SEB — Annual Report 2013

Mar 4, 2014

Innehåll

Detta är SEB	Omslag
Styrelseordföranden har ordet	2
VD har ordet	3
Strategi och marknader	4
Medarbetare och kultur i SEB	12
Hållbarhet	14
SEB-aktien	16
Förvaltningsberättelse	18
Finansiell koncernöversikt	18
Resultat och lönsamhet	18
Finansiell struktur	24
Divisioner och aff ärsstöd	26
Risk- likviditets- och kapitalhantering	36
Bolagsstyrning inom SEB	49
Intern kontroll av fi nansiell rapportering	57
Styrelse	58
Verkställande ledning	60
Rapport om ersättningar	62
De nya regelverken	64
Defi nitioner	66
Finansiella rapporter	67
SEB-koncernen	68
Resultaträkning	68
Balansräkning	69
Förändringar i eget kapital	70
Kassafl ödesanalys	71
Skandinaviska Enskilda Banken	72
Noter till de fi nansiella rapporterna	76
Femårsöversikt	148
Förslag till vinstdisposition	150
Revisionsberättelse	151
Kalender och övrig information	Omslag
SEB skapar värde	Omslag

2013 i korthet

	2013	2012
Intäkter, Mkr	41 553	38 823
Resultat före kreditförluster, Mkr	19 266	15 171
Rörelseresultat, Mkr	18 127	14 235
Räntabilitet, procent	13,1	11,1
Vinst per aktie, kr	6:74	5:31
Föreslagen utdelning, kr	4:00	2:75
Kärnprimärkapitalrelation1), procent	15,0	13,1
Kärnprimärkapitalrelation2), procent	11,0	10,1
1) Basel III 2) Basel II med övergångsregler

De viktigaste händelserna under året:

• EU beslöt att införa krav på kapital och likviditet under Basel III CRR/CRD IV.
• SEB:s satsning på företagssektorn ledde till 108 nya kunder bland storföretag och institutioner och 16 700 nya små och medelstora företagskunder. Antalet privatkunder ökade med cirka 37 400.
• SEB lanserade en ny mobilapp för företag och Internetbanken för privatpersoner uppgraderades i Sverige.
• SEB rankades som den bank de nordiska storföretagen och fi nansiella institutionerna helst rekommenderade (Prospera).
• SEB fi ck priset Årets Småföretagarbank i Sverige av Privata Aff ärer.
• För fj ärde året i rad mottog SEB Global Private Banking Award som bästa nordiska bank för private banking-tjänster (The Banker och PWM).
• SEB medverkade när den första gröna obligationen i Norden (Göteborgs stad) liksom den första gröna företagsobligationen i världen (Vasakronan) emitterades.

Som relationsbank verkar SEB alltid för att skapa värde för kunderna. I Sverige och de baltiska länderna erbjuder SEB finansiell rådgivning och ett brett utbud av finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge och Tyskland har verksamheten en stark inriktning på ett fullserviceerbjudande till företagskunder och institutioner. SEB

SEB:s divisioner

	Rörelseresultat
Stora Företag & Institutioner – Aff ärsbanks- och investmentbanktjänster riktade öts llit gateröf err co rednuks oitutitsni h näl 81 i ren tsmärf ,red co nedroN i .dnalksyT h	171 8 )901 7( rkM
Kontorsrörelsen – Banktjänster och rådgivning till privatpersoner och små och dem eröf arotsle girevS i gat trok tmas e ehmaskrev .nedroN i t	347 5 )353 4( rkM
Liv & Kapitalförvaltning Liv – Livförsäkringstjänster för privatpersoner och företag, främst i Sverige, Danmark och Baltikum.	1 892 Mkr (1 980)
Kapitalförvaltning – Kapitalförvaltning, fonder och private bankingtjänster för institutioner och bemedlade privatpersoner i Norden.	1 610 Mkr (1 289)
Baltikum – Banktjänster och rådgivning till privatpersoner och små och medelstora teröf dnaltsE i ga o dnaltteL , .neuatiL hc	82 1 )819( rkM 0

SEB:s marknader

Dotterbolag, fi lialer och representantkontor

SEB:s verksamhet omfattar främst kunder i Norden, Sverige och Baltikum.

Rörelseintäkter Geografi sk fördelning, procent
Tyskland

treasury-verksamhet

har ett långsiktigt perspektiv i allt som görs och bidrar till att individer, företag och marknader kan utvecklas. Verksamhetens internationella prägel återspeglas i att koncernen fi nns representerad i ett 20-tal länder runt om i världen. SEB betjänar cirka 4 miljoner kunder och har cirka 16 000 anställda.

SEB:s fi nansiella mål

		Utfall
	Mål 1)	2013	2012
Utdelningsnivå	≥40 % vinst per aktie	59 2)	52
Kärnprimärkapital relation	13 % enligt Basel III	15,0	13,1
Räntabilitet konkurrenskraftig gentemot jämförbara banker	15 % på eget kapital	13,1	11,1

Kapitalmålet kan komma att revideras när den svenska implementeringen av det europeiska kapitaltäckningsdirektivet CRD IV förtydligats.

Aff ärsidé

Att hjälpa privatpersoner och företag att utvecklas framgångsrikt genom att erbjuda god rådgivning och fi nansiella medel

Vision

Att vara den mest betrodda partnern för kunder med ambitioner

Varumärkeslöfte

Givande relationer

Ambitioner

• Den ledande nordiska banken för företag och fi nansiella institutioner
• Den bästa universalbanken i Sverige och Baltikum

Strategiska prioriteringar

• Långsiktiga kundrelationer
• Tillväxt inom styrkeområden
• Motståndskraft och fl exibilitet

SEB:s kunder

Långsiktiga relationer är hörnstenarna i vår verksamhet. Ända sedan A O Wallenberg grundade SEB år 1856 har vi tillhandahållit rådgivning och fi nansiella lösningar för att hjälpa våra kunder att uppnå sina fi nansiella mål.

2 900

Stora företag och institutioner

SEB är den ledande företags- och investmentbanken i Norden. Vi betjänar stora företag och institutioner med traditionell företagsservice, trading- och kapitalmarknadstjänster samt betal- och depåtjänster. SEB erbjuder också omfattande pensions- och kapitalförvaltningslösningar.

400 000

Små och medelstora företag

SEB erbjuder små och medelstora företag anpassade tjänster, som ursprungligen utvecklades i samarbete med Bankens större företagskunder. Dessutom har Banken ett stort antal tjänster som vänder sig särskilt till småföretag och entreprenörer.

4 000 000

Privatkunder

SEB förser cirka fyra miljoner privatpersoner med rådgivning och tjänster för att möta deras fi nansiella behov utifrån ett helhetsperspektiv. Tjänsterna omfattar såväl vardagsekonomi som sparande, kapitalförvaltning, lån, kort, pension och livförsäkring.

Vår viktigaste uppgift är att skapa värde för våra kunder och därigenom skapa långsiktigt hållbar avkastning till våra aktieägare.

Global återhämtning

Den så välbehövliga återhämtningen i den globala ekonomin får långsamt fäste, så ock i Europa. De nordiska länderna där vi verkar, har visat bättre motståndskraft och vi ser nu ett mer positivt stämningsläge bland företagen, med högre aktivitetsnivåer jämfört med för ett år sedan.

Viktigt med sunda och lönsamma banker

Kärnan i SEB:s aff ärsmodell är att bygga djupa relationer baserat på kundernas behov. Detta är ett brett åtagande, då vi som bank står i centrum för kreditgivningsprocessen, samtidigt som vi hanterar fi nansiella risker och tillhandahåller betalningslösningar. Ett modernt samhälle kan inte fungera utan fi nansiella institutioner. Därför måste en bank ta ett långsiktigt perspektiv och säkerställa sin fi nansiella stabilitet i syfte att kunna stödja sina kunder. SEB värnar om just detta.

SEB är en fi nansiellt stabil och lönsam bank, vilket är två viktiga förutsättningar för att vi ska kunna fullgöra vår roll för den reala ekonomin. De senaste fyra åren har de svenska bankerna ökat företagsutlåningen med i genomsnitt två procent per år, medan europeiska banker har minskat sin utlåning. Vi har

bland de högsta kapitaltäckningsnivåerna i Europa, samtidigt som kostnadseff ektiviteten är bland de bästa och kreditförlusterna bland de lägsta. Det bekräftas av det svenska banksystemets låga fi nansieringskostnader, något som kommer kunderna till godo.

Regelverken inte färdigställda

Alla är överens om att funktionen, eff ektiviteten och stabiliteten i det globala fi nansiella systemet måste säkerställas. Det är också bakgrunden till att en rad nya regleringar nu håller på att införas. Regelverken innehåller bland annat en ambition att etablera eff ektiva gränssnitt mellan övervakning på makro- och mikronivåerna. De handlar också om marknadsbeteende och infrastruktur, liksom om konsumentskydd.

Flera risker uppstår när så många nya regler ska komma på plats på så kort tid, och där hela ramverket ännu inte är färdigt. Givet att det fi nns många samband och beroenden i den globala ekonomin är det nödvändigt att vara försiktig så att det inte uppstår oavsedda konsekvenser. Det är därför som ett gradvist införande och utvärdering av de nya regelverken är nödvändigt.

Tydlig strategisk riktning

Bankens ledning har hela tiden haft ett tydligt grepp om den långsiktiga ambition vi har satt upp för Banken i termer av kundvärde och fi nansiell utveckling. Under ledning av VD Annika Falkengren, har den verkställande ledningen navigerat SEB väl genom de senaste årens snabbt föränderliga omvärld. SEB har en stark och motståndskraftig plattform, och vi fortsätter att fokusera på marknader där vi kan skapa mervärde för kunderna och växa med lönsamhet.

Vår strategiska riktning är tydlig: SEB ska vara den ledande nordiska banken för stora företag och institutioner i Norden och Tyskland samt den bästa universalbanken i Sverige och Baltikum.

Som aktieägare i Banken kan vi se tillbaka på ett år med 13,1 procents avkastning på eget kapital och en aktiekurs som steg 53 procent. För ett år sedan reviderade vi de fi nansiella målen för att öka transparensen och klargöra de förväntningar ni som aktieägare ska ha på SEB. Målen kvarstår och SEB har en långsiktig ambition att nå 15 procents avkastning på eget kapital.

På styrelsens vägnar vill jag uttrycka vår stora uppskattning för Bankens ledning och medarbetare. Vår uppgift är densamma som tidigare – att oförtrutet verka för kundernas och aktieägarnas bästa och därmed för samhället i stort.

Stockholm, februari 2014

Marcus Wallenberg Styrelsens ordförande

Vår strategi ligger fast. Vi ska vara såväl den ledande nordiska företagsbanken som den bästa banken i Sverige och Baltikum.

Under de senaste åren har världsekonomin mött fl era utmaningar, bland annat en global fi nanskris, svag tillväxt i den reala ekonomin och ökad skuldsättning. En viktig lärdom för banksystemet från de senaste åren är vikten av en stark balansräkning. Med god likviditet och starka kapitalrelationer kan banker ha motståndskraft vid framtida möjliga systemchocker liksom att ha kapacitet att investera och stödja sina kunder långsiktigt. Det har också varit SEB:s ledstjärna sedan vi bestämde oss för att komma ur krisen som en starkare bank med utgångspunkt att alltid sätta kunderna främst.

Kundnöjdhet och lönsam tillväxt

De senaste åren har vi stärkt våra långsiktiga kundrelationer, fortsatt att växa inom våra styrkeområden, minskat volatiliteten i intjäningen och förbättrat både kostnads- och kapitaleff ektiviteten. Vi har en attraktiv kundbas och vi arbetar för att förbättra kundnöjdheten. Företagskunderna har breddat sin aff är med oss och privatkunderna har i ökad grad valt att bli helkunder i SEB. Allt detta avspeglades i siff rorna för 2013 med ett rörelseresultat på 18,1 miljarder kronor och en räntabilitet på 13,1 procent. Vi står fast vid vår övertygelse om att hög kundlojalitet är grunden för långsiktig lönsamhet.

Den nordiska företagsbanken

SEB har en unik företagsprofi l. Utgångspunkten för vår långsiktiga strategi är ambitionen att vara den ledande nordiska banken för företag och institutioner och den bästa universalbanken i Sverige och Baltikum.

Sedan vi inledde vår tillväxtsatsning 2010 har vi fått fl er än 240 nya storföretags- och institutionella kunder i Danmark, Finland och Norge och den genomsnittliga resultattillväxten har varit 15 till 20 procent i dessa tre länder. Vår aff ärsmodell har lett till att nordiska storföretag och fi nansiella institutioner rankar SEB som den bank de helst rekommenderar (Prospera 2013). De nordiska länderna utanför Sverige utgör nu 27 procent av SEB:s rörelseresultat.

En universalbank i toppklass i Sverige och Baltikum

Vi har gjort framsteg när det gäller att etablera SEB som den bästa universalbanken i Sverige och Baltikum. I Sverige har 466 000 privatkunder och 140 000 mindre och medelstora företagskunder valt SEB som sin huvudbank. Vi strävar hela tiden efter att förbättra vårt erbjudande och att öka tillgängligheten. Under 2013 lanserade vi till exempel nya mobilappar för företagskunder och en förbättrad internetbank. Mobila banktjänster ökar snabbt och antalet inloggningar via mobilen är nu klart högre än de via internetbanken.

Inom sparområdet ser vi en ökad efterfrågan på rådgivning och vägledning. Den demografi ska utvecklingen, där allt fl er av oss blir allt äldre, medför ett ökat sparbehov inför pensioneringen. En annan trend är kravet på transparenta och enkla sparprodukter. Vi möter dessa krav genom att erbjuda såväl aktivt förvaltade fonder som indexfonder tillsammans med alternativa, aktivt förvaltade nischprodukter.

Relationsbanken i vår del av världen

Som Relationsbanken i vår del av världen ruckar vi aldrig på vår ambition att vara en pålitlig fi nansiell partner för företag och individer. Jag är stolt över

den speciella kultur vi har i SEB, där våra engagerade medarbetare har en inbyggd kompass som i vardagen hjälper dem att sätta kunderna främst. Det handlar i grunden om att ha ett genuint intresse för service, sätta kvalitativ rådgivning i centrum och ha en känsla för detaljer. Det handlar också om att kunna stötta kunderna långsiktigt med hjälp av en stark balansräkning. Inget av detta vore möjligt att uppnå utan att vara tydlig med de värderingar som styr vårt sätt att agera inom SEB – engagemang, ömsesidig respekt, professionalism och kontinuitet. Att arbeta inom SEB är att tillhöra ett team där man aldrig tar några genvägar.

Tillsammans har alla SEB:s engagerade medarbetare tydligt visat på den potential som fi nns i den plattform vi har byggt sedan krisen. Jag vill därför ta tillfället i akt och rikta ett stort tack till alla medarbetare.

För ett år sedan presenterade vi en ny långsiktig aff ärsplan inklusive fi nansiella mål. Efter ett år med den nya planen är vi på god väg när det gäller att leverera det allra viktigaste – kundvärde baserat på långsiktiga behov och därmed en uthållig och konkurrenskraftig lönsamhet.

Stockholm, februari 2014

Annika Falkengren Verkställande direktör och koncernchef

Långsiktighet och relationer

SEB:s strategiska inriktning ligger fast. Långsiktiga kundrelationer med utgångspunkt i en stark fi nansiell position är grunden för uthållig lönsamhet. Inom SEB kommer kunderna alltid först. De tar del av Bankens kompetens, tjänster och rådgivning utifrån ett helhetsperspektiv, när de önskar och via en rad olika kanaler.

SEB grundades i företagsamhetens tjänst för snart 160 år sedan och har alltid varit en aktiv del av samhällsutvecklingen på de marknader i vilka Banken verkar. SEB har varit ett självklart val som partner för stora företag och institutioner i Sverige och – i ökande grad – övriga Norden. Grunden för verksamheten är att förstå kundernas behov i ett långsiktigt perspektiv samt att bygga djupa relationer. SEB erbjuder rådgivning, högkvalitativa produkter och tjänster och delar med sig av expertis och erfarenhet. Tillsammans med en stark fi nansiell ställning ger detta en konkurrenskraftig och hållbar lönsamhet, vilket gagnar Bankens aktieägare.

SEB – Relationsbanken elationsbankenStrategiska prioriteringar ska prioriteringar

I ambitionen att vara den ledande nordiska banken för företag och fi nansiella institutioner, liksom den bästa universalbanken i Sverige och Baltikum vilar SEB:s strategi på tre grundpelare:

1. Långsiktiga kundrelationer

2. Tillväxt inom styrkeområden ner åden

• Stora företag och fi nansiella institutioner i Norden och Tyskland
• Små och medelstora företag i Sverige

• Sparerbjudande till privatpersoner och institutioner

• Motståndskraft och fl exibilitet bilitet

Kundernas och marknadens åsikter – SEB:s viktigaste utmärkelser 2009–2013

SEB:s prestationer inom olika områden bedöms varje år av ett antal olika företag och ekonomiska tidskrifter, såväl internationellt som i enskilda länder där banken verkar.

Område	2013	2012		2011 2010 2009		Organisation / tidskrift etc.
Bästa bank i Sverige	1	1			1	The Banker 2012/Euromoney 2009, 2013
Bästa relationsbanken i Sverige	2	1	1		1 N.A.	Prospera
Private banking
Bäst inom Private Banking i Norden	1	1	1	1		The Banker och Professional Wealth Management
Investment banking
Bästa bank på riskhantering i Norden	1		1	1	1	Treasury Management International (TMI)
Bästa bank på fusioner och förvärv i Norden			1	1	1	Euromoney
Bästa bank på aktiehandel i Norden	1	1	1	1	1	Prospera
Bästa bank på Corporate Finance i Norden 1)	3	N.A.		1 N.A.	1	Prospera
Aff ärsbankstjänster
Årets småföretagarbank i Sverige	1	1		1 N.A.	1	Privata Aff ärer 2013, 2011, 2009/ Finansbarometern 2012
Bästa bank på cash management i Norden och Baltikum	1	1	1	1	1	Euromoney
Bästa bank på cash management i Sverige	1	1	1	1	1	Prospera
Bästa Supply Chain Finance Provider i Norden	1	1	1	1	1	Global Finance
Bäst inom valutahandel i Norden	3	2	2	1	1	Prospera
Årets fi nansiella rådgivare i Norden		1		1		Financial Times och Mergermarket
Bästa bank för fi nansiella institutioner i Norden	2			7 N.A. N.A. N.A.		Prospera
Bästa bank för fi nansiella institutioner, Tier 1, i Norden	1			5 N.A. N.A. N.A.		Prospera
Bästa bank för stora företag i Norden	2	1	4		2 N.A.	Prospera
Bästa bank för stora företag, Tier 1, i Norden	1	1	3		1 N.A.	Prospera

1) SEB:s betyg var oförändrat 2013, men för första gången inkluderades globala investmentbanker i undersökningen.

Långsiktiga kundrelationer

Strategi: Skapa och utveckla kundrelationer med utgångspunkt i kundernas långsiktiga behov och utifrån ett helhetsperspektiv.

SEB:s verksamhet har en stark inriktning på ett fullserviceerbjudande till privatkunder, företagskunder och institutionella kunder som efterfrågar en långsiktig bankrelation. Kunderna ska möta en lättillgänglig, integrerad bank där beslutsvägarna är korta och där det är enkelt att möta

Banken liksom att göra aff ärer. Därför drar Banken lärdom av kundernas återkoppling och värnar om att ge medarbetarna möjlighet att agera på egen hand. Banken har en grundläggande tro på att hög kundlojalitet är grunden för uthållig lönsamhet.

Kundrelationer under 2013

Banken mäter och följer löpande upp kundlojalitet. Följande exempel visar Bankens fokus på kunderna:

• Kundundersökningar Net Promoter Score (NPS) och Prospera – genomfördes för relevanta kundsegment.
• I den årliga undersökningen av kundnöjdhet, Svenskt Kvalitetsindex (SKI), rankades SEB som nummer två av de fyra systemviktiga bankerna i Sverige.

Framgångsfaktorer	Resultat 2013
• Medarbetarengagemang index– Insight	70% (fi nanssektorn: 71%)
• Performance excellence index – Insight	74% (fi nanssektorn: 74%)
• NPS – Net Promoter Score	Högre än 20
• Rankning som arbetsgi vare (Universum)	Unga yrkesverksamma ekonomer rankar SEB: Sverige: 11 Estland: 4 Lettland: 5 Litauen 3

Mötesplatser och kundkontakter

	2013	2012
Antal syndikerade lån i Norden	70	45
Antal aktierelaterade transaktioner i Norden	19	10
Antal förvärvsrelaterade transaktioner	34	41
Antal bankkontor	286	292
Internationella private banking-kontor	13	13
Internetbank, antal besök (miljoner)	162	156
Mobilbank, antal besök (miljoner)	59	34
Telefonbank, antal samtal (miljoner)	4,0	3,8
Antal bankomater	3 0592)	1 330
Antal livförsäkringsmäklare	2 100	2 000

1) Exklusive leasing och fi nansiella institutioner.

2) Av vilka 2 200 ägs tillsammans med större nordiska banker.

• En uppgraderad mobil app för privatkunder lanserades och SEB var första bank i Sverige med att lansera en mobil företagsapp, som gör det lättare för kunder att göra aff ärer med Banken.
• Banken lanserade en förbättrad Internetbank för privatpersoner i Sverige.
• Personlig service och rådgivning över telefon dygnet runt, årets alla dagar, erbjuds nu även i Estland och Litauen.
• SEB:s medarbetarundersökning Insight, som mäter personalens engagemang och prestation (performance excellence), genomfördes.

Framtida utveckling

För att ytterligare höja kundnöjdheten bland små och medelstora företag fortsätter SEB att förbättra servicenivån. Rådgivningen till fi nansiella institutioner ska anpassas till behoven inom olika delsegment. Kundnöjdheten bland privatkunder kommer att förbättras genom bättre samordning av olika distributionskanaler och mer användarvänliga erbjudanden. Vidare ska SEB fortsätta att stärka medarbetarnas engagemang med hjälp av programmet 'Du är SEB', där dialoger och samarbete ligger till grund för goda lagprestationer.

Kundnöjdhet Enligt Net Promoter Score (NPS) 1) Metodförändring under 2012. Kunder i Sverige Privatpersoner Mindre företag Kunder i Baltikum 1) Privatpersoner Mindre företag 2011 2012 2013 60 40 20 0

Marknadsandelar

Procent	2013	2012	2011
Utlåning från allmänheten
Sverige	14,9	14,3	13,6
utlåning till hushåll	14,5	14,2	13,4
utlåning till företag	15,5	14,5	13,9
Estland 1)	24,0	23,2	23,5
Lettland 1)	17,8	16,8	14,9
Litauen 1)	30,4	31,4	29,8
Börshandel
Stockholm	9,7	9,1	10,4
Oslo	5,5	7,7	8,4
Helsingfors	4,4	4,9	5,8
Köpenhamn	4,8	3,9	5,9
Företagsobligationer
utgivna i kronor	21,1	28,2	27,7

Källor: SCB, Commercial Bank Associations i Lettland och Litauen, Bank of Estonia, Försäkringsförbundet, OMX etc. Se även sid. 8.

Tillväxt inom styrkeområden

Stora företag och fi nansiella institutioner i Norden och Tyskland

Strategi: Vara den ledande nordiska företagsbanken, vara huvudbank för det urval av tyska företag som efterfrågar en relation med SEB samt vara den främsta banken för fi nansiella institutioner i Norden.

SEB har en stark förankring i storföretagssegmentet där banken stöttar kunderna med allt från traditionella tjänster såsom lån, cash management, valutahandel och depåförvaring till mer komplexa transaktioner, exempelvis förvärv och syndikerade lån. Alla tjänster och kontakter

mellan banken och kunden hålls samman av en kundansvarig. Av tradition har SEB:s marknadsposition varit särskilt stark i Sverige, där en storföretagskund i snitt använder sju till åtta olika produktområden.

Utveckling under 2013

• Tillväxtsatsningen i de nordiska och tyska marknaderna fortsatte enligt plan och drygt 100 nya kunder tillkom. Det genomsnittliga antalet produkter per kund ökade.

• SEB var den ledande banken när det gäller produkter för kapitalanskaff ning för nordiska företagsemittenter, både i kronor och i euro.

• Banken gjorde framsteg i satsningen på ett förbättrat erbjudande till fi nansiella institutioner.

• SEB var den nordiska bank som de stora företagen och fi nansiella institutionerna i Norden helst rekommenderar, enligt Prosperas årliga marknadsundersökning.
• I Asien breddades produktutbudet till företag och institutioner till exempel inom securities fi nance och futures och en ny typ av fi nansiering mellan Hongkong och Kina i kinesisk valuta, CNH, introducerades.

Mest rekommenderad

av stora företag och institutioner i Norden 2013, Prospera

Framtida utveckling

Mer resurser kommer att läggas på att fördjupa befi ntliga kundrelationer med inriktning på rådgivningsbaserade och kapitaleff ektiva lösningar. SEB kommer att satsa än mer på att vara den ledande nordiska banken för företagsobligationer och på att utöka nyemissionstjänsterna. SEB kommer att förbättra stödet till de nordiska och tyska kundernas verksamhet i tillväxtmarknader, till exempel med hjälp av SEB:s lokala kontor i Asien.

Nya storföretagskunder i SEB

Ledande nordisk aff ärsbank

Andel av totala intäkter 2013, procent

Små och medelstora företag i Sverige

Strategi: Utveckla och bredda SEB:s erbjudande till små och medelstora företag genom att dra nytta av SEB:s position som den ledande företagsbanken i Sverige.

De mindre företagen betjänas genom lättillgängliga paketprodukter. Därutöver har Bankens rådgivning och tjänster till storföretagen anpassats så att de även möter medelstora företags behov. De senaste åren har Banken, genom att öka antalet företagsrådgivare och

etablera företagscentra i större städer, i högre grad kunnat möta kunderna där de verkar lokalt. Tillgängligheten för kunderna prioriteras också genom personlig rådgivning via telefon dygnet runt liksom internettjänster och mobila applikationer. Nyckeln är att utgå från företagets helhetssituation, inklusive medarbetarnas och ägarnas behov.

Utveckling under 2013

• Satsningen på SEB:s erbjudande till små och medelstora företag gav en marknadsandel på cirka 13 procent.
• Antalet små och medelstora helkunder ökade med 9 500, och uppgick till 139 700 totalt.
• SEB:s erbjudande till medelstora företag med internationell verksamhet stärktes än mer.
• För att förbättra tillgängligheten ytterligare lanserade SEB som första bank en mobil app för företag.

Årets småföretagarbank

i Sverige – Privata affärer

Framtida utveckling

Inriktningen på att förbättra kundnöjdheten genom förbättrade tjänster och rådgivningsprocesser fortgår och SEB kommer att fortsätta arbeta med kunderna och deras behov lokalt bland annat genom att en ny kreditprocess frigör tid och rådgivningen förbättras. Banken investerar än mer i digitala och mobila banktjänster för företagskunder.

Enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI) minskade kundnöjdheten inom banksektorn under 2013. SEB behöll sin ranking som nummer två av de fyra större bankerna i Sverige, men det är nödvändigt att förbättra banksektorns anseende som helhet framöver.

Framgångsfaktorer	Resultat 2013
• Antal nya småföretagskunder	9 500
• Aktiva småföretagskunder	139 700
• Marknadsandel för småföretags kunder	13,3 procent (målet är 15 procent under 2015)
• Kundnöjdhet – SKI	Nummer två av de fyra större svenska bankerna
• NPS (Net Promoter Score)	24 (19 under 2012) småföretag

Antal per år

10 000 5 000 0 2011 2012 2013 Marknadsandel 11,9% 12,6% 13,3%

Sparerbjudanden till privatpersoner och institutioner

Strategi: Skapa tillväxt genom att erbjuda kunder rådgivningsbaserade tjänster inom sparande utifrån ett helhetsperspektiv.

Kunderna befinner sig i dag i en omvärld präglad av låga räntor och relativt hög volatilitet på aktiemarknaderna. Samtidigt sker långsiktiga förskjutningar vad gäller demografi och människors behov av att trygga sin ålderdom, vilket ökar behovet av samlad och kvalificerad rådgivning. SEB möter detta genom

att erbjuda en samlad rådgivning kring inlåning, fonder, livförsäkring och strukturerade produkter. SEB står stark inom sparområdet med en marknadsledande position inom private banking i Sverige och inom fondförsäkring i Sverige och Danmark.

Utveckling under 2013

• SEB förbättrade sitt resultat i Morningstars utvärdering av större svenska bankers fonderbjudanden.
• Nya innovativa produkter lanserades för institutionella kunder, bland annat en mikrokreditfond som finansierar entreprenörer i utvecklingsländer.
• SEB utnämndes för fjärde året i rad till bästa private bank i Norden av tidskrifterna The Banker och Professional Wealth Management.

Bäst på private banking

i Norden och Sverige – The Banker och PWM

Framtida utveckling

SEB kommer att fortsätta att förbättra och förenkla det heltäckande sparerbjudandet samt öka transparensen och förbättra informationen om sparprodukter och tjänster. Bankoch försäkringsprodukter ska paketeras tillsammans för att underlätta för kunderna.

SEB fortsätter att renodla fonderbjudandet så att kunderna kan göra mer effektiva och enkla val. Samtidigt är det viktigt att förbättra avkastningen på fonderna och följa utvecklingen så som den mäts av Morningstar. SEB kommer att förbättra distributionskapaciteten genom samarbete mellan bank- och försäkringsverksamheterna i sina marknader.

Framgångsfaktorer Resultat 2013

Inlåning från hushåll Miljarder kronor Förvaltat kapital Miljarder kronor • Antal privata helkunder 17 400 nya privatkunder i Sverige och 20 000 i Baltikum • Inlåningsvolymer från privatkunder Ökning med 14 miljarder kr • Förvaltat kapital Nettoinflöde 21 miljarder kr Totalt 1 475 miljarder kr • Morningstars ranking 37 % av SEB:s fonder är rankade i de två högsta klasserna 1 600

Marknadsandelar

Procent	2013	2012	2011
Inlåning från allmänheten
Sverige	15,4	15,9	16,0
inlåning från hushåll	12,0	12,2	12,1
inlåning från företag	22,2	22,9	23,1
Estland	20,2	20,3	20,9
Lettland 1)	10,9	9,9	9,3
Litauen 1)	27,9	29,5	29,3
Fonder, total volym 2)
Sverige	12,3	13,6	14,9
Finland	4,4	6,5	7,8
Fondförsäkring,
premieinkomster
Sverige	16,4	17,2	19,0
Livförsäkring, premieinkomster
Sverige	8,5	8,8	9,7
Danmark	N.A.	9,9	9,6

1) I Lettland och Litauen exkl. finansiella institutioner 2) Exklusive tredjepartsfonder.

Källor: SCB, Commercial Bank Association i Lettland och Litauen, Bank of Estonia, Försäkringsförbundet, OMX, etc. Se även sid 5.

300

225

150

75

0

Motståndskraft och fl exibilitet

Strategi: Att upprätthålla motståndskraft och fl exibilitet för att kunna anpassa verksamheten till rådande marknadsförhållanden. Den fi nansiella styrkan bygger på kostnads- och kapitaleff ektivitet.

I det nya fi nansiella landskapet har SEB kunnat ta till vara på tillväxtmöjligheter tack vare en stark kapitalbas och god tillgång till fi nansiering, en stabil marknadsposition med hög kreditvärdighet och fördelaktigt konkurrensläge på de nordiska och tyska företagsmarknaderna, medan kostnads-

eff ektiviteten förbättrats. SEB har fortsatt att sträva efter kapitaleff ektivitet till exempel vid utveckling och prissättning av produkter, samtidigt som verksamheten anpassas till de nya regelverken.

Framgångsfaktorer	Resultat 2013
• Kostnadstak	Under målet på 22,5 miljarder kronor
• Kortfristigt likviditetsmått	129% att jämföra med kravet på 100%
• Finansiella mål	Enligt nedan

Utveckling under 2013

• SEB minskade sina upplåningskostnader och breddade sin fi nansieringsbas genom en förstagångsemission av obligationer i USA. • Banken stärkte sin kapitalposition ytterligare.
• Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 15 procent. • Bruttosoliditeten uppgick till 4,2 procent.
• Totala likvida tillgångar uppgick till 625 miljarder kronor, 25 procent av balansomslutningen.
• Problemlånen minskade med 32 procent och kreditförlustnivån var fortsatt låg, 0,09 procent. • Kostnadseff ektiviteten ökade ytterligare.

Framtida utveckling

En fullgod fi nansiell styrka har även fortsättningsvis högsta prioritet. I takt med att de nya regelverken för kapital och likviditet utvecklas, internationellt och nationellt, anpassar SEB sin balansräkning för att säkerställa att de nya regelkraven uppfylls. Bankens produkter och prissättning kommer att utformas för att skapa kapitaleff ektivitet och lönsamhet under de nya förutsättningarna.

Kostnadstaket på högst 22,5 miljarder kronor fram till och med 2015 möts genom fortsatta eff ektivitetsförbättringar.

Finansiella mål

SEB:s viktigaste långsiktiga fi nansiella mål fastställdes av styrelsen och ledningen i början av 2013. Ledningens målsättning är att generera en konkurrenskraftig och hållbar lönsamhet och samtidigt uppfylla kraven i de nya regelverk som är under utveckling.

Utdelning av vinst per aktie

Utdelningen per aktie ska vara 40 procent eller mer av vinsten per aktie. Storleken på utdelningen fastställs med hänsyn till det rådande ekonomiska läget, regelverk samt SEB:s fi nansiella ställning, resultat och tillväxtmöjligheter. SEB strävar efter en långsiktig utdelningstillväxt utan att påverka kapitaltäckningen negativt. Den föreslagna utdelningen för 2013 motsvarar 59 procent av vinsten per aktie.

Räntabilitet

SEB strävar efter att generera konkurrenskraftig avkastning på eget kapital. Det betyder att Banken strävar efter att nå en lönsamhet på 15 procent. Under 2013 var lönsamheten 13,1 procent.

Kapitaltäckning

Det svenska myndighetskravet för kärnprimärkapitalrelationen enligt CRD IV/CRR-regelverket är 10 procent (12 procent från 2015), exklusive en kontracyklisk buff ert. SEB:s mål är 13 procent. Målet kan komma att revideras när den svenska implementeringen av kapitalkraven enligt CRD IV-regelverken klarnar. Vid utgången av 2013 var kärnprimärkapitalrelationen 15,0 procent.

Utdelning Procent 2011 2012 2013 80 60 40 20 0

Räntabilitet Procent

8

4

0

SEB:s geografi ska marknader

Marknad och ansvarig	Marknadsposition	Konkurrens
Sverige Annika Falkengren, VD och koncernchef	Universalbank. Klart ledande företagsbank bland storföretag och institu tioner. Har fl yttat fram positionerna även bland små- och medelstora företag där marknadsandelen ökat under fl era år. Fler kunder också på privat marknaden, med en speciellt stark ställning inom sparande där SEB har den näst största andelen av hushållens samlade sparande. Klart ledande inom private banking.	Alla större nordiska banker, lokala nisch aktörer, livförsäk ringsbolag och inter nationella invest mentbanker
Danmark Peter Høltermand	Företagsbank. Erbjuder helhetslösningar för företag och institutioner. Top position inom trading och investment banking och en betydande aktör inom private banking, kapitalförvaltning, livförsäkring och kort. SEB anses som den största utmanaren till de större lokala universalbankerna.	Alla större nordiska banker, lokala nisch aktörer, livförsäkrings bolag och interna tionella investment banker
Norge William Paus	Företagsbank. Erbjuder helhetslösningar för företag och institutioner. Mycket stark ställning på kapitalmarknaden och som husbank till företag och institutioner. Ledande inom private banking med ett Family Offi ce erbjudande riktat till det översta segmentet.	Alla större nordiska banker, lokala nisch aktörer och internatio nella investment banker
Finland Marcus Nystén	Företagsbank. Erbjuder helhetslösningar för företag och institutioner. Topposition som leverantör av kapitalförvaltningstjänster till institutioner. Stärkt ställning som husbank till företag och en tydlig utmanare till den dominerande inhemska universalbanken. Ledande aktör inom private banking med etablerade relationer som går långt tillbaka i tiden.	Alla större nordiska banker, lokala nisch aktörer och interna tionella investment banker
Tyskland Fredrik Boheman	Företagsbank. Erbjuder helhetslösningar för företag och institutioner. Den största nordiska banken på den fragmenterade tyska bankmarknaden med en stark ställning som husbank åt stora företag inklusive fokussegmentet Mittelstand, som enligt tyska mått räknas som medelstora företag. Dessutom strategiskt produkterbjudande till majoriteten av DAX företag.	Större tyska banker, lokala nischaktörer och internationella investmentbanker
Estland Riho Unt	Universalbank. Den näst största banken i Estland med ett heltäckande bankerbjudande. Stark ställning både på privat- och företagssidan framför allt inom områden som kapitalförvaltning och livförsäkring. Långt framme när det gäller utveckling av mobila banktjänster.	Större nordiska och baltiska banker
Lettland Ainãrs Ozols	Universalbank. Den näst största banken i landet baserat på tillgångar med ett heltäckande bankerbjudande. Stark ställning både på privat- och före tagssidan speciellt när det gäller långsiktigt sparande och företagsutlåning där SEB är marknadsledande.	Större nordiska och baltiska banker
Litauen Raimondas Kvedaras	Universalbank. Den största banken i Litauen med ett heltäckande bankerbjudande. Stark ställning både på privat- och företagssidan, speciellt när det gäller inlåning från företag och fondförsäkring.	Större nordiska och baltiska banker
Det inter nationella nätverket Annika Falkengren	Företagsbank. Med enheter i internationella fi nanscentra som New York och London, i Asien via kontor i Shanghai, Peking, Hongkong och Singapore, samt i Polen, Ryssland och Ukraina är SEB väl rustat att betjäna företagskunder från Norden och Tyskland runt om i världen. Det internationella nätverket spelar också en viktig roll för att kunna erbjuda globala fi nansiella institu tioner tillgång till investeringsmöjligheter i nordiska tillgångsslag, ett område där SEB är ledande.	Globala, regionala och nordiska banker

1) SEB:s ekonomers makroprognos

Andel av SEB:s
Rörelseintäkter 2013 Totalt: 41 553 Mkr	Rörelseresultat 2013 Totalt: 18 127 Mkr	Utvalda utmärkelser per land	Makroekonomisk utveckling	BNP 2013 utfall (2014 prognos 1)), procent
24 695 Mkr	10 002 Mkr	• • Årets bästa bank (Euromoney) • Årets småföretagsbank (Privata Affärer) Bästa nordiska aktiemäklare enligt • Prospera (samt bäst i Sverige) Bäst på Corporate Finance (Prospera)	Svag BNP-tillväxt och fort satt lågt inflationstryck. Expansiv finanspolitik och låga räntor stärker hushål lens inkomster.	+1,0 (+2,5)
3 123 Mkr DKK 2 693m	1 743 Mkr DKK 1 502m	• Näst bästa bank för finansiella • institutioner (Prospera) • Bästa pensionsfond (IPE) Högst kundnöjdhet bland pensions bolag (Aalund)	Gradvis återhämtning. Ökad sysselsättning, låg inflation och stigande bostadspriser positivt för hushållen.	+0,4 (+2,0)
3 276 Mkr NOK 2 953m	1 973 Mkr NOK 1 779m	• • Bästa ECM rådgivare (Prospera) • Bästa depåbank (Global Investor) Bäst på valutahandel (Global Finance)	Låg tillväxt p.g.a. förs vagad privat konsumtion och export, men starka offentliga finanser.	+0,6 (+2,1)
1 656 Mkr EUR 191m	1 024 Mkr EUR 118m	• Bäst på extern fondförvaltning • (Prospera) Mest rekommenderad (Prosperas • företagsundersökning) Bästa bank för kommersiella fastigheter (Prospera)	Strukturella problem förstärker svag konjunktur. Viss återhämtning i slutet av året.	–1,3 (+0,8)
2 813 Mkr EUR 325m	1 030 Mkr EUR 119m	• En av landets bästa arbetsgivare (CRF Institute)	Stabil återhämtning. Inhemsk efterfrågan håller upp tillväxten; investerin gar och exporten förbät tras.	+0,4 (+1,7)
1 143 Mkr EUR 132m	639 Mkr EUR 74m	• • Årets bästa bank (Euromoney) Ett av de företag med bäst socialt ansvar (staden Tallinn)	Svag tillväxt i export beroende ekonomi med fallande offentliga investeringar.	+0,7 (+2,6)
1 022 Mkr LVL 83m	228 Mkr LVL 19m	• Årets bästa bank (EMEA Finance, • Global Finance) Bästa internetbank inom konsument • och företagssegmentet (Global Finance) Bästa fastighetsbank (Euromoney)	Fortsatt robust tillväxt – snabbast i EU – samt mycket låg inflation. Euro inträde i januari 2014.	+4,0 (+4,8)
1 472 Mkr LTL 587m	543 Mkr LTL 217m	• • Årets bästa bank (Euromoney) • Bäst på valutahandel (Global Finance) Bästa bank för kommersiella fastigheter (Euromoney)	Måttlig tillväxt med sti gande privat konsumtion och fallande inflation. På väg mot euroanslutning 2015, enligt plan.	+3,2 (+3,5)
2 353 Mkr	945 Mkr

Medarbetare och kultur i SEB

SEB vill främja en inkluderande och stimulerande arbetsmiljö där medarbetare och chefer kan utvecklas och bidra till SEB:s långsiktiga framgång. Därför är det ett tydligt mål i SEB:s affärsplan att SEB ska ha de mest engagerade medarbetarna. Banken strävar efter att vara den mest attraktiva arbetsgivaren inom alla områden där den är verksam.

Kultur och värderingar

SEB verkar i en miljö som genomgår ständig förändring och utveckling och är en arbetsplats med engagerade och motiverade medarbetare. Det finns en stark övertygelse inom SEB att medarbetarna vill utvecklas, känna sig uppskattade och delaktiga. Medarbetarna förväntas ta ett eget ansvar för sin utveckling.

SEB:s värderingar – engagemang, ömsesidig respekt, professionalism och kontinuitet – präglar kulturen och lägger grunden för hur medarbetarna agerar i vardagen. Tillsammans med SEB:s Uppförandekod genomsyrar värderingarna medarbetarnas beteenden. De är också tydligt integrerade i SEB:s affärsplan.

Dialog och delaktighet är utgångspunkten för att hålla företagskulturen och värderingarna levande. Det koncernövergripande programmet "You are SEB" syftar till att medarbetarna ska förstå hur deras beteenden påverkar kundrelationerna och därmed hela SEB med särskilt fokus på Bankens arbetssätt – kunderna först, enkelhet och samarbete. Under året har det skett en mängd aktiviteter inom SEB, som gjort det möjligt för medarbetare och chefer att på olika sätt dela erfarenheter och inspirera varandra. Inom Affärsstöd har till exempel över 3 000 medarbetare i Sverige, Baltikum och på SEB:s internationella kontor deltagit i dialogmöten under året. Läs mer i SEB:s Hållbarhetsrapport.

Medarbetarstrategi

SEB:s medarbetarstrategi bygger på fyra hörnstenar – professionella medarbetare, framstående ledare, högpresterande team och effektiv organisation. Strategin, som utgår från SEB:s värderingar och affärsplan, stöttar prioriterade mål och beskriver de förväntningar och krav som finns på medarbetarna.

Under 2013 har SEB arbetat med att stärka alla fyra delarna och bland annat lanserat en plattform för teamutveckling. Syftet med plattformen är att stödja ledningsgrupper när det gäller att till exempel förtydliga mål och roller, effektivisera beslutsfattande, skapa en tillitsfull och öppen kommunikation och främja en aktiv medverkan i gruppen. Vid utgången av året hade 24 ledningsgrupper fått stöd via denna plattform. Det har lett till klara förbättringar och högre effektivitet.

Rekrytering av talanger

Banken arbetar aktivt med att bygga långsiktiga relationer med morgondagens medarbetare, såväl via möten på högskolor och universitet som i sociala medier som Facebook och LinkedIn. För att öka rörligheten inom koncernen hålls också interna karriärdagar där SEB:s olika affärsområden presenterar sin verksamhet.

Medarbetarundersökning

SEB:s medarbetare är stolta över sin arbetsplats. Det visar den medarbetarundersökning, Insight, som genomfördes under våren 2013. 74 procent uppger sig vara stolta över att arbeta på SEB och 81 procent är mycket nöjda med SEB som arbetsplats. Undersökningen visar också att det finns en stark tro på Bankens framtid och att man gärna rekommenderar SEB:s produkter och tjänster.

Bland förbättringsområdena pekar undersökningen på behov av att förtydliga sambandet mellan medarbetarens egen roll och SEB:s övergripande mål, att bli ännu bättre på att möta kundernas behov och att stärka samarbetet mellan

SEB:s värderingar

Engagemang Vi drivs alla av att allt vi gör stärker relationen till våra kunder.

Professionalism Vi förenklar för kunderna att göra affärer med oss genom att dela med oss av vår kunskap och ansvara för våra handlingar.

Ömsesidig respekt Vi är öppna och strävar alltid efter att förtjäna såväl andras som varandras förtroende.

Kontinuitet Vi drar lärdom av, utmanar och agerar utifrån vår långa erfarenhet.

Elisabeth Sterner Kapitalförvaltning

Varför värderingarna är viktiga

"Som ledare vill jag föregå med gott exempel. Jag försöker alltid att leva efter våra värderingar och hoppas bidra till en miljö där engagemang, ömsesidig respekt, kontinuitet och

professionalism är en självklarhet. Jag tror att detta kommer att öka i betydelse framöver. Det är tydligt att yngre människor tycker det är allt viktigare att arbeta i en kultur som överensstämmer med deras egna värderingar. Ett jobb är inte längre 'bara' ett jobb."

"För mig personligen betyder engagemanget mest. Professionalism, kontinuitet och ömsesidig respekt kan man agera på, men engagemanget måste komma från hjärtat. När man gör något man brinner för och som fyller ett syfte gör man med automatik ett bra jobb och har samtidigt roligt!"

Utbildningsnivå

Procent

	2013	2012
Universitet > 3 år	53	51
Universitet 3 år	10	11
Gymnasial	28	28
Förgymnasial	3	4
Övrigt/ospecifierad	6	6

Bankens olika funktioner. Banken kommer framöver att genomföra medarbetarundersökningen varje år.

Koncernövergripande ledarutbildningar

Stora satsningar har också gjorts på ledarutbildningar på olika nivåer. Alla program är globala och koncernövergripande. Den grundläggande utbildningen för första linjens chefer, "Management in Practice", ger gedigen kunskap av både strategiskt och operationellt slag. Den första gruppen startade 2012 och totalt genomför cirka 100 nya chefer utbildningen under ett kalenderår. Utvärdering sker löpande och visar på goda resultat.

För mer erfarna chefer och seniora specialister introducerades 2012 "Leadership in Action", ett utbud av kurser som är valbara och oberoende av varandra. Kurserna som är inriktade på till exempel affärsfokus, förändring, samarbete och kommunikation, utvärderas löpande och har fått mycket höga betyg av deltagarna. Vid utgången av 2013 hade nära 1 200 personer från hela SEB deltagit i någon av kurserna.

Jämställdhet och mångfald

SEB arbetar ständigt för att förbättra mångfald och jämställdhet. Ambitionen är att alla medarbetare ska ha samma möjligheter att utvecklas oberoende av kön, etniskt ursprung, ålder, sexuell läggning eller tro.

Under 2013 har SEB som ett av tio svenska storföretag deltagit i Battle of the Numbers, ett projekt vars syfte är att lyfta fram fler kvinnor till operativa chefspositioner. Totalt 100 kvinnor, varav 10 från SEB, har analyserat hur företag bör arbeta för att attrahera, rekrytera och utveckla fler kvinnliga talanger. Kvinnorna har delat erfarenheter kring både utmaningar och goda exempel. Som ett resultat av projektet fortsätter SEB att stärka ledare i coachning, säkerställa en könsneutral rekryte-

Medarbetare

Medarbetarstatistik

	2013	2012	2011
Antal anställda i medeltal	17 0961)	18 168	18 912
Sverige	8 553	8 876	8 839
Tyskland	1 013	1 174	1 426
Baltikum	5 047	5 111	5 226
Personalomsättning, %	11,1	9,3	9,3
Sjukfrånvaro, % (Sverige)	2,4	2,6	2,5

1) Genomsnittligt antal befattningar: 15 851.

ringsprocess och införa ett styrkort för att mäta och följa upp jämställdhet i divisionerna och för SEB som helhet.

Ytterligare exempel på initiativ som har tagits för att förbättra jämställdheten är det mentorprogram för 13 kvinnliga seniora talanger och medlemmarna i SEB:s verkställande ledning som pågick mellan 2012 – 2013. Detta initiativ har gett båda sidor en mängd nya erfarenheter och insikter.

SEB har en tydlig ambition att öka mångfalden även vad gäller ålder och etnisk bakgrund. Detta är viktigt för att få in olika perspektiv och erfarenheter, både i affärer och i ledarskapet, samt för att bättre spegla de samhällen där Banken är verksam.

Hälsa och arbetsmiljö

SEB:s strategiska, förebyggande hälsoarbete, som är baserat på Hälsorådets rekommendationer, infördes i Sverige 2012 och kommer också att införas globalt. Hälsokontrolltester inriktade på de viktigaste faktorerna som påverkar hälsa, livsstil, stress och fysisk aktivitet infördes under 2013. Ett flertal aktiviteter genomfördes också för att uppmuntra till regelbunden träning. Vid utgången av året hade 70 procent av medarbetarna i Sverige genomfört testet och majoriteten hade deltagit i minst en av aktiviteterna. Ett annat uppskattat verktyg är möjligheten till kuratorsamtal för anställda i behov av temporärt stöd.

Bankens systematiska arbetsmiljöarbete i Sverige har också utvecklats under 2013, bland annat genom den årliga arbetsmiljöutbildningen som omfattar både hälsa och arbetsmiljö. Detta har lett till att andelen genomförda arbetsmiljöronder ökat från 73 procent 2012 till 90 procent under 2013.

Ansvarsfullt stöd vid övertalighet

SEB strävar efter att alltid ta tillvara kompetens och erfarenhet och arbetar löpande med att på bästa sätt stödja dem som kan behöva hitta nya utmaningar. De anställda erbjuds arbetsuppgifter inom andra delar av koncernen när det är möjligt. I annat fall stöttas de i att hitta andra jobb eller vägar utanför SEB.

För information om ersättningar inom SEB, se sid 62.

Ett hållbart perspektiv på bankverksamhet

SEB främjar ekonomisk tillväxt och samhällets utveckling genom att stötta individer, företag, entreprenörskap och innovation. Banken arbetar löpande för att säkerställa att all verksamhet bedrivs utifrån ett hållbart perspektiv och fokuserar på tre områden – Ansvarsfulla affärer, Människor och samhälle samt Miljö.

SEB:s roll i samhället

Banker spelar en central roll i samhället. Genom att bistå kunderna med finansiering, investeringar, säkra betalningar och kapitalförvaltning stödjer SEB ekonomisk utveckling, internationell handel och bidrar till finansiell trygghet. Genom att dela med sig av sina specialistkunskaper hjälper Banken hushåll, entreprenörer och företag att fatta välgrundade beslut så att de kan förverkliga sina planer och ambitioner. Detta skapar värde för kunderna, främjar kundlojaliteten och i förlängningen ett långsiktigt aktieägarvärde.

Syftet med SEB:s hållbarhetsarbete

SEB:s verksamhet bygger på förtroende. Banken tror att en hållbar affärsverksamhet stärker marknadens förtroende och leder till långsiktig framgång. För SEB innebär det att integrera hållbarhet genom att identifiera och hantera de ekonomiska, etiska, sociala och miljömässiga aspekterna av verksamheten. Hållbarhetsaspekterna är viktiga och nödvändiga för att SEB ska uppnå målen för kundnöjdhet, medarbetarengagemang, varumärkesanseende samt en stabil och konkurrenskraftig avkastning. Ekonomisk osäkerhet och miljömässig och social obalans runtom i världen innebär många utmaningar. Många av dessa har en direkt påverkan på Banken och affärsverksamheten och behöver hanteras på ett ansvarsfullt sätt. SEB har också en betydande indirekt påverkan på hållbar utveckling i sin roll som finansiell partner.

SEB vill bidra till de samhällen där Banken verkar och till det internationella samfundets övergripande mål avseende ekonomisk, social och miljörelaterad utveckling.

Intressenternas förväntningar

Att förstå och vara lyhörd för förväntningarna hos SEB:s olika intressenter är viktigt för Bankens förmåga att skapa långsiktigt värde. SEB kan fokusera på de viktigaste frågeställningarna genom att dra lärdom av intressenterna och analysera trender, drivkrafter och aktuella frågor. Under året etablerade SEB en process för att fastställa de frågeställningar som har högsta prioritet. Totalt utvärderades 42 frågeställningar – inom de finansiella och intellektuella områdena samt för medarbetar-, relations– och miljöfrågor. Hälften av dessa bedömdes vara högst relevanta.

Analysen visade också att SEB till stor del redan prioriterar de viktigaste områdena. Viktiga icke-finansiella frågor är en etisk affärsverksamhet, ansvarsfull försäljning och rådgivning, pålitlighet och förtroende i den finansiella sektorn samt att vara mer aktiv i samhällsdebatten i relevanta frågor. En större öppenhet om hur bankerna arbetar fortsätter att vara viktigt. Analysen kommer att vara en del av SEB:s affärsplanering för att Banken ska arbeta på ett effektivt sätt med de prioriterade frågorna. Framöver kommer SEB också att bevaka och analysera nya ämnen såsom öppenhet runt skattefrågor och konsekvenserna av förändringar i värderingen av fossilbaserade bränslen.

SEB avser att öka dialogerna med både interna och externa intressenter och att varje år se över vilka frågor som är mest väsentliga. Se hållbarhetsrapporten 2013 sid 4-5 för mer information.

Integrering av hållbarhetsfrågor

SEB arbetar aktivt med att integrera det etiska, sociala och miljömässiga ansvaret i all verksamhet. Alla affärsrutiner ska följaktligen beakta hur människor, samhälle och miljö påverkas. Under året har en rad aktiviteter genomförts för att öka medvetenheten och kunskapen om hållbarhet och vad det betyder för SEB. Ett exempel är hållbarhetsdagen "Ditt bidrag till framtiden" i Estland där omkring 900 medarbetare och högre befattningshavare samlades för att diskutera hållbarhet i alla dess aspekter.

Styrning, riktlinjer och rapportering

Styrelsen är ansvarig för att besluta om SEB:s hållbarhetsstrategi. Koncernens hållbarhetskommitté övervakar SEB:s hållbarhetsarbete och består av seniora representanter från divisioner, affärsstöd och staber. Hållbarhetskommitténs ordförande är kommunikationsdirektören som är medlem av koncernledningen. Stabsfunktionen Group Corporate Sustainability stödjer linjeorganisationen i genomförandet av hållbarhetsfrågor.

Jukka Honkaniemi Stora Företag & Institutioner, Medlem av SEB:s Hållbarhetskommitté

Vad står högst på er hållbarhetsagenda? "Vi har infört hållbarhets-

policys för sex branscher och gjort ställningsta-

gande angående klimatförändringar, sötvatten och barnarbete. Det är en bra grund att bygga på. Nu är det dags att ta nästa steg för att inspirera och skapa ett personligt engagemang för att bankverksamheten bedrivs ansvarsfullt. Det är vårt viktigaste bidrag till samhället.

Ansvarsfulla affärer är kärnan i vår företagskultur. Hur väl vi lever efter våra värderingar prövas inte minst när vi får motvind i vårt dagliga jobb. Det är vars och ens ansvar att känna till Bankens värderingar och föra en dialog om hur de leder till ansvarsfulla affärer. Denna dialog kommer att leda till förändring och göra det möjligt för oss att bidra till affärslivet och samhällena där vi verkar."

SEB:s förhållningssätt

Ansvarsfulla aff ärer

Hållbarhetsaspekter ingår som en naturlig del i SEB:s utvärdering av motparterna liksom i kredit- och aff ärsprocesser för alla stora och medelstora företagskunder. Under året har antalet aktiva dialoger med kunder om hållbarhet ökat markant. Bankens tre ställningstaganden (om barnarbete, klimatförändringar och sötvatten) och sex branschpolicys (om vapen och försvar, skogsbruk, fossila bränslen, gruvor och metall, förnyelsebar energi samt sjöfart) utgör grunden för dessa diskussioner. Samtal med särskilt fokus på potentiella hållbarhetsfrågor hölls med 100 kunder under 2013.

Under året medverkade SEB till den första nordiska emissionen av gröna obligationer, då Göteborgs stad gav ut en grön obligation på 500 Mkr. SEB medverkade också till den första gröna företagsobligationen där Vasakronan emitterade 1,3 miljarder kronor. Dessa banbrytande transaktioner visar att intresset för gröna obligationer fortsatte att öka bland investerare. Gröna obligationer ger samma avkastning som andra investeringar med liknande villkor, och bidrar samtidigt till en bättre miljö och ökad medvetenhet om klimatfrågan och dess utmaningar och lösningar. Vid årsskif-Etik Kunskap och ekonomiskt värde Ansvarsfulla Att vara den mest betrodda

SEB:s mål är att minska de totala koldioxidutsläppen med 45 procent från 2008 till 2015. Under 2013 uppgick SEB:s koldioxidutsläpp till 28 600 ton, vilket i princip är oförändrat under året, och en total minskning med 36 procent.

För att möta kundernas förväntningar, minska koldioxidutsläppen och spara pengar minskade SEB antalet pappersutskick till kunderna genom digitalisering och dubbelsidiga utskrifter. Sedan starten år 2010 har det minskat koldioxidutsläppen med cirka 60 ton och resulterat i besparingar på cirka 40 miljoner kronor på årsbasis.

SEB:s hållbarhetsarbete följer internationella konventioner och riktlinjer som FN:s Global Compact, FN:s Principer för ansvarsfulla investeringar (UN PRI), FN:s miljöprogram för den fi nansiella sektorn (UNEP FI), OECD:s riktlinjer för multinationella företag och Ekvatorprinciperna.

tet uppgick den globala marknaden för gröna obligationer till cirka 14 miljarder US dollar. SEB har utfärdat 25 procent av detta.

Som första bank i Sverige lanserade SEB under året en mikrokreditfond som attraherade 440 Mkr från 23 institutionella investerare. Fonden är nu stängd under fem år för nya investeringar. De investerade medlen lånas ut till utvalda mikrokreditinstitut runt om i världen, vilka i sin tur lånar ut direkt till små, lokala företagare. Urvalskriterierna inbegriper socialt ansvarstagande, långsiktig kreditkvalitet samt diversifi ering mellan regioner, länder och valutor. Fonden är ett bra exempel på SEB:s strategi för ansvarsfulla investeringar som innebär integration av etiska, sociala och miljömässiga aspekter i investeringsprocessen för alla relevanta fonder. Under 2013 har två tredjedelar av relevant förvaltat kapital bedömts enligt hållbarhetskriterier.

Under 2013 etablerade SEB en policy för mänskliga rättigheter baserad på FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter. Policyn implementeras med ett särskilt fokus på SEB:s egen verksamhet, leverantörer, investeringar och kundernas transaktioner. Kunskap och ekonomiskt vä^rde

Miljö Människor och samhälle

Under 2012 beslöt Banken att fokusera sin sponsringsstrategi på framtida generationer. Där-

efter har sponsringsportföljen successivt förändrats så att den passar in i strategin. Fokus

ligger på barn och ungdomar, entreprenörskap samt kunskap och utbildning. Under året var 300 SEB-anställda engagerade i någon form av mentorskap genom partnerskapsprogram med bland andra organisationen Mentor. Dessutom har SEB:s engagemang i organisationer som Ung Företagsamhet/Junior Achievement (och motsvarande) utökats och omfattar nu Finland och Sverige.

Människor och samhälle

Etik

^Kunska^{p o}c^{h e}konomisk^{t v}ärd^e

Etik

affärer

partnern för kunder med ambitioner

Miljö

SEB följer GRI G3- riktlinjer och den fi nansiella sektorns tillägg, på B-nivå. Hållbarhetsrapporten för 2013, som är den sjunde i ordningen, fungerar också som den årliga rapporten till FN:s Global Compact och andra internationella initiativ. Rapporterna är tillgängliga på sebgroup.com/hallbarhet.

SEB-aktiens utveckling 2013

Under 2013 ökade värdet på SEB:s A-aktie med 53 procent att jämföra med FTSE European Banks Index, som steg med 16 procent. Vinsten per aktie uppgick till 6:74 kronor (5:31). Styrelsen föreslår en utdelning på 4:00 kronor per aktie för 2013 (2:75).

Aktiekapital

Aktiekapitalet uppgår till 21 942 Mkr fördelat på 2 194,2 miljoner aktier. A-aktien berättigar till en röst medan C-aktien berättigar till 1/10-dels röst.

Börshandel

SEB-aktierna är listade på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen, men handlas också på andra börser, såsom BATS-Chi X , Burgundy och Turquoise. Under 2013 skedde cirka 50 procent av handeln på dessa alternativa handelsplatser. Under året steg värdet på SEB:s A-aktie med 53 procent, medan OMX Stockholm General Index ökade med 23 procent och FTSE European Banks Index med 16 procent. Omsättningen av SEB-aktier uppgick till 203 miljarder kronor, varav 95 miljarder på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen. Marknadsvärdet vid utgången av året var 186 miljarder kronor (121).

Utdelningspolicy

SEB eftersträvar att uppnå en långsiktig utdelningstillväxt utan att underskrida målen för koncernens kapitalisering. Utdelningen ska motsvara 40 procent eller mer av vinsten per aktie. Varje års utdelning ska också fastställas med hänsyn till rådande ekonomiska läge samt koncernens resultatnivå, tillväxtförutsättningar och kapitalisering.

C-aktien

För att underlätta utländskt aktieägande infördes C-aktien i slutet av 1980-talet. Handelsvolymerna för C-aktier är begränsade och C-aktien utgör bara 1,1 procent av SEB:s aktiekapital. Banken har därför utrett möjligheterna att skapa ett aktieslag, där A- och C-aktien får samma värde. Utredningen har visat att det finns betydande praktiska svårigheter att införa en sådan struktur.

Enligt den svenska aktiebolagslagen kräver ett förslag om att C-aktien skulle likställas med A-aktien att det stöds av två tredjedels majoritet av totalt antal röster och aktier och 90 procent av de vid bolagsstämman företrädda A-aktieägarna. Dessutom måste förslaget godkännas av ägarna till en majoritet av samtliga A-aktier. Anledningen är att ett beslut av detta slag skulle leda till en viss utspädningseffekt för A-aktieägarna. På grund av det stora antalet aktieägare i SEB skulle det vara en utdragen och komplicerad process att uppnå ett sådant godkännande.

Totalavkastning för SEB-aktien 2013

Totalavkastningen – det vill säga aktiens kursutveckling inklusive återinvesterad utdelning – uppgick under 2013 till 60 procent (43 procent). Därmed rankades SEB under 2013 som nummer ett bland jämförbara europeiska banker i fråga om totalavkastning (nummer två 2012 ). I genomsnitt var totalavkastningen i jämförelsegruppen 48 procent under 2013.

SEB-aktien
Data per aktie	2013	2012	2011	2010	2009
Nettoresultat före utspädning, kr	6:74	5:31	4:93	3:07	0:58
Nettoresultat efter utspädning, kr	6:69	5:29	4:91	3:06	0:58
Eget kapital, kr	56:33	49:92	46:75	45:25	45:33
Substansvärde, kr	62:10	56:33	51:99	50:34	50:17
Betald utdelning (A och C), kr	4:00	2:75	1:75	1:50	1:00
Börskurs vid årets slut
A-aktien, kr	84:80	55:25	40:09	56:10	44:34
C-aktien, kr	79:90	53:40	39:00	53:20	46:00
Högsta kurs under året
A-aktien, kr	85:10	57:95	62:00	56:55	53:00
C-aktien, kr	80:30	54:30	61:25	53:95	55:00
Lägsta kurs under året
A-aktien, kr	55:70	38:87	30:72	38:84	15:48
C-aktien, kr	53:20	38:74	33:00	42:18	15:22
Utdelning i relation till årets resultat, %	59,3	51,8	35,5	48,0	172,0
Direktavkastning (utdelning i relation till börskurs), %	4,7	5,0	4,4	2,7	2,3
P/E-tal (börskurs i relation till resultat), %	12,6	10,4	8,1	18,2	75,8
Antal utestående aktier
i genomsnitt, miljoner	2 191	2 192	2 194	2 194	1 906
vid årets slut, miljoner	2 180	2 192	2 192	2 194	2 194

Aktiekapitalets förändring

					Aktie
År	Transaktion	Kronor	Förändring av antalet aktier	Ackumulerat antal aktier	kapital, Mkr
1972				5 430 900	543
1975	Nyemission 1:5	125	1 086 180	6 517 080	652
1976	Nyemission 1:6	140	1 086 180	7 603 260	760
1977	Split 2:1		7 603 260	15 206 520	760
1981	Nyemission 1B:10	110	1 520 652	16 727 172	837
1982	Fondemission 1A:5		3 345 434	20 072 606	1 004
1983	Nyemission 1A:5	160	4 014 521	24 087 127	1 204
1984	Split 5:1		96 348 508	120 435 635	1 204
1986	Nyemission 1A:15	90	8 029 042	128 464 677	1 2841)
1989	Fondemission
	9A+1C:10		128 464 677	256 929 354	2 569
1990	Riktad emission 2) 88:42		6 530 310	263 459 664	2 635
1993	Nyemission 1:1	20	263 459 664	526 919 328	5 269
1994	Konvertering		59 001	526 978 329	5 270
1997	Apportemission	91:30	61 267 733	588 246 062	5 882
1999	Nyemission 5:13)	35	116 311 618	704 557 680	7 046
2005	Nedsättning av aktiekapitalet		–17 401 049	687 156 631	6 872
	2009 Nyemission 5:11			10 1 507 015 171 2 194 171 802 21 942

1) Per den 31 december 1986 var det bokförda aktiekapitalet alltjämt 1 204 Mkr, då likviden för nyemissionen inte betalades in förrän i början av 1987.

2) Emissionen riktades till banker ingående i Scandinavian Banking Partners.

3) Betalda tecknade aktier redovisas enligt Finansinspektionens instruktioner inte som aktiekapital i balansräkningen förrän nyemissionen registrerats (vilket skedde i januari 2000).

Genom delning 1977 (2:1) och 1984 (5:1), ändrades aktiernas nominella värde från 100 kronor till 10 kronor.

Aktiernas fördelning
Ägare till	Antal aktier	Procent	Antal ägare
1–500	32 653 328	1,6	168 756
501–1 000	32 694 251	1,5	43 207
1 001–5 000	100 871 953	4,6	46 221
5 001–10 000	40 551 259	1,8	5 677
10 001–20 000	31 787 708	1,4	2 244
20 001–50 000	30 905 138	1,4	1 004
50 001–100 000	24 814 527	1,1	340
100 001–500 000	81 344 933	3,7	368
500 001–1 000 000	52 044 471	2,4	75
1 000 001–	1 766 504 234	80,5	213

Summa 2 194 171 802 100 268 105

Information om de största aktieägarna finns på sid. 50

Antal utestående aktier, 31 december 2013

	A-aktier	C-aktier	Totalt antal aktier
Antal utestå ende aktier	2 170 019 294	24 152 508	2 194 171 802
Skyddande av långsiktiga aktiebaserade program 1)	–14 421 073	0	–14 421 073
Återköp av egna aktier 2)	0	0	0
Antal utestå ende aktier	2 155 598 221	24 152 508	2 179 750 729

1) Utnyttjande av fortlöpande långsiktiga aktierelaterade

program 2009–2013

2) Beslut vid årsstämman 2013; inga återköp gjorda

SEB-aktien på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen
Mkr	2013	2012	2011	2010	2009
Börsvärde vid årets slut 185 947 121 183 Börsomsätt ning	94 738	85 776		87 938 123 023 97 330 106 168 129 626 126 462

Amerikanska depåbevis

Styrelsen har beslutat att SEB ska tillåta utgivandet av amerikanska depåbevis på SEB-aktier i ett så kallat American Depository Receipt-program nivå 1. Programmet väntas starta under det första kvartalet 2014.

Förvaltningsberättelse

SEB arbetade målmedvetet och fördjupade kundrelationerna under 2013. Såväl aff ärsvolymerna som antalet kunder ökade medan kreditförlusterna var låga. Nettoresultatet ökade med 27 procent jämfört med förra året och en utdelning på 4:00 kronor per aktie föreslås.

Finansiell koncernöversikt

Viktiga händelser och trender under 2013

Första kvartalet

● Som första bank i Sverige lanserade SEB en mobilapp som ger företagare bättre överblick och snabbare åtkomst till de vanligaste banktjänsterna.

Andra kvartalet

• Mobilt BankID lanserades för privat- och företagskunder i Sverige.
• EU beslöt att införa det nya regelverket för risk och kapital under Basel III, CRR/CRD IV. Det ledde till en något ökad klarhet när det gäller krav på likviditet och kapital, dock kvarstod osäkerheten om hur regelverket ska införas i Sverige.
• Finansinspektionen beslöt om ett riskviktgolv på svenska bolån på 15 procent inom ramen för de så kallade pelare 2-kraven.

Tredje kvartalet

• SEB möjliggjorde emissionen av Nordens första gröna obligation (Göteborgs stad) och världens första gröna företagsobligation (Vasakronan).
• SEB lanserade en förbättrad internetbank i Sverige.

Fjärde kvartalet

• SEB var den bank storföretagen och de fi nansiella institutionerna i Norden helst rekommenderar (enligt Prospera).
• SEB utsågs till årets småföretagarbank enligt tidskriften Privata Aff ärer.
• SEB utsågs till Bästa Private Bank i Norden och Sverige av The Banker and PWM.
• Lettland upptogs som medlem i eurosamarbetet och konverterade från lats till euro från årsskiftet 2013/2014.
• Finansinspektionen meddelade att den avser att öka risk-viktgolvet på svenska bolån från 15 till 25 procent.

Resultat och lönsamhet

Rörelseresultatet ökade med 27 procent till 18 127 Mkr (14 235). Nettoresultatet från den kvarvarande verksamheten var 14 789 Mkr (12 142). Nettoresultatet (efter skatt), inklusive nettoresultatet från de avvecklade verksamheterna, uppgick till 14 778 Mkr (11 654).

Rörelseintäkter

Rörelseintäkterna uppgick till 41 553 Mkr, en ökning med 7 procent jämfört med helåret 2012 (38 823).

Räntenettot ökade till 18 827 Mkr (17 635). Det kundrelaterade räntenettot från in- och utlåning ökade med 1 051 Mkr, eller 7 procent, jämfört med 2012. Det berodde dels på volymtillväxt dels på att marginalerna var relativt stabila trots att de kortfristiga räntorna sjönk. I genomsnitt växte ut- och inlåningsvolymerna med 4 respektive 7 procent under året.

Räntenettot från övriga aktiviteter ökade med 141 Mkr jämfört med föregående år. Avkastningen på likviditetsportföljen och andra räntebärande värdepapper minskade på grund av lägre kortfristiga räntor, men fi nansieringskostnaderna minskade inte lika mycket. Avgiften till den svenska stabilitetsfonden uppgick till 643 Mkr (602) och avgiften till insättningsgarantin till 383 Mkr (440). Båda dessa poster minskade räntenettot.

Provisionsnettot uppgick till 14 664 Mkr (13 620). Jämfört med 2012 ökade både de genomsnittliga volymerna och börsomsättningen i Norden. Företagskunderna var i synnerhet aktiva inom fi nansieringar och syndikeringar och investment bankingverksamheten ökade vilket ledde till högre låne- och syndikeringsintäkter på 484 Mkr. De prestations- och transaktionsbaserade intäkterna var stabila och uppgick till 267 Mkr (264).

Nettoresultatet av fi nansiella transaktioner minskade till 4 052 Mkr (4 579). Denna resultatpost var ovanligt hög 2012 på grund av värderingsvinster i likviditetsportföljen. Förändringar i värdet på motpartsrisk och egen kreditrisk bidrog med en positiv eff ekt på 165 Mkr under 2013.

Livförsäkringsintäkter, netto, minskade med 5 procent till 3 255 Mkr (3 428). I en marknad där börsernas värden steg, ökade de fondförsäkringsrelaterade intäkterna, medan de högre långfristiga räntorna påverkade de traditionella livportföljerna och den egna portföljen i Danmark negativt.

Hur vill du sammanfatta 2013?

Vi har målmedvetet arbetat för att fördjupa relationerna med våra kunder och attrahera nya kunder. Kombinationen av en större aff är och ett lika målmedvetet arbete med att öka den interna produktiviteten gav resultat.

Hur undviker ni att kostnadsmålet står i konfl ikt med behovet att investera för framtiden?

Egentligen ser jag ingen konfl ikt i detta, då vårt kostnadsmål inkluderar en hel del investeringar samtidigt som vi vardagsrationaliserar för att göra banken mer eff ektiv.

Kommer målbilden att höjas ytterligare då förväntningarna i marknaden ökat så kraftigt?

Vi har kommit ett år in på den treårsplan vi presenterade med start

Övriga intäkter, netto, uppgick till 755 Mkr (-439). I 2012 års resultat ingick realiserade förluster på 402 Mkr från återköp av säkerställda obligationer. Under 2013 uppstod en vinst på 201 Mkr vid återköp av förlagslån, liksom positiva säkringsredovisningsresultat.

Rörelsekostnader

Rörelsekostnaderna minskade med 6 procent jämfört med 2012, och uppgick till 22 287 Mkr (23 652). Personalkostnaderna var 4 procent lägre och antalet medarbetare minskade med 6 procent till cirka 16 000. I rörelsekostnaderna från 2012 ingick en bortbokning av viss IT-infrastruktur på 753 Mkr.

De totala rörelsekostnaderna var lägre än det kostnadstak som gällt under 2013. Under året fortsatte det intensiva arbetet med att minska kostnaderna inom alla enheter i Banken. Målet nåddes bland annat genom processförbättringar och genom att back offi ce-tjänster fl yttades till Baltikum. Taket på 22,5 miljarder kronor kvarstår också under 2014 och 2015.

1. Det fi nansiella landskapet förändrades till det bättre under året, även om återhämtningen inte direkt går spikrakt. Vi följer den plan vi lagt.

Hur ser du på att regelkraven för bankers verksamhet och transparens ökar varje år?

För en bank är det A och O att ha omvärldens förtroende och de ökade regelkraven är ett uttryck för att det fortfarande fi nns ett förtroendegap. Det svenska banksystemet är robust och har dessutom mäktat med att anpassa sig till ett av Europas strängaste regelverk. Svenska banker anses säkra med god tillgång till likviditet, men å andra sidan snedvrider det strängare regelverket i Sverige konkurrensbilden. Idag är dock den viktigaste frågan för oss att få en tydlig framtida målbild att arbeta mot - det vill säga att oklarheter i regelverken rätas ut.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Utmaningen är att undvika bakslag i den ekonomiska återhämtning som pågår i många länder. Det är avgörande för såväl våra kunder som för oss. Möjligheterna styr vi mer över själva.

Kreditförluster

Kreditförlusterna uppgick till 1 155 Mkr (937). Se vidare sid. 36.

Skatter

Den totala skattekostnaden var 3 338 Mkr (2 093), vilket motsvarade en effektiv skattesats på 18 procent (15). I Finland sänks bolagsskatten till 20 procent från och med 2014. SEB:s uppskjutna skattefordringar och skatteskulder i Finland omvärderades, vilket ledde till en positiv effekt på 266 Mkr för 2013. Koncernens skattesats för 2014 uppskattas till 20 procent.

