Scandi Standard

Annual Report (ESEF) • Mar 21, 2025

Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS

VDord

Nyligen förvärvade vi en toppmodern produktionsanläggning och flera kyckling- gårdar i Litauen samt två av Europas mest effektiva pro- duktionslinjer för RTE-produkter i Nederländerna. Dessa investeringar stärker Scandi Standards övergripande verk- samhet och fungerar som en accelerator för att nå våra finansiella mål samt möta den växande framtida efter- frågan. Verksamheten i Litauen utgör en viktig pusselbit vi tidigare saknat. Den ger oss möjlighet att etablera en produktionsanläggning med full kontroll över värdekedjan i ett land med låga produktionskostnader. Genom att styra stora delar av värdekedjan, från kycklinguppfödning till slakteri, och vara självförsörjande på råvarutillgång, upp- når vi hög kostnadseffektivitet utan att kompromissa med våra policyer för kvalitet, livsmedelssäkerhet, hållbarhet och djurvälfärd. I kombination med förvärvet i Neder- länderna skapar vi ett unikt och högkvalitativt helhets- erbjudande för europeiska kunder. Ett annat viktigt steg vi tog under året är lanseringen av Scandi Standards nya ERP-system. Enligt plan och efter noga förberedelser ersatte vi företagets existerande affärs- system med ett nytt, modernt och molnbaserat system i Sverige. För oss innebär det här en harmonisering av huvudprocesser, vilket ger fördelar som förbättrade möjlig- heter att jämföra data, optimera produktionsresurser och råvara, samt möjligheter att centralisera stödfunktioner. Nu pågår arbetet med att implementera systemet på övriga marknader. Under 2024 har vi också fokuserat på riskhantering, särskilt inom cybersäkerhet och kontinuitetsplanering inom verksamheten. Vi har redan gjort stora framsteg och kommer att fortsätta arbetet under 2025. Vårt fokus på att diversifiera kundbasen har också minskat beroendet av enskilda stora kunder och förbättrat prisbilden, vilket skapat stabilitet och effektivitet. Vilka milstolpar ser du inom hållbarhetsområdet? Förväntningarna från omvärlden inom klimat- och djurväl- färdsfrågor är höga och vi, som marknadsledare i Norden och på Irland, ska ligga i framkant i frågorna. Scandi Stan- dards ambition är att driva hela kycklingindustrin framåt inom hållbarhet och jag ser att vårt gedigna hållbarhets- arbete ger oss en tydlig konkurrensfördel. Därför är jag stolt över att vi under 2024 både nådde majoriteten av våra hållbarhetsmål och har tagit steget till att systematiskt integrera hållbarhet i koncernens investeringsbeslut. Som konkreta exempel på det arbete som gjorts inom hållbarhet vill jag lyfta framgångarna vi nått med minskade utsläpp på flera av våra marknader och det faktum att vi har fått våra mark- och jordbruksrelaterade (Forest Land and Agriculture) klimatmål godkända av Science Based Targets initiative samt tilldelats ett A av investerarratingen CDP för vårt klimatarbete. Vårt arbete med resurseffektiv kycklingproduktion med låg klimatpåverkan genom hela värdekedjan fortsätter. Scandi Standard strävar efter att kyckling ska vara en del av lösningen på hur våra sam- hällen minskar den klimatpåverkan som livsmedels- produktion innebär.

Vilka är dina förväntningar på kort sikt?

Vår ambition är att växa snabbare än marknaden, i enlighet med vår långsiktiga strategi och våra finansiella mål för 2027. Scandi Standards målsättning är att öka intäkterna med 5–7 procent per år och höja rörelseresultat per kilo till minst 3 kronor till 2027. Det innebär en rörelsemarginal på över 6 procent och en avkastning på sysselsatt kapital på över 15 procent. Planen innefattar hela vår verksamhet, från värdeökning på vårt protein och resurseffektivitet till ett integrerat hållbarhetsarbete. Jag känner tillförsikt inför vår förmåga att leverera enligt den ambitionen tack vare vårt målmedvetna arbete under 2024. Arbetet fortgår enligt plan och vi har en solid grund med ett flertal värdeskapande initiativ som ska realiseras framåt. Vi har i dag ett gynnsamt läge. Efterfrågan på lokalt producerad kyckling är stark och växande, vi har en marknads- ledande position med lokala varumärken som uppskattas av kunder och konsumenter samtidigt som vårt löfte om lokal mat med hög livsmedelssäkerhet och djurvälfärd i världsklass sätter en viktig standard i branschen. Sammanfattningsvis har Scandi Standard genom årets utveckling skapat stabila förutsättningar att uppnå våra mål, och leverera god avkastning till våra aktieägare. Jag vill tacka alla medarbetare, leverantörer, kunder och ägare som bidragit till årets starka resultat. Inom Scandi Standard bygger vi nu en företagskultur utifrån samarbete, kunskaps- utbyte och fokus på möjligheter över hela koncernen. Vid mina frekventa besök i ute våra verksamheter möter jag engagerade och kunniga medarbetare. Det stärker mig både i min övertygelse om Scandi Standards potential och att vi alltid är bättre tillsammans.

Stockholm 20 mars 2025

Jonas Tunestål, vd och koncernchef

Bred tillväxt inom koncernen

Under året växte Scandi Standards största segment Ready-to-cook och Ready-to-eat kraftigt vilket skapat en god tillväxt. Med en stark underliggande tillväxt och efterfrågan på kyckling och genom att bygga en diversifierad kundbas med högre lönsamhet har intjäningen ökat. En diversifierad kundbas har också minskat beroendet av enskilda stora kunder och för- bättrat prisbilden, vilket skapat stabilitet och effektivitet.

Scandi Standard Baltics

Scandi Standards förvärv i Litauen stärker den övergripande verk- samheten och är en accelerator för att nå de finansiella målen samt möta framtida efterfrågan. Genom ökad kontroll i värdekedjan, från kycklinguppfödning till slakteri når vi hög kostnadseffektivitet utan att kompromissa med våra policyer för kvalitet, livsmedels- säkerhet, hållbarhet, djurvälfärd och antibiotikaanvändning.

Finansiering knuten till hållbarhetskriterier

Scandi Standard avtalade under 2024 om ett hållbarhetslänkat banklån för att refinansiera befintlig bankfinansiering och stödja långsiktig tillväxt. Den femåriga finansieringen skapar finansiell flexibilitet som ger Scandi Standard möjlighet att både realisera den organiska potential som inryms i de finansiella målen och samtidigt aktivt delta som en konsoliderande aktör på befintliga och nya marknader. Banklånet har ingåtts med ABN Amro, Bank of Ireland Group plc, DNB och Rabobank.

Nya klimatmål och CDP:s A-lista

Science Based Targets initiative godkände i november 2024 Scandi Standards nya kort- och långsiktiga klimatmål, där nu även utsläpp enligt Forest, Land and Agriculture (FLAG) standarden inkluderas. Scandi Standards klimatarbete har också fått externt erkännande genom en plats på investerarratingen CDP:s A-lista för klimat.

Fyra viktiga händelser 2024

STRATEGI

Produktsegment

Kycklingkonsumtionen har ökat stadigt de senaste tio åren och Scandi Standard gynnas av en positiv utveckling i såväl tillväxt som lönsamhet inom båda segmenten ”Ready-to-cook” och ”Ready-to-eat”.

Ready-to-cook

Klar att tillaga. Kycklingprodukter som kräver tillagning eller ytterligare förbere- delse innan de är klara att konsumeras.

Ready-to-eat

Färdig att äta. Kycklingprodukter som är förberedda och klara att konsumera efter viss tillagning eller förberedelse.

Scandi Standard i korthet

MSEK	2024	2023
Nettoomsättning	13024	13014
EBITDA	931	880
Rörelseresultat (EBIT)	509	457
Jämförelsestörande poster	–	8
Justerad EBITDA ¹)	931	871
Justerat rörelseresultat (EBIT) ¹)	509	449
Resultat efter finansnetto	354	333
Årets resultat	275	273
Räntebärande nettoskuld	1935	1571
Operativt kassaflöde	443	671
Organisk tillväxt, %	5	4
Medelantal anställda	3366	3204
Kycklingvolym, (ton grillvikt)	279868	269780
EBIT/kg	1,82	1,62
Arbetsskador med frånvaro, LTIFR	27,1	23,8
Antibiotikaanvändning, % flockar	4,4	8,1

1) Justerat för jämförelsestörande poster, se sidan 29. För en definition av alternativa resultatmått, se sidan 82.

Andel av total nettoomsättning 2024

• Ready-to-cook: 76%
• Ready-to-eat: 20%
• Övrigt: 4%

Omsättningsutveckling över tid 2024, Ready-to-cook, MSEK

Land	MSEK	Organisk tillväxt	Rörelseresultat i MSEK
Sverige
Danmark
Norge
Irland
Finland
Total	9 923	4%	368

Omsättningsutveckling över tid 2024, Ready-to-cook, MSEK

0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000

2024
2023
2022
2021
2020

Scandi Standards största produktsegment är urbenade och styckade delar som konsumenterna tillagar själva eller köper efter tillagning i butik. Segmentet domineras av naturell kycklingfilé och fokus läggs på att hantera risker för överproduktion av exempelvis ving- och benprodukter med målet att hela tiden använda hela kycklingen. Det kan exempelvis innefatta initiativ som bättre processer för att urbena kycklingen eller förädling till charkprodukter.

Ready-to-cook
"Fokus är att ta till vara på hela kycklingen.”

Andel av koncernens nettoomsättning inom Ready-to-cook per land 2024

• Sverige, 26%
• Danmark, 19%
• Norge, 18%
• Irland, 27%
• Finland, 10%

Omsättningsutveckling över tid 2024, Ready-to-eat, MSEK

MSEK	Organisk tillväxt	Rörelseresultat i MSEK
2 601	-9%	148

0
500
1 000
1 500
2 000
2 500
3 000

2024
2023
2022
2021
2020

Scandi Standard erbjuder färdiglagade produkter som kan konsumeras direkt eller efter lättare uppvärmning. Försäljning sker till restaurang, storhushåll och daglig- varuhandel.

FINANSIELLT

Nyckeltal MSEK

MSEK	2024	2023
Nettoomsättning	13024	13014
EBITDA	931	880
Rörelseresultat (EBIT)	509	457
Jämförelsestörande poster	–	8
Justerad EBITDA ¹)	931	871
Justerat rörelseresultat (EBIT) ¹)	509	449
Resultat efter finansnetto	354	333
Årets resultat	275	273
Räntebärande nettoskuld	1935	1571
Operativt kassaflöde	443	671
Organisk tillväxt, %	5	4
Medelantal anställda	3366	3204
Kycklingvolym, (ton grillvikt)	279868	269780
EBIT/kg	1,82	1,62
Arbetsskador med frånvaro, LTIFR	27,1	23,8
Antibiotikaanvändning, % flockar	4,4	8,1

1) Justerat för jämförelsestörande poster, se sidan 29. För en definition av alternativa resultatmått, se sidan 82.

HÅLLBARHET

Vilka milstolpar ser du inom hållbarhetsområdet?

Förväntningarna från omvärlden inom klimat- och djurväl- färdsfrågor är höga och vi, som marknadsledare i Norden och på Irland, ska ligga i framkant i frågorna. Scandi Stan- dards ambition är att driva hela kycklingindustrin framåt inom hållbarhet och jag ser att vårt gedigna hållbarhets- arbete ger oss en tydlig konkurrensfördel. Därför är jag stolt över att vi under 2024 både nådde majoriteten av våra hållbarhetsmål och har tagit steget till att systematiskt integrera hållbarhet i koncernens investeringsbeslut. Som konkreta exempel på det arbete som gjorts inom hållbarhet vill jag lyfta framgångarna vi nått med minskade utsläpp på flera av våra marknader och det faktum att vi har fått våra mark- och jordbruksrelaterade (Forest Land and Agriculture) klimatmål godkända av Science Based Targets initiative samt tilldelats ett A av investerarratingen CDP för vårt klimatarbete. Vårt arbete med resurseffektiv kycklingproduktion med låg klimatpåverkan genom hela värdekedjan fortsätter. Scandi Standard strävar efter att kyckling ska vara en del av lösningen på hur våra sam- hällen minskar den klimatpåverkan som livsmedels- produktion innebär.

BOLAGSSTYRNING

ÖVRIGT

Trender & drivkrafter

Kycklingkonsumtionen har ökat stadigt de senaste tio åren och Scandi Standard gynnas av en positiv utveckling i såväl tillväxt som lönsamhet inom båda segmenten ”Ready-to-cook” och ”Ready-to-eat”.

Mål

Vår ambition är att växa snabbare än marknaden, i enlighet med vår långsiktiga strategi och våra finansiella mål för 2027. Scandi Standards målsättning är att öka intäkterna med 5–7 procent per år och höja rörelseresultat per kilo till minst 3 kronor till 2027. Det innebär en rörelsemarginal på över 6 procent och en avkastning på sysselsatt kapital på över 15 procent.

Våra marknader

• Sverige, 26%
• Danmark, 19%
• Norge, 18%
• Irland, 27%
• Finland, 10%# Ready-to-eat

Ready-to-eat breddar koncernens produktportfölj och skapar tillväxtmöjligheter för våra varumärken. Inom detta område är produktutveckling som sker i nära samarbete med Scandi Standards kunder och konsumenter särskilt betydelsefull.

”Det är en trend att allt fler värdesätter bekvämlighet när det gäller matlagning.”

Andel av koncernens nettoomsättning per land för Ready-to-eat-produkter 2024

• Sverige, 27%
• Danmark, 53%
• Norge, 16%
• Irland, 1%
• Finland, 4%

Andel av total nettoomsättning 2024

• Ready-to-cook, 76%
• Ready-to-eat, 20%
• Övrigt, 4%

---

10 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Scandi Standard i korthet

VD-ord

Produktsegment

Våra marknader

Trender & drivkrafter

Mål

---

Övriga biprodukter

I kategorin ingår försäljning av biprodukter avsedda för andra ändamål än livsmedelsanvändning, såsom exempelvis fjädrar, slakt- och styckningsrester samt inälvor. Produkterna används bland annat i produktion av djurfoder och biobränsle, vilket är i linje med Scandi Standards ambition att ta tillvara och öka värdet på hela fågeln eftersom det bidrar till minimerat svinn, ett lägre koldioxidavtryck för den kyckling vi äter och ökad lönsamhet. En betydande del av de biprodukter som genereras i vår produktion bearbetas vidare i Farmfood, ett företag som Scandi Standard är minoritetsägare i. Genom detta ägarskap kan vi säkerställa en effektiv och hållbar hantering av våra biprodukter. Priset för en del av biprodukterna korrelerar med pris på energi, vilket normaliserats under året.

Innovation skapar nya konsumentprodukter

En del av biprodukterna kan också användas för färdigmatsprodukter. Exempelvis kan maskiner numera tillvarata allt kött från benen där resultatet är kött i mindre bitar som är lämpliga för bland annat kycklingkorv. Här arbetar Scandi Standard aktivt med flera partners för att skapa bättre och billigare alternativ till traditionella köttprodukter, så att fler konsumenter får tillgång till kvalitetsprotein – och därmed en mer hållbar produktion. Området biprodukter innebär en substantiell finansiell potential för koncernen då intjäningen för human- och animaliekonsumtion är väsentligt högre än för till exempel biogas.

”Scandi Standards ambition är att ta tillvara och öka värdet på hela fågeln.”

Post	2024	2023	2022	2021	2020
Nettoomsättning i MSEK	499
Organisk tillväxt	-11%
Rörelseresultat i MSEK	32

Andel av koncernens nettoomsättning inom övriga produkter per land 2024

• Sverige, 30%
• Danmark, 35%
• Norge, 5%
• Irland, 23%
• Finland, 7%

Andel av total nettoomsättning 2024

• Ready-to-cook, 76%
• Ready-to-eat, 20%
• Övrigt, 4%

---

11 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Scandi Standard i korthet

VD-ord

Produktsegment

Våra marknader

Trender & drivkrafter

Mål

---

Våra marknader

Nettoomsättning per marknad, extern försäljning

• AFRIKA: 66 MSEK
• ASIEN: 217 MSEK
• EUROPA: 3 424 MSEK
• NORDEN: 9 317 MSEK
• TOTALT: 13 024 MSEK

Scandi Standards hemmamarknader är de nordiska länderna och Irland. På dessa marknader har bolaget egna produktionsanläggningar. Samtliga marknader kännetecknas av en inhemsk stolthet över lokalt producerade produkter och Scandi Standards varumärken är välkända och har starka positioner i respektive land. På Irland är konsumtionen av kyckling per capita i linje med övriga europeiska länder. I de nordiska länderna är konsumtionen per capita lägre, vilket gör tillväxtpotentialen stor. Scandi Standards exportmarknader består i huvudsak av övriga Europa samt Asien, på vilka framförallt produkter som vingar och fötter och säljs. På senare tid har Scandi Standard investerat i både Litauen och Nederländerna vilket stärker vår geografiska position ytterligare och även säkerställer en mer integrerad värdekedja.

