Annual Report • Apr 4, 2017
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Årsredovisning 2016
| Scandi Standard i korthet | 1 |
|---|---|
| 2016 i sammandrag | 2 |
| Vår vision | 3 |
| Koncernchefens kommentar | 4 |
| Marknaden för kyckling | 8 |
| Trender och drivkrafter | 10 |
| Vår strategi för lönsam tillväxt | 13 |
| Verksamheten i sammandrag | 20 |
| Finansiella mål | 22 |
| Vårt ansvar | 25 |
| Scandi Standard-aktien | 32 |
| Förvaltningsberättelse | 36 |
| Koncernens finansiella rapporter | 44 |
| Moderbolagets finansiella rapporter | 47 |
| Noter till koncernens finansiella rapporter | 49 |
| Noter till Moderbolagets finansiella rapporter | 76 |
| Förslag till vinstdisposition samt styrelsens och verkställande direktörens försäkran |
78 |
| Revisionsberättelse | 79 |
| Fyra år i sammandrag | 83 |
| Segmentsinformation per kvartal | 84 |
| Alternativa nyckeltal | 85 |
| Definitioner | 87 |
| Bolagsstyrningsrapport | 88 |
| Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten | 95 |
| Styrelse | 96 |
| Koncernledning | 98 |
| Årsstämma | 100 |
Scandi Standard är den ledande leverantören av kyckling i Norden. Vi erbjuder att brett sortiment av kylda och frysta produkter under välkända varumärken som Kronfågel i Sverige, Danpo i Danmark och Den Stolte
Hane i Norge samt för kunders varumärken. Våra kunder finns inom dagligvaruhandeln, restauranger och storhushåll samt livsmedelsindustrin. Vi exporterar våra produkter till mer än 40 länder.
| storhushåll samt livsmedelsindustrin. Vi exporterar våra produkter till mer än 40 länder. |
KATEGORI | ||
|---|---|---|---|
| 46% KYLDA PRODUKTER | |||
| 43% FRYSTA PRODUKTER 5% ÄGG 6% ÖVRIGT |
|||
| NETTOOMSÄTTNING PER SÄLJKANAL | |||
SVERIGE DANMARK NORGE FINLAND TOTALT NETTOOMSÄTTNING, MSEK 2 392 2 332 1 434 173 5 9671) ANDEL AV NETTO-OMSÄTTNINGEN, % 38 37 23 3 JUSTERAT RÖRELSE-RESULTAT, MSEK 174 95 95 -52 2522) MARKNADSPOSITION ₁ ₁ 2 Nischposition ₁ STÖRSTA VARUMÄRKE
1) Efter eliminering av internförsäljning. 2) Justerat för jämförelsestörande poster på −13,4 MSEK, och efter koncerngemensamma kostnader och avskrivningar.
NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKT-
58% DAGLIGVARUHANDELN
4% LIVSMEDELSINDUSTRIN
16% EXPORT
3% ÖVRIGT
19% RESTAURANGER OCH STORHUSHÅLL
Rörelseresultatet minskade till 238,2 (259,5) MSEK. Fågelinfluensan påverkade rörelseresultatet negativt med cirka 40 MSEK i fjärde kvartalet.
Det justerade rörelseresultatet1) minskade till 251,6 (291,5) MSEK, motsvarande en marginal på 4,2 (5,4) procent.
Resultat per aktie1)
-24%
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 5 967,4 | 5 422,9 |
| EBITDA, MSEK | 438,2 | 445,4 |
| Rörelseresultat, MSEK | 238,2 | 259,5 |
| Periodens resultat, MSEK | 131,4 | 163,9 |
| Resultat per aktie, SEK | 2,21 | 2,73 |
| Utdelning, SEK | 1,353) | 1,80 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % | 9,7 | 11,3 |
| Avkastning på operativt kapital (ROC), % | 9,7 | 10,8 |
| Soliditet, % | 27,8 | 29,4 |
| Genomsnittligt antal anställda | 1 680 | 1 670 |
| Justerat för jämförelsestörande poster1) | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| EBITDA1), MSEK | 451,6 | 477,4 |
| EBITDA-marginal1), % | 7,6 | 8,8 |
| Rörelseresultat1), MSEK | 251,6 | 291,5 |
| Rörelsemarginal1), % | 4,2 | 5,4 |
| Resultat efter finansnetto1), MSEK | 180,3 | 247,5 |
| Periodens resultat1)2), MSEK | 141,9 | 188,7 |
| Resultat per aktie1)2), SEK | 2,38 | 3,15 |
| Operativt kassaflöde1), MSEK | 126,1 | 324,2 |
| Avkastning på sysselsatt kapital1) (ROCE), % | 10,3 | 12,7 |
| Avkastning på operativt kapital1) (ROC), % | 10,6 | 12,9 |
1-2) Justerat för jämförelsestörande poster, se sid 37. 3) Styrelsens förslag.
"Vår vision är att inspirera människor att äta kyckling en gång till i veckan."
"Stark organisk tillväxt, men otillfredsställande resultat."
i uppnådde en stark organisk tillväxt under året med en ökning av nettoomsättningen med 10 procent. Ökningen inom kylda produkter var 16 procent. Försäljningen under egna varumärken utvecklades väl tack vare fortsatta satsningar på produktutveckling och lanseringen av ett antal nya, innovativa produkter. Samarbetet med våra strategiskt viktiga kunder stärktes ytterligare. Koncernens marknadsandelar ökade i alla länderna och vi befäste vår ställning som den ledande kycklingproducenten i Norden. V
Trots den starka tillväxten minskade det justerade rörelseresultatet med 14 procent till 251,6 MSEK och marginalen sjönk till 4,2 procent från 5,4 procent föregående år. Försämringen berodde på en resultatnedgång för den danska verksamheten, ett fortsatt negativt resultat för den nyetablerade verksamheten i Finland samt effekterna av fågelinfluensan.
Fågelinfluensan hade en negativ påverkan på det justerade rörelseresultatet i fjärde kvartalet 2016 med cirka 29 MSEK samt 11,2 MSEK som ingår i jämförelsestörande poster, d.v.s. totalt cirka 40 MSEK. Effekterna på det justerade rörelseresultatet utgjordes framför allt av lägre priser och marginaler på exporten samt nedskrivning av varulager vid årsskiftet.
Kassaflödet var väsentligt lägre än föregående år till följd av högre investeringar samt en ökning av rörelsekapitalet som till stor del berodde på den starka tillväxten. Investeringarna var ovanligt höga och omfattade en utbyggnad av produktionskapaciteten i Sverige samt effektiviseringar i både Norge och Finland.
När det gäller vår operationella verksamhet inriktar vi oss framför allt på att vända den negativa utvecklingen för den danska verksamheten genom ökad fokus på värdeskapande samt att stabilisera verksamheten i Finland.
Den danska verksamheten har en hög exportandel och drabbades hårt av fågelinfluensan. Marknaden i Danmark för generiska kycklingprodukter har under de senaste åren blivit starkt prisdriven. De ledande återförsäljarna gör i ökad omfattning sina inköp genom anbud över internet från både inhemska och andra europeiska producenter.
Vi har kunnat upprätthålla en tillfredsställande lönsamhet genom att stärka vår position inom vidareförädlade produkter och i premiumsegmentet. Det leveransavtal avseende förädlade produkter som vi tecknade under året med ett av Europas ledande serviceföretag för restauranger och storhushåll är ett bra exempel på detta. Förvärvet av Sødams, som producerar frigående och ekologisk kyckling, skapar nya möjligheter att växa i premiumsegmentet på den lokala marknaden.
Vår nya ledning i Danmark fullföljer nu strategin att tillföra mer värde till kategorin. Vi förväntar oss att se positiva effekter mot slutet av 2017 av de åtgärder som vidtas.
Vi gjorde betydande framsteg under året när det gäller att bygga upp vår position i Finland. Nettoomsättningen ökade kraftigt tack vare nya och utökade kundkontrakt. Det justerade rörelseresultatet var fortsatt negativt på grund av kostnader för att åtgärda ineffektivitet i produktionen samt nedskrivning av varulager.
Vi gick in på den finska marknaden i maj 2015 genom förvärv av en nystartad verksamhet och har sedan dess arbetat med att bygga upp leveranskedjan och att slutföra investeringarna i den nybyggda fabriken.
"Vi inriktar oss framför allt på att vända resultatutvecklingen i Danmark och stabilisera verksamheten i Finland."
Finland är en attraktiv marknad med en hög andel premiumprodukter och goda möjligheter till långsiktig tillväxt. Vi lägger ner stor kraft på att stabilisera verksamheten genom överföring av best practice från övriga koncernen och har även stärkt den lokala organisationen. Liksom i Danmark förväntar vi oss att under 2017 se positiva effekter av de åtgärder som vidtas.
Verksamheten i Norge visade en stark återhämtning efter ett besvärligt 2015, som påverkades av förlusten av kontraktet med ICA Norge året innan och en nedgång i efterfrågan på grund av rädsla för bakterier i kyckling. Nettoomsättningen ökade starkt och den justerade rörelsemarginalen förbättrades. Ökningen av nettoomsättningen kan till stor del hänföras till kontraktet med Coop Norge där leveranserna inleddes i augusti 2015. Vi tecknade under året ett nytt kontrakt med NorgesGruppen, som utvecklades mycket väl. Marknadsandelen i Norge stärktes väsentligt jämfört med föregående år.
För att ytterligare förbättra lönsamheten i Norge arbetar vi med att öka effektiviteten i produktionen. Vi behöver också stärka produktsortimentet och varumärket genom satsningar på produktutveckling för att växa i premiumsegmentet.
Den svenska verksamheten hade en fortsatt positiv utveckling med stark tillväxt inom kylda produkter och en fortsatt hög rörelsemarginal. Framgångarna i Sverige har till stor del uppnåtts genom satsningar på produktutveckling, som drivit konsumenternas efterfrågan och kategorin. Utmaningen har framför allt varit tillgången på fåglar och att tillräckligt snabbt kunna öka produktionen för att möta tillväxten i marknaden. Under året slutfördes utbyggnaden av anläggningen i Valla.
"Våra satsningar på produktutveckling har bidragit till både tillväxt och marginal."
Kapaciteten i slakteriet har därmed ökat med cirka 15 procent till cirka 60 miljoner kycklingar per år. Produktionen omfattar nu även förädlade produkter, som till exempel våra färdigstekta Minutstrimlor.
Vi har även förberett för att ytterligare kunna expandera produktionen i Sverige beroende på marknadsutvecklingen.
Förutom att uppnå planerad produktivitet i produktionen måste vi hålla en fortsatt hög takt i produktutvecklingen och bygga vidare på de starka kundrelationer som byggts upp under åren.
Marknaden för kyckling inom dagligvaruhandeln visade fortsatt tillväxt under året i alla nordiska länderna. Vi förväntar oss att denna positiva trend kommer att fortsätta då konsumtionen av kyckling per capita i Norden fortfarande är lägre än i andra delar av Europa och den utvecklade världen. Konsumtionen per capita i USA är till exempel dubbelt så hög som i Norden.
Efterfrågan drivs framför allt av att kyckling anses vara mer hälsosamt än rött kött. Kyckling är också billigare i inköp på grund av lägre produktionskostnader och har dessutom en lägre klimatpåverkan. OECD1) uppskattar att år 2023 kommer hälften av världens konsumtion av köttprotein att vara kyckling.
Vår vision är att inspirera de nordiska konsumenterna att äta kyckling en gång till i veckan. För att tillfredsställa konsumenternas efterfrågan på välsmakande, lättlagad och hälsosam mat måste vi öka satsningarna på produktutveckling.
1) Källa: OECD-FAO Agricultural Outlook 2014, OECD Publishing.
Vi ser att satsningarna hittills har bidragit till både tillväxt och marginal. Ett bra exempel på detta är vår Minutfilé, en utbankad kycklingfilé som är mörare och går snabbare att tillaga än vanlig filé och som lanserades i Sverige 2014. Minutfilén säljs även i Norge och Finland. Under 2015 utökades Minutsortimentet med skivor och strimlor av filé som är färdiga att til laga. Under 2016 lanserades även tre färdigstekta och ätklara Minutprodukter, som enkelt kan serveras i till exempel en sallad eller med pasta.
Bland viktiga produktnyheter under året vill jag särskilt nämna kycklingbacon, som lanserades i alla länderna, samt ett Premium-sortiment av frigående kyckling i Norge. I Danmark lanserades bland annat Cook in the bag, en färdigkryddad kyckling i en unik stekpåse som kan sättas direkt in i ugnen och som belönades med en utmärkelse av den danska branschorganisationen. Dessutom lanserades kycklingkorvar med olika smaksättning, kycklingpinnar och olika marinerade grillprodukter i alla länderna.
Eftersom smak- och produktpreferenser skiljer sig mellan länderna drivs utvecklingsarbetet huvudsakligen lokalt. Vi ökar successivt utbytet av idéer och produktkoncept mellan länderna för att utnyttja fördelarna av att vara en koncern och arbetar även med att öka effektiviteten i utvecklingsprocesserna.
Vi har under de senaste åren arbetade med att integrera hållbarhetsarbetet i affärsstrategin. Vår ambition är att detta ska genomsyra hela organisationen och alla steg i värdekedjan.
Under 2016 inledde vi bland annat en utvärdering av våra leverantörer baserat på uppförandekoden för dessa. Vi kommer under 2017 att utveckla våra mål och nyckeltal för uppföljning av hållbarhetsarbetet på koncernnivå.
Fågelinfluensan konstaterades under 2016 i ett antal länder i Europa och från november även i Danmark, Sverige och Finland. Detta ledde till handelsrestriktioner avseende kycklingprodukter från främst marknader i Asien där vi säljer kycklingfötter samt vårt överskott av vingar och ben. Eftersom ett antal länder i Europa drabbats av samma exportrestriktioner har marknaden påverkats av överutbud och prispress.
Tillfälliga handelsrestriktioner som dessa brukar vanligtvis gälla upp till tolv månader efter det senaste konstaterade sjukdomsfallet.
Efter de initiala engångseffekterna i fjärde kvartalet 2016 bedömer vi att fågelinfluensan kommer att ha en negativ påverkan på rörelseresultatet med 4–8 MSEK per månad till dess att handelsrestriktionerna lyfts och handeln normaliserats.
För att till viss del motverka de negativa effekterna av fågelinfluensan kommer vi att prioritera åtgärder som stärker marginalerna och kassaflödet. Vi kommer att vara försiktiga med investeringar i början av året och kontinuerligt utvärdera situationen.
Trots nuvarande utmaningar är jag övertygad om styrkan i koncernens affärsmodell och intjäningsförmågan. Vi fortsätter att stärka våra marknadspositioner och bygger en plattform för tillväxt, förbättrade marginaler och en stärkt finansiell ställning.
Leif Bergvall Hansen VD och koncernchef
"Vi bygger en plattform för tillväxt, förbättrade marginaler och stärkt finansiell ställning."
Den globala efterfrågan på kyckling har ökat stadigt under de senaste decennierna främst till följd av en ökande befolkning, ekonomisk tillväxt i utvecklingsländerna och effektivare uppfödning som medfört att en större andel av befolkningen fått råd att äta köttprotein. Ökad medvetenhet när det gäller hälsa och miljö har också bidragit.
Även den nordiska marknaden för kyckling har visat en kontinuerlig tillväxt under det senaste decenniet. Denna trend bedöms fortsätta då kycklingkonsumtionen per capita är betydligt lägre i de nordiska länderna än i andra delar av Europa och den utvecklade världen. Trender som gynnar tillväxten i regionen är ökad fokus på hälsa och miljö, att kyckling föredras framför annat kött, ett växande välstånd samt ett ökat uteätande.
Tillväxten kan framför allt hänföras till kylda produkter, som förknippas med högre kvalitet än frysta produkter och som också anses enklare att tillaga. Denna trend är särskilt tydlig i Sverige där dagligvarumarknaden för kylda produkter visar en stark tillväxt, men fortfarande utgör en mindre andel av totala marknaden än frysta produkter.
Marknaden kännetecknas av en hög grad av konsolidering med två till tre stora producenter i respektive land. Även dagligvaruhandeln är starkt konsoliderad i respektive land.
Alla länderna i Norden har stränga regler och kontroller avseende djurhållning och djurhälsa. Strikta
hygienkontroller säkerställer en låg förekomst av salmonella. Till skillnad mot många andra europeiska marknader förekommer ingen användning av tillväxtfrämjande fodertillsatser eller förebyggande användning av antibiotika.
Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln i Sverige ökade 2016 med 5 procent i värde jämfört med föregående år. Tillväxten kan hänföras till kylda produkter som ökade med 12 procent i värde, medan frysta produkter var oförändrade i värde jämfört med föregående år.
Eftersom Sverige är en del av EU finns inga avgiftseller tullbarriärer avseende handel med kycklingprodukter med andra EU-länder. Tillväxten i efterfrågan i Sverige har länge till stor del tillgodosetts genom import, i synnerhet från Danmark, då den svenska produktionen understigit konsumtionen. Koncernens danska dotterbolag Danpo har länge varit en av de största leverantörerna.
En större medvetenhet hos konsumenterna avseende miljö- och klimatfrågor har medfört ökad fokus på ursprungsland och en växande preferens för lokalt producerade produkter.
Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln i Danmark ökade 2016 med 2 procent i värde jämfört med föregående år. Kylda produkter ökade
Källa: Association of Poultry Processors and Poultry Trade inom EU, Jordbruksverket m.fl.samt bolagets uppskattning.
med 3 procent i värde, medan frysta produkter minskade med 2 procent i värde.
Danmark har liksom Sverige inga avgifts- eller tullbarriärer vid handel med andra EU-länder. Utmärkande för Danmark är att den inhemskt producerade volymen överstiger den totala konsumtionen, och att volymerna är stora av både export och import. Marknaden kännetecknas av priskonkurrens både lokalt och avseende exporten.
Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln i Norge ökade 2016 med 14 procent i värde jämfört med en nedgång på 2 procent i värde föregående år. Kylda produkter ökade med 18 procent i värde, medan frysta produkter minskade med 8 procent i värde.
Norge har höga tullavgifter på import, små importkvoter och reglerar lokal produktion genom strikta koncessionsgränser. Den norska marknaden är i praktiken en sluten och självförsörjande marknad där efterfrågan tillgodoses av inhemska producenter.
Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln i Finland bedöms 2016 ha ökat med 7–8 procent i värde jämfört med en nedgång föregående år.
Den finska marknaden har liksom Sverige och Danmark inga avgifts- eller tullbarriärer vid handel med andra EUländer. Marknaden domineras av lokalt producerade kylda produkter med attraktiva prisnivåer.
Sverige
Danmark
Norge +14%
| Finland |
|---|
| +7-8% |
| DE NORDISKA MARKNADERNA 2016 | Sverige | Danmark | Norge | Finland |
|---|---|---|---|---|
| Dagligvarumarknaden för kycklingprodukter i värde | 4 100 MSEK | 2 253 MDKK | 2 569 MNOK | 395 MEUR |
| Andel kylda produkter, % | 47 | 77 | 89 | 95 |
| Andel frysta produkter, % | 53 | 23 | 11 | 5 |
| Scandi Standards marknadsposition, totalt | 1 | 1 | 2 | 3 |
| Största konkurrenter | Guldfågeln Atria |
HK Scan Geia |
Nortura Norsk Kylling |
HK Scan Atria |
Tillväxten i marknaden för kycklingprodukter drivs av ett antal faktorer:
Världens befolkning växer och medellivslängden ökar. Utvecklingsländerna visar en stark ekonomisk tillväxt och förbättrade ekonomiska förhållanden tenderar att medföra en ökad efterfrågan på bättre livsmedel. Samtidigt ökar urbaniseringen i snabb takt, vilket innebär en ökad efterfrågan på färdiglagad mat.
Den korta uppfödningstiden för kyckling innebär lägre foder- och energiåtgång än för andra typer av kött, vilket i sin tur medför lägre produktionskostnader. Detta gör att kyckling är en prisvärd proteinkälla för ett stort antal konsumenter.
Kyckling har ett relativt lågt kaloriinnehåll, innehåller mycket protein och anses vara hälsosammare än rött kött.
Kyckling accepteras som föda av alla större religioner.
Tack vare den låga foderåtgången i förhållande till mängden producerat kött är kyckling en av de mest miljövänliga källorna till köttprotein när det gäller utsläpp av växthusgaser per kilo producerat kött.
Efterfrågan på kyckling är högre bland den yngre delen av befolkningen, vilket gynnar tillväxten i marknaden i takt med att dessa generationer blir äldre.
Tillväxten i marknaden för färdiglagad mat och ett ökat uteätande gynnar konsumtionen av kyckling eftersom kyckling är mer prisvärt än andra typer av kött.
Nordisk kyckling har en särställning globalt genom att det inte förekommer någon användning av tillväxtfrämjande fodertillsatser eller förebyggande medicinering i uppfödningen. Strikta hygienkontroller säkerställer en låg förekomst av salmonella. Nordiska konsumenter föredrar produkter som uppfyller denna höga kvalitetsstandard.
400 g wokstrimlor 2 msk sesamolja 300 g broccoli (i små buketter) 1 tunt skivad rödlök 2 msk riven ingefära 4 msk Kikkoman soja Saft och rivet skal av en lime 1 finhackad röd chili (alt. 1 tsk chiliflakes) 1 msk rostade sesamfrön
Hetta upp en stor panna och tillsätt sesamolja, lägg snabbt i broccoli samt lök och fräs i 30–40 sek. Tillsätt wokstrimlor samt ingefära och fräs i cirka 1 min. Häll i soja, limesaft och rivet skal och fräs ytterligare cirka 1 min. Toppa med chili och sesamfrön och servera direkt.
Servera med kokt ris eller nudlar.
Scandi Standard årsredovisning 2016 11
200 g Kronfågel Kycklingbacon Olja till stekning 1 gul lök, finhackad 1 vitlöksklyfta, hackad 3 dl grädde Salt och svartpeppar 400 g spaghetti ½ dl mjölk 100 g riven parmesan 4 äggulor 1 kruka basilika
Fräs kycklingbacon och lök i lite olja. Tillsätt grädde och koka ihop till en tjock sås. Smaka av med salt och peppar. Koka pastan al dente i saltat vatten och häll av. Blanda ner pastan i såsen, häll i mjölken och ge maten ett snabbt uppkok. Lägg upp på tallrikar och toppa med parmesan, äggula och basilikablad.
Stordriftsfördelar
Koncernen är väl positionerad för att dra nytta av tillväxten i marknaden för kycklingprodukter. Strategin för lönsam tillväxt baseras på tre grundpelare.
Utvald leverantör till ledande företag inom dagligvaruhandeln samt till restauranger och storhushåll
Produktutveckling är viktigt för att driva försäljning och marginaler. Koncernen har successivt ökat satsningar inom detta område och produktsortimentet har breddats med ett antal nya, vidareförädlade kategorier. Exempel på dessa är kycklingkorvar, kycklingfärs, kycklingbacon, färdigmarinerade produkter, strimlade och skivade produkter som är färdiga att tillaga, färdigstekta och ätklara produkter samt frigående utomhuskyckling och ekologisk kyckling.
De viktigaste trenderna som driver utvecklingsarbetet är efterfrågan på välsmakande, lättlagade och hälsosamma produkter baserade på lokalt producerad kyckling. Efterfrågan på ekologisk kyckling visar särskilt stark tillväxt.
Koncernen har en produktutvecklingsplan som omfattar de närmaste 18–36 månaderna med större lanseringar två till tre gånger per år i respektive land. Utvecklingsprocessen baseras på marknadssegmentering och konsumentinsikt. Produktinnovation kan också drivas genom nya processer och ny utrustning i produktionen, som gör det möjligt att ta fram produkter som tidigare inte kunde tillverkas.
Produktutvecklingen sker huvudsakligen lokalt i respektive land, då smak- och produktpreferenser till viss del skiljer sig mellan marknaderna. Men samordning och utbyte av idéer och koncept mellan länderna ökar.
Under året gjordes ett antal framgångsrika lanseringar på respektive marknad. Kronfågel lanserade till exempel det första kycklingbaconet på den svenska marknaden. Kycklingbacon innehåller väsentligt mindre fett än vanligt bacon men är ändå mycket smakrikt. Kycklingbacon lanserades under året även på de övriga nordiska marknaderna. Andra viktiga lanseringar var ett sortiment av färdigstekt och ätklar Minutkyckling i tre olika smaksättningar i Sverige, ett sortiment
Kronfågel i Sverige var först med att lansera kycklingbacon på den nordiska marknaden. Kronfågels kycklingbacon är nyckelhålsmärkt och innehåller 7,3 procent fett per 100 gram jämfört med cirka 27 procent i traditionellt bacon från gris. Baconet är varmrökt över äkta alspån, ljust och smakrikt. Bacon lanserades under året även på de övriga nordiska marknaderna.
Minutsortimentet i Sverige utökades ytterligare med tre färdigstekta och ätklara varianter med olika kryddningar – Classic, Ceasar och BBQ. Kycklingen är stekt och skuren och klar att servera i till exempel en sallad, till en soppa eller med pasta. Produkterna tillverkas av svensk gårdskyckling i koncernens nya förädlingsanläggning i Valla.
Den Stolte Hane i Norge lanserade ett nytt premiumsortiment av frigående kyckling. Fåglarna är av rasen Ross Rowan, som växer långsammare än traditionell gårdskyckling och som är saftig och rund i smaken. Kycklingarna lever i mindre flockar och får specialtillverkat foder av havre och majs som är helt fritt från Narasin. De föds upp på nio utvalda och specialiserade familjegårdar på Jaeren i Norge.
Danpo i Danmark lanserade hel, färdigkryddad kyckling i en ny typ av stekpåse som är klar att sätta direkt in i ugnen. Kycklingen finns med tre olika kryddblandningar och blir extra mör och saftig när den steks i påsen. Produkten belönades med utmärkelsen "Årets Publikumspris 2016" av den danska branschföreningen.
premiumprodukter av frigående kyckling i Norge och färdigkryddad Cook in the bag-kyckling i Danmark. Dessutom lanserades kycklingkorvar, kycklingpinnar och ett flertal färdigmarinerade BBQ-produkter i alla länderna.
Förvärvet av Bosarpkyckling i september 2014 tillförde en ny plattform för tillväxt i Sverige inom det snabbt växande premiumsegmentet för ekologisk kyckling. Bosarpkyckling var den första producenten av ekologisk och KRAV-märkt kyckling i Sverige. Under 2015 relanserades Bosarpkyckling under Kronfågel-varumärket och distributionen breddades. Antalet uppfödare har sedan förvärvet ökats från 5 till 12 och den totala produktionskapaciteten har nästan femfaldigats. Förvärvet gjorde det också möjligt för Kronfågel att redan i november 2015 lansera Sveriges första frigående utomhuskyckling.
Under 2016 förvärvades Sødams i Danmark inom ekologisk och frigående kyckling för att även bygga upp en position i detta premiumsegment på den danska marknaden.
Koncernens produkter säljs både under de egna varumärkena och för kunders varumärken, så kallad private label. Försäljningen under de egna varumärkena uppgick 2016 till cirka 50 procent av nettoomsättningen.
Av koncernens varumärken har Kronfågel i Sverige och Danpo i Danmark ledande positioner på sina respektive marknader. Undersökningar visar att konsumenterna har högre kännedom om båda dessa varumärken än de viktigaste konkurrenterna. Enligt mätningar under 2016 var den spontana varumärkeskännedomen cirka 60 procent för Kronfågel och cirka 54 procent för Danpo.
Den Stolte Hane stärkte under året sin marknadsandel och är nu det näst största kycklingvarumärket på den norska marknaden. Koncernens varumärke i Finland är Naapurin Maalaiskana, som är ett nytt varumärke som kommer att byggas upp under de kommande åren.
Ett antal olika åtgärder, inklusive satsningar på produktutveckling, vidtas för att stärka varumärkespositionen i alla länderna.
Varumärkesportföljen omfattar även ett antal varumärken som är inriktade på specifika produktsegment, som Bosarpkyckling i Sverige och Sødams i Danmark inom ekologisk kyckling, Sol & Sprätt Utomhuskyckling och Ivars i Sverige, Chicky World i Danmark samt Vestfold Fugl i Norge.
Försäljningen för private label bidrar till att skapa starka kundrelationer inom dagligvaruhandeln och ger stordriftsfördelar.
Dagligvaruhandeln är Scandi Standards största säljkanal och svarar för mer än hälften av den totala omsättningen. Koncernen är sedan länge huvudleverantör till ett flertal stora dagligvaruföretag i Sverige, Danmark och Norge.
Koncernen driver kontinuerligt projekt tillsammans med viktiga kunder avseende förändringar i butikerna för att stimulera efterfrågan på kyckling och driva utvecklingen av kategorin.
Under året genomfördes en undersökning av DFL1) i samarbete med Nielsen, där Kronfågel var en av uppdragsgivarna,
1) Dagligvaruleverantörernas Förbund.
vars syfte var att klargöra hur ofta och av vilken anledning Kronfågels och konkurrenternas produkter var slut i hyllorna i dagligvaruhandeln, den s.k. OOS-nivån (out-of-stock), samt vilka försäljningsförluster detta innebar för respektive varumärke och för handeln totalt.
Resultatet visade en genomsnittlig OOS-nivå på 8–10 procent och att det var mest kostsamt att inte ha Kronfågels kycklingfilé i hyllan med en uppskattad försäljningsförlust i hela detaljhandeln på totalt cirka 65 MSEK per år.
Undersökningen är ett exempel på analyser som Scandi Standard gör för att bättre förstå hur värdekedjan kan effektiviseras, lönsamheten förbättras och åtgärder vidtas för att underlätta för konsumenten att hitta rätt produkter i butiken.
Segmentet restauranger och storhushåll omfattar såväl snabbmatsrestauranger som hotell, restauranger och storkök inom den offentliga och privata sektorn. Segmentet svarade 2016 för cirka 19 procent av koncernens nettoomsättning.
Försäljningen till detta segment har ökat under de senaste åren till följd av trenden mot ett ökat uteätande och det faktum att konsumenterna betraktar kyckling som hälsosammare än andra typer av kött. Kyckling är dessutom mer prisvärt och anses lättare att tillaga än andra typer av kött. Kyckling utökar också snabbmatsrestaurangernas kundbas till att även omfatta mer hälsomedvetna konsumenter.
Koncernen är sedan många år en av endast fem leverantörer till McDonalds i Europa. Baserat på sin storlek och långa erfarenhet som en ledande leverantör, finns goda möjligheter att växa ytterligare inom restauranger och storhushåll.
Försäljningen till restauranger och storhushåll ökade under året i både Sverige och Danmark. Ökningen i Sverige kan bland annat hänföras till MAX-restaurangerna, som utökade sitt sortiment av kycklingburgare. I Danmark tecknades ett nytt kontrakt avseende förädlade produkter med Brakes, ett av Europas ledande serviceföretag för restauranger och storhushåll.
Scandi Standard är sedan länge en av endast fem leverantörer till McDonalds i Europa.
Koncernen är huvudleverantör till Max, en ledande hamburgerkedja i Sverige.
Martin & Servera är den ledande restaurangoch storköksgrossisten i Sverige.
Brakes är ett av Europas ledande serviceföretag för restauranger och storhushåll.
Produktiviteten i de största anläggningarna visade en fortsatt förbättring under 2016 med ett ökat antal processade kycklingar per anställd och dag.
Effektiviteten förväntas kunna öka ytterligare i de största anläggningarna genom investeringar i ökad automatisering och optimering av styckningstekniken, vilket ger en förbättrad avkastning i produktionen.
Investeringarna uppgick 2016 till 265,4 (206,5) MSEK. Ökningen kan hänföras till utbyggnaden av kapacieteten i Sverige samt effektivitetsförbättringar i Finland och Norge. Återbetalningstiden för de flesta projekten är i genomsnitt kortare än tre år.
För att möta tillväxten i marknaden har anläggningen i Valla, Sverige, byggts ut med en ny slaktlina och en ny förädlingsdel. Utbyggnaden gjordes under 2015–2016 och motsvarade en investering på totalt cirka 130 MSEK. Kapaciteten i slakteriet
har genom utbyggnaden ökat med 15 procent till 60 miljoner kycklingar per år. Produktionen i Valla omfattar nu även förädlade produkter, som till exempel stekta Minutstrimlor.
Koncernen har även säkerställt möjligheten att ytterligare öka produktionskapaciteten beroende på marknadsutvecklingen.
Arbetet med att öka effektiviteten och konkurrenskraften i andra delar av värdekedjan, inklusive de externa inköpen, fortsatte under året.
De externa inköpskostnaderna uppgick 2016 totalt till 3 603 MSEK, varav cirka 70 procent avsåg levande kycklingar. Andra viktiga inköpskategorier är transporter, ingredienser och kryddor samt förpackningar.
I mars 2016 förvärvades aktiemajoriteten i Sødams i Danmark.
Koncernen utvärderar kontinuerligt möjligheter till förvärv och samarbeten för att stärka positionen på befintliga marknader, bredda produktutbudet till närliggande kategorier eller gå in på nya geografiska marknader.
Tre förvärv har gjorts sedan börsnoteringen i juni 2014. Det första var Bosarpkyckling i Sverige, som förvärvades i september 2014 och som skapat en plattform för tillväxt inom det snabbt växande premiumsegmenten för ekologisk och frigående kyckling. I maj 2015 förvärvades Huttulans verksamhet i Finland, numera Kronfågel Oy, som ett första steg in på den finska marknaden.
I mars 2016 förvärvades aktiemajoriteten i Sødams Øko Fjerkræslagteri ApS i Danmark. Företaget har en årsomsättning på cirka 18 MDKK och producerar cirka 500 000 ekologiska och frigående kycklingar per år.
