Annual Report • Apr 14, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Styrning och ledning | 25–47 |
|---|---|
| Bolagsstyrning | 27–31 |
| Securitas ledningsmodell – Toolbox | 27 |
| Efterlevnad av koden | 28 |
| Styrelse | 32–33 |
| Koncernledning | 34–35 |
| Övergripande riskhantering och internkontroll |
36–46 |
| Revisorer | 47 |
| Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten |
47 |
| Årsredovisning | 49–131 |
|---|---|
| Securitas fi nansiella modell | 50–51 |
| Förvaltningsberättelse | 53–63 |
| Koncernens fi nansiella rapporter | 64–70 |
| Koncernens noter och kommentarer | 71–119 |
| Femårsöversikt | 118–119 |
| Moderbolagets fi nansiella rapporter | 120–122 |
| Moderbolagets noter och kommentarer | 123–129 |
| Styrelsens underskrifter | 130 |
| Revisionsberättelse | 131 |
| Kvartalsdata | 132–133 |
| Securitas aktie | 134–135 |
| Finansiell information och kallelse till årsstämma |
136 |
Securitas har kunder inom många olika branscher och kundsegment. Kundernas storlek varierar från kvartersbutiken på hörnet till globala mångmiljardbolag. Tjänsteutbudet delas in i följande kategorier: specialiserad bevakning och mobila säkerhetstjänster, larmövervakning, tekniklösningar samt konsult och säkerhetsutredningstjänster. Securitas tillhandahåller skräddarsydda lösningar baserat på kundens specifi ka behov.
Securitas sysselsätter närmare 310 000 personer i 52 länder. 2013 uppgick den totala försäljningen till 65 700 MSEK och rörelseresultatet till 3 329 MSEK. Läs mer på sidorna 12–17
Securitas är verksamt i 52 länder i Nordamerika, Europa, Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika. Securitas är organiserat i tre aff ärssegment: Security Services North America, Security Services Europe samt Security Services IberoAmerica. Läs mer på sidorna 8–11
Security Services North America 35% Security Services Europe 50% Security Services Ibero-America 14% Övrigt 1%
Security Services i Europa och Nordamerika svarar för 85 procent av den totala försäljningen.
Antalet aktieägare i Securitas uppgick till 26 054. Institutionella ägare och andra juridiska personer svarade för 96 procent av det totala aktiekapitalet. Aktieägare utanför Sverige svarade för 47 procent av kapitalet och för 33 procent av rösterna. De största aktieägarna i Securitas är Gustaf Douglas och Melker Schörling, som genom sina företag och familjer innehar 10,9 respektive 5,6 procent av kapitalet.
Securitas har två fi nansiella mål. Det första målet är hänförligt till resultaträkningen: en årlig genomsnittlig ökning av vinst per aktie med 10 procent. Det andra målet rör balansräkningen: fritt kassafl öde i förhållande till nettoskuld på minst 0,20. Läs mer på sidorna 50–51 och 78–79
* Justerat för jämförelsestörande poster och nedskrivningar.
Argentina, Belgien, Bosnien-Hercegovina, Chile, Colombia, Costa Rica, Danmark, Ecuador, Egypten, Estland, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Grekland, Hongkong, Indien, Indonesien, Irland, Jordanien, Kambodja, Kanada, Kina, Kroatien, Lettland, Luxemburg, Marocko, Mexiko, Montenegro, Nederländerna, Norge, Peru, Polen, Portugal, Rumänien, Saudiarabien, Schweiz, Serbien, Singapore, Slovakien, Spanien, Sri Lanka, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Taiwan, Thailand, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, Uruguay, USA, Vietnam och Österrike.
Säkerhetsbranschen genomgår för närvarande den mest spännande förändring som den har ställts inför på länge, då traditionell bevakning gradvis men i allt ökande utsträckning håller på att omvandlas. Och vad som är ännu mer spännande är att Securitas leder detta paradigmskifte.
Historiskt sett har säkerhetsmarknaden vuxit 1–2 procent snabbare än BNP på mogna marknader. Så är dock inte längre fallet i dagens verklighet. Under rådande marknadsförhållanden och genom en ökad andel teknik i säkerhetslösningarna växer nu säkerhetsmarknaderna i Europa och Nordamerika inte längre 1–2 procent snabbare än BNP utan snarare i samma takt som BNP. Trenden väntas fortsätta och innebär att bevakningstjänsterna inte längre kommer att vara begränsade till stationära väktare. Bevakningen kommer även att utföras via mobil rondering eller genom fjärrbevakning. Bevakning är fortfarande bevakning, men genom att optimera alla komponenter och integrera den mest avancerade tekniken kan vi erbjuda våra kunder bättre säkerhet till en lägre kostnad.
Vi har förberett oss för den här förändringen under de senaste två till tre åren.
Vår strategi är tydlig: att integrera stationära bevakningstjänster, fjärrbevakning och mobila tjänster med tekniska lösningar för att åstadkomma kostnadseffektivitet, mervärde, längre kundrelationer, förbättrad lönsamhet och ett ökat värde för aktieägarna.
Sedan 2011, när vi utan framgång lade ett bud på Niscayah, har vi arbetat intensivt med att återuppbygga företagets interna tekniska kompetens och kunnande. Vi har nu en teknisk organisation på plats i alla våra affärssegment, inklusive teknik- och utvecklingsansvariga i alla större länder, en central supporttjänst och ungefär 2 100 medarbetare med fokus på teknik och fjärrtjänster. Gemensamma mål har införts i hela organisationen.
Det omfattande omstrukturerings- och kostnadsbesparingsprogram som infördes 2012 skapade en mer målinriktad organisation och gjorde det möjligt att frigöra resurser för investeringar i teknik.
Bevakning
Rörelsemarginalen i kundkontrakten förbättras med en högre andel teknik och mervärdeskapande tjänster, i befintliga kundkontrakt liksom i nya kontrakt. Målet är att andelen säkerhetslösningar ska stå för 18 procent av koncernens försäljning i slutet av 2015.
* Rörelsemarginal i kundkontrakt.
Säkerhetslösningar och teknik svarade för 6 procent av koncernens totala försäljning under 2012. Securitas har som målsättning att tredubbla den siffran till slutet av 2015. I slutet av 2013 stod säkerhetslösningar och teknik för 8 procent av den totala försäljningen.
De investeringar i teknisk utrustning hos kunderna som krävs för att öka koncernens försäljning av säkerhetslösningar kommer att kompenseras med en långsammare förvärvstakt. Vi beräknar att det kommer att krävas årliga investeringar i storleksordningen 350–400 MSEK för att nå vårt mål om 18 procent i slutet av 2015.
Hur långt tekniken har integrerats varierar mellan olika länder på Securitas marknader.
Inom Security Services Europe står de flesta länder väl rustade att implementera strategin om ökad andel säkerhetslösningar och det finns bra exempel i många länder på hur vi har omvandlat traditionella bevakningskontrakt till kontrakt med säkerhetslösningar, eller hur våra säkerhetslösningar har gjort att vi har lyckats vinna nya kontrakt. De nordiska länderna är föregångare på området och visar tydligt att vår strategi fungerar. Rörelsemarginalerna är högre och kontraktstiden är ofta längre. Dessutom utgörs en tredjedel av nyförsäljningen av fjärrstyrda videoövervakningstjänster i Sverige av kontrakt som tidigare innehades av någon av våra konkurrenter.
Inom Security Services North America utvecklar och erbjuder vi innovativa, kundspecifika alternativ till traditionell bevakning. Vi anser att integrerad bevakning är lösningen och verktyget för att möta den nationella hälso- och sjukvårdsreformen (Affordable Care Act) i USA, som nu har fördröjts men som ska vara fullt införd för alla heltidsanställda senast den 1 januari 2015. Lagstiftningen påverkar de flesta av våra medarbetare i USA och den uppskattade effekten för Securitas kommer att bli kostnadsökningar på mellan 8–10 procent. Vår strategi är att erbjuda kunderna ett alternativ till kostnadsökningar genom att kombinera stationära bevakningstjänster, fjärrbevakning och mobila tjänster.
Inom Security Services Ibero-America finns kompetens inom säkerhetslösningar på samtliga av våra marknader. Detta är en fråga om överlevnad i Spanien och Portugal, där traditionella bevakningskontrakt säljs med förlust som ett resultat av de svåra makroekonomiska förhållandena. Stora investeringar i Spanien under de senaste åren har gjort oss bättre rustade att hantera omvandlingen än någon av våra konkurrenter. I takt med att Spanien sakta men säkert arbetar sig ur krisen kommer Securitas att stå starkare än någonsin.
Lönsamheten i vår befintliga portfölj kommer inte bara att förbättras. Vår strategi kommer även att ge oss möjlighet att ta marknadsandelar, i synnerhet från mindre och medelstora konkurrenter som inte är tillräckligt starka för att investera i kompetens och teknik.
Vi anser även att dagens långsammare försäljningstillväxt på säkerhetsmarknaden kan accelereras genom att en större andel av de säkerhetstjänster som i dag utförs i egen regi av kunderna
kommer att kontrakteras, då tekniken spelar en allt viktigare roll när det gäller att förbättra säkerhetsnivåerna och sänka kostnaderna. Försäljningstillväxten kan även förbättras genom att utvidga säkerhetsmarknaden och göra det möjligt för den privata säkerhetsbranschen att i större utsträckning ta över de tjänster som för närvarande utförs av myndigheter och andra enheter inom den offentliga sektorn.
Sammantaget är vi förvissade om att denna strategi kommer att hjälpa oss att uppnå vårt mål att öka vinst per aktie med 10 procent per år.
2013 bidrog förvärv i Kroatien, Sverige, Sydafrika och Uruguay med ytterligare kompetens till vår strategi. Förvärven kommer att skapa synergieffekter och stärka vår ställning som leverantör av säkerhetslösningar i dessa länder.
Med undantag för teknikförvärv kommer vi fortsätta att vara återhållsamma med förvärv.
Den organiska försäljningstillväxten uppgick till 1 procent och reflekterade den bistra makroekonomiska situation som råder i USA och Europa, och som särskilt påverkar säkerhetsmarknaderna i Frankrike, Portugal och Spanien. Svaga tecken på makroekonomisk återhämtning i Europa och USA har ännu inte avspeglats i tillväxt på säkerhetsmarknaden. Latinamerika fortsatte att uppvisa en stark organisk försäljningstillväxt.
Den kvartalsvisa förbättringstrenden fortsatte, men den dämpades av en svag säkerhetsmarknad och långsam organisk försäljningstillväxt. Rörelsemarginalen förbättrades jämfört med föregående år, framförallt driven av de olika omstruktureringsåtgärder och kostnadsbesparingar som gjordes under 2012. Vi uppnådde kostnadsbesparingar i enlighet med vår omstruktureringsplan.
Som ett ansvarsfullt företag inom säkerhetsbranschen tillför vi värde till vårt varumärke, påverkar och minskar exponeringen mot vissa risker som identifierats i vår företagsövergripande riskhanteringsprocess och främjar företagets fortsatta tillväxt och lönsamhet. Vårt hållbarhetsarbete ökar medarbetarnas engagemang och ger Securitas en konkurrensfördel.
År 2013 fortsatte den omfattande utbildningen av alla medarbetare i organisationen i Securitas Riktlinjer för Värderingar och Etik (Koden). Securitas Integrity Line har nu införts i 49 av de länder där vi är verksamma, och alla fall av avvikelse från Koden följs noggrant upp. Vår granskningsprocess i samband med förvärv utvecklades också ytterligare under året och en process för dialog med våra intressenter initierades under hösten för att kartlägga förväntningarna på Securitas hållbarhetsarbete. Läs mer om företagets hållbarhetsarbete på sidorna 18–24.
Sammanfattningsvis är vi bättre organiserade och förberedda än någonsin tidigare för att kunna erbjuda våra kunder bättre säkerhet till en lägre kostnad. Det är en tilltalande historia vi har att berätta.
Alltifrån New York till Huelva påbörjade vi 2011 en resa i tiden där ingen räds striden när vi skapar framtiden själva.
Stockholm den 14 mars 2014
Alf Göransson VD och koncernchef Securitas AB
" Securitas integrerar stationära bevakningstjänster, fjärrbevakning och mobila tjänster med tekniska lösningar för att åstadkomma ett mervärde för våra kunder."
Securitas är en av de ledande leverantörerna av säkerhetstjänster, med en stark ställning i Europa, Nordamerika och Latinamerika samt på tillväxtmarknader i Mellanöstern, Asien och Afrika. Vi tillhandahåller ett brett utbud av säkerhetstjänster, från rondbevakning, passerkontroll, brandskydd, receptionisttjänster, larmövervakning och utryckningstjänster till specialutformade, platsspecifika uppdrag. Tekniska lösningar är ett allt viktigare inslag i de tjänster som erbjuds.
| Miljarder USD | |
|---|---|
| 90 | |
| 75 | |
| 60 | |
| 45 | |
| 30 | |
| 15 | |
| 0 |
| ■ Europa, 28 | |
|---|---|
■ Nordamerika, 18 ■ Latinamerika, 13
■ Asien*, 19
■ Afrika/Mellanösten, 14
■ Japan, 4
■ Hela världen, 96
* Utom Japan
Källa: Securitas och Freedonia (gäller även marknadsinformationen på sidan 9).
Utifrån ett brett utbud av tjänster utformar Securitas skräddarsydda erbjudanden som passar den enskilda kundens behov och levererar de mest effektiva säkerhetslösningarna. Enskilda komponenter kombineras ofta, exempelvis specialiserade bevakningstjänster, tekniska lösningar samt konsulttjänster och utredningar.
Specialiserad bevakning består av många olika typer av tjänster, från flygplatssäkerhet och anpassade tjänster för vissa segment till receptionisttjänster. Tekniska lösningar som elektroniska system (inbrottslarm, passerkontroll och övervakningskameror), fysisk säkerhet (staket, spärrar och grindar) och programvara (system för rapportering, kommunikation, loggning och verifiering) kombineras alltid med kvalificerade väktare. Konsult- och utredningstjänsterna omfattar en rad olika specialiserade tjänster, såsom förvärvsgranskning, bakgrundskontroller, säkerhetsutredningar, varumärkesskydd, skydd av immateriella värden, personskydd, utredningar, webbövervakning, rekonstruktion av data och IT-säkerhet. 2006 2007 2008 2009
Den globala marknaden för säkerhetstjänster sysselsätter flera miljoner människor och den globala marknaden för privata bevakningstjänster beräknas nå 110 miljarder USD år 2016. Säkerhetstjänster efterfrågas över hela världen, inom alla branscher och inom både den offentliga och privata sektorn, vilket innebär att marknaden totalt sett är väl diversifierad. Säkerheten måste ligga på en acceptabel nivå för att möjliggöra tillväxt och utveckling. Därför är efterfrågan på våra tjänster nära knuten till den globala ekonomiska utvecklingen, samt till sociala och demografiska trender. I takt med att den globala
ekonomin växer och utvecklas kommer vi också att göra det.
Historiskt sett har säkerhetsmarknaden vuxit 1–2 procent snabbare än BNP på mogna marknader. På senare år har säkerhetsmarknaderna i Europa och Nordamerika vuxit i samma takt som BNP på grund av den marknadsdynamik som för närvarande råder och den gradvisa implementeringen av teknik i säkerhetslösningarna. Trenden kommer troligen att fortsätta under de kommande tre till fem åren.
På mogna marknader karaktäriseras branschen av konsolidering och av en förskjutning i efterfrågan från traditionell bevakning till mer avancerade tjänsteerbjudanden med högre tekniskt innehåll. Dessutom konkurrerar mindre till medelstora konkurrenter – både på mogna marknader och tillväxtmarknader – fortfarande aggressivt med pris, vilket inte är Securitas strategi. Vissa företag har en lägre lönenivå än Securitas – under de standarder som Securitas satt upp i företagets strävan att vara branschledande – och vi är inte villiga att matcha anbuden i dessa kontrakt.
Marknadstillväxt är avgörande för Securitas framtida lönsamhet och tillväxt, men att dra nytta av trender och förändringar i efterfrågan är också viktigt. Utvecklingen av nya säkerhetslösningar med högre tekniskt innehåll och förbättrad kostnadseffektivitet ger den privata säkerhetsbranschen möjlighet att bredda marknaden genom att överta tjänster som nu utförs av polisen eller andra myndigheter. Utvecklingen kommer också att vara en utmaning för verksamheter där säkerheten sköts internt och öka intresset för bättre kontrakterade lösningar.
Tillväxten och storleken på de olika marknaderna varierar mycket; tillväxten är allmänt sett högre på utvecklingsmarknader, men volym och stora kon-
trakt är fortfarande begränsade till relativt mogna marknader. Securitas närvaro på de stora mogna marknaderna är stark, och vi är ofta marknadsledande. Att göra noga utvalda förvärv när vi kommer in på nya, mindre mogna marknader ger oss en plattform att växa ifrån. Försäljningsandelen på dessa marknader är fortfarande liten, men den växer.
Marknaden för säkerhetstjänster i Nordamerika uppskattas till cirka 19 procent av den globala marknaden för säkerhetstjänster och den utkontrakterade bevakningen står för 18 miljarder USD. USA och Kanada är mogna och industrialiserade marknader medan Mexiko är en utvecklingsmarknad med en snabbt ökande efterfrågan på säkerhet. Securitas är marknadsledande i USA och en av de ledande leverantörerna av säkerhetstjänster i Kanada och Mexiko.
Marknaden för säkerhetstjänster i Latinamerika beräknas utgöra nästan 14 procent av den globala marknaden för säkerhetstjänster. Totalt väntas den utkontrakterade bevakningen nå 13 miljarder USD med en årlig långsiktig tillväxttakt på 8–10 procent. Securitas finns representerat i sju latinamerikanska länder: Argentina, Chile, Colombia, Costa Rica,
Ecuador, Peru och Uruguay. Vi är marknadsledande i Argentina, Chile och Uruguay.
Den europeiska marknaden för säkerhetstjänster utgör närmare 29 procent av den globala marknaden för säkerhetstjänster och den totala storleken på den utkontrakterade bevakningen är 28 miljarder USD. Securitas finns representerat i 28 europeiska länder. I de flesta av dessa länder är vi antingen den största eller nästa största aktören på marknaden.
Marknaden för säkerhetstjänster i Asien (utom Japan) beräknas stå för närmare 20 procent av den globala marknaden. Den totala storleken beräknas till 19 miljarder USD med årlig långsiktig tillväxt på 11–13 procent. Ökningstakten varierar inom regionen, från mer mogna marknader som Hongkong och Singapore, till snabbt växande utvecklingsmarknader som Indien, Sri Lanka, Thailand och Vietnam.
Marknaden för säkerhetstjänster i Afrika/Mellanöstern beräknas till 14 procent av den globala marknaden. Den totala storleken uppgår till över 14 miljarder USD med en årlig långsiktig tillväxttakt på 8–10 procent. Securitas bedriver i dag verksamhet i 14 länder i Mellanöstern, Asien och Afrika.
| G4S | Prosegur | Allied Barton | |
|---|---|---|---|
| Land | Storbritannien | Spanien | USA |
| Ägande | Börsnoterat | Börsnoterat | Privatägt |
| Medarbetare | 620 000 | 150 000 | 55 000 |
| Primära marknader | Nordamerika, Latinamerika, Norden, Storbritannien, Östeuropa samt nya marknader |
Latinamerika, Europa, Asien och Oceanien |
USA |
| Primära tjänster | Bevakning, larmövervakning, larmsystem, Secure Facilities Management, konsulttjänster och värdetransporttjänster |
Bevakning, larmöver vakning, larmsystem, larm och kontanthantering |
Bevakning, rondering och bakgrundskontroller |
Källa: Publik information
Ökad privatisering Investeringar i infrastruktur Ökad urbanisering Medelklassens tillväxt Fortsatt industrialisering
Öka användningen av teknik
Utveckla mer anpassade och kostnadseffektiva tjänster
Tillhandahålla fler riskhanteringstjänster med hög marginal
Etablera närvaro på utvecklingsmarknader Föränderlig marknad
Kostnadsmedvetenhet
Skräddarsydda branschoch kundlösningar
Större risker
Mängden tjänster som efterfrågas är nära kopplad till den sociala och ekonomiska utvecklingen, eftersom säkerhetstjänster utgör en integrerad del av samhället. De viktigaste faktorerna som driver efterfrågan på säkerhetstjänster är följande:
Ökad privatisering i samband med kontraktering av offentliga säkerhetstjänster till privata aktörer. Detta är en åtgärd som görs för att minska de offentliga utgifterna och ibland för att öppna upp marknaden för konkurrens på grund av politiska beslut. På en del marknader är förtroendet lågt för den offentliga sektorns förmåga att tillhandahålla grundläggande trygghet och stabilitet, och för att minska osäkerheten kompenserar företagen genom att anlita privata säkerhetsleverantörer.
Investeringar i infrastruktur inom områden som fastigheter, kollektivtrafik och allmänna transportnav ökar, vilket skapar ett behov av att skydda dessa tillgångar, vilket i sin tur ökar efterfrågan på säkerhetstjänster.
Ökad urbanisering leder till högre befolkningstäthet och ökade sociala klyftor. Dessa skillnader orsakar sociala spänningar och osäkerhet, vilket skapar ett behov av ytterligare säkerhetstjänster.
Medelklassens tillväxt på mognande marknader och utvecklingsmarknader fortsätter, och i takt med att de disponibla inkomsterna och hushållens nettotillgångar växer finns det mer att skydda, och fler kunder som har råd att göra det, vilket ökar efterfrågan på säkerhetstjänster.
Fortsatt industrialisering och ökande industriell aktivitet globalt sett leder till investeringar i fabriker, kontorslokaler och andra arbetsplatser som har särskilda säkerhetsbehov.
Flera trender drivs av förändringar i våra kunders miljö, exempelvis förändrade affärsmodeller, ny teknik och strävan att förbättra effektiviteten.
Kostnadsmedvetenheten bland kunderna fortsätter att växa i takt med att den globala konkurrensen ökar. Kunderna eftersträvar ökad säkerhet till en lägre kostnad i sin målsättning att nå högre effektivitet. Detta innebär utmaningar för Securitas – att utveckla tjänsteerbjudanden, ofta med högre tekniskt innehåll, som kan matcha förväntningarna utan att minska marginalerna.
förväntas av kunderna, och efterfrågan på mängdtjänster minskar. Leverantörerna väntas identifiera och svara på kunderna specifika utmaningar, erbjuda specialistkunskaper och särskilda resurser. Ju bättre säkerhetsleverantörerna är på att hantera dessa utmaningar, desto större ansvar kommer de att få från kunderna. Generellt sett är kunderna beredda att betala mer för en tjänst med mer innehåll, högre kvalitet och relevanta specialistkunskaper. På vissa marknader finns dessutom en ökande vilja att betala extra för att få en enda kontaktperson med ansvar för hela lösningen, och därigenom nå en bättre kontroll och en effektivare administration. För att möta efterfrågan utvecklar Securitas kundspecifika säkerhetslösningar tillsammans med kunden.
Större risker förväntas hanteras av den högsta ledningen på snabbt föränderliga och komplexa globala affärsarenor. Det krävs av högre chefer att de fokuserar på säkerhet, och ägnar mer tid åt att diskutera och fatta beslut i frågor som rör säkerheten. Bland de bidragande faktorerna finns en högre nivå av allmän osäkerhet, ökande kostnader för störningar i verksamheten och större krav på säkerhet från kunder och försäkringsbolag. Företagen väljer vanligtvis att kontraktera sina säkerhetstjänster när dessa utökas, eftersom säkerhetstjänster inte ses som en del av kärnverksamheten. Företagen använder även säkerhetskonsulttjänster oftare, vilket gör att kundens ledning proaktivt kan identifiera risker och vidta lämpliga åtgärder.
Växande efterfrågan från kunderna, i kombination med de makroekonomiska faktorer som driver tillväxten, innebär möjligheter för Securitas att växa och förbättra sina marginaler. Securitas strategi går ut på att dra nytta av förändringarna i kundefterfrågan för att förbättra marginalerna. För att dra fördel av möjligheterna är följande åtgärder viktiga för Securitas:
Ökad användning av teknik gör att Securitas kan erbjuda säkerhetslösningar med ännu högre effektivitet och kvalitet. Tekniska lösningar minskar även effekterna av den prispress som råder på vissa
marknader, vilket bidrar till att bevara eller till och med förbättra marginalerna. Ju högre arbetskraftskostnaderna är i ett land, desto intressantare blir det att höja den tekniska nivån på säkerhetslösningen. Men även i länder med låga kostnader för arbetskraft finns det ett ökande intresse av att implementera teknik i säkerhetslösningarna. Securitas leder den nya utvecklingen inom säkerhetsbranschen.
Dagens långsammare tillväxttakt kan även drivas upp om de tjänster som i nuläget utförs internt i ökande utsträckning skulle kontrakteras, på grund av att tekniken blir allt viktigare när det gäller att förbättra säkerhetsnivåerna.
vare tjänster. Varje bransch, företag och verksamhet har sina specifika behov och önskemål inom säkerhetsområdet. Securitas har länge investerat i skräddarsydda erbjudanden till specifika sektorer, och har utvecklat sin organisation och sitt tjänsteerbjudande till 20 huvudsakliga kundsegment. Som ett globalt företag med en mängd kundkontrakt som är likartade kan vi dela erfarenheter mellan kundkonton och marknader. Vi gör detta på ett strukturerat sätt genom att använda vår internwebb och traditionella metoder för kunskapsöverföring.
hög marginal. Riskanalyser kan tillhandahållas för att motverka de större risker som uppfattas av våra kunder. Skulle en incident inträffa kan Securitas erbjuda snabb utredning och vägledning, samt vidta motåtgärder. Konsult- och säkerhetsutredningstjänsterna utgör fortfarande en liten del av försäljningen, men är avgörande för att vinna och behålla exempelvis globala kontrakt. Securitas har förmågan att kombinera analyser, förebyggande åtgärder, incidenthantering och åtgärder i en enda lösning, vilket är en konkurrensfördel.
Förvärv kommer att göras på utvecklingsmarknader för att stärka vår position och för att kunna tillhandahålla tjänster till våra globala kunder i dessa regioner. Expansionen kommer att vara selektiv och noggrant väga in riskerna och vinsterna, inklusive vårt åtagande att driva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt.
Securitas är verksamt i Nordamerika, Europa, Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika. Organisationen är platt och decentraliserad med tre affärssegment: Security Services North America, Security Services Europe och Security Services Ibero-America. Från och med 2013 ingår det tidigare affärssegmentet Mobile and Monitoring i Security Services Europe. Vår tillväxt på nya marknader i Mellanöstern, Asien och Afrika kommer att fortsätta.
Securitas erbjuder säkerhetslösningar i praktiskt taget alla geografiska områden där vi bedriver verksamhet, till stora och små kunder, och till de flesta branscher. Securitas är marknadsledande i många av länderna. På grund av företagets decentraliserade organisation bedrivs större delen av verksamheten vid platskontoren, vilket främjar nära, aktiva och långsiktiga kundrelationer. Men vi är även ett globalt företag med omfattande säkerhetsexpertis. Vi kombinerar dessa två styrkor för att skapa säkerhetslösningar som ger kunderna ett mervärde och svarar upp mot alla deras säkerhetsbehov.
Större delen av vår verksamhet bedrivs i Nordamerika och Europa. Security Services North America och Security Services Europe står för 85 procent av vår totala verksamhet, med en försäljning på 55 557 MSEK av koncernens totala försäljning på 65 700 MSEK och ungefär 71 procent av det totala antalet medarbetare, vilket motsvarar ungefär 221 000 av närmare 310 000 medarbetare.
Security Services Ibero-America bedriver verksamhet i sju latinamerikanska länder, samt i Portugal och Spanien i Europa, och står för ungefär 14 procent av den totala försäljningen, 14 procent av det totala rörelseresultatet och strax över 18 procent av det totala antalet medarbetare.
Vid sidan av de tre affärssegmenten bedriver koncernen bevakningsverksamhet i Mellanöstern, Asien och Afrika (se rubriken Övrigt i segmentrapporten). För att kunna erbjuda tjänster till våra globala kunder i de aktuella regionerna har vi gått in på dessa marknader genom selektiva förvärv.
Security Services North America tillhandahåller specialiserade säkerhetstjänster i USA, Kanada och Mexiko och omfattar 13affärsenheter: en organisation för nationella och globala kunder, fem geografiska regioner och fem specialiserade affärsenheter – kritisk infrastruktur (inkluderar statliga myndigheter och försvars- och flygindustri), hälso- och sjukvård, Pinkerton Corporate Risk Management, mobila tjänster och teknik – i USA, samt Kanada och Mexiko. Totalt omfattar verksamheten cirka 104000 medarbetare, cirka 640 platschefer och 93geografiska områden.
Security Services Europe erbjuder specialiserade säkerhetstjänster för stora och medelstora kunder i 27 länder, samt flygplatssäkerhet i 14 länder. Från och med 2013 ingår det tidigare affärssegmentet Mobile and Monitoring i Security Services Europe. Mobile and Monitoring erbjuder mobila säkerhetstjänster för mindre och medelstora företag och bostadsområden, samt elektroniska larmövervakningstjänster. Totalt har organisationen över 117 000 medarbetare och drygt 800 platschefer.
Security Services Ibero-America tillhandahåller specialiserade säkerhetstjänster för stora och medelstora kunder i sju latinamerikanska länder samt i Portugal och Spanien i Europa. Security Services Ibero-America har totalt cirka 57 000 medarbetare och nära 190 platschefer.
Securitas tillhandahåller säkerhetstjänster i Mellanöstern, Asien och Afrika. En del av dessa marknader är relativt nya för Securitas. Verksamheterna redovisas som en del under rubriken Övrigt i segmentrapporten. Se not 9 på
Koncernen* 65 700 MSEK 3 329 MSEK 18 991 MSEK 309 600
* Inkluderar Övrigt och elimineringar.
Koncernen* 65 700 MSEK 3 329 MSEK 18 991 MSEK 309 600
I USA och Kanada är säkerhetsmarknaden mogen men har en hög andel bemannad bevakning. Securitas driver nu övergången mot integrerade säkerhetslösningar.
Som marknadsledare har Securitas omfattande expertkunnande och kännedom, inte bara om säkerhetsbranschen utan även om kundernas branscher och verksamheter. Security Services North America har organiserats för att maximera effektiviteten och kunskapsdelningen i de totalt 13 affärsenheterna. Fem affärsenheter är geografiska, medan fem är specialiserade utifrån kundsegment. De återstående affärsenheterna är en organisation för nationella och globala kunder samt Kanada och Mexiko.
Genom att kombinera bevakning på plats och fjärrbevakning med mobila tjänster kan vi erbjuda våra kunder kostnadseffektiva säkerhetslösningar dygnet runt.
Eric Carpenter, platschef, San José, Kalifornien i USA
Vi använder våra expertkunskaper och vår organisation för att driva på övergången till integrerade säkerhetslösningar, där samtliga tre bevakningstjänster – bemannad bevakning, mobila tjänster och fjärrbevakning – kombineras för att kunna erbjuda en heltäckande säkerhetslösning.
Securitas stöder aktivt kunderna när de anpassar sig till nya förhållanden, både i fråga om säkerhet och externa faktorer, exempelvis den amerikanska
sjukvårdsreformen Affordable Care Act. Vi ersätter vår bemannade bevakningsmodell med alternativa säkerhetslösningar där bevakning på plats, fjärrbevakning, mobila tjänster och tekniska lösningar kombineras – allt inom samma budget. Samtidigt skyddar vi våra marginaler.
Efter en grundlig verksamhetsanalys av kundens säkerhetsbehov – i samarbete med kunden – tar vi fram en unik säkerhetslösning med Securitas som enda kontaktpunkt. En individuellt anpassad kundportal där all nödvändig information finns samlad för både kunden och våra medarbetare tillför ytterligare värde.
I USA erbjuds mobila säkerhetstjänster vanligen av mindre, lokala aktörer och säljs som enda produkt. Securitas är det enda företaget med nationell närvaro som erbjuder mobila säkerhetstjänster som en del av en övergripande säkerhetslösning. Att lägga till mobila tjänster i säkerhetslösningen ger en ökad flexibilitet – i stället för att ha en väktare på plats kan en mobil patrull skickas ut från vår larmcentral vid behov.
Securitas använder den mest avancerade tekniken, där larmövervakningen påminner om virtuella bevakningsronder. För att nå kostnadseffektivitet kan kundens befintliga övervakningskameror förses med avancerad programvara som är anpassad helt och hållet efter kundens specifika behov. Ett exempel är ljudingripanden i realtid, där en specialutbildad väktare i larmcentralen kan interagera på distans med den eller de som övervakas.
I en föränderlig värld är det av avgörande betydelse att Securitas håller sig i frontlinjen och ständigt utvecklar sina tjänster för att kunna erbjuda de bästa möjliga säkerhetslösningarna.
Med verksamhet i 27 länder är Security Services Europe en paneuropeisk organisation som även har fördel av att vara en del av ett globalt företag, där vi kan dela med oss av beprövade metoder från hela världen.
Security Services Europe arbetar kontinuerligt på att förbättra sitt tjänsteutbud och sin kommersiella kompetens i syfte att öka värdet för kunderna. Efter en djupanalys av säkerhets- och risksituationen erbjuder vi en lösning som är helt anpassad till kundens miljö och unika behov. Kunden behöver inte lägga tid på upphandlingsprocesser med en rad olika säkerhetsleverantörer. I nära samarbete med kunden utför vi allt arbete bakom kulisserna och tar fram ett komplett säkerhetspaket som ryms inom kundens säkerhetsbudget.
Under implementeringen möter vi kundspecifika krav, men drar även fördel av lösningar som har utvecklats för specifika kundsegment. Vi har utbildningscentra i alla länder där vi är verksamma. Här får väktare och chefer specialutbildning baserat på kundernas krav. Användningen av teknik blir allt viktigare och traditionell bevakning kan i många fall kombineras med videokameror utrustade med avancerad identifieringsprogramvara eller fjärrövervakning som hanteras av specialutbildade väktare. Vårt mål är att alltid leverera en långsiktig säkerhetslösning av hög kvalitet som ger större kontroll och förbättrad kostnadseffektivitet – för kunden och för oss.
Utvecklingen av tekniska lösningar har kommit längst i de nordiska länderna, där avancerade digitala övervakningskameror utrustade med sofistikerad programvara har tagit larmövervakningen till en ny nivå. Kombinationen möjliggör videoanalyser av de
Våra fjärrstyrda videoövervakningstjänster ger en säkerhetslösning som kombinerar bevakning och teknik och som effektivt hanterar kundens risk och bidrar till att bygga en långsiktig relation. Emmanuel Testelin, platschef, Lyon i Frankrike
bilder som övervakningskamerorna tar, exempelvis för perimeterskydd. För att stödja organisationen
har ett kompetenscenter för fjärrstyrda videoöver-
vakningstjänster etablerats. Metoden är till nytta för kunderna på flera sätt. Säkerhetslösningarna erbjuder kostnadseffektiv övervakning dygnet runt, samt anpassade och flexibla videoanalyser. Falsklarm kan avhjälpas i larmcentralen, vilket sparar pengar åt kunden och gör det möjligt för väktare på plats eller på rondering att koncentrera sig på bekräftade larm, vilket minskar risken för stöld och egendomsskador.
Vår globala räckvidd och lokala styrka utgör en plattform som ger oss möjlighet att leverera säkerhetslösningar över landsgränserna. Teamet för Securitas europeiska och globala kunder har ett nära samarbete med alla SecurItas verksamheter över hela världen för att stödja multinationella kunder, och vår globala internwebb My Securitas förser oss med ett värdefullt verktyg för att utveckla vår kompetens, dela med oss av beprövade metoder och hitta användbara försäljningsverktyg.
Situationen för Securitas verksamheter i Portugal och Spanien respektive Latinamerika ser för närvarande mycket olika ut. I Portugal och Spanien är säkerhetsmarknaden mogen och kännetecknas av en hård priskonkurrens. Genom att lägga till tekniska lösningar och innovativ kompetens kan Securitas differentiera sig från sina konkurrenter, och erbjuda kompletta säkerhetslösningar som ökar värdet för kunderna. På grund av den svåra makroekonomiska situationen i Portugal och Spanien är det också viktigt att tillsammans med våra kunder kunna skapa säkerhetslösningar som erbjuder samma eller bättre kvalitet på tjänsterna inom samma budget.
Mitt specialiserade team tillhandahåller tjänster av hög kvalitet till våra kunder inom kontorssegmentet. Vi analyserar behoven hos varje kund för att kunna skapa den bästa individuella säkerhetslösningen. Andrés Paolantonio, platschef,
Buenos Aires i Argentina
I Latinamerika, där Securitas bedriver verksamhet i Argentina, Chile, Colombia, Costa Rica, Ecuador, Peru och Uruguay, växer säkerhetsmarknaderna men de är mycket fragmenterade och i stor utsträckning oreglerade. Som ett av de ledande säkerhetsföretagen utgör Securitas en drivande kraft inom olika branschsammanslutningar och
främjar exempelvis reglering och auktorisering av privata säkerhetsföretag. För att säkerställa att våra väktare utbildas i enlighet med Securitas höga standarder och de krav som kunderna ställer har vi inrättat egna utbildningscentra i samtliga länder. Vi kan även erbjuda specialiserad utbildning som är skräddarsydd efter olika kundsegment och kundbehov. Ett gemensamt utbildningssystem och ett språk som delas av de flesta länder inom affärssegmentet gör det enklare att dela med sig av beprövade lösningar, säkerhetskunnande och erfarenheter.
Security Services Ibero-America har byggt upp teknisk expertis och säkerhetslösningar under flera år, däribland avancerade larmövervakningstjänster. Förvärv av teknikföretag har förstärkt satsningen. Securitas Security Operating Centers skapar en enda kontaktpunkt för kunderna där alla säkerhetstjänster samordnas: bevakning, mobila tjänster, larmövervakning och fjärrstyrda videoövervakningstjänster.
Securitas kunder i regionen är verksamma inom en rad olika branscher, och för att möta kundernas behov och tillföra värde specialiserar vi oss på de större kundsegmenten i varje land. De viktigaste kundsegmenten i Argentina, Colombia, Portugal och Spanien är flygplatser och telekommunikation, medan många av våra kunder i Colombia, Peru, Portugal och Spanien är verksamma inom detaljhandeln. I Peru är även gruvdrift och hamnar viktiga kundsegment. Vi utvecklar säkerhetslösningar som är anpassade efter varje kunds säkerhetsbehov och som omfattar både specialiserad bevakning och avancerade tekniska lösningar.
Securitas växer på nya geografiska marknader utanför Nordamerika, Europa och Latinamerika för att kunna tillhandahålla tjänster åt våra globala kunder i dessa regioner.
Securitas verksamhet i Indien består i ett samarbete mellan Securitas och Walsons Services. Som en av Indiens ledande leverantörer av säkerhetstjänster har företaget cirka 16 000 medarbetare i över 180 städer. Tjänsterna omfattar specialiserad bevakning, personskydd, transportsäkerhet, brandsäkerhet samt evenemangssäkerhet.
De största konkurrenterna i Indien än G4S, SIS, Tops Security och Check Mate.
I Sri Lanka är Securitas verksamt med cirka 1 100 medarbetare, och erbjuder bevakningstjänster till ambassader, internationella icke-statliga organisationer, kommersiella anläggningar och bostadsområden över hela landet.
Securitas organisation i Kina är etablerad för att fungera som en plattform för tillväxt. Eftersom den licens som krävs för säkerhetstjänster har fördröjts har utvecklingen försenats.
Securitas har 1 100 medarbetare i Hongkong, där koncernen bedriver verksamhet inom en rad viktiga kundsegment, exempelvis bostadsområden, distribution och transport, finansiella tjänster och utbildning. Verksamheten i Thailand, som även omfattar tekniska säkerhetstjänster, har 1 700 medarbetare inom olika sektorer men i synnerhet inom hotell- och turistsegmentet. I Vietnam, där Securitas bedriver verksamhet i ett samarbete med Long Hai Security, uppgår det totala antalet medarbetare till 2 100. Företaget är verksamt i hela Vietnam, och tillhandahåller huvudsakligen specialiserade bevakningstjänster.
I Singapore är Securitas en av de ledande leverantörerna av privata säkerhetstjänster med obeväpnade väktare, och har cirka 700 medarbetare. Kundportföljen är väl diversifierad mellan olika kundsegment samt mellan den offentliga och privata sektorn. I Indonesien erbjuder Securitas bevakningstjänster huvudsakligen åt ambassader, och har 1 200 medarbetare. Verksamheten i Kambodja omfattar bevakningstjänster inom en rad olika sektorer.
I Mellanöstern och Afrika levererar Securitas säkerhetstjänster i Egypten, Förenade Arabemiraten, Jordanien, Marocko, Saudiarabien och Sydafrika.
I Egypten har Securitas 2 000 medarbetare. De flesta kunder är multinationella företag, och den starka tillväxten är delvis en följd av den säkerhetssituation som har uppstått i landet sedan 2011.
I Marocko har Securitas närmare 2000 medarbetare och i Jordanien 500 medarbetare.
Verksamheten i Sydafrika fortsätter att växa och Securitas investerar i utbildning och i att dela beprövade metoder och rutiner i syfte att höja standarden inom branschen. Securitas har 3 100 medarbetare i Sydafrika, och bedriver verksamhet inom områdena bevakning, mobila tjänster, larmövervakning, teknik, datarekonstruktion och riskhantering. I oktober 2013 förvärvades två företag som är inriktade på fjärrvideoövervakning samt en rad olika avancerade säkerhetstekniska tillämpningar.
I Förenade Arabemiraten har Securitas drygt 1 200 medarbetare och man bedriver verksamhet i hela landet.
De nya marknaderna finns med under Övrigt i segmentrapporteringen.
Läs mer på www.securitas.com Securitas erbjuder tjänster som bidrar positivt till samhället. Genom att tillhandahålla säkerhetslösningar åt kunder inom de flesta branscher och segment och bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt och hållbart sätt kan våra kunder fokusera på sin kärnverksamhet och utvecklas.
Securitas hållbarhetsarbete bygger på våra grundläggande värderingar – integritet, vaksamhet och hjälpsamhet – och vägleds av våra huvudsakliga företagspolicyer, exempelvis Securitas Riktlinjer för Värderingar och Etik. För oss är företagets sociala samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) en affärsmetod som levererar ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar åt våra intressenter och ökar värdet på Securitas varumärke. Det påverkar och minskar även exponeringen för vissa risker som identifierats under företagets process för övergripande riskhantering (se sidorna 36–43) och främjar hållbar tillväxt och vinst, samtidigt som det skapar en konkurrensfördel.
För Securitas innebär en hållbar verksamhet att vi arbetar med tre prioriterade områden; arbetsförhållandena för våra medarbetare, att säkerställa att våra tjänster håller högsta kvalitet och att vi bedriver vår verksamhet enligt högsta etiska affärsstandard.
Securitas bedriver verksamhet i 52 länder och har närmare 310 000 medarbetare över hela världen, och nyckeln till vår långsiktiga tillväxt och hållbarhet är att vara en stabil och tillförlitlig arbetsgivare. Att investera i våra medarbetare genom att förbättra villkoren och utveckla deras olika färdigheter är positivt ur ett affärsmässigt perspektiv. Nöjda medarbetare tenderar att stanna längre och bli mer kvalificerade. Med mer kvalificerade medarbetare kan vi erbjuda mer specialiserade och kvalificerade tjänster – tjänster som ökar värdet för kunden och genererar högre marginaler åt oss.
Vår ställning som ett av de ledande företagen inom vår bransch gör att vi kan arbeta aktivt för att förbättra statusen för väktarna och villkoren inom säkerhetsbranschen, exempelvis genom metoder som aktiv dialog med myndigheter, branschorganisationer och fackföreningar. För att höja branschens standard i mindre mogna länder arbetar Securitas för obligatorisk grundläggande utbildning för väktare, löner som åtminstone uppnår de lagstadgade eller branschöverenskomna miniminivåerna och obligatorisk auktorisering för säkerhetsföretag.
Securitas tillhandahåller grundläggande väktarutbildning i samtliga verksamhetsländer, även där detta inte är obligatoriskt, för att garantera våra egna höga standarder och säkerställa att kundernas krav uppfylls. Vi har inrättat våra egna utbildningscentra för både grundläggande och specialiserad utbildning i de flesta länder. I många länder används e-utbildning och webbseminarier. Det finns specifik utbildning för platschefer, samt utbildningsprogram för högre chefer som syftar till att stärka det lokala ledarskapet och förankra Securitas företagskultur och affärsmodell. Medarbetare i alla länder utbildas i Securitas Riktlinjer för Värderingar och Etik, antingen i klassrumssessioner eller genom e-utbildningsprogram.
Securitas har som mål att vara ett ansvarsfullt, ärligt och transparent företag. Detta kräver en fortlöpande dialog med våra intressenter. Ambitionen är att uppnå samarbete kring hållbarhetsfrågor. Ett av målen med vår intressentdialog är att få en bättre förståelse för intressenternas förväntningar inom områdena hållbarhetsarbete och kommunikation. Ett annat mål är att identifiera områden där det finns utrymme för förbättringar.
| Ansvarsområden | Åtgärder |
|---|---|
| Kunder Att tillhandahålla optimala och kostnadseffektiva säkerhetslösningar åt kunderna och tillmötesgå deras hållbarhets krav som leverantör. Vi måste ha ingående kunskaper om deras behov och branschspecifika krav. Våra expertkunskaper bidrar till ett högre värde genom att skapa unika säkerhetslösningar. |
• Regelbundna kundmöten • Kundundersökningar • Daglig kontakt med kundernas kunder |
| Medarbetare och arbetstagarrepresentanter Att vara en stabil och pålitlig arbetsgivare åt närmare 310 000 människor. Våra medarbetare är vår mest värdefulla tillgång, och bättre villkor och utveckling höjer standarden och professionalismen inom säkerhetsbranschen, vilket förbättrar väktarnas status. Aktiva relationer med UNI Global Union, lokala fackföreningar och Europeiska företagsrådet. |
• Noggranna rekryterings- och introduktionsrutiner • Utbildning på alla nivåer inom företaget, inklusive utbildning i Securitas Riktlinjer för Värderingar och Etik för alla medarbetare • Strategisk kompetensförsörjning • Medarbetarundersökningar • Olika rapporteringskanaler för avvikelser från företagets policyer • Regelbundna möten och konstruktiv dialog med UNI Global Union, lokala fackföreningar och Europeiska företagsrådet |
| Aktieägare, investerare, analytiker Att skapa värde för våra aktieägare och vara en attraktiv investering. En ständig dialog med våra aktieägare och investerare säkerställer den långsiktiga utvecklingen av vår verksamhet. |
• Kvartalsrapporter och annan löpande finansiell information •Investerar- och analytikermöten • Kapitalmarknadsdagar • Roadshower och konferenser • Årsstämman |
| Leverantörer Att säkerställa att våra leverantörer är införstådda med våra krav rörande värderingar och etik, enligt vad som anges i Securitas Riktlinjer för Värderingar och Etik. |
• Information om Securitas Riktlinjer för Värderingar och Etik • Riktlinjer och standarder för leverantörer • Riskutvärderingar avseende leverantörer |
| Branschorganisationer Att fungera pådrivande när det gäller att höja standarden och den professionella nivån inom säkerhetsbranschen, förbättra statusen för väktare, höja lönenivåerna och intensifiera arbetet med kompetens utveckling. |
• Medlemskap i lokala och internationella branschorganisationer, exempelvis Ligue Internationale de Societés de Surveillance, American Society of Industrial Security (ASIS), Confederation of European Security Services (CoESS) och Aviation Security Services Association-International (ASSA-I) |
| Lokalsamhället Att erbjuda säkerhetslösningar åt företag och lokalsamhällen så att de kan växa och utvecklas. Vi deltar även i lokala projekt i regioner där vi ser ett stort behov av att stärka det lokala samhället. |
• Lokala aktiviteter och initiativ i de samhällen där vi är verksamma, exempelvis säkerhetsutbildning i skolor |
| Beslutsfattare och myndigheter Att arbeta proaktivt för bättre förhållanden inom säkerhetsbranschen. |
• Samarbete med myndigheter på lokal och nationell nivå för att förbättra våra verksamhetsförhållanden • Möten och konferenser |
| Securitas Riktlinjer för Värderingar och Etik |
• Övervaka och granska att Securitas Riktlinjer för Värderingar och Etik (Koden) följs |
|
|---|---|---|
| • Alla chefer och tjänstemän bör ha genomgått utbildningen. Utbildningen för väktarna ska ha genomförts enligt plan |
||
| • Implementering av Securitas Integrity Line genomförd | ||
| • Uppföljning för att åtgärda eventuella strukturella problem | ||
| • Vidareutveckla koncernpolicyer för specifika områden, exempelvis bekämpning av korruption och osund konkurrens |
||
| Medarbetarrelationer | • Fortsätta att arbeta enligt lokala åtgärdsplaner som bygger på resultaten från tidigare medarbetarundersökningar |
|
| • Nära relationer med UNI och Europeiska företagsrådet | ||
| Koldioxidutsläpp | • Minska de genomsnittliga koldioxidutsläppen från företagets ägda och leasade fordon med 5 procent |
|
| Rapportering | • Implementera GRI (Global Reporting Initiative) enligt rapporterings standard G4 |
|
| • Fortsätta arbetet med att minska de totala koldioxidutsläppen inom koncernen |
||
| Verksamhetsrutiner | • Ytterligare utveckla förvärvsgranskningsprocessen och inkludera mer detaljerade riskanalyser och utredningar avseende mänskliga rättigheter, mutor, korruption, bedrägeri och osund konkurrens |
|
| • Ytterligare utveckla den övergripande riskhanteringsprocessen rörande avvikelser från Securitas Riktlinjer för Värderingar och Etik |
Area Prioriteringar under 2013 Resultat för 2013 Prioriteringar under 2014
Under hösten 2013 bjöd vi in olika intressentgrupper att delta i en dialog kring Securitas arbete med ansvarsfrågor.
Både interna och externa intressenter från en rad olika länder konsulterades. Totalt deltog 90 personer. De flesta av dem bjöds in att delta i en anonym webbenkät, medan andra intressentgrupper intervjuades. Svarsfrekvensen var hög: 54 procent för interna intressenter och 52 procent för externa intressenter.
Frågorna var indelade i två kategorier: hållbarhetsresultat och hållbarhetskommunikation.
Kategorin hållbarhetsresultat omfattade frågor om vilka ekonomiska, sociala, etiska och miljörelaterade frågor som är mest relevanta för branschen i allmänhet och för Securitas i synnerhet, och vilka förväntningar intressenterna har på Securitas
Övriga världen 13 320 Summa 275 769 när det gäller dessa frågor. Vi frågade även vilka de huvudsakliga riskerna är för Securitas, och vilka företagets styrkor och förbättringsområden är, med avseende på hållbarhetsarbetet.
I termer av hållbarhetskommunikation kretsade frågorna kring Securitas kommunikation om företagets hållbarhetsarbete, styrkor och förbättringsområden, samt kring vilken information intressenterna behöver för att kunna bedöma Securitas hållbarhetsarbete.
Både interna och externa intressenter uppgav att medarbetarnas arbetsförhållanden, inklusive arbetsrelationer och utbildning, var den mest relevanta hållbarhetsfrågan för Securitas. För interna respondenter följde sedan korruptionsbekämpning, medan de externa intressenterna listade respekt för mänskliga rättigheter, inklusive mångfald och lika
ersättning, som den näst viktigaste frågan. Miljöfrågor anses viktiga, men eftersom Securitas är ett serviceföretag med begränsad miljöpåverkan är dessa inte lika prioriterade.
Enligt samtliga respondenter är Securitas huvudsakliga risker avseende hållbarhetsfrågor skadat företagsanseende och förlust av kunder. De interna intressenterna uppgav i högre utsträckning än de externa intressenterna att Securitas förstår deras hållbarhetsförväntningar.
Både interna och externa intressenter betonade utvecklingen av och engagemanget i att förbättra hållbarhetsarbetet som en styrka. Dessa områden anges även som de områden där Securitas har det största utrymmet för förbättringar för att kunna bli ett mer ansvarsfullt, ärligt och transparent företag. Eftersom den mest relevanta hållbarhetsfrågan för
Securitas är arbetsförhållandena, ansåg både interna och externa intressenter att det området har störst utrymme för förbättringar.
När det kommer till hållbarhetskommunikation instämmer de flesta intressenter i att det finns utrymme för förbättring, exempelvis genom fler kvantitativa och kvalitativa data om Securitas hållbarhetsresultat.
Analysen av intressenternas synpunkter sammanfattades i en åtgärdsplan, där mätning och publicering av nyckeltal rörande arbetsförhållanden och arbetsrelationer prioriteras. Även om Securitas inte kommer att sammanställa en fullständig GRIrapport (Global Reporting Initiative) för 2013 enligt version G4 av riktlinjerna för hållbarhetsrapportering, är målet att börja mäta och publicera ett antal nyckeltal som definieras av GRI G4.
Läs mer på
| 150 000 | 100 | ||
|---|---|---|---|
| 120 000 | 80 | ||
| 90 000 | 60 | ||
| 60 000 | 40 | ||
| 30 000 | 20 | ||
| 0 | 0 | ||
| 10 11 12 13 |
09 10 11 12 13 |
■■ Kvinnor ■■ Män
| Totalt antal utbildningstimmar 3 753 031 |
|
|---|---|
| Medelantal utbildningstimmar per medarbetare |
18,12 |
* Rapporterande länder motsvarar 83% av total försäljning / 75% av totalt antal anställda. Definitioner enligt GRI G4.
| 4 848 |
|---|
| 2,4 |
| 8 |
* Rapporterande länder motsvarar 73% av total försäljning / 70% av totalt antal anställda. Definitioner enligt GRI G4.
| 100 000 | ||||
|---|---|---|---|---|
| 80 000 | ||||
| 60 000 | ||||
| 40 000 | ||||
| 20 000 | ||||
| 0 | ||||
| Direkt (Scope 1) |
Indirekt (Scope 2) |
Totalt |
■ Security Services
* Rapporterande länder motsvarar 94% av total försäljning / 87% av totalt antal anställda. Definitioner enligt GRI G4.
09 10 11 12 13
I Latinamerika ställs personer med funktionsnedsättningar inför stora utmaningar när det gäller att ta sig in på arbetsmarknaden. De flesta är anställda inom den informella sektorn, med begränsade eller inga socialförsäkringar. I Argentina, Chile, Colombia och Peru har exempelvis mellan 6 och 15 procent av hela befolkningen en funktionsnedsättning. Den officiella arbetslöshetssiffran för personer med funktionsnedsättningar i dessa länder ligger över 80 procent, och ibland över 90 procent. Securitas arbete med att anställa personer med funktionsnedsättningar började som ett projekt i Colombia år 2007. Ägaren till en kedja med shoppinggallerior hade nyligen byggt en galleria som var tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar, inte enbart för kunder utan även för personer som var anställda i gallerian. Securitas i Colombia tillhandahöll redan denna kund med säkerhetstjänster, så när kunden efterfrågade väktare med funktionsnedsättningar lanserades ett gemensamt projekt. I samarbete med kunden och en ideell organisation började Securitas utbilda och anställa personer med funktionsnedsättningar som väktare. Genom den ideella organisationen fick medarbetarna tillgång till hälso- och sjukvård samt utbildning. Projektet var så framgångsrikt att fler personer anställdes för att arbeta för andra kunder inom detaljhandelsoch utbildningssegmenten, exempelvis campusområden på universitet. Ett segment som nyligen har lagts till är flygplatssäkerhet.
Projektet har sedan dess lanserats i andra länder där Securitas är verksamt och verksamheten återfinns nu i Argentina, Ecuador, Chile, Peru och Uruguay, där totalt över 150 personer med funktionsnedsättningar är anställda. Securitas samarbetar med myndigheter och ideella organisationer för att hitta de bästa lösningarna i varje land. Erfarenheter och beprövade metoder sprids också mellan Securitas företag i alla latinamerikanska länder där modellen har införts. Personer med funktionsnedsättningar är ofta utestängda från sociala sammanhang, är arbetslösa, har sämre tillgång till utbildning och sjukvård och blir beroende av sina familjer. En anställning och tillgång till socialförsäkringar och utbildning ger dem ett större oberoende och högre självkänsla. Personalomsättningen tenderar att vara lägre för medarbetare med funktionsnedsättningar, och integreringen berikar även företagskulturen. På plats hos kunden, exempelvis i shoppinggallerior och på universitetscampus, leder närvaron av funktionshindrade väktare ofta till en lugnare atmosfär med färre incidenter.
Integrationsprogrammet är ett framgångsrikt exempel på hur Securitas hållbarhetsarbete är nära knutet till vår affärsverksamhet.
Revisorer 47 Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 47
Bolagsstyrningsrapporten, upprättad i enlighet med 6 kap. 6 §, samt 8 § årsredovisningslagen, innehåller viktig information om hur vi följer Svensk kod för bolagsstyrning, om aktieägarna, årsstämman, valberedningen, styrelsen och dess arbete inklusive utskott, ersättning och fördelning av ansvarsuppgifter inom styrningsstrukturen. I detta avsnitt beskrivs också Securitas system för internkontroll och riskhantering, vilket enligt aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning är styrelsens ansvar. Denna beskrivning utgör inte en del av årsredovisningen.
I internkontrollrapportens riskavsnitt har vi valt att beskriva hur företagets riskhantering i en vidare mening oavsett risktyp fungerar, vilket innebär att vi inte enbart fokuserar på risker relaterade till finansiell rapportering. Att genomföra våra strategier och mål med bibehållen adekvat risknivå är nödvändigt, och det är därför rutinerna för riskhantering omfattar alla nivåer i organisationen.
Securitas har publicerat sina principer för bolagsstyrning i tidigare årsredovisningar. En separat del av koncernens hemsida innehåller bolagsordningen och andra viktiga företagsdokument.
Securitas främjar ett ledarskap som bygger på ett lokalt ansvar i nära samarbete med kunder och medarbetare. Denna unika och decentraliserade organisation uppmuntrar en entreprenörsanda men fordrar samtidigt ett stabilt system för styrning och ledning. Securitas styrning syftar inte enbart till att skydda intressenternas intressen, utan skapar också värde.
En effektiv styrningsstruktur kräver att alla delar interagerar så att de uppsatta strategiska målen kan uppnås samt att styrning och riskhantering genomlöper alla lager i organisationen.
Securitas har en decentraliserad organisationsmodell som främjar entreprenörskap och som sätter fokus på de cirka 1 700 platscheferna som driver den dagliga verksamheten i 52 länder.
Företagets tjänsteutbud utvecklas bäst då beslut fattas nära kunderna och nära de medarbetare som utför tjänsterna. Därför främjas lokalt beslutsfattande men detta måste äga rum inom en välkontrollerad miljö.
Platskontoren drivs av kvalificerade chefer som har stor frihet att utveckla och bedriva verksamheten utifrån den egna resultaträkningen som de själva helt ansvarar för. För att ytterligare uppmuntra personligt engagemang i företagets operativa och finansiella utveckling finns incitamentsprogram. Securitas långtgående decentralisering främjar personligt entreprenörskap i stor utsträckning.
Securitas ledningsmodell Toolbox är logiskt uppbyggd och består av flera väldefinierade områden, eller verktyg, som är vägledande på alla nivåer och upprätthålls genom fortlöpande utbildning och diskussionsforum. Varje område i modellen beskriver hur Securitas chefer ska förhålla sig till i olika delar och områden i företagets verksamhet. Den beskriver också hur vi ska förhålla oss till marknaden, våra kunder och medarbetare.
En viktig uppgift för Toolbox är att förmedla vår företagskultur och skapa en gemensam plattform, vilket framför allt symboliseras av fokus på Securitas värderingar: ärlighet, vaksamhet och hjälpsamhet. Denna modell säkerställer att Securitas inom hela sin organisation har gemensamma värderingar, arbetssätt, ledarskapsfilosofi och kundperspektiv. Alla Securitas medarbetare förväntas ta ansvar för sina kunder, för den egna verksamheten och för våra gemensamma värderingar. Ansvaret tydliggörs genom att resultaten mäts och utvärderas systematiskt.
Koncernledningen har det övergripande ansvaret för verksamheten inom Securitas i enlighet med den strategi och de långsiktiga målsättningar som fastställts av styrelsen för Securitas AB. Det primära verktyg som används av koncernledningen för att bevaka verkställande av strategier och för att vägleda medarbetarna och organisationen mot uppsatta mål är det finansiella ramverket och modellen.
Koncernledningen bestod 2013 av VD och koncernchef, samt tio ledande befattningshavare med representanter från divisionerna. Ytterligare uppgifter om koncernledningen finns på sidorna 34–35.
Läs mer på www.securitas.com/ sv/Om-Securitas/ Var-ledningsmodell/
Med ett decentraliserat ledarskap måste vi sätta upp strikta finansiella mål och följa upp dessa genom att löpande mäta och övervaka koncernens resultat. Ekonomistyrning handlar inte bara om att införa kontroller utan fungerar också som ett incitament för de medarbetare som har en sådan position att de personligen kan påverka Securitas ekonomiska utveckling.
Det finansiella ramverket och modellen mäter löpande koncernens resultat, från det enskilda platskontoret och upp till koncernnivå.
Denna finansiella modell gör det möjligt att följa ett antal enkla och tydliga nyckeltal som alla chefer är införstådda med. Modellen ökar chefernas förståelse för sambandet mellan risker och möjligheter och hur olika faktorer påverkar deras ansvarsområden. Modellen hjälper oss också att förstå hur vi kan följa och kontrollera dessa faktorer och se den direkta kopplingen mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, sysselsatt kapital i balansräkningen samt generering av fritt kassaflöde (se faktarutan på sidan 50 för ytterligare information).
Securitas har två finansiella mål. Det första är knutet till resultaträkningen: en årlig genomsnittlig ökning av vinsten per aktie på 10 procent. Det andra målet rör balansräkningen: fritt kassaflöde i
förhållande till nettoskuld på minst 0,20. Transparent och korrekt ekonomisk rapportering är också en förutsättning för välfungerande ledning. Koncernens ekonomiska rapportering syftar till att ge så korrekt information som möjligt, så att ledare och medarbetare kan fatta de beslut som krävs för lönsam tillväxt i enlighet med Securitas strategier, och kontrollera riskerna så att företagets mål kan uppnås. Den ekonomiska rapporteringen utgör också grunden för god intern kontroll.
I toppen av bolagsstyrningsstrukturen påverkar aktieägarna den huvudsakliga riktningen i bolaget genom deras inflytande. Starka huvudägare bidrar med ett stort intresse och engagemang i företaget och för dess framgång.
De största aktieägarna i Securitas per den 31 december 2013 var Gustaf Douglas, som genom familj och bolagen inom Investment AB Latour koncernen och Förvaltnings AB Wasatornet innehar 10,9 procent (11,5) av kapitalet och 29,6 procent (30,0) av rösterna, samt Melker Schörling som genom familj och Melker Schörling AB innehar 5,6 procent (5,6) av kapitalet och 11,8 procent (11,8) av rösterna. Mer detaljerad information om aktieägarna finns i tabellen på sidan 135.