Produktkategori	2024	2023	2022	2021	2020
Ready-to-cook
Ready-to-eat

År	Konsumtion (ton)
2023	964
2022	687
2021	714
2020	738
2019	773
2018	798
2017	779
2016	830
2015	828
Estimat 2030	855

---

12 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Scandi Standard i korthet

VD-ord

Produktsegment

Våra marknader

Trender & drivkrafter

Mål

---

Trender & drivkrafter

Kyckling – ett allt mer attraktivt protein

På våra marknader i Norden och på Irland har kycklingkonsumtionen ökat 44 procent mellan 2010 och 2023 och förutspås öka med 15 procent till 2030 ¹).

¹ Källa: Rabobank, baserat på underlag från Eurostat, AVEC, FAO, MEG SSB och Svensk Fågel.

Förklaringarna till att kyckling som protein förväntas öka är flera. Kyckling är en uppskattad proteinkälla i de flesta kulturer, omtyckt både för sin smak och mångsidighet i matlagning. Därtill väljer allt fler kyckling istället för nöt- och fläskkött av hälso- och hållbarhetsskäl – en trend som ser ut att fortsätta. Kyckling är också ett kostnadseffektivt och prisvärt proteinalternativ, vilket givetvis blir ett ännu starkare argument i tuffare ekonomiska tider. Då blir det extra fördelaktigt med kortare produktionscykler och mindre resurskrävande produktion. Se grafer nedan.

Hälsotrender förutspås öka – och därmed mängden kyckling på bordet

• Låg fetthalt: Kyckling har låg halt av mättat fett, särskilt om man undviker att äta skinnet.
• Högt proteininnehåll: Kyckling är en källa till högkvalitativt protein, vilket är väsentligt för såväl muskeluppbyggnad som cellreparation.
• Viktiga näringsämnen: Kyckling är rik på näringsämnen som vitamin B6, niacin, fosfor och selen. Dessa näringsämnen spelar en viktig roll i kroppens funktion, inklusive energiproduktion, hjärtfunktion och immunsystemets styrka.

År	Konsumtion (ton)
2023
2022
2021
2020
Estimat 2030

• Lax: 28
• Nötkött: 37
• Gris: 3,7
• Kyckling: 2,1
• Quorn: 3,9
• Ägg: 1,7
• Lamm: 1,2

¹ OECD-FAO Agricultural Outlook 2021-2030.

”Kycklingkonsumtionen förutspås att öka med 15 procent till 2030 ¹)”

---

13 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Scandi Standard i korthet

VD-ord

Produktsegment

Våra marknader

Trender & drivkrafter

Mål

---

Kycklingens klimatavtryck

Kyckling som livsmedel har över 90 procent lägre klimatavtryck än nöt-kött och har även betydligt lägre klimatpåverkan än norsk lax. Det faktum att kyckling är bättre för klimatet i kombination med att det är ett prisvärt och lättvarierat protein bidrar till att konsumtionen av kyckling förväntas fortsätta öka över hela världen ¹).

Under 2022 gjorde Research Institutes of Sweden (RISE), på uppdrag av branschorganisationen Svensk Fågel, en livscykelanalys av svensk kyckling 2). Enligt rapporten från RISE bidrar slakteriernas direkta verksamhet bara till tre gram koldioxidutsläpp per kilo slaktvikt, eller 1,4 procent av produkternas totala klimatpåverkan. En viktig slutsats i analysen från RISE är att sojan i kycklingfodret står för den enskilt största klimatpåverkan. På sidorna 97–100 finns mer information om kycklingens klimatavtryck.

¹ OECD-FAO Agricultural Outlook 2021-2030.
² RISE livscykelanalys 2022.
³ Scope 1 och Scope 2 från samtliga produktionsanläggningar exklusive Litauen.

71,8 g CO₂e per kg produkt kommer från Scandi Standards egen verksamhet ³)

• Lamm: 28 kg CO₂e / kg produkt
• Nötkött: 37 kg CO₂e / kg produkt
• Gris: 3,7 kg CO₂e / kg produkt
• Lax: 2,1 kg CO₂e / kg produkt
• Kyckling: 3,9 kg CO₂e / kg produkt
• Quorn: 1,7 kg CO₂e / kg produkt
• Ägg: 1,2 kg CO₂e / kg produkt

Samtliga siffror i grafiken representerar svenskt kött, utom siffran för lax (Norge) och Quorn (Storbritannien). Källa: Öppna listan – ett utdrag från RISE klimatdatabas för livsmedel v 2.3

”78% av kycklingens klimatavtryck kommer från fodret”

”Kyckling som livsmedel har >90 procent lägre klimatavtryck än nötkött”

---

14 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Scandi Standard i korthet

VD-ord

Produktsegment

Våra marknader

Trender & drivkrafter

Mål

---

Djurvälfärd i fokus

Köttkonsumtion och djurvälfärd är ämnen som engagerar och har varit föremål för ökad uppmärksamhet och diskussion under de senaste åren. Scandi Standard välkomnar att fler människor ställer höga krav på vad vi äter och hur maten produceras. Vårt nordiska förhållningssätt, med omfattande djurskyddslagstiftning, är en trygghet för branschen och konsumenterna.

Ledande inom djurvälfärd

Scandi Standards målsättning är att vara branschledande inom djurvälfärd. Tillsammans med noggrant utvalda uppfödare strävar vi efter att förebygga sjukdomar och främja välmående för kycklingarna genom hela värdekedjan. Vårt fokus på djurvälfärd är både etiskt motiverat och kopplat till hög kvalitet, effektiv resursanvändning och lönsamhet. Vi vet att endast friska kycklingar kan växa på ett hälsosamt och optimalt sätt. Vi samarbetar med uppfödare och leverantörer för att kunna göra ständiga förbättringar i alla led, från uppfödning av föräldrafåglar till slakt. Scandi Standard har definierat åtta viktiga fokusområden för god djurvälfärd och lanserade vårt eget Scandi Chicken Quality Program år 2022. Programmet är utformat för att kontinuerligt förbättra dessa åtta områden och upprätthålla höga standarder som möter kundernas och marknadens förväntningar.

Långsamväxande kyckling

Diskussioner om långsamväxande kycklingar pågår på både EU-nivå och lokalt. Scandi Standard är ledande inom både långsamväxande och konventionella kycklingraser i Norden och välkomnar en holistisk syn på frågan med fokus på djurvälfärdsresultat. Valet av hybrid är en av åtta nyckelfaktorer för god djurvälfärd. Utöver djurvälfärd måste frågor som de olika hybridernas klimatpåverkan och kostnad för slutkonsumenten ges större utrymme i debatten.# Djurvälfärd

• Lastning och transport
• Ankomst till slakteriet och bedövning
• Uppfödarens kunskap och engagemang
• Kvalitet på dagsgammal kyckling
• Foderkvalitet
• Stallmiljö
• Naturligt beteende
• Ras-egenskaper

Läs mer om djurvälfärd och våra resultat på sidorna 111-114.

15 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS

STRATEGI

FINANSIELLT

HÅLLBARHET

BOLAGSSTYRNING

ÖVRIGT

Scandi Standard i korthet

VD-ord

Produktsegment

Våra marknader

Trender & drivkrafter

Mål

Stark marknadstrend för ett mångsidigt protein
Hållbart värdeskapande för kunder och ägare
Stark marknadsposition med lokal produktion
Förutsättningar för lönsam tillväxt
Hälsosamt och kostnadseffektivt
Attraktiv syn på Scandi Standards framtid

31
4
2
5

Kyckling är ett mångsidigt protein med stabilt ökande konsumtion. En anledning till detta är att kyckling har en tiondel så stort klimatavtryck som nötkött och betydligt lägre än lax. En annan är ökande efterfrågan på enkla måltidslösningar där konsumenten vill spendera mindre tid i köket men samtidigt måste förhålla sig till ett ökande antal kostpreferenser. Kycklingen lämpar sig väl då den kan serveras såväl varm som kall och utan kulturella begränsningar. Det ger stora tillväxtmöjligheter, både i värde för konsumenterna, och i ökande volymer.

Scandi Standard ökar förädlingen av alla kycklingens delar genom fortsatt ledande produktutveckling. Det finns en stor potential i att effektivisera värdekedjan genom standardisering, integration, automation, samarbete och transparens. Detta tillsammans med bolagets ambitiösa hållbarhetsmål inom djurvälfärd, arbetsmiljö och klimat påverkan driver värdeskapande på både lång och kort sikt.

Ett kraftfullt kvalitetsfokus från gård till gaffel, skapar hälsosamma kycklingar, motiverad personal och en resurseffektivare produktion.

Konsumenternas tydliga preferens för lokalt ursprung och höga krav på djurvälfärd begränsar importen och skapar hinder för aktörer att etablera storskalig och konkurrenskraftig produktion på våra verksamhetsmarknader. Scandi Standards ledande varumärken skapar en trygghet på sina respektive hemmamarknader och är viktiga vid konsumenternas inköp och kundernas val av råvara till egna märkesvaror (EMV) och restaurangprodukter. Scandi Standard står för lokalt och säkert producerad mat med djurvälfärd i världsklass.

Scandi Standard har de förutsättningar som krävs för att nå en stabil lönsamhet på en högre nivå än idag vilket ytterligare stärkts med förvärvet av Ready-to-eat fabriken i Oosterwolde och signifikanta utökningen av verksamheten i Litauen under början av 2025. Efterfrågan är stabilt växande, med mindre säsongsvariationer. Koncernen har även en stark balansräkning, långsiktig aktieägarbas och solid finansiering vilket ger oss möjlighet att investera för framtiden. Fluktuerande priser på insatsvaror är delvis kopplade till dynamisk prissättning i kundavtal vilket minskar cyklikaliteten i lönsamhet.

Målsättningen är att nå organisk tillväxt på 5–7 procent per år med en rörelsemarginal på över 6 procent.

I takt med förbättrade förutsättningar för oss att leva längre, ökar kycklingens hälsoeffekter i betydelse för många konsumenter. Kyckling innehåller lika mycket protein som andra animaliska proteiner, men med ett fettinnehåll som är hälften av nötkött och en tredjedel av lax. Kyckling är också rik på vitaminer och innehåller till exempel mer vitamin E än andra köttslag. Oavsett konjunktur, bidrar kycklingens korta produktionscykel och höga andel producerad råvara i förhållande till foder-mängd, till ett lägre pris och mindre klimatpåverkan än andra animaliska proteiner.

OM OSS

STRATEGI

FINANSIELLT

HÅLLBARHET

BOLAGSSTYRNING

ÖVRIGT

16 | Scandi Standard årsredovisning 2024

Scandi Standard i korthet

VD-ord

Produktsegment

Våra marknader

Trender & drivkrafter

Mål

Mål	Kommentar
5–7% genomsnittlig organisk tillväxt per år	Marknaden för kyckling förväntas fortsätta växa och Scandi Standard vill växa med den. En förbättrad produktmix kommer också att bidra till ökad försäljning. Koncernens 5-års-snitt för 2024 uppgick till 5,0 procent, delvis drivet av prisökningar, vilket var i linje med målsättningen.
> 6%	De investeringar Scandi gör i verksamheten förväntas bidra till en ökad lönsamhet över tid. Under 2024 rapporterade koncernen en rörelsemarginal på 3,9 procent vilket var en förbättring mot föregående år med 0,4 procentenheter och ett steg i rätt riktning mot koncernens målsättning.
> 3,0 SEK	Rörelseresultat per processat kg är ett mått på förmågan att utvinna ett högre värde ur varje fågel, vilket är en viktig del av strategin. Utfallet under 2024 är en ökning mot 2023 med mer än 0,1 kr/kg och visar på den fortsatta potentialen i att tillvarata värdet i hela fågeln.
> 15%	Scandi Standard förväntas rapportera en god avkastning på sysselsatt kapital. Under 2024 var avkastningen på sysselsatt kapital på 11,8 procent vilket var en klar förbättring mot föregående år och ett steg i rätt riktning mot koncernens målsättning.
< 2.5x	Vid utgången av 2024 var räntebärande nettoskuld/EBITDA på 2,1x vilket visar en låg skuldsättning. Måttet kan temporärt överstiga målet för att tillvarata möjligheter för förvärv eller andra tillväxtmöjligheter.

Utfall 2024	Utfall 2023	Utfall 2022	Utfall 2021	Utfall 2020
5%	5%	4,1%	6,2%	6,0%
3,9%	3,5%	3,5%	4,9%	4,7%
1,8 SEK	1,7 SEK	1,6 SEK	2,0 SEK	1,9 SEK
11,8%	8,4%	9,1%	11,0%	9,7%
2,1x	2,6x	2,8x	2,1x	2,4x

Omsättning över tid, MSEK

	2024	2023	2022	2021	2020
Omsättning	12 000	11 500	10 500	9 500	8 000

Rörelsemarginal %

	2024	2023	2022	2021	2020
Rörelsemarginal	3,9%	3,5%	3,5%	4,9%	4,7%

ROCE, %

	2024	2023	2022	2021	2020
ROCE	11,8%	8,4%	9,1%	11,0	9,7%

Räntebärande nettoskuld/EBITDA

	2024	2023	2022	2021	2020
Räntebärande nettoskuld/EBITDA	2,1x	2,6x	2,8x	2,1x	2,4x

Finansiella mål

Mål	Mål 2030:	Utfall 2024:
Tillväxt	5–7%	5,0%
Rörelsemarginal	> 6%	3,9%
EBIT/kg	> 3,0 SEK/kg	1,8 SEK/kg
ROCE	> 15%	11,8%
Nettoskuld/EBITDA	< 2.5x	2,1x

1) Scandi Standard ska över tid rapportera en organisk tillväxt om 5–7% (exkl valutaeffekt). På medellång sikt ska rörelsemarginalen överstiga 6%. Rörelseresultat (EBIT) per processat kg ska öka till 3,0 SEK/kg. Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) ska på medellång sikt uppgå till 15%. Vid årets utgång ska räntebärande nettoskuld/EBITDA inte överstiga 2.5.

