Annual Report • Jul 20, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Marknader där Securitas bedriver verksamhet: Argentina, Belgien, Bosnien-Hercegovina, Chile, Colombia, Danmark, Egypten, Estland, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Hongkong, Indien, Indonesien, Irland, Kanada, Kina, Luxemburg, Marocko, Mexiko, Montenegro, Nederländerna, Norge, Peru, Polen, Portugal, Rumänien, Saudiarabien, Schweiz, Serbien, Singapore, Slovakien, Spanien, Sri Lanka, Storbritannien, Sverige, Sydafrika, Taiwan, Thailand, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, Uruguay, USA, Vietnam och Österrike.
Försäljning per affärssegment, procent
%
Organisk försäljningstillväxt*, % * Kvarvarande verksamheter
Organisk försäljningstillväxt*, % * Kvarvarande verksamheter
Securitas har kunder inom många olika branscher och kundsegment, däribland offentlig sektor, flygplatser, distribution, kontor, banker, shoppingcentra, hotell, tillverkningsindustri, gruvindustri, sjukhus, bostadsområden, samt företag inom högteknologi och IT. Kundernas storlek varierar från kvartersbutiken på hörnet till globala mångmiljardföretag. 06 07 08 09 10 Organisk försäljningstillväxt*, % * Kvarvarande verksamheter Rörelseresultat före
Securitas erbjuder specialiserad bevakning och mobila säkerhetstjänster, larmövervakning samt konsult- och säkerhetsutredningstjänster. Securitas hjälper varje kund att hantera sina unika och specifika utmaningar på säkerhetsområdet. Vi specialanpassar våra lösningar efter de behov som finns i just den kundens bransch. Att förstå hur varje kundsegment fungerar innan vi lär känna våra kunder ger ett bättre resultat – för kunderna och för oss. avskrivningar*, MSEK 0 800 1.600 2.400 3.200 4.000 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 % 06 07 08 09 10 –2,0 06 07 08 09 10 06 07 08 09 10
Securitas har över 280.000 medarbetare i 45 länder. För 2010 uppgick den totala försäljningen till 61.340 MSEK och rörelseresultatet till 3.724 MSEK. 3,00 4,00 5,00 0,22 0,24 0,26
Securitas är verksamt i Nordamerika, Europa, Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika. Organisationen är platt och decentraliserad med tre affärssegment: Security Services North America, Security Services Europe samt Mobile and Monitoring. 06 07 08 09 10 –2,0 06 07 08 09 10 06 07 08 09 10 * Kvarvarande verksamheter Rörelsemarginal*, % * Alla verksamheter
Vinst per aktie efter
Security Services North America tillhandahåller specialiserade säkerhetstjänster i USA, Kanada och Mexiko med ungefär 100.000 medarbetare och cirka 600 platschefer. I USA har Securitas en marknadsandel på 18 procent. Vinst per aktie efter utspädning*, SEK Fritt kassaflöde i relation till nettoskuld* 0,26
Security Services Europe tillhandahåller säkerhetstjänster i 25 länder med mer än 120.000 medarbetare och drygt 750 platschefer. Securitas har en marknadsandel på 19 procent för denna typ av tjänster i regionen. 0,16 0,18 0,20 0,22
Mobile erbjuder mobila säkerhetsstjänster såsom rondbevakning och utryckningstjänster för mindre och medelstora företag och är verksamt i elva länder med cirka 8.900 medarbetare och ungefär 220 platschefer. Monitoring, som även kallas Securitas Alert Services, erbjuder elektronisk larmövervakning till både hushåll och företag. Securitas har larmcentraler i elva länder runtom i Europa och cirka 900 medarbetare. Totalt har Mobile and Monitoring en marknadsandel på 15 procent i regionen för den här typen av tjänster. * Kvarvarande verksamheter Rörelsemarginal*, % * Alla verksamheter Fritt kassaflöde i relation till nettoskuld*
Läs mer på sidorna 28–31 och 51–54
Securitas grundare, Erik Philip-Sørensen, bildade företaget i södra Sverige år 1934 när han köpte Hälsingborgs Nattvakt, ett litet bevakningsföretag med tre väktare och en kontraktsportfölj värd 534 SEK i månaden. Företaget växte snabbt, både organiskt och genom förvärv av mindre, regionala företag. År 1972 tog koncernen namnet Securitas och skapade logotypen med de tre röda prickarna. ■ Security Services North America 37% 0 12.000 24.000 36.000 48.000 60.000
Efter närmare 50 år i familjen Philip-Sørensens ägo såldes företaget och 1991 noterades Securitas på Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX Stockholm). ■ Security Services Europe 49% ■ Mobile and Monitoring 10% 06 07 08 09 10 Total försäljning*, MSEK Rörelseresultat före avskrivningar*, MSEK
I slutet av 1980-talet togs de första stegen mot en internationell expansion, som ökade i snabb takt från och med mitten av 1990-talet med Europa som främsta marknad. 1999 tog Securitas klivet över till Nordamerika och därefter till Latinamerika år 2000. I Asien inleddes verksamhet år 2007. 800 1.600 2.400 3.200 4.000 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 %
Som ett led i den ökade specialiseringen och anpassningen av verksamheten delade Securitas ut Securitas Systems (numera Niscayah Group) och Securitas Direct under 2006 samt Loomis under 2008 till aktieägarna. 0 06 07 08 09 10 06 07 08 09 10 0 Organisk försäljningstillväxt*, % * Kvarvarande verksamheter
Läs mer på vår hemsida under www.securitas.com/history
Securitas fokuserar på två finansiella mål. Ett av målen har med resultaträkningen att göra: en genomsnittlig ökning av vinsten per aktie med tio procent per år. Det andra målet rör balansräkningen: det fria kassaflödet i relation till nettoskulden ska uppgå till minst 0,20. 2010 uppgick vinsten per aktie till 5,71 SEK, vilket motsvarade en minskning på 2 procent jämfört med 2009. Efter valutajustering förbättrades vinsten per aktie med 5 procent. Förhållande mellan fritt kassaflöde och nettoskuld var 0,24 vid årets slut. 0 800 1.600 2.400 3.200 4.000 0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 % 06 07 08 09 10 0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 % –2,0 06 07 08 09 10 06 07 08 09 10 Organisk försäljningstillväxt*, % * Kvarvarande verksamheter Rörelsemarginal*, % * Alla verksamheter
Läs mer på sidorna 54–55 respektive 90–91 utspädning*, SEK %
Aktiekursen ökade med 12 procent under 2010. Antalet aktieägare i Securitas uppgick till 31.458. Institutionella ägare och andra juridiska personer svarade för 96 procent av det totala aktiekapitalet. Aktieägare utanför Sverige svarade för 31 procent (29) av kapitalet och för 22 procent (20) av rösterna. 0 1,00 2,00 0 2,0 4,0 –2,0 06 07 08 09 10 06 07 08 09 10 * Kvarvarande verksamheter Rörelsemarginal*, % * Alla verksamheter
De största ägarna i Securitas är Gustaf Douglas och Melker Schörling, som genom sina företag och familjer innehar 11,5 procent respektive 5,6 procent av kapitalet.
* Kvarvarande verksamheter
| Securitas i korthet | flik |
|---|---|
| VD har ordet | 2–5 |
| Att arbeta med specialiserad säkerhet | 6–9 |
| Presentation av våra tjänster | 10–11 |
| Presentation av vår verksamhet Översikt – affärssegmenten Security Services North America Kundcase 1 Utbildning Security Services Europe Kundcase 2 Finansiella tjänster Mobile and Monitoring Kundcase 3 Detaljhandel Nya marknader |
12–27 |
| Marknaden för säkerhetstjänster | 28–31 |
| Securitas ansvarsområden | 32–34 |
| Securitas aktie | 35–38 |
| Styrning och ledning Inledning Styrelsens rapport om bolagsstyrning och intern kontroll Styrelse och revisorer Ledning och finansiell styrning Koncernledning Risker och riskhantering |
39–61 41–51 44–45 |
| Årsredovisning Förvaltningsberättelse Koncernens finansiella rapporter Koncernens noter och kommentarer Moderbolagets finansiella rapporter Moderbolagets noter och kommentarer Styrelsens underskrifter Revisionsberättelse |
62–139 |
| Femårsöversikt och kvartalsdata | 140–143 |
| Finansiell information och kallelse till årsstämma |
144 |
Väktaren Angel Rodriguez ronderar monteringshallen hos Gulf Stream som tillverkar privata jetplan i Savannah, Georgia, USA. Natalia Ferreira Barrio arbetar som väktare i tunnelbanan i Barcelona i Spanien, vilken är en av Europas modernaste.
"Vi tror på specialisering, inte diversifiering."
Securitas strategi är att fokusera på lönsamhet och att differentiera oss från konkurrenterna. Vi erbjuder mervärde i form av optimerade säkerhetslösningar. Under de senaste åren har denna strategi visat sig framgångsrik under olika affärscykler – både i besvärliga och i mer gynnsamma tider.
Securitas har en framgångsrik affärsmodell. Vi utför professionella riskbedömningar och riskkartläggningar hos våra kunder, analyserar deras behov och förväntningar och utformar säkerhetslösningar, ofta kombinerat med mobil rondering, larmövervakning och tekniska lösningar. Under 2010 förstärkte vi även vårt kunnande inom området avancerade konsult- och utredningstjänster, vilket jag tror kommer att bli ännu viktigare för våra kunder i framtiden.
Vi fortsätter att arbeta med vår långsiktiga strategi. Mer än en tredjedel av vår försäljningsvolym genereras av specialiserade platskontor som fokuserar på ett eller några få kundsegment. Detta
Alf Göransson träffar Eva Qvarnström och Anders Trogen på Arlanda flygplats i Stockholm.
leder gradvis till högre marginaler, ökad tillväxt och mer långsiktiga och förbättrade kundrelationer. Våra platschefer söker ständigt efter lösningar som ökar värdet på våra tjänster. En ytterligare fördel är att medarbetare som har specialistkunskaper och förstärker sin kompetens fortsätter att arbeta för företaget under en längre tidsperiod.
Vi tror att kunskaper kan överföras från en marknad till en annan och att våra kunder förväntar sig att våra råd bygger på internationella erfarenheter. My Securitas lanserades 2010 för att förstärka vårt kunnande och strukturera erfarenheterna på ett mer effektivt sätt. My Securitas är ett professionellt webbaserat socialt nätverk, med Facebook-funktioner, bloggar, ett internt Wikipedia med en avancerad sökmotor och databaser med goda exempel från vår verksamhet. Cirka 4.500 användare har nu tillgång till nätverket och under 2011 kommer vi att utvidga användargruppen till ungefär 17.000 medarbetare från hela Securitas. Detta är något helt unikt inom säkerhetsbranschen – ett verktyg för att dela med sig av kunskap, hitta säkerhetsinformation och skapa olika typer av nätforum. Detta kommer att leda till bättre säkerhetslösningar och öka värdet på vårt kunderbjudande.
Vi erbjuder mer utbildning för våra medarbetare än vad de flesta andra säkerhetsföretag gör. 2010 utvecklade vi våra webbaserade utbildningar, vilket gjorde att fler medarbetare kan dra fördel av våra utbildningar, och vi förbättrade kvaliteten på våra lokala utbildningsinitiativ genom att komplettera med innehåll från centrala utbildningsspecialister.
Om du skulle ha ett allvarligt hjärtproblem – vem skulle du då konsultera? En hjärtspecialist eller din husläkare? Om du skulle ha allvarliga problem med säkerheten skulle jag verkligen rekommendera att du vände dig till en säkerhetsspecialist i stället för till en leverantör med olika typer av tjänster.
Vi tror på specialisering, inte diversifiering.
· 15 större förvärv på mogna och nya marknader, med 19.500 anställda och en årlig försäljning motsvarande cirka 4.100 MSEK: Seccredo (Sverige), Claw Protection Services (Sydafrika), Dan Kontrol Systemer (Danmark), Bren Security (Sri Lanka), Paragon Systems (USA), Legend Group Holding International (Singapore), Guardian Security (Montenegro), Nikaro (Storbritannien), ESC and SSA Guarding Company (Thailand), Nordserwis.pl (Polen), Security Professionals and Security Management (USA), Reliance Security Services (Storbritannien), Alarm West Group (Bosnien-Hercegovina), Piranha Security (Sydafrika), Cobra Security (Rumänien)
Jag är stolt över och imponerad av hur Securitas levererar tjänster av hög kvalitet i nästan varje hörn av världen, varje dag. Men jag slås också av hur vi ständigt strävar efter att öka värdet i våra tjänster genom att erbjuda mer och bättre säkerhet på effektivt sätt. Den här otåliga kulturen har byggts upp genom årtionden av konsekvent arbete, engagemang och ledning och grundar sig på våra värderingar och vår ledningsmodell, Toolbox, som används för att driva och leda våra interna verksamheter. Du kan läsa mer om Toolbox på sidorna 52–53.
Vi har nu tagit vår Toolbox ett steg längre och utvecklat en standard för hela koncernen, Diamond Box, för hur vi externt bedriver vår verksamhet med tydligt fokus på säkerhet. De enskilda delarna i vår metod är kanske inte unika, men det sätt på vilket vi systematiskt och konsekvent kombinerar dem och bygger upp processerna bakom varje komponent är helt unikt. Marknad för marknad gör vi också våra tjänster mer transparenta och tillgängliga genom toppmoderna kundwebbportaler, som ger kunderna en heltäckande överblick över deras säkerhetslösningar. Som säkerhetsexperter förstår vi våra kunders behov, erbjuder bästa möjliga service och bygger upp lönsamma affärsrelationer.
Förutom de modeller som anger hur verksamheten ska bedrivas, bygger vi även upp en starkare innovationskultur inom Securitas, vilket kommer att bli till nytta för såväl oss som våra kunder. Vi håller för närvarande på att skapa en infrastruktur som understöder innovation. En kultur där var och en uppmuntras att föra fram idéer som kommer att utvecklas, belönas, testas och – om de är tillräckligt bra – införas och tillåtas växa.
Innovation kan ta sig många olika uttryck. Det kan röra sig om bättre sätt att bedriva försäljning och marknadsföring, eller att beskriva fördelarna med våra tjänster. Det kan handla om ny teknik eller nya verktyg, men även nya affärskoncept eller metoder för att göra vår verksamhet mer effektiv.
Att vara specialist och innovatör inom säkerhetsbranschen innebär att vi måste söka efter möjligheter. När vi väl vet att en innovation fungerar, att den klarar våra tester och får godkänt, kommer den att tillföra våra kunderbjudanden ett ännu större mervärde.
Vår strategi är att fokusera på lönsamhet och på att positionera oss från våra konkurrenter genom det mervärde vi skapar i form av optimerade säkerhetslösningar. Det är en strategi som fungerar både i besvärliga och i goda tider.
I termer av lönsamhet har de tre senaste åren varit våra bästa någonsin. 2010 minskade vinsten per aktie med 2 procent jämfört med 2009. Efter valutajustering förbättrades vinsten per aktie med 5 procent jämfört med föregående år. Vi kommer väl ut ur de senaste årens lågkonjunktur.
År 2010 uppgick koncernens rörelsemarginal till 6,1 procent (6,0). Den kontinuerliga förbättringen av rörelsemarginalen i Security Services North America under de fem senaste åren fortsatte 2010, trots det större förvärvet Paragon som spädde ut marginalen. Rörelsemarginalen minskade i Security Services Europe, huvudsakligen på grund av negativa effekter inom Aviation. Vad gäller bevakningsverksamheten var rörelsemarginalen oförändrad, trots en mindre utspädningseffekt från förvärvet av brittiska Reliance.
Inom Mobile and Monitoring förbättrades marginalen under 2010. Våra nya marknader, främst
Latinamerika, förbättras steg för steg och bidrar till Securitas rörelseresultat.
Marknaden för säkerhetstjänster återhämtar sig, även om återhämtningen i vissa europeiska länder går trögt. Vi växte i takt med marknaden under 2010 och vår marknadsandel i USA uppgår till 18 procent och i Europa till 19 procent. Genom förvärv och start av nya verksamheter finns vi nu i 45 länder. Vi har för avsikt att stärka vår ställning i dessa länder och samtidigt fortsätta att expandera geografiskt med målet att ha verksamhet i cirka 60 länder inom tre år. Den utvidgade globala närvaron är väsentlig när vi arbetar med internationella kunder som har centraliserad upphandling av säkerhetstjänster. De nya marknaderna växer också avsevärt snabbare än mogna marknader och har ofta utrymme för högre marginaler.
Den organiska försäljningstillväxten, där vi såg en nedgång i slutet av 2008, är nu åter positiv. Den uppgick till 3 procent under andra hälften av 2010. Om vi lägger till den tillväxt som genererades av förvärv och finansierades av fritt kassaflöde uppnådde vi 5 procent för helåret 2010, och 8 procent för årets andra hälft.
Förvärv är en viktig komponent när vi arbetar mot vårt mål att öka vinsten per aktie med i snitt 10 procent per år, över tid. Av det fria kassaflöde som Securitas genererar årligen går ungefär hälften till utdelningar till våra aktieägare, och återstoden
Alf Göransson, VD och koncernchef.
används för att finansiera våra förvärv. Detta medför vanligen en försäljningstillväxt på mellan 3 och 5 procent per år.
Vi slutförde 15 större förvärv under 2010, med en total årlig försäljning på ungefär 4.100 MSEK och 19.500 medarbetare, och utvidgade vår globala närvaro med fem nya länder. De två största och viktigaste förvärven var amerikanska Paragon, som kommer att utgöra en plattform för expansion på den statliga marknaden värd 3.500 MUSD, samt brittiska Reliance. Förvärvet av Reliance gör oss till det näst största säkerhetsföretaget i Storbritannien.
Säkerhetsbranschen är mycket konkurrensutsatt, och vi måste kämpa hårt för att vinna och bibehålla kontrakt. Ibland vinner vi – ibland förlorar vi, och perioder av framgång grumlas ibland av förluster. Läget kommer inte att förändras, och kan till och med komma att förvärras. Men vi får inte lön för att klaga över låga marginaler. Vi är anställda i Securitas för att vi är säkerhetsexperter och för att vi tror att vi kan utveckla vår kärnverksamhet och göra skillnad inom säkerhetsbranschen. Vi är här för att arbeta hårt och för att hitta förbättrade säkerhetslösningar. Vi är här för att utveckla innovativa lösningar och ta täten. Och jag är inte den ende som tänker så här – vi är över 280.000 personer.
Stockholm, den 11 mars 2011
Alf Göransson VD och koncernchef Securitas AB
Securitas skyddar hem, arbetsplatser och samhällen. Vår kärnverksamhet utgörs av säkerhetstjänster. Det huvudsakliga tjänsteutbudet är specialiserad bevakning, mobila säkerhetstjänster, larmövervakning samt konsult- och utredningstjänster. Securitas är ett globalt företag och större delen av verksamheten bedrivs i Nordamerika och Europa. Vår kunskap om säkerhet växer allt eftersom vi lär av olika uppdrag och av samarbete med våra kunder över hela världen, men själva verksamheten utvecklas genom det arbete som utförs vid våra lokala platskontor, varje dag.
Securitas tillhandahåller ett brett utbud av säkerhetstjänster, från rondbevakning, passerkontroll, brandskydd, receptionisttjänster, larmövervakning och utryckningstjänster till specialutformade, platsspecifika uppdrag. Utifrån det breda utbudet av tjänster utformar Securitas skräddarsydda erbjudanden som passar den enskilda kundens behov, för att kunna leverera de mest effektiva säkerhetslösningarna. En säkerhetslösning omfattar alltid kvalificerade väktare och kombineras ofta med följande komponenter för att skapa en optimal lösning:
Som oberoende leverantör av säkerhetstjänster samarbetar Securitas med underleverantörer av olika system, samt hård- och mjukvaruleverantörer.
Securitas levererar även mobila säkerhetstjänster och erbjuder kostnadseffektiva lösningar för små och medelstora företag som inte efterfrågar bemannad service dygnet runt. En väktare tar normalt hand om 20–30 kunder inom ett begränsat geografiskt område under ett arbetsskift, där han eller hon utför regelbunden yttre och inre rondering, larmaktivering och hjälper till med att öppna och stänga företagets lokaler och ibland med att släcka belysningen. Genom sin närvaro i området fungerar väktarna även som en brottsförebyggande faktor och de finns nära till hands för att rycka ut om larmet går. I storstadsområden kan Mobile också tillhandahålla tjänster som citybevakning och renodlade utryckningsenheter.
Monitoring, som även kallas Securitas Alert
Services, tillhandahåller larmövervakningstjänster till företag, hushåll och privatpersoner. Tjänsterna omfattar övervakning och kontroll av larm samt utryckning. Securitas erbjuder även spårningstjänster, så kallat Track and Trace, av exempelvis bilar och lastbilar med hjälp av den senaste GPS- och mobiltelefontekniken.
Det helägda dotterbolaget Pinkerton Consulting & Investigations erbjuder en mängd specialiserade tjänster såsom förvärvsgranskning, bakgrundskontroller, säkerhetsutredningar, varumärkesskydd, skydd av immateriella värden, personskydd för företagsledare, utredningar, webbövervakning, datarekonstruktion och IT-säkerhet.
Våra kunder – global räckvidd, lokala relationer Securitas har kunder i 45 länder och inom nästan alla typer av branscher och kundsegment, däribland offentlig sektor, flygplatser, distribution, kontor, banker, shoppingcentra, hotell, tillverkningsindustri, gruvindustri, sjukhus och bostadsområden, samt företag inom högteknologi och IT. Kundernas storlek varierar från kvartersbutiken på hörnet till globala mångmiljardföretag.
I USA erbjuder Securitas säkerhetslösningar till kunder som finns inom sektorer som fordonsindustri, petrokemisk industri, hamnar samt för skyskrapor, hälso- och sjukvård och bevakade bostadsområden. Kunder med landsomfattande verksamhet erbjuds också specialistkompetens inom sådana områden som IT, telekom och detaljhandel.
I Europa erbjuder Securitas skräddarsydda tjänster för segment som detaljhandel, kollektivtrafik samt distribution och transporter. Dessutom finns det specialiserade säkerhetslösningar för flygplatser, flygbolag och flygplatsrelaterade verksamheter.
Utbildade väktare tar hand om besökare och håller reda på det exakta antalet personer som befinner sig i byggnaden.
Decentralisering av beslut och ansvar är grundläggande för Securitas. Det är vid de cirka 1.800 platskontoren som företagets dagliga verksamhet bedrivs. Koncernens tjänsteerbjudande och kundrelationer utvecklas bäst då beslut fattas nära kunderna och de medarbetare som utför tjänsterna. Verksamhetsutveckling sker ständigt i varje del av organisationen, eftersom säkerhetsföretag arbetar dygnet runt. För att ge en översiktlig bild av hur vi utvecklar verksamheten har vårt arbete delats in i tre steg: utveckla verksamheten, säkra lönsamheten och ta vara på möjligheterna.
Att säkra lönsamhet handlar om att balansera priser och kostnader genom att vara så anpassningsbar som möjligt. I vår strategi ingår även att undvika att konkurrera om priset för att vinna kontrakt. Långsiktigt är vårt mål att utveckla mer specialiserade tjänster och koncept som ger mervärde, och därigenom möjliggör ökade prisnivåer.
Förbättra prisnivåerna Framgångsfaktorer: • Positionera sig som kunskapsledande och ett premiumvarumärke • Ta fram specialiserade mervärdestjänster • Möjlighet att införa tillfälliga prisjusteringar för att undvika ökade kostnadsnivåer • Ej konkurrera med pris Optimera kostnadsnivån Framgångsfaktorer: • Flexibel kostnadsbas, enkel att anpassa • Minskad personalomsättning • Kontroll över lönekostnader • Effektiv försäljning och marknadsföring • Noggrann kontroll av utestående kundfordringsdagar • Aktiv riskhantering och minimering av förluster och kostnader som går att undvika Tilläggsförsäljning Framgångsfaktorer: • Nära, aktiva och långsiktiga kundrelationer • Målinriktad och aktivitetsstyrd marknadsföring • Proaktiv inställning till kundbehov som uppstår plötsligt • Storskalighet och resurser Bidrag från förvärv Framgångsfaktorer: • Identifiera och välja ut lämpliga förvärvsobjekt • Expertkunskaper om förvärvsanalys och transaktioner • Omstrukturera och införliva förvärvade företag på bästa sätt • Tillvarata synergier, exempelvis kostnadssynergier, geografiska synergier och marknadsföringssynergier • Möjlighet att utveckla det förvärvade företaget med hjälp av Securitas ledningsmodell FRAMTIDA VERKSAMHET 110 + – Att ta vara på möjligheterna innebär att vara aktiv när det sker förändringar i och omkring våra kunders verksamheter. Den tilläggsförsäljning som dessa förändringar genererar är mycket värdefull. Vi ser även förvärv som möjligheter, exempelvis när våra kunder växer till nya regioner eller när ett intressant företag som kan vara till nytta för vår befintliga verksamhet är till salu. + +
En av hörnstenarna i Securitas strategi är specialisering. Våra kunder återfinns inom nästan alla branscher och segment – från myndigheter, tillverkningsföretag, hamnar, banker och sjukhus till museer. Våra kunder ställs inför olika risksituationer beroende på miljön i den bransch där de är verksamma och har därför vitt skilda säkerhetsbehov. Många års erfarenhet av kunder inom olika kundsegment, och i flera liknande branscher inom dessa segment, har gett oss den expertis som krävs för att kunna arbeta mycket nära våra kunder och leverera effektiva säkerhetslösningar som är särskilt anpassade till kundens behov. Fördelarna med specialisering, både för kunden och för oss, är tydliga. Det resulterar i mervärde för kunden och ger mer aktiva och långvariga kundrelationer.
Securitas ser skillnaderna mellan olika kundsegment och branscher vad gäller risker, behov och lösningar. Vi kan även dra nytta av likheterna inom
varje bransch och ta tillvara fördelarna med att kopiera framgångsrika lösningar, oavsett var de återfinns.
Kort sagt, med vår stora förståelse för kundernas behov och specifika branschrelaterade krav kan vi skapa ytterligare värde genom att optimera våra säkerhetslösningar och därigenom nå en konkurrensfördel.
Securitas finns i 45 länder. Koncernens utbud av säkerhetstjänster varierar från land till land beroende på hur marknaden ser ut och på hur mogen den är. I de flesta länder specialiserar vi oss på sådana kundsegment som dominerar i just det landet och skapar då en särskild organisation som är anpassad till branscherna i fråga. För närvarande levererar vi tjänster till kunder inom 20 olika huvudsegment i de flesta av de länder där vi är verksamma.
Läs mer om våra kundsegment och säkerhetstjänster och om kundernas erfarenheter på www.securitas.com.
Bostad Många människor önskar skydda sina hem, oavsett om det handlar om en villa, en lägenhet i ett höghus eller ett helt bostadsområde. Vissa bostadsområden är bevakade och har avancerade säkerhetssystem med övervakning dygnet runt.
Bygg och anläggning Securitas kunder inom detta segment utgörs av byggbolag och entreprenörer, men även av konsulter, arkitekter och underleverantörer inom byggbranschen.
Distribution och transport I en logistikkedja finns det många aktörer: distributionsanläggningar och godscentraler, logistikföretag och speditionsfirmor, liksom lagerlokaler och kurirföretag.
Energi Kunderna inom energisektorn är exempelvis kärnkraftverk, elleverantörer, vind- och vattenkraftverk samt olje- och gasbolag. Gemensamt för dessa är en hög riskfaktor och behovet av avancerade säkerhetslösningar.
Evenemang Den gemensamma nämnaren för detta segment är att vi tillhandahåller säkerhetslösningar under en klart avgränsad tidsperiod. Det kan exempelvis handla om säkerhetstjänster vid ett sportevenemang, en konsert eller en mässa.
Flygplatser Inom flygplatssegmentet är säkerhetslösningarna naturligt centrerade kring flygplatser och deras olika säkerhetsbehov. Våra kunder är luftfartsmyndigheter och flygplatser som drivs av privata aktörer, liksom flygbolag, godshanterare och andra flygplatsrelaterade verksamheter.
Hotell och turism Kunderna inom detta segment är hotell, resebyråer, researrangörer och olika arrangörer inom fritidssektorn, exempelvis sådana som driver golfbanor och skidanläggningar.
Hälso- och sjukvård Inom hälsooch sjukvården varierar säkerhetsbehoven beroende på om anläggningen är ett sjukhus, en primärvårdsenhet eller ett äldreboende. Säkerhetstjänsterna måste anpassas därefter.
Segmentet omfattar all tung industriell utvinning, produktion, tillverkning och behandling.
IT och teknik Kunderna inom detta segment representerar allt från telekombolag, IT-företag och nätverksleverantörer till företag som sysslar med finelektronik.
Kollektivtrafik I alla länder finns det någon form av kollektivtrafik, exempelvis tåg, bussar och tunnelbanesystem eller spårvagnar, och de har alla liknande typer av risker. Här handlar det framför allt om offentliga miljöer som kräver en hög säkerhetsnivå.
Kontor och fastighet Segmentet består av företag som sysslar med fastighetsskötsel och underhåll av anläggningar, samt av företag som behöver säkerhetstjänster för sina huvudkontor.
Kultur Många museer, teatrar, operahus och stora bibliotek har betydande värden som behöver skyddas. Eftersom de är öppna för allmänheten ställs det mycket höga krav på säkerheten.
Offentlig verksamhet All offentlig verksamhet, exempelvis kommuner, landsting, statliga myndigheter och internationella organisationer, har behov av säkerhet och behovet kan variera mellan olika länder och regioner.
Sjöfart I en hamn finns det många områden där det krävs säkerhet och dessutom gäller här strikta regler. Själva hamnen är ofta vår uppdragsgivare, men bland kunderna finns även rederier och godsföretag.
Vi erbjuder anpassade säkerhetslösningar till små och medelstora företag, exempelvis inom detaljhandel, kontor och tjänstesektorn.
Underhållning Underhållningssegmentet består av tv- och radiobolag, filmbolag, nöjesparker och kasinon.
Utbildning – Kundcase 1, sidan 16
På skolor och universitet finns det både materiella och immateriella värden att skydda, men framför allt måste elever, studenter, lärare och besökare kunna känna sig trygga.
Finansiella tjänster – Kundcase 2, sidan 20 Alla företag inom detta segment bedriver någon form av finansiell verksamhet. Utöver banker återfinns här även andra finansiella institutioner och försäkringsbolag.
Detaljhandel – Kundcase 3, sidan 24 Securitas kunder inom detaljhandelssegmentet är exempelvis varuhus, gallerior, detaljhandelskedjor, restauranger och kvällsöppna närbutiker.
Securitas verksamhet är organiserad i en platt, decentraliserad struktur med tre affärssegment: Security Services North America, Security Services Europe samt Mobile and Monitoring. Vi fortsätter även att expandera vår verksamhet till nya marknader i Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika.
Våra specialiserade säkerhetstjänster erbjuds i så gott som alla geografiska områden där vi är verksamma, till både större och mindre kunder. I Europa har specialiseringsprocessen med specifika kundsegment kommit längst, medan vår verksamhet i Nordamerika är mer geografiskt organiserad. Mobile and Monitoring är inriktat på små och medelstora företag, hushåll och privatpersoner i Europa.
Med bas i Nordamerika erbjuder Pinkerton Consulting & Investigations sina konsult- och utredningstjänster till kunder över hela världen. I Latinamerika erbjuder vi kunderna en rad olika säkerhetstjänster, medan vår verksamhet på andra nya marknader befinner sig i ett uppstartsskede, ofta för att kunna tillhandahålla säkerhetstjänster till våra globala kunder i dessa regioner.
Större delen av vår verksamhet finns i Nordamerika och Europa. Security Services North America och Security Services Europe står för 86 procent av den totala verksamheten, med en försäljning på 53.015 MSEK av koncernens totala försäljning på 61.340 MSEK. De sysselsätter dessutom cirka 80 procent av det totala antalet medarbetare, vilket motsvarar över 225.000 av drygt 280.000 personer.
Mobile and Monitoring är verksamt i Europa och står för 10 procent av den totala försäljningen, 20 procent av det totala rörelseresultatet och 3 procent av det totala antalet medarbetare.
Förutom dessa affärssegment bedriver koncernen bevakningsverksamhet i Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika (dessa redovisas som en del under Övrigt i segmentrapporten). Eftersom en av grunderna i Securitas strategi är att växa på nya marknader och denna satsning är viktig för Securitas framtida ställning, har vi valt att presentera vår verksamhet på nya marknader i detta avsnitt.
Security Services Europe – sidan 18
Mobile and Monitoring – sidan 22
Nya marknader – sidan 26
Koncernen* 61 .340 MSEK 3. 724 MSEK 17. 147 MSEK 286.000
* Inkluderar Övrigt och elimineringar
| Försäljning | Rörelseresultat före avskrivningar |
Totalt sysselsatt kapital |
Antal medarbetare |
|
|---|---|---|---|---|
| 22 .731 MSEK | 1.380 MSEK | 7 .320 MSEK | 101. 600 | |
| Security Services North America tillhandahåller specialiserade säkerhetstjänster i USA, Kanada och Mexiko och består av 19 affärsenheter: en organisation för nationella och globala kunder, tio geografiska regioner och fem specialiserade kund segment – tillverkningsindustri, statliga myndigheter, försvars och rymdindustri, energi samt hälso- och sjukvård – i USA, samt Kanada, Mexiko och Pinkerton Consulting & Investigations. Totalt omfattar verksamheten cirka 100.000 medarbetare, ungefär 600 platschefer och 97 geografiska områden. |
37% | 37% | 43% | 36% |
| 30. 284 MSEK | 1 .704 MSEK | 6. 066 MSEK | 126 .000 | |
| Securitas europeiska verksamhet omfattar Security Services Europe som erbjuder specialiserade säkerhetstjänster för stora och medelstora kunder i 25 länder. I detta affärssegment ingår även Aviation som tillhandahåller flygplatssäkerhet i 13 länder. Totalt har organisationen mer än 120.000 medarbetare och drygt 750 platschefer. |
49% | 46% | 35% | 44% |
| 6 .009 MSEK | 743 MSEK | 2. 148 MSEK | 9. 800 | |
| Mobile levererar mobila säkerhetstjänster för små och medel stora företag och bostadsområden, medan Monitoring erbjuder elektronisk larmövervakning. Mobile är verksamt i elva länder i hela Europa och har ungefär 8.900 medarbetare och cirka 220 platschefer i 28 regioner. Monitoring, som även kallas Securitas Alert Services, har verksamhet i elva länder i Europa och cirka 900 medarbetare. |
10% | 20% | 13% | 3% |
| Securitas tillhandahåller säkerhetstjänster i Latinamerika, Mellan östern, Asien och Afrika. En del av dessa marknader är relativt nya för Securitas. Dessa verksamheter redovisas som en del under Övrigt i segmentrapporten. Se not 9 på sidorna 103–106. |
||||
| 61 .340 MSEK | 3. 724 MSEK | 17. 147 MSEK | 286.000 |
Security Services North America tillhandahåller specialiserade säkerhetstjänster i USA, Kanada och Mexiko och består av 19 affärsenheter: en organisation för nationella och globala kunder, tio geografiska regioner och fem specialiserade kundsegment – tillverkningsindustri, statliga myndigheter, försvars- och rymdindustri, energi samt hälso- och sjukvård – i USA samt Kanada, Mexiko och Pinkerton Consulting & Investigations. Totalt finns det cirka 100.000 medarbetare, ungefär 600 platschefer och 97 geografiska områden.
Det övergripande långsiktiga målet för Security Services North America är att öka lönsamheten år från år och differentiera oss från konkurrenterna, och samtidigt växa i takt med den privata säkerhetsmarknaden. Platskontoren utgör en solid och flexibel bas med djupgående kunskaper om de specifika säkerhetsutmaningar som våra kunder ställs inför, eftersom Securitas arbetar aktivt med att ta fram optimala säkerhetslösningar tillsammans med varje enskild kund. I detta ingår att höja specialiseringsnivån och introducera tjänster och lösningar som ger mervärde. Vi strävar också ständigt efter att behålla en hög andel av våra kundkontrakt genom att upprätthålla ett starkt ledarskap och höja standarden i branschen. Strategin understöds av selektiva förvärv.
Den amerikanska marknaden för kontrakterade säkerhetstjänster uppgår till 57 procent. I Kanada och Mexiko däremot är större delen av marknaden kontrakterad: nästan 80 procent i Kanada och närmare 90 procent i Mexiko. Securitas marknadsandel är fortsatt stabil med 18 procent i USA, 12 procent i Kanada och 11 procent i Mexiko. Huvudkonkurrenter i USA är G4S och Allied Barton. På den amerikanska säkerhetsmarknaden har sju större aktörer en marknadsandel på 52 procent, medan resten av marknaden är mycket fragmenterad. De fyra största företagen i Kanada har 70 procent av marknaden; den mexikanska säkerhetsmarknaden däremot är mycket fragmenterad.
Securitas har verksamhet i större delen av Nordamerika och erbjuder en rad olika tjänster med varierande grad av specialisering till kunder inom en mängd olika branscher och segment. Det team som ansvarar för nationella kunder har kvalificerad specialistkompetens inom kundsegment som IT och teknik, telekom och finansiella tjänster. Under 2010 upprättades ett nytt kundsegment för statliga myndigheter i samband med förvärvet av Paragon Systems, ett företag som specialiserat sig på att erbjuda högkvalitativa säkerhetstjänster till olika myndigheter.
För att förädla tjänsteerbjudandet ytterligare har Securitas tagit fram en modell med verktyg för att ge kunderna mervärde, liksom en individualiserad kundportal som innehåller all nödvändig information för både kunden och våra medarbetare.
Pinkerton Consulting & Investigations tillhandahåller konsult- och utredningstjänster, exempelvis bedrägeriutredningar, förvärvsgranskning, datarekonstruktion samt skydd av immateriell egendom och varumärken. Verksamheten bedrivs från 32 platskontor över hela världen.
Securitas väktare och platschefer utgör grunden för verksamheten. Vi strävar ständigt efter att ge våra medarbetare möjlighet att utvecklas för att kunna erbjuda tjänster av hög kvalitet, och utbildningsplaner tas fram utifrån kundens behov och förväntningar. Väktarna erbjuds fortlöpande utbildning genom onlinekurser och programmet Excellence in Service, som syftar till att främja och upprätthålla en hög och enhetlig kvalitet på tjänsterna. Det främsta syftet med utbildningsprogrammet för platschefer är att säkerställa en enhetlig nivå på våra kvalitetstjänster över hela landet. Vårt nätverk av platschefer fokuserar på kunder och medarbetare, medan ansvaret för den interna verksamheten hanteras via våra gemensamma stabsfunktioner.
Återhämtningen på säkerhetsmarknaden under 2010 bidrog till förbättrad organisk försäljningstillväxt jämfört med förra året. Den organiska försäljningstillväxten uppgick till –2 procent (–4) under 2010. Tack vare Securitas strategi att specialisera verksamheten och fokusera på lönsamhet genom att erbjuda kunderna specialiserade lösningar, ökade försäljningen av dessa lösningar som andel av den totala försäljningen under året.
Nyförsäljningstakten var lägre under 2010 jämfört med 2009, då särskilt tillväxten inom kundsegmentet hälso- och sjukvård var god.
Rörelsemarginalen steg till 6,1 procent (5,9). Förbättringen berodde främst på kostnadsbesparingar samt minskade kundförluster och avsättningar för osäkra fordringar. Strategin med att fokusera på lönsamhet bidrog också.
Rörelseresultatet uppvisade en förändring efter valutajustering om 4 procent för 2010.
Andelen bibehållna kundkontrakt var 90 procent, vilket är en liten förbättring jämfört med 2009. Personalomsättningen i USA låg kvar på 39 procent.
Passerkontroll utgör en viktig del av Securitas totala servicelösning för många kunder.
| FINANSIELLA NYCKELTAL MSEK |
2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Total försäljning | 22.731 | 23.530 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | –2 | –4 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 1. 380 | 1.400 |
| Rörelsemarginal, % | 6,1 | 5,9 |
| Reell förändring, % | 4 | 2 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1.080 | 1.171 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, % | 78 | 84 |
| Operativt sysselsatt kapital | 1.074 | 896 |
| Operativt sysselsatt kapital, som % av försäljningen | 5 | 4 |
| Totalt sysselsatt kapital | 7.320 | 7.115 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 19 | 20 |
RÖRELSERESULTAT
Santiago Galaz, Divisionschef, Security Services North America
Utbildning
På institutet för biodesign, Biodesign Institute, vid Arizona State University (ASU) i Phoenix i den amerikanska delstaten Arizona, tillhandahåller Securitas en rad olika säkerhetstjänster. Securitas möter de unika utmaningar som denna akademiska forskningsmiljö kräver.
Sedan institutet öppnade i slutet av 2004 har man inriktat sig på att hitta lösningar på några av dagens viktigaste vetenskapliga utmaningar, från att förbättra sjukvården genom mer personligt anpassade mediciner till att hantera det globala hotet från infektionssjukdomar och förbättra vår miljö genom förnybar energi och bioremediering.
De två byggnader som för närvarande inhyser institutet har certifierats av U.S. Green Building Council enligt Leadership in Environmental Engineering and Design och år 2006 utnämndes anläggningen till "Årets laboratorium" av R&D Magazine.
Securitas levererar visserligen ett brett utbud av säkerhetstjänster, men den akademiska forskningsmiljö som Biodesign Institute utgör har inneburit helt unika utmaningar. Från starten har Securitas mött de behov som ständigt uppstår hos ett nytt forskningscenter, där arbete bedrivs dygnet runt.
Securitas medarbetare hanterar in- och utpassering av de över 15.000 besökare, forskare, vetenskapsmän och studenter som rör sig inom institutet under ett år. För forskningsanläggningar på den här nivån kräver den amerikanska regeringen att ett särskilt och specialiserat säkerhetsteam ska anlitas. Securitas spelar en nyckelroll som första insatsteam och fungerar som institutets ögon och öron vid tidpunkter då få människor befinner sig där. Securitas väktare bidrar till att ge förbättrad täckning och är i tjänst dygnet runt. Varje väktare får omfattande utbildning inom sådana skiftande områden som rapportskrivande, laboratoriesäkerhet, säkerhet vid hantering av biologiskt riskmaterial samt åtgärder för att förebygga terroristattacker.
Institutet hyser över 600 fakulteter, studenter och personal som passerar in i byggnaden genom ett sofistikerat kortsystem och en ögonskanner. Securitas väktare hjälper till med besökskontroll och rondering och bevakar även de omfattande kameraövervaknings- och larmsystemen. De samarbetar med universitetets egen polisstyrka, samt med lokal polis och brandkår, för att erbjuda högsta möjliga säkerhetsnivå på universitetsområdet och en så bra rapportering som möjligt. Securitas tillhandahåller även ett antal mervärdestjänster. Väktarna kontrollerar rutinmässigt olika larmsystem för att identifiera underhållsproblem och utför en omfattande yttre och inre rondering under varje skift.
Att hitta nya säkerhetslösningar för en forskningsanläggning kräver ofta nya synsätt. Securitas flexibilitet, snabba insatsteam och villighet att gå utöver det som plikten kräver, säkerställer att forskarna kan fokusera på sitt huvuduppdrag: att förbättra hälsotillståndet både för mänskligheten och för vår planet.
Väktare tar emot besökarna på ett serviceinriktat och vänligt sätt, samtidigt som de upprätthåller den höga standard i fråga om konfidentialitet och säkerhet som en utbildningsinstitution kräver.
Under dagen ronderar väktarna kontinuerligt lokalerna för att kontrollera att alla nödutgångar är fria. På natten kontrollerar väktarna att dörrar och fönster är ordentligt stängda, att larm är påslagna, att lampor och annan energiförbrukande utrustning som kopieringsmaskiner, datorskärmar och luftkonditioneringssystem är avstängda, samt att all kvarvarande personal i byggnaden har behörighet att vara där.
Utbildade väktare bemannar kundspecifika larm- och kameraövervakningscentra i kundens lokaler. De tar emot och kontrollerar larmsignaler och hanterar dessa enligt kundens instruktioner. De bevakar även övervakningskamerorna och skickar ut väktare vid behov.
En utbildningsinstitution har särskilda säkerhetsbehov, som skyddet av immateriell egendom och kontroll av det stora antalet människor som ständigt passerar in och ut. Securitas hanterar passersystem med behörigheter och kontroller i enlighet med kundens krav.
Securitas utför yttre rondering för att säkerställa att inga inkräktare befinner sig på området och att alla ingångar till anläggningen är låsta nattetid.
Vid Biodesign Institute har Securitas ett nära samarbete med universitetets egen polisstyrka och med den lokala polisen.
Security Services Europe erbjuder specialiserade säkerhetstjänster till stora och medelstora kunder i 25 länder. Aviation, som ingår i affärssegmentet Security Services Europe, erbjuder flygplatssäkerhet i 13 länder. Security Services Europe har totalt över 120.000 medarbetare och drygt 750 platschefer.
Det övergripande långsiktiga målet för Security Services Europe är att förbättra lönsamheten från år till år och differentiera oss från konkurrenterna, och samtidigt växa i takt med marknadsgenomsnittet. Målet ska uppnås genom starkt kundfokus, genom specialisering inom specifika kundsegment och genom ett utbud av anpassade säkerhetslösningar. Tillväxtstrategin understöds av selektiva förvärv. De team som ansvarar för globala och europeiska kunder samordnar våra tjänster för kunder som efterfrågar lösningar på europeisk eller internationell nivå. Kompetenscentra för kollektivtrafik, detaljhandel samt sjöfart, distribution och transport syftar till att stärka den gränsöverskridande utvecklingen av dessa kundsegment.
Marknaden för kontrakterade säkerhetstjänster (utöver mobila tjänster och larmövervakningstjänster) i de länder där Security Services Europe är verksamt var oförändrad under 2010. Securitas har en stark ställning på den europeiska marknaden och är marknadsledande i tolv länder och innehar andra eller tredje plats i ytterligare åtta. Under 2010 ökade marknadsandelen för Security Services Europe till 19 procent (18). Säkerhetsmarknaden i Europa är fortfarande fragmenterad, med många lokala aktörer som främst konkurrerar med pris. Huvudkonkurrenterna är G4S och Prosegur, men Securitas har en ohotad ställning i Europa. Securitas är den enda verkligt paneuropeiska leverantören av säkerhetstjänster, och erbjuder tjänster till kunder från Finland till Portugal, från Irland till Turkiet.
I Europa har Securitas kunder inom en rad olika branscher och kundsegment. Vår organisation kan erbjuda tjänster till kunder med behov av service över hela Europa, liksom till kunder med mycket specifika krav.
Tack vare god insikt i varje kundsegment och förmåga att tillhandahålla anpassade lösningar kan Securitas tillgodose kundernas ständigt ökande behov av specialisering och anpassning till det som är specifikt för just deras bransch. Securitas lösningar utvecklas i nära samarbete med kunderna lokalt och innehåller ofta tekniska lösningar, vid sidan av specialiserad bevakning.
Aviation levererar specialiserade tjänster för flygplatser, flygplatsrelaterade verksamheter och flygbolag. Tjänsterna omfattar allt från säkerhetskontroll av handbagage och incheckat bagage till godssäkerhet, dokumentkontroll samt bevakning och genomsökning av flygplan.
Vi har ett europeiskt kompetensramverk för rekrytering och introduktion av nya medarbetare, karriärplanering och för att öka medarbetarnas engagemang. Vi utvecklar även aktivt dessa områden och delar med oss av goda exempel mellan våra marknader. Medarbetarnas kompetens är av största vikt för oss. Vi har ett internt säkerhetsutbildningsprogram samt utbildningscentra i flera länder för att kunna erbjuda våra väktare specialanpassade utbildningar. Ett antal chefer genomgår Securitas ledarskapsutbildning, som syftar till att stärka det lokala ledarskapet och förankra Securitas företagskultur och affärsmodell.
Security Services Europe har genomfört nöjdhetsundersökningar bland medarbetarna sedan 2008.
Varje år arrangerar Aviation en ledarskapsutbildning för plats- och områdeschefer, för att utbyta erfarenheter och öka kunskapsnivån om flygplatssäkerhet. Vi har även ett centraliserat system för webbaserad utbildning av flygplatsväktare och ett testverktyg för röntgengenomlysningar.
Den organiska försäljningstillväxten uppgick till 2 procent (0). Utvecklingen på säkerhetsmarknaden återspeglas i positiv organisk försäljningstillväxt i de flesta europeiska länder: Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Turkiet, Tyskland samt Österrike uppvisade alla en positiv organisk försäljningstillväxt. I Spanien, där den ekonomiska återhämtningen går trögt, var den organiska försäljningstillväxten negativ.
Nyförsäljningstakten var lägre 2010 än 2009.
Rörelsemarginalen uppgick till 5,6 procent (5,7). För bevakningsverksamheten var rörelsemarginalen oförändrad, trots en mindre utspädande effekt av förvärvet av Reliance i Storbritannien. Rörelsemarginalen för Aviation minskade 2010 till följd av avsättningar för osäkra fordringar och en negativ effekt av störningar i flygtrafiken på grund av askmolnet i april 2010.
Rörelseresultatet uppvisade en förändring efter valutajustering om 3 procent för 2010.
Andelen bibehållna kundkontrakt var 90 procent, vilket är en förbättring jämfört med 2009. Personalomsättningen var 27 procent (26).
| FORMAÇÃO GETTRITAS |
O ran |
|---|---|
| в | |
Securitas är den enda verkligt paneuropeiska leverantören av säkerhetstjänster.
| FINANSIELLA NYCKELTAL | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009* |
| Total försäljning | 30. 284 | 31. 517 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 2 | 0 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 1. 704 | 1.800 |
| Rörelsemarginal, % | 5,6 | 5,7 |
| Reell förändring, % | 3 | 4 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 .574 | 1.832 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, % | 92 | 102 |
| Operativt sysselsatt kapital | 769 | 883 |
| Operativt sysselsatt kapital, som % av försäljningen | 2 | 3 |
| Totalt sysselsatt kapital | 6. 066 | 6.152 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 28 | 29 |
FÖRSÄLJNING 30.000 22.500 15.000 7.500 0 06 07 08 09 10
RÖRELSERESULTAT
Bart Adam, Divisionschef, Security Services Europe
Marc Pissens, Divisionschef, Aviation
* Jämförelsetalen har omräknats till följd av att verksamheter flyttats mellan segmenten Security Services Europe och Mobile and Monitoring.
"Vi ville ha en stark säkerhetsleverantör som kunde leverera alla de säkerhetstjänster banken behöver. Ett enda företag som kunde göra en analys, integrera säkerhetsleverantörer och införa en ny lösning", säger Zdenek Machacek, säkerhetschef vid Ceska sporitelna, Tjeckiens största bank.
År 2004 hade den tjeckiska banken fler än 70 säkerhetsleverantörer och inget effektivt sätt att analysera kostnaderna för eller effektiviteten i säkerhetstjänsterna vid sina 637 bankkontor. Securitas hade levererat bevakningstjänster åt banken sedan 1996 och 2004 vann företaget ett anbud som totalleverantör av säkerhetslösningar. I sin analys av säkerhetsriskerna visade Securitas hur antalet bankkontor med en permanent säkerhetsnärvaro kunde minskas. Genom att kombinera stationära väktare, rondbevakning och utryckningstjänster skapade Securitas en flexibel lösning som täckte in fler bankkontor.
Securitas har fortsatt att utveckla sin säkerhetslösning för Ceska sporitelna sedan 2004. Företaget tillhandahåller nu en totallösning som omfattar specialanpassad bevakning, utryckningstjänster och mobil rondering, passersystem samt övervakning av inbrottslarm, brandlarm och bankomater. Säkerhetspersonal som tidigare arbetade vid banken arbetar nu för Securitas som säkerhetsspecialister. Förutom rådgivningstjänster erbjuder de även expertkunskaper kring brandförebyggande arbete, arbetsmiljö och säkerhetsutbildning för bankpersonalen.
"Att våra medarbetare känner sig trygga och säkra är förstås viktigt för banken. Den lösning vi hade tidigare täckte inte in en del av våra kontor. Bredare täckning och möjligheten att använda Securitas resurser när som helst har skapat en säkrare miljö för medarbetarna", säger Machacek.
Ceska sporitelna och Securitas har träffat en överenskommelse om säkerhetstjänster av hög kvalitet. Kvaliteten utvärderas regelbundet genom serviceavtalet och olika kontroller. "Vi har en mycket god relation till de väktare från Securitas som arbetar här. De tar ansvar för att lösa problem och hjälper oss att hitta lösningar", förklarar Machacek.
Den sista biten i pusslet var att analysera och förbättra kostnadsstrukturen. Processerna blev mer transparenta när Securitas tog på sig ansvaret för uppföljningen av alla säkerhetsrelaterade kostnader.
Säkerhetschefen är nöjd med resultatet. "Vi har sett en del stora förändringar. Implementeringen av säkerhetslösningen har definitivt motsvarat våra förväntningar, och vi inser nu att en av våra största utmaningar har varit att ändra människors synsätt och attityder i fråga om säkerhet."
Securitas säkerhetsspecialister erbjuder säkerhetsutbildning för bankens personal, brandförebyggande tjänster, rådgivning i arbetsmiljöfrågor samt säkerhetskontroller av lokala bankkontor. De erbjuder även stöd och rådgivning i säkerhetsfrågor, exempelvis kring gällande lagar och regler.
Securitas har byggt upp en larmcentral som är särskilt inriktad på bankverksamhet. Specialutbildade operatörer arbetar vid centralen, där de övervakar inbrotts- och brandlarm, bankomater och hanterar larmverifiering och utryckning i enlighet med bankens instruktioner.
Securitas väktare hanterar de nycklar som krävs för att göra riktade ingripanden i angivna lokaler.
Då säkerhetsskraven är höga hos en bank är passerkontroller viktiga. Securitas hanterar passersystemen för besökare i kontorsbyggnader.
Securitas ansvarar för den övergripande kostnadskontrollen och samordnar flera stora leverantörer av säkerhetssystem som hanterar installationer, underhåll och kontroller.
Specialutbildade väktare utför tjänster som är särskilt anpassade till bankens specifika verksamhet och behov. En väktare bevakar flera olika bankkontor och utför rondering, gör utryckningar och hjälper ibland till vid öppning och stängning. Rondbevakning kan vara inre, yttre eller en kombination av båda, och riktar främst in sig på att förebygga brott.
Mobile tillhandahåller mobila säkerhetstjänster för mindre och medelstora företag och bostadsområden, medan Monitoring erbjuder elektronisk larmövervakning. Mobile är verksamt i elva länder i Europa och har ungefär 8.900 medarbetare och cirka 220 platschefer i 28 regioner. Monitoring (Securitas Alert Services) bedriver verksamhet i elva europeiska länder och har cirka 900 medarbetare.
Mobile and Monitoring har tydligt fokus på att kontinuerligt förbättra effektiviteten i säljorganisationen och på att optimera balansen mellan tillväxt och förbättrade marginaler. Securitas mobila säkerhetstjänster är ett kostnadseffektivt alternativ för kunder som kräver en säkerhetslösning av hög kvalitet och en tillförlitlig leverantör, men som inte behöver säkerhetstjänster dygnet runt. Våra larmövervakningstjänster är inriktade på att tillhandahålla premiumlösningar för elektronisk larmövervakning åt alla kundkategorier genom nära samarbete med oberoende installatörer och andra företagspartner.
Marknaden för mobila säkerhetstjänster är mycket fragmenterad. Den är också svår att mäta, eftersom de flesta företag som tillhandahåller mobila tjänster integrerar dessa i säkerhetsverksamheten och inte erbjuder dem som en specialiserad tjänst i en separat organisation. Securitas är klar marknadsledare på alla marknader där Mobile är verksamt, med en marknadsandel i Norden på över 50 procent och mellan 10 och 30 procent i resten av de europeiska verksamhetsländerna.
Monitoring erbjuder både lokala och gränsöverskridande tjänster. I Norden och Beneluxländerna varierar marknadsandelen mellan 10 och 21 procent. Kundbasen om cirka 400.000 kunder omfattar allt från enskilda hushåll, mindre och medelstora företag till stora bolag. Till dessa kunder levererar Securitas fjärrövervakning och utryckningstjänster för lokaler och egendom, samt bemanning av anpassade larmövervakningscentra på plats hos kunden. Securitas ligger i framkant vad gäller utvecklingen inom marknadssegmentet för spårningstjänster (Track and Trace) för rörliga objekt.
Mobile erbjuder mobila säkerhetstjänster som rondbevakning, utryckningstjänster, citybevakning och nyckelförvaring. En stor del av kundbasen utgörs av företag som inte kan eller behöver ha bevakning på heltid, samt många husägare. Eftersom försäljningsprocessen för mobila säkerhetstjänster är snabb och volymbaserad har Mobile byggt upp en dedikerad säljorganisation som är fristående från den operativa verksamheten. Mobiles kundbas på omkring 110.000 kunder omfattar allt från små familjeföretag inom tillverkning, detaljhandel och administrativa tjänster till hotellkedjor, bensinstationer, kommunal verksamhet och hushåll.
Monitoring erbjuder elektronisk larmövervakning. Kärnverksamheten består i att tillhandahålla fristående larm-, säkerhets- och bevakningstjänster till hushåll och företag. Inom dessa huvudsakliga marknadssegment samarbetar Monitoring med fristående installatörer och säljpartner och fokuserar på att erbjuda ett flexibelt tjänstekoncept med teknisk larmövervakning, verifieringsprocesser och utryckningslösningar. Track and Trace är tjänster för fordon och andra rörliga objekt.
Securitas Home Alert för hushållsmarknaden fortsätter att växa, med till exempel enkla gör-detsjälv-lösningar.
Under 2010 fortsatte Mobile arbetet med att förbättra effektiviteten i säljorganisationen och med att minska antalet uppsagda kontrakt. Detta åstadkoms genom att ytterligare utveckla medarbetare och processer inom kundtjänst. Ungefär 180 säljspecialister finns nu på plats i de flesta europeiska verksamhetsländer.
För Monitoring utgör fortlöpande investeringar i moderna plattformar för larmövervakning och utbildning av våra erfarna driftledare grunden till säkerställd kvalitet på tjänsterna. Affärspartner till Monitoring får också kontinuerlig utbildning. Chefer i nyckelpositioner erbjuds utveckling genom Securitas program för ledarskapsutbildning och vid Alert Marketing Academy. Utbildningarna är inriktade mot specifika lösningar för olika kundsegment.
Den organiska försäljningstillväxten var 2 procent (3). Inom Mobiles verksamhet redovisade länder som Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien, Sverige och Tyskland en positiv organisk försäljningstillväxt. Den organiska försäljningstillväxten inom Monitoring var god i länder som Finland, Norge, Polen och Sverige.
Verksamhetsförbättringar, kostnadskontroll och minskade avsättningar för osäkra fordringar och kundförluster hade en positiv effekt på rörelsemarginalen, som uppgick till 12,4 procent (12,0). Etableringen på larmövervakningsmarknaden i Spanien bidrog också till den förbättrade marginalen.
Rörelseresultatet uppvisade en förändring efter valutajustering om 6 procent för 2010.
Securitas har kontrollrum i elva länder runtom i Europa.
| FINANSIELLA NYCKELTAL | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009* |
| Total försäljning | 6 .009 | 6.168 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 2 | 3 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 743 | 740 |
| Rörelsemarginal, % | 12,4 | 12,0 |
| Reell förändring, % | 6 | 7 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 734 | 732 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, % | 99 | 99 |
| Operativt sysselsatt kapital | 179 | 162 |
| Operativt sysselsatt kapital, som % av försäljningen | 3 | 3 |
| Totalt sysselsatt kapital | 2.148 | 2.353 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 35 | 31 |
RÖRELSERESULTAT
Erik-Jan Jansen, Divisionschef, Mobile
Lucien Meeus, Divisionschef, Monitoring
* Jämförelsetalen har omräknats till följd av att verksamheter flyttats mellan segmenten Security Services Europe och Mobile and Monitoring.
"Securitas garanterar utryckning inom 90 sekunder, men jag tror inte att vi någonsin har behövt vänta i mer än 60 sekunder", säger Lena Storm Hanssen, chef för bokhandeln Ark i Oslo, Norge. Att dela på en säkerhetstjänst är ett effektivt sätt för små och medelstora företag att möta sina stora och skiftande säkerhetsbehov, samtidigt som kostnaderna för säkerhet hålls nere.
I över 20 år har Securitas erbjudit säkerhetstjänster åt mindre och medelstora butiker och affärsverksamheter i Oslos stadskärna genom konceptet citybevakning. Kunderna ställs inför en rad olika utmaningar vad gäller säkerhet – från snattare, vandalisering och bortsprungna barn till shoppare som har rånats eller blivit akut sjuka – och konceptet togs fram för att ge kunderna ett fullständigt säkerhetsstöd till en lägre kostnad än att anlita en väktare på heltid. Flera företag delar på tjänsterna från en eller flera väktare. Ungefär 40 väktare ronderar sina egna bevakningsområden, ser till kunderna och rycker ut vid larm.
De 400 butiker eller mindre företag och shoppinggallerior som använder sig av Securitas citybevakning är försedda med en mobil larmsändare. Securitas garanterar att hjälp anländer inom 90 sekunder. Alla larm loggas i ett särskilt system, vilket gör att Securitas kan följa trender och förse kunderna med detaljerad statistik.
Ännu viktigare än tekniken är de väktare som utför tjänsten. Dessa väktare bygger goda relationer med kunderna, och träffar dem så ofta som tio till femton gånger om dagen.
"Väktarna är vänliga och hjälpsamma och vi har kommit att känna förtroende för dem och litar på dem", säger Lena Storm Hanssen.
Förutom nära kontakt med kunderna har Securitas även regelbunden kontakt med polisen, och deltar i möten där man diskuterar bevaknings- och säkerhetsfrågor i innerstadsområdet. "Vårt gemensamma mål är att ta hand om kunderna och erbjuda utmärkt service", säger Agnar Pedersen, Securitas platschef för citybevakningen. "Våra tjänster innefattar allt från att ge första hjälpen till att reagera på brandlarm, hjälpa butiksbiträden när de behöver lämna butiken och assistera med polisrapporter. Att vi lär känna våra kunder är mycket viktigt, så att de kan förlita sig på oss när något händer."
Bostadsrätts- och hyresgästföreningar delar på en väktare för inre och yttre rondering av bostadsområdet samt utryckning vid larm.
Butiker, små shoppinggallerior och affärsrörelser i ett stadsområde delar på en eller flera väktare. Kunderna förses med överfallslam för snabb utryckning. Väktarna erbjuder kunderna en rad tjänster, exempelvis förebyggande av stölder och första hjälpen.
Mindre företag i ett industriområde delar på en väktare som utför yttre och/eller inre rondering samt utryckning vid larm.
Flera kunder delar på en väktare för inre eller yttre rondering eller en kombination av båda. Väktaren utför flera olika uppgifter förutom att förebygga brott, exempelvis att stänga av energiförbrukande utrustning på natten, kontrollera utrustning och maskiner samt att utföra passerkontroll.
En viktig del i Securitas strategi är att växa på nya geografiska marknader utanför Nordamerika och Europa, för att på så sätt kunna tillhandahålla tjänster till våra internationella kunder i dessa regioner. Under 2010 genomfördes sex förvärv på nya marknader. De nya marknaderna finns med under rubriken Övrigt i segmentrapporten.
Securitas är verksamt i Argentina, Chile, Colombia, Peru och Uruguay, med cirka 25.000 medarbetare. I Argentina och Uruguay är Securitas marknadsledande. Säkerhetsmarknaden i Latinamerika är mycket fragmenterad och i stor utsträckning oreglerad. Av koncernens globala konkurrenter är G4S verksamt i de flesta latinamerikanska länder, medan Prosegur verkar i samtliga länder i Latinamerika där Securitas har verksamhet.
Securitas kunder i Latinamerika är verksamma inom en rad olika kundsegment, från tillverkning, kontor, detaljhandel och utbildning till specialevenemang. Några av våra största kunder i Argentina finns inom flygplatsrelaterade verksamheter samt i telekombranschen, medan gruvindustri, hamnar och telekommunikation utgör stora kundsegment i Peru.
Säkerhetslösningarna utvecklas lokalt i nära samarbete med kunderna. I många fall används även tekniska lösningar tillsammans med specialiserade bevakningstjänster. Vi har inrättat egna utbildningscentra för väktare i alla latinamerikanska länder där vi har verksamhet, vilket är en konkurrensfördel. Investeringen garanterar att den grundläggande utbildningen för väktarna är i linje med våra egna höga standarder och de krav kunderna ställer. Dessutom ger den oss möjlighet att erbjuda specialiserad utbildning anpassad till den enskilde kundens individuella behov.
Det övergripande målet för Securitas verksamhet i Latinamerika är att växa snabbare än marknaden som helhet. Detta uppnår vi genom specialisering inom särskilda kundsegment och genom att erbjuda högkvalitativa säkerhetslösningar. Securitas tillväxtstrategi understöds av selektiva förvärv.
Securitas verksamhet i Indien består i ett samarbete mellan Securitas och Walsons Services. Som en av Indiens ledande leverantörer av säkerhetstjänster har företaget cirka 14.000 medarbetare i över
150 städer. De specialanpassade tjänster som erbjuds är specialiserad bevakning, företagsutbildning, personskydd för företagsledare, transporter och evenemangssäkerhet. Företaget fokuserar på att utveckla kompetensen och på att tillhandahålla expertkunskaper genom säkerhetscentraler som är öppna dygnet runt, planer för krishantering, beredskapsplanering och säkerhetsgranskningar.
Det växande behovet av specialanpassade säkerhetslösningar över flera branschsegment och geografiska områden har utvecklat den indiska säkerhetsmarknaden. De största konkurrenterna är G4S, Tops Security, ISS och SIS.
Efter ett förvärv i juni 2010 är Securitas verksamt med ungefär 1.100 medarbetare i Sri Lanka.
Securitas har etablerat en organisation i Kina som fungerar som en plattform att växa från, då branschen för kommersiella säkerhetstjänster nu har öppnats för utländska företag. Den totala marknaden för kommersiella säkerhetstjänster i Kina beräknas vara värd ungefär 10.000 MSEK årligen.
