Scandi Standard

Annual Report • Apr 9, 2019

Bett er Chicken for a Bett er Life

Årsredovisning 2018

Innehåll

B

Vår vision	1
Det här är Scandi Standard	2
Året i korthet	4
Koncernchefens kommentar	6
Trender och drivkrafter	10
Våra marknader	12
Strategisk inriktning	14
Finansiella mål	19
Verksamhet och värdekedja	21
Hållbarhetsrapport	30
Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten	41
Scandi Standard-aktien	42
Förvaltningsberättelse	45
Koncernens fi nansiella rapporter	56
Moderbolagets fi nansiella rapporter	59
Noter till koncernens och moderbolagets fi nansiella rapporter	61
Förslag till vinstdisposition samt styrelsens och verkställande direktörens försäkran	97
Revisionsberättelse	98
Fyra år i sammandrag	102
Segmentsinformation per kvartal	103
Alternativa nyckeltal	104
Defi nitioner	105
Bolagsstyrningsrapport	106
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten	113
Styrelse	114
Koncernledning	116
Årsstämma	118

En bättre kyckling för ett bättre liv

Alla strävar vi efter att göra bättre matval. Mat som smakar bättre och som framställs efter bästa tänkbara metoder. Som konsumenter vill vi veta att det vi äter har producerats etiskt och ansvarsfullt. Vi önskar också transparens i matproduktionen, så att vi kan vara trygga med att kvalitet och produktionsmetoder håller en hållbar och hög nivå. Vi vill kunna göra val utifrån värderingar som stämmer med våra egna.

Vi tror att genom våra värderingar, vår vision och våra löften om bättre matproduktion, kan Scandi Standard producera en bättre kyckling.

En bättre kyckling för ett bättre liv

Alla strävar vi också efter ett bättre liv för oss själva, för våra nära och kära och för samhället runt om oss. Vi vill gärna ta medvetna och meningsfulla steg för att uppnå ett bättre sätt att leva och verka varje dag. Det kan vi göra genom att aktivt fatta smarta livsval – val som är hälsosamma för oss själva och bättre för planeten, eftersom en hållbar livsstil är avgörande både idag och i framtiden.

Vi tror att Scandi Standard kan hjälpa människor att uppnå ett bättre liv för sig själva, för sina familjer och planeten.

Det här är Scandi Standard

Nettoomsättning 8 797 Miljoner kronor

Justerat rörelseresultat

Miljoner kronor

The Scandi Way genomsyrar vår värdekedja

Vårt sätt att arbeta bygger på övertygelsen att kycklingar som mår bra ger bäst mat. Våra uppfödare väljs ut enligt noggranna kriterier och i varje led av värdekedjan sker en omsorgsfull uppföljning av alla de faktorer som tillsammans bidrar till kycklingarnas hälsa och välbefinnande. Med en råvara av högsta kvalitet kan vi producera livsmedel som motsvarar våra kunders högt ställda krav på välsmakande och näringsriktiga måltider för en hälsosam livsstil. Samtidigt värnar vi om miljön genom en effektiv resursanvändning.

Medarbetare

3 005

Kläckning Foderproduktion Uppfödning Förädling &

Paketering

Distribution Konsumtion

Året i korthet

7%

Under året hade koncernen en hög organisk tillväxt, främst driven av en god utveckling inom kylda produkter och Readytoeatprodukter, medan frysta produkter hade en lägre tillväxt.

Den justerade rörelsemarginalen sjönk något under året. Marginalen belastades av utförsäljningar. Stark tillväxt inom Readytoeatprodukter skapar förutsättningar för högre marginaler över tid.

Vinst per aktie steg med 14 procent under året och har påverkats positivt av förvärvet av Manor Farm under 2017 samt en låg skattekostnad under 2018.

Förvärv av majoriteten i Rokkedahl Food ApS

4 Scandi Standard årsredovisning 2018

Förvärvet av majoriteten i Rokkedahl Food i Danmark möjliggör en snabbare lansering av ett premiumsegment i Danmark och ger tillgång till en ny produktionsanläggning som är idealisk för att producera ekologisk och frigående kyckling.

Utbyggnad i anläggningen i Farre, Danmark

Farre är vår största Readytoeatanläggning. Under året infördes en fjärde produktionslinje för att möta den ökade efterfrågan på frysta Ready toeatprodukter.

Nyckeltal
	2018	2017
Nettoomsättning, MSEK	8 797	7 101
Justerad EBITDA*, MSEK	620	559
Justerat rörelseresultat*, MSEK	372	329
Rörelseresultat, MSEK	323	295
Resultat efter finansnetto, MSEK	237	224
Årets resultat, MSEK	204	168
Räntebärande nettoskuld, MSEK	1 913	1 886
Operativt kassaflöde, MSEK	357	213

* Justerat för jämförelsestörande poster, se sid 46.

i dagligvaruhandeln

Kronfågel blev utsedd till Årets Leverantör vid Dagligvarugalan som arrangeras av tidningen Fri Köpenskap. Motiveringen löd: "Med sin innovationsförmåga och starka närvaro i butiken har

man drivit sin kategori på ett unikt

andra."

uthålligt och strategiskt sätt. En äkta och orädd vinnare som med ständiga nyheter och långsiktiga samarbeten kopieras av

Kronfågel – Årets Leverantör

	2018	2017
Organisk tillväxt, %	7	8
Justerad EBITDA-marginal*, %	7,1	7,9
Justerad rörelsemarginal*, %	4,2	4,6
Rörelsemarginal, %	3,7	4,2
Justerad avkastning på sysselsatt kapital*, %	10,6	11,1
Avkastning på eget kapital, %	13,3	13,8
Soliditet, %	29,0	28,2
Genomsnittligt antal anställda	3 005	2 264

Lansering av Kycklingjulskinka

Kronfågel vann också guldmedalj i Chark SM i november, i klassen Kokta helköttsprodukter, för sin nylanserade Kycklingjulskinka.

Lansering av Flamme grillet

I Norge lanserade Den Stolte Hane sin Flammegrillet kyllingfilet, en färdiggrillad kycklingfilé redo att värmas.

Scandi Standard årsredovisning 2018 5

Koncernchefens kommentar

"Better Chicken for a Better Life"

Levnadsstandard och matvanor utvecklas positivt i stora delar av världen. Allt fler blir medvetna om och efterfrågar näringsriktig mat som är enkel att tillaga och god att äta. I vår del av världen blir människor både mer hälso- och miljömedvetna och vill samtidigt veta att den mat de äter har producerats med respekt för levande varelsers välmående.

Scandi Standard bildades 2013 i syfte att skapa en fokuserad producent och leverantör av kycklingprodukter som fullt ut kunde ta tillvara de möjligheter som kyckling erbjuder, både i fråga om effektiva produktionsmetoder och som variationsrikt livsmedel av god kvalitet. En sådan aktör har också stora möjligheter att delta i och driva på en önskvärd konsolidering av marknaden och utvecklingen av både djurhållning och produktion med fokus på vad som är bäst för både djur, människa och miljö.

Ny vision

Under det senaste året har vi intensifierat vårt arbete inom hållbarhet under tre teman, Chicken, People och Planet, vilket genomsyrar allt vi gör. Vi initierar löpande projekt för att förbättra djurvälfärd, livsmedelssäkerhet, resurseffektivitet och hälsosamma produkter. Som exempel har vi uppdaterat och förtydligat policys kring djurvälfärd och antibiotikaanvändning.

Vi har formulerat en ny vision i "Better Chicken for a Better Life". Visionen sammanfattar vad vi står för och vad vi strävar efter varje dag i vår verksamhet. Vi arbetar med att ständigt utveckla djurvälfärd, hälsosamma produkter, arbetsmiljö och resurseffektivitet för att kunna vara ett långsiktigt stabilt företag med god lönsamhet.

Kyckling är en utmärkt proteinkälla som kan produceras mer resurssnålt och miljövänligt än andra animaliska proteinkällor och är därför lämplig att använda för att möta ökade behov hos en växande befolkning i världen. Kyckling är hälsosam mat som möter den efterfrågan som följer på ökad medvetenhet om fördelarna med en balanserad och näringsrik kost.

Dessutom har vi en stark övertygelse om att djur som lever under hälsosamma och sunda betingelser ger mat av bättre

kvalitet. Vi vill att våra kycklingar ska må bra och bedriver vår verksamhet enligt noga beprövade metoder och processer. Allt vi gör följs upp och utvärderas i varje led. Resultatet är friska kycklingar som ger bra mat för människor till minsta möjliga miljöpåverkan. Detta är The Scandi Way.

Levererar enligt vår strategi

Våra strategiska prioriteringar består av tre delar: att driva organisk tillväxt, att öka effektiviteten i hela leveranskedjan och att aktivt uppsöka och delta i förvärv och samarbeten. Vi har med stor nyfikenhet och hög innovationstakt bidragit till att öka efterfrågan på kyckling på våra hemmamarknader. Genom ett strukturerat arbete med en gemensam funktion för utveckling och effektivisering av produktionsprocesser har vi åstadkommit tydliga kostnadsminskningar i produktionen. Slutligen har våra genomförda förvärv tydligt bidragit till att stärka våra marknadspositioner både geografiskt och produktmässigt. Vi har med andra ord levererat på våra strategiska prioriteringar.

Förändring inifrån

I år har vi tagit ett steg längre i vår strävan efter en enhetlig, skalbar verksamhet i ständig utveckling och förbättring. Vi har strukturerat om vår organisation för att underlätta och uppmuntra utbyte av kunskap och erfarenhet mellan olika delar i koncernen och därigenom uppnå Best practice för koncernen som helhet. Landsorganisationerna finns kvar, men fokus kommer i större grad ligga på de produktkategorier som vår verksamhet drivs kring. De innefattar Ready-to-cook, som är uppdelad i kylda produkter (som utgör 53 procent av omsättningen) och frysta produkter (som utgör 18 procent av omsättningen) samt Ready-to-eat (som utgör 17 procent av omsättningen).

Resultat

Under koncernens första verksamhetsår 2013 omsatte verksamheten 5,2 miljarder SEK. Vi har under de fem år som gått sedan dess ökat omsättningen med 11 procent per år i genomsnitt, en

utveckling som varit möjlig tack vare starka positioner på våra hemmamarknader och en god konkurrenskraft, genom att vi delat Best practice mellan verksamheterna i koncernen. Vi har också genomfört väl avvägda förvärv både inom nischer som ekologisk produktion och på nya marknader som Irland.

Finansiell utveckling

Inom Ready-to-cook har vi under 2018 sett en stark utveckling i Irland och Finland, båda marknader där vi tagit marknadsandelar, medan vi i Sverige kommer från en utmanande marknadssituation 2017 som förbättrats under 2018. Under året har vi dock fortsatt påverkats av utförsäljningar av lager, både våra egna och konkurrenternas, med prispress som följd. I Danmark fortsätter marknaden att vara krävande men lanseringen av vårt nya varumärke De Danske Familiegårde har varit framgångsrik och vi förväntar oss att satsningen ska bidra positivt under nästa år. Värt att nämnas är att Finland under sista kvartalet uppnådde en viktig milstolpe genom ett positivt justerat rörelseresultat.

Under 2018 har Ready-to-eat kategorien fortsatt att uppvisa en stark tillväxt. Detta är drivet både av en fortsatt god marknadstillväxt inom restaurangsektorn samt en hög innovationstakt med flera produktnyheter inom både dagligvaruhandeln och restaurang och storhushåll. Vår investering i expansionen av Ready-to-eatanläggningen i Farre kommer att stödja en fortsatt lönsam tillväxt inom kategorin.

Under andra halvan av året uppstod betydande kostnadsökningar för foder, och därmed för våra kycklingar. Vårt arbete med att kompensera oss för dessa kostnadsökningar har varit framgångsrikt även om en del förhandlingar pågår. Vi förväntar oss full kompensation, men med en viss tidsfördröjning i Irland.

Förvärv

Integrationen av Manor Farm i Irland som förvärvades 2017 fortskrider enligt plan och verksamheten har under året gett ett tydligt positivt bidrag till koncernen. Under 2019 planerar vi att genomföra en del av de investeringar som vi identifierat för att öka kapacitet och effektivitet samt för att stärka livsmedelssäkerhet och djurvälfärd ytterligare.

Under året förvärvade vi majoriteten av Rokkedahl Food ApS och sammanförde vår försäljning inom sortimentet ekologiskt och frigående med Rokkedahl för att skapa en verksamhet med stark ställning och bättre förutsättningar för en effektiv produktion. Genom förvärvet får vi bland annat tillgång till en produktionsanläggning som är väl anpassad för ekologisk produktion.

Vi följer kontinuerligt de strukturella förändringarna i vår bransch och bedömer att vi är väl positionerade att delta i konsolideringen av den europeiska kycklingindustrin. Förvärvet av Manor Farm är en god illustration av hur vi kan skapa värde och stabilitet för våra aktieägare. Förvärvet har bidragit till vår geografiska diversifiering och vi ser positivt på de många förbättringsåtgärder som kommer fram när vi delar erfarenheter över gränserna.

Framåtblick

Med vår nya vision och ett fördjupat hållbarhetsarbete står vi väl rustade att fortsätta vår positiva utveckling framåt. Vi fortsätter också arbetet för att nå våra finansiella mål och med att skapa förutsättningar för stabila kassaflöden. Vi ser en aktiv utvärdering av strukturella möjligheter i branschen som en naturlig del i detta arbete.

Jag vill tacka våra medarbetare, kunder och samarbetspartners för ett år präglat av både utmaningar och positiva förändringar. Tillsammans har vi goda förutsättningar att skapa en god utveckling för koncernen. Jag vill också understryka vår nya vision: Better Chicken for a Better Life.

Leif Bergvall Hansen VD och koncernchef

"Vi har en stark övertygelse om att djur som lever under hälsosamma och sunda betingelser ger mat av bättre kvalitet."

En bätt re start för kycklingar

Fredag är äggdag på den ekologiska kycklinggården Storgården i Östergötland – en hektisk dag för bonden Eva Kampner, som idag tar emot upp till 10 000 ruvade och kläckningsklara ägg från en annan gård. Hennes specialitet är kläckning på gården och skötsel som ger kycklingar den bästa möjliga starten i livet, utan antibiotika och med gott om utrymme och möjlighet att gå fritt utomhus.

När äggen kommer har de ruvats i 19 dagar och kläckningen är bara en eller två dagar bort så Kampner är redo för en hektisk helg:

"Stallet förvärms till 35 grader, med en luftfuktighet på 45 till 55 procent. Det fi nns sågspån på golvet och golvvärme, och allt är klart för att äggen ska komma. Vi kontrollerar temperaturen på äggen så att de är mellan 37,5 och 38 grader."

Kampner och hennes team fortsätter att kontrollera äggen hela kvällen och när temperaturen på äggen börjar stiga är det snart dags för kläckning.

Att ta hand om kläckningen har förbättrat fåglarnas livskvalitet enormt, även om det innebär mer arbete för Kampner och hennes team:

"Kycklingen får en mycket bättre start i livet, eftersom den får vatten och mat med en gång och slipper stressen med att flyttas med lastbil."

Efter 20 dagar flyttas kycklingarna till ett större, rent stall – något som säkerställer att eventuella bakterier som ansamlats dör, vilket ger större chanser att få en frisk kycklingflock som inte behöver mediciner.

Det större stallet är byggt för äldre kycklingar, med hö och leksaker att leka med, förklarar Kampner.

"Det fi nns uteplatser där de kan vänja sig vid att vara ute när de har fått sina fjädrar, och de har tillgång till bete där de fritt kan gå ute, om årstiden tillåter."

För Kampner och hennes team är den största fördelen vetskapen att fåglarna har haft ett bra liv.

"De slipper trängas och vi kan leverera något till affären som vi kan vara stolta över."

8

" Vi kan leverera något till aff ären som vi kan vara stolta över."

Scandi Standard årsredovisning 2018

Eva Kampner Kycklingbonde, Storgårdens Ekokyckling

Koncernchefens kommentar

" Det är verkligen tillfredsställande att se fåglarna nå sin fulla potential."

Christopher McHugh Foderkvalitetschef, Manor Farms

Scandi Standard årsredovisning 2018

Bra foder, friska kycklingar

Kycklingar behöver kvalitetsfoder för att växa upp till friska fåglar, och foder av hög standard kan inte produceras utan strategisk planering, toppmoderna verktyg och noggrant samarbete. Det görs en mängd tester under foderproduktionsprocessen och man lägger stor vikt vid spårbarhet och kontroll. Manor Farms foderkvalitetschef Christopher McHugh förklarar det så här: "Det går inte att sätta ett pris på fodersäkerhet".

Det stämmer. På foderfabriken Kolbe, där han arbetar, i Shercock på Irland, gör fabrikens eget laboratorium över 40 000 tester på de inköpta råvarorna och det färdiga fodret, däribland nära infraröd spektroskopi (NIRS) som kan ge omedelbara data för näringsvärdesanalyser.

" Fodret består mestadels av vete, sojamjöl och majs, och varje foderpellet produceras – utan antibiotika – så att den ska innehålla allt en kyckling behöver för att utvecklas och växa", säger McHugh. "Det är en del av vår vertikala integration där vi kontrollerar en av de största och viktigaste delarna av leveranskedjan, vilket skapar förtroende hos kunder och konsumenter."

McHugh leder fabrikens verksamhet och har ständig kommunikation med laboratorieteknikern, jordbrukschefen, fältrådgivare och enskilda bönder för att ha överblick över fodret i varje steg i produktionen, vilket garanterar en effektiv produktionscykel. Effektiv foderproduktion påverkar hela leveranskedjan eftersom det leder till färre resor för att transportera fodret. Detta i sin tur leder till lägre utsläpp, mindre investeringar och lägre kostnader.

Trender och drivkrafter för kyckling på den globala marknaden

Den globala efterfrågan på kyckling har ökat stadigt under de senaste decennierna. Kyckling är ett bra och hälsosamt livsmedel; rikt på protein, snålt på fett samt lätt att tillaga och variera för olika smaker. Produktionen kan bedrivas i både stor och liten skala och är resurseffektiv jämfört med annan djurhållning, speciellt om man ser till näringsvärde satt i relation till ianspråktagna resurser.

Ekonomisk tillväxt i utvecklingsländerna och en effektivare uppfödning har medfört att en större andel av befolkningen fått råd att äta köttprotein, samtidigt som befolkningen totalt sett också ökar på många håll i världen när allt fler människor lever allt längre. Ökad medvetenhet när det gäller hälsa och miljö är också en viktig bidragande faktor till att efterfrågan stiger.

Med utvecklingsländernas ökade ekonomiska tillväxt följer högre levnadsstandard och en mer kostmedveten befolkning som efterfrågar bättre och mer näringsriktiga livsmedel som är säkra och hälsosamma. Kyckling har ett relativt lågt kaloriinnehåll, innehåller mycket protein och anses vara nyttigare för oss människor än rött kött. Samstämmiga livsmedelsrekommendationer världen över pekar på att en mer hälsosam kost bör innehålla mer vitt kött och mindre rött kött.

Med urbanisering och ändrade levnadsmönster följer också en allmänt ökad miljömedvetenhet och vilja att bidra till en hållbar utveckling genom medvetna och kloka val i vardagen. Allt fler människor inser att kyckling är en prisvärd proteinkälla, både för individ, samhälle och miljö. Den korta uppfödningstiden för kyckling innebär exempelvis lägre foder- och energiåtgång än för andra typer av kött, vilket i sin tur medför lägre produktionskostnader.

Den ökade medvetenheten om klimat- och miljöfrågor bidrar också till ökad efterfrågan på lokalt producerade produkter. Kyckling produceras huvudsakligen för den lokala marknaden, vilket innebär korta och få transporter. Eftersom kyckling huvudsakligen produceras och konsumeras på de lokala marknaderna finns också en hög transparens i leveranskedjan.

Tack vare den låga foderåtgången i förhållande till mängden producerat kött är kyckling en av de mest miljövänliga källorna vad gäller köttprotein mätt i utsläpp av växthusgaser per kilo producerat kött. Kycklingens foder kräver små odlingsarealer. Produktionen av kyckling har dessutom en lägre klimatpåverkan än produktionen av rött kött. OECD uppskattar att cirka hälften av världens konsumtion av protein år 2050 kommer att utgöras av kyckling, en ökning från cirka 39 procent 2013–2015.1)

I en allt mer globaliserad värld lever människor från olika kulturer och religioner sida vid sida. Olika traditioner, seder och även matvanor lever dock kvar, samtidigt som andra vanor bryts exempelvis när många i västvärlden som tidigare ätit rött kött och fläskkött väljer att avstå från det av både hälso- och miljöskäl. Utmaningarna är stora för skolor, sjukhus, personalmatsalar och andra storhushåll, vilka vill kunna erbjuda god och näringsriktig mat som passar alla. Kyckling är den perfekta lösningen på problemet eftersom den är accepterad som livsmedel av alla större religioner i världen.

Matlagning präglas av både tradition och trender. Över tid blir trenderna tradition och kyckling, som för bara ett par decennier sedan inte användes särskilt flitigt i nordeuropeisk matlagning, har numera en ohotad position som prisvärd, hälsosam och variationsrik huvudingrediens i maten för en ständigt växande andel av nordiska hushåll. Till detta bidrar att människor reser mer och allt längre bort än tidigare generationer och har vant sig vid nya smakupplevelser, ofta med starka och exotiska kryddor. Kyckling är enkel och god att använda i kryddstarka maträtter.

Matvanorna ändras på flera sätt. Tilltagande urbanisering och nya levnadsvanor tenderar att öka efterfrågan på färdiglagad mat. Tillväxten i marknaden för färdiglagad mat och ett ökat uteätande gynnar konsumtionen av kyckling eftersom kyckling är lätt att använda och mer prisvärt än andra typer av kött.

1) Källa: OECD.

Trender

Vi befinner oss mitt i de globala trenderna

OECD uppskattar att kyckling kommer att öka sin andel av den globala proteinkonsumtionen från 39 procent till 50 procent till 2050

Våra marknader

Kycklingmarknaden kännetecknas av en hög organisk tillväxt, framförallt på de nordiska marknaderna. Konsumtionen av kyckling är fortsatt relativt låg, vilket ger en potential för en fortsatt hög tillväxt.

Dagligvaruhandeln

Inom dagligvaruhandeln, som utgör cirka 64 procent av vår försäljning, är tillväxten störst inom kylda produkter och inom Ready-to-eat produkter. Våra marknader kännetecknas av en hög grad av konsolidering med några etablerade aktörer med starka marknadspositioner på varje marknad. På senare år har de etablerade aktörerna utmanats först av lågpriskedjor och numera av näthandel, även om näthandel fortsatt utgör en liten andel av dagligvaruhandeln.

Hög nivå på regelverk för djuromsorg och lagar för livsmedelssäkerhet är viktiga förutsättningar för konsumenternas förtroende för de produkter man finner i detaljhandeln. Ett högt förtroende finns framförallt för lokalt producerade produkter. De länder vi finns i är också i princip fria från salmonella.

Sverige

Försäljningen i Sverige har traditionellt sett i hög utsträckning bestått av frysta produkter med låg förädlingsgrad. Under de senare åren har trenden gått mot en högre andel kylda produkter, en trend som väntas fortsätta i takt med att konsumenter handlar oftare och mer spontant. Vi ser också en ökad trend mot förädlade produkter för mer bekvämlighet.

Den svenska dagligvarumarknaden har relativt hög andel varumärkesprodukter, och Scandi Standards varumärke Kronfågel har en stark ställning. Marknaden präglas också av en stark preferens för inhemskt producerade produkter även om import förekommer, främst vad gäller frysta produkter med lågprisprofil.

Ekologiska produkter är fortfarande en nischvara men efterfrågan förväntas öka i framtiden beroende på ett ökat fokus på hållbarhet och hälsa bland konsumenterna.

Danmark

Den danska marknaden för dagligvaror präglas av starkt prisfokus och pressade marginaler. Undersökningar visar att de danska konsumenterna är villiga att betala mer för produkter av högre kvalitet. Mot bakgrund av det lanserade vi för drygt ett år sedan nya koncept under varumärket De Danske Familiegårde, som innebär produkter av högre kvalitet där fokus är på djurvälfärd med kycklingar som är kläckta i stallet och som växer långsammare. Lanseringen har hittills varit en framgång.

Vi har även lanserat frigående och ekologiska kycklingar under varumärket, och för att ytterligare stärka erbjudandet till dagligvaruhandeln inom dessa premiumkategorier förvärvade vi under hösten 2018 majoriteten av Rokkedahl Food ApS, som har en produktionsanläggning väl anpassad för dessa produkter.

Norge

Den norska dagligvarumarknaden är påverkad av att Norge som icke EU-medlem har importtullar på livsmedel. Det innebär att det i princip inte finns importerad kyckling på den norska marknaden. Dagligvaruhandeln är ännu mer koncentrerad än övriga marknader vi verkar på med ett stort inslag av butikernas egna varumärken.

Under de senare åren har trenden mot tillagade produkter varit stark i Norge och andelen förädlade produkter är därmed högre än på andra marknader. Man har ett starkt fokus på kylda produkter och andelen frysta produkter i butik är relativt låg.

Irland

Irland, som är vårt senaste tillskott, är en dagligvarumarknad präglad av en stolthet över inhemskt producerade produkter. Flera av de stora dagligvarukedjorna säljer exklusivt inhemska kyckling-

Tillväxtpotential

Källa: Association of Poultry Processors and Poultry Trade inom EU, Jordbruksverket m.fl. samt bolagets uppskattning.

Global konsumtion av fågelkött

produkter. Kycklingkonsumtionen är relativt sett högre i Irland jämfört med de andra marknaderna vi verkar på. I butikerna finns primärt butikernas egna varumärken och Scandi Standard levererar främst under dessa.

I Irland finns även specialiserade köttbutiker, "Butcher shops" som ofta säljer kyckling och andra köttprodukter till relativt låga priser. Här är importandelen ofta högre.

Finland

Dagligvaruhandeln i Finland domineras av två stora aktörer men där lågprishandeln tagit stora andelar på senare tid. Marknaden präglas nästan helt av kylda produkter medan förädlingsnivån är relativt låg.

Scandi Standard har kommit in på marknaden de senaste åren och introducerat en rad nyheter. Scandi Standard levererar både under butikernas egna varumärken och under det egna varumärket Naapurin Maalaiskana.

Restaurang och storhushåll

Säljkanalen avser försäljning till restauranggrossister och storkök som skolor, sjukhus och äldreboenden etc., men även i vissa fall direkt till restauranger. Restaurangkanalen har en högre underliggande tillväxt än dagligvaruhandeln och antalet restaurangbesök ökar stadigt på alla våra marknader. Erfarenheten säger att kyckling har en högre andel av konsumtionen inom restaurang än vid måltider i hemmet.

Traditionellt har andelen import varit högre i denna kanal än inom dagligvaruhandeln eftersom ursprunget inte tydliggörs på samma sätt. På en del av våra marknader ser vi tecken på att medvetenheten bland restaurangbesökarna ökar, vilket innebär att ursprunget blir viktigare.

Kanalen står för 17 procent av Scandi Standards försäljning och är prioriterat och förväntas öka i betydelse. Satsningar på mer Ready-to-eat-produkter som passar säljkanalen och en koordinering av marknadsbearbetningen kommer att bidra.

Scandi Standard är också en stor leverantör till flera snabbmatkedjor i flera länder i Europa, bland annat McDonald's och koncernens förädlingsanläggning i Danmark är certifierad för leveranser till McDonald's.

Export

Scandi Standard exporterar främst till detaljhandelskedjor och restauranggrossister i Europa, utanför våra hemmamarknader. Därutöver exporteras överskottsprodukter, som vingar och fötter, till främst Asien.

Förändring i dagligvarumarknaden för kycklingprodukter 20181)

Irland

1) Källor: Sverige, Danmark, Norge: Nielsen; Irland: Kantar; Finland: Broiler barometer

Våra marknader 2018	Sverige	Danmark	Norge	Irland	Finland
Dagligvarumarknaden för kycklingprodukter	4,3 BSEK	2,3 BDKK	2,7 BNOK	250 MEUR	320 MEUR
Andel kylda produkter, %	45	78	89	99	95
Andel frysta produkter, %	55	22	11	1	5
Scandi Standards marknadsposition	1	1	2	1	3
Största konkurrenter	Guldfågeln Atria	HK Scan	Nortura Norsk Kylling	Western Brand Shannonvale	HK Scan Atria

Vår strategi för lönsam tillväxt

Driva organisk tillväxt

2

3

1

Öka effektiviteten i hela leveranskedjan

Strategiska förvärv och samarbeten

1 Driva organisk tillväxt

Öka satsningarna på produktutveckling

Scandi Standards affärsidé är att bidra till matglädje och en hållbar livsmedelsproduktion.

Satsningarna på produktutveckling har successivt ökat under de senaste åren, vilket bidragit till både tillväxten och produkter med högre förädlingsgrad. Produktsortimentet har breddats med ytterligare kategorier, alltifrån nya styckningsdelar till färdiglagade produkter. Som exempel kan nämnas kycklingbacon, kycklingkorv, kycklingfärs, strimlade och skivade produkter som är färdiga att tillaga, färdigstekta och ätklara produkter med olika smaker och kryddningar, marinerade grillprodukter samt frigående och ekologisk kyckling.

De viktigaste trenderna som driver utvecklingsarbetet är efterfrågan på välsmakande, lättlagade och hälsosamma produkter baserade på lokalt producerad kyckling.

Koncernen har en produktutvecklingsplan som omfattar de kommande 18–36 månader med större lanseringar två till tre gånger per år i respektive land. Utvecklingsprocessen baseras på marknadssegmentering och konsumentinsikt. Produktinnovation kan också drivas genom ny utrustning och nya processer i produktionen.

Produktutvecklingen sker huvudsakligen lokalt i respektive land, då smak- och produktpreferenser till viss del skiljer sig mellan marknaderna. Samordning och utbyte av idéer och koncept mellan länderna har ökat under de senaste åren.

Stärka varumärkena

Koncernens produkter säljs både under egna varumärken och kunders egna varumärken, private labels. Försäljningen under kundernas egna varumärken uppgick 2018 till cirka 55 (50) procent av nettoomsättningen.

Av koncernens varumärken har Kronfågel i Sverige och Danpo i Danmark ledande positioner på sina respektive marknader. Undersökningar visar att konsumenterna har högre kännedom om båda dessa varumärken än de större konkurrenternas. Enligt mätningar under 2018 var den spontana varumärkeskännedomen cirka 60 procent för Kronfågel och cirka 38 procent för Danpo.

Den Stolte Hane är det näst största kycklingvarumärket i Norge. Vårt varumärke i Finland är Naapurin Maalaiskana, ett nytt varumärke som kommer att byggas upp under de kommande åren. Vårt irländska varumärke är Manor Farm som har en marknadsledande position i Irland.

Ett antal olika åtgärder, inklusive satsningar på produktutveckling, vidtas för att stärka positionen i alla länderna. Danpos premiumsortiment, under varumärket De Danske Familiegårde, förstärktes under året genom förvärvet av Rokkedahl Food ApS.

Koncernen har även ett antal varumärken som är inriktade på specifika produktsegment, som Bosarpskyckling i Sverige och De Danske Familiegårde i Danmark inom ekologisk och frigående kyckling, Ivars i Sverige, Chicky World i Danmark. Försäljningen under egna varumärken ger stordriftsfördelar och bidrar till att skapa starka kundrelationer inom dagligvaruhandeln.

Stärkt position inom ekologisk kyckling

Ekologisk kyckling utgör fortfarande en liten del av den totala marknaden, men tillväxten är högre än för traditionell kyckling. I Danmark förvärvades under året majoriteten i Rokkedahl Food ApS, som länge verkat i detta segment.

STRATEGI 1

• Öka satsningarna på produktutveckling och möta efterfrågan på hälsosam mat som är lätt att tillaga.
• Växa i premiumsegmenten och inom förädlade produkter.
• Stärka varumärkena.
• Utveckla kycklingkategorin i samarbete med dagligvaruhandeln.
• Växa inom restauranger och storhushåll.

Utveckla kycklingkategorin i samarbete med dagligvaruhandeln

Dagligvaruhandeln är Scandi Standards största säljkanal och svarar för mer än hälften av den totala omsättningen. Koncernen är sedan länge huvudleverantör till flera stora dagligvaruföretag i Sverige, Danmark, Norge och Irland.

Koncernen driver kontinuerligt projekt tillsammans med viktiga kunder avseende förändringar i butikerna för att stimulera efterfrågan på kyckling och driva utvecklingen av denna kategori.

Växa inom restauranger och storhushåll

Säljkanalen restauranger och storhushåll omfattar såväl snabbmatsrestauranger som hotell, restauranger och storkök inom den offentliga och privata sektorn. Kanalen svarade 2018 för cirka 17 procent av koncernens nettoomsättning.

Försäljningen inom denna kanal har ökat under de senaste åren till följd av ett ökat uteätande och att konsumenterna betraktar kyckling som hälsosammare än andra typer av kött. Kyckling är också mer prisvärt och anses lättare att tillaga än andra typer av kött. Kyckling utökar dessutom snabbmatsrestaurangernas kundbas till att även omfatta mer hälsomedvetna konsumenter.

Koncernen är sedan många år en av fem leverantörer till McDonald's i Europa.

Givet koncernens storlek och långa erfarenhet som en ledande leverantör finns goda möjligheter att växa ytterligare inom restauranger och storhushåll i hela norra Europa. Expansionen i vår anläggning i Farre i Danmark ska möjliggöra en sådan tillväxt.

Effektiviteten bedöms kunna öka ytterligare i de största anläggningarna genom investeringar i ökad automatisering och optimering av styckningstekniken, vilket ger en förbättrad avkastning i produktionen.

Återbetalningstiden för de flesta av koncernens investeringsprojekt är i genomsnitt kortare än tre år.

Minst lika viktigt för ökad effektivitet är vår satsning på samordning av produktions- och försäljningsresurser över våra olika marknader, där identifiering av Best practice ska utmynna i att bästa teknik och process används överallt i koncernen.

Antal slaktade kycklingar per dag Antal slaktade kycklingar per anställd och dag

STRATEGI 2

• Öka produktiviteten i anläggningarna genom utbyte av så kallad Best practice:
  • öka produktiviteten per anställd.
  • öka avkastningen per fågel.
• Driva synergieffekterna av att vara en koncern i alla delar av leveranskedjan, inklusive inköp.

3 Strategiska förvärv och samarbeten

Möjligheterna till förvärv och samarbeten utvärderas kontinuerligt i syfte att stärka koncernens position på befi ntliga marknader, bredda produktutbudet till närliggande kategorier eller gå in på nya geografi ska marknader.

En viktig komponent i tillväxtstrategin är, utöver organisk tillväxt, strategiska förvärv och sam arbeten. Dessa fi nns inom tre huvudsakliga områden: förvärv som stärker ställningen på våra hemmamarknader, förvärv som kompletterar vårt produkterbjudande eller förvärv som ger oss en position på nya marknader.

Under de senaste åren har ett antal förvärv gjorts inom produktion av ekologiska och frigående produkter, där förvärven av Bosarpskyckling 2014 och Södam 2016 är exempel.

Förvärvet av den fi nska verksamheten 2015 och verksamheten på Irland 2017 är exempel på förvärv som ger oss en stark position på nya marknader.

Vi arbetar aktivt för att kunna tillvarata de möjligheter som uppstår på den europeiska marknaden, som vi tror är mogen för ytterligare konsoli dering under de närmaste åren. Vi är väl rustade både fi nansiellt och organisatoriskt för att kunna agera då tillfälle uppstår.

Förvärv av Rokkedahl Foods ApS

Förvärvet av aktiemajoriteten i Rokkedahl Food ApS slutfördes i september 2018. Förvärvet utgör en plattform för att utveckla segmentet för ekologisk och frigående kyckling i Danmark och förväntas snabba på lanseringen av ett premiumkoncept. Det ger även tillgång till en ny produktionsanläggning som är idealiskt utformad för sådan produktion.

STRATEGI 3

• Bredda produktutbudet på befi ntliga marknader inom exempelvis premiumkategorin och inom förädlade produkter.
• Gå in på nya geografi ska marknader.
• Utnyttja de styrkefaktorer som utvecklats under åren genom att vara så kallad utvald leverantör och skapa nya partnerskap.

UPPFÖDNING

Växer bätt re tillsammans

Trettiotre dagar. Det är den genomsnittliga tiden som Den Stolte Hanes tillväxtchef Hallstein Bø tillbringar med varje ny flock. Omkring åtta gånger per år rör sig en ny flock kycklingar fritt på hans 1 500 kvadratmeter stora uppfödningshus på ett golv som är täckt med sågspån, där de äter, tränar och växer upp till friska fåglar. Så vilken sorts träning gillar kycklingar?

"Vi monterade ramper cirka 40 centimeter ovanför golvet och kycklingarna kan gå upp från båda ändarna när de vill", säger Bø.

"De gillar det verkligen, och det är en del av vårt mantra att en kyckling som har ett bra liv växer på rätt sätt."

Bø säkerställer att de uppställda standarderna och kraven för varje kycklings hälsa uppfylls, och ofta går man längre än så.

"En av de viktigaste mätpunkterna är fukten", säger Bø.

"När vi får bort fukten blir avföringen väldigt torr. Den blandas med sågspånet och blir som ett pulver."

Detta är väldigt viktigt eftersom våt avföring orsakar infektioner under fötterna, och friska fötter är ett tecken på bra uppfödning.

"Vi gillar att skryta över att vi har de kanske renaste kycklingarna i världen", säger Bø.

"Vi använder inte antibiotika över huvud taget och vi har den bästa tillväxt takten, beroende på att vi har höga kvalitetskrav och att vi bryr oss."

18 Scandi Standard årsredovisning 2018

Hallstein Bø Tillväxtchef och kycklingbonde, Den Stolte Hane

Kjell Ingar Bø, uppfödare

Finansiella mål

1) Baserat på EBITDA justerad för jämförelsestörande poster.

FÖRÄDLING OCH PAKETERING

Inspektionskontroll

Några av de viktigaste av alla de tester som görs under kycklingproduktionens olika faser är de som görs före packningen.

"Vi har så många tester och alla är viktiga", säger Jaruwan DetUm, kvalitetskontrollant på Kronfågel. DetUms roll är, så att säga, den sista försvarslinjen, eftersom hon testar kycklingar innan de skickas till kunder.

"Vi testar inte bara för smittoämnen som salmonella och campylo bacter, utan ser också till att alla andra protokoll följs och att högriskområden är rena och helt fria från föroreningar."

I hennes dagliga arbete kontrollerar DetUm också kycklingarnas vikt och utseende.

"Vi följer en mycket noggrann process", säger hon. "Jag är stolt över mitt arbete eftersom jag representerar mitt eget och vårt företags anseende."

"Jag började på en annan avdelning och har sedan arbetat mig till den här nya rollen. Jag har helt annorlunda arbetsuppgifter, men vi upprätthåller samma kvalitet på arbetet i hela organisationen."

DetUm och hennes team fokuserar på kritiska tillstånd för att upprätthålla maximal livsmedelssäkerhet, med inarbetade rutiner som säkerställer att kyckling av högsta kvalitet förpackas och skickas till kunder och konsumenter.

" Vår utmaning är att hela tiden bli bätt re, så att kunderna får kyckling av högsta möjliga kvalitet."

Jaruwan Det-Um Kvalitetskontrollant, Kronfågel AB

20 Scandi Standard årsredovisning 2018

Verksamhet och värdekedja

Vår verksamhet innebär ett stort ansvar gentemot de djur vi föder upp, de människor som köper våra produkter och samhället för de resurser vi tar i anspråk. Varje led i produktionen omgärdas av minutiös planering, kontroll och uppföljning för att vi ska kunna erbjuda bra mat som producerats under bästa möjliga betingelser.

Scandi Standard är Nordens marknadsledande producent av kycklingbaserade livsmedel. Under varumärken som Kronfågel, Danpo, Den Stolte Hane, Naapurin Maalaiskana och Manor Farm producerar och säljer vi kyckling i Norden och Irland samt på exportmarknader. Vi är ett relativt nytt företag, grundat genom att de största nordiska kycklingproducenterna samlades under samma tak 2013, men bygger vår verksamhet på många års samlade erfarenheter. Vår ambition är att skapa och tillvarata samordningsfördelar inom koncernen genom gemensamma processer och genom kunskapsoch idéutbyte mellan verksamheterna i koncernen. Vår verksamhet bygger på en värdekedja där varje led ständigt utvärderas och utvecklas och där omsorg om kyckling, människa och miljö alltid står i centrum.

Vår värdekedja

Arbetet med att producera bra mat börjar flera generationer innan våra kycklingar kläcks. Hönorna och tupparna på våra föräldradjursgårdar levereras av högspecialiserade avelsföretag vars avel systematiskt tar fasta på sådana egenskaper som passar ändamålet med den uppfödning kunden bedriver. Både föräldradjurens och slaktdjurens hälsa, tillväxt och beteende kontrolleras och följs upp kontinuerligt under deras livscykel för att säkerställa att rätt anlag förs fram och att uppfödningen hela tiden bedrivs på bästa sätt med avseende på miljö, skötsel och utfodring.

"Djur som mår bra ger bra livsmedel."

"Vår verksamhet bygger på en värdekedja där omsorg om kyckling, människa och miljö alltid står i centrum."

Föräldradjursgården

Föräldradjuren lever i stallar där ljusinsläpp, temperatur och luftfuktighet kontrolleras och anpassas kontinuerligt för att flockarna ska vara friska och kunna leva under så naturliga betingelser som möjligt. Både här och i senare skeden i produktionskedjan är det viktigt att djuren är jämngamla och jämnstora för att flockarna ska fungera på bästa sätt. Hönorna har tillgång till avgränsade reden dit de drar sig undan för att lägga sina ägg. De flesta hönor värper ett ägg per dag i genomsnitt. Från transportbandet lastas äggen över i backar och samlas i ett temperaturkontrollerat ägglager inför transport till kläckeriet.

Kläckning och foderproduktion

I kläckeriet blir äggen först genomlysta för att kontrollera att de är befruktade och innehåller embryon. Därefter läggs äggen på brickor som placeras i en ruvvagn med noggrant reglerad temperatur, luftfuktighet och koldioxidhalt i luften. När hönan själv ruvar sina ägg vänder hon dem flera gånger per dygn för att gulan (embryot) ska förbli skyddad i äggets mitt. I kläckeriet lutas äggen maskinellt fram och tillbaka i brickorna för att uppnå samma effekt. Efter 18 dygn i ruvvagnen placeras äggen i kläckbackar i avvaktan på kläckningen. Under äggens tjugonde dygn i kläckeriet börjar kläckningen och efter drygt 21 dygn är kläckningsprocessen klar. I genomsnitt producerar 85 procent av äggen en levande kyckling. När de blivit torra separeras de nykläckta kycklingarna från skalresterna, kvalitetskontrolleras och därefter är det dags för transport av de dygnsgamla kycklingarna till en uppfödningsgård.

I vår verksamhet i Irland producerar vi även eget foder till kycklinguppfödning. Fodret produceras under noggrann kontroll både vad avser sammansättning och näringsinnehåll.

Uppfödning

Uppfödarna håller kontinuerlig tillsyn över kycklingarna för att säkerställa att de mår bra och att miljön uppfyller alla kriterier för djurens bästa välbefinnande. Kycklingarna lever i jämngamla flockar och utfodras med noga utprovat foder för optimal tillväxt. När kycklingarna kommer till uppfödningsgården väger de i genomsnitt 40 gram. Inför slakten efter 35 dagar väger de i genomsnitt 2,1 kg. Under de fem veckorna på uppfödningsgården har de då ätit cirka 3,3 kg foder och druckit 5 liter vatten. Det är viktigt att fodret håller en jämn kvalitet över tid och fodrets näringsvärde testas därför kontinuerligt.