17 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS

STRATEGI

FINANSIELLT

HÅLLBARHET

BOLAGSSTYRNING

ÖVRIGT

Hållbarhetsmål	Kommentar
Klimatpåverkan	Scandi Standard har satt vetenskapligt förankrade klimatmål som under 2023 validerades av Science Based Targets initiative (SBTi). Under 2024 har även mål enligt standarden för *Forest, Land and Agriculture (FLAG) och Net-Zero standarden godkänts. Totalt har utsläppen minskat med 5,8% från 2021 till 2024. Arbetet med att ta fram en detaljerad implementeringsplan i både den egna verksamheten och i värdekedjan har påbörjats under året och en klimattransitionsplan utvecklats och antagits av koncernledningen. I samband med att de nya målen lämnades in till SBTi så omräknades även utsläppen för basåret 2021 och jämförelseåret 2023 för att säkerställa jämförbarhet. Utsläppen för 2022 har inte räknats om och redovisas inte. För detaljerad beskrivning av Scandi Standards klimatarbete och analys av årets resultat, se sidorna 97–100.
Antibiotikaanvändning	Antibiotikaanvändningen i den nordiska verksamheten är nära noll, och koncernens användning drivs därför framförallt av Irland. Under året har man fortsatt fokuserat på nyckelfaktorer som kvaliteten på den dagsgamla kycklingen och stallmiljön.
Arbetsskador med frånvaro	Det systematiska arbetet med att minska arbetsskador som leder till frånvaro har fortsatt att ge resultat. Viktiga komponenter i förbättringsarbetet är ledningens fokus på frågan samt förbättrade processer för uppföljning av tillbud och olyckor på produktionsplatserna.
Mål 2030	Utfall 2024
Scope 1 & 2: 42%, Scope 1 & 2 FLAG*: 30.3%	Scope 1 & 2: 31 463 ton CO 2e (0,2%) Scope 1 FLAG*: 494 ton CO 2e (+16%)
Scope 3: 42%, Scope 3 FLAG*: 30.3%	Scope 3: 144 324 ton CO 2e (+10%) Scope 3 FLAG*: 742 669 ton CO 2e (9%)
< 1%	4,4%
< 15	27,1

Klimatpåverkan, ton CO 2e , Scope 1& 2

	2024	2023	2022	2021	2020
Scope 1	7 000	6 800	6 500	6 000	5 500
Scope 2	4 400	4 000	3 800	3 500	3 000
Scope 1 FLAG*	5 200	4 000	3 000	2 500	2 000

Klimatpåverkan, ton CO 2e , Scope 3

	2024	2023	2022	2021
Scope 3 FLAG*	8 100	7 000	6 000	5 000
Scope 3 Energi och Industri	10 800	9 500	8 000	7 000

Antibiotikaanvändning, % behandlade flockar

	2024	2023	2022	2021
% flockar	4,4%	5,2%	6,0%	7,0%

Arbetsskadefrekvens, per miljon arbetade timmar

	2024	2023	2022	2021
Arbetsskador med frånvaro	27,1	25,0	22,0	18,0

18 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS

STRATEGI

FINANSIELLT

HÅLLBARHET

BOLAGSSTYRNING

ÖVRIGT

Strategi

Strategi för lönsam och hållbar tillväxt .................................... 20

Öka värdet på vårt protein ......................................................... 21

Öka effektiviteten och optimera resursanvändningen ........... 22

Bättre tillsammans .................................................................... 23# Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS

STRATEGI

FINANSIELLT

HÅLLBARHET

BOLAGSSTYRNING

ÖVRIGT

Strategi för lönsam och hållbar tillväxt

Scandi Standard har under året fortsatt strategiarbetet och genomfört flera initiativ som stöder bolagets mål fram till 2027. Bolaget har tagit ytterligare steg mot att bli en framtidssäkrad koncern som med högkvalitativ och hållbar kycklingproduktion sätter standarden för branschen. Scandi Standard ska vara ledande inom djurvälfärd, miljö och socialt ansvarstagande samt kundnöjdhet. Det är vägen mot en lönsam och hållbar tillväxt.

Bolaget har identifierat fyra strategiska områden som är prioriterade i den fortsatta utvecklingsresan.

• Öka värdet på vårt protein
• Öka effektiviteten och optimera resursanvändningen
• Bättre tillsammans
• Integrera hållbarhetsarbetet

Öka värdet på vårt protein

Genom affärs-, produktions- och produktutveckling inriktad på att ta vara på hela fågeln och öka förädlingsvärdet på produkter, minskas matsvinnet samtidigt som affären stärks. Scandi Standard ska växa med produkter med hög förädlingsgrad samtidigt som bolaget bygger en bredare produktportfölj inom flera kategorier. En förutsättning för det är att Scandi Standard arbetar konsumentnära, samverkar med kunder och är snabbfotade i utvecklingsprocesser.

Framgångar 2024

Ökad kapacitet och kundsamarbete i Farre

Med inköp och installation av ny teknologi för upptining av fryst råvara i Scandi Standards anläggning i Farre, Danmark, skapades under 2024 bättre förutsättningar att möta kunders behov av flexibilitet samtidigt som kapaciteten i fabriken kunnat höjas. Installationen innebär att en industriell mikrovågsugn tagits i bruk vilket gör det möjligt att med kort ledtid skifta till fryst råvara för produktion av exempelvis nuggets. Den nya tekniken ger förutsättningar att ställa om produktionen med bara några timmars varsel, vilket tidigare krävt upptiningstider på mellan två och 14 dagar. Det ger verksamheten större kapacitet att möta dynamiska orderflöden genom effektiv planering, trots varierande lager och leveranser, vilket historiskt sett varit ett utvecklingsområde. Investeringen innebär att kapaciteten i Farre ökar och ger årliga besparingar som överstiger kostnader för inköp och installation av ugnen. Fördelar uppstår också för kvalitet, planering och arbetsmiljö när det krävs färre steg i hantering av råmaterial samt ökade möjligheter till inköp inom koncernen.

Utbyggnad i Stokke möjliggör expansion inom Ready-to-eat

Utbyggnaden av Scandi Standards Ready-to-eat-fabrik i Stokke, Norge, är en investering som möjliggör ytterligare volymtillväxt, produktutveckling och lönsamhet. Expansionen till en ny produktionslinje med högre kapacitet skapar möjligheter att möta den framtida efterfrågan inom Ready-to-eat, samtidigt som marknadspositionen och konkurrenskraften stärks. Den ger också förbättrad möjlighet till innovation och produktutveckling. Produktionslinjen, med de senaste teknikerna inom stekning, kylning och frysning, optimerar köttutbytet av hela fågeln och sänker den totala energiförbrukningen. Dessutom ger den så kallade IQF-frystekniken en kvalitetshöjning för frysta produkter. Med investeringen blir anläggningen den mest effektiva produktionsenheten av högkvalitativa Ready-to-eat-produkter på den norska marknaden. Efter planering och installation har de första produkterna producerats på anläggningen och produktionsvolymerna ökar stadigt. Expansionen i Stokke innebär också en förbättring av arbetsmiljön vilket resulterar i en säkrare och hälsosammare arbetsplats.

Scandi Standard Baltics - investering för framtida lönsamhet

Nyligen förvärvade Scandi Standard slakteri, förädling, uppfödningsstallar samt sex kycklinggårdar i Litauen – Scandi Standard Baltics. Förvärvet är ett steg i att stärka Scandi Standards övergripande verksamhet och en accelerator för att nå de finansiella målen samt möta framtida efterfrågan från marknaden. Verksamheten är en pusselbit som tidigare saknats i bolaget; en ny och toppmodern förädlingsanläggning med kontroll över värdekedjan i ett land med låga produktionskostnader. Genom att kunna styra värdekedjan, från kycklinguppfödning till slakteri, uppnås hög kostnadseffektivitet och möjlighet att anpassa verksamhet och värdekedja till Scandi Standards policyer för kvalitet, livsmedelssäkerhet, hållbarhet och djurvälfärd. Scandi Standard Baltics blir både en konkurrenskraftig, högkvalitativ leverantör som ger goda förutsättningar att bättre tillgodose de mest priskänsliga segmenten på koncernens hemmamarknader och en konkurrenskraftig leverantör som uppfyller de strikta råvarukriterierna för koncernens Ready-to-eat-produkter. Genom ett framgångsrikt samarbete över hela Scandi Standard i uppbyggnadsfasen, där befintliga kompetenser och standarder utnyttjats, har verksamheten i Litauen startat och produktionen sker enligt plan. Från 2025 förväntas Scandi Standard Baltics uppnå en initial årlig produktion om 20-25 000 ton (grillvikt).

Fokusområden

• Förbättra utvinningen av hela fågeln med mål om att så stor del som möjligt ska bli till god mat
• Driva tillväxt inom segment Ready-to-eat
• Driva produktinnovation och investera i ny teknologi
• Noggrant följa konsumenttrender
• Öka samarbetet med kunder

Öka effektiviteten och optimera resursanvändningen

Scandi Standard uppnår verklig effektivitet i arbetssätt och processer genom ökad standardisering och samarbete genom hela organisationen och värdekedjan. Det handlar också om fortsatt digitalisering och automatisering, där bolaget drar nytta av den tekniska utvecklingen för att stärka konkurrenskraften.

Framgångar 2024

Kronfågel Future - samarbete stärker kvalitet och hållbarhet

Under 2024 startade Scandi Standard ett investeringsprogram i den svenska verksamheten. Investeringarna, som genomförs under 2024–2026, är en del av ett större initiativ som innebär samarbete mellan Scandi Standards verksamheter i flera olika länder. Programmet har utformats utifrån bästa praxis inom koncernen, för att utnyttja synergier över flera av Scandi Standards hemmamarknader. Genom att utnyttja koncernens möjligheter till samarbete och skapa effektiviseringar bidrar investeringarna till Scandi Standards lönsamhet på lång sikt. Investeringarna och förbättringarna skapar större effektivitet och framtidssäkrar produktionen i Sverige, delvis genom att Ready-to-eat-verksamheten blir mer samordnad med verksamheterna i Norge och Danmark. På så vis stärks kvalitet, hållbarhet och innovationskraft vilket möjliggör för den svenska verksamheten att fokusera på ökad automatisering och effektivitet i Ready-to-cook-segmentet.

Fokusområden

• Upprätthålla effektiviteten utan att kompromissa med säkerhet, kvalitet eller hållbarhet
• Standardisering, samarbete och synkronisering
• Systemintegration och utveckling
• Ökad automatisering

Bättre tillsammans

Ett positivt samarbetsklimat där koncernens olika delar stödjer varandra leder till ökad kreativitet, innovation och en inkluderande och engagerande arbetsmiljö. Det skapar också förutsättningar för alla medarbetare att trivas, känna sig motiverade och att i större utsträckning bidra till framgång för hela organisationen. Därför ska Scandi Standard främja en öppen kommunikation och samarbete samt säkerställa en gemensam förståelse för bolagets värderingar och mål.

Framgångar 2024

Scandi Academy bygger en lärande organisation

Kontinuerlig utbildning och utveckling är en av flera nycklar till både individuell och organisatorisk framgång. En del av Scandi Standards strategi är att utvecklas som bolag och för att lyckas med det finns behov av att inom hela koncernen främja en lärarkultur som ger alla medarbetare möjlighet att höja sin kompetens och dela erfarenheter.

Integrera hållbarhetsarbetet

Scandi Standards uttalade åtagande för långsiktig hållbarhet utövas på både koncernnivå och lokalt i konkreta, standardiserade och mätbara åtgärder. Scandi Standard ska vara branschledande inom djurvälfärd och ha så liten klimatpåverkan som möjligt. Därför tar koncernen ansvar för påverkan på människor och miljö genom hela värdekedjan – såväl i den egna verksamhet som i leverantörs-, transport- och konsumentledet. Vi arbetar också aktivt för en bättre kontroll och uppföljning.

Vår värdekedja

Genom att fokusera på helhetsanvändning av fågeln minskas matsvinnet, samtidigt som Scandi Standards lönsamhet stärks. Scandi Standard ska växa genom hög förädlingsgrad och breddning av produktportföljen inom olika kategorier. Det kräver att företaget är nära konsumenterna, samarbetar med kunder och har dynamiska innovationsprocesser.

19		Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS	STRATEGI	FINANSIELLT	HÅLLBARHET	BOLAGSSTYRNING	ÖVRIGT
Öka värdet på vårt protein	Öka effektiviteten och optimera resursanvändningen	Bättre tillsammans	Integrera hållbarhetsarbetet	Vår värdekedja
20		Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS	STRATEGI	FINANSIELLT	HÅLLBARHET	BOLAGSSTYRNING	ÖVRIGT
Öka värdet på vårt protein	Öka effektiviteten och optimera resursanvändningen	Bättre tillsammans	Integrera hållbarhetsarbetet	Vår värdekedja
Öka värdet på vårt protein		Framgångar 2024
		Ökad kapacitet och kundsamarbete i Farre
		Med inköp och installation av ny teknologi för upptining av fryst råvara i Scandi Standards anläggning i Farre, Danmark, skapades under 2024 bättre förutsättningar att möta kunders behov av flexibilitet samtidigt som kapaci-
		teten i fabriken kunnat höjas. Installationen innebär att en industriell mikrovågs ugn tagits i bruk vilket gör det möjligt att med kort ledtid skifta till fryst råvara för produktion av exempelvis nuggets. Den nya tekniken ger förutsättningar att ställa om pro-
		duktionen med bara några timmars varsel, vilket tidigare krävt upptiningstider på mellan två och 14 dagar. Det ger verksamheten större kapacitet att möta dynamiska order- flöden genom effektiv planering , trots varierande lager och leveranser, vilket historiskt sett varit ett utvecklings- område. Investeringen innebär att kapaciteten i Farre ökar och ger årliga besparingar som överstiger kostnader för inköp och installation av ugnen. Fördelar uppstår också förkvalitet, planering och arbetsmiljö när det krävs färre steg i hantering av råmaterial samt ökade möjligheter till inköp inom koncernen.
		Fokusområden
		 Förbättra utvinningen av hela fågeln med mål om att så stor del som möjligt ska bli till god mat
		 Driva tillväxt inom segment Ready-to-eat
		 Driva produktinnovation och investera i ny teknologi
		 Noggrant följa konsumenttrender
		 Öka samarbetet med kunder
		Utbyggnad i Stokke möjliggör expansion inom Ready-to-eat
		Utbyggnaden av Scandi Standards Ready-to-eat-fabrik i Stokke, Norge, är en investering som möjliggör ytterligare volymtillväxt, produktutveckling och lönsamhet. Expan-
		sionen till en ny produktionslinje med högre kapacitet skapar möjligheter att möta den framtida efterfrågan inom Ready-to-eat, samtidigt som marknadspositionen och konkurrenskraften stärks. Den ger också förbättrad möjlig- het till innovation och produktutveckling. Produktionslinjen, med de senaste teknikerna inom stek-
		ning, kylning och frysning, optimerar köttutbytet av hela fågeln och sänker den totala energiförbrukningen. Dess-
		utom ger den så kallade IQF-frystekniken en kvalitetshöjning för frysta produkter. Med investeringen blir anläggningen den mest effektiva produktionsenheten av högkvalitativa Ready-to-eat-produkter på den norska marknaden. Efter planering och installation har de första produkterna produ-
		cerats på anläggningen och produktionsvolymerna ökar stadigt. Expansionen i Stokke innebär också en förbättring av arbetsmiljön vilket resulterar i en säkrare och hälsosam-
		mare arbetsplats.
21		Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS	STRATEGI	FINANSIELLT	HÅLLBARHET	BOLAGSSTYRNING	ÖVRIGT
Öka värdet på vårt protein	Öka effektiviteten och optimera resursanvändningen	Bättre tillsammans	Integrera hållbarhetsarbetet	Vår värdekedja
		Framgångar 2024
		Scandi Standard Baltics - investering för framtida lönsamhet
		Nyligen förvärvade Scandi Standard slakteri, förädling, uppfödningsstallar samt sex kycklinggårdar i, Litauen – Scandi Standard Baltics. Förvärvet är ett steg i att stärka Scandi Standards övergripande verksamhet och en acce-
		lerator för att nå de finansiella målen samt möta framtida efterfrågan från marknaden. Verksamheten är en pusselbit som tidigare saknats i bolaget; en ny och toppmodern för-
		ädlingsanläggning med kontroll över värdekedjan i ett land med låga produktionskostnader. Genom att kunna styra värdekedjan, från kycklinguppfödning till slakteri, upp-
		nås hög kostnadseffektivitet och möjlighet att anpassa verksamhet och värdekedja till Scandi Standards policyer för kvalitet, livsmedelssäkerhet, hållbarhet och djurvälfärd. Scandi Standard Baltics blir både en konkurrenskraftig, högkvalitativ leverantör som ger goda förutsättningar att bättre tillgodose de mest priskänsliga segmenten på koncernens hemmamarknader och en konkurrenskraftig leverantör som uppfyller de strikta råvarukriterierna för koncernens Ready-to-eat-produkter. Genom ett fram-
		gångsrikt samarbete över hela Scandi Standard i upp- byggnadsfasen, där befintliga kompetenser och standarder utnyttjats, har verksamheten i Litauen startat och produk-
		tionen sker enligt plan. Från 2025 förväntas Scandi Standard Baltics uppnå en initial årlig produktion om 20-25 000 ton (grillvikt).
		Verklig effektivitet i arbetssätt och processer uppnås genom ökad standardisering och samarbete genom hela organisationen samt i värdekedjan. Det handlar också om fortsatt digitalisering och automatisering, där koncernen drar nytta av den tekniska utvecklingen för att stärka konkurrenskraften.
22		Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS	STRATEGI	FINANSIELLT	HÅLLBARHET	BOLAGSSTYRNING	ÖVRIGT
Öka värdet på vårt protein	Öka effektiviteten och optimera resursanvändningen	Bättre tillsammans	Integrera hållbarhetsarbetet	Vår värdekedja
		Framgångar 2024
		Scandi Standard Baltics - investering för framtida lönsamhet
		Nyligen förvärvade Scandi Standard slakteri, förädling, uppfödningsstallar samt sex kycklinggårdar i, Litauen – Scandi Standard Baltics. Förvärvet är ett steg i att stärka Scandi Standards övergripande verksamhet och en acce-
		lerator för att nå de finansiella målen samt möta framtida efterfrågan från marknaden. Verksamheten är en pusselbit som tidigare saknats i bolaget; en ny och toppmodern för-
		ädlingsanläggning med kontroll över värdekedjan i ett land med låga produktionskostnader. Genom att kunna styra värdekedjan, från kycklinguppfödning till slakteri, upp-
		nås hög kostnadseffektivitet och möjlighet att anpassa verksamhet och värdekedja till Scandi Standards policyer för kvalitet, livsmedelssäkerhet, hållbarhet och djurvälfärd. Scandi Standard Baltics blir både en konkurrenskraftig, högkvalitativ leverantör som ger goda förutsättningar att bättre tillgodose de mest priskänsliga segmenten på koncernens hemmamarknader och en konkurrenskraftig leverantör som uppfyller de strikta råvarukriterierna för koncernens Ready-to-eat-produkter. Genom ett fram-
		gångsrikt samarbete över hela Scandi Standard i upp- byggnadsfasen, där befintliga kompetenser och standarder utnyttjats, har verksamheten i Litauen startat och produk-
		tionen sker enligt plan. Från 2025 förväntas Scandi Standard Baltics uppnå en initial årlig produktion om 20-25 000 ton (grillvikt).
		Verklig effektivitet i arbetssätt och processer uppnås genom ökad standardisering och samarbete genom hela organisationen samt i värdekedjan. Det handlar också om fortsatt digitalisering och automatisering, där koncernen drar nytta av den tekniska utvecklingen för att stärka konkurrenskraften.
22		Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS	STRATEGI	FINANSIELLT	HÅLLBARHET	BOLAGSSTYRNING	ÖVRIGT
Öka värdet på vårt protein	Öka effektiviteten och optimera resursanvändningen	Bättre tillsammans	Integrera hållbarhetsarbetet	Vår värdekedja
		Framgångar 2024
		Kronfågel Future - samarbete stärker kvalitet och hållbarhet
		Under 2024 startade Scandi Standard ett investeringspro- gram i den svenska verksamheten. Investeringarna, som genom- förs under 2024–2026, är en del av ett större initiativ som innebär samarbete mellan Scandi Standards verksam-
		heter i flera olika länder. Programmet har utformats utifrån bästa praxis inom koncernen, för att utnyttja synergier över flera av Scandi Standards hemmamarknader. Genom att utnyttja koncernens möjligheter till samarbete och skapa effektiviseringar bidrar investeringarna till Scandi Standards lönsamhet på lång sikt. Investeringarna och förbättringarna skapar större effek-
		tiverhet och framtidssäkrar produktionen i Sverige, delvis genom att Ready-to-eat-verksamheten blir mer samordnad med verksamheterna i Norge och Danmark. På så vis stärks kvalitet, hållbarhet och innovationskraft vilket möj-
		liggör för den svenska verksamheten att fokusera på ökad automatisering och effektivitet i Ready-to-cook-segmentet.
		Framgångar 2024
		Scandi Academy bygger en lärande organisation
		Kontinuerlig utbildning och utveckling är en av flera nycklar till både individuell och organisatorisk framgång. En del av Scandi Standards strategi är att utvecklas som bolag och för att lyckas med det finns behov av att inom hela koncernen främja en lärkultur som ger alla medarbetare möjlighet att höja sin kompetens och dela erfarenheter.