Som ett svenskt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm tillämpar Securitas Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Securitas följer Kodens princip om att "följa eller förklara" och 2013 hade Securitas två avvikelser att förklara:
Kodregel 7.3 Revisionsutskott ska bestå av minst tre styrelseledamöter.
Kommentarer: Styrelsen har gjort bedömningen att två ledamöter är tillräckligt för att korrekt behandla Securitas viktigaste områden med avseende på risk- och revisionsfrågor, och att de nuvarande ledamöterna har lång och omfattande erfarenhet inom dessa områden från andra stora börsnoterade bolag.
Kodregel 9.8 För aktierelaterade incitamentsprogram ska intjänandeperioden alternativt tiden från avtalets ingående till dess att en aktie får förvärvas inte understiga tre år.
Kommentarer: Införandet av Securitas aktierelaterade incitamentsprogram 2010, som förnyats årligen sedan dess, baserades på de existerande ersättningsprinciperna i koncernen. Förenklat innebar det en ökning av bonuspotentialen i utbyte mot en engångsfrysning av lön och att en tredjedel av kontantbonusutfallet som nästkommande år i mars skulle betalas ut som kontant del omvandlas till aktier och erhålls efterföljande år, under förutsättning att medarbetaren fortfarande är anställd i Securitas.
Eftersom programmet ersätter ett kontantbonussystem med omedelbar utbetalning och inte är beviljat som ytterligare ersättning utöver befintligt bonussystem anser styrelsen att två-årsperioden från programmets start till aktiernas tilldelning är välmotiverat och rimligt för att uppfylla målet med programmet.
Årsstämman, som är bolagets högsta beslutsfattande organ, ger samtliga aktieägare möjlighet att utöva sitt inflytande. Bolagsstämman beslutar om ändringar i bolagsordningen. Bolagsordningen innehåller inte någon begränsning om antalet röster som varje aktieägare kan avge vid stämma. Varje aktieägare kan alltså rösta för alla aktier som innehas vid stämman. Årsstämma i Securitas AB (publ.) hölls den 7 maj 2013 och protokollet med alla fattade beslut finns tillgängligt på www.securitas.com. Ett av de nya beslut som togs 2013 var att bemyndiga styrelsen rätt att fatta beslut om förvärv av egna aktier. Vid mötet närvarade aktieägare som representerade 62,0 (65,5) procent av rösterna, antingen personligen eller via ombud. För information om val av styrelseledamöter och deras arvoden, se avsnitt Styrelseledamöter nedan.
Valberedningen är ett organ som inrättats av bolagets årsstämma med uppgift att förbereda valet av ledamöter till styrelsen, val av styrelsens ordförande samt fastställande av arvoden till styrelsen och styrelsens utskott. Dessutom ska valberedningen inför sådan årsstämma där val av revisorer ska äga rum, efter samråd med styrelsen och revisionsutskott, förbereda val av revisorer och beslut om arvoden till revisorerna samt därtill hörande frågor.
Gustaf Douglas omvaldes 2013 till valberedningens ordförande. Årsstämman 2013 beslutade att då en aktieägare, vilken representeras av en ledamot i valberedningen, inte längre är huvudägare i bolaget (baserat på antal röster), eller om en ledamot i valberedningen inte längre är anställd av sådan aktieägare, eller av annan anledning väljer att lämna valberedningen före årsstämman 2014,
ska valberedningen ha rätt att utse en annan representant för huvudaktieägarna att ersätta sådan ledamot.
Valberedningens arbete är fastställt i Arbetsordning för Securitas AB:s valberedning. Valberedningen ska sammanträda så ofta som det nödvändigt för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter. Valberedningen ska emellertid hålla minst ett sammanträde årligen. Valberedningen har sammanträtt en gång under 2013.
Enligt bolagsordningen ska styrelsen ha mellan fem och tio styrelseledamöter valda vid årsstämman, med högst två suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna ska väljas vid en bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då ledamoten eller suppleanten valdes. Securitas styrelse har åtta stämmovalda ledamöter och tre arbetstagarrepresentanter med två suppleanter.
Årsstämman 2013 omvalde Fredrik Cappelen, Carl Douglas, Marie Ehrling, Annika Falkengren, Alf Göransson, Fredrik Palmstierna, Melker Schörling och Sofia Schörling Högberg. Årsstämman omvalde Melker Schörling till styrelsens ordförande och Carl Douglas till vice ordförande. Advokat Mikael Ekdahl är sekreterare i styrelsen. Ytterligare uppgifter om ledamöterna i styrelsen samt VD och koncernchef finns på sidorna 32–33. Det beslutades att arvode till styrelsen skulle uppgå till totalt 4 700 000 SEK (inklusive arvoden för utskottsarbete om 450 000 SEK) att fördelas bland styrelsens ledamöter enligt följande: styrelseordförande: 1 000 000 SEK, vice styrelseordförande: 750 000 SEK och övriga styrelseledamöter (förutom VD och koncernchef samt arbetstagarrepresentanter): 500 000 SEK vardera.
■ Gustaf Douglas, huvudaktieägare, 30,02%2
1 Vid årsstämma den 7 maj 2013. 2 Andel röster per den 7 maj 2013.
| 2009 | 31 527 |
|---|---|
| 2010 | 31 458 |
| 2011 | 27 011 |
| 2012 | 27 222 |
| 2013 | 26 054 |
Styrelsen ansvarar för organisation och förvaltning av bolaget och koncernen i enlighet med den svenska aktiebolagslagen, och utser även VD och koncernchef samt revisions- och ersättningsutskott.
Styrelsen beslutar även om lön och annan ersättning till VD och koncernchef. Styrelsen sammanträder minst sex gånger årligen. Koncernens revisorer deltar vid det styrelsemöte som hålls i samband med årsbokslutet.
Styrelsen i Securitas AB har antagit ett antal policyer som gäller styrning. Exempel på policyer i detta sammanhang beskrivs på sidan 41.
Styrelsen säkerställer kvaliteten avseende den finansiella rapporteringen genom en serie koncernpolicyer, arbetsordningar, ramverk, tydliga strukturer med definierade ansvarsområden och dokumenterade befogenheter, vilket beskrivs närmare i enterprise risk management och internkontrollrapporten med början på sidan 36. Styrelsen har tillsatt ett ersättningsutskott (vidare beskrivet nedan) och ett revisionsutskott (vidare beskrivet på sidan 31).
Styrelsen har även bildat ett ersättningsutskott som ska behandla frågor som rör löner, bonusersättningar, aktierelaterade incitamentsprogram och andra former av ersättningar till koncernledningen och även till andra ledningsnivåer om styrelsen så beslutar. Utskottet presenterar sina förslag till styrelsen för styrelsens beslutsfattande. Utskottet höll två möten under 2013. Uppgifter om ledamöter och närvaro finns i tabellen på sidorna 32–33.
vid årsstämman 2013. Programmet innebär att ungefär 2 500 av Securitas högre chefer på sikt kan bli aktieägare, och därigenom stärka delaktigheten hos medarbetarna i Securitas framtida framgångar och utveckling, vilket gynnar samtliga aktieägare.
Det antagna incitamentsprogrammet innebär i huvudsak att en tredjedel av eventuell årlig bonus intjänad enligt de prestationsbaserade kontantbonusprogrammen omvandlas till en rättighet att erhålla aktier, med fördröjd utbetalning och under förutsättning att medarbetaren fortsatt är anställd i Securitas. Mer information om det faktiska utfallet av det aktierelaterade incitamentsprogrammet under 2013 finns i not 12 på sidan 96.
Riktlinjerna för ersättning till ledningen som antogs vid årsstämman 2013 gick i princip ut på att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara konkurrenskraftiga och i enlighet med marknadsvillkoren, för att säkerställa att Securitas kan attrahera och behålla kompetenta befattningshavare. Den totala ersättningen till koncernens ledande befattningshavare ska bestå av fast grundersättning, rörlig ersättning, pensioner och övriga förmåner.
Utöver fast årslön ska koncernledningen även kunna erhålla en rörlig ersättning, vilken ska baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern eller division) och sådana ersättningar ska sammanfalla med aktieägarnas intressen.
Den rörliga ersättningen ska motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för VD och koncernchef och maximalt 42–200 procent av den fasta årslönen för övriga ledamöter av koncernledningen. Koncernens åtaganden vad gäller rörlig ersättning till koncernledningen får, maximalt inom alla divisioner under 2013, uppgå till 56 MSEK. De fullständiga riktlinjerna för ersättning är publicerade på www.securitas.com.
Ytterligare information avseende ersättning till styrelsen och koncernledningen, inklusive utfall, återfinns i noterna och kommentarerna till koncernens finansiella rapporter för 2013. Se not 8 på sidorna 88–91.
Styrelsens verksamhet samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernledningen regleras av styrelsens arbetsordning, vilken dokumenteras i skriftlig instruktion och antas av styrelsen varje år efter årsstämman. Enligt arbetsordningen fattar styrelsen bland annat beslut om koncernens övergripande strategi, företagsförvärv och investeringar i fast egendom över en viss nivå, samt sätter ramen för koncernens verksamhet via koncernens budget.
Reglerna inkluderar en arbetsordning för VD och koncernchef liksom en instruktion för finansiell rapportering. Arbetsordningen innefattar också en instruktion om att en årlig utvärdering av styrelsens arbete ska utföras. Under 2013 höll styrelsen åtta möten, varav två hölls per capsulam. Vid styrelsemötet i februari 2013 deltog revisorerna och presenterade revisionen.
| Styrelsen | Revisionsutskott | |||
|---|---|---|---|---|
| Kv 4 möte* • Kv 4- och helårsrapport • Uppdatering från revisionsutskott |
Möte*** | Jan | Kv 4 möte • Delårsrapport Kv 4 och helårsrapport • Uppdateringar** |
|
| • Revisionsrapport • Securitas risk management • Ersättningsfrågor • Förberedelse årsstämma |
• Riktlinjer för ersättning Möte*** • Förslag till aktiebonus • Årsredo program visning • Kallelse till årsstämma 2013 |
Feb Mar |
• Bolagsstyrningsrapport Kv1 • Rapport från externrevisor • Interna (MA) revisionsaktiviteter Kv 4, 2012 samt åtgärdsplaner |
|
| • Utdelning • Extern Rapport |
• Förslag om återköp av egna aktier |
Apr | (MA) Management Assurance Kv 1 möte • Delårsrapport Kv 1 • Uppdateringar** |
|
| Kv 1 möte* • Delårsrapport Kv 1 • Uppdatering från revisionsutskott • Teknik och säkerhetslösningar |
Konstituerande möte • Val av ledamöter till utskott • Firmateckning • Instruktioner (styrelse, revisions |
Maj Jun |
Kv2 • Revisionsplan från externrevisor samt arvoden • Interna (MA) revisionsaktiviteter Kv 1, 2013 • Intern (MA) revisionsplan 2013 |
|
| • Godkännande av koncernpolicyer | och ersättningsutskott) | Jul | • Tema: CSR-arbete Kv 2 möte |
|
| Kv 2 möte* • Delårsrapport Kv 2 • Finansiering |
• Uppdatering från USA och hälso- och sjukvårdsreformen (Affordable Care Act) | Aug | • Delårsrapport Kv 2 • Uppdateringar** Kv3 • Halvårsrapport från externrevisor • Tema: Kvalitet i rapportering |
|
| • Uppdatering från revisionsutskott • Förvärv/avyttringar |
Sep Okt |
Kv 3 möte • Delårsrapport Kv 3 |
||
| Kv 3 möte* • Delårsrapport Kv 3 • Uppdatering från revisionsutskott • Affärsplan 2014 |
Budgetmöte (verksamhetsbesök) | Nov | • Uppdateringar** • Nedskrivningsbedömningar • Bolagsstyrningsrapport Kv4 • Utvärdering av internrevisionsfunktion |
|
| • Finansiering • Flygplatssäkerhet |
• Divisionernas affärsplaner och budgetar 2014 • Verksamhetsbesök/presentation |
Dec | • Rapport från externrevisor "early warning" • Interna (MA) revisionsaktiviteter Kv 2–3, 2013 • Tema: CSR-uppföljning |
Styrelsen har bildat ett revisionsutskott, vars arbete regleras av en instruktion för styrelsens revisionsutskott. Revisionsutskottet träffar Securitas revisorer minst fyra gånger om året. Utskottet stödjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen samt intern kontroll över finansiell rapportering.
Specifikt övervakar utskottet finansiell rapportering, effektivitet i internkontroll, internrevisionsaktiviteter samt riskhanteringssystem. Utskottet informerar sig även om lagstadgad revision av årsbokslut. Den bedömer den externa revisorns oberoende samt godkänner köp av tillkommande tjänster utöver revisionen. Utskottet presenterar sina slutsatser och förslag för styrelsen för styrelsens beslutsfattande. Information om styrelseledamöter, oberoende och närvaro återfinns i tabellen på sidorna 32–33. Utskottet sammanträdde fyra gånger under 2013. Väsentliga frågeställningar som avhandlades presenteras ovan.
* Förutom ämnen som specifikt omnämns ovan finns det andra områden som kontinuerligt diskuteras, såsom operationellt resultat, uppdateringar från divisionerna, strategi, marknad och konkurrenter, förvärv, försäkring, kreditrisk, skattefrågor, juridiska frågor, placeringar och finansiering.
** Ämnen som tas upp baseras på en fastställd rullande dagordning med uppdateringar inom områdena redovisning, internbank, förvärv, risk/försäkring, juridik, skatt, internkontroll, enterprise risk management, revisions- / konsultkostnader och revisors oberoende.
*** Hölls per capsulam.
Styrelsens rapport om bolagsstyrning och internkontroll
Styrelse Arbetstagarrepresentanter1
| Namn | Melker Schörling | Carl Douglas | Alf Göransson | Fredrik Cappelen | Marie Ehrling |
|---|---|---|---|---|---|
| Befattning | Ordförande | Vice ordförande | Ledamot | Ledamot | Ledamot |
| Styrelseledamot i Securitas AB sedan 1987 och styrelseordförande sedan 1993. |
Suppleant i Securitas AB sedan 1992 och styrelse ledamot sedan 1999. Vice styrelseordförande sedan 2008. |
VD och koncernchef i Securitas AB sedan 2007. |
Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2008. |
Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2006. |
| Huvudsaklig utbildning | Civilekonom | Filosofie kandidatexamen | Internationell ekonom | Civilekonom | Civilekonom |
|---|---|---|---|---|---|
| Född | 1947 | 1965 | 1957 | 1957 | 1955 |
| Övriga styrelseuppdrag och andra uppdrag |
Styrelseordförande i Melker Schörling AB, Hexagon AB, AAK AB samt Hexpol AB. Styrelse ledamot i Hennes & Mauritz AB. |
Vice ordförande i ASSA ABLOY AB, styrelseleda mot i Swegon AB och Investment AB Latour. |
Styrelseordförande i Loomis AB, styrelseleda mot i Hexpol AB och Axel Johnson Inc., USA. |
Styrelseordförande i Byggmax Group AB, Sanitec Oy, Dustin AB och Dometic Group AB. Vice ordförande I Munksjö AB. |
Styrelseordförande i Telia Sonera AB. Vice ordfö rande i Nordea Bank AB, styrelseledamot i Oriflame Cosmetic SA, Schibsted ASA, Axel Johnson AB och IVA. |
| Tidigare | VD och koncernchef i Skanska AB 1993–1997, VD och koncernchef i Securitas AB 1987–1992. |
VD och koncernchef i NCC AB 2001–2007, koncernchef i Svedala Industri AB 2000–2001, affärsområdeschef i Cardo Rail 1998–2000 och VD i Swedish Rail Systems AB inom Scancem-koncernen 1993–1998. |
VD och koncernchef för Nobia 1995–2008. Marknadsdirektör för Stora Finepaper, VD för Kauko markkinat International Sverige och Norge samt VD för Kaukomarkkinat GmbH, Tyskland. |
VD för Telia Sonera, Sverige 2003–2006, vice koncern chef i SAS AB, ansvarig för SAS Airlines och andra ledande befattningar inom SAS, informations sekreterare vid finans departementet och utbild ningsdepartementet samt finansanalytiker hos Fjärde AP-fonden. |
|
| Styrelsemöten (8 totalt) |
8 | 8 | 8 | 8 | 8 |
| Närvaro Revisionsutskotts möten (4 totalt) |
Ledamot 4 |
Ordförande 4 |
|||
| Ersättningsutskotts möten (2 totalt) |
Ordförande 2 |
||||
| Totalt arvode2, SEK | 1 100 000 | 750 000 | 0 | 600 000 | 700 000 |
| Oberoende i förhållande till företaget (7 totalt) |
Ja | Ja | Nej | Ja | Ja |
| Oberoende i förhållande till ägarna (4 totalt) |
Nej | Nej | Ja | Ja | Ja |
| Aktier i Securitas (egna och närståendes innehav) |
4 500 000 A-aktier och 16 001 500 B-aktier3 |
12 642 600 A-aktier och 27 190 000 B-aktier4 |
58 698 B-aktier | 4 000 B-aktier | 4 000 B-aktier |
1 Arbetstagarrepresentanter, utsedda till styrelseledamöter vid årsstämman. Suppleanter är Thomas Fanberg och Mirja Andersson. Thomas Fanberg (f. 1961), har varit styrelsesuppleant i Securitas AB sedan 2008. Arbetstagarrepresentant, ordförande i Unionenklubbens lokalavdelning, Securitas Norrland. Mirja Andersson (f. 1979) har varit styrelsesuppleant i Securitas AB sedan 2013. Arbetstagarrepresentant, Svenska Transportarbetareförbundet.
3 Genom Melker Schörling AB.
4 Via innehav av familjemedlemmar, Investment AB Latour koncernen och Förvaltnings AB Wasatornet.
2 Totalt arvode inkluderar arvode för utskottsarbete. Total utbetalning för utskottsarbete var 450 000 SEK, varav 150 000 SEK för ersättningsutskott och 300 000 SEK för revisionsutskott. För ytterligare information hänvisas till protokoll från årsstämman 2013 på Securitas hemsida www.securitas.com.
Styrelsens rapport om bolagsstyrning och internkontroll
Styrelse Arbetstagarrepresentanter1
Namn Melker Schörling Carl Douglas Alf Göransson Fredrik Cappelen Marie Ehrling Annika Falkengren Sofia Schörling Högberg Fredrik Palmstierna Susanne Bergman Befattning Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2003. Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2005. Styrelseledamot i Securitas AB sedan 1985. Huvudsaklig utbildning Civilekonom Filosofie kandidatexamen Internationell ekonom Civilekonom Civilekonom Civilekonom Civilekonom Civilekonom, MBA
| 1962 1978 |
|---|
| VD och koncernchef i SEB. Styrelseledamot i Styrelseledamot i SEB. Melker Schörling AB. Medlem i överstyrelsen Munich RE och Volkswagen AG. |
| Israelsson | Åse Hjelm | Jan Prang |
|---|---|---|
| Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2004. Arbetstagarrepresentant, ordförande i Svenska Transportarbetare förbundets lokalavdelning 19, Norra Mälardalen. |
Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2008. Suppleant i Securitas AB sedan 2007. Arbetstagar representant, vice ord förande i Unionenklubben, Norrland, ordförande i Securitas tjänstemannaråd. |
Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2008. Arbetstagarrepresentant, ordförande i Svenska Transportarbetare förbundets lokalavdelning, Securitas Göteborg. |
Ett flertal ledande befattningar inom SEB.
| 7 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 |
|---|---|---|---|---|---|
| Ledamot 2 |
|||||
| 550 000 | 500 000 | 500 000 | 0 | 0 | 0 |
| Ja | Ja | Ja | |||
| Ja | Nej | Nej | |||
| 7 500 B-aktier | 2 400 B-aktier | 17 200 B-aktier | 120 B-aktier |
Alla siffror avser innehav per den 31 december 2013. För jämförande information om ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare, se not 8 på sidorna 88–91.
Styrelsens rapport om bolagsstyrning och internkontroll
Divisionschef, Security Services Ibero-America Anställd i Securitas: 1995 Utbildning: Juridik vid universitetet Complutense i Madrid, Spanien. Aktier i Securitas: 17 911 B-aktier.*
Erik-Jan Jansen lämnar tjänsten som operativ chef för Security Services Europe den 1 april 2014.
Mer information om koncernledningen finns på www.securitas.com
* Faktisk tilldelning av aktier genom Securitas aktierelaterade incitamentsprogram 2012 för koncernledningen framgår på sidan 91, och den totala potentiella tilldelningen av aktier genom Securitas aktierelaterade incitamentsprogram 2013 för koncernledningen framgår på sidan 89.
Securitas enterprise risk management process syftar till att identifiera, prioritera och hantera de viktigaste riskerna på alla nivåer och i samtliga delar av vår verksamhet. Securitas system för intern kontroll har utformats för att hantera snarare än att eliminera risken att misslyckas med att nå affärsmässiga mål. Systemet ger rimligt men inte absolut skydd mot väsentliga felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen, såväl som efterlevnad av huvudsakliga policyer.
Internkontroll över finansiell rapportering inkluderas som en del av den övergripande internkontrollen i Securitas och utgör en central del i Securitas bolagsstyrning. Beskrivningen nedan omfattar det bredare perspektivet för hur intern kontroll i Securitas är organiserad. Den baseras på COSO-modellen, men delar som är specifika för internkontroll över finansiell rapportering nämns specifikt. Sidorna 39–43 beskriver enterprise risk management processen som utgör den övergripande processen för hur Securitas aktivt arbetar med riskhantering och intern kontroll som en kontinuerlig process. Securitas försäkringsstrategi är att agera som om vi vore oförsäkrade. Se sidan 46 för mer information om försäkring som ett riskhanteringsverktyg.
De viktigaste beståndsdelarna i kontrollmiljön inkluderar: tydliga referensramar för styrelsen och dess utskott, en tydlig organisatorisk struktur med dokumenterad beslutsdelegering från styrelse till VD och koncernchef och vidare till koncernledning, kompetensen hos medarbetarna samt ett antal koncernpolicyer, rutiner och ramverk. Samtliga policyer ses över och uppdateras regelbundet av koncernledningen och antas av styrelsen.
Beslutsdelegeringen finns dokumenterad i en attestordning som ger tydliga instruktioner till chefer på samtliga nivåer.
Tyngdpunkten läggs på att kompetensen och förmågan hos koncernens medarbetare ska utvecklas med fortlöpande teoretisk utbildning och praktik, vilket aktivt uppmuntras genom ett brett utbud av handlingsplaner och program. Koncernen har tre grundläggande värderingar – ärlighet, vaksamhet och hjälpsamhet – som främjar gott omdöme och enhetligt beslutsfattande.
Policyer som är relevanta för intern kontroll över finansiell rapportering ingår som en del av Group and guidelines, vilken inkluderar Securitas modell för finansiell kontroll (en mer utförlig beskrivning finns på sidorna 50–51) samt i Securitas rapportmanual som specifikt fokuserar på rapportering för att säkerställa efterlevnad av rapporteringskrav och regler. Detta skapar en miljö som stödjer tillförlitlig och korrekt rapportering.
På högsta nivå utvärderar styrelsen var de framtida strategiska möjligheterna och riskerna finns, samt bistår i utformningen av bolagets strategi. Att hantera risker på ett balanserat och fokuserat sätt är nödvändigt för att Securitas ska kunna följa sina strategier och uppnå sina företagsmål.
Övergripande riskhantering, eller ERM (enterprise risk management), utgör en integrerad del av Securitas verksamhet och riskmedvetenhet är en del av företagskulturen. Riskanalys görs inom ramverket för Securitas ERM-process, oavsett om det avser operationella risker eller risker relaterade till finansiell rapportering. Securitas klassificerar inte risk avseende efterlevnad av regelverk (compliance risk) som en separat kategori utan den ingår som en del i den operationella kategorin. Riskanalys är en dynamisk process som syftar till att identifiera och analysera risker i relation till Securitas mål och utgör basen utifrån vilken riskhanteringsåtgärder tas fram (reducera, transferera/dela eller acceptera risk) efter att de kontroller som finns på plats utvärderats. Se sidan 40 för mer detaljer kring riskanalys och planeringsprocessen, vilket är en del av den operationella affärsplaneringen och uppföljningen.
Styrelsens rapport om bolagsstyrning och internkontroll
Illustrationen visar översikt av huvudsakliga koncernövergripande kontrollaktiviteter. * Beskrivs mer detaljerat nedan.
Intern kontroll omfattar samtliga divisioner och dotterbolag inom koncernen. Internkontrollaktiviteter är aktiviteter som fastställs av policyer och processer, vilka hjälper till att säkerställa att ledningens direktiv att hantera risker verkställs. Kontroller utförs på olika nivåer inom organisationen och utformas beroende på vilken process som omfattas.
Självutvärdering ERM Varje större operativ enhet inom koncernen utför årligen en självutvärdering, som utgör en del av processen för hantering av företagsövergripande risker och innefattar de viktigaste riskerna, inklusive risker avseende den finansiella rapporteringen och mäter i hur stor utsträckning koncernens policyer och rapportmanual följs. Ett exempel på en operationell risk är risk vid utförande av uppdrag och ett exempel på en finansiell rapporteringsrisk är ledningens estimat. För ytterligare information om dessa hänvisas till www.securitas.com/bolagsstyrning/ riskhantering-foretagsovergripande-risker.
Självutvärdering främjar medvetenhet om kontroller och ansvarstagande. Avrapporterade resultat undertecknas och de delar som rör finansiell rapportering undertecknas av varje enhets chef och controller, och övriga delar undertecknas av ansvarig funktion. Som ett led i processen utför de externa
revisorerna och/eller annan intern eller extern part en validering av svaren i frågeformuläret för de frågeställningar som bedömts vara riskområden för utvalda enheter. Svaren ställs samman både på divisions- och koncernnivå för att möjliggöra jämförelser inom eller mellan divisioner. Varje enhet är ansvarig att agera på rapporterade avvikelser, vilket inkluderar skriftliga kommentarer om planerade förbättringar för att komma till rätta med avvikelserna, samt en tidpunkt då de planerade åtgärderna senast ska ha genomförts. Prioriterade områden för förbättringsåtgärder inkluderas även i affärsplanen. Divisionsledning, koncernledning och revisionsutskott får ta del av samtliga rapporter.
Basic controls Detaljerade kontroller på processnivå framförallt inom processer avseende finansiell rapportering, såsom intäkter, löner och IT, utgör en komponent inom den koncernövergripande kontrollstrukturen som kallas Basic controls. Basic controls sätter minimikraven från ett koncernperspektiv avseende vad som måste finnas på plats, men kompletteras av ytterligare kontroller för att säkerställa fullt skydd av bolagets tillgångar samt säkerställa korrekt och tillförlitlig finansiell rapportering anpassad till enhetens specifika beskaffenhet. Kontrollerna kan innefatta manuella-, applikationseller generella IT-kontroller.
Huvudsakliga områden som omfattas:
Revision, risk- och kontrolldiagnostik Koncernen utför risk- och kontrolldiagnostik inom funktionsområden som till sin natur har en hög inneboende risk. Dessa utförs utöver de områden som återkommer i den årliga självutvärderingen och målet är att säkerställa efterlevnad med viktiga policyer såsom policy för kontraktshantering och Securitas Värderingar och Etik. Securitas utvecklar kontinuerligt denna process för revision och översiktlig granskning.
trollaktiviteter som specifikt syftar att hantera risker relaterade till finansiell rapportering inkluderar metoder och aktiviteter för att skydda tillgångar, kontrollera precision och tillförlitlighet i interna och externa finansiella rapporter samt säkerställa efterlevnad av fastställda riktlinjer.
Regelbunden analys av finansiellt resultat på olika nivåer inom organisationen med utgångspunkt i den finansiella modellen säkerställer att informationen håller hög kvalitet. Den ekonomiska rapporteringen bygger på följande grunder:
Controllers på samtliga nivåer har en nyckelroll vad gäller integritet, yrkeskunnande och förmåga att arbeta i team för att skapa den miljö som krävs för att ta fram transparent, relevant och aktuell finansiell information. Lokala controllers ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av godkända policyer och ramverk samt för att rutinerna för intern kontroll av finansiell rapportering fungerar.
Controllers ansvarar också för att rapporteringen av finansiell information är korrekt, fullständig och färdigställd i tid. De får kontinuerlig återkoppling från koncernen vad gäller rapportkvalitet, vilket är ett effektivt verktyg för att förbättra rapporteringen. Därutöver har varje division en egen divisionscontroller med motsvarande ansvar för divisionen.
Letter of representation Koncernen har en process för bekräftelse av bokslutet där operativa enhetschefer och controllers vid årsskiftet undertecknar ett intyg, ett så kallat letter of representation, som redogör för deras uppfattning om huruvida den interna kontrollen avseende finansiell rapportering samt rapportpaket ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen.
Intyget omfattar även det bredare perspektivet av internkontroll inklusive efterlevnad av samtliga koncernpolicyer.
Securitas kanaler för information och kommunikation utvecklas fortlöpande för att säkerställa att samtliga medarbetare ges tydliga mål och känner till de ramar som utgör vedertagen affärspraxis, liksom styrelsens förväntningar på riskhanteringen. Detta ger en tydlig definition av koncernens syfte och mål, ansvarsfördelning och de ramar som medarbetarna har att följa. Koncernpolicyer (Group Policies and Guidelines) finns tillgängliga i en koncernövergripande databas.
System och rutiner som stödjer att fullständig och korrekt finansiell rapportering är tillgänglig i tid har införts i syfte att förse ledningen med de rapporter som krävs avseende verksamhetens resultat i förhållande till de fastställda målsättningarna. Koncernredovisningsavdelningen publicerar regelbundet vägledning om rapporteringsfrågor och rapportmanualen finns tillgänglig i en koncernövergripande databas. Rapporteringsenheterna tar regelbundet fram finansiella- och managementrapporter som diskuteras vid uppföljningsmöten som hålls på olika nivåer. Dessa innefattar analys av finansiell prestation och risker så att verksamheten förstår sitt ansvar med avseende på internkontroll och dess påverkan på risker, mål och inriktning.
Uppföljning sker på olika nivåer och av olika funktioner i organisationen beroende på om det avser operationella frågeställningar eller finansiell rapportering. De huvudsakliga är styrelsen, revisionsutskottet, koncernledningen, funktionskommittéer, management assurance, koncernens juridiska funktion, koncernens riskorganisation och lokal- och divisionsledning. För en organisatorisk översikt av detta se sidorna 44–45.
Securitas enterprise risk management process (ERM) är integrerad i verksamheten och baseras på ett nära samarbete mellan operativ ledning och samtliga funktioner som arbetar med de olika delarna i riskhanteringsprocessen. Processen börjar med riskidentifiering och prioritering i ERM planeringsfasen. Group policies and guidelines såväl som lokala policyer, regler och procedurer sätter ramverket för den dagliga riskhanteringen. Identifierade risker och antagna policys sätter också strukturen för kontroll av efterlevnad inom koncernen. Styrelsen bär det yttersta ansvaret för riskhanteringen, men arbetet med att minimera risker sker i en strukturerad process där ansvaret fördelas på alla nivåer i organisationen. Riskb aserad uppföljning
Securitas exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. I samband med att vi utför säkerhetstjänster hanterar Securitas inte bara de egna riskerna, utan indirekt även kundernas risker. Den viktigaste uppgiften är att minimera risken för skador och därigenom skydda Securitas intressenter.
Securitas risker har delats in i tre huvudsakliga kategorier: risker i samband med kontrakt och förvärv, operativa uppdragsrisker samt finansiella risker. Kategorierna utgår från det naturliga verksamhetsflödet – först ingår man ett avtal, och därefter genomförs uppdraget vilket leder till ett finansiellt resultat. Liknande riskkategorier används också vid bedömning av förvärv, men kallas då förvärvsrisker, operativa integreringsrisker och finansiella integreringsrisker.
Alla risker inom dessa kategorier kan påverka koncernens finansiella utveckling och ställning om de inte hanteras på ett strukturerat sätt. Detta är anledningen till att Securitas har utvecklat en process i fyra steg för att hantera företagsrisker. De fyra stegen och aktuella aktiviteter beskrivs mer i detalj på efterföljande sidor.
Styrelsens rapport om bolagsstyrning och internkontroll
ERM utgör en integrerad del i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning oavsett vilken typ av risk som avses. Som en del av den årliga budgetprocessen förbereder varje nivå inom organisationen en ERM-affärsplan.
ERM-affärsplanen inkluderar riksanalys, kontroller, aktiviteter kring riskhantering och handlingsplaner. Detta sätter huvudsakligt fokus och prioriteringar för operationell riskhantering i länder, divisioner och koncern för nästkommande år.
årliga processen för riskanalys samordnas av koncernens riskorganisation som också är ansvarig för att underhålla riskregistret. Riskregistret omfattar runt 50 risker och uppdateras årligen, huvudsakligen baserat på ländernas ERM-affärsplaner, men
också andra källor och underlag såsom resultat från revisioner och självutvärdering samt input från ledningen. Av de 50 riskerna väljs sedan cirka 15 som topp-risker som kommer att följas upp. Av dessa, har för närvarande sju stycken risker valts ut och anses vara de prioriterade där huvudsakligt fokus kommer läggas under nästkommande år. För exempel på dessa risker och hur de hanteras hänvisas till www.securitas.com/bolagsstyrning/ riskhantering-foretagsovergripande-risker.
Den slutliga beslutet om de prioriterade riskerna fattas årligen av koncernledningen.
ERM-affärsplanens struktur modifierades och ett uppdaterat verktyg för riskanalys implementerades. Syftet med det nya verktyget är att underlätta processen för riskanalys, såväl som handlingsplan beroende på risknivå och kontroller som har implementerats. Omfattande utbildning genomfördes avseende hur verktyget ska användas, därutöver också riktlinjer för hur en workshop på landsnivå ska ledas för att identifiera risker och bedöma befintlig kontrollnivå, involvera lokala riskägare och landsledning.
De sju prioriterade koncernriskerna och ett minimum av två lands/divisions specifika risker ska bedömas. Denna analys utgör basen för ERM affärsplanen, vilken också innefattar handlingsplaner för hur ytterligare riskhanteringsåtgärder kan vidtas för att hantera risker med högst kvarvarande exponering. På grund av Securitas ökade strategiska fokus på teknik har separata riskanalyser och riskhanteringsaktiviteter för risker specifikt relaterade till tekniklösningar utförts under 2013.
Separata riskanalyser har också gjorts för flygplatssäkerhet.
Effektivitet i ledningens kontroller (Kvarvarande risk – nivå på kontroller)
En av hörnstenarna i ERM-processen är Group Policies and Guidelines, vilka sätter ramverket för alla policyer och kontroll av efterlevnad i koncernen. Koncernpolicys utvecklas av ledningen men godkänns av styrelsen.
Efter att den årliga riskanalysen och ERM-affärsplanerna är framtagna fattas beslut om nya policyer eller uppdatering av befintliga policys ska göras baserat på denna input. En generell policyuppdatering släpps årligen efter konstituerande styrelsemöte i maj, men specifika policys släpps när det är nödvändigt under året.
Exempel på prioriterade policyer som antagits av Securitas relaterat till ett styrningsperspektiv är:
Securitas grundkrav är att agera inom ramarna för lagar och internationella konventioner, till exempel FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Detta innebär att Securitas respekterar och följer konkurrensregler, miljölagstiftning, arbetsmarknadslagar, avtal och säkerhetskrav samt andra bestämmelser som anger ramarna för vår verksamhet. Mer information om Securitas initiativ och ansvar beträffande sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor finns på sidorna 18–24.
Securitas Riktlinjer för Värderingar och Etik
Styrelsen antog en detaljerad anti-korruptionspolicy, vilken tydligt sätter principen för nolltolerans för korruption med tydliga definitioner, krav på riskanalys, vägledning kring tredjepartsrelationer
såväl som utbildningskrav, rapportering, utredningar och uppföljning. För att på korrekt sätt vägleda medarbetarna kräver policyn att varje lokal enhet tar fram en gåvo- och representationspolicy.
Securitas anti-korruptionspolicy
Styrelsens rapport om bolagsstyrning och internkontroll
Koncernen fastställer riskhanteringspolicyer för hela koncernen. Ansvaret för hanteringen av risker har tydligt ålagts koncernledning, divisionsledning och lokal ledning.
Koncernledningen har det övergripande ansvaret för att identifiera, utvärdera och hantera risker samt för implementering och underhåll av kontrollsystem i enlighet med styrelsens policyer. Mer specifikt har varje divisionsledning samt de etablerade funktionskommittéerna ansvaret för att säkerställa att det inom varje division finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Divisionscheferna har ansvaret för samtliga aspekter av verksamheten i respektive division, inklusive hantering av operativa risker och riskminimering. Operativa enhetschefer och de riskansvariga cheferna i varje land ansvarar för att säkerställa att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landet.
Ansvaret för hanteringen av risker har tydligt ålagts koncernledning, divisionsledning och lokal ledning.
| Huvudsakliga aktiviteter | Platskontor/ område |
Land/ division |
Koncernen |
|---|---|---|---|
| Riskanalys | ■ | ■ | ■ |
| Kontraktshantering | ■ | ■ | ■ |
| Förebyggande av skador | ■ | ■ | |
| Skadereglering | ■ | ■ | |
| Försäkringsupphandling | ■ |
För att lyckas måste alla Securitas platschefer förstå de risker som är förknippade med de tjänster som tillhandahålls, samt kunna bedöma och kontrollera riskerna. Securitas arbetar aktivt med olika riskhanteringsaktiviteter för att öka medvetenheten och kunskaperna. Ett viktigt verktyg är modellen för utvärdering av affärsrisk "The Scale". För ytterligare information om denna hänvisas till www.securitas. com/Om-Securitas/Var-ledningsmodell/riskhantering.
Securitas Riktlinjer för Värderingar och Etik introducerades 2012 (ersatte den tidigare uppförandekoden) och ett antal riskhanteringsinitiativ och aktiviteter hänförliga till koden genomfördes under 2013.
Uppföljning utförs på olika nivåer. Nyckelfunktioner inkluderar styrelse, revisionsutskott, koncernledning, funktionskommittéer, management assurance, koncernens juridiska funktion, koncernens riskorganisation och lokal- och divisionsledning (se illustration på sidorna 44–45).
Riskanalyser används som basis för att fastställa vilka aktiviteter som ska utföras vad gäller uppföljning från ett revisionsperspektiv. En viktig återkommande komponent är analys av resultaten från ERM-självutvärderingen, vilka är föremål för
granskningsinsatser. Omfattningen av dessa insatser (det vill säga länder och prioriterade risker) bestäms också baserat på en årlig riskanalys. Andra viktiga verktyg inkluderar landsbesök och diagnostik.
Ett annat område som var föremål för specifik diagnostik under 2013 var kontraktshantering, som utgör en av våra prioriterade risker och att koncernpolicyer inom detta område efterlevs. Dessa granskningar utförs på rotationsbasis för alla länder.
Under 2013 fokuserade också Securitas specifikt på basic controls, rangordnade de viktigaste kontrollmålen och aktiviteter samt genomförde en jämförelse av de största länderna i förhållande
Kontraktshantering
Basic controls
till dessa mål.
Under 2013 har fokus fortsatt lagts på nya länder inom koncernen. Anledningen är att de nyligen gjorda förvärven bedömts som ett riskområde i fråga om integration, både vad avser finansiell rapportering och kontroller. Denna diagnostik omfattar en uppsättning verktyg som testar efterlevnad av IFRS, nyckelkontroller i processer relaterade till finansiell rapportering, kontraktshantering samt ITsäkerhet. Dessa granskningar utförs normalt inom första året från förvärvsdatum och en uppföljning sker under nästkommande år, under förutsättning att väsentliga förbättringsområden har identifierats.
En skala från dålig (röd) till utmärkt (blå) används för att ge en snabb överblick och återkoppling till landschef och riskägare. Bra är den acceptabla nivån* för de flesta av riskerna.
Process heat map:
| exempel land X | ||||
|---|---|---|---|---|
| Revisionsrapport | ||||
| Område | 2013 | 2012 | ||
| Försäljning och kundfordringar |
||||
| Personal och lön | ||||
| Inköp och leverantörsskulder |
||||
| IT-säkerhet | ||||
| Rutiner för kontrakts hantering inkl. efterlevnad |
||||
| Finansiell rapportering: | ||||
| – värdering | ||||
| – klassificering | ||||
| – bokslutsrutiner | ||||
| Övrigt | ||||
| Dålig |
Medel
Bra
Styrelsens rapport om bolagsstyrning och internkontroll
Koncernen har bildat ett antal funktionskommittéer och arbetsgrupper, bland annat för funktionerna rapportering/ skatt och intern kontroll, finans /internbank och juridik/risk och försäkring. I dessa kommittéer ingår CFO, ekonomidirektören, chefsjuristen samt de funktionsområdesansvariga. Det huvudsakliga syftet med funktionskommittéerna är att utarbeta lämpliga policyer, kommunicera dessa policyer och säkerställa lokal förståelse för dessa (inklusive utbildning) samt att övervaka väsentliga frågor inom respektive ansvarsområde. Varje kvartal hålls möten med VD och koncernchef där aktuella frågeställningar som ska rapporteras till revisionsutskottet diskuteras.
VD och koncernchef samt koncernledning följer upp resultatet genom ett detaljerat rapporteringssystem baserat på en årlig budget med regelbundna avstämningsmöten som tar upp faktiskt utfall, analyser av avvikelser, uppföljning av nyckelfaktorer (Securitas modell för finansiell kontroll, se sidorna 50–51) och regelbunden prognostisering. Denna rapportering granskas även av styrelsen.
Koncernens juridiska funktion ansvarar för att upprätthålla en ändamålsenlig infrastruktur så att koncernledningen på ett lämpligt sätt och i rätt tid får information om juridiska frågor. Funktionen leds av koncernens chefsjurist. Därtill följer funktionen upp och hanterar juridiska riskexponeringar som identifierats av respektive operativ enhet och rapporterar regelbundet till koncernledning och revisionsutskott avseende legala risker och pågående tvister.
Koncernens riskorganisation ansvarar för att driva processen som förser ledningen med verktyg och hjälp för att identifiera och hantera de risker som är förknippade med den verksamhet som Securitas bedriver. Riskhantering utgör en viktig del av Securitas kultur och är nödvändigt för att Securitas ska kunna förverkliga strategier och uppnå uppsatta mål. Riskhanteringsprocessen utvecklas kontinuerligt.
Eftersom Securitas filosofi är att arbeta i en decentraliserad miljö är det primärt lokal lednings ansvar att följa upp och säkerställa lokala enheters efterlevnad av koncernpolicyer godkända av styrelsen, inklusive eventuella specifika divisionspolicyer och riktlinjer. Lokal ledning är ansvarig för att utveckla och vidmakthålla ett system av processer och kontroller som säkerställer tillförlitlighet i bolagets managementrapportering och finansiella rapportering på ett så ekonomiskt och effektivt sätt som möjligt. Detta inkluderar ett minimum av grundläggande och övervakande kontroller för att undanröja relevanta risker. Lokal ledning rapporterar till koncernledningen via divisionsledning beträffande operationella frågor och lokala controllers via divisionscontrollers när det gäller information om finansiell rapportering. För att detta ska fungera har Securitas etablerat ett nära samarbete mellan dessa olika nivåer genom organisationen.
Arbetet i styrelsen och fördelningen av ansvar mellan styrelsen och VD och koncernchef samt koncernledning regleras i formella arbetsordningar. Styrelsen anser att riskanalys och kontroll är av grundläggande betydelse för att nå de affärsmässiga målen med en godtagbar risk- /avkastningsprofil. Styrelsen spelar en viktig roll i den fortlöpande processen med att identifiera och utvärdera väsentliga risker som koncernen ställs inför, samt effektiviteten i tillhörande kontroller. Processen som styrelsen använder sig av för att granska effektiviteten i systemet för intern kontroll inkluderar:
Styrelsen har bildat ett revisionsutskott för tillsyn av effektiviteten i koncernens ERM och interna kontrollsystem samt finansiella rapporteringsprocess.
Revisionsutskottet granskar alla del- och helårsrapporter innan den rekommenderar att rapporterna publiceras å styrelsens vägnar. Revisionsutskottet diskuterar särskilt väsentliga redovisningsprinciper samt de uppskattningar och bedömningar som har gjorts vid rapporternas upprättande. Revisionsutskottet följer upp effektiviteten i koncernens ERM och interna kontrollsystem samt finansiella rapporteringsprocess. Revisionsutskottet övervakar de externa revisorernas kvalitet och oberoende.
Koncernen har en koordinerande och övervakande funktion avseende vissa interna kontrollaktiviteter på koncernnivå. Stabsfunktionen Management Assurance fungerar som koncernens internrevisionsfunktion och rapporterar direkt till ekonomidirektören, med en öppen kommunikationslinje till revisionsutskottet.
Funktionen tar fram en årlig plan för sitt arbete som godkänns av revisionsutskottet. Resultatet av funktionens arbete, vilket inkluderar under året utförda och koordinerade internrevisionsrelaterade aktiviteter, presenteras vid revisionsutskottets möten. Chefen för funktionen deltog vid samtliga av revisionsutskottets möten under 2013.
I enlighet med en av koncernens grundläggande principer har en stegvis vidareutveckling av denna funktion skett. Detta har förbättrat koncernens interna kontroll genom olika aktiviteter under året. Speciellt fokus har lagts på förbättring av processen kring uppföljning och rapportering liksom identifiering av risker relaterade till finansiell rapportering samt utvärdering av effektiviteten hos relaterade kontroller. Under 2013 har särskilt fokus lagts på granskningar i länder i nya marknader och inom ny affärsverksamhet. Erfarenhetsmässigt utbyte genom olika aktiviteter spelar också en stor roll i vidare förbättring av kontrollmiljön. Funktionen arbetar med en kombination av interna resurser samt resurser i form av externrevisorer och andra konsulter beroende på situationen och området i fråga. Detta möjliggör ökad flexibilitet och anpassning vid hanteringen av de risker som koncernen ställs inför, vilket passar Securitas affärsmodell. För mer information om de nuvarande ansvarsuppgifterna för Management Assurance hänvisas till www.securitas.com/management-assurance.
Funktionen är föremål för en årlig utvärdering av styrelsen för att säkerställa att de aktiviteter som utförs, tillsammans med de övriga delar som ingår i koncernens internkontroll, och som beskrivs i denna rapport, understöder en välfungerande struktur för övervakning och uppföljning.
Securitas försäkringsstrategi är att agera som om vi vore oförsäkrade. Detta innebär att den externa försäkringen används för att skydda balansräkningen och minimera fluktuationer i resultatet, men den dagliga uppgiften är att utföra vårt uppdrag såsom om vi var oförsäkrade.
En viktig del av vårt riskhanteringsarbete är att arbeta proaktivt med kontrakt och platsinstruktioner för att förebygga att skador uppstår. Från ett riskhanteringsperspektiv är det viktigt att kontraktet tydligt definierar uppdraget som ska utföras av Securitas och att våra medarbetares instruktioner för uppdraget återspeglar kontraktet. Vår kontraktshanteringsprocess strävar mot att nå en rimlig fördelning av risk mellan Securitas och våra kunder.
En annan viktig del av Securitas riskhanteringsarbete är att vi kontinuerligt arbetar med att analysera skador, med syfte att identifiera underliggande drivande faktorer, det vill säga att analysera om det är viss typ av tjänst, kontrakt, region och så vidare som orsakar försäkringsskadan. Skaderapporter med uppdaterad information om skador och reserver skickas månadsvis till alla lokala risk managers och controllers. Regelbundna möten hålls också med försäkringsbolagen och skadejusterare med målet att kontinuerligt utveckla skadehanteringsprocessen och skadeförebyggande åtgärder. Eftersom koncernens externa försäkringspremier delvis fastställs av historiska skador, så bidrar en låg skadehistorik till lägre premier och riskkostnad.
Försäkringsprogrammen upphandlas med målsättningen att skapa ett välbalanserat och kostnadseffektivt skydd mot negativa ekonomiska konsekvenser. Securitas söker uppnå stordriftsfördelar genom samordnade försäkringsprogram och optimal användning av koncernens interna försäkringsbolag, så kallade captives. Strategin är att täcka frekvensskador i Securitas egna böcker. En lokal självrisk debiteras till det platskontor som har orsakat skadan, och i nästa steg täcker vårt eget försäkringsbolag (captives) en del av kostnaden. Användning av våra egna försäkringsbolag erbjuder koncernen en möjlighet att internt hantera en del av skadehanteringsprocessen, vilket ger ledningen möjlighet att delvis skapa ett oberoende från den kommersiella försäkringsmarknadens cykliska natur (se grafen nedan).
Alla försäkringsprogram utformas och upphandlas utifrån den riskexponering som analyserats fram i modellen för utvärdering av affärsrisker. Följande typer av försäkringar är strategiskt viktiga för koncernen och upphandlas centralt: ansvarsförsäkringar (inklusive ansvar för flygrelaterade tjänster), förmögenhetsbrottsförsäkring, ansvarsförsäkringar för styrelseledamöter och ledande befattningshavare, ansvarsförsäkring för förvaltning av pensionsplaner samt ansvarsförsäkring för anställningsrelaterade krav. Exponeringen för katastrofrisker skyddas av försäkringsbolag med minst A i kreditrating från Standard & Poor's.
Årsstämman 2013 valde PricewaterhouseCoopers AB (PwC) till revisionsbyrå, med auktoriserade revisorn Peter Nyllinge som huvudansvarig revisor, för en period om ett år.
Revisorernas arbete utförs baserat på en revisionsplan som fastställs tillsammans med revisionsutskottet och styrelsen. Revisorerna deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet samt presenterar sina slutsatser från den årliga revisionen vid styrelsemötet i februari. Dessutom ska revisorerna årligen informera revisionsutskottet om utförda tjänster utöver revisionen, arvoden som mottagits för sådana tjänster och andra omständigheter som kan påverka bedömningen av revisorernas oberoende.
Revisorerna ska även delta vid årsstämman och där presentera sin revisionsberättelse och slutsatserna i den.
Revisionen utförs i enlighet med aktiebolagslagen och god revisionssed i Sverige samt International Standards on Auditing (ISA).
Peter Nyllinge, född 1966, huvudansvarig auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers AB. Peter Nyllinge har varit huvudansvarig revisor i Securitas AB sedan 2008. Andra uppdrag: Skandinaviska Enskilda Banken AB och Telefonaktiebolaget LM Ericsson.
Revisor Peter Nyllinge
Revisionsarvoden och ersättning (PwC) har erlagts till revisorer för revision och annan granskning i enlighet med gällande lagar, samt för råd och biträde i samband med genomförda granskningar. Arvoden har även erlagts för oberoende rådgivning. Huvuddelen av rådgivningen avser revisionsrelaterade konsultationer i redovisnings- och skattefrågor i samband med omstruktureringar.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2013 | 2012 | 2011 |
| Revisionsuppdrag | 29,4 | 28,1 | 29,8 | 6,6 | 5,9 | 5,4 |
| Revisionsverksamhet utöver | ||||||
| revisionsuppdraget | 1,6 | 1,3 | 1,1 | 0,6 | 0,8 | 0,1 |
| Skatterelaterade uppdrag | 11,6 | 12,7 | 14,6 | 1,2 | 3,7 | 4,1 |
| Andra uppdrag 1 | 4,6 | 9,7 | 16,3 | 2,3 | 3,0 | 1,6 |
| Totalt PwC | 47,2 | 51,8 | 61,8 | 10,7 | 13,4 | 11,2 |
1 Kostnader för andra uppdrag utförda av PwC innefattar arvoden för revisionsrelaterad rådgivning angående redovisning inklusive IFRS, IT, förvärv, avyttringar och internbanksrelaterade frågor.
Stockholm, den 14 mars 2014
Styrelsen i Securitas AB
Till årsstämman i Securitas AB, org.nr 556302-7241 Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2013 på sidorna 26–47 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats,
och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm, den 14 mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB
Peter Nyllinge, Auktoriserad revisor
Securitas modell fokuserar på de faktorer som påverkar vinsten och som har tydlig koppling till verksamheten. Faktorerna är indelade i tre kategorier: volymrelaterade faktorer, effektivitetsrelaterade faktorer och faktorer som påverkar kapitalbindningen.
Till dessa faktorer finns nyckeltal kopplade som mäts löpande så att cheferna kan fatta beslut baserade på fakta och snabbt göra eventuella justeringar. Modellen används också för att analysera bolag vid förvärv. Faktorerna och nyckeltalen används i hela verksamheten, från platskontoren till koncernnivå.
Sex nyckeltal utgör tillsammans grunden för modellen Sex Fingrar (fetstilta i texten och tabellen), men divisionerna använder också kompletterande nyckeltal som organisk försäljningstillväxt och rörelsemarginal. Utöver dessa finns också kompletterande nyckeltal anpassade till behoven i våra prioriterade områden som till exempel säkerhetslösningar och teknik. Dessa nyckeltal
omfattar volymrelaterade faktorer, effektivitetsrelaterade faktorer och faktorer som påverkar kapitalbindningen och som är speciellt viktiga för Securitas utveckling. Exempel på dessa nyckeltal är antalet installationer för fjärrstyrd videoövervakning, bruttomarginal på kontrakt på säkerhetslösningar (jämfört med kontrakt på traditionell bevakning) och investeringar i säkerhetsutrustning.
Resultaträkningen är funktionsindelad och tydliggör på så sätt ansvaret för varje resultatnivå. Operativt ansvariga chefer kan enkelt se vad som förväntas av dem och koncentrera sig på de faktorer som de kan påverka. Bruttomarginal och rörelsemarginal är centrala begrepp i den operativa uppföljningen på både divisionsnivå och koncernnivå. Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader, finansiella poster och skatter följs upp separat.
Rörelseresultatet ska i princip generera ett lika stort kassaflöde från rörelsen. Kassaflödet påverkas av investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar som används i verksamheten och av förändringar av rörelsekapitalet. Rörelsens kassaflöde är ett viktigt nyckeltal på operativ nivå. Det definieras som rörelseresultatet minus investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar plus återföring av avskrivningar, förändring av kundfordringar och förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital.
Det fria kassaflödet är rörelsens kassaflöde minus betalda finansiella poster och betald inkomstskatt. Då kassaflöden relaterade till förvärv och eget kapital dras ifrån det fria kassaflödet erhålls årets kassaflöde. När nettoskulder i utländsk valuta konsolideras uppstår vanligen en omräkningsdifferens som redovisas separat. Dessutom kräver redovisningsstandarderna att vissa delar av nettoskulden omvärderas till marknadsvärde efter det första redovisningstillfället och även denna omvärdering rapporteras separat. Förändringen av nettoskulden motsvarar
kassaflödet för året plus förändringar i lån, omräkningsdifferenser samt omvärdering av finansiella instrument.
Securitas använder begreppen "sysselsatt kapital" och "finansiering av sysselsatt kapital" för att beskriva balansräkningen och den finansiella ställningen. Det sysselsatta kapitalet utgörs av operativt sysselsatt kapital plus goodwill, förvärvsrelaterade immateriella tillgångar och andelar i intressebolag.
Det operativt sysselsatta kapitalet består av operativa materiella och immateriella anläggningstillgångar och rörelsekapital. Det följs löpande upp på operativ nivå för att undvika onödig kapitalbindning. Sysselsatt kapital finansieras av nettoskuld och eget kapital.
Bilden visar sambanden mellan resultaträkning, kassaflöde och balansräkning. I illustrativt syfte används olika färger. ■ Rörelserelaterade poster ■ Poster hänförliga till nettoskuld n Goodwill, skatt och ej rörelserelaterade poster ■ Poster hänförliga till eget kapital
| Förvaltningsberättelse | 53 |
|---|---|
| Koncernens finansiella rapporter | |
| Koncernens resultaträkning | 64 |
| Koncernens rapport över totalresultat | 64 |
| Koncernens kassaflödesanalys | 66 |
| Koncernens balansräkning | 68 |
| Koncernens rapport över förändringar i eget kapital |
70 |
| Koncernens noter och kommentarer | 71 |
| Moderbolagets finansiella rapporter | |
| Moderbolagets resultaträkning | 120 |
| Moderbolagets rapport över totalresultat | 120 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys | 120 |
| Moderbolagets balansräkning | 121 |
| Moderbolagets rapport över | |
| förändringar i eget kapital | 122 |
| Moderbolagets noter och kommentarer | 123 |
| Styrelsens underskrifter | 130 |
| Revisionsberättelse | 131 |
| Kvartalsdata | 132 |
| Securitas aktie | 134 |
| Finansiell information och | |
| kallelse till årsstämma | 136 |
| Not 1 | Allmän företagsinformation | 71 |
|---|---|---|
| Not 2 | Redovisningsprinciper | 71 |
| Not 3 | Definitioner, beräkning av nyckeltal och valutakurser |
78 |
| Not 4 | Kritiska uppskattningar och bedömningar | 80 |
| Not 5 | Händelser efter balansdagen | 81 |
| Not 6 | Finansiell riskhantering | 81 |
| Not 7 | Transaktioner med närstående | 88 |
| Not 8 | Ersättning till styrelsen och ledande befattningshavare |
88 |
| Not 9 | Segmentsrapportering | 91 |
| Not 10 | Intäkternas fördelning | 94 |
| Not 11 | Rörelsens kostnader | 94 |
| Not 12 | Personal | 96 |
| Not 13 | Avskrivningar | 97 |
| Not 14 Not 15 |
Finansnetto Skatter |
97 97 |
| Not 16 | Förvärv av dotterbolag samt | |
| Not 17 | nedskrivningsbedömning Goodwill |
100 105 |
| Not 18 | Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 105 |
| Not 19 | Övriga immateriella tillgångar | 105 |
| Not 20 | Materiella anläggningstillgångar | 106 |
| Not 21 | Andelar i intressebolag | 106 |
| Not 22 | Räntebärande finansiella | |
| anläggningstillgångar | 107 | |
| Not 23 | Övriga långfristiga fordringar | 107 |
| Not 24 | Varulager | 107 |
| Not 25 | Kundfordringar | 107 |
| Not 26 | Övriga kortfristiga fordringar | 107 |
| Not 27 | Övriga räntebärande omsättningstillgångar | 107 |
| Not 28 | Likvida medel | 107 |
| Not 29 | Eget kapital | 107 |
| Not 30 | Långfristiga skulder exklusive avsättningar | 108 |
| Not 31 | Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
109 |
| Not 32 | Övriga långfristiga avsättningar | 115 |
| Not 33 | Kortfristiga låneskulder | 115 |
| Not 34 Not 35 |
Övriga kortfristiga skulder Kortfristiga avsättningar |
115 116 |
| Not 36 | Ställda säkerheter | 116 |
| Not 37 | Ansvarsförbindelser | 116 |
| Not 38 | Finansiell femårsöversikt | 118 |
| Not 39 | Redovisningsprinciper | 123 |
| Not 40 | Transaktioner med närstående | 124 |
| Not 41 Not 42 |
Finansiell riskhantering Rörelsens kostnader och övriga |
124 |
| rörelseintäkter | 126 | |
| Not 43 | Personal | 126 |
| Not 44 | Övriga finansiella intäkter och kostnader, netto |
126 |
| Not 45 | Skatter | 127 |
| Not 46 | Immateriella tillgångar | 127 |
| Not 47 | Maskiner och inventarier | 127 |
| Not 48 | Andelar i dotterbolag | 128 |
| Not 49 | Andelar i intressebolag | 129 |
| Not 50 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
129 |
| Not 51 | Likvida medel | 129 |
| Not 52 | Eget kapital | 129 |
| Not 53 | Långfristiga skulder | 129 |
| Not 54 | Upplupna kostnader och förutbetalda | |
| intäkter | 129 | |
| Not 55 | Ställda säkerheter | 129 |
| Not 56 | Ansvarsförbindelser | 129 |
Securitas kärnverksamhet är integrerade säkerhetslösningar och vårt huvudsakliga tjänsteutbud är specialiserad bevakning, mobila säkerhetstjänster, larmövervakning, tekniklösningar samt konsult- och säkerhetsutredningstjänster. Securitas finns i 52 länder i Nordamerika, Europa, Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika och har närmare 310 000 medarbetare.
Securitas bestod 2013 av affärssegmenten Security Services North America, Security Services Europe och Security Services Ibero-America. Förutom dessa affärssegment bedriver koncernen bevakningsverksamhet i Mellanöstern, Asien och Afrika, vilken inkluderas under rubriken Övrigt i segmentsrapporteringen i not 9. På grund av organisatoriska förändringar inom koncernen och till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad) har jämförelsetalen för segmenten och koncernen omräknats. De organisatoriska förändringarna har påverkat fördelningen av försäljning och rörelseresultat mellan affärssegmenten såväl som elimineringen av intern försäljning men har inte påverkat den totala försäljningen, den organiska försäljningstillväxten, rörelseresultatet eller rörelsemarginalen för koncernen. Följande organisatoriska förändringar ägde rum: Security Services North America har påverkats av att verksamhet inom säkerhetskonsultområdet i Nederländerna har flyttats från segmentet Övrigt till Pinkerton Corporate Risk Managment inom Security Services North America. De tidigare segmenten Security Services Europe och Mobile and Monitoring har slagits samman till ett segment som benämns Security Services Europe. Vidare har verksamhet i Spanien och Portugal flyttats från det tidigare segmentet Mobile and Monitoring till Security Services Ibero-America medan verksamhet inom säkerhetskonsultområdet i Belgien har flyttats från segmentet Övrigt till Security Services Europe. Effekten på koncernens räkenskaper från tillämpningen av IAS 19 (reviderad) framgår av koncernens rapport över förändringar i eget kapital samt i not 2.
Den organiska försäljningstillväxten under 2013 var 1 procent och reflekterade den bistra makroekonomiska situation som råder i USA och Europa och särskilt påverkar säkerhetsmarknaderna i Frankrike, Portugal och Spanien. Svaga tecken på makroekonomisk återhämtning i USA och Europa har ännu inte reflekterats i tillväxt på säkerhetsmarknaden. Latinamerika fortsatte att uppvisa stark organisk försäljningstillväxt.
Rörelsemarginalen förbättrades jämfört med föregående år, framförallt driven av olika omstruktureringsåtgärder och kostnadsbesparingar som gjordes under 2012. Vi uppnådde kostnadsbesparingar i enlighet med vår omstruktureringsplan.
Under 2012 stod försäljningen av säkerhetslösningar och teknik för cirka 6 procent av koncernens försäljning. Vi har satt ett mål att tredubbla denna andel av försäljningen vid slutet av 2015. Vi fortsatte att öka våra investeringar i resurser inom säkerhetslösningar och teknik och försäljningstakten i det fjärde kvartalet 2013 var 8 procent.