Förädling och paketering

Transporten till slakteriet ska vara så lugn som möjligt för kycklingarna. Normalt samlas kycklingarna in under tidig morgon då de är lugna efter nattvilan. Vid ankomsten i slakteriet befinner sig kycklingarna i en lugn och mörk miljö ett par timmar för att minimera stress. Före avlivning bedövas kycklingarna med koloxidgas så de är i det närmaste medvetslösa. Avlivningen sker maskinellt genom ett snitt i halspulsådern. Därefter tas innandömen och fötter bort. De avfjädrade och urtagna kycklingarna passerar därefter genom en kyltunnel för att kylas ner innan kycklingarna går vidare till styckning. De kycklingar som ska säljas som helkyckling går direkt till paketering. Övriga kycklingar går vidare till, den huvudsakligen automatiserade, styckningsprocessen. Vingar, ben och filéer separeras och går antingen naturella direkt till paketering eller till kryddning där de tumlas i marinad innan paketeringen. Filéer kontrolleras före paketering för att vara helt benfria.

För Ready-to-eat produkter fortsätter processen i separata anläggningar som framställer både kylda och frysta förädlade produkter.

Scandi Standard strävar efter att vara ledande inom produktinnovation på sina geografiska hemmamarknader avseende kycklingbaserade livsmedel och bedriver produktutveckling i alla sina tillverkningsländer. Varje marknad har egna preferenser både ifråga om vilken typ av produkter man föredrar (kylt, fryst, Readyto-eat) och smaker och tillagningsform. Våra provkök testar nya och varierade produkter enligt en definierad process för produktutveckling och vi arbetar för att bredda och dela erfarenheter och kunskaper från processen mellan våra olika verksamheter.

Produktionen styrs både av kundernas prognoser och skarpa beställningar. Produktionsvolymen är dock relativt förutsägbar och produktionsplaner justeras löpande.

Även blod, fett, inälvor och andra produkter tas tillvara och används framför allt till djurfoder, industriell produktion av livsmedel eller andra applikationer. Genom att så mycket som möjligt av kycklingarna tillvaratas uppnår vi bästa resursutnyttjande och lönsamhet.

Genom hela förädlingsprocessen gäller precis som under uppfödningen ett mycket noggrant iakttagande av hygien och kontrollerat klimat. Varje delprocess kontrolleras kontinuerligt för att snabbt kunna identifiera och åtgärda avvikelser som annars skulle riskera kvalitén på de färdiga produkterna och i förlängningen konsumenternas upplevelse av produkterna.

Scandi Standard arbetar ständigt för att utveckla och förbättra förädlingsprocessen och skapa bästa möjliga miljö för kycklingarna, högsta kvalitet i våra produkter och en så resurseffektiv verksamhet som möjligt.

Distribution

Våra produkter når konsumenterna genom butiker, restauranger och andra storhushåll som skolor och sjukhus. Distribution av produkterna sker via kundernas centrallager och även direkt till butiker och restauranger. Leveranserna sköts främst av underleverantörer och ibland av kunders egna distributörer.

Konsumtion

Redan dagen efter paketering finns våra kylda produkter på plats i butik. Scandi Standards säljare hjälper våra återförsäljare i den direkta marknadsföringen av produkterna och även med att strukturera exponeringsytorna i butik, både för bästa försäljning och för bästa bibehållande av produktkvalitén inför försäljning. Nya produkter annonseras i media och på stortavlor och vi arbetar även med indirekt marknadsföring genom sociala medier. Vi samarbetar exempelvis med bloggare och bjuder även in media för "inspirationstillagning" i våra egna visningskök.

Dagligvaruhandeln utgör huvudmarknad för vår försäljning. Ett fåtal stora detaljhandelskedjor dominerar marknaden och agerar mycket olika inbördes, där somliga kedjor erbjuder ett sortiment av egna märken, så kallade private labels, och andra istället lyfter fram ett brett sortiment av externa märken som konsumenterna kan välja mellan. Detta svarar mot två viktiga urskiljbara trender i konsumenternas beteenden; många konsumenter är mycket priskänsliga. Andra är noggranna med varifrån kycklingen kommer, man vill kunna försäkra sig om hög kvalitet i både uppfödning och i slutlig produkt. Gemensamt för våra relationer med alla kunder är dock att vi samarbetar kring en lönsam produkt med kontinuerligt ökande efterfrågan.

Uppfödarna håller kontinuerlig tillsyn över kycklingarna för att säkerställa att de mår bra och att miljön uppfyller alla kriterier för djurens bästa välbefinnande.

Leda förändring

Vad gäller distributionen strävar Scandi Standard efter klimatsmarta och resurseffektiva transporter. Ingenstans är detta tydligare än i upphandlingarna av leverantörer för att transportera kyckling.

"Vi betraktar dem som strategiska partners, inte bara leverantörer", säger Bent Harbo, koncernens inköpschef för logistiktjänster. "Vi tecknar långsiktiga avtal med våra leverantörer eftersom vi ser dem som partners som kan hjälpa oss att nå våra mål."

Helt enligt detta har Harbo, vars MBAuppsats handlade om hållbar logistik, förhandlat fram att leverantörernas lastbilar i Sverige ska gå på HVO (hydrogenated vegetable oil), som är ett 100 procent förnybart alternativ till diesel och i hög grad bidrar till att sänka koldioxidutsläppen.

"Vi har också köpt in en HVOtank på anläggningen i Valla så att våra partners kan tanka där och köra på enbart HVO även på vägen tillbaka", säger Harbo.

" Ur mitt perspektiv är det fantastiskt att jobba här eftersom det känns som att vi gör skillnad, med ständiga förbätt ringar varje dag."

24 Scandi Standard årsredovisning 2018

Bent Harbo Inköpschef – Logistiktjänster, Scandi Standard

Produktkategorier

Produktkategorier, 2018

Ready-to-cook, kylt, 53% Ready-to-cook, fryst, 18% Ready-to-eat, 17% Ingredienser, 4% Övrigt, 7%

Våra produkter delas in i kategorierna Readytocook, Readytoeat, Ingredienser och Övrigt. Indelningen bygger på förädlingsgrad.

Framgångsrika lanseringar 2018

Under året gjordes ett antal framgångsrika produktlanseringar på respektive marknad. Lanseringar i Sverige omfattade bland annat en julskinka som belönades med medalj vid Chark SM samt nya sorters korv.

I Norge lanserades Flamme grillet, en serie färdiggrillade produkter och kycklingspett. I Danmark lanserades ett nytt premiumsortiment under det nya varumärket De Danske Familiegårde.

Våra produktsegment:

• Ready-to-cook
• Ready-to-eat
• Ingredienser
• Övrigt

Readytocook

Readytocook (RTC) utgör vår största produktkategori och omfattar produkter som inte är tillagade. Det kan vara helfågel, styckade produktdetaljer, urbenade och kryddade eller marinerade produkter. Försäljning sker till både dagligvaruhandel och till restaurang och storhushåll. Viss del av produktionen går även på export.

Readytocook delas upp i frysta och kylda produkter. Kylda produkter säljs färska till kund, och ställer därmed högre krav på produktionsplanering och logistik.

Frysta produkter är snabbfrysta efter produktion. Infrysning sker innan slutförpackning och de flesta produkter styckfryses för lättare upptining. Frysning sker ibland redan vid produktionsanläggningen, men oftare i anslutning till fryslagret.

På vissa marknader säljer vi även butiksgrillad kyckling. Det innebär att de levereras till butiker preparerade för att kunna grillas i butiken och säljas nygrillade, över disk.

Den storsäljande produkten på samtliga marknader är naturell kycklingfi lé. Det fi nns alltid risk för överproduktion av ving och benprodukter eftersom efterfrågan på dessa produkter inte håller jämna steg med efterfrågan på fi lé. Här talar man om att ha en anatomisk balans i försäljningsmixen. Därför arbetar vi intensivt med innovation av produkter som utnyttjar andra delar av

kycklingen, exempelvis genom urbening. Benfria produkter är mer attraktiva och betingar ett högre pris, exempelvis Kycklingsteak som är en urbenad klubba. Vi arbetar också med förädling till charkprodukter som bacon och korv där andra styckningsdetaljer kan användas.

Produktnyheter: KycklingSteak är ett exempel på en produktinnovation som ger ett bättre utnyttjande av hela kycklingen.

Andel av total omsättning

Omsättning/land för RTC-produkter

6 260 MSEK 7%

Strategiska prioriteringar

• Öka andelen kylda produkter
• Fortsatt hålla en hög innovationstakt
• Öka försäljningen till restauranger och storhushåll Nettoomsättning Organisk tillväxt

Readytoeat

Readyto eat (RTE) är produkter som i förädlingsprocessen har tilllagats, vilket innebär att de kan konsumeras direkt eller efter uppvärmning. Produktionen sker i huvudsak i våra egna anläggningar.

Vi producerar Readytoeat produkter vid tre anläggningar med lite olika inriktning.

Farre i Danmark är vår största Readytoeatanläggning. Under 2018 expanderades anläggningen med ytterligare en produktionslinje, från tre till fyra. Anläggningen producerar frysta Readytoeat produkter, främst panerade produkter, som nuggets och burgare, men även andra stekta produkter. Gemensamt för all produktion är att frysningen sker som en del av produktionsprocessen.

En stor del av produktionen går till McDonald's och andra snabbmatskunder. Anläggningen i Farre producerar produkter både baserade på kycklingar som slaktats och styckats i våra egna anläggningar, och på råvara inköpt externt.

Vi har även en förädlingsanläggning i Sverige, i anslutning till slakteriet i Valla, där kylda förädlade produkter produceras. Anläggningen har varit i drift i tre år och ökar produktionsvolymen stadigt. Vår anläggning i Stokke i Norge producerar också färdigstekta kylda produkter. Produktnyheter: Färdigstekta kycklingköttbullar är ett klimatsmart och bekvämt

alternativ.

Andel av total omsättning

Omsättning/land för RTE-produkter

1 529 MSEK

Nettoomsättning

Strategiska prioriteringar

• Fortsatt hålla en hög innovationstakt
• Öka utbudet av kylda tillagade produkter
• Se över möjligheterna i Irland

Organisk tillväxt

Ingredienser

Rena överskottsprodukter som blod, fett, inälvor och andra produkter som inte används i våra egna produkter, men som används i industriell produktion av livsmedel, djurfoder eller andra applikationer utgör produktkategorierna Ingredienser/Industri. Även export av fötter till asiatiska marknader ingår i denna

kategori. Försäljningen av dessa produkter har en centraliserad organisation för optimering. Möjligheten att avsätta överskottsprodukterna är värdefull ur ett hållbarhetsperspektiv eftersom produktionsspillet i produktionen som helhet minimeras.

Andel av total omsättning

Övrigt

I denna kategori ingår försäljning som inte är direkt kopplad till försäljning av kycklingprodukter, exempelvis försäljning av dagsgamla kycklingar till uppfödare. Även försäljning av överskott av kläckägg ingår här. I Norge säljer vi även konsumentägg som ingår i denna kategori.

Andel av total omsättning

" Vi vill hjälpa människor att välja hälsosam, klimatvänlig mat till goda måltider."

Scandi Standard årsredovisning 2018

KONSUMTION

Verksamhet och värdekedja

Hälsosamma val för en frisk planet

Vad vi äter och hur vi producerar det har en direkt påverkan på miljön och oss själva. I informationsåldern förväntar sig konsumenter användbara data om näringsbehov och livsmedelsproduktionens miljöpåverkan som kan hjälpa dem att fatta välgrundade beslut om vad de äter. Det är anledningen till Scandi Standards initiativ ScandiPlate.

"Vi vill att människor ska veta att om de äter kyckling, även om det bara är några få gånger mer i veckan, så har det stor betydelse för deras egen och planetens hälsa", säger Janneke Vackerberg, koncernens kommunikations och hållbarhetsdirektör. "Det är inte bara ett hälsosammare val för den enskilda personen – miljöpåverkan från kycklingproduktion är mindre än för nötkött, till exempel. Det är den typen av information som hälsomedvetna konsumenter vill ha."

Vackerberg sprider ScandiPlates budskap och hon vill att konsumenter, kollegor och världen ska förstå varför det spelar roll. ScandiPlate sprider information om fördelarna med kyckling – inte bara ur individuellt perspektiv, utan för planeten. Den ger konsumenter information om de vitaminer, mineraler och fi ber som de får i sig med varje tallrik kyckling, kolhydrater och grönsaker. Den visar också hur varje ScandiPlate sänker konsumenters koldioxidutsläpp med detaljerad information, som hur ScandiPlate sparar motsvarande 45 procent av de beräknade koldioxidutsläppen för ett lagat mål mat, enligt Utsläppsrätt.se*.

"Den har så många effekter", säger Vackerberg, "för våra konsumenters hälsa och för att inspirera dem. Scandi Plate kommer att användas på många plattformar för att inspirera människor att välja hälsosam, klimatvänlig mat till goda måltider."

29

* www.utslappsratt.se

Vårt ansvar och bidrag till hållbar utveckling

Hållbar utveckling för Scandi Standard handlar om lönsam tillväxt över tid genom reellt värdeskapande för intressenter och samhället i stort. Vi ska bidra till matglädje och hållbar livsmedelsförsörjning genom hälsosamma, innovativa kycklingprodukter som tas fram på ett ansvarsfullt och resurseffektivt sätt. Det är också innebörden i den nya vision som formulerats under året: Better Chicken for a Better Life.

Ambitionsnivån är hög: vi vill vara ledande i branschen på djurvälfärd och hälsosamma, säkra produkter, liksom vad gäller miljömässigt och socialt ansvar. Det förutsätter att vi proaktivt identifierar och hanterar risker, driver utvecklings- och förbättringsarbete genom hela värdekedjan, samt tar tillvara möjligheter i takt med ökade förväntningar och nya konsumenttrender. Vi ser exempelvis potential vad gäller ökad medvetenhet kring antibiotikafrågan och produkter med minskat klimatavtryck.

The Scandi Way

Med utgångspunkt i identifierade prioriterade ansvars- och hållbarhetsfrågor har vi under 2017–2018 tagit fram ett strategiskt ramverk för hållbar verksamhetsutveckling, The Scandi Way. Ramverket sätter standarden för koncernens hållbarhetsarbete med gemensamma viktiga frågor. Därutöver kan varje land och anläggning välja en högre ambitionsnivå där så är lämpligt och möjligt.

Mål och styrning

Under året har fokus varit att implementera och kommunicera ramverket i organisationen, fastställa mål och mätetal samt uppföljning. Utgångspunkten har varit att integrera ansvarsfrågorna och hållbarhetsperspektivet i affärsstrategier, befintliga ansvarsområden, processer och arbetssätt. Enhetliga bestämda KPI:er finns nu framtagna för alla områden, liksom ett gemensamt system för månadsvis rapportering av data. För flertalet områden finns beslutade mål och aktiviteter, på några områden är detta fortsatt under utveckling.

På koncernnivå finns en styrgrupp för hållbarhet med ansvar för koordinering och uppföljning av prioriterade aktiviteter samt för rapportering till koncernledningen. För respektive område finns en strategisk projektledare utsedd att tillsammans med lokala representanter driva och genomföra beslutade aktiviteter.

Väsentlighetsanalys – fokus på det viktigaste

Arbetet med ansvar och hållbar utveckling inkluderar ett brett spektrum av frågor, där fokus läggs på de områden där vi har störst påverkan och möjlighet att göra skillnad, och som har störst betydelse för våra intressenter.

Prioriterade frågor och målområden i The Scandi Way har identifierats genom en väsentlighetsanalys som sammanställdes under 2017. Analysen gjordes i en intern process med bred representation av nyckelpersoner från alla delar av verksamheten, med utgångspunkt i verksamhetens påverkan genom värdekedjan, intressenternas förväntningar, affärsidé och övergripande mål. Befintligt arbete och samlad kunskap från intressentdialoger och riskanalyser, samt omvärldsanalys och externa ramverk såsom Agenda 2030 användes som ingångsvärden. Väsentlighetsanalysen är en levande process, resultatet har under året stämts av mot ordinarie omvärlds- och riskanalys, och i dialoger med bland annat investerare och kunder.

Scandi Standard och Agenda 2030

Vi stödjer Agenda 2030 i sin helhet och har genom vår verksamhet både ansvar och möjlighet att bidra till flera av målen. Några av målen och delmålen är direkt kopplade till vår affär, exempelvis Mål 2 om hållbar livsmedelsförsörjning och säker och näringsriktig mat, Mål 3 om hälsa och välbefinnande och Mål 12 om hållbar produktion och konsumtion.

The Scandi Way

The Scandi Way visar hur vi arbetar varje dag för att göra skillnad och bidra till hälsa och välbefi nnande för människor, kycklingar och vår gemensamma planet.

Säkra, hälsosamma produkter som bidrar och inspirerar

till en hållbar livsstil

Attraktiv och hälsosam arbetsplats

Ansvarsfulla leverantörsrelationer och affärsetik

Scandi Standard årsredovisning 2018

KYCKLINGARNA Uppfödare med hög kvalitet

Kycklingar med god hälsa

Foderkvalitet och fodereffektivitet

Scandi Chicken Quality Program

Hållbarhetsrapport

31

PLANETEN Klimatsmart och resurseffektiv produktion

Hållbara förpackningar

Minskat matsvinn

Säkra och hälsosamma produkter

Vårt viktigaste löfte till konsumenterna är att våra livsmedelsprodukter är säkra och goda att äta. Konsumenterna ska också känna sig trygga att kycklingarna mår bra och behandlas väl. Vi vill även inspirera till hälsosamma och mer klimatsmarta måltider.

Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet

Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet har högsta prioritet inom Scandi Standard. Vi arbetar löpande med att förbättra processer och styrning. Arbetssätt och utrustningar i våra anläggningar uppfyller kraven för Good Manufacturing Practices (GMP), utöver detta följer vi även specifika krav som olika kunder ställer på oss. Risker för förekomst av oönskade bakterier och livsmedelsbedrägerier i samband med inköp av ingredienser är exempel på utmaningar att hantera.

Arbetet med livsmedelssäkerhet kräver expertis, noggrannhet, självkontroll och tydlig styrning. Sedan 2017 har vi förstärkt arbetet ytterligare, under ledning av en ny roll som koncernansvarig för biosäkerhet. Ett tiotal KPI:er mäts löpande för att kontrollera produktkvaliteten och identifiera eventuella avvikelser. Temperatur och renhet i anläggningarna, bakterieförekomst, kontroll av färdiga produkter och reklamationer är några exempel.

Fokus på riskminimering avseende bakterier

Förekomsten av sjukdomsalstrande bakterier övervakas och testas kontinuerligt. Vår kyckling ska vara helt fri från salmonella, för campylobacter gäller absolut minsta förekomst. I vår anläggning i Valla har vi under året bland annat sett resultat av ökat fokus på tvätt och renhetskontroll av utrustning och fraktlådor.

För att fortsätta utveckla arbetet med livsmedelssäkerhet samarbetar vi med expertis och forskare. Kronfågel har tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet inlett en studie där potentialen att minska förekomst av oönskade bakterier i specifika steg i slaktprocessen ska undersökas.

Vårt bidrag till en hälsosam, hållbar livsstil

Vi vill inspirera människor att äta bra kyckling för smakens, hälsans och klimatets skull. Genom att ta fram innovativa, attraktiva produkter som exempelvis kycklingbacon och produkter färdiga att äta, vill vi främja en övergång från rött till vitt kött, vilket är i linje med Världshälsoorganisationens (WHO) och de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) för en hälsosam kost. Produktionen av kyckling är också betydligt mer klimateffektiv än produktionen av nöt- och griskött, en viktig fördel när efterfrågan på animaliskt protein ökar och utgör en stor miljöutmaning.

Under året har vi bland annat i samarbete med nutritionsexpertis utvecklat "Scandi Plate", hälsosamma kycklingrecept med låg beräknad klimatpåverkan. Vi arbetar också löpande med produktoch sortimentsutveckling, med ökat fokus på nutrition och frågor om tillsatser, socker- och salthalt etc. En projektledare har tillsatts för att vidareutveckla arbetet inom detta område.

Produktkvalitet och Livsmedelssäkerhet

	Mål	Utfall 2018
Reklamationer, antal per 1000 ton produkt	< 5	3,6
Produktåterkallelser, antal	0	1
Salmonella, förekomst, antal flockar	0	0
Campylobacter, förekomst, andel flockar (%)	<10	7,1

En återkallelse gjordes i september på våra Ready-to-eat produkter, efter indikation på listeria i laboratorietest. Vid efterföljande analys hittades dock ingen listeria i varken produkt eller i anläggning.

MÄNNISKORNA

Attraktiv och hälsosam arbetsplats

Att attrahera, utveckla och behålla engagerade medarbetare är avgörande för koncernens utveckling och framgång. Vi arbetar systematiskt för en bra och stimulerande arbetsmiljö och följer regelbundet upp engagemang och arbetsglädje hos våra medarbetare.

Hälsosam arbetsplats

De flesta av våra medarbetare arbetar i produktionsmiljö, där hälso- och arbetsmiljörelaterade risker förekommer. Vi tar ansvar för en hälsosam arbetsplats genom systematiskt arbete med såväl säkerhet och fysisk arbetsmiljö som arbetsklimat och kultur. Sjukfrånvaro och arbetsrelaterade skador följs upp på respektive anläggning. Inga allvarliga skador eller olyckshändelser inträffade under 2018. Vi har som ambition att främja hälsa och välmående hos våra medarbetare och inspirera till en hållbar livsstil, och arbetar med lokala mål och aktiviteter utifrån förutsättningarna i olika länder och anläggningar.

En koncerngemensam arbetsmiljöpolicy och fler gemensamma aktiviteter är under utveckling.

Värderingar och uppförandekod vägleder i arbetsvardagen

Våra värderingar Öppenhet, Utmaning, Agera nu, beskriver vår företagskultur och fungerar tillsammans med Scandi Standards uppförandekod som vägledning i det dagliga arbetet mot visionen. Uppförandekoden gäller för alla medarbetare och sätter ramarna för ett ansvarsfullt agerande vad gäller etik, miljö, sociala frågor och mänskliga rättigheter. Uppförandekoden uppdaterades i slutet av 2017 och en obligatorisk e-utbildning lanserades under året. Målet är att alla ska ha genomfört utbildningen under våren 2019.

Hur vi lever enligt värderingarna följs upp i både medarbetarsamtal och medarbetarundersökningar. En whistleblowing-funktion finns inrättad för rapportering av eventuella avvikelser. Ett fåtal medarbetarrelaterade ärenden har rapporterats och utretts under året, dock inget av allvarligare karaktär.

Ledarskap och medarbetarskap

Ett tydligt, synligt och involverande ledarskap tillhör de viktigaste faktorerna för medarbetarnas engagemang. Program och aktiviteter för ledarutveckling genomförs löpande i koncernens bolag, med utgångspunkt i en gemensam plattform. Som ett mått på hur väl vi attraherar den kompetens vi behöver, mäter vi tiden mellan utannonserad tjänst till påskrivet kontrakt. Målet är max 60 dagar.

Mångfald och likabehandling

Scandi Standard har som mål att vara en jämställd organisation med mångfald. Vi ser det som en viktig framgångsfaktor för att spegla våra kundgrupper, trygga kompetensförsörjningen framåt och skapa en inkluderande och kreativ arbetskultur. Inom Scandi Standard gäller respekt för mänskliga rättigheter och nolltolerans för diskriminering, vilket konkretiseras i en koncerngemensam policy för mångfald och likabehandling.

Medarbetarengagemang

Resultat av medarbetarundersökningen Scandipuls (index där max = 100)

	2018	20171)	2016	2015
Tillfredsställelse och motivation	69 (732)	–	72	70
Lojalitet	77 (782)	–	78	77

Medarbetarundersökningen mäter ett antal parametrar avseende bland annat engagemang och ledarskap. Indexpoäng 66–72 motsvarar medelnivå, 75 är ett bra resultat. I undersökningen 2018 deltog 2 882 medarbetare, vilket motsvarar 94 procent av dem som varit anställda i Scandi Standard minst 6 månader.

Hälsosam arbetsplats

Frisknärvaro och arbetsrelaterade skador 2018, för respektive land

	Sverige	Danmark	Norge		Irland FInland
Frisknärvaro3)	94	95	97	95	93
LTA4)	58	18	12	37	52

Sjukfrånvaro och arbetsrelaterade skador följs upp på respektive anläggning. Inga allvarliga skador eller olyckshändelser inträffade under året.

1) Ingen undersökning genomfördes 2017.

• 2) Vår irländska verksamhet Manor Farm deltog för första gången, jämförbara siffror är därför exklusive Irland 73 respektive 78.
• 3) Andel av ordinarie arbetstid, %.
• 4) Antal arbetsolyckor med sjukfrånvaro, per miljon arbetade timmar.

MÄNNISKORNA

Ansvarsfulla leverantörsrelationer och affärsetik

Scandi Standards verksamhet är i hög grad beroende av välfungerande och goda leverantörssamarbeten. Utöver kyckling köper vi andra råvaror, utrustning och tjänster från ett stort antal leverantörer. För produktionsrelaterade kategorier såsom råvaror och transporter samordnas inköpen på koncernnivå. Scandi Standard eftersträvar ömsesidigt ansvarsfulla relationer och ställer krav avseende miljö, etik, mänskliga rättigheter och socialt ansvar motsvarande koncernens egen uppförandekod.

Ny leverantörsuppförandekod

Under 2018 har en ny uppdaterad leverantörsuppförandekod antagits och kommunicerats till leverantörerna, tillsammans med en enkät för självutvärdering mot ställda krav. I kombination med ett screening-verktyg för land- och kategorispecifika risker, ligger svaren till grund för uppdaterad riskbedömning och ytterligare leverantörsuppföljning efter behov.

Inledningsvis fokuserar vi på kycklingar samt fyra andra prioriterade inköpskategorier: transporttjänster, teknisk utrustning, förpackningsmaterial samt kryddor och övriga ingredienser. Av totalt 101 aktiva leverantörer i dessa fyra kategorier, hade 62 procent skrivit under den nya leverantörsuppförandekoden i början av 2019.

Hållbarhetsrapport

35

" Readytoeat handlar om höga krav på näringsinnehåll men begränsat med tid att laga mat. Vi löser det."

Scandi Standard årsredovisning 2018

Bekvämt utan kompromisser

Att hitta tiden att tillaga och äta ett hälsosamt mål mat efter en hektisk dag på jobbet kan ofta vara lika krävande som att jobba. Det är därför Scandi Standard har infört sin serie Readytoeatmål tider i enportionsstorlek.

"Vi ville fokusera på att göra kyckling tillgänglig för konsumenter på ett sätt som inte hade presenterats tidigare", säger Anette Møller, Den Stolte Hanes marknads och innovationsdirektör.

Det fi nns ett antal 200grams produkter i serien för närvarande och företaget har minskat mängden förpackningsmaterial för Readytoeatmåltiderna för att minska både mat och förpackningsavfallet.

"Våra Readytoeatmåltider är ett hälsosamt val som möter näringsbehoven och de har verkligen tagit fart", säger hon.

Scandi Standards Readytoeatprodukter har vuxit kontinuerligt sedan 2015 och Møller menar att framgången beror på en förändrad marknad och medvetna konsumenter som har höga krav på näringsinnehåll men begränsat med tid att laga mat.

"Forskningen visar att det är nyttigare både för dig och klimatet att äta mer kyckling", säger hon, "och även om dessa bekväma måltider är tillagade så uppfyller de ändå Scandi Standards löfte om kyckling av hög kvalitet. Vi kompromissar aldrig med kvalitetsstandarderna eller med vad vi levererar till kunderna."

Kycklingar med god hälsa

Vår utgångspunkt är att varje kyckling ska må bra och födas upp i en god miljö, från kläckning till slakt. God djurvälfärd är en självklarhet för oss av etiska skäl, för att vi själva och konsumenterna förväntar sig det, men också för att det är direkt kopplat till kvalitet, resurseffektivitet och lönsamhet. Med rätt stallmiljö och rätt foder ges förutsättningar för kycklingen att hålla sig frisk, växa och tillgodogöra sig näring och energi på bästa sätt. Endast välmående kycklingar kan växa på ett bra sätt.

Vi samarbetar med noga valda uppfödare i respektive land och ställer höga krav utifrån en nordisk plattform för kycklinguppfödning. Exempel på krav är att djuren ska kunna röra sig fritt i stallarna och att inga tillväxthormoner får användas. Antibiotika eller annan medicin får endast ges till sjuka djur. Värme, belysning, ventilation, underlag och utrustning för foder och vatten omfattas också av tydliga krav. Kycklingflockarnas hälsa kontrolleras dagligen av uppfödaren och stallmiljön mäts med hjälp av ett antal olika nyckeltal.

En Scandi Standard-gemensam policy för djurvälfärd antogs av koncernledningen i januari 2019.

Fothälsa viktig indikator

Ströbädden som kycklingarna vistas på har stor påverkan på djurvälfärden och hälsan. Det är viktigt att ströbädden hålls torr, vilket gör det bekvämt för kycklingarna, stärker deras immunförsvar, och minskar risken för att sjukdomar sprids. Ströbäddens kvalitet kontrolleras genom fothälsan hos kycklingarna. Trampdynornas tillstånd följs noga och registreras för varje stall när kycklingarna anländer till slakteriet. Med god fothälsa ökar också andelen högkvalitativa kycklingfötter som kan gå till export som livsmedel, vilket ökar intäkterna jämfört med om de istället används till djurfoder.

Scandi Chicken Quality Program

Nordisk djurskyddslagstiftning tillhör världens strängaste. Med en mer internationell verksamhet som exempelvis förvärvet av irländska Manor Farm, ser vi ökat behov och värde av att tydliggöra Scandi Standards egen policy och kvalitetskrav för djurhållning. Ambitionen är att tydligt positionera oss som branschledande i djurvälfärd. Ett koncerngemensamt kvalitetsprogram, "Scandi Chicken Quality Program", kommer att tas fram och ska gälla för samtliga uppfödare oavsett land. Programmet omfattar också andra delar av värdekedjan, såsom foderkvalitet och föräldradjuren.

Uppfödning utan antibiotika

I enlighet med gällande lagstiftning i Norden används inte antibiotika i förebyggande syfte i uppfödningen, till skillnad från många andra länder. Antibiotikaanvändningen hos de nordiska uppfödarna är också mycket låg, ett tecken på att god djurhållning upprätthålls. Med växande antibiotikaresistens som en stor global hälsoutmaning, ser vi att vi har en viktig roll att minimera användningen av antibiotika i livsmedelsproduktionen.

Sedan september 2017 ingår för första gången ett utom-nordiskt bolag i Scandi Standard, irländska Manor Farm, där utgångsläget var en högre andel antibiotikabehandlade flockar. Under året har ett åtgärdsprogram bedrivits för att minska användningen med goda resultat.

Vår hållning gällande antibiotika tydliggörs i en ny koncerngemensam policy, beslutad i januari 2019. Policyn och vårt arbetssätt och resultat i de nordiska koncernföretagen ligger i framkant i en global jämförelse, och är också i framkant jämfört med de skärpta EU-regler för antibiotikaanvändning inom animalieproduktion som beslutades i november 2018.

Andel flockar behandlade med antibiotika

* För jämförbarhet med 2017 redovisas även siffror exkl. Irland.

Redovisad antibiotikaanvändning kan jämföras med 40–80 procent behandlade flockar i många europeiska länder. Scandi Standards mål är att andelen ska vara lägre än 1 procent, vilket också uppnåtts av de nordiska länderna de senaste åren. 2018 ingår för första gången Irland i redovisade siffror. Även om arbetet med att minska antibiotikaanvändningen i vår irländska verksamhet varit framgångsrik under året är nivåskillnaden fortfarande stor jämfört med övriga länder i koncernen.

Mål:

Etik i transport och slakt

Djuretiken har hög prioritet vid transport och slakt av kycklingarna. Transporten från uppfödare till våra anläggningar i kalla klimatförhållanden (Sverige, Finland, Norge) sker med särskilt anpassade lastbilar med temperaturstyrd ventilation. Transportavstånd och ankomsttider planeras och registreras för att säkerställa att varje kyckling hanteras inom fastställda tidsramar, och slakt sker alltid samma dag som transporten. Alla kycklingar kontrolleras vid ankomst och bedövas före slakt, och kontroll av djurhälsa görs av officiell veterinär.

Rätt val av foder

En viktig del av samarbetet med uppfödarna är sammansättningen av foder, för en så god kycklinghälsa och en så effektiv foderanvändning som möjligt. Allt foder är vegetabiliskt och sammansättningen görs med noggrann planering av flera råvaror, där vete och soja är stora komponenter. Vi undersöker bland annat möjligheten att ersätta en del av den importerade soja som traditionellt används som foderprotein, med alternativa lokala proteinkällor.

Vad gäller användning av foder där GMO (genmodifierade organismer, i detta fall soja och majs) förekommer går åsikterna isär och användningen är omdiskuterad. Scandi Standard har valt att utgå ifrån lokala förutsättningar och ställer därför krav på GMOfritt foder i Sverige, Norge och Finland.

I jämförelse med andra djurslag är kycklinguppfödning mycket resurseffektivt. Mängden foder och storleken på klimatpåverkan är betydligt högre vid produktion av till exempel gris eller nöt.

Fodereffektivitet är ett av våra viktigaste mått i strävan efter att optimera uppfödningen. Eftersom kycklingar är så bra på att omvandla foder till kött, är det en direkt indikator på råvarornas och fodrets kvalitet, och på hur väl kycklingarna tas omhand.

Djurhälsa och fodereffektivitet

	Mål	2018	2017	2016
Antibiotika, andel behandlade flockar, %	<1	13,5 0,0 exkl. Irland	0,2	0,3
Fothälsa, fotpoäng	<10	14 6 exkl. Irland	9	14
Fodereffektivitet, kg foder/kg levande vikt	1,55	1,54 1,54 exkl. Irland	1,56	1,59

Kycklingarnas hälsa följs upp med hjälp av ett antal parametrar. Den låga användningen av antibiotika och fothälsa som indikatorer på god djurhälsa och stallmiljö, är centrala nyckeltal. Antibiotikaanvändningen som angivits ovan, kan jämföras med uppskattningsvis 40−80 procent behandlade flockar i många europeiska länder. Fothälsan mäts med fotpoäng, där låga poäng betyder god fothälsa. Värden under 15−20 är bra i en internationell jämförelse.

Irländska Manor Farm ingår 2018 för första gången i redovisade siffror. För jämförbarhet med 2017 redovisas därför även siffror exkl. Irland.

En viktig del av samarbetet med uppfödarna är sammansättningen av foder för en så god kycklinghälsa och en så effektiv foderanvändning som möjligt.

Fodereffektivitet olika djurslag kg foder per kg levande vikt

Diagrammet visar fodereffektivitet vid uppfödning av olika djurslag mätt som mängd foder i förhållande till tillväxt (här angiven som levande vikt). Angivna siffror ska ses som ett medelvärde av FCR-värden från flera publicerade källor. Med ökad fodereffektivitet sparas naturresurser och kostnader i flera led: minskat behov av odlingsmark, färre transporter, minskad energianvändning för fodertillverkning och minskad vattenkonsumtion genom värdekedjan.

Klimat och resurseff ektivitet i alla led

Arbetet för en klimat och resurseffektiv kycklingproduktion omfattar såväl Scandi Standards egen förädlingsverksamhet som övriga delar i värdekedjan, inklusive uppfödning, transporter, och kund och konsumentled. I de egna anläggningarna ligger fokus på styrningen för effektiv användning av el, värme och vatten, samt hantering av avfall och biprodukter.

Nytt klimatmål: 50 procent minskade utsläpp till 2025

Vi har tidigare haft ett mål att minska koldioxidutsläppen från den egna produktionen med 40 procent per producerat ton kyckling, mellan 2015 och 2025. I linje med Agenda 2030 och det globala klimatavtalet är vår långsiktiga ambition en helt fossilfri verksamhet, och under 2018 har vi formulerat ett nytt skarpare klimatmål för hur detta ska uppnås: Att halvera våra klimatpåverkande utsläpp vart tionde år, med basår 2016. Målet inkluderar energianvändning och transporter, räknas i koldioxid ekvivalenter och mäts i relation till verksamhetens storlek (ton CO2e per MSEK). Dock följer vi också upp vårt klimatavtryck i absoluta tal. För 2018 redovisar vi utsläpp från energianvändning, för transporter är data under utveckling.

Effektiv energianvändning

På respektive anläggning sker ett löpande arbete med energieffektivisering. Systematiskt arbete med kartläggning och åtgärder såsom recirkulering av värme och byte till energisnål LEDbelysning, har givit goda resultat. De senaste åren har också en successiv utfasning av fossila energikällor gjorts och sedan 2018 köper vi el från ursprungsmärkt förnybar vattenkraft till anläggningarna i Sverige och Norge.

Säkra och miljöanpassade transporter

Hållbara transporter handlar om säkerhet och trygghet för såväl chaufförer och medtrafi kanter som för kycklingarna vi transporterar, om leveranskvalitet för våra kunder och om så effektiva och klimatsmarta lösningar som möjligt. Som ett led i att minska klimatpåverkan från transporter har vi sedan 2017, i samarbete med vår bränsleleverantör, en tankstation för HVO1 i anslutning till anläggningen i Valla. Samtliga in och uttransporter kan där tanka förnybart bränsle.

I Danmark pågår ett pilotprojekt där vi använder två lastbilar med solpaneler på taket, som gör att elektronik och exempelvis temperaturkontroll kan gå på soldrivet batteri när motorn är avstängd.

Vi ställer krav på våra transportleverantörer att förutom att leva upp till vår uppförandekod, tillhandahålla miljödata och använda miljöklassade fordon enligt EURO 6.

Effektiv vattenanvändning

Arbetet med att reducera användningen av färskvatten syftar främst till att indirekt minska energianvändningen, samt till att minska mängden avloppsvatten som behöver renas. Insatser för optimerad vattenanvändning görs löpande. Lokala myndigheter ställer omfattande krav på avloppsvattnets kvalitet, som kontrolleras genom uppföljning av kvävehalten och av halten biologiskt nedbrytbar substans (BOD). Fem av koncernens anläggningar har idag egna reningsanläggningar som tar hand om avloppsvattnet från slakt och bearbetning av kycklingarna.

Avfall och biprodukter

Hela kycklingen tas tillvara i förädlingsprocessen, ingenting blir avfall. Av varje kyckling blir i snitt 70 procent livsmedel, resterande 30 procent går till produktion av foder eller bioolja.

Det avfall som uppkommer i våra anläggningar består bland annat av emballage och annat brännbart material. Avfallssortering och uppföljning av volymer för respektive avfallsfraktion sker på alla större anläggningar. Vi har satt som mål att minska mängden

Energianvändning, 2018, fördelning energikällor (kWh)

50 minskade koldioxidutsläpp %

2016–2025

Mål:

avfall med 2 procent per år, dock återstår arbete med att definiera basdata, fraktioner och enhetlig mätning, i samarbete med våra avfallsentreprenörer.

Ny förpackningsstrategi

Ny lagstiftning och tydliga trender inom området förpackningar påverkar Scandi Standard. Exempelvis ställer EU kravet att allt plastemballage senast 2030 ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas.

Under året har en ny förpackningsstrategi antagits för koncernen. Inriktningen är att prioritera rena, ej sammansatta material, samt välja återvunnet och tunnare material där så är möjligt. Vi har satt som mål att alla våra plastförpackningar ska vara av förnybart eller återvunnet material senast 2023, och att minska användningen av plast i den egna produktionen med 30 procent till 2025. Under året har vi i Danmark testat en ny teknik för inplastning av pallar som minskar mängden plastfilm med 30 procent. Tekniken ska under 2019 implementeras på samtliga anläggningar.

Lösningar för minskat matsvinn

Sett till hela värdekedjan är kund- och konsumentledet viktigast för att minska mängden matsvinn. Vårt bidrag handlar om innovativa förpackningslösningar, vägledning och tips till konsumenterna, och om optimering av produktflödet till och i livsmedelsbutikerna.

Senast 2023 ska alla våra plastförpackningar vara av förnybart eller återvunnet material. Vi ska också minska användningen av plast i vår egen produktion med 30 procent till 2025.

Energianvändning

Vattenanvändning

Liter per kg produkt

Koldioxidutsläpp

CO2e per kg produkt

Diagrammen visar energianvändning (el och värme), vattenanvändning samt klimatpåverkande utsläpp från energianvändning per kg kycklingprodukt. Redovisade data inkluderar anläggningarna Aars, Farre, Valla, Lieto, Stokke, Jaeren och Manor Farm, som under 2018 stod för cirka 95 procent av Scandi Standards totala produktion. För Vattenanvändning är redovisade data för 2016 och 2017 exkl. Manor Farm.

Om hållbarhetsrapporten

Scandi Standard omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen. Vår hållbarhetsrapport omfattar, förutom detta stycke, Vårt ansvar på sidorna 30–39 samt Riskhantering på sidorna 51–55. Hållbarhetsrapporten adresserar Scandi Standards väsentliga hållbarhetsfrågor och risker och beskriver arbetet med dessa samt relaterade policyer. Koncernen har under 2017–2018 satt strukturen för ett gemensamt systematiskt hållbarhetsarbete, med fastställande av mål, nyckeltal och uppföljning för prioriterade områden. Inom några områden pågår fortsatt arbete med utveckling och implementering av detta.

Affärsmodell

Hållbar utveckling för Scandi Standard handlar om lönsam tillväxt över tid genom reellt värdeskapande för intressenter och samhället i stort. Vår affärsidé innebär att bidra till matglädje och hållbar livsmedelsförsörjning genom hälsosamma, innovativa kycklingprodukter som tas fram på ett ansvarsfullt och resurseffektivt sätt.

Detta framgår också av företagets vision: Better Chicken for a Better Life. För närmare beskrivning av vår affärsidé, värdekedja, verksamhet och marknad se sidorna 1–3 och 21–23.

Väsentliga hållbarhetsfrågor och -risker

Väsentliga hållbarhetsrelaterade frågor och risker för Scandi Standards verksamhet har identifierats i en väsentlighetsanalys 2017 och kan sammanfattas i följande områden: Hälsa, Livsmedelssäkerhet och hygien, Djurvälfärd, Klimat- och resurseffektivitet, God arbetsplats samt God affärsetik. Väsentlighetsanalysen är en levande process och resultatet har under året stämts av mot företagets ordinarie omvärlds- och riskanalys samt i dialogen med investerare, kunder och andra intressenter. Tabellen på nästa sida ger en översikt av Scandi Standards hållbarhetspåverkan, med utgångspunkt i årsredovisningslagens adresserade hållbarhetsområden samt resultat av genomförd väsentlighetsanalys och riskkartläggning för koncernen.

Hållbarhetspolicy

Scandi Standards uppförandekod utgör koncernens övergripande hållbarhetspolicy och gäller för samtliga medarbetare och alla delar av verksamheten, samt för styrelsens medlemmar. Uppförandekoden anger att miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande är en integrerad del av affärsstrategin, och beskriver förhållningssätt och riktlinjer som gäller för väsentliga hållbarhetsfrågor inom områdena miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption. En whistleblowing-funktion inrättades 2017 för rapportering av eventuella avvikelser och överträdelser gentemot uppförandekoden. Ett fåtal medarbetarrelaterade ärenden har rapporterats och utretts under året, dock inget av allvarligare karaktär.

Scandi Standards leverantörsuppförandekod ställer motsvarande krav på koncernens leverantörer och samarbetspartners.

