta härliga upplevelser för en liten peng, allt för att förgylla vistelsen i Åre. Utbudet kommer att vara utformat som en "tapas-meny" med något för alla smaker och aktiviteterna kommer att ledas av kompetenta guider. Förra årets nyhet för de allra minsta, Snöflingeklubben i Björnen, fortsätter i samma anda och konceptet utvecklas nu med gratis barnpassning när mamma eller pappa bokar skidskola.
Under Luciahelgen bjuder Åre på ännu en alpin världscuptävling, då damvärldseliten inom slalom- och storslalom samlas för att göra upp. Åre har dessutom redan nu säkrat värdskapet för alpina världscuptävlingar för damer i ytterligare tre år efter denna tävling. Den 12-13 mars 2010 är det dags för
Freestyleelitens damer och herrar i den spektakulära grenen puckelpist.
Den fortsatta satsningen på prisvärda I Åre ser man en fortsatt positiv
Tack vare Åres goda infrastrukturella förutsättningar med järnväg direkt in i Åre By, Europaväg genom byn samt två närliggande flygplatser med internationell trafik, Åre-Östersund Airport och Vaernes Airport i Trondheim, är utvecklingsmöjligheterna mycket goda. transportlösningar i kombination med de senaste årens kraftigt ökade bäddkapacitet innebär möjligheter att ta emot ännu fler gäster. Genom de omfattande investeringar som gjordes i skidområdet för ett par år sedan står Åre väl rustat för att ta emot en ökad gästtillströmning i backarna. Ett växande internationellt intresse i samband med VM 2007 befäster Åre som en internationellt konkurrenskraftig skiddestination. utveckling med ökad gästtillströmning och har gått från en svensk vintersportort till en åretruntdestination med internationell publik. Det unika samarbetet mellan SkiStar, Åre kommun och övrigt näringsliv har utmynnat i Åreföretagarna AB som arbetar långsiktigt mot Vision 2020 – Att bli Europas
mest attraktiva alpina åretruntdestination.
Ca 48 mil nordväst om Stockholm, på gränsen mellan Härjedalen och Jämtland, ligger destination Vemdalen som består av tre resmål; Vemdalsskalet, Björnrike och Klövsjö/Storhogna. Vemdalsskalet är det största resmålet. Vid sidan av en varierad skidåkning erbjuder Vemdalsskalet även ett brett utbud av nöjen och aktiviteter. Björnrike attraherar barnfamiljerna. Här finns bra skidåkning kombinerad med liftnära boende och ett bra serviceutbud, vilket gör fjällsemestern enkel. Klövsjö är en
genuin fjällby med lång tradition. Även den mer utmanande skidåkningen för den lite mer erfarne skidåkaren finns här. Storhogna erbjuder möjligheten att kombinera skidåkning med andra aktiviteter och upplevelser, bl a fjällvärldens första Spa-anläggning.
SkiStars verksamhet i Vemdalen omfattar skidområdet, en skidskola, två skiduthyrningar och två sportbutiker. Omkring 4 100 bäddar i området förmedlas genom SkiStar. Verksamheten i skidområdet bedrivs till omkring 50% på egen mark. Resterande markområden arrenderas på långtidskontrakt, med rätt att förnya vid avtalens utgång. Tre backrestauranger utarrenderas till externa operatörer.
I Vemdalen ökade nettoomsättningen med 17 MSEK till 162 MSEK och rörelseresultatet med 10 MSEK till 34 MSEK. SkiPassförsäljningen ökade med 15% till 83 MSEK.
I huvudsak har Vemdalen Sverige som marknad, med Mälardalen och industrikusten från Gävle till Härnösand som viktigaste upptagningsområden. Den primära målgruppen är barnfamiljer.
De allra flesta väljer att resa till Vemdalen med egen bil, men det går också att resa med direktbuss från Stockholm, Uppsala och Gävle. Under vissa veckor kan man även åka tåg till Östersund, med transfer till Vemdalen. Dessutom erbjuds engelsmän charterflyg till Vemdalen via Östersunds flygplats, tack vare ett mångårigt samarbete med en brittisk turoperatör.
Snökanonsystemen har utvecklats och byggts ut på samtliga tre resmål, framför allt i Klövsjö. Skiduthyrning och skidshop i Vemdalsskalet har fått större lokaler.
I Klövsjö har det byggts en 6-stols expresslift. Liften, som heter Klövsjö Express och invigdes i december 2008, är en samfinansiering mellan SkiStar och ett antal lokala företag. Samtidigt har skidåkningen strukturerats om i anslutning till liften, snösystemet förstärkts och belysning installerats i Storslalombacken.
Vemdalen är Sveriges tredje största skiddestination efter Sälen och Åre.
Till vintern 2009/10 står drygt 300 nya bäddar klara, varav nästan alla kommer att förmedlas via SkiStar. De senaste årens investeringar i Vemdalens skidområden i kombination med genomförda och planerade nybyggnationer av bäddar stärker Vemdalens attraktionskraft ytterligare och torde borga för en fortsatt stark utveckling.
Beläggningsgrad
200000
| SKIDDAGAR, ST | |
|---|---|
| st | |
| 600000 | |
| 500000 | |
| 400000 | |
| 300000 | |
04/05 05/06 06/07 07/08 08/09
| Rörelseintäkter | 2008/09 2007/08 | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 83 | 72 |
| Logi | 19 | 17 |
| Skiduthyrning | 19 | 18 |
| Skidskola/Aktiviteter | 5 | 4 |
| Sportbutiker | 24 | 23 |
| Fastighetsservice | 5 | 5 |
| Övriga rörelseintäkter | 7 | 6 |
| Nettoomsättning | 162 | 145 |
| Övrigt | - | - |
| Summa intäkter | 162 | 145 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -20 | -19 |
| Personal | -44 | -42 |
| Övrigt | -46 | -43 |
| Summa kostnader | -110 | -104 |
| Avskrivningar | -18 | -17 |
| Rörelseresultat | 34 | 24 |
| Rörelsemarginal % | 21 | 17 |
0 MSEK jämfört med fjolåret. SkiPassförsäljningen ökade i lokal valuta med 8% till 112 MNOK och omräknat till svenska kronor med 9% till 134 MSEK.
Hemsedal är beläget 23 mil nordväst om Oslo. Destinationen, som brukar kallas för Skandinaviens Alper, är en komplett skidort med ett brett utbud för skidåkare i alla åldrar. Här återfinns Norges största barn- och nybörjarområde sida vid sida med riktigt utmanande skidåkning för de allra bästa.
Hemsedal har de senaste vintrarna haft mycket god tillgång på snö, vilket haft stor inverkan på det goda resultatet och ökat gästtillströmningen både under
SkiStars verksamhet i Hemsedal omfattar skidområdet, en skidskola, tre skiduthyrningar och en sportbutik. Omkring 5 200 bäddar i området förmedlas genom SkiStar. Verksamheten i skidområdet bedrivs på arrenderad mark. Arrendeavtalen har lång löptid och SkiStar har rätt att förnya dem vid avtalens utgång. Fyra backrestauranger utarrenderas till externa operatörer.
Hemsedal har en stor andel utländska gäster, över 63% av besökarna kommer
HEMSEDAL I SIFFROR
| 2008/09 | ||
|---|---|---|
| Förmedlade bäddar, st | 5 200 | |
| Beläggningsgrad, % | 66 | |
| Skidskoleelever, st | 9 075 | |
| Hyrskidutrustningar, st | 3 700 | |
| Skiddagar, st | 594 000 | |
| Antal liftar (exkl. rullband), st | 21 | |
| Liftkapacitet, pers/tim | 28 500 | |
| Antal nedfarter, st | 48 | |
| Antal barnområden, st | 1 | |
| Längsta nedfart, km | 6 | |
| Total längd preparerade pister, km | 47 | |
| Maximal fallhöjd, m | 810 | |
| Högsta preparerade åkhöjd, m ö h | 1 450 | |
| Total preparerad åkyta, kvm | 1 050 000 | |
| Yta täckt av snösystem, kvm | 485 000 | |
| Elbelysta pister, st | 10 | |
| Fun Parks, st | 4 | |
| RÖRELSEINTÄKTERNA och kostnadernas fördelning, MSEK |
||
| Rörelseintäkter | 2008/09 2007/08 | |
| Utförsåkning/Lift | 134 | 123 |
| Logi | 61 | 52 |
| Skiduthyrning | 18 | 18 |
| Skidskola/Aktiviteter | 7 | 7 |
| Sportbutiker | 15 | 8 |
| Fastighetsservice | 3 | 3 |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 9 |
| Nettoomsättning | 248 | 220 |
| Övrigt | - | -2 |
| Summa intäkter | 248 | 218 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -10 | -6 |
| Personal | -71 | -70 |
| Övrigt | -89 | -84 |
| Summa kostnader | -170 | -160 |
| Avskrivningar | -39 | -31 |
| Rörelseresultat | 39 | 27 |
| Rörelsemarginal % | 16 | 12 |
* För ytterligare information, se rubrik Omsättning och resultat, på föregående sida.
från utlandet. I första hand kommer de utländska gästerna från Danmark och Sverige, men Hemsedal är även en populär skiddestination bland länder som Tyskland, Storbritannien och Holland. En satsning, vars resultat börjar bli betydande, är bearbetningen av den ryska marknaden. Kombinationen av de utländska marknaderna och den norska bidrar till en god beläggning hela vintersäsongen. De norska gästerna kommer främst från området kring Oslo samt Bergen och reser i huvudsak med egen bil. De utländska gästerna reser antingen med färja och egen bil, alternativt med charterflyg och buss.
Till vintersäsongen 2009/10 sker det stora förändringar i parkutbudet i Hemsedal Skisenter. Mellan Hollvin Express topp- och dalstation öppnar två nya parker, pipen i Blåparken förbättras samtidig som pipen i Hemsedalsparken tas bort och ersätts av blå carvingbacke. Vissa delar av Turistløypa breddas. I Barneområdet har Trolløypa fått en mindre lutning, det byggs en barnvänlig Minipark och Gaupeland öppnar upp och erbjuder gratis lek för alla barn.
Hemsedal provar i år att införa "All inclusive" som en tilläggsmöjlighet för dem som bokat kortveckovistelse i eller i närheten av Hemsedal Fjellandsby. Paketet inkluderar SkiPass, frukost, lunch och middag. Vidare utökas familjeveckorna till att även omfatta helger, så kallade "Familjeweekends". Sängkapaciteten utökas till säsongen med 370 bäddar och utbudet av stugor och lägenheter som kan bokas lördaglördag förbättras betydligt.
I Hemsedal finns möjligheter att fortsätta utvecklingen av fler boendealternativ. Till säsongen 2009/10 blir fler bäddar färdiga i Stavtaket i Hemsedal Fjellandsby. I Skarsnuten har Skarsnuten Panorama utvecklats ytterligare med 16 nya lägenheter och fler tillkommer. Totalt omfattar kommunens detaljplaner
ytterligare ca 10 000 nya bäddar. I planerna finns även en utbyggnad av området Totteskogen, vilket innefattar en helt ny nedfart från fjället ned till Hemsedals centrum. Hemsedal har goda möjligheter att fortsätta locka fler familjer genom storsatsningen på barnoch nybörjarområdet. Det finns även en bra grund för att antalet utländska gäster ska fortsätta att öka tack vare utlandssatsningar och väletablerade samarbeten med ett flertal researrangörer.
rörelsemarginalen har förbättrats. Motsvarande tal för 2007/08 var 262 MSEK och 38 MSEK. Kursrelationen mellan den norska och svenska kronan var under perioden i genomsnitt 1,19 (1,18) och förändringen påverkade omsättningen positivt med 3 MSEK och rörelseresultatet med 0 MSEK jämfört med fjolåret. Försäljningen av SkiPass ökade i lokal valuta med 11% till 169 MNOK och omräknat i SEK med 12% från 180 MSEK till 202 MSEK. Beläggningsgraden i egenägda och förmedlade objekt har ökat till 73%(72).
Trysil är beläget 21 mil nordost om Oslo. Trysilfjället erbjuder 71 kilometer skidåkning på tre sidor av berget och tillhandahåller därmed skidåkning som passar både barnfamiljerna samt de mer erfarna skidåkarna. Trysil är Norges största skidanläggning och är, tack vare sin geografiska placering, väldigt lätttillgängligt.
SkiStars verksamhet i Trysil omfattar skidområdet, två skiduthyrningar, skidskolan, där SkiStar har ett minoritetsintresse som uppgår till 35%, samt en försäljningsavdelning som förmedlar 4 900 bäddar i området. Verksamheten i skidområdet bedrivs på arrenderad mark. Arrendeavtalen har en löptid på 50 år med rätt för SkiStar att förnya dem vid löptidens utgång. SkiStar utarrenderar tretton backrestauranger i Trysil till externa operatörer. I Trysil ingår även en golfbana i verksamheten.
Trysil redovisade en nettoomsättning på 292 MSEK och ett rörelseresultat på 59 MSEK. Både omsättningen och
Inför säsongen 2008/09 skedde en modernisering och utveckling av liftkapaciteten i Trysil. Ett nytt rullband byggdes vid Radisson Blu Resort Trysil upp till Trysil Turistsenter. För att förbättra kapaciteten i det populära barnområdet Eventyr byggdes ny parallellift. Nya nedfarter och en genomfartstunnel byggdes i anslutning till det nya hotellet. Dessutom restaurerades och moderniserades flera av fjällets restauranglokaler. Totalt uppgick investeringarna till ca 20 MSEK.
Trysils största marknader är Danmark med 33% av gästerna, Sverige med 25% av gästerna och Norge med 27% av gästerna. De danska gästerna kommer främst med egen bil. Tack vare väl etablerade samarbeten med färjerederier så bedöms den danska marknaden kunna öka under de närmaste åren. De svenska gästerna kommer i första hand med egen bil. Majoriteten av de norska gästerna kommer från Oslo och reser därför också företrädesvis med egen bil. Den snabbast växande marknaden är norra Tyskland och Ryssland. Huvudmålgruppen på samtliga marknader är barnfamiljer.
Trysil fortsätter med sin utökade snögaranti som fått stor uppmärksamhet i media. Den garanterar att gästerna får pengarna tillbaka om snön, mot all förmodan, skulle utebli vid ett givet datum. Till säsongen 2009/10 utvecklas barnområdena ytterligare genom breddningar och förändringar i barnområdet Eventyr. Här kommer man bland annat att kunna hitta nya figurer och ett nytt skidområde för barn.
I december 2008 öppnades Radisson Blu Resort Trysil, inför säsongen 2009/10 står fler lägenheter i projektet Trysil Prestige klara på hotellet. Ett stort hotell i Fageråsen är också påbörjat och beräknas bli färdigställt till säsongen 2011/12. Försäljning av SkiPass, logi, skidskola och skidhyra via skistar.com har ökat väsentligt under säsongen 2008/09 och förväntas fortsätta öka. Trysil fortsätter satsningarna på inspiration och försäljning via webb.
I Trysil finns i dagsläget ca 22 000 bäddar, varav 9 800 är kommersiella. SkiStar förmedlar 4 900 av de kommersiella bäddarna. Beläggningsgraden i SkiStarförmedlade objekt har ökat med 10% på tre år. Uppskattningsvis står 500 nya bäddar färdiga till säsongen 2009/10. Kommunplanen godkänner totalt 37 700 bäddar i området, så utvecklingsmöjligheterna är betydande. Med föregående års investeringar i skidområdet uppgår liftkapaciteten till över 35 000 personer i timmen.
| 2008/09 |
|---|
| 4 900 |
| 73 |
| 6 500 |
| 914 000 |
| 32 |
| 35 200 |
| 65 |
| 3 |
| 5,4 |
| 71 |
| 685 |
| 1 100 |
| 2 250 000 |
| 950 000 |
| 6 |
| 3 |
04/05 05/06 06/07* 07/08* 08/09*
* Nya beräkningsregler från Alpinanleggenes Landsforening (ALF) beträffande 6-8 dagars SkiPass och Knattekort har tillämpats för säsongerna 08/09,
07/08 och 06/07.
* Trysil ingår i SkiStar-koncernen sedan den 1 december 2005.
| Rörelseintäkter | 2008/09 2007/08 | |
|---|---|---|
| Utförsåkning/Lift | 202 | 180 |
| Logi | 24 | 20 |
| Skiduthyrning | 29 | 28 |
| Fastighetsservice | 16 | 16 |
| Övriga rörelseintäkter | 21 | 18 |
| Nettoomsättning | 292 | 262 |
| Övrigt | 1 | - |
| Summa intäkter | 293 | 262 |
| Rörelsekostnader | ||
| Varor | -10 | -7 |
| Personal | -78 | -75 |
| Övrigt | -96 | -90 |
| Summa kostnader | -184 | -172 |
| Avskrivningar | -50 | -52 |
| Rörelseresultat | 59 | 38 |
| Rörelsemarginal % | 20 | 15 |
ägda intressebolaget Ski Invest Sälen AB, som bl a bygger upplevelseanläggningen Experium i Sälen för totalt 350 MSEK. Under verksamhetsåret har lägenheter i Åre och Sälen samt mark i Sälen avyttrats för 11 MSEK med en förädlingsvinst om 7 MSEK.
Under hösten 2008 avyttrades fastighetstillgångar inom främst boende och exploateringsmark till ett av SkiStar AB helägt dotterbolag, Fjällinvest AB. Tillgångarna består av hotellfastigheter, stugor och lägenheter, exploateringsmark samt aktier och andelar i delägda fastighetsbolag.
Totalt uppgår bokfört värde på boendetillgångar samt aktier i delägda fastighetsbolag till 563 MSEK. En extern marknadsvärdering per den 1 oktober 2008 visar ett övervärde på 184 MSEK. Exploateringsmarktillgångarna uppgår till 5,5 miljoner kvm och det bokförda värdet är endast 18 MSEK, med anledning av att större delen av marktillgångarna anskaffats långt tillbaka i tiden.
Någon marknadsvärdering är ej genomförd av dessa tillgångar då det är svårt att göra en rimlig bedömning av möjlig exploateringstakt av marktillgångarna. Utifrån egna antaganden och erfarenheter kan ca 50% av marken bebyggas, vilket utgör 2 750 000 kvm. Av den byggbara ytan bedöms 25% avstyckas till tomter för försäljning till privatpersoner, 25% avstyckas till större tomter för försäljning till andra exploatörer och 50% av marken till
Åre Fjällby, 11 osålda bostadsrätter i Vintergatan i Lindvallen, Sälen, 34 osålda bostadsrätter i Alpin Lodgen i Hemsedal och 1 osåld tomt i Lindvallen Sälen. Därutöver finns i intressebolaget Fageråsen Invest i Trysil 18 osålda lägenheter. Dessutom kommer 12 lägenheter i Snötorget, Lindvallen, att delas upp i andelar för försäljning inom det nya ownershipkonceptet. När dessa andelar är slutsålda kommer ytterligare lägenheter att erbjudas till försäljning som ownership.
Ownership ska vara en framtidsinriktad boendeform utifrån gästernas efterfrågan och behov. Lägenheterna delas in i veckoandelar och köparna erhåller, förutom köpt vecka, medlemskap i den internationella bytes- och förmedlingsorganisationen RCI samt medlemskap i SkiStar Vacation Club. Boendeformen ska för ägaren vara kostnadseffektiv, enkel och flexibel.
46 AFFÄRSOMRÅDE FASTIGHET VÄRDE VINST UTVECKLING BOENDE TILLVÄXT
Kostnadseffektivitet uppnås antingen genom nyttjande av köpt vecka jämfört med att hyra motsvarande vecka eller genom att byta veckan mot utlandsvistelse via RCI. Ägaren kan dessutom köpa billiga utlandsresor genom RCIsystemet.
Genom SkiStar Vacation Club erhåller ägaren därutöver en mängd fördelar och förmåner under vistelsen. Enkelhet uppnås genom att ägaren inte behöver ta underhållsansvar för sin andel, utan bostadsrättsföreningen, som ägarandelen
Affärsområde Fastighets omsättning uppgick till 13 MSEK (49), varav 7 MSEK (46) var förädlingsvinster från försäljning av boende. Rörelseresultatet uppgick till 7 MSEK (41). Nedgången i förädlingsvinst och rörelseresultat är en effekt av en allmän nedgång i affärer på bostadsmarknaden. Affärsområde Fastighet påverkas i högre utsträckning av konjunkturläget jämfört med SkiStars övriga verksamhet.
