Annual Report • Apr 4, 2016
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Scandi Standard i korthet | 1 |
|---|---|
| Vision | 2 |
| Överlägsen miljöprofil | 5 |
| Koncernchefens kommentar | 6 |
| Strategi | 9 |
| Marknadsöversikt | 17 |
| Trender och drivkrafter | 18 |
| Vår värdekedja | 20 |
| Finansiella mål | 23 |
| Hållbarhet | 25 |
| Scandi Standard-aktien | 30 |
| Förvaltningsberättelse | 34 |
| Koncernens finansiella rapporter | 42 |
| Moderbolagets finansiella rapporter | 45 |
| Noter till koncernens finansiella rapporter | 47 |
| Noter till Moderbolagets finansiella rapporter | 74 |
| Revisionsberättelse | 77 |
| Segmentsinformation per kvartal | 78 |
| Definitioner | 79 |
| Bolagsstyrningsrapport | 80 |
| Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten | 87 |
| Styrelse | 88 |
| Koncernledning | 90 |
| Årsstämma | 92 |
Scandi Standard är den ledande leverantören av kycklingbaserade livsmedelsprodukter i Norden. Vi erbjuder att brett sortiment av kylda och frysta produkter under välkända varumärken som Kronfågel i Sverige, Danpo i
Danmark och Den Stolte Hane i Norge samt för kunders varumärken. Våra kunder finns inom dagligvaruhandeln, restauranger och storhushåll samt livsmedelsindustrin. Produkterna exporteras till mer än 40 länder.
| SVERIGE | DANMARK | NORGE | FINLAND | TOTALT | |
|---|---|---|---|---|---|
| NETTOOMSÄTTNING, MSEK | 2 231 |
2 284 |
1 178 |
44 | 5 4231) |
| ANDEL AV NETTO OMSÄTTNINGEN, % |
39 | 39 | 21 | ₁ | |
| JUSTERAT RÖRELSE RESULTAT, MSEK |
160 | 144 | 60 | −24 | 2922) |
| MARKNADSPOSITION | ₁ | ₁ | 3 | Nischposition | ₁ |
| STÖRSTA VARUMÄRKE | |||||
1) Efter eliminering av internförsäljning.
2) Justerat för jämförelsestörande poster på −32,0 MSEK,
och före koncerngemensamma kostnader och avskrivningar.
Vår vision är att inspirera människor att äta kyckling en gång till i veckan.
GODA SKÄL ATT ÄTA KYCKLING
Kyckling har lågt kaloriinnehåll och en låg andel mättat fett, vilket är bra för hälsan.
GODA SKÄL ATT ÄTA KYCKLING
Kyckling innehåller högvärdigt protein. En portion motsvarar cirka hälften av det rekommenderade dagliga intaget av protein.
Kyckling är en av de mest miljövänliga källorna när det gäller protein från kött. Genom en lägre foderåtgång per kilo producerat kött, den så kallade foderomvandlingsförmågan, samt lägre användning av energi och vatten i produktionen genererar kyckling väsentligt lägre utsläpp av växthusgaser (CO2-ekvivalenter) jämfört med gris- och nötkött.
Kyckling anses också ha klara hälsofördelar jämfört med rött kött.
Ett hamburgerbröd (50 gram), skivad lök (15 gram), 2 tsk ketchup (20 gram), 100 g mald, stekt kyckling/nötkött per portion (motsvarande 142 gram malt, rått kött) och ett
salladsblad (15 gram). Analysen av miljöpåverkan från ingredienserna i båda hamburgarna har baserats på data från SP Food and Bioscience climate database (alla ingredienser antas vara av svenskt ursprung). Miljöpåverkan har
beräknats för en tillagad måltid (för till exempel 100 gram stekt kött har det gått åt 142 gram rått kött). I beräkningen av miljöpåverkan ingår inte produktion och förpackning.
Vi stärkte koncernen inom ett antal områden under året. Våra ansträngningar inom produktutveckling medförde ett flertal lyckade produktlanseringar och effektiviteten i produktionen förbättrades. Koncernens marknadsandelar ökade både i Sverige och Norge. Vi tog också ett första steg in på den finska marknaden genom förvärvet av Huttulans verksamhet.
En stark ökning av både nettoomsättning och justerat rörelseresultat i Sverige och Danmark mer än kompenserade för en fortsatt svag utveckling i Norge. Nettoomsättning och justerat rörelseresultat för den norska verksamheten förbättrades under senare delen av året efter att leveranserna till Coop inleddes i enlighet med det nya leveransavtalet, en förbättrad efterfrågan samt ökad effektivitet i produktionen.
Totalt sett ökade koncernens nettoomsättning med 3 procent i konstant valuta. Den justerade rörelsemarginalen sjönk till 5,4 procent från 5,7 procent föregående år till följd av konsolideringen av den finska verksamheten. För jämförbara enheter ökade den justerade rörelsemarginalen till 5,8 procent. Kassaflödet var starkt även om det var lägre än föregående år på grund av högre investeringar och en ökning av varulagren jämfört med en betydande minskning föregående år. Ökningen av investeringarna berodde på satsningen på ny kapacitet för produktion av färdiglagade produkter. Det justerade resultatet för perioden och justerat resultat per aktie förbättrades och gynnades av väsentligt lägre finansiella kostnader. Nettoskulden/justerad EBITDA förbättrades till 2,7x från 3,0x föregående år.
Marknaden för kyckling i Norden visade en fortsatt tillväxt under året. Eftersom konsumtionen av kyckling per capita i de nordiska länderna är väsentligt lägre än i andra delar av
"Vi stärkte koncernen inom ett antal områden under året."
Europa och den utvecklade världen, förväntar vi oss att denna positiva trend kommer att fortsätta. Konsumtionen per capita i USA är till exempel mer än dubbelt så hög som i Norden.
Efterfrågan drivs i stor utsträckning av att kyckling anses vara mer hälsosamt än rött kött. Kyckling är också billigare i inköp eftersom produktionskostnaden är lägre och även klimatpåverkan är lägre. OECD1) uppskattar att år 2023 kommer hälften av världens konsumtion av köttprotein att vara kyckling.
Vår vision är att inspirera de nordiska konsumenterna att äta kyckling en gång till i veckan. För att uppnå detta måste vi öka våra ansträngningar inom produktutveckling och driva kategorin och bättre tillfredsställa konsumenternas efterfrågan på välsmakande, lättlagad och hälsosam mat.
Antalet produktlanseringar ökade under 2015 i alla länderna jämfört med föregående år. I Sverige lanserade vi ett antal innovativa grillprodukter och en utökning av Minut-produkterna med uppskurna Minutskivor och Minutstrimlor av kycklingfilé som är färdiga att tillaga. Vi introducerade också den första så kallade Free-range kycklingen på den svenska marknaden, en ras som växer långsammare än traditionell gårdskyckling men inte så långsamt som ekologisk kyckling, och som får röra sig fritt utomhus. Ett sortiment av smakrika kycklingkorvar, majskyckling samt kycklingfärs i Danmark är andra goda exempel.
Under året ökade vi samordningen och utbytet av idéer och produktkoncept mellan affärsenheterna i de olika länderna. Detta är viktigt för att ta del av så kallad best practice och utnyttja fördelarna av att vara en koncern. Ett bra exempel på samordning är lanseringen av kycklingbacon som kommer att genomföras i alla de nordiska länderna under 2016. Men vi
1) OECD-FAO Agricultural Outlook 2014, OECD Publishing.
måste göra mer för att både förbättra själva processen för produktutveckling och se till att den baseras på djupgående konsumentinsikt.
För att bättre samordna våra satsningar inom konsumentinsikt och varumärkesbyggande har vi beslutat att etablera en så kallad business development-funktion på koncernnivå under 2016.
Bosarpkyckling, den första producenten i Sverige av ekologisk kyckling, förvärvades i september 2014. Förvärvet tillförde en ny plattform för tillväxt inom detta snabbt växande segment.
Under 2015 relanserade vi Bosarpkyckling under Kronfågel-varumärket och lyckades att både väsentligt öka produktionskapaciteten och bredda distributionen.
I maj 2015 förvärvade vi Huttulans verksamhet i Finland som ett första steg in på denna marknad. Finland är en attraktiv marknad med premiumprodukter och med goda möjligheter till långsiktig tillväxt.
Huttulan startade sin verksamhet 2014 i en nybyggd produktionsenhet, som är geografiskt väl belägen i förhållande till både uppfödare och kunder. Volymerna är fortfarande små och kapacitetsutnyttjandet i fabriken ligger på cirka 15 procent. Verksamheten visade en förlust för 2015.
Under året gjorde vi vissa investeringar i fabriken för att öka effektiviteten och tecknade även nya kontrakt för att öka tillgången på fåglar. Vi bedömer att vi kan öka volymerna under 2016 och successivt bygga vår position och förbättra lönsamheten.
Utvecklingen av nettoomsättning och justerat rörelseresultat i
Norge har varit negativ sedan förlusten av ett större kontrakt med ICA Norge i april 2014 och en betydande nedgång i efterfrågan efter omfattande mediabevakning avseende bakterier i kyckling.
I maj 2015 tecknade vi ett nytt leveransavtal med Coop Norge, som även omfattar de butiker som Coop förvärvade från ICA Norge. Leveranserna i enlighet med det nya avtalet inleddes i augusti och vi har sedan dess sett en successiv ökning av nettoomsättning och rörelseresultat, dock från en låg nivå. Jag bedömer att denna positiva trend kommer att fortsätta tack vare ökade volymer, pågående aktiviteter för att bredda kundbasen, ökad fokus på produktutveckling och övriga ansträngningar för att stärka varumärkespositionen.
Vi stärkte verksamheten inom ett antal områden under det gångna året. Den justerade EBITDA-marginalen uppgick till 8,8 procent jämfört med 8,9 procent 2014, trots en svag utveckling i Norge och konsolideringen av den finska verksamheten. För jämförbara enheter förbättrades den justerade EBITDAmarginalen till 9,3 procent. Vår målsättning är att på medellång sikt uppnå en EBITDA-marginal som överstiger 10 procent.
Förbättringarna under 2015 skulle inte uppnåtts utan det hängivna arbetet och engagemanget hos alla våra anställda. Jag bedömer att koncernen är väl positionerad för fortsatt lönsam tillväxt och vi fortsätter att ytterligare stärka verksamheten under 2016.
LEIF BERGVALL HANSEN VD OCH KONCERNCHEF
Det är lätt att skapa en läcker och näringsriktig måltid med kyckling.
Scandi Standard har en bra position för att dra nytta av tillväxten på marknaden för kycklingprodukter. Koncernens strategi är
baserad på tre grundpelare:
Driva synergieffekterna av att vara en koncern i alla delar av leveranskedjan, inklusive produktion och inköp.
Bredda produktutbudet.
| i Norden | Stark närvaro på de lokala marknaderna |
Stordriftsfördelar | Brett produktutbud |
Starka varumärken |
Utvald leverantör till ledande företag inom dagligvaruhandeln samt till restauranger och storhushåll |
|---|---|---|---|---|---|
| ---------- | ------------------------------------------- | -------------------- | ----------------------- | ---------------------- | --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
"Utbytet av idéer och produktkoncept ökar mellan länderna för att utnyttja fördelarna av att vara en koncern."
Produktutveckling är viktigt för att driva försäljning och marginaler. Koncernen ökar nu satsningar inom detta område. De viktigaste trenderna som driver utvecklingsarbetet är efterfrågan på hälsosamma, färska och lättlagade produkter baserade på lokalt producerad kyckling. Efterfrågan på ekologisk kyckling visar särskilt stark tillväxt.
Koncernen har en produktutvecklingsplan som omfattar de närmaste 18–36 månaderna med större lanseringar två till tre gånger per år i respektive land. Utvecklingsprocessen baseras på marknadssegmentering och konsumentinsikt. Produktinnovation kan också drivas genom nya processer och ny utrustning i produktionen, som gör det möjligt att ta fram produkter som tidigare inte kunde tillverkas.
Produktutvecklingen sker huvudsakligen lokalt i respektive land, då smak- och produktpreferenser till viss del skiljer sig mellan marknaderna. Men samordning och utbyte av idéer och koncept ökar mellan de lokala verksamheterna.
Ett antal lyckade lanseringar gjordes under 2015 på respektive marknad. Några av de viktigaste var Free-range kyckling och en utökning av Minut-sortimentet med tillagningsklara Minutskivor och Minutstrimlor i Sverige, kycklingfärs och korvar i Danmark samt en serie färdiglagade produkter i Norge. Antalet lanseringar var fler än föregående år, vilket är en trend som kommer att fortsätta under 2016.
Kycklingbacon – ett hälsosammare alternativ
Koncernen var i början av 2016 först med att lansera kycklingbacon på den svenska marknaden. Kycklingbacon innehåller 7,3 procent fett per 100 gram jämfört med cirka 27 procent i traditionellt bacon från gris, men smakar lika gott.
Bacon kommer att lanseras på alla nordiska marknader under 2016.
Minutstrimlor och Minutskivor − snabbt och enkelt att tillaga
Minutfilé, en utbankad kycklingfilé som är mörare och går snabbare att tillaga än vanliga filéer, lanserades med stor framgång i Sverige, Danmark och Norge 2014. Under 2015 utökades Minut-sortimentet med skivor och strimlor av filé som är färdiga att tillaga. I början av 2016 utökades Minut-serien ytterligare, med tre olika ätklara produkter – Classic, Ceasar och BBQ – som snabbt och enkelt kan serveras i exempelvis en sallad eller tillsammans med pasta.
Första Free-range kycklingen på svenska marknaden
I november 2015 lanserade Kronfågel Sol&SprättTM, Sveriges första Free-range kyckling i segmentet mellan traditionellt uppfödd gårdskyckling och ekologisk kyckling. Free-range kycklingar lever i små grupper, har tillgång till en större yta inomhus och kan röra sig fritt utomhus. De växer också långsammare än traditionell kyckling.
Kronfågel erbjuder nu tre olika typer av kyckling; traditionellt uppfödd gårdskyckling, Free-range kyckling och ekologisk kyckling.
Korvar med låg fetthalt − perfekta för grillning
Under 2015 lanserade Danpo i Danmark två kycklingkorvar med klassisk smaksättning inför sommarens grillsäsong då de flesta danska hushållen lägger korv på grillen. Ytterligare två med en annan smaksättning lanserades efter sommaren för att upprätthålla efterfrågan. Korvarna innehåller endast 17 procent fett, vilket är betydligt lägre än i vanliga korvar.
Koncernen säljer sina produkter under såväl egna varumärken som för kunders varumärken, så kallad private label. De egna varumärkena svarade 2015 för cirka 56 procent av nettoomsättningen.
Kronfågel i Sverige och Danpo i Danmark har ledande positioner på sina respektive marknader. Varumärkesundersökningar visar att konsumenterna har högre kännedom om båda dessa varumärken än de viktigaste konkurrenterna. Den spontana varumärkeskännedomen var 2015 63 procent för Kronfågel och 51 procent för Danpo.
Den Stolte Hane har position nummer tre på den norska marknaden.
Koncernens varumärkesportfölj omfattar även ett antal varumärken som är inriktade på specifika produktsegment, som Bosarpkyckling för ekologisk kyckling, Stinas och Ivars i Sverige, Chicky World i Sverige och Danmark samt Vestfold Fugl i Norge.
Ett antal olika åtgärder, inklusive ökade satningar på produktutveckling, vidtas för att stärka varumärkespositionen i alla länderna.
Försäljningen för private label bidrar till att skapa starka relationer med kunder inom dagligvaruhandeln och ger stordriftsfördelar.
| STÖRSTA VARUMÄRKENA | ||
|---|---|---|
| SVERIGE | DANMARK | NORGE |
| MARKNADSLEDANDE | MARKNADSLEDANDE | VARUMÄRKE FÖR KYCKLING OCH ÄGG INRIKTAT PÅ DAGLIG VARUHANDELN |
Dagligvaruhandeln är Scandi Standards största säljkanal och svarar för över hälften av den totala omsättningen. Koncernen är sedan länge huvudleverantör till ett flertal stora dagligvaruföretag i Sverige, Danmark och Norge.
Koncernen har för närvarande ett antal pågående projekt tillsammans med viktiga kunder avseende förändringar i butikerna för att stimulera efterfrågan på kyckling och driva kategorin. Flera pilotprojekt genomfördes under 2015 med goda resultat. Viktiga faktorer är bland annat placering i butiken, exponering, tilldelat hyllutrymme, portionsstorlekar och förpackningar.
Segmentet restauranger och storhushåll omfattar såväl snabbmatsrestauranger som hotell, restauranger och offentlig sektor. Försäljningen till detta segment har ökat under de senaste åren till följd av trenden med ett ökat uteätande och det faktum att konsumenterna betraktar kyckling som hälsosammare än andra typer av kött. Kyckling är dessutom mer prisvärt och anses lättare att tillaga än andra typer av kött. Kyckling utökar också snabbmatsrestaurangernas kundbas till att även omfatta mer hälsomedvetna konsumenter.
Koncernen är sedan många år en av endast fem leverantörer till McDonalds i Europa. Baserat på sin storlek och långa erfarenhet som en ledande leverantör, har koncernen goda möjligheter att växa ytterligare inom restauranger och storhushåll. För att driva försäljningen på den svenska marknaden etablerades i början av 2016 en separat säljstyrka av kycklingspecialister inriktad på detta segment.
Scandi Standard är sedan länge en av endast fem leverantörer till McDonalds i Europa.
Koncernen är huvudleverantör till Max, en ledande hamburgerkedja i Sverige.
Martin & Servera är den ledande restaurangoch storköksgrossisten i Sverige.
STRATEGI
Produktiviteten i de största anläggningarna förbättrades ytterligare under 2015. Det totala antalet processade kycklingar per anställd och dag ökade med 6 procent jämfört med föregående år.
Effektiviteten förväntas kunna öka ytterligare i de största anläggningarna genom investeringar i ökad automatisering samt optimering av styckningstekniken, vilket ger en förbättrad avkastning i produktionen. Under 2015 ökade avkastningen per fågel med 2-4 procent.
Investeringarna uppgick 2015 till 206,5 MSEK, varav cirka 57 procent avsåg projekt för att förbättra produktiviteten och cirka 28 procent avsåg underhåll. Återbetalningstiden för de flesta projekten är i genomsnitt kortare än tre år.
Utbyggnaden av anläggningen i Valla, Sverige, med en ny slaktlina och en ny förädlingsdel kommer att slutföras under 2016 och motsvarar en investering på totalt 130 MSEK. Produktionen kommer därefter även att omfatta förädlade produkter som till exempel stekta Minutstrimlor. Kapaciteten i slakteriet kommer att öka med 15 procent till 60 miljoner kycklingar per år.
Arbetet med att öka effektiviteten och konkurrenskraften i andra delar av värdekedjan, inklusive de externa inköpen, fortsatte under året. De externa inköpen uppgick 2015 till totalt 3 200 MSEK, varav cirka 70 procent avsåg levande kycklingar. Andra viktiga inköpskategorier är transporter, ingredienser och kryddor samt förpackningar.
"Antalet processade kycklingar i de största anläggningarna i Sverige och Danmark ökade under året med 15% respektive 20%."
STRATEGI
Scandi Standard utvärderar kontinuerligt möjligheter till förvärv och samarbeten för att antingen bredda produktutbudet till närliggande kategorier, gå in på nya geografiska marknader eller konsolidera positionen på befintliga marknader.
Koncernen har gjort två förvärv sedan börsnoteringen i juni 2014. Det första var Bosarpkyckling AB i september 2014. Bosarpkyckling var den första producenten av ekologisk kyckling i Sverige. Förvärvet har skapat en ny plattform för tillväxt inom detta snabbt växande premiumsegment.
I maj 2015 förvärvades Huttulans verksamhet i Finland. Huttulan, numera Kronfågel Oy, startade sin verksamhet 2014 i en nybyggd anläggning. Förvärvet är ett första steg i att bygga en position på den finska marknaden.
Den nyligen förvärvade produktionsenheten i Lieto, Finland, byggdes 2014 och är väl belägen i förhållande till både uppfödare och kunder.
Förvärvet av Bosarpkyckling har skapat nya tillväxtmöjligheter på den snabbt växande marknaden för ekologisk kyckling.
"Koncernen har gjort två förvärv sedan börsnoteringen i juni 2014."
GODA SKÄL ATT ÄTA KYCKLING
Kyckling är en av de mest miljöeffektiva källorna när det gäller protein från kött.
Den globala efterfrågan på kycklingbaserade livsmedel har ökat stadigt under de senaste decennierna, främst till följd av en ökad befolkning, ekonomisk tillväxt i utvecklingsländerna och effektivare uppfödning som gjort att en större andel av befolkningen fått råd att äta köttprotein. Ökad medvetenhet när det gäller hälsa och miljön har också bidragit.
Den nordiska marknaden för kycklingprodukter har under det senaste decenniet visat en årlig genomsnittlig tillväxt på cirka 4 procent. Denna trend bedöms fortsätta då kycklingkonsumtionen per capita är betydligt lägre i de nordiska länderna än i andra delar av Europa och den utvecklade världen. Trender som gynnar tillväxten i regionen är ökad fokus på hälsa och miljö, att kyckling föredras framför annat kött, ett växande välstånd samt ett ökat uteätande.
Under 2015 ökade dagligvarumarknaden för kyckling produkter i Sverige med 6 procent och i Danmark med 5 procent i värde, medan marknaderna i Norge och Finland minskade med 2 respektive 1 procent.
Tillväxten kan framför allt hänföras till kylda produkter, som förknippas med högre kvalitet än frysta produkter och som också är enklare att tillaga. Denna trend är särskilt tydlig i Sverige, där dagligvarumarknaden för kylda produkter växte med 15 procent under 2015 men fortfarande utgör en mindre andel av den totala marknaden än frysta produkter.
Norge Sverige Danmark Finland
Källa: Association of Poultry Processors and Poultry Trade inom EU, Jordbruksverket m.fl.samt bolagets uppskattning.
Faktorer som stöder en ökad efterfrågan på kyckling:
Världens befolkning växer och medellivslängden ökar. Utvecklingsländerna visar en stark ekonomisk tillväxt, och en starkare ekonomi tenderar att medföra en ökad efterfrågan på bättre livsmedel. Samtidigt ökar urbaniseringen i snabb takt, vilket innebär en ökad efterfrågan på olika typer av färdiglagad mat.
Den korta uppfödningsperioden för kyckling innebär lägre foder- och energiåtgång än för andra typer av kött, vilket i sin tur medför lägre produktionskostnader. Detta gör att kyckling blir tillgängligt för ett stort antal konsumenter.
Kyckling har ett relativt lågt kaloriinnehåll, innehåller mycket protein och anses vara ett hälsosammare alternativ än rött kött. Kyckling accepteras också som föda av alla större religioner.
Tack vare den låga foderåtgången i förhållande till mängden producerat kött är kyckling en av de mest miljövänliga källorna till köttprotein när det gäller utsläpp av växthusgaser per kilo producerat kött.
Efterfrågan på kyckling är högre bland den yngre delen av befolkningen, vilket kommer att gynna marknadstillväxten i takt med att dessa generationer blir äldre.
Tillväxten på marknaden för färdiglagad mat och ett ökat uteätande gynnar konsumtionen av kyckling. Detta eftersom kyckling är mer prisvärt och anses vara enklare att tillaga än andra typer av kött.
Nordisk kyckling har en särställning globalt genom att det ej förekommer någon användning av tillväxtfrämjande fodertillsatser och förebyggande medicinering. Strikta hygienkontroller säkerställer en låg förekomst av salmonella. Nordiska konsumenter föredrar produkter som uppfyller denna höga kvalitetsstandard.
GODA SKÄL ATT ÄTA KYCKLING
Kyckling är populärt i alla åldrar och matkulturer.
Scandi Standard årsredovisning 2015 Trender och drivkrafter 19
" Koncernen har ett nära samarbete med uppfödarna för att följa och förbättra såväl djurens välbefinnande som effektivitet och kvalitet."
Scandi Standards verksamhet är fokuserad på de delar av värdekedjan där koncernen har kärnkompetens, det vill säga produktion, försäljning och marknadsföring samt produktutveckling. Det som inte hör till kärnverksamheten, som uppfödning av kycklingar, sköts i allt väsentligt av externa leverantörer.
Hönorna i föräldradjursledet lägger befruktade ägg som ruvas och kläcks i ett kläckeri. Ruvnings- och kläckningsprocessen tar cirka tre veckor.
I Sverige äger koncernen SweHatch AB, som har uppfödnings- och värpanläggningar för föräldradjursledet, ett nätverk av kontrakterade uppfödare/värpanläggningar samt två kläckerier.
Dagsgamla kycklingar transporteras från kläckeriet till kontraktsuppfödarna, som huvudsakligen är externa och oberoende bönder.
Koncernen har ett nära samarbete med uppfödarna för att kontinuerligt följa och förbättra djurens välbefinnande samt effektivitet och kvalitet i uppfödningen. Alla de nordiska länderna har omfattande regelverk och kontroller när det gäller uppfödningen. Till exempel används inte antibiotika i förebyggande syfte i de nordiska länderna. Användningen av antibiotika är begränsad till följd av god djuromsorg samt strikta och frekventa sjukdomskontroller. Mycket stränga djurskyddsbestämmelser fastställer antalet djur i flockarna och stallarna har högklassig utrustning vad gäller foder- och vattenanordningar, styrning av värme och ventilation etc.
VÄRDEKEDJAN OMFATTAR FÖLJANDE STEG:
Efter uppfödningen köper koncernen kycklingarna och dessa transporteras till anläggningarna för slakt och bearbetning. Fåglarna kan behållas hela eller styckas i delar innan de bear betas ytterligare, marineras eller bereds till måltider för att sedan paketeras för distribution.
Koncernen har fyra större slakt - och bearbetningsanlägg ningar i Valla, Sverige, Års i Danmark, Jæren i Norge och Lieto i Finland. Det finns även en anläggning för vidareförädling i Farre, Danmark samt en mindre slaktanläggning i Skåne, Sverige.
Under 2015 producerade koncernen cirka 174 000 ton kycklingprodukter.
Stort fokus läggs vid att säkerställa en hög standard vad gäller hygien och säkerhet i produktionen och att alla processer, metoder och utrustning uppfyller kraven för så kallad Good Manufacturing Practices (GMP). Koncernens produkter och anläggningar är certifierade enligt ett flertal standarder inklu sive British Retail Consortium (BRC), HACCP -systemet (faro analys och kritiska styrpunkter), OHSAS (ledningssystem för arbetsmiljö och hälsa) samt i enlighet med specifika kundkrav som till exempel McDonalds certifieringar.
Huvuddelen av de färdiga produkterna levereras till kunderna samma dag eller dagen efter slakt och bearbetning eller fryses in för senare distribution.
GODA SKÄL ATT ÄTA KYCKLING
Kyckling innehåller endast 2−9 gram fett per portion beroende på vilken del av kycklingen som används.
22 Vår värdekedja Scandi Standard årsredovisning 2015
| MÅL PÅ MEDELLÅNG SIKT | UTFALL 2015 | UTFALL 2013-2015 | |
|---|---|---|---|
| NETTOOMSÄTTNING | Årlig genomsnittlig organisk tillväxt i linje med eller över tillväxten i marknaden. |
+3,4% (CAGR) |
% Nettoomsättning, tillväxt % EBITDA-marginal1) 5 10 4 8 3 6 |
| EBITDA-MARGINAL | Överstiga 10 procent på medellång sikt. | 8,8%1) | 2 4 1 2 0 0 2013 2014 2015 2013 2014 2015 |
| NETTOSKULD/ EBITDA |
2,0–2,5x EBITDA (LTM), men kan tillfäl ligt överstiga denna nivå för att ge utrymme att tillvarata möjligheter till organisk tillväxt och förvärv. |
2,7×1) | Nettoskuld/EBITDA1) 4,0 3,0 2,0 1,0 0 2013 2014 2015 |
| UTDELNINGSANDEL | Cirka 60 procent av justerat resultat för perioden. |
57% | Utdelningsandel % 60 40 20 0 2014 2015 |
1)Baserat på EBITDA justerad för jämförelsestörande poster.
GODA SKÄL ATT ÄTA KYCKLING
Att föda upp en kyckling på 1 kg kräver cirka 1,6 kg foder jämfört med cirka 7,4 kg för motsvarande mängd nötkött.
Att ta ansvar för hur vi producerar och marknadsför våra produkter är en naturlig del i vår affärsfilosofi. Under 2015 började vi att implementera ett mer formaliserat och strategibaserat arbetssätt när det gäller hållbarhet.
Eftersom arbetet med att utveckla strategierna och etablera de nödvändiga ledningssystemen just inletts kommer målen att fastställas över tid.
Som producent av livsmedel är vårt löfte till marknaden att framför allt producera produkter som är säkra att äta. Livsmedelssäkerhet är den viktigaste faktorn i det vi kallar objektiv livsmedelskvalitet. Vi utmanar ständigt arbetsprocesser och kvalitetsstyrningssystem för att förbättra oss på dessa områden.
För att ligga i framkant när det gäller kvalitetsstyrningssystem har vi genomfört känslighetsanalyser med början i anläggningen i Aars, Danmark. Syftet med projektet var att skydda våra kunder från livsmedelsbedrägerier, och vi tittade även på en struktur för livsmedelsförsvar. När analyserna hade slutförts i Aars granskades alla övriga anläggningar. För att bygga upp intern kompetens genomfördes även utbildningar med hjälp av externa konsulter specialiserade på livsmedelssäkerhet.
Vi arbetar ständigt för att tillhandahålla kyckling som är fri från den sjukdomsalstrande salmonellabakterien, en unik kvalitet som kräver en stor mängd " Som producent av livsmedel är vår främsta uppgift att leverera produkter som är säkra att äta."
accumulerad expertis, disciplin och styrning för att upprätthållas. Vi övervakar och testar kontinuerligt för campylobakter, inte enbart för att kunna hålla en extremt låg förekomst av denna bakterie i kycklingarna utan även som ett led i ansträngningarna att ytterligare minska förekomsten.
