Annual Report • Apr 13, 2015
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Viktiga händelser 2 | |
|---|---|
| Finansiella nyckeltal 3 | |
| Koncernchefens kommentar 4 | |
| Marknadsöversikt 6 | |
| Strategi för lönsam tillväxt 8 | |
| Finansiella mål 11 | |
| Scandi Standard-aktien 12 | |
| Finansiell information proforma 15 | |
| Förvaltningsberättelse 21 | |
| Koncernens finansiella rapporter 28 | |
| Moderbolagets finansiella rapporter 31 | |
| Noter till koncernens finansiella rapporter 33 |
| Noter till moderbolagets finansiella rapporter 58 | |
|---|---|
| Revisionsberättelse 61 | |
| Bolagsstyrningsrapport 2014 62 | |
| Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 69 | |
| Styrelse 70 | |
| Koncernledning 72 | |
| Årsstämma 2015 74 | |
| Definitioner 75 |
| FinanSIELL KALENDER | |||
|---|---|---|---|
| 21 maj 2015 | Årsstämma | ||
| 29 maj 2015 | Delårsrapport, första kvartalet 2015 | ||
| 28 augusti 2015 | Delårsrapport, andra kvartalet 2015 |
Scandi Standard är den ledande leverantören av kycklingbaserade livsmedelsprodukter i Skandinavien med verksamhet i Sverige, Danmark och Norge. Vi erbjuder att brett sortiment av kylda och frysta kycklingprodukter av högsta kvalitet under välkända varumärken som Kronfågel, Danpo och Den Stolte Hane, samt för s.k. private label.
Våra kunder finns inom dagligvaruhandeln, restauranger och storhushåll samt livmedelsindustrin, varav dagligvaruhandeln är störst. Produkterna exporteras till mer än 40 länder.
Vår vision är att få skandinaverna att äta kyckling minst en gång till per vecka genom att erbjuda produkter av hög kvalitet med fokus på innovation, djuromsorg, livsmedelssäkerhet och hållbarhet.
* Huvudsakligen Swehatchs försäljning av dagsgamla kycklingar.
* Huvudsakligen Swehatchs försäljning av dagsgamla kycklingar
samt försäljning av djurfoder.
Bosarpskyckling AB, den ledande producenten av ekologisk kyckling i Sverige, förvärvades per den 1 september 2014.
Dagligvarumarknaden för kycklingprodukter i Skandinavien ökade med cirka 3 procent i värde jämfört med föregående år.
| Nyckeltal MSEK |
2014 | Pro forma 2013 |
För ändring |
2013 verkligt utfall jun–dec |
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 267,2 | 5 192,4 | 1 % | 3 031,6 |
| Rörelseresultat | 238,5 | 162,9 | 46 % | 36,5 |
| Periodens resultat | 56,1 | –30,0 | n.a. | –79,9 |
| Utdelning, SEK | 1,302 | - | - | - |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)3 , % Avkastning på operativt |
12,9 | - | - | - |
| kapital4 , % |
13,6 | - | - | - |
| Soliditet, % | 28,6 | 13,3 | - | 13,3 |
| Genomsnittligt antal anställda | 1 660 | 1 677 | –30 | n.a. |
| Justerat för jämförelsestörande poster | ||||
| Justerad EBITDA1 | 470,2 | 479,0 | –2 % | n.a. |
| Justerad EBITDA-marginal, % | 8,9 | 9,2 | - | n.a. |
| Justerat rörelseresultat1 | 301,0 | 317,2 | –5 % | n.a. |
| Justerad rörelsemarginal1 , % |
5,7 | 6,1 | - | n.a. |
| Justerat resultat för perioden1 | 145,1 | 89,2 | 63 % | n.a. |
| Justerat resultat per aktie1 , SEK |
2,63 | 1,78 | 48 % | n.a. |
| Justerat operativt kassaflöde1 | 438,1 | 176,1 | 149 % | n.a. |
1Justerat för jämförelsestörande poster på –62,5 (–154,3) MSEK.
För ytterligare information om de jämförelsestörande posterna se sid 16.
2Styrelsens förslag.
3Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE). 4 Avkastning på operativt kapital (ROC).
Scandi Standard är den ledande producenten av kycklingbaserade livsmedelsprodukter i Skandinavien. Koncernen har starka lokala varumärken, en bred produktportfölj och kostnadseffektiv produktion.
Efterfrågan på kycklingprodukter fortsatte att öka genom att konsumenterna i högre utsträckning föredrog detta hälsosamma och miljövänliga alternativ som proteinkälla.
Scandi Standard etablerades under året som börsnoterat bolag, efter en förändring av organisationen med nya centrala funktioner. Ledningsgruppen stärktes genom ett flertal nyrekryteringar.
Vår vision är att få skandinaverna att äta kyckling minst en gång till per vecka. Under året ökade vi ytterligare satsningarna inom produktutveckling och lanserade ett stort antal nya eller förbättrade produkter. Vi skapade också en ny plattform för tillväxt i premiumsegmentet genom förvärvet av Bosarpskyckling.
Relationerna med våra strategiskt viktiga kunder utvecklades väl. Vi fortsatte att förbättra effektiviteten i verksamheten genom riktade investeringar och genom att dela s.k. best practice inom organisationen.
Nettoomsättningen ökade något totalt sett trots att ett större kontrakt med ICA Norge avslutades från och med den 1 april 2014. Exklusive detta kontrakt ökade omsättningen med 7 procent i lokal valuta. Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln för kycklingprodukter i Skandinavien ökade med cirka 3 procent i värde.
Koncernens justerade rörelseresultat och marginaler
sjönk till följd av förlusten av kontraktet med ICA Norge. Förlusten av detta avtal kompenserades i hög grad av en stark utveckling i Sverige, ökad försäljning i Danmark och kostnadsbesparingar i samtliga länder. Koncernen stärkte sin marknadsposition i både Sverige och Danmark.
I Norge har processen att ersätta den förlorade försäljningen till ICA Norge gått långsammare än väntat. Försäljningsnedgången i Norge var mer uttalad under fjärde kvartalet då hela dagligvarumarknaden för kycklingprodukter påverkades av en omfattande mediabevakning avseende bakterier i kyckling. Mediabevakningen har fortsatt under 2015 med en ogynnsam inverkan på efterfrågan. Detta kommer tillsammans med förlusten av ICA-kontraktet att ha en fortsatt negativ påverkan under 2015.
Omfinansieringen av banklånen i juli till lägre räntor kommer att innebära väsentligt lägre räntekostnader på årsbasis. Det justerat operativa kassaflödet visade en väsentlig förbättring genom en positiv påverkan av lagerminskningar under året jämfört med lagerökningar under föregående år.
Tillväxtpotential i Skandinavien
Efterfrågan förväntas visa en högre tillväxt för kycklingbaserade produkter än för andra köttprodukter då kyckling är en av de mest prisvärda proteinkällorna som dessutom har tydliga hälsofördelar. Konsumenterna blir alltmer hälsomedvetna och föredrar i ökad utsträckning lokalt producerade produkter. Fokus ökar också på hållbarhet och spårbarhet i leverantörskedjan. Produktionen av kyckling har miljöfördelar när det gäller både energianvändning och utsläpp av växthusgaser då den kräver väsentligt mindre spannmål per kilo producerat kött än nötkött eller fläsk.
Konsumtionen av kyckling per capita i Skandinavien är lägre än i andra delar av Europa och den utvecklade världen, och förväntas uppvisa en högre tillväxt.
Med vår storlek, breda produktportfölj, välkända varumärken och starka positioner på de lokala marknaderna i Skandinavien är Scandi Standard väl positionerat för att dra nytta av dessa trender.
Förvärvet av Bosarpskyckling tillför en ny plattform för tillväxt i det snabbväxande premiumsegmentet för ekologiska produkter. Företaget grundades 1999 och omsättningen uppgår till cirka 25 MSEK på årsbasis. Förvärvet har redan från början bidragit positivt till resultatet.
Bosarpskyckling är den enda producenten av ekologisk kyckling i Sverige. Produktionen är certifierad i enlighet med den svenska KRAV-standarden samt EU:s regler för ekologisk uppfödning. Produkterna säljs hos samtliga stora dagligvaruhandlare i Sverige. Vi inriktar oss nu på att öka antalet gårdar som kan tillhandahålla ekologisk kyckling.
Vi gjorde goda framsteg inom ett antal områden under 2014. Koncernens justerade rörelseresultat blev dock lägre än vi initialt förväntade oss till följd av den minskade försäljningen i Norge. Situationen i Norge kommer att fortsätta att påverka oss under 2015, men detta har inte medfört att vi ändrat våra finansiella mål som omfattar att på medellång sikt uppnå en årlig genomsnittlig organisk tillväxt av nettoomsättningen i linje med eller över tillväxten marknaden samt att nå en EBITDA-marginal som överstiger 10 procent.
Leif Bergvall Hansen Vd och koncernchef
Fortsatta förbättringar av effektiviteten
Produktionen av kyckling har fördelar jämfört med andra köttprodukter tack vare både lägre produktionskostnader och resursanvändning.
Under de senaste årtiondena har det skett en stadig ökning av den globala efterfrågan på kyckling till följd av befolkningstillväxt, ekonomisk expansion i utvecklingsländerna, effektivare uppfödning som gjort att en större andel av befolkningen har råd med köttprotein, samt hänsyn till såväl hälsosom miljöaspekter.
Marknaden för kycklingbaserade livsmedelsprodukter i Skandinavien har under det senaste decenniet uppvisat en årlig genomsnittlig tillväxt på cirka 4 procent. Denna trend bedöms fortsätta då kycklingkonsumtionen per capita är lägre än i andra delar av Europa och den industrialiserade världen och förväntas komma ifatt. Trender som stödjer
denna utveckling är bland annat hälsa och miljö, att kyckling föredras framför annat kött, ett växande välstånd, enkelhet i tillagningen samt ett ökat uteätande.
Scandi Standard är Skandinaviens ledande leverantör av kycklingprodukter med en volym som är mer än dubbelt så stor som närmaste konkurrent. Koncernen är den största producenten i Sverige och Danmark och den näst största i Norge.
Tillväxten för kycklingprodukter på den skandinaviska dagligvarumarknaden under 2014 uppskattas till 3 procent i värde, vilket kan hänföras till ökade volymer då priserna var stabila. De norska och svenska marknaderna visade en tillväxt på cirka 4 respektive 3 procent, medan den danska marknaden var oförändrad jämfört med 2013.
Den långsiktiga trenden visar en ökad efterfrågan på kylda produkter, som tar marknadsandelar från frysta produkter. Detta drivs av en ökad efterfrågan på produkter som är enkla att tillaga och som förknippas med högre kvalitet. Denna trend är tydligast i Sverige där kylda produkter utgör en mindre del av marknaden.
Kyckling är relativt kalorifattigt, har ett högt proteininnehåll och anses vara mer hälsosamt än rött kött.
Den korta uppfödningstiden för kyckling innebär lägre foder- och energianvändning i produktionen än för andra typer av kött.
Tack vare den låga foderåtgången i förhållande till mängden producerat köttet är kyckling en av de mest miljövänliga proteinkällorna vad gäller utsläpp av växthusgaser per kilo producerat kött.
Skandinavisk kyckling har en särställning globalt genom att det inte förekommer någon användning av fodertillsatser som tillväxthormoner. Strikta hygienkontroller säkerställer en låg förekomst av salmonella. Skandinaviska konsumenter föredrar produkter som uppfyller denna höga kvalitetsstandard.
Efterfrågan på kyckling är högre bland den yngre delen av befolkningen och detta förväntas fortsätta när dessa generationer blir äldre. Tillväxten i marknaden för färdiglagad mat och en ökande trend att äta ute gynnar också konsumtionen av kyckling.
Koncernen är väl positionerad för att dra nytta av tillväxten på den skandinaviska marknaden för kycklingprodukter baserat på sina styrkefaktorer:
Verksamheten drivs i enlighet med en väldefinierad strategi baserad på tre grundpelare för tillväxt:
Optimera exportmöjligheterna.
Fortsätta investeringarna i åtgärder som ökar produktiviteten.
Möjligheter till strategiska förvärv och samarbeten
Produktutveckling är viktigt för att driva den organiska försäljningstillväxten. Koncernen har en produktutvecklingsplan som omfattar de närmaste 18-36 månaderna och som inkluderar större lanseringar två till tre gånger per år i respektive land.
De viktigaste konsumenttrenderna är bland annat den ökande efterfrågan på hälsosamma, färska och lättlagade produkter som producerats lokalt. Produktinnovation kan också drivas genom nya processer och ny utrustning i produktionen, som gör det möjligt att ta fram produkter som tidigare inte kunde tillverkas.
Utvecklingsprocessen utförs huvudsakligen av lokala team, då smak- och produktpreferenser skiljer sig mellan marknaderna. Det finns också ett antal pågående projekt inom områden som är av intresse för samtliga tre länder avseende bland annat foder, hållbarhet och enkelhet vad gäller tillagning.
Under 2014 gjorde koncernen ett flertal framgångsrika produktlanseringar. Minutfilé lanserades i Sverige under första kvartalet och i Danmark och Norge under tredje kvartalet. Det är en utbankad kycklingfilé, som är mörare och går snabbare att tillaga än vanliga filéer. Den starka försäljningsutvecklingen ledde till att Minutfilé blev den fjärde mest sålda kylda kycklingprodukten i Sverige.
Scandi Standard har tillsammans med hamburgerkedjan Max i Sverige utvecklat kycklingburgare och chicken nuggets för Max-restaurangerna. I september lanserades dessa produkter även inom dagligvaruhandeln. Nuggetsprodukterna blev de bäst säljande produkterna inom denna kategori på den svenska dagligvarumarknaden.
Scandi Standard är den huvudsakliga leverantören av kyckling till ett antal större företag inom dagligvaruhandeln, däribland ICA Sverige, Coop Norge och Dansk Supermarked.
Koncernen arbetar aktivt med kunderna inom dagligvaruhandeln för att se till att den ökade efterfrågan på ett bredare produktutbud underlättas genom utformningen av butiksinventarierna och i form av hyllutrymme.
Segmentet restauranger och storhushåll omfattar såväl snabbmatsrestauranger som hotell, restauranger och offentlig sektor. Koncernens försäljning till detta segment har ökat under de senaste åren till följd av trenden med ett ökat uteätande och det faktum att konsumenterna betraktar kyckling som hälsosammare än andra typer av kött, vilket utökar kundbasen för snabbmatsrestaurangerna till att även omfatta mer hälsomedvetna konsumenter. Kyckling är dessutom prisvärd och betraktas som lättare att tillaga än andra typer av kött.
Scandi Standard är till exempel en av endast fem leverantörer till McDonalds i Europa. Baserat på sin storlek och långa erfarenhet som en av de ledande leverantörerna, inriktar sig koncernen aktivt på att såväl skapa nya kundrelationer som att utveckla befintliga relationer inom detta segment. Målsättningen är att bli en integrerad del i kundens inköpsprocess vad gäller kycklingprodukter och tillhandahålla skräddarsydda lösningar, samt att förbättra konsumenternas upplevelser genom nya smaker, kryddningar, marinader, menyer och recept. Andra viktiga initiativ är att ta fram speciella styckdelar, portionsstorlekar och förpackningar i enlighet med kundernas krav.
Det pågående arbetet med att förbättra effektiviteten i verksamheten fortsatte planenligt under 2014. Effektiviteten förväntas kunna öka ytterligare i de största anläggningarna genom främst investeringar i ökad automatisering samt optimering av styckningstekniken, vilket ger en förbättrad avkastning i produktionen.
Investeringarna under 2014 uppgick till 141 MSEK, varav cirka hälften avsåg projekt för att förbättra produktiviteten. Återbetalningsperioden för planerade projekt uppskattas i genomsnitt till mindre än tre år.
Koncernen arbetar också med att öka effektiviteten och konkurrenskraften i andra delar av värdekedjan, bland annat avseende de externa inköpen.
Scandi Standard utvärderar kontinuerligt möjligheter till förvärv och samarbeten för att öka produktutbudet och växa inom närliggande kategorier, gå in på nya geografiska marknader och konsolidera sin position på befintliga marknader.
Under 2014 förvärvade koncernen Bosarpskyckling AB, den enda producenten av ekologisk kyckling i Sverige. Bosarpskyckling är ett bra exempel på ett kompletterande förvärv som erbjuder både synergieffekter och tillväxtmöjligheter.
Bosarpskyckling producerar ekologisk kyckling som uppfyller reglerna för KRAV-märkning.
Scandi Standard har följande finansiella mål på medellång sikt, som fastställdes vid tidpunkten för börsnoteringen i juni 2014.
En årlig genomsnittlig organisk tillväxt av nettoomsättningen som över tid ska ligga i linje med eller över tillväxten i den underliggande marknaden.
Uppnå en EBITDA-marginal som överstiger 10 procent på medellång sikt.
Period: 2011–2014* Genomsnittlig tillväxt (CAGR) på 4,7 procent * Baserat på sammanställda siffror för 2011 och 2012, proformasiffror för 2013 samt faktiska siffror för 2014.
Period: 2014 Justerad EBITDA-marginal på 8,9 procent Den justerade EBITDA-marginalen har ökat från 6,3 till 8,9 procent, baserat på sammanställda siffror för 2011
och faktiska siffror för 2014.
Kapitalstrukturen ska ge en hög grad av finansiell flexibilitet för att möjliggöra för koncernen att tillvarata möjligheter till organisk tillväxt och potentiella förvärv. Nettoskulden/EBITDA kan tillfälligt överstiga den ovan angivna nivån.
Period: december 2014 Nettoskuld/EBITDA på 3,0 x (2013: 3,3 x)
Utdelningspolicyn är att i genomsnitt över tid dela ut cirka 60 procent av det justerade resultatet för perioden. Utdelningsandelen ska bestämmas med hänsyn till den finansiella ställningen och framtida tillväxtmöjligheter.
Period: 2014 Förslaget till årsstämman 2015 är 1,30 SEK per aktie, motsvarande 54 procent av det justerade resultatet för perioden.
Scandi Standard-aktien noterades på Nasdaq Stockholm den 27 juni 2014. Aktiekursen steg med över 20 procent under året, och stängde den 30 december 2014 på 48,20 SEK per aktie.
Scandi Standard-aktien noterades på Nasdaq Stockholm den 27 juni 2014. Marknadsvärdet på samtliga utestående aktier i bolaget beräknad på det slutliga priset på 40 SEK uppgick till cirka 2 402 MSEK. Sammanlagt 39 039 577 aktier (efter utnyttjandet av övertilldelningsoptionen), motsvarande 65 procent av samtliga aktier, såldes av Kansas Holding B.V (CapVest) och Lantmännen Kycklinginvest AB (publ).
Alla som ansökt om aktier inom erbjudandet till allmänheten fick tilldelning av aktier. Aktien handlas under symbolen SCST.
| Namn | Antal aktier | Kapital, % |
|---|---|---|
| Kansas Holding B.V (CapVest) | 9 038 396 | 15,0 |
| Lantmännen Kycklinginvest AB | 8 122 182 | 13,5 |
| Carnegie Fonder | 4 865 000 | 8,1 |
| Swedbank Robur | 2 669 897 | 4,4 |
| Allianz | 1 905 462 | 3,2 |
| Artemis | 1 668 368 | 2,8 |
| Invesco A.M | 1 380 000 | 2,3 |
| Henderson Global Investors | 1 355 240 | 2,3 |
| Handelsbanken Fonder | 1 268 392 | 2,1 |
| Leif Bergvall Hansen | 1 142 663 | 1,9 |
| Övriga | 26 645 290 | 44,4 |
| Summa | 60 060 890 | 100,0 |
| Källa: Euroclear |
Sammanlagt 33,4 miljoner aktier handlades under året och på årets sista handelsdag stängde kursen på 48,20 SEK, en ökning med över 20 procent sedan noteringen. Den genomsnittliga dagliga volymen uppgick under 2014, med undantag för noteringsdagen, till 171 697 aktier.
| Innehav | Antal aktieägare |
Antal aktier | Rösträtter och aktie kapital, % |
|---|---|---|---|
| 1 - 500 | 1 728 | 351 366 | 0,6 % |
| 501 - 1 000 | 260 | 222 761 | 0,4 % |
| 1 001 - 10 000 | 373 | 1 241 942 | 2,1 % |
| 10 001 - 20 000 | 36 | 528 193 | 0,9 % |
| 20 001 - | 159 | 57 716 628 | 96,1 % |
| Summa | 2 556 | 60 060 890 | 100 % |
| Data per aktie, SEK | 2014 | Proforma 2013 |
|---|---|---|
| Justerat resultat per aktie | 2,63 | 1,78 |
| Resultat per aktie | 1,02 | –0,60 |
| Justerat kassaflöde från den löpande verksamheten, per aktie |
7,29 | 3,51 |
| Eget kapital per aktie | 14,76 | 8,64 |
| Genomsnittligt antal aktier1 Antal aktier vid periodens slut1 |
2 55 238 260 2 60 060 890 |
2 50 071 673 2 50 071 673 |
1Ingen utspädningseffekt i antal aktier. 2Justerat för omvänd split 27 juni 2014.
| Antal aktier | Aktiekapital | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Registrerad | Transaktion | Förändring | Efter transaktion |
Kvotvärde, SEK | Förändring | Efter transaktion |
| 1 feb 2013 | Nybildning | 50 000 | 50 000 | 1,000000 | 50 000 | 50 000 |
| 26 jun 2013 | Nyemission | 500 716 726 | 500 766 726 | 0,000500 | 200 287 | 250 287 |
| 26 jun 2013 | Minskning av aktiekapital | 500 766 726 | 0,000200 | –150 215 | 100 072 | |
| 26 jun 2013 | Minskning av aktiekapital | –50 000 | 500 716 726 | 0,000100 | –50 000 | 50 072 |
| 19 maj 2014 | Fondemission | 500 716 726 | 0,000999 | 449 928 | 500 000 | |
| 19 maj 2014 | Omstämpling av aktier | 500 716 726 | 0,000999 | 500 000 | ||
| 20 maj 2014 | Nyemission | 4 569 376 | 505 286 102 | 0,000999 | 4 563 | 504 563 |
| 27 jun 2014 | Omstämpling av aktier | 505 286 102 | 0,000999 | 504 563 | ||
| 27 jun 2014 | Omvänd split 1:10 | –454 757 492 | 50 528 610 | 0,009986 | 504 563 | |
| 27 jun 2014 | Nyemission | 95 186 | 50 623 796 | 0,011847 | 95 186 | 599 749 |
| 27 jun 2014 | Kvittningsemission avseende lån från ägarna |
9 437 094 | 60 060 890 | 0,009986 | 599 749 |
| Finansiell information proforma 15 | |
|---|---|
| Förvaltningsberättelse 21 |
| Koncernens resultaträkning 28 | |
|---|---|
| Koncernens rapport över totalresultat 28 | |
| Koncernens rapport över finansiell ställning 29 | |
| Koncernens rapport över förändringar i eget kapital 29 |
|
| Koncernens kassaflödesanalys 30 |
| Moderbolagets resultaträkning 31 | |
|---|---|
| Moderbolagets rapport över totalresultat 31 | |
| Moderbolagets rapport över finansiell ställning 31 | |
| Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital 32 |
|
| Moderbolagets kassaflödesanalys 32 |
| Not 1 | Redovisningsprinciper 33 | |
|---|---|---|
| Not 2 | Viktiga bedömningar och antaganden för redovisningsändamål 39 |
|
| Not 3 | Segmentsrapportering 40 | |
| Not 4 I | ntäkternas fördelning 41 | |
| Not 5 A | nställda och personalkostnader 41 | |
| Not 6 A | vskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar 43 |
|
| Not 7 A | rvode och kostnadsersättning till revisor 43 |
|
| Not 8 | Finansiella intäkter och kostnader 44 | |
| Not 9 | Valutakursdifferenser som påverkat resultatet 44 |
|
| Not 10 | Skatt 44 |
| Not 11 | Materiella anläggningstillgångar 46 | |
|---|---|---|
| Not 12 I | mmateriella anläggningstillgångar 46 | |
| Not 13 A | ndelar i intresseföretag 47 | |
| Not 14 | Finansiella anläggningstillgångar 47 | |
| Not 15 | Varulager 47 | |
| Not 16 | Kundfordringar och övriga fordringar 47 | |
| Not 17 | Kortfristiga räntebärande tillgångar och likvida medel 48 |
|
| Not 18 | Eget kapital 48 | |
| Not 19 | Räntebärande skulder 49 | |
| Not 20 | Finansiella instrument och finansiell riskhantering 50 |
|
| Not 21 | Pensioner 53 | |
| Not 22 | Övriga avsättningar 54 | |
| Not 23 | Leverantörsskulder och övriga skulder 54 | |
| Not 24 | Leasingåtaganden 54 | |
| Not 25 | Transaktioner med närstående 55 | |
| Not 26 | Statliga stöd 55 | |
| Not 27 | Förvärvade verksamheter 55 | |
| Not 28 | Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 57 |
|
| Not 29 | Noter till kassaflödesanalysen 57 | |
| Not 30 | Biologiska tillgångar 57 |
| Not 31 A | rvode och kostnadsersättning till revisor 58 |
|
|---|---|---|
| Not 32 | Skatt 58 | |
| Not 33 A | ndelar i koncernföretag 59 | |
| Not 34 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 59 |
|
| Not 35 | Finansiella instrument 59 | |
| 60 Förslag till vinstdisposition |
|
|---|---|
| 61 Revisionsberättelse |
Scandi Standard-koncernen bildades den 3 juni 2013. Koncernens finansiella rapporter för 2013 omfattar därför perioden från detta datum till årets slut och inte hela tolvmånadersperioden.
Syftet med proformaredovisningen för 2013 är att visa det resultat som skulle kunna ha varit fallet för helåret 2013 om koncernen hade bildats den 1 januari 2013.
Proformaredovisningen för 2013 åskådliggör en hypotetisk situation och har upprättats enbart i illustrativt syfte. Potentiella synergieffekter har inte beaktats och inga ytterligare integrationseller transaktionskostnader utöver de som finns återgivna i bolagets årsredovisning för 2013 har lagts till. Proformaredovisningen för 2013 ska inte ses som en indikation på hur koncernen kommer att prestera i framtiden. All underliggande finansiell information har upprättats i enlighet med IFRS, såsom de antagits av EU. Proformaredovisningen för 2013 är också upprättad i enlighet med de redovisningsprinciper som de beskrivs i bolagets årsredovisning för 2013.
Enligt IFRS ska verkligt värde fastställas på förvärvade tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten (förvärvsanalys). Förvärvade värden som inte kan hänföras till identifierbara tillgångar och skulder redovisas som goodwill. I förvärvsanalysen för Scandi Standard har delar av värdet hänförts till kund- och leverantörsrelationer vilka skrivs av på tio år. I proformaredovisningen har sådan avskrivning gjorts för helåret 2013 med antagandet att värdet på tillgångarna var detsamma som vid verkligt förvärvsdatum.
Justeringar i resultaträkningen enligt IFRS har även gjorts på finansiella instrument (IAS 39) och pensioner (IAS 19R) i enlighet med gällande regler och praxis.
Då koncernens finansiella situation väsentligt förändrades i samband med bildandet har justeringar för räntor gjorts i resultaträkningen. Därför har det även justerats för de verkliga räntor som fanns under perioden fram till juni 2013 och som i den tänkta proformamiljön inte hade varit fallet.