Investeringarna inom Affärsområde Fastighet uppgick under året netto till 120 MSEK. Investeringarna bestod främst av färdigställande av den 11 000 kvm stora Alpin Lodgen i Hemsedal, inrymmande lägenheter, butiksytor, restauranger m m. Alpin Lodgen togs i drift till vintersäsongen 2008/09. Dessutom ingår 33 MSEK i nyemission i det del-
Uppdraget inom Affärsområde Fastighet är att;
| Sälen | Åre Vemdalen Hemsedal Trysil Totalt | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hotell, st | 1 | 1 | - | - | - | 2 |
| Befintliga stugor och lägenheter, st |
293 | 59 | 69 | 48 | 3 | 472 |
| Markinnehav | ||||||
| (antal byggbara lgh) | ||||||
| – Klara detaljplaner | 292 | - | 36 | - | 16 | 344 |
| – Pågående detaljplaner | 85 | - | 108 | - | - | 297 |
| – Planerade detaljplaner | 175 | 50 | - | 150 | - | 375 |
| – Planerade översikstsplaner | 1 000 | - | - | - | - 1 000 | |
| Summa | 1 846 | 110 | 213 | 198 | 19 2 386 | |
| Samägda befintliga stugor | ||||||
| och lägenheter, st | 132 | - | - | - | 18 | 150 |
Samägda befintliga stugor
0
04/05 05/06 06/07 07/08 08/09
egen boendeproduktion för försäljning. Med tomter om 1 000 kvm per tomt blir det 688 tomter.
De senaste åren har vinsten per såld tomt uppgått till ca 1 MSEK. De större markområden, som sålts till andra exploatörer, har inbringat 500-800 SEK per kvadratmeter. Boendeproduktion för försäljning bedöms ge ca 1 500 lägenheter med en vinst per lägenhet om 200-300 TSEK. Om lägenheterna istället säljs som ownership bedöms vinsten vid lägenhetsförsäljning dubbleras. Det ger en bedömd vinstpotential över tiden på ca 1,5-2,0 miljarder SEK för exploateringsmarktillgångarna.
De investeringsprojekt som pågår sker i intressebolag. I SkiLodge Villlage AB, ett helägt dotterbolag till Ski Invest Sälen AB, som ägs till 50% av Fjällinvest AB, pågår investering i 20 stora och 8 små lägenheter med totalt 192 bäddar i Lindvallen i Sälen. Investeringen uppgår till 62 MSEK och investeringsbidrag från Tillväxtverket har erhållits med 9 MSEK. Lägenheterna ska vara färdigställda i december 2009. I Experium AB, som också ägs till 100% av Ski Invest Sälen AB, håller investeringen i upplevelseanläggningen Experium i Lindvallen på att slutföras. Investeringen uppgår till 350 MSEK varav 22 MSEK finansieras via investeringsbidrag från Tillväxtverket. Experium öppnar portarna i Sälen i december 2009.
Fjällinvests pågående försäljningsprojekt är 9 osålda bostadsrätter i
ingår i, ansvarar för underhållet. SkiStar ordnar med förmånlig finansiering av köpeskillingen. Lägenheten är alltid städad, uppvärmd och klar inför ankomst. Flexibilitet uppnås genom att ägarna kan åtnjuta RCIs hela utbud på ca 5 000 resmål världen över. SkiStar Vacation Club och försäljning av ownership påbörjas under hösten 2009 i Lindvallen, i Sälen, och med avsikten att inom några år finnas på SkiStars samtliga destinationer.
RÖRELSERESULTAT,
Nyheter inför 2009/10 inom Affärsområde Fastighet är SkiStar Vacation Club och försäljning av ownership
för SkiStar AB (publ) 1 september 2008 – 31 augusti 2009
0
5
10
15
20
25
%
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, %
RÖRELSEMARGINAL, %
Styrelsen och verkställande direktören för SkiStar AB (publ), org. nr. 556093-6949, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 september 2008 - 31 augusti 2009.
Bolagets firma är SkiStar AB (publ). Bolaget har sitt säte i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, med huvudkontor i Sälen med postadress 780 67 Sälen.
SkiStar driver alpin skidverksamhet i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt Trysil och Hemsedal i Norge. Kärnverksamheten är alpin skidåkning med gästens skidupplevelse i centrum. Verksamheten delas in i två affärsområden, Destinationerna och Fastighet. Destinationerna omfattar i huvudsak skidåkning, logiförmedling, skidskola och skiduthyrning. Fastighet omfattar byggnationer och exploatering. Visionen är att SkiStar ska skapa minnesvärda vinterupplevelser som den ledande operatören av europeiska alpindestinationer.
SkiStars B-aktie är sedan 1994 noterad på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm. Per den 31 augusti 2009 var antalet aktieägare 15 044 st (11 055). Större ägare är Mats Paulsson inkl bolag och familj med 19,13% av kapitalet och 43,00% av rösterna, Erik Paulsson inkl bolag och familj med 17,18% av kapitalet och 12,10% av rösterna samt Investment AB Öresund med 10,43% av kapitalet och 7,35% av rösterna. Större förändringar i innehav bland de största ägarna under verksamhetsåret är att Orkla AS, Northern Tr Guernsey-Treaty Client, Spyder Lending Account och Riksbankens Jubileumsfond minskat sina innehav samt att Lannebo Småbolag mer än fördubblat sitt innehav. Bland nya större ägare märks SSB CL Omnibus AC som äger 627 100 B-aktier, Andra AP-fonden äger 394 717 B-aktier, Tredje AP-fonden äger 212 100 B-aktier och SEB Sverigefond Småbolag äger 181 700 B-aktier.
Antal aktier uppgår till 39 188 028 st varav 1 824 000 utgör A-aktier med tio röster per aktie och 37 364 028 st utgör B-aktier med en röst per aktie. Därutöver finns ett konvertibelt förlagslån om 30 MSEK som vid full konvertering ger ytterligare 250 000 st B-aktier, vilket ger en utspädning av befintliga aktier med 0,6% av aktiekapitalet och 0,4% av rösterna i bolaget. Konvertering kan ske fram till den 31 augusti 2012. Högsta noterade aktiekursen under verksamhetsåret var 112:75 SEK noterad den 28 augusti 2009 och den lägsta noterade aktiekursen var 57:75 SEK noterad den 24 oktober 2008. Aktiekursen på bokslutsdagen när börsen stängdes var 111:00 SEK. På årsstämman den 9 december 2008 bemyndigades styrelsen att fatta beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier. Bemyndigandet gäller till nästkommande årsstämma. Styrelsen hade inte genomfört några återköp fram till avgivandet av denna årsredovisning.
Under säsongen 2008/09 ökade försäljningen av SkiPass i Sverige med 18% till 1 183 MSEK (1 000) enligt SLAO (Svenska Liftanläggningars Organisation). Den genomsnittliga prisökningen på SkiPass i Sverige var 4%. I Norge ökade försäljningen av SkiPass under vintersäsongen 2008/09 med 11% till 966 MNOK (873) enligt Alpinanleggenes Landsforening. Den genomsnittliga prisökningen på SkiPass i Norge var 4%.
Koncernens nettoomsättning ökade under verksamhetsåret till 1 635 MSEK (1 483), resultatet före skatt ökade till 302 MSEK (206) och resultatet efter skatt till 273 MSEK (193). Vinsten per aktie uppgick till 6:96 SEK (4:94). Resultatet från försäljning av stugor och lägenheter har under verksamhetsåret minskat med 34 MSEK netto efter renoverings- och försäljningskostnader jämfört med föregående år. SkiStars destinationer har under hela vintersäsongen 2008/09 kunnat erbjuda mycket bra förhållanden för skidåkning och intresset för vintersemester i den skandinaviska fjällvärlden i allmänhet och på SkiStars destinationer i synnerhet är större än någonsin.
Koncernens tillgängliga likvida medel uppgick till 312 MSEK (218) inklusive outnyttjade krediter om 272 MSEK (164). Den räntebärande nettoskulden minskade med 16 MSEK till 1 862 MSEK och soliditeten ökade till 37% (36). Den genomsnittliga räntekostnaden (räntenetto/genomsnittlig räntebärande nettoskuld) uppgick under verksamhetsåret till 3,7% (5,9). Avkastningen på sysselsatt kapital ökade till 11% (10), avkastningen på eget kapital ökade till 21% (15) och rörelsemarginalen ökade till 22% (20).
Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital uppgick till 502 MSEK (356) och efter förändring av rörelsekapital till 493 MSEK (447). Periodens kassaflöde efter investeringsverksamheten var 157 MSEK (21).
Investeringarna uppgick under perioden till 411 MSEK brutto och 343 MSEK netto. Investeringarna delas in i affärsområde Destinationerna, som utgörs av investeringar i koncernens skidanläggningar (liftar, pister, snösystem m m) och affärsområde Fastighet som är investeringar i fastighetsbolag, byggnader och mark för eventuell framtida exploatering och avyttring. Investeringarna inom affärsområde Destinationerna uppgick till 223 MSEK netto och omfattade slutförande av ersättningsinvesteringar, utbyggnad av koncernens snösystem och uppgradering av två stolliftar i Åre. Investeringarna inom affärsområde Fastighet uppgick netto till 120 MSEK efter överföring av investeringar om 72 MSEK till intressebolaget Experium AB. Investeringarna inom Fastighet utgjordes främst av färdigställandet av den 11 000 kvm stora Alpin Lodgen i Hemsedal samt aktier i intressebolaget Ski Invest Sälen AB, moderbolag till Experium AB, som investerar i en upplevelseanläggning i Sälen. Pågående nyanläggningar inför säsongen 2009/10 uppgår till 70 MSEK. Under verksamhetsåret avyttrades fastighetstillgångar för 11 MSEK som hade ett bokfört värde om 4 MSEK med en förädlingsvinst om totalt 7 MSEK. Sålda tillgångar utgörs främst av lägenheter i Sälen och Åre samt tomtmark i Sälen.
Medelantalet anställda ökade med 20 personer (2%) till 1 120 personer. På varje destination finns en uppbyggd organisation för arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor. Dessa grupper samordnas centralt och har gemensamma styrdokument såsom jämställdhetsplan och arbetsmiljöpolicy. Kostnaderna för kompetensutveckling har under verksamhetsåret uppgått till 4 MSEK (7) och utgörs främst av intern utbildning. Personalomsättningen bland fast anställda under året visar att 36 personer påbörjat och
32 personer avslutat sin anställning i SkiStar (28 resp 36). Styrelsens förslag till riktlinjer gällande ersättning till ledande befattningshavare inför beslut på årsstämman i december 2009 kommer i allt väsentligt överrensstämma med de riktlinjer som hittills gällt och som anges i not 8.
SkiStars verksamhet har viss miljöpåverkan. Bolaget arbetar aktivt för att verksamhetens miljöpåverkan ska minimeras. Ett gemensamt miljöledningssystem och en grundläggande policy är utgångspunkten i miljöarbetet. Miljöpolicyn innebär att SkiStar ska beakta miljön i all verksamhet i sin strävan att erbjuda gästerna en minnesvärd vinterupplevelse. Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska gästerna uppleva SkiStar som det miljöriktiga valet. SkiStar följer upp de utsläpp av koldioxid (CO2) som verksamheten ger upphov till och mäter årligen hur mycket CO2 som verksamheten släpper ut i förhållande till omsättningen. För verksamhetsåret 2008/09 släppte SkiStar ut 5,6 ton CO2/MSEK (5,1). Den 22 augusti 2006 godkändes det energiledningssystem avseende snötillverkning på de svenska destinationerna, som SkiStar införde under 2005/06, av Lloyd`s Register Quality Assurance i enlighet med standarden för energiledningssystem, SS 62 77 50.
Antalet besökande på SkiStars destinationer påverkas av väderförhållanden och till viss del av snöläge. En sen vinter och svag tillgång på natursnö dämpar efterfrågan. Dock begränsas verksamhetsrisken av att över 70% av den totala tillgängliga boendekapaciteten är uppbokad innan vintersäsongen startar. SkiStar har dessutom väl utbyggda snötillverkningssystem, som säkerställer 79% (78) av koncernens totala liftkapacitet. Dock kan långvarig brist på kyla under främst november och december innebära en begränsning av utbudet av skidåkning. SkiStars fem destinationer är belägna på olika platser med varierande väderförhållanden, vilket minskar koncernens totala väderrisk. En skatteutredning föreslår att reglerna om inkomstskattebefrielse för verksamheter som bedrivs på specialtaxerade fastigheter tas bort. Reglerna används idag inom SkiStars svenska verksamhet. I övrigt bedöms inte SkiStar vara utsatt för några stora risk- och osäkerhetsfaktorer.
Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 1 108 MSEK (992) och resultatet före skatt till 262 MSEK (159). I moderbolaget drivs merparten av den svenska verksamheten. Från och med verksamhetsåret 2008/09 bedrivs dock fastighetsverksamheten i det helägda dotterbolaget Fjällinvest AB.
Avsnittet kring bolagsstyrning återfinns i en separat bolagsstyrningsrapport enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning.
Aktuell logiförsäljning inför vintersäsongen 2009/10 uppgår till 292 MSEK, vilket är 7% mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år. I volym har SkiStar bokat 303 000 objektsdygn, vilket är en ökning med 8% jämfört med samma tidpunkt året innan. Till och med vecka 39 hade SkiStar bokat 48% av den totala logivolym som bedöms bokas för hela kommande vintersäsong. Försäljningen via skistar.com har ökat och hittills har 59% (50) av bokningarna gjorts via webben. Totalt bedöms nya stugor och lägenheter byggas till den kommande säsongen omfattande ca 1 000 kommersiella bäddar (+2%) samt ca 800 icke kommersiella bäddar. Investeringarna inom affärsområdet Destinationerna inför vintersäsongen 2009/10 bedöms uppgå till 115 MSEK, vilket är betydligt under de senaste
genomsnittligt antal aktier. Vinst per aktie efter full
konvertering Årets nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare justerat för räntekostnader efter skatt som löper på konvertibla lån dividerat med antal aktier efter full konvertering av tecknade konvertibler.
Kassaflöde Kassaflöde före förändring av rörelsekapital.
Kassaflöde per aktie Kassaflöde dividerat med genomsnittligt antal aktier.
P/e-tal Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med vinsten per aktie efter skatt.
Kurs/eget kapital Aktiekurs per bokslutsdatum dividerat med eget kapital per aktie.
Direktavkastning Utdelning dividerat med aktiekurs.
Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen.
Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.
Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella kostnader.
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital definieras som tillgångar minskat med icke räntebärande skulder.
Avkastning på eget kapital Resultat efter skatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på totalt kapital Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.
Bruttomarginal Rörelseresultat före avskrivningar i förhållande till omsättning.
Rörelsemarginal Rörelseresultat efter avskrivningar i förhållande till omsättning.
till omsättning.
Balanslikviditet Omsättningstillgångar inklusive beviljade ej utnyttjade krediter i förhållande till kortfristiga skulder.
Kassalikviditet
Omsättningstillgångar inklusive beviljade ej nyttjade krediter med avdrag för varulager i förhållande till kortfristiga skulder.
| 2008/09 | 2007/08 | |
|---|---|---|
| September-november | -242 429 | -230 823 |
| December-februari | 449 587 | 364 785 |
| Mars-maj | 247 858 | 225 825 |
| Juni-augusti | -153 268 | -153 526 |
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst. Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 807 923 530 SEK, disponeras enligt följande:
| Summa | 807 923 530 |
|---|---|
| Balanseras i ny räkning | 611 983 390 |
| Utdelning 39 188 028 aktier x 5:00 SEK | 195 940 140 |
årens investeringsnivåer. Investeringarna inom affärsområde Fastighet bedöms netto uppgå till 15 MSEK. Den 12 december invigs upplevelseanläggningen Experium i Lindvallen, Sälen. Experium kommer att erbjuda besökarna upplevelsebad, bowling, restauranger, lekland, m m på ca 11 000 kvm. Från hösten 2009 kommer SkiStar att påbörja försäljningen av veckoandelar, s k ownership, i Lindvallen, Sälen. Ägarna till ownership kommer att anslutas till ett av de internationella företagen inom byte och förmedling av semesterboende. Varje veckoandel tilldelas poäng som kan användas vid byte till semesterboende på annan ort. Det innebär att även lågsäsongveckor blir attraktiva. Ägarna till ownership blir dessutom medlemmar i SkiStar Vacation Club, vilket innebär ett antal ytterligare attraktiva förmåner. Ownership innebär en enkel och flexibel ägandeform där ägaren inte behöver ta ansvar i samma utsträckning som för en egenägd stuga eller lägenhet. Ownership och SkiStar Vacation Club kommer på sikt även att utvecklas på övriga SkiStars destinationer.