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR), som utgör grunden till de nationella kostrekommendationerna i de nordiska länderna, samt råd från exempelvis Världshälsoorganisationen, uppmanar enhälligt till en minskad konsumtion av rött kött och en relativ ökning av vitt kött för att uppnå en mer hälsosam och balanserad kost. Produktionen av animaliskt protein till en ökande global befolkning kräver dessutom stora resurser vilket fordrar att intaget av rött kött minskar.
En förändring mot en mer balanserad och hälsosammare kost kräver inte bara rekommendationer från offentliga myndigheter utan måste också stödjas av initiativ från industrin och dagligvaruhandeln.
Scandi Standards vision är att inspirera människor att äta kyckling en gång till i veckan. Utifrån denna vision lanserar koncernen kontinuerligt nya och förbättrade produkter, som är enkla att tillaga, för att inspirera till en ökad konsumtion av kyckling och driva kategorin tillsammans med detaljhandeln.
Det är allmänt erkänt att produktionen av kyckling har en lägre miljöpåverkan än produktionen av rött kött. Från ett livscykelperspektiv ligger den största skillnaden i foderåtgången per kilo producerat kött, det vill säga djurens förmåga att omvandla foder till kött.Vi arbetar kontinuerligt tillsammans med uppfödarna för att minska foderåtgången per kilo och därmed ytterligare minska den markyta som används till foderproduktion.
Ett av de viktigaste projekten som initierades 2015 var att upprätta en gemensam databas för att registrera data om kycklingproduktionen i hela koncernen. Goda resultat har redan uppnåtts genom ett närmare samarbete mellan våra uppfödningsrådgivare och uppfödarna avseende uppföljning av utvecklingen flock för flock utifrån historiska data.
Koncernen köper varje år mer än 110 miljoner levande kycklingar från cirka 160 uppfödare och har därmed ett ansvar att kräva, men också att underlätta, medvetna och balanserade framsteg när det gäller djurens välbefinnande.
Scandi Standards uppfödningsrådgivare samarbetar nära med uppfödarna och veterinärmyndigheterna utifrån den gemensamma nordiska plattformen för kycklinguppfödning, som innebär krav på att djuren ska kunna röra sig fritt i stallarna, att inga tillväxthormoner används, ingen trimning av näbbarna förekommer och att antibiotika inte får användas i förebyggande syfte.
En av de parametrar som följs noga är ströbäddens tillstånd. För att hålla ströbädden torr krävs att man kan balansera uppfödningsförhållandena och se till att kycklingarna mår bra. Om ströbädden blir fuktig påverkas kycklingarnas fötter, vilket visar sig i form av trampdyneskador. Trampdynornas tillstånd övervakas därför noggrant och registreras för varje stall vid ankomsten till slakthuset.
Under 2015 lyckades koncernens svenska uppfödare minska antalet registrerade kycklingar med trampdyneskador till mindre än hälften jämfört med 2014. Resultatet kunde uppnås genom en kombination av prissättning, ökad användning av produktionsdata och förbättrad hantering av förhållandena i stallarna. Som en positiv sidoeffekt ökade volymen av högkvalitativa
kycklingfötter för export − en volym som annars skulle ha använts till djurfoder.
Scandi Standard har alltid fokuserat på djurvälfärd. En god indikator på våra ansträngningar är den mycket låga användningen av antibiotika i kycklingflockarna, vilket framgår av diagrammet längst ned till vänster på denna sida. Under 2015 registrerades dock en hög sjukdomsfrekvens bland dagsgamla kycklingar hos de danska uppfödarna. Detta förefaller ha berott på en kombination av faktorer utanför koncernens kontroll. För att förbättra hälsan hos dessa flockar registrerades under en begränsad period en användning av förskriven antibiotika i en utsträckning som normalt inte ses i den danska kycklingproduktionen. Tack vare ett antal åtgärder i hela värdekedjan registrerades en minskning av antibiotikaanvändningen i slutet av året som då återgick till den vanliga låga nivån.
" En god indikator på våra ansträngningar är den mycket låga användningen av antibiotika i kycklingflockarna."
En kontinuerlig minskning och effektivare användning av energi i alla anläggningar är av högsta vikt för att minska koncernens miljöpåverkan. En grundlig genomgång har gjorts av alla anläggningar i syfte att identifiera de fem viktigaste åtgärderna för att optimera användningen av el. Dessa åtgärder kommer att presenteras under första halvåret 2016, som en del i arbetet med att uppfylla kraven i det europeiska energidirektivet.
Ett exempel är ett nytt elavtal för Valla, den största anläggningen i Sverige. Valla får nu sin el från det lokala fjärrvärmeverket som drivs med träflis från ett närliggande skogsföretag, vilket innebär att det är koldioxidneutralt. Valla fick tidigare värme och varmvatten från gammalmodiga oljeeldade värmepannor och bytet till den koldioxidneutrala fjärrvärmen resulterade i en minskning av koldioxidutsläppen med 3 350 ton under 2015.
Koncernen arbetar också kontinuerligt med att minska användningen av färskvatten och att optimera reningen av avloppsvatten. Två viktiga indikatorer som fortlöpande följs i hela koncernen för att kontrollera kvaliteten på avsloppsvattnet är BOD-koncentrationen (biologisk syreförbrukning) och kvävehalten.
Under andra halvåret 2015 inleddes en omfattande om- och utbyggnad av anläggningen i Valla, Sverige, som även omfattar nya installationer för att minska användningen av färskvatten och optimera reningen av avloppsvatten. Planer har också godkänts för att bygga en intern anläggning för rening av avloppsvattnet vid en av produktionsenheterna i Norge. Förutom den nyligen invigda vattenreningsanläggningen vid Skånefågel i Sverige har koncernen nu fyra anläggningar där fullt ansvar tas för föroreningen av det vatten som används vid slakt och bearbetning av kycklingarna.
| TILLFREDSSTÄLLELSE OCH MOTIVATION |
₇₀1) |
|---|---|
| TILLFREDSSTÄLLELSE | 67 |
| MOTIVATION | 73 |
| LOJALITET | ₇₇ 2) |
| PLIKTTROGENHET | 75 |
| ENGAGEMANG | 79 |
1) Medelpoäng (60—74). 2) Hög poäng (75—100).
Att upprätthålla ett starkt engagemang bland medarbetarna är avgörande för att uppnå koncernens mål och vision.
Under 2015 genomfördes en medarbetarundersökning, ScandiPuls, i koncernen. Undersökningen omfattade olika parametrar avseende engagemang och motivation och hade en svarsfrekvens på 88 procent.
Resultatet av undersökningen har presenterats för alla anställda, och samtal som förts på avdelningsnivå har resulterat i åtgärdsplaner som kommer att genomföras under 2016. Ambitionen är att öka tillfredsställelsen och motivationen hos de anställda och nå ett resultat på 72 poäng vid nästa undersökning jämfört med 70 poäng 2015.
Koncernen har en uppförandekod som definierar höga standarder för alla medarbetare i samtliga länder och affärsenheter.
Kyckling innehåller viktiga vitaminer och mineraler som B- och D-vitaminer, selen, magnesium, zink och järn.
Scandi Standard årsredovisning 2015 Hållbarhet 29
" Aktiekursen har stigit med mer än 35% sedan börsnoteringen." Scandi Standard-aktien noterades på Nasdaq Stockholm den 27 juni 2014. Aktiekursen har stigit med mer än 35 procent sedan börsnoteringen.
Totalt omsattes 41,8 (33,4) miljoner aktier under 2015. Aktien stängde på 54,25 SEK per aktie på sista handelsdagen 2015. Den genomsnittliga dagsvolymen under 2015 var 166 456 aktier per dag jämfört med 171 697 aktier per dag under 2014, med undantag för noteringsdagen.
| Namn | Antal aktier Kapital, % | |
|---|---|---|
| Carnegie Fonder | 5 794 223 | 9,6 |
| Lantmännen Kycklinginvest AB | 3 890 903 | 6,5 |
| Fjärde AP-fonden (AP4) | 3 814 821 | 6,4 |
| Kvalitena AB | 3 502 436 | 5,8 |
| Investment AB Öresund | 2 941 981 | 4,9 |
| UBS AG | 1 723 970 | 2,9 |
| Swedbank Robur | 1 704 004 | 2,8 |
| Crux Asset Management | 1 355 240 | 2,3 |
| Allianz Global Investors | 1 324 100 | 2,2 |
| State Street Bank & Trust | 1 322 573 | 2,2 |
| Övriga | 32 686 639 | 54,4 |
| Summa | 60 060 890 | 100,0 |
| FÖRÄNDRINGAR I AKTIEKAPITALET | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| -- | ------------------------------- | -- | -- | -- | -- |
| Antal aktier | Aktiekapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Registrerad | Transaktion | Förändring | Efter transaktion |
Kvot värde, SEK |
För ändring |
Efter transaktion |
| 1 feb 2013 | Nybildning | 50 000 | 50 000 | 1 000 000 | 50 000 | 50 000 |
| 26 jun 2013 | Nyemission | 500 716 726 | 500 766 726 | 0,000500 | 200 287 | 250 287 |
| 26 jun 2013 | Minskning av aktiekapital | − | 500 766 726 | 0,000200 | −150 215 | 100 072 |
| 26 jun 2013 | Minskning av aktiekapital | −50 000 | 500 766 726 | 0,000100 | −50 000 | 50 072 |
| 19 maj 2014 | Fondemission | − | 500 766 726 | 0,000999 | 449 928 | 500 000 |
| 19 maj 2014 | Omstämpling av aktier | − | 500 766 726 | 0,000999 | − | 500 000 |
| 20 maj 2014 | Nyemission | 4 569 376 | 505 286 102 | 0,000999 | 4 563 | 504 563 |
| 27 jun 2014 | Omstämpling av aktier | − | 505 286 102 | 0,000999 | − | 504 563 |
| 27 jun 2014 | Omvänd split 1:10 −454 757 492 | 50 528 610 | 0,009986 | − | 504 563 | |
| 27 jun 2014 | Nyemission | 95 186 | 50 623 796 | 0,011847 | 95 186 | 599 749 |
| 27 jun 2014 | Kvittningsemission avseende lån från ägarna |
9 437 094 | 60 060 890 | 0,009986 | − | 599 749 |
| Innehav | Antal aktieägare | Antal aktier | Rösträtter och aktiekapital, % |
|---|---|---|---|
| 1−500 | 4 428 | 619 771 | 1,0 |
| 501−1 000 | 505 | 430 150 | 0,7 |
| 1 001−10 000 | 524 | 1 689 796 | 2,8 |
| 10 001−20 000 | 58 | 904 566 | 1,5 |
| 20 001− | 162 | 56 416 607 | 93,9 |
| Summa | 5 677 | 60 060 890 | 100,0 |
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| Justerat resultat per aktie1) | 3,15 | 2,63 |
| Resultat per aktie | 2,73 | 1,02 |
| Justerat kassaflöde från den löpande verksamheten, per aktie1) |
5,40 | 7,29 |
| Eget kapital per aktie | 15,40 | 14,76 |
| Genomsnittligt antal aktier | 59 932 4082) | 55 238 2603) |
| Antal aktier vid periodens slut | 60 060 890 | 60 060 8903) |
1) Justerat för jämförelsestörande poster se sid 35.
2) 448 712 egna aktier återköptes under 2015.
3) Justerat för omvänd split.
GODA SKÄL ATT ÄTA KYCKLING
Kyckling anses ha klara hälsofördelar jämfört med rött kött.
| Förvaltningsberättelse | 34 |
|---|---|
| Koncernens finansiella rapporter | |
| Resultaträkning | 42 |
| Rapport över totalresultat | 42 |
| Rapport över finansiell ställning | 43 |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 44 |
| Kassaflödesanalys | 44 |
| Moderbolagets finansiella rapporter | |
| Resultaträkning | 45 |
| Rapport över totalresultat | 45 |
| Rapport över finansiell ställning | 45 |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 46 |
| Kassaflödesanalys | 46 |
| Noter till koncernens finansiella rapporter | |
| Not 1 Redovisningsprinciper |
47 |
| Not 2 Viktiga bedömningar och antaganden för redovisningsändamål |
54 |
| Not 3 Segmentsrapportering |
55 |
| Not 4 Intäkternas fördelning |
57 |
| Not 5 Anställda och personalkostnader |
57 |
| Not 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar |
59 |
| Not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer |
59 |
| Not 8 Finansiella intäkter och kostnader |
60 |
| Not 9 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet |
60 |
| Not 10 Skatt | 60 |
| Not 11 Materiella anläggningstillgångar | 62 |
Not 12 Immateriella anläggningstillgångar 63 Not 13 Andelar i intresseföretag 63
| Not 14 Långfristiga finansiella tillgångar | 64 |
|---|---|
| Not 15 Varulager | 64 |
| Not 16 Kundfordringar och övriga fordringar | 64 |
| Not 17 Kortfristiga räntebärande tillgångar och likvida medel |
64 |
| Not 18 Eget kapital | 65 |
| Not 19 Räntebärande skulder | 66 |
| Not 20 Finansiella instrument och finansiell riskhantering | 66 |
| Not 21 Pensioner | 69 |
| Not 22 Övriga avsättningar | 71 |
| Not 23 Leverantörsskulder och övriga skulder | 71 |
| Not 24 Leasingåtaganden | 71 |
| Not 25 Transaktioner med närstående | 72 |
| Not 26 Statliga stöd | 72 |
| Not 27 Förvärvade verksamheter | 72 |
| Not 28 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser | 73 |
| Not 29 Noter till kassaflödesanalysen | 73 |
| Not 30 Biologiska tillgångar | 73 |
| Not 31 Arvode och kostnadsersättning till revisorer | 74 | |
|---|---|---|
| Not 32 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser | 74 | |
| Not 33 Skatt | 74 | |
| Not 34 Andelar i dotterföretag | 75 | |
| Not 35 Finansiella instrument | 75 |
| Förslag till vinstdisposition Scandi Standard AB (publ.) | 76 |
|---|---|
| Revisionsberättelse | 77 |
| Nyckeltal | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Nettoomsättning | 5 422,9 | 5 267,2 |
| EBITDA | 445,4 | 407,7 |
| Rörelseresultat | 259,5 | 238,5 |
| Periodens resultat | 163,9 | 56,1 |
| Resultat per aktie, SEK | 2,73 | 1,02 |
| Utdelning, SEK | 1,804) | 1,30 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % | 12,7 | 12,9 |
| Avkastning på operativt kapital (ROC), % | 12,9 | 13,6 |
| Soliditet, % | 29,5 | 28,6 |
| Genomsnittligt antal anställda | 1 670 | 1 660 |
| MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Justerad EBITDA1) | 477,4 | 470,2 |
| Justerad EBITDA marginal1), % | 8,8 | 8,9 |
| Justerat rörelseresultat1) | 291,5 | 301,0 |
| Justerad rörelsemarginal1),% | 5,4 | 5,7 |
| Justerat resultat efter finansnetto1) 2) | 247,5 | 189,8 |
| Justerat resultat för perioden1) 2) 3) | 188,7 | 145,1 |
| Justerat resultat per aktie, SEK1) 2) 3) | 3,15 | 2,63 |
| Justerat operativt kassaflöde1) | 324,1 | 438,1 |
1−3) För de jämförelsestörande posterna se tabell på sid 35. 4) Förslag.
Nettoomsättningen ökade 2015 med 3 procent till 5 422,9 (5 267,2) MSEK och med 3 procent i konstant valuta. Nettoomsättningen ökade med 9 procent i Sverige och med 1 procent i Danmark i lokal valuta. Nettoomsättningen i Norge minskade med 3 procent i lokal valuta.
Nettoomsättningen per produktkategori ökade med 7 procent för kylda produkter och med 1 procent för frysta produkter i lokal valuta.
Rörelseresultatet uppgick till 259,5 (238,5) MSEK, inklusive jämförelsestörande poster på −32,0 (−62,5) MSEK. För en beskrivning av de jämförelsestörande posterna, se sid 35 och 78. Justerat för dessa poster uppgick rörelseresultatet till 291,5 (301,0) MSEK, motsvarande en justerad rörelsemarginal på 5,4 (5,7) procent. Det justerade rörelseresultatet ökade starkt i både Sverige och Danmark, men minskade i Norge.
Den finska verksamheten, som förvärvades i maj 2015, ingår i räkenskaperna som ett nytt segment med en nettoomsättning på 43,7 (−)MSEK och ett justerat rörelseresultat −24,1 (−)MSEK.
Periodens resultat ökade till 163,9 (56,1) MSEK, främst tack vare väsentligt minskade finansiella kostnader och lägre jämförelsestörande poster. Resultatet per aktie var 2,73 (1,02) SEK. Justerat resultat för perioden ökade till 188,7 (145,1) MSEK, motsvarande ett justerat resultat per aktie på 3,15 (2,63) SEK.
Jämförelsestörande poster utgjordes 2015 av kostnader för genomförda och icke genomförda förvärv samt finansiellt stöd till intresseföretag och 2014 av kostnader som uppstod i samband med börsnoteringen och bildandet av den nya koncernen.
Jämförelsestörande poster i EBITDA och rörelseresultatet
| MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Kostnader för börsnoteringena) | − | −36,5 |
| Transitionskostnaderb) | − | −13,9 |
| Monitoring feesc) | − | −5,8 |
| Transaktionskostnaderd) | −25,0 | −2,3 |
| Finansiellt stöd till intresseföretage) | −7,0 | − |
| Omvärdering av pensionsförpliktelsef) | − | −4,0 |
| 1) Totalt | −32,0 | −62,5 |
| Jämförelsestörande poster i finansnettot och skatteeffekter | |
|---|---|
| ------------------------------------------------------------- | -- |
| MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| 2) Refinansieringg) | − | −51,0 |
| 3) Skatteeffekt på justeringar | 7,2 | 24,5 |
| Jämförelsestörande poster i periodens resultat |
−24,8 | −89,0 |
a) Engångskostnader för börsnoteringen.
Det justerade operativa kassaflödet uppgick 2015 till 324,1 (438,1) MSEK. Kassaflödet påverkades negativt av högre investeringar än 2014 samt en ökning av varulagren jämfört med en betydande minskning föregående år.
Rörelsekapitalet per den 31 december 2015 uppgick till 270,7 (349,9) MSEK, motsvarande 5,0 procent av nettoomsättningen jämfört med 6,6 procent vid utgången av 2014.
Investeringarna uppgick 2015 till 206,5 (141,3) MSEK. Större projekt omfattade en utbyggnad av fabriken i Valla samt nya robotar för packning av filéer i Norge, som tillsammans uppgick till totalt 45 MSEK. Cirka 57 procent av investeringarna under 2015 avsåg produktivitetshöjande åtgärder i främst Sverige och Norge och cirka 28 procent var underhållsinvesteringar.
| MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Justerad EBITDA1) | 477,4 | 470,2 |
| Investeringar | −206,5 | −141,3 |
| Förändring av varulager | −10,7 | 91,6 |
| Förändring av övrigt rörelsekapital | 63,9 | 17,6 |
| Justerat operativt kassaflöde | 324,1 | 438,1 |
1) Justerat för jämförelsestörande poster 2015 på −32,0 MSEK och 2014 på −62,5 MSEK. För en beskrivning av justeringarna se tabell till vänster och sid 78.
Det totala egna kapitalet uppgick per den 31 december 2015 till 924,9 (886,4) MSEK. Soliditeten var 29,5 (28,6) procent.
Den räntebärande nettoskulden minskade per den 31 december 2015 till 1 313,0 MSEK jämfört med 1 405,5 MSEK vid utgången av 2014. Nettoskulden/justerad EBITDA uppgick till 2,7x (3,0x).
Kassa och övriga likvida medel uppgick till 142,7 (89,7) MSEK.
Refinansieringen av koncernens banklån till lägre ränta i juli 2014 medförde en väsentlig minskning av de finansiella kostnaderna 2015.
Scandi Standard har avtal med Lantmännen, en större aktieägare, avseende hyra av fastigheten i Åsljunga. Hyreskostnaderna för denna uppgick 2015 till 1,6 (13,1) MSEK. I siffran för föregående år ingår även fabriken i Valla.
I början av 2015 sålde Lantmännen fastigheten i Valla till en oberoende part. Avyttringen har inte haft någon påverkan på villkoren i hyresavtalet som löper ut 2026.
Sverige
| MSEK | 2015 | 2014 Förändring | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 231,1 | 2 055,2 | 9% |
| Justerat rörelseresultat1) | 159,9 | 113,8 | 41% |
| Justerad rörelsemarginal1) | 7,2% | 5,5% | − |
1) Justerat för jämförelsestörande poster 2015 på −5,3 MSEK och 2014 på −13,9 MSEK. För en beskrivning av justeringarna av rörelseresultaten för segmenten se sid 78.
Nettoomsättningen för den svenska verksamheten ökade 2015 med 9 procent till 2 231,1 (2 055,2) MSEK. Ökningen uppnåddes tack vare en fortsatt marknadstillväxt inom framför allt kylda produkter och framgångsrika produktlanseringar.
Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln i Sverige ökade med 6 procent i värde jämfört med 2014. Kylda produkter ökade med 15 procent och frysta produkter med 1 procent i värde. Koncernens marknadsandel steg till cirka 47 (45) procent.
Det justerade rörelseresultatet ökade med 41 procent till 159,9 (113,8) MSEK tack vare högre volymer och en förbättrad produktmix med en högre andel kylda produkter. Den justerade rörelsemarginalen förbättrades till 7,2 (5,5) procent.
| 2015 | 2014 Förändring | |
|---|---|---|
| 2 283,7 | 2 209,2 | 3% |
| 143,9 | 104,3 | 38% |
| 6,3% | 4,7% | − |
| 2015 | 2014 Förändring | |
| 1 820,5 | 1 810,4 | 1% |
| 114,7 | 85,5 | 34% |
1) Justerat för jämförelsestörande poster 2015 på −4,4 MSEK och 2014 på −1,4 MSEK. För en beskrivning av justeringarna av rörelseresultaten för segmenten se sid 78.
Nettoomsättningen för den danska verksamheten ökade 2015 med 3 procent till 2 283,7 (2 209,2) MSEK eller med 1 procent i lokal valuta.
Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln i Danmark ökade med 5 procent i värde jämfört med 2014. Kylda produkter ökade med 7 procent medan frysta produkter minskade med 3 procent i värde. Koncernens marknadsandel var oförändrad och uppgick till 41 (41) procent.
Det justerade rörelseresultatet ökade med 38 procent till 143,9 (104,3) MSEK eller med 34 procent i lokal valuta. Den justerade rörelsemarginalen förbättrades till 6,3 (4,7) procent. Förbättringen av resultatet och marginalen uppnåddes främst genom fortsatta effektiviseringar i både produktionen och andra delar av leveranskedjan.
| Norge | |
|---|---|
| ------- | -- |
| MSEK | 2015 | 2014 Förändring | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 178,3 | 1 270,0 | −7% |
| Justerat rörelseresultat1) | 60,3 | 119,8 | −50% |
| Justerad rörelsemarginal1) | 5,1% | 9,4% | − |
| MNOK | 2015 | 2014 Förändring | |
| Nettoomsättning | 1 125,9 | 1 165,7 | −3% |
| Justerat rörelseresultat1) | 57,7 | 110,0 | −48% |
1) Justerat för jämförelsestörande poster 2015 på −4,4 MSEK och 2014 på −0,7 MSEK. För en beskrivning av justeringarna av rörelseresultaten för segmenten se sid 78.
Nettoomsättningen för den norska verksamheten minskade 2015 med 7 procent till 1 178,3 (1 270,0) MSEK eller med 3 procent i lokal valuta. Minskningen berodde på förlusten av ett större kontrakt med ICA Norge i april 2014 samt en nedgång i efterfrågan efter omfattande mediabevakning avseende bakterier i kyckling.
Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln i Norge minskade med 2 procent i värde jämfört med 2014. Kylda produkter minskade med 1 procent och frysta produkter med 9 procent i värde. Den totala marknadsandelen för Den Stolte Hane ökade till 25 (23) procent.
Ett nytt leveransavtal tecknades med Coop Norge i maj 2015, som även omfattar de butiker som Coop förvärvade från ICA Norge. Nettoomsättningen ökade successivt under andra halvåret efter att leveranserna enligt det nya avtalet inleddes och efterfrågan visat en återhämtning.
Det justerade rörelseresultatet 2015 minskade med 50 procent till 60,3 (119,8) MSEK eller med 48 procent i lokal valuta. Den justerade rörelsemarginalen var 5,1 (9,4) procent. Försämringen av resultatet och marginalen berodde främst på lägre volymer, en mindre gynnsam produktmix och utförsäljning av lager.
| MSEK | 2015 | 2014 Förändring | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 43,7 | − | − |
| Justerat rörelseresultat1) | −24,1 | − | − |
| Justerad rörelsemarginal1) | −55,1% | − | − |
| MEUR | 2015 | 2014 Förändring | |
| Nettoomsättning | 4,7 | − | − |
| Justerat rörelseresultat1) | −2,6 | − | − |
1) Justerat för jämförelsestörande poster 2015 på −9,0 MSEK. För en beskrivning av justeringarna av rörelseresultaten för segmenten se sid 78.
Nettoomsättningen för den finska verksamheten uppgick 2015 till 43,7 (−) MSEK. Det justerade rörelseresultatet var −24,1 (−) MSEK. Kapacitetsutnyttjandet i fabriken ligger på cirka 15 procent. Fokus ligger huvudsakligen på att öka volymerna och nya kontrakt för leveranser av fåglar har tecknats för 2016.
I maj 2015 förvärvades Huttulan Kukko Oys verksamhet i Finland. Verksamheten har bytt namn till Kronfågel Oy och utgör segmentet Finland i koncernens finansiella rapportering.
Förvärvet var strukturerat som ett inkråmsförvärv. Förvärvspriset uppgick till 10 MEUR inklusive övertagande av skulder på 5 MEUR. Det slutliga priset kan komma att uppgå till totalt 13 MEUR över fem år beroende på verksamhetens utveckling.
Huttulan startade sin verksamhet 2014 i en nybyggd produktionsenhet. Verksamheten har 42 anställda. Produktionen uppgår till cirka 1,4 miljoner kycklingar på årsbasis, men fabriken har kapacitet för upp till 10 miljoner kycklingar per år.
En överenskommelse tecknades den 15 juni 2015 om förvärv av Lagerbergs, en kycklingproducent i Sverige med en omsättning på cirka 300 MSEK och 120 anställda.
I januari 2016 meddelade Konkurrensverket att de motsatte sig Scandi Standards förvärv av Lagerbergs och gick till domstol med påståendet att förvärvet bryter mot svensk konkurrensrätt. Avtalet sades upp av säljaren i mars 2016.
I enlighet med bemyndigandet från årsstämman 2015 köpte koncernen 448 712 egna aktier under andra halvåret 2015 för att säkra kostnader och leverans av aktier till deltagarna i bolagets långsiktiga incitamentsprogram 2015 (LTIP 2015). Aktierna köptes på Nasdaq Stockholm. Antalet återköpta aktier motsvarar 0,7 procent av det totala antalet utestående aktier.
Aktiekapitalet i Scandi Standard uppgick vid årsskiftet till 599 749 (599 749) SEK, fördelat på 60 060 890 aktier. Varje aktie motsvarar en röst. Alla aktier har lika rätt till bolagets tillgångar och resultat.
Det finns inga begränsningar avseende överlåtelse av aktier, rösträtter eller rätten att delta i årsstämman. Bolaget har inte heller ingått några väsentliga avtal som kan påverkas, förändras eller upphöra om kontrollen över bolaget skulle förändras till följd av ett offentligt bud om att förvärva aktier i bolaget. Bolaget har inte kännedom om några avtal mellan aktieägare som skulle kunna begränsa rätten att överlåta aktier. Det finns inte heller några bestämmelser i bolagsordningen avseende utnämning eller entledigande av styrelseledamöter eller avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda angående utbetalning av ersättningar om sådana personer lämnar sina poster, eller om anställningen avslutas till följd av ett offentligt bud att förvärva bolaget.
De tre största aktieägarna per den 31 december 2015 var Carnegie Fonder, Lantmännen och Fjärde AP-fonden med respektive 9,6 procent, 6,5 procent och 6,4 procent av kapitalet. För information om de större aktieägarna, se sidan 30.
CapVest, ett ledande europeiskt private equity bolag med huvudkontor i London, och Lantmännen var de huvudsakliga ägarna fram till börsnoteringen av Scandi Standard 2014. CapVest, Lantmännen, styrelsen och koncernledningen hade avtal om att inte sälja aktier före den 27 juni 2015. CapVest sålde därefter hela sitt innehav och Lantmännen minskade sitt innehav från 13,5 procent till 6,5 procent.
Scandi Standard har 9 produktionsanläggningar, varav tre i Sverige, tre i Norge, två i Danmark och en i Finland. Tillstånd och anmälningar i enlighet med miljöbalken krävs för samtliga anläggningar. Direkt miljöpåverkan sker främst genom buller, utsläpp till luft och vatten samt mellanlagring av farligt avfall. Det förekom inga anmälningar om brott mot bestämmelserna under 2015.
Det genomsnittliga antalet anställda (FTE) uppgick 2015 till 1 670 (1 660), varav 637 (661) i Sverige, 729 (705) i Danmark, 262 (294) i Norge och 42 (0) i Finland. Av det totala antalet anställda var 41 (42) procent kvinnor.
Fredrik Strømmen tillträdde som chef för den norska verksamheten i mars 2015. Finansdirektör Jonny Mason lämnade koncernen den sista september 2015.