Hållbarhetsområde	Scandi Standards påverkan		Kommentar/hänvisning avseende styrning, riskhantering samt resultatindikatorer
Sociala förhållanden	Hälsa (för medarbetare och konsumenter) Livsmedelssäkerhet och hygien, Djurvälfärd (produktansvar) Ansvar i leverantörskedjan	Beskrivning: Risker och riskhantering: Sid 51–55. Policy: Resultatindikatorer:	Sid 32 Säkra och hälsosamma produkter, sid 33 Scandi Standard som arbetsplats, sid 36–37 Kycklingar med god hälsa. Uppförandekod, avsnitt Uppförandekod, avsnitt Sociala förhållanden, Miljö/Djuromsorg samt Produkter. Sid 32–33, 36–37.
Miljö	Klimat- och resurseffektivitet (energi, transporter, vatten och avfalls­ hantering i produktionsverksamheten, fodereffektivitet m.m.)	Beskrivning: Risker och riskhantering: Sid 51–55. Policy: Resultatindikatorer:	Sid 38–39 Klimat- och resurseffektivitet i alla led. Uppförandekod, avsnitt Miljö. Tillstånd och anmälningar enligt nationell och lokal miljölagstiftning för respektive anläggning. Sid 38–39.
Personal	God arbetsplats (arbetsmiljö, hälsa, säkerhet, jämställdhet och mångfald)	Beskrivning: Risker och riskhantering: Sid 51–55. Policy: Resultatindikatorer:	Sid 33 En attraktiv och hälsosam arbetsplats. Uppförandekod, avsnitt Sociala förhållanden (inkl. mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och arbetsmiljö). Policy för mångfald och likabehandling. Sid 33.
Respekt för mänskliga rättigheter	God arbetsplats Ansvar i leverantörskedjan	Beskrivning: Risker och riskhantering: Sid 51–55. Policy: Resultatindikatorer:	Sid 34 Ansvarsfulla leverantörsrelationer, Sid 33 En attraktiv och hälsosam arbetsplats. Uppförandekod, avsnitt Sociala förhållanden (inkl. mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och arbetsmiljö). Policy för mångfald och likabehandling. Leverantörsuppförandekod. Uppföljning sker genom medarbetarundersökning samt genom uppföljning och avvikelserapportering mot uppförandekod och leverantörsuppförandekod, Koncerngemensamma resultatindikatorer saknas.
Motverkande av korruption	God affärsetik	Beskrivning: Risker och riskhantering: Sid 51–55. Policy: Resultatindikatorer:	Affärsetiska risker förekommer i relationen till kunder, leverantörer och samarbetspartners, samt i underleverantörsled. Uppförandekod avsnitt Affärsetik, Leverantörsuppförandekod. Uppföljning och avvikelserapportering sker mot uppförandekod och leverantörsuppförandekod, med hjälp av whistleblowing-funktion. Koncerngemensamma resultatindikatorer saknas.

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till årsstämman i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för 2018 på sidorna 30–41 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

Uttalande

En hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 2 april 2019 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Bo Lagerström Auktoriserad revisor

Scandi Standard-aktien

55% Aktiekursens ökning sedan noteringen 2014

(per den 31 december 2018)

50% Andel av aktiekapitalet som kontrolleras av

de tio största ägarna

Scandi Standard-aktien noterades på Nasdaq Stockholm den 27 juni 2014 under symbolen SCST.

Under 2018 omsattes totalt 23,2 (31,4) miljoner aktier. Den genomsnittliga dagsvolymen var 92 681 (125 111) aktier.

Sista betalkurs på den sista handelsdagen 2018 var 61,9 (63,5) SEK, vilket innebar en minskning med cirka 3 procent jämfört med samma tidpunkt föregående år. Aktiekursen hade därmed ökat med cirka 55 procent sedan börsnoteringen 2014. Aktien ingår i Nasdaq Mid Cap-index, som under 2018 sjönk med cirka 2 procent.

Börsvärdet uppgick den 31 december 2018 till cirka 4 091 (4 195) MSEK.

Ägarstruktur

Antalet aktieägare uppgick den 31 december 2018 till 5 594 (6 074). De tio största ägarnas innehav motsvarade 50 (51) procent av aktiekapitalet. Cirka 53 procent av aktiekapitalet ägdes den 31 december 2018 av svenska institutioner, aktiefonder och privatpersoner.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning för 2018 på 2,00 (1,80) SEK per aktie, motsvarande en total utdelning på cirka 131 (118) MSEK. Den föreslagna utdelningen motsvarar cirka 50 (56) procent av årets resultat justerat för jämförelse-störande poster.

Scandi Standards utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut cirka 60 procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Utdelningen ska bestämmas så att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagsverksamheten och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens investeringsbehov.

Aktiebaserade incitamentsprogram

Scandi Standard har tre aktiebaserade långsiktiga incitamentsprogram för nyckelpersoner, LTIP 2016, LTIP 2017 och LTIP 2018. För information om programmen se Not 1 och 5.

Scandi Standard-aktiens kursutveckling 27 juni 2014 – 2018

Ägarstruktur den 31 december 2018

Innehav	Antal aktieägare	Antal aktier	Rösträtter och kapital, %
1−500	4 087	549 508	0,8
501−1 000	622	509 138	0,8
1 001−10 000	699	2 151 811	3,3
10 001−20 000	65	952 258	1,4
20 001−	121	61 898 175	93,7
Totalt	5 594	66 060 890	100,0

Största aktieägare den 31 december 2018

Namn	Antal aktier	Kapital, %
Investment AB Öresund	7 797 497	11,8
Carton Group ULC	6 000 000	9,1
Carnegie Fonder	3 916 848	5,9
Lantmännen Animalieinvest AB	3 303 461	5,0
Brown Brothers Harriman/Lux	2 722 750	4,1
Cliens Fonder	2 239 000	3,4
Rbc Investor Services Bank S.A.	1 969 905	3,0
Jp Morgan Bank Luxembourg S.A.	1 882 867	2,9
Länsförsäkringar Fondförvaltning AB	1 815 363	2,7
Clearstream Banking S.A.	1 508 931	2,3
Övriga	32 904 268	49,8
Totalt	66 060 890	100,0

Geografi sk fördelning av aktie ägandet

Sverige, 53% Luxemburg, 13% Storbritannien, 10% Irland, 9% USA, 7% Övriga världen, 9%

Data per aktie, SEK

	2018	2017
Justerat resultat per aktie 1)	3,88	3,29
Resultat per aktie	3,10	2,73
Utdelning per aktie	2,00 2)	1,80
Operativt kassaflöde, per aktie	5,47	3,26
Eget kapital per aktie	24,60	23,61
Genomsnittligt antal aktier 3)	65 285 191	61 570 177
Antal aktier vid periodens slut	66 060 890	66 060 890

1) Justerat för jämförelsestörande poster, se sid 46.

2) Styrelsens förslag.

3) Under 2018 återköptes 0 (163 700) egna aktier.

Finansiella rapporter

Förvaltningsberättelse

• Nettoomsättningen för koncernen ökade med 24 procent till 8 797 (7 101) MSEK. Nettoomsättningen i Sverige ökade med 4 procent, i Danmark med 9 procent, i Norge med 2 procent och i Finland med 26 procent.
• Det justerade rörelseresultatet1) ökade till 372 (329) MSEK, motsvarande en marginal på 4,2 (4,6) procent.
• Det justerade rörelseresultatet1) förbättrades i Norge och Finland, men försämrades i Sverige och Danmark.
• Det justerade rörelseresultatet påverkades positivt av lägre avskrivningar som följd av förändringar i bedömd verklig ekonomisk livslängd på ett antal av koncernens anläggningstillgångar. Förändringen påverkade justerat rörelseresultat positivt med cirka 28 MSEK och rörelseresultatet med cirka 36 MSEK.
• Årets resultat ökade till 204 (168) MSEK och resultatet per aktie var 3,10 (2,73) SEK. Årets resultat påverkades positivt av lägre skattekostnad tack vare omvärdering av uppskjutna skatteskulder till följd av lägre skattesats i Sverige och Norge.
• Operativt kassaflöde uppgick till 357 (213) MSEK, positivt påverkat av en förbättrad rörelsekapitalutveckling.
• Den räntebärande nettoskulden ökade till 1 913 (1 886) MSEK främst till följd av stora investeringar under året.
• Styrelsen föreslår en utdelning för 2018 på 2,00 (1,80) SEK per aktie, motsvarande cirka 50 procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster.

Nyckeltal
-----------	--

2018	2017
8 797	7 101
620	559
372	329
323	295
237	224
204	168
3,10	2,73
2,002)	1,80
1 913	1 886
357	213

	2018	2017
Justerad EBITDA marginal1), %	7,1	7,9
Justerad rörelsemarginal1), %	4,2	4,6
Rörelsemarginal, %	3,7	4,2
Justerad avkastning på sysselsatt kapital, (ROCE)1), %	10,6	11,1
Avkastning på eget kapital, %	13,3	13,8
Soliditet, %	29,0	28,2
Genomsnittligt antal anställda	3 005	2 264

1) Justerat för jämförelsestörande poster, se sid 46. 2) Styrelsens förslag.

Nettoomsättning och resultat

Nettoomsättning

Nettoomsättningen för koncernen ökade 2018 till 8 797 MSEK jämfört med 7 101 MSEK föregående år.

Nettoomsättningen ökade med 4 procent i Sverige, 9 procent i Danmark, 2 procent i Norge och 26 procent Finland.

Nettoomsättningen per produktkategori ökade med 42 procent för kylda produkter och med 6 procent för frysta produkter samt med 13 procent för Ready-to-eat-produkter.

Resultat

Justerat för jämförelsestörande poster1) ökade rörelseresultatet för koncernen 2018 till 372 MSEK från 329 MSEK föregående år, motsvarande en marginal på 4,2 (4,6) procent. Det justerade rörelseresultatet1) förbättrades i Norge och Finland, men försämrades i Sverige och Danmark. I Finland uppnåddes ett positivt justerat rörelseresultat1) under fjärde kvartalet.

Det justerade rörelseresultatet påverkades positivt av lägre avskrivningar som följd av förändringar i bedömd verklig ekonomisk livslängd på ett antal av koncernens anläggningstillgångar. Denna förändring baserades på en analys av koncernens tillämpade avskrivningstider i förhållande till bedömd verklig ekonomisk livslängd med syfte att skapa en mer enhetlig bedömning inom koncernen. Den positiva effekten på justerat rörelseresultat som redovisades under fjärde kvartalet uppgick till cirka 28 MSEK. Under 2019 förväntas avskrivningarna uppgå till cirka 180 MSEK. Under 2017 påverkades det justerade rörelseresultatet positivt av kompensation från tredje part om 37 MSEK, som redovisades under fjärde kvartalet.

Inklusive jämförelsestörande poster ökade rörelseresultatet till 323 (295) MSEK, motsvarande en marginal på 3,7 (4,2) procent.

De jämförelsestörande posterna i rörelseresultatet uppgick till –49 (–34 ) MSEK, se tabell på sid 46.

Årets resultat 2018 var 204 (168) MSEK, motsvarande ett resultat per aktie på 3,10 (2,73) SEK.

Påverkan av fågelinfluensan

De sista återstående handelsrestriktionerna på grund av fågelinfluensan lyftes under andra kvartalet 2018. Restriktionerna infördes i november 2016 efter upptäckten av fågelinfluensan (H5N8) i bland annat Danmark, Sverige och Finland. Ingen ytterligare negativ påverkan förväntas därmed på koncernens rörelseresultat framöver. Effekterna av fågelinfluensan påverkade rörelseresultatet 2018 med –12 (–46) MSEK.

Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet uppgick 2018 till –49 (–34) MSEK, se tabell nedan.

Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet

MSEK	2018	2017
Kostnader för personalneddragningara)	–1	–2
Nedläggning och förändring av produktionb)	–42	–19
Kostnader för brandc)	–	–4
Transaktionskostnaderd)	–11	–25
Omvärdering av tilläggsköpeskillinge)	–	30
Kostnader för annullering av hyres kontrakt och projektkostnaderf)	–	–15
Effekt av förändringar i bedömd verklig ekonomisk livslängd på anläggnings
tillgångar g)	8	–
Övrigt	–3	–
Totalt	–49	–34

• a) Kostnader för personalneddragningar i Sverige andra kvartalet 2018 och fjärde kvartalet 2017.
• b) Nedläggning och förändring av produktion i Sverige.
• c) Kostnader för brand i Sødams anläggning i Danmark.
• d) Transaktionskostnader huvudsakligen avseende förvärvet av Rokkedahl Food ApS i Danmark 2018 och Manor Farm i Irland 2017.
• e) Omvärdering av tilläggsköpeskilling vid förvärv av resterande 20 procent av aktierna i Sødam i Danmark.
• f) Kostnader för annullering av hyreskontrakt och projektkostnader i Sverige
• g) Effekt av förändringar i bedömd verklig ekonomisk livslängd på
• anläggningstiilgångar hänförlig till tidigare perioder.

Kassaflöde och investeringar

Operativt kassaflöde uppgick 2018 till 357 (213) MSEK. Kassaflödet påverkades positivt av en förbättrad rörelsekapitalutveckling.

Rörelsekapitalet uppgick den 31 december 2018 till 519 (616) MSEK, motsvarande 5,9 (7,5) procent av nettoomsättningen. Förbättringen är främst hänförlig till lägre kundfordringar och högre leverantörsskulder. Varulager i Sverige förbättrades betydligt, men effekten motverkades av högre varulager i främst Danmark. Kundfordringarna minskade med 64 MSEK medan varulager och biologiska tillgångar ökade med 1 MSEK.

Investeringar

Investeringarna uppgick 2018 netto till 371 (199) MSEK. Ökningen beror främst på investeringen i utökad produktionskapacitet i förädlingsanläggningen i Farre, Danmark. Investeringar har också gjorts i effektivitetshöjande åtgärder i övriga anläggningar.

Cirka 77 (75) procent av investeringarna under 2018 avsåg produktivitets- och kapacitetshöjande åtgärder och cirka 23 (25) procent var underhållsinvesteringar.

Förändring av räntebärande nettoskuld

MSEK	2018	2017
Räntebärande nettoskuld vid årets början	–1 886	–1 515
EBITDA	563	5591)
Justeringar för icke kassaflödes påverkande poster	3	−
Förändring av rörelsekapitalet	162	−147
Nettoinvesteringar	−371	−199
Operativt kassaflöde	357	213
Betalda finansiella poster, netto	−65	−59
Betald inkomstskatt	−83	−3
Utdelning	−118	−80
Företagsförvärv	−4	−274
Övrigt2)	−116	−168
Total förändring
av räntebärande nettoskuld	−27	−371
Räntebärande nettoskuld vid årets slut	−1 913	−1 886

1) Justerad för jämförelsestörande poster 2017, −34 MSEK, se tabell till vänster.

2) Övrigt för 2018 inkluderar positiva valutakurseffekter på 22 MSEK samt övertagen räntebärande nettoskuld relaterad till nyförvärvade Rokkedahl Food ApS på 92 MSEK. Övrigt för 2017 inkluderar övertagen räntebärande nettoskuld från Manor Farm.

Finansiell ställning

Det egna kapitalet uppgick den 31 december 2018 till 1 606 (1 455) MSEK. Soliditeten var 29,0 (28,2) procent.

Den räntebärande nettoskulden uppgick den 31 december 2018 till 1 913 (1 886) MSEK. Ökningen beror främst på högre investeringar under året. Räntebärande nettoskuld/justerad EBITDA uppgick till 3,2 (2,9). Likvida medel var 89 (30) MSEK. Tillgängliga men inte utnyttjade lånefaciliteter uppgick den 31 december 2018 till 468 (390) MSEK.

Transaktioner med närstående

Scandi Standard har ett avtal med Lantmännen, en större aktieägare, avseende hyra av fastigheten i Åsljunga, Sverige. Hyreskostnaden för denna uppgick 2018 till 2 (2) MSEK.

Segmentsinformation

Sverige

MSEK	2018	2017	Förändring
Nettoomsättning	2 656	2 557	4%
Justerad EBITDA1)	203	228	−11%
Justerat rörelseresultat1)	136	1502)	−9%
Jämförelsestörande poster1)	−42	−35
Rörelseresultat	94	1142)	−18%
Varav effekt av förändringar i bedömd verklig ekonomisk livslängd på anläggnings tillgångar	11	−
Justerad EBITDA-marginal	7,7%	8,9%
Justerad rörelsemarginal	5,1%	5,9%

1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sid 46.

2) Från den första januari 2018 fördelar koncernen ut avskrivningar på förvärvade immateriella anläggningstillgångar på segmenten. Jämförelsetalen har räknats om. Omföringarna åskådliggörs i not 3.

Nettoomsättningen för den svenska verksamheten ökade 2018 med 4 procent till 2 656 (2 557) MSEK. Nettoomsättningen ökade med 3 procent för kylda produkter, minskade med 1 procent för frysta produkter och ökade med 18 procent för Ready-to-eat-produkter.

Det justerade rörelseresultatet minskade med 9 procent till 136 (150) MSEK, motsvarande en marginal på 5,1 (5,9) procent. Det justerade rörelseresultatet och marginalen påverkades av utförsäljningar av varulager.

Förändringar i bedömd verklig ekonomisk livslängd på anläggningstillgångar påverkade det justerade rörelseresultatet positivt med 11 MSEK i form av lägre avskrivningar som redovisades under fjärde kvartalet. Det justerade rörelseresultatet föregående år påverkades positivt av kompensation från tredje part om 22 MSEK som redovisades under fjärde kvartalet.

Under 2018 beslutades om nedläggning av en försöksanläggning för ruvning och kläckning av ägg i Sverige. Kostnader för nedläggningen har belastat resultatet med 11 MSEK som redovisades som jämförelsestörande poster. Under 2018 beslutades om omstrukturering av delar av den svenska verksamheten med bland annat nedläggning av en mindre produktionsanläggning för premiumfåglar. Kostnader för omstruktureringen om cirka 30 MSEK redovisades som jämförelsestörande poster.

Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln i Sverige ökade med 5 procent i värde jämfört med 2017. Kylda produkter ökade med 8 procent i värde och frysta produkter ökade med 2 procent i värde. Ökningen var främst driven av prisökningar medan volymökningen var 1 procent.

Danmark

2018	2017	Förändring
2 750	2 529	9%
144	182	−21%
91	1172)	−22%
−2	−4
89	1132)	−21%
9	−
5,2%	7,2%
3,3%	4,6%

1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sid 46.

2) Från den första januari 2018 fördelar koncernen ut avskrivningar på förvärvade immateriella anläggningstillgångar på segmenten. Jämförelsetalen har räknats om. Omföringarna åskådliggörs i not 3.

Nettoomsättningen för den danska verksamheten ökade 2018 med 9 procent till 2 750 (2 529) MSEK och med 2 procent i lokal valuta.

Ökningen av nettoomsättningen kan hänföras till en stark exportförsäljning och en bra utveckling inom dagligvaruhandeln.

Det justerade rörelseresultatet minskade med 22 procent till 91 (117) MSEK, motsvarande en marginal på 3,3 (4,6) procent.

Det justerade rörelseresultatet och marginalen påverkades främst av kostnader för lanseringen av det nya varumärket De Danske Familiegårde och av kostnadsökningar på exportmarknaderna.

Förändringar i bedömd verklig ekonomisk livslängd på anläggningstillgångar påverkade det justerade rörelseresultatet positivt med 9 MSEK i form av lägre avskrivningar som redovisades under fjärde kvartalet. Dessutom har 8 MSEK redovisats som jämförelsestörande poster avseende den del av effekten av förändringar av bedömd verklig ekonomisk livslängd på anläggningstillgångar som är hänförlig till tidigare perioder. Kostnader för förvärvet av Rokkedahl Food ApS om cirka 7 MSEK redovisades som jämförelsestörande poster.

Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln i Danmark var oförändrad i värde jämfört med 2017. Kylda produkter ökade med 2 procent i värde medan frysta produkter minskade med 6 procent i värde.

Norge
MSEK	2018	2017	Förändring
Nettoomsättning	1 512	1 483	2%
Justerad EBITDA1)	178	160	11%
Justerat rörelseresultat1)	125	1072)	17%
Jämförelsestörande poster1)	−	−
Rörelseresultat	125	1072)	17%
Varav effekt av förändringar i bedömd verklig ekonomisk livslängd på anläggnings tillgångar	5	−
Justerad EBITDA-marginal	11,8%	10,8%
Justerad rörelsemarginal	8,3%	7,2%

1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sid 46.

2) Från den första januari 2018 fördelar koncernen ut avskrivningar på förvärvade immateriella anläggningstillgångar på segmenten. Jämförelsetalen har räknats om. Omföringarna åskådliggörs i not 3.

Nettoomsättningen för den norska verksamheten ökade 2018 med 2 procent till 1 512 (1 483) MSEK motsvarande en minskning med 1 procent i lokal valuta.

Nettoomsättningen inom dagligvaruhandeln har varit stabil medan nettoomsättningen inom restaurang och storhushåll minskade jämfört med föregående år efter produktrationaliseringar.

Det justerade rörelseresultatet ökade med 17 procent till 125 (107) MSEK, motsvarande en marginal på 8,3 (7,2) procent. Det justerade rörelseresultatet och marginalen uppnåddes främst tack vare en gynnsam kostnadsstruktur som en effekt av investeringar i ökad specialisering och högre effektivitet i produktionen.

Förändringar i bedömd verklig ekonomisk livslängd på anläggningstillgångar påverkade det justerade rörelseresultatet positivt med 5 MSEK i form av lägre avskrivningar som redovisades under fjärde kvartalet.

Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln i Norge ökade med 2 procent i värde jämfört med 2017. Kylda produkter ökade med 4 procent i värde medan frysta produkter minskade med 11 procent i värde.

Irland

MSEK	2018	2017	Förändring
Nettoomsättning	1 894	596	n/a
Justerad EBITDA1)	153	44	n/a
Justerat rörelseresultat1)	96	272)	n/a
Jämförelsestörande poster1)	−2	−
Rörelseresultat	94	272)	n/a
Justerad EBITDA-marginal	8,1%	7,5%
Justerad rörelsemarginal	5,1%	4,6%

1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sid 46.

2) Från den första januari 2018 fördelar koncernen ut avskrivningar på förvärvade immateriella anläggningstillgångar på segmenten. Jämförelsetalen har räknats om. Omföringarna åskådliggörs i not 3.

Föregående år ingick den irländska verksamheten i koncernens räkenskaper från den 28 augusti – 31 december. Nettoomsättningen för den irländska verksamheten uppgick 2018 till 1 894 MSEK jämfört med 596 MSEK för perioden från när verksamheten införlivades i koncernen föregående år.

Det justerade rörelseresultatet uppgick till 96 (27) MSEK, motsvarande en marginal på 5,1 (4,6) procent. Transaktionsrelaterade kostnader om 2 MSEK redovisades som jämförelsestörande poster.

Proformasiffror, som upprättats i illustrativt syfte för att visa hur segmentet skulle ha bidragit till koncernens nettoomsättning, justerade rörelseresultat och rörelseresultat om verksamheten hade varit en del av koncernen från och med 1 januari 2017, finns på sid 103.

Finland

MSEK	2018	2017	Förändring
Nettoomsättning	416	329	26%
Justerad EBITDA1)	5	−27	n/a
Justerat rörelseresultat1)	−13	−43	70%
Jämförelsestörande poster1)	−	−
Rörelseresultat	−13	−43	70%
Varav effekt av förändringar i bedömd verklig ekonomisk livslängd på anläggnings tillgångar	4	−
Justerad EBITDA-marginal	1,1%	−8,3%
Justerad rörelsemarginal	−3,1%	−13,2%

1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sid 46.

Nettoomsättningen för den finska verksamheten ökade 2018 med 26 procent till 416 (329) MSEK och med 19 procent i lokal valuta.

Det justerade rörelseresultatet förbättrades till –13 (–43) MSEK, motsvarande en marginal på –3,1 (–13,2) procent. Det justerade rörelseresultatet och marginalen uppnåddes främst genom ökad effektivitet och bättre utbyte i produktionen samt en mer förmånlig produktmix. Segmentet uppvisade ett positivt justerat rörelseresultat i det fjärde kvartalet.

Förändringar i bedömd verklig ekonomisk livslängd på anläggningstillgångar påverkade det justerade rörelseresultatet positivt med 4 MSEK i form av lägre avskrivningar som redovisades under fjärde kvartalet.

Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln i Finland, som framförallt avser kylda produkter, ökade med 4 procent i värde jämfört med 2017.

Förvärv av 51 procent av aktierna i Rokkedahl Food ApS

Koncernföretaget Danpo A/S, som ingår i segment Danmark, förvärvade per den 1 september 2018, 51 procent av aktierna i Rokkedahl Food ApS. Förvärvet skedde genom en apportemission där kundkontrakt tillhörande Danpo A/S tillfördes Rokkedahl Food ApS. Vidare har Danpo A/S ingått ett optionsavtal som ger rätt att förvärva återstående 49 procent av Rokkedahl Food ApS 2023 för en EBITDA multipel om 6 gånger. Förvärvade nettotillgångar har preliminärt värderats till 0 MSEK. De tillförda kundkontrakten har koncernmässigt värderats till 0 MSEK. Goodwill har bedömts uppgå till 0 MSEK. Transaktionen har inte haft någon effekt på koncernens likvida medel.

Förvärvet syftar till att stärka koncernens position inom premiumsegmentet i dansk dagligvaruhandel genom att tillföra volym och produktionskapacitet. Bolaget redovisas inom segment Danmark. Transaktionskostnader uppgick till cirka 7 MSEK.

Verkligt värde för de 49 procent som inte förvärvats har bedömts uppgå till 0 MSEK.

Rokkedahl Food ApS har bidragit till koncernens nettoomsättning 2018 med 63 MSEK och årets resultat med 3 MSEK. Hade verksamheten förvärvats den 1 januari 2018 hade koncernens nettoomsättning respektive årets resultat varit 8 866 MSEK respektive 193 MSEK.

Scandi Standard-aktien

Aktiekapitalet i Scandi Standard uppgick den 31 december 2018 till 659 663 (659 663) SEK, fördelat på 66 060 890 (66 060 890) aktier. Varje aktie motsvarar en röst. Alla aktier har lika rätt till bolagets tillgångar och resultat.

Det finns inga begränsningar avseende överlåtelse av aktier, rösträtter eller rätten att delta i årsstämman. Bolaget har inte heller ingått några väsentliga avtal som kan påverkas, förändras eller upphöra om kontrollen över bolaget skulle förändras till följd av ett offentligt bud om att förvärva aktier i bolaget, med undantag för bankavtalet. Bolaget har inte kännedom om några avtal mellan aktieägare som skulle kunna begränsa rätten att överlåta aktier. Det finns inte heller några bestämmelser i bolagsordningen avseende utnämning eller entledigande av styrelseledamöter eller

avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda angående utbetalning av ersättningar om sådana personer lämnar sina poster, eller om anställningen avslutas till följd av ett offentligt bud att förvärva bolaget.

De tre största aktieägarna den 31 december 2018 var Investment AB Öresund, Carton Group ULC och Carnegie Fonder med 11,8 procent, 9,1 procent respektive 5,9 procent av kapitalet. För information om de större aktieägarna, se sid 43.

Miljöarbete

Scandi Standard har 12 större produktionsanläggningar, varav fyra i Sverige, tre i Norge, två i Danmark, en i Finland och två i Republiken Irland. Tillstånd och anmälningar är i enlighet med nationell och lokal lagstiftning för alla enheter. Direkt miljöpåverkan sker främst genom buller, utsläpp till luft och vatten samt mellanlagring av farligt avfall. Det förekom inga anmälningar om brott mot bestämmelserna under 2018.

Hållbarhetsrapport

I enlighet med Årsredovisningslagen 6 kapitlet 11 § har Scandi Standard valt att upprätta en hållbarhetsrapport som en från årsredovisningen skild rapport. Hållbarhetsrapportens omfattning framgår på sid 40.

Personal

Det genomsnittliga antalet anställda (FTE) uppgick 2018 till 3 005 (2 264), varav 813 (794) i Sverige, 767 (729) i Danmark, 280 (315) i Norge, 962 (291) i Irland samt 184 (135) i Finland. Se vidare not 5.

Årsstämma 2019

Årsstämman 2019 äger rum den 9 maj kl. 10 i Wallenbergsalen, IVAs Konferenscenter, Grev Turegatan 16 i Stockholm. Mer information om årsstämman finns på koncernens webbplats under adress investors.scandistandard.com/en/agm.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning för 2018 på 2,00 (1,80) SEK per aktie motsvarande en total utdelning på cirka 131 (118) MSEK

baserat på antalet utestående aktier den 31 december 2018, med undantag för aktier som bolaget väntas inneha på den föreslagna avstämningsdagen för vinstutdelningen, och kan därför komma att ändras om bolaget förvärvar eller överlåter egna aktier före avstämningsdagen. Följaktligen har den förväntade tilldelningen enligt LTIP 2016 beaktats.

Den föreslagna utdelningen motsvarar cirka 50 (56) procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster.

Scandi Standards utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut cirka 60 procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Utdelningen ska bestämmas så att den föreslagna utdelningen är försonlig med hänsyn till de krav som bolagsverksamheten och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolaget och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens investeringsbehov.

Den 13 maj 2019 är föreslagen som avstämningsdag för vinstutdelningen. Sista dag för handel i Scandi Standard-aktien med rätt till utdelning för 2018 är den 9 maj 2019.

SEK	2018	2017
Överkursfond	857 145 214	974 718 450
Ackumulerat underskott	−53 225 921	−53 225 921
Årets resultat	16 262 706	0
Summa	820 181 999	921 492 529
Utdelning till aktieägare på 2,00 (1,80) per aktie	130 769 214	117 573 237
Att överföra i ny räkning	689 412 785	803 919 292
Summa	820 181 999	921 492 529

Scandi Standard är en koncern som vill driva utvecklingen inom kycklingmarknaden med en hög innovationsgrad och en förmåga att delta i konsolideringen på den europeiska kycklingmarknaden.

Denna ambition ställer krav på koncernens kassaflöde, och finansiella ställning. Styrelsen föreslår en utdelning om 2,00 SEK per aktie, motsvarande 131 MSEK, vilket innebär en ökning med 11 procent. Efter utdelningen uppgår koncernens egna kapital till

1 475 MSEK motsvarande en soliditet på 27,3 procent.

Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagsverksamhetens och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens investeringsbehov.

Förslag avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen föreslår att nedanstående riktlinjer för ersättning till bolagets ledande befattningshavare ska tillämpas för tiden fram till årsstämman 2020 vilka överensstämmer med de riktlinjer som årsstämman 2018 fattade beslut om att gälla för tiden fram till årsstämman 2019.

Med ledande befattningshavare avses i dessa riktlinjer verkställande direktören för bolaget samt de, vid var tid, till verkställande direktören eller CFO rapporterande cheferna i bolaget eller andra koncernbolag som också ingår i koncernledningen samt styrelseledamöter i bolaget som har ingått ett anställningsavtal eller konsultavtal med bolaget eller ett koncernbolag. Löner och andra anställningsvillkor ska vara adekvata för att bolaget och koncernen ska ha möjlighet att behålla och rekrytera kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad. Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade på prestation, konkurrenskraft och skälighet.

Principer för fast lön

Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation.

Principer för rörlig lön

Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön (dvs. kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras på att ett antal förutbestämda finansiella och personliga mål uppfylls. Rörlig lön ska inte överstiga 75 procent av den fasta lönen (med fast lön avses fast kontant lön som intjänats under året

exklusive pensioner, förmåner och liknande). I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, utöver ordinarie styrelsearbete, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

Principer för incitamentsprogram

Bolagsstämman kan fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade till ledande befattningshavare. Sådana incitamentsprogram ska utformas med syfte att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare.

Principer för pensioner, lön under uppsägningstid och avgångsvederlag

Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbaserade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd. Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Det totala avgångsvederlaget för ledande befattningshavare ska vara begränsat till gällande månadslön för de återstående månaderna fram till 65 års ålder.

Principer för avvikelser från riktlinjerna

Styrelsen har rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, principer för ersättning till ledande befattningshavare samt ersättning till ledande befattningshavare, se Not 5.

Förslag om långsiktigt incitamentsprogram

Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2019 ett långsiktigt incitamentsprogram 2019 (LTIP 2019) för nyckelpersoner, som är avsett att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare. Programmet är av samma typ som de tidigare programmen LTIP 2015, LTIP 2016, LTIP 2017 och LTIP 2018. Programmet omfattar högst 29 deltagare.

Prestationsaktierätter ska tilldelas deltagarna utan kostnad i förhållande till en fastställd procentsats av deras fasta lön. Efter en treårig intjänandeperiod som inleds i samband med implementeringen av LTIP 2019 och under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda, får deltagarna utöva sina prestationsaktierätter och därigenom kommer de att tilldelas aktier i bolaget utan kostnad. Varje prestationsaktierätt berättigar till tilldelning av upp till en aktie. Nytt för LTIP 2019 är att deltagarna åtar sig att behålla alla tilldelade aktier (förutom aktier som avyttras för att täcka betalning av skatt som uppkommer i samband med tilldelning av aktier) under en period om två år från dagen av tilldelning av aktierna.

För att prestationsaktierätterna ska berättiga till tilldelning av aktier krävs att deltagaren förblir anställd och inte har gett eller fått meddelande om uppsägning under intjänandeperioden samt att vissa prestationsaktiekrav uppfylls.

För att säkerställa leverans av aktier i LTIP 2019 och i syfte att säkra sociala avgifter som uppstår på grund av LTIP 2019, föreslår styrelsen att styrelsen bemyndigas att besluta om att förvärva högst 409 717 aktier i bolaget på Nasdaq Stockholm. Dessutom föreslår styrelsen att årsstämman beslutar att överlåta högst 352 982 egna aktier till deltagarna i LTIP 2019 i enlighet med villkoren för LTIP 2019.

Under året avslutades LTIP 2015 med en tilldelning av 84 887 aktier till deltagarna.

Förutom LTIP 2016, LTIP 2017 och LTIP 2018 har Scandi Standard inga andra aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Avsikten är att ett program liknande LTIP 2019 ska antas årligen vid årsstämmorna de kommande åren.

Fullständiga villkor för LTIP 2019 ingår i kallelsen till årsstämman 2019. För information om villkoren och kostnaderna för LTIP 2016, LTIP 2017 och LTIP 2018, se Not 5.

RISKER OCH RISKHANTERING

Scandi Standards möjligheter att nå sina finansiella och andra mål är beroende av att koncernen behåller sina starka marknads- och varumärkespositioner, fortlöpande lanserar nya, innovativa och säkra produkter samt har en kostnadseffektiv och flexibel produktion.

Eftersom all affärsverksamhet medför risker krävs en effektiv riskhanteringsprocess för att skydda befintliga tillgångar och tillvarata koncernens potential. Risker som hanteras effektivt kan begränsas och leda till möjligheter och värdeskapande, medan risker som inte hanteras väl kan leda till skada och förlust av värden.

Koncernen har en formaliserad och proaktiv process för riskhantering med tydligt fastställda roller och ansvarsområden. Det innebär att risker identifieras, utvärderas, hanteras och följs upp som en naturlig del av bolagsstyrningen.

Riskerna beskrivs på följande sidor utan någon särskild prioritetsordning och utan att göra anspråk på att vara uttömmande. Andra risker och osäkerhetsfaktorer som i nuläget inte är kända för koncernen, eller som koncernen för närvarande inte bedömer vara av väsentlig betydelse, kan i framtiden få en betydande negativ inverkan.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Risker hänförliga till Scandi Standards verksamhet kan generellt delas in i strategiska risker, operativa risker, risker avseende efterlevnad av externa lagar och regler samt interna styrdokument, rapporteringsrisker samt finansiella risker.

Samtliga risker kan ha en negativ påverkan på Scandi Standards nettoomsättning, finansiella resultat och finansiella ställning samt påverka koncernens möjligheter att nå uppställda strategiska, operativa och finansiella mål.

Koder, policyer, instruktioner och manualer har upprättats för att säkerställa att riskerna beaktas vid viktiga affärsbeslut samt för att styra och kontrollera verksamheten.

Strategiska risker

De strategiska riskerna är förknippade med affärsutvecklingen och den långsiktiga planeringen samt värdet av varumärkena. Dessa risker hanteras huvudsakligen av styrelsen som en del i den årliga strategiprocessen och i arbetet med att fastställa koncernens årliga affärsplan och mål.

Operativa risker

De operativa riskerna uppkommer som en del av den löpande verksamheten och hanteras huvudsakligen av koncernledningen och övriga chefer med operativt ansvar.

Risker avseende efterlevnad av externa lagar och regler samt interna styrdokument

Dessa risker är relaterade till bristande efterlevnad av tillämpliga externa lagar och regler samt interna styrdokument.

Viktiga externa lagar och regler samt interna styrdokument finns angivna i Bolagsstyrningsrapporten på sid 106 och omfattar till exempel Svensk kod för bolagsstyrning och Scandi Standards

uppförandekod. För den finansiella rapporteringen gäller att den ska upprättas i enlighet med externa lagar, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.

Rapporteringsrisker

Rapporteringsriskerna är relaterade till den interna och externa rapporteringen i allmänhet och den finansiella rapporteringen i synnerhet.

En beskrivning av intern kontroll och riskhantering i koncernen avseende den finansiella rapporteringen finns i Bolagsstyrningsrapporten på sid 111.

Finansiella risker

Koncernen är genom sina internationella verksamheter exponerad för olika finansiella risker. Dessa omfattar fluktuationer i koncernens finansiella resultat, finansiella ställning och kassaflöde till följd av valutarisker, ränterisker, refinansierings- och likviditetsrisker samt kredit- och motpartsrisker.

Känslighetsanalys

Nedan visas en känslighetsanalys avseende viktiga faktorer som påverkar koncernens finansiella resultat. Analysen grundar sig på värden den 31 december 2018 och förutsätter att övriga påverkande faktorer är oförändrade.

Känslighetsanalys		Förändring av valutakurser mot SEK
	Genomsnittligt försäljningspris	Kostnad för sålda varor	DKK	NOK	EUR
Förändring på årsbasis	1%	1%	5%	5%	5%
Ungefärlig påverkan på rörelseresultatet, MSEK	88	−75	−5	−6	−4

Strategiska risker

	Risker	Beskrivning	Hantering	Risker	Beskrivning	Hantering
	Beroendet av ett fåtal stora kunder	Koncernens fem största kunder svarade 2018 för 38 procent av nettoomsättningen och de tio största för 54 procent. Det är delvis en följd av att dagligvaruhandeln i Norden är konsoliderad till ett fåtal större kedjor i respektive land. Förluster av kunder eller volymer hos kunder kan ha en betydande påver kan på koncernens nettoomsättning och finansiella resultat.	• Årliga strategiprocessen. • Rapportering av försäljning och resultat till koncernledningen och övrig operativ ledning på vecko basis. • Koncernledningen har möten varannan vecka för att gå igenom resultat, uppdatera prognoser och planer och diskutera viktiga affärs frågor.	Politiska risker De nordiska marknaderna styrs av mycket strikta och omfattande reg ler vad gäller hygien, livsmedelssä kerhet och djurskydd. Nya eller förändrade förutsättningar för att driva verksamheten, som till exempel regleringar med hänsyn till klimatfrågor, kan medföra oförut sedda kostnader och ställa krav på omfattande investeringar. En bristande förmåga att anpassa verk samheten kan medföra att koncer		• Ständig förbättring av arbets processer och kvalitetsstyrnings system för att säkerställa en hög livsmedelssäkerhet och kvalitet i hela värdekedjan. • Ökad fokus på hållbarhetsarbetet i hela organisationen och värde kedjan. • Certifiering av produktionsanlägg ningarna i enlighet med globala och ledande standarder. • Kontinuerliga tester i produktionen
	Tillgången på fåglar för att upprätthålla nuvarande verksamhet och uppnå tillväxt	Uppfödningen av kycklingar sköts i allt väsentligt av externa kontrakts uppfödare på respektive lokal	• Koncernen har ett nära samarbete med sina kontrakterade uppfödare när det gäller både effektivitet och		nen tappar i anseende hos kunder och aktieägare.	avseende salmonella och campylo bakter. • Interna koder, policyer, instruktio
		marknad. Koncernen är beroende av att köpa in betydande volymer för att både upprätthålla nuvarande verksamhet och uppnå tillväxt.	kvalitet i uppfödningen samt för att verka för en god djurhållning. • Fortsätta att stärka samarbetet med de kontrakterade uppfödarna totalt sett i de avtalsmässiga villkoren samt att formalisera uppföljningen.	Skador på varumärken	Försämrad eller bristande kvalitet på produkter i produktionsprocesser, i djurhållningen eller i andra delar av värdekedjan kan medföra ett minskat förtroende för koncernens varumärken och leda till lägre försälj ningsvolymer.	ner och manualer. • En process finns för att dra lärdom av och tillvarata erfarenheter av händelser som inträffat.
	Nya trender som kan medföra en minskad efterfrågan på kyckling	Efterfrågan på koncernens produk ter kan påverkas av trender avse ende hälsa, dieter, djurskydd, långsamväxande raser, etiska värde ringar avseende djurhållning och miljö, som även kan påverka koncer nens nettoomsättning och produk tionskostnaderna.	• Ökat fokus på hållbarhetsarbetet i hela organisationen och värde kedjan inklusive intressentdialoger. • Under 2017 utnämndes en Group Sustainability Director och en Group Bio Security Officer. • Långsiktiga marknadsstudier.	Företags kulturen och förmågan att attrahera kompetenta medarbetare	Motiverade medarbetare med rätt kompetens är avgörande för att driva koncernens utveckling och uppnå uppställda mål.	• Ledarutveckling. • Årlig medarbetarundersökning (ScandiPuls). • Ökade insatser avseende Employer branding. • Successionsplanering. • Ytterligare ökat fokus på hållbarhet.
	Förändringar i dagligvaru handelns marknads föring	Dagligvaruhandeln är Scandi Standards största säljkanal och svarar för mer än hälften av koncer nens omsättning. Handeln har stor påverkan på konsumenternas inköpsbeteenden genom bland annat varornas placering i butiken, hyllutrymme och säljfrämjande åtgärder och därmed koncernens nettoomsättning. En ökad försäljning via internet kan	• Koncernen arbetar aktivt tillsam mans med branschorganisationer och handeln för att driva kyckling kategorin och säkerställa att efterfrågan underlättas genom till exempel butiksinredning, till delning av hyllutrymme och sälj främjande åtgärder.

leda till förändrade volymer och marknadsandelar för koncernens

viktigaste kunder.

Operativa risker

Risker	Beskrivning	Hantering	Risker	Beskrivning	Hantering
Fluktuationer i efterfrågan	I händelse av en plötslig upp- eller nedgång i efterfrågan kan det hända att koncernen inte hinner göra omedelbara justeringar av produktio nen, vilket bland annat kan leda till uppbyggnad av lager. Produktions kostnaderna har en betydande påver kan på koncernens finansiella resul tat. De största kostnadsposterna utgörs av personal-, distributions-, energi- och fastighetskostnader.	• Den negativa effekten av en ned gång i efterfrågan kan i viss mån begränsas genom att produkterna fryses in och senare säljs som frysta produkter med längre hållbarhet. • Kontinuerlig fokus på att maximera produktionsprocesserna och genomströmningen i produktionen. • Att minimera svinn, driftsstopp och övertid är andra viktiga faktorer som påverkar produktionskostnaderna och en anläggnings lönsamhet. • Kontinuerligt fokus på planering, processer och system.	Ändrade inköps kostnader Sjukdoms utbrott bland djuren	Koncernens totala kostnader för externa inköp uppgick 2018 till cirka 5 291 MSEK, varav huvuddelen avsåg levande kycklingar. Kyckling arna köps huvudsakligen från kon trakterade uppfödare på respektive lokal marknad. Förvärvet av Manor Farm innebär att koncernen är exponerad för föränd ringar i priset på spannmål genom den foderfabrik som ingår i verksam heten och som producerar foder till bolagets uppfödare.	• Koncernens inköpsfunktion arbetar nära leverantörerna för att hantera materialförsörjningen och följer upp leverantörernas finansiella stabilitet, kvalitetssystem och leveranskapacitet.
Pris konkurrens	Den inhemska produktionen av kyck lingbaserade livsmedel i Norden är konsoliderad till ett fåtal huvudprodu center i varje land. Konkurrensen är hård när det gäller att behålla och stärka positionerna inom dagligvaru handeln samt inom restauranger och storhushåll. Vissa konkurrenter är inte specialiserade enbart på kyckling och är därmed inte lika beroende av att upprätthålla priser och marginaler på kycklingprodukter.	• Koncernen är den största producen ten i Norden och har genom sina stora volymer, breda sortiment, och starka varumärken betydande stordrifts- och konkurrensfördelar. • Ökade satsningar på produktutveck ling och på mer förädlade produkter. • Överföring av så kallad Best practice mellan länderna för att tillvarata stordriftsfördelar.		Efterfrågan på kycklingprodukter kan påverkas negativt av sjukdoms utbrott bland djuren inom koncernen, på de marknader där Scandi Standard är verksam, på andra geografiska marknader eller hos konkurrenter. Största risken är ett utbrott av fågelin fluensa eller liknande virus, som kan medföra handelsrestriktioner som innebär en minskad exportförsäljning även om sjukdomen inte konstaterats i koncernens värdekedja. Salmonella infektioner är en ständig utmaning för	• Nordisk kyckling anses vara av högsta kvalitet tack vare de stränga regler som gäller avseende djurens hälsa och välfärd. • Koncernen har lång erfarenhet och väl utvecklade processer i hela värdekedjan för att förhindra sjuk domsutbrott. • Scandi Quality Chicken Program, ett koncerngemensamt program avse ende kvalitetskrav för djurhållning, togs fram under 2017 och gäller för alla uppfödare oavsett land.
Exportpriser	Fluktuationer i exportpriserna samt på vissa kycklingdelar som säljs på exportmarknaderna kan framför allt påverka lönsamheten för den danska verksamheten som har en hög exportandel.	• Driva exportförsäljningen av förädlade produkter och minska exporten av standardprodukter.		hela kycklingindustrin.	• Kostnaderna för eventuella skador minimeras genom försäkrings lösningar där sådana är tillgängliga.