Nettoomsättningen för 2014 ökade med 1 procent till 5 267,2 (5 192,4 proforma) MSEK och var oförändrad i konstant valuta jämfört med proforma 2013. Exklusive kontraktet med ICA Norge föregående år, ökade nettoomsättningen med 7 procent i lokal valuta. Kontraktet med ICA Norge avslutades den 1 april 2014.
Nettoomsättningen i Sverige ökade med 9 procent, medan nettoomsättningen i lokal valuta ökade med 2 procent i Danmark och sjönk med 16 procent i Norge.
Nettoomsättningen per produktkategori visade en ökning med 1 procent för kylda produkter, medan omsättningen för frysta produkter var oförändrad i lokal valuta jämfört med föregående år proforma.
Rörelseresultatet uppgick till 238,5 (162,9 proforma) MSEK, inklusive jämförelsestörande poster på totalt –62,5 (–154,3 proforma) MSEK. För en beskrivning av jämförelsestörande poster, se tabellen nedan. Justerat för jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet till 301,0 (317,2 proforma) MSEK, motsvarande en justerad rörelsemarginal på 5,7 (6,1 proforma) procent. Förbättringen av marginalerna i Sverige och Danmark kompenserade delvis för en svagare marginal i Norge.
Justerat resultat för perioden ökade till 145,1 (89,2 proforma) MSEK, till följd av väsentligt lägre finansiella kostnader under andra halvåret efter refinansieringen av banklånen i juli 2014, samt lägre skatter. Justerat resultat per aktie var 2,63 (1,78 proforma) SEK.
| MSEK | 2014 | Proforma 2013 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 267,2 | 5 192,4 |
| Rörelseresultat | 238,5 | 162,9 |
| Periodens resultat | 56,1 | –30,0 |
| Justerad EBITDA1 | 470,2 | 479,0 |
| Justerad EBITDA-marginal1 , % |
8,9 | 9,2 |
| Justerat rörelseresultat1 | 301,0 | 317,2 |
| Justerad rörelsemarginal1 , % |
5,7 | 6,1 |
| Justerat resultat efter finansnetto1,2 | 189,8 | 166,3 |
| Justerat resultat för perioden1, 2, 3 | 145,1 | 89,2 |
| Justerat resultat per aktie1, 2, 3, SEK | 2,63 | 1,78 |
| Justerad avkastning på operativt kapital (ROC), % | 13,6 | - |
| Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % | 12,9 | - |
1–3 se tabellen nedan.
ROC- och ROCE-siffrorna för 2013 proforma har inte upprättas på grund av den genomgripande förändringen av koncernens kapitalstruktur.
| MSEK | Proforma | |
|---|---|---|
| Jämförelsestörande poster i EBITDA och rörelseresultatet | 2014 | 2013 |
| Kostnader för börsnoteringena | –36,5 | - |
| Transitionskostnaderb | –13,9 | –9,7 |
| Monitoring feesc | –5,8 | –1,8 |
| Transaktionskostnaderd | –2,3 | –150,8 |
| Omvärdering av pensionsförpliktelsee | –4,0 | 8,0 |
| 1 Summa |
–62,5 | –154,3 |
| Jämförelsestörande poster i finansnettot | ||
| 2 Refinansieringf |
–51,0 | - |
| 3 Skatteeffekt på justeringarna |
24,5 | 35,1 |
| Jämförelsestörande poster i resultatet för perioden | –89,0 | –119,2 |
a Engångskostnader för börsnoteringen.
bTransitionskostnader relaterade till separationen av de svenska och danska verksamheterna från Lantmännen, t.ex. IS/IT-kostnader, som nu är genomförd.
cMonitoring fees, dvs. ersättning till de tidigare ägarna, som upphörde i samband med börsnoteringen.
dOmvärdering av förvärvade lager och avtal (förvärvsanalyser för respektive förvärv) samt transaktionskostnader från förvärv gjorda av Scandi Standard 2013 och 2014. Dessa är engångskostnader.
eJämförelsestörande poster avseende omvärderingen av pensionsförpliktelsen som uppkom vid avslutandet av den förmånsbestämda pensionsplanen. Dessa är nu slutförda.
fNedskrivning av bankavgifter avseende den gamla lånefaciliteten.
Justerat operativt kassaflöde ökade till 438,1 (176,1 proforma) MSEK. Förbättringen berodde främst på en minskning av lagret med 91,6 MSEK, jämfört med en ökning av lagret under 2013 med 155,3 MSEK proforma.
Rörelsekapitalet uppgick per den 31 december 2014 till 349,9 (485,6) MSEK, vilket motsvarade 6,6 procent av nettoomsättningen jämfört med 9,4 procent vid utgången av 2013.
Investeringarna uppgick till 141,3 (164,0 proforma) MSEK, varav cirka hälften avsåg projekt för att förbättra produktiviteten i främst Sverige och Norge.
Det totala egna kapitalet ökade till 886,2 MSEK från 432,4 MSEK per den 31 december 2013, främst genom konvertering av aktieägarlån i samband med börsintroduktionen. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 28,6 (13,3) procent.
Den räntebärande nettoskulden uppgick per den 31 december 2014 till 1 405,5 MSEK jämfört med 1 598,1 MSEK vid årsskiftet 2013 (exklusive säljreverser och PIK notes till ägare för vilka ränta var upplupen men inte betald och som konverterades till eget kapital i samband med börsnoteringen).
Nettoskulden/EBITDA uppgick till 3,0x (3,3 x proforma) justerad EBITDA. Likvida medel uppgick till 89,7 (71,8) MSEK.
| MSEK | 2014 | Proforma 2013 |
|---|---|---|
| Justerad EBITDA1 | 470,2 | 479,0 |
| Investeringar | –141,3 | –164,0 |
| Förändring av varulager | 91,6 | –155,3 |
| Förändring av övrigt rörelsekapital | 17,6 | 14,4 |
| Justerat operativt kassaflöde | 438,1 | 176,1 |
1 För en beskrivning av justeringar, se sidan 16.
Nettoomsättningen för den svenska verksamheten ökade med 9 procent till 2 055,2 (1 883,4 proforma) MSEK.
Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln* i Sverige visade en tillväxt i värde på cirka 3 procent jämfört med 2013, drivet av en ökning för kylda produkter med 11 procent medan frysta produkter visade en minskning med 2 procent.
Koncernens marknadsandel* var totalt sett oförändrad och uppgick till cirka 46 (46) procent.
Marknadsandelen under egna varumärken ökade inom både kylda och frysta produkter.
Det justerade rörelseresultatet ökade med 52 procent till 113,8 (74,9 proforma) MSEK, och den justerade rörelsemarginalen förbättrades till 5,5 procent (4,0 proforma). Lönsamheten påverkades positivt av betydande investeringar under både 2013 och 2014 för att öka produktiviteten. Under andra halvåret 2013 påverkades marginalen negativt av höga lagernivåer.
Nettoomsättningen för den danska verksamheten ökade med 7 procent till 2 209,2 (2 066,5 proforma) MSEK och med 2 procent i lokal valuta. Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln* i Danmark var oförändrad i värde jämfört med föregående år. Kylda produkter minskade med 1 procent, medan frysta produkter visade en ökning med 3 procent.
Koncernens marknadsandel* ökade till 43 (42) procent. Försäljningen av frysta produkter gynnades av export och av kampanjer under året för att minska lagren som var ovanligt höga vid årets början. I slutet av 2014 var lagernivåerna tillfredsställande.
Det justerade rörelseresultatet ökade med 9 procent till 104,3 (95,3 proforma) MSEK eller 4 procent i lokal valuta och den justerade rörelsemarginalen var oförändrad och uppgick till 4,7 procent (4,6 proforma).
* Källa: AC Nielsen.
| Nettoomsättning | Proforma | |
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Sverige | 2 055,2 | 1 883,4 |
| Danmark | 2 209,2 | 2 066,5 |
| Norge | 1 270,0 | 1 538,6 |
| Koncernen eliminering | –267,2 | –296,1 |
| Summa nettoomsättning | 5 267,2 | 5 192,4 |
| Justerat rörelseresultat | Proforma | |
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Sverige | 113,8 | 74,9 |
| Danmark | 104,3 | 95,3 |
| Norge | 119,8 | 162,7 |
| Koncernen | –17,8 | 2,7 |
| Avskrivningar | –19,1 | –18,4 |
| Summa | 301,0 | 317,2 |
| Justeringar av rörelseresultatet (se Jämförelsestörande poster, sidan 16) | Proforma | |
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Sverige | –13,9 | –5,6 |
| Danmark | –1,4 | –2,3 |
| Norge | –0,7 | –17,3 |
| Justeringar, koncernen | –46,5 | |
| –129,1 | ||
| Summa | –62,5 | –154,3 |
| Rörelseresultat MSEK |
2014 | Proforma 2013 |
| Sverige Danmark |
99,9 102,9 |
69,3 93,0 |
| Norge | 119,1 | 145,4 |
| Koncernen | –64,3 | –126,4 |
| Avskrivningar | –19,1 | –18,4 |
Nettoomsättningen för den norska verksamheten minskade med 18 procent till 1 270,0 (1 538,6 proforma) MSEK och med 16 procent i lokal valuta. Marknaden för kycklingprodukter inom dagligvaruhandeln* i Norge ökade i värde med cirka 4 procent, främst tack vare en ökning för kylda produkter med 5 procent medan frysta produkter ökade med 1 procent. Marknaden för ägg ökade med 4 procent. Den totala marknadsandelen* för Den Stolte Hane minskade till 23 (27) procent som en följd av att kontraktet med ICA Norge avslutades den 1 april 2014. Effekten av det avslutade kontraktet motverkades till viss del av ökad försäljning och nya produktlistningar hos befintliga och nya kunder, dock i en långsam takt. Exklusive ICA Norge ökade nettoomsättningen under året med 12 procent i lokal valuta.
* Källa: AC Nielsen.
Det justerade rörelseresultatet minskade med 26 procent till 119,8 (162,7 proforma) MSEK och med 25 procent i lokal valuta, motsvarande en justerad rörelsemarginal på 9,4 (10,6 proforma) procent. Försämringen av rörelseresultatet och rörelsemarginalen berodde på förlusten av kontraktet med ICA Norge och inverkan av detta på produktionsvolymer och effektivitet.
| Koncernen MSEK |
Kv1 2014 | Proforma Kv1 2013 |
Kv2 2014 | Proforma Kv2 2013 |
Kv3 2014 | Proforma Kv3 2013 |
Kv4 2014 | Proforma Kv4 2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 353,4 | 1 281,7 | 1 302,9 | 1 290,2 | 1 358,9 | 1 313,7 | 1 252,0 | 1 306,8 |
| Justerat rörelseresultat1 | 78,6 | 74,3 | 76,3 | 90,3 | 66,5 | 75,5 | 79,6 | 77,0 |
| Justerad rörelsemarginal1 , % |
5,8 | 5,8 | 5,9 | 7,0 | 4,9 | 5,7 | 6,4 | 5,9 |
| Sverige MSEK |
Kv1 2014 | Proforma Kv1 2013 |
Kv2 2014 | Proforma Kv2 2013 |
Kv3 2014 | Proforma Kv3 2013 |
Kv4 2014 | Proforma Kv4 2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 498,5 | 486,9 | 524,9 | 449,3 | 543,8 | 473,7 | 488,0 | 473,5 |
| Justerat rörelseresultat1 | 19,5 | 24,5 | 30,6 | 21,9 | 29,8 | 11,6 | 33,9 | 16,9 |
| Justerad rörelsemarginal1 , % |
3,9 | 5,0 | 5,8 | 4,9 | 5,5 | 2,4 | 6,9 | 3,6 |
| Danmark MSEK |
Kv1 2014 | Proforma Kv1 2013 |
Kv2 2014 | Proforma Kv2 2013 |
Kv3 2014 | Proforma Kv3 2013 |
Kv4 2014 | Proforma Kv4 2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 547,0 | 500,7 | 523,0 | 516,9 | 584,9 | 535,4 | 554,3 | 513,5 |
| Justerat rörelseresultat1 | 23,9 | 17,5 | 23,7 | 28,0 | 24,4 | 26,4 | 32,3 | 23,4 |
| Justerad rörelsemarginal1 , % |
4,4 | 3,5 | 4,5 | 5,4 | 4,2 | 4,9 | 5,8 | 4,6 |
| Norge MSEK |
Kv1 2014 | Proforma Kv1 2013 |
Kv2 2014 | Proforma Kv2 2013 |
Kv3 2014 | Proforma Kv3 2013 |
Kv4 2014 | Proforma Kv4 2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 374,9 | 380,9 | 307,0 | 391,3 | 309,3 | 377,1 | 278,8 | 389,3 |
| Justerat rörelseresultat1 | 42,4 | 37,2 | 28,1 | 48,6 | 24,3 | 40,8 | 25,0 | 36,1 |
| Justerad rörelsemarginal1 , % |
11,3 | 9,8 | 9,2 | 12,4 | 7,9 | 10,8 | 9,0 | 9,3 |
1 För en beskrivning av justeringar, se sid 16.
| Danmark MDKK |
Kv1 2014 | Proforma Kv1 2013 |
Kv2 2014 | Proforma Kv2 2013 |
Kv3 2014 | Proforma Kv3 2013 |
Kv4 2014 | Proforma Kv4 2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning Justerat rörelseresultat |
460,8 20,1 |
439,4 15,4 |
431,3 19,8 |
450,1 24,5 |
473,1 20,1 |
459,9 22,9 |
445,2 25,9 |
432,3 19,7 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 4,4 | 3,5 | 4,5 | 5,4 | 4,2 | 4,9 | 5,8 | 4,6 |
| Norge MNOK |
Kv1 2014 | Proforma Kv1 2013 |
Kv2 2014 | Proforma Kv2 2013 |
Kv3 2014 | Proforma Kv3 2013 |
Kv4 2014 | Proforma Kv4 2013 |
| Nettoomsättning | 353,5 | 332,9 | 277,3 | 347,4 | 277,0 | 345,2 | 257,9 | 361,3 |
| Justerat rörelseresultat | 40,0 | 32,5 | 26,0 | 42,8 | 22,3 | 36,4 | 22,9 | 33,7 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 11,3 | 9,8 | 9,2 | 12,4 | 7,9 | 10,8 | 9,0 | 9,3 |
| MSEK | 2014 | Proforma 2013 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5 267,2 | 5 192,4 |
| Övriga rörelseintäkter | 19,0 | 18,8 |
| Förändring i lager av färdiga produkter och produkter i arbete | –100,8 | 72,2 |
| Råvaror och förnödenheter | –3 014,9 | –3 239,8 |
| Personalkostnader | –947,4 | –872,7 |
| Av- och nedskrivningar | –171,5 | –163,4 |
| Övriga rörelsekostnader | –815,3 | –846,3 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 2,2 | 1,7 |
| Rörelseresultat | 238,5 | 162,9 |
| Finansiella intäkter | 3,1 | 5,6 |
| Finansiella kostnader | –165,3 | –156,4 |
| Resultat efter finansnetto | 76,3 | 12,1 |
| Skatt på periodens resultat | –20,2 | –42,1 |
| Periodens resultat | 56,1 | –30,0 |
| Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 56,1 | –30,0 |
| Genomsnittligt antal aktier1 | 55 238 2602 | 50 071 6732 |
| Resultat per aktie, SEK | 1,02 | –0,60 |
| Antal aktier vid periodens slut1 | 60 060 8902 | 50 071 6732 |
1 Ingen utspädningseffekt i antal aktier
2 Justerat för omvänd split 27 juni 2014
| Proforma | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Periodens resultat | 56,1 | –30,0 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen | ||
| Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner | –19,2 | 24,1 |
| Skatt på aktuariella vinster och förluster | 4,2 | –5,2 |
| Summa | –15,0 | 18,9 |
| Poster som kommer eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen | ||
| Kassaflödessäkringar | –5,5 | 2,8 |
| Valutakursdifferenser från omräkning av utlandsverksamhet | 53,9 | 8,3 |
| Resultat från valutasäkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet | –31,4 | –9,9 |
| Skatt hänförlig till poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen, netto | 8,2 | 1,2 |
| Summa | 25,2 | 2,4 |
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | 10,2 | 21,3 |
| Summa totalresultat för perioden | 66,3 | –8,7 |
| Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 66,3 | –8,7 |
Förvaltningsberättelsen och de finansiella rapporterna för koncernen och moderbolaget Scandi Standard AB (publ) med organisationsnummer 556921–0627 omfattar helåret 2014 jämfört med perioden juni–december 2013 till följd av att koncernen bildades den 3 juni 2013.
Nettoomsättningen för helåret 2014 uppgick till 5 267,2 MSEK jämfört med 3 031,6 MSEK för perioden junidecember 2013. Nettoomsättningen i Sverige uppgick till 2 055,2 MSEK, medan nettoomsättningen i Danmark och Norge uppgick till 2 209,2 MSEK respektive 1 270,0 MSEK. För utvecklingen per segment, se proformaredovisningen på sid 17-19 och not 3.
Rörelseresultatet uppgick till 238,5 (36,5) MSEK, inklusive jämförelsestörande poster på totalt -62,5 MSEK. För en beskrivning av de jämförelsestörande posterna, se tabell nedan.
Periodens resultat uppgick till 56,1 (-79,9) MSEK och resultatet per aktie var 1,02 (-1,78) SEK.
| Nyckeltal | Jun-dec | |
|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013 |
| Nettoomsättning | 5 267,2 | 3 031,6 |
| Rörelseresultat | 238,5 | 36,5 |
| Periodens resultat | 56,1 | –79,9 |
| Resultat per aktie | 1,02 | –1,78 |
| Nettoskuld | 1 405,5 | 1 598,1 |
| Investeringar | 141,3 | 89,7 |
| Genomsnittligt antal anställda | 1,660 | 1,677 |
| Summa | –62,5 | –154,3 |
|---|---|---|
| Omvärdering av pensionsförpliktelsee | –4,0 | 8,0 |
| Transaktionskostnaderd | –2,3 | –150,8 |
| Monitoring feesc | –5,8 | –1,8 |
| Transitionskostnaderb | –13,9 | –9,7 |
| Kostnader för börsnoteringena | –36,5 | - |
| MSEK | 2014 | 2013 |
| rörelseresultatet | Jun-dec |
a Engångskostnader för börsnoteringen.
b Transitionskostnader relaterade till separationen av de svenska och danska
verksamheterna från Lantmännen t.ex. IS/IT-kostnader, som nu är genomförd. c Monitoring fees, dvs. ersättning till de tidigare ägarna, som upphörde i
samband med börsnoteringen. d Omvärdering av förvärvade lager och avtal (förvärvsanalyser för respektive förvärv) samt transaktionskostnader från förvärv gjorda av Scandi Standard 2013 och 2014. Dessa är engångskostnader.
e Jämförelsestörande poster avseende omvärderingen av pensionsförpliktelsen som uppkom vid avslutandet av den förmånsbestämda pensionsplanen. Dessa är nu slutförda.
För ytterligare information om jämförelsestörande poster, se sid 16.
Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 386,7 (-12,5) MSEK. Rörelsekapitalet uppgick per den 31 december 2014 till 349,9 (485,6) MSEK, vilket motsvarade 6,6 procent av nettoomsättningen jämfört med 9,4 procent vid utgången av 2013.
Investeringarna uppgick 2014 till 141,3 (89,7) MSEK, varav cirka hälften avsåg produktivitetshöjande projekt i främst Sverige och Norge.
Det totala egna kapitalet ökade till 886,2 MSEK från 432,4 MSEK vid utgången av 2013, främst genom konvertering av aktieägarlån i samband med börsnoteringen. Soliditeten uppgick till 28,6 (13,3) procent.
Den räntebärande nettoskulden uppgick per den 31 december 2014 till 1 405,5 MSEK jämfört med 1 598,1 MSEK vid årsskiftet 2013 (exklusive säljreverser och PIK notes till ägare för vilka ränta var upplupen men inte betald och som konverterades till eget kapital i samband med börsnoteringen).
Nettoskulden/EBITDA uppgick till 3,0 x (3,3x justerad EBITDA proforma). Likvida medel uppgick till 89,7 (71,8) MSEK.
Per den 2 juli 2014 fick Scandi Standard, enligt ett nytt femårigt låneavtal med ett konsortium av banker, tillgång till en ny kreditfacilitet bestående av ett tidsbestämt lån på 750 MSEK, en s.k. revolving credit facility på 750 MSEK och en checkräkningskredit på 400 MSEK.
Den genomsnittliga räntan på banklånen under 2014 var 2,7 procent jämfört med 6,5 procent under 2013.
Scandi Standard-aktien noterades på Nasdaq Stockholm, Mid Cap-listan, den 27 juni 2014. Aktien handlas under symbolen SCST.
Erbjudandet om förvärv av aktier i bolaget omfattade totalt 39 039 577 aktier inklusive utnyttjandet av övertilldelningsoptionen, vilket sammanlagt motsvarade 65 procent av det totala antalet utestående aktier. Det slutliga priset var 40 SEK per aktie, vilket motsvarade ett totalt värde på erbjudandet på cirka 1 562 MSEK och ett totalt marknadsvärde för samtliga aktier i bolaget på cirka 2 402 MSEK.
Koncernen bildades den 3 juni 2013, när Lantmännen och CapVest Equity Partners bildade Scandinavian Standard AB som ett nytt samägt bolag. Scandinavian Standard AB förvärvade, genom sitt helägda dotterföretag Scandi Standard AB, Kronfågel AB i Sverige (inklusive SweHatch AB och AB Skånefågel), Cardinal Foods AS i Norge (senare namnändrat till Scandinavian Standard AS) och Danpo A/S i Danmark. Scandinavian Standard AB bytte under 2014 namn till Scandi Standard AB.
Bosarpskyckling AB förvärvades per den 1 september 2014. Bolaget har en årlig omsättning på 25 MSEK och är den enda producenten av ekologisk kyckling på den svenska marknaden. Förvärvet kompletterar Kronfågels befintliga produktutbud och kommer ytterligare att stärka marknadspositionen i premiumsegmentet. Synergieffekter kommer att uppnås och förvärvet bidrog redan från början positivt till koncernens resultatet. Köpeskillingen uppgick till 30 MSEK exklusive kassan och på skuldfri basis. Goodwill hänförlig till förvärvet uppgick till 16,4 MSEK.
Scandi Standard har avtal med Lantmännen, en större aktieägare, avseende hyra av fastigheterna i Valla och Åsljunga. Hyreskostnaderna för dessa uppgick 2014 till 12,3 (7,2) MSEK.
I början av 2015 sålde Lantmännen fastigheten i Valla till en oberoende part. Avyttringen har inte haft någon påverkan på villkoren i hyresavtalet som löper ut 2026.
Under 2014 betalades s.k. monitoring fees på 5,8 (1,8) MSEK till de tidigare ägarna CapVest och Lantmännen. Avtalet om monitoring fees upphörde i samband med börsnoteringen.
Aktiekapitalet i Scandi Standard uppgick vid årsskiftet till 599 749 (50 072) SEK, fördelat på 60 060 890 aktier. Varje aktie motsvarar en röst. Alla aktier har lika rätt till bolagets tillgångar och resultat.
Det finns inga begränsningar avseende överlåtelse av aktier, rösträtter eller rätten att delta i årsstämman. Bolaget har inte heller ingått några väsentliga avtal som kan påverkas, förändras eller upphöra om kontrollen över bolaget skulle förändras till följd av ett offentligt bud om att förvärva aktier i bolaget. Bolaget har inte kännedom om några avtal mellan aktieägare som skulle kunna begränsa rätten att överlåta aktier. Det finns inte heller några bestämmelser i bolagsordningen avseende utnämning eller entledigande av styrelseledamöter eller avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda angående utbetalning av ersättningar om sådana personer lämnar sina poster, eller om anställningen avslutas till följd av ett offentligt bud att förvärva aktier i bolaget.
De två största aktieägarna per den 31 december 2014 var CapVest och Lantmännen med 15,0 procent respektive 13,5 procent av kapitalet. För information om de större aktieägarna, se sidan 12.
CapVest, Lantmännen, styrelsen och koncernledningen har avtal om att inte sälja aktier förrän den 27 juni 2015.
Scandi Standard driver 8 produktionsanläggningar, varav 3 i Sverige, 3 i Norge och 2 i Danmark. Tillstånd och anmälningar i enlighet med miljöbalken krävs för samtliga anläggningar. Direkt miljöpåverkan sker främst genom buller, utsläpp till luft och vatten samt mellanlagring av farligt avfall. Det förekom inga anmälningar om överträdelser av bestämmelserna under 2014.
Det genomsnittliga antalet anställda (FTE) under 2014 uppgick till 1 660 (1 677), varav 661 (532) i Sverige, 705 (817) i Danmark och 294 (328) i Norge. Av det totala antalet anställda var 42 procent kvinnor.
Under 2014 genomfördes betydande förändringar av organisationen som en del i det slutliga bildandet av den nya koncernen inför börsnoteringen i juni. Koncernledningen utökades med ytterligare kompetenser.
Under året infördes också en mer strukturerad process för successionsplanering i koncernen.
Fredrik Strømmen tillträdde som landschef för den norska verksamheten i mars 2015. Han efterträdde Torfinn Higdem som lämnade koncernen. Fredrik Strømmen har närmare 20 års erfarenhet från ledande befattningar inom dagligvaruhandeln och kom närmast från Orkla.
Ett nytt program för ledarskapsutveckling initierades som kommer att starta i Danmark under 2015 och sedan genomföras i Sverige och Norge.
Särskilt fokus lades under året på utbildning avseende hygien och djurhälsa för att säkra adekvat kompetens inom detta område.
Utbildningsprogram genomfördes i alla tre länderna. Bland annat introducerades ett tvådagarsprogram i Danmark med fokus på att säkra en effektiv produktionsmiljö. Målsättningen är att samma program ska genomföras även i Sverige och Norge.
Ett program initierades också för att minska språkbarriärer för anställda som inte behärskar något av de skandinaviska språken.
Koncernen har en uppförandekod som definierar höga standarder för alla medarbetare i samtliga länder och affärsenheter. Policyn avseende jämställdhet och mångfald slår fast att koncernen ska tillvarata och värdesätta kompetens, färdigheter och erfarenhet hos alla medarbetare oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller andra individuella olikheter.
Koncernen lägger stor vikt vid att säkerställa höga standarder vad gäller hygien och säkerhet i produktionen och att tillverkningsprocesser, metoder och utrustning uppfyller kraven för s.k. Good Manufacturing Practices (GMP). Dessa krav styr samtliga aspekter av tillverkningen, inklusive kvalitetskontroll och kvalitetssäkring, tillverkningsprocesser och dokumentation.
Under 2014 rapporterades 52 (59) olyckor med sjukfrånvaro som följd.
Årsstämman 2015 kommer att äga rum den 21 maj 2015 kl. 13.00. Mer information om årsstämman och hur anmälan ska ske finns på bolagets hemsida http://investors.scandistandard.com/sv/stamma
Styrelsen föreslår en utdelning för 2014 på 1,30 (-) SEK per aktie, motsvarande en total utdelning på cirka 78,1 (-) MSEK baserat på antalet utestående aktier vid utgången av 2014. Måndagen den 25 maj är föreslagen avstämningsdag. Sista dag för handel med Scandi Standard-aktien med rätt till utdelning för 2014 är den 21 maj 2015. Den föreslagna utdelningen motsvarar cirka 54 procent av justerat resultat för perioden.
Scandi Standards utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut cirka 60 procent av det justerade resultatet för perioden. Utdelningsandelen ska bestämmas med hänsyn till den finansiella ställningen och framtida tillväxtmöjligheter.
Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som ska gälla till och med årsstämman 2016. Ledande befattningshavare omfattar verkställande direktören, övriga medlemmar i koncernledningen, chefer i bolaget och andra koncernbolag som från tid till annan rapporterar till verkställande direktören och som därmed ingår i kretsen ledande befattningshavare, liksom styrelseledamöter i bolaget i den mån dessa har tecknat anställnings- eller konsultavtal med bolaget.
Löner och andra anställningsvillkor ska vara tillräckliga för att Scandi Standard ska ha möjlighet att rekrytera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad för bolaget. Ersättningarna ska vara baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och skälighet och bestå av fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner.
Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på ansvar, kompetens och prestation. Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön (kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras på att ett antal finansiella och personliga kriterier uppfylls, som bestäms i förväg av ersättningsutskottet. Rörlig lön ska maximalt kunna uppgå till 70 procent av den fasta lönen. Med fast lön menas fast, under året intjänad kontant lön exklusive pension, tillägg, förmåner och liknande.
I den mån en styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning vid sidan av styrelsearbete, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.
Årsstämman kan dessutom besluta om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Dessa incitamentsprogram ska vara avsedda att bidra till långsiktig värdetillväxt och tillhandahålla ett gemensamt intresse för värdeutveckling för aktieägare och medarbetare.
Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbaserade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd.
Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Det totala avgångsvederlaget ska vara begränsat till gällande månadslön för de återstående månaderna fram till 65 års ålder.
Individuella ersättningar och andra anställningsvillkor till alla anställda som tjänar mer än 100 000 euro per år ska godkännas av styrelsen.
Styrelsen har rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar detta.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman ett långsiktiga incitamentsprogrammet 2015 (LTIP 2015) för nyckelpersoner, som är avsett att bidra till långsiktig värdetillväxt och leda till ett gemensamt intresse av värdetillväxt för aktieägare och anställda.
Programmet omfattar maximalt 19 deltagare. Prestationsaktierätter ska tilldelas utan kostnad till deltagarna i förhållande till en fastställd procentsats av deras fasta lön.
Efter en treårig intjänandeperiod som inleds i samband med implementeringen av LTIP 2015 och under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda, får deltagarna utöva sina prestationsaktierätter och kommer därigenom att tilldelas aktier i bolaget utan kostnad. Varje prestationsaktierätt berättigar till tilldelning av upp till en aktie.
För att prestationsaktierätterna ska berättiga tilldelning av aktier krävs att deltagaren förblir anställd och inte har gett eller fått meddelande om uppsägning under intjänandeperioden.
Tilldelningen av aktier ska därutöver vara villkorad av uppfyllande av ett finansiellt mål, som fastställts av styrelsen, den årliga genomsnittliga tillväxten av vinst per aktie ("EPS CAGR"). EPS CAGR ska beräknas på grundval av koncernens kvartalsrapporter, som justeras för jämförelsestörande poster. EPS för räkenskapsåret 2014 ska enligt överenskommelse med ersättningsutskottet uppgå till 2,78 SEK.
För att full tilldelning av aktier ska ske måste EPS CAGR under perioden 1 januari 2015 - 31 december 2017 vara minst 12,5 procent. Om EPS CAGR under perioden 1 januari 2015 - 31 december 2017 är 5 procent ska deltagarna tilldelas aktier för 25 procent av sina prestationsaktierätter. Om EPS CAGR under perioden 1 januari 2015 - 31 december 2017 är mer än 5 procent men mindre än 12,5 procent ska deltagarna erhålla en linjär tilldelning.
Om EPS CAGR under perioden 1 januari 2015 - 31 december 2017 är mindre än 5 procent ska inga aktier tilldelas.
För att säkerställa leverans av aktier i LTIP 2015 och i syfte att säkra sociala avgifter på grund av LTIP 2015, föreslår styrelsen att stämman bemyndigar styrelsen att besluta om förvärv av högst 448 712 aktier i bolaget på Nasdaq Stockholm. Dessutom föreslår styrelsen att årsstämman beslutar att överlåta högst 390 184 egna aktier till deltagarna i LTIP 2015 i enlighet med villkoren för programmet.
Värdet av och beräknade kostnaderna för LTIP 2015 Förutsatt 100 procents intjänande, fullt uppfyllande av EPS-kravet och en aktiekurs vid tidpunkten för utövandet av prestationsaktierättigheterna på 52,63 SEK, kommer LTIP 2015 att resultera i tilldelning av 390 184 aktier i bolaget, vilket motsvarar ett värde på 20 535 383 SEK..
De sociala avgifterna beräknas uppgå till i genomsnitt cirka 16 procent av marknadsvärdet på aktierna som tilldelas vid utnyttjande av prestationsaktierätterna. Styrelsen har föreslagit att effekten på kassaflödet som kan uppstå till följd av sociala avgifter som ska betalas när prestationsaktierätter utnyttjas ska säkras genom förvärv av egna aktier på marknaden.
Vidare kommer prestationsaktierätterna att ge upphov till redovisningsmässiga kostnader i enlighet med IFRS 2. Dessa kostnader ska fastställas vid tidpunkten för tilldelning och fördelas över intjänandeperioden. I enlighet med IFRS 2, ska det teoretiska värdet på prestationsaktierätterna utgöra grunden för beräkningen av dessa kostnader. Det teoretiska värdet ska inte omvärderas i efterföljande rapporteringsperioder, trots att justeringar för prestationsaktierätter som inte är intjänade ska göras i samband med varje finansiell rapport. Således kommer de ackumulerade kostnaderna vid slutet av intjänandeperioden att vara baserade på det antal prestationsaktierätter som uppfyller villkoren.
Inga nya aktier kommer att emitteras på grund av LTIP 2015. Bolaget kommer däremot att behöva förvärva 448 712 egna aktier, motsvarande cirka 0,7 procent av de utestående aktierna och rösterna för att säkerställa leverans av aktier och för att säkerställa och täcka sociala avgifter.
Kostnaderna för LTIP 2015 förväntas ha en marginell inverkan på koncernens nyckeltal.
Scandi Standard har inga andra aktierelaterade incitamentsprogram. Avsikten är att ett program liknande LTIP 2015 årligen ska föreslås vid årsstämmorna de kommande åren.
Fullständiga villkor för programmet ingår i kallelsen till årsstämman 2015.
Scandi Standards förmåga att uppnå sina finansiella mål är beroende av ett antal grundläggande faktorer såsom att bolaget bibehåller sina starka lokala marknadsandelar och varumärkespositioner, en kostnadseffektiv och flexibel produktion samt förmågan att fortlöpande lansera nya och innovativa produkter. Då risker är ett naturligt inslag i all affärsverksamhet är en effektiv riskhantering viktig för att tillvarata koncernens potential och skydda dess tillgångar. Risker som hanteras väl kan leda till möjligheter och värdeskapande, medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och förluster.
I början av 2015 initierade koncernen en process för att på ett strukturerat sätt kartlägga och identifiera väsentliga risker. Både den operativa ledningen och övriga chefer deltog i arbetsgrupper och en s.k. Risk Heat Map med kartlagda och identifierade risker upprättades, som presenterades för styrelsen. Det övergripande syftet är att etablera en formaliserad och proaktiv riskhanteringsprocess för koncernen som en viktig del av bolagsstyrningen, med tydligt fastställda roller och ansvarsområden.
Riskerna hänförliga till Scandi Standard verksamhet kan generellt delas in i strategiska risker, operativa risker inklusive rapporterings- och efterlevanderisker samt finansiella risker.
En del av riskerna och osäkerhetsfaktorerna som bedöms vara av betydelse för Scandi Standards strategiska mål och framtida utveckling, verksamhet, finansiella resultat, finansiella ställning samt kassaflöde beskrivs nedan utan någon särskild prioritetsordning och utan att göra anspråk på att vara uttömmande. Andra risker och osäkerhetsfaktorer som i nuläget är okända för bolaget, eller som bolaget för närvarande bedömer vara utan väsentlig betydelse, kan i framtiden få en betydande negativ inverkan på Scandi Standard.
Strategiska risker är förknippade med affärsutveckling och långsiktig planering, samt värdet i varumärket. Väsentliga strategiska risker omfattar beroendet av ett fåtal stora kunder, risk för oförmåga att anpassa sig till nya lagar och regler som förändrar villkoren för att bedriva verksamhet, samt risken för negativ påverkan på koncernens varumärken. Efterfrågan på koncernens produkter kan påverkas av trender avseende hälsa, dieter, djurskydd, samt andra trender som även kan få en påverkan på produktionskostnaderna.
De strategiska riskerna hanteras i hög grad av styrelsen, som en del i koncernens årliga strategiprocess. Koncernen strategiprocess omfattar bland annat att definiera mål och identifiera risker. Policys och aktiviteter identifieras för att säkerställa att viktiga affärsbeslut beaktar de strategiska riskerna.
Kredit- och motpartsrisker
Årlig strategiprocess
Finans- och redovisningsmanual
Finanspolicy
Snabb spridning av ändamålsenlig information inom organisationen säkerställs via koncernens ledningsstruktur och den starka lokala ledningen. Försäljningssiffror och resultat följs upp av koncernledningen och andra medlemmar av den operativa ledningen på veckobasis. Koncernledningen har videomöten varannan vecka och träffas en gång i månaden för att följa upp månadens resultat, uppdatera prognoser och planer, samt för att diskutera viktiga affärsfrågor.
Koncernens fem största kunder representerar cirka 45 procent av nettoomsättningen 2014, och de tio största cirka 65 procent. Det är delvis en följd av att den skandinaviska dagligvaruhandeln för livsmedel är konsoliderad till ett fåtal större dagligvaruhandlare i varje land.
Dagligvaruhandlare har ett betydande inflytande på kundernas efterfrågan eftersom kundernas beteende påverkas av hur dagligvaruhandlarna presenterar varor till salu, placering i butikerna, hyllutrymme och nivån på marknadsföring. Scandi Standard är den största leverantören av kyckling till ett antal stora dagligvaruhandlare, och arbetar aktivt för att säkerställa att efterfrågan på kycklingprodukter understöds i fråga om ändamålsenligt hyllutrymme.
Förluster av kunder eller av volymer hos kunderna kan ha en betydande påverkan på koncernens försäljning och finansiella resultat.
De skandinaviska kycklingmarknaderna styrs av omfattande regleringar och kontroller i fråga om hygien, livsmedelssäkerhet och djurskydd. Förändringar i lagar och regler kan leda till krav för koncernen att göra nya och betydande investeringar i verksamheten, vilket kan få en negativ påverkan på det finansiella resultatet och den finansiella ställningen.
Nedan visas en känslighetsanalys av viktiga faktorer som påverkar koncernens finansiella resultat. Analysen grundar sig på värden per den 31 december 2014 och förutsätter att övriga faktorer förblir oförändrade.
Koncernens svenska och danska produktionsanläggningar är certifierade i enlighet med de globala BRC-standarderna (British Retail Consortium) för livsmedelssäkerhet. BRC är det ledande säkerhets- och kvalitetscertifieringsprogrammet som används inom livsmedelsindustrin. Certifieringen, som utfärdas av Sai Global, omfattar allt från HACCP (Hazard Analysis Critical Control Pointsystem), kvalitetshanterings- och fabrikskrav för produktionskontrollprocesser och HR. HACCP-systemen används för att övervaka hela värdekedjan.
Operativa risker uppkommer som en del av den löpande verksamheten, och omfattar bland annat fluktuationer i efterfrågan, priskonkurrens, förändrande inköpskostnader, produktkvalitet och säkerhet, sjukdomsutbrott bland djuren, samt störningar i produktionen eller leverantörskedjan, eller förändringar av dagligvaruhandelns inköpsprinciper. Operativa risker omfattar även rapportering i allmänhet och den interna kontrollen avseende finansiella rapporteringen i synnerhet, samt risker för bristande efterlevnad av tillämpliga lagar och regler.
Risker avseende rapportering avser exempelvis felaktigheter i den interna och externa rapporteringen. Läs mer om den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i bolagsstyrningsrapporten på sid 67.
Koncernen försöker minimera de totala kostnaderna för eventuella skador genom försäkringslösningar. Försäkringsbara risker placeras i stora svenska och internationella direktförsäkringsbolag med återförsäkring på den internationella återförsäkringsmarknaden.
Scandi Standard har en konsoliderad fabriksinfrastruktur med två eller tre anläggningar på varje marknad. Produktionskostnaderna har en betydande påverkan på koncernens finansiella resultat. De huvudsakliga kostnaderna är personal-, distributions-, energi och fastighetskostnader. Viktiga faktorer för en anläggnings lönsamhet är att minimera ledtiderna samtidigt som svinnet minimeras. Även driftstopp och övertid har en avgörande betydelse för lönsamheten.
I händelse av en plötslig upp- eller nedgång i efterfrågan finns risk att koncernen inte hinner göra omedelbara justeringar, vilket kan leda till en uppbyggnad av varulagret som kan få en negativ påverkan på kassaflöde och marginaler. I viss mån kan den negativa påverkan minimeras exempelvis genom att frysa produkterna och sälja dem vid ett senare tillfälle som frysta produkter med längre hållbarhet.
Priskonkurrens och förändrade inköpskostnader Den inhemska produktionen av kycklingbaserade livsmedel är konsoliderad till några få huvudkonkurrenter i varje land. Hård konkurrens råder för att upprätthålla och stärka positionerna med dagligvaruhandeln samt restauranger och storhushåll. Vissa av konkurrenterna erbjuder inta bara kyckling, varför konkurrensen indirekt också kan kopplas till andra produktgrupper.
De totala externa inköpskostnaderna under 2014 uppgick till cirka 3 miljarder SEK, varav huvuddelen var hänförlig till inköp av levande kycklingar. Kycklingarna köps huvudsakligen från oberoende kontrakterade broilerproducenter på respektive lokal marknad.
Affärsetiska risker, risker i leverantörskedjan och råvarurisker hanteras i huvudsak genom implementeringen av koncernens uppförandekod och etiska riktlinjer, samt genom att inkludera leverantörsuppförandekoden i samtliga avtal och regelbundet övervaka efterlevnaden därav.
Scandi Standard verkar inom livsmedelsbranschen och hanterar levande djur. En noggrann hantering av livsmedelssäkerhet och djurskydd är därför av kritisk betydelse. Sjukdomsutbrott bland djuren inom koncernen, på de marknader Scandi Standard är verksam, på andra geografiska marknader eller på konkurrenternas anläggningar skulle kunna få en negativ påverkan på efterfrågan på kycklingprodukter.
Salmonellainfektioner är en ständig utmaning för hela kycklingindustrin. Sverige har en lång historia av att bekämpa salmonella, och det finns välutvecklade processer i hela värdekedjan, samt importrestriktioner avseende kylda produkter för att förhindra ett salmonellautbrott. Skandinaviska kycklingprodukter anses generellt vara av högsta kvalitet tack vare de stränga standarder som gäller i frågor om djurens hälsa och välfärd, och det faktum att varken antibiotika eller tillväxthormoner används i utfodringen.
Den största risken ur ett globalt perspektiv är ett eventuellt utbrott av fågelinfluensa eller liknande virus. Historiskt sett har sådana utbrott eller en omfattande mediabevakning avseende riskerna hänförliga till konsumtionen av kycklingbaserade produkter lett till en kortvarig nedgång i kycklingkonsumtionen, men efterfrågan har sedan återhämtat sig relativt snabbt efter att utbrotten har klingat av.
Störningar i produktionen eller leverantörskedjan I normalfallet måste en order från en kund behandlas inom en till tre dagar. Även mindre störningar i produktionen kan göra det svårt att uppfylla förpliktelser till kunderna, vilket kan öka risken för att kunderna byter leverantör. Kunderna kan ibland också vara berättigade till ersättning.
En stor andel av koncernens produkter säljs som färska livsmedel, vilka på grund av sista förbrukningsdag, måste distribueras och säljas till kunderna kort efter produktionen.
Koncernen är genom sin typ av verksamhet exponerad för olika finansiella risker. Dessa omfattar fluktuationer i koncernens finansiella resultat, finansiella ställning och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, fluktuationer i räntenivåer, samt valuta- och räntesäkringar. Koncernen är också exponerad för finansierings- och likviditetsrisker, samt för kredit- och motpartsrisker.
Hanteringen av finansiella risker grundar sig på koncernens finanspolicy samt landsriskpolicyer. Finanspolicyn antas av styrelsen.
Koncernens valutarisk omfattar både transaktionsoch omräkningsexponering. Transaktionsexponering hänför sig huvudsakligen till exportförsäljning. Omräkningsexponeringen är effekten av förändringar i valutakurser när utländska dotterföretags resultaträkningar och balansräkningar i DKK respektive NOK räknas om till SEK. Koncernens valutarisk är i viss mån säkrad genom att vissa lån upptas i lokala valutor. Koncernens ränterisk är i viss mån säkrad genom användningen av ränteswappar.
Räntebärande skulder exponerar koncernen för ränterisker. I juli 2014 ingick koncernen ett nytt femårigt låneavtal, vilket har lett till betydligt lägre räntekostnader än under föregående år.
Koncernens finansierings- och likviditetsrisker, samt betalningsförmåga omfattar risker för högre kostnader och begränsade finansieringsmöjligheter vid förnyelse av lån och andra kreditarrangemang, samt risker för att inte klara betalningsförpliktelser som ett resultat av otillräcklig likviditet. Koncernens kredit- och motpartsrisk är risken att en motpart i en transaktion inte kommer att fullfölja sina åtaganden. Se not 20.
| MSEK | Not | 2014 | 2013* |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 | 5 267,2 | 3 031,6 |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 19,0 | 9,2 |
| Förändring i lager av färdiga produkter och produkter i arbete | –100,8 | 63,1 | |
| Råvaror och förnödenheter | –3 014,9 | –1 937,7 | |
| Personalkostnader | 5 | –947,4 | –504,4 |
| Av- och nedskrivningar | 6 | –171,5 | –96,2 |
| Övriga rörelsekostnader | 7 | –815,3 | –530,6 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 13 | 2,2 | 1,5 |
| Rörelseresultat | 238,5 | 36,5 | |
| Finansiella intäkter | 8 | 3,1 | 5,6 |
| Finansiella kostnader | 8 | –165,3 | –94,9 |
| Resultat efter finansnetto | 76,3 | –52,8 | |
| Skatt på periodens resultat | 10 | –20,2 | –27,1 |
| Periodens resultat | 56,1 | –79,9 | |
| Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 56,1 | –79,9 | |
| Genomsnittligt antal aktier 1 | 55 238 2602 | 44 851 4512 | |
| Resultat per aktie, SEK | 1,02 | –1,78 | |
| Antal aktier vid periodens slut | 60 060 890 | 50 071 6732 |
* Avser perioden 3 juni 2013 till 31 december 2013. Intäkter från förpackningar kvittas i resultaträkningen 2014. Siffrorna för 2013 har uppdaterats för att återspegla detta och skiljer sig därför från årsredovisningen 2013. Effekten på nettoomsättningen uppgår till 88,4 MSEK.
1 Ingen utspädningseffekt i antal aktier
2 Justerat för omvänd split 27 juni 2014
| MSEK Not |
2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Periodens resultat | 56,1 | –79,9 |
| Övrigt totalresultat | ||
| Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen | ||
| Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner 21 |
–19,2 | 9,0 |
| Skatt på aktuariella vinster och förluster | 4,2 | –1,9 |
| Summa | –15,0 | 7,1 |
| Poster som kommer eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen | ||
| Kassaflödessäkringar | –5,5 | 2,9 |
| Valutakursdifferenser från omräkning av utlandsverksamhet | 53,9 | 10,0 |
| Resultat från valutasäkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet | –31,4 | –10,0 |
| Skatt hänförlig till poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen, netto | 8,2 | 1,6 |
| Summa | 25,2 | 4,5 |
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | 10,2 | 11,6 |
| Summa totalresultat för perioden | 66,3 | –68,3 |
| Varav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 66,3 | –68,3 |
* Avser perioden 3 juni 2013 till 31 december 2013.
| 31 dec | 31 dec | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2014 | 2013 |
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 12 | 611,3 | 589,7 |
| Övriga immateriella anläggnings | |||
| tillgångar | 12 | 528,7 | 528,2 |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | 809,9 | 797,8 |
| Andelar i intresseföretag | 13 | 42,7 | 38,7 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 14 | 1,8 | 6,7 |
| Överskott i fonderade pensionsplaner | 21 | - | 4,9 |
| Uppskjutna skattefordringar | 10 | 45,3 | 89,8 |
| Övriga anläggningstillgångar | 0,5 | 0,2 | |
| Summa anläggningstillgångar | 2 040,2 | 2 056,0 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 15 | 546,6 | 624,4 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 16 | 417,4 | 496,2 |
| Kortfristiga placeringar | 17 | 1,4 | 1,0 |
| Likvida medel | 17 | 89,7 | 71,8 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 055,1 | 1 193,4 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 095,3 | 3 249,4 |
| 31 dec | 31 dec | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2014 | 2013 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 0,6 | 0,0 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 888,1 | 500,7 | |
| Reserver | 29,7 | 4,5 | |
| Balanserade vinstmedel | –32,2 | –72,8 | |
| Totalt eget kapital | 18 | 886,2 | 432,4 |
| Skulder | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristig del av räntebärande skulder | 19 20 | 1 460,2 | 1 423,7 |
| Aktieägarlån | - | 348,3 | |
| Avsättningar för pensionsförpliktelser | 21 | 20,4 | 2,4 |
| Uppskjutna skatteskulder | 10 | 75,5 | 139,0 |
| Övriga långfristiga avsättningar | 22 | - | 2,6 |
| Icke räntebärande skulder | - | 23,0 | |
| Summa långfristiga skulder | 1 556,1 | 1 939,0 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristig del av räntebärande skulder | 19 20 | 38,9 | 243,0 |
| Leverantörsskulder och övriga kort | |||
| fristiga skulder | 23 | 589,8 | 595,0 |
| Skatteskulder | 10 | 24,3 | 40,0 |
| Summa kortfristiga skulder | 653,0 | 878,0 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 095,3 | 3 249,4 |
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, se not 28.
| MSEK | Not | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans den 3 juni 2013 | 18 | 0,0 | 500,7 | - | - | 500,7 |
| Periodens resultat | - | - | - | –79,9 | –79,9 | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | - | - | 4,5 | 7,1 | 11,6 | |
| Totalresultat | - | - | 4,5 | –72,8 | –68,3 | |
| Transaktioner med ägarna | - | - | - | - | - | |
| Utgående balans den 31 december 2013 | 18 | 0,0 | 500,7 | 4,5 | –72,8 | 432,4 |
| Ingående balans den 1 januari 2014 | 18 | 0,0 | 500,7 | 4,5 | –72,8 | 432,4 |
| Periodens resultat | - | - | - | 56,1 | 56,1 | |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | - | - | 25,2 | –15,0 | 10,2 | |
| Totalresultat | - | - | 25,2 | 41,1 | 66,3 | |
| Fondemission | 0,5 | - | - | –0,5 | 0,0 | |
| Aktieemission | - | 6,2 | - | - | 6,2 | |
| Kvittningsemission avseende lån från ägarna | 0,1 | 381,2 | - | - | 381,3 | |
| Transaktioner med ägarna | 0,6 | 387,4 | - | –0,5 | 387,5 | |
| Utgående balans den 31 december 2014 | 18 | 0,6 | 888,1 | 29,7 | –32,2 | 886,2 |
| MSEK | Not | 2014 | 2013* |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | 238,5 | 36,5 | |
| Justering för icke kassaflödespåverkande poster | 180,0 | 153,0 | |
| Betalda finansiella poster netto | 29:1 | –97,0 | –73,0 |
| Betald inkomstskatt | –44,0 | –24,9 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital | 277,5 | 91,6 | |
| Förändring av varulager | 91,6 | –115,1 | |
| Förändring av rörelsefordringar | 45,0 | –117,0 | |
| Förändring av rörelseskulder | –27,4 | 128,0 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 386,7 | –12,5 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Företagsförvärv | 29:2 | –30,7 | –1 948,0 |
| Investering i materiella anläggningstillgångar | –142,3 | –91,0 | |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 1,0 | 1,3 | |
| Kassaflöden från investeringsverksamheten | –172,0 | –2 037,7 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Nyemission | 6,2 | 500,7 | |
| Nettoförändring upplåning | –207,9 | 1 621,3 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –201,7 | 2 122,0 | |
| PERIODENS KASSAFLÖDE | 13,0 | 71,8 | |
| Likvida medel vid periodens början | 71,8 | 0,0 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 4,9 | 0,0 | |
| Periodens kassaflöde | 13,0 | 71,8 | |
| Likvida medel vid periodens slut | 29:3 | 89,7 | 71,8 |
* Avser perioden 3 juni 2013 till 31 december 2013.
Moderbolaget Scandi Standard AB (publ.) äger aktier i dotterföretag där verksamheten bedrivs. Denna verksamhet framgår av avsnittet som beskriver koncernen. I moderbolaget bedrivs ingen verksamhet och där finns heller inga anställda.
| MSEK | Not | 2014 | 2013* |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 17,4 | - | |
| Rörelsekostnader | 31 | –56,8 | –2,0 |
| Rörelseresultat | –39,4 | –2,0 | |
| Finansnetto | 21,7 | 3,0 | |
| Resultat efter finansiella poster | –17,7 | 1,0 | |
| Skatt | 32 | 2,3 | –2,0 |
| Periodens resultat | –15,4 | –1,0 |
| MSEK | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Periodens resultat | –15,4 | –1,0 |
| Övrigt totalresultat | - | - |
| Summa totalresultat för | ||
| perioden | –15,4 | –1,0 |
* Avser perioden 1 februari 2013 till 31 december 2013.
* Avser perioden 1 februari 2013 till 31 december 2013.
| MSEK | Not | 31 dec 2014 |
31 dec 2013 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 33 | 532,7 | 532,7 |
| Fordringar hos koncernföretag | 35 | 358,7 | 477,7 |
| Uppskjutna skattefordringar | 32 | 2,3 | - |
| Summa anläggningstillgångar | 893,7 | 1 010,4 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 14,3 | - | |
| Likvida medel | - | - | |
| Summa omsättningstillgångar | 14,3 | - | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 908,0 | 1 010,4 |
| 31 dec | 31 dec | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2014 | 2013 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundna reserver | |||
| Aktiekapital | 0,6 | 0,0 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 888,1 | 501,2 | |
| Balanserade vinstmedel | –1,0 | - | |
| Periodens resultat | –15,4 | –1,0 | |
| Totalt eget kapital | 872,3 | 500,2 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristiga räntebärande skulder | 35 | - | 483,3 |
| Summa långfristiga skulder | - | 483,3 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skatteskulder | 32 | 2,2 | 2,2 |
| Skulder till koncernföretag | 33,5 | - | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda | |||
| intäkter | 34 | - | 24,7 |
| Summa kortfristiga skulder | 35,7 | 26,9 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 908,0 | 1 010,4 | |
| Ställda säkerheter | - | - | |
| Ansvarsförbindelser | - | - |
| MSEK | Aktiekapital* | Överkursfond | Fritt eget kapital | Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| Eget kapital den 1 februari 2013 | 0,0 | 501,2 | - | 501,2 |
| Periodens resultat | –1,0 | –1,0 | ||
| Eget kapital den 31 december 2013 | 0,0 | 501,2 | –1,0 | 500,2 |
| Eget kapital den 1 januari 2014 | 0,0 | 501,2 | –1,0 | 500,2 |
| Periodens resultat | - | - | –15,4 | –15,4 |
| Fondemission | 0,5 | - | –0,5 | 0,0 |
| Nyemission | - | 6,2 | - | 6,2 |
| Kvittningsemission avseende lån från ägarna | 0,1 | 381,2 | - | 381,3 |
| Eget kapital den 31 december 2014 | 0,6 | 888,6 | –16,9 | 872,3 |
* Under 2013 och i början av 2014 uppgick aktiekapitalet i Scandi Standard AB till 50 072 SEK. För mer information om eget kapital och aktien, se not 18.
| MSEK | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | ||
| Rörelseresultat | –39,4 | –2,0 |
| Betalda finansiella poster netto | 21,7 | - |
| Betald inkomstskatt | - | - |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital | –17,7 | –2,0 |
| Förändring av rörelseskulder | 25,8 | 2,0 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 8,1 | - |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Förvärv av dotterföretag | - | –533,0 |
| Utlåning till dotterföretag | –14,3 | –451,3 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –14,3 | –984,3 |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Nyemission | 6,2 | 501,0 |
| Nyupplåning | - | 483,3 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 6,2 | 984,3 |
| Periodens kassaflöde |
- | - |
| Likvida medel vid periodens början | - | - |
| Periodens kassaflöde | - | - |
| Likvida medel vid periodens slut | - | - |
* Avser perioden 1 februari 2013 till 31 december 2013.