Bättre tillsammans

På så vis får alla i organisationen möjlighet att utveckla sina färdigheter, ta ansvar för sin utveckling och bidra till bolagets kollektiva framgång. Under 2024 lanserades därför det interna utbildningsinitiativet Scandi Academy som erbjuder skräddarsydda utbildningsvägar för varje individ. Med anpassat innehåll får medarbetarna den kompetens och kunskap som krävs för att höja kunskapsnivån internt och i förlängningen också externt. Under året genomfördes kompetenshöjande utbildningar på tema Scandi Standards strategi. Genom en AI-driven utbildningsplattform tas initiativet ut till hela organisationen under 2025. Den nya plattformen stöttar Scandi Standards utveckling genom att ge alla medarbetare enkel tillgång till kompetenshöjande utbildning. Ett positivt samarbetsklimat främjar kreativitet, innovation och skapar en inkluderande arbetsmiljö. Det ökar trivsel, motivation och bidrar till långsiktig framgång för hela organisationen. Scandi Standard eftersträvar öppen kommunikation, samarbete och gemensam förståelse för företagets värderingar och mål.

Fokusområden

• Skapa en säker och hälsosam arbetsplats där alla kan utvecklas
• Synkronisera och kalibrera mål och KPI:er mellan länder och funktioner
• Utveckla ledarskapet, lagarbetet och medarbetarkommunikation
• Utveckla Scandi Standards varumärke, vår kultur och vision

23 | Scandi Standard årsredovisning 2024

Integrera hållbarhetsarbetet

Som en del i arbetet med att identifiera väsentliga hållbarhetsfrågor och integrera dem i verksamheten har vi kartlagt vår värdekedja och identifierat inverkningar av verksamheten samt finansiella risker och möjligheter i varje steg. Nedan och på följande sidor beskrivs värdekedjan, inklusive den inverkan och de risker och möjligheter som bedöms som väsentliga. På sidan 27 beskrivs vilka delar av värdekedjan som omfattas av vår verksamhet i respektive land. Mer information om vår dubbla väsentlighetsanalys finns på sidorna 89 – 92.

Vår värdekedja och affärsmodell

Negativ inverkan	• Klimatpåverkan • Energianvändning och användning av fossila bränslen • Minskad biologisk mångfald • Resursanvändning och plastförpackningar • Avfall och matsvinn • Anställdas hälsa och säkerhet • Arbetsförhållanden • Korrekt konsumentinformation • Djurvälfärd
Hållbarhetsrelaterade risker	• Fysiska klimatrisker • Biosäkerhet • Regleringar kopplade till landanvändning • Förmåga att attrahera och behålla anställda • Ryktesrisker kopplade till djurvälfärd • Regleringar kopplade till djurvälfärd • Korruption och mutor
Hållbarhetsrelaterade möjligheter	• Minskat matavfall och högre nyttjandegrad av kycklingen • Goda djurvälfärdsresultat • Låg antibiotikaanvändning

3. Uppfödning

Från kläckeriet transporteras den dags- gamla kycklingen till uppfödningsstallarna där den tillbringar 5–8 veckor beroende på typ av kyckling och uppfödningsform.

4. Slakt, förädling och packning

Slaktkycklingen transporteras till slakteriet där slutprodukterna sedan packas eller transporteras vidare till förädlingsanläggningar.

5. Distribution och försäljning

Färdiga produkter distribueras till kunder och konsumenter i dagligvaruhandeln, restauranger, storkök och industri.

1. Foderproduktion

Fodret produceras lokalt, med lokalt odlade spannmål så som vete och havre tillsammans med importerade grödor så som soja och majs.

2. Föräldradjur och kläckeri

I föräldradjursproduktionen produceras 150–170 ägg per höna under 40 veckor. Dessa transporteras sedan till kläckeri för kläckningsprocessen.

25 | Scandi Standard årsredovisning 2024

Foder

På Irland har Scandi Standard egen foderproduktion, medan fodret i de andra marknaderna produceras av externa parter och köps in direkt av uppfödarna. I genomsnitt utgörs drygt 20 procent av våra kycklingars foder av importerad soja, framförallt från Sydamerika. Krav på spårbarhet och ansvarsfull produktion ställs genom olika tredjepartscertifieringar men långsiktigt är målet att ersätta den importerade sojan med alternativa och lokala proteinkällor. Fodret och sojan står inte bara för den absolut största delen av kycklingens och Scandi Standards klimatavtryck, odlingen av soja innebär också en potentiellt negativ inverkan på biologisk mångfald och arbetsvillkor för arbetare i värdekedjan, framförallt i Sydamerika.

Primärproduktion

Primärproduktionen består av uppfödning av föräldradjur, äggproduktion, kläckeri samt uppfödning av slaktkycklingar. Uppfödning av föräldradjur och äggproduktion sker framförallt hos externa leverantörer, liksom kläckeriverksamheten. I Sverige har Scandi Standard egna kläckerier och äger även delar av föräldradjursproduktionen. Djurvälfärd är en prioriterad fråga och en förutsättning för att föräldradjuren ska må bra och producera befruktade ägg. Föräldradjuren lever ett drygt år, cirka 60 veckor, och köttet exporteras sedan och används i livsmedelproduktion. I uppfödningen av föräldradjur såväl som i kläcknings- och uppfödningsstegen så är uppvärmning och verksamhet på gården prioriterade områden såväl som återanvändning av kycklinggödslet som ersättning för konstgödsel. Detta leder till ett lägre klimatavtryck och en mer cirkulär produktion. En högkvalitativ föräldradjurs- och kläckeriverksamhet är viktig då kvaliteten på den dagsgamla kycklingen är nyckeln till en frisk, välmående kyckling och därmed god djurvälfärd, hög fodereffektivitet och låg antibiotikaanvändning. Scandi Standard har långsiktiga samarbeten med utvalda uppfödare i respektive land, i Litauen äger Scandi Standard dessutom egna uppfödningsgårdar. Uppfödarnas kunskap, förståelse och respekt för kycklingarna har avgörande betydelse för god djurvälfärd. Oavsett modern teknik och välutvecklade processer, är deras dagliga hantering och ”know-how” den absolut viktigaste faktorn för att kycklingarna ska må bra och växa. Ingen vinner på en kyckling som inte mår bra. En kyckling som får foder av god kvalitet och tas om hand väl i stallet, omvandlar relativt snabbt foder till kött. Den så kallade fodereffektiviteten är därför en indirekt indikator på fodrets och uppfödningens kvalitet samt kycklingarnas välmående.

Produktion – slakt, förädling och packning

Transporten till slakteriet ska vara så lugn som möjligt för kycklingarna och vid ankomst till slakteriet befinner sig kycklingarna i en lugn och mörk miljö ett par timmar. På de flesta av våra slakterier sker bedövning med koldioxid.# Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Den gradvisa effekten är att föredra utifrån ett djurvälfärds- perspektiv. "Uppfödarnas kunskap, förståelse och respekt för kycklingarna har avgörande betydelse för god djurvälfärd.” Bedövningen, som är irreversibel, gör att de sakta blir medvetslösa och därefter somnar in. På slakterierna i Aars, Danmark, och Joniškis, Litauen, sker bedövning med el i vattenbad. Avlivning sker sedan maskinellt genom ett snitt i halspulsådern. Både i processerna för slakt och förädling finns ett stort fokus på resurseffektivitet och att minska användningen av fossila bränslen, energiförbrukning samt vattenanvändning och utsläpp i avloppsvattnet. Efter slakt passerar kycklingarna genom en kyltunnel för att kylas ner innan de går vidare till styckning. För Ready-to-eat produkter fortsätter processen i separata anläggningar som producerar både kylda, frysta och förädlade produkter. En nyckelfråga är förpackningsmaterial och användningen av plast. Plastförpackningar är en förutsättning för god livsmedelssäkerhet och för att kunna minimera matsvinnet längre ner i värdekedjan, men har samtidigt en negativ påverkan på miljön och klimatet.

26 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Öka värdet på vårt protein

Öka effektiviteten och optimera resursanvändningen

Bättre tillsammans

Integrera hållbarhetsarbetet

Vår värdekedja

"Kyckling som livsmedel är en uppskattad och hälsosam proteinkälla med lågt klimatavtryck.”

Scandi Standards verksamhet i värdekedjan uppdelat per land:

Foderproduktion	Uppfödning av föräldradjur	Kläckning	Uppfödning	Slakt	Förädling och packning	Distribution	Försäljning
Sverige (78%)	Danmark (1%)	Norge (1%)	Irland (5%)	Finland (4%)	Litauen (11%)

Ungefärlig distribution av Scandi Standards koldioxidutsläpp i procent fördelat på värdekedjans åtta steg.

Distribution, försäljning och konsumtion

Scandi Standard använder transporter mellan varje steg i värdekedjan, och såväl levande djur som färdiga produkter transporteras. Fokus är att hålla avstånden så korta som möjligt, något som är bra både för miljön och djurvälfärden. Våra produkter når konsumenterna genom butiker, restauranger och andra storhushåll som skolor och sjukhus. Leveranserna sköts i huvudsak av underleverantörer och ibland av kundernas egna distributörer. Redan dagen efter paketering finns våra kylda produkter på plats i butik. Kyckling som livsmedel är en uppskattad och hälsosam proteinkälla med lågt klimatavtryck. Den kyckling som av olika anledningar inte äts upp ger dock upphov till matsvinn. Vår ambition är att minimera matsvinn i hela värdekedjan och i konsumentledet kan det göras genom att öka medvetenheten och exempelvis anpassa förpackningsstorleken.

27 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Öka värdet på vårt protein

Ökad effektivitet och optimerad resursanvändning

Bättre tillsammans

Integrerat hållbarhetsarbetet

Vår värdekedja

Förvaltningsberättelse ................................................................ 29

Risker och riskhantering..............................................................32

Koncernens finansiella rapporter ...............................................37

Moderbolagets finansiella rapporter ......................................... 41

Noter .............................................................................................44

Förslag till vinstdisposition samt styrelsens och verkställande direktörens försäkran ................................... 73

Revisionsberättelse ..................................................................... 74

Fem år i sammandrag ..................................................................78

Segmentsinformation per kvartal ..............................................79

Alternativa nyckeltal .................................................................... 82

Finansiella rapporter

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

28 | Scandi Standard årsredovisning 2024

Förvaltningsberättelse

Risker och riskhantering

Finansiella rapporter

Noter

Revisionsberättelse

Fem år i sammandrag

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Scandi Standard AB (publ), organisationsnummer 556921-0627, med säte i Stockholm, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2024.

• Nettoomsättningen uppgick till 13 024 (13 014) MSEK för helåret 2024. I konstant valuta ökade nettoomsättningen med 1 procent.
• Rörelseresultatet (EBIT) ökade till 509 (457) MSEK, motsvarande en marginal på 3,9 (3,5) procent. Inga jämförelsestörande poster – (8) MSEK har redovisats under året.
• Resultat efter finansnetto ökade till 354 (333) MSEK.
• Årets resultat uppgick till 275 (273) MSEK. Resultat per aktie uppgick till 4,20 (4,11) SEK.
• Operativt kassaflöde uppgick till 443 (671) MSEK.
• Den räntebärande nettoskulden ökade till 1 935 (1 571) MSEK.
• Styrelsen föreslår en utdelning för räkenskapsåret 2024 om 2,50 SEK (2,30) per aktie motsvarande 163 (150) MSEK till årsstämman 2025 baserat på antalet utestående aktier per den 31 december 2024.

Nettoomsättning och resultat

Nettoomsättning

Nettoomsättningen för koncernen uppgick till 13 024 (13 014) MSEK för helåret 2024. I konstant valuta ökade nettoomsättningen med 1 procent. Nettoomsättningen för segment Ready-to-cook, som är det största segmentet, ökade med 4 procent i justerat valuta, medan nettoomsättningen minskade med 9 procent i justerad valuta för segment Ready-to-eat. Förändringen i omsättning för segment Ready-to-cook var främst drivet av försäljningsmix medan för segment Ready-to-eat var framför allt drivet av volym. Se vidare om segmenten på sidan 30.