I Taiwan tillhandahåller Securitas huvudsakligen specialiserade bevakningstjänster till exklusiva bostadsfastigheter. Securitas har 1.100 medarbetare i Hongkong, där koncernen bedriver verksamhet inom en rad nyckelkundsegment, exempelvis bostadsområden, distribution och transport, finansiella tjänster och utbildning. Verksamheten i Thailand, där koncernen nu har 1.500 väktare på plats, bedrivs huvudsakligen inom hotell- och turismsegmentet och i Vietnam, där Securitas har ett samarbete med Long Hai Security, uppgår det totala antalet medarbetare till 2.100.
Under 2010 tog Securitas steget in på säkerhetsmarknaderna i Singapore, med ungefär 600 medarbetare, samt Indonesien.
Sedan 2008 har Securitas funnits i Mellanöstern och Afrika och tillhandahåller säkerhetstjänster i Egypten, Förenade Arabemiraten, Marocko, Saudiarabien och Sydafrika.
Verksamheten i Sydafrika växer och vi investerar i utbildning och genom att dela goda exempel för att höja standarden inom branschen. Efter ytterligare två förvärv 2010 har Securitas nu cirka 1.500 medarbetare i Sydafrika.
Världsmarknaden för säkerhetstjänster erfar en långvarig tillväxt tack vare den globala utvecklingen. Industrialisering, ökat välstånd och en förbättrad infrastruktur samt ökad handel och privatisering är faktorer som samtliga ökar efterfrågan på säkerhetstjänster.
Marknaden för säkerhetstjänster omfattar alla sektorer, geografiska marknader och branscher och har ett nära samband med den ekonomiska och sociala utvecklingen.
Vid sidan av den underliggande tillväxt som drivs av den globala utvecklingen finns det också mer specifika marknadstrender som är särskilt intressanta för framtida tillväxt. De trender som påverkar Securitas mest är följande: en ökande efterfrågan på skräddarsydda tjänster, ett större intresse för säkerhetsfrågor i företagsledningar samt ökad teknikanvändning.
Växande efterfrågan på skräddarsydda tjänster Varje bransch, företag och verksamhet har sina specifika behov och önskemål inom säkerhetsområdet. Kunderna förväntar sig att leverantörerna ska kunna identifiera och svara på deras utmaningar genom att erbjuda specialistkunskaper och särskilda resurser, exempelvis globala säkerhetscentraler. Ju bättre säkerhetsleverantörerna är på att hantera dessa utmaningar, desto större ansvar kommer de att få från företagen. På sidorna 16, 20 och 24 illustreras tre olika kundsegment och utmaningar, samt de specialiserade tjänster som vi erbjuder.
Drivkrafterna bakom säkerhetstjänsternas tillväxt och utveckling varierar i hög grad beroende på hur mogen säkerhetsbranschen är i en viss region. Mognadsnivån påverkas av ekonomiska och sociala trender.
Securitas finns för närvarande i 45 länder. Dessa länder är skuggade på kartan.
USA och Kanada är mer mogna marknader. Mexiko är mer likt en utvecklingsmarknad med möjligheter till snabb tillväxt. Efterfrågan på den amerikanska marknaden har ett direkt samband med den ekonomiska utvecklingen (BNP). Nära hälften av den amerikanska säkerhetsmarknaden finns inom den offentliga sektorn, med goda möjligheter inom segmenten statliga myndigheter, hälso- och sjukvård samt utbildning.
Latinamerika är en utvecklingsmarknad, där säkerhetstjänsterna baseras på traditionell bevakning, i en del fall i kombination med teknikstödd säkerhet. Den stadiga ekonomiska tillväxten på senare år har ökat efterfrågan på säkerhetstjänster. Tjänsterna tillhandahålls av privata säkerhetsföretag, eftersom regeringarna inte har möjlighet att hålla jämna steg med behoven hos en snabbt växande och föränderlig ekonomi.
Generellt sett är kunderna beredda att betala mer för en tjänst med mer innehåll, högre kvalitet och relevanta specialistkunskaper. På vissa marknader finns dessutom en vilja att betala ytterligare för att få bättre kontroll över och en mer effektiv administration av säkerhetstjänsterna genom att ha en kontaktperson som har hand om hela säkerhetslösningen.
Företagsledningar ägnar större uppmärksamhet åt säkerhetsfrågor, och högre befattningshavare ägnar mer tid åt att diskutera och fatta beslut i sådana frågor. Några faktorer som bidrar till att man ägnar större uppmärksamhet åt säkerhetsfrågor är:
· Kostnaderna för störningar i verksamheten är höga, eftersom produktionen blir alltmer rationaliserad, handeln mer centraliserad och värdet på transporterna ökar
· Kunder och försäkringsbolag ställer högre krav
Företag väljer vanligtvis att kontraktera sina säkerhetstjänster när dessa utökas, eftersom säkerhetstjänster inte ses som en del av de flesta företags kärnverksamhet. De grundläggande skälen bakom kontraktering av säkerhetstjänster skiljer sig inte från de skäl som motiverar kontraktering av andra tjänster.
Kostnadsfaktorn är det främsta skälet, eftersom det är mer kostnadseffektivt att låta en specialist på säkerhetsfrågor hantera ett företags säkerhetsverksamhet. Kunder på mer mogna marknader väger även in expertis och specialistkunskaper som nyckelfaktorer när ansvaret för säkerhetsfrågorna flyttas över till en extern leverantör. En specialist på säkerhetsfrågor erbjuder en bättre lösning.
Europa är en tämligen mogen marknad, och erbjuder därför möjligheter till segmentering och specialisering. Vi ser fortfarande möjligheter att öka vår närvaro och vår marknadsandel speciellt i de östeuropeiska länderna. Efterfrågan på integrerade och globala lösningar gynnar en paneuropeisk leverantör som Securitas.
Marknaderna här är under utveckling och för närvarande levererar vi huvudsakligen väktartjänster. I Mellanöstern finns det en större andel teknik i säkerhetslösningarna. Den snabba ekonomiska tillväxten och den ökade acceptansen för privata säkerhetsleverantörer från myndigheternas sida är faktorer som driver utvecklingen framåt. På de asiatiska marknaderna är tillväxtmöjligheterna mycket goda.
Källa: Securitas
Ny teknik gör att säkerhetsföretag kan erbjuda kunderna ännu högre effektivitet och kvalitet på säkerhetslösningarna. Ju högre arbetskraftskostnaderna är i ett land, desto intressantare blir det att höja den tekniska nivån på säkerhetslösningen. Men även i länder med låga arbetskraftskostnader finns det ett intresse av att utöka säkerhetslösningarnas tekniska innehåll.
Teknikstödd lösning ökar tjänstens tillförlitlighet, exempelvis genom att tillhandahålla konstant övervakning och möjlighet att registrera incidenter. Kunderna betraktar framsteg inom det tekniska området som något positivt och de mest effektiva säkerhetslösningarna skapas genom en optimal kombination av teknik och väktarbevakning.
Förutom dessa tre huvudtrender finns det en mängd andra viktiga faktorer som också påverkar tillväxten och marginalerna. En sådan faktor är att kunderna i allt större utsträckning blir medvetna om och uppfattar risker och hot mot verksamhet, tillgångar och
individer. En av anledningarna till detta är ett större mediaintresse för brottslighet och nya typer av kriminalitet. Detta ger i sin tur en ökad efterfrågan på säkerhet.
Våra kunder använder sig också av allt mer rationaliserade produktionsprocesser, färre men större handelsplatser och transporterar större värden än tidigare. Detta ökar sårbarheten och risken för produktionsstörningar. För att hantera dessa hot använder sig företagen av mer omfattande, avancerade och långtgående riskanalyser, vilket i sin tur leder till större efterfrågan på säkerhetstjänster.
I många delar av världen måste den offentliga sektorn klara sig på krympande budgetar. Allmänheten har dock minst lika stora – och ibland högre – förväntningar på service och säkerhet. Privata säkerhetsleverantörer svarar då upp mot efterfrågan genom att erbjuda effektiva säkerhetslösningar. Man kan dra slutsatsen av den rådande trenden att kontraktering av tjänster i den offentliga sektorn ökar i takt med den globala utvecklingen, och med det växande förtroendet för säkerhetsleverantörer bland politiker och allmänhet.
BEVAKNINGSMARKNADENS TILLVÄXT, EUROPA* (BEVAKNING OCH MOBILA TJÄNSTER)
Justerat för effekterna av orkaner 2005 och 2006.
Marknaderna för bevakningstjänster i USA och Europa* har generellt sett vuxit några procentenheter snabbare än BNP under det senaste årtiondet. Detta var också fallet under lågkonjunkturen 2009. Bevakningsmarknadens tillväxt korrelerar tämligen väl med BNP-utvecklingen, men med 6–12 månaders fördröjning. Förhållandet mellan BNPtillväxten och bevakningsmarknadens tillväxt är något
starkare i USA jämfört med Europa, vilket indikerar en mer homogen och anpassningsbar marknad.
Nedgången i USA:s tillväxt, som påverkade både Securitas och marknaden under 2003, var huvudsakligen ett resultat av den lagstiftning som följde på terroristattackerna den 11 september 2001, vilket ledde till insourcing av bevakningstjänster.
| G4S | Prosegur | Allied Barton | |
|---|---|---|---|
| Land | Storbritannien | Spanien | USA |
| Ägande | Börsnoterad | Börsnoterad | Privat |
| Medarbetare | 625.000 | 103.000 | 50.000 |
| Primära marknader | Nordamerika, Latinamerika, Norden, Storbritannien, Östeuropa samt Nya marknader |
Spanien, Portugal, Frankrike, Italien, Latinamerika |
USA |
| Primära tjänster | Bevakning, larmövervakning, larmsystem, secure facilities outsourcing, konsulttjänster och värdetransporter |
Bevakning, larmövervakning, larmsystem, larm och kontanthantering |
Bevakning, rondering och bakgrundskontroller |
* Inklusive Turkiet.
Securitas verksamhet bygger på förtroende och vi tar ansvar för en rad sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor. Ansvaret börjar hos de enskilda individer och arbetsteam som är verksamma på fältet. De är våra ambassadörer och deras handlingar, kunskaper och personliga egenskaper är grundläggande för att kunna bygga upp ett förtroende. Fler än 280.000 personer vid Securitas tillhandahåller säkerhet dygnet runt, året om. Vi gör skillnad genom att ge våra kunder trygghet.
För att förklara vår inställning till ansvarsfullt företagande ska vi betrakta skälen till att bevakningstjänster alls existerar: de ger påtagliga sociala och ekonomiska fördelar – inte bara för kunderna utan även för större grupper av människor, och i förlängningen för hela samhällen. Vi tillhandahåller den grundläggande säkerhet som gör att företag och samhällen kan fungera och växa.
Vi ger trygghet åt människor som arbetar hos, gör inköp från och interagerar med våra kunder.
Vi utvecklar också specialiserade tjänster som gör kunderna mer effektiva och som syftar till att minimera deras miljöpåverkan.
Att förbättra våra tjänster genom att göra dem mer tillgängliga och kostnadseffektiva är vår främsta uppgift. Våra tjänster ger oss möjlighet att bidra positivt till samhället. Det är det vi gör bäst och som ger de största fördelarna för våra intressenter.
Förutom att förbättra vårt tjänsteutbud är vi även engagerade i en rad olika aktiviteter och projekt, exempelvis att minimera utsläpp från transporter, kontrollera inköp och, i många fall, bidra till samhället genom sponsorskap. Även om dessa aktiviteter och projekt är sekundära är de ändå viktiga.
Sammanfattningsvis ser vi många positiva effekter av att bedriva vår verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. För oss är ansvarsfullt företagande helt enkelt en bra affär.
Det finns några grundläggande begrepp som hjälper oss att fastställa våra prioriteringar när vi utformar en ansvarsfull verksamhet:
Vårt ansvar är att vara en bra, pålitlig och stabil arbetsgivare för över 280.000 människor. På Securitas tror vi på att bygga upp relationer baserade på ömsesidig respekt och hänsyn till alla medarbetare, eftersom medarbetarna är vår viktigaste resurs.
För att kunna erbjuda säkerhetstjänster av högsta möjliga kvalitet vill vi ge våra medarbetare möjlighet att utvecklas och erbjuda dem en solid grund för ytterligare utveckling.
www.securitas.com/ responsibility. Här hittar du information om våra prioriteringar, ledning, förmåner, verksamhet och resultat ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Här finner du även nyckeltal relaterade till hållbarhet, vår uppförandekod och vår miljöpolicy.
Securitas specialiseringsstrategi innebär att vi aktivt investerar i våra medarbetare. Specialiserad säkerhet kräver investeringar, men att investera i människor kan skapa hävstångseffekter. Den ökade kundnyttan överträffar investeringen och skapar en positiv spiral.
Specialiserade tjänster och lösningar ger nöjdare kunder tack vare det mervärde som skapas. Detta genererar högre marginaler än standardiserade tjänster.
Securitas har länge varit pådrivande i frågor om att höja standarderna och den professionella nivån inom säkerhetsbranschen, förbättra statusen för väktare, höja lönenivåerna och arbeta mer med att förstärka kunskaper och förmågor. Vi ser detta som en investering i vår viktigaste tillgång: våra medarbetare.
Ju längre en person är anställd och ju mer vi investerar i honom eller henne, desto mer kvalificerad blir personen och desto mer specialiserade tjänster kan vi erbjuda. Om vi kan behålla våra medarbetare i högre utsträckning och förbättra deras kvalifikationsnivå, blir resultatet också ökad effektivitet och förbättrad lönsamhet.
Personalomsättningen inom säkerhetsbranschen är hög – inom Securitas är den ungefär 40 procent i USA och 25 procent i Europa. Det underliggande skälet är att säkerhetsbranschen traditionellt har låga löner, och att ett arbete som väktare ofta ses som ett steg mot en annan yrkeskarriär snarare än en långsiktig anställning. Genom att investera i bättre villkor och utveckling av kunskaper och förmågor kan vi behålla våra medarbetare längre. Detta minskar våra kostnader för rekrytering och gör det möjligt att investera i att utveckla både våra medarbetare och våra tjänster.
Från och med 2009 är måttet justerat för omsättning på grund av avslutade kontrakt.
KÖNSFÖRDELNING MEDELTAL ANTAL ANSTÄLLDA PER ÅR 100 80 60 40 20 0 % 2006 2007 2008 2009 2010
Män Kvinnor
GENOMSNITTLIGT KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER
Max. gram koldioxid per km för nya minibussar (6–7 säten) Max. gram koldioxid per km för nya tjänstebilar (högst 5 säten) Genomsnittligt utsläpp
Antal fordon
Hur kan vi bli en ledande arbetsgivare inom säkerhetsbranschen? Ett viktigt verktyg är utbildning, och Securitas bedriver flera olika utbildningsprogram. I de flesta av de länder där Securitas är verksamt är utbildning för väktare obligatoriskt. Dessa program genomförs vanligen av säkerhetsbolagen själva och Securitas överträffar ofta de lokala minimikraven. I länder där utbildning inte är obligatoriskt, som Indien och i vissa av de länder i Latinamerika där Securitas har verksamhet, driver vi lokala utbildningscentra.
I syfte att få fram säkerhetsexperter har Securitas lanserat specialiserade utbildningsprogram i Europa och USA, inriktade på specifika kundsegment och sektorer, som flygplatser, detaljhandel och bevakade bostadsområden.
Securitas har under många år erbjudit ett ettårigt utbildningsprogram för högre chefer. Detta program har utformats för att sprida goda erfarenheter inom organisationen och höja nivån på verksamheten.
Framgångsrika och motiverade medarbetare erbjuds många möjligheter att avancera i karriären, exempelvis genom att specialisera sig inom ett särskilt område på lokal, regional eller nationell nivå.
Vid årets slut hade Securitas aktiekurs ökat med 12 procent och börsvärdet uppgick till 27.364 MSEK. Vinsten per aktie uppgick till 5,71 SEK (5,80), en minskning med 2 procent jämfört med 2009. Efter valutajustering förbättrades vinsten per aktie med 5 procent jämfört med föregående år. En utdelning till aktieägarna på 3,00 SEK (3,00) per aktie har föreslagits.
Stängningskursen för Securitas aktie var 78,65 SEK (70,05) vid årets utgång. Aktiekursen ökade med 12 procent under året, jämfört med Stockholmsbörsens All Share Index som ökade med 23 procent. Det högsta pris som betalades för Securitas aktie under 2010 var 79,95 SEK och det lägsta priset var 67,15 SEK.
I slutet av 2010 var Securitas vikt av indexet OMX Stockholm All Share 0,65 procent (0,71) och 0,94 procent (1,02) av indexet OMX Stockholm 30. Securitas vikt i indexet OMX Stockholm Benchmark Cap var 0,84 procent. Under året ökade OMX Stockholm All Share Index med 23 procent, OMX Stockholm 30 Index med 21 procent och OMX Stockholm Benchmark Cap Index med 23 procent.
Securitas börsvärde var vid årets slut 27.364 MSEK (24.372), vilket gör Securitas till det 33:e största bolaget på NASDAQ OMX Stockholm.
Det omsattes 431 miljoner (528) av Securitas aktier vid handel på NASDAQ OMX Stockholm, vilket motsvarar ett värde på 31.724 MSEK (34.694). Omsättningshastigheten var 122 procent (151) år 2010, att jämföra med en omsättningshastighet för hela NASDAQ OMX Stockholm på 96 procent (120). I genomsnitt handlades 1,7 miljoner av Securitas aktier varje dag.
Förutom handeln på NASDAQ OMX Stockholm handlades Securitas aktie på multilaterala handelsplattformar och andra handelsplatser. Omsättningen på dessa marknadsplatser uppgick till 249 miljoner av Securitas aktier för 2010.
Aktiekapitalet uppgick till 365.058.897 SEK per den 31 december 2010, fördelat på lika många aktier, var och en med ett kvotvärde om 1,00 SEK. Av dessa aktier är 17.142.600 A-aktier och 347.916.297 B-aktier. Varje A-aktie motsvarar tio röster och varje B-aktie en röst. Den andel av Securitas aktier som är i allmän ägo (free float) uppgår till 87 procent.
Per den 31 december 2010 hade Securitas 31.458 aktieägare (31.527). Räknat i antalet ägare utgjorde privatpersoner den största ägarkategorin med 26.537 aktieägare, motsvarande 84 procent av det totala antalet aktieägare. I termer av kapital dominerar institutionella investerare och andra juridiska personer med 96 procent av aktierna.
De svenska aktieägarna innehar 69 procent av kapitalet och 78 procent av rösterna. Jämfört med 2009 har andelen utländska aktieägare i aktieägarbasen ökat. Den 31 december 2010 svarade aktieägarna utanför Sverige för 31 procent (29) av kapitalet och 22 procent (20) av rösterna. De största aktieinnehaven som innehas av utländska ägare finns i Storbritannien och USA, med 9 procent av kapitalet och 6 procent av rösterna i Storbritannien respektive 7 procent av kapitalet och 5 procent av rösterna i USA.
AKTIEÄGARE PER LAND, RÖSTER ■ Sverige 78% ■ Storbritannien 6% De största aktieägarna i Securitas per den 31 december 2010 var Gustaf Douglas, som genom familj och företagen Investment AB Latour, SäkI AB, Förvaltnings AB Wasatornet och Karpalunds Ångbryggeri AB innehar 11,5 procent (11,6) av kapitalet och 30,0 procent (30,1) av rösterna, samt Melker Schörling som genom familj och Melker Schörling AB innehar 5,6 procent (5,6) av kapitalet och 11,8 procent (11,8) av rösterna. Dessa aktieägare representeras i styrelsen av Carl Douglas, Fredrik Palmstierna, Melker Schörling och Sofia Schörling Högberg.
■ Sverige 78% ■ Storbritannien 6% ■ USA 5%
■ Frankrike 2%
■ Luxemburg 2%
■ Resten av världen 7%
AKTIEÄGARE PER KATEGORI, RÖSTER
■ Privatpersoner 3% ■ Institutioner och andra juridiska personer 97%
Styrelsen föreslår en utdelning om 3,00 SEK (3,00) per aktie, vilket motsvarar totalt 1.095 MSEK (1.095). Med ett fritt kassaflöde på i genomsnitt 80–85 procent av justerat resultat och en balanserad tillväxtstrategi som består av både organisk och förvärvsdriven tillväxt, bör Securitas kunna upprätthålla en utdelningsnivå om cirka 50 procent av årligt fritt kassaflöde. Den föreslagna utdelningen på 54 procent är i linje med detta mål, och bör göra det möjligt för Securitas aktie att generera en direktavkastning på 3,8 procent (4,3).
Securitas B-aktier handlas på NASDAQ OMX Stockholm som ingår i NASDAQ OMX Nordic, och på andra handelsplatser som Chi-X och BATS. Securitas är noterad på NASDAQ OMX Stockholm på Large Cap-listan för företag. Här finns stora bolag med ett börsvärde på mer än 1.000 MEUR, och aktien finns med i sektorn Industrials, Security and Alarm Services. Aktiens ISIN-kod på NASDAQ OMX Nordic Exchange Stockholm är SE0000163594. Securitas aktiesymbol, eller ticker, är SECU B på NASDAQ OMX Stockholm, SECUB:SS på Bloomberg och SECUb.ST på Reuters. Securitas har varit börsnoterat sedan 1991.
| Aktieägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Procent av kapitalet |
Procent av rösterna |
|---|---|---|---|---|
| Gustaf Douglas genom bolag och familj* | 12.642.600 | 29.470.000 | 11,5 | 30,0 |
| Melker Schörling genom bolag och familj** | 4.500.000 | 16.008.700 | 5,6 | 11,8 |
| Didner & Gerge Fonder Aktiebolag | 0 | 15.872.295 | 4,4 | 3,1 |
| Swedbank Robur Fonder | 0 | 14.501.803 | 4,0 | 2,8 |
| Lannebo Fonder | 0 | 13.234.000 | 3,6 | 2,5 |
| SEB Investment Management | 0 | 11.034.379 | 3,0 | 2,1 |
| HQ Fonder | 0 | 9.183.500 | 2,5 | 1,8 |
| AMF – Försäkring och Fonder | 0 | 8.266.172 | 2,3 | 1,6 |
| Handelsbanken Fonder | 0 | 8.256.534 | 2,3 | 1,6 |
| Caceis Bank | 0 | 8.000.000 | 2,2 | 1,5 |
| Summa, tio största aktieägarna | 17.142.600 | 133.827.383 | 41,4 | 58,8 |
| Totalt, övriga ägare | 0 | 214.088.914 | 58,6 | 41,2 |
| Totalt per den 31 december 2010 | 17.142.600 | 347.916.297 | 100,0 | 100,0 |
Källa: Euroclear Sweden
* Inkluderar innehav i familjen samt genom Investment AB Latour, Karpalunds Ångbryggeri AB, SäkI AB och Förvaltnings AB Wasatornet.
** Inkluderar innehav i familjen samt genom Melker Schörling AB.
| Antal aktier | Antal aktieägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Procent av kapitalet |
Procent av rösterna |
|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 22.055 | 0 | 3.534.512 | 0,97 | 0,68 |
| 501–1.000 | 4.142 | 0 | 3.470.958 | 0,95 | 0,67 |
| 1.001–5.000 | 3.746 | 0 | 8.631.272 | 2,36 | 1,66 |
| 5.001–10.000 | 537 | 0 | 4.124.182 | 1,13 | 0,79 |
| 10.001–15.000 | 192 | 0 | 2.445.980 | 0,67 | 0,47 |
| 15.001–20.000 | 111 | 0 | 2.009.764 | 0,55 | 0,39 |
| 20.001– | 675 | 17.142.600 | 323.699.629 | 93,37 | 95,34 |
| Totalt | 31.458 | 17.142.600 | 347.916.297 | 100,00 | 100,00 |
Källa: Euroclear Sweden
| SEK/aktie | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Vinst per aktie före utspädning | 5,711 | 5,801 | 5,241 | 4,821 | 4,601 |
| Vinst per aktie efter utspädning | 5,711 | 5,801 | 5,241 | 4,821 | 4,601 |
| Utdelning | 3,002 | 3,00 | 2,90 | 3,103 | 3,103 |
| Utdelning som % av vinst per aktie | 53 | 52 | 55 | 64 | 67 |
| Direktavkastning, % | 3,84 | 4,3 | 4,5 | 3,4 | 2,9 |
| Fritt kassaflöde per aktie | 5,51 | 5,93 | 5,515 | 6,195 | 4,115 |
| Börskurs vid periodens slut | 78,65 | 70,05 | 645 | 755 | 885 |
| Högsta börskurs | 79,95 | 72,75 | 765 | 955 | 955 |
| Lägsta börskurs | 67,15 | 58,25 | 515 | 635 | 685 |
| Genomsnittlig börskurs | 73,62 | 65,74 | 645 | 815 | 815 |
| P/E-tal, ggr/andel | 14 | 12 | 125 | 165 | 195 |
| Antal utestående aktier (1.000-tal) | 365.059 | 365.059 | 365.059 | 365.059 | 365.059 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning (1.000-tal) | 365.059 | 365.059 | 365.059 | 369.366 | 376.165 |
| Antal utestående aktier efter utspädning (1.000-tal) | 365.0596 | 365.0596 | 365.0596 | 365.0596 | 379.615 |
1 Beräknat före jämförelsestörande poster och för kvarvarande verksamheter.
2 Föreslagen utdelning. 3 Inklusive Loomis.
4 Beräknat på föreslagen utdelning.
5 Exklusive Loomis.
6 Det konvertibla förlagslånet 2002/2007 förföll i maj 2007.
Det finns inga program som ger potentiell utspädningseffekt.
| År | Transaktion | Antal aktier | SEK |
|---|---|---|---|
| 1989 | Apportemission | 285.714 | 28.571.400 |
| 1989 | Nyemission | 342.856 | 34.285.600 |
| 1989 | Split 50:1 | 17.142.800 | 34.285.600 |
| 1989 | Fondemission | 17.142.800 | 85.714.000 |
| 1992 | Nyemission | 22.142.800 | 110.714.000 |
| 1993 | Konvertering | 23.633.450 | 118.167.250 |
| 1994 | Apportemission (Spanien) | 24.116.450 | 120.582.250 |
| 1996 | Split 3:11 | 72.349.350 | 120.582.250 |
| 1996 | Fondemission1 | 72.349.350 | 144.698.700 |
| 1996 | Konvertering | 72.697.739 | 145.395.478 |
| 1997 | Konvertering | 73.206.315 | 146.412.630 |
| 1998 | Konvertering | 73.439.693 | 146.879.386 |
| 1998 | Fondemission2 | 73.439.693 | 293.758.772 |
| 1998 | Split 4:12 | 293.758.772 | 293.758.772 |
| 1998 | Nyemission Raab Karcher | 308.114.828 | 308.114.828 |
| 1998 | Nyemission Proteg | 325.104.472 | 325.104.472 |
| 1998 | Konvertering | 325.121.812 | 325.121.812 |
| 1999 | Konvertering | 327.926.707 | 327.926.707 |
| 1999 | Nyemission Pinkerton | 355.926.707 | 355.926.707 |
| 1999 | Konvertering | 356.318.317 | 356.318.317 |
| 2001 | Konvertering3 | 361.081.321 | 361.081.321 |
| 2002 | Konvertering | 363.055.906 | 363.055.906 |
| 2003 | Konvertering4 | 365.058.897 | 365.058.897 |
| 2004 | e/t | 365.058.897 | 365.058.897 |
| 2005 | e/t | 365.058.897 | 365.058.897 |
| 2006 | e/t | 365.058.897 | 365.058.897 |
| 2007 | e/t | 365.058.897 | 365.058.897 |
| 2008 | e/t | 365.058.897 | 365.058.897 |
| 2009 | e/t | 365.058.897 | 365.058.897 |
| 2010 | e/t | 365.058.897 | 365.058.897 |
En aktiesplit 3:1 samt en fondemission genomfördes under 1996, vilket förändrade aktiens nominella värde från 5 SEK till 2 SEK.
En aktiesplit 4:1 samt en fondemission genomfördes under 1998, vilket förändrade aktiens nominella värde från 2 SEK till 1 SEK.
3 148.200 härrör från interimsaktier registrerade hos Patent- och registreringsverket den 11 januari 2002.
4 Det konvertibla lånet 1998/2003 konverterades den 31 mars 2003 med undantag för 5 MSEK som inte konverterades.
Börsvärde: Antal utestående aktier gånger börskurs vid årets slut.
Direktavkastning: Utdelning i förhållande till börskursen vid slutet av respektive år. För 2010 används föreslagen utdelning.
Fritt kassaflöde per aktie: Fritt kassaflöde uttryckt i relation till antalet utestående aktier före utspädning.
Omsättningshastighet: Omsättning under respektive år i förhållande till periodens genomsnittliga börskurs.
P/E-tal (Price/Earnings): Börskurs vid slutet av respektive år i förhållande till vinsten per aktie efter skatt.
www.securitas.com/governance. Securitas har publicerat sina principer för bolagsstyrning i tidigare årsredovisningar. En separat del av koncernens hemsida innehåller bolagsordningen och andra viktiga företagsdokument.
Securitas främjar ett ledarskap som bygger på ett lokalt ansvar i nära samarbete med kunder och medarbetare. Denna unika och decentraliserade organisation uppmuntrar en entreprenörsanda men fordrar samtidigt ett stabilt system för styrning och ledning. Securitas har en decentraliserad organisationsmodell som sätter fokus på de närmare 1.650 platscheferna vid de ungefär 1.800 platskontor där den dagliga verksamheten bedrivs.
Företagets kunderbjudande förbättras när beslut fattas nära kunderna, vilket måste främjas men äga rum inom en välkontrollerad miljö. En effektiv styrningsstruktur kräver att alla delkomponenter interagerar så att de uppsatta strategiska målen kan uppnås.
Nedanstående illustration visar vad de efterföljande delarna av årsredovisningen innehåller, de viktigaste komponenterna i den övergripande styrningsstrukturen, men även att styrning och riskhantering genomlöper alla lager i organisationen.
I detta avsnitt beskrivs hur företagets riskhantering i en vidare mening fungerar oavsett risktyp. Att genomföra våra strategier och mål är nödvändigt, och det är därför rutinerna för riskhantering omfattar alla nivåer i organisationen. Riskkategorier och risker som ledningen sätter stort fokus vid, inklusive hanteringen av dessa, beskrivs också i avsnittet.
För att upprätthålla en hög standard för bolagsstyrning har Securitas skapat en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning. Securitas styrning syftar inte enbart till att skydda intressenternas intressen, utan skapar också värde.
Den övergripande strukturen börjar med aktieägarna och deras inflytande. Starka huvudägare bidrar med ett stort intresse och engagemang i företaget och för dess framgång.
De största aktieägarna i Securitas per den 31 december 2010 var Gustaf Douglas, som genom familj och företagen Investment AB Latour, SäkI AB, Förvaltnings AB Wasatornet och Karpalunds Ångbryggeri AB innehar 11,5 procent (11,6) av kapitalet och 30,0 procent (30,1) av rösterna, samt Melker Schörling som genom familj och Melker Schörling AB innehar 5,6 procent (5,6) av kapitalet och 11,8 procent (11,8) av rösterna. Mer detaljerad information om aktieägarna finns i tabellen på sidan 37.
Som ett svenskt aktiebolag noterat på NASDAQ OMX Stockholm tillämpar Securitas Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Securitas följer Kodens princip om att "följa eller förklara" och 2010 hade Securitas en avvikelse att rapportera:
Kodregel 7.3 Revisionsutskott ska bestå av minst tre styrelseledamöter.
Kommentarer: Styrelsen har gjort bedömningen att två ledamöter är tillräckligt för att korrekt behandla Securitas viktigaste områden med avseende på risk- och revisionsfrågor, och att de nuvarande ledamöterna har lång och omfattande erfarenhet inom dessa områden från andra stora börsnoterade bolag.
Årsstämman, som är bolagets högsta beslutsfattande organ, ger samtliga aktieägare möjlighet att utöva sitt inflytande. Bolagsordningen innehåller inte någon begränsning om antalet röster som varje aktieägare kan avge vid stämma. Varje aktieägare kan alltså rösta för alla aktier som innehas vid stämman. Årsstämma i Securitas AB (publ.) hölls den 4 maj 2010 och protokollet med alla fattade beslut finns tillgängligt på Securitas hemsida. Vid mötet närvarade aktieägare som representerade 53,2 procent av rösterna antingen personligen eller via ombud. Information om val av styrelseledamöter och deras arvoden finns på sidan 42.
Styrelsens rapport om bolagsstyrning och internkontroll
1 Vid årsstämma den 4 maj 2010. 2 Andel röster per den 4 maj 2010.
Valberedningen är ett organ som inrättats av bolagets årsstämma med uppgift att förbereda valet av ledamöter till styrelsen, val av styrelsens ordförande samt fastställande av arvoden till styrelsen och styrelsens kommittéer. Dessutom ska valberedningen inför sådan årsstämma där val av revisorer ska äga rum, efter samråd med styrelsen och revisionskommittén, förbereda val av revisorer och beslut om arvoden till revisorerna samt därtill hörande frågor.
Gustaf Douglas omvaldes till valberedningens ordförande. Valberedningen har rätt att utse ytterligare en ledamot till valberedningen. Årsstämman 2010 beslutade att, för det fall en aktieägare, vilken representeras av en ledamot i valberedningen, inte längre är huvudägare i bolaget (baserat på antal röster), eller om en ledamot i valberedningen inte längre är anställd av sådan aktieägare, eller av annan anledning väljer att lämna valberedningen innan årsstämman 2011, ska valberedningen ha rätt att utse en annan representant för huvudaktieägarna att ersätta sådan ledamot.
Valberedningens arbete är fastställt i Arbetsordning för Securitas AB:s valberedning. Valberedningen ska sammanträda så ofta som är nödvändigt för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter. Kommittén ska emellertid hålla minst ett sammanträde årligen. Kommittén har sammanträtt en gång under 2010.
Enligt bolagsordningen ska styrelsen ha mellan fem och tio styrelseledamöter valda vid årsstämman, med högst två suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna ska väljas vid en bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då ledamoten eller suppleanten valdes.
Securitas styrelse har nio stämmovalda ledamöter och tre arbetstagarrepresentanter med en suppleant.
Årsstämman 2010 omvalde Fredrik Cappelen, Carl Douglas, Marie Ehrling, Annika Falkengren, Stuart E. Graham, Alf Göransson, Fredrik Palmstierna, Melker Schörling och Sofia Schörling Högberg. Årsstämman omvalde Melker Schörling till styrelsens ordförande och Carl Douglas till vice ordförande. Advokaten Mikael Ekdahl är sekreterare i styrelsen. Ytterligare uppgifter om ledamöterna i styrelsen samt VD och koncernchef finns på sidorna 44–45. Det beslutades att arvode till styrelsen skulle uppgå till totalt 4.875.000 SEK (inklusive arvoden för kommittéarbete om 450.000 SEK) att fördelas bland styrelsens ledamöter enligt följande; styrelseordförande: 1.000.000 SEK, vice styrelseordförande: 725.000 SEK och övriga styrelseledamöter (förutom VD och koncernchef samt arbetstagarrepresentanter): 450.000 SEK vardera.
Styrelsen ansvarar för organisation och förvaltning av bolaget och koncernen i enlighet med den svenska aktiebolagslagen, och utser även VD och koncernchef samt revisions- och ersättningskommittéer.
Styrelsen beslutar även om lön och annan ersättning till VD och koncernchefen. Styrelsen sammanträder minst sex gånger årligen. Koncernens revisorer deltar vid det styrelsemöte som hålls i samband med årsbokslutet.
Styrelsen säkerställer kvaliteten avseende den finansiella rapporteringen genom en serie koncernpolicyer, arbetsordningar, ramverk, tydliga strukturer med definierade ansvarsområden och dokumenterade befogenheter, vilket beskrivs närmare i internkontrollrapporten.
Styrelsens verksamhet samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernledningen regleras av styrelsens arbetsordning, vilken dokumenteras i skriftlig instruktion och antas av styrelsen varje år efter årsstämman. Enligt arbetsordningen fattar styrelsen bland annat beslut om koncernens övergripande strategi, företagsförvärv och investeringar i fast egendom, samt sätter ramen för koncernens verksamhet via koncernens budget.
Reglerna inkluderar en arbetsordning för VD och koncernchefen liksom en instruktion för finansiell rapportering. Arbetsordningen innefattar också en instruktion om att en årlig utvärdering av styrelsens arbete ska utföras och presenteras vid årsstämman.
Under 2010 höll styrelsen sju möten, varav ett hölls per capsulam. Vid styrelsemötet i februari 2010 deltog revisorerna och presenterade revisionen.
Styrelsen
Styrelsen har bildat en revisionskommitté, vars arbete regleras av en Instruktion för styrelsens revisionskommitté. Revisionskommittén träffar Securitas revisorer minst fyra gånger om året. Kommittén stödjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen samt intern kontroll över finansiell rapportering.
Specifikt övervakar kommittén finansiell rapportering, effektivitet i internkontroll, internrevisionsaktiviteter samt riskhanteringssystem. Kommittén informerar sig även om lagstadgad revision av årsbokslut. Den bedömer den externa revisorns oberoende samt godkänner köp av tillkommande tjänster utöver revisionen.
Kommittén presenterar sina slutsatser och förslag för styrelsen för styrelsens beslutsfattande. Information om styrelseledamöter, oberoende och närvaro återfinns i tabellen på sid 45. Kommittén sammanträdde fyra gånger under 2010. Väsentliga frågeställningar som avhandlades presenteras ovan.
Styrelsens rapport om bolagsstyrning och intern kontroll
Melker Schörling (ordförande) f. 1947 Styrelseledamot i Securitas AB sedan 1987 och styrelseordförande sedan 1993. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Melker Schörling AB, Hexagon AB, AAK AB samt Hexpol AB. Styrelseledamot i Hennes & Mauritz AB.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom. Tidigare: VD och koncernchef i Skanska AB 1993–1997, VD och koncernchef i Securitas AB 1987–1992.
Aktier i Securitas: 4.500.000 A-aktier och 16.001.500 B-aktier genom Melker Schörling AB.
Carl Douglas (vice ordförande) f. 1965 Suppleant i Securitas AB sedan 1992 och styrelseledamot sedan 1999. Vice styrelseordförande sedan 2008.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB, Niscayah Group AB, Swegon AB, Investment AB Latour och SäkI AB. Huvudsaklig utbildning: Filosofie kandidatexamen.
Aktier i Securitas: 12.642.600 A-aktier och 29.470.000 B-aktier genom innehav av familjemedlemmar, Investment AB Latour, SäkI AB, Förvaltnings AB Wasatornet och Karpalunds Ångbryggeri AB.
Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2007. VD och koncernchef i Securitas AB sedan 2007. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Loomis AB, styrelseledamot i Hexpol AB och Axel Johnson Inc., USA.
Huvudsaklig utbildning: Internationell civilekonom.
Tidigare: VD och koncernchef i NCC AB 2001–2007, koncernchef i Svedala Industri AB 2000–2001, affärsområdeschef i Cardo Rail 1998–2000 och VD i Swedish Rail Systems AB inom Scancemkoncernen 1993–1998. Aktier i Securitas: 30.000 B-aktier.
Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2008. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Byggmax Group AB, Munksjö AB, Sanitec Oy och Dustin AB. Styrelseledamot i Granngården AB och inom Carnegie Holding-koncernen. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom. Tidigare: VD och koncernchef för Nobia 1995–2008. Marknadsdirektör för Stora Finepaper, VD för Kaukomarkkinat International Sverige och Norge samt VD för Kaukomarkkinat GmbH, Tyskland. Aktier i Securitas: –
Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2006. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Nordea AB, Oriflame Cosmetic SA, Schibsted ASA, Safegate AB, Loomis AB, Center for Advanced Studies in Leadership vid Handelshögskolan i Stockholm, World Childhood Foundation och IVA:s Näringslivsråd. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom. Tidigare: VD för Telia Sonera Sverige 2003– 2006, vice koncernchef i SAS AB, ansvarig för SAS Airlines och andra ledande befattningar inom SAS, informationssekreterare vid finansdepartementet och utbildningsdepartementet samt finansanalytiker hos Fjärde AP-fonden. Aktier i Securitas: 4.000 B-aktier.
Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2003. VD och koncernchef i SEB. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Ruter Dam, Mentor Sverige Foundation och Swedish-American Chamber of Commerce, Inc., New York.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom. Tidigare: Ett flertal ledande befattningar inom SEB. Aktier i Securitas: 7.500 B-aktier.
Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2005. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Skanska AB, PPL Corporation och Harsco Corporation. Huvudsaklig utbildning: Ekonomie kandidatexamen.
Tidigare: 40 år inom byggbranschen, bland annat VD och koncernchef i Skanska AB fram till 2008.
Aktier i Securitas: 5.000 B-aktier.
Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2005. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Melker Schörling AB och EM Holding AB. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom. Aktier i Securitas: 2.400 B-aktier.
Styrelseledamot i Securitas AB sedan 1985. VD i SäkI AB.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Investment AB Latour och styrelseledamot i SäkI AB, AB Fagerhult, Hultafors AB, Nobia AB och Academic Work AB. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, MBA. Aktier i Securitas: 17.200 B-aktier.
Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2004. Arbetstagarrepresentant, ordförande i Svenska Transportarbetareförbundets lokalavdelning 19, Norra Mälardalen. Aktier i Securitas: –
Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2008. Suppleant i Securitas AB sedan 2007. Arbetstagarrepresentant, ordförande i Unionenklubben, Securitas Stockholm. Aktier i Securitas: 120 B-aktier.
Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2008. Arbetstagarrepresentant, ordförande i Svenska Transportarbetareförbundets lokalavdelning, Securitas Göteborg. Aktier i Securitas: –
Thomas Fanberg (suppleant) f. 1961 Styrelseledamot i Securitas AB sedan 2008. Arbetstagarrepresentant, ordförande i Unionenklubbens lokalavdelning, Securitas Norrland. Aktier i Securitas: 120 B-aktier.
Huvudansvarig auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers AB. Huvudansvarig revisor i Securitas AB sedan 2008. Andra revisionsuppdrag: ASSA ABLOY AB och SäkI AB.
Alla siffror avser innehav per den 31 december 2010. För information om styrelseledamöters oberoende, se tabellen på sidan 45.
För jämförande information om ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare, se not 8 på sidorna 100–103.
Styrelsens rapport om bolagsstyrning och intern kontroll
Melker Schörling Carl Douglas Alf Göransson Fredrik Cappelen
Fredrik Palmstierna Susanne Bergman Israelsson Åse Hjelm Jan Prang
Marie Ehrling Annika Falkengren Stuart E. Graham Sofia Schörling Högberg
| Närvaro | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Revisions | Ersättnings | Styrelse möten |
Revisions kommitténs möten |
Ersättnings kommitténs möten |
Arvode | Oberoende i förhållande till företaget |
Oberoende i förhållande till ägarna |
||
| Styrelseledamot | Befattning | kommitté | kommitté | (7 totalt) | (4 totalt) | (1 totalt) | totalt2, SEK | (8 totalt) | (5 totalt) |
| Melker Schörling | Ordförande | – | Ordförande | 7 | 1 | 1.100.000 | Ja | Nej | |
| Carl Douglas | Vice Ordförande |
– | – | 7 | 725.000 | Ja | Nej | ||
| Fredrik Cappelen | Ledamot | Ledamot | – | 7 | 4 | 550.000 | Ja | Ja | |
| Marie Ehrling | Ledamot | Ordförande | – | 7 | 4 | 650.000 | Ja | Ja | |
| Annika Falkengren | Ledamot | – | Ledamot | 7 | 1 | 500.000 | Ja | Ja | |
| Stuart E. Graham | Ledamot | – | – | 6 | 450.000 | Ja | Ja | ||
| Alf Göransson (VD och koncernchef) |
Ledamot | – | – | 7 | 0 | Nej | Ja | ||
| Fredrik Palmstierna | Ledamot | – | – | 7 | 450.000 | Ja | Nej | ||
| Sofia Schörling Högberg | Ledamot | – | – | 6 | 450.000 | Ja | Nej | ||
| Susanne Bergman Israelsson1 | Ledamot | 5 | 0 | ||||||
| Åse Hjelm1 | Ledamot | 6 | 0 | ||||||
| Jan Prang1 | Ledamot | 7 | 0 |
1 Arbetstagarrepresentanter, utsedda till styrelseledamöter vid årsstämman. Suppleant är Thomas Fanberg.
2 Totalt arvode inkluderar arvode för kommittéarbete. Total utbetalning för kommittéarbete var 450.000 SEK, varav 150.000 SEK för ersättningskommittén och 300.000 SEK för revisionskommittén. För ytterligare information hänvisas till protokoll från årsstämman 2010 på Securitas hemsida www.securitas.com
Styrelsens rapport om bolagsstyrning och internkontroll
Styrelsen har även bildat en ersättningskommitté som ska behandla frågor som rör löner, bonusersättningar, aktierelaterade incitamentsprogram och andra former av ersättningar till koncernledningen och även till andra ledningsnivåer om styrelsen så beslutar. Kommittén presenterar sina förslag till styrelsen för styrelsens beslutsfattande. Kommittén höll ett möte under 2010. Uppgifter om ledamöter och närvaro finns i tabellen på sidan 45.
Ett aktierelaterat incitamentsprogram antogs vid årsstämman 2010. Programmet innebär att ungefär 2.500 av Securitas högre chefer inom koncernen på sikt kan bli aktieägare, och därigenom stärka delaktigheten hos medarbetarna i Securitas framtida framgångar och utveckling vilket gynnar samtliga aktieägare. Det antagna incitamentsprogrammet innebär i huvudsak att en tredjedel av eventuell intjänad årlig bonus intjänad enligt de prestationsbaserade kontantbonusprogrammen, efter en 20-procentig ökning av det potentiella maxbeloppet, omvandlas till en rättighet att erhålla aktier, med fördröjd utbetalning och under förutsättning att medarbetaren fortsatt är anställd i Securitas. För programmets deltagare har också lönerna under 2010 frusits (i den utsträckning det varit möjligt med hänsyn till lokala regler och åtaganden). Mer information om det faktiska utfallet av det aktierelaterade incitamentsprogrammet under 2010 finns i not 12 på sidan 108.
Riktlinjerna för ersättning till ledningen som antogs vid årsstämman 2010 gick i princip ut på att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara konkurrenskraftiga och i enlighet med marknadsvillkoren för att säkerställa att Securitas kan attrahera och behålla kompetenta befattningshavare. Den totala ersättningen till koncernens ledande befattningshavare ska bestå av fast grundersättning, rörlig ersättning, pensioner och övriga förmåner.
Utöver fast årslön ska koncernledningen även kunna erhålla en rörlig ersättning, vilken ska baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern eller division) och sådana ersättningar ska sammanfalla med aktieägarnas intressen.
Den rörliga ersättningen ska motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för VD och koncernchef och maximalt 42–200 procent av den fasta årslönen för övriga ledamöter av koncernledningen. Dessa gränser höjdes jämfört med åren innan på grund av det aktierelaterade incitamentsprogrammet.
Koncernens åtaganden vad gäller rörlig ersättning till koncernledningen får, maximalt inom alla divisioner under 2010, uppgå till 58 MSEK. De fullständiga riktlinjerna för ersättning är publicerade på Securitas hemsida.
Ytterligare information avseende ersättning till styrelsen och koncernledningen återfinns i noterna och kommentarerna till koncernens finansiella rapporter för 2010. Se not 8 på sidorna 100–103.
Koncernledningen har det övergripande ansvaret för verksamheten inom Securitas i enlighet med den strategi och de långsiktiga målsättningar som fastställts av styrelsen för Securitas AB. Det primära verktyg som används av koncernledningen för att bevaka verkställande av strategier och för att vägleda medarbetarna och organisationen mot måluppfyllelse är det finansiella ramverket och modellen som beskrivs mer utförligt på sidorna 54–55. Koncernledningen bestod 2010 av VD och koncernchef, samt elva ledande befattningshavare. Ytterligare uppgifter om ledamöterna i koncernledningen finns på sidorna 56–57.
Årsstämman 2008 valde PricewaterhouseCoopers AB (PwC) till revisionsbyrå, med auktoriserade revisorn Peter Nyllinge som huvudansvarig revisor, för en period om fyra år.
Revisorernas arbete utförs baserat på en revisionsplan som fastställs tillsammans med revisionskommittén och styrelsen. Revisorerna deltar vid samtliga möten i revisionskommittén samt presenterar sina slutsatser från den årliga revisionen vid styrelsemötet i februari. Dessutom ska revisorerna årligen informera revisionskommittén om utförda tjänster utöver revisionen, arvoden som mottagits för sådana tjänster och andra omständigheter som kan påverka bedömningen av revisorernas oberoende. Revisorerna ska även delta vid årsstämman och där presentera sin revisionsberättelse och slutsatserna i den.
Revisionen utförs i enlighet med aktiebolagslagen och god revisionssed i Sverige, vilken är baserad på International Standards on Auditing (ISA). Revisorerna har på särskilt uppdrag av styrelsen översiktligt granskat delårsrapporten avseende perioden 1 januari till och med den 30 juni 2010.
Securitas har antagit en informationspolicy i enlighet med aktiemarknadens krav på informationsgivning som bland annat syftar till att säkerställa att bolaget uppfyller kraven på informationsgivning till aktiemarknaden. Denna policy har godkänts av styrelsen. Policyn gäller för styrelsen, koncern- och divisionsledning samt lands- och regionledning i Securitas och omfattar både skriftlig information och muntliga uttalanden.
Securitas styrelse har antagit en insiderpolicy som ett komplement till gällande svensk insiderlagstiftning. Denna policy är tillämplig på alla personer som har rapporterats till Finansinspektionen såsom personer med insynsställning i Securitas AB (inklusive dotterbolag) samt även vissa andra kategorier av anställda. Varje enskild person som omfattas av insiderpolicyn underrättas. Securitas har antagit en uppförandekod för att säkerställa att företaget upprätthåller och främjar affärsmetoder av högsta möjliga etiska standard. Securitas grundkrav är att agera inom ramarna för lagar och internationella konventioner. Detta innebär att Securitas respekterar och följer konkurrensregler, miljölagstiftning, arbetsmarknadslagar, avtal och säkerhetskrav samt andra bestämmelser som anger ramarna för vår verksamhet. Mer information om Securitas ansvar beträffande sociala, ekonomiska och miljörelaterade frågor finns på sidorna 32–34.
Arvoden och ersättningar har erlagts till revisorer för revision och annan granskning i enlighet med gällande lagar, samt för råd och biträde i samband med genomförda granskningar. Arvoden har även erlagts för oberoende rådgivning. Huvuddelen av rådgivningen avser revisionsrelaterade konsultationer i redovisningsoch skattefrågor i samband med omstruktureringar.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 |
| Revisionsuppdrag | 27,2 | 25,6 | 24,9 | 5,2 | 4,9 | 4,7 |
| Revisionsverksamhet | ||||||
| utöver revisionsuppdraget | 2,8 | 2,8 | 4,1 | 0,6 | 0,6 | 0,6 |
| Skatterelaterade uppdrag | 17,1 | 19,4 | 16,3 | 4,4 | 4,9 | 5,3 |
| Andra uppdrag1 | 15,02 | 6,02 | 16,82 | 4,0 | 3,4 | 5,2 |
| Summa PwC | 62,1 | 53,8 | 62,1 | 14,2 | 13,8 | 15,8 |
1 Kostnader för andra uppdrag utförda av PricewaterhouseCoopers innefattar arvoden för revisionsrelaterad rådgivning angående redovisning inklusive IFRS, IT, förvärv, avyttringar och internbanksrelaterade frågor.
2 Andra uppdrag inkluderar aktiverade arvoden om 0,0 MSEK (1,5 och 9,7).
Styrelsens rapport om bolagsstyrning och internkontroll
Securitas system för intern kontroll har utformats för att hantera snarare än att eliminera risken att misslyckas med att nå affärsmässiga mål. Systemet ger rimligt men inte absolut skydd mot väsentliga felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen.
De viktigaste beståndsdelarna i kontrollmiljön inkluderar: tydliga referensramar för styrelsen och dess kommittéer, en tydlig organisatorisk struktur med dokumenterad beslutsdelegering från styrelse till koncernledning, kompetensen hos medarbetarna samt ett antal koncernpolicyer, rutiner och ramverk.
Koncernen verkar i en platt och decentraliserad organisation där chefer ges klara mål samt befogenhet att fatta egna beslut och utveckla sina verksamheter tillsammans med kunderna. Mer information om styrmodellen finns på sidorna 52–55. Beslutsdelegeringen finns dokumenterad i en attestordning som ger tydliga instruktioner till chefer på samtliga nivåer.
Tyngdpunkten läggs på att kompetensen och förmågan hos koncernens medarbetare ska utvecklas med fortlöpande teoretisk utbildning och praktik, vilket aktivt uppmuntras genom ett brett utbud av handlingsplaner och program. Koncernen har tre grundläggande värderingar – ärlighet, vaksamhet och hjälpsamhet – som främjar omdöme och enhetligt beslutsfattande.
Koncernens viktigaste finansiella policyer, rutiner och ramverk inkluderar en övergripande manual, Group Policies and Guidelines, en rapportmanual och Securitas modell för finansiell kontroll (en mer utförlig beskrivning finns på sidorna 54–55). Dessa manualer ses över och uppdateras regelbundet.
På högsta nivå utvärderar styrelsen var de framtida strategiska möjligheterna och riskerna finns, samt bistår i utformningen av bolagets strategi. Ansvaret för hanteringen av risker har tydligt ålagts koncern-
Enligt aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för den interna kontrollen och riskhanteringen. Denna rapport har upprättats i enlighet med Koden och 6 kap. 6 § årsredovisningslagen och är därför fokuserad på intern kontroll över finansiell rapportering. Denna beskrivning utgör inte en del av årsredovisningen.
ledning, divisionsledning och lokal ledning. Koncernledningen har det dagliga ansvaret för att identifiera, utvärdera och hantera risker samt för implementering och underhåll av kontrollsystem i enlighet med styrelsens policyer. Mer specifikt har varje divisionsledning samt de etablerade funktionskommittéerna ansvaret för att säkerställa att det inom varje division finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Operativa enhetschefer och de riskansvariga cheferna i varje land ansvarar för att säkerställa att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landet.
Koncernen har ett etablerat system för hantering av företagsövergripande risker (ERM, Enterprise risk management), som kontinuerligt utvecklas. Det är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning, oavsett vilken typ av risk det handlar om, och inte bara för de risker som kan hänföras till den finansiella rapportering som beskrivs här. Det finns rutiner för att säkerställa att koncernledning och styrelse löpande informeras om väsentliga risker och kontrollbrister vid behov.
Mer information om de generella rutinerna för hantering av företagsövergripande risker finns på sidorna 58–61.
Intern kontroll omfattar samtliga divisioner och dotterbolag inom koncernen och inkluderar metoder och aktiviteter för att säkra tillgångar, kontrollera riktigheten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter samt för att säkerställa att uppställda riktlinjer efterlevs.
Självutvärdering Varje större operativ enhet inom koncernen utför årligen en självutvärdering, som utför en del av processen för hantering av företagsövergripande risker. Utvärderingen innefattar de viktigaste finansiella rapporteringsriskerna och mäter i hur utsträckning koncernens policyer och rapportmanualen följs. Självutvärdering främjar medvetenhet om kontroller och ansvarstagande.
De delar som rör finansiell rapportering undertecknas av varje enhets chef och controller. Som ett led i processen utför de externa revisorerna och/ eller annan intern eller extern part en validering av svaren i frågeformuläret för de frågeställningar som bedömts vara riskområden, för utvalda enheter. Svaren ställs samman både på divisions- och koncernnivå för att möjliggöra jämförelser inom en division eller mellan divisioner. Rapporterade avvikelser inkluderar skriftliga kommentarer om planerade förbättringar för att komma till rätta med avvikelserna, samt en tidpunkt då de planerade åtgärderna senast ska ha genomförts. Divisionsledning, koncernledning och revisionskommitté får del av samtliga rapporter.
Risk- och kontrolldiagnostik Koncernen utför risk- och kontrolldiagnostik inom funktionsområden som till sin natur har en hög inneboende risk. Dessa utförs utöver de områden som återkommer i den årliga självutvärderingen.
Under 2010 har fokus fortsatt lagts på nya länder inom koncernen. Anledningen är att de nyligen gjorda förvärven bedömts som ett riskområde i fråga om integration, både vad avser finansiell rapportering och kontroller. Denna diagnostik omfattar en uppsättning verktyg som testar efterlevnad av IFRS, nyckelkontroller i processer relaterade till finansiell rapportering samt IT-säkerhet.
Ett annat område som har varit föremål för särskild diagnostik under 2010 är kontraktshantering, och att koncernens policyer inom detta område efterlevs. Detta bedöms som ett prioriterat riskområde, dock inte ur ett finansiellt rapporteringsperspektiv, och berörs därför inte här. Mer information om det här riskområdet finns på sidorna 60–61.
Finansiell rapportering Controllers på samtliga nivåer har en nyckelroll vad gäller integritet, yrkeskunnande och förmåga att arbeta i team för att
skapa den miljö som krävs för att ta fram transparent, relevant och aktuell finansiell information. Lokala controllers ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av godkända policyer och ramverk samt för att rutinerna för intern kontroll av finansiell rapportering fungerar.
Controllers ansvarar också för att rapporteringen av finansiell information är korrekt, fullständig och klar i tid. De får kontinuerlig återkoppling från koncernen vad gäller rapportkvalitet, vilket är ett effektivt verktyg för att förbättra rapporteringen. Därutöver har varje division en egen divisionscontroller med motsvarande ansvar på divisionen.
Letter of representation Koncernen har ett system för bekräftelse av bokslutet där operativa enhetschefer och controllers vid årsskiftet undertecknar ett intyg, ett så kallat Letter of representation, som redogör för deras uppfattning om huruvida den interna kontrollen avseende finansiell rapportering samt rapportpaket ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen.
Det finns ett program för kommunikation som fortlöpande utvecklas för att säkerställa att samtliga medarbetare ges tydliga mål och känner till de parametrar som utgör vedertagen affärspraxis, liksom styrelsens förväntningar på riskhanteringen. Detta ger en tydlig definition av koncernens syfte och mål, ansvarsskyldighet och ramarna för medarbetarnas tillåtna aktiviteter.
System och rutiner har införts i syfte att förse ledningen med de rapporter som krävs avseende verksamhetens resultat i förhållande till de fastställda målsättningarna. Det finns informationssystem som säkerställer att tillförlitlig och aktuell information finns tillgänglig för ledningen för att den ska kunna utföra sina uppgifter på ett korrekt och effektivt sätt.
Uppföljning sker på olika nivåer och av olika funktioner i organisationen. De huvudsakliga är styrelsen, revisionskommittén, koncernledningen, funktionskommittéer, management assurance, koncernens juridiska funktion och koncernens riskorganisation, vilka beskrivs mer i detalj på nästa sida.
Styrelsens rapport om bolagsstyrning och internkontroll
Koncernledningen följer upp resultatet genom ett detaljerat rapporteringssystem baserat på en årlig budget med regelbundna avstämningsmöten som tar upp faktiskt utfall, analyser av avvikelser, uppföljning av nyckelfaktorer (Securitas modell för finansiell kontroll, se sidorna 54–55, anpassat för varje division) och regelbunden prognostisering. Denna rapportering granskas även av styrelsen.
Koncernen har bildat ett antal funktionskommittéer och arbetsgrupper, bland annat för funktionerna rapportering, finans/internbank, försäkring/risk, juridik, skatt och intern kontroll. I dessa kommittéer ingår ekonomidirektören och/eller finansdirektören, samt de funktionsområdesansvariga.
Det huvudsakliga syftet med funktionskommittéerna är att utarbeta lämpliga policyer, kommunicera dessa policyer och säkerställa lokal förståelse för dessa (inklusive utbildning) samt att övervaka väsentliga frågor inom respektive ansvarsområde. Varje kvartal hålls möten med VD och koncernchef där aktuella frågeställningar som rapporterats till revisionskommittén diskuteras.
Koncernens juridiska funktion ansvarar för att upprätthålla en ändamålsenlig infrastruktur så att koncernledningen på ett lämpligt sätt och i rätt tid får information om juridiska frågor. Funktionen leds av chefsjuristen som också ingår i koncernledningen. Därtill följer funktionen upp och hanterar juridiska riskexponeringar som identifierats av respektive operativ enhet. En rapport över utestående juridiska tvister sammanställs månatligen till koncernledningen. Därutöver sammanställer funktionen fyra gånger om året en koncernövergripande rapport omfattande samtliga väsentliga juridiska tvister till revisionskommittén.
Koncernens riskorganisation ansvarar för att ge Securitas möjligheter att ta och kontrollera de risker som är nödvändiga för att företagets strategier ska kunna förverkligas och mål uppnås. Riskhantering utgör en viktig del av Securitas kultur. Riskhanteringsprocessen utvecklas ständigt. Koncernens riskhantering beskrivs i mer detalj på sidorna 58–61.
Revisionskommittén granskar alla deloch helårsrapporter innan den rekommenderar att rapporterna publiceras å styrelsens vägnar. Revisionskommittén diskuterar särskilt väsentliga redovisningsprinciper samt de uppskattningar och bedömningar som har gjorts vid rapporternas upprättande. Revisionskommittén övervakar de externa revisorernas kvalitet och oberoende.
Arbetet i styrelsen och fördelningen av ansvar mellan styrelsen och koncernledningen regleras i formella arbetsordningar. Styrelsen anser att riskanalys och kontroll är av grundläggande betydelse för att nå de affärsmässiga målen med en godtagbar risk-/avkastningsprofil. Styrelsen spelar en viktig roll i den fortlöpande processen med att identifiera och utvärdera väsentliga risker som koncernen ställs inför, samt effektiviteten i tillhörande kontroller. Processen som styrelsen använder sig av för att granska effektiviteten i systemet för intern kontroll inkluderar:
Styrelsen har bildat en revisionskommitté för tillsyn av effektiviteten i koncernens interna kontrollsystem och finansiella rapporteringsprocess.
Koncernen har en koordinerande och övervakande funktion avseende vissa interna kontrollaktiviteter på koncernnivå. Stabsfunktionen Management Assurance fungerar som koncernens internrevisionsfunktion och rapporterar direkt till ekonomidirektören, med en öppen kommunikationslinje till revisionskommittén.
Funktionen tar fram en årlig plan för sitt arbete som godkänns av revisionskommittén. Resultatet av funktionens arbete, vilket inkluderar under året utförda och koordinerade internrevisionsrelaterade aktiviteter, presenteras vid revisionskommitténs möten. Chefen för funktionen deltog vid samtliga av revisionskommitténs möten under 2010.
I enlighet med en av koncernens grundläggande principer har en stegvis vidareutveckling av denna funktion skett. Detta har förbättrat koncernens interna kontroll genom olika aktiviteter under året. Speciellt fokus har lagts på förbättring av processen kring uppföljning och rapportering liksom identifiering av risker relaterade till finansiell rapportering samt utvärdering av effektiviteten hos relaterade kontroller. Under 2010 har särskilt fokus lagts vid vidareutveckling och förbättring av koncernens process
för hantering av företagsövergripande risker och relaterade hjälpmedel. Erfarenhetsmässigt utbyte genom olika aktiviteter spelar en stor roll i vidare förbättring av kontrollmiljön. Funktionen arbetar med en kombination av interna resurser samt resurser i form av externrevisorer och andra konsulter beroende på situationen och området i fråga. Detta möjliggör ökad flexibilitet och anpassning vid hanteringen av de risker som koncernen ställs inför, vilket passar Securitas affärsmodell.
Bland de nuvarande ansvarsuppgifterna ingår att:
Funktionen är föremål för en årlig utvärdering av styrelsen för att säkerställa att de aktiviteter som utförs, tillsammans med de övriga delar som ingår i koncernens internkontroll, och som beskrivs i denna rapport, understöder en välfungerande struktur för övervakning och uppföljning.
Stockholm, den 11 mars 2011
Styrelsen i Securitas AB
Till årsstämman i Securitas AB, org.nr 556302–7241.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2010 på sidorna 41–51 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Som underlag för vårt uttalande om att bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm den 11 mars 2011 PricewaterhouseCoopers AB
Peter Nyllinge Auktoriserad revisor
Securitas främjar ett ledarskap som bygger på ett lokalt ansvar i nära samarbete med kunder och medarbetare. Linjecheferna har företagets ledningsmodell, Toolbox, till hjälp i allt som rör den dagliga verksamheten. Denna modell säkerställer att Securitas inom hela sin organisation har gemensamma värderingar, arbetssätt, ledarskapsfilosofi och kundperspektiv.
Securitas ledningsmodell Toolbox är logiskt uppbyggd och består av flera väldefinierade områden, eller verktyg, som vägleder företagets chefer. Varje område i modellen beskriver hur Securitas chefer ska förhålla sig till i olika delar och områden i företagets verksamhet. Den beskriver också hur vi ska förhålla oss till marknaden, våra kunder och medarbetare.
Toolbox utgör ett praktiskt stöd för våra chefer eftersom den är vägledande på alla nivåer och upprätthålls genom fortlöpande utbildning och diskussionsforum. En viktig uppgift för Toolbox är att förmedla vår företagskultur och skapa en gemensam plattform, vilket framför allt symboliseras av fokus på Securitas värderingar: Ärlighet, Vaksamhet och Hjälpsamhet.
Securitas har en decentraliserad organisationsmodell som sätter fokus på de närmare 1.650 platscheferna vid de ungefär 1.800 platskontor där den dagliga verksamheten bedrivs. Tjänsteutbudet utvecklas bäst då beslut fattas nära kunderna och nära de
medarbetare som utför tjänsterna. Våra kunder har rätt att ställa krav och att få arbeta med självständiga och starka lokala chefer med rätt kompetens. Platskontoren drivs av kvalificerade chefer som har stor frihet att utveckla och bedriva verksamheten utifrån den egna resultaträkningen som de själva helt ansvarar för. För att ytterligare uppmuntra personligt engagemang i företagets operativa och finansiella utveckling finns incitamentsprogram. Securitas långtgående decentralisering främjar personligt entreprenörskap i stor utsträckning.