Med rådande marknadsförutsättningar och ett gradvis ökat användande av teknik i säkerhetslösningar, väntas inte längre säkerhetsmarknaden på mogna marknader växa 1 till 2 procent snabbare än BNP, utan snarare i samma takt som BNP. I framtiden kan denna trend förbättras genom ökad kontraktering av traditionella bevakningstjänster och genom att låta privata säkerhetsaktörer ta över tjänster som utförs av myndigheter och stater.
Integrationen av teknik i säkerhetslösningar ökar olika mycket i länderna på Securitas marknader. Men allt eftersom takten accelererar är vi övertygade om att vi kommer att kunna ta marknadsandelar genom att ha ett starkare och mer kostnadseffektivt erbjudande än många traditionella bevakningsföretag. Vi har redan sett bevis på detta i marknader där vi är väl rustade att erbjuda säkerhetslösningar och vi kommer där kunna växa snabbare än säkerhetsmarknadens genomsnitt.
Försäljningen uppgick till 65 700 MSEK (66 458) och den organiska försäljningstillväxten var 1 procent (0). Framförallt bidrog Argentina, Tyskland, Turkiet och affärsenheten statliga myndigheter i USA till den organiska försäljningstillväxten, medan negativ påverkan härrörde från Frankrike, Spanien, Storbritannien samt de fem bevakningsregionerna i USA.
Den valutajusterade försäljningstillväxten, inklusive förvärv, var 2 procent (4).
| MSEK | 2013 | 2012 | % |
|---|---|---|---|
| Total försäljning | 65 700 | 66 458 | -1 |
| Förvärv/avyttringar | -683 | -12 | |
| Valutaförändring från 2012 | 1 975 | – | |
| Organisk försäljning | 66 992 | 66 446 | 1 |
Rörelseresultat före avskrivningar var 3 329 MSEK (3 027) vilket, justerat för valutakursförändringar, var en förbättring med 13 procent.
Koncernens rörelsemarginal var 5,1 procent (4,6), med omstrukturerings- och kostnadsbesparingsprogrammet som den viktigaste orsaken till förbättringen. Security Services Ibero-America försämrade rörelsemarginalen något medan Security Services Europe och Security Services North America förbättrades. Trots det har svåra makroekonomiska villkor och en svag tillväxt på säkerhetsmarknaden haft en negativ påverkan på rörelseresultatets förbättring. De totala prisjusteringarna i koncernen var något lägre i förhållande till löneökningarna.
| Valutajusterat rörelseresultat före avskrivningar |
3 425 | 3 027 | 13 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valutaförändring från 2012 | 96 | – | ||||
| Rörelseresultat före avskrivningar |
3 329 | 3 027 | 10 | |||
| MSEK | 2013 | 2012 | % | |||
Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
Rörelseresultat efter avskrivningar var 3 028 MSEK (2 257).
Avskrivningar och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar uppgick till -274 MSEK (-297), av vilka nedskrivningar utgör 0 MSEK (-26).
Förvärvsrelaterade kostnader var -27 MSEK (-49). För ytterligare information hänvisas till not 11.
Jämförelsestörande poster uppgick till 0 MSEK (-424). Föregående år uppgick kostnader för koncernens kostnadsbesparingsprogram till -458 MSEK och 34 MSEK avsåg återförda avsättningar. För ytterligare information hänvisas till not 11.
Finansiella intäkter och kostnader uppgick till -385 MSEK (-573). Räntekostnaderna har påverkats positivt genom förfallet av obligationslånet om 500 MEUR i april 2013.
Resultat före skatt uppgick till 2 643 MSEK (1 684). Den valutajusterade förändringen justerat för jämförelsestörande poster och nedskrivningar, vilka föregående år uppgick till -450 MSEK, var 27 procent.
Koncernens skattesats var 29,8 procent (30,2). Skattesatsen föregående år före icke-avdragsgilla nedskrivningar och skatt på jämförelsestörande poster var 29,7 procent.
Nettoresultatet var 1 856 MSEK (1 175). Vinst per aktie uppgick till 5,07 SEK (3,22), en ökning med 57 procent jämfört med föregående år. Justerad även för jämförelsestörande poster och nedskrivningar ökade vinst per aktie 23 procent. Justerad för en starkare svensk krona under 2013, samt för jämförelsestörande poster och nedskrivningar, ökade vinst per aktie med 27 procent.
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Total försäljning | 65 700,1 | 66 458,2 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 1 | 0 |
| Produktionskostnader | -54 276,6 | -55 364,5 |
| Bruttoresultat | 11 423,5 | 11 093,7 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | -8 112,4 | -8 081,5 |
| Övriga rörelseintäkter | 13,5 | 12,8 |
| Resultatandelar i intressebolag | 4,4 | 2,7 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 3 329,0 | 3 027,7 |
| Rörelsemarginal, % | 5,1 | 4,6 |
| Avskrivningar och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar |
-273,7 | -297,1 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | -26,8 | -49,5 |
| Jämförelsestörande poster | – | -424,3 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 3 028,5 | 2 256,8 |
| Finansiella intäkter och kostnader | -385,0 | -573,0 |
| Resultat före skatt | 2 643,5 | 1 683,3 |
| Skatt | -787,9 | -509,2 |
| Årets resultat | 1 855,6 | 1 174,6 |
Securitas finansiella modell beskrivs på sidorna 50–51.
n n n Operativa poster. n n n Nettoskuldrelaterade poster.
n n n Goodwill, skatt och icke operativa poster. n n n Poster relaterade till eget kapital. Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
Security Services North America
| MSEK | 2013 | 2012 | Total, % |
Valuta justerad, % |
|---|---|---|---|---|
| Total försäljning | 22 841 | 23 539 | -3 | 0 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 0 | 1 | ||
| Andel av koncernens försäljning, % | 35 | 35 | ||
| Rörelseresultat före avskrivningar | 1 177 | 1 113 | 6 | 9 |
| Rörelsemarginal, % | 5,2 | 4,7 | ||
| Andel av koncernens rörelseresultat, % | 35 | 37 |
Jämförelsetalen har omräknats till följd av de organisatoriska förändringarna som ägde rum i koncernen per den 1 januari 2013 och till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
Den organiska försäljningstillväxten var 0 procent (1). Den positiva effekten från affärsenheterna statliga myndigheter, kritisk infrastruktur och Pinkerton Corporate Risk Management utjämnades av negativ påverkan från förlusten av några kundkontrakt i de fem bevakningsregionerna.
Rörelsemarginalen var 5,2 procent (4,7). Förbättringarna var framförallt inom de fem bevakningsregionerna som ett resultat av omstrukturerings- och kostnadsbesparingsprogrammet. Förbättringar sågs också i affärsenheten statliga myndigheter. Rörelsemarginalen dämpades av en svag utveckling inom affärsenheterna försvars- och flygindustri och hälso- och sjukvård.
Den svenska kronans växelkurs stärktes gentemot U.S.-dollarn, vilket hade en negativ inverkan på rörelseresultatet i svenska kronor. Den valutajusterade förändringen var 9 procent
under perioden. Andelen bibehållna kundkontrakt var 86 procent (90). Personalomsättningen i affärssegmentet var 49 procent (53).
FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT
| MSEK | 2013 | 2012 | Total, % |
Valuta justerad, % |
|---|---|---|---|---|
| Total försäljning | 32 716 | 32 741 | 0 | 1 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 0 | 1 | ||
| Andel av koncernens försäljning, % | 50 | 49 | ||
| Rörelseresultat före avskrivningar | 1 954 | 1 673 | 17 | 18 |
| Rörelsemarginal, % | 6,0 | 5,1 | ||
| Andel av koncernens rörelseresultat, % | 59 | 55 |
Jämförelsetalen har omräknats till följd av de organisatoriska förändringarna som ägde rum i koncernen per den 1 januari 2013 och till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad). Ytterligare information avseende resultat, kassaflödet och sysselsatt kapital framgår av not 9.
Den organiska försäljningstillväxten var 0 procent (1). Huvudsaklig negativ påverkan härrörde från Frankrike med -6 procent (-6) följt av Storbritannien med -3 procent (-2). De nordiska länderna hade lägre organisk försäljningstillväxt jämfört med föregående år, på grund av Norge och Sverige. Tyskland och Turkiet stödde den organiska försäljningstillväxten.
Rörelsemarginalen var 6,0 procent (5,1). Förbättringen var i stor utsträckning ett resultat av ett framgångsrikt genomfört omstrukturerings- och kostnadsbesparingsprogram. Rörelsemarginalen i Sverige förbättrades genom operationella förbättringar samt av svaga jämförelsetal eftersom engångsposter redovisades i det fjärde kvartalet föregående år. Pris- och lönebalansen var negativ i affärssegmentet i perioden, men balanserades av reducerade sociala avgifter och operationella förbättringar. Perioden tyngdes av omstruktureringskostnader i Storbritannien om -28 MSEK, vilka uppvägdes av försäljningen av delar av hemlarmsverksamheten i Belgien och Nederländerna.
Den svenska kronans växelkurs stärktes gentemot euron, vilket hade en negativ inverkan på rörelseresultatet i svenska kronor. Den valutajusterade förändringen var 18 procent i perioden.
Andelen bibehållna kundkontrakt var 92 procent (91). Personalomsättningen var 27 procent (25).
FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT
| MSEK | 2013 | 2012 | Total, % |
Valuta justerad, % |
|---|---|---|---|---|
| Total försäljning | 9 266 | 9 341 | -1 | 6 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 4 | -3 | ||
| Andel av koncernens försäljning, % | 14 | 14 | ||
| Rörelseresultat före avskrivningar | 480 | 496 | -3 | 6 |
| Rörelsemarginal, % | 5,2 | 5,3 | ||
| Andel av koncernens rörelseresultat, % | 14 | 16 |
Jämförelsetalen har omräknats till följd av de organisatoriska förändringarna som ägde rum i koncernen per den 1 januari 2013.
Ytterligare information avseende resultat, kassaflödet och sysselsatt kapital framgår av not 9.
Den organiska försäljningstillväxten var 4 procent (-3) och förklarades av de latinamerikanska länderna med stark organisk försäljningstillväxt om 23 procent (21), främst driven av prisökningar i Argentina. Colombia uppvisade en stark utveckling med tvåsiffrig organisk försäljningstillväxt, liksom Uruguay och Costa Rica. Den organiska försäljningstillväxten var negativ i de iberiska länderna och visade -12 procent (-16) i Spanien under perioden.
Rörelsemarginalen var 5,2 procent (5,3). Rörelsemarginalen i Spanien supporterades av effekterna från omstrukturerings- och kostnadsbesparingsprogrammet. Ökad försäljning av säkerhetslösningar och teknik liksom resultatet av kollektivavtalet påverkade positivt, men pressades av portföljförluster, kundförluster och ökade arbetsgivaravgifter. Föregående år påverkades rörelsemarginalen i Spanien positivt av en återbetalning av äldre utestående kundfordringar från kunder i den offentliga sektorn. Rörelsemarginalen i Latinamerika tyngdes av framförallt Argentina där effekterna av hög inflation och omstruktureringskostnader var huvudorsakerna.
Den svenska kronans växelkurs stärktes, vilket hade en negativ inverkan på rörelseresultatet i svenska kronor. Särskilt den argentinska peson hade en svag utveckling gentemot den svenska kronan, vilket påverkade rörelseresultatet negativt med -37 MSEK. Den valutajusterade förändringen i segmentet var 6 procent för perioden.
Andelen bibehållna kundkontrakt var 87 procent (83). Personalomsättningen var 30 procent (33).
Rörelseresultat före avskrivningar uppgick till 3 329 MSEK (3 027). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick netto till 142 MSEK (-93).
Förändring av kundfordringar uppgick till 1 MSEK (206). Föregående år supporterades förändring av kundfordringar av återbetalningen av äldre utestående kundfordringar från kunder i den offentliga sektorn i Spanien. Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital uppgick till -242 MSEK (61).
Rörelsens kassaflöde uppgick till 3 230 MSEK (3 201), motsvarande 97 procent (106) av rörelseresultat före avskrivningar.
Betalda finansiella intäkter och kostnader uppgick till -532 MSEK (-532). Betald inkomstskatt uppgick till -610 MSEK (-583).
Det fria kassaflödet var 2 088 MSEK (2 086), motsvarande 93 procent (108) av justerat resultat.
Kassaflöde från investeringsverksamheten, förvärv, var -295 MSEK (-677).
Kassaflöde från jämförelsestörande poster var -307 MSEK (-194), varav -88 MSEK (0) avsåg betalningen till Deutsche Bank i Tyskland som omnämndes i årsredovisningen 2012, -205
MSEK (-152) avsåg kostnadsbesparingsprogrammet, -12 MSEK (-38) avsåg övertidsersättning i Spanien och -2 MSEK (-4) avsåg lokaler i Tyskland.
Kassaflöde från finansieringsverksamheten var -2 271 MSEK (1 222).
Kassaflöde för perioden var -785 MSEK (2 437).
Kassaflöde i sammandrag enligt Securitas finansiella modell
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat före avskrivningar | 3 329,0 | 3 027,7 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -804,0 | -1 039,2 |
| Återföring av avskrivningar | 945,6 | 946,1 |
| Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar | 141,6 | -93,1 |
| Förändring av kundfordringar | 1,0 | 205,4 |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital | -241,5 | 60,8 |
| Rörelsens kassaflöde | 3 230,1 | 3 200,8 |
| Rörelsens kassaflöde, % | 97 | 106 |
| Betalda finansiella intäkter och kostnader | -532,0 | -531,9 |
| Betald inkomstskatt | -610,4 | -583,3 |
| Fritt kassaflöde | 2 087,7 | 2 085,6 |
| Fritt kassaflöde, % | 93 | 108 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten, | ||
| förvärv och avyttringar | -294,7 | -677,3 |
| Kassaflöde från jämförelsestörande poster | -307,5 | -193,8 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -2 270,5 | 1 222,7 |
| Årets kassaflöde | -785,0 | 2 437,2 |
Securitas finansiella modell beskrivs på sidorna 50–51.
n n n Operativa poster. n n n Nettoskuldrelaterade poster.
n n n Goodwill, skatt och icke operativa poster.
Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
Sysselsatt kapital
Koncernens operativt sysselsatta kapital uppgick till 3 181 MSEK (2 582) motsvarande 5 procent av försäljningen (4), justerat för förvärvens helårsförsäljning.
Förvärv har ökat andelar i intressebolag med 29 MSEK och har minskat det operativa sysselsatta kapitalet med -63 MSEK under året.
Den årliga prövning av nedskrivningsbehovet av goodwill i koncernens kassagenererande enheter som krävs enligt IFRS ägde rum under tredje kvartalet 2013 i samband med att affärsplanerna för 2014 utarbetades. Ingen av de kassagenererande enheterna vars nedskrivningsbehov prövades hade ett bokfört värde som översteg återvinningsvärdet. Följaktligen har ingen nedskrivning redovisats för 2013. För 2012 redovisades nedskrivning av goodwill och övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar uppgående till -26 MSEK.
Förvärv ökade koncernens goodwill med 151 MSEK. Justerad för omräkningsdifferenser om -64 MSEK, uppgick koncernens totala goodwill till 14 362 MSEK (14 275).
Förvärv ökade förvärvsrelaterade immateriella tillgångar med 131 MSEK. Efter avskrivning med -274 MSEK och omräkningsdifferenser om -43 MSEK, uppgick de förvärvsrelaterade immateriella tillgångarna till 1 316 MSEK (1 502).
Koncernens totala sysselsatta kapital uppgick till 18 991 MSEK (18 467). Vid omräkning av det utländska sysselsatta kapitalet till svenska kronor minskade koncernens sysselsatta kapital med -92 MSEK.
Avkastningen på sysselsatt kapital var 18 procent (14).
Koncernens nettoskuld uppgick till 9 610 MSEK (9 865). Förvärv och förvärvsrelaterade betalningar ökade koncernens nettoskuld med 295 MSEK, varav utbetalda köpeskillingar uppgick till 257 MSEK, övertagna nettoskulder till -17 MSEK samt betalda förvärvsrelaterade kostnader till 55 MSEK. Koncernens nettoskuld ökade med 146 MSEK vid omräkning av den utländska nettoskulden till svenska kronor.
Utdelning om 1 095 MSEK (1 095) betalades till aktieägarna i maj 2013.
Fritt kassaflöde i förhållande till nettoskuld uppgick till 0,22 (0,21).
De huvudsakliga kapitalmarknadsinstrument som var utnyttjade i slutet av december 2013 var 12 obligationslån emitterade inom ramen för koncernens Euro Medium Term Note-program. Securitas har tillgång till bekräftad finansiering genom en revolving credit facility som består av två delar på 550 MUSD respektive 420 MEUR (totalt 1 100 MUSD). I slutet av året var ingen del av faciliteten utnyttjad, vilket innebär att hela beloppet finns tillgängligt. Koncernen har även tillgång till ett svenskt företagscertifikatprogram på 5 000 MSEK för kortfristiga lånebehov. Ytterligare information om finansiella instrument och kreditfaciliteter återfinns i not 6.
Securitas har tillräckligt likviditetsutrymme genom de bekräftade kreditfaciliteterna, i linje med fastställda policies, vilket kombinerat med en stark generering av fritt kassaflöde innebär att de framtida likviditetsbehoven i verksamheterna tillgodoses.
Standard and Poor's rating för Securitas är BBB med stabil utsikt. Koncernens likviditet anses vara stark.
Räntetäckningsgraden uppgick till 7,9 (4,9).
Det egna kapitalet uppgick till 9 381 MSEK (8 602). Vid omräkning av utländska tillgångar och skulder till svenska kronor minskade det egna kapitalet med -238 MSEK efter att hänsyn tagits till säkring av nettoinvesteringar om -202 MSEK, och med -36 MSEK före säkring av nettoinvesteringar. För ytterligare information se rapport över totalresultat.
Det totala antalet utestående aktier uppgick till 365 058 897 per den 31 december 2013.
| sammandrag enligt Securitas finansiella modell | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | ||||
| Operativt sysselsatt kapital | 3 180,9 | 2 581,5 | ||||
| Operativt sysselsatt kapital i % av försäljning | 5 | 4 | ||||
| Goodwill | 14 361,9 | 14 275,4 | ||||
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 1 315,6 | 1 501,9 | ||||
| Andelar i intressebolag | 132,7 | 108,0 | ||||
| Summa sysselsatt kapital | 18 991,1 | 18 466,8 | ||||
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 18 | 14 | ||||
| Nettoskuld | 9 609,8 | 9 864,6 | ||||
| Eget kapital | 9 381,3 | 8 602,2 | ||||
| Summa finansiering | 18 991,1 | 18 466,8 |
Securitas finansiella modell beskrivs på sidorna 50–51.
n n n Operativa poster. n n n Nettoskuldrelaterade poster.
n n n Goodwill, skatt och icke operativa poster. n n n Poster relaterade till eget kapital. Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari | -9 864,6 | -10 348,8 |
| Rörelsens kassaflöde | 3 230,1 | 3 200,8 |
| Betalda finansiella intäkter och kostnader | -532,0 | -531,9 |
| Betald inkomstskatt | -610,4 | -583,3 |
| Fritt kassaflöde | 2 087,7 | 2 085,6 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten, | ||
| förvärv och avyttringar | -294,7 | -677,3 |
| Kassaflöde från jämförelsestörande poster | -307,5 | -193,8 |
| Betald utdelning | -1 095,2 | -1 095,2 |
| Förändring av nettoskulden före | ||
| omvärdering och omräkning | 390,3 | 119,3 |
| Omvärdering av finansiella instrument | 10,9 | 10,6 |
| Omräkningsdifferenser | -146,4 | 354,3 |
| Förändring av nettoskulden | 254,8 | 484,2 |
| Utgående balans 31 december | -9 609,8 | -9 864,6 |
Förvaltningsberättelse
FÖRVÄRV JANUARI–DECEMBER 2013 (MSEK)
| Bolag | Affärssegment1 | Inkl. fr. o. m. |
För värvad andel2 |
Årlig för säljning3 |
Enterprise value4 |
Goodwill | Förvärvs relaterade immateriella tillgångar |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 14 275 | 1 502 | |||||
| Selectron, Uruguay7 | Security Services Ibero-America | 1 feb | 100 | 27 | 12 | 14 | 8 |
| ISS Facility Services, Nederländerna | Security Services Europe | 5 jul | – | 315 | 9 | 3 | 45 |
| ISS Facility Services, Danmark | Security Services Europe | 1 sep | – | 30 | 13 | – | 13 |
| Rentsec och Vamsa, Sydafrika7 | Övrigt | 1 okt | 100 | 25 | 1 | 42 | 18 |
| Tehnomobil, Kroatien7, 8 | Security Services Europe | 1 nov | 65 | 65 | 21 | 44 | 24 |
| Övriga förvärv5, 7 | 82 | 184 | 48 | 23 | |||
| Summa förvärv januari–december 2013 | 544 | 240 | 1516 | 131 | |||
| Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | – | -274 | |||||
| Omräkningsdifferenser | -64 | -43 | |||||
| Utgående balans | 14 362 | 1 316 |
1 Avser affärssegment med huvudansvar för förvärvet.
2 Avser röstandelar vid förvärv av aktier. För inkråmsförvärv anges ej röstandelar.
4 Betalt förvärvspris med tillägg för förvärvad nettoskuld, men exklusive eventuella tilläggsköpeskillingar. 5 Avser periodens övriga förvärv och uppdaterade förvärvskalkyler från föregående år för följande enheter: Omniwatch, USA, Force Security (kontraktsportfölj), Nyx och Seccredo, Sverige, ISS (kontraktsportfölj), PSS och Vaktvesenet, Norge, Sec Consulting (kontraktsportfölj) och EF Sikring (kontraktsportfölj), Danmark, Silvania (kontraktsportfölj), Finland, NEO och Sectrans, Frankrike, RLH (kontraktsportfölj) och IDA (kontraktsportfölj), Österrike, UwHuisVeilig, Nederländerna, IBBC, Nordserwis och Trezor (kontraktsportfölj), Polen, Zvonimir Security, Ozon Projekt och Sigurnost Buzov, Kroatien, Brink's Guarding, Marocko, Chillida Sistemas de Seguridad, Spanien, Federal Resguard och Trailback, Argentina, Vip (kontraktsportfölj) och ISP (kontraktsportfölj), Uruguay, Risk Control, Peru, CSS Internacional, Costa Rica, European Safety Concepts, Thailand, Security Alliance Limited, Hongkong, Legend Group, Singapore, PT Environmental Indokarya, Indonesien, Securitas Egypt, Egypten och Top Security (kontraktsportfölj), Sydafrika. Avser även utbetalda tilläggsköpeskillingar i USA, Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike, Schweiz, Kroatien, Turkiet, Spanien, Argentina, Uruguay, Ecuador, Costa Rica, Hongkong, Singapore, Kambodja och Sydafrika.
Samtliga förvärvskalkyler är föremål för slutlig justering senast ett år efter förvärvstidpunkten. Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande specificeras i rapporten förändringar i eget kapital. Transaktionskostnader och omvärdering av tilläggsköpeskillingar framgår i not 11.
Ytterligare information avseende förvärv under 2013 framgår av not 16.
6 Goodwill som förväntas vara skattemässigt avdragsgill uppgår till 14 MSEK.
7 Tilläggsköpeskillingar har redovisats huvudsakligen baserat på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling i de förvärvade enheterna under en överenskommen period. Nettot av nya tilläggsköpeskillingar, betalningar från tidigare redovisade tilläggsköpeskillingar samt omvärdering av tilläggsköpeskillingar i koncernen var -15 MSEK. Totalt uppgår de kort- och långfristiga tilläggsköpeskillingarna i koncernens balansräkning till 532 MSEK.
8 Något innehav utan bestämmande inflytande har ej redovisats eftersom Securitas har en option att köpa återstående aktier och säljaren har en option att sälja återstående aktier. Följaktligen är 100 procent av bolaget konsoliderat.
Securitas och Securitas Direct Verisure har tecknat avtal om att Securitas Direct Verisure förvärvar delar av Securitas hemlarmsverksamhet i Belgien och Nederländerna. Totalt försäljningspris var netto cirka 70 MSEK (8,1 MEUR).
Avyttringen ger Securitas möjlighet att fokusera på sin kärnverksamhet högkvalitativa hemlarmstjänster och att vidareutveckla partnerskap med vissa partners med brett kundunderlag, där Securitas kommer fortsätta att erbjuda tjänster inom övervakning och utryckning. Nettovinsten från avyttringen är inkluderad i rörelseresultat före avskrivningar. Försäljningslikviden ingår i rörelsens kassaflöde.
3 Uppskattad årlig försäljning.
Bemyndigande om återköp av aktier i Securitas AB För att kunna bidra till aktieägarvärde anser styrelsen att det är fördelaktigt för bolaget att ha en möjlighet att anpassa bolagets kapitalstruktur till en lämplig nivå vid varje given tidpunkt. Styrelsen har därför beslutat att föreslå att årsstämman den 5 maj 2014 bemyndigar styrelsen att kunna besluta om att förvärva aktier i bolaget under perioden fram till nästa årsstämma och upp till ett antal aktier motsvarande maximalt tio (10) procent av samtliga aktier i bolaget. Om aktier återköps avser styrelsen därefter föreslå att bolagets aktiekapital minskas genom indragning av återköpta aktier.
Den spanska skattemyndigheten har i samband med en revision av Securitas Spanien ifrågasatt en skattefri fission av det spanska Systems bolaget i samband med Securitas ABs utdelning av aktierna i Securitas Systems AB till aktieägarna och notering på Stockholmsbörsen under 2006.
Securitas har överklagat beslutet i juli 2013 till domstol, Tribunal Económico Administrativo Central. Om beslutet slutgiltigt fastställs av spansk domstol kommer den spanska skattemyndighetens beslut att resultera i en skatt på 19 MEUR inklusive ränta, beräknat till 31 december 2013.
Securitas anser sig ha agerat i enlighet med tillämplig lagstiftning och kommer att försvara sin ståndpunkt i domstolen. Det kan ta lång tid innan slutlig dom faller.
Ytterligare information framgår av not 37.
Den sista större utestående juridiska frågan i 11 septembermålet mot Globe och de andra svaranden avgjordes av en domstol i New York, USA, den 1 augusti 2013. I sin dom ogillade domstolen kärandens krav på Globe och de andra svaranden på skadestånd för den förstörda egendomen på World Trade Center. Käranden har överklagat domen.
Ytterligare information framgår av not 37.
Inga väsentliga händelser med påverkan på den finansiella rapporteringen har ägt rum efter balansdagen.
Ett nytt kollektivavtal i Spanien har undertecknats, innebärande fryst lönenivå för 2014.
I Spanien initierades åtgärder i slutet av 2013 för att förändra väsentliga aspekter av det spanska kollektivavtalet för att motverka nya kostnadsökningar för 2014. Resultatet av denna process förväntades vara klart senast vid slutet av det första kvartalet 2014, och samtidigt har förhandlingar ägt rum mellan fackföreningar och arbetsgivare. Resultatet är ett nytt undertecknat kollektivavtal som innebär fryst lönenivå för 2014. Denna händelse har inte haft någon påverkan på den finansiella rapporteringen per den 31 december 2013.
Erik-Jan Jansen, operativ chef i Security Services Europe, lämnar Securitas den 1 april 2014 för att bli VD och koncernchef för ett internationellt företag. Erik-Jan Jansen började på Securitas 1996 och har ingått i Securitas koncernledning sedan 2008.
Att hantera risker är nödvändigt för att Securitas ska kunna följa sina strategier och uppnå sina företagsmål. Securitas förhållningssätt till övergripande riskhantering (enterprise risk management) beskrivs mer detaljerat på sidorna 36–45.
Securitas risker kan delas in i tre huvudsakliga kategorier: kontraktsrisker, operativa uppdragsrisker och finansiella risker.
Denna kategori omfattar risker som är hänförliga till kundkontrakt samt de risker som är hänförliga till förvärv av nya verksamheter.
När ett kontrakt tecknas med en kund är det nödvändigt att en balanserad fördelning av ansvar och risker sker mellan Securitas och kunden. Normen är att använda standardiserade kontrakt. Rimliga ansvarsbegränsningar och skadeersättning för tredjepartskrav är viktigt. Stort fokus ägnas åt kontraktsrisker och hanteringen av dessa risker. Varje segment har utvecklat policies och procedurer som är anpassade för dess specifika behov. Dessa policyer är alla baserade på den kontraktspolicy som styrelsen har godkänt i Group policies and guidelines.
Utöver organisk tillväxt genom nya och/eller utökade kundkontrakt har koncernen växt genom ett betydande antal förvärv under årens lopp och kommer, som ett led i företagets strategi, även fortsättningsvis att förvärva säkerhetsföretag. Integrationen av nya företag innebär alltid en viss risk. Sådana förvärv genomförs i högre grad än tidigare även på nya marknader som Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika. Lönsamheten i det förvärvade företaget kan vara lägre än väntat och/eller kostnaderna i samband med köpet kan bli högre än väntat.
Förvärv och avyttringar under 2013 beskrivs under avsnittet Förvärv och avyttringar ovan och i not 16.
Operativa uppdragsrisker är risker är förknippade med den dagliga verksamheten och de tjänster som erbjuds kunderna. Om tjänsterna exempelvis inte motsvarar de uppställda kraven kan resultatet bli förlust av egendom eller skada på egendom eller person. För att minska riskerna är det viktigt att rekrytering och utbildning av väktare sker på rätt sätt och att de får relevant arbetsledning. En annan operativ uppdragsrisk som kan påverka lönsamheten är risken att Securitas inte kan höja priserna gentemot kunderna och därmed inte fullt kan kompensera för lönehöjningar och övriga kostnadsökningar.
Finansiella risker hanteras främst genom löpande mätning och uppföljning av den finansiella utvecklingen med hjälp av Securitas finansiella modell. Modellen identifierar ett antal nyckeltal som är viktiga för lönsamheten i verksamheten och som gör det lättare att upptäcka och hantera risker. Den finansiella modellen beskrivs i mer detalj på sidorna 50–51. Dessutom uppstår finansiella risker (utöver de som är hänförliga till den finansiella rapporteringen) eftersom koncernen har behov av extern finansiering och använder en rad olika valutor. Dessa risker utgörs huvudsakligen av ränterisk, valutarisker, finansierings- och likviditetsrisk samt kredit/ motpartsrisk.
Kundkreditrisken, det vill säga risken för att Securitas kunder inte kan uppfylla sina åtaganden att betala fakturorna för levererade tjänster, har ökat under den rådande lågkonjunkturen. Risken reduceras av det stora antalet kunder som är fördelade på många branscher och geografiska områden samt av etablerade rutiner inom koncernföretagen för bevakning och indrivning av kundfordringar. Ytterligare information avseende finansiell riskhantering framgår ovan under avsnittet Sysselsatt kapital och finansiering/ Finansiering och i not 6.
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att styrelsen och koncernledningen gör uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och bedömningar påverkar såväl resultaträkningen som balansräkningen samt upplysningar som lämnas om exempelvis ansvarsförbindelser. Faktiskt utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar beroende på andra omständigheter eller andra förutsättningar. Ytterligare information avseende kritiska uppskattningar och bedömningar framgår av not 4.
Under den kommande tolvmånadersperioden kan det faktiska finansiella utfallet av vissa jämförelsestörande poster, avsättningar och ansvarsförbindelser, vilka beskrivs i not 11, not 32, not 35 respektive not 37, komma att avvika från de finansiella bedömningar och avsättningar som gjorts av ledningen. Detta kan påverka koncernens lönsamhet och finansiella ställning.
Med närmare 310 000 medarbetare i 52 länder är Securitas främsta uppgift att vara en stabil och pålitlig arbetsgivare för alla våra medarbetare. Vi strävar efter att erbjuda goda arbetsförhållanden, skäliga löner och möjligheter till personlig utveckling. Våra grundläggande principer är att vi ska följa lagar och internationella avtal. Det innebär att vi respekterar och uppfyller arbetsmarknadslagstiftning, avtal och säkerhetskrav och andra bestämmelser som styr verksamheten.
Grunden för vårt arbete med ansvarsfrågor är vår etikkod, Securitas Riktlinjer för Värderingar och Etik. Den hjälper oss att upprätthålla och främja en hög affärsetik. Securitas Riktlinjer för Värderingar och Etik bygger på våra tre grundläggande värderingar: ärlighet, vaksamhet och hjälpsamhet. Ärlighet betyder att vi är hederliga men även allas rätt att öppet uttrycka sin åsikt. Vaksamhet innebär att vi strävar efter att vara uppmärksamma och observanta samt kunna lyssna och bedöma situationer. Hjälpsamhet betyder att våra medarbetare alltid är redo att hjälpa till inom ramen för ett visst uppdrag.
Att vara en ansvarsfull arbetsgivare börjar med det mest grundläggande: Securitas använder inte och accepterar inte någon form av barnarbete, tvångsarbete eller någon annan form av ofrivilligt arbete. Vi respekterar alla medarbetares rätt att välja om de ska representeras av en fackförening och rätten att bilda och gå med i fackföreningar. Securitas är också en arbetsgivare som sätter jämställdhet i centrum. Vi tolererar inte någon form av trakasserier, mobbning eller hot. Medarbetarna är vår viktigaste resurs. Vi tror på relationer byggda på ömsesidig respekt och värdighet. Att värna om medarbetarnas grundläggande rättigheter är viktigt för oss som arbetsgivare. Securitas har länge varit pådrivande för att höja standarden och den professionella nivån i säkerhetsbranschen. På så sätt ökar väktaryrkets status, vilket i sin tur höjer lönenivåerna. En högre yrkesstatus gör det också lättare att rekrytera och behålla kvalificerade och erfarna medarbetare.
Det finns goda möjligheter att göra karriär inom Securitas, till exempel genom att specialisera sig inom ett visst område på lokal, regional eller nationell nivå. Det finns många olika utbildningsprogram. I de flesta länder finns speciella utbildningsprogram för särskilda kundsegment, exempelvis flygplatser, detaljhandel eller bevakade bostadsområden. I alla länder där Securitas bedriver verksamhet har vi egna utbildningscentra. Securitas har i många år erbjudit ett ettårigt utbildningsprogram för högre chefer, där målet är att utbyta erfarenheter om de bästa lösningarna i branschen och därigenom ytterligare förbättra verksamheten. Utöver vårt ansvar som arbetsgivare arbetar vi med sociala projekt i regioner där det finns ett stort behov av att stärka det lokala samhället. För ytterligare information, se sidorna 18–24.
För information avseende medelantalet årsanställda, fördelning mellan kvinnor och män och den totala lönekostnaden, se not 12.
Securitas är ett tjänsteföretag och bedriver inte någon forskning i den mening som avses i IAS 38 Immateriella tillgångar. Arbetet med att förädla och utveckla koncernens tjänsteutbud pågår kontinuerligt, inte minst som en integrerad del vid utförandet av tjänster hos kunderna. Tekniska lösningar är en viktig del i de integrerade säkerhetslösningar Securitas erbjuder. Securitas har investerat i ett globalt kompetenscenter i Malmö inom området fjärrstyrda videoövervakningstjänster, med uppgift att utveckla lösningar och stödja landsorganisationerna.
Några aktiverade utvecklingsutgifter finns inte i koncernen per den 31 december 2013.
Miljömässigt är vårt viktigaste ansvar att minimera koldioxidutsläppen från transporter. Vi upphandlar också produkter och påverkar genom detta miljön. En väsentlig inköpskategori är väktaruniformer. På det hela taget har ett företag i servicebranschen, som Securitas, en relativt sett mindre påverkan på miljön jämfört med ett tillverkande bolag. Koncernens verksamhet kräver inte tillstånd enligt svensk miljölagstiftning.
Securitas utsläppspolicy sätter gränsvärden för nya företagsbilar, för högst fem personer, och nya minibussar, för sex eller sju personer. Gränsvärdena sänks årligen och från 1 december 2013 är de 145 gram CO2 per kilometer för nya företagsbilar och 185 gram CO2 per kilometer för nya minibussar. Lastbilar, bussar och specialfordon betraktas inte som företagsbilar eller minibussar. Miljömålet är att minska utsläppen varje år. I genomsnitt släppte de drygt 12 000 företagsbilar och minibussar som Securitas äger eller leasar runt om i världen ut 150 gram CO2 per kilometer (155) 2013.
Information om Securitas aktie vad avser antalet A-aktier och B-aktier, skillnader mellan A-aktier och B-aktier samt information avseende större aktieägare finns i not 29. Ytterligare information avseende Securitas aktie finns också på sidorna 134–135.
För att kunna bidra till aktieägarvärde anser styrelsen att det är fördelaktigt för bolaget att ha en möjlighet att anpassa bolagets kapitalstruktur till en lämplig nivå vid varje given tidpunkt. Styrelsen har därför beslutat att föreslå att årsstämman den 5 maj 2014 bemyndigar styrelsen att kunna besluta om att förvärva aktier i bolaget under perioden fram till nästa årsstämma och upp till ett antal aktier motsvarande maximalt tio (10) procent av samtliga aktier i bolaget. Om aktier återköps avser styrelsen därefter föreslå att bolagets aktiekapital minskas genom indragning av återköpta aktier. Det finns för närvarande ett bemyndigande med samma innehåll som beslutats av årsstämman, som hölls den 7 maj 2013, för styrelsen att återköpa egna aktier med samma villkor och begräsningar som föreslås årets årsstämma. Styrelsen har vid tidpunkten för denna årsredovisning ännu inte utnyttjat bemyndigandet.
Ett aktieägaravtal som bland annat innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier finns mellan Gustaf Douglas, Melker Schörling och dem närstående bolag. Styrelsen för Securitas AB känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i Securitas AB.
Koncernen kommer under 2014 fortsätta att fokusera på integrerade säkerhetslösningar. Vårt framgångsrecept innebär att utveckla optimala och kostnadseffektiva säkerhetslösningar, som integrerar alla våra kompetensområden, vilket ger förbättrade marginaler, optimala lösningar för kunderna samt starkare och mer långsiktiga kundrelationer. Nyckeln är att hitta den rätta balansen mellan vad som ska utföras av väktare på plats och vad som kan utföras av specialutbildade väktare från en larmcentral, samt i vilken omfattning man ska använda väktare respektive tekniska lösningar. Securitas plan är att förflytta oss upp i värdeskapandet, från traditionell bevakning till kompletta säkerhetslösningar.
Försäljningen av teknik och säkerhetslösningar stod år 2012 för cirka 6 procent av koncernens totala försäljning. Vi satte då ett mål att tredubbla denna andel av försäljningen, vilket vi anser vara nåbart vid slutet av 2015. Försäljningstakten av säkerhetslösningar och teknik var 8 procent av koncernens försäljning i det fjärde kvartalet 2013.
Under 2013 uppnådde vi det finansiella målet fritt kassaflöde i förhållande till nettoskuld om minst 0,20. Vi kommer dock att fortsätta att vara återhållsamma med företagsförvärv, såvida det inte är teknikverksamheter som skapar synergier och kompetens längs vårt strategiska vägval eller förvärv som stärker vår position i tillväxtmarknader.
Koncernens moderbolag, Securitas AB, bedriver ingen operativ verksamhet. Securitas AB består av koncernledning och stödfunktioner för koncernen.
Moderbolagets intäkter uppgick till 870 MSEK (992) och avser främst licensintäkter och övriga intäkter från dotterbolag.
Finansiella intäkter och kostnader uppgick till 104 MSEK (2 792). Minskningen av finansiella intäkter och kostnader jämfört med föregående år förklaras främst av lägre utdelning från dotterbolag.
Resultat före skatt uppgick till 703 MSEK (3 498). I resultat före skatt ingår resultat från försäljning av andelar i dotterbolag med 0 MSEK (-9), utdelningar från dotterbolag med 1 119 MSEK (11 876), ränteintäkter om 165 MSEK (206), räntekostnader om -476 MSEK (-869) samt övriga finansiella intäkter och kostnader, netto om -704 MSEK (-8 412). I övriga finansiella intäkter och kostnader, netto ingår nedskrivning av aktier i dotterbolag med -554 MSEK (-8 602). Nedskrivning för 2013 har skett i samband med att moderbolaget erhållit utdelning från ett dotterbolag samt för aktierna i ett annat dotterbolag i samband med att dotterbolaget erhöll ett kapitaltillskott. För 2012 skedde nedskrivning i samband med att moderbolaget erhållit utdelning från dotterbolag samt i innehavet av ett dotterbolag som en följd av en nedskrivning av goodwill och övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar.
Årets resultat uppgick till 696 MSEK (3 442). Årets kassaflöde uppgick till 1 983 MSEK (20).
Moderbolagets anläggningstillgångar uppgick till 38 043 MSEK (38 119) och består huvudsakligen av aktier i dotterbolag till ett värde av 37 183 MSEK (37 156). Omsättningstillgångarna uppgick till 5 675 MSEK (6 440), varav likvida medel uppgick till 2 008 MSEK (25). Ökningen av likvida medel förklaras främst av emitteringen av Eurobondlånet på 350 MEUR i november.
Det egna kapitalet uppgick till 25 052 MSEK (25 545). Utdelning om 1 095 MSEK (1 095) betalades till aktieägarna i maj 2013.
Moderbolagets skulder uppgick till 18 666 MSEK (19 014) och består i huvudsak av räntebärande skulder.
För ytterligare information se moderbolagets finansiella rapporter med därtill hörande noter och kommentarer.
Styrelsen i Securitas AB (publ.) föreslår att årsstämman den 5 maj 2014 beslutar om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare enligt följande.
Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga för att säkerställa att koncernen kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.
Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast ersättning, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Utöver fast årslön ska koncernledningen även kunna erhålla rörlig lön, vilken ska baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern eller division) och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig lön ska motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för VD och koncernchef och maximalt 42–200 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. För det fall rörlig ersättning som utbetalats kontant visar sig ha betalats på basis av uppgifter som senare visar sig vara uppenbart felaktiga ska bolaget ha möjligheten återkräva således utbetald ersättning.
Styrelsen ska för varje år överväga huruvida man bör föreslå årsstämman att besluta om ett aktie- eller aktieprisbaserat incitamentsprogram.
Bolagets åtaganden avseende rörlig lön till koncernledningen under 2014 beräknas vid fullt utfall kunna kosta bolaget maximalt 55 MSEK. Information rörande tidigare beslutade ersättningar som ännu inte har förfallit till betalning framgår av not 8 i denna årsredovisning.
Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidigast 65 års ålder, och samtliga i koncernledningen ska omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner för vilka försäkringspremier avsätts från personens totala ersättning och betalas av bolaget under anställningen. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande såvida inte lokala bestämmelser kräver det.
Övriga förmåner, till exempel tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam.
Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar ska en uppsägningstid om högst sex månader gälla.
Dessa riktlinjer ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 5 maj 2014.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moderbolaget:
| Kronor | |
|---|---|
| Säkringsreserv | -373 991 |
| Omräkningsreserv | 366 183 418 |
| Balanserat resultat | 16 262 340 749 |
| Årets resultat1 | 695 827 197 |
| Summa | 17 323 977 373 |
1 Inkluderar lämnade koncernbidrag 288 000 kronor.
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
| Summa | 17 323 977 373 |
|---|---|
| att i ny räkning överföres | 16 228 800 682 |
| 3,00 kronor per aktie | 1 095 176 691 |
| att i utdelning till aktieägarna lämnas | |
| Kronor |
Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning ovan, får styrelsen härmed avge följande yttranden enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen.
Bolagets disponibla vinstmedel per 31 december 2013 uppgår till 16 628 150 176 kronor, årets resultat uppgår till 695 827 197 kronor varav ingår lämnade koncernbidrag 288 000 kronor samt resultat av värdering finansiella instrument enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen med 587 902 kronor.
Bolagets egna kapital per 31 december 2013 skulle ej påverkats om en värdering av finansiella instrument, vilka värderats enligt verkligt värde enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen, istället värderats enligt lägsta värdets princip, då ingen skillnad föreligger per detta datum.
Till årsstämmans förfogande står därmed 17 323 977 373 kronor i disponibla vinstmedel.
Förutsatt att årsstämman 2014 beslutar i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition, kommer 16 228 800 682 kronor att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstdelning.
Styrelsen har beaktat bolagets och koncernens konsolideringsbehov och likviditet genom en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning och bolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna
utdelningen och lämnade koncernbidrag äventyrar inte bolagets förmåga att göra de investeringar som bedömts erforderliga. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Utöver bedömningen av bolagets konsolideringsbehov och likviditet har styrelsen även tagit hänsyn till alla övriga kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets ekonomiska ställning.
Med hänvisning till ovanstående bedömer styrelsen att utdelningen och lämnade koncernbidrag är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till resultat- och balansräkningar, rapporter över totalresultat, kassaflödesanalyser samt bokslutskommentarer och noter.
Som avstämningsdag för utdelning föreslår styrelsen den 8 maj 2014. Om bolagsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelning komma att utsändas genom Euroclear Sweden AB:s försorg med början den 13 maj 2014.
Koncernens finansiella rapporter
| MSEK | Not | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|
| Försäljning | 65 017,5 | 64 039,8 | 58 995,6 | |
| Försäljning, förvärv | 682,6 | 2 418,4 | 5 061,5 | |
| Total försäljning | 9, 10 | 65 700,1 | 66 458,2 | 64 057,1 |
| Produktionskostnader1 | 11, 12, 13 | -54 276,6 | -55 364,5 | -52 983,9 |
| Bruttoresultat1 | 11 423,5 | 11 093,7 | 11 073,2 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader1 | 11, 12, 13 | -8 112,4 | -8 081,5 | -7 810,0 |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 13,5 | 12,8 | 74,3 |
| Resultatandelar i intressebolag | 21 | 4,4 | 2,7 | -2,4 |
| Avskrivningar och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 17, 18 | -273,7 | -297,1 | -218,2 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | 11 | -26,8 | -49,5 | -193,5 |
| Jämförelsestörande poster | 11 | – | -424,3 | – |
| Rörelseresultat1 | 3 028,5 | 2 256,8 | 2 923,4 | |
| Finansiella intäkter | 14 | 70,4 | 102,1 | 116,6 |
| Finansiella kostnader | 14 | -455,4 | -675,1 | -609,6 |
| Resultat före skatt1 | 2 643,5 | 1 683,8 | 2 430,4 | |
| Skatt1 | 15 | -787,9 | -509,2 | -721,7 |
| Årets resultat1 | 1 855,6 | 1 174,6 | 1 708,7 | |
| Varav hänförligt till: | ||||
| Aktieägare i moderbolaget1 | 1 852,5 | 1 174,2 | 1 705,8 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 3,1 | 0,4 | 2,9 | |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 365 058 897 | 365 058 897 | 365 058 897 | |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 365 058 897 | 365 058 897 | 365 058 897 | |
| Vinst per aktie före utspädning (SEK)1 | 3 | 5,07 | 3,22 | 4,67 |
| Vinst per aktie efter utspädning (SEK)1 | 3 | 5,07 | 3,22 | 4,67 |
| Vinst per aktie före utspädning och före jämförelsestörande poster (SEK)1 | 3 | 5,07 | 4,11 | 4,67 |
| MSEK | Not | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|
| Årets resultat1 | 1 855,6 | 1 174,6 | 1 708,7 | |
| Övrigt totalresultat | ||||
| Poster som inte ska omföras till resultaträkningen | ||||
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner efter skatt1 | 31 | 243,0 | -111,7 | -237,1 |
| Summa poster som inte ska omföras till resultaträkningen1 | 243,0 | -111,7 | -237,1 | |
| Poster som senare kan omföras till resultaträkningen | ||||
| Kassaflödessäkringar efter skatt | 6 | 4,7 | 7,1 | 3,2 |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt | -202,3 | -9,7 | 36,1 | |
| Omräkningsdifferenser1 | -36,1 | -550,1 | -132,5 | |
| Summa poster som senare kan omföras till resultaträkningen1 | -233,7 | -552,7 | -93,2 | |
| Övrigt totalresultat1 | 15 | 9,3 | -664,4 | -330,3 |
| Årets totalresultat1 | 1 864,9 | 510,2 | 1 378,4 | |
| Varav hänförligt till: | ||||
| Aktieägare i moderbolaget1 | 1 863,9 | 510,4 | 1 376,1 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 1,0 | -0,2 | 2,3 |
1 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad). För ytterligare information hänvisas till not 2.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Försäljning | 65 017,5 | 64 039,8 | 58 995,6 |
| Försäljning, förvärv | 682,6 | 2 418,4 | 5 061,5 |
| Total försäljning | 65 700,1 | 66 458,2 | 64 057,1 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 1 | 0 | 3 |
| Produktionskostnader1 | -54 276,6 | -55 364,5 | -52 983,9 |
| Bruttoresultat1 | 11 423,5 | 11 093,7 | 11 073,2 |
| Bruttomarginal, % | 17,4 | 16,7 | 17,3 |
| Kostnader för platskontor | -3 690,3 | -3 828,5 | -3 621,2 |
| Övriga försäljnings- och administrationskostnader1 | -4 422,1 | -4 253,0 | -4 188,8 |
| Summa omkostnader1 | -8 112,4 | -8 081,5 | -7 810,0 |
| Övriga rörelseintäkter | 13,5 | 12,8 | 74,3 |
| Resultatandelar i intressebolag | 4,4 | 2,7 | -2,4 |
| Rörelseresultat före avskrivningar1 | 3 329,0 | 3 027,7 | 3 335,1 |
| Rörelsemarginal, %1 | 5,1 | 4,6 | 5,2 |
| Avskrivningar och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | -273,7 | -297,1 | -218,2 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | -26,8 | -49,5 | -193,5 |
| Jämförelsestörande poster | – | -424,3 | – |
| Rörelseresultat efter avskrivningar1 | 3 028,5 | 2 256,8 | 2 923,4 |
| Finansiella intäkter och kostnader | -385,0 | -573,0 | -493,0 |
| Resultat före skatt1 | 2 643,5 | 1 683,8 | 2 430,4 |
| Nettomarginal, %1 | 4,0 | 2,5 | 3,8 |
| Skatt1 | -787,9 | -509,2 | -721,7 |
| Årets resultat1 | 1 855,6 | 1 174,6 | 1 708,7 |
1 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad). För ytterligare information hänvisas till not 2.
Operativa poster. Nettoskuldrelaterade poster. Goodwill, skatt och icke operativa poster. Poster relaterade till eget kapital.
Securitas finansiella modell beskrivs på sidorna 50–51.
Koncernens finansiella rapporter
| MSEK | Not | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||||
| Rörelseresultat1 | 3 028,5 | 2 256,8 | 2 923,4 | |
| Justering för kassaflödespåverkan från jämförelsestörande poster | 11 | -307,5 | 230,5 | -23,7 |
| Justering för kassaflödespåverkan från förvärvsrelaterade kostnader | 11 | -28,4 | -48,1 | 13,5 |
| Återföring av avskrivningar och nedskrivningar | 17, 18, 19, 20 | 1 219,3 | 1 243,2 | 1 120,2 |
| Erhållna finansiella intäkter | 70,6 | 100,6 | 113,9 | |
| Betalda finansiella kostnader | -602,6 | -632,5 | -589,0 | |
| Betald inkomstskatt | -610,4 | -583,3 | -763,9 | |
| Förändring av kundfordringar | 1,0 | 205,4 | -722,6 | |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital1 | -241,5 | 60,8 | -397,3 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 529,0 | 2 833,4 | 1 674,5 | |
| Investeringsverksamheten | ||||
| Investeringar i anläggningstillgångar | -804,0 | -1 039,2 | -1 009,8 | |
| Förvärv och avyttringar av dotterbolag | 16 | -239,5 | -579,7 | -1 702,0 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -1 043,5 | -1 618,9 | -2 711,8 | |
| Finansieringsverksamheten | ||||
| Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget | -1 095,2 | -1 095,2 | -1 095,2 | |
| Upptagna obligationslån | 30, 33 | 3 629,9 | 6 617,6 | 3 344,1 |
| Inlösen av obligationslån | 30, 33 | -5 176,5 | -1 000,0 | -1 000,0 |
| Övriga upptagna långfristiga lån | 30 | – | – | 516,1 |
| Övriga återbetalda långfristiga lån | – | – | -2 041,8 | |
| Förändring av övrig räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel | 371,3 | -3 299,7 | 1 245,7 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -2 270,5 | 1 222,7 | 968,9 | |
| Årets kassaflöde | -785,0 | 2 437,2 | -68,4 | |
| Likvida medel vid årets början | 4 880,7 | 2 507,4 | 2 586,9 | |
| Omräkningsdifferenser på likvida medel | -45,9 | -63,9 | -11,1 | |
| Likvida medel vid årets slut | 28 | 4 049,8 | 4 880,7 | 2 507,4 |
1 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad). För ytterligare information hänvisas till not 2.
| Räntebärande nettoskuld | -9 864,6 | -785,0 | 1 175,3 | 10,9 | -146,4 | -9 609,8 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Övrig nettoskuld | -14 745,3 | – | 1 175,3 | 10,9 | -100,5 | -13 659,6 |
| Likvida medel | 4 880,7 | -785,0 | – | – | -45,9 | 4 049,8 |
| MSEK | Ingående balans 2013 |
Årets kassaflöde |
Förändring av lån1 |
Omvärdering av finansiella instrument |
Omräknings differenser |
Utgående balans 2013 |
1 Avser nettot av upptagna obligationslån -3 629,9 MSEK, inlösen av obligationslån 5 176,5 MSEK
samt förändring av övrig räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel -371,3 MSEK.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Rörelseresultat före avskrivningar1 | 3 329,0 | 3 027,7 | 3 335,1 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -804,0 | -1 039,2 | -1 009,8 |
| Återföring av avskrivningar | 945,6 | 946,1 | 902,0 |
| Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar | 141,6 | -93,1 | -107,8 |
| Förändring av kundfordringar | 1,0 | 205,4 | -722,6 |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital1 | -241,5 | 60,8 | -397,3 |
| Rörelsens kassaflöde | 3 230,1 | 3 200,8 | 2 107,4 |
| Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultat före avskrivningar1 | 97 | 106 | 63 |
| Betalda finansiella intäkter och kostnader | -532,0 | -531,9 | -475,1 |
| Betald inkomstskatt | -610,4 | -583,3 | -763,9 |
| Fritt kassaflöde | 2 087,7 | 2 085,6 | 868,4 |
| Fritt kassaflöde i % av justerat resultat1 | 93 | 108 | 40 |
| Förvärv och avyttringar av dotterbolag | -239,5 | -579,7 | -1 702,0 |
| Utbetalda förvärvsrelaterade kostnader | -55,2 | -97,6 | -180,0 |
| Kassaflöde från jämförelsestörande poster | -307,5 | -193,8 | -23,7 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -2 270,5 | 1 222,7 | 968,9 |
| Årets kassaflöde | -785,0 | 2 437,2 | -68,4 |
1 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad). För ytterligare information hänvisas till not 2.
Operativa poster. Nettoskuldrelaterade poster. Goodwill, skatt och icke operativa poster.
Securitas finansiella modell beskrivs på sidorna 50–51.
Koncernens finansiella rapporter
| MSEK | Not | 2013 | 2012 | 2011 | 1 jan 20112 |
|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Goodwill | 17 | 14 361,9 | 14 275,4 | 14 727,4 | 13 338,8 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 18 | 1 315,6 | 1 501,9 | 1 574,1 | 1 096,5 |
| Övriga immateriella tillgångar | 19 | 325,2 | 368,1 | 330,5 | 272,4 |
| Byggnader och mark | 20 | 310,4 | 318,8 | 341,7 | 337,4 |
| Maskiner och inventarier | 20 | 1 959,0 | 2 058,9 | 2 020,1 | 1 946,5 |
| Andelar i intressebolag | 21 | 132,7 | 108,0 | 108,2 | 125,6 |
| Uppskjutna skattefordringar1 | 15 | 1 391,1 | 1 541,8 | 1 510,5 | 1 352,8 |
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | 22 | 150,9 | 224,3 | 189,5 | 205,7 |
| Övriga långfristiga fordringar | 23 | 605,6 | 628,9 | 534,2 | 384,3 |
| Summa anläggningstillgångar1 | 20 552,4 | 21 026,1 | 21 336,2 | 19 060,0 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager | 24 | 131,1 | 116,7 | 68,2 | 45,9 |
| Kundfordringar | 25 | 9 676,4 | 10 490,1 | 10 965,0 | 9 724,1 |
| Aktuella skattefordringar | 15 | 355,9 | 323,8 | 305,4 | 255,2 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 26 | 2 412,1 | 1 503,5 | 1 464,0 | 1 144,3 |
| Övriga räntebärande omsättningstillgångar | 27 | 59,5 | 116,3 | 19,6 | 68,3 |
| Likvida medel | 28 | 4 049,8 | 4 880,7 | 2 507,4 | 2 586,9 |
| Summa omsättningstillgångar | 16 684,8 | 17 431,1 | 15 329,6 | 13 824,7 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR1 | 37 237,2 | 38 457,2 | 36 665,8 | 32 884,7 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||||
| Eget kapital | |||||
| Aktiekapital | 365,1 | 365,1 | 365,1 | 365,1 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 7 362,6 | 7 362,6 | 7 362,6 | 7 362,6 | |
| Andra reserver1 | -1 612,7 | -1 381,1 | -829,0 | -736,4 | |
| Balanserad vinst1 | 3 250,3 | 2 241,7 | 2 305,4 | 1 945,3 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare1 | 9 365,3 | 8 588,3 | 9 204,1 | 8 936,6 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 16,0 | 13,9 | 2,6 | 3,1 | |
| Summa eget kapital1 | 29 | 9 381,3 | 8 602,2 | 9 206,7 | 8 939,7 |
| Långfristiga skulder | |||||
| Långfristiga låneskulder | 30 | 11 509,8 | 9 099,9 | 8 576,8 | 7 202,6 |
| Övriga långfristiga skulder | 30 | 487,3 | 409,3 | 532,1 | 282,3 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser1 | 31 | 1 024,6 | 1 468,7 | 1 451,7 | 1 149,4 |
| Uppskjutna skatteskulder | 15 | 747,4 | 719,0 | 669,4 | 432,1 |
| Övriga långfristiga avsättningar | 32 | 691,8 | 699,3 | 999,7 | 981,5 |
| Summa långfristiga skulder1 | 14 460,9 | 12 396,2 | 12 229,7 | 10 047,9 | |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Kortfristiga låneskulder | 33 | 2 360,2 | 5 986,0 | 4 488,5 | 3 867,2 |
| Leverantörsskulder | 959,4 | 1 033,1 | 914,9 | 853,6 | |
| Aktuella skatteskulder | 15 | 362,8 | 237,0 | 253,4 | 285,5 |
| Övriga kortfristiga skulder | 34 | 8 902,2 | 9 108,2 | 8 793,6 | 8 227,3 |
| Kortfristiga avsättningar | 35 | 810,4 | 1 094,5 | 779,0 | 663,5 |
| Summa kortfristiga skulder | 13 395,0 | 17 458,8 | 15 229,4 | 13 897,1 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER1 | 37 237,2 | 38 457,2 | 36 665,8 | 32 884,7 |
1 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad). För ytterligare information hänvisas till not 2.
2 Redovisas till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 1 jan 20112 |
|---|---|---|---|---|
| Operativt sysselsatt kapital | ||||
| Övriga immateriella tillgångar | 325,2 | 368,1 | 330,5 | 272,4 |
| Byggnader och mark | 310,4 | 318,8 | 341,7 | 337,4 |
| Maskiner och inventarier | 1 959,0 | 2 058,9 | 2 020,1 | 1 946,5 |
| Uppskjutna skattefordringar1 | 1 391,1 | 1 541,8 | 1 510,5 | 1 352,8 |
| Övriga långfristiga fordringar | 605,6 | 628,9 | 534,2 | 384,3 |
| Varulager | 131,1 | 116,7 | 68,2 | 45,9 |
| Kundfordringar | 9 676,4 | 10 490,1 | 10 965,0 | 9 724,1 |
| Aktuella skattefordringar | 355,9 | 323,8 | 305,4 | 255,2 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 2 412,1 | 1 503,5 | 1 464,0 | 1 144,3 |
| Summa tillgångar1 | 17 166,8 | 17 350,6 | 17 539,6 | 15 462,9 |
| Övriga långfristiga skulder | 487,3 | 409,3 | 532,1 | 282,3 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser1 | 1 024,6 | 1 468,7 | 1 451,7 | 1 149,4 |
| Uppskjutna skatteskulder | 747,4 | 719,0 | 669,4 | 432,1 |
| Övriga långfristiga avsättningar | 691,8 | 699,3 | 999,7 | 981,5 |
| Leverantörsskulder | 959,4 | 1 033,1 | 914,9 | 853,6 |
| Aktuella skatteskulder | 362,8 | 237,0 | 253,4 | 285,5 |
| Övriga kortfristiga skulder | 8 902,2 | 9 108,2 | 8 793,6 | 8 227,3 |
| Kortfristiga avsättningar | 810,4 | 1 094,5 | 779,0 | 663,5 |
| Summa skulder1 | 13 985,9 | 14 769,1 | 14 393,8 | 12 875,2 |
| Summa operativt sysselsatt kapital1 | 3 180,9 | 2 581,5 | 3 145,8 | 2 587,7 |
| Goodwill | 14 361,9 | 14 275,4 | 14 727,4 | 13 338,8 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 1 315,6 | 1 501,9 | 1 574,1 | 1 096,5 |
| Andelar i intressebolag | 132,7 | 108,0 | 108,2 | 125,6 |
| Summa sysselsatt kapital1 | 18 991,1 | 18 466,8 | 19 555,5 | 17 148,6 |
| Operativt sysselsatt kapital i % av försäljning | 5 | 4 | 5 | 4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 18 | 14 | 17 | 22 |
| Nettoskuld | ||||
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | 150,9 | 224,3 | 189,5 | 205,7 |
| Övriga räntebärande omsättningstillgångar | 59,5 | 116,3 | 19,6 | 68,3 |
| Likvida medel | 4 049,8 | 4 880,7 | 2 507,4 | 2 586,9 |
| Summa räntebärande tillgångar | 4 260,2 | 5 221,3 | 2 716,5 | 2 860,9 |
| Långfristiga låneskulder | 11 509,8 | 9 099,9 | 8 576,8 | 7 202,6 |
| Kortfristiga låneskulder | 2 360,2 | 5 986,0 | 4 488,5 | 3 867,2 |
| Summa räntebärande skulder | 13 870,0 | 15 085,9 | 13 065,3 | 11 069,8 |
| Summa nettoskuld | 9 609,8 | 9 864,6 | 10 348,8 | 8 208,9 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,02 | 1,15 | 1,12 | 0,92 |
| Eget kapital | ||||
| Aktiekapital | 365,1 | 365,1 | 365,1 | 365,1 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 7 362,6 | 7 362,6 | 7 362,6 | 7 362,6 |
| Andra reserver1 | -1 612,7 | -1 381,1 | -829,0 | -736,4 |
| Balanserad vinst1 | 3 250,3 | 2 241,7 | 2 305,4 | 1 945,3 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 16,0 | 13,9 | 2,6 | 3,1 |
| Summa eget kapital1 | 9 381,3 | 8 602,2 | 9 206,7 | 8 939,7 |
| Summa finansiering1 | 18 991,1 | 18 466,8 | 19 555,5 | 17 148,6 |
1 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad). För ytterligare information hänvisas till not 2.