Avvecklade verksamheter

Nettoresultatet från de avvecklade verksamheterna uppgick till -11 Mkr (-488).

Lönsamhet

Räntabiliteten för hela verksamheten uppgick till 13,1 procent (11.1). Ett av Bankens strategiska finansiella mål är konkurrenskraftig avkastning på eget kapital. Det betyder att Banken strävar efter att nå en lönsamhet på 15 procent. Se sid. 9.

Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat uppgick till 5 686 Mkr (-816). Värdet på den svenska förmånsbestämda pensionsplanens tillgångar ökade medan den marknadsbaserade diskonteringsräntan för pensionsskulden höjdes till 3,8 procent (2,8), vilket bidrog till en positiv effekt på 5 083 Mkr (-2 003).

Nyckeltal 3) 4)

	2013	2012	2011	2010	2009
Kvarvarande verksamheter 1)
Räntabilitet på eget kapital, %	13,12	11,52	12,31	8,89	3,26
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	6:74	5:53	5:46	4:00	1:63
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	6:69	5:51	5:43	3:98	1:63
K/I-tal	0,54	0,61	0,62	0,65	0,60
Antal befattningar	15 851	16 578	16 704	16 323	17 970
Totala verksamheter
Räntabilitet på eget kapital, %	13,11	11,06	11,12	6,84	1,17
Räntabilitet på totala tillgångar, %	0,58	0,48	0,49	0,30	0,05
Räntabilitet på riskvägda tillgångar, %	1,63	1,36	1,35	0,83	0,13
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	6:74	5:31	4:93	3:07	0:58
Vägt antal aktier 5), miljoner	2 191	2 191	2 194	2 194	1 906
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	6:69	5:29	4:91	3:06	0:58
Vägt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 207	2 199	2 204	2 202	1 911
Kreditförlustnivå, %	0,09	0,08	-0,08	0,15	0,92
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar, %	86,9	74,4	71,1	69,2	69,5
Andel osäkra lånefordringar, netto %	0,17	0,28	0,39	0,63	0,76
Andel osäkra lånefordringar, brutto %	0,35	0,58	0,84	1,28	1,46
Riskvägda tillgångar 2), miljarder kronor	917	879	828	800	795
Kärnprimärkapitalrelation, %	10,95	10,05	11,25	10,93	10,74
Primärkapitalrelation, %	11,79	11,65	13,01	12,75	12,78
Total kapitaltäckningsgrad, %	11,68	11,47	12,50	12,40	13,50
Antal befattningar	15 870	16 925	17 633	19 125	20 233
Depåförvaring, miljarder kronor	5 958	5 191	4 490	5 072	4 853
Förvaltat kapital, miljarder kronor	1 475	1 328	1 261	1 399	1 356

1) Exklusive den sålda kontorsrörelsen i Tyskland och Ukraina. Dessa rapporteras som avvecklad verksamhet från 2010 respektive 2011.

2) Basel II, myndighetsrapportering med övergångsregler.

3) En femårsöversikt över koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar återfinns i de finansiella rapporterna sidan 148-149. 4) Se definitioner på sidan 66.

5) Utfärdat antal aktier uppgick till 2 194 171 802. SEB ägde 2 188 734 A-aktier för den långsiktiga aktiebaserade ersättningen vid årsskiftet 2012. Under 2013 har SEB återköpt 32 276 198 aktier och 20 043 859 aktier har sålts i samband med att aktierätter lösts in. Per 31 december 2013 ägde SEB således 14 421 073 A-aktier till ett marknadsvärde av 1 223 Mkr.

Nettoeffekten av värderingen av poster i balansräkningen som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen, det vill säga kassaflödessäkringar, finansiella tillgångar som kan säljas och omräkning av utländsk verksamhet, uppgick till 603 Mkr (1 187).

Händelser efter årets slut

SEB Kort och Nets undertecknade ett avtal avseende förvärv av Nets Business Eurocard-verksamhet i Finland. Verksamheten kommer att flyttas från Nets till SEB Kort den 1 april 2014. Vidare undertecknade SEB och DnB ett avtal avseende förvärv av DnB:s norska portfölj med företagskort. Verksamheten flyttas under det fjärde kvartalet 2014. De båda förvärven kommer att stärka SEB:s erbjudande avseende företagskort.

Styrelsen beslutade att SEB ska tillåta utgivandet av amerikanska depåbevis i ett så kallat American Depository Receiptprogram på nivå 1. Programmet väntas starta under det första kvartalet 2014.

Rörelseresultat 1)

Geografisk fördelning, 2013

1) Exklusive övrigt och elimineringar.

2) Exklusive centraliserad Treasuryverksamhet.

Fördelning på divisioner och affärsenheter, 2013

Resultaträkning, kvartalsvis

Mkr	2013:4	2013:3	2013:2	2013:1	2012:4
Räntenetto	4 932	4 759	4 677	4 459	4 458
Provisionsnetto	3 871	3 735	3 811	3 247	3 715
Nettoresultat av finansiella transaktioner	1 186	825	1 087	954	982
Livförsäkringsintäkter, netto	890	794	689	882	831
Övriga intäkter, netto	151	211	384	9	- 349
Summa intäkter	11 030	10 324	10 648	9 551	9 637
Personalkostnader	-3 386	-3 474	-3 613	-3 556	-3 672
Övriga kostnader	-1 780	-1 457	-1 481	-1 581	-1 628
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	- 495	- 522	- 491	- 451	-1 224
Summa kostnader	-5 661	-5 453	-5 585	-5 588	-6 524
Resultat före kreditförluster	5 369	4 871	5 063	3 963	3 113
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	- 19	14	11	10	2
Kreditförluster, netto	- 341	- 267	- 291	- 256	- 276
Rörelseresultat	5 009	4 618	4 783	3 717	2 839
Skatt	- 793	- 865	- 975	- 705	401
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter	4 216	3 753	3 808	3 012	3 240
Avvecklad verksamhet	6		- 17		- 1
Nettoresultat	4 222	3 753	3 791	3 012	3 239
Minoritetens andel	1	2	1	3	7
Aktieägarnas andel	4 221	3 751	3 790	3 009	3 232
Kvarvarande verksamhet
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	1:93	1:71	1:74	1:37	1:47
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	1:92	1:70	1:72	1:36	1:47
Total verksamhet
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	1:93	1:71	1:73	1:37	1:47
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	1:92	1:70	1:72	1:36	1:47

Kundaffärerna skapar resultatet

Bankens rörelseintäkter genereras av kundernas behov av att låna, betala, spara, investera eller handla med finansiella instrument etc. Nettointäkterna består av räntor, olika typer av provisioner eller handelsresultat. Därutöver påverkar marknadsvärdet på vissa tillgångar och skulder resultatet och Banken betalar räntor i samband med finansieringen av verksamheten.

Affärsvolymerna rapporteras på olika sätt i balansräkningen. I vissa fall rapporteras de utanför balansräkningen, till exempel när det gäller förvaltat kapital eller kort. Översikten på dessa

Rörelseintäkter, övrigt totalresultat och balansräkning

sidor visar kortfattat sambandet mellan kundaffär och intäktsslag. I översikten ingår även vissa vanliga förklaringsposter.

• De gröna siffrorna kopplar tillgångar i balansräkningen till intäktsslag i resultaträkningen.
• De blå siffrorna kopplar skulder i balansräkningen till intäktsslag i resultaträkningen.
• De röda siffrorna kopplar affärsvolymer utanför balansräkningen till resultaträkningen. 1 2

För ytterligare information se not 2 – redovisningsprinciper. 4

	Utlåning	Skuldinstrument	Aktieinstrument	Derivat
Räntenetto	SEB tillhandahåller lån till företag, privatpersoner, banker och offentlig förvalt ning, vilket ger ränteintäkter under lånens löptid. 1 2 3 5 6 7 8	Banken håller skuldinstru ment – räntebärande värde papper och obligationer – i syfte att hantera sin likviditet och för kundhandel. De uppbär ränta under löptiden. 4 9 10 14		Banken använder räntere laterade derivatinstrument för att minska svängningar i resultatet (säkring). Dessa ger ränta under löptiden. 12 28
Provisionsnetto	SEB deltar i eller leder syndik eringar av lån vilket skapar provisionsintäkter. 7 Uppläggningsavgifter vid utlåning till företag, privatper soner, banker och offentlig förvaltning. 5 6 7			Banken erhåller provi sioner vid handel med derivat i vissa fall. 12 28
Nettoresultat av finansiella transaktioner		Bankens handelslager av skuldinstrument hålls för kundhandel och är också en del av likviditetshanteringen. Handeln med kunderna ger ett resultat liksom marknadsvär det på innehaven. 1) 10 26	Bankens handelslager av aktie instrument hålls för kundhandel och Banken är motpart i aktie lånaffärer och aktieswappar. Handeln med kunderna ger ett resultat liksom marknadsvärdet på innehaven. 1) 11 27 Utdelningar från aktieinnehav. 11	Banken tillhandahåller en marknadsplats för kunder som vill hantera sina valuta-, ränte-, aktie och kreditrisker med hjälp av derivatinstrument. Handeln med kunderna ger ett resultat liksom marknadsvärdet på inne haven. 12 28
Livförsäkrings intäkter, netto
Övriga intäkter, netto		Försäljning av Bankens inne hav av skuldinstrument som hålls i likviditets- och inves teringssyfte ger ett resultat. 4 9 14	Försäljning av Bankens aktie innehav ger ett resultat. 15 Utdelningar från aktieinnehav. 15	Marknadsvärdet på derivat som Banken använder för säkring om säkringen inte är perfekt. 12 28
Övrigt total resultat		Förändringar av marknadsvär det på Bankens innehav för lik viditets- och investeringssyfte. 14	Förändringar i marknadsvärdet på innehav av aktieinstrument 15	Värdeförändringar av Bankens kassaflödes och dotterbolagssäkringar. 12 28

1) Kort position som ingår som en motpost i det lager som hålls för kundhandel.

Sparande: In- och upplåning och försäkring	Emitterade värde papper och efter ställda skulder	Affärsvolym utanför balans räkningen
Banken tillhandahåller tjänster för företag, privatpersoner, banker och offentlig förvaltning som deponerar och sparar på konto, vilket ger upphov till räntekost nader. 16 17 18 19 20 21 22 Bidrag till insättningsga rantin och avgifter till 20 stabilitetsfonder utgör en räntekostnad. 30	SEB finansierar verksamheten med hjälp av ränte bärande kortfristiga certifikat och lång fristiga obligation slån, säkerställda obligationer, index obligationer etc. Förlagslån ingår i kapitalbasen och är också en finansier ingskälla. 24 25 29
Banken erhåller provi sioner från vissa bank konton. 20 21	Indexobligationer som genererar pro visioner tillhan dahålls för kundin vesteringar. 24 25	Banken tillhan dahåller en rad kundtjänster som genererar provisioner, till exempel fonder och kort. Dessa affärsvolymer hanteras utanför balansräkningen. 31
	Värdet på kreditrisk i SEB:s emitterade värdepapper påverkar resultatet. Det gör även mark nadsvärdet på index obligationer. 25
SEB tillhandahåller lös ningar för kunder som vill spara och försäkra sig via fondförsäkringar och traditionell försäkring. Bankens åtaganden gentemot kunden och tillgångarna som motsva rar åtagandena rappor teras i balansräkningen. 13 23
	Inlösen i förtid av skuldinstrument utgivna av Banken ger upphov till ett resultat. 24 25 29

Balansräkning

	TILLGÅNGAR, Mkr	2013
1	Centralbanker	183 611
2	Utlåning	71 457
3	Repor	19 996
4	Skuldinstrument	11 170
	Utlåning till övriga kreditinstitut	102 623
5	Offentlig förvaltning	51 678
6	Hushåll	493 215
7	Företag	646 725
8	Repor	87 436
9	Skuldinstrument	23 514
	Utlåning till allmänheten	1 302 568
10	Skuldinstrument	185 870
11	Aktieinstrument	132 459
12	Derivat	142 776
13	Försäkringstillgångar	315 519
	Finansiella tillgångar till verkligt värde	776 624
14	Skuldinstrument	44 725
15	Aktieinstrument	4 134
	Övrigt	44
	Finansiella tillgångar som kan säljas	48 903
	Övrigt	70 505
	Summa tillgångar	2 484 834
	SKULDER OCH EGET KAPITAL, Mkr	2013
16	Centralbanker	62 413
17	Kreditinstitut	105 109
18	Repor	8 669
	Skulder till kreditinstitut	113 778
19	Offentlig förvaltning	70 502
20	Hushåll	223 439
21	Företag	544 242
22	Repor	11 292
	In- och upplåning från allmänheten	849 475
23	Skulder till försäkringstagare	315 512
24	Certifikat	265 751
25	Obligationslån	448 239
	Emitterade värdepapper	713 990
26	1) Skuldinstrument	31 556
27	1) Aktieinstrument	44 230
28	Derivat	138 159
	Övriga finansiella skulder till verkligt värde	213 945
	Övriga skulder	70 098
29	Efterställda skulder	22 809
30	Summa skulder	2 362 020
	Totalt eget kapital	122 814

Affärsvolym utanför balansräkningen

31 31

Värdepapperstransaktioner	Förmedling av kunders värde pappersaffärer
Förvaltat kapital	Investering av kunders kapital till exempel i fonder
Korttransaktioner	Betalningar med hjälp av kort
Kreditlöften	Förhandsbeslutade och för kunden tillgängliga krediter
Garantier	Kreditriskhantering för kunder
Nyemissioner och rådgivning	Företagsfinansiering
Värdepapperslån	Kundlån
Betalningar, cash management	Betalningar och konton

Finansiell struktur

Koncernens balansomslutning per den 31 december 2013 uppgick till 2 485 miljarder kronor, en ökning med 1 procent sedan utgången av 2012 (2 453).

Låneportföljen

Utlåningen till allmänheten ökade till 1 303 miljarder kronor, en ökning på 67 miljarder kronor under året. Utlåning och tillgodohavanden hos centralbanker samt utlåning till övriga kreditinstitut uppgick tillsammans till 286 miljarder kronor (335). SEB:s totala kreditportfölj som också omfattar åtaganden utanför balansräkningen, ökade till 1 862 miljarder kronor (1 777). Se sid. 40 och not 18.

Räntebärande värdepapper

SEB:s nettoposition i räntebärande värdepapper uppgick till 234 miljarder kronor (244). Av de samlade innehaven utgjordes 1o miljarder kronor av GIIPS-relaterade värdepapper (11). Se not 5.

Derivat

Derivatkontraktens stängningsvärden bokas som tillgångar och skulder i balansräkningen och uppgick till 142 respektive 137 miljarder kronor. Volymerna och fördelningen av derivaten uppstår i huvudsak genom att SEB erbjuder sina kunder derivatprodukter för att de ska kunna hantera sina finansiella risker. Banken upprätthåller en marknad för derivaten och använder dem också i syfte att skydda egna kassaflöden och verkligt värde i tillgångar och skulder från till exempel räntefluktuationer. Se not 46.

Rating

I september 2013 bekräftade Moody's att de uppfattar det svenska banksystemet i sin helhet som stabilt. Uppfattningen baseras på att den ekonomiska tillväxten förväntas vara relativt gynnsam samtidigt som kreditkvaliteten är hög på grund av de låga räntorna.

Standard & Poor's bekräftade i augusti sin rating av tre av de fyra svenska systemviktiga bankerna med negativa utsikter, baserat på svagare ekononomiska utsikter för Sverige och därmed ökade risker för de svenska bankerna.

Fitch bekräftade i december 2013 sitt betyg, stabila utsikter, för de svenska stora bankerna.

Moody's Stabila utsikter (Juli 2013)			Standard & Poor's Negativa utsikter (Augusti 2013)		Fitch Stabila utsikter (December 2013)
Kort	Lång	Kort	Lång	Kort	Lång
P–1	Aaa	A–1+	AAA	F1+	AAA
P–2	Aa1	A–1	AA+	F1	AA+
P–3	Aa2	A–2	AA	F2	AA
	Aa3	A–3	AA–	F3	AA–
	A1		A+		A+
	A2		A		A
	A3		A–		A–
	Baa1		BBB+		BBB+
	Baa2		BBB		BBB
	Baa3		BBB–		BBB–

Tabellen visar SEB:s rating i februari 2014.

Försäkringstillgångar och skulder

Försäkringsrörelsens tillgångar uppgick till 316 miljarder kronor (286). Av detta utgjordes 234 miljarder kronor (203) av finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär placeringsrisken (mestadels fondförsäkring), och övriga tillgångar (mestadels traditionell och riskförsäkring) utgjorde ytterligare 82 miljarder kronor (83).

Försäkringsrörelsens åtaganden uppgick till 316 miljarder kronor (286). Av detta utgjordes 223 miljarder kronor (196) av finansiella åtaganden för investeringsavtal (mestadels fondförsäkring), medan 92 miljarder (90) var åtaganden för försäkringsavtal (mestadels traditionell och riskförsäkring).

Materiella och immateriella tillgångar

Materiella tillgångar utgörs till största delen, 10,8 miljarder kronor, av fastigheter.

Immateriella tillgångar uppgick till 17,2 miljarder kronor (17,3). 61 procent utgörs av goodwill. De största goodwillposterna är relaterade till förvärvet av Trygg-Hansakoncernen 1997, 5,7 miljarder kronor, samt SEB Korts investeringar i Danmark och Norge, 1,2 miljarder kronor. Goodwillposter skrivs inte av enligt plan, utan prövas i stället för nedskrivning varje år. Ingen nedskrivning var nödvändig under 2013.

Försäkringsrörelsen redovisar aktiverade anskaffningskostnader på 4,1 miljarder kronor (4,0).

In- och upplåning samt emitterade värdepapper

Koncernens finansiering utgörs av inlåning från allmänheten (hushåll, företag osv.), upplåning från svenska, tyska och andra finansiella institutioner samt emissioner av penningmarknadsinstrument, obligationslån inklusive säkerställda obligationer samt förlagslån. Se sid. 45 för information om likviditetshantering.

In- och upplåning från allmänheten uppgick till 849 miljarder kronor (862). Inlåning från företag i kärnverksamheten ökade med 16 miljarder kronor och inlåning från hushåll med 14 miljarder kronor. Kortfristig inlåning från internationella kapitalförvaltare minskade. Inlåning från kreditinstitut ökade till 176 miljarder kronor (171).

Emitterade värdepapper uppgick till 714 miljarder kronor (662). Under året förföll 61 miljarder kronor. Banken kunde – i enlighet med likviditetsstrategin – använda sin starka kreditkvalitet till att ta upp finansiering utöver förfallande volymer, till ett belopp på 120 miljarder kronor. Förlagslånen uppgick till 23 miljarder kronor.

Eget kapital

Vid ingången av 2013 hade SEB ett eget kapital på 110 miljarder kronor. I enlighet med ett beslut på bolagsstämman 2013 avsattes 6 004 Mkr för Bankens utdelning till aktieägarna (3 795). Nettoresultatet ökade kapitalet med 14 778 Mkr och övrigt totalresultat (se sid.20) bidrog med 5 686 Mkr. Vid slutet av året uppgick eget kapital till 123 miljarder kronor.

Kapitaltäckning

SEB är en finansiell koncern som omfattar bolag med bank-, finans-, värdepappers- och försäkringsrörelse. Reglerna om kapitalkrav gäller för varje enskilt bolag inom Koncernen som har tillstånd att driva bank, finans- eller värdepappersrörelse. Därtill ska kapitalkraven vara uppfyllda för den finansiella företagsgruppen. På motsvarande sätt ska bolag inom Koncernen

som bedriver försäkringsverksamhet uppfylla solvensregler. SEB ska också uppfylla kapitalkrav avseende koncerner vilka bedriver både bank- och försäkringsverksamhet ("finansiella konglomerat").

SEB har fortsatt stabila och starka kapitalrelationer. Vid slutet av 2013 var kärnprimärkapitalrelationen 17,8 procent, exklusive övergångsregler (15,1). De riskvägda tillgångarna (RWA) räknat enligt Basel II uppgick till 564 miljarder kronor (586).

Justerat för myndigheternas övergångsregler för Basel II, rapporterade SEB riskvägda tillgångar på 917 miljarder kronor (879) och en kärnprimärkapitalrelation på 11,0 procent (10,1).

Kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel III beräknades till 15,0 procent (13,1). De riskvägda tillgångarna enligt Basel III uppgick till 598 miljarder kronor (632). Mer information finns på sid. 47 och i not 48.

Utdelning

Styrelsen föreslår till årsstämman en utdelning på 4:00 kronor per A- och C-aktie, vilket motsvarar 59 procent av vinst per aktie. Den totala föreslagna utdelningen uppgår till 8 719 Mkr (6 028), beräknat på det totala antalet utestående aktier per den 31 december 2013, exklusive återköpta aktier. Inklusive återköpta aktier uppgick utdelningen till 8 777 miljarder kronor. SEB-aktien handlas utan utdelning den 26 mars 2014. Avstämningsdag föreslås bli den 28 mars och utdelningen betalas ut den 2 april 2014.

Förvaltat kapital och depåförvaring

Vid slutet av året uppgick det förvaltade kapitalet till 1 475 miljarder kronor (1 328). Nettoinflödet av nya volymer var 21 miljarder kronor. Värdeökningen var 126 miljarder kronor. Den del av förvaltat kapital som utgör fondförsäkringar rapporteras också i balansräkningen.

Depåförvaringsvolymen uppgick till 5 958 miljarder kronor (5 191).

Utsikter för 2014

Bankens strategiska inriktning för 2014 är en fortsättning från 2013 – att öka intäkterna genom en växande kundbas och ett utökat antal produkter hos de existerande kunderna, samtidigt som kostnaderna ska understiga 22,5 miljarder kronor.

2013 präglades av gradvisa förbättringar i de finansiella marknaderna och volatiliteten minskade väsentligt. Stora globala obalanser kvarstår dock. Om centralbankerna minskar likviditetsstödet till de finansiella marknaderna kan svårbedömda direkta och indirekta effekter uppstå, vilket gör det svårare att uppnå målet – ett stabilt affärsklimat. Det visar återigen att det makroekonomiska läget är den främsta riskfaktorn när det gäller koncernens intjäningsförmåga och finansiella stabilitet. Det påverkar i första hand kreditkvaliteten och därmed koncernens kreditrisk.

Förvaltat kapital
Miljarder kronor	2013	2012	2011
Periodens början	1 328	1 261	1 399
Inflöde	203	203	273
Utflöde	-182	-174	-230
Förvärv/försäljning, netto	0	0	17
Värdeförändring	126	38	-198
Periodens slut	1 475	1 328	1 261

SEB tar kredit-, marknads-, likviditets-, IT och operationella samt livförsäkringsrisker, som påverkar verksamheten. Koncernens riskstruktur och riskhantering beskrivs på sid. 36.

Det internationella Basel III-regelverket för kapital, likviditet och finansiering kan komma att få långsiktiga konsekvenser på banksektorns lönsamhet och hantering av balansräkningen. EU har antagit regelverken men det återstår att införa dem i Sverige.

SEB:s finansiella mål

SEB:s styrelse och ledning tillkännagav i Bankens affärsplan 2013–2015 sina långsiktiga finansiella mål för utdelning, kapitaltäckning och räntabilitet. De är:

• Att utdelningen per aktie ska vara 40 procent eller mer av vinst per aktie varje år,
• Att upprätthålla en kärnprimärkapitalrelation (Basel III) på 13 procent, och • Att skapa en konkurrenskraftig avkastning på kapitalet.

Det betyder att Banken strävar efter att nå en lönsamhet på 15 procent. Målen och utfallen beskrivs i mer detalj på sid. 9.

Stora Företag & Institutioner

Stora Företag & Institutioner erbjuder rådgivningsbaserade aff ärs- och investmentbanktjänster riktade till stora företag och fi nansiella institutioner i Norden och Tyskland. Kunderna betjänas också genom en omfattande internationell närvaro.

Divisionens huvudsakliga aff ärsområden är:

Corporate & Investment Banking

• Utlåning och produkter för kapitalanskaff ning
• Corporate fi nance
• Export-, projekt- och tillgångsfi nansiering
• Förvärvsfi nansiering samt riskkapital

Markets

• Kunddriven handel i aktier, valutor, räntebärande instrument, råvaror, derivat, futures och börshandlade fonder
• Prime brokerage och värdepappersrelaterade fi nansieringslösningar
• Rådgivningstjänster, mäkleri, analys och handlarstrategier för kapitalmarknaden, räntehandeln, råvaru- och valutahandeln

Transaction Banking

• Cash management, likviditetshantering och betalningslösningar
• Förvar av värdepapper
• Handels- och leverantörsfi nansiering

Aff ärsmodell

Divisionen betjänar stora företag och fi nansiella institutioner i Norden och Tyskland. Med ett väl utbyggt nät av fi lialer i globala fi nanscentra och på viktiga exportmarknader kan SEB säkerställa att kunderna får lokal betjäning och tillgång till Bankens expertis i ett tjugotal länder runt om i världen.

SEB tillämpar en relationsbanksmodell som bygger på långsiktighet, närhet och djup kundkännedom. Divisionen har också en ingående kunskap om olika branscher och banktjänster. Trots den ökade konkurrensen på kärnmarknaderna har SEB fortsatt att stärka kundrelationerna och är fortsatt nummer ett inom många nyckelområden. Kundrelationerna, topprankade produkterbjudanden samt kvalifi cerad personal är viktiga framgångsfaktorer.

Extern uppskattning

Styrkan i SEB:s aff ärsmodell har under åren bekräftats via såväl kundundersökningar som ett stort antal transaktioner, där Stora Företag & Institutioner haft en nyckelroll. Trots att de senaste åren varit en utmaning vad gäller aff ärsklimatet har SEB påtagligt kunnat utöka kundbasen, såväl i Norden som i Tyskland.

De senaste kundundersökningarna i Norden från undersökningsföretaget Prospera visade att SEB har stärkt sin position ytterligare. Inom segmenten nordiska storföretag och fi nansiella-

Divisionen i korthet	2013	2012
Andel av SEB:s totala intäkter, % 1)	41	41
Andel av SEB:s rörelseresultat, % 1)	44	45
Andel av SEB:s personal, %	14	14
Rörelseresultat, Mkr	8 171	7 109
K/I-tal	0,50	0,54
Allokerat kapital, miljarder kronor	48,8	36,7
Räntabilitet, %	12,9	14,3
Antal befattningar, medeltal	2 245	2 418
Riskvägda tillgångar, Basel II, miljarder kronor	332	335
Utlåning till allmänheten2), miljarder kronor	459	444
Inlåning från allmänheten3), miljarder kronor	369	446

1) Exklusive övrigt

2) Exklusive repor och skuldinstrument

institutioner ansåg de allra största företagen att SEB var marknadsledande 2013 och rankningen förbättrades inom båda segmenten. SEB är också den nordiska bank som storföretag och fi nansiella institutioner är mest villiga att rekommendera.

Efterfrågan på företagsobligationer

Under senare år har storföretagens efterfrågan på bankfi nansiering varit begränsad. Särskilt de större bolagen har blivit alltmer intresserade av att istället fi nansiera sig genom att emittera företagsobligationer. Under 2013 fortsatte de nordiska bolagen att använda obligationsmarknaden som en viktig fi nansieringskälla, som de gjort under de senaste tio åren.

Storföretagens skifte från traditionella banklån till företagsobligationer som fi nansieringskälla innebär en aff ärsmöjlighet för SEB som tillhandahåller rådgivning och erbjuder en andrahandsmarknad för dessa instrument. SEB har en marknadsledande position som bank för emissioner av företagsobligationer i Sverige (21 procents marknadsandel) och övriga Norden. Under 2013 ledde banken emissioner i bland annat BMW, Braathens Aviation, GE, och Volkswagen samt gröna obligationer för Göteborgs Stad, Vasakronan och Kexim.

Det makroekonomiska läget

2013 präglades av en fortsatt osäkerhet på marknaden. Ett antal stödåtgärder vidtogs av centralbankerna i början av året. Därefter förbättrades aff ärsklimatet gradvis. Placeringar i Norden uppfattades som ett relativt tryggt alternativ. Företagens investeringar började ta fart, även vad gäller förvärv, om än från låga nivåer. SEB fortsatte att fokusera på att stärka kundbasen trots de tämligen volatila marknaderna.

³⁾ Exklusive repor. 104 miljarder kronor fl yttades

till treasuryfunktionen under 2013

2013 års resultat

Rörelseintäkterna ökade med 6 procent mellan åren och uppgick till 16 729 Mkr (15 837). Ökningen berodde på ökad aktivitet bland kunderna, om än från en låg nivå, inom de fl esta aff ärsområdena. Rörelsekostnaderna, som uppgick till 8 307 Mkr, minskade med 3 procent jämfört med 2012 (8 592). Kreditkvaliteten var fortsatt hög och kreditförlusterna, som uppgick till 233 Mkr, var därmed låga (130). Rörelseresultatet uppgick till 8 171 Mkr, en ökning med 15 procent mellan åren (7 109).

Under året var kunderna mindre aktiva på kapitalmarknaderna och resultatet för aff ärsområdet Markets var därför något lägre än föregående år.

Transaction Banking utökade kundbasen och därmed kunde detta aff ärsområde kompensera för större delen av eff ekterna från både lägre räntenivåer och lägre export- och importvolymer. Den förvaltade depåvolymen uppgick till 5 958 miljarder kronor (5 191).

Aff ärsområdet Corporate & Investment Banking fortsatte att förbättra sin verksamhet under 2013 och skapade goda resultat inom samtliga områden, trots att det fortsatt var relativt få förvärvsrelaterade aktiviteter.

Hållbarhet

SEB:s syn på hållbarhetsfrågor, som är dokumenterad i Bankens branschpolicys och koncernövergripande ställningstaganden, utgör en integrerad del av all aff ärsverksamhet i divisionen. Banken diskuterar regelbundet hållbarhetsfrågor med företagskunderna.

Under året var divisionen behjälplig vid den första emissionen av gröna obligationer i Norden för Göteborgs stad och vid den första emissionen av gröna företagsobligationer i världen, för Vasakronan.

Rörelseintäkter per aff ärsområde

2013, procent av totala rörelseintäkter (16 729 Mkr)

	2013	2012
Corporate & Investment Banking	52	43
Markets	33	38
Transaction Banking	15	19

Rörelseintäkter per land

2013, procent av totala rörelseintäkter (16 729 Mkr)

	2013	2012
Sverige	45	44
Tyskland	14	15
Norge	13	14
Finland	8	7
Danmark	8	7
Övriga länder	12	13

De viktigaste utmärkelserna 2013

Ledande banken för de allra största bolagen i Norden	Prospera
Ledande banken för de allra största fi nansiella institutionerna i Norden	Prospera
Bästa banken i Sverige	Euromoney
Nummer 1 inom aktiehandel i Norden	Prospera
Bästa aktieanalyshuset i Norden	Financial Hearing
Nummer 1 inom valutahandel i Norden	Global Finance
Bästa bank för cash management i Norden	Prospera
Nummer 1 inom rådgivning och skuldfi nansieringslösningar i Sverige	Prospera

frågor till

Hur vill du sammanfatta 2013?

Kundernas aktivitetsnivå var låg i början av året, för att därefter successivt öka och närma sig mer normala nivåer. Våra kunder är fortsatt starka och många ser goda möjligheter att utveckla sin verksamhet när marknadsläget förbättras.

Fortsätter ni arbetet med att växa i Norden och Tyskland?

Ja, vårt arbete har varit framgångsrikt och vi ser möjligheter att bredda relationerna med de kunder vi har och fortsätta att ta in nya kunder. Vi tar oss bara an de kunder som vi har möjlighet att ta hand om på ett professionellt sätt.

Hur drar kunderna nytta av SEB:s internationella nätverk?

Vi är den mest internationella banken i Norden och kan med vårt nät-

verk runt om i världen erbjuda en heltäckande service. Många tyska företag har upptäckt att vi har ett bra erbjudande och de uppskattar SEB:s service som står sig väl i konkurrensen internationella banker.

Varför fi nansierar sig företagen vid sidan av traditionella banklån?

Det är naturligt att företagen väljer att komplettera sina fi nansieringskällor genom att ge ut obligationer på kapitalmarknaden, inte minst eftersom prissättningen nu är gynnsam. Vi ska vara den givna partnern för att hjälpa kunderna med detta, vilket också ger oss möjlighet att fördjupa relationerna med investerarna.

Företagsobligationer kommer aldrig att helt ersätta traditionell bankutlåning, som det alltid kommer att fi nnas behov av. Det är en av bankernas mest vitala funktioner. Vi fi nns där för våra kunder och står för en långsiktig kontinuitet som den mer fl yktiga kapitalmarknaden inte kan erbjuda.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Utmaningen är att fortsätta vara den betrodda partnern som hjälper kunderna att förverkliga sina tillväxtambitioner, samtidigt som vi kontinuerligt anpassar oss till det snabbt föränderliga regleringslandskapet. Gör vi det bra så är det vår bästa möjlighet.

Kontorsrörelsen

Kontorsrörelsen erbjuder finansiella tjänster och rådgivning till privatpersoner och små och medelstora företag i Sverige, samt ansvarar för SEB:s kortverksamhet i Norden.

Divisionens huvudsakliga affärsområden är:

• Kontorsrörelsen Sverige som betjänar 1,7 miljoner privatpersoner och 200 000 företag med rådgivning, produkter och tjänster via 164 kontor, Telefonbanken, Internetbanken och Mobilbanken.
• SEB Kort vars verksamhet består av kortutgivning och inlösen i Sverige, Norge, Danmark och Finland under såväl SEB:s eget varumärke som Eurocard och Diners Club. Tillsammans med co-branding partners omfattar affären cirka 3,6 miljoner utgivna kort till såväl privatkunder som företag samt inlösenavtal med cirka 180 000 säljföretag.

SEB bygger relationer med företag…

Kontorsrörelsen arbetar sedan flera år för att bli en än bättre bank för företagskunderna baserat på rådgivning, helhetssyn och långsiktighet. Under 2013 lanserade SEB, som första bank i Sverige, en mobilbank för företag. Med denna tjänst kan företagen, förutom att nyttja de vanliga kontors- och betalningslösningarna, även attestera betalningar. Divisionens företagsrådgivare bygger långsiktiga relationer och hjälper kunderna att växa. 150 småföretagsrådgivare har ett speciellt ansvar för att stötta de minsta företagen och entreprenörerna via såväl kontoren som Telefonbanken.

SEB:s mål är att nå en marknadsandel på 15 procent av företagsmarknaden vid utgången av 2015. Vid slutet av 2013 hade Banken 13,3 procent av marknadens kunder. Antalet företagskunder som aktivt använder Bankens betaltjänster steg med 9 500 till 139 700.

Utmärkelsen 'Årets småföretagsbank' tilldelades SEB för fjärde gången av tidningen Privata Affärer.

…och privatpersoner

Under året tillkom 17 400 nya helkunder på privatsidan och SEB stärkte sin position som Relationsbanken på privatmarknaden i Sverige. Kunderna erbjuds användarvänliga produkter och tjänster utifrån deras behov och hela ekonomi. Viktiga inslag i att öka tillgängligheten och underlätta för kunderna är lanseringen av en ny mobilapplikation för privatpersoner samt en förbättrad Internetbank under året. För att underlätta inloggningen på Internetbanken lanserades mobilt BankID. Antalet besök hos såväl Mobilbanken och Internetbanken ökade jämfört med föregående år och de mobila lösningarna stod för den största ökningen. Mot slutet av året registrerades cirka 6 miljoner kundbesök per månad i de mobila kanalerna för privatmarknaden. Telefonbanken ger personlig service samt rådgivning dygnet runt alla dagar på över 20 olika språk. För mer komplexa ären-

Divisionen i korthet	2013	2012
Andel av SEB:s totala intäkter, % 1)	30	29
Andel av SEB:s rörelseresultat, % 1)	31	28
Andel av SEB:s personal, %	21	22
Rörelseresultat, Mkr	5 743	4 353
K/I-tal	0,49	0,57
Allokerat kapital, miljarder kronor	20,2	14,4
Räntabilitet, %	21,9	22,3
Antal befattningar, medeltal	3 452	3 708
Riskvägda tillgångar, Basel II, miljarder kronor	107	114
Utlåning till allmänheten2), miljarder kronor	586	543
Inlåning från allmänheten3), miljarder kronor	227	216

1) Exklusive övrigt 2) Exklusive repor och skuldinstrument

3) Exklusive repor

den eller omfattande rådgivning erbjuds personliga möten med rådgivare på bankkontoren.

Bolån är en stor del av kundens privatekonomi och erbjuds därför alltid tillsammans med rådgivning. SEB fortsatte att rekommendera alla kunder att amortera sina bolån. För nya kunder som har en belåning som ligger över 70 procent är amortering obligatorisk. Bankens bolåneportfölj växte med 25 miljarder kronor, men ökningstakten avtog under senare delen av året.

Nöjda kunder - en grundsten i SEB:s verksamhet

SEB har som mål att vara den bank som har de mest nöjda kunderna. Årets SKI-mätning (Svenskt Kvalitetsindex) visade att förtroendet för bankbranschen som helhet minskade, även för SEB. Förtroende och kundnöjdhet är av största vikt för SEB och därför kommer arbetet med att vårda alla kundrelationer att intensifieras under 2014. Som ett led i att förbättra kundnöjdheten kontaktas kunden efter sitt möte med Banken för att utvärdera kvaliteten på tjänsten och ge andra synpunkter.

Ökat fokus på sparande

Sparandeområdet är ett strategiskt tillväxtområde för SEB. I takt med att befolkningen blir allt äldre och får ökat ansvar för sin egen ekonomiska trygghet växer behovet av rådgivning kring långsiktigt sparande. Genom att bidra med kompetens inom sparande, placerings- och försäkringsprodukter, verkar SEB för ett samhälle där så många som möjligt har ekonomisk trygghet och frihet. Arbetet med att utveckla och förenkla högkvalitativa sparprodukter och pensionslösningar till kunderna fortsatte under 2013.

Kortverksamheten

Arbetet med att stärka SEB Korts kunderbjudande fortlöpte under året. Bland annat lanserades en Eurocard-app och företagskunderna fi ck utökad kortadministration via Internet. För segmentet Corporate gjordes anpassningar för nya kontrakt med den danska och svenska staten, medan Co-brandaff ären utökades ytterligare i Sverige. Kortet SEB Selected lanserades för SEB Private Banking-kunder.

2013 års resultat

I Sverige ökade hushållens disponibla inkomster och aktiviteten på bomarknaden var fortsatt hög även om den mattades av något mot slutet av året. Rörelseresultatet var starkt och uppgick till 5 743 Mkr (4 353).

Räntenettot uppgick till 7 729 Mkr (7 117) medan provisionsnettot ökade med 397 Mkr. Marginalerna i bolåneportföljen ökade. Kostnaderna fortsatte att falla allteftersom kostnadsbesparingar realiserades och K/I -talet var för året 0,49. Kreditförlusterna uppgick till 501 Mkr (452) vilket indikerar en fortsatt stabil kreditkvalitet.

Relationerna med företagskunderna intensifi erades mot slutet av året och företagsutlåningen ökade med 11 procent under året till 169 miljarder kronor.

Rörelseresultatet i Kortverksamheten ökade med 12 procent till 1,3 miljarder kronor, delvis på grund av ökad eff ektivitet.

Hållbarhet

SEB fortsatte att arbeta med entreprenörskap via olika organisationer som hjälper nya företagare och entreprenörer. Några exempel är Ung Företagsamhet, där gymnasieelever får möjlighet att driva ett företag, och Entrepreneur of the Year, som prisar framgångsrika entreprenörer.

Rörelseintäkter per aff ärsområde

2013, procent av totala rörelseintäkter (12 243 Mkr)

Utveckling ut- och inlåningsvolymer Miljarder kronor

1) Medelstora företag fl yttades till Kontorsrörelsen 2011

Hur vill du sammanfatta 2013?

Vi har haft ett bra infl öde av nya kunder som ser SEB som sin primära bank. Det är ett bevis på värdet av vår fokusering på långsiktiga kundrelationer.

Hur vill ni förenkla kundernas vardag?

Sedan länge har vi arbetat för att förbättra tillgängligheten och förenkla våra tjänster bland annat genom koncept som Enkla vardagen, Enkla lånet och Enkla fi rman. Vi vill göra det lättare för kunderna att ha koll på allt som rör den egna eller företagets ekonomi.

Under 2013 har vi tagit fl era konkreta steg i denna riktning, exempelvis genom Sveriges första mobilapp för företag och en förenklad lösning för företagens internetinköp. På privatsidan har vi bland annat sjösatt en förbättrad internetbank, en ny mobilapp och tillsammans med övriga banker utvecklat den mobila betaltjänsten Swish.

Hur länge kan bolånetillväxten fortsätta?

Det är inte långsiktigt hållbart att priserna på bostäder fortsätter att öka snabbare än den underliggande ekonomin. Som bank slår vi vakt om en sund amorteringskultur och har bland annat infört amorteringskrav, som är mer långtgående än den branschgemensamma överenskommelsen. Men, de underliggande strukturella faktorerna kvarstår. Vi har en stor infl yttning till storstäderna, det byggs för lite och andelen hyreslägenheter minskar.

Vad gör ni på företagsmarknaden?

Vi vill kunna möta företagarens och företagets behov av helhetslösningar. Därför satsar vi på kompetensutveckling och mer resurser för att förbättra vår rådgivning och service till dem.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Den största utmaningen, såväl för oss som för alla banker, är att öka förtroendet för branschen och skapa förståelse för bankernas viktiga roll i samhällsekonomin. Möjligheterna ligger i att fortsätta på den inslagna vägen, fokusera på långsiktiga relationer och förenkla vårt erbjudande. Vi är inne i en positiv spiral just nu.

Liv & Kapitalförvaltning

Division Liv & Kapitalförvaltning ansvarar för SEB:s livförsäkrings- och pensionsverksamhet samt erbjuder alla typer av kapitalförvaltnings- och rådgivningstjänster, inklusive private banking-tjänster i Norden, till bemedlade privatpersoner och till institutioner.

Divisionens huvudsakliga aff ärsområden är:

• Liv, som är en av Nordens ledande livförsäkringsaktörer samt en av de tre största fondförsäkringsaktörerna i Norden och Baltikum sammantaget. Verksamheten omfattar försäkringslösningar, främst fondförsäkringar inom sparande- och trygghetsområdet – för både privatpersoner och företag. Verksamheten bedrivs i Sverige som SEB Trygg Liv, i Danmark som SEB Pension och internationellt som SEB Life & Pension International.
• ● Kapitalförvaltning som erbjuder kapitalförvaltningstjänster till privatpersoner, livförsäkringsbolag och institutioner. Verksamheten omfattar institutionell kapitalförvaltning och private banking, som utöver kapitalförvaltning även tillhandahåller omfattande tjänster inom juridik och skatterådgivning, försäkringar, fi nansiering och banktjänster till stiftelser och bemedlade privatpersoner i Sverige och utomlands. Förvaltning av fonder och diskretionära mandat sker via aff ärsområdets Investment Management organisation.

Under året slogs de två divisionerna Liv och Kapitalförvaltning samman. Syftet är att skapa ett mer nära samarbete mellan distribution och produktion inom sparandeområdet samt att dra nytta av marknadstrender.

En osäker försäkringsmarknad

Det råder en fortsatt osäkerhet i marknaden parallellt med ökade regelverkskrav som berör både Liv och Kapitalförvaltning. Samtidigt är hela marknaden för liv- och kapitalförvaltningstjänster utsatt för lägre marginaler. Denna trend har drivits av fl ertalet faktorer såsom kostnader för regleringar, skiftet från traditionell aktiv förvaltning till mer passiva investeringsstrategier och hård konkurrens i livförsäkringsupphandlingar.

Som Relationsbanken har SEB som inriktning att erbjuda helhetslösningar till kunderna. Rådgivning är en allt viktigare aspekt. Arbetet kring att stärka fonderbjudandet har lett till en högre rankning hos Morningstar så väl för hela sortimentet som för våra riktade erbjudanden för livförsäkringar och privatpersoner. Produkterbjudandet har anpassats både till trenden att fl ytta från aktiv till passiv förvaltning och till behovet av avancerade produkter, som till exempel privatkundernas önskemål om allokeringsprodukter och institutionernas behov av spetsprodukter.

frågor till

Hur vill du sammanfatta 2013?

Vi har haft ett fortsatt starkt infl öde av nya kunder och nytt förvaltat kapital inom Private Banking. På pensionssidan lanserade vi en ny bred pensionsfond som är en långsiktig lösning för fondförsäkringskunder som inte vill göra aktiva val. När det gäller fonder börjar våra ansträngningar att förbättra placeringsresultatet nu få tydligt genomslag i Morningstars ranking.

Hur går arbetet med att förenkla fondutbudet?

Fonder som skapar komplexitet och inte fyller ett tydligt kundbehov designar vi om eller tar bort. För att förenkla för kunderna erbjuder vi helhetslösningar som tar hand om fördelningen mellan olika tillgångsslag, kompletterat med utvalda fonder inom olika tillgångsslag. För kunder med mer specifi ka önskemål rekommenderar vi ett bredare urval av både internt och externt förvaltade fonder.

Hur tänker ni när det gäller hållbarhetsperspektivet i fondutbudet?

Kunderna efterfrågar i allt större utsträckning produkter där hållbarhet är en integrerad del. Det tar vi hänsyn till i utvecklingen av nya produkter samtidigt som våra förvaltare arbetar med hållbarhetsfrågor i redan befi ntliga produkter. Under 2013 har vi bland annat lanserat en mikrofi nansieringsfond, samt en private equity-fond med hållbarhetsaspekter integrerade i investeringsprocessen.

Planerar ni några nyheter när det gäller pensionssparande?

Förra året utvecklade vi vårt fonderbjudande och det arbetet fortsätter. Bland nya produkter i vårt erbjudande kan jag nämna Trygg-Pension, en fondförsäkring som ger 90 procents garanti på insatt kapital, efter avgifter men före skatt, och där risken i sparandet trappas ner inför pensioneringen.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Utmaningen är att ge kunderna råd i ett osäkert ekonomiskt läge där det också råder oklarhet om de nya regelverken. Men, som en relationsbank har vi möjlighet att hitta rätt. Vi erbjuder allt från indexplaceringar till nischade produkter i det alternativa sortimentet, allt från helhetslösningar till enstaka spetsprodukter.

Liv

Affärsområdet Liv har cirka 1,8 miljoner kunder och dess totala fondförsäkringsvärde uppgår till 234 miljarder kronor. Fondförsäkring står i fokus när det gäller nyförsäljning och står för 88 procent av den totala försäljningen.

Helhetserbjudandet på den svenska marknaden

Pensionssparandet blir allt viktigare på den svenska marknaden, eftersom ansvaret för pensionen i allt högre grad vilar på individen idag. Kvalificerad rådgivning efterfrågas alltmer av både privat- och företagskunder. Intresset ökar för Bankens helhetserbjudande, det vill säga kombinationen av finansiella tjänster och pensions-, sjuk- och vårdförsäkringslösningar. SEB är näst störst på den svenska fondförsäkringsmarknaden och har ambitionen att fortsätta ligga i framkant på pensionsmarknaden genom att ständigt arbeta med att utveckla nya produktlösningar i takt med att kundernas krav ökar och marknaden förändras.

Den danska marknaden

På den danska marknaden har övergången från traditionell försäkring till fondförsäkring och liknande produkter accelererat. Merparten av SEB:s nyförsäljning är fondförsäkring. SEB har behållit sin ledande ställning när det gäller produktutveckling och webbaserade rådgivningsverktyg som stöd för kunder vid val av pensions- och försäkringslösningar. Det återspeglas även i att SEB Pension rankades som nummer ett på pensionsmarknaden vad gäller kundnöjdhet (enligt Aalunds Pensionsbarometer).

Internationell potential

Tjänstepensionsmarknaderna växer i Baltikum och obligatoriska avsättningar till pensioner förväntas öka i betydelse framöver. Även i de baltiska länderna tillgodoses kundernas behov med ett helhetserbjudande där finansiella tjänster kombineras med försäkringslösningar. Verksamheten på Irland inriktar sig på försäljning av depåförsäkring med fokus på nordiska kunder men även kunder i andra länder i Europa.

2013 års resultat

Rörelseresultatet för året uppgick till 1 892 Mkr (1 980). Fondförsäkringsintäkterna ökade med 5 procent till 2 857 Mkr. Ökningen berodde främst på stigande fondvärden men även högre premievolymer inom fondförsäkringsverksamheten bidrog positivt. Jämfört med föregående år sjönk de totala intäkterna med 1 procent, till följd av lägre intäkter inom traditionell- och riskförsäkring. De högre marknadsräntorna, framför allt i Danmark, har påverkat avkastningen från den egna investeringsportföljen negativt. Fondförsäkringsintäkterna fortsatte att utgöra en stor andel av de totala intäkterna. Kostnaderna ökade med 2 procent, främst beroende på högre försäljningsersättningar.

Premieinkomsterna från såväl nya som befintliga försäkringar fortsatte att öka. Ökningen under året blev 12 procent och premieinkomsterna uppgick till 30 miljarder kronor. Det är främst i den från Irland bedrivna verksamheten som premieinkomsten ökar. Premieinkomsterna steg även i Danmark och Baltikum medan de minskade i Sverige.

Den vägda försäljningsvolymen för nya försäkringar var i princip oförändrad och blev 38 miljarder kronor. Fondförsäkring svarade för 88 procent (83) av den totala försäljningen och företagsbetalda försäkringar för 72 procent (76).

Affärsområdet i korthet	2013	2012
Andel av SEB:s totala intäkter, % 1)	11	12
Andel av SEB:s rörelseresultat, % 1)	10	13
Andel av SEB:s personal, %	8	8
Rörelseresultat, Mkr	1 892	1 980
K/I-tal	0,59	0,57
Allokerat kapital, miljarder kronor	8,2	6,5
Räntabilitet, %	20,0	26,5
Antal befattningar, medeltal	1 343	1 320
Förvaltat kapital, miljarder kronor	481	443
Varav:
Traditionell liv- och sjuk/vårdförsäkring	246	239
Fondförsäkring	234	234
1) Exklusive övrigt

Rörelseintäkter per affärsenhet

2013, procent av totala rörelseintäkter (4 590 Mkr)

Volymer

	2013	2012
Försäljning (vägd), Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	4 518	6 618
Fondförsäkring	33 872	31 925
Totalt	38 390	38 543
Premieinkomst, Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vårdförsäkring	5 545	6 388
Fondförsäkring	24 804	20 797
Totalt	30 349	27 185

Förvaltat kapital

Det totala fondförsäkringsvärdet uppgick till 234 miljarder kronor, vilket är 31 miljarder kronor högre än för ett år sedan. Under året uppgick nettoinflödet till 5 miljarder kronor vartill kommer en positiv värdeförändring på 26 miljarder eller 13 procent. Det totala förvaltade kapitalet uppgick till 481 miljarder kronor.

Kapitalförvaltning

Aff ärsmodell

Aff ärsområdets strategi är inriktad på långsiktiga kundrelationer med utgångspunkt i en helhetssyn på kundens behov. SEB använder Bankens hela expertis, från alla divisioner, för att tillfredsställa de mest komplexa kundbehoven.

Proaktiv rådgivning till Private Banking-kunderna är av stor vikt, och Bankens fi nansiella stabilitet har stor betydelse för kunderna. Inom den institutionella kapitalförvaltningen har SEB ambitionen att vara en betrodd rådgivare som kan förvalta kundens hela portfölj, samt utveckla alternativa produkter i samarbete med de största kunderna. Aff ärsområdet har ett brett fonderbjudande, från passivt förvaltade indexfonder och traditionella aktivt förvaltade fonder, till alternativa nischprodukter riktade till institutioner samt allokeringsprodukter med inslag av alla tillgångsslag som riktas till privatpersoner. Fonderbjudandet distribueras via aff ärsområdets institutionella kapitalförvaltning och private banking-verksamhet, samt via aff ärsområdet Liv och division Kontorsrörelsen.

Kundaktiviteter och utmärkelser

För att stärka sin ledande position har Private Banking aktivt arbetat med att höja kvaliteten i sitt erbjudande, både inom diskretionär och rådgivande förvaltning, samt lanserat ett nytt kort med exklusiva förmåner för Private Banking-kunder. För fj ärde året i rad erhöll SEB pris som bästa nordiska bank för private banking-tjänster från The Banker/Professional Wealth Management.

Institutional Clients fortsatte att erbjuda skräddarsydda closed-end fonder inom nischade områden. Inom fonderbjudandet har produkter som företagsobligationer, allokerings- och strategifonder varit av stort intresse för kunderna.

2013 års resultat

Volatiliteten i de fi nansiella marknaderna minskade dramatiskt under året. Investerarnas förtroende ökade generellt vilket ledde till en positiv utveckling på börserna och högre värde på förvaltat kapital jämfört med föregående år. Marginalerna var något lägre.

Rörelseresultatet på 1 610 Mkr ökade med 25 procent jämfört med samma period föregående år. Basprovisionerna uppgick till 2 716 Mkr (2 665) för året. Jämfört med 2012 var de prestationsbaserade intäkterna stabila på 267 Mkr (264), medan kurtageintäkterna ökade med 11 procent till följd av en högre aktivitetsnivå i marknaderna. Kostnaderna minskade med 5 procent jämfört med föregående år.

Det förvaltade kapitalet uppgick till 1 408 miljarder kronor (1 228).

Hållbarhet

SEB är en av de största aktiva ägarna på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen och har engagerat sig i en rad bolagsstyrelser och valberedningar under året. Till de prioriterade områdena hörde till exempel ersättningsprogram och mångfald i styrelsearbetet. Vad gäller miljö och sociala frågor har SEB haft samråd med företag både i Sverige och internationellt kring ämnen såsom anti-korruption och kemikalie- respektive energibranschen. SEB fortsatte att integrera hållbarhetsaspekter i produkterbjudandet och lanserade som första svenska bank en mikrofi nansieringsfond. Fonden investerar i mikrofi nansieringsinstitut som i sin tur tillhandahåller

Aff ärsområdet i korthet	2013	2012
Andel av SEB:s totala intäkter, % 1)	10	10
Andel av SEB:s rörelseresultat, % 1)	8	8
Andel av SEB:s personal, %	6	6
Rörelseresultat, Mkr	1 610	1 289
K/I-tal	0,62	0,68
Allokerat kapital, miljarder kronor	8,3	6,0
Räntabilitet, %	14,9	16,0
Antal befattningar, medeltal	891	940
Riskvägda tillgångar, Basel II, miljarder kronor	24	26
Utlåning till allmänheten2), miljarder kronor	37	36
Inlåning från allmänheten3), miljarder kronor	51	57
Förvaltat kapital, miljarder kronor	1 408	1 228

1) Exklusive övrigt

2) Exklusive repor och skuldinstrument

3) Exklusive repor

Rörelseintäkter per aff ärsenhet

2013, procent av totala rörelseintäkter (4 232 Mkr)

Förvaltat kapital och intäktsmarginaler

1) Kvartalsvisa intäkter (annualiserade)/genomsnittliga kvartalsvisa tillgångar. 2) Inklusive sparaorganisationen som har fl yttats till Kontorsrörelsen.

fi nansiella tjänster till de som står utanför det gängse fi nansiella systemet.

SEB:s hållbarhetsstrategi är implementerad i ungefär två tredjedelar av relevanta delar av det förvaltade kapitalet i tillgångsklasserna aktier, företagsobligationer, fastigheter och private equity.

Baltikum

Division Baltikum tillhandahåller banktjänster och rådgivning till privatpersoner samt små och medelstora företagskunder i Estland, Lettland och Litauen. De baltiska fastighetsbolagen ingår i divisionen.

Divisionens huvudsakliga aff ärsområden är:

• ● Estland, med 29 bankkontor, som tillhandahåller banktjänster för 248 000 privata helkunder och 39 000 små och medelstora företagskunder, som har SEB som husbank.
• ● Lettland, med 47 bankkontor, som tillhandahåller banktjänster för 232 000 privata helkunder och 24 000 små och medelstora företagskunder, som har SEB som husbank.
• ● Litauen, med 46 bankkontor, som tillhandahåller banktjänster för 364 000 privata helkunder och 31 000 små och medelstora företagskunder som har SEB som husbank.

Division Baltikum har totalt sett 1,8 miljoner privatkunder och 130 000 små och medelstora företagskunder.

Helkunder

Divisionens strategi är inriktad på att bygga långsiktiga kundrelationer baserat på en djup förståelse av kundens behov. Det är troligt att kunder som valt SEB som sin primära bank allt eftersom

Hur vill du sammanfatta 2013?

Företagsklimatet har varit mycket stabilt med förbättrad lönsamhet. De baltiska länderna har haft en hög BNP-tillväxt jämfört med resten av Europa. Vi har sett en viss ökning av utlåningen till företag.

Vilka vinster fi nns det med att koordinera den baltiska aff ären?

Även under detta år har vi haft positiva eff ekter från att produkter och aff ärsprocesser har samordnats. Det har varit bra både för kunderna och medarbetarna. Vi fångar upp våra bästa idéer och vidarebefordrar dem till alla kunder. Det ger oss möjlighet att utvärdera och ytterligare förbättra deras upplevelse.

Varför är SEB så aktivt när det gäller samhällsengagemang i Baltikum?

Som en av de större arbetsgivarna och som ledande aktör i fi nansvärl-

Divisionen i korthet	2013	2012
Andel av SEB:s totala intäkter, % 1)	8	8
Andel av SEB:s rörelseresultat, % 1)	7	6
Andel av SEB:s personal, %	17	17
Rörelseresultat, Mkr	1 280	918
K/I-tal	0,52	0,62
Allokerat kapital, miljarder kronor	8,8	8,8
Räntabilitet, %	12,9	9,7
Antal befattningar, medeltal		2 799 2 960
Riskvägda tillgångar, Basel II, miljarder kronor	76	76
Utlåning till allmänheten2), miljarder kronor	101	97
Inlåning från allmänheten3), miljarder kronor	77	68

1) Exklusive övrigt

2) Exklusive repor och skuldinstrument

3) Exklusive repor

kommer att använda ett ökande antal av de produkter som SEB erbjuder. Under 2013 tog division Baltikum emot över 20 000 nya privatkunder och 7 200 nya små och medelstora företagskunder som valt SEB som sin primära bank.

den tror vi att vårt engagemang i samhället kan ha en stor positiv påverkan. Ledningen och medarbetarna vill naturligtvis bidra till en bättre framtid och utvecklingen i regionen.

Vad innebär övergången till euro?

Det innebär en stor förändring för både Lettland och Litauen. Det är också ett mycket stort projekt för SEB och en bra utgångspunkt för att hjälpa våra kunder. Att konvertera till en annan valuta berör alla i samhället och det är ingen enkel fråga. Vi har tillhandahållit ett stort antal pedagogiska forum och hjälpmedel - från enklare webbaserade frågor och svar till sofi stikerad rådgivning. På kort sikt har det inneburit en ökning av våra kostnader och lägre intäkter. På lite längre sikt ser vi minskad fi nansiell risk och förenklade processer både för våra kunder och SEB.

Vilka är de viktigaste utmaningarna och möjligheterna framöver?

Utmaningen i fråga om kraven på oss och våra kunder när det gäller anpassningen till euron är av kortsiktig natur. På längre sikt fi nns det nya möjligheter. Vårt fokus på kunderna kommer att leda till ett bättre erbjudande med de mest relevanta produkterna och tjänsterna. Det förväntas att de tre länderna kommer att växa något snabbare än resten av Europa, och vi räknar med att både bidra till och dra nytta av det.

Företagskunderna erbjuds branschspecifi k rådgivning anpassad till företagets storlek. Rådgivarna besitter en djup kunskap om olika branscher och om Bankens tjänster. Privatkunderna har tillgång till rådgivning och ett brett produkterbjudande som är anpassat till de individuella behoven. Mobila banktjänster och telefonbanktjänster växer i popularitet bland kunderna i Baltikum och kunderna blir allt mer medvetna om betydelsen av sparande och fi nansiell planering för framtiden.

SEB erbjuder kunderna ett fl ertal alternativa sätt att utföra banktjänster – genom något av bankkontoren, via internet eller genom mobila lösningar. Under 2013 lanserade SEB i Estland och Litauen förbättrade mobila banktjänster för smarta mobiltelefoner och läsplattor. I Estland testades ett nytt koncept, det papperslösa bankkontoret, och i Litauen installerades insättningsautomater på alla bankkontor.

Arbetet med att kontinuerligt förbättra kunderbjudanden och processer har lett till hög kundnöjdhet i de tre baltiska länderna.

Ekonomisk återhämtning

De baltiska länderna har haft den snabbaste tillväxten i EU sedan 2011. Ekonomiska indikatorer som arbetslöshet och konsumentförtroende förbättrades under året. I Litauen och Lettland var infl ationen fortfarande låg, men i Estland var den högre än genomsnittet för eurosamarbetet. Tillväxten i Estland saktade in något under 2013, medan tillväxten i Lettland och Litauen förblev relativt stark. BNP-ökningen i Baltikum drevs av en stabil och något ökande privatkonsumtion samt export. Marknaden för kommersiella fastigheter fortsatte att återhämta sig.

Lettland blev den artonde medlemmen i eurosamarbetet från och med januari 2014. Litauen kommer troligen att konvertera till euro under 2015. Estland är medlem sedan 2011.

2013 års resultat

Rörelseresultatet ökade till 1 280 Mkr (918), främst på grund av minskade kostnader. I 2012 års kostnader ingick en post av engångskaraktär inom IT-området. I Lettland uppgick SEB:s kostnader för att konvertera till euro till cirka 50 Mkr.

Divisionens utlåningsvolym uppgick till 101 miljarder kronor, vilket motsvarade en ökning med 1 procent i lokal valuta under året. Företagsutlåningen ökade med 5 procent medan bolånen minskade med 2 procent i lokal valuta. Marginalerna var relativt stabila i hela portföljen, men med en något högre marginal på nya lån.

Divisionens inlåning uppgick till 77 miljarder kronor, en ökning med 10 procent i lokal valuta. Inlåningen ökade markant i samband med övergången till euro i Lettland. Trots de låga inlåningsmarginalerna ökade räntenettot med 2 procent i lokal valuta.

Problemlånen i de baltiska länderna minskade med 44 procent under året. Kreditförlusterna för helåret ökade med 15 procent bland annat på grund av en anpassning i Litauen för att spegla den lägre aktiviteten på fastighetsmarknaderna.

De baltiska fastighetsbolagen

Syftet med fastighetsbolagen i Baltikum är att som en del av work out-processen hantera fastigheter. Fastighetsbolagen fortsatte förvärva fastighetstillgångar under 2013 men i en långsammare takt än tidigare år. Försäljningar av utvalda fastigheter gjordes under året, vilket resulterade i nettovinster på 40 Mkr (10). Det bokförda värdet av fastigheterna uppgick till 2 710 Mkr (2 162).

Rörelseintäkter per aff ärsområde

2013, procent av totala rörelseintäkter (3 393 Mkr)

Inlåningsvolymer och marknadsandelar

Utmärkelser

SEB blev utnämnd till bästa bank i Litauen och Estland av Euromoney och som bästa internetbank och bästa bank på en tillväxtmarknad i Lettland av Global Finance. SEB utsågs till den mest attraktiva arbetsgivaren i Litauen för femte året i rad. I Estland utnämndes SEB av stadenTallinn som ett av de bästa företagen inom hållbarhetsområdet under året .

Hållbarhet

Under 2013 har division Baltikum aktivt delat på och samordnat sitt hållbarhetsarbete i de tre länderna. Banken arbetade till exempel med att sprida kunskaper i ekonomi i syfte att förhindra ekonomisk brottslighet. SEB stöttade också Stockholms Handelshögskola i Riga, så att dess 'Sustainable Business Centre' kunde tillhandahålla utbildning inom hållbarhetsområdet genom konferenser och evenemang. Dessutom bidrog SEB till samhällsnyttan i Estland, Lettland och Litauen genom volontärarbete hos organisationen Mentor. Det omfattade ekonomiskt stöd till barnhem och stöd så att ungdomar kunde delta i tennisläger.

Aff ärsstöd

En majoritet av SEB:s transaktioner är helt digitaliserade och huvuddelen av bankens aff ärer med kunderna bygger i dag på IT-lösningar. IT-utvecklingen drivs nu via agila, det vill säga snabbrörliga, projekt i nära samarbete med aff ärsverksamheten.

Aff ärsstöd är en koncerngemensam funktion med cirka 4 000 medarbetare och består av:

• ● Back offi ce transaktionsprocesser som bokning, betalning och avstämning av aff ärer samt kundstöd
• ● IT utveckling, förvaltning och drift av IT-lösningar
• ● SEB Way en koncerngemensam funktion för förändringsstöd

Lägre transaktionskostnader

Kostnaderna för SEB:s transaktionsprocesser har sjunkit kontinuerligt under senare år och fortsatte att göra så under 2013. Det har uppnåtts genom en kombination av slimmade processer, kundernas ökade användning av automatiska lösningar och en fortsatt fl ytt av back offi ce-tjänster till Baltikum.

Bolåneärenden, kontohantering samt HR- och IT-processer sköts av Vilnius Operations Centre i Litauen. Processer och back offi ce-rutiner avseende trading, betalningar och värdepapper hanteras av Riga Operations Centre i Lettland. Från och med slutet av 2013 har SEB också ett nytt gemensamt center i Riga för kontroll av bland annat marknads- och motpartsrisker samt penningtvätt.

Ett agilt arbetssätt

SEB:s investeringar i IT-verksamheten uppgick under 2013 till 1,5 miljarder kronor att jämföra med 1,8 miljarder 2012. Minskningen förklaras av hårdare prioritering av utvecklingsprojekt, eff ektivitetsförbättringar och ett minskat utnyttjande av konsulter. Övergången till agila metoder väntas förbättra utfallet ytterligare. Fördelarna syntes redan 2013 i samband med lanseringen av den nya internetbanken för privatpersoner i Sverige.

Dramatisk ökning av mobila banktjänster

Under senare år har SEB satsat kraftfullt på att möta kundernas ökade efterfrågan på mobila tjänster, där antalet besök under 2013 gick om antalet besök i Internetbanken. Under året lanserades nya applikationer för både privatpersoner och företag. SEB är en av de banker som har utvecklat Swish, en tjänst som gör det möjligt att föra över pengar mellan privatpersoner i realtid via mobiltelefonen.

Hur vill du sammanfatta 2013?

Vi har arbetat mycket med att förenkla vår IT-styrning, vår organisationsmodell och vår utvecklingsmetod, allt för att bli ännu bättre på att snabbare anpassa våra lösningar efter nya kundbehov och regleringskrav.

Varför ändrar ni sättet att driva IT-utveckling?

Traditionell IT-utveckling präglas av att man sätter upp stora och komplexa projekt, där man i förväg försöker specifi cera alla detaljkrav, och sedan låser utvecklingen fram tills lösningen är färdig att leverera och testa. Det innebär lång utvecklingstid och stora risker, eftersom vi lever i en snabbt föränderlig värld.

Vi går därför stegvis över till ett agilt arbetssätt där vi i nära samspel med användare och kunder levererar våra IT-lösningar snabbare, i mindre steg och med större fl exibilitet.

Hur integrerar ni hållbarhet i verksamheten?

För vår del handlar det främst om att bidra till att minska Bankens egen klimatpåverkan. Under de senaste två åren har vi sänkt energiförbrukningen med 20 procent, bland annat genom att återanvända överskottsvärmen från våra datahallar för uppvärmning av Bankens centrala fastigheter.

Ny internetbank, nya mobilappar, vad händer härnäst?

I konsekvens med vårt nya sätt att driva IT-utveckling blir det mindre av megaprojekt och mer av kontinuerlig utveckling med täta leveranser av ny funktionalitet. Under 2014 kommer vi bland annat att lansera en ny version av vår internetbank för stora företag och förbättra vår internetbank för små och medelstora företag.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Den största utmaningen är att bedöma hur mycket resurser som binds upp för att möta den snabba takten i nya regleringskrav. Möjligheterna ligger i det nya arbetssättet, som gör att vi kan bli mer snabbfotade och därmed enklare möta nya trender i kundernas beteendemönster.

Risk-, likviditets- och kapitalhantering

SEB måste alltid ha tillräckliga fi nansiella resurser för att tillgodose kundernas och andra intressenters behov. Riskhantering och kapitalplanering handlar om att säkerställa att SEB har motståndskraft i alla slags situationer.

Bankens riskhantering vilar på att bygga långsiktiga kundrelationer. I relationen med kunden handlar riskhantering bland annat om att sätta rätt pris på risk, att premiera rätt beteenden och att hantera eventuella problem snabbt. Viktigast av allt är att risk- och kapitalhanteringen bidrar till att skapa en medvetenhet om att det som idag ter sig osannolikt, kan vara en realitet i morgon. Att då redan ha vidtagit preventiva åtgärder har ett obestridligt värde. Med nya erfarenheter inom likviditets-, fi nansierings- och kapitalområdena förfi nas riskhanteringen och både interna och externa regelverk omdanas. Därför krävs kontinuerliga investeringar i medarbetare, processer och IT. SEB ska alltid ha tillräcklig kapacitet för att hjälpa kunderna att genomföra sina planer. Det är det yttersta beviset på en riktig relationsbank.

Riskutveckling 2013

Kreditportföljens utveckling

Året präglades av fortsatt ekonomisk osäkerhet, även om den långsiktiga synen på ekonomin globalt förbättrades jämfört med 2012.

SEB:s kreditportfölj ökade med 85 miljarder kronor, eller 5 procent till 1 862 miljarder kronor. Företagsportföljen ökade med 7 procent, till 784 miljarder kronor, som en följd av divisionen Stora Företag & Institutioners expansion på hemmamarknaderna utanför Sverige. Tillväxten i företagsvolymer inom Sverige var lägre, främst beroende på den försiktigare investeringsviljan.

Fastighetsförvaltningsportföljen ökade med 5 procent till

Kreditportföljens utveckling

302 miljarder kronor, huvudsakligen inom kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter i Sverige. Den tyska fastighetsförvaltningsportföljen fortsatte att minska i enlighet med ett strategiskt beslut. Exponering mot svenska bostadsrättsföreningar ökade med 7 procent.

Hushållsportföljen ökade med 5 procent till 536 miljarder kronor, främst till följd av fortsatt stark tillväxt för svenska bolån. Bolåneportföljen ökade med 6 procent till 406 miljarder kronor, vilket är en något snabbare tillväxt än marknadsgenomsnittet. Kreditkvaliteten var fortsatt mycket hög med en låg andel problemlån och försumbara kreditförluster. I början av året införde SEB striktare amorteringskrav på nya bolån.

De baltiska ekonomierna fortsatte att stabiliseras. SEB:s kreditportfölj i regionen ökade marginellt till följd av nettotillväxt i företagssegmentet i Estland och Litauen.

Skuldinstrument

Kreditexponeringen i obligationsportföljen uppgick till 255 miljarder kronor vid årets slut (272). SEB:s innehav av obligationer med exponering mot de så kallade GIIPS-länderna minskade med 1,1 miljarder till 10,2 miljarder kronor (nominellt).

Fortsatt hög och stabil kreditkvalitet

SEB:s nordiska och tyska kreditportföljer visade på en stabil och robust kvalitet med begränsade kreditförluster. Kreditkvaliteten i den baltiska portföljen förbättrades stadigt under året. De osäkra lånefordringarna i den baltiska verksamheten minskade med 3,0 miljarder kronor främst på grund av avskrivningar mot reserver. Vid årsskiftet uppgick problem-

lånen till 9,5 miljarder kronor (13,8), av vilka 5,4 miljarder var hänförliga till den baltiska portföljen (9,5). Den totala reserveringsgraden för koncernens individuellt värderade osäkra lånefordringar var fortsatt hög, 87 procent (74). Den totala reserveringsgraden för problemlån i koncernen uppgick till 72 procent (66).

God tillgång på likviditet och fi nansiering

2013 präglades av överskottslikviditet på de globala marknaderna då centralbankerna fortsatte sina stödåtgärder. I ett längre perspektiv fi nns det en osäkerhet om hur marknaden kommer att påverkas när centralbankerna slutar tillhandahålla likviditet. Då tillgången av kort- och långfristig fi nansiering var god fortsatte SEB att stärka balansräkningen. Den stora likviditetsreserven bibehölls, inlåningen från hushåll ökade och ytterligare långfristig fi nansiering emitterades.

Den stabila fi nansieringsbasen bestående av eget kapital, in- och upplåning från kunder samt fi nansiering med löptider på mer än ett år överskred summan av SEB:s låneportföljer trots att utlåningen ökade under året. SEB:s ut-/inlåningskvot,

Hur vill du sammanfatta 2013?

Vår riskposition var, och är, stark och våra företagskunder har en god fi nansiell ställning även om aff ärsklimatet varit lite avvaktande. Vi såg ett ökat regleringstryck och det fi nns fortfarande en del oklarheter rörande vissa kapital- och likviditetskrav som ska gälla framöver.

Hur tar SEB med hållbarhetsaspekter i kreditbedömningen?

När vi värderar våra kunders långsiktiga betalningsförmåga är det naturligt att ta hänsyn till ansvarsfrågor eftersom vi är säkra på att alla företag över tid måste anpassa sig till hållbara processer. Som bank har vi också ett engagemang för en hållbar samhällsutveckling där vi vill påverka både vårt eget och våra kunders agerande.

exklusive repor och omklassifi cerade skuldinstrument, ökade till 142 procent (134).

För femte året i rad emitterade Banken mer långfristig fi nansiering än vad som förföll under året, i linje med den långsiktiga fi nansieringsstrategin. SEB emitterade sina första benchmark-obligationer på den amerikanska marknaden, vilket ytterligare diversifi erade fi nansieringen och investerarbasen. Till följd av volymtillväxten i svenska bolån utgjorde säkerställda obligationer den primära fi nansieringskällan för SEB under året. De utgjorde ungefär tre fj ärdedelar av den totala emitterade långfristiga fi nansieringsvolymen på 120 miljarder kronor (124). Kostnaderna för den seniora icke säkerställda upplåningen minskade som ett resultat av den gynnsamma marknadsutvecklingen.

Nyemissioner och förfall, långfristig fi nansiering Miljarder kronor

Hur ser du på bankens riskfi losofi ?

Risktagande och riskhantering är ständigt närvarande när vi betjänar våra kunder, framförallt vid kreditgivning. Som relationsbank bygger verksamheten på långsiktiga relationer och kundkännedom. Det är kärnan i vår riskfi losofi och grunden för en stabil kreditportfölj.

Hur kan banken bidra till en sund amorteringskultur?

Det är bra att amortera på sin bostad, både för att bygga upp ett långsiktigt sparande och för att alla människor kan ställas inför plötsliga livsomställningar då man kanske vill sälja sin bostad med god marginal till belåningen. Detta betonar vi i vår rådgivning och kreditpolitik. I dag amorteras praktiskt taget alla nya lån som har en belåningsgrad över 70 procent.

Vilka är de främsta utmaningarna och möjligheterna framöver?

Ett väl fungerande banksystem är en förutsättning för att samhället ska utvecklas och blomstra. Därför behöver Banken skapa ytterligare tilltro till och förtroende för att vi har en robust grund att stå på fi nansiellt, en genomlyst riskhantering och ansvarsfull kreditgivning. Det är både vår främsta utmaning och möjlighet.