| FEMÅRSÖVERSIKT | 2008/09 | 2007/08 | 2006/07 | 2005/06 | 2004/05 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning och resultat Nettoomsättning, MSEK | 1 635 | 1 483 | 1 259 | 1 280 | 977 | |
| Rörelsens intäkter, MSEK | 1 644 | 1 531 | 1 359 | 1 371 | 1 035 | |
| Resultat före avskrivningar, MSEK | 589 | 512 | 414 | 466 | 336 | |
| Resultat före skatt, MSEK | 302 | 206 | 170 | 276 | 194 | |
| Resultat efter skatt, MSEK | 273 | 193 | 176 | 242 | 184 | |
| Kassaflöde före rörelsekapitalets förändring, MSEK | 502 | 356 | 231 | 332 | 241 | |
| Kassaflöde efter rörelsekapitalets förändring, MSEK | 493 | 447 | 277 | 242 | 295 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamheten, MSEK | 157 | 21 | -175 | -221 | 142 | |
| Lönsamhet | Avkastning på sysselsatt kapital, % | 11 | 10 | 8 | 14 | 12 |
| Avkastning på eget kapital, % | 21 | 15 | 14 | 20 | 17 | |
| Avkastning på totalt kapital, % | 8 | 9 | 6 | 11 | 11 | |
| Bruttomarginal, % | 36 | 33 | 30 | 34 | 32 | |
| Rörelsemarginal, % | 22 | 20 | 17 | 23 | 21 | |
| Nettomarginal, % | 18 | 13 | 13 | 20 | 19 | |
| Investeringar netto, MSEK | 343 | 377 | 442 | 463 | 224 | |
| Finansiell ställning | Balansomslutning, MSEK | 3 669 | 3 577 | 3 187 | 2 828 | 2 091 |
| Eget kapital, MSEK | 1 372 | 1 278 | 1 257 | 1 249 | 1 129 | |
| Soliditet, % | 37 | 36 | 39 | 44 | 54 | |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 1,5 | 1,6 | 1,4 | 1,1 | 0,7 | |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 5,1 | 3,0 | 3,6 | 7,4 | 7,0 | |
| Likviditet | Balanslikviditet, % | 182 | 155 | 268 | 279 | 307 |
| Kassalikviditet, % | 163 | 137 | 247 | 269 | 295 | |
| Personal | Medelantal anställda | 1 120 | 1 100 | 1 082 | 1 045 | 871 |
| Nettoomsättning per anställd, TSEK | 1 460 | 1 348 | 1 163 | 1 225 | 1 122 |
| TSEK | NOT | 2008-09-01 -2009-08-31 |
2007-09-01 -2008-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 634 859 | 1 483 072 | ||
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 7 317 | 46 514 | |
| Andelar i intressebolags resultat | 16 | -734 | -2 665 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 5 | 3 050 | 4 124 | |
| 2,3 | 1 644 492 | 1 531 045 | ||
| Rörelsens kostnader | Handelsvaror | -95 212 | -82 655 | |
| Övriga externa kostnader | 6,7 | -498 573 | -489 195 | |
| Personalkostnader | 8 | -461 501 | -446 734 | |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar |
9 | -219 547 | -210 127 | |
| Rörelseresultat | 369 659 | 302 334 | ||
| Resultat från finansiella poster | Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång |
33 | 364 | -6 500 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 34 | 5 842 | 14 082 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 35 | -74 117 | -103 655 | |
| Resultat före skatt | 301 748 | 206 261 | ||
| Skatt | 11 | -28 950 | -12 982 | |
| Årets resultat | 272 798 | 193 279 | ||
| Hänförligt till: | Moderbolagets aktieägare | 272 798 | 193 515 | |
| Minoritetsintresse | - | -236 | ||
| Resultat per aktie | Resultat per aktie före utspädning, SEK | 12 | 6,96 | 4,94 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 12 | 6,95 | 4,93 | |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, st | 12 | 39 188 028 | 39 174 401 | |
| Antal aktier efter utspädning, st | 12 | 39 438 028 | 39 438 028 |
| 2008/09 | 2007/08 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Helår | Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | Helår | |
| Rörelsens intäkter, TSEK |
39 829 930 561 647 394 | 26 708 1 644 492 | 45 140 | 837 317 | 600 955 | 47 633 1 531 045 | ||||
| Rörelseresultat, TSEK |
-217 892 467 920 261 578-141 947 | 369 659 | -200 753 | 389 034 | 245 985 | -131 932 | 302 334 | |||
| Rörelsemarginal, % |
neg | 50 | 40 | neg | 22 | neg | 46 | 41 | neg | 20 |
| TILLGÅNGAR, TSEK | NOT | 2009-08-31 | 2008-08-31 | |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 230 434 | 236 081 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 2 972 090 | 2 938 314 | |
| Andelar i intressebolag | 16 | 82 521 | 37 205 | |
| Övriga andelar och långfristiga värdepappersinnehav | 17 | 59 812 | 49 003 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 18 | 86 730 | 57 833 | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 431 587 | 3 318 436 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||
| -Varulager | Handelsvaror | 52 351 | 48 340 | |
| 52 351 | 48 340 | |||
| -Kortfristiga fordringar | Kundfordringar | 19 | 24 576 | 25 955 |
| Skattefordringar | 17 598 | 22 950 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | 81 369 | 88 715 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 21 783 | 18 007 | |
| 145 326 | 155 627 | |||
| -Likvida medel | Kassa och bank | 39 432 | 54 385 | |
| Summa omsättningstillgångar | 237 109 | 258 352 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 668 696 | 3 576 788 | ||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | Aktiekapital | 22 | 19 594 | 19 594 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 397 573 | 397 573 | ||
| Reserver | 11 275 | 14 651 | ||
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 943 161 | 846 709 | ||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 1 371 603 | 1 278 527 | ||
| Minoritetsintresse | - | -228 | ||
| Summa eget kapital | 1 371 603 | 1 278 299 | ||
| Långfristiga skulder | ||||
| -Långfristiga räntebärande skulder | Förlagslån | 24 | 29 997 | 29 997 |
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 943 613 | 1 955 169 | |
| Avsättningar för pensioner | 26 | 7 118 | ||
| -Långfristiga icke räntebärande skulder | Övriga avsättningar | 28 | 13 252 | |
| Övriga icke räntebärande skulder | 662 | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 21 725 | ||
| Summa långfristiga skulder | 2 016 367 | 7 435 15 232 662 17 900 2 026 395 |
||
| -Kortfristiga skulder | Skulder till kreditinstitut | 25 | 25 113 | |
| Leverantörskulder | 36 | 44 416 | ||
| Skatteskulder | 24 644 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 77 070 | |||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 109 483 | ||
| Summa kortfristiga skulder Summa skulder |
280 726 2 297 093 |
15 313 78 798 15 987 56 866 105 130 272 094 2 298 489 |
| Ställda säkerheter | 30 | 1 992 286 | 1 980 598 |
|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | 30 | 56 072 | 83 137 |
| KONCERNEN, TSEK | Aktiekapital | Övrigt till skjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel och årets resultat |
Summa | Minoritets intresse |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 2007-09-01 | 19 584 | 396 993 | 10 801 | 829 473 | 1 256 851 | 431 | 1 257 282 |
| Årets förändring av omräkningsreserv | 3 850 | 3 850 | -423 | 3 427 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | 3 850 | - | 3 850 | -423 | 3 427 |
| Årets resultat | 193 515 | 193 515 | -236 | 193 279 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | 193 515 | -236 | 193 279 | ||
| Utdelning | -176 279 | -176 279 | -176 279 | ||||
| Konvertering av konvertibler | 10 | 580 | 590 | 590 | |||
| Utgående eget kapital 2008-08-31 | 19 594 | 397 573 | 14 651 | 846 709 | 1 278 527 | -228 | 1 278 299 |
| Ingående eget kapital 2008-09-01 | 19 594 | 397 573 | 14 651 | 846 709 | 1 278 527 | -228 | 1 278 299 |
| Årets förändring av omräkningsreserv | -3 376 | - 3 376 | 228 | -3 148 | |||
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | -3 376 | - | -3 376 | 228 | -3 148 |
| Årets resultat | 272 798 | 272 798 | 272 798 | ||||
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare |
- | - | - | 272 798 | 272 798 | 228 | 269 650 |
| Utdelning | -176 346 | -176 346 | -176 346 | ||||
| Utgående eget kapital 2009-08-31 | 19 594 | 397 573 | 11 275 | 943 161 | 1 371 603 | - | 1 371 603 |
| TSEK | Not | 2008-09-01 -2009-08-31 |
2007-09-01 -2008-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | Resultat efter finansiella poster | 301 748 | 206 261 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | 31 | 211 248 | 171 121 | |
| 512 996 | 377 382 | |||
| Betald skatt | -10 930 | -21 515 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
502 066 | 355 867 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | Ökning (-) / Minskning (+) av varulager | -4 130 | -4 380 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar | 4 021 | 41 458 | ||
| Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder | -9 305 | 54 407 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 492 652 | 447 352 | ||
| Investeringsverksamheten | Förvärv av dotterföretag | 31 | - | -15 857 |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -8 745 | -13 051 | ||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -250 263 | -424 165 | ||
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 8 233 | 29 954 | ||
| Investeringar i finansiella tillgångar | -86 577 | -52 861 | ||
| Avyttring / minskning av finansiella tillgångar | 1 393 | 49 970 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -335 959 | -426 010 | ||
| Finansieringsverksamheten | Upptagna lån | 4 968 | 181 508 | |
| Utbetald utdelning | -176 346 | -176 279 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -171 378 | 5 229 | ||
| Årets kassaflöde | -14 685 | 26 571 | ||
| Likvida medel vid årets början | 54 385 | 27 572 | ||
| Kursdifferens i likvida medel | -268 | 242 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 31 | 39 432 | 54 385 | |
| Ej utnyttjade krediter | 272 377 | 164 079 | ||
| Likvida medel och ej nyttjade krediter vid årets slut | 311 809 | 218 464 |
| TSEK | NOT | 2008-09-01 -2009-08-31 |
2007-09-01 -2008-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 107 674 | 992 022 | ||
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 6 934 | 40 516 | |
| Aktiverat arbete för egen räkning | 5 | 3 050 | 4 124 | |
| 2,3 | 1 117 658 | 1 036 662 | ||
| Rörelsens kostnader | Handelsvaror | -75 531 | -70 244 | |
| Övriga externa kostnader | 6,7 | -369 691 | -337 143 | |
| Personalkostnader | 8 | -318 850 | -310 436 | |
| Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar |
9 | -116 906 | -113 811 | |
| Rörelseresultat | 236 680 | 205 028 | ||
| Resultat från finansiella poster | Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång |
33 | 540 | -6 500 |
| Resultat från andelar i koncernbolag | 10 | -10 000 | -4 000 | |
| Resultat från andelar i intressebolag | 10 | -3 000 | - | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter, externa | 34 | 2 346 | 3 367 | |
| Ränteintäkter, koncernbolag | 8 427 | 9 448 | ||
| Räntekostnader och liknande resultatposter, externa | 35 | -28 587 | -47 871 | |
| Räntekostnader, koncernbolag | -483 | -286 | ||
| Resultat efter finansiella poster | 205 923 | 159 186 | ||
| Bokslutsdispositioner | 23 | 55 743 | - | |
| Resultat före skatt | 261 666 | 159 186 | ||
| Skatt | 11 | -29 978 | 4 311 | |
| Årets resultat | 231 688 | 163 497 |
| TILLGÅNGAR , TSEK | NOT | 2009-08-31 | 2008-08-31 | |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 21 343 | 21 005 |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 1 488 065 | 1 654 496 | |
| Andelar i koncernbolag | 15 | 403 893 | 413 718 | |
| Andelar i intressebolag | 16 | 7 726 | 16 888 | |
| Övriga andelar och långfristiga värdepappersinnehav | 17 | 8 401 | 38 039 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 18 | 24 103 | 32 136 | |
| Fordringar på koncernbolag | 27 | 434 903 | 138 100 | |
| SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 2 388 434 | 2 314 382 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||
| -Varulager | Handelsvaror | 38 539 38 539 |
37 906 37 906 |
|
| Kortfristiga fordringar | Kundfordringar | 19 | 20 001 | 20 450 |
| Skattefordringar | 12 225 | 22 167 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 20 | 48 310 | 71 900 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 11 952 92 488 |
16 188 130 705 |
|
| Likvida medel | Kassa och bank | 3 301 | 1 369 | |
| SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | 134 328 | 169 980 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 2 522 762 | 2 484 362 | ||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | 22 | |||
| -Bundet eget kapital | Aktiekapital Reservfond |
19 594 25 750 |
19 594 25 750 |
|
| 45 344 | 45 344 | |||
| -Fritt eget kapital | Överkursfond | 4 242 | 4 242 | |
| Balanserade vinstmedel | 571 993 | 578 290 | ||
| Årets resultat | 231 688 | 163 497 | ||
| 807 923 | 746 029 | |||
| Summa eget kapital | 853 267 | 791 373 | ||
| Obeskattade reserver | 23 | 229 664 | 285 407 | |
| Långfristiga skulder | Skulder till koncernbolag | 27 | 209 688 | 167 119 |
| -Långfristiga räntebärande skulder | Förlagslån | 24 | 29 997 | 29 997 |
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 999 093 | 1 025 600 | |
| Avsättningar för pensioner | 26 | 784 | 784 | |
| 1 239 562 | 1 223 500 | |||
| -Långfristiga icke räntebärande skulder Övriga icke räntebärande skulder | 662 | 662 | ||
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 35 014 | 12 430 | |
| 1 275 238 | 1 236 592 | |||
| -Kortfristiga skulder | Skulder till kreditinstitut | 25 | 18 700 | 8 400 |
| Leverantörskulder | 36 | 34 873 | 59 992 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 51 744 | 35 685 | ||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 59 276 | 66 913 | |
| 164 593 | 170 990 | |||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 2 522 762 | 2 484 362 | ||
| STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER | ||||
| Ställda säkerheter | 30 | 622 619 | 637 119 | |
| Eventualförpliktelser | 30 | 725 950 | 760 018 |
| TSEK | Not | 2008-09-01 -2009-08-31 |
2007-09-01 -2008-08-31 |
|
|---|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | Resultat efter finansiella poster | 205 923 | 159 186 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m | 31 | 123 408 | 84 421 | |
| 329 331 | 243 607 | |||
| Betald skatt | 2 548 | -1 904 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
331 879 | 241 703 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | Ökning (-) / Minskning (+) av varulager | -633 | -13 653 | |
| Ökning (-) / Minskning (+) av rörelsefordringar | 67 517 | 31 056 | ||
| Ökning (+) / Minskning (-) av rörelseskulder | -16 697 | 55 303 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 382 066 | 314 409 | ||
| Investeringsverksamheten | Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | -8 078 | -10 348 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | -236 930 | -227 643 | ||
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 299 975 | 16 356 | ||
| Investeringar i finansiella tillgångar | -342 493 | -115 342 | ||
| Avyttring / minskning av finansiella tillgångar | 57 376 | 49 970 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -230 150 | -287 007 | ||
| Finansieringsverksamheten | Upptagna lån | 26 362 | 149 246 | |
| Utbetald utdelning | -176 346 | -176 279 | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -149 984 | -27 033 | ||
| Årets kassaflöde | 1 932 | 369 | ||
| Likvida medel vid årets början | 1 369 | 1 000 | ||
| Likvida medel vid årets slut | 31 | 3 301 | 1 369 | |
| Ej utnyttjade krediter | 145 370 | 131 834 | ||
| Likvida medel och ej nyttjade krediter vid årets slut | 148 671 | 133 203 | ||
| Bundet eget kapital Bundet eget kapital |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET, TSEK MODERBOLAGET, TSEK |
Aktiekapital Aktiekapital |
Nyemission Nyemission under reg under reg |
Reservfond Reservfond |
Överkursfond Överkursfond |
Balanserade Balanserade vinstmedel vinstmedel |
Årets Årets resultat resultat |
Totalt Totalt eget kapital eget kapital |
| Ingående eget kapital 2007-09-01 Ingående eget kapital 2007-09-01 |
19 584 19 584 |
207 207 |
25 750 25 750 |
3 455 3 455 |
748 233 748 233 |
797 229 797 229 |
|
| Koncernbidrag Koncernbidrag |
8 800 8 800 |
8 800 8 800 |
|||||
| Skatteeffekt koncernbidrag Skatteeffekt på koncernbidrag |
464 -2 464 |
-2 -2 464 |
|||||
| Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med Summa förmögenhetsförändringar, bolagets ägare exkl transaktioner med bolagets ägare |
- - |
- - |
- - |
- - |
6 336 6 336 |
163 497 163 497 |
6 336 163 497 169 833 |
| Årets resultat | 163 497 | 163 497 | |||||
| Utdelning Summa förmögenhetsförändringar, Konvertering av konvertibler exkl transaktioner med bolagets ägare |
- 10 |
- -207 |
- | - 787 |
-176 279 - |
163 497 | -176 279 169 833 590 |
| Utgående eget kapital 2008-08-31 Utdelning |
19 594 | - | 25 750 | 4 242 | 578 290 -176 279 |
163 497 | 791 373 -176 279 |
| Konvertering av konvertibler | 10 | -207 | 787 | 590 | |||
| Utgående eget kapital 2008-08-31 | 19 594 | - | 25 750 | 4 242 | 578 290 | 163 497 | 791 373 |
| Ingående eget kapital 2008-09-01 | Aktiekapital 19 594 |
Nyemission under reg - |
Reservfond 25 750 |
Överkursfond 4 242 |
Balanserade vinstmedel 741 787 |
Årets resultat |
Totalt eget kapital 791 373 |
| Ingående eget kapital 2008-09-01 Koncernbidrag |
19 594 | - | 25 750 | 4 242 | 741 787 9 100 |
791 373 9100 |
|
| Koncernbidrag Skatteeffekt på koncernbidrag |
9 100 -2 548 |
9100 -2 548 |
|||||
| Skatteeffekt på koncernbidrag Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med Årets resultat bolagets ägare |
- | - | - | - | 6 552 -2 548 |
231 688 | 6 552 -2 548 231 688 |
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl Årets resultat transaktioner med bolagets ägare |
- | - | - | - | 6 552 | 231 688 231 688 |
1 029 613 231 688 |
| Summa förmögenhetsförändringar, exkl Utdelning transaktioner med bolagets ägare |
- | - | - | - | - -176 346 |
231 688 | 231 688 -176 346 |
| Utgående eget kapital 2009-08-31 Utdelning |
19 594 | - | 25 750 | 4 242 | 571 993 -176 346 |
231 688 | 853 267 -176 346 |
| Utgående eget kapital 2009-08-31 | 19 594 | - | 25 750 | 4 242 | 571 993 | 231 688 | 853 267 |
| I FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL |
KAPITAL |
fierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller varor eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från SkiStar AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade eget kapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässi-
pas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare.
Ändringar i IAS 23 Lånekostnader anger att aktivering måste ske av lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare.
Ändrad IFRS 2 Share-based payment: Vesting conditions and cancellations klargör bl.a. vilka villkor som utgör 'vesting conditions', att alla andra villkor utgör 'non-vesting conditions' och hur 'non-vesting conditions' ska redovisas. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare.
Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter medför ändringar avseende koncernredovisning och redovisning av förvärv. De omarbetade standarderna ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 juli 2009 eller senare.
Omarbetad IAS 1 Utformning av finansiella rapporterna medför att presentationen av de finansiella rapporterna förändras i några avseenden samt att nya, icke-obligatoriska, benämningar för rapporterna föreslås. Ändringen påverkar inte bestämningen av de belopp som rapporteras. Den ändrade IAS 1 ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare.
Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 kommer att påverka företagets finansiella rapportering från och med årsredovisningen för 2009/2010. Ändringarna medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Därutöver medför ändringen av IFRS 7 några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk.
Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tillämpningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de upplysningar som krävs av ändringarna. Eftersom ändringarna inte kommer att påverka hur redovisade belopp ska fastställas, kommer inga justeringar att göras av belopp i de finansiella rapporterna.
Tillämpningen av de nya IFRS och tolkningar kommer sannolikt inte att påverka bolagets finansiella rapporter i någon betydande omfattning.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.1 tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att koncernledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresseföretag.
IFRS 8 Rörelsesegment anger vad ett operativt segment är och vilken information som ska lämnas om dessa i de finansiella rapporterna. Standarden, som är antagen av EU, ska tillämdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna som vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i koncernens resultaträkning.
Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.
Ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till utlandsverksamheter har bolaget valt att ange till noll vid tidpunkten för övergång till IFRS (1 september 2004).
Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas när tjänsten är utförd. En delvis utförd tjänst redovisas i resultaträkningen baserat på färdigställandegraden på balansdagen. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.
Intäkter från fastighetsförsäljning Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen om inte risker och
förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. Kontrollen över tillgången kan ha övergått vid ett tidigare tillfälle än tillträdestidpunkten och om så har skett intäktsredovisas fastighetsförsäljningen vid denna tidigare tidpunkt. Vid bedömning av intäktsredovisningstidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/ eller köparens kontroll.
Hyresintäkter från uthyrning av rörelselokaler redovisas linjärt i resultaträkningen baserat på villkoren i hyresavtalet.
Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Då de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av leasingobjekten inte i allt väsentligt anses ha överförts från leasegivaren till leasetagaren har samtliga leasingavtal klassificerats som operationella.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter och valutakursdifferenser.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget
ga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50% av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga överoch undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balanskapitalinstrument samt lånefordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörskulder, utgivna skuld- och eget kapitalinstrument samt låneskulder.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddags redovisning.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. För ytterligare information se not 32.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. För eget kapitalinstrument som klassificeras som tillgångar som kan säljas, förutsätts en väsentlig och utdragen nedgång i det verkliga värdet under instrumentets anskaffningsvärde innan en nedskrivning verkställs. Om nedskrivningsbehov föreligger för en tillgång i kategorin tillgångar som kan säljas, omföres tidigare eventuell ackumulerad värdeminskning redovisad direkt mot eget kapital till resultaträkningen. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som redovisats i resultaträkningen får inte senare återföras via resultaträkningen.
Finansiella instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån det syfte instrumentet förvärvades vilket påverkar redovisningen därefter. De finansiella instrumenten redovisas därefter beroende av hur de finansiella instrumenten har klassificerats enligt nedan:
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Kategorin innefattar även förvärvade fordringar. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d v s efter avdrag för osäkra fordringar. Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar. Finansiella placeringar som utgörs av aktier tillhör antingen kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas. Räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att innehas till förfall tillhör kategorin finansiella tillgångar som hålls till förfall och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Räntebärande värdepapper där avsikten inte är att hålla till förfall klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas. Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot.
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid. Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år. Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Konvertibla skuldebrev kan konverteras till aktier genom att motparten utnyttjar sin option att konvertera fordringsrätten till aktier. Eget kapitalkomponenten i det utgivna lånet utgör inte ett materiellt belopp varför konvertibellånet redovisas som en skuld i sin helhet. Räntekostnaden redovisas i resultaträkningen och beräknas med effektivräntemetoden.
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan.
Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.
| 33 år | |
|---|---|
| ŕ | |
| 15 - 25 år | |
| $10 - 15$ år | |
| $15$ år | |
| $20$ år | |
| $20$ år | |
|---|---|
| $15$ år | |
| h elektronik | $10$ år |
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark och de markanläggningar som avser pister skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera
mellan 15 – 50 år på dessa komponenter. Följande huvudgrupper av komponen-
ter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:
• Fast inredning, köksinredning, m m 25 år • Värme och ventilation 30 år
• Inre ytskikt, maskinell utrustning m m 15 år Bland maskiner och inventarier ingår skidliftar och snöproduktionsanläggningar vilka består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna på dessa komponenter har bedömts variera mellan 10-33 år. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på liftar:
• Pumpar, snökanoner och elektronik 10 år Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 september 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskrivningsprövning, se not 14.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och skrivs inte av utan testas årligen för nedskrivningsbehov.
Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
• Fundament och master 33 år • Kabiner, gondoler, stolar och medbringare 15 - 25 år • Linor 10 - 15 år • Motorer, växellådor och elektronik 15 år • Övrig rörlig mekanik 20 år Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på snöproduktionsanläggningar: • Rör och hydranter 20 år • Kompressorer 15 år Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Nedlagda kostnader för internt genererad
goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.
Utgifter för utveckling av koncernens boknings- och försäljningssystem aktiveras under förutsättning att utgifterna förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Utgifter som aktiveras är externt fakturerade kostnader samt, i förekommande fall, direkta egna arbetskraftskostnader.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
• arrendekontrakt 25-50 år
• balanserade utvecklingsutgifter, hyresrätter m m 5 år
Nyttjandeperioderna omprövas varje år.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för försäljningskostnader. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in/först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Undantag görs för tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper redovisade enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättning till anställda samt uppskjutna skattefordringar. Om någon indikation på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard.
För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen eller vid indikation på nedskrivningsbehov.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Goodwill nedskrivningsprövades per den 31 augusti 2009 även om det då inte förelåg någon indikation på nedskrivningsbehov.
När en minskning av det verkliga värdet på finansiella tillgångar som kan säljas tidigare har redovisats direkt mot eget kapital och det finns objektiva belägg på att det finns ett nedskrivningsbehov ska den ackumulerade förlusten som finns bokförd i eget kapital överföras till resultaträkningen. Den värdeminskning som redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för eventuellt tidigare kostnadsförda nedskrivningar.
Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte.
Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som "finansiella tillgångar som kan säljas" återförs i koncernen inte via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs. Omvärderingarna redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar på goodwill återförs inte.
Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.
En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att ge de förväntade ersättningarna). Företagets förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är balansdagens ränta på statsobligationer med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
Korridorregeln tillämpas vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10% av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång.
Under 2007 utgavs ett konvertibelt skuldebrev om totalt 30 MSEK. Konvertering kan ske fram till den 31 augusti 2012. De konvertibla skuldebreven ställdes ut på marknadsmässiga villkor och ingen förmån förelåg vid tilldelningen varför de inte omfattas av IFRS 2. Eget kapitalkomponenten i lånet utgör inte ett materiellt belopp varför konvertibellånet redovisas som en skuld i sin helhet.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, samt även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på
årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från konvertibla skuldebrev och optioner utgivna till anställda. Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1. Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. Ändringar av IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter avseende 'Cost of an Investment in a Sub-sidiary, Jointly-Cotrolled Entity or Associate' ska tillämpas fr o m räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Denna ändring medför att moderbolaget alltid kommer att redovisa utdelning från dotterföretag till sin helhet som intäkt i årets resultat. Tidigare har utdelningar som är större än vinster som upparbetats efter förvärvet av dotterföretaget reducerat det redovisade värdet på andelarna i dotterföretaget. Ändringen kommer endast att ha oväsentliga beloppseffekter på poster i moderbolagets finansiella rapporter.
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan koncernens resultaträkning och balansräkning baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader samt eget kapital.
Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Dotterföretag och intresseföretag Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.
Moderbolagets finansiella garantiavtal består främst av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapporterings tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Moderbolaget tillämpar reglerna i ÅRL 4 kap 14§a-e som tillåter värdering av vissa finansiella instrument till verkliga värden.
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som "finansiella tillgångar som kan säljas" återförs i koncernen inte via resultaträkningen. I moderbolaget görs motsvarande återföring dock via resultaträkningen.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
juridiska personer Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Segmentsrapportering upprättas för koncernens destinationer och rörelsegrenar. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens verksamheter på de olika destinationerna varför dessa är den primära indelningsgrunden.
I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av finansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av finansiella placeringar och skattekostnader. Koncernens långfristiga skulder hanteras centralt varför de inte på ett informativt sätt kan fördelas ut på destinationerna.
I segmentens investeringar ingår samtliga investeringar i anläggningstillgångar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.
SkiStar bedriver verksamhet i Sälen, Åre och Vemdalen i Sverige samt i Hemsedal och Trysil i Norge. De fem destinationerna utgör koncernens primära indelningsgrund tillsammans med det koncerngemensamma segmentet Fastighet. Övriga intäkter inom Fastighet utgörs endast av realisationsvinster vid försäljning av fastigheter. Koncerngemensamma kostnader har fördelats efter bedömd nytta. Ingen handel förekommer mellan koncernföretagen annat än i marginell omfattning varför dessa inte redovisas separat.
De rörelsegrenar som tillsammans utgör mer än 80% av koncernens verksamhet är SkiPass, Logi och Skiduthyrning. Rörelsegrenarna anses utgöra koncernens sekundära segment.
| ÖVRIGA UPP | Sälen | Trysil | Fastighet | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| LYSNINGAR, MSEK | 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 | |||||||
| Tillgångar | 861 | 798 | 519 | 671 | 860 | 892 3 549 3 511 | ||
| Kapitalandelar | 6 | 20 | 4 | 16 | 71 | - | 83 | 37 |
| Ofördelade tillgångar | 37 | 23 | ||||||
| Summa tillgångar | 867 | 818 | 523 | 687 | 931 | 892 3 669 3 571 | ||
| Bruttoinvesteringar | 95 | 133 | 20 | 19 | 206 | 269 | 411 | 490 |
| Avskrivningar | 75 | 72 | 50 | 52 | - | - | 219 | 210 |
| KONCERNEN, MSEK | 2008-09-01 -2009-08-31 |
2007-09-01 -2008-08-31 |
|---|---|---|
| Utförsåkning/SkiPass | 933 | 836 |
| Logi | 229 | 210 |
| Skiduthyrning | 157 | 147 |
| Skidskola/Aktiviteter | 52 | 47 |
| Sportbutiker | 69 | 55 |
| Fastighetsservice | 94 | 89 |
| Reavinster | 7 | 46 |
| Övrigt | 103 | 101 |
| 1 644 | 1 531 | |
| MODERBOLAGET, MSEK | 2008-09-01 -2009-08-31 |
2007-09-01 -2008-08-31 |
| Utförsåkning/SkiPass | 600 | 533 |
| Logi | 145 | 118 |
| Skiduthyrning | 109 | 101 |
| Skidskola/Aktiviteter | 45 | 40 |
| Sportbutiker | 53 | 47 |
| Fastighetsservice | 68 | 61 |
| Reavinster | 6 | 40 |
| Övrigt | 92 | 97 |
1 118 1 037
| KONCERNEN | 2008-09-01 -2009-08-31 |
2007-09-01 -2008-08-31 |
|---|---|---|
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 1 070 | 1 366 |
| Andra uppdrag | 661 | 1 058 |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Revisionsuppdrag | - | 40 |
| Andra uppdrag | 185 | 236 |
| 1 916 | 2 700 |
| MODERBOLAGET | 2008-09-01 -2009-08-31 |
2007-09-01 -2008-08-31 |
|---|---|---|
| KPMG | ||
| Revisionsuppdrag | 422 | 464 |
| Andra uppdrag | 367 | 697 |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers | ||
| Andra uppdrag | 185 | 230 |
| 974 | 1 391 |
I övriga rörelseintäkter redovisas i huvudsak realisationsvinster vid försäljningav anläggningstillgångar. Dessa uppgår till 7 MSEK i koncernen (46) och6 MSEK i moderbolaget (40).
Aktiverat arbete för egen räkning omfattar investeringsförda utgifter för det arbete som egen personal lagt ned i investeringar samt utgifter för egna entreprenadmaskiner.
| RÖRELSEGRENAR | Utförsåkning/SkiPass | Logi | Skiduthyrning | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008/09 | 2007/08 | 2008/09 | 2007/08 | 2008/09 2007/08 | |
| Omsättning | 933 | 836 | 229 | 210 | 157 | 147 |
| Tillgångar | 1 406 | 1 472 | 860 | 926 | 119 | 122 |
| Bruttoinvesteringar | 242 | 168 | 124 | 269 | 15 | 8 |
| Åre 549 |
540 | Vemdalen | Hemsedal 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 |
||
|---|---|---|---|---|---|
| 165 | 223 | 595 | 387 | ||
| 2 | 1 | - | - | - | - |
| 551 | 541 | 165 | 223 | 595 | 387 |
| 42 | 20 | 19 | 16 | 29 | 33 |
| 38 | 18 | 17 | 39 | 31 | |
| 37 |
| SJUKFRÅNVARO I MODERBOLAGET | 2008-09-01 -2009-08-31 |
2007-09-01 -2008-08-31 |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid |
2,8% | 3,1% |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar el mer |
23,6% | 27,3% |
| Sjukfrånvaro fördelad efter kön: | ||
| Kvinnor | 3,5% | 3,6% |
| Män | 2,4% | 2,7% |
| Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori: | ||
| 29 år eller yngre | 2,9% | 3,2% |
| 30-49 år | 2,4% | 2,6% |
| 50 år eller äldre | 3,6% | 4,2% |
| KONCERNEN | 2008-09-01 -2009-08-31 |
2007-09-01 -2008-08-31 |
|---|---|---|
| Räkenskapsårets leasingkostnader | 3 630 | 5 563 |
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende icke upp sägningsbara kontrakt som förfaller till betalning: |
||
| Inom ett år: | 2 083 | 3 175 |
| Mellan ett och fem år | 1 568 | 3 901 |
| 3 651 | 7 076 | |
| MODERBOLAGET | 2008-09-01 -2009-08-31 |
2007-09-01 -2008-08-31 |
| Räkenskapsårets leasingkostnader | 1 396 | 3 240 |
| Avtalade framtida leasingavgifter avseende icke upp sägningsbara kontrakt som förfaller till betalning: |
||
| Inom ett år: | 497 | 1 126 |
| Mellan ett och fem år | 379 | 874 |
| 876 | 2 000 |
| Övriga rörelsegrenar | Summa | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2008/09 | 2007/08 | 2008/09 | 2007/08 |
| Omsättning | 325 | 338 | 1 644 | 1 531 |
| Tillgångar | 1 164 | 991 | 3 549 | 3 511 |
| Bruttoinvesteringar | 30 | 45 | 411 | 490 |
SkiStar har operationella leasingavtal avseende pistmaskiner, snöskotrar och entreprenadmaskiner. Leasingavgifterna för en del av pistmaskinerna betalas under perioden december-april för att kostnaderna skall belasta de perioder pistmaskinerna används. Merparten av leasingavtalen betalas linjärt över året.
Leasingavtalen innehåller inga villkor om att objekten skall förvärvas av SkiStar när avtalen löper ut. Dock kan möjlighet till förlängning av avtalstiden förekomma. Leasingavgifterna redovisas som hyreskostnad i resultaträkningen.
| -2009-08-31 331 486 |
Andel, % 41 59 |
-2008-08-31 324 |
Andel, % 41 |
|---|---|---|---|
| 472 | 59 | ||
| 94 | 31 | 98 | 32 |
| 209 | 69 | 206 | 68 |
| 1 120 | 1 100 | ||
| 329 | 41 | 328 | 41 |
| 481 | 59 | 474 | 59 |
| 810 | 802 | ||
Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män har uppgått till:
| KÖNSFÖRDELNING I STYRELSE OCH KONCERNLEDNING |
2009-08-31 Andel kvinnor |
2008-08-31 Andel kvinnor |
|---|---|---|
| KONCERNEN | ||
| Styrelsen | 22% | 22% |
| Övriga ledande befattningshavare | 0% | 0% |
| MODERBOLAGET | ||
| Styrelsen | 22% | 22% |
| Övriga ledande befattningshavare | 0% | 0% |
1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 728 TSEK (699) VD.
Moderbolagets totala pensionskostnad utgörs av avgiftsbestämda pensioner.
2) Av koncernens pensionskostnader avser 874 TSEK (837) VD.
Dotterbolag består huvudsakligen av den norska verksamheten där pensionskostnaden i huvudsak utgörs av förmånsbestämda pensioner.
| LÖNER, ANDRA | 2008-09-01 - 2009-08-31 | 2007-09-01 - 2008-08-31 | ||
|---|---|---|---|---|
| ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
Löner och ersättningar |
Sociala kostnader |
| MODERBOLAGET | 230 540 | 81 955 | 222 479 | 83 385 |
| (varav pensionskostnad) 1) | (10 920) | (10 230) | ||
| DOTTERBOLAG (varav pensionskostnad) |
120 746 | 19 247 (4 862) |
115 003 | 19 540 (6 002) |
| Koncernen (varav pensionskostnad) 2) |
351 286 | 101 202 (15 782) |
337 482 | 102 925 (16 232) |
Till styrelsens ledamöter har ersättning utgått med 730 TSEK varav 155 TSEK till ordföranden och 115 TSEK vardera till övriga årsstämmovalda ledamöter. Verkställande direktören som tillika är ordinarie styrelseledamot uppbär inget styrelsearvode. I övrigt har ingen styrelseledamot någon ersättning utöver styrelsearvodet.
| 2008-09-01 - 2009-08-31 | 2007-09-01 - 2008-08-31 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR FÖRDELADE PER LAND |
Styrelse, Vd och övriga ledande befattningshavare |
Övriga anställda |
Styrelse, Vd och övriga ledande befattningshavare |
Övriga anställda |
|
| MODERBOLAGET | |||||
| Sverige | 13 953 | 216 587 | 11 247 | 211 232 | |
| (varav bonus o dyl) | (3 228) | (1 232) | (2 169) | (1 207) | |
| DOTTERBOLAG | |||||
| Sverige | - | 1 566 | - | 888 | |
| (varav bonus o dyl) | |||||
| Norge | 3 416 | 115 764 | 3 565 | 110 550 | |
| (varav bonus o dyl) | (665) | (652) | (685) | (714) | |
| Koncernen totalt | 17 369 | 333 917 | 14 812 | 322 670 | |
| (varav bonus o dyl) | (3 893) | (1 884) | (2 854) | (1 921) |
Verkställande direktören har uppburit lön, ersättningar och förmåner till ett värde av 3 443 TSEK (3 332) varav 948 TSEK (912) utgjorde bonus. Vice Verkställande direktören har uppburit lön ersättningar och förmåner till ett värde av 1 827 TSEK (1 728) varav 473 TSEK (300) utgjorde bonus. Till övriga 8 (8) personer i koncernledningen har löner, ersättningar och förmåner utgått till ett värde av 11 369 TSEK (9 022), varav 2 472 TSEK (1 642) utgjorde bonus.
Nedanstående riktlinjer omfattar ersättningar och andra villkor för koncernledningen, vilka nedan benämns ledande befattningshavare, i SkiStar. Riktlinjerna är framtagna av ersättningskommittén och har godkänts av årsstämman den 9 december 2008. Dessa riktlinjer ska tillämpas på nya avtal samt vid ändring av existerande avtal.
Den samlade ersättningen tillsammans med övriga anställningsvillkor ska vara tillräckligt attraktiv för att behålla alternativt attrahera nya kompetenta ledande befattningshavare.
Ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig i förhållande till ansvar, kompetens, prestation och regional lönenivå. Den fasta lönen ska årligen fastställas att gälla för perioden september – augusti.
Medlemmar av koncernledningen är berättigad till kontant bonus utifrån det aktuella bonusprogram som gäller för SkiStars koncernledning enligt beslut i styrelsen. Bonus får utgå med högst 40% av 12 ggr aktuell månadslön. Bonus utgår utifrån vad bolaget presterar avseende tillväxt i vinst per aktie, avkastning på eget kapital, rörelsemarginal samt organisk tillväxt.
Ledande befattningshavare är berättigade till extra sjukvårdsförsäkring samt de förmåner som gäller för övriga anställda inom SkiStar.
Ledande befattningshavare äger rätt till pensionslösningar enligt kollektivavtal och avtal med SkiStar. Samtliga pensionsåtaganden ska vara premiebestämda. För verkställande direktören betalar bolaget pensionsavgifter motsvarande 30% av lönen. För övriga ledande befattningshavare sker pensionsinbetalningar enligt den sedvanliga ITP-planen.
Uppsägningstid från SkiStars sida ska vara högst 24 månader och från den ledande befattningshavarens sida högst 6 månader. Avgångsvederlag utgår endast vid uppsägning från bolagets sida och under anställningstiden fram till den uppsagde erhållit ny anställning.
| Sälen | Trysil | Fastighet | Summa | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| INTÄKTER, MSEK | 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 | |||||||
| Nettoomsättning | 586 | 523 | 292 | 262 | 2 | 3 1 635 1 483 | ||
| Övriga intäkter | 1 | 4 | - | - | 9 | 46 | 10 | 50 |
| Andelar i intresse | ||||||||
| företags resultat | -2 | - | 1 | - | 2 | - | -1 | -2 |
| Summa intäkter | 585 | 527 | 293 | 262 | 13 | 49 1 644 1 531 | ||
| Rörelseresultat | 165 | 118 | 59 | 38 | 7 | 41 | 370 | 302 |
| Nedskrivningar | - | -6 | ||||||
| Ränteintäkter | 6 | 14 | ||||||
| Räntekostnader | -74 | -104 | ||||||
| Årets skatteintäkt | ||||||||
| Årets skattekostnader | -29 | -13 | ||||||
| Årets resultat | 273 | 193 | ||||||
| Åre | Vemdalen | Hemsedal | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| INTÄKTER, MSEK | 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 | |||||
| Nettoomsättning | 345 | 330 | 162 | 145 | 248 | 220 |
| Övriga intäkter | - | - | - | - | - | - |
| Andelar i intresse | ||||||
| företags resultat | -2 | - | - | - | - | -2 |
| Summa intäkter | 343 | 330 | 162 | 145 | 248 | 218 |
| Rörelseresultat | 66 | 54 | 34 | 24 | 39 | 27 |
| 2008-09-01 | 2007-09-01 | |
|---|---|---|
| -2009-08-31 | -2008-08-31 | |
| KONCERNEN | ||
| Balanserade utgifter för IT-system | 6 878 | 5 551 |
| Hyresrätter och liknande rättigheter | 6 360 | 6 613 |
| Byggnader, mark och markanläggningar | 54 010 | 55 313 |
| Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 152 299 | 142 650 |
| 219 547 | 210 127 | |
| MODERBOLAGET | ||
| Balanserade utgifter för IT-system | 6 878 | 5 551 |
| Hyresrätter och liknande rättigheter | 713 | 462 |
| Goodwill | 149 | 149 |
| Byggnader, mark och markanläggningar | 26 613 | 30 967 |
| Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 82 553 | 76 682 |
| 116 906 | 113 811 |
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
| 2008-09-01 | 2007-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNBOLAG | -2009-08-31 | -2008-08-31 |
| Nedskrivning | 10 000 | 4 000 |
| 10 000 | 4 000 | |
| Årets nedskrivning avser värdet på aktierna i Tandådalens Fjällhotell Service AB,556086-0990, med 10 000 TSEK. |
||
| 2008-09-01 | 2007-09-01 | |
| INTRESSEBOLAG | -2009-08-31 | -2008-08-31 |
3 000 -
Årets nedskrivning avser värdet på aktierna i World Cup Åre AB, 556749-7119, med 3 000 TSEK.
| AVSTÄMNING | 2008-09-01 | 2007-09-01 | ||
|---|---|---|---|---|
| AV EFFEKTIV SKATT | -2009-08-31 | -2008-08-31 | ||
| MODERBOLAGET | Procent | Belopp | Procent | Belopp |
| Resultat före skatt | 261 666 | 159 186 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
28,0% | -73 266 | 28,0% | -44 572 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 38,3% | -100 190 | 69,4% | -110 524 |
| Ej skattepliktiga intäkter | -51,9% | 135 685 | -91,3% | 145 356 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | - | - | 0,5% | -795 |
| Schablonränta på periodiseringsfonder | - | -1 | - | - |
| Effekt av ändrade skattesatser | -0,9% | 2 263 | - | - |
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader |
- | - | -1,6% | 2 531 |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
-1,5% | 3 936 | - | - |
| Under året aktiverat underskottsavdrag | - | - | -6,2% | 9 851 |
| Övrigt | -0,6% | 1 595 | -1,5% | 2 464 |
| Redovisad effektiv skatt | 11,5% | -29 978 | -2,7% | 4 311 |
| MODERBOLAGET | 2008-09-01 -2009-08-31 |
2007-09-01 -2008-08-31 |
||
|---|---|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||||
| Periodens skatt | -7 394 | 2 464 | ||
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | - | -796 | ||
| -7 394 | 1 668 | |||
| Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | -16 253 | 2 532 | ||
| Uppskjuten skatt till följd av ändrade skattesatser | 2 263 | - | ||
| Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
- | 111 | ||
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av | ||||
| tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag | -8 594 | - | ||
| -22 584 | 2 643 | |||
| Total redovisad skattekostnad i moderbolaget | -29 978 | 4 311 | ||
| AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT |
2008-09-01 -2009-08-31 |
2007-09-01 -2008-08-31 |
||
| KONCERNEN | Procent | Belopp | Procent | Belopp |
| Resultat före skatt | 301 748 | 206 261 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
28,0% | -84 489 | 28,0% | -57 753 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 35,5% | -107 224 | 52,7% | -108 797 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 47,1% | 142 039 | -71,3% | 146 963 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | - | - | 0,1% | -168 |
| Schablonränta på periodiseringsfonder | - | -1 | - | - |
| Effekt av ändrade skattesatser | -0,5% | 1 516 | - | - |
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader |
- | - | -5,6% | 11 507 |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade | ||||
| underskottsavdrag | -1,3% | 3 936 | -1,1% | 2 328 |
| Omvärdering av underskottsavdrag | -4,5% | 13 678 | 2,3% | -4 692 |
| Övrigt | -0,5% | 1 595 | 1,1% | -2 370 |
| Redovisad effektiv skatt | 9,6% | -28 950 | 6,3% | -12 982 |
| 2008-09-01 | 2007-09-01 | |
|---|---|---|
| MODERBOLAGET | -2009-08-31 | -2008-08-31 |
| Aktuell skatt i erhållna koncernbidrag | 2 548 | 2 464 |
| 2 548 | 2 464 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
|---|---|---|---|
| KONCERNEN 2009-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | - | -99 278 | -99 278 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 80 127 | - | 80 127 |
| Periodiseringsfonder | - | -2 574 | -2 574 |
| 80 127 | -101 852 | -21 725 | |
| Kvittning | -80 127 | 80 127 | - |
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | -21 725 | -21 725 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
| KONCERNEN 2008-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | - | -90 398 | -90 398 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 74 896 | - | 74 896 |
| Periodiseringsfonder | - | -2 398 | -2 398 |
| 74 896 | -92 796 | -17 900 | |
| Kvittning | -74 896 | 74 896 | - |
| Netto uppskjuten skatteskuld |
| REDOVISADE I BALANSRÄKNINGEN | |
|---|---|
Styrelsen fattar beslut om lön och övriga villkor för verkställande direktören efter förslag från styrelsens ersättningsutskott. Styrelsens ersättningsutskott fattar beslut avseende lön och övriga villkor för övriga ledande befattningshavare efter förslag från den verkställande direktören. Eventuella ändringar av bonussystem ska beslutas av styrelsen.