Årsstämman 2016 kommer att äga rum den 25 april kl. 13 i Wallenbergsalen, IVAs Konferenscenter, Grev Turegatan 16 i Stockholm. För mer information om årsstämman och hur anmälan ska ske, se sid 92 samt koncernens hemsida under adress http://investors.scandistandard.com/sv/stamma.
Styrelsen föreslår en utdelning för 2015 på 1,80 (1,30) SEK per aktie motsvarande en total utdelning på cirka 107,3 (78,1) MSEK baserat på antalet utestående aktier vid slutet av året. Den föreslagna utdelningen motsvarar cirka 57 (54) procent av justerat resultat för perioden.
Scandi Standards utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut 60 procent av det justerade resultatet för perioden. Utdelningsandelen ska bestämmas med hänsyn till den finansiella ställningen och framtida tillväxtmöjligheter.
Den 27 april 2016 är föreslagen som avstämningsdag. Sista dag för handel i Scandi Standard-aktien med rätt till utdelning för 2015 är den 25 april 2015.
Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som ska gälla till och med årsstämman 2017.
Med ledande befattningshavare avses i detta sammanhang verkställande direktören för Scandi Standard samt de vid var tid till verkställande direktören eller ekonomichefen rapporterande chefer i Scandi Standard och tillhörande koncernbolag som också ingår i företagets koncernledning samt styrelseledamot i Scandi Standard i den mån anställnings- eller konsultavtal ingås.
Löner och andra anställningsvillkor ska vara tillräckliga för att Scandi Standard ska ha möjlighet att rekrytera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad för bolaget. Ersättningarna ska vara baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och skälighet och bestå av fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner.
Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på ansvar, kompetens och prestation. Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön (kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras på att ett antal finansiella och personliga kriterier uppfylls, som bestäms i förväg av styrelsen. Rörlig lön ska maximalt kunna uppgå till 75 procent av den fasta årslönen. Med fast årslön menas fast, under året intjänad kontant lön exklusive pension, tillägg, förmåner och liknande.
I den mån en styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning vid sidan av styrelsearbetet, ska ett marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.
Årsstämman kan dessutom besluta om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Dessa incitamentsprogram ska vara avsedda att bidra till långsiktig värdetillväxt och leda till ett gemensamt intresse av värdetillväxt för aktieägare och anställda.
Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbaserade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd.
Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Det totala avgångsvederlaget ska vara begränsat till gällande månadslön för de återstående månaderna fram till 65 års ålder.
Individuella ersättningar och andra anställningsvillkor till alla anställda som tjänar mer än 2 MSEK per år ska godkännas av styrelsen.
Styrelsen har rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar detta.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman ett långsiktigt incitamentsprogram 2016 (LTIP 2016) för nyckelpersoner, som är avsett att bidra till långsiktig värdetillväxt och leda till ett gemensamt intresse av värdetillväxt för aktieägare och anställda. Programmet är av samma typ som LTIP 2015, som godkändes av årsstämman 2015.
Programmet omfattar maximalt 19 deltagare. Prestationsaktierätter ska tilldelas utan kostnad till deltagarna i förhållande till en fastställd procentsats av deras fasta lön.
Efter en treårig intjänandeperiod som inleds i samband med implementeringen av LTIP 2016 och under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda, får deltagarna utöva sina prestationsaktierätter och kommer därigenom att tilldelas aktier i bolaget utan kostnad.
För att prestationsaktierätterna ska berättiga tilldelning av aktier krävs att deltagaren förblir anställd och inte har givit eller fått meddelande om uppsägning under intjänandeperioden.
Tilldelningen av aktier ska därutöver vara villkorad av uppfyllande av ett finansiellt mål, som fastställts av styrelsen, och som är den årliga genomsnittliga tillväxten i vinst per aktie ("EPS CAGR"). EPS CAGR ska beräknas på grundval av koncernens kvartalsrapporter, som justeras för jämförelsestörande poster. EPS för räkenskapsåret 2015 ska uppgå till 3,27 SEK.
För att full tilldelning av aktier ska ske måste EPS CAGR under perioden 1 januari 2016 - 31 december 2018 vara minst 12,5 procent. Om EPS CAGR under perioden 1 januari 2016-31 december 2018 är 5 procent ska deltagarna tilldelas aktier för 25 procent av sina prestationsaktierätter. Om EPS CAGR under perioden 1 januari 2016 − 31 december 2018 är mer än
5 procent men mindre än 12,5 procent ska deltagarna erhålla en linjär tilldelning. Om EPS CAGR under perioden 1 januari 2016 - 31 december 2018 är mindre än 5 procent ska inga aktier tilldelas.
Säkring av åtaganden enligt LTIP 2016 För att säkra leverans av aktier i LTIP 2016 och i syfte att säkra och täcka sociala avgifter på grund av LTIP 2016, föreslår styrelsen att stämman bemyndigar styrelsen att besluta om förvärv av högst 269 598 aktier i bolaget på Nasdaq Stockholm. Dessutom föreslår styrelsen att årsstämman beslutar att överlåta högst 209 076 egna aktier till deltagarna i enlighet med villkoren för programmet.
Värdet av och beräknade kostnaderna för LTIP 2016 Förutsatt 100 procents intjänande, fullt uppfyllande av EPS-kravet och en aktiekurs vid tidpunkten för utövandet av prestationsaktierättigheterna på 57,58 SEK, kommer LTIP 2016 att resultera i tilldelning av 209 076 aktier i bolaget, vilket motsvarar ett värde på 14 237 604 SEK.
De sociala avgifterna beräknas uppgå till i genomsnitt cirka 18 procent av marknadsvärdet på aktierna som tilldelas vid utnyttjande av prestationsaktierätterna. Styrelsen har föreslagit att effekten på kassaflödet som kan uppstå till följd av sociala avgifter som ska betalas när prestationsaktierätter utnyttjas ska säkras genom förvärv av egna aktier på marknaden.
Vidare kommer prestationsaktierätterna att ge upphov till redovisningsmässiga kostnader i enlighet med IFRS 2. Dessa kostnader ska fastställas vid tidpunkten för tilldelning och fördelas över intjänandeperioden. I enlighet med IFRS 2, ska det teoretiska värdet på prestationsaktierätterna utgöra grunden för beräkningen av dessa kostnader. Det teoretiska värdet ska inte omvärderas i efterföljande rapporteringsperioder, trots att justeringar för prestationsaktierätter som inte är intjänade ska göras i samband med varje finansiell rapport. Således kommer de ackumulerade kostnaderna vid slutet av intjänandeperioden att vara baserade på det antal prestationsaktierätter som uppfyller villkoren.
Utspädning och inverkan på nyckeltal
Inga nya aktier kommer att emitteras på grund av LTIP 2016. Bolaget kommer däremot att behöva förvärva 269 598 egna aktier, motsvarande cirka 0,4 procent av de utestående aktierna och rösterna för att säkerställa leverans av aktier och för att säkerställa och täcka sociala avgifter.
Kostnaderna för LTIP 2016 förväntas ha en marginell inverkan på koncernens nyckeltal.
Förutom LTIP 2015, som godkändes av bolagsstämman 2015, har Scandi Standard inga andra aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Avsikten är att ett program liknande LTIP 2015 och LTIP 2016 årligen ska föreslås vid årsstämmorna de kommande åren.
Fullständiga villkor för programmet kommer att ingå i kallelsen till årsstämman 2016.
Scandi Standards förmåga att uppnå sina finansiella och andra mål är beroende av ett antal grundläggande faktorer såsom att bibehålla sina starka lokala marknadsandelar och varumärkespositioner, en kostnadseffektiv och flexibel produktion samt förmågan att fortlöpande lansera nya och innovativa produkter.
Då risker är ett naturligt inslag i all affärsverksamhet behövs en ändamålsenlig riskhanteringsprocess för att tillvarata koncernens potential och skydda dess tillgångar. Risker som hanteras väl kan leda till möjligheter och värdeskapande, medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och förluster.
I början av 2015 initierade koncernen en strukturerad kartläggningsprocess för att identifiera väsentliga risker. Det övergripande syftet var att etablera en formaliserad och proaktiv riskhanteringsprocess för koncernen som en viktig del av bolagsstyrningen, med tydligt fastställda roller och ansvarsområden.
Riskerna hänförliga till Scandi Standards verksamhet kan generellt delas in i strategiska, operativa inklusive rapporterings- och efterlevanderisker samt finansiella risker.
En del av riskerna och osäkerhetsfaktorerna som bedöms vara av betydelse för att nå Scandi Standards strategiska och operativa mål och framtida utsikter, finansiella resultat, finansiella ställning samt kassaflöde beskrivs nedan utan någon särskild prioritetsordning och utan att göra anspråk på att vara uttömmande. Övriga risker och osäkerhetsfaktorer som i nuläget är okända för bolaget, eller som bolaget för närvarande bedömer vara utan väsentlig betydelse, kan i framtiden få en betydande negativ inverkan på Scandi Standard.
Strategiska risker är förknippade med affärsutveckling och långsiktig planering, samt styrkan i varumärken. Väsentliga strategiska risker omfattar beroendet av ett fåtal stora kunder, beroendet av att ha tillräcklig tillgång till fåglar för verksamhetens nuvarande behov och för att växa, förmågan till anpassning vid eventuellt införande av nya lagar och regler som förändrar villkoren för att bedriva verksamhet, samt risken för skador på koncernens varumärken. Efterfrågan på koncernens produkter kan påverkas av trender avseende hälsa, dieter, djurskydd, samt andra trender som även kan påverka produktionskostnaderna.
De strategiska riskerna hanteras i hög grad av styrelsen, och är en väsentlig del i koncernens årliga strategiprocess. Koncernen strategiprocess omfattar bland annat att fastställa mål och identifiera risker. Policyer och åtgärder har etablerats för att säkerställa att bolaget inför viktiga affärsbeslut beaktar de strategiska riskerna.
Snabb spridning av ändamålsenlig information inom organisationen säkerställs via koncernens ledningsstruktur med stark lokal ledningen. Försäljningssiffror och resultat följs upp varje vecka av koncernledningen och andra medlemmar av den operativa ledningen. Koncernledningen har videokonferenser varannan vecka och träffas en gång i månaden för att gå igenom månadens resultat, uppdatera prognoser och planer samt för att diskutera viktiga affärsfrågor.
Koncernens fem största kunder representerar cirka 41 procent av nettoomsättningen 2015, och de tio största cirka 58 procent. Det är delvis en följd av att den skandinaviska livsmedelsdetaljhandeln är konsoliderad till ett fåtal större dagligvaruhandlare i varje land.
Dagligvaruhandlare har ett betydande inflytande på kundernas efterfrågan eftersom kundernas beteende påverkas av hur varorna exponeras, placeringen i butikerna, hyllutrymme och hur mycket de marknadsförs. Scandi Standard är den största leverantören av kyckling till ett antal stora dagligvaruhandlare, och arbetar aktivt för att säkerställa att efterfrågan på kycklingprodukter understöds av exponering och tilldelat hyllutrymme.
Förluster av kunder eller av volymer hos kunderna kan ha en betydande påverkan på koncernens försäljning och finansiella resultat.
De nordiska marknaderna för kyckling styrs av omfattande regleringar och kontroller i fråga om hygien, livsmedelssäkerhet och djurskydd. Förändringar i lagar och regler kan leda till krav för koncernen att göra nya och betydande investeringar i verksamheten, vilket kan få en negativ påverkan på det finansiella resultatet och den finansiella ställningen.
Koncernens svenska och danska produktionsanläggningar är certifierade i enlighet med de globala British Retail Consortium (BRC)-standarderna för livsmedelssäkerhet. BRC är det ledande säkerhets- och kvalitetscertifieringsprogrammet som används inom livsmedelsindustrin. Certifieringen, som utfärdas av Sai Global, omfattar allt från Hazard Analysis Critical Control Point (HACCP)-system, kvalitetshanterings- och fabrikskrav till processer för produktionskontroll och HR. HACCP-systemen används för att övervaka hela värdekedjan.
Operativa risker uppkommer som en del av den löpande verksamheten, och omfattar bland annat fluktuationer i efterfrågan, priskonkurrens, förändrande inköpskostnader, produktkvalitet och säkerhet, sjukdomsutbrott bland djuren, störningar i produktionen eller leverantörskedjan, förändringar av dagligvaruhandelns inköpspolicyer liksom integrering av förvärv. Operativa risker omfattar även rapportering i allmänhet och finansiell rapportering i synnerhet, samt risker för bristande efterlevnad av interna styrdokument liksom tillämpliga lagar och regler.
Risker avseende rapportering avser exempelvis felaktigheter i den interna och externa rapporteringen. Läs mer om den finansiella rapporteringen i bolagsstyrningsrapporten på sid 86.
Koncernen försöker minimera de totala kostnaderna för eventuella skador genom försäkringslösningar. Försäkringsbara risker placeras i stora svenska och internationella direktförsäkringsbolag med återförsäkring på den internationella återförsäkringsmarknaden.
Scandi Standard har en konsoliderad fabriksstruktur med två eller tre anläggningar på varje marknad. Produktionskostnaderna har en betydande påverkan på koncernens finansiella resultat. De huvudsakliga kostnaderna är personal-, distributions-, energi och fastighetskostnader. Att maximera genomströmningen och minimera svinn, driftsstopp och övertid är andra viktiga faktorer som påverkar en anläggnings lönsamhet.
I händelse av en plötslig upp- eller nedgång i efterfrågan kan det hända att koncernen inte hinner göra omedelbara justeringar av produktionen , vilket kan leda till uppbyggnad av lager som kan få en negativ påverkan på kassaflöde och marginaler. I viss mån kan den negativa effekten begränsas exempelvis genom att frysa produkterna och sälja dem vid ett senare tillfälle som frysta produkter med längre hållbarhet.
Finans- och redovisningsmanual
Finanspolicy
Den inhemska produktionen av kycklingbaserade livsmedel i Norden är konsoliderad till ett fåtal huvudproducenter i varje land. Konkurrensen är hård när det gäller att behålla och stärka positionerna inom dagligvaruhandeln samt inom segmentet restauranger och storhushåll. Vissa konkurrenter är inte enbart specialiserade på kycklingprodukter och konkurrensen omfattar därför även andra produktkategorier.
De totala externa inköpskostnaderna uppgick 2015 till cirka 3 200 MSEK, varav huvuddelen var hänförlig till inköp av levande kycklingar. Kycklingarna köps huvudsakligen från kontrakterade uppfödare på respektive lokal marknad.
Affärsetiska risker, risker i leverantörskedjan och råvarurisker hanteras i huvudsak genom implementeringen av koncernens uppförandekod, samt genom att inkludera leverantörsuppförandekoden i samtliga avtal och regelbundet övervaka efterlevnaden av denna.
Scandi Standard verkar inom livsmedelsbranschen och hanterar levande djur. En noggrann hantering av livsmedelssäkerhet och djurskydd är därför av största betydelse. Sjukdomsutbrott bland djuren inom koncernen, på de marknader Scandi Standard är verksam, på andra geografiska marknader eller på konkurrenternas anläggningar skulle kunna få en negativ påverkan på efterfrågan på kycklingprodukter.
Salmonellainfektioner är en ständig utmaning för hela kycklingindustrin. Sverige har en lång historia av att bekämpa salmonella, och det finns välutvecklade processer i hela värdekedjan, samt importrestriktioner avseende kylda produkter för att förhindra ett salmonellautbrott. Nordiska kycklingprodukter anses generellt vara av högsta kvalitet tack vare de stränga standarder som gäller i frågor om djurens hälsa och välfärd, och det faktum att varken antibiotika eller tillväxthormoner används i foderprocessen.
Den största risken ur ett globalt perspektiv är ett eventuellt utbrott av fågelinfluensa eller liknande virus. Historiskt sett har sådana utbrott eller en omfattande mediabevakning avseende risker med konsumtion av kyckling lett till en
nedgång i kycklingkonsumtionen, men efterfrågan har sedan återhämtat sig relativt snabbt efter att utbrottet har klingat av. Detta kan dock inte förväntas i framtiden.
Störningar i produktionen eller leverantörskedjan I normalfallet måste en order från en kund behandlas inom en till tre dagar. Även mindre störningar i produktionen kan göra det svårt att uppfylla förpliktelser till kunderna, vilket kan öka risken för att kunderna byter leverantör. Kunderna kan ibland också vara berättigade till ersättning.
En stor andel av koncernens produkter säljs som färska livsmedel, vilka på grund av sista förbrukningsdag måste distribueras och säljas till kunderna kort efter produktionen.
Integrering av förvärv innebär alltid risker. Försäljningen kan påverkas negativt, kostnaderna för integrationen kan bli högre än förväntat och synergieffekterna kan bli lägre än förväntat.
Koncernen är genom sin typ av verksamhet exponerad för olika finansiella risker. Dessa omfattar fluktuationer i koncernens finansiella resultat, finansiella ställning och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, fluktuationer i räntenivåer, samt valuta- och räntesäkringar. Koncernen är också exponerad för refinansierings- och likviditetsrisker, samt för kredit- och motpartsrisker.
Hanteringen av finansiella risker grundar sig på koncernens finanspolicy samt respektive lands riskpolicy. Finanspolicyn antas av styrelsen.
Koncernens valutarisk omfattar både transaktions- och omräkningsexponering. Transaktionsexponering hänför sig huvudsakligen till exportförsäljning. Omräkningsexponering är effekten av förändringar i valutakurser när utländska dotterbolags resultaträkningar och rapporter över finansiell ställning i DKK, NOK och EUR räknas om till SEK. Koncernens valutarisk är i viss mån säkrad genom att vissa lån upptas i lokala valutor. Koncernens ränterisk är i viss mån säkrad genom användning av ränteswappar.
Nedan visas en känslighetsanalys av viktiga faktorer som påverkar koncernens finansiella resultat. Analysen grundar sig på värden per den 31 december 2015 och förutsätter att övriga faktorer förblir oförändrade.
Räntebärande skulder exponerar koncernen för ränterisker. I juli 2014 ingick koncernen ett nytt femårigt låneavtal, vilket har lett till betydligt lägre räntekostnader.
Koncernens refinansierings- och likviditetsrisker, samt betalningsberedskap omfattar risker för högre kostnader och begränsade finansieringsmöjligheter vid förnyelse av lån och andra kreditarrangemang, samt risker för att inte klara betalningsförpliktelser som ett resultat av otillräcklig likviditet. Koncernens kredit- och motpartsrisker är risken att en motpart i en transaktion inte kan fullgöra sina åtaganden. Se not 20.
| MSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 | 5 422,9 | 5 267,2 |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 29,8 | 19,0 |
| Förändring i lager av färdiga produkter och produkter i arbete |
−2,2 | −100,8 | |
| Råvaror och förnödenheter | −3 144,5 | −3 014,9 | |
| Personalkostnader | 5 | −1 010,0 | −947,4 |
| Av- och nedskrivningar | 6 | −187,2 | −171,5 |
| Övriga rörelsekostnader | 7 | −850,6 | −815,3 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 13 | 1,3 | 2,2 |
| Rörelseresultat | 259,5 | 238,5 | |
| Finansiella intäkter | 8 | 10,8 | 3,1 |
| Finansiella kostnader | 8 | −54,7 | −165,3 |
| Resultat efter finansnetto | 215,5 | 76,3 | |
| Skatt på periodens resultat | 10 | −51,6 | −20,2 |
| Periodens resultat | 163,9 | 56,1 | |
| Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 163,9 | 56,1 | |
| Genomsnittligt antal aktier | 59 932 4081) | 55 238 2602) | |
| Resultat per aktie, SEK | 2,73 | 1,02 | |
| Antal aktier vid periodens slut | 60 060 890 | 60 060 890 |
| MSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Periodens resultat | 163,9 | 56,1 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen |
|||
| Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner |
21 | 25,6 | −19,2 |
| Skatt på aktuariella vinster och förluster | −6,0 | 4,2 | |
| Summa | 19,6 | −15,0 | |
| Poster som kommer eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen |
|||
| Kassaflödessäkringar | −5,9 | −5,5 | |
| Valutakursdifferenser från omräkning av utlandsverksamhet |
−36,8 | 53,9 | |
| Resultat från valutasäkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet |
−6,3 | −31,4 | |
| Skatt hänförlig till poster som kan komma att omklassi ficeras till resultaträkningen, netto |
2,5 | 8,2 | |
| Summa | −46,5 | 25,2 | |
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | −26,9 | 10,2 | |
| Summa totalresultat för perioden | 137,0 | 66,3 | |
| Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 137,0 | 66,3 |
1) 448 712 egna aktier återköptes under 2015.
2) Justerat för omvänd split 27 juni 2014.
| MSEK | Not | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 12 | 596,5 | 611,3 |
| Övriga immateriella anläggningstillgångar | 12 | 489,9 | 528,7 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 881,7 | 809,9 |
| Andelar i intresseföretag | 13 | 41,4 | 42,7 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 14 | 0,4 | 1,8 |
| Överskott i fonderade pensionsplaner | 21 | 16,4 | − |
| Uppskjutna skattefordringar | 10 | 16,5 | 45,3 |
| Övriga anläggningstillgångar | − | 0,5 | |
| Summa anläggningstillgångar | 2 042,8 | 2 040,2 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 15 | 530,3 | 546,6 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 16 | 427,5 | 417,4 |
| Kortfristiga placeringar | 17 | 0,5 | 1,4 |
| Likvida medel | 17 | 142,7 | 89,7 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 101,0 | 1 055,1 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 143,8 | 3 095,3 |
| MSEK | Not | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 0,6 | 0,6 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 810,0 | 888,1 | |
| Reserver | −16,8 | 29,7 | |
| Balanserade vinstmedel | 131,1 | −32,0 | |
| Totalt eget kapital | 18 | 924,9 | 886,4 |
| Skulder | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristig del av räntebärande skulder | 19 20 | 1 394,9 | 1 460,2 |
| Avsättningar för pensionsförpliktelser | 21 | 1,7 | 20,4 |
| Uppskjutna skatteskulder | 10 | 86,0 | 75,5 |
| Övriga långfristiga avsättningar | 22 | 1,9 | − |
| Summa långfristiga skulder | 1 484,5 | 1 556,1 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristig del av räntebärande skulder | 19 20 | 60,9 | 38,9 |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 20 23 | 653,0 | 589,8 |
| Skatteskulder | 10 | 20,5 | 24,3 |
| Summa kortfristiga skulder | 734,4 | 653,0 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 143,8 | 3 095,3 |
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, se not 28.
| MSEK | Not | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet |
kapital Reserver | Balanserade vinstmedel |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans den | ||||||
| 1 januari 2014 | 18 | 0,0 | 500,7 | 4,5 | −72,6 | 432,6 |
| Periodens resultat | 56,1 | 56,1 | ||||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt |
25,2 | −15,0 | 10,2 | |||
| Totalresultat | 25,2 | 41,1 | 66,3 | |||
| Fondemission | 0,5 | −0,5 | 0,0 | |||
| Aktieemission | 6,2 | 6,2 | ||||
| Kvittningsemission avseende lån från ägarna |
0,1 | 381,2 | 381,3 | |||
| Transaktioner med ägarna | 0,6 | 387,4 | −0,5 | 387,5 | ||
| Utgående balans den 31 december 2014 |
18 | 0,6 | 888,1 | 29,7 | −32,0 | 886,4 |
| Ingående balans den 1 januari 2015 |
0,6 | 888,1 | 29,7 | −32,0 | 886,4 | |
| Periodens resultat | 163,9 | 163,9 | ||||
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt |
−46,5 | 19,6 | −26,9 | |||
| Totalresultat | −46,5 | 183,5 | 137,0 | |||
| Utdelning | −78,1 | −78,1 | ||||
| Återköp egna aktier | −20,4 | −20,4 | ||||
| Transaktioner med ägarna | −78,1 | −20,4 | −98,5 | |||
| Utgående balans den 31 december 2015 |
0,6 | 810,0 | −16,8 | 131,1 | 924,9 |
| MSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | 259,5 | 238,5 | |
| Justering för icke kassaflödespåverkande poster | 199,7 | 180,0 | |
| Betalda finansiella poster netto | 29:1 | −51,6 | −97,0 |
| Betald inkomstskatt | −22,1 | −44,0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital |
385,5 | 277,5 | |
| Förändring av varulager | −10,7 | 91,6 | |
| Förändring av rörelsefordringar | −27,9 | 45,0 | |
| Förändring av rörelseskulder | 91,9 | −27,4 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 438,8 | 386,7 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Företagsförvärv | 29:2 | −55,7 | −30,7 |
| Investering i materiella anläggningstillgångar | −206,5 | −142,3 | |
| Försäljning av anläggningstillgångar | − | 1,0 | |
| Kassaflöden från investeringsverksamheten | −262,2 | −172,0 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Nyemission | − | 6,2 | |
| Nettoförändring upplåning | −20,4 | −207,9 | |
| Utdelning | −78,1 | − | |
| Återköp egna aktier | −20,4 | − | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | −118,9 | −201,7 | |
| Periodens kassaflöde | 57,7 | 13,0 | |
| Likvida medel vid periodens början | 89,7 | 71,8 | |
| Kursdifferens i likvida medel | −4,7 | 4,9 | |
| Periodens kassaflöde | 57,7 | 13,0 | |
| Likvida medel vid periodens slut | 29:3 | 142,7 | 89,7 |
Moderbolaget Scandi Standard AB (publ.) äger aktier i dotterföretag där verksamheten bedrivs. Denna verksamhet framgår av avsnittet som beskriver koncernen. I moderbolaget bedrivs ingen verksamhet och där finns heller inga anställda.
| MSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | − | 17,4 | |
| Rörelsekostnader | 31 | −0,1 | −56,8 |
| Rörelseresultat | −0,1 | −39,4 | |
| Finansnetto | 14,6 | 21,7 | |
| Resultat efter finansiella poster | 14,5 | −17,7 | |
| Koncernbidrag | −3,9 | ||
| Skatt | 33 | −2,3 | 2,3 |
| Årets resultat | 8,3 | −15,4 |
| MSEK | Not | 2015 | 2014 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 8,3 | −15,4 | |
| Övrigt totalresultat | − | − | |
| Summa totalresultat för perioden | 8,3 | −15,4 |
| MSEK | Not | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Investeringar i dotterföretag | 34 | 532,7 | 532,7 |
| Fordringar hos koncernföretag | 35 | 358,7 | 358,7 |
| Uppskjutna skattefordringar | 33 | − | 2,3 |
| Summa anläggningstillgångar | 891,4 | 893,7 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 0,0 | 14,3 | |
| Likvida medel | 0,0 | − | |
| Summa omsättningstillgångar | 0,0 | 14,3 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 891,4 | 908,0 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundna reserver | |||
| Aktiekapital | 0,6 | 0,6 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 810,0 | 888,1 | |
| Balanserade vinstmedel | −36,8 | −1,0 | |
| Årets resultat | 8,3 | −15,4 | |
| Totalt eget kapital | 782,1 | 872,3 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 35 | 27,5 | − |
| Summa långfristiga skulder | 27,5 | − | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skatteskulder | 33 | − | 2,2 |
| Skulder till koncernföretag | 81,8 | 33,5 | |
| Summa kortfristiga skulder | 81,8 | 35,7 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 891,4 | 908,0 |
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, se not 32.
| MSEK | Aktie kapital |
Överkurs fond |
Fritt eget kapital |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| Eget kapital den 1 januari 2014 | 0,0 | 500,7 | −0,5 | 500,2 |
| Periodens resultat | −15,4 | −15,4 | ||
| Fondemission | 0,5 | −0,5 | 0,0 | |
| Nyemission | 6,2 | 6,2 | ||
| Kvittningsemission avseende lån från ägarna |
0,1 | 381,2 | 381,3 | |
| Eget kapital den 31 december 2014 | 0,6 | 888,1 | −16,4 | 872,3 |
| Eget kapital den 1 januari 2015 | 0,6 | 888,1 | −16,4 | 872,3 |
| Periodens resultat | 8,3 | 8,3 | ||
| Utdelning | −78,1 | −78,1 | ||
| Återköp egna aktier | −20,4 | −20,4 | ||
| Eget kapital den 31 december 2015 | 0,6 | 810,0 | −28,5 | 782,1 |
För mer information om eget kapital och aktien, se not 18.
| MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | ||
| Rörelseresultat | −0,1 | −39,4 |
| Betalda finansiella poster netto | 14,6 | 21,7 |
| Betald inkomstskatt | −2,3 | − |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital |
12,2 | −17,7 |
| Förändring av rörelseskulder | 73,1 | 25,8 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 85,3 | 8,1 |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Utlåning till dotterföretag | 13,2 | −14,3 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 13,2 | −14,3 |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Nyemission | − | 6,2 |
| Utdelning | −78,1 | − |
| Återköp egna aktier | −20,4 | − |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | −98,5 | 6,2 |
| Periodens kassaflöde | − | − |
| Likvida medel vid periodens början | − | − |
| Periodens kassaflöde | − | − |
| Likvida medel vid periodens slut | − | − |
Belopp i MSEK om inget annat anges.
Styrelsen för Scandi Standard AB har sitt säte i Stockholm, Sverige. Huvudkontorets adress är Franzéngatan 5. Organisationsnummer är 556921−0627. Koncernens verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen och i not 3, Segmentsredovisning. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar för 2015 ska fastställas av årsstämman, den 25 april 2016.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättandet av denna årsredovisning beskrivs översiktligt i denna not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I de fall moderbolaget tillämpar andra principer än koncernen anges dessa principer under en särskild rubrik.
Scandi Standards koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU och enligt årsredovisningslagen. IFRS innefattar även International Accounting Standards (IAS) och tolkningar till standarderna benämnda IFRIC respektive SIC. Utöver årsredovisningslagen och IFRS tillämpas även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer.