Operativa risker forts.

	Risker	Beskrivning	Hantering	Risker	Beskrivning	Hantering
	Produkt kvalitet och produkt säkerhet	Att leverera produkter som är säkra att äta är avgörande för koncernens framgång och överlevnad. Om interna processer i produktionen eller i övriga värdekedjan inte fungerar som avsett kan detta ha en negativ påverkan på produktkvaliteten och produktsäkerheten, vilket kan med föra ett minskat förtroende för kon cernens varumärken och lägre försäljningsvolymer.	• Ständig förbättring av arbetsproces ser och kvalitetsstyrningssystem för att säkerställa en hög livsmed elskvalitet i hela värdekedjan. • Affärsetiska risker, risker i värde kedjan och råvarurisker hanteras i huvudsak genom implementeringen av koncernens leverantörsuppfö randekod som inkluderas i alla avtal och genom att efterlevnaden av denna regelbundet övervakas.	Risker relate rade till klimat förändringar	En växande medvetenhet om klimat förändringar kan resultera i begräns ningar i klimatpåverkande utsläpp, förändrade eller nya skatter på energi och transporter samt föränd ringar i konsumenternas preferenser och köpbeteenden.	• Ett aktivt arbete bedrivs för att uppnå resurseffektivitet i alla led i värdekedjan vad gäller användning av energi, vatten, hantering av avfall och biprodukter. Målet är att under perioden 2016−2025 minska koldioxidutsläppen från den egna produktionen med 50 procent per producerat ton kyckling. Se vidare avsnittet om Hållbarhets arbetet på sid 30−41.
	Störningar i produktionen eller i leverans kedjan	• Tester görs kontinuerligt i produktio En order från en kund behandlas normalt inom en till tre dagar. Även campylobakter. mindre störningar i produktionen kan medföra att förpliktelser mot kunder minimeras genom försäkrings inte kan uppfyllas, vilket kan öka risken för att kunderna byter leveran tör. Kunderna kan ibland också vara	nen avseende både salmonella och • Kostnaderna för eventuella skador lösningar där sådana är tillgängliga. • Rutiner för krishantering och bered	Bristande interna processer	Oklara roller och fördelning av ansvar i organisationen kan medföra att nödvändiga åtgärder och föränd ringar försenas eller inte vidtas alls förrän negativa effekter eller skada uppstått.	• Interna koder, policyer, instruktio ner och manualer. • Klart definierade ansvarsområden och rapporteringskrav för chefer och övriga i ansvarig ställning.
		berättigade till ersättning. En stor andel av koncernens produk ter säljs som färska livsmedel och måste på grund av begränsad för brukningstid distribueras och säljas till kunderna kort efter produktionen.	skapsplaner. • Brandlarm på alla enheter. • Samarbete med leverantörerna.	Integrering av förvärv	Integreringen av förvärv innebär alltid risker. Kostnaderna för integra tionen kan bli högre än beräknat och synergieffekterna lägre än beräknat. Det kan ta längre tid än förväntat att nå de mål som sattes upp för verk	• Förvärven föregås av grundliga processer för så kallad due diligence. • Efter förvärvet av Manor Farm tillsattes ett så kallat Integration Board för rådgivning och uppfölj
		Störningar i produktionen kan också uppstå på grund av brand, utsläpp eller annan skada på materiella till gångar.			samheten vid förvärvstillfället. I augusti 2017 förvärvades Manor Farm i Republiken Irland, en mark nad där Scandi Standard inte tidigare bedrivit verksamhet och som inne	ning avseende integrationsarbetet.
	Affärsetiska risker samt risker	Minskat förtroende för koncernen och dess varumärken på grund av oetiskt beteende, bedrägerier,	• Internt systematiskt arbete och kommunikation för att upprätthålla en sund företagskultur.		bär en betydande ökning av koncer nens nettoomsättning.
	avseende hälsa, säker het, miljö och djurhållning	korruption eller muta. • Kontinuerliga åtgärder för att skapa en god arbetsmiljö med minimerad Risker avseende hälsa, säkerhet, risk för skador. miljö och djurhållningen kan uppstå • Implementering av koncernens i hela värdekedjan, inkl. koncernens uppförandekod och leverantörs anläggningar. De kan följas av anse uppförandekod. enderisker, som kan skada förtroen • Under 2017 inrättades en så kallad det för koncernen och dess varu whistleblowing-funktion för rappor märken bland kunder och konsu tering av olagligt eller oetiskt menter, och även göra det svårare beteende som strider mot koncer att rekrytera och behålla medarbe nens uppförandekod. tare.

Risker avseende efterlevnad av externa lagar och regler samt interna styrdokument

Risker	Beskrivning	Hantering
Efterlevnad av externa lagar och regler samt interna styr dokument	Koncernen bedriver verksamhet i flera olika länder, vilket innebär att ett stort antal externa lagar och regler omgärdar alla aspekter av verksamheten. Om dessa inte följs kan det medföra såväl juridiska som finansiella konsekvenser som också kan skada koncernens anseende. Som ett svenskt publikt aktiebolag noterat vid Nasdaq Stockholm har Scandi Standard skyldighet att följa svensk aktiebolagslag, årsredo visningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk, Svensk kod för bolags styrning med flera svenska och utländska lagar och regler.	• Koncernledningens struktur med en stark lokal ledning i respektive land medför snabb spridning av ändamålsenlig information inom organisationen. • Landriskpolicyer och andra interna styrdokument som Instruktion avseende finansiell rapportering, Informationspolicy, Insiderpolicy, IT-säkerhetspolicy, Finanspolicy, med flera som uppdateras regel bundet och godkänns av styrelsen. • Implementering av koncernens uppförandekod och leverantörs uppförandekod och whistle blowing-funktion. • Koncernen arbetar kontinuerligt med att effektivisera boksluts processen och processen för finan siella rapporteringen.

Rapporteringsrisker

Risker	Beskrivning	Hantering
Felaktigheter i rapporteringen	Felaktigheter kan påverka både den interna och den externa rapporte ringen generellt men även specifikt för den finansiella rapporteringen. För information om den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen se Bolagsstyrnings rapporten på sid 111−113.	• Finans- och redovisningsmanual. • Internrevisionsfunktionen och processen för identifiering av risker har successivt stärkts.
IT-relaterade risker	Bristande informationssäkerhet och IT-säkerhet, inklusive störningar eller fel i kritiska IT-system kan påverka både den interna och den externa rap porteringen generellt men även speci fikt för den finansiella rapporteringen.	• IT-säkerhetspolicy. • Förstärkt förvaltningsprocess och rutiner kring förändringar inom IT system håller på att införas

Finansiella risker

Risker	Beskrivning	Hantering
Transaktions och omräknings exponering	Transaktionsexponeringen kan huvudsakligen hänföras till export försäljningen. Omräkningsexpone ringen är effekten av valutakursför ändringar när utländska dotterföre tags resultaträkningar och rapporter över finansiell ställning i DKK, NOK och EUR räknas om till SEK.	• De finansiella riskerna hanteras av koncernens centrala finansfunktion och baseras på den Finanspolicy som fastställts av styrelsen samt riskpolicyn för respektive land. • Valutakursrisken är i viss mån säk rad genom att vissa lån upptas i dotterföretagens respektive rap porteringsvalutor.
Ränte-, refinansierings-, likviditets-, kredit- och motpartsrisker	Koncernen är genom sina ränte bärande skulder exponerad för ränterisker, dvs att förändringar i marknadsräntan negativt påverkar det finansiella resultatet och kassa flödet. Risker avseende refinansiering och likviditet omfattar risker att finansie ringsmöjligheterna är begränsade när lån och krediter ska omsättas, att kostnaderna blir högre, samt risker att betalningsförpliktelser inte kan full göras på grund av otillräcklig likviditet. Kredit- och motpartsrisker innebär risker att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sina åtaganden. Se vidare Not 20.	• Ränterisken hanteras genom en begränsning av räntebindningstiden och är även i viss mån säkrad genom användningen av ränte swappar. • Koncernens utestående skulder, inklusive utestående ränteswappar, hade den 31 december 2018 en vägd genomsnittlig räntebindnings tid på 21 (7) månader. • Refinansieringsrisken begränsas genom god spridning på motparter. • Den vägda genomsnittliga löptiden på lån hos kreditinstitut var vid års skiftet 5 (4) år.

Koncernens finansiella rapporter

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2018	2017
Nettoomsättning	4	8 797	7 101
Övriga rörelseintäkter	4, 26	43	68
Förändring i lager av färdiga varor och produkter i arbete		−10	54
Råmaterial och förnödenheter		−5 291	−4 331
Personalkostnader	5	−1 763	−1 400
Av- och nedskrivningar	6	−242	−232
Övriga rörelsekostnader	7, 9	−1 212	−969
Resultat från andelar i intresseföretag	13	2	3
Rörelseresultat		323	295
Finansiella intäkter	8, 9	1	1
Finansiella kostnader	8, 9	−87	−72
Resultat efter finansnetto		237	224
Skatt på årets resultat	10	−33	−56
Årets resultat	27	204	168
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		202	168
Innehav utan bestämmande inflytande		1	−
Genomsnittligt antal aktier		65 285 191	61 570 1771)
Resultat per aktie före utspädning, SEK		3,10	2,73
Resultat per aktie efter utspädning, SEK		3,10	2,73
Antal aktier vid periodens slut		66 060 890	66 060 890

Koncernens rapport över totalresultat

MSEK	Not	2018	2017
Årets resultat		204	168
Övrigt totalresultat
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner	21	−7	9
Skatt på aktuariella vinster och förluster	21	2	−2
Summa		−6	7
Poster som kommer eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar		−5	5
Valutakursdifferenser från omräkning av utlandsverksamhet		80	42
Resultat från valutasäkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet		−10	−18
Skatt hänförlig till poster som kommer att omklassificeras till resultaträkningen, netto		2	−1
Summa		67	28
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		61	35
Summa totalresultat för året		264	203
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		263	203
Innehav utan bestämmande inflytande		1	−

1) 163 700 egna aktier återköptes under 2017.

Koncernens rapport över finansiell ställning

MSEK	Not	31 dec 2018	31 dec 2017
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	12	922	896
Övriga immateriella anläggningstillgångar	12	995	1 017
Materiella anläggningstillgångar	11	1 537	1 245
Andelar i intresseföretag	13	41	40
Finansiella anläggningstillgångar	14	5	0
Uppskjutna skattefordringar	10	50	40
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Biologiska tillgångar	30	94	72
Varulager	15	655	649
Kundfordringar	16	850	879
Övriga kortfristiga fordringar	16	115	125
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	16	176	160
Derivatinstrument	20	−	1
Likvida medel	17	89	30
Summa omsättningstillgångar		1 978	1 915
SUMMA TILLGÅNGAR		5 527	5 153

MSEK Not		31 dec 2018	31 dec 2017
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		1	1
Övrigt tillskjutet kapital		857	975
Reserver		134	70
Balanserade vinstmedel		612	409
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		1 604	1 455
Innehav utan bestämmande inflytande		1	−
Summa eget kapital	18	1 606	1 455
Skulder
Långfristiga skulder
Långfristig del av räntebärande skulder	19, 20	1 990	1 849
Derivatinstrument	20	11	9
Avsättningar för pensionsförpliktelser	21	16	11
Övriga avsättningar	22	10	12
Uppskjutna skatteskulder	10	169	172
Övriga långfristiga skulder	20	218	319
Summa långfristiga skulder	2 413	2 373
Kortfristiga skulder
Kortfristig del av räntebärande skulder	19, 20	0	58
Derivatinstrument	20	1	−
Leverantörsskulder	20, 23	901	716
Skatteskulder	10	22	59
Övriga kortfristiga skulder	20, 23	243	188
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	20, 23	342	306
Summa kortfristiga skulder		1 509	1 326
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		5 527	5 153

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se Not 28.

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

	Aktie	Övrigt tillskjutet		Balan serade vinst	Eget kapital hänförligt till moder bolagets	Innehav utan bestäm mande	Summa eget
MSEK Not	kapital		kapital Reserver	medel	ägare	inflytande	kapital
Eget kapital den 1 jan 2017 Årets resultat	1	703	43	226 168	972 168		972 168
Övrigt totalresultat, netto efter skatt			28	7	35		35
Totalresultat			28	175	203		203
Utdelning		−80			−80		−80
Återköp egna aktier				−10	−10		−10
Nyemission	0	353			353		353
Transaktionskostnader hänförliga till nyemissionen		−1			−1		−1
Långsiktiga incitamentsprogram				11	11		11
Transaktioner med ägarna	0	272		1	273		273
Vinst vid utnyttjande av köpoption för Sødams Øko Fjerkraeslagteri Aps				6	6		6
Övriga förändringar				1	1		1
Eget kapital den 31 dec 2017 18	1	975	70	409	1 455		1 455
Eget kapital den 1 jan 2018	1	975	70	409	1 455		1 455
Årets resultat				202	202	1	204
Övrigt totalresultat, netto efter skatt			67	–6	61		61
Totalresultat			67	196	263	1	264
Utdelning		−118			−118		−118
Långsiktiga incitaments program (LTIP)				5	5		5
Innehav utan bestämmande inflytande som uppkommit vid förvärv av dotterföretag						0	0
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande						0	0
Transaktioner med ägarna		–118		5	−113	0	−113
Övriga förändringar			–3	3	−		–
Eget kapital den 31 dec 2018 18	1	857	134	612	1 604	1	1 606

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2018	2017
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		323	295
Justering för icke kassaflödespåverkande poster		244	206
Betalda finansiella poster netto	29:1	−65	−59
Betald inkomstskatt		−83	−3
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		419	439
Förändringar av varulager och av biologiska tillgångar		−1	−57
Förändringar av rörelsefordringar		55	−248
Förändringar av rörelseskulder		108	158
Förändringar i rörelsekapital		162	-147
Kassaflöde från den löpande verksamheten		581	292

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Företagsförvärv	29:2	−4	−274
Investeringar i materiella anläggningstillgångar		−378	−214
Försäljning av materiella anläggningstillgånger		7	15
Kassaflöden från investeringsverksamheten		−375	−473
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån	29:4	146	1 904
Återbetalning av lån	29:4	−156	−1 521
Förändring checkkredit	29:4	−24	−99
Utdelning		−118	−80
Återköp egna aktier		−	−10
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		−152	194
Årets kassaflöde		54	13
Likvida medel vid periodens början		30	23
Kursdifferens i likvida medel		4	−6
Periodens kassaflöde		54	13
Likvida medel vid årets slut	29:3	89	30

Moderbolagets finansiella rapporter

Moderbolaget Scandi Standard AB (publ) äger aktier i dotterföretag där verksamheten bedrivs. Denna verksamhet framgår av avsnittet som beskriver koncernen. I moderbolaget bedrivs ingen verksamhet och där finns heller inga anställda.

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2018	2017
Nettoomsättning		−	−
Rörelsekostnader	32	0	0
Rörelseresultat		0	0
Finansnetto		31	11
Resultat efter finansnetto		31	11
Koncernbidrag		−15	−11
Skatt på årets resultat		−	−
Årets resultat		16	0

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	Not	2018	2017
Årets resultat		16	0
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		−	−
Summa totalresultat för året		16	0

Moderbolagets rapport över finansiell ställning

MSEK	Not	31 dec 2018	31 dec 2017
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Andelar i dotterföretag	34	533	533
Fordringar hos koncernföretag	35	405	405
Summa anläggningstillgångar		938	938
Omsättningstillgångar
Fordringar hos koncernföretag		5	−
Övriga kortfristiga fordringar		11	0
Likvida medel		0	−
Summa omsättningstillgångar		16	0
SUMMA TILLGÅNGAR		954	938
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundna reserver
Aktiekapital		1	1
Fritt eget kapital
Överkursfond		857	975
Balanserade vinstmedel		−53	−53
Årets resultat		16	0
Summa eget kapital		821	922
Kortfristiga skulder
Skulder till koncernföretag		134	16
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		0	−
Summa kortfristiga skulder		134	16
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		954	938

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se Not 33.

Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital

MSEK	Aktie kapital	Överkurs fond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Eget kapital den 1 jan 2017	1	703	−43	661
Årets resultat			0	0
Utdelning		−80		−80
Återköp egna aktier			−10	−10
Nyemission	0	353		353
Transaktionskostnader hänförliga till nyemissionen		−1		−1
Eget kapital den 31 dec 2017	1	975	−53	922
Eget kapital den 1 jan 2018	1	975	–53	922
Årets resultat			16	16
Utdelning		–118		–118
Eget kapital den 31 dec 2018	1	857	–37	821

För mer information om eget kapital och aktien, se Not 18.

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	2018	2017
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat	0	0
Betalda finansiella poster netto	15	11
Betald inkomstskatt	−	−
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital	15	11
Förändring av rörelseskulder	114	−212
Kassaflöde från den löpande verksamheten	129	−201
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utlåning till dotterföretag	−	306
Utdelning	−118	−80
Återköp egna aktier	−	−10
Betalt koncernbidrag	−11	−14
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	−129	201
Årets kassaflöde	0	−

Noter till koncernens och moderbolagets finansiella rapporter

Noter till koncernens finansiella rapporter

Not 1	Redovisningsprinciper	62
Not 2	Viktiga bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål	68
Not 3	Segmentsrapportering	69
Not 4	Intäkternas fördelning	70
Not 5	Anställda och personalkostnader	71
Not 6	Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	73
Not 7	Arvode och kostnadsersättning till revisorer	73
Not 8	Finansiella intäkter och kostnader	74
Not 9	Valutakursdifferenser som påverkat resultatet	74
Not 10 Skatt		74
	Not 11 Materiella anläggningstillgångar	76
	Not 12 Immateriella anläggningstillgångar	77
	Not 13 Andelar i intresseföretag	77
	Not 14 Långfristiga finansiella tillgångar	78
	Not 15 Varulager	78
	Not 16 Kundfordringar och övriga fordringar	78
	Not 17 Kortfristiga räntebärande tillgångar och likvida medel	78
	Not 18 Eget kapital	79

Not 19 Räntebärande skulder	81
Not 20 Finansiella instrument och finansiell riskhantering	81
Not 21 Pensioner	85
Not 22 Övriga avsättningar	86
Not 23 Leverantörsskulder och övriga skulder	86
Not 24 Leasingåtaganden	87
Not 25 Transaktioner med närstående	87
Not 26 Statliga stöd	87
Not 27 Förvärvade verksamheter	88
Not 28 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	88
Not 29 Noter till kassaflödesanalysen	89
Not 30 Biologiska tillgångar	89
Not 31 Ändrade redovisningsprinciper från och med 2019	90

	Not 32 Arvode och kostnadsersättning till revisorer	96
	Not 33 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	96
	Not 34 Andelar i dotterföretag	96
	Not 35 Finansiella instrument	96
	Not 36 Förslag till vinstdisposition	96

Noter till koncernens finansiella rapporter

Belopp i MSEK om inget annat anges. Styrelsen för Scandi Standard AB (publ) har sitt säte i Stockholm, Sverige. Huvudkontorets adress är Franzéngatan 5. Organisationsnummer är 556921−0627. Koncernens verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen och i Not 3, Segmentsrapportering. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar för 2018 ska fastställas av årsstämman den 9 maj 2019.

Not 1 Redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättandet av denna årsredovisning beskrivs översiktligt i denna not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I de fall moderbolaget tillämpar andra principer än koncernen anges dessa principer under en särskild rubrik.

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Scandi Standards koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU och enligt årsredovisningslagen. IFRS innefattar även International Accounting Standards (IAS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC). Utöver årsredovisningslagen och IFRS tillämpas även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer.

Scandi Standard tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller derivatinstrument och kategorierna "finansiella tillgångar som kan säljas" och "finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader via resultaträkningen" samt för biologiska tillgångar, som värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader enligt IAS 41. I moderbolaget värderas inte dessa finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Det förekommer att totalsumman i tabeller och räkningar inte summerar på grund av avrundningsdifferenser. Syftet är att varje delrad ska överensstämma med sin ursprungskälla och därför kan avrundningsdifferenser uppstå.

Standarder, ändringar och tolkningar godkända av EU som koncernen tillämpar och som trätt i kraft 2018

IFRS 9, Finansiella instrument: Redovisning och värdering IFRS 9, Finansiella instrument, publicerad i juli 2014, ersätter den tidigare IAS 39 Finansiella instrument, Redovisning och värdering. IFRS 9 behandlar klassificering, värdering och borttagande av redovisade finansiella tillgångar och finansiella skulder, inför nya regler för säkringsredovisning och en ny modell för nedskrivning av finansiella tillgångar. Den nya standarden innebär också utökade upplysningskrav och förändringar i presentationen. Scandi Standard tillämpar IFRS 9 från och med den 1 januari 2018. Övergången till IFRS 9 har inte haft någon väsentlig inverkan på Scandi Standards koncernredovisning 2018. Scandi Standard har valt att tilllämpa möjligheten i övergångsreglerna i IFRS 9 att inte omräkna jämförelsetalen för 2017. Finansiella instrument som vid utgången av jämförelseåret under IAS 39 redovisades till verkligt värde via resultaträkningen respektive upplupet anskaffningsvärde, klassificeras och redovisas som verkligt värde via resultaträkningen respektive upplupet anskaffningsvärde under IFRS 9 från och med ingången av 2018.

IFRS 15, Intäkter från avtal med kunder

IFRS 15, Intäkter från avtal med kunder, fastställer ett omfattande ramverk för att avgöra om, till vilket belopp och vid vilken tidpunkt en intäkt ska redovisas. Standarden ersätter IAS 18 avseende kontrakt för varor och tjänster, IAS 11 som omfattar byggentreprenader och IFRIC 13 som rör kundlojalitetsprogram. Den nya standarden är baserad på principen att intäkter ska redovisas i samband med att kontrollen över en vara eller tjänst överförs till en kund. Standarden tillåter antingen en fullständig retroaktiv eller en begränsad retroaktiv tillämpning vid införandet. Standarden är obligatorisk för räkenskapsår som börjar den eller efter den 1 januari 2018, med möjlighet till förtidstillämpning. Koncernen slutförde konsekvensbedömningen under det gångna räkenskapsåret och har analyserat huvuddelen av koncernens kundkontrakt. Scandi

Standard har inte funnit några fall där standarden innebär en förändring av koncernens redovisning av intäkterna. Införandet har därför inte inneburit någon förändring i rapporteringen.

Standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte tillämpas av koncernen

IFRS 16 Leases

IFRS 16, Leasing, publicerad i januari 2016, ersätter IAS 17 Leasing och kommer tillämpas från 1 januari 2019. Det kommer att innebära att nästan alla leasingavtal redovisas i balansräkningen, eftersom skillnaden mellan operativa och finansiella leasingavtal tas bort. Enligt den nya standarden ska en tillgång (rätten att använda ett hyrt objekt) och en finansiell skuld att betala hyror redovisas. De enda undantagen är kortfristiga avtal och leasingavtal med lågt värde. Standarden kommer att påverka redovisningen av koncernens operationella leasingavtal. I Scandi Standard består dessa främst av hyresavtal för produktionsanläggningar och kontor, leasing av produktionsutrustning samt bilar och fordon som används i produktions- och logistiksyften.

Koncernen har under 2018 slutfört analysen av de leasingkontrakt som berörs av den nya standarden. Standarden medger olika övergångsprinciper och Scandi Standard har valt att tillämpa den fullständigt retroaktiva metoden. Det innebär att jämförelsesiffror för 2018 har räknats om, för helåret och per kvartal.

I Not 31 framgår hur koncernens finansiella rapporter hade påverkats om standarden hade tillämpats 2018. Tillgångarna hade den 31 december 2018 varit 448 MSEK högre medan koncernens skulder hade varit 467 MSEK högre. Effekterna i resultaträkningen för 2018 skulle ha ökat EBITDA med 99 MSEK och rörelseresultatet med 9 MSEK. Koncernens finansnetto skulle ha varit 13 MSEK lägre.

Ändrade redovisningsprinciper för moderbolaget

Inga nya redovisningsprinciper gällande från och med 2018 har väsentligen påverkat moderbolagets finansiella ställning eller resultat.

ANVÄNDNING AV ANTAGANDEN OCH BEDÖMNINGAR

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångar och skulder respektive intäkter och kostnader samt lämnad information i övrigt. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar och antaganden. De områden där bedömningar och antaganden har störst inverkan på redovisade värden finns närmare beskrivna i Not 2.

KONCERNREDOVISNING

Koncernens bokslut omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga koncernföretag i enlighet med nedanstående definitioner.

Dotterföretag

Dotterföretag omfattar alla de företag över vilka bolaget utövar kontroll. Koncernen kontrollerar ett företag när koncernen är exponerad för, eller har rätt till, den rörliga avkastningen från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka denna avkastning genom att utöva ett bestämmande inflytande. Dotterföretag konsolideras till fullo från det datum då kontrollen överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från det datum då kontrollen upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget utgörs av kontant belopp och det verkliga värdet på betalning med apportegendom. Värdet på den förvärvade nettotillgången, det egna kapitalet i bolaget, bestäms utifrån en värdering av förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Dessa verkliga värden utgör koncernens anskaffningsvärden. Överstiger anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget det verkliga värdet på det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar redovisas skillnaden som koncernmässig Goodwill.

Huruvida en minoritetsandel av Goodwill ska värderas och inkluderas som tillgång avgörs för varje enskilt förvärv. Understiger anskaffningsvärdet det slutligen fastställda verkliga värdet på nettotillgångarna redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas löpande i resultaträkningen.

Samtliga koncerninterna transaktioner, såväl fordringar och skulder som intäkter och kostnader samt orealiserade resultat, elimineras i sin helhet.

Intresseföretag

Intresseföretag är bolag där Scandi Standard har ett betydande, men inte bestämmande, inflytande. Normalt är detta fallet när koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna.

Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder görs på samma sätt som för dotterföretag, och redovisat värde för intresseföretagen inkluderar eventuell Goodwill och andra koncernjusteringar. Koncernens andel i det resultat efter skatt som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet, justerat för eventuella avskrivningar/upplösningar av koncernmässiga värden, redovisas i en egen post i resultaträkningen och inkluderas i rörelseresultatet. Resultatandelen beräknas utifrån Scandi Standards kapitalandel i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på andelarna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital med tillägg för eventuella restvärden från justeringar av verkligt värde.

Orealiserade vinster och förluster som inte innebär ett nedskrivningsbehov, elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.

Koncernen redovisar inga samarbetsarrangemang i enlighet med IFRS 11.

Omräkning av utländska koncernföretag

Balansräkningar och resultaträkningar i samtliga koncernföretag, med annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, räknas om till koncernens rapporteringsvaluta enligt följande:

• Tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen per respektive bokslutsdag som redovisas i balansräkningen.
• Intäkter och kostnader räknas om till genomsnittskursen för respektive år som redovisas i resultaträkningen och rapport över totalresultatet.
• Alla omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas som en separat post under övrigt totalresultat i rapport över totalresultatet.

I de fall nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkrats med finansiella instrument, redovisas även valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av dessa instrument i rapporten över totalresultatet. Vid avyttring av ett utländskt bolag redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser på eventuella finansiella instrument som innehafts för att säkra nettoinvesteringen i bolaget, som en del i redovisat realisationsresultat.

Goodwill och justeringar till verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utländsk verksamhet behandlas som tillgångar och skulder i den utländska verksamheten och omräknas enligt samma principer som verksamheten.

Moderbolaget

Moderbolaget redovisar innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde, i förekommande fall justerat med ackumulerade nedskrivningar.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER I UTLÄNDSK VALUTA

De olika enheterna inom koncernen redovisar i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (den funktionella valutan).

Koncernredovisningen är upprättad i svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen.

Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurser vid varje bokslutstillfälle. Kursdifferenser som uppkommer vid sådan omvärdering, samt vid betalning av transaktionen, redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser som uppkommer vid omvärdering av poster som utgör säkringstransaktioner, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas dock i övrigt totalresultat. Vinster och förluster på rörelsens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas inom rörelseresultatet. Vinster och förluster på upplåning och finansiella placeringar redovisas som finansiella poster.

Valutakursdifferenser på fordringar som utgör en utvidgad investering i dotterföretag redovisas via övrigt totalresultat på samma sätt som omräkningsdifferenser avseende investeringar i utländska dotterföretag.

SEGMENTSRAPPORTERING

Redovisade rörelsesegment överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till högsta verkställande beslutsfattaren, som är den som tilldelar resurser och bedömer rörelsesegmentens resultat. I Scandi Standard har denna funktion identifierats som verkställande direktör som, på styrelsens uppdrag, sköter den löpande förvaltningen och styrningen.

Rörelsesegmenten överensstämmer med koncernens operativa organisation där verksamheten är indelad i regioner. Regionerna utgår från geografiska områden och avser Sverige, Danmark, Norge, Irland och Finland. Verksamhet som inte ingår i en region samt koncerngemensamma funktioner redovisas som Koncerngemensamt. Ytterligare beskrivning av rörelsesegmenten återfinns i Not 3.

Regionerna ansvarar för sitt rörelseresultat och de tillgångar och skulder som används i den egna verksamheten, det operativa kapitalet. Finansiella poster och skatter ligger inte inom regionernas ansvar utan redovisas centralt för koncernen. Samma redovisningsprinciper används inom regionerna som för koncernen förutom vad gäller redovisning av finansiella instrument (IFRS 9 tillämpas endast på koncernnivå).

Transaktioner mellan segmenten och även gentemot övrig verksamhet görs till marknadsmässiga villkor.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången, inklusive effekten av gjorda kassaflödessäkringar avseende investeringsinköp i utländsk valuta. Utgifter för inkörning och intrimning som är nödvändiga för att få tillgången i förutbestämt skick inkluderas i anskaffningsvärdet. Vid stora investeringar, där det totala investeringsvärdet uppgår till minst 100 MSEK och investeringstiden omfattar minst 12 månader, inkluderas ränta under byggnadstiden i tillgångens anskaffningsvärde.

Tillkommande utgifter för en materiell anläggningstillgång ökar anskaffningsvärdet endast om det är troligt att koncernen får framtida ekonomisk nytta av den tillkommande utgiften. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning på övriga materiella anläggningstillgångar baseras på anskaffningsvärden med avdrag för beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Varje del av en större materiell anläggningstillgång, med ett anskaffningsvärde som är betydande i relation till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde och en nyttjandeperiod som väsentligt avviker från resten av tillgången, skrivs av separat.

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas minst en gång per år och justeras vid behov.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Byggnader	25−30 år
Fastighetsinventarier	10−25 år
Maskiner, tekniska anläggningar	5−20 år
Inventarier, verktyg	5−15 år
Fordon	5−10 år
Kontorsutrustning	5−10 år

Under året har koncernen genomfört en analys av koncernens tillämpade avskrivningstider i förhållande till bedömd verklig ekonomisk livslängd på ett antal av Koncernens anläggningstillgångar med syfte att skapa en mer enhetlig bedömning inom koncernen. Resultatet av analysen innebär att bedömd ekonomisk livslängd har förlängts på ett antal tillgångar. Det justerade rörelseresultatet för 2018 påverkades positivt av lägre avskrivningar med cirka 28 MSEK.

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

En immateriell anläggningstillgång redovisas när tillgången är identifierbar, koncernen kontrollerar tillgången och den förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Immateriella tillgångar som Goodwill, varumärken och kund- och leverantörsrelationer identifieras och värderas normalt i samband med bolagsförvärv. Utgifter för internt genererade varumärken, kundrelationer liksom internt genererad Goodwill, redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer.

Goodwill

Goodwill utgör det värde varmed förvärvspriset överstiger verkligt värde på de nettotillgångar som koncernen förvärvat i samband med ett rörelseförvärv. Värdet på Goodwill hänförs till de kassagenererande enheter inom ett rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det förvärv som givit upphov till Goodwillposten. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar och testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av Goodwill återförs inte.

Goodwill som uppstår vid förvärv av intresseföretag inkluderas i redovisat värde på intresseföretaget och nedskrivningstestas som en del av värdet på det totala innehavet i intresseföretaget.

Redovisat resultat från avyttring av ett koncernföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den Goodwill som är hänförlig till den avyttrade enheten.

Varumärken

Värdet på varumärken redovisas till anskaffningsvärde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Varumärken med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan testas årligen vad gäller nedskrivningsbehov, på motsvarande sätt som för Goodwill. Konsumentvarumärken som Scandi Standard avser fortsätta använda under överskådlig tid framåt och som har ett anskaffningsvärde på minst 10 MSEK klassificeras som varumärke med obestämbar nyttjandeperiod.

Värdering av varumärken som identifierats i ett bolagsförvärv görs enligt Relief from Royalty-metoden.

Varumärken inom segment Sverige, Danmark och Norge har obestämbar nyttjandeperiod, några nyttjandeperioder har därför inte fastställts. Varumärken inom segment Irland har en bedömd nyttjandeperiod på 20 år.

Kund- och leverantörsrelationer

I samband med bolagsförvärv identifieras immateriella tillgångar i form av kund- respektive leverantörsrelationer. Värdet på dessa bedöms utifrån övervärdesmetoden (Multi Period Excess Earning) samt eventuell annan relevant information och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar.

Befintliga kundrelationer bedöms för närvarande ha en total nyttjandeperiod på 8, 10 eller 20 år och befintliga leverantörsrelationer en nyttjandeperiod på 5 eller 10 år.

Forskning och utveckling

Någon forskning bedrivs inte inom koncernen. Utgifter för utveckling redovisas som immateriell tillgång endast under förutsättning att det är tekniskt och finansiellt möjligt att färdigställa tillgången, att den bedöms ge framtida ekonomiska fördelar, att anskaffningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och att utvecklingsarbetet är mer omfattande. För närvarande innebär detta att samtliga utgifter för utveckling av kommersiella produkter och liknande kostnadsförs när de uppstår. Utgifter för utveckling av affärsrelaterade IS/IT-system aktiveras, om de generella förutsättningarna enligt ovan är uppfyllda och den totala utgiften beräknas överstiga 3 MSEK.

Aktiverade utgifter skrivs av linjärt under en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 10 år.

NEDSKRIVNINGAR

Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen, eller oftare vid indikation, avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Det redovisade värdet på tillgångar som skrivs av prövas fortlöpande. Vid varje bokslutstillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation på att tillgångarnas värde minskat så att det föreligger ett nedskrivningsbehov. För dessa tillgångar, liksom för tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs verkliga värde, med avdrag för försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivning görs till återvinningsvärdet om detta understiger det redovisade värdet. Tidigare redovisad nedskrivning återförs om skälen till den tidigare nedskrivningen inte längre föreligger. Nedskrivningen återförs dock högst till ett belopp som motsvarar tillgångens bokförda värde om den inte hade skrivits ned under de föregående åren. Nedskrivning av Goodwill återförs aldrig.

För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöden beräknas nyttjandevärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. Goodwill hänförs alltid till de kassagenerande enheter som gynnas av det förvärv som genererat Goodwill.

Med en tillgångs nyttjandevärde avses nuvärdet av de bedömda framtida kassaflöden som förväntas uppstå när tillgången används, och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en räntesats före skatt som tar hänsyn till marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången.

VARULAGER

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas med tillämpning av FIFU-metoden (först in/först ut) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för egentillverkade varor innefattar råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och produktionsrelaterade omkostnader, baserade på normal produktionskapacitet. Lånekostnader ingår inte i lagervärdena. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa och sälja varan.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, kundfordringar, värdepapper, lånefordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivatinstrument. Derivatinstrument redovisas i balansräkningen när avtal ingåtts. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas på likviddag. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen på likviddag eller när de förfaller. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen på likviddag eller när de avvecklas på annat sätt.

Från och med 1 januari 2018 klassificerar koncernen sina finansiella tillgångar i följande kategorier; verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värde via övrigt totalresultat eller upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar som innehas med syftet att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden endast utgör kapitalbelopp och ränta, och inte har identifierats som värderad till verkligt värde, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Det bokförda värdet av dessa tillgångar justeras med förväntade kreditförluster. Ränteintäkter från dessa finansiella tillgångar redovisas med effektivräntemetoden och ingår i finansiella intäkter. Finansiella tillgångar som innehas både i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och för försäljning, och där tillgångarnas kassaflöden endast utgör kapitalbelopp och ränta, och inte har identifierats som värderad till verkligt värde, värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Ränteintäkter, nedskrivningar och valutakursdifferenser redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat medan övriga verkligt värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat. Tillgångar som inte uppfyller kraven för upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella skulder redovisas normalt till upplupet anskaffningsvärde. Tilläggsköpeskilling i samband med förvärv av verksamhet och som skall avräknas i kontanta medel redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.

Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster som är kopplade till tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde och tilllgångar redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Koncernen redovisar en kreditreserv för sådana förväntade kreditförluster vid varje rapporteringsdatum. För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, d.v.s. reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela fordringens livslängd. För att uppskatta de förväntade kreditförlusterna har kundfordringar grupperats baserat på kreditriskegenskaper samt antal dagar i förhållande till förfall. Koncernen använder sig dessutom av framåtblickande variabler för att bedöma de förväntade kreditförlusterna. Fordringar som inte är kundfordringar fördelas i tre grupper. För den första gruppen bedöms förväntad kreditrisk utifrån risken för fallissemang inom de närmaste 12 månaderna. Om en bedömning görs att kreditrisken för en fordran ökat väsentligt sedan första redovisningstillfället går fordran över till grupp två där bedömningen av den förväntade kreditrisken baseras på risken för fallissemang under fordringens hela återstående löptid. Om en fordring bedöms ha fallerat flyttas den till grupp tre där en bedömning görs av förväntat återvinningsvärde.

Övergången till IFRS 9 från IAS 39 har inte haft någon effekt för Scandi Standard avseende säkringsredovisning. Scandi Standard har uppdaterat säkringsdokumentationen utifrån IFRS 9. Säkringar som kvalificerar för säkringsredovisning ska bedömas vara rimligt effektiva under säkringens kvarvarande löptid. Källor för ineffektivitet ska vara identifierade. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet ska ha ett tydligt ekonomiskt samband, säkringskvoten ska vara i enlighet med bolagets säkringsstrategi samt att kreditrisk inte får vara den dominerande orsaken till säkringsinstrumentets värdeförändring.

Derivatinstrument och säkringsredovisning

Scandi Standards innehav av finansiella derivatinstrument utgörs av ränteswappar och valutaterminer. Valutaterminer ingås i syfte att begränsa påverkan på Scandi Standards resultat och finansiella ställning från kortsiktiga valutarörelser. Ränteswappar ingås i syfte att förlänga räntebindningstiden för underliggande skulder och minska osäkerheten i framtida räntekostnader.

Derivatinstrument redovisas till verkligt värde och resultatet av omvärderingen påverkar resultaträkningen. I de fall derivatinstrument uppfyller kraven för säkringsredovisning och säkringsmodellen är en kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvesteringar redovisas den effektiva delen av omvärderingseffekten i övrigt totalresultat. Säkringsredovisning tillämpas om vissa kriterier, vad gäller dokumentation av säkringsrelationen och dess effektivitet, uppfylls.

Finansiella instrument som är säkringsinstrument säkrar antingen en tillgång eller en skuld, en nettoinvestering i utlandsverksamhet eller prognostiserade framtida kassaflöden.

Det finns tre säkringsmodeller: kassaflödessäkring, säkring av nettoinvesteringar och säkring av verkligt värde. Scandi Standard tillämpar för närvarande endast kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar.

Kassaflödessäkring

Kassaflödessäkring är en säkring som ingås för att minska risken för resultatpåverkan från förändringar i framtida kassaflöden. De framtida kassaflöden som säkras ska bedömas ha en hög sannolikhet att inträffa. Den del av säkringsinstrumentets värdeförändring som bedöms vara effektiv redovisas via övrigt totalresultat till eget kapital och eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. När resultatet av den säkrade posten påverkar resultaträkningen överförs resultatet från säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen.

Scandi Standard tillämpar kassaflödessäkring för valutarisker i kommersiella inköp och försäljningar samt för ränterisker i skuldportföljen.

Säkring av nettoinvesteringar

Säkring av nettoinvesteringar är säkringar som ingås för att minska effekterna av valutarelaterade omräkningsdifferenser avseende investeringar i utlandsverksamhet. Scandi Standard säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamhet med upplåning i motsvarande valuta. Omräkningseffekter relaterade till denna redovisas via övrigt totalresultat till det egna kapitalet. Resultat omklassificeras från eget kapital till resultaträkningen vid en framtida avyttring av utlandsverksamheten.

Moderbolaget

I moderbolaget redovisas finansiella instrument enligt anskaffningsvärdemetoden. Moderbolaget tillämpar reglerna i RFR2 och således inte IFRS 9. Vad gäller räntebärande tillgångar och skulder överensstämmer moderbolagets praxis i allt väsentligt med vad som gäller för koncernen varför några särskilda upplysningar inte lämnas för moderbolaget.

Fastställande av verkligt värde

Verkligt värde för valutaterminer beräknas utifrån på balansdagen gällande terminskurser för återstående löptid. Verkligt värde för ränteswappar beräknas baserat på diskontering till relevant räntekurva av swapparnas framtida kassaflöden.

För finansiella skulder beräknas verkligt värde genom diskontering av framtida kassaflöden till relevant marknadsränta med hänsyn tagen till Scandi Standards kreditrisk.

För finansiella tillgångar och skulder med en löptid understigande tre månader antas verkligt värde överensstämma med anskaffningsvärdet justerat för förväntade kreditförluster.

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas när Scandi Standard har ett legalt eller informellt åtagande till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra åtagandet. Som avsättning redovisas det belopp som enligt bästa bedömning beräknas utgå för att reglera åtagandet på balansdagen. Vid långfristiga, väsentliga belopp görs en nuvärdesberäkning för att ta hänsyn till tidsaspekten. Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärder finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Pensioner

Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav de flesta är fonderade.

I avgiftsbestämda pensionsplaner betalar bolaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har därefter ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Kostnaderna belastar koncernens resultat i takt med att förmånerna intjänas.

I förmånsbestämda pensionsplaner anges ett belopp för den pensionsförmån en anställd ska erhålla efter pensioneringen, baserat på faktorer såsom lön, tjänstgöringstid och ålder. Koncernens bolag bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Förvaltningstillgångar i fonderade planer kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen.

Den skuld som redovisas i balansräkningen utgör nettot av beräknat nuvärde av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på balansdagen på förvaltningstillgångarna knutna till förpliktelsen i pensionsstiftelse eller på annat sätt.

Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas enligt den så kallade PUC-metoden (Projected Unit Credit). Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för bolaget vilka ökar deras rätt till framtida ersättning. Bolagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valutan. För svenska planer, som utgör den absoluta merparten av förmånsbestämda pensionsplaner, används en ränta som motsvarar räntan på förstklassiga bostadsobligationer. Dessa obligationer bedöms likvärdiga med företagsobligationer då de har en tillräckligt djup marknad för att användas som utgångspunkt för diskonteringsräntan.

Vid fastställandet av den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att de aktuariella antagandena ändras. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Särskild löneskatt beräknas på mellanskillnaden mellan pensionsförpliktelse fastställd enligt IAS 19 och pensionsförpliktelse fastställd enligt de regler som tillämpas för juridiska personer. Den beräknade framtida löneskatten inkluderas i redovisad pensionsskuld. Avsättningen nuvärdesberäknas inte. Förändringen i avsättningen redovisas, till den del den avser aktuariella vinster eller förluster, i övrigt totalresultat.