Personalen i SkiStar erbjöds under hösten 2007 att teckna konvertibler om totalt 30 MSEK som under löptiden kan konverteras till totalt 250 000 st B-aktier till kurs 138:00 SEK. De konvertibla skuldebreven ställdes ut på marknadsmässiga villkor och ingen förmån förelåg vid tilldelningen varför de inte omfattas av IFRS 2. Det konvertibla förlagslånet löper med en ränta med 12-månaders STIBOR + 0,3 procentenheter (se även not 24).
Bolagets huvudägare har ställt ut säljoptioner till verkställande direktören under maj 2007 innebärande att han kan sälja 100 000 st B-aktier för 104:00 SEK per aktie fram till och med den 31 maj 2012. Vidare har bolagets huvudägare den 22 december 2007 ställt ut en säljoption till en person i koncernledningen innebärande att han kan sälja 18 000 st B-aktier för 115:00 fram till och med den 22 december 2012. Säljoptionerna har överlåtits utan vederlag.
| REDOVISADE I RESULTATRÄKNINGEN | 2008-09-01 | 2007-09-01 |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2009-08-31 | -2008-08-31 |
| Aktuell skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||
| Periodens skatt | -25 125 | -19 587 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | - | -168 |
| -25 125 | -19 755 | |
| Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+) | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | -14 722 | 11 507 |
| Uppskjuten skatt till följd av ändrade skattesatser | 1 516 | - |
| Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
2 596 | 2 328 |
| Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag |
-8 594 | -4 692 |
| Uppskjuten skatt vid omvärdering av redovisade värdet av uppskjutna skattefordringar |
15 379 | - |
| Uppskjuten skatt, övrigt | - | -2 370 |
| -3 825 | 6 773 | |
| Total redovisad skatteintäkt/skattekostnad i koncernen | -28 950 | -12 982 |
| MODERBOLAGET 2008-08-31 | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto |
|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | - | -29 576 | -29 576 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 17 146 | - | 17 146 |
| 17 146 | -29 576 | -12 430 | |
| Kvittning | -17 146 | 17 146 | - |
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | -12 430 | -12 430 |
| Uppskjuten | Uppskjuten | ||
|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET 2009-08-31 | skattefordran | skatteskuld | Netto |
| Anläggningstillgångar | - | -43 047 | -43 047 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 8 033 | - | 8 033 |
| 8 033 | -43 047 | -35 014 | |
| Kvittning | -8 033 | 8 033 | - |
| Netto uppskjuten skatteskuld | - | -35 014 | -35 014 |
| KONCERNEN 2009-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över RR |
Redovisat mot EK |
Förvärv av rörelse |
Belopp vid årets utgång |
Balanserade utgifter för |
Hyresrätter och liknande |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -90 919 | -8 359 | - | - | -99 278 | KONCERNEN | IT-system | rättigheter | Goodwill | Totalt |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 74 896 | 5 231 | - | - | 80 127 | Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Periodiseringsfonder | -1 877 | -697 | - | - | -2 574 | Ingående balans 2007-09-01 | 48 282 | 132 050 | 96 803 | 277 135 |
| -17 900 | -3 825 | - | - | -21 725 | Aktiverade utgifter | 9 656 | - | 7 451 | 17 107 | |
| Omklassificeringar | 692 | - | - | 692 | ||||||
| Belopp | Omräkningsdifferenser | - | 751 | 1 023 | 1 774 | |||||
| Belopp vid | Redovisat | Redovisat | vid årets | Utgående balans 2008-08-31 | 58 630 | 132 801 | 105 277 | 296 708 | ||
| MODERBOLAGET 2009-08-31 | årets ingång | över RR | mot EK | utgång | ||||||
| Anläggningstillgångar | -29 576 | -13 471 | - | -43 047 | Ingående balans 2008-09-01 | 58 630 | 132 801 | 105 277 | 296 708 | |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 17 146 | -9 113 | - | 8 033 | Aktiverade utgifter | 4 613 | 1 829 | 75 | 6 517 | |
| -12 430 | -22 584 | - | -35 014 | Omklassificeringar | 2 175 | - | - | 2175 | ||
| Omräkningsdifferenser | - | -518 | -766 | -1 284 | ||||||
| Belopp | Utgående balans 2009-08-31 | 65 418 | 134 112 | 104 586 | 304 116 | |||||
| Belopp vid | Redovisat | Redovisat | Förvärv | vid årets | Ackumulerade av- och nedskrivningar | |||||
| KONCERNEN 2008-08-31 | årets ingång | över RR | mot EK | av rörelse | utgång | Ingående balans 2007-09-01 | -34 416 | -13 844 | - | -48 260 |
| Anläggningstillgångar | -101 578 | 11 228 | - | -569 | -90 919 | Avskrivningar | -5 551 | -6 613 | - | -12 164 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 77 260 | -2 364 | - | - | 74 896 | Omräkningsdifferenser | - | -203 | - | -203 |
| Periodiseringsfonder | -2 156 | 279 | - | - | -1 877 | Utgående balans 2008-08-31 | -39 967 | -20 660 | - | -60 627 |
| Uppskjuten skatt, övrigt | 2 370 | -2 370 | - | - | - | |||||
| -24 104 | 6 773 | - | -569 | -17 900 | Ingående balans 2008-09-01 | -39 967 | -20 660 | - | -60 627 | |
| Avskrivningar | -6 878 | -6 359 | - | -13 237 | ||||||
| Belopp | Omräkningsdifferenser | - | 182 | - | 182 | |||||
| MODERBOLAGET 2008-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över RR |
Redovisat mot EK |
vid årets utgång |
Utgående balans 2009-08-31 | -46 845 | -26 837 | - | -73 682 | |
| Anläggningstillgångar | -32 107 | 2 531 | -29 576 | |||||||
| Outnyttjade underskottsavdrag | 17 035 | 111 | 17 146 | Redovisade värden 2008-08-31 | 18 663 | 112 141 | 105 277 | 236 081 | ||
| -15 072 | 2 642 | -12 430 | Redovisade värden 2009-08-31 | 18 573 | 107 275 | 104 586 | 230 434 | |||
| Balanserade | Hyresrätter | |||||||||
| utgifter för | och liknande | |||||||||
| Outnyttjade underskott för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats bedömdes per den | MODERBOLAGET | IT-system | rättigheter | Goodwill | Totalt | |||||
| 31 augusti 2009 uppgå till 557 MSEK (619). Underskotten har tillkommit i koncernen genom | Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||||||
| förvärv av ett bolag innehållande 781 MSEK (781) i outnyttjade underskott, vilka har minskat med 224 (162) MSEK genom värdering av uppskjuten skattefordran. |
Ingående balans 2007-09-01 | 48 282 | 6 771 | 18 442 | 73 495 | |||||
| Den uppskjutna skatteskulden uppgående till 21 725 TSEK avser i sin helhet den norska | Förvärv | 9 656 | - | - | 9 656 | |||||
| verksamheten. | Omklassificeringar | 692 | - | - | 692 | |||||
| Underskotten är inte tidsbegränsade varför upplysning om förfallotidpunkter inte lämnas. | Utgående balans 2008-08-31 | 58 630 | 6 771 | 18 442 | 83 843 | |||||
| Inkomstskatten kommer från och med nästa räkenskapsår att sänkas från 28% till 26,3% | Ingående balans 2008-09-01 | 58 630 | 6 771 | 18 442 | 83 843 | |||||
| i Sverige. Detta har påverkat värderingen av uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skat | Aktiverade utgifter | 4 613 | 1 290 | - | 5 903 | |||||
| teskulder. | Omklassificeringar | 2 175 | - | - | 2 175 | |||||
| Utgående balans 2009-08-31 | 65 418 | 8 061 | 18 442 | 91 921 | ||||||
| NOT 12 RESULTAT PER AKTIE | ||||||||||
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||||||||
| 2008-09-01 | 2007-09-01 | Ingående balans 2007-09-01 | -34 416 | -4 117 | -18 143 | -56 676 | ||||
| ANTAL AKTIER FÖRE UTSPÄDNING | -2009-08-31 | -2008-08-31 | Avskrivningar | -5 551 | -461 | -150 | -6 162 | |||
| Totalt antal aktier 1 september | 39 188 028 | 39 151 096 | Utgående balans 2008-08-31 | -39 967 | -4 578 | -18 293 | -62 838 | |||
| Effekt av nyemissioner | - | 23 305 | Ingående balans 2008-09-01 | -39 967 | -4 578 | -18 293 | -62 838 | |||
| Vägt genomsnittligt antal aktier | Avskrivningar | -6 878 | -713 | -149 | -7 740 | |||||
| under året före utspädning | 39 188 028 | 39 174 401 | Utgående balans 2009-08-31 | -46 845 | -5 291 | -18 442 | -70 578 | |||
| Redovisade värden 2008-08-31 | 18 663 | 2 193 | 149 | 21 005 | ||||||
| RESULTAT PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING | Redovisade värden 2009-08-31 | 18 573 | 2 770 | - | 21 343 |
Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat hänförligt tillmoderbolagets aktieägare uppgående till 272 798 TSEK (193 515) ochoch på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier uppgående till39 188 028 st (39 174 401).
| 2008-09-01 | 2007-09-01 | |
|---|---|---|
| ANTAL AKTIER FÖRE UTSPÄDNING | -2009-08-31 | -2008-08-31 |
| Totalt antal aktier 1 september | 39 188 028 | 39 151 096 |
| Effekt av nyemissioner | - | 23 305 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning |
39 188 028 | 39 174 401 |
| RESULTAT PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING | ||
| Årets resultat | 272 798 | 193 515 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 188 028 | 39 174 401 |
| Resultat per aktie före utspädning | 6,96 | 4,94 |
| KONCERNEN 2009-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över RR |
Redovisat mot EK |
Förvärv av rörelse |
vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -90 919 | -8 359 | - | - | -99 278 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 74 896 | 5 231 | - | - | 80 127 |
| Periodiseringsfonder | -1 877 | -697 | - | - | -2 574 |
| KONCERNEN 2008-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över RR |
Redovisat mot EK |
Förvärv av rörelse |
vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -101 578 | 11 228 | - | -569 | -90 919 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 77 260 | -2 364 | - | - | 74 896 |
| Periodiseringsfonder | -2 156 | 279 | - | - | -1 877 |
| Uppskjuten skatt, övrigt | 2 370 | -2 370 | - | - | - |
| MODERBOLAGET 2009-08-31 | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över RR |
Redovisat mot EK |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | -29 576 | -13 471 | - | -43 047 |
| Outnyttjade underskottsavdrag | 17 146 | -9 113 | - | 8 033 |
| -12 430 | -22 584 | - | -35 014 |
| 2008-09-01 | 2007-09-01 | |
|---|---|---|
| ANTAL AKTIER EFTER UTSPÄDNING | -2009-08-31 | -2008-08-31 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning |
39 188 028 | 39 174 401 |
| Effekt av konvertibelprogram | 250 000 | 263 627 |
| Vägt genomsnittligt antal aktier under | ||
| året efter utspädning | 39 438 028 | 39 438 028 |
| RESULTAT PER AKTIE EFTER UTSPÄDNING | ||
| Årets resultat | 272 798 | 193 515 |
| Effekt av ränta på konvertibla skuldebrev (efter skatt) | 1 233 | 976 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | 39 438 028 | 39 438 028 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 6,95 | 4,93 |
Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat hänförligt tillmoderbolagets aktieägare uppgående till 272 798 (193 515) och på ett vägtgenomsnittligt antal utestående aktier uppgående till 39 438 028 (39 438 028).Vid full konvertering av det konvertibla förlagslånet tillförs ytterligare 250 000 st B-aktier vilket skulle medföra en utspädning av befintliga aktier om 0,6% av aktiekapitalet och 0,4% av röstetalet.
Av årets aktiverade utgifter och omklassificeringar utgör 6788 TSEK internt utvecklade immateriella tillgångar i såväl moderbolaget som koncernen.
| KONCERNEN | Byggnader, mark och mark anläggningar |
Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar |
Pågående ny anläggningar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2007-09-01 | 1 988 862 | 2 134 466 | 111 098 | 4 234 426 |
| Nyanskaffningar | 196 308 | 140 756 | 104 786 | 441 850 |
| Erhållna investeringsbidrag | - | -1 248 | - | -1 248 |
| Rörelseförvärv | 138 964 | 7 733 | - | 146 697 |
| Avyttringar och utrangeringar | -35 804 | -33 075 | - | -68 879 |
| Omklassificeringar, m m | 29 903 | 46 426 | -77 021 | -692 |
| Omräkningsdifferenser | 5 867 | 11 302 | - | 17 169 |
| Utgående balans 2008-08-31 | 2 324 100 | 2 306 360 | 138 863 | 4 769 323 |
| Ingående balans 2008-09-01 | 2 324 100 | 2 306 360 | 138 863 | 4 769 323 |
| Nyanskaffningar | 476 394 | 146 677 | 58 031 | 681 102 |
| Avyttringar och utrangeringar | -464 451 | -50 225 | -76 982 | -591 658 |
| Omklassificeringar, m m | 14 352 | 35 365 | -49 717 | - |
| Omräkningsdifferenser | -4 962 | -8 081 | - | -13 043 |
| Utgående balans 2009-08-31 | 2 345 433 | 2 430 096 | 70 195 | 4 845 724 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2007-09-01 | -518 610 | -1 128 498 | -1 647 108 | |
| Rörelseförvärv | -11 352 | - | -11 352 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 10 771 | 21 012 | 31 783 | |
| Omklassificeringar, m m | - | -1 760 | -1 760 | |
| Avskrivningar | -55 313 | -139 423 | -194 736 | |
| Omräkningsdifferenser | -1 411 | -6 425 | -7 836 | |
| Utgående balans 2008-08-31 | -575 915 | -1 255 094 | -1 831 009 | |
| Ingående balans 2008-09-01 | -575 915 | -1 255 094 | -1 831 009 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 117 750 | 39 868 | 157 618 | |
| Omklassificeringar, m m | 35 | -35 | ||
| Avskrivningar | -54 010 | -152 299 | -206 309 | |
| Omräkningsdifferenser | 1 096 | 4 970 | 6 066 |
Utgående balans 2009-08-31 -511 044 -1 362 590 -1 873 634
| 2009-08-31 2008-08-31 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Redovisade värden 2009-08-31 | 1 834 389 | 1 067 506 | 70 195 | 2 972 090 | |
| Redovisade värden 2008-08-31 | 1 748 185 | 1 051 266 | 138 863 | 2 938 314 |
NOT 14 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
| Bokförda markvärden på fastigheter i Sverige | 189 409 | 182 282 |
|---|---|---|
| Bokförda värden på pister | 273 938 | 256 977 |
| Taxeringsvärden för byggnader i Sverige | 282 514 | 283 537 |
| Taxeringsvärden för mark i Sverige | 75 000 | 78 358 |
| Byggnader, | Maskiner, inventarier och |
|||
|---|---|---|---|---|
| mark och mark | andra tekniska | Pågående ny | ||
| MODERBOLAGET | anläggningar | anläggningar | anläggningar | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||
| Ingående balans 2007-09-01 | 1 281 686 | 1 178 585 | 85 622 | 2 545 893 |
| Nyanskaffningar | 28 878 | 94 558 | 121 102 | 244 538 |
| Erhållna investeringsbidrag | -1 248 | - | -1 248 | |
| Avyttringar och utrangeringar | -20 643 | -19 461 | - | -40 104 |
| Omklassificeringar | 28 622 | 47 597 | -76 219 | - |
| Utgående balans 2008-08-31 | 1 318 543 | 1 300 031 | 130 505 | 2 749 079 |
| Ingående balans 2008-09-01 | 1 318 543 | 1 300 031 | 130 505 | 2 749 079 |
| Nyanskaffningar | 102 651 | 82 226 | 52 053 | 236 930 |
| Avyttringar och utrangeringar | -302 222 | -29 304 | -74 511 | -406 037 |
| Omklassificeringar | 14 352 | 35 365 | -49 717 | - |
| Utgående balans 2009-08-31 | 1 133 324 | 1 388 318 | 58 330 | 2 579 972 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||
| Ingående balans 2007-09-01 | -358 719 | -646 635 | -1 005 354 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 5 490 | 12 930 | 18 420 | |
| Avskrivningar | -30 967 | -76 682 | -107 649 | |
| Utgående balans 2008-08-31 | -384 196 | -710 387 | -1 094 583 | |
| Ingående balans 2008-09-01 | -384 196 | -710 387 | -1 094 583 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 90 781 | 21 061 | 111 842 | |
| Avskrivningar | -26 613 | -82 553 | -109 166 | |
| Utgående balans 2009-08-31 | -320 028 | -771 879 | -1 091 907 | |
| Redovisade värden 2008-08-31 | 934 347 | 589 644 | 130 505 | 1 654 496 |
| Redovisade värden 2009-08-31 | 813 296 | 616 439 | 58 330 | 1 488 065 |
| 2009-08-31 2008-08-31 | ||
|---|---|---|
| Bokförda markvärden på fastigheter i Sverige | 153 898 | 165 298 |
| Bokförda värden på pister | 188 469 | 183 989 |
| Taxeringsvärden för byggnader i Sverige | 122 655 | 193 162 |
| Taxeringsvärden för mark i Sverige | 29 361 | 68 427 |
| FÖLJANDE KASSAGENERERANDE ENHETER | ||
|---|---|---|
| HAR GOODWILLVÄRDEN | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
| Logibokning Hemsedal | 14 347 | 14 441 |
| Logibokning Åre | 1 106 | 1 106 |
| Skiduthyrning Åre | 524 | 524 |
| Årevisionen | 747 | 747 |
| Skidåkarna Åre | 3 419 | 3 419 |
| Hemsedalkoncernen | 2 951 | 2 964 |
| Trysilkoncernen | 64 677 | 65 236 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB | 2 400 | 2 400 |
| Hammarbybacken AB | 1 510 | 1 510 |
| Skiduthyrning Trysil | 12 421 | 12 521 |
| Fjällförsäkringar AB | 484 | 409 |
| 104 586 | 105 277 |
De viktigaste antagandena i treårsplanerna och de metoder som använts för att skatta värden är följande:
En analys om eventuella nedskrivningsbehov av immateriella tillgångar föreligger visar att så inte är fallet. Av koncernens goodwill är 90% att hänföra till den norska verksamheten, varav den största delen avser Trysil. SkiStars norska verksamhet har utvecklats mycket bra under verksamhetsåret och både Trysil och Hemsedal uppvisar vinstökningar och stärkt kassaflöde. Ett samarbete med Sälen på den danska marknaden bedöms ge utökade gästvolymer de närmaste åren. Investeringstakten i Norge är hög och stora boendeprojekt är planerade främst i Trysil men även i Hemsedal. De norska destinationerna är välinvesterade och färdiga för att kunna ta emot ökade gästtillströmningar. Sammantaget är därför bolagets bedömning att kassaflödena under de närmaste åren minst kommer att uppgå till den nivå kassaflödet legat på de senaste åren, varför något nedskrivningsbehov av immateriella tillgångar inte föreligger.