Scandi Standard tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller derivatinstrument och kategorierna finansiella "tillgångar som kan säljas" och "finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen". I moderbolaget värderas inte dessa finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Standarder, ändringar och tolkningar godkända av EU som koncernen tillämpar och som trätt i kraft 2015
Ändringen vilken är en tolkning av IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar, behandlar redovisning av olika former av avgifter som kan påföras företag av ett statligt eller motsvarande organ, genom lagar och reglering. Ändringen behandlar vid vilken tidpunkt en förpliktande händelse uppstår, vilken i sin tur föranleder redovisning av skuld, och klargör denna som händelse vilken utlöser betalning av en avgift.
Ändringen vilken gäller från och med juni 2015 tillämpas av koncernen och bedöms i dagsläget inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Den årliga förbättringscykeln 2011−2013 innebär ändringar i IFRS 1,3, och 13 samt IAS 40. Dessa ändringar innebär till fullo klargöranden av existerande krav i standarder enligt ovan, och bedöms i dagsläget inte få någon påverkan på koncernens finansiella rapporter.
Övriga standarder, ändringar och tolkningar som träder i kraft från och med 1 januari bedöms inte ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter.
Årliga förbättringar av IFRS-standarder, förbättringscykeln 2010−2012 Det årliga förbättringsarbetet 2010−2012, gällande för räkenskapsår vilka inleds den 1 februari 2015 eller senare, innebär ändringar i IFRS 2, 3, 8, och 13 samt IAS 16, 24 och 38. Ändringarna vilka tydliggör existerande krav och utökat upplysningskrav gällande segmentsrapporering, bedöms i dagsläget inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Ändringen, vilken gäller räkenskapsår som inleds efter 1 februari 2015, behandlar och klargör redovisning av tillskott från anställda eller tredje part (inbetalda avgifter) till förmånsbestämda planer. Ändringen gör åtskillnad mellan avgifter som är kopplade till tjänstgöring enbart i den period då de uppkommer och avgifter som är kopplade till tjänstgöring i mer än en period och syftet är att förenkla redovisningen av avgifter som är oberoende av antalet tjänsteår, till exempel anställdas avgifter som beräknas som en fast procentsats av lön. För detta slag av avgifter tillåter standarden att avgifter från anställda dras av från kostnaden i den period som tjänsterna utförs.
Ändringen bedöms i dagsläget inte få någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
IFRS 9, Finansiella instrument: Redovisning och värdering Denna standard är en del i en omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. En komplett version av standarden utfärdades 2014, och standarden träder i kraft 2018. IFRS 9 publiceras i tre delar: Klassificering och Värdering, Nedskrivning samt Säkringsredovisning, och kommer att ersätta nuvarande IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Koncernen utvärderar effekterna av den nya standarden.
IASB har gjort mindre ändringar i IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 28 Innehav i intressebolag och joint ventures vilka klargör den redovisningsmässiga hanteringen av försäljningar eller värdeöverföringar av tillgångar mellan en investerare och dess intressebolag eller joint venture. Redovisningsmetod beror på om de icke monetära tillgångarna som säljs eller tillskjuts ett intressebolag eller joint venture utgör en rörelse (i enlighet med definition i IFRS 3) eller inte.
Ändringarna vilka gäller från 1 januari 2016 bedöms i dagsläget inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.
Standarden berör intäktsredovisning och fastställer principer för redovisning av information som är användbar för användare av finansiella rapporter rörande arten, tidpunkten och osäkerheten för intäkter och kassaflöden som uppkommer i samband med ett företags avtal med kunderna. Standarden ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal, samt därtill hänförliga tolkningar.
Tidpunkten för obligatorisk tillämpning är 1 januari 2018. Koncernen utvärderar effekten av IFRS 15.
IFRS 16 Leases publicerades i januari och kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag (korttidsavtal och poster av mindre värde), redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad, medan redovisningen för leasetagare förändras i och med att skillnaden mellan operationell och finansiell leasing utgår.
Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. EU har ännu inte antagit standarden. Koncernen kommer att utvärdera effekterna av IFRS 16.
IASB har publicerat ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, inom ramen för IASBs Disclosure Initiative, ett projekt med syfte att förbättra upplysningarna i finansiella rapporter. Ändringarna i standarden innebär klargöranden av en rad frågeställningar rörande däribland; väsentlighet, särredovisning och delsummor samt noter.
EU har ännu inte antagit standarden. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av ändringarna.
Det årliga förbättringsprojektet cykel 2012−2014 innebär ändringar i IFRS 5 och 7 samt IAS 19 och 34. Ändringarna innebär till största del klargöranden samt nytt krav i IAS 34 avseende korsreferenser i delårsrapporter.
Koncernen utvärderar effekten av ändringarna till följd av cykel 2012−2014.
Utöver ovan finns det inga övriga tolkningar av IFRS eller IFRIC som ännu inte har trätt i kraft som förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Inga nya redovisningsprinciper gällande från 2015 har väsentligen påverkat moderbolagets finansiella ställning eller resultat.
För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångar och skulder respektive intäkter och kostnader samt lämnad information i övrigt. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar. De områden där bedömningar och antaganden har störst inverkan på redovisade värden finns närmare beskrivna i not 2.
Koncernens bokslut omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga koncernföretag i enlighet med nedanstående definitioner.
Dotterföretag omfattar alla de företag över vilka Scandi Standard utövar kontroll. Koncernen kontrollerar ett företag när koncernen är exponerad för, eller har rätt till, den rörliga avkastningen från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka denna avkastning genom att utöva ett bestämmande inflytande. Dotterföretag konsolideras till fullo från det datum då kontrollen överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från det datum då kontrollen upphör.
Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget utgörs av kontant belopp och det verkliga värdet på betalning med apportegendom. Värdet på den förvärvade nettotillgången, det egna kapitalet i bolaget, bestäms utifrån en värdering av förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Dessa verkliga värden utgör koncernens anskaffningsvärden. Överstiger anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget det verkliga värdet på det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill.
Huruvida en minoritets andel av goodwill ska värderas och inkluderas som tillgång avgörs för varje enskilt förvärv. Understiger anskaffningsvärdet det slutligen fastställda verkliga värdet på nettotillgångarna redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas löpande i resultaträkningen.
Samtliga koncerninterna transaktioner, såväl fordringar och skulder som intäkter och kostnader samt orealiserade resultat elimineras i sin helhet.
Intresseföretag är bolag där Scandi Standard har ett betydande, men inte bestämmande, inflytande. Normalt är detta fallet när koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna.
Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder görs på samma sätt som för dotterföretag, och redovisat värde för intresseföretagen inkluderar eventuell goodwill och andra koncernjusteringar. Koncernens andel i det resultat efter skatt som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet, justerat för eventuella avskrivningar/upplösningar av koncernmässiga värden, redovisas i en egen post i resultaträkningen och inkluderas i rörelseresultatet. Resultatandelen beräknas utifrån Scandi Standards kapitalandel i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på andelarna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital med tillägg för eventuella restvärden från justeringar av verkligt värde.
Orealiserade vinster och förluster som inte innebär ett nedskrivningsbehov, elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.
Koncernen redovisar inga samarbetsarrangemang i enlighet med IFRS 11.
Balansräkningar och resultaträkningar i samtliga koncernföretag, med annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, räknas om till koncernens rapporteringsvaluta enligt följande:
I de fall nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkrats med finansiella instrument, redovisas även valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av dessa instrument i rapporten över totalresultatet. Vid avyttring av ett utländskt bolag redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser på eventuella finansiella instrument som innehafts för att säkra nettoinvesteringen i bolaget, som en del i redovisat realisationsresultat.
Goodwill och justeringar till verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utländsk verksamhet behandlas som tillgångar och skulder i den utländska verksamheten och omräknas enligt samma principer som verksamheten.
Moderbolaget redovisar innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde, i förekommande fall justerat med ackumulerade nedskrivningar.
De olika enheterna inom koncernen redovisar i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (den funktionella valutan).
Koncernredovisningen är upprättad i svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen.
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurser vid varje bokslutstillfälle. Kursdifferenser som uppkommer vid sådan omvärdering, samt vid betalning av transaktionen, redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser som uppkommer vid omvärdering av poster som
utgör säkringstransaktioner, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas dock i övrigt totalresultat. Vinster och förluster på rörelsens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas inom rörelseresultatet. Vinster och förluster på upplåning och finansiella placeringar redovisas som finansiella poster.
Valutakursdifferenser på fordringar som utgör en utvidgad investering i dotterföretag redovisas via övrigt totalresultat på samma sätt som omräkningsdifferenser avseende investeringar i utländska dotterföretag.
Redovisade rörelsesegment överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till högste verkställande beslutsfattaren, som är den som tilldelar resurser och bedömer rörelsesegmentens resultat. I Scandi Standard har denna funktion identifierats som verkställande direktör som, på styrelsens uppdrag, sköter den löpande förvaltningen och styrningen.
Rörelsesegmenten överensstämmer med koncernens operativa organisation där verksamheten är indelad i regioner. Regionerna utgår från geografiska områden och avser Danmark, Norge, Sverige och Finland. Verksamhet som inte ingår i en region samt koncerngemensamma funktioner redovisas som Övrig verksamhet. Ytterligare beskrivning av rörelsesegmenten återfinns i not 3.
Regionerna ansvarar för sitt rörelseresultat och de tillgångar och skulder som används i den egna verksamheten, det operativa kapitalet. Finansiella poster och skatter ligger inte inom regionernas ansvar utan redovisas centralt för koncernen. Samma redovisningsprinciper används inom regionerna som för koncernen förutom vad gäller redovisning av finansiella instrument (IAS 39 tillämpas endast på koncernnivå).
Transaktioner mellan segmenten och även gentemot övrig verksamhet görs till marknadsmässiga villkor.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången, inklusive effekten av gjorda kassaflödessäkringar avseende investeringsinköp i utländsk valuta. Utgifter för inkörning och intrimning som är nödvändiga för att få tillgången i förutbestämt skick inkluderas i anskaffningsvärdet. Vid stora investeringar, där det totala investeringsvärdet
uppgår till minst 100 MSEK och investeringstiden omfattar minst 12 månader, inkluderas ränta under byggnadstiden i tillgångens anskaffningsvärde.
Tillkommande utgifter för en materiell anläggningstillgång ökar anskaffningsvärdet endast om det är troligt att koncernen får framtida ekonomisk nytta av den tillkommande utgiften. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning på övriga materiella anläggningstillgångar baseras på anskaffningsvärden med avdrag för beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Varje del av en större materiell anläggningstillgång, med ett anskaffningsvärde som är betydande i relation till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde och en nyttjandeperiod som väsentligt avviker från resten av tillgången, skrivs av separat.
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas minst en gång per år och justeras vid behov.
| Följande avskrivningstider tillämpas: | |
|---|---|
| Byggnader | 25−30 år |
| Fastighetsinventarier | 10−25 år |
| Maskiner, tekniska anläggningar | 5−20 år |
| Inventarier, verktyg | 5−15 år |
| Fordon | 5−10 år |
| Kontorsutrustning | 5−10 år |
En immateriell anläggningstillgång redovisas när tillgången är identifierbar, koncernen kontrollerar tillgången och den förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Immateriella tillgångar som goodwill, varumärken och kund- och leverantörsrelationer identifieras och värderas normalt i samband med bolagsförvärv. Utgifter för internt genererade varumärken, kundrelationer liksom internt genererad goodwill, redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer.
Goodwill utgör det värde varmed förvärvspriset överstiger verkligt värde på de nettotillgångar som koncernen förvärvat i samband med ett rörelseförvärv. Värdet på goodwill hänförs till de kassagenererande enheter inom ett rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det förvärv som gett upphov till goodwillposten. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar och
testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av goodwill återförs inte.
Goodwill som uppstår vid förvärv av intresseföretag inkluderas i redovisat värde på intresseföretaget och nedskrivningstestas som en del av värdet på det totala innehavet i intresseföretaget.
Redovisat resultat från avyttring av ett koncernföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som är hänförlig till den avyttrade enheten.
Värdet på varumärken redovisas till anskaffningsvärde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Varumärken med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan testas årligen vad gäller nedskrivningsbehov, på motsvarande sätt som för goodwill. Varumärken som Scandi Standard avser fortsätta använda under överskådlig tid framåt och som har ett anskaffningsvärde på minst 10 MSEK klassificeras som varumärke med obestämbar nyttjandeperiod.
Värdering av varumärken som identifierats i ett bolagsförvärv görs enligt Relief from Royalty-metoden.
Samtliga varumärken i koncernen har obestämbar nyttjandeperiod, några nyttjandeperioder har därför inte fastställts.
I samband med bolagsförvärv identifieras immateriella tillgångar i form av kund- respektive leverantörsrelationer. Värdet på dessa bedöms utifrån övervärdesmetoden (Multi Period Excess Earning) samt eventuell annan relevant information och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar.
Befintliga kundrelationer bedöms för närvarande ha en total nyttjandeperiod på 10 eller 20 år och befintliga leverantörsrelationer en nyttjandeperiod på 5 eller 10 år.
Någon forskning bedrivs inte inom koncernen. Utgifter för utveckling redovisas som immateriell tillgång endast under förutsättning att det är tekniskt och finansiellt möjligt att färdigställa tillgången, att den bedöms ge framtida ekonomiska fördelar, att anskaffningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och att utvecklingsarbetet är mer omfattande. För närvarande innebär detta att samtliga utgifter för utveckling av kommersiella produkter och liknande kostnadsförs när de uppstår. Utgifter för utveckling av affärsrelaterade IS/IT-system aktiveras, om de generella
förutsättningarna enligt ovan är uppfyllda och den totala utgiften beräknas överstiga 3 MSEK.
Aktiverade utgifter skrivs av linjärt under en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 10 år.
Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen, eller oftare vid indikation, avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Det redovisade värdet på tillgångar som skrivs av prövas fortlöpande. Vid varje bokslutstillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation på att tillgångarnas värde minskat så att det föreligger ett nedskrivningsbehov. För dessa tillgångar, liksom för tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs verkliga värde, med avdrag för försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivning görs till återvinningsvärdet om detta understiger det redovisade värdet. Tidigare redovisad nedskrivning återförs om skälen till den tidigare nedskrivningen inte längre föreligger. Nedskrivningen återförs dock högst till ett belopp som motsvarar tillgångens bokförda värde om den inte hade skrivits ned under de föregående åren. Nedskrivning av goodwill återförs aldrig.
För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöden beräknas nyttjandevärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. Goodwill hänförs alltid till de kassagenerande enheter som gynnas av det förvärv som genererat goodwill.
Med en tillgångs nyttjandevärde avses nuvärdet av de bedömda framtida kassaflöden som förväntas uppstå när tillgången används, och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en räntesats före skatt som tar hänsyn till marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas med tillämpning av FIFU-metoden (först in/först ut) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för egentillverkade varor innefattar råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och produktionsrelaterade omkostnader, baserade på normal produktionskapacitet. Lånekostnader ingår inte i lagervärdena. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa och sälja varan.
Alla finansiella instrument redovisas i balansräkningen. Finansiella tillgångar inkluderar likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar, andra räntebärande instrument samt derivat. Bland finansiella skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Derivatinstrument utgörs av terminskontrakt och swappar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar samt exponering för ränterisker. Derivatinstrument redovisas i balansräkningen när avtal träffas. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har utfärdats. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder tas upp i balansräkningen på likviddag. En finansiell tillgång eller del av tillgång tas bort från balansräkningen på likviddag eller när den regleras. En finansiell skuld eller del av finansiell skuld tas bort från balansräkningen på likviddag eller när den på annat sätt regleras.
Värderingen av finansiella tillgångar och skulder beror på hur det finansiella instrumentet klassificerats. Klassificering görs i anslutning till att transaktionen genomförs. Scandi Standard klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier:
En finansiell tillgång hänförs till denna kategori om den innehas för handel. Derivatinstrument med positiva marknadsvärden hänförs till denna kategori om de inte är identifierade som säkringsinstrument. Värdeförändringar i denna kategori redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar som inte är derivat och som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad hänförs till denna kategori. Tillgångar i denna kategori redovisas till upplupet anskaffningsvärde och är föremål för prövning vad gäller nedskrivning.
Nedskrivning av en finansiell tillgång sker om det inträffat händelser som med säkerhet ger belägg för att framtida kassaflöden från tillgången påverkas negativt.
En finansiell tillgång som inte har klassificerats i någon av ovanstående kategorier och inte är ett derivatinstrument, exempelvis onoterade aktier, ingår i denna kategori. De finansiella tillgångarna redovisas till verkligt värde och vär-
deförändringen redovisas via Övrigt totalresultat i eget kapital till dess att tillgången säljs, om inte nedskrivning innebär att en värdeförändring ska omklassificeras till resultaträkningen dessförinnan.
Derivatinstrument med negativt verkligt värde hänförs till denna kategori, om inte instrumentet har identifierats som en säkringstransaktion. Värdeförändringar på dessa instrument redovisas i resultaträkningen.
Denna kategori inkluderar alla skulder förutom derivatinstrument. Övriga skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Denna kategori innehåller derivat som används för säkringsredovisning i enlighet med vad som redogörs för i avsnittet Derivatinstrument och säkringsredovisning.
Långfristiga egetkapitaltillgångar och räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att stadigvarande innehas i verksamheten, klassificeras som finansiella anläggningstillgångar. Noterade aktier ingår i kategorin finansiella tillgångar som kan säljas.
I kortfristiga placeringar ingår huvudsakligen korta placeringar i banker med löptid som vid anskaffningstidpunkten översteg 3 månader men inte 12 månader, alternativt instrument som är direkt omsättningsbara på marknaden. Kortfristiga placeringar ingår i kategorin låne- och kundfordringar.
Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader och ingår i kategorin låne- och kundfordringar.
I räntebärande skulder ingår huvudsakligen lån från kreditinstitut. Räntebärande lån redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande det verkliga värdet av vad som
erhållits. Transaktionskostnader periodiseras genom att lägga till lånens värde, och redovisas över lånens löptid i enlighet med effektivräntemetoden.
Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränteswappar, räntetak och valutaterminer.
Derivatinstrument redovisas till verkligt värde och resultatet av omvärderingen påverkar resultaträkningen när derivatinstrumentet inte kvalificerar för säkringsredovisning. Säkringsredovisning tillämpas om vissa kriterier, vad gäller dokumentation av säkringsrelationen och dess effektivitet, uppfylls.
Finansiella instrument som är säkringsinstrument säkrar antingen en tillgång eller en skuld, en nettoinvestering i utlandsverksamhet eller är en säkring av en faktisk eller prognostiserad transaktion.
IAS 39 definierar tre olika säkringsförhållanden: kassaflödessäkring, säkring av nettoinvesteringar och säkring av verkligt värde. Scandi Standard tillämpar för närvarande endast kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar.
Kassaflödessäkring är en säkring som ingås för att minska risken för resultatpåverkan från förändringar i kassaflöde avseende en mycket sannolik prognostiserad framtida transaktion eller i transaktioner relaterade till en tillgång eller skuld. Vid kassaflödessäkringsredovisning redovisas förändringen i derivatinstrumentets verkliga värde via övrigt totalresultat till det egna kapitalet och eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. När den säkrade posten redovisas i resultaträkningen överförs även resultat från omvärdering av derivatinstrumentet till resultaträkningen.
Kassaflödessäkring tillämpas för valutarisker i kommersiella transaktionsflöden samt för ränterisker i skuldportföljen.
Säkring av nettoinvesteringar är säkringar som ingås för att minska effekterna av förändringar i värde på nettoinvesteringen i en utlandsverksamhet som en följd av ändrade valutakurser. Valutakursvinster eller valutaförluster som uppstår vid en omvärdering av verkligt värde av de instrument som används för dessa säkringar, redovisas via övrigt totalresultat till det egna kapitalet. Resultat omklassificeras från eget kapital till resultaträkningen vid avyttring av utlandsverksamheten. Nettoinvesteringar säkras för närvarande genom upplåning.
Valutaderivat ingås i syfte att begränsa påverkan på Scandi Standards resultat och finansiella ställning från kortsiktiga valutarörelser.
Räntederivat ingås i syfte att förändra den bundna räntans bindningstid för underliggande finansiella tillgångar och skulder. För säkring av ränterisk används ränteswappar och räntetak.
I moderbolaget redovisas finansiella instrument enligt anskaffningsvärdemetoden. Vad gäller räntebärande tillgångar och skulder överensstämmer moderbolagets praxis i allt väsentligt med vad som gäller för koncernen varför några särskilda upplysningar inte lämnas för moderbolaget.
För onoterade finansiella instrument, eller om marknaden för en viss finansiell tillgång inte är aktiv, fastställs värdet genom tillämpning av generellt vedertagna värderingstekniker, varvid koncernen gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med hjälp av framtida diskonterade kassaflöden. Marknadsräntor och aktuella kreditmarginaler ligger till grund för beräkningen av verkligt värde på långfristiga lån.
För finansiella tillgångar och skulder med kort löptid antas verkligt värde överensstämma med anskaffningsvärdet justerat för eventuell nedskrivning. I de fall vekligt värde på egetkapitalinstrument inte går att fastställa, redovisas de till anskaffningsvärde justerat för eventuell nedskrivning.
Avsättningar redovisas när Scandi Standard har ett legalt eller informellt åtagande till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra åtagandet. Som avsättning redovisas det belopp som enligt bästa bedömning beräknas utgå för att reglera åtagandet på balansdagen. Vid långfristiga, väsentliga belopp görs en nuvärdesberäkning för att ta hänsyn till tidsaspekten. Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärder finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav de flesta är fonderade.
I avgiftsbestämda planer betalar bolaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har därefter ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Kostnaderna belastar koncernens resultat i takt med att förmånerna intjänas.
I förmånsbestämda pensionsplaner anges ett belopp för den pensionsförmån en anställd ska erhålla efter pensioneringen, baserat på faktorer såsom lön, tjänstgöringstid och ålder. Koncernens bolag bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Förvaltningstillgångar i fonderade planer kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen.
Den skuld som redovisas i balansräkningen utgör nettot av beräknat nuvärde av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på balansdagen på förvaltningstillgångarna knutna till förpliktelsen i pensionsstiftelse eller på annat sätt.
Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas enligt den så kalllade PUC-metoden (Projected Unit Credit). Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för bolaget vilka ökar deras rätt till framtida ersättning. Bolagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valutan. För svenska planer, som utgör den absoluta merparten av förmånsbestämda planer, används en ränta som motsvarar räntan på förstklassiga bostadsobligationer. Dessa obligationer bedöms likvärdiga med företagsobligationer då de har en tillräckligt djup marknad för att användas som utgångspunkt för diskonteringsräntan.
Vid fastställandet av den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att de aktuariella antagandena ändras. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas i Övrigt totalresultat.
Särskild löneskatt beräknas på mellanskillnaden mellan pensionsförpliktelse fastställd enligt IAS 19 och pensionsförpliktelse fastställd enligt de regler som tillämpas för
juridiska personer. Den beräknade framtida löneskatten inkluderas i redovisad pensionsskuld. Avsättningen nuvärdesberäknas inte. Förändringen i avsättningen redovisas, till den del den avser aktuariella vinster eller förluster, i Övrigt totalresultat.
Avsättning för kostnader i samband med uppsägning av personal redovisas endast om bolaget är förpliktigat att avsluta en anställning före normal pensionsavgång, eller när ersättningar erbjuds för att uppmuntra till frivillig avgång. Beräknat avgångsvederlag redovisas som avsättning när en detaljerad plan för åtgärden presenterats.
Inom Scandi Standard finns årligen återkommande långsiktiga incitamentsprogram ("LTIPs"), för nyckelpersoner avsedda att bidra till långsiktig värdetillväxt.
Programmen är aktiebaserade och innebär att prestationsaktierätter ska tilldelas deltagarna utan kostnad i förhållande till en fastställd procentsats av fast lön.
Redovisning sker i enlighet med IFRS 2, Aktiebaserade ersättningar. De redovisningsmässiga kostnader som uppkommer i enlighet med IFRS 2, fastställs vid tidpunkten för tilldelning av prestationsaktierätter och kostnadsförs över intjänandeperioden (3 år).
Bolaget beaktar vid varje rapporteringsperiod förändringar i antal intjänade aktier och sociala kostnader hänförliga till programmet redovisas som ett kontant reglerat instrument.
Inga nya aktier emitteras på grund av LTIPs och för att säkerställa leverans av aktier och i syfte att täcka sociala avgifter hänförliga till LTIPs förvärvar bolaget egna aktier. De återköpta aktierna minskar koncernens egna kapital och beaktas vid beräkning av vinst per aktie ("EPS").
Avsättningar för rörlig lön kostnadsförs löpande i enlighet med den ekonomiska innebörden i aktuella avtal.
Koncernens skattekostnad består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, då tillhörande skatt också redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. I aktuell skatt ingår även justeringar av aktuell skatt som kan hänföras till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas enligt balansräkningsmetoden för alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt värderas till nominellt belopp och beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Uppskjutna skatter avseende temporära skillnader som hänför sig till andelar i dotter- och intresseföretag redovisas inte, då Scandi Standard i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföringen av dessa och det inte bedöms sannolikt att återföring sker inom en snar framtid.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det bedöms sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas när de är hänförliga till samma skattemyndighet och berörda bolag har en legal rätt att kvitta skattefordringar mot skatteskulder.
Intäkterna redovisas exklusive moms och har i förekommande fall reducerats med värdet av lämnade rabatter.
Intäkter från försäljning av varor och tjänster redovisas i samband med leverans till kunden och i enlighet med gällande försäljningsvillkor, det vill säga då alla väsentliga risker och fördelar med ägandet överförts till kunden. Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Royalty och liknande intäkter redovisas på bokföringsmässiga grunder i enlighet med respektive avtals ekonomiska innebörd.
Utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts. Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som inte ingår i koncernens ordinarie verksamhet och innefattar bland annat försäkringsersättningar, externa hyresintäkter och resultat från försäljning av anläggningstillgångar.
Koncernen agerar endast som leasetagare. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med
ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. I annat fall är det fråga om operationell leasing.
Leasetagaren redovisar finansiell leasing som en anläggningstillgång och en motsvarande räntebärande skuld i balansräkningen på ett belopp som är detsamma som värdet av den leasade tillgången. Anläggningstillgången skrivs av enligt samma principer som för en motsvarande ägd tillgång, medan leasingbetalningarna fördelas proportionellt som ränta och amortering av den ursprungligen redovisade skulden.
Vid operationell leasing redovisar leasetagaren inte någon tillgång i balansräkningen och den totala leasingavgiften redovisas linjärt som en kostnad över leasingperioden.
Statliga stöd redovisas i balans- och resultaträkningen när det föreligger rimlig säkerhet att de villkor som är förknippade med stödet kommer att uppfyllas och att stödet kommer att erhållas. Stödet periodiseras i resultaträkningen över samma perioder som koncernen redovisar kostnader för relaterade utgifter som stödet är avsett att kompensera för. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation av kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.
Låneutgifter som kan hänföras till investeringar i anläggningar, som tar mer än 12 månader att färdigställa och där investeringsbeloppet uppgår till minst 100 MSEK, aktiveras som en del av investeringsbeloppet. Övriga låneutgifter kostnadsförs i den period de hänför sig till.
Biologiska tillgångar ska värderas och redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnaden enligt IAS 41. Inom Scandi Standard finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur inom verksamheten som föder upp dagsgamla kycklingar, samt gödkycklingar hos vissa kontrakterade broilerproducenter i Danmark. Föräldradjur har en livslängd som uppgår till cirka ett år, och kycklingarna en livslängd på cirka 30 dagar. Tidigare uppskattade koncernen att skillnaden mellan verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och anskaffningsvärde för dessa inte var av väsentlig betydelse och tillgångarna redovisades till anskaffningsvärde. Från och med 2014 har uppskattningen ändrats, och ett beslut har fattats att värdera tillgångar i form av föräldradjur till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.
Tillgången har värderats med hjälp av kassaflödesprognoser från den förväntade försäljningen av dagsgamla kycklingar, samt direkta och indirekta kostnader för djurhållningen. Kostnaderna har beräknats utifrån tidigare erfarenheter. Det finns ett observerbart marknadspris för dagsgamla kycklingar. För antalet producerade kycklingar har uppfödarnas normer för de olika sorterna som innehas använts.
Scandi Standard klassificerar endast om tillgångar där beslut fattats om försäljning, om tillgångens värde är väsentligt, för närvarande vid en beloppsgräns på 5 MSEK.
Rådet för finansiell rapportering har infört regler för redovisning av koncernbidrag i sin rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Scandi Standard tillämpar alternativregeln, vilket innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition.
Utbetalda aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar, i den mån nedskrivning ej erfordras. Hos mottagaren redovisas aktieägartillskott direkt mot eget kapital.
Genom bestämmande inflytande är moderbolaget närstående till sina dotter- och dotterdotterföretag. Genom betydande inflytande är såväl koncernen som moderbolaget närstående till sina intresseföretag, vilka således omfattar både de direkt och indirekt ägda bolagen.
"Lantmännens Gemensamma Pensionsstiftelse Grodden" är en plan för ersättning efter avslutad anställning till förmån för anställda i vissa bolag inom koncernen. Stiftelsen är därigenom att betrakta som närstående.
Prissättning på leveranser av varor och tjänster mellan bolag i koncernen sker till marknadspris.
Ledamöterna i koncernledningen har genom sin rätt att delta i beslut som rör koncernens strategier ett betydande inflytande över moderbolaget och koncernen och är därmed att betrakta som närstående.
| SEK | Genomsnittskurs | Balansdagens kurs |
|---|---|---|
| DKK | 1,25 | 1,22 |
| NOK | 1,05 | 0,96 |
| EUR | 9,36 | 9,14 |
Under mars månad avslutade Lagerbergs aktieöverlåtelseavtalet med Kronfågel Holding AB, dotterbolag till Scandi Standard.