Men frihet medför också ansvar. Alla Securitas medarbetare måste ta ansvar för sina kunder, för den egna verksamheten och för våra gemensamma värderingar. Ansvaret handlar alltid om "här och nu" och inte om "där och då". Ansvaret tydliggörs genom att resultaten mäts och utvärderas systematiskt.
Med ett decentraliserat ledarskap måste vi sätta upp strikta finansiella mål och följa upp dessa genom att löpande mäta och övervaka koncernens resultat. Ekonomistyrning handlar inte bara om att införa kontroller utan fungerar också som ett incitament för de medarbetare som har en sådan position att de personligen kan påverka Securitas ekonomiska utveckling.
För att förverkliga strategierna och styra Securitas medarbetare och organisation i arbetet med att uppfylla målen har koncernen ett finansiellt ramverk som löpande mäter koncernens resultat, från det enskilda platskontoret och upp till koncernnivå.
Denna finansiella modell gör det möjligt att följa ett antal enkla och tydliga nyckeltal som alla chefer är införstådda med. Modellen ökar chefernas förståelse för sambandet mellan risker och möjligheter, och hur olika faktorer påverkar deras ansvarsområden. Modellen hjälper oss också att förstå hur vi kan följa och kontrollera dessa faktorer och se
den direkta kopplingen mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, sysselsatt kapital i balansräkningen och generering av fritt kassaflöde (se faktarutan på sidan 54 för ytterligare information). Målet är att den genomsnittliga årliga vinstökningen ska uppgå till 10 procent mätt som vinst per aktie och generera ett fritt kassaflöde som i relation till nettoskulden ska uppgå till minst 0,20. Transparent och korrekt ekonomisk rapportering är också en förutsättning för välfungerande ledning. Koncernens ekonomiska rapportering syftar till att ge så korrekt information som möjligt, så att ledare och medarbetare kan fatta de beslut som krävs för lönsam tillväxt i enlighet med Securitas strategier, och kontrollera riskerna så att företagets mål kan uppnås. Den ekonomiska rapporteringen utgör också grunden för god intern kontroll och styrning.
Den ekonomiska rapporteringen bygger på följande:
Människor Människor gör skillnaden. Alla våra ledare pfungerar som förebilder och ett stöd för sina medarbetare. På så sätt skapar vi värde genom samarbete.
Steg för steg För att utveckla vår verksamhet och nå en hållbar tillväxt måste vi göra saker och ting i rätt ordning.
Bransch Genom att samarbeta med våra kunder och med branschorganisationer, fackföreningar och myndigheter bidrar vi till att förbättra villkoren inom branschen och skapa möjligheter till nya tjänster.
Riskhantering Utvärdering av affärsrisker säkerställer att våra risker balanseras mot de långsiktiga fördelarna med ett visst kontrakt och att de är förenliga med vår affärsetiska standard.
Finansiell styrning Securitas modell för ekonomiska nyckeltal, som kallas Sex Fingrar, spelar en viktig roll i företagets heltäckande finansiella modell.
– ärlighet, vaksamhet och hjälp-
Marknad Det finns ingen allmän lösning som passar alla kunder
Värdekedja Värdekedjan hjälper oss att se till att vi levererar rätt tjänst åt rätt kund på rätt sätt.
Organisation Securitas har en platt organisation där företagets ledare arbetar nära sina kunder och är väl bekanta med kundernas behov.
SAMBAND MELLAN RESULTAT, KASSAFLÖDE OCH BALANSRÄKNING
Resultaträkningen är funktionsindelad och tydliggör på så sätt ansvaret för varje resultatnivå. Operativt ansvariga chefer kan enkelt se vad som förväntas av dem och koncentrera sig på de faktorer som de kan påverka. Bruttomarginal och rörelsemarginal är centrala begrepp i den operativa uppföljningen på både divisionsoch koncernnivå. Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, finansiella poster och skatter följs upp separat.
Rörelseresultatet ska i princip generera ett lika stort kassaflöde från rörelsen. Kassaflödet påverkas av investeringar i och avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar som används i verksamheten och av förändringar av rörelsekapitalet. Rörelsens kassaflöde är ett viktigt nyckeltal på operativ nivå. Det definieras som rörelseresultatet minus investeringar i och avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar, förändringar av kundfordringar och förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital.
Det fria kassaflödet är rörelsens kassaflöde minus betalda finansiella poster och betald inkomstskatt. Då kassaflöden relaterade till förvärv och eget kapital dras ifrån det fria kassaflödet erhålls årets kassaflöde. När nettoskulder i utländsk valuta konsolideras uppstår vanligen en omräkningsdifferens som redovisas separat. Dessutom kräver redovisningsstandarderna att vissa delar av nettoskulden omvärderas till marknadsvärde efter det första redovisningstillfället och även denna omvärdering rapporteras separat. Förändringen av nettoskulden motsvarar kassaflödet för året plus förändringar i lån, omräkningsdifferenser samt omvärdering av finansiella instrument.
Securitas använder begreppen sysselsatt kapital och finansiering av sysselsatt kapital för att beskriva balansräkningen och den finansiella ställningen. Det sysselsatta kapitalet utgörs av operativt sysselsatt kapital plus goodwill, förvärvsrelaterade immateriella tillgångar och andelar i intressebolag.
Det operativt sysselsatta kapitalet består av operativa materiella och immateriella anläggningstillgångar och rörelsekapital. Det följs löpande upp på operativ nivå för att undvika onödig kapitalbindning. Sysselsatt kapital finansieras av nettoskuld och eget kapital.
Bilden visar sambanden mellan resultaträkning, kassaflöde och balansräkning. I illustrativt syfte används olika färger. nRörelserelaterade poster nPoster hänförliga till nettoskuld nGoodwill, skatt och ej rörelserelaterade poster nPoster hänförliga till eget kapital
Securitas modell fokuserar på de faktorer som påverkar vinsten och som har tydlig koppling till verksamheten. Faktorerna är indelade i kategorier: volymrelaterade faktorer, effektivitetsrelaterade faktorer och faktorer som påverkar kapitalbindningen. Till dessa faktorer finns nyckeltal kopplade som mäts löpande så att cheferna kan fatta beslut baserade på fakta och snabbt göra eventuella justeringar. Modellen används också för att analysera bolag vid förvärv.
Faktorerna och nyckeltalen används i hela verksamheten, från platskontoren upp till koncernnivå. Sex nyckeltal utgör tillsammans grunden för modellen (fetstilta i texten och tabellen), men divisionerna använder också kompletterande nyckeltal som organisk försäljningstillväxt och rörelsemarginal. Utöver dessa finns också kompletterande nyckeltal anpassade till behoven hos en viss division. För Security Services North America och Security Services Europe, som
erbjuder specialiserade säkerhetstjänster till stora och medelstora kunder, är bruttomarginal på nyförsäljning och ökning av lönekostnader särskilt viktiga nyckeltal. Mobile and Monitoring följer noga nyckeltal som rör nya/uppsagda anslutningar, antal besök hos potentiella kunder, kostnad per försäljning/order, genomsnittlig kontraktsstorlek och återbetalningstid/kontraktstid.
De två första nyckeltalen, Nyförsäljning (av kontrakt) och Nettoförändring (av kontraktsportföljen) hänför sig till utvecklingen av kundkontraktsportföljen. Nyförsäljning är nytecknade kontrakt som kommer att öka den fasta månatliga försäljningen. Nettoförändring av kundkontraktsportföljen motsvarar nystart (nytecknade kontrakt som startat) plus ökad försäljning i redan befintliga kontrakt minus uppsagda kundkontrakt och minskad försäljning i befintliga kontrakt. Prisförändringar mäts separat och läggs till nettoförändringen för att fastställa kontraktsportföljens utgående balans för perioden. Utgående balans är det totala månatliga värdet av faktureringen för de fasta månadskontrakten vid utgången av den aktuella perioden.
SECURITAS MODELL FÖR FINANSIELLA NYCKELTAL
Tabellen nedan är ett exempel på hur en kontraktsportfölj kan se ut:
| Värde | % förändring i ingående portfölj |
|
|---|---|---|
| Ingående balans | 100 | |
| + Nystart | 15 | |
| + Ökningar | 5 | |
| – Uppsägningar | –12 | |
| – Minskningar | –4 | |
| Nettoförändring | 4 | 4 |
| Prisförändring | 3 | 3 |
| Utgående balans | 107 | 7 |
Det tredje nyckeltalet är hämtat från resultaträkningen och är Total försäljning. Utöver den kontraktsbaserade försäljningen ingår här även tillfälliga uppdrag.
De effektivitetsrelaterade nyckeltalen ger cheferna de instrument de behöver för att följa tjänsteproduktionens effektivitet och kostnadsutvecklingen. De fjärde och femte nyckeltalen är: Bruttomarginal, som definieras som total försäljning minus direkta kostnader i förhållande till total försäljning, och Indirekta kostnader, som är hänförliga till organisationen och som innefattar kostnader för administration (kostnader för plats-, områdes- och region-/landkontor). Bruttoresultatet minus indirekta kostnader ger rörelseresultatet före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar. När detta anges i procent av den totala försäljningen får man fram koncernens rörelsemarginal som i Securitas finansiella modell anges före förvärvsrelaterade poster.
Generellt sett är Securitas verksamheter inte kapitalintensiva. Kundfordringarna binder mest kapital. Det sjätte nyckeltalet är Utestående kundfordringsdagar. Betalningsvillkor och effektiva kravrutiner är avgörande för hur mycket kapital som binds i kundfordringar. Dessa siffror följs fortlöpande upp på alla nivåer i organisationen.
| koncernen | Security Services |
Mobile and Monitoring |
|
|---|---|---|---|
| Volymrelaterade faktorer | |||
| Nyförsäljning | Nyförsäljning/nystart | ||
| Bruttomarginal på nyförsäljning | |||
| Uppsagda kontrakt | Uppsagda kontrakt | ||
| Nya/uppsagda anslutningar (Monitoring) | |||
| Nettoförändring | Nettoförändring | ||
| Prisförändring | Prisförändring | ||
| Organisk försäljningstillväxt | Organisk försäljningstillväxt | Organisk försäljningstillväxt | |
| Förvärvad försäljningstillväxt | |||
| Total försäljning | Total försäljning | Total försäljning | |
| Effektivitetsrelaterade faktorer | |||
| Personalomsättning | Personalomsättning | ||
| Ökning av lönekostnader | Besök hos potentiella kunder (Mobile) | ||
| Kostnad per försäljning/order | |||
| Genomsnittlig kontraktsstorlek (Mobile) | |||
| Återbetalningstid/kontraktstid | |||
| Bruttomarginal | Bruttomarginal | ||
| Indirekta kostnader | Indirekta kostnader | ||
| Rörelsemarginal | Rörelsemarginal | Rörelsemarginal | |
| Resultat före skatt | |||
| Vinst per aktie | |||
| Faktorer hänförliga till kapitalbindning | |||
| Utestående kundfordringsdagar | Utestående kundfordringsdagar | ||
| Operativt sysselsatt kapital som % av försäljningen |
Operativt sysselsatt kapital som % av försäljningen |
Operativt sysselsatt kapital som % av försäljningen |
|
Rörelsens kassaflöde som % av rörelseresultat före avskrivningar
Rörelsens kassaflöde som % av rörelseresultat före avskrivningar
Fritt kassaflöde i förhållande till nettoskuld
Fritt kassaflöde
Rörelsens kassaflöde som % av rörelseresultat före avskrivningar
Avkastning på sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital
56 Styrning och ledning Koncernledning
VD och koncernchef i Securitas AB. Aktier i Securitas: 30.000 B-aktier. Alf Göranssons tidigare karriär inkluderar befattningar som VD och koncernchef i NCC AB, koncernchef i Svedala Industri AB, affärsområdeschef i Cardo Rail och VD i Swedish Rail Systems AB inom Scancemkoncernen. Alf har en internationell civilekonomexamen från Handelshögskolan i Göteborg. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Loomis AB, styrelseledamot i Hexpol AB och Axel Johnson Inc., USA.
Divisionschef, Security Services Europe. Aktier i Securitas: 4.500 B-aktier. Bart har drygt 20 års erfarenhet av säkerhetsbranschen. 1988 kom han till Securis i Belgien (AviaPartner) som controller och efter Securitas förvärv av Securis 1999 blev Bart ekonomichef för Securitas i Belgien år 2000. Två år senare utsågs han till divisionscontroller i Security Services Europe och 2007 blev han divisionens operativa chef. 2008 utsågs Bart till divisionschef för Security Services Europe. Bart har en ingenjörsexamen med ekonomisk inriktning från universitetet i Leuven i Belgien.
Alf Göransson William Barthelemy Bengt Gustafson
Bart Adam Santiago Galaz Erik-Jan Jansen
Operativ chef, Security Services North America. Aktier i Securitas: 17.000 B-aktier. Bill Barthelemy har mer än 30 års erfarenhet av säkerhetsbranschen. Med en akademisk examen i kriminologi från Indiana University of Pennsylvania, USA, började Bill sin karriär som utredare. Han har varit verksam inom många områden, bland annat som operativ regionchef och regionchef. Bill är aktiv medlem i American Society of Industrial Security och National Association of Chiefs of Police.
Divisionschef, Security Services North America. Aktier i Securitas: 60.000 B-aktier. Santiago Galaz började på Securitas 1995 som VD för Security Services i Spanien, efter tolv år hos Eulen Group. 1997 utsågs han till landschef för Security Services, Systems och Cash Handling Services i Spanien, för att därefter bli divisionschef för Cash Handling Services Europe. Santiago utsågs till divisionschef för Security Services North America 2003.
Chefsjurist. Aktier i Securitas: –
Bengt Gustafsons tidigare karriär inkluderar befattningar som Chief Legal Officer i Metso Minerals och Chief Legal Counsel i Svedala Industri AB. Han har även arbetat i Frankrike med motsvarande befattning. Utöver sin svenska juristexamen har Bengt en Master of Law-examen från University of California, Berkeley, USA. Övriga uppdrag: Bengt var ordförande i European Company Lawyers Association åren 2004–2007.
Divisionschef, Mobile.
Aktier i Securitas: –
Erik-Jan Jansen började på Securitas 1996 och har haft flera chefspositioner, såsom landschef för Securitas Services i Nederländerna och operativ chef för Security Services Europe. Erik-Jan utsågs till divisionschef för Mobile 2010. Han har en examen i Business Administration från Hotel Management School i Maastricht, Nederländerna. Tidigare har Erik-Jan haft flera internationella befattningar inom hotellbranschen.
Gisela Lindstrand Aimé Lyagre Marc Pissens
Jan Lindström Lucien Meeus Kim Svensson
Kommunikationsdirektör. Aktier i Securitas: 1.000 B-aktier. Gisela Lindstrand har en examen i samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Hon kom till Securitas AB 2007 från Pfizer AB där hon var direktör för kommunikation och samhällskontakter. Innan dess var Gisela presschef på NCC AB, informationsdirektör i SABO AB samt pressansvarig och politisk rådgivare till den dåvarande statsministern Ingvar Carlsson. Gisela har även arbetat som journalist.
Aktier i Securitas: 3.500 B-aktier. Jan Lindström kom till Securitas 1999 som controller för koncernens internbank i Dublin. År 2003 blev han chef för koncernens rapporteringsfunktion vid huvudkontoret i Stockholm, och 2007 utsågs han till ekonomidirektör. Jan har en civilekonomexamen från Uppsala universitet och har tidigare arbetat som auktoriserad revisor vid Pricewaterhouse-Coopers.
Operativ chef, Security Services Europe. Aktier i Securitas: 1.400 B-aktier. Aimé Lyagre kom till Securitas 2004 som chef för Securitas Alert Services i Nederländerna och blev ett år senare chef för Beneluxländerna. År 2007 blev han landschef för Securitas Services i Belgien. År 2010 utsågs Aimé till operativ chef för Security Services Europe. Aimé är industriingenjör, har en examen i företagsekonomi samt en magisterexamen i industriell ekonomi och strategisk marknadsföring.
Divisionschef, Monitoring. Aktier i Securitas: 5.500 B-aktier. Lucien Meeus har arbetat inom telekom- och pipelinebranschen hos Raychem Corporation och TD Williamson. 1997 startade han Belgacom Alert Services, specialiserat på larmövervakning, som blev ett helägt dotterbolag till Securitas AB år 2005. Lucien har en ingenjörsexamen från Mechelen, Belgien. Han har även en Post Graduate Diploma in Business Administration från UAMS, Antwerpen i Belgien, och har deltagit i ett Postgraduate Partnership Program vid IMD, Lausanne i Schweiz.
Divisionschef, Aviation. Aktier i Securitas: –
Marc Pissens har med sig över 20 års erfarenhet från säkerhetsbranschen. I Securitas har han varit VD för Beneluxorganisationen, för Securitas i Nederländerna, för Securis/Securair i Belgien samt för Globe Aviation (USA). Marc Pissens är ordförande i CoESS (Confederation of European Security Services) samt grundare av och ordförande i ASSA-I (Aviation Security Services Association – International). Marc har en ingenjörsexamen från Engineering Institute of Brussels i Belgien.
Finansdirektör.
Aktier i Securitas: 300 B-aktier. Kim Svensson anställdes i Securitas 1993 och har bred erfarenhet av säkerhetsbranschen. Han har innehaft ett flertal befattningar i Securitas, både operativa funktioner och stabsfunktioner. 2010 utsågs Kim till finansdirektör. Dessförinnan arbetade han som divisionscontroller för Securitas Latin America. Kim har en internationell civilekonomexamen från Växjö universitet.
Att hantera risker är nödvändigt för att Securitas ska kunna följa sina strategier och uppnå sina företagsmål. Övergripande riskhantering, eller ERM (Enterprise risk management), utgör en integrerad del av Securitas verksamhet och riskmedvetenhet är en del av företagskulturen.
Koncernens policyer och riktlinjer utgör grunden för ERM (Enterprise risk management). De bildar ett ramverk för alla koncernens policydokument samt för kontrollen av att dessa efterlevs. Styrelsen bär det yttersta ansvaret för riskhanteringen, men arbetet med att minimera risker sker i en strukturerad process där ansvaret fördelas på alla nivåer i organisationen.
På koncernnivå drar koncernledningen upp riktlinjerna för hela koncernens riskhantering. Det yttersta ansvaret för skadereglering, liksom för upphandling av strategiska försäkringsprogram, ligger också på koncernnivå. Därutöver anordnar koncernen årligen minst ett seminarium för utvärdering av affärsrisker för samtliga divisioner, med deltagare
från divisionerna, länderna och regionerna. Syftet med dessa seminarier är att öka medvetenheten kring och förståelsen för de risker som företaget utsätts för, och utvärdera hur policyer och riktlinjer efterlevs genom att granska specifika kontrakt och/ eller rutiner.
ERM utgör en integrerad del i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning oavsett vilken typ av risk som avses. Den årliga riskanalysen samordnas av koncernens riskkommitté, som också ansvarar för att underhålla riskregistret. Se illustrationen nedan.
Securitas exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. I samband med att vi levererar säkerhetstjänster hanterar Securitas inte bara de egna riskerna, utan indirekt även kundernas risker. Den viktigaste uppgiften är att minimera risken för skador och därigenom skydda Securitas kunder och medarbetare.
Securitas risker har delats in i tre huvudsakliga kategorier: risker i samband med kontrakt och förvärv, operativa uppdragsrisker samt finansiella risker. Se sidan 60 för ytterligare förklaringar till kategorierna och relaterade prioriterade risker, inklusive hur dessa hanteras.
Divisionscheferna har ansvaret för samtliga aspekter av verksamheten i respektive division, inklusive hantering av operativa risker och riskminimering.
Koncernens riskkommitté utför en årlig utvärdering av prioriterade risker, baserat på tillgänglig information från affärsplaner, riskplaner, självutvärderingar, revisioner och andra källor, vid ett möte i december.
Risker som av koncernens riskkommitté bedömts vara prioriterade godkänns av koncernledningen vid ett möte som hålls i mars eller april.
Enterprise risk management-process
Som en del av den årliga budgetprocessen förbereder varje nivå inom organisationen en affärsplan för riskhantering som anger huvudsakligt fokus och prioriteringar för det operativa riskhanteringsarbetet inom länderna, divisionerna och koncernen för det kommande året. Mobile and Monitoring samt verksamheten på nya marknader använder gemensamma riskhanteringsresurser. Security Services North America, Security Services Europe och Aviation, har sina egna riskkommittéer. Dessa sammanträder regelbundet för att kontrollera och följa upp riskexponeringen.
Eftersom operativa uppdragsrisker och kontraktsrisker uppstår i den lokala verksamheten bör de också hanteras på ett decentraliserat sätt. För att minimera sådana risker är det viktigt att kundkontrakt hanteras rätt och att skadeförebyggande åtgärder vidtas.
För att lyckas måste alla Securitas platschefer förstå de risker som är förknippade med de tjänster som tillhandahålls, samt kunna bedöma och kontrollera riskerna. Vi arbetar aktivt med riskhanteringsseminarier för att öka medvetenheten och kunskaperna.
| Huvudsakliga aktiviteter |
Platskontor/ område |
Land/ division |
Koncernen |
|---|---|---|---|
| Riskanalys | n | n | n |
| Kontraktshantering | n | n | n |
| Förebyggande av skador | n | n | |
| Skadereglering | n | n | |
| Försäkringsupphandling | n |
En viktig del av Securitas riskhanteringsarbete består i att upptäcka och analysera frekventa och stora skador i syfte att identifiera de faktorer som ligger bakom.
Vi arbetar proaktivt och inför processer för skadehantering i syfte att följa upp och granska trender och tendenser. Skaderapporter med uppdaterad information om skador och reserver skickas till alla lokala risk managers och controllers varje månad, och skadorna analyseras. Dessutom hålls regelbundna möten med försäkringsbolagen.
Inom hela Securitas vidtar vi skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder som om vi vore oförsäkrade. Fördelningen av försäkringspremier
sker i möjligaste mån utifrån historiska skadenivåer och alla divisioner mäts efter riskkostnad (försäkringskostnad plus kostnad för skador under självrisken).
Koncernens externa försäkringspremier avgörs delvis av tidigare skador. Följaktligen bidrar en låg skadenivå till lägre premier och en lägre riskkostnad. Försäkringsprogrammen upphandlas med målsättningen att skapa ett välbalanserat och kostnadseffektivt skydd mot negativa ekonomiska konsekvenser. Securitas söker uppnå stordriftsfördelar genom samordnade försäkringsprogram och optimal användning av koncernens interna försäkringsbolag, så kallade captives. Användning av våra egna försäkringsbolag erbjuder en rad olika möjligheter till riskfinansiering, vilket ger ledningen en möjlighet att delvis skapa ett oberoende från den kommersiella försäkringsmarknadens cykliska natur.
Alla försäkringsprogram utformas och upphandlas utifrån den riskexponering som analyserats fram i modellen för utvärdering av affärsrisker. Följande typer av försäkringar är strategiskt viktiga för koncernen och upphandlas centralt: ansvarsförsäkringar (inklusive ansvar för flygrelaterade tjänster), försäkringar mot brott, ansvarsförsäkringar för styrelseledamöter och ledande befattningshavare, ansvarsförsäkring för förvaltning av pensionsplaner samt försäkringar mot förmögenhetsbrott. Exponeringen för katastrofrisker skyddas av försäkringsbolag med minst A i kreditrating från Standard & Poor's.
RISKKOSTNAD – PROPORTIONER1
1 Syftet med diagrammet är att illustrera att fördelningen av riskkostnaden varierar för de olika divisionerna beroende på riskexponering och kostnaden för självrisk för frekvensskador.
Securitas risker kan delas in i tre huvudsakliga kategorier. Dessa är kontraktsrisker, operativa uppdragsrisker och finansiella risker. Kategorierna utgår från det naturliga verksamhetsflödet – först ingår man ett avtal, och därefter genomförs uppdraget vilket leder till ett finansiellt resultat. Liknande riskkategorier används också vid bedömning av förvärv, men kallas då förvärvsrisker, operativa integreringsrisker och finansiella integreringsrisker. Alla risker inom dessa kategorier kan påverka koncernens finansiella utveckling och ställning om de inte hanteras på ett strukturerat sätt. Nedan återfinns exempel på risker som ledningen sätter stort fokus vid.
| Kontraktrisker (och förvärvsrisker) Kontraktsrisk – risk att orimliga åtaganden och risker finns med Denna kategori omfattar risker som uppstår när i kontraktet, vilket medför obalanserade villkor för den aktuella ett kundkontrakt tecknas, samt de risker som har uppdragstypen, som orimligt ansvar, orealistiska servicenivåer samband med förvärv av en ny verksamhet. eller ogynnsamma prissättningsmekanismer. Dessa faktorer kan |
Riskkategori | Prioriterade risker |
|---|---|---|
| påverka marginaler och lönsamhet. |
Förvärvsrisk – risk att processen med förvärvsgranskning och andra åtgärder inte tar in all den information som krävs för att fatta rätt beslut, ur ett finansiellt men även ett kulturellt perspektiv, och/eller att förvärvsavtalet inte är korrekt strukturerat för hantering av de risker som upptäcks vid granskningen.
Denna kategori omfattar risker som är förknippade med den dagliga verksamheten och de tjänster som erbjuds kunderna. Om tjänsterna exempelvis inte motsvarar de uppställda kraven kan resultatet bli förlust av egendom eller skada på egendom eller person. Denna kategori omfattar även alla risker relaterade till den infrastruktur som krävs för att driva verksamheten, med funktioner såsom IT, personal och juridik.
Risker vid utförande av uppdrag – risk att överenskomna kontraktsvillkor inte uppfylls, vilket i sin tur kan ha en negativ effekt på kontraktsportföljens omsättningshastighet, tillväxt, kundrelationerna och på företagets anseende.
Efterlevnadsrisk (regelverk och övrigt) – risk att regelverk och andra krav inte följs, vilket kan resultera i lägre kvalitet, högre kostnader, förlorade intäkter, förseningar, straffavgifter, böter eller försämrat anseende.
Risk för IT-avbrott – risk att inte kunna hantera driftsavbrott på ett effektivt sätt, vilket kan orsaka betydande störningar i verksamheten, påverka precision i rapportering och orsaka förseningar, samt potentiellt orsaka försämrat anseende.
Prisrisk – risk att inte kunna hantera pris-/löneökningar på önskvärt sätt, vilket kan leda till försämrade marginaler.
Denna kategori omfattar risker relaterade till finansiell rapportering men även finansiella risker relaterade till externt finansieringsbehov och valutaexponering. För att man inom affärssegmenten, länderna och regionerna ska kunna fokusera fullt ut på verksamheten är hanteringen av finansiella risker (andra än de som har med finansiell rapportering att göra) i möjligaste mån centraliserad till koncernens internbank.
Risker avseende ledningens uppskattningar och bedömningar – risk att balansposter och poster utanför balansräkningen med hög subjektivitet (som goodwill, kontraktsportfölj, pensioner, juridiska exponeringar, riskreserver, uppskjutna skatter osv.) inte genomlysts ordentligt, vilket resulterar i en felaktig presentation av den finansiella ställningen.
För att kunna hantera kontraktsrisker på ett strukturerat sätt i verksamheten använder vi en modell för utvärdering av affärsrisker, the Scale, som är en del av Securitas ledningsmodell Toolbox. Modellen används för att utvärdera uppdraget, risken, kontraktsvillkoren och de finansiella aspekterna (en mer detaljerad beskrivning av
hur modellen fungerar finns på sidorna 38–39 i årsredovisningen för 2009). Koncernen har infört formella policyer och riktlinjer för att definiera godkännandeprocessen och befogenhetsnivåerna för nya kontrakt, men även för hur befintliga kontakt ska hanteras.
Koncernen använder sig av formella policyer för förvärv, och riktlinjer för att definiera godkännandeprocessen kring förvärv, för att säkerställa att alla företagsförvärv godkänns på rätt sätt och analyseras noggrant med avseende på de finansiella och verksamhetsmässiga följderna av förvärvet. Policyerna omfattar sådant som godkännandenivåer, strukturer för förVerksamheten skyddas dessutom mot oförutsedda händelser av Securitas specialanpassade försäkringsprogram.
Eftersom kontrakt är en prioriterad risk följer Securitas upp denna risk genom granskningar (så kallad kontrolldiagnostik) för att testa effektiviteten hos kontrollerna i kontraktshanteringsprocessen. Det som granskas är om the Scale tillämpas och är förstådd på rätt sätt, om lokala policyer följer koncernens policyer, om godkännande från rätt nivå erhållits, om standardkontrakt har använts när så är möjligt och om lämpliga rutiner för uppföljning har införts.
värvsavtal, checklistor för förvärvsgranskning och anvisningar om hur granskningen ska utföras med avseende på interna och externa resurser beroende på förvärvets natur. Koncernen genomför även regelbundna utvärderingar av genomförda förvärv.
Lokala rutiner för säkerhetstjänster bör omfatta en process för skriftliga bevakningsinstruktioner som säkerställer att dessa är definierade, aktuella, kända och förstådda.
De lokala processerna måste inbegripa rutiner som säkerställer att relevanta lagar och regler följs, och att det finns ett tilldelat ansvar för återkommande gransknings- och åtgärdsplaner som införts för att åtgärda eventuella problem som identifieras.
Koncernens IT-policyer och riktlinjer kräver att det finns kontroller för att hantera IT-relaterade driftsavbrott, och omfattar sådant som riskanalys och beredskapsplaner som täcker in alla relevanta områden, inklusive regelbundna uppdateringar och tester.
Koncernen fokuserar på och följer kontinuerligt upp pris-/löneökningar. Processerna omfattar rapportering, kommunikation, utbildning och stöd
Finansiella risker hanteras främst genom löpande rapportering och uppföljning av den finansiella utvecklingen med hjälp av Securitas finansiella modell (läs mer på sidorna 54–55). Modellen innehåller ett antal nyckeltal som är viktiga för lönsamheten i verksamheten, och som gör det lättare att upptäcka och hantera risker.
Uppskattningar måste dokumenteras, undertecknas och godkännas av rätt parter. Vid månatliga genomgångar analyseras kontosaldon och poster utanför balansräkningen med hög subjektivitet.
Koncernens policy kräver att lokala personalpolicyer upprättas som omfattar rekrytering av medarbetare, behålla medarbetare, utveckling och utbildning samt efterlevnad av relevanta lagar och regler. För att minska risken att ett uppdrag utförs på ett felaktigt sätt är det viktigt att rekrytering och utbildning av väktare sker på rätt sätt, och att de får relevant arbetsledning.
Granskningsrutinerna inom koncernen har också utformats för att fånga upp eventuella ändringar i regelverkskrav som kan påverka Securitas verksamhet, och för att vidta lämpliga åtgärder.
för medarbetare som är involverade i prissättning av våra tjänster, både vid tecknandet av ett kontrakt och inför prisjusteringar.
Precisionen i de antaganden som används vid värdering av pensionsfonderna kontrolleras. Förutom externa aktuarier som anlitas för varje plan, har koncernen även anlitat aktuarier som ger råd kring koncernens övergripande pensionsexponering. Koncernen har en strukturerad process som är inriktad på att öka precisionen i de antaganden som används och på att granska pensionsrapportering och styrning.
64 Den formella årsredovisningen och
koncernredovisningen omfattar sidorna 65–139
| Not 1 | Allmän företagsinformation | 83 |
|---|---|---|
| Not 2 | Redovisningsprincper | 83 |
| Not 3 | Definitioner, beräkning av nyckeltal och valutakurser |
90 |
| Not 4 | Kritiska uppskattningar och bedömningar samt jämförelsestörande poster |
92 |
| Not 5 | Händelser efter balansdagen | 94 |
| Not 6 | Finansiell riskhantering | 94 |
| Not 7 | Transaktioner med närstående | 100 |
| Not 8 | Ersättning till styrelsen och ledande befattningshavare |
100 |
| Not 9 | Segmentsrapportering | 103 |
| Not 10 | Intäkternas fördelning | 106 |
| Not 11 | Rörelsens kostnader | 106 |
| Not 12 | Personal | 108 |
| Not 13 | Avskrivningar | 109 |
| Not 14 | Finansnetto | 109 |
| Not 15 | Skatter | 109 |
| Not 16 | Förvärv av dotterbolag och intressebolag samt nedskrivningsbedömning |
111 |
| Not 17 | Goodwill | 117 |
| Not 18 | Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 118 |
| Not 19 | Övriga immateriella tillgångar | 118 |
| Not 20 | Materiella anläggningstillgångar | 119 |
| Not 21 | Andelar i intressebolag | 119 |
| Not 22 | Räntebärande finansiella anläggningstillgångar |
120 |
| Not 23 | Övriga långfristiga fordringar | 120 |
| Not 24 | Varulager | 120 |
| Not 25 | Kundfordringar | 120 |
| Not 26 | Övriga kortfristiga fordringar | 120 |
| Not 27 | Övriga räntebärande omsättningstillgångar | 120 |
| Not 28 | Likvida medel | 120 |
| Not 29 | Eget kapital | 121 |
| Not 30 | Långfristiga skulder exklusive avsättningar | 121 |
| Not 31 | Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
121 |
| Not 32 | Övriga långfristiga avsättningar | 124 |
| Not 33 | Kortfristiga låneskulder | 124 |
| Not 34 | Övriga kortfristiga skulder | 125 |
| Not 35 | Kortfristiga avsättningar | 125 |
| Not 36 | Ställda säkerheter | 125 |
| Not 37 | Ansvarsförbindelser | 125 |
| Not 38 | Avvecklade verksamheter | 127 |
| Not 39 Not 40 |
Redovisningsprinciper Transaktioner med närstående |
131 131 |
| Not 41 | Finansiell riskhantering | 132 |
| Not 42 | Rörelsens kostnader | 133 |
| Not 43 | Personal | 134 |
| Not 44 | Övriga finansiella intäkter och kostnader, netto | 135 |
| Not 45 | Skatter | 135 |
| Not 46 | Immateriella tillgångar | 135 |
| Not 47 | Maskiner och inventarier | 135 |
| Not 48 | Andelar i dotterbolag | 136 |
| Not 49 | Andelar i intressebolag | 137 |
| Not 50 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 137 |
| Not 51 | Likvida medel | 137 |
| Not 52 | Eget kapital | 137 |
| Not 53 | Långfristiga skulder | 137 |
| Not 54 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 137 |
| Not 55 | Ställda säkerheter | 137 |
| Not 56 | Ansvarsförbindelser | 137 |
| Förvaltningsberättelse | 65 |
|---|---|
| Koncernens finansiella rapporter | |
| Koncernens resultaträkning | 76 |
| Koncernens rapport över totalresultat | 76 |
| Koncernens kassaflödesanalys | 78 |
| Koncernens balansräkning | 80 |
| Koncernens rapport över | |
| förändringar i eget kapital | 82 |
| Koncernens noter och kommentarer | 83 |
| Moderbolagets resultaträkning | 128 |
|---|---|
| Moderbolagets rapport över totalresultat | 128 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys | 128 |
| Moderbolagets balansräkning | 129 |
| Moderbolagets rapport över | |
| förändringar i eget kapital | 130 |
| Moderbolagets noter och kommentarer | 131 |
| Styrelsens underskrifter | 138 |
|---|---|
| Revisionsberättelse | 139 |
| Femårsöversikt och kvartalsdata | |
| Finansiell femårsöversikt | 140 |
| Kvartalsdata | 142 |
| Finansiell information | |
| och kallelse till årsstämma | 144 |
Securitas skyddar hem, arbetsplatser och samhället. Vår kärnverksamhet är bevakningstjänster och vårt huvudsakliga tjänsteutbud är specialiserad bevakning, mobila tjänster, larmövervakning samt konsulttjänster och utredningar. Securitas finns i 45 länder i Nordamerika, Europa, Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika och har över 280.000 medarbetare.
Securitas består av affärssegmenten Security Services North America, Security Services Europe och Mobile and Monitoring. Förutom dessa affärssegment bedriver koncernen bevakningsverksamhet i Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika, vilken inkluderas under rubriken Övrigt i segmentsöversikten i not 9.
Försäljningen uppgick till 61.340 MSEK (62.667) och den organiska försäljningstillväxten var 1 procent (–1). Den organiska försäljningstillväxten återhämtar sig gradvis. Security Services North Americas organiska försäljningstillväxt var negativ, dock stadigt bättre för varje kvartal, medan den organiska försäljningstillväxten var positiv för Security Services Europe och Mobile and Monitoring. Utvecklingen bedöms ligga i linje med säkerhetsmarknadens tillväxt i Europa och i Nordamerika.
Den reella försäljningstillväxten, inklusive förvärv och justerad för valutakursförändringar, var 5 procent (2).
| MSEK | 2010 | 2009 | % |
|---|---|---|---|
| Total försäljning | 61.340 | 62.667 | –2 |
| Förvärv/avyttringar | –2.242 | – | |
| Valutaförändring från 2009 | 4.365 | – | |
| Organisk försäljning | 63.463 | 62.667 | 1 |
Rörelseresultat före avskrivningar var 3.724 MSEK (3.756) vilket, justerat för valutakursförändringar, var en ökning med 6 procent.
Rörelsemarginalen var 6,1 procent (6,0). Koncernens fokus på lönsamhet, kostnadskontroll och minskade kundförluster och avsättningar för osäkra fordringar, har lett till en förbättrad rörelsemarginal. Förvärven av Reliance i Storbritannien och Paragon Systems i USA hade en utspädande effekt om –0,1 procent på rörelsemarginalen under 2010.
Prisjusteringarna motsvarade i stort de totala lönekostnadsökningarna i koncernen under året.
| MSEK | 2010 | 2009 | % |
|---|---|---|---|
| Rörelseresultat före | |||
| avskrivningar | 3.724 | 3.756 | –1 |
| Valutaförändring från 2009 | 276 | – | |
| Valutajusterat rörelseresultat | |||
| före avskrivningar | 4.000 | 3.756 | 6 |
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar uppgick till –164 MSEK (–138).
Förvärvsrelaterade kostnader påverkade 2010 med –90 MSEK (–6) varav –45 MSEK hänför sig till förvärvet av Reliance och består av omstrukturerings- och integrationskostnader på –28 MSEK och transaktionskostnader på –17 MSEK. Se även not 11.
Finansiella intäkter och kostnader uppgick till –502 MSEK (–590). Minskningen under 2010 förklaras delvis av en lägre genomsnittlig ränta på nettoskulden samt den starkare svenska kronan som påverkade finansnettot positivt.
Resultat före skatt uppgick till 2.968 MSEK (3.022). Den reella förändringen var 5 procent.
Koncernens skattesats var 29,9 procent (29,9).
Nettoresultatet var 2.081 MSEK (2.118). Vinst per aktie var 5,71 SEK (5,80).
Resultaträkning i sammandrag enligt Securitas finansiella modell
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Total försäljning | 61.339,8 | 62.666,7 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 1 | –1 |
| Produktionskostnader | –50.076,0 | –50.983,9 |
| Bruttoresultat | 11.263,8 | 11.682,8 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –7.551,3 | –7.933,5 |
| Övriga rörelseintäkter | 12,7 | 11,3 |
| Resultatandelar i intressebolag | –1,0 | –4,1 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 3.724,2 | 3.756,5 |
| Rörelsemarginal, % | 6,1 | 6,0 |
| Avskrivningar på förvärvsrelaterade | ||
| immateriella tillgångar | –164,3 | –138,3 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | –89,6 | –5,9 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 3.470,3 | 3.612,3 |
| Finansiella intäkter och kostnader | –502,3 | –589,8 |
| Resultat före skatt | 2.968,0 | 3.022,5 |
| Skatt | –887,2 | –904,5 |
| Årets resultat | 2.080,8 | 2.118,0 |
Securitas finansiella modell beskrivs på sidorna 54–55.
n n n Operativa poster. n n n Nettoskuldrelaterade poster.
n n n Goodwill, skatt och icke operativa poster. n n n Poster relaterade till eget kapital.
Security Services North America
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Total försäljning | 22.731 | 23.530 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | –2 | –4 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 1.380 | 1.400 |
| Rörelsemarginal, % | 6,1 | 5,9 |
| Reell förändring, % | 4 | 2 |
Ytterligare information avseende resultat, kassaflöde och sysselsatt kapital framgår av not 9.
Den organiska försäljningstillväxten var –2 procent (–4) under 2010. Återhämtningen på säkerhetsmarknaden under 2010 har förbättrat den organiska försäljningstillväxten jämfört med förra året. Tack vare Securitas strategi att specialisera verksamheten och fokusera på lönsamhet genom att erbjuda kunderna specialiserade lösningar, ökade försäljningen av dessa lösningar sin andel av den totala försäljningen under året.
Nyförsäljningstakten under 2010 var lägre än 2009, då särskilt tillväxten inom kundsegmentet Hälso- och sjukvård var god.
Rörelsemarginalen steg till 6,1 procent (5,9). Förbättringen berodde främst på kostnadsbesparingar och minskade kundförluster och avsättningar för osäkra fordringar samt koncernens strategi att fokusera på lönsamhet. Förvärvet av Paragon Systems hade en utspädande effekt om –0,1 procent under 2010.
Växelkursen för U.S.-dollarn hade en negativ inverkan på rörelseresultatet i svenska kronor. Den reella förändringen var 4 procent 2010.
Andelen bibehållna kundkontrakt var 90 procent, vilket är en liten förbättring jämfört med föregående år. Personalomsättningen i USA var 39 procent (39).
FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT
| MSEK | 2010 | 2009* |
|---|---|---|
| Total försäljning | 30.284 | 31.517 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 2 | 0 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 1.704 | 1.800 |
| Rörelsemarginal, % | 5,6 | 5,7 |
| Reell förändring, % | 3 | 4 |
* Jämförelsetalen har omräknats till följd av att verksamheter flyttats mellan segmenten Security Services Europe och Mobile and Monitoring.
Ytterligare information avseende resultat, kassaflöde och sysselsatt kapital framgår av not 9.
Den organiska försäljningstillväxten var 2 procent (0) under 2010. Utvecklingen på säkerhetsmarknaden återspeglas i positiv organisk försäljningstillväxt i de flesta europeiska länder. Den organiska försäljningstillväxten var positiv i exempelvis Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Turkiet, Tyskland och Österrike. I ett land som Spanien, där återhämtningen går trögt, var däremot den organiska försäljningstillväxten negativ.
Nyförsäljningstakten var lägre under 2010 jämfört med föregående år.
Rörelsemarginalen var 5,6 procent (5,7). Rörelsemarginalen för bevakningsverksamheten var oförändrad, trots en mindre utspädande effekt av förvärvet av Reliance i Storbritannien. Aviations rörelsemarginal sjönk under året till följd av avsättningar för osäkra fordringar och en negativ effekt av störningarna i flygtrafiken på grund av askmolnet i april.
Växelkursen för euron hade en negativ inverkan på rörelseresultatet i svenska kronor. Den reella förändringen var 3 procent 2010.
Andelen bibehållna kundkontrakt var 90 procent, en förbättring jämfört med föregående år. Personalomsättningen var 27 procent (26).
FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT
| MSEK | 2010 | 2009* |
|---|---|---|
| Total försäljning | 6.009 | 6.168 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 2 | 3 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 743 | 740 |
| Rörelsemarginal, % | 12,4 | 12,0 |
| Reell förändring, % | 6 | 7 |
* Jämförelsetalen har omräknats till följd av att verksamheter flyttats mellan segmenten Security Services Europe och Mobile and Monitoring.
Ytterligare information avseende resultat, kassaflöde och sysselsatt kapital framgår av not 9.
Den organiska försäljningstillväxten var 2 procent (3). Inom Mobile redovisade bland annat Nederländerna, Norge, Portugal, Sverige, Storbritannien och Tyskland positiv organisk försäljningstillväxt. Den organiska försäljningstillväxten inom Monitoring var god i länder som Finland, Norge, Polen och Sverige.
Rörelsemarginalen var 12,4 procent (12,0). Verksamhetsförbättringar, kostnadskontroll och minskade avsättningar för osäkra fordringar och kundförluster hade en positiv effekt på rörelsemarginalen. Etableringen på marknaden för larmövervakning i Spanien bidrog också till den förbättrade marginalen. Den reella förändringen var 6 procent 2010.
Rörelseresultat före avskrivningar uppgick till 3.724 MSEK (3.756). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick netto till –1 MSEK (–23).
Förändring av kundfordringar uppgick till –769 MSEK (198). Året påverkades negativt av en ökning av antalet utestående kundfordringsdagar och av den organiska försäljningstillväxten i det fjärde kvartalet. Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital uppgick till 313 MSEK (–556).
Rörelsens kassaflöde uppgick till 3.267 MSEK (3.375), motsvarande 88 procent (90) av rörelseresultat före avskrivningar.
Betalda finansiella intäkter och kostnader uppgick till –521 MSEK (–482). Betald inkomstskatt uppgick till –735 MSEK (–728).
Det fria kassaflödet var 2.011 MSEK (2.165), motsvarande 81 procent (88) av justerat resultat.
Kassaflöde från investeringsverksamheten, förvärv, var –1.359 MSEK (–758).
Kassaflöde från jämförelsestörande poster var –63 MSEK
(–12) varav uppgörelsen med Heros konkursförvaltare uppgick till –54 MSEK.
Kassaflöde från finansieringsverksamheten var –424 MSEK (–2.775).
Årets kassaflöde var 165 MSEK (–1.380).
Kassaflöde i sammandrag enligt Securitas finansiella modell
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat före avskrivningar | 3.724,2 | 3.756,5 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | –901,9 | –950,7 |
| Återföring av avskrivningar | 900,7 | 927,5 |
| Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar | –1,2 | –23,2 |
| Förändring av kundfordringar | –768,4 | 197,6 |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital | 312,8 | –556,4 |
| Rörelsens kassaflöde | 3.267,4 | 3.374,5 |
| Rörelsens kassaflöde, % | 88 | 90 |
| Betalda finansiella intäkter och kostnader | –521,7 | –481,6 |
| Betald inkomstskatt | –735,1 | –728,2 |
| Fritt kassaflöde | 2.010,6 | 2.164,7 |
| Fritt kassaflöde, % | 81 | 88 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten, förvärv | –1.359,0 | –757,7 |
| Kassaflöde från jämförelsestörande poster | –62,5 | –12,0 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –424,5 | –2.775,5 |
| Årets kassaflöde | 164,6 | –1.380,5 |
Securitas finansiella modell beskrivs på sidorna 54–55.
n n n Operativa poster. n n n Nettoskuldrelaterade poster.
n n n Goodwill, skatt och icke operativa poster.
Sysselsatt kapital
Koncernens operativt sysselsatta kapital uppgick till 2.587 MSEK (2.623) motsvarande 4 procent av försäljningen (4), justerat för förvärvens helårsförsäljning.
Förvärv har minskat det operativa sysselsatta kapitalet med –56 MSEK under året.
Förvärv ökade koncernens goodwill med 909 MSEK. Justerad för negativa omräkningsdifferenser om –1.128 MSEK uppgick koncernens totala goodwill till 13.339 MSEK (13.558).
Den årliga prövning av nedskrivningsbehovet av goodwill i koncernens kassagenererande enheter som krävs enligt IFRS ägde rum under tredje kvartalet 2010 i samband med att affärsplanerna för 2011 utarbetades. Ingen av de kassagenererande enheterna vars nedskrivningsbehov prövades hade ett bokfört värde som översteg återvinningsvärdet. Följaktligen har ingen nedskrivning redovisats för 2010. För 2009 redovisades inte heller någon nedskrivning.
Förvärv har ökat förvärvsrelaterade immateriella tillgångar med 440 MSEK. Efter avskrivning med –164 MSEK och negativa omräkningsdifferenser om –75 MSEK, uppgick de förvärvsrelaterade immateriella tillgångarna till 1.096 MSEK (895).
Koncernens totala sysselsatta kapital uppgick till 17.147 MSEK (17.209). Vid omräkning av det utländska sysselsatta kapitalet till svenska kronor minskade koncernens sysselsatta kapital med –1.488 MSEK.
Avkastningen på sysselsatt kapital var 22 procent (22).
Koncernens nettoskuld uppgick till 8.209 MSEK (8.388). Förvärv och förvärvsrelaterade betalningar ökade koncernens nettoskuld med 1.359 MSEK, varav utbetalda köpeskillingar uppgick till 1.299 MSEK, övertagna nettoskulder till –5 MSEK samt betalda förvärvsrelaterade kostnader till 65 MSEK. Koncernens nettoskuld minskade med –617 MSEK vid omräkning av den utländska nettoskulden till svenska kronor.
Utdelning om 1.095 MSEK (1.059) betalades till aktieägarna i maj 2010.
Fritt kassaflöde i förhållande till nettoskuld uppgick till 0,24 (0,26).
De huvudsakliga låneinstrument som var utnyttjade i slutet av december 2010 var sex obligationslån emitterade inom ramen för koncernens Euro Medium Term Note-program. Dessa omfattade ett obligationslån på Eurobondmarknaden om 500 MEUR med 6,50 procent kupongränta som förfaller 2013 samt fem lån med rörlig ränta, floating rate notes (FRN). Två av dessa FRN är denominerade i svenska kronor om vardera 500 MSEK och förfaller under 2014. Ytterligare två FRN är denominerade i USD, ett på 40 MUSD och ett på 62 MUSD. Dessa båda lån förfaller 2015. Det finns även ett FRN om 45 MEUR som förfaller 2014.
Därutöver hade Securitas vid årets slut tillgång till bekräftad finansiering genom en revolving credit facility om 1.100 MUSD som förfaller 2012. I januari 2011 annullerades 1.000 MUSD av denna facilitet och ersattes av en ny revolving credit facility bestående av två delar på 550 MUSD respektive 420 MEUR. Den nya faciliteten förfaller 2016.
Koncernen har även tillgång till obekräftade banklån och ett svenskt företagscertifikatprogram på 5.000 MSEK för kortfristiga lånebehov.
Securitas har tillräckligt likviditetsutrymme genom de bekräftade kreditfaciliteterna, i linje med fastställda policies, vilket kombinerat med en stark generering av fritt kassaflöde innebär att de framtida likviditetsbehoven i verksamheterna tillgodoses. Ytterligare information avseende finansiering framgår av not 6.
Räntetäckningsgraden uppgick till 7,4 (6,1).
Det egna kapitalet uppgick till 8.938 MSEK (8.821). Vid omräkning av utländska tillgångar och skulder till svenska kronor minskade det egna kapitalet med –871 MSEK efter att hänsyn tagits till säkring av nettoinvesteringar om 361 MSEK, och med –1.232 MSEK före säkring av nettoinvesteringar. För ytterligare
information se koncernens rapport över totalresultat på sidan 76. Det totala antalet utestående aktier uppgick till 365.058.897 per den 31 december 2010.
| Summa finansiering | 17.147,4 | 17.208,7 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital | 8.938,5 | 8.821,0 | ||||
| Nettoskuld | 8.208,9 | 8.387,7 | ||||
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 22 | 22 | ||||
| Summa sysselsatt kapital | 17.147,4 | 17.208,7 | ||||
| Andelar i intressebolag | 125,6 | 132,1 | ||||
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 1.096,5 | 894,9 | ||||
| Goodwill | 13.338,8 | 13.558,3 | ||||
| Operativt sysselsatt kapital i % av försäljning | 4 | 4 | ||||
| Operativt sysselsatt kapital | 2.586,5 | 2.623,4 | ||||
| MSEK | 2010 | 2009 | ||||
| sammandra g enli gt Securitas finansiella modell |
Securitas finansiella modell beskrivs på sidorna 54–55.
n n n Operativa poster. n n n Nettoskuldrelaterade poster.
n n n Goodwill, skatt och icke operativa poster. n n n Poster relaterade till eget kapital.
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari | –8.387,7 | –9.412,6 |
| Rörelsens kassaflöde | 3.267,4 | 3.374,5 |
| Betalda finansiella intäkter och kostnader | –521,7 | –481,6 |
| Betald inkomstskatt | –735,1 | –728,2 |
| Fritt kassaflöde | 2.010,6 | 2.164,7 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten, förvärv | –1.359,0 | –757,7 |
| Kassaflöde från jämförelsestörande poster | –62,5 | –12,0 |
| Betald utdelning | –1.095,2 | –1.058,7 |
| Förändring av nettoskulden före omvärdering och omräkning |
–506,1 | 336,3 |
| Omvärdering av finansiella instrument | 67,6 | 76,7 |
| Omräkningsdifferenser | 617,3 | 611,9 |
| Förändring av nettoskulden | 178,8 | 1.024,9 |
| Utgående balans 31 december | –8.208,9 | –8.387,7 |
Förvaltningsberättelse
Förvärv januari – december 2010 (MSEK)
| Bolag | Affärssegment1 | Inkl. fr. o. m. |
För värvad andel2 |
Årlig för säljning3 |
Verksam hetens totala värde4 |
Goodwill | Förvärvs relaterade immateriella tillgångar |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 13.558 | 895 | |||||
| G4S, Tyskland | Security Services Europe Mobile and Monitoring |
e/t | e/t | e/t | –32 | –32 | – |
| Seccredo, Sverige7, 8 | Övrigt | 1 jan | 51 | 25 | 16 | 36 | – |
| Claw Protection Services, Sydafrika7 | Övrigt | 1 mar | 100 | 38 | 7 | 10 | 5 |
| Dan Kontrol Systemer, Danmark | Security Services Europe | 1 apr | 100 | 21 | 24 | 19 | 11 |
| Bren Security, Sri Lanka7, 8 | Övrigt | 1 jun | 60 | 16 | 23 | 40 | 9 |
| Paragon Systems, USA | Security Services North America | 8 jun | 100 | 1.102 | 268 | 219 | 17 |
| Legend Group Holding International, | |||||||
| Singapore7 | Övrigt | 1 jul | 100 | 76 | 28 | 13 | 17 |
| Guardian Security, Montenegro7, 8 | Security Services Europe | 1 aug | 75 | 40 | 25 | 17 | 16 |
| Nikaro, Storbritannien | Mobile and Monitoring | 1 sep | 100 | 27 | 28 | 19 | 13 |
| ESC and SSA Guarding Company, Thailand7, 8 | Övrigt | 1 okt | 49 | 36 | 24 | 17 | 7 |
| Nordserwis.pl, Polen7 | Security Services Europe | 1 nov | 100 | 22 | 7 | 5 | 5 |
| Security Professionals och Security Management, USA7 |
Security Services North America | 1 nov | 100 | 211 | 70 | 35 | 40 |
| Reliance Security Services, Storbritannien | Security Services Europe Mobile and Monitoring |
9 nov | 100 | 2.315 | 403 | 333 | 131 |
| Alarm West Group, Bosnien-Hercegovina7, 8 | Security Services Europe | 1 dec | 85 | 127 | 90 | 74 | 45 |
| Piranha Security, Sydafrika7 | Övrigt | 1 dec | – | 28 | 8 | 9 | 7 |
| Cobra Security, Rumänien | Security Services Europe | 2 dec | 100 | 50 | 26 | 23 | 4 |
| Övriga förvärv5 | 326 | 279 | 72 | 113 | |||
| Summa förvärv januari –december 2010 | 4.460 | 1.294 | 9096 | 440 | |||
| Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | – | –164 | |||||
| Omräkningsdifferenser | –1.128 | –75 | |||||
| Utgående balans | 13.339 | 1.096 |
1 Avser affärssegment med huvudansvar för förvärvet.
2 Avser röstandelar vid förvärv av aktier. För inkråmsförvärv anges ej röstandelar.
3 Uppskattad årlig försäljning.
4 Betalt förvärvspris med tillägg för förvärvad nettoskuld.
5 Avser periodens övriga förvärv och uppdaterade förvärvskalkyler från föregående år för följande enheter: Hamilton, USA, Atlantis Securite, Kanada, Navicus, C&I, Addici (kontraktsportfölj) och Jourman (kontraktsportfölj), Services Sverige, Dalslands Bevakning (kontraktsportfölj), Labelå (kontraktsportfölj) och Sörmlands Bevakning (kontraktsportfölj), Mobile Sverige, Verdisikring Vest (kontraktsportfölj), Mobile Norge, Ferssa Group, Services Frankrike, Staff Sécurité (kontraktsportfölj), AGSPY, SCPS (kontraktsportfölj), GPSA (kontraktsportfölj) och IGPS, Mobile Frankrike, LB Protection (kontraktsportfölj) och Eryma (kontraktsportfölj), Alert Services Frankrike, Swallow Security Services, Mobile Storbritannien, Tecniserv, Alert Services Spanien, WOP Protect (kontraktsportfölj) och Alpha Protect (kontraktsportfölj), Services Schweiz, GPDS (kontraktsportfölj), Mobile Belgien, EMS (kontraktsportfölj), Alert Services Belgien, Hose, Services Nederländerna, Hadi Bewaking (kontraktsportfölj), Mobile Nederländerna, Agency of Security
Samtliga förvärvskalkyler är föremål för slutlig justering senast ett år efter förvärvstidpunkten. Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande specificeras i koncernens rapport över förändringar i eget kapital på sidan 82.
Fenix, Services Tjeckien, Gordon och Security 018, Serbien, ICTS, Services Turkiet, GMCE Gardiennage, Marocko, Vigilan och El Guardian, Argentina, Trancilo och Gadonal, Uruguay, Worldwide Security och Protec Austral, Chile, Guardforce, Hongkong, MKB Tactical, Sydafrika, Globe Partner Services, Egypten samt Long Hai Security, Vietnam. Avser även utbetalda tilläggsköpeskillingar i USA, Mexiko, Spanien, Belgien, Schweiz, Turkiet och Argentina.
6 Goodwill som förväntas vara skattemässigt avdragsgill uppgår till 15 MSEK.
7 Tilläggsköpeskillingar har redovisats huvudsakligen baserat på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling i de förvärvade enheterna under en överenskommen period. Nettot av nya tilläggsköpeskillingar och betalningar från tidigare redovisade tilläggsköpeskillingar var 32 MSEK. Totalt uppgår de kort- och långfristiga tilläggsköpeskillingarna i koncernens balansräkning till 297 MSEK.
8 Något innehav utan bestämmande inflytande har ej redovisats eftersom Securitas har en option att köpa återstående aktier och säljaren har en option att sälja återstående aktier. Följaktligen är 100 procent av bolaget konsoliderat.
Ytterligare information avseende förvärv under 2010 framgår av not 16.
Securitas har förvärvat säkerhetskonsultföretaget Interseco i Nederländerna. Interseco, med cirka 50 anställda, fokuserar på att ge råd till och assistera sina kunder i att upptäcka och ta kontroll över brottsrisker. Förvärvet konsoliderades i Securitas från och med 1 januari 2011.
Securitas har förvärvat 85 procent av aktierna i säkerhetsföretaget Adria Ipon Security i Bosnien-Hercegovina. I överenskommelsen ingår en option att förvärva resterande 15 procent. Företaget har cirka 200 anställda. Förvärvet konsoliderades i Securitas från och med 1 januari 2011.
Securitas har tecknat avtal med UTC Fire & Security om att förvärva säkerhetsföretaget Chubb Security Personnel i Storbritannien. Chubb Security Personnel, med 5.000 anställda, är en ledande säkerhetsleverantör i Storbritannien. Företaget har en väl diversifierad kontraktsportfölj och en stabil kundportfölj inom bevakning. Förvärvet är föremål för sedvanliga tillträdesvillkor och beslut från brittiska konkurrensmyndigheten, United Kingdom Office of Fair Trading.
Securitas har förvärvat säkerhetsföretaget Seguridad y Turismo Segutouring (SGT Seguridad) i Ecuador. Med 900 anställda har SGT Seguridad nationell täckning och är främst verksamt inom bevakning. Förvärvet konsoliderades i Securitas från och med 1 februari 2011.
Utöver förvärven ovan har inga ytterligare väsentliga händelser ägt rum efter balansdagen.
Den tyska värdehanteringsverksamheten avyttrades i november 2005 till den tyska Heroskoncernen. I februari 2006 ansökte Heroskoncernen om insolvensförfarande enligt tysk lag. I samband med detta har insolvensförvaltaren undersökt alla relevanta tidigare transaktioner i de insolventa bolagen, inklusive de tyska värdehanteringsbolag som Securitas sålde till Heroskoncernen. Insolvensförvaltaren har som en följd av undersökningen ställt frågor rörande transaktioner i de överlåtna bolagen före förvärvstidpunkten och aviserat möjliga stora framtida krav.
I ett brev daterat den 7 april 2008 till Securitas meddelade insolvensförvaltaren att enligt hans uppfattning kan Herosbolagen (i konkurs) ha väsentliga krav på Securitas Tyskland och att om inte en gemensam uppfattning av och en överenskommelse om detta kan träffas angående de ifrågasatta transaktionerna kommer konkursboet att inleda rättsligt förfarande mot Securitas Tyskland.
Herosbolagens (i konkurs) krav är grundade på insolvensförvaltarens uppfattning av vissa interna bokföringstransaktioner (kvittningar) gjorda i de försålda bolagen före avyttringen och leder enligt insolvensförvaltaren till slutsatsen att transaktionerna strider mot tysk lag. Heros sammanlagda krav på Securitas uppgår till cirka 108 MEUR. Därtill kommer ett krav på Securitas att överlåta ett anspråk gentemot försäkringsbolaget If vilket behölls av Securitas genom överlåtelseavtalet.
Den 8 januari 2009 och den 4 mars 2009 återupprepade insolvensförvaltaren sina krav i ett utkast till skriftligt käromål. Den 9 april 2009 svarade Securitas till insolvensförvaltaren och bestred kraven. Baserat på lokal legal expertis och ett utlåtande från en välrenommerad tysk juristprofessor bestred Securitas kraven från insolvensförvaltaren. Förlikningsförhandlingar påkallades av insolvensförvaltaren i slutet av år 2009 och fortsatte under 2010. Den 22 juli 2010 träffade Securitas en uppgörelse utom rätta med Heros konkursförvaltare. Uppgörelsen innebar att Securitas åtog sig att betala totalt 5,9 MEUR i utbyte mot att Heros avstod från alla skadeståndskrav gentemot Securitas. Securitas bolag avstod samtidigt från alla krav på konkursboet. Securitas har i anledning av förlikningen under det tredje kvartalet betalt totalt 54 MSEK (5,9 MEUR). Förlikningsbeloppet täcks av tidigare gjorda avsättningar.
Securitas Tyskland har stämt U.S. Army för obetalda tjänster under nu utgångna kontrakt för bevakningstjänster. Securitas anspråk var ursprungligen cirka 4,4 MEUR. U.S. Army har inlämnat ett motkrav på 10,5 MEUR plus straffavgifter (samt krav på tredubbelt skadestånd enligt amerikansk lagstiftning) för påstådd överdebitering om 550.000 timmar av Securitas. U.S. Army har under processen sänkt sitt krav till 4,4 MEUR på grund av den information som Securitas tillhandahållit. En oberoende revisionsbyrå har bistått Securitas i utredningen av anspråket.
Koncernledningen har sett en förlikning som den föredragna lösningen av tvisten och förlikningsförhandlingar har därför hållits med U.S. Army under 2009 och 2010. Förhandlingarna har resulterat i att Securitas den 28 februari 2011 har undertecknat ett förlikningsavtal med U.S. Army. Förlikningen innebär att Securitas Tyskland skall betala ett belopp om 4,2 MEUR till U.S. Army mot att amerikanska staten avstår alla anspråk under de utgångna avtalen på ifrågavarande Securitas bolag. Securitas Tyskland har samtidigt förbundit sig att avstå från alla krav mot amerikanska staten. Förlikningsbeloppet täcks av tidigare gjorda avsättningar.
Efter slutförd revision av Securitas USA avseende åren 2003– 2004 utfärdade skattemyndigheten i USA den 1 juli 2010 ett beslut som underkänner vissa avdrag för räntekostnader och försäkringspremier. Securitas anser sig ha agerat i enlighet med lagstiftningen och kommer att försvara sin ståndpunkt i USA:s skattedomstolar. Det kan ta flera år innan ett slutligt avgörande föreligger. Om USA:s skattedomstolar slutligen fastställer beslutet kan detta resultera i en skatt på 60 MUSD samt ränta.
För ytterligare information avseende jämförelsestörande poster, tvister och ansvarsförbindelser hänvisas till not 4 och not 37.
Securitas aktierelaterade incitamentsprogram 2010 Årsstämman 2010 beslutade med erforderlig majoritet att införa incitamentsprogrammet samt att bemyndiga styrelsen att, till säkerhet för leverans av aktier i enlighet med programmet, teckna ett swap-avtal med tredje man för inköp av aktier, vilket var en av de föreslagna säkringsåtgärderna som föreslagits av styrelsen. Incitamentsprogrammet har under 2010 implementerats inom koncernen. För ytterligare information hänvisas till not 2, not 8 och not 12.
Morten Rønning, divisionschef för Mobile, lämnade Securitas den 8 juli 2010. Den 1 september 2010 utsågs Erik-Jan Jansen till ny divisionschef för Mobile. Aimé Lyagre utsågs till ny operativ chef för Security Services Europe.
Att hantera risker är nödvändigt för att Securitas ska kunna följa sina strategier och uppnå sina företagsmål. Securitas förhållningssätt till övergripande riskhantering (Enterprise risk management) beskrivs mer detaljerat på sidorna 58–61.
Securitas risker kan delas in i tre huvudsakliga kategorier: kontraktsrisker, operativa uppdragsrisker och finansiella risker.
Denna kategori omfattar risker som är hänförliga till kundkontrakt samt de risker som är hänförliga till förvärv av nya verksamheter.
När ett kontrakt tecknas med en kund är det nödvändigt att en balanserad fördelning av ansvar och risker sker mellan Securitas och kunden. Normen är att använda standardiserade kontrakt. Rimliga ansvarsbegränsningar och skadeersättning för tredjepartskrav är viktigt. Stort fokus ägnas åt kontraktsrisker och hanteringen av dessa risker. Varje segment har utvecklat policies och procedurer som är anpassade för dess specifika behov. Dessa policies är alla baserade på den kontraktspolicy som styrelsen har godkänt i Group policies and guidelines.
