Scandi Standard

Annual Report • Mar 26, 2021

for a Better Life Better Chicken

Årsredovisning 2020

Innehåll

Vision, mission och värderingar	1
Det här är Scandi Standard	2
Året i korthet	4
Koncernchefens kommentar	6
Trender och drivkrafter	8
Strategi för lönsam och hållbar tillväxt	12
Finansiella mål och hållbarhetsmål	18
Våra marknader, produktsegment och säljkanaler	20
Verksamhet och värdekedja	26
Hållbarhetsrapport	30
Vår hantering av Covid-19-pandemin	44
Scandi Standard-aktien	46
CFO-ord	48
Förvaltningsberättelse	49
Koncernens finansiella rapporter	60
Moderbolagets finansiella rapporter	64
Noter	66
Förslag till vinstdisposition samt styrelsens
och verkställande direktörens försäkran	96
Revisionsberättelse	97
Fem år i sammandrag	101
Segmentsinformation per kvartal	102
Alternativa nyckeltal	103
Definitioner	104
Om Hållbarhetsrapporten	105
GRI-index	108
Revisorns yttrande avseende den lagstadgade
hållbarhetsrapporten	111
Bolagsstyrningsrapport	113
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten	121
Styrelse	122
Koncernledning	124
Årsstämma	126

Vision, mission och värderingar

Det finns alltid ett sätt att göra det bättre. Vi tror att genom vår vision, mission och våra värderingar kan Scandi Standard producera bättre kyckling och hjälpa människor till ett bättre och hälsosammare liv för sig själva, sina familjer och vår planet.

Vår mission "The Scandi Way"

Vår mission är också vårt hållbarhetslöfte och för oss betyder det hur vi arbetar varje dag för att göra skillnad och bidra till hälsa och välbefinnande för människorna, kycklingarna och vår gemensamma planet.

Våra värderingar

Openness

Att vara öppna innebär att vi, genom att vara transparenta och uppriktiga, hjälper varandra mellan länder och mellan funktioner så att vi hela tiden blir bättre och utvecklas.

Challenge

Att vi utmanar innebär att vi varje dag utmanar oss själva och branschen. Det gör vi genom att alltid ställa frågor för att hitta bättre lösningar och ständigt förbättra oss.

Sense of Urgency

Att vi agerar nu betyder att det inte finns någon tid att förlora, för tiden väntar inte på någon. Vi agerar snabbt och smart, och tar ansvar för att skapa värde genom hela värdekedjan för att göra alla konsumenter trygga med att de har gjort ett bra val genom att välja våra produkter.

Vår vision

Better Chicken for a Better Life

Vi bidrar till matglädje och hållbar livsmedelsproduktion genom hälsosamma, innovativa kycklingprodukter som tas fram på ett ansvarsfullt och resurseffektivt sätt.

Det här är Scandi Standard

2 Vi sätter standarden inom kycklingproduktion. Scandi Standard är den ledande producenten av kylda, frysta och färdiglagade kycklingprodukter i Norden och Irland. I Norge produceras och säljs även ägg. Varje dag, inom allt vi gör, ser vi till att våra produkter lever upp till den högsta nivån av kvalitet, innovation och hållbarhet. Bland våra välkända varumärken återfinns Danpo, Den Stolte Hane, Kronfågel, Manor Farm och Naapurin Maalaiskana. Våra kunder finns inom dagligvaruhandeln, restauranger och storhushåll samt livsmedelsindustrin och vi exporterar till mer än 40 länder.

1

Scandi Standards marknadsposition på respektive marknad

3

Nettoomsättning per produktkategori

Nettoomsättning per segment

Nettoomsättning per försäljningskanal

Dagligvaruhandeln 67% Restaurang och Storhushåll 17% Export 8% Livsmedelsindustrin 5% Övrigt 3%

1

1

2 Scandi Standard årsredovisning 2020

Kycklingens inverkan på klimatet

Kycklingens klimatavtryck är tio gånger så lågt som nötköttets och ligger på samma nivå som odlad fisk och den helt vegetabiliska produkten Quorn. Det, i kombination med att det är ett av världens mest lättvarierade livsmedel, bidrar till att kycklingkonsumtionen spås att öka under den kommande tioårsperioden.**

* Växthusgaser

** OECD-FAO report Källa: Öppna listan – ett utdrag från RISE klimatdatabas för livsmedel v 1.5

Scandi Standard årsredovisning 2020 3

Justerat rörelseresultat 500

Nettoomsättning

9 940

Miljoner kronor

Miljoner kronor

Medarbetare

3 220

Året i korthet

3% 5

Den organiska tillväxten uppgick till 3 procent vilket är lägre än den långsiktiga tillväxten på 6–7 procent per år som vi uppvisat historiskt.

Den justerade rörelsemarginalen ökade under året. En fördelaktig förändring i produktmix och stark volymutveckling bidrog.

Resultat per aktie minskade med 12 procent under året och har påverkats negativt av ett försämrat rörelseresultat.

Antibiotikaanvändningen, mätt som andel behandlade kycklingflockar, har minskat från 11,4 till 6,8 procent på koncernnivå.

Kronfågel firar 50 år som älskat varumärke i Sverige

Vårt svenska varumärke Kronfågel har varit en favorit i de svenska hemmen i 50 år. Under 90-talet fick kycklingen till och med en egen middagsdag,

mycket tack vare kampanjen "kyckling på fredag". Från fryst, hel kyckling till en stor variation av olika produkter – Kronfågel fortsätter att vara älskat av det svenska folket.

Internationella dagen för matsäkerhet

Den 7 juni uppmärksammades World Food Safety Day, instiftad av världshälsoorganisationen, WHO, i samarbete med FN och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Scandi Standard deltog med aktiviteter på samtliga

produktionsanläggningar för att uppmärksamma och synliggöra det arbete som pågår varje dag. På den danska anläggningen i Rokkedahl deltog även en representant från den danska myndigheten för matsäkerhet, Fødevarestyrelsen, som uttryckte beröm för nivån av engagemang inom koncernen.

MSEK	2020	2019
Nettoomsättning	9 940	9 891
Justerad EBITDA*	835	776
Justerat rörelseresultat (EBIT)*	500	454
Rörelseresultat (EBIT)	351	424
Resultat efter finansnetto	260	312
Årets resultat	208	237
Räntebärande nettoskuld	1 933	2 200
Operativt kassaflöde	476	536
Organisk tillväxt, %	3	12

%	2020	2019
Justerad EBITDA-marginal*	8,4	7,8
Justerad rörelsemarginal (EBIT)*	5,0	4,6
Rörelsemarginal (EBIT)	3,5	4,3
Justerad avkastning på sysselsatt kapital*	11,9	11,0
Avkastning på eget kapital	11,5	14,2
Soliditet	29,4	27,7
Medelantal anställda	3 220	3 266
Medarbetarengagemang index	72	69
Fodereffektivitet, kg foder/kg levande vikt	1,52	1,52

* Justerat för jämförelsestörande poster, se sid 50.

Forskningsprojekt för växtbaserade produkter

Under året har Scandi Standard inlett flera projekt för att undersöka möjligheterna för växtbaserade produkter som komplement till befintlig produktportfölj. Bland annat har ett forskningsprojekt om att utveckla produkter ur de lokalproducerade råvarorna potatis och rapsolja startats tillsammans med en partner grundad ur forskning vid Lunds universitet. Projektet väntas löpa över två år.

Utmärkelser för flera varumärken

Irländska Manor Farm fick i februari motta utmärkelsen "Best Sustainable Food Product Award" av Irish Foodservice Supplier's Alliance för produkten "Farmers to Market freerange chicken thigh burgers".

Under året fick även det danska foodservice-varumärket "The Happy Chicken Project" motta priset "Årets Nyhet" som delas ut av den danska branschorganisationen MDLK för återförsäljare till retail och foodservice.

Covid-19-pandemin – en global samhällsförändrande händelse

2020 kommer för alltid att i historieböckerna omnämnas som året då den globala pandemin av Covid-19 utbröt. Scandi Standards verksamhet har trots väldiga omställningar i samhället till stora delar kunnat fungera som vanligt genom omfattande hälso- och säkerhetsrutiner som implementerades tidigt. Läs mer om våra insatser och pandemins påverkan i det särskilda avsnittet på sid 44.

Koncernchefens kommentar

Under 2020

förstärkte vi vår ESG-position ytterligare. Vår ambition är att vara ledande inom ESG inom den europeiska kycklingindustrin."

Sedan vi listades på börsen 2014 har våra nettointäkter ökat från 5 till 10 miljarder kronor, med en genomsnittlig tillväxt på 11 procent per år. Från att ursprungligen vara baserade i Sverige och Danmark har vi utökat vår verksamhet till Norge, Irland och Finland och vi är nu marknadsledande inom kycklingprodukter i både Norden och Irland.

Vår starka marknadsposition bygger på förtroendebaserade samarbeten med ledande butikskedjor i vart och ett av de fem länderna. Varje land kan ses som en individuell marknad eftersom kunderna i hög grad efterfrågar lokala produkter. I dagsläget kommer två tredjedelar av våra intäkter från dessa kunder.

Säljkanalen Dagligvaruhandel utgör en stabil plattform för vår verksamhet. Då merparten av de riskfaktorer som leder till växlande marginaler är landspecifika gör vår närvaro i fem olika länder att vi sprider risken. Våra marginaler stabiliseras ytterligare av den arbetsmodell vi har med våra kunder som gör att eventuella ändringar i råvarupriserna generellt kan överföras till slutkunderna.

Under 2020 har säljkanalen Dagligvaruhandel klarat av att stå emot effekterna av Covid-19-pandemin. Intäkterna växte med 6 procent, vilket är ungefär samma nivå som de föregående åren, och marginalerna utvecklades till vår fördel. Konsumenterna på våra fem nationella marknader fokuserar mer än någonsin tidigare på närproducerade livsmedel som uppfyller strikta standarder vad gäller djurhållning, livsmedelssäkerhet och ESG (Environmental Social and Governance).

Scandi Standard är en viktig aktör även inom säljkanalen Restaurang och Storhushåll på våra hemmarknader, med en allt starkare position i Västeuropa. Försäljningen genom den här säljkanalen stod för 17 procent av våra intäkter 2020 och har växt från cirka 500 miljoner kronor 2015 till 1,7 miljarder, vilket innebär en årlig tillväxt på 22 procent. Även för den här säljkanalen ökar konsumenternas efterfrågan på inhemskt producerade varor, och våra Restaurang och Storhushåll kunder anpassar sig till denna efterfrågan och använder mer och mer information om lokal produktion i sin marknadsföring. Vi ser positivt på den här trenden eftersom den hjälper oss att dra nytta av våra höga standarder jämfört med råvaror producerade i länder med lägre produktionskostnader, vilka länge har dominerat marknaden.

Covid-19-pandemin har inneburit en stor minskning i efterfrågan inom säljkanalen Restaurang och Storhushåll under 2020. Konsumenter har inte kunnat äta ute och flera av våra Restaurang och Storhushåll kunder har i perioder varit tvungna att hålla stängt. Totalt har våra intäkter från säljkanalen Restaurang och Storhushåll sjunkit med 12 procent under 2020. De snabba ökningarna och minskningarna i efterfrågan har varit särskilt svåra att hantera eftersom de har ställt krav på lagerhållning och snabba produktionsökningar för dessa produkter.

Våra anläggningar har gått på sparlåga, vi har haft extra kostnader för ompaketering och djupfrysning, och vi har fått göra en nedskrivning på de lagerhållna varorna på grund av de sänkta priserna på våra exportmarknader. Det är inte utan stolthet jag ser hur organisationen har hanterat utmaningen att minska de negativa konsekvenserna av pandemin. Även om vi framöver förväntar oss fortsatt låg efterfrågan och hög volatilitet inom säljkanalen Restaurang och Storhushåll och på våra exportmarknader, är vi övertygade om att vi kommer att se ett kraftigt ökat tryck så snart konsumenterna får större rörelsefrihet igen.

Historiskt sett har vår kycklingproduktion hanterats för att uppfylla den lokala efterfrågan på kycklingfiléer, medan övriga delar som lår, vingar och fötter huvudsakligen har gått till export. Under 2020 stod exporten utanför våra hemmarknader för 8 procent av våra intäkter. Vi fokuserar nu starkt på att minska den här delen av vår verksamhet eftersom priserna där är låga och volatila. Då vi har investerat i avancerad urbeningsutrustning har vi kunnat producera kycklingbiffar, vilka har blivit alltmer uppskattade på våra marknader. Tack vare en ökad efterfrågan på Ready-to-eatprodukter har vi kunnat använda övriga delar i produkter med större marginal. Dessa åtgärder har tillsammans med en allmänt hög tillväxtnivå på hemmamarknaderna lett till att vi har kunnat minska exportandelen från 15 procent 2016 till 8 procent 2020. Under 2020 har vår exportverksamhet globalt fått utstå historiskt låga livsmedelspriser på grund av Covid-19-pandemin, och utbredningen av fågelinfluensa har drabbat efterfrågan på vissa asiatiska marknader.

Som en del av vårt ESG-arbete strävar vi efter att använda hela fågeln för kommer siella ändamål. Det finns mycket näring kvar även efter det att bröst, lår, vingar och annat kött har avlägsnats från skrovet. Vi har utvecklat en ingrediensverksamhet som omvandlar dessa delar till foder för husdjur och andra djur.

Allt vi gör på Scandi Standard sker med hållbarheten i åtanke och är starkt kopplat till vår vision Better Chicken for a Better Life. Vår strävan att uppfylla allt starkare förväntningar och hårdare krav vad gäller ESG ligger helt i linje med kon cernens operativa och finansiella mål. Kyckling sticker ut som ett klimatsmart alternativ i proteinindustrin och Scandi Standard sticker ut i kycklingindustrin. Genom förbättringarna på Manor Farm när det gäller antibiotika och djurhållning har vi visat hur vi kan exportera vår bästa praxis från Norden till regioner som his toriskt sett har haft större utmaningar inom dessa områden.

Under 2020 förstärkte vi vår ESG-position ytterligare. Vår ambition är att vara ledande inom ESG inom den europeiska kycklingindustrin, vi fokuserar på att behålla våra styrkor och genomföra kraftfulla åtgärder i områden med utvecklings potential. Det innebär att vi fortsätter att utveckla styrning, initiativ och rapporte ring inom våra nyckelområden. I år har vi till exempel bestämt oss för att vidare utveckla våra klimatmål med hjälp av initiativet Science Based Targets, och koncer nen har antagit nya policyer för hälsa och säkerhet, djurhållning, antibiotika och nyttiga produkter. Under 2020 skrev vi under FN:s Global Compact, vilket innebär att vi stödjer dess tio principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption, och att vi har valt att implementera dessa i vår verksamhet.

Scandi Standard har en robust balansräkning, en solid finansiering och god tillgänglig likviditet. Jämfört med fjärde kvartalet förra året har vår räntebärande nettoskuld minskat med omkring 270 miljoner kronor till 1,933 miljarder kronor. Efter de kapitalåtgärder som implementerades förra våren uppgick vår kapital investering till 355 miljoner kronor för 2020. Vi förväntar oss att spendera 415 mil joner under 2021, men har flexibiliteten att sänka detta belopp om det skulle visa sig nödvändigt. Investeringarna under 2021 kommer att fördelas mellan effektivi tet, kapacitet och ESG.

Trots den turbulenta situation vi lever i fortsätter vi att noggrant övervaka struk turella förändringar och möjligheter inom vår sektor. Vi har historiskt varit fram gångsrika när det gäller förvärv, särskilt inom produktutveckling, bearbetnings effektivitet, djuruppfödning, förbättrad djurhållning och ESG.

Jag skulle vilja tacka alla medarbetare, kunder och samarbetspartner för ett år med många utmaningar, men som också utmärkte sig för sina positiva förändringar. Tillsammans har vi sett till att ge koncernen mycket goda chanser att utvecklas i en positiv riktning. Jag vill också passa på att ytterligare understryka vår vision: Better Chicken for a Better Life .

Leif Bergvall Hansen Vd och koncernchef

Trender och drivkrafter för kyckling på den globala marknaden

Efterfrågan på kyckling har fortsatt att öka de senaste decennierna samtidigt som stora globala frågor som klimatförändringar påverkar all livsmedelsproduktion. Kyckling är ett mycket bra livsmedel ur både klimat- och hälsoperspektiv, har låg miljöpåverkan jämförbar med odlad fisk och växtbaserade Quorn samt är rik på protein men fettsnål och lätt att variera med olika smaker.

Låg klimatpåverkan

Klimatpåverkan för kyckling är jämförbar med odlad lax och växtbaserade produkter som Quorn enligt en klimatdatabas framtagen av forsknings- och innovationsinstitutet RISE. I jämförelsen med andra animaliska protein framstår kycklingen som ännu mer fördelaktig, kycklingens klimatpåverkan är en tiondel av nötköttets.

Ökande medvetenhet hos konsumenten

Allt fler gör medvetna val och väljer livsmedel både med hänsyn till hälsan och miljön, vilket driver på utvecklingen från rött kött och socker till framför allt kyckling och fisk, men även till växtbaserade livsmedel. Den ökande medvetenheten hos konsumenten driver samtidigt på införandet av tydligare innehållsförteckningar och efterfrågan på produkter med färre ingredienser och tillsatser samt mindre processade livsmedel. Detta är aspekter som stärker kycklingen som ett naturligt val.

Trender och drivkrafter

En växande befolkning driver på tillväxten

Den växande befolkningen kommer att fortsätta driva på tillväxten globalt och inga större, strukturella förändringar väntas påverka efterfrågan. Kyckling fortsätter vara den snabbast växande animaliska proteinkällan och beräknas stå för cirka hälften av den totala tillväxten fram till 2029. OECD uppskattar att konsumtionen i Europa och Centralasien ökar med nästan 2 kg per capita till 28 kg per capita 2029*.

* OECD/FAO (2020), OECD-FAO Agricultural Outlook 2020–2029, FAO, Rome/OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/1112c23b-en.

Myndigheter lagstadgar för hälsosammare livsmedel

Ökande folkhälsoproblem som övervikt, diabetes och andra sjukdomar kopplade till kosten har fått flera länder att införa lagförslag och skatter för att främja konsumtionen av hälsosammare livsmedel, exempelvis sockerskatten i Norge. Kyckling har ett relativt lågt kaloriinnehåll, innehåller mycket protein och anses vara nyttigare för oss människor än rött kött. Samstämmiga livsmedelsrekommendationer världen över pekar på att en mer hälsosam kost bör innehålla mer vitt kött och mindre rött kött.

Prisvärt protein

Kyckling är en mycket prisvärd proteinkälla, både för individ, samhälle och miljö. Den relativt korta uppfödningstiden för kyckling innebär exempelvis lägre foder- och energiåtgång än för andra typer av animaliskt protein, som i sin tur medför lägre produktionskostnader och pris till slutkonsument.

Accepteras i en globaliserad värld

I en allt mer globaliserad värld lever människor från olika kulturer och religioner sida vid sida. Olika traditioner, seder och även matvanor lever dock kvar, samtidigt som andra vanor bryts exempelvis när många i västvärlden som tidigare ätit rött kött och fläskkött väljer att avstå från det av både hälso- och miljöskäl. Utmaningarna är stora för skolor, sjukhus, personalmatsalar och andra storhushåll, vilka vill kunna erbjuda god och näringsriktig mat som passar alla. Kyckling är den perfekta lösningen på problemet eftersom den är accepterad som livsmedel av flertalet större religioner i världen.

Förändrad matkonsumtion

Överordnad alla mat-trender som "Hood Food" (närproducerat) och "Clean Eating" (mat utan tillsatser) ligger bekvämlighetsvågen och "Convenience Food". Framväxten av matkassar, näthandel och produkter som köps färdiga för konsumtion är alla exempel på det. Trenden spänner över alla kategorier, från billig, enkel mat till gourmet och från det onyttiga till det sunda. Kyckling har sin naturliga plats i alla trend- och matkategorier och är i hög grad både närproducerad och fri från tillsatser och antibiotika.

En undersökning visar också förändrade attityder till bekvämlighetsmat. Sedan 2015 har antalet diskussioner i sociala och traditionella medier om ämnet ökat stadigt. Där det tidigare kopplades till mer negativa aspekter från snabbmat som diabetes och sockerintag diskuteras nu klimatfrågan och matens påverkan på miljön, både från ett belastningsperspektiv från koldioxid men även plast- och engångsförpackningar.

Trender och drivkrafter

Scandi Standard årsredovisning 2020

Projekt Minska matsvinnet

Att arbeta för att minska svinn är en naturlig del av all produktionsverksamhet och viktigt både ur miljö- och värdeperspektiv. På Scandi Standard startade vi i januari 2020 ett projekt för att systematiskt minska det vi kallar Floor Waste, alltså råvara som av olika anledningar faller ut ur produktionskedjan och därmed inte längre är tjänlig som konsumtion för människor. På så sätt minskar vi vårt matsvinn samtidigt som vi behåller värdet på vår råvara.

Henrik Kjær, Chief Business Development Officer Operations, driver projektet på koncernnivå tillsammans med projektledare Jenny Simony från Scandi Standards Graduate-program samt nyckelpersoner på respektive produktionsenhet.

Vad går projektet ut på?

Att systematiskt identifiera och åtgärda små och större brister i vår produktionskedja för att se till att så lite råvara som möjligt går till spillo. Det kan låta som en självklar sak men det kräver att man arbetar fokuserat med det. Ibland finns det en väldigt enkel mekanisk lösning, till exempel att man sätter upp guidande räcken på transportband, men ibland behöver man byta ut en hel process och arbeta

annorlunda för att kunna åtgärda problemet. I det här projektet har vi analyserat stora mängder data kring vilka områden som orsakar problem och sedan påbörjat processen med att åtgärda dem.

Varför är det så viktigt?

En viktig del är förstås att vi minskar vårt matsvinn. Om råvaran lämnar produktionskedjan kan vi inte längre använda den till produkter avsedda för människor. Istället kan det bli till djurfoder eller bio-bränsle, men det gör också att värdet på råvaran sjunker. Därför är det också viktigt för oss att minska svinnet så att vi kan få så bra betalt för våra produkter som möjligt.

Vad har resultaten varit så här långt?

Sedan projektets början har vi reducerat vår Floor Waste med 38 procent, vilket är väldigt bra men målet är att nå 50 procent jämfört med 2019. Det siktar vi på att nå i början av 2021. Projektet har inneburit stora vinster för oss men också för miljön. Vi har också sett att vi kunnat engagera våra medarbetare i projektet och både skapat en större förståelse för varför det är viktigt och att kunnat fördela ut mer ansvar. Jag tror att det är viktigt för den egna motivationen, att känna att man både kan påverka och samtidigt bidrar till något större.

Strategi för lönsam och hållbar tillväxt

Strategi

12

Mat är starkt förankrat i lokal tradition, kultur och smak. Vår övergripande strategi förenar styrkan i att vara en koncern och förmågan att driva effektiv produktion i stor skala över flera länder med den lokala anknytning som krävs för att skapa starka varumärken som konsumenterna uppskattar. I tillägg till vår strategi har vi konkretiserat de tre viktigaste prioriteringarna som tillsammans ser till att vi levererar på vår strategi och säkrar en fortsatt lönsam tillväxt.

Scandi Standard årsredovisning 2020

VISION Better Chicken for a Better Life

		BUSINESS PHILOSOPHY Being local and drive scale efficiencies
		FINANCIAL OBJECTIVES
STRATEGY 1 Product innovation and business development	STRATEGY 2 Commercial optimizations	STRATEGY 3 Drive cost out of supply chain	STRATEGY 4 Optimize the broiler value	STRATEGY 5 Agile organization
		CULTURE We are Open, We Challenge and We have a Sense of Urgency

MISSION

The Scandi Way – the way we work every day to become better and make a difference, promoting health and wellbeing for the people, the chickens and the planet.

13

Scandi Standard årsredovisning 2020

Våra fem strategiska områden

Produkt- och affärsutveckling

Vårt mål är att växa i samma takt som, eller mer än, marknaden genom att kontinuerligt leverera produktinnovationer och bygga starka lokala varumärken. Vi satsar på produktutveckling som bidrar både till produkter med högre förädlingsgrad samt ett bredare produktsortiment med nya kategorier, vilket i sin tur leder till tillväxt.

Kommersiell optimering

Vi strävar efter att ständigt effektivisera vår verksamhet genom att integrera gemensam planering, system och styrning för den optimala balansen mellan kommersiell excellens och produktionskapacitet. Investeringar i ökad automatisering och optimering av styckningsteknik ger både en ökad effektivitet och produktivitet per anställd, avkastning per fågel och mindre svinn i produktionen.

Kostnadsmedvetenhet i värdekedjan

Vi söker ständigt nya sätt att kapitalisera på styrkan i att vara en koncern, att arbeta och agera som ett företag och därmed öka effektiviteten i hela värdekedjan. Samordningen av produktionsoch försäljningsresurser över marknaderna för att säkerställa att den bästa tekniken och processerna används i hela koncernen är en viktig del för att nå lönsamhet.

Optimera broilervärdet

Vi fokuserar på en hög, mätbar djurvälfärd, hållbarhet och foderkvalitet samt värdebaserade ersättningsmodeller för att säkerställa att vår kyckling håller en hög och jämn kvalitet vilket skapar förutsättningar för ett högre värde för de färdiga produkterna.

En agil organisation

Våra kunders behov och konsumenttrender i ständig förändring kräver en snabbfotad organisation som lever våra värderingar och som skapar en kultur som inspirerar och attraherar de bästa talangerna.

Prioriteringar för lönsam tillväxt

Driva organisk

tillväxt ¹ Förbättra effektiviteten i hela leveranskedjan ² Strategiska förvärv

och samarbeten 3

Produktutveckling

De viktigaste trenderna som driver utvecklingsarbetet är efterfrågan på välsmakande, lättlagade, hälsosamma och miljömässigt hållbara produkter baserade på lokalt producerad kyckling. Vi utvecklar ständigt vårt produktsortiment med alltifrån nya styckningsdelar, smaksättningar och färdiglagade produkter. Produktutvecklingen sker huvudsakligen lokalt i respektive land, då smak- och produktpreferenser till viss del skiljer sig mellan marknaderna men det finns samtidigt möjligheter för samordning, och utbytet av idéer och koncept mellan länderna har ökat under de senaste åren.

Koncernen har en produktutvecklingsplan som omfattar de kommande 18–36 månaderna med större lanseringar två till tre gånger per år i respektive land. Utvecklingsplanen baseras på marknadssegmentering och konsumentinsikt. Produktinnovation kan också drivas genom ny utrustning och nya processer i produktionen.

Stärka varumärkena

Koncernens produkter säljs både under våra varumärken och våra kunders egna varumärken, så kallat Private Label. Starka varumärken utgör grunden för premiumprodukter

som betingar ett högre pris och därför är det även fortsättningsvis ett prioriterat område att investera i att ytterligare stärka våra varumärken på samtliga marknader. Försäljning under kundernas egna varumärken ger stordriftsfördelar och bidrar till att skapa starka kundrelationer inom dagligvaruhandeln.

Utveckla kycklingkategorin i samarbete med dagligvaruhandeln

Dagligvaruhandeln är Scandi Standards största säljkanal och svarar för mer än hälften av koncernens totala nettoomsättning. Koncernen är sedan länge huvudleverantör till flera stora dagligvaruföretag i Danmark, Norge, Irland och Sverige. Koncernen driver kontinuerligt projekt tillsammans med viktiga kunder avseende förändringar i butikerna för att stimulera efterfrågan på kyckling och driva utvecklingen av kycklingkategorin.

Växa inom Restaurang och Storhushåll

Säljkanalen Restaurang och Storhushåll omfattar såväl snabbmatskedjor som hotell, restauranger och storkök inom den offentliga och privata sektorn. Försäljningen inom denna säljkanal har vuxit under de senaste åren*

till följd av ökat uteätande och att konsumenterna betraktar kyckling som hälsosammare än andra typer av kött. Kyckling är också mer prisvärt, anses lättare att tillaga än andra typer av kött och utökar dessutom snabbmatsrestaurangernas kundbas till att även omfatta mer hälsomedvetna konsumenter. Till skillnad från dagligvaruhandeln har säljkanalen Resturang och Storhushåll en större andel importerad kyckling från länder som inte har samma lagkrav och höga standard när det gäller djurvälfärd och användning av antibiotika. Ett prioriterat område för koncernen är därför att utveckla kycklingkategorin inom även denna säljkanal för att förmå konsumenter och kunder att ställa högre krav på de produkter de konsumerar.

Koncernen är sedan många år en av fem leverantörer till McDonald's i Europa. Givet koncernens storlek och långa erfarenhet som en ledande leverantör finns goda möjligheter att växa ytterligare inom Restaurang och Storhushåll i hela norra Europa.

"Koncernen har en produktutvecklingsplan som omfattar de kommande 18–36 månaderna med större lanseringar två till tre gånger per år i respektive land."

* Det globala utbrottet av Covid-19 har under året påverkat säljkanalen Restaurang och Storhushåll men Scandi Standard har inte genomfört långsiktiga förändringar eller omprioriteringar till följd av detta. Läs mer under avsnittet om Corona, sid 44.

2 Förbättra effektiviteten i hela leveranskedjan

En förutsättning för tillväxt är konstant effektivisering av befintlig verksamhet. Effektiviteten bedöms kunna öka ytterligare i de största anläggningarna genom investeringar i ökad automatisering och optimering av styckningstekniken. Med samma antal fåglar kan vi öka mängden utvunnet kött. En uttalad amibition är att öka avkastningen per fågel, detta görs genom kunskapsöverföring mellan länderna och identifiering av förbättringspotential i våra processer.

"Vi har en uttalad ambition om att öka avkastningen per fågel."

Antal slaktade kycklingar per dag

Antal slaktade kycklingar per anställd och dag

3 Strategiska förvärv och samarbeten

Möjligheterna till förvärv och samarbeten utvärderas kontinuerligt i syfte att stärka koncernens position på befintliga marknader, bredda produktutbudet till närliggande kategorier eller gå in på nya geografiska marknader. Möjligheterna för detta finns inom tre huvudsakliga områden: förvärv som kompletterar vårt produkterbjudande, förvärv som stärker ställningen på våra hemmamarknader eller förvärv som ger oss en position på nya marknader.

Vi arbetar aktivt för att kunna tillvarata de möjligheter som uppstår på den europeiska marknaden som vi tror är mogen för ytterligare konsolidering under de närmaste åren. Vi är väl rustade både finansiellt och organisatoriskt för att kunna agera då tillfälle uppstår.

Sedan Scandi Standard grundades 2013 genom sammangåendet av Kronfågel och Danpo samt förvärvet av Den Stolte Hane har flertalet förvärv gjorts i alla kategorier. Förvärvet av den finska verksamheten 2015 och verksamheten på Irland 2017 är exempel på förvärv som ger oss en stark position på nya marknader. Exempel på kompletterande förvärv på befintliga marknader inom produktion av ekologiska och frigående produkter är förvärven av Bosarpskyckling 2014, Sødam 2016 och Rokkedahl Food 2018.

Under 2020 har inga förvärv gjorts.

Finansiella mål

	Mål på medellång sikt	Utfall 2020	Utfall 2015–2020	Syfte
Netto omsättning	Årlig genomsnittlig organisk tillväxt i linje med eller över tillväxten i marknaden.	+6% (5Y CAGR)	% Nettoomsättning, 5Y CAGR % EBITDA-marginal 1) 8 10 8 6 6	En tillväxt i linje med eller över tillväxten i marknaden visar att verksamheten behåller eller ökar sin marknadsandel vilket visar att vi har konkurrenskraft.
EBITDA marginal	Överstiga 10 procent på medellång sikt.	8,4%1)	4 4 2 2 0 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2015 2016 2017 2018 2019 2020	En EBITDA-marginal på över 10 procent är viktigt för att vi ska ha förutsättning för en god lönsamhet och starkt kassaflöde.
Ränte bärande nettoskuld/ EBITDA	2,0—2,5 x EBITDA (LTM), men kan tillfälligt över stiga denna nivå för att ge utrymme att tillvarata möjligheter till organisk tillväxt och förvärv.	2,41)	Räntebärande nettoskuld/EBITDA1) 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2015 2016 2017 2018 2019 2020	Måttet räntebärande nettoskuld i förhållande till EBITDA mäter hur väl vår kapitalstruktur matchar vår storlek och lönsamhet. Om måttet ligger inom målet säkerställer vi både en god beredskap vid sämre tider och en kapacitet att ta tillvara förvärvsmöjligheter.
Utdelnings andel	I genomsnitt över tid cirka 60 procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster.	47/23%2)	% Utdelningsandel 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2)	Måttet visar hur stor del av resul tatet som delas ut till aktieägarna. En hög och stabil utdelningsnivå är viktig för att aktien ska vara en attraktiv placering.

1) EBITDA justerad för jämförelsestörande poster. 2) Styrelsens föreslagna utdelning till årsstämman 2021/Styrelsens föreslagna utdelning till årsstämman 2021 och en andra utdelning att föreslås vid en andra bolagsstämma under andra halvåret 2021.

Hållbarhetsmål

	Mål på medellång sikt	Utfall 2020	Utfall 2016–2020	Syfte
Medarbetar engagemang	Index motivation och tillfredsställelse 71.	72	Index 80 75 70 65 Ingen Ingen mätning mätning 60 1) 2016 2017 2018 2019 2020	Motiverade medarbetare som mår bra är avgörande för koncernens utveckling och framgång. Uppföljning på koncernnivå görs genom medarbetarundersökningen Scandipuls, som genomförs vartannat år.
Koldioxid utsläpp, g CO2e per kg produkt	–50% 2016–2025.	–5%2)	g CO2 120 Exkl. 100 transporter Exkl. 80 transporter 60 40 20 0 2016 2017 2018 2019 2020	Scandi Standard tar klimatfrågan på allvar och strävar efter minskat klimatavtryck genom hela värdekedjan. Redovisade data inkluderar egna anläggningars energianvändning, samt fr o m 2018 distributionstransporter
Antibiotika användning	<1% behandlade flockar.	7/0,03)	% Flockar 13 11 1,2 < 1% 1,0 0,8 7 0,6 0,4 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 3) 3) 3) 2016 2017 2018 2019 2020	Antibiotikaresistens är en allvarlig global hälso utmaning. Vi har en viktig roll att minimera användningen av antibiotika i livsmedelsproduk tionen genom att hålla våra kycklingar friska.
Foder effektivitet, FCR (feed conversion rate)	1,49 kg foder/ kg levande vikt.	1,52	Kg foder 1,7 1,6 1,5 < 1,49 1,4 2016 2017 2018 2019 2020	Fodereffektivitet är ett viktigt mått i strävan att optimera uppfödningen. Eftersom kycklingar är så bra på att omvandla foder till kött, är foder effektiviteten en direkt indikator på fodrets kvali tet, och på hur väl kycklingarna tas omhand.

1) Vår irländska verksamhet Manor Farm deltog för första gången 2018, därav anges även utfall exkl. Irland 73, högre stapeln. 2) Reduktion 2018–2020. Ny beräkning av data för basår 2016 under framtagande. 3) Redovisas inklusive (högre stapeln)/exklusive Irland (lägre stapeln).

Våra marknader, produktsegment och säljkanaler

Scandi Standard har verksamhet i samtliga nordiska länder samt på Irland. I tillägg exporterar vi produkter globalt till över 40 länder och vi levererar till både dagligvaruhandel, restauranger, restauranggrossister och storhushåll samt till industrin. Verksamheten delas in efter våra huvudproduktsegment Ready-to-cook, Ready-to-eat och Övrigt. Kycklingmarknaden som helhet kännetecknas av en hög organisk tillväxt, framförallt på de nordiska marknaderna där konsumtionen av kyckling ännu är relativt låg, vilket ger en potential för en fortsatt hög tillväxt.

Våra marknader

Nettoomsättning per marknad, extern försäljning

Scandi Standards hemmamarknader utgörs av de nordiska länderna samt Irland där vi har våra producerande anläggningar. Samtliga marknader kännetecknas av en hög inhemsk stolthet över lokalt producerade produkter och Scandi Standards varumärken är välkända och har en stark position på respektive marknad. Den irländska kycklingkonsumtionen är högre och mer i linje med övriga europeiska länder sett i relation till de nordiska länderna, således finns det en större potential för högre tillväxt i Norden. Våra exportmarknader består i huvudsak av övriga Europa samt Asien, dit vi framför allt säljer överskottsprodukter som vingar och fötter.

Global konsumtion av fågelkött

Tillväxtpotential

Kycklingkonsumtion per capita och år

Källa: Association of Poultry Processors and Poultry Trade inom EU, Jordbruksverket m.fl. samt bolagets uppskattning.

Största konkurrenter 2020

Sverige:	Guldfågeln, Atria
Danmark:	HK Scan
Norge:	Nortura, Norsk Kylling
Irland:	Western Brand, Shannonvale
Finland:	HK Scan, Atria

Våra produktsegment

Ready-to-cook

Ready-to-cook (RTC) utgör vår största produktkategori och omfattar produkter som kunden eller konsumenten tillagar själv. Det kan vara helfågel, styckade produktdetaljer, urbenade och kryddade eller marinerade produkter. Försäljning sker till både Dagligvaruhandel och till Restauranger och Storhushåll både på våra hemmamarknader i de nordiska länderna och Irland, och genom export.

Produkterna kan sedan delas upp i underkategorierna kylda och frysta produkter. Kylda produkter säljs färska till kund och ställer därmed högre krav på produktionsplanering och logistik. De frysta produkterna är snabbfrysta efter produktion. Infrysning sker innan slutförpackning och de flesta produkter styckfryses också för lättare upptining. Frysning sker ibland redan vid produktionsanläggningen, men oftare i anslutning till fryslagret.

På vissa marknader säljer vi även butiksgrillad kyckling. Det innebär att de levereras till dagligvaruhandeln preparerade för att kunna grillas i butiken och säljas nygrillade över disk.

Den storsäljande produkten på samtliga marknader är naturell kycklingfilé. Det finns alltid risk för överproduktion av ving- och benprodukter eftersom efterfrågan på dessa produkter inte håller jämna steg med efterfrågan på filé. Här talar man om att ha en anatomisk balans i försäljningsmixen. Därför arbetar vi intensivt med innovation av produkter som utnyttjar andra delar av kycklingen, exempelvis genom urbening. Benfria produkter är mer attraktiva och betingar ett högre pris, exempelvis KycklingSteak som är en urbenad klubba. Vi arbetar också med förädling till charkprodukter som bacon och korv där andra styckningsdetaljer kan användas.

Produktnyheter: Crispy Fillet Slices är ett exempel på en nyhet där kryddningen differentierar produkten från andra varumärken.

Försäljningen i Sverige har tidigare i hög utsträckning bestått av frysta produkter med låg förädlingsgrad men på senare år har trenden gått mot en högre andel färska och mer förädlade produkter som är bekvämare för konsumenten, vilket är en positiv utveckling eftersom dessa produkter betingar ett högre pris. Övriga länder har inte samma tradition av frysta produkter, där är de kylda produkterna den primära produktkategorin. Vi ser även en liknande trend där konsumenten efterfrågar mer förädlade produkter på alla våra hemmamarknader. På samtliga marknader levererar vi även Ready-to-cook-produkter under dagligvaruhandelns egna varumärken.

Andel av total nettoomsättning

Nettoomsättning/land för RTC-produkter

Omsättning över tid, RTC, MSEK

7 048 MSEK

Nettoomsättning

Organisk tillväxt

Strategiska prioriteringar

• Öka andelen kylda produkter.
• Fortsatt hålla en hög innovationstakt.
• Öka försäljningen till Restaurang och Storhushåll.

Ready-to-eat

Ready-to-eat (RTE) är produkter som i förädlingsprocessen har tillagats vilket innebär att de kan konsumeras direkt eller efter lättare uppvärmning. Produktionen sker i huvudsak i våra egna anläggningar men på vissa marknader producerar vi också genom partnerskap vilket breddar produktportföljen och varumärkesexponeringen.

Vi producerar Ready-to-eat produkter vid tre anläggningar med viss variation. Farre i Danmark är vår största Ready-to-eat-anläggning. Under 2018 utökades anläggningen med ytterligare en produktionslinje, från tre till fyra. Anläggningen producerar frysta Ready-to-eat-produkter, främst panerade produkter, som nuggets och burgare, men även andra stekta produkter. Gemensamt för all produktion är att frysningen sker som en del av produktionsprocessen. En stor del av produktionen i Danmark går till McDonald's och andra snabbmatskunder. Anläggningen i Farre producerar produkter både baserade på kycklingar som slaktats och styckats i våra egna anläggningar och på råvara inköpt externt.

Vi har även en förädlingsanläggning i Sverige, i anslutning till slakteriet i Valla, där kylda, förädlade produkter produceras. Anläggningen har varit i drift i fem år och produktionsvolymen ökar stadigt. Vår anläggning i Stokke i Norge producerar färdigstekta, kylda produkter.

Bekvämlighetstrenden, även på engelska kallat Convenience food, växer sig allt starkare på våra hemmamarknader. Framför allt i Norge är andelen tillagade produkter högre där vi har haft stora framgångar med produktserien Stekt & Skivet, färdigstekt och skivad kycklingfilé i olika kryddningar.

Produktnyheter: Färdigstekt och skivad kycklingfilé är ett exempel på insiktsdriven produktinnovation för yngre målgrupper.

Andel av total nettoomsättning

Nettoomsättning/land för RTE-produkter

Omsättning över tid, RTE, MSEK

1 857 MSEK Nettoomsättning

–6%

Organisk tillväxt

Strategiska prioriteringar

• Fortsatt hålla en hög innovationstakt.
• Öka utbudet av kylda tillagade produkter.
• Se över möjligheterna i Irland.

Övrigt

I denna kategori ingår försäljning som inte är direkt kopplad till försäljning av kycklingprodukter, exempelvis försäljning av dagsgamla kycklingar till uppfödare samt rena överskottsprodukter som blod, fett, inälvor och andra produkter som inte används i våra egna produkter, men som används i industriell produktion av livsmedel, djurfoder eller på annat sätt. I denna kategori ingår även exporten av fötter till asiatiska marknader. Möjligheten att omsätta överskottsprodukterna är värdefull ur ett hållbarhetsperspektiv eftersom produktionsspillet i produktionen som helhet minimeras. Även försäljning av överskott av kläckägg ingår här. I Norge säljer vi även konsumentägg som ingår i denna kategori.

Andel av total nettoomsättning

Nettoomsättning/land för övriga produkter

Omsättning över tid, Övrigt, MSEK

Nettoomsättning

Våra säljkanaler

Dagligvaruhandel

Inom dagligvaruhandeln, som utgör cirka 67 procent av vår försäljning, är tillväxten störst inom kylda produkter och inom Readyto-eat-produkter. Våra marknader kännetecknas av en hög grad av konsolidering med några etablerade aktörer med starka marknadspositioner på varje marknad. På senare år har de etablerade aktörerna utmanats först av lågpriskedjor och numera av näthandel, även om näthandel fortsatt utgör en liten andel av dagligvaruhandeln. Hög nivå på regelverk för djuromsorg och lagar för livsmedelssäkerhet är viktiga förutsättningar för konsumenternas förtroende för de produkter som finns i dagligvaruhandeln. Ett högt förtroende finns framförallt för lokalt producerade produkter. Våra marknader är också i princip fria från salmonella.

Restaurang och Storhushåll

Säljkanalen avser försäljning till restauranggrossister och storkök som skolor, sjukhus och äldreboenden och liknande verksamheter, men även i vissa fall direkt till restauranger och till andra aktörer som säljer färdig mat som exempelvis bensinstationer. Restaurangkanalen har en högre underliggande tillväxt än dagligvaruhandeln och antalet restaurangbesök ökar stadigt på alla våra marknader*. Erfarenheten säger att kyckling har en högre andel av konsumtionen inom restaurang än vid måltider i hemmet.

Traditionellt har andelen import varit högre i denna säljkanal än inom dagligvaruhandeln eftersom ursprunget inte tydliggörs på samma sätt. På en del av våra marknader ser vi tecken på att medvetenheten bland restaurangbesökarna ökar, vilket innebär att ursprunget blir viktigare.

Säljkanalen står för 17 procent av Scandi Standards försäljning. Den är prioriterad och har de senaste åren ökat i betydelse. Satsningar på mer Ready-to-eat-produkter som passar säljkanalen och en koordinering av marknadsbearbetningen kommer att bidra till ökad försäljning. Scandi Standard är också en stor leverantör till flera snabbmatskedjor i flera länder i Europa, bland annat McDonald's och koncernens förädlingsanläggning i Danmark är certifierad för leveranser till McDonald's.

Export

Scandi Standard exporterar främst till dagligvarukedjor och restauranggrossister i Europa, utanför våra hemmamarknader. Därutöver exporteras överskottsprodukter som vingar och fötter till främst Asien.

Nettoomsättning per försäljningskanal

Dagligvaruhandel 67% Restaurang och Storhushåll 17% Livsmedelsindustrin 5%

* Det globala utbrottet av Covid-19 har under året påverkat säljkanalen Restaurang och Storhushåll men Scandi Standard har inte genomfört långsiktiga förändringar eller omprioriteringar till följd av detta. Läs mer under avsnittet om Corona, s 44.

Verksamhet och värdekedja

Vår verksamhet innebär ett stort ansvar gentemot de djur vi föder upp, de människor som arbetar hos oss och de som köper våra produkter samt samhället för de resurser vi tar i anspråk. Varje led i produktionen omgärdas av noggrann planering, kontroll och uppföljning för att vi ska kunna erbjuda bra mat som producerats under bästa möjliga villkor.

Vår verksamhet bygger på en värdekedja där varje led ständigt utvärderas och utvecklas och där omsorg om människa, kyckling och miljö alltid står i centrum. Vår ambition är att skapa och tillvarata samordningsfördelar inom koncernen genom gemensamma processer och genom kunskaps- och idéutbyte mellan verksamheterna. För att möjliggöra en så effektiv produktion som möjligt är all produktionsledning och drift av produktionsenheterna organiserad under en central koncerngemensam funktion.

Vår värdekedja

Arbetet med att producera bra mat börjar flera generationer innan våra kycklingar kläcks. Hönorna och tupparna på våra föräldradjursgårdar levereras av högspecialiserade avelsföretag vars avel systematiskt tar fasta på de egenskaper som passar ändamålet för den uppfödning kunden bedriver. Både föräldradjurens och slaktdjurens hälsa, tillväxt och beteende kontrolleras och följs upp kontinuerligt under deras livscykel för att säkerställa att rätt anlag förs fram och att uppfödningen hela tiden bedrivs på bästa sätt med avseende på miljö, skötsel och utfodring.

Foderproduktion

I vår verksamhet i Irland producerar vi även eget foder till kycklinguppfödning. Fodret produceras under noggrann kontroll både vad avser sammansättning och näringsinnehåll.

"Människa, kyckling och miljö står i centrum."