2 Redovisas till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
Operativa poster. Nettoskuldrelaterade poster. Goodwill, skatt och icke operativa poster. Poster relaterade till eget kapital.
Securitas finansiella modell beskrivs på sidorna 50–51.
Koncernens finansiella rapporter
| förändringar i eget kapital1 | E | get kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktie | Övrigt tillskjutet |
Säkrings | Omräk nings |
Balanserad | Innehav utan bestämmande |
Summa eget |
||
| MSEK | kapital | kapital | reserv | reserv | vinst | Summa | inflytande | kapital |
| Ingående balans 2011 Effekt av byte av redovisningsprincip IAS 192 |
365,1 – |
7 362,6 – |
-15,4 – |
-720,9 -0,1 |
1 944,0 1,3 |
8 935,4 1,2 |
3,1 – |
8 938,5 1,2 |
| Ingående balans justerad | ||||||||
| i enlighet med ny redovisningsprincip | 365,1 | 7 362,6 | -15,4 | -721,0 | 1 945,3 | 8 936,6 | 3,1 | 8 939,7 |
| Årets resultat3 | – | – | – | – | 1 705,8 | 1 705,8 | 2,9 | 1 708,7 |
| Övrigt totalresultat | ||||||||
| Poster som inte ska omföras till resultaträkningen | ||||||||
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner efter skatt3 Summa poster som inte ska omföras till resultaträkningen3 |
– – |
– – |
– – |
– – |
-237,1 -237,1 |
-237,1 -237,1 |
– – |
-237,1 -237,1 |
| Poster som senare kan omföras till resultaträkningen | ||||||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | – | – | -29,7 | – | – | -29,7 | – | -29,7 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv | – | – | 7,8 | – | – | 7,8 | – | 7,8 |
| Överföring till räntekostnader i resultaträkningen före skatt | – | – | 34,1 | – | – | 34,1 | – | 34,1 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | – | – | -9,0 | – | – | -9,0 | – | -9,0 |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt Omräkningsdifferenser3 |
– – |
– – |
– – |
36,1 -131,9 |
– – |
36,1 -131,9 |
– -0,6 |
36,1 -132,5 |
| Summa poster som senare kan omföras till resultaträkningen3 | – | – | 3,2 | -95,8 | – | -92,6 | -0,6 | -93,2 |
| Övrigt totalresultat3 | – | – | 3,2 | -95,8 | -237,1 | -329,7 | -0,6 | -330,3 |
| Årets totalresultat3 | – | – | 3,2 | -95,8 | 1 468,7 | 1 376,1 | 2,3 | 1 378,4 |
| Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | -2,8 | -2,8 |
| Aktierelaterat incitamentsprogram4 | – | – | – | – | -13,4 | -13,4 | – | -13,4 |
| Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget | – | – | – | – | -1 095,2 | -1 095,2 | – | -1 095,2 |
| Utgående balans 20113 | 365,1 | 7 362,6 | -12,2 | -816,8 | 2 305,4 | 9 204,1 | 2,6 | 9 206,7 |
| Ingående balans 20123 | 365,1 | 7 362,6 | -12,2 | -816,8 | 2 305,4 | 9 204,1 | 2,6 | 9 206,7 |
| Årets resultat3 | – | – | – | – | 1 174,2 | 1 174,2 | 0,4 | 1 174,6 |
| Övrigt totalresultat | ||||||||
| Poster som inte ska omföras till resultaträkningen | ||||||||
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner efter skatt3 | – | – | – | – | -111,7 | -111,7 | – | -111,7 |
| Summa poster som inte ska omföras till resultaträkningen3 | – | – | – | – | -111,7 | -111,7 | – | -111,7 |
| Poster som senare kan omföras till resultaträkningen | ||||||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||||
| Överföring till säkringsreserv före skatt Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv |
– – |
– – |
-9,5 2,5 |
– – |
– – |
-9,5 2,5 |
– – |
-9,5 2,5 |
| Överföring till räntekostnader i resultaträkningen före skatt | – | – | 19,1 | – | – | 19,1 | – | 19,1 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | – | – | -5,0 | – | – | -5,0 | – | -5,0 |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt | – | – | – | -9,7 | – | -9,7 | – | -9,7 |
| Omräkningsdifferenser3 | – | – | – | -549,5 | – | -549,5 | -0,6 | -550,1 |
| Summa poster som senare kan omföras till resultaträkningen3 | – | – | 7,1 | -559,2 | – | -552,1 | -0,6 | -552,7 |
| Övrigt totalresultat3 | – | – | 7,1 | -559,2 | -111,7 | -663,8 | -0,6 | -664,4 |
| Årets totalresultat3 | – | – | 7,1 | -559,2 | 1 062,5 | 510,4 | -0,2 | 510,2 |
| Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande5 Aktierelaterat incitamentsprogram4 |
– – |
– – |
– – |
– – |
-35,0 4,0 |
-35,0 4,0 |
11,5 – |
-23,5 4,0 |
| Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget | – | – | – | – | -1 095,2 | -1 095,2 | – | -1 095,2 |
| Utgående balans 20123 | 365,1 | 7 362,6 | -5,1 | -1 376,0 | 2 241,7 | 8 588,3 | 13,9 | 8 602,2 |
| Ingående balans 2013 | 365,1 | 7 362,6 | -5,1 | -1 376,0 | 2 241,7 | 8 588,3 | 13,9 | 8 602,2 |
| Årets resultat | – | – | – | – | 1 852,5 | 1 852,5 | 3,1 | 1 855,6 |
| Övrigt totalresultat | ||||||||
| Poster som inte ska omföras till resultaträkningen | ||||||||
| Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner efter skatt Summa poster som inte ska omföras till resultaträkningen |
– – |
– – |
– – |
– – |
243,0 243,0 |
243,0 243,0 |
– – |
243,0 243,0 |
| Poster som senare kan omföras till resultaträkningen | ||||||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | – | – | -3,9 | – | – | -3,9 | – | -3,9 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv7 | – | – | -2,6 | – | – | -2,6 | – | -2,6 |
| Överföring till räntekostnader i resultaträkningen före skatt | – | – | 14,3 | – | – | 14,3 | – | 14,3 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | – | – | -3,1 | – | – | -3,1 | – | -3,1 |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt | – | – | – | -202,3 | – | -202,3 | – | -202,3 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | – | -34,0 | – | -34,0 | -2,1 | -36,1 |
| Summa poster som senare kan omföras till resultaträkningen Övrigt totalresultat |
– – |
– – |
4,7 4,7 |
-236,3 -236,3 |
– 243,0 |
-231,6 11,4 |
-2,1 -2,1 |
-233,7 9,3 |
| Årets totalresultat | – | – | 4,7 | -236,3 | 2 095,5 | 1 863,9 | 1,0 | 1 864,9 |
| Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande6 | – | – | – | – | -2,0 | -2,0 | 1,1 | -0,9 |
| Aktierelaterat incitamentsprogram4 | – | – | – | – | 10,3 | 10,3 | – | 10,3 |
| Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget | – | – | – | – | -1 095,2 | -1 095,2 | – | -1 095,2 |
| Utgående balans 2013 | 365,1 | 7 362,6 | -0,4 | -1 612,3 | 3 250,3 | 9 365,3 | 16,0 | 9 381,3 |
1 Ytterligare information finns i not 29.
2 Avser nettoeffekt efter skatt från tillämpning av IAS 19 (reviderad).
3 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad). För ytterligare information hänvisas till not 2. 4 Avser nettot av aktierelaterad ersättning 63,0 MSEK (56,1 och 53,7) och swapavtal -52,7 MSEK (-52,1 och -67,1). Ytterligare information finns i not 29.
5 Avser huvudsakligen förvärv av innehav utan bestämmande inflytande i Pinkerton Corporate Risk Management Indien och avyttring 30 procent i Sydafrika.
6 Avser huvudsakligen förvärv av innehav utan bestämmande inflytande om 20 procent i Securitas Egypten.
7 Inkluderar en justering av ingående balans uppskjuten skatt om -3,5 MSEK på grund av en ändring av den svenska skattesatsen
från 26,3 procent till 22,0 procent.
Securitas kärnverksamhet är integrerade säkerhetslösningar och vårt huvudsakliga tjänsteutbud är specialiserad bevakning, mobila tjänster, larmövervakning, tekniska lösningar samt konsulttjänster och utredningar. Securitas finns i 52 länder i Nordamerika, Europa, Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika och har närmare 310 000 medarbetare.
Securitas AB med organisationsnummer 556302-7241 är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är:
Securitas AB Lindhagensplan 70 102 28 Stockholm
Securitas AB är noterat på NASDAQ OMX Stockholm på Large Cap-listan. Securitasaktien ingår i OMX Stockholm All Share Index och OMX Stockholm 30 index. Securitas har varit börsnoterat sedan 1991.
Denna årsredovisning och koncernredovisning har den 14 mars 2014 undertecknats av styrelsen för Securitas AB och samma datum godkänts av styrelsen för offentliggörande.
De i årsredovisningen och koncernredovisningen intagna resultaträkningarna och balansräkningarna för moderbolaget och koncernen är föremål för fastställande på årsstämman den 5 maj 2014.
Securitas tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av den Europeiska Unionen (EU), Årsredovisningslagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom där en värdering till verkligt värde krävs enligt IFRS. Exempel på tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde är finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt förvaltningstillgångar hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner.
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att styrelsen och koncernledningen gör uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och bedömningar påverkar såväl resultaträkningen som balansräkningen samt upplysningar som lämnas, såsom ansvarsförbindelser. Faktiskt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar under andra antaganden eller under andra förutsättningar. För ytterligare information avseende uppskattningar och bedömningar hänvisas till not 4.
Under 2013 har följande publicerade standarder och tolkningar som är obligatoriska för koncernen räkenskapsåret 2013 införts av Securitas:
IAS 1 (reviderad) innebär för Securitas del att posterna inom övrigt totalresultat har delats in i två kategorier: poster som inte ska omföras till resultaträkningen respektive poster som senare kan omföras till resultaträkningen. Skatt delas upp på respektive kategori.
IAS 19 (reviderad) innebär för Securitas del att räntekostnad och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar har ersatts av en nettoräntekostnad som beräknas genom att diskonteringsräntan tillämpas på planens underskott (eller överskott). Vidare redovisas kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder omedelbart istället för att periodiseras över den period då förmånen tjänades in. Effekten på koncernens räkenskaper är att de kostnader som redovisats för 2011 och 2012 avseende förmånsbestämda ersättningar till anställda har ökat vid omräkning av jämförelseåren. Kostnaderna har ökat med -58 MSEK före skatt och -37 MSEK efter skatt för 2012. För 2011 var ökningen -50 MSEK före skatt och -30 MSEK efter skatt. Kostnadsökningen påverkar produktionskostnader samt försäljnings- och administrationskostnader i rörelseresultatet. De faktiska ersättningarna och det till dessa planer hänförliga kassaflödet har inte påverkats av IAS 19 (reviderad). Effekten av den ändrade redovisningsprincipen på ingående balans eget kapital uppgår till 1 MSEK per den 1 januari 2011. För ytterligare upplysningar hänvisas till koncernens rapport över förändringar i eget kapital på sidan 70.
Vidare har i IAS 19 (reviderad) möjligheten att tillämpa den så kallade korridormetoden tagits bort. Då Securitas inte tillämpar korridormetoden har den förändringen ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Ingen av de övriga publicerade standarder och tolkningar som är obligatoriska för koncernen räkenskapsåret 2013 har haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 10 Koncernredovisning, IFRS 11 Samarbetsarrangemang och IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag trädde ikraft den 1 januari 2013. De ska tillämpas av företag inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare. Dessa standarder kommer därmed att tillämpas av Securitas från och med räkenskapsåret 2014. De bedöms inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.
Ingen av de övriga publicerade standarder och tolkningar som är obligatoriska för koncernen räkenskapsåret 2014 bedöms ha någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.
Det finns inga publicerade standarder och tolkningar som är obligatoriska för koncernen räkenskapsåret 2015 eller senare som väntas ha någon materiell effekt på koncernens finansiella rapporter.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Securitas AB och alla dotterbolag. Dotterbolag är alla de bolag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar, på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtten.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag och vid förvärv av verksamheter. För förvärv som skett före 2010 utgör anskaffningskostnaden för ett förvärv verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande.
För förvärv som skett 2010 eller senare redovisas alla betalningar för att förvärva en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade köpeskillingar och förvärvsrelaterade options
Koncernens noter och kommentarer
skulder klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Alla förvärvsrelaterade transaktionskostnader kostnadsförs. Dessa kostnader redovisas i koncernen på en rad i resultaträkningen som benämns förvärvsrelaterade kostnader. Kostnader som redovisas på denna rad är transaktionskostnader, omvärderingar (inklusive diskontering) av villkorade köpeskillingar och förvärvsrelaterade optionsskulder, omvärderingar till verkligt värde av tidigare förvärvade andelar vid stegvisa förvärv samt förvärvsrelaterade omstrukturerings- och integreringskostnader.
För samtliga förvärv redovisas det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i koncernens resultaträkning.
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Avyttrade bolag exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker med tillämpande av affärsmässiga principer. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.
För förvärv som skett före 2010 tillämpar koncernen principen att behandla transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande som transaktioner med parter utanför koncernen. Förvärv av andelar hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande ger upphov till goodwill som utgörs av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och förvärvad andel av bokfört värde på dotterföretagets nettotillgångar.
För förvärv som skett 2010 eller senare behandlar koncernen transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital.
Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i bokfört värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet.
Kapitalandelsmetoden används för att redovisa aktieinnehav som varken är dotterbolag eller joint ventures, men där Securitas kan utöva ett väsentligt inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. För förvärv som skett före 2010 utgör anskaffningskostnaden verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, eventuella villkorade köpeskillingar och förvärvsrelaterade optionsskulder som beräknas utgå, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Vidare ingår kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett förvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. Förvärven av de båda intressebolagen Long Hai Security Services Joint Stock Company (Long Hai) och Walsons Services Pvt Ltd (Walsons) skedde båda före 2010 och redovisas enligt ovan.
För förvärv som skett 2010 eller senare redovisas alla betalningar för att förvärva en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade köpeskillingar och förvärvsrelaterade optionsskulder klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Alla förvärvsrelaterade transaktionskostnader kostnadsförs.
För samtliga förvärv är det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar hänförlig till goodwill, som inkluderas i andelar i intressebolag i koncernens balansräkning. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade intressebolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i koncernens resultaträkning.
Intressebolag inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvsdagen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då de avyttras. Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen.
Transaktioner, balansposter och orealiserade vinster mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i enlighet med koncernens andel i intressebolaget. Även orealiserade förluster elimineras, men betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.
Resultatandelar i intressebolag redovisas i koncernens resultaträkning. Beroende på avsikten med investeringen redovisas innehavet antingen i rörelseresultatet, om det avser ett rörelsedrivande intressebolag, eller i resultat före skatt, på en separat rad i finansnettot, om det avser ett led i koncernens finansiering. I båda fallen avser resultatandelen andel i intressebolagets resultat efter skatt. Samtliga intressebolag i koncernen klassificeras för närvarande som rörelsedrivande intressebolag.
I koncernens balansräkning redovisas andelar i intressebolag till anskaffningsvärde inklusive den del som utgörs av goodwill, justerat för utdelningar och andel av intressebolagets resultat efter förvärvsdatumet (se not 21).
För så kallade joint ventures, där ett gemensamt bestämmande inflytande råder, tillämpas klyvningsmetoden. Metoden innebär att samtliga resultatoch balansposter tas in i koncernens resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning i förhållande till graden av inflytande. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör. Koncernen har tillämpat klyvningsmetoden vid redovisning av innehavet i Securitas Direct S.A. (Schweiz) fram till och med avyttringen av detta bolag den 21 oktober 2011 (se not 7).
Den funktionella valutan för vart och ett av koncernens dotterbolag, det vill säga den valuta i vilket bolaget normalt har sina in- och utbetalningar, bestäms av den huvudsakliga ekonomiska miljö inom vilket bolaget verkar. Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta, det vill säga den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas, är svenska kronor (SEK).
Vid omräkning av utländska dotterbolags bokslut omräknas respektive månads resultaträkning till valutakursen den sista dagen i månaden. Detta innebär att respektive månads resultat ej påverkas av kommande perioders valutakursförändringar. Balansräkningarna omräknas till balansdagskurs. De omräkningsdifferenser som uppstår vid omräkningen av balansräkningarna förs direkt till övrigt totalresultat och påverkar följaktligen ej årets resultat. Den omräkningsdifferens som uppstår till följd av att resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs och balansräkningarna till balansdagskurs förs direkt till övrigt totalresultat. I de fall lån har upptagits för att minska koncernens valutaexponering/omräkningsexponering i de utländska nettotillgångarna och uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas kursdifferenser på lånen tillsammans med kursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska nettotillgångarna mot övrigt totalresultat. Ackumulerade omräkningsdifferenser redovisas i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/ -förlusten.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursdifferenser på monetära poster redovisas i resultaträkningen när de uppkommer, med undantag för säkring av nettoinvesteringar, där redovisning sker via övrigt totalresultat (se Omräkning av utländska dotterbolag ovan). Valutakursdifferenser som uppkommer på rörelserelaterade poster redovisas som antingen produktionskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader, medan valutakursdifferenser som uppkommer på finansiella poster redovisas som antingen finansiella intäkter eller finansiella kostnader.
Vid upprättande av de enskilda bolagens bokslut gäller att fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till det enskilda bolagets funktionella valuta till balansdagens kurs.
Koncernens intäkter hänför sig främst till olika typer av bevakningstjänster. Det finns även intäkter från försäljning av larmprodukter samt i begränsad omfattning värdehanteringstjänster. Intäkter avseende tjänster redovisas i den period då tjänsterna utförts. Installation av larm resultatavräknas i takt med färdigställandegraden enligt principen för successiv vinstavräkning. Enligt denna metod redovisas intäkter, kostnader och därmed resultat den redovisningsperiod under vilket arbetet utförts. Beräkningen av hur stor del som kan vinstavräknas för larminstallationer baseras på nedlagd tid i förhållande till beräknad total tid.
Varumärkesarvoden från det tidigare dotterbolaget Securitas Direct AB, vilket avser användandet av Securitas varumärke, redovisas i den period då de intjänats, och baseras på den av Securitas Direct AB redovisade försäljningen, och periodiseras i enlighet med överenskommelsens ekonomiska innebörd.
Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till.
Rörelsesegment definieras som affärsverksamheter som kan generera intäkter eller ådra sig kostnader, vars rörelseresultat regelbundet följs upp av den högsta verkställande beslutsfattaren, VD och koncernchefen, och för vilka separat finansiell information finns tillgänglig. Rörelsesegmenten utgör den operativa strukturen för intern styrning, uppföljning och rapportering. En kombination av olika faktorer ligger till grund för att identifiera företagets segment. De främsta faktorerna hänför sig till de erbjudna tjänsternas karaktär och geografisk indelning. Information om segmentens verksamhet framgår av not 9.
I enlighet med reglerna i IFRS 8 har vissa av koncernens rörelsesegment aggregerats i den finansiella rapporteringen. Koncernens verksamhet är därmed indelad i tre rapporteringsbara segment samt Övrigt:
Dessa segment benämns även affärssegment i koncernens finansiella rapporter.
Från och med 2013 har affärssegmenten Security Services Europe och Mobile and Monitoring slagits samman till ett affärssegment som benämns Security Services Europe. För ytterligare information om de organisatoriska förändringar i koncernen som trädde i kraft 2013 hänvisas till not 9.
Under Övrigt ingår alla övriga rörelsesegment, allmänna administrationskostnader, kostnader för huvudkontor och andra centrala kostnader. Alla övriga rörelsesegment består av bevakningsverksamheterna i Mellanöstern, Asien och Afrika och viss verksamhet inom säkerhetskonsultområdet som rapporterar direkt till den högsta verkställande beslutsfattaren. Till den 21 oktober 2011 ingår i Övrigt även koncernens joint venture Securitas Direct S.A. (Schweiz), som avyttrats per detta datum.
Segmentens tillgångar och skulder omfattar uteslutande de poster som har utnyttjats /uppkommit i den löpande verksamheten. Andra icke operativa balansposter, främst aktuell skatt, uppskjuten skatt och avsättningar för skatter, redovisas under rubriken Övrigt i tabellen Sysselsatt kapital och finansiering i not 9. I tabellen Tillgångar och skulder i samma not redovisas dessa poster som ej allokerade icke räntebärande tillgångar respektive ej allokerade icke räntebärande skulder. En avstämning mellan summa segment och koncernen lämnas i not 9.
Geografisk information avseende försäljning och anläggningstillgångar lämnas i not 9 för Sverige (där Securitas har sitt säte) och för alla enskilda länder där försäljningen eller anläggningstillgångarna överstiger 10 procent av det totala beloppet för koncernen.
Den geografiska uppdelningen av försäljningen anges baserat på lokaliseringen av försäljningsställena. Försäljningsställena motsvaras i allt väsentligt av kundernas geografiska lokalisering. Ingen försäljning till någon enstaka kund bedöms utgöra en väsentlig del av koncernens totala försäljning.
Securitas är, liksom andra arbetsgivare, berättigat till en rad olika personalrelaterade statliga stöd. Dessa stöd kan avse utbildning, nyanställningar, minskning av arbetstid etc. Samtliga stöd redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktioner i samma period som motsvarande underliggande kostnad.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjuten skattefordran redovisas när det är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga resultat uppstår mot vilka den uppskjutna skattefordran kan utnyttjas. Värdering av uppskjutna skattefordringar sker på balansdagen och eventuellt tidigare icke värderad uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att den kan utnyttjas och motsvarande reduceras när det kan förväntas att den helt eller delvis inte kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat.
Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas direkt mot övrigt totalresultat om den underliggande transaktionen eller händelsen redovisas direkt mot övrigt totalresultat i perioden eller tidigare period, om det avser justering av ingående balans av balanserade vinstmedel beroende på förändring av en redovisningsprincip. Valutadifferenser som uppkommer avseende aktuell skatt och uppskjuten skatt vid omräkning av balansräkningar för utländska dotterbolag redovisas mot omräkningsdifferenser i övrigt totalresultat.
Avsättningar görs för beräknade skatter på utdelningar som utbetalas från dotterbolag till moderbolaget under det följande året.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Koncernen tillämpar IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, vilken behandlar klassificering, värdering och upplysningskrav i samband med avyttring av anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.
Koncernens noter och kommentarer
Enligt IFRS 5 ska anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avyttringsgrupper redovisas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde återvinns huvudsakligen genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk. Värdering sker i två steg. Först värderas alla tillgångar och skulder i enlighet med relevant standard. För avyttringsgrupper sker sedan dessutom en värdering som helhet till det lägre av bokfört värde och försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnader. En omvärdering ska ske vid varje bokslutstillfälle som följer efter den ursprungliga redovisningen. Avskrivningar ska inte ske på dessa tillgångar från dess att tillgången omklassificerats till dess att avveckling sker.
En avvecklad verksamhet är en del av en koncerns verksamhet som representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område. I resultaträkningen redovisas nettoresultatet (efter skatt) från den avvecklade verksamheten på en separat rad benämnd årets resultat, avvecklade verksamheter.
Koncernen redovisar för närvarande inga anläggningstillgångar som innehas för försäljning och inga avvecklade verksamheter.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kortfristiga placeringar med en löptid på maximalt 90 dagar som lätt kan omvandlas till likvida medel till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I likvida medel ingår även kassa och bank.
Goodwill motsvarar den positiva skillnaden mellan förvärvspriset och det verkliga värdet av koncernens andel av de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade bolaget/verksamheten per förvärvsdatumet. Goodwill prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad nedskrivning. Vinster och förluster i samband med avyttring av bolag inkluderar det bokförda värdet av den goodwill som är hänförlig till det avyttrade bolaget/verksamheten.
Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar som kan komma att redovisas i samband med förvärv omfattar olika typer av immateriella tillgångar såsom marknadsrelaterade, kundrelaterade, kontraktsrelaterade, varumärkesrelaterade och teknikbaserade immateriella tillgångar. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar har vanligtvis en begränsad nyttjandeperiod. Dessa tillgångar redovisas vid förvärvstidpunkten till verkligt värde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Securitas förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kontraktsportföljer och de därmed sammanhängande kundrelationerna. Värderingen av kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kundrelationerna bygger på den så kallade "Multiple Excess Earnings Method" (MEEM), vilken är en värderingsmodell som baseras på diskonterade kassaflöden. Värderingen baseras på omsättningshastigheten och avkastningen för den förvärvade portföljen vid förvärvstidpunkten. I modellen utgår en särskild kostnad eller ett avkastningskrav i form av en så kallad "contributory asset charge" för de tillgångar som ianspråktas för att den immateriella tillgången ska kunna generera någon avkastning. Kassaflöden diskonteras genom en vägd kapitalkostnad, den så kallade WACC, vilken justeras med hänsyn till de lokala räntenivåerna i de länder där förvärven ägt rum. Nyttjandeperioden för kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kundrelationerna baseras på den förvärvade portföljens omsättningshastighet och ligger normalt i intervallet 3 till 10 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om 10,0 till 33,3 procent. Värdet av varumärkesrelaterade immateriella tillgångar beräknas med den så kallade "relief of royalty method". Nyttjandeperioden för dessa varumärken är normalt upp till 10 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om upp till 10 procent.
En uppskjuten skatteskuld ska beräknas baserad på den lokala skattesatsen för skillnaden mellan det bokförda värdet och det skattemässiga värdet för den immateriella tillgången. Den uppskjutna skatteskulden ska upplösas över samma period som den immateriella tillgången skrivs av, vilket resulterar i att effekten av avskrivningen på den immateriella tillgången neutraliseras vad avser den fulla skattesatsen avseende resultat efter skatt. Redovisningen av denna uppskjutna skatteskuld redovisas initialt genom en motsvarande ökning av goodwill.
Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar allokeras till kassagenererande enheter (KGE) per land inom ett segment. Denna allokering utgör också basen för den årliga prövningen av eventuella nedskrivningsbehov.
Avskrivningar och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar redovisas på raden avskrivningar och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar i resultaträkningen.
Förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader avser kostnader för omstrukturering och/eller integrering av förvärvad verksamhet i koncernen. Omstruktureringskostnader är kostnader som redovisas i enlighet med de särskilda kriterierna för avsättningar för omstruktureringar i IAS 37 (se vidare under avsnittet Avsättningar nedan). Omstruktureringskostnader kan vara kostnader för olika aktiviteter som är nödvändiga för att förbereda integreringen av de förvärvade verksamheterna i koncernen, till exempel avgångsvederlag, avsättningar för hyrda lokaler som inte kommer att utnyttjas eller hyras ut med förlust samt andra leasingavtal som inte kan sägas upp och inte kommer att utnyttjas. Integreringskostnader omfattar normalt aktiviteter som inte kan redovisas som avsättningar. Sådana aktiviteter kan vara byte av varumärke (nya logotyper på byggnader, fordon, uniformer och så vidare) men kan också vara personalkostnader för exempelvis utbildning, rekrytering, omlokalisering och resor, vissa kundrelaterade kostnader och andra tillkommande kostnader för att anpassa den förvärvade verksamheten till förvärvarens format. Nedanstående kriterier måste också vara uppfyllda för att kostnader ska kunna klassificeras som integreringskostnader:
Under denna rubrik redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom:
Avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster som redovisats som jämförelsestörande poster i en period redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuella återförda avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra ej återkommande poster också redovisas under rubriken jämförelsestörande poster.
För ytterligare information om jämförelsestörande poster hänvisas till not 11.
Övriga immateriella tillgångar redovisas om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Övriga immateriella tillgångar inkluderar varumärket Securitas, som bedöms ha en obegränsad nyttjandeperiod. Varumärket har aktiverats endast i de fall där det har förvärvats från tredje part. Ingen avskrivning sker på detta varumärke men det prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov.
Andra poster inom övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.
| Programvarulicenser | 10,0–33,3 procent |
|---|---|
| Övriga immateriella tillgångar | 10,0–33,3 procent |
Hyresrätter och liknande rättigheter skrivs av över samma period som det underliggande kontraktet.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och den bedömda nyttjandeperioden.
| Maskiner och inventarier | 10–50 procent |
|---|---|
| Byggnader och markanläggningar | 2–10 procent |
| Mark | 0 procent |
Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning och prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Utöver goodwill är dessa tillgångar begränsade till varumärket Securitas i ett av koncernens verksamhetsländer. Tillgångar som är föremål för avskrivningar prövas för ett eventuellt nedskrivningsbehov när det har inträffat händelser eller när det finns omständigheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bokförda värdet. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nyttjandevärde är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt relevant WACC (Weighted Average Cost of Capital), vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (KGE).
Tidigare redovisade nedskrivningar, med undantag för nedskrivningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett en förändring avseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinningsvärdet i samband med att nedskrivningen skedde. Om så är fallet så sker en återföring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna tillgången till dess återvinningsvärde. En återföring av en tidigare nedskrivning sker med ett belopp som gör att det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda värdet (efter avskrivning) om nedskrivningen inte hade ägt rum. Nedskrivning avseende goodwill återförs aldrig.
När leasingavtal innebär att koncernen, som leasetagare, i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, så kallad finansiell leasing, redovisas objektet som en anläggningstillgång i koncernens balansräkning. Det diskonterade nuvärdet av motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. I koncernens resultaträkning redovisas erlagda leasingavgifter uppdelade mellan avskrivningar och ränta. Finansiella leasingavtal där koncernen är leasegivare förekommer inte i någon väsentlig omfattning.
Operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernens resultaträkning som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden. I de fall koncernen är leasegivare redovisas intäkten linjärt över leasingperioden och inkluderas i total försäljning i koncernens resultaträkning. Avskrivningar redovisas i rörelseresultatet.
Kundfordringar redovisas till nominellt belopp netto efter reservering för befarade kundförluster. Befarade och konstaterade kundförluster redovisas på raden produktionskostnader i resultaträkningen. Betalningar som erhålls i förskott redovisas under övriga kortfristiga skulder.
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av materialinköpskostnader, direkt lön och andra direkta kostnader. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
Ett finansiellt instrument är ett kontrakt som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Definitionen av finansiella instrument omfattar därmed egetkapitalinstrument i ett annat företag men också till exempel kontraktsbaserade rättigheter att erhålla kontanter såsom kundfordringar.
Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde och därefter beroende på hur de har klassificerats.
• Finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen (inklusive derivat som inte är klassificerade som säkringsinstrument)
Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det aktuella finansiella instrumentet. Koncernledningen fastställer klassificeringen av finansiella instrument i samband med den initiala redovisningen och omprövar denna klassificering vid varje rapporttidpunkt.
Huvuddelen av koncernens omsättningstillgångar utgörs av lånefordringar och övriga fordringar (inklusive kundfordringar och de flesta andra kortfristiga fordringar). Finansiella tillgångar eller skulder till verkligt värde med redovisning via resultaträkningen (med undantag för derivat), tillgångar som avses att behållas till förfall och tillgångar vilka är tillgängliga för försäljning är normalt kategorier i vilka koncernen har inga eller begränsade innehav. Finansiella skulder vilka identifierats som säkrade
Koncernens noter och kommentarer
poster vid säkring av verkligt värde inkluderar såväl långfristiga som kortfristiga låneskulder vilka klassificerats som säkrade poster och som säkrats effektivt via derivat klassificerade för säkringsredovisning. Övriga finansiella skulder omfattar alla övriga finansiella skulder, inklusive sådana poster som leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder, samt även långfristiga och kortfristiga låneskulder, vilka inte ingår i kategorin finansiella skulder vilka identifierats som säkrade poster.
För ytterligare information om redovisade och verkliga värden hänvisas till tabellen Finansiella instrument per kategori – redovisade och verkliga värden i not 6 samt till definitionerna av kategorierna nedan.
Finansiella tillgångar till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen har två underkategorier: finansiella tillgångar vilka innehas för handel och de som klassificerats till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen från början. En finansiell tillgång klassificeras till denna kategori om den förvärvats huvudsakligen i syfte att avyttras på kort sikt eller om koncernledningen klassificerat den som sådan. Derivat med positivt verkligt värde klassificeras också som innehav för handel om de inte kvalificerar sig för säkringsredovisning. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de antingen är innehav för handel eller förväntas realiseras inom tolv månader från balansdagen. Finansiella skulder till verkligt värde är innehav för handel med ett negativt verkligt värde, normalt derivat vilka inte kvalificerar sig för säkringsredovisning.
Lånefordringar och övriga fordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat och som har betalningsströmmar som är fasta eller som kan fastställas i förhand och som inte är föremål för handel på en aktiv marknad. De uppkommer när koncernen erlägger kontanter till en motpart eller förser en kund med varor eller tjänster utan att ha för avsikt att omsätta denna fordran. De klassificeras som omsättningstillgångar med undantag av fordringar med förfall som ligger mer än tolv månader efter balansdagen.
Tillgångar som avses att behållas till förfall är finansiella tillgångar som inte är derivat och som har betalningsströmmar som är fasta eller som kan fastställas i förhand, fastställda förfallotidpunkter, och för vilka koncernledningen har såväl avsikt som möjlighet att behålla till förfall.
Tillgångar vilka är tillgängliga för försäljning är tillgångar som inte är derivat och som antingen klassificerats som tillgångar vilka är tillgängliga för försäljning eller inte har klassificerats i någon av de övriga kategorierna. De klassificeras som anläggningstillgångar om inte koncernledningen har för avsikt att avyttra dem inom tolv månader från balansdagen.
I denna kategori ingår finansiella skulder vilka identifierats som säkrade poster vid säkring av verkligt värde. Säkringsinstrumenten ingår i kategorin derivat som klassificerats som säkringsinstrument. Finansiella skulder vilka identifierats som säkrade poster vid säkring av verkligt värde ingår i kortfristiga skulder med undantag för skulder med förfallotidpunkter som ligger mer än tolv månader efter balansdagen.
Övriga finansiella skulder är alla finansiella skulder som inte ingår i någon av kategorierna finansiella skulder vilka identifierats som säkrade poster vid säkring av verkligt värde eller finansiella skulder till verkligt värde med redovisning via resultaträkningen. De ingår i kortfristiga skulder med undantag för skulder med förfallotidpunkter som ligger mer än tolv månader efter balansdagen.
Koncernen ingår normalt enbart derivatkontrakt då dessa antingen kvalificerar sig för säkringsredovisning eller när det finns en naturlig motpost i redovisningen. Denna kategori avser den förstnämnda kategorin av derivat. Derivat där den säkrade posten eller posten där en naturlig motpost i redovisningen eftersträvas har ett förfall som ligger inom tolv månader efter balansdagen klassificeras antingen som omsättningstillgångar och redovisas på raden övriga räntebärande omsättningstillgångar, eller som kortfristiga skulder och redovisas på raden övriga kortfristiga låneskulder. Derivat där den säkrade posten eller posten där en naturlig motpost i redovisningen eftersträvas har ett förfall som ligger mer än tolv månader efter balansdagen klassificeras antingen som anläggningstillgångar och redovisas på raden räntebärande finansiella anläggningstillgångar, eller som långfristiga skulder och redovisas på raden övriga långfristiga låneskulder.
Förvärv och avyttring av finansiella instrument redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förpliktigar sig att förvärva eller avyttra instrumentet.
Finansiella tillgångar och skulder redovisas initialt till verkligt värde. Eventuella transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar redovisas inte längre i balansräkningen när rättigheterna att erhålla kassaflödet från instrumentet har förfallit eller övergått och koncernen har överfört i allt väsentligt alla risker och ekonomiska fördelar som förknippades med ägandet. Finansiella skulder redovisas inte längre i balansräkningen när förpliktelsen uppfyllts, upphävts eller löpt ut.
Finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen och tillgångar vilka är tillgängliga för försäljning värderas efter den initiala redovisningen till verkligt värde. Lånefordringar och övriga fordringar och tillgångar som avses att behållas till förfall värderas efter den initiala redovisningen till upplupet anskaffningsvärde baserat på diskontering med hjälp av den effektiva räntan. Realiserade och orealiserade vinster och förluster vilka uppstår baserade på förändringar i verkligt värde för kategorin finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen redovisas som finansiella intäkter eller finansiella kostnader i resultaträkningen i den period då de uppkommer.
Finansiella skulder med undantag för finansiella skulder till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen och finansiella skulder som identifierats som säkrade poster värderas efter den initiala redovisningen till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella skulder som identifierats som säkrade poster vid säkring av verkligt värde tas upp till upplupet anskaffningsvärde men justeras för förändringar i verkligt värde till följd av den säkrade risken. Förändringar i det verkliga värdet av finansiella skulder vilka klassificerats som säkrade instrument ingår i finansiella intäkter eller finansiella kostnader i resultaträkningen i den period då de uppkommer. Den motsvarande vinst eller förlust som uppstår vid omvärderingen av säkringsinstrumentet till verkligt värde ingår också i finansiella intäkter eller finansiella kostnader i resultaträkningen i samma period som den där vinst eller förlust uppstår avseende det säkrade instrumentet.
Kassaflödessäkringar värderas till verkligt värde i balansräkningen. Förändringar i det verkliga värdet redovisas direkt mot säkringsreserven i övrigt totalresultat med återföring från säkringsreserven till resultaträkningen i den period då kassaflödet för de säkrade instrumenten redovisas i resultaträkningen. Valutakursvinster och valutakursförluster på derivat som utgör del av säkring av nettoinvesteringar redovisas direkt mot övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen.
I resultaträkningen redovisas faktiska kassaflöden (löpande redovisade som upplupna ränteintäkter och/eller räntekostnader) som räntederivaten ger upphov till som ränteintäkter och/eller räntekostnader i den period de hänför sig till. De förändringar av verkligt värde (efter att upplupna ränteintäkter/räntekostnader beaktats) som redovisas i resultaträkningen avseende såväl den säkrade posten som säkringsinstrumentet (derivatet) särredovisas som omvärdering av finansiella instrument.
Posten omvärdering av finansiella instrument ingår i finansiella intäkter och/eller finansiella kostnader.
Verkligt värde avseende noterade finansiella instrument baseras på senast tillgängliga köpkurs. I de fall marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv (vilket även innefattar icke noterade värdepapper), fastställer koncernen verkligt värde genom att använda värderingstekniker. Dessa omfattar användningen av nyligen genomförda transaktioner mellan oberoende parter, prissättning med referens till andra instrument som i princip är desamma, modeller baserade på diskonterade kassaflöden och optionsvärderingsmodeller som modifierats för att vara tillämpliga för den specifika emittenten.
Koncernen utvärderar per varje balansdag huruvida det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.
Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och övriga planer avseende långfristiga ersättningar till anställda. Övriga planer omfattar huvudsakligen sjukvårdsförmåner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Avgifterna redovisas som kostnader när de förfaller till betalning. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.
Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Securitas utförs av oberoende aktuarier.
Kostnader för förmånsbestämda planer redovisas i rörelseresultatet. Beräkningen av kostnader avseende tjänstgöring baseras på "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd. Nettoräntekostnaden beräknas genom att diskonteringsräntan tillämpas på den förmånsbestämda nettoförpliktelsen. Administrationskostnader redovisas i rörelseresultatet i den period då de uppstår.
Den förmånsbestämda nettoförpliktelsen som redovisas i balansräkningen är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens utgång med avdrag för det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Nuvärdet av framtida kassaflöden för förpliktelserna nuvärdesberäknas med hjälp av en diskonteringsränta som baseras på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en löptid som i huvudsak överensstämmer med åtagandenas löptid. Ytterligare upplysningar avseende fastställandet av diskonteringsräntan framgår av not 31.
Omvärderingar av förmånsbestämda ersättningar efter avslutad anställning och ersättningsrättigheter redovisas i övrigt totalresultat i den period då de uppstår. Omvärderingar av övriga förmånsbestämda långfristiga ersättningar samt kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas omedelbart i resultaträkningen.
Om redovisningen av förmånsbestämda planer netto resulterar i en tillgång, redovisas denna som en tillgång i koncernens balansräkning under övriga långfristiga fordringar. Annars redovisas den som en avsättning under avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår inte i nettoskulden.
När det är praktiskt taget säkert att en annan part kommer att ersätta vissa eller alla utgifter som krävs för att reglera en förmånsbestämd förpliktelse redovisas rätten till ersättning. Denna ersättningsrätt värderas till verkligt värde och klassificeras som en långfristig fordran.
IFRS 2 stipulerar att det verkliga värdet avseende planer där betalning sker med egetkapitalinstrument ska redovisas som en kostnad i resultaträkningen med motposten redovisad i eget kapital. Kostnaden ska fördelas linjärt över intjänandeperioden. För planer där betalning sker med kontanter stipulerar IFRS 2 också att det verkliga värdet ska redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas linjärt över intjänandeperioden, dock utgörs motposten av en skuld och inte av eget kapital. Vidare ska kostnaden för planer som löper ut utan att tilldelning sker endast resultera i återläggning av kostnaden för planer där betalning sker med kontanter. För planer där betalning sker med egetkapitalinstrument ska någon återläggning inte ske efter intjänandetidpunkten, eftersom något behov av att justera nettotillgångarna inte föreligger.
Koncernen har ett aktierelaterat incitamentsprogram där de som deltar i programmet erhåller en bonus som till två tredjedelar betalas ut kontant i början av året efter intjänandeåret. Den kvarvarande tredjedelen används till förvärv av aktier till marknadspris. Dessa tilldelas de anställda i början av året efter aktierna förvärvats i fall de kvarstår i anställning i koncernen. Kostnaden för Securitas, inklusive sociala avgifter, redovisas i resultaträkningen under intjänandeperioden, dock klassificeras den aktierelaterade delen av bonusen som del av eget kapital och ej som skuld. Vid programmets avslutande sker en omprövning av de ursprungliga bedömningarna och det slutliga utfallet av sociala avgifter fastställs. Eventuella avvikelser som omprövningen ger upphov till, till exempel med anledning av att någon anställd lämnat koncernen och inte erhåller sina tilldelade aktier, redovisas i resultaträkningen. Motsvarande justeringar görs i balanserad vinst i eget kapital fram till intjänandetidpunkten.
I syfte att säkra aktiedelen av Securitas aktierelaterade incitamentsprogram 2012 har koncernen ingått ett swapavtal med tredje part. Swapavtalet innebär en förpliktelse för moderbolaget att köpa sina egna aktier till ett på förhand fastställt pris. Swapavtalet klassificeras därmed som egetkapitalinstrument och redovisas i eget kapital som en minskning av balanserad vinst. Swapavtal ingicks också i syfte att säkra aktiedelen av Securitas aktierelaterade incitamentsprogram 2011 respektive 2010. Dessa swapavtal har utnyttjats under 2013 respektive 2012 i samband med tilldelning av aktier till deltagarna.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och att det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen än att så inte sker, samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan att omstrukturering kommer att ske har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador, dels så kallade IBNR-reserver, det vill säga inträffade men ännu ej rapporterade skador ("Incurred But Not Reported"). Aktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserad på oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador.
Lönekostnader, inklusive lönebikostnader, kostnader för den utrustning som används i tjänsteutövningen samt alla övriga kostnader som är direkt relaterade till utförandet av de fakturerade tjänsterna.
Kostnader för försäljning, administration och ledning inklusive kostnader för platskontor. Platskontorens funktion är huvudsakligen att förse produktionen med administrativt stöd samt att utgöra en försäljningskanal.
Bruttoresultat i procent av total försäljning.
Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och jämförelsestörande poster, men inklusive avskrivningar på övriga immateriella tillgångar, byggnader och mark samt maskiner och inventarier.
Rörelseresultat före avskrivningar i procent av total försäljning.
Rörelseresultat efter avskrivningar och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och jämförelsestörande poster samt avskrivningar på övriga immateriella tillgångar, byggnader och mark samt maskiner och inventarier.
Rörelseresultat före avskrivningar justerat för finansiella intäkter och kostnader (exklusive omvärdering av finansiella instrument enligt IAS 39) och aktuell skattekostnad.
Resultat före skatt i procent av total försäljning.
Förändring justerad för valutakursförändringar.
Rörelseresultat före avskrivningar justerat för avskrivningar minus investeringar i anläggningstillgångar (exklusive förvärv av dotterbolag), förändring av kundfordringar samt förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital.
Rörelsens kassaflöde justerat med betalda finansiella intäkter och kostnader samt betald inkomstskatt.
Fritt kassaflöde justerat för förvärv av dotterbolag, betalda förvärvsrelaterade kostnader, kassaflöde från jämförelsestörande poster, utdelning, nyemission samt förändring av räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel.
Sysselsatt kapital med avdrag för goodwill, förvärvsrelaterade immateriella tillgångar och andelar i intressebolag.
Icke räntebärande anläggningstillgångar och omsättningstillgångar med avdrag för icke räntebärande lång- och kortfristiga skulder.
Räntebärande anläggnings- och omsättningstillgångar med avdrag för lång- och kortfristiga räntebärande låneskulder.
Årets försäljning från förvärv i procent av föregående års totala försäljning. Beräkning: 682,6/66 458,2 = 1%
Årets totala försäljning justerad för förvärv och valutakursförändringar i procent av föregående års totala försäljning justerad för avyttringar. Beräkning: ((65 700,1-682,6+1 974,6)/( 66 458,2 -11,9))-1 = 1%
Årets totala försäljning inklusive förvärv och justerad för valutakursförändringar i procent av föregående års totala försäljning. Beräkning: ((65 700,1+1 974,6)/ 66 458,2)-1 = 2%
Rörelseresultat före avskrivningar i procent av total försäljning. Beräkning: 3 329,0/65 700,1 = 5,1%
Årets resultat hänförligt till aktieägare i moderbolaget i förhållande till genomsnittligt antal aktier före utspädning. Beräkning 2013: ((1 855,6-3,1)/365 058 897) x 1 000 000 = 5,07 SEK Beräkning 2012: ((1 174,6-0,4)/365 058 897) x 1 000 000 = 3,22 SEK Beräkning 2011: ((1 708,7-2,9)/365 058 897) x 1 000 000 = 4,67 SEK
jämförelsestörande poster och nedskrivningar: 5,07 SEK Årets resultat hänförligt till aktieägare i moderbolaget före jämförelsestörande poster (efter skatt) och nedskrivningar i förhållande till genomsnittligt antal aktier före utspädning. Beräkning: ((1 855,6-3,1+0,0)/365 058 897) x 1 000 000 = 5,07 SEK
Rörelsens kassaflöde i procent av rörelseresultat före avskrivningar. Beräkning: 3 230,1/3 329,0 = 97%
Fritt kassaflöde i procent av justerat resultat. Beräkning: 2 087,7/(3 329,0 -384,5-708,6) = 93%
Fritt kassaflöde i förhållande till utgående balans för nettoskuld. Beräkning: 2 087,7/9 609,8 = 0,22
1 Definitionen är giltig även för resultaträkningen och kassaflödesanalysen enligt den formella uppställningsformen.
2 Det finns inte några utestående konvertibla förlagslån. Följaktligen föreligger ingen skillnad mellan vinst per aktie före respektive efter utspädning.
3 Antal aktier inkluderar aktier hänförliga till koncernens aktierelaterade incitamentsprogram som har säkrats genom swapavtal.
Operativt sysselsatt kapital i procent av total försäljning justerat för förvärvade enheters helårsförsäljning. Beräkning: 3 180,9/(65 700,1+267,3) = 5%
Rörelseresultat före avskrivningar plus jämförelsestörande poster i procent av utgående balans sysselsatt kapital. Beräkning: (3 329,0-0,0)/18 991,1 = 18%
Nettoskuld i förhållande till eget kapital. Beräkning: 9 609,8 /9 381,3 = 1,02
VALUTAKURSER ANVÄNDA I KONCERNEN S BOKSLUT 2011–2013
Räntetäckningsgrad: 7,9
Rörelseresultatet före avskrivningar plus ränteintäkter i förhållande till räntekostnader. Beräkning: (3 329,0+67,7)/428,5 = 7,9
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital. Beräkning: 1 855,6/((9 381,3+8 602,2)/2) = 21%
Eget kapital i procent av totala tillgångar. Beräkning: 9 381,3/37 237,2 = 25%
| 2013 | 2012 | 2011 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vägt genomsnitt |
Slutkurs december |
Vägt genomsnitt |
Slutkurs december |
Vägt genomsnitt |
Slutkurs december |
|||
| Argentina | ARS | 1 | 1,17 | 1,00 | 1,46 | 1,33 | 1,56 | 1,60 |
| Bosnien-Hercegovina | BAM | 1 | 4,44 | 4,55 | 4,43 | 4,39 | 4,61 | 4,56 |
| Chile | CLP | 100 | 1,31 | 1,23 | 1,38 | 1,36 | 1,33 | 1,33 |
| Colombia | COP | 100 | 0,35 | 0,34 | 0,37 | 0,37 | 0,35 | 0,36 |
| Costa Rica | CRC | 100 | 1,30 | 1,28 | 1,34 | 1,28 | 1,38 | 1,38 |
| Danmark | DKK | 1 | 1,16 | 1,19 | 1,17 | 1,15 | 1,21 | 1,20 |
| Egypten | EGP | 1 | 0,95 | 0,93 | 1,11 | 1,05 | 1,09 | 1,14 |
| Euroland | EUR | 1 | 8,68 | 8,90 | 8,68 | 8,59 | 9,02 | 8,92 |
| Förenade Arabemiraten | AED | 1 | 1,78 | 1,76 | 1,83 | 1,77 | 1,76 | 1,88 |
| Hongkong | HKD | 1 | 0,84 | 0,83 | 0,87 | 0,84 | 0,83 | 0,89 |
| Indien | INR | 1 | 0,11 | 0,10 | 0,13 | 0,12 | 0,14 | 0,13 |
| Indonesien | IDR | 100 | 0,06 | 0,05 | 0,07 | 0,07 | 0,07 | 0,08 |
| Jordanien | JOD | 1 | 9,20 | 9,13 | 9,46 | 9,18 | 9,27 | 9,72 |
| Kanada | CAD | 1 | 6,30 | 6,04 | 6,73 | 6,55 | 6,54 | 6,76 |
| Kina | CNY | 1 | 1,06 | 1,07 | 1,07 | 1,05 | 1,01 | 1,09 |
| Kroatien | HRK | 1 | 1,15 | 1,17 | 1,15 | 1,14 | 1,21 | 1,19 |
| Lettland | LVL | 1 | 12,36 | 12,66 | 12,45 | 12,31 | 12,92 | 12,76 |
| Marocko | MAD | 1 | 0,78 | 0,79 | 0,78 | 0,77 | 0,80 | 0,80 |
| Mexiko | MXN | 1 | 0,51 | 0,49 | 0,51 | 0,50 | 0,52 | 0,49 |
| Norge | NOK | 1 | 1,10 | 1,06 | 1,16 | 1,16 | 1,16 | 1,15 |
| Peru | PEN | 1 | 2,40 | 2,31 | 2,52 | 2,56 | 2,34 | 2,53 |
| Polen | PLN | 1 | 2,06 | 2,14 | 2,08 | 2,11 | 2,18 | 2,00 |
| Rumänien | RON | 1 | 1,96 | 1,99 | 1,95 | 1,94 | 2,13 | 2,06 |
| Saudiarabien | SAR | 1 | 1,74 | 1,72 | 1,79 | 1,74 | 1,73 | 1,84 |
| Schweiz | CHF | 1 | 7,06 | 7,25 | 7,21 | 7,11 | 7,33 | 7,34 |
| Serbien | RSD | 1 | 0,08 | 0,08 | 0,08 | 0,08 | 0,09 | 0,08 |
| Singapore | SGD | 1 | 5,21 | 5,10 | 5,40 | 5,33 | 5,16 | 5,31 |
| Sri Lanka | LKR | 100 | 5,04 | 4,94 | 5,24 | 5,13 | 5,82 | 6,05 |
| Storbritannien | GBP | 1 | 10,20 | 10,65 | 10,70 | 10,50 | 10,35 | 10,66 |
| Sydafrika | ZAR | 1 | 0,67 | 0,62 | 0,82 | 0,77 | 0,88 | 0,85 |
| Taiwan | TWD | 1 | 0,22 | 0,22 | 0,23 | 0,22 | 0,22 | 0,23 |
| Thailand | THB | 1 | 0,21 | 0,20 | 0,22 | 0,21 | 0,21 | 0,22 |
| Tjeckien | CZK | 1 | 0,33 | 0,32 | 0,35 | 0,34 | 0,37 | 0,35 |
| Turkiet | TRY | 1 | 3,38 | 3,03 | 3,75 | 3,64 | 3,82 | 3,65 |
| Ungern | HUF | 100 | 2,91 | 3,00 | 3,01 | 2,95 | 3,24 | 2,85 |
| Uruguay | UYU | 1 | 0,32 | 0,31 | 0,33 | 0,34 | 0,34 | 0,35 |
| USD-länder | USD | 1 | 6,52 | 6,47 | 6,71 | 6,52 | 6,46 | 6,89 |
| Vietnam | VND | 100 | 0,03 | 0,03 | 0,03 | 0,03 | 0,03 | 0,03 |
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att styrelsen och koncernledningen gör uppskattningar och bedömningar och därmed använder sig av vissa antaganden. Uppskattningar och bedömningar påverkar såväl resultaträkningen som balansräkningen samt upplysningar som lämnas, såsom ansvarsförbindelser. Faktiskt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar under andra antaganden eller under andra förutsättningar.
Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag eller verksamheter innefattar att såväl poster i det förvärvade bolagets balansräkning, som poster som inte varit föremål för redovisning i det förvärvade bolagets balansräkning såsom kundrelationer, ska värderas till verkligt värde. I normala fall föreligger inte några noterade priser för de tillgångar och skulder vilka ska värderas, varvid olika värderingstekniker måste tillämpas. Dessa värderingstekniker bygger på ett flertal olika antaganden. För ett personalintensivt bolag som Securitas är personalrelaterade poster såsom upplupna löner, upplupna lönebikostnader, semesterlöneskuld, förmånsbestämda planer för långfristiga ersättningar och ersättningar efter avslutad anställning väsentliga poster i balansräkningen som kan vara svåra att värdera. Kundfordringar är ett annat exempel på en viktig post i balansräkningen där det kan vara svårt att värdera i vilken utsträckning de är osäkra och därmed i vilken utsträckning de förväntas inflyta. Andra poster som kan vara svåra att såväl identifiera som att värdera är ansvarsförbindelser som kan ha uppstått i det förvärvade bolaget i samband med till exempel tvister. Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder är också beroende av den redovisningsmässiga miljö som det förvärvade bolaget/verksamheten verkat i. Detta gäller till exempel enligt vilken redovisningsnorm som finansiell rapportering skett tidigare och därmed hur stora anpassningar som behöver ske till koncernens redovisningsprinciper, den frekvens med vilken bokslut upprättats samt tillgång till data av olika slag som kan behövas för att värdera identifierbara tillgångar och skulder. Samtliga balansposter är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar. Detta innebär också att en preliminär värdering kan behöva genomföras och därefter justeras. Samtliga förvärvskalkyler är föremål för slutjustering senast ett år efter förvärvstidpunkten. Med beaktande av beskrivningen ovan och de praktiska möjligheterna att sammanställa och redogöra för alla individuella justeringar på ett sätt som är till nytta den som läser årsredovisningen har Securitas, förutsatt att det inte rör sig om materiella justeringar, valt att inte särskilt för varje enskilt förvärv ange anledningarna till varför den första redovisningen av rörelseförvärvet är preliminär och heller inte för vilka tillgångar och skulder som den första redovisningen är preliminär.
Alla betalningar för att förvärva ett dotterbolag/verksamhet redovisas på förvärvsdagen till verkligt värde, inklusive skulder relaterade till villkorade köpeskillingar och förvärvsrelaterade optionsskulder (tilläggsköpeskillingar). Dessa skulder värderas till verkligt värde i efterföljande perioder där omvärderingar redovisas över resultaträkningen. Det slutliga utfallet av tilläggsköpeskillingar beror ofta på en eller flera faktorer vilka endast kommer att bekräftas genom en framtida utveckling såsom den framtida lönsamhetsutvecklingen under en överenskommen period. Det slutliga utfallet kan därför komma att under- eller överstiga det initialt redovisade värdet. Kortfristiga tilläggsköpeskillingar, vilka uppgår till 141,6 MSEK (224,7 och 166,7) i övriga kortfristiga skulder (not 34) och långfristiga tilläggsköpeskillingar, vilka uppgår till 390,3 MSEK (319,5 och 439,4) i övriga långfristiga skulder (not 30), är därmed föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar.
För ytterligare information avseende förvärv hänvisas till not 16 och avseende omvärdering av tilläggsköpeskillingar till not 11.
I samband med nedskrivningsprövningen för goodwill, andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar och andelar i intressebolag ska bokfört värde jämföras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde blir nyttjandevärdet normalt det värde som bokfört värde jämförs med. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalens utveckling, i anspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta WACC, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Sammantaget innebär detta att värderingen av posterna goodwill, vilken uppgår till 14 361,9 MSEK (14 275,4 och 14 727,4), förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, vilken uppgår till 1 315,6 MSEK (1 501,9 och 1 574,1) och andelar i intressebolag, vilken uppgår till 132,7 MSEK (108,0 och 108,2), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. En känslighetsanalys avseende den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalen och WACC redovisas i not 16.
Kundfordringar, vilka uppgår till 9 676,4 MSEK (10 490,1 och 10 965,0), är en av de väsentligaste balansposterna. Kundfordringar redovisas till nominellt belopp netto efter avdrag för reservering för befarade kundförluster. Reserven för kundförluster, vilken uppgår till -488,8 MSEK (-474,6 och -419,3), är därmed föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Såsom framgår ovan är kundfordringar ofta en viktig post i samband med förvärv av dotterbolag/verksamheter. Ytterligare information avseende kreditrisken i kundfordringar framgår av not 6. Information avseende förändringen av reserven för kundförluster under året framgår av not 25.
För de förmånsbestämda planer som avser ersättningar för främst pensioner och sjukvårdsförmåner och där utbetalningen till de anställda ligger flera år fram i tiden krävs aktuarieberäkningar. Dessa beräkningar grundar sig på antaganden avseende ekonomiska variabler såsom diskonteringsränta, löneökningar, inflation, pensionsökningar och inflationstakten för sjukvårdsförmåner, men även på demografiska variabler som livslängd. Sammantaget gör detta att posten pensionsmedel förmånsbestämda planer, vilken uppgår till 7,0 MSEK (0,0 och 0,0), i övriga långfristiga fordringar (not 23) och posten avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, vilken uppgår till 1 024,6 MSEK (1 468,7 och 1 451,7), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Koncernen anser att de mest väsentliga antagandena är diskonteringsräntan, inflationstakten och den förväntade livslängden. En känslighetsanalys avseende dessa tre variabler redovisas i not 31.
Koncernen exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. De operativa riskerna kan resultera i att reserver behöver redovisas för skador avseende egendoms- och personskada samt avseende arbetsrelaterade skadeståndskrav avseende koncernens medarbetare. Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador, dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserad på oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuariella beräkningar bygger på ett flertal olika antaganden. Skadereserverna omfattar ett stort antal individuella försäkringsfall där vissa fall regleras som en engångsutbetalning medan andra regleras som betalningar över en längre tidsperiod. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkter för utflöden från skadereserver.
Sammantaget gör detta att posterna kortfristig del avseende ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver, vilken uppgår till 574,4 MSEK (586,2 och 662,8), i kortfristiga avsättningar (not 35) och ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver, vilken uppgår till 374,0 MSEK (384,8 och 410,5), i övriga långfristiga avsättningar (not 32) är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Antaganden och bedömningar påverkar den redovisade uppskjutna skatten, dels för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder, dels beträffande prognoser om framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av uppskjutna skattefordringar är beroende av detta. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och ansvarsförbindelser avseende skatterisker och möjliga effekter av pågående skatterevisioner. Skatterevisioner är ofta utdragna processer som pågår i flera år. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkter för utflöden från skatter.
Balansräkningen omfattar uppskjutna skattefordringar, vilka uppgår till 1 391,1 MSEK (1 541,8 och 1 510,5), uppskjutna skatteskulder, vilka uppgår till 747,4 MSEK (719,0 och 669,4) samt avsättningar för skatter, vilka uppgår till 208,4 MSEK (195,1 och 195,0) och ingår i övriga långfristiga avsättningar (not 32), vilka alla är föremål för kritiska antaganden och bedömningar. För ytterligare information avseende skatter se not 15, not 32 och not 37.
Under åren har koncernen gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Bolag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga processer och skatterevisioner som uppkommit i verksamheten. Redovisning av tvister, rättsliga processer och skatterevisioner är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information hänvisas till not 32, not 35 och not 37.
Denna årsredovisning och koncernredovisning har den 14 mars 2014 godkänts av styrelsen för Securitas AB.
Ett nytt kollektivavtal i Spanien har undertecknats, innebärande fryst lönenivå för 2014.
I Spanien initierades åtgärder i slutet av 2013 för att förändra väsentliga aspekter av det spanska kollektivavtalet för att motverka nya kostnadsökningar för 2014. Resultatet av denna process förväntades vara klart senast vid slutet av det första kvartalet 2014, och samtidigt har förhandlingar ägt rum mellan fackföreningar och arbetsgivare. Resultatet är ett nytt undertecknat kollektivavtal som innebär fryst lönenivå för 2014. Denna händelse har inte haft någon påverkan på den finansiella rapporteringen per den 31 december 2013.
Koncernen exponeras, genom den verksamhet som bedrivs, för finansiella risker som ränterisk, valutarisk, finansierings /likviditetsrisk och kredit/motpartsrisk, som beskrivs i avsnitten nedan. Koncernens gemensamma riskhanteringsprogram fokuserar på de finansiella marknadernas oförutsägbarhet och försöker minimera riskerna för ogynnsamma effekter på koncernens resultat.
Målsättningen för internbanken inom Securitas är att stödja affärsverksamheten genom att identifiera, kvantifiera och minimera finansiella risker och i största möjliga mån dra nytta av stordriftsfördelar inom internbanksorganisationen.
Finansorganisationer i affärssegmenten koncentrerar sig på att förbättra kassaflödet genom att fokusera på lönsamhet i affärsverksamheterna, reducera kapitalbindningen i kundfordringar samt att på effektivast möjliga sätt hantera såväl investeringar som lokal kassa- och låneförvaltning.
I länder med omfattande verksamhet är över- och underskottslikviditet i lokala dotterbolag matchade på nationell nivå med hjälp av lokala koncernkontolösningar. Dessutom finns inom Securitas en överliggande koncernkontostruktur för länder inom eurozonen, Storbritannien och USA. Alla lokala långsiktiga finansiella behov finansieras direkt från koncernens internbank, Group Treasury Centre (GTC), i Dublin.