Utöver organisk tillväxt genom nya och/eller utökade kundkontrakt har koncernen växt genom ett betydande antal förvärv under årens lopp och kommer, som ett led i företagets strategi, även fortsättningsvis att förvärva säkerhetsföretag. Integrationen av nya företag innebär alltid en viss risk. Sådana förvärv genomförs i högre grad än tidigare även på nya marknader som Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika. Lönsamheten i det förvärvade företaget kan vara lägre än väntat och/eller kostnaderna i samband med köpet kan bli högre än väntat.
Förvärv under 2010 beskrivs under avsnittet Förvärv på sidan 69 och i not 16.
Operativa uppdragsrisker är risker är förknippade med den dagliga verksamheten och de tjänster som erbjuds kunderna. Om tjänsterna exempelvis inte motsvarar de uppställda kraven kan resultatet bli förlust av egendom eller skada på egendom eller person. För att minska riskerna är det viktigt att rekrytering och utbildning av väktare sker på rätt sätt och att de får relevant arbetsledning. En annan operativ uppdragsrisk som kan påverka lönsamheten är risken att Securitas inte kan höja priserna gentemot kunderna och därmed inte fullt kan kompensera för lönehöjningar och övriga kostnadsökningar.
Finansiella risker hanteras främst genom löpande mätning och uppföljning av den finansiella utvecklingen med hjälp av Securitas finansiella modell. Modellen identifierar ett antal nyckeltal som är viktiga för lönsamheten i verksamheten och som gör det lättare att upptäcka och hantera risker. Den finansiella modellen beskrivs i mer detalj på sidorna 54–55. Dessutom uppstår finansiella risker (utöver de som är hänförliga till den finansiella rapporteringen) eftersom koncernen har behov av extern finansiering och använder en rad olika valutor. Dessa risker utgörs huvudsakligen av ränterisk, valutarisker, finansierings- och likviditetsrisk samt kredit/ motpartsrisk.
Kundkreditrisken, det vill säga risken för att Securitas kunder inte kan uppfylla sina åtaganden att betala fakturorna för levererade tjänster, har ökat under den rådande lågkonjunkturen. Risken reduceras av det stora antalet kunder som är fördelade på många branscher och geografiska områden samt av etablerade rutiner inom koncernföretagen för bevakning och indrivning av kundfordringar. Ytterligare information avseende finansiell riskhantering framgår ovan under Sysselsatt kapital och finansiering – Finansiering och i not 6.
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att styrelsen och koncernledningen gör uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och bedömningar påverkar såväl resultaträkningen som balansräkningen samt upplysningar som lämnas om exempelvis ansvarsförbindelser. Faktiskt utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar beroende på andra omständigheter eller andra förutsättningar. Ytterligare information avseende kritiska uppskattningar och bedömningar framgår av not 4.
Under den kommande tolvmånadersperioden kan det faktiska finansiella utfallet av vissa jämförelsestörande poster och ansvarsförbindelser, vilka beskrivs ovan under avsnittet Övriga väsentliga händelser samt i not 4 respektive not 37, komma att avvika från de finansiella bedömningar och avsättningar som gjorts av ledningen. Detta kan påverka koncernens lönsamhet och finansiella ställning.
Med över 280.000 medarbetare i 45 länder, är Securitas främsta uppgift är att vara en bra, pålitlig och stabil arbetsgivare för alla våra medarbetare. Vi ska erbjuda våra medarbetare goda villkor och möjligheter till utveckling och karriär. Våra grundläggande principer är att vi ska följa lagar och internationella avtal. Det innebär att vi respekterar och uppfyller arbetsmarknadslagstiftning, avtal och säkerhetskrav och andra bestämmelser som styr verksamheten.
Grunden för vårt arbete med ansvarsfrågor är vår uppförandekod. Den hjälper oss att upprätthålla och främja en hög affärsetik. Uppförandekoden bygger på våra tre grundläggande värderingar: ärlighet, vaksamhet och hjälpsamhet. Ärlighet betyder att vi är hederliga och på så vis vinner kundernas förtroende att arbeta utan uppsikt i deras lokaler och med värdesaker. Vaksamhet betyder att vi noterar sådant som andra inte observerar genom att titta, lyssna och bedöma situationen. Hjälpsamhet betyder att våra medarbetare hjälper till, även om uppgiften inte är direkt kopplad till deras arbete.
Att vara en ansvarsfull arbetsgivare börjar med det mest grundläggande: vi använder oss inte av tvångsarbete eller någon annan form av ofrivilligt arbete. Vi anställer inte heller minderåriga. Vi respekterar alla medarbetares rätt att bilda och gå med i fackföreningar. Securitas är också en arbetsgivare som sätter jämställdhet i centrum. Vi tolererar inte mobbning eller trakasserier. Vi tror på att relationer byggs på ömsesidig respekt och värdighet för alla medarbetare, vår absolut viktigaste resurs. Att värna om medarbetarnas grundläggande rättigheter är viktigt för oss som arbetsgivare. Securitas har länge varit pådrivande för att höja standarden och den professionella nivån i säkerhetsbranschen. På så vis ökar väktaryrkets status, vilket i sin tur höjer lönenivåerna. En högre yrkesstatus gör det också lättare att rekrytera och behålla kvalificerade och erfarna medarbetare och att starta utbildning.
Det finns goda möjligheter att göra karriär inom Securitas, till exempel genom att specialisera sig inom ett visst område på lokal, regional eller nationell nivå. Det finns många olika utbildningsprogram. I många länder finns speciella utbildningsprogram för särskilda kundsegment, exempelvis flygplatser, detaljhandel eller bevakade bostadsområden. I vissa länder driver Securitas lokala utbildningscentra. Securitas har i många år erbjudit ett ettårigt utbildningsprogram för högre chefer där målet är att utbyta erfarenheter om de bästa lösningarna i branschen och därigenom ytterligare förbättra verksamheten. Utöver vårt ansvar som arbetsgivare arbetar vi med sociala projekt i regioner där det finns ett stort behov av att stärka det lokala samhället. För ytterligare information, se sidorna 32–34.
Securitas är ett tjänsteföretag och bedriver inte någon forskning i den mening som avses i IAS 38 Immateriella tillgångar. Arbetet med att förädla och utveckla koncernens tjänsteutbud pågår kontinuerligt, inte minst som en integrerad del vid utförandet av tjänster hos kunderna. Några aktiverade utvecklingsutgifter finns inte i koncernen per den 31 december 2010.
Miljömässigt är vårt viktigaste ansvar att minimera koldioxidutsläppen från transporter. Vi upphandlar också produkter och påverkar genom detta miljön. En väsentlig inköpskategori är väktaruniformer. På det hela taget har ett företag i servicebranschen, som Securitas, en relativt sett mindre påverkan på miljön jämfört med ett tillverkande bolag. Koncernens verksamhet kräver inte tillstånd enligt svensk miljölagstiftning.
I maj 2008 beslutade koncernen att anta och genomföra en miljöpolicy. Policyn innebär i stort att inga nya företagsbilar, för högst fem personer, eller nya minibussar, för sex eller sju personer, efter maj 2008 får släppa ut mer än 195 respektive 240 gram CO2 per kilometer. Gränsvärdena sänks årligen och för 2010 var de 180 gram CO2 per kilometer för nya företagsbilar och 225 gram CO2 per kilometer för nya minibussar. Lastbilar, bussar och specialfordon betraktas inte som företagsbilar eller minibussar. Miljömålet är att minska utsläppen varje år. I genomsnitt släppte de närmare 11.000 företagsbilar och minibussar som Securitas äger eller leasar runt om i världen ut 166 gram CO2 per kilometer (171) 2010.
Information om Securitas aktie vad avser antalet A-aktier och B-aktier, skillnader mellan A-aktier och B-aktier samt information avseende större aktieägare finns i not 29. Ytterligare information avseende Securitas aktier finns också på sidorna 35–38.
Det finns för närvarande inga bemyndiganden av årsstämman till styrelsen att emittera nya aktier eller att återköpa egna aktier. Ett aktieägaravtal som bland annat innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier finns mellan Gustaf Douglas, Melker Schörling och dem närstående bolag. Styrelsen för Securitas AB känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i Securitas AB.
Koncernen kommer under 2011 att fortsätta fokusera på specialisering snarare än diversifiering. De tre hörnstenarna i Securitas strategi är högre grad av specialisering, expansion av verksamheten inom Mobile and Monitoring och ökad global närvaro.
Den högre graden av specialisering förverkligas genom att kundsegmentera verksamheten samtidigt som den decentraliserade och funktionella organisationen behålls, genom omfattande säkerhetsutbildning, spridning av de bästa lösningarna, ökad teknisk kunskap och selektiva förvärv.
Genom förvärv och nystartade verksamheter är Securitas nu representerat i 45 länder och vi har för avsikt att stärka vår position i dessa länder men också fortsätta expandera geografiskt i syfte att tillgodose våra globala kunders behov, med målet att vara etablerat i cirka 60 länder inom tre år.
Koncernens moderbolag, Securitas AB, bedriver ingen operativ verksamhet. Securitas AB består av koncernledning och stödfunktioner för koncernen.
Moderbolagets intäkter uppgick till 955 MSEK (974) och avser främst administrationsbidrag och övriga intäkter från dotterbolag.
Finansiella intäkter och kostnader uppgick till 1.818 MSEK (1.364). Resultat efter finansiella poster uppgick till 2.319 MSEK (1.938).
I resultat efter finansiella poster ingår resultat från försäljning av aktier i dotterbolag med 0 MSEK (86), utdelningar från dotterbolag med 6.093 MSEK (4.646), ränteintäkter om 127 MSEK (228), räntekostnader om –612 MSEK (–782) samt övriga finansiella intäkter och kostnader, netto om –3.790 MSEK (–2.814). I övriga finansiella intäkter och kostnader, netto ingår nedskrivning av aktier i dotterbolag med –4.553 MSEK (–3.251). Nedskrivning för 2010 och 2009 har skett i samband med att moderbolaget erhållit utdelning från dotterbolaget.
Årets resultat uppgick till 2.112 MSEK (1.957).
Årets kassaflöde uppgick till 1 MSEK (1.313).
Moderbolagets anläggningstillgångar uppgick till 40.659 MSEK (40.604) och består huvudsakligen av aktier i dotterbolag till ett värde av 40.027 MSEK (40.074). Omsättningstillgångarna uppgick till 4.021 MSEK (4.527), varav likvida medel uppgick till 2 MSEK (2).
Det egna kapitalet uppgick till 22.392 MSEK (21.855).
Utdelning om 1.095 MSEK (1.059) betalades till aktieägarna i maj 2010.
Moderbolagets skulder uppgick till 22.288 MSEK (23.276) och består i huvudsak av räntebärande skulder.
I övrigt hänvisas till moderbolagets finansiella rapporter med därtill hörande noter och kommentarer.
Styrelsen i Securitas AB (publ.) föreslår att årsstämman den 4 maj 2011 beslutar om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare enligt följande.
Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga för att säkerställa att koncernen kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.
Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast ersättning, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Utöver fast årslön ska koncernledningen även kunna erhålla rörlig lön, vilken ska baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern eller division) och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig lön ska motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för VD och koncernchef och maximalt 42–200 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. För det fall rörlig ersättning som utbetalats kontant visar sig ha betalats på basis av uppgifter som senare visar sig vara uppenbart felaktiga ska bolaget ha möjligheten återkräva således utbetald ersättning.
Bolagets åtaganden avseende rörlig lön till koncernledningen kan vid fullt utfall under 2011 beräknas kunna kosta bolaget maximalt 57 MSEK. Tidigare beslutade ersättningar som ännu inte har förfallit till betalning framgår av not 8 i årsredovisningen för 2010.
Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidigast 65 års ålder, och samtliga i koncernledningen ska omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner för vilka försäkringspremier avsätts från personens totala ersättning och betalas av bolaget under anställningen. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande såvida inte lokala bestämmelser kräver det.
Övriga förmåner, till exempel tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam.
Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar ska en uppsägningstid om högst sex månader gälla.
Dessa riktlinjer ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 4 maj 2011.
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel i moderbolaget:
| Summa | 14.664.615.417 |
|---|---|
| Årets resultat | 2.112.102.671 |
| Balanserat resultat | 11.953.323.142 |
| Omräkningsreserv | 614.604.713 |
| Säkringsreserv | –15.415.109 |
| SEK |
Styrelsen föreslår, att i utdelning till aktieägarna lämnas:
| SEK | |
|---|---|
| 3,00 SEK per aktie | 1.095.176.691 |
| Att i ny räkning överföres | 13.569.438.726 |
| Summa | 14.664.615.417 |
Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning ovan, får styrelsen härmed avge följande yttranden enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen.
Bolagets disponibla vinstmedel per 31 december 2010 uppgår till 12.552.512.746 SEK, årets resultat uppgår till 2.112.102.671 SEK varav ingår resultat av värdering finansiella instrument enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen med –3.038.778 SEK.
Bolagets egna kapital per 31 december 2010 skulle ej påverkats om en värdering av finansiella instrument, vilka värderats enligt verkligt värde enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen, istället värderats enligt lägsta värdets princip, då ingen skillnad föreligger per denna datum.
Till årsstämmans förfogande står därmed 14.664.615.417 SEK i disponibla vinstmedel.
Förutsatt att årsstämman 2011 beslutar i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition, kommer 13.569.438.726 SEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstdelning.
Styrelsen har beaktat bolagets och koncernens konsolideringsbehov och likviditet genom en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning och bolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte bolagets förmåga att göra de investeringar som bedömts erforderliga. Bolagets ekonomiska
ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Utöver bedömningen av bolagets konsolideringsbehov och likviditet har styrelsen även tagit hänsyn till alla övriga kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets ekonomiska ställning.
Med hänvisning till ovanstående bedömer styrelsen att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till resultat- och balansräkningar, rapporter över totalresultat, kassaflödesanalyser samt bokslutskommentarer och noter.
Som avstämningsdag för utdelning föreslår styrelsen den 9 maj 2011. Om bolagsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelning komma att utsändas genom Euroclear Sweden AB:s försorg med början den 12 maj 2011.
Koncernens finansiella rapporter
| MSEK | Not | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamheter | ||||
| Försäljning | 59.097,5 | 61.216,7 | 55.247,9 | |
| Försäljning, förvärv | 2.242,3 | 1.450,0 | 1.323,7 | |
| Total försäljning | 9, 10 | 61.339,8 | 62.666,7 | 56.571,6 |
| Produktionskostnader | 11, 12, 13 | –50.076,0 | –50.983,9 | –46.122,9 |
| Bruttoresultat | 11.263,8 | 11.682,8 | 10.448,7 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 11, 12, 13 | –7.551,3 | –7.933,5 | –7.196,3 |
| Övriga rörelseintäkter | 10 | 12,7 | 11,3 | 18,7 |
| Resultatandelar i intressebolag | 21 | –1,0 | –4,1 | –0,4 |
| Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 18 | –164,3 | –138,3 | –102,2 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | 11 | –89,6 | –5,9 | –52,6 |
| Jämförelsestörande poster | 4, 11 | – | – | –29,3 |
| Rörelseresultat | 3.470,3 | 3.612,3 | 3.086,6 | |
| Finansiella intäkter | 14 | 41,8 | 75,8 | 540,6 |
| Finansiella kostnader | 14 | –544,1 | –665,6 | –1.010,2 |
| Resultat före skatt | 2.968,0 | 3.022,5 | 2.617,0 | |
| Skatt | 15 | –887,2 | –904,5 | –727,1 |
| Årets resultat, kvarvarande verksamheter | 2.080,8 | 2.118,0 | 1.889,9 | |
| Årets resultat, avvecklade verksamheter | 38 | – | – | 431,8 |
| Årets resultat, alla verksamheter | 2.080,8 | 2.118,0 | 2.321,7 | |
| Varav hänförligt till: | ||||
| Aktieägare i moderbolaget | 2.083,1 | 2.116,2 | 2.323,6 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –2,3 | 1,8 | –1,9 | |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning | 365.058.897 | 365.058.897 | 365.058.897 | |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 365.058.897 | 365.058.897 | 365.058.897 | |
| Vinst per aktie före utspädning, kvarvarande verksamheter (SEK) | 5,71 | 5,80 | 5,18 | |
| Vinst per aktie före utspädning, avvecklade verksamheter (SEK) | – | – | 1,18 | |
| Vinst per aktie före utspädning, alla verksamheter (SEK) | 3 | 5,71 | 5,80 | 6,36 |
| Vinst per aktie efter utspädning, kvarvarande verksamheter (SEK) | 5,71 | 5,80 | 5,18 | |
| Vinst per aktie efter utspädning, avvecklade verksamheter (SEK) | – | – | 1,18 | |
| Vinst per aktie efter utspädning, alla verksamheter (SEK) | 3 | 5,71 | 5,80 | 6,36 |
| Vinst per aktie före utspädning och före jämförelsestörande poster, | ||||
| kvarvarande verksamheter (SEK) | 3 | 5,71 | 5,80 | 5,24 |
| Vinst per aktie efter utspädning och före jämförelsestörande poster, kvarvarande verksamheter (SEK) |
3 | 5,71 | 5,80 | 5,24 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|
| Årets resultat, alla verksamheter | 2.080,8 | 2.118,0 | 2.321,7 | |
| Övrigt totalresultat | ||||
| Aktuariella vinster och förluster efter skatt, alla verksamheter | –117,9 | 16,2 | –464,6 | |
| Kassaflödessäkringar efter skatt, alla verksamheter | 53,2 | 56,8 | –130,2 | |
| Säkring av nettoinvesteringar, alla verksamheter | 361,0 | 254,9 | –232,8 | |
| Omräkningsdifferenser, alla verksamheter | –1.232,2 | –1.073,8 | 2.188,1 | |
| Övrigt totalresultat, alla verksamheter | 15 | –935,9 | –745,9 | 1.360,5 |
| Årets totalresultat, alla verksamheter | 1.144,9 | 1.372,1 | 3.682,2 | |
| Varav hänförligt till: | ||||
| Aktieägare i moderbolaget | 1.147,6 | 1.370,8 | 3.683,0 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –2,7 | 1,3 | –0,8 |
Koncernens finansiella rapporter
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamheter | |||
| Försäljning | 59.097,5 | 61.216,7 | 55.247,9 |
| Försäljning, förvärv | 2.242,3 | 1.450,0 | 1.323,7 |
| Total försäljning | 61.339,8 | 62.666,7 | 56.571,6 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 1 | –1 | 6 |
| Produktionskostnader | –50.076,0 | –50.983,9 | –46.122,9 |
| Bruttoresultat | 11.263,8 | 11.682,8 | 10.448,7 |
| Bruttomarginal, % | 18,4 | 18,6 | 18,5 |
| Kostnader för platskontor | –3.656,3 | –3.822,2 | –3.414,4 |
| Övriga försäljnings- och administrationskostnader | –3.895,0 | –4.111,3 | –3.781,9 |
| Summa omkostnader | –7.551,3 | –7.933,5 | –7.196,3 |
| Övriga rörelseintäkter | 12,7 | 11,3 | 18,7 |
| Resultatandelar i intressebolag | –1,0 | –4,1 | –0,4 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 3.724,2 | 3.756,5 | 3.270,7 |
| Rörelsemarginal, % | 6,1 | 6,0 | 5,8 |
| Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | –164,3 | –138,3 | –102,2 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | –89,6 | –5,9 | –52,6 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | –29,3 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 3.470,3 | 3.612,3 | 3.086,6 |
| Finansiella intäkter och kostnader | –502,3 | –589,8 | –469,6 |
| Resultat före skatt | 2.968,0 | 3.022,5 | 2.617,0 |
| Nettomarginal, % | 4,8 | 4,8 | 4,6 |
| Skatt | –887,2 | –904,5 | –727,1 |
| Årets resultat, kvarvarande verksamheter | 2.080,8 | 2.118,0 | 1.889,9 |
| Årets resultat, avvecklade verksamheter | – | – | 431,8 |
| Årets resultat, alla verksamheter | 2.080,8 | 2.118,0 | 2.321,7 |
n n n Operativa poster. n n n Nettoskuldrelaterade poster. n n n Goodwill, skatt och icke operativa poster. n n n Poster relaterade till eget kapital.
Securitas finansiella modell beskrivs på sidorna 54–55.
Koncernens finansiella rapporter
| MSEK | Not | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||||
| Rörelseresultat | 3.470,3 | 3.612,3 | 3.086,6 | |
| Justering för kassaflödespåverkan från jämförelsestörande poster | 11 | –62,5 | –12,0 | –81,5 |
| Justering för kassaflödespåverkan från förvärvsrelaterade kostnader | 11 | 24,3 | –28,2 | 32,7 |
| Återföring av avskrivningar | 18, 19, 20 | 1.065,0 | 1.065,8 | 942,1 |
| Erhållna finansiella intäkter | 41,9 | 115,9 | 794,6 | |
| Betalda finansiella kostnader | –563,6 | –597,5 | –1.228,0 | |
| Betald inkomstskatt | –735,1 | –728,2 | –803,5 | |
| Förändring av kundfordringar | –768,4 | 197,6 | 7,8 | |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital | 312,8 | –556,4 | 107,3 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, kvarvarande verksamheter | 2.784,7 | 3.069,3 | 2.858,1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, avvecklade verksamheter | 38 | – | – | 436,8 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, alla verksamheter | 2.784,7 | 3.069,3 | 3.294,9 | |
| Investeringsverksamheten | ||||
| Investeringar i anläggningstillgångar | –901,9 | –950,7 | –977,0 | |
| Förvärv av dotterbolag | 16 | –1.293,7 | –723,6 | –1.001,6 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten, kvarvarande verksamheter | –2.195,6 | –1.674,3 | –1.978,6 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten, avvecklade verksamheter | 38 | – | – | –764,5 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten, alla verksamheter | –2.195,6 | –1.674,3 | –2.743,1 | |
| Finansieringsverksamheten | ||||
| Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget | –1.095,2 | –1.058,7 | –1.131,7 | |
| Upptagna obligationslån | 30 | 1.764,5 | 5.962,5 | 425,8 |
| Inlösen av obligationslån | 30 | –459,5 | – | –4.694,6 |
| Övriga upptagna långfristiga lån | 30 | – | 2.288,3 | 828,0 |
| Övriga återbetalda långfristiga lån | 30 | –872,4 | –4.524,2 | – |
| Förändring av övrig räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel | 238,1 | –5.443,4 | 4.373,2 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten, kvarvarande verksamheter | –424,5 | –2.775,5 | –199,3 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten, avvecklade verksamheter | 38 | – | – | –462,8 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten, alla verksamheter | –424,5 | –2.775,5 | –662,1 | |
| Årets kassaflöde | 164,6 | –1.380,5 | –110,3 | |
| Likvida medel vid årets början | 2.497,1 | 3.951,5 | 4.350,7 | |
| Omräkningsdifferenser på likvida medel | –74,8 | –73,9 | 165,0 | |
| Effekt på likvida medel avseende avvecklade verksamheter | 38 | – | – | –453,9 |
| Likvida medel vid årets slut | 28 | 2.586,9 | 2.497,1 | 3.951,5 |
| Ingående balans 2010 |
Årets kassa flöde, alla verksamheter |
Förändring av lån1, alla verksamheter |
Omvärdering av finansiella instrument, alla verksamheter |
Omräknings differenser, alla verksamheter |
Utgående balans 2010 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| Likvida medel | 2.497,1 | 164,6 | – | – | –74,8 | 2.586,9 |
| Övrig nettoskuld | –10.884,8 | – | –670,7 | 67,6 | 692,1 | –10.795,8 |
| Räntebärande nettoskuld | –8.387,7 | 164,6 | –670,7 | 67,6 | 617,3 | –8.208,9 |
1 Avser nettot av upptagna obligationslån –1.764,5 MSEK, inlösen av obligationslån 459,5 MSEK,
övriga återbetalda långfristiga lån 872,4 MSEK samt förändring av övrig räntebärande nettoskuld
exklusive likvida medel –238,1 MSEK.
Koncernens finansiella rapporter
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamheter | |||
| Rörelseresultat före avskrivningar | 3.724,2 | 3.756,5 | 3.270,7 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | –901,9 | –950,7 | –977,0 |
| Återföring av avskrivningar | 900,7 | 927,5 | 839,9 |
| Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar | –1,2 | –23,2 | –137,1 |
| Förändring av kundfordringar | –768,4 | 197,6 | 7,8 |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital | 312,8 | –556,4 | 107,3 |
| Rörelsens kassaflöde | 3.267,4 | 3.374,5 | 3.248,7 |
| Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultat före avskrivningar | 88 | 90 | 99 |
| Betalda finansiella intäkter och kostnader | –521,7 | –481,6 | –433,4 |
| Betald inkomstskatt | –735,1 | –728,2 | –803,5 |
| Fritt kassaflöde | 2.010,6 | 2.164,7 | 2.011,8 |
| Fritt kassaflöde i % av justerat resultat | 81 | 88 | 94 |
| Förvärv av dotterbolag | –1.293,7 | –723,6 | –1.001,6 |
| Utbetalda förvärvsrelaterade kostnader | –65,3 | –34,1 | –19,9 |
| Kassaflöde från jämförelsestörande poster | –62,5 | –12,0 | –110,8 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –424,5 | –2.775,5 | –199,3 |
| Årets kassaflöde, kvarvarande verksamheter | 164,6 | –1.380,5 | 680,2 |
| Årets kassaflöde, avvecklade verksamheter | – | – | –790,5 |
| Årets kassaflöde, alla verksamheter | 164,6 | –1.380,5 | –110,3 |
n n n Operativa poster. n n n Nettoskuldrelaterade poster. n n n Goodwill, skatt och icke operativa poster.
Securitas finansiella modell beskrivs på sidorna 54–55.
Koncernens finansiella rapporter
| MSEK | Not | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Goodwill | 17 | 13.338,8 | 13.558,3 | 14.104,3 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 18 | 1.096,5 | 894,9 | 751,3 |
| Övriga immateriella tillgångar | 19 | 272,4 | 278,4 | 255,2 |
| Byggnader och mark | 20 | 337,4 | 395,5 | 424,6 |
| Maskiner och inventarier | 20 | 1.946,5 | 1.981,7 | 2.035,5 |
| Andelar i intressebolag | 21 | 125,6 | 132,1 | 104,9 |
| Uppskjutna skattefordringar | 15 | 1.353,4 | 1.586,9 | 1.964,8 |
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | 22 | 205,7 | 160,8 | 150,6 |
| Övriga långfristiga fordringar | 23 | 384,3 | 408,8 | 401,6 |
| Summa anläggningstillgångar | 19.060,6 | 19.397,4 | 20.192,8 | |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager | 24 | 45,9 | 34,3 | 39,9 |
| Kundfordringar | 25 | 9.724,1 | 9.363,3 | 9.962,6 |
| Aktuella skattefordringar | 15 | 255,2 | 304,5 | 505,6 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 26 | 1.144,3 | 1.117,4 | 1.024,1 |
| Övriga räntebärande omsättningstillgångar | 27 | 68,3 | 81,9 | 42,4 |
| Likvida medel | 28 | 2.586,9 | 2.497,1 | 3.951,5 |
| Summa omsättningstillgångar | 13.824,7 | 13.398,5 | 15.526,1 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 32.885,3 | 32.795,9 | 35.718,9 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | ||||
| Aktiekapital | 365,1 | 365,1 | 365,1 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 7.362,6 | 7.362,6 | 7.362,6 | |
| Andra reserver | –736,3 | 81,3 | 842,9 | |
| Balanserad vinst | 1.944,0 | 1.003,7 | –70,0 | |
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 8.935,4 | 8.812,7 | 8.500,6 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 3,1 | 8,3 | 6,7 | |
| Summa eget kapital | 29 | 8.938,5 | 8.821,0 | 8.507,3 |
| Långfristiga skulder | ||||
| Långfristiga låneskulder | 30 | 7.202,6 | 8.357,5 | 7.148,4 |
| Övriga långfristiga skulder | 30 | 282,3 | 193,8 | 201,6 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 31 | 1.151,2 | 1.186,3 | 1.250,1 |
| Uppskjutna skatteskulder | 15 | 432,1 | 279,5 | 209,8 |
| Övriga långfristiga avsättningar | 32 | 981,5 | 1.160,4 | 1.352,0 |
| Summa långfristiga skulder | 10.049,7 | 11.177,5 | 10.161,9 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristiga låneskulder | 33 | 3.867,2 | 2.770,0 | 6.408,7 |
| Leverantörsskulder | 853,6 | 797,7 | 977,0 | |
| Aktuella skatteskulder | 15 | 285,5 | 338,0 | 487,4 |
| Övriga kortfristiga skulder | 34 | 8.227,3 | 8.202,5 | 8.367,8 |
| Kortfristiga avsättningar | 35 | 663,5 | 689,2 | 808,8 |
| Summa kortfristiga skulder | 13.897,1 | 12.797,4 | 17.049,7 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 32.885,3 | 32.795,9 | 35.718,9 |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Operativt sysselsatt kapital | |||
| Övriga immateriella tillgångar | 272,4 | 278,4 | 255,2 |
| Byggnader och mark | 337,4 | 395,5 | 424,6 |
| Maskiner och inventarier | 1.946,5 | 1.981,7 | 2.035,5 |
| Uppskjutna skattefordringar | 1.353,4 | 1.586,9 | 1.964,8 |
| Övriga långfristiga fordringar | 384,3 | 408,8 | 401,6 |
| Varulager | 45,9 | 34,3 | 39,9 |
| Kundfordringar | 9.724,1 | 9.363,3 | 9.962,6 |
| Aktuella skattefordringar | 255,2 | 304,5 | 505,6 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1.144,3 | 1.117,4 | 1.024,1 |
| Summa tillgångar | 15.463,5 | 15.470,8 | 16.613,9 |
| Övriga långfristiga skulder | 282,3 | 193,8 | 201,6 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 1.151,2 | 1.186,3 | 1.250,1 |
| Uppskjutna skatteskulder | 432,1 | 279,5 | 209,8 |
| Övriga långfristiga avsättningar | 981,5 | 1.160,4 | 1.352,0 |
| Leverantörsskulder | 853,6 | 797,7 | 977,0 |
| Aktuella skatteskulder | 285,5 | 338,0 | 487,4 |
| Övriga kortfristiga skulder | 8.227,3 | 8.202,5 | 8.367,8 |
| Kortfristiga avsättningar | 663,5 | 689,2 | 808,8 |
| Summa skulder | 12.877,0 | 12.847,4 | 13.654,5 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | 2.586,5 | 2.623,4 | 2.959,4 |
| Goodwill | 13.338,8 | 13.558,3 | 14.104,3 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 1.096,5 | 894,9 | 751,3 |
| Andelar i intressebolag | 125,6 | 132,1 | 104,9 |
| Summa sysselsatt kapital | 17.147,4 | 17.208,7 | 17.919,9 |
| Operativt sysselsatt kapital i % av försäljning | 4 | 4 | 5 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 22 | 22 | 18 |
| Nettoskuld | |||
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | 205,7 | 160,8 | 150,6 |
| Övriga räntebärande omsättningstillgångar | 68,3 | 81,9 | 42,4 |
| Likvida medel | 2.586,9 | 2.497,1 | 3.951,5 |
| Summa räntebärande tillgångar | 2.860,9 | 2.739,8 | 4.144,5 |
| Långfristiga låneskulder | 7.202,6 | 8.357,5 | 7.148,4 |
| Kortfristiga låneskulder | 3.867,2 | 2.770,0 | 6.408,7 |
| Summa räntebärande skulder | 11.069,8 | 11.127,5 | 13.557,1 |
| Summa nettoskuld | 8.208,9 | 8.387,7 | 9.412,6 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,92 | 0,95 | 1,11 |
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 365,1 | 365,1 | 365,1 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 7.362,6 | 7.362,6 | 7.362,6 |
| Andra reserver | –736,3 | 81,3 | 842,9 |
| Balanserad vinst | 1.944,0 | 1.003,7 | –70,0 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 3,1 | 8,3 | 6,7 |
| Summa eget kapital | 8.938,5 | 8.821,0 | 8.507,3 |
| Summa finansiering | 17.147,4 | 17.208,7 | 17.919,9 |
n n n Operativa poster. n n n Nettoskuldrelaterade poster. n n n Goodwill, skatt och icke operativa poster. n n n Poster relaterade till eget kapital.
Securitas finansiella modell beskrivs på sidorna 54–55.
Koncernens finansiella rapporter
| Eget kapital hänförligt till modebolagets aktieägare | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserad vinst |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
| Ingående balans 2008 | 365,1 | 7.362,6 | 4,8 | –484,7 | 1.564,3 | 8.812,1 | 1,9 | 8.814,0 |
| Årets resultat, alla verksamheter | – | – | – | – | 2.323,6 | 2.323,6 | –1,9 | 2.321,7 |
| Övrigt totalresultat | ||||||||
| Aktuariella vinster och förluster efter skatt | – | – | – | – | –464,6 | –464,6 | – | –464,6 |
| Kassaflödessäkringar | ||||||||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | – | – | –183,3 | – | – | –183,3 | – | –183,3 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv | – | – | 51,3 | – | – | 51,3 | – | 51,3 |
| Överföring till ränteintäkter | ||||||||
| i resultaträkningen före skatt | – | – | –285,6 | – | – | –285,6 | – | –285,6 |
| Överföring till räntekostnader | ||||||||
| i resultaträkningen före skatt | – | – | 288,0 | – | – | 288,0 | – | 288,0 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | – | – | –0,6 | – | – | –0,6 | – | –0,6 |
| Säkring av nettoinvesteringar | – | – | – | –232,8 | – | –232,8 | – | –232,8 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | – | 2.187,0 | – | 2.187,0 | 1,1 | 2.188,1 |
| Övrigt totalresultat, alla verksamheter | – | – | –130,2 | 1.954,2 | –464,6 | 1.359,4 | 1,1 | 1.360,5 |
| Årets totalresultat, alla verksamheter | – | – | –130,2 | 1.954,2 | 1.859,0 | 3.683,0 | –0,8 | 3.682,2 |
| Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | 5,6 | 5,6 |
| Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget | – | – | – | – | –1.131,7 | –1.131,7 | – | –1.131,7 |
| Utdelning av nettotillgångar i Loomis (not 38) | – | – | – | –501,2 | –2.361,6 | –2.862,8 | – | –2.862,8 |
| Utgående balans 2008 | 365,1 | 7.362,6 | –125,4 | 968,3 | –70,0 | 8.500,6 | 6,7 | 8.507,3 |
| Ingående balans 2009 | 365,1 | 7.362,6 | –125,4 | 968,3 | –70,0 | 8.500,6 | 6,7 | 8.507,3 |
| Årets resultat | – | – | – | – | 2.116,2 | 2.116,2 | 1,8 | 2.118,0 |
| Övrigt totalresultat | ||||||||
| Aktuariella vinster och förluster efter skatt | – | – | – | – | 16,2 | 16,2 | – | 16,2 |
| Kassaflödessäkringar | ||||||||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | – | – | –107,1 | – | – | –107,1 | – | –107,1 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv | – | – | 28,1 | – | – | 28,1 | – | 28,1 |
| Överföring till ränteintäkter | ||||||||
| i resultaträkningen före skatt | – | – | –1,1 | – | – | –1,1 | – | –1,1 |
| Överföring till räntekostnader | ||||||||
| i resultaträkningen före skatt | – | – | 185,3 | – | – | 185,3 | – | 185,3 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | – | – | –48,4 | – | – | –48,4 | – | –48,4 |
| Säkring av nettoinvesteringar | – | – | – | 254,9 | – | 254,9 | – | 254,9 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | – | –1.073,3 | – | –1.073,3 | –0,5 | –1.073,8 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 56,8 | –818,4 | 16,2 | –745,4 | –0,5 | –745,9 |
| Årets totalresultat | – | – | 56,8 | –818,4 | 2.132,4 | 1.370,8 | 1,3 | 1.372,1 |
| Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | 0,3 | 0,3 |
| Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget | – | – | – | – | –1.058,7 | –1.058,7 | – | –1.058,7 |
| Utgående balans 2009 | 365,1 | 7.362,6 | –68,6 | 149,9 | 1.003,7 | 8.812,7 | 8,3 | 8.821,0 |
| Ingående balans 2010 | 365,1 | 7.362,6 | –68,6 | 149,9 | 1.003,7 | 8.812,7 | 8,3 | 8.821,0 |
| Årets resultat | – | – | – | – | 2.083,1 | 2.083,1 | –2,3 | 2.080,8 |
| Övrigt totalresultat | ||||||||
| Aktuariella vinster och förluster efter skatt | – | – | – | – | –117,9 | –117,9 | – | –117,9 |
| Kassaflödessäkringar | ||||||||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | – | – | –56,9 | – | – | –56,9 | – | –56,9 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv | – | – | 15,0 | – | – | 15,0 | – | 15,0 |
| Överföring till räntekostnader | ||||||||
| i resultaträkningen före skatt | – | – | 129,0 | – | – | 129,0 | – | 129,0 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | – | – | –33,9 | – | – | –33,9 | – | –33,9 |
| Säkring av nettoinvesteringar | – | – | – | 361,0 | – | 361,0 | – | 361,0 |
| Omräkningsdifferenser | – | – | – | –1.231,8 | – | –1.231,8 | –0,4 | –1.232,2 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 53,2 | –870,8 | –117,9 | –935,5 | –0,4 | –935,9 |
| Årets totalresultat | – | – | 53,2 | –870,8 | 1.965,2 | 1.147,6 | –2,7 | 1.144,9 |
| Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande | – | – | – | – | – | – | –2,5 | –2,5 |
| Aktierelaterat incitamentsprogram | – | – | – | – | 70,3 | 70,3 | – | 70,3 |
| Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget | – | – | – | – | –1.095,2 | –1.095,2 | – | –1.095,2 |
| Utgående balans 2010 | 365,1 | 7.362,6 | –15,4 | –720,9 | 1.944,0 | 8.935,4 | 3,1 | 8.938,5 |
1 Ytterligare information om eget kapital finns i not 29.
Securitas tillhandahåller säkerhetslösningar som skyddar hem, arbetsplatser och samhället. Vår kärnverksamhet är bevakningstjänster och vårt huvudsakliga tjänsteutbud är specialiserad bevakning, mobila tjänster, larmövervakning samt konsulttjänster och utredningar. Securitas finns i 45 länder i Nordamerika, Europa, Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika med 280.000 medarbetare.
Securitas AB med organisationsnummer 556302-7241 är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är: Securitas AB Lindhagensplan 70 102 28 Stockholm Securitas AB är noterat på NASDAQ OMX Stockholm och har varit börsnoterat sedan 1991. Securitasaktien ingår i OMX Stockholm All Share
Denna årsredovisning och koncernredovisning har den 11 mars 2011 undertecknats av styrelsen för Securitas AB och samma datum godkänts av styrelsen för offentliggörande.
De i årsredovisningen och koncernredovisningen intagna resultaträkningarna och balansräkningarna för moderbolaget och koncernen är föremål för fastställande på årsstämman den 4 maj 2011.
Securitas tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av den Europeiska Unionen (EU), Årsredovisningslagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad avser vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde, till exempel finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt förvaltningstillgångar hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner.
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att styrelsen och koncernledningen gör uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och bedömningar påverkar såväl resultaträkningen som balansräkningen samt upplysningar som lämnas, såsom ansvarsförbindelser. Faktiskt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar under andra antaganden eller under andra förutsättningar. För ytterligare information avseende uppskattningar och bedömningar hänvisas till not 4.
Securitas har tillämpat följande nya och reviderade IFRS från den 1 januari 2010:
Förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv. Alla betalningar för att förvärva en verksamhet redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen, inklusive skulder relaterade till villkorade köpeskillingar och förvärvsrelaterade optionsskulder. Dessa skulder värderas till verkligt värde i efterföljande perioder där omvärderingar redovisas över resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar som är hänförlig till innehavare utan bestämmande inflytande. Alla förvärvsrelaterade transaktionskostnader kostnadsförs. Dessa kostnader redovisas i koncernen på en rad i resultaträkningen som benämns förvärvsrelaterade kostnader. Kostnader som redovisas på denna rad är transaktionskostnader, omvärderingar av tilläggsköpeskillingar och förvärvsrelaterade optionsskulder, omvärderingar till verkligt värde av tidigare förvärvade andelar vid stegvisa förvärv samt, i likhet med tidigare, förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader.
Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet. När moderföretaget mister det bestämmande inflytandet omvärderas eventuell kvarvarande andel till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen.
Ingen av de övriga ändringar och tolkningar av standarder som införts under 2010 har haft någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 9 Finansiella instrument gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 eller senare. Den är ej antagen av EU. IFRS 9, som ännu ej är komplett, behandlar värdering och klassificering av finansiella instrument. När standarden är komplett kommer dess inverkan på koncernens finansiella rapporter att utvärderas.
I tillägg till IFRS 9 har även andra standarder och tolkningar publicerats som är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare. Dessa standarder och tolkningar bedöms inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Securitas AB och alla dotterbolag. Dotterbolag är alla de bolag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar, på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtten.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag och vid förvärv av verksamheter. För förvärv som skett före 2010 utgör anskaffningskostnaden för ett förvärv verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande.
Koncernens noter och kommentarer
För förvärv som skett under 2010 redovisas alla betalningar för att förvärva en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande til läggsköpeskillingar och förvärvsrelaterade optionsskulder klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Alla förvärvsrelaterade transaktionskostnader kostnadsförs. Dessa kostnader redovisas i koncernen på en rad i resultaträkningen som benämns förvärvsrelaterade kostnader. Kostnader som redovisas på denna rad är transaktionskostnader, omvärderingar av tilläggsköpeskillingar och förvärvsrelaterade optionsskulder, omvärderingar till verkligt värde av tidigare förvärvade andelar vid stegvisa förvärv samt förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader.
För såväl förvärv före som under 2010 redovisas det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i koncernens resultaträkning.
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Avyttrade bolag exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker med tillämpande av affärsmässiga principer. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.
För förvärv som skett före 2010 tillämpar koncernen principen att behandla transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande som transaktioner med parter utanför koncernen. Förvärv av andelar hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande ger upphov till goodwill som utgörs av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och förvärvad andel av bokfört värde på dotterföretagets nettotillgångar. Avyttringar av andelar hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande resulterar i vinster och förluster för koncernen, vilka redovisas i resultaträkningen. När koncernen förlorar sitt bestämmande inflytande, använder koncernen innehavets bokförda värde vid den tidpunkt då bestämmande inflytande upphör som anskaffningsvärde och grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet.
För förvärv som skett under 2010 behandlar koncernen transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. När koncernen inte längre har ett bestämmande inflytande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i bokfört värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det kvarvarande innehavet.
Kapitalandelsmetoden används för att redovisa aktieinnehav som varken är dotterbolag eller joint ventures, men där Securitas kan utöva ett väsentligt inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. För förvärv som skett före 2010 utgör anskaffningskostnaden verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, eventuella tilläggsköpeskillingar och förvärvsrelaterade optionsskulder som beräknas utgå, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen. Vidare ingår kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett förvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen.
För förvärv som skett under 2010 redovisas alla betalningar för att förvärva en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande tilläggsköpeskillingar och förvärvsrelaterade optionsskulder klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Alla förvärvsrelaterade transaktionskostnader kostnadsförs.
För såväl förvärv före som under 2010 är det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar hänförlig till goodwill, som inkluderas i andelar i intressebolag i den konsoliderade balansräkningen. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade intressebolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i koncernens resultaträkning.
Intressebolag inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvsdagen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då de avyttras. Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proportionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resultaträkningen.
Transaktioner, balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i enlighet med koncernens andel i intressebolaget. Även orealiserade förluster elimineras, såvida inte transaktionen indikerar att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången.
Resultatandelar i intressebolag redovisas i den konsoliderade resultaträkningen. Beroende på avsikten med investeringen redovisas innehavet antingen i rörelseresultatet, om det avser ett rörelsedrivande intressebolag, eller i resultat före skatt, på en separat rad i finansnettot, om det avser ett led i koncernens finansiering. I båda fallen avser resultatandelen andel i intressebolagets resultat efter skatt. Klassificeringen av intressebolag har tillämpats enligt följande under 2010. Intressebolagen Long Hai Security Services Joint Stock Company (förvärvat 2009) och Walsons Services Pvt Ltd (förvärvat 2007) har klassificerats som rörelsedrivande intressebolag. Facility Networks A/S, som i jämförelsetalen klassificeras som rörelsedrivande intressebolag, avyttrades 2009. I den konsoliderade balansräkningen redovisas andelar i intressebolag till anskaffningsvärde inklusive den del som utgörs av goodwill, justerat för utdelningar och andel av intressebolagets resultat efter förvärvsdatumet.
För så kallade joint ventures, där ett gemensamt bestämmande inflytande råder, tillämpas klyvingsmetoden. Metoden innebär att samtliga resultatoch balansposter tas in i koncernens resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning till ägd andel. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet upphör.
Den funktionella valutan för vart och ett av koncernens dotterbolag, det vill säga den valuta i vilket bolaget normalt har sina in- och utbetalningar, bestäms av den huvudsakliga ekonomiska miljö inom vilket bolaget verkar. Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta, det vill säga den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas, är svenska kronor (SEK).
Omräkning av utländska dotterbolags bokslut sker enligt följande: respektive månads resultaträkning har omräknats till valutakursen den sista dagen i månaden. Detta innebär att respektive månads resultat ej påverkas av kommande perioders valutakursförändringar. Balansräkningarna omräknas till balansdagskurs. De omräkningsdifferenser som uppstår vid omräkningen av balansräkningarna förs direkt till övrigt totalresultat och påverkar följaktligen ej årets resultat. Den omräkningsdifferens som uppstår till följd av att resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs och balansräkningarna till balansdagskurs förs direkt till övrigt totalresultat. I de fall lån har upptagits för att minska koncernens valutaexponering/omräkningsexponering i de utländska nettotillgångarna och uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas kursdifferenser på lånen tillsammans med kursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska nettotillgångarna mot övrigt
totalresultat. Ackumulerade omräkningsdifferenser redovisas i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital till resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsvinsten/-förlusten.
Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursdifferenser på monetära poster redovisas i resultaträkningen när de uppkommer, med undantag för säkring av nettoinvesteringar, där redovisning sker via övrigt totalresultat (se Omräkning av utländska dotterbolag ovan). Valutakursdifferenser som uppkommer på rörelserelaterade poster redovisas som antingen produktionskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader, medan valutakursdifferenser som uppkommer på finansiella poster redovisas som antingen finansiella intäkter eller finansiella kostnader.
Vid upprättande av de enskilda bolagens bokslut gäller att fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till det enskilda bolagets funktionella valuta till balansdagens kurs.
Koncernens intäkter hänför sig främst till olika typer av bevakningstjänster. Det finns även i begränsad omfattning intäkter från försäljning av larmprodukter samt värdehanteringstjänster. Intäkter avseende tjänster redovisas i den period då de utförts. Installation av larm resultatavräknas i takt med färdigställandegraden enligt principen för successiv vinstavräkning. Enligt denna metod redovisas intäkter, kostnader och därmed resultat den redovisningsperiod under vilket arbetet utförts. Beräkningen av hur stor del som kan vinstavräknas för larminstallationer baseras på nedlagd tid i förhållande till beräknad total tid.
Varumärkesarvoden från det tidigare dotterbolaget Securitas Direct AB, vilket avser användandet av Securitas varumärke, redovisas i den period då de intjänats, och baseras på den av Securitas Direct AB redovisade försäljningen, och periodiseras i enlighet med överenskommelsens ekonomiska innebörd. Varumärkesarvoden från det tidigare dotterbolaget Niscayah Group AB (tidigare Securitas Systems AB) har redovisats till och med november 2008 och baseras på den av Niscayah Group AB redovisade försäljningen.
Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till.
Rörelsesegment definieras som affärsverksamheter som kan generera intäkter eller ådra sig kostnader, vars rörelseresultat regelbundet följs upp av den högsta verkställande beslutsfattaren, VD och koncernchefen, och för vilka separat finansiell information finns tillgänglig. Rörelsesegmenten utgör den operativa strukturen för intern styrning, uppföljning och rapportering. Faktorer som ligger till grund för att identifiera företagets segment utgörs av en kombination av olika faktorer vilka främst hänför sig till de erbjudna tjänsternas karaktär och en geografisk indelning. Information om segmentens verksamhet framgår av not 9.
I enlighet med reglerna i IFRS 8 har vissa av koncernens rörelsesegment aggregerats i den finansiella rapporteringen. Koncernens verksamhet är därmed indelad i tre rapporteringsbara segment:
Dessa segment benämns även affärssegment i koncernens finansiella rapporter.
Under Övrigt ingår alla övriga rörelsesegment, allmänna administrationskostnader, kostnader för huvudkontor och andra centrala kostnader.
Alla övriga rörelsesegment består av bevakningsverksamheterna i Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika (exklusive Marocko). Vidare ingår i Övrigt koncernens joint venture Securitas Direct S.A. (Schweiz) och verksamhet inom säkerhetskonsultområdet som rapporterar direkt till den högsta verkställande beslutsfattaren. Segmentens tillgångar och skulder omfattar uteslutande de poster som har utnyttjats/uppkommit i den löpande verksamheten. Andra icke operativa balansposter, främst aktuell skatt, uppskjuten skatt och avsättningar för skatter, redovisas under rubriken Övrigt i tabellen Sysselsatt kapital och finansiering i not 9. I tabellen Tillgångar och skulder i samma not redovisas dessa poster som ej allokerade icke räntebärande tillgångar respektive ej allokerade icke räntebärande skulder. En avstämning mellan summa segment och koncernen lämnas i not 9.
Det förutvarande segmentet Loomis ingick i Securitas till och med den 8 december 2008 och redovisas som avvecklade verksamheter.
Geografisk information avseende försäljning och anläggningstillgångar lämnas i not 9 för Sverige (där Securitas har sitt säte) och för alla enskilda länder där försäljningen eller anläggningstillgångarna överstiger 10 procent av det totala beloppet för koncernen.
Den geografiska uppdelningen av försäljningen anges baserat på lokaliseringen av försäljningsställena. Försäljningsställena motsvaras i allt väsentligt av kundernas geografiska lokalisering. Ingen försäljning till någon enstaka kund bedöms utgöra en väsentlig del av koncernens totala försäljning.
Securitas är, liksom andra arbetsgivare, berättigat till en rad olika personalrelaterade statliga stöd. Dessa stöd kan avse utbildning, nyanställningar, minskning av arbetstid etc. Samtliga stöd redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktioner i samma period som motsvarande underliggande kostnad.
Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
Uppskjuten skattefordran redovisas när det är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga resultat uppstår mot vilka den uppskjutna skattefordran kan utnyttjas. Värdering av uppskjutna skattefordringar sker på balansdagen och eventuellt tidigare icke värderad uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att den kan utnyttjas och motsvarande reduceras när det kan förväntas att den helt eller delvis inte kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat.
Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas direkt mot övrigt totalresultat om den underliggande transaktionen eller händelsen redovisas direkt mot övrigt totalresultat i perioden eller tidigare period, om det avser justering av ingående balans av balanserade vinstmedel beroende på förändring av en redovisningsprincip. Valutadifferenser som uppkommer avseende aktuell skatt och uppskjuten skatt vid omräkning av balansräkningar för utländska dotterbolag redovisas mot omräkningsdifferenser i övrigt totalresultat.
Avsättningar görs för beräknade skatter på utdelningar från dotterbolag till moderbolaget under det följande året.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.
Koncernens noter och kommentarer
Koncernen tillämpar IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, vilken behandlar klassificering, värdering och upplysningskrav i samband med avyttring av anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.
Enligt IFRS 5 ska anläggningstillgångar och avyttringsgrupper klassificeras som anläggningstillgångar som innehas till försäljning och redovisas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras bokförda värde återvinns huvudsakligen genom en försäljningstransaktion och inte genom stadigvarande bruk. Värdering sker i två steg. Först värderas alla tillgångar och skulder i enlighet med relevant standard. För avyttringsgrupper sker sedan dessutom en värdering som helhet till det lägre av bokfört värde och försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnader. En omvärdering ska ske vid varje bokslutstillfälle som följer efter den ursprungliga redovisningen. Avskrivningar ska inte ske på dessa tillgångar från dess att tillgången omklassificerats till dess att avveckling sker.
En avvecklad verksamhet är en del av en koncerns verksamhet som representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område. I resultaträkningen redovisas nettoresultatet (efter skatt) från den avvecklade verksamheten på en separat rad benämnd årets resultat, avvecklade verksamheter. De noter som är relaterade till resultaträkningen har därmed justerats för att exkludera de avvecklade verksamheterna.
Den extra bolagsstämman i Securitas AB den 3 december 2008 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att dela ut aktierna i det helägda dotterbolaget Loomis AB till aktieägarna. Datum för utdelningen var den 9 december 2008. Från och med detta datum ingår Loomis AB inte längre i koncernen. Denna verksamhet, vilken förut i koncernen utgjorde segmentet Loomis, kvalificerar sig därmed som avvecklade verksamheter i enlighet med IFRS 5 och redovisas enligt denna standard. Ytterligare upplysningar om tillämpningen av IFRS 5 avseende Loomis framgår av not 38.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kortfristiga placeringar med en löptid på maximalt 90 dagar som lätt kan omvandlas till kassamedel till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I likvida medel ingår även kassa och bank.
Goodwill motsvarar den positiva skillnaden mellan förvärvspriset och det verkliga värdet av koncernens andel av de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade bolaget/verksamheten per förvärvsdatumet. Goodwill prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad nedskrivning. Vinster och förluster i samband med avyttring av bolag inkluderar det bokförda värdet av den goodwill som är hänförlig till det avyttrade bolaget/verksamheten.
Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar som kan komma att redovisas i samband med förvärv omfattar olika typer av immateriella tillgångar såsom marknadsrelaterade, kundrelaterade, kontraktsrelaterade och teknologibaserade immateriella tillgångar. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Dessa tillgångar redovisas vid förvärvstidpunkten till verkligt värde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Securitas förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kontraktsportföljer och de därmed sammanhängande kundrelationerna. Värderingen av kontraktsportföljerna bygger på den så kallade "Multiple Excess Earnings Method" (MEEM), vilken är en värderingsmodell som baseras på diskonterade kassaflöden. Värderingen baseras på omsättningshastigheten och avkastningen för den förvärvade portföljen vid förvärvstidpunkten. I modellen utgår en särskild kostnad eller ett avkastningskrav i form av en så kallad "contributory asset charge" för de tillgångar som
ianspråktas för att den immateriella tillgången ska kunna generera någon avkastning. Kassaflöden diskonteras genom en vägd kapitalkostnad, den så kallade WACC, vilken justeras med hänsyn till de lokala räntenivåerna i de länder där förvärven ägt rum. Nyttjandeperioden för kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kundrelationerna baseras på den förvärvade portföljens omsättningshastighet och ligger normalt i intervallet 3 till 20 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om 5 till 33,3 procent.
En uppskjuten skatteskuld ska beräknas baserad på den lokala skattesatsen för skillnaden mellan det bokförda värdet och det skattemässiga värdet för den immateriella tillgången. Den uppskjutna skatteskulden ska upplösas över samma period som den immateriella tillgången skrivs av, vilket resulterar i att effekten av avskrivningen på den immateriella tillgången neutraliseras vad avser den fulla skattesatsen avseende resultat efter skatt. Redovisningen av denna uppskjutna skatteskuld redovisas initialt genom en motsvarande ökning av goodwill.
Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar allokeras till kassagenererande enheter (KGE) per land inom ett segment. Denna allokering utgör också basen för den årliga prövningen av eventuella nedskrivningsbehov.
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar redovisas på raden avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar i resultaträkningen.
Förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader avser kostnader för omstrukturering och/eller integrering av förvärvad verksamhet i koncernen. Omstruktureringskostnader är kostnader som redovisas i enlighet med de särskilda kriterierna för avsättningar för omstruktureringar i IAS 37 (se vidare under avsnittet Avsättningar nedan). Omstruktureringskostnader kan vara kostnader för olika aktiviteter som är nödvändiga för att förbereda integreringen av de förvärvade verksamheterna i koncernen, till exempel avgångsvederlag, avsättningar för hyrda lokaler som inte kommer att utnyttjas eller hyras ut med förlust samt andra leasingavtal som inte kan sägas upp och inte kommer att utnyttjas. Integreringskostnader omfattar normalt aktiviteter som inte kan redovisas som avsättningar. Sådana aktiviteter kan vara byte av varumärke (nya logotyper på byggnader, fordon, uniformer och så vidare) men kan också vara personalkostnader för exempelvis utbildning, rekrytering, omlokalisering och resor, vissa kundrelaterade kostnader och andra kostnader för att anpassa den förvärvade verksamheten till förvärvarens format. Nedanstående kriterier måste också vara uppfyllda för att kostnader ska kunna klassificeras som integreringskostnader:
Under denna rubrik redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom:
Avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster som redovisats som jämförelsestörande poster i en period redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuella återförda avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra ej återkommande poster också redovisas under rubriken jämförelsestörande poster.
För ytterligare upplysningar avseende jämförelsestörande poster hänvisas till not 4 och not 11.
Övriga immateriella tillgångar redovisas om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.
| Programvarulicenser | 12,5–33,3 procent |
|---|---|
| Övriga immateriella tillgångar | 6,7–33,3 procent |
Hyresrätter och liknande rättigheter skrivs av över samma period som det underliggande kontraktet.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och den bedömda nyttjandeperioden.
typer av tillgångar enligt nedanstående:
| Maskiner och inventarier | 10–25 procent |
|---|---|
| Byggnader och markanläggningar | 1,5–4 procent |
| Mark | 0 procent |
Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning och prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som är föremål för avskrivningar prövas för ett eventuellt nedskrivningsbehov när det har inträffat händelser eller när det finns omständigheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bokförda värdet. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Nyttjandevärde är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt relevant WACC (Weighted Average Cost of Capital), vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (KGE).
Tidigare redovisade nedskrivningar, med undantag för nedskrivningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett en förändring avseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinningsvärdet i samband med att nedskrivningen skedde. Om så är fallet så sker en återföring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna tillgången till dess återvinningsvärde. En återföring av en tidigare nedskrivning sker med ett belopp som gör att det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda värdet (efter avskrivning) om nedskrivningen inte hade ägt rum. Nedskrivning avseende goodwill återförs aldrig.
När leasingavtal innebär att koncernen, som leasetagare, i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, så kallad finansiell leasing, redovisas objektet som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Det diskonterade nuvärdet av motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. I koncernresultaträkningen redovisas erlagda leasingavgifter uppdelade mellan avskrivningar och ränta. Finansiella leasingavtal där koncernen är leasegivare förekommer inte i någon väsentlig omfattning.
Operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernresultaträkningen som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden. I de fall koncernen är leasegivare redovisas intäkten som försäljning linjärt över leasingperioden. Avskrivningar redovisas i rörelseresultatet.
Kundfordringar redovisas till nominellt belopp netto efter reservering för befarade kundförluster. Befarade och konstaterade kundförluster redovisas på raden produktionskostnader i resultaträkningen. Betalningar som erhålls i förskott redovisas under övriga kortfristiga skulder.
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av materialinköpskostnader, direkt lön och andra direkta kostnader. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Erforderligt avdrag har gjorts för inkurans.
Ett finansiellt instrument är ett kontrakt som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Definitionen av finansiella instrument omfattar därmed egetkapitalinstrument i ett annat företag men också till exempel kontraktsbaserade rättigheter att erhålla kontanter såsom kundfordringar.
Finansiella instrument redovisas initialt till verkligt värde och därefter beroende på hur de har klassificerats.
Klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det aktuella finansiella instrumentet. Koncernledningen fastställer klassificeringen av finansiella instrument i samband med den initiala redovisningen och omprövar denna klassificering vid varje rapporttidpunkt.
Huvuddelen av koncernens omsättningstillgångar utgörs av lånefordringar och övriga fordringar (inklusive kundfordringar och de flesta andra kortfristiga fordringar). Finansiella tillgångar eller skulder till verkligt värde med redovisning via resultaträkningen (med undantag för derivat), tillgångar som avses att behållas till förfall och tillgångar vilka är tillgängliga för försäljning är normalt kategorier i vilka koncernen har inga eller begränsade innehav. Finansiella skulder vilka identifierats som säkrade poster vid säkring av verkligt värde inkluderar såväl långfristiga som kortfristiga låneskulder vilka klassificerats som säkrade poster och som säkrats effektivt via derivat klassificerade för säkringsredovisning. Övriga finansiella skulder omfattar alla övriga finansiella skulder, inklusive sådana poster som leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder, samt även långfristiga och kortfristiga låneskulder, vilka inte ingår i kategorin finansiella skulder vilka identifierats som säkrade poster.
För ytterligare information om redovisade och verkliga värden per kategori hänvisas till tabellen Finansiella instrument per kategori – redovisade och verkliga värden i not 6 samt till definitionerna av kategorierna nedan.
Finansiella tillgångar till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen har två underkategorier: finansiella tillgångar vilka innehas för handel och de som klassificerats till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen från början. En finansiell tillgång klassificeras till denna kategori om den förvärvats huvudsakligen i syfte att avyttras på kort sikt eller om koncernledningen klassificerat den som sådan. Derivat med positivt verkligt
Koncernens noter och kommentarer
värde klassificeras också som innehav för handel om de inte kvalificerar sig för säkringsredovisning. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de antingen är innehav för handel eller förväntas realiseras inom tolv månader från balansdagen. Finansiella skulder till verkligt värde är innehav för handel med ett negativt verkligt värde; normalt derivat vilka inte kvalificerar sig för säkringsredovisning.
Lånefordringar och övriga fordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat och som har betalningsströmmar som är fasta eller som kan fastställas i förhand och som inte är föremål för handel på en aktiv marknad. De uppkommer vanligen när koncernen erlägger kontanter till en motpart eller förser en kund med varor eller tjänster utan att ha för avsikt att omsätta denna fordran. De klassificeras som omsättningstillgångar med undantag av fordringar med förfall som ligger mer än tolv månader efter balansdagen.
Tillgångar som avses att behållas till förfall är finansiella tillgångar som inte är derivat och som har betalningsströmmar som är fasta eller som kan fastställas i förhand, fastställda förfallotidpunkter, och för vilka koncernledningen har såväl avsikt som möjlighet att behålla till förfall.
Tillgångar vilka är tillgängliga för försäljning är tillgångar som inte är derivat och som antingen klassificerats som tillgångar vilka är tillgängliga för försäljning eller inte har klassificerats i någon av de övriga kategorierna. De klassificeras som anläggningstillgångar om inte koncernledningen har för avsikt att avyttra dem inom tolv månader från balansdagen.
I denna kategori ingår finansiella skulder vilka identifierats som säkrade poster vid säkring av verkligt värde. Säkringsinstrumenten ingår i kategorin derivat som klassificerats som säkringsinstrument. Finansiella skulder vilka identifierats som säkrade poster vid säkring av verkligt värde ingår i kortfristiga skulder med undantag för skulder med förfallotidpunkter som ligger mer än tolv månader efter balansdagen.
Övriga finansiella skulder är alla finansiella skulder som inte ingår i någon av kategorierna finansiella skulder vilka identifierats som säkrade poster vid säkring av verkligt värde eller finansiella skulder till verkligt värde med redovisning via resultaträkningen. De ingår i kortfristiga skulder med undantag för skulder med förfallotidpunkter som ligger mer än tolv månader efter balansdagen.
Koncernen ingår normalt enbart derivatkontrakt då dessa antingen kvalificerar sig för säkringsredovisning eller när det finns en naturlig motpost i redovisningen. Denna kategori avser den förstnämnda kategorin av derivat. Derivat där den säkrade posten eller posten där en naturlig motpost i redovisningen eftersträvas har ett förfall som ligger inom tolv månader efter balansdagen klassificeras antingen som omsättningstillgångar och redovisas på raden övriga räntebärande omsättningstillgångar, eller som kortfristiga skulder och redovisas på raden övriga kortfristiga låneskulder. Derivat där den säkrade posten eller posten där en naturlig motpost i redovisningen eftersträvas har ett förfall som ligger mer än tolv månader efter balansdagen klassificeras antingen som anläggningstillgångar och redovisas på raden räntebärande finansiella anläggningstillgångar, eller som långfristiga skulder och redovisas på raden övriga långfristiga låneskulder.
Förvärv och avyttring av finansiella instrument redovisas på affärsdagen – det datum då koncernen förpliktigar sig att förvärva eller avyttra instrumentet.
Finansiella tillgångar och skulder redovisas initialt till verkligt värde vilket för alla kategorier utom finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen inkluderar transaktionskostnader. Finansiella tillgångar eller skulder till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen redovisas till verkligt värde. Eventuella transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar redovisas inte längre i balansräkningen när rättigheterna att erhålla kassaflödet från instrumentet har förfallit eller övergått och koncernen har överfört i allt väsentligt alla risker och ekonomiska fördelar som förknippades med ägandet. Finansiella skulder redovisas inte längre i balansräkningen när förpliktelsen uppfyllts, upphävts eller löpt ut.
Finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen och tillgångar vilka är tillgängliga för försäljning värderas efter den initiala redovisningen till verkligt värde. Lånefordringar och övriga fordringar och tillgångar som avses att behållas till förfall värderas efter den initiala redovisningen till upplupet anskaffningsvärde baserat på diskontering med hjälp av den effektiva räntan. Realiserade och orealiserade vinster och förluster vilka uppstår baserade på förändringar i verkligt värde för kategorin finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen redovisas som finansiella intäkter eller finansiella kostnader i resultaträkningen i den period då de uppkommer.
Finansiella skulder med undantag för finansiella skulder till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen och finansiella skulder som identifierats som säkrade poster värderas efter den initiala redovisningen till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella skulder som identifierats som säkrade poster vid säkring av verkligt värde tas upp till upplupet anskaffningsvärde men justeras för förändringar i verkligt värde till följd av den säkrade risken. Förändringar i det verkliga värdet av finansiella skulder vilka klassificerats som säkrade instrument ingår i finansiella intäkter eller finansiella kostnader i resultaträkningen i den period då de uppkommer. Den motsvarande vinst eller förlust som uppstår vid omvärderingen av säkringsinstrumentet till verkligt värde ingår också i finansiella intäkter eller finansiella kostnader i resultaträkningen i samma period som den där vinst eller förlust uppstår avseende det säkrade instrumentet.