Föräldradjursuppfödning

Föräldradjuren lever i stallar där ljusinsläpp, temperatur och luftfuktighet kontrolleras och anpassas kontinuerligt för att flockarna ska vara friska och kunna leva under så naturliga förutsättningar som möjligt. Både här och i senare skeden i produktionskedjan är det viktigt att djuren är jämngamla och jämnstora för att flockarna ska fungera på bästa sätt. Hönorna har tillgång till avgränsade reden dit de drar sig undan för att lägga sina ägg. De flesta hönor värper i genomsnitt ett ägg per dag. Från transportbandet lastas äggen över i backar och samlas i ett temperaturkontrollerat ägglager inför transport till kläckeriet.

Kläckning

I kläckeriet blir äggen först genomlysta för att kontrollera att de är befruktade och innehåller embryon. Därefter läggs äggen på brickor som placeras i en ruvvagn med noggrant reglerad temperatur, luftfuktighet och koldioxidhalt i luften. När hönan själv ruvar sina ägg vänder hon dem flera gånger per dygn för att gulan (embryot) ska förbli skyddad i äggets mitt. I kläckeriet lutas äggen maskinellt fram och tillbaka i brickorna för att uppnå samma effekt. Efter 18 dygn i ruvvagnen placeras äggen i kläckbackar i avvaktan på kläckningen. Under äggens tjugonde dygn i kläckeriet börjar kläckningen och efter drygt 21 dygn är kläckningsprocessen klar. I genomsnitt producerar 85 procent av äggen en levande kyckling. När de nykläckta kycklingarna blivit torra separeras de från skalresterna, kvalitetkontrolleras och därefter är det dags för transport av de dygnsgamla kycklingarna till en uppfödningsgård.

Uppfödning

Scandi Standard har inga egna uppfödningsgårdar. Samtliga uppfödare är noggrant utvalda leverantörer som följs upp regelbundet för att säkerställa kvalitet och god djurvälfärd. Uppfödarna håller kontinuerlig tillsyn över kycklingarna för att säkerställa att de mår bra och att miljön uppfyller alla kriterier för djurens bästa välbefinnande. Kycklingarna lever i jämngamla flockar och utfodras med noga utprovat foder för optimal tillväxt. När kycklingarna kommer Under äggens tjugonde dygn i kläckeriet börjar kläckningen.

"Scandi Standard arbetar ständigt för att utveckla och förbättra förädlingsprocessen."

till uppfödningsgården väger de i genomsnitt 40 gram. Inför slakten 35 dagar efter kläckning väger de i genomsnitt 2,1 kg. Under de fem veckorna på uppfödningsgården har de då ätit cirka 3,3 kg foder och druckit 5 liter vatten. Det är viktigt att fodret håller en jämn kvalitet över tid och fodrets näringsvärde testas därför kontinuerligt. På Irland producerar vi foder själva medan foderproduktionen för våra andra marknader är outsourcad.

Slakt och förädling

Transporten till slakteriet ska vara så lugn som möjligt för kycklingarna. Normalt samlas kycklingarna in under tidig morgon då de är lugna efter nattvilan. Vid ankomsten i slakteriet befinner sig kycklingarna i en lugn och mörk miljö ett par timmar för att minimera stress. Före avlivning bedövas kycklingarna med koloxidgas så att de i det närmaste är medvetslösa. Avlivningen sker sedan maskinellt genom ett snitt i halspulsådern. Därefter tas innandömen och fötter bort. De avfjädrade och urtagna kycklingarna passerar genom en kyltunnel för att kylas ner innan de går vidare till styckning. De kycklingar som ska säljas som helkyckling går direkt till paketering. Övriga kycklingar går vidare till den huvudsakligen automatiserade styckningsprocessen. Vingar, ben och filéer separeras och går antingen naturella direkt till paketering eller till kryddning där de tumlas i marinad innan paketeringen. Filéer kontrolleras före paketering för att vara helt benfria.

För Ready-to-eat-produkter fortsätter processen i separata anläggningar som framställer både kylda och frysta förädlade produkter.

Scandi Standard strävar efter att vara ledande inom produktinnovation på våra geografiska hemmamarknader avseende kycklingbaserade livsmedel och bedriver produktutveckling i alla tillverkningsländer. Varje marknad har egna preferenser ifråga om vilken typ av produkter man föredrar (kylt, fryst, Ready-to-eat) och smaker och tillagningsform. Våra provkök testar nya och varierade produkter enligt en definierad process för produktutveckling och vi arbetar för att bredda och dela erfarenheter och kunskaper från processen mellan våra olika verksamheter.

Produktionen styrs både av kundernas prognoser och skarpa beställningar. Produktionsvolymen är dock relativt förutsägbar och produktionsplaner justeras löpande.

Även blod, fett, inälvor och andra produkter tas tillvara och används framför allt till djurfoder, industriell produktion av livsmedel eller andra applikationer. Genom att så mycket som möjligt av kycklingarna tillvaratas uppnår vi bästa resursutnyttjande och lönsamhet.

Genom hela förädlingsprocessen gäller precis som under uppfödningen ett mycket noggrant iakttagande av hygien och kontrollerat klimat. Varje delprocess kontrolleras kontinuerligt för att snabbt kunna identifiera och åtgärda avvikelser som annars skulle riskera kvalitén på de färdiga produkterna och i förlängningen konsumenternas upplevelse av produkterna.

Scandi Standard arbetar ständigt för att utveckla och förbättra förädlingsprocessen och skapa bästa möjliga miljö för kycklingarna, högsta kvalitet i våra produkter och en så resurseffektiv verksamhet som möjligt.

Försäljning

Våra produkter når konsumenterna genom butiker, restauranger och andra storhushåll som skolor och sjukhus. Distribution av produkterna sker via våra kunders centrallager och även direkt till butiker och restauranger. Leveranserna sköts främst av underleverantörer och ibland av kundernas egna distributörer.

Redan dagen efter paketering finns våra kylda produkter på plats i butik. Scandi Standards säljare hjälper våra återförsäljare i den direkta marknadsföringen av produkterna och även med att strukturera exponeringsytorna i butik, både för bästa försäljning och för bästa bibehållande av produktkvalitén inför försäljning. Nya produkter annonseras i media och på stortavlor och vi arbetar även med indirekt marknadsföring genom sociala medier. Vi samarbetar exempelvis med bloggare och bjuder även in media för "inspirationstillagning" i våra egna visningskök.

"Genom hela förädlingsprocessen gäller precis som under uppfödningen ett mycket noggrant iakttagande av hygien och kontrollerat klimat."

Vårt ansvar och bidrag till hållbar utveckling

Hållbar utveckling för Scandi Standard handlar om ansvarsfullt värdeskapande över tid för ägare, kunder, konsumenter och andra intressenter. Med utgångspunkt i vår vision, vill vi ta en branschledande roll för djurvälfärd och hälsosamma produkter, liksom för miljömässigt och socialt ansvar.

Vi arbetar med riskhantering och kontinuerliga förbättringar genom hela värdekedjan, samtidigt som vi tar tillvara de möjligheter som ökade förväntningar och nya konsumenttrender innebär. Arbetet med hållbar affärs- och verksamhetsutveckling fokuseras på de områden där Scandi Standard har störst påverkan och möjlighet att göra skillnad, och som har störst betydelse för våra intressenter. Exempelvis ser vi en ökad medvetenhet kring antibiotikafrågan och djurvälfärd, våra produkters klimat- och miljöpåverkan, samt riskhantering i leverantörskedjan.

The Scandi Way

Vårt strategiska ramverk för hållbar utveckling, "The Scandi Way", utgår från definierade och prioriterade ansvars- och hållbarhetsfrågor inom perspektiven Människorna, Kycklingarna och Planeten. Ramverket sätter nivån för koncernens gemensamma hållbarhetsarbete och beskriver förhållningssätt, övergripande mål och mätetal för respektive fokusområde. Varje bolag och anläggning inom koncernen har ett åtagande att följa och bidra till de gemensamma målen, men kan välja en högre ambitionsnivå där så är lämpligt och möjligt.

Organisation och styrning

Arbetet med hållbar utveckling bedrivs integrerat i verksamheten som en del av ordinarie processer och ansvarsområden. På koncernnivå finns en övergripande hållbarhetsansvarig med uppgift

att koordinera och stödja hållbarhetsarbetet, och en styrgrupp med ansvar för uppföljning av prioriterade aktiviteter samt för rapportering till koncernledningen. Styrgruppen har under 2020 bestått av hållbarhetsansvarig (Head of Sustainability), Group Communications Director, Group Chief Operating Officer, Group Supply Chain Director och Group Live Operations Director, varav de tre sistnämnda ingår i koncernledningen, samt en representant på ledningsnivå från vår irländska verksamhet.

För varje fokusområde finns en strategisk projektledare utsedd som tillsammans med representanter i de olika länderna driver arbetet mot satta mål. Varje land har en hållbarhetskoordinator utsedd med uppdrag att driva det lokala arbetet med hänsyn till nationella förutsättningar.

Sedan 2020 ingår hållbarhetsmål och nyckeltal i ordinarie affärsplanering och utgör också en del av de bonusgrundande målen. Uppföljning sker kvartalsvis i koncernledningen.

Med sikte på 2025

Scandi Standard har under 2020 fastställt en tydlig ambitionsnivå: att nå en branschledande position inom hållbarhet till 2025. Detta ställer krav på fortsatt utveckling och acceleration av mål, styrning och aktiviteter. Ett arbete har gjorts under hösten för att konkretisera målbilden, samt vilka beslut, aktiviteter och investeringar som behöver prioriteras framåt.

Scandi Standard stödjer Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling i sin helhet. Genom vår verksamhet har vi ansvar och möjlighet att bidra till flera av målen och delmålen. Några av dem är direkt kopplade till vår affär och värdekedja:

Mål 2: Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk.

Mål 3: Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.

Mål 12: Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

Vi har också ett stort ansvar att bidra till bland annat

Mål 8: Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla, och

Mål 13: Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.

Global Compact

Scandi Standard årsredovisning 2020

Scandi Standard har skrivit under Global Compact, FN:s initiativ för ansvarsfullt företagande. Det innebär ett åtagande att aktivt implementera Global Compacts tio principer för mänskliga rättigheter, arbetsrättigheter, miljö och anti-korruption.

The Scandi Way Agenda 2030

Hur vi arbetar varje dag för att göra skillnad och bidra till hälsa och välbefinnande för människor, kycklingar och vår gemensamma planet.

Säkra, hälsosamma produkter som bidrar och inspirerar till en hållbar livsstil.

Attraktiv och hälsosam arbetsplats.

Ansvarsfulla leverantörsrelationer och affärsetik.

Kycklingarna

Uppfödare med hög kvalitet.

Kycklingar med god hälsa.

Foderkvalitet och fodereffektivitet.

Planeten

Klimatsmart och resurseffektiv produktion.

Hållbara förpackningar.

Minskat matsvinn.

31

Människorna Säkra och hälsosamma produkter

Vårt viktigaste löfte till konsumenterna är att våra livsmedelsprodukter är säkra och goda att äta, och att de produceras från kycklingar som mår bra och behandlas väl. Vi vill även inspirera till mer hälsosamma och mer klimatsmarta måltider.

Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet

Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet har högsta prioritet för Scandi Standard. Vi arbetar löpande med att förbättra processer och styrning, med utgångspunkt i certifierade ledningssystem. Våra produktionsanläggningar tredjepartscertifieras enligt BRC Livsmedelssäkerhetssystem, vilket inkluderar krav på kvalitetssäkrade arbetssätt, byggnader och utrustningar, HCCAP, produktspårbarhet, personalkompetens och hygienrutiner samt kontroll av både produkter och processer. Utöver detta följer vi specifika krav som olika kunder ställer på oss.

Risker för förekomst av oönskade bakterier och kvalitetsbrister eller livsmedelsbedrägerier i samband med inköp av ingredienser är exempel på utmaningar att hantera. De senaste åren har arbetet med livsmedelssäkerhet förstärkts ytterligare, under ledning av en koncernansvarig för kvalitet och produktsäkerhet. Mätbara indikatorer följs löpande för att kontrollera produktkvalitet och identifiera

Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet
----------------------------------------	--

	Mål	Utfall 2020 (2019)
Kritiska reklamationer, antal Minsta möjliga antal.	Långsiktigt mål: 0	25 (54)
Produktåterkallelser, antal	Långsiktigt mål: 0	3 (13)

Antalet så kallade kritiska reklamationer1) under 2020 var 25, en väsentlig minskning jämfört med 2019. Tre återkallelser gjordes från kund- och grossistled, orsaken var förekomst av främmande föremål (plast respektive metall) i produktförpackning. Ingen skada eller sjukdom hos konsument har rapporterats till följd av dessa.

1) Till kritiska reklamationer räknas sådana som leder till återkallelse från kund- eller konsumentled, förekomst av främmande föremål i produkten (t.ex. hårdplast eller metall), allergener eller andra risker relaterade till bristande livsmedelssäkerhet såsom felaktig innehålls- eller datummärkning. Bedömningen görs lokalt i respektive land.

eventuella avvikelser. Temperatur och renhet i anläggningarna, bakterieförekomst, kontroll av färdiga produkter och reklamationer är några exempel.

Noggrann kontroll av bakterier

Särskilt fokus läggs på att kontrollera eventuell förekomst av sjukdomsalstrande bakterier. Vår kyckling ska vara helt fri från salmonella och för campylobacter gäller absolut minsta möjliga förekomst. Regelmässig kontroll av båda dessa görs på kycklingarna vid ankomst till slakteriet.

Utbrott av Fågelinfluensa

I november rapporterade danska och svenska myndigheter förekomst av fågelinfluensa i kycklingflockar. Fågelinfluensa har nyligen spridits över delar av Europa men anses inte drabba människor. Det finns alltså ingen anledning till oro för konsumenter, kycklingprodukter är säkra att äta. Tack vare strikta biosäkerhetsåtgärder bedömde Scandi Standard risken för utbrott som låg, någon förekomst av fågelinfluensa har heller inte upptäckts i de regioner i Sverige och Danmark där Scandi Standard och dess kontrakterade uppfödare har sin huvudverksamhet. Däremot stängdes exporten av kycklingprodukter till Asien under en period under året vilket påverkat verksamheten.

Ny policy för produktinnehåll

Vi arbetar löpande med produkt- och sortimentsutveckling med ökat fokus på nutrition och frågor om tillsatser, socker och salthalt etc. Vår utgångspunkt är att ren kyckling är en naturligt hälsosam råvara, rik på protein och med låg halt av mättat fett. Vid förädling och smaksättning strävar vi efter att hålla recept och ingredienser så rena och enkla som möjligt. Under året har styrelsen antagit en koncerngemensam Clean Label Policy, som med grund i gällande lagstiftning beskriver vår gemensamma hållning för hälsosamma produkter och sätter tydliga ramar som gäller för all produktutveckling och nya recept. Policyn gäller för alla nya produkter inom våra egna varumärken.

"Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet har högsta prioritet för Scandi Standard."

Inspiration för en hälsosam och hållbar kost

Vi vill inspirera människor att äta bra kyckling för smakens, hälsans och klimatets skull. Genom innovativa, attraktiva produkter vill vi främja en övergång från rött till vitt kött vilket är i linje med Världshälsoorganisationens (WHO) och de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) för en hälsosam kost. Kyckling är också betydligt mer klimateffektivt jämfört med nöt- och griskött, en viktig fördel när efterfrågan på animaliskt protein globalt sett ökar och utgör en stor miljöutmaning.

Forskningsprojekt för nytt växtbaserat protein

För att möta det ökade intresset och efterfrågan på växtbaserade produkter har Scandi Standard under året initierat ett arbete för ett framtida komplement till kycklingen. Som en del i detta har vi inlett ett forskningssamarbete med det svenska livsmedelsutvecklingsföretaget Veg of Lund. Projektet löper över två år och syftar till att utveckla en växtbaserad "kycklingprodukt" baserad på potatis och rapsolja.

Korrekt och saklig marknadsföring

Marknadsföring och produktinformation gentemot konsument sker lokalt från koncernens respektive bolag och varumärke. I vår uppförandekod anges att Scandi Standard i märkning och marknadsföring av produkter ska tillhandahålla korrekt och ej vilseledande information. All marknadsföring ska följa gällande lagstiftning och etisk praxis. Påståenden och information kring våra produkters innehåll och egenskaper ska vara transparent och faktabaserad. Scandi Standard har inte fällts eller fått några juridiska påföljder för avvikelser mot detta under året.

Människorna Attraktiv och hälsosam arbetsplats

Scandi Standards verksamhet är helt beroende av våra medarbetare. Att attrahera, utveckla och behålla motiverade och kompetenta personer är avgörande för koncernens utveckling och framgång. Vi arbetar för en säker, inkluderande och stimulerande arbetsmiljö, och följer regelbundet upp engagemang och motivation hos våra medarbetare.

Ett år med Covid-19-pandemin

Pandemin och det nya coronaviruset har präglat året för oss alla. För Scandi Standard främst ur arbetsgivarperspektivet, med stort fokus på att säkra medarbetarnas hälsa. Läs mer om hur vi hanterat pandemin på sid 44.

Säker arbetsmiljö

De flesta av våra cirka 3 000 medarbetare arbetar i produktionsmiljö där fysiska hälso- och arbetsmiljörelaterade risker förekommer. Scandi Standard har en nollvision för arbetsolyckor och arbetar förebyggande och systematiskt med såväl fysiska arbetsmiljörisker som psykosocialt arbetsklimat och företagskultur. Sjukfrånvaro och arbetsrelaterade skador följs upp på respektive anläggning och på koncernnivå. Lokala delmål sätts också i varje land.

Allvarligare olyckor inträffar mycket sällan, men vi har en utmaning i att minska det totala antalet olyckshändelser som sker. Detta är ett prioriterat område framåt, med fokus på att åtgärda identifierade risker i anläggningarna, skapa en starkare säkerhetskultur och vidareutveckla gemensamma arbetssätt och rapporteringssystem.

Ny policy för hälsa och säkerhet

Under året har koncernledningen godkänt en samlad koncernpolicy för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Policyn tydliggör Scandi Standards åtagande att arbeta för en god arbetsmiljö ur alla dimensioner, att främja hälsa och att säkerställa efterlevnad av lagstiftning och standarder på området. Policyn anger också att vi ska arbeta aktivt för en inkluderande kultur och mångfald.

Hälsofrämjande arbete

Vi vill främja hälsa och välmående hos våra medarbetare genom att inspirera till en hållbar livsstil, och arbetar med lokala mål och aktiviteter utifrån förutsättningarna i olika länder och anläggningar. Bland annat genomförs sedan 2019 en gemensam "Sustainability week" med fokus på hälsa och miljö. 2020 års version av temaveckan fick på grund av pandemin begränsas till lokala initiativ i form av kommunikations- och digitala aktiviteter.

Värdegrund och uppförandekod

Våra värderingar Openness, Challenge och Sense of Urgency beskriver vår företagskultur och fungerar tillsammans med Scandi Standards Uppförandekod som vägledning i det dagliga arbetet mot visionen, "Better Chicken for a Better Life". Uppförandekoden gäller alla medarbetare och sätter ramarna för ett ansvarsfullt agerande vad gäller etik, miljö, sociala frågor och mänskliga rättigheter. Samtliga medarbetare får en genomgång av koden vid

"Vi arbetar för en säker, inkluderande och stimulerande arbetsmiljö."

Människorna

anställning, och skriver under att de förstått vad den innebär. Samtliga anställda tjänstemän får också obligatorisk e-utbildning i koden för ytterligare förankring. 2020 hade 88 (92) procent genomgått utbildningen (siffran inkluderar även nyanställda).

Hur vi lever enligt värderingarna följs upp i årliga medarbetarsamtal och i medarbetarundersökningar. En visselblåsarfunktion finns inrättad för att möjliggöra anonym rapportering av eventuella överträdelser mot Uppförandekoden.

Högt medarbetarengagemang

En större medarbetarundersökning, Scandi Puls, genomförs vartannat år för alla anställda, senast i oktober 2020. Däremellan görs mindre undersökningar. Resultatet av årets undersökning visar på högt engagemang och att de allra flesta av våra medarbetare trivs på jobbet. Trots ett utmanande år med Corona ökar både engagemangsindex och lojalitetsindex jämfört med föregående mätning. Ambassadörskapet, mätt med talet NPS (Net Promotor Score), är också bra i en branschjämförelse, 18 för 2020.

Undersökningen visar att ett tydligt, synligt och involverande ledarskap tillhör de viktigaste faktorerna för medarbetarnas engagemang. Program och aktiviteter för ledarutveckling med

utgångspunkt i en gemensam plattform genomförs löpande i koncernens bolag.

Inkluderande kultur

Scandi Standard har målet att vara en inkluderande organisation med mångfald. Detta för att ta tillvara alla medarbetares potential, främja en kreativ arbetskultur, spegla våra kundgrupper och trygga kompetensförsörjningen framåt. Inom Scandi Standard gäller respekt för mänskliga rättigheter och nolltolerans mot diskriminering, vilket också konkretiseras i vår uppförandekod.

I årets Scandipuls mättes för första gången om våra medarbetares upplever arbetsplatsen som inkluderande med lika möjligheter för alla oavsett kön, ålder och bakgrund. Indextalet 75 får ses som ett positivt resultat, här är Scandis vision dock att nå 100. Resultatet visar på vissa skillnader mellan olika personalgrupper, med högre resultat bland kontorsanställda (83) jämfört med produktionspersonal (71). Inga väsentliga skillnader finns mellan åldersgrupper eller olika kön.

Vi strävar också efter jämställda grupper på alla nivåer. med Av samtliga anställda var 43 (42) procent kvinnor och 57 (58) procent män. Andelen kvinnor i ledande befattning var 27 (26) procent.

Könsfördelning i koncernen över tid, %

Medarbetarengagemang

Resultat av medarbetarundersökningen Scandipuls (index där max = 100)	Mål	2020	2018	2016	2015
Tillfredsställelse och motivation	71	72	69 (731))	72	70
Inkluderande kultur	100 (långsiktigt)	75

Medarbetarundersökningen mäter ett antal olika parametrar avseende bland annat engagemang och ledarskap. Indexpoäng 66–72 motsvarar medelnivå, 75 är ett bra resultat. I undersökningen 2020 deltog 92% av de medarbetare som varit anställda i Scandi Standard minst 6 månader. Index för inkluderande kultur mättes för första gången 2020.

1) Vår irländska verksamhet Manor Farm deltog för första gången 2018, därav anges även utfall exkl. Irland (73).

Säker och hälsosam arbetsplats

Frisknärvaro och arbetsrelaterade skador 2020

(2019 inom parentes)	Koncern	Sverige	Danmark	Finland	Norge	Irland
Frisknärvaro (andel av ordinarie arbetstid, %)	–	93 (94)	95 (95)	96 (94)	97 (97)	97 (96)
Arbetsolyckor (LTA, antal arbetsolyckor m sjukfrånvaro/ antal arbetade timmar x 1 000 000)	31 (–)	48 (56)	13 (10)	56 (64)	2 (16)	38 (49)

Sjukfrånvaro och arbetsrelaterade skador följs upp på respektive anläggning. Inga skador eller olyckor som orsakat dödsfall eller bestående men inträffade under året. Totalt inträffade 170 skador med sjukfrånvaro under året. Scandi Standard har övergripande nollvision för olyckor, med lokala mätbara delmål i arbetet med säker arbetsmiljö.

Människorna

Ansvarsfulla leverantörsrelationer och affärsetik

Scandi Standards verksamhet är i hög grad beroende av välfungerande och goda leverantörssamarbeten. Utöver kyckling köper vi andra råvaror, utrustning och tjänster från ett stort antal leverantörer. För produktionsrelaterade kategorier såsom råvaror, förpackningsmaterial och transporter samordnas inköpen på koncernnivå.

Vår leverantörsuppförandekod

Scandi Standard eftersträvar ömsesidigt ansvarsfulla affärsrelationer. Vår leverantörsuppförandekod lägger grunden för detta genom krav avseende miljöansvar, antkorruption och etik, mänskliga rättigheter och socialt ansvar motsvarande koncernens egen Uppförandekod. Våra leverantörer måste också säkerställa att kraven ställs vidare i kedjan, det vill säga till sina underleverantörer. Ytterst ansvarig för leverantörsuppförandekodens innehåll och implementering är koncernens inköpsfunktion.

Leverantörsuppförandekoden har under 2020 uppdaterats för att bättre motsvara Scandi Standards väsentliga hållbarhetsfrågor och identifierade risker i leverantörskedjan. Bland annat har kraven avseende djuromsorg, klimat och biologisk mångfald förtydligats.

Systematiskt angreppssätt för hållbara leverantörskedjor

Leverantörsuppförandekoden har kommunicerats med krav att bekräfta efterlevnad, till samtliga leverantörer inom prioriterade inköpskategorier: kyckling, transporttjänster, teknisk utrustning, förpackningsmaterial samt kryddor och andra ingredienser. Målet är att alla leverantörer med inköpsvärde över 500 000 SEK per år ska skriva under koden. Utfallet för 2020 är över 90 procent för de prioriterade kategorierna.

Vårt systematiska arbete baseras på riskbedömning, vilket inkluderar en riskscreening på leverantörsnivå avseende riskparametrar såsom produktionsland och kategori-/branschspecifika risker kopplade till miljö, mänskliga rättigheter eller etiska frågor. För att identifiera risker och potentiella avvikelser, strävar vi kontinuerligt efter ökad transparens i våra leverantörsrelationer, bortom första ledet i leverantörskedjan.

Självutvärdering och riskbedömning

För att bedöma risker och prestanda på leverantörsnivå ber vi också våra leverantörer att fylla i ett självutvärderingsformulär. Svaren ger kompletterande underlag för vidare prioritering av var vi ska fokusera arbetet med vidare uppföljning och revisioner, och andra åtgärder. 2019–2020 har cirka 120 av våra leverantörer utvärderats mot leverantörsuppförandekoden, sammantaget visar resultatet att de flesta av våra leverantörer har ett väl utvecklat arbete för att hantera risker kopplade till leverantörsuppförandekodens områden. Ambitionen är att nå 98 procent utvärderade leverantörer i prioriterade kategorier, och att fastställa åtgärdsplaner för de leverantörer som bedöms ej godkända.

Affärsetiskt förhållningssätt

Vi eftersträvar ett etiskt och respektfullt förhållningssätt i alla affärsrelationer. Uppförandekoden tydliggör att nolltolerans gäller för alla former av mutor och korruption. Vi ska också agera föredömligt och ansvarsfullt för att säkerställa korrekt hantering av information och säkerställa att eventuella intressekonflikter undviks. Samtliga medarbetare utbildas i vår uppförandekod, och uppmanas att rapportera misstänkta överträdelser.

Visselblåsarfunktion

För att möjliggöra anonym rapportering av eventuella överträdelser mot Uppförandekoden, finns en visselblåsarfunktion inrättad genom samarbete med extern aktör. Inrapporterade ärenden tas emot av det externa företaget och skickas vidare för utredning av en intern kommitté bestående av koncernens HR Director, Group CFO, Head of Group Finance och Group Quality Director. Under 2020 inkom fyra ärenden via visselblåsartjänsten, relaterade till frågor kring arbetsrätt, medarbetarfrågor och policy-efterlevnad. Samtliga ärenden har utretts och besvarats, inget av dem visade sig dock vara en faktisk överträdelse.

"Vi strävar kontinuerligt efter ökad transparens i våra leverantörsrelationer."

Att etablera en matsäkerhetskultur

Studier visar att brister i matsäkerhet sällan beror på dåliga rutiner eller systemfel. Istället är det kulturen och attityder till matsäkerhet som avgör framgången.

På Scandi Standard har matsäkerhet alltid varit en mycket högt prioriterad fråga och kvalitetsarbetet har sedan länge varit certifierat enligt europeisk branschstandard. På senare tid har även matsäkerhetskulturens betydelse börjat uppmärksammas och flera certifieringar innehåller sedan 2018 numera krav på att aktivt arbeta med företagskulturen. Även Världshälsoorganisationen, WHO, och FN uppmärksammar betydelsen av kulturarbete genom instiftandet av en speciell dag, World Food Safety Day.

Kvalitets- och matsäkerhetsarbetet på Scandi Standard leds av Heidi Bretthauer, Group Quality Director, som tillsammans med kvalitetsansvariga i alla länder arbetar för att stärka den interna kulturen och attityderna till matsäkerhet.

Varför är kulturarbetet så viktigt?

Det gamla uttrycket "Culture eats strategy for breakfast" summerar det ganska bra. Vi har rutiner och processer som är noga uttänkta och implementerade men det är vad våra medarbetare gör som gör skillnad. Om vi kan få våra medarbetare att förstå på djupet och engagera sig i frågan kommer vi mycket längre i arbetet än om vi bara inför nya rutiner.

Hur går arbetet på Scandi Standard till?

Vi genomför regelbundet attitydundersökningar på våra produktionsanläggningar för att kartlägga hur kvalitetsarbetet upplevs av medarbetarna. Genom resultaten kan vi sedan identifiera våra svagheter och arbeta specifikt med dem genom lokala arbetsgrupper. Vi har också utsett Food Safety Culture Ambassadors på ett par anläggningar. Deras uppgift är att ständigt hålla frågan levande och

inspirera sina kollegor. En annan viktig del av arbetet är också att ständigt hålla utbildningar så att kunskapsnivån hela tiden är hög. Det räcker inte med bara ett tillfälle när en medarbetare är ny, det behövs ständiga påminnelser.

Vad kommer att vara viktigt framöver?

Vi kommer att fortsätta att arbeta med vår matsäkerhetskultur, bland annat genom att arbeta vidare med våra arbetsgrupper och arbeta mer med kunskapsöverföringen mellan våra anläggningar. Det är också viktigt att fortsätta bygga vidare på engagemanget kring aktiviteter som World Food Safety Day. Utöver det kommer vi också att certifiera vårt kvalitetsarbete enligt en högre standard, BRC, på de kvarstående av våra verksamheter som idag är certifierade med en lägre standard. Arbetet kommer att ske under 2021 och syftet är att säkerställa att vi håller samma höga nivå på arbetet i alla länder.

Kycklingarna Kycklingar som mår bra

Kycklingarna är hjärtat i Scandi Standards verksamhet. Vår utgångspunkt är att alla kycklingar ska må bra och födas upp i en god miljö, från kläckning till slakt. God djurvälfärd är en självklarhet för oss av etiska skäl, och för att det är direkt kopplat till kvalitet, resurseffektivitet och lönsamhet. Rätt kvalitet på den dagsgamla kycklingen, rätt stallmiljö och rätt foder ger kycklingen förutsättningar att hålla sig frisk och tillgodogöra sig näring. Bara välmående kycklingar kan växa på ett bra sätt.

Branschledande på djurvälfärd

Vår ambition är att ta en drivande och branschledande roll för god djurvälfärd. Grunden i arbetet är fokus på ständig förbättring och det nordiska förhållningssättet till djuromsorg, med en djurskyddslagstiftning som tillhör världens strängaste. Vår koncerngemensamma policy för djurvälfärd gäller alla delar av verksamheten och alla leverantörer. När Scandi Standards verksamhet fortsätter växa utanför Norden blir det än viktigare att tydliggöra vår hållning och säkerställa implementering av kraven.

Scandi Standards Group Live Operations Director har det övergripande ansvaret för koncernens policy och förbättringsarbete. På respektive marknad ansvarar lokal företagsledning tillsammans med lokal Live Operations Manager för implementering och uppföljning. På varje anläggning finns en koordinator för djurvälfärd utsedd. Alla medarbetare som hanterar kycklingar får utbildning i detta som del av sin introduktionsutbildning.

Utvalda uppfödare, tydliga kvalitetskrav

Vi har långsiktiga samarbeten med utvalda uppfödare i respektive land. Kvalitet och djurvälfärdsparametrar mäts vid varje leverans, riktlinjer gäller för samtliga uppfödare oavsett land. De kontrakterade uppfödarna, totalt cirka 350 stycken, får support, utbildning och regelbundna uppföljningsbesök av våra rådgivare. Vid avvikelser mot kraven görs avdrag på ersättningen till uppfödaren, vid god kvalitet utbetalas tillägg. Vid allvarligare eller återkommande brister görs djupare granskning av grundorsaker och samarbetets förutsättningar framåt.

Olika kycklingraser – samma krav på god hälsa

Olika kycklingraser och avelslinjer används i olika produktionssystem. Deras skötselbehov och förutsättningar kan skilja sig åt men vår utgångspunkt är att alla kycklingar ska ha god hälsa och behandlas korrekt.

Koncerngemensam Animal Welfare Policy

Vår djurvälfärdspolicy tar utgångspunkt i de internationellt erkända fem friheterna för djurvälfärd, och anger bland annat;

• • att genmodifiering ej är tillåtet,
• • definierade utrymmeskrav, gränser för flocktäthet,
• • att antibiotika ej får användas utan veterinärbeslut

• • att tillväxhormoner ej får användas,

• • att näbbtrimning ej är tillåtet,

• • krav på ansvarsfulla transporter och gränser för avstånd och transporttid,
• • krav på bedövning före slakt.

Vi fokuserar på de områden som har störst betydelse för djurhälsan. Hit hör de nykläckta kycklingarna hälsa, fodrets sammansättning samt hur stallmiljön är utformad.

God stallmiljö

God stallmiljö är avgörande för kycklingarna. Exempel på krav är att djuren ska kunna röra sig fritt och ha tillräckligt med utrymme. Gränsvärden för flocktäthet varierar mellan olika produktionssystem och skillnader i nationell lagstiftning, med ett genomsnitt för Scandi Standard på cirka 37 kg levande vikt per kvadratmeter. Värme, belysning, ventilation, underlag och utrustning för foder och vatten omfattas också av tydliga krav. Kycklingflockarnas hälsa kontrolleras dagligen och stallmiljön mäts med hjälp av ett antal nyckeltal. Inga tillväxthormoner får användas och antibiotika eller annan medicin får endast ges till sjuka djur. Näbbtrimning tillåts inte.

Fothälsa viktig indikator för god djurvälfärd

Ströbädden som kycklingarna vistas på har stor påverkan på deras hälsa. Att ströbädden hålls torr gör det bekvämt för kycklingarna, upprätthåller deras immunförsvar och minskar risken för att sjukdomar sprids. Ströbädden kontrolleras genom trampdynornas tillstånd som följs och registreras för varje stall när kycklingarna anländer till slakteriet. Med god fothälsa ökar också andelen högkvalitativa kycklingfötter som kan exporteras som livsmedel, vilket ökar intäkterna jämfört med om de används till djurfoder.

Uppfödning utan antibiotika

Vi har en mycket strikt policy gällande användning av antibiotika och andra typer av läkemedel. I enlighet med gällande lagstiftning i Norden används inte antibiotika i förebyggande syfte i uppfödningen, till skillnad från många andra länder. Endast sjuka djur får behandlas, efter veterinärs godkännande. Antibiotikaanvändningen hos de nordiska uppfödarna är också mycket låg, ett tecken på att god djurhållning upprätthålls.

Framgångsrik minskning av antibiotika i irländska verksamheten

När irländska Manor Farm inkluderades i Scandi Standard 2017 var antibiotikaanvändningen cirka 70 procent. Genom målmedvetet arbete har användningen mer än halverats till 2020. Trenden går fortsatt åt rätt håll, bedömningen är att komma ned på nordiska nivåer inom ytterligare något år.

Andel flockar behandlade med antibiotika

* Inklusive/exklusive Irland.

Scandi Standards mål är att andelen behandlade flockar ska vara lägre än 1 procent i alla länder. Målet har uppnåtts med god marginal för de nordiska länderna de senaste åren. Arbetet med att minska antibiotikaanvändningen i vår irländska verksamhet har varit framgångsrikt under 2018–2020, med mer än halverade tal. Skillnaden mot övriga länder i koncernen är fortfarande betydande men bedömningen är att nå målet inom ytterligare något år.

Kycklingarna

Vår hållning gällande antibiotika, liksom vårt arbetssätt och resultat i de nordiska koncernföretagen, ligger i framkant. I en global jämförelse, liksom i jämförelse med de skärpta EU-reglerna för antibiotikaanvändning inom animalieproduktion som beslutades 2018. Vårt koncernmål är att andelen antibiotikabehandlade flockar ska vara lägre än 1 procent.

Med växande antibiotikaresistens som en stor global hälsoutmaning ser vi att Scandi Standard har en viktig roll att minimera användningen av antibiotika i livsmedelsproduktion, särskilt vid förvärv och integration av utomnordiska verksamheter i koncernen.

Hållbart foder

En viktig del av samarbetet med uppfödarna är sammansättningen av foder, för att uppnå så god kycklinghälsa och så effektiv foderanvändning som möjligt. Allt foder är vegetabiliskt och sammansättningen görs med noggrann planering av flera råvaror, där vete och soja är stora komponenter. Användning av foder där GMO (genmodifierade organismer, i detta fall soja och majs) förekommer är omdiskuterad. Scandi Standard har valt att utgå ifrån lokala förutsättningar och kundkrav och ställer krav på GMO-fritt foder i Sverige, Norge och Finland.

I jämförelse med andra djurslag är kycklinguppfödning mycket resurseffektivt. Mängden foder och storleken på klimatpåverkan per kilogram kött är betydligt högre vid produktion av till exempel gris eller nöt. Fodereffektivitet är ett av våra viktigaste mått i strävan efter att optimera uppfödningen. Eftersom kycklingar är så bra på att omvandla foder till kött, är fodereffektiviteten en direkt indikator på fodrets kvalitet, och på hur väl kycklingarna tas omhand.

Alternativ till soja

Cirka 20 procent, motsvarande drygt 100 000 ton, av det foder som våra kycklingar får utgörs i dagsläget av importerad soja. Krav på god kvalitet, spårbarhet och ansvarsfull produktion ställs genom olika tredjepartscertifieringar såsom RTRS och ProTerra.

Vårt långsiktiga mål är att ersätta den importerade soja som traditionellt används som foderprotein med andra, lokala proteinkällor. Detta då det finns bättre alternativ ur miljö- och djurvälfärdsperspektiv, som samtidigt också stödjer lokal jordbruksproduktion. Sedan 2019 drivs ett strategiskt utvecklingsprojekt tillsammans med foderspecialister för att ta fram och testa nya fodermixer, där en väsentlig del av sojan ersätts med närodlade bönor.

Etik vid transport och slakt

Djuretiken har hög prioritet vid transport och slakt av kycklingarna. Transporten från uppfödare till våra anläggningar i kalla klimatförhållanden (Sverige, Finland, Norge) sker med särskilt anpassade lastbilar med temperaturstyrd ventilation. Vi väljer uppfödare som finns nära våra anläggningar och genomsnittlig transporttid är 1–2 timmar, väl under lagstadgad maxtid 8 timmar. Transportavstånd och ankomsttider planeras och registreras för att säkerställa att alla kycklingar hanteras inom fastställda tidsramar, slakt sker alltid samma dag som transporten. Kycklingarna kontrolleras vid ankomst och bedövas (sövs) före slakt. Kontroll av kycklingarna görs på plats av oberoende veterinärer

Antibiotika, djurhälsa och fodereffektivitet

	Mål	2020	2019	2018	2017	2016
Antibiotika, andel behandlade flockar, %	<1	7 0,0 exkl. Irland	11 0,1 exkl. Irland	13 0,0 exkl. Irland	0,2	0,3
Fothälsa, fotpoäng	<5	10 4 exkl. Irland	20 4 exkl. Irland	14 6 exkl. Irland	9	14
Fodereffektivitet, FCR kg foder/kg levande vikt	1,49	1,52	1,52	1,54	1,56	1,59

Kycklingarnas hälsa följs upp med hjälp av flera parametrar. Låg användning av antibiotika och god fothälsa är centrala indikatorer på god djurhälsa och stallmiljö. Redovisad antibiotikaanvändning ovan kan jämföras med 40−80 procent behandlade flockar i många europeiska länder. Fothälsan mäts med fotpoäng, där stickprov om 100 per flock kontrolleras i samband med slakt. Låga poäng betyder god fothälsa, värden under 15−20 är bra i en internationell jämförelse.

Irländska Manor Farm ingår i redovisade siffror från och med 2018. För jämförbarhet med 2017 redovisas därför även siffror exkl. Irland. Angivna mål för fothälsa och fodereffektivitet är långsiktiga med sikte på 2025.

Fodereffektivitet olika djurslag

Diagrammet visar fodereffektivitet vid uppfödning av olika djurslag mätt som mängd foder i förhållande till tillväxt (här angiven som levande vikt). Angivna siffror ska ses som ett medelvärde av FCR-värden (feed conversion rate) från flera publicerade källor. Med ökad fodereffektivitet sparas naturresurser och kostnader i flera led: minskat behov av odlingsmark, färre transporter, minskad energianvändning för fodertillverkning och minskad vattenkonsumtion genom värdekedjan.

God djurvälfärd – ett komplext och viktigt område

God djurvälfärd är, och har i årtionden, varit en väsentlig del av det nordiska sättet att föda upp djur. God djurvälfärd är även ett nyckelområde för Scandi Standard där vi tillsammans med våra kontrakterade uppfödare har som ambition att vara branschledande.

En viktig del i att uppnå målet är att skapa samsyn om vad som bidrar till god djurvälfärd. Det är ett brett och komplext område med flertalet parametrar som alla både tillsammans och individuellt påverkar kycklingarnas hälsa och välmående.

Tommi Saksala, Group Live Operations Director, ansvarar för koncernens arbete med systematisk förbättring av djurvälfärd.

Vad är det viktigaste för att uppnå god djurvälfärd?

Det är lätt att tro att enskilda yttre faktorer har stor påverkan, till exempel vilken kycklingras som föds upp eller hur många fönster det är i ett stall, men den absolut viktigaste faktorn är faktiskt den mänskliga. Vår kunskap och hur vi tillsammans med våra uppfödare väljer att applicera den är det som spelar absolut störst roll.

Kan man inte säga att vissa parametrar betyder mer än andra?

Vill man förenkla det kan man dela upp det i tre olika områden som har stor påverkan. Det första är hur kycklingen mår redan när den kläcks, alltså det vi kallar kvaliteten på dags-gammal kyckling. Vi kan påverka förutsättningarna mycket redan på embryonivå och under ruvningsprocessen och se till att kycklingarna som kläcks är starka och friska.

Det andra området är kvaliteten på det foder kycklingarna får. Det är samma sak som för oss människor, när vi äter bra mår vi också bra och håller oss friska. Många negativa beteenden som till exempel att kycklingarna hackar på varandra kan motverkas genom att de får rätt foder.

Det sista området handlar förstås om miljön kycklingarna vistas i och att den som tar hand om dem, alltså uppfödaren, har rätt kunskap och förutsättningar. Vi arbetar mycket med att öka kunskapen och förstärka attityder kring djurvälfärd. Många gånger kan rätt kunskap kompensera för till exempel ett äldre kycklingstall eller andra faktorer.

Varför ser djurvälfärden olika ut i olika länder?

Vi verkar idag på fem skilda marknader som har sina egna lagstiftningar, traditioner och marknadsförutsättningar. Det måste vi till viss mån ta hänsyn till och det kan innebära att vi fokuserar eller gör på ett sätt i ett land och på ett annat i de andra länderna. Oavsett förutsättningarna mäter vi djurvälfärd på samma sätt och vi har alltid samma slutmål: att behandla kycklingarna med respekt, och att kycklingen ska må så bra som möjligt under dess levnadstid.

Klimat- och resurseffektivitet i alla led Planeten

Arbetet för en klimat- och resurseffektiv kycklingproduktion omfattar hela värdekedjan: såväl Scandi Standards egen förädlingsverksamhet som leverantörsled med foderproduktion och uppfödning, transporter, och kund- och konsumentled. I de egna anläggningarna ligger fokus på effektiv användning av el, värme och vatten, samt minimering och hantering av avfall och biprodukter.

Klimatmål i linje med Parisavtalet

Vi tar klimatfrågan på allvar och ser att vi både behöver göra vår del för att minska utsläppen, och också identifiera och hantera risker som följd av klimatförändringar. I linje med Parisavtalet och 1,5-gradersmålet är vår vision en helt fossilfri verksamhet, med ett övergripande mål att halvera våra klimatpåverkande utsläpp vart tionde år. Vårt mätbara klimatmål och redovisade klimatdata har basåret 2016 och omfattar i dagsläget våra egna anläggningars energianvändning (scope 1 och 2) samt distributionstransporter. Målet mäts i relation till verksamhetens storlek (ton CO2e per kg produkt), dock följer vi också upp vårt klimatavtryck i absoluta tal.

Arbete och åtgärder för minskad klimatpåverkan omfattar alla led i vår värdekedja. Sett till hela livscykeln står odling och produktion av foder samt uppfödning av kycklingarna för den stora merparten av klimatavtrycket.

Som ett nästa steg kommer Scandi Standard under 2021 utveckla och verifiera våra mätbara klimatmål enligt Science Based Target initiatives metod.

Klimatrelaterade risker

Som livsmedelsproducent är vi beroende av ett fungerande jordbruk, främst för produktion av foder till våra kycklingar. Klimatförändringar och ett mer extremt väder kan påverka kvalitet, kostnad och leveranssäkerhet. Andra identifierade klimatrelaterade risker att hantera handlar om översvämningsrisker och klimatsäkring av anläggningar, lagstiftning och ekonomiska styrmedel på energioch transportområdet, samt varumärkesrisker kopplat till kunders och konsumenters ökade miljömedvetenhet. För mer information

se avsnitt om risker sid 55 och Scandi Standards rapportering till Carbon Disclosure Project (CDP).

Effektiv användning av energi och vatten

På respektive anläggning sker ett löpande arbete för effektiv användning av energi och vatten, med utgångspunkt i koncernens energi- och vattenpolicy. Lokala mål sätts årligen och följs upp månadsvis. Systematiskt arbete med kartläggning och åtgärder såsom recirkulering av värme och byte till energisnål LED-belysning, har resulterat i betydande energibesparingar. Vi arbetar sedan flera år också med successiv utfasning av fossila energikällor. 2020 köptes el från ursprungsmärkt förnybar el till anläggningen i Sverige.

Ansvarsfull vattenhantering

Varken våra egna anläggningar eller uppfödare finns placerade i områden med direkt vattenbrist, färskvatten är dock en begränsad resurs som alltid ska användas ansvarsfullt. Inom ramen för strikta regler för livsmedelssäkerhet och hygien, arbetar vi för optimal användning av vattnet. Minskad vattenanvändning lokalt syftar främst till att indirekt minska energianvändningen, samt till att minska mängden avloppsvatten som behöver renas. Lokala myndigheter ställer omfattande krav på avloppsvattnets kvalitet, som kontrolleras genom uppföljning av kvävehalten och av halten biologiskt nedbrytbar substans (BOD). Fem av koncernens anläggningar har idag egna reningsanläggningar som tar hand om avloppsvattnet från slakt och bearbetning av kycklingarna.