har baserats på en årlig tillväxttakt på 2%. De prognostiserade kassaflödena har nuvärdeberäknats med en diskonteringsränta på 10% före skatt. Den kassagenererande enheten Trysil står för den betydande delen av koncernens redovisade goodwillvärden. Nedskrivningsprövningen för Trysil baserades på beräkning av nyttjandevärde. Detta värde bygger på kassaflödesprognoser för totalt 25 år varav de tre första baseras på företagets affärsplan. Prognosperiodens totala längd (25 år) motsvarar nyttjandeperioden för de viktigaste tillgångarna, skidliftarna. De kassaflöden som prognostiserats efter de första tre åren
| DOTTERBOLAG / ORG NR / SÄTE | Antal andelar | Andel i % Redovisat värde | Redovisat värde | |
|---|---|---|---|---|
| Sälens Högfjällshotell AB / 556200-6311 / Sälen | 2 600 000 | 100,0% | 9 427 | 9 427 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB / 556086-0990 / Sälen | 42 000 | 100,0% | 3 000 | 13 000 |
| Åre Invest AB / 556535-3579 / Åre | 10 000 000 | 100,0% | 155 875 | 155 875 |
| Vintertorget i Sälen KB / 969618-0786 / Sälen | 198 | 99,0% | 198 | 198 |
| SkiStar Norge AS / NO977107520 / Hemsedal | 5 000 | 100,0% | 130 898 | 130 898 |
| Hammarbybacken AB / 556650-2570 / Stockholm | 910 | 91,0% | 1 | 1 |
| Vemdalens Sportaffärer & Skiduthyrning AB / 556068-9761 / Vemdalen | 1 000 | 100,0% | 48 531 | 48 531 |
| Fjällinvest AB / 556426-8380 / Sälen | 161 000 | 100,0% | 25 279 | 25 279 |
| Fjällmedia AB / 556755-1055 / Sälen | 1 000 | 100,0% | 100 | 100 |
| Bostadsrätter i Åre AB / 556725-5178 / Åre | 1 000 | 100,0% | 100 | - |
| Fjällförsäkringar AB / 516406-0708 / Sälen | 30 000 | 100,0% | 30 484 | 30 409 |
| 403 893 | 413 718 | |||
| 2009-08-31 2008-08-31 | |||
|---|---|---|---|
| Ingående värde | 413 718 | 358 030 | |
| - Förvärv | 175 | 70 352 | |
| - Omklassificeringar | - | 2 120 | |
| - Avyttringar | - | -12 784 | |
| - Nedskrivningar *) | -10 000 | -4 000 | |
| Utgående värde | 403 893 | 413 718 | |
| *) Se not 10. | |||
| INTRESSEBOLAG / ORG NR / SÄTE | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
Kapitalandelens värde i koncernen |
Redovisat värde i moderbolaget |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lima Transtrand Fastighets AB, 556258-6817, Sälen | 20 860 | 4 728 | 157 528 | 120 606 | 36 922 | 45 | 15 994 | - |
| SkiLodge Lindvallen AB, 556638-7295, Sälen | 24 352 | 3 748 | 137 605 | 122 062 | 15 543 | 22 | 7 892 | - |
| Åreföretagarna AB, 556171-5961, Åre | 300 | 175 | 8 038 | 5 874 | 2 164 | 49 | 1 061 | 1 970 |
| Fjärrvärme i Lindvallen AB, 556536-1895, Sälen | 5 | 5 | 46 998 | 32 755 | 14 243 | 50 | 7 122 | - |
| Åre 2007 AB, 556605-8458, Åre | 20 | 545 | 42 144 | 41 411 | 733 | 15 | 110 | 15 |
| World Cup Åre AB, 556749-7119, Åre | 14 296 | -12 940 | 2 121 | 1 461 | 660 | 30 | 548 | 30 |
| Ski Invest Sälen AB, 556755-1022, Sälen | 426 | -214 | 299 669 | 251 892 | 47 777 | 50 | 20 901 | - |
| Entréhuset i Sälen AB, 556756-7135, Sälen | 1 763 | 515 | 17 661 | 12 955 | 4 706 | 49 | 6 040 | 5 711 |
| Staven Naeringseiendom AS, NO988357014, Hemsedal | 3 135 | -1 033 | 37 902 | 41 536 | -3 634 | 49 | - | - |
| Fageråsen Invest AS, NO99037410, Trysil | 33 760 | -4 889 | 103 891 | 82 594 | 21 297 | 49 | 10 431 | - |
| Skitorget AS, NO994110527, Trysil | 1 070 | 287 | 8 450 | 200 | 8 250 | 50 | 8 484 | - |
| Knettsetra AS, NO971219807, Trysil | 12 572 | 358 | 2 747 | 1 545 | 1 202 | 49 | 1 715 | - |
| Trysilguidene AS, NO965147659, Trysil | 21 992 | 3 069 | 22 496 | 16 142 | 6 354 | 35 | 2 223 | - |
| 82 521 | 7 726 | |||||||
| SPEC AV KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS INNEHAV AV ANDELAR I INTRESSEBOLAG | 2008-08-31 |
| KONCERNEN | 2009-08-31 | 2008-08-31 | MODERBOLAGET | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående värde | 37 205 | 49 295 | Ingående värde | 16 888 | 16 838 |
| - Förvärv | 47 261 | 1 336 | - Förvärv | 34 025 | 50 |
| - Utdelning | -1 072 | -10 508 | - Avyttringar | -40 187 | - |
| - Omklassificering | - | -443 | - Nedskrivningar *) | -3 000 | |
| - Omräkningsdifferenser | -139 | 190 | Utgående värde | 7 726 | 16 888 |
| - Del av resultat | -734 | -2 665 | |||
| Utgående värde | 82 521 | 37 205 | *) Se not 10. |
| INTRESSEBOLAG / ORG NR / SÄTE | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
Kapitalandelens värde i koncernen |
Redovisat värde i moderbolaget |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lima Transtrand Fastighets AB, 556258-6817, Sälen | 19 884 | 1 859 | 160 634 | 132 172 | 28 462 | 45 | 14 276 | 9 943 |
| SkiLodge Lindvallen AB, 556638-7295, Sälen | 22 201 | 593 | 136 814 | 131 019 | 5 795 | 22 | 5 708 | 4 910 |
| Åreföretagarna AB, 556171-5961, Åre | 7 044 | -2 070 | 7 807 | 5 818 | 1 989 | 49 | 975 | 1 970 |
| Åre 2007 AB, 556605-8458, Åre | - | -535 | 43 757 | 43 569 | 188 | 15 | 28 | 15 |
| Ski Invest Sälen AB, 556755-1022, Sälen | - | - | 6 191 | 6 100 | 91 | 50 | 45 | 50 |
| Staven Naeringseiendom AS, NO988357014, Hemsedal | 1 628 | -3 697 | 38 066 | 40 698 | -2 632 | 49 | - | - |
| Fageråsen Invest AS, NO99037410, Trysil | - | -3 423 | 90 874 | 64 522 | 26 352 | 49 | 12 913 | - |
| Knettsetra AS, NO971219807, Trysil | 10 430 | 436 | 1 661 | 807 | 854 | 49 | 1 555 | - |
| Trysilguidene AS, NO965147659, Trysil | 18 428 | 2 204 | 20 829 | 15 957 | 4 872 | 35 | 1 705 | - |
| 37 205 | 16 888 |
Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. För de innehav som understiger 20% men som ändå klassificeras som intressebolag motiveras detta av ett betydande inflytande genom styrelseplatser i intressebolagen.
| FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS | 2009-08-31 | 2008-08-31 | MODERBOLAGET | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Ingående anskaffningsvärde | 38 039 | 17 590 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 49 003 | 27 447 | - Förvärv | - | 29 385 |
| - Förvärv | 50 276 | 30 052 | - Avyttringar | -29 638 | -6 816 |
| - Avyttringar | -39 458 | -8 941 | - Omklassificeringar | - | -2 120 |
| - Omklassificering | -3 | 434 | Utgående värde | 8 401 | 38 039 |
| - Omräkningsdifferens | -6 | 11 | |||
| Utgående värde | 59 812 | 49 003 |
| KONCERNEN | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyres- och leasingavgifter | 6 481 | 12 034 |
| Förutbetald marknadsföring | 998 | 393 |
| Övriga poster | 14 304 | 5 580 |
| Utgående värde | 21 783 | 18 007 |
| MODERBOLAGET | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
| Förutbetalda hyres- och leasingavgifter | 2 680 | 7 025 |
| Förutbetald marknadsföring | 998 | 393 |
| Övriga poster | 8 274 | 8 770 |
| Utgående värde | 11 952 | 16 188 |
| ANTAL AKTIER | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|
| Antal utestående A-aktier vid periodens början | 1 824 000 | 1 824 000 |
| Antal utestående B-aktier vid periodens början | 37 364 028 | 37 343 991 |
| Konvertering av konvertibler till B-aktier | - | 20 037 |
| Antal utestående aktier vid periodens slut | 39 188 028 | 39 188 028 |
| 2009-08-31 | 2008-08-31 | |
|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan: | ||
| - Byggnader, mark och markanläggningar | - | 55 493 |
| - Maskiner, inventarier och andra tekniska anläggningar | 229 664 | 229 664 |
| Periodiseringsfonder | ||
| - Avsatt vid taxeringsår 2004 | - | 250 |
| Utgående värde | 229 664 | 285 407 |
| KONCERNEN | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | 14 651 | 10 801 |
| Årets omräkningsdifferenser | -3 376 | 3 850 |
| Utgående omräkningsreserv | 11 275 | 14 651 |
| KONCERNEN | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|
| Fordran på intresseföretag | - | 10 011 |
| Momsfordran | 8 724 | 18 772 |
| Fordran för sålda anläggningstillgångar | 3 108 | - |
| Kortfristiga lånefordringar | 25 660 | 22 469 |
| Skattekonto | 81 | 628 |
| Övrigt | 43 796 | 36 835 |
| Utgående värde | 81 369 | 88 715 |
| MODERBOLAGET | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
| Momsfordran | 6 153 | 13 594 |
| Fordran för sålda anläggningstillgångar | - | - |
| Kortfristiga lånefordringar | 25 665 | 22 469 |
| Skattekonto | 6 | 559 |
| Övrigt | 16 486 | 35 278 |
| Utgående värde | 48 310 | 71 900 |
Övrigt tillskjutet kapital
Här avses eget kapital som tillskjutits från ägarna. Här ingår även överkursfonder som förts över till reservfonden per den 31 augusti 2006. Kommande avsättningar till överkursfond från den 1 september 2006 och framöver kommer också att redovisas som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska dotterföretagen som upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. I enlighet med IFRS 1 har SkiStar valt att värdera omräkningsreserven till 0 TSEK per den 1 september 2004.
I balanserade vinstmedel ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget, dotterföretagen och intresseföretagen. De avsättningar som tidigare gjorts till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i balanserade vinstmedel.
Efter balansdagen har styrelsen föreslagit att 5:00 SEK per aktie, totalt 195 940 140 SEK, skall utdelas till moderbolagets aktieägare. Utdelningsförslaget blir föremål för fastställelse på årsstämman den 12 december 2009. Under 2008 utdelades 4:50 SEK per aktie.
Förlagslånet 2007/12 (personalkonvertibler) om totalt 30 000 TSEK utgavs i september 2007 och fulltecknades av koncernens anställda. Vid full konvertering av hela personalkonvertibeln utges 250 000 nya B-aktier, vilket innebär en utspädning med 0,6% av aktiekapitalet och 0,4% av röstvärdet av befintliga aktier. Personalkonvertiblerna kan konverteras till aktier från den 1 september 2008 till och med den 31 augusti 2012, med undantag för perioden 10 september till och med avstämningsdagen för utdelning respektive år. Teckningskursen var 138 kr och konvertiblerna kan konverteras till B-aktier till konverteringskursen 138 kronor. Det konvertibla förlagslånet löper med en ränta med 12-månaders STIBOR + 0,3 procentenheter. Eget kapitalkomponenten i lånet utgör inte ett materiellt belopp varför konvertibellånet redovisas som en skuld i sin helhet.
| KONCERNEN | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|
| Förfallotidpunkt inom ett år från balansdagen | 25 113 | 15 313 |
| Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen | 1 874 969 | 1 306 603 |
| Förfallotidpunkt senare än fem år från balansdagen | 68 644 | 648 566 |
| Utgående värde | 1 968 726 | 1 970 482 |
| Beviljade checkkrediter uppgick till | 864 125 | 861 875 |
| Utnyttjad del av checkkrediterna | 594 166 | 697 796 |
| Övriga outnyttjade krediter | 582 | - |
| MODERBOLAGET | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
| Förfallotidpunkt inom ett år från balansdagen | 18 700 | 8 400 |
| Förfallotidpunkt 1-5 år från balansdagen | 994 831 | 1 012 938 |
| Förfallotidpunkt senare än fem år från balansdagen | ||
| 4 262 | 12 662 | |
| Utgående värde | 1 017 793 | 1 034 000 |
| Beviljade checkkrediter uppgick till | 680 000 | 680 000 |
| KONCERNEN | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 711 161 | 792 231 |
| Företagsinteckningar | 13 100 | 13 100 |
| Tillgångar SkiStar Norgekoncernen | 1 266 372 | 1 173 614 |
| Övriga ställda säkerheter | 1 653 | 1 653 |
| Utgående värde | 1 992 286 | 1 980 598 |
| Varav för egna skulder ställda säkerheter | 1 957 221 | 1 920 899 |
| MODERBOLAGET | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
| Fastighetsinteckningar | 620 966 | 635 466 |
| Övriga ställda säkerheter | 1 653 | 1 653 |
| Utgående värde | 622 619 | 637 119 |
| Varav för egna skulder ställda säkerheter | 587 554 | 588 554 |
| MODERBOLAGET | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|
| Bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet | 4 732 | 15 029 |
| Borgensförbindelser för dotterbolag | 675 790 | 688 561 |
| Övriga borgensförbindelser | 37 228 | 48 228 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 8 200 | 8 200 |
| Utgående värde | 725 950 | 760 018 |
| KONCERNEN | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|
| Bidrag med villkorlig återbetalningsskyldighet | 4 732 | 20 747 |
| Borgensförbindelser | 43 140 | 54 190 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 8 200 | 8 200 |
| Utgående värde | 56 072 | 83 137 |
| KONCERNEN | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|
| Upplupna löne- och sociala kostnader | 41 613 | 45 275 |
| Upplupna finansiella kostnader | 5 657 | 17 071 |
| Övriga poster | 62 213 | 42 784 |
| Utgående värde | 109 483 | 105 130 |
| MODERBOLAGET | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
| Upplupna löne- och sociala kostnader | 34 642 | 34 965 |
| Upplupna finansiella kostnader | 2 758 | 8 597 |
| Övriga poster | 21 876 | 23 351 |
| Utgående värde | 59 276 | 66 913 |
| KONCERNEN | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|
| Spelrättigheter Trysil Golf AS | 13 252 | 15 232 |
| Utgående värde | 13 252 | 15 232 |
| FORDRAN PÅ KONCERNBOLAG | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|
| Sälens Högfjällshotell AB | 67 257 | 66 620 |
| Hemsedal Skisenter A/S | 40 | 28 |
| Tandådalens Fjällhotell Service AB | 45 834 | 58 891 |
| SkiStar Norge A/S | 57 | 57 |
| Hammarbybacken AB | 12 468 | 12 504 |
| Trysilfjellet Alpin A/S | 13 | - |
| Timmerbyn Lindvallen AB | 3 622 | - |
| Fjällinvest AB | 305 612 | - |
| Utgående värde | 434 903 | 138 100 |
| SKULDER TILL KONCERNBOLAG | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
| Sälens Högfjällshotell AB | 3 | - |
| Åre Invest AB | 145 527 | 145 377 |
| Trysilfjellets Alpin A/S | - | 1 |
| Vemdalens Sportaffärer och Skiduthyrning AB | 10 588 | 13 550 |
| Vintertorget i Sälen KB | 1 936 | 1 993 |
| Fjällförsäkringar AB | 420 | - |
| Fjällinvest AB | - | 2 846 |
| Lindvallen Fastighets AB | 12 082 | - |
| Hundfjället Servicecenter AB | 12 784 | - |
| Hundfjället Sport AB | 5 432 | - |
| Hundfjället Centrum AB | 17 937 | - |
| Rödkullehuset AB | 609 | - |
| Vemdalen Logi AB | 2 370 | 3 352 |
| Utgående värde | 209 688 | 167 119 |
| KONCERNEN | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer Övriga pensionsavsättningar |
5 866 1 252 |
6 116 1 319 |
| Utgående värde | 7 118 | 7 435 |
| MODERBOLAGET | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
| Övriga pensionsavsättningar | 784 | 784 |
| Utgående värde | 784 | 784 |
Genom tillämpning av IAS 19 redovisas förmånsbestämda pensionsplaner i koncernredovisningen enligt gemensamma principer. Endast i den norska verksamheten omfattas de anställda av pensionsplaner som redovisas som förmånsbestämda. Avsättningen för de förmånsbestämda pensionerna uppgår till 30,5 MSEK (17,9) medan förvaltningstillgångarnas verkliga värde uppgår till 24,6 MSEK (11,8). Nettot av dessa poster redovisas i balansräkningen och uppgår till 5,9 MSEK (6,1). De upplysningar som lämnats om förmånsbestämda planer har begränsats då posten bedömts som obetydlig. Pensionsåtaganden för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta samt genom individuella pensionslösningar med tjänstemän vars årslön överstiger 10 inkomstbasbelopp. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 41, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2007/08 och 2008/09 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan innebärande att förpliktelser redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 5,8 MSEK (5,2). Totala premien för pensionsförsäkringarna uppgår till 10,9 MSEK (10,3). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per den 31 augusti uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 135% (140). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| KONCERNEN | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 57 833 | 68 217 |
| - Tillkommande fordringar | 51 583 | 4 599 |
| - Reglering av fordringar | -22 514 | -2 681 |
| - Omklassificering | - | -12 543 |
| - Omräkningsdifferens | -172 | 241 |
| Utgående värde | 86 730 | 57 833 |
| MODERBOLAGET | 2009-08-31 | 2008-08-31 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 32 136 | 44 590 |
| - Tillkommande fordringar | 14 422 | 2 000 |
| - Reglering av fordringar | -22 455 | -1 911 |
| - Omklassificering | - | -12 543 |
| Utgående värde | 24 103 | 32 136 |
Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna konstaterade och befarade kundförluster som uppgick till 1 125 (294) TSEK i koncernen, varav konstaterade kundförluster uppgick till 881 (159) TSEK. I moderbolaget uppgick uppkomna konstaterade och befarade kundförluster till 682 (115) TSEK, varav konstaterade kundförluster uppgick till 335 (115) TSEK. Under året har koncernen och moderbolaget återvunnit tidigare konstaterade och befarade kundförluster med 104 (287) TSEK. Kundfordringar hos närstående uppgick till 1 062 (1 252) TSEK i koncernen. För ytterligare upplysningar om handel med närstående hänvisas till not 36.
Bundet eget kapital Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten som inte går åt för täckning av ansamlad förlust. Kravet på avsättning till reservfond har slopats i Aktiebolagslagen från och med den 1 januari 2006.
Överkursfond
När aktier emitteras till överkurs, det vill säga när aktierna ska betalas med mer än aktiens kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna föras till överkursfonden. Från och med den 1 januari 2006 hänförs överkursfonden till fritt eget kapital.
Utgörs av föregående års fritt eget kapital efter att vinstutdelning lämnats. De utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för aktieägarna.
I Trysil Golf A/S finns ca 900 spelrättigheter med ett pris/st mellan 14 TSEK och 34 TSEK och med en löptid fram till år 2062. Spelrättigheterna intäktsförs linjärt under löptiden. Om årsavgiften till Trysil Golf A/S, på för närvarande 3 TSEK, inte betalas under två år förfaller spelrättigheten utan återbetalning och intäktsförs med resterande belopp.
Risken att SkiStars kunder inte uppfyller sina åtaganden utgör en kundkreditrisk. Mot bakgrund av att en stor del av omsättningen regleras kontant och den absoluta merparten av kundfordringarna utgörs av mindre belopp så bedöms kundkreditrisken som låg.