Genom att koncentrera riskhanteringen till en enhet, kan koncernen övervaka och kontrollera dessa risker samt dra fördel av den specialistkompetens som internbankens personal har. Genom att koncentrera intern och extern finansiering till koncernens internbank, kan dessutom stordriftsfördelar utnyttjas för att erhålla bästa möjliga ränta för såväl placeringar som lån. GTC ansvarar också för matchningen av över- och underskottslikviditet mellan länder och olika koncernkontosystem. GTC identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker tillsammans med de rörelsedrivande enheterna. Styrelsen i Securitas AB fastställer såväl principer för den övergripande riskhanteringen som principer avseende specifika områden såsom valutarisker, ränterisker, kreditrisker, användning av derivatinstrument och placering av överskottslikviditet.
Derivatinstrument används främst i följande syften: säkringar av ränterisk avseende extern upplåning och ändring av dess valutaprofil, säkring av nettoskuldsättningsgrad och säkring avseende interna lån och placeringar.
Ränterisk är risken att koncernens nettoresultat påverkas till följd av förändringar i det allmänna ränteläget. Koncernen har upptagit lånefinansiering i huvudsak i USD, EUR och SEK med både fast och rörlig ränta. Detaljerad information om den långfristiga upplåningen återfinns i not 30. Koncernen använder räntederivat i fastställda säkringar av verkligt värde och kassaflödessäkringar för att säkra förändringar av den riskfria räntan genom att ändra räntebindningstiden. Då resultatutvecklingen är knuten till kundkontrakten med en årlig prisjustering som vanligtvis följer varje verksamhetslands ekonomiska utveckling och inflationsnivå, minimeras därför ränterisker genom att korta räntebindningsperioder bibehålls. Ett starkt kassaflöde från den löpande verksamheten reducerar koncernens beroende av extern finansiering och minimerar därmed ränteriskerna. Andra externa finansieringsbehov kan emellanåt uppstå i samband med förvärv. Ränteexponeringen för denna förvärvsfinansiering hanteras från fall till fall. Information om koncernens nettoskuldsprofil framgår av tabellen nedan samt upplysningar om räntebindningstider.
Koncernens målsättning är att det fria kassaflödet i relation till nettoskulden alltid ska ligga över 0,20. Fritt kassaflöde i relation till nettoskuld uppgick till 0,22 (0,21 och 0,08) per den 31 december 2013. Koncernens räntetäckningsgrad, ett mått på förmågan att betala räntekostnaderna, uppgick till 7,9 (4,9* och 6,0*) per den 31 december 2013.
*Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
Koncernens noter och kommentarer
| Valuta | Belopp, MSEK | Löptid (dagar) | Nuvarande räntekostnad per portfölj (inkl. kreditmarginal) |
Ränta +1% | Nettoeffekt på resultat räkningen vid 1% ökning1 |
Ränta -1% | Nettoeffekt på resultat räkningen vid 1% minskning1 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 31 december 2013 | |||||||
| USD-skulder | -3 998 | 155 | 2,31% | 3,17% | -27 | 1,46% | 27 |
| EUR- skulder |
-6 253 | 703 | 2,04% | 2,50% | -22 | 1,58% | 22 |
| GBP-skulder | -563 | 30 | 1,90% | 2,90% | -4 | 0,90% | 4 |
| SEK-skulder | -2 585 | 48 | 1,91% | 2,91% | -20 | 0,91% | 20 |
| Skulder i övriga valutor | -471 | 26 | 4,06% | 5,06% | -4 | 3,06% | 4 |
| Summa skulder | -13 870 | 373 | 2,16% | 2,87% | -77 | 1,44% | 77 |
| USD-tillgångar | 199 | 0 | 0,00% | 1,00% | 2 | 0,00% | 0 |
| EUR- tillgångar |
2 734 | 25 | 0,12% | 1,12% | 21 | 0,00% | -3 |
| GBP-tillgångar | 37 | 7 | 0,00% | 1,00% | 0 | 0,00% | 0 |
| SEK-tillgångar | 620 | 13 | 0,26% | 1,26% | 5 | 0,00% | -1 |
| Tillgångar i övriga valutor | 670 | 7 | 4,06% | 5,06% | 5 | 3,06% | -5 |
| Summa tillgångar | 4 260 | 19 | 0,75% | 1,75% | 33 | 0,48% | -9 |
| Summa | -9 610 | – | 2,81% | – | -44 | – | 68 |
| 31 december 2012 | |||||||
| USD-skulder | -4 147 | 123 | 2,53% | 3,26% | -22 | 1,81% | 22 |
| EUR- skulder |
-5 935 | 908 | 3,58% | 3,63% | -2 | 3,53% | 2 |
| GBP-skulder | -1 073 | 32 | 2,75% | 3,75% | -8 | 1,75% | 8 |
| SEK-skulder | -3 468 | 50 | 2,50% | 3,50% | -26 | 1,50% | 26 |
| Skulder i övriga valutor | -463 | 30 | 8,69% | 9,69% | -3 | 7,69% | 3 |
| Summa skulder | -15 086 | 406 | 3,14% | 3,69% | -61 | 2,59% | 61 |
| USD-tillgångar | 248 | 0 | 0,03% | 1,03% | 2 | 0,00% | 0 |
| EUR- tillgångar |
2 499 | 16 | 0,13% | 1,13% | 18 | 0,00% | -2 |
| GBP-tillgångar | 69 | 7 | 0,00% | 1,00% | 1 | 0,00% | 0 |
| SEK-tillgångar | 1 831 | 3 | 0,55% | 1,55% | 13 | 0,00% | -7 |
| Tillgångar i övriga valutor | 574 | 7 | 8,69% | 9,69% | 4 | 7,69% | -4 |
| Summa tillgångar | 5 221 | 10 | 1,21% | 2,21% | 38 | 0,85% | -13 |
| Summa | -9 865 | – | 4,18% | – | -23 | – | 48 |
1 Ökningen/minskningen med 1 procent i räntesatser beräknas genom en motsvarande justering av den rörliga räntesatsen och genom en tillämpning av denna räntesats på tillgången/ skulden för att fastställa påverkan på finansnettot i resultaträkningen. Detta justeras vidare med den effektiva bolagsskattesatsen.
Securitas använder räntederivat för att hantera ränterisker och som en konsekvens av detta koncernens finansieringskostnader. Löptiden för dessa derivat överstiger vanligen inte löptiden för den underliggande
skulden. Koncernens principer tillåter både användandet av optioner och fasträntebaserade instrument.
| 31 december 2013 | 31 december 2014 | 31 december 2015 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Belopp MSEK |
Belopp MLOC |
Räntesats2 % |
Belopp MSEK |
Belopp MLOC |
Räntesats2 % |
Belopp MSEK |
Belopp MLOC |
Räntesats2 % |
Slutlig förfallotid |
| USD | 983 | 152 | 2,08% | 582 | 90 | 2,10% | – | – | – | december 2015 |
| EUR | 3 355 | 377 | 2,73% | 3 355 | 377 | 2,73% | 3 355 | 377 | 2,73% | december 2017 |
| Summa | 4 338 | – | – | 3 937 | – | – | 3 355 | – | – |
1 Avser endast räntebindning med en löptid överstigande tre månader.
2 Genomsnittlig ränta inklusive kreditpåslag.
Omräkningsrisken är risken för att värdet i SEK avseende eget kapital i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurserna.
Securitas sysselsatta kapital i utländsk valuta uppgick per den 31 december 2013 till 18 856 MSEK (18 461* och 19 072*). Sysselsatt kapital finansieras genom lån i lokal valuta samt eget kapital. Det betyder att Securitas ur ett koncernperspektiv har eget kapital i utländska valutor som är exponerat för förändringar i växelkurser. Denna exponering leder till att en omräkningsrisk uppstår och därmed till att ogynnsamma valutakursförändringar kan inverka negativt på koncernens utländska nettotillgångar vid omräkning till SEK. I syfte att minimera påverkan av valutakursförändringar på koncernens nettoskuldsättningsgrad så söker Securitas att långsiktigt hålla en nettoskuldsättningsgrad i USD och EUR som ligger nära koncernens totala nettoskuldsättningsgrad.
Tabellerna nedan visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta samt dess finansiering. De visar också en känslighetsanalys för nettoskuld och sysselsatt kapital vid förändringar i växelkursen för SEK.
Koncernens resultaträkning påverkas av att utländska dotterbolags resultaträkningar omräknas till SEK. Eftersom dotterbolagen i huvudsak verkar enbart i lokal valuta och deras konkurrenssituation inte påverkas av förändringar i växelkurser, och eftersom koncernen totalt sett har en god geografisk spridning, är denna exponering inte skyddad. Valutaflöden inom koncernen mellan holdingbolag och dotterbolag avseende utdelningar säkras vanligtvis till SEK så fort de involverade bolagen stämt av beloppet.
*Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
| Summa | Summa | Summa | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | EUR | USD | GBP | Övriga valutor |
utländska valutor |
SEK | Summa koncern |
koncern +10%1 |
koncern -10%1 |
| 31 december 2013 | |||||||||
| Sysselsatt kapital | 7 275 | 7 370 | 1 270 | 2 941 | 18 856 | 135 | 18 991 | 20 877 | 17 105 |
| Nettoskuld | -3 516 | -3 788 | -525 | 211 | -7 618 | -1 992 | -9 610 | -10 372 | -8 848 |
| Innehav utan bestämmande inflytande |
4 | – | – | 12 | 16 | – | 16 | 17 | 14 |
| Nettoexponering | 3 755 | 3 582 | 745 | 3 140 | 11 222 | -1 857 | 9 365 | 10 488 | 8 243 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 0,94 | 1,06 | 0,70 | -0,07 | 0,68 | -1,07 | 1,02 | 0,99 | 1,07 |
| 31 december 2012 | |||||||||
| Sysselsatt kapital2 | 6 835 | 7 350 | 1 276 | 3 000 | 18 461 | 6 | 18 467 | 20 312 | 16 620 |
| Nettoskuld | -3 412 | -3 913 | -1 004 | 104 | -8 225 | -1 640 | -9 865 | -10 688 | -9 043 |
| Innehav utan bestämmande inflytande |
3 | – | – | 11 | 14 | – | 14 | 15 | 13 |
| Nettoexponering2 | 3 420 | 3 437 | 272 | 3 093 | 10 222 | -1 634 | 8 588 | 9 609 | 7 564 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 1,00 | 1,14 | 3,69 | -0,03 | 0,80 | -1,00 | 1,15 | 1,11 | 1,19 |
| 31 december 2011 | |||||||||
| Sysselsatt kapital2 | 6 989 | 7 757 | 1 210 | 3 116 | 19 072 | 484 | 19 556 | 21 461 | 17 647 |
| Nettoskuld | -3 966 | -3 955 | -893 | 89 | -8 725 | -1 624 | -10 349 | -11 222 | -9 477 |
| Innehav utan bestämmande inflytande |
4 | – | – | -1 | 3 | – | 3 | 3 | 2 |
| Nettoexponering2 | 3 019 | 3 802 | 317 | 3 206 | 10 344 | -1 140 | 9 204 | 10 236 | 8 168 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 1,31 | 1,04 | 2,82 | -0,03 | 0,84 | -1,42 | 1,12 | 1,10 | 1,16 |
1 Förändringar i sysselsatt kapital till följd av valutaförändringar redovisas i övrigt totalresultat. De påverkar därmed ej årets resultat.
2 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
Transaktionsrisk är risken för påverkan på koncernens nettoresultat till följd av att värdet på de kommersiella flödena i utländska valutor ändras vid förändringar i växelkurserna. Verksamheten är till sin natur lokal utan större inslag av gränsöverskridande transaktioner och därmed är transaktionsrisken inte signifikant.
Koncernens kortsiktiga likviditet säkras genom bibehållandet av en likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt den outnyttjade andelen av bekräftade lånefaciliteter) som ska motsvara ett minimum av 5 procent av koncernens årliga försäljning. Per den 31 december 2013 uppgick den kortsiktiga likviditetsreserven till 14 procent (16 och 8) av koncernens årliga försäljning.
Koncernens långsiktiga finansieringsrisk minimeras genom att säkerställa att nivån av långfristig finansiering (eget kapital, långfristiga bekräftade lånefaciliteter och långfristiga obligationslån) minst motsvarar koncernens sysselsatta kapital. Per den 31 december 2013 motsvarade den långfristiga finansieringen 148 procent (163 och 142) av koncernens sysselsatta kapital.
Koncernens långfristiga finansiering ska vara väl balanserad mellan olika finansieringskällor. Målet är att långfristiga bekräftade lånefaciliteter samt långfristiga obligationslån ska ha en genomsnittlig förfallotid på mer än 3,5 år. Per den 31 december 2013 uppgick den genomsnittliga förfallotiden till tre år och fyra månader. Nedanstående tabeller sammanfattar koncernens likviditetsrisk vid utgången av 2013, 2012 och 2011.
Koncernens noter och kommentarer
| LIKVIDITETSRAPPORT PER DEN 31 DECEMBER 2011–2013 | |
|---|---|
| Nettokassaflöden, totalt1, 2 | -3 053 | 9 126 | -8 393 | -3 786 |
|---|---|---|---|---|
| Summa inflöden3 | 22 213 | 21 742 | 326 | 145 |
| Kundfordringar | 9 676 | 9 676 | – | – |
| Inflöden avseende derivat | 9 740 | 9 269 | 326 | 145 |
| Placeringar | 2 797 | 2 797 | – | – |
| Summa utflöden3 | -25 266 -12 616 | -8 719 | -3 931 | |
| Leverantörsskulder | -959 | -959 | – | – |
| Finansiell leasing | -75 | -44 | -31 | – |
| Utflöden avseende derivat | -9 308 | -9 227 | -61 | -20 |
| Lån | -14 924 | -2 386 | -8 627 | -3 911 |
| 31 december 2013 | ||||
| MSEK | Summa | < 1 år | 1 år och 5 år |
> 5 år |
| Mellan |
| Nettokassaflöden, totalt1, 2 | -2 680 | 6 890 | -6 628 | -2 942 |
|---|---|---|---|---|
| Summa inflöden3 | 26 557 | 26 387 | 150 | 20 |
| Kundfordringar | 10 490 | 10 490 | – | – |
| Inflöden avseende derivat | 12 411 | 12 241 | 150 | 20 |
| Placeringar | 3 656 | 3 656 | – | – |
| Summa utflöden3 | -29 237 -19 497 | -6 778 | -2 962 | |
| Leverantörsskulder | -1 033 | -1 033 | – | – |
| Finansiell leasing | -83 | -47 | -36 | – |
| Utflöden avseende derivat | -12 157 -12 132 | -24 | -1 | |
| Lån | -15 964 | -6 285 | -6 718 | -2 961 |
| Nettokassaflöden, totalt1, 2 | -2 528 | 6 366 | -8 546 | -348 |
|---|---|---|---|---|
| Summa inflöden3 | 18 857 | 18 801 | 56 | – |
| Kundfordringar | 10 965 | 10 965 | – | – |
| Inflöden avseende derivat | 6 769 | 6 713 | 56 | – |
| Placeringar | 1 123 | 1 123 | – | – |
| Summa utflöden3 | -21 385 -12 435 | -8 602 | -348 | |
| Leverantörsskulder | -915 | -915 | – | – |
| Finansiell leasing | -88 | -49 | -39 | – |
| Utflöden avseende derivat | -6 741 | -6 708 | -33 | – |
| Lån | -13 641 | -4 763 | -8 530 | -348 |
1 Alla avtalsenliga kassaflöden per balansdagen är inkluderade, inklusive framtida räntebetalningar. 2 Kassaflöden från rörlig ränta har uppskattats genom användning av tillämplig avkastningskurva. 3 Avser bruttoreglerade kassaflöden.
Långsiktiga bekräftade lånefaciliteter består av en Multicurrency Revolving Credit Facility som omfattar två delar på 550 MUSD respektive 420 MEUR . Den tecknades i januari 2011 med ett syndikat av tolv internationella banker och förfaller i januari 2016. Upplåning via denna facilitet prissätts enligt rådande marknadsränta för de aktuella löptiderna.
Securitas har vidare ett Euro Medium Term Note Program (EMTN) med en maxgräns på 2 000 MEUR under vilken publik och privat utlåning kan göras på de internationella kapitalmarknaderna. Per den 31 december 2013 fanns det tolv utestående obligationslån som förfaller mellan 2014 och 2021.
I januari 2002 säkerställde Securitas ett kortfristigt svenskt företagscertifikatsprogram som uppgår till 5 000 MSEK, i syfte att få tillgång till kortfristig finansiering till konkurrenskraftiga priser. Prissättningen är baserad på vid emissionstidpunkten rådande marknadsränta.
| Facilitetens | Tillgängligt | |||
|---|---|---|---|---|
| Typ | Valuta | belopp (miljoner) |
belopp (miljoner) |
Förfallo tidpunkt |
| USD | ||||
| Revolving Credit Facility, | (eller mot | |||
| flera valutor | svarande) | 550 | 550 | 2016 |
| Revolving Credit Facility, | EUR (eller mot |
|||
| flera valutor | svarande) | 420 | 420 | 2016 |
| EMTN Eurobond, |
||||
| 2,625% kupongränta | EUR | 350 | 0 | 2021 |
| EMTN Eurobond, 2,25% kupongränta |
EUR | 300 | 0 | 2018 |
| EMTN Eurobond, 2,75% kupongränta |
EUR | 350 | 0 | 2017 |
| EMTN FRN private |
||||
| placement | EUR | 45 | 0 | 2014 |
| EMTN FRN private |
||||
| placement | SEK | 600 | 0 | 2015 |
| EMTN 3,45% |
||||
| kupongränta | SEK | 400 | 0 | 2015 |
| EMTN FRN private placement |
SEK | 500 | 0 | 2014 |
| EMTN FRN private |
||||
| placement | SEK | 500 | 0 | 2014 |
| EMTN FRN private |
||||
| placement | USD | 85 | 0 | 2019 |
| EMTN FRN private placement |
USD | 50 | 0 | 2018 |
| EMTN FRN private placement |
USD | 62 | 0 | 2015 |
| EMTN FRN private |
||||
| placement | USD | 40 | 0 | 2015 |
| Företagscertifikat | ||||
| (obekräftad finansiering) | SEK | 5 000 | 4 250 | e/t |
I kombination med Securitas starka kassaflöde tillhandahåller dessa finansieringskällor kort- och långsiktig likviditet samt flexibilitet i finansieringen av koncernens expansion.
Risken för kundförluster är generellt låg i koncernen. Detta beror på ett flertal olika faktorer. En stor del av försäljningen bygger på kontrakt med välkända medelstora och större kunder, där det finns en etablerad, långsiktig relation. Detta resulterar i stabila inbetalningsströmmar. Nya kunders kreditvärdighet prövas.
Den försäljning som genereras av kontraktsportföljen är också diversifierad på flera sätt, där det viktigaste är att inga eller få kunder utgör en väsentlig del av den totala försäljningen. En enstaka kunds betalningsinställelse har därmed liten effekt totalt sett. Dessutom utför Securitas sina tjänster till geografiskt spridda kunder inom ett stort antal sektorer inklusive offentlig sektor, allmännyttiga företag, finanssektorn, resebranschen, logistiksektorn och tillverkande industrier. Därmed är exponeringen mot en finansiell nedgång i en enskild sektor eller region relativt begränsad.
Securitas tjänster är också, oaktat att de är vitala ur många perspektiv, ändå en underordnad tjänst vad avser kundernas verksamhet. Detta innebär att kostnaden för bevakningstjänster utgör en liten andel av kundernas totala kostnadsmassa och därmed är Securitas mindre exponerat vad avser betalningsproblem jämfört med leverantörer av tjänster och varor som mer direkt ingår i kundens värdekedja.
Sammantaget innebär detta stabila betalningsströmmar vad avser den genererade försäljningen, vilket också bekräftas av den låga nivån av kundförluster som ligger i genomsnitt under 0,2 procent av försäljningen över de tre senaste åren.
| MSEK 2013 % 2012 % 2011 % Kundfordringar före avdrag för reservering avseende kundförluster 10 165,2 100 10 964,7 100 11 384,3 100 Reservering avseende kundförluster -488,8 -474,6 -419,3 -5 -4 -4 |
Summa kundfordringar |
9 676,4 | 95 10 490,1 | 96 10 965,0 | 96 |
|---|---|---|---|---|---|
| Förfallna >90 dagar | 745,1 | 8 | 773,7 | 7 | 802,3 | 7 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förfallna 31–90 dagar | 700,7 | 7 | 778,5 | 7 | 801,8 | 7 |
| Förfallna 1–30 dagar | 1 828,7 | 19 | 1 744,9 | 17 | 1 822,1 | 17 |
| MSEK | 2013 | % | 2012 | % | 2011 | % |
Nedan beskrivs kreditkvaliteten hos räntebärande fordringar. 86 procent av de räntebärande fordringarna har ratingen A1/P1.
MOTPARTER MED EXTERN KREDITRATING
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Kreditvärdighet räntebärande fordringar | |||
| A1/P1 | 3 661 | 3 873 | 2 245 |
Koncernen har fastställt principer som begränsar storleken på kreditexponeringen avseende varje enskild bank. Investeringar i likvida medel kan endast göras i statspapper eller med banker med en hög officiell kreditrating. Den 31 december 2013 var det vägda genomsnittet för den kortsiktiga kreditratingen för dessa banker A1/P1. Den största totala vägda exponeringen för samtliga finansiella instrument till en och samma bank var 1 442 MSEK (1 620 och 1 062).
För att effektivt kunna ha tillgång till de internationella kapitalmarknaderna har Securitas erhållit långsiktiga och kortsiktiga kreditratingar från Standard & Poor's. Den långsiktiga ratingen är BBB med "Stable Outlook" och den kortsiktiga A-2. Den nordiska kortsiktiga ratingen är K-2.
De metoder och antaganden som används av koncernen vid beräknandet av verkligt värde för de finansiella instrumenten är:
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Redovisat i resultaträkningen | |||
| Finansiella intäkter1 | 0,7 | 1,0 | 3,3 |
| Finansiella kostnader1 | -0,2 | – | -0,2 |
| Uppskjuten skatt | -0,1 | -0,3 | -0,8 |
| Påverkan på årets resultat | 0,4 | 0,7 | 2,3 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | |||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | -3,9 | -9,5 | -29,7 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv | -2,64 | 2,5 | 7,8 |
| Överföring till säkringsreserv efter skatt | -6,5 | -7,0 | -21,9 |
| Överföring till resultaträkningen före skatt | 14,3 | 19,1 | 34,1 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | -3,1 | -5,0 | -9,0 |
| Överföring till resultaträkningen efter skatt | 11,2 | 14,1 | 25,1 |
| Total förändring av säkringsreserv före skatt2 | 10,4 | 9,6 | 4,4 |
| Uppskjuten skatt på total | |||
| förändring av säkringsreserv före skatt2 | -5,74 | -2,5 | -1,2 |
| Total förändring av säkringsreserv efter skatt | 4,7 | 7,1 | 3,2 |
| enligt specifikation ovan | |||
|---|---|---|---|
| Total omvärdering före skatt3 | 10,9 | 10,6 | 7,5 |
| Uppskjuten skatt på total omvärdering3 | -5,8 | -2,8 | -2,0 |
| Total omvärdering efter skatt | 5,1 | 7,8 | 5,5 |
1 Avser finansiella tillgångar och finansiella skulder till verkligt värde med redovisning via resultaträkningen. Det fanns ingen materiell ineffektivitet i säkringar av verkligt värde eller kassaflödessäkringar. 2 Total överföring till säkringsreserv och överföring till resultaträkningen från säkringsreserv.
3 Total omvärdering och uppskjuten skatt redovisad via resultaträkningen och via övrigt totalresultat. 4 Inkluderar en justering av ingående balans uppskjuten skatt om -3,5 MSEK på grund av en ändring
av den svenska skattesatsen från 26,3 procent till 22,0 procent.
| Noterade marknadspriser | Värderingstekniker som använder observerbar |
marknadsdata | Värderingstekniker som använder icke observerbar |
marknadsdata | Summa | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2013 | 2012 | 2011 | 2013 | 2012 | 2011 | 2013 | 2012 | 2011 |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde som redovisas via resultaträkningen |
– | – | – | 59,5 | 105,6 | 19,6 | – | – | – | 59,5 | 105,6 | 19,6 |
| Finansiella skulder till verkligt värde som redovisas via resultaträkningen |
– | – | – | -50,5 | -48,4 | -21,2 | – | – | – | -50,5 | -48,4 | -21,2 |
| Derivat som klassificeras som säkringsinstrument med positivt verkligt värde |
– | – | – | 41,9 | 102,0 | 33,6 | – | – | – | 41,9 | 102,0 | 33,6 |
| Derivat som klassificeras som säkringsinstrument med negativt verkligt värde |
– | – | – | -7,8 | -10,9 | -20,5 | – | – | – | -7,8 | -10,9 | -20,5 |
Koncernens noter och kommentarer
Tabellen nedan visar redovisade värden och verkliga värden för finansiella instrument enligt kategorierna i not 2.
FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI – REDOVISADE OCH VERKLIGA VÄRDEN
| 2013 | 2012 | 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat | Verkligt | Redovisat | Verkligt | Redovisat | Verkligt | |
| MSEK | värde | värde | värde | värde | värde | värde |
| Tillgångar | ||||||
| Finansiella tillgångar till verkligt värde som redovisas via resultaträkningen |
||||||
| Övriga räntebärande omsättningstillgångar (not 27) | 59,5 | 59,5 | 105,6 | 105,6 | 19,6 | 19,6 |
| Summa | 59,5 | 59,5 | 105,6 | 105,6 | 19,6 | 19,6 |
| Lånefordringar och övriga fordringar | ||||||
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar (not 22) | 109,0 | 109,0 | 133,0 | 133,0 | 155,9 | 155,9 |
| Övriga långfristiga fordringar (not 23)1 | 368,0 | 368,0 | 363,9 | 363,9 | 329,2 | 329,2 |
| Kundfordringar | 9 676,4 | 9 676,4 | 10 490,1 | 10 490,1 | 10 965,0 | 10 965,0 |
| Övriga kortfristiga fordringar (not 26)2 | 1 757,1 | 1 757,1 | 852,9 | 852,9 | 802,4 | 802,4 |
| Likvida medel (not 28) | 4 049,8 | 4 049,8 | 4 880,7 | 4 880,7 | 2 507,4 | 2 507,4 |
| Summa | 15 960,3 | 15 960,3 | 16 720,6 | 16 720,6 | 14 759,9 | 14 759,9 |
| Skulder | ||||||
| Finansiella skulder till verkligt värde som redovisas via resultaträkningen | ||||||
| Kortfristiga låneskulder (not 33) | 50,5 | 50,5 | 48,4 | 48,4 | 21,2 | 21,2 |
| Summa | 50,5 | 50,5 | 48,4 | 48,4 | 21,2 | 21,2 |
| Finansiella skulder vilka identifierats som säkrade poster vid säkring av verkligt värde |
||||||
| Kortfristiga låneskulder (not 33)5 | – | – | 4 302,4 | 4 355,7 | – | – |
| Långfristiga låneskulder (not 30)6 | 9 284,2 | 9 376,4 | 6 030,2 | 6 109,8 | 4 484,8 | 4 705,7 |
| Summa | 9 284,2 | 9 376,4 | 10 332,6 | 10 465,5 | 4 484,8 | 4 705,7 |
| Övriga finansiella skulder | ||||||
| Långfristiga låneskulder (not 30) | 2 217,9 | 2 217,9 | 3 066,3 | 3 066,3 | 4 075,5 | 4 075,5 |
| Långfristiga skulder (not 30)3 | 400,4 | 400,4 | 326,7 | 326,7 | 457,8 | 457,8 |
| Kortfristiga låneskulder (not 33) | 2 309,6 | 2 309,6 | 1 627,7 | 1 627,7 | 4 463,3 | 4 463,3 |
| Leverantörsskulder | 959,4 | 959,4 | 1 033,1 | 1 033,1 | 914,9 | 914,9 |
| Övriga kortfristiga skulder (not 34)4 | 2 974,4 | 2 974,4 | 3 157,9 | 3 157,9 | 2 856,8 | 2 856,8 |
| Summa | 8 861,7 | 8 861,7 | 9 211,7 | 9 211,7 | 12 768,3 | 12 768,3 |
| Derivat som klassificerats som säkringsinstrument | ||||||
| Räntebärande finansiella omsättningstillgångar (not 27) | – | – | 10,7 | 10,7 | – | – |
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar (not 22) | 41,9 | 41,9 | 91,3 | 91,3 | 33,6 | 33,6 |
| Summa tillgångar | 41,9 | 41,9 | 102,0 | 102,0 | 33,6 | 33,6 |
| Kortfristiga låneskulder (not 33) | 0,1 | 0,1 | 7,5 | 7,5 | 4,0 | 4,0 |
| Långfristiga låneskulder (not 30) | 7,7 | 7,7 | 3,4 | 3,4 | 16,5 | 16,5 |
| Summa skulder | 7,8 | 7,8 | 10,9 | 10,9 | 20,5 | 20,5 |
| Summa, netto | 34,1 | 34,1 | 91,1 | 91,1 | 13,1 | 13,1 |
| 1 Exklusive pensionsmedel och ersättningsrättigheter (not 23) | 237,6 | 237,6 | 265,0 | 265,0 | 205,0 | 205,0 |
| 2 Exklusive förutbetalda kostnader | 655,0 | 655,0 | 650,6 | 650,6 | 661,6 | 661,6 |
| 3 Exklusive pensioner (not 30) | 86,9 | 86,9 | 82,6 | 82,6 | 74,3 | 74,3 |
| 4 Exklusive personalrelaterade upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 5 927,8 | 5 927,8 | 5 950,3 | 5 950,3 | 5 936,8 | 5 936,8 |
5 Skillnaden mellan redovisat värde och verkligt värde på kortfristiga låneskulder 2012 beror på den
minskade marginalen på obligationslånet om 500 MEUR, från 4,20 procent vid emissionstidpunkten
till 0,25 procent den 31 december 2012.
6 Skillnaden mellan redovisat värde och verkligt värde på långfristiga låneskulder förklaras av
kreditmarginalen i diskonteringsräntan.
För finansiella tillgångar och skulder som är föremål för ramavtal som möjliggör kvittning eller liknande arrangemang, tillåter varje avtal mellan koncernen och dess motpart att de relevanta finansiella tillgångarna och skulderna regleras netto när båda parterna kommit överens om det. I de fall där en sådan överenskommelse saknas, regleras finansiella tillgångar och skulder brutto. Alla parter i ett ramavtal som möjliggör kvittning eller liknande arrangemang kan dock välja att reglera alla belopp netto om motparten underlåter att fullfölja sina åtaganden. Enligt villkoren i respektive avtal, så inkluderar en händelse där en avtalspart underlåter att fullfölja sina åtaganden att en avtalspart inte betalar sina åtaganden i tid, att en avtalspart underlåter att uppfylla sina åtaganden enligt avtalet (andra än betalning) om en sådan underlåtenhet inte åtgärdas inom en period mellan 30 till 60 dagar efter att avtalsparten underrättats om underlåtenheten, eller konkurs.
Följande finansiella tillgångar är föremål för kvittning, ramavtal som möjliggör kvittning eller liknande arrangemang.
| Bruttobelopp för redovisade |
Bruttobelopp för redovisade finansiella skulder |
Nettobelopp för redovisade finansiella |
Finansiella instrument som inte redovisas |
||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | finansiella tillgångar |
som kvittats i balansräkningen |
tillgångar i balansräkningen |
netto i balansräkningen |
Belopp, netto |
| 31 december 2013 | |||||
| Finansiella tillgångar som är derivatinstrument | 101,4 | – | 101,4 | 55,9 | 45,5 |
| Summa | 101,4 | – | 101,4 | 55,9 | 45,5 |
| 31 december 2012 | |||||
| Finansiella tillgångar som är derivatinstrument | 207,6 | – | 207,6 | 52,9 | 154,7 |
| Summa | 207,6 | – | 207,6 | 52,9 | 154,7 |
| 31 december 2011 | |||||
| Finansiella tillgångar som är derivatinstrument | 53,2 | – | 53,2 | 16,5 | 36,7 |
| Summa | 53,2 | – | 53,2 | 16,5 | 36,7 |
Följande finansiella skulder är föremål för kvittning, ramavtal som möjliggör kvittning eller liknande arrangemang.
| MSEK | Bruttobelopp för redovisade finansiella skulder |
Bruttobelopp för redovisade finansiella tillgångar som kvittats i balansräkningen |
Nettobelopp för redovisade finansiella skulder i balansräkningen |
Finansiella instrument som inte redovisas netto i balansräkningen |
Belopp, netto |
|---|---|---|---|---|---|
| 31 december 2013 | |||||
| Finansiella skulder som är derivatinstrument | 58,3 | – | 58,3 | 55,9 | 2,4 |
| Summa | 58,3 | – | 58,3 | 55,9 | 2,4 |
| 31 december 2012 | |||||
| Finansiella skulder som är derivatinstrument | 59,3 | – | 59,3 | 52,9 | 6,4 |
| Summa | 59,3 | – | 59,3 | 52,9 | 6,4 |
| 31 december 2011 | |||||
| Finansiella skulder som är derivatinstrument | 41,8 | – | 41,8 | 16,5 | 25,3 |
| Summa | 41,8 | – | 41,8 | 16,5 | 25,3 |
Koncernen har haft ett bolag, Securitas Direct S.A. (Schweiz), i vilket rösträttsinnehavet uppgått till 50 procent. Detta bolag avyttrades per den 21 oktober 2011. På grund av detta bolags ringa påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning har särredovisning ej skett i koncernens resultat- och balansräkning. Inga transaktioner har förekommit mellan Securitas Direct S.A. och Securitas förutom lån, ränta och utdelning. Bolaget ingår under Övrigt i koncernens segmentsredovisning enligt nedan:
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Total försäljning | – | – | 50 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | – | – | 5 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | – | – | 5 |
| Operativa anläggningstillgångar | – | – | – |
| Kundfordringar | – | – | – |
| Övriga tillgångar | – | – | – |
| Övriga skulder | – | – | – |
| Summa operativt sysselsatt kapital | – | – | – |
| Goodwill | – | – | – |
| Summa sysselsatt kapital | – | – | – |
Information om ersättning till styrelsen och ledande befattningshavare framgår av not 8. Uppgifter om totala lönekostnader för styrelse och verkställande direktörer för koncernen redovisas i not 12.
Garantier till förmån för närstående uppgår till 4,2 MSEK (4,9 och 73,2). För uppgifter om moderbolagets transaktioner med närstående hänvisas till not 40 samt not 43.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Särskilt arvode utgår för utskottsarbete. Varken VD och koncernchefen eller arbetstagarrepresentanterna erhåller styrelsearvode.
Årsstämman den 7 maj 2013 fattade beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 2013 enligt följande:
Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga för att säkerställa att koncernen kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.
Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast ersättning, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner.
Utöver fast årslön ska koncernledningen även kunna erhålla rörlig lön, vilken ska baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern eller division) och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig lön ska motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för VD och koncernchef och maximalt 42–200 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. För det fall rörlig ersättning som utbetalats kontant visar sig ha betalats på basis av uppgifter som senare visar sig vara uppenbart felaktiga ska bolaget ha möjligheten återkräva således utbetald ersättning.
Styrelsen ska för varje år överväga huruvida man bör föreslå årsstämman att besluta om ett aktie- eller aktieprisbaserat incitamentsprogram. Årsstämmorna för 2012, liksom för 2010 och 2011, fattade beslut om införande av sådana incitamentsprogram.
Bolagets åtaganden avseende rörlig lön till koncernledningen under 2013 beräknas kunna kosta bolaget maximalt 56 MSEK. Information rörande tidigare beslutade ersättningar som ännu inte har förfallit till betalning framgår av not 8 i årsredovisningen 2012.
Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidigast 65 års ålder, och samtliga i koncernledningen ska omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner för vilka försäkringspremier avsätts från personens totala ersättning och betalas av bolaget under anställningen. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande såvida inte lokala bestämmelser kräver det.
Övriga förmåner, till exempel tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam.
Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar ska en uppsägningstid om högst sex månader gälla.
Dessa riktlinjer ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Styrelsens förslag till årsstämman i maj 2014 avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 2014 presenteras i förvaltningsberättelsen i denna årsredovisning.
Styrelsens ersättningsutskott behandlar ovan nämnda ärenden avseende VD och koncernchefen och övriga i koncernledningen samt även avseende andra ledningsnivåer om utskottet så önskar. Utskottet rapporterar sina förslag till styrelsen som tar alla beslut. Medlemmar i ersättningsutskottet är Melker Schörling (ordförande) och Annika Falkengren. Utskottet har hållit två möten under 2013.
Styrelsens ordförande Melker Schörling har erhållit 1,1 MSEK i styrelsearvode inklusive ersättning för utskottsarbete under räkenskapsåret 2013. Övriga styrelseledamöter har tillsammans erhållit 3,6 MSEK i styrelsearvode inklusive ersättning för utskottsarbete. Ersättningen per ledamot framgår av tabellerna nedan. Styrelsen är i övrigt inte berättigad till annan kompensation än för resor och logi.
VD och koncernchefen samt Divisionschefen för Security Services Europe, Alf Göransson, har för räkenskapsåret 2013 erhållit lön motsvarande 11,9 MSEK samt andra löneförmåner motsvarande 0,1 MSEK.
VD och koncernchefen har avgiftsbestämd pensionsplan som uppgår till 30 procent av den fasta lönen. Pensionsåldern för VD och koncernchefen är 65 år. Under 2013 uppgick pensionskostnaderna för VD och koncernchefen till 3,5 MSEK. Inga pensionsförmåner har framtida anställning som villkor.
Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden för VD och koncernchefen 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande 12 månaders fast lön.
Övrig koncernledning har under 2013 utgjorts av följande 10 personer: Bart Adam (CFO och finansdirektör), William Barthelemy (operativ chef Security Services NorthAmerica), Santiago Galaz (divisionschef Security Services North America), Erik-Jan Jansen (operativ chef Security Services Europe), Gisela Lindstrand (kommunikationsdirektör), Jan Lindström (ekonomidirektör), Marc Pissens (direktör Aviation), Luis Posadas (divisionschef Security Services Ibero-America), Åsa Thunman (chefsjurist och koncernens Risk Manager) och Antonio Villaseca Lòpez (direktör tekniska säkerhetslösningar).
Under räkenskapsåret 2013 har koncernledningen i övrigt tillsammans erhållit fast lön motsvarande 42,4 MSEK och andra löneförmåner motsvarande 2,0 MSEK.
De övriga 10 personerna i koncernledningen har individuella pensionsplaner. Pensionsåldern varierar beroende på land och pensionsplan. Pensionsåldern är 65 år för sex medlemmar medan den för fyra medlemmar inte är reglerad.
Som framgår under Principer ovan, kan varje medlem avsätta delar av sin ersättning till premier för avgiftsbestämda pensioner. Alla medlemmar av koncernledningen har avgiftsbestämda pensionsplaner för vilka försäkringspremier avsätts från personens totala ersättning och betalas av bolaget under anställningen. Premierna kan variera men är begränsade till belopp som är skattemässigt avdragsgilla för bolaget. Under 2013 uppgick pensionskostnaderna för dessa personer i koncernledningen till 5,9 MSEK. Inga pensionsförmåner är villkorade av framtida anställning.
Tre personer har svensk förmånsbaserad pensionsplan (ITP), men kan också avsätta delar av sin ersättning till premier för avgiftsbestämda pensioner. Den svenska förmånsbaserade pensionsplanen garanterar livsvarig pension från 65 års ålder. Pensionsbeloppet motsvarar en viss procentsats av den slutliga lönen, förmånsgrundande lön är maximerad till 1,7 MSEK per anställd. Denna pensionsförmån finansieras genom av företaget årliga premieinbetalningar under anställningstiden och pensionskostnaden 2013 för dessa tre personer uppgick till 1,1 MSEK (ingår i nedan angiven total i tabellen avseende pensionskostnad för övrig koncernledning).
Vid uppsägning från bolagets sida motsvarar uppsägningstiden och rätten till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut, maximalt 24 månaders fast lön för koncernledningsmedlemmar.
Kortfristiga såväl som långfristiga incitament för berättigade medarbetare i Securitas omfattar tydligt mätbara prestationsbaserade mål som har satts i så nära relation till den lokala verksamheten som möjligt och syftar till att stärka koncernens långsiktiga lönsamhet. Prestationsmålen, som krävs för att uppnå maximal bonus, varierar beroende på i vilken del av verksamheten som den anställde arbetar, men baseras i princip på en årlig förbättring av det operativa resultatet ("EBITA") inom den anställdes ansvarsområde samt mål baserade på förbättring av kassaflöde.
För VD och koncernchefen samt de fyra koncernledningsledamöter som är ansvariga för stabsfunktionerna, finns inga långfristiga incitamentsprogram och det kortfristiga incitamentsprogrammet baseras på reell förbättring av vinst per aktie jämfört med föregående år.
VD och koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen omfattas av de kortfristiga Securitas aktierelaterade incitamentsprogrammen för 2012 respektive 2013, för vilka beslut togs på årsstämmorna under dessa år. Dessa kortfristiga incitamentsprogram, för vilka maximal bonus är begränsad till 42–100 procent av baslönen, betalas till två tredjedelar kontant i början av året efter intjänandeåret och den kvarvarande tredjedelen används till förvärv av Securitas B-aktier via aktiemarknaden. Dessa aktier tilldelas koncernledningsledamöterna i mars två år efter intjänandeåret, förutsatt att man är fortsatt anställd i koncernen under intjänandeperioden. Se vidare information i not 2 och 12. Information om den faktiska tilldelningen av aktier till koncernledningen i mars 2014 avseende 2012 års aktierelaterade incitamentsprogram såväl som potentiell tilldelning av aktier 2015 avseende 2013 års aktierelaterade incitamentsprogram samt verkligt värde för dessa aktier, framgår av tabellerna nedan. För VD och koncernchefen utgår inte någon kortfristig rörlig ersättning
för 2013.
Den kortfristiga rörliga ersättningen till övrig koncernledning för 2013 uppgick totalt till motsvarande 18,9 MSEK, varav 6,2 MSEK kommer att tilldelas i aktier 2015 och 12,7 MSEK kommer att utbetalas kontant under 2014.
Under 2013 har två personer i koncernledningen haft långfristiga incitamentsprogram där den maximala rörliga ersättningen är begränsad till 100 procent av den fasta årslönen. De långfristiga bonusplanerna avsätts under intjänandeåret och utbetalas med en tredjedel per år under de tre efterföljande åren. Om befattningshavaren säger upp sin anställning, tillfaller ännu icke utbetald långfristig bonus bolaget.
Den långfristiga ersättningen och avsättningen för 2013 uppgick totalt till 7,8 MSEK. Den totala reserven för långfristiga bonusprogram uppgick till 7,8 MSEK för två medlemmar i koncernledningen per den 31 december 2013.
| Summa innehav | 84 939 | 6,0 |
|---|---|---|
| Koncernledningen i övrigt | 84 939 | 6,0 |
| Alf Göransson, VD och koncernchef | 0 | 0,0 |
| 2013 | 2013 | |
| Antal aktier1 | Verkligt värde2, MSEK |
1 Avser potentiell tilldelning av aktier 2015 enligt Securitas aktierelaterade incitamentsprogram 2013, enligt köpkurser för Securitas B-aktier i mars 2014.
2 Verkligt värde av potentiellt tilldelade aktier baserad på köpkurser för Securitas B-aktier i mars 2014.
Koncernens noter och kommentarer
| KSEK | Grundlön/ arvode |
Övriga förmåner |
Kortfristig bonus2 |
Långfristig bonus3 |
Pension | Total ersättning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Melker Schörling, styrelseordförande1 | 1 100 | – | – | – | – | 1 100 |
| Carl Douglas, vice ordförande | 750 | – | – | – | – | 750 |
| Fredrik Cappelen1 | 600 | – | – | – | – | 600 |
| Marie Ehrling1 | 700 | – | – | – | – | 700 |
| Annika Falkengren1 | 550 | – | – | – | – | 550 |
| Fredrik Palmstierna | 500 | – | – | – | – | 500 |
| Sofia Schörling Högberg | 500 | – | – | – | – | 500 |
| Delsumma styrelsen | 4 700 | – | – | – | – | 4 700 |
| Alf Göransson, VD och koncernchef | 11 924 | 89 | 0 | – | 3 504 | 15 517 |
| Koncernledningen i övrigt | 42 448 | 2 048 | 18 868 | 7 799 | 5 915 | 77 078 |
| Delsumma VD och koncernledning | 54 372 | 2 137 | 18 868 | 7 799 | 9 419 | 92 595 |
| Summa | 59 072 | 2 137 | 18 868 | 7 799 | 9 419 | 97 295 |
Informationen ovan hänvisar till helårskompensation för nuvarande koncernledning om ej annat anges. Styrelsen har inga pensionsförmåner.
1 Inklusive ersättning för utskottsarbete. 2 Avser 2013 års kostnad för Securitas incitamentsprogram för kontant och aktierelaterad bonus, se även separat tabell för aktierelaterad del.
3 Avser 2013 års kostnad, se vidare under avsnittet kort- och långfristiga incitamentsprogram.
| KSEK | Grundlön/ arvode |
Övriga förmåner |
Kortfristig bonus2 |
Långfristig bonus3 |
Pension | Total ersättning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Melker Schörling, styrelseordförande1 | 1 100 | – | – | – | – | 1 100 |
| Carl Douglas, vice ordförande | 750 | – | – | – | – | 750 |
| Fredrik Cappelen1 | 600 | – | – | – | – | 600 |
| Marie Ehrling1 | 700 | – | – | – | – | 700 |
| Annika Falkengren1 | 550 | – | – | – | – | 550 |
| Fredrik Palmstierna | 500 | – | – | – | – | 500 |
| Sofia Schörling Högberg | 500 | – | – | – | – | 500 |
| Delsumma styrelsen | 4 700 | – | – | – | – | 4 700 |
| Alf Göransson, VD och koncernchef | 11 893 | 89 | 0 | – | 3 503 | 15 485 |
| Koncernledningen i övrigt4 | 42 711 | 2 115 | 9 182 | 0 | 5 955 | 59 963 |
| Delsumma VD och koncernledning | 54 604 | 2 204 | 9 182 | 0 | 9 458 | 75 448 |
| Summa | 59 304 | 2 204 | 9 182 | 0 | 9 458 | 80 148 |
Informationen ovan hänvisar till helårskompensation för nuvarande koncernledning om ej annat anges. Styrelsen har inga pensionsförmåner.
1 Inklusive ersättning för utskottsarbete.
2 Avser 2012 års kostnad för Securitas incitamentsprogram för kontant och aktierelaterad bonus, se även separat tabell för aktierelaterad del. 3 Avser 2012 års kostnad, se vidare under avsnittet kort- och långfristiga incitamentsprogram.
4 Ersättningen för en person som avgick från koncernledningen den 8 augusti 2012 samt för två personer som avgick 25 oktober 2012, avser till och med dessa datum.
| KSEK | Grundlön/ arvode |
Övriga förmåner |
Kortfristig bonus2 |
Långfristig bonus3 |
Pension | Total ersättning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Melker Schörling, styrelseordförande1 | 1 100 | – | – | – | – | 1 100 |
| Carl Douglas, vice ordförande | 750 | – | – | – | – | 750 |
| Fredrik Cappelen1 | 600 | – | – | – | – | 600 |
| Marie Ehrling1 | 700 | – | – | – | – | 700 |
| Annika Falkengren1 | 550 | – | – | – | – | 550 |
| Fredrik Palmstierna | 500 | – | – | – | – | 500 |
| Sofia Schörling Högberg | 500 | – | – | – | – | 500 |
| Delsumma styrelsen | 4 700 | – | – | – | – | 4 700 |
| Alf Göransson, VD och koncernchef | 11 690 | 93 | 0 | – | 3 450 | 15 233 |
| Koncernledningen i övrigt4 | 44 812 | 2 279 | 5 211 | 0 | 6 348 | 58 650 |
| Delsumma VD och koncernledning | 56 502 | 2 372 | 5 211 | 0 | 9 798 | 73 883 |
| Summa | 61 202 | 2 372 | 5 211 | 0 | 9 798 | 78 583 |
Informationen ovan hänvisar till helårskompensation för nuvarande koncernledning om ej annat anges. Styrelsen har inga pensions-1 Inklusive ersättning för utskottsarbete.
2 Avser 2011 års kostnad för Securitas incitamentsprogram för kontant och aktierelaterad bonus, se även separat tabell för aktierelaterad del.
3 Avser 2011 års kostnad, se vidare under avsnittet kort- och långfristiga incitamentsprogram.
4 Ersättningen för tre personer som tillträdde 6 maj respektive 1 juli 2011 samt för en person som avgick 30 juni 2011, avser från och med samt till och med dessa datum.
förmåner.
Styrelsens och koncernledningens aktieinnehav genom köp på aktiemarknaden samt tilldelning av aktier till koncernledningen genom Securitas aktierelaterade incitamentsprogram 2013 redovisas i tabellen nedan.
STYRELSENS OCH LEDANDE BEFATTNING SHAVARES INNE HAV AV SECURITA S A- OCH B-AKTIER1
| A-aktier | A-aktier | B-aktier | B-aktier | B-aktier | |
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 20134 | 20124 | Tilldelning mars 20145 |
|
| Melker Schörling, styrelseordförande2 | 4 500 000 | 4 500 000 | 16 001 500 | 16 001 500 | – |
| Carl Douglas, vice ordförande3 | 12 642 600 | 12 642 600 | 27 190 000 | 29 390 000 | – |
| Fredrik Cappelen | – | – | 4 000 | 4 000 | – |
| Marie Ehrling | – | – | 4 000 | 4 000 | – |
| Annika Falkengren | – | – | 7 500 | 7 500 | – |
| Fredrik Palmstierna | – | – | 17 200 | 17 200 | – |
| Sofia Schörling Högberg | – | – | 2 400 | 2 400 | – |
| Alf Göransson, VD och koncernchef | – | – | 58 698 | 58 698 | 0 |
| Bart Adam | – | – | 15 264 | 15 264 | 11 058 |
| William Barthelemy | – | – | 20 040 | 19 716 | 1 612 |
| Santiago Galaz | – | – | 86 546 | 80 195 | 5 878 |
| Erik-Jan Jansen | – | – | 4 385 | 3 086 | 1 832 |
| Gisela Lindstrand | – | – | 2 017 | 2 017 | 0 |
| Jan Lindström | – | – | 5 600 | 5 600 | 0 |
| Marc Pissens | – | – | 0 | 0 | 24 426 |
| Luis Posadas | – | – | 17 911 | 40 136 | 1 927 |
| Åsa Thunman | – | – | 653 | 653 | 0 |
| Antonio Villaseca Lòpez | – | – | 0 | 0 | 963 |
| Summa innehav | 17 142 600 | 17 142 600 | 43 437 714 | 45 651 965 | 47 696 |
1 Uppgifter avser innehav per 31 december 2013 respektive 2012.
2 Innehav genom Melker Schörling AB.
relaterade incitamentsprogram (se fotnot 5 nedan).
3 Innehav privat samt genom Investment AB Latour koncernen och Förvaltnings AB Wasatornet. 4 Innehav per den 31 december exklusive potentiell tilldelning av aktier genom Securitas aktie5 Faktisk tilldelning av aktier i mars 2014 genom Securitas aktierelaterade incitamentsprogram 2012, inklusive aktier motsvarande fastställd utdelning för potentiellt tilldelade aktier under 2013. Brutto antal tilldelade aktier anges, av vilka delantal kan ha avyttrats för att täcka skatt på förmånen. Övrigt innehav av Securitas B-aktier i mars 2014 ingår ej.
Koncernens verksamhet är indelad i tre rapporteringsbara segment: Security Services North America, Security Services Europe och Security Services Ibero-America. Till följd av de organisatoriska förändringar i koncernen som trädde i kraft den 1 januari 2013 samt tillämpningen av IAS 19 (reviderad) från och med samma datum, har jämförelsetalen omarbetats för segmenten.
Security Services North America har påverkats av att verksamhet inom säkerhetskonsultområdet i Nederländerna har flyttats från segmentet Övrigt till Pinkerton Corporate Risk Managment inom Security Services North America. De tidigare segmenten Security Services Europe och Mobile and Monitoring har slagits samman till ett segment som benämns Security Services Europe. Vidare har verksamhet i Spanien och Portugal flyttats från det tidigare segmentet Mobile and Monitoring till Security Services Ibero-America medan verksamhet inom säkerhetskonsultområdet i Belgien har flyttats från segmentet Övrigt till Security Services Europe.
Samtliga segment följer de redovisningsprinciper som framgår av not 2. Segmentsrapporteringen följer formatet för Securitas finansiella modell, vilken ligger till grund för finansiell planering och rapportering från platskontorsnivå upp till styrelsen. Förvärv av dotterbolag är därför exkluderade från rörelsens kassaflöde. Samtliga materiella förvärv redovisas uppdelade per affärssegment i förvaltningsberättelsen under rubriken Förvärv och avyttringar.
Security Services North America tillhandahåller specialiserade säkerhetstjänster i USA, Kanada och Mexiko och omfattar 13 affärsenheter: en organisation för nationella och globala kunder, fem geografiska regioner och fem specialiserade affärsenheter – kritisk infrastruktur (inkluderar statliga myndigheter och försvars- och flygindustri), hälso- och sjukvård, Pinkerton Corporate Risk Management, mobila tjänster och teknik – i USA, samt Kanada och Mexiko. Totalt omfattar verksamheten omkring 104 000 medarbetare, cirka 640 platschefer och 93 geografiska områden.
Security Services Europe erbjuder specialiserade säkerhetstjänster för stora och medelstora kunder i 27 länder, samt flygplatssäkerhet i 14 länder. Security Services Europe erbjuder mobila säkerhetstjänster för mindre och medelstora företag och bostadsområden, samt elektroniska larmövervakningstjänster. Totalt har organisationen över 117 000 medarbetare och drygt 800 platschefer.
Security Services Ibero-America tillhandahåller specialiserade säkerhetstjänster för stora och medelstora kunder i sju latinamerikanska länder samt i Portugal och Spanien i Europa. Security Services Ibero-America har totalt cirka 57 000 medarbetare och nära 190 platschefer.
Under Övrigt ingår alla övriga rörelsesegment, allmänna administrationskostnader, kostnader för huvudkontor och andra centrala kostnader. Alla övriga rörelsesegment består av bevakningsverksamheterna i Mellanöstern, Asien och Afrika och viss verksamhet inom säkerhetskonsultområdet som rapporterar direkt till den högsta verkställande beslutsfattaren.
Koncernens noter och kommentarer
| Security | Security | Security | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Services North America |
Services Europe |
Services Ibero-America |
Övrigt | Summa | segment Elimineringar | Koncernen |
| Resultat | |||||||
| Försäljning, extern | 22 834 | 32 716 | 9 266 | 884 | 65 700 | – | 65 700 |
| Försäljning, intern | 7 | – | – | 2 | 9 | -9 | – |
| Total försäljning | 22 841 | 32 716 | 9 266 | 886 | 65 709 | -9 | 65 700 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 0 | 0 | 4 | – | – | – | 1 |
| Rörelseresultat före avskrivningar1 | 1 177 | 1 954 | 480 | -282 | 3 329 | – | 3 329 |
| varav resultatandelar i intressebolag | 1 | 0 | – | 3 | 4 | – | 4 |
| Rörelsemarginal, % | 5,2 | 6,0 | 5,2 | – | – | – | 5,1 |
| Avskrivningar och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar |
-33 | -147 | -70 | -24 | -274 | – | -274 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | 0 | -24 | -9 | 6 | -27 | – | -27 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | – | – | – | – | – |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 1 144 | 1 783 | 401 | -300 | 3 028 | – | 3 028 |
| Finansiella intäkter och kostnader | – | – | – | – | – | – | -385 |
| Resultat före skatt | – | – | – | – | – | – | 2 643 |
| Skatt | – | – | – | – | – | – | -787 |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | – | 1 856 |
| Rörelsens kassaflöde | |||||||
| Rörelseresultat före avskrivningar | 1 177 | 1 954 | 480 | -282 | 3 329 | – | 3 329 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -117 | -565 | -137 | 15 | -804 | – | -804 |
| Återföring av avskrivningar1 | 163 | 657 | 112 | 14 | 946 | – | 946 |
| Förändring av operativt sysselsatt kapital | -50 | -344 | 121 | 32 | -241 | – | -241 |
| Rörelsens kassaflöde | 1 173 | 1 702 | 576 | -221 | 3 230 | – | 3 230 |
| Rörelsens kassaflöde, % | 100 | 87 | 120 | – | – | – | 97 |
| Sysselsatt kapital och finansiering | |||||||
| Operativa anläggningstillgångar | 715 | 1 869 | 444 | 172 | 3 200 | – | 3 200 |
| Kundfordringar | 2 781 | 4 822 | 1 991 | 107 | 9 701 | -25 | 9 676 |
| Övriga tillgångar | 1 057 | 953 | 436 | 1 845 | 4 291 | – | 4 291 |
| Övriga skulder | -3 116 | -7 468 | -1 729 | -1 698 | -14 011 | 25 | -13 986 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | 1 437 | 176 | 1 142 | 426 | 3 181 | – | 3 181 |
| Operativt sysselsatt kapital i % av försäljning | 6 | 1 | 12 | – | – | – | 5 |
| Goodwill | 5 976 | 6 687 | 1 450 | 249 | 14 362 | – | 14 362 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar Andelar i intressebolag |
84 3 |
810 29 |
338 – |
83 101 |
1 315 133 |
– – |
1 315 133 |
| Summa sysselsatt kapital | 7 500 | 7 702 | 2 930 | 859 | 18 991 | – | 18 991 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 16 | 25 | 16 | – | – | – | 18 |
| Nettoskuld | – | – | – | – | – | – | -9 610 |
| Eget kapital | – | – | – | – | – | – | 9 381 |
| Summa finansiering | – | – | – | – | – | – | 18 991 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | – | – | – | – | – | – | 1,02 |
| Tillgångar och skulder | |||||||
| Icke räntebärande tillgångar | 10 616 | 15 170 | 4 659 | 810 | 31 255 | -25 | 31 230 |
| Ej allokerade icke räntebärande tillgångar2 | – | – | – | – | – | – | 1 747 |
| Ej allokerade räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | 4 260 |
| Summa tillgångar Eget kapital |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
37 237 9 381 |
| Icke räntebärande skulder | 3 116 | 7 468 | 1 729 | 243 | 12 556 | -25 | 12 531 |
| Ej allokerade icke räntebärande skulder2 | – | – | – | – | – | – | 1 455 |
| Ej allokerade räntebärande skulder | – | – | – | – | – | – | 13 870 |
| Summa skulder | – | – | – | – | – | – | 27 856 |
| Summa eget kapital och skulder | – | – | – | – | – | – | 37 237 |
1 Avskrivningar på materiella och icke-förvärvsrelaterade immateriella tillgångar per segment specificeras på raden Återföring av avskrivningar i kassaflödesanalysen ovan.
För ytterligare information om avskrivningar hänvisas till not 13.
2 Ingår i Övrigt i tabellen Sysselsatt kapital och finansiering.
| MSEK | Security Services North America |
Security Services Europe |
Security Services Ibero-America |
Övrigt | Summa | segment Elimineringar | Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat | |||||||
| Försäljning, extern | 23 535 | 32 738 | 9 341 | 844 | 66 458 | – | 66 458 |
| Försäljning, intern | 4 | 3 | – | 0 | 7 | -7 | – |
| Total försäljning | 23 539 | 32 741 | 9 341 | 844 | 66 465 | -7 | 66 458 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 1 | 1 | -3 | – | – | – | 0 |
| Rörelseresultat före avskrivningar1 | 1 113 | 1 673 | 496 | -255 | 3 027 | – | 3 027 |
| varav resultatandelar i intressebolag | – | – | – | 3 | 3 | – | 3 |
| Rörelsemarginal, % | 4,7 | 5,1 | 5,3 | – | – | – | 4,6 |
| Avskrivningar och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar |
-34 | -169 | -71 | -23 | -297 | – | -297 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | 8 | -18 | -42 | 3 | -49 | – | -49 |
| Jämförelsestörande poster | -74 | -296 | -50 | -4 | -424 | – | -424 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 1 013 | 1 190 | 333 | -279 | 2 257 | – | 2 257 |
| Finansiella intäkter och kostnader | – | – | – | – | – | – | -573 |
| Resultat före skatt | – | – | – | – | – | – | 1 684 |
| Skatt | – | – | – | – | – | – | -509 |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | – | 1 175 |
| Rörelsens kassaflöde | |||||||
| Rörelseresultat före avskrivningar | 1 113 | 1 673 | 496 | -255 | 3 027 | – | 3 027 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -152 | -716 | -134 | -37 | -1 039 | – | -1 039 |
| Återföring av avskrivningar1 | 161 | 673 | 103 | 9 | 946 | – | 946 |
| Förändring av operativt sysselsatt kapital | -19 | 187 | 125 | -26 | 267 | – | 267 |
| Rörelsens kassaflöde | 1 103 | 1 817 | 590 | -309 | 3 201 | – | 3 201 |
| Rörelsens kassaflöde, % | 99 | 109 | 119 | – | – | – | 106 |
| Sysselsatt kapital och finansiering | |||||||
| Operativa anläggningstillgångar | 785 | 1 971 | 423 | 196 | 3 375 | – | 3 375 |
| Kundfordringar | 3 525 | 4 656 | 2 217 | 121 | 10 519 | -29 | 10 490 |
| Övriga tillgångar | 298 | 891 | 375 | 1 962 | 3 526 | -40 | 3 486 |
| Övriga skulder | -3 407 | -7 920 | -1 799 | -1 712 | -14 838 | 69 | -14 769 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | 1 201 | -402 | 1 216 | 567 | 2 582 | – | 2 582 |
| Operativt sysselsatt kapital i % av försäljning | 5 | -1 | 13 | – | – | – | 4 |
| Goodwill | 6 032 | 6 482 | 1 563 | 198 | 14 275 | – | 14 275 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 117 | 849 | 439 | 97 | 1 502 | – | 1 502 |
| Andelar i intressebolag | – | – | – | 108 | 108 | – | 108 |
| Summa sysselsatt kapital | 7 350 | 6 929 | 3 218 | 970 | 18 467 | – | 18 467 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 14 | 20 | 14 | – | – | – | 14 |
| Nettoskuld | – | – | – | – | – | – | -9 865 |
| Eget kapital | – | – | – | – | – | – | 8 602 |
| Summa finansiering | – | – | – | – | – | – | 18 467 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | – | – | – | – | – | – | 1,15 |
| Tillgångar och skulder | |||||||
| Icke räntebärande tillgångar | 10 757 | 14 849 | 5 017 | 815 | 31 438 | -69 | 31 369 |
| Ej allokerade icke räntebärande tillgångar2 | – | – | – | – | – | – | 1 867 |
| Ej allokerade räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | 5 221 |
| Summa tillgångar | – | – | – | – | – | – | 38 457 |
| Eget kapital | – | – | – | – | – | – | 8 602 |
| Icke räntebärande skulder | 3 407 | 7 920 | 1 799 | 278 | 13 404 | -69 | 13 335 |
| Ej allokerade icke räntebärande skulder2 | – | – | – | – | – | – | 1 434 |
| Ej allokerade räntebärande skulder | – | – | – | – | – | – | 15 086 |
| Summa skulder | – | – | – | – | – | – | 29 855 |
| Summa eget kapital och skulder | – | – | – | – | – | – | 38 457 |
1 Avskrivningar på materiella och icke-förvärvsrelaterade immateriella tillgångar per segment specificeras på raden Återföring av avskrivningar i kassaflödesanalysen ovan.