Effektiv och miljöanpassad logistik

Hållbara transporter handlar om säkerhet och trygghet för såväl chaufförer och medtrafikanter som för kycklingarna vi transporterar, och förstås om leveranskvalitet för våra kunder. Vi vill också nå så effektiva och klimatsmarta transportlösningar som möjligt. Vi ställer krav på våra transportleverantörer att förutom att leva upp till vår leverantörsuppförandekod, tillhandahålla miljödata och använda miljöklassade fordon enligt EURO 6.

Energianvändning, 2020, fördelning energikällor (kWh)

Mål:

minskade koldioxidutsläpp 2016–2025

Planeten

Genom samarbete med transportörerna har vi i Sverige tankstationer för HVO-biodiesel vid anläggningen. Samtliga transporter av Kronfågels produkter inom Sverige sker därigenom med 100 procent förnybart bränsle. 2020 har ett pilotprojekt genomförts i Danmark med koldioxidneutrala kyltrailers, där produkterna kyls med el genererad från drivaxeln, eller genom solpaneler på taket. Sammantaget var koldioxidutsläppen från våra distributionstransporter 2020 cirka 6400 ton.

2021 aktiveras två projekt med stor effekt på vårt klimatavtryck: ett fossilfritt kyl- och fryslager i Danmark, och ny logistikpartner i Sverige som genom bättre geografiskt läge kommer att korta transportsträckorna.

Minsta möjliga matsvinn och avfall

Hela kycklingen tas tillvara i förädlingsprocessen, ingenting blir avfall. Av varje kyckling blir i snitt 70 procent livsmedel och resterande 30 procent biprodukter i form av foder eller bioolja. Sett till hela värdekedjan är kund- och konsumentledet viktigast för att minska mängden matsvinn. Vårt bidrag handlar om innovativa förpackningslösningar, vägledning till konsumenterna och optimering av produktflödet till och i livsmedelsbutikerna.

Det avfall som uppkommer i våra anläggningar består främst av emballage och annat brännbart material. Avfallssortering och uppföljning av volymer för respektive avfallsfraktion sker på alla större anläggningar. Vårt långsiktiga mål är noll restavfall i produktionen, med delmålet att minska mängden med 2 procent per år. Arbete återstår dock med att definiera koncerngemensamma basdata och enhetlig mätning, i samarbete med våra avfallsentreprenörer.

Under 2020 har en särskild satsning gjorts på att minska matsvinnet (så kallad floor waste) i våra anläggningar. Sammanlagt minskade mängden med 38 procent. Läs mer på sid 11.

Hållbara förpackningar

Skärpt lagstiftning och trender för cirkulär ekonomi inom förpackningar påverkar Scandi Standard. Inom EU ska allt plastemballage kunna återanvändas eller materialåtervinnas senast 2030. Inriktningen i Scandi Standards förpackningsstrategi är att prioritera rena, ej sammansatta material, samt välja återvunnet och tunnare material där så är möjligt. Detta med fortsatt fokus på produktkvalitet och förpackningens funktion. Exempelvis använder vi nu i Danmark, Sverige och Norge tråg av rPET och har infört en ny teknik för inplastning av pallar som minskar mängden plastfilm med 30 procent. Vi har satt mål att alla våra produktförpackningar ska vara av förnybart eller återvunnet material och att fortsätta minska mängden plast i vår egen produktion. 2020 användes cirka 18 gram plast per kg produkt (medelvärde för koncernen exklusive Irland där enhetliga data ännu saknas). De största kategorierna plast är tråg och plastfilm.

Redovisade utsläpps fördelning per scope enligt GHG-protokollet	Andel av utsläpp	Ton CO2e
Scope 1 Energianvändning
Eldningsolja	5%	1 734
Naturgas	21%	6 595
Scope 2 Energianvändning
Fjärrvärme	11%	3 373
El	43%	13 578
Scope 3 Distributionstransporter	21%	6 398

Diagrammen till höger visar energianvändning (el och värme) och vattenförbrukning i våra produktionsanläggningar, och utsläpp av koldioxid från energianvändning och distributionstransporter (från 2018) per kg produkt. Redovisade data inkluderar anläggningarna iAArs, Farre, Valla, Lieto, Stokke, Jaeren och Manor Farm, vilka 2020 utgjorde runt 95 procent av Scandi Standards sammanlagda produktion.

Jämfört med publicerade data i föregående redovisning för 2019, har data för koldioxidutsläpp räknats om med andra, standardiserade emissionsfaktorer för energi. Använda emissionsfaktorer är hämtade från IEA, med nationella och leverantörsspecifika värden där detta finns.

Energianvändning

Total energianvändning 2020 var 147 279 260 kWh, 0,46 kWh per kg produkt.

Koldioxidutsläpp

Utsläpp av koldioxid från energianvändning i produktion och distributionstransporter var 2020 totalt 32 182 ton, motsvarande 102 gram per kg produkt.

Vattenanvändning

Total vattenanvändning 2020 var 2 190 169 m3, 6,91 liter per kg produkt.

Vår hantering av Covid-19-pandemin

Utbrottet av den globala pandemin och det nya coronaviruset har i stor utsträckning präglat året framför allt ur arbetsgivarperspektivet. Som helhet har Scandi Standards verksamhet kunnat utföras relativt oförändrad men med hög prioritet på medarbetarnas säkerhet och hälsa, säkring av värdekedjan och fokus på att bibehålla och uppfylla den viktiga samhällsfunktionen att upprätthålla livsmedelsförsörjningen. I det här avsnittet redogör vi för hur vi hanterat pandemin på olika sätt under året.

Våra medarbetares säkerhet och hälsa

Scandi Standard införde tidigt skyddsåtgärder och extra hygienprotokoll för att minska smittspridningen. Efter rekommendationer och i samråd med lokala myndigheter infördes bland annat reseförbud för icke-affärskritiska tjänsteresor, både mellan marknader och anläggningar i samma land, besöksförbud för externa besök, extra skyddsutrustning för produktionsmedarbetare och hemarbete uppmuntrades för tjänstemän som inte behövde arbeta på kontor. På Irland infördes även temperaturkontroller av samtliga produktionsmedarbetare innan inträde på anläggningen.

Under året har också både Danmark och Irland testat samtliga medarbetare. I Danmark gjordes det som en extra försiktighetsåtgärd efter att ett fåtal fall av Covid-19 upptäckts, på Irland som en del av ett nationellt testningsprogram där produktionsmedarbetarna testades totalt 5 gånger. I Danmark kom samtliga tester tillbaka negativa, på Irland upptäcktes endast en handfull positiva fall trots stor utbredning av smitta i lokalsamhället vilket visar att våra åtgärder och rutiner haft effekt på att begränsa smittan.

Tidiga riskanalyser och kontinuitetsplanering

Tidigt under pandemin genomfördes också djupgående riskanalyser och kontinuitetsplanering utifrån ett flertal tänkbara scenarier för att säkra verksamheten. Bland annat gjordes lokala planer om samarbete mellan olika aktörer för att kunna säkra både djurvälfärd och produktion samt utfall där ett förenklat produktsortiment skulle kunna produceras med en mycket reducerad personalstyrka.

Corona i ett längre perspektiv

Enligt OECD-FAO-rapporten Agricultural Outlook är de långsiktiga effekterna på konsumtion, produktion och handel svårbedömda. För att möta eventuella förändringar i efterfrågan eller svårigheter att försörja värdekedjan med råvaror har Scandi Standard bildat en särskild, lands- och funktionsöverskridande enhet vars uppgift är att omvärldsbevaka, analysera och tolka de signaler som finns. Målsättningen är att tidigt upptäcka strukturella förändringar som kan ha påverkan på affären.

Inga förändringar i strategin till följd av pandemin

Trots att pandemin haft stor påverkan på vår säljkanal Restaurang och Storhushåll har vi inte gjort några strukturella eller övergripande förändringar av vår strategi för kanalen. På kort sikt infördes bland annat åtgärder som säkrade utestående kundfordringar och minimerade nedskrivningar av kundfordringar och kreditförluster. I övrigt tror vi på en återgång till relativt normala rörelsemönster över det kommande året och har planerat därefter.

"Tidigt genomfördes djupgående riskanalyser och kontinuitetsplanering för att säkra verksamheten."

Underhåll på distans med Augmented Reality-glasögon*

I takt med att viruset spreds under våren infördes också reserestriktioner, särskilt till och från Sverige och Irland. Men maskiner och utrustning behöver ändå underhållas. Normalt reser tekniker från våra leverantörer runt mellan våra anläggningar för att sköta dessa arbetsuppgifter men nedstängning och karantän gjorde det till en omöjlighet. Lösningen blev smarta glasögon som

kombinerar video och Augmented Reality där våra egna medarbetare utför uppgifterna själva med leverantörens tekniker på videolänk som dirigerar arbetet från distans. Glasögonen, tänkta som en tillfällig lösning, har visat sig vara ett mycket effektivt och tidsbesparande sätt att utföra underhåll och kommer att fortsätta användas även efter att pandemin är över.

* Augmented Reality (AR) är en förstärkt version av den verkliga fysiska världen som uppnås genom användandet av digitala visuella element, ljud eller annan sensorisk stimulus som levereras via teknologi, exempelvis glasögon eller mobiltelefon.

Scandi Standard-aktien

Scandi Standard-aktien noterades på Nasdaq Stockholm den 27 juni 2014 under symbolen SCST.

Under 2020 omsattes totalt 30,0 (20,9) miljoner aktier. Den genomsnittliga dagsvolymen var 119 145 (84 020) aktier.

Sista betalkurs på den sista handelsdagen 2020 var 68,8 (74,4) SEK, vilket innebar en minskning med cirka 8 procent jämfört med samma tidpunkt föregående år. Aktiekursen hade därmed ökat med cirka 46 procent sedan börsnoteringen 2014. Aktien ingår i Nasdaq Mid Cap-index, som under 2020 steg med cirka 25 procent.

Börsvärdet uppgick per den 31 december 2020 till cirka 4 545 (4 915) MSEK.

Ägarstruktur

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2020 till 6 114 (5 854). De tio största aktieägarnas innehav i bolaget motsvarade 54 (54) procent av aktiekapitalet. Svenska institutioner, aktiefonder och privatpersoner hade ett innehav i bolaget motsvarande cirka 57 (54) procent av aktiekapitalet per den 31 december 2020.

Utdelning

Styrelsen har för avsikt att föreslå en total utdelning för räkenskapsåret 2020 om 2,50 (0,00) SEK per aktie, motsvarande 164 (0) MSEK baserat på antalet utestående aktier per den 31 december 2020. Styrelsen föreslår en utdelning om 1,25 (0,00) SEK per aktie, motsvarande 82 (0) MSEK, till årsstämman 2021 baserat på antalet utestående aktier per den 31 december 2020. Styrelsen har vidare för avsikt att kalla till en extra bolagstämma under andra halvåret 2021 för att föreslå en andra utdelning om 1,25 SEK per aktie. Den totala utdelningen för räkenskapsåret 2020 som styrelsen har för avsikt att föreslå motsvarar cirka 47 (0) procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Bolagets utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut cirka 60 procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Utdelningen ska bestämmas så att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagsverksamheten och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Aktiebaserade incitamentsprogram

Scandi Standard har tre aktiebaserade långsiktiga incitamentsprogram för nyckelpersoner, LTIP 2018, LTIP 2019 och LTIP 2020. För information om programmen se not 1 och 5.

Aktiekursens ökning sedan noteringen 2014 (per den 31 december 2020)

Andel av aktiekapitalet som kontrolleras av de tio största ägarna

Scandi Standard årsredovisning 2020

Ägarstruktur per den 31 december 2020

Innehav	Antal aktieägare	Antal aktier	Rösträtter och kapital, %
1−500	4 304	603 400	0,9
501−1 000	707	576 219	0,9
1 001−10 000	879	2 701 995	4,1
10 001−20 000	68	974 986	1,5
20 001−	156	61 204 290	92,6
Totalt	6 114	66 060 890	100,0

Största aktieägare per den 31 december 2020

Namn	Antal aktier	Kapital, %
Investment AB Öresund	10 100 000	15,3
Carton Group ULC	6 000 000	9,1
Länsförsäkringar Fondförvaltning AB	4 655 873	7,0
Lantmännen Animalieinvest AB	3 303 461	5,0
Carnegie Fonder	2 862 591	4,3
JP Morgan Bank Luxembourg S.A	2 448 472	3,7
Cliens Fonder	2 160 000	3,3
State Street Bank and Trust Co	1 602 371	2,4
Brown Brothers Harriman/Lux	1 559 416	2,4
Brown Brothers Harriman & Co.	1 231 537	1,9
Övriga	30 137 169	45,6
Totalt	66 060 890	100,0

Geografisk fördelning av aktieägandet

Luxemburg 11% Storbritannien 4% Irland 9% USA 7% Övriga världen 12%

Data per aktie, SEK

	2020	2019
Justerat resultat per aktie 1)	5,45	4,06
Resultat per aktie	3,16	3,60
Utdelning per aktie	1,25 2)	–
Operativt kassaflöde, per aktie3)	7,26	8,20
Eget kapital per aktie	28,58	26,58
Genomsnittligt antal aktier 4)	65 501 968	65 358 603
Antal aktier vid periodens slut	66 060 890	66 060 890

1) Justerat för jämförelsestörande poster, se sid 50.

2) Styrelsens förslag till årsstämman 2021.

3) Omklassificering av kassaflödeseffekt för leasingtillgångar har gjorts för 2020 och 2019.

4) Under 2020 återköptes 0 (0) aktier.

CFO-ord

Scandi Standard har navigerat 2020 års utmaningar på ett stabilt sätt."

Justerat rörelseresultat 2020 var 500 MSEK vilket är en ökning med 46 MSEK (10 procent) jämfört med 2019, och justerad rörelsemarginal uppgick till 5,0 (4,6) procent. Det är glädjande att se att vår verksamhet i Finland för första gången sedan uppköpet visar lönsamhet, och att verksamheten på Irland hade sitt starkaste år sedan förvärvet. Verksamheten i Danmark hade däremot ett mycket tufft år som det segment inom koncernen som påverkades mest negativt av Covid-19-pandemin på grund av sin stora andel av försäljningen inom säljkanalerna Restaurang och Storhushåll och Export. Segmentet hade även utmaningar inom produktionen. Här har vi förbättringspotential. Det är dock positivt att övriga segments starka resultat visat att koncernen som helhet likväl klarar av att leverera ett stabilt resultat.

Vårt finansnetto 2020 påverkades positivt av valutakurseffekter, jämfört med negativa valutakurseffekter föregående år, men även av lägre räntekostnader då vi genomgående under året hade en lägre skuldsättningsgrad. Vi hade också lägre skattekostnader under 2020, framför allt drivet av en positiv mix mellan våra legala enheter.

Under första halvåret 2020 hade vi stort fokus på vilken effekt Covid-19-pandemin skulle ha på vår finansiella ställning och vi vidtog ett antal försiktighetsåtgärder såsom att styrelsen beslutatde att föreslå årsstämman att utdelning inte skulle utgå för 2019, dra ner på investeringarna och ta upp ytterligare kredifaciliteter. Som väl är har dessa åtgärder och operationella åtgärder som implementerades för att hantera riskerna med Covid-19-pandemin gjort att vi gått finansiellt stärkta ur året med sänkt nettoskuld och med en skuldsättningsgrad på 2,4 vilket är i linje med vårt långsiktiga mål. Vår finansiella ställning inklusive tillgängliga likvida medel vid årets utgång är god och vi står väl rustade för att leverera på vår strategi. Detta samtidigt som vi fortsatt fokuserar på att vidmakthålla flera av åtgärderna för att hantera riskerna med Covid-19-pandemin. Förvärv utgör en viktig del av Scandi Standards strategi och potentiella förvärvsobjekt analyseras därför löpande.

Sammanfattningsvis var 2020 ett annorlunda år även för Scandi Standard, men vår verksamhet har hanterat Covid-19-pandemin på ett föredömligt sätt och vi ser potential att ytterligare stärka våra marginaler.

Vi ser med tillförsikt fram emot 2021, likt övriga världen.

Julia Lagerqvist CFO

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Scandi Standard AB (publ), organisationnummer 556921-0627, med säte i Stockholm, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2020.

• Nettoomsättningen för koncernen ökade 2020 till 9 940 (9 891) MSEK. Nettoomsättningen i Sverige ökade med 1 procent, i Norge med 2 procent, i Irland med 7 procent, i Finland med 13 procent och minskade i Danmark med 5 procent.
• Det justerade rörelseresultatet 1) ökade till 500 (454) MSEK, motsvarande en marginal på 5,0 (4,6) procent.
• Det justerade rörelseresultatet1) förbättrades i alla segment utom i Danmark.
• Resultat efter finansnetto minskade till 260 (312) MSEK.
• Årets resultat minskade till 208 (237) MSEK och resultatet per aktie var 3,16 (3,60) SEK. Årets resultat påverkades negativt av jämförelsestörande poster om 150 (30) MSEK. Skattekostnaden uppgick till 52 (75) MSEK motsvarande en effektiv skattesats på cirka 20 (24) procent. Skattesatsen påverkades positivt främst av en förändrad landsmix.
• Operativt kassaflöde uppgick till 476 (536) MSEK, negativt påverkat av lägre EBITDA och lägre förbättrat rörelsekapital och positivt påverkat av lägre investeringar.
• Den räntebärande nettoskulden minskade till 1 933 (2 200) MSEK främst på grund av lägre investeringar och av att ingen utdelning betalades för räkenskapsåret 2019.
• Styrelsen har för avsikt att föreslå en total utdelning för räkenskapsåret 2020 om 2,50 (0,00) SEK per aktie, motsvarande 164 (0) MSEK baserat på antalet utestående aktier per den 31 december 2020. Styrelsen föreslår en utdelning om 1,25 (0,00) SEK per aktie, motsvarande 82 (0) MSEK, till årsstämman 2021 baserat på antalet utestående aktier per den 31 december 2020. Styrelsen har vidare för avsikt att kalla till en extra bolagstämma under andra halvåret 2021 för att föreslå en andra utdelning om 1,25 SEK per aktie.

Nettoomsättning och resultat

Nettoomsättning

Nettoomsättningen för koncernen ökade 2020 till 9 940 MSEK jämfört med 9 891 MSEK föregående år.

Nettoomsättningen ökade med 1 procent i Sverige, 2 procent i Norge, 7 procent i Irland, 13 procent i Finland och minskade med 5 procent i Danmark.

Nettoomsättningen per produktkategori ökade med 6 procent för Ready-to-cook Kylda, som är den största produktkategorin, minskade med 5 procent för Ready-to-cook Frysta och minskade med 8 procent för Ready-to-eat. Minskningen för Ready-to-eat är driven av nedgång i försäljning inom säljkanalen Restaurang och Storhushåll.

Resultat

Justerat för jämförelsestörande poster1) ökade rörelseresultatet för koncernen 2020 till 500 MSEK från 454 MSEK föregående år, motsvarande en marginal på 5,0 (4,6) procent. Det justerade rörelseresultatet1) förbättrades i alla segment utom i Danmark. Det förbättrade justerade rörelseresultatet är främst hänförligt till en högre försäljningsvolym och förbättrad försäljningsmix.

Inklusive jämförelsestörande poster minskade rörelseresultatet till 351 MSEK från 424 MSEK föregående år, motsvarande en marginal på 3,5 (4,3) procent.

De negativa jämförelsestörande posterna i rörelseresultatet uppgick till 150 (30) MSEK, se tabell på sid 50.

Finansnettot för koncernen 2020 uppgick till –90 (–113) MSEK. Minskningen är främst hänförlig till lägre räntekostnader och positiva valutakurseffekter som en konsekvens av en starkare svensk krona.

Skatt på årets resultat för koncernen 2020 uppgick till 52 (75) MSEK motsvarande en effektiv skattesats på cirka 20 (24) procent. Skattesatsen påverkades positivt främst av en förändrad landsmix.

Årets resultat för koncernen minskade 2020 till 208 MSEK från 237 MSEK föregående år, motsvarande ett resultat per aktie på 3,16 (3,60) SEK.

Nyckeltal

MSEK	2020	2019
Nettoomsättning	9 940	9 891
Justerad EBITDA1)	835	776
Justerat rörelseresultat (EBIT)1)	500	454
Rörelseresultat (EBIT)	351	424
Resultat efter finansnetto	260	312
Årets resultat	208	237
Resultat per aktie, SEK	3,16	3,60
Utdelning, SEK	1,252)	–
Räntebärande nettoskuld	1 933	2 200
Operativt kassaflöde	476	536

%	2020	2019
Justerad EBITDA-marginal1)	8,4	7,8
Justerad rörelsemarginal (EBIT)1)	5,0	4,6
Rörelsemarginal (EBIT)	3,5	4,3
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, (ROCE)1)	11,9	11,0
Avkastning på eget kapital	11,5	14,2
Soliditet	29,4	27,7
Medelantal anställda, antal	3 220	3 266

1) Justerat för jämförelsestörande poster, se sid 50. 2) Styrelsens förslag till årsstämman 2021.

Kassaflöde och investeringar

Operativt kassaflöde för koncernen uppgick 2020 till 476 MSEK jämfört med 536 MSEK föregående år. Kassaflödet påverkades negativt av lägre EBITDA och lägre förbättrat rörelsekapital och positivt av lägre investeringar.

Rörelsekapitalet uppgick per den 31 december 2020 till 64 (211) MSEK, motsvarande 0,6 (2,1) procent av nettoomsättningen. Förbättringen jämfört med föregående år kan främst hänföras till lägre kundfordringar.

Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet

MSEK	2020	2019
Fågelinfluensan1)	–15	–
Justering av skuld för tilläggsköpeskilling2)	–52	–
Covid-19-pandemin3)	–60	–
Strategiprojekt4)	–16	–
Omstrukturering5)	–7	–12
Nedläggning av produktion6)	–	–7
Transaktionskostnader7)	–	–1
Kostnader för felaktiga insatsvaror8)	–	–6
Övrigt	–	–4
Totalt	–150	–30

1) Kostnader hänförliga till fågelinfluensan – främst varulagernedskrivningar.

• 2) Kostnader hänförliga till ökning av skuld för tilläggsköpeskilling relaterad till förvärvet av Manor Farm, framför allt på grund av en stark resultatutveckling i Manor Farm under 2020 jämfört med bedömningen som gjordes vid förvärvstidpunkten.
• 3) Kostnader hänförliga till Covid-19-pandemin temporär stängning av produktionslinjer för produkter inom Restaurang och Storhushåll i Danmark , nedskrivningar av kundfordringar och varulagernedskrivningar.
• 4) Omfattande strategiprojekt som inbegripit hela koncernen med syfte att genomlysa hela verksamheten och gemensam strategi på medel till lång sikt.
• 5) För 2020, kostnader hänförliga till omstrukturering av ett dotterbolag i Sverige under det fjärde kvartalet 2020 med avslut av ett långtidskontrakt och nedskrivningar av tillgångar om 7 MSEK, samt för 2019 omstruktureringskostnader i Danmark om 5 MSEK.
• 6) Nedläggning av kläckeri i Finland andra kvartalet 2019.
• 7) Kostnader huvudsakligen avseende förvärvet av Rokkedahl Food ApS i Danmark 2018.
• 8) Kostnader för felaktigheter i inköpta insatsvaror i Danmark som inte täckts av försäkringsbolag.

Investeringar

Investeringarna för koncernen uppgick 2020 netto till 355 MSEK jämfört med 419 MSEK föregående år. En betydande del avser investeringar i Finland med syfte att öka effektivitet, produktivitet och kapacitet. Investeringar med samma syfte har också gjorts i flera anläggningar i de övriga länderna.

Cirka 71 (72) procent av investeringarna 2020 avsåg effektivitets-, produktivitets- och kapacitetshöjande åtgärder och cirka 29 (28) procent var underhållsinvesteringar.

Förändring av räntebärande nettoskuld

MSEK	2020	2019
Räntebärande nettoskuld vid årets början	–2 200	–2 370
EBITDA	699	748
Justeringar för icke kassaflödes påverkande poster	74	29
Förändringar i rörelsekapital	143	264
Nettoinvesteringar	–355	−419
Betalningar leasingtillgångar1)	–84	–87
Operativt kassaflöde	476	536
Betalda finansiella poster, netto	–76	−72
Betald inkomstskatt	–41	−49
Utdelning	–	−131
Företagsförvärv	–104	−133
Övrigt2)	11	18
Total förändring av räntebärande nettoskuld	267	170
Räntebärande nettoskuld vid årets slut	−1 933	−2 200

1) Omklassificering av kassaflödeseffekt för leasingtillgångar har gjorts för året och för jämförelsetalen.

2) Övrigt inkluderar i huvudsak valutakurseffekter och nettoförändring leasingtillgångar.

Finansiell ställning

Det egna kapitalet hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick per den 31 december 2020 till 1 875 (1 738) MSEK. Soliditeten förbättrades till 29,4 (27,7) procent. Avkastningen på eget kapital var 11,5 (14,2) procent.

Den räntebärande nettoskulden för koncernen uppgick per den 31 december 2020 till 1 933 (2 200) MSEK. Trots lägre resultat före av- och nedskrivningar (EBITDA) och lägre förbättrat rörelsekapital, förbättrades den räntebärande nettoskulden på grund av lägre investeringar och av att ingen utdelning betalades för räkenskapsåret 2019, ett beslut som togs som en försiktighetsåtgärd för att trygga bolagets och koncernens likviditet om utvecklingen som en effekt av Covid-19-pandemin skulle försämras. Räntebärande nettoskuld/justerad EBITDA uppgick per den 31 december 2020 till 2,4 (2,8) procent. Likvida medel för koncernen uppgick per den 31 december 2020 till 413 (194) MSEK och tillgängliga men inte utnyttjade lånefaciliteter till 723 (461) MSEK.

Segmentsinformation

Sverige

MSEK	2020	2019	Förändring
Nettoomsättning	2 884	2 864	1%
Justerad EBITDA1)	298	257	16%
Justerat rörelseresultat (EBIT)1)	216	182	19%
Jämförelsestörande poster1)	−13	−	−
Rörelseresultat (EBIT)	203	182	12%
Justerad EBITDA-marginal1)	10,3%	9,0%	−
Justerad rörelsemarginal
(EBIT)1)	7,5%	6,3%	−

1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sid 50.

Nettoomsättningen för den svenska verksamheten ökade 2020 med 1 procent till 2 884 (2 864) MSEK.

Nettoomsättningen var oförändrad för produktkategorin Ready-to-cook och ökade med 1 procent för produktkategorin Ready-to-eat jämfört med föregående år. Nettoomsättningen ökade inom säljkanalen Dagligvaruhandel men minskade inom Restaurang och Storhushåll.

Det justerade rörelseresultatet ökade med 19 procent till 216 (182) MSEK, motsvarande en marginal på 7,5 (6,3) procent.

Justerat rörelseresultat och justerad rörelsemarginal ökade genom förbättrad produktmix och förbättrad effektivitet i produktionen.

Kostnader på cirka 13 MSEK redovisades 2020 som jämförelsestörande poster. Dessa relaterade dels till Covid-19-pandemin om 4 MSEK i form av nedskrivningar av kundfordringar och av varulagernedskrivningar, dels till omstrukturering av ett dotterbolag i Sverige med avslut av ett långtidskontrakt och nedskrivningar av tillgångar om 7 MSEK, dels till fågelinfluensan om 2 MSEK i form av varulagernedskrivningar.

Marknaden* för kycklingprodukter inom Dagligvaruhandeln i Sverige ökade med 16 procent i värde jämfört med 2019 medan volymökningen var 13 procent.

* Källa: Nielsen, Kantar WorldPanel m.fl. samt bolagets uppskattning.

2020	2019	Förändring
3 251	3 426	–5%
141	186	–24%
57	101	–43%
−66	−20	224%
−8	80	–111%
4,3%	5,4%	−
		−
	1,8%	2,9%

1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sid 50.

Nettoomsättningen för den danska verksamheten minskade 2020 med 5 procent till 3 251 (3 426) MSEK och med 5 procent i lokal valuta.

Nettoomsättningen minskade med 5 procent för produktkategorin Ready-to-cook och med 9 procent för produktkategorin Ready-to-eat jämfört med föregående år. Nettoomsättningen ökade inom säljkanalen Dagligvaruhandel men minskade inom Restaurang och Storhushåll.

Det justerade rörelseresultatet minskade med 43 procent till 57 (101) MSEK, motsvarande en marginal på 1,8 (2,9) procent.

Justerat rörelseresultat och justerad rörelsemarginal försämrades främst på grund av lägre exportpriser och sämre försäljningsmix med minskad försäljning inom säljkanalen Restaurang och Storhushåll, relaterat till Covid-19-pandemin och fågelinfluensan.

Kostnader på cirka 66 MSEK redovisades 2020 som jämförelsestörande poster. Dessa relaterade dels till Covid-19-pandemin om 53 MSEK i form av kostnader för temporär stängning av produktionslinjer för produkter inom Restaurang och Storhushåll, av nedskrivningar av kundfordringar och av varulagernedskrivningar, dels till fågelinfluensan om 13 MSEK i form av varulagernedskrivningar.

Marknaden* för kycklingprodukter inom Dagligvaruhandeln i Danmark ökade med 9 procent i värde jämfört med 2019 medan volymökningen var 8 procent.

Norge
MSEK	2020	2019	Förändring
Nettoomsättning	1 648	1 619	2%
Justerad EBITDA1)	228	223	2%
Justerat rörelseresultat (EBIT)1)	162	150	8%
Jämförelsestörande poster1)	−	−	−
Rörelseresultat (EBIT)	162	150	8%
Justerad EBITDA-marginal1)	13,8%	13,8%	−
Justerad rörelsemarginal (EBIT)1)	9,8%	9,2%	−

1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sid 50.

Nettoomsättningen för den norska verksamheten ökade 2020 med 2 procent till 1 648 (1 619) MSEK och med 12 procent i lokal valuta.

Nettoomsättningen ökade med 4 procent för produktkategorin Ready-to-cook och minskade med 8 procent för produktkategorin Ready-to-eat jämfört med föregående år. Nettoomsättningen ökade inom säljkanalen Dagligvaruhandel men minskade inom Restaurang och Storhushåll.

Det justerade rörelseresultatet ökade med 8 procent till 162 (150) MSEK, motsvarande en marginal på 9,8 (9,2) procent. Justerat rörelseresultat och justerad rörelsemarginal påverkades positivt av ökad nettoomsättning och bra effektivitet i produktionen, men negativt av försvagad lokal valuta mot den svenska kronan.

Marknaden* för kycklingprodukter inom Dagligvaruhandeln i Norge ökade med 23 procent i värde jämfört med 2019 medan volymökningen var 20 procent.

Irland

MSEK	2020	2019	Förändring
Nettoomsättning	2 104	1 972	7%
Justerad EBITDA1)	237	169	40%
Justerat rörelseresultat (EBIT)1)	166	107	55%
Jämförelsestörande poster1)	−4	−	−
Rörelseresultat (EBIT)	162	107	51%
Justerad EBITDA-marginal1)	11,3%	8,6%	−
Justerad rörelsemarginal (EBIT)1)	7,9%	5,4%	−

1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sid 50.

Nettoomsättningen för den irländska verksamheten ökade 2020 med 7 procent till 2 104 (1 972) MSEK och med 8 procent i lokal valuta. Nettoomsättningen ökade inom säljkanalen Dagligvaruhandel men minskade inom Restaurang och Storhushåll.

Det justerade rörelseresultatet ökade med 55 procent till 166 (107) MSEK, motsvarande en marginal på 7,9 (5,4) procent. Justerat rörelseresultat och justerad rörelsemarginal förbättrades, drivet av ökad nettoomsättning och förbättrad effektivitet i produktionen.

Kostnader på cirka 4 MSEK redovisades 2020 som jämförelsestörande poster. Dessa relaterade till Covid-19-pandemin i form av nedskrivningar av kundfordringar och av varulagernedskrivningar.

Marknaden* för kycklingprodukter inom Dagligvaruhandeln i Irland, som i sin helhet avser kylda produkter, ökade med 13 procent i värde och volym jämfört med 2019.

Finland
---------	--

MSEK	2020	2019	Förändring
Nettoomsättning	555	491	13%
Justerad EBITDA1)	29	20	41%
Justerat rörelseresultat (EBIT)1)	6	−2	480%
Jämförelsestörande poster1)	–	−9	−
Rörelseresultat (EBIT)	6	−10	159%
Justerad EBITDA-marginal1)	5,2%	4,1%	−
Justerad rörelsemarginal (EBIT)1)	1,1%	−0,3%	−

1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sid 50.

Nettoomsättningen för den finska verksamheten ökade 2020 med 13 procent till 555 (491) MSEK och med 14 procent i lokal valuta. Nettoomsättningen ökade inom säljkanalen Dagligvaruhandel men minskade inom Restaurang och Storhushåll.

Det justerade rörelseresultatet förbättrades till 6 (–2) MSEK, motsvarande en marginal på 1,1 (–0,3) procent. Förbättringen var driven av fortsatt ökad nettoomsättning, förbättrad produktmix och förbättrad effektivitet i produktionen.

Marknaden* för kycklingprodukter inom Dagligvaruhandeln i Finland, som framförallt avser kylda produkter, ökade med 4 procent i värde jämfört med 2019.

Förvärv

Inga förvärv genomfördes under 2020.

I samband med förvärvet av den irländska verksamheten, Manor Farm, 2017 slöts avtal om tilläggsköpeskilling, att utbetalas i fyra utbetalningar 2018 – 2021. Storleken är beroende av verksamhetens resultatutveckling. Den första delen av tilläggsköpeskillingen uppgick till 4 MSEK och utbetalades 2018. Den andra delen, om 133 MSEK, utbetalades tredje kvartalet 2019. Den tredje delen, om 117 MSEK, utbetalades tredje kvartalet 2020 samt första kvartalet 2021. Under 2020 har en ökning av skuld för til läggsköpeskilling relaterad till förvärvet av Manor Farm om 52 MSEK redovisats, framförallt på grund av en stark resultatutveckling i Manor Farm under 2020 jämfört med bedömningen som gjordes vid förvärvstidpunkten. Beloppet ingår i rörelseresultatet som jämförelsestörande post.

Scandi Standard-aktien

Aktiekapitalet i Scandi Standard AB (publ) uppgick per den 31 december 2020 till 659 663 (659 663) SEK, fördelat på 66 060 890 (66 060 890) aktier med ett kvotvärde på 0,009986 SEK per aktie. Varje aktie motsvarar en röst. Det finns endast ett aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital.

Det finns inga begränsningar avseende överlåtelse av aktier, rösträtter eller rätten att delta i årsstämman. Bolaget har inte heller ingått några väsentliga avtal som kan påverkas, förändras eller upphöra om kontrollen över bolaget skulle förändras till följd av ett offentligt bud om att förvärva aktier i bolaget, med undantag för koncernens finansieringsavtal. Bolaget har inte kännedom om några avtal mellan aktieägare som skulle kunna begränsa rätten att överlåta aktier. Det finns inte heller några bestämmelser i bolagsordningen avseende utnämning eller entledigande av styrelseledamöter eller avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda angående utbetalning av ersättningar om sådana personer lämnar sina poster, eller om anställningen avslutas till följd av ett offentligt bud att förvärva bolaget.

De tre största aktieägarna per den 31 december 2020 var Investment AB Öresund, Carton Group ULC och Länsförsäkringar Fondförvaltning AB med ett innehav i bolaget motsvarande 15,3 procent, 9,1 procent respektive 7,0 procent av aktiekapitalet. För information om de större aktieägarna, se sid 47.

Miljöarbete

Scandi Standard har 12 större produktionsanläggningar, varav fyra i Sverige, två i Danmark, tre i Norge, två i Irland och en i Finland. Tillstånd och anmälningar erhålls och sker i enlighet med nationell och lokal lagstiftning för alla enheter. Direkt miljöpåverkan sker främst genom buller, utsläpp till luft och vatten samt mellanlagring av farligt avfall. Det förekom inga anmälningar om brott mot bestämmelserna i lagstiftningarna under 2020. Se vidare Hållbarhetsrapport på sid 30.

Bolagsstyrningsrapport och Hållbarhetsrapport

I enlighet med Årsredovisningslagen 6 kapitlet 11 § har Scandi Standard valt att upprätta lagstadgade Bolagsstyrningsrapport och Hållbarhetsrapport som från den legala årsredovisningen skilda rapporter. Bolagsstyrningsrapporten återfinns på sid 113 och Hållbarhetsrapportens omfattning framgår på sid 107.

Personal

Medelantalet anställda (FTE) uppgick 2020 till 3 220 (3 266), varav 922 (843) i Sverige, 856 (920) i Danmark, 322 (312) i Norge, 937 (1 008) i Irland samt 183 (183) i Finland. Se vidare not 5.

Årsstämma 2021

Årsstämman 2021 äger rum den 7 maj 2021. I syfte att motverka smittspridning av Covid-19 kommer årsstämman att genomföras utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud eller utomstående. Istället ska aktieägare före årsstämman ha möjlighet att utöva sin rösträtt genom poströstning. Kallelsen till årsstämman inklusive anvisningar för poströstning och hur aktieägare kan utöva andra rättigheter publiceras på bolagets webbplats: investors.scandistandard.com/sv/stamma inför årsstämman.

Förslag till vinstdisposition Bakgrund

Styrelsen har för avsikt att föreslå en total utdelning för räkenskapsåret 2020 om 2,50 (0,00) SEK per aktie motsvarande 164 (0) MSEK baserat på antalet utestående aktier per den 31 december 2020. Styrelsen föreslår en utdelning om 1,25 (0,00) SEK per aktie, motsvarande 82 (0) MSEK, till årsstämman 2021 baserat på antalet utestående aktier per den 31 december 2020, med undantag för aktier som bolaget väntas inneha på den föreslagna avstämningsdagen för vinstutdelningen, och kan därför komma att ändras om bolaget förvärvar eller överlåter egna aktier före avstämningsdagen. Följdaktligen har den förväntade tilldelningen enligt LTIP 2018 beaktats. Styrelsen har vidare för avsikt att kalla till en extra bolagstämma under andra halvåret 2021 för att föreslå en andra utdelning om 1,25 SEK per aktie.

Den totala utdelningen för räkenskapsåret 2020 som styrelsen har för avsikt att föreslå motsvarar cirka 47 (0) procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster.

Bolagets utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut cirka 60 procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Utdelningen ska bestämmas så att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagsverksamheten och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Förslag till vinstdisposition till ordinarie årsstämma 2021

Styrelsen föreslår en utdelning om 1,25 (0,00) SEK per aktie, motsvarande 82 (0) MSEK, till årsstämman 2021 baserat på antalet utestående aktier per den 31 december 2020, med undantag för aktier som bolaget väntas inneha på den föreslagna avstämningsdagen för vinstutdelningen, och kan därför komma att ändras om bolaget förvärvar eller överlåter egna aktier före avstämningsdagen. Följdaktligen har den förväntade tilldelningen enligt LTIP 2018 beaktats. Styrelsen föreslår att resterande medel överförs i ny räkning.

SEK	2020	2019
Överkursfond	726 508 284	726 508 284
Ackumulerat underskott	–19 969 532	–36 963 216
Årets resultat	24 553 713	16 993 683
Summa	731 092 465	706 538 751
Utdelning till aktieägare på 1,25 (–) SEK per aktie	82 308 955	–
Att överföra i ny räkning	648 783 510	706 538 751
Summa	731 092 465	706 538 751

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Under våren 2020 har det nya Coronaviruset, som först upptäcktes i Kina, spridits över världen. Den 11 mars 2020 förklarade WHO att utbrottet av Covid-19 utgör en pandemi. Utbrottet påverkade samhället i alla länder där Scandi Standard har verksamhet. En bransch som påverkades extra hårt var besöksnäringen och därmed påverkades försäljningen till Restaurang och Storhushåll negativt. Detta motverkades delvis av en positiv påverkan på försäljningen till Dagligvaruhandeln vilken utgör den största delen av koncernens försäljning.

Koncernen satte krisplaner i verket för att säkerställa att påverkan på verksamheten blev så liten som möjligt och vidtog proaktiva åtgärder för att skydda anställda och andra intressenter och trygga den finansiella ställningen. Under 2020 har statliga stöd om 20 MSEK hänförliga till Covid-19-pandemin intäktsredovisats. Dessa avser stöd i form av ersättning för korttidspermittering, ökad sjukfrånvaro genom sjuklöneersättning, sänkta sociala avgifter och för pensioner. Den totala nivån är väsentligt lägre än de ökade kostnaderna relaterade till Covid-19-pandemin.

Händelser efter balansdagen

Ytterligare fall av fågelinfluensa har upptäckts i Sverige och Danmark. För närvarande förväntas effekterna av dessa att vara i enlighet med tidigare kommunicerat pressmeddelande som finns tillgängligt på bolagets webbplats: investors.scandistandard.com/sv/press.

FÖRSLAG AVSEENDE RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Årsstämman 2020 som hölls den 15 maj 2020 beslutade att fastställa nedanstående riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ska beslutas av årsstämman åtminstone vart fjärde år. Styrelsen har inte föreslagit några förändringar av dessa riktlinjer inför årsstämman 2021, vilket innebär att nedanstående riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fortsätter att vara gällande. Dessa riktlinjer gäller för överenskommelser som träffats efter det att riktlinjerna beslutades av årsstämman 2020 och för ändringar av existerande överenskommelser efter det att riktlinjerna beslutades av årsstämman 2020.

Med ledande befattningshavare avses i dessa riktlinjer verkställande direktören för bolaget samt de vid var tid till verkställande direktören eller CFO rapporterande cheferna i bolaget eller andra koncernbolag som också ingår i koncernledningen samt styrelseledamöter i bolaget som har ingått ett anställningsavtal eller konsultavtal med bolaget eller ett koncernbolag.

Bolagets ersättningsprinciper och policyer ska säkerställa ansvarsfulla och hållbara ersättningsbeslut som stödjer bolagets och koncernens strategi, långsiktiga intressen och hållbara affärsmetoder. Löner och andra anställningsvillkor i bolaget och koncernen ska vara adekvata för att bolaget och koncernen ska ha möjlighet att behålla och rekrytera kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad. Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade på prestation, konkurrenskraft och skälighet.

Principer för fast lön

Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation. I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, utöver ordinarie styrelsearbete, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

Principer för rörlig lön

Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön (dvs. kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras på att ett antal förutbestämda finansiella och personliga mål uppfylls. Bedömningen av om målen för utbetalning av rörlig lön är uppfyllda ska göras när den relevanta mätperioden för målen har avslutats. Styrelsens ersättningsutskott är ansvarigt för bedömningen såvitt avser rörlig lön till den verkställande direktören. Den

verkställande direktören är ansvarig för bedömningen såvitt avser rörlig lön till andra ledande befattningshavare.

Rörlig lön ska inte överstiga 75 procent av den fasta lönen (med fast lön avses fast kontant lön som intjänats under året exklusive pensioner, förmåner och liknande).

Principer för aktierelaterade incitamentsprogram

Dessa riktlinjer omfattar inte ersättningar som bolagsstämman beslutar om. Följdaktligen är riktlinjerna inte tillämpliga på det aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram 2021 (LTIP 2021) som styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2021 eller de utestående aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogrammen av samma typ som årsstämmorna 2020 och 2019 beslutade om, eller de utestående aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogrammen som årsstämmorna 2018 och 2017 beslutade om, som delvis överensstämmer med LTIP 2021, 2020 och 2019. De aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogrammen är riktade till vissa nyckelpersoner i bolaget och koncernen och är utformade för att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande och hållbarhet samt öka intressegemenskapen mellan deltagarna och bolagets aktieägare. Enligt incitamentsprogrammet kan de anställda bli tilldelade aktier vederlagsfritt efter en treårig intjänandeperiod under förutsättning att vissa prestationskrav är uppfyllda. För att ytterligare öka intressegemenskapen mellan deltagarna och bolagets aktieägare på lång sikt är det ett krav för deltagande att deltagaren åtar sig att behålla alla tilldelade aktier (förutom aktier som avyttras för att täcka betalning av skatt som uppkommer i samband med tilldelningen av aktier) under en period om två år från dagen för tilldelning av aktierna. Ytterligare information om bolagets aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram, inklusive information om prestationskrav finns på bolagets webbplats, www.scandistandard.com.

Principer för pensioner

Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbaserade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 25 procent av den årliga fasta lönen.

Principer för andra förmåner

Andra förmåner får innefatta t.ex. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmåner. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får uppgå till högst 10 procent av den årliga fasta lönen.

Principer för lön under uppsägningstid och avgångsvederlag

Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Det totala avgångsvederlaget för ledande befattningshavare ska vara begränsat till gällande månadslön för de återstående månaderna fram till den relevanta pensionsåldern.

Beredning och översyn av frågor relaterade till ersättning till ledande befattningshavare

Dessa riktlinjer har upprättats av styrelsens ersättningsutskott. Vid ersättningsutskottets bedömning av om riktlinjerna och de begränsningar som gäller enligt riktlinjerna är rimliga, har ersättningsutskottet beaktat uppgifter om den totala ersättningen till bolagets samtliga anställda, inklusive olika ersättningskomponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid.

Ersättningsutskottet ska övervaka och utvärdera både pågående och under året avslutade program för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, samt övervaka och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget och koncernen.

Ledamöterna i ersättningsutskottet är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Den verkställande direktören och de övriga medlemmarna i koncernledningen deltar inte i behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor i den mån de berörs av frågorna.

Principer för avvikelser från riktlinjerna

Styrelsen har rätt att helt eller delvis frångå riktlinjerna om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det och om ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.

Förslag om aktierelaterat långsiktigt incitamentsprogram

Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2021 ett aktierelaterat långsiktigt incitamentsprogram 2021 (LTIP 2021) för nyckelpersoner, som är avsett att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande och hållbarhet samt öka intressegemenskapen mellan deltagarna i programmet och bolagets aktieägare. Programmet är av samma typ som de utestående programmen LTIP 2020 – och 2019 och överensstämmer delvis med programmen LTIP 2018 och 2017 som årsstämmorna för respektive år beslutat om. Programmet omfattar högst 33 deltagare.

Prestationsaktierätter ska tilldelas deltagarna i programmet utan kostnad i förhållande till en fastställd procentsats av deras fasta lön. Efter en treårig intjänandeperiod som inleds i samband med implementeringen av LTIP 2021 och under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda, får deltagarna i programmet utöva sina prestationsaktierätter och därigenom kommer de att tilldelas stamaktier i bolaget utan kostnad. Varje prestationsaktierätt berättigar till tilldelning av upp till en stamaktie. Nytt från LTIP 2019 är att deltagarna i programmet åtar sig att behålla alla tilldelade stamaktier (förutom stamaktier som avyttras för att täcka betalning av skatt som uppkommer i samband med tilldelningen av stamaktier) under en period om två år från dagen för tilldelning av stamaktierna.

För att prestationsaktierätterna ska berättiga till tilldelning av aktier krävs att deltagaren i programmet förblir anställd och inte har gett eller fått meddelande om uppsägning under intjänandeperioden samt att vissa prestationskrav uppfylls.