Fortsatt låga marknadsrisker

Marknadsrisken i Bankens tradingportfölj låg kvar på en historiskt låg nivå under 2013, på grund av låg kundaktivitet i marknaden. Den riskfaktor som främst påverkade marknadsrisken var fortsatt kreditspreadrisk. Utöver den så kallade CVAjusteringen (credit value adjustment) redovisar nu SEB även en så kallad DVA-justering (debt value adjustment) som tar hänsyn till SEB:s egen risk att fallera på sina derivatåtaganden.

Marknadsrisken i den övriga affärsverksamheten minskade under året främst till följd av lägre ränterisk.

Lägre risk i försäkringsverksamheten

Under året steg marknadsräntorna, vilket påverkade buffertarna positivt eftersom de traditionella livförsäkringsåtagandena är marknadsvärderade. Den 31 december 2013 införde

Den svenska bolånemarknaden

Efter att bostadspriserna fallit i många länder är Sverige nu ett av de länder som sett den största uppgången i bostadspriserna sedan början av 2000 och ligger också i topp vad gäller nivån på bostadspriser i förhållande till disponibla inkomster. Risker kopplade till svenska hushålls skuldsättning har därmed också legat kvar i fokus under 2013. Under året bidrog ett bättre konsumentförtroende, en stabilare arbetsmarknad samt låga räntor till en förnyad uppgång i bostadspriser. Utlåningen till hushåll var fortsatt hög i förhållande till BNP och hushållens disponibla inkomster.

Erfarenheten från andra länder visar att bostadspriskorrektioner kan få stora återverkningar på ekonomin genom förändringar i hushållens konsumtion och bostadsbyggande. Svenska myndigheter har också pekat på banksektorns beroende av marknadsfinansiering i svensk och utländsk valuta, vilket ökar det finansiella systemets sårbarhet för ändringar i fastighetspriserna.

Det finns flera bakomliggande faktorer som kan förklara prisuppgången och som också begränsar riskerna. En sådan är att stigande bostadspriser i Sverige till skillnad från i många andra länder inte åtföljts av ett ökat bostadsbyggande. Det har resulterat i en ökad obalans mellan befolkningsutveckling och tillgången på bostäder, i synnerhet i storstäderna. En annan

Finansinspektionen en ny diskonteringsränta för svenska försäkringsbolag som fick en marginell effekt på SEB:s befintliga buffertar.

Förbättrad process för operationell risk

SEB fortsatte sitt arbete att motverka och minimera de operationella riskerna. De senaste åren har operationella förluster successivt minskat och Bankens förlustnivå 2013 låg fortsatt under genomsnittet för bankorganisationen Operational Riskdata eXchange Association (ORX). ORX driver en databas för förluster relaterade till operationella risker i finansindustrin.

Fortsatt stark kapitalisering

Under 2013 stärkte SEB sin kapitalisering, vilket ledde till en förbättring av kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel II exklusive övergångsregler från 15,1 procent till 17,8 procent. Förbättringarna kom från en positiv resultattillväxt samt lägre riskvägda tillgångar till följd av data- och processförbättringar och en minskning i en strategisk valutaposition som motverkade effekten av volymtillväxten. Riskvägda tillgångar uppgick totalt till 564 miljarder kronor vid årsskiftet (586).

SEB:s kärnprimärkapitalrelation, uppskattad enligt fullt implementerade Basel III-regler, förbättrades under året till 15,0 procent (13,1).

SEB:s interna modeller för ekonomiskt kapital uppvisade en liknande förbättring med en förlustabsorptionskvot (definierad som internt kapitalkrav dividerat med tillgängligt kapital) som förbättrades till 52 procent (54).

Regelverksutveckling

Basel III-ramverket håller på att införas inom EU och i Sverige, genom CRD IV/CRR-paketet, och även det så kallade Solvency II-ramverket. De nya reglerna ställer högre krav på bankernas likviditets- och kapitalreserver. SEB är väl kapitaliserad och finansierad för att möta de nya kraven.

faktor som skiljer Sverige från länder som upplevt stora husprisfall är den stigande trenden för hushållssparandet. En tredje faktor är att hushållens skuldsättning till stor del är koncentrerad till hushåll med höga inkomster och goda tillgångar. Ytterligare en faktor som begränsar riskerna jämfört med andra länder är regelverk på bostadsmarknaden som minskar utrymmet för spekulativa bostadsköp och uthyrning i andra hand.

Såväl de svenska bankerna som Finansinspektionen agerade under 2013 för att dämpa tillväxttakten i utlåningen och ytterligare stärka motståndskraften i det finansiella systemet. Åtgärderna har inriktats på införande av individuella amorteringsplaner, sänkt belåningsgrad och ökade kapitalkrav. Det är viktigt att åtgärderna är balanserade då det finns risker för att alltför snabba förändringar av regelverken i sig kan vara en riskfaktor för bostadsmarknaden. SEB kommer även fortsättningsvis att agera på egen hand och genom Bankföreningen för att säkerställa en sund och långsiktigt hållbar bostadsfinansiering.

Den enskilt viktigaste åtgärden ligger utanför Bankens kontroll då det handlar om åtgärder för att stimulera bostadsbyggandet. Det kommer dock att ta tid innan eventuella åtgärder på dessa områden får effekt på utbudet av bostäder.

Riskstyrning

Heltäckande styrning

SEB strävar efter ett heltäckande styrnings-, planerings- och uppföljningssystem, där affärsplanering, riskhantering, kapitalhantering, likviditets- och finansieringsplanering samt resultat och ersättningssystem är tydligt sammankopplade och interaktiva över tiden. SEB hanterar de finansiella konsekvenserna av affärsbeslut utifrån tre huvudaspekter: (1) tillväxt, fördelning och risk i affärsvolymerna, (2) de krav som verksamheten ställer på kapital, finansiering och likviditet, och (3) lönsamhet. Mål sätts och utvärderas löpande för att hantera och optimera resurser utifrån dessa tre aspekter.

Att hantera risk är grundläggande för banker och därför fundamentalt för långsiktig lönsamhet och stabilitet.

Den övergripande risknivå som Banken är villig att acceptera beslutas av styrelsen och baseras på principen att det inte finns ett egenvärde i att ta risk utan att det görs i syfte att skapa kundvärde och uthålligt aktieägarvärde. I sitt övergripande dokument om risktolerans fastställer styrelsen sin långsiktiga syn på risknivån samt hur upplåningen ska struktureras, vilka likviditetsbuffertar som krävs samt hur mycket kapital som behövs för att möta de samlade riskerna. Hänsyn tas även till utvecklingen av myndighetskrav inom risk och kapitalfrågor.

Styrelsens risktolerans i korthet

• SEB ska ha en rimligt diversifierad och högkvalitativ kreditportfölj, samt en robust kreditkultur.
• SEB ska uppnå en låg volatilitet i intjäningen genom att intäkterna genereras från kunddrivna affärer.
• SEB ska arbeta med att reducera operationella risker i all sin verksamhet och upprätthålla bankens goda rykte.
• SEB ska ha en väl strukturerad likviditetsposition, en balanserad upplåningsbas och en tillräcklig likviditetsreserv i stressade scenarios.
• SEB ska upprätthålla en tillfredsställande kapitalisering för att kunna möta de samlade riskerna, garantera Bankens långsiktiga överlevnad och position som finansiell motpart samtidigt som verksamheten ska följa myndighetskrav och rating-mål.

Risktoleransdokumentet är av stor betydelse för ledningens affärsplanering. Riskmått sätts baserat på styrelsens risktolerans och ses över årligen. Styrelsen, riskorganisationen och ledningen följer regelbundet upp SEB:s riskprofil i förhållande till risktoleransen.

Riskstyrning i korthet – tre försvarslinjer

Affärsområdena är ansvariga för de risker som uppstår i deras verksamhet. Därför är det primära försvaret mot eventuella framtida förluster att ta rätt beslut från början och att de risker som uppstår hanteras under transaktionens hela löptid. SEB:s riskkultur är baserad på lång erfarenhet, starka kundrelationer och sunda bankprinciper, vilket utgör en solid grund för Bankens riskstyrning. Affärsverksamheten stöds av koncerngemensamma regler och policys samt en fastställd beslutsordning. Det är affärsområdenas ansvar att göra den initiala riskbedömningen både i kundrelationen och i den enskilt föreslagna transaktionen. Större transaktioner prövas sedan av riskorganisationen. Affärsområdena är också ansvariga för att se till att aktiviteterna följer gällande regler.

Risk- och compliance-organisationerna utgör den andra försvarslinjen och verkar oberoende från affären. Riskorganisationen är ansvarig för att identifiera, mäta och kontrollera risker. Riskerna mäts både på detaljerad och aggregerad nivå. SEB har fått godkännande från Finansinspektionen att använda avancerade riskmätningsmetoder för den större delen av kreditportföljen samt för marknadsrisk och operationell risk. Risker kontrolleras med hjälp av limiter, både på transaktions- och portföljnivå. Kvaliteten i kreditportföljen övervakas och analyseras löpande, bland annat med hjälp av stresstester och framför allt omvända stresstester. Compliance-organisationen arbetar med frågor runt och kvalitet i regelefterlevnad under översyn av styrelsen och ledningen.

Riskhanteringen kvalitetssäkras och kontrolleras regelbundet av både interna revisorer – den tredje försvarslinjen – och av externa revisorer.

SEB:s risksystem och ekonomiska kapital

	Består av	Identifiera, mäta och hantera	Kontroll med hjälp av limiter	Intern modell för ekonomiskt kapital	Myndighetskrav	Ekonomiskt kapital 2013 (2012), mdr kr
Kreditrisk	Kredit	✓	✓	✓	✓
	Motpart	✓	✓	✓	✓
	Koncentration	✓	✓	✓		47 (44)
Marknadsrisk	Handelslager	✓	✓	✓	✓
	Bankbok	✓	✓	✓		4 (5)
Operationell risk	Processer, etc.	✓		✓	✓	6 (7)
Affärsrisk	Verksamhet	✓		✓		9 (7)
Försäkringsrisk	Marknadsrisk	✓	✓	✓	✓
	Teckningsrisk	✓		✓	✓	16 (17)
Pensionsrisk	Pension	✓		✓	✓	15 (13)
Likviditetsrisk	Likviditet	✓	✓		✓	-
					Diversifiering	-32 (-32)
					Totalt ekonomiskt kapital	65 (60)

Kreditrisk

Kreditrisk är risken för förlust till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. Definitionen omfattar även så kallad motpartsrisk i handlarverksamheten samt landrisk och avvecklingsrisk.

Den enskilt största risken inom SEB är kreditrisk, som uppstår vid utlåning och utfärdande av kreditlöften till kunder såsom stora, medelstora och små företag, finansiella institutioner, offentlig förvaltning och privatpersoner. Förutom kreditportföljen består SEB:s kreditexponering av skuldinstrument och repor.

Kreditportföljen

SEB:s kreditportfölj domineras av tillgångar med hög kvalitet och bygger på långvariga kundrelationer. SEB:s företagsportfölj, som utgör cirka 40 procent av kreditportföljen, består främst av större finansiellt starka företag i Norden och Tyskland. Portföljen är väl diversifierad över ett stort antal branscher, där den största är tillverkningsindustrin.

Hushållssegmentet, det näst största i SEB:s kreditportfölj, består främst av svenska bolån (76 procent), vilka historiskt sett har mycket låg risk.

SEB:s fastighetsförvaltningsportfölj är väl balanserad mellan kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter, främst i Norden och Tyskland. Exponering mot kommersiella fastigheter innebär generellt högre risk men SEB:s portfölj består av starka motparter och sunda finansieringsstrukturer. Portföljen av bostadsfastigheter består av exponeringar i Sverige.

SEB har också exponering mot svenska bostadsrättsföreningar där risken är mer hushållsinriktad. Bostadsrätter är en vanlig form av flerfamiljsboende i Sverige. Fastighetsförvaltning och bostadsrättsföreningar utgör tillsammans SEB:s fastighetsportfölj.

SEB:s baltiska kreditportfölj består av exponering mot företag, kommersiella fastigheter, bostadsfastigheter och hushåll. Kreditrisken är högre i Baltikum, där ekonomierna fortfarande är under utveckling, även om risknivån minskat betydligt de senaste åren.

De 20 största företagsexponeringarna (inklusive fastighetsportföljen) motsvarar 92 procent av kapitalbasen (95).

I syfte att bistå kundaffären med till exempel valuta- och räntesäkring, penningmarknadslån och värdepapperslån har SEB också exponering mot banker vilken till stor del reduceras genom säkerheter.

Skuldinstrument

SEB hanterar en likviditetsportfölj, som är en del av Bankens likviditetsreserv, där målet är att hålla stats- och säkerställda obligationer av högsta kvalitet som är fullt pantsättningsbara hos centralbankerna. Övriga skuldinstrument hålls för kundhandel inom division Stora Företag & Institutioner. Se not 18 för mer information om kreditportfölj och skuldinstrument.

Kreditpolitik och kreditbeviljningsprocess

SEB:s kreditpolitik bygger på principen att all kreditbeviljning ska vara analysbaserad och stå i proportion till kundens kassaflöde och återbetalningsförmåga. Kunderna ska vara kända av Banken och syftet med krediten helt införstått. Varje större kreditbeslut ska godkännas av en oberoende kreditchef.

SEB:s kreditpolicys speglar Bankens syn på hållbarhetsfrågor så som den är definierad i Hållbarhetspolicyn och Miljöpolicyn. Ställningstaganden rörande klimatförändring, barnarbete och tillgång till sötvatten, samt särskilda instruktioner för kreditgivning inom vissa branscher är en del av kreditbeviljningsprocessen och används i dialog med kunderna.

Ett kreditbeslut baseras på kundens kreditvärdighet och på typ av kreditavtal. I beslutet beaktas såväl kundens nuvarande som förväntade framtida finansiella ställning samt det skydd som kan erhållas via till exempel särskilda avtalsvillkor och säkerheter. Kreditbeviljningsprocessen tar hänsyn till såväl den aktuella transaktionen som kundens samlade engagemang i banken. Processen skiljer sig åt beroende på typ av kund (hushåll, företag, institution, osv.), kundens risknivå samt den sökta kreditens typ och storlek. Oberoende och kvalificerad kreditanalys är särskilt viktig vad gäller stora företag. För hushåll och små företag är beviljningsprocessen ofta baserad på kreditscoringmodeller.

Kreditexponering
Mdr kr	2013	2012	2011
Företag	784	730	708
Norden	571	542	521
Tyskland	121	105	102
Baltikum	58	54	53
Övrigt	34	29	32
Hushåll	536	511	475
Norden	483	459	418
Tyskland	0	0	0
Baltikum	45	45	48
Övrigt	8	7	9
Kommersiell fastighetsförvaltning	167	154	151
Norden	111	96	88
Tyskland	19	41	44
Baltikum	37	17	19
Övrigt	0	0	0
Bostadsfastighetsförvaltning	92	94	92
Norden	75	72	65
Tyskland	16	20	25
Baltikum	1	2	2
Bostadsrättsföreningar, Sverige	43	41	38
Offentlig förvaltning	82	76	84
Banker	158	171	155
Summa kreditportfölj	1 862	1 777	1 703
Repor	10	27	41
Skuldinstrument	255	272	250
Summa kreditexponering	2 127	2 076	1 994

Totala kreditexponeringen omfattar Bankens kreditportfölj (lån, leasingavtal, ansvarsförbindelser och motpartsrisker i derivatkontrakt), repor och skuldinstrument. Exponering visas före reserveringar och säkerheter. Derivat och repor redovisas med hänsyn tagen till nettningsavtal men före säkerheter och inkluderar tillägg för potentiell framtida riskförändring. Skuldinstrument omfattar alla räntebärande portföljer och räntebärande klientmedel samt de skuldinstrument som omklassificerats till Utlåning. Innehav av skuldinstrument i affärsenheten Liv ingår inte i kreditexponeringen.

Kreditriskhantering

För att hantera kreditrisken på varje enskild kund eller kundgrupp upprättas en limit som återspeglar den maximala exponering som SEB är villig att acceptera. Limiter upprättas även för den samlade exponeringen mot länder i vissa riskklasser, vissa kundsegment samt för avvecklingsrisker i tradingverksamheten. Samtliga totala limiter och riskklasser gås igenom minst en gång om året av ett kreditbeslutsorgan (en kreditkommitté bestående av minst två banktjänstemän som är auktoriserade enligt den av styrelsen fastställda kreditinstruktionen för koncernen). Engagemang med högre risk (riskklass 13–16) är föremål för mera frekventa genomgångar. Avsikten är att på ett tidigt stadium kunna identifiera engagemang med en högre förlustrisk och att tillsammans med kunden arbeta fram lösningar som gör det möjligt för SEB att minska eller undvika kreditförluster.

SEB använder ett antal metoder för att reducera risken i kreditportföljen. Valet av metod beror på vad som är lämpligt i det enskilda fallet för aktuell produkt och kund, men hänsyn tas även till legala begränsningar liksom till erfarenhet och kapacitet att hantera metoden i fråga. De viktigaste metoderna för att reducera kreditrisk är pantsättning av säkerheter, garantier och nettningsavtal. De vanligaste typerna av pantsatta säkerheter utgörs av fast egendom, företagshypotek och finansiella säkerheter. I tradingverksamheten används vanligtvis avtal om dagligt säkerställande av marginalsäkerheter för att vid varje tidpunkt begränsa nettot av utestående motpartsexponeringar. För stora företag reduceras kreditrisken normalt genom särskilda villkor i låneavtalen.

På SEB:s hemmamarknader finns permanenta nationella workout-grupper som arbetar med problemkrediter. Dessa kompletteras av en global funktion med ansvar för hantering av problemengagemang.

Riskmätning

Kreditrisk mätes för samtliga exponeringar både i bankboken och handelslagret. Metodiken följer Basel II-regelverket. IRKgodkända riskklassificeringssystem används för majoriteten av Bankens portföljer.

SEB har ett koncernövergripande system för intern riskklassificering av banker, stora och medelstora företagskunder och kunder inom offentlig förvaltning. Det avspeglar risken för betalningsfallissemang (probability of default, PD). Sexton riskklasser har definierats, där 1 står för den lägsta fallissemangsrisken och 16 betyder att kunden redan har ställt in betalningarna. För varje riskklass gör SEB genomsnittliga PD-skattningar på ett år över hela kreditcykeln baserat på 16 år av intern historik av fallissemang av betalningsskyldigheter och 27 år av extern statistik över företagskonkurser. Riskklassificeringen bygger på kreditanalys av risken i kundens verksamhet, inklusive miljö-, sociala och bolagsstyrningsfaktorer, samt kundens finansiella ställning. I bedömningen vägs även finansiella nyckeltal och jämförelser med kundens konkurrenter in. Den exponeringsviktade genomsnittliga riskklassen för koncernens kunder, exklusive hushåll och banker, förbättrades något under året och uppgick till 6,87 vid slutet av året (6,95). Riskfördelningen av SEB:s kreditportfölj exklusive hushåll visas nedan. Under året gjordes en genomgång av riskklassificeringssystemet i syfte att ytterligare förbättra kvaliteten och effektiviteten inom riskmätning och riskhantering. Anpassningen införs gradvis under 2014.

För hushåll och småföretag använder SEB metoder för kreditscoring för att uppskatta PD för kunden. SEB använder lokala skräddarsydda system för kreditscoring för olika regioner och produktområden, eftersom både datatillgänglighet och kunderna normalt varierar beroende på land och produkt. PD för hushållsportföljen beräknas till 0,81 över en kreditcykel. Riskfördelningen på SEB:s kreditportfölj avseende hushåll visas nedan. Se vidare SEB:s kapitaltäckningsrapport (Pelare 3 – på engelska) på www.sebgroup.com.

Portföljanalys och stresstester

Den totala kreditportföljen gås regelbundet igenom och utvärderas med avseende på bransch, geografi, riskklass, produkt, storlek och andra parametrar. Riskkoncentrationer i både geografiska och branschvisa segment och på större enskilda kredittagare analyseras grundligt, både när det gäller direkt och indirekt exponering och i form av säkerheter, garantier och kreditderivat. Därutöver utförs särskilda analyser och stresstester när utvecklingen på marknaden föranleder en mer noggrann undersökning av vissa sektorer eller hela kreditportföljen. Portföljen stresstestas även som en del av den årliga interna utvärderingen av kapitaltäckningen.

			Totalt, exklusive hushåll							Hushåll 3)
Kategori	Riskklass	PD-intervall	Moody's / S&P 2)	Banker	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Totalt	PD-intervall	Hushåll
"Investment	1–4		0–0,07% Aaa to A3 / AAA to A-	72,6%	21,1%	12,4%	94,4%	29,0%	0-0,2%	53,3%
grade"		5–7 0,07–0,26%	Baa / BBB	21,4%	29,4%	31,1%	4,5%	27,4%	0,2-0,4%	22,2%
									0,4-0,6%	0,2%
"Ongoing		8–10 0,26–1,61%	Ba / BB	3,9%	39,2%	48,2%	0,8%	35,2%	0,6-1%	12,8%
business"		11–12 1,61–6,93%	B1,B2 / B+,B	1,6%	8,2%	5,2%	0,0%	6,3%	1-5%	7,7%
									5-10%	1,5%
"Watch list"		13–16 6,93–100%	B3 to C / B- to D	0,5%	2,1%	3,1%	0,3%	2,1%
Totalt				100%	100%	100%	100%	100%	10-30%	1,0%
									30-50%	0,5%
									50-100%	0,8%

1) Sammanställning av kreditportföljen inklusive repor. Totalt 100%

2) Ungefärlig relation till ratinginstitutens skalor.

3) Hushållsexponering uttryckt som EAD (Exposure-at-Default) i IRK-beräkningen.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för förlust av eller lägre framtida nettointäkter på grund av förändring i räntor, valutakurser, kreditspreadrisk, råvarupriser och aktiekurser, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner.

En tydlig skillnad görs mellan marknadsrisk i tradingverksamheten, det vill säga risker i handelslagret, och strukturella marknadsrisker och risker i räntenettot, det vill säga risker i den övriga bankverksamheten. Tradingverksamheten redovisas till marknadsvärde, medan positioner i bankboken vanligtvis redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Marknadsrisker i handelslagret uppstår i koncernens kunddrivna handel och i koncernens likviditetsportfölj. Tradingverksamheten finns inom divisionen Stora Företag & Institutioner där SEB är marknadsgarant (market maker) på de internationella valuta-, aktie- och kapitalmarknaderna. Likviditetsportföljen består av investeringar i pantsättningsbara och mycket likvida obligationer. Den förvaltas av treasuryfunktionen med målsättningen att den tillgängliga likviditeten skall vara tillräcklig även under mycket svåra likviditetsförhållanden.

Marknadsrisk i Bankens övriga affärsverksamhet uppstår till följd av strukturella skillnader i balansräkningen avseende valutor, räntevillkor och räntebindningstider. Treasuryfunktionen har det övergripande ansvaret för dessa risker, vilka konsolideras centralt.

Marknadsrisker uppstår också i Bankens pensionsåtaganden (de förmånsbestämda pensionsplanerna för Bankens medarbetare) till följd av obalanser mellan tillgångar och skulder. Marknadsvärdet på tillgångarna varierar med rörelser i till exempel aktiekurser medan nuvärdet av Bankens åtaganden påverkas av ränterörelser. Lägre ränta ökar nuvärdet av de framtida åtagandena.

Marknadsrisker inom livförsäkringsverksamheten beskrivs under avsnittet Försäkringsrisk i denna rapport och ingår inte i siffrorna nedan.

Riskhantering och kontroll

Styrelsen fastställer hur stor marknadsrisk som är acceptabel genom att sätta övergripande risklimiter för Banken baserat på rekommendationer från styrelsens Risk and Capital Committee, i sin tur på förslag från Chief Risk Officer (vice

ordförande i Group Risk Committee). Group Risk Committee fördelar sedan de av styrelsen fastställda mandaten till divisionerna och treasuryfunktionen, som i sin tur fördelar erhållna limiter vidare internt.

Funktionen för marknadsriskkontroll mäter, kontrollerar och rapporterar dagligen marknadsrisken inom Bankens olika enheter. Marknadsrisken rapporteras månatligen till Group Risk Committee och styrelsens Risk and Capital Committee.

Riskmätning

För att mäta marknadsriskexponering använder SEB både mått som syftar till att uppskatta förluster under normala marknadsförhållanden och mått som fokuserar på extrema marknadsförhållanden. Marknadsrisker under normala förhållanden mäts genom Value-at-Risk (VaR)som aggregerar marknadsrisker för samtliga risktyper, samt specifika mått som är relevanta för olika risktyper. Dessa mått kompletteras med stresstester och scenarioanalyser där potentiella förluster under extrema förhållanden beräknas. Eftersom ingen mätmetod kan täcka alla risker vid alla tillfällen används flera metoder och resultaten utvärderas med hjälp av omdömesförmåga och erfarenhet.

Value at Risk

VaR uttrycker den potentiella förlust som kan uppstå med en given sannolikhetsnivå under en viss tidsperiod. SEB använder en historisk simuleringsmodell och har valt 99 procents sannolikhetsnivå och en tidshorisont på tio dagar för att mäta, kontrollera och rapportera VaR. SEB använder också ett så kallat stressat VaR-test, där VaR beräknas på den nuvarande portföljen men med marknadsdata från en historiskt turbulent tidsperiod som omfattar konkursen i Lehman Brothers (april 2008–april 2009).

VaR begränsas av användandet av historisk data för att beräkna potentiella marknadsförändringar. Därför kan inte alla förändringar förutses, speciellt inte när marknaderna rör sig snabbt. VaR fångar inte heller upp åtgärder för att minska risken eftersom modellen antar att portföljen är oförändrad.

Både VaR- och den stressade VaR-modellen är godkända av Finansinspektionen för beräkning av legala kapitalkrav för alla generella marknadsrisker i Bankens handelslager.

Specifika riskmått

Marknadsrisken är också reglerad genom mer specifika riskmått för olika tillgångsslag och risktyper så som Delta 1 procent för ränterisk och så kallad single och aggregated FX för valutakursrisk. Dessutom används stop loss-limiter inom alla

Marknadsrisker

	Definierad som risken för förlust eller
Risktyp	minskade intäkter till följd av	Uppstår i
Ränterisk	Förändring i räntor	All bankverksamhet
Kreditspreadrisk	Förändring i kreditvärdigheten av utgivaren av till exempel obligationer eller kreditderivat	Bankens obligationsinnehav huvudsakligen
Valutakursrisk	Fluktuationer i valutakurser	Valutahandel på internationella marknader samt bankverksamhet på olika marknader
Aktiekursrisk	Fluktuationer i aktiekurser	Market making och kundaktivitet i aktier och aktiederivat
Råvaruprisrisk	Fluktuationer i råvarupriser	Kundaktivitet
Volatilitetsrisk	Förändring i den implicita volatiliteten	Market making och kundaktivitet i optioner i samtliga tillgångsslag
CVA-justering	Fluktuationer i motpartsrisk baserat på framtida exponering	Derivatkontrakt som inte handlas över en börs (OTC)

enheter som hanterar risk i marknadsvärderade finansiella instrument. Stop loss-limiten visar det maximala beloppet en enhet kan förlora innan risken ska minskas eller elimineras.

Stresstester och scenarioanalyser

Eftersom VaR-modellen inte visar de allra värsta förlusterna genomför riskfunktionen regelbundet fler scenarioanalyser och stresstester. Dessa komplement till VaR och de specifika riskmåtten gör det möjligt att upptäcka potentiella förluster bortom den 99:e percentilen. SEB stresstestar sina portföljer genom att applicera både extrema marknadsrörelser som faktiskt har inträffat (historiska stresstester) och extrema men tänkbara marknadsrörelser som skulle kunna inträffa i framtiden (framåtblickande stresstester). SEB genomför dessutom omvända stresstester som identifierar scenarier som kan leda till ett visst resultat, till exempel att en stop loss-limit bryts.

Value at Risk i handelslagret (99 %, 10 dagar)

Min	Max	31 dec 2013	Genom snitt 2013	Genom snitt 2012
6	33	15	15	12
79	121	106	102	138
14	66	19	29	66
13	88	62	42	47
39	98	44	65	118
31	129	33	64	53
-	-	-162	-175	-272
94	199	117	141	162
108	222	214	159	248
18	27	26	24	29
0	6	2	2	1
156	304	182	234	340
1	1	1	1	2
-	-	-108	-126	-160
225	356	317	294	460
				Value at Risk i övrig verksamhet (99 % , 10 dagar)

Operationell risk

Operationell risk definieras som risken för förlust till följd av otillräckliga eller misslyckade interna processer, människor och system (till exempel datorhaverier, misstag, bedrägerier, övriga brister i interna kontroller) eller yttre händelser (naturkatastrofer, extern brottslighet, etc).

Risk Control är ansvarig för att mäta och rapportera operationell risk inom SEB. Risknivån analyseras och rapporteras kvartalsvis till verkställande ledningen, Group Risk Committee och styrelsens Risk and Capital Committee.

SEB använder ett IT-baserat system för hantering av operationell risk, säkerhetsfrågor och regelefterlevnad. För att kunna identifiera, bedöma, övervaka och reducera riskerna är det obligatoriskt för alla anställda att registrera riskrelaterade händelser. Alla affärsenheter och supportfunktioner utför regelbundet en egen bedömning enligt en koncerngemensam metod för att identifiera och reducera större risker som kan finnas i organisationens olika processer. Registreringsfunktionen utvidgades under 2012 för att täcka en större del av Bankens enheter vilket ledde till att antalet registrerade händelser steg det året.

Genom en gemensam godkännandeprocess (New Product Approval Process, NPAP) gås alla nya eller förändrade produkter, processer och system igenom för att fånga upp och reducera operationella risker och därmed förhindra att SEB tar på sig risk som inte är omedelbart hanterbar inom organisationen.

SEB bedriver regelbunden utbildning inom viktiga områden såsom informationssäkerhet, bekämpning av bedrägeri och penningtvätt, "känn din kund", och SEB:s uppförandekod. SEB har också en formell process som uppmuntrar medarbetare att rapportera oegentligheter och eventuell oetisk eller olaglig verksamhet. SEB:s strukturerade sätt att arbeta med operationella risk har lett till förbättrade processer under de senaste åren. Det är av vikt att fortsätta med förbättringsarbetet för att kunna motverka operationella risker. Under 2013 låg fokus framförallt på att förbättra befintliga processer och systemsupport, inklusive utbildning av personal, ökade krav på beslutsprocessen för nya produkter och lösningar, samt förbättrade system för registrering och uppföljning av riskincidenter.

Nätbaserad och organiserad brottslighet är nya risker som har ökat de senaste åren. SEB har förbättrat processer och kontroller för att minska dessa risker.

SEB använder metoden Advanced Measurement Approach (AMA) vid beräkning av kapitalkravet för operationell risk. AMAmodellen används också för att beräkna ekonomiskt kapital för operationell risk, men med en högre konfidensnivå och inklusive förluster relevanta för livförsäkringsverksamheten.

Försäkringsrisk

Försäkringsrisk består av all risk relaterad till SEB:s försäkringsverksamhet. De huvudsakliga riskerna är marknadsrisk, teckningsrisk och operationell risk.

Marknadsrisk inom försäkringsverksamheten är risken för förluster från traditionella livförsäkringar med garanterade åtaganden till följd av förändringar i marknadsvärdet av tillgångar och åtaganden. Dessa förändringar kan orsakas av förändringar i räntor, kreditspreadar, aktiekurser, fastighetsvärden, valutakurser och implicit volatilitet.

Teckningsrisken avser förlust eller negativa värdeförändringar i försäkringsskulden (försäkringstekniska avsättningar) på grund av inadekvat prissättning och/eller antaganden för avsättningar. Detta inkluderar faktorer som genomsnittlig dödlighet, livslängd, sjuklighet (inklusive risker som uppstår till följd av förändringar i tidpunkten för och storleken av utbetalningar), katastrofrisk (till exempel extrema eller oregelbundna händelser), omkostnadsrisk och annulationsrisk (det vill säga risken relaterad till försäkringstagarnas beteende).

Fondförsäkring och traditionell livförsäkring

SEB:s livförsäkringsverksamhet består av fondförsäkringsverksamhet och traditionell livförsäkringsverksamhet. I en fondförsäkring bärs marknadsrisken av försäkringstagarna medan teckningsrisken är försumbar.

De huvudsakliga riskerna i SEB:s traditionella livförsäkringsprodukter med garanterad avkastning består av marknadsrisk och teckningsrisk. Skillnaden mellan tillgångarnas värde och de garanterade åtagandena utgör en buffert för att täcka SEB:s risk i balansräkningen. Marknadsrisken i den traditionella livförsäkringsverksamheten med produkter som har garanterad avkastning reduceras med hjälp av normal marknadsrisksäkring och följs upp med scenarioanalys. Teckningsrisk följs upp via aktuariell analys och stresstester av befintligt försäkringsbestånd. Dödsfalls- och sjukdomsrisker återförsäkras mot stora enskilda skador eller många skador orsakade av samma skadehändelse.

Risker i SEB Liv Enligt Solvens 1, 31 december 2013. Miljarder kronor Marknadsrisk Teckningsrisk SEB risk Försäkringstagarnas riskbuffert Operationell risk 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Risktyp Risktagare

Riskhantering och mätning

Risk Control ansvarar för mätning och kontroll av riskerna i SEB:s livförsäkringsverksamhet och att kvartalsvis rapportera de viktigaste riskerna till Group Risk Committee, styrelsens Risk and Capital Committee och till styrelserna i SEB:s respektive försäkringsbolag.

Traditionella ALM-mått (asset/liability management) som används av försäkringsbranschen kontrolleras regelbundet av varje försäkringsbolag. Detta kompletteras med marknadsriskmått som VaR, scenarioanalys och stresstester

Finansinspektionen använder ett "trafikljussystem" för att utvärdera ALM-risken i livförsäkringsbolag. Ett liknande system är i bruk i Danmark sedan flera år. Dessa system är myndighetsverktyg för att identifiera försäkringsbolag där det behövs en noggrannare granskning av relationen mellan tillgångar och åtaganden. Varken SEB:s svenska eller danska bolag har identifierats för en sådan granskning.

Solvens II, det nya regelverket för försäkringsbolag, har ytterligare försenats till 2016. För att säkerställa enhetlighet och tillräckliga förberedelser inom försäkringsindustrin har Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) givit ut riktlinjer som gäller under en övergångsperiod från och med den 1 januari 2014. I Danmark har den danska tillsynsmyndigheten infört Solvens 1.75, vilket är en interimslösning i väntan på Solvens II, och som träder i kraft den 1 januari 2014. Livdivisionen har under årets gång genomfört ett arbete för att möta det nya danska regelverket samt för att förbereda för Solvens II.

Affärsrisk

Affärsrisk är risken för lägre intäkter på grund av volymminskningar, prispress eller konkurrens.

I affärsrisk ingår risken vid beslut om satsningar (till exempel företagsköp, stora IT-projekt, organisationsförändringar och outsourcing). Strategisk risk är snarlik affärsrisken, men mera inriktad på storskaliga och strukturella riskfaktorer. Ryktesrisk är risken för en negativ uppfattning om SEB eller branschen i allmänhet.

Affärsrisk utgör en fundamental del av verksamheten och SEB arbetar kontinuerligt med att begränsa risker relaterade till affärer, strategier och anseende på olika sätt, till exempel genom proaktiv kostnadskontroll. Strategisk översyn av samtliga affärsområden genomförs regelbundet, vilket bland annat lett till avyttring av kontorsrörelserna i Tyskland och Ukraina. En annan effekt är att Bankens IT-utveckling gått från att bedrivas i stora projekt till en agil, stegvis process för att upprätthålla flexibilitet.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att koncernen inte kan refinansiera existerande tillgångar eller inte kan möta ökade krav på likviditet inom en definierad tidsperiod. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingas låna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.

Likviditetsrisk ur tre perspektiv

Målet för SEB:s likviditetsriskhantering är att säkerställa att koncernen har kontroll över sin likviditetssituation, med tillräckliga mängder kontanter eller omedelbart säljbara tillgångar i alla relevanta valutor för att i tid fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara situationer, och utan att detta leder till höga extra kostnader. Likviditetshantering och balansräkningens struktur ur likviditetssynpunkt bygger på tre olika perspektiv.

Det första är ett strukturellt likviditetsperspektiv som ställer stabil finansiering i relation till icke likvida tillgångar.

Det andra visar motståndskraften vid den kortsiktiga stress som uppstår då finansierings- och interbankmarknaderna stängs. Det är en indikator på Bankens beroende av marknadsfinansiering.

Det tredje är motståndskraften vid ett mycket utsatt scenario där, utöver att finansieringsmarknaderna stängs, Banken också förlorar en stor del av sin inlåning.

De tre perspektiven sammanfattas i den förenklade balansräkningsstrukturen nedan.

Strukturell likviditetsrisk

För att kunna bibehålla en sund strukturell likviditetsposition bör strukturen på skuldsidan spegla tillgångssidans sammansättning. Ju mer långfristiga lån och andra illikvida tillgångar desto större behov av stabil finansiering. SEB mäter detta genom den så kallade core gap-kvoten, vilket begreppsmässigt liknar Basel-kommitténs Net Stable Funding Ratio (NSFR), som är en kvot mellan stabil finansiering och illikvida tillgångar.

Skillnaden mellan den interna core gap-kvoten och det externa NSFR är att core gap beräknas på en mer detaljerad nivå med hjälp av intern statistik samt att viktningen av den tillgängliga stabila finansieringen och illikvida tillgångar är olika. Som ett komplement till den interna core gap-kvoten och för att förstå hur tillsynsmyndigheter, ratinginstitut och andra externa intressenter ser på Bankens strukturella likviditet, följer Banken också NSFR och andra mått för strukturell likviditet. Tillsynsmyndigheternas arbete med att utveckla NSFR fortgår. Se sidan 64.

Beroende av marknadsfinansiering

Ett sätt att mäta motståndskraften vid en försämring av marknaderna är att uppskatta hur länge SEB:s likvida tillgångar skulle räcka om finansieringsmarknaderna stängdes. Detta kan beräknas som kvoten av Bankens likvida tillgångar i förhållande till marknadsfinansiering och netto interbankinlåning som förfaller de närmaste månaderna, eller som det antal månader det skulle ta innan de likvida tillgångarna tar slut i ett scenario där all förfallande finansiering tas från de likvida tillgångarna. Den främsta fördelen med detta mått är att endast förfall enligt kontrakt används och att inga antaganden krävs.

Överlevnadshorisont i ett utsatt scenario

En modell för utsatta situationer kan byggas på antaganden om att finansieringsmarknaderna stängs samtidigt som inlåningen minskar och lånelöften utnyttjas. Detta mäts av Baselkommitténs mått Liquidity Coverage Ratio (LCR) där, i ett stressat scenario, nettoutflöden under en 30-dagarsperiod ställs i relation till likvida tillgångar. Ett annat sätt att mäta detta är att beräkna tiden det tar för likviditetsreserven att förbrukas i det stressade scenariot, uttryckt som en överlevnadsperiod. SEB följer både LCR och ett liknande internt överlevnadsmått, i tillägg till andra interna och externa mått och scenarier för kortfristig likviditet såsom olika ratinginstituts mått för överlevnad.

Hantering och kontroll av likviditetsrisk

Det övergripande ansvaret för SEB:s likviditetshantering ligger hos treasuryfunktionen som hanterar alla aspekter av likviditet och finansiering, med stöd av lokala treasuryenheter på Bankens viktigaste marknader.

Styrelsen har etablerat ett övergripande ramverk för att hantera Bankens likviditetskrav på kort och lång sikt. Riskhanteringen styrs av limiter som fastställs av styrelsen, vilka fördelas

Core gap-kvoten är ett internt definierat mått som liknar det regelverksdefinierade NSFR-måttet men baserat på interna antaganden. Måttet mäter andelen långfristig finansiering (>1 år) i förhållande till långfristiga tillgångar (>1 år).

vidare inom Banken av Group Risk Committee. SEB använder de tre perspektiv som beskrivs ovan för styrning av likviditet i koncernen. Dessa perspektiv används även för att sätta limiter för Banken, vissa legala enheter och filialer och exponeringar i vissa valutor.

Likviditetsrisk mäts, följs upp och analyseras löpande för att säkerställa att Banken alltid kan fullgöra sina åtaganden. Risk Control mäter och rapporterar regelbundet utnyttjandet av limiterna och resultatet av stresstester till Group Risk Committee och till styrelsens Risk and Capital Committee.

Likviditetskostnader

Likviditetskostnader är en viktig del vid prissättning. Långfristig finansiering är normalt sett dyrare än kortfristig. I osäkra tider söker banker ökad säkerhet i form av långfristig finansiering. Att långfristig utlåning ska finansieras långfristigt är också ett uttalat mål i de nuvarande och framtida regelverken för likviditetshantering. Under året arbetade SEB för att förfina metoden för intern prissättning och för att försäkra sig om att de externa priserna reflekterar en rimlig likviditetskostnad. Detta arbete är kontinuerligt och anpassas löpande i enlighet med myndigheternas regelverk.

Likviditetsreserven

För att minska likviditetsrisken och säkerställa att SEB kan möta sina betalningsåtaganden har SEB en likviditetsreserv. Enligt Svenska Bankföreningens definition består SEB:s likviditetsreserv av kassa och placeringar i centralbanker och korta placeringar i banker, samt tillgångar som står till treasuryfunktionens förfogande (fritt tillgängliga och pantsättningsbara i centralbanker). Denna reserv uppgick till 346 miljarder kronor vid årets slut (373). Storleken och sammansättningen av likviditetsreserven analyseras och behovet av reserver för oförutsedda händelser utvärderas regelbundet.

Strukturell likviditetsrisk per valuta

Likviditetsreservens fördelning på olika valutor speglar Bankens balansräkning per valuta. Svenska kronor, euro och US-dollar är de tre största valutorna i SEB:s likviditetsreserv. Ut-/inlåningskvoten för svenska kronor, euro och US-dollar uppgick till 190 (193), 116 (114) och 68 (57) procent vid årets slut.

Utvecklingen av regelverket

LCR och NSFR infördes i Basel III-regelverket år 2010. Baselkommittén har under en längre tid bearbetat definitionerna i Basel III. I Sverige däremot trädde Finansinspektionens regelverk för likviditetsrapportering i kraft 2011 och kräver minst månadsvis rapportering av LCR och annan likviditetsinformation till myndigheten. Per den 1 januari 2013 införde Finansinspektionen ett minimikrav på 100 procent för en likviditetskvot som liknar LCR och som ska upprätthållas i både euro, dollar samt för alla valutor sammantaget. Enligt EU:s förordning ska LCR rapporteras under 2014 och införas som ett minimikrav (60 procent) med början under 2015. Införandet av ett minimikrav på 100 procent för NSFR föreslås till 2018 men ska rapporteras från 2014 enligt CRR. SEB tar aktiv del i arbetet med EU- och Baselregelverken och kommer att positionera sig så att de nya kraven kan mötas när de träder i kraft.

Kapitalhantering

Trots en stark riskhanteringskultur uppstår oförutsedda förluster inom bankverksamhet. SEB:s kapitalplan är utformad så att den säkerställer att Banken har tillräckligt kapital för att absorbera sådana förluster. Koncernens kapitalstyrning har som mål att balansera aktieägarnas krav på avkastning mot de krav på finansiell stabilitet som ställs av styrelsen, myndigheter, investerare, affärsmotparter och andra marknadsaktörer såsom ratinginstitut. Kapitalpolicyn definierar hur kapitalet ska hanteras, utdelningspolicyn och ratingmål. Kapitalet hanteras centralt under iakttagande av lokala myndighetskrav.

I grunden handlar kapitalstyrning alltså om att sätta mål för Bankens kapitalisering och sedan uppnå dessa. Detta kan göras direkt genom att påverka tillgängligt kapital (förutom balanserade vinstmedel kan detta inkludera emission av olika typer av kapitalinstrument) eller indirekt genom att sätta upp interna regelverk för kapitalallokering till affärsområden, kunder och transaktioner. Bankens kapitaltäckningsmål, kapitalallokering och utvärdering av kapitalavkastning är riskbaserad och byggd på en analys av alla identifierade risker som SEB:s verksamhet utsätts för. Den är dessutom framåtblickande och i linje med affärsplaner på kort och lång sikt samt den makroekonomiska utvecklingen.

Kapitaltäckning och kapitalmål

SEB:s kapitalmål är satta för att:

• säkerställa att kapitalstyrkan är i linje med risktoleransen och Bankens risker i verksamheten
• stödja den beslutade affärsstrategin
• hålla kapitalkvoter över de miniminivåer som satts av styrelsen och myndigheterna.

SEB:s mål för kärnprimärkapitalrelationen är 13 procent. Det är baserat på ett fullt ut implementerat Basel III-regelverk, förutom kapitalkrav under Pelare 2-regelverket. Ytterligare klarhet i dessa frågor förväntas under 2014.

Även om kapitalmålet är formulerat i myndighetstermer används flera olika metoder för att utvärdera kapitaliseringen. Dessa kan vara standardiserade och externt definierade eller bankspecifika och internt definierade och ibland en blandning av båda. Följaktligen övervakar och hanterar SEB kapital utifrån många aspekter. Oavsett vilket mått som används har SEB en stark kapitalisering, vilket illustreras i grafen.

SEB arbetar med så kallat ekonomiskt kapital för den interna utvärderingen av kapitaltäckningen. Denna interna modell liknar Basel III-reglerna för kapitaltäckning på så vis att många av de underliggande riskkomponenterna är desamma. Beräkningen av ekonomiskt kapital är baserad på en konfidensnivå på 99,97 procent, vilket motsvarar kapitalkravet för en mycket hög kreditrating.

I slutet av 2013 uppgick det interna kapitalkravet till 65 miljarder kronor (60) medan tillgängligt kapital uppgick till 132 miljarder kronor(126). Diversifieringseffekter mellan risktyper, som uppstår eftersom det inte är troligt att oförutsedda förluster som kräver kapital uppstår samtidigt för alla risktyper, reducerar den totala mängden av ekonomiskt kapital.

Att stresstesta kapitalet är fundamentalt för att utvärdera kapitaltäckning och sätta kapitaltäckningsmål. Ytterligare information om kapitalhantering och stresstester finns i SEB:s Capital Adequacy and Risk Management Report (Pillar 3 – på engelska) på www.sebgroup.com.

Kapitalkravet under Basel II enligt rekommendation från EBA och 12 procent av riskvägda tillgångar under Basel III enligt svenska regler, båda utan övergångsregler.

1) Exklusive försäkringsverksamhet.

Kapitalallokering

Förutom att säkerställa att SEB har en tillräcklig kapitalbuffert, innebär kapitalstyrning också att kapitalet används där det ger bäst riskjusterad avkastning. SEB använder en intern kapitalallokeringsmodell för att mäta risk och lönsamhet. Modellen, som kallas business equity, liknar de externa kapitaltäckningskraven och är förankrad i Bankens kapitaltäckningsmål.

Business equity-modellen allokerar det kapital som behövs för att upprätthålla en viss kapitaltäckning till affärsområdena, i proportion till risken i verksamheten. Därmed utgör business equity ett riskmått, eftersom en enskild transaktion allokeras business equity i förhållande till sin risk.

Till följd av Bankens förstärkta kapitalisering samt de ökade kraven från marknaden och tillsynsmyndigheter att bibehålla den, har kapitalet som allokeras till divisionerna (inklusive treasuryfunktionen) ökat väsentligt under 2012 och 2013.

Nya kapitaltäckningsregler

Basel III-regelverket håller på att införas i lagstiftningen i EU och Sverige genom CRD IV/CRR-paketet. CRD IV innehåller metoder (till exempel specifikation av buffertkrav utöver minimikrav) för implementering av de högre svenska kapitalkraven

medan CRR innehåller minimikrav och alla tekniska beräkningsstandarder. CRD IV väntas träda i kraft i Sverige genom lagstiftning den 1 juli 2014. CRR är en EU-förordning och gäller därför som lag i alla medlemsländer efter godkännande av EU den 1 januari 2014. Svenska banker måste från början fullt ut följa de nya Basel III-reglerna utan övergångsregler.

Basel III-regelverket förändrar myndighetskraven på kapital på tre sätt. Både kapital och riskvägda tillgångar definieras och beräknas på nya sätt, samtidigt som nyckeltalskraven blir strängare. Enligt CRD IV-kraven måste den dominerande formen av kapital vara eget kapital (mätt som kärnprimärkapital 'CET1') och avdrag enligt regelverken kommer i huvudsak att göras från denna form av kapital. RWA kommer i huvudsak under CRD IV att påverkas av så kallade CVA-justeringar för OTC-derivat, nya krav för exponeringar mot clearinginstitut och högre riskvikter för exponeringar mot finansiella institutioner. Minimikravet för CET1- kvoten i Europa blir 4,5 procent. Utöver detta tillkommer en kapitalkonserveringsbuffert på 2,5 procent, en kontracyklisk buffert på mellan 0 och 2,5 procent och en buffert för systemviktiga banker.

Införande av Basel III i Sverige

Svenska myndigheter har kommunicerat att de svenska bankerna ska upprätthålla en CET1-kvot på 12 procent från och med 2015 (10 procent under 2013 och 2014) inklusive alla buffertar utom kontracykliska buffertar. Om en bank inte uppfyller dessa krav kommer begränsningar på utfördelning av kapital att införas gällande utdelningar, återköp, rörlig ersättning, etc.

Därutöver införde de svenska myndigheterna ett riskviktgolv på 15 procent för svenska bolåneexponeringar och informerade om att golvet kan komma att öka till 25 procent. Det införs genom att öka kapitalkraven under de så kallade

Kapitaltäckning

	2013	2012
Basel III
Kärnprimärkapitalrelation	15,0%	13,1%
Primärkapitalrelation	17,1%	15,3%
Total kapitaltäckningsgrad	18,1%	16,7%
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav)	2,26	2,09
Utan övergångsregler (Basel II)
Kärnprimärkapitalrelation	17,8%	15,1%
Primärkapitalrelation	19,2%	17,5%
Total kapitaltäckningsgrad	19,0%	17,2%
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav)	2,38	2,15
Med övergångsregler (Basel II)
Procentsats för golvregler	80%	80%
Primärkapitalrelation	11,0%	10,1%
Total kapitaltäckningsgrad	11,8%	11,6%
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav)	11,7%	11,5%
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav	1,46	1,43
Enligt tidigare regelverk (Basel I)
Kärnprimärkapitalrelation	8,7%	8,1%
Primärkapitalrelation	9,3%	9,4%
Total kapitaltäckningsgrad	9,3%	9,2%
Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / kapitalkrav)	1,16	1,16

Pelare 2-kraven som fastställs för varje bank som en del av en dialog mellan banken och myndigheten runt bankens kapitaltäckning. Mer information om hur riskviktgolvet och andra kapitalkrav under Pelare 2 (till exempel koncentrationsrisker och ränterisk i bankboken) ska tillämpas och hur kraven förhåller sig till de mer kända Pelare 1 minimikraven när Basel III införs i Sverige, väntas komma under 2014.

Bruttosoliditetskrav

I det fullständiga Basel III-regelverket har det föreslagits att riskbaserade kapitalkrav ska kompletteras med ett icke-riskbaserat, ett bruttosoliditetskrav (leverage ratio beräknat som Tier 1 kapital/totala tillgångar) på 3 procent. Vid årsskiftet var SEB:s bruttosoliditet 4,2 procent. Effekten av detta mått kommer att analyseras av tillsynsmyndigheter under en observationsperiod för att sedan utvärderas om det ska bli tvingande 2018. För mer information om kapitaltäckning, se not 48 och SEB:s Capital Adequacy and Risk Management Report (pelare 3 – på engelska) på www.sebgroup.com.

Bolagsstyrning inom SEB

Det är av största vikt för SEB att upprätthålla förtroendet hos alla sina intressenter. Via bolagsstyrningen fördelas rättigheter och ansvar i enlighet med tillämpliga lagar, regler och processer. En väl definierad beslutsordning liksom en tydlig ansvarsfördelning är väsentliga. Höga etiska och professionella krav och en sund riskkultur är avgörande.

"Styrelsens högsta prioritet har varit det fortsatta arbetet med att nå Bankens strategiska prioriteringar och mål. Under det gångna året har införandet av regelverk för finansiella institutioner för att undvika framtida kriser fortsatt

att vara hett omdebatterat. Det finns flera risker med att införa en så stor mängd nya regleringar under en kort period. SEB följer redan i stora delar regelverken."

Marcus Wallenberg, styrelsens ordförande

Betydelsen av bolagsstyrning

Kunder, kreditgivare, medarbetare och många andra intressenter har under lång tid förlitat sig på SEB. Det är för att behålla detta förtroende och för att förebygga intressekonflikter som roller och ansvar tydligt definieras och fördelas mellan aktieägare, styrelse, ledning och andra intressenter. En god bolagsstyrning är en förutsättning för arbetet med affärsplanering och målsättningar och för att säkerställa en hög etisk standard, en god riskhantering och intern kontroll.

Det externa ramverket för bolagsstyrningen, vilket SEB följer, omfattar bland annat:

• aktiebolagslagen
• årsredovisningslagen
• regler från Nasdaq OMX Stockholm
• svensk kod för bolagsstyrning
• lagen om bank- och finansieringsrörelse
• regler från Finansinspektionen

Det interna ramverket omfattar bland annat bolagsordningen som antas av bolagsstämman. Policys och instruktioner som klargör ansvarsfördelningen inom koncernen är viktiga verktyg för styrelsen och verkställande direktören (VD) i deras styrande och kontrollerande roller. Särskilt viktiga i detta sammanhang är:

• arbetsordningen för styrelsen
• instruktionerna för VD och för koncernens affärsverksamhet
• koncernens kreditinstruktion och riskpolicy
• instruktionen för hantering av frågor om intressekonflikter

SEB:s verksamhet styrs, kontrolleras och följs upp i enlighet med policys och instruktioner fastställda av styrelsen och verkställande direktören.

• etikpolicyn
• instruktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
• ersättningspolicyn
• hållbarhetspolicyn

SEB:s arbete med frågor angående etik och hållbarhet är en integrerad del i verksamheten och styrelsen diskuterar regelbundet dessa frågor. SEB:s uppförandekod beskriver och utvecklar SEB:s värderingar och principer för uppförande i affärsrelationer och ger vägledning så att verksamheten bedrivs enligt värderingarna. Policys och riktlinjer för hållbarhet, och de koncerngemensamma ställningstaganden och branschpolicys som täcker frågor inom miljö, samhälle och styrning, är också väsentliga i detta sammanhang. SEB:s Uppförandekod finns på SEB:s webbplats. Se också sid 14.

SEB:s bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och bolagsstyrningskoden. Inga avvikelser från koden finns att redovisa för 2013. Bolagsstyrningsrapporten och mer information om bolagsstyrning inom SEB finns på SEB:s webbplats.

Nya regelverk

EU-kommissionen och Europeiska Bankmyndigheten (EBA) har nyligen publicerat direktiv och riktlinjer angående god bolagsstyrning, bland annat i EU-direktivet om kapitaltäckning (CRD IV), EBA:s riktlinjer om intern styrning (GL 44) och EBA:s riktlinjer för lämplighetsprövning av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare. Dessa håller på att implementeras i Sverige. Läs mer på sid. 64.

Aktieägare och bolagsstämma

SEB har närmare 270 000 aktieägare. Av dessa har cirka 170 000 innehav som är mindre än 500 aktier medan cirka 200 har innehav som är större än 1 000 000 aktier, motsvarande 80 procent av kapital och röster. SEB:s aktier ges ut i två serier, serie A med en röst per aktie och serie C med en tiondels röst per aktie. SEB:s största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2013 framgår av tabeller och grafer till höger.

Aktieägarnas inflytande utövas vid bolagsstämman som är Bankens högsta beslutande organ. Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. De aktieägare som inte själva kan närvara har möjlighet att låta sig företrädas genom ombud.

Årsstämman 2013 hölls den 21 mars 2013. 1 003 personer, företrädande 1 571 aktieägare, alla styrelseledamöter, verkställande ledningen (VL) och Bankens revisor var närvarande vid stämman. Protokollet från stämman finns tillgängligt på SEB:s webbplats. Vid stämman användes ett elektroniskt röstsystem med röstningsdosor vid omröstningarna. De viktigaste besluten som fattades vid stämman var:

• utdelning med 2:75 kronor per aktie
• utökning av styrelsen till tolv ledamöter
• omval av nio styrelseledamöter
• nyval av Samir Brikho, Winnie Fok och Sven Nyman som styrelseledamöter
• omval av Marcus Wallenberg som styrelseordförande
• omval av PricewaterhouseCoopers som revisor
• beslut om riktlinjer för ersättning till VD och andra ledamöter av VL
• beslut om tre långfristiga aktieprogram

De största aktieägarna

Antal aktier	C- aktier
453 364 264	2 725 000	20,8	20,9
145 573 802	0	6,6	6,7
129 250 000	0	5,9	5,9
102 475 103	0	4,7	4,7
58 795 846	0	2,7	2,7
			1,6
34 480 647	0	1,6	1,6
33 252 664	23 680	1,5	1,5
27 186 071	5 871 173	1,5	1,3
23 063 922	0	1,1	1,1
22 566 780	0	1,0	1,0
18 516 442	0	0,8	0,9
18 220 655	45 469	0,8	0,8
16 513 827	1 925 828	0,8	0,7
15 471 376		0,7	0,7
584 996 468	1 533 923	26,7	26,9
	35 571 703	varav 0	Andel kapital, % röster, % 1,6

Source: Euroclear AB/SIS Ägarservice AB

Aktieägarstruktur

Andel av aktiekapitalet den 31 december 2013

Majoriteten av Bankens cirka 270 000 aktieägare är privatpersoner med små innehav. De tio största aktieägarna äger tillsammans 50 procent av kapital och röster.

Källa: Euroclear/SIS Ägarservice AB

Antal aktieägare

SEB-aktien är en av de fem mest omsatta aktierna på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen.

● beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om köp och försäljning av egna aktier för SEB:s värdepappersrörelse, för de långfristiga aktieprogrammen och för kapitaländamål.

Valberedningen

Enligt beslut av årsstämman ska valberedningen vara sammansatt av representanter för Bankens fyra största aktieägare samt styrelsens ordförande. En av de oberoende styrelseledamöterna ska adjungeras till valberedningen. Sammansättningen av valberedningen uppfyller kraven i bolagsstyrningskoden, bland annat avseende ledamöternas oberoende. Valberedningen har tillgång till information om SEB:s verksamhet och finansiella och strategiska position lämnad av styrelsens ordförande och den adjungerade ledamoten. Valberedningen granskar också resultatet av utvärderingar som sker av styrelsen och dess arbete samt av ordföranden.

Valberedningens uppdrag är att arbeta fram förslag att föreläggas årsstämman för beslut i följande ärenden:

• förslag till ordförande vid årsstämman
• antal styrelseledamöter
• förslag till styrelseledamöter
• förslag till styrelseordförande
• styrelsearvoden fördelat på ledamöterna samt ersättning för kommittéarbete
• arvode för revisorn
• förslag till revisor
• i förekommande fall förslag till beslut om regler för valberedningen.

En viktig princip är att styrelsen ska ha den storlek och sammansättning som är mest ändamålsenlig för Banken. Det är därför avgörande att styrelseledamöterna har den erfarenhet

Utvärdering av styrelsen, VD och VL

SEB tillämpar en metod för årlig självutvärdering som bland annat inkluderar en enkät med därpå följande diskussioner i styrelsen. Genom processen utvärderas styrelsens, styrelseordförandens och kommittéernas verksamhet och arbetsmetod. I utvärderingen granskas bland annat:

• huruvida varje enskild styrelseledamot aktivt deltar i styrelsens och kommittéernas diskussioner
• huruvida styrelseledamöterna bidrar med självständiga omdömen
• om atmosfären på mötena underlättar öppna diskussioner.

Valberedning inför årsstämman 2014

Ledamot	Representant för	Röster, % 30 aug, 2013
Petra Hedengran, ordförande Investor		20,9
William af Sandeberg	Trygg-Stiftelsen	6,7
Staffan Grefbäck	Alecta	6,0
Hans Wibom	Knut och Alice Wallenbergs stiftelse	1,3
Marcus Wallenberg	SEB, Styrelsens ordförande
		34,9

Urban Jansson, Adjungerad, utsedd av styrelsen

och det kunnande från den finansiella sektorn och andra sektorer samt den internationella erfarenhet och det kontaktnät som krävs i Bankens nuvarande position och för den framtida inriktningen. Valberedningen för årsstämman 2013 bedömde i vilken grad styrelsen uppfyllde dessa krav. Därvid diskuterades bland annat styrelsens storlek och sammansättning avseende till exempel branscherfarenhet, kompetens, oberoende och mångfald, liksom successionsfrågor för framtiden. Valberedningens uppfattning var att den vid 2013 års stämma föreslagna och valda styrelsen uppfyller kraven.

Valberedningen inför årsstämman 2014 utsågs under hösten 2013. En redogörelse för valberedningens arbete kommer att lämnas vid årsstämman 2014. Ingen särskild ersättning har utgått till valberedningens ledamöter. Valberedningens förslag, med särskilt yttrande över förslaget till styrelse, finns på SEB:s webbplats.

Styrelsen

Styrelsearbetet följer en årlig plan. Under 2013 hölls nio styrelsemöten och ett risk- och kapitalseminarium. Styrelseledamöterna utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandattid på ett år, till slutet av nästkommande årsstämma.

Styrelsen har sedan årsstämman 2013 bestått av tolv ordinarie ledamöter, utan suppleanter, valda av årsstämman samt två ordinarie ledamöter och två suppleanter som arbetstagarrepresentanter. För att styrelsen ska vara beslutsför måste mer än hälften av ledamöterna vara närvarande. VD är den enda bolagsstämmovalda ledamoten som är anställd i Banken. Valberedningen har gjort en samlad bedömning av styrelseledamöternas oberoende i förhållande till Banken och Bankens ledning samt i förhållande till aktieägare som kontrollerar 10 procent eller mer av aktierna eller rösterna och funnit att sammansättningen av styrelsen uppfyller kraven i bolagsstyr-

Resultatet av utvärderingen har presenterats för och diskuterats i styrelsen och i valberedningen. Utvärderingsprocessen och resultatet av denna leder bland annat till att styrelsearbetet kan förbättras ytterligare och hjälper valberedningen att utvärdera bland annat storleken och sammansättningen av styrelsen.

Styrelsens ordförande utvärderar, formellt en gång om året, de enskilda ledamöternas arbete. Marcus Wallenberg deltog inte i den utvärdering av ordförandens arbete som leddes av Urban Jansson, en av styrelsens vice ordföranden.

Styrelsen utvärderar löpande VD:s och VL:s arbete, varvid varken VD eller annan medlem av VL deltar.

				Oberoende i förhållande till Risk and		Audit and	Remunera	Totalt	Närvaro	Närvaro
Namn	Befattning	Vald	Banken	större aktieägare	Capital Committee	Compliance Committee	tion and HR Committee	arvode, kronor	styrelse möten	kommitté möten
Marcus Wallenberg	Ordförande	2002	Ja	Nej				2 400 000	9/9	20/22
Jacob Wallenberg	Vice ordförande	1997	Ja	Nej				580 000	7/9
Urban Jansson	Vice ordförande	1996	Ja	Ja				1 090 000	9/9	11/11
Johan H. Andresen	Ledamot	2011	Ja	Ja				695 000	9/9	4/4
Signhild Arnegård Hansen Ledamot		2010	Ja	Ja				500 000	9/9
Samir Brikho	Ledamot	2013	Ja	Ja				500 000	3/7
Winnie Fok	Ledamot	2013	Ja	Ja				500 000	6/7
Birgitta Kantola	Ledamot	2010	Ja	Ja				887 500	9/9	6/6
Tomas Nicolin	Ledamot	2009	Ja	Ja				887 500	9/9	7/7
Sven Nyman	Ledamot	2013	Ja	Ja				695 000	7/7	5/5
Jesper Ovesen	Ledamot	2004	Ja	Ja				825 000	7/9	11/12
Annika Falkengren	Ledamot	2005	Nej	Ja				-	9/9	12/12
Magdalena Olofsson	Ledamot*	20121)						-	8/9
Pernilla Påhlman	Ledamot*	20122)						-	7/9
Maria Lindblad	Suppleant*	2012						-	8/9
Håkan Westerberg	Suppleant*	2011						-	9/9

Ordförande Vice ordförande Ledamot * Av anställda utsedda ledamöter 1) Suppleant 2003–2007 2) Suppleant 2010–2011

ningskoden vad avser styrelseledamöternas oberoende. Styrelsens sammansättning liksom ledamöternas oberoende, framgår av tabell ovan. Uppgifter om ledamöterna presenteras på sid 58.

Styrelsen har fastställt en arbetsordning som reglerar styrelsens roll och arbetsformer liksom särskilda instruktioner för styrelsens kommittéer. Styrelsen har det övergripande ansvaret för den verksamhet som bedrivs i koncernen och har bland annat följande uppgifter:

• beslutar om verksamhetens art, inriktning och strategi samt ramar och mål för detta
• följer regelbundet upp och utvärderar verksamheten utifrån de av styrelsen bestämda målen och riktlinjerna
• har ansvaret för att se till att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt att redovisningen, medelsförvaltningen (treasury) och de finansiella förhållandena i övrigt kontrolle-

ras på ett betryggande sätt och att riskerna i verksamheten är identifierade och definierade samt mäts, följs upp och kontrolleras, allt i överensstämmelse med externa och interna regler, inklusive bolagsordningen

• beslutar om större förvärv och avyttringar liksom andra större investeringar
• utser och entledigar VD, Chief Risk Officer (CRO), ledamöterna i VL och chefen för internrevision samt beslutar om ersättningen till dessa.

Styrelseordföranden organiserar och leder styrelsens arbete och ser bland annat till att styrelseledamöterna löpande får information och utbildning om förändringar i regler för verksamheten och om ansvaret som styrelseledamot i ett noterat finansiellt bolag. Nya ledamöter erbjuds en hel dags introduktionsseminarium.

Januari	Februari	Mars	April	Maj	Juni
• Kvartalsrapport • Kallelse till Årsstämman med förslag • Balansräkning, kapital och utdelningspolicy • Riskposition, risktolerans och limiter	• Årsredovisningen 2012	• Årsstämma • Konstituerande möte • Talangutveckling och successionsplanering	• Kvartalsrapport • Riskposition, kreditkva litet, kreditportföljen, likviditetsläget • Genomgång av affärs och marknads segment	• Inga möten	• Genomgång av affärs- och mark nadssegment • Besök på London kontoret
• Intern och extern revision
Juli	Augusti	September	Oktober	November	December

Styrelsemöten 20131)

VD deltar vid alla styrelsesammanträden utom i ärenden där hinder på grund av jäv föreligger såsom då VD:s arbete utvärderas. Andra medlemmar i ledningen deltar när så krävs för att tillhandahålla styrelsen information eller på anmodan från styrelsen eller VD.

Styrelsens ersättning

SEB:s årsstämma 2013 fastställde ett sammanlagt arvode till styrelsens ledamöter om 9 560 000 kronor och beslutade om hur arvodet skulle fördelas mellan styrelsen och kommittéerna. Styrelsens ordförande och anställda i Banken uppbär inte något arvode för kommittéarbete. Styrelsearvodet utbetalas löpande under mandatperioden.

Efter förslag från SEB:s valberedning har styrelsen fastställt en policy om att styrelsens ledamöter bör använda 25 procent av sitt arvode till att köpa och inneha aktier i SEB till ett belopp som motsvarar ett års arvode. Information om ersättningsprinciper, ersättning till VD och VL och om långfristiga aktieprogram finns på sid. 62.

Styrelsens kommittéer

Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras, men styrelsen har inrättat kommittéer för att handlägga vissa definierade frågor och för att bereda sådana frågor för beslut av styrelsen. Inom styrelsen finns för närvarande tre kommittéer: Risk and Capital Committee (RCC), Audit and Compliance Committee (ACC) och Remuneration and Human Resources Committee (RemCo). Kommittéerna rapporterar regelbundet till styrelsen. Ledamöterna utses för ett år i taget. En viktig princip är att så många av styrelsens ledamöter som möjligt ska delta i kommittéarbetet, även som ordförande i kommittéerna. Styrelsens ordförande är inte ordförande i någon av de tre kommittéerna. Varken VD eller andra befattningshavare i Banken ingår i ACC eller i RemCo. VD är ledamot i RCC. Förutom arbetet i kommittéerna tillämpas ingen arbetsfördelning inom styrelsen.

Risk and Capital Committee

"Ett mycket viktigt tema för RCC under 2013 var att integrera frågor om såväl strukturell likviditet och kapitaleffektivitet som de nya regelkraven i SEB:s strategiska plan. Syftet var att balansera dessa aspek-

ter för att ha tillräcklig motståndskraft vid ett värsta tänkbara scenario och samtidigt ha tillräcklig flexibilitet så att kundaffären kan växa. Vi höll bolåneportföljen under noggrann uppsikt från såväl risk- som tillväxtsynpunkt. Ett annat fokusområde var den förväntade utvecklingen på finansmarknaderna och hur den skulle hanteras praktiskt. SEB agerar utifrån en styrkeposition i denna fråga." Urban Jansson, ordförande

RCC har till uppgift att stödja styrelsen i dess arbete med att granska och säkerställa att Banken är organiserad och leds på ett sådant sätt att alla risker inom koncernens verksamhet är identifierade och definierade samt att de mäts, övervakas och kontrolleras i enlighet med styrelsens risktoleransuttalande samt med externa och interna regler. RCC följer också kontinuerligt koncernens risk- och kapitalsituation.

RCC beslutar om principer och parametrar för att mäta och fördela risk och kapital inom koncernen och övervakar riskhanteringssystem och den övergripande risktoleransen och strategin, på såväl kort som lång sikt, liksom implementeringen av strategin. Kommittén bereder, för styrelsens beslut, förslag till tillsättande och entledigande av CRO. Kommittén beslutar även i individuella kreditärenden av väsentlig betydelse eller av principiell karaktär. RCC höll tolv möten under 2013.

Koncernfinanschefen (CFO) har det övergripande ansvaret för information och presentation av de kapital- och finansieringsärenden som föredras för kommittén. CRO har motsvarande ansvar för risk- och kreditärenden. Riskorganisationen beskrivs mer utförligt på sid 56, risk-, likviditets- och kapitalhanteringen på sid. 36.

Ledamöter i RCC

Urban Jansson (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande), Jesper Ovesen och Annika Falkengren.

RCC:s arbete under 2013:

• granskning och förslag, för beslut av styrelsen, till koncernpolicys och strategier såsom riskpolicy och riskstrategi, kreditpolicy, kreditinstruktion, kapitalpolicy, likviditets- och pantsättningspolicy, trading- och investeringspolicy samt CRO:s instruktion
• uppföljning av tillämpningen av dessa policys liksom beslut om kreditpolicys och instruktioner som kompletterar koncernens kreditpolicy och kreditinstruktion
• uppföljning av hur koncernens risker utvecklas med särskilt fokus på den långsiktiga utvecklingen och stabiliteten på den svenska bolånemarknaden
• beredning för styrelsens beslut avseende limiter för marknadsoch likviditetsrisker
• granskning av väsentliga förändringar i kreditportföljen och kreditprocessen inom koncernen
• granskning av modeller och metoder för att mäta risk, framförallt en anpassning av riskklassificeringsystemet
• granskning av väsentliga förändringar i den övergripande kapitaloch likviditetsstrategin samt kapitaltäckning och likviditetsposition i koncernen
• beredning, för beslut av styrelsen, av ändringar av koncernens kapitalmål och kapitalhanteringsfrågor, exempelvis utdelning
• strategiska diskussioner om en heltäckande finansiell hantering, generellt och av balansräkningen.

Audit and Compliance Committee

"Utöver arbetet med bankens internkontroller fortsatte ACC under 2013 att övervaka hur väl Banken följer alla regelverk allteftersom dessa utvecklas. Detta inte minst på grund av att kontrollen av de

finansiella marknaderna i Europa och övriga världen anses behöva skärpas. Väl fungerande processer och rutiner är nödvändiga för att skydda kundernas intressen och upprätthålla deras förtroende för Banken. SEB måste se till att kunderna är medvetna om de risker som finns." Birgitta Kantola, ordförande

ACC stödjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetssäkra Bankens finansiella rapportering och den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Vid behov bereder ACC också, för styrelsens beslut, förslag till tillsättande och entledigande av chefen för internrevision. Kommittén håller fortlöpande kontakt med Bankens externa och interna revisorer och diskuterar samordningen av deras aktiviteter samt följer upp att eventuella anmärkningar och påpekanden från revisorerna åtgärdas. Den utvärderar också externrevisorernas arbete och oberoende.

Kommittén har vidare att ta ställning till VD:s förslag till tillsättande och entledigande av chefen för Group Compliance.

ACC höll fem möten under 2013. CFO, de externa revisorerna, chefen för internrevision och chefen för Group Compliance framlägger ärenden och rapporter för kommitténs övervägande. VD deltar regelbundet i mötena. Rapporten om intern kontroll över den finansiella rapporteringen återfinns på sid. 57.

Ledamöter i ACC

Birgitta Kantola (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande) och Johan H. Andresen.

ACC:s arbete under 2013:

• behandling av bokslut och delårsrapporter liksom revisionsrapporter
• uppföljning av internrevisionen i koncernen
• uppföljning av complianceärenden
• uppföljning av den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen
• uppföljning av andra tjänster än revision som upphandlas från de externa revisorerna
• utarbetande av förslag till valberedningen om revisor att väljas på årsstämman
• fastställande av en årlig revisionsplan för internrevisionen, koordinerad med planen för externrevisionen
• godkännande av den årliga planen för compliancearbetet
• diskussioner med företrädare för externrevisionen vid ett flertal tillfällen, utan närvaro av VD eller annan person från Bankens ledning.
• övervakning av redovisningsfrågor gällande kreditriskvärderingen i derivatinstrument
• övervakning av redovisningen av Bankens egen kreditrisk
• slutförande av övervakning av försäljningen av den tyska kontorsrörelsen

Remuneration and Human Resources Committee

"Att driva bank handlar i grunden om människor och förtroende. Professionella och hängivna medarbetare är nödvändigt för att kunna nå SEB:s strategiska mål. SEB måste kunna locka och behålla de

rätta talangerna som sedan utvecklas genom att de känner sig värdefulla, engagerade och som en viktig del av helheten. Utöver ersättningsfrågor är den så kallade Global Talent Review-processen en prioriterad fråga för RemCo. Det är en strukturerad process som syftar till att identifiera högpresterande personer som är redo för nya utmaningar. När det fungerar som bäst matchas Bankens ledarskapsbehov av de rätta medarbetarna som förbereds för ett större ansvar."

Tomas Nicolin, ordförande

RemCo bereder, för beslut av styrelsen, tillsättande och entledigande av VD och ledamöter i VL. Kommittén utvecklar, följer och utvärderar SEB:s incitamentsprogram och tillämpningen av de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna för ersättning till VD och ledamöterna av VL. En oberoende granskningsrapport från revisorerna om överensstämmelsen mellan SEB:s ersättningssystem och ersättningspolicyn presenteras årligen för kommittén.

Kommittén övervakar också koncernens pensionsåtaganden samt övervakar, tillsammans med RCC, åtgärder vidtagna för att trygga koncernens pensionsåtaganden inklusive utvecklingen i Bankens pensionsstiftelser. RemCo höll sju möten under 2013.

VD är, tillsammans med chefen för Group Human Resources, föredragande i kommittén i ärenden där hinder på grund av jäv inte föreligger. Ersättningsrapporten återfinns på sid 62.