Kassaflödessäkringar värderas till verkligt värde i balansräkningen. Förändringar i det verkliga värdet redovisas direkt mot säkringsreserven i övrigt totalresultat med återföring från säkringsreserven till resultaträkningen i den period då kassaflödet för de säkrade instrumenten redovisas i resultaträkningen. Valutakursvinster och valutakursförluster på derivat som utgör del av säkring av nettoinvesteringar redovisas direkt mot övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen.
I resultaträkningen redovisas faktiska kassaflöden (löpande redovisade som upplupna ränteintäkter och/eller räntekostnader) som räntederivaten ger upphov till som ränteintäkter och/eller räntekostnader i den period de hänför sig till. De förändringar av verkligt värde (efter att upplupna ränteintäkter / räntekostnader beaktats) som redovisas i resultaträkningen avseende såväl den säkrade posten som säkringsinstrumentet (derivatet) särredovisas som omvärdering av finansiella instrument. Posten omvärdering av finansiella instrument ingår i finansiella intäkter och/eller finansiella kostnader.
Verkligt värde avseende noterade finansiella instrument baseras på senast tillgängliga köpkurs. I de fall marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv (vilket även innefattar icke noterade värdepapper), fastställer koncernen verkligt värde genom att använda värderingstekniker. Dessa omfattar användningen av nyligen genomförda transaktioner mellan oberoende parter, prissättning med referens till andra instrument som i princip är desamma, modeller baserade på diskonterade kassaflöden och optionsvärderingsmodeller som modifierats för att vara tillämpliga för den specifika emittenten.
Koncernen utvärderar per varje balansdag huruvida det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.
Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och övriga planer avseende långfristiga ersättningar till anställda. Övriga planer omfattar huvudsakligen sjukvårdsförmåner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Avgifterna redovisas som kostnader när de förfaller till betalning. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.
Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Securitas utförs av oberoende aktuarier. Kostnader för förmånsbestämda planer baseras på "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd. Nuvärdet av framtida kassaflöden för åtagandena nuvärdesberäknas med hjälp av en diskonteringsränta som baseras på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en löptid som i huvudsak överensstämmer med åtagandenas löptid. Ytterligare upplysningar avseende fastställandet av diskonteringsräntan framgår av not 31. Förvaltningstillgångar redovisas till verkligt värde. Den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna har fastställts som ett vägt genomsnitt av den förväntade långfristiga avkastningen för de olika tillgångsslagen i respektive plan. Avkastningen på aktierelaterade instrument fastställs genom att en riskpremie läggs till en riskfri avkastning baserad på avkastningen på statsobligationer. Avkastningen på obligationer baseras på avkastningen på stats- och företagsobligationer i enlighet med respektive plans innehav av dessa instrument.
Koncernen tillämpar tillägget i IAS 19 avseende vinster och förluster härrörande från förändringar i aktuariella antaganden, erfarenheter avseende planernas historiska utveckling och avkastningens utveckling som avviker från vad som antagits. Aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda ersättningar efter avslutad anställning redovisas i övrigt totalresultat i den period då de uppstår på raden aktuariella vinster och förluster efter skatt. Aktuariella vinster och förluster avseende övriga förmånsbestämda långfristiga ersättningar redovisas omedelbart i resultaträkningen.
Om redovisningen av förmånsbestämda planer netto resulterar i en tillgång, redovisas denna som en tillgång i koncernens balansräkning under övriga långfristiga fordringar. Annars redovisas den som en avsättning under avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Kostnader för förmånsbestämda planer, inklusive ränteelementet, samt den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar redovisas i rörelseresultatet. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår inte i nettoskulden.
IFRS 2 stipulerar att det verkliga värdet avseende planer där betalning sker med egetkapitalinstrument ska redovisas som en kostnad i resultaträkningen med motposten redovisad i eget kapital. Kostnaden ska fördelas linjärt över intjänandeperioden. För planer där betalning sker med kontanter stipulerar IFRS 2 också att det verkliga värdet ska redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas linjärt över intjänandeperioden, dock utgörs motposten av en skuld och inte av eget kapital. Vidare ska kostnaden för planer som löper ut utan att tilldelning sker endast resultera i återläggning av kostnaden för planer där betalning sker med kontanter. För planer där betalning sker med eget kapitalinstrument ska någon återläggning inte ske efter intjänandetidpunkten eftersom något behov av att justera nettotillgångarna inte föreligger.
Koncernen har infört ett nytt incitamentsprogram. De som deltar i programmet erhåller en bonus som till två tredjedelar betalas ut kontant i början av året efter intjänandeåret. Den kvarvarande tredjedelen används till förvärv av aktier till marknadspris. Dessa tilldelas de anställda i början av året efter aktierna förvärvats i fall de kvarstår i anställning i koncernen. Kostnaden för Securitas, inklusive sociala avgifter, redovisas i resultaträkningen under intjänandeperioden, dock klassificeras den aktierelaterade delen av bonusen som del av eget kapital och ej som skuld. Vid programmets avslutande sker en omprövning av de ursprungliga bedömningarna och det slutliga utfallet av sociala avgifter fastställs. Eventuella avvikelser som omprövningen ger upphov till, till exempel med anledning av att någon anställd lämnat koncernen och inte erhåller sina tilldelade aktier, redovisas i resultaträkningen. Motsvarande justeringar görs i balanserad vinst i eget kapital fram till intjänandetidpunkten.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och att det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen än att så inte sker samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador, dels så kallade IBNR-reserver, det vill säga inträffade men ännu ej rapporterade skador ("Incurred But Not Reported"). Aktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserad på oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador.
Koncernens noter och kommentarer
| Not 3. | Definitioner, beräkning av nyckeltal |
|---|---|
| och valutakurser |
Väktarnas lönekostnader, inklusive lönebikostnader, kostnader för den utrustning som väktarna använder i tjänsteutövningen samt alla övriga kostnader som är direkt relaterade till utförandet av de fakturerade tjänsterna.
Kostnader för försäljning, administration och ledning inklusive kostnader för platskontor. Platskontorens funktion är huvudsakligen att förse produktionen med administrativt stöd samt att utgöra en försäljningskanal.
Bruttoresultat i procent av total försäljning.
Rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och jämförelsestörande poster, men inklusive avskrivningar på övriga immateriella tillgångar, byggnader och mark samt maskiner och inventarier.
Rörelseresultat före avskrivningar i procent av total försäljning.
Rörelseresultat efter avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och jämförelsestörande poster samt avskrivningar på övriga immateriella tillgångar, byggnader och mark samt maskiner och inventarier.
Rörelseresultat före avskrivningar justerat för finansiella intäkter och kostnader (exklusive omvärdering av finansiella instrument enligt IAS 39) och aktuell skattekostnad.
Resultat före skatt i procent av total försäljning.
Förändring justerad för valutakursförändringar.
Rörelseresultat före avskrivningar justerat för avskrivningar minus investeringar i anläggningstillgångar (exklusive förvärv av dotterbolag), förändring av kundfordringar samt förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital.
Rörelsens kassaflöde justerat med betalda finansiella intäkter och kostnader samt betald inkomstskatt.
Fritt kassaflöde justerat för förvärv av dotterbolag, betalda förvärvsrelaterade kostnader, kassaflöde från jämförelsestörande poster, utdelning, nyemission samt förändring av räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel.
Sysselsatt kapital med avdrag för goodwill, förvärvsrelaterade immateriella tillgångar och andelar i intressebolag.
Icke räntebärande anläggningstillgångar och omsättningstillgångar med avdrag för icke räntebärande lång- och kortfristiga skulder.
Räntebärande anläggnings- och omsättningstillgångar med avdrag för lång- och kortfristiga räntebärande låneskulder.
Årets totala försäljning justerad för förvärv och valutakursförändringar i procent av föregående års totala försäljning justerad för avyttringar. Beräkning 2010: ((61.339,8–2.242,3+4.364,6)/62.666,7)–1 = 1%
Årets totala försäljning inklusive förvärv och justerad för valutakursförändringar i procent av föregående års totala försäljning. Beräkning 2010: ((61.339,8+4.364,6)/62.666,7)–1 = 5%
Rörelseresultat före avskrivningar i procent av total försäljning. Beräkning 2010: 3.724,2/61.339,8 = 6,1%
Årets resultat hänförligt till aktieägare i moderbolaget i förhållande till genomsnittligt antal aktier före utspädning. Beräkning 2010: ((2.080,8+2,3)/365.058.897) x 1.000.000 = 5,71 SEK
Årets resultat före jämförelsestörande poster (efter skatt) hänförligt till aktieägare i moderbolaget i förhållande till genomsnittligt antal aktier före utspädning.
Beräkning 2010: ((2.080,8+0,0+2,3)/365.058.897) x 1.000.000 = 5,71 SEK.
Rörelsens kassaflöde i procent av rörelseresultat före avskrivningar. Beräkning 2010: 3.267,4/3.724,2 = 88%
Fritt kassaflöde i procent av justerat resultat. Beräkning 2010: 2.010,6/(3.724,2–497,8–735,7) = 81%
Fritt kassaflöde i förhållande till utgående balans för nettoskuld. Beräkning 2010: 2.010,6/8.208,9 = 0,24
Operativt sysselsatt kapital i procent av total försäljning justerat för förvärvade enheters helårsförsäljning. Beräkning 2010: 2.586,5/(61.339,8+2.956,1) = 4%
1 Definitionen är giltig även för resultaträkningen och kassaflödesanalysen enligt den formella uppställningsformen.
2 Det finns inte några utestående konvertibla förlagslån. Följaktligen föreligger ingen skillnad mellan vinst per aktie före respektive efter utspädning.
Rörelseresultat före avskrivningar plus jämförelsestörande poster i procent av utgående balans sysselsatt kapital. Beräkning 2010: (3.724,2+0,0)/17.147,4 = 22%
Nettoskuld i förhållande till eget kapital. Beräkning 2010: 8.208,9/8.938,5 = 0,92
Rörelseresultatet före avskrivningar plus ränteintäkter i förhållande till räntekostnader. Beräkning 2010: (3.724,2+38,2)/510,2 = 7,4
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital. Beräkning 2010: 2.080,8/((8.821,0+8.938,5)/2) = 23%
Eget kapital i procent av totala tillgångar. Beräkning 2010: 8.938,5/32.885,3 = 27%
| VALUTAKURSER ANVÄNDA I KONCERNENS BOKSLUT 2008–2010 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2008 | ||||||
| Vägt genomsnitt |
Slutkurs december |
Vägt genomsnitt |
Slutkurs december |
Vägt genomsnitt |
Slutkurs december |
|||
| Argentina | ARS | 1 | 1,83 | 1,71 | 2,02 | 1,87 | 2,10 | 2,28 |
| Bosnien-Hercegovina | BAM | 1 | 4,61 | 4,61 | – | – | – | – |
| Chile | CLP | 100 | 1,41 | 1,46 | 1,36 | 1,40 | 1,21 | 1,24 |
| Colombia | COP | 100 | 0,38 | 0,35 | 0,35 | 0,35 | 0,34 | 0,35 |
| Danmark | DKK | 1 | 1,27 | 1,21 | 1,42 | 1,38 | 1,30 | 1,47 |
| Egypten | EGP | 1 | 1,27 | 1,17 | 1,36 | 1,30 | 1,42 | 1,42 |
| Estland | EEK | 1 | 0,61 | 0,58 | 0,68 | 0,66 | 0,62 | 0,70 |
| Euroland | EUR | 1 | 9,49 | 9,02 | 10,59 | 10,26 | 9,69 | 10,92 |
| Förenade Arabemiraten | AED | 1 | 1,96 | 1,85 | 1,97 | 1,94 | 2,15 | 2,15 |
| Hongkong | HKD | 1 | 0,93 | 0,87 | 0,96 | 0,92 | 1,01 | 1,01 |
| Indien | INR | 1 | 0,16 | 0,15 | 0,16 | 0,15 | 0,16 | 0,16 |
| Kanada | CAD | 1 | 6,96 | 6,79 | 6,69 | 6,79 | 6,19 | 6,37 |
| Kina | CNY | 1 | 1,05 | 1,03 | 1,10 | 1,04 | 1,13 | 1,15 |
| Marocko | MAD | 1 | 0,85 | 0,81 | 0,91 | 0,91 | – | – |
| Mexiko | MXN | 1 | 0,57 | 0,55 | 0,56 | 0,54 | 0,59 | 0,56 |
| Norge | NOK | 1 | 1,18 | 1,15 | 1,22 | 1,24 | 1,17 | 1,12 |
| Peru | PEN | 1 | 2,54 | 2,43 | 2,53 | 2,46 | 2,25 | 2,48 |
| Polen | PLN | 1 | 2,37 | 2,27 | 2,44 | 2,50 | 2,75 | 2,61 |
| Rumänien | RON | 1 | 2,25 | 2,10 | 2,50 | 2,42 | 2,64 | 2,73 |
| Saudiarabien | SAR | 1 | 1,92 | 1,81 | 1,90 | 1,90 | – | – |
| Schweiz | CHF | 1 | 6,94 | 7,24 | 7,02 | 6,91 | 6,15 | 7,34 |
| Serbien | RSD | 1 | 0,09 | 0,09 | 0,11 | 0,11 | 0,12 | 0,12 |
| Singapore | SGD | 1 | 5,28 | 5,27 | – | – | – | – |
| Sri Lanka | LKR | 100 | 6,31 | 6,13 | – | – | – | – |
| Storbritannien | GBP | 1 | 11,00 | 10,50 | 11,90 | 11,53 | 12,06 | 11,37 |
| Sydafrika | ZAR | 1 | 0,99 | 1,03 | 0,94 | 0,96 | – | – |
| Taiwan | TWD | 1 | 0,23 | 0,23 | 0,23 | 0,22 | 0,24 | 0,24 |
| Thailand | THB | 1 | 0,23 | 0,23 | 0,21 | 0,21 | 0,23 | 0,23 |
| Tjeckien | CZK | 1 | 0,38 | 0,36 | 0,40 | 0,39 | 0,39 | 0,41 |
| Turkiet | TRY | 1 | 4,74 | 4,37 | 4,87 | 4,76 | 5,07 | 5,08 |
| Ungern | HUF | 100 | 3,45 | 3,22 | 3,77 | 3,79 | 3,87 | 4,12 |
| Uruguay | UYU | 1 | 0,36 | 0,34 | 0,34 | 0,36 | 0,32 | 0,32 |
| USA | USD | 1 | 7,19 | 6,81 | 7,61 | 7,12 | 6,63 | 7,81 |
| Vietnam | VND | 100 | 0,04 | 0,03 | 0,04 | 0,04 | – | – |
Koncernens noter och kommentarer
Upprättandet av finansiella rapporter kräver att styrelsen och koncernledningen gör uppskattningar och bedömningar och därmed använder sig av vissa antaganden. Uppskattningar och bedömningar påverkar såväl resultaträkningen som balansräkningen samt upplysningar som lämnas, såsom ansvarsförbindelser. Faktiskt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar under andra antaganden eller under andra förutsättningar.
Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag eller verksamheter innefattar att såväl poster i det förvärvade bolagets balansräkning, som poster som inte varit föremål för redovisning i det förvärvade bolagets balansräkning såsom kundrelationer ska värderas till verkligt värde. I normala fall föreligger inte några noterade priser för de tillgångar och skulder vilka ska värderas, varvid olika värderingstekniker måste tillämpas. Dessa värderingstekniker bygger på ett flertal olika antaganden. Andra poster som kan vara svåra att såväl identifiera som att värdera är ansvarsförbindelser som kan ha uppstått i det förvärvade bolaget i samband med till exempel tvister. Samtliga balansposter är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information hänvisas till not 16.
I samband med nedskrivningsprövningen för goodwill, andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar och andelar i intressebolag ska bokfört värde jämföras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde blir nyttjandevärdet normalt det värde som bokfört värde jämförs med. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalens utveckling, i anspråkstagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta WACC, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Sammantaget innebär detta att värderingen av posterna goodwill, vilken uppgår till 13.338,8 MSEK (13.558,3 och 14.104,3), förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, vilken uppgår till 1.096,5 MSEK (894,9 och 751,3) och andelar i intressebolag, vilken uppgår till 125,6 MSEK (132,1 och 104,9), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. En känslighetsanalys avseende den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalen och WACC redovisas i not 16.
Kundfordringar, vilka uppgår till 9.724,1 MSEK (9.363,3 och 9.962,6), är en av de väsentligaste balansposterna. Kundfordringar redovisas till nominellt belopp netto efter avdrag för reservering för befarade kundförluster. Reserven för kundförluster, vilken uppgår till –344,7 MSEK (–377,9 och –354,4), är därmed föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Ytterligare information avseende kreditrisken i kundfordringar framgår av not 6. Information avseende förändringen av reserven för kundförluster under året framgår av not 25.
Ersättningar till anställda är normalt ett område där uppskattningar och bedömningar inte är kritiska. För de förmånsbestämda planer som avser ersättningar för främst pensioner och sjukvårdsförmåner och där utbetalningen till de anställda ligger flera år fram i tiden krävs dock aktuarieberäkningar. Dessa beräkningar grundar sig på antaganden avseende ekonomiska variabler såsom diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, löneökningar, inflation, pensionsökningar och inflationstakten för sjukvårdsförmåner, men även på demografiska variabler som livslängd. Sammantaget gör detta att posten pensionsmedel förmånsbestämda planer, vilken uppgår till 0,0 MSEK (36,2 och 8,4), i övriga långfristiga fordringar (not 23) och posten avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, vilken uppgår till 1.151,2 MSEK (1.186,3 och 1.250,1), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Koncernen anser att de mest väsentliga antagandena är diskonteringsräntan, inflationstakten och den förväntade livslängden. En känslighetsanalys avseende dessa tre variabler redovisas i not 31.
Koncernen exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. De operativa riskerna kan resultera i att reserver behöver redovisas för skador avseende egendoms- och personskada samt avseende arbetsrelaterade skadeståndskrav avseende koncernens anställda. Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador, dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserad på oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuariella beräkningar bygger på ett flertal olika antaganden. Sammantaget gör detta att posterna kortfristig del avseende ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver, vilken uppgår till 526,2 MSEK (503,6 och 652,5), i kortfristiga avsättningar (not 35) och ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver, vilken uppgår till 461,3 MSEK (526,5 och 603,3), i övriga långfristiga avsättningar (not 32) är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar.
Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Antaganden och bedömningar påverkar den redovisade uppskjutna skatten, dels för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder, samt dels beträffande prognoser om framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av uppskjutna skattefordringar är beroende av detta. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och ansvarsförbindelser avseende skatterisker och möjliga effekter av pågående skatterevisioner. Balansräkningen omfattar uppskjutna skattefordringar, vilka uppgår till 1.353,4 MSEK (1.568,9 och 1.964,8), uppskjutna skatteskulder, vilka uppgår till 432,1 MSEK (279,5 och 209,8) samt avsättningar för skatter, vilka uppgår till 164,7 MSEK (172,5 och 176,4) och ingår i övriga långfristiga avsättningar (not 32), vilka alla är föremål för kritiska antaganden och bedömningar. För ytterligare information avseende skatter se not 15 och not 37.
Under åren har koncernen gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Bolag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga processer och skatterevisioner som uppkommit i verksamheten. Redovisning av tvister, rättsliga processer och skatterevisioner är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information hänvisas till not 37.
Jämförelsestörande poster uppgick till 0,0 MSEK (0,0 och –29,3).
De jämförelsestörande poster som redovisas nedan och utvecklingen i dessa ärenden utgör de väsentligaste enskilda transaktionerna som kräver att ledningen gör bedömningar som kan anses rimliga under rådande förhållanden och med beaktande av den vid bokslutstillfället tillgängliga informationen. De poster som avser störst mått av bedömningar avser:
Den tyska värdehanteringsverksamheten avyttrades i november 2005 till den tyska Heroskoncernen. I februari 2006 ansökte Heroskoncernen om insolvensförfarande enligt tysk lag. I samband med detta har insolvensförvaltaren undersökt alla relevanta tidigare transaktioner i de insolventa bolagen, inklusive de tyska värdehanteringsbolag som Securitas sålde till Heroskoncernen. Insolvensförvaltaren har som en följd av undersökningen ställt frågor rörande transaktioner i de överlåtna bolagen före förvärvstidpunkten och aviserat möjliga stora framtida krav.
I ett brev daterat den 7 april 2008 till Securitas meddelade insolvensförvaltaren att enligt hans uppfattning kan Herosbolagen (i konkurs) ha väsentliga krav på Securitas Tyskland och att om inte en gemensam uppfattning av och en överenskommelse om detta kan träffas angående de ifrågasatta transaktionerna kommer konkursboet att inleda rättsligt förfarande mot Securitas Tyskland.
Herosbolagens (i konkurs) krav är grundade på insolvensförvaltarens uppfattning av vissa interna bokföringstransaktioner (kvittningar) gjorda i de försålda bolagen före avyttringen och leder enligt insolvensförvaltaren till slutsatsen att transaktionerna strider mot tysk lag. Heros sammanlagda krav på Securitas uppgår till 108 MEUR. Därtill kommer ett krav på Securitas att överlåta ett anspråk gentemot försäkringsbolaget If vilket behölls av Securitas genom överlåtelseavtalet.
Den 8 januari 2009 och den 4 mars 2009 återupprepade insolvensförvaltaren sina krav i ett utkast till skriftligt käromål. Den 9 april 2009 svarade Securitas till insolvensförvaltaren och bestred kraven. Baserat på lokal legal expertis och ett utlåtande från en välrenommerad tysk juristprofessor bestred Securitas kraven från insolvensförvaltaren. Förlikningsförhandlingar påkallades av insolvensförvaltaren i slutet av år 2009 och fortsatte under 2010. Den 22 juli 2010 träffade Securitas en uppgörelse utom rätta med Heros konkursförvaltare. Uppgörelsen innebar att Securitas åtog sig att betala totalt 5,9 MEUR i utbyte mot att Heros avstod från alla skadeståndskrav gentemot Securitas. Securitas bolag avstod samtidigt från alla krav på konkursboet. Securitas har i anledning av förlikningen under det tredje kvartalet betalt totalt 54 MSEK (5,9 MEUR). Förlikningsbeloppet täcks av tidigare gjorda avsättningar.
Alla större säkerhetsföretag i Spanien har ersatt sina anställda för övertid i enlighet med ett kollektivavtal som gällde under perioden 2005 till 2008. I februari 2007 meddelade Högsta domstolen i Spanien att beräkningen av övertidsersättning enligt det gällande kollektivavtalet inte följde spansk lag.
Risken att övertidsersättning kan komma att behöva betalas ut till anställda inom säkerhetsbolagen i Spanien har ökat eftersom de större säkerhetsbolagen och de lokala fackföreningarna inte lyckats nå någon uppgörelse om övertidsersättningen. En ansökan inlämnades till en lägre domstol i Spanien för att få specifika riktlinjer om hur ersättningen för övertid ska beräknas. Domstolens beslut offentliggjordes i januari 2008 och gav riktlinjer för hur beräkningen av övertidsersättning ska ske. Beslutet stödde huvudsakligen arbetsgivarnas syn på hur ersättningen ska räknas ut. Beslutet överklagades av de lokala fackföreningarna. I december 2009 meddelade Högsta domstolen i Spanien att den undanröjde domstolens dom från januari 2008 och Högsta domstolen bekräftade den dom som meddelades i februari 2007 vilken innebär att varje anspråk ska bedömas för sig. Högsta domstolen ändrade därmed basen för beräkning av övertidsersättning. Högsta domstolens beslut kan inte överklagas.
I avsaknad av slutligt fastställda riktlinjer för hur övertidskompensationen skulle beräknas har Securitas valt att för lönebetalningar för åren 2008 och 2009 tillämpa de riktlinjer som domstolen meddelade i januari 2008. Vad avser historisk övertidsersättning har Securitas avvaktat det slutliga beslutet av Högsta domstolen. Domstolens beslut medför att Securitas måste förbereda sig på flera rättsliga krav från anställda och före detta anställda avseende retroaktiv övertidsersättning.
Securitas Spanien är i domstol föremål för flera arbetsrättsliga anspråk och det förväntas att dessa kan ta flera år att slutföra. Ett juridiskt utlåtande, vilket begärts av branschföreningen i Spanien i vilken Securitas är medlem, har kommit fram till att tidpunkten för att rikta rättsliga anspråk på grund av gällande preskriptionsregler gick ut den 4 december 2010. Företagsledningen uppskattar fortfarande att ersättning om cirka 13,6 MEUR kan komma att krävas avseende den retroaktiva övertidsersättningen. En avsättning på detta belopp gjordes per den 31 december 2007.
Samtidigt har en branschorganisation inlett en domstolsprocess i ett försök att få ifrågavarande kollektivavtal ogiltigförklarat genom att hävda att det tidigare beslutet från Högsta domstolen angående övertidsersättning skapat obalans i kollektivavtalet. Domstolens beslut offentliggjordes i januari 2008 och domstolen fann på processuella grunder att yrkandet inte kunde bifallas. Branschorganisationen har nu överklagat beslutet. Beslut i ärendet förväntas under 2011.
Koncernens noter och kommentarer
Denna årsredovisning och koncernredovisning har den 11 mars 2011 undertecknats av styrelsen för Securitas AB.
Följande förvärv har genomförts efter balansdagen men före årsredovisningens godkännande:
Utöver förvärven ovan har inga ytterligare väsentliga händelser ägt rum efter balansdagen.
Koncernen exponeras, genom den verksamhet som bedrivs, för finansiella risker som ränterisk, valutarisk, finansierings/likviditetsrisk och kredit/ motpartsrisk, som beskrivs i avsnitten nedan. Koncernens gemensamma riskhanteringsprogram fokuserar på de finansiella marknadernas oförutsägbarhet och försöker minimera riskerna för ogynnsamma effekter på koncernens resultat.
Målsättningen för internbanken inom Securitas är att stödja affärsverksamheten genom att identifiera, kvantifiera och minimera finansiella risker och i största möjliga mån dra nytta av stordriftsfördelar inom internbanksorganisationen.
Finansorganisationer i affärssegmenten koncentrerar sig på att förbättra kassaflödet genom att fokusera på lönsamhet i affärsverksamheterna, reducera kapitalbindningen i kundfordringar samt att på effektivast möjliga sätt hantera såväl investeringar som lokal kassa- och låneförvaltning.
I länder med omfattande verksamhet är över- och underskottslikviditet i lokala dotterbolag matchade på nationell nivå med hjälp av lokala koncernkontolösningar. Dessutom finns inom Securitas en överliggande koncernkontostruktur för länder inom eurozonen samt en överliggande koncernkontostruktur i USD för dotterbolag i USA, i vilka lokala likviditetsöverskott investeras eller från vilka lokala likviditetsunderskott finansieras. Alla långsiktiga finansiella behov finansieras direkt från koncernens internbank, Group Treasury Centre (GTC), i Dublin.
Genom att koncentrera riskhanteringen till en enhet, kan koncernen övervaka och kontrollera dessa risker samt dra fördel av den specialistkompetens som internbankens personal har. Genom att koncentrera intern och extern finansiering till koncernens internbank, kan dessutom stordriftsfördelar utnyttjas för att erhålla bästa möjliga ränta för såväl placeringar som lån. GTC ansvarar också för matchningen av över- och underskottslikviditet mellan länder och olika koncernkontosystem. GTC identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker tillsammans med de rörelsedrivande enheterna. Styrelsen i Securitas AB fastställer såväl principer för den övergripande riskhanteringen som principer avseende specifika områden såsom valutarisker, ränterisker, kreditrisker, användning av derivatinstrument och placering av överskottslikviditet.
Derivatinstrument används främst i följande syften: säkringar av ränterisk avseende extern upplåning och ändring av dess valutaprofil, säkring av nettoskuldsättningsgrad och säkring avseende interna lån och placeringar.
Ränterisk är risken att koncernens nettoresultat påverkas till följd av förändringar i det allmänna ränteläget. Koncernen har upptagit lånefinansiering i huvudsak i USD, EUR och SEK med både fast och rörlig ränta. Detaljerad information om den långfristiga upplåningen återfinns i not 30. Koncernen använder räntederivat i fastställda säkringar av verkligt värde och kassaflödessäkringar för att säkra förändringar av den riskfria räntan genom att ändra räntebindningstiden. Då resultatutvecklingen är knuten till kundkontrakten med en årlig prisjustering som vanligtvis följer varje verksamhetslands ekonomiska utveckling och inflationsnivå minimeras därför ränterisker genom att korta räntebindningsperioder bibehålls. Ett starkt kassaflöde från den löpande verksamheten reducerar koncernens beroende av extern finansiering och minimerar därmed ränteriskerna. Andra externa finansieringsbehov kan emellanåt uppstå i samband med förvärv. Ränteexponeringen för denna förvärvsfinansiering hanteras från fall till fall. Information om koncernens nettoskuldsprofil framgår av tabellen nedan samt upplysningar om räntebindningstider.
Koncernens målsättning är att det fria kassaflödet i relation till nettoskulden alltid ska ligga över 0,20. Fritt kassaflöde i relation till nettoskuld uppgick till 0,24 (0,26 och 0,21) per den 31 december 2010. Koncernens räntetäckningsgrad, ett mått på förmågan att betala räntekostnaderna, uppgick till 7,4 per den 31 december 2010 (6,1 och 3,9).
Koncernens noter och kommentarer
| Valuta | Belopp, MSEK | Löptid (dagar) | Nuvarande räntekostnad per portfölj (inkl. kreditmarginal) |
Ränta +1% | Nettoeffekt på resultat räkningen vid 1% ökning1 |
Ränta –1% | Nettoeffekt på resultat räkningen vid 1% minskning1 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 31 december 2010 | |||||||
| USD-skulder | –3.912 | 316 | 2,83% | 3,13% | –9 | 2,53% | 9 |
| EUR-skulder | –4.579 | 513 | 5,81% | 6,27% | –16 | 5,36% | 15 |
| GBP-skulder | –604 | 1 | 2,85% | 3,85% | –4 | 1,85% | 4 |
| SEK-skulder | –1.699 | 56 | 0,00% | 0,00% | 0 | 0,00% | 0 |
| Skulder i övriga valutor | –276 | 1 | 7,40% | 8,40% | –2 | 6,40% | 2 |
| Summa skulder | –11.070 | 332 | 3,47% | 4,11% | –31 | 3,36% | 30 |
| USD-tillgångar | 356 | 7 | 0,00% | 1,00% | 3 | 0,00% | 0 |
| EUR-tillgångar | 1.468 | 11 | 0,61% | 1,61% | 11 | 0,00% | –7 |
| GBP-tillgångar | 112 | 1 | 0,71% | 1,71% | 1 | 0,00% | –1 |
| SEK-tillgångar | 515 | 6 | 0,27% | 1,27% | 4 | 0,00% | –1 |
| Tillgångar i övriga valutor | 410 | 7 | 7,40% | 8,40% | 3 | 6,40% | –3 |
| Summa tillgångar | 2.861 | 8 | 1,36% | 2,43% | 22 | 0,91% | –12 |
| Summa | –8.209 | – | 4,56% | – | –9 | – | 18 |
| 31 december 2009 | |||||||
| USD-skulder | –3.973 | 147 | 2,56% | 2,94% | –11 | 2,19% | 11 |
| EUR-skulder | –5.215 | 730 | 5,54% | 5,73% | –7 | 5,34% | 8 |
| GBP-skulder | –89 | 1 | 2,83% | 3,83% | –1 | 1,83% | 1 |
| SEK-skulder | –1.675 | 2 | 1,82% | 2,82% | –12 | 0,78% | 13 |
| Skulder i övriga valutor | –131 | 1 | 4,88% | 5,88% | –1 | 3,88% | 1 |
| Summa skulder | –11.083 | 397 | 3,88% | 4,27% | –32 | 3,48% | 34 |
| USD-tillgångar | 333 | 7 | 0,20% | 1,20% | 2 | 0,00% | 0 |
| EUR-tillgångar | 1.478 | 13 | 0,35% | 1,35% | 11 | 0,00% | 0 |
| GBP-tillgångar | 63 | 1 | 0,25% | 0,69% | 0 | 0,00% | 0 |
| SEK-tillgångar | 522 | 6 | 0,19% | 1,19% | 4 | 0,00% | 0 |
| Tillgångar i övriga valutor | 299 | 7 | 4,88% | 5,88% | 2 | 3,88% | –2 |
| Summa tillgångar | 2.695 | 10 | 0,80% | 1,79% | 19 | 0,43% | –2 |
| Summa | –8.388 | – | 4,87% | – | –13 | – | 32 |
1 Ökningen/minskningen med 1 procent i räntesatser beräknas genom en motsvarande justering av den
rörliga räntesatsen och genom en tillämpning av denna räntesats på skulden för att fastställa påverkan på finansnettot i resultaträkningen. Detta justeras vidare med den effektiva bolagsskattesatsen.
Securitas använder räntederivat för att hantera ränterisker och som en konsekvens av detta koncernens finansieringskostnader. Förfallotiden för dessa derivat överstiger vanligen inte fyra år. Koncernens principer tillåter både användandet av optioner och fasträntebaserade instrument.
Räntebindning per valuta1
| 31 december 2010 | 31 december 2011 | 31 december 2012 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Belopp MSEK |
Belopp MLOC |
Räntesats2 % |
Belopp MSEK |
Belopp MLOC |
Räntesats2 % |
Belopp MSEK |
Belopp MLOC |
Räntesats2 % |
Slutlig förfallotid |
||
| USD | 1.715 | 252 | 2,51 | 1.205 | 177 | 2,75 | 694 | 102 | 2,92 | juli 2015 | ||
| EUR | 2.479 | 275 | 6,59 | 2.479 | 275 | 6,59 | 2.479 | 275 | 6,59 | februari 2014 | ||
| Summa | 4.194 | – | – | 3.684 | – | – | 3.173 | – | – |
1 Avser endast räntebindning med en löptid överstigande tre månader.
2 Genomsnittlig ränta inklusive kreditpåslag.
Koncernens noter och kommentarer
Omräkningsrisken är risken för att värdet i svenska kronor avseende eget kapital i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurserna.
Securitas sysselsatta kapital i utländsk valuta uppgick per den 31 december 2010 till 16.843 MSEK (16.579 och 17.182). Sysselsatt kapital finansieras genom lån i lokal valuta samt eget kapital. Det betyder att Securitas ur ett koncernperspektiv har eget kapital i utländska valutor som är exponerat för förändringar i växelkurser. Denna exponering leder till att en omräkningsrisk uppstår och därmed till att ogynnsamma valutakursförändringar kan inverka negativt på koncernens utländska nettotillgångar vid omräkning till SEK. I syfte att minimera påverkan av valutakursförändringar på koncernens nettoskuldsättningsgrad så söker Securitas att långsiktigt hålla en nettoskuldsättningsgrad i USD och EUR som ligger nära koncernens totala nettoskuldsättningsgrad.
Tabellerna nedan visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta samt dess finansiering. De visar också en känslighetsanalys för nettoskuld och sysselsatt kapital vid förändringar i växelkursen för SEK.
Koncernens resultaträkning påverkas av att utländska dotterbolags resultaträkningar omräknas till SEK. Eftersom dotterbolagen i huvudsak verkar enbart i lokal valuta och deras konkurrenssituation inte påverkas av förändringar i växelkurser, och eftersom koncernen totalt sett har en god geografisk spridning, är denna exponering inte skyddad. Valutaflöden inom koncernen mellan holdingbolag och dotterbolag avseende utdelningar säkras vanligtvis till SEK så fort de involverade bolagen stämt av beloppet.
| MSEK | EUR | USD | GBP | Övriga valutor |
Summa utländska valutor |
SEK | Summa koncern |
Summa koncern +10%1 |
Summa koncern –10%1 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 31 december 2010 | |||||||||
| Sysselsatt kapital | 6.834 | 7.270 | 709 | 2.030 | 16.843 | 304 | 17.147 | 18.831 | 15.463 |
| Nettoskuld | –3.119 | –3.555 | –491 | 135 | –7.030 | –1.179 | –8.209 | –8.912 | –7.506 |
| Innehav utan bestämmande inflytande |
3 | – | – | – | 3 | – | 3 | 3 | 3 |
| Nettoexponering | 3.712 | 3.715 | 218 | 2.165 | 9.810 | –875 | 8.935 | 9.916 | 7.954 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 0,84 | 0,96 | 2,25 | –0,06 | 0,72 | –1,35 | 0,92 | 0,90 | 0,94 |
| 31 december 2009 | |||||||||
| Sysselsatt kapital | 7.466 | 7.125 | 319 | 1.669 | 16.579 | 630 | 17.209 | 18.867 | 15.551 |
| Nettoskuld | –3.743 | –3.637 | –26 | 173 | –7.233 | –1.155 | –8.388 | –9.111 | –7.665 |
| Innehav utan | |||||||||
| bestämmande inflytande | 5 | – | – | 3 | 8 | – | 8 | 9 | 7 |
| Nettoexponering | 3.718 | 3.488 | 293 | 1.839 | 9.338 | –525 | 8.813 | 9.747 | 7.879 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 1,01 | 1,04 | 0,09 | –0,09 | 0,77 | –2,20 | 0,95 | 0,93 | 0,97 |
| 31 december 2008 | |||||||||
| Sysselsatt kapital | 8.138 | 7.499 | 307 | 1.238 | 17.182 | 738 | 17.920 | 19.638 | 16.202 |
| Nettoskuld | –4.109 | –3.974 | –96 | 56 | –8.123 | –1.290 | –9.413 | –10.225 | –8.601 |
| Innehav utan | |||||||||
| bestämmande inflytande | 4 | 1 | – | 1 | 6 | – | 6 | 7 | 5 |
| Nettoexponering | 4.025 | 3.524 | 211 | 1.293 | 9.053 | –552 | 8.501 | 9.406 | 7.596 |
| Nettoskuldsättningsgrad | 1,02 | 1,13 | 0,45 | –0,04 | 0,90 | –2,34 | 1,11 | 1,09 | 1,13 |
1 Förändringar i sysselsatt kapital till följd av valutaförändringar redovisas i övrigt totalresultat.
De påverkar därmed ej årets resultat.
Transaktionsrisk är risken för påverkan på koncernens nettoresultat till följd av att värdet på de kommersiella flödena i utländska valutor ändras vid förändringar i växelkurserna. Verksamheten är till sin natur lokal utan större inslag av gränsöverskridande transaktioner och därmed är transaktionsrisken inte signifikant.
Koncernens kortsiktiga likviditet säkras genom bibehållandet av en likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt den outnyttjade andelen av bekräftade lånefaciliteter) som ska motsvara ett minimum av 5 procent av koncernens årliga försäljning. Per den 31 december 2010 uppgick den kortsiktiga likviditetsreserven till 7 procent (13 och 15) av koncernens årliga försäljning.
Koncernens långsiktiga finansieringsrisk minimeras genom att säkerställa att nivån av långfristig finansiering (eget kapital, långfristiga bekräftade lånefaciliteter och långfristiga obligationslån) minst motsvarar koncernens sysselsatta kapital. Per den 31 december 2010 motsvarade den långfristiga finansieringen 135 procent (132 och 157) av koncernens sysselsatta kapital.
Koncernens långfristiga finansiering ska vara väl balanserad mellan olika finansieringskällor. Målet är att långfristiga bekräftade lånefaciliteter samt långfristiga obligationslån ska ha en genomsnittlig förfallotid på mer än tre år. Per den 31 december 2010 uppgick den genomsnittliga förfallotiden till 2 år och 1 månad. Nedanstående tabeller sammanfattar koncernens likviditetsrisk vid utgången av 2010, 2009 och 2008.
| MSEK | Summa | < 1 år | Mellan 1 år och 5 år |
> 5 år |
|---|---|---|---|---|
| 31 december 2010 | ||||
| Lån | –11.910 | –2.502 | –9.408 | – |
| Utflöden avseende derivat | –6.043 | –5.987 | –56 | – |
| Finansiell leasing | –83 | –48 | –35 | – |
| Leverantörsskulder | –854 | –854 | – | – |
| Summa utflöden3 | –18.890 | –9.391 | –9.499 | – |
| Placeringar | 1.394 | 1.394 | – | – |
| Inflöden avseende derivat | 6.144 | 6.041 | 103 | – |
| Kundfordringar | 9.724 | 9.724 | – | – |
| Summa inflöden3 | 17.262 | 17.159 | 103 | – |
| Nettokassaflöden, totalt1, 2 | –1.628 | 7.768 | –9.396 | – |
| 31 december 2009 | ||||
| Lån | –12.158 | –2.575 | –9.583 | – |
| Utflöden avseende derivat | –6.147 | –6.064 | –83 | – |
| Finansiell leasing | –190 | –97 | –93 | – |
| Leverantörsskulder | –798 | –798 | – | – |
| Summa utflöden3 | –19.293 | –9.534 | –9.759 | – |
| Placeringar | 1.403 | 1.403 | – | – |
| Inflöden avseende derivat | 6.224 | 6.051 | 173 | – |
| Kundfordringar | 9.363 | 9.363 | – | – |
| Summa inflöden3 | 16.990 | 16.817 | 173 | – |
| Nettokassaflöden, totalt1, 2 | –2.303 | 7.283 | –9.586 | – |
| 31 december 2008 | ||||
| Lån | –13.522 | –2.315 | –11.207 | – |
| Utflöden avseende derivat | –5.309 | –5.242 | –67 | – |
| Finansiell leasing | –231 | –103 | –128 | – |
| Leverantörsskulder | –977 | –977 | – | – |
| Summa utflöden3 | –20.039 | –8.637 | –11.402 | – |
| Placeringar | 3.978 | 3.978 | – | – |
| Inflöden avseende derivat | 5.241 | 5.175 | 66 | – |
| Kundfordringar | 9.963 | 9.963 | – | – |
| Summa inflöden3 | 19.182 | 19.116 | 66 | – |
| Nettokassaflöden, totalt1, 2 | –857 | 10.479 | –11.336 | – |
1 Alla avtalsenliga kassaflöden per balansdagen är inkluderade, inklusive framtida räntebetalningar. 2 Kassaflöden från rörlig ränta har uppskattats genom användning av tillämplig avkastningskurva. 3 Avser bruttoreglerade kassaflöden.
Långsiktiga bekräftade lånefaciliteter består av en Multicurrency Revolving Credit Facility på 1.100 MUSD, som ingicks i juni 2005 med ett syndikat av internationella banker, med förfall i juni 2012. Upplåning via denna facilitet prissätts enligt rådande marknadsränta för de aktuella löptiderna. I januari 2011 annullerades 1.000 MUSD av denna facilitet och ersattes av en ny revolving credit facility bestående av två delar på 550 MUSD respektive 420 MEUR. Den nya faciliteten förfaller 2016. Den kommer att öka den genomsnittliga förfallotiden till 3 år och 11 månader jämfört med 2 år och 1 månad per den 31 december 2010.
Securitas har vidare ett Euro Medium Term Note Program (EMTN) med en maxgräns på 1.500 MEUR under vilken publik och privat utlåning kan göras på de internationella kapitalmarknaderna. Per den 31 december 2010 fanns det sex utestående obligationslån som förfaller mellan 2013 och 2015.
I januari 2002 säkerställde Securitas ett kortfristigt svenskt företagscertifikatsprogram som uppgår till 5.000 MSEK, i syfte att få tillgång till kortfristig finansiering till konkurrenskraftiga priser. Prissättningen är baserad på vid emissionstidpunkten rådande marknadsränta.
Tabellen nedan visar en översikt över kreditfaciliteterna per den 31 december 2010:
| Typ | Valuta | Facilitetens belopp (miljoner) |
Tillgängligt belopp (miljoner) |
Förfallo tidpunkt |
|---|---|---|---|---|
| Revolving Credit Facility, flera valutor |
USD (eller motsv.) |
1.100 | 712 | 2012 |
| EMTN Eurobond, 6,50 % kupongränta |
EUR | 500 | 0 | 2013 |
| EMTN, FRN, private placement |
EUR | 45 | 0 | 2014 |
| EMTN, FRN, private placement |
SEK | 500 | 0 | 2014 |
| EMTN, FRN, private placement |
SEK | 500 | 0 | 2014 |
| EMTN, FRN, private placement |
USD | 62 | 0 | 2015 |
| EMTN, FRN, private placement |
USD | 40 | 0 | 2015 |
| Företagscertifikat (obekräftad finansiering) |
SEK | 5.000 | 2.850 | e/t |
I kombination med Securitas starka kassaflöde tillhandahåller dessa finansieringskällor kort- och långsiktig likviditet samt flexibilitet i finansieringen av koncernens expansion.
Risken för kundförluster är generellt låg i koncernen. Detta beror på ett flertal olika faktorer. En stor del av försäljningen bygger på kontrakt med välkända medelstora och större kunder, där det finns en etablerad, långsiktig relation. Detta resulterar i stabila inbetalningsströmmar. Nya kunders kreditvärdighet prövas.
Den försäljning som genereras av kontraktsportföljen är också diversifierad på flera sätt, där det viktigaste är att inga eller få kunder utgör en väsentlig del av den totala försäljningen. En enstaka kunds betalningsinställelse har därmed liten effekt totalt sett. Dessutom utför Securitas sina tjänster till geografiskt spridda kunder inom ett stort antal sektorer inklusive offentlig sektor, allmännyttiga företag, finanssektorn, resebranschen, logistiksektorn och tillverkande industrier. Därmed är exponeringen mot en finansiell nedgång i en enskild sektor eller region relativt begränsad.
Securitas tjänster är också, oaktat att de är vitala ur många perspektiv, ändå en underordnad tjänst vad avser kundernas verksamhet. Detta innebär att kostnaden för bevakningstjänster utgör en liten andel av kundernas totala kostnadsmassa och därmed är Securitas mindre exponerat vad avser betalningsproblem jämfört med leverantörer av tjänster och varor som mer direkt ingår i kundens värdekedja.
Sammantaget innebär detta stabila betalningsströmmar vad avser den genererade försäljningen, vilket också bekräftas av den låga nivån av kundförluster som ligger i genomsnitt under 0,2 procent av försäljningen över de tre senaste åren.
Koncernens noter och kommentarer
| Kundf ordrin gar och åldersanalys |
|---|
| ----------------------------------------- |
| MSEK | 2010 | % | 2009 | % | 2008 | % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar före avdrag för reservering avseende |
||||||
| kundförluster | 10.068,8 | 100 | 9.741,2 | 100 10.317,0 | 100 | |
| Reservering avseende kundförluster |
–344,7 | –3 | –377,9 | –4 | –354,4 | –3 |
| Summa | ||||||
| kundfordringar | 9.724,1 | 97 | 9.363,3 | 96 | 9.962,6 | 97 |
| Åldersanalys av kund fordringar före avdrag |
för reservering avse-
| för reservering avse | |
|---|---|
| ende kundförluster | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förfallna 1–30 dagar | 1.556,5 | 16 | 1.435,3 | 15 | 1.584,9 | 16 |
| Förfallna 31–90 dagar | 785,2 | 8 | 631,7 | 7 | 726,8 | 7 |
| Summa förfallet | 2.907,6 | 30 | 2.634,0 | 28 | 2.800,0 | 28 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förfallna >90 dagar | 565,9 | 6 | 567,0 | 6 | 488,3 | 5 |
Nedan beskrivs kreditkvaliteten hos räntebärande fordringar.
| Motparter | med extern |
kreditratin g |
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Kreditvärdighet räntebärande fordringar | |||
| A1/P1 | 2.768 | 2.335 | 2.921 |
Koncernen har fastställt principer som begränsar storleken på kreditexponeringen avseende varje enskild bank. Investeringar i likvida medel kan endast göras i statspapper eller med banker med en hög officiell kreditrating. Den 31 december 2010 var det vägda genomsnittet för den kortsiktiga kreditratingen för dessa banker A1/P1. Den största totala vägda exponeringen för samtliga finansiella instrument till en och samma bank var 958 MSEK (848 och 1.292). Derivatkontrakt ingås enbart med banker med kreditrating på lägst A1/P1 och med vilka Securitas har en långsiktig kundrelation.
För att effektivt kunna ha tillgång till de internationella kapitalmarknaderna har Securitas erhållit långsiktiga och kortsiktiga kreditratingar från Standard & Poor's. Den långsiktiga ratingen är BBB+ med "Stable Outlook" och den kortsiktiga A-2. Den nordiska kortsiktiga ratingen är K-1.
De metoder och antaganden som används av koncernen vid beräknandet av verkligt värde för de finansiella instrumenten är:
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Redovisat i resultaträkningen | |||
| Finansiella intäkter1 | – | 0,1 | 2,7 |
| Finansiella kostnader1 | –4,5 | –0,5 | – |
| Uppskjuten skatt | 1,2 | 0,1 | –0,8 |
| Påverkan på årets resultat | –3,3 | –0,3 | 1,9 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | |||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | –56,9 | –107,1 | –183,3 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv | 15,0 | 28,1 | 51,3 |
| Överföring till säkringsreserv efter skatt | –41,9 | –79,0 | –132,0 |
| Överföring till resultaträkningen före skatt | 129,0 | 184,2 | 2,4 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen |
–33,9 | –48,4 | –0,6 |
| Överföring till resultaträkningen efter skatt | 95,1 | 135,8 | 1,8 |
| Total förändring av säkringsreserv före skatt2 | 72,1 | 77,1 | –180,9 |
| Uppskjuten skatt på total förändring av säkringsreserv före skatt2 |
–18,9 | –20,3 | 50,7 |
| Total förändring av säkringsreserv efter skatt | 53,2 | 56,8 | –130,2 |
| specifikation ovan | |||
|---|---|---|---|
| Total omvärdering före skatt3 | 67,6 | 76,7 | –178,2 |
| Uppskjuten skatt på total omvärdering3 | –17,7 | –20,2 | 49,9 |
| Total omvärdering efter skatt | 49,9 | 56,5 | –128,3 |
1 Avser finansiella tillgångar och finansiella skulder till verkligt värde med redovisning via resultaträkningen. Det fanns ingen materiell ineffektivitet i säkringar av verkligt värde eller kassaflödessäkringar.
2 Total överföring till säkringsreserv och överföring till resultaträkningen från säkringsreserv.
3 Total omvärdering och uppskjuten skatt redovisad via resultaträkningen och via övrigt totalresultat.
| MSEK | Noterade marknadspriser |
Värderingstekniker som använder observerbar marknadsdata |
Värderingstekniker som använder icke observerbar marknadsdata |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar till verkligt värde som redovisas via resultaträkningen |
– | 68,3 | – | 68,3 |
| Finansiella skulder till verkligt värde som redovisas via resultaträkningen |
– | –9,4 | – | –9,4 |
| Derivat som klassificeras som säkrings instrument med positivt verkligt värde |
– | 40,8 | – | 40,8 |
| Derivat som klassificeras som säkrings instrument med negativt verkligt värde |
– | –24,9 | – | –24,9 |
Tabellen nedan visar redovisade värden och verkliga värden för finansiella instrument enligt kategorierna i not 2.
Finansiella instrument per kategori – redovisade och verkliga värden
| 2010 | 2009 | 2008 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat | Verkligt | Redovisat | Verkligt | Redovisat | Verkligt | |
| MSEK | värde | värde | värde | värde | värde | värde |
| Tillgångar | ||||||
| Finansiella tillgångar till verkligt värde som redovisas via resultaträkningen |
||||||
| Övriga räntebärande omsättningstillgångar (not 27) | 68,3 | 68,3 | 81,9 | 81,9 | 41,5 | 41,5 |
| Summa | 68,3 | 68,3 | 81,9 | 81,9 | 41,5 | 41,5 |
| Lånefordringar och övriga fordringar | ||||||
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar (not 22) | 164,9 | 164,9 | 148,7 | 148,7 | 150,6 | 150,6 |
| Övriga långfristiga fordringar (not 23)1 | 312,2 | 312,2 | 307,8 | 307,8 | 338,0 | 338,0 |
| Kundfordringar | 9.724,1 | 9.724,1 | 9.363,3 | 9.363,3 | 9.962,6 | 9.962,6 |
| Övriga kortfristiga fordringar2 | 675,1 | 675,1 | 659,4 | 659,4 | 553,0 | 553,0 |
| Likvida medel | 2.586,9 | 2.586,9 | 2.497,1 | 2.497,1 | 3.951,5 | 3.951,5 |
| Summa | 13.463,2 | 13.463,2 | 12.976,3 | 12.976,3 | 14.955,7 | 14.955,7 |
| Skulder | ||||||
| Finansiella skulder till verkligt värde som redovisas via resultaträkningen |
||||||
| Kortfristiga låneskulder (not 33) | 9,4 | 9,4 | 14,9 | 14,9 | 134,2 | 134,2 |
| Summa | 9,4 | 9,4 | 14,9 | 14,9 | 134,2 | 134,2 |
| Finansiella skulder vilka identifierats som säkrade poster vid säkring av verkligt värde |
||||||
| Långfristiga låneskulder(not 30)5 | 4.531,8 | 5.444,3 | 5.116,0 | 5.635,1 | – | – |
| Summa | 4.531,8 | 5.444,3 | 5.116,0 | 5.635,1 | – | – |
| Övriga finansiella skulder | ||||||
| Långfristiga låneskulder (not 30) | 2.619,9 | 2.619,9 | 3.162,1 | 3.162,1 | 7.025,9 | 7.025,9 |
| Långfristiga skulder (not 30)3 | 210,2 | 210,2 | 129,0 | 129,0 | 133,9 | 133,9 |
| Kortfristiga låneskulder (not 33) | 3.849,1 | 3.849,1 | 2.737,4 | 2.737,4 | 6.274,5 | 6.274,5 |
| Leverantörsskulder | 853,6 | 853,6 | 797,7 | 797,7 | 977,0 | 977,0 |
| Övriga kortfristiga skulder4 | 2.702,2 | 2.702,2 | 2.697,4 | 2.697,4 | 2.585,7 | 2.585,7 |
| Summa | 10.235,0 | 10.235,0 | 9.523,6 | 9.523,6 | 16.997,0 | 16.997,0 |
| Derivat som klassificerats som säkringsinstrument | ||||||
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar (not 22) | 40,8 | 40,8 | 12,1 | 12,1 | – | – |
| Övriga räntebärande omsättningstillgångar (not 27) | – | – | – | – | 0,9 | 0,9 |
| Summa tillgångar | 40,8 | 40,8 | 12,1 | 12,1 | 0,9 | 0,9 |
| Kortfristiga låneskulder (not 33) | 8,7 | 8,7 | 17,7 | 17,7 | – | – |
| Långfristiga låneskulder (not 30) | 16,2 | 16,2 | 79,4 | 79,4 | 122,5 | 122,5 |
| Summa skulder | 24,9 | 24,9 | 97,1 | 97,1 | 122,5 | 122,5 |
| Summa, netto | 15,9 | 15,9 | –85,0 | –85,0 | –121,6 | –121,6 |
| 1 Exklusive pensionsmedel (not 23) | 72,1 | 72,1 | 101,0 | 101,0 | 63,6 | 63,6 |
| 2 Exklusive förutbetalda kostnader | 469,2 72,1 |
469,2 72,1 |
458,0 64,8 |
458,0 64,8 |
471,1 67,7 |
471,1 67,7 |
| 3 Exklusive pensioner (not 30) 4 Exklusive personalrelaterade upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
5.525,1 | 5.525,1 | 5.505,1 | 5.505,1 | 5.782,1 | 5.782,1 |
5 Skillnaden mellan redovisat värde och verkligt värde på långfristiga låneskulder beror på den
minskade marginalen på obligationslånet om 500 MEUR, från 4,20 procent vid emissionstidpunkten
till 0,73 procent den 31 december 2010, respektive 0,90 procent den 31 december 2009.
Koncernens noter och kommentarer
| Not 7. | Transaktioner med närstående |
|---|---|
I koncernen ingår endast ett bolag, Securitas Direct S.A. (Schweiz) i vilket rösträttsinnehavet uppgår till 50 procent. På grund av detta bolags ringa påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning har särredovisning ej skett i koncernens resultat- och balansräkning. Inga transaktioner finns mellan Securitas Direct S.A. och Securitas förutom lån, ränta och utdelning. Bolaget ingår under Övrigt i koncernens segmentsredovisning enligt nedan:
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Total försäljning | 64 | 59 | 52 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 10 | 9 | 8 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 10 | 9 | 8 |
| Operativa anläggningstillgångar | 13 | 11 | 12 |
| Kundfordringar | 7 | 5 | 4 |
| Övriga tillgångar | 16 | 11 | 12 |
| Övriga skulder | 16 | 17 | 18 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | 20 | 10 | 10 |
| Goodwill | 9 | 9 | 9 |
| Summa sysselsatt kapital | 29 | 19 | 19 |
Information om ersättning till styrelsen och ledande befattningshavare framgår av not 8. Uppgifter om totala lönekostnader för styrelse och verkställande direktörer för koncernen redovisas i not 12.
För uppgifter om moderbolagets transaktioner med närstående hänvisas till not 40 samt not 43.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Särskilt arvode utgår för kommittéarbete. Varken VD och koncernchefen eller arbetstagarrepresentanterna erhåller styrelsearvode.
Årsstämman den 4 maj 2010 fattade beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 2010 enligt följande:
Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga för att säkerställa att Securitas kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.
Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast ersättning, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner.
Utöver fast årslön ska koncernledningen även kunna erhålla rörlig lön, vilken ska baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern eller division) och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig lön ska motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för VD och maximalt 42–200 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. För det fall rörlig ersättning som utbetalats kontant visar sig ha betalats på basis av uppgifter som senare visar sig vara uppenbart felaktiga ska bolaget ha möjligheten återkräva således utbetald ersättning.
Bolagets åtaganden avseende rörlig lön till koncernledningen kan vid fullt utfall för samtliga enheter under 2010 beräknas kunna kosta bolaget maximalt 58 MSEK. Tidigare beslutad ersättning som ännu inte har utbetalats framgår av not 8 i årsredovisningen 2009.
Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidigast 65 års ålder, och samtliga i koncernledningen ska omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner för vilka försäkringspremier avsätts från personens totala ersättning och betalas av bolaget under anställningen. Rörlig ersättning ska inte vara pensionsgrundande såvida inte lokala bestämmelser kräver det.
Övriga förmåner, till exempel tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam.
Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst tolv månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt tolv månader. För egna uppsägningar ska en uppsägningstid om högst sex månader gälla.
Dessa riktlinjer ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Styrelsens förslag till årsstämman i maj 2011 avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 2011 presenteras i förvaltningsberättelsen i denna årsredovisning.
Styrelsens ersättningskommitté behandlar ovan nämnda ärenden avseende VD och koncernchefen och övriga i koncernledningen samt även avseende andra ledningsnivåer om kommittén så önskar. Kommittén rapporterar sina förslag till styrelsen som tar alla beslut. Medlemmar i ersättningskommittén är Melker Schörling (ordförande) och Annika Falkengren, från maj 2010. Kommittén har hållit ett möte under 2010.
Styrelsens ordförande Melker Schörling har erhållit 1,1 MSEK i styrelsearvode inklusive ersättning för kommittéarbete under räkenskapsåret 2010. Övriga styrelseledamöter har tillsammans erhållit 3,8 MSEK i styrelsearvode inklusive ersättning för kommittéarbete. Ersättningen per ledamot framgår av tabellerna på sidan 102. Styrelsen är i övrigt inte berättigad till annan kompensation än för resor och logi.
VD och koncernchefen Alf Göransson har för räkenskapsåret 2010 erhållit lön motsvarande 11,0 MSEK samt andra löneförmåner motsvarande 0,1 MSEK. Den rörliga ersättningen för 2010 uppgår till 3,9 MSEK varav 1,3 MSEK kommer att tilldelas i aktier 2012 och 2,6 MSEK kommer att utbetalas kontant under 2011.
VD och koncernchefen har avgiftsbestämd pensionsplan som uppgår till 30 procent av den fasta lönen. Pensionsåldern för VD och koncernchefen är 65 år. Under 2010 uppgick pensionskostnaderna för VD och koncernchefen till 3,2 MSEK. Inga pensionsförmåner har framtida anställning som villkor.
Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden för VD och koncernchefen tolv månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande tolv månaders fast lön.
De övriga elva personerna i koncernledningen är; Santiago Galaz (divisionschef Security Services North America), William Barthelemy (operativ chef Security Services North America), Bart Adam (divisionschef Security Services Europe), Erik-Jan Jansen (operativ chef Security Services Europe till och med 31 augusti 2010 och divisionschef Mobile från 1 september 2010), Aimé Lyagre (operativ chef Security Services Europe från 1 september, 2010), Lucien Meeus (divisionschef Monitoring), Marc Pissens (divisionschef Aviation), Bengt Gustafson (chefsjurist), Gisela Lindstrand (kommunikationsdirektör), Jan Lindström (ekonomidirektör) och Kim Svensson (finansdirektör från 1 april 2010).
För Kim Svensson och Aimé Lyagre som tillträdde koncernledningen ovanstående datum 2010 avser de redovisade ersättningarna från dessa datum.
För Morten Rønning (divisionschef Mobile), som lämnade Securitas och koncernledningen den 8 juli, 2010, avser den redovisade ersättningen fast lön, kortfristig rörlig ersättning och reservering för uppsägnings- och avgångsvederlag.
Under räkenskapsåret 2010 har koncernledningen i övrigt tillsammans erhållit fast lön motsvarande 48,2 MSEK och andra löneförmåner motsvarande 2,1 MSEK. Den kortfristiga rörliga ersättningen för 2010 uppgick totalt till motsvarande 14,0 MSEK, varav 4,3 MSEK kommer att tilldelas i aktier 2012 och 9,7 MSEK kommer att utbetalas kontant under 2011.
De elva personerna i koncernledningen har individuella pensionsplaner. Pensionsåldern varierar beroende på land och pensionsplan. Pensionsåldern är 65 år för fem medlemmar medan för sex medlemmar är pensionsåldern ej reglerad.
Enligt beskrivningen under Principer ovan, kan varje medlem avsätta delar av sin ersättning till premier för avgiftsbestämda pensioner. Alla medlemmar av koncernledningen har avgiftsbestämda pensionsplaner för vilka försäkringspremier avsätts från personens totala ersättning och betalas av bolaget under anställningen. Premierna kan variera men är begränsade till belopp som är skattemässigt avdragsgilla för bolaget. Under 2010 uppgick pensionskostnaderna för dessa personer i koncernledningen till 6,2 MSEK. Inga pensionsförmåner är villkorade av framtida anställning.
Tre personer har svensk förmånsbaserad pensionsplan (ITP), men kan också avsätta delar av sin ersättning till premier för avgiftsbestämda pensioner. Den svenska förmånsbaserade pensionsplanen garanterar livsvarig pension från 65 års ålder. Pensionsbeloppet motsvarar en viss procentsats av den slutliga lönen, förmånsgrundande lön är maximerad till 1,6 MSEK per anställd. Denna pensionsförmån finansieras genom av företaget årliga premieinbetalningar under anställningstiden och pensionskostnaden 2010 för dessa tre personer uppgick till 1,0 MSEK (ingår i ovan angiven total pensionskostnad för koncernledningen).
En person har holländsk förmånsbaserad pensionsplan, vilken garanterar livsvarig pension från 65 års ålder. Pensionsbeloppet motsvarar en viss procentsats av den slutliga lönen, förmånsgrundande lön är maximerad till motsvarande 1,8 MSEK. Denna pensionsförmån finansieras genom av företaget årliga premieinbetalningar under anställningstiden och pensionskostnaden 2010 uppgick till 0,3 MSEK (ingår i ovan angiven total pensionskostnad för koncernledningen). Avsättning till förmånsbaserade pensioner för denna person uppgick netto till 1,4 MSEK per 31 december 2010.
Vid uppsägning från bolagets sida motsvarar uppsägningstiden och rätten till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut, maximalt 24 månaders fast lön för koncernledningsmedlemmar.
Kortfristiga såväl som långfristiga incitament för berättigade anställda i Securitas, baseras som princip på förbättringen av årets rörelseresultat i förhållande till föregående år inom ansvarsområdet. För några enheter kan denna princip vara i kombination med organisk försäljningstillväxt i förhållande till föregående år. För VD och koncernchefen, de fyra koncernledningsledamöter som är ansvariga för stabsfunktionerna, såväl stabsanställda som är berättigade till incitamentsbaserad ersättning, finns inga långfristiga incitamentsprogram. Det kortfristiga incitamentsprogrammet baseras på reell förbättring av vinst per aktie jämfört med föregående år.
Normalt mäts inga incitamentsprogram mot budget inom Securitas, utan mot föregående års rörelseresultat. Resultatförbättringen i förhållande till föregående år, som krävs för att uppnå maximal bonus, varierar för olika enheter inom koncernen.
VD och koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen omfattas av det kortfristiga Securitas aktierelaterade incitamentsprogram 2010, vilket årsstämman tog beslut om den 4 maj, 2010. Detta kortfristiga incitamentsprogram, för vilket maximal bonus är begränsad till 42–100 procent av baslönen, betalas till två tredjedelar kontant i början av året efter intjänandeåret och den kvarvarande tredjedelen används till förvärv av Securitas B-aktier via aktiemarknaden. Dessa aktier tilldelas koncernledningsledamöterna i början av året två år efter intjänandeåret, förutsatt att man då är fortsatt anställd i koncernen. Se vidare information i not 2 och 12. Koncernledningens potentiella tilldelning av aktier 2012 genom 2010 års aktierelaterade incitamentsprogram, framgår av tabell nedan.