För att säkerställa leverans av stamaktier i LTIP 2021 och i syfte att säkra sociala avgifter som uppstår på grund av LTIP 2021, föreslår styrelsen (a) att ett nytt aktieslag benämnt "C-aktier", vilket kan omvandlas till stamaktier, införs och (b) att styrelsen bemyndigas att besluta om att emittera högst 509 000 C-aktier till en tredje part och att omedelbart återköpa dessa C-aktier, vilka därefter ska innehas av bolaget under intjänandeperioden för LTIP 2021 och omvandlas till stamaktier i samband med utnyttjande av prestationsaktierätterna (i förekommande fall). Dessutom föreslår styrelsen, i syfte att säkerställa att bolaget ska kunna leverera stamaktier till deltagarna, att årsstämman beslutar att överlåta högst 509 000 egna stamaktier till deltagarna i LTIP 2021 i enlighet med villkoren för LTIP 2021.

Under året avslutades LTIP 2017 med en tilldelning av 218 334 aktier till deltagarna i programmet.

Förutom LTIP 2018, LTIP 2019 och LTIP 2020 har Scandi Standard inga andra aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Avsikten är att ett program liknande LTIP 2021 ska antas årligen vid årsstämmorna de kommande åren.

Fullständiga villkor för LTIP 2021 ingår i kallelsen till årsstämman 2021. För information om villkoren och kostnaderna för LTIP 2020, LTIP 2019 och LTIP 2018, se not 5.

RISKER OCH RISKHANTERING

Scandi Standards möjligheter att nå sina finansiella och andra mål är beroende av att koncernen behåller sina starka marknadsoch varumärkespositioner, fortlöpande lanserar nya, innovativa och säkra produkter, har en kostnadseffektiv och flexibel produktion, samt effektiva interna processer och kontroller.

Eftersom all affärsverksamhet medför risker krävs en effektiv riskhanteringsprocess för att skydda befintliga tillgångar och tillvarata koncernens potential. Risker som hanteras effektivt kan begränsas och leda till möjligheter och värdeskapande, medan risker som inte hanteras väl kan leda till skada och förlust av värden.

Koncernen har en formaliserad och proaktiv process för riskhantering med tydligt fastställda roller och ansvarsområden. Processen för riskhantering innebär att risker identifieras, utvärderas, hanteras och följs upp som en naturlig del av bolagsstyrningen.

Riskerna beskrivs på följande sidor utan någon särskild prioritetsordning och utan att göra anspråk på att vara uttömmande. Andra risker och osäkerhetsfaktorer som i nuläget inte är kända för koncernen, eller som koncernen för närvarande inte bedömer vara av väsentlig betydelse, kan i framtiden få en betydande negativ inverkan på koncernens möjligheter att nå sina finansiella och andra mål.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Risker hänförliga till Scandi Standards verksamhet kan generellt delas in i strategiska risker, operativa risker, risker avseende efterlevnad av externa lagar och regler samt interna styrdokument, rapporteringsrisker samt finansiella risker. Hållbarhetsrisker är integrerade i dessa risker som tillämpligt.

Samtliga risker kan ha en negativ påverkan på Scandi Standards nettoomsättning, finansiella resultat och finansiella ställning samt påverka koncernens möjligheter att nå uppställda strategiska, operativa och finansiella och andra mål.

Interna styrdokument i form av koder, policyer, riktlinjer och instruktioner har upprättats för att säkerställa att riskerna beaktas vid viktiga affärsbeslut samt för att styra och kontrollera verksamheten.

Strategiska risker

De strategiska riskerna är förknippade med affärsutvecklingen och den långsiktiga planeringen samt värdet av varumärkena. Dessa risker hanteras huvudsakligen av styrelsen som en del i den årliga strategiprocessen som definierar strategi och mål, samt i arbetet som leder fram till beslut om koncernens årliga affärsplan och mål.

Operativa risker

De operativa riskerna uppkommer som en del av den löpande verksamheten och hanteras huvudsakligen av koncernledningen och övriga chefer med operativt ansvar.

Risker avseende efterlevnad av externa lagar och regler samt interna styrdokument

Dessa risker är relaterade till bristande efterlevnad av tillämpliga externa lagar och regler samt interna styrdokument. Viktiga externa lagar och regler samt interna styrdokument finns angivna i Bolagsstyrningsrapporten på sid 113 och omfattar till exempel Svensk kod för bolagsstyrning och Scandi Standards Uppförandekod. För den externa finansiella rapporteringen gäller att den ska upprättas i enlighet med externa lagar, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.

Rapporteringsrisker

Rapporteringsriskerna är relaterade till den interna och externa rapporteringen i allmänhet och finansiell rapportering i synnerhet.

En beskrivning av intern kontroll och riskhantering i koncernen avseende finansiell rapportering finns i Bolagsstyrningsrapporten på sid 113.

Finansiella risker

Koncernen är genom sina internationella verksamheter exponerad för olika finansiella risker. Dessa omfattar fluktuationer i koncernens finansiella resultat, finansiella ställning och kassaflöde till följd av valutarisker, ränterisker, refinansierings- och likviditetsrisker samt kredit- och motpartsrisker. Se vidare not 22.

Känslighetsanalys

Nedan visas en känslighetsanalys avseende viktiga faktorer som påverkar koncernens finansiella resultat. Analysen grundar sig på värden per den 31 december 2020 och förutsätter att övriga påverkande faktorer är oförändrade.

Känslighetsanalys per den 31 december			Förändring av valutakurser mot SEK
2020	Genomsnittligt försäljningspris	Kostnad för sålda varor	DKK	NOK	EUR
Förändring på årsbasis	+/– 1%	+/– 1%	+/– 5%	+/– 5%	+/– 5%
Bedömd påverkan på rörelseresultatet, MSEK	+/– 99	+/– 83	+/– 3	+/– 8	+/– 9

Strategiska risker

Risker	Beskrivning	Hantering	Risker	Beskrivning	Hantering
Beroendet av ett fåtal stora kunder	Koncernens fem största kunder svarade 2020 för 44 procent av nettoomsätt ningen och de tio största för 60 procent. Det är delvis en följd av att dagligvaru handeln på koncernens marknader är konsoliderad till ett fåtal större kedjor i respektive land. Förluster av kunder eller volymer hos kunder kan ha en bety dande påverkan på koncernens netto omsättning och finansiella resultat.	• Årliga strategiprocessen. • Proaktiv hantering i årliga kund förhandlingar. • Rapportering av försäljning och resultat till koncernledningen och övrig operativ ledning på veckobasis. • Koncernledningen har möten var annan vecka för att gå igenom resultat och ställning, uppdatera prognoser och planer samt för att diskutera viktiga affärsfrågor.	Politiska risker	De marknader koncernen verkar på styrs av mycket strikta och omfattande regler vad gäller hygien, livsmedels säkerhet och djurvälfärd. Nya eller förändrade förutsättningar för att driva verksamheten, som till exempel regleringar med hänsyn till reducering av klimat- och miljöpåverkan, biologisk mångfald och andra hållbarhetsområ den, kan medföra oförutsedda kostnader och ställa krav på omfattande investe	• Ständig förbättring av arbetspro cesser och kvalitetsstyrnings system för att säkerställa en hög livsmedelssäkerhet och kvalitet i hela värdekedjan. • Stort fokus på hållbar utveckling i hela organisationen och värde kedjan. • Utveckla intressentdialoger och förbättra hållbarhetsstyrning och rapportering.
Tillgången på fåglar för att upp rätthålla nuvarande verksamhet	Uppfödningen av kycklingar sköts i allt väsentligt av externa kontrakterade uppfödare på respektive lokal marknad. Koncernen är beroende av att köpa in betydande volymer för att både upprätt hålla nuvarande verksamhet och uppnå	• Koncernen har ett nära samarbete med sina kontrakterade uppfödare när det gäller både effektivitet och kvalitet i uppfödningen samt för att verka för en god djurhållning.		ringar. En bristande förmåga att anpassa verksamheten kan medföra att koncer nen tappar i anseende hos kunder och aktieägare.	• Certifiering av produktionsanlägg ningarna i enlighet med globala och ledande standarder. • Kontinuerliga tester i produktionen avseende salmonella och campylo bakter.
och uppnå tillväxt	tillväxt. Introduktion av nya raser komplicerar planeringen av volymer.	• Fortsätta att stärka samarbetet med de kontrakterade uppfödarna totalt sett i de avtalsmässiga villkoren samt att formalisera uppföljningen. • Förbättrad intern planeringspro cess genom hela värdekedjan.	Skador på varumärken	Försämrad eller bristande kvalitet på produkter, i produktionsprocesser, i djurhållningen eller i andra delar av värdekedjan kan medföra ett minskat förtroende för koncernens varumärken och leda till lägre försäljningsvolymer.	• Interna styrdokument i form av koder, policyer, riktlinjer och instruktioner. • En process finns för att dra lärdom av och tillvarata erfarenheter av händelser som inträffat.
Nya trender som kan medföra en minskad efterfrågan på kyckling	Efterfrågan på koncernens produkter kan påverkas av trender avseende hälsa, dieter, djurvälfärd, långsamväxande raser, etiska värderingar avseende djur hållning, miljö och klimat, som även kan påverka koncernens nettoomsättning och produktionskostnaderna.	• Stort fokus på hållbar utveckling i hela organisationen och värde kedjan inklusive intressentdialoger. • Förbättrad kommunikation om produktnytta relaterad till hälso och klimatpåverkan. • Koncernen har koncernövergri pande funktioner för hållbarhet, kvalitet och djuromsorg. • Långsiktiga marknadsstudier.	Företags kulturen och förmågan att attrahera kompetenta medarbetare	Motiverade medarbetare med rätt kompetens är avgörande för att driva koncernens utveckling och uppnå uppställda mål.	• Interna styrdokument inklusive Uppförandekoden . • Ledarutveckling. • Ökade insatser avseende Employer branding tex Graduate-program. • Successionsplanering. • Stort fokus på hållbar utveckling • Årlig medarbetarundersökning med uppföljning och riktade åtgärder.
Förändringar i dagligvaru handelns marknads föring	Dagligvaruhandeln är Scandi Standards största säljkanal och svarar för mer än hälften av koncernens nettoomsättning. Handeln har stor påverkan på konsumen ternas inköpsbeteenden genom bland annat varornas placering i butiken, hyll utrymme och säljfrämjande åtgärder och därmed koncernens nettoomsättning. En ökad försäljning via internet kan leda till förändrade volymer och marknads	• Koncernen arbetar aktivt tillsam mans med branschorganisationer och handeln för att driva kyckling kategorin och säkerställa att efterfrågan underlättas genom till exempel butiksinredning, tilldel ning av hyllutrymme och säljfräm jande åtgärder.

andelar för koncernens viktigaste kunder.

Operativa risker

Risker	Beskrivning	Hantering	Risker	Beskrivning	Hantering
Fluktuationer i efterfrågan	I händelse av en plötslig upp eller nedgång i efterfrågan kan det hända att koncernen inte hinner göra omedelbara justeringar av produktionen, vilket bland annat kan leda till uppbyggnad av lager. Produk tionskostnaderna har en betydande påverkan på koncernens finansiella resul tat. De största kostnadsposterna utgörs av personal-, distributions-, energi- och fastighetskostnader.	• Den negativa effekten av en ned gång i efterfrågan kan i viss mån begränsas genom att produkterna fryses in och senare säljs som frysta produkter med längre hållbarhet. • Kontinuerligt fokus på att effektivi sera produktionsprocesserna och genomströmningen i produktionen. • Att minimera svinn, driftsstopp och övertid är andra viktiga faktorer som påverkar produktionskostnaderna och en anläggnings lönsamhet. • Kontinuerligt fokus på planering, processer och system.	Sjukdoms utbrott bland djuren	Efterfrågan på kycklingprodukter kan påverkas negativt av sjukdomsutbrott bland djuren inom koncernen, på de mark nader där Scandi Standard är verksam, på andra geografiska marknader eller hos konkurrenter. Största risken är ett utbrott av fågelinflu ensa eller liknande virus, som kan medföra handelsrestriktioner som innebär en mins kad exportförsäljning även om sjukdomen inte konstaterats i koncernens värdekedja. Salmonellainfektioner är en ständig utma ning för hela kycklingindustrin.	• Nordisk kyckling anses vara av högsta kvalitet tack vare de stränga regler som gäller avseende djurens hälsa och välfärd. • Koncernen har lång erfarenhet och väl utvecklade processer i hela värde kedjan för att förhindra sjukdoms utbrott. • Ett koncerngemensamt program avseende kvalitetskrav för djurhåll ning gäller för alla kontrakterade uppfödare oavsett land. • Kostnaderna för eventuella skador minimeras genom försäkrings lösningar där sådana är tillgängliga.
Pris konkurrens	Den inhemska produktionen av kyckling baserade livsmedel i Norden och Irland är konsoliderad till ett fåtal huvudproducen ter i varje land. Konkurrensen är hård när det gäller att behålla och stärka positio nerna inom säljkanalerna Dagligvaru handel samt Restaurang och Storhushåll.	• Koncernen är den största producen ten i Norden och Irland och har genom sina stora volymer, breda sortiment, och starka varumärken betydande stordrifts- och konkurrensfördelar. • Ökade satsningar på produktutveck ling och på mer förädlade produkter. • Överföring av så kallad Best practice mellan länderna för att tillvarata stordriftsfördelar.	Produkt kvalitet och produkt säkerhet	Att leverera produkter som är säkra att äta är avgörande för koncernens fram gång och överlevnad. Om interna produk tionsprocesser eller processer i övriga värdekedjan inte fungerar som avsett kan detta ha en negativ påverkan på pro duktkvaliteten och produktsäkerheten, vilket kan medföra ett minskat förtro ende för koncernen och dess varumär ken och lägre försäljningsvolymer.	• Ständig förbättring av arbetsproces ser och kvalitetsstyrningssystem för att säkerställa en hög livsmedels kvalitet i hela värdekedjan. • Affärsetiska risker, risker i värde kedjan och råvarurisker hanteras i huvudsak genom implementering av koncernens leverantörsuppfö randekod som inkluderas i alla leve rantörsavtal och genom att efter
Exportpriser	Fluktuationer i exportpriser samt på vissa kycklingdelar som säljs på export marknaderna kan framför allt påverka lönsamheten för den danska verksam heten som har en hög exportandel.	• Etablerat en global exportavdelning för att maximera försäljningsvärde för koncernens totala export - försäljning. • Kontinuerligt fokus på att driva exportförsäljning av förädlade produkter och att minska export försäljning av standardprodukter.	Störningar i produktio nen eller i leverans kedjan	En order från en kund behandlas normalt inom en till tre dagar. Även mindre stör ningar i produktionen kan medföra att för pliktelser mot kunder inte kan uppfyllas, vilket kan öka risken för att kunderna byter leverantör. Kunderna kan ibland också vara berättigade till ersättning. En stor andel av koncernens produkter säljs som färska livsmedel och måste på	levnaden av denna regelbundet övervakas. • Tester görs kontinuerligt i produktio nen avseende både salmonella och campylobakter. • Kostnaderna för eventuella skador minimeras genom försäkrings lösningar där sådana är tillgängliga. • Rutiner för krishantering och bered
Ändrade inköps kostnader	Koncernens totala kostnader för externa inköp av råmaterial och förnödenheter uppgick 2020 till cirka 5 898 MSEK, varav huvuddelen avsåg levande kycklingar. Kycklingarna köps huvudsakligen från kontrakterade uppfödare på respektive lokal marknad. Koncernen är exponerad för förändringar i priset på spannmål indirekt genom att spannmål utgör den största kostnads posten för koncernens kontrakterade upp födare samt direkt genom den foderfabrik som ingår i den irländska verksamheten	• Koncernens inköpsfunktion arbetar nära leverantörerna för att hantera materialförsörjningen och risker i denna och följer upp leverantörernas finansiella stabilitet, kvalitetssystem inklusive djurvälfärd och leverans kapacitet. • Goda relationer med kunder möjliggör i vissa fall att kompen sera för råvaruprisökningar med prishöjningar.		grund av begränsad förbrukningstid distri bueras och säljas till kunderna kort tid efter produktionen. Störningar i produktionen kan också upp stå på grund av sjukdom hos personalen, brand, utsläpp eller annan skada på mate riella tillgångar.	skapsplaner. • Brandlarm på alla enheter. • Samarbete med leverantörerna.

och som producerar foder till den irländska verksamhetens kontrakterade uppfödare.

Operativa risker forts.

Risker	Beskrivning	Hantering	Risker	Beskrivning	Hantering
Affärsetiska risker samt risker avseende hälsa, säker het, mänsk liga rättig heter, miljö och djur hållning	Minskat förtroende för koncernen och dess varumärken på grund av oetiskt beteende, bedrägerier, korruption eller muta. Risker avseende hälsa, säkerhet, mänsk liga rättigheter, miljö och djurhållning kan uppstå i hela värdekedjan, inkl. koncer nens anläggningar. De kan följas av anse enderisker, som kan skada förtroendet för koncernen och dess varumärken bland kunder och konsumenter, och även göra det svårare att rekrytera och behålla medarbetare.	• Internt systematiskt arbete och kommunikation för att upprätthålla en sund företagskultur. • Kontinuerliga åtgärder för att skapa en god arbetsmiljö med minimerad risk för skador. • Implementering av koncernens Uppförandekod och leverantörs uppförandekod. • Visselblåsarfunktion för rappor tering av olagligt eller oetiskt beteende som strider mot koncer nens Uppförandekod.	Försäkrings risker	Koncernen är genom sin verksamhet och sina tillgångar exponerad för förluster och skador. Kostnaderna för eventuella förluster och skador minimeras genom försäkrings lösningar i linje med branschpraxis. Försäkringar är endast möjligt om de för säkringslösningar Scandi Standard önskar eller har åtagit sig att ha finns tillgängliga, och det är inte givet att möjliga försäk ringslösningar erbjuds med täckning och/ eller försäkringspemier på önskad nivå.	• Interna styrdokument i form av koder, policyer, riktlinjer och instruktioner. • Systematiskt arbete för att begränsa risken för förluster och skador och rutiner för krishantering och beredskapsplaner för att begränsa effekten av förluster och skador. • Upphandlingsprocess för försäk ring strukturerad av och genomförd med bistånd från ledande försäk ringsmäklare med access till och erfarenhet från relevanta internatio
Risker relate rade till klimat förändringar	En växande medvetenhet om klimatför ändringar kan resultera i begränsningar i klimatpåverkande utsläpp, förändrade eller nya skatter på energi och transporter samt förändringar i konsumenternas	• Ett aktivt arbete bedrivs för att uppnå resurseffektivitet i alla led i värdekedjan vad gäller användning av energi, vatten, hantering av avfall och biprodukter. Målet är att under			nella försäkringsmarknader. • Program för att göra verksamheten mer försäkringsbar och därmed på sikt minska kostnaden för försäk ringspremier.
	preferenser och köpbeteenden. Klimatförändringar som leder till mer extrema väderförhållanden och väder händelser kan påverka värdekedjan t.ex. produktion av foder och koncernens anläggningar i fall av kraftiga regn.	perioden 2016−2025 minska kol dioxidutsläppen från den egna produktionen med 50 procent per kg produkt. Se vidare Hållbarhets rapport på sid 30−43.	Bristande interna processer samt infor mations- och IT-säkerhet	Oklara roller och oklar ansvarsfördelning i organisationen och dess processer och IT-system kan medföra att nödvändiga aktiviteter inklusive beslut och kontroller och förändringar försenas eller inte vid tas alls innan negativa effekter eller	• Interna styrdokument i form av koder, policyer, riktlinjer och instruktioner. • Klart definierade roller och ansvars fördelning och rapporteringskrav för chefer och övriga i ansvarig
Virus pandemi	Det pågående utbrottet av det nya Coronaviruset våren 2020 påverkar Scandi Standards verksamhet på flera sätt. Koncernens försäljning till	• Koncernen har krisplaner som upp dateras och sätts i verket under rådande omständigheter. • Produktionskapacitet anpassas		skada uppstått eller vidtas av fel person. Ineffektiva processer, kontroller och IT system kan leda till bristande intern styr ning och intern kontroll.	ställning. • Effektiva processer, kontroller och IT-system.
	Restaurang och Storhushåll påverkas negativt då besöksnäringen drabbas av konsekvenserna av virusutbrottet.	efter efterfrågan. • Noggrann analys av förväntad likvi ditet och finansiell ställning genom	Integrering av förvärv	Integrering av förvärv innebär alltid risker. Kostnader för integration kan bli högre än	• Förvärv föregås av grundliga pro cesser för så kallad due diligence.
	förs och uppdateras löpande. Förmågan att producera kan påverkas av • Krispaket från myndigheter kan i hög sjukfrånvaro eller av att medarbetare vissa fall vara applicerbara. av andra skäl inte kan vara på arbetet.			beräknat och synergieffekter lägre än beräknat. Det kan ta längre tid än förväntat att nå de mål som sattes upp för verksam heten vid förvärvstillfället.	• Vid ett eventuellt förvärv tillsätts en Integration Board för rådgivning och uppföljning avseende integra tionsarbetet.
	Om utbrottet får stor påverkan på koncer nens resultat kan det få en betydande påverkan på koncernens likviditet och ställning.

Risker avseende efterlevnad av externa lagar och regler samt interna styrdokument

Risker	Beskrivning	Hantering	Risker	Beskrivning	Hantering
Efterlevnad av externa lagar och regler samt interna styr dokument	Koncernen bedriver verksamhet i flera olika länder, vilket innebär att ett stort antal externa lagar och regler omgärdar alla aspekter av verksamheten. Om dessa inte följs kan det medföra såväl juridiska som finansiella konsekvenser som också kan skada koncernens anseende. Som ett svenskt publikt aktiebolag note	• Koncernledningens struktur med en stark lokal ledning i respektive land medför snabb spridning av ändamålsenlig information inom organisationen. • Interna styrdokument i form av Arbetsordning för styrelsen, , Instruktion för verkställande direk tören, Instruktion avseende finan	Valutarisker; Transaktionsexponering kan huvudsak transak ligen hänföras till exportförsäljningen. tions- och Omräkningsexponering är effekten av omräknings valutakursförändringar när utländska exponering dotterföretags resultaträkningar och rapporter över finansiell ställning i DKK, NOK och EUR räknas om till SEK. Se vidare not 22.		• De finansiella riskerna hanteras av koncernens centrala finansfunktion och baseras på den Finanspolicy som fastställts av styrelsen samt riskpolicyer för respektive land. • Valutarisker är i viss mån säkrad genom att vissa lån upptas i dotter företagens respektive rapporte ringsvalutor.
	siell rapportering till styrelsen, rat vid Nasdaq Stockholm har Scandi Uppförandekod och leverantörs Standard skyldighet att följa svensk uppförandekod, Visselblåsarpolicy, aktiebolagslag, svensk årsredovisnings Informationspolicy, Insiderpolicy, lag, Nordic Main Market Rulebook for IT-säkerhetspolicy, Finanspolicy, Issuers of Shares, Svensk kod för med flera interna styrdokument bolagsstyrning med flera svenska och som uppdateras regelbundet och utländska externa lagar och regler men godkänns av styrelsen samt lands även interna styrdokument. riskpolicyer. • Finans- och redovisningsmanual och Ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering.	• Visselblåsarfunktion	Ränte-, refinansie rings-, likviditets-, kredit- och motparts risker	Koncernen är genom sina räntebärande skulder exponerad för ränterisker, dvs att förändringar i marknadsräntan negativt påverkar det finansiella resultatet och kassaflödet. Risker avseende refinansiering och likvi ditet omfattar risker att finansierings möjligheterna är begränsade när lån och krediter ska omsättas eller pga bristande efterlevnad av lånevillkor och kredit villkor, risker att kostnaderna blir högre, samt risker att betalningsförpliktelser	• Ränterisken hanteras genom en begränsning av räntebindningstiden och är även i viss mån säkrad genom användningen av ränte swappar. • Koncernens utestående skulder till kreditinstitut, inklusive utestående ränteswappar, hade per den 31 december 2020 en vägd genom snittlig räntebindningstid på 12 (16) månader. • Refinansieringsrisken begränsas
				inte kan fullgöras på grund av otillräcklig likviditet. Kredit- och motpartsrisker innebär risker att motparten i en transaktion inte kan	genom god spridning på motparter. • Den vägda genomsnittliga löptiden på skulder till kreditinstitut var per den 31 december 2020, 3 (4) år.

Finansiella risker

fullgöra sina åtaganden. Se vidare not 22.

Rapporteringsrisker

Risker	Beskrivning	Hantering
Felaktigheter i rapportering	Felaktigheter kan påverka både den interna och den externa rapporteringen generellt men även specifikt för den finansiella rapporteringen. För informa tion om intern kontroll avseende finan siell rapportering se Bolagsstyrnings rapporten på sid 113.	• Finans- och redovisningsmanual. • Ramverk for intern kontroll avse ende finansiell rapportering. • Riskhanteringsprocessen. • Internrevisionsfunktionen.
IT-relaterade risker	Bristande informationssäkerhet och IT säkerhet, inklusive cybersäkerhet och störningar eller fel i kritiska IT-system kan påverka både den interna och den externa rapporteringen generellt men även speci fikt för den finansiella rapporteringen.	• IT-säkerhetspolicy. • Implementerad förstärkt förvalt ningsprocess för och rutiner kring förändringar i IT-system.

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2020	2019
	1, 2, 3, 26, 30
Nettoomsättning		9 940	9 891
Övriga rörelseintäkter	4	21	24
Förändring i lager av färdiga varor och produkter i arbete		30	69
Råmaterial och förnödenheter		–5 898	–6 049
Personalkostnader	5	–2 067	–1 972
Av- och nedskrivningar	6	–350	–325
Övriga rörelsekostnader	7, 9	–1 327	–1 215
Resultat från andelar i intresseföretag	14	2	1
Rörelseresultat		351	424
Finansiella intäkter	8, 9	0	1
Finansiella kostnader	8, 9	–91	–113
Resultat efter finansnetto		260	312
Skatt på årets resultat	10	–52	–75
Årets resultat		208	237
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		207	235
Innehav utan bestämmande inflytande		1	1
Genomsnittligt antal aktier		65 501 968	65 358 083
Resultat per aktie före utspädning, SEK		3,16	3,60
Resultat per aktie efter utspädning, SEK		3,16	3,60
Antal aktier vid periodens slut		66 060 890	66 060 890

Koncernens rapport över totalresultat

MSEK	Not	2020	2019
Årets resultat		208	237
Övrigt totalresultat
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner	23	12	–11
Skatt på aktuariella vinster och förluster	23	–3	2
Summa		10	–9
Poster som kommer eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar		6	–4
Valutakursdifferenser från omräkning av utlandsverksamhet		–116	40
Resultat från valutasäkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet		16	3
Skatt hänförlig till poster som kommer att omklassificeras till resultaträkningen, netto		–1	1
Summa		–95	40
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		–85	31
Summa totalresultat för året		123	267
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		122	266
Innehav utan bestämmande inflytande		1	1

Koncernens rapport över finansiell ställning

MSEK	Not	31 dec 2020	31 dec 2019
	1, 2, 3, 26, 27, 28, 30
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	11	888	940
Övriga immateriella anläggningstillgångar	11	878	957
Materiella anläggningstillgångar	12	1 817	1 748
Nyttjanderättstillgångar	13	455	427
Långfristiga leasingfordringar	15	0	9
Andelar i intresseföretag	14	43	43
Finansiella anläggningstillgångar	15	1	4
Uppskjutna skattefordringar	10	41	40
Summa anläggningstillgångar		4 123	4 167
Omsättningstillgångar
Biologiska tillgångar	16	103	99
Varulager	17	713	727
Kundfordringar	18	818	901
Övriga kortfristiga fordringar	18	78	93
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18	131	89
Kortfristiga leasingfordringar	19	0	2
Derivatinstrument	22	5	–
Likvida medel	19	413	194
Summa omsättningstillgångar		2 262	2 105
SUMMA TILLGÅNGAR		6 385	6 272

MSEK	Not	31 dec 2020	31 dec 2019
	1, 2, 3, 26, 27, 28, 30
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		1	1
Övrigt tillskjutet kapital		727	727
Reserver		70	166
Balanserade vinstmedel		1 077	845
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		1 875	1 738
Innehav utan bestämmande inflytande		1	3
Summa eget kapital	20	1 876	1 741
Skulder
Långfristiga skulder
Långfristig del av räntebärande skulder	21, 22	1 863	1 925
Långfristiga leasingskulder	21, 22	401	381
Derivatinstrument	21, 22	15	11
Avsättningar för pensionsförpliktelser	23	8	26
Övriga avsättningar	24	7	5
Uppskjutna skatteskulder	10	166	174
Övriga långfristiga skulder	22	64	137
Summa långfristiga skulder		2 524	2 659
Kortfristiga skulder
Kortfristiga leasingskulder	21, 22, 25	73	73
Derivatinstrument	21, 22	–	4
Leverantörsskulder	25	1 163	1 117
Skatteskulder	10	29	12
Övriga kortfristiga skulder	22, 25	342	254
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22, 25		378	412
Summa kortfristiga skulder		1 985	1 872
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		6 385	6 272

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

					Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Not	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Omräknings reserv	Balanserade vinstmedel	Eget kapital hänförligt till moder bolagets ägare	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
	20
Utgående balans den 31 dec 2018		1	857	–36	171	594	1 586	1	1 587
Ingående balans den 1 jan 2019		1	857	–36	171	594	1 586	1	1 587
Årets resultat						235	235	1	237
Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner						–11	–11		–11
Kassaflödessäkringar				–4			–4		–4
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet					40		40		40
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet					3		3		3
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat				1		2	3		3
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt				–3	43	226	266	1	267
Utdelning			–131				–131		–131
Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP)						17	17		17
Transaktioner med ägarna			–131				–114		–114
Övriga förändringar				24	–32	8	–		–
Utgående balans den 31 dec 2019		1	727	–15	181	845	1 738	3	1 741
Ingående balans 1 jan 2020		1	727	–15	181	845	1 738	3	1 741
Årets resultat						207	207	1	208
Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner						12	12		12
Kassaflödessäkringar				6			6		6
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet					–116		–116		–116
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet					16		16		16
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat				–1		–3	–4		–4
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt				5	–100	217	121	1	122
Utdelning			–					–2	–2
Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP)						15	15		15
Transaktioner med ägarna			–			15	15	–2	13
Utgående balans den 31 dec 2020		1	727	–10	81	1 077	1 875	1	1 876

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2020	2019
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		351	424
Justering för icke kassaflödespåverkande poster		424	353
Betalda finansiella poster netto	28:1	–76	–72
Betald inkomstskatt		–41	–49
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		658	656
Förändringar av varulager och av biologiska tillgångar		–16	–69
Förändringar av rörelsefordringar		13	37
Förändringar av rörelseskulder		146	296
Förändringar i rörelsekapital		143	264
Kassaflöde från den löpande verksamheten		801	920
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Företagsförvärv	28:2	–104	–133
Investeringar i nyttjanderättstillgångar		–2	–1
Investeringar i materiella anläggningstillgångar		–355	–432
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		–	12
Kassaflöden från investeringsverksamheten		–461	–553
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån	28:4	60	–
Återbetalning av lån	28:4	–55	–12
Förändring checkkredit	28:4	–	–41
Utbetalningar avseende amortering av leasingskulder	28:4	–82	–84
Utdelning		–	–131
Övrigt		–25	5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–102	–262
Årets kassaflöde		237	105
Likvida medel vid periodens början		194	89
Kursdifferens i likvida medel		–19	–
Periodens kassaflöde		238	105
Likvida medel vid årets slut	28:3	413	194

Moderbolagets finansiella rapporter

Moderbolaget Scandi Standard AB (publ) äger aktier i dotterföretag där verksamheten bedrivs. Denna verksamhet framgår av avsnittet som beskriver koncernen. I moderbolaget bedrivs ingen verksamhet och där finns heller inga anställda.

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2020	2019
Nettoomsättning		–	–
Rörelsekostnader	29	0	0
Rörelseresultat		0	0
Finansnetto		29	31
Resultat efter finansnetto		29	31
Koncernbidrag		–4	–14
Skatt på årets resultat		–	–
Årets resultat		25	17

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	Not	2020	2019
Årets resultat		25	17
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		–	–
Summa totalresultat för året		25	17

Moderbolagets rapport över finansiell ställning

MSEK	Not	31 dec 2020	31 dec 2019
	29, 32
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Andelar i dotterföretag	31	533	533
Fordringar hos koncernföretag	32	405	405
Summa anläggningstillgångar		938	938
Omsättningstillgångar
Fordringar hos koncernföretag		27	24
Likvida medel		0	0
Summa omsättningstillgångar		27	24
SUMMA TILLGÅNGAR		965	962
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundna reserver
Aktiekapital		1	1
Fritt eget kapital
Överkursfond		727	727
Balanserade vinstmedel		–20	–37
Årets resultat		25	17
Summa eget kapital		732	707
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag	32	233	255
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		0	0
Summa kortfristiga skulder		233	255
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		965	962

Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital

MSEK	Not	Aktie kapital	Överkurs fond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
	20
Eget kapital den 1 jan 2019		1	857	–37	821
Årets resultat				17	17
Utdelning			–131		–131
Eget kapital den 31 dec 2019		1	727	–20	707

Eget kapital den 1 jan 2020	1	727	–20	707
Årets resultat			25	25
Utdelning		–		–
Eget kapital den 31 dec 2020	1	727	5	732

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	2020	2019
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat	0	0
Betalda finansiella poster netto	26	23
Betald inkomstskatt	–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital	26	23
Förändring av rörelseskulder	–12	122
Kassaflöde från den löpande verksamheten	13	145
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utlåning till dotterföretag	–	–
Utdelning	–	–131
Återköp egna aktier	–	–
Betalt koncernbidrag	–14	–15
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–14	–145
Årets kassaflöde	0	0

Noter till koncernens och moderbolagets finansiella rapporter

Noter till koncernens finansiella rapporter

Not 1	Redovisningsprinciper	67
Not 2	Viktiga bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål	73
Not 3	Segmentsrapportering	74
Not 4	Intäkternas fördelning	75
Not 5	Anställda och personalkostnader	76
Not 6	Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt av nyttjanderättstillgångar	79
Not 7	Arvode och kostnadsersättning till revisorer	79
Not 8	Finansiella intäkter och kostnader	80
Not 9	Valutakursdifferenser som påverkat resultatet	80
Not 10 Skatt		80
	Not 11 Immateriella anläggningstillgångar	82
	Not 12 Materiella anläggningstillgångar	83
	Not 13 Nyttjanderättstillgångar	83
	Not 14 Andelar i intresseföretag	84
	Not 15 Långfristiga finansiella tillgångar	84
	Not 16 Biologiska tillgångar	84
	Not 17 Varulager	84
	Not 18 Kundfordringar och övriga fordringar	85

	Not 19 Kortfristiga räntebärande tillgångar och likvida medel	85
	Not 20 Eget kapital	86
	Not 21 Räntebärande skulder	87
	Not 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering	87
	Not 23 Pensioner	91
	Not 24 Övriga avsättningar	93
	Not 25 Leverantörsskulder och övriga skulder	93
	Not 26 Transaktioner med närstående	93
	Not 27 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	93
	Not 28 Noter till kassaflödesanalysen	94

Noter till moderbolagets finansiella rapporter

Not 29 Arvode och kostnadsersättning till revisorer	95
Not 30 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	95
Not 31 Andelar i dotterföretag	95
Not 32 Finansiella instrument	95
Not 33 Förslag till vinstdisposition	95

Noter till koncernens finansiella rapporter

Belopp i MSEK om inget annat anges.

Styrelsen för Scandi Standard AB (publ) har sitt säte i Stockholm, Sverige. Huvudkontorets adress är Strandbergsgatan 55. Organisationsnumret är 556921–0627. Koncernens verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen och i not 3, Segmentsrapportering. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar för 2020 ska fastställas av årsstämman den 7 maj 2021.

Not 1 Redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättandet av denna årsredovisning beskrivs översiktligt i denna not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I de fall moderbolaget tillämpar andra principer än koncernen anges dessa principer under en särskild rubrik.

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Scandi Standards koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU och enligt årsredovisningslagen. IFRS innefattar även International Accounting Standards (IAS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC). Utöver årsredovisningslagen och IFRS tillämpas även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer.

Scandi Standard tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller derivatinstrument och kategorin "finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen" samt för biologiska tillgångar, som värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader enligt IAS 41. I moderbolaget värderas inte dessa finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Det förekommer att totalsumman i tabeller och räkningar inte summerar på grund av avrundningsdifferenser. Syftet är att varje delrad ska överensstämma med sin ursprungskälla och därför kan avrundningsdifferenser uppstå.

Standarder, ändringar och tolkningar godkända av EU som koncernen tillämpar och som trätt i kraft 2020

Ändrade redovisningsprinciper

Inga nya redovisningsprinciper gällande från och med 2020 har väsentligen påverkat koncernens eller moderbolagets finansiella ställning eller resultat.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats

Ett antal nya standarder och tolkningar träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2020 och har inte tillämpats vid upprättande av denna finansiella rapport. Dessa nya standarder och tolkningar förväntas inte ha en väsentlig inverkan på koncernens och moderbolagets finansiella rapporter på innevarande eller kommande perioder.

ANVÄNDNING AV ANTAGANDEN OCH BEDÖMNINGAR

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångar och skulder respektive intäkter och kostnader samt lämnad information i övrigt. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar och antaganden. De områden där bedömningar och antaganden har störst inverkan på redovisade värden finns närmare beskrivna i not 2.

KONCERNREDOVISNING

Koncernens bokslut omfattar bokslut för moderbolaget och samtliga koncernföretag i enlighet med nedanstående definitioner.

Moderbolaget

Moderbolaget redovisar innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde, i förekommande fall justerat med ackumulerade nedskrivningar.

Dotterföretag

Dotterföretag omfattar alla de företag över vilka bolaget utövar kontroll. Koncernen kontrollerar ett företag när koncernen är exponerad för, eller har rätt till, den rörliga avkastningen från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka denna avkastning genom att utöva ett bestämmande inflytande. Dotterföretag konsolideras till fullo från det datum då kontrollen överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från det datum då kontrollen upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget utgörs av kontant belopp och det verkliga värdet på betalning med apportegendom. Värdet på den förvärvade nettotillgången, det egna kapitalet i bolaget, bestäms utifrån en värdering av förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Dessa verkliga värden utgör koncernens anskaffningsvärden. Överstiger anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget det verkliga värdet på det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar redovisas skillnaden som koncernmässig Goodwill.

Huruvida en minoritetsandel av Goodwill ska värderas och inkluderas som tillgång avgörs för varje enskilt förvärv. Understiger anskaffningsvärdet det slutligen fastställda verkliga värdet på nettotillgångarna redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas löpande i resultaträkningen.

Samtliga koncerninterna transaktioner, såväl fordringar och skulder som intäkter och kostnader samt orealiserade resultat, elimineras i sin helhet.

Intresseföretag

Intresseföretag är bolag där Scandi Standard har ett betydande, men inte bestämmande, inflytande. Normalt är detta fallet när koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna.

Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder görs på samma sätt som för

dotterföretag, och redovisat värde för intresseföretagen inkluderar eventuell Goodwill och andra koncernjusteringar. Koncernens andel i det resultat efter skatt som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet, justerat för eventuella avskrivningar/upplösningar av koncernmässiga värden, redovisas i en egen post i resultaträkningen och inkluderas i rörelseresultatet. Resultatandelen beräknas utifrån Scandi Standards kapitalandel i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på andelarna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital med tillägg för eventuella restvärden från justeringar av verkligt värde.

Orealiserade vinster och förluster som inte innebär ett nedskrivningsbehov, elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.

Omräkning av utländska koncernföretag

Balansräkningar och resultaträkningar i samtliga koncernföretag, med annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, räknas om till koncernens rapporteringsvaluta enligt följande:

• Tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen per respektive bokslutsdag som redovisas i balansräkningen.
• Intäkter och kostnader räknas om till genomsnittskursen för respektive år som redovisas i resultaträkningen och rapport över totalresultatet.
• Alla omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas som en separat post under övrigt totalresultat i rapport över totalresultatet.

I de fall nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkrats med finansiella instrument, redovisas även valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av dessa instrument i rapporten över totalresultatet. Vid avyttring av ett utländskt bolag redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser på eventuella finansiella instrument som innehafts för att säkra nettoinvesteringen i bolaget, som en del i redovisat realisationsresultat.

Goodwill och justeringar till verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utländsk verksamhet behandlas som tillgångar och skulder i den utländska verksamheten och omräknas enligt samma principer som verksamheten.

Transaktioner och balansposter i utländsk valuta

De olika enheterna inom koncernen redovisar i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (den funktionella valutan).

Koncernredovisningen är upprättad i svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen.

Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurser vid varje bokslutstillfälle. Kursdifferenser som uppkommer vid sådan omvärdering, samt vid betalning av transaktionen, redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser som uppkommer vid omvärdering av poster som utgör säkringstransaktioner, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas dock i övrigt totalresultat. Vinster och förluster på rörelsens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas inom rörelseresultatet. Vinster och förluster på upplåning och finansiella placeringar redovisas som finansiella poster.

Valutakursdifferenser på fordringar som utgör en utvidgad investering i dotterföretag redovisas via övrigt totalresultat på samma sätt som omräkningsdifferenser avseende investeringar i utländska dotterföretag.

Koncernens viktigaste valutor, utöver SEK, 2020

SEK	Genomsnittskurs	Balansdagens kurs
DKK	1,4068	1,3492
NOK	0,9786	0,9546
EUR	10,4867	10,0375

SEGMENTSRAPPORTERING

Redovisade rörelsesegment överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till högsta verkställande beslutsfattaren, som är den som tilldelar resurser och bedömer rörelsesegmentens resultat. I Scandi Standard har denna funktion identifierats som verkställande direktör som, på styrelsens uppdrag, sköter den löpande förvaltningen och styrningen.

Rörelsesegmenten överensstämmer med koncernens operativa organisation där verksamheten är indelad i regioner. Regionerna utgår från geografiska områden och avser Sverige, Danmark, Norge, Irland och Finland. Verksamhet som inte ingår i en region samt koncerngemensamma funktioner redovisas som Koncerngemensamt. Ytterligare beskrivning av rörelsesegmenten återfinns i not 3.

Regionerna ansvarar för sitt rörelseresultat och de tillgångar och skulder som används i den egna verksamheten, det operativa kapitalet. Finansiella poster och skatter ligger inte inom regionernas ansvar utan redovisas centralt för koncernen. Samma redovisningsprinciper används inom regionerna som för koncernen förutom vad gäller redovisning av finansiella instrument (IFRS 9 tillämpas endast på koncernnivå).

Transaktioner mellan segmenten och även gentemot övrig verksamhet görs till marknadsmässiga villkor.

INTÄKTER Nettoomsättning

Intäkter från försäljning av varor för de huvudsakliga verksamheterna som omfattar försäljning av produkter redovisas när köparen erhåller kontroll över en produkt. Kontroll erhålls när köparen kan styra användningen av tillgången och erhåller all framtida nytta av den.

Varje löfte om att överföra en tillgång till en kund som är distinkt från andra åtaganden i ett avtal utgör ett prestationsåtagande. Varje distinkt prestationsåtagande redovisas för sig. Ett åtagande är uppfyllt när kunden erhåller kontrollen över tillgången. Koncernen bedömer att denna tidpunkt i huvudsak inträffar vid leverans till kund i enlighet med aktuella leveransvillkor i ingångna avtal.

Intäkter redovisas till transaktionspris, vilket utgörs av den ersättning koncernen förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte mot att överföring av varor och tjänster sker. Vid fastställande av transaktionspriset beaktas främst eventuella rabatter men även eventuella åtaganden gällande varor som kunden inte lyckas sälja vidare. Transaktionspriset justeras inte för kundens kreditrisk utan en eventuell nedskrivning av en ersättning görs enligt IFRS 9 och kreditförlusten redovisas som nedskrivning i resultaträkningen. Betalning sker utifrån överenskomna betalningsvillkor i ingångna avtal, vilket i normalfallet sker vid en tidpunkt som inträffar efter det att leverans har skett. Några finansieringslösningar finns inte inom koncernen.

Nettoomsättningen innefattar fakturerad försäljning avseende huvudaktiviteter. Huvuddelen av koncernens intäkter kommer från försäljning av tillverkade varor. Intäkterna redovisas exklusive mervärdesskatt eftersom koncernen inte uppbär skatten för egen räkning utan agerar ombud för staten.

Övriga intäkter

Som övriga intäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför företagets huvudsakliga verksamhet. De utgörs främst av hyresintäkter, försäkringsersättningar och realisationsvinster på materiella anläggningstillgångar. I övriga intäkter ingår valutakursvinster avseende rörelserelaterade fordringar och skulder, vilka uppstår vid omräkning till balansdagens kurs och vinst på derivat som inte säkringsredovisas. Därutöver redovisas andra intäkter och vinster från aktiviteter utanför företagets huvudsakliga verksamhet.

LÅNEUTGIFTER

Låneutgifter som kan hänföras till investeringar i anläggningar, som tar minst 12 månader att färdigställa och där investeringsbeloppet uppgår till minst 100 MSEK, aktiveras som en del av investeringsbeloppet. Övriga låneutgifter kostnadsförs i den period de hänför sig till.

SKATT

Koncernens skattekostnad består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, då tillhörande skatt också redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. I aktuell skatt ingår även justeringar av aktuell skatt som kan hänföras till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt redovisas enligt balansräkningsmetoden för alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt värderas till nominellt belopp och beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Uppskjutna skatter avseende temporära skillnader som hänför sig till andelar i dotter- och intresseföretag redovisas inte, då Scandi Standard i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföringen av dessa och det inte bedöms sannolikt att återföring sker inom en snar framtid.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det bedöms sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas när de är hänförliga till samma skattemyndighet och berörda bolag har en legal rätt att kvitta skattefordringar mot skatteskulder.

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

En immateriell anläggningstillgång redovisas när tillgången är identifierbar, koncernen kontrollerar tillgången och den förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Immateriella tillgångar som Goodwill, varumärken och kund- och leverantörsrelationer identifieras och värderas normalt i samband med bolagsförvärv. Utgifter för internt genererade varumärken, kundrelationer liksom internt genererad Goodwill, redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer.

Goodwill

Goodwill utgör det värde varmed förvärvspriset överstiger verkligt värde på de nettotillgångar som koncernen förvärvat i samband med ett rörelseförvärv. Värdet på Goodwill hänförs till de kassagenererande enheter inom ett rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det förvärv som givit upphov till Goodwillposten. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar och testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av Goodwill återförs inte.

Goodwill som uppstår vid förvärv av intresseföretag inkluderas i redovisat värde på intresseföretaget och nedskrivningstestas som en del av värdet på det totala innehavet i intresseföretaget.

Redovisat resultat från avyttring av ett koncernföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den Goodwill som är hänförlig till den avyttrade enheten.