Ledamöter i RemCo

Tomas Nicolin (ordförande), Marcus Wallenberg (vice ordförande) och Sven Nyman.

RemCo:s arbete under 2013:

• översyn av ersättningspolicyn, för beslut av styrelsen
• förslag, för godkännande av styrelsen och beslut av bolagsstämman, till riktlinjer för ersättning till VD och ledamöterna av VL
• förslag, för beslut av styrelsen, att VL:s pensionsplaner ska vara premiebaserade istället för förmånsbaserade
• utveckling av långfristiga aktiebaserade ersättningsprogram för godkännande av styrelsen och fastställande av årsstämman
• förslag, för beslut av styrelsen, till ersättning till VD och ledamöterna av VL efter de av bolagsstämman fastställda riktlinjerna
• förslag, för beslut av styrelsen, till ersättning till chefen för internrevision, CRO och chefen för Group Compliance enligt ersättningspolicyn antagen av styrelsen
• uppföljning av ersättningsprinciper, rörliga ersättningsprogram och pensionsåtaganden
• årlig uppföljning av kompetensförsörjning och talangutveckling
• översyn och diskussion av hantering av de kommande regelverk som påverkar ersättningarna, till exempel EU-direktivet CRD IV.

Verkställande direktören

Styrelsen har fastställt en instruktion för VD:s arbete och roll. VD, som också är koncernchef, har ansvaret för koncernens verksamhet i enlighet med styrelsens fastställda strategi, riktlinjer, policys och instruktioner. VD rapporterar till styrelsen och avger vid varje styrelsemöte en särskild rapport som bland annat behandlar utvecklingen av verksamheten utifrån de beslut som har fattats i styrelsen.

VD utser divisionscheferna, chefen för Affärsstöd och cheferna för olika staber och supportfunktioner som rapporterar direkt till VD.

VD:s kommittéer

VD har tre olika kommittéer till sitt förfogande för att leda den operativa verksamheten: VL (verkställande ledningen), ALCO (Asset and Liability Committee) och GRC (Group Risk Committee).

VL

För att bäst tillvarata hela koncernens intresse samråder VD med VL i frågor av större eller principiell betydelse. VL diskuterar bland annat frågor som är av intresse för flera divisioner, strategifrågor, affärsplaner, finansiella prognoser och rapporter. Under 2013 hölls 14 sammanträden med VL. Fler uppgifter om VD och VL finns på sid. 60.

ALCO

ALCO, med VD som ordförande och CFO som vice ordförande, är ett koncernövergripande, beslutande, övervakande och rådgivande organ. ALCO höll 11 sammanträden under 2013 och hanterade bland annat:

• finansiell stabilitet speciellt under de nya regelverken
• förhållandet mellan risk och avkastning
• strategiska kapital- och likviditetsfrågor
• strukturella frågor och frågor om utvecklingen av Bankens balansräkning och affärsvolymer
• finansiering av helägda dotterbolag.

GRC

GRC, med VD som ordförande och CRO som vice ordförande, är en koncerngemensam, beslutsfattande enhet som hanterar alla risktyper på koncernnivå, för att möjliggöra att portföljer, produkter och kunder utvärderas från ett allsidigt riskperspektiv. GRC höll 52 sammanträden under 2013.

GRC har styrelsens mandat att fatta alla kreditbeslut, med undantag för några få ärenden som är förbehållna RCC. GRC har även till uppgift att:

• säkerställa att alla risker inom koncernens verksamhet är identifierade och definierade samt att riskerna mäts, övervakas och kontrolleras i enlighet med externa och interna regler
• stödja VD i arbetet med att säkerställa att beslut angående koncernens långfristiga risktolerans följs i affärsverksamheten
• säkerställa att styrelsens riktlinjer för riskhantering och riskkontroll genomförs och att erforderliga regler och policys för risktagande i koncernen upprätthålls och genomförs.

Divisioner, affärsområden och affärsenheter

Styrelsen har i en instruktion reglerat verksamheten i koncernen och fastställt hur koncernens divisioner, inklusive den utländska verksamheten i filialer och dotterbolag, ska styras och vara organiserade.

SEB:s verksamhet är organiserad i fyra divisioner. Divisionernas verksamhet är uppdelad i affärsområden, vilka i sin tur är uppdelade i affärsenheter. Varje division är ansvarig för de dotterbolag som hör till divisionen. Divisionschefen är övergripande ansvarig för divisionens verksamhet och utser, efter VD:s hörande, chefer för affärsområdena inom divisionen.

En landansvarig chef utses i respektive land där SEB bedriver verksamhet. Den landansvarige koordinerar koncernens verksamheter lokalt och rapporterar till en särskilt utsedd ledamot av VL.

Affärsstöd och staber

Affärsstöd är en divisionsövergripande funktion inrättad för att öka skalfördelarna inom processer och IT. Affärsstöd omfattar bland annat transaktionsprocesser, utveckling, underhåll och drift av IT-system samt hantering av SEB:s ITportfölj. Affärstöd omfattar också SEB Way – ett koncerngemensamt program för kontinuerlig förbättring. En särskild kommitté har inrättats av VD som forum för den löpande hanteringen av SEB:s IT-utvecklingsportfölj och beslut i IT-relaterade ärenden. För vidare information om Affärsstöd se sid 35.

SEB:s koncernstabsfunktioner har globalt ansvar och hanterar koncernövergripande instruktioner, policys och processer.

Kontrollfunktioner

Det yttersta ansvaret för koncernens riskorganisation och för att verksamheten bedrivs med en god intern kontroll ligger hos styrelsen. RCC stödjer styrelsen i detta arbete. Styrelsen och RCC får minst en gång per kvartal en rapport över utvecklingen av koncernens exponering avseende risker.

VD har det övergripande ansvaret för att hantera alla koncernens risker i enlighet med styrelsens policys och instruktioner. VD ska säkerställa att SEB:s organisation och arbetssätt är ändamålsenliga samt att verksamheten bedrivs i enlighet med externa och interna regler. VD har ett särskilt ansvar för att presentera väsentlig information gällande koncernens risker till styrelsen, inklusive information om utnyttjande av limiter.

Det primära ansvaret för att säkerställa att styrelsens avsikter gällande riskhantering och riskkontroll tillämpas inom koncernen ligger på GRC.

Koncernens ledningsgrupper på alla nivåer inom divisioner, affärsstödsfunktioner och staber utgör första försvarslinjen mot risker i organisationen. Koncernens riskorganisation och compliancefunktion utgör den andra försvarslinjen för att se till att styrelsens avsikter när det gäller riskhantering och kontroll faktiskt är införda i Banken. Internrevision tillhandahåller oberoende övervakning och är den tredje försvarslinjen.

Group Risk

Group Risk är oberoende från affärsverksamheten och har ansvar för att identifiera, mäta, analysera och kontrollera SEB:s risker. Group Risk leds av CRO, som utses av styrelsen och rapporterar till VD. CRO håller regelbundet styrelsen, RCC, VL, ALCO och GRC uppdaterade om riskfrågor. CRO har ett globalt funktionellt ansvar och är oberoende från affärsverksamheten. CRO:s verksamhet styrs av en instruktion som har antagits av styrelsen.

Group Risk har under flera år varit uppdelad på tre olika funktioner som rapporterar till CRO: Risk Control, Group Risk Center och Group Credits.

Risk Control utvärderar, mäter och följer upp koncernens risker, i första hand marknadsrisker, likviditetsrisker, operationella risker, kreditrisker och försäkringsrisker mot fastställda limiter och i enlighet med allmän praxis för riskhantering inom organisationen.

Group Risk Center fokuserar på insamlande och analys av konsoliderade riskdata avseende olika typer av risk och koncernens kreditportföljer samt hanterar modeller för riskvägning och allmänna frågor om riskstyrning och riskinformation. Group Risk Center förser GRC, RCC och styrelsen med regelbundna rapporter och analyser av SEB:s riskprofil och riskutveckling.

Från och med den 20 januari 2014 har Group Risk Center och Risk Control slagits ihop till en enhet, där alla resurser i fråga riskmätning, kontroll och analys samlats.

Group Credits ansvarar för styrning av kreditprövningsprocessen och för vissa individuella kreditbeslut. Group Credits tillser också att policys fastställda av RCC och styrelsen efterlevs. Verksamheten är reglerad i koncernens, av styrelsen fastställda, kreditinstruktion. Koncernkreditchefen utses av VD, efter förslag från CRO, och rapporterar till CRO. Ordföranden i divisionernas kreditkommittéer har vetorätt i kreditbeslut.

Riskorganisation i SEB

Från och med den 20 januari 2014

Beslut som innebär ett materiellt undantag från kreditregelverket måste hänskjutas till en högre nivå i beslutshierarkin. För vidare information om risk-, likviditets- och kapitalhanteringen se sid. 36.

Group Compliance

Koncernens compliancefunktion är oberoende från affärsverksamheten samtidigt som den är en stödfunktion för verksamheten. Compliance ska arbeta proaktivt för kvalitet avseende regelefterlevnad i koncernen genom information, råd, kontroll och uppföljning inom alla complianceområden och därigenom stödja affärsverksamheten och ledningen. Speciella ansvarsområden är:

• skydd för kunderna
• uppträdande på marknaden
• åtgärder för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism
• regelefterlevnad och kontroll.

Chefen för Group Compliance, som utses av VD efter godkännande av ACC, rapporterar löpande till VD och VL och informerar ACC om compliancefrågor. Som ett resultat av analyser av koncernens risker inom detta område fastställer VD, efter godkännande från ACC, en årlig complianceplan. Styrelsen har fastställt en instruktion för koncernens compliancefunktion.

Internrevision

Koncernens internrevision är en oberoende koncernövergripandefunktion, direkt underställd styrelsen. Internrevision ansvarar huvudsakligen för att tillhandahålla styrelsen och VD tillförlitlig och objektiv utvärdering av riskhantering samt kontroll- och styrningsprocesser i syfte att minska förekomsten av risker och förbättra kontrollstrukturen inom koncernen. Chefen för internrevision utses av styrelsen och rapporterar till styrelsen genom ACC och informerar även VD och VL regelbundet om internrevisionsärenden. ACC fastställer årligen en plan för internrevisionens arbete. Styrelsen har fastställt en instruktion för koncernens internrevisionsfunktion.

Information om revisor

SEB ska enligt bankens bolagsordning ha minst en och högst två revisorer med högst lika många suppleanter. Till revisor får även registrerat revisionsbolag utses.

PricewaterhouseCoopers AB har varit Bankens revisor sedan 2000 och omvaldes 2013 för tiden till och med årsstämman 2014. Huvudansvarig har från och med årsstämman 2012 varit Peter Nyllinge, auktoriserad revisor. Peter Nyllinge har erfarenhet från revisionsuppdrag i ett antal större svenska företag. Medpåskrivande revisor har varit auktoriserade revisorn Magnus Svensson Henryson. De arvoden som revisorerna fakturerat för revisionen av Bankens bokslut för räkenskapsåren 2012 och 2013 och för övriga uppdrag som fakturerats under denna tid framgår av tabellen.

REVISOR

Av bolagsstämman vald revisor PricewaterhouseCoopers

PETER NYLLINGE

Född 1966; Revisor i SEB och huvudansvarig sedan 2012. Auktoriserad revisor.

Arvoden till revisorer

Mkr	2013	2012
Revisionsuppdraget	27	29
Revisionsnära rådgivning	20	18
Skatterådgivning	14	16
Övriga tjänster	19	40
Summa	80	103

Ytterligare arvoden och kostnadsersättningar avseende den avvecklade tyska kontorsrörelsen uppgår till 2 Mkr (38 Mkr). Se även not 10.

Intern kontroll avseende den fi nansiella rapporteringen

Intern kontroll avseende den fi nansiella rapporteringen (IKFR) är en etablerad process för att utvärdera om den fi nansiella rapporteringen är tillförlitlig. Processen för IKFR utförs i en årlig cykel som beskrivs

1 Genomföra riskanalys och identifi era fokusområden

Årliga riskanalyser utförs på koncern- och legal enhetsnivå för att identifi era och skapa förståelse för de större riskerna i den fi nansiella rapporteringsprocessen, både vad gäller väsentlighet och komplexitet. Riskanalysen används som utgångspunkt för att bestämma vilka fokusområden samt vilka legala enheter, processer och system som ska omfattas av IKFR-processen under det kommande året. Resultatet sammanfattas i en årlig rapport till ACC.

² Utvärdera utformningen av förväntade kontroller IKFR-strukturen, som består av såväl koncernövergripande kontroller som process- och IT- kontroller, syftar till att reducera risken för fel i den fi nansiella rapporteringen. Strukturen utvärderas varje år för att säkerställa att den täcker de identifi erade riskerna. Här ingår representanter från både aff ärsverknedan. Den baseras på det ramverk som har etablerats av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO).

samheten och ekonomifunktionen, som tillsammans har den process-, system- och redovisningsexpertis som krävs. Exempel på kontroller är validering av värderingen av fi nansiella instrument och kreditexponeringar, avstämningar samt kontroll av systembehörigheter. Kontrollstrukturen kommuniceras löpande till berörda parter för att klargöra ansvarsfördelningen.

³ Planera övervaknings- och revisionsaktiviteter

En plan för övervakningen av kontroller för det kommande året baserad på riskanalyserna, de identifi erade fokusområdena samt de förväntade kontrollerna sammanställs. Planen klargör vem som ansvarar för övervakningen av respektive kontroll inom varje legal enhet, vilken typ av övervakning som ska ske samt hur resultatet ska rapporteras. Övervakningsplanen koordineras med revisionsplanerna för intern- och externrevision.

⁴ Övervaka och utvärdera kontrollerna

Övervakningen utgörs till exempel av självutvärderingar av kontrollstatus samt rapportering av riskindikatorer. Genom att övervaka kontrollerna kan svagheter i IKFR-processen identifi eras så att kompenserande kontroller och förbättringsåtgärder vidtas. Under året slutfördes ett antal systemimplementeringar, vilket lett till ytterligare förbättringar av plattformen för fi nansiell och riskinformation. Övervakningen har också stärkts genom utökad rapportering av riskindikatorer.

⁵ Rapportera risknivån för IKFR

Resultatet från övervakningen analyseras för att bedöma risken för felaktigheter i den fi nansiella rapporteringen. Detta summeras i en rapport till koncernfi nanschefen i samband med de externa kvartalsrapporterna samt i en årlig rapport till ACC. Rapporten beskriver den återstående risken, bedömer identifi erade brister och hur väl dessa täcks av kompenserande kontroller samt hur arbetet med förbättringsåtgärder fortskrider. Denna koncerngemensamma rapport av riskerna i IKFR bidrar till transparens inom organisationen och möjliggör att förbättringsåtgärder kan prioriteras.

Utöver denna process utför internrevision en oberoende granskning av IKFR i enlighet med den plan som fastställs av ACC. Resultatet av internrevisionens granskning, de åtgärder som vidtas och deras status rapporteras löpande till ACC.

Styrelse

MARCUS WALLENBERG

Född 1956; B. Sc. (Foreign Service). Ordförande sedan 2005. Andra uppdrag: Ordförande i Saab, Electrolux1) , LKAB och Foundation Asset Management Sweden. Ledamot i AstraZeneca, Stora Enso1), Investor, Temasek Holding, EQT Holdings samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Bakgrund: Citibank i New York, Deutsche Bank i Tyskland, S G Warburg Co i London och Citicorp i Hongkong, SEB, och Stora Feldmühle i Tyskland. Vice VD Investor och VD och koncernchef Investor.

Nationalitet: svensk.

Egna och närståendes aktieinnehav: 753 584 A-aktier och 720 C-aktier.

SIGNHILD ARNEGÅRD HANSEN

Född 1960; Fil.kand. och journalistutbildning.

Andra uppdrag: Ordförande i SLC-Group, Svenska LantChips, Utah Chips Corporation och SFN/Timbro. Vice ordförande i Svensk-Amerikanska Handelskammaren (SACC), USA. Ledamot i SACC, New York, Business Sweden, ESBRI, Konung Carl XVI Gustafs Insamlingsstiftelse Ungt Ledarskap, Magnora och Dagens Industri.

Bakgrund: VD i det familjeägda bolaget Svenska LantChips. Ordförande i Svenskt Näringsliv. Vice ordförande i Business Europe. Ledamot i Innventia, IFL vid Handelshögskolan, Institutet för Näringslivsforskning, Loomis och Lunds Universitet.

Nationalitet: svensk.

Egna och närståendes aktieinnehav: 2 578 A-aktier.

TOMAS NICOLIN

Född 1954; Civ.ek. och M.Sc. (management).

Andra uppdrag: Ledamot i Nordstjernan, Nobelstiftelsen, Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse, Centrum för Rättvisa, Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning, Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning, SFN/Timbro och SVPH. Medlem av investeringskommittén för NIAM:s fastighetsfond.

Bakgrund: Bred erfarenhet av finanssektorn, bl.a. som VD i Alecta, Tredje AP-fonden och E. Öhman J:or Fondkommission samt från en ledande befattning inom Handelsbanken. Flera styrelseuppdrag.

Nationalitet: svensk.

Egna och närståendes aktieinnehav: 66 000 A-aktier.

1) Ej tillgänglig för omval 2014

URBAN JANSSON

Född 1945; Högre bankutbildning (SEB).

Vice ordförande sedan 2013. Andra uppdrag: Ordförande i EAB och HMS Networks. Vice ordförande i Svedbergs i Dalstorp1). Ledamot i Clas Ohlson och Lindéngruppen. Bakgrund: SEB i flera ledande befattningar. VD och koncernchef i HNJ

Intressenter (tidigare ett dotterbolag i Incentive-koncernen). Vice VD i Incentive-koncernen. VD och koncernchef för Ratos. Flera styrelseuppdrag. Nationalitet: svensk.

Egna och närståendes aktieinnehav: 56 840 A-aktier.

Andra uppdrag: VD för AMEC plc. UK. Ordförande i Step Change Charity och World Economic Forum Disaster Resource partnership. UK Business Ambassador sedan 2010. Co-Chair för UK-UAE Business Council och för UK-ROK CEO Forum. Ledamot i UK-Japan 21st Century Group. Medlem av Advisory Board för Stena, LIFE Lebanon och School of Oriental & African Studies. Medgrundare av Palestine International Business Forum. Bakgrund: Bred internationell erfarenhet från företagande och företagsledning, särskilt inom den industriella sektorn. Ledande positioner inom ABB:s internationella verksamhet bl.a. som VD och divisionschef för betydande dotterbolag. Medlem av ledningsgruppen för ABB Ltd., Schweiz.

SAMIR BRIKHO Född 1958; Civ. ing.

Nationalitet: svensk.

hav: 0

SVEN NYMAN Född 1959; Civ. ek.

i Stockholm.

och Arbitech. Nationalitet: svensk.

C-aktier.

Egna och närståendes aktieinne-

Andra uppdrag: VD och grundare av RAM Rational Asset Management och RAM ONE. Ledamot i Consilio International, Nobelstiftelsens investeringskommitté, Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskoleföreningen

Bakgrund: Mångårig erfarenhet av finansiell verksamhet. Ledande befattningar inom Investor AB. VD och grundare av Lancelot Asset Management

Egna och närståendes aktieinnehav: 10 440 A-aktier och 10 200

JACOB WALLENBERG

Född 1956; Civ.ek. och MBA. Vice ordförande sedan 2005. Andra uppdrag: Ordförande i Investor. Vice ordförande i SAS och LM Ericsson. Ledamot i ABB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, the Coca-Cola Company och Handelshögskolan i Stockholm.

Bakgrund: Olika befattningar inom SEB. VD och koncernchef för SEB. Vice VD i Investor. Ordförande i SEB. Vice ordförande i Atlas Copco och Electrolux. Ledamot i Stora.

Nationalitet: svensk.

Egna och närståendes aktieinnehav: 430 839 A-aktier och 136 C-aktier.

WINNIE FOK

Född 1956; Bachelor of Commerce Andra uppdrag: Ledamot i Volvo Car Corporation, G4S plc, Kemira Oyj och HOPU Investments Co, Ltd. Rådgivare till Foundation Administration Management Sweden.

Bakgrund: Bred erfarenhet inom finansiell verksamhet. Auktoriserad revisor i Australien och Hongkong. Medlem av Institute of Chartered Accountants in England and Wales. Industriell rådgivare och senior rådgivare till Investor och Husqvarna. CEO och senior partner för EQT Partners Asia Limited och CEO för CEF New Asia Partners Limited.

Nationalitet: brittisk.

Egna och närståendes aktieinnehav: 3 000 A-aktier.

JESPER OVESEN

Född 1957; Civ.ek. och MBA.

Andra uppdrag: Ordförande i Nokia Solutions and Networks BV. Ledamot i Orkla ASA.

Bakgrund: Price Waterhouse. Vice VD och senare koncernchef i Baltica Bank A/S. Vice VD och finanschef på Novo Nordisk A/S. VD för Kirkbi koncernen. Finansdirektör på Danske Bank A/S, LEGO Holding A/S och TDC A/S.

Nationalitet: dansk.

Egna och närståendes aktieinnehav: 10 000 A-aktier.

JOHAN H. ANDRESEN

Född 1961; B.A. (Government and Policy Studies) och MBA.

Andra uppdrag: Ägare till och ordförande i Ferd. Ledamot i Junior Achievement Young Enterprise (JA-YE) Europe, JA-YE Norway, NMI– Norwegian Microfinance Initiative och Corporate Partners Advisory Board vid BI Norwegian School of Management.

Bakgrund: International Paper Co. Partner i Ferd. Koncernchef i Ferd. Ledamot i SWIX.

Nationalitet: norsk. Egna och närståendes aktieinnehav: 100 000 A-aktier.

BIRGITTA KANTOLA

Född 1948; Jur.kand. och Econ. Dr. H.C.

Andra uppdrag: Ledamot i StoraEnso och Nobina.

Bakgrund: Bred erfarenhet av bankoch finanssektorn, bl.a. från Nordiska Investeringsbanken, (vice VD och finanschef). Vice VD och finansdirektör i International Finance Corporation, (World Bank Group), Washington D.C. Vice VD i Ålandsbanken, Finland.

Nationalitet: finsk.

Egna och närståendes aktieinnehav: 25 000 A-aktier.

ANNIKA FALKENGREN

Född 1962; Civ.ek.

Verkställande direktör och koncernchef från 2005.

Andra uppdrag: Ordförande i Svenska Bankföreningen. Ledamot i Securitas. Medlem av förvaltningsstyrelsen i Volkswagen AG och Munich RE1).

Bakgrund: Flera befattningar inom SEB Merchant Banking. Global chef för trading och chef för division Merchant Banking. Chef för division Corporate & Institutions och vice VD i SEB. Ställföreträdande koncernchef i SEB.

Nationalitet: svensk.

Egna och närståendes aktieinnehav: 374 777 A-aktier, 131 578 performance shares och 209 695 conditional share rights.

Av anställda utsedda ledamöter Av anställda utsedda suppleanter

MAGDALENA OLOFSSON

Född 1953; Studier i ekonomi och redovisning.

Andra uppdrag: Ordförande i Finansförbundet i SEB, i Finansförbundets Regionala Klubb Stockholm & Öst i SEB och SEB:s Europeiska Företagsråd (EWC). Ledamot i Finansförbundet Sverige.

Bakgrund: Anställd i SEB i ett antal olika befattningar. Suppleant i SEB:s styrelse. Ledamot i styrelsen för Finans- och Försäkringsbranschens A-kassa och SEB BoLån.

Nationalitet: svensk. Egna och närståendes aktieinne-

hav: 0.

PERNILLA PÅHLMAN

Född 1958; Universitetsutbildad i hälso- och arbetsmiljö.

Andra uppdrag: Vice ordförande i Finansförbundet SEB och i Klubb Stockholm & Öst. Huvudskyddsombud på koncernnivå Sverige.

Bakgrund: SEB:s kontorsrörelse inom privat- och företagssegmentet. Flera fackliga uppdrag, bland annat huvudskyddombud på koncernnivå. Andre

SEB:s koncernklubb. Nationalitet: svensk.

vice ordförande i Finansförbundet i

Egna och närståendes aktieinnehav: 661 A-aktier och 9 C-aktier.

MARIA LINDBLAD Född 1953; Civ.ek. Handelshögskolan i Katowice, Polen.

Andra uppdrag: Andre vice ordförande i Finansförbundet SEB och ordförande i Klubb Stockholm City. Bakgrund: SEB (FinansSkandic) och sedan i division Merchant Banking. Fackliga uppdrag sedan 2005. Nationalitet: svensk.

Egna och närståendes aktieinnehav: 5 021 A-aktier

Styrelsens sekreterare

HÅKAN WESTERBERG Född 1968; Engineering logistics.

Andra uppdrag: Ordförande i Akademikerföreningen i SEB. Styrelseledamot SEB Kort Bank.

Bakgrund: Sales manager vid Trygg Hansa inom sakförsäkringsområdet. SEB i olika positioner inom system management och IT utveckling. Idag System Management Advisor. Facklig representant sedan 2001.

Nationalitet: svensk. Egna och närståendes aktieinnehav: 2 635 A-aktier

KONTAKTA STYRELSEN:

Skandinaviska Enskilda Banken AB Styrelsesekretariatet 106 40 Stockholm sebboardsecretariat@seb.se

Verkställande ledning

ANNIKA FALKENGREN

Född 1962; anställd i SEB 1987; Civ. ek. Verkställande direktör och koncernchef sedan 2005.

Andra uppdrag: Ordförande i Svenska Bankföreningen. Ledamot i Securitas. Medlem av förvaltningsstyrelsen i Volkswagen AG och Munich RE 1). Bakgrund: Flera befattningar inom SEB Merchant Banking. Global chef för trading och chef för Merchant Banking. Chef för division Corporate & Institu-

tions och vice VD i SEB. Ställföreträdande koncernchef i SEB. Egna och närståendes aktieinne-

hav: 374 777 A-aktier, 131 578 perfor-

mance shares och 209 695 conditional share rights.

VIVEKA HIRDMAN-RYRBERG

Född 1963; anställd i SEB 1990; Civ.ek. och Ekon. lic. i nationalekonomi. Kommunikationsdirektör sedan 2009. Ordförande i Hållbarhetskommittén. Bakgrund: Coopers & Lybrand. Olika befattningar inom SEB Kapitalförvaltning, Kontorsrörelsen och Liv. Pressoch informationschef för SEB och Chef för VD-kansliet.

Egna och närståendes aktieinnehav: 47 679 A-aktier, 26 315 performance shares och 37 744 conditional share rights.

JOHAN ANDERSSON

Född 1957; anställd i SEB 1980; Civ.ek. Chief Risk Officer sedan 2010. Chef för risk- och kreditfunktionen sedan 2004.

Bakgrund: Olika befattningar inom Stora företag & Institutioner. Verksam inom den centrala kreditfunktionen. Ställföreträdande koncernkreditchef. Egna och närståendes aktieinne-

hav: 55 883 A-aktier, 22 C-aktier.

JAN ERIK BACK

Född 1961; anställd i SEB 2008; Civ. ek. Vice VD, Ekonomi- och finansdirektör sedan 2008.

Bakgrund: Svenska Handelsbanken. Ekonomi- och finansdirektör på Försäkringsbolaget Skandia. Förste vice VD och finansdirektör på Vattenfall. Egna och närståendes aktieinnehav: 35 755 A-aktier, 139 694 performance shares och 108 172 conditional share rights.

MAGNUS CARLSSON

Född 1956; anställd i SEB 1993; Civ. ek. Vice VD, chef för division Stora Företag & Institutioner (Merchant Banking) sedan 2005.

Bakgrund: Bank of Nova Scotia. Befattningar inom SEB, Stora Företag & Institutioner såsom Chef för Project & Structured Finance, Chef för Corporate Clients och Ställföreträdande divisionschef.

Egna och närståendes aktieinnehav: 54 255 A-aktier , 98 684 performance shares och 129 974 conditional share rights.

MARTIN JOHANSSON

Född 1962; anställd i SEB 2005; Civ.ek. Chef för Affärsstöd sedan 2011. Bakgrund: Olika befattningar under 18 år inom Citigroup, i Sverige och internationellt. Chef för Client Relationship Management inom SEB:s division Stora Företag & Institutioner. Chef för division Baltikum.

Egna och närståendes aktieinnehav: 53 885 A-aktier, 65 789 performance shares och 87 203 conditional share rights.

ANDERS JOHNSSON

Född 1959; anställd i SEB 1984; Högre bankutbildning.

tag & Institutioner. Olika ledande befattningar inom SEB Private Banking. Global chef för Trading & Capital Markets inom Stora Företag & Institu-

tioner. Chef för Kapitalförvaltning. Egna och närståendes aktieinnehav: 23 515 A-aktier, 88 034 conditional share rights och 14 094 deferral

ULF PETERSON

Född 1961; anställd i SEB 1987; Jur. kand.

Chef för Group Human Resources sedan 2010.

Bakgrund: Olika befattningar inom SEB:s division Kontorsrörelsen, såsom kontorschef, kreditchef, biträdande regionalchef, affärsområdeschef för Produkter, Processer, Affärsstöd och IT, Global Chef för Private Banking, Ekonomi- och personalchef.

Egna och närståendes aktieinnehav: 22 645 A-aktier, 31 998 performance shares och 52 422 conditional share rights.

MATS TORSTENDAHL

Född 1961; anställd i SEB 2009; Civ.ing.

Vice VD, Chef för division Kontorsrörelsen sedan 2009. Bakgrund: ABB, Östgöta Enskilda Bank. Olika befattningar inom Danske Bank, såsom Förste Vice VD och Chef för Danske Bank i Sverige.

Egna och närståendes aktieinne-

1) Ej tillgänglig för omval 2014

hav: 71 789 A-aktier, 139 694 performance shares och 109 004 conditional share rights.

Adjungerade ledamöter

PETER HØLTERMAND

Född 1963; anställd i SEB sedan 1997; Civ. ek. Landchef för SEB Danmark sedan

2002.

Bakgrund: SDS. Alfred Berg. SEB Stora Företag & Institutioner, Trading & Capital Markets. Global Chef för Obligationshandel och Swaps , Global Chef för Capital Markets och chef för Stora Företag & Institutioner i Danmark.

Egna och närståendes aktieinnehav: 37 206 A-aktier och 18 265 deferral rights.

WILLIAM PAUS

Född 1967; anställd i SEB 1992; Civ.ek. Landchef för SEB Norge sedan 2010. Bakgrund: Olika befattningar inom SEB Trading & Capital Markets. Chef för Trading & Capital Markets i Asien, Chef för Stora Företag & Insitutioner i Tyskland och Chef för Stora Företag & Institutioner och Kapitalförvaltning i Norge.

Egna och närståendes aktieinnehav: 89 245 A-aktier och 24 758 deferral rights.

DAVID TEARE

Född 1963; anställd i SEB 2006; B. Comm.

Chef för division Baltikum sedan 2011. Bakgrund: Citibank. Morgan Stanley. Client Relationship Management inom SEB:s division Stora Företag & Institutioner.

Egna och närståendes aktieinnehav: 65 000 A-aktier, 51 989 conditional share rights och 8 104 deferral rights.

1 1. Annika Falkengren 2. Peter Høltermand 3. Johan Andersson 4. David Teare 5. Mats Torstendahl 6. Viveka Hirdman-Ryrberg 7. Ulf Peterson 8. Jan Erik Back 9. Anders Johnsson 10. William Paus 11. Magnus Carlsson 12. Martin Johansson

rights.

Chef för division Liv och Kapitalförvaltning sedan 2013. Bakgrund: Götabanken. Olika befattningar inom SEB:s division Stora Före-

Rapport om ersättningar

SEB:s ersättningssystem har som mål att attrahera och behålla engagerade och kompetenta medarbetare som bidrar till Bankens långsiktiga framgång. Ersättningen ska uppmuntra goda prestationer, sunda beteenden samt risktagande i enlighet med SEB:s värderingar och därmed möta förväntningarna från kunder och aktieägare. Ersättningen baseras på erfarenhet, kompetens, ansvar samt prestation och främjar ett långsiktigt engagemang för att skapa hållbara värden.

Ersättningsstruktur

SEB:s ersättningsstruktur består av komponenterna fast lön, långfristig aktiebaserad ersättning samt pensioner och andra förmåner.

Den fasta lönen, som utgör den huvudsakliga ersättningen, ska vara konkurrenskraftig och avspegla medarbetarens kompetens och erfarenhet. Den ska också ligga i paritet med branschen i respektive marknad där Banken är verksam.

Långfristig aktiebaserad ersättning är ett sätt att attrahera och behålla personal med nyckelkompetens och sammanlänka deras intressen med aktieägarnas. Det skapar också ett incitament för de anställda att bli aktieägare i SEB som leder till ett långsiktigt engagemang för Banken. Denna ersättning är baserad på riskjusterat resultat och prestation för den enskilde medarbetaren, för respektive grupp eller affärsenhet samt för koncernen som helhet. De aktiebaserade programmen ger utrymme för riskjustering för såväl nuvarande som framtida risker och slutligt utfall kan därför i efterhand minskas delvis eller helt i enlighet med Finansinspektionens regler.

SEB har en väl etablerad modell för beräkning och intern allokering av kapital. Det riskjusterade resultatet är baserat på denna modell.

Kontantbaserad individuell rörlig ersättning används endast inom verksamheter där det är marknadspraxis, till exempel inom investment banking. Under 2013 motsvarade den individuella kontantbaserade rörliga ersättningen 5 procent av SEB:s totala personalkostnader (6).

Långfristiga aktieprogram 2013

Årsstämman 2013 beslutade om tre olika program för 2013:

• Resultatandel 2013 för alla medarbetare i de flesta länder där SEB bedriver verksamhet
• Aktiematchningsprogram 2013 för utvalda befattningshavare som har avgörande betydelse för verksamheten
• Aktieprogram 2013 för verkställande ledningen samt vissa andra ledande befattningshavare och nyckelpersoner.

Resultatandel 2013

Resultatandel 2013 erbjuds så gott som samtliga medarbetare inom koncernen och syftar till att stärka det långsiktiga engagemanget. Utfallet i programmet baseras på hur väl förutbestämda mål i affärsplanen har uppfyllts på koncernnivå. Målen gäller avkastning på eget kapital, kostnadsutveckling och kundnöjdhet. Detta program ersätter tidigare års kollektiva vinstdelningsprogram och syftar till att omfatta så många medarbetare som möjligt.

50 procent av utfallet betalas ut kontant och resten skjuts upp i tre år och betalas ut i form av SEB-aktier i Sverige och kontant, justerat för totalavkastningen, utanför Sverige. Det uppskjutna beloppet förloras normalt om anställningen upphör under treårsperioden. Kostnaden för programmet väntas maximalt uppgå till 900 Mkr.

Aktiematchningsprogram 2013

Omkring 200 utvalda affärskritiska befattningshavare deltar i programmet med en egen investering i SEB-aktien som ger möjlighet att få aktierätter samt prestationsbaserade aktierätter. Investeringsbeloppet är baserat på föregående års prestationer och är begränsat. Deltagarna får en aktierätt och högst tre prestationsbaserade aktierätter i SEB för varje behållen aktie. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att få en A-aktie i SEB. En förutsättning är att deltagaren är kvar som anställd i SEB under prestationsperioden. Programmets prestationsperiod är tre år följt av en lösenperiod på fyra år.

Utfallet av programmet, det vill säga det antal prestationsbaserade aktierätter som deltagarna får, beror på hur väl två förutbestämda prestationskrav uppfylls - totalavkastningen i förhållande till SEB:s konkurrenter (1/3 av maximalt utfall) och i förhållande till den långa riskfria räntan (2/3 av maximalt utfall). Värdet på programmet har ett tak vid fullt utfall under de bägge prestationskraven och aktiekursen dubblerats. Antalet aktier i programmet är maximerat till 4,5 miljoner och det förväntade utfallet är ungefär hälften av detta. Deltagarna i Aktieprogrammet är inte med i Aktiematchningsprogrammet och vice versa.

Aktieprogram 2013

Verkställande ledningen och vissa andra högre befattningshavare som är särskilt viktiga för verksamheten, totalt cirka 300 personer, tilldelas ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter. Detta baseras på hur förutbestämda mål på kon-

Rörlig ersättning

Kontantbaserad rörlig ersättning i relation till den totala personalkostnaden (inkl. sociala avgifter)

Ersättningar inom SEB 2013

Tusental kronor

	Fast lön	Rörlig kontant ersättning	Kostnad för långfristiga aktiebaserade program	Förmåner	Totalt	Pensioner
VD och koncernchef, Annika Falkengren	8 500	-	4 205	1 366	14 071	5 738
Övriga ledamöter av VL	34 196	-	12 653	1 299	48 148	17 243
Total	42 696	0	16 858	2 665	62 219	22 981
SEB exklusive VL	7 950 665	760 922	313 002	89 589	9 114 178	1 426 822
Summa SEB	7 993 361	760 922	329 860	92 254	9 176 397	1 449 803

Under 2013 har verkställande ledningen (VL) i genomsnitt bestått av nio ledamöter.

cern- , divisions- och individnivå enligt SEB:s affärsplan har uppfyllts. Målen sätts årligen och är både finansiella (räntabilitet på eget och/eller allokerat kapital och kostnadsutveckling) och icke- finansiella (till exempel kundnöjdhet enligt relevanta index och medarbetarengagemang).

Äganderätter till 50 procent av aktierätterna övergår efter en intjänandeperiod om tre år, 50 procent efter en intjänandeperiod om fem år. För att deltagaren ska få aktierätter krävs att han eller hon är kvar inom SEB under programmets tre första år. En ytterligare förutsättning är att deltagaren äger aktier i SEB till ett i förväg bestämt belopp.

Efter respektive intjänandeperiod inskränks förfoganderätten under ytterligare ett år, varefter aktierätterna kan lösas in under en treårsperiod. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att få en A-aktie i SEB. Utfallet justeras för den utdelning som lämnas till aktieägarna under programmets löptid. Antalet aktier under programmet är maximerat till 5,8 miljoner. Läs mer om årets och tidigare års långfristiga aktieprogram på bolagsstyrningssidorna på www.sebgroup.com/sv.

Ersättning till verkställande direktören och verkställande ledningen

SEB:s styrelse beslutar om ersättning till verkställande direktören och övriga ledamöter i den verkställande ledningen efter förslag från styrelsens Remuneration and Human Resources Committee. Ersättningen ska följa de av årsstämman fastställda riktlinjerna.

Årsstämman 2013 beslutade att den totala ersättningen för verkställande ledningen ska baseras på de tre huvud-

Status för aktiebaserade program Procent Performance shares Aktiematchning ¹⁰⁰ 80 60

Faktiskt utfall Uppskattat utfall 2011–2013 40 20 0 2005 2012 2006 2007 2008 2009 2010 2009 2010 2011 2013 komponenterna fast lön, långfristig aktiebaserad ersättning (Aktieprogrammet), pension och andra förmåner. Kontantbaserad rörlig ersättning ingår inte i ersättningen.

Som kommunicerats i årsredovisningen för 2012 och vidbolagsstämman 2013 har SEB :s mål varit att pensionsplanerna för ledamöterna i verkställande ledningen ska ändras från förmåns- till premiebaserade. Denna ändring genomfördes under 2013 för verkställande direktören och övriga återstående ledamöter med förmånsbaserade pensionsplaner.

Vid uppsägning från Bankens sida utgår avgångsvederlag om maximalt tolv månaders lön. Banken har rätt att från avgångsvederlaget avräkna det som befattningshavaren erhåller i ersättning från annan anställning. Detaljerad information om ersättningen till verkställande direktören och verkställande ledningen återfinns i not 9 c. Styrelsens förslag till riktlinjer för beslut av årsstämman 2014 överensstämmer i allt väsentligt med 2013 års riktlinjer. Förslaget återfinns på www. sebgroup.com/sv.

Ersättningspolicy

Principerna för hur ersättningen inom SEB fastställs, tillämpas och följs upp samt definitionen av vilka anställda som utgör särskilt reglerad personal fastställs av SEB:s ersättningspolicy, som revideras årligen. Styrelsens Remuneration and Human Resources Committee bereder förslag till ändringar, efter konsultation med relevanta kontrollfunktioner, för slutligt beslut av styrelsen.

Under 2013 identifierades 973 personer inom SEB som särskilt reglerad personal. Mer information om ersättningar finns i not 9.

Nya regelverk

Den senaste finansiella krisen har ökat myndigheternas fokus på de finansiella marknadernas funktion, effektivitet och stabilitet. Ett antal nya regelverk har utvecklats, och fler kommer. De har alla ett gemensamt övergripande syfte - ett sunt och mindre sårbart finansiellt system.

Regelverkens syften

De nya regelverken kan enkelt uttryckt sammanfattas i tre huvudområden.

Det första området gäller finansiell stabilitet för att skydda både det globala finansiella systemet i sin helhet (makronivå) och den finansiella styrkan hos ett enskilt finansiellt institut (mikronivå). Det huvudsakliga syftet är att förhindra att ett fallissemang hos ett finansiellt institut ger en dominoeffekt – ett systemsammanbrott – och att det finansiella systemet ska kunna motstå allvarliga problem utan stöd från skattebetalare och centralbanker.

Det andra området handlar om de finansiella marknadernas funktion och infrastruktur. Det gäller främst derivathandel, och då speciellt handel utanför börserna, så kallad "over the counter"-handel (OTC). Regleringarna syftar primärt till att öka insynen och minska riskerna på marknaderna.

Det tredje större området avser skydd för kunderna när det gäller marknadsföring och paketering av tjänster, tillgänglighet och förståelig information.

Genomförande inom SEB

SEB följer regelutvecklingen noga på såväl global som europeisk och lokal nivå och är aktiv i Svenska Bankföreningen, Fondhandlarföreningen samt andra liknande inhemska och internationella organisationer. Banken har regelbunden kontakt med myndigheterna och besvarar via branschorganisationerna ett stort antal remisser.

Nya regelverk medför normalt förändringar i processer och system inom hela SEB-koncernen. Det krävs ett väl strukturerat och koordinerat tillvägagångssätt för att genomföra detta effektivt. En särskild regelverksgrupp inom Group Compliance ser därför till att hanteringen av de olika projekten för att införa regelverken är strukturerad och effektiv.

SEB uppfyller de nya reglerna allteftersom de utvecklas. Arbetet omfattar drygt 20 huvudprojekt med närmare 60 underprojekt, varav två tredjedelar är pågående. Kostnaden uppgår till cirka 900 Mkr under fem år, varav merparten gäller 2013 0ch 2014.

Bankens kostnader avseende stabilitetsfonder (i och utanför Sverige), insättningsgarantiprogram samt avgifter till Finansinspektionen och övriga tillsynsmyndigheter uppgick under året till 1 201 Mkr.

De viktigaste regleringarna

I tabellen nedan sammanfattas de nya krav som bedöms ha stor påverkan på SEB under de kommande åren.

Finansiell stabilitet

1	EU Kapitaltäckningsdirektiv och Kapitaltäckningsför ordning	(CRD IV) (CRR)	Inför det internationellt överenskomna Basel III-ramverket inom EU. Ställer krav på de finansiella institutens kapital och likviditet. Förändrar definitionen av kapital och ställer krav på kontracykliska buffertar, likviditet samt mätning av motpartskreditrisk. Definierar också minimikapitalnivåer och regler för beräkning av kapitalet. Införs i Sverige med striktare krav (se sid 46 och 48).
2	EU Gemensam myndighets rapportering	(FINREP) (COREP)	Syftar till att harmonisera tillsynsrapporteringen för alla EU-banker avseende risk och kapital enligt kapitaltäckningsregelverket, med standardiserade rapportmallar (COREP) och IFRS baserad finansiell rapportering (FINREP).
3	EU Direktiv om återhämtning US och avveckling av banker och Dodd-Frank Title II	(RRD)	Avser att hantera bankkonkurser i EU på ett sätt som förhindrar finansiell instabilitet samt minimera kostnaderna för skattebetalarna. Det krävs att systemviktiga banker, såsom SEB, ska upprätta en plan för återhämtning och avveckling till den lokala tillsynsmyndigheten. De amerikanska myndigheterna kräver, enligt Dodd-Frank Act, en särskild avvecklingsplan för banker som är verksamma i USA.
4	EU Solvens II /Omnibus II		Ställer kapitalkrav och krav på riskhantering som kommer att ersätta nuvarande solvenskrav för försäkringsbranschen och ska gälla i hela EU.
	Marknadernas funktion och infrastruktur
1	EU Förordning avseende europeiska marknadens infrastruktur	(EMIR)	Kräver obligatorisk avveckling och rapportering av OTC-derivatkontrakt samt nya tillstånd och myndighetskrav för centrala motparter och transaktionsregister.
2	US Dodd-Frank Act VII		Fastställer amerikanska regler för handel med OTC-derivat och swappar. De viktigaste kompo nenterna är att avveckling, positionsrapportering och handel över en handelsplats blir obliga toriska. Vissa begränsningar gäller för handel med USA-kunder.
3	EU Direktiv samt förordning avseende marknaden för finansiella instrument	(MiFID II) (MiFIR)	Uppdaterar regelverket för börser och andra handelsplatser i syfte att harmonisera reglerna för handel med finansiella instrument. Omfattar förändringar av handelsplatser, tydlighet i handeln både före och efter avslut, rapporteringskrav samt registrering av samtliga avslut. Harmoniserar också reglerna för investerarskydd. Kommer att påverka vilken förhandsinfor mation som ska ges till kunden. Begreppet "oberoende rådgivning" introduceras liksom ett förbud mot incitament.
4	EU Marknadsmissbruksdirek tiv samt förordning avse ende marknadsmissbruk	(MAD II) (MAR)	Uppdaterar regelverket och stärker utrednings- och sanktionsbefogenheter hos de nationella tillsynsmyndigheterna samt utökar rapporteringskraven.
5	EU Direktiv för förvaltare av alternativa investerings fonder	(AIFMD)	Kräver auktorisation för förvaltare av alternativa investeringsfonder. Utgör en stor uppsättning regler för alternativa investeringsfonder, inklusive minimikapitalkrav, rapporteringsskyldighet och krav på ersättningspolicy.
6	EU Betalningsdirektiv	(PSD II)	Syftar till effektivare EU-betalningar och säkrare internetbetaltjänster, förbättrar bedrägeri skydd för kunder och ökar kundernas rättigheter vid flytt av pengar. Inför maxnivåer på växlingsavgifter samt förbjuder tilläggsavgifter på bank- och kreditkort.
7	US Förordnande avseende amerikaners konton i icke-amerikanska banker	(FATCA)	Syftar till att motverka skatteflykt i USA. Kräver att alla icke-amerikanska finansiella institut assisterar de amerikanska skattemyndigheterna med att identifiera och rapportera alla i USA skattskyldiga personer med offshore-konton. En källskatt på 30 procent läggs på alla inkomster från USA för de finansiella institut som inte medverkar.
8	EU Penningtvättsdirektiv	(AML)	Syftar till att öka insynen och utöka informationen om kunder som definieras som personer i politiskt utsatta positioner vilka bedöms vara i riskzonen för korruption. Ställer krav på uppdaterad information om verkligt ägande i juridiska personer.
	Kundskydd
1	EU Värdepappersfondsdi rektiv	(UCITS)	Uppdaterar reglerna om förvaringsfunktionen, fondförvaltarnas arvoden samt introducerar nya harmoniserade sanktioner. Förstärker reglerna för olika produkter, likviditetsförvaltning, förvaringsinstitut, penningmarknadsfonder och långsiktiga investeringar.
2	EU Direktiv avseende paketerade investerings produkter för icke profes sionella investerare	(PRIP)	Kräver koncis och standardiserad information vid försäljning av investeringsprodukter till privatinvesterare. Definitionen av investeringsprodukter omfattar investeringsfonder, struk turerade produkter och investeringar förpackade som en försäkringslösning. Vissa pensions produkter ingår också.
3	EU Konsumentkreditdirektiv		Syftar till att ge konsumenterna standardiserad och jämförbar information om konsument krediter med detaljerad låneinformation innan avtal tecknas.
4	EU Bolånekreditdirektiv		Syftar till att garantera en ansvarsfull utlåning, återupprätta konsumenteras förtroende och uppnå bättre integration av EU:s marknader.
			EU:s regelverk blir lag i medlemsländerna så snart de godkänts. EU-direktiven ger ledning för hur reglerna ska införas via nationell lagstiftning.

Definitioner

K/I-tal

Summa kostnader dividerat med summa intäkter.

Räntabilitet på eget kapital

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt eget kapital.

Räntabilitet på allokerat kapital

Rörelseresultat reducerat med en schablonskattesats per division dividerat med allokerat kapital.

Räntabilitet på totala tillgångar

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittlig balansomslutning.

Räntabilitet på riskvägda tillgångar

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt riskvägda tillgångar.

Nettoresultat per aktie före utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier före utspädning.

Nettoresultat per aktie efter utspädning

Aktieägarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt antal aktier efter utspädning.

Substansvärde per aktie

Eget kapital samt kapitaldelen av eventuella övervärden i innehav av räntebärande värdepapper och övervärden i livförsäkringsverksamheten, dividerat med antal aktier.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier.

Riskvägda tillgångar

Tillgångar och åtaganden utanför balansräkningen, riskvägda enligt kapitaltäckningsreglerna för kreditrisk och marknadsrisk. Operationella risker beräknas och uttrycks som riskvägda tillgångar. Gäller endast i den finansiella företagsgruppen, dvs. exklusive försäkringsverksamheten, och inte för exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.

Primärkapital

Eget kapital exklusive föreslagen utdelning, uppskjuten skatt och immateriella tillgångar (t ex bankrelaterad goodwill), 50 % av investeringar i försäkringsverksamhet och vissa ytterligare justeringar. I primärkapitalet kan även inkluderas vissa särskilt förlustabsorberande förlagslån, s.k. primärkapitaltillskott.

Kärnprimärkapital

Primärkapital exklusive s.k. primärkapitaltillskott.

Supplementärkapital

Huvudsakligen förlagslån som inte uppfyller kraven för att få medräknas som primärkapitaltillskott. 50 % av investeringar i försäkringsverksamhet, löptidsrelaterade avdrag för tidsbundna förlagslån och vissa ytterligare justeringar.

Kapitalbas

Summan av primärkapital och supplementärkapital.

Primärkapitalrelation

Primärkapital dividerat med riskvägda tillgångar.

Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital dividerat med riskvägda tillgångar.

Kapitaltäckningsgrad

Kapitalbasen dividerat med riskvägda tillgångar.

Bruttosoliditet

Primärkapitalet i förhållande till balansomslutningen plus vissa poster utanför balansräkningen omräknade med konverteringsfaktorer definierade i standardmetoden enligt BIS (Basel III leverage ratio framework).

Likviditetstäckningsgrad (LCR)

Högkvalitativa likvida tillgångar i förhållande till ett beräknat likviditetsutflöde under en period av 30 dagar, definierade enligt svenska regelverk. (Finansinspektionens föreskrift FFFS 2012:6 avseende 2013 och FFFS 2011:37 avseende 2012.)

Kreditförlustnivå

Kreditförluster, netto, dividerat med ingående balans för utlåning till allmänheten, utlåning till kreditinstitut samt kreditgarantier efter avdrag för specifika reserver, gruppvisa reserver och reserver för poster utanför balansräkningen.

Andel osäkra lånefordringar, brutto

Individuellt värderade osäkra lånefordringar, brutto, dividerat med summan av utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut före avdrag för reserver.

Andel osäkra lånefordringar, netto

Individuellt värderade osäkra lånefordringar, netto (efter avdrag för specifika reserver) dividerat med utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut efter avdrag för specifika reserver och gruppvisa reserver.

Specifik reserveringsgrad för individuellt

värderade osäkra lånefordringar Specifika reserver dividerat med individuellt värderade osäkra lånefordringar.

Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar Totala reserver (specifika reserver och gruppvisa reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar) dividerat med individuellt värderade osäkra lånefordringar.

Reserveringsgrad för portföljvärderade lån

Gruppvisa reserver för portföljvärderade lån dividerat med portföljvärderade lån oreglerade med mer än 60 dagar samt omstrukturerade lånefordringar.

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar (Problemlån)

Lånefordringar som bedöms orsaka troliga kreditförluster inklusive individuellt värderade osäkra lånefordringar, portföljvärderade lån oreglerade med mer än 60 dagar samt omstrukturerade portföljvärderade lånefordringar

Reserveringsgrad för osäkra lån och oreglerade portföljfordringar

Totala reserver (specifika, gruppvisa och reserver för poster utanför balansräkningen) dividerat med osäkra lån och oreglerade portföljfordringar.

Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar i procent av utlåningen Osäkra lån och oreglerade portföljfordringar dividerat med utlåning till allmänheten och utlåning till kreditinstitut före avdrag för reserveringar.

Förekommande sifferuppgifter inom parentes avser 2012, om inte annat anges. Procentuella förändringar avser jämförelser med 2012, om inte annat anges.

Valutakurser som använts för att konvertera de viktigaste valutorna i koncernens räkenskaper till kronor

			Resultaträkning			Balansräkning
		2013	2012	Förändring %	2013	2012	Förändring %
DKK	Danska kronor	1,160	1,170	-1	1,192	1,153	3
EUR	Euro	8,651	8,711	-1	8,895	8,601	3
NOK	Norska kronor	1,109	1,165	-5	1,058	1,166	-9
LTL	Litauiska litas	2,506	2,523	-1	2,575	2,492	3
LVL	Lettiska lats	12,334	12,493	-1	12,660	12,324	3
USD	Amerikanska dollar	6,514	6,776	-4	6,445	6,503	-1

Finansiella rapporter – Innehåll

Not		Sida
	Finansiella rapporter
	SEB-koncernen
	Resultaträkning	68
	Balansräkning	69
	Förändringar i eget kapital	70
	Kassaflödesanalys	71
	Skandinaviska Enskilda Banken
	Resultaträkning	72
	Balansräkning	73
	Förändringar i eget kapital	74
	Kassaflödesanalys	75
	Noter till de finansiella rapporterna
	Företagsinformation	76
1	Redovisningsprinciper	76
2	Segmentrapportering	84
3	Räntenetto	86
4	Provisionsnetto	87
5	Nettoresultat av finansiella transaktioner	87
6	Livförsäkringsintäkter, netto	88
7	Övriga intäkter, netto	88
8	Administrationskostnader	89
9	Personalkostnader	89
9 a	Ersättningar	90
9 b	Pensioner	93
9 c	Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen	95
9 d	Aktierelaterade ersättningar	97
9 e	Antal anställda	99
10	Övriga kostnader	99
11	Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	100
12	Vinster och förluster från avyttring av
	materiella och immateriella tillgångar	100
13	Kreditförluster	100
14	Bokslutsdispositioner	101
15	Skatt	101
16	Nettoresultat per aktie	102
17	Övrigt totalresultat	102
18	Riskupplysningar	103
	18 a Kreditrisk	103
	18 b Likviditetsrisk	108
	18 c Ränterisk	110

Not		Sida
19	Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde	111
20	Kassa och övrig utlåning till centralbanker	114
21	Utlåning till kreditinstitut	114
22	Utlåning till allmänheten	115
23	Finansiella tillgångar till verkligt värde	115
24	Finansiella tillgångar som kan säljas	116
25	Finansiella tillgångar som innehas till förfall	116
26	Aktier och andelar i intresseföretag	117
27	Aktier och andelar i koncernföretag	118
28	Materiella och immateriella tillgångar	119
29	Övriga tillgångar	121
30	Skulder till centralbanker och kreditinstitut	121
31	In- och upplåning från allmänheten	122
32	Skulder till försäkringstagare	122
33	Emitterade värdepapper	123
34	Finansiella skulder till verkligt värde	123
35	Övriga skulder	124
36	Avsättningar	125
37	Efterställda skulder	126
38	Obeskattade reserver	126
39	Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden	127
40	Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder	129
41	Finansiella tillgångar och skulder per klass	130
42	Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal	132
43	Skuldinstrument fördelade på förfallotider	133
44	Skuldinstrument fördelade på emittenter	134
45	Utlåning och kreditförlustreserver	135
46	Derivatinstrument	140
47	Upplysningar om närstående	142
48	Kapitaltäckning	142
49	Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal	143
50	Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor	144
51	Livförsäkringsrörelsen	145
52	Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten	146
53	Avvecklade verksamheter	146
54	Omklassificerade portföljer	147
	Femårsöversikter
	SEB-koncernen	148
	Skandinaviska Enskilda Banken	149

Resultaträkning

SEB-koncernen

Mkr	Not	2013	2012	Förändring, %
Ränteintäkter		49 723	53 794	–8
Räntekostnader		–30 896	–36 159	–15
Räntenetto	3	18 827	17 635	7
Provisionsintäkter		19 133	18 336	4
Provisionskostnader		–4 469	–4 716	–5
Provisionsnetto	4	14 664	13 620	8
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto		4 231	4 714	–10
Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till
verkligt värde, netto		–179	–73	145
Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas			–62	–100
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5	4 052	4 579	–12
Premieinkomster, netto		6 259	6 462	–3
Avgifter på investeringskontrakt		1 458	1 420	3
Kapitalavkastning, netto		3 099	7 937	–61
Övriga försäkringsintäkter		375	382	–2
Försäkringskostnader, netto		–7 936	–12 773	–38
Livförsäkringsintäkter, netto	6	3 255	3 428	–5
Utdelningar		72	75	–4
Andelar i intresseföretags resultat		17	19	–11
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar		352	–109
Övriga rörelseintäkter		314	–424	–174
Övriga intäkter, netto	7	755	–439
Summa intäkter		41 553	38 823	7
Personalkostnader	9	–14 029	–14 596	–4
Övriga kostnader	10	–6 299	–6 444	–2
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–1 959	–2 612	–25
Summa kostnader		–22 287	–23 652	–6
Resultat före kreditförluster		19 266	15 171	27
Vinster och förluster från avyttring av materiella och immateriella tillgångar	12	16	1
Kreditförluster, netto	13	–1 155	–937	23
Rörelseresultat		18 127	14 235	27
Skatt	15	–3 338	–2 093	59
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter		14 789	12 142	22
Avvecklad verksamhet	53	–11	–488	–98
NETTORESULTAT		14 778	11 654	27
Minoritetens andel		7	22	–68
Aktieägarnas andel		14 771	11 632	27
Nettoresultat per aktie före utspädning från kvarvarande verksamheter, kr	16	6:74	5:53
Nettoresultat per aktie efter utspädning från kvarvarande verksamheter, kr	16	6:69	5:51
Nettoresultat per aktie före utspädning från avvecklad verksamhet, kr	16	0:00	–0:22
Nettoresultat per aktie efter utspädning från avvecklad verksamhet, kr	16	0:00	–0:22
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	16	6:74	5:31
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	16	6:69	5:29
Totalresultat
Nettoresultat		14 778	11 654	27
Finansiella tillgångar som kan säljas		1 105	1 276	–13
Kassaflödessäkringar		–905	581
Omräkning av utländsk verksamhet		403	–670	–160
Förmånsbestämda pensionsplaner		5 083	–2 003
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	17	5 686	–816
TOTALRESULTAT		20 464	10 838	89
Minoritetens andel		6	22	–73
Aktieägarnas andel		20 458	10 816	89

Balansräkning

SEB-koncernen

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 20 173 950 191 445 –9 Övrig utlåning till centralbanker 20 9 661 17 718 –45 Utlåning till kreditinstitut 21 102 623 126 023 –19 Utlåning till allmänheten 22 1 302 568 1 236 088 5 Värdepapper för handel 318 329 276 688 15 Derivat för handel 129 900 152 687 –15 Derivat för säkringsredovisning 12 477 16 992 –27 Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring 399 921 –57 Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken 234 062 203 333 15 Andra finansiella tillgångar till verkligt värde 81 457 75 317 8 Finansiella tillgångar till verkligt värde 23 776 624 725 938 7 Finansiella tillgångar som kan säljas 24 48 903 50 599 –3 Finansiella tillgångar som innehas till förfall 25 85 82 4 Aktier och andelar i intresseföretag 26 1 274 1 252 2 Immateriella tillgångar 17 171 17 287 –1 Materiella tillgångar 949 1 133 –16 Förvaltningsfastigheter 10 804 10 074 7 Materiella och immateriella tillgångar 28 28 924 28 494 2 Aktuella skattefordringar 6 702 6 915 –3 Uppskjutna skattefordringar 1 586 2 010 –21 Kund- och likvidfordringar 5 840 35 199 –83 Marginalsäkerheter 14 049 19 483 –28 Övriga tillgångar 12 045 12 210 –1 Övriga tillgångar 29 40 222 75 817 –47 SUMMA TILLGÅNGAR 2 484 834 2 453 456 1 Skulder till centralbanker och kreditinstitut 30 176 191 170 656 3 In- och upplåning från allmänheten 31 849 475 862 260 –1 Skulder till försäkringstagarna - investeringsavtal 223 494 195 620 14 Skulder till försäkringstagarna - försäkringsavtal 92 018 90 353 2 Skulder till försäkringstagare 32 315 512 285 973 10 Emitterade värdepapper 33 713 990 661 851 8 Skulder för handel 75 786 77 221 –2 Derivat för handel 132 827 155 279 –14 Derivat för säkringsredovisning 3 880 2 582 50 Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring 1 452 1 919 –24 Övriga finansiella skulder till verkligt värde 34 213 945 237 001 –10 Aktuella skatteskulder 1 997 2 440 –18 Uppskjutna skatteskulder 8 395 8 501 –1 Leverantörs- och likvidskulder 13 760 31 412 –56 Marginalsäkerheter 16 606 22 830 –27 Övriga skulder 27 348 31 166 –12 Övriga skulder 35 68 106 96 349 –29 Avsättningar 36 1 992 5 572 –64 Efterställda skulder 37 22 809 24 281 –6 Summa skulder 2 362 020 2 343 943 1 Minoritetsintressen 33 90 –63 Aktiekapital 21 942 21 942 0 Andra fonder 3 135 –2 552 Balanserad vinst 82 933 78 401 6 Nettoresultat, aktiägarnas andel 14 771 11 632 27 Aktieägarnas eget kapital 122 781 109 423 12 Summa eget kapital 122 814 109 513 12 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2 484 834 2 453 456 1 Poster inom linjen För egna skulder ställda säkerheter 39 689 663 641 180 8 Övriga ställda säkerheter 39 111 914 135 372 –17 Ansvarsförbindelser 39 103 399 94 175 10 Åtaganden 39 486 844 407 423 19	31 december, Mkr	Not	2013	2012	Förändring, %

Förändringar i eget kapital

SEB-koncernen
31 december, Mkr	2013	2012	Förändring, %
Minoritetsintressen	33	90	–63
Aktieägarnas eget kapital	122 781	109 423	12
TOTALT EGET KAPITAL	122 814	109 513	12

Aktieägarnas eget kapital

Aktiekapital 1) Andra bundna fonder	21 942 32 746	21 942 34 454	0 –5
Bundet eget kapital	54 688	56 396	–3
Eliminering av återköp av egna aktier och swappar Andra fonder Övrigt fritt eget kapital Nettoresultat, aktieägarnas andel	–1 933 3 135 52 120 14 771	–1 447 –2 552 45 394 11 632	34 15 27
Fritt eget kapital 2)	68 093	53 027	28
SUMMA	122 781	109 423	12

1) 2 170 019 294 st A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).

2) Information om kapitalkrav finns i not 48 Kapitaltäckning.

Förändringar i eget kapital

			Andra fonder
2013	Aktie kapital	Balanserad vinst	Finansiella tillgångar som kan säljas	Kassaflödes säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Förmåns bestämda pensionsplaner	Summa aktieägarnas kapital	Minoritets intresse	Summa kapital
Ingående balans	21 942	90 033	273	1 688	–2 422	–2 091	109 423	90	109 513
Nettoresultat		14 771					14 771	7	14 778
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			1 105	–905	404	5 083	5 687	–1	5 686
Totalresultat		14 771	1 105	–905	404	5 083	20 458	6	20 464
Utdelning till aktieägarna 1)		–6 004					–6 004		–6 004
Aktieprogrammen2)		–1 127					–1 127		–1 127
Minoritetsintressen							0	–63	–63
Förändring i innehav av egna aktier		31					31		31
UTGÅENDE BALANS	21 942	97 704	1 378	783	–2 018	2 992	122 781	33	122 814

2012

Ingående balans Nettoresultat	21 942	82 272 11 632	–1 003	1 107	–1 752	–88	102 478 11 632	261 22	102 739 11 654
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)			1 276	581	–670	–2 003	–816		–816
Totalresultat		11 632	1 276	581	–670	–2 003	10 816	22	10 838
Utdelning till aktieägarna1)		–3 795					–3 795		–3 795
Aktieprogrammen2) Minoritetsintressen		–113					–113 0	–193	–113 –193
Förändring i innehav av egna aktier		37					37		37
UTGÅENDE BALANS	21 942	90 033	273	1 688	–2 422	–2 091	109 423	90	109 513

1) Utdelning betald 2013 för 2012 var per A-aktie 2:75 kr (1:75) och per C-aktie 2:75 kr (1:75). Föreslagen utdelning för 2013 är 4:00 kr per aktie, ytterligare information finns på sid 16–17. Utdelningen till aktieägarna är redovisad exklusive utdelning på egna aktier.

2) Den 31 december 2011 ägde SEB 2,3 miljoner A-aktier. Under 2012 har 12,1 miljoner aktier sålts när personaloptioner lösts. Under 2012 har SEB, i enlighet med beslut på årsstämman, återköpt 12,0 miljoner A-aktier. Den 31 december 2012 ägde SEB 2,2 miljoner A-aktier. Ytterligare 20,1 miljoner aktier har sålts när personaloptioner lösts under 2013. Under 2013 har SEB, i enlighet med beslut på årsstämman, återköpt 32,3 miljoner A-aktier. Den 31 december 2013 ägde SEB 14,4 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 1 223 Mkr.

Kassaflödesanalys

SEB-koncernen

Mkr	2013	2012	Förändring, %
Erhållna räntor	49 582	54 719	–9
Betalda räntor	–31 171	–37 778	–17
Erhållna provisioner	19 133	18 751	2
Betalda provisioner	–4 469	–5 131	–13
Erhållet netto av finansiella transaktioner	9 552	14 746	–35
Övriga inbetalningar i rörelsen	3 162	3 527	–10
Betalda administrationskostnader	–20 378	–20 943	–3
Betald inkomstskatt	–3 567	–2 093	70
Kassaflöde från resultaträkningen	21 844	25 798	–15
Ökning (–)/minskning (+) i portföljer	–31 430	–20 136	56
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	52 360	72 104	–27
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut och centralbanker	–7 334	–1 795
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–75 177	–57 361	31
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	5 620	–30 597	–118
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	–12 449	2 106
Ökning (–)/minskning (+) i försäkringsportföljer	–2 854	–1 938	47
Förändringar i övriga tillgångar	46 496	–17 007
Förändringar i övriga skulder	–30 248	22 173
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–33 172	–6 653
Försäljning av aktier och obligationer	491	571	–14
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar	16	1
Erhållna utdelningar och koncernbidrag	72	75	–4
Förvärv/avyttring av aktier och obligationer	–25	165	–115
Förvärv/avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–2 389	–2 090	14
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–1 835	–1 278	44
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	317 855	284 802	12
Återbetalning av tidigare upplåning	–319 693	–285 689	12
Betald utdelning	–6 004	–3 795	58
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–7 842	–4 682	67
PERIODENS KASSAFLÖDE	–42 849	–12 613
Kassa och likvida medel vid årets början	257 292	276 853	–7
Valutakursdifferenser i likvida medel	–1 055	–6 948	–85
Periodens kassaflöde	–42 849	–12 613
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT 1)	213 388	257 292	–17

1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 20) och Utlåning till övriga kreditinstitut – betalbara på anfordran (not 21).

Försäljningen av den ukrainska banken avslutades under 2012 och hade en effekt på likvida medel med 53 Mkr.

Kassaflödesanalys för avvecklade verksamheter finns i not 53.

Resultaträkning

Enligt Finansinspektionens föreskrifter

Skandinaviska Enskilda Banken
Mkr	Not	2013	2012	Förändring, %
Ränteintäkter	3	35 740	37 954	–6
Leasingintäkter	3	5 567	5 817	–4
Räntekostnader	3	–22 435	–26 293	–15
Utdelningar	7	4 848	2 215	119
Provisionsintäkter	4	9 815	8 963	10
Provisionskostnader	4	–1 532	–1 524	1
Nettoresultat av finansiella transaktioner	5	3 547	4 046	–12
Övriga rörelseintäkter	7	1 990	159
Summa intäkter		37 540	31 337	20
Administrationskostnader	8	–14 062	–15 077	–7
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	11	–5 024	–5 446	–8
Summa kostnader		–19 086	–20 523	–7
Resultat före kreditförluster		18 454	10 814	71
Kreditförluster, netto	13	–451	–385	17
Nedskrivningar av finansiella tillgångar		–1 691	–1 114	52
Rörelseresultat		16 312	9 315	75
Bokslutsdispositioner	14	3 432	–3 175
Skatt	15	–2 778	–1 289	116
Övriga skatter	15	–27	–86	–69
NETTORESULTAT		16 939	4 765
Totalresultat
Nettoresultat		16 939	4 765
Finansiella tillgångar som kan säljas		859	693	24
Kassaflödessäkringar		–903	584
Omräkning av utländsk verksamhet		–32	–72	–56
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)	17	–76	1 205	–106
TOTALRESULTAT		16 863	5 970	182

Balansräkning

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	Not	2013	2012	Förändring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	20	135 309	165 994	–18
Utlåning till kreditinstitut	21	183 312	200 189	–8
Utlåning till allmänheten	22	1 013 188	937 734	8
Värdepapper för handel		299 578	262 492	14
Derivat för handel		122 267	148 349	–18
Derivat för säkringsredovisning		11 461	15 439	–26
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde		125	46	172
Finansiella tillgångar till verkligt värde	23	433 431	426 326	2
Finansiella tillgångar som kan säljas	24	17 485	17 610	–1
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	25	85	1 636	–95
Aktier och andelar i intresseföretag	26	1 055	1 044	1
Aktier och andelar i koncernföretag	27	52 555	50 671	4
Immateriella anläggningstillgångar		2 686	2 854	–6
Materiella tillgångar		37 394	40 172	–7
Materiella och immateriella tillgångar	28	40 080	43 026	–7
Aktuella skattefordringar		2 600	3 427	–24
Kund- och likvidfordringar		5 552	34 774	–84
Marginalsäkerheter		13 807	19 483	–29
Övriga tillgångar		5 699	7 139	–20
Övriga tillgångar	29	27 658	64 823	–57
SUMMA TILLGÅNGAR		1 904 158	1 909 053	0
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	30	210 237	199 711	5
In- och upplåning från allmänheten	31	611 234	637 721	–4
Emitterade värdepapper	33	704 088	641 413	10
Skulder för handel		71 963	73 814	–3
Derivat för handel		126 472	156 576	–19
Derivat för säkringsredovisning		3 270	1 672	96
Övriga finansiella skulder till verkligt värde	34	201 705	232 062	–13
Aktuella skatteskulder		882	959	–8
Uppskjutna skatteskulder		220	475	–54
Leverantörs- och likvidskulder		13 093	30 789	–57
Marginalsäkerheter		16 606	22 830	–27
Övriga skulder		15 812	19 044	–17
Övriga skulder	35	46 613	74 097	–37
Avsättningar	36	92	160	–43
Efterställda skulder	37	22 739	24 213	–6
Summa skulder		1 796 708	1 809 377	–1
Obeskattade reserver	38	23 694	26 346	–10
Aktiekapital		21 942	21 942	0
Andra fonder		12 661	12 971	–2
Balanserad vinst		32 214	33 652	–4
Nettoresultat		16 939	4 765
Eget kapital		83 756	73 330	14
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL		1 904 158	1 909 053	0
Poster inom linjen
För egna skulder ställda säkerheter	39	316 525	294 990	7
Övriga ställda säkerheter	39	98 927	119 577	–17

Ansvarsförbindelser 39 84 767 78 565 8 Åtaganden 39 335 048 315 157 6

Förändringar i eget kapital

Skandinaviska Enskilda Banken

31 december, Mkr	2013	2012	Förändring, %
Aktiekapital 1)	21 942	21 942	0
Reservfond ocn andra bundna fonder	12 260	12 260	0
Bundet eget kapital	34 202	34 202	0
Eliminering av återköp av egna aktier och swappar	–1 933	–1 447	34
Andra fonder	401	117
Övrigt fritt eget kapital	34 147	35 693	–4
Nettoresultat	16 939	4 765
Fritt eget kapital 2)	49 554	39 128	27
EGET KAPITAL	83 756	73 330	14

1) 2 170 019 294 st A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).

2) Information om kapitalkrav finns i not 48 Kapitaltäckning.

Förändringar i eget kapital

				Andra fonder
2013	Aktie kapital	Bundna reserver	Balanserad vinst	Finansiella tillgångar som kan säljas	Kassaflödes säkringar	Omräkning utländsk verksamhet	Summa
Ingående balans Nettoresultat	21 942	12 260	39 011 16 939	–1 140	1 684	–427	73 330 16 939
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)				859	–903	–32	–76
Totalresultat			16 939	859	–903	–32	16 863
Utdelning till aktieägarna 1)			–6 004				–6 004
Aktieprogrammen 2)			–1 182				–1 182
Minoritetsintressen			358	169		191	718
Förändring i innehav av egna aktier			31				31
UTGÅENDE BALANS	21 942	12 260	49 153	–112	781	–268	83 756

²⁰¹²

Ingående balans Nettoresultat	21 942	12 260	37 628 4 765	–1 833	1 100	–355	70 742 4 765
Övrigt totalresultat (netto efter skatt)				693	584	–72	1 205
Totalresultat			4 765	693	584	–72	5 970
Utdelning till aktieägarna 1)			–3 795				–3 795
Aktieprogrammen 2)			–174				–174
Minoritetsintressen			654				654
Förändring i innehav av egna aktier			–67				–67
UTGÅENDE BALANS	21 942	12 260	39 011	–1 140	1 684	–427	73 330

1) Utdelning betald 2013 för 2012 var per A-aktie 2:75 kr (1:75) och per C-aktie 2:75 kr (1:75). Föreslagen utdelning för 2013 är 4:00 kr per aktie, ytterligare information finns på sid 16–17. Utdelningen till aktieägarna är redovisad exklusive utdelning på egna aktier.

2) Den 31 december 2011 ägde SEB 2,3 miljoner A-aktier. Under 2012 har 12,1 miljoner aktier sålts när personaloptioner lösts. Under 2012 har SEB, i enlighet med beslut på årsstämman, återköpt 12,0 miljoner A-aktier. Den 31 december 2012 ägde SEB 2,2 miljoner A-aktier. Ytterligare 20,1 miljoner aktier har sålts när personaloptioner lösts under 2013. Under 2013 har SEB, i enlighet med beslut på årsstämman, återköpt 32,3 miljoner A-aktier. Den 31 december 2013 ägde SEB 14,4 miljoner A-aktier till ett marknadsvärde av 1 223 Mkr.