Förvärvet är i linje med strategin för den danska verksamheten att bredda produktportföljen och växa i premiumsegmentet på den lokala marknaden. Förvärvet är ett bra exempel på ett kompletterande förvärv som erbjuder både synergieffekter och tillväxtmöjligheter.
| NORGE | FINLAND | |
|---|---|---|
| UTVECKLINGEN UNDER ÅRET |
Den Stolte Hane stärkte väsentligt sin marknadsposition under året och är nu det näst största varumärket för kycklingprodukter i Norge. • Nettoomsättningen ökade 2016 Nettoomsättning och med 22% till 1 433,7 (1 178,3) justerad rörelsemarginal MSEK, vilket motsvarade 24% av MSEK % koncernens totala netto 2 000 12 omsättning. 1 500 9 • Den justerade rörelsemarginalen 1 000 6 ökade till 6,6 (5,1)%. • Nytt avtal tecknades med Norges 500 3 Gruppen. 0 0 • Lansering av ett nytt premium 2013 2014 2015 2016 sortiment av frigående kyckling, Netto Justerad omsättning rörelsemarginal som utvecklades mycket väl. |
Verksamheten förvärvades i maj 2015 och var då nystartad. Förvärvet var ett första steg i att bygga upp en position på den finska marknaden. Verksamheten omfattar slakt, produktion och utveckling av kylda och frysta kycklingprodukter. • Nettoomsättningen ökade 2016 till 172,7 (43,7) MSEK, vilket motsvarade 3% av koncernens totala nettoomsättning. • Den kraftiga ökningen uppnåddes tack vare nya och utökade kundkontrakt. • Det justerade rörelseresultatet var fortsatt negativt och påverkades av kostnader för att åtgärda ineffektivitet i produktionen och en minskning av varulagren. • Fågelinfluensan påverkade det justerade rörelseresultatet negativt med cirka 3 MSEK. |
| STRATEGISKA PRIORITERINGAR |
• Öka effektiviteten i produktionen och övriga leveranskedjan. • Öka satsningarna på produktutveckling. • Växa i premiumsegmentet. • Stärka varumärket. |
• Öka effektiviteten i produktionen och i övriga leveranskedjan. • Öka andelen av nettoomsättningen under det egna varumärket. |
| VARUMÄRKEN | • Den Stolte Hane • Vestfold Fugl |
• Naapurin Maalaiskana |
| PRODUKTIONS ANLÄGGNINGAR |
• Jaeren (processing) • Stokke (processing, tillagning) • Ski (äggpaketering) |
• Lieto (slakt, processing och paketering) |
| MÅL PÅ MEDELLÅNG SIKT | UTFALL 2016 | UTFALL 2013–2016 | ||
|---|---|---|---|---|
| NETTOOMSÄTTNING | Årlig genomsnittlig organisk tillväxt i linje med eller över tillväxten i marknaden. |
+5,4% (CAGR) |
EBITDA-marginal1) % Nettoomsättning, tillväxt % 6 10 5 8 4 6 |
|
| EBITDA-MARGINAL | Överstiga 10 procent på medellång sikt. | 7,6%1) | 3 4 2 2 1 0 0 2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016 |
|
| NETTOSKULD/ EBITDA |
2,0—2,5x EBITDA (LTM), men kan tillfäl ligt överstiga denna nivå för att ge utrymme att tillvarata möjligheter till organisk tillväxt och förvärv. |
3,41)2) | Nettoskuld/EBITDA1) 4,0 3,0 2,0 1,0 0 2013 2014 2015 2016 |
|
| UTDELNINGSANDEL | I genomsnitt över tid cirka 60 procent av periodens resultat justerat för jämförelse störande poster. |
57% | Utdelningsandel % 60 50 40 30 20 10 0 2014 2015 2016 |
1)Baserat på EBITDA justerad för jämförelsestörande poster. 2) Se även avsnitt om Finansiell ställning sid 37.
4 PERSONER 1 paket Minutkyckling Classic 2 pitabröd 2 blad romansallad eller annan bladsallad 1 burk kokta kikärtor (400 g) 1 vitlöksklyfta, hackad 2 msk tahini (sesamfröpasta) 1 msk Sambal oelek ½ dl olivolja ½ dl kycklingbuljong (kall) ½ citron, saft och rivet skal ½ gurka ½ röd paprika, tärnad ½ dl turkisk yoghurt ½ kruka skuren mynta Salt och peppar
Skölj kikärtorna i kallt vatten och låt rinna av. Mixa kikärtorna släta med vit lök, tahini, olivolja, Sambal oelek och buljong. Smaka av med salt och pressad citron. Skala gurkan. Ta bort kärnhuset och finhacka gurkan, blanda med citronskal, paprika, yoghurt och mynta. Smaka av med salt och peppar. Fyll pita bröden med sallad, hummus, Minut kyckling och ringla över gurkyoghurten.
1 pkt Minutskivor 2 pkt valfri bönmix 1 msk rödvinsvinäger 2 färska tomater, tärnade 1 dl inlagd röd paprika, tärnad 1 msk olivolja Salt 1 påse babyspenat 200 g smulad getost eller fetaost 2 msk tacokryddmix
Häll av bönorna och skölj i vatten. Blanda med vinäger, tomater, paprika och olivolja, smaka av med salt. Vänd i spenaten och toppa med smulad getost. Hetta upp en panna och stek Minutskivor cirka 5 minuter. Avsluta med tacokryddorna och eventuellt lite salt.
För Scandi Standard handlar en hållbar utveckling om att skapa värde för bolagets intressenter och samhället i stort genom att leverera säkra, hälsosamma och innovativa livsmedelsprodukter vars miljöpåverkan i hela livscykeln successivt minskar. Hållbar utveckling är en del av bolagets affärsfilosofi som under året har konkretiserats och integrerats i befintlig affärsstrategi.
Vårt hållbarhetsarbete tar intryck av förväntningar från bolagets intressenter. Utöver att säkerställa efterlevnad av lagar tas särskild hänsyn till konsumenternas åsikter, krav från kunder, förväntningar från finansmarknaden samt de anställdas välbefinnande. Efter interna avvägningar av de aktuella frågeställningarna har de prioriterade frågorna samlats i ett antal områden som kommer att prioriteras och valideras i en väsentlighetsanalys under 2017.
Vår ambition är att hållbarhetsarbetet ska genomsyra hela organisationen och alla steg i värdekedjan. Under 2016 integrerades hållbarhet i affärsstrategin och en samordnare av hållbarhetsarbetet utsågs. Mål och nyckeltal för uppföljning på koncernnivå kommer att fastställas under 2017.
Under året uppdaterades den koncerngemensamma uppförandekoden och godkändes av styrelsen. Dessutom inleddes ett systematiskt arbete med att utvärdera leverantörerna baserat på uppförandekoden för dessa.
Koncernens kärnkompetens finns inom produktion, produktutveckling, försäljning och marknadsföring av kycklingprodukter. I koncernen ingår uppfödnings- och värpanläggningar för föräldradjursledet, två kläckerier, fyra större slakt- och bearbetningsanläggningar, två mindre slaktanläggningar samt en anläggning för vidareförädling.
Uppfödningen av kycklingar sköts i allt väsentligt av kontrakterade uppfödare, som huvudsakligen är oberoende lantbrukare. Transporterna sker i specialutrustade lastbilar och ombesörjs i de flesta fall av externa transportbolag.
Koncernens danska dotterbolag Danpo sköter sina transporter med egen personal.
Koncernen påverkas och har möjlighet att påverka samtliga steg i värdekedjan. Det handlar bland annat om hur vi säkerställer att produkterna är säkra att äta, verkar för en god djurhållning i leverantörsledet, effektiviserar den egna produktionen, tar hand om våra medarbetare, ombesörjer inköp av varor och tjänster samt marknadsför produkterna på ett hederligt sätt mot kunder och konsumenter.
VÄRDEKEDJAN OMFATTAR FÖLJANDE STEG:
Att leva upp till löftet om att producera livsmedel som är säkra att äta är avgörande för koncernens framgång och överlevnad. Konsumenterna ska känna sig trygga att konsumera våra produkter.
Vi arbetar ständigt med att förbättra arbetsprocesser och kvalitetsstyrningssystem för att säkerställa en hög livsmedelssäkerhet. Metoder och utrustning uppfyller kraven för Good Manufacturing Practices (GMP). Utöver detta lägger koncernen stor vikt vid att arbeta i enlighet med specifika kundkrav. Under 2016 fortsatte arbetet med att genomföra känslighetsanalyser för att förebygga och skydda kunderna från livsmedelsbedrägerier.
Arbetet med livsmedelssäkerhet kräver expertis, disciplin och en tydlig styrning. Vi övervakar och testar kontinuerligt avseende förekomsten av de sjukdomsalstrande bakterierna salmonella och campylobacter. Kycklingen ska vara helt fri från salmonella. Åtgärder vidtas kontinuerligt för att minska förekomsten av campylobacter.
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) och Världshälsoorganisationen (WHO) pekar samstämmigt på att en mer hälsosam kost bör innehålla mer vitt kött och mindre rött kött.
Den globala befolkningsökningen i kombination med en allt högre efterfrågan på animaliskt protein kräver ett större utbud av kött. Produktionen av kyckling genererar väsentligt lägre utsläpp av växthusgaser än produktionen av gris- och nötkött. Ett sätt att minimera den ökade köttproduktionens påverkan på miljön är därför att arbeta för att hitta nya sätt att producera mer klimatsmart kyckling.
Vår vision är att inspirera människor att äta kyckling en gång till i veckan. Genom att ta fram produkter som exempelvis kycklingkorvar, kycklingbacon och kycklingfärs stimulerar vi och underlättar för konsumenterna att övergå från rött kött till vitt kött och därigenom ta ett större ansvar för både miljön och sin egen hälsa.
"Att föda upp en kyckling på 1 kg kräver cirka 1,6 kg foder jämfört med cirka 7,0 kg för motsvarande mängd nötkött."
Koncernen har som en av branschens stora aktörer ett särskilt ansvar att fordra en god djurhållning hos sina kontrakterade uppfödare. Genom att verka för att öka djurens välbefinnande och för både effektivitet och kvalitet i uppfödningen kan vi vara med och utveckla framtidens kycklinguppfödning utifrån en hållbar värdegrund.
Våra uppfödningsrådgivare samarbetar idag med både uppfödare och veterinärmyndigheter utifrån en nordisk plattform för kycklinguppfödning. Det innebär bland annat krav på uppfödarna att djuren ska kunna röra sig fritt i stallarna, att ingen trimning av näbbar förekommer och att inga tillväxthormoner får användas. Alla de nordiska länderna har stränga djurskyddsbestämmelser som fastställer antalet djur i flockarna samt att stallarna ska ha högklassig utrustning vad gäller foder- och vattenanordningar, styrning av värme, belysning och ventilation.
I enlighet med gällande lagstiftning i Norden används inte antibiotika i förebyggande syfte i uppfödningen. Våra kontrakterade uppfödare bevakar noggrant kycklingarnas hälsa vid dagliga besök. Därutöver genomförs frekventa sjukdomskontroller och data om miljön i kycklingstallarna samlas in genom särskilda övervakningssystem. Antibiotikaanvändningen hos uppfödarna är mycket låg, vilket är en tydlig indikator på att en god djurhållning upprätthålls.
En av de parametrar som följs noga är att stråbäddens hålls torr, vilket indikerar att uppfödningsförhållandena är balanserade och kycklingarna mår bra. Om stråbädden är fuktig påverkas kycklingarnas fötter, vilket visar sig i form av tramdyneskador. Trampdynornas tillstånd följs därför noga och registreras för varje stall när kycklingarna anländer till slakthuset.
Den främsta anledningen till att produktionen av kyckling har en lägre miljöpåverkan än produktionen av rött kött är foderåtgången per kilo producerat kött, det vill säga djurens förmåga att omvandla foder till kött. Denna så kallade foderomvandlingsförmåga är direkt sammankopplad med användningen av åkermark för foderproduktion och koldioxidutsläpp. Foderomvandlingsförmågan gynnas dels av goda uppfödningsförhållanden, dels av ett optimalt sammansatt foder och fokus ligger därför på att ytterligare utveckla dessa områden. Vi samarbetar kontinuerligt med uppfödarna för att minska foderåtgången per kilo och därmed producera ännu mer klimatsmart kyckling.
Kycklingbranschen använder traditionellt sojabönor som proteinkälla i uppfödningen. Den globala efterfrågan på protein kommer inom kort att överstiga tillgången. Genom medverkan i forsknings- och utvecklingsprojekt vill koncernen främja en successiv ökning av andelen alternativa proteinkällor i kycklingfoder.
Åsikterna om genmodifierade organismer (GMO) går isär. Medan förespråkarna anser att användningen av GMO är en förutsättning för lönsam växtodling i vissa delar av världen, menar kritikerna att risken för oönskad spridning till andra grödor kan innebära ett hot mot den biologiska mångfalden. Koncernen har av respekt för denna polarisering hos kunder och konsumenter, och med hänsyn till eventuella okända konsekvenser av tekniken, valt att iaktta försiktighetsprincipen när det gäller användningen av GMO-foder.
Produktionen av animaliskt protein är generellt sett energikrävande, men kyckling är en av de mest miljövänliga källorna när det gäller protein från kött. Livscykelanalyser visar att mer än 90 procent av produkternas klimatpåverkan kommer från kycklingfoder och från uppvärmning av uppfödningsanläggningar. Vårt fokus ligger idag på att använda biobränslen som flis, halm och ved samt värmeväxlare i uppfödningen och successivt minska energianvändningen och klimatpåverkan från den egna verksamheten.
Vårt mål är att under perioden 2015–2025 minska koldioxidutsläppen från den egna produktionen med 40 procent per producerat ton kyckling. För att uppnå målet har koncernen under 2016 bland annat sett över möjligheten att återanvända värme på samtliga anläggningar. Arbetet har även fortgått med att byta ut traditionella lampor mot energisparande LED-lösningar. För att öka kunskapen om konsumtionen av värme och energi i koncernen och samla in data har mätstationer installerats på fler anläggningar. För att optimera användningen av el i koncernen och samtidigt uppfylla kraven i det europeiska energidirektivet gjordes en genomgång av elanvändningen vid samtliga anläggningar under 2015.
Under 2016 minskade anläggningarna i Valla, Sverige, Års och Farre i Danmark, Lieto i Finland och Stokke i Norge sammanlagt sina koldioxidutsläpp med cirka 800 ton.
Koncernens arbete med att reducera användningen av färskvatten syftar främst till att indirekt minska energianvändningen, medan insatserna för att optimera reningen av avloppsvatten har en mer direkt effekt i form av minskad miljöpåverkan på närliggande vattendrag. Kvaliteten på avloppsvattnet kontrolleras genom uppföljning av kvävehalten och av halten biologiskt nedbrytbar substans (BOD).
Under 2016 slutfördes en omfattande om- och utbyggnad av anläggningen i Valla, Sverige, som även omfattade nya installationer för att minska användningen av färskvatten och optimera reningen av avloppsvatten. Ytterligare en anläggning för rening av avloppsvattnet installerades också vid en av produktionsenheterna i Norge. Koncernen har nu fem anläggningar där fullt ansvar tas för föroreningen av det vatten som används vid slakt och bearbetning av kycklingarna.
Medarbetarnas engagemang är avgörande för koncernens fortsatta utveckling och för att uppnå våra mål. Vi arbetar därför kontinuerligt med att stärka både motivationen och arbetsglädjen hos våra anställda.
Medarbetarundersökningen ScandiPuls omfattar bland annat olika parametrar avseende engagemang. Undersökningen hade 2016 en svarsfrekvens på 89procent. Resultatet avseende tillfredsställelse och motivation uppgick till 72, vilket är en ökning från 2015 med två enheter och var det mål som sattes upp för 2016.
Alla anställda har informerats om resultatet av undersökningen och har avdelningsvis kommit överens om handlingsplaner och aktiviteter.
Ett tydligt, synligt och involverande ledarskap är viktigt för att säkerställa engagemang och arbetsglädje hos de anställda.
Under året har flera av bolagen i koncernen fokuserat på utveckling av sina ledare för att säkerställa ledarkompetensen i sina organisationer. Aktiviteterna har bestått av ledarforum, strategidagar och ledarprogram. Koncernen har även valt att lyfta fram vikten av ledarskap med hjälp av ett diskussionsunderlag för användning vid medarbetarsamtal.
RESULTAT AV MEDARBETARUNDERSÖKNING 2016, INDEX, FÖRÄNDRING JÄMFÖRT MED 2015
| TILLFREDSSTÄLLELSE OCH MOTIVATION |
721) | +2 |
|---|---|---|
| TILLFREDSSTÄLLELSE | 69 | +2 |
| MOTIVATION | 75 | +2 |
| LOJALITET | 782) | +1 |
| PLIKTTROGENHET | 76 | +1 |
| ENGAGEMANG | 79 | 0 |
1) Medelpoäng (60—74). 2) Hög poäng (75—100).
4 PORTIONER 1 pkt Minutstrimlor Olja till stekning 200 g jasminris Salt 1 pkt Thai wok grönsaker 2 pkt wok sås (ginger and lemongrass)
Skölj och koka riset. Hetta upp en panna och stek Minutstrimlorna cirka 5 minuter. Tillsätt grönsakerna och stek ytterligare cirka 2 minuter. Tillsätt woksåsen och låt den koka upp. Servera direkt!
"Aktiekursen hade vid utgången av 2016 ökat med mer än 40procent sedan börsnoteringen i juni 2014."
Scandi Standard-aktien noterades på Nasdaq Stockholm den 27 juni 2014 under symbolen SCST.
Under 2016 omsattes totalt 35,2 (41,8) miljoner aktier. Den genomsnittliga dagsvolymen var 139 120 (166 456) aktier.
Sista betalkurs på den sista handelsdagen 2016 var 57,00 (54,25) SEK, vilket innebar en ökning med cirka 5 procent jämfört med föregående år. Aktiekursen hade därmed ökat med cirka 43 procent sedan börsnoteringen 2014. Aktien ingår i Nasdaq Mid Cap-index, som under 2016 ökade med cirka 13 procent.
Börsvärdet uppgick vid årets slut till cirka 3 423 MSEK.
Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2016 till 8 501 (5 677). De tio största ägarnas innehav motsvarade 45,3 (45,6) procent av aktiekapitalet. Cirka 66 procent av aktiekapitalet ägdes per den 31 december 2016 av svenska institutioner, aktiefonder och privatpersoner.
Styrelsen föreslår en utdelning för 2016 på 1,35 SEK (1,80), motsvarande en total utdelning på cirka 80,2 (107,3) MSEK. Den föreslagna utdelningen motsvarar cirka 57 (57) procent av periodens resultat justerat för jämförelsestörande poster.
Scandi Standards utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut cirka 60 procent av periodens resultat justerat för jämförelsestörande poster. Utdelningsandelen ska bestämmas med hänsyn till den finansiella ställningen och framtida tillväxtmöjligheter.
Scandi Standard har två aktiebaserade långsiktiga incitamentsprogram för nyckelpersoner, LTIP 2015 och LTIP 2016. För information om programmen se Not 1 och 5.
| Innehav | Antal aktieägare | Antal aktier | Rösträtter och aktiekapital, % |
|---|---|---|---|
| 1−500 | 6 790 | 911 402 | 1,5 |
| 501−1 000 | 759 | 628 708 | 1,1 |
| 1 001−10 000 | 731 | 2 175 021 | 3,6 |
| 10 001−20 000 | 57 | 890 877 | 1,5 |
| 20 001− | 164 | 55 454 882 | 92,3 |
| Totalt | 8 501 | 60 060 890 | 100,0 |
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| Justerat resultat per aktie1) | 2,38 | 3,15 |
| Resultat per aktie | 2,21 | 2,73 |
| Utdelning per aktie | 1,352) | 1,80 |
| Justerat kassaflöde från den löpande verksamheten, per aktie1) |
2,12 | 5,40 |
| Eget kapital per aktie | 16,33 | 15,40 |
| Genomsnittligt antal aktier | 59 542 0343) | 59 932 408 |
| Antal aktier vid periodens slut | 60 060 890 | 60 060 890 |
1) Justerat för jämförelsestörande poster, se sid 37.
2) Styrelsens förslag.
3) Under 2016 återköptes 214 900 (448 712) egna aktier.
| Namn | Antal aktier | Kapital, % |
|---|---|---|
| Carnegie Fonder | 5 705 397 | 9,5 |
| Investment AB Öresund | 5 029 000 | 8,4 |
| Kvalitena AB | 3 502 436 | 5,8 |
| Lantmännen Kycklinginvest AB | 3 063 461 | 5,1 |
| Danske Capital Sverige AB | 2 015 619 | 3,4 |
| Fjärde AP-fonden (AP4) | 1 943 181 | 3,2 |
| Länsförsäkringar Fondförvaltning AB | 1 740 856 | 2,9 |
| Valbay Kapitalförvaltning | 1 500 000 | 2,5 |
| Swedbank Robur Fonder | 1 368 466 | 2,3 |
| SEB Investment Management | 1 288 407 | 2,2 |
| Övriga | 32 904 067 | 54,7 |
| Totalt | 60 060 890 | 100,0 |
5% STORBRITANNIEN 13% ÖVRIGA VÄRLDEN
4 PERSONER 400 g Kronfågel kycklingfärs 10–12 polarkakor (ca 11 cm i diameter) Ketchup Smör till stekning Salt och peppar 1 tsk chilipeppar 1 tsk oregano 1/2 tsk mexikansk grillkrydda 10–12 champinjoner 1/2 ask körsbärstomater (125 g) 150–200 g riven ost Oregano Ruccola
Bryn färsen grynig, krydda väl och låt svalna något. Stek klyftade champinjoner i ett par minuter, krydda med salt och peppar. Lägg polarkakorna på en bakpappersklädd plåt.
Bred ett lager ketchup på varje bröd, fördela färs, champinjoner, klyftade tomater över. Strö över rikligt med ost och oregano. Sätt in pizzorna i 225°C i 12–15 minuter tills osten smält och fått fin färg. Garnera med ruccola.
| Förvaltningsberättelse | 36 | |
|---|---|---|
| Koncernens finansiella rapporter | ||
| Resultaträkning | 44 | |
| Rapport över totalresultat | 44 | |
| Rapport över finansiell ställning | 45 | |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 46 | |
| Kassaflödesanalys | 46 | |
| Moderbolagets finansiella rapporter | ||
| Resultaträkning | 47 | |
| Rapport över totalresultat | 47 | |
| Rapport över finansiell ställning | 47 | |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 48 | |
| Kassaflödesanalys | 48 | |
| Noter till koncernens finansiella rapporter | ||
| Not 1 | Redovisningsprinciper | 49 |
| Not 2 | Viktiga bedömningar och antaganden för redovisningsändamål |
55 |
| Not 3 | Segmentsrapportering | 56 |
| Not 4 | Intäkternas fördelning | 58 |
| Not 5 | Anställda och personalkostnader | 58 |
| Not 6 | Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar |
60 |
| Not 7 | Arvode och kostnadsersättning till revisorer | 60 |
| Not 8 | Finansiella intäkter och kostnader | 61 |
| Not 9 | Valutakursdifferenser som påverkat resultatet | 61 |
| Not 10 Skatt | 61 | |
| Not 11 Materiella anläggningstillgångar | 63 | |
| Not 12 Immateriella anläggningstillgångar | 64 |
| Not 13 Andelar i intresseföretag | 64 |
|---|---|
| Not 14 Långfristiga finansiella tillgångar | 65 |
| Not 15 Varulager | 65 |
| Not 16 Kundfordringar och övriga fordringar | 65 |
| Not 17 Kortfristiga räntebärande tillgångar och likvida medel |
65 |
| Not 18 Eget kapital | 66 |
| Not 19 Räntebärande skulder | 68 |
| Not 20 Finansiella instrument och finansiell riskhantering | 68 |
| Not 21 Pensioner | 71 |
| Not 22 Övriga avsättningar | 73 |
| Not 23 Leverantörsskulder och övriga skulder | 73 |
| Not 24 Leasingåtaganden | 73 |
| Not 25 Transaktioner med närstående | 74 |
| Not 26 Statliga stöd | 74 |
| Not 27 Förvärvade verksamheter | 74 |
| Not 28 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser | 75 |
| Not 29 Noter till kassaflödesanalysen | 75 |
| Not 30 Biologiska tillgångar | 75 |
| Not 31 Arvode och kostnadsersättning till revisorer | 76 |
|---|---|
| Not 32 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser | 76 |
| Not 33 Skatt | 76 |
| Not 34 Andelar i dotterföretag | 77 |
| Not 35 Finansiella instrument | 77 |
| Not 36 Förslag till vinstdisposition | 77 |
| Förslag till vinstdisposition samt styrelsens och | 78 |
|---|---|
| verkställande direktörens försäkran | |
| Revisionsberättelse | 79 |
| Nyckeltal | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 5 967,4 | 5 422,9 |
| EBITDA, MSEK | 438,2 | 445,4 |
| Rörelseresultat, MSEK | 238,2 | 259,5 |
| Periodens resultat, MSEK | 131,4 | 163,9 |
| Resultat per aktie, SEK | 2,21 | 2,73 |
| Utdelning, SEK | 1,353) | 1,80 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % | 9,7 | 11,3 |
| Avkastning på operativt kapital (ROC), % | 9,7 | 10,8 |
| Soliditet, % | 27,8 | 29,4 |
| Genomsnittligt antal anställda | 1 680 | 1 670 |
| Justerat för jämförelsestörande poster1) | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| EBITDA1), MSEK | 451,6 | 477,4 |
| EBITDA marginal1), % | 7,6 | 8,8 |
| Rörelseresultat1), MSEK | 251,6 | 291,5 |
| Rörelsemarginal1), % | 4,2 | 5,4 |
| Resultat efter finansnetto1), MSEK | 180,3 | 247,5 |
| Periodens resultat1) 2), MSEK | 141,9 | 188,7 |
| Resultat per aktie1) 2), SEK | 2,38 | 3,15 |
| Operativt kassaflöde1), MSEK | 126,1 | 324,2 |
| Avkastning på sysselsatt kapital1) (ROCE), % | 10,3 | 12,7 |
| Avkastning på operativt kapital1) (ROC), % | 10,6 | 12,9 |
1−2) För de jämförelsestörande posterna se tabell på sid 37. 3) Styrelsens förslag.
Nettoomsättningen ökade 2016 med 10 procent till 5 967,4 (5 422,9) MSEK. I konstant valuta var ökningen 10 procent.
Nettoomsättningen ökade med 7 procent i Sverige samt med 25 procent i Norge, 287 procent Finland och 1 procent i Danmark i lokal valuta. Nettoomsättningen per produktkategori ökade med 17 procent för kylda produkter och med 4 procent för frysta produkter i konstant valuta.
Rörelseresultatet minskade med 8 procent till 238,2 (259,5) MSEK. Rörelseresultatet påverkades negativt av fågelinfluensan med cirka 40 MSEK i fjärde kvartalet, varav 11,2 MSEK ingår i jämförelsestörande poster. Resultatpåverkan av fågelinfluensan kan hänföras till Sverige, Danmark och i viss utsträckning till Finland och inkluderar bland annat lägre priser, kostnader för personalneddragningar samt nedskrivning av varulager vid årets slut.
Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet uppgick totalt till -13,4 (-32,0) MSEK, se sid 37. Justerat för dessa poster uppgick rörelseresultatet till 251,6 (291,5) MSEK, motsvarande en justerad rörelsemarginal på 4,2 (5,4) procent. Det justerade rörelseresultatet ökade i Norge och Sverige, men minskade i Danmark och Finland.
Periodens resultat uppgick till 131,4 (163,9) MSEK, motsvarande ett resultat per aktie på 2,21 (2,73) SEK. Justerat resultat för perioden var 141,9 (188,7), motsvarande ett justerat resultat per aktie på 2,38 (3,15) SEK.
Fågelinfluensan (H5N8) upptäcktes under 2016 i ett antal länder i Europa och i november även i Danmark, Sverige och Finland, vilket ledde till handelsrestriktioner avseende kycklingprodukter från främst marknader i Asien.
I ett pressmeddelande den 25 november 2016 meddelade koncernen att den negativa effekten på rörelseresultatet av dessa exportrestriktioner förväntades uppgå till 4–8 MSEK per månad med en större påverkan i början av perioden. Som nämnts ovan påverkades rörelseresultatet för fjärde kvartalet med cirka 40 MSEK, varav 11,2 MSEK ingår i jämförelsestörande poster.
Påverkan 2017
Tillfälliga handelsrestriktioner som dessa brukar vanligtvis gälla upp till 12 månader efter det senaste konstaterade sjukdomsfallet och leder normalt till prispress på såväl alternativa marknader som lokala marknader.
Den negativa effekten på rörelseresultatet med 4–8 MSEK per månad förväntas gälla till dess handelsrestriktionerna lyfts och handeln normaliserats.
Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet uppgick 2016 till –13,4 (–32,0) MSEK och utgjordes av kostnader för personalneddragningar och nedskrivning av varulager i Danmark till följd av fågelinfluensan samt kostnader för genomförda och icke genomförda förvärv. Föregående år utgjordes de jämförelsestörande posterna av kostnader för genomförda och icke genomförda förvärv samt finansiellt stöd till intresseföretaget Farmfood A/S i Danmark.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Kostnader för personalneddragningar a) | −4,5 | − |
| Finansiellt stöd till intresseföretag b) | − | −7,0 |
| Nedskrivning av varulager c) | −6,7 | − |
| Transaktionskostnader d) | −2,2 | −25,0 |
| 1) Totalt | −13,4 | −32,0 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| 2) Skatteeffekt på justeringar | 2,9 | 7,2 |
| Jämförelsestörande poster i periodens resultat |
−10,5 | −24,8 |
a) Kostnader för personalneddragningar i Danmark, dvs löner under uppsägningstiden.
b) Finansiellt stöd till intresseföretaget Farmfood A/S i Danmark under tredje kvartalet.
c) Nedskrivning av varulager i Danmark.
d) Kostnader avseende avslutade och icke avslutade förvärv.
Justerat operativt kassaflöde uppgick 2016 till 126,1 (324,2) MSEK. Minskningen berodde både på högre investeringar och en ökning av rörelsekapitalet.
Rörelsekapitalet uppgick per den 31 december 2016 till 352,2 (285,2) MSEK, motsvarande 5,9 (5,3) procent av nettoomsättningen. Kundfordringarna ökade under året, vilket till stor del berodde på tillväxten i nettoomsättning. Även varulagren ökade från en låg nivå vid årsskiftet 2015.
Investeringarna ökade 2016 till 265,4 (206,5) MSEK. Större projekt omfattade en utbyggnad av fabriken i Valla och effektiviseringar i anläggningen i Finland. Även i Norge genomfördes effektiviseringar i samband med att de två huvudanläggningarna specialiserades så att den ena producerar alla tillagade produkter och den andra alla styckade produkter.
Cirka 75 procent av investeringarna under 2016 avsåg produktivitetshöjande åtgärder och cirka 25 procent var underhållsinvesteringar.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Justerad EBITDA1) | 451,6 | 477,4 |
| Investeringar | −265,4 | −206,5 |
| Förändring av varulager | −49,0 | −10,7 |
| Förändring av övrigt rörelsekapital | −11,1 | 64,0 |
| Justerat operativt kassaflöde | 126,1 | 324,2 |
1) Justerat för jämförelsestörande poster 2016 på −13,4 (−32,0) MSEK, se tabell till vänster.
Det totala egna kapitalet uppgick per den 31 december 2016 till 972,0 (924,9) MSEK. Soliditeten var 27,8 (29,4) procent.
Den räntebärande nettoskulden ökade per den 31 december 2016 till 1 515,4 MSEK från 1 313,1 MSEK vid utgången av 2015. Nettoskulden/justerad EBITDA uppgick till 3,4 (2,8). Nettoskulden/justerad EBITDA var högre än koncernens mål till följd av att resultat och finansiell ställning påverkades negativt av fågelinfluensan samtidigt som investeringstakten var hög.
Likvida medel uppgick till 23,2 (142,7) MSEK.
Per den 23 december 2016 träffade Scandi Standard ett nytt bindande avtal med en grupp av banker avseende två femåriga lånefaciliteter på totalt 2 200 MSEK. De nya faciliteterna var tillgängliga från och med januari 2017. Syftet med det nya avtalet var att refinansiera de existerande lånefaciliteterna och säkerställa en robust, flexibel och långfristig finansiering anpassad till koncernens ambition att växa organiskt och strategiskt.
Det nya bankavtalet omfattar en långfristig facilitet i flera valutor på 1 450 MSEK och en revolverfacilitet i flera valutor på 750 MSEK samt möjlighet att utöka faciliteterna med ytterligare 1 250 MSEK efter överenskommelse med långivarna. Villkoren för de nya faciliteterna innebär en årlig förbättring av räntemarginalen med 55 punkter samt en ökad flexibilitet genom mer fördelaktiga kovenanter.
Som en konsekvens av refinansieringen kostnadsfördes de återstående balansförda kostnaderna för den tidigare finansieringen samt vissa kostnader relaterade till de nya faciliteterna i fjärde kvartalet 2016 med totalt 8,2 MSEK.
Scandi Standard har avtal med Lantmännen, en större aktieägare, avseende hyra av fastigheten i Åsljunga, Sverige. Hyreskostnaderna för denna uppgick 2016 till 2,2 (1,6) MSEK.
Sverige
| MSEK | 2016 | 2015 Förändring | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 391,9 | 2 231,1 | 7% |
| Justerat rörelseresultat1) | 174,0 | 159,9 | 9% |
| Justerad rörelsemarginal1) | 7,3% | 7,2% | − |
1) Justerat för jämförelsestörande poster 2016 på −1,1 (−8,5) MSEK. För en sammanställning av justeringarna för segmenten, se sid 84.
Nettoomsättningen för den svenska verksamheten ökade 2016 med 7 procent till 2 391,9 (2 231,1) MSEK. Nettoomsättningen för kylda produkter visade en fortsatt stark tillväxt, medan nettoomsättningen för frysta produkter minskade jämfört med föregående år. Ökningen för kylda produkter var väsentligt högre än tillväxten i marknaden inom detta segment och uppnåddes genom fortsatta, framgångsrika produktlanseringar.
Det justerade rörelseresultatet ökade med 9 procent till 174,0 (159,9) MSEK, motsvarande en marginal på 7,3 (7,2) procent. Fågelinfluensan påverkade det justerade rörelseresultatet negativt med cirka 14 MSEK i fjärde kvartalet.
Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln i Sverige ökade 2016 med 5 procent i värde jämfört med 2015. Kylda produkter ökade med 12 procent medan frysta produkter var oförändrade i värde jämfört med föregående år.
| Danmark | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2015 | Förändring |
| Nettoomsättning | 2 332,0 | 2 283,7 | 2% |
| Justerat rörelseresultat1) | 94,5 | 143,9 | −34% |
| Justerad rörelsemarginal1) | 4,1% | 6,3% | − |
| MDKK | 2016 | 2015 Förändring | |
| Nettoomsättning | 1 833,3 | 1 820,5 | 1% |
| Justerat rörelseresultat1) | 74,3 | 114,7 | −35% |
Justerad rörelsemargina1) 4,1% 6,3% − 1) Justerat för jämförelsestörande poster 2016 på −11,9 (−4,4) MSEK. För en sammanställning av justeringarna för segmenten, se sid 84.
Nettoomsättningen för den danska verksamheten ökade 2016 med 2 procent till 2 332,0 (2 283,7) MSEK och med 1 procent i lokal valuta.
Det justerade rörelseresultat minskade med 34 procent till 94,5 (143,9) MSEK, motsvarande en marginal på 4,1 (6,3) procent. Försämringen av det justerade rörelseresultatet och marginalen berodde på fortsatt prispress på både den lokala marknaden och exportmarknaderna. Prispressen förstärktes under fjärde kvartalet efter införandet av exportrestriktioner till följd av fågelinfluensan. Fågelinfluensan påverkade det justerade rörelseresultatet negativt med cirka 12 MSEK i fjärde kvartalet.
Under fjärde kvartalet genomfördes ett program för att motverka effekterna av fågelinfluensan där bland annat personalneddragningar ingick. En kostnad på 4,5 MSEK för dessa neddragningar ingår i jämförelsestörande poster.
Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln i Danmark ökade 2016 med 2 procent i värde jämfört med 2015. Kylda produkter ökade med 3 procent medan frysta produkter minskade med 2 procent i värde jämfört med föregående år.
| Norge | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2015 Förändring | |
| Nettoomsättning | 1 433,7 | 1 178,3 | 22% |
| Justerat rörelseresultat1) | 94,9 | 60,4 | 57% |
| Justerad rörelsemarginal1) | 6,6% | 5,1% | − |
| MNOK | 2016 | 2015 Förändring | |
| Nettoomsättning | 1 405,7 | 1 125,9 | 25% |
| Justerat rörelseresultat1) | 93,1 | 57,7 | 61% |
1) Justerat för jämförelsestörande poster 2016 på − (−4,4) MSEK. För en sammanställning av justeringarna för segmenten, se sid 84.
Nettoomsättningen för den norska verksamheten ökade 2016 med 22 procent till 1 433,7 (1 178,3) MSEK och med 25 procent i lokal valuta. Ökningen kan hänföras till avtalet med Coop Norge, där leveranserna inleddes i augusti 2015, samt till ett nytt avtal med NorgesGruppen som tecknades under första kvartalet 2016. Ett nytt premiumsortiment av frigående kyckling, som lanserades under tredje kvartalet 2016, bidrog också till ökningen.
Det justerade rörelseresultat ökade med 57 procent till 94,9 (60,4) MSEK, motsvarande en marginal på 6,6 (5,1) procent. Förbättringen av det justerade rörelseresultatet och marginalen uppnåddes främst genom högre volymer och ökad effektivitet i produktionen.
Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln i Norge ökade 2016 med 14 procent i värde jämfört med en nedgång på 2 procent under 2015. Kylda produkter ökade med 18 procent medan frysta produkter minskade med 8 procent i värde jämfört med föregående år.
Finland
| MSEK | 2016 | 20152) Förändring | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 172,7 | 43,7 | 295% |
| Justerat rörelseresultat1) | −52,4 | −24,1 | −117% |
| Justerad rörelsemarginal1) | −30,3% | −55,1% | − |
| MEUR | 2016 | 2015 Förändring | |
| Nettoomsättning | 18,2 | 4,7 | 287% |
| Justerat rörelseresultat1) | −5,5 | −2,6 | −112% |
1) Justerat för jämförelsestörande poster 2016 på − (−9,0) MSEK. För en sammanställning av justeringarna för segmenten, se sid 84.
2) Verksamheten konsoliderades i koncernens räkenskaper från och med den 25 maj 2015.
Nettoomsättningen för den finska verksamheten ökade 2016 med 295 procent till 172,7 (43,7) MSEK tack vare nya och utökade kundkontrakt. Det justerade rörelseresultatet uppgick till -52,4 (-24,1) MSEK.
Det justerade rörelseresultatet påverkades negativt av kostnader för att åtgärda ineffektivitet i produktionen och engångskostnader för en minskning av varulagren. Fågelinfluensan påverkade det justerade rörelseresultatet negativt med cirka 3 MSEK i fjärde kvartalet.
Ett antal aktiviteter pågår för att förbättra produktiviteten i både produktionen och i andra delar av leveranskedjan.
Den 30 mars 2016 tecknades ett avtal om förvärv av aktiemajoriteten i Sødams Øko Fjerkræslagteri ApS i Danmark. Företaget har en årsomsättning på cirka 18 MDKK och producerar cirka 500 000 ekologiska och frigående kycklingar per år. Syftet med förvärvet är att bredda produktportföljen för den danska verksamheten och växa i premiumsegmentet.
Förvärvspriset uppgår till maximalt 48 MDKK för 80 procent av aktierna, inklusive 18 MDKK som betalades i samband med undertecknandet av avtalet. De återstående betalningarna kommer att göras partiellt över fyra år och är beroende av att vissa kriterier uppfylls.
Köpeavtalet innehåller en köp- och säljoption avseende förvärv och försäljning av de resterande 20 procenten av aktierna. Det totala priset beräknas kunna uppgå till maximalt 61 MDKK över fyra år, inklusive en ytterligare tilläggsköpeskilling på 13 MDKK för de resterande aktierna.
I enlighet med bemyndigandet från årsstämman 2016 har Scandi Standard under året köpt 214 900 egna aktier för att säkra kostnader och leverans av aktier till deltagarna i koncernens långsiktiga incitamentsprogrammet 2016 (LTIP 2016). Aktierna köptes på Nasdaq Stockholm. Totalt 56 000 aktier köptes i augusti och 158 900 i september. Antalet återköpta aktier motsvarar 0,4 procent av det totala antalet utestående aktier.
Aktiekapitalet i Scandi Standard uppgick per den 31 december 2016 till 599 749 (599 749) SEK, fördelat på 60 060 890 aktier. Varje aktie motsvarar en röst. Alla aktier har lika rätt till bolagets tillgångar och resultat.
Det finns inga begränsningar avseende överlåtelse av aktier, rösträtter eller rätten att delta i årsstämman. Bolaget har inte heller ingått några väsentliga avtal som kan påverkas, förändras eller upphöra om kontrollen över bolaget skulle förändras till följd av ett offentligt bud om att förvärva aktier i bolaget, med undantag för det nya bankavtalet. Bolaget har inte kännedom om några avtal mellan aktieägare som skulle kunna begränsa rätten att överlåta aktier. Det finns inte heller några bestämmelser i bolagsordningen avseende utnämning eller entledigande av styrelseledamöter eller avtal mellan bolaget och styrelse-
ledamöter eller anställda angående utbetalning av ersättningar om sådana personer lämnar sina poster, eller om anställningen avslutas till följd av ett offentligt bud att förvärva bolaget.
De tre största aktieägarna per den 31 december 2016 var Carnegie Fonder, Investment AB Öresund och Kvalitena AB med 9,5 procent, 8,4 procent respektive 5,8 procent av kapitalet. För information om de större aktieägarna, se sid 33.
Scandi Standard har 9 produktionsanläggningar, varav tre i Sverige, tre i Norge, två i Danmark och en i Finland. Tillstånd och anmälningar i enlighet med lokal lagstiftning krävs för samtliga anläggningar. Direkt miljöpåverkan sker främst genom buller, utsläpp till luft och vatten samt mellanlagring av farligt avfall. Det förekom inga anmälningar om brott mot bestämmelserna under 2016.
Det genomsnittliga antalet anställda (FTE) uppgick 2016 till 1 680 (1 670), varav 699 (637) i Sverige, 644 (729) i Danmark, 257 (262) i Norge och 80 (42) i Finland.
Mark Hemmingsen tillträdde som chef för den danska verksamheten i augusti 2016. Han kom närmast från Rynkeby Foods A/S i Danmark där han var Chief Commercial Officer.
Anders Hägg tillträdde som CFO i december 2016. Han kom närmast från Arla Foods i Storbritannien där han var ekonomi- och finansdirektör.
Årsstämman 2017 kommer att äga rum den 25 april kl. 13 i Wallenbergssalen, IVAs Konferenscenter, Grev Turegatan 16 i Stockholm. Mer information om årsstämman finns på koncernens webbplats under adress http://investors.scandistandard.com/en/agm.
Styrelsen föreslår en utdelning för 2016 på SEK 1,35 (1,80) per aktie motsvarande en total utdelning på cirka 80,2 (107,3) MSEK baserat på antalet utestående aktier vid utgången av 2016. Den föreslagna utdelningen motsvarar cirka 57 (57) procent av periodens resultat justerat för jämförelsestörande poster.
Scandi Standards utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut cirka 60 procent av periodens resultat justerat för jämförelsestörande poster. Utdelningsandelen ska bestämmas med hänsyn till den finansiella ställningen och framtida tillväxtmöjligheter.
Den 27 april 2017 är föreslagen som avstämningsdag. Sista dag för handel i Scandi Standard-aktien med rätt till utdelning för 2016 är den 25 april 2017.
| 702 724 690 |
|---|
| −42 953 579 |
| 0 |
| 659 771 111 |
| 80 186 325 |
| 579 584 786 |
| 659 771 111 |
Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Under fjärde kvartalet 2016 registrerades ovanligt höga nivåer av campylobakter i koncernens anläggning i Valla i Sverige. Efter omfattande undersökningar av produktionsprocessen identifierades huvudorsaken till de förhöjda nivåerna som var ett installationsfel i en ny tvättanläggning för de lådor som används för transport av kycklingar från gårdarna till slakteriet. Tester som gjorts därefter har visat att nivåerna av campylobakter minskat.
Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om nedanstående förslag till riktlinjer för ersättning till Scandi Standards ledande befattningshavare att gälla för tiden intill årsstämman 2018.
Med ledande befattningshavare avses i detta sammanhang verkställande direktören för Scandi Standard samt de vid var tid till verkställande direktören eller finans- och ekonomidirektören rapporterande cheferna i bolaget och tillhörande koncernbolag som också ingår i koncernledningen samt styrelseledamot i Scandi Standard som ingått ett anställnings- eller konsultavtal med bolaget.
Löner och andra anställningsvillkor ska vara tillräckliga för att Scandi Standard ska ha möjlighet att rekrytera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad för bolaget. Ersättningarna ska vara baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och skälighet och bestå av fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner.
Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på ansvar, kompetens och prestation. Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön (kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras på att ett antal finansiella och personliga kriterier uppfylls, som bestäms i förväg av styrelsen. Rörlig lön ska maximalt kunna uppgå till 75 procent av den fasta årslönen. Med fast årslön menas fast, under året intjänad kontant lön exklusive pension, tillägg, förmåner och liknande.
I den mån en styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning vid sidan av styrelsearbetet, ska ett marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.
Årsstämman kan dessutom fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Dessa incitamentsprogram ska vara avsedda att bidra till långsiktig värdetillväxt och leda till ett gemensamt intresse av värdetillväxt för aktieägare och anställda.
Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbaserade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd.
Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Det totala avgångsvederlaget ska vara begränsat till gällande månadslön för de återstående månaderna fram till 65 års ålder.
Styrelsen beslutar om principer för ersättning till ledande befattningshavare baserat på de riktlinjer som fastställts av årsstämman.
Styrelsen har rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar detta.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman ett långsiktigt incitamentsprogram för 2017 (LTIP 2017) för nyckelpersoner, som är avsett att bidra till långsiktig värdetillväxt och leda till ett gemensamt intresse av värdetillväxt för aktieägare och anställda. Programmet är av samma typ som de tidigare programmen LTIP 2015 och LTIP 2016.
Programmet omfattar högst 22 deltagare. Prestationsaktierätter ska tilldelas utan kostnad till deltagarna i förhållande till en fastställd procentsats av deras grundlön.
Efter en treårig intjänandeperiod som inleds i samband med implementeringen av LTIP 2017 och under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda, får deltagarna utöva sina prestationsaktierätter och därigenom kommer de att tilldelas aktier i bolaget utan kostnad.
För att prestationsaktierätterna ska berättiga till tilldelning av aktier krävs att deltagaren förblir anställd och inte har givit eller fått meddelande om uppsägning under intjänandeperioden.
Förutom LTIP 2015 och LTIP 2016 har Scandi Standard inga andra aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Avsikten är att ett liknande program ska antas årligen vid årsstämmorna de kommande åren.
Fullständiga villkor för LTIP 2017 ingår i kallelsen till årsstämman 2017. För information om villkoren och kostnaderna för LTIP 2015 och LTIP 2016 samt påverkan på nyckeltal, utspädning etc. se Not 5.
Scandi Standards förmåga att uppnå sina finansiella och andra mål är beroende av ett antal grundläggande faktorer som att bolaget behåller sina starka lokala marknadsandelar och varumärkespositioner, en kostnadseffektiv och flexibel produktion samt förmågan att fortlöpande lansera nya och innovativa produkter.
Eftersom all affärsverksamhet medför risker krävs en effektiv riskhanteringsprocess för att utnyttja koncernens potential och skydda tillgångarna. Risker som hanteras effektivt kan leda till möjligheter, värdeskapande och riskbegränsning, medan risker som inte hanteras väl kan leda till skada och förlust av värden.
En strukturerad identifiering av koncernens väsentliga risker som kan påverka möjligheten att nå koncernens mål gjordes under 2015 som ett led i att etablera en formaliserad och proaktiv process för riskhantering med tydligt fastställda roller och ansvarsområden. Processen innebär att risker ska identifieras, utvärderas, hanteras och följas upp som en naturlig del av bolagsstyrningen.
Riskerna hänförliga till Scandi Standards verksamhet kan generellt delas in i strategiska risker, operativa risker inklusive risker hänförliga till rapportering och efterlevnad av lagar och regler, samt finansiella risker.
Risker och osäkerhetsfaktorer som bedöms vara av betydelse för att Scandi Standard ska uppnå sina strategiska, operativa och finansiella mål beskrivs nedan utan någon särskild prioritetsordning och utan att göra anspråk på att vara uttömmande. Andra risker och osäkerhetsfaktorer som i nuläget är okända för bolaget, eller som bolaget för närvarande inte bedömer vara av väsentlig betydelse, kan i framtiden få en betydande negativ inverkan.
Strategiska risker är förknippade med affärsutveckling och långsiktig planering samt värdet av varumärken. De största strategiska riskerna omfattar beroendet av ett fåtal stora kunder, tillgången på fåglar för att både upprätthålla nuvarande verksamhet och för att kunna uppnå tillväxt, förmågan att anpassa sig till nya lagar och regler som innebär en
• Årlig strategiprocess • Koncernledningen har möten
• Policyer, instruktioner och
varannan vecka
manualer
• Nya trender som skulle kunna minska efterfrågan på produkterna
Finans- och redovisningsmanual
Finanspolicy
förändring av villkoren för att driva verksamheten samt risken för att koncernens varumärken skadas. Efterfrågan på koncernens produkter kan påverkas av trender avseende hälsa, dieter och djurskydd, som också kan påverka produktionskostnaderna.
De strategiska riskerna hanteras huvudsakligen av styrelsen och är en del i den årliga strategiprocessen. Strategiprocessen omfattar bland annat att fastställa mål och identifiera risker. Policyer och åtgärder har etablerats för att säkerställa att bolaget inför viktiga affärsbeslut beaktar de strategiska riskerna.
Snabb spridning av ändamålsenlig information inom organisationen säkerställs genom koncernens ledningsstruktur med en stark lokal ledning i respektive land.
Koncernledningen och övriga medlemmar av den operativa ledningen går igenom försäljningssiffror och resultat på veckobasis. Koncernledningen har videokonferenser varannan vecka och träffas en gång i månaden för att gå igenom månadens resultat, uppdatera prognoser och planer samt för att diskutera viktiga affärsfrågor.
Koncernens fem största kunder representerade 2016 cirka 40 procent av nettoomsättningen och de tio största cirka 55 procent. Det är delvis en följd av att den skandinaviska dagligvaruhandeln är konsoliderad till ett fåtal större kedjor i respektive land.
Dagligvaruhandeln har ett betydande inflytande på konsumenternas efterfrågan eftersom konsumenternas beteende påverkas av hur varorna presenteras i butik, placeringen i butikerna, hyllutrymmet och omfattningen av säljfrämjande åtgärder. Scandi Standard är den största leverantören av kyckling till ett antal stora kedjor och arbetar aktivt för att säkerställa att efterfrågan på kycklingprodukter underlättas genom butiksinredning och tilldelning av hyllutrymme.
Förluster av kunder eller av volymer hos kunderna kan ha en betydande negativ påverkan på koncernens nettoomsättning och finansiella resultat.
De nordiska marknaderna för kyckling styrs av omfattande regleringar och kontroller vad gäller hygien, livsmedelssäkerhet och djurskydd. Förändringar i lagar och regler kan medföra att koncernen tvingas göra omfattande investeringar i verksamheten, som kan få en negativ påverkan på koncernens finansiella resultat och finansiella ställning.
Koncernens svenska och danska produktionsanläggningar är certifierade i enlighet med de globala BRC-standarderna (British Retail Consortium) för livsmedelssäkerhet. BRC är det ledande programmet för säkerhets- och kvalitetscertifiering som används inom livsmedelsindustrin. Certifieringen, som utfärdas av Sai Global, omfattar allt från HACCP-system (Hazard Analysis Critical Control Point), kvalitetsstyrning och fabrikskrav till processer för produktionskontroll och HR. HACCP-systemen används för att övervaka hela värdekedjan.
Operativa risker uppkommer som en del av den löpande verksamheten, och omfattar bland annat fluktuationer i efterfrågan, priskonkurrens, ändrade inköpskostnader, produktkvalitet och produktsäkerhet, sjukdomsutbrott bland djuren, störningar i produktionen eller i leveranskedjan, att de interna processerna i produktionen eller i övriga leveranskedjan inte fungerar som avsett, förändringar av dagligvaruhandelns inköpspolicyer samt integrering av förvärv.
Operativa risker omfattar även rapportering i allmänhet och finansiell rapportering i synnerhet, samt risker för bristande efterlevnad av interna styrdokument och av tillämpliga lagar och regler.
I risker avseende rapportering ingår till exempel felaktigheter i den interna eller externa rapporteringen. Mer om den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen finns i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 92–94.
Koncernen försöker minimera de totala kostnaderna för eventuella skador genom försäkringslösningar där sådana finns tillgängliga. Försäkringsbara risker placeras i stora
svenska och internationella direktförsäkringsbolag med återförsäkring på den internationella återförsäkringsmarknaden.
Produktionskostnaderna har en betydande påverkan på koncernens finansiella resultat. De största kostnadsposterna utgörs av personal-, distributions-, energi och fastighetskostnader. Att maximera genomströmningen och minimera svinn, driftsstopp och övertid är andra viktiga faktorer som påverkar en anläggnings lönsamhet.
I händelse av en plötslig upp- eller nedgång i efterfrågan kan det hända att koncernen inte hinner göra omedelbara justeringar av produktionen, vilket kan leda till uppbyggnad av lager som kan få en negativ påverkan på koncernens finansiella resultat, marginaler och kassaflöde.I viss mån kan den negativa effekten begränsas genom att till exempel frysa produkterna och sälja dem vid ett senare tillfälle som frysta produkter med längre hållbarhet.
Den inhemska produktionen av kycklingbaserade livsmedel i Norden är konsoliderad till ett fåtal huvudproducenter i varje land. Konkurrensen är hård när det gäller att behålla och stärka positionerna inom dagligvaruhandeln samt inom segmentet restauranger och storhushåll. Vissa konkurrenter erbjuder inte enbart kycklingprodukter och konkurrensen omfattar därför även andra produktkategorier.
De totala externa inköpskostnaderna uppgick 2016 till cirka 3 603 MSEK, varav huvuddelen avsåg inköp av levande kycklingar. Kycklingarna köps huvudsakligen från kontrakterade uppfödare på respektive lokal marknad. Affärsetiska risker, risker i leveranskedjan och råvarurisker hanteras i huvudsak genom implementeringen av koncernens uppförandekod, samt genom att inkludera uppförandekoden för leverantörer i samtliga avtal och regelbundet övervaka efterlevnaden av denna.
Både konkurrenssituationen inom daglivaruhandeln och högre inköpskostnader kan negativt påverka koncernens finansiella resultat, marginaler och kassaflöde.
Scandi Standard verkar inom livsmedelsbranschen och hanterar levande djur. En noggrann hantering av livsmedelssäkerhet och djurskydd är därför av största betydelse. Sjukdomsutbrott bland djuren inom koncernen, på de marknader Scandi Standard är verksam, på andra geografiska marknader eller på konkurrenternas anläggningar kan ha en negativ påverkan på efterfrågan på kycklingprodukter.
Salmonellainfektioner är en ständig utmaning för hela kycklingindustrin. Sverige har en lång historia av att bekämpa salmonella, och det finns väl utvecklade processer i hela värdekedjan, inklusive importrestriktioner, för att förhindra salmonellautbrott. Nordiska kycklingprodukter anses generellt vara av högsta kvalitet tack vare de stränga regler som gäller avseende djurens hälsa och välfärd samt att varken antibiotika eller tillväxthormoner används i foderprocessen.
Den största risken ur ett globalt perspektiv är ett eventuellt utbrott av fågelinfluensa eller liknande virus. Risken är då framför allt att handelsrestriktioner införs som begränsar koncernens exportförsäljning, vilket kan få en negativ påverkan på nettoomsättning och finansiellt resultat. Historiskt har sjukdomsutbrott eller omfattande mediabevakning avseende risker med att äta kyckling lett till en nedgång i kycklingkonsumtionen på den lokala marknad som drabbats. Efterfrågan har återhämtat sig relativt snabbt efter att utbrottet klingat av, vilket dock inte alltid kan förväntas i framtiden. Sjukdomsutbrott kan negativt påverka koncernens nettoomsättning och finansiella resultat.
Störningar i produktionen eller leverantörskedjan En order från en kund behandlas i normalfallet inom en till tre dagar. Även mindre störningar i produktionen kan göra det svårt att uppfylla förpliktelser till kunderna, vilket kan öka risken för att kunderna byter leverantör. Kunderna kan ibland också vara berättigade till ersättning.
En stor andel av koncernens produkter säljs som färska livsmedel och måste på grund av begränsad förbrukningstid distribueras och säljas till kunderna kort efter produktionen. Störningar i produktionen eller leveranskedjan kan negativt påverka koncernens finansiella resultat, marginaler och kassaflöde.
Integrering av förvärv innebär alltid risker. Koncernens nettoomsättning kan påverkas negativt, kostnaderna för integrationen kan bli högre än förväntat och synergieffekterna kan bli lägre än förväntat.
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens finansiella resultat, finansiella ställning och kassaflöde till följd av valutarisker, ränterisker, refinansierings- och likviditetsrisker samt kredit- och motpartsrisker.
Hanteringen av finansiella risker baseras på koncernens finanspolicy samt riskpolicyn för respektive land. Finanspolicyn antas av styrelsen.
Koncernens valutarisk omfattar både transaktions- och omräkningsexponering. Transaktionsexponeringen kan huvudsakligen hänföras till exportförsäljningen. Omräkningsexponeringen är en effekt av förändringar av valutakurser då utländska dotterbolags resultaträkningar och rapporter över finansiell ställning i DKK, NOK och EUR räknas om till SEK. Koncernens valutarisk är i viss mån säkrad genom att vissa lån upptas i lokala valutor. Koncernens ränterisk är i viss mån säkrad genom användningen av ränteswappar.
Koncernen är genom sina räntebärande skulder exponerad för ränterisker. Risker avseende finansiering, likviditet och betalningsberedskap omfattar risker för högre kostnader än förväntat och begränsade möjligheter vid förnyelse av lån och andra kreditarrangemang, samt risker att inte klara betalningsförpliktelser på grund av otillräcklig likviditet. Kredit- och motpartsrisker innebär risken att en motpart i en transaktion inte kan fullgöra sina åtaganden. Se vidare Not 20.
Nedan visas en känslighetsanalys avseende viktiga faktorer som påverkar koncernens finansiella resultat. Analysen grundar sig på värden per den 31 december 2016 och förutsätter att övriga faktorer förblir oförändrade.
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 | 5 967,4 | 5 422,9 |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 31,5 | 29,8 |
| Förändring i lager av färdiga varor och produkter i arbete |
44,3 | −2,2 | |
| Råmaterial och förnödenheter | −3 603,2 | −3 144,5 | |
| Personalkostnader | 5 | −1 115,0 | −1 010,0 |
| Av- och nedskrivningar | 6 | −201,3 | −187,2 |
| Övriga rörelsekostnader | 7 | −886,8 | −850,6 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 13 | 1,3 | 1,3 |
| Rörelseresultat | 238,2 | 259,5 | |
| Finansiella intäkter | 8 | 1,2 | 10,8 |
| Finansiella kostnader | 8 | −72,5 | −54,7 |
| Resultat efter finansnetto | 166,9 | 215,5 | |
| Skatt på periodens resultat | 10 | −35,5 | −51,6 |
| Årets resultat | 131,4 | 163,9 | |
| Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 131,4 | 163,9 | |
| Genomsnittligt antal aktier | 59 542 0342) | 59 932 4081) | |
| Resultat per aktie, SEK | 2,21 | 2,73 | |
| Antal aktier vid periodens slut | 60 060 890 | 60 060 890 |
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 131,4 | 163,9 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen |
|||
| Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner |
21 | −28,5 | 25,6 |
| Skatt på aktuariella vinster och förluster | 6,3 | −6,0 | |
| Summa | −22,2 | 19,6 | |
| Poster som kommer eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen |
|||
| Kassaflödessäkringar | 4,7 | −5,9 | |
| Valutakursdifferenser från omräkning av utlandsverksamhet |
43,6 | −36,8 | |
| Resultat från valutasäkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet |
12,3 | −6,3 | |
| Skatt hänförlig till poster som kommer att omklassificeras till resultaträkningen, netto |
−1,1 | 2,5 | |
| Summa | 59,5 | −46,5 | |
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | 37,3 | −26,9 | |
| Summa totalresultat för perioden | 168,7 | 137,0 | |
| Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 168,7 | 137,0 |
1) 448 712 egna aktier återköptes under 2015.
2) 214 900 egna aktier återköptes under 2016
| MSEK | Not | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 12 | 703,8 | 596,5 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 12 | 503,0 | 489,9 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 1 010,8 | 881,7 |
| Andelar i intresseföretag | 13 | 45,5 | 41,4 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 14 | 0,2 | 0,4 |
| Överskott i fonderade pensionsplaner | 21 | − | 16,4 |
| Uppskjutna skattefordringar | 10 | 46,8 | 16,5 |
| Summa anläggningstillgångar | 2 310,1 | 2 042,8 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 15 | 603,2 | 530,3 |
| Kundfordringar | 16 | 400,2 | 308,3 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 16 | 87,5 | 56,5 |
| Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader | 16 | 72,3 | 62,7 |
| Derivatinstrument | 0,4 | − | |
| Kortfristiga placeringar | 17 | − | 0,5 |
| Likvida medel | 17 | 23,2 | 142,7 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 186,8 | 1 101,0 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 496,9 | 3 143,8 |
| MSEK | Not | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 0,6 | 0,6 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 702,7 | 810,0 | |
| Reserver | 42,7 | −16,8 | |
| Balanserade vinstmedel | 226,0 | 131,1 | |
| Totalt eget kapital | 18 | 972,0 | 924,9 |
| Skulder | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristig del av räntebärande skulder | 19, 20 | 1 427,6 | 1 381,3 |
| Derivatinstrument | 14,2 | 13,6 | |
| Avsättningar för pensionsförpliktelser | 21 | 19,7 | 1,7 |
| Uppskjutna skatteskulder | 10 | 109,3 | 86,0 |
| Övriga långfristiga skulder | 20 | 46,3 | − |
| Övriga långfristiga avsättningar | 22 | − | 1,9 |
| Summa långfristiga skulder | 1617,1 | 1 484,5 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristig del av räntebärande skulder | 19, 20 | 96,8 | 60,9 |
| Leverantörsskulder | 20, 23 | 475,5 | 352,5 |
| Skatteskulder | 10 | 35,1 | 20,5 |
| Derivatinstrument | 20 | − | 0,9 |
| Övriga kortfristiga skulder | 20, 23 | 100,9 | 138,1 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 20, 23 | 199,5 | 161,5 |
| Summa kortfristiga skulder | 907,8 | 734,4 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 496,9 | 3 143,8 |
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se Not 28.
| Aktie | Övrigt tillskjutet |
Balanserade | Totalt eget |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | kapital | kapital Reserver | vinstmedel | kapital | |
| Eget kapital den 1 januari 2015 |
0,6 | 888,1 | 29,7 | −32,0 | 886,4 | |
| Periodens resultat | 163,9 | 163,9 | ||||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt |
−46,5 | 19,6 | −26,9 | |||
| Totalresultat | −46,5 | 183,5 | 137,0 | |||
| Utdelning | −78,1 | −78,1 | ||||
| Återköp egna aktier | −20,4 | −20,4 | ||||
| Transaktioner med ägarna | −78,1 | −20,4 | −98,5 | |||
| Eget kapital den 31 december 2015 |
0,6 | 810,0 | −16,8 | 131,1 | 924,9 | |
| Eget kapital den 1 januari 2016 |
0,6 | 810,0 | −16,8 | 131,1 | 924,9 | |
| Periodens resultat | 131,4 | 131,4 | ||||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt |
59,5 | −22,2 | 37,3 | |||
| Totalresultat | 59,5 | 109,2 | 168,7 | |||
| Utdelning | −107,3 | −107,3 | ||||
| Återköp egna aktier | −14,3 | −14,3 | ||||
| Transaktioner med ägarna | −107,3 | −14,3 | −121,6 | |||
| Eget kapital den 31 december 2016 |
0,6 | 702,7 | 42,7 | 226,0 | 972,0 |
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | 238,2 | 259,5 | |
| Justering för icke kassaflödespåverkande poster | 180,9 | 199,7 | |
| Betalda finansiella poster netto | 29:1 | −59,3 | −51,6 |
| Betald inkomstskatt | −25,1 | −22,1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital |
334,7 | 385,5 | |
| Förändring av varulager | −49,0 | −10,7 | |
| Förändring av rörelsefordringar | −94,0 | −27,9 | |
| Förändring av rörelseskulder | 82,9 | 91,9 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 274,6 | 438,8 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Företagsförvärv | 29:2 | −30,2 | −55,7 |
| Investering i materiella anläggningstillgångar | −265,4 | −206,5 | |
| Kassaflöden från investeringsverksamheten | −295,6 | −262,2 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Nettoförändring upplåning | 25,6 | −20,4 | |
| Utdelning | −107,3 | −78,1 | |
| Återköp egna aktier | −14,3 | −20,4 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | −96,0 | −118,9 | |
| Periodens kassaflöde | −117,0 | 57,7 | |
| Likvida medel vid periodens början | 142,7 | 89,7 | |
| Kursdifferens i likvida medel | −2,5 | −4,7 | |
| Periodens kassaflöde | −117,0 | 57,7 | |
| Likvida medel vid periodens slut | 29:3 | 23,2 | 142,7 |
Moderbolaget Scandi Standard AB (publ.) äger aktier i dotterföretag där verksamheten bedrivs. Denna verksamhet framgår av avsnittet som beskriver koncernen. I moderbolaget bedrivs ingen verksamhet och där finns heller inga anställda.
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | − | − | |
| Rörelsekostnader | 31 | − | −0,1 |
| Rörelseresultat | − | −0,1 | |
| Finansnetto | 14,6 | 14,6 | |
| Resultat efter finansiella poster | 14,6 | 14,5 | |
| Koncernbidrag | −14,6 | −3,9 | |
| Skatt | 33 | − | −2,3 |
| Årets resultat | 0,0 | 8,3 |
| MSEK | Not | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 0,0 | 8,3 | |
| Övrigt totalresultat | − | − | |
| Summa totalresultat för perioden | 0,0 | 8,3 |
| MSEK | Not | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Investeringar i dotterföretag | 34 | 532,7 | 532,7 |
| Fordringar hos koncernföretag | 35 | 358,8 | 358,7 |
| Summa anläggningstillgångar | 891,5 | 891,4 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 891,5 | 891,4 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundna reserver | |||
| Aktiekapital | 0,6 | 0,6 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 702,7 | 810,0 | |
| Balanserade vinstmedel | −42,8 | −36,8 | |
| Årets resultat | 0,0 | 8,3 | |
| Totalt eget kapital | 660,5 | 782,1 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 231,0 | 109,3 | |
| Summa kortfristiga skulder | 231,0 | 109,3 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 891,5 | 891,4 |
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, se Not 32.
| MSEK | Aktie kapital |
Överkurs fond |
Fritt eget kapital |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| Eget kapital den 1 januari 2015 | 0,6 | 888,1 | −16,4 | 872,3 |
| Periodens resultat | 8,3 | 8,3 | ||
| Utdelning | −78,1 | −78,1 | ||
| Återköp egna aktier | −20,4 | −20,4 | ||
| Eget kapital den 31 december 2015 | 0,6 | 810,0 | −28,5 | 782,1 |
| Eget kapital den 1 januari 2016 | 0,6 | 810,0 | −28,5 | 782,1 |
| Periodens resultat | 0,0 | 0,0 | ||
| Utdelning | −107,3 | −107,3 | ||
| Återköp egna aktier | −14,3 | −14,3 | ||
| Eget kapital den 31 december 2016 | 0,6 | 702,7 | −42,8 | 660,5 |
För mer information om eget kapital och aktien, se Not 18.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | ||
| Rörelseresultat | 0,0 | −0,1 |
| Betalda finansiella poster netto | − | 14,6 |
| Betald inkomstskatt | − | −2,3 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital |
− | 12,2 |
| Förändring av rörelseskulder | − | 73,1 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | − | 85,3 |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Utlåning till dotterföretag | 121,6 | 13,2 |
| Utdelning | −107,3 | −78,1 |
| Återköp egna aktier | −14,3 | −20,4 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 0,0 | −85,3 |
| Periodens kassaflöde | − | − |
Belopp i MSEK om inget annat anges.