Resultat

Rörelseresultatet (EBIT) för koncernen uppgick till 509 (457) MSEK för 2024, motsvarande en rörelsemarginal (EBIT marginal) på 3,9 (3,5) procent. Rörelseresultatet i segmentet Ready-to-cook uppgick till 368 (261) MSEK, vilket innebär en tydlig förbättring, driven av genomförda åtgärder på flera marknader samt en stark efterfrågan. Rörelseresultatet för Ready-to-eat minskade till 148 (158) MSEK, drivet av minskade försäljnings- och produktionsvolymer som ett resultat av ett avslutat avtal under 2023. För Övrig verksamhet minskade resultatet jämfört med föregående år till följd av lägre marknadspriser inom verksamheten för Ingredienser samt ökade koncerngemensamma kostnader. Finansnettot för koncernen uppgick till –155 (–124) MSEK för 2024. Förändringen är främst hänförlig till valutakurseffekter/övriga poster där valutakurser och engångskostnader till exempel för refinansiering utgör 20 MSEK av förändringen mot föregående år. Resultat efter finansnetto för koncernen uppgick till 354 (333) MSEK för 2024. Skatt på årets resultat för koncernen uppgick till –80 (–59) MSEK för 2024, motsvarande en effektiv skattesats om 23 (18) procent. Den högre effektiva skattesatsen förklaras av att uppskjuten skatt på underskott i Litauen samt negativa räntenetton i Sverige ej aktiverades men även av mixen av skattesatser mellan olika länder. Årets resultat för koncernen uppgick till 275 (273) MSEK för 2024, motsvarande ett resultat per aktie om 4,20 (4,11) SEK.

Kassaflöde och investeringar

Operativt kassaflöde för koncernen uppgick till 443 (671) MSEK för 2024, påverkat av ökade nettoinvesteringar samt ökat rörelsekapital framför allt drivet av ökat lager och minskade leverantörsskulder jämfört med föregående år. Rörelsekapitalet uppgick per den 31 december 2024 till –135 (–197) MSEK, motsvarande –1,0 (–1,5) procent av nettoomsättningen. Försämringen jämfört med föregående år kan främst hänföras till en ökning av lager och minskade leverantörsskulder.

Investeringar

Nettoinvesteringarna för koncernen uppgick till 367 (338) MSEK för 2024. En betydande del avser investeringar i nytt ERP system för koncernen samt ökad effektivitet och förbättrat utbyte inom Ready-to-cook. Cirka 78 (71) procent av investeringarna 2024 avsåg effektivitets-, produktivitets- och kapacitetshöjande åtgärder och cirka 22 (29) procent var underhållsinvesteringar.

	% 2024	% 2023
EBITDA marginal	7,1	6,8
Rörelsemarginal (EBIT marginal)	3,9	3,5
Justerad EBITDA-marginal 1)	7,1	6,7
Justerad rörelsemarginal (justerad EBIT marginal) 1)	3,9	3,4
Avkastning på sysselsatt kapital, (ROCE) 1)	11,8	11,0
Avkastning på eget kapital	11,0	11,4
Soliditet	35,9	36,0
Medelantal anställda, antal	3 366	3 204

1) Justerat för jämförelsestörande poster, se sidan 29.
2) Styrelsens förslag till årsstämman 2025.

MSEK	2024	2023
Nettoomsättning	13 024	13 014
EBITDA	931	880
Rörelseresultat (EBIT)	509	457
Jämförelsestörande poster 1)	–	8
Justerad EBITDA 1)	931	871
Justerat rörelseresultat (justerad EBIT) 1)	509	449
Resultat efter finansnetto	354	333
Årets resultat	275	273
Resultat per aktie, SEK	4,20	4,11
Utdelning, SEK	2,50 2)	2,30
Operativt kassaflöde	443	671
Räntebärande nettoskuld	1 935	1 571
Kycklingvolym, (ton grillvikt)	279 868	269 780
EBIT/kg	1,82	1,62

Nyckeltal

Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet	MSEK	2024	2023
Avyttring av Rokkedahl Food Aps		–	8
Totalt		–	8

Nyckeltal

29 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Förvaltningsberättelse

Risker och riskhantering

Finansiella rapporter

Noter

Revisionsberättelse

Fem år i sammandrag

Finansiell ställning

Det egna kapitalet hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick per den 31 december 2024 till 2 611 (2 398) MSEK. Soliditeten uppgick till 35,9 (36,0) procent. Avkastningen på eget kapital var 11,0 (11,4) procent. Den räntebärande nettoskulden för koncernen uppgick per den 31 december 2024 till 1 935 (1 571) MSEK, vilket var en ökning med 364 MSEK mot föregående år. Räntebärande nettoskuld/justerad EBITDA uppgick per den 31 december 2024 till 2,1 (1,8). Likvida medel för koncernen uppgick per den 31 december 2024 till 109 (4) MSEK, vilket var en ökning mot föregående år.Tillgängliga men inte utnyttjade lånefaciliteter uppgick vid samma tidpunkt till 1,860 (1,223) MSEK.

Segmentsinformation

Segment Ready-to-cook

MSEK	2024	2023	Förändring
Nettoomsättning	9 923	9 577	4%
EBITDA	707	605	17%
Rörelseresultat (EBIT)	368	261	41%
Jämförelsestörande poster 1)	−	8	−
Justerad EBITDA 1)	707	597	19%
Justerat rörelseresultat (justerad EBIT) 1)	368	253	45%
EBITDA marginal 1)	7,1%	6,3%	0,8ppt
Rörelsemarginal (EBIT marginal) 1)	3,7%	2,7%	1,0ppt
Justerad EBITDA-marginal 1)	7,1%	6,2%	0,9ppt
Justerad rörelsemarginal (justerad EBIT marginal) 1)	3,7%	2,6%	1,1ppt

1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sidan 29.

Nettoomsättningen för segmentet Ready-to-cook (RTC) var 9 923 (9 577) MSEK vilket var en ökning med 4 procent i justerat valuta jämfört med föregående år. Ökningen drevs dels av ökande volymer men också av genomförda åtgärdsförbättringar på flera marknader samt en bättre balans mellan prisförändringar kopplade till insatsvaror. Nettoomsättningen inom kylda produkter ökade med 5 procent jämfört med föregående år medan frysta minskade med 2 procent. Nettoomsättningen inom säljkanalen Dagligvaruhandel ökade med 2 procent medan Restaurang och Storhushåll ökade med 13 procent. Nettoomsättningen inom säljkanalen Export ökade med 9 procent. Rörelseresultatet ökade med 41 procent till 368 (261) MSEK, motsvarande en marginal på 3,7 (2,7) procent. Inga jämförelsestörande poster redovisades under 2024 – (8).

Förändring av räntebärande nettoskuld	MSEK	2024	2023
Räntebärande nettoskuld vid årets början		1 571	1 983
EBITDA		931	880
Förändringar i rörelsekapital		–62	228
Nettoinvesteringar		–367	–338
Övriga rörelseposter		–59	–99
Operativt kassaflöde		443	671
Betalda finansiella poster, netto		–157	–132
Betald inkomstskatt		–79	–54
Utdelning		–150	–75
Förvärv och avyttring av verksamhet		–453	126
Övrigt 1)		33	–124
Minskning (+) / ökning(–) av räntebärande nettoskuld		–364	412
Räntebärande nettoskuld vid årets slut		1 935	1 571

1) Övrigt inkluderar i huvudsak valutakurseffekter och nettoförändring leasingtillgångar.

Segment Ready-to-eat

MSEK	2024	2023	Förändring
Nettoomsättning	2 601	2 873	−9%
EBITDA	206	215	−4%
Rörelseresultat (EBIT)	148	158	−4%
Jämförelsestörande poster 1)	−	−	−
Justerad EBITDA 1)	206	215	−4%
Justerat rörelseresultat (justerad EBIT) 1)	148	158	−7%
EBITDA marginal 1)	7,9%	7,5%	0,4ppt
Rörelsemarginal (EBIT marginal) 1)	5,7%	5,5%	0,2ppt
Justerad EBITDA-marginal 1)	7,9%	7,5%	0,4ppt
Justerad rörelsemarginal (justerad EBIT marginal) 1)	5,7%	5,5%	0,2ppt

1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sidan 29.

Nettoomsättningen för segmentet Ready-to-eat (RTE) var 2 601 (2 873) MSEK vilket var en minskning med 9 procent i justerat valuta jämfört med föregående år. Minskningen var främst relaterad till minskning i volym relaterat till ett avslutat kundkontrakt utanför hemmamarknaderna samt en försäljningsmix mellan både produkter och kunder drivet av riktad produktutveckling och kundstrategiska beslut. Nettoomsättningen inom säljkanalen Restaurang och Storhushåll minskade med 30 procent och Dagligvaruhandel ökade med 13 procent. Nettoomsättningen inom säljkanalen Export ökade med 30 procent och med 17 procent inom Livsmedelsindustrin och övrigt. Rörelseresultatet minskade med 7 procent till 148 (158) MSEK, motsvarande en marginal på 5,7 (5,5) procent. Rörelseresultatet påverkades positivt av förbättrad mix av såväl produkter som kunder, men negativt av minskningen i volym samt minskade kostnadstäckning för fasta kostnader. Det andra kvartalet före- gående år påverkades också positivt med 11 MSEK kopplat till utbetalning av en försäkringsersättning. Inga jämförelsestörande poster redovisades under 2024 – (–).

Segment Övrigt

Segment Övrigt utgörs av ingredienser och koncerngemensamma kostnader. Ingredienser är biprodukter främst avsedda för andra ändamål än livsmedelsanvändning, och används i industriell produktion av djurfoder och till andra tillämpningar, vilket är i linje med Scandi Standards ambition att ta tillvara på hela djuret eftersom det bidrar till ett minimerat produktionsspill och ett lägre koldioxidavtryck. Ingen enskild del av Övrigt är tillräckligt stor för att utgöra sitt eget segment.

30 | Scandi Standard årsredovisning 2024 OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse Fem år i sammandrag

Ingredienser

Nettoomsättningen för ingredienser uppgick till 499 (564) MSEK och rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 32 (68) MSEK. Minsk- ningen i rörelseresultatet (EBIT) drevs framfört allt av minskade marknadspriser.

Koncerngemensamma kostnader

Koncerngemensamma kostnader om –38 (–31) MSEK ingick i koncernens rörelseresultat (EBIT). Inga jämförelsestörande poster redovisades under 2024 – (–) MSEK.

Förvärv och avyttring av verksamhet

Under året har koncernen förvärvat en integrerad toppmodern kycklingförädlare i Litauen. Förvärvet innehåller en avancerad tillverkningsanläggning, tre uppfödningsgårdar och mark som är belägna i ett bra geografiskt område. Förvärvspriset uppgick till 6,4 MEUR för aktierna i bolagen samt 17 MEUR för reglering av bolagens skulder, totalt 23,4 MEUR. Förvärvet är ett stort steg i att stärka Scandi Standards övergripande verksamhet och en katalysator för att nå de finansiella målen. Förutom att den förvär- vade verksamheten har de bästa möjligheterna att agera som en konkurrenskraftig, högkvalitativ leverantör i sin egen rätt kommer förvärvet att tillåta oss att bättre tillgodose de mest priskänsliga segmenten på Scandi Standards hemmamarknader och vara en kostnadskonkurrenskraftig leverantör som uppfyller de strikta råvarukriterierna för våra Ready-to-eat-produkter.

Scandi Standard-aktien

Aktiekapitalet i Scandi Standard AB (publ) uppgick per den 31 december 2024 till 659 663 (659 663) SEK, fördelat på 66 060 890 (66 060 890) aktier med ett kvotvärde på 0,009986 (0,009986) SEK per aktie. Varje aktie motsvarar en röst. Det finns endast ett aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital. Det finns inga begränsningar avseende överlåtelse av aktier, rösträtter eller rätten att delta i årsstämman. Bolaget har inte heller ingått några väsentliga avtal som kan påverkas, förändras eller upphöra om kontrollen över bolaget skulle förändras till följd av ett offentligt bud om att förvärva aktier i bolaget, med undantag för koncernens finansieringsavtal. Bolaget har inte kännedom om några avtal mellan aktieägare som skulle kunna begränsa rätten att överlåta aktier. Det finns inte heller några bestämmelser i bolagsordningen avseende utnämning eller entledigande av styrelseledamöter eller avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda angående utbetalning av ersättningar om sådana personer lämnar sina poster, eller om anställningen avslutas till följd av ett offentligt bud att förvärva bolaget.

De tre största aktieägarna per den 31 december 2024 var Euroclear Bank S.A/N.V, W8-IMY (förvaltarbolag till Grupo Lusiaves), Investment AB Öresund och Lantmännen Animalieinvest AB med ett innehav i bolaget motsvarande 18,7 procent, 15,3 procent respektive 10,6 procent av aktiekapitalet. För information om de större aktieägarna, se sidan 135.

koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel överförs i ny räkning.

SEK	2024	2023
Överkursfond	419 777 147	570 029 624
Ackumulerat överskott/ underskott	390 757 221	391 539 746
Årets resultat	199 507 318	–782 525
Summa	1 010 014 686	960 786 845
Utdelning till aktieägare på 2,50 (2,30) SEK per aktie	163 317 910	150 252 477
Att överföra i ny räkning	846 726 776	810 354 368
Summa	1 010 014 686	960 786 845

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Scandi Standard förvärvade i oktober 2024 en integrerad topp- modern kycklingförädlare i Litauen. Under 2024 har ett omfattande arbete genomförts för att öka kapaciteten i den norska Ready-to-eat verksamheten och arbetet har färdigställt. Vi har också färdigställt en betydande investering i den svenska kläckeriverksamheten vilket bidrar till ökad kontroll och en högre produktkvalitet.

Händelser efter balansdagen

Scandi Standard förvärvade efter rapportperioden en produktions- anläggning i Oosterwolde, Nederländerna från Tyson Foods. Anlägg- ningen har två av Europas största och mest effektiva produktions- linjer för Ready-to-eat produkter. Scandi Standard har ingått avtal om att förvärva sex kyckling- gårdar i Litauen om ca 200 MSEK. Genom förvärvet blir Scandi Standards litauiska verksamhet självförsörjande vad gäller tillgång på fåglar.

Förslag avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman 2023 beslutade att fastställa de senaste riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Inga ändringar föreslogs av årsstämman 2024. Inför årsstämman 2025 föreslår styrelsen en ändring i riktlinjerna som antogs vid årsstämman 2023 avseende definition av ledande befattningshavare. Se not 5 på s.52 för de senaste beslutade riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare. För information om ersättningsutskottets arbete se sidan 126 i Bolagsstyrnings rapporten.

Miljöarbete

Scandi Standard har 14 produktionsanläggningar, varav fyra i Sverige, två i Danmark, tre i Norge, två i Irland, två i Finland och en i Litauen. Utöver detta så bedriver koncernen uppfödning av slaktkycklingar i Danmark, Irland och Litauen samt föräldradjur i Sverige. Tillstånd och anmälningar erhålls och sker i enlighet med nationell och lokal lagstiftning för alla enheter. Direkt miljöpåverkan sker främst genom buller, utsläpp till luft och vatten samt mellanlagring av farligt avfall.# Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS

STRATEGI

FINANSIELLT

HÅLLBARHET

BOLAGSSTYRNING

ÖVRIGT

Förvaltningsberättelse

Under året har åtta överträdelser av befintliga tillstånd skett, samtliga är relaterade till mängd och kvalitet på avloppsvatten och åtgärdsplaner finns på plats. För vidare infor- mation om Scandi Standards miljöarbete, se Hållbarhetsrapportens omfattning som framgår av sidan 83.

Bolagsstyrningsrapport och Hållbarhetsrapport

I enlighet med Årsredovisningslagen 6 kapitlet 11 § har Scandi Standard valt att upprätta lagstadgade Bolagsstyrningsrapport och Hållbarhetsrapport som från den legala årsredovisningen skilda rapporter. Bolagsstyrningsrapporten återfinns på sidan 121 och Hållbarhetsrapporten framgår på sidan 84.

Personal

Medelantalet anställda (FTE) uppgick 2024 till 3 366 (3 204). Se vidare not 5.

Årsstämma 2025

Årsstämman 2025 äger rum den 29 april på 7A Posthuset, Vasagatan 28 i Stockholm. Mer information om årsstämman finns på bolagets webbplats www.investors.scandistandard.com/sv/ bolagsstamma.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning för 2024 på 2,50 (2,30) SEK per aktie motsvarande en total utdelning på cirka 163 (150) MSEK baserat på antalet utestående aktier den 31 december 2024, med undantag för aktier som bolaget väntas inneha på den föreslagna avstämningsdagen för vinstutdelningen. Den föreslagna utdel- ningen motsvarar cirka 59 (57) procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Bolagets utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut cirka 60 procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Utdelningen ska bestämmas så att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagsverksamheten och

31 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Förvaltningsberättelse
Risker och riskhantering
Finansiella rapporter
Noter
Revisionsberättelse

Fem år i sammandrag

Scandi Standards övergripande infrastruktur är en integrerad del av riskhanteringsramverket och stödjer arbetet för att nå antagna mål. Interna styrdokument vägleder viktiga affärsbeslut, styrning och kontroll av verksamheten. Stor vikt läggs vid att upprätthålla en levande riskkultur med tydliga roller, en systematisk uppföljning och kommunikation gällande risker.