Upprättandet av årsredovisningen enligt IFRS baseras i många fall på ledningens bedömningar och på uppskattningar och antaganden när de redovisade värdena på tillgångar och skulder fastställs. Dessa uppskattningar baseras på tidigare erfarenheter och de antaganden som görs bedöms vara rimliga och realistiska med hänsyn till de omständigheter som råder vid den aktuella tidpunkten. Faktiska utfall kan komma att skilja sig från de gjorda bedömningarna och uppskattningarna.
Uppskattningar och underliggande antaganden ses över regelbundet. Effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar redovisas under den period då ändringen inträffar, om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs samt i framtida perioder, om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Nedan följer en övergripande beskrivning av de redovisningsprinciper där sådana uppskattningar och antaganden förväntas ha den största inverkan på Scandi Standard-koncernens finansiella ställning eller resultat. För uppgifter om redovisade värden på balansdagen hänvisas till balansräkningen med tillhörande noter.
Nedskrivning av goodwill, och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, prövas årligen eller så snart indikationer finns att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel vid ändrat affärsklimat, beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Värdet på koncernens goodwill och övriga immateriella tillgångar uppgick vid årets utgång till 1 086,4 (1 140,0) MSEK, vilket motsvarar 35 (37) procent av koncernens balansomslutning. Nedskrivning av övriga tillgångar prövas så snart det finns en indikation på att det återvinningsbara värdet på tillgången är lägre än det redovisade värdet.
I de flesta fall uppskattas värdet på tillgångarna med til lämpning av nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden. Det framtida kassaflödet baseras på antaganden utifrån bolagsledningens bästa uppskattning av de ekonomiska förutsättningar som kommer att föreligga under tillgångens återstående livslängd. Nedskrivning görs om det beräknade nyttjandevärdet understiger det redovisade värdet.
De diskonteringsfaktorer som används vid beräkning av nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena är de uppskattade, aktuella vägda kapitalkostnaderna (WACC), som vid tidpunkten är fastställda att gälla inom koncernen, för
de marknader där de kassagenererande enheterna bedriver verksamhet.
Andra uppskattningar avseende förväntade framtida utfall, och de diskonteringsräntor som använts, kan ge andra värden på tillgångarna än de som här tillämpats. Nedskrivningar kommenteras mer specifikt i not 6.
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder Bedömningar görs för att bestämma uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas som fordran när det bedöms sannolikt att de uppskjutna skattefordringarna kommer att kunna utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Andra antaganden avseende utfallet på dessa framtida beskattningsbara vinster, liksom förändrade skattesatser och skatteregler, kan resultera i betydande skillnader i värderingen av uppskjutna skatter.
För information om beloppen, se not 10.
Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Diskonteringsräntan, som är det mest kritiska antagandet, baseras på marknadsmässig avkastning på förstklassiga bolagsobligationer, nämligen bostadsobligationer med lång löptid och där räntan extrapolerats att motsvara pensionsplanens förpliktelser. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och kostnaden medan en höjd diskonteringsränta ger omvänd effekt. En förändring av diskonteringsräntan med 0,25 procent förändrar pensionsförpliktelsen med cirka 6 (6) MSEK. För information om beloppen, se not 21.
Inom koncernen finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur inom den verksamhet som föder upp dagsgamla kycklingar, samt gödkycklingar hos vissa kontrakterade broilerproducenter i Danmark. Dessa tillgångar värderas och redovisas till verkligt värde enligt IAS 41. Värdet på dessa tillgångar baseras på uppskattningar. Gällande föräldradjur påverkas tillgångens värde av marknadspriset för dagsgamla kycklingar samt rörelsekostnaderna för att hålla djurbeståndet. En förändring på 1 procent i priset på dagsgamla kycklingar påverkar tillgångens värde med cirka 2 (2) MSEK.
Tidigare gjordes bedömningen att anskaffningsvärdet var en rimlig uppskattning av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, och dessa tillgångar redovisades därmed till anskaffningsvärde.
Från och med 2014 har bedömningen ändrats, och tillgången redovisas nu till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.
För information om belopp och förändringar, se not 30.
| Räkenskapsåret 2015, 1 jan−31 dec MSEK |
Region Sverige |
Region Danmark |
Region Norge |
Region Finland |
Koncern gemensamt1) |
Eliminering | Summa koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | |||||||
| Extern försäljning | 2 095,2 | 2 105,7 | 1 178,3 | 43,7 | − | − | 5 422,9 |
| Intern försäljning | 135,8 | 178,0 | − | − | 68,7 | −382,5 | − |
| Summa nettoomsättning | 2 231,1 | 2 283,7 | 1 178,3 | 43,7 | 68,7 | −382,5 | 5 422,9 |
| Rörelseresultat | 151,1 | 136,0 | 56,0 | −33,1 | −50,5 | − | 259,5 |
| Varav resultatandel i intresseföretag | − | 1,9 | −0,6 | − | − | − | 1,3 |
| Finansiella intäkter | 10,8 | ||||||
| Finansiella kostnader | −54,7 | ||||||
| Skatt | −51,6 | ||||||
| Periodens resultat, netto | 163,9 | ||||||
| Övriga upplysningar | |||||||
| Tillgångar | 966,9 | 1 275,4 | 679,0 | 131,7 | 123,6 | −74,2 | 3 102,4 |
| Kapitalandel i intresseföretag |
0,0 | 26,8 | 14,6 | − | − | − | 41,4 |
| Summa tillgångar | 966,9 | 1 302,2 | 693,6 | 131,7 | 123,6 | −74,2 | 3 143,8 |
| Skulder | 321,6 | 272,2 | 192,1 | 12,4 | 55,9 | −74,2 | 780,0 |
| Ofördelade skulder | 1 438,9 | ||||||
| Eget kapital | 924,9 | ||||||
| Summa skulder och eget kapital | 321,6 | 272,2 | 192,1 | 12,4 | 55,9 | −74,2 | 3 143,8 |
| Investeringar | 96,2 | 38,6 | 48,1 | 31,8 | 1,4 | − | 216,2 |
| Av- och nedskrivningar | 74,6 | 62,5 | 45,3 | 3,9 | 0,9 | − | 187,2 |
1) I rörelseresultatet redovisat under Koncerngemensamt ingår centrala kostnader på −68,7 MSEK.
I koncerngemensamma tillgångar ingår tillgångar och skulder som hör samman med centrala funktioner.
| Räkenskapsåret 2014, 1 jan−31 dec MSEK |
Region Sverige |
Region Danmark |
Region Norge |
Region Finland |
Koncern gemensamt1) |
Eliminering | Summa koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | |||||||
| Extern försäljning | 1 941,2 | 2 056,0 | 1 270,0 | − | 0,0 | 0,0 | 5 267,2 |
| Intern försäljning | 114,0 | 153,2 | − | − | 37,6 | −304,8 | 0,0 |
| Summa nettoomsättning | 2 055,2 | 2 209,2 | 1 270,0 | − | 37,6 | −304,8 | 5 267,2 |
| Rörelseresultat | 99,9 | 102,9 | 119,1 | − | −80,5 | − | 238,5 |
| Varav resultatandel i intresseföretag | − | 2,2 | − | − | − | − | 2,2 |
| Finansiella intäkter | 3,1 | ||||||
| Finansiella kostnader | −165,3 | ||||||
| Skatt | −20,2 | ||||||
| Periodens resultat, netto | 56,1 | ||||||
| Övriga upplysningar | |||||||
| Tillgångar | 911,7 | 1 094,4 | 919,6 | − | 64,4 | −76,1 | 2 914,0 |
| Kapitalandel i intresseföretag |
− | 26,0 | 16,7 | − | − | 42,7 | |
| Ofördelade tillgångar | 138,6 | ||||||
| Summa tillgångar | 911,7 | 1 120,4 | 936,2 | − | 64,4 | −76,1 | 3 095,3 |
| Skulder | 247,3 | 260,3 | 149,1 | − | 9,0 | −76,1 | 589,6 |
| Ofördelade skulder | 1 619,5 | ||||||
| Eget kapital | 886,4 | ||||||
| Summa skulder och eget kapital | 247,3 | 260,3 | 149,1 | − | 9,0 | −76,1 | 3 095,3 |
| Investeringar | 55,6 | 35,4 | 49,9 | − | 0,4 | − | 141,3 |
| Av- och nedskrivningar | 66,7 | 61,8 | 23,8 | − | 19,2 | − | 171,5 |
1) I rörelseresultatet redovisat under Koncerngemensamt ingår −73 MSEK från årets bolagsförvärv samt centrala kostnader på −7 MSEK.
I koncerngemensamma tillgångar ingår tillgångar och skulder som hör samman med centrala funktioner.
| MSEK | Extern försäljning 2015 |
Extern försäljning 2014 |
|---|---|---|
| Sverige | 2 367,9 | 2 007,1 |
| Norge | 1 193,8 | 1 280,3 |
| Danmark | 1 163,5 | 1 209,2 |
| Tyskland | 307,4 | 284,8 |
| Storbritannien | 210,1 | 206,2 |
| Ryssland | 34,5 | 68,4 |
| Övriga Europa | 56,9 | 119,6 |
| Övriga världen | 88,8 | 91,6 |
| Summa | 5 422,9 | 5 267,2 |
En av Scandi Standards kunder står för mer än 10 procent av koncernens totala nettoomsättning med en nettoomsättning på 900,7 (819,7) MSEK. Kunden återfinns i Region Sverige.
grafiskt perspektiv. De länder där verksamheten bedrivs motsvarar således koncernens segment. Segmenten styrs utifrån rörelseresultatet (EBIT) samt rörelsekapitalet.
Ansvaret för koncernens finansiella tillgångar och skulder, avsättningar för skatter samt omvärderingseffekter vid värdering av finansiella instrument (IAS 39) ligger hos koncerngemensamma funktioner och fördelas inte på varje segment. I segmentens investeringar ingår samtliga materiella och immateriella investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier som ej blivit allokerade till segmenten vilka har kostnadsförts löpande.
Segment Sverige består av bolagen Kronfågel AB, Swe-Hatch AB, Bosarpskyckling AB och AB Skånefågel. SweHatch bedriver uppfödning, produktion och kläckning av dagsgamla kycklingar till Kronfågel AB:s kontrakterade broilerproducenter samt till andra mindre aktörer på den svenska marknaden. Kronfågel AB är segmentets största verksamhet inom slakt, produktion och utveckling av färska och frysta kycklingprodukter till huvudsakligen den svenska marknaden.
AB Skånefågel slaktar och säljer huvudsakligen kycklingar för svensk marknad och för export.
Segment Danmark består av Danpo A/S och intresseföretaget Farmfood A/S. Danpo slaktar, producerar, utvecklar samt förädlar genom värmebehandling, kycklingprodukter för både dansk marknad och för export inom både Europa och Asien. Farmfood vidareförädlar slaktbiprodukter från koncernens olika segment, huvudsakligen till djurmat som säljs på de internationella marknaderna.
Segment Norge består av Den Stolte Hane Jæren AS, Den Stolte Hane Egg AS, Scandi Standard Norge AS samt intresseföretaget Nærbo Kyllingslakt AS. Segmentet består av två delar, dels produktion, förädling och försäljning av kycklingprodukter, dels packning av ägg i eget packeri. Båda produkterna säljs på den norska marknaden. Segmentet hanterar och säljer även mindre volymer av kalkon och anka.
Segment Finland består av Kronfågel OY som innefattar verksamhet och tillgångar förvärvade av Huttulan Kukko OY i maj 2015. Verksamheten omfattar slakt, produktion och utveckling av kylda och frysta kycklingprodukter för den finska marknaden. Segmentet hade inga aktiviteter före maj 2015.
| Not 4 Intäkternas fördelning |
||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Nettoomsättning | ||
| Varuförsäljning | 5 422,9 | 5 267,2 |
| Summa | 5 422,9 | 5 267,2 |
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Realisationsvinster | 2,4 | 2,7 |
| Statliga stöd | 0,5 | 0,3 |
| Royalty | − | 2,5 |
| Försäljning personalmatsal | 5,8 | 5,3 |
| Försäkringsersättning | 1,7 | 0,3 |
| Övrigt | 19,4 | 7,9 |
| Summa | 29,8 | 19,0 |
| Medeltal anställda |
2015 | varav kvinnor |
2014 | varav kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||
| Sverige | 637 | 40% | 661 | 42% |
| Danmark | 729 | 37% | 705 | 36% |
| Norge | 262 | 55% | 294 | 55% |
| Finland | 42 | 31% | − | − |
| Summa koncernen | 1 670 | 41% | 1 660 | 42% |
Det finns inga anställda i moderbolaget.
| Personalkostnader Koncernen, MSEK |
2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Löner och ersättningar, styrelser och vd:ar |
13,7 | 16,7 |
| – varav rörlig del | 2,3 | 0,5 |
| Löner och ersättningar, övriga anställda |
794,3 | 755,1 |
| Sociala kostnader | 113,2 | 102,1 |
| Pensionskostnader1) | 55,1 | 46,9 |
| Övriga personalkostnader | 33,7 | 26,6 |
| Summa | 1 010,0 | 947,4 |
1) Av koncernens pensionskostnader avser 1,1 (2,6) MSEK koncernens styrelser och vd. I koncernen finns inga utestående pensionsförpliktelser till dessa.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Andelen kvinnor, % | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | |
| Styrelser | 4,7 | 4,4 | 28,6 | 28,6 | |
| Övriga ledande befattningshavare |
− | − | − | − |
Med ledande befattningshavare som redovisas i denna not avses Scandi Standards koncernledning bestående av verkställande direktören (vd), koncernens CFO, COO, chefen för Group Live Operations, samt landschefer i Norge, Danmark och Sverige.
Medlemmar i koncernledningen är anställda i de olika dotterföretagen, emellertid är ingen anställd i moderbolaget.
Principer för ersättning till ledande befattningshavare har beslutats av styrelsen i enlighet med riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beslutade av årsstämman.
Målsättningen med Scandi Standards ersättningsprinciper är att erbjuda kompensation som främjar verksamhetens ambitioner att attrahera och behålla kvalificerad kompetens. De grundläggande principerna är att:
Scandi Standards ersättningsstruktur består av följande delar:
För personer i Scandi Standards koncernledning omprövas lönerna årligen per den 1 januari. Revideringen tar hänsyn till prestation, löneutvecklingen på marknaden, förändring av ansvarsområden, bolagets utveckling samt lokala avtal och regler.
Scandi Standard har ett övergripande program för rörlig lön för en definierad målgrupp. Målgruppen består i dag av koncernledningen och ledningsgrupperna i respektive land, samt andra nyckelpersoner och kan bestå av både kvantitativa och kvalitativa mål. Beslut om målgrupp och principer för rörlig lön fattas årligen av Scandi Standards styrelse. Rörlig ersättning kostnadsförs i takt med förväntad utbetalning.
Scandi Standard erbjuder sina anställda tjänstepensioner om inte annat är reglerat i lokala avtal eller i andra regleringar. Verkställande direktör erhåller en avgiftsbestämd pension med en premie om 15 procent av den pensionsgrundande lönen. Pensionsåldern är 65 år.
I Sverige omfattas merparten anställda av förmånsbaserade pensionsplaner (ITP) genom PRI Pensionstjänst AB. Det finns idag två olika riktlinjer för pension för Scandi Standards högsta ledning: intjänande av tjänstepension enligt avtal om ITP med pensionsgrundande lön maximerad till 30 inkomstbasbelopp där sjukförmåner utgår enligt avtal om ITP, samt en avgiftsbestämd pension där premien motsvarar 25−30 procent av den pensionsgrundande lönen. Inom ramen för premien väljer den anställde själv fördelningen mellan ålders-, efterlevande- och sjukförmåner.
I Danmark sker avsättning till pensioner med 15 eller 10 procent av den pensionsgrundande lönen.
I Norge baseras pensionsavsättningarna på avtal om individuella avgiftsbestämda pensionsplaner, med premier på mellan 5 och 12 procent av den pensionsgrundande lönen.
För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om sex månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls avgångsvederlag motsvarande 12 månaders ersättning (inklusive fast och rörlig lön, pensionsavsättningar och övriga förmåner), som utbetalas efter uppsägningstiden avslutats, med full avräkning för eventuell lön från en ny arbetsgivare.
Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om 3−6 månader vid uppsägning på egen begäran och 6−12 månader på bolagets begäran. Vissa ledande befattningshavare har konkurrensklausul som innebär att motsvarande 3−12 månaders finansiell ersättning ska betalas till koncernen som ersättning vid brott mot denna klausul.
Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygghetsförsäkring vid arbetsskada samt tjänstegrupplivförsäkring i enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver har ledande befattningshavare rätt till privat sjukvårdsförsäkring samt telefon och tjänstebil.
Vid slutet av 2015 fanns inom koncernen ett långsiktigt incitamentsprogram, LTIP 2015.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2016 ett nytt långsiktigt incitamentsprogram, LTIP 2016, vilket baseras på i princip på samma villkor som LTIP 2015 och omfattande maximalt 19 deltagare.
| Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2015, TSEK |
Styrelse arvoden5) |
Fast lön2) | Rörlig lön3) |
LTIP6) | Pension2) | Övriga förmåner4) |
Summa 2015 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan |
2 600 | 2 600 | |||||
| Verkställande direktör Leif Bergvall Hansen | 3 350 | 1 028 | 1 213 | 526 | 113 | 6 230 | |
| Koncernledning, övriga1) | 11 370 | 1 454 | 1 589 | 871 | 534 | 15 818 | |
| 2 600 | 14 720 | 2 482 | 2 802 | 1 397 | 647 | 24 648 | |
| Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2014, TSEK |
Styrelse arvoden5) |
Fast lön2) | Rörlig lön3) |
LTIP6) | Pension2) | Övriga förmåner4) |
Summa 2014 |
| Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan |
2 390 | 2 390 | |||||
| Verkställande direktör Leif Bergvall Hansen | 2 891 | − | − | 434 | 119 | 3 444 | |
| Koncernledning, övriga1) | 10 281 | 782 | − | 715 | 560 | 12 338 |
1) Koncernledningen består av 6 (7) personer som ingår i Scandi Standard-koncernens ledningsgrupp.
2) Vissa medlemmar i koncernledningen har rätt att byta fast lön mot pensionsavsättningar inom ramen för gällande skattelagstiftning.
3) Den rörliga lönen baseras på koncernens finansiella resultat och individuella mål.
4) Huvudsakligen bilförmåner, telefon och sjukvårdsförsäkring.
5) Ett tillkommande konsultarvode på totalt 0 (131) TSEK har beslutats av Ersättningsutskottet.
6) Koncernens redovisade kostnad avseende LTIP 2015.
LTIP 2015, vilket per slutet av 2015 omfattade 18 deltagare, innebär att prestationsaktierätter ska tilldelas deltagnarna utan kostnad i förhållande till en fastställd procentsats av deras fasta lön. Intjänandeperioden är tre år och givet att vissa villkor är uppfyllda får deltagarna utöva sina prestationsaktierätter och kommer därigenom att tilldelas aktier i bolaget utan extra kostnad. Varje prestationsaktierätt berättigar till tilldelning av upp till en aktie. För att prestationsaktierätterna ska berättiga till tilldelning av aktier krävs att deltagaren förblir anställd och inte har gett eller fått meddelande om uppsägning under intjänandeperioden.
För full tilldelning av aktier krävs, i enlighet med LTIP 2015, att den årliga genomsnittliga tillväxten av vinst per aktie ("EPS CAGR") under perioden 1 januari 2015-31 december 2017 skall vara minst 12,5 procent. Är EPS CAGR under perioden 5 procent ska deltagarna tilldelas 25 procent av sina prestationsaktierätter och vid en ökning av EPS CAGR under perioden som är mer än 5 procent men mindre än 12,5 procent sker tilldelning linjärt. Uppgår EPS CAGR under perioden till mindre än 5 procent tilldelas inga aktier.
Det långsiktiga incitamentsprogrammet redovisas i enlighet med IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar. Den totala kostnaden för programmet är initialt beräknad som; antal aktier för tilldelning multiplicerat med aktiekursen vid start av program och sociala kostnader. Programmet kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden (tre år).
Förutsatt 100 % intjänande och fullt uppfyllande av EPS kravet samt en aktiekurs på 52,63 SEK vid tidpunkten för utövandet av prestatationsaktierätter, kommer LTIP 2015 att resultera i en tilldelning av 390 184 aktier i bolaget, vilket motsvarar ett värde på 20 535 383 SEK.
Per december 2015 uppgick totala reserverade kostnader för LTIP 2015 till 3,8 (0) MSEK.
De sociala avgifterna beräknas uppgå till i genomsnitt 16 procent av marknadsvärdet på aktierna som tilldelas vid utnyttjande av prestationsrätter. Den genomsnittliga procentsatsen avseende sociala avgifter varierar beroende på mixen av deltagarnas nationaliteter. För att säkerställa leverans av aktier och täcka sociala avgifter till följd av LTIP 2015, har Scandi Standard under året förvärvat 448 712 egna aktier.
| Styrelsearvoden TSEK |
2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Per Harkjaer, ordförande | 600 | 465 |
| Kate Briant | 350 | 375 |
| Ulf Gundemark | 350 | 350 |
| Michael Parker | 275 | 275 |
| Karsten Slotte | 275 | 275 |
| Heléne Vibbleus1) | 475 | 375 |
| Alexander Walsh | − | 275 |
| Asbjörn Reinkind | 275 | − |
| Summa | 2 600 | 2 390 |
1) Ett tillkommande konsultarvode på totalt 0 (131) TSEK har beslutats av Ersättningsutskottet.
| MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Avskrivningar | ||
| Byggnader och mark | 14,9 | 13,9 |
| Maskiner och andra tekniska anlägg ningar |
109,7 | 105,7 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 38,3 | 32,7 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 24,3 | 19,2 |
| Summa | 187,2 | 171,5 |
Koncernen prövar årligen värdet på tillgångarna med obestämbar nyttjandeperiod. Dessa tillgångar innefattar goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod. Immateriella anläggningstillgångar fördelas på de kassagenererande enheter i vilka de har genererat kassaflödet.
De kassagenererande enheterna motsvaras av koncernens rörelsesegment. Förväntade kassaflöden för segmenten grundar sig på affärsplaner som har överenskommits av koncernledningen för de följande fem åren, och för en organisk tillväxt på 2 procent därefter. Kassaflödena diskonteras med hjälp av en beräknad viktad kapitalkostnad före skatt (WACC) på 8,4 (8,4) procent baserat på segmentens uppskattade avkastningskrav.
För nedskrivningsprövningarna i slutet av 2015 förväntas samtliga kassagenererande enheter prestera i nivå med marknaden, med undantag för Norge som förväntas uppvisa en starkare utveckling under 2016, då marknaden återhämtar sig från ett svagt 2015. EBITDA förväntas förbättras något under prognosperioden mot koncernens mål på medellång sikt, som är 10 procent.
Nedskrivningsprövningen vid årets utgång visar inte på något behov av nedskrivning i någon av de kassagenererande enheterna.
Antagandena i beräkningarna är framåtblickande och är som sådana i sig osäkra och baseras på ledningens antaganden. För att utvärdera risken för att en förändring i något av antagandena skulle ha orsakat en försämring har känslighetsanalyser utförts.
Den WACC som används grundar sig på långsiktiga variabler och bör vara stabil över tiden. Ändå kan avkastningskraven förändras och test av denna variabel visar att inget nedskrivningsbehov föreligger när WACC ökar tre procentenheter.
Kassaflödesförväntningar i kassagenererande enheter är en viktig variabel i nedskrivningstestet. De kassaflöden som används är baserade på ledningens bästa uppskattning av framtida kassaflöden i varje kassagenererande enhet. Det finns en risk att dessa kassaflöden kommer att vara lägre än förväntat med tiden, då särskilt på lång sikt. Långsiktiga antaganden är försiktigt baserade på en tillväxttakt under den förväntade marknadstillväxten. Kassaflödet för de kommande fem åren har större inverkan på värdet av tillgångarna och är viktigt att testa.
I affärsplanen för Norge förutsätts att marknaden för koncernens produkter kommer att återhämta sig under 2016 och återgå till den historiska tillväxttakten under kommande år. Under det sista kvartalet 2015 visade marknadsdata att marknaden började återhämta sig med tillväxt ungefär motsvarande nedgången året innan. Genomförd känslighetsanalys visar att det inte finns något behov av nedskrivning även om återhämtningen bromsar och tillväxttakten stannar på nordiska genomsnitt under de kommande åren.
Marknadstillväxten är stark i Sverige och det sker en förskjutning från försäljning mellan fryst till kylda produkter som förbättrar marginalerna. Denna förändring återspeglas inte i affärsplanen som grund för nedskrivningsprövning och därmed kan förväntade kassaflöden underskattas. Det finns en risk att EBITDA i Sverige kommer att påverkas av utbudsbegränsningar på kort sikt, vilket skulle påverka kassaflödet negativt. Testet visar inget nedskrivningsbehov även om EBITDA-marginalen skulle sjunka med tre procentenheter.
Danmark antas visa måttlig tillväxt i linje med marknaden. Danmark är utsatt för fluktuerande priser på exportmarknaderna, eftersom en stor del av försäljningen sker på export. Testning för denna faktor visar att det inte finns något nedskrivningsbehov även om priserna på exportmarknaderna skulle orsaka en minskning av EBITDA-marginalen med mer än tre procentenheter. Inget nedskrivningstest har gjorts för den kassagenererande enheten Finland sedan de immateriella tillgångarna förvärvades under året och enheten är ungefär i linje med de antaganden som gjordes vid tidpunkten för förvärvet.
| Not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer |
||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB | ||
| Revisionsuppdrag | 2,4 | 3,1 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag1) |
0,5 | 5,2 |
| Skatterådgivning | 0,5 | 3,3 |
| Övriga tjänster | 1,9 | 0,3 |
| Summa | 5,4 | 11,9 |
1) För 2014 huvudsakligen relaterat till börsintroduktionen.
Med revisionsuppdrag avses granskning av moderbolagets och koncernens finansiella rapportering, bokföring och styrelsens och vd:s förvaltning. I revisionsuppdraget ingår även andra uppgifter som hör till Bolagets revision samt rådgivning och annan assistans till följd av de iakttagelser som gjorts vid granskningen under revisionsuppdraget.
| 2015 | 2014 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Intäkter Kostnader Summa | Intäkter Kostnader Summa | ||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||||||
| Övriga intäkter | − | − | − | − | − | − |
| 0,0 | 0,0 | |||||
| Lånefordringar och kundfordringar |
||||||
| Övriga ränteintäkter | 3,6 | − | 3,6 | 3,1 | − | 3,1 |
| 3,6 | 3,1 | |||||
| Derivat använda i säkringsredovisning |
||||||
| Ränte- och valutaswappar | − | −0,5 | −0,5 | − | −0,2 | −0,2 |
| −0,5 | −0,2 | |||||
| Övriga finansiella skulder | ||||||
| Räntekostnader, pensionsplaner |
− | −0,4 | −0,4 | − | 0,3 | 0,3 |
| Räntekostnader, upplåning | − | −43,6 | −43,6 | − | −87,6 | −87,6 |
| Övriga lånekostnader | − | −7,7 | −7,7 | − | −62,2 | −62,2 |
| Övriga räntekostnader | − | −2,5 | −2,5 | − | −7,8 | −7,8 |
| Valutakurseffekter | 7,2 | − | 7,2 | − | −7,8 | −7,8 |
| −47,0 | −165,1 | |||||
| Summa | 10,8 | −54,7 | −43,9 | 3,1 | −165,3 | −162,2 |
| MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet | 0,0 | 1,0 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster | 7,2 | −4,5 |
| Summa | 7,2 | −3,5 |
| Kursdifferenser i rörelseresultatet inkluderas i: | ||
| Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | 0,0 | 1,0 |
| Summa | 0,0 | 1,0 |
| Skatt på årets resultat, MSEK | 2015 | 2014 | ||
|---|---|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) | ||||
| Årets skattekostnad/intäkt | −14,7 | −26,9 | ||
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 0,9 | −4,4 | ||
| Summa aktuell skatt | −13,8 | −31,3 | ||
| Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) | ||||
| Uppskjuten skatt från förändringar i temporära skillnader | −18,8 | −5,5 | ||
| Uppskjuten skatteintäkt från aktiverat underskottsavdrag | − | 16,6 | ||
| Uppskjuten skattekostnad från utnyttjande av under skottsavdrag |
−19,1 | − | ||
| Summa uppskjuten skatt | −37,7 | 11,1 | ||
| Summa redovisad skattekostnad | −51,6 | −20,2 | ||
| Avstämning av effektiv skatt | % | 2015 MSEK |
% | 2014 MSEK |
| Resultat före skatt | 215,5 | 76,3 | ||
| Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats | 22,0 | −47,4 | 22,0 | −16,8 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag | 2,1 | −4,6 | 4,1 | −3,1 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 1,5 | −3,3 | 2,6 | −2,0 |
| Skattefria intäkter | −0,0 | 0,1 | −0,4 | 0,3 |
| Aktivering av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag | − | − | −0,7 | 0,5 |
| Skatt relaterad till tidigare år | −0,0 | 0,9 | − | − |
| Återläggning resultat intresseföretag | −0,0 | 0,3 | −0,7 | 0,5 |
| Övrigt | −0,1 | −2,4 | −0,5 | 0,4 |
| Redovisad effektiv skatt | 24,6 | −51,6 | 26,5 | −20,2 |
| Skatteposter som redovisats via övrigt totalresultat mot eget kapital, MSEK |
2015 | 2014 | ||
| Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner |
−6,0 | 4,2 | ||
| Kassaflödessäkringar | 2,5 | 1,3 | ||
| Säkringar av nettoinvesteringar | − | 6,9 |
Summa skatteeffekter i övrigt totalresultat −3,5 12,4
| 31 december 2015 | 31 december 2014 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran/skatteskuld MSEK |
Uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skatteskulder |
Netto | Uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skatteskulder |
Netto | |
| Byggnader och mark | 32,9 | 3,7 | 29,2 | 39,5 | − | 39,5 | |
| Maskiner och inventarier | 23,0 | 27,3 | −4,3 | 29,7 | 18,4 | 11,3 | |
| Immateriella tillgångar | 0,1 | 108,6 | −108,5 | − | 120,1 | −120,1 | |
| Övriga tillgångar | − | 4,1 | −4,1 | − | 3,6 | −3,6 | |
| Pensionsavsättningar | − | 3,6 | −3,6 | 4,0 | − | 4,0 | |
| Övriga skulder | 2,9 | 2,0 | 0,9 | 2,3 | − | 2,3 | |
| Underskottsavdrag | 17,4 | − | 17,4 | 36,4 | − | 36,4 | |
| Övrigt | 4,9 | 1,4 | 3,5 | − | − | − | |
| Summa | 81,2 | 150,7 | −69,5 | 111,9 | 142,1 | −30,2 | |
| Kvittning av kvittningsbara tillgångar/skulder per jurisdiktion |
−64,7 | −64,7 | 0,0 | −66,6 | −66,6 | 0 | |
| Summa, netto uppskjuten skatteskuld | 16,5 | 86,0 | −69,5 | 45,3 | 75,5 | −30,2 |
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder kvittningsbara inom samma jurisdiktion har nettoredovisats under 2015.
| skillnader och underskottsavdrag 2015 Koncernen, MSEK |
Belopp vid årets ingång |
Redovisat över resultaträkningen |
Redovisat mot övrigt totalresultat |
Förändringar vid förvärv/ avyttring av bolag |
Omräknings differenser |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark | 39,5 | −9,2 | − | − | −1,1 | 29,2 |
| Maskiner och inventarier | 11,3 | −14,6 | − | − | −1,0 | −4,3 |
| Immateriella tillgångar | −120,1 | 4,6 | − | − | 7,0 | −108,4 |
| Övriga tillgångar | −3,6 | 0,5 | − | − | −1,0 | −4,1 |
| Pensionsavsättningar | 4,0 | −1,7 | −6,0 | − | − | −3,7 |
| Övriga skulder | 2,3 | −1,4 | 2,5 | − | −2,3 | 1,1 |
| Underskottsavdrag | 36,4 | −19,1 | − | − | − | 17,3 |
| Övriga | 0,0 | 3,3 | − | − | 0,2 | 3,5 |
| Summa | −30,2 | −37,7 | −3,5 | − | 1,9 | −69,5 |
| skillnader och underskottsavdrag 2014 Koncernen, MSEK |
Belopp vid årets ingång |
Redovisat över resultaträkningen |
Redovisat mot övrigt totalresultat |
Förändringar vid förvärv/ avyttring av bolag |
Omräknings differenser |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark | 35,4 | 1,7 | − | − | 2,4 | 39,5 |
| Maskiner och inventarier | 23,3 | −12,8 | − | − | 0,8 | 11,3 |
| Immateriella tillgångar | −120,6 | 4,2 | − | −3,3 | −0,4 | −120,1 |
| Övriga tillgångar | −4,3 | 0,3 | − | − | 0,4 | −3,6 |
| Pensionsavsättningar | −1,0 | 0,8 | 4,2 | − | − | 4,0 |
| Övriga skulder | 0,5 | 0,3 | 1,3 | − | 0,2 | 2,3 |
| Underskottsavdrag | 17,5 | 16,6 | − | − | 2,3 | 36,4 |
| Övriga | 0 | − | − | − | − | − |
| Summa | −49,2 | 11,1 | 5,5 | −3,3 | 5,7 | −30,2 |
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag på 76,5 (165,4) MSEK, varav allt aktiverats som uppskjuten skattefordran. Samtliga underskott har obegränsad livslängd.