Styrelsen för Scandi Standard AB har sitt säte i Stockholm, Sverige. Huvudkontorets adress är Franzéngatan 5. Organisationsnummer är 556921−0627. Koncernens verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen och i Not 3, Segmentsredovisning. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar för 2016 ska fastställas av årsstämman, den 25 april 2017.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättandet av denna årsredovisning beskrivs översiktligt i denna not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I de fall moderbolaget tillämpar andra principer än koncernen anges dessa principer under en särskild rubrik.
Scandi Standards koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU och enligt årsredovisningslagen. IFRS innefattar även International Accounting Standards (IAS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC). Utöver årsredovisningslagen och IFRS tillämpas även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer.
Scandi Standard tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller derivatinstrument och kategorierna "finansiella tillgångar som kan säljas" och "finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen". I moderbolaget värderas inte dessa finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
IASB har publicerat ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, inom ramen för IASBs Disclosure Initiative, ett projekt med syfte att förbättra upplysningarna i finansiella rapporter. Ändringarna i standarden innebär klargöranden av en rad frågeställningar rörande däribland; väsentlighet, särredovisning och delsummor samt noter. Ändringarna har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Det årliga förbättringsprojektet cykel 2012−2014 innebär ändringar i IFRS 5 och 7 samt IAS 19 och 34. Ändringarna innebär till största del klargöranden samt nytt krav i IAS 34 avseende korsreferenser i delårsrapporter.
Ändringarna har ingen väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Ändringen, vilken gäller räkenskapsår som inleds efter 1 februari 2015, behandlar och klargör redovisning av tillskott från anställda eller tredje part (inbetalda avgifter) till förmånsbestämda planer. Ändringen gör åtskillnad mellan avgifter som är kopplade till tjänstgöring enbart i den period då de uppkommer och avgifter som är kopplade till tjänstgöring i mer än en period och syftet är att förenkla redovisningen av avgifter som är oberoende av antalet tjänsteår, till exempel anställdas avgifter som beräknas som en fast procentsats av lön. För detta slag av avgifter tillåter
standarden att avgifter från anställda dras av från kostnaden i den period som tjänsterna utförs.
Ändringen har inte någon värsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IASB har gjort mindre ändringar i IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 28 Innehav i intressebolag och joint ventures vilka klargör den redovisningsmässiga hanteringen av försäljningar eller värdeöverföringar av tillgångar mellan en investerare och dess intressebolag eller joint venture. Redovisningsmetod beror på om de icke monetära tillgångarna som säljs eller tillskjuts ett intressebolag eller joint venture utgör en rörelse (i enlighet med definition i IFRS 3) eller inte.
Ändringarna vilka gäller från 1 januari 2016 har inte någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.
Denna standard är en del i en omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. En komplett version av standarden utfärdades 2014, och standarden träder i kraft 2018. IFRS 9 publiceras i tre delar: Klassificering och Värdering, Nedskrivning samt Säkringsredovisning, och kommer att ersätta nuvarande IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Koncernen utvärderar effekterna av den nya standarden.
Standarden berör intäktsredovisning och fastställer principer för redovisning av information som är användbar för användare av finansiella rapporter rörande arten, tidpunkten och osäkerheten för intäkter och kassaflöden som uppkommer i samband med ett företags avtal med kunderna. Standarden ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal, samt därtill hänförliga tolkningar.
Tidpunkten för obligatorisk tillämpning är 1 januari 2018. Koncernen har inlett arbetet med att identifiera och utvärdera kundavtal för att utvärdera effekten av IFRS 15.
IFRS 16 Leases publicerades i januari och kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag (korttidsavtal och poster av mindre värde), redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad, medan redovisningen för leasetagare förändras i och med att skillnaden mellan operationell och finansiell leasing utgår.
Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten i vissa fall. Koncernen har två större leasingavtal med sammanlagt anskaffningsvärde på 320 MSEK som i dagsläget är klassificerade som operationella leasingavtal men som kommer att redovisas i balansräkningen enligt den nya standarden.
Ändringarna i IFRS 2 innebär ändringar avseende värdering av kontantreglerade program samt värdering och redovisning vid omvandling från ett aktiereglerat program till ett kontanreglerat program.
Ändringen gäller från 1 januari 2018 och är inte antagen av EU än. Koncernen har inte utvärderat effekterna av ändringen på koncernens finansiella rapporter.
Utöver ovan finns det inga övriga tolkningar av IFRS eller IFRIC som ännu inte har trätt i kraft som förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Inga nya redovisningsprinciper gällande från 2016 har väsentligen påverkat moderbolagets finansiella ställning eller resultat.
För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångar och skulder respektive intäkter och kostnader samt lämnad information i övrigt. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar. De områden där bedömningar och antaganden har störst inverkan på redovisade värden finns närmare beskrivna i Not 2.
Koncernens bokslut omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga koncernföretag i enlighet med nedanstående definitioner.
Dotterföretag omfattar alla de företag över vilka Scandi Standard utövar kontroll. Koncernen kontrollerar ett företag när koncernen är exponerad för, eller har rätt till, den rörliga avkastningen från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka denna avkastning genom att utöva ett bestämmande inflytande. Dotterföretag konsolideras till fullo från det datum då kontrollen överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från det datum då kontrollen upphör.
Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget utgörs av kontant belopp och det verkliga värdet på betalning med apportegendom. Värdet på den förvärvade nettotillgången, det egna kapitalet i bolaget, bestäms utifrån en värdering av förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Dessa verkliga värden utgör koncernens anskaffningsvärden. Överstiger anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget det verkliga värdet på det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill.
Huruvida en minoritets andel av goodwill ska värderas och inkluderas som tillgång avgörs för varje enskilt förvärv. Understiger anskaffningsvärdet det slutligen fastställda verkliga värdet på nettotillgångarna redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas löpande i resultaträkningen.
Samtliga koncerninterna transaktioner, såväl fordringar och skulder som intäkter och kostnader samt orealiserade resultat elimineras i sin helhet.
Intresseföretag är bolag där Scandi Standard har ett betydande, men inte bestämmande, inflytande. Normalt är detta fallet när koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna.
Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder görs på samma sätt som för dotterföretag, och redovisat värde för intresseföretagen inkluderar eventuell goodwill och andra koncernjusteringar. Koncernens andel i det resultat efter skatt som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet, justerat för eventuella avskrivningar/upplösningar av koncernmässiga värden, redovisas i en egen post i resultaträkningen och inkluderas i rörelseresultatet. Resultatandelen beräknas utifrån Scandi Standards kapitalandel i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på andelarna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital med tillägg för eventuella restvärden från justeringar av verkligt värde.
Orealiserade vinster och förluster som inte innebär ett nedskrivningsbehov, elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.
Koncernen redovisar inga samarbetsarrangemang i enlighet med IFRS 11.
Balansräkningar och resultaträkningar i samtliga koncernföretag, med annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, räknas om till koncernens rapporteringsvaluta enligt följande:
I de fall nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkrats med finansiella instrument, redovisas även valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av dessa instrument i rapporten över totalresultatet. Vid avyttring av ett utländskt bolag redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser på eventuella finansiella instrument som innehafts för att säkra nettoinvesteringen i bolaget, som en del i redovisat realisationsresultat.
Goodwill och justeringar till verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utländsk verksamhet behandlas som tillgångar och skulder i den utländska verksamheten och omräknas enligt samma principer som verksamheten.
Moderbolaget redovisar innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde, i förekommande fall justerat med ackumulerade nedskrivningar.
De olika enheterna inom koncernen redovisar i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (den funktionella valutan).
Koncernredovisningen är upprättad i svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen.
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurser vid varje bokslutstillfälle. Kursdifferenser som uppkommer vid sådan omvärdering, samt vid betalning av transaktionen, redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser som uppkommer vid omvärdering av poster som utgör säkringstransaktioner, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas dock i övrigt totalresultat. Vinster och förluster på rörelsens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas inom rörelseresultatet. Vinster och förluster på upplåning och finansiella placeringar redovisas som finansiella poster.
Valutakursdifferenser på fordringar som utgör en utvidgad investering i dotterföretag redovisas via övrigt totalresultat på samma sätt som omräkningsdifferenser avseende investeringar i utländska dotterföretag.
Redovisade rörelsesegment överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till högste verkställande beslutsfattaren, som är den som tilldelar resurser och bedömer rörelsesegmentens resultat. I Scandi Standard har denna funktion identifierats som verkställande direktör som, på styrelsens uppdrag, sköter den löpande förvaltningen och styrningen.
Rörelsesegmenten överensstämmer med koncernens operativa organisation där verksamheten är indelad i regioner. Regionerna utgår från geografiska områden och avser Sverige, Danmark, Norge och Finland. Verksamhet som inte ingår i en region samt koncerngemensamma funktioner redovisas som Övrig verksamhet. Ytterligare beskrivning av rörelsesegmenten återfinns i Not 3.
Regionerna ansvarar för sitt rörelseresultat och de tillgångar och skulder som används i den egna verksamheten, det operativa kapitalet. Finansiella poster och skatter ligger inte inom regionernas ansvar utan redovisas centralt för koncernen. Samma redovisningsprinciper används inom regionerna som för koncernen förutom vad gäller redovisning av finansiella instrument (IAS 39 tillämpas endast på koncernnivå).
Transaktioner mellan segmenten och även gentemot övrig verksamhet görs till marknadsmässiga villkor.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången, inklusive effekten av gjorda kassaflödessäkringar avseende investeringsinköp i utländsk valuta. Utgifter för inkörning och intrimning som är nödvändiga för att få tillgången i förutbestämt skick inkluderas i anskaffningsvärdet. Vid stora investeringar, där det totala investeringsvärdet uppgår till minst 100 MSEK och investeringstiden omfattar minst 12 månader, inkluderas ränta under byggnadstiden i tillgångens anskaffningsvärde.
Tillkommande utgifter för en materiell anläggningstillgång ökar anskaffningsvärdet endast om det är troligt att koncernen får framtida ekonomisk nytta av den tillkommande utgiften. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning på övriga materiella anläggningstillgångar baseras på anskaffningsvärden med avdrag för beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Varje del av en större materiell anläggningstillgång, med ett anskaffningsvärde som är betydande i relation till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde och en nyttjandeperiod som väsentligt avviker från resten av tillgången, skrivs av separat.
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas minst en gång per år och justeras vid behov. Följande avskrivningstider tillämpas:
| Byggnader | 25−30 år | |
|---|---|---|
| Fastighetsinventarier | 10−25 år | |
| Maskiner, tekniska anläggningar | 5−20 år | |
| Inventarier, verktyg | 5−15 år | |
| Fordon | 5−10 år | |
| Kontorsutrustning | 5−10 år | |
En immateriell anläggningstillgång redovisas när tillgången är identifierbar, koncernen kontrollerar tillgången och den förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Immateriella tillgångar som goodwill, varumärken och kund- och leverantörsrelationer identifieras och värderas normalt i samband med bolagsförvärv. Utgifter för internt genererade varumärken, kundrelationer liksom internt genererad goodwill, redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer.
Goodwill utgör det värde varmed förvärvspriset överstiger verkligt värde på de nettotillgångar som koncernen förvärvat i samband med ett rörelseförvärv. Värdet på goodwill hänförs till de kassagenererande enheter inom ett rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det förvärv som gett upphov till goodwillposten. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar och testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av goodwill återförs inte.
Goodwill som uppstår vid förvärv av intresseföretag inkluderas i redovisat värde på intresseföretaget och nedskrivningstestas som en del av värdet på det totala innehavet i intresseföretaget.
Redovisat resultat från avyttring av ett koncernföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som är hänförlig till den avyttrade enheten.
Värdet på varumärken redovisas till anskaffningsvärde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Varumärken med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan testas årligen vad gäller nedskrivningsbehov, på motsvarande sätt som för goodwill. Varumärken som Scandi Standard avser fortsätta använda under överskådlig tid framåt och som har ett anskaffningsvärde på minst 10 MSEK klassificeras som varumärke med obestämbar nyttjandeperiod.
Värdering av varumärken som identifierats i ett bolagsförvärv görs enligt Relief from Royalty-metoden.
Samtliga varumärken i koncernen har obestämbar nyttjandeperiod, några nyttjandeperioder har därför inte fastställts.
I samband med bolagsförvärv identifieras immateriella tillgångar i form av kund- respektive leverantörsrelationer. Värdet på dessa bedöms utifrån övervärdesmetoden (Multi Period Excess Earning) samt eventuell annan relevant information och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar.
Befintliga kundrelationer bedöms för närvarande ha en total nyttjandeperiod på 8, 10 eller 20 år och befintliga leverantörsrelationer en nyttjandeperiod på 5 eller 10 år.
Någon forskning bedrivs inte inom koncernen. Utgifter för utveckling redovisas som immateriell tillgång endast under förutsättning att det är tekniskt och finansiellt möjligt att färdigställa tillgången, att den bedöms ge framtida ekonomiska fördelar, att anskaffningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och att utvecklingsarbetet är mer omfattande. För närvarande innebär detta att samtliga utgifter för utveckling av kommersiella produkter och liknande kostnadsförs när de uppstår. Utgifter för utveckling av affärsrelaterade IS/IT-system aktiveras, om de generella förutsättningarna enligt ovan är uppfyllda och den totala utgiften beräknas överstiga 3 MSEK.
Aktiverade utgifter skrivs av linjärt under en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 10 år.
Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen, eller oftare vid indikation, avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Det redovisade värdet på tillgångar som skrivs av prövas fortlöpande. Vid varje bokslutstillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation på att tillgångarnas värde minskat så att det föreligger ett nedskrivningsbehov. För dessa tillgångar, liksom för tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs verkliga värde, med avdrag för försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivning görs till återvinningsvärdet om detta understiger det redovisade värdet. Tidigare redovisad nedskrivning återförs om skälen till den tidigare nedskrivningen inte längre föreligger. Nedskrivningen återförs dock högst till ett belopp som motsvarar tillgångens bokförda värde om den inte hade skrivits ned under de föregående åren. Nedskrivning av goodwill återförs aldrig.
För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöden beräknas nyttjandevärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. Goodwill hänförs alltid till de kassagenerande enheter som gynnas av det förvärv som genererat goodwill.
Med en tillgångs nyttjandevärde avses nuvärdet av de bedömda framtida kassaflöden som förväntas uppstå när tillgången används, och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en räntesats före skatt som tar hänsyn till marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas med tillämpning av FIFU-metoden (först in/först ut) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för egentillverkade varor innefattar råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och produktionsrelaterade omkostnader, baserade på normal produktionskapacitet. Lånekostnader ingår inte i lagervärdena. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa och sälja varan.
Alla finansiella instrument redovisas i balansräkningen. Finansiella tillgångar inkluderar likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar, andra räntebärande instrument samt derivat. Bland finansiella skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Derivatinstrument utgörs av terminskontrakt och swappar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar samt exponering för ränterisker. Derivatinstrument redovisas i balansräkningen när avtal träffas. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har utfärdats. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder tas upp i balansräkningen på likviddag. En finansiell tillgång eller del av tillgång tas bort från balansräkningen på likviddag eller när den regleras. En finansiell skuld eller del av finansiell skuld tas bort från balansräkningen på likviddag eller när den på annat sätt regleras.
Värderingen av finansiella tillgångar och skulder beror på hur det finansiella instrumentet klassificerats. Klassificering görs i anslutning till att transaktionen genomförs. Scandi Standard klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier:
En finansiell tillgång hänförs till denna kategori om den innehas för handel. Derivatinstrument med positiva marknadsvärden hänförs till denna kategori om de inte är identifierade som säkringsinstrument. Värdeförändringar i denna kategori redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar som inte är derivat och som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad hänförs till denna kategori. Tillgångar i denna kategori redovisas till upplupet anskaffningsvärde och är föremål för prövning vad gäller nedskrivning.
Nedskrivning av en finansiell tillgång sker om det inträffat händelser som med säkerhet ger belägg för att framtida kassaflöden från tillgången påverkas negativt.
En finansiell tillgång som inte har klassificerats i någon av ovanstående kategorier och inte är ett derivatinstrument, exempelvis onoterade aktier, ingår i denna kategori. De finansiella tillgångarna redovisas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas via Övrigt totalresultat i eget kapital till dess att tillgången säljs, om inte nedskrivning innebär att en värdeförändring ska omklassificeras till resultaträkningen dessförinnan.
Derivatinstrument med negativt verkligt värde hänförs till denna kategori, om inte instrumentet har identifierats som en säkringstransaktion. Värdeförändringar på dessa instrument redovisas i resultaträkningen.
Denna kategori inkluderar alla skulder förutom derivatinstrument. Övriga skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Denna kategori innehåller derivat som används för säkringsredovisning i enlighet med vad som redogörs för i avsnittet Derivatinstrument och säkringsredovisning.
Långfristiga egetkapitaltillgångar och räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att stadigvarande innehas i verksamheten, klassificeras som finansiella anläggningstillgångar. Noterade aktier ingår i kategorin finansiella tillgångar som kan säljas.
I kortfristiga placeringar ingår huvudsakligen korta placeringar i banker med löptid som vid anskaffningstidpunkten översteg 3 månader men inte 12 månader, alternativt instrument som är direkt omsättningsbara på marknaden. Kortfristiga placeringar ingår i kategorin låne- och kundfordringar.
Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader och ingår i kategorin låne- och kundfordringar.
I räntebärande skulder ingår huvudsakligen lån från kreditinstitut. Räntebärande lån redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande det verkliga värdet av vad som erhållits. Transaktionskostnader periodiseras genom att läggas till lånens värde, och redovisas över lånens löptid i enlighet med effektivräntemetoden.
Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränteswappar, räntetak och valutaterminer.
Derivatinstrument redovisas till verkligt värde och resultatet av omvärderingen påverkar resultaträkningen när derivatinstrumentet inte kvalificerar för säkringsredovisning. Säkringsredovisning tillämpas om vissa kriterier, vad gäller dokumentation av säkringsrelationen och dess effektivitet, uppfylls.
Finansiella instrument som är säkringsinstrument säkrar antingen en tillgång eller en skuld, en nettoinvestering i utlandsverksamhet eller är en säkring av en faktisk eller prognostiserad transaktion.
IAS 39 definierar tre olika säkringsförhållanden: kassaflödessäkring, säkring av nettoinvesteringar och säkring av verkligt värde. Scandi Standard tillämpar för närvarande endast kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar.
Kassaflödessäkring är en säkring som ingås för att minska risken för resultatpåverkan från förändringar i kassaflöde avseende en mycket sannolik prognostiserad framtida transaktion eller i transaktioner relaterade till en tillgång eller skuld. Vid kassaflödessäkringsredovisning redovisas förändringen i derivatinstrumentets verkliga värde via övrigt totalresultat till det egna kapitalet och eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. När den säkrade posten redovisas i resultaträkningen överförs även resultat från omvärdering av derivatinstrumentet till resultaträkningen.
Kassaflödessäkring tillämpas för valutarisker i kommersiella transaktionsflöden samt för ränterisker i skuldportföljen.
Säkring av nettoinvesteringar är säkringar som ingås för att minska effekterna av förändringar i värde på nettoinvesteringen i en utlandsverksamhet som en följd av ändrade valutakurser. Valutakursvinster eller valutaförluster som uppstår vid en omvärdering av verkligt värde av de instrument som används för dessa säkringar, redovisas via övrigt totalresultat till det egna kapitalet. Resultat omklassificeras från eget kapital till resultaträkningen vid avyttring av utlandsverksamheten. Nettoinvesteringar säkras för närvarande genom upplåning.
Valutaderivat ingås i syfte att begränsa påverkan på Scandi Standards resultat och finansiella ställning från kortsiktiga valutarörelser.
Räntederivat ingås i syfte att förändra den bundna räntans bindningstid för underliggande finansiella tillgångar och skulder. För säkring av ränterisk används ränteswappar och räntetak.
I moderbolaget redovisas finansiella instrument enligt anskaffningsvärdemetoden. Vad gäller räntebärande tillgångar och skulder överensstämmer moderbolagets praxis i allt väsentligt med vad som gäller för koncernen varför några särskilda upplysningar inte lämnas för moderbolaget.
För onoterade finansiella instrument, eller om marknaden för en viss finansiell tillgång inte är aktiv, fastställs värdet genom tillämpning av generellt vedertagna värderingstekniker, varvid koncernen gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med hjälp av framtida diskonterade kassaflöden. Marknadsräntor och aktuella kreditmarginaler ligger till grund för beräkningen av verkligt värde på långfristiga lån.
För finansiella tillgångar och skulder med kort löptid antas verkligt värde överensstämma med anskaffningsvärdet justerat för eventuell nedskrivning. I de fall vekligt värde på egetkapitalinstrument inte går att fastställa, redovisas de till anskaffningsvärde justerat för eventuell nedskrivning.
Avsättningar redovisas när Scandi Standard har ett legalt eller informellt åtagande till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra åtagandet. Som avsättning redovisas det belopp som
enligt bästa bedömning beräknas utgå för att reglera åtagandet på balansdagen. Vid långfristiga, väsentliga belopp görs en nuvärdesberäkning för att ta hänsyn till tidsaspekten. Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärder finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav de flesta är fonderade.
I avgiftsbestämda pensionsplaner betalar bolaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har därefter ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Kostnaderna belastar koncernens resultat i takt med att förmånerna intjänas.
I förmånsbestämda pensionsplaner anges ett belopp för den pensionsförmån en anställd ska erhålla efter pensioneringen, baserat på faktorer såsom lön, tjänstgöringstid och ålder. Koncernens bolag bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Förvaltningstillgångar i fonderade planer kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen.
Den skuld som redovisas i balansräkningen utgör nettot av beräknat nuvärde av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på balansdagen på förvaltningstillgångarna knutna till förpliktelsen i pensionsstiftelse eller på annat sätt.
Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas enligt den så kal lade PUC-metoden (Projected Unit Credit). Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för bolaget vilka ökar deras rätt till framtida ersättning. Bolagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valutan. För svenska planer, som utgör den absoluta merparten av förmånsbestämda pensionsplaner, används en ränta som motsvarar räntan på förstklassiga bostadsobligationer. Dessa obligationer bedöms likvärdiga med företagsobligationer då de har en tillräckligt djup marknad för att användas som utgångspunkt för diskonteringsräntan.
Vid fastställandet av den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från
det tidigare gjorda antagandet, eller att de aktuariella antagandena ändras. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas i Övrigt totalresultat.
Särskild löneskatt beräknas på mellanskillnaden mellan pensionsförpliktelse fastställd enligt IAS 19 och pensionsförpliktelse fastställd enligt de regler som tillämpas för juridiska personer. Den beräknade framtida löneskatten inkluderas i redovisad pensionsskuld. Avsättningen nuvärdesberäknas inte. Förändringen i avsättningen redovisas, till den del den avser aktuariella vinster eller förluster, i Övrigt totalresultat.
Avsättning för kostnader i samband med uppsägning av personal redovisas endast om bolaget är förpliktigat att avsluta en anställning före normal pensionsavgång, eller när ersättningar erbjuds för att uppmuntra till frivillig avgång. Beräknat avgångsvederlag redovisas som avsättning när en detaljerad plan för åtgärden presenterats.
Inom Scandi Standard finns årligen återkommande långsiktiga incitamentsprogram ("LTIPs"), för nyckelpersoner avsedda att bidra till långsiktig värdetillväxt.
Programmen är aktiebaserade och innebär att prestationsaktierätter ska tilldelas deltagarna utan kostnad i förhållande till en fastställd procentsats av fast lön.
Redovisning sker i enlighet med IFRS 2, Aktiebaserade ersättningar. De redovisningsmässiga kostnader som uppkommer i enlighet med IFRS 2, fastställs vid tidpunkten för tilldelning av prestationsaktierätter och kostnadsförs över intjänandeperioden (3 år).
Bolaget beaktar vid varje rapporteringsperiod förändringar i antal intjänade aktier och sociala kostnader hänförliga till programmet redovisas som ett kontant reglerat instrument.
Inga nya aktier emitteras på grund av LTIPs och för att säkerställa leverans av aktier och i syfte att täcka sociala avgifter hänförliga till LTIPs förvärvar bolaget egna aktier. De återköpta aktierna minskar koncernens egna kapital och beaktas vid beräkning av vinst per aktie ("EPS").
Avsättningar för rörlig lön kostnadsförs löpande i enlighet med den ekonomiska innebörden i aktuella avtal.
Koncernens skattekostnad består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, då tillhörande skatt också redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. I aktuell skatt ingår även justeringar av aktuell skatt som kan hänföras till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas enligt balansräkningsmetoden för alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt värderas till nominellt belopp och beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Uppskjutna skatter avseende temporära skillnader som hänför sig till andelar i dotter- och intresseföretag redovisas inte, då Scandi Standard i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföringen av dessa och det inte bedöms sannolikt att återföring sker inom en snar framtid.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det bedöms sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas när de är hänförliga till samma skattemyndighet och berörda bolag har en legal rätt att kvitta skattefordringar mot skatteskulder.
Intäkterna redovisas exklusive moms och har i förekommande fall reducerats med värdet av lämnade rabatter.
Intäkter från försäljning av varor och tjänster redovisas i samband med leverans till kunden och i enlighet med gällande försäljningsvillkor, det vill säga då alla väsentliga risker och fördelar med ägandet överförts till kunden. Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Royalty och liknande intäkter redovisas på bokföringsmässiga grunder i enlighet med respektive avtals ekonomiska innebörd.
Utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts. Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som inte ingår i koncernens ordinarie verksamhet och innefattar bland annat försäkringsersättningar, externa hyresintäkter och resultat från försäljning av anläggningstillgångar.
Koncernen agerar endast som leasetagare. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. I annat fall är det fråga om operationell leasing.
Leasetagaren redovisar finansiell leasing som en anläggningstillgång och en motsvarande räntebärande skuld i balansräkningen på ett belopp som är detsamma som värdet av den leasade tillgången. Anläggningstillgången skrivs av enligt samma principer som för en motsvarande ägd tillgång, medan leasingbetalningarna fördelas proportionellt som ränta och amortering av den ursprungligen redovisade skulden.
Vid operationell leasing redovisar leasetagaren inte någon tillgång i balansräkningen och den totala leasingavgiften redovisas linjärt som en kostnad över leasingperioden.
Statliga stöd redovisas i balans- och resultaträkningen när det föreligger rimlig säkerhet att de villkor som är förknippade med stödet kommer att uppfyllas och att stödet kommer att erhållas. Stödet periodiseras i resultaträkningen över samma perioder som koncernen redovisar kostnader för relaterade utgifter som stödet är avsett att kompensera för. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation av kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.
Låneutgifter som kan hänföras till investeringar i anläggningar, som tar mer än 12 månader att färdigställa och där investeringsbeloppet uppgår till minst 100 MSEK, aktiveras som en del av investeringsbeloppet. Övriga låneutgifter kostnadsförs i den period de hänför sig till.
Biologiska tillgångar ska värderas och redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnaden enligt IAS 41. Inom Scandi Standard finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur inom verksamheten som föder upp dagsgamla kycklingar, samt gödkycklingar hos vissa kontrakterade broilerproducenter i Danmark. Föräldradjur har en livslängd som uppgår till cirka ett år, och kycklingarna en livslängd på cirka 30 dagar. Tillgångar i form av föräldradjur värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.
Tillgången har värderats med hjälp av kassaflödesprognoser från den förväntade försäljningen av dagsgamla kycklingar, samt direkta och indirekta kostnader för djurhållningen. Kostnaderna har beräknats utifrån tidigare erfarenheter. Det finns ett observerbart marknadspris för dagsgamla kycklingar. För antalet producerade kycklingar har uppfödarnas normer för de olika sorterna som innehas använts.
Scandi Standard klassificerar endast om tillgångar där beslut fattats om försäljning, om tillgångens värde är väsentligt, för närvarande vid en beloppsgräns på 5 MSEK.
Rådet för finansiell rapportering har infört regler för redovisning av koncernbidrag i sin rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Scandi Standard tillämpar alternativregeln, vilket innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition.
Utbetalda aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar, i den mån nedskrivning ej erfordras. Hos mottagaren redovisas aktieägartillskott direkt mot eget kapital.
Genom bestämmande inflytande är moderbolaget närstående till sina dotter- och dotterdotterföretag. Genom betydande inflytande är såväl koncernen som moderbolaget närstående till sina intresseföretag, vilka således omfattar både de direkt och indirekt ägda bolagen.
"Lantmännens Gemensamma Pensionsstiftelse Grodden" är en plan för ersättning efter avslutad anställning till förmån för anställda i vissa bolag inom koncernen. Stiftelsen är därigenom att betrakta som närstående.
Prissättning på leveranser av varor och tjänster mellan bolag i koncernen sker till marknadspris.
Ledamöterna i koncernledningen har genom sin rätt att delta i beslut som rör koncernens strategier ett betydande inflytande över moderbolaget och koncernen och är därmed att betrakta som närstående.
Koncernens viktigaste valutor utöver SEK 2016:
| SEK | Genomsnittskurs | Balansdagens kurs |
|---|---|---|
| DKK | 1,27 | 1,29 |
| NOK | 1,02 | 1,05 |
| EUR | 9,47 | 9,57 |
Under fjärde kvartalet 2016 registrerades ovanligt höga nivåer av campylobakter i koncernens anläggning i Valla i Sverige. Efter omfattande undersökningar av hela produktionsprocessen identifierades huvudorsaken till de förhöjda nivåerna som var ett installationsfel i en ny tvättanläggning för de lådor som används för transport av kycklingar från gårdarna till slakteriet. Tester som gjorts därefter har visat att nivåerna av campylobakter minskat.
Upprättandet av årsredovisningen enligt IFRS baseras i många fall på ledningens bedömningar och på uppskattningar och antaganden när de redovisade värdena på tillgångar och skulder fastställs. Dessa uppskattningar baseras på tidigare erfarenheter och de antaganden som görs bedöms vara rimliga och realistiska med hänsyn till de omständigheter som råder vid den aktuella tidpunkten. Faktiska utfall kan komma att skilja sig från de gjorda bedömningarna och uppskattningarna.
Uppskattningar och underliggande antaganden ses över regelbundet. Effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar redovisas under den period då ändringen inträffar, om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs samt i framtida perioder, om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Nedan följer en övergripande beskrivning av de redovisningsprinciper där sådana uppskattningar och antaganden förväntas ha den största inverkan på Scandi Standard-koncernens finansiella ställning eller resultat. För uppgifter om redovisade värden på balansdagen hänvisas till balansräkningen med tillhörande noter.
Nedskrivning av goodwill, och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, prövas årligen eller så snart indikationer finns att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel vid ändrat affärsklimat, beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Värdet på koncernens goodwill och övriga immateriella tillgångar uppgick vid årets utgång till 1 206,8 (1 086,4) MSEK, vilket motsvarar 34 (35) procent av koncernens balansomslutning. Nedskrivning av övriga tillgångar prövas så snart det finns en indikation på att det återvinningsbara värdet på tillgången är lägre än det redovisade värdet.
I de flesta fall uppskattas värdet på tillgångarna med til lämpning av nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden. Det framtida kassaflödet baseras på antaganden utifrån bolagsledningens bästa uppskattning av de ekonomiska förutsättningar som kommer att föreligga under tillgångens återstående livslängd. Nedskrivning görs om det beräknade nyttjandevärdet understiger det redovisade värdet.
De diskonteringsfaktorer som används vid beräkning av nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena är de uppskattade, aktuella vägda kapitalkostnaderna (WACC), som vid tidpunkten är fastställda att gälla inom koncernen, för
de marknader där de kassagenererande enheterna bedriver verksamhet.
Andra uppskattningar avseende förväntade framtida utfall, och de diskonteringsräntor som använts, kan ge andra värden på tillgångarna än de som här tillämpats. Nedskrivningar kommenteras mer specifikt i Not 6.
Bedömningar görs för att bestämma uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas som fordran när det bedöms sannolikt att de uppskjutna skattefordringarna kommer att kunna utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Andra antaganden avseende utfallet på dessa framtida beskattningsbara vinster, liksom förändrade skattesatser och skatteregler, kan resultera i betydande skillnader i värderingen av uppskjutna skatter.
För information om beloppen, se Not 10.
Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Diskonteringsräntan, som är det mest kritiska antagandet, baseras på marknadsmässig avkastning på förstklassiga bolagsobligationer, nämligen bostadsobligationer med lång löptid och där räntan extrapolerats att motsvara pensionsplanens förpliktelser. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och kostnaden medan en höjd diskonteringsränta ger omvänd effekt. En förändring av diskonteringsräntan med 0,25 procent förändrar pensionsförpliktelsen med cirka 6 (6) MSEK. För information om beloppen, se Not 21.
Biologiska tillgångar
Inom koncernen finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur inom den verksamhet som föder upp dagsgamla kycklingar, samt gödkycklingar hos vissa kontrakterade broilerproducenter i Danmark. Dessa tillgångar värderas och redovisas till verkligt värde enligt IAS 41. Värdet på dessa tillgångar baseras på uppskattningar. Gällande föräldradjur påverkas tillgångens värde av marknadspriset för dagsgamla kycklingar samt rörelsekostnaderna för att hålla djurbeståndet. En förändring på 1 procent i priset på dagsgamla kycklingar påverkar tillgångens värde med cirka 2 (2) MSEK.