För fem personer i koncernledningen finns långfristiga incitamentsprogram där den maximala rörliga ersättningen är begränsad till 40–100 procent av den fasta årslönen. De långfristiga bonusplanerna avsätts under intjänandeåret och utbetalas med en tredjedel per år under de tre efterföljande åren. Om befattningshavaren säger upp sin anställning, tillfaller ännu icke utbetald långfristig bonus bolaget. 2010 års avsättning till reserver för långfristiga bonusprogram uppgick till 0,1 MSEK. Den totala reserven för dessa bonusprogram uppgick till 3,2 MSEK per den 31 december 2010.
| Antal aktier1 | Verkligt värde2, MSEK | |
|---|---|---|
| 2010 | 2010 | |
| Alf Göransson, VD och koncernchef | 17.869 | 1,3 |
| Koncernledningen i övrigt | ||
| (11 personer) | 60.751 | 4,4 |
| Summa innehav | 78.620 | 5,7 |
1 Avser potentiell tilldelning av aktier 2012 enligt Securitas aktierelaterade incitamentsprogram 2010, enligt köpkurser för Securitas B-aktier i mars 2011. Aktietilldelningen är villkorad av fortsatt anställning per 29 februari 2012.
2 Verkligt värde av potentiellt tilldelade aktier baserad på köpkurser för Securitas B-aktier i mars 2011.
Koncernens noter och kommentarer
| KSEK | Grundlön/ arvode |
Övriga förmåner |
Kortfristig bonus2 |
Långfristig bonus3 |
Pension | Total ersättning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Melker Schörling, styrelseordförande1 | 1.100 | – | – | – | – | 1.100 |
| Carl Douglas, vice ordförande | 725 | – | – | – | – | 725 |
| Fredrik Cappelen1 | 550 | – | – | – | – | 550 |
| Marie Ehrling1 | 650 | – | – | – | – | 650 |
| Annika Falkengren1 | 500 | – | – | – | – | 500 |
| Stuart E. Graham | 450 | – | – | – | – | 450 |
| Fredrik Palmstierna | 450 | – | – | – | – | 450 |
| Sofia Schörling Högberg | 450 | – | – | – | – | 450 |
| Delsumma Styrelsen | 4.875 | – | – | – | – | 4.875 |
| Alf Göransson, VD och koncernchef | 10.987 | 93 | 3.952 | – | 3.240 | 18.272 |
| Koncernledningen i övrigt (11 personer)4 | 48.208 | 2.152 | 13.969 | 76 | 6.169 | 70.574 |
| Delsumma VD och koncernledning | 59.195 | 2.245 | 17.921 | 76 | 9.409 | 88.846 |
| Summa | 64.070 | 2.245 | 17.921 | 76 | 9.409 | 93.721 |
Informationen ovan hänvisar till helårskompensation för nuvarande koncernledning om ej annat anges nedan. Övriga förmåner inkluderar sedvanliga förmåner för utlandsstationerad personal. Styrelsen har inga pensionsförmåner.
1 Inklusive ersättning för kommittéarbete.
2 Avser 2010 års kostnad för Securitas incitamentprogram för kontant och aktierelaterad bonus, se även separat tabell för aktierelaterad del.
3 Avser 2010 års kostnad, se vidare under kort- och långfristigt incitamentsprogram.
4 Ersättningen för två personer som tillträdde 1 april respektive 1 september 2010, samt en person som avgick 8 juli (inkluderar uppsägningslön och avgångsvederlag), avser från och till dessa datum.
| KSEK | Grundlön/ arvode |
Övriga förmåner |
Kortfristig bonus |
Långfristig bonus2 |
Pension | Total ersättning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Melker Schörling, styrelseordförande1 | 1.100 | – | – | – | – | 1.100 |
| Carl Douglas, vice ordförande | 725 | – | – | – | – | 725 |
| Fredrik Cappelen1 | 550 | – | – | – | – | 550 |
| Marie Ehrling1 | 650 | – | – | – | – | 650 |
| Annika Falkengren | 450 | – | – | – | – | 450 |
| Stuart E. Graham | 450 | – | – | – | – | 450 |
| Berthold Lindqvist1 | 600 | – | – | – | – | 600 |
| Fredrik Palmstierna | 450 | – | – | – | – | 450 |
| Sofia Schörling Högberg | 450 | – | – | – | – | 450 |
| Delsumma Styrelsen | 5.425 | – | – | – | – | 5.425 |
| Alf Göransson, VD och koncernchef | 10.994 | 92 | 2.020 | – | 3.240 | 16.346 |
| Koncernledningen i övrigt (11 personer)3 | 43.380 | 1.856 | 13.116 | 0 | 6.085 | 64.437 |
| Delsumma VD och koncernledning | 54.374 | 1.948 | 15.136 | 0 | 9.325 | 80.783 |
| Summa | 59.799 | 1.948 | 15.136 | 0 | 9.325 | 86.208 |
Informationen ovan hänvisar till helårskompensation för nuvarande koncernledning om ej annat anges nedan. Övriga förmåner inkluderar sedvanliga förmåner för utlandsstationerad personal. Styrelsen har inga pensionsförmåner.
1 Inklusive ersättning för kommittéarbete. 2 Avser 2009 års kostnad, se vidare under långfristigt bonusprogram.
3 Ersättningen för en person som tillträdde 7 maj 2009 avser från denna tidpunkt.
| KSEK | Grundlön/ arvode |
Övriga förmåner |
Kortfristig bonus |
Långfristig bonus2 |
Pension | Total ersättning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Melker Schörling, styrelseordförande1 | 1.100 | – | – | – | – | 1.100 |
| Carl Douglas, vice ordförande | 725 | – | – | – | – | 725 |
| Fredrik Cappelen1 | 550 | – | – | – | – | 550 |
| Marie Ehrling1 | 650 | – | – | – | – | 650 |
| Annika Falkengren | 450 | – | – | – | – | 450 |
| Stuart E. Graham | 450 | – | – | – | – | 450 |
| Berthold Lindqvist1 | 600 | – | – | – | – | 600 |
| Fredrik Palmstierna | 450 | – | – | – | – | 450 |
| Sofia Schörling Högberg | 450 | – | – | – | – | 450 |
| Delsumma Styrelsen | 5.425 | – | – | – | – | 5.425 |
| Alf Göransson, VD och koncernchef | 10.763 | 90 | 5.250 | – | 3.152 | 19.255 |
| Koncernledningen i övrigt (10 personer)3 | 34.458 | 2.155 | 18.712 | 8.223 | 4.809 | 68.357 |
| Delsumma VD och koncernledning | 45.221 | 2.245 | 23.962 | 8.223 | 7.961 | 87.612 |
| Summa | 50.646 | 2.245 | 23.962 | 8.223 | 7.961 | 93.037 |
Informationen ovan hänvisar till helårskompensation för nuvarande koncernledning om ej annat anges nedan. Övriga förmåner inkluderar sedvanliga förmåner för utlandsstationerad personal. Styrelsen har inga pensionsförmåner.
1 Inklusive ersättning för kommittéarbete.
2 Avser 2008 års kostnad, se vidare under långfristigt bonusprogram. 3 Ersättningen för en person som tillträdde koncernledningen 1 maj 2008 avser från denna tidpunkt.
Koncernens noter och kommentarer
Styrelsens och koncernledningens aktieinnehav genom köp på aktiemarknaden redovisas i tabellen nedan.
| A-aktier | A-aktier | B-aktier | B-aktier | |
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Melker Schörling, styrelseordförande2 | 4.500.000 | 4.500.000 | 16.001.500 | 16.001.500 |
| Carl Douglas, vice ordförande3 | 12.642.600 | 12.642.600 | 29.390.000 | 29.770.000 |
| Fredrik Cappelen | – | – | 0 | 0 |
| Marie Ehrling | – | – | 4.000 | 4.000 |
| Annika Falkengren | – | – | 7.500 | 7.500 |
| Stuart E. Graham | – | – | 5.000 | 5.000 |
| Fredrik Palmstierna | – | – | 17.200 | 17.200 |
| Sofia Schörling Högberg | – | – | 2.400 | 2.400 |
| Alf Göransson, VD och koncernchef | – | – | 30.000 | 30.000 |
| Santiago Galaz | – | – | 60.000 | 60.000 |
| William Barthelemy | – | – | 17.000 | 17.000 |
| Bart Adam | – | – | 4.500 | 4.500 |
| Aimé Lyagre4 | – | – | 1.400 | – |
| Erik-Jan Jansen | – | – | 0 | 0 |
| Morten Rønning5 | – | – | – | 152.337 |
| Lucien Meeus | – | – | 5.500 | 5.500 |
| Marc Pissens | – | – | 0 | 0 |
| Olof Bengtsson5 | – | – | – | 26.756 |
| Bengt Gustafson | – | – | 0 | 0 |
| Gisela Lindstrand | – | – | 1.000 | 1.000 |
| Jan Lindström | – | – | 3.500 | 3.500 |
| Kim Svensson4 | – | – | 300 | – |
| Summa innehav | 17.142.600 | 17.142.600 | 45.550.800 | 46.108.193 |
1 Uppgifter avser innehav per 31 december 2010 respektive 2009.
2 Innehav genom Melker Schörling AB. 3 Innehav privat samt genom Investment AB Latour, SÄKI AB, Förvaltnings AB Wasatornet och Karpalunds Ångbryggeri AB.
Koncernens verksamhet är indelad i tre rapporteringsbara segment, Security Services North America, Security Services Europe och Mobile and Monitoring, som utgör den operativa strukturen för intern styrning, uppföljning och rapportering.
Det förutvarande segmentet Loomis ingick i koncernen till och med den 8 december 2008 och redovisas som avvecklade verksamheter. Ytterligare information finns i not 38.
Samtliga segment följer de redovisningsprinciper som framgår av not 2. Segmentsrapporteringen följer formatet för Securitas finansiella modell, vilken ligger till grund för finansiell planering och rapportering från platskontorsnivå upp till styrelsen. Förvärv av dotterbolag är därför exkluderade från rörelsens kassaflöde. Samtliga materiella förvärv redovisas uppdelade per affärssegment i förvaltningsberättelsen under rubriken förvärv.
Security Services North America tillhandahåller specialiserade säkerhetstjänster i USA, Kanada och Mexiko och består av 19 affärsenheter; en organisation för nationella och globala kunder, tio geografiska regioner och fem specialiserade kundsegment – tillverkningsindustri, statliga myndigheter, försvars- och rymdindustri, energi samt hälso- och sjukvård – i USA samt Kanada, Mexiko och Pinkerton Consulting & Investigations. Totalt omfattar verksamheten cirka 100.000 medarbetare, ungefär 600 platschefer och 97 geografiska områden. Security Services North Americas tjänsteutbud täcker alla segment inom de flesta branscher.
4 Har tillträtt koncernledningen under 2010 varför tidigare innehav inte anges. 5 Har lämnat koncernledningen under/från 2010 varför aktuellt innehav inte anges.
Securitas europeiska verksamhet består av Security Services Europe, som erbjuder specialiserade säkerhetstjänster för stora och medelstora kunder i 24 länder i Europa och i Marocko samt Aviation, som tillhandahåller flygplatssäkerhet i 13 länder i Europa. Totalt har Security Services Europe drygt 120.000 medarbetare och mer än 750 platschefer. Security Services Europes tjänsteutbud täcker alla segment inom de flesta branscher. Aviation erbjuder specialiserade tjänster för flygplatser, andra flygplatsrelaterade verksamheter och flygbolag.
Mobile erbjuder mobila säkerhetstjänster för små och medelstora företag och bostadsområden såsom rondbevakning och utryckningstjänster, medan Monitoring erbjuder elektronisk larmövervakning. Mobile har verksamhet i elva länder i Europa och cirka 8.900 medarbetare och ungefär 220 platschefer i 28 regioner. Monitoring har verksamhet i elva länder i Europa och cirka 900 medarbetare.
Under Övrigt ingår alla övriga rörelsesegment, allmänna administrationskostnader, kostnader för huvudkontor och andra centrala kostnader. Alla övriga rörelsesegment består av bevakningsverksamheterna i Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika (exklusive Marocko). Vidare ingår i Övrigt koncernens joint venture Securitas Direct S.A. (Schweiz) och verksamhet inom säkerhetskonsultområdet som rapporterar direkt till den högsta verkställande beslutsfattaren.
Koncernens noter och kommentarer
| Security | Security | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Services North America |
Services Europe |
Mobile and Monitoring |
Övrigt | Summa segment |
Elimine | ringar Koncernen |
| Resultat | |||||||
| Försäljning, extern | 22.731 | 30.209 | 5.759 | 2.641 | 61.340 | – | 61.340 |
| Försäljning, intern | – | 75 | 250 | – | 325 | –325 | – |
| Total försäljning | 22.731 | 30.284 | 6.009 | 2.641 | 61.665 | –325 | 61.340 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | –2 | 2 | 2 | – | – | – | 1 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 1.380 | 1.704 | 743 | –103 | 3.724 | – | 3.724 |
| varav resultatandelar i intressebolag | – | – | – | –1 | –1 | – | –1 |
| Rörelsemarginal, % | 6,1 | 5,6 | 12,4 | – | – | – | 6,1 |
| Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | –27 | –61 | –45 | –31 | –164 | – | –164 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | –16 | –48 | –6 | –20 | –90 | – | –90 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 1.337 | 1.595 | 692 | –154 | 3.470 | – | 3.470 |
| Finansiella intäkter och kostnader | – | – | – | – | – | – | –502 |
| Resultat före skatt | – | – | – | – | – | – | 2.968 |
| Skatt | – | – | – | – | – | – | –887 |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | – | 2.081 |
| Rörelsens kassaflöde | |||||||
| Rörelseresultat före avskrivningar | 1.380 | 1.704 | 743 | –103 | 3.724 | – | 3.724 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | –160 | –346 | –346 | –50 | –902 | – | –902 |
| Återföring av avskrivningar | 153 | 396 | 317 | 35 | 901 | – | 901 |
| Förändring av operativt sysselsatt kapital | –293 | –180 | 20 | –3 | –456 | – | –456 |
| Rörelsens kassaflöde | 1.080 | 1.574 | 734 | –121 | 3.267 | – | 3.267 |
| Rörelsens kassaflöde, % | 78 | 92 | 99 | – | – | – | 88 |
| Sysselsatt kapital och finansiering | |||||||
| Operativa anläggningstillgångar | 562 | 1.300 | 846 | 233 | 2.941 | – | 2.941 |
| Kundfordringar | 3.298 | 5.425 | 557 | 545 | 9.825 | –101 | 9.724 |
| Övriga tillgångar | 283 | 770 | 216 | 1.764 | 3.033 | –235 | 2.798 |
| Övriga skulder | –3.069 | –6.726 | –1.440 | –1.978 | –13.213 | 336 | –12.877 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | 1.074 | 769 | 179 | 564 | 2.586 | – | 2.586 |
| Operativt sysselsatt kapital i % av försäljning | 5 | 2 | 3 | – | – | – | 4 |
| Goodwill | 6.110 | 4.768 | 1.763 | 698 | 13.339 | – | 13.339 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 136 | 529 | 206 | 225 | 1.096 | – | 1.096 |
| Andelar i intressebolag | – | – | – | 126 | 126 | – | 126 |
| Summa sysselsatt kapital | 7.320 | 6.066 | 2.148 | 1.613 | 17.147 | – | 17.147 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 19 | 28 | 35 | – | – | – | 22 |
| Nettoskuld | – | – | – | – | – | – | –8.209 |
| Eget kapital | – | – | – | – | – | – | 8.938 |
| Summa finansiering | – | – | – | – | – | – | 17.147 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | – | – | – | – | – | – | 0,92 |
| Tillgångar och skulder | |||||||
| Icke räntebärande tillgångar | 10.389 | 12.792 | 3.588 | 1.982 | 28.751 | –336 | 28.415 |
| Ej allokerade icke räntebärande tillgångar1 | – | – | – | – | – | – | 1.609 |
| Ej allokerade räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | 2.861 |
| Summa tillgångar | – | – | – | – | – | – | 32.885 |
| Eget kapital | – | – | – | – | – | – | 8.938 |
| Icke räntebärande skulder | 3.069 | 6.726 | 1.440 | 876 | 12.111 | –336 | 11.775 |
| Ej allokerade icke räntebärande skulder1 | – | – | – | – | – | – | 1.102 |
| Ej allokerade räntebärande skulder | – | – | – | – | – | – | 11.070 |
Summa skulder – – – – – – 23.947 Summa eget kapital och skulder – – – – – – 32.885
1 Ingår i Övrigt i tabellen Sysselsatt kapital och finansiering.
Koncernens noter och kommentarer
| Security | Security | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Services | Services Europe1 |
Mobile and Monitoring1 |
Summa | Elimine | |||
| MSEK | North America | Övrigt | segment | ringar | Koncernen | ||
| Resultat | |||||||
| Försäljning, extern | 23.530 | 31.434 | 5.897 | 1.806 | 62.667 | – | 62.667 |
| Försäljning, intern | – | 83 | 271 | – | 354 | –354 | – |
| Total försäljning | 23.530 | 31.517 | 6.168 | 1.806 | 63.021 | –354 | 62.667 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | –4 | 0 | 3 | – | – | – | –1 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 1.400 | 1.800 | 740 | –184 | 3.756 | – | 3.756 |
| varav resultatandelar i intressebolag | – | 0 | – | –4 | –4 | – | –4 |
| Rörelsemarginal, % | 5,9 | 5,7 | 12,0 | – | – | – | 6,0 |
| Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | –20 | –51 | –47 | –20 | –138 | – | –138 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | – | – | – | –6 | –6 | – | –6 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 1.380 | 1.749 | 693 | –210 | 3.612 | – | 3.612 |
| Finansiella intäkter och kostnader | – | – | – | – | – | – | –590 |
| Resultat före skatt | – | – | – | – | – | – | 3.022 |
| Skatt | – | – | – | – | – | – | –904 |
| Årets resultat | – | – | – | – | – | – | 2.118 |
| Rörelsens kassaflöde | |||||||
| Rörelseresultat före avskrivningar | 1.400 | 1.800 | 740 | –184 | 3.756 | – | 3.756 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | –162 | –379 | –349 | –61 | –951 | – | –951 |
| Återföring av avskrivningar | 158 | 432 | 309 | 29 | 928 | – | 928 |
| Förändring av operativt sysselsatt kapital | –225 | –21 | 32 | –144 | –358 | – | –358 |
| Rörelsens kassaflöde | 1.171 | 1.832 | 732 | –360 | 3.375 | – | 3.375 |
| Rörelsens kassaflöde, % | 84 | 102 | 99 | – | – | – | 90 |
| Sysselsatt kapital och finansiering | |||||||
| Operativa anläggningstillgångar | 597 | 1.432 | 840 | 196 | 3.065 | – | 3.065 |
| Kundfordringar | 3.096 | 5.366 | 582 | 402 | 9.446 | –83 | 9.363 |
| Övriga tillgångar | 242 | 741 | 215 | 1.897 | 3.095 | –53 | 3.042 |
| Övriga skulder | –3.039 | –6.656 | –1.475 | –1.813 | –12.983 | 136 | –12.847 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | 896 | 883 | 162 | 682 | 2.623 | – | 2.623 |
| Operativt sysselsatt kapital i % av försäljning | 4 | 3 | 3 | – | – | – | 4 |
| Goodwill | 6.145 | 4.870 | 1.985 | 559 | 13.559 | – | 13.559 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 74 | 399 | 206 | 216 | 895 | – | 895 |
| Andelar i intressebolag | – | – | – | 132 | 132 | – | 132 |
| Summa sysselsatt kapital | 7.115 | 6.152 | 2.353 | 1.589 | 17.209 | – | 17.209 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 20 | 29 | 31 | – | – | – | 22 |
| Nettoskuld | – | – | – | – | – | – | –8.388 |
| Eget kapital | – | – | – | – | – | – | 8.821 |
| Summa finansiering | – | – | – | – | – | – | 17.209 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | – | – | – | – | – | – | 0,95 |
| Tillgångar och skulder Icke räntebärande tillgångar |
10.154 | 12.808 | 3.828 | 1.510 | 28.300 | –136 | 28.164 |
| Ej allokerade icke räntebärande tillgångar2 | |||||||
| – | – | – | – | – | – | 1.892 | |
| Ej allokerade räntebärande tillgångar | – | – | – | – | – | – | 2.740 |
| Summa tillgångar | – | – | – | – | – | – | 32.796 |
| Eget kapital | – | – | – | – | – | – | 8.821 |
| Icke räntebärande skulder | 3.039 | 6.656 | 1.475 | 780 | 11.950 | –136 | 11.814 |
| Ej allokerade icke räntebärande skulder2 | – | – | – | – | – | – | 1.033 |
| Ej allokerade räntebärande skulder | – | – | – | – | – | – | 11.128 |
| Summa skulder Summa eget kapital och skulder |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
– – |
23.975 32.796 |
1 Jämförelsetalen har omräknats då verksamheter har flyttats mellan segmenten Security Services Europe
och Mobile and Monitoring.
2 Ingår i Övrigt i tabellen Sysselsatt kapital och finansiering.
Koncernens noter och kommentarer
| Total försäljning från externa kunder1 |
Anläggnings tillgångar2 |
|||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| USA | 20.596 | 21.536 | 6.549 | 6.522 |
| Frankrike | 6.257 | 6.572 | 1.954 | 2.166 |
| Sverige4 | 4.038 | 3.814 | 1.007 | 873 |
| Spanien | – 3 | 6.122 | – 3 | – 3 |
| Tyskland | – 3 | – 3 | 1.854 | 2.164 |
| Nederländerna | – 3 | – 3 | 1.788 | 2.019 |
| Övriga länder5 | 30.449 | 24.623 | 4.350 | 3.804 |
| Summa länder | 61.340 | 62.667 | 17.502 | 17.548 |
| Anläggningstillgångar ej specificerade per land2 |
– | – | 1.559 | 1.849 |
| Summa anläggnings | ||||
| tillgångar | – | – | 19.061 | 19.397 |
1 Baserat på lokaliseringen av försäljningsställena och motsvarar i allt väsentligt kundernas geografiska lokalisering.
2 Finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar och tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning specificeras ej per land. Dessa redovisas istället på raden anläggningstillgångar ej specificerade per land.
3 Specificeras ej, då beloppet är mindre än 10 procent av försäljningen eller anläggningstillgångarna. 4 Specificeras eftersom bolaget har sitt säte i Sverige.
5 Inkluderar eliminering av intern försäljning.
Koncernens intäkter hänför sig till olika typer av bevakningstjänster. Försäljning av larmprodukter förekommer endast i begränsad omfattning. Efter utdelningen av Loomis den 8 december 2008 förekommer även intäkter från värdehanteringstjänster endast i begränsad omfattning. För jämförelseåret 2008 redovisas intäkter hänförliga till Loomis som en del av årets resultat, avvecklade verksamheter. Dessa intäkter ingår därmed inte i koncernens totala försäljning. Fördelningen av försäljning per segment framgår av not 9.
Övriga rörelseintäkter består 2010 och 2009 i sin helhet av varumärkesarvoden från Securitas Direct AB, medan jämförelseåret 2008 även inkluderar varumärkesarvoden från Niscayah Group AB (tidigare Securitas Systems AB). Varumärkesarvoden från Niscayah Group AB upphörde i november 2008.
Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till. Finansiella intäkter och kostnader framgår av not 14.
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Total försäljning | 61.339,8 | 62.666,7 | 56.571,6 |
| Övriga rörelseintäkter | 12,7 | 11,3 | 18,7 |
| Lönekostnader (not 12) | –40.568,1 | –41.435,0 | –37.436,8 |
| Sociala kostnader (not 12) | –9.200,2 | –9.283,2 | –8.409,3 |
| Avskrivningar (not 13, 18, 19, 20) | –1.065,0 | –1.065,8 | –942,1 |
| Kundförluster (not 25) | –54,2 | –141,2 | –69,4 |
| Övriga rörelsekostnader | –6.994,7 | –7.140,5 | –6.646,1 |
| Summa rörelsens kostnader | –57.882,2 | –59.065,7 | –53.503,7 |
| Rörelseresultat | 3.470,3 | 3.612,3 | 3.086,6 |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Kursdifferenser inkluderade i | |||
| rörelseresultat uppgår till: | 3,9 | –3,6 | –1,3 |
1 Kursdifferenser inkluderade i finansnetto redovisas i not 14.
| Summa jämförelsestörande poster | – | – | –29,3 |
|---|---|---|---|
| Övriga poster | – | – | –29,31 |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
1 Börsnoteringskostnader för Loomis AB.
| MSEK Försäljnings- och |
2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| administrationskostnader | – | – | –29,3 |
| Summa jämförelsestörande poster fördelade per funktion |
– | – | –29,3 |
1 Avser hur jämförelsestörande poster skulle ha klassificerats per funktion i resultaträkningen om posterna ej redovisats separat i resultaträkningen.
| Summa jämförelsestörande poster fördelade per segment |
– | – | –29,3 |
|---|---|---|---|
| Övrigt | – | – | –29,3 |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Justering för kassaflödespåverkan från jämförelsestörande poster |
–62,5 | –12,0 | –81,5 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde1 | –62,5 | –12,0 | –110,8 |
| resultaträkningen | – | – | –29,3 |
| Jämförelsestörande poster enligt | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
1 För 2010 avser kassaflödet uppgörelsen med Heros konkursförvaltare –53,9 MSEK och lokaler i Tyskland –8,6 MSEK. För 2009 avser kassaflödet lokaler i Tyskland –9,3 MSEK och övriga jämföresestörande poster –2,7 MSEK. För 2008 avser kassaflödet kontantbetalningen till Esabes konkursförvaltare i Spanien –78,5 MSEK, börsnoteringskostnader för Loomis –29,1 MSEK och lokaler i Tyskland –3,2 MSEK.
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Omstrukturerings- och | |||
| integreringskostnader | –48,3 | –5,9 | –52,6 |
| Transaktionskostnader1 | –41,32 | – | – |
| Summa förvärvsrelaterade | |||
| kostnader | –89,6 | –5,9 | –52,6 |
1 Kostnadsförs från och med 2010 i enlighet med IFRS 3 (reviderad). 2 Transaktionskostnader för större förvärv specificeras per förvärv i not 16.
| Summa förvärvsrelaterade kostnader fördelade per funktion |
–89,6 | –5,9 | –52,6 | |
|---|---|---|---|---|
| Försäljnings- och administrations kostnader |
–68,62 | –4,7 | –33,0 | |
| Produktionskostnader | –21,0 | –1,2 | –19,6 | |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | |
| FÖRVÄRVSRELATERADE KOSTNADER FÖRDELADE PER FUNKTION1 |
1 Avser hur förvärvsrelaterade kostnader skulle ha klassificerats per funktion i resultaträkningen om posterna ej redovisats separat i resultaträkningen.
2 Samtliga transaktionskostnader skulle, om de ej särredovisats i resultaträkningen, ha redovisats som Försäljnings- och administrationskostnader.
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Security Services North America | –16,1 | – | – |
| Security Services Europe | –47,9 | 0,1 | –36,0 |
| Mobile and Monitoring | –5,7 | – | –13,4 |
| Övrigt | –19,9 | –6,0 | –3,2 |
| Summa förvärvsrelaterade kostnader fördelade per segment |
–89,6 | –5,9 | –52,6 |
| Justering för kassaflödespåverkan från förvärvsrelaterade kostnader |
24,3 | –28,2 | 32,7 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde | –65,3 | –34,1 | –19,9 |
| Förvärvsrelaterade kostnader enligt resultaträkningen |
–89,6 | –5,9 | –52,6 |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Summa | 63,4 | 53,4 | 53,2 |
|---|---|---|---|
| – revisionsuppdrag | 1,3 | 1,1 | 0,8 |
| Övriga revisorer | |||
| Summa PwC | 62,1 | 52,3 | 52,4 |
| – andra uppdrag1 | 15,02 | 4,52 | 7,12 |
| – skatterelaterade uppdrag | 17,1 | 19,4 | 16,3 |
| revisionsuppdraget | 2,8 | 2,8 | 4,1 |
| – revisionsverksamhet utöver | |||
| – revisionsuppdrag | 27,2 | 25,6 | 24,9 |
| PwC | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
1 Kostnader för andra uppdrag utförda av PwC innefattar arvoden för revisionsrelaterad rådgivning angående redovisning inklusive IFRS, IT, förvärv, avyttringar och internbanksrelaterade frågor. 2 Därutöver har 0,0 MSEK (1,5 och 9,7) avseende andra uppdrag till PwC aktiverats, vilket summerar
till de 15,0 MSEK (6,0 och 16,8) som anges på sidan 47.
Under året kostnadsförda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 757,9 MSEK (819,4 och 813,8). Nominella värdet av avtalade framtida minimileaseavgifter fördelar sig enligt följande:
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Förfallotid < 1 år | 677,1 | 652,6 | 651,8 |
| Förfallotid 1–5 år | 1.577,2 | 1.465,4 | 1.478,3 |
| Förfallotid > 5 år | 413,4 | 604,3 | 577,4 |
Koncernens noter och kommentarer
| Kvinnor | Män | Summa | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 | |
| Europa | 22.283 | 22.112 | 21.124 | 91.446 | 86.759 | 85.856 | 113.729 | 108.871 | 106.980 |
| Nordamerika | 22.703 | 22.631 | 25.068 | 70.523 | 70.115 | 72.322 | 93.226 | 92.746 | 97.390 |
| Latinamerika | 2.084 | 1.711 | 1.091 | 21.866 | 18.875 | 15.879 | 23.950 | 20.586 | 16.970 |
| Övriga världen | 611 | 121 | 55 | 5.197 | 1.330 | 80 | 5.808 | 1.451 | 135 |
| Summa | 47.681 | 46.575 | 47.338 | 189.032 | 177.079 | 174.137 | 236.713 | 223.654 | 221.475 |
1 Medeltal årsanställda exkluderar anställda i intressebolag.
Under år 2010 var antalet styrelseledamöter och verkställande direktörer 123 (113, 105), varav 7 (7, 6) var kvinnor.
| 2010 | 2009 | 2008 | Varav tantiem | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
2010 | 2009 | 2008 |
| Europa | 184,7 | 57,0 | (14,3) | 175,7 | 54,2 | (15,3) | 178,0 | 54,8 | (10,0) | 52,0 | 52,7 | 64,0 |
| Nordamerika | 62,3 | 21,3 | (11,0) | 63,9 | 20,6 | (11,4) | 82,5 | 17,1 | (10,3) | 12,3 | 14,2 | 37,5 |
| Latinamerika | 7,9 | 0,9 | (0,0) | 7,4 | 0,8 | (0,0) | 3,8 | 0,4 | (0,0) | 0,4 | 1,2 | 0,5 |
| Övriga världen | 8,2 | 0,1 | (0,1) | 4,6 | 1,6 | (0,1) | – | – | – | 0,0 | 0,3 | – |
| Summa | 263,1 | 79,3 | (25,4) | 251,6 | 77,2 | (26,8) | 264,3 | 72,3 | (20,3) | 64,7 | 68,4 | 102,0 |
| 2010 | 2009 | 2008 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
| Europa | 21.858,4 | 6.103,2 | (478,1) | 22.735,9 | 6.238,2 | (462,1) | 20.647,2 | 5.743,3 | (391,7) |
| Nordamerika | 16.748,6 | 2.776,7 | (41,3) | 17.319,0 | 2.750,6 | (15,4) | 15.771,7 | 2.390,5 | (–7,4) |
| Latinamerika | 1.415,4 | 227,8 | (10,7) | 1.055,4 | 200,0 | (11,3) | 732,8 | 200,5 | (8,7) |
| Övriga världen | 282,6 | 13,2 | (7,0) | 73,1 | 17,2 | (1,2) | 20,8 | 2,7 | (1,2) |
| Summa | 40.305,0 | 9.120,9 | (537,1) | 41.183,4 | 9.206,0 | (490,0) | 37.172,5 | 8.337,0 | (394,2) |
| 2010 | 2009 | 2008 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
| Europa | 22.043,1 | 6.160,2 | (492,4) | 22.911,6 | 6.292,4 | (477,4) | 20.825,2 | 5.798,1 | (401,7) |
| Nordamerika | 16.810,9 | 2.798,0 | (52,3) | 17.382,9 | 2.771,2 | (26,8) | 15.854,2 | 2.407,6 | (2,9) |
| Latinamerika | 1.423,3 | 228,7 | (10,7) | 1.062,8 | 200,8 | (11,3) | 736,6 | 200,9 | (8,7) |
| Övriga världen | 290,8 | 13,3 | (7,1) | 77,7 | 18,8 | (1,3) | 20,8 | 2,7 | (1,2) |
| Summa | 40.568,1 | 9.200,2 | (562,5) | 41.435,0 | 9.283,2 | (516,8) | 37.436,8 | 8.409,3 | (414,5) |
En fullständig förteckning över medeltal årsanställda samt lönekostnader per land redovisas i den till Bolagsverket insända årsredovisningen.
För ytterligare upplysningar om koncernens pensioner och andra långsiktiga ersättningar till anställda hänvisas till not 31.
Securitas årsstämma röstade den 4 maj 2010 igenom ett nytt incitamentsprogram. Deltagarna i incitamentsprogrammet har sedan tidigare rörlig ersättning baserat på prestation. Enligt detta nya incitamentsprogram kommer den rörliga ersättningen/bonusen att till två tredjedelar betalas ut kontant efter intjänandeåret och aktier förvärvas för den kvarvarande tredjedelen. Bonuskriterier är baserade på inviduell prestation och/eller prestationen på den del av koncernen individen är ansvarig för. För Securitas finns inga andra materiella kostnader än den tilldelade bonusen och relaterade sociala kostnader.
Förvärvet av aktier i Securitas sker genom handel via NASDAQ OMX Stockholm genom ett swap-avtal. Aktier köps för det belopp som motsvarar en tredjedel av totalt erhållen bonus. De förvärvade aktierna tilldelas deltagarna cirka ett år efter förvärvet förutsatt att de fortfarande är anställda i koncernen. Securitas kommer inte att ställa ut några nya aktier eller liknande genom detta incitamentsprogram. Avsikten är att ersätta kontantbonus enligt gällande ersättningsprogram med aktier i Securitas AB och därmed öka medarbetarnas ägande i Securitas.
I incitamentsprogrammet ingår 1.049 personer som är berättigade att erhålla aktiedelen enligt programmet. Den totala aktierelaterade delen av ersättningen för dessa uppgår till 70,3 MSEK för 2010 vilket redovisas som en aktierelaterad ersättning i eget kapital. I mars 2011 har aktier i Securitas AB förvärvats genom ett swap-avtal baserat på då gällande dagskurs. Det antal aktier som förvärvats per denna tidpunkt uppgår till totalt 910.837 och kommer att tilldelas deltagarna under första kvartalet 2012 förutsatt att de fortfarande är anställda i koncernen.
| MSEK | 2010 |
|---|---|
| Bonuskostnad 2010 års program | 70,3 |
| Sociala kostnader 2010 års program | 17,5 |
| Summa | 87,8 |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Programvarulicenser | 63,8 | 55,8 | 50,1 |
| Övriga immateriella tillgångar | 20,3 | 20,5 | 18,1 |
| Byggnader | 18,9 | 21,0 | 16,0 |
| Maskiner och inventarier | 797,7 | 830,2 | 755,7 |
| Summa avskrivningar | 900,7 | 927,5 | 839,9 |
Årets avskrivningar fördelar sig i resultaträkningen enligt följande:
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Avskrivningar på materiella | |||
| anläggningstillgångar | |||
| Produktionskostnader | 563,2 | 596,0 | 543,8 |
| Försäljnings- och | |||
| administrationskostnader | 253,4 | 255,2 | 227,9 |
| Summa avskrivningar på | |||
| materiella anläggningstillgångar | 816,6 | 851,2 | 771,7 |
| Avskrivningar på immateriella | |||
| tillgångar | |||
| Produktionskostnader | 34,2 | 27,2 | 27,4 |
| Försäljnings- och | |||
| administrationskostnader | 49,9 | 49,1 | 40,8 |
| Summa avskrivningar | |||
| på immateriella tillgångar | 84,1 | 76,3 | 68,2 |
| Summa avskrivningar | 900,7 | 927,5 | 839,9 |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Ränteintäkter från finansiella tillgångar till verkligt värde med |
|||
| redovisning via resultaträkningen | 9,2 | 9,9 | 22,0 |
| Ränteintäkter från lånefordringar och | |||
| övriga fordringar | 29,0 | 57,0 | 297,0 |
| Ränteintäkter från derivat som klassi ficerats som säkringsinstrument |
– | 0,9 | 205,7 |
| Summa ränteintäkter | 38,2 | 67,8 | 524,7 |
| Omvärdering av finansiella instrument | – | 0,1 | 2,7 |
| Övriga finansiella intäkter | 3,6 | 5,5 | 11,2 |
| Kursdifferenser, netto1 | – | 2,4 | 2,0 |
| Summa finansiella intäkter | 41,8 | 75,8 | 540,6 |
| Räntekostnader från finansiella skulder till verkligt värde med redovisning via resultaträkningen |
–15,9 | –14,3 | –27,3 |
| Räntekostnader från finansiella skulder vilka identifierats som säkrade poster |
|||
| vid säkring av verkligt värde | –138,8 | –261,5 | –336,3 |
| Räntekostnader från derivat som | |||
| klassificerats som säkringsinstrument | –63,3 | –116,9 | –186,8 |
| Räntekostnader från övriga finansiella | |||
| skulder | –292,3 | –239,3 | –433,9 |
| Summa räntekostnader | –510,3 | –632,0 | –984,3 |
| Omvärdering av finansiella instrument | –4,5 | –0,5 | – |
| Övriga finansiella kostnader | –25,7 | –33,1 | –25,9 |
| Kursdifferenser, netto1 | –3,6 | – | – |
| Summa finansiella kostnader | –544,1 | –665,6 | –1.010,2 |
| Finansnetto | –502,3 | –589,8 | –469,6 |
| Varav omvärderingar uppskattade med hjälp av värderingsteknik |
–4,5 | –0,4 | 1,1 |
1 Kursdifferenser inkluderade i rörelseresultat redovisas i not 11.
| Skattek ostnad |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | % | 2009 | % | 2008 | % |
| Skatt på resultat före skatt | ||||||
| – aktuell skattekostnad | –735,7 | –24,8 | –715,4 | –23,7 | –651,8 | –24,9 |
| – uppskjuten | ||||||
| skattekostnad | –151,5 | –5,1 | –189,1 | –6,2 | –75,3 | –2,9 |
| Summa skattekostnad | –887,2 –29,9 –904,5 –29,9 –727,1 –27,8 |
Den svenska bolagsskatten uppgick till 26,3 procent under 2010 och 2009 och 28 procent under 2008.
2010 års skattesats uppgick till 29,9 procent.
2009 års skattesats uppgick till 29,9 procent. Den spanska skattemyndigheten har i ett skattebeslut i juni 2009 ifrågasatt avdrag för vissa räntekostnader som koncernen gjort i Spanien. För att undvika framtida problem har koncernen justerat kapitaliseringen i Securitas Spanien. Till följd av detta ökade skattesatsen för helåret 2009 med 0,6 procentenheter. För ytterligare information, se not 37.
2008 års skattesats, justerad för skatteeffekter från jämförelsestörande poster, var 27,8 procent.
Årets uppskjutna skattekostnad utgörs av förändringen i uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder, valutakurseffekter samt uppskjuten skatt avseende poster redovisade direkt mot eget kapital.
| MSEK | 2010 | % | 2009 | % | 2008 | % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt en ligt resultaträkningen |
2.968 | 3.022 | 2.617 | |||
| Skatt beräknad efter svensk skattesats |
–781 | –26,3 | –795 | –26,3 | –733 | –28,0 |
| Skillnad mellan skatte sats i Sverige och ut ländska dotterbolags vägda skattesatser |
–95 | –3,2 | –72 | –2,4 | 118 | 4,5 |
| Skatt hänförlig till tidigare år |
–6 | –0,2 | –3 | –0,1 | –87 | –3,3 |
| Värdering av tidigare ovärderade förlustavdrag |
– | – | 11 | 0,4 | 43 | 1,6 |
| Omvärdering av upp skjuten skatt efter för ändrad skattesats1 |
0 | 0,0 | –1 | 0,0 | –38 | –1,4 |
| Övriga ej avdragsgilla poster |
–15 | –0,5 | –49 | –1,6 | –36 | –1,4 |
| Övriga ej skattepliktiga poster |
10 | 0,3 | 5 | 0,1 | 6 | 0,2 |
| Verklig skattekostnad | –887 | –29,9 | –904 | –29,9 | –727 | –27,8 |
1 2008 avser förlustavdrag i Sverige.
Avsättning har gjorts i koncernen för beräknade skatter på förväntade utdelningar från dotterbolagen till moderbolaget nästkommande år. Avsättning har ej gjorts för skattekostnader som kan uppstå vid utdelning av resterande disponibla vinstmedel i dotterbolag. Om utdelning sker skulle detta resultera i skattekostnader om 11 MSEK.
| SKATT HÄNFÖRLIG TILL ÖVRIGT TOTALRESULTAT | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | ||||
| Uppskjuten skatt på aktuariella vinster | |||||||
| och förluster | 48,8 | –7,2 | 250,2 | ||||
| Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar | –18,9 | –20,3 | 50,7 | ||||
| Uppskjuten skatt på säkring av | |||||||
| nettoinvesteringar | –128,8 | –91,0 | 90,5 | ||||
| Uppskjuten skatt på övrigt totalresultat | –98,9 | –118,5 | 391,4 |
Koncernens noter och kommentarer
AKTUELLA SKATTEFORDRINGAR/SKULDER
| Aktuella skatteskulder 285,5 338,0 |
487,4 |
|---|---|
| Aktuella skattefordringar 255,2 304,5 |
505,6 |
| MSEK 2010 2009 |
2008 |
Uppskjutna skattefordringar var hänförliga till:
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Pensionsavsättningar och | |||
| personalrelaterade skulder | 620,3 | 641,1 | 695,1 |
| Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver | 4,9 | 37,8 | 16,1 |
| Förlustavdrag | 455,5 | 603,3 | 810,0 |
| Skattemässigt avdragsgill goodwill | 129,6 | 176,0 | 215,4 |
| Maskiner och inventarier | 90,8 | 88,9 | 88,0 |
| Övriga temporära skillnader | 165,9 | 157,4 | 250,7 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 1.467,0 | 1.704,5 | 2.075,3 |
| Varav uppskjutna skattefordringar som | |||
| förväntas utnyttjas inom tolv månader | 474,3 | 486,4 | 289,4 |
| Nettoredovisning1 | –113,6 | –117,6 | –110,5 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | |||
| enligt balansräkningen | 1.353,4 | 1.586,9 | 1.964,8 |
1 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas i balansräkningen delvis netto efter beaktande av kvittningsmöjligheter.
Förändringsanalys av uppskjutna skattefordringar
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Ingående balans uppskjutna | |||
| skattefordringar | 1.704,5 | 2.075,3 | 1.817,5 |
| Förändring beroende på: | |||
| Uppskjuten skatt i resultaträkningen | –204,1 | –265,5 | 147,0 |
| Ändrad skattesats | –0,9 | –0,7 | –37,6 |
| Förvärv | 7,3 | 1,9 | 192,0 |
| Redovisning mot övrigt totalresultat | 48,8 | –12,9 | 300,1 |
| Avvecklade verksamheter | – | – | –346,9 |
| Omräkningsdifferenser | –88,6 | –93,6 | 3,2 |
| Utgående balans uppskjutna | |||
| skattefordringar | 1.467,0 | 1.704,5 | 2.075,3 |
| Förändring under året | –237,5 | –370,8 | 257,8 |
| MSEK | Ingående balans |
Uppskjuten skatt i resultat räkningen |
Ändrad skattesats |
Förvärv | Redovisade mot övrigt totalresultat |
Omräknings differenser |
Utgående balans |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder | 641,1 | –23,8 | –0,7 | 0,2 | 48,8 | –45,3 | 620,3 |
| Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver | 37,8 | –32,6 | – | – | – | –0,3 | 4,9 |
| Förlustavdrag | 603,3 | –123,3 | – | – | – | –24,5 | 455,5 |
| Skattemässigt avdragsgill goodwill | 176,0 | –26,1 | – | – | – | –20,3 | 129,6 |
| Maskiner och inventarier | 88,9 | 3,9 | –0,1 | 7,0 | – | –8,9 | 90,8 |
| Övriga temporära skillnader | 157,4 | –2,2 | –0,1 | 0,1 | – | 10,7 | 165,9 |
| Summa uppskjutna skattefordringar | 1.704,5 | 1.467,0 | |||||
| Förändring under året | –204,1 | –0,9 | 7,3 | 48,8 | –88,6 | –237,5 |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Pensionsavsättningar och | |||
| personalrelaterade skulder | 8,0 | 8,6 | 10,4 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 258,8 | 235,4 | 221,1 |
| Maskiner och inventarier | 25,7 | 28,0 | 28,0 |
| Övriga temporära skillnader | 253,2 | 125,1 | 60,8 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 545,7 | 397,1 | 320,3 |
| Varav uppskjutna skatteskulder som | |||
| förväntas utnyttjas inom tolv månader | 162,5 | 140,2 | 120,7 |
| Nettoredovisning 1 | –113,6 | –117,6 | –110,5 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | |||
| enligt balansräkningen | 432,1 | 279,5 | 209,8 |
| Uppskjutna skattefordringar/skulder, | |||
| netto | 921,3 | 1.307,4 | 1.755,0 |
Förändringsanalys av uppskjutna skatteskulder
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Ingående balans uppskjutna skatteskulder |
397,1 | 320,3 | 427,2 |
| Förändring beroende på: | |||
| Uppskjuten skatt i resultaträkningen | 110,1 | 19,2 | 29,9 |
| Ändrad skattesats | –0,2 | 0,0 | 0,0 |
| Förvärv | 85,5 | 57,5 | 20,7 |
| Avyttring | – | – | 5,1 |
| Redovisning mot övrigt totalresultat | – | – | 28,4 |
| Omräkningsdifferenser | –46,8 | 0,1 | – |
| Avvecklade verksamheter | – | – | –191,0 |
| Utgående balans uppskjutna | |||
| skatteskulder | 545,7 | 397,1 | 320,3 |
| Förändring under året | 148,6 | 76,8 | –106,9 |
1 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas i balansräkningen delvis netto efter beaktande av kvittningsmöjligheter.
Koncernens noter och kommentarer
| MSEK | Ingående balans |
Uppskjuten skatt i resultat räkningen |
Ändrad skattesats |
Förvärv | Omräknings differenser |
Utgående balans |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder | 8,6 | 0,5 | – | – | –1,1 | 8,0 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 235,4 | –27,3 | –0,2 | 78,9 | –28,0 | 258,8 |
| Maskiner och inventarier | 28,0 | 0,2 | – | –0,7 | –1,8 | 25,7 |
| Övriga temporära skillnader | 125,1 | 136,7 | – | 7,3 | –15,9 | 253,2 |
| Summa uppskjutna skatteskulder | 397,1 | 545,7 | ||||
| Förändring under året | 110,1 | –0,2 | 85,5 | –46,8 | 148,6 |
Förändring i uppskjutna skatter mellan 2009 och 2010 förklaras främst av minskade förlustavdrag i Sverige. Förändring i uppskjutna skatter mellan 2008 och 2009 förklaras främst av minskade förlustavdrag i Sverige. Det finns inga oredovisade temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, intressebolag eller joint ventures. Avsättningar för skatter redovisas i not 32.
Dotterbolag i främst Sverige och Tyskland hade den 31 december 2010 förlustavdrag som uppgick till 2.179 MSEK (2.852 och 3.665). Dessa förlustavdrag förfaller enligt följande:
| Summa förlustavdrag | 2.179 |
|---|---|
| Ej tidsbegränsade | 1.919 |
| 2014– | 253 |
| 2013 | 3 |
| 2012 | 4 |
| 2011 | 0 |
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Per den 31 december 2010 uppgick förlustavdrag, för vilka uppskjutna skattefordringar har redovisats, till 1.617 MSEK (2.198 och 2.936) och de uppskjutna skattefordringarna för dessa förlustavdrag uppgick till 455 MSEK (603 och 810). Förlustavdrag kan utnyttjas för att reducera framtida beskattningsbara inkomster. Utnyttjande i framtiden innebär inte minskad total skattekostnad.
Förvärvskalkyler är föremål för slutlig justering senast ett år efter förvärvstidpunkten.
| Betalt förvärvs - |
Förvärvad | Verksam hetens |
Förvärvs relaterade immateriella |
Operativt sysselsatt |
Andelar i intresse |
Summa sysselsatt |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | pris | nettoskuld | totala värde | Goodwill2 | tillgångar | kapital | bolag | kapital |
| G4S, Tyskland | 31,8 | – | 31,8 | –31,8 | – | – | – | –31,8 |
| Seccredo, Sverige3 | –21,0 | 5,5 | –15,5 | 36,2 | – | –20,7 | – | 15,5 |
| Claw Protection Services, Sydafrika3 | –7,5 | 0,3 | –7,2 | 10,1 | 5,3 | –8,2 | – | 7,2 |
| Dan Kontrol Systemer, Danmark | –25,6 | 1,6 | –24,0 | 19,1 | 10,6 | –5,7 | – | 24,0 |
| Bren Security, Sri Lanka3 | –23,2 | 0,2 | –23,0 | 40,0 | 9,3 | –26,3 | – | 23,0 |
| Paragon Systems, USA | –267,2 | –0,7 | –267,9 | 218,7 | 16,6 | 32,6 | – | 267,9 |
| Legend Group Holding International, Singapore3 | –22,4 | –6,1 | –28,5 | 12,6 | 17,1 | –1,2 | – | 28,5 |
| Guardian Security, Montenegro3 | –23,0 | –1,8 | –24,8 | 17,1 | 15,6 | –7,9 | – | 24,8 |
| Nikaro, Storbritannien | –29,3 | 1,6 | –27,7 | 19,4 | 13,3 | –5,0 | – | 27,7 |
| ESC and SSA Guarding Company, Thailand3 | –26,0 | 1,8 | –24,2 | 16,6 | 7,2 | 0,4 | – | 24,2 |
| Nordserwis.pl, Polen3 | –6,9 | 0,4 | –6,5 | 4,8 | 5,2 | –3,5 | – | 6,5 |
| Security Professionals och Security Management, USA3 | –71,1 | 0,8 | –70,3 | 34,8 | 39,9 | –4,4 | – | 70,3 |
| Reliance Security Services, Storbritannien | –446,8 | 43,5 | –403,3 | 333,2 | 130,9 | –60,8 | – | 403,3 |
| Alarm West Group, Bosnien-Hercegovina3 | –44,7 | –45,2 | –89,9 | 73,6 | 44,7 | –28,4 | – | 89,9 |
| Piranha Security, Sydafrika3 | –9,3 | 1,7 | –7,6 | 9,4 | 7,0 | –8,8 | – | 7,6 |
| Cobra Security, Rumänien | –4,0 | –21,5 | –25,5 | 23,4 | 4,0 | –1,9 | – | 25,5 |
| Övriga förvärv och justeringar1, 3 | –302,2 | 22,6 | –279,6 | 71,4 | 113,6 | 93,6 | 1,0 | 279,6 |
| Summa förvärv | –1.298,4 | 4,7 | –1.293,7 | 908,6 | 440,3 | –56,2 | 1,0 | 1.293,7 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalyser | 107,7 | |||||||
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | –1.190,7 |
1 Avser periodens övriga förvärv och uppdaterade förvärvskalkyler från föregående år för följande enheter: Hamilton, USA, Atlantis Securite, Kanada, Navicus, C&I, Addici (kontraktsportfölj) och Jourman (kontraktsportfölj), Services Sverige, Dalslands Bevakning (kontraktsportfölj), Labelå (kontraktsportfölj) och Sörmlands Bevakning (kontraktsportfölj), Mobile Sverige, Verdisikring Vest (kontraktsportfölj), Mobile Norge, Ferssa Group, Services Frankrike, Staff Sécurité (kontraktsportfölj), AGSPY, SCPS (kontraktsportfölj), GPSA (kontraktsportfölj) och IGPS, Mobile Frankrike, LB Protection (kontraktsportfölj) och Eryma (kontraktsportfölj), Alert Services Frankrike, Swallow Security Services, Mobile Storbritannien, Tecniserv, Alert Services Spanien, WOP Protect (kontraktsportfölj) och Alpha Protect (kontraktsportfölj), Services Schweiz, GPDS (kontraktsportfölj), Mobile Belgien, EMS (kontraktsportfölj), Alert Services Belgien, Hose, Services Nederländerna, Hadi Bewaking (kontraktsportfölj), Mobile Nederländerna, Agency of Security Fenix, Services
Tjeckien, Gordon och Security 018, Serbien, ICTS, Services Turkiet, GMCE Gardiennage, Marocko, Vigilan och El Guardian, Argentina, Trancilo och Gadonal, Uruguay, Worldwide Security och Protec Austral, Chile, Guardforce, Hongkong, MKB Tactical, Sydafrika, Globe Partner Services, Egypten samt Long Hai Security, Vietnam. Avser även utbetalda tilläggsköpeskillingar i USA, Mexiko, Spanien, Belgien, Schweiz, Turkiet och Argentina.
2 Goodwill som förväntas vara skattemässigt avdragsgill uppgår till 15 MSEK.
3 Tilläggsköpeskillingar har redovisats huvudsakligen baserat på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling i de förvärvade enheterna under en överenskommen period. Nettot av nya tilläggsköpeskillingar och betalningar från tidigare redovisade tilläggsköpeskillingar var 32 MSEK. Totalt uppgår de kort- och långfristiga tilläggsköpeskillingarna i koncernens balansräkning till 297 MSEK.
Koncernens noter och kommentarer
Securitas har förvärvat 51 procent av aktierna i Seccredo, ett ledande konsultföretag inom kris-, risk- och säkerhetstjänster. Seccredo har 20 anställda. Företaget bistår sina kunder med att förebygga, förhindra och minska störningar och skador på organisation, verksamhet och tillgångar. Kunderna representerar ett brett tvärsnitt av ledande varumärken från både den privata och offentliga sektorn. I och med detta förvärv stärker Securitas sin position på marknaden för konsult- och utredningstjänster. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 25 MSEK. Goodwill, som uppgår till 36,2 MSEK, är främst hänförlig till operativ expansion och humankapital.
Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 januari 2010
| MSEK | Verkligt värde förvärvsbalans |
|---|---|
| Operativa anläggningstillgångar | 1,5 |
| Kundfordringar | 4,4 |
| Övriga tillgångar | 1,3 |
| Övriga skulder | –27,9 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | –20,7 |
| Goodwill från förvärvet | 36,2 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | – |
| Totalt sysselsatt kapital | 15,5 |
| Nettoskuld | 5,5 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 21,0 |
| Betalt förvärvspris | –21,0 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 6,6 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | –14,4 |
Förvärvet av Seccredo avser 51 procent av aktierna i bolaget. Något innehav utan bestämmande inflytande har ej redovisats eftersom Securitas har en option att köpa återstående aktier och säljaren har en option att sälja återstående aktier. Följaktligen är 100 procent av bolaget konsoliderat.
Förvärvet har bidragit till total försäljning med 28,7 MSEK och till årets resultat med 2,1 MSEK. Transaktionskostnader uppgår till 0,5 MSEK.
Tilläggsköpeskilling uppgår till 22,3 MSEK och har redovisats huvudsakligen baserad på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling under en överenskommen period. Det redovisade beloppet är Securitas bästa uppskattning av det slutliga utfallet. Något intervall med möjliga utfall har därför inte beräknats. Tilläggsköpeskillingen är knuten till den framtida lönsamhetsutvecklingen i det förvärvade bolaget och det slutliga utfallet av betalningen kan därmed komma att överstiga det uppskattade beloppet.
Securitas har förvärvat samtliga aktier i säkerhetsföretaget Claw Protection Services i Sydafrika, som ett led i strategin att öka den globala närvaron. Claw Protection Services har cirka 800 anställda och är specialiserat på bevakningstjänster, främst i områdena kring Johannesburg och Pretoria. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 38 MSEK. Goodwill, som uppgår till 10,1 MSEK, är främst hänförlig till geografisk täckning och operativ expansion.
| MSEK | Verkligt värde förvärvsbalans |
|---|---|
| Operativa anläggningstillgångar | 0,2 |
| Kundfordringar | 0,8 |
| Övriga tillgångar | 0,2 |
| Övriga skulder | –9,4 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | –8,2 |
| Goodwill från förvärvet | 10,1 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 5,3 |
| Totalt sysselsatt kapital | 7,2 |
| Nettoskuld | 0,3 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 7,5 |
| Betalt förvärvspris | –7,5 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 0,3 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | –7,2 |
Förvärvet av Claw Protection Services avser samtliga aktier i bolaget. Förvärvet har bidragit till total försäljning med 36,3 MSEK och till årets resultat med –2,6 MSEK. Förvärvet
skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till total försäljning med 43,5 MSEK och till årets resultat med –2,3 MSEK. Transaktionskostnader uppgår till 0,4 MSEK.
Tilläggsköpeskilling uppgår till 5,4 MSEK och har redovisats huvudsakligen baserad på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling under en överenskommen period. Det redovisade beloppet är Securitas bästa uppskattning av det slutliga utfallet. Något intervall med möjliga utfall har därför inte beräknats. Tilläggsköpeskillingen är knuten till den framtida lönsamhetsutvecklingen i det förvärvade bolaget och det slutliga utfallet av betalningen kan därmed komma att överstiga det uppskattade beloppet.
Dansikring, Securitas dotterbolag i Danmark, har förvärvat samtliga aktier i larmövervakningsföretaget Dan Kontrol Systemer i Danmark. Dan Kontrol Systemer, med 25 anställda, är det största oberoende larmövervakningsföretaget i Danmark. Förvärvet har möjliggjort en utökning av verksamheten på marknaden för larmövervakning i Danmark. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 21 MSEK. Goodwill, som uppgår till 19,1 MSEK, är främst hänförlig till operativ expansion.
| MSEK | Verkligt värde förvärvsbalans |
|---|---|
| Operativa anläggningstillgångar | 2,2 |
| Kundfordringar | 0,1 |
| Övriga tillgångar | 1,6 |
| Övriga skulder | –9,6 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | –5,7 |
| Goodwill från förvärvet | 19,1 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 10,6 |
| Totalt sysselsatt kapital | 24,0 |
| Nettoskuld | 1,6 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 25,6 |
Betalt förvärvspris –25,6 Likvida medel enligt förvärvsanalys 1,6 Summa påverkan på koncernens likvida medel –24,0
Förvärvet av Dan Kontrol Systemer avser samtliga aktier i bolaget.
Förvärvet har bidragit till total försäljning med 16,6 MSEK och till årets resultat med 2,3 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till total försäljning med 21,8 MSEK och till årets resultat med 3,0 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 0,2 MSEK.
Securitas har förvärvat 60 procent av aktierna i säkerhetsföretaget Bren Security på Sri Lanka, i linje med strategin att expandera på nya marknader. Bren Security har cirka 1.100 anställda och erbjuder bevakningstjänster i Colombo med omnejd. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 16 MSEK. Goodwill, som uppgår till 40,0 MSEK, är främst hänförlig till geografisk expansion.
Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 juni 2010
| Verkligt värde | |
|---|---|
| MSEK | förvärvsbalans |
| Operativa anläggningstillgångar | 1,0 |
| Kundfordringar | 0,1 |
| Övriga tillgångar | 0,2 |
| Övriga skulder | –27,6 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | –26,3 |
| Goodwill från förvärvet | 40,0 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 9,3 |
| Totalt sysselsatt kapital | 23,0 |
| Nettoskuld | 0,2 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 23,2 |
| Betalt förvärvspris | –23,2 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 0,2 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | –23,0 |
Förvärvet av Bren Security avser 60 procent av aktierna i bolaget. Något innehav utan bestämmande inflytande har ej redovisats eftersom Securitas har en option att köpa återstående aktier och säljaren har en option att sälja återstående aktier. Följaktligen är 100 procent av bolaget konsoliderat. Förvärvet har bidragit till total försäljning med 11,0 MSEK och till årets resultat med 1,4 MSEK. Förvärvet
skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till total försäljning med 17,9 MSEK och till årets resultat med 1,7 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 0,4 MSEK.
Tilläggsköpeskilling uppgår till 23,2 MSEK och har redovisats huvudsakligen baserad på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling under en överenskommen period. Det redovisade beloppet är Securitas bästa uppskattning av det slutliga utfallet. Något intervall med möjliga utfall har därför inte beräknats. Tilläggsköpeskillingen är knuten till den framtida lönsamhetsutvecklingen i det förvärvade bolaget och det slutliga utfallet av betalningen kan därmed komma att överstiga det uppskattade beloppet.
Pinkerton Government Services, ett företag inom Securitas, har förvärvat samtliga aktier i säkerhetsföretaget Paragon Systems i USA. I och med förvärvet expanderar Securitas på den offentliga säkerhetsmarknaden i USA. Paragon, med cirka 3.000 anställda, är specialiserat på att erbjuda beväpnad väktarservice på hög nivå till olika offentliga organisationer och verksamheter under tillsyn av U.S. Federal Protective Service och U.S. Government Department of Defense. Paragon är ett av de ledande företagen på marknaden för säkerhetstjänster för offentlig verksamhet i USA. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 1.102 MSEK. Goodwill, som uppgår till 218,7 MSEK, är främst hänförlig till operativ expansion och humankapital.
Förvärv av rörelsen i Paragon Systems Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 8 juni 2010
| MSEK | Verkligt värde förvärvsbalans |
|---|---|
| Operativa anläggningstillgångar | 2,0 |
| Kundfordringar | 138,1 |
| Övriga tillgångar | 45,0 |
| Övriga skulder | –152,5 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | 32,6 |
| Goodwill från förvärvet | 218,7 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 16,6 |
| Totalt sysselsatt kapital | 267,9 |
| Nettoskuld | –0,7 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 267,2 |
| Betalt förvärvspris | –267,2 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | – |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | –267,2 |
Förvärvet av Paragon Systems avser samtliga aktier i bolaget.
Förvärvet har bidragit till total försäljning med 578,6 MSEK och till årets resultat med 3,2 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till total försäljning med 1.022,3 MSEK och till årets resultat med 6,9 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 9,5 MSEK.
Securitas har förvärvat samtliga aktier i säkerhetsföretaget Legend Group Holding International i Singapore, i linje med strategin att öka närvaron i Asien. Legend har cirka 600 anställda. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 76 MSEK. Goodwill, som uppgår till 12,6 MSEK, är främst hänförlig till geografisk expansion.
Förvärv av rörelsen i Legend Group Holding International Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 juli 2010
| MSEK | Verkligt värde förvärvsbalans |
|---|---|
| Operativa anläggningstillgångar | 5,9 |
| Kundfordringar | 14,3 |
| Övriga tillgångar | 1,2 |
| Övriga skulder | –22,6 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | –1,2 |
| Goodwill från förvärvet | 12,6 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 17,1 |
| Totalt sysselsatt kapital | 28,5 |
| Nettoskuld | –6,1 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 22,4 |
| Betalt förvärvspris | –22,4 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 2,9 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | –19,5 |
|---|---|
Förvärvet av Legend Group Holding International avser samtliga aktier i bolaget. Förvärvet har bidragit till total försäljning med 42,3 MSEK och till årets resultat med 0,1 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till total försäljning med 78,4 MSEK och till årets resultat med 1,5 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 0,6 MSEK.
Tilläggsköpeskilling uppgår till 13,8 MSEK och har redovisats huvudsakligen baserad på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling under en överenskommen period. Det redovisade beloppet är Securitas bästa uppskattning av det slutliga utfallet. Något intervall med möjliga utfall har därför inte beräknats. Tilläggsköpeskillingen är knuten till den framtida lönsamhetsutvecklingen i det förvärvade bolaget och det slutliga utfallet av betalningen kan därmed komma att överstiga det uppskattade beloppet.
Koncernens noter och kommentarer
Securitas har förvärvat 75 procent av aktierna i säkerhetsföretaget Guardian Security i Montenegro. I och med förvärvet expanderar Securitas i balkanområdet. Guardian har cirka 600 anställda. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 40 MSEK. Goodwill, som uppgår till 17,1 MSEK, är främst hänförlig till geografisk expansion.
Förvärv av rörelsen i Guardian Security
Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 augusti 2010
| Verkligt värde | |
|---|---|
| MSEK | förvärvsbalans |
| Operativa anläggningstillgångar | 1,2 |
| Kundfordringar | 9,7 |
| Övriga tillgångar | 0,2 |
| Övriga skulder | –19,0 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | –7,9 |
| Goodwill från förvärvet | 17,1 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 15,6 |
| Totalt sysselsatt kapital | 24,8 |
| Nettoskuld | –1,8 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 23,0 |
| Betalt förvärvspris | –23,0 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 0,2 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | –22,8 |
Förvärvet av Guardian Security avser 75 procent av aktierna i bolaget. Något innehav utan bestämmande inflytande har ej redovisats eftersom Securitas har en option att köpa återstående aktier och säljaren har en option att sälja återstående aktier. Följaktligen är 100 procent av bolaget konsoliderat.
Förvärvet har bidragit till total försäljning med 15,6 MSEK och till årets resultat med 0,9 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till total försäljning med 39,9 MSEK och till årets resultat med 2,4 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 0,7 MSEK.
Tilläggsköpeskilling uppgår till 11,0 MSEK och har redovisats huvudsakligen baserad på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling under en överenskommen period. Det redovisade beloppet är det högsta beloppet för det slutliga utfallet av betalningen.
Securitas har förvärvat samtliga aktier i ett företag som erbjuder mobila bevakningstjänster, Nikaro, i Storbritannien. Nikaro bedriver verksamhet i ett nationellt nätverk inom säkerhet och är bland de fem marknadsledarna i Storbritannien inom nyckelhantering och utryckningstjänster. I och med detta förvärv stärker Securitas ytterligare sin position som marknadsledare inom mobil säkerhetsservice i Storbritannien. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 27 MSEK. Goodwill, som uppgår till 19,4 MSEK, är främst hänförlig till geografisk täckning.
Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 september 2010
| MSEK | Verkligt värde förvärvsbalans |
|---|---|
| Operativa anläggningstillgångar | 0,2 |
| Kundfordringar | 3,2 |
| Övriga tillgångar | 2,5 |
| Övriga skulder | –10,9 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | –5,0 |
| Goodwill från förvärvet | 19,4 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 13,3 |
| Totalt sysselsatt kapital | 27,7 |
| Nettoskuld | 1,6 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 29,3 |
| Betalt förvärvspris | –29,3 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 1,6 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | –27,7 |
Förvärvet av Nikaro avser samtliga aktier i bolaget.