Redovisat värde på finansiella tillgångar och skulder som utgörs av in- och utlåning baseras på nominellt värde per bokslutsdagen. Redovisat värde kan sägas överensstämma med verkligt värde på dessa poster eftersom all in- och utlåning har kortfristig ränta, antingen till löpande ränta eller som högst med tre månaders bindningstid. Övriga långfristiga fordringar består i allt väsentligt av räntebärande skuldebrev som löper med en marknadsmässig ränta. Verkligt värde för övriga finansiella fordringar och skulder överensstämmer i allt väsentligt med det redovisade värdet.
| LÅNESTRUKTUR, SVERIGE |
Nominellt belopp i originalvaluta |
Redovisat värde, TSEK |
Förfall | Verkligt värde lån, TSEK |
|---|---|---|---|---|
| Banklån rörlig ränta | 46 262 | 46 262 | april 2015 | 46 262 |
| upplupen ränta | 22 | 22 | ||
| Banklån rörlig ränta | 250 000 | 250 000 | oktober 2010 | 250 000 |
| upplupen ränta | 123 | 123 | ||
| Banklån rörlig ränta | 57 000 | 57 000 | oktober 2010 | 57 000 |
| upplupen ränta | 28 | 28 | ||
| Banklån rörlig ränta | 26 730 | 26 730 | oktober 2010 | 26 730 |
| upplupen ränta | 13 | 13 | ||
| Banklån rörlig ränta | 150 000 | 150 000 | september 2011 | 150 000 |
| upplupen ränta | 219 | 219 | ||
| Banklån rörlig ränta | 7 748 | 7 748 | november 2012 | 7 748 |
| upplupen ränta | 1 | 1 | ||
| Banklån rörlig ränta | 738 | 738 | maj 2013 | 738 |
| upplupen ränta | ||||
| Banklån rörlig ränta | 1 472 | 1 472 | november 2026 | 1 472 |
| upplupen ränta | ||||
| Banklån fast ränta | 9 191 | 9 191 | december 2010 | 9 191 |
| upplupen ränta | 87 | 87 | ||
| Checkkredit rörlig ränta | 536 710 | 536 710 | löpande/ramavtal | 536 710 |
| upplupen ränta | 709 | 709 | ||
| Konvertibellån rörlig ränta | 29 997 | 29 997 | september 2012 | 29 997 |
| upplupen ränta | 1 640 | 1 640 | ||
| Banklån fast ränta | 10 300 | 10 300 | januari 2010 | 10 300 |
| upplupen ränta | 4 | 4 | ||
| Banklån fast ränta | 5 250 | 5 250 | januari 2010 | 5 250 |
| upplupen ränta | 37 | 37 | ||
| Banklån rörlig ränta | 11 572 | 11 572 | december 2035 | 11 572 |
| upplupen ränta | 16 | 16 | ||
| Banklån rörlig ränta | 545 | 545 | november 2015 | 545 |
| upplupen ränta | ||||
| Banklån rörlig ränta | 13 000 | 13 000 | februari 2032 | 13 000 |
| upplupen ränta | ||||
| Checkkredit rörlig ränta | - | - | löpande/ramavtal | - |
| upplupen ränta | 2 | 2 | ||
| Banklån rörlig ränta | 7 625 | 7 625 | september 2024 | 7 625 |
| upplupen ränta | 11 | 11 | ||
| Checkkredit rörlig ränta | löpande/ramavtal | - | ||
| upplupen ränta | 2 | 2 | ||
| Banklån rörlig ränta | 11 840 | 11 840 | september 2034 | 11 840 |
| upplupen ränta | ||||
| Banklån rörlig ränta | 2 237 | 2 237 | juni 2013 | 2 237 |
| upplupen ränta | ||||
| Banklån rörlig ränta | 11 788 | 11 788 | juli 2034 | 11 788 |
| upplupen ränta | ||||
| Banklån rörlig ränta | 17 575 | 17 575 | december 2010 | 17 575 |
| upplupen ränta | 79 | 79 |
Finansiell risk innebär inte bara en risk för förluster utan också en möjlighet till vinster. SkiStars policy för hantering av finansiella risker innebär bl a att överskottslikviditet skall undvikas och för att maximera avkastningen ska kortfristiga krediter amorteras vid större likviditetsinflöde. Finanspolicyn är fastställd av styrelsen. Ekonomi- och finansdirektören har till uppgift att tillse att policyn efterlevs. Finansieringsverksamheten inom bolaget är centraliserad under ekonomi- och finansdirektören.
SkiStar bedriver verksamheter i Norge genom dotterbolagen Hemsedal Skisenter A/S och Trysilfjellet Alpin A/S med respektive dotterbolag. SkiStar har som policy att inte säkra sig från valutarisker. Av SkiStars totala vinst efter skatt uppgår ca 22% (16) från den norska verksamheten. En svagare norsk krona jämfört med den svenska innebär att Hemsedal och Trysil konsolideras in i SkiStar-koncernen till en lägre vinstnivå jämfört med om den norska kronan stärks i förhållande till den svenska kronan. En utjämnande faktor är att det blir billigare för svenska gäster att besöka Hemsedal och Trysil vid en svagare norsk krona. I Hemsedal kommer över 63% av gästerna från andra länder än Norge varav 18% är svenska gäster. I Trysil är andelen utländska gäster 73% varav 25% är svenska gäster. SkiStars utländska verksamhet klassificeras som självständig eftersom verksamheten drivs med en hög grad av självständighet. Omräkningen av utländska dotterbolags resultaträkningar och balansräkningar sker efter dagskursmetoden. Detta innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurser samt att samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till periodens genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser redovisas ej över resultaträkningen utan förs direkt till koncernens egna kapital. För att reducera valutariskerna finansieras tillgångarna i de utländska dotterbolagen endast i lokal valuta. Inköp av framförallt liftar och pistmaskiner finansieras i EUR vilka valutasäkras om det bedöms som gynnsamt för bolaget. Under verksamhetsåret 2008/09 har koncernen köpt varor och tjänster till ett värde av 4,8 MEUR (1,6).
SkiStars finanspolicy innebär att all upplåning endast sker med kort räntebindning med som högst tre månaders bindningstid. Med en stark finansiell bas, där soliditeten uppgår till 37% (36), och ett starkt kassaflöde kan SkiStar utnyttja effekten av en lägre räntenivå på korta räntelöptider än på långa räntelöptider. Den genomsnittliga räntebärande nettoskulden per bokslutsdagen uppgick till 1 862 MSEK (1 878). Räntenettot uppgick under verksamhetsåret till 68,3 MSEK (89,6) och genomsnittlig räntekostnad till 3,7% (5,9). Räntebärande skulder per bokslutsdagen uppgick till 2 006 MSEK (2 008). Vid en uppgång av räntenivån med 1 %-enhet ökar SkiStars räntekostnader med ca 20 MSEK (20). SkiStar har en stor volym lån med korta löptider för att kunna parera de kraftiga svängningarna i likviditetsflödena under året. SkiStar har covenants som innebär att lånevillkoren kan komma att omförhandlas om soliditeten understiger 30% och om räntetäckningsgraden inte överstiger 4,0 ggr. SkiStars likviditet per balansdagen uppgick till 312 MSEK (218) varav 272 MSEK (164) utgjordes av outnyttjade checkkrediter. Bolaget har en stark finansiell ställning vilket innebär att vid behov är möjligheterna att ta upp nya lån till konkurrenskraftiga villkor stora.
| LÅNESTRUKTUR, NORGE |
Nominellt belopp i originalvaluta |
Redovisat värde, TSEK |
Förfall | Verkligt värde lån, TSEK |
|---|---|---|---|---|
| Checkkredit rörlig ränta - upplupen ränta |
43 329 158 |
51 237 187 |
löpande/ramavtal | 51 237 |
| Banklån rörlig ränta | 290 000 | 342 925 | december 2011 | 178 875 |
| - upplupen ränta | 1 233 | 1 458 | ||
| Banklån rörlig ränta | 200 000 | 236 500 | december 2011 | 236 500 |
| - upplupen ränta | 732 | 866 | ||
| Banklån rörlig ränta | 135 714 | 160 482 | maj 2014 | 160 482 |
| - upplupen ränta | 129 | 153 |
| 2008-09-01 | 2007-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2009-08-31 | -2008-08-31 |
| Nedskrivning | - | -6 500 |
| Utdelning | 405 | - |
| Realisationsförlust | -41 | - |
| 364 | -6 500 | |
| 2008-09-01 | 2007-09-01 | |
| MODERBOLAGET | -2009-08-31 | -2008-08-31 |
| Nedskrivning | - | -6 500 |
| Utdelning | 540 | - |
| 540 | -6 500 |
| 2008-09-01 | KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|---|
| -2009-08-31 2007-09-01 -2008-08-31 |
2008-09-01 -2009-08-31 |
2007-09-01 -2008-08-31 |
|||
| Betalda räntor och erhållen utdelning | |||||
| Erhållen utdelning | 364 | - | - | - | |
| Erhållen ränta | 5 842 | 14 082 | 10 883 | 12 815 | |
| Erlagd ränta | 74 117 | 103 655 | 29 168 | 47 871 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m |
|||||
| Avgår resultatandel i intresseföretag | 734 | 2 665 | - | - | |
| Erhållen utdelning från intresseföretag | 405 | - | - | - | |
| Av- och nedskrivningar av tillgångar | 219 547 | 216 627 | 129 906 | 124 311 | |
| Orealiserade kursdifferenser | 51 | -94 | - | - | |
| Rearesultat från försäljning av anläggningstillgångar |
-7 333 | -46 051 | -6 498 | -39 809 | |
| Avsättningar till pensioner | -267 | 399 | - | -81 | |
| Övriga avsättningar | -1 870 | -2 408 | - | - | |
| Andra ej likviditetspåverkande poster | -19 | -17 | - | - | |
| 211 248 | 171 121 | 123 408 | 84 421 | ||
| Transaktioner som inte medför betalningar | |||||
| Konvertering av skuld till eget kapital | - | 590 | - | 590 | |
| - | 590 | - | 590 | ||
| Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter | |||||
| Förvärvade tillgångar och skulder: | |||||
| Materiella anläggningstillgångar | - | 132 144 | |||
| Rörelsefordringar | - | 9 331 | |||
| Likvida medel | - | 9 422 | |||
| Summa tillgångar | - | 150 897 | |||
| Avsättningar | - | 568 | |||
| Lån | - | 116 606 | |||
| Rörelseskulder | - | 7 954 | |||
| Summa skulder och avsättningar | - | 125 128 | |||
| Köpeskilling | - | 25 279 | |||
| Avgår likvida medel i den | |||||
| förvärvade verksamheten | - | -9 422 | |||
| Påverkan på likvida medel | - | 15 857 | |||
| Likvida medel | |||||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | |||||
| Kortfristiga placeringar | 1 700 | - | - | - | |
| Kassa och bank | 37 732 | 54 385 | 3 301 | 1 369 | |
| 39 432 | 54 385 | 3 301 | 1 369 | ||
Nedskrivningen 2007/08 avser värdet av 17 andelar i Bostadsrättsföreningen Vintergatan 1 i Sälen för att motsvara ett bedömt marknadsvärde.
| 2008-09-01 | 2007-09-01 | ||
|---|---|---|---|
| KONCERNEN | -2009-08-31 | -2008-08-31 | |
| Banktillgodohavanden | 2 990 | 9 270 | |
| Långfristiga fordringar | 2 066 | 4 151 | |
| Kundfordringar | 180 | 68 | |
| Skattekonto | 219 | 429 | |
| Valutakursvinster | 387 | 164 | |
| 5 842 | 14 082 | ||
| 2008-09-01 | 2007-09-01 | ||
| MODERBOLAGET | -2009-08-31 | -2008-08-31 | |
| Banktillgodohavanden | 33 | 118 | |
| Långfristiga fordringar | 2 048 | 2 798 | |
| Kundfordringar | 16 | 59 | |
| Skattekonto | 214 | 392 | |
| Valutakursvinster | 35 | - | |
| 2 346 | 3 367 |
| 2008-09-01 | 2007-09-01 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | -2009-08-31 | -2008-08-31 |
| Skulder till kreditinstitut | 71 580 | 101 057 |
| Förlagslån | 1 713 | 1 355 |
| Leverantörsskulder | 165 | 364 |
| Skattekonto | 45 | 125 |
| Valutakursförluster | 614 | 754 |
| 74 117 | 103 655 | |
| 2008-09-01 | 2007-09-01 | |
| MODERBOLAGET | -2009-08-31 | -2008-08-31 |
| Skulder till kreditinstitut | 26 778 | 46 094 |
| Förlagslån | 1 713 | 1 355 |
| Leverantörsskulder | 48 | 273 |
| Skattekonto | 2 | 80 |
| Valutakursförluster | 46 | 69 |
| 28 587 | 47 871 |
Företagsledningen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används för att bedöma redovisade värden på tillgångar och skulder. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och antaganden. Vissa uppskattningar och antaganden som innebär en risk för justering av redovisade värden för tillgångar och skulder beskrivs nedan.
Vår huvudprincip i andra sammanhang är att resultatavräkning sker per tillträdesdatumet. Resultatavräkning för sålda fastigheter till bostadsrättsföreningar sker när det bolag som äger fastigheterna säljs till bildad bostadsrättsförening eller annan under förutsättning att lägenheterna upplåtits. I annat fall periodiseras resultatavräkningen i takt med att lägenheterna upplåts. Något åtagande från bolaget gentemot en bostadsrättförening avseende de lägenheter som bostadsrättsföreningen inte säljer finns inte. Bolaget påbörjar inga nya utförsäljningar förrän de lägenheter som är osålda i befintliga bostadsrättsföreningar har sålts. Om reglerna för vinstavräkning förändras kommer bolaget att ändra sin redovisning vilket kan få en viss påverkan på framtida vinstavräkning vid försäljning av lägenheter.
Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömningen av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill (s k impairment test), har antagits att dessa även i framtiden kommer att generera ett kassaflöde till verksamheten som innebär att något nedskrivningsbehov inte föreligger idag. Skulle dessa antaganden förändras skulle ett nedskrivningsbehov av koncernens goodwill kunna uppstå i framtiden. För mer information om goodwill hänvisas till not 13.
Förändring av skattelagstiftning och förändringar i tolkningar av skattelagstiftningar kan påverka storleken på redovisade uppskjutna skatter.
SkiStar är för närvarande inte part i någon tvist av väsentlig betydelse för koncernen.
| KONCERNEN | Försäljning till närstående 080901-090831 |
Inköp från närstående 080901-090831 |
Fordran på närstående 2009-08-31 |
Skuld till närstående 2009-08-31 |
|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag | 2 291 | 6 708 | 1 016 | 24 |
| Peab | 466 | 39 499 | 46 | 4 413 |
| Swerock | - | 1 734 | - | 962 |
| Fabege | - | 176 | - | - |
| Dotterföretag | 22 930 | 42 230 | 208 412 | 449 787 |
|---|---|---|---|---|
| Peab | 466 | 38 004 | 46 | 3 452 |
| Swerock | - | 1 734 | - | 962 |
| Fabege | - | 176 | - | - |
| Försäljning till närstående |
Inköp från närstående |
Fordran på närstående |
Skuld till närstående |
|
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 070901-080831 | 070901-080831 | 2008-08-31 | 2008-08-31 |
| Intresseföretag | 6 158 | 1 016 | 1 098 | 69 |
| Peab | 1 577 | 105 106 | 154 | 21 253 |
| Swerock | - | 289 | - | 179 |
| Fabege | - | 141 | - | - |
| Hansan | - | 825 | - | - |
| MODERBOLAGET | ||||
| Dotterföretag | 21 656 | 19 877 | - | 29 019 |
|---|---|---|---|---|
| Peab | 1 577 | 102 624 | 154 | 21 253 |
| Swerock | - | 289 | - | 179 |
| Fabege | - | 141 | - | - |
| Hansan | - | 825 | - | - |
Koncernen står under ett bestämmande inflytande från bröderna Erik och Mats Paulsson tillsammans med familjer och bolag. Dessa innehar, per 2009-08-31, tillsammans cirka 55% (55) av rösterna i koncernens moderbolag.
Peabkoncernen står under bestämmande inflytande från bröderna Erik och Mats Paulsson tillsammans med familjer och bolag. Mats Paulsson är verkställande direktör i Peab. SkiStar upphandlar byggnadsentreprenader från Peabkoncernen i samband med anläggningsinvesteringar.
Swerock Företaget ingår i Peabkoncernen.
Fabege Erik Paulsson är styrelseordförande i Fabege och har betydande inflytande.
Utöver de närståenderelationer som anges ovan har moderbolaget närståenderelationer som innebär ett bestämmande inflytande med sina dotterföretag, se not 15. Vidare har SkiStarkoncernen transaktioner med intresseföretag i vilka man inte har ett bestämmande inflytande, se not 16.
Vad gäller styrelsens, VDs och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, pensioner m m hänvisas till not 8.
Transaktioner med närstående har skett på marknadsmässiga villkor.
SkiStar AB (publ) med organisationsnumret 556093-6949 är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malung-Sälens kommun, Dalarnas län, med huvudkontor i Sälen, med postadress 780 67 Sälen. Moderbolagets aktier är registrerade på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm.
Aktuell logiförsäljning inför vintersäsongen 2009/10 uppgick i slutet av september till 292 MSEK, vilket var en ökning med 7% jämfört med samma tidpunkt föregående år. I volym hade SkiStar vid samma tidpunkt bokat 303 000 objektsdygn, vilket var en ökning med 8%. I slutet av september hade SkiStar bokat 48% av den totala logivolym som bedöms bokas för hela vintersäsongen. Bokningsläget är därmed det bästa i bolagets historia.
Den 12 december invigs upplevelseanläggningen Experium i Lindvallen, Sälen. Experium kom-
mer att erbjuda besökarna upplevelsebad, bowling, restauranger, lekland, m m på ca 11 000 kvm. Från hösten 2009 kommer SkiStar att påbörja försäljningen av veckoandelar, s k ownership, i Lindvallen, Sälen. Ägarna till ownership kommer att anslutas till ett av de internationella företagen inom byte och förmedling av semesterboende. Varje veckoandel tilldelas poäng som kan användas vid byte till semesterboende på annan ort. Det innebär att även lågsäsongveckor blir attraktiva. Ägarna till ownership blir dessutom medlemmar i SkiStar Vacation Club, vilket innebär ett antal ytterligare attraktiva förmåner. Ownership innebär en enkel och flexibel ägandeform där ägaren inte behöver ta ansvar i samma utsträckning som för en egenägd stuga eller lägenhet. Ownership och SkiStar Vacation Club kommer på sikt även att utvecklas på övriga SkiStars destinationer.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 november 2009. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 12 december 2009.
Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Det är styrelsens bedömning, utifrån bolagets och koncernens ekonomiska ställning, att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamheten ställer på bolagets och koncernens eget kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Revisorer KPMG AB är vald revisionsbyrå sedan Årsstämman 2007. Huvudansvarig revisor är Carl Lindgren, auktoriserad revisor.
Till årsstämman i SkiStar AB (publ) Org nr 556093-6949
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Skistar AB (publ) för räkenskapsåret 2008-09-01 - 2009- 08-31. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 50-78. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller
bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Sälen den 13 november 2009 KPMG AB Carl Lindgren Auktoriserad revisor
Marknads- och Försäljningschef samt sex destinationschefer; en vardera för Åre, Vemdalen, Hemsedal och Trysil samt två för Sälen – en för Lindvallen/ Högfjället och en för Tandådalen/ Hundfjället.
Riktlinjerna för ersättning till koncernledningen fastställdes av Årsstämman den 9 december 2008. Verkställande direktören har uppburit lön, ersättningar och förmåner till ett värde av 3 443 TSEK (3 332) varav 948 TSEK (912) utgör bonus. Till övriga 9 (9) personer i företagsledningen har löner, ersättningar och förmåner utgått till ett värde av 13 196 TSEK (10 750), varav 2 945 TSEK (1 942) var kontant utbetald bonus. Bonusen beräknas utifrån vad SkiStar har presterat avseende rörelsemarginal, tillväxt i vinst per aktie, organisk tillväxt och avkastning på eget kapital. Bonus för samtliga i koncernledningen kan maximalt uppgå till 40% av 12 gånger månadslönen. Se not 8 på sid 69 för ytterligare information.
SkiStar har inga aktierelaterade incitamentsprogram utöver personalkonvertibler.
På årsstämman den 11 december 2007 valdes KPMG till revisionsbyrå i SkiStar för en period om fyra år. Revisionen leds av auktoriserade revisorn Carl Lindgren. Carl Lindgren är även revisor i Modern Times Group MTG, Nordea, Investor, Castellum, Affärsstrategerna, Intrum Justitia, Traction och East Capital Explorer. Carl Lindgren äger inga aktier i SkiStar AB.
Koncernens niomånadersrapport granskas översiktligt i enlighet med de rekommendationer som FAR SRS utfärdat.
Till bolagets revisorer, valda av Årsstämman, har utgått ersättning för revision och annan föreskriven granskning samt för rådgivning som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Under verksamhetsåret 2008/09 har ersättning utgått till revisorerna med 1 731 TSEK (2 424), varav 1 070 TSEK (1 366) avsåg revision.
Bolagsstyrningen av SkiStar utgår från bolagsordningen, aktiebolagslagen, noteringsavtalet med Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm inklusive Svensk kod för bolagsstyrning samt andra relevanta svenska och utländska lagar och regler. Företagets rapport om bolagsstyrning är inte granskad av företagets revisorer.
Per den 31 augusti 2009 hade SkiStar 15 044 aktieägare enligt det av Euroclear Sweden AB (fd VPC) förda aktieägarregistret. De tio största ägarna, efter röstetal, motsvarade 74,21% av rösterna och 63,43% av aktiekapitalet. Svenska privatpersoners ägande, antingen direkt eller genom bolag, uppgick till 60,70% och svenskt institutionellt ägande till 29,82% av aktiekapitalet. Utländska privatpersoner svarade för 0,15% och utländskt institutionellt ägande svarade för 9,33% av aktiekapitalet.