Externa risker utgörs av marknadsrisker, politiska risker och naturrelaterade risker, vilka är dynamiska och kontinuerligt måste övervakas. Tydliga ansvarsområden, befogenheter för beslutsfat- tande, cykliska översyner av strategin och beredskap för störande händelser är alla viktiga aspekter för att hantera externa risker.

Interna risker utgörs av operativa risker, kulturella risker och rapporteringsrisker och hanteras genom Scandi Standards uppförandekod och interna styrdokument som vägleder de dagliga affärsbesluten. Cykliska granskningar av strategier, beredskap för störande händelser och försäkringar är relevanta, men risk- minimering måste samtidigt vara en del i det dagliga arbetet. Det är av största vikt att uppförandekod och styrdokument är fullt ut implementerade, genom kontinuerlig utbildning, förstärkning av riskkulturen, löpande riskanalys, styrning och kontrollramverk.

Kontrollramverk

Scandi Standard har sju sammanlänkade kontrollramverk, hälsa och säkerhet, djurvälfärd, livsmedelssäkerhet, maskinunderhåll, IT-säkerhet och finansiell rapportering.

Riskaptit

Ett företag behöver ha ett strukturerat förhållningssätt till sina risker, och risker kan accepteras baserat på väsentlighet och prioritet. Risker måste alltid kommuniceras inom organisationen när de identifieras och eskaleras enligt denna riskbeskrivning. För policys inom livsmedelssäkerhet, medarbetarsäkerhet, djurvälfärd och legala regelverk generellt har koncernen nolltole- rans mot avvikelser. Om avvikelser identifieras, måste processerna förbättras.

Scandi Standard har åtagit sig att följa reglerna och följer noga utvecklingen av regelverket inom alla regulatoriska områden som rör bolagets verksamhet.

Scandi Standard accepterar måttliga marknadsrisker för innovation och för att upprätthålla marknadsledarskap, men i allmänhet kommer koncernen inte att engagera sig i högrisksats- ningar som kan äventyra aktieägarvärdet. Vid förvärv eller andra materiella investeringar som kräver ytterligare extern finansiering, vägleder separata beslutsunderlag i bolagets formaliserade investeringsprocess dessa beslut.

Riskaptiten relaterad till operationell effektivitet och produk- tionseffektivitet är låg, då avbrott i verksamheten snabbt skapar utmaningar att hantera de planerade volymerna.

Försäkring som ett verktyg för riskhantering

Scandi Standard har försäkringar gällande sin verksamhet och sina tillgångar i den utsträckning som normalt gäller för företag som bedriver liknande verksamhet. Koncernens försäkrings- strategi är att upprätthålla nära relationer med våra försäkrings- partners baserat på transparens, kunskapsdelning och ömsesidigt förtroende.

Känslighetsanalys

Nedan följer en känslighetsanalys med avseende på viktiga fak- torer som kan påverka koncernens finansiella resultat. Analysen baseras på data per den 31 december 2024 och utgår från att alla andra påverkande faktorer är oförändrade.

Känslighetsanalys per den 31 december 2024

Bedömd påverkan på rörelseresultatet vid en förändring på +/–1 % på årsbasis	Miljoner kronor
Genomsnittligt försäljningspris	+/–130 (130)
Kostnad för sålda varor	+/–111 (115)

Vid förändring av valutakurser mot SEK med +/–5%	Miljoner kronor
DKK	+/–1 (1)
NOK	+/–12 (12)
EUR	+/–1 (8)

1) Siffror inom parentes avser föregående år.

En fullständig beskrivning av koncernens finansiella risker återfinns i Bolagsstyrningsrapporten se sidan 127 och not 22. Se sidan 122 i bolagsstyrningsrapporten för mer information om viktiga externa lagar, regler och interna styrdokument. Klimatrelaterade risker inklusive scenarioanalys rapporteras på sidorna 97–99. En beskrivning av den interna kontrollen i koncernen avseende den finansiella- och hållbarhetsrapporteringen finns i bolagsstyr- ningsrapporten på sidan 127.

Risker och riskhantering

För att uppnå Scandi Standards finansiella-, operativa- och hållbarhetsmål behöver vår strategi och dess genomförande våra intressenters förtroende. Det innefattar bland annat kunder, ägare, anställda, uppfödare, kreditgivare, tillsynsmyndigheter, och samhället i stort. För att leva upp till förtroendet, har Scandi Standard ett riskhanteringsramverk för att löpande identifiera, bedöma och hantera risker.

Koncernens riskhanteringsramverk

• Infrastruktur
  • Regler för bolagsstyrning
  • Interna styrdokument
  • Ansvar
  • Kultur
• Affärsstrategiprocess
  • Affärsplanering
  • Dubbel väsentlighetsanalys och sustainability due diligence
  • Beredskapsöversyn för oförutsedda händelser
  • Försäkringsrevision
• Hantering av externa risker
• Hantering av interna risker
• Affärsmål

32 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Förvaltningsberättelse
Risker och riskhantering
Finansiella rapporter
Noter
Revisionsberättelse

Risker

| Beskrivning | Hantering # Risks and Risk Management

The purchasing department cooperates closely with suppliers to manage risks, financial stability, quality assurance systems, and delivery capability. The Group's business model, which generally allows fluctuations in raw material prices to be passed on to the next stage, provides a good basis for managing price and cost increases over time. The internal planning process throughout the value chain is continuously monitored. Continuous collaboration with contracted breeders regarding investments, legal agreements, and formal follow-up.

Access to Birds to Maintain Current Operations and Achieve Growth

Chickens are mainly sourced from external breeders in each local market. The Group is dependent on purchasing significant volumes to maintain its current operations and achieve growth.

External Risks

Scandi Standard's external risks are divided into market risks, political risks, and nature-related risks.

Market Risks

Risks	Description	Management
Political risks and geopolitical risks	Increased awareness of climate change may lead to emission limitations affecting the environment, new regulations, or new taxes on, for example, energy and transport. New conditions, such as climate mitigation and adaptation regulations, biodiversity, and other sustainability areas, can lead to unforeseen costs and require extensive investments. Geopolitical risks can also cause supply chain disruptions or increased costs.	• Active monitoring of regulatory changes, often through industry organizations. • Strong focus on sustainability throughout the organization and value chain. • Certification of production facilities in accordance with global and leading standards. • The Group actively works to ensure resource efficiency in all parts of the value chain regarding energy and water use, as well as waste and byproduct management. • Strategic reviews of international suppliers to diversify supply risks. • Crisis management procedures and contingency plans. • Strategic reviews of risks, insurances, contingency plans, suppliers, governing documents, control systems, and ongoing development programs.

Risks	Description	Management
Disease outbreaks among animals	Outbreaks of diseases among animals within the Group, in our home markets, in other geographical markets, or among competitors can harm demand for chicken products. An outbreak of avian influenza or similar viruses can lead to trade bans that limit the Group's export sales, even if the disease has not been detected in the Group's value chain. Salmonella infection is a constant challenge for the entire poultry industry.	• Nordic chicken has strict animal health and welfare regulations. • The Group has long experience and well-developed processes throughout the value chain to prevent disease outbreaks. • A Group-wide program regarding quality requirements for animal welfare applies to all contracted breeders, regardless of country. • Strict animal welfare control systems for all animals upon arrival at slaughter, strict food safety control systems. • The Group has adopted science-based climate targets, validated in 2023 by the Science Based Targets, concerning a halving of Scandi Standard's emissions by 2030, both in its own operations and in the value chain. For more information, see the Sustainability Report section on pages 83–120. • The Group has conducted a double materiality analysis and has begun the process of reporting in accordance with CSRD and ESRS. • Crisis management procedures and contingency plans. • Government relief packages may be applicable in certain cases. • Costs for potential damages are minimized through insurance solutions when available. • Strategic reviews of risks, insurances, contingency plans, suppliers, governing documents, control systems, and ongoing development programs.
Risks associated with climate change	Climate change leading to more extreme weather can negatively impact the company's value chain, for example, feed production and secure management of goods flow. Such risks can be both chronic and acute and are described in more detail on pages 97–99.
Pandemic	The outbreak of a pandemic can affect the Group's operations in several ways. The Group's sales to restaurants can be negatively affected as the hospitality industry is hit by a pandemic outbreak. Production capacity can also be affected by high sick leave if employees cannot be at work for other reasons, or by government directives that may affect the ability to maintain production.

Nature-related Risks

Risks	Description	Management
Currency risks, transaction and translation exposure	Currency risks exist in the purchase of input goods, export sales, and intra-group transactions, but our business is mainly conducted in local markets in local currency. Transaction exposure primarily relates to export sales. Translation exposure is the effect of exchange rate changes when foreign subsidiaries' income statements and balance sheets in DKK, NOK, and EUR are translated into Swedish kronor.	• The Group's central finance function manages financial risks according to the finance policy established by the board and risk policies for each country. • The Group's currency risk is partially hedged by taking up certain loans in the subsidiaries' relevant reporting currencies. • A balanced combination of floating and fixed interest rates manages interest rate risk. Interest rate risk is managed through fixed-rate loans, derivatives, or a combination of both. • Refinancing risk is limited by having a well-diversified group of counterparties. • The Group's outstanding debt to creditors, including outstanding interest rate swaps, had a weighted average maturity of 4 (10) months as of December 31, 2024. • The weighted average maturity of debt to credit institutions amounted to 5 (4) years as of December 31, 2024. • For more information, see Note 22.
Interest rate, refinancing, liquidity, credit, and counterparty risks	Interest-bearing debt exposes the Group to interest rate risks, i.e., changes in market interest rates that can negatively affect financial results and cash flow. Credit and counterparty risks include the risk that a counterparty in a transaction cannot fulfill its obligations.

34 | Scandi Standard Annual Report 2024 | ABOUT US | STRATEGY | FINANCIALS | SUSTAINABILITY | CORPORATE GOVERNANCE | OTHER | Management Report | Risks and Risk Management | Financial Reports | Notes | Auditors' Report | Five Years in Summary |

Internal Risks

Scandi Standard's internal risks are divided into operational risks, cultural risks, and reporting risks.

Operational Risks

Risks	Description	Management
Disruptions in production or supply chain	Deviations from the Group's standards can lead to production challenges. Production disruptions can also occur due to employee illness, fire, spills, or other damage to material resources. Even minor disruptions in production can make it difficult to meet customer requirements, increasing the risk of customers switching suppliers. Sometimes, the customer may also be entitled to compensation. A large portion of the Group's products are sold as fresh goods, which due to expiry dates must be distributed and sold to customers a short time after production.	• Internal governing documents, including the code of conduct. • Code of conduct for suppliers applying due diligence and a systematic process for evaluating sustainability and quality risks of suppliers. • Systematic work to limit the risk of losses and damages, as well as procedures for crisis management and contingency plans to limit the effects of losses and damages. • Fire wardens, routine inspections, and fire alarms at all locations. • Constant focus on improving work processes and quality management systems to ensure high animal welfare, high food quality, and employee safety throughout the value chain. • Strict animal welfare control systems for all animals upon arrival at slaughter, strict control systems in production, including facilities, machinery, safety, and food safety. • Ongoing internal and external audits from authorities and customers. • We conduct ongoing audits with our suppliers in accordance with our supplier risk evaluation and management process. • Procurement process for insurance, structured and carried out with the help of a leading insurance broker with access to and experience from relevant international insurance markets. • Process for capturing lessons learned and benefiting from experiences of past events. • Annual employee survey with follow-up and targeted actions, as well as succession planning. • Strategic reviews of risks, insurances, contingency plans, suppliers, governing documents, control systems, and ongoing development programs. • Structured process for entering into major cooperation agreements and acquisitions of new businesses. • IT security policy. • Control processes and procedures for changes in IT systems.
Process deficiencies regarding employee safety	The production environment can be dangerous, and strict regulations apply to employee safety. Deficiencies in employee safety can affect staff turnover and the company's ability to attract new employees.
Process deficiencies in product quality and product safety	The markets where the Group operates are governed by very strict and comprehensive regulations for hygiene and food safety. Delivering food that is safe to eat is crucial for the Group's success and survival.

Risker och riskhantering

Om interna produktionsprocesser eller processer i resten av värdekedjan inte fungerar som avsett kan det skada produktkvaliteten och produktsäkerheten, vilket leder till lägre försäljningsvolymer och mindre förtroende för koncernen och dess varumärken.

Processbrister gällande djurvälfärd

De marknader där koncernen är verksam styrs av mycket strikta och omfattande regler för djurvälfärd. Brister i interna produktionsprocesser eller processer i resten av värdekedjan gällande djurvälfärd kan leda till minskad efterfrågan och agerande från myndigheter.

Försäkringsrisker

Koncernen är exponerad mot förluster och skador genom sin verksamhet och sina tillgångar. Kostnaderna för eventuella förluster och skador minimeras genom försäkringslösningar i linje med branschpraxis. Försäkring är endast möjlig om de försäkringslösningar som Scandi Standard vill ha eller har åtagit sig att ha, finns tillgängliga och det inte finns någon garanti för att tillgängliga försäkringslösningar ges med täckning och/eller premier på önskad nivå.

Brist på informations- och IT-säkerhet

Skulle en extern aktör komma förbi våra brandväggar och skyddssystem, och därefter spärra vår egen tillgång till applikationer eller information, kan det leda till omfattande produktionsstopp. Om roller och ansvarsfördelning är otydliga inom organisationen och dess information och IT-system kan avgörande åtgärder, inklusive beslut, kontroller och förändringar, skjutas upp eller inte vidtas alls förrän koncernen har lidit skada eller vidtas av fel person.

Brist på krishantering och beredskapsplaner

Eventuella problem med kvaliteten på produkter, produktionsprocesser, djurhållning eller andra delar av värdekedjan kan minska förtroendet för koncernens varumärken och resultera i lägre försäljningsvolymer.

Beslutsrisker gällande investeringar och uppköp

Koncernen investerar löpande stora belopp i att underhålla och utveckla affären, inklusive omfattande integrationsavtal med viktiga partners och uppköp av nya verksamheter. Stora avtal och uppköp av nya verksamheter innebär risker gällande informationsbrister i uppköpsfasen och komplikationer i integrationsfasen.