Ersättningar vid uppsägning

Avsättning för kostnader i samband med uppsägning av personal redovisas endast om bolaget är förpliktigat att avsluta en anställning före normal pensionsavgång, eller när ersättningar erbjuds för att uppmuntra till frivillig avgång. Beräknat avgångsvederlag redovisas som avsättning när en detaljerad plan för åtgärden presenterats.

Långsiktiga incitamentsprogram

Inom Scandi Standard finns årligen återkommande långsiktiga incitamentsprogram ("LTIPs"), för nyckelpersoner avsedda att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare.

Programmen är aktiebaserade och innebär att prestationsaktierätter ska tilldelas utan kostnad till deltagarna i förhållande till en fastställd procentsats av deras fasta lön.

Redovisning sker i enlighet med IFRS 2, Aktiebaserade ersättningar. De redovisningsmässiga kostnader som uppkommer i enlighet med IFRS 2, fastställs vid tidpunkten för tilldelning av prestationsaktierätter och kostnadsförs över intjänandeperioden (3 år).

Bolaget beaktar vid varje rapporteringsperiod förändringar i antal intjänade aktier och sociala kostnader hänförliga till programmet redovisas som ett kontant reglerat instrument.

Säkring av åtaganden enligt långsiktiga incitamentsprogram

Inga nya aktier emitteras på grund av LTIPs och för att säkerställa leverans av aktier och i syfte att täcka sociala avgifter hänförliga till LTIPs förvärvar bolaget egna aktier.

De återköpta aktierna minskar koncernens egna kapital och beaktas vid beräkning av vinst per aktie ("EPS").

Rörlig lön

Avsättningar för rörlig lön kostnadsförs löpande i enlighet med den ekonomiska innebörden i aktuella avtal.

SKATT

Koncernens skattekostnad består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, då tillhörande skatt också redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. I aktuell skatt ingår även justeringar av aktuell skatt som kan hänföras till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt redovisas enligt balansräkningsmetoden för alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt värderas till nominellt belopp och beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Uppskjutna skatter avseende temporära skillnader som hänför sig till andelar i dotter- och intresseföretag redovisas inte, då Scandi Standard i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföringen av dessa och det inte bedöms sannolikt att återföring sker inom en snar framtid.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det bedöms sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas när de är hänförliga till samma skattemyndighet och berörda bolag har en legal rätt att kvitta skattefordringar mot skatteskulder.

INTÄKTER Nettoomsättning

Intäkter från försäljning av varor för de huvudsakliga verksamheterna som omfattar försäljning av produkter redovisas när köparen erhåller kontroll över en produkt. Kontroll erhålls när köparen kan styra användningen av tillgången och erhåller all framtida nytta av den. Varje löfte om att överföra en tillgång till en kund som är distinkt från andra åtaganden i ett avtal utgör ett prestationsåtagande. Varje distinkt prestationsåtagande redovisas för sig. Ett åtagande är uppfyllt när kunden erhåller kontrollen över tillgången. Koncernen bedömer att denna tidpunkt i huvudsak inträffar vid leverans till kund i enlighet med aktuella leveransvillkor i ingångna avtal. Intäkter redovisas till transaktionspris, vilket utgörs av den ersättning koncernen förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte mot att överföring av varor och tjänster sker. Vid fastställande av transaktionspriset beaktas främst eventuella rabatter men även eventuella åtaganden gällande varor som kunden inte lyckas sälja vidare. Transaktionspriset justeras inte för kundens kreditrisk utan en eventuell nedskrivning av en ersättning görs enligt IFRS 9 och kreditförlusten redovisas som nedskrivning i resultaträkningen. Betalning sker utifrån överenskomna betalningsvillkor i ingångna

avtal, vilket i normalfallet sker vid en tidpunkt som inträffar efter det att leverans har skett. Några finansieringslösningar finns inte inom koncernen.

Nettoomsättningen innefattar fakturerad försäljning avseende huvudaktiviteter. Huvuddelen av koncernens intäkter kommer från försäljning av tillverkade varor. Intäkterna redovisas exklusive mervärdesskatt eftersom koncernen inte uppbär skatten för egen räkning utan agerar ombud för staten.

Övriga intäkter

Som övriga intäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför företagets huvudsakliga verksamhet. De utgörs främst av hyresintäkter, försäkringsersättningar och realisationsvinster på materiella anläggningstillgångar. I övriga intäkter ingår valutakursvinster avseende rörelserelaterade fordringar och skulder, vilka uppstår vid omräkning till balansdagens kurs och vinst på derivat som inte säkringsredovisas. Därutöver redovisas andra intäkter och vinster från aktiviteter utanför företagets huvudsakliga verksamhet.

LEASING

Koncernen har till senare delen av 2018 endast agerat som leasetagare. Ett avtal om andrahandsuthyrning slöts därefter, avseende en fastighet som koncernen inte längre har behov av, och med samma villkor som ursprungsavtalet. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. I annat fall är det fråga om operationell leasing.

Leasetagaren redovisar finansiell leasing som en anläggningstillgång och en motsvarande räntebärande skuld i balansräkningen på ett belopp som är detsamma som värdet av den leasade tillgången. Anläggningstillgången skrivs av enligt samma principer som för en motsvarande ägd tillgång, medan leasingbetalningarna fördelas proportionellt som ränta och amortering av den ursprungligen redovisade skulden.

Vid operationell leasing redovisar leasetagaren inte någon tillgång i balansräkningen och den totala leasingavgiften redovisas linjärt som en kostnad över leasingperioden.

STATLIGA STÖD

Statliga stöd redovisas i rapporten över finansiell ställning och i resultaträkningen när det föreligger rimlig säkerhet att de villkor som är förknippade med stödet kommer att uppfyllas och att stödet kommer att erhållas. Stödet periodiseras i resultaträkningen över samma perioder som koncernen redovisar kostnader för relaterade utgifter som stödet är avsett att kompensera för. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation av kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.

LÅNEUTGIFTER

Låneutgifter som kan hänföras till investeringar i anläggningar, som tar minst 12 månader att färdigställa och där investeringsbeloppet uppgår till minst 100 MSEK, aktiveras som en del av investeringsbeloppet. Övriga låneutgifter kostnadsförs i den period de hänför sig till.

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Biologiska tillgångar ska värderas och redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader enligt IAS 41. Inom Scandi Standard finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur inom verksamheten i Sverige som föder upp dagsgamla kycklingar, samt gödkycklingar hos vissa kontrakterade broilerproducenter i Danmark och Irland. Föräldradjur har en livslängd som uppgår till cirka ett år, och kycklingarna en livslängd på cirka 30 dagar. Tillgångar i form av föräldradjur värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader.

Tillgången har värderats med hjälp av kassaflödesprognoser från den förväntade försäljningen av dagsgamla kycklingar, samt direkta och indirekta kostnader för djurhållningen. Kostnaderna har beräknats utifrån tidigare erfarenheter. Det finns ett observerbart marknadspris för dagsgamla kycklingar. För antalet producerade kycklingar har uppfödarnas normer för de olika sorterna som innehas använts.

ANLÄGGNINGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING, VERKSAMHETER UNDER AVYTTRING

Scandi Standard klassificerar endast om tillgångar där beslut fattats om försäljning, om tillgångens värde är väsentligt, för närvarande vid en beloppsgräns på 5 MSEK.

KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT Moderbolaget

Rådet för finansiell rapportering har infört regler för redovisning av koncernbidrag i sin rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Scandi Standard tillämpar alternativregeln, vilket innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition.

Utbetalda aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar, i den mån nedskrivning ej erfordras. Hos mottagaren redovisas aktieägartillskott direkt mot eget kapital.

NÄRSTÅENDE

Genom bestämmande inflytande är moderbolaget närstående till sina dotter- och dotterdotterföretag. Genom betydande inflytande är såväl koncernen som moderbolaget närstående till sina intresseföretag, vilka således omfattar både de direkt och indirekt ägda bolagen.

"Lantmännens Gemensamma Pensionsstiftelse Grodden" är en plan för ersättning efter avslutad anställning till förmån för anställda i vissa bolag inom koncernen. Stiftelsen är därigenom att betrakta som närstående.

Prissättning på leveranser av varor och tjänster mellan bolag i koncernen sker till marknadspris.

Ledamöterna i koncernledningen har genom sin rätt att delta i beslut som rör koncernens strategier ett betydande inflytande över moderbolaget och koncernen och är därmed att betrakta som närstående.

Koncernens viktigaste valutor utöver SEK 2018

SEK	Genomsnittskurs	Balansdagens kurs
DKK	1,38	1,38
NOK	1,07	1,02
EUR	10,26	10,28

Not 2 Viktiga bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål

Upprättandet av årsredovisningen enligt IFRS baseras i många fall på ledningens bedömningar och på uppskattningar och antaganden när de redovisade värdena på tillgångar och skulder fastställs. Dessa uppskattningar baseras på tidigare erfarenheter och de antaganden som görs bedöms vara rimliga och realistiska med hänsyn till de omständigheter som råder vid den aktuella tidpunkten. Faktiska utfall kan komma att skilja sig från de gjorda bedömningarna och uppskattningarna.

Uppskattningar och underliggande antaganden ses över regelbundet. Effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar redovisas under den period då ändringen inträffar, om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs samt i framtida perioder, om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Nedan följer en övergripande beskrivning av de redovisningsprinciper där sådana uppskattningar och antaganden förväntas ha den största inverkan på Scandi Standard-koncernens finansiella ställning eller resultat. För uppgifter om redovisade värden på balansdagen hänvisas till rapporten över finansiell ställning med tillhörande noter.

Nedskrivning av Goodwill och övriga tillgångar

Nedskrivning av Goodwill, och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, prövas årligen eller så snart indikationer finns att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel vid ändrat affärsklimat, beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Värdet på koncernens Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar uppgick vid årets utgång till 1 917 (1 913) MSEK, vilket motsvarar 35 (37) procent av koncernens balansomslutning. Nedskrivning av övriga tillgångar prövas så snart det finns en indikation på att det återvinningsbara värdet på tillgången är lägre än det redovisade värdet.

I de flesta fall uppskattas värdet på tillgångarna med tillämpning av nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden. Det framtida kassaflödet baseras på antaganden utifrån bolagsledningens bästa uppskattning av de ekonomiska förutsättningar som kommer att föreligga under tillgångens återstående livslängd. Nedskrivning görs om det beräknade nyttjandevärdet understiger det redovisade värdet.

De diskonteringsfaktorer som används vid beräkning av nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena är de uppskattade, aktuella vägda kapitalkostnaderna (WACC), som vid tidpunkten är fastställda att gälla inom koncernen, för de marknader där de kassagenererande enheterna bedriver verksamhet.

Andra uppskattningar avseende förväntade framtida utfall, och de diskonteringsräntor som använts, kan ge andra värden på tillgångarna än de som här tillämpats. Nedskrivningar kommenteras mer specifikt i Not 6.

I samband med förvärvet av Carton Bros ULC i Irland har tilläggsköpeskilling redovisats som skuld. Skulden värderas till det mest sannolika utfallet och omprövas vid varje rapportperiods slut. Förändringar i redovisat värde redovisas över resultaträkningen.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

Bedömningar görs för att bestämma uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas som fordran när det bedöms sannolikt att de uppskjutna skattefordringarna kommer att kunna utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Andra antaganden avseende utfallet på dessa framtida beskattningsbara vinster, liksom förändrade skattesatser och skatteregler, kan resultera i betydande skillnader i värderingen av uppskjutna skatter.

För information om beloppen, se Not 10.

Pensioner

Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Diskonteringsräntan, som är det mest kritiska antagandet, baseras på marknadsmässig avkastning på förstklassiga bolagsobligationer, nämligen bostadsobligationer med lång löptid och där räntan extrapolerats att motsvara pensionsplanens förpliktelser. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och kostnaden medan en höjd diskonteringsränta ger omvänd effekt. En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 7 (6) MSEK medan en ökning av räntan med 0,25 procentenheter skulle minska förpliktelsen med cirka 6 (6) MSEK.

För information om beloppen, se Not 21.

Biologiska tillgångar

Inom koncernen finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur inom den verksamhet i Sverige som föder upp dagsgamla kycklingar samt gödkycklingar hos vissa kontrakterade broilerproducenter i Danmark och Irland. Dessa tillgångar värderas och redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader enligt IAS 41. Värdet på dessa tillgångar baseras på uppskattningar. Gällande föräldradjur påverkas tillgångens värde av marknadspriset för dagsgamla kycklingar samt rörelsekostnaderna för att hålla djurbeståndet. En förändring på 1 procent i priset på dagsgamla kycklingar påverkar tillgångens värde med cirka 1 (2) MSEK.

För information om belopp och förändringar, se Not 30.

Not 3 Segmentsrapportering

INFORMATION OM RÖRELSESEGMENT

Räkenskapsåret, 1 jan−31 dec	Region Sverige		Region Danmark		Region Norge		Region Irland		Region Finland		Koncern gemensamt1)		Eliminering		Summa koncernen
MSEK	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017
Nettoomsättning
Extern försäljning	2 431	2 361	2 553	2 344	1 512	1 483	1 894	596	408	316	−	−	−	−	8 797	7 101
Intern försäljning	225	196	197	185	−	−	−	−	8	12	9	−	−439	−393	−	−
Summa nettoomsättning	2 656	2 557	2 750	2 529	1 512	1 483	1 894	596	416	329	9	−	−439	−393	8 797	7 101
Justerat rörelseresultat, enligt respektive års principer	136	151	91	121	125	122	96	36	−13	−43	−64	−58	−	−	372	329
Justering av jämförelsetalen 2017 för utfördelade avskrivningar 2)	−	−1	−	−3	−	−16	−	−9	−	−	−	29	−	−	−	−
Justerat rörelseresultat, enligt principer gällande 2018	136	150	91	117	125	107	96	27	−13	−43	−64	−29	−	−	372	329
Jämförelsestörande poster	−42	−35	−2	−4	−	−	−2	−	−	−	−3	5	−	−	−49	−34
Rörelseresultat	94	114	89	113	125	107	94	27	−13	−43	−67	−24	−	−	323	295
Varav resultatandel i intresseföretag	−	−	2	2	0	0	−	−	−	−	−	−	−	−	2	3
Finansiella intäkter															1	1
Finansiella kostnader															−87	−72
Skatt på årets resultat															−33	−56
Årets resultat															204	168
Övriga upplysningar
Tillgångar	1 054	994	1 861	1 622	933	751	604	496	50	41	3 895	3 742	−2 911	−2 534	5 486	5 113
Andelar i intresseföretag	−	−	26	25	15	15	−	−	−	−	−	−	−	−	41	40
SUMMA TILLGÅNGAR	1 054	994	1 887	1 647	948	766	604	496	50	41	3 895	3 742	−2 911	−2 534	5 527	5 153
Skulder	984	915	1 080	911	917	800	422	410	191	172	1 318	1 186	−2 911	−2 544	2 001	1 850
Ofördelade skulder															1 920	1 850
Eget kapital															1 606	1 455
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	984	915	1 080	911	917	800	422	410	191	172	1 318	1 186	−2 911	−2 544	5 527	5 153
Investeringar	39	70	164	41	54	40	55	13	21	32	38	18	−	−	371	214
Av- och nedskrivningar	− 67	−78	− 47	−67	−52	−53	−57	−17	−18	−16	−2	−1	−	−	−242	−232

1) I rörelseresultatet redovisat under Koncerngemensamt ingår centrala kostnader på –69 (–58) MSEK. I koncerngemensamma tillgångar ingår tillgångar och skulder som hör samman med centrala funktioner.

2) Från den första januari 2018 fördelar koncernen ut avskrivningar på förvärvade immateriella anläggningstillgångar på segmenten. Jämförelsetalen för justerat rörelseresultat och rörelseresultat har räknats om. Effekterna och omföringarna framgår ovan. .

Scandi Standards verksamhet är operativt indelad i länderna Sverige, Danmark, Norge, Irland och Finland

Koncernens operativa struktur och den interna rapporteringen till koncernledning och styrelse sammanfaller. Uppdelningen utgår från koncernens verksamhet, från ett geografiskt perspektiv. De länder där verksamheten bedrivs motsvarar således koncernens segment. Segmenten styrs utifrån rörelseresultatet (EBIT) samt rörelsekapitalet.

Ansvaret för koncernens finansiella tillgångar och skulder, avsättningar för skatter samt omvärderingseffekter vid värdering av finansiella instrument (IFRS 9) ligger hos koncerngemensamma funktioner och fördelas inte på varje segment. I segmentens investeringar ingår samtliga materiella och immateriella investeringar.

Segment Sverige består av bolagen Kronfågel AB, SweHatch AB, Bosarpskyckling AB och AB Skånefågel. SweHatch AB bedriver uppfödning, produktion och kläckning av dagsgamla kycklingar till Kronfågel AB:s kontrakterade broilerproducenter samt till andra mindre aktörer på den svenska marknaden. Kronfågel AB är segmentets största verksamhet inom slakt, produktion och utveckling av kylda och frysta kycklingprodukter till huvudsakligen den svenska marknaden.

AB Skånefågel slaktar kycklingar huvudsakligen för den svenska marknaden och för export.

Segment Danmark består av Danpo A/S, Rokkedahl Food ApS och intresseföretaget Farmfood A/S. Danpo A/S slaktar, producerar, utvecklar samt förädlar genom värmebehandling, kycklingprodukter för både den danska marknaden och för export inom både Europa och Asien. Rokkedahl Food ApS slaktar och producerar ekologisk och frigående kyckling. Farmfood A/S vidareförädlar slaktbiprodukter från koncernens olika segment, huvudsakligen till djurmat på de internationella marknaderna.

Segment Norge består av Den Stolte Hane AS, Scandi Standard Norge AS samt intresseföretaget Nærbø Kyllingslakt AS. Segmentet består av två delar, dels slaktproduktion och förädling av kycklingprodukter, dels packning av ägg i eget packeri, båda för den norska marknaden.

Segment Irland består av Carton Bros ULC. Verksamheten förvärvades i augusti 2017 och omfattar slakt, produktion och utveckling av kylda kycklingprodukter för den irländska marknaden. Bolaget driver även en foderfabrik, som enbart producerar foder till de kontrakterade uppfödarna.

Segment Finland består av Naapurin Maalaiskana Oy. Verksamheten omfattar slakt, produktion och utveckling av kylda och frysta kycklingprodukter för den finska marknaden.

Nettoomsättning per land

MSEK	Extern försäljning 2018	Extern försäljning 2017
Sverige	2 659	2 622
Norge	1 543	1 505
Danmark	1 410	1 324
Irland	1 695	530
Tyskland	446	358
Finland	457	324
Storbritannien	337	139
Övriga Europa	191	230
Övriga världen	59	69
Summa	8 797	7 101

En av Scandi Standards kunder står för mer än 10 procent av koncernens totala nettoomsättning. Kunden, med en nettoomsättning på 1 100 (1 061) MSEK, återfinns i Region Sverige.

Not 4 Intäkternas fördelning

MSEK	2018	2017
Nettoomsättning
Varuförsäljning	8 797	7 101
Summa	8 797	7 101
Övriga rörelseintäkter
Realisationsvinster	1	2
Hyresintäkter	−4	4
Statliga stöd	0	0
Försäljning personalmatsal	7	7
Försäkringsersättning	3	19
Kompensation för extra kostnad på grund av felinstallerad maskin	–	20
Övrigt	35	16
Summa	43	68

Fördelning av nettoomsättningen (extern försäljning) på produktkategori och segment

	Sverige		Danmark		Norge		Irland		Finland		Koncern gemensamt		Totalt
MSEK	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017
Kylt	1091	1 061	783	715	750	717	1 699	528	325	243	−	−	4 648	3 265
Fryst	730	737	597	555	152	158	113	51	20	22	−	−	1 612	1 523
Ready-to-eat	288	245	982	853	247	243	–	–	12	11	−	−	1 529	1 352
Övrigt	322	317	191	221	363	365	82	17	51	40	−	−	1 008	961
Summa	2 431	2 361	2 553	2 344	1 512	1 483	1 894	596	408	316	−	−	8 797	7 101

Not 5 Anställda och personalkostnader

Medeltal anställda	2018	varav kvinnor	2017	varav kvinnor
Koncernen
Sverige	813	36%	794	37%
Danmark	767	39%	729	38%
Norge	280	54%	315	56%
Irland1)	962	45%	291	38%
Finland	184	48%	135	48%
Summa koncernen2)	3 005	42%	2 264	40%

1) Irland ingår i koncernen från och med september 2017. Bolaget hade i medeltal 930 anställda under hela 2017.

2) Det finns inga anställda i moderbolaget.

Personalkostnader

MSEK	2018	2017
Löner och ersättningar, styrelser och Vd:ar	32	25
− varav rörlig del	12	10
Löner och ersättningar, övriga anställda	1 458	1 095
Sociala kostnader	152	146
Pensionskostnader1)	92	83
Övriga personalkostnader	30	40
Summa	1 763	1 400

1) Av koncernens pensionskostnader avser 2 (2) MSEK koncernens styrelser och Vd. I koncernen finns inga utestående pensionsförpliktelser till dessa.

Könsfördelning i bolagsledningen

		Koncernen	Moderbolaget
Andelen kvinnor, %	2018	2017	2018	2017
Styrelser	10	3	29	11
Övriga ledande befattningshavare	26	25	−	−

Riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare

Årsstämman har beslutat om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Med ledande befattningshavare avses i dessa riktlinjer verkställande direktören för bolaget samt de vid var tid till verkställande direktören eller CFO rapporterande cheferna i bolaget eller andra koncernbolag som också ingår i koncernledningen samt styrelseledamöter i bolaget som har ingått ett anställningsavtal eller konsultavtal med bolaget eller ett koncernbolag.

Löner och andra anställningsvillkor ska vara adekvata för att bolaget och koncernen ska ha möjlighet att behålla och rekrytera kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad. Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade på prestation, konkurrenskraft och skälighet.

Principer för fast lön

Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation.

Principer för rörlig lön

Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön (dvs. kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras på att ett antal förutbestämda finansiella och personliga mål uppfylls. Rörlig lön ska inte överstiga 75 procent av den fasta lönen (med fast lön avses fast kontant lön som intjänats under året exklusive pensioner, förmåner och liknande). I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, utöver ordinarie styrelsearbete, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

Principer för incitamentsprogram

Bolagsstämman kan fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade till ledande befattningshavare. Sådana incitamentsprogram ska utformas med syfte att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare.

Principer för pensioner, lön under uppsägningstid och avgångsvederlag

Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbaserade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd. Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Det totala avgångsvederlaget för ledande befattningshavare ska vara begränsat till gällande månadslön för de återstående månaderna fram till 65 års ålder.

Principer för avvikelser från riktlinjerna

Styrelsen har rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.

Rörlig lön

Scandi Standard har ett övergripande program för rörlig lön för ledande befattningshavare, lokala ledningsgrupper och andra nyckelpersoner. Målen kan vara både kvalitativa och kvantitativa. Beslut om deltagare och mål fattas årligen av koncernens styrelse. Rörlig lön kostnadsförs löpande efter förväntad utbetalning.

Pensioner

Scandi Standard erbjuder sina anställda tjänstepensioner om inte annat är reglerat i lokala avtal eller i andra regleringar. Verkställande direktör erhåller en avgiftsbestämd pension med en premie om 15 procent av den pensionsgrundande lönen. Pensionsåldern är 65 år.

I Sverige omfattas merparten anställda av förmånsbaserade pensionsplaner (ITP) genom PRI Pensionstjänst AB. Det finns idag två olika riktlinjer för pension för Scandi Standards högsta ledning: intjänande av tjänstepension enligt avtal om ITP med pensionsgrundande lön maximerad till 30 inkomstbasbelopp där sjukförmåner utgår enligt avtal om ITP, samt en avgiftsbestämd pension där premien motsvarar 25−30 procent av den pensionsgrundande lönen. Inom ramen för premien väljer den anställde själv fördelningen mellan ålders-, efterlevande- och sjukförmåner.

I Danmark sker avsättning till pensioner med 10 eller 15 procent av den pensionsgrundande lönen.

I Norge baseras pensionsavsättningarna på avtal om individuella avgiftsbestämda pensionsplaner, med premier på mellan 5 och 12 procent av den pensionsgrundande lönen.

I Irland sker avsättning till pensioner med 9 till 20 procent av den pensionsgrundande lönen.

I Finland sker avsättning till pensioner med 5 till 12 procent av den pensionsgrundande lönen.

Avgångsvederlag och andra förmåner

Avgångsvederlag/uppsägning

För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om sex månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls avgångsvederlag motsvarande 12 månaders ersättning (inklusive fast och rörlig lön, pensionsavsättningar och övriga förmåner), som utbetalas efter uppsägningstiden avslutats, med full avräkning för eventuell lön från en ny arbetsgivare.

Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om 3−6 månader vid uppsägning på egen begäran och 6−12 månader på bolagets begäran. Vissa ledande befattningshavare har konkurrensklausul som innebär att motsvarande 3−12 månaders finansiell ersättning ska betalas till koncernen som ersättning vid brott mot denna klausul.

Övriga förmåner

Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygghetsförsäkring vid arbetsskada samt tjänstegrupplivförsäkring i enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver har ledande befattningshavare rätt till privat sjukvårdsförsäkring samt telefon och tjänstebil.

Långsiktigt incitamentsprogram

Scandi Standard har haft långsiktiga incitamentsprogram sedan 2015, då årsstämman beslutade om LTIP 2015. LTIP 2015 avslutades under 2018 och innebar att 84 887 aktier med ett sammantaget marknadsvärde om 5 MSEK tilldelades deltagarna i programmet. Deltagare i programmen utgörs av ledande befattningshavare och nyckelpersoner.

Vid utgången av 2018 pågår följande långsiktiga incitamentsprogram, som har antagits av årsstämman respektive startår:

LTIP 2016, för 19 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 209 976 aktier

LTIP 2017, för 22 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 294 773 aktier

LTIP 2018, för 26 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 289 975 aktier

Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2019 ett långsiktigt incitamentsprogram för 2019 (LTIP 2019), som är av samma typ som de tidigare programmen.

Alla program har i princip samma utformning. Det innebär att prestationsaktierätter ska tilldelas utan kostnad till deltagarna i förhållande till en fastställd procentsats av deras fasta lön. Intjänandeperioden är tre år och givet att vissa villkor är uppfyllda får deltagarna utöva sina prestationsaktierätter och kommer därigenom att tilldelas aktier i bolaget utan extra kostnad. Varje prestationsaktierätt berättigar till tilldelning av upp till en aktie. För att prestationsaktierätterna ska berättiga till tilldelning av aktier krävs att deltagaren förblir anställd och inte har lämnat eller fått meddelande om uppsägning under intjänandeperioden samt att vissa prestationsmål uppfylls.*

Prestationskrav

För full tilldelning av aktier krävs, i enlighet med programmen, att den årliga genomsnittliga tillväxten av vinst per aktie ("EPS CAGR") under en treårsperiod räknad från 1 januari det året respektive program beslutades skall vara minst 12,5 procent om EPS CAGR under perioden är 5 procent ska deltagarna tilldelas 25 procent av sina prestationsaktierätter och vid en ökning av EPS CAGR under perioden som är mer än 5 procent men mindre än 12,5 procent sker tilldelning linjärt. Uppgår EPS CAGR under perioden till mindre än 5 procent tilldelas inga aktier.

Värdet av och kostnader för långsiktiga incitamentsprogram

De långsiktiga incitamentsprogrammen redovisas i enlighet med IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar. Den totala kostnaden för

programmen är initialt beräknad som; antal aktier för tilldelning multiplicerat med aktiekursen vid starten av programmet och sociala kostnader. Programmet kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden (tre år).

Intjänandeperioden för LTIP 2015 löpte till den 21 maj 2018. EPS CAGR för perioden 1 januari 2015−31 december 2017 var 5,74% vilket enligt villkoren för programmen innebar en tilldelning motsvarande 32,4% av prestationsaktierätterna och en tilldelning av 84 887 aktier.

Intjänandeperioden för LTIP 2016 löper till den 9 maj 2019. EPS CAGR för perioden 1 januari 2016 – 31 december 2018 var 5,87% vilket enligt villkoren för programmen innebär en tilldelning motsvarande 33,7% av prestationsaktierätterna och en tilldelning av 65 285 aktier.

Förutsatt 100 procent intjänande och fullt uppfyllande av EPS kravet kommer LTIP 2017 och LTIP 2018 att resultera i tilldelningar av 242 277 respektive 259 826 aktier i bolaget. Motsvarande värden uppgår till 13 688 651 SEK för LTIP 2017 och 15 586 962 SEK för LTIP 2018, baserat på aktiekurser om 56,50 SEK respektive 59,99 SEK, vid tidpunkten för utövandet av prestationsaktierätterna.

Vid utgången av 2018 uppgick totala ackumulerade reserverade kostnader för LTIP 2016 − LTIP 2018 till 13 (11) MSEK.

De sociala avgifterna beräknas uppgå till i genomsnitt 17 procent av marknadsvärdet på aktierna som tilldelas vid utnyttjande av prestationsaktier. Den genomsnittliga procentsatsen varierar

beroende på mixen av deltagarnas nationaliteter. För att säkerställa leverans av aktier och täcka sociala avgifter till följd av incitamentsprogrammen har Scandi Standard AB (publ) förvärvat 827 312 egna aktier under åren 2015 till 2017, varav 84 887 aktier tilldelats deltagarna i LTIP 2015. Vid årets slut hade Scandi Standard AB (publ) 742 425 aktier i eget förvar.

Styrelsearvoden

2018	2017
710 000	600 000
400 000	−
−	−
430 000	183 000
−	350 000
−	300 000
325 000	275 0001)
−	325 000
−	275 000
355 000	275 0001)
475 000	405 000
2 695 000	2 988 000

1) I tillägg beslutade ersättningsutskottet att ett konsultarvode om 100 000 SEK var skulle utgå till Michael Parker och Karsten Slotte.

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2018, TSEK	Styrelse arvoden	Fast lön2)	Rörlig lön3)	LTIP5)	Pension2)	Övriga förmåner4)	Summa 2018
Styrelseledamöter, enligt specifikation ovan	2 695						2 695
Verkställande direktör Leif Bergvall Hansen		5 194	2 200	–1 927	689	134	6 289
Koncernledning, övriga1)		16 843	4 439	–2 890	1 321	592	20 305
	2 695	22 037	6 639	–4 817	2 009	726	29 289
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2017, TSEK	Styrelse arvoden	Fast lön2)	Rörlig lön3)	LTIP6)	Pension2)	Övriga förmåner4)	Summa 2017
Styrelseledamöter, enligt specifikation ovan	2 988						2 988
Verkställande direktör Leif Bergvall Hansen		3 715	2 200	3 502	550	134	10 101
Koncernledning, övriga1)		13 806	4 146	4 787	1 064	745	24 547

1) Koncernledningen består av 9 (7) personer som ingår i Scandi Standard-koncernens ledningsgrupp.

2) Vissa medlemmar i koncernledningen har rätt att byta fast lön mot pensionsavsättningar inom ramen för gällande skattelagstiftning.

3) Den rörliga lönen baseras på koncernens finansiella resultat och finansiella mål.

4) Huvudsakligen bilförmåner, telefon och sjukvårdsförsäkring.

5) Koncernens redovisade utfall avseende LTIP 2015 – LTIP 2018. För 2018 har nettoutfallet påverkats av kostnadsreduktioner på grund av justeringar för lägre tilldelningar än förväntat.

6) Koncernens redovisade kostnad avseende LTIP 2015 – LTIP 2017.

^* Nytt för LTIP 2019 är att deltagarna åtar sig att behålla alla tilldelade aktier (förutom aktier som avyttrats för att täcka betalning av skatt som uppkommer i samband med tilldelning av aktier) under en period om två år från dagen av tilldelning av aktierna.

Not 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar

MSEK	2018	2017
Avskrivningar
Byggnader och mark	28	22
Maskiner och andra tekniska anläggningar	138	151
Inventarier, verktyg och installationer	20	23
Immateriella anläggningstillgångar	57	36
Summa	242	232

Nedskrivningar

Koncernen prövar årligen värdet på tillgångarna med obestämbar nyttjandeperiod. Dessa tillgångar innefattar Goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod. Immateriella anläggningstillgångar fördelas på de kassagenererande enheter i vilka de har genererat kassaflödet.

De kassagenererande enheterna motsvaras av koncernens rörelsesegment. Förväntade kassaflöden för segmenten grundar sig på affärsplaner som har beslutats av koncernledningen för de följande fem åren, och för en organisk tillväxt på 2 procent därefter. Kassaflödena diskonteras med hjälp av en beräknad viktad kapitalkostnad före skatt (WACC) på 9,1−11,3 (9,7−11,3) procent baserat på segmentens uppskattade avkastningskrav.

För nedskrivningsprövningarna i slutet av 2018 förväntas samtliga kassagenererande enheter prestera i nivå med marknaden. EBITDA förväntas förbättras något under prognosperioden mot koncernens mål på medellång sikt, som är 10 procent.

Nedskrivningsprövningen vid årets utgång visar inte på något behov av nedskrivning i någon av de kassagenererande enheterna.

Antagandena i beräkningarna är framåtblickande och är som sådana i sig osäkra och baseras på ledningens antaganden. För att utvärdera risken för att en förändring i något av antagandena skulle ha försämrat resultatet av nedskrivningsprövningen har känslighetsanalyser upprättats.

Den WACC som används grundar sig på långsiktiga variabler och bör vara stabil över tiden. Ändå kan avkastningskraven förändras och test av denna variabel visar att inget nedskrivningsbehov föreligger när WACC ökar tre procentenheter.

Kassaflödesförväntningar i kassagenererande enheter är en viktig variabel i nedskrivningsprövningen. De kassaflöden som används är baserade på ledningens bästa uppskattning av framtida kassaflöden i varje kassagenererande enhet. Det finns en risk att dessa kassaflöden kommer att vara lägre än förväntat med tiden, då särskilt på lång sikt. Långsiktiga antaganden är försiktigt baserade på en tillväxttakt under den förväntade marknadstillväxten. Kassaflödet för de kommande fem åren har större inverkan på värdet av tillgångarna och är viktigt att testa.

Marknadstillväxten är stark i Sverige men marginalerna har varit pressade på grund av lagerutförsäljningar och ledningens bedömning är att det är en övergående effekt och att marginalerna i Sverige kommer att återgå till tidigare nivåer över tid. Denna förväntan återspeglas inte i affärsplanen som grund för nedskrivningsprövning och därmed kan förväntade kassaflöden underskattas. Nedskrivningsprövningen visar heller inte något nedskrivningsbehov även om EBITDA-marginalen skulle sjunka med tre procentenheter.

Danmark antas visa måttlig tillväxt i linje med marknaden. Danmark är utsatt för fluktuerande priser på exportmarknaderna, eftersom en stor del av försäljningen sker på export. Nedskrivningsprövning för denna faktor visar att det inte finns något nedskrivningsbehov även om priserna på exportmarknaderna skulle orsaka en minskning av EBITDA-marginalen med mer än tre procentenheter.

Verksamheten i Norge är sårbar på grund av den koncentrerade kundstrukturen, men genomförd känslighetsanalys visar att kassaflödena kan förväntas vara tillräckliga även om marknadspositionen skulle försvagas något.

Verksamheten i Irland förvärvades 2017 och de antaganden som låg till grund för de beräkningar som gjordes vid förvärvstillfället ligger kvar som grund för nedskrivningsprövningen av den verksamheten. Verksamheten har hittills utvecklats bättre än plan och något nedskrivningsbehov föreligger inte.

Verksamheten i Finland hade vid förvärvstidpunkten 2015 ett lågt kapacitetsutnyttjande och uppvisade förlust. Värderingen av Goodwill baseras på en affärsplan där verksamheten uppvisar vinst vid högre kapacitetsutnyttjande. Under 2018 har produktionsvolymer och försäljning fortsatt öka, och under fjärde kvartalet uppvisade verksamheten för första gången ett positivt justerat rörelseresultat som en följd av att ett antal åtgärder har vidtagits, bland annat förändringar i ledningen och minskning av personalstyrkan. Verksamhetens position på marknaden är fortsatt stark och det är ledningens bedömning att resultatutvecklingen framöver främst är beroende av att effektiviseringsåtgärder får effekt. Någon nedskrivning av Goodwill har därför inte bedömts som nödvändig.

Not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

MSEK	2018	2017
PricewaterhouseCoopers (PwC)
Revisionsuppdrag	6	4
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag	0	0
Skatterådgivning	1	1
Övriga tjänster 1)	0	1
Summa	7	6
Övriga revisorer: KPMG	0	1
Summa	7	7

1) Varav 0 (0) MSEK avser revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget.

Med revisionsuppdrag avses granskning av moderbolagets och koncernens finansiella rapportering, bokföring och styrelsens och Vd:s förvaltning. I revisionsuppdraget ingår även andra uppgifter som hör till bolagets revision samt rådgivning till följd av de iakttagelser som gjorts vid granskningen under revisionsuppdraget.

Av det totala arvodet till PwC uppgår arvodet till svenska Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB enligt EU's revisorsförordningens definitioner för icke-revisionstjänster till 0 (0) MSEK varav 0 (0) MSEK avser revisionsuppdraget och 0 (0) MSEK avser skatterådgivning. Tjänsterna avser redovisningsmässig rådgivning vid förvärv av Rokkedahl Food ApS, redovisningsmässig rådgivning avseende upprättande av finansiell rapportering samt annan redovisningsmässig och skattemässig rådgivning.

Not 8 Finansiella intäkter och kostnader

	Intäkter		Kostnader		Summa
MSEK	2018	2017	2018	2017	2018	2017
Lånefordringar och övriga fordringar
Övriga ränteintäkter	1	1	−	−	1	1
	1	1	−	−	1	1
Derivat använda i säkringsredovisning
Ränte- och valutaswappar	−	−	−13	−8	−13	−8
	−	−	−13	−8	−13	−8
Övriga finansiella skulder
Räntekostnader, pensionsplaner	−	−	−2	−3	−2	−3
Räntekostnader, upplåning	−	−	−37	−38	−37	−38
Räntekostnader, tilläggsköpeskilling	−	−	−18	−	−18	−
Övriga lånekostnader	−	−	−5	−8	−5	−8
Övriga räntekostnader	−	−	−4	−3	−4	−3
Valutakurseffekter	−	−	−8	−12	−8	−12
	−	−	−73	−64	−73	−64
Summa	1	1	−87	−72	−86	−71

Not 9 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet

MSEK	2018	2017
Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet	21	8
Valutakursdifferenser på finansiella poster	−8	−12
Summa	13	−4
Kursdifferenser i rörelseresultatet inkluderas i:
Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader	21	8
Summa	21	8

Not 10 Skatt

Skatt på årets resultat, MSEK		2018		2017
Aktuell skattekostnad (−)/skatteintäkt (+)
Årets skattekostnad/intäkt		−37		−54
Justering av skatt hänförlig till tidigare år		−1		0
Summa aktuell skatt		−38		−54
Uppskjuten skattekostnad (−)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt från förändringar i temporära skillnader		−11		−18
Förändring av uppskjuten skatt pga ändrade skattesatser		9		0
Uppskjuten skatteintäkt från aktiverat underskottsavdrag		13		17
Utnyttjande av tidigare aktiverade underskottsavdrag		−7		−
Summa uppskjuten skatt		5		−2
Summa redovisad skattekostnad		−33		−56
	2018		2017
Avstämning av effektiv skatt	%	MSEK	%	MSEK
Resultat före skatt		237		224
Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats	−22,0	−52	−22,0	−49
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	3,5	8	0,1	0
Ej avdragsgilla kostnader	−1,4	−3	−2,4	−5
Ej skattepliktiga intäkter	0,2	0	0,0	0
Skatt hänförlig till tidigare år	−0,3	−1	0,1	0
Återläggning resultat intresseföretag	0,2	0	0,2	0
Förändring av uppskjuten skatt till följd av ändrade skattesatser i Sverige och Norge	4,0	9	−	−
Övrigt	2,1	5	−0,9	−2
Redovisad effektiv skatt	−13,7	−33	−24,9	−56
Skatteposter som redovisats via övrigt totalresultat mot eget kapital, MSEK		2018		2017
Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner		2		−2
Kassaflödessäkringar		2		−1
Summa skatteeffekter i övrigt totalresultat		3		−3

Skattesatserna i Sverige och Norge kommer att ändras 2019, från 22 procent respektive 23 procent, till 21,4 procent respektive 22 procent. Från och med år 2021 blir skattesatsen i Sverige 20,6 procent. Koncernen har därför räknat om uppskjuten skatt avseende dessa länder till de nya skattesatserna som gäller från och med 2019. För Sverige har den uppskjutna skatt vars skattebas inte direkt förväntas ändras före 2021 i stället värderats till 20,6 procent. Effekterna uppgår till 3 MSEK för Sverige och 6 MSEK för Norge. Effekterna av skattesatsförändringen avseende Norge utgörs huvudsakligen av justeringar för tidigare år.

				Netto
2018	2017	2018	2017	2018	2017
29	31	1	1	28	30
−	12	35	29	−35	−17
−	0	167	185	−167	−185
2	1	14	10	−12	−10
3	2	−	0	3	2
17	11	1	0	17	11
54	41	−	0	54	41
6	7	14	10	−8	−3
111	103	230	235	−119	−132
−61	−63	−61	−63	−	−
50	40	169	172	−119	−132
		Uppskjutna skattefordringar		Uppskjutna skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder kvittningsbara inom samma jurisdiktion har nettoredovisats under 2017 och 2018.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära		Belopp vid årets ingång		Redovisat över resultaträkningen		Redovisat mot övrigt totalresultat		Förändringar vid förvärv/ avyttring av bolag		Omräknings differenser		Belopp vid årets utgång
skillnader och underskottsavdrag, MSEK	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017
Byggnader och mark	30	34	−3	−4	−	−	−	−1	1	1	28	30
Maskiner och inventarier	−17	−12	−18	−5	−	−	0	−1	0	1	−35	−17
Immateriella tillgångar	−185	−107	23	−9	−	−	0	−67	−5	−1	−167	−185
Övriga tillgångar	−10	−4	−2	−6	−	−	0	−	0	0	−12	−10
Pensionsavsättningar	2	4	0	−	2	−2	−	−	−	−	3	2
Övriga skulder	11	6	4	3	2	−1	0	3	0	0	17	11
Underskottsavdrag	41	12	4	27	−	−	8	−	1	1	54	41
Övriga	−3	4	−3	−9	−	−	−	−	−1	1	−8	−3
Summa	−132	−63	5	−2	3	−3	8	−67	−3	3	−119	−132

Underskottsavdrag

Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag på 253 (201) MSEK, varav allt aktiverats som uppskjuten skattefordran. 40 (35) MSEK av uppskjuten skattefordran avser underskott i Finland, som har en förfallotid på 10 år, och kvarvarande livslängd för underskottsavdragen är som lägst sju år.

Resterande del av uppskjuten skattefordran för 2018, 14 (–) MSEK, avser Danmark, och har obegränsad livslängd. Verksamheten i Finland hade vid förvärvstidpunkten 2015 ett lågt kapacitetsutnyttjande och uppvisade förlust. De åtgärder, såsom förändringar i ledningen och minskning av personalstyrkan, som har vidtagits efter förvärvet har gett resultat. Under 2018 har produktionsvolymer och försäljning fortsatt öka och under fjärde kvartalet, uppvisade verksamheten för första gången ett positivt justerat rörelseresultat. Verksamhetens position på marknaden är fortsatt stark och det är ledningens bedömning att resultatutvecklingen framöver främst är beroende av att effektiviseringsåtgärder får fortsatt effekt. Det är ledningens bedömning att den skattefordran som redovisas avseende förlusterna i Finland fortsatt bör redovisas i rapporten över finansiell ställning.