För information om belopp och förändringar, se Not 30.
| Räkenskapsåret 2016, 1 jan−31 dec MSEK |
Region Sverige |
Region Danmark |
Region Norge |
Region Finland |
Koncern gemensamt1) |
Eliminering | Summa koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | |||||||
| Extern försäljning | 2 221,6 | 2 139,5 | 1 433,7 | 172,7 | 0,0 | − | 5 967,4 |
| Intern försäljning | 170,3 | 192,6 | 0,0 | 0,0 | 68,8 | −431,6 | 0,0 |
| Summa nettoomsättning | 2 391,9 | 2 332,0 | 1 433,7 | 172,7 | 68,8 | −431,6 | 5 967,3 |
| Rörelseresultat | 172,9 | 82,6 | 94,9 | −52,4 | −59,8 | − | 238,2 |
| Varav resultatandel i intresseföretag | − | 1,8 | −0,5 | − | − | − | 1,3 |
| Finansiella intäkter | 1,2 | ||||||
| Finansiella kostnader | −72,5 | ||||||
| Skatt | −35,5 | ||||||
| Periodens resultat, netto | 131,4 | ||||||
| Övriga upplysningar | |||||||
| Tillgångar | 1 013,1 | 1 420,9 | 851,6 | 242,4 | 2 639,9 | −2 716,5 | 3 451,4 |
| Kapitalandel i intresseföretag |
30,0 | 15,5 | 45,5 | ||||
| Summa tillgångar | 1 013,1 | 1 450,9 | 867,0 | 242,4 | 2 639,9 | −2 716,5 | 3 496,9 |
| Skulder | 806,9 | 826,4 | 942,4 | 278,4 | 868,1 | −2 716,5 | 1 005,6 |
| Ofördelade skulder | 1 519,3 | ||||||
| Eget kapital | 972,0 | ||||||
| Summa skulder och eget kapital | 806,9 | 826,4 | 942,4 | 278,4 | 868,1 | − 2 716,5 | 3 496,9 |
| Investeringar | −84,2 | −40,0 | −65,7 | −59,2 | −16,3 | − | −265,4 |
| Av- och nedskrivningar | −76,0 | −68,5 | −47,4 | −8,5 | −0,9 | − | −201,3 |
1) I rörelseresultatet redovisat under Koncerngemensamt ingår centrala kostnader på −68,8 MSEK.
I koncerngemensamma tillgångar ingår tillgångar och skulder som hör samman med centrala funktioner.
| Räkenskapsåret 2015, 1 jan−31 dec MSEK |
Region Sverige |
Region Danmark |
Region Norge |
Region Finland |
Koncern gemensamt1) |
Eliminering | Summa koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | |||||||
| Extern försäljning | 2 095,2 | 2 105,7 | 1 178,3 | 43,7 | − | − | 5 422,9 |
| Intern försäljning | 135,8 | 178,0 | − | − | 68,7 | −382,5 | − |
| Summa nettoomsättning | 2 231,1 | 2 283,7 | 1 178,3 | 43,7 | 68,7 | −382,5 | 5 422,9 |
| Rörelseresultat | 151,1 | 136,0 | 56,0 | −33,1 | −50,5 | − | 259,5 |
| Varav resultatandel i intresseföretag | − | 1,9 | −0,6 | − | − | − | 1,3 |
| Finansiella intäkter | 10,8 | ||||||
| Finansiella kostnader | −54,7 | ||||||
| Skatt | −51,6 | ||||||
| Periodens resultat, netto | 163,9 | ||||||
| Övriga upplysningar | |||||||
| Tillgångar | 966,9 | 1 275,4 | 679,0 | 131,7 | 123,6 | −74,2 | 3 102,4 |
| Kapitalandel i intresseföretag |
0,0 | 26,8 | 14,6 | − | − | − | 41,4 |
| Summa tillgångar | 966,9 | 1 302,2 | 693,6 | 131,7 | 123,6 | −74,2 | 3 143,8 |
| Skulder | 321,6 | 272,2 | 192,1 | 12,4 | 55,9 | −74,2 | 780,0 |
| Ofördelade skulder | 1 438,9 | ||||||
| Eget kapital | 924,9 | ||||||
| Summa skulder och eget kapital | 321,6 | 272,2 | 192,1 | 12,4 | 55,9 | −74,2 | 3 143,8 |
| Investeringar | 96,2 | 38,6 | 48,1 | 31,8 | 1,4 | − | 216,2 |
| Av- och nedskrivningar | 74,6 | 62,5 | 45,3 | 3,9 | 0,9 | − | 187,2 |
1) I rörelseresultatet redovisat under Koncerngemensamt ingår centrala kostnader på −68,7 MSEK.
I koncerngemensamma tillgångar ingår tillgångar och skulder som hör samman med centrala funktioner.
| MSEK | Extern försäljning 2016 |
Extern försäljning 2015 |
|---|---|---|
| Sverige | 2 633,4 | 2 367,9 |
| Norge | 1 449,3 | 1 193,8 |
| Danmark | 1 002,8 | 1 163,5 |
| Tyskland | 291,2 | 307,4 |
| Finland | 193,6 | 34,5 |
| Storbritannien | 152,1 | 210,1 |
| Övriga Europa | 110,1 | 56,9 |
| Övriga världen | 135,0 | 88,8 |
| Summa | 5 967,5 | 5 422,9 |
Två av Scandi Standards kunder står för mer än 10 procent av koncernens totala nettoomsättning med en nettoomsättning på 950,4 (900,7) MSEK samt 646,6 (512,5) MSEK. Kunderna återfinns i Region Sverige och Norge.
i länderna Sverige, Danmark, Norge och Finland Koncernens operativa struktur och den interna rapporteringen till koncernledning och styrelse sammanfaller. Uppdelningen utgår från koncernens verksamhet, från ett geografiskt perspektiv. De länder där verksamheten bedrivs motsvarar således koncernens segment. Segmenten styrs utifrån rörelseresultatet (EBIT) samt rörelsekapitalet.
Ansvaret för koncernens finansiella tillgångar och skulder, avsättningar för skatter samt omvärderingseffekter vid värdering av finansiella instrument (IAS 39) ligger hos koncerngemensamma funktioner och fördelas inte på varje segment. I segmentens investeringar ingår samtliga materiella och immateriella investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier som ej blivit allokerade till segmenten vilka har kostnadsförts löpande.
Segment Sverige består av bolagen Kronfågel AB, Swe-Hatch AB, Bosarpskyckling AB och AB Skånefågel. SweHatch bedriver uppfödning, produktion och kläckning av dagsgamla kycklingar till Kronfågel AB:s kontrakterade broilerproducenter samt till andra mindre aktörer på den svenska marknaden. Kronfågel AB är segmentets största verksamhet inom slakt, produktion och utveckling av färska och frysta kycklingprodukter till huvudsakligen den svenska marknaden.
AB Skånefågel slaktar och säljer huvudsakligen kycklingar för svensk marknad och för export.
Segment Danmark består av Danpo A/S, Sødams øko Fjerkræslagteri Aps och intresseföretaget Farmfood A/S. Danpo slaktar, producerar, utvecklar samt förädlar genom värmebehandling, kycklingprodukter för både dansk marknad och för export inom både Europa och Asien. Sødams øko Fjerkræslagteri föder upp frigående ekologisk kyckling och bedriver eget slakteri. Farmfood vidareförädlar slaktbiprodukter från koncernens olika segment, huvudsakligen till djurmat som säljs på de internationella marknaderna.
Segment Norge består av Den Stolte Hane AS, Scandi Standard Norge AS samt intresseföretaget Nærbo Kyllingslakt AS. Segmentet består av två delar, dels produktion, förädling och försäljning av kycklingprodukter, dels packning av ägg i eget packeri. Båda produkterna säljs på den norska marknaden.
Segment Finland består av Kronfågel OY som innefattar verksamhet och tillgångar förvärvade av Huttulan Kukko OY i maj 2015. Verksamheten omfattar slakt, produktion och utveckling av kylda och frysta kycklingprodukter för den finska marknaden. Segmentet hade inga aktiviteter före maj 2015.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | ||
| Varuförsäljning | 5 967,4 | 5 422,9 |
| Summa | 5 967,4 | 5 422,9 |
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Realisationsvinster | 3,6 | 2,4 |
| Hyresintäkter | 0,3 | 0,3 |
| Statliga stöd | 0,4 | 0,5 |
| Försäljning personalmatsal | 6,8 | 5,8 |
| Försäkringsersättning | 3,7 | 1,7 |
| Övrigt | 16,7 | 19,1 |
| Summa | 31,5 | 29,8 |
| Medeltal anställda |
2016 | varav kvinnor |
2015 | varav kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||
| Sverige | 699 | 39% | 637 | 40% |
| Danmark | 644 | 37% | 729 | 37% |
| Norge | 257 | 59% | 262 | 55% |
| Finland | 80 | 48% | 42 | 31% |
| Summa koncernen | 1 680 | 42% | 1 670 | 41% |
Det finns inga anställda i moderbolaget.
| Personalkostnader Koncernen, MSEK |
2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Löner och ersättningar, styrelser | ||
| och vd:ar | 19,0 | 13,7 |
| – varav rörlig del | 6,9 | 2,3 |
| Löner och ersättningar, övriga anställda |
872,8 | 794,3 |
| Sociala kostnader | 127,8 | 113,2 |
| Pensionskostnader1) | 72,6 | 55,1 |
| Övriga personalkostnader | 22,9 | 33,7 |
| Summa | 1 115,0 | 1 010,0 |
1) Av koncernens pensionskostnader avser 1,4 (1,1) MSEK koncernens styrelser och vd. I koncernen finns inga utestående pensionsförpliktelser till dessa.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Andelen kvinnor, % | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | |
| Styrelser | 2,0 | 4,7 | 12,5 | 28,6 | |
| Övriga ledande befattningshavare |
− | − | − | − |
Med ledande befattningshavare som redovisas i denna not avses Scandi Standards koncernledning bestående av verkställande direktören (Vd), CFO, COO, chefen för Group Live Operations, samt landschefer i Norge, Danmark och Sverige. Medlemmar i koncernledningen är anställda i de olika dotterföretagen, emellertid är ingen anställd i moderbolaget.
Principer för ersättning till ledande befattningshavare har beslutats av styrelsen i enlighet med riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman. Styrelsen har rätt att frångå dessa riktlinjer om styrelsen bedömer att det i enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar detta.
Målsättningen med Scandi Standards ersättningsprinciper är att erbjuda kompensation som främjar verksamhetens ambitioner att attrahera och behålla kvalificerad kompetens. De grundläggande principerna är att:
Scandi Standards ersättningsstruktur består av följande delar:
För personer i Scandi Standards koncernledning omprövas lönerna årligen per den 1 januari. Revideringen tar hänsyn till prestation, löneutvecklingen på marknaden, förändring av ansvarsområden, bolagets utveckling samt lokala avtal och regler.
Scandi Standard har ett övergripande program för rörlig lön för en definierad målgrupp. Målgruppen består i dag av koncernledningen och ledningsgrupperna i respektive land, samt andra nyckelpersoner. Målen kan vara både kvantitativa och kvalitativa. Beslut om målgrupp och principer för rörlig lön fattas årligen av Scandi Standards styrelse. Rörlig ersättning kostnadsförs i takt med förväntad utbetalning.
Scandi Standard erbjuder sina anställda tjänstepensioner om inte annat är reglerat i lokala avtal eller i andra regleringar. Verkställande direktör erhåller en avgiftsbestämd pension med en premie om 15 procent av den pensionsgrundande lönen. Pensionsåldern är 65 år.
I Sverige omfattas merparten anställda av förmånsbaserade pensionsplaner (ITP) genom PRI Pensionstjänst AB. Det finns idag två olika riktlinjer för pension för Scandi Standards högsta ledning: intjänande av tjänstepension enligt avtal om ITP med pensionsgrundande lön maximerad till 30 inkomstbasbelopp där sjukförmåner utgår enligt avtal om ITP, samt en avgiftsbestämd pension där premien motsvarar 25−30 procent av den pensionsgrundande lönen. Inom ramen för premien väljer den anställde själv fördelningen mellan ålders-, efterlevande- och sjukförmåner.
I Danmark sker avsättning till pensioner med 15 eller 10 procent av den pensionsgrundande lönen.
I Norge baseras pensionsavsättningarna på avtal om individuella avgiftsbestämda pensionsplaner, med premier på mellan 5 och 12 procent av den pensionsgrundande lönen.
För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om sex månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls avgångsvederlag motsvarande 12 månaders ersättning (inklusive fast och rörlig lön, pensionsavsättningar och övriga förmåner), som utbetalas efter uppsägningstiden avslutats, med full avräkning för eventuell lön från en ny arbetsgivare.
Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om 3−6 månader vid uppsägning på egen begäran och 6−12 månader på bolagets begäran. Vissa ledande befattningshavare har konkurrensklausul som innebär att motsvarande 3−12 månaders finansiell ersättning ska betalas till koncernen som ersättning vid brott mot denna klausul.
Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygghetsförsäkring vid arbetsskada samt tjänstegrupplivförsäkring i enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver har ledande befattningshavare rätt till privat sjukvårdsförsäkring samt telefon och tjänstebil.
Vid slutet av 2015 fanns inom koncernen ett långsiktigt incitamentsprogram, LTIP 2015.
Under 2016 fattades beslut om ett nytt långsiktigt incitamentsprogram, LTIP 2016, vilket baseras på i princip på samma villkor som LTIP 2015 och omfattande maximalt 19 deltagare.
| Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2016, TSEK |
Styrelse arvoden5) |
Fast lön2) | Rörlig lön3) |
LTIP6) | Pension2) | Övriga förmåner4) |
Summa 2016 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan |
2 737 | 2 737 | |||||
| Verkställande direktör Leif Bergvall Hansen | 3 666 | 917 | 2 573 | 550 | 127 | 7 833 | |
| Koncernledning, övriga1) | 9 417 | 922 | 3 217 | 757 | 541 | 14 854 | |
| 2 737 | 13 083 | 1 839 | 5 790 | 1 307 | 668 | 25 424 | |
| Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2015, TSEK |
Styrelse arvoden5) |
Fast lön2) | Rörlig lön3) |
LTIP5) | Pension2) | Övriga förmåner4) |
Summa 2015 |
| Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan |
2 600 | 2 600 | |||||
| Verkställande direktör Leif Bergvall Hansen | 3 350 | 1 028 | 1 213 | 526 | 113 | 6 230 | |
| Koncernledning, övriga1) | 11 370 | 1 454 | 1 589 | 871 | 534 | 15 818 |
1) Koncernledningen består av 7 (6) personer som ingår i Scandi Standard-koncernens ledningsgrupp. 2) Vissa medlemmar i koncernledningen har rätt att byta fast lön mot
pensionsavsättningar inom ramen för gällande skattelagstiftning. 3) Den rörliga lönen baseras på koncernens finansiella resultat och finansiella mål. För 2016 har rörlig lön baserats på en diskretionär bedömning. 4) Huvudsakligen bilförmåner, telefon och sjukvårdsförsäkring.
5) Koncernens redovisade kostnad avseende LTIP 2015.
6) Koncernens redovisade kostnad avseende LTIP 2015 och 2016.
LTIP 2015, vilket per slutet av 2015 omfattade 18 deltagare, innebär att prestationsaktierätter ska tilldelas deltagnarna utan kostnad i förhållande till en fastställd procentsats av deras fasta lön. Intjänandeperioden är tre år och givet att vissa villkor är uppfyllda får deltagarna utöva sina prestationsaktierätter och kommer därigenom att tilldelas aktier i bolaget utan extra kostnad. Varje prestationsaktierätt berättigar till tilldelning av upp till en aktie. För att prestationsaktierätterna ska berättiga till tilldelning av aktier krävs att deltagaren förblir anställd och inte har gett eller fått meddelande om uppsägning under intjänandeperioden.
För full tilldelning av aktier krävs, i enlighet med LTIP 2015 och LTIP 2016 att den årliga genomsnittliga tillväxten av vinst per aktie ("EPS CAGR") under perioden 1 januari 2015 − 31 december 2017 respektive 1 januari 2016 − 31 december 2018 skall vara minst 12,5 procent. Är EPS CAGR under perioden 5 procent ska deltagarna tilldelas 25 procent av sina prestationsaktierätter och vid en ökning av EPS CAGR under perioden som är mer än 5 procent men mindre än 12,5 procent sker tilldelning linjärt. Uppgår EPS CAGR under perioden till mindre än 5 procent tilldelas inga aktier.
Värdet av och kostnader för LTIP 2015 och LTIP 2016 Det långsiktiga incitamentsprogrammen redovisas i enlighet med IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar. Den totala kostnaden för programmen är initialt beräknad som; antal aktier för tilldelning multiplicerat med aktiekursen vid start av program och sociala kostnader. Programmet kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden (tre år).
Förutsatt 100 procent intjänande och fullt uppfyllande av EPS kravet samt en aktiekurs på 52,63 SEK för LTIP 2015 och 57,58 SEK för LTIP 2016 vid tidpunkten för utövandet av prestatationsaktierätter, kommer incitamentsprogrammet att resultera i en tilldelning av 390 184 aktier i bolaget, vilket motsvarar ett värde på 20 535 383 SEK för LTIP 2015 och 209 076 aktier motsvarande ett värde på 14 237 604 SEK för LTIP 2016.
Per december 2016 uppgick totala reserverade kostnader för LTIP 2015 till 5,4 (3,8) MSEK och för LTIP 2016 till 2,6 MSEK. De sociala avgifterna beräknas uppgå till i genomsnitt 16 procent av marknadsvärdet på aktierna som tilldelas vid utnyttjande av prestationsrätter. Den genomsnittliga procentsatsen avseende sociala avgifter varierar beroende på mixen av deltagarnas nationaliteter. För att säkerställa leverans av aktier och täcka sociala avgifter till följd av incitamentsprogrammen förvärvade Scandi Standard 448 712 egna aktier under 2015 och 214 900 aktier under 2016.
Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Not 10 Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 Not 17 Not 18 Not 19 Not 20 Not 21 Not 22 Not 23 Not 24 Not 25 Not 26 Not 27
| Styrelsearvoden | ||
|---|---|---|
| TSEK | 2016 | 2015 |
| Per Harkjaer, ordförande | 600 | 600 |
| Kate Briant | 117 | 350 |
| Ulf Gundemark | 350 | 350 |
| Michael Parker | 275 | 275 |
| Karsten Slotte | 275 | 275 |
| Heléne Vibbleus | 428 | 475 |
| Samir Kamal | 200 | − |
| Harald Pousette | 217 | − |
| Asbjörn Reinkind | 275 | 275 |
| Summa | 2 737 | 2 600 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Avskrivningar | ||
| Byggnader och mark | 20,1 | 14,9 |
| Maskiner och andra tekniska anlägg ningar |
111,5 | 109,7 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 43,5 | 38,3 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 26,2 | 24,3 |
| Summa | 201,3 | 187,2 |
Koncernen prövar årligen värdet på tillgångarna med obestämbar nyttjandeperiod. Dessa tillgångar innefattar goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod. Immateriella anläggningstillgångar fördelas på de kassagenererande enheter i vilka de har genererat kassaflödet.
De kassagenererande enheterna motsvaras av koncernens rörelsesegment. Förväntade kassaflöden för segmenten grundar sig på affärsplaner som har överenskommits av koncernledningen för de följande fem åren, och för en organisk tillväxt på 2 procent därefter. Kassaflödena diskonteras med hjälp av en beräknad viktad kapitalkostnad efter skatt (WACC) på 8,0–8,1 (8,0–8,1) procent baserat på segmentens uppskattade avkastningskrav.
För nedskrivningsprövningarna i slutet av 2016 förväntas samtliga kassagenererande enheter prestera i nivå med marknaden. EBITDA förväntas förbättras något under prognosperioden mot koncernens mål på medellång sikt, som är 10 procent.
Nedskrivningsprövningen vid årets utgång visar inte på något behov av nedskrivning i någon av de kassagenererande enheterna.
Antagandena i beräkningarna är framåtblickande och är som sådana i sig osäkra och baseras på ledningens antaganden. För att utvärdera risken för att en förändring i något av antagandena skulle ha orsakat en försämring har känslighetsanalyser utförts.
Den WACC som används grundar sig på långsiktiga variabler och bör vara stabil över tiden. Ändå kan avkastningskraven förändras och test av denna variabel visar att inget nedskrivningsbehov föreligger när WACC ökar tre procentenheter.
Kassaflödesförväntningar i kassagenererande enheter är en viktig variabel i nedskrivningstestet. De kassaflöden som används är baserade på ledningens bästa uppskattning av framtida kassaflöden i varje kassagenererande enhet. Det finns en risk att dessa kassaflöden kommer att vara lägre än förväntat med tiden, då särskilt på lång sikt. Långsiktiga antaganden är försiktigt baserade på en tillväxttakt under den förväntade marknadstillväxten. Kassaflödet för de kommande fem åren har större inverkan på värdet av tillgångarna och är viktigt att testa.
Effekterna av fågelinfluensan som drabbat Danmark och Sverige har påverkat lönsamheten hos verksamherna där och påverkan kommer vara väsentlig även under 2017. Effekterna bedöms dock vara temporära och lönsamheten återställas inom 12 månader och har därför inte en väsentlig effekt på bedömningen av nedskrivningsbehovet.
Marknaden i Norge har återhämtats under 2016 som förväntat och verksamhetens lönsamhet är tillbaka på de nivåer som affärsplanen bygger på. Verksamheten i Norge är sårbar på grund av den koncentrerade kundstrukturen, men genomförd känslighetsanalys visar att kassaflödena kan förväntas vara tillräckliga även om den positiva utvecklingen av marknadsandel skulle avstanna.
Marknadstillväxten är stark i Sverige och det sker en förskjutning från försäljning mellan fryst till kylda produkter som förbättrar marginalerna. Denna förändring återspeglas inte i affärsplanen som grund för nedskrivningsprövning och därmed kan förväntade kassaflöden underskattas. Det finns en risk att EBITDA i Sverige kommer att påverkas av utbudsbegränsningar på kort sikt, vilket skulle påverka kassaflödet negativt. Testet visar inget nedskrivningsbehov även om EBITDA-marginalen skulle sjunka med tre procentenheter.
Danmark antas visa måttlig tillväxt i linje med marknaden. Danmark är utsatt för fluktuerande priser på exportmarknaderna, eftersom en stor del av försäljningen sker på export. Testning för denna faktor visar att det inte finns
något nedskrivningsbehov även om priserna på exportmarknaderna skulle orsaka en minskning av EBITDA-marginalen med mer än tre procentenheter.
Verksamheten i Finland hade vid förvärvstidpunkten 2015 ett lågt kapacitetsutnyttnande och uppvisade förlust. Värderingen av Goodwill baseras på en affärsplan där verksamheten uppvisar vinst vid högre kapacitetsutnyttjande. Under 2016 har produktionsvolymer och försäljning ökat, men ineffektivitet och flaskhalsar har gjort att verksamheten fortfarande uppvisar förlust. Ledningen arbetar med att förbättra de interna processerna och med att öka effektiviteten och verksamheten förväntas göra vinst inom något eller några år. Någon nedskrivning av Goodwill har därför inte bedömts som nödvändig.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB | ||
| Revisionsuppdrag | 3,2 | 2,4 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag |
0,4 | 0,5 |
| Skatterådgivning | 0,7 | 0,5 |
| Övriga tjänster | 1,7 | 1,9 |
| Summa | 6,0 | 5,4 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av moderbolagets och koncernens finansiella rapportering, bokföring och styrelsens och vd:s förvaltning. I revisionsuppdraget ingår även andra uppgifter som hör till Bolagets revision samt rådgivning och annan assistans till följd av de iakttagelser som gjorts vid granskningen under revisionsuppdraget.
| 2016 | 2015 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Intäkter Kostnader Summa | Intäkter Kostnader Summa | ||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||||||
| Övriga intäkter | − | − | − | − | − | − |
| 0,0 | ||||||
| Lånefordringar och kundfordringar |
||||||
| Övriga ränteintäkter | 1,2 | − | 1,2 | 3,6 | − | 3,6 |
| 3,6 | ||||||
| Derivat använda i säkringsredovisning |
||||||
| Ränte- och valutaswappar | − | −0,5 | −0,5 | |||
| −0,5 | ||||||
| Övriga finansiella skulder | ||||||
| Räntekostnader, pensionsplaner |
− | 0,6 | 0,6 | − | −0,4 | −0,4 |
| Räntekostnader, upplåning | − | −43,2 | −43,2 | − | −43,6 | −43,6 |
| Övriga lånekostnader | − | −13,9 | −13,9 | − | −7,7 | −7,7 |
| Övriga räntekostnader | − | −4,4 | −4,4 | − | −2,5 | −2,5 |
| Valutakurseffekter | − | −11,6 | −11,6 | 7,2 | − | 7,2 |
| −72,5 | −72,5 | −47,0 | ||||
| Summa | 1,2 | −72,5 | −71,3 | 10,8 | −54,7 | −43,9 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet | 3,6 | 2,5 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster | −11,6 | 7,2 |
| Summa | −8,0 | 9,7 |
| Kursdifferenser i rörelseresultatet inkluderas i: | ||
| Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | 3,6 | 2,5 |
| Summa | 3,6 | 2,5 |
| Not 10 Skatt | ||||
|---|---|---|---|---|
| Skatt på årets resultat, MSEK | 2016 | 2015 | ||
| Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) | ||||
| Årets skattekostnad/intäkt | −33,0 | −14,7 | ||
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 0,0 | 0,9 | ||
| Summa aktuell skatt | −33,0 | −13,8 | ||
| Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) | ||||
| Uppskjuten skatt från förändringar i temporära skillnader | 2,5 | −18,7 | ||
| Uppskjuten skatteintäkt från aktiverat underskottsavdrag | 12,4 | − | ||
| Uppskjuten skattekostnad från utnyttjande av under skottsavdrag |
−17,4 | −19,1 | ||
| Summa uppskjuten skatt | −2,5 | −37,7 | ||
| Summa redovisad skattekostnad | −35,5 | −51,6 | ||
| 2016 | 2015 | |||
| Avstämning av effektiv skatt | % | MSEK | % | MSEK |
| Resultat före skatt | 166,9 | 215,5 | ||
| Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats | 22,0 | −36,7 | 22,0 | −47,4 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag | 0,3 | 0,5 | 2,1 | −4,6 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 0,3 | −0,5 | 1,5 | −3,3 |
| Skattefria intäkter | −0,3 | 0,5 | −0,0 | 0,1 |
| Skatt relaterad till tidigare år | 0,0 | 0,0 | −0,0 | 0,9 |
| Återläggning resultat intresseföretag | 0,2 | −0,3 | −0,0 | 0,3 |
| Övrigt | −0,6 | 1,0 | −0,1 | −2,4 |
| Redovisad effektiv skatt | 21,9 | −35,5 | 24,6 | −51,6 |
| Skatteposter som redovisats via övrigt totalresultat mot eget kapital, MSEK |
2016 | 2015 | ||
| Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner |
6,3 | −6,0 | ||
| Kassaflödessäkringar | −1,1 | 2,5 | ||
| Säkringar av nettoinvesteringar | − | − | ||
| Summa skatteeffekter i övrigt totalresultat | 5,2 | −3,5 |
| 31 december 2016 | 31 december 2015 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran/skatteskuld MSEK |
Uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skatteskulder |
Netto | Uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skatteskulder |
Netto | |
| Byggnader och mark | 34,5 | 0,0 | 34,5 | 32,9 | 3,7 | 29,2 | |
| Maskiner och inventarier | 18,5 | 30,8 | −12,4 | 23,0 | 27,3 | −4,3 | |
| Immateriella tillgångar | 0,1 | 107,5 | −107,4 | 0,1 | 108,6 | −108,5 | |
| Övriga tillgångar | − | 3,7 | −3,7 | − | 4,1 | −4,1 | |
| Pensionsavsättningar | 3,7 | − | 3,7 | − | 3,6 | −3,6 | |
| Övriga skulder | 7,9 | 1,4 | 6,4 | 2,9 | 2,0 | 0,9 | |
| Underskottsavdrag | 12,4 | − | 12,4 | 17,4 | − | 17,4 | |
| Övrigt | 3,9 | − | 3,9 | 4,9 | 1,4 | 3,5 | |
| Summa | 80,8 | 143,4 | −62,6 | 81,2 | 150,7 | −69,5 | |
| Kvittning av kvittningsbara tillgångar/skulder per jurisdiktion |
−34,1 | −34,1 | 0,0 | −64,7 | −64,7 | 0,0 | |
| Summa, netto uppskjuten skatteskuld | 46,7 | 109,3 | −62,6 | 16,5 | 86,0 | −69,5 |
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder kvittningsbara inom samma jurisdiktion har nettoredovisats under 2016.
| skillnader och underskottsavdrag 2016 Koncernen, MSEK |
Belopp vid årets ingång |
Redovisat över resultaträkningen |
Redovisat mot övrigt totalresultat |
Förändringar vid förvärv/ avyttring av bolag |
Omräknings differenser |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark | 29,2 | 3,8 | − | − | 1,4 | 34,5 |
| Maskiner och inventarier | −4,3 | −8,9 | − | − | 0,8 | −12,4 |
| Immateriella tillgångar | −108,5 | 6,5 | − | − | −5,4 | −107,4 |
| Övriga tillgångar | −4,1 | 0,5 | − | − | −0,1 | −3,7 |
| Pensionsavsättningar | −3,6 | 1,0 | 6,3 | − | − | 3,7 |
| Övriga skulder | 0,9 | 2,1 | −1,1 | 3,9 | 0,6 | 6,4 |
| Underskottsavdrag | 17,4 | −6,0 | − | − | 1,0 | 12,4 |
| Övriga | 3,5 | −1,5 | − | − | 1,9 | 3,9 |
| Summa | −69,5 | −2,5 | 5,2 | 3,9 | 0,3 | −62,6 |
Förändring av uppskjuten skatt i temporära
| skillnader och underskottsavdrag 2015 Koncernen, MSEK |
Belopp vid årets ingång |
Redovisat över resultaträkningen |
Redovisat mot övrigt totalresultat |
Förändringar vid förvärv/ avyttring av bolag |
Omräknings differenser |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark | 39,5 | −9,2 | − | − | −1,1 | 29,2 |
| Maskiner och inventarier | 11,3 | −14,6 | − | − | −1,0 | −4,3 |
| Immateriella tillgångar | −120,1 | 4,6 | − | − | 7,0 | −108,4 |
| Övriga tillgångar | −3,6 | 0,5 | − | − | −1,0 | −4,1 |
| Pensionsavsättningar | 4,0 | −1,7 | −6,0 | − | − | −3,7 |
| Övriga skulder | 2,3 | −1,4 | 2,5 | − | −2,3 | 1,1 |
| Underskottsavdrag | 36,4 | −19,1 | − | − | − | 17,3 |
| Övriga | 0,0 | 3,3 | − | − | 0,2 | 3,5 |
| Summa | −30,2 | −37,7 | −3,5 | − | 1,9 | −69,5 |
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag på 61,4 (76,5) MSEK, varav allt aktiverats som uppskjuten skattefordran. Samtliga underskott har obegränsad livslängd. 12,4 (7,7) MSEK av uppskjuten skattefordran avser underskott i Finland. Verksamheten
i Finland har hittills visat förlust på grund av lågt kapacitetsutnyttjande och ineffektivitet i produktionen. Ledningen arbetar med att förbättra de interna processerna och med att öka effektiviteten och verksamheten förväntas gå med vinst inom något eller några år.
| Mark och markanläggningar |
Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående nyanläggningar |
Summa materiella anläggningstillgångar |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 18,2 | 13,1 | 518,5 | 476,7 | 1 679,4 | 1 517,0 | 456,0 | 345,9 | 179,2 | 128,7 | 2 851,2 | 2 481,4 |
| Ackumulerade avskrivningar | −5,5 | −5,6 | −238,2 | −208,1 | −1 204,4 | −1 060,3 | −257,8 | −200,9 | − | − | −1 705,9 | −1 474,9 |
| Ackumulerade nedskrivningar | − | − | −66,0 | −62,8 | −64,3 | −61,1 | −1,0 | −0,9 | −3,2 | − | −134,4 | −124,9 |
| Redovisat värde | 12,7 | 7,5 | 214,2 | 205,8 | 410,7 | 395,6 | 197,2 | 144,1 | 176,0 | 128,7 | 1 010,8 | 881,7 |
| Redovisat värde vid årets början | 7,5 | 6,0 | 205,8 | 173,5 | 395,6 | 434,5 | 144,1 | 133,9 | 128,7 | 62,0 | 881,7 | 809,9 |
| Investeringar1) | 5,1 | − | 3,8 | 12,6 | 6,7 | 9,8 | 62,6 | 47,8 | 187,3 | 136,2 | 265,6 | 206,4 |
| Förvärv | − | − | 1,3 | 40,8 | 2,4 | 16,0 | 0,1 | − | − | 4,9 | 3,8 | 61,7 |
| Försäljningar och utrangeringar | − | − | − | − | −2,2 | −1,4 | − | − | −1,4 | − | −3,6 | −1,4 |
| Årets avskrivningar | −0,4 | −0,3 | −19,7 | −14,6 | −111,5 | −109,7 | −43,5 | −38,3 | − | − | −175,2 | −162,9 |
| Omklassificeringar | 0,2 | 1,6 | 14,0 | 0,8 | 108,3 | 55,8 | 22,2 | 11,0 | −141,1 | −69,2 | 3,6 | 0,0 |
| Omräkningsdifferenser | 0,3 | 0,2 | 8,9 | −7,3 | 11,4 | −9,4 | 11,7 | −10,3 | 2,6 | −5,2 | 35,2 | −32,0 |
| Redovisat värde | 12,7 | 7,5 | 214,2 | 205,8 | 410,7 | 395,6 | 197,2 | 144,1 | 176,0 | 128,7 | 1 010,8 | 881,7 |
| Leasing, MSEK | ||||||||||||
| Redovisat värde för tillgångar som innehas under finansiella leasingavtal |
− | − | 0,3 | 0,5 | 8,2 | 4,1 | − | − | − | − | 8,5 | 4,6 |
1) I årets investeringar ingår inga aktiverade räntor.
Inga statliga stöd som påverkat investeringsvärdena har erhållits under 2016 eller 2015.
För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar se Not 6.