Förvärvet har bidragit till total försäljning med 9,6 MSEK och till årets resultat med 1,0 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till total försäljning med 28,9 MSEK och till årets resultat med 3,1 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 2,0 MSEK.
Securitas har förvärvat 49 procent av aktierna i säkerhetsföretaget ESC and SSA Guarding Company i Thailand med cirka 1.400 anställda. Med detta förvärv stärker Securitas sin verksamhet i Thailand både vad gäller kundbas och nationell täckning. Securitas har indirekt kontroll över verksamheten. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 36 MSEK. Goodwill, som uppgår till 16,6 MSEK, är främst hänförlig till geografisk täckning.
| MSEK | Verkligt värde förvärvsbalans |
|---|---|
| Operativa anläggningstillgångar | 0,2 |
| Kundfordringar | 5,0 |
| Övriga tillgångar | 0,5 |
| Övriga skulder | –5,3 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | 0,4 |
| Goodwill från förvärvet | 16,6 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 7,2 |
| Totalt sysselsatt kapital | 24,2 |
| Nettoskuld | 1,8 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 26,0 |
| Betalt förvärvspris | –26,0 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | –24,2 |
|---|---|
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 1,8 |
Förvärvet av ESC and SSA Guarding Company avser 49 procent av aktierna i bolaget. Förvärvet har bidragit till total försäljning med 9,2 MSEK och till årets resultat med 0,5 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till total försäljning med 36,4 MSEK och till årets resultat med 1,9 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 0,4 MSEK.
Tilläggsköpeskilling uppgår till 1,8 MSEK och har redovisats huvudsakligen baserad på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling under en överenskommen period. Det redovisade beloppet är Securitas bästa uppskattning av det slutliga utfallet. Något intervall med möjliga utfall har därför inte beräknats. Tilläggsköpeskillingen är knuten till den framtida lönsamhetsutvecklingen i det förvärvade bolaget och det slutliga utfallet av betalningen kan därmed komma att överstiga det uppskattade beloppet.
Securitas har förvärvat säkerhetsföretaget Nordserwis.pl i Polen. Nordserwis.pl är ett lokalt säkerhetsföretag, väletablerat i nordöstra delen av Polen med cirka 250 medarbetare. I och med detta förvärv stärker Securitas sin verksamhet i nordöstra delen av Polen. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 22 MSEK. Goodwill, som uppgår till 4,8 MSEK, är främst hänförlig till geografisk täckning och humankapital.
Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 november 2010
| Verkligt värde | |
|---|---|
| MSEK | förvärvsbalans |
| Operativa anläggningstillgångar | 1,3 |
| Kundfordringar | 2,1 |
| Övriga tillgångar | 0,9 |
| Övriga skulder | –7,8 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | –3,5 |
| Goodwill från förvärvet | 4,8 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 5,2 |
| Totalt sysselsatt kapital | 6,5 |
| Nettoskuld | 0,4 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 6,9 |
| Betalt förvärvspris | –6,9 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 0,4 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | –6,5 |
Förvärvet av Nordserwis.pl avser samtliga aktier i bolagen.
Förvärvet har bidragit till total försäljning med 3,4 MSEK och till årets resultat med 0,2 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till total försäljning med 22,5 MSEK och till årets resultat med 0,3 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 0,6 MSEK.
Tilläggsköpeskilling uppgår till 3,0 MSEK och har redovisats huvudsakligen baserad på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling under en överenskommen period. Det redovisade beloppet är Securitas bästa uppskattning av det slutliga utfallet. Något intervall med möjliga utfall har därför inte beräknats. Tilläggsköpeskillingen är knuten till den framtida lönsamhetsutvecklingen i det förvärvade bolaget och det slutliga utfallet av betalningen kan därmed komma att överstiga det uppskattade beloppet.
Securitas har förvärvat säkerhetsföretagen Security Professionals och Security Management, baserade i Chicago, Illinois, USA. Med dessa förvärv stärker Securitas sin position i Chicago-området. Security Professionals och Security Management har cirka 1.000 anställda. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 211 MSEK. Goodwill, som uppgår till 34,8 MSEK, är främst hänförlig till operativ expansion och synergier.
| MSEK | Verkligt värde förvärvsbalans |
|---|---|
| Operativa anläggningstillgångar | 1,0 |
| Kundfordringar | 27,8 |
| Övriga tillgångar | 2,2 |
| Övriga skulder | –35,4 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | –4,4 |
| Goodwill från förvärvet | 34,8 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 39,9 |
| Totalt sysselsatt kapital | 70,3 |
| Nettoskuld | 0,8 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 71,1 |
| Betalt förvärvspris | –71,1 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | –70,3 |
|---|---|
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 0,8 |
Förvärvet av Security Professionals och Security Management avser samtliga aktier i bolaget. Förvärvet har bidragit till total försäljning med 40,1 MSEK och till årets resultat med –0,9 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till total försäljning med 222,7 MSEK och till årets resultat med 0,9 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 2,3 MSEK.
Tilläggsköpeskilling uppgår till 3,3 MSEK och har redovisats baserad på en värdering av förvärvspriset, vilket är betingat av förvärvat eget kapital. Det slutliga utfallet av betalningen kan därmed komma att överstiga det uppskattade beloppet.
Securitas har tecknat avtal med Reliance Security Group om att förvärva samtliga aktier i deras verksamhet för säkerhetstjänster i Storbritannien. Reliance Security Services, med 8.000 anställda är ett av de ledande säkerhetsföretagen i Storbritannien. Företaget har en väl diversifierad kontraktsportfölj och en stabil kundportfölj med verksamhet inom bevakning, mobila tjänster, flygplatssäkerhet och specialisttjänster inom säkerhet. I och med detta förvärv blir Securitas bland de största säkerhetsföretagen i Storbritannien. Förvärvet godkändes av EU-kommissionen den 9 november 2010. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 2.315 MSEK. Goodwill, som uppgår till 333,2 MSEK, är främst hänförlig till geografisk täckning och operationella synergier.
| Verkligt värde | |
|---|---|
| MSEK | förvärvsbalans |
| Operativa anläggningstillgångar | 18,0 |
| Kundfordringar | 194,7 |
| Övriga tillgångar | 119,9 |
| Övriga skulder | –393,4 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | –60,8 |
| Goodwill från förvärvet | 333,2 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 130,9 |
| Totalt sysselsatt kapital | 403,3 |
| Nettoskuld | 43,5 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 446,8 |
| Betalt förvärvspris | –446,8 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 43,5 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | –403,3 |
Förvärvet av Reliance Security Services avser samtliga aktier i bolaget.
Förvärvet har bidragit till total försäljning med 372,9 MSEK och till årets resultat med –22,4 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till total försäljning med 2.424,4 MSEK och till årets resultat med –62,2 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 17,2 MSEK.
Koncernens noter och kommentarer
Securitas har förvärvat 85 procent av aktierna i säkerhetsföretaget Alarm West Group i Bosnien-Hercegovina. I överenskommelsen ingår en option att förvärva resterande 15 procent. Alarm West Group har cirka 1.200 anställda. Med detta förvärv tar Securitas steget in på säkerhetsmarknaden i Bosnien-Hercegovina. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 127 MSEK. Goodwill, som uppgår till 73,6 MSEK, är främst hänförlig till geografisk expansion.
Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 december 2010
| Verkligt värde | |
|---|---|
| MSEK | förvärvsbalans |
| Operativa anläggningstillgångar | 13,2 |
| Kundfordringar | 28,0 |
| Övriga tillgångar | 5,7 |
| Övriga skulder | –75,3 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | –28,4 |
| Goodwill från förvärvet | 73,6 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 44,7 |
| Totalt sysselsatt kapital | 89,9 |
| Nettoskuld | –45,2 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 44,7 |
| Betalt förvärvspris | –44,7 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 23,4 |
Summa påverkan på koncernens likvida medel –21,3
Förvärvet av Alarm West Group avser 85 procent av aktierna i bolaget. Något innehav utan bestämmande inflytande har ej redovisats eftersom Securitas har en option att köpa återstående aktier och säljaren har en option att sälja återstående aktier. Följaktligen är 100 procent av bolaget konsoliderat.
Förvärvet har bidragit till total försäljning med 10,2 MSEK och till årets resultat med 0,6 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till total försäljning med 126,8 MSEK och till årets resultat med 2,3 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 0,8 MSEK.
Tilläggsköpeskilling uppgår till 49,3 MSEK och har redovisats huvudsakligen baserad på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling under en överenskommen period. Det redovisade beloppet är det högsta beloppet för det slutliga utfallet av betalningen.
Som ett led i strategin att öka den globala närvaron har Securitas förvärvat verksamheten i säkerhetsföretaget Piranha Security i Sydafrika. Företaget har cirka 500 anställda. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 28 MSEK. Goodwill, som uppgår till 9,4 MSEK, är främst hänförlig till operativ expansion.
| MSEK | Verkligt värde förvärvsbalans |
|---|---|
| Operativa anläggningstillgångar | 0,7 |
| Kundfordringar | 1,3 |
| Övriga tillgångar | – |
| Övriga skulder | –10,8 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | –8,8 |
| Goodwill från förvärvet | 9,4 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 7,0 |
| Totalt sysselsatt kapital | 7,6 |
| Nettoskuld | 1,7 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 9,3 |
| Betalt förvärvspris | –9,3 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 1,7 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | –7,6 |
Förvärvet av Piranha Security avser tillgångar i bolaget.
Förvärvet har bidragit till total försäljning med 3,3 MSEK och till årets resultat med 0,1 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till total försäljning med 27,4 MSEK och till årets resultat med 1,5 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 0,9 MSEK.
Tilläggsköpeskilling uppgår till 6,2 MSEK och har redovisats huvudsakligen baserad på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling under en överenskommen period. Det redovisade beloppet är Securitas bästa uppskattning av det slutliga utfallet. Något intervall med möjliga utfall har därför inte beräknats. Tilläggsköpeskillingen är knuten till den framtida lönsamhetsutvecklingen i det förvärvade bolaget och det slutliga utfallet av betalningen kan därmed komma att överstiga det uppskattade beloppet.
Securitas har förvärvat samtliga aktier i säkerhetsföretaget Cobra Security i Rumänien. Med detta förvärv stärker Securitas sin position inom säkerhetsmarknaden i Rumänien. Företaget har cirka 1.000 anställda. Företaget hade vid förvärvstillfället en prognostiserad årlig försäljning om cirka 50 MSEK. Goodwill, som uppgår till 23,4 MSEK, är främst hänförlig till operativ expansion.
Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 2 december 2010
| Verkligt värde | |
|---|---|
| MSEK | förvärvsbalans |
| Operativa anläggningstillgångar | 2,0 |
| Kundfordringar | 3,2 |
| Övriga tillgångar | 0,3 |
| Övriga skulder | –7,4 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | –1,9 |
| Goodwill från förvärvet | 23,4 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 4,0 |
| Totalt sysselsatt kapital | 25,5 |
| Nettoskuld | –21,5 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 4,0 |
| Summa påverkan på koncernens likvida medel | –3,7 |
|---|---|
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 0,3 |
| Betalt förvärvspris | –4,0 |
Förvärvet av Cobra Security avser samtliga aktier i bolaget.
Förvärvet har bidragit till total försäljning med 3,5 MSEK och till årets resultat med 0,6 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till total försäljning med 54,1 MSEK och till årets resultat med 4,3 MSEK.
Transaktionskostnader uppgår till 1,0 MSEK.
| MSEK | Verkligt värde förvärvsbalans |
|---|---|
| Operativa anläggningstillgångar | 3,4 |
| Kundfordringar | 10,3 |
| Övriga tillgångar | –5,7 |
| Övriga skulder | 85,6 |
| Summa operativt sysselsatt kapital | 93,6 |
| Goodwill från förvärvet1 | 71,4 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar2 | 113,6 |
| Andelar i intressebolag | 1,0 |
| Totalt sysselsatt kapital | 279,6 |
| Nettoskuld | 22,6 |
| Summa förvärvade nettotillgångar | 302,2 |
| Betalt förvärvspris | –302,2 |
| Likvida medel enligt förvärvsanalys | 22,4 |
Summa påverkan på koncernens likvida medel –279,8
1 Avser främst justering av förvärvskalkyl för Vigilan, Argentina.
2 Avser främst förvärv av kontraktsportföljerna i Hamilton, USA, Navicus, C&I, Addici, Services Sverige, Sörmlands Bevakning, Mobile Sverige, IGPS, Mobile Frankrike, LB Protection och Eryma, Alert Services
Frankrike.
Transaktionskostnader uppgår till 3,8 MSEK.
Tilläggsköpeskilling för förvärv genomförda under 2010 uppgår till 24,7 MSEK och har redovisats huvudsakligen baserad på en värdering av framtida lönsamhetsutveckling under en överenskommen period. Det redovisade beloppet är Securitas bästa uppskattning av det slutliga utfallet. Något intervall med möjliga utfall har därför inte beräknats. Tilläggsköpeskillingen är knuten till den framtida lönsamhetsutvecklingen i de förvärvade bolagen och det slutliga utfallet av betalningarna kan därmed komma att överstiga det uppskattade beloppet.
Goodwill som förväntas vara skattemässigt avdragsgill uppgår till 15 MSEK.
För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter), det vill säga per land inom ett segment.
| Summa goodwill | 13.338,8 | 13.558,3 | 14.104,3 |
|---|---|---|---|
| Övrigt | 697,7 | 558,1 | 379,7 |
| Mobile and Monitoring | 1.763,5 | 1.985,4 | 2.049,2 |
| Security Services Europe | 4.767,7 | 4.869,8 | 4.995,0 |
| Security Services North America | 6.109,9 | 6.145,0 | 6.680,4 |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
Goodwill prövas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet.
Nyttjandevärdet är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Kassaflödena har beräknats utifrån finansiella planer som utarbetats i varje verksamhetsland inom varje affärssegment och bygger på den affärsplan för det kommande verksamhetsåret som fastställts av koncernledningen och som godkänts av styrelsen. Dessa finansiella planer täcker i regel en prognosperiod om fem år och innefattar den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalens utveckling samt förändringen av operativt sysselsatt kapital. Kassaflöden bortom prognosperioden om fem år har extrapolerats med hjälp av en bedömd tillväxttakt som uppgår till 2–3 procent inom samtliga verksamhetsländer och affärssegment. Tillväxttakten om 2–3 procent bortom den femåriga prognosperioden har bedömts vara förenlig med den långsiktiga underliggande ekonomiska tillväxttakten i de länder där verksamheten bedrivs.
En långsiktig tillväxttakt uppgående till 2–3 procent för security services bedöms för närvarande vara en försiktig uppskattning med hänvisning dels till detta verksamhetsområdes historiska organiska tillväxttakt dels med hänsyn till externa framtidsbedömningar där till exempel Freedonia gör bedömningen att marknaden för bevakningstjänster i Europa kommer att växa med i genomsnitt cirka 6 procent per år under perioden 2012 till 2017. Motsvarande siffra för den nordamerikanska marknaden är cirka 5 procent.
Marknaden för mobile and monitoring i Europa bedöms växa snabbare än traditionell bevakning.
Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på flera antaganden och bedömningar utöver tillväxttakten bortom prognosperioden. De mest väsentliga av dessa avser den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalens utveckling, förändringen av operativt sysselsatt kapital, samt den relevanta WACC (Weighted Average Cost of Capital) vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena.
| Bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden, % |
WACC, % | |
|---|---|---|
| 2010 | ||
| Security Services North America | 2,0 | 6,7–9,5 |
| Security Services Europe | 2,0 | 5,6–12,0 |
| Mobile and Monitoring | 2,0 | 6,4–8,9 |
| Övrigt1 | 2,0 – 3,0 | 6,2–13,8 |
| 2009 | ||
| Security Services North America | 2,0 | 6,8–10,2 |
| Security Services Europe | 2,0 | 6,1–14,9 |
| Mobile and Monitoring | 2,0 | 6,8–8,9 |
| Övrigt1 | 2,0 | 8,0–16,5 |
| 2008 | ||
| Security Services North America | 2,0 | 7,6–11,4 |
| Security Services Europe | 2,0 | 7,3–11,1 |
| Mobile and Monitoring | 2,0 | 8,1–9,6 |
| Övrigt1 | 2,0 | 9,5–15,2 |
1 I Övrigt ingår verksamheterna i Latinamerika, Mellanöstern, Asien och Afrika (exklusive Marocko).
Den årliga prövning av nedskrivningsbehovet av goodwill i koncernens kassagenererande enheter som krävs enligt IFRS ägde rum under tredje kvartalet 2010 i samband med att affärsplanerna för 2011 utarbetades. Ingen av de kassagenererande enheter vars nedskrivningsbehov prövades hade ett bokfört värde som översteg återvinningsvärdet. Följaktligen har ingen nedskrivning redovisats för 2010. För 2009 och 2008 redovisades inte heller någon nedskrivning.
Följande känslighetsanalyser av beräkningen av nyttjandevärdet i samband med nedskrivningsbedömningen har genomförts: generell sänkning av den organiska försäljningstillväxten med 1 procentenhet i prognosperioden, generell sänkning av rörelsemarginalen med 0,5 procentenheter, generell ökning av WACC med 0,5 procentenheter, generell sänkning av tillväxttakten efter prognosperioden med 0,5 procentenheter. Känslighetsanalyserna visade att en sänkning av rörelsemarginalen med 0,5 procentenheter skulle ge upphov till ett nedskrivningsbehov avseende goodwill om –59 MSEK för en enskild kassagenererande enhet inom affärssegmentet Security Services North America. Utöver detta visade känslighetsanalyserna att ingen av justeringarna enskilt genererar något nedskrivningsbehov i någon kassagenererande enhet.
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 13.948,1 | 14.519,3 | 14.151,7 |
| Förvärv, kvarvarande verksamheter | 908,6 | 458,7 | 800,3 |
| Avvecklade verksamheter | – | – | –3.024,0 |
| Omräkningsdifferens | –1.175,3 | –1.029,9 | 2.591,3 |
| Utgående ackumulerade | |||
| anskaffningsvärden | 13.681,4 | 13.948,1 | 14.519,3 |
| Ingående nedskrivningar | –389,8 | –415,0 | –358,2 |
| Omräkningsdifferens | 47,2 | 25,2 | –56,8 |
| Utgående ackumulerade | |||
| nedskrivningar | –342,6 | –389,8 | –415,0 |
| Utgående restvärde | 13.338,8 | 13.558,3 | 14.104,3 |
1 För information om nedskrivningsbedömning hänvisas till not 16.
Koncernens noter och kommentarer
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar1 Not 18. |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Ingående anskaffningsvärde | 1.265,3 | 1.030,8 | 872,3 |
| Förvärv, kvarvarande verksamheter | 440,3 | 327,9 | 231,3 |
| Förvärv, avvecklade verksamheter | – | – | 7,0 |
| Bortbokning av fullt ut avskrivna tillgångar2 | –23,1 | –22,5 | –55,3 |
| Avvecklade verksamheter | – | – | –173,8 |
| Omräkningsdifferens | –126,6 | –70,9 | 149,3 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 1.555,9 | 1.265,3 | 1.030,8 |
| Ingående avskrivningar | –370,4 | –279,5 | –247,7 |
| Återföring av avskrivningar på bortbokade tillgångar2 | 23,1 | 22,5 | 55,3 |
| Årets avskrivningar, kvarvarande verksamheter | –164,3 | –138,3 | –102,2 |
| Årets avskrivningar, avvecklade verksamheter | – | – | –13,8 |
| Avvecklade verksamheter | – | – | 96,5 |
| Omräkningsdifferens | 52,2 | 24,9 | –67,6 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –459,4 | –370,4 | –279,5 |
| Ingående nedskrivningar | – | – | –0,6 |
| Avvecklade verksamheter | – | – | 0,6 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | – | – | – |
| Utgående restvärde | 1.096,5 | 894,9 | 751,3 |
1 Posten består huvudsakligen av kundkontraktsportföljer och tillhörande kundrelationer.
2 Koncernen bokar bort fullt ut avskrivna förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om en tillförlitlig uppskattning
av framtida kassaflöden inte längre kan göras. Utgående restvärde påverkas inte av denna bortbokning.
| Programvarulicenser | Övriga immateriella tillgångar1 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 |
| Ingående anskaffningsvärde | 653,5 | 608,4 | 553,4 | 125,4 | 106,8 | 84,9 |
| Förvärv | 5,5 | 0,8 | 27,9 | – | 1,7 | 19,5 |
| Investeringar | 60,0 | 85,2 | 95,6 | 35,4 | 26,4 | – |
| Avyttringar/utrangeringar | –21,0 | –11,6 | –19,4 | –1,3 | –2,3 | –5,3 |
| Omklassificering | –4,2 | 0,1 | 17,4 | –0,3 | –2,3 | 0,8 |
| Avvecklade verksamheter | – | – | –132,8 | – | – | –2,5 |
| Omräkningsdifferens | –60,0 | –29,4 | 66,3 | –10,3 | –4,9 | 9,4 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 633,8 | 653,5 | 608,4 | 148,9 | 125,4 | 106,8 |
| Ingående avskrivningar | –423,7 | –401,0 | –361,2 | –76,8 | –59,0 | –42,7 |
| Förvärv | –4,5 | –0,8 | –25,2 | – | –1,7 | – |
| Avyttringar/utrangeringar | 19,9 | 10,8 | 14,8 | 0,9 | 1,7 | 5,3 |
| Omklassificering | 3,6 | – | –1,1 | –0,1 | 0,2 | –0,7 |
| Årets avskrivningar, kvarvarande verksamheter | –63,8 | –55,8 | –50,1 | –20,3 | –20,5 | –18,1 |
| Årets avskrivningar, avvecklade verksamheter | – | – | –14,8 | – | – | – |
| Avvecklade verksamheter | – | – | 89,2 | – | – | 1,9 |
| Omräkningsdifferens | 47,3 | 23,1 | –52,6 | 7,2 | 2,5 | –4,7 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –421,2 | –423,7 | –401,0 | –89,1 | –76,8 | –59,0 |
| Utgående restvärde | 212,6 | 229,8 | 207,4 | 59,8 | 48,6 | 47,8 |
1 Främst hänförligt till enskilda kundkontrakt inom Mobile and Monitoring.
Koncernens noter och kommentarer
| Byggnader och mark1, 3 | Maskiner och inventarier 2, 3 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 |
| Ingående anskaffningsvärde | 726,7 | 776,9 | 1.195,0 | 6.966,3 | 6.675,4 | 11.537,8 |
| Förvärv | 3,8 | 4,1 | 2,9 | 200,1 | 26,9 | 125,2 |
| Investeringar | 36,9 | 18,3 | 12,4 | 961,0 | 880,8 | 1.748,9 |
| Avyttringar/utrangeringar | –55,0 | –7,6 | –47,9 | –678,8 | –353,4 | –720,3 |
| Omklassificering | 1,7 | –21,7 | –10,8 | –6,8 | 3,8 | 24,0 |
| Avvecklade verksamheter | – | – | –547,9 | – | – | –7.194,3 |
| Omräkningsdifferens | –81,1 | –43,3 | 173,2 | –435,8 | –267,2 | 1.154,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 633,0 | 726,7 | 776,9 | 7.006,0 | 6.966,3 | 6.675,4 |
| Ingående avskrivningar | –310,7 | –330,5 | –436,6 | –4.984,6 | –4.639,9 | –7.592,4 |
| Förvärv | – | – | –0,3 | –151,3 | –14,1 | –33,3 |
| Avyttringar/utrangeringar | 18,6 | 2,7 | 20,2 | 530,1 | 294,1 | 630,6 |
| Omklassificering | 0,3 | 21,2 | –3,0 | 5,8 | –1,3 | –15,9 |
| Årets avskrivningar, kvarvarande verksamheter | –18,9 | –21,0 | –16,0 | –797,7 | –830,2 | –755,7 |
| Årets avskrivningar, avvecklade verksamheter | – | – | –15,5 | – | – | –579,8 |
| Avvecklade verksamheter | – | – | 186,6 | – | – | 4.595,9 |
| Omräkningsdifferens | 33,1 | 16,9 | –65,9 | 338,2 | 206,8 | –889,3 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –277,6 | –310,7 | –330,5 | –5.059,5 | –4.984,6 | –4.639,9 |
| Ingående nedskrivningar | –20,5 | –21,8 | –52,3 | – | – | – |
| Avvecklade verksamheter | – | – | 33,4 | – | – | – |
| Omräkningsdifferens | 2,5 | 1,3 | –7,5 | – | – | – |
| Avyttringar | – | – | 4,6 | – | – | – |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | –18,0 | –20,5 | –21,8 | – | – | – |
| Utgående restvärde | 337,4 | 395,5 | 424,6 | 1.946,5 | 1.981,7 | 2.035,5 |
| Taxeringsvärde fastigheter i Sverige | – | – | – | – | – | – |
1 Det utgående restvärdet för mark inkluderat i byggnader och mark ovan var 49,5 MSEK (57,2 och 59,4). 2 Maskiner och inventarier avser fordon, inventarier, säkerhetsutrustning (inklusive larmanläggningar) samt IT- och telekommunikationsutrustning.
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 132,1 | 104,9 | 103,5 |
| Förvärvspris1 | 1,0 | 35,7 | 2,0 |
| Avyttring2 | – | –0,4 | – |
| Resultatandelar i intressebolag | –1,0 | –4,1 | –0,4 |
| Omräkningsdifferens | –6,5 | –4,0 | –0,2 |
| Utgående balans3 | 125,6 | 132,1 | 104,9 |
1 Long Hai Security Services Joint Stock Company 1,0 MSEK (35,7 och 0,0) och Walsons Services Pvt Ltd 0,0 MSEK (0,0 och 2,0).
2 Avyttring 2009 avser Facility Network A/S.
3 Varav goodwill 117,8 MSEK (121,0 och 99,7) och förvärvsrelaterade immateriella tillgångar 7,6 MSEK (8,9 och 6,9).
| Koncernens andel | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Säte | Kapitalandel, % | Tillgångar | Skulder | Försäljning | Nettoresultat |
| 2010 | ||||||
| Long Hai Security Services Joint Stock Company | Ho Chi Minh City | 49 | 7,0 | 2,1 | 23,2 | 0,8 |
| Walsons Services Pvt Ltd | Delhi | 49 | 41,0 | 41,2 | 94,5 | –1,8 |
| 2009 | ||||||
| Long Hai Security Services Joint Stock Company | Ho Chi Minh City | 49 | 3,0 | 0,6 | 0,0 | 0,0 |
| Walsons Services Pvt Ltd | Delhi | 49 | 24,3 | 25,5 | 51,2 | –4,1 |
| 2008 | ||||||
| Walsons Services Pvt Ltd | Delhi | 49 | 16,6 | 14,1 | 39,4 | –0,4 |
| Facility Network A/S | Köpenhamn | 20 | 0,6 | 0,4 | 0,8 | 0,0 |
Koncernens noter och kommentarer
| Not 22. Räntebärande finansiella anläggningstillgångar1 |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | |||
| Säkringar av verkligt värde2 | ||||||
| Långfristig del av derivatinstrument | ||||||
| med positivt verkligt värde | 40,8 | 12,1 | – | |||
| Övriga poster3 | 164,9 | 148,7 | 150,6 | |||
| Summa räntebärande finansiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 205,7 | 160,8 | 150,6 | |||
1 För ytterligare upplysning om finansiella instrument hänvisas till not 6. 2 Avser derivat som klassificerats som säkringsinstrument.
3 Avser lånefordringar och övriga fordringar.
| Not 23. Övriga långfristiga fordringar |
||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | |
| Pensionsmedel | ||||
| förmånsbestämda planer1 | – | 36,2 | 8,4 | |
| Pensionsmedel | ||||
| avgiftsbestämda planer2 | 72,1 | 64,8 | 55,2 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 312,2 | 307,8 | 338,0 | |
| Summa övriga långfristiga | ||||
| fordringar | 384,3 | 408,8 | 401,6 |
1 Pensionsmedel avser tillgångar hänförliga till pensionsplaner och andra planer för långfristiga
ersättningar till anställda. För ytterligare upplysningar hänvisas till not 31.
2 Avser tillgångar hänförliga till direktpensionsavtal exklusive sociala avgifter.
| Förskottsbetalningar till leverantörer | 4,7 | 5,5 | 17,0 |
|---|---|---|---|
| Summa varulager | 45,9 | 34,3 | 39,9 |
| 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| 10.068,8 | 9.741,2 | 10.317,0 |
| –344,7 | –377,9 | –354,4 |
| 9.724,1 | 9.363,3 | 9.962,6 |
| –377,9 | –354,4 | –324,3 |
| –120,6 | –181,8 | –162,5 |
| 54,0 | 89,8 | 61,9 |
| 70,2 | 59,5 | 73,0 |
| –12,6 | –8,1 | –13,5 |
| – | 3,1 | 1,0 |
| – | – | 57,6 |
| 42,2 | 14,0 | –47,6 |
| –344,7 | –377,9 | –354,4 |
| Kundfordringar |
Kostnader för kundförluster uppgår till 54,2 MSEK (141,2 och 69,4).
| Not 26. Övriga kortfristiga fordringar |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | |||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
762,9 | 675,9 | 732,3 | |||
| Upplupna ränteintäkter och förutbetalda finansiella kostnader |
0,8 | 0,9 | 40,9 | |||
| Försäkringsrelaterade fordringar | 16,1 | 15,9 | 16,5 | |||
| Mervärdesskatt | 76,2 | 82,6 | 77,3 | |||
| Övriga poster | 288,3 | 342,1 | 157,1 | |||
| Summa övriga | ||||||
| kortfristiga fordringar | 1.144,3 | 1.117,4 | 1.024,1 |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Kassaflödessäkringar2 | |||
| Kortfristig del av derivatinstrument med positivt verkligt värde |
– | – | 0,9 |
| Övriga innehav av derivatinstrument3 | |||
| Kortfristig del av derivatinstrument med positivt verkligt värde |
68,3 | 81,9 | 41,5 |
| Summa övriga räntebärande omsättningstillgångar |
68,3 | 81,9 | 42,4 |
1 För ytterligare upplysning om finansiella instrument hänvisas till not 6.
2 Avser derivat som klassificerats som säkringsinstrument.
3 Avser finansiella tillgångar till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen.
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar2 | 1.667,0 | 1.648,1 | 3.076,2 |
| Kassa och bank3 | 919,9 | 849,0 | 875,3 |
| Summa likvida medel | 2.586,9 | 2.497,1 | 3.951,5 |
1 I likvida medel ingår kortfristiga placeringar med en löptid på maximalt 90 dagar som lätt kan omvandlas till kassamedel till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I likvida medel ingår även kassa och bank.
2 Kortfristiga placeringar avser bankdepositioner till fast ränta.
3 I koncernen har nettot av de förekommande koncernkontosystemen redovisats under kassa och bank om nettoredovisning står i överensstämmelse med den legala strukturen.
| Summa | 365.058.897 | 365,1 | |
|---|---|---|---|
| B-aktier | 347.916.297 | om 1,00 SEK | 348,0 |
| kvotvärde | |||
| envar med ett | |||
| A-aktier | 17.142.600 | om 1,00 SEK | 17,1 |
| kvotvärde | |||
| envar med ett | |||
| MSEK |
Antalet A-aktier och antalet B-aktier är oförändrat i jämförelse med den 31 december 2009 och 2008. Några utestående konvertibla skuldebrev som skulle kunna leda till utspädning av aktiekapital finns inte per den 31 december 2010.
Varje A-aktie motsvarar 10 röster och varje B-aktie 1 röst. Detta är den enda skillnaden mellan aktieslagen.
Huvudägare är Gustaf Douglas som genom familj och bolagen Investment AB Latour, SäkI AB, Förvaltnings AB Wasatornet och Karpalunds Ångbryggeri AB innehar 11,5 procent av kapitalet och 30,0 procent av rösterna, samt Melker Schörling som genom familj och bolaget Melker Schörling AB, innehar 5,6 procent av kapitalet och 11,8 procent av rösterna.
Styrelsen föreslår en utdelning till aktieägarna om 3,00 SEK per aktie, totalt 1.095,2 MSEK. Utdelning till aktieägarna för räkenskapsåret 2009, vilken utbetalats under 2010, uppgick till 3,00 SEK per aktie, totalt 1.095,2 MSEK. Utdelning till aktieägarna för räkenskapsåret 2008, vilken utbetalades under 2009, uppgick till 2,90 SEK per aktie, totalt 1.058,7 MSEK.
Enligt IAS 1 ska ett företag som minimum presentera emitterat kapital och övrigt eget kapital i balansräkningen. Securitas AB har valt att specificera eget kapital i ytterligare komponenter i enlighet med nedanstående: · Aktiekapital
I posten aktiekapital ingår det registrerade aktiekapitalet för moderbolaget. Inga förändringar av aktiekapital har förekommit under 2010.
I övrigt tillskjutet kapital ingår summan av de transaktioner som Securitas AB har haft med aktieägarkretsen. De transaktioner som har förekommit med aktieägarkretsen är emissioner till överkurs. Beloppet som presenteras i denna delkomponent motsvarar erhållet kapital (reducerat med transaktionskostnader) utöver nominellt belopp av emissionen. Inga förändringar av övrigt tillskjutet kapital har förekommit under 2010.
Andra reserver består av de intäkter och kostnader som enligt vissa standarder ska redovisas i övrigt totalresultat. I Securitas fall består andra reserver av omräkningsdifferenser hänförliga till omräkning av utländska dotterbolag i enlighet med IAS 21 samt av säkringsreserv avseende kassaflödessäkringar. Beloppet i säkringsreserven kommer att överföras till resultaträkningen över den kommande treårsperioden.
Posten balanserad vinst motsvaras av de ackumulerade vinster och förluster som genererats totalt i koncernen. Balanserad vinst inkluderar också effekter av koncernens aktierelaterade incitamentsprogram samt aktuariella vinster och förluster på ersättningar efter avslutad anställning som redovisas i övrigt totalresultat. Vidare reduceras balanserad vinst med lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget.
| Not 30. Långfristiga skulder exklusive avsättningar1 |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| EMTN Nom 45 MEUR, 2008/2013, FRN Semi Annual2,3 |
– | 461,7 | 491,5 |
| EMTN Nom MEUR 45, 2009/2014, FRN Quarterly2 |
405,7 | 461,7 | – |
| EMTN Nom MEUR 500, 2009/2013, Annual 6.50% Fixed2 |
4.531,8 | 5.116,0 | – |
| EMTN Nom MSEK 500, 2010/2014, FRN Quarterly2 |
498,2 | – | – |
| EMTN Nom MSEK 500, 2010/2014, FRN Semi Annual2 |
499,0 | – | – |
| EMTN Nom MUSD 62, 2010/2015, FRN Semi Annual2 |
422,0 | – | – |
| EMTN Nom MUSD 40, 2010/2015, FRN Semi Annual2 |
272,2 | – | – |
| Finansiell leasing | 34,7 | 93,4 | 127,9 |
| Övriga långfristiga lån4 Summa långfristiga |
522,8 | 2.145,3 | 6.406,5 |
| låneskulder exklusive derivat | 7.186,4 | 8.278,1 | 7.025,9 |
| Kassaflödessäkringar5 | |||
| Långfristig del av derivatinstrument | |||
| med negativt verkligt värde | 16,2 | 79,4 | 122,5 |
| Summa derivatinstrument | 16,2 | 79,4 | 122,5 |
| Summa långfristiga låneskulder | 7.202,6 | 8.357,5 | 7.148,4 |
| Pensionsskuld | |||
| avgiftsbestämda planer6 | 72,1 | 64,8 | 67,7 |
| Övriga långfristiga skulder | 210,2 | 129,0 | 133,9 |
| Summa övriga långfristiga skulder | 282,3 | 193,8 | 201,6 |
| Summa långfristiga skulder | 7.484,9 | 8.551,3 | 7.350,0 |
1 För ytterligare upplysning om finansiella instrument hänvisas till not 6.
2 Emitterat av moderbolaget.
3 Återbetald 2010 och ersatt med EMTN Nom MUSD 62 2010/2015. 4 Inkluderar långfristig upplåning inom 1.100 MUSD Multi Currency Revolving Credit Facility.
5 Avser derivat som klassificerats som säkringsinstrument.
6 Avser skuld för direktpensionsavtal exklusive sociala avgifter.
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Förfallotid < 5 år | 7.397,4 | 8.469,3 | 7.282,3 |
| Förfallotid > 5 år | 87,5 | 82,0 | 67,7 |
| Summa långfristiga skulder | 7.484,9 | 8.551,3 | 7.350,0 |
Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i världen. Planerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Den totala kostnaden för koncernen för dessa planer framgår av not 12.
Huvuddelen av de anställda i koncernens amerikanska bolag är berättigade att delta i respektive arbetsgivares avgiftsbestämda pensionsplaner. Arbetsgivarna matchar de anställdas bidrag upp till vissa nivåer, även om andelen personer som utnyttjar denna möjlighet är låg. I koncernens amerikanska verksamhet finns även två förmånsbestämda pensionsplaner som är stängda för nya medlemmar och framtida intjänande av förmåner. En av dessa planer är fonderad och har tillgångar som hålls skilda från arbetsgivarens.
Koncernens noter och kommentarer
Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan baserad på kollektivavtal och som omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Tjänstemän omfattas av ITP-planen, vilken även den är kollektivavtalsbaserad och omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR 3) är ITP-planen en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta, som försäkrar ITP-planen, har inte kunnat bistå Securitas, eller andra svenska företag, med tillräcklig information för att kunna fastställa bolagets andel av planens totala tillgångar och skulder. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Kostnaden för 2010 uppgår för kvarvarande verksamheter till 22,5 MSEK (19,9 och 11,2). Överskottet i Alecta kan allokeras till den försäkrade arbetsgivaren och/eller de försäkrade arbetstagarna. Alectas konsolideringsgrad var per den 31 december 2010 143 procent (141 och 112). Konsolideringsgraden beräknas som verkligt värde av förvaltningstillgångar i procent av förpliktelserna beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden. Denna beräkning är inte i linje med IAS 19.
De förmånsbestämda planerna är stängda för nya medlemmar och omfattar nu cirka 15 procent av de anställda. Nyanställda omfattas istället av avgiftsbestämda planer. De förmånsbestämda planerna avser såväl fonderade som icke fonderade planer.
De gamla AFP-planerna stängdes under 2010 som en följd av ändrad lagstiftning. De anställda omfattas från och med den 1 januari 2011 av en ny AFP-plan. Den nya AFP-planen är en fonderad plan som omfattar flera arbetsgivare. Då Securitas inte kommer att ha möjlighet att fastställa sin andel av planens totala tillgångar och skulder kommer den nya AFP-planen att redovisas som en avgiftsbestämd plan.
Utöver de planer som nämnts ovan förekommer förmånsbestämda planer av väsentlig storlek främst i Frankrike, Kanada, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland.
En minskning av diskonteringsräntan med 0,1 procentenheter skulle öka avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 32 MSEK. En ökning av inflationstakten med 0,1 procentenheter skulle öka avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 4 MSEK. En ökning av den genomsnittliga livslängden med 1 år skulle öka avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 73 MSEK.
En ökning med en procentenhet på antagna sjukvårdskostnader skulle öka avsättningar för planer för sjukvårdförmåner i Kanada med uppskattningsvis 30 MSEK och öka kostnader för tjänstgöring och räntekostnader med sammanlagt cirka 2 MSEK. En minskning med en procentenhet på antagna sjukvårdskostnader skulle minska avsättningar för planer för sjukvårdförmåner i Kanada med uppskattningsvis 22 MSEK och minska kostnader för tjänstgöring och räntekostnader med sammanlagt cirka 2 MSEK.
Förändringar av diskonteringsräntan, inflationstakten och den genomsnittliga livslängden redovisas som aktuariella vinster eller förluster varvid förändringen, med undantag för övriga långfristiga ersättningar till anställda, redovisas i rapport över totalresultat och belastar därmed inte årets resultat. Förändringar av antaganden kommer dock att påverka pensionskostnaden, och därmed årets resultat, för det kommande året.
Pensionskostnader för icke materiella förmånsbestämda planer ingår i
Kostnaden för avgiftsbestämda planer uppgick för kvarvarande verksamheter till 467,3 MSEK (405,5 och 344,4). Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna uppgick för alla verksamheter 2010 till 142,3 MSEK
tabellen nedan med 9,2 MSEK (1,1 och 0,4).
(159,3 och –252,5).
Tabellen nedan visar den totala kostnaden för förmånsbestämda planer. Reduceringar och regleringar 2010 avser regleringar i Tyskland och Österrike (kostnad) och reduceringar i Norge (intäkt). Reduceringar och regleringar 2009 och 2008 avser mindre poster i Tyskland och Österrike.
| 2010 | 2009 | 2008 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Kvarvarande verksamheter |
Avvecklade verksam heter |
Alla verksam heter |
Kvarvarande verksamheter |
Avvecklade verksam heter |
Alla verksam heter |
Kvarvarande verksamheter |
Avvecklade verksam heter |
Alla verksam heter |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år |
57,4 | – | 57,4 | 63,7 | – | 63,7 | 60,5 | 36,8 | 97,3 |
| Räntekostnad | 127,4 | – | 127,4 | 135,0 | – | 135,0 | 131,9 | 69,6 | 201,5 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar |
–93,9 | – | –93,9 | –87,3 | – | –87,3 | –122,2 | –66,1 | –188,3 |
| Redovisad aktuariell vinst/förlust1 | 4,7 | – | 4,7 | 0,9 | – | 0,9 | 0,4 | – | 0,4 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år |
–0,3 | – | –0,3 | –0,6 | – | –0,6 | 0,2 | – | 0,2 |
| Reduceringar och regleringar | –0,1 | – | –0,1 | –0,4 | – | –0,4 | –0,7 | – | –0,7 |
| Summa pensionskostnad | 95,2 | – | 95,2 | 111,3 | – | 111,3 | 70,1 | 40,3 | 110,4 |
1 Avser övriga långfristiga ersättningar.
PENSIONSKOSTNADER för förmånsbestämda planer FÖRDELADE PER FUNKTION
| Summa pensionskostnader fördelade per funktion | 95,2 | 111,3 |
|---|---|---|
| Försäljnings- och administrationskostnader | 39,1 | 53,8 |
| Produktionskostnader | 56,1 | 57,5 |
| MSEK | 2010 | 2009 |
Koncernens noter och kommentarer
| 2010 | 2009 | 2008 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvalt ningstill |
Förvalt ningstill |
Förvalt ningstill |
|||||||
| MSEK | Förpliktelser | gångar | Netto | Förpliktelser | gångar | Netto | Förpliktelser | gångar | Netto |
| Ingående balans | 2.567,5 | –1.417,4 | 1.150,1 | 2.528,8 | –1.287,1 | 1.241,7 | 3.490,0 | –2.561,8 | 928,2 |
| Kostnader avseende | |||||||||
| tjänstgöring under innevarande år | 57,4 | – | 57,4 | 63,7 | – | 63,7 | 97,3 | – | 97,3 |
| Räntekostnad | 127,4 | – | 127,4 | 135,0 | – | 135,0 | 201,5 | – | 201,5 |
| Förväntad avkastning på | |||||||||
| förvaltningstillgångar | – | –93,9 | –93,9 | – | –87,3 | –87,3 | – | –188,3 | –188,3 |
| Redovisad aktuariell vinst/förlust1 | 4,7 | – | 4,7 | 0,9 | – | 0,9 | 0,4 | – | 0,4 |
| Kostnader avseende | |||||||||
| tjänstgöring under tidigare år | –0,3 | – | –0,3 | –0,6 | – | –0,6 | 0,2 | – | 0,2 |
| Reduceringar och regleringar | –0,1 | – | –0,1 | –0,4 | – | –0,4 | –0,7 | – | –0,7 |
| Total pensionskostnad redovisad | |||||||||
| i resultaträkningen | 189,1 | –93,9 | 95,2 | 198,6 | –87,3 | 111,3 | 298,7 | –188,3 | 110,4 |
| Aktuariella vinster och | |||||||||
| förluster – förpliktelser2, 3 | 181,5 | – | 181,5 | 48,6 | – | 48,6 | 274,0 | – | 274,0 |
| Aktuariella vinster och | |||||||||
| förluster – förvaltningstillgångar2 | – | –48,4 | –48,4 | – | –72,0 | –72,0 | – | 440,8 | 440,8 |
| Effekter av lägsta fonderingskrav4 | – | 33,6 | 33,6 | – | – | – | – | – | – |
| Totala aktuariella vinster och förluster och effekter av lägsta fonderingskrav före skatt redovisade i övrigt total |
|||||||||
| resultat2 | 181,5 | –14,8 | 166,7 | 48,6 | –72,0 | –23,4 | 274,0 | 440,8 | 714,8 |
| Inbetalningar från arbetsgivaren5 | – | –190,3 | –190,3 | – | –136,1 | –136,1 | – | –167,9 | –167,9 |
| Inbetalningar från deltagare i planen | 2,1 | –2,1 | – | 1,9 | –1,9 | – | 2,0 | –2,0 | – |
| Utbetalningar av förmåner | |||||||||
| till deltagare i planen | –159,1 | 159,1 | – | –143,3 | 143,3 | – | –161,3 | 161,3 | – |
| Förvärv/avyttringar/omklassificeringar | 1,5 | – | 1,5 | 22,0 | –7,2 | 14,8 | 2,4 | – | 2,4 |
| Avvecklade verksamheter6 | – | – | – | – | – | – | –1.622,3 | 1.178,2 | –444,1 |
| Omräkningsdifferenser | –144,2 | 72,2 | –72,0 | –89,1 | 30,9 | –58,2 | 245,3 | –147,4 | 97,9 |
| Utgående balans | 2.638,4 | –1.487,2 | 1.151,2 | 2.567,5 | –1.417,4 | 1.150,1 | 2.528,8 | –1.287,1 | 1.241,7 |
4 Avser Kanada.
2008 ingick i Loomis.
Planer som ingår i
Planer som ingår i avsättningar för
Summa avsättningar för pensioner
pensioner och liknande förpliktelser.
1 Avser övriga långfristiga ersättningar.
2 Avser ersättningar efter avslutad anställning.
3 Aktuariella förluster avseende 2010 fördelar sig på förändringar i antaganden (vinst) om –3,5 MSEK (förlust om 20,7 och förlust om 125,7) och erfarenhetsbaserade förändringar (förlust) om 185,0 MSEK (förlust om 27,9 och förlust om 148,3).
| Procent | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Aktier | 47 | 39 | 42 |
| Räntebärande tillgångar | 39 | 47 | 48 |
| Övriga tillgångar | 14 | 14 | 10 |
| Summa allokering av | |||
| förvaltningstillgångar | 100 | 100 | 100 |
Tabellen ovan visar fördelningen av de olika typer av investeringar i vilka tillgångar hänförliga till koncernens fonderade förmånsbestämda planer är placerade i. Ytterligare information avseende de principer som används för att fastställa avkastningen framgår av not 2.
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Verkligt värde avseende förvaltningstillgångar | –1.487,2 | –1.417,4 | –1.287,1 | –2.561,8 | –2.498,5 |
| Förpliktelser för fonderade förmånsbestämda planer | 1.976,5 | 1.907,6 | 1.897,1 | 2.886,3 | 2.941,1 |
| Förpliktelser för icke fonderade förmånsbestämda planer | 661,9 | 659,9 | 631,7 | 603,7 | 606,3 |
| Fonderad status, netto | 1.151,2 | 1.150,1 | 1.241,7 | 928,2 | 1.048,9 |
| Erfarenhetsbaserade justeringar av förvaltningstillgångar1 | –48,4 | –72,0 | 440,8 | 30,1 | –51,0 |
| Erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser för förmånsbestämda planer1 | 185,0 | 27,9 | 148,3 | 42,6 | 70,6 |
1 Vinster (–) och förluster (+).
Tabellen ovan visar den fonderade statusen för fonderade förmånsbestämda planer samt förpliktelserna för ofonderade förmånsbestämda planer som tillsammans utgör fonderad status, netto.
Den visar även historiken för erfarenhetsbaserade aktuariella vinster och förluster på förvaltningstillgångar och förpliktelser för förmånsbestämda planer.
5 Inbetalningar från arbetsgivaren för 2011 bedöms bli något lägre än inbetalningarna 2010. 6 Avvecklade verksamheter avser de förpliktelser och förvaltningstillgångar som per den 8 december
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto MSEK 2010 2009 2008
övriga långfristiga fordringar (not 23) – –36,2 –8,4
pensioner och liknande förpliktelser 1.151,2 1.186,3 1.250,1
och liknande förpliktelser, netto 1.151,2 1.150,1 1.241,7 Tabellen ovan visar fördelningen i balansräkningen efter det att förvaltningstillgångar och förpliktelser för förmånsbestämda planer har beaktats. Planer som netto utgör en tillgång redovisas som övriga långfristiga fordringar och planer som netto utgör en avsättning redovisas under avsättningar för
| . | ------- ___ |
___ | . . |
|---|---|---|---|
Koncernens noter och kommentarer
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Aktuariella vinster och förluster före skatt, kvarvarande verksamheter1 | 133,1 | –23,4 | 566,5 |
| Effekter av lägsta fonderingskrav | 33,6 | – | – |
| Skatt, kvarvarande verksamheter | –48,8 | 7,2 | –206,2 |
| Summa aktuariella vinster och förluster efter skatt, kvarvarande verksamheter | 117,9 | –16,2 | 360,3 |
| Aktuariella vinster och förluster efter skatt, avvecklade verksamheter | – | – | 104,3 |
| Summa aktuariella vinster och förluster efter skatt, alla verksamheter2 | 117,9 | –16,2 | 464,6 |
1 Per 31 december 2010 uppgick ackumulerade aktuariella vinster och förluster före skatt,
kvarvarande verksamheter, till 1.026,9 MSEK (893,8 och 917,2). 2 Avser aktuariella vinster och förluster efter skatt redovisade i övrigt totalresultat.
| 2010 | 2009 | 2008 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| USA | Euroländer | Övriga länder | USA | Euroländer | Övriga länder | USA | Euroländer | Övriga länder |
| 4,60–5,20 | 4,50–5,00 | 4,00–5,75 | 5,75 | 4,50–5,25 | 4,50–7,00 | 6,20 | 5,50–5,75 | 3,80–7,00 |
| 8,50 | 5,00 | 5,40–5,75 | 8,50 | 3,80 | 5,70–6,50 | 8,50 | 5,00 | 5,70–7,00 |
| e/t | 2,00–2,75 | 3,50–4,50 | e/t | 2,00–2,75 | 3,75–4,60 | e/t | 2,00–3,50 | 3,75–4,00 |
| e/t | 1,75–2,00 | 2,50–3,50 | e/t | 1,75–2,00 | 2,50–3,60 | e/t | 1,75–2,25 | 2,00–3,00 |
| e/t | 0,00–1,75 | 1,30–3,50 | e/t | 0,00–1,75 | 1,40–4,25 | e/t | 0,75–1,75 | 1,50–3,75 |
| e/t | e/t | 2,00–9,58 | e/t | e/t | 2,00–9,60 | e/t | e/t | 2,00–10,00 |
1 I USA härleds diskonteringsräntan från Citigroups hela avkastningskurva, genom matchning av kassaflöden. I Euroländer baseras diskonteringsräntan på Iboxx Euro AA index med relevant löptid, justerat för förpliktelsernas löptid. De väsentligaste planerna inom kategorin övriga länder är Norge (statsobligationer med tillägg för justering av skuldernas duration), Storbritannien (Iboxx £ AA 15 år +) och Kanada (diskonteringsränta härledd från Mercer Kanadas avkastningskurva för förstklassiga företagsobligationer).
Tabellen ovan visar de väsentligaste aktuariella antagandena per den 31 december 2010, 2009 och 2008 vilka används för att värdera de förmånsbestämda planernas förpliktelser vid utgången av 2010, 2009 och 2008 samt för att fastställa pensionskostnaden för 2011, 2010 och 2009.
Förändringen i balansräkningen för avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser redovisas i not 31. Förändringen i balansräkningen för uppskjutna skatteskulder redovisas i not 15.
| 31 december 2010 | |
|---|---|
| ------------------ | -- |
| MSEK | Ansvars försäkrings relaterade skade reserver1 |
Avsättningar för skatter |
Övriga avsättningar |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 526,5 | 172,5 | 461,4 | 1.160,4 |
| Omklassificering | –31,4 | –3,0 | –66,4 | –100,8 |
| Nya/utökade | ||||
| avsättningar | 16,7 | 3,1 | 38,8 | 58,6 |
| Använda avsättningar | – | – | –13,7 | –13,7 |
| Återföring av ej | ||||
| använda avsättningar | –27,4 | – | –16,0 | –43,4 |
| Omräkningsdifferenser | –23,1 | –7,9 | –48,6 | –79,6 |
| Utgående balans | 461,3 | 164,7 | 355,5 | 981,5 |
1 Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver avser främst avsättningar för den del av skadebeloppet som belöper på koncernen, det så kallade självbehållet.
2 Planerna i USA avser planer som är stängda vad avser framtida intjänande och som inte är inflationsjusterade.
3 Avser planer för sjukvårdsförmåner i Kanada. Antagandet visar intervallet för förväntad inflation för olika typer av sjukvårdsförmåner. Intervallet förväntas sjunka till 2,00–4,50 procent fram till år 2024, beroende på vilken typ av förmån som avses.
Per den 31 december 2010 användes följande antaganden för de mest väsentliga planerna inom Securitas avseende mortalitet: USA – "RP-2000 mortality tables projected to 2009". Norge – tabeller i serie "K2005". Kanada – "UP-1994 mortality table with generational improvements". Dessa tabeller har fastställts för användande i samråd med bolagets aktuarier och reflekterar Securitas syn avseende framtida mortalitet.
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Emitterade företagscertifikat2 | 2.139,3 | 822,1 | 1.974,6 |
| Finansiell leasing | 48,4 | 97,0 | 102,9 |
| Övriga kortfristiga lån3 | 1.661,4 | 1.818,3 | 4.197,0 |
| Summa kortfristiga låneskulder | |||
| exklusive derivat | 3.849,1 | 2.737,4 | 6.274,5 |
| Kassaflödessäkringar4 | |||
| Kortfristig del av derivatinstrument | |||
| med negativt verkligt värde | 8,7 | 17,7 | – |
| Övriga innehav av derivatinstrument5 | |||
| Kortfristig del av derivatinstrument | |||
| med negativt verkligt värde | 9,4 | 14,9 | 134,2 |
| Summa kortfristiga låneskulder | 3.867,2 | 2.770,0 | 6.408,7 |
1 För ytterligare upplysning om finansiella instrument hänvisas till not 6.
2 Företagscertifikat är emitterade av moderbolaget inom ramen för det svenska certifikatprogrammet om totalt 5.000 MSEK. Företagscertifikat redovisas till emitterat belopp, det vill säga till underkurs.
3 Under övriga kortfristiga lån ingår lån upptagna inom ramen för en så kallad Multi Currency Revolving Credit Facility, uppgående till 1.100 MUSD, med förfall i juni 2012. Vidare ingår 2009 den kvarvarande
delen av ett Term Loan om 550 MEUR med förfall i maj 2010.
4 Avser derivat som klassificerats som säkringsinstrument. 5 Avser finansiella skulder till verkligt värde och med redovisning via resultaträkningen.
| Koncernens noter och kommentarer | |
|---|---|
| ---------------------------------- | -- |
| Not 34. Övriga kortfristiga skulder |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Personalrelaterade poster | 5.443,7 | 5.412,9 | 5.701,2 |
| Upplupna räntekostnader och finansiella kostnader |
219,3 | 242,7 | 174,9 |
| Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
656,2 | 582,1 | 799,0 |
| Förskott från kunder | 214,9 | 250,1 | 196,4 |
| Mervärdesskatt | 1.020,5 | 1.002,6 | 938,3 |
| Övriga poster | 672,7 | 712,1 | 558,0 |
| Summa övriga kortfristiga skulder | 8.227,3 | 8.202,5 | 8.367,8 |
| MSEK | Ansvarsförsäkrings relaterade skadereserver1 |
Övriga av sättningar |
Summa |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 503,6 | 185,6 | 689,2 |
| Omklassificering | 31,4 | 65,3 | 96,7 |
| Nya/utökade avsättningar | 294,7 | 56,1 | 350,8 |
| Använda avsättningar | –277,3 | –148,2 | –425,5 |
| Återföring av ej | |||
| använda avsättningar | –1,6 | –19,2 | –20,8 |
| Omräkningsdifferenser | –24,6 | –2,3 | –26,9 |
| Utgående balans | 526,2 | 137,3 | 663,5 |
1 Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver avser främst avsättningar för den del av skadebeloppet som belöper på koncernen, det så kallade självbehållet.
| Not 36. Ställda säkerheter |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Pensionsmedel, avgiftsbestämda planer |
72,1 | 64,8 | 55,2 |
| Finansiell leasing | 85,7 | 190,4 | 230,8 |
| Summa ställda säkerheter | 157,8 | 255,2 | 286,0 |
Utöver de ansvarsförbindelser som redovisas i tabellen ovan, föreligger även följande ansvarsförbindelser för vilka belopp ej kan fastställas:
I samband med Securitas strävan att expandera verksamheten i Latinamerika ingick Securitas under 2005 ett avtal avseende ett eventuellt förvärv av ett bevakningsföretag i Brasilien. För att understödja detta företag medan erforderliga myndighetsgodkännanden söktes, ställde Securitas en bankgaranti till förmån för det aktuella bolaget. Myndighetsgodkännandena tog mycket längre tid att erhålla än förväntat och under vänteperioden försämrades den finansiella ställningen avsevärt i bolaget som skulle förvärvas. På grund av försämringen av den finansiella ställningen i bolaget utnyttjade Securitas i december 2006 sin rätt att inte fullfölja affären. Myndighetsgodkännande hade då erhållits. Med hänsyn till beslutet att inte fullfölja förvärvet, har en avsättning gjorts till ett belopp motsvarande bankgarantin per den 31 december 2006.
Företaget ansökte om skydd från borgenärer i enlighet med brasiliansk lag om rättslig rekonstruktion. Securitas, som är borgenär i detta insolvensförfarande, framförde invändning mot den rekonstruktionsplan som föreslagits vid den rättsliga rekonstruktionen. Insolvensdomarens beslut gick emot Securitas, som år 2008 överklagade beslutet till högre instans. Domstolen ändrade inte den lägre domstolens dom. Företaget har därefter, den 9 november 2009, försatts i konkurs och rekonstruktionsförfarandet har ersatts av ett konkursförfarande.
I samband med den rättsliga rekonstruktionsprocessen framställde företaget (nu i konkurs) ett anspråk om 140 MUSD mot Securitas, där man hävdar att Securitas bär ansvar för företagets obestånd. Securitas avvisar allt ansvar för detta krav. Försvaret i dessa tvister har anförtrotts en av Brasiliens ledande juristfirmor. I en dom meddelad av första instans i Brasilien har anspråket ogillats till alla delar. Konkursboet har överklagat domen.
Vidare har ett flertal medarbetare i Estrela Azul ställt krav om bland annat utebliven lön och stämt Securitas och andra parter i pågående arbetsrättsliga processer. Antalet arbetsrättsliga tvister gentemot Securitas har stabiliserats under 2010. Anspråken är genomsnittligt sett relativt låga. Försvaret i de arbetsrättsliga tvisterna har anförtrotts en av Brasiliens ledande juristfirmor – specialiserad på arbetsrättsliga tvister. Securitas avvisar allt ansvar för sådana krav.
Den tyska värdehanteringsverksamheten avyttrades i november 2005 till den tyska Heroskoncernen. I februari 2006 ansökte Heroskoncernen om insolvensförfarande enligt tysk lag. I samband med detta har insolvensförvaltaren undersökt alla relevanta tidigare transaktioner i de insolventa bolagen, inklusive de tyska värdehanteringsbolag som Securitas sålde till Heroskoncernen. Insolvensförvaltaren har som en följd av undersökningen ställt frågor rörande transaktioner i de överlåtna bolagen före förvärvstidpunkten och aviserat möjliga stora framtida krav.
I ett brev daterat den 7 april 2008 till Securitas meddelade insolvensförvaltaren att enligt hans uppfattning kan Herosbolagen (i konkurs) ha väsentliga krav på Securitas Tyskland och att om inte en gemensam uppfattning av och en överenskommelse om detta kan träffas angående de ifrågasatta transaktionerna kommer konkursboet att inleda rättsligt förfarande mot Securitas Tyskland.
Herosbolagens (i konkurs) krav är grundade på insolvensförvaltarens uppfattning av vissa interna bokföringstransaktioner (kvittningar) gjorda i de försålda bolagen före avyttringen och leder enligt insolvensförvaltaren till slutsatsen att transaktionerna strider mot tysk lag. Heros sammanlagda krav på Securitas uppgår till cirka 108 MEUR. Därtill kommer ett krav på Securitas att överlåta ett anspråk gentemot försäkringsbolaget If vilket behölls av Securitas genom överlåtelseavtalet.
Den 8 januari 2009 och den 4 mars 2009 återupprepade insolvensförvaltaren sina krav i ett utkast till skriftligt käromål. Den 9 april 2009 svarade Securitas till insolvensförvaltaren och bestred kraven. Baserat på lokal legal expertis och ett utlåtande från en välrenommerad tysk juristprofessor bestred Securitas kraven från insolvensförvaltaren. Förlikningsförhandlingar påkallades av insolvensförvaltaren i slutet av år 2009 och fortsatte under 2010. Den 22 juli 2010 träffade Securitas en uppgörelse utom rätta med Heros konkursförvaltare. Uppgörelsen innebar att Securitas åtog sig att betala totalt 5,9 MEUR i utbyte mot att Heros avstod från alla skadeståndskrav gentemot Securitas. Securitas bolag avstod samtidigt från alla krav på konkursboet. Securitas har i anledning av förlikningen under det tredje kvartalet betalt totalt 54 MSEK (5,9 MEUR). Förlikningsbeloppet täcks av tidigare gjorda avsättningar.
Koncernens noter och kommentarer
Securitas Tyskland har stämt U.S. Army för obetalda tjänster under nu utgångna kontrakt för bevakningstjänster. Securitas anspråk var ursprungligen cirka 4,4 MEUR. U.S. Army har inlämnat ett motkrav på 10,5 MEUR plus straffavgifter (samt krav på tredubbelt skadestånd enligt amerikansk lagstiftning) för påstådd överdebitering om 550.000 timmar av Securitas. U.S. Army har under processen sänkt sitt krav till 4,4 MEUR på grund av den information som Securitas tillhandahållit. En oberoende revisionsbyrå har bistått Securitas i utredningen av anspråket.
Koncernledningen har sett en förlikning som den föredragna lösningen av tvisten och förlikningsförhandlingar har därför hållits med U.S. Army under 2009 och 2010. Förhandlingarna har resulterat i att Securitas den 28 februari 2011 har undertecknat ett förlikningsavtal med U.S. Army. Förlikningen innebär att Securitas Tyskland skall betala ett belopp om 4,2 MEUR till U.S. Army mot att amerikanska staten avstår alla anspråk under de utgångna avtalen på ifrågavarande Securitas bolag. Securitas Tyskland har samtidigt förbundit sig att avstå från alla krav mot amerikanska staten. Förlikningsbeloppet täcks av tidigare gjorda avsättningar.
Den spanska skattemyndigheten har i samband med en revision av Securitas Spanien ifrågasatt vissa ränteavdrag och har i ett skattebeslut i juni 2009 beslutat att inte godkänna räntebetalningar gjorda under åren 2003–2005. Om beslutet slutgiltigt fastställs av spansk domstol kommer den spanska skattemyndighetens beslut att resultera i en skatt på 9 MEUR inklusive ränta. Securitas har överklagat den spanska skattemyndighetens beslut i den nationella skattedomstolen Tribunal Económico Administrativo Central.
Securitas anser sig ha agerat i enlighet med tillämplig lagstiftning och kommer att försvara sin ståndpunkt i domstolen. Skattebeslutet skapar dock en viss osäkerhet och det kan ta lång tid innan slutlig dom faller. För att undvika framtida ifrågasättanden av ränteavdrag har koncernen under 2009 justerat kapitaliseringen i Securitas Spanien.
En utförlig redogörelse av utvecklingen kring händelserna den 11 september 2001 har lämnats i pressmeddelanden samt delårsrapporter och årsredovisningar för 2001 till 2009.
Globe Aviation Services Corporation (Globe), ett dotterföretag inom koncernen, hade ett kontrakt med American Airlines för tillhandahållande av tjänster avseende bland annat passagerarkontroll. Securitas tillhandahöll passagerarkontroll vid Logan Airport, Boston, för ett American Airlinesflygplan som kapades.
Samtliga utredningar kring händelserna den 11 september 2001 indikerar att Globe inte på något sätt brustit i sina åtaganden eller på annat sätt har något ansvar för händelserna. Detta har bekräftats genom offentliggörande av ett tidigare hemligstämplat kongressförhör med chefen för FBI. Kundavtalen ger Globe rätt att föra över eventuella skadeståndskrav till kunden. Globe tillhandahöll en fristående verksamhet som drevs i en separat legal enhet. En eventuell skadeståndsskyldighet begränsas därmed till Globes egen betalningsförmåga och dess försäkringsskydd. I november 2002 återinförde den amerikanska kongressen skadeståndsbegränsningen för vissa säkerhetsföretag, såsom Globe. Enligt denna lagstiftning begränsas samtliga potentiella skadestånd i samband med terroristattackerna den 11 september 2001 till företagets, vid detta tillfälle, tillgängliga försäkringsskydd.
Som tidigare meddelats har en speciell fond inrättats av den amerikanska regeringen för att ersätta olycksoffer från tragedin den 11 september 2001. Över 98 procent av de personer som kräver skadestånd å de döda World Trade Center-offrens vägnar har valt att begära kompensation från fonden istället för att inleda en rättslig prövning. Sökande till fonden avstår sin rätt att kräva kompensation genom rättsligt förfarande. Tidsfristen för att lämna in krav på skadestånd för dödsfall samt skadeståndskrav som avser kroppsskada och egendomsskada har löpt ut. Så kallade korsstämningar kan fortfarande inlämnas av de nuvarande parterna till redan inlämnande stämningar.