För ytterligare information om avskrivningar hänvisas till not 13. 2 Ingår i Övrigt i tabellen Sysselsatt kapital och finansiering.
3 Jämförelsetalen har omräknats till följd av de organisatoriska förändringarna som ägde rum i koncernen per den 1 januari 2013 och till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
Koncernens noter och kommentarer
| Total försäljning från externa kunder1 |
Anläggnings tillgångar2 |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| USA | 20 381 | 20 895 | 6 356 | 6 459 | |
| Frankrike | – 3 | – 3 | 1 978 | 1 939 | |
| Nederländerna | – 3 | – 3 | 1 913 | – 3 | |
| Sverige4 | 4 223 | 4 226 | 1 007 | 1 016 | |
| Övriga länder5 | 41 096 | 41 337 | 7 750 | 9 846 | |
| Summa länder | 65 700 | 66 458 | 19 004 | 19 260 | |
| Anläggningstillgångar ej specificerade per land2, 6 |
– | – | 1 548 | 1 766 | |
| Summa anläggningstillgångar6 |
– | – | 20 552 | 21 026 |
1 Baserat på lokaliseringen av försäljningsställena och motsvarar i allt väsentligt kundernas
geografiska lokalisering. 2 Finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar och tillgångar avseende ersättningar efter
avslutad anställning specificeras ej per land. Dessa redovisas istället på raden anläggningstillgångar ej specificerade per land.
3 Specificeras ej, då beloppet är mindre än 10 procent av försäljningen eller anläggningstillgångarna. 4 Specificeras eftersom bolaget har sitt säte i Sverige.
5 Inkluderar eliminering av intern försäljning.
6 Jämförelsetalen har omräknats till följd av IAS 19 (reviderad).
Koncernens intäkter hänför sig främst till olika typer av säkerhetstjänster. Det finns även intäkter från försäljning av larmprodukter samt, i begränsad omfattning, värdehanteringstjänster. Fördelningen av försäljning per segment framgår av not 9.
Försäljning av säkerhetslösningar och teknik uppgick till 8 procent (6) av koncernens försäljning i det fjärde kvartalet 2013.
Övriga rörelseintäkter 2013 och 2012 består i sin helhet av varumärkesarvoden från Securitas Direct AB. Övriga rörelseintäkter 2011 består främst av utdelning 29,3 MSEK från koncernens avyttrade joint venture Securitas Direct S.A. i Schweiz samt realisationsvinst vid försäljning av detta bolag 20,3 MSEK. Vidare ingår varumärkesarvoden från Securitas Direct AB 10,1 MSEK samt övriga poster 14,6 MSEK.
Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till. Finansiella intäkter och kostnader framgår av not 14.
| KOSTNAD SSLAG SINDELAD RESULTATR ÄKNING I SAMMANDRAG |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | ||||
| Total försäljning | 65 700,1 | 66 458,2 | 64 057,1 | ||||
| Övriga rörelseintäkter | 13,5 | 12,8 | 74,3 | ||||
| Lönekostnader (not 12) | -43 255,5 | -44 185,9 | -42 368,2 | ||||
| Sociala kostnader (not 12)1 | -10 052,0 | -10 163,1 | -9 600,1 | ||||
| Avskrivningar (not 13, 18, 19, 20) | -1 219,3 | -1 217,7 | -1 120,2 | ||||
| Kundförluster (not 25) | -78,0 | -121,9 | -105,1 | ||||
| Övriga rörelsekostnader | -8 080,3 | -8 525,6 | -8 014,4 | ||||
| Summa rörelsens kostnader1 | -62 685,1 | -64 214,2 | -61 208,0 | ||||
| Rörelseresultat1 | 3 028,5 | 2 256,8 | 2 923,4 |
1 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Kursdifferenser inkluderade i rörelseresultat uppgår till: |
-11,0 | -3,7 | -3,1 |
1 Kursdifferenser inkluderade i finansnetto redovisas i not 14.
| Summa jämförelsestörande poster | – | -424,3 | – |
|---|---|---|---|
| Tyskland – avvecklade verksamheter | – | 11,0 | – |
| Spanien – övertidsersättning | – | 22,7 | – |
| Omstruktureringskostnader | – | -458,0 | – |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
| Summa jämförelsestörande poster fördelade per funktion |
– | -424,3 | – |
|---|---|---|---|
| Försäljnings- och administrationskostnader |
– | -375,9 | – |
| Produktionskostnader | – | -48,4 | – |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
1 Avser hur jämförelsestörande poster skulle ha klassificerats per funktion i resultaträkningen om posterna ej redovisats separat i resultaträkningen.
| – | ||
|---|---|---|
| – | -4,1 | – |
| – | -50,1 | – |
| – | -296,3 | – |
| – | -73,8 | – |
| 2013 | 2012 | 2011 |
| – -424,3 |
| -307,5 | -193,8 | -23,7 |
|---|---|---|
| – | -424,3 | – |
| 2013 | 2012 | 2011 |
1 För 2013 avser kassaflödet betalning till Deutche Bank i Tyskland -88,5 MSEK, omstruktureringskostnader -205,0 MSEK, övertidsersättning i Spanien -12,0 MSEK och lokaler i Tyskland -2,0 MSEK. För 2012 avser kassaflödet betalda omstruktureringskostnader -152,4 MSEK, övertidsersättning i Spanien -37,9 MSEK och lokaler i Tyskland -3,5 MSEK. För 2011 avser kassaflödet övertidsersättning i Spanien -17,5 MSEK, lokaler i Tyskland -4,5 MSEK och övriga jämförelsestörande poster -1,7 MSEK.
| Summa förvärvsrelaterade kostnader |
-26,8 | -49,5 | -193,5 |
|---|---|---|---|
| Omvärdering av tilläggsköpeskillingar2 |
9,9 | 29,9 | 6,9 |
| Transaktionskostnader | -10,91 | -17,2 | -65,1 |
| Omstrukturerings- och integreringskostnader |
-25,8 | -62,2 | -135,3 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
1 Transaktionskostnader för större förvärv specificeras per förvärv i not 16.
2 Avser villkorade köpeskillingar och förvärvsrelaterade optionsskulder.
| Summa förvärvsrelaterade kostnader fördelade per funktion |
-26,8 | -49,5 | -193,5 |
|---|---|---|---|
| Försäljnings- och administrationskostnader2 |
-15,5 | -10,2 | -145,4 |
| Produktionskostnader | -11,3 | -39,3 | -48,1 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
1 Avser hur förvärvsrelaterade kostnader skulle ha klassificerats per funktion i resultaträkningen om
posterna ej redovisats separat i resultaträkningen.
2 Samtliga transaktionskostnader skulle, om de ej särredovisats i resultaträkningen, ha redovisats som försäljnings- och administrationskostnader.
| Summa förvärvsrelaterade kostnader fördelade per segment |
-26,8 | -49,5 | -193,5 |
|---|---|---|---|
| Övrigt | 5,8 | 2,4 | -6,8 |
| Security Services Ibero-America | -9,4 | -41,1 | -19,8 |
| Security Services Europe | -23,3 | -18,6 | -155,9 |
| Security Services North America | 0,1 | 7,8 | -11,0 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
KASSAFLÖDESPÅVERKAN FRÅN FÖRVÄRVSRELATERADE KOSTNADER
| Justering för kassaflödespåverkan från förvärvsrelaterade kostnader |
-28,4 | -48,1 | 13,5 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde | -55,2 | -97,6 | -180,0 |
| Förvärvsrelaterade kostnader enligt resultaträkningen |
-26,8 | -49,5 | -193,5 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| PwC | |||
| – revisionsuppdrag | 29,4 | 28,1 | 29,8 |
| – revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
1,6 | 1,3 | 1,1 |
| – skatterelaterade uppdrag | 11,6 | 12,7 | 14,6 |
| – andra uppdrag1 | 4,6 | 9,7 | 16,3 |
| Summa PwC | 47,2 | 51,8 | 61,8 |
| Övriga revisorer | |||
| – revisionsuppdrag | 2,3 | 2,7 | 2,6 |
| Summa | 49,5 | 54,5 | 64,4 |
1 Kostnader för andra uppdrag utförda av PwC omfattar arvoden för revisionsrelaterad rådgivning angående redovisning inklusive IFRS, IT, förvärv, avyttringar och internbanksrelaterade frågor.
Under året kostnadsförda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 838,0 MSEK (790,3 och 732,7). Nominella värdet av avtalade framtida minimileaseavgifter fördelar sig enligt följande:
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Förfallotid < 1 år | 657,1 | 655,4 | 674,0 |
| Förfallotid 1–5 år | 1 404,7 | 1 369,7 | 1 358,3 |
| Förfallotid > 5 år | 588,7 | 499,8 | 369,6 |
MEDELANTAL ÅRSANSTÄLLDA: FÖRDELNING MELLAN KVINNOR OCH MÄN1, 2
| Kvinnor | Män | Summa | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2011 | 2013 | 2012 | 2011 | 2013 | 2012 | 2011 | |
| Security Services North America | 23 503 | 23 953 | 23 977 | 72 114 | 74 755 | 74 714 | 95 617 | 98 708 | 98 691 |
| Security Services Europe | 18 092 | 19 153 | 17 915 | 92 924 | 91 611 | 86 348 | 111 016 | 110 764 | 104 263 |
| Security Services Ibero-America | 8 123 | 7 855 | 8 114 | 47 693 | 49 185 | 51 346 | 55 816 | 57 040 | 59 460 |
| Övriga | 1 501 | 1 353 | 1 208 | 11 819 | 11 776 | 8 803 | 13 320 | 13 129 | 10 011 |
| Summa | 51 219 | 52 314 | 51 214 | 224 550 | 227 327 | 221 211 | 275 769 | 279 641 | 272 425 |
1 Medelantal årsanställda exkluderar anställda i intressebolag. En fullständig förteckning över medelantal årsanställda per land redovisas i den till Bolagsverket insända årsredovisningen.
Under år 2013 var antalet styrelseledamöter och verkställande direktörer 91 (110, 132), varav 8 (8, 8) var kvinnor.
| 2013 | 2012 | 2011 | Varav tantiem | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
2013 | 2012 | 2011 |
| Security Services North America | 68,8 | 19,2 | (9,7) | 73,7 | 22,1 | (11,2) | 55,9 | 18,7 | (10,4) | 24,3 | 11,0 | 7,7 |
| Security Services Europe | 66,1 | 16,1 | (4,9) | 100,5 | 27,3 | (6,9) | 100,4 | 27,7 | (7,9) | 15,4 | 23,7 | 14,2 |
| Security Services Ibero-America | 18,6 | 2,6 | (0,0) | 17,6 | 3,4 | (0,1) | 18,7 | 2,0 | (0,1) | 4,3 | 3,7 | 3,1 |
| Övriga | 54,3 | 20,5 | (8,0) | 48,9 | 17,7 | (7,0) | 48,0 | 17,3 | (6,5) | 1,8 | 2,3 | 3,2 |
| Summa | 207,8 | 58,4 | (22,6) | 240,7 | 70,5 | (25,2) | 223,0 | 65,7 | (24,9) | 45,8 | 40,7 | 28,2 |
| Summa3 | 43 047,7 | 9 993,6 | (685,9) | 43 945,2 | 10 092,6 | (629,8) | 42 145,2 | 9 534,4 | (596,2) | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga | 688,7 | 61,0 | (19,0) | 661,7 | 58,9 | (21,9) | 471,4 | 48,8 | (18,9) | ||
| Security Services Ibero-America | 5 807,6 | 1 529,9 | (17,1) | 6 042,1 | 1 606,6 | (14,0) | 6 158,1 | 1 572,7 | (9,1) | ||
| Security Services Europe3 | 19 816,7 | 5 403,1 | (565,2) | 20 319,5 | 5 423,5 | (511,6) | 19 190,1 | 5 045,1 | (515,0) | ||
| Security Services North America3 | 16 734,7 | 2 999,6 | (84,6) | 16 921,9 | 3 003,6 | (82,3) | 16 325,6 | 2 867,8 | (53,2) | ||
| Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
|||
| 2013 | 2012 | 2011 |
LÖNEKOSTNADER TOTALT: STYRELSE, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRER OCH ÖVRIGA ANSTÄLLDa2
| 2013 | 2012 | 2011 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
||
| Security Services North America3 | 16 803,5 | 3 018,8 | (94,3) | 16 995,6 | 3 025,7 | (93,5) | 16 381,5 | 2 886,5 | (63,6) | |
| Security Services Europe3 | 19 882,8 | 5 419,2 | (570,1) | 20 420,0 | 5 450,8 | (518,5) | 19 290,5 | 5 072,8 | (522,9) | |
| Security Services Ibero-America | 5 826,2 | 1 532,5 | (17,1) | 6 059,7 | 1 610,0 | (14,1) | 6 176,8 | 1 574,7 | (9,2) | |
| Övriga | 743,0 | 81,5 | (27,0) | 710,6 | 76,6 | (28,9) | 519,4 | 66,1 | (25,4) | |
| Summa3 | 43 255,5 | 10 052,0 | (708,5) | 44 185,9 | 10 163,1 | (655,0) | 42 368,2 | 9 600,1 | (621,1) |
2 Redovisas från och med 2013 i enlighet med Securitas segmentsstruktur. Jämförelsetalen har följaktligen omarbetats.
3 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
För ytterligare upplysningar om koncernens pensioner och andra långsiktiga ersättningar till anställda hänvisas till not 31.
Securitas årsstämma den 7 maj 2013 beslutade att anta ett aktie- och kontantbaserat incitamentsprogram, liknande det man beslutade anta vid årsstämman 2012. Deltagarna i incitamentsprogrammet har sedan tidigare rörlig ersättning baserad på prestation. Den rörliga ersättningen/bonusen kommer enligt incitamentsprogrammet att till två tredjedelar betalas ut kontant efter intjänandeåret och aktier förvärvas för den kvarvarande tredjedelen. Bonuskriterier är baserade på individuell prestation och/eller prestationen på den del av koncernen individen är ansvarig för. För Securitas finns inga andra materiella kostnader än den tilldelade bonusen och relaterade sociala kostnader.
Förvärvet av aktier i Securitas sker genom handel via NASDAQ OMX Stockholm genom ett swapavtal. Aktier köps för det belopp som motsvarar en tredjedel av totalt erhållen bonus. De förvärvade aktierna tilldelas deltagarna cirka ett år efter förvärvet förutsatt att de fortfarande är anställda i koncernen. Securitas kommer inte att ställa ut några nya aktier eller liknande genom detta incitamentsprogram. Avsikten är att ersätta kontantbonus med aktier i Securitas AB och därmed öka medarbetarnas ägande i Securitas.
I incitamentsprogrammet ingår 934 personer (817 och 769) som är berättigade att erhålla aktiedelen enligt programmet. Den totala aktierelaterade delen av ersättningen för dessa uppgår till 63,0 MSEK (56,1 och 53,7) och redovisas som en aktierelaterad ersättning i eget kapital. I mars 2014 har aktier i Securitas AB förvärvats motsvarande värdet av den totala aktierelaterade delen av ersättningen. Aktierna har förvärvats genom ett swapavtal baserat på då gällande dagskurs. Det antal aktier som förvärvats per denna tidpunkt uppgår till totalt 932 761 (859 579 och 809 768) till ett värde av 65,6 MSEK (52,7 och 52,1). Aktierna kommer att tilldelas deltagarna under första kvartalet 2015 förutsatt att de fortfarande är anställda i koncernen.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Bonuskostnader för incitamentsprogram | 63,0 | 56,1 | 53,7 |
| Sociala kostnader för incitamentsprogram | 18,1 | 12,7 | 10,1 |
| Summa | 81,1 | 68,8 | 63,8 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Programvarulicenser | 63,7 | 59,3 | 58,6 |
| Övriga immateriella tillgångar | 36,3 | 34,9 | 26,5 |
| Byggnader | 13,0 | 13,1 | 14,1 |
| Maskiner och inventarier | 832,6 | 838,8 | 802,8 |
| Summa avskrivningar | 945,6 | 946,1 | 902,0 |
| ÅRET S AVSKRIVNINGAR FÖRDELAR SIG I RESULTATRÄKNINGEN ENLIGT FÖLJANDE: |
|||
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
| Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar |
|||
| Produktionskostnader | 564,8 | 602,1 | 582,8 |
| Försäljnings- och administrationskostnader |
280,8 | 249,8 | 234,1 |
| Summa avskrivningar på materiella anläggningstillgångar |
845,6 | 851,9 | 816,9 |
| Avskrivningar på immateriella tillgångar |
|||
| Produktionskostnader | 60,3 | 46,4 | 41,6 |
| Försäljnings- och administrationskostnader |
39,7 | 47,8 | 43,5 |
| Summa avskrivningar på immateriella tillgångar |
100,0 | 94,2 | 85,1 |
| Summa avskrivningar | 945,6 | 946,1 | 902,0 |
| 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| 66,9 | ||
| 29,6 | 33,1 | 43,3 |
| 67,7 | 96,5 | 110,2 |
| 0,5 | 1,0 | 3,3 |
| 2,2 | 4,6 | 3,1 |
| 70,4 | 102,1 | 116,6 |
| -29,0 | ||
| -110,2 | -166,8 | -131,6 |
| 25,7 | 20,3 | -7,1 |
| -301,4 | -444,5 | -406,0 |
| -428,5 | -638,0 | -573,7 |
| – | – | -0,2 |
| -25,5 | -36,9 | -32,8 |
| -1,4 | -0,2 | -2,9 |
| -455,4 | -675,1 | -609,6 |
| -385,0 | -573,0 | -493,0 |
| 0,5 | 1,0 | 3,1 |
| 38,1 -42,6 |
63,4 -47,0 |
1 Kursdifferenser inkluderade i rörelseresultat redovisas i not 11.
| SKATTE KOSTNAD 1 |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | % | 2012 | % | 2011 | % | ||
| Skatt på resultat före skatt | ||||||||
| – aktuell skattekostnad | -708,6 | -26,8 -526,4 | -31,2 -680,1 | -28,0 | ||||
| – uppskjuten skattekostnad |
-79,3 | -3,0 | 17,2 | 1,0 | -41,6 | -1,7 | ||
| Summa skattekostnad | -787,9 | -29,8 -509,2 | -30,2 -721,7 | -29,7 | ||||
| 1 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad). |
Den svenska bolagsskatten uppgick till 22,0 procent.
2013 års skattesats uppgick till 29,8 procent.
2012 års skattesats uppgick till 30,2 procent. Skattesatsen före ickeavdragsgilla nedskrivningar och skatt på jämförelsestörande poster var 29,7 procent.
2011 års skattesats uppgick till 29,7 procent.
Årets uppskjutna skattekostnad utgörs av förändringen i uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder, omräkningsdifferenser samt uppskjuten skatt avseende poster redovisade direkt mot eget kapital.
| MSEK | 2013 | % | 2012 | % | 2011 | % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt enligt resultaträkningen |
2 643 | 1 684 | 2 430 | |||
| Skatt beräknad efter svensk skattesats |
-581 | -22,0 | -443 | -26,3 | -639 | -26,3 |
| Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterbolags vägda skattesatser |
-208 | -7,9 | -14 | -0,8 | -96 | -4,0 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 15 | 0,6 | 0 | 0,0 | 24 | 1,0 |
| Redovisning av tidigare ovärderade förlustavdrag |
14 | 0,5 | 74 | 4,4 | – | – |
| Omvärdering av uppskjuten skatt efter förändrad skattesats |
-2 | -0,1 | -58 | -3,5 | 4 | 0,2 |
| Övriga ej avdragsgilla poster |
-46 | -1,7 | -79 | -4,7 | -23 | -0,9 |
| Övriga ej skattepliktiga poster |
20 | 0,8 | 11 | 0,7 | 8 | 0,3 |
| Verklig skattekostnad | -788 | -29,8 | -509 | -30,2 | -722 | -29,7 |
1 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
Avsättning har ej gjorts för skattekostnader som kan uppstå vid utdelning av disponibla vinstmedel i dotterbolag. Om utdelning sker skulle detta resultera i skattekostnader om 10 MSEK.
SKATT HÄNFÖRLIG TILL ÖVRIGT TOTALRE SULTAT
| 1 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad). | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skatt på övrigt totalresultat | -86,8 | 38,3 | 102,0 | ||||||
| Uppskjuten skatt på säkring av nettoinvesteringar |
34,1 | 3,5 | -12,9 | ||||||
| Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar | -5,7 | -2,5 | -1,2 | ||||||
| Uppskjuten skatt på aktuariella vinster och förluster1 |
-115,2 | 37,3 | 116,1 | ||||||
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
Koncernens noter och kommentarer
AKTUELLA SKATTEFORDRINGAR /SKULDER
| Aktuella skattefordringar/skulder, netto | -6,9 | 86,8 | 52,0 |
|---|---|---|---|
| Aktuella skatteskulder | 362,8 | 237,0 | 253,4 |
| Aktuella skattefordringar | 355,9 | 323,8 | 305,4 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
| UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR VAR HÄNFÖRLIGA TILL: |
|---|
| -------------------------------------------------- |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder2 |
585,7 | 724,1 | 774,2 |
| Ansvarsförsäkrings relaterade skadereserver |
4,7 | 1,4 | 3,2 |
| Förlustavdrag | 523,8 | 576,3 | 486,4 |
| Skattemässigt avdragsgill goodwill | 107,2 | 119,9 | 151,2 |
| Maskiner och inventarier | 126,5 | 117,2 | 93,1 |
| Övriga temporära skillnader | 162,0 | 131,0 | 159,1 |
| Summa uppskjutna skattefordringar2 | 1 509,9 | 1 669,9 | 1 667,2 |
| Varav uppskjutna skattefordringar som förväntas utnyttjas inom tolv månader |
478,1 | 491,6 | 539,1 |
| Nettoredovisning1 | -118,8 | -128,1 | -156,7 |
| Summa uppskjutna skatte fordringar enligt balansräkningen2 |
1 391,1 | 1 541,8 | 1 510,5 |
| Förändring under året | -160,0 | 2,7 | 200,2 |
|---|---|---|---|
| Utgående balans uppskjutna skattefordringar |
1 509,9 | 1 669,9 | 1 667,2 |
| Omräkningsdifferenser | 8,8 | -9,8 | -5,5 |
| Redovisning mot övrigt totalresultat | -115,2 | 37,3 | 116,1 |
| Förvärv | 1,1 | 6,2 | 51,6 |
| Ändrad skattesats | -1,9 | -1,5 | 1,8 |
| Uppskjuten skatt i resultaträkningen | -52,8 | -29,5 | 36,2 |
| Förändring beroende på: | |||
| Ingående balans uppskjutna skattefordringar |
1 669,9 | 1 667,2 | 1 467,0 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
| FÖRÄNDRINGSANALYS AV UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR1 |
1 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Ingående balans uppskjutna skatteskulder |
847,1 | 826,1 | 545,7 |
| Förändring beroende på: | |||
| Uppskjuten skatt i resultaträkningen | 11,7 | -15,0 | 94,4 |
| Ändrad skattesats | -1,6 | -5,1 | 0,0 |
| Förvärv | 18,0 | 55,6 | 191,0 |
| Avyttring | – | – | -6,3 |
| Omräkningsdifferenser | -9,0 | -14,5 | 1,3 |
| Utgående balans uppskjutna skatteskulder |
866,2 | 847,1 | 826,1 |
| Förändring under året | 19,1 | 21,0 | 280,4 |
UPPSKJUTNA SKATTESKULDER VAR HÄNFÖRLIGA TILL :
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder |
34,4 | 38,3 | 41,0 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 319,9 | 385,6 | 419,1 |
| Maskiner och inventarier | 27,9 | 36,2 | 29,1 |
| Övriga temporära skillnader | 484,0 | 387,0 | 336,9 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 866,2 | 847,1 | 826,1 |
| Varav uppskjutna skatteskulder som förväntas utnyttjas inom tolv månader |
166,8 | 162,9 | 157,1 |
| Nettoredovisning1 | -118,8 | -128,1 | -156,7 |
| Summa uppskjutna skatte skulder enligt balansräkningen |
747,4 | 719,0 | 669,4 |
| Uppskjutna skatte fordringar /skulder, netto2 |
643,7 | 822,8 | 841,1 |
1 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas i balansräkningen delvis netto efter
beaktande av kvittningsmöjligheter.
2 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
| MSEK | Ingående balans |
Uppskjuten skatt i resultaträkningen |
Ändrad skattesats |
Förvärv | Redovisade mot övrigt totalresultat |
Omräknings differenser |
Utgående balans |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder | 724,1 | -22,3 | -0,7 | 0,1 | -115,2 | -0,3 | 585,7 |
| Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver | 1,4 | 2,9 | – | – | – | 0,4 | 4,7 |
| Förlustavdrag | 576,3 | -58,1 | – | -1,2 | – | 6,8 | 523,8 |
| Skattemässigt avdragsgill goodwill | 119,9 | -14,6 | 0,0 | 1,9 | – | – | 107,2 |
| Maskiner och inventarier | 117,2 | 10,4 | -1,2 | 0,1 | – | – | 126,5 |
| Övriga temporära skillnader | 131,0 | 28,9 | – | 0,2 | – | 1,9 | 162,0 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 1 669,9 | 1 509,9 | |||||
| Förändring under året | -52,8 | -1,9 | 1,1 | -115,2 | 8,8 | -160,0 |
| MSEK | Ingående balans |
Uppskjuten skatt i resultaträkningen |
Ändrad skattesats |
Förvärv | Omräknings differenser |
Utgående balans |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder | 38,3 | -4,0 | 0,1 | – | – | 34,4 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 385,6 | -64,8 | -0,8 | 15,4 | -15,5 | 319,9 |
| Maskiner och inventarier | 36,2 | -9,1 | 0,0 | 0,1 | 0,7 | 27,9 |
| Övriga temporära skillnader | 387,0 | 89,6 | -0,9 | 2,5 | 5,8 | 484,0 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 847,1 | 866,2 | ||||
| Förändring under året | 11,7 | -1,6 | 18,0 | -9,0 | 19,1 |
Förändring i uppskjutna skatter mellan 2012 och 2013 förklaras främst av pensionsavsättningar, förlustavdrag samt av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar. Förändring i uppskjutna skatter mellan 2011 och 2012 förklaras främst av pensionsavsättningar, förlustavdrag samt av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar. Det finns inga oredovisade temporära skillnader hänförliga till dotterbolag eller intressebolag. Avsättningar för skatter redovisas i not 32.
Dotterbolag i främst Sverige och Tyskland hade den 31 december 2013 förlustavdrag som uppgick till 3 117 MSEK (3 245 och 2 350). Dessa förlustavdrag förfaller enligt följande:
FÖRLUSTAVDRAG
| 2014 2015 2016 2017– Ej tidsbegränsade |
3 117 |
|---|---|
| 2 911 | |
| 165 | |
| 4 | |
| 30 | |
| 7 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Per den 31 december 2013 uppgick förlustavdrag, för vilka uppskjutna skattefordringar har redovisats, till 2 122 MSEK (2 293 och 1 738) och de uppskjutna skattefordringarna för dessa förlustavdrag uppgick till 524 MSEK (576 och 486). Förlustavdrag kan utnyttjas för att reducera framtida beskattningsbara inkomster. Utnyttjande i framtiden innebär inte minskad total skattekostnad för koncernen.
Koncernens noter och kommentarer
Förvärvskalkyler är föremål för slutlig justering senast ett år efter förvärvstidpunkten. Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande specificeras i rapporten förändringar i eget kapital. Transaktionskostnader och omvärdering av tilläggsköpeskillingar specificeras i not 11.
| Summa påverkan på koncernens likvida medel |
-237,3 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Likvida medel enligt förvärvsanalyser | 19,4 | |||||||||
| Summa förvärv | -256,7 | 17,2 | -239,5 | 150,9 | 130,6 | -63,4 | 29,4 | 247,5 | -8,0 | 239,5 |
| Övriga förvärv och justeringar1, 3 | -196,6 | 13,8 | -182,8 | 48,0 | 22,7 | 90,7 | 29,4 | 190,8 | -8,04 | 182,8 |
| Tehnomobil, Kroatien3 | -20,8 | -0,6 | -21,4 | 44,2 | 23,7 | -46,5 | – | 21,4 | – | 21,4 |
| Rentsec och Vamsa, Sydafrika3 | -4,9 | 4,0 | -0,9 | 42,3 | 18,0 | -59,4 | – | 0,9 | – | 0,9 |
| ISS Facility Services, Danmark | -13,4 | – | -13,4 | – | 13,4 | 0,0 | – | 13,4 | – | 13,4 |
| ISS Facility Services, Nederländerna | -8,6 | – | -8,6 | 2,6 | 45,1 | -39,1 | – | 8,6 | – | 8,6 |
| Selectron, Uruguay3 | -12,4 | 0,0 | -12,4 | 13,8 | 7,7 | -9,1 | – | 12,4 | – | 12,4 |
| MSEK | Betalt förvärvs pris |
Förvärvad nettoskuld |
Enterprise | value Goodwill 2 |
relaterade immateriella tillgångar |
Operativt sysselsatt kapital |
Andelar i intresse bolag |
Summa sysselsatt kapital |
Eget kapital |
Summa |
| Förvärvs |
1 Avser periodens övriga förvärv och uppdaterade förvärvskalkyler från föregående år för följande enheter: Omniwatch, USA, Force Security (kontraktsportfölj), Nyx och Seccredo, Sverige, ISS (kontraktsportfölj), PSS och Vaktvesenet, Norge, Sec Consulting (kontraktsportfölj) och EF Sikring (kontraktsportfölj), Danmark, Silvania (kontraktsportfölj), Finland, NEO och Sectrans, Frankrike, RLH (kontraktsportfölj) och IDA (kontraktsportfölj), Österrike, UwHuisVeilig, Nederländerna, IBBC, Nordserwis och Trezor (kontraktsportfölj), Polen, Zvonimir Security, Ozon Projekt och Sigurnost Buzov, Kroatien, Brink's Guarding, Marocko, Chillida Sistemas de Seguridad, Spanien, Federal Resguard och Trailback, Argentina, Vip (kontraktsportfölj) och ISP (kontraktsportfölj), Uruguay, Risk Control, Peru, CSS Internacional, Costa Rica, European Safety Concepts, Thailand, Security Alliance Limited, Hongkong, Legend Group, Singapore, PT Environmental Indokarya, Indonesien, Securitas Egypt, Egypten och Top Security (kontraktsportfölj), Sydafrika. Avser även utbetalda tilläggsköpeskillingar i USA, Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike, Schweiz, Kroatien, Turkiet, Spanien, Argentina, Uruguay, Ecuador, Costa Rica, Hongkong, Singapore, Kambodja och Sydafrika.
2 Goodwill som förväntas vara skattemässigt avdragsgill uppgår till 14,0 MSEK.
3 Tilläggsköpeskillingar har redovisats huvudsakligen baserat på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling i de förvärvade enheterna under en överenskommen period. Nettot av nya tilläggsköpeskillingar, betalningar från tidigare redovisade tilläggsköpeskillingar samt omvärdering av tilläggsköpeskillingar var -14,8 MSEK. Totalt uppgår de kort- och långfristiga tilläggsköpeskillingarna i koncernens balansräkning till 531,9 MSEK.
4 Resultaträkning avser -9,9 MSEK och balanserad vinst 1,9 MSEK.
Securitas har förvärvat samtliga aktier i larmövervaknings- och installationsföretaget Selectron i Uruguay. Selectron har 90 medarbetare. Företaget har en stark position inom kundsegmenten för finansiella tjänster och detaljhandel. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 27 MSEK. Goodwill, som uppgår till 13,8 MSEK, är främst hänförlig till geografisk täckning och operativ expansion.
BALANSRÄKNINGEN I SAMMANDRAG PER FÖRVÄRVSTIDPUNKTEN DEN 1 FEBRUARI 2013
| Verkligt värde | |
|---|---|
| MSEK | förvärvsbalans |
| Operativa anläggningstillgångar | 1,1 |
| Kundfordringar | 2,6 |
| Övriga tillgångar | 3,6 |
| Övriga skulder | -16,4 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | -9,1 |
| Goodwill från förvärvet | 13,8 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 7,7 |
| Totalt sysselsatt kapital | 12,4 |
| Nettoskuld | 0,0 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 12,4 |
| Betalt förvärvspris | -12,4 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | -12,4 |
|---|---|
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 0,0 |
Förvärvet av Selectron avser samtliga aktier i bolaget.
Förvärvet har bidragit till total försäljning med 20,5 MSEK och till årets resultat med -0,2 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2013 ha bidragit till total försäljning med
25,4 MSEK och till årets resultat med 0,0 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 0,4 MSEK.
Tilläggsköpeskilling uppgår till 8,3 MSEK och har redovisats huvudsakligen baserad på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling under en överenskommen period. Det redovisade beloppet är det högsta beloppet för det slutliga utfallet av betalningen.
Goodwill som förväntas vara skattemässigt avdragsgill uppgår till 13,8 MSEK.
Securitas har förvärvat ISS Facility Services kommersiella kundkontrakt och tillgångar för säkerhetstjänster i Nederländerna. ISS säkerhetstjänster i Nederländerna har 800 medarbetare. Verksamheten hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 315 MSEK. Goodwill, som uppgår till 2,6 MSEK, är främst hänförlig till synergier.
BALANSRÄKNINGEN I SAMMANDRAG PER FÖRVÄRVSTIDPUNKTEN DEN 5 JULI 2013
| Verkligt värde | |
|---|---|
| MSEK | förvärvsbalans |
| Operativa anläggningstillgångar | – |
| Kundfordringar | – |
| Övriga tillgångar | 3,3 |
| Övriga skulder | -42,4 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | -39,1 |
| Goodwill från förvärvet | 2,6 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 45,1 |
| Totalt sysselsatt kapital | 8,6 |
| Nettoskuld | – |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 8,6 |
| Betalt förvärvspris | -8,6 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | – |
Summa påverkan på koncernens likvida medel -8,6
Förvärvet av ISS Facility Services avser de kommersiella kundkontrakten och nettotillgångarna för säkerhetstjänster i bolaget.
Förvärvet har bidragit till total försäljning med 156,7 MSEK och till årets resultat med 3,5 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2013 ha bidragit till total försäljning med 311,0 MSEK och till årets resultat med 7,0 MSEK. Transaktionskostnader uppgår till 4,0 MSEK.
Koncernens noter och kommentarer
Securitas har förvärvat ISS Facility Services kommersiella kundkontrakt och tillgångar för säkerhetstjänster, samt vissa fristående receptionisttjänster, i Danmark med cirka 50 medarbetare. Verksamheten hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 30 MSEK.
| MSEK | Verkligt värde förvärvsbalans |
|---|---|
| Operativa anläggningstillgångar | – |
| Kundfordringar | – |
| Övriga tillgångar | 1,1 |
| Övriga skulder | -1,1 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | 0,0 |
| Goodwill från förvärvet | – |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 13,4 |
| Totalt sysselsatt kapital | 13,4 |
| Nettoskuld | – |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 13,4 |
| Betalt förvärvspris | -13,4 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | – |
Summa påverkan på koncernens likvida medel -13,4
Förvärvet av ISS Facility Services avser de kommersiella kundkontrakten och nettotillgångarna för säkerhetstjänster i bolaget.
Förvärvet har bidragit till total försäljning med 9,2 MSEK och till årets resultat med -0,6 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2013 ha bidragit till total försäljning med 27,7 MSEK och till årets resultat med 0,0 MSEK. Transaktionskostnader uppgår till 0,4 MSEK.
Securitas har förvärvat samtliga aktier i säkerhetsföretagen Rentsec och Vamsa i Sydafrika med 50 medarbetare. Företagen fokuserar på fjärrstyrd videoövervakning och stärker Securitas position i Sydafrika som en leverantör av integrerade säkerhetslösningar. Företagen hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 25 MSEK. Goodwill, som uppgår till 42,3 MSEK, är främst hänförlig till operativ expansion.
BALANSRÄKNINGEN I SAMMANDRAG PER FÖRVÄRVSTIDPUNKTEN DEN 1 OKTOBER 2013
| Verkligt värde | |
|---|---|
| MSEK | förvärvsbalans |
| Operativa anläggningstillgångar | 0,2 |
| Kundfordringar | 2,0 |
| Övriga tillgångar | 0,0 |
| Övriga skulder | -61,6 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | -59,4 |
| Goodwill från förvärvet | 42,3 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 18,0 |
| Totalt sysselsatt kapital | 0,9 |
| Nettoskuld | 4,0 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 4,9 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | -0,9 |
|---|---|
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 4,0 |
| Betalt förvärvspris | -4,9 |
Förvärvet av Rentsec och Vamsa avser samtliga aktier i bolagen.
Förvärvet har bidragit till total försäljning med 6,9 MSEK och till årets resultat med 3,5 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2013 ha bidragit till total försäljning med
27,9 MSEK och till årets resultat med 4,6 MSEK. Kundfordringar inkluderar poster som inte väntas bli uppburna till ett belopp om 0,2 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 0,6 MSEK.
Tilläggsköpeskilling uppgår till 50,8 MSEK och har redovisats huvudsakligen baserad på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling under en överenskommen period. Det redovisade beloppet är Securitas bästa uppskattning av det slutliga utfallet. Något intervall med möjliga utfall har därför inte beräknats. Tilläggsköpeskillingen är knuten till den framtida lönsamhetsutvecklingen i det förvärvade bolaget och det slutliga utfallet av betalningen kan därmed komma att överstiga det uppskattade beloppet.
Securitas har förvärvat 65 procent av aktierna i säkerhetsföretaget Tehnomobil i Kroatien. Förvärvet av resterande 35 procent av aktierna är överenskommet att ske i slutet av 2015. Tehnomobil har 60 medarbetare. Företaget är den största integratören av säkerhetssystem i Kroatien och erbjuder en bredd av tekniska säkerhetstjänster, såsom videoövervakning, brand- och gaslarm, inbrottslarm, tillträdeskontroll och parkeringssystem. Tehnomobil har verksamhet i hela landet, med huvudkontor i Zagreb. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 65 MSEK. Goodwill, som uppgår till 44,2 MSEK, är främst hänförlig till operativ expansion.
BALANSRÄKNINGEN I SAMMANDRAG PER FÖRVÄRVSTIDPUNKTEN DEN 1 NOVEMBER 2013
| Verkligt värde | |
|---|---|
| MSEK | förvärvsbalans |
| Operativa anläggningstillgångar | 0,6 |
| Kundfordringar | 10,1 |
| Övriga tillgångar | 11,3 |
| Övriga skulder | -68,5 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | -46,5 |
| Goodwill från förvärvet | 44,2 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 23,7 |
| Totalt sysselsatt kapital | 21,4 |
| Nettoskuld | -0,6 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 20,8 |
| Betalt förvärvspris | -20,8 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | -20,3 |
|---|---|
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 0,5 |
Förvärvet av Tehnomobil avser 65 procent av aktierna i bolagen. Något innehav utan bestämmande inflytande har ej redovisats eftersom Securitas har en option att köpa återstående aktier och säljaren har en option att sälja återstående aktier. Följaktligen är 100 procent av bolaget konsoliderat. Förvärvet har bidragit till total försäljning med 12,8 MSEK och till årets resultat med 2,4 MSEK.
Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2013 ha bidragit till total försäljning med 59,3 MSEK och till årets resultat med 0,7 MSEK. Kundfordringar inkluderar poster som inte väntas bli uppburna till ett belopp om 12,7 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 0,7 MSEK.
Tilläggsköpeskilling uppgår till 45,5 MSEK och har redovisats huvudsakligen baserad på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling under en överenskommen period. Det redovisade beloppet är Securitas bästa uppskattning av det slutliga utfallet. Något intervall med möjliga utfall har därför inte beräknats. Tilläggsköpeskillingen är knuten till den framtida lönsamhetsutvecklingen i det förvärvade bolaget och det slutliga utfallet av betalningen kan därmed komma att överstiga det uppskattade beloppet.
ÖVRIGA FÖRVÄRV OCH JUSTERINGAR BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG
| Verkligt värde | |
|---|---|
| MSEK | förvärvsbalans |
| Operativa anläggningstillgångar | -1,1 |
| Kundfordringar | -3,7 |
| Övriga tillgångar | 3,4 |
| Övriga skulder1 | 92,1 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | 90,7 |
| Goodwill från förvärvet2 | 48,0 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar3 | 22,7 |
| Andelar i intressebolag | 29,4 |
| Totalt sysselsatt kapital | 190,8 |
| Nettoskuld | 13,8 |
| Summa förvärvade nettotillgångar4 | 204,6 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | -181,7 |
|---|---|
| Likvida medel enligt förvärvsanalyser | 14,9 |
| Betalt förvärvspris4 | -196,6 |
1 Avser främst betalning av tilläggsköpeskillingar för Seccredo, Sverige och Videco, Argentina.
2 Avser främst justering av förvärvskalkyl för Federal Resguard, Argentina och Top Security, Sydafrika samt förvärv av rörelsen i Nyx, Sverige och IBBC, Polen.
3 Avser främst förvärv av kontraktsportföljerna i EF Sikring, Danmark och Security Alliance Limited, Hongkong.
4 Betalt förvärvspris överensstämmer inte med summa förvärvade nettotillgångar på grund av omvärdering av tilläggsköpeskilling om -9,9 MSEK samt transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande om 1,9 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 4,8 MSEK.
Tilläggsköpeskilling för förvärv genomförda under 2013 uppgår till 19,4 MSEK och har redovisats huvudsakligen baserad på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling under en överenskommen period. Det redovisade beloppet är Securitas bästa uppskattning av det slutliga utfallet. Något intervall med möjliga utfall har därför inte beräknats. Tilläggsköpeskillingen är knuten till den framtida lönsamhetsutvecklingen i de förvärvade bolagen och det slutliga utfallet av betalningen kan därmed komma att överstiga det uppskattade beloppet.
Goodwill som förväntas vara skattemässigt avdragsgill uppgår till 0,2 MSEK.
Koncernens noter och kommentarer
För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter), det vill säga per land inom ett segment.
| Summa goodwill | 14 361,9 14 275,4 14 727,4 | ||
|---|---|---|---|
| Övrigt | 249,0 | 198,9 | 198,9 |
| Security Services Ibero-America | 1 449,6 | 1 562,2 | 1 508,6 |
| Security Services Europe | 6 687,0 | 6 482,8 | 6 649,3 |
| Security Services North America | 5 976,3 | 6 031,5 | 6 370,6 |
| MSEK | 2013 | 20121 | 20111 |
1 Jämförelsetalen har omräknats till följd av de organisatoriska förändringarna som ägde rum i koncernen per den 1 januari 2013. För ytterligare information hänvisas till not 9.
Goodwill prövas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. Securitas utför också nedskrivningsprövning för andra immateriella tillgångar vilkas livslängd är obestämd. För närvarande är dessa tillgångar begränsade till 15,9 MSEK (15,9 och 15,9) och utgörs av köpeskillingen för varumärket Securitas i ett av koncernens verksamhetsländer. Den årliga prövning av nedskrivningsbehovet av goodwill i koncernens kassagenererande enheter som krävs enligt IFRS ägde rum under tredje kvartalet 2013 i samband med att affärsplanerna för 2014 utarbetades. Under årets bedömning prövades nedskrivningsbehovet av goodwill för totalt 53 kassagenererande enheter.
Nyttjandevärdet är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena och fastställs utifrån maximalt tre steg: Gordons tillväxtmodell* samt fem respektive tio års diskonterad kassaflödesmodell. Syftet med att använda Gordons tillväxtmodell är att sålla bort de enheter som även med denna förenklade metodik klarar nedskrivningsprövningen för att gå vidare med en fördjupad analys för de resterande kassagenererande enheter vars bokförda värde överstiger återvinningsvärdet vid tillämpningen av denna förenklade modell. Även enheter vars bokförda värde understiger återvinningsvärdet med liten marginal och/eller vars finansiella planer bedöms vara mer osäkra blir föremål för en fördjupad analys. I detta nästa steg har kassaflödena beräknats utifrån finansiella planer som utarbetats i varje verksamhetsland och bygger på den affärsplan för det kommande verksamhetsåret som fastställts av koncernledningen och som framlagts för styrelsen. Dessa finansiella planer täcker i regel en prognosperiod om fem år och innefattar den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalens utveckling samt förändringen av operativt sysselsatt kapital. Kassaflöden bortom prognosperioden om fem år har extrapolerats med hjälp av en bedömd tillväxttakt som uppgår till 2–5 procent inom samtliga verksamhetsländer.
En långsiktig tillväxttakt uppgående till 2 procent för bevakningstjänster på mogna marknader bedöms för närvarande vara en rimlig uppskattning med hänvisning dels till detta verksamhetsområdes historiska organiska tillväxttakt, dels med hänsyn till externa framtidsbedömningar där till exempel Freedonia gör bedömningen att marknaden för bevakningstjänster i Europa kommer att växa med i genomsnitt cirka 4 procent per år under perioden 2011 till 2021. Motsvarande siffra för den nordamerikanska marknaden är cirka 6 procent. Marknaden för integrerade säkerhetslösningar bedöms växa snabbare än traditionell bevakning. För tillväxtmarknader såsom Mellanöstern, Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa har tillväxttakten bedömts uppgå till 5 procent.
Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på flera antaganden och bedömningar utöver tillväxttakten bortom prognosperioden. De mest väsentliga av dessa avser den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalens utveckling, förändringen av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta WACC (Weighted Average Cost of Capital) vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Dessa antaganden och bedömningar utgår även här från de finansiella planer som utarbetats i varje verksamhetsland inom varje affärssegment och bygger på den
affärsplan för det kommande verksamhetsåret som fastställts av koncernledningen och som framlagts för styrelsen. Vidare baseras antaganden och bedömningar på det enskilda verksamhetslandets och branschens tillväxt respektive lönsamhet. Antaganden verifieras även genom granskning av externa källor såsom exempelvis Freedonia. Antaganden som rör WACC fastställs på lokal nivå innebärande att både riskfri ränta och implicit risk premium är lokal.
| Bedömd tillväxttakt | ||
|---|---|---|
| bortom prognos | ||
| perioden, % | WACC, % | |
| 2013 | ||
| Security Services North America3 | 2,0 | 6,4–9,7 |
| Security Services Europe3 | 2,0 | 5,2–14,0 |
| Security Services Ibero-America | 2,0–5,0 | 5,9–22,0 |
| Övrigt1 | 2,0–5,0 | 6,3–17,0 |
| 20122 | ||
| Security Services North America3 | 2,0 | 6,2–9,8 |
| Security Services Europe3 | 2,0 | 5,4–13,5 |
| Security Services Ibero-America | 2,0–3,0 | 6,2–19,7 |
| Övrigt1 | 2,0–3,0 | 5,8–19,0 |
| 20112 | ||
| Security Services North America | 2,0 | 6,5–9,2 |
| Security Services Europe | 2,0 | 5,5–13,9 |
| Security Services Ibero-America | 2,0 | 6,4–10,6 |
| Övrigt1 | 2,0 | 5,9–14,4 |
1 I Övrigt ingår verksamheterna i Mellanöstern, Asien och Afrika.
2 Jämförelsetalen har omräknats till följd av de organisatoriska förändringarna som ägde rum i koncernen per den 1 januari 2013. För ytterligare information hänvisas till not 9.
3 Mexiko och Östeuropa anses ha en högre tillväxttakt bortom prognosperioden (2,0-5,0%). Dessa regioner representerar en minoritet av respektive segment varvid tillväxttakten för segmenten redovisas som 2,0%.
Den årliga prövning av nedskrivningsbehovet av goodwill visade att ingen av de kassagenererande enheterna vars nedskrivningsbehov prövades hade ett bokfört värde som översteg återvinningsvärdet. Under årets bedömning prövades sju kassagenererande enheter inom Security Services Europe, två kassagenererande enheter inom Security Services Ibero-America samt tio kassagenererande enheter i segmentet Övrigt enligt en fördjupad analys. Följaktligen har ingen nedskrivning redovisats för 2013. För 2012 redovisades nedskrivning av goodwill och övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar uppgående till -26 MSEK.
Följande känslighetsanalyser av beräkningen av nyttjandevärdet i samband med nedskrivningsbedömningen har genomförts, antagande för antagande: generell sänkning av den organiska försäljningstillväxten med 1 procentenhet i prognosperioden; generell sänkning av rörelsemarginalen med 0,5 procentenheter; generell ökning av WACC med 0,5 procentenheter samt generell sänkning av tillväxttakten efter prognosperioden med 0,5 procentenheter. Känslighetsanalys för förändringar i de antaganden som används vid prövning av nedskrivningsbehov har enbart genomförts för de enheter som prövas enligt den fördjupade analysen med fem eller tio års diskonterade kassaflöden. Anledning till detta är att det första steget i prövningen bygger på Gordons tillväxtmodell, vilken enbart nyttjas för att filtrera ut det antal enheter som kräver en fördjupad analys samt att modellen i sig ej omfattar den finansiella plan som är fastställd för prognosperioden.
Känslighetsanalyserna visade, för de kassagenererande enheter som värderats enligt en fem eller tio års diskonterad kassaflödesmodell, att en sänkning av den organiska försäljningstillväxten med 1 procentenhet i prognosperioden skulle ge upphov till ett nedskrivningsbehov avseende goodwill om totalt 0 MSEK. En sänkning av rörelsemarginalen med 0,5 pro centenheter skulle ge upphov till ett nedskrivningsbehov avseende goodwill om -19 MSEK för en kassagenererande enhet inom affärssegmentet Security Services Europe. En ökning i WACC med 0,5 procentenheter skulle ge upphov till ett nedskrivningsbehov avseende goodwill om totalt 0 MSEK. En generell sänkning av tillväxttakten efter prognosperioden med 0,5 procentenheter skulle ge upphov till ett nedskrivningsbehov avseende goodwill om totalt 0 MSEK. Utöver detta visade känslighetsanalyserna att ingen av justeringarna enskilt genererar ett nedskrivningsbehov i någon kassagenererande enhet.
* Gordons tillväxtmodell är den geometriska summan av de eviga framtida kassaflödena och som nyttjas för att fastställa terminalvärdet i en diskonterad kassaflödesmodell. Modellen är mindre sofistikerad än en fem respektive tio års diskonterad kassaflödesmodell då den exkluderar prognosperioden.
| Utgående restvärde | 14 361,9 | 14 275,4 | 14 727,4 |
|---|---|---|---|
| Utgående ackumulerade nedskrivningar |
-355,0 | -342,2 | -339,0 |
| Omräkningsdifferens | -12,8 | 12,7 | 3,6 |
| Årets nedskrivningar | – | -15,9 | – |
| Ingående nedskrivningar | -342,2 | -339,0 | -342,6 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
14 716,9 | 14 617,6 | 15 066,4 |
| Omräkningsdifferens | -51,6 | -710,8 | -25,3 |
| Förvärv | 150,9 | 262,0 | 1 410,3 |
| Ingående anskaffningsvärde | 14 617,6 | 15 066,4 | 13 681,4 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
1 För information om nedskrivningsbedömning hänvisas till not 16.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 2 348,8 | 2 239,5 | 1 555,9 |
| Förvärv | 130,6 | 282,8 | 705,4 |
| Bortbokning av fullt ut avskrivna tillgångar2 |
-4,5 | -22,7 | -7,5 |
| Omräkningsdifferens | -55,4 | -150,8 | -14,3 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
2 419,5 | 2 348,8 | 2 239,5 |
| Ingående avskrivningar | -837,3 | -665,4 | -459,4 |
| Återföring av avskrivningar på bortbokade tillgångar2 |
4,5 | 22,7 | 7,5 |
| Årets avskrivningar | -273,7 | -271,6 | -218,2 |
| Omräkningsdifferens | 12,6 | 77,0 | 4,7 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
-1 093,9 | -837,3 | -665,4 |
| Ingående nedskrivningar | -9,6 | – | – |
| Årets nedskrivningar | – | -9,6 | – |
| Omräkningsdifferens | -0,4 | – | – |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar |
-10,0 | -9,6 | – |
| Utgående restvärde | 1 315,6 | 1 501,9 | 1 574,1 |
1 Posten består huvudsakligen av kundkontraktsportföljer och tillhörande kundrelationer. 2 Koncernen bokar bort fullt ut avskrivna förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om en tillförlitlig uppskattning av framtida kassaflöden inte längre kan göras. Utgående restvärde påverkas inte av denna bortbokning.
| Programvarulicenser | Övriga immateriella tillgångar1 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2013 | 2012 | 2011 |
| Ingående anskaffningsvärde | 733,8 | 697,7 | 633,8 | 276,5 | 223,2 | 148,9 |
| Förvärv | 1,5 | 1,7 | 4,8 | -1,2 | 0,4 | 2,7 |
| Investeringar | 80,2 | 98,0 | 70,2 | 26,3 | 59,7 | 67,3 |
| Avyttringar/utrangeringar | -15,6 | -40,2 | -2,7 | -54,9 | -0,7 | – |
| Omklassificering | -19,7 | -4,4 | -1,1 | -69,6 | -0,9 | 5,3 |
| Omräkningsdifferens | 11,2 | -19,0 | -7,3 | 5,4 | -5,2 | -1,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 791,4 | 733,8 | 697,7 | 182,5 | 276,5 | 223,2 |
| Ingående avskrivningar | -493,7 | -473,2 | -421,2 | -148,5 | -117,2 | -89,1 |
| Förvärv | -1,5 | -2,1 | -1,4 | 0,4 | 0,1 | -1,0 |
| Avyttringar/utrangeringar | 10,0 | 26,2 | 2,3 | 20,0 | 0,1 | – |
| Omklassificering | 9,3 | – | 0,0 | 69,6 | – | -1,5 |
| Årets avskrivningar | -63,7 | -59,3 | -58,6 | -36,3 | -34,9 | -26,5 |
| Omräkningsdifferens | -10,9 | 14,7 | 5,7 | -3,4 | 3,4 | 0,9 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -550,5 | -493,7 | -473,2 | -98,2 | -148,5 | -117,2 |
| Utgående restvärde | 240,9 | 240,1 | 224,5 | 84,3 | 128,0 | 106,0 |
1 Främst hänförligt till enskilda kundkontrakt inom Security Services Europe.
Vidare ingår varumärket Securitas i ett av koncernens verksamhetsländer med 15,9 MSEK (15,9 och 15,9).
| Byggnader och mark1, 3 | Maskiner och inventarier2, 3 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | 2013 | 2012 | 2011 |
| Ingående anskaffningsvärde | 630,7 | 650,9 | 633,0 | 7 888,9 | 7 616,8 | 7 006,0 |
| Förvärv | – | 1,6 | 32,0 | 8,5 | 26,6 | 127,4 |
| Investeringar | 4,6 | 2,0 | 1,3 | 878,8 | 997,3 | 943,0 |
| Avyttringar/utrangeringar | -4,5 | -0,2 | -3,8 | -694,5 | -564,6 | -417,9 |
| Omklassificering | -3,5 | -0,1 | -3,9 | 29,5 | 5,1 | -0,3 |
| Omräkningsdifferens | 17,3 | -23,5 | -7,7 | 12,3 | -192,3 | -41,4 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 644,6 | 630,7 | 650,9 | 8 123,5 | 7 888,9 | 7 616,8 |
| Ingående avskrivningar | -294,8 | -291,4 | -277,6 | -5 830,0 | -5 596,7 | -5 059,5 |
| Förvärv | – | – | -4,4 | -6,9 | -12,4 | -84,5 |
| Avyttringar/utrangeringar | 0,2 | 0,1 | 1,5 | 540,7 | 467,2 | 332,7 |
| Omklassificering | 0,0 | 0,1 | 0,2 | -9,8 | -1,3 | -0,7 |
| Årets avskrivningar | -13,0 | -13,1 | -14,1 | -832,6 | -838,8 | -802,8 |
| Omräkningsdifferens | -8,8 | 9,5 | 3,0 | -25,9 | 152,0 | 18,1 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | -316,4 | -294,8 | -291,4 | -6 164,5 | -5 830,0 | -5 596,7 |
| Ingående nedskrivningar | -17,1 | -17,8 | -18,0 | – | – | – |
| Omräkningsdifferens | -0,7 | 0,7 | 0,2 | – | – | – |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | -17,8 | -17,1 | -17,8 | – | – | – |
| Utgående restvärde | 310,4 | 318,8 | 341,7 | 1 959,0 | 2 058,9 | 2 020,1 |
1 Det utgående restvärdet för mark inkluderat i byggnader och mark ovan var 60,2 MSEK (62,7 och 49,9).
2 Maskiner och inventarier avser fordon, inventarier, säkerhetsutrustning (inklusive larmanläggningar) samt IT- och telekommunikationsutrustning.
3 Varav utgående restvärde avseende finansiella leasingavtal för byggnader och mark 0,0 MSEK (0,0 och 0,0) och maskiner och inventarier 77,1 MSEK (83,6 och 86,8).
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 108,0 | 108,2 | 125,6 |
| Förvärvspris/investering | 32,6 | – | – |
| Resultatandelar i intressebolag | 4,4 | 2,7 | -2,4 |
| Utdelning | -2,6 | -2,9 | – |
| Omklassificering | – | 8,4 | – |
| Omräkningsdifferens | -9,7 | -8,4 | -15,0 |
| Utgående balans2 | 132,7 | 108,0 | 108,2 |
1 Komplett specifikation över intressebolag kan erhållas från moderbolaget.
2 Varav goodwill 115,9 MSEK (95,3 och 103,1) och förvärvsrelaterade immateriella tillgångar
3,5 MSEK (4,6 och 5,9).
INNEHAV 2011–2013
| MSEK | Koncernens andel | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolag | Säte | Kapitalandel, % | Tillgångar | Skulder | Försäljning | Nettoresultat |
| Innehav 2013 | ||||||
| Long Hai Security Services Joint Stock Company | Ho Chi Minh City | 49 | 8,9 | 4,2 | 30,8 | 2,2 |
| Walsons Services Pvt Ltd | Delhi | 49 | 40,5 | 35,8 | 128,8 | 1,6 |
| Övriga innehav | – | 17–49 | 12,7 | 7,2 | 28,8 | 0,6 |
| Innehav 2012 | ||||||
| Long Hai Security Services Joint Stock Company | Ho Chi Minh City | 49 | 10,9 | 2,5 | 31,5 | 2,5 |
| Walsons Services Pvt Ltd | Delhi | 49 | 41,5 | 38,3 | 130,7 | 0,2 |
| Innehav 2011 | ||||||
| Long Hai Security Services Joint Stock Company | Ho Chi Minh City | 49 | 7,9 | 1,0 | 25,6 | 1,9 |
| Walsons Services Pvt Ltd | Delhi | 49 | 50,4 | 47,5 | 118,4 | -4,3 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Långfristig del av derivatinstrument med positivt verkligt värde |
|||
| Derivatinstrument i säkringar av verkligt värde2 |
41,6 | 91,3 | 33,6 |
| Derivatinstrument i kassaflödessäkringar2 |
0,3 | – | – |
| Summa långfristig del av derivatinstrument med positivt verkligt värde |
41,9 | 91,3 | 33,6 |
| Övriga poster3 | 109,0 | 133,0 | 155,9 |
| Summa räntebärande finansiella anläggningstillgångar |
150,9 | 224,3 | 189,5 |
1 För ytterligare upplysning om finansiella instrument hänvisas till not 6.
2 Avser derivat som klassificerats som säkringsinstrument.
3 Avser lånefordringar och övriga fordringar.
| övriga långfristiga fordringar | 605,6 | 628,9 | 534,2 |
|---|---|---|---|
| Summa | |||
| Övriga långfristiga fordringar | 368,0 | 363,9 | 329,2 |
| Ersättningsrättigheter3 | 143,7 | 182,4 | 130,7 |
| Pensionsmedel, förmånsbestämda planer2 |
7,0 | – | – |
| Pensionsmedel, avgiftsbestämda planer1 |
86,9 | 82,6 | 74,3 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
1 Avser tillgångar hänförliga till direktpensionsavtal exklusive sociala avgifter.
2 Avser tillgångar hänförliga till pensionsplaner och andra planer för långfristiga ersättningar till
anställda. För ytterligare upplysningar hänvisas till not 31.
3 Avser tillgångar hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner där ersättning erhålls från annan part.
| Not | 24 Varulager | |
|---|---|---|
| ----- | -- | -------------- |
| Summa varulager | 131,1 | 116,7 | 68,2 |
|---|---|---|---|
| Förskottsbetalningar till leverantörer | 8,2 | 17,6 | 5,5 |
| Pågående arbete | 9,3 | 5,2 | 2,3 |
| Material och förbrukningsartiklar | 113,6 | 93,9 | 60,4 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
| 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| 10 165,2 | 10 964,7 | 11 384,3 |
| -488,8 | -474,6 | -419,3 |
| 9 676,4 | 10 490,1 | 10 965,0 |
| -474,6 | -419,3 | -344,7 |
| -113,2 | -206,9 | -169,7 |
| 32,9 | 79,5 | 59,0 |
| 84,9 | 76,2 | 41,2 |
| -10,7 | -18,4 | -10,8 |
| – | – | 1,0 |
| -8,1 | 14,3 | 4,7 |
| -488,8 | -474,6 | -419,3 |
1 Kostnader för kundförluster uppgår till 78,0 MSEK (121,9 och 105,1).
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Förutbetalda kostnader och upplupna | |||
| intäkter | 1 879,7 | 1 041,4 | 1 078,7 |
| Försäkringsrelaterade fordringar | 13,2 | 17,1 | 18,8 |
| Mervärdesskatt | 102,7 | 115,0 | 78,0 |
| Övriga poster | 416,5 | 330,0 | 288,5 |
| Summa | |||
| övriga kortfristiga fordringar | 2 412,1 | 1 503,5 | 1 464,0 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Kortfristig del av derivatinstrument med positivt verkligt värde |
|||
| Derivatinstrument i säkringar av verkligt värde2 |
– | 10,7 | – |
| Övriga innehav av derivatinstrument3 |
59,5 | 105,6 | 19,6 |
| Summa övriga räntebärande omsättningstillgångar |
59,5 | 116,3 | 19,6 |
1 För ytterligare upplysning om finansiella instrument hänvisas till not 6.
2 Avser derivat som klassificerats som säkringsinstrument.
3 Avser finansiella tillgångar till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen.
| Summa likvida medel | 4 049,8 | 4 880,7 | 2 507,4 |
|---|---|---|---|
| Kassa och bank3 | 1 222,0 | 1 190,5 | 1 216,7 |
| Kortfristiga placeringar2 | 2 827,8 | 3 690,2 | 1 290,7 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
1 I likvida medel ingår kortfristiga placeringar med en löptid på maximalt 90 dagar som lätt kan omvandlas till likvida medel till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluk-
tuationer. I likvida medel ingår även kassa och bank. 2 Kortfristiga placeringar avser bankdepositioner till fast ränta.