Noter

Not 11 Materiella anläggningstillgångar

		Mark och Byggnader Maskiner och andra Inventarier, verktyg markanläggningar och mark tekniska anläggningar och installationer		Pågående nyanläggningar		Summa materiella anläggningstillgångar
MSEK	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017
Ackumulerade anskaffningsvärden	25	25	899	743	2 606	2 306	268	240	213	174	4 010	3 487
Ackumulerade avskrivningar	−8	−7	−361	−319	−1 788	−1 617	−179	−161	−	−	−2 336	−2 104
Ackumulerade nedskrivningar	−	−	−68	−68	−66	−66	−1	−1	−3	−3	−138	−138
Redovisat värde	17	18	470	356	752	623	88	78	210	170	1 537	1 245
Redovisat värde vid årets början	18	13	356	214	623	411	78	197	170	176	1 245	1 011
Investeringar1)	4	7	121	25	163	92	11	38	78	64	377	226
Förvärv	−	−	−	124	66	99	6	1	1	−	73	224
Försäljningar och utrangeringar	−	−0	−1	−8	−2	−4	1	−2	−5	−	−6	−14
Årets avskrivningar	−1	−2	−27	−20	−138	−151	−20	−23	−	−	−185	−196
Omklassificeringar	−5	1	7	10	23	171	11	−131	−36	−71	−	−20
Omräkningsdifferenser	0	0	14	11	17	5	1	−3	1	1	33	15
Redovisat värde	17	18	470	356	752	623	88	78	210	170	1 537	1 245
Leasing, MSEK
Redovisat värde för tillgångar som innehas under finansiella leasingavtal	−	−	15	1	41	0	−	−	−	−	56	1

1) I investeringar ingår inga aktiverade räntor.

Inga statliga stöd som påverkat investeringsvärdena har erhållits under 2018 eller 2017.

För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar se Not 6.

För ytterligare upplysningar om leasing se Not 24.

Not 12 Immateriella anläggningstillgångar

	Goodwill			Övriga immateriella anläggningstillgångar
				Varumärken		Kund- och leverantörsrelationer		Balanserade utgifter för utvecklings arbeten, internt genererade	Summa övriga immateriella tillgångar
MSEK	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017	2018	2017
Ackumulerade anskaffningsvärden	922	896	455	398	728	706	34	81	1 217	1 185
Ackumulerade avskrivningar	−	−	−54	−1	−145	−99	−24	−67	−222	−168
Redovisat värde	922	896	401	397	584	606	10	14	995	1 017
Ingående balans	896	704	397	324	606	161	14	19	1 017	503
Investeringar	−	−	−	−	−	−	1	1	1	1
Förvärv	0	196	−	74	−	461	1	−	1	535
Försäljningar och utrangeringar	−	−	−	−	−	−	−	−	−	−
Årets avskrivningar	−	−	−4	−1	−47	−29	−6	−6	−57	−36
Omräkningsdifferenser	26	−4	9	0	24	14	0	−0	33	14
Redovisat värde	922	896	401	397	584	606	10	14	995	1 017
Fördelning av Goodwill, varumärken och kund-/leverantörsrelationer
Sverige	121	121	1441)	1441)	22	24
Danmark	204	196	882	852)	28	30
Norge	355	347	943)	923)	68	82
Finland	29	29	−	−	−	−

1) Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Kronfågel, Ivars, Vitafågeln, Bosarp).

2) Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Danpo, BornholmerHanen).

3) Varumärke med obestämbar nyttjandeperiod (Den Stolte Hane).

4) Varumärke med begränsad nyttjandeperiod (Manor Farm).

För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar, samt årlig prövning vad gäller nedskrivning, se Not 6.

Not 13 Andelar i intresseföretag

Koncernen, MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Ingående balans	40	46
Andel i intresseföretags resultat	2	3
Utdelning (Farmfood A/S)	−	−
Övrig justering	−2	−8
Omräkningsdifferens	1	−0
Redovisat värde	41	40

Irland 213 204 754) 764) 466 471 Summa 922 896 401 397 584 606

Eventuella nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i intresseföretag.

Information om intresseföretag 2018

MSEK	Tillgångar	Skulder	Netto omsättning	Årets resultat
Farmfood A/S	174	90	303	6
Nærbø Kyllingslakt AS	30	21	76	−1

Information om intresseföretag 2017

MSEK	Tillgångar	Skulder	Netto omsättning	Årets resultat
Farmfood A/S	160	80	287	6
Nærbø Kyllingslakt AS	31	20	67	1

Koncernens innehav i intresseföretag 31 december 2018 Bolagsnamn Org.nummer Säte Antal aktier Kapitalandel, % Redovisat värde i koncernen 2018, MSEK Redovisat värde i koncernen 2017, MSEK Intresseföretag i koncernen: Danmark Farmfood A/S 27 121 977 Loegstoer 10 000 33,3 26 25 Norge Nærbø Kyllingslakt AS 985 228 175 Nærbø, Hå 3 875 50,0 15 15 Summa 41 40

Not 14 Långfristiga finansiella tillgångar

Koncernen, MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Andra långfristiga, finansiella anläggningstillgångar	5	−
Övriga aktier och andelar	0	0
Summa	5	0

Not 15 Varulager

Koncernen, MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Råvaror och förnödenheter	158	140
Varor under tillverkning	17	8
Färdiga varor och handelsvaror	480	501
Summa	655	649

Av årets varulager är 42 (7) MSEK värderat till nettoförsäljningsvärde. Under året har nedskrivningar redovisats på 17 (14) MSEK. Under året har tidigare nedskrivningar återförts om 24 (10) MSEK.

Not 16 Kundfordringar och övriga fordringar

Koncernen, MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Kundfordringar	850	879
Övriga kortfristiga fordringar	115	125
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	176	160
Summa	1 141	1 164

Åldersanalys av kundfordringar, MSEK	31 dec 2018	Förväntad förlustnivå i %	Kreditförlust reserv	31 dec 2017	Förväntad förlustnivå i %	Kreditförlust reserv
Ej förfallna fordringar	628	−	−	575	−	−
Förfallna fordringar
< 31 dagar	167	−	−	278	−	−
31−60 dagar	−14	−	−	6	−	−
61−90 dagar	76	15%	12	12	−	−
> 90 dagar	21	76%	16	35	81%	28
Summa	878		28	907		28
Avsättningar för osäkra kundfordringar	−28			−28
Summa	850			879

För information om värdering av kundfordringar se Not 20.

Förändringen i förlustreserven under räkenskapsåret specificeras nedan:

	Kundfordringar
	2018	2017
Utgående balans föregående år – beräknad i enlighet med IAS 39	28	0
Omräknat belopp redovisat i balanserad vinst	−	−
Ingående balans per 1 januari 2018 – beräknad i enlighet med IFRS 9	28	n/a
Ökning av förlustreserven, förvärvade bolag	−	27
Ökning av förlustreserven, förändring redovisad i resultaträkningen	15	1
Under året bortskrivna kundfordringar	−6	− 0
Återföring av ej utnyttjat belopp	−9	−
Utgående balans 31 december	28	28

Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Förutbetalda hyror	3	1
Förutbetalda försäkringar	1	2
Förskottsbetalningar till kontrakterade broilerproducenter	18	20
Övriga förutbetalda kostnader	153	137
Övriga upplupna intäkter	1	0
Summa	176	160

Not 17 Kortfristiga räntebärande tillgångar och likvida medel

Likvida medel, MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Kassa och bank	89	30
Summa	89	30

Som kortfristiga räntebärande tillgångar redovisas fordringar med löptid upp till ett år.

Not 18 Eget kapital				Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktie kapital1)	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserv	Omräknings reserv	Balanserade vinstmedel	Eget kapital hänförligt till moder bolagets ägare	Innehav utan bestämmande inflytande	Summa eget kapital
Summa eget kapital, ingående balans 1 jan 2017	1	703	−34	77	226	972		972
Årets resultat					168	168		168
Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner					9	9		9
Kassaflödessäkringar: − årets omvärdering			5			5		5
− återförd till resultaträkningen
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet				42		42		42
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet				−18		−18		−18
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat			−1		−2	−3		−3
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt			4	24	7	35		35
Transaktioner med ägarna
Utdelning		−80				−80		−80
Nyemission	0	353				353		353
Transaktionskostnader hänförliga till nyemissionen		−1				−1		−1
Återköp egna aktier					−10	−10		−10
Långsiktiga incitamentsprogram					11	11		11
Vinst vid utnyttjande av köpoption för Sødams Øko Fjerkræslagteri ApS					6	6		6
Övrig förändring					1	1		1
Summa eget kapital, utgående balans 31 dec 2017	1	975	−30	100	409	1 455		1 455
1) Aktiekapitalet i Scandi Standard AB uppgick till 659 663 SEK.
Summa eget kapital, ingående balans 1 jan 2018	1	975	−30	100	409	1 455		1 455
Årets resultat					202	202	1	204
Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner					−7	−7		−7
Kassaflödessäkringar: − årets omvärdering			−5			−5		−5
− återförd till resultaträkningen
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet				80		80		80
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet				−10		−10		−10
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat			2		2	3		3
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt			−4	70	−6	61		61
Transaktioner med ägarna
Utdelning		−118				−118		−118
Långsiktiga incitamentsprogram					5	5		5
Innehav utan bestämmande inflytande som uppkommit vid förvärv av dotterföretag							0	0
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande							0	0
Övrig förändring			−3		3	0		0
Summa eget kapital, utgående balans 31 dec 2018	1	857	−36	171	612	1 604	1	1 606

1) Aktiekapitalet i Scandi Standard AB uppgick till 659 663 SEK.

Under 2018 minskade utbetald utdelning det egna kapitalet med 118 (80) MSEK. Återköp av egna aktier minskade eget kapital med − (10) MSEK.

För kassaflödessäkringar där den säkrade transaktionen ännu inte har ägt rum, omfattar säkringsreserven den ackumulerade effektiva andelen av vinster och förluster hänförliga till omräkningar av säkringsinstrumentet till verkligt värde. De ackumulerade vinsterna eller förlusterna som redovisas i säkringsreserven kommer att återföras till resultaträkningen när den säkrade transaktionen påverkar resultatet.

Omräkningsreserven omfattar samtliga omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av de finansiella rapporterna till koncernens rapporteringsvaluta (SEK). Vinster och förluster på säkringsinstrument som kvalificerar sig som säkringar av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet innefattas också i omräkningsreserven och redovisas där efter avdragen skatt.

Antal aktier och aktiekapital, 2017	Antal aktier	Aktiekapital, totalt SEK
Ingående balans	60 060 890	599 749
Förändring under året	6 000 000	59 914
Utgående balans	66 060 890	659 663
Antal aktier och aktiekapital, 2018	Antal aktier	Aktiekapital, totalt SEK
Ingående balans	66 060 890	659 663
Förändring under året	−	−

Enligt bolagsordningen för Scandi Standard AB (publ) ska aktiekapitalet uppgå till lägst 500 000 SEK och högst 2 000 000 SEK. Kvotvärdet per aktie är 0,009986 SEK.

Resultat per aktie	2018	2017
Årets resultat, MSEK	204	168
Resultat per aktie, SEK	3,10	2,73
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	65 285 191	61 570 177
Eget kapital per aktie, SEK	24,60	23,61

Förändringar i aktiekapitalet

	Antal aktier			Aktiekapital
			Efter	Kvot		Efter
Registrerad	Transaktion	Förändring	transaktion	värde, SEK	Förändring	transaktion
1 feb 2013	Nybildning	50 000	50 000	1 000 000	50 000	50 000
26 jun 2013	Nyemission	500 716 726	500 766 726	0,000500	200 287	250 287
26 jun 2013	Minskning av aktiekapital	−	500 766 726	0,000200	−150 215	100 072
26 jun 2013	Minskning av aktiekapital	−50 000	500 766 726	0,000100	−50 000	50 072
19 maj 2014	Fondemission	−	500 766 726	0,000999	449 928	500 000
19 maj 2014	Omstämpling av aktier	−	500 766 726	0,000999	−	500 000
20 maj 2014	Nyemission	4 569 376	505 286 102	0,000999	4 563	504 563
27 jun 2014	Omstämpling av aktier	−	505 286 102	0,000999	−	504 563
27 jun 2014	Omvänd split 1:10	−454 757 492	50 528 610	0,009986	−	504 563
27 jun 2014	Nyemission	95 186	50 623 796	0,011847	95 186	599 749
27 jun 2014	Kvittningsemission avseende lån från ägarna	9 437 094	60 060 890	0,009986	−	599 749
28 aug 2017	Nyemission	6 000 000	66 060 890	0,009986	59 914	659 663

Långfristiga räntebärande skulder

MSEK	Not	31 dec 2018	31 dec 2017
Långfristiga skulder till kreditinstitut	20	1 949	1 849
Derivatinstrument		11	9
Finansiella skulder avseende leasingavtal	24	41	1
Summa		2 000	1 859

Kortfristiga räntebärande skulder

MSEK	Not	31 dec 2018	31 dec 2017
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	20	0	58
Derivatinstrument		1	−1
Finansiella skulder avseende leasingavtal	24	0	0
Summa		1	57

Finansieringen av koncernen sker huvudsakligen genom koncernbolaget Scandinavian Standard Nordic AB. Extern finansiering i dotterföretagen upptas endast i den mån det är optimalt för koncernen.

Syndikerad kreditfacilitet

Ett syndikerat låneavtal tecknades 2016 vilket ersatte tidigare finansiering. Den finansieringen består av en femårig facilitet i flera valutor på 1 450 MSEK och en femårig revolverande kreditfacilitet i flera valutor på 750 MSEK. Båda faciliteterna förlängdes under 2018 med två år till ett slutligt förfall i december 2023. Dessutom höjdes den delen i låneavtalet som ger en möjlighet att vid behov utöka lånefaciliteterna från 1 250 MSEK till 2 000 MSEK. Faciliteterna är tillgängliga för Scandinavian Standard Nordic AB och utvalda dotterföretag. Möjligheten för koncernen att ta upp nya lån regleras i låneavtalet. Förändringen har redovisats som en förlängning av befintligt låneavtal då lånevillkoren i stort överensstämmer med tidigare villkor.

Kovenanter

Det syndikerade låneavtalet innehåller en kovenant avseende skuldsättningsgrad (kvotförhållandet mellan räntebärande nettoskuld/EBITDA på rullande tolvmånadersbas) och en kovenant avseende räntetäckningsgrad (finansiella kostnader i förhållande till EBITDA på rullande tolvmånadersbas). Definitionen av skuldsättningsgraden i låneavtalet är en annan än den som används vid beräkningen av koncernens finansiella mål. Scandi Standard uppfyllde sina kovenanter per 31 december 2018. Övergången till IFRS 9 från IAS 39 har inte haft någon effekt på kovenanterna.

Scandi Standard är genom sina internationella verksamheter exponerat för olika finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens finansiella resultat, finansiella ställning och kassaflöde till följd av valutarisker, ränterisker, refinansieringsoch likviditetsrisker samt kredit- och motpartsrisker.

VALUTARISK

Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för valutarisk genom att valutakursförändringar påverkar koncernens resultaträkning och rapport över finansiell ställning.

Koncernens valutaexponering omfattar både transaktionsexponering och omräkningsexponering. Målet för koncernens valutariskhantering är att minimera den kortsiktiga effekten av valutakursförändringarnas inverkan på koncernens finansiella resultat och finansiella ställning.

Transaktionsexponering

Målsättningen för Scandi Standard är att minimera exponeringen för valutakursförändringar inom Europa och övriga världen vid exporthandel.

Fördelning kundfordringar per valuta

MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
SEK	141	128
DKK	143	110
NOK	89	102
EUR	493	523
Övriga valutor	12	43
Summa	878	907

Fördelning leverantörsskulder per valuta

MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
SEK	262	176
DKK	229	164
NOK	87	100
EUR	319	266
Övriga valutor	4	10
Summa	901	716

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering är effekten av valutakursförändringar när utländska dotterföretags resultaträkning och rapport över finansiell ställning omräknas till koncernens rapporteringsvaluta (SEK). Valutasäkring av investeringar i utländska dotterföretag (nettotillgångar samt Goodwill och andra förvärvade övervärden) hanteras genom upptagande av lån i dotterföretagens respektive rapporteringsvalutor, så kallad Equity Hedge (egetkapitalsäkring). Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån till balansdagskurs. I bolaget resultatförda kursdifferenser hänförliga till dessa lån (netto efter skatt) redovisas i koncernen tillsammans med omräkningsdifferenser från nettotillgångarna i dotterföretaget via övrigt totalresultat mot koncernens egna kapital. För närvarande finns det nettotillgångar i EUR, DKK och NOK som är säkrade.

En försvagning av den svenska kronan jämfört med övriga valutor med 5 procent skulle innebära att eget kapital minskade med −146 (−127) MSEK utan hänsyn tagen till egetkapitalsäkring. Med hänsyn tagen till egetkapitalsäkring skulle eget kapital minska med −90 (−69) MSEK, allt annat lika.

Valutakursförändringar påverkar även omräkningen av utländska dotterföretags resultaträkning till SEK. Denna omräkning är inte valutasäkrad och omräkningsdifferensen är därför utsatt för valutarisk och medräknad i känslighetsanalysen som redovisas nedan.

Känslighetsanalys vid transaktions- och omräkningsexponering av utländska valutor

Scandi Standard är främst exponerad mot valutorna DKK, NOK och EUR. De olika valutorna representerar både in- och utflöden jämfört med den svenska kronan.

En femprocentig försvagning av den svenska kronan gentemot dotterföretagens valutor skulle vid en omräkning av rörelseresultatet ha en ungefärlig påverkan på rörelseresultatet med −15 (−15) MSEK. Påverkan fördelar sig enligt följande: DKK/SEK −5 (−6) MSEK, NOK/SEK −6 (−6) MSEK och EUR/SEK −4 (−3) MSEK. Beräkningen utgår från att allt annat är lika och tar inte hänsyn till eventuellt förändrade priser och kundbeteende vid förändrade valutakurser.

RÄNTERISK

Den räntebärande upplåningen medför att koncernen exponeras för ränterisk. Med ränterisk avses risken för negativ påverkan på koncernens finansiella resultat och kassaflöden till följd av förändringar i marknadsräntan. Hur snabbt en varaktig förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på upplåningens räntebindningstid. Koncernens utestående skulder till kreditinstitut per 31 december 2018 inklusive utestående ränteswappar, har en vägd genomsnittlig räntebindningstid på 21(7) månader.

REFINANSIERINGSRISK OCH LIKVIDITETSRISK

Med refinansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån och krediter ska omsättas. Likviditetsrisk är risken för att betalningsförpliktelser inte kan fullgöras. Scandi Standard begränsar refinansieringsrisken genom att ha god spridning på motparter för sina lånefaciliteter. Den vägda genomsnittliga löptiden på skulder till kreditinstitut var per den 31 december 2018 5 (4) år.

Genom att ständigt hålla likvida tillgångar, alternativt outnyttjade kreditfaciliteter, försäkrar sig koncernen om att hålla en god betalningsberedskap och därigenom minska likviditetsrisken. Betalningsberedskapen, det vill säga likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter, uppgick till 557 (420) MSEK per den 31 december 2018.

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2018

MSEK	2019	2020	2021	2022	2023−	Summa
EUR	8	8	8	8	275	309
DKK	14	14	14	14	406	460
NOK	16	16	16	16	477	541
SEK	17	17	17	17	805	875
Summa	55	55	55	55	1 964	2 185
Varav ränta	49	49	49	48	48	243

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2017

MSEK	2018	2019	2020	2021	2022−	Summa
EUR	28	24	20	342	22	436
DKK	9	9	9	550	−	577
NOK	10	10	10	382	−	412
SEK	10	10	10	574	−	602
Summa	56	52	48	1 848	22	2 027
Varav ränta	35	35	35	35	0	140

Förfallostruktur derivatinstrument,

nominella belopp 2018-12-31

MSEK	2019	2020	2021	2022−	Verkligt värde
Valutaderivat	190	−	−	−	−1
Räntederivat	−	886	−	719	−11
Summa	190	886	−	719	−12

Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2017-12-31

					Verkligt
MSEK	2018	2019	2020	2021−	värde
Valutaderivat	115	−	−	−	1
Räntederivat	495	495	−	13	−9
Summa	610	495	−	13	−8

Förfallotiden för kortfristiga skulder är upp till ett år. Leverantörsskulderna förfaller normalt inom cirka 60 dagar.

KREDIT- OCH MOTPARTSRISK

Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed orsakar Scandi Standard en förlust. För att begränsa motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet.

Kundkreditrisk

Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom särskild kreditprövning. Scandi Standard tillämpar kreditkontroll av sina kunder där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag.

VÄRDERINGSTEKNIKER FINANSIELLA SKULDER

Vid förvärvet av Carton Bros ULC avtalades om tilläggsköpeskilling som vid tidpunkten för bokslutet beräknas till 346 (319) MSEK och ska erläggas årligen fram till 2021. Beloppets storlek är beroende av utvecklingen på rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) för den förvärvade verksamheten. Beloppet har bedömts som det mest sannolika utfallet och detta har redovisats som skuld.

Scandi Standard årsredovisning 2018

Säkringsinstrument med tillhörande säkrade poster och derivatinstrument

					Tillgångar		Skulder
	Genomsnittligt säkringspris/ kurs	Nominellt belopp Återstående löptid		Nominellt belopp			Bokfört värde	Bokfört värde		Årets värde förändring	Ackumulerad värde förändring
MSEK		< 1 år	> 1 år	31 dec 2018	31 dec 2017	31 dec 2018	31 dec 2017	31 dec 2018	31 dec 2017	2018	31 dec 2018
Kassaflödessäkringar
Ränterelaterade kontrakt
Ränteswap	0,90%	−	923	923	1 002	−	−	−13	−9	−4	−13
Räntegolv	−0,23%	−	671	671	−	2	−	−	−	2	2
Valutarelaterade kontrakt
Valutaterminer
GBP/DKK	8,27	141	−	141	68	−	0	−1	−	−1	−1
USD/DKK	6,30	48	−	48	47	−	0	−1	−	−1	−1
Summa säkringsinstrument		190	−	1 784	1 117	2	1	-14	-9	-5	−12
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet
Valutarelaterade kontrakt
Säkringsinstrument − Lån		−	1 123	1 123	1 173	−	−	1 123	1 173	10	44
Säkrad post − nettoinvestering i utlandsverksamhet		−	1 123	1 123	1 173	1 123	1 173	−	−	− 10	−44
Summa derivatinstrument						−	−	1 123	1 173	−	−

Typer av säkringsredovisning som tillämpas i koncernredovisningen

Typ av exponering	Typ av säkrad post	Säkrad risk	Säkringsinstrument	Säkringsredovisningsmodell1)
Ränteexponering	Lån med rörlig ränta	Ränterisk	Ränteswap	Kassaflödessäkring
	Prognostiserade inköp och
Valutaexponering	försäljningar i utländsk valuta	Valutarisk	Valutaterminer	Kassaflödessäkring
Valutaexponering	Investeringar i utlandsverksamhet	Valutarisk	Lån i utländsk valuta	Säkring av nettoinvestering

1) Avvikelser i kritiska villkor mellan säkringsinstrument och säkrad post utgör för samtliga säkringstyper den huvudsakliga källan för ineffektivitet

Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori 31 december 2018

31 dec 2018, MSEK	Värderat till upplupet anskaffningsvärde	Värderat till verkligt värde via resultaträkningen1)	Värderat till verkligt värde via övrigt totalresultat1)
TILLGÅNGAR
Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar	−	−	−
Kundfordringar och övriga rörelsefordringar	850	−	−
Derivat som används i säkringsredovisningen	−	−	−
Likvida medel	89	−	−
Summa tillgångar	939	−	−
SKULDER
Långfristig del av räntebärande skulder	1 990	−	−
Övriga långfristiga skulder	−	218	−
Derivat som används i säkringsredovisningen	−	−	12
Kortfristig del av räntebärande skulder	0	−	−
Övriga kortfristiga skulder	−	128	−
Leverantörsskulder och andra rörelseskulder	901	−	−
Summa finansiella skulder	2 890	346	12

Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori 31 december 2017

31 dec 2017, MSEK	Lånefordringar och kundfordringar	Derivat som används i säkringsredovisningen	Övriga finansiella tillgångar och skulder	Summa redovisat värde	Värdering till upplupet anskaffningsvärde2)	Verkligt värde1)
TILLGÅNGAR
Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar	−	−	−	−	−	−
Kundfordringar och övriga rörelsefordringar	879	−	−	879	879	−
Derivatinstrument	−	1	−	1	−	1
Likvida medel	30	−	−	30	30	−
Summa tillgångar	909	1	−	910	909	1
SKULDER
Långfristig del av räntebärande skulder	−	−	1 849	1 849	1 849	−
Övriga långfristiga skulder	−	−	319	319	−	319
Derivatinstrument	−	9	−	9	−	9
Kortfristig del av räntebärande skulder	−	−	58	58	58	−
Leverantörsskulder och andra rörelseskulder	−	−	716	716	716	−
Summa finansiella skulder	−	9	2 942	2 951	2 623	328

1) Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade i enlighet med följande verkligt värde-hierarki; Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder. Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade under nivå 1, det vill säga prisnoteringar eller data härledda från prisnoteringar.

2) För koncernens långfristiga lån antas verkligt värde vara lika med upplupet anskaffningsvärde då upplåning skett till rörliga marknadsräntor och därmed bedöms det bokförda värdet vara approximativt med verkligt värde. För koncernens övriga finansiella instrument antas verkligt värde vara approximativt med anskaffningsvärde justerat för eventuella nedskrivningar.

Nivå 3: Data för värdering av tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.

Not 21 Pensioner

Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De förmånsbestämda planerna, som redovisas i koncernens balansräkning, är i huvudsak fonderade och avser så kallade PRI-pensioner i Sverige. Dessa planer är fonderade i en pensionsstiftelse, Lantmännens Gemensamma Pensionsstiftelse Grodden, där ett antal bolag som ingår i, eller har ingått i, Lantmännen-koncernen tryggat sina pensionsförpliktelser. Varje bolag har sin egen del av stiftelsen tillgångar. Det finns ingen skyldighet för anslutna bolag att tillskjuta ytterligare medel till stiftelsen. Förpliktelserna är också kreditförsäkrade via PRI Pensionsgaranti. PRI Pensionsgaranti är ett ömsesidigt försäkringsbolag som garanterar de anställdas framtida pensioner. I och med att tillgångarna finns avskiljda i en särskild stiftelse kan förpliktelserna reduceras med marknadsvärdet på tillgångarna i stiftelsen vid redovisning i balansräkningen. Kronfågel AB och SweHatch AB är anslutna till stiftelsen vad gäller förpliktelser intjänade till och med maj 2013. Efter detta datum finansieras all ny intjäning av pensioner direkt med avgifter inom koncernen.

Förpliktelserna i Irland avser stängda pensionsplaner.

Pensionsplaner med balansmässiga överskott redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning, under Överskott i fonderade pensionsplaner. Övriga pensionsplaner som är ofonderade eller delvis fonderade redovisas som Avsättningar för pensionsförpliktelser.

Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar i koncernen:

Förmånsbestämda pensionsplaner, MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Fonderade planer
Förmånsbestämda förpliktelser enligt svenska PRI	180	170
Förvaltningstillgångars verkliga värde	−167	−163
Summa nettovärde, fonderade planer	13	7
Överskott i fonderad pensionsplan redovisad som tillgång	−	−
Delvis fonderad pensionsplan redovisad som skuld	13	7
Ofonderade planer
Övriga ofonderade förpliktelser	3	4
Summa, ofonderade planer	3	4
Avsättning för pensioner, nettovärde	16	11

Förmånsbestämda pensionsplaner finns i Sverige och Irland.

Pensionskostnad i resultaträkningen, MSEK	2018	2017
Förmånsbestämda planer
Kostnad för pensioner intjänade under året
Ränteintäkter/räntekostnader	−2	−3
Kostnad förmånsbestämda planer	−2	−3
Kostnad avgiftsbestämda planer	−92	−83
Total pensionskostnad	−94	−86
Kostnaden redovisas på följande rader i resultaträkningen
Personalkostnader, Not 5	−92	−83
Finansiella kostnader, Not 8	−2	−3
Total pensionskostnad	−94	−86
Pensionsrelaterade avgifter i övrigt totalresultat, MSEK	2018	2017
Förmånsbestämda planer
Avkastning på förvaltningstillgångar utöver vad som redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen	8	7
Omvärdering av pensionsförpliktelser:
− Erfarenhetsbaserad justering av förpliktelsen	−1	2
− Effekter av ändrade demografiska antaganden	−3	−
− Effekter av ändrade finansiella antaganden	−11	1
Summa omvärdering av pensionsförpliktelser	−15	3
Summa aktuariella vinster (+), förluster (−)	−7	9
Skatt på ovanstående poster	2	−2
Summa redovisad i Övrigt totalresultat	−6	7

	Förmånsbaserade förpliktelser		Förvaltnings tillgångar		Netto
31 december, MSEK	2018	2017	2018	2017	2018	2017
Ingående balans, fonderade planer	170	177	−163	−159	7	18
Kostnader avseende tjänstgöring under året	−2	−2	−	−	−2	−2
Räntor redovisade i resultaträkningen	4	4	−4	−4	0	0
Utbetalning av pensionsersättning	−7	−7	−	−	−7	−7
Utbetald kompensation till arbetsgivare	−	−	7	7	7	7
Reduceringar och regleringar	−	−	−	−	−	−
Avkastning på förvaltningstillgångar utöver redovisad ränta	−	−	−8	−7	−8	−7
Omvärdering av pensionsförpliktelse redovisad i övrigt totalresultat	15	−3	−	−	15	−
Utgående balans, fonderade planer	180	170	−167	−163	13	7
Ofonderade planer	3	4	−	−	3	4
Utgående balans, pensionsskuld	183	174	−167	−163	16	11

Förändringar av förpliktelser, tillgångar och nettobelopp:

Verkligt värde på förvaltningstillgångar och andel av de totala förvaltningstillgångarna

	2018		2017
	MSEK	%	MSEK	%
Fastigheter	94	56,3	85	52,0
Fastränteplaceringar	28	16,6	27	16,5
Strukturerade produkter	−	−	−	−
Aktieplaceringar	34	20,5	37	22,5
Hedgefonder	−	−	15	8,9
Alternativa placeringar	8	4,8	−	−
Likvida medel	3	1,8	0	0,2
Summa	167	100,0	163	100,0

Samtliga aktieplaceringar avser noterade placeringar.

Aktuariella antaganden	2018	2017
Diskonteringsränta	2,25 %	2,45%
Framtida ökningar av pensioner	2,00 %	1,75%
Inflation	2,00 %	1,75%
Dödlighetstabell	DUS14	DUS14

En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 7 (6) MSEK medan en ökning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle minska förpliktelsen med cirka 6 (6) MSEK. En förändring av livslängdsantagandena med ett år skulle förändra förpliktelsen med cirka 8 (7) MSEK. Ändrade antaganden gällande inflationen med 0,25 procentenheter skulle ändra förpliktelsen med cirka 6 (6) MSEK. Pensionsstiftelsen hade en avkastning på 7 (6) procent, och en förändring med 1 procentenhet skulle ändra förvaltningstillgångarnas värde med cirka 2 (2) MSEK.

De fonderade planerna omfattar 53,4 (54,6) procent fribrevshavare och 46,6 (45,4) procent pensionärer. Löptiden är 15 (15) år.

Förväntade utbetalningar av pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner under 2019 uppgår till 7 MSEK.

För vissa anställda i Sverige erläggs försäkringspremier till Alecta avseende åtaganden enligt den så kallade traditionella ITP-planen. Planen är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan för närvarande inte lämna den information som krävs för att redovisa denna pensionsplan som en förmånsbestämd plan. Pensioner, som tryggas genom försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Av kostnaden ovan för avgiftsbestämda planer, 92 (83) MSEK, avser 4 (4) MSEK premier till Alecta för traditionell ITP. Alectas överskott kan

fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per den 31 december 2018 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 142 (154) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Not 22 Övriga avsättningar

I koncerner av Scandi Standards storlek finns normalt ett antal pågående tvister. Scandi Standard gör en bedömning av det mest sannolika utfallet av de tvister som för närvarande är aktuella. Då en utbetalning bedöms som sannolik redovisas motsvarande belopp som avsättning.

MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Omstruktureringskostnader	7	12
Övriga avsättningar	2	0
Summa	10	12

Not 23 Leverantörsskulder och övriga skulder

MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Leverantörsskulder	901	716
Övriga kortfristiga skulder	243	188
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	342	306
Summa	1 486	1 209

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Upplupna personalrelaterade kostnader	212	169
Skuld avseende rabatter, bonus	32	29
Övriga upplupna kostnader	98	108
Förutbetalda intäkter	1	−
Summa	342	306

Not 24 Leasingåtaganden

Inom koncernen finns framförallt operationella leasingåtaganden, finansiella leasingåtaganden finns endast i begränsad omfattning.

Operationell leasing avser i huvudsak lokalhyror, motsvarande mer än 70 procent av redovisade minimileaseavgifter.

Operationell leasing Redovisad kostnad för operationell leasing

MSEK	2018	2017
Minimileaseavgifter	102	93
Variabla avgifter	2	−
Summa kostnad för operationell leasing	104	93

Nedan redovisas framtida åtaganden avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal.

Minimileaseavgifter förfaller till betalning

MSEK	2018	2017
Inom ett år	72	73
Mellan ett år och fem år	213	225
Senare än fem år	164	146
Summa	449	444

Ett bolag inom koncernen är hyresgäster i fastigheter som ägs av Lantmännen ek för. Årshyran för dessa uppgick till 2 (2) MSEK.

Finansiell leasing

Skulder avseende finansiella leasingavtal redovisas som räntebärande skulder i koncernens balansräkning. Amortering som förfaller inom ett år redovisas som kortfristig finansiell skuld och amortering som förfaller senare än inom ett år redovisas som långfristig finansiell skuld.

Redovisade kostnader och amortering för finansiell leasing

MSEK	2018	2017
Minimileaseavgifter
− redovisade som ränta	0	0
− redovisade som amortering	4	1
Summa kostnad för finansiell leasing	4	1

Redovisat värde per balansdagen avseende de leasade tillgångarnas värde framgår av Not 11.

Framtida minimileaseavgifter fördelade på förfallotid

	2018
	Amortering	Ränta	Total avgift
Inom ett år	5	0	5
Mellan ett år och fem år	20	1	21
Senare än fem år	16	4	20
Summa	41	5	46

	2017
	Amortering	Ränta	Total avgift
Inom ett år	1	0	1
Mellan ett år och fem år	0	0	0
Senare än fem år	0	0	0
Summa	1	0	1

Förändringarna avseende finansiell leasing är i huvudsak hänförliga till förvärvet av Rokkedahl Food ApS.

Övergång till nya redovisningsregler för leasing, IFRS 16.

IFRS 16, Leasing, publicerad i januari 2016, ersätter IAS 17 Leasing och kommer tillämpas från och med 1 januari 2019. Den medför att nästan alla leasingavtal redovisas i balansräkningen, eftersom skillnaden mellan operativa och finansiella leasingavtal tas bort. Övergången beskrivs i Not 31.

Löner och förmåner till ledande befattningshavare redovisas i Not 5. Inga utdelningar från dotterföretag eller intresseföretag har erhållits under året.

Fordringar hos och skulder till intresseföretag redovisas i Not 14 och 23. Övrig information om intresseföretagen återfinns i Not 13.

Ägartransaktioner

MSEK	2018	2017
Hyra till Lantmännen	2	2

Övriga transaktioner med närstående

	2018	2017
Koncerninterna inköp, andel av de totala inköpen, %	9,7	11,5
Koncernintern försäljning, andel av total försäljning, %	6,5	8,5
Köp av varor och tjänster från intresseföretag, MSEK	67	66
Försäljning av varor och tjänster till intresseföretag, MSEK	77	73
Övriga transaktioner med intresseföretag, MSEK	7	6
Överföring av kapital från pensionsfonden, krediterad, MSEK	7	7

Not 26 Statliga stöd

MSEK	2018	2017
Erhållna bidrag som redovisats
som intäkt	0	0
Summa	0	0

Not 27 Förvärvade verksamheter

Förvärv av 51 procent av aktierna i Rokkedahl Food ApS

Koncernföretaget Danpo A/S, som ingår i segment Danmark, förvärvade, per 1 september 2018, 51 procent av aktierna i Rokkedahl Food ApS. Förvärvet skedde genom en apportemission där kundkontrakt tillhörande Danpo A/S tillfördes Rokkedahl Food ApS. Danpo A/S har även garanterat vissa utestående leasingförpliktelser i Rokkedahl Food ApS. Vidare har Danpo A/S ingått ett optionsavtal som ger rätt att förvärva återstående 49 procent av Rokkedahl Food ApS 2023 för en EBITDA multipel om 6 gånger. Förvärvade nettotillgångar har preliminärt värderats till noll. De kundkontrakt som tillfördes genom apportemissionen har i koncernen värderats till noll då de är internt genererade i koncernen. Goodwill bedöms uppgå till 0 MSEK. Transaktionen har inte haft någon effekt på koncernens likvida medel.

Förvärvet syftar till att stärka koncernens position inom premiumsegmentet i dansk dagligvaruhandel genom att tillföra volym och produktionskapacitet. Bolaget redovisas inom segment Danmark. Transaktionskostnaderna uppgick till cirka 7 MSEK och avser främst juridisk och annan rådgivning i samband med förvärvet. Transaktionskostnaderna redovisas som jämförelsestörande poster.

Verkligt värde för de 49 procent som inte förvärvats har bedömts uppgå till 0 MSEK.

Förvärvets bidrag till intäkter och kostnader

Rokkedahl Food ApS har bidragit till koncernens nettoomsättning 2018 med 63 MSEK och till årets resultat med 3 MSEK. Hade verksamheten förvärvats den 1 januari 2018 hade koncernens nettoomsättning respektive årets resultat varit 8 866 MSEK respektive 193 MSEK.

Förvärv av Carton Bros ULC 2017

Under 2017 förvärvades Carton Bros ULC (Manor Farm) i Irland. I samband med förvärvet skuldfördes tilläggsköpeskilling på nominellt cirka 35 MEUR. Beloppet omvärderas vid slutet av varje rapportperiod med avseende på förväntad utbetalning, och förändringen belastar periodens resultat. Under 2018 har ingen omvärdering skett då förväntad utbetalning inte förändrats. Första delen av tilläggsköpeskillingen på 0,4 MEUR utbetalades under 2018.

MSEK	2018 Rokkedahl Food ApS	2017 Carton Bros ULC
Förvärvspris
Kontant betalning	−	278
Utställda aktier	−	336
Tilläggsköpeskilling, skuldförd	−	308
Skuld avseende förvärv av minoritet	−	−
Summa	−	922

Förvärvade tillgångar och

skulder till verkligt värde
Varumärke	−	74
Övriga immateriella tillgångar	−	461
Avsättningar mm	−	−27
Uppskjuten skatt	8	−67
Maskiner och inventarier	73	224
Varulager	11	57
Övriga omsättnings- och anläggningstillgångar	6	361
Skulder	−6	−266
Förvärvade nettotillgångar, totalt	92	817
Kassa och bank	−	4
Upplåning	−92	−95
Förvärvad nettolåneskuld	−92	−91
Innehav utan bestämmande inflytande	0	−
Goodwill	0	196
Summa	0	922

MSEK	Rokkedahl Food ApS	Carton Bros ULC
Förvärvens påverkan på koncernens likvida medel
Erlagd köpeskilling för årets förvärv	−	−278
Likvida medel i förvärvade bolag	−	4
Summa	−	−274

Not 28 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter	För egna skulder
MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Fastighetsinteckningar	242	318
Summa	242	318

Eventualförpliktelser

MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Proprieborgen långfristig kreditfacilitet	2 2411)	2 200
Hyresgaranti	−	1
Övriga eventualförpliktelser	57	7
Summa	2 298	2 208

1) Långfristiga lånefaciliteter förlängdes under 2018 med två år till ett slutligt förfall i december 2023.

Moderbolaget Scandi Standard AB (publ) har ingått ett borgensåtagande (proprieborgen) för Kronfågel AB avseende hyresavtal. Årshyran för avtalet uppgår till 10 MSEK.

Not 29 Noter till kassaflödesanalysen

1) Betalda finansiella poster

netto, MSEK	2018	2017
Erhållna räntor	1	1
Betalda räntor	−61	−52
Övriga betalda finansiella
poster	−5	−8
Summa	−65	−59

2) Företagsförvärv, MSEK	2018	2017
Förvärvade tillgångar och skulder
Materiella anläggnings tillgångar	73	224
Immateriella anläggnings tillgångar	0	731
Varulager	11	57
Kundfordringar och andra fordringar	14	361
Skulder	−98	−388
Likvida medel	−	4
	0	922
Tilläggsköpeskilling, skuldförd	4	−308
Avsättning för förvärv av minoritet	−	−
Utställda aktier	−	−336
Erlagd köpeskilling	4	278
Likvida medel från företagsförvärv	−	−4
Påverkan på kassaflödet	4	274

3) Likvida medel, MSEK	2018	2017
Kassa och bank	89	30
Summa	89	30

Koncernens totala likviditet, definierad som kassa och bank samt krediter tillgängliga i enlighet med tillämpliga låneavtal, uppgick vid årets utgång till 557 (420) MSEK.

4) Avstämning av räntebärande nettoskuld

Nedan analyseras den räntebärande nettoskulden och förändringar av den räntebärande nettoskulden för de presenterade perioderna.

Räntebärande nettoskuld 1),
MSEK	2018	2017
Likvida medel	89	30
Låneskulder − förfaller inom ett år	−1	−57
Låneskulder − förfaller efter ett år	−2 000	−1 859
Räntebärande nettoskuld	−1 913	−1 886
Likvida medel och kortfristiga placeringar	89	30
Bruttoskuld − rörlig ränta	−2 002	−1 916
Räntebärande nettoskuld	−1 913	−1 886

1) Det som koncernen inkluderar i den räntebärande nettoskulden baseras på definitioner i gällande låneavtal.

Not 30 Biologiska tillgångar

MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Ingående balans	72	47
Förändring på grund av ändrade uppskattningar	−	−
Förändring i antalet höns	3	−10
Förändring i nettoomsättning per höna	32	4
Förändring av produktionskostnad	0	15
Övrigt	−13	16
Utgående balans	94	72

De biologiska tillgångarna består i huvudsak av hönor (föräldrardjur) för produktion av dagsgamla kycklingar för försäljning till uppfödare. Hönornas livscykel omfattar 60 veckor och den huvudsakliga intäktskällan är försäljningen av dagsgamla kycklingar. Varje höna producerar ca 160 kycklingar mellan vecka 25 och vecka 60. Produktionskostnader omfattar direkta kostnader såsom foder, hyra och energi. Vid årets slut fanns ca 555 000 (469 000) hönor med ett totalt verkligt värde efter avdrag för försäljningsomkostnader på 68 (49) MSEK.

Tillgångarna omfattar även gödkycklingar i Sverige, Danmark och Irland till ett värde av 26 (22) MSEK. De värderas till anskaffningsvärde som en approximation till verkligt värde.

Skulder hänförliga till finansieringsverksamheten

Förändring av bruttoskulden, MSEK	Låneskulder som förfaller inom 1 år	Finansiella leasingavtal som förfaller efter 1 år	Låneskulder som förfaller efter 1 år	Summa
Bruttoskuld 31 december 2017 (not 19)	−57	−1	−1 858	−1 916
Kassaflöde
− nyupptagna lån	−	−	−146	−146
− återbetalning	58	1	97	156
− förändring checkkredit	−	−	24	24
Summa	58	1	–25	34
Valutakursdifferenser	−	0	−45	−44
Förvärv	−	−41	−50	−92
Övriga ej kassaflödespåverkande poster	−2			−2
Summa	−1	−41	−1 977	−2 020
Avgår: förändring av skuldförd tilläggsköpeskilling	−	−	18	18
Bruttoskuld 31 december 2018 (not 19)	−1	−41	−1 960	−2 002

Not 31 Ändrade redovisningsprinciper från och med 2019

Denna not förklarar effekterna i koncernens finansiella rapporter vid tillämpningen av IFRS 16 från och med 1 januari 2019.