Varumärken

Värdet på varumärken redovisas till anskaffningsvärde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Varumärken med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan testas årligen vad gäller nedskrivningsbehov, på motsvarande sätt som för Goodwill. Konsumentvarumärken som Scandi Standard avser fortsätta använda under överskådlig tid framåt och som har ett anskaffningsvärde på minst 10 MSEK klassificeras som varumärke med obestämbar nyttjandeperiod.

Värdering av varumärken som identifierats i ett bolagsförvärv görs enligt Relief from Royalty-metoden.

Varumärken inom segment Sverige, Danmark och Norge har obestämbar nyttjandeperiod, några nyttjandeperioder har därför inte fastställts. Varumärken inom segment Irland har en bedömd nyttjandeperiod på 20 år.

Kund- och leverantörsrelationer

I samband med bolagsförvärv identifieras immateriella tillgångar i form av kund- respektive leverantörsrelationer. Värdet på dessa bedöms utifrån övervärdesmetoden (Multi Period Excess Earning) samt eventuell annan relevant information och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar.

Befintliga kundrelationer bedöms för närvarande ha en total nyttjandeperiod på 8, 10 eller 20 år och befintliga leverantörsrelationer en nyttjandeperiod på 5 eller 10 år.

Forskning och utveckling

Någon forskning bedrivs inte inom koncernen. Utgifter för utveckling redovisas som immateriell tillgång endast under förutsättning att det är tekniskt och finansiellt möjligt att färdigställa tillgången, att den bedöms ge framtida ekonomiska fördelar, att anskaffningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och att utvecklingsarbetet är mer omfattande. För närvarande innebär detta att samtliga utgifter för utveckling av kommersiella produkter och liknande kostnadsförs när de uppstår. Utgifter för utveckling av affärsrelaterade IS/IT-system aktiveras, om de generella förutsättningarna enligt ovan är uppfyllda och den totala utgiften beräknas överstiga 3 MSEK.

Aktiverade utgifter skrivs av linjärt under en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 10 år.

Nedskrivningar

Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen, eller oftare vid indikation, avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Det redovisade värdet på tillgångar som skrivs av prövas fortlöpande. Vid varje bokslutstillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation på att tillgångarnas värde minskat så att det föreligger ett nedskrivningsbehov. För dessa tillgångar, liksom för tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs verkliga värde, med avdrag för försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivning görs till återvinningsvärdet om detta understiger det redovisade värdet. Tidigare redovisad nedskrivning återförs om skälen till den tidigare nedskrivningen inte längre föreligger. Nedskrivningen återförs dock högst till ett belopp som motsvarar tillgångens bokförda värde om den inte hade skrivits ned under de föregående åren. Nedskrivning av Goodwill återförs aldrig.

För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöden beräknas nyttjandevärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. Goodwill hänförs alltid till de kassagenerande enheter som gynnas av det förvärv som genererat Goodwill.

Med en tillgångs nyttjandevärde avses nuvärdet av de bedömda framtida kassaflöden som förväntas uppstå när tillgången används, och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en räntesats före skatt som tar hänsyn till marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången, inklusive effekten av gjorda kassaflödessäkringar avseende investeringsinköp i utländsk valuta. Utgifter för inkörning och intrimning som är nödvändiga för att få tillgången i förutbestämt skick inkluderas i anskaffningsvärdet. Vid stora investeringar, där det totala investeringsvärdet uppgår till minst 100 MSEK och investeringstiden omfattar minst 12 månader, inkluderas ränta under byggnadstiden i tillgångens anskaffningsvärde.

Tillkommande utgifter för en materiell anläggningstillgång ökar anskaffningsvärdet endast om det är troligt att koncernen får framtida ekonomisk nytta av den tillkommande utgiften. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning på övriga materiella anläggningstillgångar baseras på anskaffningsvärden med avdrag för beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Varje del av en större materiell anläggningstillgång, med ett anskaffningsvärde som är betydande i relation till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde och en nyttjandeperiod som väsentligt avviker från resten av tillgången, skrivs av separat. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas minst en gång per år och justeras vid behov.

Byggnader	25–30 år
Fastighetsinventarier	10–25 år
Maskiner, tekniska anläggningar	5–20 år
Inventarier, verktyg	5–15 år
Fordon	5–10 år
Kontorsutrustning	5–10 år

NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR

Leasingavtal redovisas i rapporten över finansiell ställning, klassificerade som nyttjanderättstillgångar och leasingskulder.Vid leasingavtalets startdatum ska en nyttjanderättstillgång (rätten att använda ett hyrt objekt) och en finansiell skuld att betala hyror redovisas. Undantag, enligt de lättnadsregler som tillåts i standarden och som koncernen har tillämpat, utgörs av kortfristiga leasingavtal (kortare än ett år) och leasingavtal med lågt underliggande värde (riktmärke under 50 KSEK). Dessa redovisas separat. De kortfristiga leasingavtal och leasing av tillgångar med lågt underliggande värde redovisas därför inte som nyttjande rättstillgångar och leasingskulder. Hyreskostnaderna redovisas linjärt över leasingperioden. För ytterligare information hänvisas till not 13.

Då ett kontrakt har befunnits vara ett leasingavtal så ska, nyttjanderättstillgången initialt värderas till ett anskaffningsvärde som omfattar det initiala beloppet för leasingskulden justerat för eventuella leasingavgifter som erlades på eller före inledningsdagen plus eventuella initiala direkta utgifter och en uppskattning av kostnader för att återställa underliggande tillgång.

Leasingskulden uppskattas initialt till nuvärdet av utestående leasingavgifter, diskonterade med hjälp av den implicita räntan i leasingavtalet eller, om denna ränta inte kan bestämmas lätt, koncernens marginella låneränta. I allmänhet använder koncernen sin marginella upplåningsränta som diskonteringsränta. Räntekostnader redovisas separat. Leasingskulden inkluderar nuvärdet av följande leasingbetalningar:

• fasta avgifter
• variabla leasingavgifter som beror på ett index eller pris, initialt värderade med hjälp av index eller pris vid inledningsdatumet
• belopp som förväntas betalas ut enligt restvärdesgarantier
• lösenpriset för en option att köpa om leasetagaren är rimligt
• säker på att utnyttja en sådan möjlighet, och
• straffavgifter som utgår vid förtida uppsägning av leasingavtalet, om leasingperioden återspeglar att leasetagaren kommer att utnyttja en möjlighet att säga upp leasingavtalet.

När leasingavtalets längd fastställs, beaktar företaget tillgänglig information som ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption, eller inte utnyttja möjligheten att säga upp leasingavtalet. Förlängningsoptioner inkluderas endast i leasingperioden om leasetagaren är rimligt säker på att utnyttja denna möjlighet och perioder som omfattas av en möjlighet att säga upp leasingavtalet inkluderas endast i leasingperioden om leasetagaren är rimligt säker på att inte utnyttja denna möjlighet.

Omvärdering av leasingskulder sker när förändringar i framtida leasingavgifter uppkommer, genom förändring av index, pris eller om koncernen ändrar sin bedömning av om den kommer att utöva ett köp, förlängning eller avsluta leasingavtalet. Omvärderingsbeloppet för leasingskulden redovisas därvid också som en justering av nyttjanderätten.

Nyttjanderätten skrivs av linjärt över den kortaste av tillgångens nyttjandeperiod och leasingavtalets längd. Leasingtillgången justeras periodiskt för vissa omvärderingar av leasingskulden och eventuellla nedskrivningar. Avskrivningar och nedskrivningar redovisas separat.

I de fall koncernen vidareuthyr nyttjanderätter redovisas intäkterna separat, se not 13.

ANLÄGGNINGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING, VERKSAMHETER UNDER AVYTTRING

Scandi Standard klassificerar endast om tillgångar där beslut fattats om försäljning, om tillgångens värde är väsentligt, för närvarande vid en beloppsgräns på 5 MSEK.

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Biologiska tillgångar ska värderas och redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader enligt IAS 41. Inom Scandi Standard finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur inom verksamheten i Sverige som föder upp dagsgamla kycklingar. Föräldradjur har en livslängd som uppgår till cirka ett år, och kycklingarna en livslängd på cirka 30 dagar. Tillgångar i form av föräldradjur värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader.

Tillgången har värderats med hjälp av kassaflödesprognoser från den förväntade försäljningen av dagsgamla kycklingar, samt direkta och indirekta kostnader för djurhållningen. Kostnaderna har beräknats utifrån tidigare erfarenheter. Det finns ett observerbart marknadspris för dagsgamla kycklingar. För antalet producerade kycklingar har uppfödarnas normer för de olika sorterna som innehas använts.

VARULAGER

Varulager värderas enligt IAS 2, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas med tillämpning av FIFU-metoden (först in/först ut) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för egentillverkade varor innefattar råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och produktionsrelaterade omkostnader, baserade på normal produktionskapacitet. Lånekostnader ingår inte i lagervärdena. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa och sälja varan.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, kundfordringar, värdepapper, lånefordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivatinstrument. Derivatinstrument redovisas i balansräkningen när avtal ingåtts. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas på likviddag. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen på likviddag eller när de förfaller. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen på likviddag eller när de avvecklas på annat sätt.

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier; verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värde via övrigt totalresultat eller upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar som innehas med syftet att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden endast utgör kapitalbelopp och ränta, och inte har identifierats som värderad till verkligt värde, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Det bokförda värdet av dessa tillgångar justeras med förväntade kreditförluster. Ränteintäkter från dessa finansiella tillgångar redovisas med effektivräntemetoden och ingår i finansiella intäkter. Finansiella tillgångar som innehas både i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och för försäljning, och där tillgångarnas kassaflöden endast utgör kapitalbelopp och ränta, och inte har identifierats som värderad till verkligt värde, värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Ränteintäkter, nedskrivningar och valutakursdifferenser redovisas till verkligt värde via resultaträkningen medan övriga verkligt värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat. Tillgångar som inte uppfyller kraven för upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella skulder redovisas normalt till upplupet anskaffningsvärde. Tilläggsköpeskilling i samband med förvärv av verksamhet och som skall avräknas i kontanta medel redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.

Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster som är kopplade till tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde och tilllgångar redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Koncernen redovisar en kreditreserv för sådana förväntade kreditförluster vid varje rapporteringsdatum. För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, d.v.s. reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela fordringens livslängd. För att uppskatta de förväntade kreditförlusterna har kundfordringar grupperats baserat på kreditriskegenskaper samt antal dagar i förhållande till förfall. Koncernen använder sig dessutom av framåtblickande variabler för att bedöma de förväntade kreditförlusterna. Fordringar som inte är kundfordringar fördelas i tre grupper. För den första gruppen bedöms förväntad kreditrisk utifrån risken för fallissemang inom de närmaste 12 månaderna. Om en bedömning görs att kreditrisken för en fordran ökat väsentligt sedan första redovisningstillfället går fordran över till grupp två där bedömningen av den förväntade kreditrisken baseras på risken för fallissemang under fordringens hela återstående löptid. Om en fordring bedöms ha fallerat flyttas den till grupp tre där en bedömning görs av förväntat återvinningsvärde.

Scandi Standard har uppdaterat säkringsdokumentationen utifrån IFRS 9. Säkringar som kvalificerar för säkringsredovisning ska bedömas vara effektiva under säkringens kvarvarande löptid. Källor för ineffektivitet ska vara identifierade. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet ska ha ett tydligt ekonomiskt samband, säkringskvoten ska vara i enlighet med bolagets säkringsstrategi samt att kreditrisk inte får vara den dominerande orsaken till säkringsinstrumentets värdeförändring.

Derivatinstrument och säkringsredovisning

Scandi Standards innehav av finansiella derivatinstrument utgörs av ränteswappar och valutaterminer. Valutaterminer ingås i syfte att begränsa påverkan på Scandi Standards resultat och finansiella ställning från kortsiktiga valutarörelser. Ränteswappar ingås i syfte att förlänga räntebindningstiden för underliggande skulder och minska osäkerheten i framtida räntekostnader.

Derivatinstrument redovisas till verkligt värde och resultatet av omvärderingen påverkar resultaträkningen. I de fall derivatinstrument uppfyller kraven för säkringsredovisning och säkringsmodellen är en kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvesteringar redovisas den effektiva delen av omvärderingseffekten i övrigt totalresultat. Säkringsredovisning tillämpas om vissa kriterier, vad gäller dokumentation av säkringsrelationen och dess effektivitet, uppfylls.

Finansiella instrument som är säkringsinstrument säkrar antingen en tillgång eller en skuld, en nettoinvestering i utlandsverksamhet eller prognostiserade framtida kassaflöden.

Det finns tre säkringsmodeller: kassaflödessäkring, säkring av nettoinvesteringar och säkring av verkligt värde. Scandi Standard tillämpar för närvarande endast kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring är en säkring som ingås för att minska risken för resultatpåverkan från förändringar i framtida kassaflöden. De framtida kassaflöden som säkras ska bedömas ha en hög sannolikhet att inträffa. Den del av säkringsinstrumentets värdeförändring som bedöms vara effektiv redovisas via övrigt totalresultat till eget kapital och eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. När resultatet av den säkrade posten påverkar resultaträkningen överförs resultatet från säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen.

Scandi Standard tillämpar kassaflödessäkring för valutarisker i kommersiella inköp och försäljningar samt för ränterisker i skuldportföljen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkring av nettoinvesteringar är säkringar som ingås för att minska effekterna av valutarelaterade omräkningsdifferenser avseende investeringar i utlandsverksamhet. Scandi Standard säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamhet med upplåning i motsvarande valuta. Omräkningseffekter relaterade till denna redovisas via övrigt totalresultat till det egna kapitalet. Resultat omklassificeras från eget kapital till resultaträkningen vid en framtida avyttring av utlandsverksamheten.

Moderbolaget

I moderbolaget redovisas finansiella instrument enligt anskaffningsvärdemetoden. Moderbolaget tillämpar reglerna i RFR2 och således inte IFRS 9. Vad gäller räntebärande tillgångar och skulder överensstämmer moderbolagets praxis i allt väsentligt med vad som gäller för koncernen varför några särskilda upplysningar inte lämnas för moderbolaget.

Fastställande av verkligt värde

Verkligt värde för valutaterminer beräknas utifrån på balansdagen gällande terminskurser för återstående löptid. Verkligt värde för ränteswappar beräknas baserat på diskontering till relevant räntekurva av swapparnas framtida kassaflöden.

För finansiella skulder beräknas verkligt värde genom diskontering av framtida kassaflöden till relevant marknadsränta med hänsyn tagen till Scandi Standards kreditrisk.

För finansiella tillgångar och skulder med en löptid understigande tre månader, eller då marknadsvärdet inte kan bestämmas, antas verkligt värde överensstämma med anskaffningsvärdet justerat för förväntade kreditförluster.

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas enligt IAS 37, när Scandi Standard har ett legalt eller informellt åtagande till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra åtagandet. Som avsättning redovisas det belopp som enligt bästa bedömning beräknas utgå för att reglera åtagandet på balansdagen. Vid långfristiga, väsentliga belopp görs en nuvärdesberäkning för att ta hänsyn till tidsaspekten. Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärder finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Pensioner

Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19. Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav de flesta är fonderade.

I avgiftsbestämda pensionsplaner betalar bolaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har därefter ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Kostnaderna belastar koncernens resultat i takt med att förmånerna intjänas.

I förmånsbestämda pensionsplaner anges ett belopp för den pensionsförmån en anställd ska erhålla efter pensioneringen, baserat på faktorer såsom lön, tjänstgöringstid och ålder. Koncernens bolag bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Förvaltningstillgångar i fonderade planer kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen. Den skuld som redovisas i balansräkningen utgör nettot av beräknat nuvärde av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på balansdagen på förvaltningstillgångarna knutna till förpliktelsen i pensionsstiftelse eller på annat sätt.

Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas enligt den så kallade PUCmetoden (Projected Unit Credit). Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för bolaget vilka ökar deras rätt till framtida ersättning. Bolagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valutan. Om det inte finns några sådana obligationer på marknader används statsobligationer. För svenska planer, som utgör den absoluta merparten av förmånsbestämda pensionsplaner, används en ränta som motsvarar räntan på förstklassiga bostadsobligationer. Dessa obligationer bedöms likvärdiga med företagsobligationer då de har en tillräckligt djup marknad för att användas som utgångspunkt för diskonteringsräntan.

Vid fastställandet av den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att de aktuariella antagandena ändras. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Särskild löneskatt beräknas på mellanskillnaden mellan pensionsförpliktelse fastställd enligt IAS 19 och pensionsförpliktelse fastställd enligt de regler som tillämpas för juridiska personer. Den beräknade framtida löneskatten inkluderas i redovisad pensionsskuld. Avsättningen nuvärdesberäknas inte. Förändringen i avsättningen redovisas, till den del den avser aktuariella vinster eller förluster, i övrigt totalresultat.

Ersättningar vid uppsägning

Avsättning för kostnader i samband med uppsägning av personal redovisas endast om bolaget är förpliktigat att avsluta en anställning före normal pensionsavgång, eller när ersättningar erbjuds för att uppmuntra till frivillig avgång. Beräknat avgångsvederlag redovisas som avsättning när en detaljerad plan för åtgärden presenterats.

Långsiktiga incitamentsprogram

Inom Scandi Standard finns årligen återkommande långsiktiga incitamentsprogram ("LTIPs"), för nyckelpersoner avsedda att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare.

Programmen är aktiebaserade och innebär att prestationsaktierätter ska tilldelas utan kostnad till deltagarna i förhållande till en fastställd procentsats av deras fasta lön.

Redovisning sker i enlighet med IFRS 2, Aktiebaserade ersättningar. De redovisningsmässiga kostnader som uppkommer i enlighet med IFRS 2, fastställs vid tidpunkten för tilldelning av prestationsaktierätter och kostnadsförs över intjänandeperioden (3 år).

Bolaget beaktar vid varje rapporteringsperiod förändringar i antal intjänade aktier och sociala kostnader hänförliga till programmet redovisas som ett kontant reglerat instrument.

Säkring av åtaganden enligt långsiktiga incitamentsprogram

Inga nya aktier emitteras på grund av LTIPs och för att säkerställa leverans av aktier och i syfte att täcka sociala avgifter hänförliga till LTIPs förvärvar bolaget egna aktier.

De återköpta aktierna minskar koncernens egna kapital och beaktas vid beräkning av vinst per aktie ("EPS").

Rörlig lön

Avsättningar för rörlig lön kostnadsförs löpande i enlighet med den ekonomiska innebörden i aktuella avtal.

STATLIGA STÖD

Statliga stöd redovisas i rapporten över finansiell ställning och i resultaträkningen när det föreligger rimlig säkerhet att de villkor som är förknippade med stödet kommer att uppfyllas och att stödet kommer att erhållas. Stödet periodiseras i resultaträkningen över samma perioder som koncernen redovisar kostnader för relaterade utgifter som stödet är avsett att kompensera för. Bidrag som är hänförliga till tillgångar redovisas som en reduktion av de aktuella tillgångarnas redovisade värden. I de fall ett statligt stöd

varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation av kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.

KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT Moderbolaget

Rådet för finansiell rapportering har infört regler för redovisning av koncernbidrag i sin rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Scandi Standard tillämpar alternativregeln, vilket innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition.

Utbetalda aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar, i den mån nedskrivning ej erfordras. Hos mottagaren redovisas aktieägartillskott direkt mot eget kapital.

NÄRSTÅENDE

Genom bestämmande inflytande är moderbolaget närstående till sina dotter- och dotterdotterföretag. Genom betydande inflytande är såväl koncernen som moderbolaget närstående till sina intresseföretag, vilka således omfattar både de direkt och indirekt ägda bolagen.

Prissättning på leveranser av varor och tjänster mellan bolag i koncernen sker till marknadspris.

Ledamöterna i koncernledningen har genom sin rätt att delta i beslut som rör koncernens strategier ett betydande inflytande över moderbolaget och koncernen och är därmed att betrakta som närstående.

Not 2 Viktiga bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål

Upprättandet av årsredovisningen enligt IFRS baseras i många fall på ledningens bedömningar och på uppskattningar och antagan den när de redovisade värdena på tillgångar och skulder fastställs. Dessa uppskattningar baseras på tidigare erfarenheter och de antaganden som görs bedöms vara rimliga och realistiska med hänsyn till de omständigheter som råder vid den aktuella tidpunk ten. Faktiska utfall kan komma att skilja sig från de gjorda bedöm ningarna och uppskattningarna.

Uppskattningar och underliggande antaganden ses över regel bundet. Effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar redovisas under den period då ändringen inträffar, om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs samt i framtida perioder, om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Nedan följer en övergripande beskrivning av de redovisnings principer där sådana uppskattningar och antaganden förväntas ha den största inverkan på Scandi Standards finansiella ställning eller resultat. För uppgifter om redovisade värden på balansdagen hän visas till rapporten över finansiell ställning med tillhörande noter.

Nedskrivning av Goodwill och övriga tillgångar

Nedskrivning av Goodwill, och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, prövas årligen eller så snart indika tioner finns att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel vid ändrat affärsklimat, beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Värdet på koncernens Goodwill och övriga immate riella anläggningstillgångar uppgick vid årets utgång till 1 766 (1 897) MSEK, vilket motsvarar 28 (30) procent av koncernens balansomslutning. Nedskrivning av övriga tillgångar prövas så snart det finns en indikation på att det återvinningsbara värdet på tillgången är lägre än det redovisade värdet.

I de flesta fall uppskattas värdet på tillgångarna med tillämpning av nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden. Det framtida kassaflödet baseras på antaganden utifrån bolagsledning ens bästa uppskattning av de ekonomiska förutsättningar som kommer att föreligga under tillgångens återstående livslängd. Nedskrivning görs om det beräknade nyttjandevärdet understiger det redovisade värdet.

De diskonteringsfaktorer som används vid beräkning av nuvär det av de förväntade framtida kassaflödena är de uppskattade, aktuella vägda kapitalkostnaderna (WACC), som vid tidpunkten är fastställda att gälla inom koncernen, för de marknader där de kassa genererande enheterna bedriver verksamhet.

Andra uppskattningar avseende förväntade framtida utfall, och de diskonteringsräntor som använts, kan ge andra värden på till gångarna än de som här tillämpats. Nedskrivningar kommenteras mer specifikt i not 6.

I samband med förvärvet av Carton Bros ULC i Irland har tilläggs köpeskilling redovisats som skuld. Skulden värderas till det mest sannolika utfallet och omprövas vid varje rapportperiods slut. Förändringar i redovisat värde redovisas över resultaträkningen.

-

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

Bedömningar görs för att bestämma uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder. Uppskjutna skattefordringar redovi sas som fordran när det bedöms sannolikt att de uppskjutna skattefordringarna kommer att kunna utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Andra antaganden avseende utfallet på dessa framtida beskattningsbara vinster, liksom föränd rade skattesatser och skatteregler, kan resultera i betydande skillnader i värderingen av uppskjutna skatter.

För information om beloppen, se not 10.

Pensioner

Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensions planer baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, framtida löneökningar, inflation och demogra fiska förhållanden. Diskonteringsräntan, som är det mest kritiska antagandet, baseras på marknadsmässig avkastning på förstklas siga bolagsobligationer, nämligen bostadsobligationer med lång löptid och där räntan extrapolerats att motsvara pensionsplanens förpliktelser. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pen sionsskulden och kostnaden medan en höjd diskonteringsränta ger omvänd effekt. En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 7 (7) MSEK medan en ökning av räntan med 0,25 procentenheter skulle minska förpliktelsen med cirka 7 (7) MSEK.

För information om beloppen, se not 23.

Biologiska tillgångar

-

Inom koncernen finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur, inom den verksamhet i Sverige som föder upp dagsgamla kyck lingar. Dessa tillgångar värderas och redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader enligt IAS 41. Värdet på dessa tillgångar baseras på uppskattningar. Gällande föräldradjur påver kas tillgångens värde av marknadspriset för dagsgamla kycklingar samt rörelsekostnaderna för att hålla djurbeståndet. En förändring på 1 procent i priset på dagsgamla kycklingar påverkar tillgångens värde med cirka 1 (1) MSEK.

För information om belopp och förändringar, se not 16.

Noter

Not 3 Segmentsrapportering

INFORMATION OM RÖRELSESEGMENT

Räkenskapsåret, 1 jan–31 dec	Region Sverige		Region Danmark		Region Norge		Region Irland		Region Finland		Koncern gemensamt1)		Eliminering		Summa koncernen
MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Nettoomsättning
Extern försäljning	2 621	2 615	3 021	3 202	1 644	1 617	2 103	1 972	550	485	1	–	–	–	9 940	9 891
Intern försäljning	262	248	230	225	3	2	1	–	6	6	4	2	–505	–482	–	–
Summa nettoomsättning	2 884	2 864	3 251	3 426	1 648	1 619	2 104	1 972	555	491	5	2	–505	–482	9 940	9 891
Justerat rörelseresultat	216	182	57	101	162	150	166	107	6	–2	–106	–83	–	–	500	454
Jämförelsestörande poster2)	–13	–	–66	–20	–	–	–4	–	–	–9	–67	–1	–	–	–150	–30
Rörelseresultat	203	182	–8	80	162	150	162	107	6	–10	–173	–84	–	–	351	424
Varav resultatandel i intresseföretag	–	–	2	2	1	0	–	–	–	–	–	–	–	–	2	1
Finansiella intäkter															0	1
Finansiella kostnader															–91	–113
Skatt på årets resultat															–52	–75
Årets resultat															208	237
Övriga upplysningar
Tillgångar	1 069	1 151	1 867	2 039	981	1 016	798	767	122	51	3 724	3 823	–2 218	–2 618	6 342	6 229
Andelar i intresseföretag	–	–	29	28	14	15	–	–	–	–	–	–	–	–	43	43
SUMMA TILLGÅNGAR	1 069	1 151	1 895	2 067	995	1 031	798	767	122	51	3 724	3 823	–2 218	–2 618	6 385	6 272
Skulder	971	1 077	1 283	1 289	837	926	438	485	302	220	1 031	1 228	–2 218	–2 618	2 646	2 607
Ofördelade skulder															1 863	1 925
Eget kapital															1 876	1 741
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	971	1 077	1 283	1 289	837	926	438	485	302	220	1 031	1 228	–2 218	–2 618	6 385	6 272
Nettoinvesteringar	64	67	90	160	45	18	69	140	103	15	–16	20	–	–	355	419
Utbetalning av amortering av leasingskulder3)	–23	–25	–26	–27	–24	–26	–5	–5	–4	–4	–3	0	–	–	–84	–87
Av- och nedskrivningar	–84	–75	–97	–87	–67	–73	–72	–62	–23	–24	–9	–3	–	–	–350	–325

1) I rörelseresultatet redovisat under Koncerngemensamt ingår centrala kostnader på –106 (–83) MSEK. I koncerngemensamma tillgångar ingår tillgångar och skulder som hör samman med centrala funktioner.

2) För information om jämförelsestörande poster, se sida 50.

3) Omklassificering av kassaflödeseffekt för leasingtillgångar har gjorts för året och för jämförelsetalen.

Scandi Standards verksamhet är operativt indelad i länderna Sverige, Danmark, Norge, Irland och Finland

Koncernens operativa struktur och den interna rapporteringen till koncernledning och styrelse sammanfaller. Uppdelningen utgår från koncernens verksamhet, från ett geografiskt perspektiv. De länder där verksamheten bedrivs motsvarar således koncernens segment. Segmenten styrs utifrån rörelseresultatet (EBIT) samt rörelsekapitalet.

Ansvaret för koncernens finansiella tillgångar och skulder, avsättningar för skatter samt omvärderingseffekter vid värdering av finansiella instrument (IFRS 9) ligger hos koncerngemensamma funktioner och fördelas inte på varje segment. I segmentens investeringar ingår samtliga materiella och immateriella investeringar.

Segment Sverige består av företagen Kronfågel AB, SweHatch AB, AB Skånefågel och Bosarpskyckling AB. Kronfågel AB är segmentets största verksamhet inom slakt, produktion, utveckling, förädling och försäljning av kylda och frysta kycklingprodukter till huvudsakligen den svenska marknaden. SweHatch AB bedriver uppfödning, produktion och kläckning av dagsgamla kycklingar till Kronfågel AB:s uppfödare samt till vissa andra aktörer på den svenska marknaden.

Segment Danmark består av Danpo A/S, Rokkedahl Food ApS och intressebolaget Farmfood A/S. Danpo A/S och Rokkedahl Food ApS verksamhet omfattar slakt, produktion, utveckling, förädling och försäljning av kylda och frysta kycklingprodukter för både den danska marknaden och för export inom Europa och till Asien. Farmfood A/S vidareförädlar slaktbiprodukter från koncernens olika segment till huvudsakligen djurmat som säljs på de internationella marknaderna.

Segment Norge består av Den Stolte Hane AS och Scandi Standard Norway AS. Dessutom finns intressebolaget Nærbø Kyllingslakt AS. Segmentet består av två delar, dels produktion, utveckling, förädling och försäljning av kylda och frysta kycklingprodukter, dels packning av ägg i eget packeri. Båda typerna av produkter säljs på den norska marknaden.

Segment Irland består av Carton Bros ULC och innefattar verksamheten inom Manor Farm på Irland. Verksamheten omfattar slakt, produktion, utveckling och försäljning av kylda kycklingprodukter för den irländska marknaden. I verksamheten ingår även produktion av foder till bolagets kontrakterade uppfödare.

Segment Finland består av Naapurin Maalaiskana Oy. Verksamheten omfattar slakt, produktion, utveckling och försäljning av kylda och frysta kycklingprodukter för den finska marknaden.

Fördelning av nettoomsättningen (extern försäljning) på produktkategori och segment

	Sverige		Danmark		Norge		Irland		Finland		Koncern gemensamt		Totalt
MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Ready-to-cook Kylda	1 220	1 174		1 113 1 051	842		786 1 870 1 780		475	387	–	–	5 521	5 178
Ready-to-cook Frysta	727	743	469	583	146	138	150	120	35	30	–	–	1 527	1 614
Ready-to-eat	367	360		1 216 1 354	264	285	–	–	11	12	–		– 1 857	2 011
Övrigt	307	338	224	214	392	408	83	72	28	56	1		– 1 036 1 088
Summa	2 621	2 615	3 021	3 202	1 644	1 617	2 103	1 972	550	485	1	–	9 940	9 891

Nettoomsättning per land, extern försäljning

MSEK	2020	2019
Sverige	2 908	2 595
Irland	1 862	1 753
Norge	1 671	1 647
Danmark	1 563	1 853
Finland	594	549
Tyskland	447	618
Storbritannien	228	334
Övriga Europa	503	378
Övriga världen	165	163
Summa	9 940	9 891

Under 2020 var det en av Scandi Standards kunder som stod för mer än 10 procent av koncernens totala nettoomsättning. Kundens nettoomsättning uppgick till 1 227 (1 074) MSEK och återfinns i segment Sverige.

Not 4 Intäkternas fördelning

MSEK	2020	2019
Nettoomsättning
Varuförsäljning	9 940	9 891
Summa	9 940	9 891
Övriga rörelseintäkter
Realisationsvinster	0	1
Hyresintäkter	0	0
Statliga stöd	0	1
Försäljning personalmatsal	7	8
Försäkringsersättning	7	6
Övrigt	7	8
Summa	21	24

Statliga stöd har erhållits om 20 (3) MSEK och av dessa har 0 (1) MSEK redovisats som intäkt och 20 (2) MSEK som en reducering av kostnad. Det statliga stödet är hänförligt till Covid-19-pandemin och avser stöd i form av ersättning för ökad sjukfrånvaro genom sjuklöneersättningar och för pensioner.

Not 5 Anställda och personalkostnader

Medeltal anställda	2020	varav kvinnor	2019	varav kvinnor
Koncernen
Sverige	922	37%	843	41%
Danmark	856	39%	920	41%
Norge	322	54%	312	53%
Irland	937	47%	1 008	43%
Finland	183	46%	183	46%
Summa koncernen1)	3 220	43%	3 266	43%

1) Det finns inga anställda i moderbolaget.

Personalkostnader MSEK	2020	2019
Löner och ersättningar, styrelser och vd:ar	39	28
− varav rörlig del	21	13
Löner och ersättningar, övriga anställda	1 662	1 612
Sociala kostnader	226	214
Pensionskostnader1)	94	99
Övriga personalkostnader	62	64
Aktiverade personalkostnader2)	–15	–45
Summa	2 067	1 972

1) Av koncernens pensionskostnader avser 4 (2) MSEK koncernens styrelser och vd. I koncernen finns inga utestående pensionsförpliktelser till dessa. 2) Avser aktivering av pågående investeringsprojekt.

Könsfördelning i bolagsledningen

		Koncernen	Moderbolaget
Andelen kvinnor, %	2020	2019	2020	2019
Styrelser	14	15	14	29
Övriga ledande befattningshavare	27	27	–	–

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman har beslutat om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Med ledande befattningshavare avses i dessa riktlinjer verkställande direktören för bolaget samt de vid var tid till verkställande direktören eller CFO rapporterande cheferna i bolaget eller andra koncernbolag som också ingår i koncernledningen samt styrelseledamöter i bolaget som har ingått ett anställningsavtal eller konsultavtal med bolaget eller ett koncernbolag.

Löner och andra anställningsvillkor ska vara adekvata för att bolaget och koncernen ska ha möjlighet att behålla och rekrytera kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad. Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade på prestation, konkurrenskraft och skälighet.

Principer för fast lön

Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation.

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, utöver ordinarie styrelsearbete, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

Principer för rörlig lön

Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön (dvs. kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras på att ett antal förutbestämda finansiella och personliga mål uppfylls. Rörlig lön ska inte överstiga 75 procent av den fasta lönen (med fast lön avses fast kontant lön som intjänats under året exklusive pensioner, förmåner och liknande).

Principer för aktierelaterade incitamentsprogram

Bolagsstämman kan fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade till vissa nyckelpersoner. Sådana incitamentsprogram ska utformas med syfte att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare.

Principer för pensioner, lön under uppsägningstid och avgångsvederlag

Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbaserade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd. Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Det totala avgångsvederlaget för ledande befattningshavare ska vara begränsat till gällande månadslön för de återstående månaderna fram till 65 års ålder.

Principer för avvikelser från riktlinjerna

Styrelsen har rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, principer för ersättning till ledande befattningshavare samt ersättning till ledande befattningshavare, se not 5.

Rörlig lön

Scandi Standard har ett övergripande program för rörlig lön för ledande befattningshavare, lokala ledningsgrupper och andra nyckelpersoner. Målen kan vara både kvalitativa och kvantitativa. Beslut om deltagare och mål fattas årligen av bolagets styrelse. Rörlig lön kostnadsförs löpande efter förväntad utbetalning.

Pensioner

Scandi Standard erbjuder sina anställda tjänstepensioner om inte annat är reglerat i lokala avtal eller i andra regleringar. Verkställande direktör erhåller en avgiftsbestämd pension med en premie om 15 procent av den pensionsgrundande lönen. Pensionsåldern är 65 år.

I Sverige omfattas merparten anställda av förmånsbaserade pensionsplaner (ITP) genom PRI Pensionstjänst AB. Det finns idag två olika riktlinjer för pension för Scandi Standards högsta ledning: intjänande av tjänstepension enligt avtal om ITP med pensionsgrundande lön maximerad till 30 inkomstbasbelopp där sjukförmåner utgår enligt avtal om ITP, samt en avgiftsbestämd pension där premien motsvarar 25–30 procent av den pensionsgrundande lönen. Inom ramen för premien väljer den anställde själv fördelningen mellan ålders-, efterlevande- och sjukförmåner.

I Danmark sker avsättning till pensioner med 10 eller 15 procent av den pensionsgrundande lönen.

I Norge baseras pensionsavsättningarna på avtal om individuella avgiftsbestämda pensionsplaner, med premier på mellan 5 och 15 procent av den pensionsgrundande lönen.

I Irland sker avsättning till pensioner med 9 till 20 procent av den pensionsgrundande lönen.

I Finland sker avsättning till pensioner med 5 till 25 procent av den pensionsgrundande lönen.

Avgångsvederlag och andra förmåner Avgångsvederlag/uppsägning

För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om sex månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls avgångsvederlag motsvarande 12 månaders ersättning (inklusive fast och rörlig lön, pensionsavsättningar och övriga förmåner), som utbetalas efter att uppsägningstiden avslutats, med full avräkning för eventuell lön från en ny arbetsgivare.

Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om 3–6 månader vid uppsägning på egen begäran och 6–12 månader på bolagets begäran. Vissa ledande befattningshavare har konkurrensklausul som innebär att motsvarande 3–12 månaders finansiell ersättning ska betalas till bolaget som ersättning vid brott mot denna klausul.

Övriga förmåner

Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygghetsförsäkring vid arbetsskada samt tjänstegrupplivförsäkring i enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver har ledande befattningshavare rätt till privat sjukvårdsförsäkring samt telefon och tjänstebil.

Långsiktigt incitamentsprogram

LTIP 2017 avslutades under 2020 och innebar att 218 334 aktier med ett sammantaget marknadsvärde om 13 MSEK tilldelades deltagarna i programmet. Deltagare i programmen utgörs av ledande befattningshavare och nyckelpersoner.

Vid utgången av 2020 pågår följande långsiktiga incitamentsprogram, som har antagits av årsstämman respektive startår:

LTIP 2018, för 26 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 289 975 aktier

LTIP 2019, för 29 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 334 596 aktier

LTIP 2020, för 33 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 460 361 aktier

Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2021 ett långsiktigt incitamentsprogram för 2021 (LTIP 2021), som är av samma typ som de tidigare programmen.

Alla program har i princip samma utformning. Det innebär att prestationsaktierätter ska tilldelas utan kostnad till deltagarna i förhållande till en fastställd procentsats av deras fasta lön. Intjänandeperioden är tre år och givet att vissa villkor är uppfyllda får deltagarna utöva sina prestationsaktierätter och kommer därigenom att tilldelas aktier i bolaget utan extra kostnad. Varje prestationsaktierätt berättigar till tilldelning av upp till en aktie. För att prestationsaktierätterna ska berättiga till tilldelning av aktier krävs att deltagaren förblir anställd och inte har lämnat eller fått meddelande om uppsägning under intjänandeperioden samt att vissa prestationsmål uppfylls.

Från LTIP 2019 åtar sig deltagarna att behålla alla tilldelade aktier (förutom aktier som avyttrats för att täcka betalning av skatt som uppkommer i samband med tilldelning av aktier) under en period om två år från dagen av tilldelning av aktierna.

Prestationskrav

För full tilldelning av aktier krävs, i enlighet med programmen, att den årliga genomsnittliga tillväxten av vinst per aktie ("EPS CAGR") under en treårsperiod räknad från 1 januari det året respektive program beslutades skall vara minst 12,5 procent om EPS CAGR under perioden är 5 procent ska deltagarna tilldelas 25 procent av sina prestationsaktierätter och vid en ökning av EPS CAGR under perioden som är mer än 5 procent men mindre än 12,5 procent sker tilldelning linjärt. Uppgår EPS CAGR under perioden till mindre än 5 procent tilldelas inga aktier.

Värdet av och kostnader för långsiktiga incitamentsprogram

De långsiktiga incitamentsprogrammen redovisas i enlighet med IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar. Den totala kostnaden för programmen är initialt beräknad som; antal aktier för tilldelning multiplicerat med aktiekursen vid starten av programmet och sociala kostnader. Programmet kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden (tre år).

Intjänandeperioden för LTIP 2017 löpte till den 15 maj 2020. EPS CAGR för perioden 1 januari 2017 – 31 december 2019 var 18,7 procent vilket enligt villkoren för programmen innebär en tilldelning motsvarande 100 procent av prestationsaktierätterna och en tilldelning av 218 334 aktier.

Intjänandeperioden för LTIP 2018 löper till den 15 maj 2021. EPS CAGR för perioden 1 januari 2018–31 december 2020 var 18,2 procent vilket enligt villkoren för programmen innebar en tilldelning motsvarande 100 procent av prestationsaktierätterna och en tilldelning av 245 227 aktier.

Förutsatt 100 procent intjänande och fullt uppfyllande av EPS kravet kommer LTIP 2019 och LTIP 2020 att resultera i tilldelningar av 295 294 respektive 449 832 aktier i bolaget. Motsvarande värden uppgår till 18 MSEK för LTIP 2019 och 24,2 MSEK för LTIP 2020, baserat på aktiekurserna 61,00 SEK respektive 53,80 SEK. Vid utgången av 2020 uppgick totala ackumulerade reserverade kostnader för LTIP 2018 – LTIP 2020 till 25 (29) MSEK.

De sociala avgifterna beräknas uppgå till i genomsnitt 21,7 (18,4) procent av marknadsvärdet på aktierna som tilldelas vid utnyttjande av prestationsaktier. Den genomsnittliga procentsatsen varierar beroende på mixen av deltagarnas nationaliteter. För att säkerställa leverans av aktier och täcka sociala avgifter till följd av incitamentsprogrammen har Scandi Standard AB (publ) återköpt 677 287 aktier i eget förvar, varav 218 334 aktier tilldelats deltagarna i LTIP 2017 under 2020. Vid årets slut hade Scandi Standard AB (publ) 458 953 (677 287) aktier i eget förvar.

Styrelsearvoden, SEK	2020	2019
Per Harkjaer, ordförande	760 000	750 000
Gunilla Aschan1)	−	302 000
Vincent Carton	360 000	−
Øystein Engebretsen	465 000	450 000
Michael Parker	360 000	345 000
Karsten Slotte	390 000	375 000
Heléne Vibbleus	510 000	495 000
Henrik Hjalmarsson2)	360 000	−
Summa	3 205 000	2 717 000

Styrelse arvoden	Fast lön1)	Rörlig lön2)	LTIP3)	Pension1)	Övriga förmåner5)	Summa 2020
3 205	−	−	−		−	3 205
−	5 435	3 522	4 702	812	133	14 604
−	20 451	9 015	8 098	3 098	1 438	42 099
3 205	25 886	12 537	12 537	3 909	1 571	59 907
Styrelse arvoden	Fast lön1)	Rörlig lön2)	LTIP4)	Pension1)	Övriga förmåner5)	Summa 2019
2 717	−	−	−	−	−	2 717
−	5 012	2 745	3 981	727	133	12 597
−	21 499	4 671	5 940	1 797	1 644	35 551
						−

1) Vissa medlemmar i koncernledningen har rätt att byta fast lön mot pensionsavsättningar inom ramen för gällande skattelagstiftning.

2) Den rörliga lönen baseras på koncernens finansiella resultat och finansiella mål.

3) Koncernens redovisade utfall avseende LTIP 2017 – LTIP 2020.

4) Koncernens redovisade utfall avseende LTIP 2016 – LTIP 2019.

5) Huvudsakligen bilförmåner, telefon och sjukvårdsförsäkring.

6) Koncernledningen består av 10 (9) personer som ingår i Scandi Standard-koncernens ledningsgrupp

1) Styrelsemedlem t.o.m 2019-11-18

2) Styrelsemedlem fr.o.m 2020-05-15

Not 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt av nyttjanderättstillgångar

MSEK	2020	2019
Avskrivningar
Immateriella anläggningstillgångar	53	58
Byggnader och mark	35	31
Maskiner och andra tekniska anläggningar	140	125
Inventarier, verktyg och installationer	36	24
Nyttjanderättstillgångar, byggnader och mark	49	49
Nyttjanderättstillgångar, maskiner och andra tekniska anläggningar 1)	38	38
Summa	350	325

1) Nyttjanderättstillgångar, maskiner och andra tekniska anläggningar inkluderar inventarier, verktyg och installationer.

Nedskrivningar

Koncernen prövar årligen värdet på tillgångarna med obestämbar nyttjandeperiod. Dessa tillgångar innefattar Goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod. Immateriella anläggningstillgångar fördelas på de kassagenererande enheter i vilka de har genererat kassaflödet.

De kassagenererande enheterna motsvaras av koncernens rörelsesegment. Förväntade kassaflöden för segmenten grundar sig på affärsplaner som har beslutats av koncernledningen för de följande fem åren, och för en organisk tillväxt på 2 procent därefter. Kassaflödena diskonteras med hjälp av en beräknad viktad kapitalkostnad före skatt (WACC) på 6,9–8,6 (9,1–10,9) procent baserat på segmentens uppskattade avkastningskrav. Den beräknade viktade kapitalkostnaden före skatt (WACC) uppgick i Sverige till 6,9 (9,1) procent, i Danmark 8,5 (9,1) procent, i Norge 6,9 (9,1) procent, i Irland 6,9 (8,8) procent och 8,6 (10,9) procent i Finland.

För nedskrivningsprövningarna i slutet av 2020 förväntas samtliga kassagenererande enheter prestera i nivå med marknaden. EBITDA förväntas förbättras något under prognosperioden mot koncernens mål på medellång sikt, som är 10 procent.

Nedskrivningsprövningen vid årets utgång visar inte på något behov av nedskrivning i någon av de kassagenererande enheterna.

Antagandena i beräkningarna är framåtblickande och är som sådana i sig osäkra och baseras på ledningens antaganden. För att utvärdera risken för att en förändring i något av antagandena skulle ha försämrat resultatet av nedskrivningsprövningen har känslighetsanalyser upprättats.

Den WACC som används grundar sig på långsiktiga variabler och bör vara stabil över tiden. Ändå kan avkastningskraven förändras och test av denna variabel visar att inget nedskrivningsbehov föreligger när WACC ökar tre procentenheter.

Kassaflödesförväntningar i kassagenererande enheter är en viktig variabel i nedskrivningsprövningen. De kassaflöden som används är baserade på ledningens bästa uppskattning av framtida kassaflöden i varje kassagenererande enhet. Det finns en risk att dessa kassaflöden kommer att vara lägre än förväntat med tiden, då särskilt på lång sikt. Långsiktiga antaganden är försiktigt baserade på en tillväxttakt under den förväntade marknadstillväxten. Kassaflödet för de kommande fem åren har större inverkan på värdet av tillgångarna och är viktigt att testa.

Marknadstillväxten är stark i Sverige med förbättrade marginalerna drivet av positiv försäljningsmix och förbättrad operativ effektivitet. Förväntan är att operativ effektivitet kommer att förbättras ytterligare med planerade investeringar i kapacitet. Nedskrivningsprövningen visar heller inte något nedskrivningsbehov även om EBITDA-marginalen skulle sjunka med tre procentenheter.

Danmark antas visa måttlig tillväxt i linje med marknaden. Danmark har visat på en svagare resultatutveckling under 2020 med lägre försäljning inom produktkategorin Ready-to-eat på grund av förändringar i försäljningsmönster relaterat till Covid-19-pandemin. Försäljning minskade i produktkategorin Ready-tocook Export, relaterat till förändringar i efterfrågan och priser drivet av fågelinfluensan och Covid-19-pandemin. Förväntningen är att marginalerna kommer att återhämta sig de närmaste åren när verksamheten återgår till mer normalt efter Covid-19 men verksamheten är trots det utsatt för fluktuerande priser på exportmarknaderna, eftersom en stor del av försäljningen sker på export. Nedskrivningsprövning för denna faktor visar att det inte finns något nedskrivningsbehov även om priserna på exportmarknaderna skulle orsaka en minskning av EBITDA-marginalen med mer än tre procentenheter.