Kassaflödesanalys

Skandinaviska Enskilda Banken

Mkr	2013	2012	Förändring, %
Erhållna räntor	35 832	44 146	–19
Betalda räntor	–22 813	–26 219	–13
Erhållna provisioner	10 329	9 457	9
Betalda provisioner	–2 056	–2 071	–1
Erhållet netto av finansiella transaktioner	8 144	13 720	–41
Övriga inbetalningar i rörelsen	–213	186
Betalda administrationskostnader	–13 001	–17 018	–24
Betald inkomstskatt	–1 299	–306
Kassaflöde från resultaträkningen	14 923	21 895
Ökning (–)/minskning (+) i tradingportföljer	–26 374	–27 049	–2
Ökning (+)/minskning (–) i emitterade kortfristiga värdepapper	62 646	82 491	–24
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till kreditinstitut	–3 038	–382
Ökad (–)/minskad (+) utlåning till allmänheten	–79 283	–59 982	32
Ökad (+)/minskad (–) upplåning från kreditinstitut	10 627	–33 582	–132
Ökad (+)/minskad (–) in- och upplåning från allmänheten	–26 272	19 298
Förändringar i övriga tillgångar	47 776	–22 351
Förändringar i övriga skulder	–38 473	22 794
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–37 468	3 132
Utdelningar	4 848	2 215	119
Investeringar i koncernföretag/Fusion av koncernföretag	–3 626	5 535	–166
Förvärv av aktier och obligationer	2 603	1 343	94
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar	–2 123	–2 404	–12
Kassaflöde från investeringsverksamheten	1 702	6 689
Emission räntebärande värdepapper och nyupplåning	305 642	273 155	12
Återbetalning av tidigare upplåning	–307 482	–273 746	12
Betald utdelning	–6 004	–3 795	58
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–7 844	–4 386
PERIODENS KASSAFLÖDE	–43 610	5 435
Kassa och likvida medel vid årets början	222 457	223 078	0
Valutakursdifferenser i likvida medel	–378	–6 056	–94
Periodens kassaflöde	–43 610	5 435
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT 1)	178 469	222 457	–20

1) Likvida medel vid periodens slut definieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 20) och Utlåning till övriga kreditinstitut – betalbara på anfordran (not 21).

Noter till de finansiella rapporterna

Mkr där ej annat anges.

Företagsinformation

SEB-koncernen tillhandahåller banktjänster till företag, privatpersoner och inom områdena investeringar och private banking. Koncernen är också verksam inom områdena kapitalförvaltning och livförsäkring.

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) är moderföretag i koncernen. Moderföretaget är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige.

Moderföretaget är noterat på NASDAQ OMX lista för stora företag. Koncernredovisningen för det räkenskapsår som slutar 31 december 2013 har godkänts för publicering av styrelsen den 19 februari och kommer att föreläggas bolagsstämman 2014 för fastställande.

1 Redovisningsprinciper

VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER I KONCERNEN

Lag och föreskriftsenlighet

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. Därutöver tillämpas de tillägg som följer av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt tillhörande uttalanden, UFR.

Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna

Koncernredovisningen baseras på upplupna anskaffningsvärden förutom verkliga värden som tillämpas för finansiella tillgångar som kan säljas, finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen inklusive derivat och förvaltiningsfastigheter värderade till verkligt värde. De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, vilken är koncernens rapporteringsvaluta.

Koncernredovisning

Dotterföretag

Koncernredovisningen omfattar moderföretaget och dess dotterföretag. Dotterföretag är företag över vilka moderföretaget utövar ett bestämmande inflytande och således har rätten att utforma företagets finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Ett sådant inflytande antas bland annat föreligga när moderföretaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger mer än hälften av rösterna i ett företag. Företag där moderföretaget eller dess dotterföretag innehar mer än hälften av rösterna men på grund av avtal eller lag inte kan utöva kontroll omfattas inte av koncernredovisningen.

De finansiella rapporterna för moderföretaget och dotterföretagen som konsolideras avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Ett dotterföretag tas in i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderföretaget får ett bestämmande inflytande över dotterföretaget, och ingår i koncernredovisningen till den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder.

Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattningen på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan den överförda ersättningen för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om den överförda ersättningen understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas få fördelar från ett förvärv genom synergieffekter. De kassagenererande enheter som goodwill fördelas till motsvarar den lägsta nivån inom koncernen där goodwill följs upp i den interna styrningen.

Nyttjandeperioden för varje enskild identifierad immateriell tillgång fastställs förutom nyttjandeperioden för goodwill som är obegränsad. Vad gäller avskrivning och nedskrivning se vidare under immateriella tillgångar.

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Minoritetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i koncernresultaträkningen och dess andel av nettotillgångarna ingår i eget kapital i koncernbalansräkningen.

Intresseföretag

Koncernredovisningen omfattar även intresseföretag, dvs. företag över vilka koncernen utövar ett betydande inflytande. Detta innebär att koncernen kan delta i de beslut som rör ett företags finansiella och operativa strategier, men inte bestämma över dessa. Ett betydande inflytande antas föreligga då koncernen direkt eller indirekt innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna i ett företag. Företag där koncernen innehar mindre än 20 procent av rösterna klassificeras som intresseföretag om koncernen är representerad i dessa företags styrelse samt deltar i arbetet med företagets strategiska frågor och frågor som rör riktlinjer.

Huvudprincipen är att intresseföretag konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. De innehav i intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen dock valt att redovisa som poster till verkligt värde via resultaträkningen.

Specialföretag

Specialföretag (SPE) konsolideras då koncernen har kontroll över specialföretaget. En indikation på kontroll är när koncernen är exponerad för specialföretagets risker och fördelar.

Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet

I balansräkningen redovisas tillgångar och skulder hänförliga till den överlåtna verksamheten skilda från övriga tillgångar och skulder. Klassificering som tillgång eller avyttringsgrupp som innehas för försäljning sker då den är tillgänglig för omedelbar försäljning i förevarande skick och en försäljning är mycket sannolik. Vid klassificeringstidpunkten som verksamhet under avveckling görs en värdering av tillgången eller avyttringsgruppen, till det lägsta av det redovisade värdet och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Eventuella efterföljande nedskrivningar eller omvärderingar redovisas direkt i resultaträkningen. Vinst redovisas inte om den överstiger ackumulerade tidigare nedskrivningar av tillgången. Från klassificeringstidpunkten görs inte några avskrivningar på materiella eller immateriella tillgångar som härrör från verksamheten under avveckling. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning särredovisas i koncernens balansräkning fram till försäljningstidpunkten. Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet redovisas netto på en separat rad i resultaträkningen.

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilken det finns fristående finansiell information tillgänglig. Vidare följer företagets högsta verkställande beslutsfattare upp ett rörelsesegments resultat för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Affärsdivisionerna är generellt identifierade som separata rörelsegrenssegment. Divisionen Liv & Kapitalförvaltning är delad i två separata rörelsegrenssegment. Affärsstöd, Staber, Group Treasury och övrigt presenteras i segmentet Övrigt. När det gäller att definiera segmenten utgör verkställande ledning SEB:s högsta verkställande beslutsfattare.

Omräkning av utländska valutor

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Vinster och förluster som uppkommer på grund av valutakursdifferenser, vid avyttring eller omräkning av monetära poster, redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår som en del av förändringen i verkligt värde. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära poster klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i övrigt totalresultat. Valutakursdifferenser avseende monetära poster som är en del av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i övrigt totalresultat.

I koncernredovisningen räknas resultat- och balansräkningar i koncernföretag med annan funktionell valuta än koncernens rapporteringsvaluta om till svenska kronor. Tillgångar och skulder i utländska koncernföretag omräknas enligt balansdagskursen och intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas enligt genomsnittskursen under året. De valutakursdifferenser som uppstår på grund av att posterna i resultat- respektive balansräkningen räknas om till rapporteringsvalutan enligt olika valutakurser redovisas som kursdifferens i övrigt totalresultat.

Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska koncernföretag liksom justeringar till verkligt värde av tillgångar och skulder som görs i samband med förvärv redovisas som tillgångar och skulder i det utländska koncernföretaget och omräknas till rapporteringsvalutan enligt valutakursen på balansdagen.

Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas när koncernen blir part i instrumentets kontraktuella villkor och de värderas till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet läggs till det verkliga värdet förutom om tillgången avser finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen då de redovisas i resultaträkningen. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller om företaget överför i allt väsentligt samtliga risker och fördelar som är förknippade med ägande av den. Överlåtelse av finansiella tillgångar där huvudsakligen alla risker och ersättningar kvarstår är återköpstransaktioner och värdepapperslån.

Koncernen klassificerar finansiella tillgångar i följande fyra kategorier vid anskaffningstillfället: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, låne- och kundfordringar, investeringar som hålls till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas.

Affärsdagsredovisning tillämpas för finansiella tillgångar klassificerade i kategorierna finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas. För övriga kategorier av finansiella tillgångar tillämpas likviddagsredovisning.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana finansiella tillgångar som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att klassificera till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Finansiella tillgångar klassificeras som innehav för handel om de innehas i syfte att säljas på kort sikt för att generera vinst. Derivat anses alltid som att de innehas för handel såvida de inte är identifierade som säkringsinstrument.

Verkligt värde via resultaträkningen kan användas avseende kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat och i situationer då en sådan klassificering leder till mer relevant information. Typen av finansiella tillgångar och finansiella skulder som företagsledningen valt att klassificera som värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt kriterierna för en sådan klassificering beskrivs i relevant not.

De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar, som har fastställda eller fastställbara betalningsflöden och som inte är noterade på en aktiv marknad. Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Balansposterna Tillgodohavanden hos centralbanker, Övrig utlåning till centralbanker, Utlåning till övriga kreditinstitut och Utlåning till allmänheten ingår i denna kategori.

Investeringar som hålls till förfall

Investeringar som hålls till förfall är finansiella tillgångar där det finns en avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall. Denna kategori innehåller finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningsflöden och fastställd löptid. Investeringar som hålls till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Finansiella tillgångar som kan säljas.

Finansiella tillgångar som kan säljas är antingen finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Finansiella tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde och vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Vid försäljning eller nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten som tidigare redovisats i eget kapital i resultaträkningen. Räntor på räntebärande finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen med tillämpning av effektivräntemetoden. Även utdelningar på aktier kategoriserade som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen.

Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad värderas om möjligt till verkligt värde med hjälp av en allmänt accepterad värderingsteknik. Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till anskaffningsvärde.

Omklassificering

Finansiella tillgångar, exklusive derivat, som innehas för handel och inte längre innehas i syfte att säljas kan omklassificeras ut ur kategorin verkligt värde via resultaträkningen under särskilda omständigheter. Finansiella tillgångar som innehas för försäljning kan omklassificeras till lånefordringar och kundfordringar eller investeringar som hålls till förfall om SEB har för avsikt och förmåga att hålla de finansiella tillgångarna under överskådlig framtid eller till förfall. De omklassificerade tillgångarna måste på omklassificeringsdagen uppfylla definitionen av den kategori till vilken de omklassificeras. Förutsättningen för att omklassificera till kategorin investeringar som hålls till förfall är att SEB förändrat avsikten med innehavet och har förmågan att hålla investeringen till förfall.

Omklassificering görs till verkligt värde vid tidpunkten för omklassificering. Det verkliga värdet blir det nya redovisade värdet . Den effektiva avkastningen för finansiella tillgångar som omklassificeras till lånefordringar och kundfordringar och innehav som hålls till förfall beräknas på omklassificeringsdagen. En ökning av förväntade kassflöden för omklassificerade tillgångar justerar den framåtriktade effektiva avkastningen medan en minskning redovisas över resultaträkningen.

Finansiella skulder

När finansiella skulder redovisas första gången värderas de till verkligt värde. När det gäller finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen redovisas transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella skulden i resultaträkningen. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när de utsläcks, det vill säga när åtagandet upphör, annulleras eller fullgörs.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innehåller sådana finansiella skulder som innehas för handel och sådana finansiella skulder som företagsledningen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori (verkligtvärdeoptionen). Kriterierna för klassificering av finansiella skulder under verkligtvärdeoptionen är de samma som för finansiella tillgångar. Skulder till försäkringstagare och Emitterade värdepapper ingår i denna klassificering. Finansiella skulder som innehas för handel är företrädesvis korta positioner i räntebärande värdepapper och aktier samt derivatinstrument som inte är säkringsinstrument.

De vinster och förluster som uppstår till följd av värdeförändringar redovisas löpande i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner.

Övriga finansiella skulder

Övriga finansiella skulder innehåller främst koncernens kortfristiga och långfristiga upplåning. Övriga finansiella skulder värderas löpande efter första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Här ingår balansposterna Skulder till kreditinstitut, In- och upplåning från allmänheten samt Emitterade värdepapper.

Finansiella transaktioner som nettoredovisas

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när det finns en legal rättighet att nettoredovisa transaktioner och det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt.

Beräkning av verkligt värde

Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas för att sälja en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer.

Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad, exempelvis marknadsnoterade derivat, finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel samt finansiella tillgångar som kan säljas baseras på noterade marknadspriser. Om tillgången eller skulden som värderas till verkligt värde har en köpkurs och en säljkurs används den kurs mellan köp- och säljkursen som under omständigheterna ger mest korrekt bild av det verkliga värdet.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av olika värderingstekniker. Vid användning av värderingstekniker används i så stor utsträckning som möjligt observerbara uppgifter. De värderingstekniker som används är exempelvis diskonterade kassaflöden, tekniker för värdering av optioner, värdering med referens till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument och värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana. När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egna kreditvärdighet.

Eventuella skillnader mellan transaktionspriset och det verkliga värdet på instrument som beräknas utifrån en värderingsteknik amorteras över transaktionens löptid, om inte beräkningen av verkligt värde i allt väsentligt baseras på observerbara noteringar. Om värderingen i allt väsentligt baseras på observerbara noteringar redovisas den så kallade dag 1 vinsten i resultaträkningen.

Verkligt värde beräknas i regel individuellt för finansiella instrument. Dessutom görs värderingsjusteringar på portföljnivå för att täcka kreditrisk. För att återspegla motpartsrisk och egen kreditrisk i OTC-derivat, görs justeringar som baseras på nettoexponeringen för varje motpart.

Inbäddade derivat

En del sammansatta instrument innehåller både derivat och en del som inte är derivat. Derivatkomponenten i dessa sammansatta instrument kallas för inbäddat derivat. Inbäddade derivat separeras och redovisas som fristående derivat om deras ekonomiska egenskaper och risker inte är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det sammansatta instrumentet värderas till verkligt värde.

Vissa sammansatta instrument klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen (verkligtvärdeoptionen). Detta val innebär att hela det sammansatta instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Säkringsredovisning

Derivat används för att ekonomiskt säkra de risker för ränte-, aktie- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. När dessa derivat och de poster som de säkrar uppfyller kraven för säkringsredovisning tillämpar koncernen antingen kassaflödessäkring, säkring av verkligt värde eller säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet. Koncernen identifierar och dokumenterar inledningsvis relationen mellan säkrad post och säkringsinstrument liksom säkringsstrategi och den risk relationen avser att säkra. Koncernen dokumenterar den första dagen och sedan löpande att marknadsvärdet på det derivat som används uppvisar hög effektivitet jämfört med marknadsvärdet eller kassaflödet på det instrument derivatet avser att säkra. Koncernen identifierar och dokumenterar även att sannolikheten för att en prognostiserad transaktion inträffar är hög. Ytterligare information om säkringsredovisning finns i noten om Övriga intäkter, netto.

Säkringsredovisning tillämpas på derivat och lån vars syfte t ex är att minska ränte- och valutarisker från finansiella instrument och nettoinvesteringar i utländsk verksamhet. Koncernen tillämpar olika metoder för säkringsredovisning beroende på syftet med säkringen.

• Säkring för värdeförändring av tillgångar eller skulder
• (säkring av verkligt värde)

• Säkring för värdeförändring av tillgångar och skulder i en portfölj (portföljsäkring)

• Säkring av högst sannolika framtida kassaflöden från tillgångar, skulder eller prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring)

• Säkring av en nettoinvestering i utländsk verksamhet (säkring av nettoinvesteringar).
• SEB upphör med säkringsredovisning när:
• Derivatinstrumentet har upphört att vara mycket effektivt som säkringsinstrument
• Säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in
• Den säkrade posten förfaller, säljs, eller betalas tillbaka, eller
• Den prognostiserade transaktionen inte längre är mycket sannolik.

Säkring av verkligt värde

Säkringar av verkligt värde tillämpas i syfte att skydda koncernen mot icke önskvärda exponeringar för förändringar i marknadspriser på redovisade tillgångar eller skulder.

Vinster eller förluster från omvärdering av säkringsinstrumentet till verkligt värde redovisas som Övriga intäkter, netto, i resultaträkningen tillsammans med vinster eller förluster hänförliga till värdering till verkligt värde av den säkrade risken i den säkrade posten.

I de fall SEB säkrar verkligt värde avseende ränteexponeringen i en portfölj med finansiella tillgångar eller finansiella skulder, så kallad portföljsäkring av ränterisk, redovisas den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade posten antingen i en separat post inom tillgångar eller i en separat post inom skulder.

När säkringsrelationer upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller förluster som justerat det redovisade värdet av den säkrade posten i resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens återstående löptid.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring tillämpas för att säkra framtida räntebetalningar på tillgångar eller skulder med rörlig ränta. Den del av vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bestämts vara en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisas som Övriga intäkter, netto i resultaträkningen.

Vinst eller förlust på säkringsinstrument som ackumulerats i eget kapital redovisas i resultaträkningen under samma perioder som ränteintäkter och räntekostnader från den säkrade tillgången eller skulden redovisas i resultaträkningen.

När kassaflödessäkringar upphör, men framtida kassaflöden fortfarande beräknas inflyta, kvarstår ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringsinstrumentet som en separat post i eget kapital. Ackumulerade vinster eller förluster redovisas sedan under räntenettot i resultaträkningen under samma perioder som de tidigare säkrade ränteflödena redovisas i resultaträkningen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen mot valutakursdifferenser till följd av verksamhet i utlandet. Huvudsakligen används lån i utländsk valuta som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som är hänförlig till den effektiva delen av säkringen redovisats i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital som omräkning av utlandsverksamhet. Den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen som Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ackumulerad vinst eller förlust inom eget kapital redovisas i resultaträkningen vid avyttring av utlandsverksamheten.

Ränteintäkter och räntekostnader

Effektivräntemetoden används för att redovisa ränteintäkter och räntekostnader i resultaträkningen på finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Effektivräntemetoden är en metod för beräkning av det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning i tiden av ränteintäkter och räntekostnader. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det finansiella instrumentets förväntade löptid till det finansiella instrumentets redovisade nettovärde. Vid uppskattningen av framtida betalningar beaktas samtliga betalningar som omfattas av avtalsvillkoren exempelvis förskottsbetalningar. Risken för framtida kreditförluster beaktas dock ej. Beräkningen av effektivräntan innefattar de erhållna och erlagda avgifter, som är en integrerad del av effektivräntan. När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten därefter genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassaflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

Provisionsintäkter och avgifter

Provisionsintäkter och intäkter i form av avgifter avseende finansiella instrument redovisas olika beroende av hur det finansiella instrument som intäkten härrör ifrån redovisas. I de fall provisionsintäkter och avgifter är en del av effektivräntan i ett finansiellt instrument, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, periodiseras dessa normalt över instrumentets förväntade löptid med användande av effektivräntemetoden och de presenteras i räntenettot.

Provisionsintäkter och avgifter för förvaltning och rådgivning redovisas enligt tillämpligt avtal. I normalfallet redovisas intäkten under den period då tjänsten utförs. Prestationsbaserade arvoden redovisas när intäkten säkert kan beräknas. Provisionsintäkter och avgifter från affärer som sker på uppdrag av tredje part liksom genomförande av förvärv eller köp eller försäljning av verksamhet, redovisas när transaktionen är genomförd.

Avgifter från syndikeringar av lån där SEB enbart agerar som arrangör redovisas som intäkt när syndikeringen är färdig och koncernen inte har någon del av syndikeringen kvar i balansräkningen eller har behållit en del av lånet med samma effektivränta som de andra syndikatdeltagarna.

Utdelningar

Utdelningar redovisas när enhetens rätt att erhålla betalning är fastställd.

Återköpstransaktioner

Med återköpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris och på avtalat datum. Värdepapper som sålts i en repotransaktion kvarstår i balansräkningen och redovisas dessutom som ställd säkerhet för egna skulder när kontantsäkerhet erhålls. Erhållen likvid redovisas beroende på motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upplåning från allmänheten.

På motsvarande sätt när koncernen köper värdepapper med ett åtagande att sälja dem till ett i förväg bestämt pris, så kallad omvänd repotransaktion, redovisas inte värdepappret i balansräkningen. Den erlagda likviden redovisas som Utlåning till kreditinstitut eller Utlåning till allmänheten.

Skillnaden mellan likvid för avista- och terminsledet periodiseras över löptiden som ränta.

Värdepapperslån

Värdepapperslån är säkerställd utlåning eller inlåning av värdepapper. Marknadsvärdet på erhållna eller levererade värdepapper övervakas dagligen för att kräva eller leverera ytterligare säkerhet. Utbetald kontantsäkerhet bokas bort från balansräkningen och en motsvarande fordran redovisas. Erhållen kontantsäkerhet bokas i balansräkningen liksom en motsvarande skuld att betala tillbaka vid förfall. Egna värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas som ställd säkerhet. Inlånade värdepapper tas inte upp som tillgång. Om inlånade värdepapper avyttras (blankning) skuldförs ett belopp som motsvarar värdepapperens verkliga värde. Upplysningar lämnas om inlånade och utlånade värdepapper som poster inom linjen.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Alla finansiella tillgångar förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen prövas för nedskrivning.

Varje balansdag bedömer koncernen huruvida det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar har ett nedskrivningsbehov. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov endast om objektiva belägg visar att en eller flera händelser inträffat som har en inverkan på de framtida kassaflödena för den finansiella tillgången om dessa kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Objektiva belägg för att en eller flera händelser inträffat som påverkar de uppskattade framtida kassaflödena är exempelvis följande:

• betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären,
• att långivaren beviljat låntagaren en eftergift som en följd av dennes finansiella svårigheter och som annars inte hade övervägts,
• ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
• att det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller genomgå annan finansiell rekonstruktion,
• negativ värdeutveckling på pantsatta tillgångar och
• en betydande eller utdragen värdenedgång under anskaffningskostnad för ett aktieinstrument.

Nedskrivningen bokförs som en konstaterad kreditförlust om det bedöms som omöjligt att driva in de kontraktsenliga betalningar som ej erlagts och/eller förväntas utebli eller att återvinna anskaffningsvärdet genom realisation av panten. I annat fall görs en avsättning till ett särskilt reservkonto. Så snart det ej indrivningsbara beloppet kan fastställas och kreditförlusten kan konstateras upplöses reserven. Likaså upplöses reserven om det bedömda återvinningsvärdet överstiger det bokförda värdet.

Bedömning av nedskrivningsbehov

Individuell bedömning av nedskrivningsbehov

Följande händelser används för att objektivt bedöma om individuellt värderade tillgångar har ett nedskrivningsbehov. Betydande avtalsbrott uppstår när kontraktuella betalningar är försenade med mer än 60 dagar. Nedskrivningsbehov föreligger om uppskattade kassaflöden och värdet på säkerheter inte täcker utestående exponering. Noterade räntebärande värdepapper bedöms dessutom för nedskrivning vid en betydande nedgång av verkligt värde eller rating för att fastställa att förväntade kassaflöden är oförändrade. För aktieinstrument är en betydande eller i tiden utdragen nedgång i verkligt värde under förvärvspris belägg för att nedskrivningsbehov föreligger.

Gruppvis bedömning av nedskrivningsbehov

Tillgångar där nedskrivningsbehov bedöms individuellt och inget nedskrivningsbehov konstateras, inkluderas i en gruppvis värdering av individuellt ännu ej identifierat nedskrivningsbehov. Den gruppvisa värderingen av individuellt ej identifierat nedskrivningsbehov baseras på SEB:s modell för riskklassificering.

Lån som bedöms på portföljnivå

För grupper av lånefordringar med begränsat värde och med liknande riskprofil, homogena grupper, bedöms lånen på portföljnivå. Vid bedömning av nedskrivningsbehovet på portföljnivå använder koncernen statistiska modeller som baseras på sannolikhet för fallissemang och förlusternas storlek, beaktat säkerheter och återvinningar. Ledningen gör sedan en bedömning av huruvida de rådande förhållandena i ekonomin och kreditmarknaden är av sådan karaktär att de faktiska förlusterna kan komma att bli större eller mindre än vad modellerna indikerar. Antaganden om antal fallissemang och förlustnivåer jämförs regelbundet med faktiskt utfall för att säkerställa modellernas tillämplighet.

Kreditförluster på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Nedskrivning av en individuellt utvärderad finansiell tillgång i kategorin lånefordringar och kundfordringar eller i kategorin investeringar som hålls till förfall som redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas utifrån det finansiella instrumentets ursprungliga effektivränta. Nedskrivningen uppgår till skillnaden mellan instrumentets bokförda värde och nuvärdet av de uppskattade framtida betalströmmarna (återvinningsvärdet). Om villkoren för en tillgång omstruktureras eller på annat sätt ändras på grund av låntagarens eller emittentens ekonomiska problem, beräknas värdeminskningen genom användande av den ursprungliga effektiva räntan innan villkoren ändrades. Kassaflöden som är hänförliga till kortfristiga fordringar diskonteras inte om effekten av diskonteringen är oväsentlig. Varje fordran som föranleder specifik reservering ingår i osäkra lånefordringar med sitt fulla belopp, dvs. även den del som täcks av säkerheter.

Kreditförluster för finansiella tillgångar som kan säljas

Om det föreligger en värdenedgång av verkligt värde och objektivt belägg för en nedskrivning av en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras den ackumulerade förlusten från eget kapital till resultaträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som tas bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

Nedskrivningsbehovet för onoterade aktier som värderas till anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan redovisat värde och nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden diskonterade till aktuell marknadsavkastning för en likartad aktie.

Nedskrivningar avseende obligationer eller andra räntebärande värdepapper, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs via resultaträkningen om ökningen i verkligt värde objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter nedskrivningen. Nedskrivningar avseende egetkapitalinstrument, som klassificerats som finansiell tillgång som kan säljas, återförs inte via resultaträkningen utan redovisas i övrigt totalresultat.

Omstrukturerade lån

Omstrukturerade lån skulle ha varit förfallna eller osäkra om de inte omstrukturerats. Efter en omstrukturering är lånet normalt inte osäkert.

Övertagen egendom

Övertagen egendom är egendom som tagits över för att skydda en fordran. SEB avstår i vissa fall från en lånefordran och övertar i stället egendom som ställts som säkerhet för lånet. Övertagen egendom kan bestå av exempelvis finansiella tillgångar, fastigheter och andra materiella tillgångar. Övertagna tillgångar redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Övertagna finansiella tillgångar klassificeras i kategorin tillgångar som kan säljas. Övertagen egendom värderas vid det första redovisningstillfället till verkligt värde. Det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället blir tillgångens anskaffningsvärde eller upplupna anskaffningsvärde beroende på vad som är tillämpligt. Den efterföljande värderingen sker enligt den princip som gäller för respektive tillgångsslag.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar, med undantag för förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten, redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av linjärt enligt plan över nyttjandeperioden. Avskrivningstiden för byggnader är max 50 år. Avskrivningstiden för övriga materiella anläggningstillgångar är mellan 3 och 8 år.

Nedskrivningsprövning sker vid indikation på värdenedgång men minst en gång per år.

Leasing

Leasingkontrakt delas in i finansiella och operationella. Finansiella leasingkontrakt innebär att de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren. Operationella leasingkontrakt är de som inte betraktas som finansiella. I koncernen är i huvudsak samtliga leasingkontrakt där koncernen är leasegivare finansiella. Finansiella leasingkontrakt redovisas som utlåning, vilket innebär att leasingintäkterna redovisas som ränteintäkter och amortering.

Förvaltningsfastigheter

Investeringar i fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter och/eller värdestegring redovisas som förvaltningsfastigheter. Värderingen och redovisningen av sådana fastigheter är olika beroende vem som innehar dem. Förvaltningsfastigheter som innehas i försäkringsverksamhet, och svarar mot skulder som ger avkastning som är direkt knuten till det verkliga värdet på angivna tillgångar inklusive den förvaltningsfastigheten, marknadsvärderas. Innehav av förvaltningsfastigheter i bankverksamhet värderas till anskaffningsvärde efter planenliga avskrivningar.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar är identifierbara icke-monetära tillgångar utan fysisk form. För att redovisa en immateriell tillgång ska kontroll över tillgången kunna påvisas. Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen endast om det är troligt att de förväntade framtida ekonomiska fördelarna som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt om tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Vid första redovisningstillfället värderas immateriella tillgångar till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt över den fastställda nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning en gång per år och när händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart.

Kundregister skrivs av över 20 år och internt upparbetade immateriella tillgångar, som programvaror, har en avskrivningstid på mellan 3 och 8 år.

Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, som goodwill, skrivs inte av utan prövas istället för nedskrivning en gång per år och vid indikation på nedskrivningsbehov. Vad gäller goodwill föreligger ett nedskrivningsbehov när det återvinningsbara beloppet avseende en kassagenererande enhet eller en grupp av kassagenererande enheter dit goodwillen är hänförbar understiger redovisat värde. En nedskrivning redovisas då i resultaträkningen. Nedskrivningar avseende goodwill återförs inte även om skälen till nedskrivningen inte längre föreligger. Vid en indikation att tillgångens värde kan ha minskat fastställs återanskaffningsvärdet. En nedskrivning sker om det redovisade värdet överstiger återanskaffningsvärdet.

Avsättningar

En avsättning redovisas när det finns en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningen värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan före skatt som används återspeglar aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar eller de risker som är förknippade med avsättningen.

Avsättning görs för ej utnyttjade lånelöften och liknande faciliteter om det är troligt att dessa kommer att användas av en låntagare med ekonomiska svårigheter.

Avsättningarna prövas varje balansdag och justeras om så krävs.

Finansiella garantier

Utställda finansiella garantier innebär ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren.

Utställda finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, vilket

oftast motsvaras av den erhållna premien, under posten upplupna intäkter. Det initiala verkliga värdet fördelas över instrumentets löptid. Därefter värderas garantierna, och redovisas i balansräkningen, till det högre av erhållen garantiavgift minus avskrivning och en avsättning beräknad som den diskonterade bästa uppskattningen av det belopp som behövs för att reglera aktuellt åtagande. Avsättningar och förändringar i avsättningar redovisas i resultaträkningen under posten Kreditförluster. Avtalsbeloppen enligt finansiella garantier redovisas som Poster inom linjen under Ansvarsförbindelser.

Personalförmåner

Pensioner

I koncernen finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner varav merparten har förvaltningstillgångar. Förmånsbestämda pensioner är pensionsplaner med fastställd ersättning som de anställda erhåller vid pensioneringen beroende på faktorer som ålder, anställningstid och ersättningsnivå. Avgiftsbestämda pensionsplaner är pensionsplaner där koncernen betalar en premie till en fristående enhet och härefter inte har några ytterligare förpliktelser.

Koncernens pensionsförpliktelser avseende förmånsbestämd pension täcks av pensionsstiftelser, genom försäkringslösning eller genom avsättning i balansräkningen.

Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. De antaganden som gjorts i beräkningarna framgår av noten Personalkostnader. Alla ändringar i nettopensionsavsättningen (tillgången) redovisas när de uppstår som: (i) kostnad för tjänstgöring samt finansieringskostnad i Resultaträkningen (ii) effekter av omvärderingar av både pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar i Övrigt totalresultat.

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.

Aktierelaterade ersättningar

Koncernen har flera aktierelaterade incitamentsprogram, under vilka aktieinstrument i SEB tilldelas koncernens anställda. Aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med aktier berättigar de anställda att få aktieinstrument i SEB. Aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med kontanter berättigar de anställda att få kontanter baserat på priset eller värdet på aktieinstrumenten i SEB. Det verkliga värdet av dessa rättigheter bestäms genom att använda lämpliga värderingsmodeller, beakta villkor och förhållanden för tilldelningen och koncernens bedömning av hur många rättigheter som slutligen kommer att intjänas, detta omvärderas vid varje rapporteringstillfälle. Sociala kostnader fördelas över intjänandeperioden och avsättningen för sociala kostnader omvärderas vid varje rapporteringstillfälle för att säkerställa att avsättningen är baserad på rättigheternas verkliga värde vid rapporteringstillfället.

Kostnaden för aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med aktier värderas utifrån det verkliga värdet på aktieinstrumenten den dag de beviljats och kostnadsförs jämnt fördelat över intjänandeperioden. En motsvarande ökning redovisas i eget kapital. Intjänandeperioden är den period de anställda måste förbli i tjänst i SEB för att deras rättigheter ska tjänas in. För aktierelaterade incitamentsprogram som regleras med kontanter värderas de erhållna tjänsterna och den upparbetade skulden till det verkliga värdet av skulden som kostnadsförs över intjänandeperioden, under vilken de anställda utför tjänsterna. Det verkliga värdet av skulden omvärderas löpande och ändringarna redovisas i resultaträkningen till dess skulden regleras.

Skatter

Koncernens skatt för perioden utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuella skattefordringar och skulder för innevarande och föregående perioder värderas till det belopp som förväntas bli betalt till eller från skattemyndigheterna baserat på de skattesatser och den skattelagstiftning som är antagen eller i allt väsentligt antagits på bokslutsdagen.

Aktuell skatt är skatt som hänför sig till periodens skattepliktiga resultat. Uppskjuten skatt uppstår på grund av temporära skillnader mellan en tillgångs eller skulds skattepliktiga värde och dess bokförda värde. Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen med undantag för transaktioner som redovisas i övrigt totalresultat. Skatt som hänför sig till poster som redovisas i övrigt totalresultat redovisas också i övrigt totalresultat. Exempel på sådana poster är förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas samt vinst eller förlust på säkringsinstrument i kassaflödessäkringar. Uppskjuten skattefordran redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats med 22 procent (22 procent) skatt i Sverige och med respektive lands skattesats för utländska bolag.

Försäkringsavtal och investeringsavtal

Försäkringsavtal är avtal där koncernen åtar sig en betydande försäkringsrisk

• definierad som en absolut risk av minst 5 procent av det underliggande värdet
• för försäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstaga-

ren eller annan förmånstagare om en förutbestämd försäkrad händelse skulle inträffa. Investeringsavtal är finansiella instrument som inte kan definieras som försäkringsavtal, eftersom de inte överför någon betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till koncernen.

Försäkringsavtal

Försäkringsavtal är klassificerade som kortfristiga (skadeförsäkring) eller långfristiga (livförsäkring). Kortfristig försäkring innefattar sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring, vårdförsäkring och rehabiliteringsförsäkring. Långfristig försäkring innefattar i huvudsak traditionell livförsäkring inom det danska dotterföretaget SEB Pension. I koncernen redovisas kortfristiga och långfristiga försäkringsavtal summerat som försäkringsavtal. Omkring 95 procent av försäkringsskulden var hänförbar till långfristiga försäkringsavtal.

Värdering av kortfristiga försäkringsavtal (skadeförsäkring)

Avsättningen för ej intjänade premier avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringsavtal. Avsättningen för ej intjänade premier är normalt tidsproportionell under försäkringsavtalens löptid. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna, skall avsättning för ej intjänade premier förstärkas med avsättning för kvardröjande risker.

Avsättning för oreglerade skador skall täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats (IBNR-avsättning). Avsättning för oreglerade skador skall även täcka samtliga kostnader för skadereglering. Avsättningen för oreglerade skador diskonteras ej med undantag för avsättningar för skadelivräntor som nuvärdeberäknas enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Värdering av långfristiga försäkringsavtal (livförsäkring)

För långfristiga livförsäkringar redovisas en skuld för avtalade förmåner som förväntas uppstå i framtiden när premierna redovisas. Skulden motsvarar summan av det diskonterade värdet av förväntade förmånsutbetalningar och administrativa utgifter, med avdrag för alla utestående framtida avtalade premiebetalningar. Skulden för långfristiga försäkringsavtal diskonteras enligt vedertagna livförsäkringstekniska metoder.

Förlustprövning

Svensk aktuariell metod innebär att en förlustprövning av försäkringsavsättningarna görs. Detta för att säkerställa att det redovisade värdet på avsättningarna är tillräckligt högt med avseende på förväntade framtida kassaflöden. Avsättningens redovisade värde är värdet på själva avsättningen med avdrag för alla hänförliga immateriella tillgångar eller förutbetalda anskaffningskostnader. Då detta test utförs används de mest sannolika utfallen av beräknade framtida avtalade kassaflöden samt skaderegleringskostnader och administrativa utgifter. Dessa kassaflöden diskonteras och jämförs med avsättningens redovisade värde. Alla underskott redovisas direkt i resultaträkningen.

Intäktsredovisning

Premier för försäkringsavtal redovisas som intäkter när de betalas av försäkringstagarna. För avtal där försäkringsriskpremierna under en period förväntas täcka periodens försäkringsersättningar, redovisas dessa premier som intäkt proportionellt under denna period.

Kostnadsredovisning

Kostnader för försäkringsavtal redovisas som kostnader när de uppstår, med undantag för provisioner och andra rörliga anskaffningskostnader som är relaterade till nya avtal och förnyelse av befintliga avtal. Dessa aktiveras som förutbetalda anskaffningskostnader. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras och resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar. Försäkringsersättningar redovisas som kostnad när de inträffar.

Återförsäkring

Avtal som ingåtts med återförsäkrare genom vilka kompensation för förluster på avtal utfärdade av koncernen erhålls, klassificeras som avgiven återförsäkring. För avgiven återförsäkring redovisas de förmåner som koncernen har rätt till enligt återförsäkringsavtalet som återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Fordringar på återförsäkrare värderas på samma sätt som de belopp som är kopplade till återförsäkringsavtalet och i enlighet med villkoren för varje återförsäkringsavtal.

Investeringsavtal

Huvuddelen av koncernens fondförsäkringar (unit linked) klassificeras som investeringsavtal. Ingen betydande försäkringsrisk överförs från försäkringstagaren till koncernen. En mindre del av koncernens fondförsäkringsverksamhet, i det litauiska försäkringsdotterföretaget, klassificeras som försäkringsavtal.

Värdering

Investeringsavtal är finansiella förbindelser vars verkliga värde är beroende av de underliggande finansiella tillgångarnas verkliga värde. De underliggande tillgångarna och tillhörande skulderna värderas till verkligt värde via resultaträkningen (verkligtvärdeoptionen). Valet att använda verkligtvärdeoptionen görs för att eliminera inkonsekvenser i redovisningen som annars skulle uppstå om olika grunder för värdering användes för tillgångar och skulder. Det verkliga värdet på de finansiella skulderna fastställs med hjälp av de aktuella värden som speglar det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna är länkade på balansdagen. Om investeringsavtalet har en återköpsklausul, upptas skulden till ett värde som aldrig understiger återköpsvärdet.

Intäktsredovisning

Belopp som erhållits från och betalats till innehavarna av investeringsavtalen redovisas över balansräkningen som insättningar eller uttag. Avgifter som debiteras för förvaltning av investeringsavtal intäktsförs. Dessa tjänster tillhandahålls jämnt fördelade under avtalens löptid.

Kostnadsredovisning

Rörliga kostnader som direkt kan hänföras till tecknandet av nya investeringsavtal periodiseras. Dessa kostnader är till största delen rörliga anskaffningskostnader som betalas till försäljningspersonal, mäklare och andra distributionskanaler. Förutbetalda anskaffningskostnader resultatförs då motsvarande intäkt redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de inträffar.

Avtal med diskretionär del

Traditionell sparandeförsäkring inom det danska dotterföretaget SEB Pension innehåller en diskretionär del. Detta innebär att försäkringstagaren kan erhålla, som komplement till garanterade ersättningar, ytterligare ersättningar eller bonus. Dessa avtal redovisas enligt de principer som etablerats för försäkringsavtal. Den garanterade delen och den diskretionära delen av återbäring redovisas som en skuld till försäkringstagarna.

Förändringar i IFRS som implementerats 2013

Nedan beskrivs de förändringar som 2013 har gjorts med avseende på koncernens redovisningsprinciper:

IFRS 13 Värdering till verkligt värde – standarden definierar verkligt värde och reglerar i en enda standard värdering till verkligt värde men inte vilka poster som ska värderas till verkligt värde. Vidare kräver IFRS 13 ytterligare upplysningar om värdering till verkligt värde. Den nya standarden har inte påverkat koncernens finansiella rapporter eller dess kapitaltäckning väsentligt.

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar – Nya upplysningskrav för kvittning av finansiella tillgångar och skulder har tillämpats från 1 januari 2013. Ändringarna har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter eller på kapitaltäckningen.

Förbättringar av IFRS standarder (2009–2011), IFRS 1 Statliga lån och IFRIC 20 Avrymningskostnader under ett dagbrotts produktionsfas – Dessa ändringar har inte påverkat koncernens finansiella rapporter eller kapitaltäckning väsentligt.

Kommande förändringar i IFRS

I framtiden kommer hänsyn tas till följande nya och reviderade standarder och tolkningar om de är antagna av EU. SEB avser inte att tillämpa de nya eller ändrade standarderna i förtid.

IASB har gett ut och ändrat flera standarder avseende konsolidering: IFRS 10 Konsoliderade finansiella rapporter, IFRS 11 Samarbetsarrangemang, IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag, IAS 27 Separata finansiella rapporter och IAS 28 Investeringar i intresseföretag och joint ventures samt ett tillägg till IFRS 10, IFRS 12 och IAS 27 Investmentföretag. De nya och ändrade standarderna ska enligt IASB tillämpas från 1 januari 2013, 1 januari 2014 för Investmentföretag. I EU ska reglerna börja tillämpas först 2014 eller senare. SEB kommer att tillämpa reglerna från 1 januari 2014. Den nya definitionen av kontroll har den möjliga effekten att ytterligare företag kommer att konsolideras, inklusive fonder. Ytterligare konsoliderade företag påverkar koncernens finansiella rapporter, främst genom att totala tillgångar och skulder i balansräkningen ökar. Den aktuella bedömningen är att effekten inte kommer att bli väsentlig. Ändringarna förväntas inte få någon väsentlig effekt på kapitaltäckningen. Ändringarna

innebär ökade upplysningar, framför allt avseende andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag .

IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering – Reglerna för när kvittning av finansiella tillgångar och skulder får ske har förtydligats. Ändringen ska tillämpas från 1 januari 2014 och påverkar inte koncernens finansiella rapporter eller kapitaltäckning väsentligt.

IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering – Ett tillägg till IAS 39 reglerar överlåtelse av derivatinstrument och fortsatt säkringsredovisning. Nya regler som kommer att kräva att transaktioner i vissa derivat ska ske med en central motpart, CCP, innebär överlåtelse (man ersätter en part i derivatkontraktet med en ny part, i detta fall den centrala motparten CCP) av existerande derivatkontrakt. Tillägget till IAS 39 gör det möjligt att fortsätta säkringsredovisning när ett derivat överlåts. Tillägget gäller från 1 januari 2014.

IFRIC 21 Avgifter – Tolkningen klargör när en skyldighet att betala statliga avgifter ska redovisas. Uttalandet bedöms inte få någon väsentlig effekt påkoncernens finansiella rapporter eller på kapitaltäckningen.

IAS 36 Nedskrivning av tillgångar – Upplysningskraven i IAS 36 har blivit uppdaterade med avseende på bedömningen av återvinningsvärdet för icke finansiella tillgångar. Uppdateringen träder ikraft den 1 januari 2014 och har ingen väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter eller kapitaltäckning.

IFRS 9 Finansiella instrument – Datumet för ikraftträdande är inte beslutat i avvaktan på att reglerna i IFRS 9 slutförs. Som en del av IASBs projekt för att ersätta IAS 39 "Finansiella instrument" utfärdade IASB 2009 den första delen, avseende Klassificering och värdering, av den nya standarden om finansiella instrument. 2013 publicerade IASB reglerna om generell säkringsredovisning. IASB har som avsikt att ersätta hela IAS 39 genom att publicera standards för den återstående fasen avseende Nedskrivningar samt en uppdatering av Klassificering och värdering. IFRS 9 är ännu inte färdigställd och det är därför inte möjligt att bedöma effekterna för koncernen. De delar av IFRS 9 som färdigställts är inte antagna av EU.

VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR MODERFÖRETAGET

Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) har sitt säte i Stockholm.

Moderföretagets årsredovisning är upprättad i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:25. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 samt tillhörande uttalanden, UFR.

Moderföretaget tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att internationella redovisningsstandarder, antagna av EU, tillämpas i den utsträckning det är möjligt enligt svensk lagstiftning på redovisningsområdet. I och med att svensk normgivning inte fullt ut är anpassad till IFRS kommer redovisningsprinciperna i moderföretaget till vissa delar att skilja sig från de redovisningsprinciper som tillämpas i koncernen. Nedan anges de skillnader som är väsentliga för moderföretaget.

Uppställningsformer

ÅRKL anger uppställningsformer för balans- och resultaträkningen som inte är i överensstämmelse med IFRS. Kreditinstitut och värdepappersbolag som i koncernredovisningen tillämpar internationella redovisningsstandarder (IFRS) antagna av EU har möjlighet att avvika från den uppställningsform som ÅRKL anger för balansräkningen, men inte från den som anges för resultaträkningen.

Innehav i dotterföretag och intresseföretag

Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Erhållna utdelningar redovisas som intäkt i resultaträkningen. Fusioner av dotterföretag genom absorption redovisas enligt koncernvärdemetoden. Fusionseffekten redovisas i eget kapital.

Leasing

Leasingavtal som klassificerats som finansiella i koncernredovisningen, redovisas som operationella leasingavtal i juridisk person.

Pensioner

Tryggandelagen och Finansinspektionens föreskrifter innehåller regler som leder till en annan redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner än de som anges i IAS 19. Tillämpning av tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Moderföretaget, vars förpliktelser täcks av en pensionsstiftelse, har valt att utnyttja denna möjlighet. Nettokostnaden för betalda pensioner och pensionspremier med avdrag för kostnadskompensation från pensionsstiftelsen redovisas under personalkostnader i resultaträkningen. Överskott i pensionsstiftelsen redovisas inte som till gång i moderföretagets balansräkning. Underskott i stiftelsen redovisas som skuld i moderföretaget.

Immateriella tillgångar

I enlighet med IAS 38, skrivs inte goodwill och andra immateriella tillgångar med

obestämbar nyttjandeperiod av i koncernens redovisning. I moderföretaget skrivs goodwill av linjärt som alla andra immateriella tillgångar.

Skatter

I moderföretaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balansräkningen. Obeskattade reserver utgörs av ackumulerade överavskrivningar i enlighet med skatteregler. I koncernredovisningen redovisas obeskattade reserver under fritt eget kapital.

Koncernbidrag

Nettot av koncernbidrag som tas emot och lämnas i syfte att optimera koncernens skattekostnad redovisas i moderföretaget som bokslutsdisposition.

VIKTIGA BEDÖMNINGAR VID TILLÄMPNING AV KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER

Tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper kräver ibland användning av uppskattningar och antaganden som har materiell påverkan på de belopp som rapporteras i de finansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras på sakkunniga bedömningar och antaganden som ledningen bedömer vara sanna och rättvisande. Ledningen utvärderar dessa bedömningar och antaganden kontinuerligt. Betydande antaganden och uppskattningar förbinds med nedanstående områden.

Konsolidering av ömsesidiga försäkringsföretag och fondförsäkringsbolag

Inom ramen för livförsäkringsverksamheten inom SEB koncernen drivs Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv enligt ömsesidiga principer. Företaget konsolideras inte mot bakgrund av att koncernen bedömt att man inte har ett bestämmande inflytande. Ett bestämmande inflytande innebär rätten att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer är inte vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man inte kan erhålla ekonomiska fördelar från detta företag. I Gamla Livförsäkrings AB SEB Trygg Liv finns dessutom särskilda regler för sammansättningen av styrelsen som innebär att SEB-koncernen inte kan utforma företagets finansiella och operativa strategier.

Försäkringstagarna i SEB:s fondförsäkringsbolag väljer att investera i olika fonder. Fondförsäkringsbolaget köper andelar i de av kunderna valda fonderna. SEB kan därigenom, för sina kunders räkning komma att stå som ägare till mer än 50 procent av andelarna i fonder, som man själv förvaltar. På grund av de legala regelverk som omgärdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rätt att utforma fondernas finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Detta gäller oavsett om man äger mer eller mindre än 50 procent av andelarna i fonderna. Det är försäkringstagarna som bär hela placeringsrisken i fonderna och inte SEB. Försäkringstagarna erhåller därmed den avkastning som fonderna genererar. SEB erhåller enbart avgifter, till marknadsmässiga villkor, för förvaltningen av fonderna. SEB gör den samlade bedömningen att fonder som man förvaltar inte ska konsolideras. De andelar som koncernen, för sina kunders räkning, innehar i dessa fonder redovisas dock i balansräkningen.

Marknadsvärdering av vissa finansiella instrument

Syftet med en värdering till verkligt värde är att uppskatta det pris till vilket en ordnad transaktion skulle äga rum mellan marknadsaktörer under aktuella marknadsförhållanden vid värderingstidpunkten. Det bästa belägget för verkligt värde är ett noterat pris för det värderade instrumentet på en aktivt handlad marknad. När marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, fastställs verkligt värde genom att använda en värderingsteknik. Dessa värderingstekniker innehåller en grad av bedömningar, vars omfattning beror på instrumentets komplexitet och tillgängligheten av marknadsbaserad data. När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egna kreditvärdighet. Givet osäkerheten och subjektiviteten i värdering av finansiella instrument till verkligt värde, är det möjligt att det faktiska utfallet det kommande finansiella året skiljer sig från de antaganden som gjorts.

För några av koncernens finansiella tillgångar och skulder, särskilt för derivatinstrument, finns noterade priser inte tillgängliga och värderingstekniker används därför för att bedöma verkligt värde. Som en del av verkligt värde värderingen görs värdejusteringar för att beakta motparters och den egna kreditrisken när derivatinstrument värderas. Metoderna för att bedöma värderingsjusteringar revideras kontinuerligt som ett resultat av ändrad marknadspraxis som svar på ändrade regleringar och redovisningspolicys, liksom generell marknadsutveckling.

Koncernen har en etablerad kontrollmiljö för att bestämma verkliga värden på finansiella instrument som inkluderar en översyn, oberoende från affärssidan, av värderingstekniker och priser. Om principerna för validering inte efterföljs, ska chefen för Group Finance informeras. Undantag som är signifikanta och av principiell betydelse kräver godkännande från GRMC (Group Risk Measurement Committee) och från SEB ASC (Accounting Standards Committee).

I upplysningssyfte klassificeras verkliga värden i en "verkligtvärdehierarki" enligt nivån av observerbarhet på använt indata, se not 19.

Analys av nedskrivningsbehov av finansiella tillgångar och goodwill Finansiella tillgångar

Vid beräkning av nedskrivningsbehovet för både individuellt- och gruppvist värderade lån görs kritiska bedömningar och uppskattningar. Att bedöma nedskrivningsbehov för individuellt värderade finansiella tillgångar innebär att fastställa motpartens återbetalningsförmåga och värdet av säkerheter. Den viktigaste aspekten vid gruppvis bedömning av nedskrivningsbehov av finansiella tillgångar är att identifiera de händelser som indikerar ett nedskrivningsbehov. Vid bedömning av gruppvist nedskrivningsbehov använder koncernen statistiska modeller som baseras på sannolikheten för fallissemang och beloppet för inträffade förluster, säkerheter och återvinningsgrader beaktas. Utfallet justeras om ledningens bedömning av om aktuella förhållanden avseende ekonomi och kreditrisk är sådana, att det är sannolikt att de faktiska förlusterna blir större än de som modellerna indikerar. Fallisemangs- och förlustnivåer jämförs regelbundet mot utfallet för att säkerställa att de alltid är aktuella.

Justering av modellerna för gruppvisa nedskrivningstester till den aktuella marknadssituationen kräver också en hög grad av expertbedömning för att säkerställa pålitliga estimat. Värdering och antaganden utvärderas löpande av koncernens kreditorganisation.

Goodwill

Bedömningar krävs för att identifiera de kassagenererande enheterna. Den årliga värderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras på nyttjandevärde med 5 års prognostiserade kassaflöden. Kassaflöden bortom 5 år beräknas, med utgångspunkt från historisk prestation och marknadsutveckling, för viktiga nyckelfaktorer såsom tillväxt, avkastning och kostnader för kassagenererande enheter till vilken goodwill hänförs.

Uppskattningen av framtida kassaflöden och beräkningen av räntan som ska diskontera dessa kassaflöden innehåller flera bedömningsområden: framtagandet av prognostiserade kassaflöden för perioder bortom de normala kraven för intern rapportering, bedömningen av en lämplig diskonteringsränta för verksamheten, uppskattning av det verkliga värdet för kassagenererande enheter, och värderingen av separerbara tillgångar i varje verksamhet vars goodwill bedöms.

Beräkning av försäkringsåtagande

Beräkningen av koncernens försäkringsåtagande baseras på flera antaganden, både finansiella och aktuariella som räntenivå, dödlighet, hälsotillstånd, kostnader, inflation och skatter. Ett av de viktiga finansiella antagandena är den ränta som används för att diskontera framtida kassaflöden. Antagandet om räntenivå baseras på regler från varje lokal tillsynsmyndighet. Övriga antaganden baseras på historisk information.

Marknadsvärdering av förvaltningsfastigheter i försäkringsrörelsen

Förvaltningsfastigheter i försäkringsverksamheten marknadsvärderas med hjälp av externa värderingsinstitut. Värderingsmetoden utgår från diskonterade framtida kassaflöden. Antaganden om förväntade kassaflöden baseras på antaganden om framtida hyror, vakansgrad, drifts- och underhållskostnader, avkastningskrav och marknadsränta. Gjorda antaganden är i linje med vad marknaden under rådande omständigheter utgår ifrån. Avkastningskravet baseras på lokala analyser av jämförbara fastighetsförvärv.

Rapportering av uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet kan bara redovisas i den utsträckning de kan kvittas mot framtida beskattningsbar inkomst och värderingen av uppskjutna skattefordringar påverkas av ledningens bedömning av SEB:s framtida lönsamhet, framtida beskattningsbara vinster och framtida återföringar av existerande beskattningsbara temporära skillnader. Det förväntade utfallet av osäkra skattepositioner rapporteras som det enskilt mest sannolika utfallet.

Avsättningar

Bedömningar krävs för att bestämma om befintliga juridiska eller informella förpliktelser existerar, och i att beräkna sannolikheten, timingen och beloppet av utflöden. Krav som härrör från civilrättsliga processer och myndigheter kräver typiskt sett en högre grad av bedömning än andra typer av avsättningar.

Den aktuariella beräkningen av förmånsbestämda pensionsskulder

Beräkningen av koncernens kostnad och skulden för förmånsbestämda pensionsplaner baseras på aktuariella, demografiska och finansiella antaganden som har en väsentlig påverkan på redovisade belopp. Ett av de viktiga finansiella antagandena är räntan som används för diskontering av framtida kassaflöden. Bedömningen av diskonteringsräntan är föremål för osäkerhet om huruvida marknaden för företagsobligationer är tillräckligt djup, av hög kvalitet och också i samband med extrapolering av avkastningskurvor till relevanta löptider. Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa företagsobligationer på likvida marknader. I Sverige baseras diskonteringsräntan på säkerställda bostadsobligationer som är minst AA-klassade och löptiden är i linje med den bedömda löptiden för pensionsskulden till de anställda. Diskonteringsräntan för förmånsbestämda pensionsskulder bedöms kvartalsvis och andra antaganden bedöms varje år eller när en väsentlig ändring har skett. Not 9 b innehåller en förteckning av de mest avgörande antaganden som använts vid beräkning av pensionsskulden.

2 Segmentrapportering

SEB-KONCERNENS RÖRELSEGRENAR

Resultaträkning, 2013	Stora företag & institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv	Baltikum	Övrigt1)	Elimineringar	Summa
Ränteintäkter	25 283	14 118	1 389		2 759	50 412	–44 238	49 723
Räntekostnader	–17 927	–6 389	–714	–55	–767	–49 270	44 226	–30 896
Räntenetto	7 356	7 729	675	–55	1 992	1 142	–12	18 827
Provisionsintäkter	6 882	6 186	6 500		1 411	5	–1 851	19 133
Provisionskostnader	–1 384	–2 141	–3 168		–427	–70	2 721	–4 469
Provisionsnetto	5 498	4 045	3 332		984	–65	870	14 664
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 601	384	154		449	–536		4 052
Livförsäkringsintäkter, netto				4 645		7	–1 397	3 255
Övriga intäkter, netto	274	85	71		–32	394	–37	755
Summa intäkter	16 729	12 243	4 232	4 590	3 393	942	–576	41 553
varav internt	–1 378	5 955	–1 667	1 505	–273	–3 561	–581
Personalkostnader	–3 703	–2 903	–1 214	–1 186	–650	–4 422	49	–14 029
Övriga kostnader	–4 456	–3 034	–1 351	–577	–992	3 584	527	–6 299
Av- och nedskrivningar av materiella
och immateriella tillgångar	–148	–63	–42	–935	–106	–665		–1 959
Summa kostnader	–8 307	–6 000	–2 607	–2 698	–1 748	–1 503	576	–22 287
Vinster och förluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgångar	–18	1			40	–7		16
Kreditförluster, netto	–233	–501	–15		–405	–1		–1 155
RÖRELSERESULTAT	8 171	5 743	1 610	1 892	1 280	–569		18 127

2012

Ränteintäkter	30 193	14 825	1 818		4 948	62 568	–60 558	53 794
Räntekostnader	–23 227	–7 708	–1 151	–86	–2 978	–61 518	60 509	–36 159
Räntenetto	6 966	7 117	667	–86	1 970	1 050	–49	17 635
Provisionsintäkter	6 333	5 931	7 391		1 345	–71	–2 593	18 336
Provisionskostnader	–1 437	–2 283	–4 147		–426	–78	3 655	–4 716
Provisionsnetto	4 896	3 648	3 244		919	–149	1 062	13 620
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 683	339	97		423	37		4 579
Livförsäkringsintäkter, netto				4 707			–1 279	3 428
Övriga intäkter, netto	292	76	30		–11	–775	–51	–439
Summa intäkter	15 837	11 180	4 038	4 621	3 301	163	–317	38 823
varav internt	–1 274	5 661	–1 104	1 388	–987	–3 191	–493
Personalkostnader	–3 945	–3 024	–1 322	–1 214	–681	–4 472	62	–14 596
Övriga kostnader	–4 465	–3 266	–1 379	–537	–1 080	4 028	255	–6 444
Av- och nedskrivningar av materiella
och immateriella tillgångar	–182	–85	–43	–890	–280	–1 132		–2 612
Summa kostnader	–8 592	–6 375	–2 744	–2 641	–2 041	–1 576	317	–23 652
Vinster och förluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgångar	–6				9	–2		1
Kreditförluster, netto	–130	–452	–5		–351	1		–937
RÖRELSERESULTAT	7 109	4 353	1 289	1 980	918	–1 414		14 235

1) Resultatandel från intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingår med 17 Mkr (19) i Övriga intäkter netto. Kapitalandelarna uppgår till 173 Mkr (179).

Balansräkning, 2013

Tillgångar	1 256 012	607 221	87 795	348 929	132 204	1 233 528	–1 180 855	2 484 834
Skulder	1 204 890	579 445	78 410	338 999	123 025	1 218 106	–1 180 855	2 362 020
Investeringar	253	29	40	1 034	809	396		2 561

2012

Tillgångar	1 153 569	532 328	92 759	302 605	128 260	1 036 155	–792 220	2 453 456
Skulder	1 107 934	513 337	85 550	294 804	107 052	1 027 486	–792 220	2 343 943
Investeringar	95	76	102	958	913	682		2 826

Forts. Not 2 Segmentrapportering

SEB-KONCERNEN PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

	2013			2012
	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar
Sverige	53 045	1 815 056	1 105	54 358	1 800 044	1 318
Norge	6 004	118 578	16	5 849	140 300	66
Danmark	4 139	331 073	130	4 705	268 619	271
Finland	2 817	46 679	8	2 736	64 027	3
Estland	1 394	36 309	36	1 530	33 814	67
Lettland	1 313	38 636	132	1 505	35 433	331
Litauen	2 125	61 457	658	2 487	58 376	522
Tyskland	6 944	276 417	76	8 076	298 880	34
Övriga länder	6 299	456 268	400	6 674	452 144	214
Koncernelimineringar	–7 162	–695 639		–8 222	–698 181
SUMMA	76 918	2 484 834	2 561	79 698	2 453 456	2 826

* Bruttointäkter i koncernen är definierade som summan av Ränteintäkter, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner, Livförsäkringsintäkter netto och Övriga intäkter netto enligt IFRS. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerar som försäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och affären bokas i den centrala enheten.

MODERBOLAGETS RÖRELSEGRENAR

2013	Stora företag & institutioner	Kontors rörelsen	Kapital förvaltning	Liv	Baltikum	Övrigt inkl elimineringar	Summa
Bruttointäkter* Tillgångar Investeringar	21 495 1 007 450 188	10 459 569 281 29	1 735 22 963 5	31 5	23 2 326	27 764 302 133 198	61 507 1 904 158 420
2012
Bruttointäkter* Tillgångar Investeringar	21 687 903 122 60	8 323 220 794 19	1 787 33 907 13	95 349	16 38	27 762 750 843 647	59 670 1 909 053 739

MODERBOLAGET PER GEOGRAFISKT OMRÅDE

	2013
	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar	Bruttointäkter*	Tillgångar	Investeringar
Sverige	51 493	1 487 371	376	48 782	1 485 605	718
Norge	3 379	92 842	16	3 738	105 154	9
Danmark	2 165	133 159	2	2 531	105 194	1
Finland	1 274	18 258	7	1 033	35 502	2
Övriga länder	3 196	172 528	19	3 586	177 598	9
SUMMA	61 507	1 904 158	420	59 670	1 909 053	739

* Bruttointäkter i moderföretaget är definierade som summan av Ränteintäkter, Leasingintäkter, Utdelningar, Provisionsintäkter, Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter enligt Finansinspektionens redovisningsföreskrifter. Grunden för intäktsfördelningen är SEB:s närvaro i respektive land. Undantag är de affärer där de lokala bolagen/filialerna fungerar som försäljningskontor och erhåller provisionsersättningar och affären bokas i den centrala enheten.

Rörelsegren

Rörelsegrenssegmenten visas enligt den interna divisionsrapporteringen. De olika divisionerna erbjuder tjänster till olika kundgrupper. Kundgruppernas karaktär avgör vilken typ av produkter som erbjuds. Stora företag och institutioner erbjuder merchant banking och investment banking-tjänster till stora företag och institutioner. Kontorsrörelsen vänder sig till privatpersoner och mindre och medelstora företag. Kapitalförvaltning erbjuder kapitalförvaltning och förmögenhetsförvaltning och Liv erbjuder liv-, vård- och pensionsförsäkringar. Division Baltikum erbjuder privatpersoner och mindre företag banktjänster samt kapital- och förmögenhetsförvaltningen i de baltiska länderna. Övrigt

inklusive elimineringar omfattar supportfunktioner, treasury- och stabsenheter samt eliminering av interna transaktioner.

Principer för internprissättning

Internprissättningens mål inom SEB-koncernen är att kunna mäta räntenetto, att styra ränte- och likviditetsrisken och att hantera likviditeten. De interna priserna baseras på SEB:s verkliga eller medförda marknadsbaserade finansieringskostnad för en specifik ränta respektive löptid. Transaktioner mellan affärsenheter prissätts marknadsmässigt (armlängds avstånd).

SEB-KONCERNEN PER PRODUKT

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Bankverksamhet	49 366	53 215	37 507	40 214
Kapitalmarknader	11 304	12 045	9 750	9 656
Kapitalförvaltning	7 225	7 193	3 859	3 814
Livförsäkrings- och pensionsverksamhet	3 255	3 428
Övrigt	5 768	3 817	10 204	5 986
SUMMA	76 918	79 698	61 320	59 670

Bankverksamhet innefattar lån, leasing, kort- och betalningsprodukter. Kapitalmarknader innefattar handel och emissioner på finansiella marknader. Kapitalförvalt ning innefattar rådgivning, förvaring och fondförvaltning. Livförsäkrings- och pensionsverksamhet innefattar fondförsäkring och traditionella försäkringsprodukter. Övrigt innefattar treasuryverksamhet och övrig verksamhet.

3 Räntenetto

	Koncernen			Moderbolaget
2013	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats	Genomsnittlig balans	Ränta	Räntesats
Lån till kreditinstitut och centralbanker Lån till allmänheten Räntebärande värdepapper 1)	346 906 1 249 571 282 025	2 674 37 636 4 710	0,77% 3,01% 1,67%	396 233 887 265 233 102	1 828 25 685 3 910	0,46% 2,89% 1,68%
Summa räntebärande tillgångar	1 878 502	45 020	2,40%	1 516 600	31 423	2,07%
Derivat och övriga tillgångar	679 469	4 703		530 231	4 317
Summa tillgångar	2 557 971	49 723		2 046 831	35 740
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper 2) Efterställda skulder	210 838 888 839 739 013 23 061	–2 328 –11 222 –12 919 –1 485	–1,10% –1,26% –1,75% –6,44%	332 633 651 092 648 111 23 805	–1 479 –4 830 –12 482 –1 482	–0,44% –0,74% –1,93% –6,23%
Summa räntebärande skulder	1 861 751	–27 954	–1,50%	1 655 641	–20 273	–1,22%
Derivat och övriga skulder Kapital	583 500 112 720	–2 942		316 046 75 144	–2 162
Summa skulder och kapital	2 557 971	–30 896		2 046 831	–22 435
Räntenetto, omklassificerat till avvecklad verksamhet
Räntenetto, kvarvarande verksamhet		18 827			13 305
Avkastning netto på räntebärande tillgångar, totala verksamheten			1,00%			0,88%
1) varav värderade till verkligt värde 2) varav värderade till verkligt värde		3 764 –427			3 837 –394
2012
Lån till kreditinstitut och centralbanker Lån till allmänheten Räntebärande värdepapper 1)	301 423 1 200 348 285 745	2 763 41 441 6 080	0,92% 3,45% 2,13%	254 233 858 476 219 593	2 393 27 919 4 621	0,94% 3,25% 2,10%
Summa räntebärande tillgångar	1 787 516	50 284	2,81%	1 332 302	34 933	2,62%
Derivat och övriga tillgångar	612 934	3 537		520 839	3 021
Summa tillgångar	2 400 450	53 821		1 853 141	37 954
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper 2) Efterställda skulder	211 484 833 252 676 314 24 127	–2 657 –14 694 –14 188 –1 245	–1,26% –1,76% –2,10% –5,16%	245 659 586 931 582 228 24 164	–2 101 –7 066 –13 233 –1 236	–0,86% –1,20% –2,27% –5,12%
Summa räntebärande skulder	1 745 177	–32 784	–1,88%	1 438 982	–23 636	–1,64%
Derivat och övriga skulder Kapital	549 899 105 374	–3 391		341 908 72 251	–2 657
Summa skulder och kapital	2 400 450	–36 175		1 853 141	–26 293
Räntenetto, omklassificerat till avvecklad verksamhet		–11
Räntenetto, kvarvarande verksamhet		17 635			11 661
Avkastning netto på räntebärande tillgångar, totala verksamheten			0,99%			0,88%
1) varav värderade till verkligt värde 2) varav värderade till verkligt värde		4 719 –290			4 578 –106

I tabellen ovan visas Utlåning och Inlåning exklusive räntebärande värdepapper till skillnad från Resultaträkningen och Balansräkningen där klassificeringen skett utifrån redovisningskategori. Omklassificering har gjorts jämfört med Årsredovisningen 2012 och Bokslutskommunikén 2013.

Räntenetto
	Moderbolaget
	2013	2012
Ränteintäkter	35 740	37 954
Leasingintäkter	5 567	5 817
Räntekostnader	–22 435	–26 293
Leasingavskrivningar	–4 390	–4 436
SUMMA	14 482	13 042

1) I koncernen omklassificeras leasingintäkter netto till ränteintäkter. I moderbolaget redovisas leasingavskrivningar under rubriken Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar.

4 Provisionsnetto

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Emission Värdepappershandel	316 1 620	144 1 487	917 634	708 635
Notariat och fondverksamhet	6 825	6 691	2 962	2 839
Värdepappersprovisioner	8 761	8 322	4 513	4 182
Betalningsförmedling Kortverksamhet	1 537 4 357	1 580 4 372	1 155 192	1 186 179
Betalningsförmedlingsprovisioner	5 894	5 952	1 347	1 365
Rådgivning Utlåning Inlåning Garantier Derivat Övrigt	400 2 531 143 477 381 546	502 2 047 128 451 453 481	354 2 174 66 325 385 651	401 1 748 65 334 443 425
Övriga provisioner	4 478	4 062	3 955	3 416
Provisionsintäkter	19 133	18 336	9 815	8 963
Värdepappersprovisioner Betalningsförmedlingsprovisioner Övriga provisioner	–1 038 –2 506 –925	–1 286 –2 572 –858	–356 –478 –698	–365 –502 –657
Provisionskostnader	–4 469	–4 716	–1 532	–1 524
Värdepappersprovisioner, netto Betalningsförmedlingsprovisioner, netto Övriga provisioner, netto	7 723 3 388 3 553	7 036 3 380 3 204	4 157 869 3 257	3 817 863 2 759
SUMMA	14 664	13 620	8 283	7 439

5 Nettoresultat av finansiella transaktioner

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade	4 570	4 714	3 886	4 046
till verkligt värde, netto Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas	–518	–73 –62	–339
SUMMA	4 052	4 579	3 547	4 046
Vinster (förluster) från handel med finansiella tillgångar och skulder, netto

Egetkapitalinstrument och relaterade derivat	1 235	518	832	193
Räntebärande värdepapper och relaterade derivat	162	1 003	34	1 151
Valutarelaterade derivat	2 800	3 205	2 681	2 702
Andra finansiella instrument	34	–12
SUMMA	4 231	4 714	3 547	4 046

I Nettoresultat av finansiella transaktioner presenteras resultatet fördelat på typ av underliggande finansiellt instrument. Rörelser i treasuryverksamhetens resultat beror på förändringar i räntor och kredit-spreadar. Nettoeffekten från tradingveksamheten är relativt stabil över tiden, men uppvisar rörelser mellan raderna. För helåret genererade strukturerade produkter, som erbjuds allmänheten, en positiv effekt för egetkapitalinstrument på 1 070 Mkr (320 Mkr) och en negativ effekt för skuldinstrument med motsvarande belopp.

Vinster (förluster) från finansiella tillgångar och skulder klassificerade till verkligt värde, netto

Räntebärande värdepapper och relaterade derivat Valutarelaterade derivat	–509 –9	–31 –42	–339
SUMMA	–518	–73	–339
Omvärderingsjusteringar för motpartsrisk och egen kreditrisk
Derivat – motpartsrisk	318		253
Derivat – egen kreditrisk	398		340
Emmiterade värdepapper klassificerade till verkligt värde – egen kreditrisk	–551		–445
SUMMA	165		148

Under 2013 införde SEB omvärderingsjusteringar för egen kreditrisk i verkligt värdevärdering av derivat och skulder klassificerade till verkligt värde. Förändringen infördes framåtriktat. Tillsammans med påverkan från omvärderingsjusteringar för motpartsrisk i derivat uppstod en positiv effekt om 165 Mkr i Nettoresultat av finansiella poster.

6 Livförsäkringsintäkter, netto

		Koncernen
	2013	2012
Premieinkomster, netto	6 259	6 462
Avgifter på investeringskontrakt	1 458	1 420
Kapitalavkastning, netto	3 099	7 937
Övriga försäkringsintäkter	375	382
Försäkringskostnader, netto	–7 936	–12 773
SUMMA	3 255	3 428

Kapitalavkastning netto

Direktavkastning 1)	3 152	2 723
Värdeförändringar på placeringstillgångar, netto	991	6 437
Valutakursvinst/-förlust, netto	–543	–165
	3 600	8 995
Kapitalförvaltningskostnader	–72	–75
Avkastningsskatt	–429	–983
SUMMA	3 099	7 937

1) Ränteintäkter netto, erhållna utdelningar och driftsöverskott på fastigheter.

Försäkringskostnader netto

SUMMA	–7 936	–12 773
Utbetalda försäkringsersättningar, netto Förändring i försäkringstekniska avsättningar	–8 722 786	–7 708 –5 065

7 Övriga intäkter, netto

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Utdelningar	72	75	4 848	2 215
Andelar i intresseföretags resultat Realisationsvinster och förluster på värdepapper som innehas	17	19
som kapitalplaceringar Realisationsvinster och förluster på materiella tillgångar 1)	352	–109	1 076 33	–139 65
Övriga intäkter	314	–424	881	233
SUMMA	755	–439	1 990	159
1) Se not 12 för koncernen.
Utdelningar
Finansiella tillgångar som kan säljas	72	75	59	29
Intresseföretag			10
Utdelningar från koncernföretag			4 779	2 186
SUMMA	72	75	4 848	2 215
Vinster och förluster på värdepapper som innehas som kapitalplaceringar
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	320	260	1 081	269
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument Lån	148 23	311	–5	–63
Vinster	491	571	1 076	206
Finansiella tillgångar som kan säljas – Egetkapitalinstrument	–59	–117
Finansiella tillgångar som kan säljas – Skuldinstrument	–71	–563
Lån	–9			–345
Förluster	–139	–680		–345
SUMMA	352	–109	1 076	–139

Forts. Not 7 Övriga intäkter, netto

	Koncernen		Moderbolaget
Övriga intäkter	2013	2012	2013	2012
Verkligt värde justeringar i säkringsredovisning Rörelseresultat i sakförsäkringsrörelsen, run-off	213 77	–68 15	99	40
Övriga intäkter	24	–371	782	193
SUMMA	314	–424	881	233
Förändring av verkligt värde i säkringsredovisning
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna relaterat till den säkrade risken Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	78 89	–1 536 1 615	5 054 –4 952	–1 697 1 737
Säkring av verkligt värde	167	79	102	40
Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	38		–3
Kassaflödessäkringar – ineffektivitet	38		–3
Förändring av verkligt värde av de säkrade posterna Förändring av verkligt värde av säkringsderivaten	–76 84	–772 625
Säkring av verkligt värde gruppvis – ineffektivitet	8	–147
SUMMA	213	–68	99	40

Säkring av verkligt värde och portföljsäkring

Koncernen säkrar delar av sin exponering för ränterisk, i fastförräntade finansiella tillgångar och finansiella skulder, mot förändringar i verkligt värde på grund av ränteförändrigar. För detta ändamål används ränteswappar, räntevalutaswappar och i vissa fall även ränteoptioner. Säkringarna görs antingen post per post eller gruppvis efter förfallotider.

Kassaflödessäkringar

Koncernen använder ränteswappar för säkring av framtida kassaflöden från inoch utlåning till rörlig ränta. Ränteflöden från in- och utlåning till rörlig ränta förväntas periodiseras i resultaträkningen under perioden 2014 till 2037.

Säkring av nettoinvesteringar

Koncernen säkrar omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar i utländska verksamheter genom upplåning i utländsk valuta och med valutaterminer. Upplåning i utländsk valuta till ett belopp av 38 510 Mkr (32 701) och valutaterminer till ett nominellt belopp av 2 205 Mkr (1 239) var vid utgången av året definierade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Ineffektivitet i säkringarna redovisas i Nettoresultat finansiella transaktioner med –3 Mkr (0) (not 5).