3 I koncernen har nettot av de förekommande koncernkontosystemen redovisats under kassa och
bank om nettoredovisning står i överensstämmelse med den legala strukturen.
| Summa | 365 058 897 | 365,1 | |
|---|---|---|---|
| B-aktier | 347 916 297 | envar med ett kvot värde om 1,00 SEK |
348,0 |
| A-aktier | värde om 1,00 SEK | 17,1 | |
| 17 142 600 | envar med ett kvot | ||
| MSEK |
Antalet A-aktier och antalet B-aktier är oförändrat i jämförelse med den 31 december 2012 och 2011. Några utestående konvertibla skuldebrev som skulle kunna leda till utspädning av aktiekapitalet finns inte per den 31 december 2013.
Varje A-aktie motsvarar tio röster och varje B-aktie en röst. Detta är den enda skillnaden mellan aktieslagen.
Huvudägare är Gustaf Douglas som genom familj och bolagen inom Investment AB Latour koncernen och Förvaltnings AB Wasatornet innehar 10,9 procent av kapitalet och 29,6 procent av rösterna, samt Melker Schörling som genom familj och bolaget Melker Schörling AB innehar 5,6 procent av kapitalet och 11,8 procent av rösterna.
Koncernens noter och kommentarer
Styrelsen föreslår en utdelning till aktieägarna om 3,00 SEK per aktie, totalt 1 095,2 MSEK. Utdelning till aktieägarna för räkenskapsåret 2012, vilken utbetalats under 2013, uppgick till 3,00 SEK per aktie, totalt 1 095,2 MSEK. Utdelning till aktieägarna för räkenskapsåret 2011, vilken utbetalats under 2012, uppgick till 3,00 SEK per aktie, totalt 1 095,2 MSEK.
Enligt IAS 1 ska ett företag som minimum presentera emitterat kapital och övrigt eget kapital i balansräkningen. Securitas har valt att specificera eget kapital i ytterligare komponenter i enlighet med nedanstående:
I posten aktiekapital ingår det registrerade aktiekapitalet för moderbolaget. Inga förändringar av aktiekapital har förekommit under 2013.
I övrigt tillskjutet kapital ingår summan av de transaktioner som Securitas AB har haft med aktieägarkretsen. De transaktioner som har förekommit med aktieägarkretsen är emissioner till överkurs. Beloppet som presenteras i denna delkomponent motsvarar erhållet kapital (reducerat med transaktionskostnader) utöver nominellt belopp av emissionen. Inga förändringar av övrigt tillskjutet kapital har förekommit under 2013.
Andra reserver består av de intäkter och kostnader som enligt vissa standarder ska redovisas i övrigt totalresultat. I Securitas fall består andra reserver av omräkningsdifferenser hänförliga till omräkning av utländska dotterbolag i enlighet med IAS 21 samt av säkringsreserv avseende kassaflödessäkringar. Beloppet i säkringsreserven kommer att överföras till resultaträkningen över de kommande tre åren.
Posten balanserad vinst motsvaras av de ackumulerade vinster och förluster som genererats totalt i koncernen. Balanserad vinst inkluderar också effekter av koncernens aktierelaterade incitamentsprogram och omvärderingar av ersättningar efter avslutad anställning som redovisas i övrigt totalresultat. Vidare reduceras balanserad vinst med lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget. Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i balanserad vinst.
Aktierelaterad ersättning för koncernens deltagare i det aktierelaterade incitamentsprogrammet 2013 redovisas som en ökning av balanserad vinst uppgående till 63,0 MSEK (56,1 och 53,7). Ett swapavtal som syftar till att säkra aktiedelen av koncernens aktierelaterade incitamentsprogram 2012 redovisas som en minskning av balanserad vinst uppgående till -52,7 MSEK. Det antal aktier som säkrats genom detta swapavtal uppgår till totalt 859 579 och har tilldelats deltagarna under första kvartalet 2014 förutsatt att de då fortfarande var anställda i koncernen.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| EMTN Nom 350 MEUR , 2013/2021, Annual 2,625%2 |
3 091,0 | – | – |
| EMTN Nom 350 MEUR , 2012/2017, Annual 2,75%2 |
3 117,1 | 3 011,5 | – |
| EMTN Nom 300 MEUR , 2012/2018, Annual 2,25%2 |
2 673,6 | 2 612,8 | – |
| EMTN Nom 600 MSEK, 2012/2015, FRN Quarterly2 |
599,8 | 599,6 | – |
| EMTN Nom 400 MSEK, 2012/2015, Annual 3,45%2 |
402,5 | 405,9 | – |
| EMTN Nom 45 MEUR , 2009/2014, FRN Quarterly2 |
– | 386,4 | 401,5 |
| EMTN Nom 500 MEUR , 2009/2013, Annual 6,50% Fixed2 |
– | – | 4 484,8 |
| EMTN Nom 500 MSEK, 2010/2014, FRN Quarterly2 |
– | 499,2 | 498,7 |
| EMTN Nom 500 MSEK, 2010/2014, FRN Semi Annual 2 |
– | 499,6 | 499,3 |
| EMTN Nom 1 000 MSEK, 2011/2013, FRN Quarterly2 |
– | – | 999,8 |
| EMTN Nom 62 MUSD, 2010/2015, FRN Semi Annual 2 |
400,8 | 404,0 | 427,3 |
| EMTN Nom 40 MUSD, 2010/2015, FRN Semi Annual 2 |
258,6 | 260,6 | 275,7 |
| EMTN Nom 50 MUSD, 2011/2018, FRN Quarterly2 |
323,0 | 325,5 | 344,6 |
| EMTN Nom 85 MUSD, 2013/2019, FRN Quarterly2 |
548,7 | – | – |
| Finansiell leasing | 30,8 | 35,7 | 38,8 |
| Övriga långfristiga lån3 | 56,2 | 55,7 | 589,8 |
| Summa långfristiga låneskulder exklusive derivat |
11 502,1 | 9 096,5 | 8 560,3 |
| Långfristig del av derivatinstrument med negativt verkligt värde |
|||
| Derivatinstrument i säkringar av verkligt värde4 |
7,0 | – | – |
| Derivatinstrument i kassaflödessäkringar4 |
0,7 | 3,4 | 16,5 |
| Summa långfristig del av derivatinstrument |
|||
| med negativt verkligt värde | 7,7 | 3,4 | 16,5 |
| Summa långfristiga låneskulder | 11 509,8 | 9 099,9 | 8 576,8 |
| Pensionsskuld, avgiftsbestämda planer5 |
86,9 | 82,6 | 74,3 |
| Tilläggsköpeskillingar6 | 390,3 | 319,5 | 439,4 |
| Övriga långfristiga skulder | 10,1 | 7,2 | 18,4 |
| Summa övriga långfristiga skulder | 487,3 | 409,3 | 532,1 |
| Summa långfristiga skulder | 11 997,1 | 9 509,2 | 9 108,9 |
1 För ytterligare upplysning om finansiella instrument hänvisas till not 6.
2 Emitterat av moderbolaget.
3 Övriga långfristiga lån 2011 inkluderar långfristig upplåning inom Multi Currency Revolving Credit Facility 2016.
4 Avser derivat som klassificerats som säkringsinstrument.
5 Avser skuld för direktpensionsavtal exklusive sociala avgifter.
6 Redovisas till verkligt värde.
DE LÅNGFRISTIGA SKULDERNA FÖRFALLER TILL BETALNING ENLIGT FÖLJANDE:
| Förfallotid > 5 år Summa långfristiga skulder |
3 872,1 11 997,1 |
3 148,3 9 509,2 |
187,5 9 108,9 |
|
|---|---|---|---|---|
| Förfallotid < 5 år | 8 125,0 | 6 360,9 | 8 921,4 | |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | |
Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i världen. Planerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis.
Tabellen nedan visar en översikt över koncernens förmånsbestämda planer.
| MSEK | Förmånsbestämd förpliktelse |
% | Förvaltnings tillgångar |
% | Pensions kostnad |
% | Inbetalningar från arbetsgivare |
% |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| USA | 1 286,1 | 40 | 880,5 | 41 | 24,1 | 18 | 41,8 | 25 |
| Schweiz | 648,5 | 20 | 645,9 | 30 | 66,3 | 50 | 36,2 | 21 |
| Norge | 486,4 | 15 | 364,8 | 17 | 22,9 | 17 | 38,3 | 23 |
| Övriga länder1 | 769,8 | 25 | 282,0 | 12 | 20,1 | 15 | 52,5 | 31 |
| Summa | 3 190,8 | 100 | 2 173,2 | 100 | 133,4 | 100 | 168,8 | 100 |
1 Totalt 16 länder.
Tabellen nedan visar en specifikation över medlemmarna i koncernens betydande förmånsbestämda planer, planernas löptid och förväntad livslängd för medlemmarna.
| USA | Schweiz | Norge | |
|---|---|---|---|
| Aktiva medlemmar | 239 | 1 434 | 537 |
| Fribrevshavare | 2 586 | – | – |
| Pensionärer | 4 327 | 133 | 541 |
| Totalt antal medlemmar | 7 152 | 1 567 | 1 078 |
| Planernas löptid (år) | 9 | 13 | 30 |
| Antal år som nuvarande pensionärer förväntas leva över 65 års ålder: |
|||
| Män | 19 | 19 | 20 |
| Kvinnor | 21 | 21 | 23 |
| Antal år som framtida pensionärer som för närvarande är 45 år förväntas leva över 65 års ålder: |
|||
| Män | 21 | 17 | 19 |
| Kvinnor | 22 | 20 | 22 |
Nedan beskrivs koncernens betydande förmånsbestämda planer.
Koncernens amerikanska verksamhet deltar i två förmånsbestämda pensionsplaner som den namngivna sponsorn för planerna. En av dessa planer är fonderad och den andra är ofonderad. Båda planerna är stängda för nya medlemmar och framtida intjänande av förmåner.
Förmånerna omfattar pensionsbetalningar till tidigare medarbetare och deras makar i form av livränta eller engångsbelopp. De specifika förmånerna beror på den ursprungliga planen som medlemmen tillhört då den nuvarande fonderade planen är en sammanslagning av flera tidigare planer. Den ofonderade planen består av en formellt godkänd och dokumenterad pensionsplan samt några individuella pensionslösningar som i beskrivningen nedan behandlas som en och samma plan. I allmänhet är förmånerna månatliga pensioner baserade på intjänande och anställningstid. Ersättningarna från planerna är fastställda, och osäkerhet föreligger endast avseende hur länge de ska betalas, om förmånerna ska betalas som engångsbelopp eller i form av livränta och vad avser den fonderade planen, även förvaltningstillgångarnas avkastning. Premieinbetalningar fastställs årsvis.
Båda pensionsplanerna styrs av "Executive Compensation and Benefits Review Committee (ECBRC)", som består av lokala representanter från företagsledningen i Securitas USA. Administrationen hanteras av en extern tjänsteleverantör. Eftersom planerna i USA är stängda för nya medlemmar och framtida intjänande av förmåner och därmed håller på att minska i omfattning, har en strategi som innebär att matcha pensionsåtagandena med räntebärande förvaltningstillgångar antagits av EBRC för att minska riskerna i den fonderade planen. Denna strategi började implementeras 2010. Då målet för fonderingsnivån gradvis uppnås resulterar det i en övergång från tillgångar med förväntad högre tillväxt, såsom aktier, till räntebärande tillgångar. Oberoende kapitalförvaltare används och dessa utvärderas av oberoende investeringsrådgivare. En gemensam förvaltning av tillgångarna med tillgångar i andra planer har också genomförts i syfte att minska kostnaderna. Pensionsplanerna omfattas av "U.S. Employee Retirement Income Security Act of 1974 (ERISA)". Olika delar av ERISAlagstiftningen lyder under arbetsmarknadsdepartementet, skatteverket respektive finansdepartementet. Den fonderade planen betalar också premier till "Pension Benefit Guaranty Corporation" som försäkrar privata pensionsplaner om sponsorn inte kan uppfylla sina åtaganden på grund av betalningsinställelse.
Den senaste värderingen för fonderingsändamål utfördes den 1 januari 2013 och resulterade i ett utfall för fonderingsnivån på 91 procent baserat på en förmånsbestämd förpliktelse för fonderingsändamål på 147 MUSD och förvaltningstillgångar för fonderingsändamål på 134 MUSD. Bokfört värde för den förmånsbestämda förpliktelsen avseende den ofonderade planen var 32 MUSD per den 31 december 2013.
Koncernens noter och kommentarer
Securitas amerikanska verksamhet deltar även i en avgiftsbestämd plan, en så kallad "401 (k)"-plan. Det finns i den amerikanska verksamheten även några planer som omfattar flera arbetsgivare, och som baseras på kollektivavtal. Dessa planer kräver, i de flesta fall, att de anställda bidrar till planen och deras betalningar matchas normalt delvis av arbetsgivaren. I förhållande till den totala arbetsstyrkan är andelen som deltar i allmänhet låg, med ett frivilligt deltagande på cirka fem procent. I den statliga bevakningssektorn deltar Securitas dotterbolag, på modifierad basis och i enlighet med särskilda regler, i samma "401 (k)"-plan som ovan. Securitas dotterbolag i den statliga bevakningssektorn deltar också i ett fåtal avgiftsbestämda pensionsplaner som drivs i facklig regi. Dessa planer är av liknande i karaktär men avser olika bevakningsobjekt. I enlighet med "the federal Service Contract Act", under vilken Securitas dotterbolag i den statliga bevakningssektorn är verksamt, erläggs timbaserade ersättningar till de anställda vilka kan användas till att erhålla olika utvalda förmåner, såsom hälsovård och invaliditetsersättning. De ersättningar som inte allokerats till någon specifik förmån betalas istället in till en "401 (k)"-plan, utan att någon ytterligare matchning av betalningen sker från bolagets sida.
Koncernens schweiziska verksamhet deltar i en plan som är förmånsbestämd enligt IAS 19 på grund av den återstående risk som beskrivs nedan. Den schweiziska verksamheten har valt att bilda en egen stiftelse, vilket innebär att stiftelsen endast omfattar medarbetare i Securitas schweiziska verksamhet. Planen är öppen för nya anställda i Securitas schweiziska verksamhet och förmåner intjänas i planen. Det finns inga tidigare anställda som medlemmar med intjänade rättigheter i planen eftersom pensionsskulder flyttas med till den nya arbetsgivaren när anställningen upphör.
Förmånerna omfattar pensionsförmåner, sjukpension och förmåner vid dödsfall i tjänsten till tidigare medarbetare och deras makar. Pensionsförmånerna betalas vanligtvis som en livränta baserad på en konverteringskurs för kapitalet som är olika för män respektive kvinnor. Sjukpensionsförmånerna beräknas som ett maximum av den pensionsgrundande lönen och förmånerna vid dödsfall i tjänsten beräknas i sin tur som en procentsats på sjukpensionen. Betalningar till planen är föremål för legala minimikrav. Premiebetalningarna ökar med åldern och åtminstone hälften måste betalas av arbetsgivaren medan den anställde betalar den resterande delen. För Securitas schweiziska dotterbolag delas premiebetalningarna lika mellan arbetsgivaren och de anställda. Trots att premienivåerna är avgiftsbestämda så finns ändå en risk för underskott i pensionsplanen då minimikraven för ränta på kapitalet och konvertering till pension måste uppfyllas. Om det finns ett underskott kommer planen att vidta åtgärder innan ytterligare premier från företaget efterfrågas. Dessa åtgärder kan vara att ändra planens förmåner, minska avkastning som gottskrivs de anställda eller att ändra konverteringskursen, där så är möjligt. Om ytterligare premier krävs från företaget, krävs det även av de anställda.
Pensionsplanen styrs av stiftelsens styrelse, som består av samma antal representanter för företaget som för de anställda. Administrationen sköts av en av bolaget anställd pensionsexpert. Pensionsplanen väljer hur och var tillgångarna ska investeras. Schweizisk lag reglerar både den totala andelen av tillgångarna som kan placeras i vissa kategorier och även hur stor andel som får utgöras av individuella placeringar. Planen har givit tre banker mandat att sköta placeringarna och har behållit en investeringskommitté, som är en underkommitté till pensionsstiftelsens styrelse. Investeringskommittén jämför och utvärderar regelbundet resultatet av dessa mandat. Pensionsplanen omfattas av federal schweizisk lagstiftning som reglerar den så kallade andra pelaren i pensionssystemet, vilket avser pensionsförmåner från anställning.
Den senaste värderingen för fonderingsändamål utfördes den 31 december 2012 och resulterade i ett mål för fonderingsnivån på 107 procent baserat på en förmånsbestämd förpliktelse för fonderingsändamål på 81 MCHF och förvaltningstillgångar för fonderingsändamål på 87 MCHF. Betalningar till planen beräknas varje månad baserat på årlig lön och ålder.
Koncernens norska verksamhet deltar i flera förmånsbestända planer som är såväl fonderade som ofonderade. Alla planer är stängda för nya medlemmar och omfattar för närvarande cirka 12 procent av medarbetarna. Nyanställda omfattas istället av avgiftsbestämda planer. Som en följd av ändrad lagstiftning 2010 stängdes AFP-planerna (kollektivt avtalad tjänstepension) och medarbetarna gick med i en ny AFP-plan den 1 januari 2011. Den nya planen omfattar flera arbetsgivare och är en förmånsbestämd plan. Premier till planen 2013 uppgick till 17,8 MNOK (14,9 och 11,0). Betalningar till planen för det kommande räkenskapsåret förväntas i stort sett vara i nivå med årets premier. Securitas andel av de totala premierna till planen utgör cirka 0,5 procent. Då förvaltaren inte har möjlighet att fastställa bolagets andel av planens totala tillgångar och skulder, redovisas den nya AFP-planen som en avgiftsbestämd plan.
De specifika förmånerna och deras beräkning varierar mellan planerna. I allmänhet är förmånerna månatliga pensioner baserade på intjänande och anställningstid. Då medarbetarna fortfarande tjänar in förmåner, påverkas planerna av förväntade löneökningar, pensionsökningar, osäkerhet avseende hur länge förmånerna kommer att betalas och avseende fonderade planer även avkastning på förvaltningstillgångarna.
Alla fonderade planer är försäkrade i ett försäkringsbolag och betalningarna till planerna fastställs av försäkringsgivaren, baserad på den löneoch medlemsdata som rapporteras av företaget. Om ett bolag bestämmer sig för att byta försäkringsbolag, flyttas skulderna och tillgångarna över till det nya försäkringsbolaget.
De fonderade planerna omfattas av minimum-föreskrifter, vilket innebär att framtida pensioner påverkas av den faktiska avkastningen på tillgångarna i försäkringsbolaget. Det finns en garanterad lägsta avkastning på förvaltningstillgångarna. Om den faktiska avkastningen är lägre än den garanterade lägsta avkastningen så kompenserar försäkringsbolaget mellanskillnaden.
Pensionsplanerna omfattas av norsk lagstiftning avseende pensioner, bolagsrätt och försäkring. Styrelsen och ledningen i den norska verksamheten är ansvariga för driften av pensionsplanerna, även om de hanteras av ett försäkringsbolag, som en del av deras totala bolagsstyrningsansvar enligt norsk bolagsrätt. Då de fonderade planerna är försäkrade innebär det att investeringsbesluten tas av kapitalförvaltaren hos försäkringsgivaren.
Det finns även mindre betydande förmånsbestämda planer i andra länder än de som redovisas ovan. Dessa planer finns i Frankrike (ofonderade planer som erbjuder engångsersättning i samband med pension enligt fransk lag), Kanada (både fonderade och ofonderade planer som erbjuder pensions- och sjukvårdsförmåner), Nederländerna (fonderade planer som erbjuder pensions- och jubileumsförmåner för vår konsultverksamhet enbart), Storbritannien (fonderad plan som erbjuder pensionsförmåner och förmåner vid dödsfall i tjänsten) och Tyskland (ofonderade planer som erbjuder pensions- och jubileumsförmåner). Koncernen har även förmånsbestämda planer som inte är betydande i för närvarande ytterligare 11 länder.
Den förmånsbestämda planen för tjänstemän inom bevakningsverksamheten i Nederländerna ändrades 2012. Ändringen har resulterat i att planen redovisas som en avgiftsbestämd plan som är stängd för nya medlemmar. Nyanställda omfattas av en annan avgiftsbestämd plan. Väktarna inom bevakningsverksamheten i Nederländerna deltar även i en förmånsbestämd plan som är obligatorisk för alla väktare från 21 års ålder och uppåt, och som omfattar flera arbetsgivare. Förvaltning och administration för denna plan sker via en kollektiv pensionsstiftelse inom bevakningsindustrin. Stiftelsen fastställer den årliga premien. Premierna till planen 2013 uppgick till 6,0 MEUR (5,9 och 5,6). Betalningar till planen för det kommande räkenskapsåret förväntas i stort sett vara i nivå med årets premier. Securitas andel av de totala premierna till planen utgör cirka 21 procent. För vår del omfattar planen cirka 4 700 av våra anställda och cirka 5 500 tidigare anställda och pensionerade medarbetare. Då förvaltaren inte har möjlighet att fastställa bolagets andel av planens totala tillgångar och skulder, redovisas planen som en avgiftsbestämd plan. Konsolideringsgraden, beräknad i enlighet med det för planen tillämpliga regelverket, var per den 31 december 2013 116 procent (105 och 96).
Väktare omfattas av SAF / LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan baserad på kollektivavtal och som omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Tjänstemän omfattas av ITP-planen, vilken även den är kollektivavtalsbaserad och omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR 3) är ITP-planen en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta, som försäkrar ITP-planen, har inte kunnat bistå Securitas, eller andra svenska företag, med tillräcklig information för att kunna fastställa bolagets andel av planens totala tillgångar och skulder. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Kostnaden för 2013 uppgår till 25,5 MSEK (25,1 och 22,4). Betalningar till planen för det kommande räkenskapsåret förväntas i stort sett vara i nivå med årets premier. Securitas andel av Alectas totala premieinkomster uppgår till cirka 0,1 procent. Överskottet i Alecta kan allokeras till den försäkrade arbetsgivaren och/eller de försäkrade arbetstagarna. Alectas konsolideringsgrad var per den 31 december 2013 148 procent (129 och 113). Konsolideringsgraden beräknas som verkligt värde av förvaltningstillgångar i procent av förpliktelserna beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden. Denna beräkning är inte i linje med IAS 19.
Tabellen nedan visar kostnader (+) och intäkter (-) från koncernens förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år |
87,8 | 103,0 | 80,5 |
| Administrationskostnader | 13,8 | 21,4 | 19,5 |
| Ränteintäkter eller räntekostnader | 37,9 | 48,4 | 51,9 |
| Omvärderingar av övriga långfristiga ersättningar till anställda |
-0,3 | 1,3 | -1,2 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år samt vinster och förluster från regleringar |
-5,8 | -58,2 1 | -1,2 |
| Summa pensionskostnader för förmånsbestämda planer |
133,4 | 115,9 | 149,5 |
| Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer |
575,1 | 539,1 | 471,6 |
| Summa pensionskostnader | 708,5 | 655,0 | 621,1 |
1 Avser huvudsakligen vinst avseende reglering i Nederländerna.
Tabellen nedan visar pensionskostnader för förmånsbestämda planer fördelade per funktion.
| Summa pensionskostnader för förmånsbestämda planer |
133,4 | 115,9 | 149,5 |
|---|---|---|---|
| Försäljnings- och administrationskostnader |
42,7 | 17,0 1 | 72,4 |
| Produktionskostnader | 90,7 | 98,9 | 77,1 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
1 Inkluderar vinst avseende reglering i Nederländerna.
Tabellen nedan visar hur den förmånsbestämda förpliktelsen, netto har fastställts. Den visar även koncernens ersättningsrättigheter.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nuvärde av den förmånsbestämda förpliktelsen |
3 190,8 | 3 551,8 | 3 524,3 |
| Verkligt värde avseende förvaltningstillgångar |
-2 173,2 | -2 083,1 | -2 072,6 |
| Förmånsbestämda förpliktelser, netto1 |
1 017,6 | 1 468,7 | 1 451,7 |
| Ersättningsrättigheter (not 23) | 143,7 | 182,4 | 130,7 |
1 Avser nettot av planer som rapporteras under avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, 1 024,6 MSEK (1 468,7 och 1 451,7), och planer som rapporteras under övriga långfristiga fordringar (not 23), -7,0 MSEK (0,0 och 0,0).
Ersättningsrättigheterna avser en avtalsenlig överenskommelse där Securitas tillhandahåller säkerhetstjänster hos en kund i Kanada. I enlighet med överenskommelsen gör Securitas avsättningar avseende sjukvårdsförmåner efter avslutad anställning. Kostnaderna för dessa förmåner redovisas av Securitas, som i sin tur ersätts av kunden. Denna ersättningsrättighet redovisas som en övrig långfristig fordran i not 23.
Tabellen nedan visar hur omvärderingar efter skatt redovisade i övrigt totalresultat har fastställts.
| 115,2 | -37,3 | -116,1 |
|---|---|---|
| 27,1 | -43,4 | 11,9 |
| -385,3 | 192,4 | 341,3 |
| 2013 | 2012 | 2011 |
Koncernens noter och kommentarer
| 2013 | 2012 | 2011 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | För pliktelser |
Förvalt nings tillgångar |
Netto | För pliktelser |
Förvalt nings tillgångar |
Netto | För pliktelser |
Förvalt nings tillgångar |
Netto |
| Ingående balans | 3 551,8 | -2 083,1 | 1 468,7 | 3 524,3 | -2 072,6 | 1 451,7 | 2 636,6 | -1 487,2 | 1 149,4 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år |
87,8 | – | 87,8 | 103,0 | – | 103,0 | 80,5 | – | 80,5 |
| Administrationskostnader | 13,8 | – | 13,8 | 21,4 | – | 21,4 | 19,5 | – | 19,5 |
| Ränteintäkter (-) eller räntekostnader (+) | 99,0 | -61,1 | 37,9 | 121,1 | -72,7 | 48,4 | 143,4 | -91,5 | 51,9 |
| Omvärderingar av övriga långfristiga ersättningar till anställda |
-0,3 | – | -0,3 | 1,3 | – | 1,3 | -1,2 | – | -1,2 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år samt vinster och förluster från regleringar |
-62,7 | 56,9 | -5,8 | -271,1 | 212,9 | -58,2 | -1,2 | – | -1,2 |
| Summa pensionskostnader inkluderade i koncernens resultaträkning |
137,6 | -4,2 | 133,4 | -24,3 | 140,2 | 115,9 | 241,0 | -91,5 | 149,5 |
| Omvärderingar av ersättningar efter avslutad anställning: |
|||||||||
| Avkastning på förvaltningstillgångar, exklusive belopp som ingår i ränteintäkter eller räntekostnader |
– | -133,0 | -133,0 | – | -164,4 | -164,4 | – | 89,2 | 89,2 |
| Aktuariella vinster (-) och förluster (+) till följd av förändringar i demografiska antaganden |
64,4 | – | 64,4 | 27,7 | – | 27,7 | 6,5 | – | 6,5 |
| Aktuariella vinster (-) och förluster (+) till följd av förändringar i finansiella antaganden |
-307,2 | – | -307,2 | 386,8 | – | 386,8 | 252,5 | – | 252,5 |
| Erfarenhetsbaserade aktuariella vinster (-) och förluster (+) |
-9,5 | – | -9,5 | -57,7 | – | -57,7 | 28,5 | – | 28,5 |
| Förändringar i tillgångstaket, exklusive belopp som ingår i ränteintäkter eller räntekostnader |
– | – | – | – | – | – | – | -35,4 | -35,4 |
| Summa omvärderingar av ersättningar efter avslutad anställning1 |
-252,3 | -133,0 | -385,3 | 356,8 | -164,4 | 192,4 | 287,5 | 53,8 | 341,3 |
| Inbetalningar från arbetsgivare2 | – | -168,8 | -168,8 | – | -254,4 | -254,4 | – | -202,9 | -202,9 |
| Inbetalningar från deltagare i planen | 34,5 | -34,5 | – | 33,4 | -33,4 | – | 28,5 | -28,5 | – |
| Utbetalningar till deltagare i planen | -197,6 | 197,6 | – | -200,5 | 200,5 | – | -186,8 | 186,8 | – |
| Betalda administrationskostnader | -14,0 | 14,0 | – | -21,4 | 21,4 | – | -19,5 | 19,5 | – |
| Förvärv/avyttringar/omklassificeringar | 5,7 | -5,7 | – | 8,6 | 11,6 | 20,2 | 524,3 | -516,1 | 8,2 |
| Omräkningsdifferenser | -74,9 | 44,5 | -30,4 | -125,1 | 68,0 | -57,1 | 12,7 | -6,5 | 6,2 |
| Utgående balans | 3 190,8 | -2 173,2 | 1 017,6 | 3 551,8 | -2 083,1 | 1 468,7 | 3 524,3 | -2 072,6 | 1 451,7 |
1 Redovisas netto efter skatt i övrigt totalresultat.
2 Inbetalningar från arbetsgivare för 2014 uppskattas till cirka 200 MSEK.
Tabellen nedan visar fördelningen av de olika typer av investeringar i vilka tillgångar hänförliga till koncernens fonderade förmånsbestämda planer är placerade.
| MSEK | 2013 | % | 2012 | % | 2011 | % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Egetkapitalinstrument | ||||||
| USA | 310,4 | 356,9 | 337,3 | |||
| Schweiz | 132,3 | 125,2 | 101,6 | |||
| Kanada | 54,5 | 45,1 | 39,1 | |||
| Storbritannien | 26,2 | 33,8 | 26,6 | |||
| Övriga länder | 210,8 | 251,4 | 365,9 | |||
| Summa egetkapitalinstrument | 734,2 | 34 | 812,4 | 39 | 870,5 | 42 |
| Skuldinstrument | ||||||
| Statsobligationer | 605,6 | 441,6 | 378,4 | |||
| Företagsobligationer, kreditrisk AAA till BBB- |
153,3 | 213,8 | 212,1 | |||
| Företagsobligationer, kreditrisk lägre än BBB- | 235,4 | 233,1 | 197,1 | |||
| Summa skuldinstrument | 994,3 | 46 | 888,5 | 43 | 787,6 | 38 |
| Fastigheter | 245,5 | 11 | 270,4 | 13 | 220,8 | 11 |
| Försäkringsbrev | 44,5 | 2 | 40,7 | 2 | 139,1 | 6 |
| Likvida medel | 154,7 | 7 | 71,1 | 3 | 54,6 | 3 |
| Summa förvaltningstillgångar | 2 173,2 | 100 | 2 083,1 | 100 | 2 072,6 | 100 |
Förvaltningstillgångarna är väl diversifierade på länder och branscher, så förluster från en enskild investering bedöms inte ha någon betydande inverkan på den totala nivån på tillgångarna.
Förvaltningstillgångarna omfattar ingen egendom som ägs av Securitas och inga finansiella instrument som emitterats av Securitas. Andelen onoterade förvaltningstillgångar är inte materiell.
Tabellen nedan visar de betydande finansiella aktuariella antaganden som använts för att fastställa den förmånsbestämda förpliktelsen vid utgången av året samt för att fastställa pensionskostnaden för nästkommande år.
| %, årsbasis | Diskonteringsränta | Löneökningar | Inflation | Pensionsökningar | Mortalitet |
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | |||||
| USA | 3,80–4,40 | e/t | e/t | e/t | RP-2000 beräknad till 2014 |
| Schweiz | 2,20 | 1,00 | 1,00 | 0,00 | LPP 2010 |
| Norge | 3,30 | 3,75 | e/t | 0,60–3,50 | K 2013 |
| Euroländer | 2,25–3,50 | 2,75–3,50 | 1,75–2,00 | 0,00–1,75 | – |
| Övriga länder | 4,50–4,90 | 3,00–3,35 | 2,10–3,50 | 0,00–3,50 | – |
| 2012 | |||||
| USA | 2,90–3,55 | e/t | e/t | e/t | RP-2000 beräknad till 2013 |
| Schweiz | 1,65 | 1,00 | 1,00 | 0,00 | LPP 2010 |
| Norge | 2,30 | 3,50 | e/t | 0,20–3,25 | K 2005 |
| Euroländer | 1,75–3,50 | 2,00–3,50 | 1,75–2,00 | 1,00–1,75 | – |
| Övriga länder | 4,00–4,15 | 3,35–3,80 | 2,10–2,80 | 0,00–2,80 | – |
| 2011 | |||||
| USA | 3,65–4,10 | e/t | e/t | e/t | RP-2000 beräknad till 2012 |
| Schweiz | 2,35 | 2,00 | 1,00 | 0,00 | LPP 2010 |
| Norge | 2,60 | 3,50 | e/t | 0,10–3,25 | K 2005 |
| Euroländer | 3,25–4,75 | 2,00–2,75 | 1,75–2,00 | 0,00–1,75 | – |
| Övriga länder | 4,75–5,50 | 3,75–4,00 | 2,50–3,00 | 0,00–3,00 | – |
Koncernens noter och kommentarer
Tabellen nedan visar de metoder som används för att fastställa betydande aktuariella antaganden för koncernens väsentliga förmånsbestämda planer.
| Diskonteringsränta | Löneökningar | Inflation | Pensionsökningar | Mortalitet | |
|---|---|---|---|---|---|
| USA | Matchning av kassaflöden appliceras på Citigroups avkastningskurva |
e/t | e/t | e/t | Senaste tillgängliga tabellerna |
| Schweiz | Chamber of Pensions Actuaries |
Företagets bästa uppskattning |
Långsiktiga förväntningar i Schweiz |
När finansiellt hållbart för pensionsplanen |
Senaste tillgängliga tabellerna |
| Norge | NRS guidance | NRS guidance | e/t | NRS guidance | Senaste tillgängliga tabellerna |
Antaganden fastställs av företaget baserat på aktuariell rådgivning samt företagets erfarenhet inom respektive geografiska område.
Tabellen nedan visar känsligheten för förändringar i betydande aktuariella antaganden för avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
| MSEK | Ökning (+)/minskning (-) i avsättning | |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta – pensionsplaner | ökning med 0,1 procentenheter minskning med 0,1 procentenheter |
-39,4 40,2 |
| Inflation – pensionsplaner | ökning med 0,1 procentenheter minskning med 0,1 procentenheter |
5,1 -4,2 |
| Förväntad livslängd – pensionsplaner | ökning med ett år | 69,6 |
| Sjukvårdskostnader – sjukvårdsplaner | ökning med 1 procentenhet minskning med 1 procentenhet |
30,21 -23,12 |
1 Motsvarande effekt på resultaträkningen är en ökning av kostnaderna med 2,7 MSEK. 2 Motsvarande effekt på resultaträkningen är en minskning av kostnaderna med -2,0 MSEK.
Känslighetsanalysen har fastställts baserad på möjliga förändringar av respektive antagande som kan inträffa vid rapportperiodens slut, vilket eventuellt inte motsvarar den faktiska förändringen. Känslighetsanalysen baseras vidare på förändring av ett antagande medan övriga antaganden är oförändrade. I realiteten kan dock förändringar av vissa antaganden vara korrelerade.
Samma metod som används för beräkning av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, det vill säga den så kallade "projected unit credit method", används vid upprättande av känslighetsanalysen.
Det har inte skett några förändringar i de metoder och förändringar av antaganden som används för att upprätta känslighetsanalysen jämfört med föregående år.
Tabellen nedan visar betydande risker som koncernen är exponerad för genom sina förmånsbestämda planer.
| Tillgångars volatilitet | Planernas skulder beräknas med användning av en diskonteringsränta som bestäms med referens till avkastningen på företagsobligationer. Om förvaltningstillgångarna ger en lägre avkastning än företagsobligationerna skapas ett underskott. I ett långsiktigt perspektiv väntas egetkapitalinstrument ge en högre avkastning än företagsobligationer men på kort sikt kan avkastningen på koncernens egetkapitalinstrument skapa volatilitet. |
|---|---|
| Förändringar i avkastning på obligationer | En minskning av avkastningen på företagsobligationer skulle öka planernas skulder, men detta skulle delvis motverkas av en ökning på värdet av planernas obligationsinnehav. I USA tillämpas en tillgångs-/ skuldmatchningsstrategi för att minska riskerna så mycket som möjligt avseende förändring i avkastning på obligationer. |
| Inflationsrisk | Vissa av koncernens pensionsskulder är kopplade till inflationen och högre inflation medför högre skulder. Men koncernens planer i USA och Norge är inte kopplade till inflationen, vilket medför att inflationsrisken blir mindre betydande för koncernen. |
| Förväntad livslängd | Merparten av planernas skulder avser livslånga förmåner för medlemmarna, så en ökning av förväntad livslängd leder till en ökning av planernas skulder. I vissa länder betalas förmånerna vid pensionering som engångsbelopp och en ökning av förväntad livslängd i dessa länder påverkar därmed inte förpliktelsen. |
Förändringen i balansräkningen för avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser redovisas i not 31. Förändringen i balansräkningen för uppskjutna skatteskulder redovisas i not 15.
| MSEK | Skadereserver | Avsättningar för skatter | Övriga avsättningar | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 384,8 | 195,1 | 119,4 | 699,3 |
| Omklassificering | -4,1 | -2,4 | -1,4 | -7,9 |
| Nya/utökade avsättningar | 4,6 | 21,3 | 18,8 | 44,7 |
| Använda avsättningar | – | -3,8 | -23,8 | -27,6 |
| Återföring av ej använda avsättningar | -8,3 | – | -4,4 | -12,7 |
| Omräkningsdifferenser | -3,0 | -1,8 | 0,8 | -4,0 |
| Utgående balans | 374,0 | 208,4 | 109,4 | 691,8 |
Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver avser främst avsättningar för den del av skadebeloppet som belöper på koncernen, det så kallade självbehållet. Skadereserverna omfattar ett stort antal individuella försäkringsfall där vissa fall regleras som en engångsutbetalning medan andra regleras som betalningar över en längre tidsperiod. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkter för utflöden från skadereserver.
Övriga avsättningar avser olika långfristiga poster, som inkluderar avsättningar för tvister. Övriga avsättningar är svåra att utvärdera från ett tidsperspektiv. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkter för utflöden från övriga avsättningar.
Avsättningar för skatter avser främst avsättningar för pågående skatterevisioner. Skatterevisioner är ofta utdragna processer som pågår i flera år. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkter för utflöden från skatter.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| EMTN Nom 45 MEUR , 2009/2014, FRN Quarterly2 |
400,5 | – | – |
| EMTN Nom 500 MSEK, 2010/2014, FRN Quarterly2 |
499,8 | – | – |
| EMTN Nom 500 MSEK, 2010/2014, FRN Semi Annual 2 |
499,7 | – | – |
| EMTN Nom 500 MEUR , 2009/2013, Annual 6,50%2 |
– | 4 302,4 | – |
| EMTN Nom 1 000 MSEK, 2011/2013 FRN Quarterly2 |
– | 999,9 | – |
| EMTN Nom 1 000 MSEK, 2011/2012 FRN Quarterly2 |
– | – | 999,8 |
| Emitterade företagscertifikat3 | 743,0 | – | 2 788,6 |
| Finansiell leasing | 44,3 | 46,8 | 48,4 |
| Övriga kortfristiga lån4 | 122,3 | 581,0 | 626,5 |
| Summa kortfristiga låneskulder exklusive derivatinstrument |
2 309,6 | 5 930,1 | 4 463,3 |
| Kortfristig del av derivatinstrument med negativt verkligt värde |
|||
| Derivatinstrument i kassaflödessäkringar5 |
0,1 | 7,5 | 4,0 |
| Övriga innehav av derivatinstrument6 |
50,5 | 48,4 | 21,2 |
| Summa kortfristig del | |||
| av derivatinstrument med negativt verkligt värde |
50,6 | 55,9 | 25,2 |
| Summa kortfristiga låneskulder | 2 360,2 | 5 986,0 | 4 488,5 |
1 För ytterligare upplysning om finansiella instrument hänvisas till not 6.
2 Emitterat av moderbolaget.
3 Företagscertifikat är emitterade av moderbolaget inom ramen för det svenska certifikatprogrammet om totalt 5 000 MSEK. Företagscertifikat redovisas till emitterat belopp, det vill säga till underkurs.
4 Under övriga kortfristiga lån 2012 och 2011 ingår utnyttjande av koncernens 2016 Multi Currency Revolving Credit Facility.
5 Avser derivat som klassificerats som säkringsinstrument.
6 Avser finansiella skulder till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Personalrelaterade poster1 | 5 797,3 | 5 840,5 | 5 810,8 |
| Upplupna räntekostnader och finansiella kostnader |
135,9 | 282,9 | 239,9 |
| Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
613,3 | 645,0 | 681,7 |
| Förskott från kunder | 457,6 | 427,4 | 239,2 |
| Mervärdesskatt | 1 125,3 | 1 093,1 | 1 054,2 |
| Tilläggsköpeskillingar2 | 141,6 | 224,7 | 166,7 |
| Övriga poster | 631,2 | 594,6 | 601,1 |
| Summa övriga kortfristiga skulder | 8 902,2 | 9 108,2 | 8 793,6 |
1 Redovisas i förekommande fall netto efter statliga bidrag och statliga stöd. 2 Redovisas till verkligt värde.
31 DECEMBER 2013
| MSEK | Skadereserver | Spanien – övertidsersättning |
Kostnadsbesparings programmet1 |
Övriga avsättningar | Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 586,2 | 40,0 | 300,3 | 168,0 | 1 094,5 |
| Omklassificering | 4,1 | – | – | 1,9 | 6,0 |
| Nya/utökade avsättningar | 469,5 | – | – | 92,4 | 561,9 |
| Använda avsättningar | -479,9 | -12,0 | -205,0 | -133,6 | -830,5 |
| Återföring av ej använda avsättningar | -1,1 | – | – | -22,9 | -24,0 |
| Omräkningsdifferenser | -4,4 | 1,1 | 0,7 | 5,1 | 2,5 |
| Utgående balans | 574,4 | 29,1 | 96,0 | 110,9 | 810,4 |
1 Ytterligare information om kostnadsbesparingsprogrammet finns i not 11.
Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver avser främst avsättningar för den del av skadebeloppet som belöper på koncernen, det så kallade självbehållet.
Alla större säkerhetsföretag i Spanien har ersatt sina anställda för övertid i enlighet med ett kollektivavtal som gällde under perioden 2005 till 2008. I februari 2007 meddelade Högsta domstolen i Spanien att beräkningen av övertidsersättning enligt det gällande kollektivavtalet inte följde spansk lag.
Risken att övertidsersättning kan komma att behöva betalas ut till anställda inom säkerhetsbolagen i Spanien ökade historiskt sett eftersom de större säkerhetsbolagen och de lokala fackföreningarna inte lyckades nå någon uppgörelse om övertidsersättningen. En ansökan inlämnades till en lägre domstol i Spanien för att få specifika riktlinjer om hur ersättningen för övertid skulle beräknas. Domstolens beslut offentliggjordes i januari 2008 och gav riktlinjer för hur beräkningen av övertidsersättning ska ske. Beslutet stödde huvudsakligen arbetsgivarnas syn på hur ersättningen ska räknas ut. Beslutet överklagades av de lokala fackföreningarna. I december 2009 meddelade Högsta domstolen i Spanien att den undanröjde domstolens dom från januari 2008 och Högsta domstolen bekräftade den dom som meddelades i februari 2007 vilken innebar att varje anspråk skulle bedömas för sig. Högsta domstolen ändrade därmed basen för beräkning av övertidsersättning. Högsta domstolens beslut kan inte överklagas. Domstolens beslut medförde att Securitas måste förbereda sig på flera rättsliga krav från anställda och före detta anställda avseende retroaktiv övertidsersättning.
I avsaknaden av slutligt fastställda riktlinjer för hur övertidskompensationen skulle beräknas har Securitas valt att för lönebetalningar för åren
| Summa ställda säkerheter | 164,0 | 166,2 | 161,1 |
|---|---|---|---|
| Finansiell leasing | 77,1 | 83,6 | 86,8 |
| Pensionsmedel, avgiftsbestämda planer |
86,9 | 82,6 | 74,3 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
2008 och 2009 tillämpa de riktlinjer som domstolen meddelade i januari 2008. Dessa riktlinjer har under 2012 bekräftats i ett nytt avgörande av Spaniens Högsta Domstol och Securitas kommer att fortsätta tillämpa dessa riktlinjer. Ett juridiskt utlåtande, vilket begärts av branschföreningen i Spanien i vilken Securitas är medlem, har kommit fram till att tidpunkten för att rikta rättsliga anspråk på grund av gällande preskriptionsregler gick ut den 4 december 2010. Under åren 2011–2013 har mer än 10 000 krav på överstidsersättning avgjorts i domstol. I de fall där Securitas förlorat tvisten har ersättning utbetalats. Som ett resultat av det ökade antalet avgjorda krav under 2012 har koncernledningen fått en bättre överblick av exponeringen och det sannolika utflöde som kommer att vara nödvändigt för att resterande krav på övertidsersättning ska kunna avslutas. Koncernledningen beslutade baserat på detta att återföra 22,7 MSEK (2,6 MEUR ) av avsättningen i slutet av 2012. Under 2013 har totalt -12,0 MSEK betalats ut avseende övertidskompensation varvid avsättningen, efter omräkningsdifferenser om 1,1 MSEK, uppgår till 29,1 MSEK per den 31 december 2013, vilket bedöms vara tillräckligt för den återstående exponeringen. Koncernledningen har vidare bedömt att huvuddelen av avsättningen kommer att användas inom den kommande tolvmånadersperioden varför den i sin helhet fortsatt har klassificerats som kortfristig.
Securitas i Tyskland har träffat en förlikning med Deutsche Bank i en avtalstvist från 2006 avseende ett åtagande, ett så kallat "Letter of Comfort". Genom förlikningen har Securitas accepterat att betala ett belopp om 88,5 MSEK (10,0 MEUR ) mot att Deutsche Bank avstår från alla nuvarande och framtida krav i anledning av åtagandet i "Letter of Comfort". Förlikningsbeloppet ingår i den ingående balansen för Övriga avsättningar i tabellen ovan, och betalning har erlagts den 10 januari 2013.
| 54,1 | 56,9 | |
|---|---|---|
| 16,8 | 18,6 | 20,7 |
| 39,6 | 72,7 | 77,6 |
| 22,8 |
1 Garantiförbindelser till förmån för närstående specificeras i not 7.
Utöver de ansvarsförbindelser som redovisas i tabellen, föreligger även följande ansvarsförbindelser för vilka belopp ej kan fastställas:
I samband med Securitas strävan att expandera verksamheten i Latinamerika ingick Securitas under 2005 ett avtal avseende ett eventuellt förvärv av ett bevakningsföretag i Brasilien. För att understödja detta företag medan erforderliga myndighetsgodkännanden söktes, ställde Securitas en bankgaranti till förmån för det aktuella bolaget. Myndighetsgodkännandena tog mycket längre tid att erhålla än förväntat och under vänteperioden försämrades den finansiella ställningen avsevärt i bolaget som skulle förvärvas. På grund av försämringen av den finansiella ställningen i bolaget utnyttjade Securitas i december 2006 sin rätt att inte fullfölja affären. Myndighetsgodkännande hade då erhållits. Med hänsyn till beslutet att inte fullfölja förvärvet, har en avsättning gjorts till ett belopp motsvarande bankgarantin per den 31 december 2006.
Företaget ansökte om skydd från borgenärer i enlighet med brasiliansk lag om rättslig rekonstruktion. Securitas, som ansökt om att bli registrerat som borgenär i detta insolvensförfarande, framförde invändning mot den rekonstruktionsplan som föreslogs vid den rättsliga rekonstruktionen. Insolvensdomarens beslut gick emot Securitas, som år 2008 överklagade beslutet till högre instans. Domstolen ändrade inte den lägre domstolens dom. Företaget har därefter, den 9 november 2009, försatts i konkurs och rekonstruktionsförfarandet har ersatts av ett konkursförfarande.
I samband med den rättsliga rekonstruktionsprocessen framställde företaget (nu i konkurs) ett anspråk om 130 MUSD mot Securitas, där man hävdar att Securitas bär ansvar för företagets obestånd. Securitas avvisar allt ansvar för detta krav. Försvaret i dessa tvister har anförtrotts en av Brasiliens ledande juristfirmor. I en dom meddelad av första instans i Brasilien har anspråket ogillats till alla delar. Konkursboet överklagade domen till den Brasilianska hovrätten och denna domstol beslutade på formella grunder att ogiltigförklara domen och återförvisade den till första instans för ny handläggning. Första instans har beslutat att ny bevisning ska tillåtas i målet. Securitas vidhåller sin tidigare inställning till kravet.
Vidare har ett flertal tidigare medarbetare i Estrela Azul stämt Securitas och andra parter i domstol och ställt krav om bland annat utebliven lön och andra ersättningar i arbetsrättsliga processer. Antalet arbetsrättsliga tvister gentemot Securitas minskade under 2012 och antalet nya fall där Securitas står som tilltalad har minskat kraftigt under 2013. Anspråken är genomsnittligt sett relativt låga. Försvaret i de arbetsrättsliga tvisterna har anförtrotts en av Brasiliens ledande juristfirmor – specialiserad på arbetsrättsliga tvister. Securitas avvisar allt ansvar för sådana arbetsrättsliga krav.
Den spanska skattemyndigheten har i samband med en revision av Securitas Spanien ifrågasatt vissa ränteavdrag och genom taxeringsbeslut 2009 respektive 2012 beslutat att inte godkänna räntebetalningar gjorda under åren 2003–2005 respektive 2006–2007. Beslutet 2012 var förväntat som en konsekvens av beslutet under 2009. Om besluten slutgiltigt fastställs av spansk domstol kommer den spanska skattemyndighetens beslut att resultera i en skatt på 27 MEUR inklusive ränta, beräknat till 31 december 2013. Securitas har under 2011 förlorat målet avseende åren 2003–2005 i första instans (Tribunal Económico Administrativo Central) och överklagat domen till den nationella domstolen Audiencia Nacional.
Den spanska skattemyndigheten har i samband med en revision av Securitas Spanien ifrågasatt och genom taxeringsbeslut i juli 2013 beslutat inte godkänna en skattefri fission av det spanska Systemsbolaget i samband med Securitas ABs utdelning av aktierna i Securitas Systems AB till aktieägarna och notering på Stockholmsbörsen under 2006. Securitas har överklagat beslutet i juli 2013 till domstol, Tribunal Económico Administrativo Central. Om beslutet slutgiltigt fastställs av spansk
domstol kommer den spanska skattemyndighetens beslut att resultera i en skatt på 19 MEUR inklusive ränta, beräknat till 31 december 2013. Securitas anser sig ha agerat i enlighet med tillämplig lagstiftning och kommer att försvara sin ståndpunkt i domstolen. Skattebesluten skapar dock en viss osäkerhet och det kan ta lång tid innan slutliga domar faller. För att undvika framtida ifrågasättanden av ränteavdrag har koncernen under 2009 justerat kapitaliseringen i Securitas Spanien.
En utförlig redogörelse av utvecklingen kring händelserna den 11 september 2001 har lämnats i pressmeddelanden samt delårsrapporter och årsredovisningar för 2001 till 2012.
Securitas dotterbolag Globe Aviation Services Corporation (Globe) och andra koncernbolag, tillsammans med det aktuella flygbolaget och övriga berörda parter, kvarstår som svaranden i en process avseende skador på egendom och affärsverksamhet till följd av händelserna den 11 september 2001. Under 2011 avskrevs det sista utestående kravet om ersättning för personskador mot Globe och andra Securitasbolag. Genom en förlikning som träffats med majoriteten av kärandena i de egendomskrav som framställts i målet löstes huvuddelen av dessa krav. Förlikningen har fastställts av högre rätt och blev därmed slutlig och bindande. Det kvarvarande egendomskravet uppgår till belopp som kan leda till att värdet av stämningen överstiger det försäkringsskydd som bedöms vara tillgängligt som potentiell källa för ersättning. Globe och övriga bolag inom koncernen samt de andra parter som är svaranden i det kvarvarande egendomskadefallet har bestridit stämningen i alla väsentliga delar. Den potentiella exponeringen har dock reducerats genom domstolsutslag som begränsar ansvaret för Globe och de andra svarandena. På grund av den lagstadgade ansvarsbegränsningen vad avser händelserna den 11 september 2001 begränsas ersättningsskyldigheten till det tillgängliga försäkringsskyddet vid tidpunkten för händelserna. Egendomskravet avgjordes av domstolen i New York, NY, USA den 1 augusti 2013. I sin dom ogillade domstolen kärandens krav på skadestånd från Globe och de andra svarandena för den förstörda egendomen på World Trade Center. Domen har överklagats av käranden.
Alla tvister med de relevanta försäkringsgivarna i samband med händelserna den 11 september 2001 rörande försäkringsskyddets omfattning har klarats upp. Den legala processen mot andra koncernbolag än Globe har, efter medgivande från domstolen och målsägarna, tillfälligt inhiberats. Eventuellt ansvar som uppkommer på grund av processen avseende den 11 september 2001 bedöms inte väsentligen påverka Securitas affärsverksamhet eller finansiella ställning.
Efter slutförd revision av Securitas USA avseende åren 2003–2004 utfärdade skattemyndigheten i USA den 1 juli 2010 ett beslut som underkänner vissa avdrag för försäkringspremier. Securitas anser sig ha agerat i enlighet med lagstiftningen och kommer att försvara sin ståndpunkt i USA:s skattedomstolar. Det kan ta flera år innan ett slutligt avgörande föreligger. Om USA:s skattedomstolar slutligen fastställer beslutet kan detta resultera i en skatt på 60 MUSD samt ränta.
Under åren har Securitas gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Risker förenade med sådana ansvarsförbindelser täcks av kontraktsenliga garantiförpliktelser, försäkring eller erforderliga reserver.
Företag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga processer och skatterevisioner som uppkommit i verksamheten. Eventuell skadeståndsskyldighet och andra kostnader i samband med sådana rättsliga förfaranden bedöms inte väsentligen påverka koncernens affärsverksamhet eller finansiella ställning.
| MSEK | 2009 | 2010 | 20112 | 20122 | 2013 |
|---|---|---|---|---|---|
| RESULTAT | |||||
| Total försäljning | 62 666,7 | 61 339,8 | 64 057,1 | 66 458,2 | 65 700,1 |
| varav förvärv | 1 450,0 | 2 242,3 | 5 061,5 | 2 418,4 | 682,6 |
| Förvärvad försäljningstillväxt, % | 3 | 4 | 8 | 4 | 1 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | -1 | 1 | 3 | 0 | 1 |
| Valutajusterad försäljningstillväxt, % | 2 | 5 | 11 | 4 | 2 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 3 756,5 | 3 724,2 | 3 335,1 | 3 027,7 | 3 329,0 |
| Rörelsemarginal, % | 6,0 | 6,1 | 5,2 | 4,6 | 5,1 |
| Avskrivningar och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | -138,3 | -164,3 | -218,2 | -297,1 | -273,7 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | -5,9 | -89,6 | -193,5 | -49,5 | -26,8 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | – | -424,3 | – |
| Finansiella intäkter och kostnader | -589,8 | -502,3 | -493,0 | -573,0 | -385,0 |
| Resultat före skatt | 3 022,5 | 2 968,0 | 2 430,4 | 1 683,8 | 2 643,5 |
| Skatt | -904,5 | -887,2 | -721,7 | -509,2 | -787,9 |
| Årets resultat | 2 118,0 | 2 080,8 | 1 708,7 | 1 174,6 | 1 855,6 |
| – varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande | 1,8 | -2,3 | 2,9 | 0,4 | 3,1 |
| Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning (tusental) | 365 059 | 365 059 | 365 059 | 365 059 | 365 059 |
| Vinst per aktie efter utspädning (SEK) | 5,80 | 5,71 | 4,67 | 3,22 | 5,07 |
| KASSAFLÖDE | |||||
| Rörelseresultat före avskrivningar | 3 756,5 | 3 724,2 | 3 335,1 | 3 027,7 | 3 329,0 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -950,7 | -901,9 | -1 009,8 | -1 039,2 | -804,0 |
| Återföring av avskrivningar | 927,5 | 900,7 | 902,0 | 946,1 | 945,6 |
| Förändring av kundfordringar | 197,6 | -768,4 | -722,6 | 205,4 | 1,0 |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital | -556,4 | 312,8 | -397,3 | 60,8 | -241,5 |
| Rörelsens kassaflöde | 3 374,5 | 3 267,4 | 2 107,4 | 3 200,8 | 3 230,1 |
| i % av rörelseresultat före avskrivningar | 90 | 88 | 63 | 106 | 97 |
| Betalda finansiella intäkter och kostnader | -481,6 | -521,7 | -475,1 | -531,9 | -532,0 |
| Betald inkomstskatt | -728,2 | -735,1 | -763,9 | -583,3 | -610,4 |
| Fritt kassaflöde | 2 164,7 | 2 010,6 | 868,4 | 2 085,6 | 2 087,7 |
| i % av justerat resultat | 88 | 81 | 40 | 108 | 93 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten, förvärv och avyttringar | -757,7 | -1 359,0 | -1 882,0 | -677,3 | -294,7 |
| Kassaflöde från jämförelsestörande poster | -12,0 | -62,5 | -23,7 | -193,8 | -307,5 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | -2 775,5 | -424,5 | 968,9 | 1 222,7 | -2 270,5 |
| Årets kassaflöde | -1 380,5 | 164,6 | -68,4 | 2 437,2 | -785,0 |
| Räntebärande nettoskuld vid årets början | -9 412,6 | -8 387,7 | -8 208,9 | -10 348,8 | -9 864,6 |
| Förändring av lån | 1 716,8 | -670,7 | -2 064,1 | -2 317,9 | 1 175,3 |
| Omvärdering av finansiella instrument | 76,7 | 67,6 | 7,5 | 10,6 | 10,9 |
| Omräkningsdifferenser på räntebärande nettoskuld | 611,9 | 617,3 | -14,9 | 354,3 | -146,4 |
| Räntebärande nettoskuld vid årets slut | -8 387,7 | -8 208,9 | -10 348,8 | -9 864,6 | -9 609,8 |
| 2009 | 2010 | 20112 | 20122 | 2013 |
|---|---|---|---|---|
| 4 651,3 | 4 294,0 | 3 226,5 | 3 374,7 | 3 200,2 |
| 9 363,3 | 9 724,1 | -10 965,0 | 10 490,1 | 9 676,4 |
| -11 391,2 | -11 431,6 | -11 045,7 | -11 283,3 | -9 695,7 |
| 2 623,4 | 2 586,5 | 3 145,8 | 2 581,5 | 3 180,9 |
| 4 | 4 | 5 | 4 | 5 |
| 13 558,3 | 13 338,8 | 14 727,4 | 14 275,4 | 14 361,9 |
| 894,9 | 1 096,5 | 1 574,1 | 1 501,9 | 1 315,6 |
| 132,1 | 125,6 | 108,2 | 108,0 | 132,7 |
| 17 208,7 | 17 147,4 | 19 555,5 | 18 466,8 | 18 991,1 |
| 22 | 22 | 17 | 14 | 18 |
| 8 387,7 | 8 208,9 | 10 348,8 | 9 864,6 | 9 609,8 |
| 0,95 | 0,92 | 1,12 | 1,15 | 1,02 |
| 6,1 | 7,4 | 6,0 | 4,9 | 7,9 |
| 0,26 | 0,24 | 0,08 | 0,21 | 0,22 |
| 8 812,7 | 8 935,4 | 9 204,1 | 8 588,3 | 9 365,3 |
| 8,3 | 3,1 | 2,6 | 13,9 | 16,0 |
| 24 | 23 | 19 | 13 | 21 |
| 27 | 27 | 25 | 22 | 25 |
| 17 208,7 | 17 147,4 | 19 555,5 | 18 466,8 | 18 991,1 |
1 För definitioner och beräkning av nyckeltal hänvisas till not 3.
2 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
Koncernens nyckeltal enligt Securitas finansiella modell. Se sidorna 50–51.