35 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse Fem år i sammandrag

| Risker | Beskrivning # Koncernens rapport över totalresultat
MSEK | Not | 2024 | 2023
---|---|---|---
Årets resultat | | 275 | 269
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | | |
Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner | | 18 | –15
Kassaflödessäkringar | | 4 | –102
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | | 70 | –38
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet | | –8 | 4
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | | –4 | 20
Totalt övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | | 80 | –129
Summa totalresultat för året | | 355 | 140

Eget kapital

MSEK	Not	2024	2023
Utgående balans den 31 dec 2022		1 646	65
Ingående balans 1 jan 2023		1 646	65
Årets resultat
Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner
Kassaflödessäkringar
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt
Utdelning
Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP)
Övrigt
Transaktioner med ägarna
Utgående balans den 31 dec 2023		1 571	–16
Ingående balans 1 jan 2024		1 571	–16
Årets resultat
Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner
Kassaflödessäkringar
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet
Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt
Utdelning
Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP)
Transaktioner med ägarna
Utgående balans den 31 dec 2024		1 420	–13

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2024	2023
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat		509	457
Justering för icke kassaflödespåverkande poster		444	425
Betalda finansiella poster netto	29:1	–157	–132
Betald inkomstskatt		–79	–54
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital		717	695
Förändringar av varulager och av biologiska tillgångar		–7	95
Förändringar av rörelsefordringar		20	40
Förändringar av rörelseskulder		–76	93
Förändringar i rörelsekapital		–62	228
Kassaflöde från den löpande verksamheten		654	923
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i nyttjanderättstillgångar		–1	–1
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar		–85	–84
Investeringar i materiella anläggningstillgångar		–282	–254
Avyttring och förvärv av verksamhet	29:2	–453	–34
Kassaflöden från investeringsverksamheten		–821	–373
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån	29:4	1 928	184
Återbetalning av lån	29:4	–1 381	–561
Förändring checkkredit		–19	16
Utbetalningar avseende amortering av leasingskulder	29:4	–80	–100
Utdelning		–150	–75
Återköp egna aktier		–	–
Övrigt		–26	–18
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		271	–554
Årets kassaflöde		104	–4
Likvida medel vid periodens början		4	3
Kursdifferens i likvida medel		1	6
Årets kassaflöde		104	–4
Likvida medel vid årets slut	29:3	109	4

Moderbolagets finansiella rapporter

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	31 dec 2024	31 dec 2023
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Andelar i dotterföretag	33	938	938
Fordringar hos koncernföretag		–	–
Summa anläggningstillgångar		938	938
Omsättningstillgångar
Fordringar hos koncernföretag		73	24
Likvida medel		0	0
Summa omsättningstillgångar		73	24
SUMMA TILLGÅNGAR		1 011	962
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundna reserver
Aktiekapital	1	1	1
Fritt eget kapital
Överkursfond		420	570
Balanserade vinstmedel		391	392
Årets resultat		200	–1
Summa eget kapital		1 011	961
Kortfristiga skulder
Skatteskulder		–	–
Skulder till koncernföretag		–	–
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		0	0
Summa kortfristiga skulder		0	0
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 011	962

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2024	2023
Nettoomsättning		–	–
Rörelsekostnader	31	0	0
Rörelseresultat		0	0
Finansnetto 1)		200	–1
Resultat efter finansnetto		199	–1
Koncernbidrag		0	0
Skatt på årets resultat		–	–
Årets resultat		200	–1
1) Avser i huvudsak utdelning från dotterbolag

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	Not	2024	2023
Årets resultat		200	–1
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt		–	–
Summa totalresultat för året		200	–1

Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital

MSEK	Not	Aktie- kapital	Överkurs- fond	Fritt eget kapital	Summa eget kapital
Eget kapital den 1 jan 2023		1 645	391	1 037	1 037
Årets resultat		–	–	–1	–1
Utdelning		–	–	–75	–75
Återköp egna aktier		–	–	–	–
Eget kapital den 31 dec 2023		1 570	390	961	961
Eget kapital den 1 jan 2024		1 570	390	961	961
Årets resultat		–	–	200	200
Utdelning		–	–	–150	–150
Återköp egna aktier		–	–	–	–
Eget kapital den 31 dec 2024		1 420	590	1 011	1 011

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	2024	2023
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat	0	0
Betalda finansiella poster netto	0	–1
Betald inkomstskatt	–	–
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital	0	–1
Förändring av rörelsefordringar	0	0
Förändring av rörelseskulder	0	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten	0	–1
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utlåning till dotterföretag	40	63
Utdelning	–40	–75
Återköp egna aktier	–	–
Koncernbidrag	0	13
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	0	1
Årets kassaflöde	0	0

Noter till koncernens och moderbolagets finansiella rapporter

Noter till koncernens finansiella rapporter

Not 1 Redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upp- rättandet av denna årsredovisning beskrivs översiktligt i denna not eller i respektive not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I de fall moderbolaget tillämpar andra principer än koncernen anges dessa principer under en särskild rubrik.

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Scandi Standards koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU och enligt årsredovisningslagen. IFRS redovisnings- standarder innefattar även International Accounting Standards (IAS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC). Utöver årsredovisningslagen och IFRS tillämpas även Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Belopp i MSEK om inget annat anges.

Scandi Standard tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller derivatinstru- ment och kategorin ”finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen” samt för biologiska tillgångar, som värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkost- nader enligt IAS 41. I moderbolaget värderas inte dessa finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde.# Anläggningstillgångar och långfristiga skulder

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Det förekommer att totalsumman i tabeller och räkningar inte summerar på grund av avrundningsdifferenser. Syftet är att varje delrad ska överensstämma med sin ursprungskälla och därför kan avrundningsdifferenser uppstå.

Standarder, ändringar och tolkningar godkända av EU som koncernen tillämpar och som trätt i kraft 2024

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Följande standarder och ändringar tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2024:

• International Tax Reform – Pillar Two Model Rules
  Det är OECD’s modellregler för en global minimiskatt för vissa multinationella koncerner. Koncernen omfattas av OECD:s modellregler samt EUs direktiv för Pelare 2. Lagstiftning avseende detta har antagits i Sverige, där Scandi Standard har sitt säte, och har trätt i kraft den 1 januari 2024. Pelare två är en global minimiskatt på 15% som införs för bolag i varje land där verksamhet bedrivs. Om den effektiva beskattningen, beräknad utifrån en särskild skattebas, i någon av jurisdiktion understiger 15 procent tillser reglerna att kompletterande tilläggsskatt tas ut.
• Klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga samt långfristiga skulder med covenanter (ändringar av IAS 1)
• Supplier finance arrangements (ändringar av IFRS 7 och IAS 7)
• Leasingskuld i sale-leaseback transaktioner (ändringar IFRS 16)

Ändringarna som anges ovan har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernen.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats

Vissa ändringar i standarder som har publicerats träder i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2025 eller senare och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport:

• The effects of changes in foreign exchange rates: lack of exchange ability (ändringar av IAS 21)
• Classification and measurement of financial instruments (ändringar av IFRS 7 och IFRS 9)
• IFRS 18 Presentation and disclosure in financial statements
• IFRS 19 Subsidiaries without public accountability: disclosures

IFRS 18 kommer inte att påverka redovisningen eller värdering av poster i de finansiella rapporterna men väntas ha effekter på rapporteras utformning och upplysningar såsom presentationen av restultaträkningen och av ledningen definierade resultatmått. En utvärdering av de detaljerade effekterna pågår. Övriga ändringar förväntas inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

KONCERNREDOVISNING

Koncernens bokslut omfattar bokslut för moderbolaget och samtliga koncernföretag i enlighet med nedanstående definitioner.

Moderbolaget

Moderbolaget redovisar innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde, i förekommande fall justerat för ackumulerade nedskrivningar.

Dotterföretag

Dotterföretag omfattar alla de företag över vilka moderbolaget utövar bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger när Scandi Standard koncernen exponeras för, eller har rätt till, den rörliga avkastningen från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom att utöva ett bestämmande inflytande över företaget. Dotterföretag konsolideras till fullo från det datum då kontrollen överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från det datum då kontrollen upphör.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget utgörs av kontant erlagd köpeskilling och det verkliga värdet av betalning med apportegendom. Koncernens anskaffningsvärde på den förvärvade nettotillgången, det egna kapitalet i bolaget, bestäms utifrån en värdering av förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Överstiger anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget det verkliga värdet på det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar så redovisas skillnaden som koncernmässig Goodwill. Understiger anskaffningsvärdet det slutligen fastställda verkliga värdet på nettotillgångarna redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas löpande i resultaträkningen. Huruvida en minoritetsandel av Goodwill ska värderas och inkluderas som tillgång avgörs för varje enskilt förvärv. Samtliga koncerninterna transaktioner, såväl fordringar och skulder som intäkter och kostnader samt orealiserade resultat, elimineras i koncernredovisningen.

Intresseföretag

Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden när Scandi Standard har ett betydande men inte bestämmande inflytande, normalt mellan 20 och 50 procent av rösterna.

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT
44 | Scandi Standard årsredovisning 2024
Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Finansiella rapporter Revisionsberättelse Fem år i sammandrag

Läs mer i Not 14 Andelar i intresseföretag.
Läs mer i Not 26 Transaktioner med närstående.
Läs mer i Not 28 Förvärv och Avyttringar.
Läs mer i Not 33 Andelar i dotterföretag.

Omräkning av utländska koncernföretag

Balansräkningar och resultaträkningar i samtliga koncernföretag, med annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, räknas om till koncernens rapporteringsvaluta enligt följande:

• Tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen per respektive bokslutsdag som redovisas i balansräkningen.
• Intäkter och kostnader räknas om till genomsnittskursen för respektive år som redovisas i resultaträkningen och rapport över totalresultatet.
• Alla omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas som en separat post under övrigt totalresultat i rapport över totalresultatet.

I de fall nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkrats med finansiella instrument, redovisas även valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av dessa instrument i rapporten över totalresultatet. Vid avyttring av ett utländskt bolag redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser på eventuella finansiella instrument som innehafts för att säkra nettoinvesteringen i bolaget, som en del i redovisat realisationsresultat. Goodwill och justeringar till verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utländsk verksamhet behandlas som tillgångar och skulder i den utländska verksamheten och omräknas enligt samma principer som verksamheten.

Transaktioner och balansposter i utländsk valuta

De olika enheterna inom koncernen redovisar i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (den funktionella valutan). Koncernredovisningen är upprättad i svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurser vid varje bokslutstillfälle. Kursdifferenser som uppkommer vid sådan omvärdering, samt vid betalning av transaktionen, redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser som uppkommer vid omvärdering av poster som utgör säkringstransaktioner, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas dock i övrigt totalresultat. Vinster och förluster på rörelsens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas inom rörelseresultatet. Vinster och förluster på upplåning och finansiella placeringar redovisas som finansiella poster. Valutakursdifferenser på fordringar som utgör en utvidgad investering i dotterföretag redovisas via övrigt totalresultat på samma sätt som omräkningsdifferenser avseende investeringar i utländska dotterföretag.

Koncernens viktigaste valutor, utöver SEK, 2024

Valuta	Genomsnittskurs	Balansdagens kurs
DKK	1,5326	1,5397
NOK	0,9831	0,9696
EUR	11,4321	11,4865

SEGMENTSRAPPORTERING

Redovisade rörelsesegment överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till högsta verkställande beslutsfattaren, som är den som tilldelar resurser och bedömer rörelsesegmentens resultat. I Scandi Standard har denna funktion identifierats som verkställande direktör som, på styrelsens uppdrag, sköter den löpande förvaltningen och styrningen. Rörelsesegmenten överensstämmer med koncernens operativa organisation där verksamheten är indelad i segment Ready-to-cook och Ready-to-eat. Verksamhet som inte ingår i segmenten Ready-to-cook och Ready-to-eat samt koncerngemensamma funktioner redovisas som Övrigt. Ytterligare beskrivning av segmenten återfinns i not 3.

Segmenten ansvarar för sitt rörelseresultat och de tillgångar och skulder som används i den egna verksamheten, det operativa kapitalet. Finansiella poster och skatter ligger inte inom segmentens ansvar utan redovisas centralt för koncernen. Samma redovisningsprinciper används inom segmenten som för koncernen förutom vad gäller redovisning av finansiella instrument (IFRS 9 tillämpas endast på koncernnivå). Transaktioner mellan segmenten och även gentemot övrig verksamhet görs till marknadsmässiga villkor.

INTÄKTER

Nettoomsättning

Intäkter från försäljning av varor för de huvudsakliga verksamheterna som omfattar försäljning av produkter redovisas när köparen erhåller kontroll över en produkt. Koncernen bedömer att denna tidpunkt i huvudsak inträffar vid leverans till kund i enlighet med aktuella leveransvillkor i ingångna avtal. Intäkter redovisas till transaktionspris, vilket utgörs av den ersättning koncernen förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte mot att överföring av varor och tjänster sker. Vid fastställande av transaktionspriset beaktas främst eventuella rabatter men även eventuella åtaganden gällande varor som kunden inte lyckas sälja vidare.# Not 1 Redovisningsprinciper forts.

Betalning sker utifrån överenskomna betalningsvillkor i ingångna avtal, vilket i normalfallet sker vid en tidpunkt som inträffar efter det att leverans har skett. Nettoomsättningen innefattar fakturerad försäljning avseende huvudaktiviteter. Huvuddelen av koncernens intäkter kommer från försäljning av tillverkade varor.

SKATT

Koncernens skattekostnad består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, då tillhörande skatt också redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. I aktuell skatt ingår även justeringar av aktuell skatt som kan hänföras till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt redovisas enligt balansräkningsmetoden för alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt värderas till nominellt belopp och beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen.

Uppskjutna skatter avseende temporära skillnader som hänför sig till andelar i dotter- och intresseföretag redovisas inte, då Scandi Standard i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföringen av dessa och det inte bedöms sannolikt att återföring sker inom en snar framtid.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det bedöms sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas när de är hänförliga till samma skattemyndighet och berörda bolag har en legal rätt att kvitta skattefordringar mot skatteskulder.

International Tax Reform – Pillar Two Model Rules är OECD’s modellregler för en global minimiskatt för vissa multinationella koncerner. Koncernen omfattas av dessa samt av EUs direktiv för Pelare 2. Lagstiftning har antagits i Sverige, där Scandi Standard har sitt säte, och har trätt i kraft den 1 januari 2024.

Pelare två är en global minimiskatt på, inledningsvis, 15% som införs för bolag i varje land där verksamhet bedrivs. Om den effektiva beskattningen, beräknad utifrån en särskild skattebas, i någon jurisdiktion understiger 15 procent tillser reglerna att kompletterande tilläggsskatt tas ut. I samband med det har det tagits fram lättnadsregler, så kallade ”Safe Harbours”, som ska gälla under en övergångsperiod och syftar till att undanta jurisdiktioner som anses ha låg risk från ett Pelare 2 perspektiv, från att behöva göra de fullständiga beräkningarna som krävs enligt huvudreglerna och därmed även att behöva betala tilläggsskatt.

IMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar som Goodwill, varumärken och kund- och leverantörsrelationer identifieras och värderas normalt i samband med bolagsförvärv. Utgifter för internt genererade varumärken, kundrelationer liksom internt genererad Goodwill, redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer.

Goodwill

Värdet på Goodwill hänförs till de kassagenererande enheter inom ett rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det förvärv som givit upphov till Goodwillposten. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar och testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av Goodwill återförs inte. Goodwill som uppstår vid förvärv av intresseföretag inkluderas i redovisat värde på intresseföretaget och nedskrivningstestas som en del av värdet på det totala innehavet i intresseföretaget.

Varumärken

Värdet på varumärken redovisas till anskaffningsvärde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Varumärken med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan testas årligen vad gäller nedskrivningsbehov, på motsvarande sätt som för Goodwill. Konsumentvarumärken som Scandi Standard avser fortsätta använda under överskådlig tid framåt och som har ett anskaffningsvärde på minst 10 MSEK klassificeras som varumärke med obestämbar nyttjandeperiod. Värdering av varumärken som identifierats i ett bolagsförvärv görs enligt Relief from Royalty-metoden. Varumärken inom Sverige, Danmark och Norge har obestämbar nyttjandeperiod, några nyttjandeperioder har därför inte fastställts. Varumärken inom Irland har en bedömd nyttjandeperiod på 20 år.

Kund- och leverantörsrelationer

I samband med bolagsförvärv identifieras immateriella tillgångar i form av kund- respektive leverantörsrelationer. Värdet på dessa bedöms utifrån övervärdesmetoden (Multi Period Excess Earning) samt eventuell annan relevant information och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Befintliga kundrelationer bedöms för närvarande ha en total nyttjandeperiod på 8, 10 eller 20 år och befintliga leverantörsrelationer en nyttjandeperiod på 5 eller 10 år.

Forskning och utveckling

Någon forskning bedrivs inte inom koncernen. Utgifter för utveckling redovisas som immateriell tillgång endast under förutsättning att det är tekniskt och finansiellt möjligt att färdigställa tillgången, att den bedöms ge framtida ekonomiska fördelar, att anskaffningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och att utvecklingsarbetet är mer omfattande. För närvarande innebär detta att samtliga utgifter för utveckling av kommersiella produkter och liknande kostnadsförs när de uppstår.

För utgifter av utveckling av affärsrelaterade IS/IT-system har Scandi Standard gjort en utvärdering om uppsättningen av molnbaserade lösningen för det nya affärssystemet kan aktiveras som en immateriell tillgång baserat på gällande regelverk. Eftersom det finns en avtalsenlig rätt att ta programvaran i koncernens besittning under avtalsperioden utan betydande påföljd samt möjligheten att köra programvaran på koncernens egen hårdvara alternativt kontrakt med en part som inte är relaterad till leverantören för att vara värd för programvaran har utgifterna för det nya affärssystemet aktiverats. Aktiverade utgifter skrivs av linjärt under en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 10 år.