För ytterligare upplysningar om leasing se Not 24.
| Goodwill | Övriga immateriella anläggningstillgångar | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Varumärken | Kund- och leverantörsrelationer |
Balanserade utgifter för utvecklings arbeten, internt genererade |
Summa övriga immateriella tillgångar |
|||||||||
| MSEK | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | 2016 | 2015 | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 703,8 | 596,5 | 323,6 | 310,6 | 230,8 | 196,4 | 80,1 | 33,8 | 634,5 | 540,8 | ||
| Ackumulerade avskrivningar | − | − | − | − | −70,1 | −45,2 | −61,4 | −5,7 | −131,5 | −50,9 | ||
| Redovisat värde | 703,8 | 596,5 | 323,6 | 310,6 | 160,7 | 151,2 | 18,7 | 28,1 | 503,0 | 489,9 | ||
| Ingående balans | 596,5 | 611,3 | 310,6 | 322,9 | 151,2 | 179,9 | 28,1 | 25,9 | 489,9 | 528,7 | ||
| Förvärv | 63,7 | 24,1 | − | − | 18,4 | 1,8 | 3,2 | 7,6 | 21,6 | 9,4 | ||
| Försäljningar och utrangeringar | − | − | − | − | − | − | −5,6 | − | −5,6 | − | ||
| Årets avskrivningar | 1,5 | − | − | − | −20,4 | −19,0 | −7,3 | −5,3 | −27,7 | −24,3 | ||
| Omräkningsdifferenser | 42,1 | −38,9 | 13,0 | −12,3 | 11,5 | −11,5 | −0,2 | −0,1 | 24,4 | −23,9 | ||
| Redovisat värde | 703,8 | 596,5 | 323,6 | 310,6 | 160,7 | 151,2 | 18,7 | 28,1 | 503,0 | 489,9 | ||
| Fördelning av goodwill, varumärken och kund-/leverantörsrelationer |
||||||||||||
| Sverige | 120,7 | 120,7 | 144,01) | 144,01) | 26,3 | 28,6 | ||||||
| Danmark | 190,6 | 121,0 | 82,72) | 78,62) | 32,7 | 16,0 | ||||||
| Norge | 365,1 | 331,0 | 97,03) | 87,93) | 101,7 | 106,6 |
1) Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Kronfågel, Ivars, Vitafågeln, Bosarp).
2) Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Danpo, BornholmerHanen).
3) Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Den Stolte Hane).
För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar, samt årlig prövning vad gäller nedskrivning, se Not 6.
| Koncernen, MSEK | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 41,4 | 42,7 |
| Andel i intresseföretags resultat | 9,0 | 1,3 |
| Utdelning (Farmfood A/S) | −7,7 | 0,0 |
| Omräkningsdifferens | 2,8 | −2,6 |
| Redovisat värde | 45,5 | 41,4 |
Finland 27,5 23,8 − − − − Summa 703,8 596,5 323,6 310,6 160,7 151,2
| MSEK | Tillgångar Skulder | Netto omsättning |
Årets resultat |
|
|---|---|---|---|---|
| Farmfood A/S | 161,1 | 66,7 | 7,6 | 5,4 |
| Nærbø Kyllingslakt AS | 30,6 | 19,3 | 57,9 | −1,0 |
| UAB ScanEcoBalt | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| MSEK | Tillgångar Skulder | Netto omsättning |
Årets resultat |
|
|---|---|---|---|---|
| Farmfood A/S | 141,8 | 57,7 | 28,3 | 5,8 |
| Nærbø Kyllingslakt AS | 27,9 | 17,5 | 56,3 | 0,6 |
| UAB ScanEcoBalt | 0,0 | − | − | − |
Eventuella nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i intresseföretag.
| Bolagsnamn | Org.nummer | Säte | Antal aktier | Kapitalandel, % | Redovisat värde i koncernen 2016, MSEK |
Redovisat värde i koncernen 2015, MSEK |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag i koncernen: | |||||||
| Danmark | Farmfood A/S | 27 121 977 | Loegstoer | 10 000 | 33,3 | 30,0 | 26,8 |
| Norge | Nærbø Kyllingslakt AS | 985 228 175 | Nærbø, Hå | 3 875 | 50,0 | 15,5 | 14,6 |
| Litauen | UAB ScanEcoBalt | 303 919 855 | Vilnius | 100 | 49,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 45,5 | 41,4 |
| Koncernen, MSEK | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|
| Fordringar hos intresseföretag | − | − |
| Övriga aktier och andelar | 0,2 | 0,2 |
| Övriga finansiella fordringar | − | 0,2 |
| Summa | 0,2 | 0,4 |
| Not 15 Varulager | |||
|---|---|---|---|
| ------------------ | -- | -- | -- |
| Koncernen, MSEK | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 52,6 | 78,9 |
| Varor under tillverkning | 64,3 | 49,1 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 486,3 | 402,3 |
| Förskott till leverantörer | − | − |
| Summa | 603,2 | 530,3 |
Av årets varulager är 106,6 (47,5) MSEK värderat till nettoförsäljningsvärde. Under året har nedskrivningar redovisats på 15,6 (5,4) MSEK.
| Koncernen, MSEK | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 400,2 | 308,3 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 87,5 | 56,5 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
72,3 | 62,7 |
| Summa | 560,0 | 427,5 |
| Åldersanalys av kundfordringar, MSEK |
31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 338,7 | 272,5 |
| Förfallna fordringar | ||
| < 31 dagar | 58,3 | 34,3 |
| 31–60 dagar | 2,0 | 1,0 |
| 61–90 dagar | 0,3 | 0,1 |
| > 90 dagar | 0,9 | 0,4 |
| Summa | 400,2 | 308,3 |
| Avsättningar för | ||
| osäkra kundfordringar | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 400,2 | 308,3 |
För information om värdering av kundfordringar se Not 20.
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
||
|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
| Förutbetalda hyror | 3,9 | 4,3 |
| Förutbetalda försäkringar | 4,0 | 2,9 |
| Förskottsbetalningar till kon trakterade broilerproducenter |
17,0 | 16,8 |
| Förskottslikvid, finansiering | 1,1 | 11,4 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 46,0 | 20,8 |
| Övriga upplupna intäkter | 0,2 | 6,5 |
| Summa | 72,3 | 62,7 |
| MSEK | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|
| Räntebärande fordringar | − | 0,5 |
| Summa | − | 0,5 |
| Likvida medel, MSEK | 2016 | 2015 |
| Kassa och bank | 23,2 | 142,7 |
| Summa | 23,2 | 142,7 |
Som kortfristiga räntebärande tillgångar redovisas fordringar med löptid upp till ett år.
| MSEK | Aktie kapital1) |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel |
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Summa eget kapital, ingående balans 2015-01-01 | 0,6 | 888,1 | −34,2 | 63,9 | −32,0 | 886,4 |
| Periodens resultat | 163,9 | 163,9 | ||||
| Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner | 25,6 | 25,6 | ||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||
| − årets omvärdering | −6,0 | −6,0 | ||||
| − återförd till resultaträkningen | ||||||
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | −36,7 | −36,7 | ||||
| Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet | −6,3 | −6,3 | ||||
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 2,5 | −6,0 | −3,5 | |||
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | −3,5 | −43,0 | 19,6 | −26,9 | ||
| Transaktioner med ägarna | ||||||
| Utdelning | −78,1 | −78,1 | ||||
| Återköp egna aktier | −20,4 | −20,4 | ||||
| Summa eget kapital, utgående balans 2015-12-31 | 0,6 | 810,0 | −37,7 | 20,9 | 131,1 | 924,9 |
| 1) Aktiekapitalet i Scandi Standard AB uppgick till 599 749 SEK. |
||||||
| MSEK | Aktie kapital1) |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel |
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare |
| Summa eget kapital, ingående balans 2016-01-01 | 0,6 | 810,0 | −37,7 | 20,9 | 131,1 | 924,9 |
| Periodens resultat | 131,4 | 131,4 | ||||
| Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner | −28,5 | −28,5 | ||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||
| − årets omvärdering | 4,7 | 4,7 | ||||
| − återförd till resultaträkningen | ||||||
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | 43,6 | 43,6 | ||||
| Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet | 12,3 | 12,3 | ||||
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | −1,1 | 6,3 | 5,2 | |||
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | 3,6 | 55,9 | −22,2 | 37,3 | ||
| Transaktioner med ägarna | ||||||
| Utdelning | −107,3 | −107,3 | ||||
| Återköp egna aktier | −14,3 | −14,3 | ||||
| Summa eget kapital, utgående balans 2016-12-31 | 0,6 | 702,7 | −34,1 | 76,8 | 226,0 | 972,0 |
1) Aktiekapitalet i Scandi Standard AB uppgick till 599 749 SEK.
Under 2016 minskade utbetald utdelning det egna kapitalet med −107,3 MSEK. Återköp av egna aktier minskade eget kapital med −14,3 MSEK.
För kassaflödessäkringar där den säkrade transaktionen ännu inte har ägt rum, omfattar säkringsreserven den ackumulerade effektiva andelen av vinster och förluster hänförliga till omräkningar av säkringsinstrumentet till verkligt värde. De ackumulerade vinsterna eller förlusterna som redovisas i säkringsreserven kommer att återföras till resultaträkningen när den säkrade transaktionen påverkar resultatet.
Omräkningsreserven omfattar samtliga omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av de finansiella rapporterna till koncernens rapporteringsvaluta (SEK). Vinster och förluster på säkringsinstrument som kvalificerar sig som säkringar av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet innefattas också i omräkningsreserven och redovisas där efter avdragen skatt.
| 2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital, totalt | Antal aktier | SEK | ||
| Ingående balans 2015-01-01 | 60 060 890 | 599 749 | ||
| Förändring under året | − | − | ||
| Utgående balans | 60 060 890 | 599 749 | ||
| 2016 | ||||
| Aktiekapital, totalt | Antal aktier | SEK | ||
| Ingående balans 2016-01-01 | 60 060 890 | 599 749 | ||
| Förändring under året | − | − |
Enligt bolagsordningen för Scandi Standard AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 500 000 SEK och högst 2 000 000 SEK. Kvotvärdet per aktie är 0,009986 SEK.
| Resultat per aktie | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Årets resultat, MSEK | 131,4 | 163,9 |
| Resultat per aktie, SEK | 2,21 | 2,73 |
| Genomsnittligt antal aktier, miljoner |
59,5 | 59,9 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 16,34 | 15,44 |
| Antal aktier | Aktiekapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Registrerad | Transaktion | Förändring | Efter transaktion |
Kvot | värde, SEK Förändring | Efter transaktion |
| 1 feb 2013 | Nybildning | 50 000 | 50 000 | 1 000 000 | 50 000 | 50 000 |
| 26 jun 2013 | Nyemission | 500 716 726 | 500 766 726 | 0,000500 | 200 287 | 250 287 |
| 26 jun 2013 | Minskning av aktiekapital | − | 500 766 726 | 0,000200 | −150 215 | 100 072 |
| 26 jun 2013 | Minskning av aktiekapital | −50 000 | 500 766 726 | 0,000100 | −50 000 | 50 072 |
| 19 maj 2014 | Fondemission | − | 500 766 726 | 0,000999 | 449 928 | 500 000 |
| 19 maj 2014 | Omstämpling av aktier | − | 500 766 726 | 0,000999 | − | 500 000 |
| 20 maj 2014 | Nyemission | 4 569 376 | 505 286 102 | 0,000999 | 4 563 | 504 563 |
| 27 jun 2014 | Omstämpling av aktier | − | 505 286 102 | 0,000999 | − | 504 563 |
| 27 jun 2014 | Omvänd split 1:10 | −454 757 492 | 50 528 610 | 0,009986 | − | 504 563 |
| 27 jun 2014 | Nyemission | 95 186 | 50 623 796 | 0,011847 | 95 186 | 599 749 |
| 27 jun 2014 | Kvittningsemission avseende lån från ägarna |
9 437 094 | 60 060 890 | 0,009986 | − | 599 749 |
| MSEK | Not | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|---|
| Långfristiga skulder till kreditinstitut |
20 | 1 425,5 | 1 378,7 |
| Derivatinstrument | 14,2 | 13,6 | |
| Finansiella skulder avseende leasingavtal |
24 | 2,1 | 2,6 |
| Övriga räntebärande skulder |
− | − | |
| Summa | 1 441,8 | 1 394,9 |
Kortfristiga räntebärande skulder
| MSEK | Not | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|---|
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut |
20 | 93,8 | 60,0 |
| Övriga kortfristiga räntebärande skulder |
3,0 | − | |
| Finansiella skulder avseende leasingavtal |
24 | − | 0,9 |
| Summa | 96,8 | 60,9 |
Finansieringen av koncernen sker huvudsakligen genom koncernbolaget Scandinavian Standard Nordic AB. Extern finansiering i dotterbolagen upptas endast i den mån det är optimalt för koncernen.
Ett nytt syndikerat låneavtal undertecknades den 22 december 2016 avseende två nya lånefaciliteter som ersätter tidigare finansiering. Den nya finansieringen består av en femårig facilitet i flera valutor på 1 450 MSEK och en femårig revolverande kreditfacilitet i flera valutor på 750 MSEK. Båda facilitetrna har ett slutligt förfall i januari 2022. Dessutom innehåller låneavtalet en möjlighet att utöka lånefaciliteterna med upp till 1 250 MSEK vid behov. Faciliteterna är tillgängliga för Scandinavian Standard Nordic AB och utvalda dotterbolag. Dessutom regleras möjligheten för koncernen att ta upp nya lån i låneavtalet. Faciliteterna som avtalades 2016 verkställdes slutligen i januari 2017 varefter koncernens långfristiga finansiering uppgår till 1 450 MSEK. Verkställandet har inte netto medfört någon kassaflödeseffekt.
Det syndikerade låneavtalet innehåller en kovenant avseende skuldsättningsgrad (kvotförhållandet mellan nettoskuld/ EBITDA på rullande tolvmånadersbas) och en kovenant avseende räntetäckningsgrad (finansiella kostnader i förhållande till EBITDA på rullande tolvmånadersbas). Definitionen av skuldsättningsgraden i låneavtalet är en annan än den som används vid beräkningen av koncernens finansiella mål. Scandi Standard uppfyllde sina kovenanter per 31 december 2016.
Scandi Standard är genom sina internationella verksamheter exponerat för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens finansiella resultat, finansiella ställning och kassaflöde till följd av förändringar av valutakurser, räntenivåer, refinansiering och likviditetsrisker samt kredit- och motpartsrisker.
Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för valutarisk genom att valutakursförändringar påverkar koncernens resultaträkning och rapport över finansiell ställning.
Koncernens valutaexponering omfattar både transaktionsexponering och omräkningsexponering. Målet för koncernens valutariskhantering är att minimera den kortsiktiga effekten av valutakursförändringarnas negativa inverkan på koncernens finansiella resultat och finansiella ställning.
Målsättningen för Scandi Standard är att inte vara exponerad för valutakursförändringar inom Europa och övriga världen vid exporthandel.
| MSEK | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| SEK | 116,2 | 82,2 |
| DKK | 95,1 | 88,5 |
| NOK | 67,1 | 71,7 |
| EUR | 104,6 | 56,7 |
| Övriga valutor | 17,2 | 9,2 |
| Summa | 400,2 | 308,3 |
| MSEK | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
|---|---|---|
| SEK | 185,2 | 147,2 |
| DKK | 75,6 | 95,6 |
| NOK | 112,6 | 69,6 |
| EUR | 100,7 | 40,1 |
| Övriga valutor | 1,4 | 0,0 |
| Summa | 475,5 | 352,5 |
Omräkningsexponering är effekten av valutakursförändringar när utländska dotterföretags resultaträkning och rapport över finansiell ställning omräknas till koncernens rapporteringsvaluta (SEK). Valutasäkring av investeringar i utländska dotterföretag (nettotillgångar inklusive goodwill vid konsolidering) hanteras genom upptagande av lån i dotterföretagens respektive rapporteringsvalutor, så kallad Equity Hedge (egetkapitalsäkring). Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån till balansdagskurs. I moderbolaget resultatförda kursdifferenser hänförliga till dessa lån (netto efter skatt) redovisas i koncernen tillsammans med omräkningsdifferenser från nettotillgångarna i dotterföretaget via övrigt totalresultat mot koncernens egna kapital. För närvarande finns det nettotillgångar i DKK och NOK som är säkrade.
En försvagning av den svenska kronan jämfört med övriga valutor med 10 procent skulle innebära att eget kapital minskade med −113,4 (−110,9) MSEK utan hänsyn tagen till egetkapitalsäkring. Med hänsyn tagen till egetkapitalsäkring skulle eget kapital minska med −21,4 (−18,1) MSEK, allt annat lika.
Valutakursförändringar påverkar även omräkningen av utländska dotterföretags resultaträkning till SEK. Denna omräkning är inte valutasäkrad och omräkningsdifferensen är därför utsatt för valutarisk och medräknad i känslighetsanalysen som redovisas nedan.
Scandi Standard är främst exponerad mot valutorna DKK, NOK och EUR. De olika valutorna representerar både in- och utflöden jämfört med den svenska kronan.
En femprocentig försvagning av den svenska kronan gentemot dotterföretagens valutor skulle vid en omräkning av rörelseresultatet ha en ungefärlig påverkan på rörelseresul-
tatet med −12,3 (−7,3) MSEK. Påverkan fördelar sig enligt följande: DKK/SEK −7,9 (-7,0) MSEK, NOK/SEK −6,4 (−2,0) MSEK och EUR/SEK 2,0 (1,5). Beräkningen utgår från att allt annat är lika och tar inte hänsyn till eventuellt förändrade priser och kundbeteende vid förändrade valutakurser.
Den räntebärande upplåningen medför att koncernen exponeras för ränterisk. Med ränterisk avses risken för negativ påverkan på koncernens finansiella resultat och kassaflöden till följd av förändringar i marknadsräntan. Hur snabbt en varaktig förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på upplåningens räntebindningstid. Koncernens utestående skulder till kreditinstitut per 31 december 2016 inklusive utestående ränteswappar, har en vägd genomsnittlig räntebindningstid på 15 (32) månader.
Med refinansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån och krediter ska omsättas. Likviditetsrisk är risker för att betalningsförpliktelser inte kan fullgöras. Scandi Standard begränsar refinansieringsrisken genom god spridning på motparter och låneskuldens förfallotidpunkter. Den vägda genomsnittliga löptiden på lån hos kreditinstitut var vid årsskiftet 5,0 (2,8) år.
Genom att ständigt hålla likvida tillgångar, alternativt outnyttjade kreditfaciliteter, försäkrar sig koncernen om att hålla en god betalningsberedskap och därigenom minska likviditetsrisken. Betalningsberedskapen, det vill säga likvida medel och outnyttjade krediter, uppgick till 307,0 (547,2) MSEK per den 31 december 2016.
Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2016
| MSEK | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021- Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| EUR | 9,9 | 9,8 | 9,7 | 28,5 | 78,3 | 136,3 |
| DKK | 8,9 | 8,9 | 8,9 | 8,9 | 534,6 | 570,3 |
| NOK | 10,7 | 10,7 | 10,7 | 10,7 | 403,5 | 446,4 |
| SEK | 7,9 | 7,9 | 7,9 | 7,9 | 471,9 | 503,4 |
| Summa | 37,5 | 37,4 | 37,3 | 56,1 1488,3 1656,4 | ||
| Varav ränta |
29,5 | 29,4 | 29,3 | 29,0 | 28,8 | 146,1 |
| MSEK | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020- Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| EUR | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 60,2 | 60,6 |
| DKK | 27,4 | 257,4 | 27,4 | 177,4 | − | 489,6 |
| NOK | 32,3 | 262,3 | 32,3 | 182,3 | − | 509,2 |
| SEK | 27,4 | 257,4 | 27,4 | 177,4 | − | 489,6 |
| Summa | 87,2 | 777,2 | 87,2 | 537,2 | 60,2 1 549,0 | |
| Varav | ||||||
| ränta | 27,5 | 27,5 | 27,5 | 27,5 | 0,2 | 110,2 |
Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2016-12-31
| MSEK | 2017 | 2018 | 2019 | 2020- | Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Valutaderivat | 28,2 | − | − | − | 0,4 |
| Räntederivat | − | 497,8 | 497,8 | 16,6 | −14,2 |
| Summa | 28,2 | 497,8 | 497,8 | 16,6 | −13,8 |
Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2015-12-31
| MSEK | 2016 | 2017 | 2018 | 2019- | Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Valutaderivat | 54,2 | − | − | − | −0,9 |
| Räntederivat | − | − | − | 967,0 | −13,6 |
| Summa | 54,2 | − | − | 967,0 | −14,5 |
Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed orsakar Scandi Standard en förlust. För att begränsa motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet.
Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom särskild kreditprövning. Scandi Standard tillämpar kreditkontroll av sina kunder där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag.
Vid förvärvet av Sødam Øko Fjerkræslagteri Aps avtalades om tilläggsköpeskilling om som mest 37,2 MSEK som ska erläggas under perioden från andra halvåret 2016 till 2019. Beloppets storlek är beroende av utvecklingen på rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) för de förvärvade verksamheterna. Första delen av köpeskillingen om 8,7 MSEK erlades under andra halvåret. Resterande belopp har bedömts falla ut till högsta möjliga belopp och dessa har redovisats som skuld. Vidare finns en köp- respektive säljoption om förvärv av de återstående 20 procent. Köpeskillingen är beroende på rörelseresultat före avskrivningar och kan bli som högst 16,1 MSEK. Beloppet är redovisad som skuld i koncernens balansräkning
Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori 31 december 2016
| Lånefordringar | Finansiella tillgångar | Derivat som | Övriga finansiella | Summa | Värdering till | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31, MSEK | och kund fordringar |
värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
används i säkrings redovisningen |
tillgångar och skulder |
redovisat värde |
upplupet anskaff ningsvärde2) |
Verkligt värde1) |
| TILLGÅNGAR | |||||||
| Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar | − | − | − | − | − | − | − |
| Kundfordringar och övriga rörelsefordringar | 400,2 | − | − | − | 400,2 | 400,2 | − |
| Kortfristig del av räntebärande fordringar | − | − | − | − | − | − | − |
| Derivatinstrument | − | − | 0,4 | − | 0,4 | − | 0,4 |
| Likvida medel | 23,2 | − | − | − | 23,2 | 23,2 | − |
| Summa tillgångar | 423,4 | − | 0,4 | − | 423,8 | 423,4 | 0,4 |
| SKULDER | |||||||
| Långfristig del av räntebärande skulder | − | − | − | 1427,6 | 1427,6 | 1427,6 | − |
| Övriga långfristiga skulder | − | 29,6 | − | 16,7 | 46,3 | − | 46,3 3) |
| Derivatinstrument | − | − | 14,2 | − | 14,2 | − | 14,2 |
| Kortfristig del av räntebärande skulder | − | − | − | 96,8 | 96,8 | 96,8 | − |
| Leverantörsskulder och andra rörelseskulder | − | − | − | 475,5 | 475,5 | 475,5 | − |
| Summa finansiella skulder | − | 29,6 | 14,2 | 2 016,6 | 2 060,4 | 1 999,9 | 60,5 |
Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori 31 december 2015
| Lånefordringar och kund |
Finansiella till gångar värderade till verkligt |
Derivat som används i säkrings |
Övriga finansiella |
Summa redovisat |
Värdering till upplupet anskaff |
Verkligt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015-12-31, MSEK | fordringar | värde via resultaträkningen | redovisningen | skulder | värde | ningsvärde2) | värde1) |
| TILLGÅNGAR | Nivå 2 | ||||||
| Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar | 0,4 | − | − | − | 0,4 | 0,4 | − |
| Kundfordringar och övriga rörelsefordringar | 308,2 | − | − | − | 308,2 | 308,2 | − |
| Kortfristig del av räntebärande fordringar | 0,5 | − | − | − | 0,5 | 0,5 | − |
| Likvida medel | 142,7 | − | − | − | 142,7 | 142,7 | − |
| Summa tillgångar | 451,8 | − | − | − | 451,8 | 451,8 | − |
| SKULDER | Nivå 2 | ||||||
| Långfristig del av räntebärande skulder | − | 0,5 | 13,1 | 1 381,3 |
1 394,9 |
1 381,3 |
13,6 |
| Kortfristig del av räntebärande skulder | − | − | − | 60,9 | 60,9 | 60,9 | − |
| Leverantörsskulder och andra rörelseskulder | − | − | 0,9 | 350,6 | 351,5 | 350,6 | 0,9 |
| Summa finansiella skulder | − | 0,5 | 14,0 | 1 792,8 |
1 807,3 |
1 792,8 |
14,5 |
1) Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade i enlighet med följande verkligt värde-hierarki; Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder.
2) För koncernens långfristiga lån antas verkligt värde vara lika med upplupet anskaffningsvärde då upplåning skett till rörliga marknads räntor och därmed bedöms det bokförda värdet vara approximativt med verkligt värde. För koncernens övriga finansiella instrument antas verkligt värde vara approximativt med anskaffningsvärde justerat för eventuella nedskrivningar.
Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade under nivå 1, det vill säga prisnoteringar eller data härledda från prisnoteringar.
Nivå 3: Data för värdering av tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.
3) De långfristiga skulder som redovisas per 31 december 2016 avser i sin helhet tilläggsköpeskilling hänförlig till förvärvet av Sødams Øko Fjerkræslagteri ApS.
Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De förmånsbestämda planerna, som redovisas i koncernens balansräkning, är i huvudsak fonderade och avser så kallade PRI-pensioner i Sverige. Dessa planer är fonderade i en pensionsstiftelse, Lantmännens Gemensamma Pensionsstiftelse Grodden, där ett antal bolag som ingår i, eller har ingått i, Lantmännen-koncernen tryggat sina pensionsförpliktelser. Varje bolag har sin egen del av stiftelsen tillgångar. Det finns ingen skyldighet för anslutna bolag att tillskjuta ytterligare medel till stiftelsen. Förpliktelserna är också kreditförsäkrade via PRI Pensionsgaranti. PRI Pensionsgaranti är ett ömsesidigt försäkringsbolag som garanterar de anställdas framtida pensioner. I och med att tillgångarna finns avskiljda i en särskild stiftelse kan förpliktelserna reduceras med marknadsvärdet på tillgångarna i stiftelsen vid redovisning i balansräkningen. Kronfågel AB och SweHatch AB är anslutna till stiftelsen vad gäller förpliktelser intjänade till och med maj 2013. Efter detta datum finansieras all ny intjäning av pensioner direkt med avgifter inom koncernen.
Pensionsplaner med balansmässiga överskott redovisas som tillgång i balansräkningens Överskott i fonderade pensionsplaner. Övriga pensionsplaner som är ofonderade eller delvis fonderade redovisas som Avsättningar för pensionsförpliktelser.
Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar i koncernen:
| Förmånsbestämda pensionsplaner, MSEK | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|
| Fonderade planer | ||
| Förmånsbestämda förpliktelser enligt svenska PRI | 177,2 | 148,9 |
| Förvaltningstillgångars verkliga värde | −159,4 | −165,3 |
| Summa nettovärde, fonderade planer | 17,8 | −16,4 |
| Överskott i pensionsplan redovisad som tillgång | − | −16,4 |
| Delvis fonderad plan redovisad som skuld | 17,8 | − |
| Ofonderade planer | ||
| Övriga ofonderade förpliktelser | 1,9 | 1,7 |
| Summa, ofonderade planer | 1,9 | 1,7 |
| Avsättning för pensioner, nettovärde | 19,7 | −14,6 |
Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner finns i Sverige.
| Pensionskostnad i resultaträkningen, MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | ||
| Kostnader för pensioner intjänade under året | 1,7 | 1,7 |
| Ränteintäkter/räntekostnader | 0,6 | −0,4 |
| Kostnad förmånsbestämda planer | 2,3 | 1,3 |
| Kostnad avgiftsbestämda planer | −74,3 | −56,8 |
| Total kostnad för pensioner | −72,0 | −55,5 |
| Kostnaden redovisas på följande rader i resultaträkningen |
||
| Personalkostnader, Not 5 | −72,6 | −55,1 |
| Finansiella kostnader, Not 8 | 0,6 | −0,4 |
| Total pensionskostnad | −72,0 | −55,5 |
| Pensionsrelaterade avgifter i övrigt totalresultat, MSEK |
2016 | 2015 |
| Förmånsbestämda planer | ||
| Avkastning på förvaltningstillgångar utöver vad som redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen |
2,2 | 6,2 |
| Erfarenhetsbaserad justering av förpliktelsen | 2,5 | 2,0 |
| Effekter av ändrade demografiska antaganden | − | − |
| Effekter av ändrade finansiella antaganden | −33,2 | 17,4 |
| Summa aktuariella vinster (+), förluster (–) | −28,5 | 25,6 |
| Skatt på ovanstående poster | 6,3 | −6,0 |
| Summa redovisad i Övrigt totalresultat | −22,2 | 19,6 |
| 31 december 2016 | 31 december 2015 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Förmånsbaserade förpliktelser |
Förvaltnings tillgångar |
Netto | Förmånsbaserade förpliktelser |
Förvaltnings tillgångar |
Netto |
| Ingående balans | 150,5 | −165,2 | −14,7 | 175,7 | −155,3 | 20,4 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | −1,8 | − | −1,8 | −1,7 | − | −1,7 |
| Räntor redovisade i resultaträkningen | 5,0 | −5,6 | −0,6 | 4,7 | −4,3 | 0,4 |
| Utbetalning av pensionsersättning | −7,2 | − | −7,2 | −7,0 | − | −7,0 |
| Utbetald kompensation till arbetsgivare1) | − | 13,6 | 13,6 | − | 0,6 | 0,6 |
| Reduceringar och regleringar | − | − | − | −2,3 | − | −1,9 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar utöver redovisad ränta |
− | −2,2 | −2,2 | − | −6,2 | −6,2 |
| Omvärdering av pensionsförpliktelse redovisad i övrigt totalresultat |
30,7 | 30,7 | −19,0 | − | −19,0 | |
| Utgående balans, pensionsskuld | 177,2 | −159,4 | 17,8 | 150,5 | −165,2 | −14,7 |
| Varav fonderade planer | − | − | − | − | − | −16,4 |
| Varav ofonderade planer | − | − | − | − | − | 1,7 |
1) Såväl Kronfågel AB som SweHatch har erhållit kompensation från pensionsstiftelsen under 2016 och 2015.
| 2016 | 2015 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Fastigheter | 92,9 | 58,3 | 97,0 | 58,7 |
| Fastränteplaceringar | 18,9 | 11,8 | 17,2 | 10,4 |
| Strukturerade produkter | 2,6 | 1,6 | 5,0 | 3,0 |
| Aktieplaceringar | 33,7 | 21,1 | 35,4 | 21,4 |
| Hedgefonder | 8,2 | 5,2 | 5,4 | 3,3 |
| Likvida medel | 3,1 | 2,0 | 5,2 | 3,2 |
| Summa | 159,4 | 100,0 | 165,2 | 100,0 |
Samtliga aktieplaceringar avser noterade placeringar.
| Aktuariella antaganden | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 2,20% | 3,30% |
| Framtida ökningar av pensioner | 1,50% | 1,50% |
| Inflation | 1,50% | 1,50% |
| Dödlighetstabell | DUS14 | DUS14 |
En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 6,6 (5,5) MSEK medan en ökning av räntan med 0,25 procentenheter skulle minska förpliktelsen med cirka 6,3 (5,2) MSEK. En förändring av livslängdsantagandena med ett år skulle förändra förpliktelsen med cirka 6,9 (5,5) MSEK. Ändrade antaganden gällande inflationen med 0,25 procentenheter skulle ändra förpliktelsen med cirka 6,5 (5,5) MSEK. Pensionsstiftelsen hade en avkastning på 5 (6) procent, och en förändring med 1 procentenhet skulle ändra förvaltningstillgångarnas värde med cirka 1,6 (1,5) MSEK.
De fonderade planerna omfattar 56,7 (60) procent fribrevshavare och 43,3 (40) procent pensionärer. Löptiden är 15,1 (14,4) år.
Förväntade utbetalningar av pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner under 2017 uppgår till 7,0 MSEK.
För vissa anställda i Sverige erläggs försäkringspremie till Alecta avseende åtaganden enligt den så kallade traditionella ITP-planen. Planen är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan för närvarande inte lämna den information som krävs för att redovisa denna pensionsplan som en förmånsbestämd plan. Pensioner, som tryggas genom försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Av kostnaden ovan för avgiftsbestämda planer, 72,0 (55,5) MSEK, avser 3,5 (3,7) MSEK premier till Alecta för traditionell ITP. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 149 (153) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
I koncerner av Scandi Standards storlek finns normalt ett antal pågående tvister. Scandi Standard gör en bedömning av det mest sannolika utfallet av de tvister som för närvarande är aktuella. Då en utbetalning bedöms som sannolik redovisas motsvarande belopp som avsättning.
| MSEK | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 475,5 | 352,5 |
| Rörelseskulder till intresseföretag |
− | − |
| Övriga kortfristiga skulder | 100,9 | 138,1 |
| Derivatinstrument | − | 0,9 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
199,5 | 161,5 |
| Summa | 775,9 | 653,0 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Upplupna personalrelaterade kostnader |
131,3 | 113,9 |
| Skuld avseende rabatter, bonus | 20,7 | 14,3 |
| Övriga upplupna kostnader | 36,8 | 27,4 |
| Förutbetalda intäkter | 10,7 | 5,9 |
| Summa | 199,5 | 161,5 |
Inom koncernen finns framförallt operationella leasingåtaganden, och finansiella leasingåtaganden finns endast i begränsad omfattning.
Operationell leasing avser i huvudsak lokalhyror, motsvarande mer än 90 procent av redovisade minimileaseavgifter.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Minimileaseavgifter | 71,9 | 64,5 |
| Summa | 71,9 | 64,5 |
Nedan redovisas framtida åtaganden avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal
| MSEK | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 64,3 | 56,4 |
| Mellan ett år och fem år | 194,2 | 190,7 |
| Senare än fem år | 120,8 | 126,9 |
| Summa | 379,3 | 374,0 |
Ett bolag inom koncernen är hyresgäster i fastigheter som ägs av Lantmännen ek för. Årshyran för dessa uppgick till 2,2 (1,6) MSEK under 2016.