8 Administrationskostnader

	Koncernen			Moderbolaget
	2013	2012		2013	2012
Personalkostnader Övriga kostnader	–14 029 –6 299	–14 596 –6 444		–9 325 –4 737	–10 160 –4 917
SUMMA	–20 328	–21 040		–14 062	–15 077

9 Personalkostnader

	Koncernen			Moderbolaget
	2013	2012		2013	2012
Fast lön	–7 993	–8 335		–5 248	–5 457
Kontantbaserad rörlig ersättning	–761	–884		–640	–673
Långfristig aktiebaserad ersättning	–330	–317		–237	–252
Löner och andra ersättningar	–9 084	–9 536		–6 125	–6 382
Sociala avgifter	–2 666	–2 709		–1 976	–1 944
Förmånsbestämda pensionsplaner 1)	–409	–643
Avgiftsbestämda pensionsplaner 1)	–1 041	–778		–760	–1 249
Förmåner och avgångsvederlag 2)	–359	–452		–169	–259
Utbildning och andra personalrelaterade kostnader	–470	–478		–295	–326
SUMMA	–14 029	–14 596		–9 325	–10 160

1) Pensionskostnaderna i koncernen är redovisade enligt ändrad IAS 19, Ersättningar till anställda. Pensionskostnaderna i Skandinaviska Enskilda Banken har beräknats enligt Finansinspektionens föreskrifter, vilket innebär en försäkringsteknisk beräkning av pensionskostnader. Engångskostnader för förtida pensioneringar på 152 Mkr (128) och särskild löneskatt 0 Mkr (825) belastar bankens pensionsstiftelser.

2) Innefattar kostnader för avgångsvederlag med 267 Mkr (350) för koncernen och 132 Mkr (227) för moderbolaget.

9 a Ersättningar

Not 9 a visar SEB:s redogörelse för koncernens ersättningar uppdelad på väsentliga enheter i den finansiella företagsgruppen enligt FFFS 2007:5 med ändringar i FFFS 2011:3. I SEB-koncernen har 973 (964) positioner definierats som särskilt reglerad personal. SEB har valt att även inkludera försäkringsrörelse som inte ingår i den finansiella företagsgruppen men i SEB-koncernen.

Ersättning per division

		Koncernen					Moderbolaget
	Fast 1)		Rörlig 1)			Fast 1)		Rörlig 1)
2013	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar		Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar
Stora Företag & Institutioner	–2 424	2 245	–628	2 170		–1 708	1 699	–575	1 629
Kontorsrörelsen	–2 125	3 452	–91	3 452		–1 309	2 763	–73	2 763
Kapitalförvaltning	–842	891	–141	869		–356	471	–89	449
Liv	–867	1 343	–44	1 323
Baltikum	–456	2 799	–27	2 799
Övrigt 2)	–3 088	5 121	–160	5 032		–2 797	3 771	–140	3 682
SUMMA	–9 802	15 851	–1 091	15 645		–6 170	8 704	–877	8 523
varav kollektiv rörlig ersättning 3)			–310	15 645
2012
Stora Företag & Institutioner	–2 600	2 418	–673	2 297		–1 830	1 831	–602	1 739
Kontorsrörelsen	–2 200	3 708	–99	3 523		–1 270	2 807	–23	2 667
Kapitalförvaltning	–919	940	–160	893		–376	439	–66	445
Liv	–885	1 320	–43	622
Baltikum	–458	2 960	–49	2 664
Övrigt 2)	–3 146	5 232	–177	4 923		–3 488	3 896	–234	3 673
SUMMA	–10 208	16 578	–1 201	14 922		–6 964	8 973	–925	8 524
varav kollektiv rörlig ersättning 3)			–277	11 361

	SEB AG, Tyskland						SEB Pank AS, Estland
	Fast			Rörlig		Fast	Rörlig
2013	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar
Stora Företag & Institutioner	–413	409	–43	409
Kontorsrörelsen	–121	126	–11	126
Baltikum					–130	794	–9	794
Övrigt	–297	333	–7	294	–62	290	–4	279
SUMMA	–831	868	–61	829	–192	1 084	–13	1 073
2012
Stora Företag & Institutioner	–511	451	–55	428
Kontorsrörelsen	–185	168	–12	160
Baltikum					–129	855	–14	770
Övrigt	–208	328	–10	312	–62	305	–6	274
SUMMA	–904	947	–77	900	–191	1 160	–20	1 044

		SEB Banka AS, Lettland				SEB bankas AB, Litauen
Fast				Rörlig		Fast		Rörlig
2013	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar	Ersättning	Befattningar
Baltikum	–120	795	–6	795	–171	1 158	–11	1 158
Övrigt	–46	266	–3	257	–65	359	–2	345
SUMMA	–166	1 061	–9	1 052	–236	1 517	–13	1 503
2012
Baltikum	–119	830	–15	747	–179	1 226	–21	1 104
Övrigt	–44	281	–3	253	–71	404	–4	363
SUMMA	–163	1 111	–18	1 000	–250	1 630	–25	1 467

1) Rörliga ersättningar är definierad som kortfristiga rörliga kontantbaserade ersättningar och långfristiga aktiebaserade ersättningar. All annan ersättning rapporteras som fast ersättning och består av, lön, arvoden, pensionsavsättningar, avgångsvederlag och förmåner som t ex. bilförmåner och hemservice i enlighet med FFFS 2011:1. I rapporterade ersättningar ingår inte sociala avgifter. 2) Inklusive Liv och Baltikum i Moderbolaget.

3) Aktiesparprogram och kollektiv kortfristig och långfristig ersättning.

Forts. Not 9 a Ersättningar

Ersättning per kategori

		Koncernen						Moderbolaget
		Ersättning			Befattningar				Ersättning			Befattningar
2013	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa		Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa
Fast ersättning 1) Rörlig ersättning 1) varav: Kortfristig kontantbaserad	–1 070 –454 –309	–8 732 –637 –452	–9 802 –1 091 –761	973 595	14 878 15 050	15 851 15 645		–822 –392 –273	–5 348 –485 –340	–6 170 –877 –613	691 451	8 013 8 072	8 704 8 523
Långfristig aktiebaserad 2) Uppskjuten rörlig ersättning 3) Avsatt och utbetald ersättning 4)	–141 –269 –1 771	–189 –189 –9 369	–330 –458 –11 140					–119 –233 –1 432	–145 –145 –5 833	–264 –378 –7 265
Avgångsvederlag 5)			–282			762				–133			161
Avtalade ännu ej utbetalda avgångsvederlag Högsta enskilda belopp			–165 –6			242				–66 –6			80
2012
Fast ersättning 1) Rörlig ersättning 1) varav:	–1 079 –463	–738	–9 129 –10 208 –1 201	964 584	15 614 14 338	16 578 14 922		–837 –394	–6 127 –532	–6 964 –926	688 410	8 285 8 114	8 973 8 524
Kortfristig kontantbaserad Långfristig aktiebaserad 2) Uppskjuten rörlig ersättning 3) Avsatt och utbetald ersättning 4)	–333 –148 –285 –1 674	–551 –169 –169 –9 680	–884 –317 –454 –11 354					–286 –126 –246 –1 357	–388 –126 –126 –9 437	–674 –252 –372 –10 794
Avgångsvederlag 5)			–334			752				–235			206
Avtalade ännu ej utbetalda avgångsvederlag Högsta enskilda belopp			–204 –7			324				–111 –5			111

		SEB AG, Tyskland						SEB Pank AS, Estland
		Ersättning			Befattningar			Ersättning			Befattningar
2013	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa
Fast ersättning 1)	–120	–711	–831	108	760	868	–13	–179	–192	21	1 063	1 084
Rörlig ersättning 1)	–25	–36	–61	69	760	829	–2	–11	–13	10	1 063	1 073
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–20	–26	–46					–8	–8
Långfristig aktiebaserad 2)	–5	–10	–15				–2	–3	–5
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–12	–10	–22				–2	–3	–5
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–157	–747	–904				–15	–190	–205
Avgångsvederlag 5)			–6			34			–2			54
2012
Fast ersättning 1)	–123	–781	–904	113	834	947	–11	–180	–191	19	1 141	1 160
Rörlig ersättning 1)	–30	–47	–77	89	811	900	–3	–17	–20	13	1 031	1 044
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–25	–36	–61				–1	–14	–15
Långfristig aktiebaserad 2)	–5	–11	–16				–2	–3	–5
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–15	–11	–26				–2	–3	–5
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–163	–817	–980				–12	–194	–206
Avgångsvederlag 5)			–64			49			–1			60

Forts. Not 9 a Ersättningar

	SEB Banka AS, Lettland									SEB bankas AB, Litauen
		Ersättning			Befattningar			Ersättning			Befattningar
2013	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa	Särskilt reglerad personal	Övrig personal	Summa
Fast ersättning 1)	–11	–155	–166	19	1 042	1 061	–17	–219	–236	22	1 495	1 517
Rörlig ersättning 1)	–2	–7	–9	10	1 042	1 052	–2	–11	–13	8	1 495	1 503
varav:
Kortfristig kontantbaserad		–6	–6					–8	–8
Långfristig aktiebaserad 2)	–2	–1	–3				–2	–3	–5
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–2	–1	–3				–2	–3	–5
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–13	–162	–175				–19	–230	–249
Avgångsvederlag 5)			–2			54			–9			307
2012
Fast ersättning 1)	–11	–152	–163	21	1 090	1 111	–15	–235	–250	22	1 608	1 630
Rörlig ersättning 1)	–3	–15	–18	12	988	1 000	–3	–22	–25	14	1 453	1 467
varav:
Kortfristig kontantbaserad	–1	–14	–15				–2	–19	–21
Långfristig aktiebaserad 2)	–2	–1	–3				–1	–3	–4
Uppskjuten rörlig ersättning 3)	–2	–1	–3				–1	–3	–4
Avsatt och utbetald ersättning 4)	–12	–166	–178				–17	–254	–271
Avgångsvederlag 5)			–3			8			–12			336

1) Rörliga ersättningar är definierad som kortfristiga rörliga kontantbaserade ersättningar och långfristiga aktiebaserade ersättningar. All annan ersättning rapporteras som fast ersättning och består av, lön, arvoden, pensionsavsättningar, avgångsvederlag och förmåner som t ex. bilförmåner och hemservice i enlighet med FFFS 2011:1. I rapporterade ersättningar ingår inte sociala avgifter. 2) Långfristiga aktiebaserade program omfattar fem olika program; ett aktiesparprogram och ett resultatandelsprogram för alla medarbetare, ett performance share program för ledande befattningshavare och andra nyckelpersoner samt ett aktiematchningsprogram och ett aktieprogram för särskilt utvalda nyckelpersoner.

3) Den uppskjutna ersättningen får inte förfogas över inom det första året. Kortfristig kontantbaserad ersättning betalas därefter ut pro rata över tre eller fem år efter eventuell riskjustering. Långfristiga aktiebaserade program är låsta minst tre år.

4) I utfästa och utbetalda ersättningar ingår ersättningar utbetalda inom det första kvartalet efter intjänandeåret. Innehållna ersättningar har inte riskjusterats under 2012 eller 2013. 5) I beloppen ingår även så kallad rekryteringsersättning.

Lån till ledande befattningshavare

	Koncernen			Moderbolaget
	2013	2012		2013	2012
Verkställande direktörer och vice verkställande direktörer 1)	93	87		9	12
Styrelsemedlemmar 2)	283	165		91	21
SUMMA	376	252		100	33

1) Innefattar nuvarande verkställande direktör i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen. Totala antalet personer uppgick till 77 (80) av vilka 13 (16) var kvinnor.

2) Innefattar nuvarande styrelseledamöter i moderföretaget och dotterföretagen och suppleanter för dessa. Totala antalet personer uppgick till 188 (193) av vilka 51 (49) var kvinnor.

Pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare

Utbetald pension	88	102	42	54
Förändring förpliktelse	62	93	22	33
Förpliktelse vid utgången av året	1 656	2 065	751	853

Förpliktelserna är täckta av pensionsstiftelserna eller av banken ägda kapitalförsäkringar. Innefattar nuvarande och tidigare verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i moderföretaget och verkställande direktörer och vice verkställande direktörer i dotterföretagen, totalt 120 (122) personer.

9 b Pensioner

SEB implementerade förändrade IAS 19 Ersättningar till anställda, för redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner 2012.

Pensionsförpliktelser

Koncernen har etablerat pensionsplaner i de länder den verkar. Bland pensionsplanerna finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. De förmånsbestämda planerna ger en viss del av slutlig lön till den anställde i samband med pensionering och är till största delen finansierade via pensionsstiftelser. Den förmånsbestämda planen i Sverige är stängd för nyanställda och en avgiftsbestämd pensionsplan introducerades under 2013. De avgiftsbestämda planerna följer de lokala reglerna i respektive land. För anställda i vissa delar av koncernen finns pensionsplaner som omfattar flera arbetgivare. Då det inte finns tillräckligt med information för att särredovisa SEB:s andel av skuld och kostnad redovisas dessa planer som avgiftsbestämda pensioner.

Förmånsbestämda planer

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

Förmånsbestämda planer finns främst i Sverige och i Tyskland och täcker i stort sett alla medarbetare i respektive land. Oberoende aktuariella beräkningar enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) görs kvartalsvis för att fastställa pensionsförpliktelserna. Förmånen täcker ålderspension, sjukpension och efterlevandepension enligt respektive lands kollektivavtal. Förvaltningstillgångar är separerade från enheterna i specifika pensionsstiftelser. I händelse av ett underskott mot pensionsskulden enligt lokala regler är SEB skyldig att täcka detta genom tillskott till stiftelsen. Allokeringen av tillgångarna görs med hänsyn till de olika riskerna i pensionsåtagandet och beslutas av styrelsen i respektive stiftelse. Tillgångarna marknadsvärderas. Pensionskostnaderna och avkastningen på förvaltningstillgångarna rapporteras bland personalkostnader.

Avgiftsbestämda planer

Avgiftsbestämda planer finns både i Sverige och utomlands. I den svenska numera stängda planen ingår en mindre del avgiftsbestämd pension. De anställda i Sverige kunde även, över en viss lönenivå, lämna den förmånsbestämda planen och ersätta den med en avgiftsbestämd plan. Den nuvarande planen för nyanställda är helt avgiftsbestämd. De flesta andra länder har avgiftsbestämda planer utom de baltiska länderna där företaget bidrar till de anställdas pensioner i en begränsad omfattning. Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna rapporteras bland personalkostnader.

		2013			2012
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	Sverige 1)	Utländska planer 1)	Koncernen 1)	Sverige 1)	Utländska planer 1)	Koncernen 1)
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	19 877	5 158	25 035	16 923	4 610	21 533
Inlösen, förvärv och omklassificeringar	–239	–58	–297		23	23
Kostnader tjänstgöring innevarande period	539	45	584	441	34	475
Räntekostnad	550	172	722	671	195	866
Utbetalda pensioner	–687	–256	–943	–717	–246	–963
Valutakursdifferenser		169	169		–187	–187
Omvärdering av pensionsförpliktelse	–3 354	–135	–3 489	2 559	729	3 288
Pensionsförpliktelse vid årets utgång	16 686	5 095	21 781	19 877	5 158	25 035
Särskild löneskattereserv vid årets ingång	520		520	638		638
Förändring av särskild löneskatt	–516		–516	–118		–118
Särskild löneskattereserv vid årets ingång	4		4	520		520
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	18 348	3 623	21 971	14 427	3 589	18 016
Inlösen, förvärv och omklassificeringar		–17	–17
Beräknad ränta på förvaltningstillgångar	524	169	693	610	154	764
Gottgörelser	–676	1 164	488	2 351	–214	2 137
Valutakursdifferenser		163	163		–114	–114
Värderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar	2 499	–56	2 443	960	208	1 168
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång	20 695	5 046	25 741	18 348	3 623	21 971
Förändringar i nettotillgång eller nettoskuld
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	–2 049	–1 535	–3 584	–3 134	–1 021	–4 155
Förvärv och omklassificeringar	239	41	280		–23	–23
Total kostnad enligt nedan	–599	–48	–647	–568	–75	–643
Utbetald pension	687	256	943	717	246	963
Pensionsersättning	–676	1 164	488	2 351	–214	2 137
Valutakursdifferenser		–6	–6		73	73

1) Nettot av pensionsskuld och förvaltningstillgångar presenteras i balansräkningen antingen som en tillgång eller skuld beroende på situationen för respektive legal enhet.

I början av 2013 betalades ett tillskott på 1 360 Mkr till den tyska pensionsstiftelsen. Inga ytterligare tillskott betalades under året och inga tillskott förväntas under 2014. I linje med målsättningen att gå över från förmånsbestämda till avgiftsbestämda pensionsplaner för alla medlemmar i den verkställande ledningen slutfördes en inlösen av förmånsbestämda pensionsavtal under 2013. Den upparbetade pensionsskulden omvandlades till en avgiftsbestämd plan för sex ledamöter av den verkställande ledningen. För mer information se not 9c.

Huvudsakliga aktuariella antaganden, %

Diskonteringsränta	3,8%	3,5%	2,8%	3,5%
Inflation	1,5%	2,0%	1,5%	2,0%
Uppskattade framtida löneökningar	3,5%	3,0%	3,5%	3,0%
Uppskattade framtida ökningar av inkomstbasbeloppet	3,0%		3,0%

Omvärderingsvinster (förluster) 5 853 79 5 932 –1 599 –521 –2 120 Särskild löneskatt i Övrigt totalresultat 550 550 184 184 NETTOBELOPP REDOVISAT I BALANSRÄKNINGEN 4 005 –49 3 956 –2 049 –1 535 –3 584

Forts. Not 9 b Pensioner

Diskonteringsräntan baseras högkvalitativa företagsobligationer med en djup marknad, i Sverige säkerställda bostadsobligationer. De säkerställda obligationerna i Sverige har minst AA i kreditbetyg och löptiden är förenlig med den uppskattade löptiden för förpliktelserna beträffande ersättningar efter avslutad anställning. Livslängdsantagande i Sverige följer Finansinspektionens föreskrifter om försäkringstekniska grunder (FFFS 2007:31). I Tyskland används Heubeck Sterbetafeln. Den diskonterade löptiden för den pensionsskulden är 19 år i Sverige och 13 år i Tyskland.

En sänkning av diskonteringsräntan för Sverige med 0,5% skulle ge en ökning av den svenska pensionsskulden med 1 498 Mkr medan samma förändring av inflations antagandet i Sverige skulle ha motverkande effekt och minska skulden med 1 101 Mkr. En ökning av diskonteringsräntan med samma ratio ger en lägreskuld om 1 310 Mkr och en ökning av inflationen med 0,5% innebär en högre skuld med 1 261 Mkr. En sänkning av antagandet för förväntade framtida löneökningar i Sverige med 0,5% skulle påverka skulden positivt med 209 Mkr, en ökning skulle få negativ påverkan med 237 Mkr.

Den tyska pensionsskulden skulle öka med 328 Mkr om diskonteringsräntan sänktes med 0,5%. En ökning med samma procentsats skulle minska skulden med 311 Mkr. Om inflations antagandet för Tyskland ökar med 0,5% ökar pensionsskulden med 102 Mkr, motsvarande minskning skulle blir 98 Mkr vid ett lägre inflationsantagande. En förändring av förväntade framtida löneökningar i Tyskland med 0,5% skulle med ett högre antagande öka skulden med 182 Mkr och med ett lägre antagande minska skulden med 178 Mkr.

	2013 2012
Fördelning av förvaltningstillgångar	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
Aktier	15 651	712	16 363	12 184	560	12 744
varav riskkapital och hedgefonder	4 704		4 704	4 166		4 166
Räntebärande värdepapper	3 234	4 334	7 568	4 972	2 966	7 938
varav hedgefonder	851		851	596		596
Fastigheter	1 810		1 810	1 192	97	1 289
SUMMA	20 695	5 046	25 741	18 348	3 623	21 971

Förvaltningstillgångarna innefattar SEB aktier till ett marknadsvärde på 975 Mkr (663). Fastigheter i Sverige är utnyttjade av koncernen. 52 procent (45) av förvaltningstillgångarna är marknadsnoterade, utöver det är 534 Mkr (2 719) likvida medel.

		2013			2012
Poster i Resultaträkningen	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
Kostnader tjänstgöring innevarande period	–539	–45	–584	–441	–34	–475
Räntekostnad	–550	–172	–722	–671	–195	–866
Beräknad ränta på förvaltningstillgångarna	524	169	693	610	154	764
Särskild löneskatt	–34		–34	–66		–66
SUMMA I PERSONALKOSTNADER	–599	–48	–647	–568	–75	–643
Poster i Övrigt totalresultat
Omvärdering av pensionsförpliktelse	3 354	135	3 489	–2 559	–729	–3 288
varav erfarenhetsbaserade justeringar	136		136	173	–89	84
varav effekter av förändrade finansiella antaganden	3 218	135	3 353	–2 732	–640	–3 372
varav effekter av förändrade demografiska antagande
Värderingsvinster (förluster) på förvaltningstillgångar	2 499	–56	2 443	960	208	1 168
Särskild löneskatt	550		550	–559		–559
Uppskjuten skatt pensioner	–1 408	9	–1 399	501	175	676
SUMMA I ÖVRIGT TOTALRESULTAT	4 995	88	5 083	–1 657	–346	–2 003

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SEB-KONCERNEN

		2013			2012
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen	Sverige	Utländska planer	Koncernen	Sverige	Utländska planer	Koncernen
Kostnad i personalkostnader inklusive särskild löneskatt	–816	–225	–1 041	–548	–230	–778

FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

	Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i balansräkningen	2013	2012
Pensionsförpliktelse vid årets ingång	17 203	13 867
Kalkylmässiga pensionspremier	579	410
Räntekostnad och andra förändringar	–859	3 504
Förtida pensioneringar	152	128
Utbetalda pensioner	–675	–706
PENSIONSFÖRPLIKTELSE VID ÅRETS UTGÅNG	16 400	17 203
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång	17 757	14 014
Tillskott till pensionsstiftelse		2 929
Avkastning på tillgångar	2 927	1 520
Gottgörelse utbetalda pensioner	–675	–706
FÖRVALTNINGSTILLGÅNGARNAS VERKLIGA VÄRDE VID ÅRETS UTGÅNG	20 009	17 757

Pensionsförpliktelsen ovan är beräknad enligt tryggandelagens grunder. Skandinaviska Enskilda Banken har valt att konsekvent tillämpa diskonteringsräntan fastställd av Finansinspektionen före årsskiftet. Förpliktelsen täcks helt av tillgångarna i stiftelserna och redovisas inte i balansräkningen.

Tillgångarna i stiftelsen är främst aktierelaterade 15 086 Mkr (9 850) och

till en mindre del ränterelaterade 3 122m (4 245). I tillgångarna ingår SEB aktier med ett marknadsvärde på 942 Mkr (643) och byggnader utnyttjade av koncernen för 1 192 Mkr (1 192). Avkastningen på tillgångarna var 16 procent (11) före tillskott och gottgörelse.

Forts. Not 9 b Pensioner

Poster i Resultaträkningen

	Moderbolaget
	2013	2012
Utbetalda pensioner Gottgörelse utbetalda pensioner	–675 675	–3 636 706
Summa bokslutsdispositioner	0	–2 930
NETTO PENSIONSKOSTNAD FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER	0	–2 930
Huvudsakliga akturiella antaganden, %

Bruttoränta	2,6%	2,2%
Ränta efter skatt	2,2%	1,9%

Pensionsberäkningarna bygger på löne- och pensionsnivå på balansdagen.

AVGIFTSBESTÄMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN

	Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i resultaträkningen	2013	2012
Kostnad i personalkostnader inklusive särskild löneskatt	–765	–1 249

Pensionsstiftelser

	Pensions åtagande		Marknadsvärde på tillgången
	2013	2012	2013	2012
SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse SEB Kort AB:s Pensionsstiftelse	16 400 581	17 203 574	20 009 686	17 757 590
SUMMA	16 981	17 777	20 695	18 347

9 c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Principer för ersättningar

Principerna för ersättning till verkställande direktören och andra ledamöter av verkställande ledningen har beretts av styrelsen och dess Remuneration and Human Resources Committee och beslutats av årsstämman 2013.

Ersättningstrukturen för verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verkställande ledningen följer SEB:s ersättningspolicy. Ingen medlem av den verkställande ledningen har varit berättigad till kortfristig rörlig kontantersättning från och med 2009. Ersättningen består således av tre huvuddelar;

fast lön, långfristiga aktiebaserade program och pensionsförmån. Andra förmåner kan tillkomma, som till exempel bilförmån och hemservice. Mer information finns på sidan 62–63.

Särskilt reglerad personal

Verkställande direktören och de andra ledamöterna i den verktällande ledningen är alla särskilt reglerad personal enligt definitionen i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:1).

Ersättningar till styrelsen, kr

2013	Fast lön	Arvode 1)	Förmåner 2)	Summa
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg		2 400 000		2 400 000
Övriga styrelseledamöter 3)		7 160 000		7 160 000
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	8 500 000		1 366 143	9 866 143
SUMMA	8 500 000	9 560 000	1 366 143	19 426 143
2012
Styrelsens ordförande, Marcus Wallenberg		2 250 000		2 250 000
Övriga styrelseledamöter 3)		6 230 000		6 230 000
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren	8 000 000		1 238 642	9 238 642
SUMMA	8 000 000	8 480 000	1 238 642	17 718 642

1) Enligt beslut på årsstämman.

2) Inkluderar förmånsvärde för t ex hemservice och tjänstebil.

3) Ersättning till styrelsens ledamöter per individ presenteras på sid 52.

Ersättningar till verkställande ledningen, kr 1)

	Fast lön	Förmåner	Summa
2013	34 195 652	1 298 504	35 494 156
2012	34 159 985	1 713 630	35 873 615

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår åtta (åtta) personer.

Forts. Not 9 c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Långfristiga aktiebaserade program

SEB introducerade långfristiga aktiebaserade program första gången 1999. Mellan 2005 och 2010 baserades programmen på performance shares. Mellan 2008 och 2012 löpte ett aktiesparprogram. Från och med 2009 introducerades ett aktiematchningsprogram och 2012 ett aktieprogram. 2013 lanserades ett Resultatandelsprogram. För mer information se Rapport om ersättningar sid 62.

I aktieprogrammet tilldelas varje medlem i verkställande ledningen ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern-, division- och individnivå enligt SEB:s affärsplan. Målen sätts årligen och är både finansiella – räntabilitet på eget/allokerat kapital och kostnadsutveckling – samt icke finansiella, som kundnöjdhet. Den initiala tilldelningen för den verkställande ledningen får inte överskrida 100 procent av fast lön.

50 procent av aktierätterna transfereras till deltagaren efter en intjänandeperiod om tre år, 50 procent efter en intjänandeperiod om fem år. Efter respektive intjänandeperiods slut kvarstår förfoganderättsinskränkningen under ytterligare ett år varefter aktierätterna kan lösas under en treårsperiod. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB. En förutsättning för att erhålla aktierätterna är att deltagaren är kvar i SEB under programmets tre första år. En ytterligare förutsättning är att deltagaren äger aktier i SEB till ett förutbestämt belopp, för verkställande ledningen motsvarande en årslön efter skatt. Aktierna

ska förvärvas senast pro rata under den inledande treåriga intjänandeperioden. Verkställande ledningen har ingen tilldelning i aktiematchningsprogrammet 2012 och 2013 eller i Resultatandelsprogrammet.

Aktiematchningsprogrammet 2011 innebär en egeninvestering i SEB serie A-aktier. Matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier i aktiematchningsprogrammet kan inte säljas eller pantsättas, vilket innebär att de inte har något marknadsvärde. Antalet preserationsbaserade matchningsaktier i aktiematchningsprogrammet som kan utnyttjas beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav; TSR i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation, dvs den långa riskfria räntan (LTIR), 2/3 av totala utfallet, och TSR i förhållande till SEB:s konkurrenter, 1/3 av totala utfallet. Efter tre år får deltagaren en A-aktie i SEB för varje behållen aktie, förutsatt att deltagaren är kvar inom SEB under treårsperioden och om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts erhålls prestationsbaserade matchningsaktier.

Utfallet i programmet är maximerat, vid löptidens slut och om prestationskraven uppfyllts, till en fördubbling av aktiekursen från en fastställd initial kurs. Om aktiekursen vid löptidens slut mer än fördubblats kommer antalet matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier att reduceras proportionellt för att motsvara maxbeloppet.

Långfristiga aktiebaserade program (kostnadsförda belopp för pågående program), kr

2013	Aktiespar program	Performance shares	Aktie matchnings program	Aktieprogram	Summa
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren Övriga ledamöter i verkställande ledningen 1)	24 309 116 197	164 473 513 976	1 725 643 5 311 903	2 290 413 6 711 307	4 204 838 12 653 383
SUMMA	140 506	678 449	7 037 546	9 001 720	16 858 221
2012
Verkställande direktör och koncernchef, Annika Falkengren Övriga ledamöter i verkställande ledningen 1)	93 451 256 648	1 105 918 2 951 950	2 321 891 7 744 773	969 435 2 743 468	4 490 695 13 696 839
SUMMA	350 099	4 057 868	10 066 664	3 712 903	18 187 534

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår åtta (åtta) personer.

Utestående antal per 2013-12-31 1)

		Antal
	VD och koncernchef, Annika Falkengren	Övriga medlemmar i verkställande ledningen	Summa	Första dag för utnyttjande	Prestationskriterier
2009: Performance shares	0	134 409	134 409	2012	faktiskt utfall 50%
2010: Performance shares	131 578	354 364	485 942	20132)	beräknat utfall 100%
2011: Matchningsrätter	35 236	107 911	143 147	20143)	nuvarande utfall 100%
2012: Aktierätter	121 559	344 008	465 567	2016;20184)	–
2013: Aktierätter	83 153	254 445	337 598	2017;20195)	–

1) Aktiematchningsprogram 2010 förföll 2013 med 72% matchning.

2) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.

3) I anslutning till slutgiltig beräkning av antal tilldelade matchningsaktier.

4) Utnyttjandeperioden startar 2015 och 2017, aktierna är låsta ytterligare ett år och kan sedan lösas in under en treårsperiod.

5) Utnyttjandeperioden startar 2016 och 2018, aktierna är låsta ytterligare ett år och kan sedan lösas in under en treårsperiod.

Antalet utestående performance shares representerar det maximala antalet aktier som kan erhållas under programmen. Antalet utestående matchningsrätter är minsta utfallet i aktiematchningsprogrammet. Antalet utestående matchningsrätter representerar antalet egeninvesterade aktier som berättigar till att erhålla SEB A-aktier och prestationsbaserade matchningsaktier.

Under året har VD utnyttjat Performance shares, matchningsrätter och aktierätter för 15 018 406 kr (2 455 844). Motsvarande utnyttjande för övriga verkställande ledningen är 37 702 116 kr (17 972 880).

Pensioner och avgångsvederlag

Som kommunicerats i årsredovisningen för 2012 och vid bolagsstämman 2013 har SEB strävat efter att pensionsplanerna för ledamöterna i den verkställande ledningen ska vara premiebaserade. Denna ändring genomfördes under 2013 för VD och övriga ledamöter med förmånsbaserade pensionsplaner. Därmed har Banken inte längre några sådana framtida åtaganden.

Förändringen gjordes retroaktivt och det inlösta värdet var neutralt för koncernen. I och med ändringen har alla medlemmar i den verkställande ledningen premiebaserade persionsplaner, med undantag för en mindre del enligt kollektivavtal.

Enligt pensionsavtalet för verkställande direktören, är pensionen premiebestämd och oantastbar. Avsättningen är bestämd till ett fast belopp. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid 18 månader – utgår ett avgångsvederlag om 6 månaders lön.

Följande gäller beträffande pensionsförmåner och avgångsvederlag för ledamöterna i verkställande ledningen (exklusive verkställande direktören). Pensions planerna är oantastbara och premiebaserade, med undantag för en mindre del enligt kollektivavtal. Avsättningarna är bestämda till individuellt fasta belopp. Vid uppsägning av anställningen från bankens sida – uppsägningstid maxi malt 12 månader – utgår ett avgångsvederlag om maximalt 12 månaders lön.

Forts. Not 9 c Ersättningar till styrelsen och verkställande ledningen

Pensionskostnader (avsättningar, kostnader tjänstgöring innevarande period och räntekostnad), kr

	VD och koncernchef, Annika Falkengren	Övriga medlemmar i verkställande ledningen 1)	Summa
2013	5 738 309	17 242 664	22 980 973
2012	7 470 741	17 630 263	25 101 004

1) Verkställande ledningen exklusive verkställande direktören. Antalet och sammansättningen är delvis ändrad mellan åren men i genomsnitt ingår åtta (åtta) personer.

Upplysningar om närstående*, kr

	Koncernen
Lån till marknadsmässiga villkor	2013	2012
Styrelsen och verkställande ledningen	164 381 477	87 407 561
Övriga närstående	9 070 560	9 238 185
SUMMA	173 452 037	96 645 746

* För information om närstående i form av koncernföretag och intresseföretag se not 47.

9 d Aktierelaterade ersättningar

Långfristiga aktiebaserade program
2013	Resultatandel	Aktie- program	Aktie spar program	Aktie matchnings program	Performance shares
Utestående vid årets början		1 191 725	4 795 702	7 539 357	13 918 402
Tilldelade 1)	1 788 022	1 421 869	875 020	1 274 947	50 009
Förverkade 2)		–85 696	–9 496		–79 747
Inlösta 3)			–1 356 833	–2 622 270	–8 894 221
Utgångna				–7 152
UTESTÅENDE VID ÅRETS SLUT	1 788 022	2 527 898	4 304 393	6 184 882	4 994 443
varav inlösningsbara					4 994 443

2012
Utestående vid årets början		4 829 938	6 971 338	19 080 693
Tilldelade 1)	1 199 504	1 781 907	1 888 248	113 593
Förverkade 2)	–7 779			–724 750
Inlösta 3)		–1 816 143	–1 320 185	–2 164 309
Utgångna			–44	–2 386 825
UTESTÅENDE VID ÅRETS SLUT	1 191 725	4 795 702	7 539 357	13 918 402
varav inlösningsbara				1 650 073

1) Inklusive ersättning för utdelning.

2) Vägt genomsnittligt lösenpris inlösta PSP 10,00 kr (10,00).

3) Vägt genomsnittligt lösenpris inlösta PSP 10,00 kr (10,00) och vägd genomsnittlig aktiekurs PSP vid inlösen 68,52 kr (48,52).

Antalet utestående performance shares representerar det maximala antalet aktier som kan erhållas under programmen. Antalet utestående matchningsrätter i aktiematchningsprogrammen motsvarar det lägsta utfallet.

Forts. Not 9 d Aktierelaterade ersättningar

Långfristiga aktiebaserade program totalt

	Ursprungligt antal innehavare 3)	Antal utgivna (maximalt utfall)	Utestående optioner 2013	Utestående optioner 2012	A-aktie per option/aktie	Lösenpris	Löptid	Första dag för utnyttjande
2006: Performance shares	513	4 727 446		200 231	1	10	2006–2013	2009-02-12
2009: Performance shares	344	5 493 837	738 205	1 449 842	1	10	2009–2016	20121)
2010: Performance shares	698	18 900 000	4 256 238	12 268 329	1	10	2010–2017	20131)
2008: Aktiesparprogram	7 300	3 818 031	1 161	1 554 112	1 eller 2.34		2008–2013	2012-02-13
2009: Aktiesparprogram	5 600	2 326 652	1 160 484	2 014 791	1		2009–2014	2013-02-18
2010: Aktiesparprogram	5 200	2 285 536	2 033 148	2 131 959	1		2010–2015	2014-02-11
2011: Aktiesparprogram	5 050	1 888 248	1 751 534	1 838 495	1		2011–2016	2015-02-16
2012: Aktiesparprogram	4 770	1 274 947	1 238 557		1		2012–2017	2016-02-12
2010: Aktiematchningsprogram	83	3 978 981		1 238 658	3, 4 eller 5		2010–2013	20132)
2011: Aktiematchningsprogram	519	7 628 150	1 722 186	1 793 084	4 eller 5		2011–2014	20142)
2012: Aktiematchningsprogram	432	7 024 168	1 723 041	1 763 960	4		2012–2019	20152)
2013: Aktiematchningsprogram	213	3 485 088	859 164				2013–2020	20162)
2012: Aktieprogram	86	1 199 504	1 179 340	1 191 725	1		2012–2021	2015/20172)
2013: Aktieprogram	263	1 361 861	1 348 558				2013–2022	2016/20182)
2013: Resultatandel – aktiereglerat	8 347	1 255 838	1 255 838		1		2013–2016	2017
2013: Resultatandel – kontantreglerat	5 358	532 184	532 184				2013–2016	2017
TOTAL		67 180 471	19 799 638	27 445 186

1) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering i Equate plus efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.

2) I anslutning till slutgiltig beräkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade matchningsaktier och allokering av antal tilldelade A-aktier.

3) Totalt har ca 10 500 individer (10 200) deltagit i alla programmen.

Långfristiga aktiebaserade program

De långfristiga aktieprogrammen 2005–2010 baserades på performance shares, har en maximal löptid på sju år, intjänandeperioden är tre år och utnyttjandeperioden fyra år. Antalet tilldelade performance shares som slutligen kan utnyttjas, beror på utvecklingen av två förutbestämda prestationskrav med samma vikt. Under 2013 löpte intjänandeperioden för 2010 års program ut med ett utfall på 100 procent.

Mellan 2008 och 2012 löpte årligen aktiesparprogram för alla medarbetare i utvalda länder. I aktiesparprogrammet kunde deltagare spara maximalt fem procent av den fasta bruttolönen under en tolvmånadersperiod. För sparbeloppet köptes SEB-aktier av serie A, till gällande börskurs, vid fyra tillfällen under ett år, efter offentliggörandet av SEB:s kvartalsrapporter. Om den anställde behåller aktien under tre år och är kvar inom SEB får den anställde en SEB-aktie av serie A för varje behållen aktie. Det har beslutats att inte förnya aktiesparprogrammet utan att istället förenkla koncernens kollektiva ersättningsprogram, se ytterligare information om Resultatandelsprogram nedan.

Från 2009 introducerades aktiematchningsprogram för ett fåtal särskilt utvalda ledande befattningshavare och nyckelpersoner. 2011 ersatte aktiematchningsprogrammet även performance share-programmet. Aktiematchningsprogrammet är prestationsbaserat, har en intjänandeperiod på

tre år och löses med SEB-aktier av serie A. Alla programmen kräver en egen investering i SEB-aktier av serie A. Investeringsbeloppen är förutbestämda till ett maximalt belopp för varje deltagare. Efter tre år erhåller varje deltagare en SEB serie A-aktie för varje investerad aktie och därutöver får deltagaren, om de förutbestämda prestationskraven uppfyllts ett antal prestationsbaserade matchningsaktier. Från 2012 regleras programmet med aktierätter med en utnyttjandeperiod om fyra år.

Antalet prestationsbaserade matchningsaktier som erhålls beror på hur två förutbestämda prestationskrav utfaller, för 2013 års program; TSR i förhållande till marknadens avkastningskrav baserat på räntan på den svenska statens tioåriga obligation, dvs den långa riskfria räntan (LTIR), 2/3 av totala utfallet, och TSR i förhållande till SEB:s konkurrenter, 1/3 av totala utfallet. Förväntat utfall under 2013 års program var vid tilldelningstidpunkten cirka 46 procent. Maximalt antal prestationsbaserade matchningsaktier är högst tre. Utfallet av programmet riskjusteras också.

Innehavarna kompenseras för utdelning som lämnas till aktieägarna under lösenperioden. Antalet aktierätter omräknas årligen under lösenperioden, efter det att årsstämma hållits, med beaktande av utdelningen.

Matchningsrätten är inte ett värdepapper och kan inte säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per matchningsrätt i 2013 års program har emellertid beräknats till 45 kronor (31) och per prestationsbaserad matchningsrätt till 27 kronor (18) (baserat på genomsnittlig stängningskurs för en SEB A-aktie vid tilldelning i april månad). Andra parametrar för prissättningsmodellen är; lösenpris 0 kronor (0); volatilitet 55 (55) (baserat på historiska värden); förväntad utdelning cirka 4 procent (3); riskfri ränta 1,00 procent (1,00) och förväntad tidig lösen p.g.a. personalomsättning 3 procent (3) per år. I värdet ingår också förväntat utfall av prestationskraven som beskrivits ovan.

Det finns vidare ett tak som begränsar utfallet av antalet matchningsaktier. Om aktiekursen har mer än dubblerats vid prestationsperiodens slut begränsas antalet matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier i motsvarande mån så att värdet motsvarar det till den dubbla aktiekursen begränsade värdet.

2012 introducerades ett aktieprogram för verkställande ledningen och vissa andra exekutiva ledningspersoner. Deltagarna erhöll ett individuellt bestämt antal villkorade aktierätter, baserat på förutbestämda mål på koncern- och individnivå. Mål sätts årligen och är både finansiella (avkastning på eget kapital/allokerat kapital och kostnadsutveckling) och icke finansiella (kundnöjdhet).

50 procent av aktierätterna levereras efter en intjänandeperiod om tre år, 50 procent efter en intjänandeperiod om fem år. En förutsättning för att deltagaren ska erhålla aktierätter är att deltagaren är kvar inom SEB under programmets tre första år. En ytterligare förutsättning för slutligt utfall är att deltagaren äger aktier i SEB till ett i förväg bestämt belopp. Aktierna ska förvärvas senast pro-rata under den inledande treåriga intjänandeperioden. Efter respektive intjänandeperiods slut kvarstår förfoganderättsinskränkningen under ytterligare ett år varefter aktierätterna kan lösas under en treårsperiod. Varje aktierätt ger deltagaren rätt att erhålla en A-aktie i SEB.

Innehavarna kompenseras för utdelning som lämnas till aktieägarna under programmets löptid. Antalet aktierätter omräknas årligen, efter det att årsstämma hållits, med beaktande av utdelningen. Aktierätterna är inte värdepapper som kan säljas, pantsättas eller överföras på annan. Ett beräknat värde per matchningsrätt i 2013 års program har emellertid beräknats till 60 kronor (baserat på genomsnittlig stängningskurs för en SEB A-aktie vid tilldelning i april månad).

Under 2013 introducerades ett Resultatandelsprogram för så gott som alla medarbetare i. Det tidigare kollektiva kontantbaserade programmet SEB Resultatandel gjordes om till ett Resultatandelsprogram där 50 procent av utfallet betalas ut kontant och 50 procent skjuts upp i tre år och betalas ut i from av SEB-aktier. Det uppskjutna beloppet erhålls under förutsättning att deltagaren fortfarande är anställd i SEB vid utbetalningstillfället. I Sverige betalas det uppskjutna beloppet ut till den anställde i form av SEB-aktier, med beaktande av utdelningen. I alla andra länder betalas det uppskjutna beloppet ut kontant, justerat för totalavkastningen i SEB:s A-aktie. Utfallet för programmet är begränsat till ett max belopp per geografi och baseras på hur väl förutbestämda mål i SEB:s affärsplan har uppfyllts, både finansiella (avkastning på eget kapital och kostnadsutveckling) och icke finansiella (kundnöjdhet).

Ytterligare information kring programmen finns i tabellen ovan.

9 e Antal anställda

Medeltal anställda	Koncernen					Moderbolaget
2013	Män	Kvinnor	Summa		Män	Kvinnor	Summa
Sverige	4 191	4 362	8 553		3 694	3 720	7 414
Norge	274	187	461		211	107	318
Danmark	415	286	701		185	75	260
Finland	166	153	319		115	99	214
Estland	315	1 005	1 320
Lettland	402	1 122	1 524		94	179	273
Litauen	637	1 566	2 203		144	246	390
Tyskland	582	431	1 013		39	10	49
Polen	24	41	65		16	22	38
Ukraina	33	61	94
Kina	14	25	39		14	25	39
Storbritannien	113	56	169		107	55	162
Irland	46	58	104
Luxemburg	118	109	227
Ryssland	32	69	101
Singapore	40	69	109		32	65	97
USA	36	18	54		26	17	43
Övriga 1)	25	15	40		15	4	19
SUMMA	7 463	9 633	17 096		4 692	4 624	9 316

2012

Norge	292	211	503	216	115	331
Danmark	424	303	727	169	76	245
Finland	173	162	335	114	98	212
Estland	337	1 080	1 417
Lettland	405	1 116	1 521	81	158	239
Litauen	619	1 554	2 173	90	172	262
Tyskland	689	485	1 174	74	12	86
Polen	27	41	68	17	21	38
Ukraina	154	349	503
Kina	14	22	36	14	22	36
Storbritannien	129	65	194	116	62	178
Irland	47	57	104
Luxemburg	119	112	231
Ryssland	36	70	106
Singapore	42	66	108	34	62	96
USA	38	17	55	27	16	43
Övriga 1)	23	14	37	13	8	21
SUMMA	7 907	10 261	18 168	4 788	4 702	9 490

1) Schweiz, Brittiska Jungfruöarna, Brasilien och Hongkong.

Antal arbetade timmar i moderbolaget 14 984 074 (15 424 063).

10 Övriga kostnader

	Koncernen					Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Lokalkostnader 1)	–1 634	–1 625	–1 052	–1 080
IT kostnader	–2 412	–2 910	–1 520	–1 984
Kontorsmaterial	–107	–110	–73	–73
Resor och representation	–415	–429	–297	–298
Porto	–167	–160	–130	–117
Konsulter	–733	–730	–584	–550
Marknadsföring	–394	–430	–208	–219
Informationstjänster	–453	–444	–391	–371
Övriga kostnader 2)	16	394	–482	–225
SUMMA	–6 299	–6 444	–4 737	–4 917
1) Varav lokalhyror	–1 177	–1 174	–804	–816

2) Netto efter avdrag för kostnader som aktiverats, se även not 28.

Forts. Not 10 Övriga kostnader

Arvoden och kostnadsersättningar till utsedda revisorer och revisionsbolag 1)

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Revisionsuppdraget	–26	–28	–10	–10
Revisionsnära rådgivning	–20	–18	–4	–3
Skatterådgivning	–13	–15	–10	–8
Övriga tjänster	–18	–40	–1	–18
PricewaterhouseCoopers	–77	–101	–25	–39
Revisionsuppdraget	–1	–1
Skatterådgivning	–1	–1
Övriga tjänster	–1
Andra revisionsbolag	–3	–2
SUMMA	–80	–103	–25	–39

1) Moderföretaget inkluderar även de utländska filialerna.

I tillägg till ovanstående tillkommer arvoden och kostnadsersättningar till utsedda revisorer och revisionsbolag som avser avyttringen av den tyska kontorsverksamheten som uppgår till 2 Mkr (38) för Övriga tjänster.

Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Revisionsnära rådgivning innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar allmänna tjänster för utlandsboende och andra beskattningsfrågor. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsförvärv/verksamhetsförändringar, operationell effektivitet och bedömning av intern kontroll.

11 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Avskrivningar av materiella tillgångar	–457	–486	–127	–121
Avskrivningar av leasingobjekt			–4 390	–4 436
Avskrivningar av immateriella tillgångar	–485	–510	–491	–437
Avskrivningar av aktiverade anskaffningskostnader	–891	–837
Nedskrivning av materiella tillgångar	–34	–17
Nedskrivning av immateriella tillgångar	–8			–2
Utrangering och avyttring av immateriella tillgångar	–84	–762	–16	–450
SUMMA	–1 959	–2 612	–5 024	–5 446

12 Vinster och förluster från avyttring av materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen				Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Fastigheter	55	7
Övriga materiella tillgångar	3		33	65
Vinster från avyttringar	58	7	33	65
Fastigheter	–30
Övriga materiella tillgångar	–12	–6
Förluster från avyttringar	–42	–6
SUMMA	16	1	33	65

13 Kreditförluster

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Reserveringar:
Gruppvisa reserveringar för individuellt värderade fordringar, netto	59	104	53	–154
Gruppvisa reserveringar för gruppvis värderade fordringar, netto	715	–148	52	–33
Specifika reserveringar	–756	–532	–208	–114
Återförda ej längre erforderliga specifika reserveringar	381	557	33	128
Reserveringar för poster inom linjen, netto	11	23	1
Reserveringar, netto	410	4	–69	–173
Bortskrivningar:
Bortskrivningar, totalt	–3 755	–2 892	–640	–542
Återförda specifika reserveringar utnyttjade för bortskrivningar	2 067	1 814	214	259
Bortskrivningar ej tidigare reserverade för	–1 688	–1 078	–426	–283
Återvinningar på tidigare års bortskrivningar	123	137	44	71
Bortskrivningar, netto	–1 565	–941	–382	–212
SUMMA	–1 155	–937	–451	–385

100 seb årsredovisning 2013

14 Bokslutsdispositioner

	Moderbolaget
	2013	2012
Gottgörelse från pensionsstiftelser avseende sociala avgifter
och erlagda pensionspremier	675	706
Utbetalda pensioner	–675	–3 636
Pensionsavräkning	0	–2 930
Avsättning till/upplösning från obeskattade reserver	1 291	–1 291
Koncernbidrag	780	1 053
Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan	1 361	–7
Bokslutsdispositioner	3 432	–245
SUMMA	3 432	–3 175

15 Skatt

	Koncernen		Moderbolaget
Väsentliga delbelopp av skattekostnaden	Aktuell skatt	2012	2013	2012
Aktuell skatt Uppskjuten skatt	–4 148 817	–2 187 149	–2 778	–1 289
Skatt på årets resultat Aktuell skatt avseende tidigare år	–3 331 –7	–2 038 –55	–2 778 –27	–1 289 –86
SKATT	–3 338	–2 093	–2 805	–1 375
Sambandet mellan skattekostnad och redovisat resultat
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter Skatt	14 789 3 338	12 142 2 093	16 939 2 805	4 764 1 375
Redovisat resultat före skatt	18 127	14 235	19 744	6 139
Aktuell skatt med svensk skattesats om 26,3 procent Skatteeffekt av andra skattesatser för verksamhet i utlandet	–3 988 92	–3 744 193	–4 344	–1 615
Skatteeffekt av skattemässigt ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt av tidigare redovisade underskottsavdrag,	–251 487	–109 474	–107 1 673	–336 662
skatteavdrag eller temporära skillnader Skatteeffekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag,	12	533
skatteavdrag eller temporära skillnader	–500	466
Aktuell skatt	–4 148	–2 187	–2 778	–1 289
Skatteeffekt av uppkomst och återföring av underskottsavdrag, skatteavdrag och temporära skillnader Skatteeffekt av förändrade skattesatser eller införandet av nya skatter	–12 282	–533 1 131
Skatteeffekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag, skatteavdrag eller temporära skillnader Skatteeffekt av nedskrivning eller återföring av nedskrivning	540	–396
av uppskjuten skattefordran	7	–53
Uppskjuten skatt	817	149
Aktuell skatt avseende tidigare år	–7	–55	–27	–86
SKATT	–3 338	–2 093	–2 805	–1 375

Se även not 29 Övriga tillgångar för aktuella och uppskjutna skattefordringar och not 35 Övriga skulder för aktuella och uppskjutna skatteskulder.

Uppskjutna skatteintäkter och skattekostnader redovisade i resultaträkningen

Överavskrivningar	480	1 196
Pensionstillgångar, netto	82	–671
Underskottsavdrag	–160	–207
Övriga temporära skillnader	415	–169
SUMMA	817	149

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder där förändringen inte har rapporterats som en förändring i uppskjuten skatt uppgår till –532 Mkr (59)och förklaras av valutaomräkningseffekter.

16 Nettoresultat per aktie

	Koncernen
Kvarvarande verksamheter	2013	2012
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	14 782	12 120
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 191	2 191
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	6:74	5:53
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	14 782	12 120
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 207	2 199
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	6:69	5:51
Avvecklad verksamhet
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	–11	–488
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 191	2 191
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	0:00	–0:22
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	–11	–488
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 207	2 199
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	0:00	–0:22
Totala verksamheter
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	14 771	11 632
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 191	2 191
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	6:74	5:31
Aktieägarnas andel av nettoresultatet, Mkr	14 771	11 632
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 207	2 199
Nettoresultat per aktie efter utspädning, kr	6:69	5:29
Utspädning
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	2 191	2 191
Justering för vägt genomsnittligt antal ytterligare
utestående serie A-aktier efter utspädning, miljoner	16	8
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	2 207	2 199

17 Övrigt totalresultat

	Koncernen			Moderbolaget
	2013	2012		2013	2012
Poster som kan omklassificeras till resultaträkningen:
Vinster och förluster vid omvärdering under året Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året Omklassificering till resultatet under året Skatt på omklassificering till resultatet under året	1 238 –193 73 –13	1 821 –476 –80 11		1 038 –226 60 –13	940 –247
Finansiella tillgångar som kan säljas	1 105	1 276		859	693
Vinster och förluster vid omvärdering under året Skatt på vinster och förluster vid omvärdering under året Omklassificering till resultatet under året Skatt på omklassificering till resultatet under året	–1 467 323 306 –67	442 –33 220 –48		–1 244 274 86 –19	445 –54 220 –27
Kassaflödessäkringar	–905	581		–903	584
Omräkning utländsk verksamhet Skatt på omräkningseffekter	75 328	–386 –284		–32	–72
Omräkning utländsk verksamhet	403	–670		–32	–72
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen:
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsåtaganden, inkl särskild löneskatt Vinster och förluster vid omvärdering av förvaltningstillgångar under året Uppskjuten skatt på pensioner	4 039 2 443 –1 399	–3 847 1 168 676
Förmånsbestämda pensionsplaner	5 083	–2 003
SUMMA	5 686	–816		–76	1 205

Den metod som tillämpas för att säkra valutarisk förknippad med utländska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintäkt) i moderbolaget. Värde förändringar på säkringsinstrumenten påverkar skattepliktigt resultat, vilket inte valutaomräkningen av utländsk verksamhet gör. I koncernen presenteras denna skatteeffekt i Övrigt totalresultat.

18 Riskupplysningar

Riskhantering är en central aktivitet för en bank och därför av fundamental betydelse för långsiktig lönsamhet och stabilitet. Risk är nära förknippat med affärer och affärsutveckling och därför med kundernas behov.

SEB:s lönsamhet är direkt beroende av förmågan att bedöma, hantera och prissätta dessa risker och att samtidigt hålla tillräcklig likviditet och kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser. Risk- och kapitalfrågor identifieras, övervakas och hanteras i god tid för att säkerställa koncernens finansiella stabi-

18 a Kreditrisk

Kreditrisken är den största av de olika risker SEB ikläder sig för att förse kunder med finansiella lösningar och produkter. Kreditrisk är risken för förluster till följd av att en kredittagare inte förmår fullgöra sina skyldigheter gentemot SEB. Definitionen omfattar även motpartsrisk i handlarverksamheten samt landrisk och avvecklingsrisk. Kreditrisk avser alla fordringar och potentiella fordringar på företag, banker, offentlig förvaltning och hushåll.

SEB:s kreditpolitik bygger på principen att all kreditbeviljning skall vara analysbaserad och stå i proportion till kundens återbetalningsförmåga. För mer information om kreditrisk se sid 40–41.

Kreditexponering fördelad per bransch

litet. De ingår dessutom i såväl strategisk planering som löpande planering på affärsnivå i hela koncernen.

Upplysningar kring kreditrisk, marknadsrisk, operationell risk, försäkringsrisk redovisas tillsammans med likviditetsrisk samt styrningen av dessa risker redovisas under sektionen Risk-, likviditets- och kapitalhantering (sid 36–48) i förvaltningsberättelsen, som också är en del av årsredovisningen.

Totala kreditexponeringen omfattar koncernens kreditportfölj (lån, leasingavtal, ansvarsförbindelser och motpartsrisker i derivatkontrakt), repor och skuldinstrument. Exponering visas före reserveringar. Derivat och repor redovisas med hänsyn tagen till nettningsavtal men före säkerheter och inkluderar tillägg för potentiell framtida riskförändring. Skuldinstrument omfattar alla räntebärande portföljer och räntebärande klientmedel samt de skuldinstrument som omklassificerats till Utlåning. Innehav av skuldinstrument i Liv divisionen ingår inte i kreditexponeringen.

	Utlåning		Ansvarsförbindelser och åtaganden		Derivatinstrument		Summa
Koncernen	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Banker	72 632	76 838	21 656	17 918	63 432	76 162	157 720	170 918
Finans och försäkring	43 875	49 006	29 300	31 893	13 998	10 616	87 173	91 515
Parti- och detaljhandel	43 793	36 046	29 761	29 452	782	491	74 336	65 989
Transport	31 360	32 605	14 733	12 950	947	930	47 040	46 485
Rederiverksamhet	33 507	31 379	12 375	9 585	953	935	46 835	41 899
Övrig serviceverksamhet	80 819	76 279	65 211	60 703	2 087	2 878	148 117	139 860
Byggnadsindustri	8 436	7 840	13 504	12 914	299	302	22 239	21 056
Tillverkningsindustri	85 138	81 509	128 795	111 479	4 789	5 916	218 722	198 904
Jordbruk, skogsbruk och fiske	9 774	9 360	2 386	1 428	202	227	12 362	11 015
Gruvindustri	12 181	12 016	18 076	16 394	373	374	30 630	28 784
Försörjning av el, gas och vatten	31 251	26 881	27 682	23 667	3 394	3 899	62 327	54 447
Övrigt	25 183	23 163	8 982	6 756	346	456	34 511	30 375
Företag	405 317	386 084	350 805	317 221	28 170	27 024	784 292	730 329
Kommersiell fastighetsförvaltning	143 899	133 698	19 424	14 471	3 881	5 553	167 204	153 722
Bostadsfastighetsförvaltning	81 312	79 826	7 235	8 712	2 819	5 284	91 366	93 822
Bostadsrättsföreningar, Sverige	40 643	36 437	2 625	4 087	27	43	43 295	40 567
Fastighetsförvaltning	265 854	249 961	29 284	27 270	6 727	10 880	301 865	288 111
Offentlig förvaltning	54 951	57 670	22 673	13 723	4 243	4 970	81 867	76 363
Bostadskrediter	427 142	402 052	22 928	23 412			450 070	425 464
Övrig utlåning	43 713	43 233	41 682	42 160	887	35	86 282	85 428
Hushåll	470 855	445 285	64 610	65 572	887	35	536 352	510 892
Kreditportfölj	1 269 609	1 215 838	489 028	441 704	103 459	119 071	1 862 096	1 776 613
Repor							10 099	26 932
Skuldinstrument							255 092	272 481
SUMMA							2 127 287	2 076 026

Kreditportföljen fördelad per bransch och marknader*

Koncernen 2013	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	72 301	22 333	10 548	4 468	209	863	526	31 876	14 596	157 720
Finans och försäkring	54 591	1 257	3 923	707	384	7	464	20 368	5 472	87 173
Parti- och detaljhandel	40 263	3 177	1 782	875	2 653	3 029	8 534	9 965	4 058	74 336
Transport	29 463	221	3 800	191	1 317	1 903	2 473	7 523	149	47 040
Rederiverksamhet	38 405	364	1 086	641	700	136	219	55	5 229	46 835
Övrig serviceverksamhet	102 895	1 480	3 472	790	2 822	3 200	1 950	28 461	3 047	148 117
Byggnadsindustri	13 038	303	277	688	942	985	1 305	3 479	1 222	22 239
Tillverkningsindustri	145 214	3 390	4 661	10 043	4 216	1 971	6 566	30 963	11 698	218 722
Jordbruk, skogsbruk och fiske	7 559	173	10	33	1 762	1 963	774	65	23	12 362
Utvinning av mineraler, olja och gas Försörjning av el, gas och vatten	24 780 28 438	9 356	5 350 815	115 6 972	29 1 835	111 1 637	56 3 317	18 303	180 654	30 630 62 327
Övrigt	26 467	859	851	1 472	244	259	172	1 605	2 582	34 511
Företag	511 113	11 589	26 027	22 527	16 904	15 201	25 830	120 787	34 314	784 292
Kommersiell fastighetsförvaltning	108 658	42	1 908	738	6 207	4 547	8 208	36 896		167 204
Bostadsfastighetsförvaltning	75 234		54			451	8	15 619		91 366
Bostadsrättsföreningar, Sverige	43 295									43 295
Fastighetsförvaltning	227 187	42	1 962	738	6 207	4 998	8 216	52 515		301 865
Offentlig förvaltning	19 046	6	372	1 142	3 683	344	2 185	53 699	1 390	81 867
Bostadskrediter	405 522		2 183		14 148	7 248	17 327	134	3 508	450 070
Övrig utlåning	44 796	4 276	24 172	2 231	2 714	2 587	1 353	7	4 146	86 282
Hushåll	450 318	4 276	26 355	2 231	16 862	9 835	18 680	141	7 654	536 352
SUMMA	1 279 965	38 246	65 264	31 106	43 865	31 241	55 437	259 018	57 954	1 862 096
2012
Banker	79 040	21 336	13 947	3 660	316	513	500	35 458	16 148	170 918
Finans och försäkring										91 515
	61 174	873	4 457	754	159	315	415	19 817	3 551
Parti- och detaljhandel	33 497	1 707	1 436	703	2 400	3 073	8 211	9 995	4 967	65 989
Transport Rederiverksamhet	31 466 33 575	150 178	3 420 2 118	414 413	1 117 520	1 749 132	2 297 223	5 640 6	232 4 734	46 485 41 899
Övrig serviceverksamhet	101 919	988	2 794	946	2 419	2 258	1 927	24 739	1 870	139 860
Byggnadsindustri	13 110	223	716	695	934	1 193	1 117	2 209	859	21 056
Tillverkningsindustri	134 348	2 036	3 908	10 098	3 547	1 822	6 266	27 763	9 116	198 904
Jordbruk, skogsbruk och fiske	6 602	95	7	28	1 504	2 013	670	73	23	11 015
Utvinning av mineraler, olja och gas	21 743		5 489	239	22	102	70	217	902	28 784
Försörjning av el, gas och vatten	26 817	670	1 064	5 220	2 617	1 905	2 786	12 898	470	54 447
Övrigt	22 606	743	1 261	807	213	275	174	1 575	2 721	30 375
Företag	486 857	7 663	26 670	20 317	15 452	14 837	24 156	104 932	29 445	730 329
Kommersiell fastighetsförvaltning	93 169	92	1 787	623	5 428	2 913	9 099	40 610	1	153 722
Bostadsfastighetsförvaltning	71 846		74			1 852	10	20 041		93 823
Bostadsrättsföreningar, Sverige	40 566									40 566
Fastighetsförvaltning	205 581	92	1 861	623	5 428	4 765	9 109	60 651	1	288 111
Offentlig förvaltning	18 075	2	823	1 334	3 542	323	2 576	48 275	1 413	76 363
Bostadskrediter	381 364		2 824		13 529	7 596	17 248		2 903	425 464
Övrig utlåning	42 462	4 191	26 704	1 629	2 552	2 674	1 376	37	3 803	85 428
Hushåll SUMMA	423 826 1 213 379	4 191 33 284	29 528 72 829	1 629 27 563	16 081 40 819	10 270 30 708	18 624 54 965	37 249 353	6 706 53 713	510 892 1 776 613

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar för kreditförluster.

2012

Låneportföljen fördelad per bransch och marknader*

Koncernen 2013	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	33 604	617	1 115	1 418	202	814	407	24 656	9 799	72 632
Finans och försäkring	26 466	143	1 169	24	154	6	14	10 653	5 246	43 875
Parti- och detaljhandel	25 317	2 084	1 185	444	1 406	2 097	5 978	3 041	2 241	43 793
Transport	19 914	97	2 785	3	959	1 700	1 993	3 778	131	31 360
Rederiverksamhet	26 766	17	817	641	361	113	198	55	4 539	33 507
Övrig serviceverksamhet	62 390	627	724	156	2 334	2 737	1 503	9 691	657	80 819
Byggnadsindustri	6 561	93	141	23	417	372	426	361	42	8 436
Tillverkningsindustri	56 400	1 999	755	2 919	2 585	1 566	4 589	7 225	7 100	85 138
Jordbruk, skogsbruk och fiske	5 660	22	1	33	1 571	1 831	653		3	9 774
Utvinning av mineraler, olja och gas	11 859	8	43	115	20	93	43			12 181
Försörjning av el, gas och vatten	13 036	229	30	5 504	901	1 380	2 175	7 786	210	31 251
Övrigt	19 369	773	511	631	191	238	167	1 457	1 846	25 183
Företag	273 738	6 092	8 161	10 493	10 899	12 133	17 739	44 047	22 015	405 317
Kommersiell fastighetsförvaltning	89 477	6	1 233	467	5 713	4 377	7 465	35 161		143 899
Bostadsfastighetsförvaltning	66 219		49			383	8	14 653		81 312
Bostadsrättsföreningar, Sverige	40 643									40 643
Fastighetsförvaltning	196 339	6	1 282	467	5 713	4 760	7 473	49 814		265 854
Offentlig förvaltning	6 104	6	100	1 142	1 492	105	1 575	43 037	1 390	54 951
Bostadskrediter	382 868		2 183		14 068	7 230	17 152	133	3 508	427 142
Övrig utlåning	25 761	2 367	7 588	1 192	2 168	1 767	819	7	2 044	43 713
Hushåll	408 629	2 367	9 771	1 192	16 236	8 997	17 971	140	5 552	470 855
SUMMA	918 414	9 088	20 429	14 712	34 542	26 809	45 165	161 694	38 756	1 269 609
Repor, kreditinstitut										19 997
Repor, allmänheten										87 436
Omklassificerade portföljer										34 684
Reserver										–6 535
TOTAL UTLÅNING										1 405 191

Banker	33 779	3 544	3 021	1 224	307	484	349	23 756	10 374	76 838
Finans och försäkring	32 774	113	1 557	4	40	176	8	11 034	3 300	49 006
Parti- och detaljhandel	18 264	1 434	690	409	1 324	1 970	5 703	2 677	3 575	36 046
Transport	22 608	11	2 879	3	768	1 408	1 773	2 991	164	32 605
Rederiverksamhet	24 387	46	1 767	413	189	121	222	6	4 228	31 379
Övrig serviceverksamhet	59 675	603	707	97	2 094	1 854	1 531	9 265	453	76 279
Byggnadsindustri	5 719	172	224	46	342	699	382	228	28	7 840
Tillverkningsindustri	52 661	1 206	418	4 063	2 053	1 525	4 463	9 739	5 381	81 509
Jordbruk, skogsbruk och fiske	5 546	87	5	28	1 312	1 795	580		7	9 360
Utvinning av mineraler, olja och gas	11 359		31	238	21	81	69	217		12 016
Försörjning av el, gas och vatten	12 613	495	69	3 614	1 162	1 445	2 048	5 341	94	26 881
Övrigt	17 621	742	852	101	193	253	166	1 413	1 822	23 163
Företag	263 227	4 909	9 199	9 016	9 498	11 327	16 945	42 911	19 052	386 084
Kommersiell fastighetsförvaltning	78 964	5	835	618	5 089	2 629	8 574	36 983	1	133 698
Bostadsfastighetsförvaltning	59 640		70			1 800	10	18 306		79 826
Bostadsrättsföreningar, Sverige	36 437									36 437
Fastighetsförvaltning	175 041	5	905	618	5 089	4 429	8 584	55 289	1	249 961
Offentlig förvaltning	3 998	2	111	1 317	1 444	137	2 131	47 118	1 412	57 670
Bostadskrediter	358 185		2 824		13 496	7 573	17 071		2 903	402 052
Övrig utlåning	24 510	2 288	8 739	767	2 024	1 947	855	37	2 066	43 233
Hushåll	382 695	2 288	11 563	767	15 520	9 520	17 926	37	4 969	445 285
SUMMA	858 740	10 748	24 799	12 942	31 858	25 897	45 935	169 111	35 808	1 215 838
Repor, kreditinstitut Repor, allmänheten Omklassificerade portföljer Reserver										30 822 75 702 48 618 –8 869
TOTAL UTLÅNING										1 362 111

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade.

Osäkra lånefordringar fördelade per bransch och marknader*

Koncernen 2013	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Banker	2	2						1		5
Finans och försäkring Parti- och detaljhandel Transport Rederiverksamhet Övrig serviceverksamhet Byggnadsindustri Tillverkningsindustri Jordbruk, skogsbruk och fiske Utvinning av mineraler, olja och gas Försörjning av el, gas och vatten	3 67 2 87 13 43 1 1 4	15	1 1	1	16 7 36 76	79 13 8 30 135 17	174 83 153 39 140 14	32 5 6 46 339 28	3 158	3 371 104 158 277 165 733 32 1 32
Övrigt	191					8		1	113	313
Företag Kommersiell fastighetsförvaltning Bostadsfastighetsförvaltning Bostadsrättsföreningar, Sverige	412 137 22 19	15	2	1	135 156	290 110 6	603 1 006	457 978	274 2	2 189 2 389 28 19
Fastighetsförvaltning	178				156	116	1 006	978	2	2 436
Bostadskrediter Övrig utlåning	2	6	114			53	107		19	109 192
Hushåll	2	6	114			53	107		19	301
SUMMA	594	23	116	1	291	459	1 716	1 436	295	4 931
2012
Banker	43	2								45
Finans och försäkring Parti- och detaljhandel Transport Rederiverksamhet Övrig serviceverksamhet Byggnadsindustri Tillverkningsindustri Jordbruk, skogsbruk och fiske Utvinning av mineraler, olja och gas Försörjning av el, gas och vatten Övrigt	3 60 1 88 29 53 4 200	103 5	4	48 1	1 17 1 10 74 133 2 10	219 17 39 109 30 63 40 39	274 81 81 214 52 167 11	3 35 5 3 45 189 3	5 187 3 1 7 8 32	7 610 105 268 460 315 627 82 40 6 289
Företag	438	108	4	49	248	556	880	283	243	2 809
Kommersiell fastighetsförvaltning Bostadsfastighetsförvaltning Bostadsrättsföreningar, Sverige	26 9 11				217	735 193	2 434	804 416		4 216 618 11
Fastighetsförvaltning	46				217	928	2 434	1 220		4 845
Bostadskrediter Övrig utlåning	10	7	10 22			149	86		18	106 196
Hushåll	10	7	32			149	86		18	302
SUMMA	537	117	36	49	465	1 633	3 400	1 503	261	8 001

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade samt före reserveringar för kreditförluster.

Gruppvis värderade lånefordringar förfallna mer än 60 dagar*

Koncernen 2013	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Företag	21	11	44	39	53	64	65			297
Bostadskrediter Bostadskrediter, omstrukturerade Övrig utlåning	370 743	240	130	23	262 41 33	840 88 109	976 252 123			2 448 381 1 401
Hushåll	1 113	240	130	23	336	1 037	1 351			4 230
SUMMA	1 134	251	174	62	389	1 101	1 416			4 527

2012	Sverige	Danmark	Norge	Finland	Estland	Lettland	Litauen	Tyskland	Övriga	Summa
Företag	20	11	42	41	123	168	83			488
Bostadskrediter Bostadskrediter, omstrukturerade Övrig utlåning	460 661	253	278	25	414 45 49	1 229 108 280	1 123 297 129			3 226 450 1 675
Hushåll	1 121	253	278	25	508	1 617	1 549			5 351
SUMMA	1 141	264	320	66	631	1 785	1 632			5 839

* Geografisk fördelning med utgångspunkt från var lånen är bokade.

Skuldinstrument

Vid slutet av 2013 uppgick den totala kreditexponeringen i räntebärande värdepapper till 255 miljarder kronor nominellt (272).

Geografisk fördelning

	Stat och kommun		Företag		Säkerställda obligationer			Stukturerade krediter	Finansiella institutioner		Summa
	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Tyskland	27,2%	27,2%	0,5%	0,7%	1,1%	1,8%	0,1%	0,1%	0,1%	0,4%	29,0%	30,2%
Sverige	5,9%	7,1%	1,8%	1,7%	17,6%	18,1%	0,0%	0,0%	2,8%	0,8%	28,1%	27,7%
Danmark	1,8%	2,0%	0,3%	0,3%	11,0%	10,3%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	13,1%	12,6%
Norge	2,3%	2,9%	0,6%	1,4%	3,1%	2,5%	0,0%	0,0%	2,1%	1,3%	8,1%	8,1%
Finland	1,9%	1,4%	0,4%	0,4%	0,2%	0,2%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	2,5%	2,0%
USA	0,7%	0,8%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	1,3%	1,7%	0,2%	0,2%	2,2%	2,7%
Nederländerna	1,0%	0,8%	0,0%	0,0%	0,4%	0,5%	0,2%	0,2%	0,0%	0,0%	1,6%	1,5%
Frankrike	0,5%	0,4%	0,2%	0,1%	0,6%	2,1%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	1,3%	2,6%
GIIPS 1)	0,1%	0,1%	0,0%	0,0%	2,9%	3,0%	1,0%	1,0%	0,0%	0,0%	4,0%	4,1%
Europa, övriga	6,2%	4,6%	0,2%	0,0%	0,3%	0,6%	2,5%	2,9%	0,1%	0,0%	9,3%	8,1%
Övriga	0,6%	0,2%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,2%	0,2%	0,0%	0,0%	0,8%	0,4%
SUMMA	48,2%	47,5%	4,0%	4,6%	37,2%	39,1%	5,3%	6,1%	5,3%	2,7%	100,0%	100,0%

1) Grekland, Italien, Irland, Portugal, Spanien.

Fördelning per kreditrating

AAA	33,7%	32,8%	0,1%	0,4%	32,1%	35,0%	2,8%	3,0%	2,1%	0,2%	70,8%	71,4%
AA	8,0%	6,9%	0,0%	0,0%	0,4%	0,4%	0,7%	1,2%	0,2%	0,1%	9,3%	8,6%
A	0,6%	0,2%	0,6%	0,4%	1,8%	1,7%	0,5%	0,6%	0,7%	0,9%	4,2%	3,8%
BBB	0,8%	1,1%	0,5%	0,7%	1,0%	1,2%	0,5%	0,6%	0,1%	0,2%	2,9%	3,8%
BB/B	0,0%	0,0%	0,1%	0,2%	0,0%	0,1%	0,5%	0,3%	0,0%	0,0%	0,6%	0,6%
CCC/CC	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,0%	0,1%	0,3%	0,0%	0,0%	0,1%	0,3%
Ingen rating 1)	5,1%	6,5%	2,7%	2,9%	1,9%	0,7%	0,2%	0,1%	2,2%	1,3%	12,1%	11,5%
SUMMA	48,2%	47,5%	4,0%	4,6%	37,2%	39,1%	5,3%	6,1%	5,3%	2,7%	100,0%	100,0%

1) Huvudsakligen tyska delstater (Bundesländer).

Exponering mot GIIPS-länderna

	Grekland		Italien		Irland 1)			Portugal		Spanien 1) 2)
Koncernen	2013	2012		2013	2012		2013	2012		2013	2012		2013	2012
Stater Nominellt belopp Verkligt värde				272 257	281 265
Bank Nominellt belopp Verkligt värde														23 23
Säkerställda obligationer Nominellt belopp Verkligt värde								441 456					7 268 7 306	7 629 6 447
Strukturerade obligationer Nominellt belopp Verkligt värde	235 232	275 272		288 283	355 345		589 575	603 597		337 333	358 352		1 204 1 160	1 396 1 338

1) Ränterisken för de säkerställda obligationerna är säkrad med ränteswappar där förändringen i verkligt värde realiseras i övrigt total resultat. Det ackumulerade effekten i övrigt totalresultat var 2013 –821 Mkr (–1 160).

2) Korta positioner per december 2013, nominellt belopp –146 Mkr med bokfört värde om –157 Mkr, är exkluderade i tabellen ovan. Motsvarande belopp per december 2012 var nominellt belopp –468 Mkr med bokfört värde om –476 Mkr.

18 b Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att koncernen inte kan refinansiera existerande tillgångar eller inte kan möta ökade krav på likviditet inom en definierad tidsperiod. Likviditetsrisk innefattar också risken att koncernen tvingas låna till ofördel aktig ränta eller måste sälja tillgångar med förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.