Styrelsen för Scandi Standard AB har sitt säte i Stockholm, Sverige.
Huvudkontorets adress är Franzéngatan 5. Organisationsnummer är 556921-0627.
Koncernens verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen och i not 3, Segmentsredovisning.
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar för 2014 ska fastställas av årsstämman, den 21 maj 2015.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättandet av denna årsredovisning beskrivs översiktligt i denna not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I de fall moderbolaget tillämpar andra principer än koncernen anges dessa principer under en särskild rubrik.
Scandi Standards koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU och enligt årsredovisningslagen. IFRS innefattar även International Accounting Standards (IAS) och tolkningar till standarderna benämnda IFRIC respektive SIC. Utöver årsredovisningslagen och IFRS tillämpas även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer.
Scandi Standard tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller derivatinstrument och kategorierna finansiella "tillgångar som kan säljas" och "finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen". I moderbolaget värderas inte dessa finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
IFRS 11 och den ändrade IAS 28 gäller från och med 2014.
IFRS 11 behandlar redovisning av samarbetsarrangemang, definierat som ett arrangemang över vilka två eller flera parter har gemensam kontroll. IFRS 11 ersätter IAS 31 och SIC 13.
Samarbetsarrangemang delas upp i två kategorier – samarbeten och joint ventures. I samarbeten redovisar var och en av parterna tillgångar, skulder, intäkter och kostnader hänförliga till sin andel i samarbetet. Joint ventures, där varje deltagare har ett innehav i bolagets nettotillgångar, redovisas med kapitalandelsmetoden. Användning av klyvningsmetoden är inte tillåten.
Standarden bedöms i dagsläget inte få någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Ändringen förtydligar definitionen av vissa termer rörande kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder.
Ändringen bedöms i dagsläget inte få någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Ändringen kräver ytterligare upplysningar om verkligt värde när återvinningsvärdet för en tillgång för vilken nedskrivning har skett grundar sig på verkligt värde minus försäljningskostnad, och en samordning av upplysningskrav med vad som gäller när återvinningsvärdet beräknas utifrån nyttjandevärde.
Ändringen introducerar en lättnad vid avveckling av säkringsredovisning i samband med att företaget tvingas ändra den omedelbara motparten för ett säkringsinstrument för att kunna genomföra avräkningen gentemot en central motpart.
Ändringen bedöms i dagsläget inte få någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
Övriga standarder, ändringar och tolkningar som träder i kraft från och med 1 januari 2014 är inte av väsentlig betydelse för koncernen.
Standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte används av koncernen
Denna standard är en del i en omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. En komplett version av standarden utfärdades 2014, och standarden träder i kraft 2018. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av den nya standarden.
Standarden berör intäktsredovisning och fastställer principer för redovisning av information som är användbar för användare av finansiella rapporter rörande arten, tidpunkten och osäkerheten för intäkter och kassaflöden som uppkommer i samband med ett företags avtal med kunderna. Standarden ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal, samt därtill hänförliga tolkningar. Standarden träder i kraft 2018. Koncernen utvärderar effekten av IFRS 15.
Det finns inga övriga tolkningar av IFRS eller IFRIC som ännu inte har trätt i kraft som förvänta ha någon väsentlig inverkan på koncernen.
Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer, har ändrats genom att ny vägledning införts vad gäller redovisning av koncernbidrag. Vägledningen trädde i kraft 2013. Scandi Standard har valt att tillämpa vägledningens alternativregel, som innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.
För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångar och skulder respektive intäkter och kostnader samt lämnad information i övrigt. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar. De områden där bedömningar och antaganden har störst inverkan på redovisade värden finns närmare beskrivna i not 2.
Koncernens bokslut omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga koncernföretag i enlighet med nedanstående definitioner.
Dotterföretag omfattar alla de företag över vilka Scandi Standard utövar kontroll. Koncernen kontrollerar ett företag när koncernen är exponerad för, eller har rätt till, den rörliga avkastningen från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka denna avkastning genom att utöva ett bestämmande inflytande. Dotterföretag konsolideras till fullo från det datum då kontrollen överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från det datum då kontrollen upphör.
Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget utgörs av kontant belopp och det verkliga värdet på betalning med apportegendom. Värdet på den förvärvade nettotillgången, det egna kapitalet i bolaget, bestäms utifrån en värdering av förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Dessa verkliga värden utgör koncernens anskaffningsvärden. Överstiger anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget det verkliga värdet på det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill.
Huruvida en minoritets andel av goodwill ska värderas och inkluderas som tillgång avgörs för varje enskilt förvärv. Understiger anskaffningsvärdet det slutligen fastställda verkliga värdet på nettotillgångarna redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas löpande i resultaträkningen.
Samtliga koncerninterna transaktioner, såväl fordringar och skulder som intäkter och kostnader samt orealiserade resultat elimineras i sin helhet.
Intresseföretag är bolag där Scandi Standard har ett betydande, men inte bestämmande, inflytande. Normalt är detta fallet när koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna.
Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder görs på samma sätt som för dotterföretag, och redovisat värde för intresseföretagen inkluderar eventuell goodwill och andra koncernjusteringar. Koncernens andel i det resultat efter skatt som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet, justerat för eventuella avskrivningar/upplösningar av koncernmässiga värden, redovisas i en egen post i resultaträkningen och inkluderas i rörelseresultatet. Resultatandelen beräknas utifrån Scandi Standards kapitalandel i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på andelarna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital med tillägg för eventuella restvärden från justeringar av verkligt värde.
Orealiserade vinster och förluster som inte innebär ett nedskrivningsbehov, elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.
Koncernen redovisar inga samarbetsarrangemang i enlighet med IFRS 11.
Balansräkningar och resultaträkningar i samtliga koncernföretag, med annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, räknas om till koncernens rapporteringsvaluta enligt följande:
I de fall nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkrats med finansiella instrument, redovisas även valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av dessa instrument il rapporten över totalresultatet. Vid avyttring av ett utländskt bolag redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser på eventuella finansiella instrument som innehafts för att säkra nettoinvesteringen i bolaget, som en del i redovisat realisationsresultatet.
Goodwill och justeringar till verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utländsk verksamhet behandlas som tillgångar och skulder i den utländska verksamheten och omräknas enligt samma principer som verksamheten.
Moderbolaget redovisar innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde, i förekommande fall justerat med ackumulerade nedskrivningar.
De olika enheterna inom koncernen redovisar i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (den funktionella valutan).
Koncernredovisningen är upprättad i svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen.
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurser vid varje bokslutstillfälle. Kursdifferenser som uppkommer vid sådan omvärdering, samt vid betalning av transaktionen, redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser som uppkommer vid omvärdering av poster som utgör säkringstransaktioner, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas dock i övrigt totalresultat. Vinster och förluster på rörelsens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas inom rörelseresultatet. Vinster och förluster på upplåning och finansiella placeringar redovisas som finansiella poster.
Valutakursdifferenser på fordringar som utgör en utvidgad investering i dotterföretag redovisas via övrigt totalresultat på samma sätt som omräkningsdifferenser avseende investeringar i utländska dotterföretag.
Redovisade rörelsesegment överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till högste verkställande beslutsfattaren, som är den som tilldelar resurser och bedömer rörelsesegmentens resultat. I Scandi Standard har denna funktion identifierats som vd/koncernchefen som, på styrelsens uppdrag, sköter den löpande förvaltningen och styrningen.
Rörelsesegmenten överensstämmer med koncernens operativa organisation där verksamheten är indelad i regioner. Regionerna utgår från geografiska områden och avser Danmark, Norge och Sverige. Verksamhet som inte ingår i en region samt koncerngemensamma funktioner redovisas som Övrig verksamhet. Ytterligare beskrivning av rörelsesegmenten återfinns i not 3.
Regionerna ansvarar för sitt rörelseresultat och de tillgångar och skulder som används i den egna verksamheten, det operativa kapitalet. Finansiella
poster och skatter ligger inte inom regionernas ansvar utan redovisas centralt för koncernen. Samma redovisningsprinciper används inom regionerna som för koncernen förutom vad gäller redovisning av pensioner (IAS 19 tillämpas enbart på koncernnivå), finansiella instrument (IAS 39 tillämpas endast på koncernnivå).
Transaktioner mellan segmenten och även gentemot övrig verksamhet görs till marknadsmässiga villkor.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången, inklusive effekten av gjorda kassaflödessäkringar avseende investeringsinköp i utländsk valuta. Utgifter för inkörning och intrimning som är nödvändiga för att få tillgången i förutbestämt skick inkluderas i anskaffningsvärdet. Vid stora investeringar, där det totala investeringsvärdet uppgår till minst 100 MSEK och investeringstiden omfattar minst 12 månader, inkluderas ränta under byggnadstiden i tillgångens anskaffningsvärde.
Tillkommande utgifter för en materiell anläggningstillgång ökar anskaffningsvärdet endast om det är troligt att koncernen får framtida ekonomisk nytta av den tillkommande utgiften. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning på övriga materiella anläggningstillgångar baseras på anskaffningsvärden med avdrag för beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Varje del av en större materiell anläggningstillgång, med ett anskaffningsvärde som är betydande i relation till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde och en nyttjandeperiod som väsentligt avviker från resten av tillgången, skrivs av separat.
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas minst en gång per år och justeras vid behov.
Följande avskrivningstider tillämpas:
| Byggnader | 25–30 år |
|---|---|
| Fastighetsinventarier | 10–25 år |
| Maskiner, tekniska anläggningar | 5–20 år |
| Inventarier, verktyg | 5–15 år |
| Fordon | 5–10 år |
| Kontorsutrustning | 5–10 år |
En immateriell anläggningstillgång redovisas när tillgången är identifierbar, koncernen kontrollerar tillgången och den förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Immateriella tillgångar som goodwill, varumärken och kund- och leverantörsrelationer identifieras och värderas normalt i samband med bolagsförvärv. Utgifter för internt genererade varumärken, kundrelationer liksom internt genererad goodwill, redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer.
Goodwill utgör det värde varmed förvärvspriset överstiger verkligt värde på de nettotillgångar som koncernen förvärvat i samband med ett rörelseförvärv. Värdet på goodwill hänförs till de kassagenererande enheter inom ett rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det förvärv som gett upphov till goodwillposten. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar och testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av goodwill återförs inte.
Goodwill som uppstår vid förvärv av intresseföretag inkluderas i redovisat värde på intresseföretaget och nedskrivningstestas som en del av värdet på det totala innehavet i intresseföretaget.
Redovisat resultat från avyttring av ett koncernföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som är hänförlig till den avyttrade enheten.
Värdet på varumärken redovisas till anskaffningsvärde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Varumärken med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan testas årligen vad gäller nedskrivningsbehov, på motsvarande sätt som för goodwill. Varumärken som Scandi Standard avser fortsätta använda under överskådlig tid framåt och som har ett anskaffningsvärde på minst 10 MSEK klassificeras som varumärke med obestämbar nyttjandeperiod.
Värdering av varumärken som identifierats i ett bolagsförvärv görs enligt Relief from Royalty-metoden.
Samtliga varumärken i koncernen har obestämbar nyttjandeperiod, några nyttjandeperioder har därför inte fastställts.
I samband med bolagsförvärv identifieras immateriella tillgångar i form av kund- respektive leverantörsrelationer. Värdet på dessa bedöms utifrån övervärdesmetoden (Multi Period Excess Earning) samt eventuell annan relevant information och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar.
Befintliga kundrelationer bedöms för närvarande ha en total nyttjandeperiod på 10 eller 20 år och befintliga leverantörsrelationer en nyttjandeperiod på 5 eller 10 år.
Någon forskning bedrivs inte inom koncernen. Utgifter för utveckling redovisas som immateriell tillgång endast under förutsättning att det är tekniskt och finansiellt möjligt att färdigställa tillgången, att den bedöms ge framtida ekonomiska fördelar, att anskaffningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och att utvecklingsarbetet är mer omfattande. För närvarande innebär detta att samtliga utgifter för utveckling av kommersiella produkter och liknande kostnadsförs när de uppstår. Utgifter för utveckling av affärsrelaterade IS/IT-system aktiveras, om de generella förutsättningarna enligt ovan är uppfyllda och den totala utgiften beräknas överstiga 3 MSEK.
Aktiverade utgifter skrivs av linjärt under en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 10 år.
Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen, eller oftare vid indikation, avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Det redovisade värdet på tillgångar som skrivs av prövas fortlöpande. Vid varje bokslutstillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation på att tillgångarnas värde minskat så att det föreligger ett nedskrivningsbehov. För dessa tillgångar, liksom för tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs verkliga värde, med avdrag för försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivning görs till återvinningsvärdet om detta understiger det redovisade värdet. Tidigare redovisad nedskrivning återförs om skälen till den tidigare nedskrivningen inte längre föreligger. Nedskrivningen återförs dock högst till ett belopp som motsvarar tillgångens bokförda värde om den inte hade skrivits ned under de föregående åren. Nedskrivning av goodwill återförs aldrig.
För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöden beräknas nyttjandevärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. Goodwill hänförs alltid till de kassagenerande enheter som gynnas av det förvärv som genererat goodwill.
Med en tillgångs nyttjandevärde avses nuvärdet av de bedömda framtida kassaflöden som förväntas uppstå när tillgången används, och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av
nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en räntesats före skatt som tar hänsyn till marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas med tillämpning av FIFU-metoden (först in/först ut) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för egentillverkade varor innefattar råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och produktionsrelaterade omkostnader, baserade på normal produktionskapacitet. Lånekostnader ingår inte i lagervärdena. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa och sälja varan.
Alla finansiella instrument redovisas i balansräkningen. Finansiella tillgångar inkluderar likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar, andra räntebärande instrument samt derivat. Bland finansiella skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Derivatinstrument utgörs av terminskontrakt och swappar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar samt exponering för ränterisker. Derivatinstrument redovisas i balansräkningen när avtal träffas. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har utfärdats. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder tas upp i balansräkningen på likviddag. En finansiell tillgång eller del av tillgång tas bort från balansräkningen på likviddag eller när den regleras. En finansiell skuld eller del av finansiell skuld tas bort från balansräkningen på likviddag eller när den på annat sätt regleras.
Värderingen av finansiella tillgångar och skulder beror på hur det finansiella instrumentet klassificerats. Klassificering görs i anslutning till att transaktionen genomförs. Scandi Standard klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier:
En finansiell tillgång hänförs till denna kategori om den innehas för handel. Derivatinstrument med positiva marknadsvärden hänförs till denna kategori om de inte är identifierade som säkringsinstrument. Värdeförändringar i denna kategori redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar som inte är derivat och som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad hänförs till denna kategori. Tillgångar i denna kategori redovisas till upplupet anskaffningsvärde och är föremål för prövning vad gäller nedskrivning.
Nedskrivning av en finansiell tillgång sker om det inträffat händelser som med säkerhet ger belägg för att framtida kassaflöden från tillgången påverkas negativt.
En finansiell tillgång som inte har klassificerats i någon av ovanstående kategorier och inte är ett derivatinstrument, exempelvis onoterade aktier, ingår i denna kategori. De finansiella tillgångarna redovisas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas via Övrigt totalresultat i eget kapital till dess att tillgången säljs, om inte nedskrivning innebär att en värdeförändring ska omklassificeras till resultaträkningen dessförinnan.
Derivatinstrument med negativt verkligt värde hänförs till denna kategori, om inte instrumentet har identifierats som en säkringstransaktion. Värdeförändringar på dessa instrument redovisas i resultaträkningen.
Denna kategori inkluderar alla skulder förutom derivatinstrument. Övriga skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Denna kategori innehåller derivat som används för säkringsredovisning i enlighet med vad som redogörs för i avsnittet Derivatinstrument och säkringsredovisning.
Långfristiga egetkapitaltillgångar och räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att stadigvarande innehas i verksamheten, klassificeras som finansiella anläggningstillgångar. Noterade aktier ingår i kategorin finansiella tillgångar som kan säljas.
I kortfristiga placeringar ingår huvudsakligen korta placeringar i banker med löptid som vid anskaffningstidpunkten översteg 3 månader men inte 12 månader, alternativt instrument som är direkt omsättningsbara på marknaden. Kortfristiga placeringar ingår i kategorin låne- och kundfordringar.
Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader och ingår i kategorin låne- och kundfordringar.
I räntebärande skulder ingår huvudsakligen lån från kreditinstitut. Räntebärande lån redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande det verkliga värdet av vad som erhållits. Transaktionskostnader periodiseras genom att lägga till lånens värde, och redovisas över lånens löptid i enlighet med effektivräntemetoden.
Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränteswappar, räntetak och valutaterminer.
Derivatinstrument redovisas till verkligt värde och resultatet av omvärderingen påverkar resultaträkningen när derivatinstrumentet inte kvalificerar för säkringsredovisning. Säkringsredovisning tillämpas om vissa kriterier, vad gäller dokumentation av säkringsrelationen och dess effektivitet, uppfylls.
Finansiella instrument som är säkringsinstrument säkrar antingen en tillgång eller en skuld, en nettoinvestering i utlandsverksamhet eller är en säkring av en faktisk eller prognostiserad transaktion.
IAS 39 definierar tre olika säkringsförhållanden: kassaflödessäkring, säkring av nettoinvesteringar och säkring av verkligt värde. Scandi Standard tillämpar för närvarande endast kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar.
Kassaflödessäkring är en säkring som ingås för att minska risken för resultatpåverkan från förändringar i kassaflöde avseende en mycket sannolik prognostiserad framtida transaktion eller i transaktioner relaterade till en tillgång eller skuld. Vid kassaflödessäkringsredovisning redovisas förändringen i derivatinstrumentets verkliga värde via övrigt totalresultat till det egna kapitalet och eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. När den säkrade posten redovisas i resultaträkningen överförs även resultat från omvärdering av derivatinstrumentet till resultaträkningen.
Kassaflödessäkring tillämpas för valutarisker i kommersiella transaktionsflöden samt för ränterisker i skuldportföljen.
Säkring av nettoinvesteringar är säkringar som ingås för att minska effekterna av förändringar i värde på nettoinvesteringen i en utlandsverksamhet som en följd av ändrade valutakurser. Valutakursvinster eller valutaförluster som uppstår vid en omvärdering av verkligt värde av de instrument som används för dessa säkringar, redovisas via övrigt totalresultat till det egna kapitalet. Resultat omklassificeras från eget kapital
till resultaträkningen vid avyttring av utlandsverksamheten. Nettoinvesteringar säkras för närvarande genom upplåning.
Valutaderivat ingås i syfte att begränsa påverkan på Scandi Standards resultat och finansiella ställning från kortsiktiga valutarörelser.
Räntederivat ingås i syfte att förändra den bundna räntans bindningstid för underliggande finansiella tillgångar och skulder. För säkring av ränterisk används ränteswappar och räntetak.
I moderbolaget redovisas finansiella instrument enligt anskaffningsvärdemetoden. Vad gäller räntebärande tillgångar och skulder överensstämmer moderbolagets praxis i allt väsentligt med vad som gäller för koncernen varför några särskilda upplysningar inte lämnas för moderbolaget.
För onoterade finansiella instrument, eller om marknaden för en viss finansiell tillgång inte är aktiv, fastställs värdet genom tillämpning av generellt vedertagna värderingstekniker, varvid koncernen gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen, medan ränteswappar värderas med hjälp av framtida diskonterade kassaflöden. Marknadsräntor och aktuella kreditmarginaler ligger till grund för beräkningen av verkligt värde på långfristiga lån.
För finansiella tillgångar och skulder med kort löptid antas verkligt värde överensstämma med anskaffningsvärdet justerat för eventuell nedskrivning. I de fall vekligt värde på egetkapitalinstrument inte går att fastställa, redovisas de till anskaffningsvärde justerat för eventuell nedskrivning.
Avsättningar redovisas när Scandi Standard har ett legalt eller informellt åtagande till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra åtagandet. Som avsättning redovisas det belopp som enligt bästa bedömning beräknas utgå för att reglera åtagandet på balansdagen. Vid långfristiga, väsentliga belopp görs en nuvärdesberäkning för att ta hänsyn till tidsaspekten. Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärder finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav de flesta är fonderade.
I avgiftsbestämda planer betalar bolaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har därefter ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Kostnaderna belastar koncernens resultat i takt med att förmånerna intjänas.
I förmånsbestämda pensionsplaner anges ett belopp för den pensionsförmån en anställd ska erhålla efter pensioneringen, baserat på faktorer såsom lön, tjänstgöringstid och ålder. Koncernens bolag bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Förvaltningstillgångar i fonderade planer kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen.
Den skuld som redovisas i balansräkningen utgör nettot av beräknat nuvärde av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på balansdagen på förvaltningstillgångarna knutna till förpliktelsen i pensionsstiftelse eller på annat sätt.
Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas enligt den så kallade PUC-metoden (Projected Unit Credit). Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för bolaget vilka ökar deras rätt till framtida ersättning. Bolagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valutan. För svenska planer, som utgör den absoluta merparten av förmånsbestämda planer, används en ränta som motsvarar räntan på förstklassiga bostadsobligationer. Dessa obligationer bedöms likvärdiga med företagsobligationer då de har en tillräckligt djup marknad för att användas som utgångspunkt för diskonteringsräntan.
Vid fastställandet av den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att de aktuariella antagandena ändras. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas i Övrigt totalresultat.
Särskild löneskatt beräknas på mellanskillnaden mellan pensionsförpliktelse fastställd enligt IAS 19 och pensionsförpliktelse fastställd enligt de regler som tillämpas för juridiska personer. Den beräknade framtida löneskatten inkluderas i redovisad pensionsskuld. Avsättningen nuvärdesberäknas inte. Förändringen i avsättningen redovisas, till den del den avser aktuariella vinster eller förluster, i Övrigt totalresultat.
Avsättning för kostnader i samband med uppsägning av personal redovisas endast om bolaget är förpliktigat att avsluta en anställning före normal pensionsavgång, eller när ersättningar erbjuds för att uppmuntra till frivillig avgång. Beräknat avgångsvederlag redovisas som avsättning när en detaljerad plan för åtgärden presenterats.
Avsättningar för rörlig lön kostnadsförs löpande i enlighet med den ekonomiska innebörden i aktuella avtal.
Koncernens skattekostnad består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, då tillhörande skatt också redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. I aktuell skatt ingår även av justeringar av aktuell skatt som kan hänföras till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas enligt balansräkningsmetoden för alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt värderas till nominellt belopp och beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Uppskjutna skatter avseende temporära skillnader som hänför sig till andelar i dotter- och intresseföretag redovisas inte, då Scandi Standard i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföringen av dessa och det inte bedöms sannolikt att återföring sker inom en snar framtid.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det bedöms sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas när de är hänförliga till samma skattemyndighet och berörda bolag har en legal rätt att kvitta skattefordringar mot skatteskulder.
Intäkterna redovisas exklusive moms och har i förekommande fall reducerats med värdet av lämnade rabatter.
Intäkter från försäljning av varor och tjänster redovisas i samband med leverans till kunden och i enlighet med gällande försäljningsvillkor, det
vill säga då alla väsentliga risker och fördelar med ägandet överförts till kunden. Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Royalty och liknande intäkter redovisas på bokföringsmässiga grunder i enlighet med respektive avtals ekonomiska innebörd.
Utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts. Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som inte ingår i koncernens ordinarie verksamhet och innefattar bland annat försäkringsersättningar, externa hyresintäkter och resultat från försäljning av anläggningstillgångar.
Koncernen agerar endast som leasetagare. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. I annat fall är det fråga om operationell leasing.
Leasetagaren redovisar finansiell leasing som en anläggningstillgång och en motsvarande räntebärande skuld i balansräkningen på ett belopp som är detsamma som värdet av den leasade tillgången. Anläggningstillgången skrivs av enligt samma principer som för en motsvarande ägd tillgång, medan leasingbetalningarna fördelas proportionellt som ränta och amortering av den ursprungligen redovisade skulden.
Vid operationell leasing redovisar leasetagaren inte någon tillgång i balansräkningen och den totala leasingavgiften redovisas linjärt som en kostnad över leasingperioden.
Statliga stöd redovisas i balans- och resultaträkningen när det föreligger rimlig säkerhet att de villkor som är förknippade med stödet kommer att uppfyllas och att stödet kommer att erhållas. Stödet periodiseras i resultaträkningen över samma perioder som koncernen redovisar kostnader för relaterade utgifter som stödet är avsett att kompensera för. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation av kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.
Låneutgifter som kan hänföras till investeringar i anläggningar, som tar mer än 12 månader att färdigställa och där investeringsbeloppet uppgår till minst 100 MSEK, aktiveras som en del av investeringsbeloppet. Övriga låneutgifter kostnadsförs i den period de hänför sig till.
Biologiska tillgångar ska värderas och redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnaden enligt IAS 41. Inom Scandi Standard finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur inom verksamheten som föder upp dagsgamla kycklingar, samt gödkycklingar hos vissa kontrakterade broilerproducenter i Danmark. Föräldradjur har en livslängd som uppgår till cirka ett år, och kycklingarna en livslängd på cirka 30 dagar. Tidigare uppskattade koncernen att skillnaden mellan verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och anskaffningsvärde för dessa inte var av väsentlig betydelse och tillgångarna redovisades till anskaffningsvärde. För 2014 har uppskattningen ändrats, och ett beslut har fattats att värdera tillgångar i form av föräldradjur till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.
Tillgången har värderats med hjälp av kassaflödesprognoser från den förväntade försäljningen av dagsgamla kycklingar, samt direkta och indirekta kostnader för djurhållningen. Kostnaderna har beräknats utifrån tidigare erfarenheter. Det finns ett observerbart marknadspris för dagsgamla kycklingar. För antalet producerade kycklingar har uppfödarnas normer för de olika sorterna som innehas använts.
Scandi Standard klassificerar endast om tillgångar där beslut fattats om försäljning, om tillgångens värde är väsentligt, för närvarande vid en beloppsgräns på 5 MSEK.
Rådet för finansiell rapportering har infört regler för redovisning av koncernbidrag i sin rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Scandi Standard tillämpar alternativregeln, vilket innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition.