SkiStars aktiekapital per den 31 augusti 2009 uppgick till 19 594 014 SEK fördelat på 39 188 028 aktier, varav 1 824 000 A-aktier och 37 364 028 B-aktier. A-aktier berättigar till tio röster medan B-aktier berättigar till en röst. Alla aktier medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning.
SkiStar-aktien handlas på Nasdaq OMX Mid Cap Stockholm. En börspost innehåller 100 aktier. SkiStars marknadsvärde var per den 31 augusti 2009 totalt 4 350 MSEK (3 409).
Årsstämman är SkiStars högsta beslutande organ. Årsstämma ska årligen hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång. Samtliga aktieägare som är registrerade i aktieboken och som anmält deltagande i rätt tid har rätt att delta och rösta för det totala innehavet av aktier. De aktieägare som inte kan närvara kan företrädas av ombud, aktieägare eller ombud får medföra högst två biträden.
Vid årsstämman den 9 december 2008 i Stockholm deltog 188 aktieägare som representerade 76% av rösterna i bolaget.
Årsstämman 2009 kommer att hållas på Experium i Lindvallen den 12 december klockan 10.00. För ytterligare information besök www.skistar.com.
Valberedningen väljs av Årsstämman på en period om ett år. Valberedningen har i uppdrag att till Årsstämman förbereda förslag på styrelseledamöter, styrelsearvoden, styrelseordförande, ordförande på Årsstämma, valberedning för kommande verksamhetsår och i förekommande fall, med assistans av revisionsutskottet, förberedelse inför val av revisorer och revisorsarvoden. Valberedningen inför 2008/09 års Årsstämma har följande sammansättning: Erik Paulsson, ordförande, Mats Qviberg, Mats Paulsson och Per Limberg. Samtliga aktieägare har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag.
Styrelsen ska, utöver de ledamöter som enligt lag kan komma att utses av annan, bestå av fyra till nio ledamöter med högst tre suppleanter. Styrelseledamöterna väljs för en period på ett år.
Under 2008/09 var antalet styrelseledamöter valda av årsstämman sju stycken: Erik Paulsson, ordförande, Mats Paulsson, Mats Qviberg, Eva-Karin Dahl, Olof Larsson, Per-Uno Sandberg samt Mats Årjes, verkställande direktör. Dessutom ingick två representanter för de anställda: Katarina Hjalmarsson, Unionen och Bengt Larsson, HRF. Två av ledamöterna anses ha beroendeställning till bolaget, Mats Årjes i sin roll som Verkställande direktör i SkiStar samt Mats Paulsson i sin roll som Verkställande direktör i byggbolaget Peab, som SkiStar har avtal med avseende byggentreprenader. För ytterligare information om varje styrelseledamot se sid 84.
Styrelsens arbete styrs av den arbetsordning som styrelsen antar vid konstituerande styrelsemöte varje år. Styrelsens ordförande, Erik Paulsson, leder styrelsearbetet och har fortlöpande kontakt med verkställande direktören för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, affärsplaner, bokslut samt större investeringar och försäljningar. Styrelsen har under verksamhetsåret 2008/09 haft sex ordinarie sammanträden. Styrelsens arbete utvärderas löpande. SkiStars Ekonomi- och finansdirektör Magnus Sjöholm är styrelsens sekreterare.
Vid konstituerande styrelsemöte den 9 december 2008 valdes Per-Uno Sandberg till ordförande i revisionsutskottet och
Olof Larsson och Eva-Karin Dahl till ledamöter. Revisionsutskottet ansvarar för att den finansiella rapporteringen håller hög kvalitet. De håller även löpande kontakt med bolagets revisorer, tar fram riktlinjer rörande upphandling av tjänster från koncernens revisionsbyrå och utvärderar revisionsinsatsen. De biträder även valberedningen vid arbetet med nominering och arvodering av revisorer. Revisionsutskottet har ingen egen beslutanderätt utan förbereder och rapporterar ärenden till styrelsen som helhet. Revisionsutskottet har haft tre möten under verksamhetsåret.
Vid konstituerande styrelsemöte den 9 december 2008 valdes Erik Paulsson till ordförande i ersättningsutskottet och Mats Qviberg och Mats Paulsson till ledamöter. Ersättningsutskottet ansvarar för frågor rörande löner, pensionsersättningar, bonusprogram och andra anställningsförmåner för verkställande direktören och ledningen i SkiStar. Ersättningsutskottet har ingen egen beslutanderätt utan förbereder och rapporterar ärenden till styrelsen som helhet. Ersättningsutskottet har haft två möten under verksamhetsåret.
Det sammanlagda arvodet till de stämmovalda styrelseledamöterna bestämdes av årsstämman 2008 till 730 TSEK (730), varav till styrelseordförande 155 TSEK och till var och en av övriga icke i bolaget anställda ledamöter, 115 TSEK. Inga ytterligare arvoden för utskottsarbete utgår.
Verkställande direktören, tillika koncernchef, ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till stöd under verksamhetsåret har han haft en vice Verkställande direktör, tillika Ekonomioch Finansdirektör, sex destinationschefer samt koncernstaber. Verkställande direktören ansvarar för att styrelsen får löpande information och nödvändiga beslutsunderlag för att styrelsen ska kunna bedöma koncernens ekonomiska ställning och fatta erforderliga beslut.
Bolagets ledningsgrupp har under verksamhetsåret 2008/09 utgjorts av totalt tio personer; Verkställande direktör, vice Verkställande direktör tillika Ekonomioch Finansdirektör, Teknisk direktör,
| Kodregel | Beskrivning | Avvikelse | Förklaring |
|---|---|---|---|
| 2.4 | Valberedningens sammansättning | Ordföranden i SkiStars styrelse är tillika ordförande i valberedningen. Majoriteten av ledamöterna i valberedningen är sty relseledamöter och beroende till större aktieägare. |
Huvudägarna tillika styrelseledamöter ingår även i valberedningen för att ta en aktiv ägarroll. |
| 9.1 | Kriterier för ersättningsutskottets ledamöter |
Ordföranden i styrelsen är tillika ordförande i ersättningsutskottet vilket innebär att övri ga ledamöter ska vara oberoende. Endast en av de två övriga ledamöterna är oberoende. |
Ersättningsutskottet bedöms kunna agera oberoende trots att en ledamot enligt Koden betraktas som beroende. |
Koncernen, TSEK
2008-09-01 -2009-08-31
2007-09-01 -2008-08-31
KPMG
Revisionsuppdrag 1 070 1 366 Andra uppdrag 661 1 058
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag - 40 Andra uppdrag 185 236
1 916 2 700
ARVODEN OCH KOSTNADS-ERSÄTTNINGAR TILL REVISORER
Från 2005 tillämpas International Financial Reporting Standard (IFRS) vid upprättande av koncernens rapportering. Kvaliteten i den löpande externa finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad interna åtgärder och rutiner. Revisorerna gör en översiktlig granskning av bolagets niomånadersrapport.
Revisionsutskottet håller löpande kontakt med revisorerna. Därutöver medverkar revisorerna personligen vid det styrelsemöte då bokslut och bokslutskommuniké behandlas. Revisorerna rapporterar då sina iakttagelser från granskning och bedömning av bolagets interna kontroll.
I nedanstående tabell redovisas och motiveras SkiStars avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning.
Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för räkenskapsåret 1 september 2008 – 31 augusti 2009
Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna rapport har upprättats i enlighet med koden och är därmed begränsad till en beskrivning av hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Något uttalande om hur den interna kontrollen har fungerat under räkenskapsåret lämnas inte i enlighet med anvisning nr 1-2006 från Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning. Denna rapport är en självständig rapport och utgör inte en del av den formella årsredovisningen och har inte granskats av bolagets revisorer.
I styrelsens arbetsordning och den verkställande direktörens instruktioner samt för styrelsens utskott finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning i syfte att säkerställa en effektiv hantering av verksamhetens risker. Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen enligt fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för den interna kontrollen som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Gemensamma affärssystem för såväl extern redovisning som intern uppföljning, budgetering och prognostisering bedöms stärka kontrollmiljön och säkerheten i den finansiella rapporteringen. Revisionsutskottet bereder styrelsens löpande uppföljning av den interna kontrollen vilket innefattar att utvärdera och diskutera väsentliga redovisningstekniska och rapporteringstekniska frågor.
| styrelsen | Närvaro Oberoende | Närvaro revisions utskott |
Närvaro ersättnings utskott |
Ersättning | |
|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsstämmovalda styrelseledamöter |
|||||
| Erik Paulsson | 5/6 | x | 2/2 | 155 000 | |
| Mats Paulsson | 6/6 | 2/2 | 115 000 | ||
| Mats Qviberg | 6/6 | x | 2/2 | 115 000 | |
| Olof Larsson | 6/6 | x | 2/3 | 115 000 | |
| Per-Uno Sandberg | 6/6 | x | 3/3 | 115 000 | |
| Eva-Karin Dahl | 6/6 | x | 3/3 | 115 000 | |
| Mats Årjes | 6/6 | ||||
| Ordinarie arbetstagarrepresentanter |
|||||
| Bengt Larsson | 6/6 | ||||
| Katarina Hjalmarsson | 6/6 |
Revisionsutskottet har under räkenskapsåret erhållit rapporter från bolagets ledning om vilka interna kontrollprojekt som genomförts. Revisionsutskottet har genomfört tre möten under räkenskapsåret.
Styrelsen säkerställer att riskbedömningar görs av väsentliga risker som bolaget kan vara utsatt för avseende den finansiella rapporteringen. Här ingår att identifiera de poster i resultat- och balansräkningen där risken för väsentliga fel är förhöjd och att utforma ett kontrollsystem för att förebygga och upptäcka dessa fel. Främst sker detta genom att snabbt identifiera händelser i verksamheten eller omvärldshändelser som kan påverka den finansiella rapporteringen samt att bevaka de förändringar i redovisningsregler och rekommendationer som bolagets finansiella rapportering omfattas av.
Bolaget arbetar kontinuerligt med att eliminera och reducera väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Exempel på kontrollaktiviteter för att hantera risker är:
Löpande uppföljning av att attestinstruktioner och behörighetsstrukturer följs.
Årlig kontroll av hantering av betalningsmedel vid bolagets försäljningsställen.
För att kunna leva upp till bolagets policies, riktlinjer och rekommendationer krävs att dessa är väldokumenterade och att de är kommunicerade inom bolaget. För att information och kommunikation ska fungera hålls löpande ledningsgruppsmöten med representanter från bolagets destinationer samt stabsfunktioner. Bolaget håller för närvarande på med att sammanställa policies, manualer och instruktioner i en administrativ handbok som ska göras tillgänglig på bolagets intranät.
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen och revisionsutskottet lämnar och tillser att alla identifierade brister i den interna kontrollen åtgärdas. Av särskild betydelse för uppföljningen är revisionsutskottets arbete samt de externa revisorernas rapporter.
Styrelsen har gjort bedömningen att den kontroll och uppföljning som redovisas ovan är för närvarande tillräcklig för att säkerställa att den interna kontrollen är effektiv utan en särskild granskningsfunktion.
Euroclear Sweden AB (fd VPC) förda aktieboken måndagen den 7 december 2009 och anmäla sin avsikt att deltaga i årsstämman senast måndagen den 7 december 2009 kl 12.00. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste i god tid före måndagen den 7 december tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få delta på stämman. Anmälan om deltagande i stämman ska ske skriftligen till;
SkiStar AB, Kerstin Liljebäck 780 67 Sälen, på bolagets hemsida http://corporate.skistar.com telefax: +46 (0)280 218 50 telefon: +46 (0)280 880 85
Utbildning: Civilekonom Andra uppdrag: Vice ordförande i Investment AB Öresund. Styrelseordförande i HQ AB och Bilia AB. Styrelseledamot i Fabege AB. Innehav: Med familj 80 000 B-aktier. Beroende enligt Svensk kod för bolagsstyrning och Stockholmsbörsens noteringsavtal i förhållande till större aktieägare. Oberoende till bolaget.
Innehav: 1 575 000 B-aktier. Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning och Stockholmsbörsens noteringsavtal i förhållande till
Utbildning: Civilingenjör bolaget såväl som till större aktieägare.
Bengt Larsson Född 1951 Arbetstagarrepresentant
Innehav: Med familj 15 456 B-aktier. Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning och Stockholmsbörsens noteringsavtal i förhållande till bolaget såväl som till större aktieägare.
SkiStar arbetar för att hålla en hög nivå på bolagets finansiella information. Detta för att skapa förståelse för SkiStars verksamhet och bygga ett långsiktigt förtroende för bolaget. SkiStar har fått ett antal utmärkelser för den finansiella informationen, bl a hedersomnämnanden flera år i tävlingen "Bästa Redovisning", arrangerad av Stockholmsbörsen. Bolaget har även utsetts till "Årets Börsbolag" 1999, 2003 och 2004, en tävling i finansiell information arrangerad av Dagens Industri och Aktiespararna.
Följande analytiker följer SkiStar regelbundet;
Swedbank – Sergej Kazatchenko [email protected] +46 (0)8 585 925 26
HQ Bank – Rickard Strand [email protected] +46 (0)8 696 17 67
Danske Bank – Christer Beckard [email protected] +46 (0)8 56 88 05 44
Delårsrapporter och bokslutsrapport under verksamhetsåret 2009/10 offentliggörs enligt följande;
Aktieägarna hälsas välkomna till SkiStars årsstämma lördagen den 12 december 2009 klockan 10.00 på Experium i Lindvallen, Sälen. Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska vara införd i den av
Trond Østby Född 1952 Destinationschef Hemsedal Anställd i bolaget sedan 1997
Utbildning: Diplomerad ekonom Tidigare anställningar: Daglig leder Hemsedal Skisenter AS. Ekonomioch finanschef, regionchef, marknadsdirektör Storebrand Skadeförsäkrings AS. General manager Unitech AS. Operations manager Unitor Ships Service BV, Nederland. Innehav: 13 800 B-aktier, 2 160 konvertibler.
Jonas Mareniusson Född 1953 Destinationschef Lindvallen/ Högfjället
Anställd i bolaget sedan 1978 Utbildning: Realexamen Tidigare anställningar: Diverse chefsbefattningar inom SkiStarkoncernen. Innehav: Med familj 220 688 B-aktier, 2 160 konvertibler.
2 952 konvertibler.
marknadsekonom IHM Tidigare anställningar: Diverse chefsbefattningar inom SkiStarkoncernen. Affärsområdeschef Skidskola Tandådalen & Hundfjället AB Innehav: 18 568 B-aktier, 2 160 konvertibler.
Anställd i bolaget sedan 2005 Utbildning: Civilekonom
Tidigare anställningar: Ekonomichef Trysilfjellet Alpin AS. Direktør Løvenskiøld Handel AS/ Maxbo. Revisor KPMG. Innehav: 1 224 konvertibler.
Tidigare anställningar: Diverse chefsbefattningar inom SkiStarkoncernen. Innehav: 1 068 B-aktier, 2 160 konvertibler.
Anställd i bolaget sedan 1986 Utbildning: Högskoleutbildning inom turism Tidigare anställningar: Anläggningschef Åre Vemdalen AB. Anläggningschef Vemdalsfjäll AB. Tränare Alpina Landslaget, Svenska Skidförbundet.
Innehav: Med familj 11 392 B-aktier, 1 224 konvertibler.
§ 1 FIRMA Bolagets firma är SkiStar Aktiebolag, org.nr 556093-6949. Bolaget är publikt (publ).
§ 2 STYRELSENS SÄTE Styrelsen skall ha sitt säte i Sälen, Malung-Sälens kommun, Dalarnas län.
§ 3 BOLAGSSTÄMMANS MÖTESPLATS Bolagsstämma skall hållas i Sälen, Åre eller Stockholm.
Föremålet för bolagets verksamhet skall vara att själv eller genom annat bolag äga och driva fritidsanläggningar med huvudsaklig inriktning mot alpin skidåkning, bedriva resebyrå- och radio- och TV-verksamhet samt att äga och förvalta fast egendom och värdepapper, jämte därmed förenlig verksamhet.
Aktiekapitalet utgör lägst 15 000 000 kronor och högst 30 000 000 kronor. Antalet aktier skall vara lägst 30 000 000 st och högst 60 000 000 st. Av bolagets aktier skall högst 2 250 000 st utgöras av A-aktier med 10 röster per aktie och högst 60 000 000 st utgöras av B-aktier med en röst per aktie. Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut nya aktier av serie A och serie B, skall ägare av aktier av serie A och serie B äga företrädesrätt att teckna nya aktier av samma aktieslag i förhållande till det antal aktier innehavaren förut äger (primär företrädesrätt). Aktier som inte tecknats med primär företrädesrätt skall erbjudas samtliga aktieägare till teckning (subsidiär företrädesrätt). Om inte sålunda erbjudna aktier räcker för den teckning som sker med subsidiär företrädesrätt, skall aktierna fördelas mellan tecknarna i förhållande till det antal aktier de förut äger och i den mån detta inte kan ske, genom lottning. Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut aktier endast av serie A eller serie B, skall samtliga aktieägare, oavsett om deras aktier är av serie A eller serie B, äga företrädesrätt att teckna nya aktier i förhållande till det antal aktier de förut äger.
Beslutar bolaget att genom kontantemission eller kvittningsemission ge ut teckningsoptioner eller konvertibler har aktieägarna företrädesrätt att teckna teckningsoptioner som om emissionen gällde de aktier som kan komma att nytecknas på grund av optionsrätten respektive företrädesrätt att teckna konvertibler som om emissionen gällde de aktier som konvertiblerna kan komma att bytas ut mot. Vad som ovan sagts skall inte innebära någon inskränkning i möjligheten att fatta beslut om kontantemission eller kvittningsemission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt.
Vid ökning av aktiekapitalet genom fondemission skall nya aktier emitteras av varje aktieslag i förhållande till det antal aktier av samma slag som finns sedan tidigare. Därvid skall gamla aktier av visst aktieslag medföra rätt till nya aktier av samma aktieslag. Vad nu sagts skall inte innebära någon inskränkning i möjligheten att genom fondemission, efter erforderlig ändring av bolagsordningen, ge ut
aktier av nytt slag.
§ 6 STYRELSE
Styrelsen skall, utöver de ledamöter som enligt lag kan komma att utses av annan, bestå av fyra till nio ledamöter med högst
tre suppleanter.
§ 7 REVISORER
För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses på årsstämma en till två revisorer med en till två suppleanter eller ett registrerat
revisionsbolag.
§ 8 KALLELSE
Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt i Dagens Nyheter. Aktieägare som vill deltaga i bolagsstämman skall dels vara upptagen i utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels anmäla sig hos bolaget senast kl 12.00 den dag som anges i kallelsen till stämman, varvid antal biträden skall uppges. Denna dag får ej vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller
nyårsafton och ej infalla tidigare än femte vardagen före stämman.
§ 9 ÅRSSTÄMMANS ÄRENDEN Årsstämma skall hållas årligen inom sex (6) månader efter räkenskapsårets utgång. På årsstämma skall följande ärenden förekomma:
§ 10 NÄRVARO VID BOLAGSSTÄMMA Styrelsen kan besluta att den som inte är aktieägare i bolaget skall, på de villkor som styrelsen bestämmer, ha rätt att närvara vid bolagsstämma.
Bolagets räkenskapsår omfattar tiden 1 september – 31 augusti.
§ 12 AVSTÄMNINGSFÖRBEHÅLL Bolagets aktier skall vara registrerade i ett avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.
ADRESSER SkiStar AB (publ) SE-780 67 Sälen SkiStar, Sälen
Box 7322 SE-103 90 Stockholm Tel +46-280-880 50 Fax +46-280-218 50 skistar.com
SkiStar, Åre Box 36 SE-830 14 Åre Tel +46-647-133 50 Fax +46-647-133 60 skistar.com
SkiStar, Vemdalen SE-840 92 Vemdalen Tel +46-684-151 00 Fax +46-684-151 49 skistar.com
NO-3561 Hemsedal Tel +47-32 05 53 00 Fax +47-32 05 53 01 skistar.com
Trysilfjellet Alpin AS NO-2420 Trysil Tel +47-62 45 20 00 Fax +47-62 45 44 79 skistar.com
Foto: Ola Mattson, Simen Berg, Per Eriksson, Krister Halvars, Kristoffer Andersson, Joakim Kullman, Mattias Fredriksson, Dan Kullberg, Mattias Persson, Jonas Hasselgren. Porträttbilder: Bosse Lind, Krister Halvars, Audi Heldaas. Design och projektledning: SkiStar Mediahuset. Repro: Linjepunkt. Tryck: Point of Sales AB/ Intellecta Infolog, Falun. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel. BOLAGSORDNING
SkiStar AB (publ) Org nr 556093-6949 SE-780 67 Sälen Tel +46 (0)280 880 50 Fax +46 (0)280 218 50 E-post [email protected]
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.