Norge har visat starkt resultat under 2020, men verksamheten i Norge är sårbar på grund av den koncentrerade kundstrukturen, men genomförd känslighetsanalys visar att kassaflödena kan förväntas vara tillräckliga även om marknadspositionen skulle försvagas något. Nedskrivningsprövningen visar inte något nedskrivningsbehov även om EBITDA-marginalen skulle sjunka med tre procentenheter.

Verksamheten i Irland förvärvades 2017 och verksamheten har utvecklats bättre än förväntat. 2020 har visat ett resultat över förväntningar och något nedskrivningsbehov föreligger inte. Nedskrivningsprövningen visar inte något nedskrivningsbehov även om EBITDA-marginalen skulle sjunka med tre procentenheter.

Verksamheten i Finland hade vid förvärvstidpunkten 2015 ett lågt kapacitetsutnyttjande och uppvisade förlust. Värderingen av Goodwill baseras på en affärsplan där verksamheten uppvisar vinst vid högre kapacitetsutnyttjande. De åtgärder, såsom förändringar i ledningen och minskning av personalstyrkan, som har vidtagits under de senaste åren har gett resultat. Under 2020 har produktionsvolymer och försäljning fortsatt öka och det underliggande rörelseresultatet har fortsatt förbättrats. Verksamhetens position på marknaden är fortsatt stark och det är ledningens bedömning att fortsatt ökad försäljning tillsammans med kapacitetsförstärkande investeringar kommer att förbättra resultatet ytterligare. Nedskrivningsprövningen visar inte något nedskrivningsbehov även om EBITDA-marginalen skulle sjunka med tre procentenheter.

För ytterligare upplysningar om Goodwill och immateriella anläggningstillgångar, se not 11.

Not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer
MSEK	2020	2019
PricewaterhouseCoopers (PwC)
Revisionsuppdrag	6	6
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag	1	0
Skatterådgivning	1	1
Övriga tjänster	0	0
Summa	8	7

Med revisionsuppdrag avses granskning av moderbolagets och koncernens finansiella rapportering, bokföring och styrelsens och vd:s förvaltning. I revisionsuppdraget ingår även andra uppgifter som hör till bolagets revision samt rådgivning till följd av de iakttagelser som gjorts vid granskningen under revisionsuppdraget.

Av det totala arvodet till PwC uppgår arvodet till icke revisionstjänster enligt EU's revisorsförordningens definitioner för ickerevisionstjänster till 2 (1) MSEK varav 1 (0) MSEK avser revisionsuppdraget och 1 (1) MSEK avser skatterådgivning. Tjänsterna avser redovisningsmässig rådgivning avseende upprättande av finansiell rapportering samt annan redovisningsmässig och skattemässig rådgivning.

Not 8 Finansiella intäkter och kostnader

		Intäkter	Kostnader		Summa
MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Lånefordringar och övriga fordringar
Övriga ränteintäkter	0	1	–	–	0	1
	0	1	–	–	0	1
Derivat använda i säkringsredovisning
Ränte- och valutaswappar	–	–	–5	–6	–5	–6
	–	–	–5	–6	–5	–6
Övriga finansiella skulder
Räntekostnader, pensionsplaner	–	–	–3	–4	–3	–4
Räntekostnader, upplåning	–	–	–36	–44	–36	–44
Räntekostnader, tilläggsköpeskilling	–	–	–4	–13	–4	–13
Övriga lånekostnader	–	–	–7	–9	–7	–9
Övriga räntekostnader	–	–	–12	–7	–12	–7
Finansiell kostnad leasing	–	–	–14	–12	–14	–12
Valutakurseffekter	–	–	–10	–18	–10	–18
	–	–	–86	–107	–86	–107
Summa	0	1	–91	–113	–91	–113

Not 9 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet

MSEK	2020	2019
Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet	–7	–1
Valutakursdifferenser på finansiella poster	–10	–18
Summa	–17	–19
Kursdifferenser i rörelseresultatet inkluderas i:
Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader	–7	–1
Summa	–7	–1

Not 10 Skatt

Skatt på årets resultat, MSEK		2020		2019
Aktuell skattekostnad (−)/skatteintäkt (+)
Årets skattekostnad/intäkt		–56		–52
Justering av skatt hänförlig till tidigare år		–5		–1
Summa aktuell skatt		–61		–53
Uppskjuten skattekostnad (−)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt från förändringar i temporära skillnader		–2		–21
Förändring av uppskjuten skatt pga ändrade skattesatser		0		1
Uppskjuten skatteintäkt från aktiverat underskottsavdrag		15		8
Utnyttjande av tidigare aktiverade underskottsavdrag		–		–
Återföring av tidigare aktiverade underskottsavdrag		–4		–11
Summa uppskjuten skatt		9		–22
Summa redovisad skattekostnad		–52		–75
	2020		2019
Avstämning av effektiv skatt	%	MSEK	%	MSEK
Resultat före skatt		260		312
Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats	–21,4	–56	–21,4	–67
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	4,1	13	3,0	9
Uppskjuten skatt på underskott, som inte aktiveras	–2,2	–7	–1,5	–5
Ej avdragsgilla kostnader	–0,6	–2	–0,9	–3
Ej skattepliktiga intäkter	0	0	0	0
Skatt hänförlig till tidigare år	1	3	–0,2	–1
Återläggning resultat intresseföretag	–0,2	–1	0,1	0
Förändring av uppskjuten skatt till följd av ändrade skattesatser i Sverige och Norge	0	0	0,4	1
Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskott	–1,4	–4	–3,5	–11
Övrigt	–	–	–0,1	0
Redovisad effektiv skatt	–20,5	–52	–24,1	–75
Skatteposter som redovisats via övrigt totalresultat mot eget kapital, MSEK		2020		2019
Aktuariella vinster och förluster i
förmånsbaserade pensionsplaner		3		2
Kassaflödessäkringar		–1		1
Summa skatteeffekter i övrigt totalresultat		2		3

Under 2019 har skattesatserna i Sverige och Norge ändrats, från 22 procent respektive 23 procent, till 21,4 procent respektive 22 procent. Från och med år 2021 blir skattesatsen i Sverige 20,6 procent. Koncernen räknade om uppskjuten skatt 2018 avseende dessa länder till de nya skattesatserna som gäller från och med 2019. För Sverige värderades då den uppskjutna skatt, vars skattebas inte direkt förväntades ändras före 2021, i stället till 20,6 procent. Effekterna uppgick till 3 MSEK för Sverige och 6 MSEK för Norge under 2019. Under 2020 har ytterligare anpassningar till den nya skattesatsen gjorts för uppskjuten skatt i Sverige.

	Uppskjutna skattefordringar		Uppskjutna skatteskulder		Netto
Uppskjuten skattefordran/skatteskuld, MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Immateriella tillgångar	–	–	146	160	–146	–160
Byggnader och mark	18	24	2	2	16	21
Maskiner och inventarier	–	–	55	50	–55	–50
Nyttjanderättstillgångar	–	6	2	–	–2	6
Övriga tillgångar	2	0	7	12	–5	–12
Pensionsavsättningar	2	5	–	–	2	5
Övriga skulder	16	18	–	–	16	18
Underskottsavdrag	63	52	–	–	63	52
Övrigt	–	3	15	16	–15	–13
Summa	102	106	226	240	–125	–134
Kvittning av kvittningsbara tillgångar/skulder per jurisdiktion	–61	–66	–61	–66	–	–
Summa, netto uppskjuten skattefordran/skatteskuld	41	40	166	174	–125	–134

Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder kvittningsbara inom samma jurisdiktion har nettoredovisats under 2020 och 2019.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära		Belopp vid årets ingång		Redovisat över resultaträkningen		Redovisat mot övrigt totalresultat		Förändringar vid förvärv/ avyttring av bolag		Omräknings differenser		Belopp vid årets utgång
skillnader och underskottsavdrag, MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Immateriella tillgångar	–160	–167	8	10	–	–	–	–	6	–4	–146	–160
Byggnader och mark	21	28	–5	–7	–	–	–	–	–1	1	16	21
Maskiner och inventarier	–50	–35	–6	–15	–	–	–	–	1	0	–55	–50
Nyttjanderättstillgångar	6	6	–8	0	–	–	–	–	0	0	–2	6
Övriga tillgångar	–12	–12	7	0	–	–	–	–	0	0	–5	–12
Pensionsavsättningar	5	3	0	0	–3	2	–	–	–	–	2	5
Övriga skulder	18	17	0	0	–1	1	–	–	0	0	16	18
Underskottsavdrag	52	54	14	–3	–	–	–	–	–2	1	63	52
Övriga	–13	–8	–1	–7	–	–	–	–	0	1	–15	–13
Summa	–134	–114	9	–22	–4	3	–	–	4	–1	–125	–134

Underskottsavdrag

Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag på 407 (308) MSEK, varav 299 (249) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran som uppgick till 63 (52) MSEK. 24 (30) MSEK av uppskjuten skattefordran avser underskott i Finland, vilka delvis har aktiverats. Förfallotiden för underskott i Finland är 10 år och kvarvarande livslängd för underskottsavdragen är som lägst fem år. Resterande del av uppskjuten skattefordran för 2020, 39 (22) MSEK, avser Danmark, och har obegränsad livslängd.

Verksamheten i Finland har sedan den förvärvades 2015 uppvisat negativa resultat. Det har tagit längre tid än ursprungligen

planerat att få verksamheten att uppvisa vinst. Under 2020 har produktionsvolymer och försäljning fortsatt att öka och de åtgärder som vidtagits under de senaste åren har bidragit till ett positivt rörelseresultat under 2020. Verksamhetens position på marknaden är fortsatt stark och det är ledningens bedömning att fortsatt ökad försäljning tillsammans med kapacitetsförstärkande investeringar som gjorts under senare delen av 2020 kommer att förbättra resultatet ytterligare.

Verksamheten i Danmark har visat en svagare resultatutveckling under 2020 med lägre försäljning inom produktkategorin Ready-to-eat och Ready-to-cook Export på grund av förändringar i försäljningsmönster relaterat till Covid-19-pandemin och fågelinfluensan. Förväntningen är att marginalerna kommer att återhämta sig de närmaste åren när verksamheten återgår till mer normalt efter Covid-19-pandemin även om verksamheten är utsatt för fluktuerande priser på exportmarknaden, eftersom en stor del av försäljningen sker på export.

Ledningens bedömning att den skattefordran som redovisas avseende förlusterna i Finland och Danmark fortsatt bör redovisas i rapporten över finansiell ställning.

Not 11 Immateriella anläggningstillgångar

	Goodwill		Övriga immateriella anläggningstillgångar
				Varumärken	leverantörsrelationer	Kund- och	Balanserade utgifter för utvecklings arbeten, internt genererade		Summa övriga immateriella tillgångar
MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Ackumulerade anskaffningsvärden	888	940	445	461	706	742	48	37	1 199	1 240
Ackumulerade avskrivningar	–	–	–61	–58	–227	–195	–33	–30	–321	–283
Redovisat värde	888	940	384	403	479	546	15	7	878	957
Ingående balans	940	922	403	401	546	584	7	10	957	995
Investeringar	–	–	–	–	–	–	–	3	–	3
Förvärv	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Årets avskrivningar	–	–	–4	–4	–46	–48	–3	–6	–53	–58
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	–	11	–	11	–
Omräkningsdifferenser	–52	18	–15	6	–22	11	0	0	–37	16
Redovisat värde	888	940	384	403	479	546	15	7	878	957
Fördelning av Goodwill, varumärken och kund-/leverantörsrelationer
Sverige	121	121	1441)	1441)	17	19
Danmark	200	207	872)	902)	21	25
Norge	331	366	883)	973)	35	54
Irland	208	216	654)	724)	407	448

1) Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Kronfågel, Ivars, Vitafågeln, Bosarp).

2) Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Danpo, BornholmerHanen).

3) Varumärke med obestämbar nyttjandeperiod (Den Stolte Hane).

4) Varumärke med begränsad nyttjandeperiod (Manor Farm).

För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar, samt årlig prövning vad gäller nedskrivning, se not 6.

Finland 29 30 – – – – Summa 888 940 384 403 479 546

Not 12 Materiella anläggningstillgångar

	Mark och markanläggningar		Byggnader och mark		Maskiner och andra tekniska anläggningar		Inventarier, verktyg och installationer		Pågående nyanläggningar		Summa materiella anläggningstillgångar
MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Ackumulerade anskaffningsvärden	41	25	984	988	2 907	2 811	425	362	212	188	4 570	4 374
Ackumulerade avskrivningar	–13	–9	–477	–462	–2 023	–1 947	–236	–205	–	–	–2 749	–2 623
Ackumulerade nedskrivningar	–	–	–	–	–	–	–	–	–3	–3	–3	–3
Redovisat värde	28	16	507	526	884	864	189	157	209	185	1 817	1 748
Redovisat värde vid årets början	16	17	526	455	864	711	157	88	185	210	1 748	1 481
Investeringar1)	–	–	11	52	92	114	21	14	232	248	356	428
Förvärv	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	0	–	–1	–	–11	–	–1	–	–	–	–13
Årets avskrivningar	–2	–1	–34	–30	–140	–125	–36	–24	–	–	–210	–180
Omklassificeringar	14	–	24	43	101	165	53	78	–202	–272	–11	15
Omräkningsdifferenser	–1	0	–20	6	–34	11	–4	1	–6	–1	–65	17
Redovisat värde	28	16	507	526	884	864	189	157	209	185	1 817	1 748

1) I investeringar ingår inga aktiverade räntor.

Inga statliga stöd som påverkat investeringsvärdena har erhållits under 2020 eller 2019. För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar se not 6.

Not 13 Nyttjanderättstillgångar

För upplysningar om leasingsskuldernas förfallostruktur, se not 22.

	och mark	Byggnader		Maskiner och andra tekniska anläggningar1)	nyttjanderättstillgångar	Summa
MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Ackumulerade anskaffningsvärden	598	560	182	175	781	735
Ackumulerade avskrivningar	–245	–236	–78	–71	–324	–307
Ackumulerade nedskrivningar	–2	–2	0	–	–2	–2
Redovisat värde	351	322	104	104	455	427
Redovisat värde vid årets början	322	370	104	116	427	486
Investeringar/Tillskott av nyttjanderättstillgångar	94	9	43	29	137	37
Förvärv	–	–	–	–	–	–
Försäljningar, utrangeringar och minskning av nyttjanderättstillgångar	4	0	–1	–4	3	–4
Årets avskrivningar	–46	–47	–38	–38	–85	–85
Årets nedskrivningar	–2	–2	–	–	–2	–2
Omklassificeringar	–	–15	–	–	–	–15
Omräkningsdifferenser	–21	8	–4	2	–26	9
Redovisat värde	351	322	104	104	455	427

1) Maskiner och andra tekniska anläggningar inkluderar inventarier, verktyg och installationer.

Övriga upplysningar om leasingavtal som inte framgår tydligt i de finansiella rapporterna eller som behöver redovisas separat

Långfristiga och kortfristiga leasingfordringar om 0 (9) MSEK respektive 0 (2) MSEK avser vidareuthyrning av nyttjanderätt.

MSEK	2020	2019
Räntekostnader	–14	–12
Hyreskostnader för
korttidsleasing	–7	–7
tillgångar av lågt värde som inte ingår i kostnaden för korttidsleasing	–3	–8
variabla leasingbetalningar som inte ingår i leasingskulder	–13	–7
Enligt kassaflödesanalysen
investeringar i nyttjanderättstillgångar	–2	–1
utbetalningar avseende amortering av leasingskulder	–82	–84
Totalt kassaflöde för leasingavtal	–122	–118
Varav intäkter från vidareuthyrning av nyttjanderätter
ränteintäkter (ingår i netto räntekostnader)	0	0
hyresintäkter (ingår i amorteringar av leasingskulder)	1	2

Not 14 Andelar i intresseföretag

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Ingående balans	43	41
Andel i intresseföretags resultat	2	1
Övrig justering	–	–
Omräkningsdifferens	–3	1
Redovisat värde	43	43

Eventuella nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i intresseföretag.

Information om intresseföretag 2020

MSEK	Tillgångar	Skulder	Netto omsättning	Årets resultat
Farmfood A/S	162	86	295	5
Nærbø Kyllingslakt AS	29	19	78	1

Information om intresseföretag 2019

MSEK	Tillgångar	Skulder	Netto omsättning	Årets resultat
Farmfood A/S	174	90	316	5
Nærbø Kyllingslakt AS	32	22	85	–1

Koncernens innehav i intresseföretag 31 december 2020

	Bolagsnamn	Org.nummer	Säte	Antal aktier	Kapitalandel, %	Redovisat värde i koncernen 2020, MSEK	Redovisat värde i koncernen 2019, MSEK
Intresseföretag i koncernen:
Danmark	Farmfood A/S	27 121 977	Loegstoer	10 000	33,3	29	28
Norge	Nærbø Kyllingslakt AS	985 228 175	Nærbø, Hå	3 875	50,0	14	15
Summa						43	43

Not 15 Långfristiga finansiella tillgångar

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Andra långfristiga, finansiella anläggningstillgångar	–	3
Övriga aktier och andelar	1	1
Summa	1	4
Långfristiga leasingfordringar	0	9
Summa	1	13

Långfristiga leasingfordringar avser vidareuthyrning av nyttjandetillgång.

Not 16 Biologiska tillgångar

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Ingående balans	99	94
Förändring i antalet höns	–4	–6
Förändring i nettoomsättning per höna	3	17
Förändring av produktionskostnad	0	0
Övrigt	5	–6
Utgående balans	103	99

De biologiska tillgångarna består i huvudsak av hönor (föräldrardjur) för produktion av dagsgamla kycklingar för försäljning till uppfödare. Hönornas livscykel omfattar 60 veckor och den huvudsakliga intäktskällan är försäljningen av dagsgamla kycklingar. Varje höna producerar ca 160 kycklingar mellan vecka 25 och vecka 60. Produktionskostnader omfattar direkta kostnader såsom foder, hyra och energi. Vid årets slut fanns ca 488 000 (514 000) hönor med ett totalt verkligt värde efter avdrag för försäljningsomkostnader på 73 (72) MSEK.

Not 17 Varulager

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Råvaror och förnödenheter	199	175
Varor under tillverkning	13	12
Färdiga varor och handelsvaror	501	540
Summa	713	727

Av årets varulager är 358 (158) MSEK värderat till nettoförsäljningsvärde. Under året har nedskrivningar redovisats på 39 (4) MSEK. Under året har tidigare nedskrivningar återförts om 4 (2) MSEK avseende lager där nedskrivningsbehovet inte längre kvarstår. Inga varor har ställts som säkerhet för lån och andra förpliktelser.

Not 18 Kundfordringar och övriga fordringar

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Kundfordringar	818	901
Övriga kortfristiga fordringar	78	93
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	131	89
Summa	1 028	1 083

Förändringen i förlustreserven under räkenskapsåret	Kundfordringar
specificeras nedan:	2020	2019
Ingående balans per 1 januari 2019 – beräknad i enlighet med IFRS 9	31	28
Ökning av förlustreserven, förvärvade bolag	–	–
Ökning av förlustreserven, föränd ring redovisad i resultaträkningen	5	8
Under året bortskrivna kundfordringar	0	0
Återföring av ej utnyttjat belopp	–1	–6
Utgående balans 31 december	35

Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Förutbetalda hyror	1	1
Förutbetalda försäkringar	0	0
Förskottsbetalningar till kontrakterade broilerproducenter	25	20
Förutbetalda räntor	0	0
Övriga förutbetalda kostnader	104	66
Övriga upplupna intäkter	1	1
Summa	131	89

Åldersanalys av kundfordringar, MSEK	31 dec 2020	Förväntad förlustnivå i %	Kreditförlust reserv	31 dec 2019	Förväntad förlustnivå i %	Kreditförlust reserv
Ej förfallna fordringar	595	–	–	632	–	–
Förfallna fordringar
< 31 dagar	142	–	–	196	–	–
31–60 dagar	37	–	–	43	–	–
61–90 dagar	23	–	–	10	–	–
> 90 dagar	57	61%	35	52	60%	31
Summa	853		35	932		31
Avsättningar för osäkra kundfordringar	–35			–31
Summa	818			901

För information om värdering av kundfordringar se not 22.

Not 19 Kortfristiga räntebärande tillgångar och likvida medel

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Kassa och bank	413	194
Kortfristiga leasingfordringar	0	2
Summa	413	196

Som kortfristiga räntebärande tillgångar redovisas fordringar med löptid upp till ett år. Kortfristiga leasingfordringar avser vidareuthyrning av nyttjanderätter.

Not 20 Eget kapital

Aktiekapital

Aktiekapitalet uppgick till 659 663 (659 663) SEK och fördelas på 66 060 890 (66 060 890) aktier varav utestående aktier uppgick till 65 601 937 (65 358 603). Det finns endast ett aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital. Kvotvärde per aktie uppgick till 0,009986 (0,009986) SEK. Varje aktie motsvarar en röst.

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital tillskjutet från aktieägarna och efter avdrag för utdelning till aktieägare. Ingen utdelning har skett under 2020 och under föregående år uppgick utdelningen till 131 MSEK. Inga återköp av aktier har gjorts under året.

Säkringsreserv

Kassaflödessäkring där den säkrade transaktionen ännu inte ägt rum, omfattar säkringsreserv den ackumulerade effektiva andelen av vinster och förluster hänförligt till omräkningar av säkringsinstrumentet till verkligt värde. De ackumulerade vinsterna eller förlusterna som redovisas i säkringsreserven kommer att återföras till resultaträkningen när den säkrade transaktionen påverkar resultatet.

Omräkningsreserv

Omräkningsreserven ingår alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i, som är svenska kronor.

I omräkningsreserven innefattas även vinster och förluster på säkringsinstrument som kvalificerar sig som säkringar av en nettoinvestering i utländsk verksamhet.

Balanserade vinstmedel

I denna post ingår huvudsakligen intjänade vinstmedel i koncernen, aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner, återköp av aktier och prestationsbaserade incitamentsprogram.

Innehav utan bestämmande inflytande

Avser 51 procent av aktierna i Rokkedahl Food Aps som förvärvades den 1 september 2018.

Resultat per aktie	2020	2019
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK	207	325
Genomsnittligt antal aktier	65 501 968	65 358 083
Resultat per aktie, SEK	3,16	3,60

Eget kapital per aktie	2020	2019
Eqet kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK	1 875	1 738
Utestående antal aktier	65 601 937	65 358 603
Eget kapital per aktie, SEK	28,58	26,58

Förändringar i aktiekapitalet

		Antal aktier	Aktiekapital
			Efter	Kvot		Efter
Registrerad	Transaktion	Förändring	transaktion	värde, SEK	Förändring	transaktion
1 feb 2013	Nybildning	50 000	50 000	1 000 000	50 000	50 000
26 jun 2013	Nyemission	500 716 726	500 766 726	0,000500	200 287	250 287
26 jun 2013	Minskning av aktiekapital	–	500 766 726	0,000200	–150 215	100 072
26 jun 2013	Minskning av aktiekapital	–50 000	500 766 726	0,000100	–50 000	50 072
19 maj 2014	Fondemission	–	500 766 726	0,000999	449 928	500 000
19 maj 2014	Omstämpling av aktier	–	500 766 726	0,000999	–	500 000
20 maj 2014	Nyemission	4 569 376	505 286 102	0,000999	4 563	504 563
27 jun 2014	Omstämpling av aktier	–	505 286 102	0,000999	–	504 563
27 jun 2014	Omvänd split 1:10	–454 757 492	50 528 610	0,009986	–	504 563
27 jun 2014	Nyemission	95 186	50 623 796	0,011847	95 186	599 749
27 jun 2014	Kvittningsemission avseende lån från ägarna	9 437 094	60 060 890	0,009986	–	599 749
28 aug 2017	Nyemission	6 000 000	66 060 890	0,009986	59 914	659 663

Långfristiga räntebärande skulder

MSEK	Not	31 dec 2020	31 dec 2019
Långfristiga skulder till kreditinstitut		1 863	1 925
Derivatinstrument		15	11
Långfristiga leasingskulder		401	381
Summa		2 279	2 317

Kortfristiga räntebärande skulder

MSEK	Not	31 dec 2020	31 dec 2019
Derivatinstrument		–	4
Kortfristiga leasingskulder		73	73
Summa		73	77

Finansieringen av koncernen sker huvudsakligen genom koncernbolaget Scandinavian Standard Nordic AB. Extern finansiering i dotterföretagen upptas endast i den mån det är optimalt för koncernen.

Syndikerad kreditfacilitet

Ett syndikerat låneavtal tecknades 2016 vilket ersatte tidigare finansiering. Den finansieringen består av en femårig facilitet i flera valutor på 1 450 MSEK och en femårig revolverande kreditfacilitet i flera valutor på 750 MSEK. Båda faciliteterna förlängdes under 2018 med två år till ett slutligt förfall i december 2023. Dessutom höjdes den delen i låneavtalet som ger en möjlighet att vid behov utöka lånefaciliteterna från 1 250 MSEK till 2 000 MSEK. Faciliteterna är tillgängliga för Scandinavian Standard Nordic AB och utvalda dotterföretag. Möjligheten för koncernen att ta upp nya lån regleras i låneavtalet. Förändringen har redovisats som en förlängning av befintligt låneavtal då lånevillkoren i stort överensstämmer med tidigare villkor.

Som en försiktighetsåtgärd för att trygga koncernens likviditetsbehov under Covid-19-pandemin förlängdes befintlig kreditfacilitet om 200 MSEK samt att en tilläggsfinansiering om 200 MSEK avtalades med våra finansiärer. Dessa kreditfaciliteter har ej utnyttjats under året.

Kovenanter

Det syndikerade låneavtalet innehåller en kovenant avseende skuldsättningsgrad (kvotförhållandet mellan räntebärande nettoskuld/EBITDA på rullande tolvmånadersbas) och en kovenant avseende räntetäckningsgrad (finansiella kostnader i förhållande till EBITDA på rullande tolvmånadersbas). Definitionen av skuldsättningsgraden i låneavtalet är en annan än den som används vid beräkningen av koncernens finansiella mål. Scandi Standard uppfyllde sina kovenanter per 31 december 2020.

Not 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering

Scandi Standard är genom sina internationella verksamheter exponerat för olika finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens finansiella resultat, finansiella ställning och kassaflöde till följd av valutarisker, ränterisker, refinansieringsoch likviditetsrisker samt kredit- och motpartsrisker.

VALUTARISK

Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för valutarisk genom att valutakursförändringar påverkar koncernens resultaträkning och rapport över finansiell ställning.

Koncernens valutaexponering omfattar både transaktionsexponering och omräkningsexponering. Målet för koncernens valutariskhantering är att minimera den kortsiktiga effekten av valutakursförändringarnas inverkan på koncernens finansiella resultat och finansiella ställning.

Transaktionsexponering

Valutaflöden som uppstår främst vid köp och försäljning av varor i andra valutor än respektive koncernbolags lokala valuta ger upphov till transaktionsexponering. Varje affärsenhet ska regelbundet identifiera sin exponering för valutarisk och rapportera prognostiserade kassaflöden i utländsk valuta till Group Finance. Transaktionsexponeringen skall minskas aktivt genom att netta kassaflöden (matchande in- och utflöden per valuta). Scandi Standards finanspolicy föreskriver att dessa valutaflöden skall kurssäkras. Minst 50 procent och högst 100 procent av valutaexponeringen under de följande 12 månaderna ska säkras. En kassaflödessäkring skall täcka 100 procent av exponeringen inom 3 månader, 75 procent inom 3–6 månader, 50 procent inom 6–9 månader och 25 procent inom 9–12 månader.

Fördelning kundfordringar per valuta

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
SEK	74	128
DKK	123	145
NOK	124	100
EUR	492	509
Övriga valutor	40	49
Summa	853	932

Fördelning leverantörsskulder per valuta

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
SEK	310	588
DKK	389	302
NOK	180	178
EUR	278	45
Övriga valutor	5	4
Summa	1 163	1 117

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering är effekten av valutakursförändringar när utländska dotterföretags resultaträkning och rapport över finansiell ställning omräknas till koncernens rapporteringsvaluta (SEK). Valutasäkring av investeringar i utländska dotterföretag (nettotillgångar samt Goodwill och andra förvärvade övervärden) hanteras genom upptagande av lån i dotterföretagens respektive rapporteringsvalutor, så kallad equity hedge (egetkapitalsäkring). Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån till balansdagskurs. I bolaget resultatförda kursdifferenser hänförliga till dessa lån (netto efter skatt) redovisas i koncernen tillsammans med omräkningsdifferenser från nettotillgångarna i dotterföretaget via övrigt totalresultat mot koncernens egna kapital. För närvarande finns det nettotillgångar i DKK, NOK och EUR som är säkrade.

En förändring av den svenska kronan jämfört med övriga valutor med 5 procent skulle påverka det egna kapitalet med +/−148 (150) MSEK utan hänsyn tagen till egetkapitalsäkring. Med hänsyn tagen till egetkapitalsäkring skulle eget kapital förändras med +/− 91 (93) MSEK, allt annat lika.

Valutakursförändringar påverkar även omräkningen av utländska dotterföretags resultaträkning till SEK. Denna omräkning är inte valutasäkrad och omräkningsdifferensen är därför utsatt för valutarisk och medräknad i känslighetsanalysen som redovisas nedan.

Känslighetsanalys vid transaktionsexponering av utländska valutor

Scandi Standard är främst exponerad mot valutorna DKK, NOK och EUR. De olika valutorna representerar både in- och utflöden jämfört med den funktionella valutan.

En femprocentig förändring av den svenska kronan gentemot dotterföretagens valutor skulle vid en omräkning av rörelseresultatet ha en ungefärlig påverkan på rörelseresultatet med +/− 20 (18) MSEK. Påverkan fördelar sig enligt följande: DKK/SEK +/− 3 (5) MSEK, NOK/SEK +/−8 (8) MSEK och EUR/SEK +/− 9 (5) MSEK. Beräkningen utgår från att allt annat är lika och tar inte hänsyn till eventuellt förändrade priser och kundbeteende vid förändrade valutakurser.

RÄNTERISK

Den räntebärande upplåningen medför att koncernen exponeras för ränterisk. Med ränterisk avses risken för negativ påverkan på koncernens finansiella resultat och kassaflöden till följd av förändringar i marknadsräntan. Ränterisk kan hanteras genom lån med fast ränta, derivat eller en kombination av båda. Derivat som godkänts av styrelsen för hantering av ränterisk är ränteswappar (IRS), räntegolv, räntetak och valutaränteswappar. Koncernen ska ha 25–75 procent av sina externa räntebärande lån till en fast ränta med en genomsnittlig fast ränteperiod på 24 (+/– 12) månader. Koncernens utestående skulder till kreditinstitut per 31 december 2020 inklusive utestående ränteswappar, har en vägd genomsnittlig räntebindningstid på 12 (16) månader.

En ränteförändring med 1 procentenhet skulle vid rapportperiodens slut inte innebära någon väsentlig förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar. Effekten på räntekostnaderna under den kommande 12-månadersperioden vid en ränteuppgång/nedgång med 1 procentenhet på de räntebärande skulderna uppgår till +/– MSEK 23 (24).

REFINANSIERINGSRISK OCH LIKVIDITETSRISK

Med refinansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån och krediter ska omsättas. Likviditetsrisk är risken för att betalningsförpliktelser inte kan fullgöras. Scandi Standard begränsar refinansieringsrisken genom att ha god spridning på motparter för sina lånefaciliteter. Den vägda genomsnittliga löptiden på räntebärande skulder exklusive leasingåtaganden var per den 31 december 2020 3 (4) år.

Genom att ständigt hålla likvida tillgångar, alternativt outnyttjade kreditfaciliteter, försäkrar sig koncernen om att hålla en god betalningsberedskap och därigenom minska likviditetsrisken. Betalningsberedskapen, det vill säga likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter, uppgick till 1 136 (655) MSEK per den 31 december 2020.

Tabellerna över förfallostruktur visar odiskonterade avtalsenliga kassaflöden således kan samma belopp ej återfinnas i balansräkningen.

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2020

MSEK	2021	2022	2023	2024	2025−	Summa
SEK	11	11	749	–	–	771
NOK	9	9	498	–	–	516
DKK	5	5	390	–	–	401
EUR	9	4	256	–	–	269
Summa	34	29	1 893	–	–	1 956
Varav ränta	29	29	29	–	–	87

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2019

MSEK	2020	2021	2022	2023	2024−	Summa
SEK	14	14	14	802	–	843
NOK	17	17	17	493	–	544
DKK	7	7	7	405	–	425
EUR	7	7	7	269	–	290
Summa	44	44	44	1 969	–	2 102
Varav ränta	42	42	42	42	–	168

Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2020-12-31

					Verkligt
MSEK	2021	2022	2023	2024−	värde
Valutaderivat	321	–	–	–	5
Räntederivat	–	305	–	300	–15
Summa	321	305	–	300	–10

Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2019-12-31

MSEK	2020	2021	2022	2023−	Verkligt värde
Valutaderivat	259	–	–	–	–4
Räntederivat	894	–	367	359	–11
Summa	1 154	–	367	359	–16

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder avseende leasing 2020

MSEK	2021	2022	2023	2024	2025−	Summa
SEK	26	20	17	17	39	119
NOK	30	29	29	27	87	203
DKK	28	24	17	13	111	193
EUR	5	4	3	2	7	21
Summa	89	77	67	60	244	536
Varav ränta	11	9	7	6	30	63

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder avseende leasing 2019

2020	2021	2022	2023	2024−	Summa
24	21	16	14	44	119
32	31	30	30	123	246
22	26	19	13	45	125
6	3	3	2	6	20
84	82	67	59	218	510
					56
	11	9	8	6	22

Förfallotiden för kortfristiga skulder är upp till ett år. Leverantörsskulderna förfaller normalt inom cirka 60 dagar.

KREDIT- OCH MOTPARTSRISK

Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed orsakar Scandi Standard en förlust. För att begränsa motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet.

Kundkreditrisk

Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom särskild kreditprövning. Scandi Standard tillämpar kreditkontroll av sina kunder där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag.

VÄRDERINGSTEKNIKER FINANSIELLA SKULDER

Vid förvärvet av Carton Bros ULC avtalades om tilläggsköpeskilling som vid tidpunkten för bokslutet beräknas till 180 (234) MSEK, en sista betalning ska erläggas under 2021. Beloppets storlek är beroende av utvecklingen på rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) för den förvärvade verksamheten. En ökning av skuld för tilläggsköpeskilling har gjorts under året med 52 MSEK, detta framförallt på grund av en stark resultatutveckling i Carton Bros ULC jämfört med bedömningen som gjordes vid förvärvstidpunkten. Beloppet har bedömts som det mest sannolika utfallet och detta har redovisats som skuld. Beloppet omvärderas vid slutet av varje rapportperiod med avseende på förväntad utbetalning och förändringen belastar årets resultat.

Säkringsinstrument med tillhörande säkrade poster och derivatinstrument

						Tillgångar		Skulder
	Genomsnittligt säkringspris/- kurs	Nominellt belopp Återstående löptid		Nominellt belopp		Bokfört värde		Bokfört värde		Årets värde förändring	Ackumulerad värde förändring
MSEK		< 1 år	> 1 år	31 dec 2020	31 dec 2019	31 dec 2020	31 dec 2019	31 dec 2020	31 dec 2019	2020	31 dec 2020
Kassaflödessäkringar
Ränterelaterade kontrakt
Ränteswap	1,02%	–	605	605	936	–	–	–15	–12	–3	–15
Räntegolv	–	–	–	–	676	–	1	–	–	–1	–1
Valutarelaterade kontrakt
Valutaterminer
GBP/SEK	11,60	64	–	64	–	3	–	–	–	3	3
USD/SEK	9,02	99	–	99	–	10	–	–	–	10	10
DKK/SEK	1,40	217	–	217	–	–8	–	–	–	–8	–8
NOK/SEK	0,95	–59	–	–59	–	0	–	–	–	0	0
EURGBPUSD/DKK	–	–	–	–	259	–	–	–	–5	5	–
Summa säkringsinstrument		321	605	926	1 872	5	1	–15	–16	6	–10
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet
Valutarelaterade kontrakt
Säkringsinstrument − Lån		–	1 914	1 914	1 139	–	–	1 914	1 139	–16	–
Säkrad post − nettoinvestering i utlandsverksamhet		–	1 914	1 914	1 139	1 914	1 139	–	–	16	–
Summa derivatinstrument						–	–	1 914	1 139	–	–

Typer av säkringsredovisning som tillämpas i koncernredovisningen

Typ av exponering	Typ av säkrad post	Säkrad risk	Säkringsinstrument	Säkringsredovisningsmodell1)
Ränteexponering	Lån med rörlig ränta	Ränterisk	Ränteswap	Kassaflödessäkring
	Prognostiserade inköp och
Valutaexponering	försäljningar i utländsk valuta	Valutarisk	Valutaterminer	Kassaflödessäkring
Valutaexponering	Investeringar i utlandsverksamhet	Valutarisk	Lån i utländsk valuta	Säkring av nettoinvestering

1) Avvikelser i kritiska villkor mellan säkringsinstrument och säkrad post utgör för samtliga säkringstyper den huvudsakliga källan för ineffektivitet.

Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori 31 december 2020

31 dec 2020, MSEK	Värderat till upplupet anskaffningsvärde	Värderat till verkligt värde via resultaträkningen1)	Derivat som ingår i säkringsredovisning1)
TILLGÅNGAR
Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar	1	–	–
Kundfordringar och övriga rörelsefordringar	818	–	–
Derivatinstrument (Nivå 2)	–	–	5
Likvida medel	413	–	–
Summa tillgångar	1 232	–	5
SKULDER
Långfristig del av räntebärande skulder	1 863	–	–
Övriga långfristiga skulder	–	–
Derivatinstrument (Nivå 2)	–	–	15
Kortfristig del av räntebärande skulder	–	–	–
Övriga kortfristiga skulder (Nivå 3)	–	180	–
Leverantörsskulder och andra rörelseskulder	1 163	–	–
Summa finansiella skulder	3 027	180	15

Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori 31 december 2019

31 dec 2019, MSEK	Värderat till upplupet anskaffningsvärde	Värderat till verkligt värde via resultaträkningen1)	Derivat som ingår i säkringsredovisning1)
TILLGÅNGAR
Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar	4	–	–
Kundfordringar och övriga rörelsefordringar	901	–	–
Derivatinstrument	–	–	–
Likvida medel	194	–	–
Summa tillgångar	1 100	–	–
SKULDER
Långfristig del av räntebärande skulder	1 925	–	–
Övriga långfristiga skulder (Nivå 3)	–	116	–
Derivatinstrument (Nivå 2)	–	–	16
Kortfristig del av räntebärande skulder	0	–	–
Övriga kortfristiga skulder (Nivå 3)	–	118	–
Leverantörsskulder och andra rörelseskulder	1 117	–	–
Summa finansiella skulder	3 042	234	16

1) Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade i enlighet med följande verkligt värde-hierarki;

Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder.

Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade under nivå 1, det vill säga prisnoteringar eller data härledda från prisnoteringar.

Nivå 3: Data för värdering av tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.

Värderingstekniker

Derivat i nivå 2 består av valutaterminer och ränteswappar. Värderingen till verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs som nuvärdet av framtida kassaflöden baserat på kurser för valutaterminen på bokslutsdagen.

Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor.

Övriga kortfristiga skulder ingår i nivå 3 och avser tilläggsköpeskilling. Det verkliga värdet för tilläggsköpeskillingen är baserat på en bedömning av framtida omsättnings- och resultatutveckling i Carton Bros.

Det redovisade värdet på det långfristiga lånet är en god approximation av verkligt värde då kreditrisken inte väsentligt förändrats.

För övriga finansiella instrument där marknadsvärde ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med redovisat värde.

Not 23 Pensioner

Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De förmånsbestämda planerna, som redovisas i koncernens balansräkning, är i huvudsak fonderade och avser så kallade PRI-pensioner i Sverige. Dessa planer är fonderade i en pensionsstiftelse, Lantmännens Gemensamma Pensionsstiftelse Grodden, där ett antal bolag som ingår i, eller har ingått i, Lantmännen-koncernen tryggat sina pensionsförpliktelser. Varje bolag har sin egen del av stiftelsens tillgångar. Det finns ingen skyldighet för anslutna bolag att tillskjuta ytterligare medel till stiftelsen. Förpliktelserna är också kreditförsäkrade via PRI Pensionsgaranti. PRI Pensionsgaranti är ett ömsesidigt försäkringsbolag som garanterar de anställdas framtida pensioner. I och med att tillgångarna finns avskilda i en särskild stiftelse kan förpliktelserna reduceras med marknadsvärdet på tillgångarna i stiftelsen vid redovisning i balansräkningen. Kronfågel AB och SweHatch AB är anslutna till stiftelsen vad gäller förpliktelser intjänade till och med maj 2013. Efter detta datum finansieras all ny intjäning av pensioner direkt med avgifter inom koncernen.

Förpliktelserna i Irland avser stängda pensionsplaner.

Pensionsplaner med balansmässiga överskott redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning, under Överskott i fonderade pensionsplaner. Övriga pensionsplaner som är ofonderade eller delvis fonderade redovisas som Avsättningar för pensionsförpliktelser.

Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar i koncernen:

Förmånsbestämda pensionsplaner, MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Fonderade planer
Förmånsbestämda förpliktelser enligt svenska PRI	190	199
Förvaltningstillgångars verkliga värde	–181	–176
Summa nettovärde, fonderade planer	9	23
Överskott i fonderad pensionsplan redovisad som tillgång	–	–
Delvis fonderad pensionsplan redovisad som skuld	9	23
Ofonderade planer
Övriga ofonderade förpliktelser	–1	3
Summa, ofonderade planer	–1	3
Avsättning för pensioner, nettovärde	8	26

Förmånsbestämda pensionsplaner finns i Sverige och Irland.

Pensionskostnad i resultaträkningen, MSEK	2020	2019
Förmånsbestämda planer
Kostnad för pensioner intjänade under året
Ränteintäkter/räntekostnader	–3	–4
Kostnad förmånsbestämda planer	–3	–4
Kostnad avgiftsbestämda planer	–94	–99
Total pensionskostnad	–97	–104
Kostnaden redovisas på följande rader i resultaträkningen
Personalkostnader, not 5	–94	–99
Finansiella kostnader, not 8	–3	–4
Total pensionskostnad	–97	–104
Pensionsrelaterade avgifter i övrigt totalresultat, MSEK	2020	2019
Förmånsbestämda planer
Avkastning på förvaltningstillgångar utöver vad som redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen	10	13
Omvärdering av pensionsförpliktelser:
− Erfarenhetsbaserad justering av förpliktelsen	4	–1
− Effekter av ändrade demografiska antaganden	1	–4
− Effekter av ändrade finansiella antaganden	–3	–20
Summa omvärdering av pensionsförpliktelser	2	–25
Summa aktuariella vinster (+), förluster (−)	12	–11
Skatt på ovanstående poster	–3	2
Summa redovisad i Övrigt totalresultat	10	–9

	förpliktelser	Förmånsbaserade		Förvaltnings tillgångar		Netto
31 december, MSEK	2020	2019	2020	2019	2020	2019
Ingående balans, fonderade planer	199	180	–176	–167	23	13
Kostnader avseende tjänstgöring under året	–2	–2	–	–	–2	–2
Räntor redovisade i resultaträkningen	3	4	–3	–4	–	0
Utbetalning av pensionsersättning	–8	–8	–	–	–8	–8
Utbetald kompensation till arbetsgivare	–	–	8	8	8	8
Avkastning på förvaltningstillgångar utöver redovisad ränta	–	–	–10	–13	–10	–13
Omvärdering av pensionsförpliktelse redovisad i övrigt totalresultat	–2	25	–	–	–2	25
Utgående balans, fonderade planer	190	199	–181	–176	9	23
Ofonderade planer	–1	3	–	–	–1	3
Utgående balans, pensionsskuld	190	202	–181	–176	8	26

Förändringar av förpliktelser, tillgångar och nettobelopp:

Verkligt värde på förvaltningstillgångar och andel av de totala förvaltningstillgångarna

	2020		2019
	MSEK	%	MSEK	%
Fastigheter	79	45,1	71	40,3
Fastränteplaceringar	30	17,3	46	26,1
Aktieplaceringar	53	29,8	39	22,2
Alternativa placeringar	17	9,7	10	5,7
Likvida medel	2	1,1	10	5,7
Summa	181	100	176	100

Samtliga aktieplaceringar avser noterade placeringar.

Aktuariella antaganden	2020	2019
Diskonteringsränta	0,90%	1,50%
Framtida ökningar av pensioner	2,00%	2,00%
Inflation	1,50%	2,00%
Dödlighetstabell	DUS14	DUS14

En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 7 (7) MSEK medan en ökning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle minska förpliktelsen med cirka 7 (7) MSEK. En förändring av livslängdsantagandena med ett år skulle förändra förpliktelsen med cirka 9 (9) MSEK. Ändrade antaganden gällande inflationen med 0,25 procentenheter skulle ändra förpliktelsen med cirka 7 (7) MSEK. Pensionsstiftelsen hade en avkastning på 7 (10) procent, och en förändring med 1 procentenhet skulle ändra förvaltningstillgångarnas värde med cirka 2 (2) MSEK.

De fonderade planerna omfattar 47,2 (49,6) procent fribrevshavare och 52,8 (50,4) procent pensionärer. Löptiden är 15 (15) år.

Förväntade utbetalningar av pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner under 2021 uppgår till 8 MSEK.

För vissa anställda i Sverige erläggs försäkringspremier till Alecta avseende åtaganden enligt den så kallade traditionella ITP-planen. Planen är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan för närvarande inte lämna den information som krävs för att redovisa denna pensionsplan som en förmånsbestämd plan. Pensioner, som tryggas genom försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Av kostnaden ovan för avgiftsbestämda planer, 97 (99) MSEK, avser 4 (4) MSEK premier till Alecta för traditionell ITP. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/ eller de försäkrade. Per den 31 december 2020 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 (148) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Not 24 Övriga avsättningar

I koncerner av Scandi Standards storlek finns normalt ett antal pågående tvister. Scandi Standard gör en bedömning av det mest sannolika utfallet av de tvister som för närvarande är aktuella. Då en utbetalning bedöms som sannolik redovisas motsvarande belopp som avsättning.