IFRS 16, Leasing, publicerad i januari 2016, ersätter IAS 17 Leasing. Standarden är obligatorisk för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2019. Det medför att nästan alla leasingavtal redovisas i balansräkningen, eftersom skillnaden mellan operativa och finansiella leasingavtal tas bort. Standarden kommer att påverka redovisningen av koncernens operationella leasingavtal. De enda undantagen är kortfristiga avtal (kortare än ett år) och leasingavtal med lågt värde (riktmärke under 50 TSEK), som kan förbises. Kostnaderna för dessa ska i så fall redovisas separat. Enligt den nya standarden ska en nyttjanderättstillgång (rätten att använda ett hyrt objekt) och en finansiell skuld att betala hyror redovisas. Till dessa kopplade avskrivningskostnader och räntekostnader ska redovisas separat. Förändringar av bedömd leasingperiod, leasingavgifter eller dylikt kan leda till att den berörda nyttjanderätten och leasingskulden måste omvärderas i framtida perioder.

Koncernen har under 2018 slutfört analysen av de leasingkontrakt som berörs av den nya standarden. Därvid användes den tillåtna lättnadsregeln att inte ompröva om ett kontrakt är eller innehåller ett leasingavtal vid tidpunkten för den första tillämpningen.

Standarden medger olika övergångsprinciper och Scandi Standard har valt att tillämpa den fullständigt retroaktiva metoden, där den ackumulerade effekten av övergången redovisats i den ingående balansen 1 januari 2018.

Vid övergången till IFRS 16 redovisar koncernen leasingskulder hänförliga till leasingavtal som tidigare klassificerats som operationella leasingavtal i enlighet med reglerna i IAS 17 Leasingavtal. Dessa skulder har värderats till nuvärdet av framtida leasingavgifter. Därtill har även, när det är aktuellt, leasingavgifter som inte har betalats före inledningsdatumet inkluderats, såsom fasta och variabla avgifter, belopp som förväntas betalas enligt restvärdesgarantier samt straffavgifter som förväntas utgå vid förtida uppsägning av leasingavtalet.

Förändringar uppkommer i koncernens redovisningsprinciper och påverkar redovisningen, värderingen och presentationen av vissa belopp i koncernens finansiella rapporter. Effekterna redovisas nedan, där även de omräknade finansiella rapporterna för helåret och kvartalen 2018 åskådliggörs.

Eftersom införandet av IFRS 16 resulterar i redovisning av operationella leasingåtaganden som skulder i rapporten över finansiell ställning så kommer värdet för utestående åtaganden och eventualförpliktelser att minska jämfört med vad som anges i denna årsredovisning, Not 28, Ställda säkerheter och eventualförpliktelser.

De operationella leasingavtal som kommer att redovisas i Scandi Standards rapport över finansiell ställning, som ett resultat av IFRS 16, avser huvudsakligen mark och byggnader (kontor och produktionsanläggningar), transporter (bilar, gaffeltruckar och lastbilar) och annan utrustning (t.ex. IT och annan kontorsutrustning).

Följande redovisningsprinciper kommer tillämpas från och med införandet av IFRS 16, den 1 januari 2019:

Från och med 1 januari 2019 kommer merparten av koncernens leasingavtal att redovisas i rapporten över finansiell ställning. Standarden kommer därmed att påverka redovisningen av koncernens operationella leasingavtal.

Undantag, enligt de lättnadsregler som tillåts i standarden, utgörs av kortfristiga avtal (kortare än ett år) och leasingavtal med lågt värde (riktmärke under 50 TSEK). Kostnaderna för dessa redovisas separat.

Koncernen ska pröva om ett kontrakt är eller innehåller ett leasingavtal genom att bedöma om det, mot ersättning, medger kontroll av användningen av en identifierad tillgång under en period.

Vid leasingavtalets startdatum ska en nyttjanderättstillgång (rätten att använda ett hyrt objekt) och en finansiell skuld att betala hyror redovisas.

Nyttjanderättstillgången värderas initialt till ett anskaffningsvärde som omfattar det initiala beloppet för leasingskulden justerat för eventuella leasingavgifter som erlades på eller före inledningsdagen plus eventuella initiala direkta utgifter och en uppskattning av kostnader för att återställa underliggande tillgång.

Leasingskulden inkluderar nuvärdet av följande leasingbetalningar: • fasta avgifter

• variabla leasingavgifter som beror på ett index eller pris, initialt värderade med hjälp av index eller pris vid inledningsdatumet
• belopp som förväntas betalas ut enligt restvärdesgarantier
• lösenpriset för en option att köpa om leasetagaren är rimligt säker på att utnyttja en sådan möjlighet, och
• straffavgifter som utgår vid förtida uppsägning av leasingavtalet, om leasingperioden återspeglar att leasetagaren kommer att utnyttja en möjlighet att säga upp leasingavtalet.

När leasingavtalets längd fastställs, beaktar företaget all tillgänglig information som ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption, eller inte utnyttja möjligheten att säga upp leasingavtalet. Förlängningsoptioner inkluderas endast i leasingperioden om leasetagaren är rimligt säker på att utnyttja denna möjlighet och perioder som omfattas av en möjlighet att säga upp leasingavtalet inkluderas endast i leasingperioden om leasetagaren är rimligt säker på att inte utnyttja denna möjlighet.

Omvärdering av leasingskulder sker när förändringar i framtida leasingavgifter uppkommer, genom förändring av index eller pris eller om koncernen ändrar sin bedömning av om den kommer att utöva ett köp, förlängning eller avsluta leasingavtalet. Omvärderingsbeloppet för leasingskulden redovisas därvid också som en justering av nyttjanderätten.

Nyttjanderätten skrivs av linjärt över den kortaste av tillgångens nyttjandeperiod och leasingavtalets längd. Leasingtillgången justeras periodiskt för vissa omvärderingar av leasingskulden och eventuellla nedskrivningar. Avskrivningar och nedskrivningar redovisas separat.

Leasingskulden uppskattas initialt till nuvärdet av utestående leasingavgifter, diskonterade med hjälp av den implicita räntan i leasingavtalet eller, om denna ränta inte kan bestämmas lätt, koncernens marginella låneränta. I allmänhet använder koncernen sin marginella upplåningsränta som diskonteringsränta. Räntekostnader redovisas separat.

Koncernen har valt att inte redovisa leasingtillgångar och leasingskulder för kortfristiga leasingavtal (löptid upp till tolv månader) och leasing av tillgångar med lågt underliggande värde. Hyreskostnader för dessa leasingavtal redovisas linjärt över leasingperioden och uppgifter om beloppen redovisas separat i koncernens rapporter.

I de fall koncernen vidareuthyr nyttjanderätter upplyses om intäkterna separat.

Förändringen av koncernens redovisningsprinciper innebär att jämförelsetalen avseende 2018 till kommande finansiella rapporter måste räknas om enligt de nya principer som gäller för leasing enligt IFRS 16. De ändrade beloppen för helåret och kvartalen 2018 framgår nedan. Delar av de poster, i de finansiella rapporterna, som inte påverkas inkluderas inte vilket innebär att delsummor och totaler inte kan räknas fram utifrån informationen i tabellerna.

Effekter på koncernens jämförelsetal i kommande finansiella rapporter, till följd av förändrade redovisningsprinciper från och med 1 januari 2019

De ändrade beloppen för helåret och kvartalen 2018 framgår nedan. Delar av de poster, i de finansiella rapporterna, som inte påverkas inkluderas inte vilket innebär att delsummor och totaler inte kan räknas fram utifrån informationen i tabellerna.

Koncernens	Enligt			Enligt			Enligt			Enligt			Enligt
resultaträkning	gällande principer	Om räkning	Om räknat	gällande principer	Om räkning	Om räknat	gällande principer	Om räkning	Om räknat	gällande principer	Om räkning	Om räknat	gällande principer	Om räkning	Om räknat
MSEK	Kv1 2018	IFRS 16	Kv1 2018	Kv2 2018	IFRS 16	Kv2 2018	Kv3 2018	IFRS 16	Kv3 2018	Kv4 2018	IFRS 16	Kv4 2018	2018	IFRS 16	2018
Nettoomsättning	2 116	−	2 116	2 252	−	2 252	2 263	−	2 263	2 166	−	2 166	8 797	−	8 797
Övriga rörelseintäkter	8	−	8	24	−	24	11	0	11	0	−1	−1	43	−1	42
Av- och nedskrivningar	−68	−19	−87	−70	−20	−90	−73	−27	−100	−32	−22	−54	−242	−89	−331
Övriga rörelsekostnader	−296	22	−274	−325	23	−303	−309	29	−280	−282	26	−256	−1 212	99	−1 113
Rörelseresultat	80	2	82	67	2	69	87	2	89	89	3	91	323	9	333
Finansiella intäkter	0	−	0	0	−	0	1	0	1	0	0	0	1	0	1
Finansiella kostnader	−25	−4	−29	−27	−4	−31	−20	−3	−23	−15	−3	−17	−87	−13	−100
Resultat efter finansnetto	55	−2	53	40	−1	39	68	−1	67	74	0	74	237	−4	233
Skatt på periodens resultat	−11	0	−11	−7	0	−7	−15	0	−14	−1	0	−1	−33	1	−33
Periodens resultat	44	−2	42	33	−1	32	53	−1	52	73	0	74	204	−3	200
Varav hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	44	−2	42	33	−1	32	53	−1	52	72	0	73	202	−3	199
Innehav utan bestämmande inflytande	−	−	−	−	−	−	0	0	0	1	0	1	1	0	1
Genomsnittligt antal aktier	65 233 578			65 233 578 65 268 959			65 268 959 65 318 465			65 318 465 65 318 465			65 318 465 65 285 191		65 285 191
Resultat per aktie före utspädning, SEK	0,67		0,65	0,51		0,49	0,82		0,80	1,10		1,13	3,10		3,07
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	0,67		0,65	0,51		0,49	0,82		0,80	1,10		1,13	3,10		3,07

Segmentsrapportering	Enligt		Enligt				Enligt			Enligt		Enligt
	gällande	Om	Om	gällande	Om	Om	gällande	Om	Om	gällande	Om	Om	gällande	Om	Om
	principer	räkning	räknat	principer	räkning	räknat	principer	räkning	räknat	principer	räkning	räknat	principer	räkning	räknat
MSEK	Kv1 2018	IFRS 16	Kv1 2018	Kv2 2018	IFRS 16	Kv2 2018	Kv3 2018	IFRS 16	Kv3 2018	Kv4 2018	IFRS 16	Kv4 2018	2018	IFRS 16	2018
Justerat rörelseresultat
per segment
Sverige	31	1	32	28	1	28	35	0	35	42	1	43	136	2	138
Danmark	22	0	22	22	0	22	28	0	28	19	0	19	91	1	92
Norge	26	1	27	33	2	35	30	2	31	36	2	38	125	6	131
Irland	20	0	20	27	0	27	23	0	23	26	0	26	96	0	96
Finland	−5	0	−5	−4	0	−4	−3	0	−3	0	0	0	-13	0	-13
Koncerngemensamt	−14	0	−14	−15	0	−15	−13	0	−13	−21	0	−21	−64	0	−64
Justerat rörelseresultat	80	2	82	90	2	93	100	2	102	102	3	104	372	9	381
Jämförelsestörande poster		−	−	−23	−	−23	−12	−	−12	−13	−	−13	−49	−	−49
Rörelseresultat	80	2	82	67	2	70	87	2	89	89	3	91	323	9	333

Justerad rörelsemarginal per segment och total rörelsemarginal

MSEK /Procent	Netto omsättning Kv 1 2018	Enligt gällande principer Kv1 2018	Om räknat Kv1 2018	Netto omsättning Kv 2 2018	Enligt gällande principer Kv2 2018	Om räknat Kv2 2018	Netto omsättning Kv 3 2018	Enligt gällande principer Kv3 2018	Om räknat Kv3 2018	Netto omsättning Kv 4 2018	Enligt gällande principer Kv4 2018	Om räknat Kv4 2018	Netto omsättning 2018	Enligt gällande principer 2018	Om räknat 2018
Sverige	649	4,8%	4,9%	661	4,2%	4,3%	692	5,1%	5,1%	654	6,4%	6,5%	2 656	5,1%	5,2%
Danmark	635	3,5%	3,5%	688	3,2%	3,2%	729	3,9%	3,9%	698	2,7%	2,8%	2 750	3,3%	3,3%
Norge	362	7,2%	7,6%	393	8,4%	8,8%	384	7,8%	8,2%	373	9,6%	10,1%	1 512	8,3%	8,7%
Irland	464	4,3%	4,3%	499	5,4%	5,4%	479	4,8%	4,8%	451	5,8%	5,9%	1 894	5,1%	5,1%
Finland	106	−4,7%	−4,7%	114	−3,8%	−3,8%	99	−3,3%	−3,2%	97	0,0%	0,0%	416	−3,1%	−3,1%
Koncerngemensamt och eliminering	−100	n/a	n/a	−103	n/a	n/a	−120	n/a	n/a	−108	n/a	n/a	−430	n/a	n/a
Total nettoomsättning respektive justerad rörelsemarginal	2 116	3,8%	3,9%	2 252	4,0%	4,1%	2 263	4,4%	4,5%	2 166	4,7%	4,8%	8 797	4,2%	4,3%
Total nettoomsättning respektive rörelsemarginal	2 116	3,8%	3,9%	2 252	3,0%	3,1%	2 263	3,9%	3,9%	2 166	4,1%	4,2%	8 797	3,7%	3,8%

Övriga upplysningar i segmentsrapportering

		Summa tillgångar			Summa skulder per segment och eget kapital för koncernen		Investeringar i materiella anläggnings	tillgångar/ nyttjanderättstillgångar		Av- och nedskrivningar
MSEK	Enligt gällande principer 31 december 2018	Omräkning IFRS 16	Omräknat 31 december 2018	Enligt gällande principer 31 december 2018	Omräkning IFRS 16	Omräknat 31 december 2018	Enligt gällande principer 20181)	Omräkning IFRS 162)	Omräknat 2018	Enligt gällande principer 2018	Omräkning IFRS 16	Omräknat 2018
Sverige	1 054	131	1 186	984	136	1 120	41	8	50	−67	−38	−105
Danmark	1 887	94	1 980	1 080	94	1 174	162	36	198	−47	−18	−65
Norge	948	200	1 148	917	214	1 130	54	1	55	−52	−25	−77
Irland	604	13	617	422	13	435	55	3	59	−57	−4	−61
Finland	50	9	59	191	9	200	21	3	24	−18	−4	−22
Koncerngemensamt	3 895	1	3 895	1 318	1	1 319	38	1	38	−2	0	−2
Ofördelade skulder	−	−	−	1 920	−	1 920	−	−	−	−	−	−
Eliminering	−2 911	−	−2 911	−2 911	−	−2 911	−	−	−	−	−	−
Eget kapital	−	−	−	1 606	−19	1 587	−	−	−	−	−	−
Summa	5 527	448	5 976	5 527	448	5 976	371	52	424	−242	−89	−331

1) Inklusive eventuell finansiell leasing.

2) Redovisade investeringar utgörs av årets tillskott av nyttjanderättstillgångar, till skillnad mot det som redovisas som investeringar i nyttjanderättstillgångar i koncernens kassaflödesanalys. Den senare inkluderar endast förskottsbetalningar för kontrakt som ännu inte startats.

33 34 35

Koncernens rapport över finansiell ställning

	Enligt			Enligt			Enligt			Enligt			Enligt
	gällande principer	Om räkning	Omräknat	gällande principer	Om räkning	Omräknat	gällande principer	Om räkning	Omräknat	gällande principer	Om räkning	Omräknat	gällande principer	Om räkning	Omräknat
MSEK	1 jan 2018	IFRS 16	1 jan 2018	31 mar 2018	IFRS 16	31 mar 2018	30 jun 2018	IFRS 16	30 jun 2018	30 sep 2018	IFRS 16	30 sep 2018	31 dec 2018	IFRS 16	31 dec 2018
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Nyttjanderättstillgångar	−	428	428	−	441	441	−	462	462	−	515	515	−	486	486
Materiella anläggningstillgångar	1 245	-1	1 244	1 324	−1	1 323	1 421	−16	1 405	1 531	−58	1 473	1 537	-56	1 481
Långfristiga leasingfordringar	−	−	−	−	−	−	−	−	−	−	11	11	−	10	10
Uppskjutna skattefordringar	40	5	45	43	5	48	45	5	50	58	6	64	50	5	55
Summa anläggningstillgångar	3 238	431	3 670	3 389	445	3 834	3 513	451	3 964	3 624	474	4 097	3 549	446	3 996
Omsättningstillgångar
Kortfristiga leasingfordringar	−	−	−	−	−	−	−	−	−	−	2	2	−	2	2
Summa omsättningstillgångar	1 915	−	1 915	1 968	0	1 969	2 023	0	2 023	2 016	2	2 018	1 978	2	1 980
SUMMA TILLGÅNGAR	5 153	431	5 585	5 357	445	5 802	5 536	451	5 987	5 640	476	6 115	5 527	448	5 976
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Balanserade vinstmedel	409	−16	393	450	−17	433	427	−18	409	483	−19	464	612	−19	593
Eget kapital hänförligt
till moderbolagets aktieägare	1 455	−16	1 439	1 589	−17	1 572	1 537	−18	1 519	1 583	−19	1 564	1 604	−19	1 586
Innehav utan bestämmande inflytande	−	−	−	−	−	−	−	−	−	19	−	19	1	–	1
Summa eget kapital	1 455	−16	1 439	1 589	−17	1 572	1 537	−18	1 519	1 602	−19	1 583	1 606	−19	1 587
SKULDER
Långfristiga skulder
Långfristiga leasingskulder	1	370	371	1	380	380	0	385	386	41	405	446	41	381	421
Summa långfristiga skulder	2 373	370	2 743	2 496	380	2 876	2 414	385	2 799	2 420	405	2 825	2 413	381	2 794
Korfristiga skulder
Kortfristiga leasingskulder	−	67	67	−	72	72	−	74	74	−	80	80	0	76	76
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	306	10	316	310	10	320	332	10	342	321	10	331	342	11	353
Summa kortfristiga skulder	1 326	77	1 403	1 272	82	1 354	1 585	84	1 670	1 618	90	1 708	1 509	86	1 595
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	5 153	431	5 585	5 357	445	5 802	5 536	451	5 987	5 640	476	6 115	5 527	448	5 976

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Enligt gällande principer Kv1 2018	Om räkning IFRS 16	Om räknat Kv1 2018	Enligt gällande principer Kv2 2018	Om räkning IFRS 16	Om räknat Kv2 2018	Enligt gällande principer Kv3 2018	Om räkning IFRS 16	Om räknat Kv3 2018	Enligt gällande principer Kv4 2018	Om räkning IFRS 16	Om räknat Kv4 2018	Enligt gällande principer 2018	Om räkning IFRS 16	Om räknat 2018
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat	80	2	82	67	2	69	87	2	89	89	3	92	323	10	333
Justeringar för icke kassaflödes påverkande poster	72	19	91	99	20	119	48	27	75	25	22	47	244	89	333
Betalda finansiella poster, netto	−16	−3	−19	−15	−3	−18	−18	−3	−22	−15	−3	−19	−65	−13	−78
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital	117	19	136	117	20	137	111	26	137	75	22	96	419	86	505
Förändring av rörelsefordringar	36	0	36	−34	0	−34	−18	1	−17	71	0	71	55	1	56
Förändring av rörelseskulder	−75	0	−75	98	0	98	−39	-5	−44	124	0	124	108	−5	103
Förändringar i rörelsekapital	81	0	81	72	0	72	−6	-5	−11	132	1	133	162	−4	157
Kassaflöde från den löpande verksamheten	198	19	217	189	20	209	105	21	126	207	22	229	581	82	663
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i nyttjanderätts tillgångar	−	0	0	−	0	0	−	-1	-1	−	0	0	−	−1	−1
Kassaflöde från investerings verksamheten	−90	0	-90	−142	0	-142	−109	-1	-110	−34	0	–34	−375	−1	−376
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utbetalningar avseende amortering av leasingskulder	−	–18	–18	−	–20	–20	−	–20	–20	−	–22	–22	−	−81	−81
Kassaflöde från finansierings verksamheten	47	−18	29	−35	–20	−55	41	−20	21	−205	−22	−227	−152	−81	−232
Periodens kassaflöde	38	−	38	12	−	12	36	−	36	−32	−	−32	54	−	54
Likvida medel vid perioden slut	70	−	70	84	−	84	118	−	118	89	−	89	89	−	89

33 34 35

Värden för nyttjanderätter om de hade redovisats 2018

		Byggnader och mark			Maskiner och andra tekniska anläggningar		Inventarier, verktyg och installationer
MSEK	Finansiell leasing redovisad som materiella anläggnings tillgångar 2018	Nyttjande rättstillgångar enligt IFRS 16	Omräknade värden för nyttjanderätts tillgångar 2018	Finansiell leasing redovisad som materiella anläggnings tillgångar 2018	Nyttjande rättstillgångar enligt IFRS 16	Omräknade värden för nyttjanderätts tillgångar 2018	Nyttjande rättstillgångar enligt IFRS 16	Summa nyttjanderätts tillgångar enligt IFRS 16	Totalt omräknade värden för nyttjanderätts tillgångar 2018
Ackumulerade anskaffningsvärden	17	555	572	84	69	153	56	681	781
Ackumulerade avskrivningar	–2	–194	–196	–43	–26	–69	–24	–244	–290
Ackumulerade nedskrivningar	–	–6	–6	–	–	–	–	–6	–6
Redovisat värde	15	355	370	41	43	84	32	430	486
Redovisat värde vid årets början	1	368	369	0	34	34	24	426	427
Investeringar/Tillskott av nyttjanderättstillgångar	13	3	16	1	28	29	21	52	65
Förvärv	–	50	50	42	2	43	0	51	93
Försäljningar, utrangeringar och minskning av nyttjanderättstillgångar	0	–13	–14	–	–5	–5	0	–18	–18
Årets avskrivningar	0	–52	–53	–2	–16	–18	–14	–82	–84
Årets nedskrivningar	–	–6	–6	–	–	–	–	–6	–6
Omklassificeringar	3	–	3	–	–	–	–	0	3
Omräkningsdifferenser	–1	6	5	0	0	0	1	7	6
Redovisat värde	15	355	370	41	43	84	32	430	486

Löptidsanalys/ valutafördelning och förfallostruktur för skulder avseende leasing

MSEK	2019	2020	2021	2022	2023−	Summa
EUR	8	5	2	1	6	22
DKK	24	22	18	15	54	133
NOK	22	23	23	23	121	212
SEK	22	20	16	15	58	130
Summa	76	69	59	54	239	497

Merparten av koncernens leasingavtal ger möjligheter till förlängning. Förtida uppsägning skulle generellt generera extra kostnader.

Noter till moderbolagets finansiella rapporter

Not 32	Arvode och kostnadsersättning till revisorer
MSEK	2018	2017
Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB
Revisionsuppdrag	0	0
Summa	0	0

Not 33 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Eventualförpliktelser
Proprieborgen långfristiga kredit faciliteter	2 2001)	2 200
Summa	2 200	2 200

1) Långfristig kreditfacilitet förlängdes under 2018 med två år till ett slutligt förfall i december 2023.

Scandi Standard AB (publ) har ingått ett borgensåtagande (proprieborgen) för Kronfågel AB avseende hyresavtal. Årshyran för avtalet uppgår till 10 MSEK.

Moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag 2018-12-31

Sammanställningen omfattar såväl direktägda dotterföretag som indirekt ägda dotterföretag.

Bolagsnamn	Organisationsnummer	Säte	Andel i %	Redovisat värde, MSEK
Scandinavian Standard Nordic AB	556921-0619	Stockholm, Sverige	100	533
Scandi Standard ApS	25 710 029	Farre, Danmark	100
Naapurin Maalaiskana OY	2644740-9	Helsingfors, Finland	100
Kronfågel Holding AB	556529-6372	Stockholm, Sverige	100
Kronfågel AB	556145-4223	Stockholm, Sverige	100
SweHatch AB	556033-3386	Stockholm, Sverige	100
AB Skånefågel	556056-1457	Örkelljunga, Sverige	100
Bosarpskyckling AB	556673-6608	Stockholm, Sverige	100
Danpo A/S	31 241 316	Farre, Danmark	100
Rokkedahl Foods ApS	33 576 382	Nibe, Danmark	51
Scandi Standard Norway AS	911 561 077	Oslo, Norge	100
Den Stolte Hane AS	980 403 715	Jæren, Norge	100
Scandi Standard Ireland Holding AB	559119-0789	Stockholm, Sverige	100
Carton Bros ULC	7313	Dublin, Irland	100
Summa, moderbolaget				533

Not 34 Andelar i dotterföretag

MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Ackumulerade anskaffningsvärden	533	533
Redovisat värde	533	533
MSEK	2018	2017
Redovisat värde vid årets ingång	533	533
Redovisat värde	533	533

Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i koncernföretag.

Not 35 Finansiella instrument

MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Lånefordringar och kundfordringar
Långfristiga räntebärande fordringar hos koncernföretag	405	405
Summa	405	405
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Skulder till koncernföretag	134	16
Summa	134	16

Inga derivatinstrument finns i moderbolaget. Se Not 20 för upplysningar om räntebärande skulder.

Not 36 Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning för 2018 på 2,00 (1,80) kronor per aktie till årsstämman 2019.

Följande medel står till årsstämmans förfogande:

SEK

Utdelning till aktieägare på 2,00 SEK per aktie	130 769 214
Summa	820 181 999
Årets resultat	16 262 706
Ackumulerat underskott	−53 225 921
Överkursfond	857 145 214

Noter

Förslag till vinstdisposition samt styrelsens och verkställande direktörens försäkran

Följande medel står till årsstämmans förfogande:

	SEK
Överkursfond	857 145 214
Ackumulerat underskott	−53 225 921
Årets resultat	16 262 706
Summa	820 181 999
	SEK
Utdelning till aktieägarna på 2,00 SEK per aktie	130 769 214
Att överföra i ny räkning	689 412 785
Summa	820 181 999

Michael Parker Styrelseledamot

Gunilla Aschan Styrelseledamot Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed, och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 2 april 2019

Per Harkjær Styrelsens ordförande

Vincent Carton Styrelseledamot

Karsten Slotte Styrelseledamot Heléne Vibbleus Styrelseledamot

Leif Bergvall Hansen Vd och koncernchef

Koncernens och moderbolagets årsredovisning fastställs av årsstämman den 9 maj 2019. Vår revisionsberättelse lämnades den 2 april 2019

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Bo Lagerström Auktoriserad revisor

Øystein Engebretsen Styrelseledamot

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Scandi Standard AB (publ) för år 2018. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 44–97 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och rapporten över finansiell ställning för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Vår koncernrevision omfattar 15 rapporterande enheter i fyra länder i Norden samt Irland. Verksamheten leds och kontrolleras landsvis i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Irland. Vi har därför inriktat vår revision mot de rapporterande enheterna i varje land med hänsyn tagen till befintlig kontrollmiljö och affärsprocesser på respektive enhetsnivå samt även koncernledningens övervakande kontroller för respektive enhet.

När vi fastställde vår övergripande revisionsansats och revisionsplan bestämde vi vilken typ av arbete som behövde utföras för respektive rapporterande enhet av lokal revisor. För de mest väsentliga enheterna har vi krävt en fullständig revision av enheternas finansiella information.

Koncernens konsolidering, tilläggsupplysningar till de finansiella rapporterna och ett antal mer komplexa transaktioner, samt de svenska bolagen har reviderats av det centrala revisionsteamet. Den centrala revisionen har bland annat innefattat nedskrivningstesten av Goodwill och andra immateriella tillgångar som inte skrivs av, långsiktiga ersättningsprogram för ledande befattningshavare, företagsförvärv och pensionsskulder.

Enheter som ingår i koncernrevisionen representerar cirka 90 procent av koncernens nettoomsättning.

Vår revision utförs kontinuerligt under året. För delårsperioden avseende perioden 1 januari till 30 september 2018 har vi avgivit en översiktlig granskningsberättelse. I samband med publiceringen av bolagets delårsrapport för det tredje kvartalet och bokslutskommunikén rapporteras våra iakttagelser till koncernledningen och revisionsutskottet.

Vi rapporterar även våra iakttagelser till styrelsen i samband med att årsbokslutet färdigställts.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapporteringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt för att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Värdering av färdigvarulager

Se årsredovisningen not 15 och redovisnings- och värderingsprinciperna.

Lager av fryst kyckling och processade produkter finns på ett mindre antal platser inom koncernen och uppgår till 655 miljoner kronor den 31 december 2018. Färdigvarulager är en väsentlig post i koncernens balansräkning.

Det är krävande att göra en korrekt redovisning av anskaffningskostnaden på grund av att tillverkningsprocessen innefattar ett stort antal produkter. Produktkalkylerna fordrar att ett antal nödvändiga avvägningar behöver göras av företagsledningen som har påverkan på de redovisade värdena.

En lagervärdering, innefattande att vid behov göra en erforderlig nedskrivning, är därför av väsentlig betydelse i vår revision.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Vår revision har omfattat en bedömning av koncernens redovisningsprinciper för reservering av inkurans, analytisk genomgång samt förfrågningar hos kontrollers och detaljtester av lagersaldon.

Vi har testat kontroller för fastställandet av produktkalkyler för färdigvaror, för in- och utleveranser från lager, för att övervakning att inventering görs på samtliga lagerplatser samt att lagerdifferenser utreds.

Vi har utfört pristester på lagersaldon hänförliga till frysta kycklingprodukter. Vi har tagit del av företagets övervakande kontroller av trögrörlighet och de överväganden som gjorts avseende inkurans.

Vi har deltagit vid lagerinventeringar för att verifiera existens och företagets bedömning av inkurans.

Vår revision vid årets slut har varit inriktad på att bedöma återstående risker för nedskrivning och företagsledningens bedömning av gjorda nedskrivningar.

Redovisning av rörelseförvärv samt värdering

av hänförlig Goodwill och immateriella tillgångar

Se årsredovisningen not 6 Avskrivning och nedskrivning av Goodwill och immateriella tillgångar och not 12 Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar, not 27 Förvärvade verksamheter och redovisningsoch värderingsprinciperna.

Redovisning av rörelseförvärv kräver betydande uppskattningar och bedömningar av företagsledningen för att fastställa verkliga värden på förvärvade tillgångar och övertagna skulder.

I perioder efter förvärvet ska Goodwill eller andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, hänförliga till förvärv, årligen av företagsledningen prövas avseende ett eventuellt nedskrivningsbehov. Dessa nedskrivningsprövningar kräver att företagsledningen gör uppskattningar och bedömningar för att identifiera och fastställa koncernens kassagenererande enheter och för att uppskatta deras framtida intäkter, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringsbehov samt avkastningskrav.

Det redovisade värdet på Goodwill uppgår till 922 miljoner kronor den 31 december 2018. Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod som inte skrivs av omfattar olika varumärken som förvärvats i Sverige, Danmark och Norge. Det redovisade värdet på dessa varumärken uppgår till 326 miljoner kronor den 31 december 2018. Goodwill och varumärken är väsentliga tillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning. Under 2018 har inga nedskrivningar redovisats avseende Goodwill eller varumärken som inte skrivs av.

Vi har i samband med vår revision utfört granskningsåtgärder för att verifiera att den redovisningsmässiga hanteringen av förvärv har skett i enlighet med gällande redovisningsprinciper samt att nedskrivningstest av Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod är baserade på allmänt vedertagna värderingsmetoder, matematiskt korrekta och baserade på rimliga antaganden om bland annat framtida kassaflöden och diskonteringsräntor.

Vår revision omfattade bland annat följande granskningsåtgärder:

• granskning av förvärvskalkylen för förvärvet av Rokkedahl för att bedöma verkliga värden som har åsatts förvärvade tillgångar och övertagna skulder,
• utvärdering av betydande antaganden i nedskrivningsprövningarna av Goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod,
• avstämning av företagsledningens antaganden och prognoser mot bolagets budget och prognoser om framtida kassaflöden och som bland annat grundar sig på affärsplanen för de kommande åren och en verifiering att antaganden som använts i prognoserna överensstämmer med företagsledningens strategiska planer och intentioner och beslut i styrelseprotokoll samt
• utvärdering av företagsledningens analys av känsligheten i värderingen för förändringar i dessa antaganden som skulle kunna medföra att ett nedskrivningsbehov föreligger.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–43, 102–105 samt 118.

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Scandi Standard AB (publ) för år 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens

verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB utsågs till Scandi Standard AB (publ)s revisor av årsstämman den 22 maj 2018 och har varit bolagets revisor sedan 9 september 2013.

Stockholm den 2 april 2019 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Bo Lagerström Auktoriserad revisor

Fyra år i sammandrag

MSEK där ej annat angivits	2018	2017	2016	2015
Nettoomsättning	8 797	7 101	5 967	5 423
EBITDA	563	525	438	445
Rörelseresultat	323	295	238	260
Årets resultat	204	168	131	164
Resultat per aktie, SEK	3,10	2,73	2,21	2,73
Justerad EBITDA1)	620	559	452	477
Justerad EBITDA-marginal1),%	7,1	7,9	7,6	8,8
Justerat rörelseresultat1)	372	329	252	292
Justerad rörelsemarginal1),%	4,2	4,6	4,2	5,4
Utdelning, SEK	2,002)	1,80	1,35	1,80
Operativt kassaflöde	357	213	126	324
Nettoinvesteringar	371	199	265	206
Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)1), %	10,6	11,1	10,3	12,7
Soliditet, %	29,0	28,2	27,8	29,4
Genomsnittligt antal anställda	3 005	2 264	1 680	1 670

1) För beskrivning av jämförelsestörande poster se tabell till höger.

2) Styrelsens förslag.

Jämförelsestörande poster i EBITDA

och rörelseresultatet	2018	2017	2016	2015
Kostnader för personalneddragningara)	−1	−2	−4	−
Nedskrivning av varulagerb)	−	−	−7	−
Finansiellt stöd till intresseföretagc)	−	−	−	−7
Transaktionskostnaderd)	−11	−25	−2	−25
Nedläggning och förändring av produktione)	−42	−19	−	−
Omvärdering av tilläggsköpeskillingf)	−	30	−	−
Kostnader för brandg)	−	−4	−	−
Kostnader för annulering av hyres kontrakt och projektkostnaderh)	−	−15	−	−
Övrigt	−3	−	−	−
Summa jämförelsestörande poster i EBITDA	−57	−34	−13	−32
Effekt av förändringar i bedömd verklig ekonomisk livslängd på anläggningstillgångari)	8	−	−	−
Totalt	−49	−34	−13	−32

a) Kostnader för personalneddragningar i Sverige andra kvartalet 2018, fjärde kvartalet 2017 och i Danmark fjärde kvartalet 2016.

b) Nedskrivning av varulager i Danmark.

c) Finansiellt stöd till intresseföretaget Farmfood A/S.

d) Transaktionskostnader för avslutade och icke avslutade förvärv, samt kostnader i samband med bildandet av Scandi Standard-koncernen.

e) Nedläggning och förändring av produktion i Sverige.

f) Omvärdering av tilläggsköpeskilling vid förvärv av resterande 20 procent av aktierna i Sødams i Danmark.

g) Kostnader för brand i Sødams anläggning i Danmark.

h) Kostnader för annullering av hyreskontrakt och projektkostnader i Sverige.

i) Effekt av förändring i bedömd verklig ekonomisk livslängd på anläggningstillgångar hänförligt till tidigare perioder.

Segmentsinformation per kvartal

MSEK Koncernen, proforma2)	Kv1 2018	Kv1 20172,3)	Kv2 2018	Kv2 20172,3)	Kv3 2018	Kv3 20172,3)	Kv4 2018	Kv4 20174)		Helår 20181) Helår 20171,2,3)
Nettoomsättning	2 116	2 016	2 252	2 048	2 263	2 082	2 166	2 061	8 797	8 207
Justerat rörelseresultat3)	80	75	90	91	100	94	102	116	372	376
Justerad rörelsemarginal, %	3,8	3,7	4,0	4,4	4,4	4,5	4,7	5,6	4,2	4,6
Jämförelsestörande poster1)	−	−1	−23	−8	−12	0	−13	−25	−49	−34
Rörelseresultat3)	80	74	67	83	87	94	89	91	323	342
Sverige
Nettoomsättning	649	648	661	636	692	658	654	615	2 656	2 557
Justerat rörelseresultat3)	31	35	28	34	35	41	42	40	136	150
Justerad rörelsemarginal, %	4,7	5,4	4,2	5,4	5,1	6,2	6,4	6,6	5,1	5,9
Jämförelsestörande poster1)	−	−	−23	−	−11	−15	−8	−21	−42	−35
Rörelseresultat3)	31	35	5	34	24	26	34	20	94	116
Danmark
Nettoomsättning	635	580	688	625	729	654	698	671	2 750	2 529
Justerat rörelseresultat3)	22	21	22	28	28	34	19	34	91	117
Justerad rörelsemarginal, %	3,5	3,7	3,2	4,6	3,9	5,2	2,7	5,0	3,3	4,6
Jämförelsestörande poster1)	−	−	−	−	−	−	−2	−4	−2	−4
Rörelseresultat3)	22	21	22	28	28	34	17	30	89	113
Norge
Nettoomsättning	362	388	393	374	384	360	373	361	1 512	1 483
Justerat rörelseresultat3)	26	27	33	28	30	24	36	26	125	107
Justerad rörelsemarginal, %	7,2	7,0	8,4	7,5	7,8	6,7	9,6	7,3	8,3	7,2
Jämförelsestörande poster1)	−	−	−	−	−	−	−	−	−	−
Rörelseresultat3)	26	27	33	28	30	24	36	26	125	107
Irland, proforma2)
Nettoomsättning	464	423	499	426	479	423	451	431	1 894	1 702
Justerat rörelseresultat3)	20	16	27	21	23	20	26	17	96	74
Justerad rörelsemarginal, %	4,3	3,8	5,4	5,0	4,8	4,7	5,8	4,0	5,1	4,4
Jämförelsestörande poster1)	−	−	−	−	−	−	−2	−	−2	−
Rörelseresultat3)	20	16	27	21	23	20	24	17	94	74
Finland
Nettoomsättning	106	70	114	87	99	80	97	91	416	329
Justerat rörelseresultat3)	−5	−13	−4	−10	−3	−13	0	−8	−13	−43
Justerad rörelsemarginal, %	−4,7	−18,9	−3,2	−11,2	−3,3	−15,8	0,0	−8,8	−3,1	−13,2
Jämförelsestörande poster1)	−	−	−	−	−	−	−	−	−	−
Rörelseresultat3)	−5	−13	−4	−10	−3	−13	0	−8	−13	−43

1) För beskrivning av jämförelsestörande poster, se sid 102.

2) Det irländska företaget Manor Farm förvärvades den 28 augusti 2017 och ingår i koncernens räkenskaper från och med detta datum som segmentet Irland. Proformasiffror har upprättats i illustrativt syfte för att visa hur

segmentet skulle ha bidragit till koncernens nettoomsättning, justerat rörelseresultat och rörelseresultat om verksamheten varit en del av koncernen från och med 1 januari 2017. Proforma har beräknats genom att inkludera Carton Bros ULCs räkenskaper justerade för skillnader i räkenskapsperiod samt för delar av verksamheten som inte ingick i förvärvet.

3) Från den första januari 2018 fördelar koncernen ut avskrivningar på förvärvade immateriella anläggningstillgångar på segmenten. Jämförelsetalen för justerat rörelseresultat och rörelseresultat har räknats om. Effekterna och omföringarna åskådliggörs i not 3.

Alternativa nyckeltal

Scandi Standard-koncernen använder sig av nedan alternativa nyckeltal. Koncernen anser att de presenterade alternativa nyckeltalen är användbara vid läsningen av de finansiella rapporterna för att förstå koncernens resultatgenerering före investeringar i anläggningstillgångar, bedöma koncernens möjlighet till utdelning och strategiska investeringar samt att bedöma koncernens möjlighet att leva upp till finansiella åtaganden.

Från resultaträkningen, MSEK		2018	2017
Nettoomsättning	A	8 797	7 101
Årets resultat	B	204	168
+ Återföring av skatt på årets resultat		33	56
Resultat efter finansnetto	C	237	224
+ Återföring av finansiella intäkter och kostnader, netto		86	71
Rörelseresultat	D	323	295
+ Återföring av av- och nedskrivningar		242	232
+ Återföring av resultat från andelar i intresseföretag		−2	−3
EBITDA	E	563	525
Jämförelsestörande poster i rörelseresultat	F	49	34
Justerat rörelseresultat	D+F	372	329
Justerad rörelsemarginal, %	(D+F)/A	4,2	4,6
Jämförelsestörande poster i EBITDA	F	57	34
Justerad EBITDA	E+F	620	559
Justerad EBITDA-marginal, %	(E+F)/A	7,1	7,9

Från kassaflödesanalysen, MSEK	2018	2017
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		323	295
Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster
Av- och nedskrivningar		242	232
Resultat från andelar i intresseföretag		−2	−3
EBITDA		563	525
Jämförelsestörande poster i EBITDA	G	57	34
Justerad EBITDA		620	559

Från rapport över finansiell ställning, MSEK	31 dec 2018	31 dec 2017
Totala tillgångar	5 527	5 153
Ej räntebärande långfristiga skulder
− Uppskjutna skatteskulder	−169	−172
− Övriga långfristiga skulder	−218	−319
Summa ej räntebärande långfristiga skulder	−387	−491
Ej räntebärande kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	−901	−716
Skatteskulder	−22	−59
Övriga kortfristiga skulder	−243	−188
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	−342	−306
Summa ej räntebärande kortfristiga skulder	−1 507	−1 268
Sysselsatt kapital	3 633	3 394
Likvida medel	−89	−30
Operativt kapital	3 545	3 364
Genomsnittligt sysselsatt kapital H	3 514	2 963
Genomsnittligt operativt kapital I	3 454	2 936
Rörelseresultat rullande 12 månader	323	295
Justerat rörelseresultat, rullande 12 mån J	372	329
Finansiella intäkter K	1	1
Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (J+K)/H	10,6	11,1
Justerad avkastning på operativt kapital (ROC), % J/I	10,8	11,2
Räntebärande skulder
Långfristig del av räntebärande skulder	1 990	1 849
Derivatinstrument	12	8
Kortfristig del räntebärande skulder	0	58
Summa räntebärande skulder	2 002	1 916
Likvida medel	−89	−30
Räntebärande nettoskuld	1 913	1 886

Definitioner

EBIT

Rörelseresultat.

Justerat rörelseresultat Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster.

Rörelsemarginal Rörelseresultat som en andel av nettoomsättningen.

Justerad rörelsemarginal Justerat rörelseresultat (justerad EBIT) som en andel av nettoomsättningen.

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar och resultat från andelar i intresseföretag.

Justerad EBITDA

Justerat rörelseresultat före av- och nedskrivningar och resultat från andelar i intresseföretag.

EBITDA-marginal EBITDA som en andel av nettoomsättningen.

Justerad EBITDA-marginal Justerad EBITDA i procent av nettoomsättningen.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat rullande 12 månader (LTM) delat med genomsnittligt totalt eget kapital.

Justerad avkastning på operativt kapital (ROC)

Justerat rörelseresultat rullande tolv månader (LTM) delat med genomsnittligt operativt kapital.

Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)

Justerat rörelseresultat rullande 12 månader (LTM) plus ränteintäkter delat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Justerat operativt kassaflöde

Operativt kassaflöde justerat för jämförelsestörande poster.

Justerat resultat för perioden

Periodens resultat justerat för av koncernledningen bedömda jämförelsestörande poster.

Justerat resultat per aktie

Justerat resultat för perioden dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Kostnader för råvaror och övriga förnödenheter

Kostnader för råvaror och övriga förnödenheter omfattar inköpskostnaden för levande kycklingar och andra råvaror, såsom bland annat förpackningar.

Nettoomsättning

Nettoomsättningen är bruttoomsättningen minus rabatter och gemensamma marknadsföringskostnader.

Produktionskostnader

Produktionskostnader omfattar direkta och indirekta personalkostnader hänförliga till produktionen samt övriga produktionsrelaterade kostnader.

Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skuld exklusive uppläggningsavgifter minus likvida medel.

Rörelsekapital

Summa varulager och rörelsefordringar med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder.

Operativt kapital

Summa tillgångar med avdrag för likvida medel och icke räntebärande skulder, inklusive uppskjuten skatteskuld.