Moderbolagets finansiella rapporter
| MSEK | Not | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|
| Licensintäkter och övriga intäkter | 40 | 870,2 | 991,6 | 846,1 |
| Bruttoresultat | 870,2 | 991,6 | 846,1 | |
| Administrationskostnader | 42, 43 | -552,0 | -792,6 | -473,7 |
| Övriga rörelseintäkter | 42 | 13,5 | 12,8 | 121,0 |
| Rörelseresultat | 331,7 | 211,8 | 493,4 | |
| Resultat från finansiella investeringar | ||||
| Resultat från försäljning av andelar i dotterbolag | 40 | – | -9,1 | – |
| Utdelning | 40 | 1 118,5 | 11 875,5 | 4 679,1 |
| Ränteintäkter | 40 | 165,5 | 206,5 | 198,9 |
| Räntekostnader | 40 | -475,9 | -868,8 | -880,2 |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader, netto | 44 | -703,9 | -8 412,0 | -2 709,4 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | 104,2 | 2 792,1 | 1 288,4 | |
| Resultat efter finansiella poster | 435,9 | 3 003,9 | 1 781,8 | |
| Bokslutsdispositioner | ||||
| Erhållna koncernbidrag | 40 | 267,4 | 498,1 | 348,6 |
| Lämnade koncernbidrag | 40 | -0,3 | -3,7 | -29,9 |
| Summa bokslutsdispositioner | 267,1 | 494,4 | 318,7 | |
| Resultat före skatt | 703,0 | 3 498,3 | 2 100,5 | |
| Aktuell skattekostnad | 45 | -8,4 | -0,6 | -13,4 |
| Uppskjuten skattekostnad | 45 | 1,2 | -56,0 | 5,9 |
| Årets resultat | 695,8 | 3 441,7 | 2 093,0 | |
| Moderbolagets rapport över totalresultat | ||||
| MSEK | Not | 2013 | 2012 | 2011 |
| Årets resultat | 695,8 | 3 441,7 | 2 093,0 | |
| Övrigt totalresultat | ||||
| Poster som senare kan omföras till resultaträkningen | ||||
| Kassaflödessäkringar efter skatt | 41 | 4,7 | 7,1 | 3,2 |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt | -98,5 | -163,0 | 13,1 | |
| Summa poster som senare kan omföras till resultaträkningen | -93,8 | -155,9 | 16,3 | |
| Övrigt totalresultat | 45 | -93,8 | -155,9 | 16,3 |
| Årets totalresultat | 602,0 | 3 285,8 | 2 109,3 | |
| Moderbolagets kassaflödesanalys | ||||
| MSEK | Not | 2013 | 2012 | 2011 |
| Den löpande verksamheten | ||||
| Rörelseresultat | 331,7 | 211,8 | 493,4 | |
| Återföring av avskrivningar | 46, 47 | 13,0 | 9,9 | 10,3 |
| Erhållna finansiella intäkter | 2 463,3 | 11 651,1 | 1 146,5 | |
| Betalda finansiella kostnader | -638,5 | -958,7 | -811,1 | |
| Betald inkomstskatt | -13,2 | -5,8 | -22,3 | |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital | 94,1 | 328,8 | -412,9 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 250,4 | 11 237,1 | 403,9 | |
| Investeringsverksamheten | ||||
| Investeringar i anläggningstillgångar | 46, 47 | -11,8 | -31,7 | -19,5 |
| Andelar i dotterbolag | 48 | -584,8 | -4 158,1 | -562,9 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | -596,6 | -4 189,8 | -582,4 | |
| Finansieringsverksamheten | ||||
| Lämnad utdelning | 52 | -1 095,2 | -1 095,2 | -1 095,2 |
| Upptagna obligationslån | 3 629,9 | 6 617,6 | 3 344,1 | |
| Inlösen av obligationslån | -5 176,5 | -1 000,0 | -1 000,0 | |
| Övriga upptagna långfristiga lån | – | – | 516,1 | |
| Övriga återbetalda långfristiga lån | – | – | -2 041,8 | |
| Förändring av övrig räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel | 2 970,8 | -11 550,2 | 458,5 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 329,0 | -7 027,8 | 181,7 | |
| Årets kassaflöde | 1 982,8 | 19,5 | 3,2 | |
| Likvida medel vid årets början | 24,9 | 5,4 | 2,2 | |
| Likvida medel vid årets slut | 51 | 2 007,7 | 24,9 | 5,4 |
| MSEK | Not | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Immateriella tillgångar | 46 | 105,5 | 114,8 | 92,8 |
| Maskiner och inventarier | 47 | 9,9 | 1,8 | 2,0 |
| Andelar i dotterbolag | 48 | 37 183,0 | 37 156,3 | 37 852,7 |
| Andelar i intressebolag | 49 | 112,1 | 112,1 | 112,1 |
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | 41 | 509,4 | 616,8 | 547,2 |
| Uppskjutna skattefordringar | 45 | 19,3 | 19,0 | 19,3 |
| Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar |
104,2 38 043,4 |
98,1 38 118,9 |
83,2 38 709,3 |
|
| Omsättningstillgångar | ||||
| Kortfristiga fordringar hos dotterbolag | 321,0 | 1 735,3 | 4 915,9 | |
| Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterbolag | 41 | 3 260,6 | 3 119,8 | 3 158,1 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 14,2 | 10,4 | 3,7 | |
| Aktuella skattefordringar | 4,4 | – | 0,9 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 50 | 20,3 | 24,7 | 26,8 |
| Övriga räntebärande omsättningstillgångar | 41 | 47,0 | 1 525,3 | 0,5 |
| Kassa och bank | 51 | 2 007,7 | 24,9 | 5,4 |
| Summa omsättningstillgångar | 5 675,2 | 6 440,4 | 8 111,3 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 43 718,6 | 44 559,3 | 46 820,6 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | ||||
| Bundet eget kapital | ||||
| Aktiekapital | 365,1 | 365,1 | 365,1 | |
| Reservfond | 7 362,6 | 7 362,6 | 7 362,6 | |
| Summa bundet eget kapital | 7 727,7 | 7 727,7 | 7 727,7 | |
| Fritt eget kapital | ||||
| Säkringsreserv | -0,4 | -5,1 | -12,2 | |
| Omräkningsreserv | 366,2 | 464,7 | 627,7 | |
| Balanserat resultat | 16 262,3 | 13 916,4 | 12 907,2 | |
| Årets resultat | 695,8 | 3 441,7 | 2 093,0 | |
| Summa fritt eget kapital | 17 323,9 | 17 817,7 | 15 615,7 | |
| Summa eget kapital | 52 | 25 051,6 | 25 545,4 | 23 343,4 |
| Långfristiga skulder | ||||
| Långfristiga låneskulder | 41 | 11 405,3 | 8 983,0 | 8 430,2 |
| Övriga långfristiga skulder | 160,7 | 113,4 | 128,4 | |
| Summa långfristiga skulder | 53 | 11 566,0 | 9 096,4 | 8 558,6 |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristiga skulder till dotterbolag | 116,1 | 290,8 | 402,8 | |
| Räntebärande kortfristiga skulder till dotterbolag | 41 | 3 833,2 | 3 177,6 | 9 442,7 |
| Koncernbankkontokrediter | 779,2 | 211,2 | 390,6 | |
| Övriga kortfristiga låneskulder | 41 | 2 178,1 | 5 844,7 | 4 329,4 |
| Leverantörsskulder | 11,7 | 11,1 | 12,4 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 54 | 164,9 | 321,4 | 287,5 |
| Övriga kortfristiga skulder | 17,8 | 60,7 | 53,2 | |
| Summa kortfristiga skulder | 7 101,0 | 9 917,5 | 14 918,6 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 43 718,6 | 44 559,3 | 46 820,6 | |
| Ställda säkerheter | 55 | 86,9 | 82,6 | 74,3 |
| Ansvarsförbindelser | 56 | 36,8 | 72,4 | 77,6 |
| MSEK | Aktiekapital1 | Reservfond | Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserat resultat och årets resultat |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 2011 | 365,1 | 7 362,6 | -15,4 | 614,6 | 14 065,4 | 22 392,3 |
| Årets resultat | – | – | – | – | 2 093,0 | 2 093,0 |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Poster som senare kan omföras till resultaträkningen | ||||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | – | – | -29,7 | – | – | -29,7 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv | – | – | 7,8 | – | – | 7,8 |
| Överföring till räntekostnader i resultaträkningen före skatt | – | – | 34,1 | – | – | 34,1 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | – | – | -9,0 | – | – | -9,0 |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt | – | – | – | 13,1 | – | 13,1 |
| Summa poster som senare kan omföras till resultaträkningen | – | – | 3,2 | 13,1 | – | 16,3 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 3,2 | 13,1 | – | 16,3 |
| Årets totalresultat | – | – | 3,2 | 13,1 | 2 093,0 | 2 109,3 |
| Aktierelaterat incitamentsprogram2 | – | – | – | – | -63,0 | -63,0 |
| Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget | – | – | – | – | -1 095,2 | -1 095,2 |
| Utgående balans 2011 | 365,1 | 7 362,6 | -12,2 | 627,7 | 15 000,2 | 23 343,4 |
| Ingående balans 2012 | 365,1 | 7 362,6 | -12,2 | 627,7 | 15 000,2 | 23 343,4 |
| Årets resultat | – | – | – | – | 3 441,7 | 3 441,7 |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Poster som senare kan omföras till resultaträkningen | ||||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | – | – | -9,5 | – | – | -9,5 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv | – | – | 2,5 | – | – | 2,5 |
| Överföring till räntekostnader i resultaträkningen före skatt | – | – | 19,1 | – | – | 19,1 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | – | – | -5,0 | – | – | -5,0 |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt | – | – | – | -163,0 | – | -163,0 |
| Summa poster som senare kan omföras till resultaträkningen | – | – | 7,1 | -163,0 | – | -155,9 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 7,1 | -163,0 | – | -155,9 |
| Årets totalresultat | – | – | 7,1 | -163,0 | 3 441,7 | 3 285,8 |
| Aktierelaterat incitamentsprogram2 | – | – | – | – | 11,4 | 11,4 |
| Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget | – | – | – | – | -1 095,2 | -1 095,2 |
| Utgående balans 2012 | 365,1 | 7 362,6 | -5,1 | 464,7 | 17 358,1 | 25 545,4 |
| Ingående balans 2013 | 365,1 | 7 362,6 | -5,1 | 464,7 | 17 358,1 | 25 545,4 |
| Årets resultat | – | – | – | – | 695,8 | 695,8 |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Poster som senare kan omföras till resultaträkningen | ||||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | – | – | -3,9 | – | – | -3,9 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv3 | – | – | -2,6 | – | – | -2,6 |
| Överföring till räntekostnader i resultaträkningen före skatt | – | – | 14,3 | – | – | 14,3 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | – | – | -3,1 | – | – | -3,1 |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt | – | – | – | -98,5 | – | -98,5 |
| Summa poster som senare kan omföras till resultaträkningen | – | – | 4,7 | -98,5 | – | -93,8 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 4,7 | -98,5 | – | -93,8 |
| Årets totalresultat | – | – | 4,7 | -98,5 | 695,8 | 602,0 |
| Aktierelaterat incitamentsprogram2 | – | – | – | – | -0,6 | -0,6 |
| Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget | – | – | – | – | -1 095,2 | -1 095,2 |
| Utgående balans 2013 | 365,1 | 7 362,6 | -0,4 | 366,2 | 16 958,1 | 25 051,6 |
1 För information angående antal utgivna aktier hänvisas till not 52.
2 Ytterligare information angående Securitas aktierelaterade incitamentsprogram finns i not 52.
3 Inkluderar en justering av ingående balans uppskjuten skatt om -3,5 MSEK på grund av en ändring av den svenska skattesatsen från 26,3 procent till 22,0 procent.
Moderbolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar därmed samma redovisningsprinciper som koncernen, som beskrivs i not 2, där så är tillämpligt och utom i de fall som anges nedan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen, Tryggandelagen samt av de valmöjligheter som framgår av reglerna i RFR 2.
Vid rörelseförvärv beräknar moderbolaget anskaffningsvärdet som summan av de på transaktionsdagen verkliga värdena för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt alla utgifter som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet. Villkorade köpeskillingar redovisas som en del av anskaffningsvärdet om det är sannolikt att de kommer att utfalla. Anskaffningsvärdet justeras i efterföljande perioder om det visar sig att den initiala bedömningen behöver revideras.
Anteciperad utdelning från ett dotterbolag intäktsredovisas i moderbolaget i enlighet med RFR 2 i det fall moderbolaget har rätt att ensamt besluta om storleken på dotterbolagets utdelning. Moderbolaget måste dessutom ha säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet. Utdelning från ett dotterbolag som inte har anteciperats redovisas på kontantbasis.
Redovisning av förmånsbestämda planer enligt Tryggandelagen leder till en annan redovisning i moderbolaget än i koncernen. Denna skillnad har ingen materiell påverkan på de ersättningar till anställda som finns i moderbolaget. Pensionslösningar finns antingen inom ramen för ITPplanen försäkrad via Alecta, vilken beskrivs i not 31, eller utgörs i allt väsentligt av andra avgiftsbestämda pensionsplaner.
Av IAS 21 punkt 32 framgår att kursdifferenser på monetära poster som utgör en del av ett rapporterande företags nettoinvestering i utlandsverksamhet ska redovisas via resultaträkningen i juridisk person. Av RFR 2 framgår att sådana kursdifferenser istället ska redovisas i eget kapital i enlighet med 4 kap. 14 d § Årsredovisningslagen. Securitas AB följer RFR 2 och redovisar kursdifferenser som uppfyller kriterierna för att redovisas som säkring av nettoinvestering, det vill säga där mellanhavandet är av sådan art att det inte är avsett att regleras och sannolikt inte heller kommer att regleras inom en överskådlig framtid, via omräkningsreserven i eget kapital.
Moderbolaget tillämpar alternativregeln i RFR 2 IAS 27 avseende koncernbidrag, vilket innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen.
Moderbolaget tillämpar IAS 39 med undantag av redovisning av finansiella garantiavtal hänförliga till dotterbolag. I övrigt hänvisas till de redovisningsprinciper som koncernen tillämpar för redovisning och värdering av finansiella instrument i not 2.
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av posten andelar i dotterbolag i balansräkningen. En bedömning görs därefter huruvida det föreligger ett behov av nedskrivning av andelar i dotterbolag.
Utöver koncernens redovisningsprinciper för aktierelaterade ersättningar (IFRS 2) som framgår av not 2 Redovisningsprinciper har följande tillämpning skett i moderbolagets räkenskaper. Moderbolaget har till säkerhet för leverans av aktier i enlighet med Securitas aktierelaterade incitamentsprogram tecknat ett swapavtal med tredje part för inköp av aktier. Till den del aktier enligt swapavtalet är föremål för leverans till anställda i andra koncernbolag än moderbolaget har en skuld gentemot koncernbolag redovisats i moderbolagets räkenskaper. Denna skuld är värderad till det åtagande Securitas AB har till dotterbolagen att leverera aktier, det vill säga antalet aktier att leverera enligt swapavtalet till senaste betalkurs för Securitas ABs B-aktie. Sociala avgifter beräknas på marknadsvärdet av de aktier som potentiellt kommer att tilldelas. Fluktuationer i aktiekursen för dessa aktier medför därmed förändringar av sociala avgifter som påverkar moderbolagets och koncernens resultat. Detta är den enda påverkan på moderbolagets och koncernens resultat till följd av fluktuationer i aktiekursen för de aktier som potentiellt kommer att tilldelas. Detta innebär att en eventuell minskning eller ökning av skuld till koncernbolag ej har redovisats i moderbolagets resultaträkning.
Prissättning vid transaktioner mellan moderbolag och dotterbolag sker med beaktande av affärsmässiga principer.
MODERBOLAGETS TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE OMFATTAR:
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Licensintäkter och övriga intäkter från dotterbolag | 868,6 | 977,2 | 836,0 |
| Resultat från försäljning av andelar i dotterbolag | – | -9,1 | 96,31 |
| Utdelningar från dotterbolag | 1 118,5 | 11 875,5 | 4 679,1 |
| Erhållna koncernbidrag från dotterbolag | 267,4 | 498,1 | 348,6 |
| Lämnade koncernbidrag till dotterbolag | -0,3 | -3,7 | -29,9 |
| Ränteintäkter från dotterbolag | 138,2 | 162,9 | 149,0 |
| Räntekostnader till dotterbolag | -84,4 | -267,3 | -346,5 |
| Garantiförbindelser utfärdade till förmån för dotterbolag | 1 797,8 | 1 591,7 | 1 462,7 |
| Garantiförbindelser utfärdade till förmån för intressebolag | 4,2 | 4,9 | 73,2 |
1 Redovisas på raden övriga rörelseintäkter i resultaträkningen. Posten avser utdelning 29,3 MSEK från koncernens avyttrade
joint venture Securitas Direct S.A. i Schweiz samt realisationsvinst vid försäljning av aktierna i detta bolag 67,0 MSEK.
Moderbolaget tillämpar, som framgår av not 39, IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. För ytterligare information om finansiella risker vilka är tillämpliga även för moderbolaget hänvisas till koncernens not 2 och not 6.
| MSEK | Summa | < 1 år | Mellan 1 år och 5 år |
> 5 år |
|---|---|---|---|---|
| 31 december 2013 | ||||
| Lån | -17 689 | -5 151 | -8 627 | -3 911 |
| Utflöden avseende derivat | -14 797 | -14 716 | -61 | -20 |
| Leverantörsskulder | -12 | -12 | – | – |
| Summa utflöden | -32 498 | -19 879 | -8 688 | -3 931 |
| Placeringar | 5 426 | 5 302 | 124 | – |
| Inflöden avseende derivat | 15 190 | 14 719 | 326 | 145 |
| Summa inflöden | 20 616 | 20 021 | 450 | 145 |
| Nettokassaflöden, totalt1 | -11 882 | 142 | -8 238 | -3 786 |
| 31 december 2012 | ||||
| Lån | -18 000 | -8 321 | -6 718 | -2 961 |
| Utflöden avseende derivat | -16 255 | -16 230 | -24 | -1 |
| Leverantörsskulder | -11 | -11 | – | – |
| Summa utflöden | -34 266 | -24 562 | -6 742 | -2 962 |
| Placeringar | 4 871 | 4 692 | 179 | – |
| Inflöden avseende derivat | 16 415 | 16 245 | 150 | 20 |
| Summa inflöden | 21 286 | 20 937 | 329 | 20 |
| Nettokassaflöden, totalt1 | -12 980 | -3 625 | -6 413 | -2 942 |
1 Kassaflöden från rörlig ränta har uppskattats genom användning av tillämplig avkastningskurva.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Redovisat i resultaträkningen | |||
| Finansiella intäkter och kostnader | 0,8 | -0,2 | 4,0 |
| Uppskjuten skatt | -0,2 | 0,0 | -1,0 |
| Påverkan på årets resultat | 0,6 | -0,2 | 3,0 |
| Redovisat via säkringsreserv i övrigt totalresultat | |||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | -3,9 | -9,5 | -29,7 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv | -2,63 | 2,5 | 7,8 |
| Överföring till säkringsreserv efter skatt | -6,5 | -7,0 | -21,9 |
| Överföring till resultaträkningen före skatt | 14,3 | 19,1 | 34,1 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | -3,1 | -5,0 | -9,0 |
| Överföring till resultaträkningen efter skatt | 11,2 | 14,1 | 25,1 |
| Total förändring av säkringsreserv före skatt1 | 10,4 | 9,6 | 4,4 |
| Uppskjuten skatt på total förändring av säkringsreserv före skatt1 | -5,73 | -2,5 | -1,2 |
| Total förändring av säkringsreserv efter skatt | 4,7 | 7,1 | 3,2 |
| Total påverkan på eget kapital enligt specifikationen ovan | |||
| Total omvärdering före skatt2 | 11,2 | 9,4 | 8,4 |
| Uppskjuten skatt på total omvärdering2 | -5,9 | -2,5 | -2,2 |
| Total omvärdering efter skatt | 5,3 | 6,9 | 6,2 |
1 Total överföring till säkringsreserv och överföring till resultaträkningen från säkringsreserv.
2 Total omvärdering och uppskjuten skatt redovisad via resultaträkningen och via övrigt totalresultat.
3 Inkluderar en justering av ingående balans uppskjuten skatt om -3,5 MSEK på grund av en ändring av den svenska skattesatsen från 26,3 procent till 22,0 procent.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | |||
| Säkringar av verkligt värde | 41,6 | 91,3 | 33,6 |
| Kassaflödessäkringar | 0,3 | – | – |
| Summa derivat inkluderade i räntebärande finansiella anläggningstillgångar | 41,9 | 91,3 | 33,6 |
| Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterbolag | |||
| Övriga innehav av derivatinstrument | – | – | 4,6 |
| Summa derivat inkluderade i räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterbolag | – | – | 4,6 |
| Övriga räntebärande omsättningstillgångar | |||
| Övriga innehav av derivatinstrument | 47,0 | 76,2 | 0,5 |
| Summa derivat inkluderade i övriga räntebärande omsättningstillgångar | 47,0 | 76,2 | 0,5 |
| Långfristiga låneskulder | |||
| Säkringar av verkligt värde | 7,0 | – | – |
| Kassaflödessäkringar | 0,7 | 3,4 | 16,5 |
| Summa derivat inkluderade i långfristiga låneskulder | 7,7 | 3,4 | 16,5 |
| Räntebärande kortfristiga skulder till dotterbolag | |||
| Övriga innehav av derivatinstrument | 40,0 | 54,9 | 0,6 |
| Summa derivat inkluderade i räntebärande kortfristiga skulder till dotterbolag | 40,0 | 54,9 | 0,6 |
| Övriga kortfristiga låneskulder | |||
| Kassaflödessäkringar | 0,1 | 7,5 | 4,0 |
| Övriga innehav av derivatinstrument | 36,0 | 46,3 | 20,4 |
| Summa derivat inkluderade i övriga kortfristiga låneskulder | 36,1 | 53,8 | 24,4 |
| MSEK | Noterade marknads priser |
Värderingstekniker som använder observerbar marknadsdata |
Värderingstekniker som använder icke observerbar marknadsdata |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar till verkligt värde som redovisas via resultaträkningen | – | 47,0 | – | 47,0 |
| Finansiella skulder till verkligt värde som redovisas via resultaträkningen | – | -76,0 | – | -76,0 |
| Derivat som klassificeras som säkringsinstrument med positivt verkligt värde | – | 41,9 | – | 41,9 |
| Derivat som klassificeras som säkringsinstrument med negativt verkligt värde | – | -7,8 | – | -7,8 |
REVISIONSARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR
| Summa | 10,7 | 13,4 | 11,2 |
|---|---|---|---|
| – andra uppdrag1 | 2,3 | 3,0 | 1,6 |
| – skatterelaterade uppdrag | 1,2 | 3,7 | 4,1 |
| – revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,6 | 0,8 | 0,1 |
| – revisionsuppdrag | 6,6 | 5,9 | 5,4 |
| PwC | |||
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
1 Kostnader för andra uppdrag utförda av PwC innefattar arvoden för revisionsrelaterad rådgivning angående redovisning inklusive IFRS, IT, förvärv, avyttringar och internbanksrelaterade frågor.
Övriga rörelseintäkter 2013 och 2012 består i sin helhet av varumärkesarvoden från Securitas Direct AB.
Övriga rörelseintäkter 2011 består främst av utdelning 29,3 MSEK från koncernens avyttrade joint venture Securitas Direct S.A. i Schweiz samt realisationsvinst vid försäljning av aktierna i detta bolag 67,0 MSEK. Realisationsvinsten har beräknats som erhållen ersättning med avdrag för bokfört värde på aktierna. Den skiljer sig därmed från realisationsvinsten i koncernen, där realisationsvinsten beräknats som erhållen utdelning med avdrag för nettotillgångarna i koncernens balansräkning. Övriga rörelseintäkter inkluderar vidare varumärkesarvoden från Securitas Direct AB 10,1 MSEK samt övriga poster 14,6 MSEK.
MEDELANTAL ÅRSANSTÄLLDA: FÖRDELNING MELLAN KVINNOR OCH MÄN
| Kvinnor | Män | Summa | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2011 | 2013 | 2012 | 2011 | 2013 | 2012 | 2011 | |||
| Styrelseledamöter | 3 | 3 | 3 | 4 | 4 | 4 | 7 | 7 | 7 | ||
| Verkställande direktör | – | – | – | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||
| Övriga anställda, Sverige | 23 | 26 | 26 | 24 | 26 | 23 | 47 | 52 | 49 |
LÖNEKOSTNADER
| Övriga anställda Summa |
16,7 45,2 61,9 |
9,6 28,4 38,0 |
(3,5) (11,1) (14,6) |
16,7 53,6 70,3 |
9,4 33,3 42,7 |
(3,5) (14,1) (17,6) |
16,5 46,4 62,9 |
9,4 29,5 38,9 |
(3,4) (13,0) (16,4) |
0,0 1,0 1,0 |
0,0 3,6 3,6 |
0,0 0,2 0,2 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och verkställande direktör1 |
||||||||||||
| MSEK | Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
2013 | 2012 | 2011 |
| 2013 | 2012 | 2011 | Varav tantiem |
1 För ytterligare information om ersättningar till styrelse och verkställande direktör hänvisas till not 8.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Nedskrivning av andelar i dotterbolag1 | -554,0 | -8 602,3 | -2 735,0 |
| Kursdifferenser, netto | -133,3 | 209,3 | 36,8 |
| Bankkostnader och liknande resultatposter | -17,4 | -18,8 | -15,2 |
| Omvärdering av finansiella instrument (IAS 39) | 0,8 | -0,2 | 4,0 |
| Summa övriga finansiella intäkter och kostnader, netto | -703,9 | -8 412,0 | -2 709,4 |
1 Nedskrivning av andelar i dotterbolag har skett 2013 i samband med att moderbolaget erhållit utdelning från dotterbolag
samt för aktierna i ett annat dotterbolag i samband med att dotterbolaget erhöll ett kapitaltillskott.
Nedskrivning av andelar i dotterbolag 2012 har skett i samband med att moderbolaget erhållit utdelning från dotterbolag samt för aktierna i Securitas Montenegro d.o.o. som en följd av den nedskrivning av goodwill och övriga förvärvsrelaterade
immateriella tillgångar som skedde avseende den kassagenererande enheten Security Services Montenegro.
Nedskrivning av andelar i dotterbolag har skett 2011 i samband med att moderbolaget erhållit utdelning från dotterbolag.
| Summa skattekostnad | -7,2 | -56,6 | -7,5 |
|---|---|---|---|
| – uppskjuten skattekostnad | 1,2 | -56,0 | 5,9 |
| – aktuell skattekostnad | -8,4 | -0,6 | -13,4 |
| Skatt på resultat före skatt | |||
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
| SKATTE KOSTNAD |
Den svenska bolagsskatten uppgick till 22,0 procent 2013 (26,3 procent 2012 och 2011).
SKILLNAD MELLAN LAGSTADGAD SVENSK SKATT OCH DEN VERKLIGA SKATTEN I MODER BOLAGET
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Resultat före skatt enligt resultaträkningen |
703 | 3 498 | 2 101 |
| Skatt beräknad efter svensk skattesats |
-155 | -920 | -553 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 5 | 16 | 12 |
| Skatt hänförlig till ej skattepliktiga intäkter |
266 | 3 186 | 1 261 |
| Skatt hänförlig till ej avdragsgilla kostnader |
-123 | -2 339 | -728 |
| Verklig skattekostnad | -7 | -57 | -8 |
Skatt hänförlig till ej skattepliktiga intäkter avser främst utdelningar från dotterbolag. Skatt hänförlig till ej avdragsgilla kostnader består främst av nedskrivningar av andelar i dotterbolag.
| Uppskjuten skatt på övrigt totalresultat |
-0,9 | 55,7 | -5,9 |
|---|---|---|---|
| Uppskjuten skatt på säkring av nettoinvesteringar |
4,8 | 58,2 | -4,7 |
| Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar |
-5,7 | -2,5 | -1,2 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
| SKATT HÄNFÖRLIG TILL ÖVRIGT TOTALRE SULTAT |
Uppskjutna skattefordringar 2013, 2012 och 2011 avser personalrelaterade skulder.
Moderbolagets förlustavdrag uppgick per 31 december 2013 till 0 MSEK (0 och 0).
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 195,7 | 164,4 | 147,5 |
| Investeringar | 11,8 | 31,3 | 18,9 |
| Omklassificering | -18,4 | – | -2,0 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
189,1 | 195,7 | 164,4 |
| Ingående avskrivningar | -80,9 | -71,6 | -62,1 |
| Omklassificering | 7,6 | – | – |
| Årets avskrivningar | -10,3 | -9,3 | -9,5 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
-83,6 | -80,9 | -71,6 |
| Utgående restvärde | 105,5 | 114,8 | 92,8 |
1 Främst hänförligt till Securitas Guard Management System, vilket är ett system som används för att kommunicera, koordinera, utföra och rapportera tjänster. Den bedömda livslängden för detta system är 15 år, baserat på hur motsvarande kommunikationssystem används. Avskrivningstiden är satt till motsvarande period. Vidare ingår varumärket Securitas i ett av koncernens verksamhetsländer med 15,9 MSEK (15,9 och 15,9). Varumärket prövas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. Se not 16 avsnittet nedskrivningsbedömning för ytterligare information.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 15,3 | 14,9 | 14,3 |
| Investeringar | 0,1 | 0,4 | 0,6 |
| Avyttringar | -0,1 | – | – |
| Omklassificering | 18,4 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
33,7 | 15,3 | 14,9 |
| Ingående avskrivningar | -13,5 | -12,9 | -12,1 |
| Omklassificering | -7,6 | – | – |
| Årets avskrivningar | -2,7 | -0,6 | -0,8 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
-23,8 | -13,5 | -12,9 |
| Utgående restvärde | 9,9 | 1,8 | 2,0 |
| Dotterbolagets namn | Organisationsnummer | Säte | Antal aktier | Andel i % av aktie kapital/röstvärde |
Bokfört värde, MSEK |
|---|---|---|---|---|---|
| Alert Services Holding NV2 | RPR617707 | Bryssel | 3 311 669 | 53,01 | 576,4 |
| Grupo Securitas Mexico S A de C V3 | GSM930817U48 | Monterrey | 4 999 | 99,98 | 14,5 |
| Ozon Project d.o.o4 | MBS 080011254 | Zagreb | 1 | 65 | 0,7 |
| Protectas S.A. | CH–550–0084385–3 | Lausanne | 25 000 | 100 | 32,8 |
| Seccredo Holding AB | 556734–1283 | Stockholm | 1 000 | 100 | 36,9 |
| Securitas Alert Services Polska Sp.z o.o. | KRS 0000289244 | Warszawa | 5 000 | 100 | 10,0 |
| Securitas Argentina S.A. 5 |
1587929 | Buenos Aires | 282 399 | 20 | 13,5 |
| Securitas Asia Holding AB | 556691–8800 | Stockholm | 100 000 | 100 | 197,0 |
| Securitas BH d.o.o. | 1–25315 | Sarajevo | – | 100 | 86,8 |
| Securitas Biztonsági Szolgáltatások Magyarország Kft |
Cg.01–09–721946 | Budapest | – | 100 | 18,6 |
| Securitas Canada Ltd | 036580–6 | Montreal | 4 004 | 100 | 85,6 |
| Securitas CR sro | CZ43872026 | Prag | – | 100 | 176,5 |
| Securitas Eesti AS | 10188743 | Tallinn | 1 371 | 100 | 32,1 |
| Securitas Egypt LLC | 175560 | Kairo | 5 000 | 100 | 5,2 |
| Securitas Group Reinsurance Ltd | 317030 | Dublin | 2 000 000 | 100 | 576,5 |
| Securitas Holding GmbH | HRB 33348 | Düsseldorf | 1 | 100 | 2 572,3 |
| Securitas Holdings Inc. | 95–4754543 | Parsippany | 100 | 100 | 2 208,0 |
| Securitas Hrvatska d.o.o6 | 33679708526 | Zagreb | 1 | 100 | 121,8 |
| Securitas Invest AB | 556630–3995 | Stockholm | 1 000 | 100 | 7,1 |
| Securitas Middle East and Africa Holding AB | 556771–4406 | Stockholm | 100 000 | 100 | 97,7 |
| Securitas Montenegro d.o.o. | 2387620 | Niksic | – | 100 | 0,8 |
| Securitas Nordic Holding AB | 556248–3627 | Stockholm | 1 000 000 | 100 | 9 269,5 |
| Securitas N V7 | 0427.388.334 | Bryssel | 999 | 99,90 | 272,8 |
| Securitas Polska Sp. z o. o. | 36743 | Warszawa | 18 000 | 100 | 27,4 |
| Securitas Rental AB | 556376–3829 | Stockholm | 1 000 | 100 | 3,6 |
| Securitas Safety & Consulting SRL8 | J40/13561/2007 | Bukarest | 1 | 5 | 0,0 |
| Securitas SA Holdings Pty Ltd | 2008–028411–07 | Johannesburg | 701 | 70 | 55,6 |
| Securitas Security Consulting Holding AB | 556087–1468 | Stockholm | 1 000 | 100 | 37,3 |
| Securitas Seguridad Holding SL | B83446831 | Madrid | 7 023 | 100 | 8 042,8 |
| Securitas Services d.o.o. | 17487809 | Belgrad | – | 100 | 132,5 |
| Securitas Services Holding U.K. Ltd | 5759961 | London | 34 000 400 | 100 | 976,2 |
| Securitas Services International BV | 33287487 | Amsterdam | 25 000 | 100 | 1 535,1 |
| Securitas Services Romania SRL | J40/2222/2001 | Bukarest | 21 980 | 100 | 49,5 |
| Securitas Sicherheitsdienstleistungen GmbH | FN148202w | Wien | – | 100 | 76,2 |
| Securitas SK sro9 | 36768073 | Prievidza | – | 4,65 | 0,8 |
| Securitas Transport Aviation Security AB | 556691–8917 | Stockholm | 5 100 000 | 100 | 259,6 |
| Securitas Treasury Ireland Ltd | 152440 | Dublin | 21 075 470 | 100 | 9 497,0 |
| Securitas UAE LLC 10 |
615702 | Dubai | 5 725 | 49/51 | 10,6 |
| Tehnomobil d.o.o4 | MBS 080011254 | Zagreb | 1 | 65 | 65,7 |
| Summa andelar i dotterbolag | 37 183,0 |
1 Komplett specifikation över dotterbolag kan erhållas från moderbolaget.
2 Genom innehavet i Securitas Seguridad Holding SL innehas resterande 46,99 procent av
Alert Services Holding NV. 3 Genom innehavet i Securitas Rental AB innehas resterande 0,02 procent av Grupo Securitas Mexico S.A. de CV.
4 Securitas har en option att köpa återstående aktier.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 37 156,3 | 37 852,7 | 40 026,8 |
| Förvärv | 68,7 | 74,1 | 73,0 |
| Avyttringar | – | -41,5 | -2,5 |
| Kapitaltillskott | 516,1 | 4 125,5 | 492,4 |
| Nedskrivning1 | -554,0 | -8 602,3 | -2 735,0 |
| Omvärdering av tilläggsköpeskillingar | -4,1 | -23,0 | -2,0 |
| Utdelning från dotterbolag | – | 3 770,8 | – |
| Utgående balans | 37 183,0 | 37 156,3 | 37 852,7 |
5 Genom innehavet i Securitas Seguridad Holding SL innehas resterande 80 procent av Securitas Argentina S.A.
6 Protect d.o.o och Sigurnorst Buzov d.o.o har under året fusionerats med Securitas Hrvatska d.o.o. 7 Genom innehavet i Securitas Rental AB innehas resterande 0,1 procent av Securitas NV. 8 Genom innehavet i Securitas Services Romania SRL innehas resterande 95 procent av Securitas
Safety & Consulting SRL. 9 Genom innehavet i Securitas CR sro innehas resterande 95,35 procent av Securitas SK sro.
10 Via avtal har Securitas AB rätt att utse en majoritet av styrelsen samt i övrigt ett bestämmande inflytande.
1 Nedskrivning av andelar i dotterbolag har skett 2013 i samband med att moderbolaget erhållit utdelning från dotterbolag samt för aktierna i ett annat dotterbolag i samband med att dotterbolaget erhöll ett kapitaltillskott.
Nedskrivning av andelar i dotterbolag 2012 har skett i samband med att moderbolaget erhållit utdelning från dotterbolag samt för aktierna i Securitas Montenegro d.o.o. som en följd av den nedskrivning av goodwill och övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar som skedde avseende
den kassagenererande enheten Security Services Montenegro. Nedskrivning av andelar i dotterbolag har skett 2011 i samband med att moderbolaget erhållit
utdelning från dotterbolag.
INNEHAV 2011–2013
| Bolag | Säte | Kapital andel, % |
Röstetal, % |
Bokfört värde, MSEK |
|---|---|---|---|---|
| Walsons Services Pvt Ltd | Delhi | 49 | 49 | 112,1 |
| Innehav 2013 | 112,1 | |||
| Walsons Services Pvt Ltd | Delhi | 49 | 49 | 112,1 |
| Innehav 2012 | 112,1 | |||
| Walsons Services Pvt Ltd | Delhi | 49 | 49 | 112,1 |
| Innehav 2011 | 112,1 |
| Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
20,3 | 24,7 | 26,8 |
|---|---|---|---|
| Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
20,3 | 18,4 | 20,5 |
| Förutbetald hyra | – | 6,3 | 6,3 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
I likvida medel ingår kortfristiga placeringar med en löptid på maximalt 90 dagar som lätt kan omvandlas till likvida medel till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I likvida medel ingår även kassa och bank. Kortfristiga placeringar avser bankdepositioner till fast ränta.
I moderbolagets balansräkning har utnyttjad internkredit avseende det svenska koncernkontot redovisats under koncernbankkontokrediter.
| Summa | 365 058 897 | 365,1 | |
|---|---|---|---|
| B-aktier | 347 916 297 envar med ett kvotvärde om 1,00 SEK | 348,0 | |
| A-aktier | 17 142 600 envar med ett kvotvärde om 1,00 SEK | 17,1 | |
| MSEK |
Antalet A-aktier och antalet B-aktier är oförändrat i jämförelse med den 31 december 2012 och 2011. Några utestående konvertibla skuldebrev som skulle kunna leda till utspädning av aktiekapitalet finns inte per den 31 december 2013.
Varje A-aktie motsvarar tio röster och varje B-aktie en röst. Detta är den enda skillnaden mellan aktieslagen.
Huvudägare är Gustaf Douglas, som genom familj och bolagen inom Investment AB Latour koncernen och Förvaltnings AB Wasatornet innehar 10,9 procent av kapitalet och 29,6 procent av rösterna, samt Melker Schörling, som genom familj och bolaget Melker Schörling AB innehar 5,6 procent av kapitalet och 11,8 procent av rösterna.
Styrelsen föreslår en utdelning till aktieägarna om 3,00 SEK per aktie, totalt 1 095,2 MSEK. Utdelning till aktieägarna för räkenskapsåret 2012, vilken utbetalats under 2013, uppgick till 3,00 SEK per aktie, totalt 1 095,2 MSEK. Utdelning till aktieägarna för räkenskapsåret 2011, vilken utbetalats under 2012, uppgick till 3,00 SEK per aktie, totalt 1 095,2 MSEK.
Securitas aktierelaterade incitamentsprogram har påverkat balanserat resultat enligt följande:
| Summa | -0,6 | 11,4 | -63,0 |
|---|---|---|---|
| Tilldelning av föregående års aktie relaterade ersättning till anställda3 |
-0,5 | -4,1 | – |
| Aktierelaterad ersättning till anställda3 |
0,5 | 0,5 | 4,1 |
| Inlösen av föregående års swapavtal1 | 52,1 | 67,1 | – |
| Swapavtal1, 2 | -52,7 | -52,1 | -67,1 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
1 Avser hela koncernens aktierelaterade incitamentsprogram.
2 Det antal aktier som säkrats genom detta swapavtal uppgår till totalt 859 579 (809 768 och 910 837) och har tilldelats deltagarna under första kvartalet 2014, förutsatt att de då fortfarande
var anställda i koncernen.
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 | |
|---|---|---|---|---|
| Förfallotid < 5 år | 7 762,1 | 6 047,1 | 8 473,9 | |
| Förfallotid > 5 år | 3 803,9 | 3 049,3 | 84,7 | |
| Summa långfristiga skulder | 11 566,0 | 9 096,4 | 8 558,6 |
| Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
164,9 | 321,4 | 287,5 |
|---|---|---|---|
| Övriga upplupna kostnader | 17,7 | 23,9 | 36,5 |
| Upplupna räntekostnader | 135,9 | 282,8 | 239,3 |
| Personalrelaterade poster | 11,3 | 14,7 | 11,7 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
| Summa ställda säkerheter | 86,9 | 82,6 | 74,3 |
|---|---|---|---|
| Pensionsmedel, avgiftsbestämda planer |
86,9 | 82,6 | 74,3 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
| Summa ansvarsförbindelser1 | 36,8 | 72,4 | 77,6 |
|---|---|---|---|
| Garantiförbindelser avseende avvecklade verksamheter |
16,8 | 18,6 | 20,7 |
| Borgensförbindelser och garantiförbindelser |
20,0 | 53,8 | 56,9 |
| MSEK | 2013 | 2012 | 2011 |
1 Garantiförbindelser till förmån för dotterbolag specificeras i not 40.
Styrelsens underskrifter
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 5 maj 2014.
Melker Schörling Ordförande
Carl Douglas Fredrik Cappelen Marie Ehrling Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Annika Falkengren Sofia Schörling Högberg Fredrik Palmstierna Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Susanne Bergman Israelsson Åse Hjelm Jan Prang Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Alf Göransson Verkställande direktör och koncernchef, Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB
Peter Nyllinge Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Securitas AB, org.nr 556302-7241
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Securitas AB för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 53–130.
för årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Securitas AB för år 2013.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 14 mars 2014 PricewaterhouseCoopers AB
Peter Nyllinge Auktoriserad revisor
| MSEK | Kv 1 2013 | Kv 2 2013 | Kv 3 2013 | Kv 4 2013 |
|---|---|---|---|---|
| Försäljning | 15 674,4 | 16 371,0 | 16 418,2 | 16 553,9 |
| Försäljning, förvärv | 185,7 | 138,6 | 186,9 | 171,4 |
| Total försäljning | 15 860,1 | 16 509,6 | 16 605,1 | 16 725,3 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 0 | 1 | 1 | 1 |
| Produktionskostnader | -13 166,1 | -13 649,7 | -13 720,7 | -13 740,1 |
| Bruttoresultat | 2 694,0 | 2 859,9 | 2 884,4 | 2 985,2 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | -1 948,7 | -2 055,3 | -1 997,6 | -2 110,8 |
| Övriga rörelseintäkter | 3,5 | 3,1 | 3,6 | 3,3 |
| Resultatandelar i intressebolag | 0,7 | 1,0 | 1,1 | 1,6 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 749,5 | 808,7 | 891,5 | 879,3 |
| Rörelsemarginal, % | 4,7 | 4,9 | 5,4 | 5,3 |
| Avskrivningar och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | -64,0 | -64,3 | -64,5 | -80,9 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | -8,2 | -6,0 | -5,0 | -7,6 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | – | – |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 677,3 | 738,4 | 822,0 | 790,8 |
| Finansiella intäkter och kostnader | -135,8 | -80,5 | -83,1 | -85,6 |
| Resultat före skatt | 541,5 | 657,9 | 738,9 | 705,2 |
| Nettomarginal, % | 3,4 | 4,0 | 4,4 | 4,2 |
| Aktuell skattekostnad | -135,9 | -149,4 | -184,6 | -238,7 |
| Uppskjuten skattekostnad | -25,5 | -46,7 | -35,6 | 28,5 |
| Nettoresultat för perioden | 380,1 | 461,8 | 518,7 | 495,0 |
| Varav hänförligt till: | ||||
| Aktieägare i moderbolaget | 379,9 | 461,1 | 517,6 | 493,9 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0,2 | 0,7 | 1,1 | 1,1 |
| Vinst per aktie före utspädning (SEK) | 1,04 | 1,26 | 1,42 | 1,35 |
| Vinst per aktie efter utspädning (SEK) | 1,04 | 1,26 | 1,42 | 1,35 |
| MSEK | Kv 1 2013 | Kv 2 2013 | Kv 3 2013 | Kv 4 2013 |
|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat före avskrivningar | 749,5 | 808,7 | 891,5 | 879,3 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -193,9 | -226,9 | -152,3 | -230,9 |
| Återföring av avskrivningar | 234,3 | 241,1 | 231,5 | 238,7 |
| Förändring av kundfordringar | -34,9 | -152,1 | 44,7 | 143,3 |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital | -602,3 | -377,3 | 533,5 | 204,6 |
| Rörelsens kassaflöde | 152,7 | 293,5 | 1 548,9 | 1 235,0 |
| Rörelsens kassaflöde, % | 20 | 36 | 174 | 140 |
| Betalda finansiella intäkter och kostnader | -158,9 | -261,7 | -63,0 | -48,4 |
| Betald inkomstskatt | -117,0 | -158,3 | -131,3 | -203,8 |
| Fritt kassaflöde | -123,2 | -126,5 | 1 354,6 | 982,8 |
| Fritt kassaflöde, % | -26 | -22 | 217 | 177 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten, förvärv och avyttringar | -50,2 | -83,8 | -64,2 | -96,5 |
| Kassaflöde från jämförelsestörande poster | -165,4 | -72,8 | -32,1 | -37,2 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 2 132,4 | -4 212,5 | -654,0 | 463,6 |
| Periodens kassaflöde | 1 793,6 | -4 495,6 | 604,3 | 1 312,7 |
| MSEK | 31 mars 2013 | 30 juni 2013 | 30 september 2013 | 31 december 2013 |
|---|---|---|---|---|
| Operativt sysselsatt kapital | 3 304,6 | 4 300,1 | 3 469,4 | 3 180,9 |
| Operativt sysselsatt kapital i % av försäljning | 5 | 6 | 5 | 5 |
| Avkastning på operativt sysselsatt kapital, % | 89 | 79 | 91 | 116 |
| Goodwill | 14 053,7 | 14 545,3 | 14 087,6 | 14 361,9 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 1 417,8 | 1 384,9 | 1 335,3 | 1 315,6 |
| Andelar i intressebolag | 109,2 | 107,3 | 97,2 | 132,7 |
| Sysselsatt kapital | 18 885,3 | 20 337,6 | 18 989,5 | 18 991,1 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 14 | 13 | 15 | 18 |
| Nettoskuld | -10 060,8 | -11 770,6 | -10 293,1 | -9 609,8 |
| Eget kapital | 8 824,5 | 8 567,0 | 8 696,4 | 9 381,3 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,14 | 1,37 | 1,18 | 1,02 |
1 För definitioner och beräkning av nyckeltal hänvisas till not 3.
| MSEK | Kv 1 2012 | Kv 2 2012 | Kv 3 2012 | Kv 4 2012 |
|---|---|---|---|---|
| Försäljning | 15 122,3 | 16 377,6 | 16 016,4 | 16 523,5 |
| Försäljning, förvärv | 1 142,0 | 591,7 | 457,3 | 227,4 |
| Total försäljning | 16 264,3 | 16 969,3 | 16 473,7 | 16 750,9 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 1 | 0 | 0 | 0 |
| Produktionskostnader2 | -13 545,2 | -14 147,6 | -13 645,2 | -14 026,5 |
| Bruttoresultat2 | 2 719,1 | 2 821,7 | 2 828,5 | 2 724,4 |
| Försäljnings- och administrationskostnader2 | -2 002,4 | -2 111,6 | -1 980,2 | -1 987,3 |
| Övriga rörelseintäkter | 3,1 | 5,6 | 0,1 | 4,0 |
| Resultatandelar i intressebolag | 0,2 | 1,2 | 0,9 | 0,4 |
| Rörelseresultat före avskrivningar2 | 720,0 | 716,9 | 849,3 | 741,5 |
| Rörelsemarginal, %2 | 4,4 | 4,2 | 5,2 | 4,4 |
| Avskrivningar och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | -63,5 | -67,3 | -96,5 | -69,8 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | -28,5 | -36,6 | 16,1 | -0,5 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | – | -424,3 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar2 | 628,0 | 613,0 | 768,9 | 246,9 |
| Finansiella intäkter och kostnader | -134,5 | -147,5 | -143,3 | -147,7 |
| Resultat före skatt2 | 493,5 | 465,5 | 625,6 | 99,2 |
| Nettomarginal, % 2 | 3,0 | 2,7 | 3,8 | 0,6 |
| Aktuell skattekostnad | -134,8 | -119,2 | -167,8 | -104,6 |
| Uppskjuten skattekostnad2 | -11,3 | -18,5 | -25,3 | 72,3 |
| Nettoresultat för perioden2 | 347,4 | 327,8 | 432,5 | 66,9 |
| Varav hänförligt till: | ||||
| Aktieägare i moderbolaget2 | 346,8 | 327,7 | 431,9 | 67,8 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0,6 | 0,1 | 0,6 | -0,9 |
| Vinst per aktie före utspädning (SEK)2 | 0,95 | 0,90 | 1,18 | 0,19 |
| Vinst per aktie efter utspädning (SEK)2 | 0,95 | 0,90 | 1,18 | 0,19 |
| Kassaflödesanalys 20121 | ||||
| MSEK | Kv 1 2012 | Kv 2 2012 | Kv 3 2012 | Kv 4 2012 |
| Rörelseresultat före avskrivningar2 | 720,0 | 716,9 | 849,3 | 741,5 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | -249,0 | -270,8 | -254,5 | -264,9 |
| Återföring av avskrivningar | 235,3 | 241,4 | 231,3 | 238,1 |
| Förändring av kundfordringar | -40,6 | 150,9 | -409,7 | 504,8 |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital2 | -487,3 | -179,8 | 234,5 | 493,4 |
| Rörelsens kassaflöde | 178,4 | 658,6 | 650,9 | 1 712,9 |
| Rörelsens kassaflöde, % 2 | 25 | 92 | 77 | 231 |
| Betalda finansiella intäkter och kostnader | -79,2 | -306,8 | -88,0 | -57,9 |
| Betald inkomstskatt | -106,8 | -257,7 | -102,2 | -116,6 |
| MSEK | 31 mars 2012 | 30 juni 2012 | 30 september 2012 | 31 december 2012 |
|---|---|---|---|---|
| Operativt sysselsatt kapital2 | 3 546,8 | 3 846,5 | 3 687,6 | 2 581,5 |
| Operativt sysselsatt kapital i % av försäljning | 5 | 6 | 6 | 4 |
| Avkastning på operativt sysselsatt kapital, %2 | 100 | 95 | 95 | 91 |
| Goodwill | 14 465,3 | 14 929,9 | 14 200,9 | 14 275,4 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 1 587,4 | 1 602,1 | 1 500,4 | 1 501,9 |
| Andelar i intressebolag | 108,1 | 106,9 | 105,3 | 108,0 |
| Sysselsatt kapital2 | 19 707,6 | 20 485,4 | 19 494,2 | 18 466,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % 2 | 17 | 16 | 17 | 14 |
| Nettoskuld | -10 365,4 | -11 926,2 | -11 110,6 | -9 864,6 |
| Eget kapital2 | 9 342,2 | 8 559,2 | 8 383,6 | 8 602,2 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,11 | 1,39 | 1,33 | 1,15 |
1 För definitioner och beräkning av nyckeltal hänvisas till not 3.
2 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad).
Vid årets slut var stängningskursen på Securitas aktie på NASDAQ OMX Stockholm 68,35 SEK, vilket motsvarade ett börsvärde på 23 780 MSEK (19 727). Vinst per aktie uppgick till 5,07 SEK (3,22), en ökning med 57 procent jämfört med 2012. Justerad för förstärkningen av den svenska kronan, ökade vinst per aktie med 62 procent i faktiska termer jämfört med året innan. Justerad också för jämförelsestörande poster och nedskrivningar uppgick vinst per aktie till 5,07 SEK (4,11), vilket var en ökning med 27 procent jämfört med 2012. Styrelsen föreslår en utdelning på 3,00 SEK (3,00) per aktie till aktieägarna.
Stängningskursen för Securitas aktie var 68,35 SEK (56,70) vid årets slut. Aktiekursen ökade med 21 procent under 2013 jämfört med Stockholmsbörsens All Share index som ökade med 23 procent. Det högsta pris som betalades för Securitas aktie under 2013 var 75,00 SEK, noterat den 25 oktober och det lägsta priset var 55,30 SEK, noterat den 8 februari.
I slutet av 2013 var Securitas vikt av indexet OMX Stockholm All Share 0,49 procent (0,51) och 0,71 procent (0,72) av indexet OMX Stockholm 30. Under året ökade OMX Stockholm All Share Index med 23 procent och OMX Stockholm 30 Index ökade också med 21 procent.
Securitas börsvärde var vid årets slut 23 780 MSEK (19 727), vilket motsvarande 0,49 procent av det totala värdet på NASDAQ OMX Stockholm.
Det omsattes 341 miljoner (404) av Securitas aktier vid handel på NASDAQ OMX Stockholm, vilket motsvarar ett värde på 22 007 MSEK (22 577). Omsättningshastigheten 2013 var 97 procent (115), att jämföra med en omsättningshastighet för hela NASDAQ OMX Stockholm på 67 procent (74). I genomsnitt handlades 1 364 000 av Securitas aktier varje dag.
Omsättningen på NASDAQ OMX Stockholm representerade 62 procent av alla omsatta Securitas aktier under 2013. Utöver handeln på NASDAQ OMX Stockholm handlades Securitas aktie på andra handelsplatser, såsom BATS Chi-X Europe. Under 2013 handlades 38 procent av Securitas aktier på andra handelsplatser.
Den 31 december 2013 uppgick aktiekapitalet till 365 058 897 SEK, fördelat på lika många aktier, var och en med ett kvotvärde om 1,00 SEK. Av dessa aktier är 17 142 600 A-aktier och 347 916 297 B-aktier. Varje A-aktie motsvarar tio röster och varje B-aktie en röst. Den andel av Securitas aktier som är tillgänglig för handel (free float) uppgår till 88 procent.
Per den 31 december 2013 hade Securitas 26 054 aktieägare (27 222). Räknat i antalet ägare utgjorde privatpersoner den största ägarkategorin med 22 190 aktieägare, motsvarande 85 procent av det totala antalet aktieägare. När det gäller kapital och röster dominerar institutioner och
andra juridiska personer med 96 procent respektive 97 procent av aktierna.
Aktieägare i Sverige innehar 53 procent av kapitalet och 67 procent av rösterna. Jämfört med 2012 har andelen utländska aktieägare i ägarbasen ökat. Den 31 december 2013 svarade aktieägarna utanför Sverige för 47 procent (41) av kapitalet och 33 procent (29) av rösterna. De största aktieinnehaven som innehas av utländska ägare finns i Storbritannien och USA, med 15 procent av kapitalet och 11 procent av rösterna i Storbritannien och 13 procent av kapitalet och 9 procent av rösterna i USA. Utländska aktieägare är inte alltid registrerade i aktieägarregistret. Utländska banker och andra förvaltare kan vara inskrivna för flera kunders aktier och de faktiska ägarna syns då inte i registret.
De största aktieägarna i Securitas per den 31 december 2013 var Gustaf Douglas, som genom familj och bolagen inom Investment AB Latour koncernen och Förvaltnings AB Wasatornet innehar 10,9 procent (11,5) av kapitalet och 29,6 procent (30,0) av rösterna, samt Melker Schörling som genom familj och Melker Schörling AB innehar 5,6 procent (5,6) av kapitalet och 11,8 procent (11,8) av rösterna. Dessa aktieägare representeras i styrelsen av Carl Douglas, Fredrik Palmstierna, Melker Schörling och Sofia Schörling Högberg.
Styrelsen föreslår en utdelning om 3,00 SEK (3,00) per aktie, vilket motsvarar totalt 1 095 MSEK (1 095). Med ett fritt kassaflöde på i genomsnitt 80–85 procent av justerat resultat och en balanserad tillväxtstrategi som består av både organisk och förvärvsdriven tillväxt, bör Securitas kunna upprätthålla en utdelningsnivå på 50 procent av årligt fritt kassaflöde. Baserat på aktiekursen i slutet av 2013 uppgick direktavkastningen till 4,4 procent.
Årsstämman 2013 beslöt att bemyndiga styrelsen att kunna besluta om att förvärva aktier i bolaget upp till maximalt 10 procent av utestående aktier under perioden fram till årsstämman 2014.
Securitas B-aktier handlas på NASDAQ OMX Stockholm som ingår i NASDAQ OMX Nordic Exchange, och på andra handelsplatser som BATS Chi-X Europe. Securitas är noterat på NASDAQ OMX Stockholm på Large Cap-listan för företag. Här finns stora bolag med ett börsvärde på mer än 1 000 MEUR, och aktien finns med i sektorn Industrial Goods & Services. Aktiens ISIN-kod på OMX Nordic Exchange Stockholm är SE0000163594. Securitas aktiesymbol, eller ticker, är SECU B på OMX Stockholm, SECUB:SS på Bloomberg och SECUb.ST på Reuters. Securitas har varit börsnoterat sedan 1991.
| Antal aktier | Antal aktieägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Procent av kapitalet | Procent av rösterna |
|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 17 960 | 0 | 2 912 906 | 0,80 | 0,56 |
| 501–1 000 | 3 305 | 0 | 2 777 748 | 0,76 | 0,53 |
| 1 001–5 000 | 3 348 | 0 | 7 741 896 | 2,12 | 1,49 |
| 5 001–10 000 | 531 | 0 | 4 019 848 | 1,10 | 0,77 |
| 10 001–15 000 | 173 | 0 | 2 184 384 | 0,60 | 0,42 |
| 15 001–20 000 | 124 | 0 | 2 246 627 | 0,62 | 0,43 |
| 20 001– | 613 | 17 142 600 | 326 032 888 | 94,00 | 95,80 |
| Total | 26 054 | 17 142 600 | 347 916 297 | 100,00 | 100,00 |
| Aktieägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Procent av kapitalet | Procent av rösterna |
|---|---|---|---|---|
| Gustaf Douglas genom bolag och familj1 | 12 642 600 | 27 190 000 | 10,9 | 29,6 |
| Melker Schörling genom bolag och familj2 | 4 500 000 | 16 008 700 | 5,6 | 11,8 |
| Didner & Gerge Fonder | 0 | 15 030 017 | 4,1 | 2,9 |
| SEB Investment Management | 0 | 12 785 453 | 3,5 | 2,5 |
| Swedbank Robur fonder | 0 | 11 142 887 | 3,1 | 2,1 |
| JPMorgan Chase | 0 | 10 335 292 | 2,8 | 2,0 |
| Handelsbanken Fonder | 0 | 8 358 590 | 2,3 | 1,6 |
| Lannebo Fonder | 0 | 8 075 000 | 2,2 | 1,6 |
| Caceis Bank | 0 | 8 000 000 | 2,2 | 1,5 |
| Clearstream Banking S.A. | 0 | 6 349 567 | 1,7 | 1,2 |
| Summa, tio största aktieägarna | 17 142 600 | 123 275 506 | 38,4 | 56,8 |
| Totalt, övriga ägare | 0 | 224 640 791 | 61,6 | 43,2 |
| Totalt per den 31 december 2013 | 17 142 600 | 347 916 297 | 100,0 | 100,0 |
1 Inkluderar innehav i familjen samt genom Investment AB Latour koncernen och Förvaltnings AB Wasatornet.
Källa: Euroclear Sweden
2 Inkluderar innehav i familjen samt genom Melker Schörling AB.
| SEK/aktie | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|
| Vinst per aktie4, 5, 6 | 5,07 | 4,111, 5 | 4,675 | 5,71 | 5,80 |
| Utdelning | 3,002 | 3,00 | 3,00 | 3,00 | 3,00 |
| Utdelning i % av vinst per aktie | 593 | 735 | 645 | 53 | 52 |
| Direktavkastning, % | 4,43 | 5,3 | 5,1 | 3,8 | 4,3 |
| Fritt kassaflöde per aktie | 5,72 | 5,71 | 2,38 | 5,51 | 5,93 |
| Börskurs vid årets slut | 68,35 | 56,70 | 59,40 | 78,65 | 70,05 |
| Högsta börskurs | 75,00 | 67,30 | 82,00 | 79,95 | 72,75 |
| Lägsta börskurs | 55,30 | 47,85 | 45,75 | 67,15 | 58,25 |
| Genomsnittlig börskurs | 64,68 | 55,80 | 63,79 | 73,62 | 65,74 |
| P/E-tal, ggr | 13 | 141, 5 | 13 | 14 | 12 |
| Antal utestående aktier (1 000-tal)4 | 365 059 | 365 059 | 365 059 | 365 059 | 365 059 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier (1 000-tal)4 | 365 059 | 365 059 | 365 059 | 365 059 | 365 059 |
1 Beräknad före jämförelsestörande poster samt nedskrivningar av goodwill och andra
förvärvsrelaterade immateriella tillgångar.
2 Föreslagen utdelning.
3 Beräknad på föreslagen utdelning.
4 Det finns inga utestående konvertibla förlagslån. Följaktligen föreligger ingen potentiell utspädning. 5 Jämförelsetalen har omräknats till följd av tillämpningen av IAS 19 (reviderad). 6 Antal aktier som använts för beräkning av vinst per aktie inkluderar aktier hänförliga till koncernens
aktierelaterade incitamentsprogram som har säkrats genom swapavtal.
Definitioner
Börsvärde: Antal utestående aktier gånger börskursen vid årets slut.
Direktavkastning: Utdelning i förhållande till börskursen vid slutet av respektive år. För 2013 används föreslagen utdelning.
Fritt kassaflöde per aktie: Fritt kassaflöde uttryckt i relation till antalet utestående aktier.
Omsättningshastighet: Omsättning under respektive år i förhållande till periodens genomsnittliga börsvärde.
P/E-tal (pris/vinst): Börskursen vid slutet av respektive år i förhållande till vinsten per aktie efter skatt.
Securitas publicerar följande finansiella rapporter för 2014:
Delårsrapporter 2014 Januari – mars 5 maj 2014 Januari – juni 5 augusti 2014 Januari – september 4 november 2014 Januari – december 4 februari 2015
All finansiell information finns på svenska och engelska och kan beställas från:
Securitas AB Investor Relations Box 12307 102 28 Stockholm
Telefon: 010-470 30 00 Fax: 010-470 31 22 E-post: [email protected] www.securitas.com
Securitas deltog under året i investerarmöten, investerarkonferenser och roadshows i Boston, Frankfurt, Geneve, Helsingfors, London, New York, Paris, Stockholm och Zürich. Securitas deltog också vid aktieägarmöten arrangerade av Aktiespararna. Den 5 december arrangerade Securitas en investerardag i Stockholm.
| FÖRETAG SNAMN NAMN |
|
|---|---|
| Bank of America Merrill Lynch A | ndrew Ripper |
| Barclays | Paul Checketts |
| Carnegie | Mikael Laséen |
| Citi | Ed Steele |
| Credit Suisse | Andrew Grobler |
| Danske Equities | Mikael Holm |
| Deutsche Bank | Sylvia Foteva |
| Exane BNP Paribas | Laurent Brunelle |
| Goldman Sachs | Charles Wilson |
| Handelsbanken | Anders Tegeback |
| HSBC R | ajesh Kumar |
| JP Morgan Cazenove | Robert Plant |
| Jyske Markets | Robert Jakobsen |
| Morgan Stanley | Allen Wells |
| Nordea | Catrin Jansson |
| RBC Capital Markets | Andrew Brooke |
| SEB Enskilda | Stefan Andersson |
| Swedbank | Sven Sköld |
| UBS | George Gregory |
Aktieägarna i Securitas AB kallas härmed till årsstämma måndagen den 5 maj 2014 kl. 16.00 på Hilton Stockholm Slussen Hotel, Guldgränd 8, Stockholm. Registrering till årsstämman börjar kl. 15.00.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska: dels vara införda i den av Euroclear Sweden AB (Euroclear) förda aktieboken senast per måndagen den 28 april 2014, dels anmäla sitt deltagande till Securitas AB under adress:
Securitas AB, "Årsstämma" Box 7842, 103 98 Stockholm eller per telefon 010-470 31 30 eller via bolagets hemsida www.securitas.com/arsstamma2014, senast måndagen den 28 april 2014.
Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer (organisationsnummer), adress och telefonnummer. Fullmaktsformulär hålls tillgängligt på bolagets hemsida www.securitas.com/arsstamma2014 och skickas per post till aktieägare som kontaktar bolaget och uppger sin adress. Ombud samt företrädare för en juridisk person ska inge behörighetshandling före stämman. Som bekräftelse på anmälan översänder Securitas AB ett inträdeskort som ska uppvisas vid inregistrering till stämman.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare måste, för att äga rätt att delta i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear. Sådan registrering måste vara genomförd per måndagen den 28 april 2014 och förvaltaren bör således underrättas i god tid före nämnda datum.
Produktion: Securitas AB i samarbete med Intellecta Corporate. Tryck: Ineko AB, Stockholm, 2013. Foto: Ingemar Lindewall: omslag, omslagets insida, sidorna 2, 5, 7, 9, 12–15, 16 (överst), 17, 25, 32–35, 48–49. Jimena Ezcurra: Sidan 16 (nedre). José Luis Bustamante: Sidan 24. Peter Jönsson: Sidan 47. Bildbehandling: Lena hoxter
Securitas AB Box 12307 102 28 Stockholm Besöksadress: lindhagensplan 70 www.securitas.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.