Not 27
Not 32
Not 34
Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Not 10 Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 Not 17 Not 18 Not 19 Not 20 Not 21 Not 22 Not 23 Not 24
| Mark och markanläggningar |
Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående nyanläggningar |
Summa materiella anläggningstillgångar |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 13,1 | 10,7 | 476,7 | 440,3 | 1 517,0 | 1 474,6 | 345,9 | 309,1 | 128,7 | 62,0 | 2 481,4 | 2 296,7 |
| Ackumulerade avskrivningar | −5,6 | −4,7 | −208,1 | −201,2 | −1 060,3 | −915,2 | −200,9 | −174,3 | − | − | −1 474,9 | −1 295,4 |
| Ackumulerade nedskrivningar | − | − | −62,8 | −65,6 | −61,1 | −124,9 | −0,9 | −0,9 | − | − | −124,9 | −191,4 |
| Redovisat värde | 7,5 | 6,0 | 205,8 | 173,5 | 395,6 | 434,5 | 144,1 | 133,9 | 128,7 | 62,0 | 881,7 | 809,9 |
| Redovisat värde vid årets början | 6,0 | 5,0 | 173,5 | 171,4 | 434,5 | 474,5 | 133,9 | 55,6 | 62,0 | 91,1 | 809,9 | 797,6 |
| Investeringar1) | − | − | 12,6 | 0,2 | 9,8 | 1,9 | 47,8 | 49,6 | 136,2 | 90,7 | 206,4 | 142,4 |
| Förvärv | − | − | 40,8 | − | 16,0 | − | − | − | 4,9 | − | 61,7 | 0,0 |
| Försäljningar och utrangeringar | − | − | − | − | −1,4 | −1,0 | − | − | − | − | −1,4 | −1,0 |
| Årets avskrivningar | −0,3 | −0,2 | −14,6 | −13,6 | −109,7 | −105,7 | −38,3 | −32,7 | − | − | −162,9 | −152,2 |
| Omklassificeringar | 1,6 | 1,2 | 0,8 | 6,2 | 55,8 | 51,2 | 11,0 | 63,2 | −69,2 | −121,8 | 0,0 | 0,0 |
| Omräkningsdifferenser | 0,2 | 0,0 | −7,3 | 9,3 | −9,4 | 13,6 | −10,3 | −1,8 | −5,2 | 2,0 | −32,0 | 23,1 |
| Redovisat värde | 7,5 | 6,0 | 205,8 | 173,5 | 395,6 | 434,5 | 144,1 | 133,9 | 128,7 | 62,0 | 881,7 | 809,9 |
| Leasing, MSEK | ||||||||||||
| Redovisat värde för tillgångar som innehas under finansiella leasingavtal |
− | − | 0,5 | 0,6 | 4,1 | 4,5 | − | − | − | − | 4,6 | 5,1 |
1) I årets investeringar ingår inga aktiverade räntor.
Inga statliga stöd som påverkat investeringsvärdena har erhållits under 2015 eller 2014. Vid årsskiftet fanns det avtalsförpliktelser avseende investeringar i materiella anläggningstillgångar till ett värde av 0 (10,1) MSEK.
För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar se not 6. För ytterligare upplysningar om leasing se not 24.
| Goodwill | Övriga immateriella anläggningstillgångar | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Varumärken | Kund- och leverantörsrelationer |
Balanserade utgifter för utveck lingsarbeten, internt genererade |
Summa övriga immateriella tillgångar |
|||||||
| MSEK | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 | 2015 | 2014 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 596,5 | 611,3 | 310,6 | 322,9 | 196,4 | 208,9 | 33,8 | 26,4 | 540,8 | 558,2 |
| Ackumulerade avskrivningar | − | − | − | − | −45,2 | −29,0 | −5,7 | −0,5 | −50,9 | −29,5 |
| Redovisat värde | 596,5 | 611,3 | 310,6 | 322,9 | 151,2 | 179,9 | 28,1 | 25,9 | 489,9 | 528,7 |
| Ingående balans | 611,3 | 589,7 | 322,9 | 318,3 | 179,9 | 183,5 | 25,9 | 26,4 | 528,7 | 528,2 |
| Förvärv | 24,1 | 16,4 | − | − | 1,8 | 14,6 | 7,6 | − | 9,4 | 14,6 |
| Årets avskrivningar | − | − | − | − | −19,0 | −18,7 | −5,3 | −0,5 | −24,3 | −19,2 |
| Omräkningsdifferenser | −38,9 | 5,2 | −12,3 | 4,6 | −11,5 | 0,5 | −0,1 | − | −23,9 | 5,1 |
| Redovisat värde | 596,5 | 611,3 | 310,6 | 322,9 | 151,2 | 179,9 | 28,1 | 25,9 | 489,9 | 528,7 |
| Fördelning av goodwill, varumärken och kund-/leverantörsrelationer |
||||||||||
| Sverige | 120,7 | 120,7 | 144,01) | 144,01) | 28,6 | 29,1 | ||||
| Danmark | 121,0 | 126,3 | 78,62) | 82,12) | 16,0 | 17,7 | ||||
| Norge | 331,0 | 364,3 | 87,93) | 96,83) | 106,6 | 133,1 | ||||
| Finland | 23,8 | − | − | − | − | − | ||||
| Summa | 596,5 | 611,3 | 310,6 | 322,9 | 151,2 | 179,9 |
1) Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Kronfågel, Ivars, Vitafågeln, Bosarp).
2) Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Danpo, BornholmerHanen).
3) Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Den Stolte Hane).
För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar, samt årlig prövning vad gäller nedskrivning, se not 6.
| Koncernen, MSEK | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 42,7 | 38,7 |
| Förvärv | 0,0 | − |
| Andel i intresseföretags resultat | 1,3 | 2,2 |
| Omräkningsdifferens | −2,6 | 1,8 |
| Redovisat värde | 41,4 | 42,7 |
| Netto | Årets | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Tillgångar Skulder | omsättning | resultat | |
| Farmfood A/S | 141,8 | 57,7 | 28,3 | 5,8 |
| Nærbø Kyllingslakt AS | 27,9 | 17,5 | 56,3 | 0,6 |
| UAB ScanEcoBalt | 0,0 | − | − | − |
| MSEK | Tillgångar Skulder | Netto omsättning |
Årets resultat |
|
|---|---|---|---|---|
| Farmfood A/S | 198,5 | 120,4 | 27,6 | 6,6 |
| Nærbø Kyllingslakt AS | 29,4 | 18,9 | 54,8 | −1,3 |
Eventuella nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i intresseföretag.
| Bolagsnamn | Org.nummer | Säte | Antal aktier | Kapitalandel, % | Redovisat värde i koncernen 2015, MSEK |
Redovisat värde i koncernen 2014, MSEK |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag i koncernen: | |||||||
| Danmark | Farmfood A/S | 27 121 977 | Loegstoer | 10 000 | 33,3 | 26,8 | 26,0 |
| Norge | Nærbø Kyllingslakt AS | 985 228 175 | Nærbø, Hå | 3 875 | 50,0 | 14,6 | 16,7 |
| Litauen | UAB ScanEcoBalt | 303 919 855 | Vilnius | 100 | 49,0 | 0,0 | − |
| Summa | 41,4 | 42,7 |
| Koncernen, MSEK | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|
| Fordringar hos intresseföretag | − | 1,2 |
| Övriga aktier och andelar | 0,2 | 0,6 |
| Övriga finansiella fordringar | 0,2 | − |
| Summa | 0,4 | 1,8 |
| Not 15 Varulager |
|---|
| Koncernen, MSEK | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 78,9 | 78,8 |
| Varor under tillverkning | 49,1 | 44,2 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 402,3 | 421,3 |
| Förskott till leverantörer | − | 2,3 |
| Summa | 530,3 | 546,6 |
Av årets varulager är 47,5 (32,9) MSEK värderat till nettoförsäljningsvärde. Under året har nedskrivningar redovisats på 5,4 (17,4) MSEK, samtidigt som återläggning av tidigare gjorda nedskrivningar skett med 0 (2,5) MSEK. Under året har uppskrivningar om 0 (8,5) MSEK redovisats.
| Koncernen, MSEK | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 308,3 | 336,7 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 56,5 | 26,2 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
62,7 | 54,5 |
| Summa | 427,5 | 417,4 |
| kundfordringar, MSEK | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 272,5 | 317,9 |
| Förfallna fordringar | ||
| < 31 dagar | 34,3 | 16,1 |
| 31–60 dagar | 1,0 | 0,3 |
| 61–90 dagar | 0,1 | 0,0 |
| > 90 dagar | 0,4 | 2,4 |
| Summa | 308,3 | 336,7 |
| Avsättningar för | ||
| osäkra kundfordringar | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 308,3 | 336,7 |
För information om värdering av kundfordringar se not 20.
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
||
|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
| Förutbetalda hyror | 4,3 | 3,5 |
| Förutbetalda försäkringar | 2,9 | 2,0 |
| Förskottsbetalningar till kon trakterade broilerproducenter |
16,8 | 16,1 |
| Förskottslikvid, finansiering | 11,4 | 10,7 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 20,8 | 17,7 |
| Övriga upplupna intäkter | 6,7 | 4,5 |
| Summa | 62,9 | 54,5 |
| MSEK | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|
| Räntebärande fordringar | 0,5 | 1,4 |
| Summa | 0,5 | 1,4 |
| Likvida medel, MSEK | 2015 | 2014 |
| Kassa och bank | 142,7 | 89,7 |
| Summa | 142,7 | 89,7 |
Som kortfristiga räntebärande tillgångar redovisas fordringar med löptid upp till ett år.
| MSEK | Aktie kapital1) |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel |
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Summa eget kapital, ingående balans 2014-01-01 | 0,0 | 500,7 | −5,5 | 10,0 | −72,6 | 432,6 |
| Periodens resultat | 56,1 | 56,1 | ||||
| Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner | −19,2 | −19,2 | ||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||
| - årets omvärdering | −5,5 | −5,5 | ||||
| - återförd till resultaträkningen | 0,0 | 0,0 | ||||
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | 53,9 | 53,9 | ||||
| Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet | −31,4 | −31,4 | ||||
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 8,2 | 4,2 | 12,4 | |||
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | −28,7 | 53,9 | −15,0 | 10,2 | ||
| Transaktioner med ägarna | ||||||
| Fondemission | 0,5 | −0,5 | ||||
| Nyemission | 6,2 | 6,2 | ||||
| Kvittningsemission avseende lån från ägarna | 0,1 | 381,2 | 381,3 | |||
| Summa eget kapital, utgående balans 2014-12-31 | 0,6 | 888,1 | −34,2 | 63,9 | −32,0 | 886,4 |
| 1) Aktiekapitalet i Scandi Standard AB uppgick till 50 072 SEK. |
||||||
| MSEK | Aktie kapital1) |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel |
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare |
| Summa eget kapital, ingående balans 2015-01-01 | 0,6 | 888,1 | −34,2 | 63,9 | −32,0 | 886,4 |
| Periodens resultat | 163,9 | 163,9 | ||||
| Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner | 25,6 | 25,6 | ||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||
| - årets omvärdering | −6,0 | −6,0 | ||||
| - återförd till resultaträkningen | ||||||
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | −36,7 | −36,7 | ||||
| Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet | −6,3 | −6,3 | ||||
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 2,5 | −6,0 | −3,5 | |||
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | −3,5 | −43,0 | 19,6 | −26,9 | ||
| Transaktioner med ägarna | ||||||
| Utdelning | −78,1 | −78,1 | ||||
| Återköp egna aktier | −20,4 | −20,4 | ||||
| Summa eget kapital, utgående balans 2015-12-31 | 0,6 | 810,0 | −37,7 | 20,9 | 131,1 | 924,9 |
1) Aktiekapitalet i Scandi Standard AB uppgick till 599 749 SEK.
Not 27
Not 32
Not 34
Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Not 10 Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 Not 17 Not 18 Not 19 Not 20 Not 21 Not 22 Not 23 Not 24 Under 2015 minskade utbetald utdelning det egna kapitalet med −78,1 MSEK. Återköp av egna aktier minskade eget kapital med −20,4 MSEK.
Under 2014 återbetalades säljarreverser (Vendor Loan Note) som innehades av ägarna, och PIK Note som innehades av ägarna (inklusive upplupen ränta) omvandlades till eget kapital i samband med börsnoteringen. Övrigt tillskjutet kapital omfattar premium som har betalats av moderbolagets ägare hänförligt till nyemissioner.
För kassaflödessäkringar där den säkrade transaktionen ännu inte har ägt rum, omfattar säkringsreserven den ackumulerade effektiva andelen av vinster och förluster hänförliga till omräkningar av säkringsinstrumentet till verkligt värde. De ackumulerade vinsterna eller förlusterna som redovisas i säkringsreserven kommer att återföras till resultaträkningen när den säkrade transaktionen påverkar resultatet.
Omräkningsreserven omfattar samtliga omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av de finansiella rapporterna till koncernens rapporteringsvaluta (SEK). Vinster och förluster på säkringsinstrument som kvalificerar sig som säkringar av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet innefattas också i omräkningsreserven och redovisas där efter avdragen skatt.
| 2014 | ||
|---|---|---|
| Aktiekapital, totalt | Antal aktier | SEK |
| Ingående balans 2014-01-01 | 500 716 726 | 50 072 |
| Förändring under året | −440 655 736 | 549 677 |
| Utgående balans | 60 060 890 | 599 749 |
| 2015 | ||
| Aktiekapital, totalt | Antal aktier | SEK |
| Ingående balans 2015-01-01 | 60 060 890 | 599 749 |
| Förändring under året | − | − |
| Utgående balans | 60 060 890 | 599 749 |
Enligt bolagsordningen för Scandi Standard AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 500 000 SEK och högst 2 000 000 SEK. Kvotvärdet per aktie är 0,009986 SEK.
| Resultat per aktie | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Årets resultat, MSEK | 163,9 | 56,1 |
| Resultat per aktie, SEK | 2,73 | 1,02 |
| Genomsnittligt antal aktier, miljoner |
59,9 | 55,2 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 15,44 | 14,76 |
| MSEK | Not | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|---|
| Långfristiga skulder till kreditinstitut |
20 | 1 378,7 | 1 448,5 |
| Derivatinstrument | 13,6 | 5,6 | |
| Finansiella skulder avseende leasingavtal |
24 | 2,6 | 3,6 |
| Övriga räntebärande skulder |
− | 2,5 | |
| Summa | 1 394,9 | 1 460,2 |
| MSEK | Not | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|---|
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut |
20 | 60,0 | 32,9 |
| Upplupna räntekostnader | − | 3,9 | |
| Finansiella skulder avse ende leasingavtal |
24 | 0,9 | 2,1 |
| Summa | 60,9 | 38,9 |
Finansieringen av koncernen sker huvudsakligen genom koncernbolaget Scandinavian Standard Nordic AB. Extern finansiering i dotterbolagen upptas endast i den mån det är optimalt för koncernen.
Koncernen har syndikerade och revolverande lånefaciliteter "Facilitet A" med en kreditlimit på 750 MSEK och en revolverande kreditfacilitet "Facility B" med kreditlimit om 750 MSEK. Facilitet A har ett slutligt förfall i juli 2019 och facilitet B förfaller i juli 2017 med möjlighet till förlängning ett år. Faciliteterna är tillgängliga för Scandinavian Standard Nordic AB och utvalda dotterbolag. Dessutom regleras möjligheten för koncernen att ta upp nya lån i låneavtalet.
Det syndikerade låneavtalet innehåller en kovenant avseende skuldsättningsgrad (kvotförhållandet mellan nettoskuld/EBITDA på rullande tolvmånadersbas) och en kovenant avseende räntetäckningsgrad (finansiella kostnader i förhållande till EBITDA på rullande tolvmånadersbas). Skuldsättningsgraden skall inte överstiga 3,50 för alla relevanta perioder och räntetäckningsgrad måste vara under 4,0 vid alla tidpunkter. Scandi Standard uppfyllde sina kovenanter per 31 december 2015.
Scandi Standard är genom sina internationella verksamheter exponerat för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens finansiella resultat, finansiella ställning och kassaflöde till följd av förändringar av valutakurser, räntenivåer, refinansiering och likviditetsrisker samt kredit- och motpartsrisker.
Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för valutarisk genom att valutakursförändringar påverkar koncernens resultaträkning och rapport över finansiell ställning.
Koncernens valutaexponering omfattar både transaktionsexponering och omräkningsexponering. Målet för koncernens valutariskhantering är att minimera den kortsiktiga effekten av valutakursförändringarnas negativa inverkan på koncernens resultat och finansiella ställning.
Målsättningen för Scandi Standard är att inte vara exponerad för valutakursförändringar inom Europa och övriga världen vid exporthandel.
| MSEK | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| SEK | 82,2 | 64,9 |
| DKK | 88,5 | 141,9 |
| NOK | 71,7 | 59,8 |
| EUR | 56,7 | 47,2 |
| Övriga valutor | 9,2 | 22,9 |
| Summa | 308,3 | 336,7 |
| MSEK | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
|---|---|---|
| SEK | 147,2 | 128,1 |
| DKK | 95,6 | 109,2 |
| NOK | 69,6 | 75,0 |
| EUR | 40,1 | 39,9 |
| Övriga valutor | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 352,5 | 352,2 |
Omräkningsexponering är effekten av valutakursförändringar när utländska dotterföretags resultaträkning och rapport över finansiell ställning omräknas till koncernens rapporteringsvaluta (SEK). Valutasäkring av investeringar i utländska dotterföretag (nettotillgångar inklusive goodwill vid konsolidering) hanteras genom upptagande av lån i dotterföretagens respektive rapporteringsvalutor, så kallad Equity Hedge (egetkapitalsäkring). Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån till balansdagskurs. I moderbolaget resultatförda kursdifferenser hänförliga till dessa lån (netto efter skatt) redovisas i koncernen tillsammans med omräkningsdifferenser från nettotillgångarna i dotterföretaget via övrigt totalresultat mot koncernens egna kapital. För närvarande finns det nettotillgångar i DKK och NOK som är säkrade.
En försvagning av den svenska kronan jämfört med övriga valutor med 10 procent skulle innebära att eget kapital minskade med −110,9 (−119,9) MSEK utan hänsyn tagen till egetkapitalsäkring. Med hänsyn tagen till egetkapitalsäkring skulle eget kapital minska med −18,1 (−21,9) MSEK, allt annat lika.
Valutakursförändringar påverkar även omräkningen av utländska dotterföretags resultaträkning till SEK. Denna omräkning är inte valutasäkrad och omräkningsdifferensen är därför utsatt för valutarisk och medräknad i känslighetsanalysen som redovisas nedan.
Scandi Standard är främst exponerad mot valutorna DKK, NOK och EUR. De olika valutorna representerar både in- och utflöden jämfört med den svenska kronan.
En 10-procentig försvagning av den svenska kronan gentemot dotterföretagens valutor skulle vid en omräkning av rörelseresultatet ha en ungefärlig påverkan på rörelseresultatet med −14,6 (−18,7) MSEK. Påverkan fördelar sig enligt följande: DKK/SEK −13,9 (−9,4) MSEK och NOK/SEK −4,0 (−9,3) MSEK och EUR/SEK 3,3 (−). Beräkningen utgår från att allt annat är lika och tar inte hänsyn till eventuellt förändrade priser och kundbeteende vid förändrade valutakurser.
Den räntebärande upplåningen medför att koncernen exponeras för ränterisk. Med ränterisk avses risken för negativ påverkan på koncernens finansiella resultat och kassaflöden till följd av förändringar i marknadsräntan. Hur snabbt en varaktig förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på upplåningens räntebindningstid.
Koncernens utestående skulder till kreditinstitut per 31 december 2015 inklusive utestående ränteswappar, har en vägd genomsnittlig räntebindningstid på 32 (28) månader.
En förändring av räntorna med +/−1 procentenhet skulle påverka värderingen av ränteswapparna utestående på balansdagen och därmed eget kapital med +/−12 MSEK.
Med refinansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån och krediter ska omsättas. Likviditetsrisk är risker för att betalningsförpliktelser inte kan fullgöras. Scandi Standard begränsar refinansieringsrisken genom god spridning på motparter och låneskuldens förfallotidpunkter. Den vägda genomsnittliga löptiden på lån hos kreditinstitut var vid årsskiftet 2,8 (4,1) år.
Genom att ständigt hålla likvida tillgångar, alternativt outnyttjade kreditfaciliteter, försäkrar sig koncernen om att hålla en god betalningsberedskap och därigenom minska likviditetsrisken. Betalningsberedskapen, det vill säga likvida medel och outnyttjade krediter, uppgick till 547,2 (489,7) MSEK per den 31 december 2015.
| MSEK | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020- Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| EUR | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 60,2 | 60,6 |
| DKK | 27,4 | 257,4 | 27,4 | 177,4 | − | 489,6 |
| NOK | 32,3 | 262,3 | 32,3 | 182,3 | − | 509,2 |
| SEK | 27,4 | 257,4 | 27,4 | 177,4 | − | 489,6 |
| Summa | 87,2 | 777,2 | 87,2 | 537,2 | 60,2 1 549,0 | |
| Varav ränta |
27,5 | 27,5 | 27,5 | 27,5 | 0,2 | 110,2 |
| MSEK | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019− Summa | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| EUR | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 17,6 | 18,0 |
| DKK | 29,6 | 29,6 | 279,6 | 29,6 | 179,6 | 547,8 |
| NOK | 36,0 | 36,0 | 286,0 | 36,0 | 186,0 | 579,9 |
| SEK | 29,9 | 29,9 | 279,9 | 29,9 | 17,9 | 549,7 |
| Total | 95,5 | 95,5 | 845,5 | 95,5 | 563,1 1 695,3 | |
| Varav ränta |
35,5 | 35,5 | 35,5 | 35,5 | 35,5 | 177,7 |
| Verkligt | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2017 | 2018 | 2019- | värde |
| Valutaderivat | 54,2 | − | − | − | −0,9 |
| Räntederivat | − | − | − | 967,0 | −13,6 |
| Summa | 54,2 | − | − | 967,0 | −14,5 |
| Verkligt | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2016 | 2017 | 2018- | värde |
| Valutaderivat | 31,4 | 2,2 | − | − | −2,9 |
| Räntederivat | − | − | − 1 013,5 | −5,6 | |
| Summa | 31,4 | 2,2 | 0,0 1 013,5 | −8,5 |
Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed orsakar Scandi Standard en förlust. För att begränsa motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet.
Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom särskild kreditprövning. Scandi Standard tillämpar kreditkontroll av sina kunder där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag.
Delar av kundfordringarna säljs vidare till Nordea Finans AB och Nordea Finans Danmark A/S utan regress. Sålda fordringar per årsskiftet uppgick till 142,5 (113,3) MSEK.
| 2015-12-31, MSEK | Lånefordringar och kund fordringar |
Finansiella till gångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används i säkrings redovisningen |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Värdering till upplupet anskaff ningsvärde2) |
Verkligt värde1) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | Nivå 2 | ||||||
| Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar | 0,4 | − | − | − | 0,4 | 0,4 | − |
| Kundfordringar och övriga rörelsefordringar |
308,2 | − | − | − | 308,2 | 308,2 | − |
| Kortfristig del av räntebärande fordringar | 0,5 | − | − | − | 0,5 | 0,5 | − |
| Likvida medel | 142,7 | − | − | − | 142,7 | 142,7 | − |
| Summa tillgångar | 451,8 | − | − | − | 451,8 | 451,8 | − |
| SKULDER | Nivå 2 | ||||||
| Långfristig del av räntebärande skulder | − | 0,5 | 13,1 | 1 381,3 |
1 394,9 |
1 381,3 |
13,6 |
| Kortfristig del av räntebärande skulder | − | − | − | 60,9 | 60,9 | 60,9 | − |
| Leverantörsskulder och andra rörelseskulder | − | − | 0,9 | 350,6 | 351,5 | 350,6 | 0,9 |
| Summa finansiella skulder | − | 0,5 | 14,0 | 1 792,8 |
1 807,3 |
1 792,8 |
14,5 |
| 2014-12-31, MSEK | Lånefordringar och kund fordringar |
Finansiella till gångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Derivat som används i säkrings redovisningen |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Värdering till upplupet anskaff ningsvärde2) |
Verkligt värde1) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | Nivå 2 | ||||||
| Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar | 1,8 | − | − | − | 1,8 | 1,8 | − |
| Kundfordringar och övriga rörelsefordringar |
336,7 | − | − | − | 336,7 | 336,7 | − |
| Kortfristig del av räntebäramde fordringar | 1,4 | − | − | − | 1,4 | 1,4 | − |
| Likvida medel | 89,7 | − | − | − | 89,7 | 89,7 | − |
| Summa tillgångar | 429,6 | − | − | − | 429,6 | 429,6 | − |
| SKULDER | Nivå 2 | ||||||
| Långfristig del av räntebärande skulder | − | − | 5,6 | 1 454,6 |
1 460,2 |
1 454,6 |
5,6 |
| Kortfristig del av räntebärande skulder | − | − | − | 38,9 | 38,9 | 38,9 | − |
| Leverantörsskulder och andra rörelseskulder | − | − | 2,9 | 352,2 | 355,1 | 352,2 | 2,9 |
| Summa finansiella skulder | − | − | 8,5 | 1 845,7 |
1 854,2 |
1 845,7 |
8,5 |
1) Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade i enlighet med följande verkligt värde-hierarki;
Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder.
2) För koncernens långfristiga lån antas verkligt värde vara lika med upplupet anskaffningsvärde då upplåning skett till rörliga marknads räntor och därmed bedöms det bokförda värdet vara approximativt med verkligt värde. För koncernens övriga finansiella instrument antas verkligt värde vara approximativt med anskaffningsvärde justerat för eventuella nedskrivningar.
Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade under nivå 1, det vill säga prisnoteringar eller data härledda från prisnoteringar.
Nivå 3: Data för värdering av tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.
Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De förmånsbestämda planerna, som redovisas i koncernens balansräkning, är i huvudsak fonderade och avser så kallade PRI-pensioner i Sverige. Dessa planer är fonderade i en pensionsstiftelse, Lantmännens Gemensamma Pensionsstiftelse Grodden, där ett antal bolag som ingår i, eller har ingått i, Lantmännen-koncernen tryggat sina pensionsförpliktelser. Varje bolag har sin egen del av stiftelsen tillgångar. Det finns ingen skyldighet för anslutna bolag att tillskjuta ytterligare medel till stiftelsen. Förpliktelserna är också kreditförsäkrade via PRI Pensionsgaranti. PRI Pensionsgaranti är ett ömsesidigt försäkringsbolag som garanterar de anställdas framtida pensioner. I och med att tillgångarna finns avskiljda i en särskild stiftelse kan förpliktelserna reduceras med marknadsvärdet på tillgångarna i stiftelsen vid redovisning i balansräkningen. Kronfågel AB och SweHatch AB är anslutna till stiftelsen vad gäller förpliktelser intjänade till och med maj 2013. Efter detta datum finansieras all ny intjäning av pensioner direkt med avgifter inom koncernen.
Pensionsplaner med balansmässiga överskott redovisas som tillgång i balansräkningens Överskott i fonderade pensionsplaner. Övriga pensionsplaner som är ofonderade eller delvis fonderade redovisas som Avsättningar för pensionsförpliktelser.
Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar i koncernen:
| Förmånsbestämda pensionsplaner, MSEK | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|
| Fonderade planer | ||
| Förmånsbestämda förpliktelser enligt svenska PRI | 148,9 | 173,9 |
| Förvaltningstillgångars verkliga värde | −165,3 | −155,3 |
| Summa nettovärde, fonderade planer | −16,4 | 18,6 |
| Överskott i pensionsplan redovisad som tillgång | −16,4 | − |
| Delvis fonderad plan redovisad som skuld | _ | 18,6 |
| Ofonderade planer | ||
| Övriga ofonderade förpliktelser | 1,7 | 1,8 |
| Summa, ofonderade planer | 1,7 | 1,8 |
| Avsättning för pensioner, nettovärde | −14,6 | 20,4 |
Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner finns i Sverige.
| Pensionskostnad i resultaträkningen, MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | ||
| Kostnader för pensioner intjänade under året | 1,7 | 1,6 |
| Ränteintäkter/räntekostnader | −0,4 | 0,3 |
| Kostnad förmånsbestämda planer | 1,3 | 1,9 |
| Kostnad avgiftsbestämda planer | −56,8 | −48,5 |
| Total kostnad för pensioner | −55,5 | −46,6 |
| Kostnaden redovisas på följande rader i resultaträkningen |
||
| Personalkostnader, not 5 | −55,1 | −46,9 |
| Finansiella kostnader, not 8 | −0,4 | 0,3 |
| Total pensionskostnad | −55,5 | −46,6 |
| Pensionsrelaterade avgifter i övrigt totalresultat, MSEK |
2015 | 2014 |
| Förmånsbestämda planer | ||
| Avkastning på förvaltningstillgångar utöver vad som redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen |
6,2 | 11,5 |
| Erfarenhetsbaserad justering av förpliktelsen | 2,0 | −0,3 |
| Effekter av ändrade demografiska antaganden | − | −8,5 |
| Effekter av ändrade finansiella antaganden | 17,4 | −21,9 |
| Summa aktuariella vinster (+), förluster (–) | 25,6 | −19,2 |
| Skatt på ovanstående poster | −6,0 | 4,2 |
| Summa redovisad i Övrigt totalresultat | 19,6 | −15,0 |
| 31 december 2015 | 31 december 2014 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Förmånsbaserade förpliktelser |
Förvaltnings tillgångar |
Netto | Förmånsbaserade förpliktelser |
Förvaltnings tillgångar |
Netto |
| Ingående balans | 175,7 | −155,3 | 20,4 | 147,9 | −150,3 | −2,4 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | −1,7 | − | −1,7 | −1,6 | − | −1,6 |
| Räntor redovisade i resultaträkningen | 4,7 | −4,3 | 0,4 | 5,7 | −6,0 | −0,3 |
| Utbetalning av pensionsersättning | −7,0 | − | −7,0 | −7,0 | − | −7,0 |
| Utbetald kompensation till arbetsgivare1) | − | 0,6 | 0,6 | − | 12,5 | 12,5 |
| Reduceringar och regleringar | −2,3 | − | −1,9 | − | − | − |
| Avkastning på förvaltningstillgångar utöver redovisad ränta |
− | −6,2 | −6,2 | − | −11,5 | −11,5 |
| Omvärdering av pensionsförpliktelse redovisad i övrigt totalresultat |
−19,0 | − | −19,0 | 30,7 | − | 30,7 |
| Utgående balans, pensionsskuld | 150,5 | −165,2 | −14,7 | 175,7 | −155,3 | 20,4 |
| Varav fonderade planer | − | − | −16,4 | − | − | 18,6 |
| Varav ofonderade planer | − | − | 1,7 | − | − | 1,8 |
1) Såväl Kronfågel AB som SweHatch har erhållit kompensation från pensionsstiftelsen under 2015 och 2014.
| 2015 | 2014 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | MSEK | % | ||
| Fastigheter | 97,0 | 58,7 | 90,3 | 58,1 | |
| Fastränteplaceringar | 17,2 | 10,4 | 14,1 | 9,1 | |
| Strukturerade produkter | 5,0 | 3,0 | 5,6 | 3,6 | |
| Aktieplaceringar | 35,4 | 21,4 | 25,4 | 16,4 | |
| Hedgefonder | 5,4 | 3,3 | 14,3 | 9,2 | |
| Likvida medel | 5,2 | 3,2 | 5,6 | 3,6 | |
| Summa | 165,2 | 100,0 | 155,3 | 100,0 |
Samtliga aktieplaceringar avser noterade placeringar.
| Aktuariella antaganden | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 3,30% | 2,75% |
| Framtida ökningar av pensioner | 1,50% | 1,50% |
| Inflation | 1,50% | 1,50% |
| Dödlighetstabell | DUS14 | DUS14 |
En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 5,5 (6,6) MSEK medan en ökning av räntan med 0,25 procentenheter skulle minska förpliktelsen med cirka 5,2 (6,2) MSEK. En förändring av livslängdsantagandena med ett år skulle förändra förpliktelsen med cirka (5,5) 6,4 MSEK. Ändrade antaganden gällande inflationen med 0,25 procentenheter skulle ändra förpliktelsen med cirka 5,5 (6,3) MSEK. Pensionsstiftelsen hade en avkastning på 6 (6) procent, och en förändring med 1 procentenhet skulle ändra förvaltningstillgångarnas värde med cirka 1,5 (1,4) MSEK.
De fonderade planerna omfattar 60 (64) procent fribrevshavare och 40 (36) procent pensionärer. Löptiden är 14,4 (16) år.
Förväntade utbetalningar av pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner under 2016 uppgår till 7,0 MSEK.
För vissa anställda i Sverige erläggs försäkringspremie till Alecta avseende åtaganden enligt den så kallade traditionella ITP-planen. Planen är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan för närvarande inte lämna den information som krävs för att redovisa denna pensionsplan som en förmånsbestämd plan. Pensioner, som tryggas genom försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Av kostnaden ovan för avgiftsbestämda planer, 55,5 (48,5 )MSEK, avser (3,7) 3,7 MSEK premier till Alecta för traditionell ITP. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 153 (143) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Den långfristiga avsättning som redovisas per 31 december 2015 avser i sin helhet villkorad tilläggsköpeskilling hänförlig till förvärvet av Cardinal Foods 2013.
I koncerner av Scandi Standards storlek finns normalt ett antal pågående tvister. Scandi Standard gör en bedömning av det mest sannolika utfallet av de tvister som för närvarande är aktuella. Då en utbetalning bedöms som sannolik redovisas motsvarande belopp som avsättning.
| MSEK | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 352,5 | 352,2 |
| Rörelseskulder till intresseföretag |
− | 3,5 |
| Övriga kortfristiga skulder | 138,1 | 110,8 |
| Derivatinstrument | 0,9 | 2,9 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
161,5 | 120,4 |
| Summa | 653,0 | 589,8 |
| MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Upplupna personalrelaterade kostnader |
113,9 | 73,5 |
| Skuld avseende rabatter, bonus | 14,3 | 21,4 |
| Övriga upplupna kostnader | 27,4 | 17,8 |
| Förutbetalda intäkter | 5,9 | 7,7 |
| Summa | 161,5 | 120,4 |
Inom koncernen finns framförallt operationella leasingåtaganden, och finansiella leasingåtaganden finns endast i begränsad omfattning.
Operationell leasing avser i huvudsak lokalhyror, motsvarande mer än 90 procent av redovisade minimileaseavgifter.
Redovisad kostnad för operationell leasing
| MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Minimileaseavgifter | 64,5 | 62,5 |
| Summa | 64,5 | 62,5 |
Nedan redovisas framtida åtaganden avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal
| MSEK | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 56,4 | 55,6 |
| Mellan ett år och fem år | 190,7 | 184,8 |
| Senare än fem år | 126,9 | 177,6 |
| Summa | 374,0 | 418,0 |
Ett bolag inom koncernen är hyresgäster i fastigheter som ägs av Lantmännen ek för. Årshyran för dessa uppgick till 1,6 (13,1) MSEK under 2015.
Skulder avseende finansiella leasingavtal redovisas som räntebärande skulder i koncernens balansräkning. Amortering som förfaller inom ett år redovisas som kortfristig finansiell skuld och amortering som förfaller senare än inom ett år redovisas som långfristig finansiell skuld.
| MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Minimileaseavgifter | ||
| – redovisade som ränta | 0,3 | 0,5 |
| – redovisade som amortering | 2,2 | 1,3 |
| Summa kostnad för finansiell leasing |
2,5 | 1,8 |
Redovisat värde per balansdagen avseende de leasade tillgångarnas värde framgår av not 11.
| 31 dec 2015 | |||
|---|---|---|---|
| Amortering | Ränta Total avgift | ||
| Inom ett år | 0,9 | 0,2 | 1,1 |
| Mellan ett år och fem år | 2,6 | 0,6 | 3,2 |
| Summa | 3,5 | 0,8 | 4,3 |
| 31 dec 2014 | |||
| Amortering | Ränta Total avgift | ||
| Inom ett år | 2,1 | 0,3 | 2,4 |
| Mellan ett år och fem år | 3,6 | 0,5 | 4,1 |
Not 25 Transaktioner med närstående
Löner och förmåner till ledande befattningshavare redovisas i not 5. Inga utdelningar från dotterföretag eller intresseföretag har erhållits under året.
Fordringar från och skulder till intresseföretag redovisas i not 14 och 23. Mer information om beloppen återfinns i not 13.
| MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Hyra till Lantmännen | 1,6 | 13,1 |
| Övervakningsavgifter (Monitoring fee) | ||
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Kansas Holding B.V (CapVest) | − | 4,1 |
| Lantmännen ek för | − | 1,7 |
| Övriga transaktioner med närstående | ||
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Koncerninterna inköp, andel av de totala inköpen, % |
9,0 | 9,0 |
| Koncernintern försäljning, andel av total försäljning, % |
7,0 | 7,0 |
| Köp av varor och tjänster från intresseföretag, MSEK |
48,4 | 51,9 |
| Försäljning av varor och tjänster till intresseföretag, MSEK |
38,0 | 51,5 |
| Överföring av kapital från pen sionsfonden, krediterad, MSEK |
0,6 | 12,6 |
I samband med Scandi Standards börsnotering återfördes Vendor Loan Notes och upplupen ränta betalades. Samtidigt konverterades PIK Note, inklusive upplupen ränta, till aktier genom en kvittningsemission. För mer information, se not 18 och 20.
| Not 26 Statliga stöd | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Erhållna bidrag som redovisats | ||
| som intäkt | 0,5 | 0,3 |
| Summa | 0,5 | 0,3 |
Under 2015 förvärvades verksamheten och tillgångar i det finska bolaget Huttulan Kukko Oy för 11,0 MEUR inklusive til läggsköpeskilling om 1,0 MEUR och 5,0 MEUR i skulder. Inga immateriella tillgångar har identifierats och skillnaden mellan inköpspriset och det bokförda värdet av förvärvade tillgångar har allokerats till goodwill.
Finland är en intressant marknad för Scandi Standard med hög tillväxtnivå och en relativt bra prisnivå. Under 2014 investerade Huttulan Kukko Oy i en ny anläggning för slakt och började konkurrera med de två största aktörerna på marknaden. Kapacitetsutnyttjandet i fabriken ligger för närvarande på cirka 15%. Full kapacitet är cirka 10 miljoner fåglar per år. Denna möjlighet är en bra språngbräda för att
etablera Scandi Standard i Finland till lägre kostnad och risk än att bygga en ny anläggning.
Allokerad goodwill om 2,6 MEUR har obestämd livslängd och kommer att testas för nedskrivning inom den kassagenererande enheten Finland. Förvärvet betalades med 5,0 MEUR i kontanter och genom att överta 5,0 MEUR i banklån. Ytterligare 1,0 MEUR skall betalas till säljarna i maj 2016.
Den förvärvade verksamheten bidrog till koncernens försäljning med 43,7 MSEK och hade en negativ inverkan på justerat rörelseresultat om −24,1 MSEK. Dessutom har cirka 9,0 MSEK avseende transaktions- och uppstartskostnader belastat resultaträkningen.
| 2015 | 2014 | |
|---|---|---|
| MSEK | Huttulan Kukko | Bosarpskyckling AB |
| Förvärvspris | ||
| Kontant betalning | 46,4 | 33,3 |
| Tilläggsköpeskilling, skuldförd | 9,3 | − |
| Summa | 55,7 | 33,3 |
| Förvärvade tillgångar och skulder till verkligt värde | ||
| Övriga immateriella tillgångar | − | 14,0 |
| Maskiner och inventarier | 67,8 | − |
| Varulager | 10,2 | 0,2 |
| Kundfordringar | − | 2,0 |
| Övriga omsättnings- och anläggningstillgångar | − | 0,7 |
| Leverantörsskulder | − | −0,4 |
| Övriga skulder | − | −2,2 |
| Förvärvade nettotillgångar, totalt | 78,0 | 14,3 |
| Kassa och bank | − | 2,6 |
| Upplåning | −46,4 | − |
| Förvärvad nettolåneskuld | −46,4 | 2,6 |
| Goodwill | 24,1 | 16,4 |
| Summa | 55,7 | 33,3 |
I ovanstående värden inkluderas de justeringar av bokförda värden i bolagen som gjordes till verkliga värden på tillgångar och skulder i de förvärvade bolagen. Dessa justeringar framgår nedan.
| MSEK | Huttulan Kukko | Bosarpskyckling AB |
|---|---|---|
| Förvärvens påverkan på koncernens likvida medel | ||
| Erlagd köpeskilling för årets förvärv | 55,7 | 33,3 |
| Likvida medel i förvärvade bolag | − | −2,6 |
| Summa | 55,7 | 30,7 |
| Ställda säkerheter | För egna skulder | |
|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
| Fastighetsinteckningar | 60,5 | 19,8 |
| Summa | 60,5 | 19,8 |
| MSEK | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|
| Proprieborgen långfristig kredit facilitet |
1 500,0 | 1 500,0 |
| Hyresgaranti | 31,7 | 63,3 |
| Borgensförbindelser för kontrak terade broilerproducenter |
17,6 | 57,8 |
| Kapitaltäckningsgaranti | − | 7,9 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 17,1 | 3,8 |
| Summa | 1 566,4 | 1 632,8 |
| 1)Betalda räntor och erhållen utdelning, MSEK |
2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Erhållen ränta | 3,6 | 2,9 |
| Betalda räntor | −47,8 | −91,1 |
| Övriga betalda finansiella poster |
−7,4 | −8,8 |
| Summa | −51,6 | −97,0 |
| 2)Förvärvade verksamheter | 2015 | 2014 |
| Förvärvade tillgångar och skulder |
||
| Materiella anläggnings tillgångar |
67,8 | − |
| Immateriella tillgångar | 24,1 | 30,8 |
| Varulager | 10,2 | 0,2 |
| Kundfordringar och andra fordringar |
− | 2,7 |
| Likvida medel | − | 2,6 |
| 102,1 | 36,3 | |
| Rörelseskulder | − | −3,0 |
| Lån från företagsförvärv | −46,4 | − |
| Erlagd köpeskilling | 55,7 | 33,3 |
| Likvida medel från företags förvärv |
− | −2,6 |
| Påverkan på kassaflödet | 55,7 | 30,7 |
| 3) Likvida medel, MSEK | 2015 | 2014 |
| Kassa och bank | 142,7 | 89,7 |
| Summa | 142,7 | 89,7 |
Koncernens totala likviditet, definierad som kassa och bank samt krediter tillgängliga i enlighet med tillämpliga låneavtal, uppgick vid årets utgång till 547,2 (489,7) MSEK.
| MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 36,2 | 26,7 |
| Förändring på grund av ändrade uppskattningar |
− | 10,2 |
| Förändring i antalet höns | 1,7 | 0,2 |
| Förändring i nettoomsättning per höna |
5,9 | −6,9 |
| Förändring av produktionskostnad |
−5,9 | 5,8 |
| Övrigt | 0,8 | 0,2 |
| Utgående balans | 38,6 | 36,2 |
De biologiska tillgångarna omfattar främst föräldradjur inom verksamheten som föder upp dagsgamla kycklingar samt gödkycklingar hos vissa kontrakterade broilerproducenter i Danmark.
Föräldradjur har en livslängd som uppgår till cirka 60 veckor, och den huvudsakliga omsättningen härrör från de dagsgamla kycklingar de producerar. Varje fågel producerar cirka 129 kycklingar mellan vecka 25 och 60.
I produktionskostnaden ingår direkta och indirekta kostnader, såsom foder, hyra och förbrukad energi.
Vid ingången av 2014 värderades innehavet av föräldradjur till anskaffningskostnad som en uppskattning av verkligt värde minus försäljningskostnader och den redovisade effekten av denna ändring uppgick 2014 till 10,2 MSEK.
Vid årets utgång fanns det cirka 547 000 (488 000) hönor i besättningarna, med ett totalt verkligt värde minus försäljningskostnader på 38,6 (36,2) MSEK.
| Not 31 Arvode och kostnadsersättning till revisorer | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 | |||||
| Coopers AB | Öhrlings Pricewaterhouse | ||||||
| Revisionsuppdrag | 0,5 | 0,4 | |||||
| Summa | 0,5 | 0,4 |
| Not 32 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 | |||||
| Ansvarsförbindelser | |||||||
| Proprieborgen långfristiga kredit | |||||||
| faciliteter | 1 500,0 | 1 500,0 | |||||
| Summa | 1 500,0 | 1 500,0 |
| Skatt på årets resultat | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Aktuell skattekostnad (−)/ skatteintäkt (+) |
||
| Periodens skattekostnad/intäkt | − | − |
| Summa aktuell skatt | − | − |
| Uppskjuten skattekostnad (−)/ skatteintäkt (+) |
||
| Uppskjuten skatteintäkt som härrör från under året redovi sade underskottsavdrag |
−2,3 | 2,3 |
| Summa uppskjuten skatt | −2,3 | 2,3 |
| Summa redovisad skattekostnad | −2,3 | 2,3 |
| 2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Ingående balans |
Redovisat mot resultat räkningen |
Ut gående balans |
|
| Underskottsavdrag | 2,3 | −2,3 | 0,0 | |
| Summa uppskjuten skatt | 2,3 | −2,3 | 0,0 |
Vid utgången av året hade moderbolaget underskottsavdrag på 0,0 (10,6) MSEK, varav allt beaktas vid aktivering av uppskjuten skatt.
Samtliga underskottsavdrag har obegränsad livslängd.
| 2015 | 2014 | |||
|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skatt | % | MSEK | % | MSEK |
| Resultat före skatt | 14,5 | −17,7 | ||
| Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats | 22,0 | −3,2 | 22 | 3,9 |
| Ej avdragsgilla kostnader | −0,0 | 0,0 | −9,1 | −1,6 |
| Utdelning | −6,0 | 0,9 | − | − |
| Redovisad effektiv skatt | −16,0 | −2,3 | 12,9 | 2,3 |
| MSEK | 2015 | 2014 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden |
532,7 | 532,7 |
| Redovisat värde | 532,7 | 532,7 |
| MSEK | 2015 | 2014 |
| Redovisat värde vid årets ingång | 532,7 | 532,7 |
| Redovisat värde | 532,7 | 532,7 |
Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i koncernföretag.
| Bolagsnamn | Organisationsnummer | Säte | Andel i % | Redovisat värde, MSEK |
|---|---|---|---|---|
| Scandinavian Standard Nordic AB | 556921–0619 | Stockholm | 100 | 532,7 |
| Scandi Standard ApS | 25 710 029 | Farre, Danmark | 100 | |
| AB Skånefågel | 556056–1457 | Örkelljunga, Sweden | 100 | |
| SweHatch AB | 556033–3386 | Flyinge, Sweden | 100 | |
| Kronfågel OY | 2644740-9 | Helsingfors | 100 | |
| Kronfågel Holding AB | 556529–6372 | Stockholm | 100 | |
| Kronfågel AB | 556145–4223 | Stockholm | 100 | |
| Danpo A/S | 31 241 316 | Farre, Danmark | 100 | |
| Bosarpskyckling AB | 556673−6608 | Stockholm | 100 | |
| Scandinavian Standard Norway AS (tidigare Cardinal Foods Norway AS) |
911 561 077 | Oslo | 100 | |
| Scandi Standard Norway AS | 977 228 820 | Oslo | 100 | |
| Den Stolte Hane Egg AS | 913 945 603 | Ski, Norge | 100 | |
| Den Stolte Hane Jæren AS | 980 403 715 | Jæren, Norge | 100 | |
| Summa, moderbolaget | 532,7 |
Not 35 Finansiella instrument
| MSEK | 31 dec 2015 | 31 dec 2014 |
|---|---|---|
| Lånefordringar och kundfordringar |
||
| Långfristiga räntebärande ford ringar hos koncernföretag |
358,7 | 358,7 |
| Summa | 358,7 | 358,7 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
||
| Långfristiga räntebärande skulder |
27,4 | − |
| Summa | 27,4 | − |
Inga derivatinstrument finns i moderbolaget. Se not 20 för upplysningar om räntebärande skulder.
| SEK | |
|---|---|
| Överkursfond | 810 026 610 |
| Ackumulerat underskott | −36 858 717 |
| Årets resultat | 8 259 781 |
| Summa | 781 427 674 |
| SEK | |
| Utdelning till aktieägarna om 1,80 SEK per aktie | 107 301 920 |
| Att överföra i ny räkning | 674 125 754 |
| Summa | 781 427 674 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med god revisionssed, och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm, 30 mars 2016
Per Harkjær Styrelsens ordförande
Kate Briant Styrelseledamot
Ulf Gundemark Styrelseledamot
Michael Parker Styrelseledamot
Asbjørn Reinkind Styrelseledamot
Karsten Slotte Styrelseledamot
Heléne Vibbleus Styrelseledamot
Leif Bergvall Hansen Vd och koncernchef
Koncernens och moderbolagets årsredovisning fastställs av årsstämman den 25 april 2016.
Vår revisionsberättelse lämnades den 30 mars 2016 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bo Lagerström Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Scandi Standard AB (publ) för år 2015. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 33-76.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Scandi Standard AB (publ) för år 2015.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm, 30 mars, 2016 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bo Lagerström Auktoriserad revisor
| Koncernen MSEK |
Kv1 2015 | Kv1 2014 | Kv2 2015 | Kv2 2014 | Kv3 2015 | Kv3 2014 | Kv4 2015 | Kv4 2014 | Helår 20151) |
Helår 20141) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 309,6 | 1 353,4 | 1 341,3 | 1 302,9 | 1 396,1 | 1 358,9 | 1 376,0 | 1 252,0 | 5 422,9 | 5 267,2 |
| Justerat rörelseresultat | 67,6 | 78,6 | 77,0 | 76,3 | 71,7 | 66,5 | 68,1 | 79,6 | 291,5 | 301,0 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 5,2 | 5,8 | 5,7 | 5,9 | 5,1 | 4,9 | 5,0 | 6,4 | 5,4 | 5,7 |
| Justeringar av rörelseresultat | − | −8,2 | −4,2 | −39,4 | −0,3 | −8,8 | −20,5 | −6,1 | −32,0 | −62,5 |
| Rörelseresultat | 67,6 | 70,4 | 72,8 | 36,9 | 71,4 | 57,7 | 47,6 | 73,5 | 259,5 | 238,5 |
| Sverige MSEK |
Kv1 2015 | Kv1 2014 | Kv2 2015 | Kv2 2014 | Kv3 2015 | Kv3 2014 | Kv4 2015 | Kv4 2014 | Helår 20151) |
Helår 20141) |
| Nettoomsättning | 530,9 | 498,5 | 564,4 | 524,9 | 572,5 | 543,8 | 571,5 | 488,0 | 2 231,1 | 2 055,2 |
| Justerat rörelseresultat | 33,0 | 19,5 | 46,7 | 30,6 | 39,2 | 29,8 | 37,5 | 33,9 | 156,4 | 113,8 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 6,2 | 3,9 | 8,4 | 5,8 | 6,9 | 5,5 | 6,6 | 6,9 | 7,2 | 5,5 |
| Justeringar av rörelseresultat | − | −5,7 | − | 0,2 | −0,3 | −4,2 | −5,0 | −4,2 | −5,3 | −13,9 |
| Rörelseresultat | 33,0 | 13,8 | 46,7 | 30,8 | 38,9 | 25,6 | 32,5 | 29,7 | 151,1 | 99,9 |
| Danmark MSEK |
Kv1 2015 | Kv1 2014 | Kv2 2015 | Kv2 2014 | Kv3 2015 | Kv3 2014 | Kv4 2015 | Kv4 2014 | Helår 20151) |
Helår 20141) |
| Nettoomsättning | 584,8 | 547,0 | 570,5 | 523,0 | 589,1 | 584,9 | 539,2 | 554,3 | 2 283,7 | 2 209,2 |
| Justerat rörelseresultat | 32,8 | 23,9 | 35,4 | 23,7 | 38,0 | 24,4 | 34,2 | 32,3 | 140,4 | 104,3 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 5,6 | 4,4 | 6,2 | 4,5 | 6,5 | 4,2 | 6,3 | 5,8 | 6,3 | 4,7 |
| Justeringar av rörelseresultat | − | −0,1 | − | −1,3 | − | − | −4,4 | − | −4,4 | −1,4 |
| Rörelseresultat | 32,8 | 23,8 | 35,4 | 22,4 | 38,0 | 24,4 | 29,8 | 32,3 | 136,0 | 102,9 |
| Norge MSEK |
Kv1 2015 | Kv1 2014 | Kv2 2015 | Kv2 2014 | Kv3 2015 | Kv3 2014 | Kv4 2015 | Kv4 2014 | Helår 20151) |
Helår 20141) |
| Nettoomsättning | 275,7 | 374,9 | 280,4 | 307,0 | 300,5 | 309,3 | 321,8 | 278,8 | 1 178,3 | 1 270,0 |
| Justerat rörelseresultat | 13,2 | 42,4 | 9,6 | 28,1 | 16,0 | 24,3 | 21,6 | 25,0 | 60,3 | 119,8 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 4,8 | 11,3 | 3,4 | 9,2 | 5,3 | 7,9 | 6,7 | 9,0 | 5,1 | 9,4 |
| Justeringar av rörelseresultat | − | − | − | − | − | − | −4,4 | −0,7 | −4,4 | −0,7 |
| Rörelseresultat | 13,2 | 42,4 | 9,6 | 28,1 | 16,0 | 24,3 | 17,2 | 24,3 | 56,0 | 119,1 |
| Finland MSEK |
Kv1 2015 | Kv1 2014 | Kv2 2015 | Kv2 2014 | Kv3 2015 | Kv3 2014 | Kv4 2015 | Kv4 2014 | Helår 20151) |
Helår 20141) |
| Nettoomsättning | − | − | 8,2 | _ | 19,6 | − | 15,9 | − | 43,7 | − |
| Justerat rörelseresultat | − | − | −3,4 | − | −8,9 | − | −11,7 | − | −24,1 | − |
| Justerad rörelsemarginal, % | − | − | −41,5 | − | −45,7 | − | −73,6 | − | −55,1 | − |
| Justeringar av rörelseresultat | − | − | −4,2 | − | 1,5 | − | −6,3 | − | −9,0 | − |
| Rörelseresultat | − | − | −7,6 | − | −7,4 | − | −18,1 | − | −33,1 | − |
1) För beskrivning av justeringar, se sid 35−36.
Nettoomsättningen är bruttoomsättningen minus rabatter och gemensamma marknadsföringskostnader.
Övrigt rörelseresultat är resultatet som inte avser försäljning av kycklingar, såsom uthyrning av mark/byggnader för annan användning, samt betalning från personer som inte är anställda i bolaget för användning av bolagets lunchmatsalar.
Kostnader för råvaror och övriga förnödenheter omfattar inköpskostnaden för levande kycklingar och andra råvaror, såsom bland annat förpackningar.
Produktionskostnader omfattar direkta och indirekta personalkostnader hänförliga till produktionen samt övriga produktionsrelaterade kostnader.
Övriga rörelsekostnader omfattar marknadsföringskostnader, kostnad för koncernens personal samt övriga administrativa kostnader.
Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar.
Justerad EBITDA EBITDA justerad för engångsposter.
Justerad EBIT Rörelseresultat justerat för engångsposter.
EBITDA-marginal EBITDA som en andel av nettoomsättningen.
Justerad EBITDA-marginal Justerad EBITDA som en andel av nettoomsättningen.
EBIT-marginal Rörelseresultat (EBIT) som en andel av nettoomsättningen.
Justerat rörelseresultat (justerad EBIT) som en andel av nettoomsättningen.
Scandi Standard AB (publ) (Scandi Standard eller bolaget) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm och med verksamhet i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Bolagets aktier är noterade på Nasdaq Stockholm. Denna rapport har upprättats av styrelsen och är en del av årsredovisningen för 2015. Inga avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning rapporteras. Rapporten har granskats av bolagets revisor.