Sysselsatt kapital

Summa tillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder, inklusive uppskjuten skatteskuld.

Övriga rörelsekostnader

Övriga rörelsekostnader omfattar marknadsföringskostnader, kostnad för koncernens personal samt övriga administrativa kostnader.

Övriga rörelseintäkter

Övriga rörelseintäkter är resultatet som inte avser försäljning av kycklingar, såsom uthyrning av mark/byggnader för annan användning, samt betalning från personer som inte är anställda i bolaget för användning av bolagets lunchmatsalar.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningen inom Scandi Standard syftar till ett hållbart värdeskapande för aktieägarna och en sund företagskultur där affärsmöjligheter tas tillvara inom ramen för en god riskkontroll. Denna bolagsstyrningsrapport, som är en del av årsredovisningen för 2018, har upprättats av styrelsen och granskats av bolagets externa revisor. Inga avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning rapporteras.

Scandi Standard AB (publ) (bolaget) eller bolaget med dotterföretag (koncernen eller Scandi Standard) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Bolagets aktier är noterade på Nasdaq Stockholm sedan juni 2014.

Ansvaret för bolagsstyrningen i form av ledning och kontroll av koncernen delas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen med dess utskott och verkställande direktören i enlighet med gällande externa lagar och regler samt interna styrdokument, i form av bolagsordningen och övriga koder, policyer, instruktioner och manualer etc.

Aktiekapital och aktieägare

Aktiekapitalet uppgick den 31 december 2018 till 659 663 SEK fördelat på 66 060 890 aktier med ett kvotvärde på 0,009986 SEK per aktie. Varje aktie motsvarar en röst. Alla aktier har lika rätt till bolagets tillgångar och resultat.

Det totala antalet aktieägare uppgick den 31 december 2018 till 5 594. Cirka 47 procent av aktiekapitalet innehades av utländska ägare. En ägare, Investment AB Öresund, innehade mer än 10,0 procent av aktiekapitalet med 11,8 procent den 31 december 2018. För mer information om aktien och aktieägarna, se sid 42–43.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ genom vilket aktieägarna utövar sin rätt att fatta beslut om bolagets angelägenheter. Inga begränsningar avseende aktieägarnas rättigheter finns i bolagsordningen eller, så vitt är känt för bolaget, i aktieägaravtal.

Styrningsstruktur

Viktiga externa lagar och regler

• − Svensk aktiebolagslag.
• − Svensk årsredovisningslag.
• − Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter.
• − Svensk kod för bolagsstyrning.
• − Andra svenska och utländska lagar och regler.

Viktiga interna styrdokument

• − Bolagsordning.
• − Arbetsordning för styrelsen, Instruktion för verkställande
• direktören, Instruktion avseende finansiell rapportering etc.
• − Uppförandekod.
• − Övriga koder, policyer, instruktioner, manualer etc.

Årsstämman beslutar om:

• Fastställande av årsredovisning för moderbolaget och koncernen.
• Utdelning.
• Ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
• Val av styrelsens ordförande, övriga styrelseledamöter och extern revisor.
• Arvoden till styrelsens ordförande, övriga icke anställda styrelseledamöter och extern revisor.
• Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
• Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP).
• Bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om nyemission av aktier samt att förvärva och överlåta egna aktier för att säkra åtaganden enligt LTIP.
• Övriga frågor i enlighet med Aktiebolagslagen.

Årsstämman i bolaget ska hållas i Stockholm senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Utöver årsstämman kan extra bolagsstämmor hållas.

För att delta i beslutsfattandet vid bolagsstämman krävs att aktieägaren är närvarande personligen eller genom ombud. Därutöver krävs att aktieägaren är direktregistrerad i den av Euroclear förda aktieboken fem vardagar före stämman samt meddelar sitt deltagande senast det datum som anges i kallelsen till stämman.

Årsstämma 2018

Årsstämman 2018 hölls i Stockholm den 22 maj. Beslut som fattades av årsstämman omfattade bland annat:

• Fastställande av resultaträkning och rapport över finansiell ställning för moderbolaget respektive koncernen i årsredovisning 2017.
• Utdelning med 1,80 SEK per aktie för räkenskapsåret 2017.
• Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för räkenskapsåret 2017.
• Omval av Per Harkjaer, Øystein Engebretsen, Michael Parker, Karsten Slotte och Heléne Vibbleus som styrelseledamöter.
• Val av Gunilla Aschan och Vincent Carton som nya styrelseledamöter.
• Omval av Per Harkjaer som styrelsens ordförande.
• Totala arvoden till styrelsen för tiden fram till nästa årsstämma ska uppgå till 2 600 000 SEK, varav 650 000 SEK till styrelsens ordförande, 325 000 SEK vardera till de övriga fem styrelseledamöterna som inte är anställda i bolaget eller dess dotterföretag, 150 000 SEK till revisionsutskottets ordförande och 75 000 SEK vardera till de övriga två medlemmarna i detta utskott, samt 60 000 SEK till ersättningsutskottets ordförande och 30 000 SEK vardera till de övriga två medlemmarna i detta utskott.
• Omval av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB som bolagets externa revisor fram till slutet av årsstämman 2019.
• Godkännande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, långsiktigt incitamentsprogram 2018 (LTIP 2018), bemyndigande för styrelsen att förvärva och överlåta egna aktier för att säkra åtaganden enligt LTIP 2018 samt bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om nyemission av aktier på de villkor som framgår av årsstämmoprotokollet 2018, som finns på investors.scandistandard. com/sv/tidigare-bolagsstammor.

Årsstämma 2019

Årsstämman 2019 äger rum den 9 maj kl. 10:00. För mer information om årsstämman se sid 118 och investors.scandistandard.com/sv/stamma.

Valberedning

Valberedningen representerar bolagets aktieägare och ska enligt instruktion för valberedningen, som finns tillgänglig på bolagets hemsida, lämna förslag till årsstämman 2019 avseende:

• Ordförande vid stämman, styrelseledamöter och styrelsens ordförande samt extern revisor.
• Arvoden till icke anställda stämmovalda styrelseledamöter och styrelsens ordförande samt till den externa revisorn.
• I den mån det anses nödvändigt, ändring i instruktionen för valberedningen.

I enlighet med instruktionen för valberedningen ska valberedningen bestå av minst fyra ledamöter. En av dessa ska vara styrelsens ordförande eller en styrelseledamot utsedd av styrelsens ordförande. Baserat på aktieägarstatistik per den sista bankdagen i augusti efter årsstämman ska valberedningen identifiera de till röstetalet fyra största aktieägarna i bolaget och uppmana dessa att namnge den person som respektive aktieägare önskar utse till ledamot av valberedningen.

Valberedningens förslag till årsstämman ska senast offentliggöras samma dag som kallelsen till årsstämman publiceras.

Valberedningen inledde sitt arbete med att gå igenom de uppgifter som ankommer på valberedningen enligt Svensk kod för bolagsstyrning och enligt instruktionen för valberedningen, som antogs på årsstämman 2018. En tidplan för valberedningens arbete upprättades och styrelsens ordförande redogjorde för sin syn på bolagets och koncernens finansiella ställning och strategi.

Valberedningen tog del av resultatet av den externa utvärderingen av styrelsearbetet, inklusive styrelsens ordförandes och respektive styrelseledamots individuella prestationer. Mot bakgrund av detta har valberedningen bedömt vilken kompetens och erfarenhet som krävs av bolagets styrelseledamöter och utvärderat behovet av ökad mångfald inom styrelsen vad gäller ålder, kön, kulturell/geografisk bakgrund och ägarrepresentation samt intervjuat kandidater för nominering till styrelseledamöter. Valberedningen har även haft kontakt med ordföranden i revisionsutskottet för att bekanta sig med bolagets och revisionsutskottets bedömningar av kvaliteten och effektiviteten i den externa revisorns arbete. Revisionsutskottet har även tillhandahållit sina rekommendationer avseende val av extern revisor och arvoden till den externa revisorn. Valberedningen har också varit i kontakt med den externa revisorn angående samarbetet med bolaget och revisionsutskottet. När valberedningen lämnade sina förslag till årsstämman 2019 hade valberedningen hållit fyra möten.

Valberedningens förslag till årsstämman 2019

Valberedningens förslag till årsstämman 2019 lämnades i ett pressmeddelande i april 2019, som finns tillgängligt på bolagets webbplats: investors.scandistandard.com/sv/. Förslaget kommer att ingå i kallelsen till årsstämman som kommer att finnas tillgänglig på webbplatsen: investors.scandistandard.com/sv/stamma.

Mångfaldspolicy

Valberedningen tillämpar regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning som mångfaldspolicy. Detta innebär att valberedningen, vid framtagandet av sina förslag till årsstämman, beaktar att styrelsen ska ha en sammansättning som är ändamålsenlig med hänsyn till Scandi Standards verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt. Sammansättningen av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna ska vara präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Valberedningen ska eftersträva en jämn könsfördelning i styrelsen för Scandi Standard.

Alla styrelseuppdrag i Scandi Standard ska vara grundade på förtjänst och huvudkriteriet ska vara att upprätthålla och förbättra styrelsens effektivitet. För att uppfylla detta eftersöks en bred uppsättning egenskaper och kompetenser och valberedningen anser att mångfald (avseende ålder, kön, geografisk härkomst och yrkesmässig bakgrund) är en viktig omständighet att beakta. Valberedningen noterar särskilt behovet av att på sikt öka könsbalansen i styrelsen.

Valberedning inför årsstämman 2019

Namnen på valberedningens ledamöter enligt nedan publicerades i ett pressmeddelande den 1 oktober 2018.

Ledamot	Utsedd av	Procent av aktiekapitalet 2018-12-31	Procent av aktiekapitalet 2018-08-31	Oberoende1)
Andreas Hofmann	Investment AB Öresund, Ordförande	11,8	11,8	Ja/Nej
Justin Carton	Carton Group ULC	9,1	9,1	Nej/Ja
Viktor Henriksson	Carnegie Fonder	5,9	5,7	Ja/Ja
Ulf Zenk	Lantmännen Animalieinvest AB	5,0	5,0	Ja/Ja
Per Harkjaer	Styrelsens ordförande i Scandi Standard	–	−	Ja/Ja

1) Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive bolagets större aktieägare (med större aktieägare avses ägare som direkt eller indirekt kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget).

Styrelse

Enligt bolagets bolagsordning ska styrelsen bestå av lägst tre och högst nio ledamöter, utan suppleanter. Styrelseledamöterna och styrelsens ordförande väljs av årsstämman.

Styrelsen bestod fram till årsstämman 2018 av nio ordinarie ledamöter, valda av årsstämman 2017, och efter årsstämman 2018 av sju ordinarie ledamöter, valda av årsstämman 2018, utan suppleanter och utan arbetstagarrepresentanter. För mer information om styrelsen, se sid 114–115.

Oberoende

Styrelsen bedöms motsvara kraven på oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning genom att en majoritet av styrelseledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, samt att minst två av dessa ledamöter även är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Se tabell sid 110.

Styrelsens uppgifter och ansvar

Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av

bolagets angelägenheter. Styrelsens ansvar och arbete styrs av externa lagar och regler samt interna styrdokument, däribland Arbetsordning för styrelsen. Bolagsstämman kan dessutom utfärda instruktioner.

Arbetsordningen för styrelsen beskriver styrelsens uppgifter och ansvar, styrelsens arbete inklusive ordförandens ansvar samt det ansvar som delegeras till styrelsens utskott, styrelsemöten samt information och rapportering till styrelsen, insiderhandel, relationen med Nasdaq Stockholm, information och rapportering till styrelsen samt information om bolagsstyrning. Arbetsordningen ses över årligen.

Utöver det konstituerande styrelsemötet som ska hållas i anslutning till årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år.

Styrelsen har fastställt Instruktion för verkställande direktören, som bland annat specificerar de frågor som kräver styrelsens godkännande samt Instruktion avseende finansiell rapportering till styrelsen.

Styrelsens arbete under 2018

Styrelsen hade under 2018 totalt 14 möten, varav två per telefon och sex per capsulam.

I stående punkter på agendan för de ordinarie styrelsemötena ingår en finansiell och operationell genomgång av verksamheten och utsikter för kommande kvartal, en genomgång av investeringar samt rapporteringar från utskotten.

Styrelsen behandlar därutöver kontinuerligt strategiska frågor avseende marknad, produktion, inköp, produktutveckling, förvärv och finansiering.

I styrelsens uppgifter och ansvar ingår:

• Fastställa övergripande mål och strategi.
• Beslut om investeringar, inklusive förvärv, avyttringar och finansieringsfrågor i enlighet med fastlagda godkännandeprocedurer.
• Tillsätta, utvärdera och vid behov entlediga verkställande direktören.
• Fastställa erforderliga riktlinjer för bolagets uppträdande i samhället i syfte att säkerställa dess långsiktigt värdeskapande förmåga.
• Se till att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet, finansiella resultat och ställning och de risker som är förknippade därmed.
• Se till att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av externa lagar och regler samt av tillämpningen av interna styrdokument.
• Fastställa interna styrdokument inklusive uppförandekoden.
• Säkerställa att den externa kommunikationen präglas av öppenhet samt är korrekt, relevant och tillförlitlig i till exempel delårsrapporter, bokslutskommunikéer, årsredovisningar och andra rapporter.
• Godkännande av delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar.

Viktiga frågor som behandlades under året omfattade bland annat:

• Ny vision för koncernen.
• Ny plattform för hållbarhetsarbetet i koncernen.
• Integrationen av Manor Farm i Republiken Irland.
• Utvecklingen för den finska verksamheten.
• Förvärv av Rokkedahl Food ApS i Danmark.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsens ordförande är ansvarig för att årligen utvärdera styrelsens arbete i syfte att utveckla dess arbetsformer och effektivitet. Resultatet av utvärderingen kommuniceras till styrelsen och redovisas för valberedningen. Ordföranden lät under 2018 göra en extern utvärdering av styrelsens arbete, som kommunicerades till styrelsen och redovisades för valberedningen.

Styrelseutskott

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Utskottens arbete är huvudsakligen av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen kan i särskilda fall delegera beslutsbefogenhet till utskotten. Utskotten är underordnade styrelsen och befriar inte styrelseledamöterna från deras generella ansvar och uppgifter som styrelseledamöter. De frågor som tas upp vid utskottens möten ska protokollföras och normalt föreläggas styrelsen vid nästkommande styrelsemöte.

Revisionsutskottet

Revisionsutskottets främsta uppgifter inkluderar att övervaka Scandi Standards finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet. Uppgifterna inkluderar också att övervaka effektiviteten i koncernens interna kontroll, internrevision och riskhantering, generellt för affärsverksamheten och specifikt med avseende på den finansiella rapporteringen. Uppgifterna inkluderar även att hålla sig informerad om den externa revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt om slutsatserna av Revisorsinspektionens kvalitetskontroll. Revisionsutskottet ska som ett led i detta informera styrelsen om resultatet av den externa revisionen och om på vilket sätt den externa revisionen bidragit till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet samt om vilken funktion Revisionsutskottet haft.

Revisionsutskottets främsta uppgifter inkluderar dessutom att granska och övervaka den externa revisorns opartiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om den externa revisorn tillhandahållit koncernen andra tjänster än revision, samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om val av extern revisor.

Revisionsutskottet i Scandi Standard ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Ledamöterna i Revisionsutskottet får inte vara anställda av koncernen. Minst en ledamot ska ha redovisningseller revisionskompetens.

Revisionsutskottet bestod efter årsstämman 2018 av de tre styrelseledamöterna, Heléne Vibbleus (ordförande), Gunilla Aschan och Øystein Engebretsen. Revisionsutskottet hade totalt sju möten under året. Bolagets CFO, redovisningschef och den externa revisorn närvarar vid mötena. Den interna revisorn närvarar vid behov.

Arbetet var främst inriktat på:

• Bokslutskommuniké och Årsredovisning 2018.
• Delårsrapporter 2018.
• Kritiska redovisningsfrågor, som till exempel redovisning av förvärvade verksamheter, värdering av immateriella tillgångar, värdering av varulager etc. och andra frågor som kan påverka kvaliteten i bolagets och koncernens finansiella rapportering.
• Tvister och försäkringar.
• Riskhantering och intern kontroll kopplat till kontrollmiljön, processer och IT-miljön.
• Översyn av utveckling och implementering av ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering.
• Översyn av interna styrdokument.
• Internrevisionsplan och uppföljning av utförda revisioner.
• Externrevisionsplan och uppföljning av resultatet av externa revisionen.

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottet främsta uppgifter inkluderar att bereda styrelsens beslut i frågor som rör riktlinjer för ersättningar, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Uppgifterna inkluderar också att övervaka och utvärdera både pågående och under året avslutade program för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, att övervaka och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.

Ersättningsutskottet i Scandi Standard ska bestå av tre styrelseledamöter. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. De övriga ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning.

Ersättningsutskottet bestod efter årsstämman 2018 av de tre styrelseledamöterna Per Harkjaer, (ordförande), Øystein Engebretsen och Karsten Slotte. Ersättningsutskottet hade totalt tre möten under året. Bolagets HR-chef närvarar vid behov vid mötena.

Arbetet var främst inriktat på processerna för lönerevision för ledande befattningshavare, inklusive rörlig ersättning, samt framtagandet av ett förslag avseende ett nytt långsiktigt incitamentsprogram till årsstämman 2019.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Löner och andra anställningsvillkor ska vara adekvata för att bolaget och koncernen ska ha möjlighet att behålla och rekrytera kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad. Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade på

Styrelsen

			Närvaro 2018
	Natio nalitet	Oberoende1)	Styrelse möten	Revisions utskottets möten	Ersättnings utskottets möten	Beslutade arvoden, SEK4)	Aktieinnehav antal aktier5)
Ordförande	Dansk	Ja/Ja	14/14		3/3	710 000	110 000
Ledamot i utskott	Svensk	Ja/Ja	9/9	4/4		400 000	1 500
	Irländsk	Nej/Ja	13/14			–	6 000 000
	Norsk	Ja/Nej	14/14	4/4	1/2	430 000	135 000
Ledamot i utskott	Svensk	Ja/Ja	5/5	3/3	1/1	–	31 779
Ledamot i utskott	Svensk	Ja/Ja	5/5		1/1	–	5 000
	Brittisk	Ja/Ja	12/14			325 000	16 000
Ledamot i utskott	Svensk	Ja/Ja	5/5	3/3		–	0
	Norsk	Ja/Ja	5/5			–	15 000
Ledamot i utskott	Finsk	Ja/Ja	13/14		2/2	355 000	13 698
		Ja/Ja	14/14	7/7		475 000	6 250
			14	7	3	2 695 000
	Øystein Engebretsen Ledamot i utskott	Ordförande i utskott Svensk

1) Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive bolagets större aktieägare. Med större aktieägare avses ägare som direkt eller indirekt kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget.

2) Invald i maj 2018.

3) Avgick i maj 2018.

4) Arvodena är exklusive reseersättning.

5) Per 31 december 2018. Aktieinnehav inkluderar, i förekommande fall, närståendes innehav.

prestation, konkurrenskraft och skälighet.

Bolagsstämman kan fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade till ledande befattningshavare. Sådana incitamentsprogram ska utformas med syfte att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare. Årsstämman 2018 beslutade om ett nytt långsiktigt incitamentsprogram (LTIP 2018) som är av samma typ som de tidigare programmen, LTIP 2016 och LTIP 2017.

För information om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och långsiktiga incitamentsprogram, se Förvaltningsberättelsen sid 49–50 och Not 5.

Whistleblowing-funktion

Sedan ett par år finns en så kallad whistleblowing-funktion som gör det möjligt för medarbetare och andra intressenter att anonymt rapportera olagligt eller oetiskt beteende som strider mot koncernens uppförandekod.

Extern revisor

Bolagets externa revisor är Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC), som valdes vid årsstämman 2018 fram till och med årsstämman 2019 med Bo Lagerström som huvudansvarig revisor.

Bo Lagerström är född 1966 och har varit auktoriserad revisor sedan 1997. Han har inget engagemang i bolag relaterade till huvudägarna i Scandi Standard eller till ledningen i Scandi Standard. För ersättning till den externa revisorn, se Not 7.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsen är ansvarig för intern kontroll och riskhantering i enlighet med den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Nedan följer styrelsens rapport avseende intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen.

Beskrivningen av koncernens system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen är baserad på det ramverk som tagits fram av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Detta ramverk omfattar de fem integrerade komponenterna – kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning – samt 17, fundamentala principer hänförliga till de fem komponenterna. Beskrivningen nedan är begränsad till intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen.

Syftet med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är att uppnå en rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar, samt att säkerställa att den externa finansiella rapporteringen upprättas i enlighet med externa lagar, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.

Kontrollmiljö

Den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är baserad på den övergripande kontrollmiljön. Kontrollmiljön är den uppsättning av standarder, processer och strukturer som utgör basen för intern kontroll i koncernen. Styrelsen och koncernledningen sätter "tonen från toppen" vad gäller betydelsen av intern kontroll inklusive förväntad standard för medarbetarnas uppförande. Detta inbegriper integritet och etiska värderingar, förutsättningar som möjliggör för styrelsen att utföra sitt övervakande ansvar, den organisatoriska strukturen samt fördelningen av ansvar och befogenheter, processen för att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, betydelsen av resultatuppföljning samt utformningen av incitaments- och belöningssystem för att driva önskat resultat. Kontrollmiljön har en förebyggande påverkan på det övergripande systemet för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Detta kommuniceras genom och förmedlas i form av interna styrdokument som:

• Bolagsordning.
• Arbetsordning för styrelsen.
• Instruktion för verkställande direktören.
• Instruktion avseende finansiell rapportering.
• Uppförandekod.
• Övriga koder, policyer, instruktioner, manualer etc.

Kontrollmiljön inbegriper också tillämpliga externa lagar och regler.

Styrelsen har etablerat en arbetsordning för sitt arbete samt instruktioner för revisionsutskottets och ersättningsutskottets arbete. Revisionsutskottets främsta uppgifter inkluderar att övervaka Scandi Standards finansiella rapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet. Uppgifterna inkluderar också att övervaka effektiviteten i koncernens interna kontroll, internrevision och riskhantering, generellt för affärsverksamheten och specifikt med avseende på den finansiella rapporteringen. Uppgifterna inkluderar även att

hålla sig informerad om den externa revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt om slutsatserna av Revisorsinspektionens kvalitetskontroll. Revisionsutskottet ska som ett led i detta informera styrelsen om resultatet av den externa revisionen och om på vilket sätt den externa revisionen bidragit till den finansiella rapporteringens tillförlitlighet samt om vilken funktion Revisionsutskottet haft.

Ansvaret för att implementera styrelsens interna styrdokument vad gäller intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen, att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö samt det löpande arbetet avseende den interna kontrollen och riskhanteringen avseende finansiell rapportering är delegerat till verkställande direktören. Detta ansvar är i sin tur delegerat till cheferna inom respektive ansvarsområde på de olika nivåerna i koncernen.

Ansvar och befogenheter definieras av styrelsen, bland annat i interna styrdokument som Instruktion för verkställande direktören som anger vilka beslut som ska fattas av styrelsen eller bolagsstämman, firmateckningsrätter och attestinstruktioner. Styrelsen godkänner också bland annat följande interna styrdokument: Instruktion avseende finansiell rapportering, Uppförandekod, Informationspolicy, Insiderpolicy, IT-säkerhetspolicy samt Finanspolicy. Verkställande direktören godkänner koncernens Finansoch redovisningsmanual, som finns tillgänglig för all personal inom ekonomi och redovisning. Baserat på styrelsens interna styrdokument etablerar verkställande direktören, CFO och andra chefer instruktioner och manualer som ska implementeras inom deras respektive ansvarsområden.

Dessa interna styrdokument granskas och uppdateras regelbundet med avseende på exempelvis förändringar i lagstiftning, redovisningsstandarder, noteringskrav och intern riskbedömning. Under 2018 har ett ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering utvecklats och implementerats. Som ett led i detta har arbetet med att förstärka den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen genom formaliserade och dokumenterade interna processer och kontrollaktiviteter fortsatt under året liksom arbetet med att effektivisera bokslutsprocessen och processen för finansiell rapportering.

Riskbedömning

En strukturerad identifiering av koncernens väsentliga risker, inklusive risker avseende den finansiella rapporteringen gjordes under 2015 som ett led i att etablera en formaliserad och proaktiv process för riskhantering med tydligt fastställda roller och ansvarsområden. Processen innebär att risker avseende den finansiella rapporteringen ska identifieras, utvärderas, hanteras och följas upp. En plan upprättades för arbetet med att förstärka den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen genom formaliserade och dokumenterade interna processer med kontrollaktiviteter som fungerar som avsett. Detta för att säkerställa att koncernen på ett effektivt sätt lever upp till syftet med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Enligt processen för riskhantering ska en årlig uppdatering göras av risker avseende den finansiella rapporteringen som bland annat innebär att resultat- och balansräkningsposter och de processer som är kopplade till den finansiella rapporteringen, bokslut och IT-miljön analyseras utifrån materialitet och risk för fel.

Kontrollaktiviteter

Risker avseende den finansiella rapporteringen motverkas genom kontrollaktiviteter som säkerställer att syftet med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen uppfylls.

Kontrollaktiviteter utförs på olika nivåer i koncernen och dess processer och inkluderar processer för finansiell rapportering, bokslutsprocessen samt även IT-miljön. De kan vara förebyggande eller upptäckande till sin karaktär och kan omfatta olika manuella och automatiserade aktiviteter avseende godkännanden, verifieringar, avstämningar samt uppföljning av verksamheternas resultat. Åtskillnad mellan kontrollerande respektive utförande funktioner, så kallad Segregation of duties, påverkar vanligtvis valet och utformningen av kontrollaktiviteterna. Arbetet med att formalisera och dokumentera dessa kontrollaktiviteter fortsatt under året.

Information och kommunikation

Koncernen upprätthåller informations- och kommunikationsprocesser för att säkerställa en korrekt intern finansiell rapportering som underlag för uppföljning av verksamheternas resultat och som underlag för beslut samt för att tillhandahålla korrekt, relevant och tillförlitlig extern finansiell rapportering till finansmarknaderna.

Intern information och kommunikation

De interna styrdokument som är relevanta för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är till exempel Instruktion avseende finansiell rapportering, Informationspolicy, IT-säkerhetspolicy, Finanspolicy samt Finans- och redovisningsmanual. Dokumenten finns tillgängliga på koncernens intranät för all berörd personal.

Bolagets CFO redogör för verksamhetens resultat, kritiska redovisningsfrågor samt andra frågor som kan påverka kvaliteten i koncernens finansiella rapportering vid revisionsutskottets möten där delårsrapporterna, bokslutskommunikén och årsredovisningen behandlas. Vid redogörelsen för kvaliteten på den finansiella rapporteringen fokuseras särskilt på eventuella kritiska redovisningsfrågor, eventuella osäkerheter i värderingar, eventuella förändringar i antaganden och uppskattningar, eventuella ej justerade fel i boksluten och eventuella händelser efter bokslutsdagen liksom kvaliteten på bokslutsprocessen och processen för finansiell rapportering.

Revisionsutskottets ordförande rapporterar till styrelsen om utskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut vid det styrelsemöte som närmast följer efter utskottets möten och i form av protokoll från revisionsutskottsmötena som tillhandahålls styrelsen.

Koncernledningen och styrelsen erhåller regelbundet intern finansiell rapportering för uppföljning av verksamhetens resultat och som underlag för beslut.

Extern information och kommunikation

Syftet med koncernens process för extern information och kommunikation är att tillhandahålla korrekt, relevant och tillförlitlig information som präglas av öppenhet vid rätt tidpunkt till finansmarknaderna avseende koncernens utveckling, finansiella resultat och finansiella ställning.

Koncernens Informationspolicy uppfyller kraven för ett börsnoterat bolag.

Finansiell information publiceras regelbundet i form av:

• Delårsrapporter och bokslutskommuniké som publiceras i form av pressmeddelanden.
• Årsredovisning.
• Pressmeddelanden om viktiga nyheter och händelser som kan ha en väsentlig påverkan på aktiekursen.
• Presentationer och telefonkonferenser samma dag som delårsrapporter och bokslutskommuniké publiceras, som också sänds som webcast.
• Möten med finansanalytiker och investerare i Sverige och utomlands.

Delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning finns tillgängliga på bolagets webbplats, www.scandistandard.com, liksom pressmeddelanden, presentationer samt relevanta interna styrdokument.

Uppföljning

Löpande utvärderingar, separata utvärderingar eller en kombination av dessa två används för att säkerställa att var och en av de fem komponenterna som utgör intern kontroll finns på plats och fungerar. Löpande utvärderingar görs av styrelsen och ledningen på olika nivåer i koncernen, medan separata utvärderingar görs vid behov bland annat av koncernens internrevisionsfunktion.

Finansiell rapportering

Finansiella data rapporteras varje månad av de rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet inom något av Scandi Standards dotterföretag i enlighet med de rutiner som anges i Finans- och redovisningsmanualen. All konsolidering av koncernens finansiella rapporter är centraliserad till koncernens finansfunktion. Samtliga finansiella rapporter lagras i en central databas varifrån data hämtas för analys och uppföljning.

Arbetet med att effektivisera bokslutsprocessen och processen för finansiell rapportering fortsatte under året.

Controller

Samtliga rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet inom något av Scandi Standards dotterföretag har en controller med ansvar som inkluderar att säkerställa god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och efterlevnad av koncernens interna styrdokument såsom Finans- och redovisningsmanualen. I ansvaret ingår även att rapportera komplett och korrekt information vid rätt tidpunkt till moderbolaget.

Landschefer

I samtliga länder där Scandi Standard har dotterföretag finns en landschef. I landschefens ansvar ingår att säkerställa god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och efterlevnad av koncernens interna styrdokument, att identifiera och rapportera risker som kan påverka den finansiella rapporteringen, samt att granska rimligheten i den finansiella informationen.

Koncernens finansfunktion

Koncernens centrala finansfunktion ansvarar för konsolideringen av koncernens finansiella rapporter och för att säkerställa god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och att rapporteringen per rapporterande enhet som bedriver affärsverksamhet inom något av Scandi Standards dotterföretag och för koncernen sker i enlighet med Finans- och redovisningsmanualen.

Koncernledningen

Koncernledningen omfattar verkställande direktören, CFO, COO, Chefen för Group Live Operations samt de fem landscheferna. Koncernledningen går igenom försäljning och resultat på veckobasis. De har videokonferens varannan vecka och träffas en gång i månaden för att gå igenom månadens resultat, uppdatera prognoser och planer samt för att diskutera viktiga affärsfrågor. Koncernledningen ansvarar för att implementera den årliga affärsplanen och mål för koncernen.

Internrevision

En internrevisionsfunktion inrättades under 2015, som är insourcad från Deloitte. Arbetet under 2018 var framför allt inriktat på att utvärdera effektiviteten i den interna kontrollen avseende finansiell rapportering och i affärsverksamheten i övrigt i enlighet med en årlig internrevisionsplan. Arbetet har även omfattat stöd till organisationen vid utvecklandet av ramverket för intern kontroll avseende finansiell rapportering samt vid formalisering och dokumentation av interna processer och kontrollaktiviteter avseende finansiell rapportering.

Styrelsen

Styrelsen är ansvarig för intern kontroll och riskhantering inklusive intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. I detta ansvar ingår bland annat att fastställa interna styrdokument och att följa upp efterlevnaden av dessa och tilllämpliga externa lagar och regler.

Styrelsens uppföljning av efterlevnad baseras på olika källor såsom:

• Rapportering från den verkställande direktören avseende uppfyllelse av fastställda mål, verksamhetsuppföljning samt finansiellt resultat och finansiell ställning. I Instruktion för verkställande direktören och i Instruktion avseende finansiell rapportering har styrelsen fastställt vilken rapportering som ska ske till styrelsen.
• Rapportering från revisionsutskottets ordförande om utskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut vad gäller effektiviteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen och i affärsverksamheten i övrigt samt tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen. Revisionsutskottets arbete baseras på en instruktion som fastställs av styrelsen. Internrevisionsfunktionen rapporterar till revisionsutskottet resultatet av sitt arbete som utgör underlag för utskottets observationer och rekommendationer.
• Rapportering från Whistleblowing-funktionen.

Stockholm den 2 april 2019

Scandi Standard AB (publ) Styrelsen

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2018 på sidorna 106–113 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31§ andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 2 april 2019 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Bo Lagerström Auktoriserad revisor

Styrelse

2 GUNILLA ASCHAN Styrelseledamot

Född 1960. Agronomexamen, Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU), Uppsala (Sverige). Invald 2018.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Lantmännen. Ledamot i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA). Ledamot i Ekonominämnden i KSLA. Ledamot i revisionsutskottet i Lantmännen.

Tidigare uppdrag: Ordförande i Föreningen Jordägare Östergötland Södermanland. Styrelseledamot och ledamot i revisionsutskottet i HKScan Group.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 1 500 aktier.

3 VINCENT CARTON Styrelseledamot

Född 1958. Bachelor of Commerce, University College Dublin, Irland. CIMA Chartered institute of Management Accountants. Invald 2018

Övriga uppdrag: Verkställande direktör för Manor Farm sedan 1998. Ledamot i Foodwise 2025. Styrelseledamot i MII (Meat Industry Ireland). Ledamot i nämnderna Consumer Foods och Meat and Livestock i Bord Bia. Tidigare uppdrag: -.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 6 000 000 aktier.

4 ØYSTEIN ENGEBRETSEN Styrelseledamot

Född 1980. BI Norwegian School of Management, Sandvika/ Oslo, Master of Science in Business, Major in Finance. Invald 2017.

Övriga uppdrag: Investeringsansvarig, Investment AB Öresund. Styrelseledamot, Catena Media P.L.C, Insr Insurance Group AS och Projektengagemang AB.

Tidigare uppdrag: Styrelseledamot, Investment AB Öresund, projektansvarig Viking Sverige AB. Corporate Finance, HQ Bank.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 135 000 aktier.

5 MICHAEL PARKER

1 PER HARKJÆR

Bachelor's degree, International Marketing, Copenhagen Business School, Danmark. Invald 2014. Ordförande i ersättnings-

Övriga uppdrag: Ordförande, Make-A-Wish

Aktieinnehav i Scandi Standard: 110 000 aktier.

Tidigare uppdrag: Koncernchef, United Coffee, Finduskoncernen och

Ordförande Född 1957.

utskottet.

Foundation.

Toms Gruppen A/S.

Styrelseledamot

Född 1953.

Bachelor of Science hons, Business Administration, University of Bath, Storbritannien samt Booker Senior Management Certificate, INSEAD. Invald 2014.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot, Brookes Parker Ltd, Karro Food Group och Prospect Publishing Ltd.

Tidigare uppdrag: Vice Vd, Young's Bluecrest Seafood (Young's Seafood). Styrelseledamot, Marine Harvest ASA.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 16 000 aktier.

6 KARSTEN SLOTTE

Styrelseledamot Född 1953.

Bachelor of Science (econ), Hanken School of Economics, Finland. Invald 2014.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot, Conficap Oy, Ratos AB, Royal Unibrew A/S, Finsk-svenska handelskammaren och A. Ahlström perilliset Oy Tidigare uppdrag: VD och koncernchef, Fazer Group, flera ledande befattningar inom Cloetta/Fazer. Aktieinnehav i Scandi Standard: 13 698 aktier.

7 HELÉNE VIBBLEUS Styrelseledamot

Född 1958.

Civilekonom, Linköpings universitet. Invald 2014. Ordförande i revisionsutskottet. Övriga uppdrag: Vice President Internal Audit, Chief Audit Executive (CAE), Autoliv Inc. Styrelseledamot, Dometic Group AB. Tidigare uppdrag: Styrelseledamot, Marine Harvest ASA, Orio AB, Renewable Energy Corporation ASA, Swedbank Sjuhärad AB, Tradedoubler AB, Trelleborg AB och Tyréns AB. Styrelseledamot och vice ordförande, Sida. Styrelseledamot och ordförande, Nordic Growth Market NGM AB och Invisio Communications AB. Group Vice President, Chief Audit Executive (CAE), Elekta AB. Senior Vice President, Group Controller, AB Electrolux. Partner (Auktoriserad revisor) och styrelseledamot, PwC Sverige. Aktieinnehav i Scandi Standard: 6 250 aktier.

EXTERN REVISOR

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Bo Lagerström, auktoriserad revisor, född 1966, huvudansvarig revisor. Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.

Ulf Gundemark, Harald Pousette, Samir Kamal och Asbjørn Reinkind lämnade styrelsen i samband med årsstämman i maj 2018.

Aktieinnehav i Scandi Standard inkluderar, i förekommande fall, närståendes aktieinnehav.

Koncernledning

1 LEIF BERGVALL HANSEN

Vd och koncernchef Född 1966. Masterexamen från Copenhagen Business School, Danmark, inklusive en period vid Stanford Business School, USA. I koncernledningen sedan 2013. Tidigare uppdrag: Divisionschef, Nestle. VD för Bisca A/S. Aktieinnehav i Scandi Standard: 717 891 aktier.

2 VINCENT CARTON Landschef, Irland

Född 1958. Bachelor of Commerce, University College Dublin, Irland. CIMA Chartered institute of Management Accountants. I koncernledningen sedan april 2018. Tidigare uppdrag: -.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 6 000 000 aktier.

3 SAMULI ESKOLA

Landschef, Finland Född 1974 Civilingenjör vid Handelshögskolan i Vasa, Finland I koncernledningen sedan januari 2019. Tidigare uppdrag: VD för Polarica Group, EVP Consumer Business HKScan Oyj Finland och Baltikum, 15 års ledande befattningar i HKScan Group, HKScan Finland, Apetit Plc och Atria Abp. Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.

4 MARK HEMMINGSEN

Landschef, Danmark Född 1974.

Cand. Negot University of Southern Denmark, Executive Management Program, INSEAD. I koncernledningen sedan 2016.

Tidigare uppdrag: Chief Commercial Officer, Rynkeby Foods A/S. Ledande positioner inom försäljningoch marknadsföring, Merrild Kaffe A/S. Produktchef, Bähncke A/S.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.

7 MAGNUS LAGERGREN

Landschef, Sverige Född 1960.

Masterexamen i ekonomi och teknik från Sveriges Lantbruksuniversitet. I koncernledningen sedan 2014.

Övriga större uppdrag: Styrelseledamot i Svenska Retursystem Aktiebolag och Dagligvaruleverantörernas Förbund (DLF).

Tidigare uppdrag: Ordförande och VD för Dalsjöfors Holding AB, VD för Swedish Meats/Scan AB/HKScan, ledande positioner inom Swedish Meats och Scan AB. Aktieinnehav i Scandi Standard: 140 644 aktier.

5 ANDERS HÄGG

CFO Född 1969.

Civilekonom, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet. I koncernledningen sedan 2016. Lämnar koncernen i maj 2019.

Tidigare uppdrag: CFO, Arla Foods Ltd, Storbritannien. CFO Arla Foods, Sverige. Finance Director, Unilever Ice Cream Europe. Company Controller, Unilever Foods Nordic. Chef för Financial Planning & Analysis, Unilever Mexico. Senior Auditor, Unilever Corporate Audit, Nederländerna. Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.

6 PER ALAN JENSEN

COO Född 1962. Kandidatexamen i teknik, Odense universitet, Danmark. I koncernledningen sedan 2013. Övriga större uppdrag: Styrelseledamot i Farm Food A/S. Tidigare uppdrag: Fabrikschef Rose Poultry A/S. Aktieinnehav i Scandi Standard: 434 266 aktier.

8 TOMMI SAKSALA

Chef, Group Live Operations

Född 1969.

Masterexamen i jordbruksekonomi och jordbruksförvaltning, Helsingfors universitet, Finland. I koncernledningen sedan 2014.

Tidigare uppdrag: Chef för försörjningskedjan för den internationella broilerindustrin på Pomicon Oy Ltd. Direktör Live operations, försörjningskedjan för fågel på A-Touttajat Oy (Atria Group plc).

Aktieinnehav i Scandi Standard: 61 690 aktier.

9 FREDRIK STRØMMEN

Landschef, Norge

Född 1971. Masterexamen från Handelshögskolan i Norge.

I koncernledningen sedan 2015. Övriga större uppdrag: Styrelseledamot, DLF Norway och vice styrelseordförande, KLF.

Tidigare uppdrag: VD, Orkla Commercial Excellence ASA. VD Sætre AS samt landschef och ledande positioner inom Sætre AS och KiMS AS.

Aktieinnehav i Scandi Standard: 25 943 aktier.

Vincent Carton ingår i koncernledningen sedan april 2018. Samuli Eskola ingår i koncernledningen sedan januari 2019. Anders Hägg lämnar koncernen i maj 2019.

Aktieinnehav i Scandi Standard inkluderar, i förekommande fall, närståendes aktieinnehav.

Årsstämma

Årsstämman i Scandi Standard AB (publ) 2019 äger rum torsdagen den 9 maj kl. 10.00 i Wallenbergsalen, IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16 i Stockholm. För mer information om stämman se koncernens webbplats; investors.scandistandard.com/sv/stamma

Deltagande

Aktieägare som avser att delta i årsstämman ska:

• Vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken fredagen den 3 maj 2019.
• Anmäla sitt deltagande till Scandi Standard senast fredagen den 3 maj 2019.

Anmälan om deltagande

Anmälan om deltagande kan göras:

• på koncernens webbplats; investors.scandistandard.com/sv/stamma
• per telefon på 08-402 90 55.
• per post till Scandi Standard AB, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, SE-101 23 Stockholm.

Vid anmälan ska aktieägare ange namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antalet biträden.

Aktieägare kan rösta genom ombud. I sådana fall ska en fullmakt insändas till Scandi Standard i god tid före årsstämman. Fullmakter på svenska och engelska finns för nedladdning på koncernens webbplats.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste tillfälligt ha aktierna registrerade i eget namn fredagen den 3 maj 2019 för att få delta i stämman. För att säkerställa att en sådan registrering är gjord innan detta datum måste förvaltaren meddelas om detta i god tid före detta datum.

Utdelning

Styrelsen har föreslagit en utdelning på 2,00 SEK per aktie och måndag den 13 maj 2019 som avstämningsdag. Med denna avstämningsdag förväntas utdelningen utbetalas från Euroclear torsdagen den 16 maj 2019. Sista dag för handel i Scandi Standard-aktien med rätt till utdelning är torsdag den 9 maj 2019.

Framåtblickande information

Denna årsredovisning innehåller framåtblickande uttalanden och det faktiska utfallet kan bli väsentligt annorlunda. Faktorer som kan ha en materiell påverkan på det faktiska utfallet inbegriper, men är inte begränsade till, det allmänna ekonomiska läget, förändringar av valutakurser och räntor, politisk utveckling, påverkan av konkurrerande produkter och priser på dessa, svårigheter vid produktutveckling och kommersialisering, tekniska problem, produktkvalitet och produktsäkerhet, avbrott i tillgången på råvaror, ökade kostnader för råvaror, sjukdomsutbrott, förlust av betydande kundkontrakt och kreditförluster avseende större kunder. Se vidare avsnitten Risker och riskhantering på sid 51–55 och på sid 81–84.

Uppgifter om marknader, marknadsandelar, marknadstillväxt etc. är baserade på etablerade och oberoende externa källor, interna källor samt bolagets uppskattningar.

De framåtblickande uttalandena speglar styrelsens och ledningens nuvarande uppfattning avseende vissa framtida händelser och möjligt framtida resultat. Även om styrelsen och ledningen bedömer att dessa förväntningar är rimliga, kan ingen garanti lämnas för att dessa uppgifter kommer att visa sig vara korrekta. Denna årsredovisning innebär inte att bolaget har åtagit sig att revidera lämnade uppgifter, utöver vad som föranleds av noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm, om och när förhållandena förändras jämfört med det datum som denna information lämnades.

Produktion: Scandi Standard i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson. Manus: Scandi Standard. Foto: Bengt Alm, Juliana Fälldin, Kronfågels bildbank. Tryck: Larsson Offsettryck AB 2019.

Franzéngatan 5 Box 30174 104 25 Stockholm Sverige

info@scandistandard.com

www.scandistandard.com www.kronfagel.se www.danpo.dk www.denstoltehane.no www.naapurinmaalaiskana.fi www.chicken.ie