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Omstruktureringskostnader	–	2
Övriga avsättningar	7	3
Summa	7	5

Not 25 Leverantörsskulder och övriga skulder

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Leverantörsskulder	1 163	1 117
Övriga kortfristiga skulder	342	254
Kortfristiga leasingskulder	73	73
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	378	412
Summa	1 955	1 855

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Upplupna personalrelaterade kostnader	253	239
Skuld avseende rabatter, bonus	23	37
Övriga upplupna kostnader	102	136
Förutbetalda intäkter	–	0
Summa	378	412

Not 26 Transaktioner med närstående

Löner och förmåner till ledande befattningshavare redovisas i not 5. Inga utdelningar från dotterföretag eller intresseföretag har erhållits i moderbolaget under året. Inga utestående fordringar eller skulder återfinns mot intressebolag per 31 december 2020 Övrig information om intresseföretagen återfinns i not 14. Övriga transaktioner med nyckelpersoner avser medlemskap i Svensk Fågel branschorganisation för en styrelseledamot.

Transaktioner med närstående

	2020	2019
Koncerninterna inköp, andel av de totala inköpen, %	7,9	7,4
Koncernintern försäljning, andel av total försäljning, %	6,9	6,6
Köp av varor och tjänster från intresseföretag, MSEK	68	90
Försäljning av varor och tjänster till intresseföretag, MSEK	53	74
Övriga transaktioner med intresseföretag, MSEK	1	4
Övriga transaktioner med nyckelpersoner, MSEK	5	–

Not 27 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter	För egna skulder
MSEK	31 dec 2020 31 dec 2019
Fastighetsinteckningar	271	242
Summa	271	242

Eventualförpliktelser

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Proprieborgen långfristig kreditfacilitet	2 200	2 200
Hyresgaranti	156	250
Övriga eventualförpliktelser	102	105
Summa	2 458	2 555

I övriga eventualförpliktelser ingår främst borgensåtagande för dotterbolag och leverantörer.

Not 28 Noter till kassaflödesanalysen

1) Betalda finansiella poster

netto, MSEK	2020	2019
Erhållna räntor	0	0
Betalda räntor	–69	–64
Övriga betalda finansiella
poster	–7	–9
Summa	–76	–72

2) Företagsförvärv, MSEK	2020	2019
Förvärvade tillgångar och skulder
Materiella anläggnings tillgångar	–	–
Immateriella anläggnings tillgångar	–	–
Varulager	–	–
Kundfordringar och andra fordringar	–	–
Skulder	–	–
Likvida medel	–	–
Summa	–	–
Tilläggsköpeskilling, skuldförd	104	133
Avsättning för förvärv av minoritet	–	–
Utställda aktier	–	–
Erlagd köpeskilling	104	133
Likvida medel från företagsförvärv	–	–
Påverkan på kassaflödet	104	133
3) Likvida medel, MSEK	2020	2019
Kassa och bank	413	194
Summa	413	194

Koncernens totala likviditet, definierad som kassa och bank samt krediter tillgängliga i enlighet med tillämpliga låneavtal, uppgick vid årets utgång till 1 136 (655) MSEK.

4) Avstämning av räntebärande nettoskuld

Nedan analyseras den räntebärande nettoskulden och förändringar av den räntebärande nettoskulden för de presenterade perioderna.

Räntebärande nettoskuld 1), MSEK	2020	2019
Likvida medel	413	194
Räntebärande skulder − förfaller inom ett år	–67	–77
Räntebärande skulder − förfaller efter ett år	–2 279	–2 317
Räntebärande nettoskuld	–1 933	–2 200
Likvida medel och kortfristiga placeringar	413	194
Bruttoskuld − rörlig ränta	–2 346	–2 394
Räntebärande nettoskuld	–1 933	–2 200

1) Det som koncernen inkluderar i den räntebärande nettoskulden baseras på definitioner i gällande låneavtal.

Skulder hänförliga till finansieringsverksamheten

Förändring av bruttoskulden, MSEK	Räntebärande skulder	Leasingskulder	Summa
Bruttoskuld 31 december 2019 (not 21)	–1 940	–545	–2 394
Kassaflöde
nyupptagna lån	–60	–	–60
återbetalning	55	82	137
förändring checkkredit	–	–	–
Summa	–5	82	77
Valutakursdifferenser	71	27	98
Förvärv	–	–	–
Övriga ej kassaflödespåverkande
poster	2	–128	–126
Summa	73	–101	–28
Bruttoskuld 31 december 2020 (not 21)	–1 873	–473	–2 346

Noter till moderbolagets finansiella rapporter

Not 29	Arvode och kostnadsersättning till revisorer
MSEK	2020	2019
Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB
Revisionsuppdrag	0	0
Summa	0	0

Not 30 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Eventualförpliktelser	4	4
Borgensförbindelse för dotterbolag	11	10
Proprieborgen långfristiga kreditfaciliteter	2 200	2 200
Summa	2 215	2 214

Moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag 31 dec 2020

Sammanställningen omfattar såväl direktägda dotterföretag som indirekt ägda dotterföretag.

Bolagsnamn	Organisationsnummer	Säte	Andel i %	Redovisat värde, MSEK
Scandinavian Standard Nordic AB	556921-0619	Stockholm, Sverige	100	533
Scandi Standard ApS	25 710 029	Farre, Danmark	100
Naapurin Maalaiskana OY	2644740-9	Helsingfors, Finland	100
Kronfågel Holding AB	556529-6372	Stockholm, Sverige	100
Kronfågel AB	556145-4223	Stockholm, Sverige	100
SweHatch AB	556033-3386	Stockholm, Sverige	100
AB Skånefågel	556056-1457	Örkelljunga, Sverige	100
Bosarpskyckling AB	556673-6608	Stockholm, Sverige	100
Danpo A/S	31 241 316	Farre, Danmark	100
Rokkedahl Foods ApS	33 576 382	Nibe, Danmark	51
Scandi Standard Norway AS	911 561 077	Oslo, Norge	100
Den Stolte Hane AS	980 403 715	Jæren, Norge	100
Scandi Standard Ireland Holding AB	559119-0789	Stockholm, Sverige	100
Carton Bros ULC	7313	Dublin, Irland	100
Summa, moderbolaget				533

Not 31 Andelar i dotterföretag

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Ackumulerade anskaffningsvärden	533	533
Redovisat värde	533	533
MSEK	2020	2019
Redovisat värde vid årets ingång	533	533
Redovisat värde	533	533

Not 32 Finansiella instrument

MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Lånefordringar och kundfordringar
Långfristiga räntebärande fordringar hos koncernföretag	405	405
Summa	405	405
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Skulder till koncernföretag	233	255
Summa	233	255

Inga derivatinstrument finns i moderbolaget. Se not 22 för upplysningar om räntebärande skulder.

Not 33 Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning för 2020 på 1,25 (–) SEK per aktie till årsstämman 2021.

Följande medel står till årsstämmans förfogande:

SEK

Överkursfond	726 508 284
Ackumulerat underskott	–19 969 532
Årets resultat	24 553 713
Summa	731 092 465
Utdelning till aktieägare	82 308 955
Att överföra i ny räkning	648 783 510
Summa	731 092 465

Förslag till vinstdisposition samt styrelsens och verkställande direktörens försäkran

Följande medel står till årsstämmans förfogande:

	SEK
Överkursfond	726 508 284
Ackumulerat underskott	–19 969 532
Årets resultat	24 553 713
Summa	731 092 465
	SEK
Utdelning till aktieägarna	82 308 955
Att överföra i ny räkning	648 783 510
Summa	731 092 465

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed, och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 25 mars 2021

Henrik Hjalmarsson Styrelseledamot

Øystein Engebretsen Styrelseledamot

Michael Parker Styrelseledamot

Heléne Vibbleus Styrelseledamot

Per Harkjær Styrelsens ordförande

Vincent Carton Styrelseledamot

Karsten Slotte Styrelseledamot

Leif Bergvall Hansen Vd och koncernchef

Koncernens och moderbolagets årsredovisning fastställs av årsstämman den 7 maj 2021. Vår revisionsberättelse lämnades den 25 mars 2021.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Ann-Christine Hägglund Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Scandi Standard AB (publ) för år 2020. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 49–96 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och rapport över finansiell ställning för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Vår koncernrevision omfattar 15 rapporterande enheter i fyra länder i Norden samt Irland. Verksamheten leds och kontrolleras landsvis i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Irland. Vi har inriktat vår revision mot de rapporterande enheterna i varje land med hänsyn tagen till befintlig kontrollmiljö och affärsprocesser på respektive enhetsnivå samt även koncernledningens övervakande kontroller för respektive enhet.

När vi fastställde vår övergripande revisionsansats och revisionsplan bestämde vi vilken typ av arbete som behövde utföras för respektive rapporterande enhet av lokal revisor. För de mest väsentliga enheterna har vi krävt en fullständig revision av enheternas finansiella information.

Koncernens konsolidering, tilläggsupplysningar till de finansiella rapporterna och ett antal mer komplexa transaktioner, samt de svenska bolagen har reviderats av det centrala revisionsteamet. Den centrala revisionen har bland annat innefattat nedskrivningstest av goodwill och andra immateriella tillgångar som inte skrivs av, långsiktiga ersättningsprogram för ledande befattningshavare, tilläggsköpeskilling och pensionsskulder.

Enheter som ingår i koncernrevisionen representerar cirka 90 procent av koncernens nettoomsättning.

Vår revision utförs kontinuerligt under året. För delårsperioden avseende perioden 1 januari till 30 september 2020 har vi avgivit en översiktlig granskningsberättelse. I samband med publiceringen av bolagets delårsrapport för det tredje kvartalet och bokslutskommunikén rapporteras våra iakttagelser till koncernledningen och revisionsutskottet. Vi rapporterar även våra iakttagelser till styrelsen i samband med att årsbokslutet färdigställts.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt för att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Värdering av färdigvarulager

Se årsredovisningen not 17 Varulager och not 1 Redovisningsprinciper.

Lager av fryst kyckling och processade produkter finns på ett mindre antal platser inom koncernen och uppgår till 501 miljoner kronor den 31 december 2020. Färdigvarulager är en väsentlig post i koncernens balansräkning.

Det är krävande att göra en korrekt redovisning av anskaffningskostnaden på grund av att tillverkningsprocessen innefattar ett stort antal produkter. Produktkalkylerna fordrar att ett antal nödvändiga avvägningar görs av företagsledningen som har påverkan på de redovisade värdena.

En lagervärdering, innefattande att vid behov göra en erforderlig nedskrivning, är därför av väsentlig betydelse i vår revision.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vår revision har omfattat en bedömning av koncernens redovisningsprinciper för reservering av inkurans, analytisk genomgång samt förfrågningar hos kontrollers och detaljtester av lagersaldon.

Vi har testat kontroller för fastställandet av produktkalkyler för färdigvaror, för in- och utleveranser från lager, för övervakning att inventering görs på samtliga lagerplatser samt att lagerdifferenser utreds.

Vi har utfört pristester på lagersaldon hänförliga till frysta kycklingprodukter. Vi har tagit del av företagets övervakande kontroller av trögrörlighet och de överväganden som gjorts avseende inkurans.

Vi har deltagit vid lagerinventeringar för att verifiera existens och företagets bedömning av inkurans. Vår revision vid årets slut har varit inriktad på att bedöma återstående risker för nedskrivning och företagsledningens bedömning av gjorda nedskrivningar.

Värdering av Goodwill och immateriella tillgångar

Se årsredovisningen not 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar och not 11 Immateriella anläggningstillgångar samt not 1 redovisningsprinciper.

Majoriteten av de immateriella tillgångarna i Scandi Standard har förvärvats externt, främst genom företagsförvärv. Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod som goodwill är inte föremål för årliga avskrivningar. Istället visar årliga nedskrivningstest om det redovisade värdet för den kassagenererande enheten fortfarande kan försvaras.

Det redovisade värdet på goodwill uppgår till 888 miljoner kronor den 31 december 2020. Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod som inte skrivs av omfattar olika varumärken som förvärvats i Sverige, Danmark och Norge. Det redovisade värdet på dessa varumärken uppgår till 319 miljoner kronor den 31 december 2020. Goodwill och varumärken är väsentliga tillgångar i koncernens balansräkning. Under 2020 har inga nedskrivningar redovisats avseende goodwill eller varumärken som inte skrivs av.

Ledningens uppskattningar av de immateriella tillgångarnas potential att generera framtida kassaflöden och andra antaganden är avgörande vid upprättande av de årliga nedskrivningstesterna. Givet det stora inslaget av uppskattningar och bedömningar utgör detta ett för revisionen särskilt betydelsefullt område.

Vi har i samband med vår revision utfört granskningsåtgärder för att verifiera att den redovisningsmässiga hanteringen av förvärv har skett i enlighet med gällande redovisningsprinciper samt att nedskrivningstest av goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod är baserade på allmänt vedertagna värderingsmetoder, matematiskt korrekta och baserade på rimliga antaganden om bland annat framtida kassaflöden och diskonteringsräntor.

Vår revision omfattade bland annat följande granskningsåtgärder:

• ●Utvärdering av modellen för nedskrivningstest och av betydande antaganden i nedskrivningsprövningarna om framtida kassaflöden och diskonteringsränta för beräkningen de kassagenererande enheternas nyttjandevärde. Vi har verifierat att antaganden som använts i prognoserna överensstämmer med tidigare perioders resultat, prognoser och företagsledningens strategiska planer samt mot externa relevanta data.
• ●Utvärdering av företagsledningens analys av känsligheten i värderingen för förändringar i dessa antaganden som skulle kunna medföra att ett nedskrivningsbehov föreligger.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–42 och 101–104 samt 126. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten för 2020 som vi inhämtade för datumet för denna revisionsberättesle.

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Scandi Standard AB (publ) för år 2020 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens

verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB utsågs till Scandi Standard AB (publ)s revisor av årsstämman den 15 maj 2020 och har varit bolagets revisor sedan 9 september 2013.

Stockholm den 25 Mars 2021 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Ann-Christine Hägglund Auktoriserad revisor

Fem år i sammandrag

MSEK där ej annat angivits	2020	2019	20184)	2017 5)	2016 5)
Nettoomsättning	9 940	9 891	8 797	7 101	5 967
EBITDA	699	748	662	525	438
Rörelseresultat	351	424	333	295	238
Årets resultat	208	237	200	168	131
Resultat per aktie, SEK	3,16	3,60	3,05	2,73	2,21
Justerad EBITDA1)	835	776	714	559	452
Justerad EBITDA-marginal1),%	8,4	7,8	8,1	7,9	7,6
Justerat rörelseresultat1)	500	454	381	329	252
Justerad rörelsemarginal1),%	5,0	4,6	4,3	4,6	4,2
Utdelning, SEK	1,25 2)	–	2,00	1,80	1,35
Operativt kassaflöde	476 3)	536 3)	354	213	126
Nettoinvesteringar	355	419	371	199	265
Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)1), %	11,9	11,0	9,7	11,1	10,3
Soliditet, %	29,4	27,7	26,5	28,2	27,8
Genomsnittligt antal anställda	3 220	3 266	3 005	2 264	1 680

1) För beskrivning av jämförelsestörande poster, se tabell till höger.

2) Styrelsens förslag.

3) Omklassificering av kassaflödeseffekt för leasingtillgångar har gjorts för 2020 och 2019.

4) Jämförelsetalen för 2018 har i förekommande fall justerats för förändrade redovisningsprinciper enligt IFRS 16 Leasing

5) Ej omräknade för effekter enligt IFRS 16.

Jämförelsestörande poster i EBITDA

och rörelseresultatet	2020	2019	2018	2017	2016
Fågelinfluensa a)	–15	–	–	–	–
Justering av skuld för tilläggsköpeskilling b)	–52	–	–	30	–
Covid-19-pandemin c)	–60	–	–	–	–
Strategiprojekt d)	–16	–	–	–	–
Omstrukturering e)	–7	–12	–1	–2	–4
Nedläggning av produktion f)	–	–7	–42	–19	–
Transaktionskostnader g)	–	–1	–11	–25	–2
Kostnader för felaktiga insatsvaror h)	–	–6	–	–	–
Nedskrivningar av varulager i)	–	–	–	–	–7
Kostnader för brand j)	–	–	–	–4	–
Kostnader för annullering av hyreskontrakt och projektkostnader k)	–	–	–	–15	–
Övrigt	–	–4	–3	–	–
Summa jämförelsestörande poster i EBITDA	–150	–30	–57	–34	–13
Effekt av förändringar i bedömd verklig ekonomisk livslängd på anläggningstillgångarl)	–	–	8	–	–
Totalt	–150	–30	–49	–34	–13

a) Kostnader hänförliga till fågelinfluensan – främst varulagernedskrivningar.

• b) Kostnader hänförliga till ökning av skuld för tilläggsköpeskilling relaterad till förvärvet av Manor Farm, framför allt på grund av en stark resultatutveckling i Manor Farm under 2020 jämfört med bedömningen som gjordes vid förvärvstidpunkten. Under 2017 avsåg det en omvärdering av tilläggsköpeskilling vid förvärv av resterande 20 procent av aktierna i Sødams i Danmark.
• c) Kostnader hänförliga till Covid-19-pandemin temporär stängning av produktionslinjer för produkter inom Restaurang och Storhushåll i Danmark, nedskrivningar av kundfordringar och varulagernedskrivningar.
• d) Omfattande strategiprojekt som inbegripit hela koncernen med syfte att genomlysa hela verksamheten och gemensam strategi på medel till lång sikt.
• e) För 2020, kostnader hänförliga till omstrukturering av ett dotterbolag i Sverige med avslut av ett långtidskontrakt och nedskrivningar av tillgångar om 7 MSEK. Omstruktureringskostnader i Danmark under 2019 och i Sverige under 2018.
• f) Nedläggning av kläckeri i Finland under 2019 och förändring av produktion i Sverige under 2018.
• g) Transaktionskostnader för avslutade och icke avslutade förvärv, samt kostnader i samband med bildandet av Scandi Standard koncernen.
• h) Kostnader för felaktigheter i inköpta insatsvaror som inte täckts av försäkringsbolag.

i) Nedskrivning av varulager i Danmark.

• j) Kostnader för brand i Sødams anläggning i Danmark.
• k) Kostnader för annullering av hyreskontrakt och projektkostnader i Sverige.
• l) Effekt av förändring i bedömd verklig ekonomisk livslängd på anläggningstillgångar hänförligt till tidigare perioder.

Segmentsinformation per kvartal

MSEK		Kv1 2020	Kv1 2019	Kv2 2020	Kv2 2019	Kv3 2020	Kv3 2019	Kv4 2020	Kv4 2019	Helår 2020	Helår 2019
Koncernen	Nettoomsättning	2 479	2 458	2 448	2 472	2 621	2 541	2 393	2 420	9 940	9 891
	Justerat rörelseresultat1)	117	110	122	115	147	125	115	104	500	454
	Justerad rörelsemarginal, %	4,7	4,5	5,0	4,6	5,6	4,9	4,8	4,3	5,0	4,6
	Jämförelsestörande poster1)	–42	–	–17	–13	–31	–	–59	–16	–150	–30
	Rörelseresultat	75	110	105	101	116	125	56	87	351	424
Sverige	Nettoomsättning	732	695	687	711	786	765	679	692	2 884	2 864
	Justerat rörelseresultat1)	49	42	46	43	65	48	56	49	216	182
	Justerad rörelsemarginal, %	4,7	6,0	6,8	6,1	8,3	6,2	8,2	7,1	7,5	6,3
	Jämförelsestörande poster1)	–4	–	–	–	–	–	–9	–	–13	–
	Rörelseresultat	45	42	46	43	65	48	47	49	203	182
Danmark	Nettoomsättning	784	860	797	826	893	873	777	868	3 251	3 426
	Justerat rörelseresultat1)	20	32	18	25	21	28	–1	16	57	101
	Justerad rörelsemarginal, %	2,5	3,7	2,2	3,0	2,4	3,2	–0,2	1,8	1,8	2,9
	Jämförelsestörande poster1)	–11	–	–25	–6	–	–	–29	–14	–66	–20
	Rörelseresultat	8	32	8	19	21	28	–31	2	–8	80
Norge	Nettoomsättning	419	400	395	419	428	415	406	385	1 648	1 619
	Justerat rörelseresultat1)	34	37	42	41	45	40	40	32	162	150
	Justerad rörelsemarginal, %	8,1	9,2	10,7	9,8	10,6	9,7	9,9	8,2	9,8	9,2
	Jämförelsestörande poster1)	–3	–	3	–	–	–	–	–	–	–
	Rörelseresultat	31	37	45	41	45	40	40	32	162	150
Irland	Nettoomsättning	538	496	532	501	509	496	526	479	2 104	1 972
	Justerat rörelseresultat1)	36	17	46	32	38	30	50	28	166	107
	Justerad rörelsemarginal, %	6,8	3,5	7,7	6,3	7,6	6,1	9,4	5,9	7,9	5,4
	Jämförelsestörande poster1)	–9	–	5	–	–	–	–	–	–4	–
	Rörelseresultat	27	17	46	32	38	30	50	28	162	107
Finland	Nettoomsättning	134	112	145	129	146	132	131	118	555	491
	Justerat rörelseresultat1)	1	1	2	1	2	2	1	–4	6	–2
	Justerad rörelsemarginal, %	0,7	0,5	1,4	0,4	1,7	1,3	0,4	–3,7	1,1	–0,3
	Jämförelsestörande poster1)	–	–	0	–7	–	–	–	–2	–	–9
	Rörelseresultat	1	1	2	–7	2	2	1	–6	6	–10

1) Justerat för jämförelseposter. För beskrivning av jämförelsestörande poster, se sid 50.

Alternativa nyckeltal

Scandi Standard-koncernen använder sig av nedan alternativa nyckeltal. Koncernen anser att de presenterade alternativa nyckeltalen är användbara vid läsningen av de finansiella rapporterna för att förstå koncernens resultatgenerering före investeringar i anläggningstillgångar, bedöma koncernens möjlighet till utdelning och strategiska investeringar samt att bedöma koncernens möjlighet att leva upp till finansiella åtaganden.

Från resultaträkningen, MSEK		2020	2019
Nettoomsättning	A	9 940	9 891
Årets resultat	B	208	237
+ Återföring av skatt på årets resultat		52	75
Resultat efter finansnetto	C	260	312
+ Återföring av finansiella intäkter och kostnader, netto		91	113
Rörelseresultat	D	351	424
+ Återföring av av- och nedskrivningar		350	325
+ Återföring av resultat från andelar i intresseföretag		–2	–1
EBITDA	E	699	748
Jämförelsestörande poster i rörelseresultat	F	150	30
Justerat rörelseresultat	D+F	500	454
Justerad rörelsemarginal, %	(D+F)/A	5,0	4,6
Jämförelsestörande poster i EBITDA	F	137	27
Justerad EBITDA	E+F	835	776
Justerad EBITDA-marginal, %	(E+F)/A	8,4	7,8

Från kassaflödesanalysen, MSEK	2020	2019
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		351	424
Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster
Av- och nedskrivningar		350	325
Resultat från andelar i intresseföretag		–2	–1
EBITDA		699	748
Jämförelsestörande poster i EBITDA	G	137	27
Justerad EBITDA		835	776

Från rapport över finansiell ställning, MSEK	31 dec 2020	31 dec 2019
Totala tillgångar	6 385	6 272
Ej räntebärande långfristiga skulder
− Uppskjutna skatteskulder	–166	–174
− Övriga långfristiga skulder	–64	–137
Summa ej räntebärande långfristiga skulder	–230	–311
Ej räntebärande kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	–1 163	–1 117
Skatteskulder	–29	–12
Övriga kortfristiga skulder	–342	–254
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–378	–412
Summa ej räntebärande kortfristiga skulder	–1 912	–1 795
Sysselsatt kapital	4 243	4 166
Likvida medel	–413	–194
Operativt kapital	3 830	3 972
Genomsnittligt sysselsatt kapital H	4 204	4 118
Genomsnittligt operativt kapital I	3 901	3 977
Rörelseresultat rullande 12 månader	351	424
Justerat rörelseresultat, rullande 12 mån J	500	454
Finansiella intäkter K	1	1
Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (J+K)/H	11,9	11,0
Justerad avkastning på operativt kapital (ROC), % J/I	12,8	11,4
Räntebärande skulder
Långfristig del av räntebärande skulder	1 863	1 925
Långfristiga leasingskulder	401	381
Derivatinstrument	10	16
Kortfristiga leasingskulder	73	73
Summa räntebärande skulder	2 346	2 394
Likvida medel	–413	–194
Räntebärande nettoskuld	1 933	2 200

Definitioner

EBIT

Rörelseresultat.

Justerat rörelseresultat Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster.

Rörelsemarginal Rörelseresultat som en andel av nettoomsättningen.

Justerad rörelsemarginal Justerat rörelseresultat (justerad EBIT) som en andel av nettoomsättningen.

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar och resultat från andelar i intresseföretag.

Justerad EBITDA Justerat rörelseresultat före av- och nedskrivningar och resultat från andelar i intresseföretag.

EBITDA-marginal EBITDA som en andel av nettoomsättningen.

Justerad EBITDA-marginal Justerad EBITDA i procent av nettoomsättningen.

Avkastning på eget kapital Periodens resultat rullande 12 månader (LTM) delat med genomsnittligt totalt eget kapital.

Justerad avkastning på operativt kapital (ROC) Justerat rörelseresultat rullande 12 månader (LTM)

delat med genomsnittligt operativt kapital.

Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)

Justerat rörelseresultat rullande 12 månader (LTM) plus ränteintäkter delat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Operativt kassaflöde

Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive betalda finansiella poster netto och betald skatt, med tillägg av nettoinvesteringar i anläggningstillgångar och nettoökning i leasingtillgångar.

Justerat operativt kassaflöde Operativt kassaflöde justerat för jämförelsestörande poster.

Justerat resultat för perioden Periodens resultat justerat för jämförelsestörande poster.

Resultat per aktie

Resultat för perioden, hänförligt till aktieägarna, dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Justerat resultat per aktie

Justerat resultat för perioden, hänförligt till aktieägarna, dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Eget kapital per aktie

Eget kapital hänförligt till aktieägarna, dividerat med utestående antal aktier vid periodens slut.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen är bruttoomsättningen minus rabatter och gemensamma marknadsföringskostnader.

Övriga rörelseintäkter

Övriga rörelseintäkter är resultatet som inte avser försäljning av kycklingar, såsom uthyrning av mark/byggnader för annan användning, samt betalning från personer som inte är anställda i bolaget för användning av bolagets lunchmatsalar.

COGS Kostnad såld vara.

Produktionskostnader

Produktionskostnader omfattar direkta och indirekta personalkostnader hänförliga till produktionen samt övriga produktionsrelaterade kostnader.

Kostnader för råvaror och övriga förnödenheter

Kostnader för råvaror och övriga förnödenheter omfattar inköpskostnaden för levande kycklingar och andra råvaror, såsom bland annat förpackningar.

Övriga rörelsekostnader

Övriga rörelsekostnader omfattar marknadsföringskostnader, kostnad för koncernens personal samt övriga administrativa kostnader.

Jämförelsestörande poster

Händelser eller transaktioner med väsentliga effekter som är relevanta vid förståelsen av den finansiella utvecklingen vid jämförelse av innevarande period med föregående års period som exempel omstruktureringar, kostnader hänförliga till väsentliga tvister, nedskrivningar samt vinst och förluster hänförliga till förvärv eller försäljning av dotterbolag, joint ventures eller intressebolag. Andra exempel är väsentliga händelser utanför bolagets kontroll så som naturkatastrofer eller virusutbrott som drabbar djur eller människor.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skuld exklusive uppläggningsavgifter minus likvida medel.

Rörelsekapital

Summa varulager och rörelsefordringar med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder.

Operativt kapital

Summa tillgångar med avdrag för likvida medel och icke räntebärande skulder, inklusive uppskjuten skatteskuld.

Genomsnittligt operativt kapital

Medeltalet av operativt kapital de senaste 2 åren.

Sysselsatt kapital

Summa tillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder, inklusive uppskjuten skatteskuld.

Genomsnittligt sysselsatt kapital

Medeltalet av sysselsatt kapital de senaste 2 åren.

RTC

Ready-to-cook. Produkter som behöver tillagas.

RTE

Ready-to-eat. Produkter som är tillagade och kan konsumeras direkt eller efter uppvärmning.

LTM

Last twelve months.

Om hållbarhetsrapporten

Vår avsikt och ambition är att löpande vidareutveckla såväl arbete som redovisning av vårt ansvar och bidrag till hållbar utveckling. Vi utformar vår hållbarhetsrapportering med utgångspunkt i lagstadgade krav och vedertagna ramverk, för att tillhandahålla trovärdig, relevant och heltäckande information till våra intressenter.

Hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen

Scandi Standard omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen. Vår lagstadgade hållbarhetsrapport omfattar, förutom detta avsnitt, Verksamhet och värdekedja på sidorna 26–29, Vårt ansvar på sidorna 30–45 samt Risker och riskhantering på sidorna 55–59. Hållbarhetsrapporten omfattar Scandi Standards samtliga dotterbolag. Hållbarhetsrapporten adresserar Scandi Standards väsentliga hållbarhetsfrågor och risker och beskriver arbetet med dessa samt relaterade interna styrdokument. Vi har i årets redovisningsprocess också beaktat kommande ökade krav på klimatrapportering, och tagit del av TCFDs samt EUs riktlinjer för icke-finansiell rapportering avseende klimatrelaterad information. 2020 har vi också för första gången för hela koncernen rapporterat till CDP avseende klimat och biologisk mångfald. Vår avsikt är att under året utveckla klimatredovisningen i linje med dessa, och också med beaktande av EUs nya taxonomi.

GRI SRS och Global Compact

Scandi Standards hållbarhetsredovisning för 2020 har upprättats i enlighet med Global Reporting Initiatives standarder, tillämpningsnivå Core. Mer om GRI på www.globalreporting.org. På kommande sidor finns en innehållsförteckning i form av GRI index, som anger obligatoriska och valda GRI-upplysningar som ingår i redovisningen, samt läshänvisningar till var informationen finns. För vissa indikatorer lämnas redovisning och/eller kommentar direkt i indextabellen. Indexet innehåller även referenser till principerna i Global Compact, som Scandi Standard undertecknat under året. Denna redovisning utgör därmed vår Communication on Progress till Global Compact.

Redovisad information och data avser Scandi Standards verksamhet i sin helhet, där inget annat anges.

Affärsmodell

Hållbar utveckling för Scandi Standard handlar om ansvarsfullt värdeskapande över tid för ägare, kunder, konsumenter och andra intressenter. Vår företagsvision, "Better Chicken for a Better Life" innebär att bidra till matglädje och hållbar livsmedelsförsörjning genom hälsosamma, innovativa kycklingprodukter som tas fram på ett ansvarsfullt och resurseffektivt sätt. För närmare beskrivning av vår vision, mission, värderingar, verksamhet och värdekedja se sidorna 1–3 och 26–29.

Väsentliga hållbarhetsfrågor och -risker

Väsentliga hållbarhetsrelaterade frågor och risker för Scandi Standards verksamhet sammanställdes i en första väsentlighetsanalys 2017 och sammanfattades då i följande områden: Hälsa, Livsmedelssäkerhet och hygien, Djurvälfärd, Klimat- och resurseffektivitet, God arbetsplats samt God affärsetik. Väsentlighetsanalysen gjordes i en intern process med bred representation från alla delar av verksamheten, med utgångspunkt i påverkan genom värdekedjan, intressentförväntningar, affärsidé och strategiska mål. Samlad kunskap och befintlig dokumentation från intressentdialoger och riskanalyser, samt omvärldsanalys och externa ramverk såsom Global Compact och Agenda 2030 användes som ingångsvärden.

Väsentlighetsanalysen är en levande process, som löpande stäms av, revideras och nyanseras mot företagets ordinarie omvärlds- och riskanalys samt i dialogen med investerare, kunder och andra intressenter. Vi ser positivt på den ökade efterfrågan från aktieägare och investerare avseende mätbara mål och nyckeltal samt tydlig redovisning av riskhantering, kring exempelvis klimat, leverantörsrelationer och djurhälsa. Tabellen på nästa sida ger en översikt av Scandi Standards hållbarhetspåverkan, med utgångspunkt i årsredovisningslagens adresserade hållbarhetsområden samt resultat av väsentlighetsanalys och riskkartläggning för koncernen.

Intressentdialog

Till Scandi Standards prioriterade intressentgrupper hör ägare och investerare, medarbetare, kunder och konsumenter, samt leverantörer och samarbetspartners. Dialogen med dessa sker löpande genom ordinarie verksamhet och kontaktytor, och genom särskilda forum och initiativ kring olika frågor. Vi ser ökad efterfrågan och behov vad gäller utvecklad dialog med ägare och investerare kring ESG-perspektivet, och har under året haft direkt dialog med flera finansiella aktörer, befintliga såväl som potentiella ägare, om vårt arbete, våra mål och riskhantering. Vi har också utvecklat vårt arbetssätt för att hålla oss bättre uppdaterade om vilken information som efterfrågas i olika ESG-index, och i snabbare takt se till att tillhandahålla beskrivning av styrning och prestanda utifrån detta. Under året har dialog också förts med flera leverantörsgrupper med anledning att vår leverantörsuppförandekod uppdaterats, och för att tillsammans utveckla arbetet avseende bland annat hållbara transporter och förpackningar. En medarbetarundersökning har gjorts som omfattar hela koncernen, med uppföljning av bland annat arbetsmiljö, engagemang och företagsvärderingar.

Vad gäller kunder och konsumenter sker dialogen med dessa främst lokalt, med utgångspunkt i respektive bolag och marknad.

Hållbarhetspolicyer

Scandi Standards Uppförandekod utgör koncernens övergripande hållbarhetspolicy och gäller för samtliga chefer och medarbetare och alla delar av verksamheten, samt för styrelsens medlemmar. Uppförandekoden anger att miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande är en integrerad del av affärsstrategin, och beskriver förhållningssätt och riktlinjer som gäller för väsentliga hållbarhetsfrågor inom områdena miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption. Scandi Standards leverantörsuppförandekod ställer motsvarande krav på koncernens leverantörer, och har uppdaterats under året. I tillägg till detta har Scandi Standard ett antal koncernpolicyer som tydliggör och specificerar hållning och ramar inom olika viktiga områden: Arbetsmiljö, Hälsa och Säkerhet, Clean label för produkter, Antibiotika och Djurvälfärd, samt vägledande policyer för produktionsverksamheten avseende Energi, Vatten, Förpackningar och Avfall.

Visselblåsarfunktion

En visselblåsarfunktion finns inrättad, i samarbete med extern aktör, för att möjliggöra anonym rapportering av eventuella överträdelser mot Uppförandekoden. Ett fåtal ärenden, de flesta gällande arbetsrätt och medarbetarfrågor, har rapporterats in och utretts under året av tillsatt kommitté. Inget av dessa ärenden visade sig dock vara en faktisk överträdelse.

Hållbarhetsområde	Scandi Standards påverkan		Kommentar/hänvisning avseende styrning, riskhantering samt resultatindikatorer
Sociala förhållanden	Hälsa (för medarbetare och konsumenter) Livsmedelssäkerhet och hygien, Djurvälfärd (produktansvar) Ansvar i leverantörskedjan	Beskrivning: Risker och riskhantering: Sid 55–59 Policy: Resultatindikatorer:	Sid 32–33 Säkra och hälsosamma produkter, sid 34–35 Scandi Standard som arbetsplats, sid 38–41 Kycklingar med god hälsa. Uppförandekod, avsnitt Sociala förhållanden, Miljö/Djuromsorg samt Produkter. Leverantörsuppförandekod. Policyer för Hälsa och säkerhet, Clean Label, Antibiotika, Djurvälfärd. Sid 32, 34, 40–41
Miljö	Klimat- och resurseffektivitet (energi, transporter, vatten och avfalls hantering i produktionsverksamheten, fodereffektivitet m.m.)	Beskrivning: Risker och riskhantering: Sid 55–59 Policy: Resultatindikatorer:	Sid 42–43 Klimat- och resurseffektivitet i alla led. Uppförandekod, avsnitt Miljö. Tillstånd och anmälningsplikt enligt nationell och lokal miljölagstiftning för respektive anläggning. Sid 42–43
Personal	God arbetsplats (arbetsmiljö, hälsa, säkerhet, jämställdhet och mångfald)	Beskrivning: Risker och riskhantering: Sid 55–59 Policy: Resultatindikatorer:	Sid 34–35 En attraktiv och hälsosam arbetsplats. Uppförandekod, avsnitt Sociala förhållanden (inklusive mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och arbetsmiljö). Policy för Hälsa och säkerhet. Policy för mångfald och likabehandling. Sid 35
Respekt för mänskliga rättigheter	God arbetsplats Ansvar i leverantörskedjan	Beskrivning: Risker och riskhantering: Sid 55–59. Policy: Resultatindikatorer:	Sid 36 Ansvarsfulla leverantörsrelationer, Sid 34–35 attraktiv och hälsosam arbetsplats. Uppförandekod, avsnitt Sociala förhållanden (inklusive mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och arbetsmiljö). Policy för mångfald och likabehandling. Leverantörsuppförandekod. Sid 35–36 Uppföljning sker genom medarbetarundersökning samt genom uppföljning och avvikelserapportering mot Uppförandekod och leverantörsuppförandekod.
Motverkande av korruption	God affärsetik	Beskrivning: Risker och riskhantering: Sid 55–59 Policy: Resultatindikatorer:	Affärsetiska risker förekommer i relationen till kunder, leverantörer och samarbetspartners, samt i underleverantörsled. Uppförandekod avsnitt Affärsetik, Leverantörsuppförandekod. Sid 36 Uppföljning och avvikelserapportering sker mot Uppförandekod och leverantörsuppförandekod, med hjälp av internkontroll och visselblåsarfunktion.

GRI-index

GRI Standards innehållsindex, tillämpningsnivå Core.

GRI 102 (2016) Generella upplysningar

Upplysning Beskrivning		Hänvisning	Kommentar	UN Global Compact princip
Organisationsprofil
102-1	Organisationens namn		Scandi Standard AB
102-2	Affärsmodell, varumärken, produkter och tjänster	2, 20–25
102-3	Huvudkontorets lokalisering		Stockholm
102-4	Länder som organisationen är verksam i	2, 21
102-5	Ägarstruktur och företagsform	46–47, 113
102-6	Marknader som organisationen är verksam på	2, 21
102-7	Organisationens storlek	2, 5, 49
102-8	Information om personalstyrka och annan arbetskraft	53	Fördelning anställningsform ej redovisad. Den absoluta majoriteten medarbetare är heltids- och tillsvidareanställda.	3
102-9	Beskrivning av leverantörskedjan	26–29, 36
102-10	Väsentliga förändringar i organisationen och dess leverantörskedja under redovisningsperioden	17	Inga
102-11	Beskrivning av om och hur organisationen följer försiktighetsprincipen		Tillämpas i internt miljö- och arbetsmiljöarbete	7
102-12	Externa inititativ som som organisationen anslutit sig till	7, 31, 42, 105–106		1
102-13	Betydande medlemskap i organisationer		Inga särskilda medlemskap
Strategi
102-14	Uttalande från ledande befattningshavare	6–7
Etik och integritet
102-16	Värdegrund, etiska principer och regler för uppförande	1, 34
Styrning
102-18	Bolagsstyrning	30, 113–120
Intressentengagemang
102-40	Intressentgrupper som organisationen har kontakt med	30, 105–106
102-41	Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal		Form och omfattning skiljer sig mellan de olika länderna.Mer parten av produktionspersonal omfattas. 100 % av de anställda i det svenska bolaget omfattas.	3, 6
102-42	Identifiering och urval av intressenter	105–106
102-43	Tillvägagångssätt vid kommunikation med intressenter	105–106
102-44	Viktiga frågor som lyfts i intressentdialogen	30, 105–106

Upplysning	Beskrivning	Hänvisning	Kommentar	UN Global Compact princip
Tillvägagångssätt för redovisning
102-45	Enheter som inkluderas i organisationens finansiella rapporter	67
102-46	Process för att definiera redovisningens innehåll och avgränsningar	105, 109–110
102-47	Väsentliga ämnesområden som identifierats	31
102-48	Förklaring till förändringar av information som lämnats i tidigare redovisningar		Anges i sådana fall i anslutning till respektive data
102-49	Väsentliga förändringar sedan föregående redovisningsperiod		Inga
102-50	Redovisningsperiod		Kalenderår 2020
102-51	Datum för publicering av den senaste redovisningen		April 2020
102-52	Redovisningscykel		Årlig
102-53	Kontaktpunkt för frågor angående redovisningen		scandistandard.com/contact
102-54	Rapportering i enlighet med GRI Standards	105
102-55	GRI-index		Se detta index
102-56	Externt bestyrkande		Rapporten är ej externt bestyrkt

Ämnesspecifika upplysningar (relevanta för Scandi Standard)

För sidhänvisningar för ämnesspecifik styrning (103-1 – 103-3), se respektive ämnesrad.

Upplysning	Beskrivning	Hänvisning	Kommentar	UN Global Compact princip
201 (2016)	Ekonomiskt resultat – Avser egen verksamhet
201-1	Skapat och distribuerat ekonomiskt värde	5, 61
201-2	Finansiell påverkan och andra risker eller möjligheter kopplade till klimatförändringar	42, 55–58	Kvantifierade data av påverkan och risker saknas
205 (2016)	Anti-korruption – Avser hela värdekedjan	36		10
205-2	Kommunikation och utbildning kring anti-korruptionspolicys och rutiner	25–36		10
205-3	Korruptionsincidenter och vidtagna åtgärder	36	Inga fall	10
302 (2016)	Energi – Avser egen verksamhet	42		8, 9
302-1	Energianvändning inom organisationen	42		8, 9
302-3	Energiintensitet	43		8, 9

Upplysning	Beskrivning	Hänvisning	Kommentar	UN Global Compact princip
305 (2016)	Utsläpp – Avser hela värdekedjan	42–43		8, 9
305-1	Direkt växthusgasutsläpp (Scope 1)	43	Rapporterad data endast	8, 9
305-2	Indirekt växthusgasutsläpp energi (Scope 2)	43	för CO2-utsläpp från energi	8, 9
305-3	Indirekta växthusgasutsläpp övrigt (Scope 3)	43	och distributionstransporter. Övrig data saknas.	8, 9
305-4	Växthusgasintensitet	43
403 (2018)	Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet – Avser egen verksamhet	34–35		2
403-1 – 403-7	Ledningssystem och systematiskt arbete	34–35	Redovisning avgränsad till koncerngemensamma policyer och arbetssätt.Lokala lednings system i resp. land är baserade på nationell lagstiftning och ännu ej koncerngemensamma.	2
403-8	Arbetstagare som omfattas av ett ledningssystem för arbetsmiljö		Alla omfattas av lokala ledningssystem.	2
403-9	Arbetsrelaterade skador	34–35		2
405 (2016)	Mångfald och jämställdhet – Avser egen verksamhet	35		2, 6
405-1	Köns- och åldersfördelning	35	Redovisning avgränsad till kön och ålder, ej andra parametrar.	2, 6
Egen upplysning	Inkluderande kultur	35		2, 6
406 (2016)	Icke-diskriminering – Avser egen verksamhet	34–35		2, 6
406-1	Fall av diskriminering och vidtagna åtgärder.		Inga bekräftade fall.
414 (2016)	Social bedömning av leverantörer – Avser leverantörsledet	36	Resultatindikator saknas. Data ej tillgängliga.	1, 3–6
416 (2016)	Kunders hälsa och säkerhet – Aver egen verksamhet och kundled	32, 37
416-1	Utvärdering av produkter och tjänster utifrån hälsa och säkerhet	32–33
416-2	Avvikelser där produkter och tjänster inte efterlevt gällande lagar och riktlinjer för hälsa och säkerhet	32–33
417 (2016)	Marknadsföring och märkning av produkter – Avser egen verksamhet och kundled	33
417-2	Antal fall där information eller märkning varit bristande	33	Inga juridiska fällningar eller påföljder
Eget väsentligt område	Djurhälsa och djurvälfärd – Avser egen verksamhet och leverantörsled	38–40
Egen upplysning	Användning av antibiotika	38–40
Egen upplysning	Fothälsa	38–40
Egen upplysning	Fodereffektivitet	38–40

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till årsstämman i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten enligt den beskrivning och hänvisningar som lämnas på sidorna 30–43 i årsredovisningen och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

Uttalande

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 25 mars 2021 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Ann-Christine Hägglund Auktoriserad revisor

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport	113
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten	121
Styrelse	122
Koncernledning	124
Årsstämma	126

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningen inom Scandi Standard syftar till ett hållbart värdeskapande för aktieägarna och en sund företagskultur där affärsmöjligheter tas tillvara inom ramen för en god riskkontroll. Denna bolagsstyrningsrapport, som är en del av årsredovisningen för 2020, har upprättats av styrelsen och granskats av bolagets externa revisor. Inga avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning redovisas. Inga överträdelser av Nasdaq Stockholm's tillämpliga regelverk och inga över trädelser av god sed på värdepappersmarknaden gällande bolaget har rapporterats av Nasdaq Stockholm's disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden.

Scandi Standard AB (publ), organisationsnummer 556921-0627, (bolaget) eller bolaget med dotterföretag (koncernen eller Scandi Standard) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Bolagets aktier är noterade på Nasdaq Stockholm Mid Cap sedan juni 2014.

Ansvaret för bolagsstyrningen i form av ledning och kontroll av koncernen delas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen med dess utskott och verkställande direktören i enlighet med gällande externa lagar och regler samt interna styrdokument, i form av bolagsordningen och övriga koder, policyer, riktlinjer och instruktioner.

Aktiekapital och aktieägare

Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2020 till 659 663 SEK fördelat på 66 060 890 aktier med ett kvotvärde på 0,009986 SEK per aktie. Varje aktie motsvarar en röst. Det finns endast ett aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital.

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2020 till 6 114. De tio största aktieägarnas innehav i bolaget motsvarade 54 procent av aktiekapitalet och en aktieägare, Investment AB Öresund, hade ett innehav i bolaget överstigande 10 procent, med 15,3 procent av aktiekapitalet per den 31 december 2020. Utländska akiteägare hade ett innehav i bolaget motsvarade cirka 43 procent av aktiekapitalet per den 31 december 2020. För mer information om aktien och aktie ägarna, se sid 46—47

Bolagsstämma

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ genom vilket aktieägarna utövar sin rätt att fatta beslut om bolagets angelägenheter. Inga begränsningar avseende aktieägarnas rättigheter finns i bolagsordningen eller, så vitt är känt för bolaget, i aktieägaravtal.

Styrningsstruktur

Viktiga externa lagar och regler

• Svensk aktiebolagslag.
• Svensk årsredovisningslag.
• Nasdaq Stockholm's regelverk, Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares.
• Svensk kod för bolagsstyrnig.
• Andra svenska och utländska externa lagar och regler.

Viktiga interna styrdokument

• Bolagsordning.
• Arbetsordning för styrelsen, Instruktion för verkställande direktören, Instruktion avseende finansiell rapportering till styrelsen etc.
• Uppförandekod.
• Övriga koder, policyer, riktlinjer och instruktioner.