Skulder avseende finansiella leasingavtal redovisas som räntebärande skulder i koncernens balansräkning. Amortering som förfaller inom ett år redovisas som kortfristig finansiell skuld och amortering som förfaller senare än inom ett år redovisas som långfristig finansiell skuld.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Minimileaseavgifter | ||
| – redovisade som ränta | 0,1 | 0,3 |
| – redovisade som amortering | 1,6 | 2,2 |
| Summa kostnad för finansiell | ||
| leasing | 1,7 | 2,5 |
Redovisat värde per balansdagen avseende de leasade tillgångarnas värde framgår av Not 11.
| 31 dec 2016 | |||
|---|---|---|---|
| Amortering | Ränta Total avgift | ||
| Inom ett år | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Mellan ett år och fem år | 1,2 | 0,1 | 1,3 |
| Senare än fem år | 0,7 | 0,0 | 0,7 |
| Summa | 1,9 | 0,1 | 2,0 |
| 31 dec 2015 | |||
| Amortering | Ränta Total avgift | ||
| Inom ett år | 0,9 | 0,2 | 1,1 |
| Mellan ett år och fem år | 2,6 | 0,6 | 3,2 |
| Summa | 3,5 | 0,8 | 4,3 |
Löner och förmåner till ledande befattningshavare redovisas i Not 5. Inga utdelningar från dotterföretag eller intresseföretag har erhållits under året.
Fordringar från och skulder till intresseföretag redovisas i Not 14 och 23. Mer information om beloppen återfinns i Not 13.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Hyra till Lantmännen | 2,2 | 1,6 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Koncerninterna inköp, andel av de totala inköpen, % |
11,0 | 9,0 |
| Koncernintern försäljning, andel av total försäljning, % |
8,0 | 7,0 |
| Köp av varor och tjänster från intresseföretag, MSEK |
59,9 | 48,4 |
| Försäljning av varor och tjänster till intresseföretag, MSEK |
7,1 | 38,0 |
| Överföring av kapital från pen sionsfonden, krediterad, MSEK |
13,6 | 0,6 |
| Not 26 Statliga stöd | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2015 |
| Erhållna bidrag som redovisats som intäkt |
0,8 | 0,5 |
| Summa | 0,8 | 0,5 |
Under 2016 förvärvades 80 procent av Sødam Øko Fjerkræslagteri Aps för maximalt 48,0 MDKK. Sødam är en dansk producent av frittgående och ekologiska kycklingar. 18,0 MDKK erlades kontant vid tillträdet och resterande köpeskillingen ska erläggas i delbetalningar under perioden 2016−2019 och är beroende av lönsamhetsutvecklingen hos bolaget. 7,0 MDKK av tilläggsköpeskillingen erlades under andra halvåret 2016.
Köpeavtalet innehåller en köp- och säljoption som innebär en rätt att förvärva resterande 20 procent av bolaget för högst 13,0 MDKK. En bedömning har gjorts att villkoren i optionen är sådana att det är sannolikt att den kommer att utnyttjas varför bedömd köpeskilling avsatts och det förvärvade bolaget konsolideras till 100 procent i koncernredovisningen.
Förvärvade kundrelationer har värderats till 14,4 MDKK och kommer skrivas av på 8 år. Vidare har 49,3 MDKK av köpeskillingen allokerats till goodwill med obestämd utnyttjandeperiod vilken kommer att testas för nedskrivning inom den kassagenererande enheten Danmark.
Den förvärvade verksamheten bidrog tll koncernens försäljning med 38,4 MSEK och bidrog till rörelseresultatet med 3,6 MSEK. Koncernens resultat har dessutom belastats med cirka 0,7 MSEK avseende förvärvsrelaterade transaktionskostnader.
| 2016 | 2015 | |
|---|---|---|
| MSEK | Sødam Øko Fjerkræslagteri Aps | Huttulan Kukko |
| Förvärvspris | ||
| Kontant betalning (inklusive under året erlagt tilläggsköpeskilling) | 31,6 | 46,4 |
| Tilläggsköpeskilling, skuldförd | 27,9 | 9,3 |
| Skuld avseende förvärv av minoritet | 16,1 | |
| Summa | 75,6 | 55,7 |
| Förvärvade tillgångar och skulder till verkligt värde | ||
| Övriga immateriella tillgångar | 17,9 | − |
| Uppskjuten skatt | −3,9 | |
| Maskiner och inventarier | 3,7 | 67,8 |
| Varulager | 0,5 | 10,2 |
| Övriga omsättnings- och anläggningstillgångar | 1,9 | − |
| Skulder | −6,9 | − |
| Förvärvade nettotillgångar, totalt | 13,1 | 78,0 |
| Kassa och bank | 1,4 | − |
| Upplåning | − | −46,4 |
| Förvärvad nettolåneskuld | 1,4 | −46,4 |
| Goodwill | 61,0 | 24,1 |
| Summa | 75,6 | 55,7 |
I ovanstående värden inkluderas de justeringar av bokförda värden i bolagen som gjordes till verkliga värden på tillgångar och skulder i de förvärvade bolagen. Dessa justeringar framgår nedan.
| MSEK | Sødam Øko Fjerkræslagteri Aps Huttulan Kukko |
||
|---|---|---|---|
| Förvärvens påverkan på koncernens likvida medel | |||
| Erlagd köpeskilling för årets förvärv | −22,3 | −55,7 | |
| Likvida medel i förvärvade bolag | 1,4 | − | |
| Summa | −20,9 | −55,7 |
| Ställda säkerheter | För egna skulder | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2016 31 dec 2015 |
||
| Fastighetsinteckningar | 63,4 | 60,5 | |
| Summa | 63,4 | 60,5 |
| MSEK | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|
| Proprieborgen långfristig kredit facilitet |
2 200,0 | 1 500,0 |
| Hyresgaranti | 1,2 | 31,7 |
| Borgensförbindelser för kontrak terade broilerproducenter |
− | 17,6 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 12,2 | 17,1 |
| Summa | 2 213,4 | 1 566,4 |
Moderbolaget Scandi Standard AB (publ) har utställt en hyresgaranti för Kronfågel AB. Årsbelopp för hyran uppgår till 8,0 MSEK. Scandi Standard AB (publ) har också ingått borgensåtagande (proprieborgen) för Kronfågel AB avseende hyresavtal. Årshyran för avtalet uppgår till 10,9 MSEK.
| 1)Betalda räntor och erhållen utdelning, MSEK |
2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Erhållen ränta | 0,3 | 3,6 |
| Betalda räntor | −46,1 | −47,8 |
| Övriga betalda finansiella poster |
−13,5 | −7,4 |
| Summa | −59,3 | −51,6 |
| 2)Förvärvade verksamheter | 2016 | 2015 |
| Förvärvade tillgångar och skulder |
||
| Materiella anläggnings tillgångar |
3,7 | 67,8 |
| Immateriella tillgångar | 75,0 | 24,1 |
| Varulager | 0,5 | 10,2 |
| Kundfordringar och andra fordringar |
1,9 | − |
| Skulder | −6,9 | − |
| Likvida medel | 1,4 | − |
| 75,6 | 102,1 | |
| Rörelseskulder | − | − |
| Tilläggsköpeskilling, skuldförd | −27,9 | − |
| Avsättning för förvärv av minoritet |
−16,1 | − |
| Lån från företagsförvärv | − | −46,4 |
| Erlagd köpeskilling | 31,6 | 55,7 |
| Likvida medel från företags förvärv |
−1,4 | − |
| Påverkan på kassaflödet | 30,2 | 55,7 |
| 3)Likvida medel, MSEK | 2016 | 2015 |
| Kassa och bank | 23,2 | 142,7 |
| Summa | 23,2 | 142,7 |
Koncernens totala likviditet, definierad som kassa och bank samt krediter tillgängliga i enlighet med tillämpliga låneavtal, uppgick vid årets utgång till 307,0 (547,2) MSEK.
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 38,7 | 36,2 |
| Förändring på grund av ändrade uppskattningar |
15,9 | − |
| Förändring i antalet höns | 4,3 | 1,7 |
| Förändring i nettoomsättning per höna |
−5,6 | 5,9 |
| Förändring av produktionskostnad |
−4,3 | −5,9 |
| Övrigt | −2,2 | 0,8 |
| Utgående balans | 46,8 | 38,7 |
De biologiska tillgångarna består i huvudsak av hönor för produktion av dagsgamla kycklingar för försäljning till uppfödare. Hönornas livscykel omfattar 60 veckor och den huvudsakliga intäktskällan är försäljningen av dagsgamla kycklingar. Varje höna producerar ca 129 kycklingar mellan vecka 25 och vecka 60. Produktkostnader omfattar direkta kostnader såsom foder, hyra och energi. Vid årets slut fanns ca 548 000 hönor (547 000) med ett totalt verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader på MSEK 46,8 (38,7)
| Not 31 Arvode och kostnadsersättning till revisorer | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2015 | ||
| Coopers AB | Öhrlings Pricewaterhouse | |||
| Revisionsuppdrag | 0,5 | 0,5 | ||
| Summa | 0,5 | 0,5 |
| Not 32 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | ||
|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|
| Ansvarsförbindelser | ||
| Proprieborgen långfristiga kredit | ||
| faciliteter | 2 200,0 | 1 500,0 |
| Summa | 2 200,0 | 1 500,0 |
Scandi Standard AB (publ) har utställt en hyresgaranti för Kronfågel AB. Årsbelopp för hyran uppgår till 8,0 MSEK. Scandi Standard AB (publ) har också ingått borgensåtagande (proprieborgen) för Kronfågel AB avseende hyresavtal. Årshyran för avtalet uppgår till 10,9 MSEK.
| Skatt på årets resultat | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2015 |
| Aktuell skattekostnad (−)/ skatteintäkt (+) |
||
| Periodens skattekostnad/intäkt | − | − |
| Summa aktuell skatt | − | − |
| Uppskjuten skattekostnad (−)/ skatteintäkt (+) |
||
| Uppskjuten skatteintäkt som härrör från under året redovi sade underskottsavdrag |
0,0 | −2,3 |
| Summa uppskjuten skatt | 0,0 | −2,3 |
| Summa redovisad skattekostnad | 0,0 | −2,3 |
| 2016 | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående balans |
Redovisat mot resultat räkningen |
Ut gående balans |
| Underskottsavdrag | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Summa uppskjuten skatt | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Vid utgången av året hade moderbolaget underskottsavdrag på 0,0 (10,6) MSEK, varav allt beaktas vid aktivering av uppskjuten skatt.
Samtliga underskottsavdrag har obegränsad livslängd.
| 2016 | 2015 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skatt | % | MSEK | % | MSEK | |
| Resultat före skatt | − | 14,5 | |||
| Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats | 22,0 | − | 22,0 | −3,2 | |
| Ej avdragsgilla kostnader | − | − | −0,0 | 0,0 | |
| Utdelning | − | − | −6,0 | 0,9 | |
| Redovisad effektiv skatt | − | − | −16,0 | −2,3 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden |
532,7 | 532,7 |
| Redovisat värde | 532,7 | 532,7 |
| MSEK | 2016 | 2015 |
| Redovisat värde vid årets ingång | 532,7 | 532,7 |
| Redovisat värde | 532,7 | 532,7 |
Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i koncernföretag.
| Bolagsnamn | Organisationsnummer | Säte | Andel i % | Redovisat värde, MSEK |
|---|---|---|---|---|
| Scandinavian Standard Nordic AB | 556921–0619 | Stockholm, Sverige | 100 | 532,7 |
| Scandi Standard ApS | 25 710 029 | Farre, Danmark | 100 | |
| Kronfågel OY | 2644740-9 | Helsingfors, Finland | 100 | |
| Kronfågel Holding AB | 556529–6372 | Stockholm, Sverige | 100 | |
| Kronfågel AB | 556145–4223 | Stockholm, Sverige | 100 | |
| SweHatch AB | 556033–3386 | Flyinge, Sverige | 100 | |
| AB Skånefågel | 556056–1457 | Örkelljunga, Sverige | 100 | |
| Bosarpskyckling AB | 556673-6608 | Stockholm, Sverige | 100 | |
| Danpo A/S | 31 241 316 | Farre, Danmark | 100 | |
| Sødam Øko Fjerkræslagteri A/S | 32 360 297 | Skærbæk, Danmark | 100 | |
| Scandi Standard Norway AS | 911 561 077 | Oslo, Norge | 100 | |
| Den Stolte Hane AS | 980 403 715 | Jæren, Norge | 100 | |
| Summa, moderbolaget | 532,7 |
Not 35 Finansiella instrument
| MSEK | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 |
|---|---|---|
| Lånefordringar och kundfordringar |
||
| Långfristiga räntebärande ford ringar hos koncernföretag |
358,7 | 358,7 |
| Summa | 358,7 | 358,7 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
||
| Skulder till koncernföretag | 231,0 | 109,3 |
| Summa | 231,0 | 109,3 |
Inga derivatinstrument finns i moderbolaget. Se Not 20 för upplysningar om räntebärande skulder.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår en utdelning om 1,35 (1,80) kronor per aktie till årsstämman 2017.
Följande medel står till årsstämmans förfogande
| SEK | |
|---|---|
| Överkursfond | 702 724 690 |
| Ackumulerat underskott | −42 953 579 |
| Årets resultat | 0 |
| Summa | 659 771 111 |
| Utdelning till aktieägare om 1,35 per aktie | 80 186 325 |
| Att överföra i ny räkning | 579 584 786 |
| Summa | 659 771 111 |
| SEK | |
|---|---|
| Överkursfond | 702 724 690 |
| Ackumulerat underskott | −42 953 579 |
| Årets resultat | 0 |
| Summa | 659 771 111 |
| SEK | |
| Utdelning till aktieägarna om 1,35 SEK per aktie | 80 186 325 |
| Att överföra i ny räkning | 579 584 786 |
| Summa | 659 771 111 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med god revisionssed, och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 29 mars 2017
Per Harkjær Styrelsens ordförande
Ulf Gundemark Styrelseledamot
Samir Kamal Styrelseledamot
Michael Parker Styrelseledamot
Harald Pousette Styrelseledamot Asbjørn Reinkind Styrelseledamot
Karsten Slotte Styrelseledamot
Heléne Vibbleus Styrelseledamot
Leif Bergvall Hansen Vd och koncernchef
Koncernens och moderbolagets årsredovisning fastställs av årsstämman den 25 april 2017.
Vår revisionsberättelse lämnades den 29 mars 2017 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bo Lagerström Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Scandi Standard AB (publ) för år 2016. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 35–78 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och den verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Vår koncernrevision omfattar 14 rapporterande enheter i fyra länder i Norden. Verksamheten leds och kontrolleras landsvis i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Vi har därför inriktat vår revision mot de rapporterande enheterna i varje land med hänsyn tagen till befintlig kontrollmiljö och affärsprocesser på respektive enhetsnivå samt även koncernledningens övervakande kontroller för respektive enhet.
När vi fastställde vår övergripande revisionsansats och revisionsplan bestämde vi vilken typ av arbete som behövde utföras för respektive rapporterande enhet av lokal revisor. För de mest väsentliga enheterna har vi krävt en fullständig revision av enheternas finansiella information.
Koncernens konsolidering, tilläggsupplysningar till de finansiella rapporterna och ett antal mer komplexa transaktioner, samt de svenska bolagen har reviderats av det centrala revisionsteamet. Den centrala revisionen har innefattat nedskrivningstesten av goodwill och andra immateriella tillgångar som inte skrivs av, långsiktiga ersättningsprogram för ledande befattningshavare, företagsförvärv och pensionsskulder.
Enheter som ingår i koncernrevisionen representerar uppskattningsvis 90 procent av koncernens nettoomsättning.
Vår revision utförs kontinuerligt under året. För delårsperioden avseende perioden 1 januari till 30 september 2016 har vi avgivit en översiktlig granskningsberättelse. I samband med publiceringen av bolagets delårsrapport för det tredje kvartalet och bokslutskommunikén rapporteras våra iakttagelser till koncernledningen och revisionsutskottet. Vi rapporterar även vår iakttagelser till styrelsen i samband med att årsbokslutet färdigställts.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om de, enskilt eller tillsammans, rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi kvantitativa väsentlighetstal för den finansiella rapporteringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning samt våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning. De kvantitativa väsentlighetstalen används också för att bedöma effekten av eventuella felaktigheter, enskilt och sammantaget, på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Avskrivning och nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar beskrivs i årsredovisning i Not 6 och 12 samt i redovisnings- och värderingsprinciper.
Det redovisade värdet på goodwill uppgår till 703,8 miljoner kronor den 31 december 2016. Immateriella tillgångar med som inte skrivs av omfattar olika varumärken som förvärvats i Sverige, Danmark och Norge. Det redovisade värdet på varumärken som inte skrivs av uppgår till 323,6 miljoner kronor den 31 december 2016. Goodwill och varumärken är väsentliga tillgångar i koncernens balansräkning.
Under året har verksamheten i Finland påverkats negativt av ineffektivitet och flaskhalsar i produktionen medan verksamheten i Danmark påverkats negativt av en svag utveckling på marknaden. Det har därför varit särskilt viktigt för företagsledningen att utvärdera om värdet på redovisade goodwillposter och varumärken kan motiveras med beaktande av framtida kassaflöden som hänför sig till den danska och finska verksamheten.
Det redovisade värdet på goodwill för Danmark uppgår till 190,6 miljoner kronor och för Finland till 27,5 miljoner kronor. Det redovisade värdet för varumärken som inte skrivs av avseende Danmark uppgår till 82,7 miljoner kronor.
Under 2016 har inga nedskrivningar redovisats avseende goodwill eller varumärken som inte skrivs.
I vår revision har vi genomfört ett antal revisionsåtgärder för att verifiera att de bedömningar av ett eventuellt behov av nedskrivning som Scandi Standard har utfört också är baserade på vedertagna värderingsmetoder, matematiskt korrekta och baserade på rimliga antaganden om bland annat framtida kassaflöden och diskonteringsräntor.
Våra revisionsåtgärder har omfattat en avstämning av bolagets budget och prognoser samt antaganden. Vi har verifierat att antaganden som används i prognosen över framtida kassaflöden överensstämmer med ledningens strategiska planer och intentioner.
Vi har också utvärderat företagets analys av känsligheten i värderingen för förändringar i väsentliga parametrar vilka skulle kunna medföra att ett nedskrivningsbehov föreligger.
| VÄRDERING AV FÄRDIGVARULAGER Varulager beskrivs i årsredovisningen i Not 15 och i redovisnings- och värderingsprinciperna. |
Vår revision har omfattat en bedömning av koncernens redovisningsprinciper för reservering av inkurans, analytisk genomgång samt förfrågningar hos kontrollers och detaljtester av lagersaldon. |
|---|---|
| Lager av fryst kyckling och processade produkter finns på ett mindre antal platser inom kon cernen och uppgår till 603,2 miljoner kronor den 31 december 2016. Lager är en väsentlig post i koncernens balansräkning. |
Vi har testat design och effektivitet för fastställandet av produktkalkyler för färdigvaror, för in- och utleveranser från lager och för att övervakning att inventering görs på samtliga lager |
| Det är krävande att göra en korrekt redovisning av anskaffningskostnaden på grund av att | platser och att lagerdifferenser utreds. Vi har utfört pristester på lagersaldon hänförliga till frysta kycklingprodukter. Vi har tagit del |
| tillverkningsprocessen innefattar ett stort antal produkter. Produktkalkylerna fordrar att ett antal nödvändiga avvägningar behöver göras av företagsledningen som har påverkan på de redovisade värdena. |
av företagets övervakande kontroller av trögrörlighet och de överväganden som gjort om inkurans. |
| En riktig lagervärdering, innefattande att vid behov göra en erforderlig nedskrivning, är därför av väsentlig betydelse i vår revision. |
Vi har deltagit vid lagerinventeringar och utfört egna kontrollinventeringar för att verifiera existens och testa bedömningen av inkurans. |
| På grund av prisförändringar på visa artikeltyper på marknaderna i Sverige, Danmark och Finland samt den under vintern 2016 uppkomna situationen med fågelinfluensa och efter |
Vår revision vid årets slut har varit inriktad på att bedöma återstående risker för nedskriv ning och företagsledningens bedömning av gjorda nedskrivningar. |
| följande exportstopp från Danmark har en nedskrivning av färdiglager redovisat med 15,6 miljoner kronor hänförlig till lager av färdigvaror i Sverige, Danmark och Finland. |
Scandi Standards varulager uppgick vid årsskiftet till 603,2 miljoner kronor varav 106,6 var värderat till nettoförsäljningsvärde. |
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen, koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–34 och 83–87 samt 100. Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och den verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och den verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt
drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och den verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen. se/rn/showdocument/documents/rev_dok/revisors_ ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning för Scandi Standard AB (publ) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhet, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller den verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Stockholm den 29 mars 2017
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bo Lagerström Auktoriserad revisor
| MSEK där ej annat angivits | 2016 | 2015 | 2014 | Proforma 2013 |
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 967,4 | 5 422,9 | 5 267,2 | 5 192,4 |
| EBITDA | 438,2 | 445,4 | 407,7 | 324,7 |
| Rörelseresultat | 238,2 | 259,5 | 238,5 | 162,9 |
| Periodens resultat | 131,4 | 163,9 | 56,1 | −30,0 |
| Resultat per aktie, SEK | 2,21 | 2,73 | 1,02 | −0,67 |
| Justerad EBITDA1) | 451,6 | 477,4 | 470,2 | 479,0 |
| Justerad EBITDA-marginal1),% | 7,6 | 8,8 | 8,9 | 9,2 |
| Justerat rörelseresultat1) | 251,6 | 291,5 | 301,0 | 317,2 |
| Justerad rörelsemarginal1),% | 4,2 | 5,4 | 5,7 | 6,1 |
| Justerat resultat efter finansiella poster1,2) |
180,3 | 247,5 | 189,8 | 166,3 |
| Justerat resultat för perioden1,2,3) | 141,9 | 188,7 | 145,1 | 89,2 |
| Justerat resultat per aktie,1,2,3) SEK | 2,38 | 3,15 | 2,63 | 1,78 |
| Utdelning, SEK | 1,354) | 1,80 | 1,30 | − |
| Justerat operativt kassaflöde | 126,1 | 324,2 | 438,1 | 176,1 |
| Investeringar | 265,4 | 206,5 | 141,3 | 89,7 |
| Justerad avkastning på operativt kapital (ROC)1), % |
10,6 | 12,9 | 13,6 | − |
| Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)1), % |
10,3 | 12,7 | 12,9 | − |
| Nettoskuld/justerad EBITDA, ggr | 3,4 | 2,8 | 3,0 | 3,3 |
| Soliditet, % | 27,8 | 29,4 | 28,6 | 13,3 |
| Genomsnittligt antal anställda | 1 680 | 1 670 | 1 660 | 1 677 |
| Jämförelsestörande poster i EBITDA och rörelseresultatet |
2016 | 2015 | 2014 | Proforma 2013 |
|---|---|---|---|---|
| Kostnader för | ||||
| personalneddragningara) | −4,5 | − | − | − |
| Nedskrivning av varulagerb) | −6,7 | − | − | − |
| Finansiellt stöd till intresseföretagd) | − | −7,0 | − | − |
| Transaktionskostnaderc) | −2,2 | −25,0 | −2,3 | −150,8 |
| Kostnader för börsnoteringene) | − | − | −36,5 | − |
| Transitionskostnaderf) | − | − | −13,9 | −9,7 |
| Monitoring feesg) | − | − | −5,8 | −1,8 |
| Omvärdering av pensionsförpliktelseh) |
− | − | −4,0 | 8,0 |
| 1) Totalt | −13,4 | −32,0 | −62,5 | −154,3 |
| Jämförelsestörande poster i finansnettot och skatteeffekter |
||||
| 2) Refinansiering | −51,0 | − | ||
| 3) Skatteeffekt på justeringar | 2,9 | 7,2 | 24,5 | 35,1 |
a) Kostnader för personalneddragningar i Danmark, d.v.s. löner under uppsägningstiden.
b) Nedskrivning av varulager i Danmark.
Jämförelsestörande poster
c) Kostnader för avslutade och icke avslutade förvärv, samt kostnader i samband med bildandet av Scandi Standardkoncernen.
i periodens resultat −10,5 −24,8 −89,0 −119,2
d) Finansiellt stöd till intresseföretaget Farmfood A/S.
e) Engångskostnader för börsnoteringen i juni 2014.
f) Transitionskostnader relaterade till separationen av de svenska och danska verksamheterna från Lantmännen, t.ex. IS/IT-kostnader.
g) Monitoring fees, d.v.s.ersättning till de tidigare ägarna som upphörde i samband med börsnoteringen.
h) Omvärdering av pensionsförpliktelser vid avlutandet av den förmånsbestämda pensionsplanen.
1–3) Se tabell till höger.
4) Styrelsens förslag.
| Koncernen MSEK |
Kv1 2016 | Kv1 2015 | Kv2 2016 | Kv2 2015 | Kv3 2016 | Kv3 2015 | Kv4 2016 | Kv4 2015 | Helår 20161) |
Helår 20151) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 386,3 | 1 309,6 | 1 503,5 | 1 341,3 | 1 569,9 | 1 396,1 | 1 507,6 | 1 376,0 | 5 967,4 | 5 422,9 |
| Justerat rörelseresultat | 68,3 | 67,6 | 74,3 | 77,0 | 76,1 | 71,7 | 32,9 | 68,1 | 251,6 | 291,5 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 4,9 | 5,2 | 4,9 | 5,7 | 4,8 | 5,1 | 2,2 | 5,0 | 5,9 | 5,4 |
| Justeringar av rörelseresultat | −1,1 | − | − | −4,2 | −0,7 | −0,3 | −11,6 | −20,5 | −13,4 | −32,0 |
| Rörelseresultat | 67,2 | 67,6 | 74,3 | 72,8 | 75,4 | 71,4 | 21,3 | 47,6 | 238,2 | 259,5 |
| Sverige MSEK |
Kv1 2016 | Kv1 2015 | Kv2 2016 | Kv2 2015 | Kv3 2016 | Kv3 2015 | Kv4 2016 | Kv4 2015 | Helår 20161) |
Helår 20151) |
| Nettoomsättning | 563,9 | 530,9 | 618,6 | 564,4 | 625,4 | 572,5 | 583,9 | 571,5 | 2 391,9 | 2 231,1 |
| Justerat rörelseresultat | 43,7 | 33,0 | 51,8 | 46,7 | 51,0 | 39,2 | 27,5 | 37,5 | 174,0 | 156,4 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 7,7 | 6,2 | 8,4 | 8,4 | 8,2 | 6,9 | 4,7 | 6,6 | 7,3 | 7,2 |
| Justeringar av rörelseresultat | −1,1 | − | − | − | − | −0,3 | − | −5,0 | −1,1 | −5,3 |
| Rörelseresultat | 42,5 | 33,0 | 51,8 | 46,7 | 51,0 | 38,9 | 27,5 | 32,5 | 172,9 | 151,1 |
| Danmark MSEK |
Kv1 2016 | Kv1 2015 | Kv2 2016 | Kv2 2015 | Kv3 2016 | Kv3 2015 | Kv4 2016 | Kv4 2015 | Helår 20161) |
Helår 20151) |
| Nettoomsättning | 548,8 | 584,8 | 596,3 | 570,5 | 636,7 | 589,1 | 550,2 | 539,2 | 2 320,0 | 2 283,7 |
| Justerat rörelseresultat | 28,7 | 32,8 | 21,8 | 35,4 | 30,4 | 38,0 | 13,6 | 34,2 | 94,5 | 140,4 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 5,2 | 5,6 | 3,7 | 6,2 | 4,8 | 6,5 | 2,4 | 6,3 | 4,1 | 6,3 |
| Justeringar av rörelseresultat | − | − | − | − | −0,7 | − | −11,2 | −4,4 | −11,9 | −4,4 |
| Rörelseresultat | 28,7 | 32,8 | 21,8 | 35,4 | 29,7 | 38,0 | 2,4 | 29,8 | 82,6 | 136,0 |
| Norge MSEK |
Kv1 2016 | Kv1 2015 | Kv2 2016 | Kv2 2015 | Kv3 2016 | Kv3 2015 | Kv4 2016 | Kv4 2015 | Helår 20161) |
Helår 20151) |
| Nettoomsättning | 331,9 | 275,7 | 313,0 | 280,4 | 360,7 | 300,5 | 388,1 | 321,8 | 1 433,7 | 1 178,3 |
| Justerat rörelseresultat | 20,1 | 13,2 | 26,1 | 9,6 | 20,9 | 16,0 | 27,8 | 21,6 | 94,9 | 60,3 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 6,1 | 4,8 | 7,4 | 3,4 | 5,8 | 5,3 | 7,2 | 6,7 | 6,6 | 5,1 |
| Justeringar av rörelseresultat | − | − | − | − | − | − | − | −4,4 | − | −4,4 |
| Rörelseresultat | 20,1 | 13,2 | 26,1 | 9,6 | 20,9 | 16,0 | 27,8 | 17,2 | 94,9 | 56,0 |
| Finland MSEK |
Kv1 2016 | Kv1 2015 | Kv2 2016 | Kv2 2015 | Kv3 2016 | Kv3 2015 | Kv4 2016 | Kv4 2015 | Helår 20161) |
Helår 20151) |
| Nettoomsättning | 20,7 | − | 34,0 | 8,2 | 47,2 | 19,6 | 70,8 | 15,9 | 172,7 | 43,7 |
| Justerat rörelseresultat | −9,2 | − | −11,7 | −3,4 | −11,1 | −8,9 | −20,4 | −11,7 | −52,4 | −24,1 |
| Justerad rörelsemarginal, % | −44,6 | − | −34,4 | −41,5 | −23,5 | −45,7 | −28,8 | −73,6 | −30,3 | −55,1 |
| Justeringar av rörelseresultat | − | − | − | −4,2 | − | 1,5 | − | −6,3 | − | −9,0 |
| Rörelseresultat | −9,2 | − | −11,7 | −7,6 | −11,1 | −7,4 | −20,4 | −18,1 | −52,4 | −33,1 |
1) För beskrivning av justeringar, se sid 35−36.
| Från resultaträkningen MSEK | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | A | 5 967,4 | 5 422,9 |
| Periodens resultat | B | 131,4 | 163,9 |
| + Skatt | 35,5 | 51,6 | |
| Resultat efter finansiella poster | C | 166,9 | 215,5 |
| + Finansiella intäkter och kostnader, netto | 71,3 | 44,0 | |
| Rörelseresultat | D | 238,2 | 259,5 |
| + Av- och nedskrivningar | 201,3 | 187,2 | |
| + Resultat från andelar i intresseföretag | −1,3 | −1,3 | |
| EBITDA | E | 438,2 | 445,4 |
| Jämförelsestörande poster i periodens resultat | F | 10,5 | 24,8 |
| Justerat resultat för perioden | B+F | 141,9 | 188,7 |
| Jämförelsestörande poster i resultat efter finansnetto | G | 13,4 | 32,0 |
| Justerat resultat efter finansiella poster | C+G | 177,4 | 247,5 |
| Jämförelsestörande poster i rörelseresultat | G | 13,4 | 32,0 |
| Justerat rörelseresultat | D+G | 251,6 | 291,5 |
| Justerat rörelsemarginal, % | (D+G)/A | 4,2 | 5,4 |
| Jämförelsestörande poster i EBITDA | G | 13,4 | 32,0 |
| Justerad EBITDA | E+G | 451,6 | 477,4 |
| Justerad EBITDA-marginal, % | (E+G)/A | 7,6 | 8,8 |
| Från balansräkningen MSEK | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 | |
|---|---|---|---|
| Totala tillgångar | 3 496,9 | 3 143,8 | |
| Ej räntebärande långfristiga skulder | |||
| − Uppskjutna skatteskulder | −109,3 | −86,0 | |
| − Övriga långfristiga skulder | −46,3 | − | |
| Summa ej räntebärande långfristiga skulder | −155,6 | −86,0 | |
| Ej räntebärande kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | −475,5 | −352,5 | |
| Skatteskulder | −35,1 | −20,5 | |
| Övriga kortfristiga skulder | −100,9 | −138,1 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | −199,5 | −161,5 | |
| Summa ej räntebärande kortfristiga skulder | −811,0 | −672,6 | |
| Sysselsatt kapital | 2 530,3 | 2 385,2 | |
| Likvida medel | −23,2 | −142,7 | |
| Rörelsekapital | 2 507,1 | 2 242,5 | |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital | H | 2 457,8 | 2 395,5 |
| Genomsnittligt rörelsekapital | I | 2 374,8 | 2 279,3 |
| Rörelseresultat rullande 12 månader | 238,2 | 285,3 | |
| Justerat rörelseresultat, rullande 12 mån | J | 251,6 | 295,9 |
| Finansiella intäkter | K | 1,2 | 5,3 |
| Justerad avkastning på sysselsatt kapital, % | (J+K)/H | 10,3 | 12,6 |
| Justerad avkastning på rörelsekapital, % | J/I | 10,6 | 13,0 |
| Från balansräkningen MSEK | 31 dec 2016 | 31 dec 2015 | |
|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | |||
| Långfristig del av räntebärande skulder | 1 367,6 | 1 381,3 | |
| Derivatinstrument | 14,2 | 13,6 | |
| Kortfristig del räntebärande skulder | 156,8 | 60,9 | |
| Summa räntebärande skulder | 1 538,6 | 1 455,8 | |
| Likvida medel | −23,2 | −142,7 | |
| Räntebärande nettoskuld | 1 515,4 | 1 313,1 |
| Från kassaflödesanalysen MSEK | 2016 | 2015 | |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 238,2 | 259,5 | |
| Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster |
|||
| Av- och nedskrivningar | 201,3 | 187,2 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag | −1,3 | −1,3 | |
| EBITDA | 438,2 | 445,4 | |
| Jämförelsestörande poster i EBITDA | G | 13,4 | 32,0 |
| Justerad EBITDA | 451,6 | 477,4 |
Rörelseresultat.
— Justerad EBIT Rörelseresultat justerat för engångsposter.
— EBIT-marginal Rörelseresultat (EBIT) som en andel av nettoomsättningen.
— Justerad EBIT-marginal Justerat rörelseresultat (justerad EBIT) som en andel av nettoomsättningen.
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar och resultat från andelar i intresseföretag.
Justerat rörelseresultat före av- och nedskrivningar och resultat från andelar i intresseföretag.
— EBITDA-marginal EBITDA som en andel av nettoomsättningen.
— Justerad EBITDA-marginal Justerad EBITDA i procent av nettoomsättning.