Målet för SEB:s likviditetsriskhantering är att säkerställa att koncernen har kontroll över sin likviditetssituation, med tillräckliga mängder kontanter eller omedelbart säljbara tillgångar i alla relevanta valutor för att i tid fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara situationer, och utan att detta leder till höga extra kostnader. För mer information om likviditetsrisk se sid 45–46. Tabellerna (sid 108–109) specificerar utgående och inkommande kassaflöden baserat på återstående kontraktuella förfallotider på balansräkningsdagen baserat på det tidigaste datum koncernen kan tvingas betala oberoende av bedömningar om sannolikheten att det inträffar. Beloppen som presenteras i förfallotider är odiskonterade kassaflöden. Tradingpositionerna, exklusive derivat rapporteras inom < 3 månader trots att kontraktuella förfallotider kan utsträcka sig över längre tid, för att reflektera trading verksamhetens kortsiktiga perspektiv. Derivat redovisas till verkligt värde. Poster inom linjen såsom lånelöften rapporteras inom < 3 månader för att återspegla instrumentens karaktär av betalning på anfordran. Följande skulder i balansräkningen är exkluderade då koncernen inte bedömer dem vara kontraktuella; reserveringar, uppskjuten skatt och skulder till anställda för aktie-relaterade prestationsersättningar. Derivatkontrakt som avvecklas brutto är en del av koncernens likviditetshantering och tabellen nedan specificerar särskilt kassaflödena från dessa derivat.

Koncernens derivat som avvecklas brutto omfattar:

– Valutabaserade derivat: valutaterminer, valutaswappar och

– Räntebaserade derivat: flervaluta-ränteswappar.

Koncernen 2013
----------------	--

Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	> 5 år	Ingen löptid	Diskonterings effekt	Summa
Skulder till kreditinstitut	153 598	13 820	4 323	5 491	2	–1 043	176 191
In- och upplåning från allmänheten	741 767	45 345	34 022	34 954	13	–6 626	849 475
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	197 892	1 520	4 528	19 554			223 494
Emitterade värdepapper	170 413	179 992	315 952	72 692		–25 059	713 990
Skulder för handel	73 071	260	1 275	1 364	1	–185	75 786
Leverantörs- och likvidskulder	30 255				110		30 365
Efterställda skulder	3 892		14 289	9 679		–5 051	22 809
Summa	1 370 888	240 937	374 389	143 734	126	–37 964	2 092 110
Övriga skulder (icke finansiella)	107 946	2 087	4 473	4 274	2 581		121 361
Poster inom linjen
Lånelöften	297 415	876	208	1 055			299 554
Andra finansiella åtaganden	33 004	1 266	738	64			35 072
Operationella leasingåtaganden		192	668	324	1		1 185
Summa	330 419	2 334	1 614	1 443	1		335 811
Summa skulder och poster inom linjen	1 809 253	245 358	380 476	149 451	2 708	–37 964	2 549 282
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider) 1)	1 037 993	300 736	770 039	378 191	17 858	–70 513	2 434 304
Derivat
Valutarelaterade	3 294 273	133 720	39 774	1 664			3 469 431
Ränterelaterade	5 425 209	843 862	1 674 699	219 650			8 163 420
Aktierelaterade	295 641	199 868	1 371 046	34 616			1 901 171
Övrigrelaterade	64 936	1 054	3 725				69 715
Summa derivat, utflöde	9 080 059	1 178 504	3 089 244	255 930			13 603 737
Summa derivat, inflöde	8 534 543	1 120 795	2 132 114	252 515			12 039 967
2012
Skulder till kreditinstitut	149 564	6 021	7 189	9 389		–1 507	170 656
In- och upplåning från allmänheten Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal	736 676 172 279	37 344 1 431	32 044 4 087	68 808 17 823		–12 612	862 260 195 620
Emitterade värdepapper	138 742	184 083	293 683	74 178		–28 835	661 851
Skulder för handel	77 281					–60	77 221
Leverantörs och likvidskulder	54 121	10	13		98		54 242
Efterställda skulder	3		16 741	12 863		–5 326	24 281
Summa	1 328 666	228 889	353 757	183 061	98	–48 340	2 046 131
Övriga skulder (icke finansiella)	111 935	2 315	3 295	4 813	1 600		123 958
Poster inom linjen
Lånelöften	252 999	554	158	2 511			256 222
Andra finansiella åtaganden	36 415	594	470	19			37 498
Operationella leasingåtaganden	80	2	699	326			1 107
Summa	289 494	1 150	1 327	2 856			294 827
Summa skulder och poster inom linjen	1 730 095	232 354	358 379	190 730	1 698	–48 340	2 464 916
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider) 1)	906 217	317 975	728 320	479 896	72 485	–100 994	2 403 899
Derivat
Valutarelaterade	3 128 072	112 149	53 651	1 789			3 295 661
Ränterelaterade	117 485	995 578	2 392 533	1 393 842			4 899 438
Aktierelaterade	48 834	15 029	1 277 069	176 415			1 517 347
Övrigrelaterade	3 132		6 871	12 548			22 551
Summa derivat, utflöde	3 297 523	1 122 756	3 730 124	1 584 594			9 734 997
Summa derivat, inflöde	3 733 753	1 083 390	2 544 696	1 480 321			8 842 160

108 seb årsredovisning 2013

Forts. Not 18 b Likviditetsrisk

Moderbolaget 2013
Finansiella skulder (kontraktsmässiga förfallotider)	< 3 månader	3 < 12 månader	1 < 5 år	> 5 år	Ingen Diskonterings löptid effekt	Summa
Skulder till kreditinstitut	173 606	14 604	11 736	10 882	–591	210 237
In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper	581 868 169 192	14 466 176 279	7 325 312 232	8 703 65 357	–1 128 –18 972	611 234 704 088
Skulder för handel	72 085				–122	71 963
Leverantörs och likvidskulder	29 749				–50	29 699
Efterställda skulder	3 890		12 237	6 672	–60	22 739
Summa Övriga skulder (icke finansiella)	1 030 390 15 614	205 349 31	343 530 151	91 614 625	–20 923	1 649 960 16 421
Poster inom linjen
Lånelöften	214 982					214 982
Andra finansiella åtaganden	8 914					8 914
Summa	223 896					223 896
Summa skulder och poster inom linjen	1 269 900	205 380	343 681	92 239	–20 923	1 890 277
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)	666 410	288 016	675 164	269 211	–66 020	1 832 781
Derivat
Valutarelaterade	3 232 462	94 080	15 189	1 447		3 343 178
Ränterelaterade Aktierelaterade	5 425 023 295 641	843 585 199 864	1 669 216 1 371 041	215 123 34 616		8 152 947 1 901 162
Övrigrelaterade	64 936	1 054	3 725			69 715
Summa derivat, utflöde	9 018 062	1 138 583	3 059 171	251 186		13 467 002
Summa derivat, inflöde	8 472 268	1 080 547	2 102 337	247 793		11 902 945
2012
Skulder till kreditinstitut	165 771	9 980	8 410	17 119	–1 569	199 711
In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper	583 275 138 157	10 609 173 431	7 008 287 008	42 138 71 750	–5 309 –28 934	637 721 641 412
Skulder för handel	73 958				–144	73 814
Leverantörs och likvidskulder	53 619					53 619
Efterställda skulder			16 653	12 837	–5 277	24 213
Summa Övriga skulder (icke finansiella)	1 014 780 19 614	194 020 23	319 079 342	143 844	–41 233	1 630 490 19 979
Poster inom linjen
Lånelöften	196 686					196 686
Andra finansiella åtaganden	12 377					12 377
Summa	209 063					209 063
Summa skulder och poster inom linjen	1 243 457	194 043	319 421	143 844	–41 233	1 859 532
Summa finansiella tillgångar (kontraktsmässiga förfallotider)1)	601 064	309 647	668 299	421 303	–116 254	1 884 059
Derivat
Valutarelaterade	3 536 337	147 043	73 520	1 789		3 758 689
Ränterelaterade Aktierelaterade	118 454 48 834	1 006 820 15 029	2 445 775 1 277 069	1 452 561 176 415		5 023 610 1 517 347
Övrigrelaterade	3 132		6 871	12 548		22 551
Summa derivat, utflöde	3 706 757	1 168 892	3 803 235	1 643 313		10 322 197
Summa derivat, inflöde	3 676 692	1 060 304	2 577 926	1 537 149		8 852 071

1) Finansiella tillgångar som är tillgängliga för att möta skulder och utestående utombalanslöften inkluderar kassa, innehav på centralbankskonton, pantsättningsbara skuldinstrument samt lån och förskott till banker och kunder. Tradingpositioner rapporteras inom < 3 månader, trots att kontraktuella förfallotider kan utsträcka sig över längre tid, och försäkringsverksamheten inom 5 år < vilket reflekterar trading- och försäkringsverksamhetens perspektiv.

SEB har valt att utvidga informationen med Aktierelaterade och Övriga derivatutflöden för att visa en komplett bild av totala derivatutflöden. Även om de kontraktsmässiga förfallotiderna av dessa derivat, i sig, inte är avgörande för att förstå tidpunkterna för kassaflödena, förbättrar en komplett bild av totala derivatutflöden förståelsen. Dessutom har belopp med Valutarelaterade och Ränterelaterade derivat som tidigare inte rapporterats inkluderats i tabellen. Presentationen och beloppen för 2012 har av den här anledningen ändrats jämfört med Årsredovisningen för 2012.

18 c Ränterisk

Ränterisk är en typ av marknadsrisk. Det är risken för förlust eller för sjunkande framtida intäkter till följd av förändringar i marknadsräntor, inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner. Risken mäts och limiteras via VaR kompletterat med Delta 1 procent och risken i räntenettot.

Risken i räntenettot beror på den totala affärsmixen, framför allt på olikheter i volym och räntebindningstid mellan räntebärande tillgångar och skulder. För mer information om marknadsrisk se sid 42–43.

Räntenettokänsligheten beräknas utifrån den kontraktsmässiga räntebindningstiden. I tabellen har tillgångar och skulder som påverkat räntenettot fördelats efter återstående löptid. Ett undantag har gjorts för tillgångar och skulder i livverksamheten som placerats i kolumnen "Försäkring". Tillgångar och skulder som saknar kontraktsmässig räntebindningstid har placerats i kolumnen "< 1 månad" medan tillgångar och skulder som inte påverkar räntenettot har placerats i kolumnen "Ej räntebärande".

Räntebindningstider

Koncernen 2013
Tillgångar	< 1 månad	1 < 3 månader	3 < 6 månader	6 < 12 månader	1 < 3 år	3 < 5 år	> 5 år	Ej ränte bärande	Försäkring	Summa
Kassa, tillgodohavanden och övrig
utlåning till centralbanker	183 611									183 611
Utlåning till kreditinstitut	68 807	6 983	6 882	4 709	7 392	3 707	2 806	690	647	102 623
Utlåning till allmänheten	258 500	200 289	102 427	142 016	330 615	148 777	107 272	12 672		1 302 568
Finansiella tillgångar	154 547	17 176	24 180	31 483	117 600	56 111	98 222	21 622	324 847	845 788
Övriga tillgångar	11 616				535	259	328	17 897	19 609	50 244
SUMMA	677 081	224 448	133 489	178 208	456 142	208 854	208 628	52 881	345 103	2 484 834
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut	131 988	21 615	12 146	1 278	1 872	2 192	5 098	2		176 191
In- och upplåning från allmänheten	658 331	80 242	24 339	19 207	19 464	13 933	33 711	248		849 475
Emitterade värdepapper	47 567	127 526	151 122	28 830	172 003	140 678	69 026	47		736 799
Övriga skulder	54 706	3 335	5 595	3 432	48 151	33 581	92 531	26 157	332 067	599 555
Eget kapital								122 814		122 814
SUMMA	892 592	232 718	193 202	52 747	241 490	190 384	200 366	149 268	332 067	2 484 834
Räntekänslighet netto	–215 511	–8 270	–59 713	125 461	214 652	18 470	8 262	–96 387	13 036
Kumulativ räntekänslighet	–215 511	–223 781	–283 494	–158 033	56 619	75 089	83 351	–13 036
2012

Tillgångar
Kassa, tillgodohavanden och övrig
utlåning till centralbanker Utlåning till kreditinstitut	209 163 94 014	11 470	2 911	5 794	4 167	2 264	2 291	584	2 528	209 163 126 023
Utlåning till allmänheten	442 963	420 939	61 734	77 344	142 613	55 742	22 627	12 126		1 236 088
Finansiella tillgångar	395 189	43 441	6 818	6 787	31 308	23 764	30 159	10 389	283 657	831 512
Övriga tillgångar	14 034				1	21	25	20 740	15 849	50 670
SUMMA	1 155 363	475 850	71 463	89 925	178 089	81 791	55 102	43 839	302 034	2 453 456
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut	142 402	13 244	3 131	893	904	2 501	3 927	3 153	501	170 656
In- och upplåning från allmänheten	736 648	34 776	18 367	17 433	10 133	14 356	28 017	2 530		862 260
Emitterade värdepapper	295 023	128 600	102 383	21 824	59 534	43 287	35 436	45		686 132
Övriga skulder	294 975	14	870	206	1 885	1 222	809	32 604	292 310	624 895
Eget kapital								109 513		109 513
SUMMA	1 469 048	176 634	124 751	40 356	72 456	61 366	68 189	147 845	292 811	2 453 456
Räntekänslighet netto	–313 685	299 216	–53 288	49 569	105 633	20 425	–13 087	–104 006	9 223
Kumulativ räntekänslighet	–313 685	–14 469	–67 757	–18 188	87 445	107 870	94 783	–9 223

Presentationen av finansiella tillgångar har ändrats i denna tabell jämfört med Årsredovisningen 2012 för att överensstämma med andra noter och räkningar. Kassa, tillgodohavanden hos centralbanker och övrig utlåning till centralbanker specificeras. Belopp från Finansiella tillgångar och Utlåning till kreditinstitut har flyttats till den nya raden. Räntebindningstiderna för vissa Finansiella tillgångar och Övriga tillgångar har dessutom ändrats till < 1 månad från främst Ej räntebärande. Presentationen och beloppen för 2012 har av den här anledningen ändrats jämfört med Årsredovisningen för 2012.

19 Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

2013	Koncernen					Moderbolaget
	Noterade	Värderingsteknik	Värderingsteknik			Noterade	Värderingsteknik	Värderingsteknik
	marknads värden	baserrad på observerbara	baserrad på ej observerbara			marknads värden	baserrad på observerbara	baserrad på ej observerbara
Tillgångar	(Nivå 1)	indata (Nivå 2)	indata (Nivå 3	Summa		(Nivå 1)	indata (Nivå 2)	indata (Nivå 3	Summa
Finansiella tillgångar
– där försäkringstagarna bär risken	228 772	3 365	1 925	234 062
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	116 780	27 195	9 575	153 550		92 342	25 032	429	117 803
Skuldinstrument till verkligt värde	97 365	147 442	1 429	246 236		46 984	134 868	48	181 900
Derivatinstrument till verkligt värde	2 619	136 039	3 719	142 377		2 225	130 610	893	133 728
Egetkapitalinstrument som kan säljas Skuldinstrument som kan säljas	1 402 24 401	1 965 20 324	383	3 750 44 725		6 280	1 720 8 703	381	2 101 14 983
Intresseföretag 1)			1 101	1 101				987	987
Förvaltningsfastigheter			7 623	7 623
SUMMA	471 339	336 330	25 755	833 424		147 831	300 933	2 738	451 502
Skulder
Skulder till försäkringstagarna
– investeringsavtal	218 914	3 119	1 461	223 494
Egetkapitalinstrument	43 678	64	489	44 231		42 748	64	489	43 301
Skuldinstrument	23 466	8 089		31 555		20 573	8 089		28 662
Derivatinstrument	5 437	127 532	3 738	136 707		4 745	124 268	729	129 742
Övriga emitterade värdepapper		29 997		29 997			25 417		25 417
SUMMA	291 495	168 801	5 688	465 984		68 066	157 838	1 218	227 122
2012
Tillgångar
Finansiella tillgångar
– där försäkringstagarna bär risken	189 480	12 294	1 559	203 333
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	79 114	19 229	8 627	106 970		57 159	17 795		74 954
Skuldinstrument till verkligt värde	103 051	140 117	1 867	245 035		57 695	129 750	139	187 584
Derivatinstrument till verkligt värde	110	167 741	1 828	169 679			162 486	1 302	163 788
Egetkapitalinstrument som kan säljas	856	2 334	40	3 230			2 127		2 127
Skuldinstrument som kan säljas Intresseföretag 1)	28 623	18 537	1 073	47 160 1 073			15 303	966	15 303 966
Förvaltningsfastigheter			7 488	7 488
SUMMA	401 234	360 252	22 482	783 968		114 854	327 461	2 407	444 722
Skulder
Skulder till försäkringstagarna
– investeringsavtal	182 293	11 827	1 500	195 620
Egetkapitalinstrument	32 532	1 629		34 161		31 948	1 629		33 577
Skuldinstrument	35 403	7 657		43 060		32 666	7 571		40 237
Derivatinstrument	501	154 716	2 644	157 861			156 691	1 557	158 248
Övriga emitterade värdepapper		26 323		26 323			20 737		20 737
SUMMA	250 729	202 152	4 144	457 025		64 614	186 628	1 557	252 799

1) Innehav i riskkapitalverksamheten till verkligt värde via resultaträkningen.

2) Aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen.

Värdering till verkligt värde

Syftet med värdering till verkligt värde är att komma fram till det pris till vilket en ordnad transaktion skulle ske mellan marknadsaktörer vid värderingstidpunkten på affärsmässiga villkor.

Koncernen har etablerat en kontrollmiljö för att fastställa verkliga värden för finansiella instrument där även en, från affären, oberoende översyn av värderingsmodeller och priser ingår. Om principerna för validering inte efterlevs ska Head of Group Finance informeras. Avsteg som är väsentliga eller av principiell vikt kräver godkännande från GRMC (Group Risk Measurement Committee) och ASC (Accounting Standards Committee).

SEB använder olika metoder för att komma fram till det verkliga värdet för finansiella instrument; noterade priser på aktiva marknader, värderingstekniker som innehåller observerbar indata och värderingstekniker baserade på interna modeller. För upplysningsändamål klassificeras finansiella instrument värderade till verkligt värde i en värderingshierarki som återspeglar observerbarheten på de indata som använts vid värderingarna. Risk Control klassificerar och ser kontinuerligt över klassificeringen av finansiella instrument i hierarkin för verkligt värde. Värderingsprocessen är densamma för finansiella instrument i samtliga nivåer.

En aktiv marknad är en marknad där transaktioner sker med tillräcklig volym och frekvens för att ge kontinuerlig prisinformation. Syftet är att komma fram till det pris till vilket en transaktion skulle kunna ske, utan att ändra eller dela upp instrumentet eller inkludera det i en portfölj, på instrumentets huvudmarknad.

Verkligt värde beräknas i regel individuellt för finansiella instrument. Dess utom görs värderingsjusteringar på portföljnivå för att täcka kreditrisken. För att

återspegla motpartens kreditrisk samt egen kreditrisk för OTC-derivat så görs portföljjusteringar baserat på nettoexponeringen mot varje motpart. Dessa justeringar baseras på uppskattningar av exponering vid fallissemang, sannolikhet för fallissemang och återvinningsgrad, på motpartsnivå. Information om sannolikhet för fallissemang och återvinningsgrad hämtas från CDS marknaden. För motparter där denna information saknas eller inte är tillförlitlig på grund av exponeringens natur, tillämpas alternativa metoder där sannolikheten för falissemang baseras på generiska kreditindex för specifika bransch- och/eller kreditbetyg. För effekten av dessa justeringar se not 5 och not 33.

När finansiella skulder värderas till verkligt värde reflekteras koncernens egen kreditvärdighet. Mer information om värdering till verkligt värde återfinns i not 41.

För att fastställa verkligt värde för investeringsfastigheter beaktas marknadsaktörers förmåga att generera ekonomiska fördelar genom att använda fastigheterna på det maximala och bästa sättet. Det maximala och bästa användningsområdet för fastigheterna beaktar vad som är fysisk möjligt, lagligt och finansiellt genomförbart. Investeringsfastigheterna i SEB bedöms användas på det maximala och bästa sättet. Hur värderingen av investeringsfastigheterna går till kan läsas i Redovisningsprinciperna not 1. Värderingen av investeringsfastigheterna genomförs två gånger per år. Värderingarna presenteras och fastställs i respektive fastighetsbolags styrelse. De värderingsprinciper som används i alla företag är i överensstämmelse med de regler som lokala tillsynsmyndigheter (FSA) utfärdat som i sin tur överensstämmer med internationella värderingsprinciper och IFRS.

Forts. Not 19 Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

Nivå 1: Noterade marknadsvärden

Värderingar i nivå 1 bestäms av ojusterade noterade marknadsvärden för identiska instrument på aktiva marknader där noterade priser är lätt tillgängliga och representerar aktuella och regelbundet förekommande marknadstransaktioner mellan parter som är oberoende av varandra.

Exempel på finansiella instrument i nivå 1 är noterade aktier och skuldinstrument samt börshandlade derivat. Instrument som handlas på en aktiv marknad där en eller flera marknadsaktörer tillhandahåller bindande prisnoteringar på balansdagen är också exempel på finansiella instrument som klassificeras i nivå 1.

Nivå 2: Värderingsteknik som utgår från observerbar indata

I värderingstekniker i nivå 2 är all väsentlig indata i värderingsmodellerna observerbar endera direkt eller indirekt. Värderingstekniker i nivå 2 inkluderar diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller, nyligen gjorda transaktioner och priser på andra instrument som är övervägande lika.

Exempel på observerbar indata är valutakurser, bindande prisnoteringar för värdepapper, marknadsräntor (stibor, libor, etc.), implicita volatiliteter från observerbara optionspriser med samma löptid och aktuella transaktioner som SEB genomfört med en eller flera externa motparter. Indata kan ändras från att vara observerbara till att bli icke observerbara under perioden de innehas på grund av till exempel att instrumentet inte längre handlas på en likvid marknad.

Exempel på finansiella instrument i nivå 2 är de flesta OTC-derivat som optioner och ränteswappar baserade på libor-swapräntan eller avkastningskurvan för räntor i utländsk valuta. Andra exempel är instrument där SEB nyligen genomfört transaktioner med tredje part och instrument för vilka SEB interpolerar mellan observerbara variabler.

Nivå 3: Värderingsteknik med signifikant icke observerbar indata

Värderingstekniker i nivå 3 innehåller en signifikant mängd indata som inte är observerbar. Dessa tekniker baseras generellt på extrapolering från observerbar indata för liknande instrument, analys av historiska data eller andra analytiska tekniker. Exempel på finansiella instrument i nivå 3 är mer komplexa OTC derivat, optioner med lång löptid för vilka volatiliteten extrapoleras eller derivat som beror på en icke observerbar korrelation. Andra exempel är instrument för vilka det för närvarande inte finns någon aktiv marknad eller bindande prisnoteringar som onoterade aktier, innehav i private equity och investeringsfastigheter.

Om det verkliga värdet för finansiella instrument innehåller mer än en icke observerbar indata, aggregeras indata som inte är observerbar för att bestämma klassificeringen för hela instrumentet. Nivån i hierarkin för verkligt värde till vilken ett finansiellt instrument klassificeras bestäms baserat på den lägsta nivån av indata som är väsentlig för det verkliga värdet i sin helhet.

Väsentliga överföringar och omklassificeringar mellan nivåer

Överföringar mellan nivåer i hierarkin kan ske när det finns indikationer på att marknadsförutsättningarna har ändrats, exempelvis en ändring i likviditet. Det har inte varit några väsentliga överföringar mellan nivå 1 och 2. Minskningen i nivå 2 beror främst på omklassificering, se beskrivning nedan, samt sjunkande affärsvolymer.

Under slutet av första kvartalet 2013 har en omklassificering om 2,2 Mkr skett från nivå 2 till nivå 3 av egetkapitalinstrument i försäkringsrörelsen på grund av en förbättrad klassificering. Respektive divisions värderings/pris kommitte beslutar om materiella överföringar mellan nivå 1 till 3. I slutet av fjärde kvartalet 2013 har en omklassificering har skett från nivå 2 till nivå 1 med cirka 13 Mkr samt från nivå 2 till nivå 3 med cirka 1,3 Mkr som ett resultat av förbättrad klassificering.

Förändringar i nivå 3

Koncernen 2013		Vinster/ förluster i	Vinster/ förluster i			Förflytt	Förflytt
Tillgångar	Ingående balans	Resultat räkningen 1) 2)	Övrigt total resultat 4)	Inköp	Försälj ningar	ningar till nivå 3	ningar från nivå 33)	Omklassi ficeringar	Valuta kurs differenser	Summa
Finansiella tillgångar – där försäkringstagarna bär risken Egetkapitalinstrument till verkligt värde	1 559 8 627	511 –378		215 1 172	–488 –1 744	88		1 529	128 281	1 925 9 575
Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde	1 867 1 828	–327 2 152		217 273	–376 –614				48 80	1 429 3 719
Egetkapitalinstrument som kan säljas Intresseföretag 1) Förvaltningsfastigheter	40 1 073 7 488	–8 –147		32 482	–451		–38	381	4 251	383 1 101 7 623
SUMMA	22 482	1 803		2 391	–3 673	88	–38	1 910	792	25 755
Skulder
Skulder till försäkringstagarna – investeringsavtal Egetkapitalinstrument Derivatinstrument	1 500 2 644	–25 51 1 086		472	–40 –552			478	–14 88	1 461 489 3 738
SUMMA	4 144	1 112		472	–592			478	74	5 688

2012

Tillgångar
Finansiella tillgångar
– där försäkringstagarna bär risken							1 559		1 559
Egetkapitalinstrument till verkligt värde							8 627		8 627
Skuldinstrument till verkligt värde	492					–353	1 728		1 867
Derivatinstrument till verkligt värde	2 765	374		145	–309	–1 129		–18	1 828
Andra finansiella tillgångar
klassificerade till verkligt värde	9 658	748	34	661	–81	–514	–10 355	–151	0
Egetkapitalinstrument som kan säljas	44		2		–6				40
Skuldinstrument som kan säljas	145					–142		–3
Intresseföretag 1)	1 145			4		–72		–4	1 073
Förvaltningsfastigheter							7 488		7 488
SUMMA	14 249	1 122	36	810	–396	–2 210	9 047	–176	22 482
Skulder
Skulder till försäkringstagarna

SUMMA	6 198	57	–3 540	1 500	–71	4 144
Övriga emitterade värdepapper	1 322		–1 293		–29
Derivatinstrument	4 876	57	–2 247		–42	2 644
– investeringsavtal				1 500		1 500

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter.

2) Vinster/förluster i resultaträkningen hänförliga till instrument som innehas i balansräkningen per 31 December 2013 uppgår till 637 Mkr.

3) Egna emitterade strukturerade värdepapper har överförts från nivå 3 till nivå 2 som ett resultat av en mer granulär ansats för klassificering i verkligt värde hierarkin och att den icke observerbara delen av värdet på instrumenten inte är väsentlig.

4) Vinster och förluster i övrigt totalresultat finns redovisade som finansiella tillgångar som kan säljas.

Forts. Not 19 Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde

Förändringar i nivå 3

Moderbolaget 2013 Tillgångar	Ingående balans	Vinster/ förluster i Resultat räkningen 1) 2)	Vinster/ förluster i Övrigt total resultat	Inköp	Försälj ningar	Förflytt ningar till nivå 3	Förflytt ningar från nivå 33)	Omklassi ficeringar	Valuta kurs differenser	Summa
Egetkapitalinstrument till verkligt värde Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Egetkapitalinstrument som kan säljas Intresseföretag	139 1 302 966	33 –19 –409 –11		32	–40 –72			436 381		429 48 893 381 987
SUMMA	2 407	–406		32	–112			817		2 738
Skulder
Egetkapitalinstrument Skuldinstrument		51			–40			478		489
Derivatinstrument	1 557	–828								729
SUMMA	1 557	–777			–40			478		1 218
2012
Tillgångar
Skuldinstrument till verkligt värde Derivatinstrument till verkligt värde Intresseföretag	492 2 430 1 038						–353 –1 128 –72			139 1 302 966
SUMMA	3 960						–1 553			2 407
Skulder
Derivatinstrument	3 804						–2 247			1 557
SUMMA	3 804						–2 247			1 557

1) Vinster och förluster i resultaträkningen är redovisade under Nettoresultat av finansiella transaktioner och Övriga intäkter.

2) Vinster/förluster i resultaträkningen hänförliga till instrument som innehas i balansräkningen per 31 December 2013 uppgår till 218 Mkr.

3) Egna emitterade strukturerade värdepapper har överförts från nivå 3 till nivå 2 som ett resultat av en mer granulär ansats för klassificering i verkligt värde hierarkin och att den icke observerbara delen av värdet på instrumenten inte är väsentlig.

Känslighet för icke observerbara indata för finansiella instrument i nivå 3 Nedanstående tabell illustrerar den potentiella påverkan på resultatet av den relativa osäkerheten på verkligt värde på finansiella instrument som för sin värdering är beroende av icke observerbar indata. Känsligheten för förändringar i icke observerbara indata har bedömts genom att förändra antaganden i värderingstekniken. Detta illustreras i nedanstående tabell genom ändringar av marginalen för indexreglerade swappar, implicita volatiliteter, kredit spreadar eller multipel jämförelse. Det är inte troligt att alla icke observerbara indata samtidigt skulle ha det mest extrema värdet i intervallet av rimliga möjliga alternativ. Det har inte varit några stora förändringar under 2013.

Den största öppna marknadsrisken för finansiella instrument i nivå 3 återfinns inom Försäkringsinnehaven.

	2013				2012
Koncernen	Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet	Tillgångar	Skulder	Netto	Känslighet
Strukturerade derivat – ränterelaterade 1)	489	–684	–195	59	951	–1 504	–553	58
Capital Markets 2)	397	–45	352	16	351	–52	299	20
CPM Portfölj 3)	48		48	9	139		139	15
Riskkapitalinnehav och liknande innehav 4)	1 803	–490	1 313	277	1 183		1 183	224
Försäkringsinnehav – Finansiella instrument 5)	10 752	–263	10 489	1 498	9 867	–105	9 762	1 501
Försäkringsinnehav – Förvaltningsfastigheter 6)	7 623		7 623	762	7 488		7 488	749

1) Känsligheten av en förändring av spreaden för indexreglerade swappar med 5 punkter (5) och en implicit volatilitet med 5 procentenheter (5).

2) Känsligheten av en förändring av spreaden för swappar med 5 punkter (5).

3) Känsligheten av en förändring av kreditspreaden med 100 punkter (100).

4) Värderingen är uppskattad inom ett intervall av möjliga utfall. Känslighetsanalysen är baserad på 20 procents förändring av marknadsvärdena.

5) Känslighetsanalysen är baserad på en förändring av marknadsvärdet för riskkapitalinnehav med 20 procent (20), strukturerade krediter 10 procent (10) och derivat 10 procent (10).

6) Känsligheten av en förändring av verkligt värde på förvaltningsfastigheter med 10 procent (10).

20 Kassa och övrig utlåning till centralbanker

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Kassa Tillgodohavanden hos centralbanker	2 527 171 423	2 898 188 547	136 135 173	944 165 050
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	173 950	191 445	135 309	165 994
Övrig utlåning till centralbanker	9 661	17 718
SUMMA	183 611	209 163
Återstående löptid – kassa – betalbara på anfordran – högst tre månader	2 527 171 423 9 661	2 898 188 547 17 718	136 135 173	944 165 050
SUMMA	183 611	209 163	135 309	165 994

21 Utlåning till kreditinstitut

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	39 438	30 511	43 160	56 463
– högst tre månader	32 707	55 151	72 296	59 061
– längre än 3 månader men högst 1 år	10 821	4 229	42 845	43 420
– längre än 1 år men högst 5 år	7 261	8 687	20 695	23 759
– längre än 5 år	821	3 530	188	7 137
Upplupen ränta	405	555	438	639
Utlåning	91 453	102 663	179 622	190 479
Belåningsbara skuldinstrument 1)	7 464	13 577
Övriga skuldinstrument 1)	3 658	9 596	3 658	9 596
Upplupen ränta	48	187	32	114
Skuldinstrument	11 170	23 360	3 690	9 710
SUMMA	102 623	126 023	183 312	200 189
varav repor	19 997	30 822	16 616	28 214
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,40	0,56	0,61	0,93

1) Se not 43 för löptid samt not 44 för emittenter.

Dagslån redovisas som utlåning med en återstående löptid på maximalt 3 månader från 2013.

22 Utlåning till allmänheten

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	8 869	57 107	41 315	56 170
– högst tre månader	371 929	264 163	272 716	186 472
– längre än 3 månader men högst 1 år	233 688	249 056	196 990	209 798
– längre än 1 år men högst 5 år	520 868	465 594	423 801	376 126
– längre än 5 år	141 365	172 349	55 433	85 378
Upplupen ränta	2 335	2 562	1 886	1 946
Utlåning	1 279 054	1 210 831	992 141	915 890
Belåningsbara skuldinstrument 1)	9 924	2 783	7 555	1 285
Övriga skuldinstrument 1)	13 359	22 270	13 306	20 427
Upplupen ränta	231	204	186	132
Skuldinstrument	23 514	25 257	21 047	21 844
SUMMA	1 302 568	1 236 088	1 013 188	937 734
varav repor	87 436	75 702	87 427	75 685
Genomsnittlig återstående löptid (år)	2.48	2.74	2.00	2.33

1) Se not 43 för löptid samt not 44 för emittenter.

Dagslån redovisas som utlåning med en återstående löptid på maximalt 3 månader från 2013.

Finansiell leasing

Bokfört värde	59 828	61 029
Bruttoinvestering	66 343	70 221
Nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter	55 882	58 850
Ej intjänade finansiella intäkter	6 364	9 169
Reserv för osäkra fordringar avseende minimileaseavgifter	–159	–603

	Koncernen 2013					Koncernen 2012
	Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran		Bokfört värde	Brutto investering	Nuvärdet av fordran
Återstående löptid
– högst 1 år	4 849	7 406	6 492		7 491	7 800	7 083
– längre än 1 år men högst 5 år	28 728	29 057	26 014		25 114	27 313	24 409
– längre än 5 år	26 251	29 880	23 376		28 424	35 108	27 358
SUMMA	59 828	66 343	55 882		61 029	70 221	58 850

Leasingobjekten består främst av transportmedel, maskiner och anläggningar. Det enskilt största leasingengagemanget uppgår till 5,0 miljarder kronor (5,0).

23 Finansiella tillgångar till verkligt värde

	Koncernen			Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Värdepapper för handel Derivat för handel	318 329 129 900	276 688 152 687	299 578 122 267	262 492 148 349
Innehav för handel	448 229	429 375	421 845	410 841
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken Försäkringstillgångar till verkligt värde Andra finansiella tillgångar till verkligt värde	234 062 77 835 3 622	203 333 74 114 1 203	125	46
Verkligt värde via resultaträkningen	315 519	278 650	125	46
Derivat för säkringsredovisning Förändring av verkligt värde i portföljsäkring	12 477 399	16 992 921	11 461	15 439
SUMMA	776 624	725 938	433 431	426 326

I kategorin Finansiella tillgångar till verkligt värde redovisas dels finansiella tillgångar som innehas för handel och dels finansiella tillgångar som vid förvärvet klassificerats tillhöra denna kategori. Dessa finansiella tillgångar värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas via resultaträkningen.

Värdepapper för handel

Egetkapitalinstrument	132 459	85 210	117 678	74 908
Belåningsbara skuldinstrument1)	53 786	59 892	50 697	56 031
Övriga skuldinstrument1)	130 620	130 150	129 776	130 178
Upplupen ränta	1 464	1 436	1 427	1 375
SUMMA	318 329	276 688	299 578	262 492

1) Se not 43 för löptid samt not 44 för emittenter.

Forts. Not 23 Finansiella tillgångar till verkligt värde

	Koncernen		Moderbolaget
Derivat för handel	2013	2012	2013	2012
Positiva stängningsvärdet för ränterelaterade derivat	96 173	119 425	91 363	117 625
Positiva stängningsvärdet för valutarelaterade derivat	24 979	29 156	22 723	26 848
Positiva stängningsvärdet för aktierelaterade derivat	5 923	2 569	5 507	2 527
Positiva stängningsvärdet för övriga derivat	2 825	1 537	2 674	1 349
SUMMA	129 900	152 687	122 267	148 349
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar	8 469	12 197	8 377	12 057
Kassaflödessäkringar	3 084	3 382	3 084	3 382
Portföljsäkringar av ränterisker	924	1 413
SUMMA	12 477	16 992	11 461	15 439
Försäkringstillgångar till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	20 966	21 714
Övriga skuldinstrument1)	56 172	51 714
Upplupen ränta	697	686
SUMMA	77 835	74 114
1) Se not 43 för löptid samt not 44 för emittenter.
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	125	46	125	46
Belåningsbara skuldinstrument1)	3 491	1 154
Upplupen ränta	6	3
SUMMA	3 622	1 203	125	46

1) Se not 43 för löptid samt not 44 för emittenter.

För att i betydande grad ta bort inkonsekvenser i värdering och redovisning har koncernen valt att klassificera de finansiella tillgångar och finansiella skulder som fondförsäkringsverksamheten ger upphov till, som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Detta innebär att värdeförändringen på de placeringstillgångar (företrädesvis fonder) där försäkringstagarna bär placeringsrisken och motsvarande skulder löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa tillgångar och skulder bestäms med hjälp av fondandelarnas noterade marknadspriser, vilka handlas på aktiva marknader.

24 Finansiella tillgångar som kan säljas

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Egetkapitalinstrument till ursprungligt anskaffningsvärde	428	209	401	180
Egetkapitalinstrument till verkligt värde	3 706	3 181	2 090	2 116
Belåningsbara skuldinstrument1)	22 309	25 104	6 979	6 442
Övriga skuldinstrument1)	21 808	21 357	7 710	8 545
Aktier övertagna för skyddande av fordran	44	49	11	11
Upplupen ränta	608	699	294	316
SUMMA	48 903	50 599	17 485	17 610

1) Se not 43 för löptid samt not 44 för emittenter.

För de aktier som redovisats till anskaffningsvärde finns inte några noterade marknadspriser. Verkligt värde har inte heller kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt med hjälp av en värderingsteknik. De flesta av dessa aktier innehas av strategiska skäl och är därmed inte avsedda att avyttras inom en nära framtid.

25 Finansiella tillgångar som innehas till förfall

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Övriga skuldinstrument1) Upplupen ränta	85	82	85	1 631 5
SUMMA	85	82	85	1 636

1) Se not 43 för löptid samt not 44 för emittenter.

26 Aktier och andelar i intresseföretag

	Koncernen				Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Strategiska innehav Innehav i riskkapitalbolag	173 1 101	179 1 073	68 987	78 966
SUMMA	1 274	1 252	1 055	1 044

Strategiska innehav	Tillgångar 1)	Skulder 1)	Intäkter 1)	Resultat 1)	Bokfört värde	Ägarandel, %
Bankomat AB, Stockholm	762	531	10	–31	55	20
Bankomatcentralen AB, Stockholm	2	1	2		0	28
BDB Bankernas Depå AB, Stockholm	1 859	1 819	41	2	6	20
BGC Holding AB, Stockholm	377	131	717	12	4	33
Getswish AB, Stockholm					2	20
UC AB, Stockholm	211	91	489	30	1	28
Moderföretagets innehav					68
Dotterföretagens innehav					7
Koncernmässiga justeringar					98
KONCERNENS INNEHAV					173

1) Hämtat från respektive årsredovisning för 2012.

	2013		2012
Innehav i riskkapitalverksamheten	Bokfört värde	Ägarandel, %	Bokfört värde	Ägarandel, %
Actiwave, Linköping	23	32	19	34
Airsonett AB, Ängelholm	62	28	62	29
AORIAB Holding AB, Ängelholm	7	31	7	31
Apica AB, Stockholm	28	19	18	15
Askembla Growth Fund KB, Stockholm	10	25	58	25
Avaj International Holding AB, Stockholm	37	18	40	20
Capres A/S, Köpenhamn	37	23	36	23
Clavister AB, Örnsköldsvik	21	15	26	14
Cobolt AB, Stockholm	37	40	37	40
Diakrit International Ltd, Hongkong	20	39	10	30
Donya Labs AB, Linköping	15	22	0	0
Exitram AB, Stockholm	23	44	23	44
Fält Communications AB, Umeå	26	47	26	47
InDex Pharmaceuticals AB, Stockholm	146	39	108	39
Mobile Tag SAS, Paris	0	0	0	20
Neoventa Holding AB, Göteborg	97	34	86	35
Nomad Holdings Ltd, Newcastle	75	23	73	23
NuEvolution A/S, Köpenhamn	69	36	67	34
Prodacapo AB, Örnsköldsvik	5	16	5	16
Scandinova Systems AB, Uppsala	23	29	23	29
Scibase AB, Stockholm	113	39	84	26
Signal Processing Devices Sweden AB, Linköping	40	48	38	48
Tail-f Systems AB, Stockholm	53	45	45	45
Teknikintressenter i Norden AB, Stockholm	0	0	32	39
TSS Holding AB, Stockholm	10	43	10	43
Xylophane AB, Göteborg	0	23	4	23
Zinwave Holdings Limited, Cambridge	10	29	29	25
Moderföretagets innehav	987		966
Koncernmässiga justeringar1)	114		107
KONCERNENS INNEHAV	1 101		1 073

1) Varav 94 Mkr (91)är hänförlig till investering i ett joint venture, UAB CGates.

Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

Strategiska innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.

Intresseföretag som innehas inom ramen för koncernens riskkapitalverksamhet har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassificera som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Innehaven redovisas därmed i enlighet med IAS 39.

Vissa företag där banken innehar mindre än 20 procent av röstandelarna har klassificerats som intresseföretag. Anledningen är att banken är representerad i dessa företags styrelser samt deltar i arbetet med företagens strategiska frågor. Alla innehav av finansiella tillgångar i koncernens riskkapitalverksamhet förvaltas, följs upp och utvärderas baserat på verkligt värde i enlighet med dokumenterade investeringsstrategier och riskmandat.

Verkligt värde på de innehav som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser. Verkligt värde för de innehav som inte handlas på en aktiv marknad beräknas med hjälp av värderingstekniker som baseras på analys av diskonterade kassaflöden, värdering med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana, värdering med referens till genomförda transaktioner i samma finansiella instrument.

27 Aktier och andelar i koncernföretag

	Moderbolaget
	2013	2012
Svenska koncernföretag	16 153	15 804
Utländska koncernföretag	36 402	34 867
SUMMA	52 555	50 671
varav innehav i kreditinstitut	36 132	34 917

		2013			2012
Svenska koncernföretag	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %
Aktiv Placering AB, Stockholm	38		100	38		100
Antwerpen Properties AB, Stockholm	5		100	5		100
Enskilda Kapitalförvaltning SEB AB, Stockholm	0		100	0		100
Försäkringsaktiebolaget Skandinaviska Enskilda Captive, Stockholm	100		100	100		100
Parkeringshuset Lasarettet HGB KB, Stockholm	0		99	0		99
Repono Holding AB, Stockholm	5 406		100	5 406		100
SEB AB, Stockholm 1)	0		0	6 076	850	100
SEB Förvaltnings AB, Stockholm	5		100	5		100
SEB Internal Supplier AB, Stockholm	12		100	12		100
SEB Investment Management AB, Stockholm	763	1	100	763		100
SEB Kort AB, Stockholm	2 260	494	100	2 260	481	100
SEB Portföljförvaltning AB, Stockholm	1 115		100	1 115	20	100
SEB Strategic Investments AB, Stockholm	24		100	24		100
SEB Trygg Liv Holding AB, Stockholm 1)	6 425	3 575	100
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholm	0		100	0		100
Track One Leasing AB, Stockholm	0		0	0		100
TOTAL	16 153	4 070		15 804	1 351

1) SEB AB, tidigare moderbolag till SEB Trygg Liv Holding AB, fusionerades med Skandinaviska Enskilda Banken 2013.

		2013			2012
Utländska koncernföretag	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %	Bokfört värde	Utdelning	Ägarandel, %
Baltectus B.V., Amsterdam	847		100	686		100
Domena Property Sp. Z o.o.	117		100
Interscan Servicos de Consultoria Ltda, Sao Paulo	0		100	0		100
Key Asset Management (UK) Limited, London	570		100	562		100
Key Capital Management Inc, Tortola	270		100	273		100
Möller Bilfinans AS, Oslo	25	65	51	27	201	51
Njord AS, Oslo	0		100	0		100
Postep Property Sp. Z o.o.	48		100
SEB AG, Frankfurt am Main	18 798	176	100	18 187		100
SEB Asset Management America Inc, Stamford	35		100	36		100
SEB Asset Management S.A., Luxemburg	5	31	100	4	33	100
SEB Bank JSC, St Petersburg,	608		100	608		100
SEB Banka, AS, Riga	1 354	170	100	1 293		100
SEB bankas, AB, Vilnius	5 791		100	5 624		100
SEB Corporate Bank, PJSC, Kiev	271		100	271		100
SEB Securities Inc (tidigare SEB Enskilda Inc.), New York	24		100	25		100
SEB Enskilda Corporate Finance Oy Ab, Helsingfors1)				26		100
SEB Enskilda, UAB, Vilnius	22		100	25		100
SEB Fund Services S.A., Luxemburg	91		100	88		100
SEB Kapitalförvaltning Finland Ab, Helsingfors	484		100	468	5	100
SEB Fondbolag Finland Ab, Helsingfors	17		100	17		100
SEB Hong Kong Trade Services Ltd, Hongkong	0		100	0		100
SEB Leasing Oy, Helsingfors	3 744	86	100	3 619	333	100
SEB Leasing, CJSC, St Petersburg	118		100	131	13	100
SEB Pank, AS, Tallinn	1 514		100	1 309		100
SEB Privatbanken ASA, Oslo					63
SIGGE S.A, Warzawa					1
Skandinaviska Enskilda Banken S.A., Luxemburg	1 242	171	100	1 178	186	100
Skandinaviska Enskilda Ltd, London	407	10	100	410		100
SUMMA	36 402	709		34 867	835

1) Fusionerades med Skandinaviska Enskilda Banken 2013.

Uppgifter om koncernföretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahålls av banken på begäran.

28 Materiella och immateriella tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Goodwill	10 408	10 460	584	755
Aktiverade anskaffningsvärden	4 086	4 008
Internt utvecklade IT-system	1 866	1 990	1 866	1 872
Andra immateriella tillgångar	811	829	236	227
Immateriella tillgångar	17 171	17 287	2 686	2 854
Inventarier	896	1 002	412	423
Leasingobjekt 1)			36 980	39 747
Fastigheter för egen verksamhet	53	131	2	2
Materiella tillgångar	949	1 133	37 394	40 172
Förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde	303	377
Förvaltningsfastigheter till verkligt värde	7 623	7 488
Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	2 878	2 209
Förvaltningsfastigheter	10 804	10 074
SUMMA	28 924	28 494	40 080	43 026

1) I koncernen är leasingobjekt klassificerade som finansiell leasing och redovisas som utlåning.

Koncernen 2013	Goodwill	Aktiverade anskaff nings värden	Internt utvecklade IT-system 1)	Övriga im materiella tillgångar	Inventarier	Fastigheter för egen verksamhet	Förvaltnings fastigheter till anskaff - nings värde	Förvaltnings fastigheter till verkligt värde	Fastigheter övertagna för skyddande av fordran	Summa
Ingående balans	10 460	9 539	4 860	2 137	4 262	672	661	7 488	2 325	42 404
Förvärv och kapitaliseringar		942	315	88	184	21	27	89	895	2 561
Omklassificeringar			–1 831	1 357	–1 211	–72	–1		–81	–1 839
Utrangeringar och avyttringar			–563	–80	–221	–518	–255	–79	–294	–2 010
Valutakursdifferenser	–52	53	64	61	119	1	16	251	81	594
Anskaffningsvärde	10 408	10 534	2 845	3 563	3 133	104	448	7 749	2 926	41 710
Ingående balans		–5 531	–2 870	–1 308	–3 260	–541	–284		–116	–13 910
Årets avskrivningar		–891	–345	–140	–411	–13	–14		–19	–1 833
Årets nedskrivningar			–8		–2	–28	–2		–2	–42
Omklassificeringar			1 755	–1 281	1 227	72	1		77	1 851
Ackumulerade avskrivningar
för årets försäljningar			547	12	240	460	160		8	1 427
Valutakursdifferenser		–26	–58	–35	–31	–1	–6		4	–153
Ackumulerade avskrivningar		–6 448	–979	–2 752	–2 237	–51	–145		–48	–12 660
Förändring av verkligt värde								–126		–126
SUMMA	10 408	4 086	1 866	811	896	53	303	7 623	2 878	28 924
2012
Ingående balans	10 487	8 843	5 346	1 874	4 746	746	753	7 901	1 579	42 275
Förvärv		740	664	127	211	21	4	212	847	2 826
Förvärv och kapitaliseringar			–142	197	–539				28	–456
Utrangeringar och avyttringar			–916	–79	–157	–72	–71	–326	–68	–1 689
Valutakursdifferenser	–27	–44	–92	18	1	–23	–25	–299	–61	–552
Anskaffningsvärde	10 460	9 539	4 860	2 137	4 262	672	661	7 488	2 325	42 404
Ingående balans		–4 712	–2 894	–1 072	–3 632	–617	–272		–60	–13 259
Årets avskrivningar		–837	–342	–167	–433	–15	–17		–21	–1 832
Årets nedskrivningar			–11	–3	–1		–8		–9	–32
Omklassificeringar			124	–188	598					534
Utrangeringar och avyttringar			177	66	122	71	3		–27	412
Valutakursdifferenser		18	76	56	86	20	10		1	267
Ackumulerade avskrivningar		–5 531	–2 870	–1 308	–3 260	–541	–284		–116	–13 910
SUMMA	10 460	4 008	1 990	829	1 002	131	377	7 488	2 209	28 494

1) Denna kategori av immateriella tillgångar benämndes 2012 IT-utvecklingskostnader. 2013 förtydligat till Internt utvecklade IT-system. Tillgångar som inte kvalificerar som internt utvecklade har oklassificerats till Övriga immateriella tillgångar.

Forts. Not 28 Materiella och immateriella tillgångar

Moderbolaget 2013	Goodwill	Internt utvecklade IT-system 1)	Övriga immate riella tillgångar	Inventarier	Leasingobjekt	Fastigheter för egen verksamhet	Summa
Ingående balans Förvärv och kapitaliseringar Utrangeringar och avyttringar	1 444	2 615 271 –56	675 70 –14	1 980 79	52 261 7 344 –10 365	2	58 977 7 764 –10 435
Anskaffningsvärde	1 444	2 830	731	2 059	49 240	2	56 306
Ingående balans Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Utrangeringar och avyttringar	–689 –171	–743 –261 40	–448 –60 12	–1 557 –127 32	–12 514 –4 390 4 819		–15 951 –4 838 –171 4 903
Valutakursdifferenser			1	5	–175		–169
Ackumulerade avskrivningar	–860	–964	–495	–1 647	–12 260		–16 226
SUMMA	584	1 866	236	412	36 980	2	40 080
2012
Ingående balans Förvärv och kapitaliseringar Koncernmässiga förändringar Omklassificeringar Utrangeringar och avyttringar	863 523 58	2 597 610 –142 –450	653 33 115 –58 –68	2 027 95 42 –172 –12	52 434 7 078 –7 251	3 44 –1 –44	58 577 7 860 680 –315 –7 825
Anskaffningsvärde	1 444	2 615	675	1 980	52 261	2	58 977
Ingående balans Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Koncernmässiga förändringar Omklassificeringar Utrangeringar och avyttringar	–530 –92 –1 –66	–627 –232 –11 126	–412 –101 –3 –66 68 66	–1 610 –121 –41 236 –21	–12 034 –4 436 4 122	–1 –44 1 44	–15 214 –4 982 –14 –152 365 4 211
Valutakursdifferenser		1			–166		–165
Ackumulerade avskrivningar	–689	–743	–448	–1 557	–12 514		–15 951
SUMMA	755	1 872	227	423	39 747	2	43 026

1) Denna kategori av immateriella tillgångar benämndes 2012 IT-utvecklingskostnader. 2013 förtydligat till Internt utvecklade IT-system. Tillgångar som inte kvalificerar som internt utvecklade har omklassificerats till Övriga immateriella tillgångar.

Goodwill fördelas ut på koncernens kassagenererande enheter eller grupper av enheter. Divisioner och affärsområden med goodwill är Kapitalförvaltning med 4 750 Mkr (4 738), Stora företag & Institutioner med 1 018 Mkr (1 016), Kontors rörelsen (exklusive Kort) med 929 Mkr (929) Kontorsrörelsen – Kort med 1 087 Mkr (1 162), Liv (exklusive Danmark) med 2 343 Mkr (2 343) och Liv Danmark med 281 Mkr (272). Goodwill som uppkom i samband med Trygg Hansaförvärvet, 5 721 Mkr (5 721), genererar kassaflöden i divisionerna Kapitalförvaltning, Kontors rörelsen och Liv.

Prövningen av nedskrivningsbehov av goodwill har baserats på nyttjandevärdet, i respektive kassagenererande enhet eller grupp av enheter, med 5 års prognostiserat kassaflöde. Kassaflödet för de första 3 åren baseras på de affärsplaner som företagsledningen har fastställt. Kassaflödet för följande år är mer subjektivt och har beräknats med utgångspunkt från historiskt utfall samt marknadens

utveckling för viktiga nyckelfaktorer såsom tillväxt, intäkter och kostnader. Antagen tillväxt efter 5 år har baserats på förväntad långsiktig inflation, 1,5 (1,5) procent. De diskonteringsräntor som används bedöms motsvara koncernens avkastningskrav på eget kapital, efter skatt. Avkastningskravet på eget kapital, efter skatt, baseras på information från externa källor och ett genomsnitt på 10 (10) procent har tillämpats. Samma diskonteringsränta har använts för samtliga ovan nämnda divisioner, vilket är förenligt med både externa och interna uppfattningar. Motsvarande diskonteringsränta före skatt uppskattats uppgå till 11–13 (11–13) procent.

De känslighetsanalyser som har genomförts, genom att diskonteringsräntorna höjts med en procentenhet och förväntad långsiktig tillväxt sänkts med en procentenhet, resulterade inte i något nedskrivningsbehov.

Driftnetto för förvaltningsfastigheter

	Koncernen
	2013	2012
Externa intäkter	521	494
Driftskostnader 1)	–163	–146
SUMMA	358	348

1) Direkta kostnader för förvaltningsfastigheter som inte genererat hyresintäkter uppgår till 15 Mkr (21).

Driftnetto för fastigheter övertagna för skyddande av fordran

Externa intäkter	47	23
Driftskostnader	–84	–54
SUMMA	–37	–31

SEB kan i särskilda fall ta över tillgångar som använts som säkerhet när kunden inte längre kan uppfylla sina skyldigheter gentemot SEB. Övertagna fastigheter förvaltas under en begränsad period i syfte att avyttra dem när det bedöms lämpligt.

29 Övriga tillgångar

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Aktuella skattefordringar	6 702	6 915	2 600	3 427
Uppskjutna skattefordringar Kund och likvidfordringar	1 586 5 840	2 010 35 199	5 552	34 774
Marginalsäkerheter	14 049	19 483	13 807	19 483
Övriga tillgångar	12 045	12 210	5 699	7 139
SUMMA	40 222	75 817	27 658	64 823
Aktuella skattefordringar
Övriga	6 702	6 915	2 600	3 427
Redovisade i resultaträkningen	6 702	6 915	2 600	3 427
SUMMA	6 702	6 915	2 600	3 427
Uppskjutna skattefordringar
Underskottsavdrag	649	809
Förvaltningstillgångar pensionsplaner	92	–568
Övriga temporära skillnader 1)	412	433
Redovisade i resultaträkningen	1 153	674
Förvaltningstillgångar pensionsplaner	567	1 561
Orealiserade förluster i finansiella tillgångar som kan säljas	–134	–225
Redovisade i Eget kapital	433	1 336

SUMMA 1 586 2 010

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

Uppskjutna skattefordringar hänförliga till underskottsavdrag avser främst Baltikum och Tyskland och stöds av SEB:s bedömning om framtida intjäning i respektive enhet.

Underskottsavdragen i koncernen för vilken uppskjuten skattefordran inte redovisas i balansräkningen uppgår till 5 065 Mkr (5 307). Dessa redovisas ej på grund av osäkerhet om möjligheten att utnyttja dem. Detta inkluderar förluster fordran som inte redovisas uppgår till 1 204 Mkr (1 255). Samtliga underskottsavdrag är utan tidsbegränsning med undantag av 367 Mkr (645) motsvarande en uppskjuten skattefordran på 55 Mkr (97) som förfaller 2017.

där beloppet endast kan användas för kommunalskatt. Den potentiella skatte-

Kund- och likvidfordringar

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Kundfordringar	238	310
Likvidfordringar	5 602	34 889	5 552	34 774
SUMMA	5 840	35 199	5 552	34 774
Övriga tillgångar
Pensionstillgångar, netto	4 037
Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar	432	494
Upplupna räntor	76	72
Övriga upplupna intäkter	1 332	1 230	2 042	1 705
Förutbetalda kostnader	410	442
Övrigt	5 758	9 972	3 657	5 434
SUMMA	12 045	12 210	5 699	7 139

Den schweiziska skattemyndigheten har ifrågasatt en källskatterestitution. Extern expertis bekräftar att SEBs fordran sannolikt kommer att inflyta. Totalt tvistigt belopp uppgår till 663 Mkr (652).

30 Skulder till centralbanker och kreditinstitut

	Koncernen				Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Återstående löptid
– betalbara på anfordran	25 642	86 145	130 632	95 033
– högst tre månader	127 194	66 669	53 390	70 276
– längre än 3 månader men högst 1 år	13 707	5 754	3 349	9 862
– längre än 1 år men högst 5 år	4 209	2 749	11 655	8 075
– längre än 5 år	5 098	8 951	10 612	15 804
Upplupen ränta	341	388	599	661
SUMMA	176 191	170 656	210 237	199 711
varav repor	8 669	14 372	9 109	11 798
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,50	0,64	0,71	0,99

Dagslån redovisas som inlåning med en återstående löptid på maximalt 3 månader från 2013.

31 In- och upplåning från allmänheten

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Inlåning Upplåning Upplupen ränta	771 531 75 678 2 266	844 007 15 861 2 392	598 580 11 631 1 023	622 307 14 367 1 047
SUMMA	849 475	862 260	611 234	637 721
Inlåning 1)

Återstående löptid
– betalbara på anfordran	89 045	496 085	348 635	464 623
– högst tre månader	570 683	223 816	219 523	106 663
– längre än 3 månader men högst 1 år	46 969	36 034	14 435	10 426
– längre än 1 år men högst 5 år	32 441	29 769	7 306	6 525
– längre än 5 år	32 393	58 303	8 681	34 070
SUMMA	771 531	844 007	598 580	622 307
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,68	0,86	0,24	0,61

1) Inlåning definieras som saldot på de konton som omfattas av insättningsgarantin. Beloppet avser hela behållningen på kontona utan hänsyn till den beloppsbegränsning som gäller för insättningsgarantin.

Dagslån redovisas som inlåning med en återstående löptid på maximalt 3 månader från 2013.

Upplåning Återstående löptid – betalbara på anfordran 1 498 1 290 – högst tre månader 75 474 8 678 11 631 8 491 – längre än 3 månader men högst 1 år 128 1 070 2 – längre än 1 år men högst 5 år 76 4 4 – längre än 5 år 4 611 4 580 SUMMA 75 678 15 861 11 631 14 367 varav repor 11 292 14 463 11 292 14 020 Genomsnittlig återstående löptid (år) 0,13 3,02 0,13 3,26

32 Skulder till försäkringstagare

	Koncernen
	2013	2012
Skulder till försäkringstagare – investeringsavtal	223 494	195 620
Skulder till försäkringstagare – försäkringsavtal	92 018	90 353
SUMMA	315 512	285 973

Skulder till försäkringstagare – investeringsavtal*

Ingående balans	195 620	180 988
Förvärv av bestånd under året
Omklassificering från försäkringsavtal	119	357
Förändringar i försäkringstekniska avsättningar för investeringsavtal 1)	27 149	15 272
Valutakursdifferenser	606	–997
SUMMA	223 494	195 620

1) Nettot av under året erhållna premier, avkastning på fondplaceringar minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

* Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagarna bär placeringsrisken. Skulderna och de hänförliga tillgångarna är värderade till verkligt värde via resultaträkningen (verkligt värde optionen).

Skulder till försäkringstagare – försäkringsavtal

Ingående balans	90 353	88 695
Förvärv av bestånd under året	–84	–26
Omklassificering från investeringsavtal	–119	–353
Förändring i kollektiv bonusavsättning	1 605	2 331
Förändring i övriga försäkringstekniska avsättningar 1)	–2 448	2 760
Valutakursdifferenser	2 711	–3 054
SUMMA	92 018	90 353

1) Nettot av under året erhållna premier, allokerad återbäringsränta minus utbetalning till försäkringstagarna samt avdrag för avgifter och avkastningsskatt.

33 Emitterade värdepapper

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Obligationslån Säkerställda obligationer Övriga emitterade värdepapper 1)	131 575 309 525 265 751	109 951 286 746 257 794	126 766 304 187 266 037	104 741 271 855 257 748
Upplupen ränta	7 139	7 360	7 098	7 069
SUMMA	713 990	661 851	704 088	641 413

1) Koncernen emitterar aktieindexobligationer, som innehåller både en skulddel och en egetkapitaldel. Koncernen har valt att klassificera aktieindexobligationer till ett värde av 29 997 Mkr (26 323) som poster värderade till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Motsvarande belopp för moderföretaget är 25 417 Mkr (20 737). Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde för dessa finansiella instrument beräknas med användning av en värderingsteknik som uteslutande baseras på marknadsnoteringar. Koncernens kontraktsmässiga skulder uppgår till 28 749 Mkr (26 386) och moderföretagets till 23 868 Mkr (21 137). Den ackumulerade påverkan av att beakta koncernens egen kreditvärdighet i verkligt värde värderingen uppgår till 551 Mkr, varav 192 Mkr avser 2013. Motsvarande belopp för moderbolaget är 445 Mkr, varav 164 Mkr avser 2013.

Emitterade obligationer

Återstående löptid – om högst ett år – längre än ett år men högst fem år – längre än fem år men högst tio år – längre än tio år	27 984 80 963 21 200 1 428	16 639 74 048 15 311 3 953	25 676 80 105 20 921 64	15 847 71 534 14 844 2 516
SUMMA	131 575	109 951	126 766	104 741
Genomsnittlig återstående löptid (år)	3,36	3,71	3,24	3,55
Säkerställda obligationer
Återstående löptid – om högst ett år – längre än ett år men högst fem år – längre än fem år men högst tio år – längre än tio år	51 021 216 609 36 875 5 020	47 500 195 262 30 042 13 942	49 677 213 140 36 349 5 021	36 127 192 690 29 096 13 942
SUMMA	309 525	286 746	304 187	271 855
Genomsnittlig återstående löptid (år)	3,35	3,68	3,75	4,20
Övriga emitterade värdepapper
Återstående löptid – om högst ett år – längre än ett år men högst fem år – längre än fem år men högst tio år – längre än tio år	544 154 356 106 179 4 672	1 891 135 761 117 902 2 240	1 114 154 072 106 179 4 672	1 846 135 760 117 902 2 240
SUMMA	265 751	257 794	266 037	257 748
Genomsnittlig återstående löptid (år)	0,38	0,38	0,37	0,38

34 Finansiella skulder till verkligt värde

	Koncernen				Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Skulder för handel Derivat för handel	75 786 132 827	77 221 155 279	71 963 126 472	73 814 156 576
Innehav för handel	208 613	232 500	198 435	230 390
Derivat för säkringsredovisning Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	3 880 1 452	2 582 1 919	3 270	1 672
SUMMA	213 945	237 001	201 705	232 062

Finansiella skulder som koncernen valt att klassificera som poster till verkligt värde via resultaträkningen finns specificerade i not 32 och 33.

Skulder för handel

Kort position i egetkapitalinstrument Kort position i skuldinstrument Upplupen ränta	44 231 31 474 81	34 161 42 609 451	43 301 28 629 33	33 577 39 848 389
SUMMA	75 786	77 221	71 963	73 814
Derivat för handel
Negativa stängningsvärdet för ränterelaterade derivat Negativa stängningsvärdet för valutarelaterade derivat Negativa stängningsvärdet för aktierelaterade derivat Negativa stängningsvärdet för övriga derivat SUMMA	97 203 26 431 6 692 2 501 132 827	118 512 31 439 4 277 1 051 155 279	94 508 23 485 6 174 2 305 126 472	122 555 29 276 3 714 1 031 156 576
Derivat för säkringsredovisning
Verkligt värde säkringar Kassaflödessäkringar Portföljsäkringar av ränterisker	1 675 1 595 610	809 862 911	1 675 1 595	810 862
SUMMA	3 880	2 582	3 270	1 672

35 Övriga skulder

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Aktuella skatteskulder	1 997	2 440	882	959
Uppskjutna skatteskulder	8 395	8 501	220	475
Leverantörs- och likvidskulder	13 760	31 412	13 093	30 789
Marginalsäkerheter	16 606	22 830	16 606	22 830
Övriga skulder	27 348	31 166	15 812	19 044
SUMMA	68 106	96 349	46 613	74 097

Aktuella skatteskulder

Övriga	1 997	2 440	710	682
Redovisade i resultaträkningen	1 997	2 440	710	682
Koncernbidrag			172	277
Redovisade i Eget kapital			172	277
SUMMA	1 997	2 440	882	959

Uppskjutna skatteskulder

Överavskrivningar Orealiserade vinster i finansiella tillgångar till verkligt värde Pensiontillgångar och -skulder, netto Övriga temporära skillnader 1)	6 723 2 24 258	7 203 –22 697
Redovisade i resultaträkningen	7 007	7 878
Pensiontillgångar och -skulder, netto Orealiserade vinster i kassaflödessäkringar Orealiserade vinster i finansiella tillgångar som kan säljas	888 220 280	475 148	220	475
Redovisade i Eget kapital	1 388	623	220	475
SUMMA	8 395	8 501	220	475

1) En temporär skillnad är skillnaden mellan en tillgångs eller skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.

I Estland erläggs inkomstskatt endast om resultatet distribueras som utdelning. Ingen uppskjuten skatteskuld är upptagen hänförlig till framtida skattekostnader i samband med utdelning från Estland. Skattesatsen i Estland är 21 procent (21).

Leverantörs- och likvidskulder

Leverantörsskulder Likvidskulder	620 13 140	400 31 012	13 093	30 789
SUMMA	13 760	31 412	13 093	30 789
Övriga skulder
Upplupna räntor Upplupna övriga kostnader	20 3 995	15 3 934	2 727	2 689
Förutbetalda intäkter Övrigt	1 167 22 166	1 183 26 034	13 085	16 355
SUMMA	27 348	31 166	15 812	19 044

36 Avsättningar

	Koncernen				Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Omstruktureringsreserv omorganisation Tyskland		116
Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver	608	696	59	121
Reserv för poster inom linjen	274	300	2	3
Pensionsförpliktelser (not 9 b) 1)	82	3 584
Övriga avsättningar	1 028	876	31	36
SUMMA	1 992	5 572	92	160

1) Del av nettobelopp (tillgång) redovisat i balansräkningen 3 956 Mkr i not 9 b.

Omstruktureringsreserv omorganisation Tyskland

Ingående balans Ianspråktaget	116 –104	331 –206
Övriga förändringar	–13
Valutakursdifferenser	1	–9
SUMMA	0	116

Under 2010 tillkännagav SEB en omstruktureringsplan relaterad till försäljningen av den tyska kontorsrörelsen och den omfattande omorganisationen av den kvarvarande verksamheten i Tyskland. Omstruktureringsprogrammet är nu avslutat.

Övriga omstrukturerings- och övertalighetsreserver

Ingående balans	696	457	121
Avsättningar	67	325		110
Ianspråktaget	–54	–95	–62	–7
Återföring av outnyttjade reserver	–113	–4
Övriga förändringar	–8	31		18
Valutakursdifferenser	20	–18
SUMMA	608	696	59	121

Merparten av omstruktureringsreserven avser kostnader för övertalighet och beräknas användas inom fem år.

Reserv för poster inom linjen

Ingående balans	300	369	3	6
Avsättningar	106	189
Återföring av outnyttjade reserver	–97	–33	–1	–3
Övriga förändringar		–211
Valutakursdifferenser	–35	–14
SUMMA	274	300	2	3

Reserven för poster inom linjen är främst hänförlig till företagssektorn i Tyskland.

Övriga avsättningar Ingående balans 876 533 36 70 Avsättningar 315 240 Ianspråktaget –145 –236 –5 –34 Återföring av outnyttjade reserver –49 –35 Övriga förändringar 18 366 Valutakursdifferenser 13 8 SUMMA 1 028 876 31 36

Övriga avsättningar består huvudsakligen av kostnader för omorgansiation inom koncernen som beräknas untyttjas inom ett år och oreglerade fordringar inom alla rörelsegrenar; bland annat för den avvecklade kontorsrörelsen i Tyskland som bedöms regleras inom 5 år samt för skatteregleringar inom Livs filial i Storbritannien under avveckling.

37 Efterställda skulder

	Koncernen			Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Förlagslån	6 740	6 516	6 672	6 451
Förlagslån, eviga	14 863	15 894	14 863	15 894
Förlagslån, säkrad position	756	1 786	756	1 786
Upplupen ränta	450	85	448	82
SUMMA	22 809	24 281	22 739	24 213

Förlagslån

	Valuta	Ursprungligt n ominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %
2005/2017	EUR	750	6 672	1)
Summa Moderbolaget			6 672
Förlagslån emitterade av SEB AG			68
SUMMA KONCERNEN			6 740

Förlagslån, eviga

	Valuta	Ursprungligt n ominellt belopp	Bokfört värde	Räntesats, %
1995	JPY	10 000	613	4,400
2004	USD	500	2 625	4,958
2005	USD	600	2 729	1)
2007	EUR	500	4 448	7,092
2009	EUR	500	4 448	9,250
SUMMA			14 863

1) FRN, Floating Rate Note.

38 Obeskattade reserver 1)

	Moderbolaget
	2013	2012
Överavskrivningar av inventarier och leasingobjekt Periodiseringsfond	23 690	25 051 1 291
Övriga obeskattade reserver	4	4
SUMMA	23 694	26 346

1) I koncernens balansräkning omklassificeras obeskattade reserver som dels latent skatteskuld och dels bunden kapitaldel i eget kapital.

Moderbolaget

	Överavskrivning	Periodiseringsfond	Övriga obeskattade reserver	Summa
Ingående balans Årets avsättning Valutakursdifferens	25 044 7	1 291	5 –1	25 049 1 298 –1
Utgående balans 2012	25 051	1 291	4	26 346
Årets upplösning	–1 361	–1 291		–2 652
UTGÅENDE BALANS 2013	23 690		4	23 694

39 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
För egna skulder ställda säkerheter	689 663	641 180	316 525	294 990
Övriga ställda säkerheter	111 914	135 372	98 927	119 577
Ansvarsförbindelser	103 399	94 175	84 767	78 565
Åtaganden	486 844	407 423	335 048	315 157
För egna skulder ställda säkerheter*
Obligationer	2 074	3 208	2 074	3 208
Repor	14 562	28 392	13 117	25 819
Tillgångar pantsatta för säkerställda obligationer – bostäder och fastigheter	326 379	291 852	301 157	265 963
Tillgångar pantsatta för säkerställda obligationer – tyska delstater	19 223	29 007	164
Övriga säkerheter	1 708		13
Säkerheter ställda för egna skulder	363 946	352 459	316 525	294 990
Tillgångar pantsatta för försäkringsavtal	102 222	84 879
Tillgångar pantsatta för investeringsavtal 1)	223 495	203 842
Säkerheter ställda för egna skulder till försäkringstagarna	325 717	288 721
SUMMA	689 663	641 180	316 525	294 990
* Överförda tillgångar som inte uppfyller kraven för att tas bort från balansräkningen. 1) Fondandelar.
Övriga ställda säkerheter
Obligationer 2)	50 367	68 697	50 367	68 697
Värdepappersutlåning	58 046	66 675	45 059	50 880
Övriga	3 501		3 501
SUMMA	111 914	135 372	98 927	119 577
2) Pantsatta men ej utnyttjade obligationer.
Ansvarsförbindelser
Garantiförbindelser krediter 3)	14 630	13 235	13 786	12 186
Garantiförbindelser övriga	75 695	68 253	60 973	53 583
Egna accepter	996	509	961	508
Summa	91 321	81 997	75 720	66 277
Beviljade, ej disponerade remburser	12 078	12 178	9 047	12 288
SUMMA	103 399	94 175	84 767	78 565

3) Varav 0,7 mdr kr (2,1) avser likviditetsfaciliteter och tidsbegränsade utfästelser till amerikanska och europeiska specialföretag. SEB värdepapperiserar inte regelbundet sina tillgångar och har inga utestående egna värdepapperiseringar.

Övriga ansvarsförbindelser

Moderföretaget har gentemot Monetary Authority of Singapore utfäst sig att svara för att Singaporefilialen till dess dotterföretag i Luxemburg kan fullgöra sina åtaganden.

Moderföretaget har gentemot Bundesverband deutscher Banken e. V. för SEB AG, Tyskland, lämnat en insättningsgaranti.

Tvister

Inom ramen för den normala affärsverksamheten är SEB motpart i olika tvister, både i Sverige och i andra jurisdiktioner. SEB bedömer att aktuella tvister inte får en väsentlig negativ effekt på koncernens finansiella ställning.

Åtaganden

Beviljade men ej utbetalade krediter	265 916	234 705	217 197	198 981
Outnyttjad del av beviljad räkningskredit Värdepappersinlåning	122 325 89 605	111 565 61 153	62 752 54 406	63 666 52 510
Övriga åtaganden	8 998		693
SUMMA	486 844	407 423	335 048	315 157

Diskretionärt förvaltade tillgångar

Diskretionärt förvaltade tillgångar uppgår i moderbolaget till 422 miljarder kronor.

Forts. Not 39 Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

Överförda tillgångar, bokfört värde 1)

		Överförda tillgångar			Skulder hänförliga till tillgångarna		Erhållna säkerheter hänförliga till tillgångarna 2)
Koncernen 2013	Värde papperslån	Återköps Värde Återköps avtal Totalt papperslån avtal Totalt
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Aktier	39 917		39 917	21 477		21 477	22 580
Skuldinstrument	922	21 551	22 473	648	21 401	22 049	528
SUMMA	40 839	21 551	62 390	22 125	21 401	43 526	23 108
2012
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Aktier	40 830		40 830	21 811		21 811	21 060

Skuldinstrument	8 940	26 877	35 817	1 914	26 675	28 589	7 474
SUMMA	49 770	26 877	76 647	23 725	26 675	50 400	28 534

		Överförda tillgångar			Skulder hänförliga till tillgångarna		Erhållna säkerheter hänförliga till tillgångarna 2)
Moderbolaget 2013	Värde papperslån	Återköps avtal	Totalt	Värde papperslån	Återköps avtal	Totalt	Värdepapperslån
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Aktier Skuldinstrument	30 715	20 115	30 715 20 115	15 014	19 956	15 014 19 956	17 237
SUMMA	30 715	20 115	50 830	15 014	19 956	34 970	17 237
2012
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Aktier Skuldinstrument	34 666	24 793	34 666 24 793	20 906	24 602	20 906 24 602	15 493

SUMMA	34 666	24 793	59 459	20 906	24 602	45 508	15 493

1) Bokfört värde och verkligt värde är detsamma.