Årsstämman beslutar om:

• Fastställande av resultaträkning och rapport över finansiell ställning i årsredovisning för moderbolaget och koncernen.
• Utdelning.
• Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
• Val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande och extern revisor.
• Arvoden till styrelsens ordförande, övriga styrelseledamöter som inte är anställda i bolaget eller dess dotterföretag och extern revisor.
• Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
• Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP).
• Bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om att förvärva och överlåta egna aktier i bolaget för att säkra åtaganden enligt LTIP, samt bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om nyemission av aktier i bolaget
• Övriga frågor i enlighet med Aktiebolagslagen.

Årsstämman i bolaget ska hållas i Stockholm senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Utöver årsstämman kan extra bolagsstämmor hållas.

För att delta i beslutsfattande vid bolagsstämman krävs att aktieägaren utövar sin rösträtt genom poströstning. Därutöver krävs att aktieägaren är direktregistrerad i den av Euroclear förda aktieboken fem vardagar före stämman samt meddelar sitt deltagande senast det datum som anges i kallelsen till stämman.

Årsstämma 2020

Årsstämman 2020 hölls i Stockholm den 15 maj. Beslut som fattades av årsstämman omfattade bland annat:

• Fastställande av resultaträkning och rapport över finansiell ställning i årsredovisning 2019 för moderbolaget och koncernen.
• Utdelning inte skulle utgå för räkenskapsåret 2019.
• Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för räkenskapsåret 2019.

• Omval av Per Harkjaer, Vincent Carton, Øystein Engebretsen, Michael Parker, Karsten Slotte och Heléne Vibbleus som styrelseledamöter.

• Nyval av Henrik Hjalmarsson som styrelseledamot.

• Omval av Per Harkjaer som styrelsens ordförande.
• Totala arvoden till styrelsen för tiden fram till slutet av nästa årsstämma ska utgå med högst 3 280 000 SEK, varav 700 000 SEK till styrelsens ordförande, 360 000 SEK vardera till de övriga sex styrelseledamöterna som inte är anställda i bolaget eller dess dotterföretag, 150 000 SEK till revisionsutskottets ordförande och 75 000 SEK vardera till de övriga ledamöterna i detta utskott, samt 60 000 SEK till ersättningsutskottets ordförande och 30 000 SEK vardera till de övriga ledamöterna i detta utskott.
• Omval av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB som bolagets externa revisor fram till slutet av nästa årsstämma och arvode till den externa revisorn.
• Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
• Långsiktigt incitamentsprogram 2020 (LTIP 2020), bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om att förvärva och överlåta egna aktier i bolaget för att säkra åtaganden enligt LTIP 2020, samt bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om nyemission av aktier i bolaget på de villkor som framgår av årsstämmoprotokollet 2020, som finns på bolagets webbplats www.investors.scandistandard.com/sv/tidigarebolagsstammor.

Årsstämma 2021

Årsstämman 2021 äger rum den 7 maj 2021. I syfte att motverka smittspridning av Covid-19 kommer årsstämman att genomföras utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud eller utomstående. Istället ska aktieägare före årsstämman ha möjlighet att utöva sin rösträtt genom poströstning. Kallelsen till årsstämman inklusive anvisningar för poströstning och hur aktieägare kan utöva andra rättigheter publiceras på bolagets webbplats www.investors.scandistandard.com/sv/stamma inför årsstämman.

Valberedning

Valberedningen representerar bolagets aktieägare och ska enligt instruktion för valberedningen, som finns tillgänglig på bolagets webbplats investors.scandistandard.com/sv lämna förslag till årsstämman avseende:

• Ordförande vid årsstämman, bolagsstämmovalda styrelseledamöter och styrelsens ordförande, samt extern revisor.
• Arvoden till bolagsstämmovalda styrelseledamöter och styrelsens ordförande som inte är anställda i bolaget eller dess dotterföretag, samt till den externa revisorn.
• I den mån det anses nödvändigt, ändringar i instruktion för valberedningen.

I enlighet med instruktion för valberedningen ska valberedningen bestå av minst fyra ledamöter. En av dessa ska vara styrelsens ordförande eller en styrelseledamot utsedd av styrelsens ordförande. Baserat på ägarstatistik den sista bankdagen i augusti efter årsstämman ska valberedningen identifiera de till röstetalet fyra största aktieägarna i bolaget och uppmana dessa att namnge den person som respektive aktieägare önskar utse till ledamot av valberedningen.

Valberedningens förslag till årsstämman ska senast offentliggöras samma dag som kallelsen till årsstämman publiceras.

Inför årsstämman 2020 bestod valberedningen av Andreas Hofmann som var ordförande för valberedningen och utsedd av Investment AB Öresund, Justin Carton utsedd av Carton Group ULC, Viktor Henriksson utsedd av Carnegie Fonder, Per Olof Nyman utsedd av Lantmännen Animalieinvest AB och Per Harkjaer styrelsens ordförande i Scandi Standard AB (publ).

Valberedningens förslag till årsstämman 2020 och en redogörelse för valberedningens arbete ingick i kallelsen till årsstämman som publicerades i ett pressmeddelande den 14 april 2020 och på bolagets webbplats investors.scandistandard.com/sv/stamma. Årsstämman 2020 beslutade i enlighet med valberedningens samtliga förslag.

Inför årsstämman 2021 består valberedningen av Andreas Hofmann som var ordförande för valberedningen och utsedd av Investment AB Öresund, Johannes Wingborg utsedd av Länsförsäkringar Fondförvaltning AB, Per Olof Nyman utsedd av Lantmännen Animalieinvest AB och Per Harkjaer styrelsens ordförande i Scandi Standard AB (publ). Justin Carton utsedd av Carton Group ULC avgick från valberedningen den 18 februari 2021 efter att Themvar Eight avyttrat samtliga sina aktier i bolaget.

Valberedningen inledde sitt arbete med att gå igenom de uppgifter som ankommer på valberedningen enligt Svensk kod för bolagsstyrning och enligt instruktion för valberedningen, som antogs på årsstämman 2020 och en tidplan för valberedningens arbete upprättades. Valberedningen tog del av styrelsens ordförandes syn på bolagets och koncernens verksamhet, mål, strategi, finansiella resultat och ställning, samt viktiga förhållanden i övrigt.

Valberedningen tog även del av resultatet av den externa utvärderingen från slutet av 2020 av styrelsearbetet, inklusive styrelsens ordförandes och respektive styrelseledamots individuella prestationer. Mot bakgrund av detta bedömde valberedningen den mångsidighet och bredd som bör finnas i styrelsen och den kompetens, erfarenhet och bakgrund som de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna bör besitta. Mångsidighet och bredd som bedömts

inkluderar kön, ålder, kulturell/geografisk bakgrund, yrkesmässig bakgrund och ägarrepresentation. En viktig utgångspunkt för valberedningens förslag till årsstämman är att varje styrelseuppdrag i bolaget ska vara baserat på förtjänst och huvuduppdraget ska vara att upprätthålla och förbättra styrelsens effektivitet. Valberedningen hade dessutom kontakt med revisionsutskottets ordförande för att informera sig om revisionsutskottets bedömning av kvaliteten och effektiviteten i den externa revisorns arbete. I samband med detta informerade Revisionsutskottets ordförande valberedningen om revisionsutskottets rekommendationer avseende val av extern revisor och arvoden till den externa revisorn. När valberedningen lämnade sina förslag till årsstämman 2021 hade valberedningen hållit tre möten.

Valberedningens förslag till årsstämman 2021

Valberedningens förslag till årsstämman 2021 och en redogörelse för valberedningens arbete lämnas i ett pressmeddelande under april 2021 som kommer att finnas tillgängligt på bolagets webbplats investors.scandistandard.com/sv/.

Förslaget och redogörelsen kommer att ingå i kallelsen till årsstämman som kommer att finnas tillgänglig på bolagets webbplats www.investors.scandistandard.com/sv/stamma.

Mångfaldspolicy

Valberedningen tillämpar regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning som mångfaldspolicy avseende bolagets styrelse som syftar till att styrelsen ska ha en storlek och sammansättning som säkerställer förmågan att förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. Detta innebär att valberedningen, vid framtagandet av sina förslag till årsstämman, beaktar att styrelsen ska ha en, med hänsyn till bolagets och koncernens verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt, ändamålsenlig sammansättning präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda styrelseledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Valberedningen ska eftersträva en jämn könsfördelning i bolagets styrelse men även mångsidighet och bredd avseende ålder, kulturell/geografisk bakgrund och yrkesmässig bakgrund. Valberedningen noterar särskilt behovet av att på sikt öka könsbalansen i styrelsen.

Valberedning inför årsstämman 2021

Namnen på valberedningens ledamöter enligt nedan publicerades i ett pressmeddelande den 27 oktober 2020.

Ledamot	Utsedd av	Procent av aktiekapitalet 2020-12-31	Procent av aktiekapitalet 2020-08-31	Oberoende1)
Andreas Hofmann	Investment AB Öresund, Ordförande	15,3%	15,3%	Ja/Nej
Justin Carton	Carton Group ULC	9,1%	9,1%	Nej/Ja
Johannes Wingborg	Länsförsäkringar Fondförvaltning AB	7,0%	5,6%	Ja/Ja
Per Olof Nyman	Lantmännen Animalieinvest AB	5,0%	5,0%	Ja/Ja
Per Harkjaer	Styrelsens ordförande i Scandi Standard AB (publ)			Ja/Ja

1) Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive bolagets röstmässigt största aktieägare eller grupp av aktieägare som samverkar om bolagets förvaltning.

Styrelse

Enligt bolagets bolagsordning ska styrelsen bestå av lägst tre och högst nio ledamöter, utan suppleanter. Styrelseledamöterna och styrelsens ordförande väljs av årsstämman.

Styrelsen bestod fram till årsstämman 2020 av sex ordinarie ledamöter, valda av årsstämman 2019, efter det att Gunilla Aschan hade lämnat sitt upddrag som styrelseledamot på grund av personliga skäl, och efter årsstämman 2020 av sju ordinarie ledamöter, valda av årsstämman 2020, för båda åren utan suppleanter och utan arbetstagarrepresentanter. För mer information om styrelsen, se sid 122—123.

Oberoende

Styrelsen bedöms motsvara kraven på oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning genom att en majoritet av styrelseledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, samt att minst två av dessa ledamöter även är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Se tabell sid 117.

Styrelsens uppgifter och ansvar

Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter i bolaget och i samtliga aktieägares intresse och ska dessutom värna och främja en god företagskultur. Styrelsens ansvar och arbete styrs av externa lagar och regler samt interna styrdokument, däribland Bolagsordning och Arbetsordning för styrelsen. Bolagsstämman kan dessutom utfärda instruktioner.

Arbetsordningen för styrelsen beskriver styrelsens uppgifter och ansvar, styrelsens arbete inklusive ordförandens ansvar samt det ansvar som delegerats till styrelsens utskott, styrelsemöten samt information och rapportering till styrelsen, hantering av insiderinformation, relationen med Nasdaq Stockholm, information och rapportering till styrelsen samt information om bolagsstyrning. Arbetsordningen ses över och justeras årligen eller då behov uppstår.

Utöver det konstituerande styrelsemötet som ska hållas i anslutning till årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år.

Styrelsen har fastställt Instruktion för verkställande direktören, som bland annat specificerar de frågor som kräver styrelsens

godkännande samt Instruktion avseende finansiell rapportering till styrelsen.

Styrelsens arbete under 2020

Styrelsen hade under 2020 totalt 14 möten, varav ett ordinarie fysiskt, åtta ordinarie per video, fyra per capsulam inklusive det konstituerande styrelsemötet och ett per e-post.

I stående punkter på agendan för de ordinarie styrelsemötena ingår en operationell och finansiell genomgång av verksamheten med uppföljning mot fastställda mål och utsikter för kommande kvartal, en genomgång av investeringar samt rapporteringar från styrelsens utskott.

Styrelsen behandlar därutöver kontinuerligt strategiska frågor

I styrelsens uppgifter och ansvar ingår:

• Tillsätta, utvärdera och vid behov entlediga verkställande direktören.
• Fastställa övergripande mål och strategi.
• Identifiera hur hållbarhetsfrågor påverkar risker och affärsmöjligheter.
• Fastställa erforderliga riktlinjer i interna styrdokument för bolagets uppträdande i samhället i syfte att säkerställa dess långsiktigt värdeskapande förmåga.
• Fastställa interna styrdokument inklusive Uppförandekod.
• Beslut om investeringar, inklusive förvärv, avyttringar och finansiering i enlighet med fastlagda godkännandeprocedurer.
• Se till att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet, finansiella resultat och finansiella ställning och de risker som är förknippade därmed.
• Se till att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av externa lagar och regler samt av efterlevnad av interna styrdokument.
• Säkerställa att den externa kommunikationen präglas av öppenhet samt är korrekt, relevant och tillförlitlig i till exempel delårsrapporter, bokslutskommunikéer, årsredovisningar och andra rapporter.
• Godkännande av delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar.

avseende marknad, produktutveckling, inköp, produktion och personal samt investeringar, förvärv och finansiering.

Viktiga frågor för bolaget och koncernen som behandlades under året omfattade bland annat:

• Strategiska prioriteringar och mål.
• Fortsatt utveckling av hållbarhetsarbetet.
• Utveckling för den danska verksamheten.
• Investeringar, finansiering, kassaflöde och finansiell ställning.
• Segmentsredovisning.
• IT och informationssäkerhet.
• Omvärldsrisker, inklusive Covid-19-pandemin.

Styrelsens arbetscykel 2020

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsens ordförande är ansvarig för att årligen utvärdera styrelsens arbete i syfte att utveckla dess arbetsformer och effektivitet. Resultatet av utvärderingen kommuniceras till styrelsen och redovisas för valberedningen. Styrelsens ordförande lät under 2020 göra en extern utvärdering av styrelsens arbete, som kommunicerades till styrelsen och redovisades för valberedningen.

Styrelseutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott samt under slutet av 2020 ett ad hoc investeringsutskott. Utskottens arbete är huvudsakligen av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen kan i särskilda fall delegera

beslutsbefogenhet till utskotten. Utskotten är underordnade styrelsen och befriar inte styrelseledamöterna från deras generella ansvar och uppgifter som styrelseledamöter.

De frågor som tas upp vid utskottens möten ska protokollföras och protokollen normalt föreläggas styrelsen för information vid det styrelsemöte som närmast följer efter utskottens möten tillsammans med en muntlig föredragning av ordföranden för respektive utskott.

Revisionsutskottet

Styrelsen

Revisionsutskottets främsta uppgifter inkluderar att övervaka Scandi Standards finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet. Uppgifterna inkluderar också att övervaka effektiviteten i koncernens interna kontroll, internrevision och riskhantering, generellt för affärsverksamheten och specifikt med avseende på finansiell rapportering. Uppgifterna inkluderar även att hålla sig informerad om den externa revisionen av årsredovisningen för bolaget och koncernen samt om slutsatserna av Revisorsinspektionens kvalitetskontroll. Revisionsutskottet ska som ett led i detta informera styrelsen om resultatet av den externa revisionen och om på vilket sätt den externa revisionen bidragit till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet samt om vilken funktion Revisionsutskottet haft.

Revisionsutskottets främsta uppgifter inkluderar dessutom att granska och övervaka den externa revisorns opartiskhet och oberoende och då särskilt uppmärksamma om den externa revisorn tillhandahållit koncernen andra tjänster än revision, samt biträda valberedningen vid framtagande av förslag till årssstämmans beslut om val av extern revisor.

Revisionsutskottet i Scandi Standard ska bestå av minst två styrelseledamöter. Revisionsutskottets ledamöter får inte vara anställda i bolaget eller dess dotterföretag. Minst en ledamot ska

		Natio nalitet		Närvaro 2020
Namn			Oberoende1)	Styrelse möten	Revisions utskottets möten	Ersättnings utskottets möten	Beslutade arvoden, SEK2)	Aktieinnehav antal aktier3)
Per Harkjaer	Ordförande/ Ordförande i utskott	Dansk	Ja/Ja	14		3	760 000	110 000
Vincent Carton		Irländsk	Nej/Ja	14			360 000	6 000 000
Øystein Engebretsen Ledamot i utskott		Norsk	Ja/Nej	14	7	3	465 000	311 040
Henrik Hjalmarsson		Svensk	Ja/Ja	6			360 000	1 000
Michael Parker		Brittisk	Ja/Ja	13			360 000	16 000
Karsten Slotte	Ledamot i utskott	Finsk	Ja/Ja	14		3	390 000	13 698
Heléne Vibbleus	Ordförande i utskott Svensk		Ja/Ja	14	7		510 000	6 250
Totalt				14	7	3	3 205 000	6 457 988

1) Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive bolagets större aktieägare. Med större aktieägare avses ägare som direkt eller indirekt kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget.

2) Arvodena är exklusive reseersättning.

3) Per den 31 december 2020. Aktieinnehav inkluderar, i förekommande fall, närståendes innehav.

ha redovisnings- eller revisionskompetens. Revisionsutskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning samt minst en av dessa ledamöter ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Revisionsutskottet bestod efter årsstämman 2020 av de två styrelseledamöterna Heléne Vibbleus (ordförande) och Øystein Engebretsen. Revisionsutskottet hade totalt sju möten under året. Bolagets CFO, redovisningschef och andra medarbetare t.ex verkställande direktör och koncernchef och chefen för Investor Relations, närvarar vid mötena vid behov i enlighet med agendan för mötena. Den externa revisorn och den interna revisorn närvarar vid mötena vid behov i enlighet med agendan för mötena.

Arbetet var främst inriktat på:

• Bokslutskommuniké och Årsredovisning 2019.
• Delårsrapporter 2020.
• Kritiska redovisningsfrågor, som till exempel värdering av goodwill och immateriella tillgångar, värdering av varulager etc. och andra frågor som kan påverka kvaliteten i bolagets och koncernens finansiella rapportering.
• Tvister och försäkringar.
• Segmentsredovisning.
• Riskhantering och intern kontroll kopplat till kontrollmiljön, processer samt IT-miljön inklusive IT- och informationssäkerhet med särskilt fokus på cybersäkerhet.
• Övervaka effektivitet och efterlevnad av Ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering.
• Översyn av interna styrdokument.
• Internrevisionsplan och uppföljning av resultatet av internrevisioner.
• Externrevisionsplan och uppföljning av resultatet av externrevisionen.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottets främsta uppgifter inkluderar att bereda styrelsens beslut i frågor som rör riktlinjer för ersättningar, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Uppgifterna inkluderar också att övervaka och utvärdera både pågående och under året avslutade program för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, samt att övervaka och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Scandi Standard. Ersättningsutskottets främsta uppgifter inkluderar dessutom att bereda och överlämna till styrelsen senast till styrelsemötet i februari varje år, en ersättningsrapport i enlighet med den svenska Aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning samt en rapport över sin övervakning och utvärdering av både pågående och under året avslutade program för rörlig ersättning till ledande befattnings havare, samt av tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Scandi Standard.

Ersättningsutskottet i Scandi Standard ska bestå av tre styrelseledamöter. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. De övriga ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning.

Ersättningsutskottet bestod efter årsstämman 2020 av de tre styrelseledamöterna Per Harkjaer, (ordförande), Øystein Engebretsen och Karsten Slotte. Ersättningsutskottet hade totalt tre möten under året. Bolagets HR-chef närvarar vid mötena vid behov i enlighet med agendan för mötena.

Arbetet var främst inriktat på processerna för lönerevision för ledande befattningshavare, inklusive rörlig ersättning, samt framtagandet av ett förslag avseende ett långsiktigt incitamentsprogram till årsstämman 2021.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Löner och andra anställningsvillkor i bolaget och koncernen, se sid 54, ska vara adekvata för att bolaget och koncernen ska ha möjlighet att behålla och rekrytera kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad. Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade på prestation, konkurrenskraft och skälighet.

Bolagsstämman kan fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie- och aktiekursrelaterade långsiktiga incitamentsprogram riktade till vissa nyckelpersoner i bolaget och koncernen och utformade för att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande och hållbarhet samt öka intressegemenskapen mellan deltagarma i programmen och bolagets aktieägare. Årsstämman 2020 beslutade om ett aktierelaterat långsiktigt incitamentsprogram 2020 (LTIP 2020) av samma typ som det utestående programmet LTIP 2019 och som överensstämmer delvis med programmen LTIP 2018 och LTIP 2017 som årsstämmorna för respektive år beslutat om.

För information om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och långsiktiga incitamentsprogram, se Förvaltningsberättelsen sid 54–55 och not 5.

Visselblåsarfunktion

Scandi Standard har en så kallad visselblåsarfunktion som gör det möjligt för medarbetare och andra intressenter att anonymt rapportera eventuellt olagligt eller oetiskt beteende som strider mot koncernens Uppförandekod. En Visselblåsarpolicy har upprättats för funktionens verksamhet.

Extern revisor

Bolagets externa revisor är Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC), som valdes vid årsstämman 2020 fram till och med årsstämman 2021 med Ann-Christine Hägglund som huvudansvarig revisor.

Ann-Christine Hägglund är född 1966 och har varit auktoriserad revisor sedan 1997. Hon har inget engagemang i bolag relaterade till huvudägarna i Scandi Standard eller till ledningen i Scandi Standard. För ersättning till den externa revisorn, se not 7.

Intern kontroll avseende finansiell rapportering

Styrelsen är ansvarig för intern kontroll och riskhantering i enlighet med den svenska Aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Nedan följer styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering avseende finansiell rapportering.

Beskrivningen av koncernens system för intern kontroll och riskhantering avseende finansiell rapportering är baserad på det ramverk som tagits fram av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Detta ramverk omfattar de fem integrerade komponenterna – kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning – samt 17 fundamentala principer hänförliga till de fem komponenterna. Beskrivningen nedan är begränsad till intern kontroll och riskhantering avseende finansiell rapportering.

Syftet med intern kontroll avseende finansiell rapportering är att uppnå en rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar, samt att säkerställa att den externa finansiella rapporteringen upprättas i enlighet med externa lagar, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.

Kontrollmiljö

Den interna kontrollen avseende finansiell rapportering är baserad på den övergripande kontrollmiljön. Kontrollmiljön är den uppsättning av standarder, processer och strukturer som utgör basen för intern kontroll i koncernen. Styrelsen och koncernledningen sätter "tonen från toppen" vad gäller betydelsen av intern kontroll inklusive förväntad standard för medarbetarnas uppförande. Detta

inbegriper integritet och etiska värderingar, förutsättningar som möjliggör för styrelsen att utföra sitt övervakande ansvar, den organisatoriska strukturen samt fördelningen av ansvar och befogenheter, processen för att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, betydelsen av resultatuppföljning samt utformningen av incitaments- och belöningssystem för att driva önskat resultat. Kontrollmiljön har en förebyggande påverkan på det övergripande systemet för intern kontroll och riskhantering avseende finansiell rapportering. Detta kommuniceras genom och förmedlas i form av interna styrdokument som:

• Bolagsordning.
• Arbetsordning för styrelsen.
• Instruktion för verkställande direktören.
• Instruktion avseende finansiell rapportering till styrelsen.
• Uppförandekod.
• Övriga koder, policyer, riktlinjer och instruktioner. Kontrollmiljön inbegriper också tillämpliga externa lagar och regler.

Styrelsen har etablerat en arbetsordning för sitt arbete samt instruktioner för revisionsutskottets och ersättningsutskottets arbete. Revisionsutskottets främsta uppgifter inkluderar att övervaka Scandi Standards finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet. Uppgifterna inkluderar också att övervaka effektiviteten i koncernens interna kontroll, internrevision och riskhantering, generellt för affärsverksamheten och specifikt med avseende på finansiell rapportering. Uppgifterna inkluderar även att hålla sig informerad om den externa revisionen av årsredovisningen för bolaget och koncernen samt om slutsatserna av Revisorsinspektionens kvalitetskontroll. Revisionsutskottet ska som ett led i detta informera styrelsen om resultatet av den externa revisionen och om på vilket sätt den externa revisionen bidragit till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet samt om vilken funktion Revisionsutskottet haft.

Ansvaret för att implementera styrelsens interna styrdokument vad gäller intern kontroll och riskhantering avseende finansiell rapportering, att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö samt det löpande arbetet med intern kontroll och riskhantering avseende finansiell rapportering är delegerat till verkställande direktören. Detta ansvar är i sin tur delegerat till cheferna inom respektive ansvarsområde på de olika nivåerna i koncernen.

Ansvar och befogenheter definieras av styrelsen, bland annat i interna styrdokument som Instruktion för verkställande direktören som anger vilka beslut som ska fattas av styrelsen eller bolagsstämman, firmateckningsrätter och attestinstruktioner. Styrelsen

godkänner också bland annat följande interna styrdokument: Instruktion avseende finansiell rapportering till styrelsen, Uppförandekod, Visselblåsarpolicy, Informationspolicy, Insiderpolicy, IT-säkerhetspolicy samt Finanspolicy. Verkställande direktören godkänner koncernens Finans- och redovisningsmanual, som finns tillgänglig för all personal inom ekonomi och redovisning. Baserat på styrelsens interna styrdokument etablerar verkställande direktören, CFO och andra chefer riktlinjer och instruktioner som ska implementeras inom deras respektive ansvarsområden. Ett exempel på detta är ett nyligen etablerat Ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering.

Dessa interna styrdokument utvärderas och uppdateras regelbundet med avseende på exempelvis förändringar i lagstiftning, redovisningsstandarder, noteringskrav och intern riskbedömning. Kontroller utförs på övergripande nivå genom analyser av resultat och nyckeltal samt på detaljnivå genom kontrollaktiviteter i processer.

Riskbedömning

Koncernen har en formaliserad och proaktiv process för riskhantering med tydligt fastställda roller och ansvarsområden. Processen för riskhantering innebär att risker inklusive risker avseende finansiell rapportering identifieras, utvärderas, hanteras och följs upp som en naturlig del av bolagsstyrningen. Detta för att säkerställa att koncernen på ett effektivt sätt lever upp till syftet med intern kontroll avseende finansiell rapportering.

I enlighet med processen för riskhantering har en riskanalys genomförts under året avseende finansiell rapportering som bland annat innebär att resultat- och balansräkningsposter och de processer och kontrollaktiviteter som är kopplade till den finansiella rapporteringen, bokslut och IT-miljön analyseras utifrån materialitet och risk för fel.

Kontrollaktiviteter

Risker avseende finansiell rapportering motverkas genom kontrollaktiviteter som säkerställer att syftet med intern kontroll avseende finansiell rapportering uppfylls.

Kontrollaktiviteter utförs på olika nivåer i koncernen och dess processer och inkluderar processer för finansiell rapportering, bokslutsprocessen och IT-miljön. De kan vara förebyggande eller upptäckande till sin karaktär och kan omfatta olika manuella och automatiserade aktiviteter avseende godkännanden, verifieringar, avstämningar samt uppföljning av verksamheternas resultat. Åtskillnad mellan kontrollerande respektive utförande funktioner, så kallad Segregation of duties, påverkar vanligtvis valet och

utformningen av kontrollaktiviteterna. Ett kontinuerligt arbete har bedrivits under året med syfte att utvärdera och effektivisera kontrollaktiviteterna inom Ramverket för intern kontroll avseende finansiell rapportering.

Information och kommunikation

Koncernen upprätthåller informations- och kommunikationsprocesser för att säkerställa en korrekt intern finansiell rapportering som underlag för uppföljning av verksamheternas resultat och som underlag för beslut samt för att tillhandahålla korrekt, relevant och tillförlitlig extern finansiell rapportering till finansmarknaderna.

Intern information och kommunikation

De interna styrdokument som är relevanta för intern kontroll avseende finansiell rapportering är till exempel Instruktion avseende finansiell rapportering till styrelsen, Visselblåsarpolicy, Informationspolicy, IT-säkerhetspolicy, Finanspolicy samt Finans- och redovisningsmanual och Ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering. Dokumenten finns tillgängliga på koncernens intranät för all berörd personal.

Bolagets CFO redogör för verksamhetens resultat, kritiska redovisningsfrågor samt andra frågor som kan påverka kvaliteten i koncernens finansiella rapportering vid revisionsutskottets möten där delårsrapporterna, bokslutskommunikén och årsredovisningen behandlas. Vid redogörelsen för kvaliteten på den finansiella rapporteringen fokuseras särskilt på eventuella kritiska redovisningsfrågor, eventuella osäkerheter i värderingar, eventuella förändringar i antaganden och uppskattningar, eventuella ej justerade fel i boksluten och eventuella händelser efter bokslutsdagen liksom kvaliteten i processen för finansiell rapportering, bokslut och IT-miljön.

Revisionsutskottets ordförande rapporterar till styrelsen om utskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut vid det styrelsemöte som närmast följer efter utskottets möten och i form av protokoll från revisionsutskottets möten som tillhandahålls styrelsen.

Koncernledningen och styrelsen erhåller regelbundet intern finansiell rapportering för uppföljning av verksamhetens resultat och som underlag för beslut.

Extern information och kommunikation

Syftet med koncernens process för extern information och kommunikation är att tillhandahålla korrekt, relevant och tillförlitlig information som präglas av öppenhet vid rätt tidpunkt till finansmarknaderna avseende koncernens utveckling, finansiella resultat och finansiella ställning.

Koncernens Informationspolicy uppfyller kraven för ett noterat bolag.

Finansiell information publiceras regelbundet i form av:

• Delårsrapporter och bokslutskommuniké som publiceras i form av pressmeddelanden.
• Årsredovisning.
• Pressmeddelanden om viktiga nyheter och händelser som kan ha en väsentlig påverkan på aktiekursen.
• Presentationer och telefonkonferenser samma dag som delårsrapporter och bokslutskommuniké publiceras, som också sänds som webcast.
• Möten med finansanalytiker och investerare i Sverige och utomlands.

Delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning finns tillgängliga på bolagets webbplats scandistandard.com, liksom pressmeddelanden, presentationer samt relevanta interna styrdokument.

Uppföljning

Löpande utvärderingar, separata utvärderingar eller en kombination av dessa två används för att säkerställa att var och en av de fem komponenterna som utgör intern kontroll finns på plats och fungerar. Löpande utvärderingar görs av styrelsen och ledningen på olika nivåer i koncernen, medan separata utvärderingar görs vid behov bland annat av koncernens internrevisionsfunktion.

Finansiell rapportering

Finansiella data rapporteras varje månad av de rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet inom något av bolagets dotterföretag i enlighet med de rutiner som anges i Finans- och redovisningsmanualen samt Ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering. All konsolidering av koncernens finansiella rapporter är centraliserad till koncernens finansfunktion. Samtliga finansiella rapporter lagras i en central databas varifrån data hämtas för analys och uppföljning.

Controller

Samtliga rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet inom något av bolagets dotterföretag har en controller med ansvar som inkluderar att säkerställa god intern kontroll avseende finansiell rapportering och efterlevnad av koncernens interna styrdokument såsom Finans- och redovisningsmanual samt Ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering. I ansvaret ingår även att rapportera komplett och korrekt information vid rätt tidpunkt till moderbolaget.

Landschefer

I samtliga länder där bolaget har dotterföretag finns en landschef. I landschefens ansvar ingår att säkerställa god intern kontroll avseende finansiell rapportering och efterlevnad av koncernens interna styrdokument, att identifiera och rapportera risker som kan påverka kvaliteten i den finansiella rapporteringen, samt att granska rimligheten i den finansiella informationen.

Koncernens finansfunktion

Koncernens centrala finansfunktion ansvarar för konsolidering av koncernens finansiella rapporter och för att säkerställa god intern kontroll avseende finansiell rapportering och att rapporteringen per rapporterande enhet som bedriver affärsverksamhet inom något av bolagets dotterföretag och för koncernen sker i enlighet med Finans- och redovisningsmanualen samt Ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering.

Koncernledningen

Koncernledningen omfattar verkställande direktören, CFO, COO, Group Business Development Director, Chef Group Live Operations, Group Supply chain Director samt de fem landscheferna. Koncernledningen går igenom försäljning och resultat på veckobasis. De har möten varannan vecka för att gå igenom resultat och ställning, uppdatera prognoser och planer samt för att diskutera viktiga affärsfrågor. Koncernledningen ansvarar för att implementera den årliga affärsplanen och mål för koncernen samt för god intern kontroll och korrekt, relevant och tillförlitlig finansiell rapportering inom sina respektive ansvarsområden.

Internrevision

En internrevisionsfunktion inrättades under 2015, som är insourcad från Deloitte. Arbetet under 2020 var framför allt inriktat på att utvärdera effektiviteten i intern kontroll avseende finansiell rapportering och i affärsverksamheten i övrigt i enlighet med en

årlig internrevisionsplan. Arbetet har även omfattat stöd till organisationen vid etablering av ett Ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering inklusive formaliserade och dokumenterade interna processer med kontrollaktiviteter liksom arbetet med IT-miljön.

Styrelsen

Styrelsen ansvarar för intern kontroll och riskhantering inklusive intern kontroll och riskhantering avseende finansiell rapportering. I detta ansvar ingår bland annat att fastställa interna styrdokument och att följa upp efterlevnaden av dessa och tillämpliga externa lagar och regler.

Styrelsens uppföljning av efterlevnad baseras på olika källor såsom:

• Rapportering från den verkställande direktören avseende uppfyllelse av fastställda mål, verksamhetsutveckling, finansiellt resultat och finansiell ställning samt risker. I Instruktion för verkställande direktören och i Instruktion avseende finansiell rapportering till styrelsen har styrelsen fastställt vilken rapportering som ska ske till styrelsen.
• Rapportering från revisionsutskottets ordförande om utskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut vad gäller effektiviteten i intern kontroll avseende finansiell rapportering och i affärsverksamheten i övrigt samt tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen. Revisionsutskottets arbete baseras på en instruktion som fastställs av styrelsen. Internrevisionsfunktionen rapporterar till revisionsutskottet resultatet av sitt arbete som utgör underlag för utskottets observationer och rekommendationer.
• Rapportering från visselblåsarfunktionen.

Stockholm den 25 mars 2021

Scandi Standard AB (publ) Styrelsen

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Scandi Standard AB (publ), org nr 556921-0627

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2020 på sidorna 113–120 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 25 mars 2021 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Ann-Christine Hägglund Auktoriserad revisor

Styrelse

Aktieinnehav i Scandi Standard inkluderar, i förekommande fall, närståendes aktieinnehav..

2 VINCENT CARTON Styrelseledamot

Född 1958. Bachelor of Commerce, University College Dublin, Irland. CIMA Chartered institute of Management Accountants. Invald 2018.

Övriga uppdrag: Ledamot i Foodwise 2025 (en strategikommitté för den irländska jordbruksoch livsmedelsindustrin). Styrelseledamot i MII (Meat Industry Ireland). Ledamot i nämnderna Consumer Foods och Meat and Livestock i Bord Bia (en irländsk organisation för marknadsföring av livsmedel).

Aktieinnehav i Scandi Standard: 6 000 000 aktier.

3 ØYSTEIN ENGEBRETSEN Styrelseledamot

Född 1980. BI Norwegian School of Management, Sandvika/ Oslo, Master of Science in Business, major i Finance. Invald 2017.

Övriga uppdrag: Investeringsansvarig, Investment AB Öresund. Styrelseledamot, Catena Media P.L.C och Insr Insurance Group AS. Tidigare uppdrag: Styrelseledamot, Investment AB Öresund, projektansvarig Viking Sverige AB. Corporate Finance, HQ Bank. Aktieinnehav i Scandi Standard: 311 040 aktier.

4 HENRIK HJALMARSSON Styrelseledamot

Född 1976. Civilingenjör i Maskinteknik och Technology Management, Lunds universitet. Invald 2020.

Övriga uppdrag: Verkställande direktör för Inwido AB (publ). Styrelseordförande i Repasco AB. Tidigare uppdrag: Verkställande direktör och andra ledande befattningar på Findus och Nomad Foods.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 1 000 aktier.

5 MICHAEL PARKER

1 PER HARKJÆR

Bachelor's degree, International Marketing, Copenhagen Business School, Danmark. Invald 2014. Ordförande i ersättnings-

Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Løgismose Meyers i Danmark och Meadow Foods

Tidigare uppdrag: Koncernchef, United Coffee, Finduskoncernen och Toms Gruppen A/S. Aktieinnehav i Scandi Standard: 110 000 aktier.

Ordförande Född 1957.

utskottet.

i Storbritannien.

Styrelseledamot

Född 1953.

Bachelor of Science hons, Business Administration, University of Bath, Storbritannien samt Booker Senior Management Certificate, INSEAD. Invald 2014.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Brookes Parker Ltd och Prospect Publishing Ltd.

Tidigare uppdrag: Vice vd, Young's Bluecrest Seafood (Young's Seafood). Styrelseledamot, Marine Harvest ASA och Karro Food Group. Aktieinnehav i Scandi Standard: 16 000 aktier.

6 KARSTEN SLOTTE

Styrelseledamot Född 1953.

Bachelor of Science (econ), Hanken School of Economics, Finland. Invald 2014.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Conficap Oy, Ratos AB (publ), Antti Ahlström perilliset Oy och Finsk-svenska handelskammaren.

Tidigare uppdrag: Vd och koncernchef för Fazer Group samt flera olika ledande befattningar inom Cloetta/Fazer.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 13 698 aktier.

7 HELÉNE VIBBLEUS Styrelseledamot

Född 1958.

Civilekonom, Linköpings universitet. Invald 2014. Ordförande i revisionsutskottet. Övriga uppdrag: Vice President Internal Audit, Chief Audit Executive (CAE), Autoliv Inc. Styrelseledamot, Dometic Group AB. Tidigare uppdrag: Styrelseledamot, Marine Harvest ASA, Orio AB, Renewable Energy Corporation ASA, Swedbank Sjuhärad AB, Tradedoubler AB, Trelleborg AB och Tyréns AB. Styrelseledamot och vice ordförande, Sida. Styrelseledamot och ordförande, Nordic Growth Market NGM AB och Invisio Communications AB. Group Vice President, Chief Audit Executive (CAE), Elekta AB. Senior Vice President, Group Controller, AB Electrolux. Partner (Auktoriserad revisor) och styrelseledamot, PwC Sverige. Aktieinnehav i Scandi Standard: 6 250 aktier.

EXTERN REVISOR

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Ann-Christine Hägglund, auktoriserad revisor, född 1966, huvudansvarig revisor. Övriga uppdrag: Huvudansvarig revisor i bl.a. NCC, JM och Business Sweden.

Henrik Hjalmarsson ingår i styrelsen sedan maj 2020.

Samtliga aktieinnehav är redovisade per den 31 december 2020.

Aktieinnehav i Scandi Standard inkluderar, i förekommande fall, närståendes aktieinnehav.

Koncernledning

1 LEIF BERGVALL HANSEN

Vd och koncernchef Född 1966. Masterexamen från Copenhagen Business School, Danmark, inklusive en period vid Stanford Business School, USA. I koncernledningen sedan 2013. Tidigare uppdrag: Divisionschef, Nestle. vd för Bisca A/S. Aktieinnehav i Scandi Standard: 732 775 aktier.

2 JULIA LAGERQVIST

Chief Financial Officer, CFO Född 1979. Masterexamen vid Handelshögskolan i Stockholm. I koncernledningen sedan 2019. Tidigare uppdrag: CFO Kronfågel AB, CFO för SverigesEnergi, Nordic Finance Manager, Barilla och flera olika befattningar inom Procter & Gamble. Aktieinnehav i Scandi Standard: 1 000 aktier.

3 PER ALAN JENSEN

Chief Operating Officer, COO Född 1962. Kandidatexamen i teknik, Odense universitet, Danmark. I koncernledningen sedan 2013. Övriga större uppdrag: Styrelseledamot i Farm

Food A/S. Tidigare uppdrag: Fabrikschef Rose Poultry A/S. Aktieinnehav i Scandi Standard: 489 324 aktier.

4 MAGNUS LAGERGREN

Group Business Development Director Född 1960.

Masterexamen i ekonomi och teknik från Sveriges Lantbruksuniversitet.

I koncernledningen sedan 2014.

Övriga större uppdrag: Styrelselordförande i Svenska Retursystem AB och styrelseledamot i Dagligvaruleverantörernas Förbund (DLF). Tidigare uppdrag: Ordförande och vd för Dalsjöfors

Holding AB, vd för Swedish Meats kooperativ/ Scan AB/HKScan. Ledande positioner inom

Aktieinnehav i Scandi Standard: 139 351 aktier.

5 TOMMI SAKSALA

Chef, Group Live Operations

Född 1969.

Masterexamen i jordbruksekonomi och jordbruksförvaltning, Helsingfors universitet, Finland.

I koncernledningen sedan 2014.

Tidigare uppdrag: Chef för försörjningskedjan för den internationella broilerindustrin på Pomicon Oy Ltd. Direktör Live operations, försörjningskedjan för fågel på A-Tuottajat Oy (Atria Group plc).

Aktieinnehav i Scandi Standard: 70 460 aktier.

9 FREDRIK STRØMMEN

Landschef, Norge

Född 1971. Masterexamen från Handelshögskolan i Norge.

I koncernledningen sedan 2015. Övriga större uppdrag: Styrelseledamot i Opplysningskontoret for egg og kjøtt och DLF Norway samt vice styrelseordförande i Animalia och KLF. Tidigare uppdrag: Vd, Orkla Commercial Excellence ASA, vd Sætre AS samt landschef och ledande positioner inom Sætre AS och KiMS AS. Aktieinnehav i Scandi Standard: 50 180 aktier.

6 MICHAEL BUDTZ BERTHELSEN

Group Supply Chain Director Född 1968. BSc. Technology Management & Marine Engineering.

I koncernledningen sedan 2020. Tidigare uppdrag: Vd för Vega Salmon. Vd och COO på Bisca. COO på Skandza. Factory Manager Carlsberg & Danionics. Manager på Maersk. Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.

7 MATS HEDLUND

Landschef, Sverige Född 1966.

Marknadsekonom DIHM.

I koncernledningen sedan 2019. Tidigare uppdrag: Vice vd Färska Mejeriprodukter, Arla Sverige, vd Barilla Sverige, Kommersiell direktör konsumentprodukter division L'Oréal Sverige.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 5 000 aktier.

8 MARK HEMMINGSEN

Swedish Meats och Scan AB.

Landschef, Danmark Född 1974.

Cand. Negot University of Southern Denmark, Executive Management Program, INSEAD. I koncernledningen sedan 2016.

Tidigare uppdrag: Chief Commercial Officer, Rynkeby Foods A/S. Ledande positioner inom försäljning- och marknadsföring, Merrild Kaffe A/S. Produktchef, Bähncke A/S.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 28 376 aktier.

10 ADO CARTON

Landschef, Irland

Född 1968.

Bachelor of Commerce vid University College Dublin och Dip.Business Strategy, Irish Management Institute.

I koncernledningen sedan 2019. Tidigare uppdrag: Vd, Kerry Foods och olika ledande befattningar i Kerry Group plc. Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.

11 SAMULI ESKOLA

Landschef, Finland Född 1974.

Civilingenjör vid Handelshögskolan i Vasa, Finland.

I koncernledningen sedan 2019.

Tidigare uppdrag: Vd för Polarica Group, EVP Consumer Business HKScan Oyj Finland och Baltikum, 15 års ledande befattningar i HKScan Group, HKScan Finland, Apetit Plc och Atria Abp. Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.

Michael Budtz Berthelsen ingår i koncernledningen sedan september 2020.

Samtliga aktieinnehav är redovisade per den 31 december 2020. Aktieinnehav i Scandi Standard inkluderar, i förekommande fall även, närståendes aktieinnehav.

Årsstämma

Årsstämman 2021 äger rum den 7 maj. I syfte att motverka smittspridning av Covid-19 kommer årsstämman att genomföras utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud eller utomstående. Istället ska aktieägare före årsstämman ha möjlighet att utöva sin rösträtt genom poströstning. Kallelsen till årsstämman inklusive anvisningar för poströstning och hur aktieägare kan utöva andra rättigheter publiceras på bolagets webbplats investors.scandistandard.com/sv/stamma inför årsstämman.

Utövande av rösträtt vid stämman

Aktieägare som önskar utöva sin rösträtt vid stämman ska:

• vara införd som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken torsdagen den 29 april 2021 eller, om aktierna är förvaltarregistrerade, begära att förvaltaren rösträttsregistrerar aktierna i sådan tid att registreringen är verkställd måndagen den 3 maj 2021, och
• avge en poströst enligt anvisningarna under rubriken "Anvisningar för poströstning" i sådan tid att poströsten är bolaget tillhanda senast torsdagen den 6 maj 2021.

Anvisningar för poströstning

För att rösta vid stämman ska aktieägarna använda det poströstningsformulär och följa de anvisningar som finns tillgängliga på bolagets webbplats, www.scandistandard.com. Poströstningsformuläret ska skickas antingen:

• per post till Scandi Standard AB (publ), att: "Årsstämma", c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm, eller
• per e-post till generalmeetingservice@euroclear.com (ange "Scandi Standard" i ämnesraden), eller
• elektroniskt genom BankID i enlighet med anvisningarna på https://anmalan.vpc.se/euroclearproxy.

Om en aktieägare utövar sin rösträtt genom ombud ska fullmakt och övriga behörighetshandlingar bifogas poströstningsformuläret. Ett fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets webbplats, www.scandistandard.com.

Framåtblickande information

Denna årsredovisning innehåller framåtblickande uttalanden och det faktiska utfallet kan bli väsentligt annorlunda. Faktorer som kan ha en materiell påverkan på det faktiska utfallet inbegriper, men är inte begränsade till, det allmänna ekonomiska läget, förändringar av valutakurser och räntor, politisk utveckling, påverkan av konkurrerande produkter och priser på dessa, svårigheter vid produktutveckling och kommersialisering, tekniska problem, produktkvalitet och produktsäkerhet, avbrott i tillgången på råvaror, ökade kostnader för råvaror, sjukdomsutbrott, förlust av betydande kundkontrakt, kreditförluster avseende större kunder och påverkan av Covid-19-pandemin. Se vidare Risker och riskhantering på sid 55–59 och i not 22.

Uppgifter om marknader, marknadsandelar, marknadstillväxt etc. är baserade på etablerade och oberoende externa källor, interna källor samt bolagets uppskattningar.

De framåtblickande uttalandena speglar styrelsens och ledningens nuvarande uppfattning avseende vissa framtida händelser och möjligt framtida resultat. Även om styrelsen och ledningen bedömer att dessa förväntningar är rimliga, kan ingen garanti lämnas för att dessa uppgifter kommer att visa sig vara korrekta. Denna årsredovisning innebär inte att bolaget har åtagit sig att revidera lämnade uppgifter, utöver vad som föranleds av noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm, om och när förhållandena förändras jämfört med det datum som denna information lämnades.

Produktion: Scandi Standard i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson. Manus: Scandi Standard. Foto: Niklas Agaton, Bengt Alm, Edgar Castrejon, Juliana Fälldin, Eirik Halvorsen, Peter Hoelstad, iStock, Maiju Katila, Kronfågels bildbank och Anders Wasser.

Strandbergsgatan 55 Box 30174 112 51 Stockholm Sverige

info@scandistandard.com

scandistandard.com kronfagel.se danpo.dk denstoltehane.no naapurinmaalaiskana.fi chicken.ie