Justerad avkastning på rörelsekapital (ROC) Justerat rörelseresultat rullande tolv månader (LTM)
delat med genomsnittligt rörelsekapital.
Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)
Justerat rörelseresultat LTM (rullande 12 månader) plus ränteintäkter delat med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Rörelseresultat justerat för av koncernledningen bedömda jämförelsestörande poster, i procent av nettoomsättning.
Justerat operativt kassaflöde Kassaflöde justerat för av koncernledningen bedömda jämförelsestörande poster.
Justerat resultat efter finansiella poster Resultat efter finansiella poster justerat för av koncern-
ledningen bedömda jämförelsestörande poster. Justerat resultat för perioden
Periodens resultat justerat för av koncernledningen bedömda jämförelsestörande poster.
Justerat resultat för perioden dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Rörelseresultat justerat för av koncernledningen bedömda jämförelsestörande poster.
Kostnader för råvaror och övriga förnödenheter omfattar inköpskostnaden för levande kycklingar och andra råvaror, såsom bland annat förpackningar.
Nettoomsättningen är bruttoomsättningen minus
rabatter och gemensamma marknadsföringskostnader.
Produktionskostnader omfattar direkta och indirekta personalkostnader hänförliga till produktionen samt övriga produktionsrelaterade kostnader.
Räntebärande skuld exklusive uppläggningsavgifter minus likvida medel.
Summa tillgångar med avdrag för likvida medel och icke räntebärande skulder, inklusive uppskjuten skatteskuld.
Summa tillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder, inklusive uppskjuten skatteskuld.
Övriga rörelsekostnader omfattar marknadsföringskostnader, kostnad för koncernens personal samt övriga administrativa kostnader.
Övrigt rörelseresultat är resultatet som inte avser försäljning av kycklingar, såsom uthyrning av mark/byggnader för annan användning, samt betalning från personer som inte är anställda i bolaget för användning av bolagets lunchmatsalar.
Bolagsstyrningen inom Scandi Standard syftar till ett hållbart värdeskapande för aktieägarna genom lönsam tillväxt baserat på en sund företagskultur där affärsmöjligheter tas tillvara inom ramen för en god riskkontroll. Denna bolagsstyrningsrapport, som är en del av årsredovisningen för 2016, har upprättats av styrelsen och granskats av bolagets revisor. Inga avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning rapporteras.
Scandi Standard AB (publ) (Scandi Standard eller bolaget) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm vars aktier är noterade på Nasdaq Stockholm. Till grund för styrningen av Scandi Standard ligger både externa lagar och regler samt interna styrdokument. Ansvaret för ledning och kontroll av bolaget delas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen med dess utskott, samt verkställande direktören i enlighet med gällande lagar och regler, bolagsordningen samt interna koder, policyer, instruktioner och manualer etc.
Aktiekapitalet uppgick vid årsskiftet 2016 till 599 749 SEK fördelat på 60 060 890 aktier med ett kvotvärde på 0,009986 SEK per aktie. Varje aktie motsvarar en röst. Alla aktier har lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Det totala antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet till 8 501. Cirka 34 procent av aktiekapitalet innehades av utländska ägare.
Ingen ägare innehade vid årsskiftet mer än 10,0 procent av kapitalet. För mer information om aktien och aktieägarna, se sid 32–33.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ genom vilket aktieägarna utöver sin rätt att fatta beslut om bolagets angelägenheter. Inga begränsningar avseende aktieägarnas rättigheter finns i bolagsordningen eller, så vitt är känt för bolaget, i aktieägaravtal.
Årsstämman i Scandi Standard ska hållas i Stockholm senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Utöver årsstämman kan extra bolagsstämmor hållas.
För att delta i beslutsfattandet vid bolagsstämman krävs att aktieägaren är närvarande personligen eller genom ombud. Därutöver krävs att aktieägaren är direktregistrerad i det av Euroclear förda aktieregistret fem dagar före stämman samt meddelar sitt deltagande senast det datum som anges i kallelsen till stämman.
Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på stämman måste lämna in en skriftlig anmälan om detta till styrelsen via e-post till [email protected] åtminstone sju veckor före stämman.
Årsstämman 2016 hölls i Stockholm den 25 april. Beslut som fattades av årsstämman omfattade bland annat:
Omval av Per Harkjaer som styrelsens ordförande.
Viktiga externa lagar och regler
Policyer, instruktioner, manualer etc.
Sammanlagda arvoden till styrelsen för perioden fram till nästa årsstämma på totalt 2 805 000 SEK, varav 550 000 SEK till styrelsens ordförande, 275 000 SEK vardera till de övriga sju styrelseledamöterna, 130 000 SEK till revisionsutskottets ordförande och 50 000 SEK vardera till de övriga två medlemmarna i detta utskott, samt 50 000 SEK till ersättningsutskottets ordförande och 25 000 SEK vardera till de övriga två medlemmarna i detta utskott.
Årsstämman 2017 kommer att hållas den 25 april kl. 13:00. För mer information om årsstämman se sid 100 och http://investors.scandistandard.com/sv/stamma
Valberedningen representerar bolagets aktieägare och föreslår ordförande vid stämman, styrelsens ordförande och övriga styrelseledamöter samt i förekommande fall extern revisor. Valberedningen lämnar även förslag avseende arvoden till styrelsens ordförande och övriga icke anställda styrelseledamöter samt i förekommande fall till den externa revisorn.
Årsstämman 2016 beslutade om vissa ändringar i Instruktion till valberedningen som i sin helhet finns tillgänglig på bolagets hemsida. I enlighet med denna Instruktion ska valberedningen bestå av minst fyra ledamöter. En av dessa ska vara styrelsens ordförande eller en styrelseledamot utsedd av styrelsens ordförande. Baserat på aktieägarstatistik per den sista bankdagen i augusti efter årsstämman ska valberedningen identifiera de till röstetalet fyra största aktieägarna i bolaget och uppmana dessa att namnge den person som respketive aktieägare önskar utse
till ledamot av valberedningen. Valberedningens förslag till årsstämman offentliggörs senast samma dag som kallelsen till årsstämman publiceras.
Valberedning inför årsstämman 2017 Namnen på valberedningens ledamöter publicerades i pressmeddelande den 13 september 2016.
Valberedningen består av följande fem ledamöter: • Per Harkjaer, styrelsens ordförande i Scandi Standard.
Valberedningens fullständiga förslag återfinns på bolagets hemsida: http://investors.scandistandard.com/sv/stamma Aktieägare som vill lämna förslag till valberedningen kan göra detta via e-post till [email protected].
Enligt Scandi Standards bolagsordning ska styrelsen bestå av lägst tre och högst åtta ledamöter, utan suppleanter. Styrelsens ledamöter och styrelsens ordförande väljs av årsstämman.
Under 2016 bestod styrelsen i Scandi Standard av åtta ordinarie ledamöter, valda av årsstämman 2016, utan suppleanter och utan arbetstagarrepresentanter. Ingen av ledamöterna är anställda i bolaget. För mer information om styrelsen, se sid 96–97.
Utöver det konstituerande styrelsemötet som ska hållas i anslutning till årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år.
Styrelsen bedöms motsvara kraven på oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning genom att en majoritet av styrelseledamöterna är oberoende i förhållande till Scandi Standard och dess ledning, samt att minst två av dessa ledamöter även är oberoende i förhållande till de större aktieägarna. Se tabell sid 90.
Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsens ansvar och arbete styrs av lagar, regler och interna styrdokument däribland Arbetsordning för styrelsen. Bolagsstämman kan dessutom utfärda instruktioner
Arbetsordningen för styrelsen beskriver styrelsens uppgifter och ansvar, styrelsens arbete inklusive ordförandens ansvar samt det ansvar som delegeras till styrelsens utskott, styrelsemöten samt information och rapportering till styrelsen. Arbetsordningen ses över årligen.
Styrelsen har fastställt en Instruktion för verkställande direktören, som bland annat specificerar de frågor som kräver styrelsens godkännande samt en Instruktion avseende finansiell rapportering till styrelsen.
Styrelsens ordförande är ansvarig för att utvärdera styrelsens arbete i syfte att utveckla dess arbetsmetoder och effektivitet. Utvärderingen sker årligen och resultatet kommuniceras till styrelsen och rapporteras till valberedningen.
Ordföranden lät under 2016 göra en extern utvärdering av styrelsens arbete, som kommunicerades till styrelsen och rapporterades till valberedningen.
Styrelsen hade under 2016 totalt 15 möten, varav sex per telefon och två per capsulam. Under året har styrelsen bland annat behandlat strategiska frågor avseende marknad, opertations, inköp, innovation, investeringar, förvärv och finansiering. Beslut fattades om att upphandla en ny finansiering för koncernen. Ett styrelsemöte hölls i samband med besök av den nyetablerade verksamheten i Finland. För viktiga ärenden som behandlades av styrelsen under 2016, se sid 91.
Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Utskottens arbete är huvudsakligen av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen kan i särskilda fall delegera beslutsbefogenhet till utskotten. Utskotten är underordnade styrelsen och befriar inte styrelseledamöterna från deras åtaganden och generella ansvar som styrelseledamöter. De frågor som tas upp vid utskottens möten ska protokollföras och normalt föreläggas styrelsen vid nästkommande styrelsemöte.
Revisionsutskottets främsta uppgift är att övervaka Scandi Standards finansiella rapportering och med avseende på denna övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, men även övervaka effektiviteten i intern kontroll generellt för affärsverksamheten. I uppgiften ingår också att hålla sig informerat om den externa revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen.
Revisionsutskottet har också i uppgift att granska och övervaka den externa revisorns opartiskhet och självständighet, samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämman angående val av extern revisor.
Revisionsutskottet i Scandi Standard ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Minst en av ledamöterna som är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning ska också vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Minst en av de oberoende ledamöterna ska ha redovisnings- eller revisionskompetens.
Revisionsutskottet bestod 2016 av de tre styrelseledamöterna, Heléne Vibbleus (ordförande), Ulf Gundemark och Harald Pousette. Bolagets CFO, redovisningschef och den externa revisorn närvarar vid mötena. Revisionsutskottet hade sju möten under 2016. Arbetet var främst inriktat på kritiska redovisningsfrågor, årsredovisningen 2015, bokslutskommuniké 2015 och delårsrapporter 2016 inklusive översyn av interna styrdokument. Det arbete som initierades av revisionsutskottet under 2015 och som resulterade i en plan för det fortsatta arbetet med att förstärka den interna kontrollen fortsatte under året och ett antal internrevisioner genomfördes, bl. a. av processen för finansiell rapportering och processen för intäktsredovisning.
2) Invald i april 2016.
| Namn | Natio nalitet |
Oberoende1) | Styrelse möten |
Revisions utskottets möten |
Ersättnings utskottets möten |
Godkända arvoden, SEK3) |
Aktieinnehav antal aktier4) |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Per Harkjaer | Ordförande Ordförande i utskott |
Dansk | Ja/Ja | 15/15 | 4/4 | 600 000 | 68 496 | |
| Ulf Gundemark | Ledamot i utskott | Svensk | Ja/Nej | 14/15 | 7/7 | 4/4 | 350 000 | 31 779 |
| Samir Kamal | Ledamot i utskott | Svensk | Ja/Ja | 9/92) | 1/12) | 300 000 | 4 000 | |
| Michael Parker | Brittisk | Ja/Ja | 14/15 | 275 000 | 16 000 | |||
| Harald Pousette Ledamot i utskott | Svensk | Ja/Nej | 8/92) | 4/42) | 325 000 | 0 | ||
| Asbjørn Reinkind | Norsk | Ja/Ja | 15/15 | 275 000 | 0 | |||
| Karsten Slotte | Finsk | Ja/Ja | 15/15 | 275 000 | 13 698 | |||
| Heléne Vibbleus Ordförande i utskott Svensk | Ja/Ja | 15/15 | 7/7 | 405 000 | 6 250 | |||
| Totalt | 15 | 7 | 4 | 2 805 000 | 140 223 |
1) Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, respektive större aktieägare.
3) Arvodena är exklusive reseersättning.
4) Per 31 december 2016.
Närvaro 2016
Ersättningsutskottet främsta uppgift är att bereda styrelsens beslut i frågor som rör riktlinjer för ersättningar, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Dessutom ingår att övervaka och utvärdera både pågående och under året avslutade program för rörlig ersättning till dessa samt att övervaka och utvärdera tilllämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.
Ersättningsutskottet i Scandi Standard ska bestå av tre styrelseledamöter. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. De övriga ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning.
Ersättningsutskottet bestod 2016 av de tre styrelseledamöterna Per Harkjaer (ordförande), Ulf Gundemark och Samir Kamal.
Ersättningsutskottet hade fyra möten under 2016. I ärenden som behandlades ingick bland annat processerna för lönerevision avseende ledande befattningshavare, inklusive bonusprogram, samt framtagandet av ett förslag avseende ett nytt långsiktigt incitamentsprogram till årsstämman 2017.
Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören för Scandi Standard samt de vid var tid till verkställande direktören eller ekonomi- och finansdirektören rapporterande cheferna i bolaget och tillhörande koncernbolag som också ingår i koncernledningen samt styrelseledamot i Scandi Standard som ingått ett anställnings- eller konsultavtal med bolaget.
Löner och andra anställningsvillkor ska vara tillräckliga för att Scandi Standard ska ha möjlighet att rekrytera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till en godtagbar kostnad för bolaget. Ersättningarna ska vara baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och skälighet. Ersättningar till ledande befattningshavare består av fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner.
Varje ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på ansvar, kompetens och prestation. Varje ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön (kontanta bonusar). Den rörliga
Figuren nedan visar viktiga ärenden som styrelsen behandlat under 2016. I stående punkter på styrelsens agenda för ordinarie styrelsemöten ingår dessutom en finansiell och operationell genomgång av verksamheten och en genomgång av investeringar samt rapporter från utskotten.
lönen ska baseras på uppfyllelse av finansiella och personliga kriterier, som bestäms i förväg av styrelsen. Rörlig lön ska maximalt kunna uppgå till 75 procent av den fasta årslönen. Med fast årslön menas fast, under året intjänad kontant lön exklusive pension, tillägg, förmåner och liknande.
I den mån en styrelseledamot utför arbete för Scandi Standards räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.
Årsstämman kan dessutom besluta om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Dessa incitamentsprogram ska vara avsedda att bidra till långsiktig värdetillväxt och leda till ett gemensamt intresse av värdetillväxt för aktieägare och anställda.
Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbestämda och ska utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd.
Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Det totala avgångsvederlaget ska vara begränsat till gällande månadslön för de återstående månaderna fram till 65 års ålder.
Individuella ersättningar och andra anställningsvillkor till alla anställda som tjänar mer än 2 MSEK per år ska godkännas av styrelsen.
Styrelsen beslutar om principer för ersättning till ledande befattningshavare baserat på de riktlinjer som fastställts av årsstämman.
Styrelsen har rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar detta.
För information om löner och ersättningar till ledande befattningshavare, se Not 5.
Bolagets externa revisor är ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers AB (PwC), som valdes vid årsstämman 2016 fram till och med årsstämman 2017. Bo Lagerström är huvudansvarig revisor. Bo Lagerström är född 1966 och har varit auktoriserad revisor sedan 1997. Han är även revisor i Intellecta, Crown Energy och Black Earth Farming och har tidigare varit revisor i bland annat Niscayah, Rottneros och Toyota Industries Europe. Han har inget engagemang i bolag relaterade till huvudägarna i Scandi Standard eller till ledningen i Scandi Standard. För ersättning till den externa revisorn, se Not 7.
Styrelsen är ansvarig för intern kontroll och riskhantering i enlighet med den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Nedan följer styrelsens rapport avseende intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen.
Beskrivningen av Scandi Standards system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen är baserad på det ramverk som tagits fram av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Detta ramverk omfattar de fem komponenterna – kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning, samt 17 fundamentala principer hänförliga till de fem komponenterna. Beskrivningen nedan är begränsad till intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen.
Syftet med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är att uppnå en rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar, samt att säkerställa att den externa finansiella rapporteringen upprättas i enlighet med lagar, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav som gäller börsnoterade bolag.
Den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är baserad på den övergripande kontrollmiljön. Kontrollmiljön är den uppsättning av standarder, processer och strukturer som utgör basen för intern kontroll i bolaget. Styrelsen och koncernledningen sätter "tonen från toppen" vad gäller betydelsen av intern kontroll inklusive förväntad standard för medarbetarnas uppförande. Detta inbegriper integritet och etiska värderingar, förutsättningar som möjliggör för styrelsen att utföra sitt övervakande ansvar, den organisatoriska strukturen samt fördelningen av ansvar och befogenheter, processen för att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, betydelsen av resultatuppföljning, utformingen av incitaments- och belöningssystem för att driva önskat resultat. Kontrollmiljön har en förebyggande påverkan på det övergripande systemet för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Detta kommuniceras genom och förmedlas i form av interna styrdokument som:
Kontrollmiljön inbegriper också tillämpliga externa lagar och regler.
Styrelsen har etablerat en Arbetsordning för sitt arbete samt för revisionsutskottets och ersättningsutskottets arbete. Revisionsutskottets främsta uppgift är att övervaka Scandi Standards finansiella rapportering och med avseende på denna övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. I uppgiften ingår också att hålla sig informerat om den externa revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisionsutskottets arbete under året beskrivs på sid 90.
Ansvaret för att implementera styrelsens interna styrdokument vad gäller intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen, att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö samt det löpande arbetet avseende den interna kontrollen och riskhanteringen avseende finansiell
rapportering är delegerat till verkställande direktören. Detta ansvar är i sin tur delegerat till cheferna inom respektive ansvarsområde på de olika nivåerna i bolaget.
Ansvar och befogenheter definieras av styrelsen, bland annat i interna styrdokument som Instruktion för verkställande direktören som anger vilka beslut som ska fattas av styrelsen eller bolagsstämman, firmateckningsrätter och attestinstruktioner. Styrelsen godkänner också bland annat följande interna styrdokument: Instruktion avseende finansiell rapportering, Uppförandekod, Informationspolicy, Insiderpolicy, IT-säkerhetspolicy samt Finanspolicy. Verkställande direktören godkänner Finans- och redovisningsmanual, som finns tillgänglig för all personal inom ekonomi och redovisning. Baserat på styrelsens interna styrdokument etablerar verkställande direktören, CFO och andra chefer instruktioner och manualer som ska implementeras inom deras respektive ansvarsområden.
Dessa interna styrdokument granskas och uppdateras regelbundet med avseende på exempelvis förändringar i lagstiftning, redovisningsstandarder, noteringskrav och intern riskbedömning.
Arbetet med att effektivisera bokslutsprocessen liksom processen för finansiell rapportering fortsatte under året.
En strukturerad identifiering av koncernens väsentliga risker, inklusive risker avseende den finansiella rapporteringen gjordes under 2015 som ett led i att etablera en formaliserad och proaktiv process för riskhantering med tydligt fastställda roller och ansvarsområden. Processen innebär att risker avseende den finansiella rapporteringen ska identifieras, utvärderas, hanteras och följas upp. Arbetet under 2015 resulterade i en plan för det fortsatta arbetet med att förstärka den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen med formaliserade och dokumenterade processer och interna kontroller som fungerar såsom avsett. Detta för att säkerställa att koncernen på ett effektivt sätt lever upp till syftet med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.
Risker avseende den finansiella rapporteringen motverkas genom kontrollaktiviteter som säkerställer att syftet med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen uppfylls.
Kontrollaktiviteter utförs på olika nivåer i bolaget och dess processer och inkluderar processer för finansiell rapportering, bokslutsprocessen samt även IT-miljön. De kan vara förebyggande eller upptäckande till sin karaktär och kan omfatta olika manuella och automatiserade aktiviteter avseende godkännanden, verifieringar, avstämningar samt uppföljning av verksamheternas resultat. Åtskillnad mellan kontrollerande respektive utförande funktioner, så kallad Segregation of duties, påverkar vanligtvis valet och utformningen av kontrollaktiviteterna.
Koncernen upprätthåller informations- och kommunikationsprocesser för att säkerställa en korrekt intern finansiell rapportering som underlag för att övervaka verksamheternas resultat och som underlag för beslut samt för att tillhandahålla korrekt, relevant och tillförlitlig extern information till finansmarknaderna.
Intern information och kommunikation
De interna styrdokument som är relevanta för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är till exempel Instruktion avseende finansiell rapportering, Informationspolicy, Finanspolicy samt Finans- och redovisningsmanual. Dokumenten finns tillgängliga på koncernens intranät för all berörd personal.
Bolagets CFO redogör för verksamhetens resultat, kritiska redovisningsfrågor samt kvaliteten på de finansiella rapporterna vid revisionsutskottets möten där delårsrapporterna, bokslutskommunikén och årsredovisningen behandlas. Vid redogörelsen för kvaliten på de finansiella rapporterna fokuseras särskilt på eventuella osäkerheter i värderingen, förändringar i antaganden och uppskattningar och ej justerade fel i boksluten samt händelser efter bokslutsdagen liksom kvaliten på bokslutsprocessen och processen för finansiell rapportering.
Revisionsutskottets ordförande rapporterar till styrelsen om utskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och föreslagna beslut vid det styrelsemöte som närmast följer efter utskottets möten och i form av protokoll från revisionsutskottsmötena som tillhandahålls styrelsen.
Koncernledningen och styrelsen erhåller regelbundet intern finansiell rapportering för uppföljning av verksamhetens utveckling och som underlag för beslut.
Syftet med koncernens process för extern information och kommunikation är att tillhandahålla korrekt, relevant och tillförlitlig information som präglas av öppenhet vid rätt tidpunkt till finansmarknaderna avseende koncernens utveckling, finansiella resultat och finansiella ställning.
Koncernen har en Informationspolicy som uppfyller kraven för ett börsnoterat bolag.
Finansiell information publiceras regelbundet i form av:
Delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning finns tillgängliga på bolagets webbplats, www.scandistandard.com, liksom pressmeddelanden, presentationer samt relevanta interna styrdokument.
Löpande utvärderingar, separata utvärderingar eller en kombination av dessa två används för att säkerställa att var och en av de fem komponenterna som utgör intern kontroll finns på plats och fungerar. Löpande utvärderingar görs av ledningen på olika nivåer i koncernen, medan separata utvärderingar görs vid behov bland annat av koncernens internrevisionsfunktion.
Finansiella data rapporteras varje månad av de rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet inom något av Scandi Standards dotterbolag i enlighet med de rutiner som anges i Finans- och redovisningsmanualen. All konsolidering av koncernens finansiella rapporter är centraliserad till koncernens finansfunktion. Samtliga finansiella rapporter lagras i en central databas varifrån data hämtas för analys och uppföljning.
Arbetet med att effektivisera bokslutsprocessen liksom processen för finansiell rapportering fortsatte under året.
Samtliga rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet inom något av Scandi Standards dotterbolag har en controller med ansvar som inkluderar att säkerställa god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och efterlevnad av koncernens interna styrdokument såsom Finans och redovisningsmanualen. I ansvaret ingår även att rapportera komplett och korrekt information vid rätt tidpunkt till moderbolaget.
I samtliga länder där Scandi Standard har dotterbolag finns en landschef. I landschefens ansvar ingår att säkerställa god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och efterlevnad av koncernens interna styrdokument, att identifiera och rapportera risker som kan påverka den finansiella
rapporteringen, samt att granska rimligheten i den finansiella informationen.
Koncernens centrala finansfunktion ansvarar för konsolideringen av koncernens finansiella rapporter och för att säkerställa god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och att rapporteringen per affärsenhet och för koncernen sker i enlighet med Finans- och redovisningsmanualen.
Koncernledningen, som omfattar verkställande direktören, CFO, COO, Chefen för Group Live Operations samt tre landschefer går igenom försäljningssiffror och resultat på veckobasis. Koncernledningen har videokonferens varannan vecka och träffas en gång i månaden för att gå igenom månadens resultat, uppdatera prognoser och planer samt för att diskutera viktiga affärsfrågor. Koncernledningen ansvarar för att implementera den strategiska planen och budgeten för koncernen.
Scandi Standard inrättade 2015 en internrevisionsfunktion som är outsourcad till Deloitte. Under 2016 har ett antal områden genomlysts av internrevisionen, bland annat processen för finansiell rapportering och processen för intäktsredovisning.
Stockholm den 29 mars 2017
Scandi Standard AB (publ) Styrelsen
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2016 på sidorna 88–94 och för att den är
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss
upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Granskningens inriktning och omfattning
Uppdrag och ansvarsfördelning
tillräcklig grund för våra uttalanden.
Uttalande
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Stockholm den 29 mars 2017 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bo Lagerström Auktoriserad revisor
Scandi Standard årsredovisning 2016 Bolagsstyrningsrapport 95
Född 1957.
Bachelor's degree, International Marketing, Copenhagen Business School, Danmark. Invald 2014. Ordförande i ersättningsutskottet.
Övriga uppdrag: Ordförande, Make-A-Wish Foundation. Styrelseledamot, Linpac Packaging.
Tidigare uppdrag: Koncernchef, United Coffee, Finduskoncernen samt Toms Gruppen.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 68 496 aktier.
Född 1958.
Civilekonom, Linköpings universitet.
Invald 2014. Ordförande i revisionsutskottet.
Övriga uppdrag: Vice President Internal Audit, Chief Audit Executive, Autoliv Inc. Styrelseledamot, Nordic Growth Market NGM AB.
Tidigare uppdrag: Styrelseledamot, Marine Harvest ASA, Orio AB, Renewable Energy Corporation ASA, Swedbank Sjuhärad AB, Tradedoubler AB, Trelleborg AB och Tyréns AB. Styrelseledamot och vice ordförande, Sida. Group Vice President, Chief Audit Executive, Elekta AB. Senior Vice President, Group Controller, AB Electrolux. Auktoriserad revisor, partner och styrelseledamot, PwC Sverige.
Aktieinnehav i Scandi Standard:
6 250 aktier.
Född 1953.
Bachelor of Science (econ), Hanken School of Economics, Helsingfors, Finland. Invald 2014.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot, Onvest Oy, Ratos AB, Royal Unibrew A/S, Finsk-svenska handelskammaren.
Tidigare uppdrag: Vd och koncernchef, Fazer Group, olika ledande befattningar inom Cloetta/Fazer. Styrelseledamot, Oriola-KD Corporation.
Bachelor of Science, Electrical and Electronic Engineering, Imperial College, University of London, Storbritannien. Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm.
Invald 2016. Medlem av ersättningsutskottet. Övriga uppdrag: Styrelseledamot, Bonava AB, Stiftelsen Industrifonden och Save-By-Solar
Tidigare uppdrag: Partner, EQT AB. Partner och chef för Swedish investment team, IK Investment Partners. Analytiker, D. Carnegie AB. Analytiker, Enskilda Securities. Journalist, Dagens Industri och Finanstidningen. Aktieinnehav i Scandi Standard:
Aktieinnehav i Scandi Standard: 13 698 aktier.
6 SAMIR KAMAL Styrelseledamot Född 1965.
Sweden AB.
5 000 aktier.
Styrelseledamot
Född 1951. Civilingenjör Elteknik, Chalmers tekniska
högskola.
Invald 2013. Medlem av revisionsutskottet och ersättningsutskottet.
Övriga uppdrag: Ordförande, Nordic Waterproofing Group. Styrelseledamot, AQ Group AB, Constructor Group AS, Lantmännen, Papyrus Holding AB, Ripasso Energy AB och Solar AS. Styrelseledamot och ägare av Gumaco AB.
Tidigare uppdrag: Vd, Elektroskandia/ Hagemeyer Nordics, General Manager, IBM, olika befattningar inom ASEA/ABB. Ordförande, Lindab International, Bridge to China AB och Lönne International AS.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 31 779 aktier.
Född 1953.
Bachelor of Science hons, Business Administration, University of Bath, Storbritannien samt Booker Senior Management Certificate, INSEAD.
Invald 2014.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot, Brookes Parker Ltd, Lodestone (Oxford) Ltd och Prospect Publishing Ltd.
Tidigare uppdrag: Deputy CEO, Young's Bluecrest Seafood (Finduskoncernen). Styrelseledamot, Marine Harvest ASA.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 16 000 aktier.
Född 1965.
Fil.kand.(Ekonomi), Uppsala Universitet. Invald 2016. Medlem av revisionsutskottet.
Övriga uppdrag: Koncernchef, Kvalitena Industrier AB. Ordförande, Bil- och Traktorservice i Stigtomta AB, Jitech AB, BOX Bygg AB och Svea Agri AB. Styrelseledamot, Stig Svenssons Motorverkstad AB och Fendea AB.
Tidigare uppdrag: Vd,The Collins Group.Vice President, Dresdner Kleinwort Wasserstein. Trader och fondförvaltare, Nordiska Fondkommission.Valuta- och räntehandlare, Gota Bank.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.
Född 1960.
Master of Science in Economics and Business Administration, Norges Handelshoyskole, Bergen, Norge. Advanced Management Programme, INSEAD. Invald 2015.
Övriga uppdrag: Ordförande, Grilstad AS och Isbjørnis Holding AS.Vice ordförande, Grieg Seafood ASA och BioMar-koncernen. Styrelseledamot, Food Union och Ecopole AS. Rådgivare till två private equity bolag.
Tidigare uppdrag: CEO, Rieber & Son ASA, Vd, Hydro Seafood,Toro och Denja.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Bo Lagerström, född 1966, ansvarig revisor.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.
Född 1966.
Masterexamen från Copenhagen Business School, Danmark, inklusive en period vid Stanford Business School, USA.
I koncernledningen sedan 2013.
Tidigare uppdrag: Divisionschef, Nestle. VD för Bisca A/S.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 1 142 663 aktier.
Född 1960.
Masterexamen i ekonomi och teknik från Sveriges Lantbruksuniversitet.
I koncernledningen sedan 2014.
Övriga större uppdrag: Styrelseledamot i Svenska Retursystem Aktiebolag och Dagligvaruleverantörernas Förbund (DLF).
Tidigare uppdrag: Ordförande och VD för Dalsjöfors Holding AB, VD för Swedish Meats/Scan AB/HKScan, ledande positioner inom Swedish Meats och Scan AB.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 204 522 aktier.
Född 1969.
Masterexamen i jordbruksekonomi och jordbruksförvaltning, Helsingfors universitet, Finland.
I koncernledningen sedan 2014.
Tidigare uppdrag: Chef för försörjningskedjan för den internationella broilerindustrin på Pomicon Oy Ltd. Direktör Live operations, försörjningskedjan för fågel på A-Touttajat Oy (Atria Group plc).
Aktieinnehav i Scandi Standard: 61 690 aktier.
Född 1974.
I koncernledningen sedan augusti 2016. Cand. Negot University of Southern Denmark, Executive Management Program, INSEAD.
Tidigare uppdrag: Chief Commercial Officer, Rynkeby Foods A/S. Ledande positioner inom försäljning- och marknadsföring, Merrild Kaffe A/S. Produktchef, Bähncke A/S.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.
COO
Född 1962. Kandidatexamen i teknik, Odense universitet, Danmark.
I koncernledningen sedan 2013.
Övriga större uppdrag: Styrelseledamot i Farm Food A/S.
Tidigare uppdrag: Fabrikschef Rose Poultry A/S.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 432 266 aktier.
Född 1971. Masterexamen från Handelshögskolan i Norge.
I koncernledningen sedan 2015.
Tidigare uppdrag: Direktör, Orkla Commercial Excellence ASA. Landschef på Sætre AS, ledande positioner inom Sætre AS och KiMS AS.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 5 000 aktier.
Född 1969.
Civilekonom, Handelshögskolan, Göteborgs Universitet.
I koncernledningen sedan december 2016.
Tidigare uppdrag: CFO, Arla Foods Ltd, Storbritannien. CFO Arla Foods, Sverige. Finance Director, Unilever Ice Cream Europe. Company Controller, Unilever Foods Nordic. Chef för Financial Planning & Analysis, Unilever Mexico. Senior Auditor, Unilever Corporate Audit, Nederländerna.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier
Årsstämman i Scandi Standard 2017 äger rum tisdagen den 25 april 2017 kl. 13.00 i Wallenbergsalen, IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16 i Stockholm. För mer information om stämman se koncernens webbplats; http://investors.scandistandard.com/sv/stamma.
Aktieägare som avser att delta i årsstämman ska:
Anmälan om deltagande kan göras:
Vid anmälan ska aktieägare ange namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antalet biträden.
Aktieägare kan rösta genom ombud. I sådana fall ska en fullmakt insändas till Scandi Standard i god tid före årsstämman. Fullmakter på svenska och engelska finns för nedladdning på koncernens webbplats.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste tillfälligt ha aktierna registrerade i eget namn onsdagen den 19 april 2017 för att få delta i stämman. För att säkerställa att en sådan registrering är gjord innan detta datum måste förvaltaren meddelas om detta i god tid före detta datum.
Styrelsen har föreslagit en utdelning på 1,35 SEK per aktie och torsdagen den 27 april 2017 som avstämningsdag. Med denna avstämningsdag förväntas utdelningen utbetalas från Euroclear onsdagen den 3 maj 2017. Sista dag för handel i Scandi Standard-aktien med rätt till utdelning för 2016 är tisdagen den 25 april 2017.
Denna årsredovisning innehåller framåtriktade uttalanden och det faktiska utfallet kan bli väsentligt annorlunda. Faktorer som kan ha en materiell påverkan på det faktiska utfallet inbegriper, men är inte begränsade till, det allmänna ekonomiska läget, förändringar av valutakurser och räntor, politisk utveckling, påverkan av konkurrerande produkter och priser på dessa, svårigheter vid produktutveckling och kommersialisering, tekniska problem, avbrott i tillgången på råvaror, sjukdomsutbrott, förlust av betydande kundkontrakt och kreditförluster avseende större kunder. Se vidare avsnitten Risker och riskhantering på sid 41−43 och på sid 68−70.
Uppgifter om marknader, marknadsandelar, marknadstillväxt etc. är baserade på etablerade och oberoende externa källor, interna källor samt bolagets uppskattningar.
Franzéngatan 5 Box 30174 104 25 Stockholm Sverige
www.scandistandard.com www.kronfagel.se www.danpo.dk www.denstoltehane.no
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.