Utbetalda aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar, i den mån nedskrivning ej erfordras. Hos mottagaren redovisas aktieägartillskott direkt mot eget kapital.
Genom bestämmande inflytande är moderbolaget närstående till sina dotter- och dotterdotterföretag. Genom betydande inflytande är såväl koncernen som moderbolaget närstående till sina intresseföretag, vilka således omfattar både de direkt och indirekt ägda bolagen.
"Lantmännens Gemensamma Pensionsstiftelse Grodden" är en plan för ersättning efter avslutad anställning till förmån för anställda i vissa bolag inom koncernen. Stiftelsen är därigenom att betrakta som närstående.
Prissättning på leveranser av varor och tjänster mellan bolag i koncernen sker till marknadspris.
Ledamöterna i koncernledningen har genom sin rätt att delta i beslut som rör koncernens strategier ett betydande inflytande över moderbolaget och koncernen och är därmed att betrakta som närstående.
| SEK | Genomsnittskurs | Balansdagens kurs |
|---|---|---|
| DKK | 1,22 | 1,28 |
| NOK | 1,09 | 1,05 |
Upprättandet av årsredovisningen enligt IFRS baseras i många fall på ledningens bedömningar och på uppskattningar och antaganden när de redovisade värdena på tillgångar och skulder fastställs. Dessa uppskattningar baseras på tidigare erfarenheter och de antaganden som görs bedöms vara rimliga och realistiska med hänsyn till de omständigheter som råder vid den aktuella tidpunkten. Faktiska utfall kan komma att skilja sig från de gjorda bedömningarna och uppskattningarna.
Uppskattningar och underliggande antaganden ses över regelbundet. Effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar redovisas under den period då ändringen inträffar, om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs samt i framtida perioder, om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Nedan följer en övergripande beskrivning av de redovisningsprinciper där sådana uppskattningar och antaganden förväntas ha den största inverkan på Scandi Standard-koncernens finansiella ställning eller resultat. För uppgifter om redovisade värden på balansdagen hänvisas till balansräkningen med tillhörande noter.
Nedskrivning av goodwill, och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, prövas årligen eller så snart indikationer finns att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel vid ändrat affärsklimat, beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Värdet på koncernens goodwill och övriga immateriella tillgångar uppgick vid årets utgång till 1 140 MSEK, vilket motsvarar 37 procent av koncernens balansomslutning. Nedskrivning av övriga tillgångar prövas så snart det finns en indikation på att det återvinningsbara värdet på tillgången är lägre än det redovisade värdet.
I de flesta fall uppskattas värdet på tillgångarna med tillämpning av nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden. Det framtida kassaflödet baseras på antaganden utifrån bolagsledningens bästa uppskattning av de ekonomiska förutsättningar som kommer att föreligga under tillgångens återstående livslängd. Nedskrivning görs om det beräknade nyttjandevärdet understiger det redovisade värdet.
De diskonteringsfaktorer som används vid beräkning av nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena är de uppskattade, aktuella vägda kapitalkostnaderna (WACC), som vid tidpunkten är fastställda att gälla inom koncernen, för de marknader där de kassagenererande enheterna bedriver verksamhet.
Andra uppskattningar avseende förväntade framtida utfall, och de diskonteringsräntor som använts, kan ge andra värden på tillgångarna än de som här tillämpats. Nedskrivningar kommenteras mer specifikt i not 6.
Bedömningar görs för att bestämma uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas som fordran när det bedöms sannolikt att de uppskjutna skattefordringarna kommer att kunna utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Andra antaganden avseende utfallet på dessa framtida beskattningsbara vinster, liksom förändrade skattesatser och skatteregler, kan resultera i betydande skillnader i värderingen av uppskjutna skatter.
För information om beloppen, se not 10.
Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Diskonteringsräntan, som är det mest kritiska antagandet, baseras på marknadsmässig avkastning på förstklassiga bolagsobligationer, nämligen bostadsobligationer med lång löptid och där räntan extrapolerats att motsvara pensionsplanens förpliktelser. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och kostnaden medan en höjd diskonteringsränta ger omvänd effekt. En förändring av diskonteringsräntan med 0,25 procent förändrar pensionsförpliktelsen med cirka 6 MSEK.
För information om beloppen, se not 21.
Inom koncernen finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur inom den verksamhet som föder upp dagsgamla kycklingar, samt gödkycklingar hos vissa kontrakterade broilerproducenter i Danmark. Dessa tillgångar värderas och redovisas till verkligt värde enligt IAS 41. Värdet på dessa tillgångar baseras på uppskattningar. Gällande föräldradjur påverkas tillgångens värde av marknadspriset för dagsgamla kycklingar samt rörelsekostnaderna för att hålla djurbeståndet. En förändring på 1 procent i priset på dagsgamla kycklingar påverkar tillgångens värde med cirka 2 MSEK.
Tidigare gjordes bedömningen att anskaffningsvärdet var en rimlig uppskattning av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, och dessa tillgångar redovisades därmed till anskaffningsvärde. Från och med 2014 har bedömningen ändrats, och tillgången redovisas nu till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader.
För information om belopp och förändringar, se not 30.
| Räkenskapsåret 2014, 1 jan–31 dec MSEK |
Region Sverige |
Region Danmark |
Region Norge |
Koncern gemensamt 1 |
Eliminering | Summa koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | ||||||
| Extern försäljning | 1 941,2 | 2 056,0 | 1 270,0 | 0,0 | 0,0 | 5 267,2 |
| Intern försäljning | 114,0 | 153,2 | 37,6 | –304,8 | 0,0 | |
| Summa nettoomsättning | 2 055,2 | 2 209,2 | 1 270,0 | 37,6 | –304,8 | 5 267,2 |
| Rörelseresultat Varav resultatandel i intresseföretag |
99,9 - |
102,9 2,2 |
119,1 - |
–83,4 - |
- - |
238,5 2,2 |
| Finansiella intäkter | - | - | - | - | - | 3,1 |
| Finansiella kostnader Skatt |
- - |
- - |
- - |
- - |
- - |
–165,3 –20,2 |
| Periodens resultat, netto | 56,1 | |||||
| Övriga upplysningar | ||||||
| Tillgångar | 911,7 | 1 094,4 | 919,6 | 64,4 | –76,1 | 2 914,0 |
| Kapitalandel i intresseföretag | 26,0 | 16,7 | 42,7 | |||
| Ofördelade tillgångar | 138,6 | |||||
| Summa tillgångar | 911,7 | 1 120,4 | 936,2 | 64,4 | –76,1 | 3 095,3 |
| Skulder | 247,3 | 260,3 | 149,1 | 9,0 | –76,1 | 589,6 |
| Ofördelade skulder | 1 619,5 | |||||
| Eget kapital | 886,2 | |||||
| Summa skulder och eget kapital | 247,3 | 260,3 | 149,1 | 9,0 | –76,1 | 3 095,3 |
| Investeringar | 55,6 | 35,4 | 49,9 | 0,4 | 141,3 | |
| Av- och nedskrivningar | 66,7 | 61,8 | 23,8 | 19,2 | 171,5 | |
| Räkenskapsåret 2013, 3 jun–31 dec MSEK |
Region Sverige |
Region Danmark |
Region Norge |
Koncern gemensamt 1 |
Eliminering | Summa koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | ||||||
| Extern försäljning | 1 030,8 | 1 097,2 | 903,6 | - | - | 3 031,6 |
| Intern försäljning | 44,8 | 104,5 | 0,0 | - | –149,3 | 0,0 |
| Summa nettoomsättning | 1 075,6 | 1 201,7 | 903,6 | 0,0 | –149,3 | 3 031,6 |
| Rörelseresultat | 32,0 | 31,0 | 54,0 | –80,5 | - | 36,5 |
| Varav resultatandel i intresseföretag | 1,5 | 0,0 | 1,5 | |||
| Finansiella intäkter | - | - | - | - | - | 5,6 |
| Finansiella kostnader | - | - | - | - | - | –94,9 |
| Skatt | - | - | - | - | - | –27,1 |
| Periodens resultat, netto | –79,9 | |||||
| Övriga upplysningar | ||||||
| Tillgångar | 1 028,0 | 1 164,0 | 913,0 | 76,0 | –146,0 | 3 035,0 |
| Kapitalandel i intresseföretag | - | 22,0 | 16,7 | - | - | 38,7 |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | 175,3 |
| Summa tillgångar | 1 028,0 | 1 186,0 | 930,0 | 76,0 | –146,0 | 3 249,0 |
| Skulder | 286,0 | 219,0 | 147,0 | 92,0 | –146,0 | 598,0 |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | 2 218,6 |
| Eget kapital | - | - | - | - | - | 432,4 |
| Summa skulder och eget kapital | 286,0 | 219,0 | 147,0 | 92,0 | –146,0 | 3 249,0 |
| Investeringar | 58,7 | 20,0 | 11,0 | - | - | 89,7 |
| Av- och nedskrivningar | 35,0 | 37,2 | 24,0 | - | - | 96,2 |
1 I rörelseresultatet (EBIT) redovisat under Koncerngemensamt ingår –73 MSEK från årets bolagsförvärv samt centrala kostnader på –7 MSEK.
I koncerngemensamma tillgångar ingår tillgångar och skulder som hör samman med centrala funktioner.
| MSEK | Extern försäljning 2014 |
Extern försäljning 2013 |
|---|---|---|
| Sverige | 2 007,1 | 1 085,2 |
| Norge | 1 280,3 | 910,9 |
| Danmark | 1 209,2 | 641,7 |
| Tyskland | 284,8 | 116,5 |
| Storbritannien | 206,2 | 111,2 |
| Ryssland | 68,4 | 49,5 |
| Övriga Europa | 119,6 | 63,4 |
| Övriga världen | 91,6 | 53,2 |
| Summa | 5 267,2 | 3 031,6 |
En av Scandi Standards kunder står för mer än 10 procent av koncernens totala omsättning med en omsättning på 819,7 (814,0) MSEK. Kunden återfinns i Region Sverige
Koncernens operativa struktur och den interna rapporteringen till koncernledning och styrelse sammanfaller. Uppdelningen utgår från koncernens verksamhet, från ett geografiskt perspektiv. De länder där verksamheten bedrivs motsvarar således koncernens segment. Segmenten styrs utifrån rörelseresultatet (EBIT) samt rörelsekapitalet.
Ansvaret för koncernens finansiella tillgångar och skulder, avsättningar för skatter och pensioner samt omvärderingseffekter vid värdering av finansiella instrument (IAS 39) och pensionsförpliktelser (IAS 19) ligger hos koncerngemensamma funktioner och fördelas inte på varje segment. I segmentens investeringar ingår samtliga materiella och immateriella investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier som ej blivit allokerade till segmenten vilka har kostnadsförts löpande.
Segment Sverige består av bolagen Kronfågel AB, SweHatch AB, Bosarpskyckling AB och AB Skånefågel. SweHatch bedriver uppfödning, produktion och kläckning av dagsgamla kycklingar till Kronfågel AB:s kontrakterade broilerproducenter samt till andra mindre aktörer på den svenska marknaden. Kronfågel AB är segmentets största verksamhet inom slakt, produktion och utveckling av färska och frysta kycklingprodukter till huvudsakligen den svenska marknaden.
AB Skånefågel slaktar och säljer huvudsakligen kycklingar för svensk marknad och för export.
Segment Norge består av Den Stolte Hane Jæren AS, Den Stolte Hane Egg AS, Scandi Standard Norge AS samt intresseföretaget Nærbo Kyllingslakt AS. Segmentet består av två delar, dels produktion, förädling och försäljning av kycklingprodukter, dels packning av ägg i eget packeri. Båda produkterna säljs på den norska marknaden. Segmentet hanterar och säljer även mindre volymer av kalkon och anka.
Segment Danmark består av Danpo A/S och intresseföretaget Farmfood A/S. Danpo slaktar, producerar, utvecklar samt förädlar genom värmebehandling, kycklingprodukter för både dansk marknad och för export inom både Europa och Asien. Farmfood vidareförädlar slaktbiprodukter från koncernens olika segment, huvudsakligen till djurmat som säljs på de internationella marknaderna.
| MSEK | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | ||
| Varuförsäljning | 5 267,2 | 3 031,6 |
| Summa | 5 267,2 | 3 031,6 |
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Realisationsvinster | 2,7 | - |
| Statliga stöd | 0,3 | 0,7 |
| Royalty | 2,5 | - |
| Försäkringsersättning | 0,3 | 3,0 |
| Övrigt | 13,2 | 5,5 |
| Summa | 19,0 | 9,2 |
* Avser perioden 3 juni–31 december 2013.
| Medeltal anställda |
2014 | varav kvinnor |
2013 | varav kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | ||||
| Sverige | 661 | 42 % | 532 | 43 % |
| Danmark | 705 | 36 % | 817 | 38 % |
| Norge | 294 | 55 % | 328 | 55 % |
| Summa koncernen | 1 660 | 42 % | 1 677 | 43 % |
Det finns inga anställda i moderbolaget.
2013 avser perioden 3 juni–31 december 2013.
| Personalkostnader | ||
|---|---|---|
| Koncernen, MSEK | 2014 | 2013 |
| Löner och ersättningar, styrelser och vd:ar | 16,7 | 5,0 |
| - varav rörlig del | 0,5 | - |
| Löner och ersättningar, övriga anställda | 755,1 | 409,3 |
| Sociala kostnader | 102,1 | 57,0 |
| Pensionskostnader1 | 46,9 | 17,1 |
| Övriga personalkostnader | 26,6 | 16,0 |
| Summa | 947,4 | 504,4 |
1 Av koncernens pensionskostnader avser 2,6 (0,4) MSEK koncernens styrelser och vd. I koncernen finns inga utestående pensionsförpliktelserna till dessa.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Andelen kvinnor, % | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | ||
| Styrelser | 4,4 | 14,0 | 28,6 | 28,6 | ||
| Övriga ledande befattningshavare |
- | - | - | - |
Med ledande befattningshavare som redovisas i denna not avses Scandi Standards koncernledning bestående av verkställande direktören (vd), koncernens CFO, COO, chefen för Group Live Operations, samt landschefer i Norge, Danmark och Sverige.
Medlemmar i koncernledningen är anställda i de olika dotterföretagen, emellertid är ingen anställd i moderbolaget.
Principer för ersättning har godkänts av styrelsen i enlighet med riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Målsättningen med Scandi Standards ersättningsprinciper är att erbjuda kompensation som främjar verksamhetens ambitioner att attrahera och behålla kvalificerad kompetens. De grundläggande principerna är att:
Scandi Standards ersättningsstruktur består av följande delar:
För personer i Scandi Standards koncernledning omprövas lönerna årligen per den 1 januari. Revideringen tar hänsyn till prestation, löneutvecklingen på marknaden, förändring av ansvarsområden, bolagets utveckling samt lokala avtal och regler.
Scandi Standard har ett övergripande program för rörlig lön för en definierad målgrupp. Målgruppen består i dag av koncernledningen och ledningsgrupperna i respektive land, samt andra nyckelpersoner och kan bestå av både kvantitativa och kvalitativa mål. Beslut om målgrupp och riktlinjer för rörlig lön fattas årligen av Scandi Standards styrelse. Rörlig ersättning kostnadsförs i takt med förväntad utbetalning.
Scandi Standard erbjuder sina anställda tjänstepensioner om inte annat är reglerat i lokala avtal eller i andra regleringar. Vd/koncernchef erhåller en avgiftsbestämd pension med en premie om 15 procent av den pensionsgrundande lönen. Pensionsåldern är 65 år.
I Sverige omfattas merparten anställda av förmånsbaserade pensionsplaner (ITP) genom PRI Pensionstjänst AB. Det finns idag två olika riktlinjer för pension för Scandi Standards högsta ledning: intjänande av tjänstepension enligt avtal om ITP med pensionsgrundande lön maximerad till 30 inkomstbasbelopp där sjukförmåner utgår enligt avtal om ITP, samt en avgiftsbestämd pension där premien motsvarar 25–30 procent av den pensionsgrundande lönen. Inom ramen för premien väljer den anställde själv fördelningen mellan ålders-, efterlevande- och sjukförmåner.
I Danmark sker avsättning till pensioner med 15 eller 10 procent av den pensionsgrundande lönen.
I Norge baseras pensionsavsättningarna på avtal om individuella avgiftsbestämda pensionsplaner, med premier på mellan 5 och 12 procent av den pensionsgrundande lönen.
Avgångsvederlag/uppsägning
För vd/koncernchef gäller en uppsägningstid om sex månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls uppsägningslön motsvarande 12 månaders ersättning (inklusive fast och rörlig lön, pensionsavsättningar och övriga förmåner), som utbetalas efter uppsägningstiden avslutats, med full avräkning för eventuell lön från en ny arbetsgivare.
Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om 3-6 månader vid uppsägning på egen begäran och 6–12 månader på bolagets begäran. Vissa ledande befattningshavare har konkurrensklausul som innebär att motsvarande 3–12 månaders finansiell ersättning ska betalas till koncernen som ersättning vid brott mot denna klausul.
Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygghetsförsäkring vid arbetsskada samt tjänstegrupplivförsäkring i enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver har ledande befattningshavare rätt till privat sjukvårdsförsäkring samt telefon och tjänstebil.
| Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2014 TSEK |
Styrelse arvoden |
Fast lön 3 |
Rörlig lön 4 |
Pension 3 | Övriga förmåner 5 |
Summa 2014 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan | 2 390 | 2 390 | ||||
| VD/koncernchef Leif Bergvall Hansen | 2 891 | 434 | 119 | 3 444 | ||
| Koncernledning, övriga2 | 10 281 | 782 | 715 | 560 | 12 338 | |
| 2 390 | 13 172 | 782 | 1 149 | 679 | 18 172 | |
| Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2013 TSEK |
Styrelse arvoden 1 |
Fast lön 3 |
Rörlig lön 4 |
Pension 3 | Övriga förmåner 5 |
Summa 2013 |
| Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan | ||||||
| VD/koncernchef Leif Bergvall Hansen | 1 833 | 275 | 84 | 2 192 | ||
| Koncernledning, övriga2 | 8 866 | 1 143 | 527 | 10 536 | ||
| 0 | 10 699 | 0 | 1 418 | 611 | 12 728 | |
| 1 Ingen ersättning utgick till styrelseledamöter 2013. 2 Koncernledningen består av 7 personer som ingår i Scandi Standard koncernens ledningsgrupp. |
Styrelsearvoden TSEK |
2014 | 2013 | |||
| 3 Vissa medlemmar i koncernledningen har rätt att byta fast lön mot |
Per Harkjaer, ordförande | 465 | - | |||
| pensionsavsättningar inom ramen för gällande skattelagstiftning. | Kate Briant | 375 | - | |||
| 4 Den rörliga lönen baseras på koncernens finansiella resultat. 5 |
Ulf Gundemark | 350 | - | |||
| Huvudsakligen bilförmåner, telefon och sjukvårdsförsäkring. 6 Därutöver ett konsultarvode på totalt 131 TSEK beslutat av Ersättningsutskottet. |
Michael Parker | 275 | - | |||
| Karsten Slotte | 275 | - | ||||
| Heléne Vibbleus6 | 375 | - | ||||
| Alexander Walsh | 275 | - | ||||
| Summa | 2 390 | - |
| MSEK | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Avskrivningar | ||
| Byggnader och mark | 13,9 | 7,8 |
| Maskiner och andra tekniska anlägg | ||
| ningar | 105,7 | 66,7 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 32,7 | 10,5 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 19,2 | 11,2 |
| Summa | 171,5 | 96,2 |
Koncernen prövar årligen värdet på tillgångarna med obestämbar nyttjandeperiod. Immateriella anläggningstillgångar fördelas på de kassagenererande enheter i vilka de har genererat kassaflödet.
* Avser perioden 3 juni–31 december 2013.
De kassagenererande enheterna motsvaras av koncernens rörelsesegment. Förväntade kassaflöden för segmenten grundar sig på affärsplaner som har överenskommits av koncernledningen för de följande fem åren, och för en organisk tillväxt på 2 procent därefter. Kassaflödena diskonteras med hjälp av en beräknad viktad kapitalkostnad (WACC) på 8,0 procent baserat på segmentens uppskattade avkastningskrav.
För nedskrivningsprövningarna i slutet av 2014 förväntas samtliga kassagenererande enheter prestera i nivå med marknaden, med undantag för Norge som förväntas uppvisa en svagare utveckling under 2015. EBITDA förväntas förbättras något under prognosperioden mot koncernens mål på medellång sikt, som är 10 procent.
Nedskrivningsprövningen vid årets utgång visar inte på några behov av nedskrivning. En känslighetsanalys har genomförts för att testa värdet om lönsamheten minskar med 2 procent för vart och ett av åren i prognosen, eller om WACC skulle ha varit 2 procent högre. Inget av fallet visade på något behov av nedskrivning.
| MSEK | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB | ||
| Revisionsuppdrag | 3,1 | 2,0 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 1 |
5,2 | 2,0 |
| Skatterådgivning | 3,3 | - |
| Övriga tjänster | 0,3 | - |
| Summa | 11,9 | 4,0 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av moderbolagets och koncernens finansiella rapportering, bokföring och styrelsens och vd:s förvaltning. I revisionsuppdraget ingår även andra uppgifter som hör till Bolagets revisor samt rådgivning och annan assistans till följd av de iakttagelser som gjorts vid granskningen under revisionsuppdraget.
1 Huvudsakligen relaterat till börsintroduktionen.
* Avser perioden 3 juni–31 december 2013.
| 2014 | 2013* | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Intäkter | Kostnader | Summa | Intäkter | Kostnader | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||||||
| Övriga intäkter | 0,0 | 2,0 | 2,0 | |||
| 0,0 | 2,0 | |||||
| Lånefordringar och kundfordringar | ||||||
| Övriga ränteintäkter | 3,1 | 3,1 | 5,6 | 5,6 | ||
| 3,1 | 5,6 | |||||
| Derivat använda i säkringsredovisning | ||||||
| Ränte- och valutaswappar | –0,2 | –0,2 | 0,0 | |||
| –0,2 | 0,0 | |||||
| Övriga finansiella skulder | ||||||
| Räntekostnader, pensionsplaner | 0,3 | 0,3 | 0,0 | |||
| Räntekostnader, upplåning | –87,6 | –87,6 | –79,2 | –79,2 | ||
| Övriga lånekostnader | –62,2 | –62,2 | –7,7 | –7,7 | ||
| Övriga räntekostnader | –7,8 | –7,8 | –9,0 | –9,0 | ||
| Valutakurseffekter | –7,8 | –7,8 | –1,0 | –1,0 | ||
| –165,1 | –91,7 | |||||
| Summa | 3,1 | –165,3 | –162,2 | 5,6 | –94,9 | –89,3 |
* Avser perioden 3 juni–31 december 2013.
| MSEK | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet |
1,0 | –1,0 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster | –4,5 | –1,8 |
| Summa | –3,5 | –2,8 |
| Kursdifferenser i rörelseresultatet inkluderas i: | 2014 | 2013* |
| Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | 1,0 | –1,0 |
| Summa | 1,0 | –1,0 |
* Avser perioden 3 juni–31 december 2013.
| Skatt på årets resultat, MSEK | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) | ||
| Årets skattekostnad/intäkt | –26,9 | –14,8 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | –4,4 | - |
| Summa aktuell skatt | –31,3 | –14,8 |
| Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+) | ||
| Uppskjuten skatt från förändringar i temporära skillnader |
–5,5 | –29,8 |
| Uppskjuten skatteintäkt från aktiverat under skottsavdrag |
16,6 | 17,5 |
| Summa uppskjuten skatt | 11,1 | –12,3 |
| Summa redovisad skattekostnad | –20,2 | –27,1 |
forts. Not 10
| 2014 | 2013* | |||
|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skatt | % | MSEK | % | MSEK |
| Resultat före skatt | 76,3 | –52,8 | ||
| Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats | 22,0% | –16,8 | 22,0 % | 11,6 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag | 4,1% | –3,1 | –10,3% | –5,4 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 2,6% | –2,0 | –34,3% | –18,0 |
| Skattefria intäkter | –0,4% | 0,3 | - | - |
| Aktivering av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag | –0,7% | 0,5 | - | - |
| Effekt av ändrade skattesatser | - | - | –17,5% | –9,2 |
| Återläggning resultat intresseföretag | –0,7% | 0,5 | 0,8% | 0,4 |
| Övrigt | –0,5% | 0,4 | –12,4% | –6,5 |
| Redovisad effektiv skatt | 26,5% | –20,2 | –51,7% | –27,1 |
* Avser perioden 3 juni–31 december 2013.
| Skatteposter som redovisats via övrigt totalresultat mot eget kapital, MSEK | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner | 4,2 | –1,9 |
| Kassaflödessäkringar | 1,3 | –0,6 |
| Säkringar av nettoinvesteringar | 6,9 | 2,2 |
| Summa skatteeffekter i övrigt totalresultat | 12,4 | –0,3 |
* Avser perioden 3 juni–31 december 2013.
| Uppskjuten skattefordran/skatteskuld | 31 december 2014 | 31 december 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skatteskulder |
Netto | Uppskjutna skattefordringar |
Uppskjutna skatteskulder |
Netto | |
| Byggnader och mark | 39,5 | - | 39,5 | 35,4 | - | 35,4 | |
| Maskiner och inventarier | 29,7 | 18,4 | 11,3 | 36,4 | 13,1 | 23,3 | |
| Immateriella tillgångar | - | 120,1 | –120,1 | - | 120,6 | –120,6 | |
| Övriga tillgångar | - | 3,6 | –3,6 | - | 4,3 | –4,3 | |
| Pensionsavsättningar | 4,0 | - | 4,0 | - | 1,0 | –1,0 | |
| Övriga skulder | 2,3 | - | 2,3 | 0,5 | - | 0,5 | |
| Underskottsavdrag | 36,4 | - | 36,4 | 17,5 | - | 17,5 | |
| Summa | 111,9 | 142,1 | –30,2 | 89,8 | 139,0 | –49,2 | |
| Kvittning av kvittningsbara tillgångar/skulder per jurisdiktion |
–66,6 | –66,6 | 0,0 | – | – | 0,0 | |
| Summa, netto uppskjuten skatteskuld | 45,3 | 75,5 | –30,2 | 89,8 | 139,0 | –49,2 |
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder kvittningsbara inom samma jurisdiktion har nettoredovisats under 2014
| Koncernen, MSEK | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över resultaträkningen |
Redovisat mot övrigt totalresultat |
Förändringar vid förvärv/ avyttring av bolag |
Omräknings differenser |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark | 35,4 | 1,7 | - | - | 2,4 | 39,5 |
| Maskiner och inventarier | 23,3 | –12,8 | - | - | 0,8 | 11,3 |
| Immateriella tillgångar | –120,6 | 4,2 | - | –3,3 | –0,4 | –120,1 |
| Övriga tillgångar | –4,3 | 0,3 | - | - | 0,4 | –3,6 |
| Pensionsavsättningar | –1,0 | 0,8 | 4,2 | - | - | 4,0 |
| Övriga skulder | 0,5 | 0,3 | 1,3 | - | 0,2 | 2,3 |
| Underskottsavdrag | 17,5 | 16,6 | - | - | 2,3 | 36,4 |
| Övriga | 0,0 | - | - | - | - | - |
| Summa | –49,2 | 11,1 | 5,5 | –3,3 | 5,7 | –30,2 |
| Koncernen, MSEK | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över resultaträkningen |
Redovisat mot övrigt totalresultat |
Förändringar vid förvärv/ avyttring av bolag |
Omräknings differenser |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark | – | –7,4 | – | 41,5 | 1,3 | 35,4 |
| Maskiner och inventarier | – | –33,0 | – | 55,3 | 1,0 | 23,3 |
| Immateriella tillgångar | – | 2,7 | – | –135,1 | 11,8 | –120,6 |
| Övriga tillgångar | – | 11,2 | – | –15,5 | – | –4,3 |
| Pensionsavsättningar | – | –2,9 | –2,1 | 4,0 | – | –1,0 |
| Övriga skulder | – | –0,4 | –0,7 | 1,6 | – | 0,5 |
| Underskottsavdrag | – | 17,5 | – | – | – | 17,5 |
| Övriga | – | - | - | - | - | - |
| Summa | - | –12,3 | –2,8 | –48,2 | 14,1 | –49,2 |
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag på 165,4 (79,5) MSEK, varav allt aktiverats som uppskjuten skattefordran. Samtliga underskott har obegränsad livslängd.
| Mark och markanläggningar |
Byggnader och mark |
anläggningar | Maskiner och andra tekniska |
Inventarier, verktyg och installationer |
nyanläggningar | Pågående | Summa materiella anläggningstillgångar |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2014 | 2013* | 2014 | 2013* | 2014 | 2013* | 2014 | 2013* | 2014 | 2013* | 2014 | 2013* |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 10,7 | 9,3 | 440,3 | 409,9 | 1 474,6 | 1 456,1 | 309,1 | 147,4 | 62,0 | 91,1 | 2 296,7 | 2 113,8 |
| Ackumulerade avskrivningar | –4,7 | –4,3 | –201,2 | –177,0 | –915,2 | –860,7 | –174,3 | –90,9 | - | - | –1 295,4 | –1 132,9 |
| Ackumulerade nedskrivningar | –65,6 | –61,5 | –124,9 | –120,9 | –0,9 | –0,9 | - | - | –191,4 | –183,3 | ||
| Redovisat värde | 6,0 | 5,0 | 173,5 | 171,4 | 434,5 | 474,5 | 133,9 | 55,6 | 62,0 | 91,1 | 809,9 | 797,6 |
| Redovisat värde vid årets början | 5,0 | 0,0 | 171,4 | 0,0 | 474,5 | 0,0 | 55,6 | 0,0 | 91,1 | 0,0 | 797,6 | 0,0 |
| Investeringar 1 | - | 0,0 | 0,2 | 0,3 | 1,9 | 10,5 | 49,6 | 0,5 | 90,7 | 78,7 | 142,4 | 90,0 |
| Förvärv | - | 4,5 | - | 167,9 | 477,0 | - | 61,2 | - | 72,0 | 0,0 | 782,6 | |
| Försäljningar och utrangeringar | - | - | - | - | –1,0 | –1,1 | - | - | - | - | –1,0 | –1,1 |
| Årets avskrivningar | –0,2 | –0,1 | –13,6 | –7,7 | –105,7 | –66,7 | –32,7 | –10,5 | - | - | –152,2 | –85,0 |
| Omklassificeringar | 1,2 | 0,6 | 6,2 | 5,2 | 51,2 | 51,0 | 63,2 | 3,9 | –121,8 | –60,7 | 0,0 | 0,0 |
| Omräkningsdifferenser | 0,0 | 0,0 | 9,3 | 5,7 | 13,6 | 3,8 | –1,8 | 0,5 | 2,0 | 1,1 | 23,1 | 11,1 |
| Redovisat värde | 6,0 | 5,0 | 173,5 | 171,4 | 434,5 | 474,5 | 133,9 | 55,6 | 62,0 | 91,1 | 809,9 | 797,6 |
| Leasing, MSEK Redovisat värde för tillgångar som innehas under finansiella leasingavtal |
- | - | 0,6 | - | 4,5 | 6,2 | - | - | - | - | 5,1 | 6,2 |
1 I årets investeringar ingår inga aktiverade räntor
* Avser perioden 3 juni–31 december 2013.