Styrningen av Scandi Standard grundas på den svenska aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning, bolagsordningen samt övriga tillämpliga svenska och utländska lagar och regler.
Ansvaret för ledning och kontroll av bolaget delas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen med dess utsedda utskott, samt verkställande direktören i enlighet med gällande lagar och regler, bolagsordningen samt interna koder, policyer, instruktioner och manualer etc.
Aktiekapitalet uppgick vid årsskiftet 2015 till 599 749 SEK fördelat på 60 060 890 aktier med ett kvotvärde på 0,009986 SEK per aktie. Varje aktie motsvarar en röst. Alla aktier har lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Det totala antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet till 5 677. Cirka 41,9 procent av aktiekapitalet innehades av utländska ägare.
Vid årsskiftet innehade ingen ägare mer än 10,0 procent av kapitalet. För mer information om aktien och aktieägarna, se sidan 30-31.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ genom vilket aktieägarna utöver sin rösträtt.
Årsstämman i Scandi Standard ska hållas i Stockholm senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Utöver årsstämman kan extra bolagsstämmor hållas.
För att delta i beslutsfattandet vid bolagsstämman krävs att aktieägaren är närvarande, personligen eller genom ombud. Därutöver krävs att aktieägaren är direktregistrerad i det av Euroclear förda aktieregistret fem vardagar före stämman samt meddelar sitt deltagande senast det datum som anges i kallelsen till stämman.
Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på stämman måste lämna in en skriftlig anmälan om detta till styrelsen via e-post till:
[email protected] åtminstone sju veckor före stämman.
Årsstämman 2015 hölls i Stockholm den 21 maj. Beslut som fattades av årsstämman omfattade bland annat:
Policyer, instruktioner, manualer etc.
Sammanlagda arvoden till styrelsen för perioden fram till nästa årsstämma på totalt 2 600 000 SEK, varav 550 000 SEK till styrelsens ordförande, 275 000 SEK vardera till de övriga sex styrelseledamöterna, 200 000 SEK till revisionsutskottets ordförande och 50 000 SEK vardera till de övriga två medlemmarna i detta utskott, samt 50 000 SEK till ersättningsutskottets ordförande och 25 000 SEK vardera till de övriga två medlemmarna i detta utskott.
Årsstämman 2016 kommer att hållas den 25 april kl. 13,00. För mer information om årsstämman se sid 92 och http://investors.scandistandard.com/sv/stamma
Valberedningen representerar bolagets aktieägare och föreslår ordförande vid stämman, styrelsens ordförande och övriga styrelseledamöter samt i förekommande fall extern revisor. Valberedningen lämnar även förslag avseende arvoden till styrelsens ordförande och övriga icke anställda styrelseledamöter samt i förekommande fall till den externa revisorn.
Årsstämman 2015 antog en Instruktion till valberedningen för dess arbete, som finns tillgänglig på bolagets hemsida. I enlighet med denna instruktion ska valberedningen bestå av minst fyra ledamöter. En av dessa ska vara styrelsens ordförande eller en styrelseledamot utsedd av styrelsens ordförande. Baserat på aktieägarstatistik per den sista bankdagen i augusti efter årsstämman ombeds de fyra största aktieägarna att utse en representant var till valberedningen. Valberedningens förslag till årsstämman offentliggörs senast samma dag som kallelsen till årsstämman publiceras.
Namnen på valberedningens ledamöter publicerades i pressmeddelande den 19 oktober 2015 och uppdaterades i pressmeddelande den 15 januari 2016 för att återspegla större förändringar i ägarstrukturen efter den 30 augusti 2015. Valberedningen består av följande sju ledamöter:
Valberedningens fullständiga förslag återfinns på bolagets hemsida: http://investors.scandistandard.com/sv/stamma
Aktieägare som vill lämna förslag till valberedningen kan göra detta via e-post till
Enligt Scandi Standards bolagsordning ska styrelsen bestå av minst tre och högst åtta ledamöter, utan suppleanter. Styrelsens ledamöter och styrelsens ordförande väljs av årsstämman.
Under 2015 bestod styrelsen i Scandi Standard av sju ordinarie ledamöter, valda av årsstämman 2015, utan suppleanter och utan arbetstagarrepresentanter. Ingen av ledamöterna är anställda i bolaget. För mer information om styrelsen, se sid 88-89.
Utöver det konstituerande styrelsemötet som ska hållas i anslutning till årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år.
Styrelsen bedöms motsvara kraven på oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning genom att en majoritet av styrelseledamöterna är oberoende i förhållande till Scandi Standard och dess ledning, samt att minst två av dessa ledamöter även är oberoende i förhållande till de större aktieägarna. Se tabell till höger.
| STYRELSEN Namn |
Närvaro 2015 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Natio nalitet |
Oberoende1) | Styrelse möten |
Revisions utskottets möten |
Ersättnings utskottets möten |
Godkända arvoden, SEK2) |
Aktieinnehav antal aktier3) |
||
| Per Harkjaer | Ordförande Ordförande i utskott Dansk |
Ja/Ja | 14/15 | 3/4 | 600 000 | 68 496 | ||
| Kate Briant | Ledamot i utskott | Brittisk | Ja/Nej | 13/15 | 8/8 | 4/4 | 350 000 | 0 |
| Ulf Gundemark | Ledamot i utskott | Svensk | Ja/Nej | 14/15 | 8/8 | 4/4 | 350 000 | 31 779 |
| Michael Parker | Brittisk | Ja/Ja | 13/15 | 275 000 | 16 000 | |||
| Asbjörn Reinkind4) | Norsk | Ja/Ja | 9/154) | 275 000 | 0 | |||
| Karsten Slotte | Finsk | Ja/Ja | 12/15 | 275 000 | 13 698 | |||
| Heléne Vibbleus Ordförande i utskott Svensk | Ja/Ja | 15/15 | 8/8 | 475 000 | 6 250 | |||
| Total | 15 | 8 | 4 | 2 600 000 | 136 223 |
1) Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, respektive större aktieägare.
3) Per 31 december 2015.
4) Invald i maj 2015.
2) Arvodena är exklusive reseersättning.
Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsens ansvar och arbete styrs av lagar, regler och interna styrdokument däribland den svenska aktiebolagslagen, den svenska årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning, bolagsordningen, samt Arbetsordning för styrelsen i Scandi Standard som fastställts av styrelsen. Bolagsstämman kan dessutom utfärda instruktioner.
Styrelsens arbetsordning, som årligen ses över, beskriver styrelsens uppgifter och ansvar, styrelsens arbete inklusive ordförandens ansvar samt det ansvar som delegeras till styrelsens utskott, styrelsemöten samt information och rapportering till styrelsen. Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktören, som bland annat specificerar de frågor som kräver styrelsens godkännande samt en instruktion avseende finansiell rapportering till styrelsen.
Styrelsens ordförande är ansvarig för att utvärdera styrelsens arbete i syfte att utveckla dess arbetsmetoder och effektivitet. Utvärderingen sker årligen och resultatet kommuniceras till styrelsen och rapporteras till valberedningen. Ordföranden lät under 2015 göra en extern utvärdering av styrelsens arbete, som kommunicerades till styrelsen och rapporterades till valberedningen.
Styrelsen hade under 2015 totalt 15 möten, varav fem per telefon och två per capsulam. För viktiga ärenden som behandlade av styrelsen under 2015 se sid 83.
Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Utskottens arbete är huvudsakligen av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen kan i särskilda fall delegera beslutsbefogenhet till utskotten. Utskotten är underordnade styrelsen och befriar inte styrelseledamöterna från deras åtaganden och generella ansvar som styrelseledamöter. De frågor som tas upp vid utskottens möten ska protokollföras och normalt föreläggas styrelsen vid nästkommande styrelsemöte.
Revisionsutskottets främsta uppgift är att övervaka Scandi Standards finansiella rapportering och med avseende på denna övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, men även övervaka effektiviteten i intern kontroll generellt för affärsverksamheten. I uppgiften ingår också att hålla sig informerat om den externa revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen.
Revisionsutskottet har också i uppgift att granska och övervaka den externa revisorns opartiskhet ochsjälvständighet, samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämman angående val av extern revisor.
Revisionsutskottet i Scandi Standard ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Minst en av ledamöterna som är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning ska också vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Minst en av de oberoende ledamöterna ska ha redovisnings- eller revisionskompetens.
Revisionsutskottet bestod 2015 av de tre styrelseledamöterna, Heléne Vibbleus (ordförande), Kate Briant och Ulf Gundemark. Bolagets CFO och den externa revisorn närvarar vid mötena.
Revisionsutskottet hade åtta möten under 2015. Arbetet var främst inriktat på kritiska redovisningsfrågor, årsredovisningen 2014, bokslutskommuniké 2014 och delårsrapporter 2015 inklusive översyn av interna styrdokument. Utskottet initierade under 2015 också en process för att på ett strukturerat sätt kartlägga och identifiera de väsentligaste riskerna för koncernen, inklusive riskerna avseende intern kontroll över den finansiella rapporteringen.
Ersättningsutskottet främsta uppgift är att bereda styrelsens beslut i frågor som rör riktlinjer för ersättningar, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Dessutom ingår att övervaka och utvärdera program för rörlig ersättning till dessa samt att övervaka och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som fastställts av årsstämman samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget.
Ersättningsutskottet i Scandi Standard ska bestå av tre styrelseledamöter. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. De övriga ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning.
Ersättningsutskottet bestod 2015 av de tre styrelseledamöterna Per Harkjaer (ordförande), Kate Briant och Ulf Gundemark.
Ersättningsutskottet hade fyra möten under 2015. I ärenden som behandlades ingick bland annat processerna för lönerevision avseende ledande befattningshavare, inklusive bonusprogram, samt framtagandet av ett förslag avseende ett nytt långsiktigt incitamentsprogram till årsstämman 2016.
Löner och andra anställningsvillkor ska vara tillräckliga för att Scandi Standard ska ha möjlighet att rekrytera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad för bolaget. Ersättningarna ska vara baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och skälighet och bestå av fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner.
Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på ansvar, kompetens och prestation. Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön (kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras på att ett antal finansiella och personliga kriterier uppfylls, som bestäms i förväg av styrelsen. Rörlig lön ska maximalt kunna uppgå till 70 procent av den fasta årslönen. Med fast årslön menas fast, under året intjänad kontant lön exklusive pension, tillägg, förmåner och liknande.
I den mån en styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska ett marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.
Årsstämman kan dessutom besluta om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Dessa incitamentsprogram ska vara avsedda att bidra till långsiktig värdetillväxt och leda till ett gemensamt intresse av värdetillväxt för aktieägare och anställda.
Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbaserade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd.
Styrelsen beslutar om principer för ersättning till ledande befattningshavare baserat på de riktlinjer som fastställts av årsstämman.
Ersättningar och andra anställningsvillkor för alla anställda som tjänar mer än 2 MSEK per år ska godkännas av styrelsen.
För information om löner och ersättningar till ledande befattningshavare, det vill säga verkställande direktören, övriga medlemmar i koncernledningen, chefer i bolaget och andra koncernbolag som från tid till annan rapporterar till verkställande direktören och som därmed ingår i kretsen ledande befattningshavare, liksom styrelseledamöter i bolaget i den mån dessa har tecknat anställnings- eller konsultavtal med bolaget, se not 5.
Bolagets externa revisor är Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB (PwC), som valdes vid årsstämman 2015 fram till och med årsstämman 2016. Bo Lagerström, auktoriserad revisor, är huvudansvarig revisor. För ersättning till den externa revisorn, se not 7.
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen Styrelsen är ansvarig för intern kontroll och riskhantering i enlighet med den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Nedan följer styrelsens rapport avseende intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella
rapporteringen. Beskrivningen av Scandi Standards system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen är baserat på det ramverket som tagits fram av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Detta ramverk omfattar de fem komponenterna - kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning, samt 17 fundamentala principer hänförliga till de fem komponenterna. Beskrivningen nedan är begränsad till intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen.
Syftet med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är att uppnå en rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar, samt att säkerställa att den externa finansiella rapporteringen upprättas i enlighet med lagar, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav som gäller börsnoterade bolag.
Den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen är baserad på den övergripande kontrollmiljön. Kontrollmiljön är den uppsättning av standarder, processer och strukturer som utgör basen för intern kontroll i bolaget. Styrelsen och koncernledningen sätter "tonen från toppen" vad gäller betydelsen av intern kontroll inklusive förväntad standard för medarbetarnas uppförande. Detta inbegriper integritet och etiska värderingar, förutsättningar som möjliggör för styrelsen att utföra sitt övervakande ansvar, den organisatoriska strukturen samt fördelningen av ansvar och befogenheter, processen för att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, betydelsen av resultatuppföljning, utformingen av incitaments- och belöningssystem för att driva önskat resultat. Kontrollmiljön har en förebyggande påverkan på det övergripande systemet för intern kontroll och riskhantering. Detta kommuniceras genom och förmedlas i form av interna styrdokument som bolagsordning, Arbetsordning för styrelsen, Instruktion för verkställande direktören, Instruktion avseende finansiell rapportering, Uppförandekod, övriga policyer, instruktioner och manualer. Kontrollmiljön inbegriper också tillämpliga externa lagar och regler.
Styrelsen har etablerat en arbetsordning för sitt arbete samt för revisionsutskottets och ersättningsutskottets arbete. Revisionsutskottets främsta uppgift är att övervaka Scandi Standards finansiella rapportering och med avseende på denna övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. I den uppgiften ingår också att hålla sig informerat om den externa revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen.
Revisionsutskottets arbete under året beskrivs på sid 82-83.
Ansvaret för att implementera styrelsens interna styrdokument vad gäller intern kontroll och riskhantering avseende den finansiell rapporteringen, att upprätthålla en effektiv kontrollmiljön samt det löpande arbetet avseende den interna kontrollen och riskhanteringen avseende finansiell rapportering är delegerat till verkställande direktören. Detta ansvar är i sin tur delegerat till cheferna inom respektive ansvarsområde på de olika nivåerna i bolaget.
Ansvar och befogenheter definieras av styrelsen, bland annat i interna styrdokument som Instruktion för verkställande direktören som anger vilka beslut som ska fattas av styrelsen eller bolagsstämman, firmateckningsrätter och attestinstruktioner. Styrelsen godkänner också bland annat följande interna styrdokument: Instruktion avseende finansiell rapportering, Uppförandekod, Informationspolicy, Insiderpolicy, IT-säkerhetspolicy samt Finanspolicy. Verkställande direktören godkänner Finans- och redovisningsmanual, som finns tillgänglig för all personal inom ekonomi och redovisning. Baserat på styrelsens interna styrdokument etablerar verkställande direktören, CFO och andra chefer instruktioner och manualer som ska implementeras inom deras respektive ansvarsområden.
Dessa interna styrdokument granskas och uppdateras regelbundet med avseende på exempelvis förändringar i lagstiftning, redovisningsstandarder, noteringskrav och intern riskbedömning.
Arbetet med att effektivisera processen för finansiell rapportering liksom bokslutsprocessen fortsatte under året.
Under 2015 har en process initierats för att på ett strukturerat sätt kartlägga och identifiera de väsentligaste riskerna för koncernen, inklusive riskerna avseende intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Den operativa ledningen och övriga chefer deltog i arbetsgrupper och identifierade en så kallad Risk Heat Map, som presenterades för styrelsen. Det övergripande syftet var att etablera en formaliserad och proaktiv riskhanteringsprocess för koncernen, inklusive en plan för det fortsatta arbetet med att förbättra den interna kontrollen. Planen omfattar aktiviteter för intern kontroll avseende
den finansiella rapporteringen med dokumenterade processer och intern kontroll och att säkerställa att kontrollerna fungerar såsom avsett.
Risker avseende den finansiella rapporteringen motverkas genom kontrollaktiviteter som säkerställer att syftet med intern kontroll över den finansiella rapporteringen uppfylls.
Kontrollaktiviteter utförs på olika nivåer i bolaget och dess processer och inkluderar processerna för den finansiella rapporteringen, bokslutsprocessen samt även IT-miljön. De kan vara förebyggande eller upptäckande till sin karaktär och kan omfatta olika manuella och automatiserade aktiviteter avseende godkännanden, verifieringar, avstämningar samt uppföljning av verksamheternas resultat. Åtskillnad mellan kontrollerande respektive utförande funktioner, så kallad Segregation of duties, påverkar vanligtvis valet och utformningen av kontrollaktiviteterna.
Koncernen upprätthåller informations- och kommunikationsprocesser för att säkerställa en korrekt intern finansiell rapportering, för att övervaka verksamheternas resultat och som underlag för beslut, samt för att tillhandahålla korrekt, relevant och tillförlitlig extern information till finansmarknaderna.
De interna styrdokument som är relevanta för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är till exempel Instruktion avseende finansiell rapportering, Informationspolicy, Finanspolicy samt Finans- och redovisningsmanual. Dokumenten finns tillgängliga på koncernens intranät för all berörd personal.
Bolagets CFO redogör för verksamhetens resultat, kritiska redovisningsfrågor samt kvaliteten på de finansiella rapporterna vid revisionsutskottets möten där delårsrapporterna, bokslutskommunikén och årsredovisningen behandlas. Revisionsutskottets ordförande rapporterar till styrelsen om utskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och föreslagna beslut vid det styrelsemöte som närmast följer efter utskottets möten och i form av protokoll från revisionsutskottsmötena som tillhandahålls styrelsen.
Koncernledningen och styrelsen erhåller regelbundet intern finansiell rapportering för uppföljning av verksamhetens utveckling och som underlag för beslut.
Syftet med koncernens process för extern information och kommunikation är att tillhandahålla korrekt, relevant och tillförlitlig information vid rätt tidpunkt till finansmarknaderna avseende koncernens utveckling, finansiella resultat och finansiella ställning.
Koncernen har en Informationspolicy som uppfyller kraven för ett börsnoterat bolag.
Finansiell information publiceras regelbundet i form av:
Delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning finns tillgängliga på bolagets webbplats,
www.scandistandard.com, liksom pressmeddelanden, presentationer samt relevanta interna styrdokument.
Löpande utvärderingar, separata utvärderingar eller en kombination av dessa två används för att säkerställa att var och en av de fem komponenterna som utgör intern kontroll finns på plats och fungerar. Löpande utvärderingar görs av ledningen på olika nivåer i koncernen, medan separata utvärderingar görs vid behov bland annat av koncernens internrevisionsfunktion.
Finansiella data rapporteras varje månad av de rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet inom något av Scandi Standards dotterföretag i enlighet med de rutiner som anges i Finans- och redovisningsmanualen. All konsolidering av koncernens finansiella rapporter är centraliserad till koncernens finansfunktion. Samtliga finansiella rapporter lagras i en central databas varifrån data hämtas för analys och uppföljning.
Arbetet med att effektivisera processen för finansiell rapportering liksom bokslutsprocessen fortsatte under året.
Samtliga rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet inom något av Scandi Standards dotterföretag har en controller med ansvar som inkluderar att säkerställa god intern kontroll över den finansiella rapporteringen och efterlevnad av koncernens interna styrdokument såsom Finansoch redovisningsmanualen. I ansvaret ingår även att rapportera komplett och korrekt information vid rätt tidpunkt till moderbolaget.
I samtliga länder där Scandi Standard har dotterföretag finns en landschef. I landschefens ansvar ingår att säkerställa god intern kontroll över den finansiella rapporteringen och efterlevnad av koncernens interna styrdokument, att identifiera och rapportera risker som kan påverka den finansiella rapporteringen, samt att granska rimligheten i den finansiella informationen.
Koncernens centrala finansfunktion ansvarar för konsolideringen av koncernens finansiella rapporter och för att säkerställa god intern kontroll över den finansiella rapporteringen och att rapporteringen per affärsenhet och för koncernen sker i enlighet med Finans- och redovisningsmanualen.
Koncernledningen, som omfattar verkställande direktören, CFO, COO, Chefen för Group Live Operations samt tre landschefer erhåller försäljningssiffror och resultat varje vecka. Koncernledningen har videokonferen varannan vecka och träffas en gång i månaden för att gå igenom månadens resultat, uppdatera prognoser och planer samt för att diskutera viktiga affärsfrågor. Koncernledningen ansvarar för att implementera den strategiska planen och budgeten för koncernen.
Scandi Standard har under 2015 inrättat en internrevisionsfunktion som är outsourcad till Deloitte.
Stockholm den 30 mars 2016
Scandi Standard AB (publ) Styrelsen
Till årsstämman i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627
Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2015 på sidorna 80−86. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.
Granskningen har utförts i enlighet med RevU 16, Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi har planerat och genomfört revisionen för att med rimlig säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte
innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm den 30 mars 2016 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bo Lagerström Auktoriserad revisor
PER HARKJÆR Ordförande Född 1957
Bachelor's degree, International Marketing, Copenhagen Business School, Danmark.
Invald 2014. Medlem av ersättningsutskottet.
Övriga uppdrag: Ordförande, Make-A-Wish Foundation. Styrelseledamot, Partner in Pet Foods.
Tidigare befattningar och uppdrag: Koncernchef, United Coffee, Finduskoncernen samt Toms Gruppen.
Innehav i Scandi Standard: 68 496 aktier.
KATE BRIANT Styrelseledamot
Född 1971. Bachelor of Commerce and Accounting Honours, University of Cape Town, Sydafrika. Chartered Accountant.
Invald 2013. Ordförande i ersättningsutskottet och medlem av revisionsutskottet.
Övriga uppdrag: Partner och medlem av investeringskommittén, CapVest. Ordförande, GLO Holdigs SCA. Styrelseledamot och ordförande i revisionsutskottet, RenoNorden ASA. Styrelseledamot, Mater Private och Valeo Foods.
Tidigare befattningar och uppdrag: Revisor, styrelseledamot, Vaasan & Vaasan.
Innehav i Scandi Standard: 0 aktier.
ULF GUNDEMARK Styrelseledamot
Född 1951. Civilingenjör Elteknik, Chalmers tekniska högskola.
Invald 2013. Medlem av revisionsutskottet och ersättningsutskottet.
Övriga uppdrag: Ordförande, Ripasso Energy AB och Nordic Waterproofing Group. Styrelseledamot, AQ Group AB, Constructor Group AS, Lantmännen, Papyrus Holding AB, Solar AS. Styrelseledamot och ägare av Gumaco AB.
Tidigare befattningar och uppdrag:
Vd, Elektroskandia/Hagemeyer Nordics, General Manager, IBM, olika befattningar inom ASEA/ABB. Ordförande, Lindab International, Bridge to China AB och Lönne International AS.
Innehav i Scandi Standard: 31 779 aktier.
MICHAEL PARKER Styrelseledamot
Född 1953. Bachelor of Science hons, Business Administration, University of Bath,
Storbritannien samt Booker Senior Management Certificate, INSEAD.
Invald 2014.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot, Brookes Parker Ltd, Lodestone (Oxford) Ltd och Prospect Publishing Ltd.
Tidigare befattningar och uppdrag:
Deputy CEO, Young's Bluecrest Seafood (Finduskoncernen). Styrelseledamot, Marine Harvest ASA.
Innehav i Scandi Standard: 16 000 aktier.
ASBJØRN REINKIND
Styrelseledamot
Född 1960.
Bachelor of Science in Economics and Business Administration, Norges Handelshoyskole, Bergen. Advanced Management Programme, INSEAD.
Övriga uppdrag: Ordförande, Grilstad AS och Ecopole AS. Vice ordförande, Grieg Seafood ASA och BioMarkoncernen. Styrelseledamot, Midt Norsk Havbruk AS och Fana Sparebank. Rådgivare till två private equity bolag.
Tidigare befattningar och uppdrag: CEO, Rieber & Son ASA, Vd Toro och Denja.
Innehav i Scandi Standard: 0 aktier.
KARSTEN SLOTTE Styrelseledamot
Född 1953. Bachelor of Science (econ), Hanken School of Economics, Helsingfors, Finland.
Invald 2014.
Övriga uppdrag: Ordförande, Onninen Oy. Styrelseledamot, Fiskars Oyj Abp, Onvest Oy, Ratos AB, Royal Unibrew A/S, Finsk-svenska handelskammaren.
Tidigare befattningar och uppdrag: Vd och koncernchef, Fazer Group, olika ledande befattningar inom Cloetta/ Fazer. Styrelseledamot, Oriola- KD Corporation.
Innehav i Scandi Standard: 13 698 aktier.
Född 1958. Civilekonom, Linköpings universitet. Invald 2014.
Ordförande i revisionsutskottet.
Övriga uppdrag: Vice President International Audit, CAE, Autoliv Inc. Styrelseledamot, Marine Harvest ASA, Nordic Growth Market NGM AB, Trelleborg AB och Tyréns AB.
Tidigare befattningar och uppdrag: Styrelseledamot, Orio AB, Renewable Energy Corporation ASA, Swedbank Sjuhärad AB och Tradedoubler AB. Styrelseledamot och vice ordförande, Sida. Group Vice President, CAE, Elekta AB. Senior Vice President, Group Controller, AB Electrolux. Auktoriserad revisor, partner och styrelseledamot, PwC Sverige.
Innehav i Scandi Standard: 6 250 aktier.
Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB Bo Lagerström, född 1966, ansvarig revisor.
Innehav i Scandi Standard: 0 aktier.
LEIF BERGVALL HANSEN Vd och koncernchef
I koncernledningen sedan 2013. Född 1966.
Masterexamen från Copenhagen Business School, Danmark, inklusive en period vid Stanford Business School, USA.
Tidigare uppdrag: Divisionschef, Nestle, VD för Bisca A/S.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 1 142 663 aktier.
JES BJERREGAARD* Landschef Danmark I koncernledningen sedan 2014. Född 1958. Examen i marknadsföring från Copenhagen Business School, Danmark. Övriga större uppdrag: Styrelseledamot
i DKI A/S och Farmfood A/S.
Tidigare uppdrag: General Manager Danmark samt exportchef på Findus D/K, General Manager Danmark på Abba Seafood A/S, Försäljnings- och marknadsföringschef Danmark och Norge på Mars Inc.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 291 169 aktier.
PER ALAN JENSEN COO
I koncernledningen sedan 2013. Född 1962.
Kandidatexamen i teknik, Odense universitet, Danmark.
Övriga större uppdrag: Styrelseledamot i Farm Food A/S.
Tidigare uppdrag: Fabrikschef Rose Poultry A/S.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 432 266 aktier.
MAGNUS LAGERGREN
Landschef Sverige I koncernledningen sedan 2014. Född 1960.
Masterexamen i ekonomi och teknik från Sveriges Lantbruksuniversitet.
Övriga större uppdrag: Styrelseledamot i Svenska Retursystem Aktiebolag och Dagligvaru-leverantörernas Förbund (DLF).
Tidigare uppdrag: Ordförande och VD för Dalsjöfors Holding AB, VD för Swedish Meats/Scan AB/HKScan, ledande positioner inom Swedish Meats och Scan AB.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 204 522 aktier.
*Kommer att lämna koncernen i maj 2016.
I koncernledningen sedan 2014. Född 1969.
Masterexamen i jordbruksekonomi och jordbruksförvaltning, Helsingfors universitet, Finland.
Tidigare uppdrag: Chef för försörjningskedjan för den internationella broilerindustrin på Pomicon Oy Ltd. Direktör Live operations, försörjningskedjan för fågel på A-Touttajat Oy (Atria Group plc).
Aktieinnehav i Scandi Standard: 61 690 aktier.
FREDRIK STRØMMEN
Landschef Norge
I koncernledningen sedan 2015. Född 1971.
Masterexamen från Handelshögskolan i Norge.
Tidigare uppdrag: Direktör, Orkla Commercial Excellence ASA. Landschef på Sætre AS, ledande positioner inom Sætre AS och KiMS AS.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 5 000 aktier.
Årsstämman i Scandi Standard 2016 äger rum måndagen den 25 april 2016 kl. 13.00 i Wallenbergsalen, IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16 i Stockholm. För mer information om stämman, se
http://investors.scandistandard.com/sv/stamma
Aktieägare som avser att delta i årsstämman ska:
Anmälan om deltagande kan göras:
Vid anmälan ska aktieägare ange namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antalet biträden.
Aktieägare kan rösta genom ombud. I sådana fall ska en fullmakt insändas till Scandi Standard i god tid före årsstämman. Fullmakter på svenska och engelska finns för nedladdning på koncernens webbplats.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste tillfälligt ha aktierna registrerade i eget namn tisdagen den 19 april 2016 för att få delta i stämman. För att säkerställa att en sådan registrering är gjord innan detta datum måste förvaltaren meddelas om detta i god tid före detta datum.
Styrelsen har föreslagit en utdelning på 1,80 SEK per aktie och onsdagen den 27 april 2016 som avstämningsdag. Med denna avstämningsdag förväntas utdelningen utbetalas från Euroclear måndagen den 2 maj 2016. Sista dag för handel i Scandi Standard-aktien med rätt till utdelning för 2015 är måndagen den 25 april 2016.
Denna årsredovisning innehåller framåtriktade uttalanden och det faktiska utfallet kan bli väsentligt annorlunda. Faktorer som kan ha en materiell påverkan på det faktiska utfallet inbegriper, men är inte begränsade till, det allmänna ekonomiska läget, förändringar av valutakurser och räntor, politisk utveckling, påverkan av konkurrerande produkter och priser på dessa, svårigheter vid produktutveckling och kommersialisering, tekniska problem, avbrott i tillgången på råvaror och kreditförluster avseende större kunder. Se vidare avsnitten Risker och riskhantering på sid 39−41 och på sid 66−67.
Uppgifter om marknader, marknadsandelar, marknadstillväxt etc. är baserade på etablerade och oberoende externa källor, interna källor samt bolagets uppskattningar.
Franzéngatan 5 Box 30174 104 25 Stockholm Sverige
www.scandistandard.com www.kronfagel.se www.danpo.dk www.denstoltehane.no
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.