2) Annat än likvida medel.

Ställda säkerheter

Vid återköpstransaktioner och värdepapperslån överförs tillgångar, vilka motparten har rätt att sälja eller pantsätta. Tillgångarna kvarstår i balansräkningen eftersom SEB fortfarande står värdeförändringsrisken. Tillgångarnas bokförda värde och marknadsvärde samt därtill knutna skulder och ansvarsförbindelser visas i ovanstående tabell.

SEB emitterar säkerställda obligationer med bolån som underliggande säkerheter, i enlighet med nationell lagstiftning. De ställda säkerheterna är i huvudsak lån där enfamiljshus, bostadsrätter eller flerfamiljshus lämnats som pant. Belåningsgraden i relation till marknadsvärdet understiger 75%. I händelse av företagets insolvens har innehavarna av obligationerna förmånsrätt till de registrerade säkerheterna.

Erhållna säkerheter

SEB erhåller säkerheter i samband med omvända återköpstransaktioner och värdepappersinlåning. Enligt villkoren i finansmarknadens standardavtal kan säkerheterna säljas eller pantsättas på nytt, med villkoret att likvärdiga säkerheter returneras på likviddagen.

Mer information om redovisning av återköpstransaktioner och värdepapperslån återfinns i redovisningsprinciperna.

40 Kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder

Koncernen		2013			2012
Tillgångar	Kortfristiga tillgångar	Långfristiga tillgångar	Summa	Kortfristiga tillgångar	Långfristiga tillgångar	Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	173 950		173 950	191 445		191 445
Övrig utlåning till centralbanker	9 661		9 661	17 718		17 718
Utlåning till kreditinstitut	84 104	18 519	102 623	97 745	28 278	126 023
Utlåning till allmänheten	617 283	685 285	1 302 568	574 219	661 869	1 236 088
Värdepapper för handel	318 329		318 329	140 238	136 450	276 688
Derivat för handel	129 900		129 900	152 687		152 687
Derivat för säkringsredovisning	12 477		12 477	16 992		16 992
Förändring av verkligt värde av säkrade poster i en portföljsäkring	399		399	921		921
Finansiella tillgångar där försäkringstagarna bär risken	234 062		234 062	203 333		203 333
Andra finansiella tillgångar till verkligt värde	81 457		81 457	28 964	46 353	75 317
Finansiella tillgångar till verkligt värde	776 624		776 624	543 135	182 803	725 938
Finansiella tillgångar som kan säljas	48 903		48 903	5 379	45 220	50 599
Finansiella tillgångar som innehas till förfall	85		85		82	82
Aktier och andelar i intresseföretag	1 274		1 274		1 252	1 252
Immateriella tillgångar	1 365	15 806	17 171	1 347	15 940	17 287
Materiella tillgångar	457	492	949	486	647	1 133
Förvaltningsfastigheter	10 804		10 804		10 074	10 074
Materiella och immateriella tillgångar	12 626	16 298	28 924	1 833	26 661	28 494
Aktuella skattefordringar	6 702		6 702	6 915		6 915
Uppskjutna skattefordringar		1 586	1 586		2 010	2 010
Kund- och likvidfordringar	5 840		5 840	35 199		35 199
Marginalsäkerheter	14 049		14 049	19 483		19 483
Övriga tillgångar	12 045		12 045	12 210		12 210
Övriga tillgångar	38 636	1 586	40 222	73 807	2 010	75 817
SUMMA	1 763 146	721 688	2 484 834	1 505 281	948 175	2 453 456

		2013			2012
Skulder	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa	Kortfristiga skulder	Långfristiga skulder	Summa
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	166 884	9 307	176 191	158 956	11 700	170 656
In- och upplåning från allmänheten	784 565	64 910	849 475	769 573	92 687	862 260
Skulder till försäkringstagarna - investeringsavtal	8 573	214 921	223 494	6 417	189 203	195 620
Skulder till försäkringstagarna - försäkringsavtal	11 654	80 364	92 018	7 965	82 388	90 353
Skulder till försäkringstagarna	20 227	295 285	315 512	14 382	271 591	285 973
Emitterade värdepapper	347 223	366 767	713 990	327 053	334 798	661 851
Derivat för handel	75 786		75 786	77 221		77 221
Derivat för säkringsredovisning	132 827		132 827	155 279		155 279
Skulder för handel	3 880		3 880	2 582		2 582
Verkligt värdeförändring av säkrade poster i en portföljsäkring	1 452		1 452	1 919		1 919
Finansiella skulder till verkligt värde	213 945		213 945	237 001		237 001
Aktuella skatteskulder	1 997		1 997	2 440		2 440
Uppskjutna skatteskulder		8 395	8 395		8 501	8 501
Leverantörs- och likvidskulder	13 760		13 760	31 412		31 412
Marginalsäkerheter	16 606		16 606	22 830		22 830
Övriga skulder	27 348		27 348	31 166		31 166
Övriga skulder	59 711	8 395	68 106	87 848	8 501	96 349
Avsättningar		1 992	1 992		5 572	5 572
Efterställda skulder		22 809	22 809		24 281	24 281
SUMMA	1 592 555	769 465	2 362 020	1 594 813	749 130	2 343 943

41 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Koncernen				Bokfört värde					Verkligt värde
Tillgångar, 2013	Innehav för handel (not 23)	Verkligt värde via resultat räkningen (not 23)	Tillgångar som kan säljas (not 24)	Låne fordringar och kund fordringar (not 20, 21, 22, 29)	Tillgångar som innehas till förfall (not 25)	Verligt värde	Noterade marknads värden (Nivå 1)	Värderings teknik baserad på observerbara indata (Nivå 2)	Värderings teknik baserad på ej observerbara indata (Nivå 3)	Summa
Utlåning				1 551 591		1 551 591	187 069	110	1 370 590	1 557 769
Egetkapitalinstrument	132 459	21 091	4 178			157 728	118 182	29 160	10 386	157 728
Skuldinstrument	185 870	60 366	44 725	34 684	85	325 730	121 766	167 766	36 218	325 750
Derivatinstrument	129 900	12 477				142 377	2 619	136 038	3 720	142 377
Finansiella tillgångar där
försäkringstagarna bär risken		234 062				234 062	228 772	3 365	1 925	234 062
Övrigt		399		22 703		23 102	2 527		20 575	23 102
Finansiella tillgångar	448 229	328 395	48 903	1 608 978	85	2 434 590	660 935	336 439	1 443 414	2 440 788
Övriga tillgångar (icke-finansiella)						50 244
SUMMA	448 229	328 395	48 903	1 608 978	85	2 484 834

2012
Utlåning				1 519 759		1 519 759	187 075	109	1 351 848	1 539 032
Egetkapitalinstrument	85 210	21 760	3 439			110 409	79 970	21 563	8 876	110 409
Skuldinstrument	191 478	53 557	47 160	48 617	82	340 894	131 674	158 654	49 998	340 326
Derivatinstrument	152 687	16 992				169 679	110	167 741	1 828	169 679
Finansiella tillgångar där
försäkringstagarna bär risken		203 333				203 333	189 480	12 294	1 559	203 333
Övrigt		921		57 791		58 712	2 898		55 814	58 712
Finansiella tillgångar	429 375	296 563	50 599	1 626 167	82	2 402 786	591 207	360 361	1 469 923	2 421 491
Övriga tillgångar
(icke-finansiella)						50 670
SUMMA	429 375	296 563	50 599	1 626 167	82	2 453 456

Innehav för handel Skulder, 2013
In- och upplåning
Egetkapitalinstrument 44 231
Skuldinstrument
tagarna – investeringsavtal
Finansiella skulder 208 613
Summa kapital
SUMMA 208 613
Derivatinstrument 132 827 Skulder till försäkrings Övriga skulder (icke-finansiella)

	2012

In- och upplåning			1 032 916	1 032 916	25 302	1 679	1 016 958	1 043 939
Egetkapitalinstrument	34 161			34 161	32 532	1 629		34 161
Skuldinstrument	43 060		686 132	729 192	35 447	33 980	669 768	739 195
Derivatinstrument	155 279	2 582		157 861	501	154 716	2 644	157 861
Skulder till försäkrings
tagarna – investeringsavtal		195 620		195 620	182 293	11 827	1 500	195 620
Övrigt		1 919	54 661	56 580	24		56 661	56 685
Finansiella skulder	232 500	200 121	1 773 709	2 206 330	276 099	203 831	1 747 531	2 227 461
Övriga skulder
(icke-finansiella)				137 613
Summa kapital				109 513
SUMMA	232 500	200 121	1 773 709	2 453 456

Forts. Not 41 Finansiella tillgångar och skulder per klass

Moderbolaget				Bokfört värde
Tillgångar, 2013	Innehav för handel (not 23)	Verkligt värde via resultat räkningen (not 23)	Tillgångar som kan säljas (not 24)	Låne ford ringar och kund fordringar (not 20, 21, 22, 29)	Tillgångar som innehas till förfall (not 25)	Verligt värde
Utlåning Egetkapitalinstrument Skuldinstrument Derivatinstrument Övrigt	117 678 181 900 122 267	125 11 461	55 057 14 983	1 306 936 24 737 20 550	85	1 306 936 172 860 221 705 133 728 20 550
Finansiella tillgångar	421 845	11 586	70 040	1 352 223	85	1 855 779
Övriga tillgångar (icke-finansiella)						48 379
SUMMA	421 845	11 586	70 040	1 352 223	85	1 904 158
2012
Utlåning Egetkapitalinstrument Skuldinstrument Derivatinstrument Övrigt	74 908 187 584 148 349	46 15 439	52 978 15 303	1 271 419 31 554 56 245	1 636	1 271 419 127 932 236 077 163 788 56 245
Finansiella tillgångar	410 841	15 485	68 281	1 359 218	1 636	1 855 461
Övriga tillgångar (icke-finansiella)						53 592
SUMMA	410 841	15 485	68 281	1 359 218	1 636	1 909 053

			Bokfört värde
Skulder, 2013	Innehav för handel (not 34)	Verkligt värde via resultat räkningen (not 32, 34)	Upplupet anskaff ningsvärde (not 30, 31, 33, 35, 37)	Summa
In- och upplåning			821 471	821 471
Egetkapitalinstrument	43 301			43 301
Skuldinstrument	28 662		726 827	755 489
Derivatinstrument	126 472	3 270		129 742
Övrigt			29 699	29 699
Finansiella skulder	198 435	3 270	1 577 997	1 779 702
Övriga skulder
(icke-finansiella)				17 006
Summa kapital				107 450
SUMMA	198 435	3 270	1 577 997	1 904 158

2012
In- och upplåning			837 432	837 432
Egetkapitalinstrument	33 577			33 577
Skuldinstrument	40 237		665 626	705 863
Derivatinstrument	156 576	1 672		158 248
Övrigt			53 619	53 619
Finansiella skulder	230 390	1 672	1 556 677	1 788 739
Övriga skulder
(icke-finansiella)				20 638
Summa kapital				99 676
SUMMA	230 390	1 672	1 556 677	1 909 053

SEB har klassificerat sina finansiella tillgångar och skulder i klasser utifrån tillgångarnas och skuldernas karaktär:

Utlåning och inlåning innefattar finansiella tillgångar och skulder med fasta eller bestämda betalningar som inte handlas på en aktiv marknad. Dessa specificeras ytterligare i not 18a och 45.

Egetkapitalinstrument innefattar aktier, teckningsrätter och liknande kontraktsmässiga rättigheter mot andra företag.

Skuldinstrument innefattar kontraktsmässiga rättigheter att erhålla och skyldigheter att erlägga kontanter vid en förutbestämd tidpunkt. Dessa specificeras ytterligare i not 18 a, 43 och 44.

Derivatinstrument innefattar optioner, terminer, swappar och andra derivat-

produkter som innehas for handel eller säkringsändamål. Dessa specificeras ytterliggare i not 46.

Investeringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där försäkringstagaren bär risken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig ej som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 51.

Försäkringsavtal innefattar de tillgångar och skulder i Livförsäkringsrörelsen där SEB bär försäkringsrisken av ett ingånget avtal (kvalificerar sig som försäkringsavtal enligt IFRS 4). Livförsäkringsrörelsen specificeras ytterligare i not 51.

Övrigt innefattar andra finansiella tillgångar och skulder i enlighet med IAS 39 som Kund- och likvidfordringar och Marginalsäkerheter.

42 Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal

			Finansiella tillgångar och skulder som kvittas eller lyder under nettningsavtal
				Relaterade avtal
			Netto belopp		Säkerheter		Övriga instrument i balansräkningen	Summa
Koncernen 2013	Brutto belopp	Kvittade	i balans räkningen	Ramavtal om nettning	erhållna/ ställda	Netto belopp	som ej lyder under nettningsavtal	i balans räkningen
Derivat	133 062	–6 598	126 464	–92 576	–23 349	10 539	15 913	142 377
Omvända repor	97 138	–4 148	92 990	–9 364	–80 707	2 919	17 483	110 473
Värdepapperslån	42 728	–5 334	37 394	–6 801	–27 782	2 811	2 393	39 787
Likvidfordringar	8 060	–8 060	0			0	5 601	5 601
Tillgångar	280 988	–24 140	256 848	–108 741	–131 838	16 269	41 390	298 238
Derivat	138 065	–6 598	131 467	–92 576	–25 612	13 279	5 239	136 706
Repor	14 678	–4 148	10 530	–9 364	–1 166	0	11 317	21 847
Värdepapperslån	19 709	–5 334	14 375	–6 801	–7 574	0	13 686	28 061
Likvidskulder	8 060	–8 060	0			0	13 140	13 140
Skulder	180 512	–24 140	156 372	–108 741	–34 352	13 279	43 382	199 754
2012
Derivat Omvända repor	167 184 91 422	–12 459 –5 926	154 725 85 496	–103 738 –9 370	–43 882 –75 682	7 105 444	14 954 21 028	169 679 106 524
Värdepapperslån	39 637	–3 905	35 732	–834	–32 018	2 880	9 426	45 158
Likvidfordringar	7 576	–7 576	0			0	34 889	34 889
Tillgångar	305 819	–29 866	275 953	–113 942	–151 582	10 429	80 297	356 250
Derivat	159 697	–12 459	147 238	–103 738	–20 652	22 848	10 623	157 861
Repor	19 060	–5 926	13 134	–9 370	–3 764	0	15 701	28 835
Värdepapperslån	28 362	–3 905	24 457	–834	–22 271	1 352	8 937	33 394
Likvidskulder	7 576	–7 576	0			0	31 012	31 012
Skulder	214 695	–29 866	184 829	–113 942	–46 687	24 200	66 273	251 102
Moderbolaget 2013
Derivat	119 834		119 834	–90 018	–23 349	6 467	13 894	133 728
Omvända repor	93 758	–4 148	89 610	–8 903	–80 707	0	17 474	107 084
Värdepapperslån	23 994	–5 334	18 660	–5 549	–13 111	0	2 393	21 053
Likvidfordringar	8 060	–8 060	0			0	5 552	5 552
Tillgångar	245 646	–17 542	228 104	–104 470	–117 167	6 467	39 313	267 417
Derivat	124 272		124 272	–90 018	–25 612	8 642	5 470	129 742
Repor	13 233	–4 148	9 085	–8 903	–182	0	11 317	20 402
Värdepapperslån	18 001	–5 334	12 667	–5 549	–7 118	0	13 685	26 352
Likvidskulder Skulder	8 060 163 566	–8 060 –17 542	0 146 024	–104 470	–32 912	0 8 642	13 093 43 565	13 093 189 589
2012
Derivat	147 347	–4 535	142 812	–98 930	–43 882	0	20 886	163 698
Omvända repor	88 982	–5 926	83 056	–9 110	–73 946	0	20 843	103 899
Värdepapperslån	23 327	–3 905	19 422	272	–19 694	0	9 426	28 848
Likvidfordringar	7 576	–7 576	0			0	34 774	34 774
Tillgångar	267 232	–21 942	245 290	–107 768	–137 522	0	85 929	331 219
Derivat	140 301	–4 535	135 766	–98 930	–20 652	16 184	22 482	158 248
Repor	16 544	–5 926	10 618	–9 110	–1 508	0	15 200	25 818
Värdepapperslån	23 487	–3 905	19 582	272	–19 854	0	8 937	28 519
Likvidskulder	7 576	–7 576	0			0	30 789	30 789
Skulder	187 908	–21 942	165 966	–107 768	–42 014	16 184	77 408	243 374

Tabellen visar finansiella tillgångar och skulder som presenteras netto i balansräkningen eller som har potentiella rättigheter förknippade med rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande avtal, tillsammans med relaterade säkerheter.

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när SEB har en legal rätt att netta under normala affärsförhållanden och i händelse av insolvens, och om det finns en avsikt att erlägga likvid netto eller realisera tillgången och erlägga likvid för skulden samtidigt. Återköpsavtal mot centrala clearing-motparter som SEB har avtal med samt likvidfordringar och likvidskulder är exempel på instrument som presenteras netto i balansräkningen. Finansiella tillgångar och skulder som lyder under rättsligt bindande ramavtal om nettning eller liknande avtal som inte presenteras netto i balansräkningen är arrangemang som vanligtvis träder i laga kraft i händelse av insolvens eller vid betalningsinställelse men inte under normala affärsförhållanden eller arrangemang där SEB inte har intentionen att avveckla instrumenten samtidigt.

Tillgångar och skulder som varken kvittas eller lyder under nettningsavtal, exempelvis sådana som bara omfattas av säkerheter, presenteras i kolumnen Övriga instrument i balansräkningen som ej lyder under nettningsavtal.

43 Skuldinstrument fördelade på förfallotider

Belåningsbara skuldinstrument*
Koncernen 2013	< 1 månad	1 < 3 månader	3 månader < 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 21)	578	62	45	6 779			7 464
Utlåning till allmänheten (not 22)				9 924			9 924
Värdepapper för handel (not 23)	2 633	7 113	15 259	18 724	7 999	2 058	53 786
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 23)	4	377	1 959	1 151			3 491
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	9	516	980	9 945	10 456	403	22 309
SUMMA	3 224	8 068	18 243	46 523	18 455	2 461	96 974
2012
Utlåning till kreditinstitut (not 21)		688	2 556	10 333			13 577
Utlåning till allmänheten (not 22)	172	450		2 161			2 783
Värdepapper för handel (not 23)	5 719	3 373	6 775	27 369	14 175	2 481	59 892
Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 23)	92	134	560	368			1 154
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	334	21	215	13 182	10 854	498	25 104
SUMMA	6 317	4 666	10 106	53 413	25 029	2 979	102 510
Moderbolaget 2013
Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23)	2 603	7 089	14 872	5 335 16 370	2 220 7 705	2 058	7 555 50 697
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	8		11	1 001	5 741	218	6 979
SUMMA	2 611	7 089	14 883	22 706	15 666	2 276	65 231
2012
Utlåning till allmänheten (not 22)				1 285			1 285
Värdepapper för handel (not 23)	5 718	2 835	6 456	24 571	13 969	2 482	56 031
Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)				305	5 807	330	6 442
SUMMA	5 718	2 835	6 456	26 161	19 776	2 812	63 758

* Exklusive upplupen ränta.

Belåningsbara skuldinstrument betraktas som sådana om de, enligt nationell lagstiftning, accepteras av centralbanker där SEB är etablerat.

Övriga skuldinstrument*

Koncernen 2013	< 1 månad	1 < 3 månader	3 månader < 1 år	1 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	213 628 3 424 233	7 4 978 269 742	11 18 879 1 355 212	3 658 3 490 95 283 26 866 2 841	4 595 5 994 6 717 16 136	5 043 4 858 17 541 1 644 85	3 658 13 359 130 620 56 172 21 808 85
SUMMA	4 498	5 996	20 457	132 138	33 442	29 171	225 702
2012
Utlåning till kreditinstitut (not 21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	289 858 3 822	6 7 965 778 470	3 868 210 28 901 1 129 201	3 578 5 641 86 923 24 798 5 472	2 150 9 683 5 408 5 974 13 861	6 441 95 15 213 1 353 82	9 596 22 270 130 150 51 714 21 357 82
SUMMA	4 969	9 219	34 309	126 412	37 076	23 184	235 169
Moderbolaget 2013
Utlåning till kreditinstitut (not21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	213 623 136	5 138 537	4 9 961	3 658 3 450 103 689 1 249	4 595 4 955 4 126	5 044 5 410 1 662 85	3 658 13 306 129 776 7 710 85
SUMMA	972	5 675	9 965	112 046	13 676	12 201	154 535
2012
Utlåning till kreditinstitut (not 21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	289 852	8 069 401	3 868 203 29 019	3 578 3 811 87 062 3 386	2 150 9 683 5 176 3 405 688	6 441 1 353 943	9 596 20 427 130 178 8 545 1 631
SUMMA	1 141	8 470	33 090	97 837	21 102	8 737	170 377

* Exklusive upplupen ränta.

44 Skuldinstrument fördelade på emittenter

Belåningsbara skuldinstrument*
Koncernen 2013	Svenska staten	Svenska kommuner	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Övriga svenska emittenter – övriga finansiella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not 21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	15 039	2 268	27	205	8 002 33 834 3 491 7 364	7 464 1 922 2 413 14 945	7 464 9 924 53 786 3 491 22 309
SUMMA	15 039	2 268	27	205	52 691	26 744	96 974
2012
Utlåning till kreditinstitut (not 21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar till verkligt värde (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	21 010	1 374	16	3 351	2 182 31 330 1 154 6 841	13 577 601 2 811 18 263	13 577 2 783 59 892 1 154 25 104
SUMMA	21 010	1 374	16	3 351	41 507	35 252	102 510
Moderbolaget 2013
Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	14 938	2 268			7 555 33 491 6 979		7 555 50 697 6 979
SUMMA	14 938	2 268			48 025		65 231
2012
Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24)	23 987	1 374			1 285 30 670 6 442		1 285 56 031 6 442
SUMMA	23 987	1 374			38 397		63 758

* Exklusive upplupen ränta.

Belåningsbara skuldinstrument betraktas som sådana om de, enligt nationell lagstiftning, accepteras av centralbanker där SEB är etablerat.

Övriga skuldinstrument*

Koncernen 2013	Svenska staten och kommuner	Svenska bostadsinstitut	Övriga svenska emittenter – icke finansiella företag	Övriga svenska emittenter – övriga finansiella företag	Utländska stater	Övriga utländska emittenter	Summa
Utlåning till kreditinstitut (not21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	3 100 87	1 779 41 369 2 513	212 5 387 510	9 485 1 183	6 4 825 225	1 879 13 147 74 373 44 041 21 496 85	3 658 13 359 130 620 56 172 21 808 85
SUMMA	3 187	45 661	6 109	10 668	5 056	155 021	225 702
2012
Utlåning till kreditinstitut (not 21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Försäkringstillgångar till verkligt värde (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)	5 247	1 720 42 089 1 912	233 5 755 335	2 874 825	1 5 396 185	7 876 22 037 79 431 37 999 21 172 82	9 596 22 270 130 150 51 714 21 357 82
SUMMA	5 247	45 721	6 323	3 699	5 582	168 597	235 169
Moderbolaget 2013
Utlåning till kreditinstitut (not21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)		1 779 41 369	212 5 387	9 485		1 879 13 094 73 535 7 710 85	3 658 13 306 129 776 7 710 85
SUMMA		43 148	5 599	9 485		96 303	154 535
2012
Utlåning till kreditinstitut (not 21) Utlåning till allmänheten (not 22) Värdepapper för handel (not 23) Finansiella tillgångar som kan säljas (not 24) Finansiella tillgångar som innehas till förfall (not 25)		1 720 42 089	233 5 755	2 874		7 876 20 194 79 460 8 545 1 631	9 596 20 427 130 178 8 545 1 631
SUMMA		43 809	5 988	2 874		117 706	170 377

* Exklusive upplupen ränta.

45 Utlåning och kreditförlustreserver

	Koncernen			Moderbolaget
	2013	2012		2013	2012
Utlåning till kreditinstitut 1) Utlåning till allmänheten 1)	102 623 1 302 568	126 023 1 236 088		183 312 1 013 188	200 189 937 734
SUMMA	1 405 191	1 362 111		1 196 500	1 137 923

1) Inkluderande räntebärande värdepapper klassificerade som Utlåning.

Lånefordringar

Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	1 402 268 4 609	1 357 140 7 234	1 195 900 998	1 137 289 1 009
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	322	767	12	21
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar	4 146 381	5 389 450	907	1 074
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 411 726	1 370 980	1 197 817	1 139 393
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–2 521 –1 762 –2 252	–4 165 –1 790 –2 914	–492 –581 –244	–531 –636 –303
Reserver	–6 535	–8 869	–1 317	–1 470
SUMMA	1 405 191	1 362 111	1 196 500	1 137 923

Lånefordringar per kategori av låntagare

Koncernen 2013	Kreditinstitut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller	103 793 3	513 783 2 089	263 418 2 232	54 951	466 323 285	1 402 268 4 609
oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar	2	98 297	204		18 3 849 381	322 4 146 381
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	103 798	516 267	265 854	54 951	470 856	1 411 726
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–4 –11	–1 270 –1 536 –181	–1 114 –202	–8	–133 –5 –2 071	–2 521 –1 762 –2 252
Reserver	–15	–2 987	–1 316	–8	–2 209	–6 535
SUMMA	103 783	513 280	264 538	54 943	468 647	1 405 191
2012
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller	130 975 44	483 748 2 651	245 115 4 275	57 670	439 632 264	1 357 140 7 234
oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar	1	157 488	571		38 4 901 450	767 5 389 450
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	131 020	487 044	249 961	57 670	445 285	1 370 980
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–33	–1 723 –1 572 –308	–2 240 –195	–7	–169 –16 –2 606	–4 165 –1 790 –2 914
Reserver	–33	–3 603	–2 435	–7	–2 791	–8 869

SUMMA 130 987 483 441 247 526 57 663 442 494 1 362 111

Lånefordringar per kategori av låntagare

Moderbolaget 2013	Kreditinstitut	Företag	Fastighets förvaltning	Offentlig förvaltning	Hushåll	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller	183 322 3	392 080 583	185 181 288	6 576	428 741 124	1 195 900 998
oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	1	4	7		907	12 907
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	183 326	392 667	185 476	6 576	429 772	1 197 817
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–4 –10	–280 –568	–186	–3	–22 –244	–492 –581 –244
Reserver	–14	–848	–186	–3	–266	–1 317
SUMMA	183 312	391 819	185 290	6 573	429 506	1 196 500
2012
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller	200 177 44	366 182 772	166 623 161	5 190	399 117 32	1 137 289 1 009
oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	1	11	1		8 1 074	21 1 074
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	200 222	366 965	166 785	5 190	400 231	1 139 393
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–33	–386 –615	–86 –18	–3	–26 –303	–531 –636 –303
Reserver	–33	–1 001	–104	–3	–329	–1 470
SUMMA	200 189	365 964	166 681	5 187	399 902	1 137 923

Koncernen 2013	Norden	Tyskland	Baltikum	Övriga	Summa
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 108 346	172 531	101 698	19 693	1 402 268
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	723	1 337	2 254	295	4 609
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller
oreglerade < 60 dagar Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	12 1 621	98	212 2 525		322 4 146
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar			381		381
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 110 702	173 966	107 070	19 988	1 411 726
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–384	–813	–1 215	–109	–2 521
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–840	–162	–665	–95	–1 762
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–556		–1 696		–2 252
Reserver	–1 780	–975	–3 576	–204	–6 535
SUMMA	1 108 922	172 991	103 494	19 784	1 405 191
2012
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	1 067 964 719	185 644 1 272	95 188 4 985	8 344 258	1 357 140 7 234
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller
oreglerade < 60 dagar	21	230	513	3	767
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	1 792		3 597		5 389
Gruppvis värderade omstrukturerade lånefordringar			450		450
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 070 496	187 146	104 733	8 605	1 370 980
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–428	–862	–2 787	–88	–4 165
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–973	–119	–673	–25	–1 790
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–603		–2 311		–2 914
Reserver	–2 004	–981	–5 771	–113	–8 869
SUMMA	1 068 492	186 165	98 962	8 492	1 362 111
Moderbolaget 2013
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 154 151			41 749	1 195 900
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	723			275	998
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller
oreglerade < 60 dagar	12				12
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	907				907
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 155 793			42 024	1 197 817
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–384			–108	–492
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–487 –244			–94	–581 –244
Reserver	–1 115			–202	–1 317
SUMMA	1 154 678			41 822	1 196 500
2012
Lånefordringar som varken är oreglerade eller osäkra	1 098 007			39 282	1 137 289
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	707			302	1 009
Individuellt värderade osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	21				21
Gruppvis värderade förfallna lånefordringar > 60 dagar	1 074				1 074
Lånefordringar före beaktande av reserveringar	1 099 809			39 584	1 139 393
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–420			–111	–531
Gruppvisa reserver för individuellt värderade lånefordringar	–614			–22	–636
Gruppvisa reserver för gruppvis värderade lånefordringar	–303				–303
Reserver SUMMA	–1 337 1 098 472			–133 39 451	–1 470 1 137 923

1) Den geografiska fördelningen avgörs av var lånet är bokat.

Kreditportfölj skyddad av garantier, kreditderivat och ställda säkerheter 1)

	2013				2012
Koncernen	Kredit portfölj	Skyddad av garantier och kreditderivat	Skyddad av ställda säkerheter	Varav, finansiella säkerheter	Kredit portfölj	Skyddad av garantier och kreditderivat	Skyddad av ställda säkerheter	Varav, finansiella säkerheter
Banker Företag och fastighetsförvaltning Offentlig förvaltning Hushåll	157 720 1 086 157 81 867 536 352	11 295 61 610 91 269	23 633 342 703 438 303	20 072 25 063 294	170 918 1 018 440 76 363 510 892	9 942 57 208 388 2 141	36 671 241 985 1 414 226	34 251 23 189 1 102
SUMMA	1 862 096	73 265	804 639	45 429	1 776 613	69 679	692 883	57 543
Moderbolaget
Banker Företag och fastighetsförvaltning Offentlig förvaltning Hushåll	108 569 815 593 20 591 435 834	8 968 56 662 32	23 560 286 391 310 647	20 000 22 968 1	115 972 759 695 20 115 411 149	7 992 53 559 31 329	36 359 185 680 373 785	33 944 21 301 5
SUMMA	1 380 587	65 662	620 598	42 970	1 306 931	61 911	595 824	55 250

1) Endast riskreducerande åtgärder som godtas i kapitaltäckningen ingår i tabellen.

Lånefordringar som omklassificerats under året

	Koncernen		Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Bokfört värde för osäkra lånefordringar som återfått status av normal lånefordran	605	255		15

Individuellt värderade lånefordringar

Osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	4 609	7 234	998	1 009
Osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	322	767	12	21
Totalt osäkra lånefordringar	4 931	8 001	1 010	1 030
Specifika reserver för individuellt värderade lånefordringar	–2 521	–4 165	–492	–531
för osäkra lånefordringar, oreglerade > 60 dagar	–2 352	–3 783	–460	–511
för osäkra lånefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar	–169	–382	–32	–20
Gruppvisa reserver	–1 762	–1 790	–581	–636
Osäkra lånefordringar, netto	648	2 046	–63	–137
Specifik reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar	51,1%	52,1%	48,7%	51,6%
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra lånefordringar	86,9%	74,4%	106,2%	113,3%
Andel osäkra lånefordringar, netto	0,17%	0,28%	0,04%	0,04%
Andel osäkra lånefordringar, brutto	0,35%	0,58%	0,08%	0,09%
Gruppvis värderade lånefordringar

Förfallna lånefordringar > 60 dagar 4 146 5 389 907 1 074 Omstrukturerade lånefordringar 381 450 Summa 4 527 5 839 907 1 074 Gruppvisa reserver –2 252 –2 914 –244 –303 Reserveringsgrad för gruppvis värderade lånefordringar 49,7% 49,9% 26,9% 28,2%

Förfallna lån som ej fastställts vara osäkra uppgår till 9 581 Mkr (14 583) (förfallna upp till 30 dagar) och 1 054 Mkr (2 484) (mellan 31 och 60 dagar). Dessa lån motsvarar 0,76 procent (1,25) av utlåningsvolymen.

Reserver, Koncernen

Reserver, Koncernen
	Utlåning till kreditinstitut			Utlåning till allmänheten		Totalt
Specifika reserver 1)	2013	2012		2013	2012	2013	2012
Ingående balans	–32	–249		–4 133	–5 432	–4 165	–5 681
Ianspråktagande	14	21		2 053	1 793	2 067	1 814
Avsättningar	–3	73		–753	–605	–756	–532
Återföringar	15	122		366	435	381	557
Valutakursdifferenser	2	1		–50	–324	–48	–323
Utgående balans	–4	–32		–2 517	–4 133	–2 521	–4 165
1) Specifika reserver för individuellt värderade lån.
Gruppvisa reserver 2)
Ingående balans	–11	–11		–4 693	–5 109	–4 704	–5 120
Avsättningar, netto				774	–44	774	–44
Valutakursdifferenser				–84	460	–84	460
Utgående balans	–11	–11		–4 003	–4 693	–4 014	–4 704
2) Gruppvisa reserver för individuellt värderade lån, reserver för gruppvis värderade lån och länderriskreserver.
Reserver för poster inom linjen
Ingående balans Avsättningar, netto				–299 11	–369 23	–299 11	–369 23
Valutakursdifferenser				13	47	13	47
Utgående balans				–275	–299	–275	–299
SUMMA	–15	–43		–6 795	–9 125	–6 810	–9 168
Reserver, Moderbolaget

	Utlåning till kreditinstitut		Utlåning till allmänheten				Totalt
Specifika reserver 1)	2013	2012		2013	2012	2013	2012
Ingående balans	–32	–247		–499	–517	–531	–764
Ianspråktagande	14	21		200	237	214	258
Avsättningar	–1	73		–207	–222	–208	–149
Återföringar	15	121		18	6	33	127
Valutakursdifferenser					–3		–3
Utgående balans	–4	–32		–488	–499	–492	–531
1) Specifika reserver för individuellt värderade lån.

Gruppvisa reserver 2)
Ingående balans	–10	–10	–929	–665	–939	–675
Avsättningar, netto			105	–153	105	–153
Valutakursdifferenser			9	–111	9	–111
Utgående balans	–10	–10	–815	–929	–825	–939

2) Gruppvisa reserver för individuellt värderade lån, reserver för gruppvis värderade lån och länderriskreserver.

Reserver för poster inom linjen

Ingående balans Avsättningar, netto			–3 1	–6 3	–3 1	–6 3
Utgående balans			–2	–3	–2	–3
SUMMA	–14	–42	–1 305	–1 431	–1 319	–1 473

46 Derivatinstrument

	Koncernen						Moderbolaget
	2013	2012		2013	2012
Ränterelaterade	108 650	136 418		102 824	133 064
Valutarelaterade	24 979	29 156		22 723	26 848
Aktierelaterade	5 923	2 569		5 507	2 527
Övriga	2 825	1 536		2 674	1 349
Med positiva stängningsvärden	142 377	169 679		133 728	163 788
Ränterelaterade	101 083	121 095		97 778	124 227
Valutarelaterade	26 431	31 439		23 485	29 276
Aktierelaterade	6 692	4 277		6 174	3 714
Övriga	2 501	1 051		2 305	1 031
Med negativa stängningsvärden	136 707	157 862		129 742	158 248

	Med positiva stängningsvärden				Med negativa stängningsvärden
Koncernen, 2013	Nominellt belopp	Bokfört värde		Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	279 992	11 312		185 249	11 258
Terminer	1 798 565	1 094		1 629 053	1 391
Swappar	6 380 899	96 244		6 233 027	88 434
Ränterelaterade	8 459 456	108 650		8 047 329	101 083
varav clearat	709	7		16 690	6
Optioner	212 754	1 501		187 940	1 101
Terminer	348 515	3 721		356 350	5 407
Swappar	2 915 695	19 757		2 893 726	19 923
Valutarelaterade varav clearat	3 476 964	24 979 24		3 438 016	26 431 34
Optioner	1 793 314	3 592		419 770	2 316
Terminer	1 275	158		1 257	179
Swappar	110 731	2 173		118 118	4 197
Aktierelaterade	1 905 320	5 923		539 145	6 692
varav clearat	1 245	282		6 087	635
Optioner	47 439	1 140		47 272	1 291
Terminer	6 450	976		9 766	901
Swappar	26 661	709		25 664	309
Övriga	80 550	2 825		82 702	2 501
varav clearat	3 627	71		2 846	74
SUMMA	13 922 290	142 377		12 107 192	136 707
varav clearat	5 581	384		25 623	749

2012

Optioner	96 044	6 513	63 397	3 678
Terminer	1 273 803	1 354	1 037 517	1 583
Swappar	3 804 687	128 551	3 770 406	115 834
Ränterelaterade	5 174 534	136 418	4 871 320	121 095
varav clearat	1 224	5
Optioner	239 743	1 944	239 456	1 661
Terminer	345 065	4 476	332 608	4 965
Swappar	3 256 032	22 736	3 258 230	24 813
Valutarelaterade	3 840 840	29 156	3 830 294	31 439
varav clearat	9 704	82	8 429	469
Optioner	1 446 059	2 301	240 987	1 167
Terminer	2 962	19		21
Swappar	71 838	249	77 248	3 089
Aktierelaterade	1 520 859	2 569	318 235	4 277
varav clearat	2 927	220		124
Optioner	1 819	411	1 610	49
Terminer	2 425	295	5 239	264
Swappar	19 225	830	18 152	738
Övriga	23 469	1 536	25 001	1 051
varav clearat	750	81	750	110
SUMMA	10 559 702	169 679	9 044 850	157 862
varav clearat	14 605	388	9 179	703

Forts. Not 46 Derivatinstrument

	Med positiva stängningsvärden			Med negativa stängningsvärden
Moderbolaget, 2013	Nominellt belopp	Bokfört värde	Nominellt belopp	Bokfört värde
Optioner	234 738	4 568	329 987	4 639
Terminer Swappar	1 856 401 6 500 703	1 721 96 535	1 671 369 6 500 880	2 397 90 742
Ränterelaterade	8 591 842	102 824	8 502 236	97 778
Optioner	165 337	1 164	164 786	1 039
Terminer	291 935	2 507	295 333	3 684
Swappar	2 885 906	19 052	2 883 442	18 762
Valutarelaterade	3 343 178	22 723	3 343 561	23 485
varav clearat		24		24
Optioner	1 792 310	3 251	409 736	1 921
Terminer		156		179
Swappar	108 851	2 100	108 214	4 074
Aktierelaterade	1 901 161	5 507	517 950	6 174
varav clearat		272		631
Optioner	42 527	1 016	42 993	1 121
Terminer	5 193	949	9 766	875
Swappar	26 661	709	25 664	309
Övriga	74 381	2 674	78 423	2 305
varav clearat	1 820	–27	2 846	–25
SUMMA	13 910 562	133 728	12 442 170	129 742
varav clearat	1 820	269	2 846	630

2012

Optioner	91 580	3 543	62 880	3 759
Terminer	1 272 747	2 113	1 037 517	2 194
Swappar	3 783 630	127 408	3 782 153	118 274
Ränterelaterade	5 147 957	133 064	4 882 550	124 227
Optioner	243 036	1 913	242 310	1 627
Terminer	329 149	2 592	329 935	3 695
Swappar	3 380 388	22 343	3 382 669	23 954
Valutarelaterade	3 952 573	26 848	3 954 914	29 276
Optioner	1 496 471	2 298	422 934	1 139
Terminer		19		21
Swappar	71 336	210	68 539	2 554
Aktierelaterade	1 567 807	2 527	491 473	3 714
varav clearat		220		124
Optioner Terminer	1 269 1 863	43 282	1 353 4 677	42 251
Swappar	19 419	1 024	18 152	738
Övriga	22 551	1 349	24 182	1 031
varav clearat		64		93
SUMMA	10 690 888	163 788	9 353 119	158 248
varav clearat		284		217

47 Upplysningar om närstående

	Koncernen/Moderbolaget		Koncernen					Moderbolaget
	Andra närstående			Intresseföretag		Koncernföretag		Intresseföretag
2013	Tillgångar/ Skulder	Räntor		Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor	Tillgångar/ Skulder	Räntor
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar	12	1		2 317	31	115 090 23 498 661 14 014	916 158 68 14	2 188	27
SUMMA	12	1		2 317	31	153 263	1 156	2 188	27
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder	602	–11		27	–3	50 125 14 669 624 12 913	–782 –119 –20 –71	3	0
SUMMA	602	–11		27	–3	78 331	–992	3	0
2012
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar				408	6	122 414 22 182 2 238 13 935	1 420 373 99 2	288	5
SUMMA				408	6	160 769	1 894	288	5
Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder	2 619	–5		19	0	49 723 14 283 476 13 161	–940 –196 –18 –82	13	0
SUMMA	2 619	–5		19	0	77 643	–1 236	13	0

Bolag med väsentligt inflytande eller som står under betydande inflytande av nyckelpersoner i ledande position i SEB, samt pensionsstiftelser presenteras som andra närstående. Investor AB och pensionsstiftelsen, SEB-stiftelsen, inkluderas i den här kategorin. Transaktioner med andra närstående är inom linjen för koncernens normala affärsverksamhet med villkor som är marknadsmässiga. Koncernen även har avtal för försäkringsadministration och avtal för kapitalförvaltning med Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv utifrån marknadspris. SEB har erhållit 143 Mkr (150) avseende försäkringsadministration och 345 Mkr

(298) avseende kapitalförvaltning. För mer information angående Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv, se not 51.

Moderbolaget är närstående sina dotterföretag och intressebolag. Se not 26 Aktier och andelar i intresseföretag och not 27 Aktier och andelar i koncernföretag för upplysningar om investeringar.

För upplysningar om nyckelpersoner i ledande positioner, styrelsen och verkställande ledningen, och deras närstående se not 9 c.

48 Kapitaltäckning

	Finansiella företagsgruppen 1)		Moderbolaget
Beräkning av kapitalbas	2013	2012	2013	2012
Eget kapital enligt balansräkningen Föreslagen utdelning att fastställas av bolagsstämman Investeringar utanför den finansiella företagsgruppen Övriga avdrag utanför den finansiella företagsgruppen 2)	122 814 –8 719 –67 –2 710	109 513 –6 028 –64 –4 451	83 755 –8 719	73 330 –6 028
Eget kapital i kapitaltäckningen	111 318	98 970	75 036	67 302
Obeskattade reserver Justering för säkringskontrakt Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar Orealiserade värdeförändringar för finansiella tillgångar som kan säljas Exponeringar för vilka riskvägda tillgångar ej beräknas 3) Goodwill 4) Övriga immateriella tillgångar Uppskjutna skattefordringar	–40 –345 –1 734 –647 –4 085 –2 443 –1 576	–473 –597 –802 –4 147 –2 559 –2 003	18 481 –38 –493 –250 –647 –584 –2 102	19 417 –469 –416 634 –802 –755 –2 099
Kärnprimärkapital	100 448	88 389	89 403	82 812
Primärkapitaltillskott (icke-innovativt hybridkapital) Primärkapitaltillskott (innovativt hybridkapital) Investeringar i försäkringsföretag	4 448 9 801 –6 538	4 300 9 704	4 448 9 802	4 300 9 703
Primärkapital (Tier 1)	108 159	102 393	103 653	96 815
Tidsbundna förlagslån Avdrag för återstående löptid Eviga förlagslån Reserveringsnetto för IRK-rapporterade kreditexponeringar Orealiserade vinster för finansiella tillgångar som kan säljas Exponeringar för vilka riskvägda tillgångar ej beräknas 3) Investeringar utanför den finansiella företagsgruppen Investeringar i försäkringsföretag	6 739 –54 613 –345 1 515 –647 –67 –6 538	6 515 –39 1 890 485 990 –802 –64	6 671 613 –493 364 –647	6 451 1 890 –416 314 –802
Supplementärkapital (Tier 2)	1 216	8 975	6 508	7 437
Investeringar i försäkringsföretag 4) Pensionstillgångar utöver relaterade förpliktelser	–2 298	–10 501
KAPITALBAS	107 077	100 867	110 161	104 252

142 seb årsredovisning 2013

Forts. Not 48 Kapitaltäckning

	Finansiella företagsgruppen 1)		Moderbolaget
Beräkning av riskvägda tillgångar	2013	2012	2013	2012
Kreditrisk IRK
Institutsexponeringar	22 454	23 879	17 415	16 714
Företagsexponeringar	328 739	326 666	204 036	208 770
Positioner i värdepapperiseringar	4 827	5 177	4 705	5 077
Hushållsexponeringar/fastighetskrediter	41 433	42 896	30 627	31 008
Övriga hushållsexponeringar	10 619	9 365	8 166	6 849
Andra exponeringsklasser	1 418	1 461
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod	409 490	409 444	264 949	268 418
Övriga riskvägda tillgångar
Kreditrisk enligt schablonmetod	59 167	68 125	137 459	147 563
Operationell risk enligt internmätningsmetod	38 313	40 219	25 968	27 635
Valutakursrisk	6 485	14 042	4 105	12 635
Risker i handelslagret	50 104	54 009	49 738	52 204
Totalt, riskvägda tillgångar enligt Basel II	563 559	585 839	482 219	508 455
Tillägg under införandefasen av Basel II 5)	353 481	293 398	234 648	159 455
TOTALT RAPPORTERADE RISKVÄGDA TILLGÅNGAR	917 040	879 237	716 867	667 910
Kapitalkvoter
Basel II med övergångsregler
Kärnprimärkapitalrelation	11,0%	10,1%	12,5%	12,4%
Primärkapitalrelation	11,8%	11,6%	14,5%	14,5%
Total kapitaltäckningsgrad	11,7%	11,5%	15,4%	15,6%
Kapitalbas i relation till kapitalkrav	1 46	1 43	1 92	1 95

Basel II utan övergångsregler Kärnprimärkapitalrelation 17,8% 15,1% 18,5% 16,3% Primärkapitalrelation 19,2% 17,5% 21,5% 19,0% Total kapitaltäckningsgrad 19,0% 17,2% 22,8% 20,5% Kapitalbas i relation till kapitalkrav 2 38 2 15 2 86 2 56

1) Kapitaltäckningsanalysen omfattar den finansiella företagsgruppen vilken inkludererar intresseföretag som ej konsolideras i balansräkningen och exkluderar försäkringsföretag.

2) Avdraget från eget kapital avser upparbetade vinster i koncernföretag utanför den finansiella företagsgruppen.

3) Positioner i värdepapperiseringar med lägre externrating än BB/Ba ingår inte i beräkningen av riskvägda tillgångar utan hanteras via avdrag från primär- och supplementärkapitalet. 4) Goodwill avser endast konsolidering till den finansiella företagsgruppen. Vid konsolidering till hela koncernens balansräkning uppstår ytterligare goodwill på 5 721 Mkr (5 721) som ingår i avdraget för investeringar i försäkringsverksamhet.

5) För åren 2009-2013 föreskrevs att kapitalbasen skulle vara minst 80 procent av kapitalkravet enligt tidigare regelverk (Basel I). Tillägget görs enligt dessa övergångsregler.

SEB-koncernen ska också uppylla de kapitalkrav som gäller för koncerner som bedriver både bank- och försäkringsverksamhet, så kallade finansiella konglomerat. Det samlade kapitalkravet för SEB som finansiellt konglomerat uppgick till 82,5 miljarder kronor (79,7) medan de tillgängliga kapitalresurserna var 117,2 miljarder kronor (114,7). Kapitalkravet för konglomeratet har beräknats i enlighet med sammanläggnings- och avräkningsmetoden.

49 Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal*

	Koncernen				Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
År 2013		1 018		753
År 2014	1 124	942	725	681
År 2015	989	857	620	587
År 2016	705	597	388	323
År 2017	588	535	288	247
År 2018 och senare	2 259	1 340	1 247	906
SUMMA	5 665	5 289	3 268	3 497

* Hyreskontrakt för lokaler och andra operationella leasingavtal.

50 Tillgångars och skulders fördelning på väsentliga valutor

Koncernen 2013	SEK	EUR	USD	GBP	DKK	NOK	Övriga	Summa
Kassa, tillgodohavanden och
övrig utlåning till centralbanker	2 386	30 649	126 620	104	1 336	11 659	10 857	183 611
Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten	17 639 746 094	42 860 306 085	26 109 85 695	1 569 16 727	6 982 68 949	1 278 44 506	6 186 34 512	102 623 1 302 568
Övriga finansiella tillgångar	347 347	235 807	42 727	28 278	116 410	59 199	16 020	845 788
Övriga tillgångar	24 335	9 410	2 615	273	8 802		4 809	50 244
SUMMA TILLGÅNGAR	1 137 801	624 811	283 766	46 951	202 479	116 642	72 384	2 484 834
Skulder till centralbanker	789	534	58 098	1 331	1 315	82	264	62 413
Skulder till kreditinstitut	30 363	27 572	21 633	1 513	22 212	6 763	3 722	113 778
In- och upplåning från allmänheten	387 020	245 658	121 770	11 363	10 820	23 662	49 182	849 475
Övriga finansiella skulder	509 424	311 987	253 559	43 033	41 695	41 187	4 106	1 204 991
Övriga skulder Eget kapital och obeskattade reserver	31 652 122 814	8 153	2 301	770	82 621	790	5 076	131 363 122 814
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 082 062	593 904	457 361	58 010	158 663	72 484	62 350	2 484 834
2012
Kassa, tillgodohavanden och övrig utlåning till centralbanker	967	61 381	133 562	24	3 966	1 865	7 398	209 163
Utlåning till kreditinstitut	29 656	50 283	32 484	850	5 939	1 960	4 851	126 023
Utlåning till allmänheten	689 888	302 109	93 063	16 883	54 158	48 536	31 451	1 236 088
Övriga finansiella tillgångar	351 091	192 869	37 584	18 743	102 864	68 483	4 903	776 537
Övriga tillgångar	28 105	25 745	2 435	550	15 159	28 931	4 720	105 645
SUMMA TILLGÅNGAR	1 099 707	632 387	299 128	37 050	182 086	149 775	53 323	2 453 456
Skulder till centralbanker	75	856	19 640	8 754			748	30 073
Skulder till kreditinstitut	38 466	35 379	29 194	2 037	19 534	10 269	5 704	140 583
In- och upplåning från allmänheten	354 036	243 742	163 542	13 007	19 636	24 660	43 637	862 260
Övriga finansiella skulder Övriga skulder	504 235 82 901	239 050 31 293	233 587 7 278	26 464 567	77 286 37 403	32 626 29 624	5 505 3 208	1 118 753 192 274
Eget kapital och obeskattade reserver	109 513							109 513
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	1 089 226	550 320	453 241	50 829	153 859	97 179	58 802	2 453 456
Moderbolaget 2013
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	134	1 723	126 536		1 327	4 439	1 150	135 309
Utlåning till kreditinstitut	27 031	85 596	34 070	4 140	9 863	13 599	9 013	183 312
Utlåning till allmänheten	709 077	92 354	79 569	12 328	67 848	37 769	14 243	1 013 188
Övriga finansiella tillgångar	187 843	152 395	28 873	28 551	49 302	58 509	18 497	523 970
Övriga tillgångar	12 201	12 847	15 920	2 246	389	3 214	1 562	48 379
SUMMA TILLGÅNGAR	936 286	344 915	284 968	47 265	128 729	117 530	44 465	1 904 158
Skulder till centralbanker	789	533	58 098	1 331			1 662	62 413
Skulder till kreditinstitut	36 956	38 730	25 942	2 028	23 647	7 175	13 346	147 824
In- och upplåning från allmänheten	380 007	59 232	113 811	9 979	11 649	25 319	11 237	611 234
Övriga finansiella skulder Övriga skulder	361 986 2 141	234 426 2 049	252 715 659	42 464 1 860	23 671 1 374	40 992 5 071	1 977 3 852	958 231 17 006
Eget kapital och obeskattade reserver	107 450							107 450
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	889 329	334 970	451 225	57 662	60 341	78 557	32 074	1 904 158
2012
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut	940 37 297	25 116 99 714	133 479 37 510	4 149	3 957 7 029	1 831 7 284	671 7 206	165 994 200 189
Utlåning till allmänheten	647 182	87 673	84 561	12 513	53 127	41 049	11 629	937 734
Övriga finansiella tillgångar	218 417	141 814	23 151	19 258	49 089	91 639	8 176	551 544
Övriga tillgångar	37 511	7 797	1 812	389	614	4 666	803	53 592
SUMMA TILLGÅNGAR	941 347	362 114	280 513	36 309	113 816	146 469	28 485	1 909 053
Skulder till centralbanker	75	856	19 640	8 754			748	30 073
Skulder till kreditinstitut	43 507	53 705	32 744	2 621	19 711	10 585	6 765	169 638
In- och upplåning från allmänheten	348 953	63 413	156 656	11 523	20 246	26 565	10 365	637 721
Övriga finansiella skulder	399 710	206 628	235 761	26 010	18 834	60 969	3 395	951 307
Övriga skulder Eget kapital och obeskattade reserver	16 462 99 676	–462	2 990	599	367	–171	853	20 638 99 676
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	908 383	324 140	447 791	49 507	59 158	97 948	22 126	1 909 053

51 Livförsäkringsrörelsen

	Koncernen
RESULTATRÄKNING	2013	2012
Premieinkomster netto	6 259	6 462
Intäkter från investeringsavtal
– Egna avgifter	1 417	1 402
– Erhållna ersättningar från fondbolag	1 440	1 320
	2 857	2 722
Kapitalavkastning, netto	3 036	7 825
Övriga rörelseintäkter	374	385
Totala intäkter, brutto	12 526	17 394
Utbetalda försäkringsersättningar, netto	–8 722	–7 708
Förändring i försäkringstekniska avsättningar	786	–5 065
Totala intäkter,netto	4 590	4 621
Varav från andra enheter inom SEB koncernen	1 335	1 193
Kostnad för anskaffning av investerings- och försäkringsavtal
– Anskaffningskostnader	–1 633	–1 401
– Förändring av aktiverade anskaffningskostnader	51	–97
	–1 582	–1 498
Administrationskostnader	–1 113	–1 138
Övriga rörelsekostnader	–3	–5
Totala kostnader	–2 698	–2 641
RÖRELSERESULTAT	1 892	1 980

FÖRÄNDRING AV ÖVERVÄRDEN I DIVISION LIV

Nuvärde av årets försäljning 1)	837	1 277
Avkastning på avtal ingångna under tidigare år	1 537	1 511
Realiserat övervärde på avtal ingångna tidigare år	–2 665	–2 580
Faktiskt utfall jämfört med operativa antaganden 2)	–1 430	358
Förändring i övervärden från verksamheten, brutto	–1 721	566
Årets aktivering av anskaffningskostnader	–942	–740
Årets avskrivning på aktiverade anskaffningskostnader	891	837
Årets förändring av aktiverade avgifter	73	8
Förändring i övervärden från verksamheten, netto 3)	–1 699	671
Finansiella effekter av kortsiktiga marknadsfluktuationer 4)	1 087	1 712
Förändring i operativa antaganden 5)	–957	–409
SUMMA FÖRÄNDRING I ÖVERVÄRDEN 6)	–1 569	1 974

Beräkningar av övervärden i livförsäkringsverksamheten baseras på antaganden om den framtida utvecklingen av befintliga försäkringsavtalen samt en riskjusterad diskonteringsränta. De viktigaste antagandena (svensk fondförsäkring – som representerar 66 procent av övervärdet).

Diskonteringsränta	7,0%	7,0%
Återköp av kapitalförsäkring: inom 1 år från tecknandet / 1–4 år / 5 år / 6 år / därefter	1% / 8% / 18% / 15% / 12%	1% / 8% / 16% / 15% / 11%
Annullation av löpande premier, fondförsäkring	10,3%	11%
Värdeutveckling fondandelar, brutto före avgifter och skatter	5,0%	5,0%
Inflation KPI / Inflation kostnader	2% / 3%	2% / 3%
Förväntad avkastning på erforderlig solvensmarginal	3%	3%
Flytträtt i fondförsäkring	3,2%	2,6%
Dödlighet	Koncernens erfarenhet	Koncernens erfarenhet

1) Med försäljning avses nyteckning och extrapremier på befintliga kontrakt.

2) Faktiskt utfall från tidigare tecknade försäkringsavtal ställs mot tidigare gjorda antaganden och avvikelsen beräknas. Viktiga komponenter är avtalstidernas längd och förekomsten av annullationer. Den stora negativa avvikelsen 2013 är relaterad till högre interna distributionsersättningar till följd av ett nytt avtal med Retail divisionen.

3) Förutbetalda anskaffningskostnader aktiveras i redovisningen och skrivs av enligt plan. Även vissa initiala avgifter aktiveras i balansräkningen och intäktsförs i resultaträkningen under ett antal år. Redovisad förändring i övervärden korrigeras därför med nettoeffekten av periodens förändring av aktiverade anskaffningskostnader och aktiverade avgifter.

4) Antagen årlig värdetillväxt är 5,0 procent brutto (före avgifter och skatter). Det verkliga utfallet resulterar i positiva eller negativa avvikelser. 5) 2013 inkluderar negativa effekter från högre förväntade återköp och flytt av försäkringar uppgående till omkring 1 100 Mkr vilket motverkades något av lägre förväntade kostnader. Under 2012

bidrog en högre antagen flytt av försäkringar negativt med omkring 400 Mkr. Nettot av förändrade antaganden gällande återköp och annulationer hade en negativ effekt men motverkades av lägre antagna kostnader.

6) Beräknade övervärden ingår inte i SEB koncernens resultat- och balansräkning. Redovisat övervärde är netto efter korrigering för aktiverade anskaffningskostnader och avgifter.

Forts. Not 51 Livförsäkringsrörelsen

SAMMANFATTAD FINANSIELL INFORMATION FÖR GAMLA LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SEB TRYGG LIV*

	Koncernen
Sammanfattning av resultaträkningen	2013	2012
Resultat från livförsäkringsverksamheten Övriga kostnader och bokslutsdispositioner Skatter	26 261 –44 –394	15 490 –91 –539
NETTORESULTAT	25 823	14 860

Sammanfattning av balansräkningen

Totala tillgångar	172 041	163 590
TOTALA TILLGÅNGAR	172 041	163 590
Totala skulder Eget kapital Obeskattade reserver	85 397 86 382 262	98 303 65 065 222
TOTALA SKULDER OCH EGET KAPITAL	172 041	163 590

* SEB äger alla aktier i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv förutom en gyllene andel som ägs av Trygg-Stiftelsen. Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv konsolideras inte in som ett dotterföretag i koncernen, eftersom SEB's ägarskap i Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv inte resulterar i bestämmande inflytande. Innevarande års siffror är ej reviderade.

52 Tillgångar i fondförsäkringsverksamheten

Inom fondförsäkringsverksamheten står SEB, för sina kunders räkning, som ägare till 50 procent eller mer av andelarna i 61 (47) fonder, som förvaltas av SEB. Den totala fondförmögenheten i dessa fonder uppgår till 122 236 Mkr (100 680), varav SEB för kunders räkning innehar 87 144 Mkr (72 826).

53 Avvecklade verksamheter

Effekt från försäljning av kontorsrörelsen i Tyskland och Ukraina Försäljningen av kontorsrörelserna i Tyskland och Ukraina slutfördes under 2012. Ytterligare aktiviteter för att helt avsluta transaktionerna genomfördes under 2013.

Den avvecklade verksamheten redovisas netto på en separat rad i koncernens resultaträkning. Jämförelsetalen i resultaträkningen har justerats som om den avvecklade verksamheten aldrig har varit en del av koncernens verksamhet.

	Koncernen
Resultaträkning	2013	2012
Summa intäkter	42	305
Summa kostnader	–118	–645
Resultat före kreditförluster	–76	–340
Kreditförluster, netto	–20	–181
Rörelseresultat	–96	–521
Skatt	85	33
Nettoresultat från avvecklad verksamhet	–11	–488
Kassaflödesanalys

Periodens kassaflöde från avvecklad verksamhet	0	190
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	268	87
Kassaflöde från investeringsverksamheten		38
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–268	65

54 Omklassificerade portföljer

	Koncernen			Moderbolaget
	2013	2012	2013	2012
Ingående balans Amorteringar Sålda värdepapper	29 342 –6 076 –4 993	42 169 –2 862 –8 656	14 122 –3 517	20 527 –2 830 –2 904
Upplupna intäkter Valutakursdifferenser	–8 580	9 –1 318	–6 274	–32 –639
UTGÅENDE BALANS*	18 845	29 342	10 873	14 122
* Marknadsvärde om ej omklassificerat	18 668	28 423	10 711	13 304
Verkligt värde utfall, effekt om ej omklassificerade
Övrigt totalresultat (AFS ursprung) Resultaträkningen (HFT ursprung)	535 10	1,117 217	590 17	445 –271
SUMMA	545	1,334	607	174
Resultateffekt*
Räntenetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter, netto	305 274 –34	602 –639 –391	180 274 –7	279 –639 –407
SUMMA	545	–428	447	–767

* Effekten i resultaträkningen består av resultatposter från den omklassificerade portföljen brutto. Räntenetto består av ränteintäkter från portföljen utan hänsyn till räntekostnader för finansieringen. Nettoresultat av finansiella transaktioner är realiserade och orealiserade vinster och förluster av den omklassifierade portföljen. Övriga intäkter netto är realiserade intäkter och förluster från sålda värdepapper.

Förändringen av IAS 39, som godkändes av EU i oktober 2008, tillåter under särskilda omständigheter att finansiella tillgångar omklassificeras från tillgångar för handel. SEB anser att de extrema störningarna på de globala finansiella marknaderna och den kraftiga försämringen av den reala ekonomin under andra hälften av 2008 som fortsatte in i 2009 är tecken på sådana särskilda omständigheter. SEB har inte omklassificerat några tillgångar under 2012 och 2013.

SEB-koncernen

Resultaträkning

Mkr	2013	2012	2011 1)	2010 2)	2009 2)
Räntenetto	18 827	17 635	16 901	15 930	17 967
Provisionsnetto	14 664	13 620	14 175	14 120	13 250
Nettoresultat av finansiella transaktioner	4 052	4 579	3 548	3 148	4 453
Livförsäkringsintäkter netto	3 255	3 428	3 197	3 255	3 597
Övriga intäkter	755	–439	–135	282	2 154
Summa intäkter	41 553	38 823	37 686	36 735	41 421
Personalkostnader	–14 029	–14 596	–14 325	–13 920	–13 688
Övriga kostnader	–6 299	–6 444	–7 424	–7 213	–6 670
Av- och nedskrivningar	–1 959	–2 612	–1 764	–1 854	–4 046
Omstruktureringskostnader				–764
Summa kostnader	–22 287	–23 652	–23 513	–23 751	–24 404
Vinster och förluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar	16	1	2	14	7
Kreditförluster, netto	–1 155	–937	778	–1 609	–11 370
Rörelseresultat	18 127	14 235	14 953	11 389	5 654
Skatt	–3 338	–2 093	–2 942	–2 569	–2 478
Nettoresultat från kvarvarande verksamheter	14 789	12 142	12 011	8 820	3 176
Avvecklad verksamhet	–11	–488	–1 155	–2 022	–1 998
NETTORESULTAT	14 778	11 654	10 856	6 798	1 178
Minoritetens andel	7	22	37	53	64
Aktieägarnas andel	14 771	11 632	10 819	6 745	1 114

1) 2011 omräknad för förändring i redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner.

2) 2010–2009 omräknade och 2008 proformaberäknade exklusive kontorsrörelsen i Tyskland.

Balansräkning

Mkr	2013	2012	2011 1)	2010	2009
Kassa, tillgodohavanden och övrig utlåning till centralbanker	183 611	209 163	228 590	67 152	36 589
Utlåning till kreditinstitut och centralbanker	102 623	126 023	128 763	183 524	331 460
Utlåning till allmänheten	1 302 568	1 236 088	1 186 223	1 074 879	1 187 837
Övriga finansiella tillgångar	845 788	831 512	762 334	730 935	597 413
Övriga tillgångar	50 244	50 670	53 471	123 331	154 928
SUMMA TILLGÅNGAR	2 484 834	2 453 456	2 359 381	2 179 821	2 308 227
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	176 191	170 656	201 274	212 624	397 433
In- och upplåning från allmänheten	849 475	862 260	861 682	711 541	801 088
Övriga finansiella skulder	1 204 991	1 173 414	1 061 988	975 935	856 107
Övriga skulder	131 363	137 613	131 698	180 178	153 930
Summa kapital	122 814	109 513	102 739	99 543	99 669
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL	2 484 834	2 453 456	2 359 381	2 179 821	2 308 227

1) 2011 omräknad för förändring i redovisningsprincipen för förmånsbestämda pensionsplaner och ändring av verkligt värde på finansiella tillgångar.

Nyckeltal

	2013	2012	2011	2010	2009
Räntabilitet på eget kapital, %	13,11	11,06	11,12	6,84	1,17
Nettoresultat per aktie före utspädning, kr	6:74	5:31	4:93	3:07	0:58
K/I-tal	0,54	0,61	0,62	0,65	0,60
Kreditförlustnivå, %	0,09	0,08	–0,08	0,15	0,92
Total reserveringsgrad för individuellt värderade osäkra fordringar, %	86,9	74,4	71,1	69,2	69,5
Andel osäkra fordringar,brutto %	0,35	0,58	0,84	1,28	1,46
Kapitaltäckningsgrad 2), %	11,68	11,47	12,50	12,40	13,50
Primärkapitalrelation 2), %	11,79	11,65	13,01	12,75	12,78

1) Kvarvarande verksamhet

2) Basel II (med övergångsregler).

Skandinaviska Enskilda Banken

Resultaträkning
Mkr	2013	2012	20111)	2010	2009
Räntor netto	18 872	17 478	15 541	13 828	15 069
Provisionsnetto	8 283	7 439	7 396	6 907	6 215
Nettoresultat av finansiella transaktioner	3 547	4 046	3 133	3 239	4 065
Övriga intäkter	6 838	2 374	4 620	3 346	6 466
Summa intäkter	37 540	31 337	30 690	27 320	31 815
Administrationskostnader	–14 062	–15 077	–14 479	–13 935	–12 117
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar	–5 024	–5 446	–4 884	–4 630	–5 125
Summa kostnader	–19 086	–20 523	–19 363	–18 565	–17 242
Resultat före kreditförluster	18 454	10 814	11 327	8 755	14 573
Kreditförluster, netto	–451	–385	–457	–362	–984
Nedskrivningar av finansiella tillgångar	–1 691	–1 114	–759	–442	–1 222
Rörelseresultat	16 312	9 315	10 111	7 951	12 367
Bokslutsdispositioner inkl pensionsavräkning	3 432	–3 175	–148	–1 283	–1 510
Skatter	–2 805	–1 375	–2 112	–3 095	–3 231
NETTORESULTAT	16 939	4 765	7 851	3 573	7 626

1) 2011 omräknad för ändrad redovisning av koncernbidrag.

Balansräkning
Mkr	2013	2012	20111)	2010	2009
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker	135 309	165 994	121 948	19 941	36 589
Utlåning till kreditinstitut	183 312	200 189	245 796	250 568	376 223
Utlåning till allmänheten	1 013 188	937 734	873 335	763 441	732 475
Finansiella tillgångar	523 970	551 544	494 005	439 438	382 678
Övriga tillgångar	48 379	53 592	53 204	62 940	67 951
SUMMA TILLÅNGAR	1 904 158	1 909 053	1 788 288	1 536 328	1 595 916
Skulder till centralbanker och kreditinstitut	210 237	199 711	229 428	195 408	386 530
In- och upplåning från allmänheten	611 234	637 721	608 645	484 839	490 850
Finansiella skulder	958 231	951 307	839 355	733 044	595 032
Övriga skulder	17 006	20 638	15 069	33 766	35 236
Eget kapital och obeskattade reserver	107 450	99 676	95 791	89 271	88 268
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL	1 904 158	1 909 053	1 788 288	1 536 328	1 595 916

1) 2011 omräknad för ändring av verkligt värde på finansiella tillgångar.

Nyckeltal

	2013	2012	2011	2010	2009
Räntabilitet på eget kapital, %	17,7	5,2	9,2	4,3	10,7
K/I-tal	0,51	0,65	0,63	0,68	0,56
Kreditförlustnivå, %	0,04	0,03	0,04	0,04	0,10
Andel osäkra fordringar, brutto %	0,08	0,09	0,10	0,20	0,18
Kapitaltäckningsgrad 1), %	15,4	15,6	16,8	17,1	17,2
Primärkapitalrelation 1), %	14,5	14,5	16,0	16,0	14,8

1) Basel II (med övergångsregler).

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står enligt Skandinaviska Enskilda Banken AB:s balansräkning:

Summa	49 554 797 928 1)
Årets resultat	16 938 728 485
Balanserade vinstmedel	32 216 499 765
Övriga reserver	399 569 678
	Kronor

1) Moderbolagets egna kapital skulle ha varit 668 Mkr lägre om tillgångar och skulder inte värderats till verkligt värde enligt 4 kap 14 § i Årsredovisningslagen.

Det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av Moderbolagets och Koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och ger en relevant och rättvisande bild av koncernens ställning och

Styrelsen föreslår att årsstämman med fastställande av Skandinaviska Enskilda Banken AB:s balansräkning för verksamhetsåret 2013 beslutar att disponibla medel fördelas på följande sätt:

Summa	49 554 797 928
– balanserade vinstmedel	40 778 110 720
Till ny räkning förs:
– per C-aktie 4:00 kr	96 610 032
– per A-aktie 4:00 kr	8 680 077 176
Utdelning till aktieägarna:	Kronor

resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 19 februari 2014

Marcus Wallenberg ordförande

Urban Jansson vice ordförande

Johan H Andresen

ledamot

Signhild Arnegård Hansen ledamot

Samir Brikho

ledamot

Winnie Fok ledamot

Birgitta Kantola ledamot

Jesper Ovesen

ledamot

Tomas Nicolin ledamot

Magdalena Olofsson ledamot utsedd av de anställda

Annika Falkengren verkställande direktör och koncernchef ledamot

Sven Nyman

Jacob Wallenberg vice ordförande

ledamot

Pernilla Påhlman ledamot utsedd av de anställda

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org.nr 502032-9081

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 18-150.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lag om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 19 februari 2014 pricewaterhousecoopers ab

Peter Nyllinge auktoriserad revisor huvudansvarig

Magnus Svensson Henryson auktoriserad revisor

SEB skapar värde

SEB är nära knutet till samhället och till sina intressenter på många olika sätt. Liksom andra banker stödjer SEB ekonomin och samhället i stort genom att tillhandahålla fi nansiell service till hushåll, företag, institutioner och off entliga sektorn. Dessa aktiviteter gynnar också Bankens direkta intressenter: medarbetare, leverantörer, stat och kommun samt aktieägare. Denna översikt illustrerar hur värdet skapas.

Bankernas nyckelroll är att vara fi nansiell motor i samhället inom tre huvudområden:

Finansiell förmedlingsverksamhet

Banker tillhandahåller lösningar för dem som har fi nansiella tillgångar att investera och för dem som behöver låna. Banker agerar också som säkra och eff ektiva förmedlare mellan dessa.

Betalningar

Banker tillhandahåller inhemska och internationella betalningstjänster, som utgör basen för all ekonomisk aktivitet.

Riskhantering

Banker tar på sig risker och hjälper kunder att hantera fi nansiella risker.

Eftersom alla dessa områden är viktiga för samhället utgör bankerna en integrerad del av ekonomin. De fi nansiella marknaderna är centrala för att skapa ekonomiska och sociala värden i ett modernt samhälle.

Samhället i stort

^Ekonomisk^{a b}eho^{v i s}amhälle^{t o}mfatta^r:

SEB:s intressenter

Företag, institution och off entlig sektor

Finansiella behov up

Innovatioⁿ ● ^Internationel^{l ha i}nga^{r B}ankertillhandahålle^r fin^a

• Underlättar inves
• Upprätthåller de fi marknaderna (pen
• kapitalmarknad, v
• Underlättar tillgån
• Skapar tillgång til
• marknaderna ● ...

● Inhemska betalsystem ● Internationella

betalsystem ● ...

^{aB n}kerti^{l hl}

E

ntreprenörer

●

n

andahål el r beta

● E ● P ● Ek sp

● ...

Privatpersoner

Finansiella behov är en del a

Kalender och fi nansiell information

De listade publikationerna återfi nns också på www.sebgroup.com/sv. Där fi nns ytterligare uppdaterad information om SEB tillgänglig. Viktiga datum för rapporter och händelser är:

Bokslutskommuniké för 2013	5 februari 2014
Årsredovisningen publicerad på hemsidan	4 mars 2014
Årsstämma	25 mars 2014
Kvartalsrapport januari – mars	25 april 2014
Kvartalsrapport januari – juni	14 juli 2014
Kvartalsrapport januari – september	23 oktober 2014
Bokslutskommuniké för 2014	29 januari 2015

Prenumeration på kvartalsrapporter i elektroniskt format kan beställas på www.sebgroup.com/sv/ir

Nya aktieägare erbjuds automatiskt en prenumeration på årsredovisningen eller årsöversikten. Ytterligare tryckta kopior av dessa rapporter kan beställas på www.sebgroup.com/sv/ir

Andra rapporter

Årsöversikt En kortversion av årsredovisningen.

Hållbarhetsrapport

En rapport om SEB:s arbete inom hållbarhetsområdet.

Capital Adequacy and Risk Management Report (Pillar 3)

En rapport om kapitaltäckning och riskhantering i enlighet med myndighetskrav (på engelska).

Årsstämma

Årsstämman hålls tisdagen den 25 mars 2014 klockan 13.00 i Konserthuset vid Hötorget i Stockholm.

Kallelse till årsstämman samt agenda fi nns tillgänglig på SEB:s hemsida, www.sebgroup.com/sv

Aktieägare som vill delta i stämman ska

• senast onsdagen den 19 mars 2014 vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken
• och senast onsdagen den 19 mars 2014 anmäla sig på telefon klockan 9.00–16.30 inom Sverige på 0771-23 18 18 och från utlandet på +46 771 23 18 18, via Internet på Bankens hemsida, www.sebgroup.com/sv eller skriftligen till Skandinaviska Enskilda Banken AB, Årsstämman, Box 7832, SE-103 98 Stockholm.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 4:00 kronor per aktie för 2013.

Aktien handlas utan utdelning onsdagen den 26 mars 2014. Fredagen den 28 mars 2014 är föreslagen som avstämningsdag för utdelningen. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelningen sändas ut av Euroclear Sweden AB onsdagen den 2 april 2014.

Huvudkontor

Postadress: SE-106 40 Stockholm Besöksadress: Kungsträdgårdsgatan 8, Stockholm Telefon: +46 771 62 10 00 +46 8 22 19 00 (direktionsväxel)

Kontaktpersoner

Jan Erik Back

Ekonomi- och fi nansdirektör Telefon +46 8 22 19 00 E-mail: janerik.back@seb.se

Ulf Grunnesjö Chef för Investor Relations

Telefon +46 8 763 85 01 E-mail: ulf.grunnesjo@seb.se Viveka Hirdman-Ryrberg

Informationsdirektör Telefon +46 8 763 85 77 E-mail: viveka.hirdman-ryrberg@seb.se

Malin Schenkenberg

Finansiell information Telephone +46 8 763 95 31 E-mail: malin.schenkenberg@seb.se

Skandinaviska Enskilda Banken AB:s organisationsnummer: 502032-9081

Produktion: SEB och Intellecta Corporate • Foto: Shutterstock, Joachim Lundgren m fl

• Tryck: Elanders • SEGR0064 2014.02