Inga statliga stöd som påverkat investeringsvärdena har erhållits under 2014 eller 2013. Vid årsskiftet fanns det avtalsförpliktelser avseende investeringar i materiella anläggningstillgångar till ett värde av 10,1 MSEK. För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar se not 6. För ytterligare upplysningar om leasing se not 24.
| Goodwill | Övriga immateriella anläggningstillgångar | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Varumärken | Kund- och leveran törsrelationer |
Balanserade utgifter för utvecklings arbeten, internt genererade |
Summa övriga immateriella tillgångar |
||||||||
| MSEK | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | 2014 | 2013 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar |
611,3 - |
589,7 - |
322,9 - |
318,3 - |
208,9 –29,0 |
194,1 –10,6 |
26,4 –0,5 |
26,4 - |
558,2 –29,5 |
538,8 –10,6 |
|
| Redovisat värde | 611,3 | 589,7 | 322,9 | 318,3 | 179,9 | 183,5 | 25,9 | 26,4 | 528,7 | 528,2 | |
| Ingående balans Investeringar Förvärv |
589,7 - 16,4 |
0,0 - 613,1 |
318,3 - - |
0,0 - 324,5 |
183,5 - 14,6 |
0,0 - 204,3 |
26,4 - - |
0,0 1,3 25,1 |
528,2 0,0 14,6 |
0,0 1,3 553,9 |
|
| Årets avskrivningar Omräkningsdifferenser |
- 5,2 |
- –23,4 |
- 4,6 |
- –6,2 |
–18,7 0,5 |
–11,2 –9,6 |
–0,5 - |
- - |
–19,2 5,1 |
–11,2 –15,8 |
|
| Redovisat värde | 611,3 | 589,7 | 322,9 | 318,3 | 179,9 | 183,5 | 25,9 | 26,4 | 528,7 | 528,2 | |
| Fördelning av goodwill, varumärken och kund-/leverantörsrelationer |
|||||||||||
| Sverige | 120,7 | 104,4 | 144,01 | 144,01 | 29,1 | 15,9 | |||||
| Danmark | 126,3 | 118,5 | 82,12 | 77,02 | 17,7 | 18,1 | |||||
| Norge | 364,3 | 366,8 | 96,83 | 97,33 | 133,1 | 149,5 | |||||
| Summa | 611,3 | 589,7 | 322,9 | 318,3 | 179,9 | 183,5 |
1Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Kronfågel, Ivars, Vitafågeln)
2Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Danpo, BornholmerHanen)
3Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Den Stolte Hane)
För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar, samt årlig prövning vad gäller nedskrivning, se not 6.
| Koncernen, MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 38,7 | 0,0 |
| Förvärv | - | 37,4 |
| Andel i intresseföretags resultat | 2,2 | 1,5 |
| Omräkningsdifferens | 1,8 | –0,2 |
| Redovisat värde | 42,7 | 38,7 |
Information om intresseföretag 2014
| Nettoom | Årets | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Tillgångar | Skulder | sättning | resultat |
| Farmfood A/S | 198,5 | 120,4 | 27,6 | 6,6 |
| Nærbø Kyllingslakt AS | 29,4 | 18,9 | 54,8 | –1,3 |
| MSEK | Tillgångar | Skulder | Nettoom sättning |
Årets resultat |
|---|---|---|---|---|
| Farmfood A/S | 176,9 | 110,1 | 23,1 | 4,5 |
| Nærbø Kyllingslakt AS | 24,2 | 12,4 | 57,6 | 0,5 |
Eventuella nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i intresseföretag.
| Koncernens innehav i intresseföretag 2014-12-31 | Organisations | Redovisat värde i | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bolagsnamn | Bolagsnamn | nummer | Säte | Antal aktier | Kapitalandel, % | koncernen, MSEK | |
| Intresseföretag i koncernen: | |||||||
| Danmark | Farmfood A/S | 27 121 977 | Loegstoer | 10 000 | 33,3 | 26,0 | |
| Norge | Nærbø Kyllingslakt AS | 985 228 175 | Nærbø, Hå | 3 875 | 50,0 | 16,7 | |
| Summa | 42,7 |
| Koncernen, MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Fordringar hos intresseföretag | 1,2 | 1,2 |
| Övriga aktier och andelar | 0,6 | 0,8 |
| Derivatinstrument | - | 2,2 |
| Övriga finansiella fordringar | - | 2,5 |
| Summa | 1,8 | 6,7 |
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 78,8 | 51,5 |
| Varor under tillverkning | 44,2 | 45,9 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 421,3 | 512,5 |
| Förskott till leverantörer | 2,3 | 14,7 |
| Summa | 546,6 | 624,6 |
Av årets varulager är 32,9 (0,3) MSEK värderat till nettoförsäljningsvärde. Under året har nedskrivningar redovisats på 17,4 (7,1) MSEK, samtidigt som återläggning av tidigare gjorda nedskrivningar skett med 2,5 (7,5) MSEK. Under året har uppskrivningar om 8,5 (-) MSEK redovisats.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 336,7 | 370,7 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 26,2 | 28,2 |
| Förutbetalda kostnader och | ||
| upplupna intäkter | 54,5 | 97,3 |
| Summa | 417,4 | 496,2 |
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 317,9 | 325,7 |
| Förfallna fordringar | ||
| < 31 dagar | 16,1 | 38,3 |
| 31–60 dagar | 0,3 | 6,2 |
| 61–90 dagar | 0,0 | 0,0 |
| > 90 dagar | 2,4 | 0,5 |
| Summa | 336,7 | 370,7 |
| Avsättningar för osäkra kundfordringar | 0,0 | 0,0 |
| Summa | 336,7 | 370,7 |
För information om värdering av kundfordringar se not 20.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyror | 3,5 | 5,6 |
| Förutbetalda försäkringar | 2,0 | 8,1 |
| Förskottsbetalningar till kontrakterade broilerproducenter |
16,1 | 17,3 |
| Förskottslikvid, finansiering | 10,7 | 56,3 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 17,7 | 7,9 |
| Övriga upplupna intäkter | 4,5 | 2,1 |
| Summa | 54,5 | 97,3 |
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Räntebärande fordringar | 1,4 | 1,0 |
| Summa | 1,4 | 1,0 |
| Likvida medel MSEK |
2014 | 2013 |
| Kassa och bank Kortfristiga placeringar < 3 månader |
89,7 - |
71,8 - |
| Summa | 89,7 | 71,8 |
Som kortfristiga räntebärande tillgångar redovisas fordringar med löptid upp till ett år och placeringar med löptid mellan tre månader och ett år.
| MSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskju tet kapital |
Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel |
Eget kapital hän förligt till moder bolagets ägare |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Summa eget kapital, ingående balans 2013-06-03 | 0,0* | 500,7 | 500,7 | |||
| Periodens resultat | –79,9 | –79,9 | ||||
| Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner | 9,0 | 9,0 | ||||
| Kassaflödessäkringar – årets omvärdering | 2,9 | 2,9 | ||||
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | 10,0 | 10,0 | ||||
| Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk | ||||||
| verksamhet | –10,0 | –10,0 | ||||
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 1,6 | –1,9 | –0,3 | |||
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | - | - | –5,5 | 10,0 | 7,1 | 11,6 |
| Summa totalresultat | - | - | –5,5 | 10,0 | –72,8 | –68,3 |
| Summa eget kapital, utgående balans 2013-12-31 | 0,0* | 500,7 | –5,5 | 10,0 | –72,8 | 432,4 |
| MSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskju tet kapital |
Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserade vinstmedel |
Eget kapital hän förligt till moder bolagets ägare |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Summa eget kapital, ingående balans 2014-01-01 | 0,0* | 500,7 | –5,5 | 10,0 | –72,8 | 432,4 |
| Periodens resultat | 56,1 | 56,1 | ||||
| Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner | –19,2 | –19,2 | ||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||
| - årets omvärdering | –5,5 | –5,5 | ||||
| - återförd till resultaträkningen | 0,0 | 0,0 | ||||
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | 53,9 | 53,9 | ||||
| Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk | ||||||
| verksamhet | –31,4 | –31,4 | ||||
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 8,2 | 4,2 | 12,4 | |||
| Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt | - | - | –28,7 | 53,9 | –15,0 | 10,2 |
| Summa totalresultat | - | - | –28,7 | 53,9 | 41,1 | 66,3 |
| Transaktioner med ägarna | ||||||
| Fondemission | 0,5 | –0,5 | ||||
| Nyemission | 6,2 | 6,2 | ||||
| Kvittningsemission avseende lån från ägarna | 0,1 | 381,2 | 381,3 | |||
| Summa eget kapital, utgående balans 2014-12-31 | 0,6 | 888,1 | –34,2 | 63,9 | –32,2 | 886,2 |
* Aktiekapitalet i Scandi Standard AB uppgick till 50 072 SEK.
Under 2014 återbetalades säljarreverser (Vendor Loan Note) som innehades av ägarna, och PIK Note som innehades av ägarna (inklusive upplupen ränta) omvandlades till eget kapital i samband med börsnoteringen. Övrigt tillskjutet kapital omfattar premier som har betalats av moderbolagets ägare hänförligt till nyemissioner.
För kassaflödessäkringar där den säkrade transaktionen ännu inte har ägt rum, omfattar säkringsreserven den ackumulerade effektiva andelen av vinster och förluster hänförliga till omräkningar av säkringsinstrumentet till verkligt värde. De ackumulerade vinsterna eller förlusterna som redovisas i säkringsreserven kommer att återföras till resultaträkningen när den säkrade transaktionen påverkar resultatet.
Omräkningsreserven omfattar samtliga omräkningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av de finansiella rapporterna till koncernens rapporteringsvaluta (SEK). Vinster och förluster på säkringsinstrument som kvalificerar sig som säkringar av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet innefattas också i omräkningsreserven och redovisas där efter avdragen skatt.
| 2013 | ||
|---|---|---|
| Aktiekapital, totalt | Antal aktier | SEK |
| Ingående balans 2013-06-03 Förändring under året |
500 716 726 - |
50 072 - |
| Utgående balans | 500 716 726 | 50 072 |
| 2014 | ||
| Aktiekapital, totalt | Antal aktier | SEK |
| Ingående balans 2014-01-01 | 500 716 726 | 50 072 |
| Förändring under året | –440 655 736 | 549 677 |
| Utgående balans | 60 060 890 | 599 749 |
Enligt bolagsordningen för Scandi Standard AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 500 000 SEK och högst 2 000 000 SEK. Kvotvärdet per aktie är 0,009986 SEK
| Resultat per aktie | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Årets resultat, MSEK | 56,1 | –79,9 |
| Resultat per aktie, SEK | 1,02 | 1,78 |
| Genomsnittligt antal aktier, miljoner | 55,2 | 44,9 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 14,76 | 8,64 |
* Avser perioden 3 juni–31 december 2013.
| MSEK | Not | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|---|
| Långfristiga skulder till kreditinstitut |
20 | 1 448,5 | 1 281,0 |
| Vendor Loan Notes (säljarreverser) | - | 135,0 | |
| PIK Note | - | 348,3 | |
| Derivatinstrument | 5,6 | 2,7 | |
| Finansiella skulder avseende leasingavtal |
24 | 3,6 | 5,0 |
| Övriga räntebärande skulder | 2,5 | - | |
| Summa | 1 460,2 | 1 772,0 |
| MSEK | Not | 2014 | 2013 |
|---|---|---|---|
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut |
20 | 32,9 | 223,0 |
| Övriga korta räntebärande skulder |
- | 18,0 | |
| Upplupna räntekostnader | 3,9 | - | |
| Finansiella skulder avseende leasingavtal |
24 | 2,1 | 2,0 |
| Summa | 38,9 | 243,0 |
Scandi Standard är genom sina internationella verksamheter exponerat för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde till följd av förändringar av valutakurser, räntenivåer, refinansiering samt kredit- och motpartsrisker.
Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för valutarisk genom att valutakursförändringar påverkar koncernens resultat- och balansräkning.
Koncernens valutaexponering omfattar både transaktionsexponering och omräkningsexponering. Målet för koncernens valutariskhantering är att minimera den kortsiktiga effekten av valutakursförändringarnas negativa inverkan på koncernens resultat och finansiella position.
Målsättningen för Scandi Standard är att inte vara exponerad för valutakursförändringar inom Europa och övriga världen vid exporthandel.
| MSEK | Koncernen |
|---|---|
| SEK | 64,9 |
| DKK | 141,9 |
| NOK | 59,8 |
| EUR | 47,2 |
| Övriga valutor | 22,9 |
| Summa | 336,7 |
| MSEK | Koncernen |
|---|---|
| SEK | 88,2 |
| DKK | 112,1 |
| NOK | 91,8 |
| EUR | 58,0 |
| Övriga valutor | 20,6 |
| Summa | 370,7 |
| MSEK | Koncernen |
|---|---|
| SEK | 128,1 |
| DKK | 109,2 |
| NOK | 75,0 |
| EUR | 39,9 |
| Övriga valutor | 0,0 |
| Summa | 352,2 |
| MSEK | Koncernen |
|---|---|
| SEK | 146,1 |
| DKK | 99,8 |
| NOK | 96,4 |
| EUR | 12,7 |
| Övriga valutor | 0,2 |
| Summa | 355,2 |
Omräkningsexponering är effekten av valutakursförändringar när utländska dotterföretags resultat- och balansräkning omräknas till koncernens rapporteringsvaluta (SEK). Valutasäkring av investeringar i utländska dotterföretag (nettotillgångar inklusive goodwill vid konsolidering) hanteras genom upptagande av lån i dotterföretagens respektive rapporteringsvalutor, så kallad Equity Hedge (egetkapitalsäkring). Vid bokslutstillfället upptas dessa lån till balansdagskurs. I moderbolaget resultatförda kursdifferenser hänförliga till dessa lån (netto efter skatt) redovisas i koncernen tillsammans med omräkningsdifferenser från nettotillgångarna i dotterföretaget via övrigt totalresultat mot koncernens egna kapital. För närvarande finns det nettotillgångar i DKK och NOK som är säkrade.
En förstärkning av den svenska kronan jämfört med övriga valutor med 10 procent skulle innebära att eget kapital minskade med 119,9 MSEK utan hänsyn tagen till egetkapitalsäkring. Med hänsyn tagen till egetkapitalsäkring skulle eget kapital minska med 21,9 MSEK, allt annat lika.
Valutakursförändringar påverkar även omräkningen av utländska dotterföretags resultaträkning till SEK. Denna omräkning är inte valutasäkrad och omräkningsdifferensen är därför utsatt för valutarisk och medräknad i känslighetsanalysen som redovisas nedan.
Scandi Standard är främst exponerad mot valutorna DKK, NOK och EUR. De olika valutorna representerar både in- och utflöden jämfört med den svenska kronan.
En 10-procentig försvagning av den svenska kronan gentemot dotterföretagens valutor skulle vid en omräkning av rörelseresultatet ha en ungefärlig påverkan på rörelseresultatet med –18,7 MSEK. Påverkan fördelar sig enligt följande: DKK/SEK 9,4 MSEK och NOK/SEK 9,3 MSEK. Beräkningen utgår från att allt annat är lika och tar inte hänsyn till eventuellt förändrade priser och kundbeteende vid förändrade valutakurser.
Den räntebärande upplåningen medför att koncernen exponeras för ränterisk. Med ränterisk avses risken för negativ påverkan på koncernens resultat och kassaflöden till följd av förändringar i marknadsräntan. Hur snabbt en varaktig förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens finansnetto beror på upplåningens räntebindningstid.
Koncernens utestående skulder till kreditinstitut per 31 december 2014 inklusive utestående ränteswappar, har en vägd genomsnittlig räntebindningstid på drygt 28 månader.
En förändring av räntorna med +/–1 procentenhet skulle påverka värderingen av ränteswapparna utestående på balansdagen och därmed resultatet med +/–0,1 MSEK och eget kapital med +/–0,7 MSEK.
REFINANSIERINGSRISK, LIKVIDITETSRISK OCH BETALNINGSBEREDSKAP Med refinansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån och krediter ska omsättas. Likviditetsrisk är risker för att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas. Scandi Standard begränsar refinansieringsrisken genom god spridning på motparter och låneskuldens förfallotidpunkter. Den vägda genomsnittliga löptiden på lån hos kreditinstitut var vid årsskiftet 4,1 år.
Genom att ständigt hålla likvida tillgångar, alternativt outnyttjade kreditfaciliteter, försäkrar sig koncernen om att hålla en god betalningsberedskap och därigenom minska likviditetsrisken. Betalningsberedskapen, det vill säga likvida medel och outnyttjade krediter, uppgick till 489,7 MSEK per den 31 december 2014.
| stitut | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019- | Summa |
| EUR | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 17,6 | 0,3 |
| DKK | 29,6 | 29,6 | 279,6 | 29,6 | 179,6 | 547,8 |
| NOK | 36,0 | 36,0 | 286,0 | 36,0 | 186,0 | 579,9 |
| SEK | 29,9 | 29,9 | 279,9 | 29,9 | 179,9 | 549,7 |
| Summa | 95,5 | 95,5 | 845,5 | 95,5 | 563,1 1 695,3 | |
| Varav ränta | 35,5 | 35,5 | 35,5 | 35,5 | 35,5 | 177,7 |
| Summa | 31,4 | 2,2 | 0,0 1 013,5 | –10,5 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntederivat | - | - | - | 1 013,5 | –8,3 |
| Valutaderivat | 31,4 | 2,2 | - | - | –2,2 |
| MSEK | 2015 | 2016 | 2017 | 2018- | Verkligt värde |
| Summa | 37,7 | 0,6 | 443,7 | 21,0 | –1,7 |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntederivat | 20,1 | 0,6 | 443,7 | 21,0 | –0,7 |
| Valutaderivat | 17,6 | - | - | - | –1,0 |
| MSEK | 2014 | 2015 | 2016 | 2017- | Verkligt värde |
Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed orsakar Scandi Standard en förlust. För att begränsa motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet.
Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom särskild kreditprövning. Scandi Standard tillämpar kreditkontroll av sina kunder där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag.
Delar av kundfordringarna säljs vidare till Nordea Finans AB och Nordea Finans Danmark A/S utan regress. Sålda fordringar per årsskiftet uppgick till 113,3 (117,0) MSEK.
| Tillgångar, MSEK | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Derivat med positivt verkligt värde Övriga finansiella tillgångar värde rade till verkligt värde |
- - |
- - |
- - |
- - |
| Summa tillgångar | - | - | - | - |
| Skulder, MSEK | ||||
| Derivat med negativt verkligt värde | - | 8,3 | - | 8,3 |
| Övriga finansiella skulder värderade till verkligt värde |
- | - | - | - |
| Summa skulder | - | 8,3 | - | 8,3 |
| Tillgångar, MSEK | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Derivat med positivt verkligt värde | - | 2,0 | - | 2,0 |
| Övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde |
- | 3,0 | - | 3,0 |
| Summa tillgångar | - | 5,0 | - | 5,0 |
| Skulder, MSEK | ||||
| Derivat med negativt verkligt värde | - | 3,7 | - | 3,7 |
| Övriga finansiella skulder värderade till verkligt värde |
- | - | - | - |
| Summa skulder | - | 3,7 | - | 3,7 |
Verkligtvärde-hierarki med upplysning om basdata för värdering till verkligt värde
| 2014-12-31, MSEK | Finansiella anlägg ningstillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Lån och fordringar |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||||
| Övriga långfristiga finansiella tillgångar | - | 1,8 | - | - | 1,8 | 1,8 |
| Övriga kortfristiga finansiella tillgångar | - | 336,7 | - | - | 336,7 | 336,7 |
| Kortfristig del av räntebärande fordringar | - | 1,4 | - | - | 1,4 | 1,4 |
| Likvida medel | - | 89,7 | - | - | 89,7 | 89,7 |
| Summa tillgångar | - | 429,6 | - | - | 429,6 | 429,6 |
| SKULDER | ||||||
| Långfristig del av räntebärande skulder | - | - | 5,6 | 1 454,6 | 1 460,2 | 1 460,2 |
| Kortfristig del av räntebärande skulder | - | - | - | 38,9 | 38,9 | 38,9 |
| Leverantörsskulder och andra skulder | - | - | 2,9 | 352,2 | 355,1 | 355,1 |
| Summa finansiella skulder | - | - | 8,5 | 1 845,7 | 1 854,2 | 1 854,2 |
| Finansiella anlägg ningstillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
Lån och fordringar |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Övriga finansiella skulder |
Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| 0,8 | - | - | - | 0,8 | 0,8 |
| 2,5 | 1,2 | 2,2 | - | 5,9 | 5,9 |
| - | 370,6 | - | - | 370,6 | 370,6 |
| - | 1,3 | - | - | 1,3 | 1,3 |
| - | 71,8 | - | - | 71,8 | 71,8 |
| 3,3 | 444,9 | 2,2 | 0,0 | 450,4 | 450,4 |
| - | - | 2,7 | 1 769,3 | 1 772,0 | 1 754,0 |
| - | - | 243,0 | 243,0 | 243,0 | |
| - | - | 1,0 | 355,2 | 356,2 | 356,2 |
| - | - | 3,7 | 2 367,5 | 2 371,2 | 2 353,2 |
1) Vendor Loan Note (säljarreverser) och PIK Note har värderats till verkligt värde. Övriga lån avser relativt nyligen överenskomna lån från kreditinstitut, och därmed överensstämmer verkligt värde i stort sett med redovisat värde. Värderingen av Vendor Loan Note och PIK Note grundade sig på en värdering i enlighet med nivå 3, vilket innebär användandet av marknadsinformation för jämförbara företag samt avkastningen på obligationer utfärdade av bolag som stöds av riskkapitalbolag i Norden. Verkligt värde för Vendor Loan Note var i enlighet med värderingen 140 MSEK jämfört med ett redovisat värde på 135 MSEK, och verkligt värde för PIK Note var 325 MSEK jämfört med det redovisade värdet på 348 MSEK.
Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De förmånsbestämda planerna, som redovisas i koncernens balansräkning, är i huvudsak fonderade och avser så kallade PRI-pensioner i Sverige. Dessa planer är fonderade i en pensionsstiftelse, Lantmännens Gemensamma Pensionsstiftelse Grodden, där ett antal bolag som ingår i, eller har ingått i, Lantmännen-koncernen tryggat sina pensionsförpliktelser. Varje bolag har sin egen del av stiftelsen tillgångar. Det finns ingen skyldighet för anslutna bolag att tillskjuta ytterligare medel till stiftelsen. Förpliktelserna är också kreditförsäkrade via PRI Pensionsgaranti. PRI Pensionsgaranti är ett ömsesidigt försäkringsbolag som garanterar de anställdas framtida pensioner. I och med att tillgångarna finns avskilja i en särskild stiftelse kan förpliktelserna reduceras med marknadsvärdet på tillgångarna i stiftelsen vid redovisning i balansräkningen. Kronfågel AB och SweHatch är anslutna till stiftelsen vad gäller förpliktelser intjänade till och med maj 2013. Efter detta datum finansieras all ny intjäning av pensioner direkt med avgifter inom koncernen.
Pensionsplaner med balansmässiga överskott redovisas som tillgång i balansräkningens Överskott i fonderade pensionsplaner. Övriga pensionsplaner som är ofonderade eller delvis fonderade redovisas som Avsättningar för pensionsförpliktelser.
Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar i koncernen:
Förmånsbestämda pensionsplaner
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Fonderade planer | ||
| Förmånsbestämda förpliktelser enligt svenska PRI |
173,9 | 145,8 |
| Förvaltningstillgångars verkliga värde | –155,3 | –150,3 |
| Summa nettovärde, fonderade planer | 18,6 | –4,5 |
| Överskott i pensionsplan redovisad som tillgång |
–4,9 | |
| Delvis fonderad plan redovisad som skuld | 18,6 | 0,4 |
| Ofonderade planer Övriga ofonderade förpliktelser |
1,8 | 2,0 |
| Summa, ofonderade planer | 1,8 | 2,0 |
| Avsättning för pensioner, nettovärde | 20,4 | –2,5 |
Pensionskostnad i resultaträkningen
| MSEK | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | ||
| Kostnader för pensioner intjänade under året | 1,6 | 1,5 |
| Ränteintäkter/räntekostnader | 0,3 | 0,0 |
| Reduceringar och regleringar | - | 14,4 |
| Kostnad förmånsbestämda planer | 1,9 | 15,9 |
| Kostnad avgiftsbestämda planer | –48,5 | –33,0 |
| Total kostnad för pensioner | –46,6 | –17,1 |
| Kostnaden redovisas på följande rader i resultaträkningen |
||
| Personalkostnader, not 5 | –46,9 | –17,1 |
| Finansiella kostnader, not 8 | 0,3 | 0,0 |
| Total pensionskostnad | –46,6 | –17,1 |
| MSEK | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | ||
| Avkastning på förvaltningstillgångar utöver vad som redovisas som ränteintäkt i |
||
| resultaträkningen | 11,5 | 2,9 |
| Erfarenhetsbaserad justering av förpliktelsen | –0,3 | 1,2 |
| Effekter av ändrade demografiska antaganden | –8,5 | - |
| Effekter av ändrade finansiella antaganden | –21,9 | 4,9 |
| Summa aktuariella vinster (+), förluster (–) | –19,2 | 9,0 |
| Skatt på ovanstående poster | 4,2 | –1,9 |
| Summa redovisad i Övrigt totalresultat | –15,0 | 7,1 |
* Avser perioden 3 juni–31 december 2013.
Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner finns i Sverige.
| 31 dec 2014 | 31 dec 2013 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Förmånsbaserade förpliktelser |
Förvaltnings tillgångar |
Netto | Förmånsbaserade förpliktelser |
Förvaltnings tillgångar |
Netto |
| Ingående balans | 147,9 | –150,3 | –2,4 | - | - | - |
| Från förvärvade verksamheter | - | - | - | 171,3 | –150,6 | 20,7 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | –1,6 | - | –1,6 | –1,5 | - | –1,5 |
| Räntor redovisade i resultaträkningen | 5,7 | –6,0 | –0,3 | 3,3 | –3,3 | - |
| Utbetalning av pensionsersättning | –7,0 | - | –7,0 | –4,3 | - | –4,3 |
| Utbetald kompensation till arbetsgivare 1) | - | 12,5 | 12,5 | - | 6,5 | 6,5 |
| Reduceringar och regleringar | - | - | - | –14,4 | - | –14,4 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar utöver redovisad ränta | - | –11,5 | –11,5 | - | –2,9 | –2,9 |
| Omvärdering av pensionsförpliktelse redovisad i övrigt | ||||||
| totalresultat | 30,7 | - | 30,7 | –6,6 | - | –6,6 |
| Utgående balans, pensionsskuld | 175,7 | –155,3 | 20,4 | 147,8 | –150,3 | –2,5 |
| Varav fonderade planer | - | - | 18,6 | - | - | –4,5 |
| Varav ofonderade planer | - | - | 1,8 | - | - | 2,0 |
1) Såväl Kronfågel AB som SweHatch har erhållit kompensation från pensionsstiftelsen under 2014 och 2013 (under 2013 för pensioner utbetalda under 2012).
Verkligt värde på förvaltningstillgångar och andel av de totala förvaltningstillgångarna
| 2014 | 2013 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Fastigheter | 90,3 | 58,1 | 82,8 | 55,1 |
| Fastränteplaceringar | 14,1 | 9,1 | 11,6 | 7,7 |
| Strukturerade produkter | 5,6 | 3,6 | 5,4 | 3,6 |
| Aktieplaceringar | 25,4 | 16,4 | 15,5 | 10,3 |
| Hedgefonder | 14,3 | 9,2 | 15,9 | 10,6 |
| Likvida medel | 5,6 | 3,6 | 19,1 | 12,7 |
| Summa | 155,3 | 100,0 | 150,3 | 100,0 |
Samtliga aktieplaceringar avser noterade placeringar.
| Aktuariella antaganden | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 2,75 % | 4,00 % |
| Framtida ökningar av pensioner | 1,50 % | 2,00 % |
| Inflation | 1,50 % | 2,00 % |
| Dödlighetstabell | DUS14 | DUS06 |
En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procent skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 6,6 MSEK medan en ökning av räntan med 0,25 procent skulle minska förpliktelsen med cirka 6,2 MSEK. En förändring av livslängdsantagandena med ett år skulle förändra förpliktelsen med cirka 6,4 MSEK. Ändrade antaganden gällande inflationen med 0,25% skulle ändra förpliktelsen med cirka 6,3 MSEK. Pensionsstiftelsen hade en avkastning på 6 procent, och en förändring med 1 procentenhet skulle ändra förvaltningstillgångarnas värde med cirka 1,4 MSEK.
De fonderade planerna omfattar 64 procent fribrevshavare och 36 procent pensionärer. Löptiden är 16 år.
Förväntade utbetalningar av pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner under 2015 uppgår till 6,7 MSEK.
För vissa anställda i Sverige erläggs försäkringspremie till Alecta avseende åtaganden enligt den så kallade traditionella ITP-planen. Planen är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan för närvarande inte lämna den information som krävs för att redovisa denna pensionsplan som en förmånsbestämd plan. Pensioner, som tryggas genom försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Av kostnaden ovan för avgiftsbestämda planer, 48,5 MSEK, avser 3,7 MSEK premier till Alecta för traditionell ITP. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 143 (148) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Den långfristiga avsättning som redovisas per december 2014 avser i sin helhet villkorad tilläggsköpeskilling hänförlig till förvärvet av Cardinal Foods 2013.
I koncerner av Scandi Standards storlek finns normalt ett antal pågående tvister. Scandi Standard gör en bedömning av det mest sannolika utfallet av de tvister som för närvarande är aktuella. Då en utbetalning bedöms som sannolik redovisas motsvarande belopp som avsättning.
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Leverantörsskulder | 352,2 | 355,2 |
| Rörelseskulder till intresseföretag | 3,5 | 0,0 |
| Övriga kortfristiga skulder | 110,8 | 94,1 |
| Derivatinstrument | 2,9 | 1,0 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda | ||
| intäkter | 120,4 | 144,7 |
| Summa | 589,8 | 595,0 |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Upplupna personalrelaterade kostnader | 73,5 | 89,3 |
| Skuld avseende rabatter, bonus | 21,4 | 25,3 |
| Övriga upplupna kostnader | 17,8 | 18,6 |
| Förutbetalda intäkter | 7,7 | 11,5 |
| Summa | 120,4 | 144,7 |
Inom koncernen finns framförallt operationella leasingåtaganden, och finansiella leasingåtaganden endast i begränsad omfattning.
Operationell leasing avser i huvudsak lokalhyror, motsvarande mer än 90 procent av redovisade minimileaseavgifter.
Redovisad kostnad för operationell leasing
| MSEK | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Minimileaseavgifter | 62,5 | 31,6 |
| Variabla avgifter | - | - |
| Summa | 62,5 | 31,6 |
Nedan redovisas framtida åtaganden avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Inom ett år | 55,6 | 46,8 |
| Mellan ett år och fem år | 184,8 | 154,2 |
| Senare än fem år | 177,6 | 216,0 |
| Summa | 418,0 | 417,0 |
Bolag inom koncernen är hyresgäster i fastigheter som ägs av Lantmännen ek för. Årshyran för dessa uppgick till 13,1 (7,2) MSEK under 2014. Merparten av hyreskontrakten löper till 2026 och beräknade hyror för dessa kontrakt ingår i redovisade belopp i tabellen ovan.
Skulder avseende finansiella leasingavtal redovisas som räntebärande skulder i koncernens balansräkning. Amortering som förfaller inom ett år redovisas som kortfristig finansiell skuld och amortering som förfaller senare än inom ett år redovisas som långfristig finansiell skuld.
| MSEK | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Minimileaseavgifter | ||
| - redovisade som ränta | 0,5 | 0,3 |
| - redovisade som amortering | 1,3 | 2,1 |
| Variabla avgifter | - | - |
| Summa kostnad för finansiell leasing | 1,8 | 2,4 |
* Avser perioden 3 juni–31 december 2013.
Redovisat värde per balansdagen avseende de leasade tillgångarnas värde framgår av not 11.
| Amortering | 31 dec 2014 Ränta |
Total avgift | |
|---|---|---|---|
| Inom ett år | 2,1 | 0,3 | 2,4 |
| Mellan ett år och fem år | 3,6 | 0,5 | 4,1 |
| Summa | 5,7 | 0,8 | 6,5 |
| Amortering | 31 dec 2013 Ränta |
Total avgift | |
| Inom ett år | 2,0 | 0,3 | 2,3 |
| Mellan ett år och fem år | 5,0 | 0,8 | 5,8 |
Summa 7,0 1,1 8,1
Löner och förmåner till ledande befattningshavare redovisas i not 5. Inga utdelningar från dotterföretag eller intresseföretag har erhållits under året.
Fordringar från och skulder till intresseföretag redovisas i not 14 och 23. Mer information om beloppen återfinns i not 13.
| Övriga transaktioner med närstående | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Koncerninterna inköp, andel av de totala inköpen, % |
9 | 8 |
| Koncernintern försäljning, andel av total försäljning, % |
7 | 5 |
| Köp av varor och tjänster från intresseföretag, MSEK Försäljning av varor och tjänster till |
51,9 | 62,9 |
| intresseföretag, MSEK | 51,5 | 54,4 |
| Lån från Lantmännens pensionsfond Grodden, Vendor Loan Note, MSEK |
- | 40,0 |
| Upplupna räntor från pensionsfonden, MSEK | - | - |
| Överföring av kapital från pensionsfonden, krediterad, MSEK |
12,6 | 6,6 |
* Avser perioden 3 juni–31 december 2013.
I samband med Scandi Standards börsnotering återfördes Vendor Loan Notes och upplupen ränta betalades. Samtidigt konverterades PIK Note, inklusive upplupen ränta, till aktier genom en kvittningsemission. För mer information, se not 18 och 20.
| MSEK | 2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Erhållna bidrag som redovisats som intäkt | 0,3 | 0,7 |
| Erhållna bidrag som reducerat kostnader | - | - |
| Summa | 0,3 | 0,7 |
| Under året erhållna bidrag som reducerat värdet på anläggningstillgångar |
- | - |
| Erhållna bidrag som redovisas som förutbetald intäkt per bokslutsdagen |
- | - |
* Avser perioden 3 juni–31 december 2013.
Under 2014 förvärvades 100 procent av aktierna och rösträtterna i Bosarpskyckling AB för 33,3 MSEK. En slutgiltig förvärvsanalys har ännu inte gjorts eftersom värderingen av immateriella tillgångar ännu inte har slutförts. I den preliminära förvärvsanalysen har leverantörskontakter tillskrivits värde.
Bosarpskyckling AB är Sveriges ledande leverantör av ekologiska kycklingar under varumärket Bosarp. Bolaget grundades 1999 av Birgitta och Claes Alwén på Bosarps gård i Skåne. Den totala omsättningen för 2013 var cirka 25 MSEK, och bolaget förväntas tillföra ett positivt bidrag till Scandi Standards resultat från start. Den genomsnittliga årliga tillväxttakten (CAGR) har legat på 12 procent sedan 2010. Förvärvet kommer att ge Kronfågel AB ett utökat utbud, vilket hjälper Kronfågel att möta den allt större efterfrågan på ekologisk mat.
Leverantörsrelationerna har värderats till 14,0 MSEK i den preliminära avsättningen för köpeskillingen. Leverantörsrelationerna skrivs av över 5 år. Goodwill till ett värde av 16,4 MSEK har ett värde som är obegränsat i tid, och kommer att prövas för nedskrivning inom den kassagenererande enheten Sverige.
Efter periodens slut betalades 1,5 MSEK i tilläggsköpeskilling. På balansdagen uppskattades att ingen tilläggsköpeskilling skulle betalas, och ingen skuld här därmed redovisats.
Den förvärvade verksamheten bidrog till koncernens omsättning med 10,9 MSEK, och till rörelseresultatet med 0,9 MSEK.
| 2014, MSEK | Bosarpskyckling AB |
|---|---|
| Förvärvspris | |
| Kontant betalning | 33,3 |
| Villkorad köpeskilling, skuldförd | 0,0 |
| Summa | 33,3 |
| Förvärvade tillgångar och skulder till | |
| verkligt värde | |
| Övriga immateriella tillgångar | 14,0 |
| Varulager | 0,2 |
| Kundfordringar | 2,0 |
| Övriga omsättnings- och anläggningstillgångar | 0,7 |
| Leverantörsskulder | –0,4 |
| Övriga skulder | –2,2 |
| Förvärvade nettotillgångar, totalt | 14,3 |
| Kassa och bank | 2,6 |
| Upplåning | 0,0 |
| Förvärvad nettolåneskuld | 2,6 |
| Goodwill | 16,4 |
| Summa | 33,3 |
I ovanstående värden inkluderas de justeringar av bokförda värden i bolagen som gjordes till verkliga värden på tillgångar och skulder i de förvärvade bolagen. Dessa justeringar framgår nedan.
| MSEK | Bosarpskyckling AB |
|---|---|
| Förvärvens påverkan på koncernens likvida medel |
|
| Erlagd köpeskilling för årets förvärv | 33,3 |
| Likvida medel i förvärvade bolag | –2,6 |
| Summa | 30,7 |
| 2013, MSEK | Cardinal Foods Group | Kronfågel Holding Group | Övriga förvärv | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Köpeskilling | ||||
| Kontant betalning | 761,1 | 1 249,8 | 27,0 | 2 037,9 |
| Villkorad köpeskilling, skuldförd | 2,0 | - | - | 2,0 |
| Summa köpeskilling | 763,1 | 1 249,8 | 27,0 | 2 039,9 |
| Förvärvade tillgångar och skulder till verkligt värde | ||||
| Materiella anläggningstillgångar | 91,9 | 623,0 | 67,5 | 782,4 |
| Övriga immateriella tillgångar | 272,9 | 281,0 | - | 553,9 |
| Varulager | 107,6 | 415,4 | 42,4 | 565,4 |
| Kundfordringar | 120,1 | 236,7 | 24,6 | 381,4 |
| Övriga omsättnings- och anläggningstillgångar | 83,6 | 172,7 | 3,2 | 259,5 |
| Leverantörsskulder | –104,5 | –221,1 | –10,0 | –335,6 |
| Övriga skulder | –192,4 | –272,5 | –24,5 | –489,4 |
| Förvärvade nettotillgångar, totalt | 379,2 | 1 235,2 | 103,2 | 1 717,6 |
| Kassa och bank | 87,5 | 1,6 | 0,0 | 89,1 |
| Upplåning | –93,9 | –209,9 | –76,2 | –380,0 |
| Förvärvad nettolåneskuld | –6,4 | –208,3 | –76,2 | –290,9 |
| Goodwill | 390,3 | 222,9 | - | 613,2 |
| Summa | 763,1 | 1 249,8 | 27,0 | 2 039,9 |
I ovanstående värden inkluderas de justeringar av bokförda värden i bolagen som gjordes till verkliga värden på identifierbara tillgångar och skulder i de förvärvade bolagen. Dessa justeringar framgår nedan.
| MSEK | Cardinal Foods Group | Kronfågel Holding Group | Övriga förvärv | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Övriga immateriella tillgångar | 265,0 | 256,0 | - | 521,0 |
| Varulager | 14,6 | 45,0 | - | 59,6 |
| Övriga skulder 1) | –75,5 | –83,0 | - | –158,5 |
| Förvärvens påverkan på koncernens likvida medel | ||||
| Erlagd köpeskilling för årets förvärv | 761,1 | 1 249,8 | 27,0 | 2 037,9 |
| Likvida medel i förvärvade bolag | –87,5 | –1,6 | - | –89,1 |
| Summa | 673,6 | 1 248,2 | 27,0 | 1 948,8 |
1) Mindre poster avseende pensionsskulder och derivatinstrument. Huvuddelen avser uppskjuten skatt på Övriga immateriella anläggningstillgångar och Varulager.
| Ställda säkerheter | För egna skulder | |
|---|---|---|
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
| Fastighetsinteckningar | 19,8 | 112,7 |
| Bolagsinteckningar | - | 493,9 |
| Aktier i koncernföretag | - | 3 835,0 |
| Summa | 19,8 | 4 441,6 |
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Hyresgaranti | 63,3 | - |
| Borgensförbindelser för kontrakterade broilerproducenter |
57,8 | 43,1 |
| Kapitaltäckningsgaranti | 7,9 | - |
| Övriga ansvarsförbindelser | 3,8 | 28,0 |
| Summa | 132,8 | 71,1 |
| 1) Betalda räntor och erhållen utdelning, MSEK |
2014 | 2013* |
|---|---|---|
| Erhållen ränta | 2,9 | –65,0 |
| Betalda räntor | –91,1 | –8,0 |
| Övriga betalda finansiella poster | –8,8 | 0,0 |
| Summa | –97,0 | –73,0 |
| 2) Förvärvade verksamheter | 2014 | 2013* |
| Förvärvade tillgångar och skulder | ||
| Materiella anläggningstillgångar | - | 782,4 |
| Immateriella tillgångar | 30,8 | 1 167,1 |
| Varulager | 0,2 | 565,4 |
| Kundfordringar och andra fordringar | 2,7 | 640,9 |
| Likvida medel | 2,6 | 89,1 |
| 36,3 | 3 244,9 | |
| Rörelseskulder | –3,0 | –825,0 |
| Lån från företagsförvärv | - | –380,0 |
| Lån till tidigare aktieägare | - | –2,0 |
| Erlagd köpeskilling | 33,3 | 2 037,9 |
| Likvida medel från företagsförvärv | –2,6 | –89,1 |
| Påverkan på kassaflödet | 30,7 | 1 948,8 |
| 3) Likvida medel, MSEK | 2014 | 2013* |
| Kassa och bank | 89,7 | 71,8 |
| Kortfristiga placeringar, löptid kortare än tre månader |
- | - |
| Summa | 89,7 | 71,8 |
* Avser perioden 3 juni–31 december 2013.
Koncernens totala likviditet, definierad som kassa och bank samt krediter tillgängliga i enlighet med tillämpliga låneavtal, uppgick vid årets utgång till 489,7 (123,0) MSEK
| MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 26,7 | 29,4 |
| Förändring på grund av ändrade | ||
| uppskattningar | 10,2 | - |
| Förändring i antalet höns | 0,2 | - |
| Förändring i nettoomsättning per höna | –6,9 | - |
| Förändring av produktionskostnad | 5,8 | - |
| Övrigt | 0,2 | –2,7 |
| Utgående balans | 36,2 | 26,7 |
De biologiska tillgångarna omfattar främst föräldradjur inom verksamheten som föder upp dagsgamla kycklingar.
Föräldradjur har en livslängd som uppgår till cirka 60 veckor, och den huvudsakliga omsättningen härrör från de dagsgamla kycklingar de producerar. Varje fågel producerar cirka 129 kycklingar mellan vecka 25 och 60. I produktionskostnaden ingår direkta kostnader, såsom foder, hyra och förbrukad energi.
Vid årets ingång värderades innehavet av föräldradjur till anskaffningskostnad som en uppskattning av verkligt värde minus försäljningskostnader. Denna uppskattning ändrades under 2014. Den redovisade effekten av denna ändring uppgick till 10,2 MSEK.
Vid årets utgång fanns det cirka 488 000 hönor i besättningarna, med ett totalt verkligt värde minus försäljningskostnader på 36,2 MSEK.
| MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB | ||
| Revisionsuppdrag | 0,4 | - |
| Summa | 0,4 | - |
| MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad (–)/ skatteintäkt (+) |
||
| Periodens skattekostnad/intäkt | - | –2,0 |
| Summa aktuell skatt | - | –2,0 |
| Uppskjuten skattekostnad (–)/ skatteintäkt (+) |
||
| Uppskjuten skatteintäkt som härrör från under året redovisade underskotts |
||
| avdrag | 2,3 | - |
| Summa uppskjuten skatt | 2,3 | - |
| Summa redovisad skattekostnad | 2,3 | –2,0 |
| Förändring av uppskjuten skattefordran MSEK |
Ingående balans |
2014 Redovisat mot resultat räkningen |
Utgående balans |
|---|---|---|---|
| Underskottsavdrag | - | 2,3 | 2,3 |
| Summa uppskjuten skatt | - | 2,3 | 2,3 |
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag på 10,6 MSEK, varav allt beaktas vid aktivering av uppskjuten skatt. Samtliga underskottsavdrag har obegränsad livslängd.
| 2014 | 2013 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avstämning av effektiv skatt | % | MSEK | % | MSEK | |
| Resultat före skatt | –17,7 | 1,0 | |||
| Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats | 22,0 | 3,9 | 22,0 | –0,2 | |
| Ej avdragsgilla kostnader | –9,1 | –1,6 | 180,0 | –1,8 | |
| Redovisad effektiv skatt | 12,9 | 2,3 | 202,0 | –2,0 |
| MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 532,7 | 532,7 |
| Redovisat värde | 532,7 | 532,7 |
| MSEK | 2014 | 2013 |
|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | 532,7 | 0,0 |
| Förvärv | - | 532,7 |
| Redovisat värde | 532,7 | 532,7 |
Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i koncernföretag
Moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag 2014-12-31 Sammanställningen omfattar såväl direktägda dotterföretag som indirekt ägda dotterföretag.
| Bolagsnamn | Organisationsnummer | Säte | Andel i % | Redovisat värde, MSEK |
|---|---|---|---|---|
| Scandinavian Standard Nordic AB | 556921–0619 | Stockholm | 100,0 | 532,7 |
| Scandi Standard ApS | 25 710 029 | Farre, Danmark | 100,0 | |
| AB Skånefågel | 556056–1457 | Örkelljunga, Sweden | 100,0 | |
| SweHatch AB | 556033–3386 | Flyinge, Sweden | 100,0 | |
| Kronfågel Holding AB | 556529–6372 | Stockholm | 100,0 | |
| Kronfågel AB | 556145–4223 | Stockholm | 100,0 | |
| Danpo A/S | 31 241 316 | Farre, Danmark | 100,0 | |
| Bosarpskyckling AB | 556673-6608 | Stockholm | 100,0 | |
| Scandinavian Standard Norway AS (tidigare Cardinal Foods Norway AS) |
911 561 077 | Oslo | 100,0 | |
| Scandi Standard Norway AS | 977 228 820 | Oslo | 100,0 | |
| Den Stolte Hane Egg AS | 913 945 603 | Ski, Norge | 100,0 | |
| Den Stolte Hane Jæren AS | 980 403 715 | Jæren, Norge | 100,0 | |
Summa, moderbolaget 532,7
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Förutbetalda ränteintäkter | - | 23,0 |
| Övriga upplupna kostnader | - | 1,7 |
| Summa | - | 24,7 |
| MSEK | 31 dec 2014 | 31 dec 2013 |
|---|---|---|
| Lånefordringar och kundfordringar Långfristiga räntebärande |
||
| fordringar hos dotterföretag | 358,7 | 477,7 |
| Summa | 358,7 | 477,7 |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
||
| Långfristiga räntebärande skulder | ||
| PIK Notes | - | 348,3 |
| Vendor Loan Note (VLN, säljarreverser) | - | 135,0 |
| Summa | - | 483,3 |
Inga derivatinstrument finns i moderbolaget.
Se not 20 för upplysningar om räntebärande skulder.
Följande medel står till årsstämmans förfogande
| SEK | |
|---|---|
| Överkursfond | 888 105 766 |
| Ackumulerat underskott | –1 087 847 |
| Årets resultat | –15 340 150 |
| Summa | 871 677 769 |
| SEK | |
| Utdelning till aktieägarna om 1,30 SEK per aktie | 78 079 157 |
| Att överföra i ny räkning | 793 598 612 |
| Summa | 871 677 769 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med god revisionssed, och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 9 april 2015
Per Harkjær Styrelsens ordförande
Ulf Anders Gundemark Styrelseledamot
Heléne Vibbleus Styrelseledamot Penelope Kate Briant Styrelseledamot
Karsten Slotte Styrelseledamot
Michael Parker Styrelseledamot Alexander Walsh Styrelseledamot
Leif Bergvall Hansen Vd och koncernchef
Koncernens och moderbolagets årsredovisning fastställs av årsstämman den 21 maj 2015.
Vår revisionsberättelse lämnades den 9 april 2015 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bo Lagerström Auktoriserad revisor
Till årsstämman i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Scandi Standard AB (publ) för år 2014. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 21-60.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial
Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Scandi Standard AB (publ) för år 2014.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Bo Lagerström Auktoriserad revisor
Scandi Standard är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm och med verksamhet i Sverige, Danmark och Norge. Bolagets aktier noterades på Nasdaq Stockholm den 27 juni 2014. Denna rapport har upprättats av styrelsen och är en del av årsredovisningen för 2014. Inga avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning rapporteras. Rapporten har granskats av bolagets revisor.
Scandi Standard uppfyller sedan börsnoteringen kraven i den svenska aktiebolagslagen, den svenska årsredovisningslagen, bolagsordningen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler.
Viktiga externa lagar och regler
Scandi Standard AB (publ) är registrerat hos Bolagsverket med organisationsnummer 556921-0627. Styrelsens säte är i Stockholm, Sverige. Adressen till huvudkontoret är Franzéngatan 5, 104 25 Stockholm.
Ansvaret för ledning och kontroll av bolaget delas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen med dess utsedda utskott, samt verkställande direktören i enlighet med gällande lagar och regler, bolagsordningen samt interna koder, policyer, instruktioner, manualer etc.
Aktiekapitalet uppgick vid årsskiftet 2014 till 599 749 SEK fördelat på 60 060 890 aktier med ett kvotvärde på 0,009986 SEK per aktie. Varje aktie motsvarar en röst. Alla aktier har lika rätt till bolagets tillgångar och resultat. Det totala antalet aktieägare uppgick vid årsskiftet till 2 556. Cirka 56 procent av aktiekapitalet innehades av utländska ägare.
CapVest, genom Kansas Holding B.V., och Lantmännen, genom Lantmännen Kycklinginvest AB, var huvudägare före börsnoteringen och var vid årsskiftet de två största ägarna med 15,0 procent respektive 13,5 procent av kapitalet. Carnegie Fonder är den tredje största aktieägaren med 8,1 procent av kapitalet. För mer information om aktien och aktieägarna, se sidan 12-13.
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ genom vilket aktieägarna utöver sin rösträtt.
Årsstämman i Scandi Standard ska hållas i Stockholm senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Utöver årsstämman kan extra bolagsstämmor hållas.
För att delta i beslutsfattandet vid bolagsstämman krävs att aktieägaren är närvarande, personligen eller genom ombud. Därutöver krävs att aktieägaren är direktregistrerad i det av Euroclear förda aktieregistret fem vardagar före stämman samt meddelar sitt deltagande senast det datum som anges i kallelsen.
Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på stämman måste lämna in en skriftlig anmälan om detta till styrelsen via e-post till [email protected], åtminstone sju veckor före stämman.