Globe och andra koncernbolag är, tillsammans med det aktuella flygbolaget och övriga berörda parter, svarande i sammanlagt 20 processer hänförliga till händelserna den 11 september 2001. Minskningen av utestående krav beror på att alla fall som rör omkomna har förlikts och avslutats. De utestående 20 stämningar avser skador på egendom och affärsverksamhet till följd av händelserna den 11 september 2001. För Globe har tidigare samtliga stämningar avseende personskador förlikts. Vissa av stämningarna avseende egendomsskador är betydande och det sammantagna uppskattade värdet av stämningarna kan överstiga det försäkringsskydd som bedöms vara tillgängligt som potentiell källa för ersättning. Den potentiella exponeringen har reducerats genom ett domstolsutslag som medför att i egendomskadefallen ska ett skäligt marknadsvärde tillämpas istället för ett återanskaffningsvärde vid beräkning av möjliga egendomsskador. Detta utslag har överklagats av en av kärandena. Den potentiella risken för Securitas har vidare begränsats genom domstolens avgörande att Securitas inte är ansvarigt för skadorna på World Trade Center Tower 1. På grund av den lagstadgade ansvarsbegränsningen vad avser händelserna den 11 september 2001 begränsas ersättningsskyldigheten till det tillgängliga försäkringsskyddet vid tidpunkten för händelserna.
Globe och övriga bolag inom koncernen som omnämns som svarande i egendomskadefallen har bestridit dessa stämningar. I samtliga stämningar är ett antal parter svarande utöver Globe och andra koncernbolag. Alla tvister med de relevanta försäkringsgivarna i samband med händelserna den 11 september 2001 rörande försäkringsskyddets omfattning har uppklarats. Den legala processen mot andra koncernbolag än Globe har, efter medgivande från domstolen och målsägarna, tillfälligt inhiberats. Eventuellt ansvar som uppkommer på grund av processen avseende den 11 september 2001 bedöms inte väsentligen påverka Securitas affärsverksamhet eller finansiella ställning.
Efter slutförd revision av Securitas USA avseende åren 2003–2004 utfärdade skattemyndigheten i USA den 1 juli 2010 ett beslut som underkänner vissa avdrag för räntekostnader och försäkringspremier. Securitas anser sig ha agerat i enlighet med lagstiftningen och kommer att försvara sin ståndpunkt i USA:s skattedomstolar. Det kan ta flera år innan ett slutligt avgörande föreligger. Om USA:s skattedomstolar slutligen fastställer beslutet kan detta resultera i en skatt på 60 MUSD samt ränta.
Under åren har Securitas gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Risker förenade med sådana ansvarsförbindelser täcks av kontraktsenliga garantiförpliktelser, försäkring eller erforderliga reserver.
Företag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga processer och skatterevisioner som uppkommit i verksamheten. Eventuell skadeståndsskyldighet och andra kostnader i samband med sådana rättsliga förfaranden bedöms inte väsentligen påverka koncernens affärsverksamhet eller finansiella ställning.
Avvecklade verksamheter definieras som det tidigare segmentet Loomis, såsom det redovisades i koncernen. Det förutvarande segmentet Loomis som ingick i koncernen skiljer sig från det fristående bolaget Loomis AB. Loomis redovisades i koncernen som ett primärsegment i enlighet med IAS 14 Segmentrapportering. I enlighet med IFRS 8 Rörelsesegment, skulle Loomis ha redovisats som ett rapporteringsbart segment. Införandet av IFRS 8 år 2009 har dock inte förändrat redovisningen av avvecklade verksamheter i jämförelsetalen.
Rapportering för segment inom Securitas skiljer sig från redovisning som fristående bolag genom att:
Sammanfattningsvis har justeringar i enlighet med IFRS 5 tillämpats enligt följande:
I tabellerna nedan framgår följande information:
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Försäljning, extern och intern | – | – | 10.467,6 |
| Eliminering av internförsäljning | – | – | –19,0 |
| Total försäljning | – | – | 10.448,6 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | – | – | 672,1 |
| Avskrivningar på förvärvsrelaterade | |||
| immateriella tillgångar | – | – | –13,8 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | – | – | 658,3 |
| Finansiella intäkter och kostnader | – | – | –115,4 |
| Resultat före skatt | – | – | 542,9 |
| Skatt | – | – | –111,1 |
| Årets reslutat | – | – | 431,8 |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande | |||
| verksamheten | – | – | 436,8 |
| Kassaflöde från | |||
| investeringsverksamheten | – | – | –764,5 |
| Kassaflöde från | |||
| finansieringsverksamheten | – | – | –462,8 |
| Årets kassaflöde | – | – | –790,5 |
| Summa tillgångar | 9.925,7 |
|---|---|
| Likvida medel | 453,9 |
| Icke räntebärande omsättningstillgångar | 2.975,2 |
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | 60,1 |
| Icke räntebärande finansiella anläggningstillgångar | 364,7 |
| Materiella anläggningstillgångar | 2.926,3 |
| Övriga immateriella tillgångar | 44,2 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 77,3 |
| Goodwill | 3.024,0 |
| MSEK | 8 dec. 2008 |
| Nettotillgångar i avvecklade verksamheter | 2.862,8 |
|---|---|
| Summa skulder | 7.062,9 |
| Räntebärande kortfristiga skulder | 2.981,4 |
| Icke räntebärande kortfristiga skulder | 3.013,2 |
| Icke räntebärande avsättningar | 999,2 |
| Räntebärande långfristiga skulder | 69,1 |
Sysselsatt kapital och finansiering
| MSEK | 8 dec. 2008 |
|---|---|
| Operativt sysselsatt kapital | 2.298,0 |
| Goodwill | 3.024,0 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 77,3 |
| Sysselsatt kapital | 5.399,3 |
| Nettoskuld | –2.536,5 |
| Nettotillgångar i avvecklade verksamheter | 2.862,8 |
Moderbolagets finansiella rapporter
| MSEK | Not | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|
| Administrationsbidrag och övriga intäkter | 40 | 955,4 | 973,7 | 536,8 |
| Bruttoresultat | 955,4 | 973,7 | 536,8 | |
| Administrationskostnader | 42, 43 | –455,2 | –400,3 | –376,7 |
| Rörelseresultat | 500,2 | 573,4 | 160,1 | |
| Resultat från finansiella investeringar | ||||
| Resultat från försäljning av andelar i dotterbolag | 40 | – | 85,9 | – |
| Utdelning | 40 | 6.093,7 | 4.645,5 | 21.228,1 |
| Ränteintäkter | 40 | 127,1 | 228,2 | 1.104,5 |
| Räntekostnader | 40 | –612,1 | –781,6 | –1.977,3 |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader, netto | 44 | –3.790,3 | –2.813,6 | –17.956,1 |
| Summa finansiella intäkter och kostnader | 1.818,4 | 1.364,4 | 2.399,2 | |
| Resultat före skatt | 2.318,6 | 1.937,8 | 2.559,3 | |
| Aktuell skattekostnad | 45 | –15,8 | –21,9 | –40,1 |
| Uppskjuten skattekostnad | 45 | –190,7 | 41,5 | 181,0 |
| Årets resultat | 2.112,1 | 1.957,4 | 2.700,2 | |
| Moderbolagets rapport över totalresultat | ||||
| MSEK | Not | 2010 | 2009 | 2008 |
| Årets resultat | 2.112,1 | 1.957,4 | 2.700,2 | |
| Övrigt totalresultat | ||||
| Kassaflödessäkringar efter skatt | 53,2 | 56,8 | –130,2 | |
| Säkring av nettoinvesteringar | –165,8 | –49,7 | 892,5 | |
| Övrigt totalresultat Årets totalresultat |
45 | –112,6 1.999,5 |
7,1 1.964,5 |
762,3 3.462,5 |
| Moderbolagets kassaflödesanalys | ||||
| MSEK | Not | 2010 | 2009 | 2008 |
| Den löpande verksamheten | ||||
| Rörelseresultat | 500,2 | 573,4 | 160,1 | |
| Återföring av avskrivningar | 9,8 | 5,5 | 3,9 | |
| Erhållna finansiella intäkter | 6.214,2 | 4.957,6 | 22.574,1 | |
| Betalda finansiella kostnader | –596,7 | –739,8 | –2.190,4 | |
| Betald inkomstskatt | –7,8 | –25,4 | –26,7 | |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital | 627,2 | 2.399,4 | –304,3 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 6.746,9 | 7.170,7 | 20.216,7 | |
| Investeringsverksamheten | ||||
| Investeringar i anläggningstillgångar | –11,5 | –12,9 | –49,7 | |
| Andelar i dotterbolag | –4.505,7 | –6.989,2 | –8.317,4 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –4.517,2 | –7.002,1 | –8.367,1 | |
| Finansieringsverksamheten | ||||
| Lämnad utdelning | –1.095,2 | –1.058,7 | –1.131,7 | |
| Upptagna obligationslån | 1.764,5 | 5.962,5 | 425,8 | |
| Inlösen av obligationslån | –459,5 | – | –4.694,6 | |
| Övriga upptagna långfristiga lån | – | 2.288,3 | 828,0 | |
| Övriga återbetalda långfristiga lån | –872,4 | –4.524,2 | – | |
| Förändring av övrig räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel | –1.566,6 | –4.149,6 | –9.149,6 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –2.229,2 | –1.481,7 | –13.722,1 | |
| Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början |
0,5 1,7 |
–1.313,1 1.314,8 |
–1.872,5 3.187,3 |
Moderbolagets finansiella rapporter
| MSEK | Not | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Immateriella tillgångar | 46 | 85,4 | 82,7 | 74,4 |
| Maskiner och inventarier | 47 | 2,2 | 3,2 | 4,1 |
| Andelar i dotterbolag | 48 | 40.026,8 | 40.073,7 | 36.335,1 |
| Andelar i intressebolag | 49 | 112,1 | 112,1 | 112,1 |
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | 41 | 331,3 | 217,2 | – |
| Uppskjutna skattefordringar | 45 | 19,3 | 39,0 | – |
| Övriga långfristiga fordringar | 82,1 | 75,8 | 66,7 | |
| Summa anläggningstillgångar | 40.659,2 | 40.603,7 | 36.592,4 | |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Kortfristiga fordringar hos dotterbolag | 895,7 | 1.188,5 | 2.604,3 | |
| Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterbolag Övriga kortfristiga fordringar |
41 | 3.074,8 2,8 |
3.247,0 15,7 |
9.284,6 2,7 |
| Aktuella skattefordringar | 1,6 | 3,2 | – | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 50 | 29,4 | 23,2 | 61,7 |
| Övriga räntebärande omsättningstillgångar | 41 | 14,7 | 47,5 | 30,5 |
| Kortfristiga placeringar | 51 | – | – | 1.314,3 |
| Kassa och bank | 51 | 2,2 | 1,7 | 0,5 |
| Summa omsättningstillgångar | 4.021,2 | 4.526,8 | 13.298,6 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 44.680,4 | 45.130,5 | 49.891,0 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | ||||
| Bundet eget kapital | ||||
| Aktiekapital | 365,1 | 365,1 | 365,1 | |
| Reservfond | 7.362,6 | 7.362,6 | 7.362,6 | |
| Summa bundet eget kapital | 7.727,7 | 7.727,7 | 7.727,7 | |
| Fritt eget kapital | ||||
| Säkringsreserv | –15,4 | –68,6 | –125,4 | |
| Omräkningsreserv | 614,6 | 780,4 | 830,1 | |
| Balanserat resultat | 11.953,3 | 11.457,7 | 9.816,2 | |
| Årets resultat | 2.112,1 | 1.957,4 | 2.700,2 | |
| Summa fritt eget kapital | 14.664,6 | 14.126,9 | 13.221,1 | |
| Summa eget kapital | 52 | 22.392,3 | 21.854,6 | 20.948,8 |
| Långfristiga skulder | ||||
| Långfristiga låneskulder | 41 | 7.155,7 | 8.259,1 | 7.011,1 |
| Övriga långfristiga skulder | 138,5 | 77,7 | 67,7 | |
| Summa långfristiga skulder | 53 | 7.294,2 | 8.336,8 | 7.078,8 |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristiga skulder till dotterbolag | 755,0 | 570,4 | 66,9 | |
| Räntebärande kortfristiga skulder till dotterbolag | 41 | 9.707,9 | 9.448,4 | 14.915,3 |
| Koncernbankkontokrediter | 401,6 | 1.950,8 | 472,5 | |
| Övriga kortfristiga låneskulder | 41 | 3.765,9 | 2.597,7 | 6.083,6 |
| Leverantörsskulder | 22,6 | 42,6 | 34,8 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 54 | 286,7 | 300,7 | 269,7 |
| Övriga kortfristiga skulder | 54,2 | 28,5 | 20,6 | |
| Summa kortfristiga skulder | 14.993,9 | 14.939,1 | 21.863,4 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 44.680,4 | 45.130,5 | 49.891,0 | |
| Ställda säkerheter | 55 | 72,1 | 64,8 | 55,2 |
| Ansvarsförbindelser | 56 | 1.716,9 | 1.669,1 | 1.893,7 |
Moderbolagets finansiella rapporter
| MSEK | Aktiekapital1 | Reservfond | Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserat resultat och årets resultat |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 2008 | 365,1 | 7.362,6 | 4,8 | 266,5 | 16.484,4 | 24.483,4 |
| Årets resultat | – | – | – | – | 2.700,2 | 2.700,2 |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | – | – | –183,3 | – | – | –183,3 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv | – | – | 51,3 | – | – | 51,3 |
| Överföring till ränteintäkter i resultaträkningen före skatt | – | – | –285,6 | – | – | –285,6 |
| Överföring till räntekostnader i resultaträkningen före skatt | – | – | 288,0 | – | – | 288,0 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | – | – | –0,6 | – | – | –0,6 |
| Säkring av nettoinvesteringar | – | – | – | 892,5 | – | 892,5 |
| Övrigt totalresultat | – | – | –130,2 | 892,5 | – | 762,3 |
| Årets totalresultat | – | – | –130,2 | 892,5 | 2.700,2 | 3.462,5 |
| Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget | – | – | – | – | –1.131,7 | –1.131,7 |
| Utdelning av andelar i Loomis AB (not 48) | – | – | – | –328,9 | –5.536,5 | –5.865,4 |
| Utgående balans 2008 | 365,1 | 7.362,6 | –125,4 | 830,1 | 12.516,4 | 20.948,8 |
| Ingående balans 2009 | 365,1 | 7.362,6 | –125,4 | 830,1 | 12.516,4 | 20.948,8 |
| Årets resultat | – | – | – | – | 1.957,4 | 1.957,4 |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | – | – | –107,1 | – | – | –107,1 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv | – | – | 28,1 | – | – | 28,1 |
| Överföring till ränteintäkter i resultaträkningen före skatt | – | – | –1,1 | – | – | –1,1 |
| Överföring till räntekostnader i resultaträkningen före skatt | – | – | 185,3 | – | – | 185,3 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | – | – | –48,4 | – | – | –48,4 |
| Säkring av nettoinvesteringar | – | – | – | –49,7 | – | –49,7 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 56,8 | –49,7 | – | 7,1 |
| Årets totalresultat | – | – | 56,8 | –49,7 | 1.957,4 | 1.964,5 |
| Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget | – | – | – | – | –1.058,7 | –1.058,7 |
| Utgående balans 2009 | 365,1 | 7.362,6 | –68,6 | 780,4 | 13.415,1 | 21.854,6 |
| Ingående balans 2010 | 365,1 | 7.362,6 | –68,6 | 780,4 | 13.415,1 | 21.854,6 |
| Årets resultat | – | – | – | – | 2.112,1 | 2.112,1 |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | – | – | –56,9 | – | – | –56,9 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv | – | – | 15,0 | – | – | 15,0 |
| Överföring till räntekostnader i resultaträkningen före skatt | – | – | 129,0 | – | – | 129,0 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | – | – | –33,9 | – | – | –33,9 |
| Säkring av nettoinvesteringar | – | – | – | –165,8 | – | –165,8 |
| Övrigt totalresultat | – | – | 53,2 | –165,8 | – | –112,6 |
| Årets totalresultat | – | – | 53,2 | –165,8 | 2.112,1 | 1.999,5 |
| Lämnade koncernbidrag | – | – | – | – | –366,6 | –366,6 |
| Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget | – | – | – | – | –1.095,2 | –1.095,2 |
| Utgående balans 2010 | 365,1 | 7.362,6 | –15,4 | 614,6 | 14.065,4 | 22.392,3 |
1 För information angående antal utgivna aktier hänvisas till not 52.
Moderbolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar därmed samma redovisningsprinciper som koncernen där så är tillämpligt och utom i de fall som anges nedan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen, Tryggandelagen samt av de valmöjligheter som framgår av reglerna i RFR 2.
En fullständig tillämpning i juridisk person av reglerna för finansiella leasingavtal är inte alltid praktisk genomförbar eftersom särskilda regler för beskattning på basis av sådan redovisning saknas eller är ofullständiga. Finansiella leasingavtal kan därför i juridisk person redovisas enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal. Denna begränsning saknar faktisk betydelse då moderbolaget inte har ingått några leasingavtal som kan klassificeras som finansiella.
Anteciperad utdelning från ett dotterbolag intäktsredovisas i moderbolaget i enlighet med RFR 2 i det fall moderbolaget har rätt att ensamt besluta om storleken på dotterbolagets utdelning. Moderbolaget måste dessutom ha säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterbolagets utdelningskapacitet. Den anteciperade utdelningen kan emellanåt kompletteras med extra utdelning. I så fall redovisas denna extra utdelning på kontantbasis.
Redovisning av förmånsbestämda planer enligt Tryggandelagen leder till en annan redovisning i moderbolaget än i koncernen. Denna skillnad har ingen materiell påverkan på de ersättningar till anställda som finns i moderbolaget. Pensionslösningar finns antingen inom ramen för ITP-planen försäkrad via Alecta, vilken beskrivs under koncernens redovisningsprinciper, eller utgörs i allt väsentligt av andra avgiftsbestämda pensionsplaner.
Av IAS 21 punkt 32 framgår att kursdifferenser på monetära poster som utgör en del av ett rapporterande företags nettoinvestering i utlandsverksamhet ska redovisas via resultaträkningen i juridisk person. Av RFR 2 framgår att sådana kursdifferenser istället ska redovisas i eget kapital i enlighet med Årsredovisningslagen 4 kapitel 14 d §. Securitas AB följer RFR 2 och redovisar kursdifferenser som uppfyller kriterierna för att redovisas som säkring av nettoinvestering, det vill säga där mellanhavandet är av sådan art att det inte är avsett att regleras och sannolikt inte heller kommer att regleras inom en överskådlig framtid, via omräkningsreserven i eget kapital.
Moderbolaget tillämpar IAS 39 med undantag av redovisning av finansiella garantiavtal hänförliga till dotterbolag. I övrigt hänvisas till de redovisningsprinciper som koncernen tillämpar för redovisning och värdering av finansiella instrument i not 2.
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av posten andelar i dotterbolag i balansräkningen. En bedömning görs därefter huruvida det föreligger ett behov av nedskrivning av andelar i dotterbolag.
Koncernbidrag redovisas i enlighet med deras ekonomiska innebörd. Det innebär att de koncernbidrag som moderbolaget erhåller är att jämställa med utdelning och redovisas som en finansiell intäkt i resultaträkningen. De koncernbidrag som moderbolaget lämnar är i syfte att reducera koncernens betalda skatt och redovisas som en minskning av balanserat resultat i eget kapital, efter avdrag för effekten på aktuell eller uppskjuten skatt.
Prissättning vid transaktioner mellan moderbolag och dotterbolag sker med beaktande av affärsmässiga principer.
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Administrationsbidrag och övriga | |||
| intäkter från dotterbolag | 942,7 | 962,4 | 518,1 |
| – varav avvecklade verksamheter | – | – | 7,0 |
| Resultat från försäljning | |||
| av andelar i dotterbolag | – | 85,9 | – |
| – varav avvecklade verksamheter | – | – | – |
| Utdelningar från dotterbolag | 6.093,7 | 4.645,5 | 21.228,1 |
| – varav avvecklade verksamheter | – | – | – |
| Ränteintäkter från dotterbolag | 119,7 | 214,4 | 701,4 |
| – varav avvecklade verksamheter | – | – | 113,4 |
| Räntekostnader från dotterbolag | –145,7 | –199,0 | –1.043,5 |
| – varav avvecklade verksamheter | – | – | –21,0 |
Fordringar och skulder hos/till dotterbolag jämte dessas fördelning mellan räntebärande och icke räntebärande poster redovisas i balansräkningen.
För ledande befattningshavares förmåner hänvisas till koncernens uppgifter under not 8 och 12 till koncernredovisningen samt till not 43.
För ställda säkerheter och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag hänvisas till uppgifter om ställda säkerheter och ansvarsförbindelser i anslutning till balansräkningen samt till noterna 55 och 56.
Inga transaktioner finns mellan Securitas Direct S.A. (Schweiz) och Securitas AB förutom utdelning.
Moderbolagets noter och kommentarer
Moderbolaget tillämpar, som framgår av not 39, IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. För ytterligare information om finansiella risker vilka är tillämpliga även för moderbolaget hänvisas till koncernens not 2 och not 6.
| MSEK | Summa | < 1 år | Mellan 1 år och 5 år |
> 5 år |
|---|---|---|---|---|
| 31 december 2010 | ||||
| Lån | –20.550 | –11.142 | –9.408 | – |
| Utflöden avseende derivat | –11.308 | –11.253 | –55 | – |
| Leverantörsskulder | –23 | –23 | – | – |
| Summa utflöden | –31.881 | –22.418 | –9.463 | – |
| Placeringar | 3.257 | 3.145 | 112 | – |
| Inflöden avseende derivat | 11.277 | 11.174 | 103 | – |
| Kundfordringar | – | – | – | – |
| Summa inflöden | 14.534 | 14.319 | 215 | – |
| Nettokassaflöden, totalt1 | –17.347 | –8.099 | –9.248 | – |
| 31 december 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Lån | –20.417 | –10.834 | –9.583 | – |
| Utflöden avseende derivat | –6.992 | –6.909 | –83 | – |
| Leverantörsskulder | –43 | –43 | – | – |
| Summa utflöden | –27.452 | –17.786 | –9.666 | – |
| Placeringar | 3.305 | 3.286 | 19 | – |
| Inflöden avseende derivat | 7.093 | 6.920 | 173 | – |
| Kundfordringar | – | – | – | – |
| Summa inflöden | 10.398 | 10.206 | 192 | – |
| Nettokassaflöden, totalt1 | –17.054 | –7.580 | –9.474 | – |
1 Kassaflöden från rörlig ränta har uppskattats genom användning av tillämplig avkastningskurva.
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Redovisat i resultaträkningen | |||
| Finansiella intäkter och kostnader | –4,2 | 0,3 | 0,9 |
| Uppskjuten skatt | 1,1 | –0,1 | –0,3 |
| Påverkan på årets resultat | –3,1 | 0,2 | 0,6 |
| Redovisat via säkringsreserv i övrigt totalresultat | |||
| Överföring till säkringsreserv före skatt | –56,9 | –107,1 | –183,3 |
| Uppskjuten skatt på överföring till säkringsreserv | 15,0 | 28,1 | 51,3 |
| Överföring till säkringsreserv efter skatt | –41,9 | –79,0 | –132,0 |
| Överföring till resultaträkningen före skatt | 129,0 | 184,2 | 2,4 |
| Uppskjuten skatt på överföring till resultaträkningen | –33,9 | –48,4 | –0,6 |
| Överföring till resultaträkningen efter skatt | 95,1 | 135,8 | 1,8 |
| Total förändring av säkringsreserv före skatt1 | 72,1 | 77,1 | –180,9 |
| Uppskjuten skatt på total förändring av säkringsreserv före skatt1 | –18,9 | –20,3 | 50,7 |
| Total förändring av säkringsreserv efter skatt | 53,2 | 56,8 | –130,2 |
| Total påverkan på eget kapital enligt specifikationen ovan | |||
| Total omvärdering före skatt2 | 67,9 | 77,4 | –180,0 |
| Uppskjuten skatt på total omvärdering2 | –17,8 | –20,4 | 50,4 |
| Total omvärdering efter skatt | 50,1 | 57,0 | –129,6 |
1 Total överföring till säkringsreserv och överföring till resultaträkningen från säkringsreserv.
2 Total omvärdering och uppskjuten skatt redovisad via resultaträkningen och via övrigt totalresultat.
Moderbolagets noter och kommentarer
| Derivatinstrument | i balansr | äknin gen |
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | |||
| Säkringar av verkligt värde | 40,8 | 12,1 | – |
| Summa derivat inkluderade i räntebärande finansiella anläggningstillgångar | 40,8 | 12,1 | – |
| Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterbolag | |||
| Övriga innehav av derivatinstrument | – | 52,7 | 22,3 |
| Summa derivat inkluderade i räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterbolag | – | 52,7 | 22,3 |
| Övriga räntebärande omsättningstillgångar | |||
| Kassaflödessäkringar | – | – | 0,9 |
| Övriga innehav av derivatinstrument | 14,7 | 47,5 | 29,6 |
| Summa derivat inkluderade i övriga räntebärande omsättningstillgångar | 14,7 | 47,5 | 30,5 |
| Långfristiga låneskulder | |||
| Kassaflödessäkringar | 16,2 | 79,4 | 122,5 |
| Summa derivat inkluderade i långfristiga låneskulder | 16,2 | 79,4 | 122,5 |
| Räntebärande kortfristiga skulder till dotterbolag | |||
| Övriga innehav av derivatinstrument | 80,3 | – | 44,3 |
| Summa derivat inkluderade i räntebärande kortfristiga skulder till dotterbolag | 80,3 | – | 44,3 |
| Övriga kortfristiga låneskulder | |||
| Kassaflödessäkringar | 8,8 | 17,7 | 52,5 |
| Övriga innehav av derivatinstrument | 6,5 | 10,8 | 10,7 |
| Summa derivat inkluderade i övriga kortfristiga låneskulder | 15,3 | 28,5 | 63,2 |
| MSEK | Noterade marknadspriser |
Värderingstekniker som använder observerbar marknadsdata |
Värderingstekniker som använder icke observerbar marknadsdata |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar till verkligt värde som | ||||
| redovisas via resultaträkningen | – | 14,7 | – | 14,7 |
| Finansiella skulder till verkligt värde som | ||||
| redovisas via resultaträkningen | – | –86,8 | – | –86,8 |
| Finansiella skulder vilka identifierats som | ||||
| säkrade poster vid säkring av verkligt värde | – | – | – | – |
| Derivat som klassificeras som säkringsinstrument | – | 15,8 | – | 15,8 |
| Summa | 14,2 | 13,8 | 15,8 | |
|---|---|---|---|---|
| – andra uppdrag1 | 4,0 | 3,4 | 5,2 | |
| – skatterelaterade uppdrag | 4,4 | 4,9 | 5,3 | |
| – revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget |
0,6 | 0,6 | 0,6 | |
| – revisionsuppdrag | 5,2 | 4,9 | 4,7 | |
| PwC | ||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | |
| Revisi onsarv oden och kostnadsers |
ättnin gar |
1 Kostnader för andra uppdrag utförda av PwC innefattar arvoden för revisionsrelaterad rådgivning angående redovisning inklusive IFRS, IT, förvärv, avyttringar och internbanksrelaterade frågor.
Moderbolagets noter och kommentarer
| Kvinnor | Män | Summa | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 | 2010 | 2009 | 2008 | |||
| Styrelseledamöter | 3 | 3 | 3 | 5 | 6 | 6 | 8 | 9 | 9 | ||
| Verkställande direktör | – | – | – | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||
| Övriga anställda, Sverige | 27 | 25 | 24 | 20 | 24 | 17 | 47 | 49 | 41 |
| 2010 | 2009 | 2008 | Varav tantiem | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
Löner | Sociala kostnader |
(varav pension) |
2010 | 2009 | 2008 |
| Styrelse och | ||||||||||||
| verkställande direktör1 | 19,9 | 10,7 | (3,2) | 18,6 | 10,5 | (3,2) | 21,4 | 10,8 | (3,9) | 3,9 | 2,0 | 5,3 |
| Övriga anställda | 59,1 | 29,5 | (10,9) | 61,6 | 30,6 | (11,2) | 56,6 | 32,6 | (14,1) | 9,3 | 6,7 | 14,4 |
| Summa | 79,0 | 40,2 | (14,1) | 80,2 | 41,1 | (14,4) | 78,0 | 43,4 | (18,0) | 13,2 | 8,7 | 19,7 |
1 För ytterligare information om ersättningar till styrelse och verkställande direktör hänvisas till not 8.
| 2010 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Totalt antal rapporterade timmar sjukfrånvaro bland de anställda | 765,0 | 872,6 | 770,4 |
| Män, efter ålder: | 345,0 | 127,5 | 71,3 |
| <30 år | – | – | – |
| 30–49 år | 300,0 | 127,5 | 71,3 |
| >49 år | 45,0 | – | – |
| Kvinnor, efter ålder: | 420,0 | 745,1 | 699,1 |
| <30 år | – | – | – |
| 30–49 år | 420,0 | 745,1 | 616,6 |
| >49 år | – | – | 82,5 |
| Anställda, normalt antal årsarbetstimmar, totalt per person | 91.650 | 95.550 | 81.900 |
| Män | 39.000 | 46.800 | 35.100 |
| Kvinnor | 52.650 | 48.750 | 46.800 |
| Män | 0,88 | 0,27 | 0,20 |
|---|---|---|---|
| Kvinnor | 0,80 | 1,53 | 1,49 |
Moderbolagets noter och kommentarer
| Not 44. | Övriga finansiella intäkter och kostnader, netto |
|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Nedskrivning av andelar | |||
| i dotterbolag1 | –4.552,6 | –3.250,6 | –17.167,0 |
| Kursdifferenser, netto | 776,5 | 453,4 | –783,0 |
| Bankkostnader och liknande | |||
| resultatposter | –9,9 | –16,6 | –17,1 |
| Omvärdering av finansiella instrument | |||
| (IAS 39) | –4,2 | 0,3 | 0,9 |
| Övriga poster, netto | –0,1 | –0,1 | 10,1 |
| Summa övriga finansiella intäkter | |||
| och kostnader, netto | –3.790,3 | –2.813,6 | –17.956,1 |
1 Nedskrivning av andelar i dotterbolag har skett 2010, 2009 och 2008 i samband med att moderbolaget erhållit utdelning från dotterbolag.
| Not 45. Skatter |
|||
|---|---|---|---|
| Resultaträkningen | |||
| Skattek ostnad |
|||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Skatt på resultat före skatt | |||
| – aktuell skattekostnad | –15,8 | –21,9 | –40,1 |
| – uppskjuten skattekostnad | –190,7 | 41,5 | 181,0 |
| Summa skattekostnad | –206,5 | 19,6 | 140,9 |
Den svenska bolagsskatten uppgick till 26,3 procent under 2010 och 2009 respektive 28,0 procent under 2008.
| 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| 2.319 | 1.938 | 2.559 |
| –610 | –509 | –717 |
| 16 | 39 | –30 |
| –116 | – | – |
| 1.628 | 1.350 | 895 |
| –1.125 | –860 | –7 |
| –207 | 20 | 141 |
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter avser främst utdelningar från dotterbolag. Skatteeffekt hänförlig till ej avdragsgilla kostnader består främst av nedskrivningar av andelar i dotterbolag.
| SKATT HÄNFÖRLIG TILL ÖVRIGT TOTALRESULTAT | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | |
| Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar |
–18,9 | –20,3 | 50,7 | |
| Uppskjuten skatt på säkring av nettoinvesteringar |
59,2 | 17,7 | –347,1 | |
| Uppskjuten skatt på övrigt totalresultat |
40,3 | –2,6 | –296,4 |
Uppskjutna skattefordringar 2010 avser personalrelaterade skulder.
Moderbolagets förlustavdrag uppgick per 31 december 2010 till 0 MSEK (0 och 0).
| Not 46. Immateriella tillgångar1 |
||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 136,2 | 123,5 | 75,4 | |
| Investeringar | 11,3 | 12,7 | 37,2 | |
| Omklassificering | – | – | 10,9 | |
| Utgående ackumulerade | ||||
| anskaffningsvärden | 147,5 | 136,2 | 123,5 | |
| Ingående avskrivningar | –53,5 | –49,1 | –46,3 | |
| Årets avskrivningar | –8,6 | –4,4 | –2,8 | |
| Utgående ackumulerade | ||||
| avskrivningar | –62,1 | –53,5 | –49,1 | |
| Utgående restvärde | 85,4 | 82,7 | 74,4 |
1 Främst hänförligt till Securitas Guard Management System.
Moderbolagets noter och kommentarer
| Dotterbolagets namn | Organisationsnummer | Säte | Antal aktier | Andel i % av aktie kapital / röstvärde |
Bokfört värde moderbolaget |
|---|---|---|---|---|---|
| AB Jourmontör | 556087–1468 | Stockholm | 1.000 | 100 | 26,1 |
| Alarm West Group d.o.o4 | 1–25315 | Sarajevo | – | 85 | 96,1 |
| Alert Services Holding NV2 | RPR617707 | Bryssel | 3.311.669 | 53,01 | 576,4 |
| Grupo Securitas Mexico, S A de C V2 | GSM930817U48 | Monterrey | 5.000 | 99,98 | 14,5 |
| Guardian d.o.o4 | 02387620 | Niksic | – | 75 | 35,8 |
| Protectas S.A. | CH–550–0084385–3 | Lausanne | 25.000 | 100 | 32,8 |
| Seccredo Holding AB4 | 556734–1283 | Stockholm | 510 | 51 | 43,8 |
| Securitas Alert Services Polska Sp.z o.o. | KRS 0000289244 | Warszawa | 2.000 | 100 | 10,0 |
| Securitas Argentina S.A.2 | 1587929 | Buenos Aires | 282.400 | 20 | 13,5 |
| Securitas Asia Holding AB | 556691–8800 | Stockholm | 100.000 | 100 | 113,0 |
| Securitas Canada Ltd | 036580–6 | Montreal | 4.004 | 100 | 85,6 |
| Securitas CR s r o | CZ43872026 | Prag | 100 | 100 | 162,0 |
| Securitas Deutschland Finanz Holding GmbH | HRB 33348 | Düsseldorf | – | 100 | 2.572,3 |
| Securitas Direct S.A. | 272139 | Bern | 500 | 50 | 2,1 |
| Securitas Eesti AS | 10188743 | Tallinn | 1.371 | 100 | 32,1 |
| Securitas Egypt LLC | 175560 | Kairo | 5.000 | 80 | 2,6 |
| Securitas Group Reinsurance Ltd | 317030 | Dublin | 50.000.000 | 100 | 576,5 |
| Securitas Holdings Inc. | 95–4754543 | Parsippany | 100 | 100 | 2.208,0 |
| Securitas Invest AB | 556630–3995 | Stockholm | 1.000 | 100 | 0,1 |
| Securitas KFT | Cg.01–09–721946 | Budapest | – | 100 | 0,9 |
| Securitas Middle East and Africa Holding AB | 556771–4406 | Stockholm | 100.000 | 100 | 41,4 |
| Securitas N V2 | 0427.388.334 | Bryssel | 1.000 | 99,90 | 272,8 |
| Securitas Nordic Holding AB | 556248–3627 | Stockholm | 1.000.000 | 100 | 5.269,5 |
| Securitas Polska Sp. z o. o. | 000036743 | Warszawa | 29.700 | 100 | 22,8 |
| Securitas Rental AB | 556376–3829 | Stockholm | 1.000 | 100 | 3,6 |
| Securitas SA Holdings Pty Ltd | 2008–028411–07 | Johannesburg | 1.000 | 100 | 41,6 |
| Securitas Seguridad Holding SL | B83446831 | Madrid | 301 | 100 | 8.042,7 |
| Securitas Services d.o.o | 17487809 | Belgrad | – | 100 | 71,7 |
| Securitas Services Holding U.K. Ltd | 5759961 | London | 14.000.000 | 100 | 278,4 |
| Securitas Services International BV | 33287487 | Amsterdam | 25.000 | 100 | 3.733,3 |
| Securitas Services Romania SRL | J40/2222/2001 | Bukarest | 21.980 | 100 | 49,5 |
| Securitas Sicherheitsdienstleistungen GmbH | FN148202w | Wien | 100 | 100 | 58,2 |
| Securitas Toolbox Ltd | 316907 | Badhoevedorp | 100 | 100 | 0,0 |
| Securitas Transport Aviation Security AB | 556691–8917 | Stockholm | 1.000 | 100 | 231,6 |
| Securitas Treasury Ireland Ltd | 152440 | Dublin | 21.075.470 | 100 | 15.300,0 |
| Securitas UAE LLC3 | 615702 | Dubai | 5.725 | 49/51 | 5,1 |
| SL Sicherheit GmbH | HRB 53995 | Düsseldorf | – | 100 | 0,4 |
| Summa andelar i dotterbolag | 40.026,8 |
1 Komplett specifikation över dotterbolag kan erhållas från moderbolaget.
2 Genom innehavet i Securitas Rental AB innehas resterande 0,02 procent av Grupo Securitas S.A. de CV respektive 0,1 procent av Securitas NV.
Även genom innehavet i Securitas Seguridad Holding SL innehas resterande 46,99 procent av Alert Services Holding NV respektive 80 procent av Securitas Argentina S.A.
3 Via managementavtal kontrollerar Securitas AB 51 procent av rösterna.
4 Optionsavtal finns på att köpa utestående aktier.
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 40.073,7 | 36.335,1 | 51.050,1 |
| Förvärv | 177,0 | 56,7 | 34,8 |
| Avyttringar | – | –97,9 | – |
| Kapitaltillskott | 4.328,7 | 6.946,4 | 8.282,6 |
| Nedskrivning1 | –4.552,6 | –3.250,6 | –17.167,0 |
| Utdelning av andelar2 | – | – | –5.865,4 |
| Mottaget fissionsvederlag3 | – | 84,0 | – |
| Utgående balans | 40.026,8 | 40.073,7 | 36.335,1 |
1 Nedskrivning 2010, 2009 och 2008 har redovisats i samband med att moderbolaget erhållit utdelning från dotterbolag.
2 Utdelning av andelar 2008 avser Loomis AB. 3 Mottaget fissionsvederlag 2009 avser Securitas Aviation Holding SL.
| Innehav | 2008–2010 |
|---|---|
| --------- | ----------- |
| Bolag | Säte | Kapital andel, % |
Röstetal, % |
Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Walsons Services Pvt Ltd | Delhi | 49,0 | 49,0 | 112,1 |
| Innehav 2010 | 112,1 | |||
| Walsons Services Pvt Ltd | Delhi | 49,0 | 49,0 | 112,1 |
| Innehav 2009 | 112,1 | |||
| Walsons Services Pvt Ltd | Delhi | 49,0 | 49,0 | 112,1 |
| Innehav 2008 | 112,1 |
| 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| 1,3 | 1,4 | 6,0 |
| – | – | 0,5 |
| 28,1 | 21,8 | 16,1 |
| – | – | 39,1 |
| 29,4 | 23,2 | 61,7 |
I likvida medel ingår kortfristiga placeringar med en löptid på maximalt 90 dagar som lätt kan omvandlas till kassamedel till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I likvida medel ingår även kassa och bank.
I moderbolagets balansräkning har utnyttjad internkredit avseende det svenska koncernkontot redovisats under koncernbankkontokrediter. Kortfristiga placeringar avser bankdepositioner till fast ränta.
| Antal utgivna aktier 31 december 2010 | MSEK | ||
|---|---|---|---|
| A-aktier | 17.142.600 envar med ett kvotvärde om 1,00 SEK | 17,1 | |
| B-aktier | 347.916.297 envar med ett kvotvärde om 1,00 SEK | 348,0 | |
| Summa | 365.058.897 | 365,1 |
Antalet A-aktier och antalet B-aktier är oförändrat i jämförelse med den 31 december 2009 och 2008. Några utestående konvertibla skuldebrev som skulle kunna leda till utspädning av aktiekapital finns inte per den 31 december 2010.
Varje A-aktie motsvarar tio röster och varje B-aktie en röst. Detta är den enda skillnaden mellan aktieslagen.
Huvudägare är Gustaf Douglas som genom familj och bolagen Investment AB Latour, SäkI AB, Förvaltnings AB Wastornet och Karpalunds Ångbryggeri AB innehar 11,5 procent av kapitalet och 30,0 procent av rösterna, samt Melker Schörling som genom familj och bolaget Melker Schörling AB innehar 5,6 procent av kapitalet och 11,8 procent av rösterna.
Styrelsen föreslår en utdelning till aktieägarna om 3,00 SEK per aktie, totalt 1.095,2 MSEK. Utdelning till aktieägarna för räkenskapsåret 2009, vilken utbetalats under 2010, uppgick till 3,00 SEK per aktie, totalt 1.095,2 MSEK. Utdelning till aktieägarna för räkenskapsåret 2008, vilken utbetalats under 2009, uppgick till 2,90 SEK per aktie, totalt 1.058,7 MSEK.
| Summa långfristiga skulder 7.294,2 8.336,8 7.078,8 |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förfallotid > 5 år | 82,4 | 75,6 | 67,7 | ||
| Förfallotid < 5 år | 7.211,8 | 8.261,2 | 7.011,1 | ||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | ||
| förfaller till betalnin g enli gt föl jande |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Personalrelaterade poster | 27,3 | 32,8 | 45,2 |
| Upplupna räntekostnader | 219,3 | 242,4 | 174,8 |
| Övriga upplupna kostnader | 40,1 | 25,5 | 49,7 |
| Summa upplupna kostnader | |||
| och förutbetalda intäkter | 286,7 | 300,7 | 269,7 |
| Not 55. Ställda säkerheter |
|||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
| Pensionsmedel, avgiftsbestämda | |||
| planer | 72,1 | 64,8 | 55,2 |
| Summa ställda säkerheter | 72,1 | 64,8 | 55,2 |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Borgensförbindelser och | |||
| garantiförbindelser | 1.698,0 | 1.632,2 | 1.845,7 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 18,9 | 36,9 | 48,0 |
| Summa ansvarsförbindelser | 1.716,9 | 1.669,1 | 1.893,7 |
| (Varav till förmån för dotterbolag) | (1.641,8) | (1.632,2) | (1.845,7) |
Utöver de ansvarsförbindelser som redovisas i tabellen ovan har Letters of Comfort utfärdats för dotterbolag inom koncernen.
Styrelsens underskrifter
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 4 maj 2011.
Melker Schörling Ordförande
Carl Douglas Vice ordförande Fredrik Cappelen Styrelseledamot
Marie Ehrling Styrelseledamot Annika Falkengren Styrelseledamot
Stuart E. Graham Styrelseledamot
Sofia Schörling Högberg Styrelseledamot
Fredrik Palmstierna Styrelseledamot
Susanne Bergman Israelsson Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant
Åse Hjelm Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant
Jan Prang Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant
Alf Göransson Verkställande direktör och koncernchef, Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 mars 2011 PricewaterhouseCoopers AB
Peter Nyllinge Auktoriserad revisor
Organisationsnummer 556302-7241
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Securitas AB för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 65–138. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 11 mars 2011
PricewaterhouseCoopers AB
Peter Nyllinge Auktoriserad revisor Finansiell femårsöversikt
| MSEK | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| RESULTAT | |||||
| • Total försäljning | 49.084,5 | 51.536,1 | 56.571,6 | 62.666,7 | 61.339,8 |
| varav förvärv | 970,5 | 1.065,6 | 1.323,7 | 1.450,0 | 2.242,3 |
| • Förvärvad försäljningstillväxt, % 1 | 2 | 2 | 3 | 3 | 4 |
| • Organisk försäljningstillväxt, % | 6 | 6 | 6 | –1 | 1 |
| • Reell försäljningstillväxt, % | 8 | 8 | 9 | 2 | 5 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 2.753,4 | 2.888,8 | 3.270,7 | 3.756,5 | 3.724,2 |
| • Rörelsemarginal, % | 5,6 | 5,6 | 5,8 | 6,0 | 6,1 |
| Avskrivningar och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | –80,5 | –439,8 | –102,2 | –138,3 | –164,3 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | –0,4 | –2,1 | –52,6 | –5,9 | –89,6 |
| Jämförelsestörande poster | –549,1 | –78,1 | –29,3 | – | – |
| Finansiella intäkter och kostnader | –464,2 | –481,9 | –469,6 | –589,8 | –502,3 |
| Resultatandelar i intressebolag | 1,2 | 2,2 | – | – | – |
| • Resultat före skatt | 1.660,4 | 1.889,1 | 2.617,0 | 3.022,5 | 2.968,0 |
| Skatt | –440,2 | –535,1 | –727,1 | –904,5 | –887,2 |
| Årets resultat, kvarvarande verksamheter | 1.220,2 | 1.354,0 | 1.889,9 | 2.118,0 | 2.080,8 |
| Årets resultat, avvecklade verksamheter | –368,2 | –828,0 | 431,8 | – | – |
| Årets resultat, alla verksamheter | 852,0 | 526,0 | 2.321,7 | 2.118,0 | 2.080,8 |
| – varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande verksamheter | 0,3 | 1,6 | –1,9 | 1,8 | –2,3 |
| Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning (tusental) | 376.165 | 369.366 | 365.059 | 365.059 | 365.059 |
| • Vinst per aktie efter utspädning, kvarvarande verksamheter (SEK) | 3,34 | 3,70 | 5,18 | 5,80 | 5,71 |
| KASSAFLÖDE | |||||
| Rörelseresultat före avskrivningar | 2.753,4 | 2.888,8 | 3.270,7 | 3.756,5 | 3.724,2 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | –666,7 | –838,1 | –977,0 | –950,7 | –901,9 |
| Återföring av avskrivningar | 776,0 | 775,6 | 839,9 | 927,5 | 900,7 |
| Förändring av kundfordringar | –627,0 | –780,6 | 7,8 | 197,6 | –768,4 |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital | 114,7 | 1.069,1 | 107,3 | –556,4 | 312,8 |
| Rörelsens kassaflöde | 2.350,4 | 3.114,8 | 3.248,7 | 3.374,5 | 3.267,4 |
| i % av rörelseresultat före avskrivningar | 85 | 108 | 99 | 90 | 88 |
| Betalda finansiella intäkter och kostnader | –338,7 | –396,2 | –433,4 | –481,6 | –521,7 |
| Betald inkomstskatt | –509,8 | –457,6 | –803,5 | –728,2 | –735,1 |
| • Fritt kassaflöde, kvarvarande verksamheter | 1.501,9 | 2.261,0 | 2.011,8 | 2.164,7 | 2.010,6 |
| i % av justerat resultat | 80 | 114 | 94 | 88 | 81 |
| Förvärv av dotterbolag inklusive utbetalda förvärvsrelaterade kostnader | –361,2 | –584,4 | –1.021,5 | –757,7 | –1.359,0 |
| Kassaflöde från jämförelsestörande poster | –129,3 | –15,1 | –110,8 | –12,0 | –62,5 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 204,0 | 372,1 | –199,3 | –2.775,5 | –424,5 |
| Årets kassaflöde, kvarvarande verksamheter | 1.215,4 | 2.033,6 | 680,2 | –1.380,5 | 164,6 |
| Årets kassaflöde, avvecklade verksamheter | –2.283,2 | 658,9 | –790,5 | – | – |
| Årets kassaflöde, alla verksamheter | –1.067,8 | 2.692,5 | –110,3 | –1.380,5 | 164,6 |
| Räntebärande nettoskuld vid årets början | –11.944,8 | –9.734,6 | –9.878,0 | –9.412,6 | –8.387,7 |
| Förändring av lån | 966,6 | –2.877,6 | –469,6 | 1.716,8 | –670,7 |
| Omvärdering av finansiella instrument | –16,2 | –35,2 | –178,2 | 76,7 | 67,6 |
| Omräkningsdifferenser på räntebärande nettoskuld | 695,2 | 76,9 | –1.313,1 | 611,9 | 617,3 |
| Effekt från utdelning av avvecklade verksamheter | 1.632,4 | – | 2.536,6 | – | – |
| Räntebärande nettoskuld vid årets slut | –9.734,6 | –9.878,0 | –9.412,6 | –8.387,7 | –8.208,9 |
| MSEK | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 |
|---|---|---|---|---|---|
| SYSSELSATT KAPITAL OCH FINANSIERING | |||||
| Anläggningstillgångar exklusive förvärvsrelaterade poster | 4.627,5 | 4.321,8 | 5.081,7 | 4.651,3 | 4.294,0 |
| Kundfordringar | 7.554,0 | 8.471,1 | 9.962,6 | 9.363,3 | 9.724,1 |
| Övrigt operativt sysselsatt kapital | –8.670,0 | –9.731,0 | –12.084,9 | –11.391,2 | –11.431,6 |
| Operativt sysselsatt kapital, kvarvarande verksamheter | 3.511,5 | 3.061,9 | 2.959,4 | 2.623,4 | 2.586,5 |
| • i % av total försäljning | 7 | 6 | 5 | 4 | 4 |
| Goodwill, kvarvarande verksamheter | 11.529,5 | 11.260,4 | 14.104,3 | 13.558,3 | 13.338,8 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, kvarvarande verksamheter | 449,9 | 548,7 | 751,3 | 894,9 | 1.096,5 |
| Andelar i intressebolag, kvarvarande verksamheter | 172,7 | 103,5 | 104,9 | 132,1 | 125,6 |
| Sysselsatt kapital, kvarvarande verksamheter | 15.663,6 | 14.974,5 | 17.919,9 | 17.208,7 | 17.147,4 |
| • Avkastning på sysselsatt kapital, % | 14 | 19 | 18 | 22 | 22 |
| Sysselsatt kapital, avvecklade verksamheter | 3.674,1 | 3.717,5 | – | – | – |
| Sysselsatt kapital, alla verksamheter | 19.337,7 | 18.692,0 | 17.919,9 | 17.208,7 | 17.147,4 |
| Nettoskuld | 9.734,6 | 9.878,0 | 9.412,6 | 8.387,7 | 8.208,9 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr, alla verksamheter | 1,01 | 1,12 | 1,11 | 0,95 | 0,92 |
| Räntetäckningsgrad, ggr, kvarvarande verksamheter | 3,6 | 3,6 | 3,9 | 6,1 | 7,4 |
| • Fritt kassaflöde i förhållande till nettoskuld, alla verksamheter 2 | 0,18 | 0,24 | 0,21 | 0,26 | 0,24 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 9.602,7 | 8.812,1 | 8.500,6 | 8.812,7 | 8.935,4 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0,4 | 1,9 | 6,7 | 8,3 | 3,1 |
| Avkastning på eget kapital, % | 6 | 5 | 27 | 24 | 23 |
| Soliditet, % | 27 | 22 | 24 | 27 | 27 |
| Finansiering av sysselsatt kapital | 19.337,7 | 18.692,0 | 17.919,9 | 17.208,7 | 17.147,4 |
1 Förvärvad försäljningstillväxt beräknas som årets förvärv i procent av föregående års totala försäljning.
2 Fritt kassaflöde avser fritt kassaflöde från kvarvarande och avvecklade verksamheter i förhållande till total nettoskuld.
Fritt kassaflöde från avvecklade verksamheter ingår i raden Årets kassaflöde, avvecklade verksamheter i kassaflödesanalysen ovan.
• Koncernens nyckeltal.
För beräkning av nyckeltal hänvisas till not 3, sidan 90–91.
Årets totala försäljning justerad för förvärv och valutakursförändringar i procent av föregående års totala försäljning justerad för avyttringar.
Årets totala försäljning inklusive förvärv och justerad för valutakursförändringar i procent av föregående års totala försäljning.
Rörelseresultat före avskrivningar i procent av total försäljning.
Årets resultat hänförligt till aktieägare i moderbolaget justerat med konvertibelränta efter skatt i förhållande till genomsnittligt antal aktier efter utspädning.
Rörelsens kassaflöde i procent av rörelseresultat före avskrivningar.
Fritt kassaflöde i procent av justerat resultat.
Fritt kassaflöde i förhållande till utgående balans för nettoskuld.
1 Definitionerna ovan tar hänsyn till det konvertibla förlagslånets påverkan på historiska nyckeltal. Därmed påverkas definitionerna ovan av vinst per aktie, avkastning på sysselsatt kapital och avkastning på eget kapital jämfört med definitionerna i not 3.
Operativt sysselsatt kapital i procent av total försäljning justerat för förvärvade enheters helårsförsäljning.
Rörelseresultat före avskrivningar plus jämförelsestörande poster i procent av utgående balans sysselsatt kapital exklusive andelar i intressebolag som utgör en finansiell placering.
Nettoskuld i förhållande till eget kapital.
Rörelseresultat före avskrivningar plus ränteintäkter i förhållande till räntekostnader.
Årets resultat justerat med konvertibelränta efter skatt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital vägt för nyemissioner.
Eget kapital i procent av totala tillgångar.
Kvartalsdata
| MSEK | Kv 1 2010 | Kv 2 2010 | Kv 3 2010 | Kv 4 2010 |
|---|---|---|---|---|
| Försäljning | 14.538,3 | 15.000,3 | 14.758,6 | 14.800,3 |
| Försäljning, förvärv | 332,2 | 423,9 | 568,3 | 917,9 |
| Total försäljning | 14.870,5 | 15.424,2 | 15.326,9 | 15.718,2 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | –1 | 0 | 2 | 4 |
| Produktionskostnader | –12.176,9 | –12.655,7 | –12.521,5 | –12.721,9 |
| Bruttoresultat | 2.693,6 | 2.768,5 | 2.805,4 | 2.996,3 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –1.878,9 | –1.912,4 | –1.818,0 | –1.942,0 |
| Övriga rörelseintäkter | 2,8 | 2,8 | 2,7 | 4,4 |
| Resultatandelar i intressebolag | 0,1 | –0,1 | 1,6 | –2,6 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 817,6 | 858,8 | 991,7 | 1.056,1 |
| Rörelsemarginal, % | 5,5 | 5,6 | 6,5 | 6,7 |
| Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | –37,9 | –39,4 | –39,6 | –47,4 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | –4,9 | –19,8 | –8,4 | –56,5 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 774,8 | 799,6 | 943,7 | 952,2 |
| Finansiella intäkter och kostnader | –132,3 | –128,6 | –123,5 | –117,9 |
| Resultat före skatt | 642,5 | 671,0 | 820,2 | 834,3 |
| Nettomarginal, % | 4,3 | 4,4 | 5,4 | 5,3 |
| Aktuell skattekostnad | –169,2 | –181,4 | –215,2 | –169,9 |
| Uppskjuten skattekostnad | –22,9 | –19,3 | –29,9 | –79,4 |
| Nettoresultat för perioden | 450,4 | 470,3 | 575,1 | 585,0 |
| Varav hänförligt till: | ||||
| Aktieägare i moderbolaget | 451,5 | 471,3 | 574,8 | 585,5 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –1,1 | –1,0 | 0,3 | –0,5 |
| Vinst per aktie före utspädning (SEK) | 1,24 | 1,29 | 1,57 | 1,60 |
| Vinst per aktie efter utspädning (SEK) | 1,24 | 1,29 | 1,57 | 1,60 |
| MSEK | Kv 1 2010 | Kv 2 2010 | Kv 3 2010 | Kv 4 2010 |
|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat före avskrivningar | 817,6 | 858,8 | 991,7 | 1.056,1 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | –221,5 | –203,8 | –188,0 | –288,6 |
| Återföring av avskrivningar | 228,4 | 225,3 | 222,8 | 224,2 |
| Förändring av kundfordringar | –291,0 | –353,7 | –357,4 | 233,7 |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital | 185,4 | –184,9 | 104,3 | 208,0 |
| Rörelsens kassaflöde | 718,9 | 341,7 | 773,4 | 1.433,4 |
| Rörelsens kassaflöde, % | 88 | 40 | 78 | 136 |
| Betalda finansiella intäkter och kostnader | –86,2 | –316,7 | –65,4 | –53,4 |
| Betald inkomstskatt | –108,5 | –295,0 | –123,0 | –208,6 |
| Fritt kassaflöde | 524,2 | –270,0 | 585,0 | 1.171,4 |
| Fritt kassaflöde, % | 101 | –49 | 90 | 152 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten, förvärv | –102,6 | –347,1 | –197,3 | –712,0 |
| Kassaflöde från jämförelsestörande poster | –1,1 | –1,0 | –55,1 | –5,3 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –269,9 | 152,7 | –9,4 | –297,9 |
| Periodens kassaflöde | 150,6 | –465,4 | 323,2 | 156,2 |
| MSEK | 31 mars 2010 | 30 juni 2010 | 30 september 2010 | 31 december 2010 |
|---|---|---|---|---|
| Operativt sysselsatt kapital | 2.511,3 | 3.371,9 | 3.098,0 | 2.586,5 |
| Operativt sysselsatt kapital i % av försäljning | 4 | 5 | 5 | 4 |
| Avkastning på operativt sysselsatt kapital, % | 144 | 123 | 130 | 143 |
| Goodwill | 13.352,7 | 13.982,7 | 12.816,7 | 13.338,8 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 859,8 | 868,1 | 890,0 | 1.096,5 |
| Andelar i intressebolag | 135,2 | 141,5 | 126,2 | 125,6 |
| Sysselsatt kapital | 16.859,0 | 18.364,2 | 16.930,9 | 17.147,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 22 | 20 | 22 | 22 |
| Nettoskuld | –7.798,7 | –9.699,8 | –8.685,4 | –8.208,9 |
| Eget kapital | 9.060,3 | 8.664,4 | 8.245,5 | 8.938,5 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,86 | 1,12 | 1,05 | 0,92 |
| MSEK | Kv 1 2009 | Kv 2 2009 | Kv 3 2009 | Kv 4 2009 |
|---|---|---|---|---|
| Försäljning | 15.951,3 | 15.434,0 | 14.858,1 | 14.973,3 |
| Försäljning, förvärv | 473,9 | 472,7 | 243,3 | 260,1 |
| Total försäljning | 16.425,2 | 15.906,7 | 15.101,4 | 15.233,4 |
| Organisk försäljningstillväxt, % | 1 | 0 | –2 | –2 |
| Produktionskostnader | –13.464,3 | –13.011,0 | –12.280,4 | –12.228,2 |
| Bruttoresultat | 2.960,9 | 2.895,7 | 2.821,0 | 3.005,2 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –2.091,3 | –2.017,9 | –1.878,7 | –1.945,6 |
| Övriga rörelseintäkter | 3,2 | 2,8 | 2,8 | 2,5 |
| Resultatandelar i intressebolag | –0,8 | –0,8 | –1,3 | –1,2 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 872,0 | 879,8 | 943,8 | 1.060,9 |
| Rörelsemarginal, % | 5,3 | 5,5 | 6,2 | 7,0 |
| Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | –34,1 | –34,0 | –34,6 | –35,6 |
| Förvärvsrelaterade kostnader | –1,9 | – | –1,8 | –2,2 |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | 836,0 | 845,8 | 907,4 | 1.023,1 |
| Finansiella intäkter och kostnader | –121,5 | –166,4 | –153,2 | –148,7 |
| Resultat före skatt | 714,5 | 679,4 | 754,2 | 874,4 |
| Nettomarginal, % | 4,4 | 4,3 | 5,0 | 5,7 |
| Aktuell skattekostnad | –172,6 | –180,1 | –200,2 | –162,5 |
| Uppskjuten skattekostnad | –32,6 | –31,1 | –23,9 | –101,5 |
| Nettoresultat för perioden | 509,3 | 468,2 | 530,1 | 610,4 |
| Varav hänförligt till: | ||||
| Aktieägare i moderbolaget | 510,2 | 467,6 | 528,4 | 610,0 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –0,9 | 0,6 | 1,7 | 0,4 |
| Vinst per aktie före utspädning (SEK) | 1,40 | 1,28 | 1,45 | 1,67 |
| Vinst per aktie efter utspädning (SEK) | 1,40 | 1,28 | 1,45 | 1,67 |
| MSEK | Kv 1 2009 | Kv 2 2009 | Kv 3 2009 | Kv 4 2009 |
|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat före avskrivningar | 872,0 | 879,8 | 943,8 | 1.060,9 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | –234,6 | –255,7 | –205,9 | –254,5 |
| Återföring av avskrivningar | 234,8 | 232,1 | 222,9 | 237,7 |
| Förändring av kundfordringar | –289,8 | –31,0 | 19,0 | 499,4 |
| Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital | –345,3 | –280,3 | 395,8 | –326,6 |
| Rörelsens kassaflöde | 237,1 | 544,9 | 1.375,6 | 1.216,9 |
| Rörelsens kassaflöde, % | 27 | 62 | 146 | 115 |
| Betalda finansiella intäkter och kostnader | –185,9 | –111,7 | –75,2 | –108,8 |
| Betald inkomstskatt | –124,7 | –237,0 | –181,6 | –184,9 |
| Fritt kassaflöde | –73,5 | 196,2 | 1.118,8 | 923,2 |
| Fritt kassaflöde, % | –13 | 37 | 190 | 123 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten, förvärv | –139,8 | –52,6 | –178,8 | –386,5 |
| Kassaflöde från jämförelsestörande poster | –0,8 | –2,3 | –3,1 | –5,8 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –1.187,7 | –76,5 | –447,5 | –1.063,8 |
| Periodens kassaflöde | –1.401,8 | 64,8 | 489,4 | –532,9 |
| MSEK | 31 mars 2009 | 30 juni 2009 | 30 september 2009 | 31 december 2009 |
|---|---|---|---|---|
| Operativt sysselsatt kapital | 3.693,5 | 3.880,6 | 2.790,4 | 2.623,4 |
| Operativt sysselsatt kapital i % av försäljning | 6 | 6 | 4 | 4 |
| Avkastning på operativt sysselsatt kapital, % | 103 | 104 | 127 | 135 |
| Goodwill | 14.513,9 | 13.964,0 | 13.121,2 | 13.558,3 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 783,8 | 736,5 | 785,6 | 894,9 |
| Andelar i intressebolag | 104,5 | 102,3 | 91,0 | 132,1 |
| Sysselsatt kapital | 19.095,7 | 18.683,4 | 16.788,2 | 17.208,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 18 | 19 | 22 | 22 |
| Nettoskuld | –9.915,3 | –10.406,0 | –8.775,4 | –8.387,7 |
| Eget kapital | 9.180,4 | 8.277,4 | 8.012,8 | 8.821,0 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,08 | 1,26 | 1,10 | 0,95 |
Securitas publicerar följande finansiella rapporter under 2011:
Januari–juni 5 augusti 2011 Januari–september 9 november 2011
All finansiell information finns på svenska och engelska och kan beställas från:
Securitas AB Investor Relations Box 12307 102 28 Stockholm
Telefon 010-470 30 00 Fax 010-470 31 22 e-post [email protected] www.securitas.com
Securitas deltog under året i investerarmöten, investerarkonferenser och roadshows i Amsterdam, Edinburgh, Frankfurt, Genève, Köpenhamn, London, New York, Paris, Stockholm och Zürich. Securitas deltog också vid flera aktieägarmöten arrangerade av Aktiespararna.
| Företag | Namn |
|---|---|
| ABG Securities | Henrik Vikström/Jesper Wilgodt |
| Bank of America Merrill Lynch | Andrew Ripper |
| Carnegie | Mikael Löfdahl |
| Cheuvreux | Niklas Kristoffersson |
| Citi | Ed Steele |
| Credit Suisse | Andrew Grobler |
| Danske Equities | Peter Trigarszky |
| Deutsche Bank | Andy C-Chu |
| Enskilda Securities | Stefan Andersson |
| Exane BNP Paribas | Laurent Brunelle |
| Goldman Sachs C |
harles Wilson |
| Handelsbanken | Anders Tegeback |
| HSBC | Rajesh Kumar |
| JP Morgan Cazenove | Robert Plant |
| Morgan Stanley | David Hancock/Jessica Flounders |
| Nordea J |
ohan Grabe |
| RBC Capital Markets | Andrew Brooke/David Grenall |
| Swedbank | Henrik Fröjd |
| UBS J |
aime Brandwood |
| Ålandsbanken | Mikael Laséen |
Aktieägarna i Securitas AB kallas härmed till årsstämma onsdagen den 4 maj 2011 kl. 15.30 i Vinterträdgården, Grand Hôtel, Stockholm, ingång via Royals entré, Stallgatan 6. Registrering till årsstämman börjar kl. 14.30.
Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska:
dels vara införda i den av Euroclear Sweden AB (Euroclear) förda aktieboken senast per torsdagen den 28 april 2011, dels anmäla sitt deltagande till Securitas AB under adress:
Securitas AB, "Årsstämma" Box 7842, 103 98 Stockholm eller per telefon 010-470 31 30 eller via bolagets hemsida www.securitas.com/arsstamma2011, senast torsdagen den 28 april 2011, helst före kl. 16.00.
Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer (organisationsnummer) adress och telefonnummer. Ombud samt företrädare för en juridisk person ska inge behörighetshandling före stämman. Som bekräftelse på anmälan översänder Securitas AB ett inträdeskort som ska uppvisas vid inregistrering till stämman.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare måste, för att äga rätt att delta i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear. Sådan registrering måste vara genomförd per torsdagen den 28 april 2011 och förvaltaren bör således underrättas i god tid före nämnda datum.
Produktion: Securitas AB i samarbete med Intellecta Corporate. Tryck: Intellecta InfoLog. Foto: Ingemar Lindewall: omslag, sidorna 1, 2, 5, 7, 11 överst och mitten, 12 North America och New markets, 15, 17, 19 nederst, 21, 23 nederst, 27, 30, 39, 45, 56, 57, 62–63. Mats Lundqvist: sidorna 11 nederst, 25. Josè Oliveira Ribeiro: sidorna 12 Europe, 19 överst. Maarten Koch: sidorna 12 Mobile and Monitoring, 23 överst.
Securitas AB
Box 12307 102 28 Stockholm Besöksadress: Lindhagensplan 70 www.securitas.com
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.