Årsstämman 2014 hölls i Stockholm den 28 april före börsnoteringen. Beslut som fattades av årsstämman omfattade bland annat:
Årsstämman 2015 kommer att hållas den 21 maj kl. 13.00. För mer information om årsstämman se sid 74 och http://investors.scandistandard.com/sv/stamma
Valberedningen representerar bolagets aktieägare och föreslår ordförande vid stämman, styrelseledamöter, styrelsens ordförande och extern revisor samt förslag avseende arvoden som ska utgå till styrelseledamöterna, styrelsens ordförande och den externa revisorn.
Valberedningen förbereder förslag angående etableringen av en valberedning och instruktioner för dess arbete. Valberedningens förslag offentliggörs senast samma dag som kallelsen till stämman publiceras.
Baserat på ägarstrukturen per den 24 oktober 2014 utsågs följande representanter för de tre röstmässigt största aktieägarna till ledamöter i valberedningen:
Namnen på ledamöterna meddelades i ett pressmeddelande den 27 oktober 2014, och uppdaterades i ett pressmeddelande den 12 mars 2015.
Valberedningens förslag inför årsstämman 2015 I valberedningens förslag ingår följande:
Valberedningens fullständiga förslag återfinns på bolagets webbplats: http://investors.scandistandard.com/sv/ stamma
Aktieägare som vill lämna förslag till valberedningen kan göra detta via e-post till [email protected].
Enligt Scandi Standards bolagsordning ska styrelsen bestå av minst tre och högst åtta ledamöter, utan suppleanter. Styrelsens ordförande väljs av årsstämman.
Under 2014 bestod styrelsen i Scandi Standard av sju ordinarie ledamöter, valda av årsstämman före börsnoteringen, utan suppleanter och utan arbetstagarrepresentanter. Ingen av ledamöterna är anställda i bolaget. För mer information om styrelsen, se sid 70-71.
Utöver det konstituerande styrelsemötet som ska hållas i anslutning till årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst tio gånger per år.
Styrelsen
Styrelsen bedöms motsvara kraven på oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning genom att en majoritet av styrelseledamöterna är oberoende i förhållande till Scandi Standard och dess ledning, samt att minst två av dessa ledamöter även är oberoende i förhållande till de större aktieägarna. Se tabell nedan.
Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsens ansvar och arbete styrs av lagar och regler, däribland den svenska aktiebolagslagen, den svenska årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning, instruktioner från årsstämman, bolagsordningen, samt Arbetsordning för styrelsen i Scandi Standard AB (publ) som fastställts av styrelsen.
Arbetsordning för styrelsen, som årligen ses över, beskriver styrelsens uppgifter och ansvar, styrelsens
arbete inklusive ordförandens ansvar samt det ansvar som delegerats till styrelsens utskott, styrelsemöten samt information och rapportering till styrelsen. Styrelsen har fastställt en instruktion för verkställande direktören, som bland annat specificerar de frågor som kräver styrelsens godkännande samt en instruktion avseende finansiell rapportering till styrelsen.
Ordföranden är ansvarig för att utvärdera styrelsens arbete i syfte att utveckla dess arbetsmetoder och effektivitet. Utvärderingen kommer att ske årligen och resultatet rapporteras till valberedningen.
Styrelsen hade under 2014 totalt 26 möten, varav tio per capsulam, ett per telefon, ett hölls i anslutning till ett besök på det danska dotterföretaget Danpo och ett i anslutning till ett besök på det svenska dotterföretaget Swehatch. 18 av mötena hölls före börsnoteringen.
Utöver genomgångar av affärsläget, strategin, den finansiella och operationella utvecklingen samt affärsplan och budget för 2014, var styrelsens arbete under det första halvåret i stor utsträckning inriktat på frågor som rörde bildandet av den nya koncernen och förberedelserna för börsnoteringen. Detta omfattade bland annat utökningen av styrelsen med nya ledamöter, fastställandet av styrande dokument, godkännande av årsredovisningen 2013 samt delårsrapporten för första kvartalet 2014, godkännande av prospektet, en koncernpresentation och en ny webbplats. Se nedan för agendapunkter efter börsnoteringen.
| Närvaro 2014 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Nationalitet Oberoende 1 |
Styrelse möten |
Revisions utskottets möten |
Ersättnings utskottets möten |
Godkända arvoden, SEK 2 |
Aktieinnehav antal aktier 3 |
||
| Per Harkjaer | Ordförande | Dansk | Ja/Ja | 22/23 | 3/4 | 465 000 | 68 496 | |
| Kate Briant | Ordförande i utskott | Brittisk | Ja/Nej | 26/26 | 6/6 | 4/4 | 375 000 | 0 |
| Ulf Gundemark | Ledamot i utskott | Svensk | Ja/Nej | 26/26 | 6/6 | 4/4 | 350 000 | 31 779 |
| Michael Parker | Brittisk | Ja/Ja | 22/23 | 275 000 | 16 000 | |||
| Karsten Slotte | Finsk | Ja/Ja | 20/23 | 275 000 | 13 698 | |||
| Heléne Vibbleus | Ordförande i utskott | Svensk | Ja/Ja | 23/23 | 6/6 | 375 000 4 | 6 250 | |
| Alexander Walsh | Brittisk | Ja/Nej | 25/26 | 275 000 | 0 | |||
| Summa | 6 | 4 | 2 390 000 | 136 223 |
1 Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, respektive större aktieägare.
2 Arvodena är exklusive reseersättning.
3 Per den 31 december 2014.
4 Därutöver ett konsultarvode på totalt 131 TSEK beslutat av Ersättningsutskottet.
Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Utskottens arbete är huvudsakligen av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen kan i särskilda fall delegera beslutsrätt till utskotten. Utskotten är underordnade styrelsen, och avbördar inte styrelseledamöterna deras åtaganden och yttersta ansvar som styrelseledamöter. De frågor som tas upp vid utskottens möten ska protokollföras och rapporteras vid nästkommande styrelsemöte.
Revisionsutskottets främsta uppgift är att övervaka Scandi Standards finansiella rapportering och med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. I uppgiften ingår också att hålla sig informerat om den externa revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen.
Revisionsutskottet har också i uppgift att granska och övervaka den externa revisorns opartiskhet och självständighet, samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om val av extern revisor.
Revisionsutskottet i Scandi Standard ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Majoriteten av medlemmarna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Minst en av medlemmarna som är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning ska också vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Minst en av de oberoende medlemmarna ska ha redovisnings- eller revisionskompetens.
Revisionsutskottet består av tre styrelseledamöter, Heléne Vibbleus (ordförande), Kate Briant och Ulf Gundemark. Bolagets CFO och den externa revisorn närvarar vid möten med revisionsutskottet.
Revisionsutskottet hade sex möten under 2014. Arbetet var främst inriktat på kritiska redovisningsfrågor och frågor som hade att göra med bildandet av den nya koncernen och som påverkade den finansiella rapporteringen,
granskning av prospektet och andra dokument relaterade till börsnoteringen, årsredovisningen 2013 och delårsrapporterna. Åtgärder för att etablera en plan avseende det fortsatta arbetet med att förbättra den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen initierades också av utskottet.
Ersättningsutskottet främsta uppgift är att bereda styrelsens beslut i frågor som rör riktlinjer för ersättningar, ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Dessutom ingår att övervaka och utvärdera program för rörlig ersättning till dessa samt att övervaka och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som fastställts av årsstämman samt av de ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer som tillämpas i bolaget.
Ersättningsutskottet i Scandi Standard består av tre styrelseledamöter. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. De övriga medlemmarna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning.
Ersättningsutskottet består av tre styrelseledamöter Kate Briant (ordförande), Per Harkjaer och Ulf Gundemark.
Ersättningsutskottet hade fyra möten under 2014. I ärenden som behandlades ingick bland annat processerna för lönerevision avseende ledande befattningshavare, inklusive bonusprogram, samt framtagandet av ett förslag avseende ett nytt långsiktigt incitamentsprogram till årsstämman 2015.
Löner och andra anställningsvillkor ska vara tillräckliga för att Scandi Standard ska ha möjlighet att rekrytera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad för bolaget. Ersättningarna ska vara
baserade på principer om prestation, konkurrenskraft och skälighet och bestå av fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner.
Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på ansvar, kompetens och prestation. Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön (kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras på att ett antal finansiella och personliga kriterier uppfylls, som bestäms i förväg av ersättningsutskottet. Rörlig lön ska maximalt kunna uppgå till 70 procent av den fasta lönen. Med fast lön menas här fast, under året intjänad kontant lön exklusive pension, tillägg, förmåner och liknande. I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbete, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.
Årsstämman kan dessutom besluta om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Dessa incitamentsprogram ska vara avsedda att bidra till långsiktig värdetillväxt och skapa ett gemensamt intresse för värdetillväxt för aktieägare och anställda.
Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbaserade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd.
Individuella ersättningar och andra anställningsvillkor för alla anställda som tjänar mer än 100 000 euro per år ska godkännas av styrelsen.
För information om löner och andra ersättningar för ledande befattningshavare, dvs verkställande direktören, övriga medlemmar i koncernledningen, chefer i bolaget och andra koncernbolag som från tid till annan rapporterar till verkställande direktören och som därmed ingår i kretsen ledande befattningshavare, liksom styrelseledamöter i bolaget i den mån dessa har tecknat anställningseller konsultavtal med bolaget, se not 5.
Augusti
Bolagets externa revisor är Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC), som valdes vid årsstämman 2014 fram till slutet av årsstämman 2015. Bo Lagerström, auktoriserad revisor, är ansvarig revisor. För ersättning till den externa revisorn, se not 7.
Styrelsen är ansvarig för intern kontroll och riskhantering i enlighet med den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Nedan följer styrelsens rapport avseende intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen.
Beskrivningen av Scandi Standards system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen är baserat på det ramverket som tagits fram av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Detta ramverk omfattar de fem komponenterna - kontrollmiljön, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning, samt 17 fundamentala principer hänförliga till de fem komponenterna. Beskrivningen nedan är begränsad till intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen.
Syftet med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är att uppnå en rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar, samt att säkerställa att den externa finansiella rapporteringen upprättas i enlighet med lagar, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav som gäller börsnoterade bolag.
Den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen är baserad på den övergripande kontrollmiljön. Kontrollmiljön är den uppsättning av standarder, processer och strukturer som utgör basen för intern kontroll i bolaget. Styrelsen och koncernledningen sätter "tonen från toppen" vad gäller betydelsen av intern kontroll inklusive förväntad standard för medarbetarnas uppförande. Detta inbegriper integritet och etiska värderingar, förutsättningar som möjliggör för styrelsen att utöva sitt övervakande ansvar, den organisatoriska strukturen samt fördelningen av ansvar och befogenheter, processen för att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, betydelsen av resultatuppföljning, utformningen av incitaments- och belöningssystem för att driva önskat resultat. Kontrollmiljön har en förebyggande påverkan på det övergripande systemet för intern kontroll och riskhantering. Detta kommuniceras genom och förmedlas i form av interna styrande dokument som bolagsordningen, Arbetsordning för styrelsen, Instruktion för verkställande direktören, Instruktion avseende finansiell rapportering, Uppförandekoden, övriga policyer, instruktioner och manualer. Kontrollmiljön inbegriper också externa lagar och regler.
Styrelsen har etablerat en arbetsordning för sitt arbete samt för revisionsutskottets och ersättningsutskottets arbete. Revisionsutskottets främsta uppgift är att övervaka Scandi Standards finansiella rapportering och med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. I uppgiften ingår också att hålla sig informerat om den externa revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen.
Revisionsutskottets arbete under året beskrivs på sidan 65.
Ansvaret för att implementera styrelsens interna styrande dokument vad gäller intern kontroll och riskhantering avseende den finansiell rapporteringen, att upprätthålla en effektiv kontrollmiljön samt det löpande arbetet avseende den interna kontrollen och riskhanteringen avseende finansiell rapportering är delegerat till verkställande direktören. Detta ansvar är i sin tur delegerat till cheferna inom respektive ansvarsområde på de olika nivåerna i bolaget.
Ansvar och befogenheter definieras av styrelsen, bland annat i interna styrande dokument som Instruktion för verkställande direktören som anger vilka beslut som ska fattas av styrelsen eller bolagsstämman, firmateckningsrätter och attestinstruktioner. Styrelsen godkänner
också bland annat följande interna styrande dokument: Instruktion avseende finansiell rapportering, Uppförandekoden, Informationspolicyn, Insiderpolicyn, Informationssäkerhetspolicyn samt Finanspolicyn. Verkställande direktören godkänner Finans- och redovisningsmanualen, som finns tillgänglig för all personal inom ekonomi och redovisning. Baserat på styrelsens styrande dokument etablerar verkställande direktören, CFO och andra chefer instruktioner och manualer som ska implementeras inom deras respektive ansvarsområden.
Dessa interna styrande dokument granskas och uppdateras regelbundet med avseende på exempelvis förändringar i lagstiftning, redovisningsstandarder, noteringskrav och intern riskbedömning och uppdaterades senast i samband med bolagets börsnotering.
Arbetet med att effektivisera och förbättra processerna för finansiell rapportering och för upprättande av de externa finansiella rapporterna fortsatte under året.
I början av 2015 initierades en process för att på ett strukturerat sätt kartlägga och identifiera de väsentligaste riskerna för koncernen, inklusive riskerna avseende intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Den operativa ledningen och övriga chefer deltog i arbetsgrupper och identifierade en s.k. Risk Heat Map, som presenterades för styrelsen. Det övergripande syftet är att etablera en formaliserad och proaktiv riskhanteringsprocess för koncernen, inklusive en plan för det fortsatta arbetet med att förbättra den interna kontrollen. Planen omfattar aktiviteter för att förflytta sig från en informell till en standardiserad kontrollmiljö för intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen med dokumenterade processer och interna kontroller och att säkerställa att kontrollerna fungerar såsom avsett.
Risker avseende den finansiella rapporteringen motverkas genom kontrollaktiviteter som säkerställer att syftet med intern kontroll över den finansiella rapporteringen uppfylls.
Kontrollaktiviteter utförs på olika nivåer i bolaget och dess processer och inkluderar processerna för den finansiella rapporteringen och bokslutsprocessen, samt även den tekniska miljön. De kan vara förebyggande eller upptäckande till sin karaktär och kan omfatta olika manuella och automatiserade aktiviteter avseende godkännanden, verifieringar, avstämningar samt uppföljning av verksamheternas resultat. Åtskillnad mellan kontrollerande respektive utförande funktioner, s.k. Segregation of duties, påverkar vanligtvis valet och utformningen av kontrollaktiviteterna.
Koncernen upprätthåller informations- och kommunikationsprocesser för att säkerställa en korrekt intern finansiell rapportering, för att övervaka verksamheternas resultat och som underlag för beslut, samt för att tillhandahålla korrekt, tillförlitlig och relevant extern information till finansmarknaderna.
De interna styrande dokument som är relevanta för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen, som till exempel Informationspolicyn och Finans- och redovisningsmanualen, uppdateras vid behov. Dokumenten finns tillgängliga på koncernens intranät för all berörd personal.
Bolagets CFO redogör för verksamhetens resultat, kritiska redovisningsfrågor samt kvaliteten på de finansiella rapporterna vid revisionsutskottets möten där delårsrapporterna, bokslutskommunikén och årsredovisningen behandlas. Revisionsutskottets ordförande rapporterar till styrelsen om utskottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut vid det styrelsemöte som närmast följer efter utskottets möten.
Koncernledningen och styrelsen erhåller regelbundet intern finansiell rapportering för uppföljning av verksamhetens utveckling och som underlag för beslut.
Syftet med koncernens process för extern information och kommunikation är att tillhandahålla korrekt, tillförlitlig och relevant information vid rätt tidpunkt till finansmarknaderna avseende koncernens utveckling, finansiella resultat och finansiella ställning.
Koncernen har en informationspolicy som uppfyller kraven för ett börsnoterat bolag.
Finansiell information publiceras regelbundet i form av:
Delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning finns tillgängliga på bolagets webbplats, www.scandistandard.com, liksom pressmeddelanden, presentationer samt relevanta interna styrande dokument.
Löpande utvärderingar, separata utvärderingar eller en kombination av dessa två används för att säkerställa att var och en av de fem komponenterna som utgör intern kontroll finns på plats och fungerar. Löpande utvärderingar görs av ledningen på olika nivåer i koncernen, medan separata utvärderingar görs vid behov.
Finansiella data rapporteras varje månad av de rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet inom något av moderbolagets dotterföretag i enlighet med de rutiner som anges i Finans och redovisningsmanualen. All konsolidering av koncernens finansiella rapporter är centraliserad till koncernens finansfunktion. Samtliga finansiella rapporter lagras i en central databas varifrån data hämtas för analys och uppföljning.
Ansträngningar att effektivisera och förbättra processerna för finansiell rapportering och upprättandet av de externa finansiella rapporterna fortsatte efter börsnoteringen och fullföljs under 2015.
Samtliga rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet inom något av moderbolagets dotterföretag har en controller med ansvar som inkluderar att säkerställa god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och efterlevnad av koncernens interna styrande dokument såsom Finans och redovisningsmanualen. I ansvaret ingår även att rapportera komplett och korrekt information vid rätt tidpunkt till moderbolaget.
I samtliga länder där Scandi Standard har dotterföretag finns en landschef. I landschefens ansvar ingår att säkerställa god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och efterlevnad av koncernens interna styrande dokument, att identifiera och rapportera risker som kan påverka den finansiella rapporteringen, samt att granska rimligheten i den finansiella informationen.
Koncernens centrala finansfunktion ansvarar för konsolideringen av koncernens finansiella rapporter och för att säkerställa god intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen liksom att rapporteringen per affärsenhet och för koncernen sker i enlighet med Finans och redovisningsmanualen.
Koncernledningen, som omfattar verkställande direktören, CFO, COO, Chefen för Group Live Operations samt de tre landscheferna, erhåller försäljningssiffror och resultatindikationer på veckobasis. Koncernledningen har videomöten varannan vecka och träffas en gång i månaden för att följa upp månadens resultat, uppdatera prognoser och planer samt för att diskutera viktiga affärsfrågor. Koncernledningen ansvarar för att implementera den strategiska planen och budgeten för koncernen.
Scandi Standard hade under 2014 ingen separat funktion för internrevision. Beslut har fattats att etablera en sådan funktion under 2015.
Stockholm den 9 april 2015
Scandi Standard AB (publ) Styrelsen
Till årsstämman i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627
Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2014 på sidorna 62-69. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.
Granskningen har utförts i enlighet med RevU 16, Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi har planerat och genomfört revisionen för att med rimlig säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm den 9 april 2015 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Bo Lagerström Auktoriserad revisor
Per Harkjær
Född 1957. Bachelor's degree, International Marketing, Copenhagen Business School, Danmark.
Invald 2014. Medlem av ersättningsutskottet.
Övriga uppdrag: Ordförande i Make-A-Wish Foundation. Styrelseledamot, Partner in Pet Foods.
Tidigare befattningar och uppdrag: Koncernchef, United Coffee, Finduskoncernen samt Toms Gruppen A/S. Innehav i Scandi Standard: 68 496 aktier.
Kate Briant
Född 1971. Bachelor of Commerce and Accounting Honours, University of Cape Town, Sydafrika. Chartered Accountant.
Invald 2013. Ordförande i ersättningsutskottet.
Övriga uppdrag: Partner och medlem av investeringskommittén, CapVest. Styrelseledamot i RenoNorden ASA, Mater Private samt Valeo Foods.
Tidigare befattningar och uppdrag: Revisor, styrelseledamot i Vaasan & Vaasan.
Innehav i Scandi Standard: 0 aktier.
Ulf Gundemark
Född 1951. Civilingenjör Elteknik, Chalmers tekniska högskola.
Invald 2013. Medlem av revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Övriga uppdrag: Ordförande i Ripasso Energy AB. Styrelseledamot i AQ Group AB, Constructor Group AS, Lantmännen, Papyrus Holding AB, Solar AS. Styrelseledamot och ägare av Gumaco AB.
Tidigare befattningar och uppdrag: Vd, Elektroskandia/Hagemeyer Nordics, General Manager, IBM, olika befattningar inom ASEA/ABB. Ordförande i Lindab International, Bridge to China AB samt Lönne International AS.
Innehav i Scandi Standard: 31 779 aktier.
Michael Parker
Född 1953. Bachelor of Science hons, Business Administration, University of Bath, Storbritannien samt Booker Senior Management Certificate,
INSEAD (European Institute of Business Administration). Invald 2014.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Marine Harvest, Brookes Parker & Lodestone (Oxford) Ltd.
Tidigare befattningar och uppdrag: Deputy CEO, Young's Bluecrest Seafood (Finduskoncernen). Olika befattningar inom Bluecrest Foods och Ross Foods.
Innehav i Scandi Standard: 16 000 aktier.
Karsten Slotte
Född 1953. Bachelor of Science (econ), Hanken School of Economics, Helsingfors, Finland.
Övriga uppdrag: Ordförande i Onninen Oy. Styrelseledamot i Fiskars Oyj Abp, Onvest Oy, Royal Unibrew A/S, Finsk-svenska handelskammaren.
Tidigare befattningar och uppdrag: Vd och koncernchef, Fazer Group, olika ledande befattningar inom Cloetta/Fazer. Styrelseledamot i Oriola-KD Corporation.
Innehav i Scandi Standard: 13 698 aktier.
Heléne Vibbleus
Född 1958. Civilekonom, Linköpings universitet.
Invald 2014. Ordförande i revisionsutskottet.
Övriga uppdrag: Chief Audit Executive, Elekta AB. Styrelseledamot i Marine Harvest ASA, Nordic Growth Market NGM AB, Trelleborg AB samt Tyréns AB.
Tidigare befattningar och uppdrag: Styrelseledamot i Orio AB, Renewable Energy Corporation ASA och Tradedoubler AB. Styrelseledamot och vice ordförande i Sida. Senior Vice President, Group Controller, AB Electrolux. Auktoriserad revisor och partner, PwC.
Innehav i Scandi Standard: 6 250 aktier.
Alexander Walsh
Styrelseledamot
Född 1981. Masters degree, University of St. Andrews, Storbritannien.
Invald 2013.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i RenoNorden ASA. Co-founder och styrelseledamot i House of Botany Ltd. Tidigare befattningar och uppdrag: Principal, CapVest. Styrelseledamot i United Coffee och Scandza.
Innehav i Scandi Standard: 0 aktier.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, med Bo Lagerström, född 1966, som ansvarig revisor.
Innehav i Scandi Standard: 0 aktier.
Leif Bergvall Hansen
Verkställande direktör och koncernchef I koncernledningen sedan 2013.
Född 1966. Master of Science, Copenhagen Business School, Danmark, inklusive en period vid Stanford Business School, USA. Tidigare befattningar och uppdrag: Divisionschef, Nestle, Vd för Bisca A/S.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 1 142 663 aktier.
Magnus Lagergren
Landschef Sverige
I koncernledningen sedan 2014.
Född 1960. Masterexamen i ekonomi och teknik, Sveriges Lantbruksuniversitet.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Svenska Retursystem AB och Dagligvaruleverantörernas Förbund (DLF).
Tidigare befattningar och uppdrag: Ordförande och Vd, Dalsjöfors Holding AB, Vd, Swedish Meats/Scan AB/HKScan, ledande befattningar inom Swedish Meats och Scan AB.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 204 522 aktier.
Jonathan Mason
Ekonomi och finansdirektör (CFO)
I koncernledningen sedan 2014.
Född 1964. Bachelor of Science hons in Engineering, University of Manchester, Storbritannien, ACCA Chartered Accountant (Chartered Association of Certified Accountants), MBA, INSEAD.
Tidigare befattningar och uppdrag: Chief Financial Officer, Odeon Cinemas, Finance Director, J Sainsbury Plc, Chief Financial Officer, SATS.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 385 922 aktier.
Jes Bjerregaard
Landschef Danmark
I koncernledningen sedan 2014.
Född 1958. Diploma in Marketing Management, Copenhagen Business School, Danmark.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i DKI A/S och Farmfood A/S.
Tidigare befattningar och uppdrag: General Manager Denmark and Export, Findus D/K, General Manager, Valloe Saft A/S, General Manager Danmark, Abba Seafood A/S, Sales & Marketing Director, Danmark och Norge, Mars Inc.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 291 169 aktier.
Per Alan Jensen
Chief Operating Officer I koncernledningen sedan 2013. Född 1962. Bachelor of Science in Technology, University of
Odense, Danmark.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Farm Food A/S. Tidigare befattningar och uppdrag: Fabrikschef, Rose Poultry A/S. Aktieinnehav i Scandi Standard: 432 266.
Fredrik Strømmen
Landschef Norge
I koncernledningen sedan 2015.
Född 1974. Master of Science, Norwegian School of Economics, Norge.
Tidigare befattningar och uppdrag: Director, Orkla Commercial Excellence ASA. Landschef, Sætre AS, ledande befattningar inom Sætre AS och KiMS AS.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 5 000 aktier.
Tommi Saksala
Chef, Group Live Operations
I koncernledningen sedan 2014.
Född 1969. Master of Science in Agricultural Economics & Management, University of Helsinki, Finland.
Tidigare befattningar och uppdrag: International broiler industry supply chain management consultant, Pomicon Oy Ltd, Director, poultry meat supply chain live operations, A-Touttajat Oy (Atria Group plc).
Aktieinnehav i Scandi Standard: 61 690.
Årsstämman i Scandi Standard 2015 äger rum torsdagen den 21 maj 2015 kl. 13.00. För mer information, se http:// investors.scandistandard.com/sv/stamma
Aktieägare som avser delta i årsstämman ska:
Anmälan om deltagande kan göras:
Vid anmälan ska aktieägare ange namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antalet biträden.
Aktieägare kan rösta genom ombud. I sådana fall ska en fullmakt insändas till Scandi Standard i god tid före årsstämman.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste tillfälligt ha aktierna registrerade i eget namn fredagen den 15 maj 2015 för att få delta i stämman. För att säkerställa att en sådan registrering är gjord senast fredagen den 15 maj 2015 måste aktieägare meddela förvaltaren om detta i god tid före detta datum.
Styrelsen har föreslagit en utdelning på 1,30 SEK per aktie och måndagen den 25 maj som avstämningsdag. Med denna avstämningsdag förväntas utdelningen utbetalas från Euroclear torsdagen den 28 maj 2015. Sista dag för handel i Scandi Standard-aktien med rätt till utdelning för 2014 är torsdagen den 21 maj 2015.
Nettoomsättningen är bruttoomsättningen minus rabatter och gemensamma marknadsföringskostnader.
Övrigt rörelseresultat är resultatet som inte avser försäljning av kycklingar, såsom uthyrning av mark/byggnader för annan användning, samt betalning från personer som inte är anställda i bolaget för användning av bolagets lunchmatsalar.
Kostnader för råvaror och förnödenheter omfattar inköpskostnaden för levande kycklingar och andra råvaror, såsom bland annat förpackningar.
Övriga rörelsekostnader omfattar marknadsföringskostnader, kostnad för koncernens personal samt övriga administrativa kostnader.
Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar.
EBITDA justerad för engångsposter.
Rörelseresultat.
Rörelseresultat justerat för engångsposter.
EBITDA som en andel av nettoomsättningen.
Justerad EBITDA som en andel av nettoomsättningen.
Rörelseresultat (EBIT) som en andel av nettoomsättningen.
Justerat rörelseresultat (justerad EBIT) som en andel av nettoomsättningen.
Franzéngatan 5 • Box 30174 • SE-104 25 Stockholm • Sweden • [email protected]
www.scandistandard.com • www.kronfagel.se • www.danpo.dk • www.denstoltehane.no
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.