Nedskrivningar

Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen, eller oftare vid indikation, avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Det redovisade värdet på tillgångar som skrivs av prövas fortlöpande. Vid varje bokslutstillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation på att tillgångarnas värde minskat så att det föreligger ett nedskrivningsbehov. För dessa tillgångar, liksom för tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs verkliga värde, med avdrag för försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivning görs till återvinningsvärdet om detta understiger det redovisade värdet.

För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassaflöden beräknas nyttjandevärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. Goodwill hänförs alltid till de kassagenererande enheter som gynnas av det förvärv som genererat Goodwill. Med en tillgångs nyttjandevärde avses nuvärdet av de bedömda framtida kassaflöden som förväntas uppstå när tillgången används, och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en räntesats före skatt som tar hänsyn till marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Vid stora investeringar, där det totala investeringsvärdet uppgår till minst 100 MSEK och investeringstiden omfattar minst 12 månader, inkluderas ränta under byggnadstiden i tillgångens anskaffningsvärde.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Varje del av en större materiell anläggningstillgång, med ett anskaffningsvärde som är betydande i relation till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde och en nyttjandeperiod som väsentligt avviker från resten av tillgången, skrivs av separat.

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas minst en gång per år och justeras vid behov.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Tillgång	Avskrivningstid
Byggnader	25–30 år
Fastighetsinventarier	10–25 år
Maskiner, tekniska anläggningar	5–20 år
Inventarier, verktyg	5–15 år
Fordon	5–10 år
Kontorsutrustning	5–10 år

NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR

Leasingavtal redovisas i balansräkningen, klassificerade som nyttjanderättstillgångar och leasingskulder. Vid leasingavtalets startdatum ska en nyttjanderättstillgång och en finansiell skuld redovisas. Undantag utgörs av kortfristiga leasingavtal (kortare än ett år) och leasingavtal med lågt underliggande värde (riktmärke under 50 KSEK). Dessa redovisas inte som nyttjanderättstillgång och leasingskulder. Hyreskostnaderna redovisas linjärt över leasingperioden. För ytterligare information hänvisas till not 13.

Nyttjanderättstillgången värderas initialt till ett anskaffningsvärde som omfattar det initiala beloppet för leasingskulden justerat för eventuella leasingavgifter som erlades på eller före inledningsdagen plus eventuella initiala direkta utgifter och en uppskattning av kostnader för att återställa underliggande tillgång.# Not 1 Redovisningsprinciper forts.

Leasingskulden uppskattas initialt till nuvärdet av utestående leasingavgifter, diskonterade med hjälp av den implicita räntan i leasingavtalet eller, om denna ränta inte kan bestämmas lätt, koncernens marginella låneränta. I allmänhet använder koncernen sin marginella upplåningsränta som diskonteringsränta. Räntekostnader redovisas separat. När leasingavtalets längd fastställs, beaktar företaget tillgänglig information som ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption, eller inte utnyttja möjligheten att säga upp leasingavtalet. Förlängningsoptioner inkluderas endast i leasingperioden om leasetagaren är rimligt säker på att utnyttja denna möjlighet och perioder som omfattas av en möjlighet att säga upp leasingavtalet inkluderas endast i leasingperioden om leasetagaren är rimligt säker på att inte utnyttja denna möjlighet. Omvärdering av leasingskulder sker när förändringar i framtida leasingavgifter uppkommer, genom förändring av index, pris eller om koncernen ändrar sin bedömning av om den kommer att utöva ett köp, förlängning eller avsluta leasingavtalet. Omvärderingsbeloppet för leasingskulden redovisas därvid också som en justering av nyttjanderätten. Nyttjanderätten skrivs av linjärt över den kortaste av tillgångens nyttjandeperiod och leasingavtalets längd. Leasingtillgången justeras periodiskt för vissa omvärderingar av leasingskulden och eventuella nedskrivningar. Scandi Standard koncernen som leasetagare avser avtal avseende framförallt produktionsanläggningar, kontorsfastigheter, produktionsutrustning och tjänstebilar.

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Inom Scandi Standard finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur inom verksamheten i Sverige som föder upp dagsgamla kycklingar. Uppfödning av kycklingar bedrivs i Irland, Danmark och från och med 2024 även i Litauen. Föräldradjur har en livslängd som uppgår till cirka ett år, och kycklingarna en livslängd på cirka 30 dagar. Tillgångar i form av föräldradjur och kycklingar värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader, enligt IAS 41. Föräldradjur har värderats med hjälp av kassaflödesprognoser från den förväntade försäljningen av dagsgamla kycklingar, samt direkta och indirekta kostnader för djurhållningen. Kostnaderna har beräknats utifrån tidigare erfarenheter. Det finns ett observerbart marknadspris för dagsgamla kycklingar. För antalet producerade kycklingar har använts uppfödarnas normer för de olika sorterna som innehas. Kycklingar i uppfödningen har värderats baserat på direkta och indirekta kostnader för djurhållningen samt med hjälp av gällande inköpspris för liknande flockar.

VARULAGER

Varulager värderas enligt IAS 2, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas med tillämpning av FIFU-metoden (först in/först ut) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för egentillverkade varor innefattar råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och produktionsrelaterade omkostnader, baserade på normal produktionskapacitet. Lånekostnader ingår inte i lagervärdena. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa och sälja varan.

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, kundfordringar, värdepapper, lånefordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivatinstrument. Derivatinstrument redovisas i balansräkningen när avtal ingåtts. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas på likviddag.

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier; verkligt värde via resultaträkningen eller upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar som innehas med syftet att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden endast utgör kapitalbelopp och ränta, och inte har identifierats som värderad till verkligt värde, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Det bokförda värdet av dessa tillgångar justeras med förväntade kreditförluster. Ränteintäkter från dessa finansiella tillgångar redovisas med effektivräntemetoden och ingår i finansiella intäkter.

Finansiella skulder redovisas normalt till upplupet anskaffningsvärde.

Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster som är kopplade till tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Koncernen redovisar en kreditreserv för sådana förväntade kreditförluster vid varje rapporteringsdatum. För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, d.v.s. reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela fordringens livslängd. För att uppskatta de förväntade kreditförlusterna har kundfordringar grupperats baserat på kreditriskegenskaper samt antal dagar i förhållande till förfall. Koncernen använder sig dessutom av framåtblickande variabler för att bedöma de förväntade kreditförlusterna. Fordringar som inte är kundfordringar bedöms utifrån risken för fallissemang utifrån återstående löptid och förväntat återvinningsvärde.

Derivatinstrument och säkringsredovisning

Scandi Standards innehav av finansiella derivatinstrument utgörs av ränteswappar och energiderivat. Ränteswappar ingås i syfte att förlänga räntebindningstiden för underliggande skulder och minska osäkerheten i framtida räntekostnader. Energiderivat ingås i syfte att minska osäkerheten i framtida energikostnader.

Derivatinstrument redovisas till verkligt värde och resultatet av omvärderingen påverkar resultaträkningen. I de fall derivatinstrument uppfyller kraven för säkringsredovisning och säkringsmodellen är en kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvesteringar redovisas den effektiva delen av omvärderingseffekten i övrigt totalresultat. Säkringsredovisning tillämpas om vissa kriterier, vad gäller dokumentation av säkringsrelationen och dess effektivitet, uppfylls. Scandi Standard tillämpar för närvarande endast kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar.

Säkringsredovisning

Scandi Standard har uppdaterat säkringsdokumentationen utifrån IFRS 9. Säkringar som kvalificerar för säkringsredovisning ska bedömas vara effektiva under säkringens kvarvarande löptid. Källor för ineffektivitet ska vara identifierade. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet ska ha ett tydligt ekonomiskt samband, säkringskvoten ska vara i enlighet med bolagets säkringsstrategi samt att kreditrisk inte får vara den dominerande orsaken till säkringsinstrumentets värdeförändring.

Kassaflödessäkring

De framtida kassaflöden som säkras ska bedömas ha en hög sannolikhet att inträffa. Den del av säkringsinstrumentets värdeförändring som bedöms vara effektiv redovisas via övrigt totalresultat till eget kapital och eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. När resultatet av den säkrade posten påverkar resultaträkningen överförs resultatet från säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen. Scandi Standard tillämpar kassaflödessäkring för valutarisker i kommersiella inköp och försäljningar, för ränterisker i skuldportföljen samt för prisrisker vid inköp av elektricitet och gas.

Säkring av nettoinvesteringar

Scandi Standard säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamhet med upplåning i motsvarande valuta. Omräkningseffekter relaterade till denna redovisas via övrigt totalresultat till det egna kapitalet. Resultatet omklassificeras från eget kapital till resultaträkningen vid en framtida avyttring av utlandsverksamheten.

Fastställande av verkligt värde

Verkligt värde för ränteswappar beräknas baserat på diskontering till relevant räntekurva för swapparnas framtida kassaflöden. Verkligt värde på energiderivat beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen. För finansiella skulder beräknas verkligt värde genom diskontering av framtida kassaflöden till relevant marknadsränta med hänsyn tagen till Scandi Standards kreditrisk. För finansiella tillgångar och skulder med en löptid understigande tre månader, eller då marknadsvärdet inte kan bestämmas, antas verkligt värde överensstämma med anskaffningsvärdet justerat för förväntade kreditförluster.

Moderbolaget

I moderbolaget redovisas finansiella instrument enligt anskaffningsvärdemetoden. Moderbolaget tillämpar reglerna i RFR2 och således inte IFRS 9. Vad gäller räntebärande tillgångar och skulder överensstämmer moderbolagets praxis i allt väsentligt med vad som gäller för koncernen varför några särskilda upplysningar inte lämnas för moderbolaget.

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar redovisas enligt IAS 37, när Scandi Standard har ett legalt eller informellt åtagande till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra åtagandet. Som avsättning redovisas det belopp som enligt bästa bedömning beräknas utgå för att reglera åtagandet på balansdagen. Vid långfristiga, väsentliga belopp görs en nuvärdesberäkning för att ta hänsyn till tidsaspekten. Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärder finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Läs mer i not 5 Ersättning till anställda.

Pensioner

Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19.# Not 1 Redovisningsprinciper forts.

Pensioner

Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav de flesta är fonderade. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar bolaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har därefter ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. I förmånsbestämda pensionsplaner anges ett belopp för den pensionsförmån en anställd ska erhålla. Koncernens bolag bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Den skuld som redovisas i balansräkningen utgör nettot av beräknat nuvärde av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på balansdagen på förvaltningstillgångarna knutna till förpliktelsen i pensionsstiftelse. Bolagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valutan. Vid fastställandet av den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster och redovisas i övrigt totalresultat. Särskild löneskatt beräknas på mellanskillnaden mellan pensionsförpliktelse fastställd enligt IAS 19 och pensionsförpliktelse fastställd enligt de regler som tillämpas för juridiska personer. Den beräknade framtida löneskatten inkluderas i redovisad pensionsskuld.

Ersättningar vid uppsägning

Avsättning för kostnader i samband med uppsägning av personal redovisas endast om bolaget är förpliktigat att avsluta en anställning före normal pensionsavgång, eller när ersättningar erbjuds för att uppmuntra till frivillig avgång. Beräknat avgångsvederlag redovisas som avsättning när en detaljerad plan för åtgärden presenterats.

STATLIGA STÖD

Statliga stöd redovisas i balans- och resultaträkningen när det föreligger rimlig säkerhet att de villkor som är förknippade med stödet kommer att uppfyllas och att stödet kommer att erhållas. Stödet periodiseras i resultaträkningen över samma perioder som koncernen redovisar kostnader för relaterade utgifter som stödet är avsett att kompensera för. Bidrag som är hänförliga till tillgångar redovisas som en reduktion av de aktuella tillgångarnas redovisade värden. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation för kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.

KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT

Moderbolaget

Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering har infört regler för redovisning av koncernbidrag i sin rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Scandi Standard tillämpar alternativregeln, vilket innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition. Utbetalda aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar, i den mån nedskrivning ej erfordras.

NÄRSTÅENDE

Genom bestämmande inflytande är moderbolaget närstående till sina dotter- och dotterdotterföretag. Genom betydande inflytande är såväl koncernen som moderbolaget närstående till sina intresseföretag, vilka således omfattar både de direkt och indirekt ägda bolagen. Prissättning på leveranser av varor och tjänster mellan bolag i koncernen sker till marknadspris. Ledamöterna i koncernledningen har genom sin rätt att delta i beslut som rör koncernens strategier ett betydande inflytande över moderbolaget och koncernen och är därmed att betrakta som närstående.

OM OSS | STRATEGI | FINANSIELLT | HÅLLBARHET | BOLAGSSTYRNING | ÖVRIGT

48 | Scandi Standard årsredovisning 2024

som kommer att föreligga under tillgångens återstående livslängd. Nedskrivning görs om det beräknade nyttjandevärdet understiger det redovisade värdet. De diskonteringsfaktorer som används vid beräkning av nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena är de uppskattade, aktuella vägda kapitalkostnaderna (WACC), som vid tidpunkten är fastställda att gälla inom koncernen, för de marknader där de kassagenererande enheterna bedriver verksamhet. Andra uppskattningar avseende förväntade framtida utfall, och de diskonteringsräntor som använts, kan ge andra värden på tillgångarna än de som här tillämpats. Nedskrivningar kommenteras mer specifikt i not 6.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder

Bedömningar görs för att bestämma uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas som fordran när det bedöms sannolikt att de uppskjutna skattefordringarna kommer att kunna utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Andra antaganden avseende utfallet på dessa framtida beskattningsbara vinster, liksom förändrade skattesatser och skatteregler, kan resultera i betydande skillnader i värderingen av uppskjutna skatter. För information om beloppen, se not 10.

Pensioner

Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Diskonteringsräntan, som är det mest kritiska antagandet, baseras på marknadsmässig avkastning på förstklassiga bolagsobligationer, nämligen bostadsobligationer med lång löptid och där räntan extrapolerats att motsvara pensionsplanens förpliktelser. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och kostnaden medan en höjd diskonteringsränta ger omvänd effekt. En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK medan en ökning av räntan med 0,25 procentenheter skulle minska förpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK. För information om beloppen, se not 23.

Biologiska tillgångar

Inom koncernen finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur, inom den verksamhet i Sverige som föder upp dagsgamla kycklingar. Uppfödning av kycklingar bedrivs i Irland. Danmark och från och med 2024 även i Litauen. Dessa tillgångar värderas och redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader enligt IAS 41. Värdet på dessa tillgångar baseras på uppskattningar. Gällande föräldradjur påverkas tillgångens värde av marknadspriset för dagsgamla kycklingar samt rörelsekostnaderna för att hålla djurbeståndet. En förändring på 1 procent i priset på dagsgamla kycklingar påverkar tillgångens värde med cirka 1 (1) MSEK. Beträffande kycklinguppfödningen påverkas värdet av rörelsekostnaderna för att hålla djurbeståndet. En förändring på 1 procent i priset på dessa flockar påverkar värdet med cirka 1 (1) MSEK. För information om belopp och förändringar, se not 16.

Värdering lager och Inkuransreserv

Den ”anatomiska balansen” övervakas regelbundet tillsammans med dess effekt på lagret. Lagret av färdiga varor värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningsvärdet minus förväntade försäljningskostnader. En bedömning av det uppskattade försäljningsvärdet kräver antaganden och bedömningar av ledningen som inkluderar subjektiva aspekter, såsom priskonkurrens och förväntade fluktuationer på framtida priser. Att fastställa nedskrivningsbehovet är en väsentlig och svår bedömningsfråga. Historiskt uppgår de genomsnittliga inkuransreserverna till 7-12 procent av lagervärdet. Detaljerad information om beloppen och förändringarna se not 17.

Not 2 Viktiga bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål

Upprättandet av årsredovisningen enligt IFRS baseras i många fall på ledningens bedömningar och på uppskattningar och antaganden när de redovisade värdena på tillgångar och skulder fastställs. Dessa uppskattningar baseras på tidigare erfarenheter och de antaganden som görs bedöms vara rimliga och realistiska med hänsyn till de omständigheter som råder vid den aktuella tidpunkten. Faktiska utfall kan komma att skilja sig från de gjorda bedömningarna och uppskattningarna. Uppskattningar och underliggande antaganden ses över regelbundet. Effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs samt i framtida perioder, om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Nedan följer en övergripande beskrivning av de redovisningsprinciper där sådana uppskattningar och antaganden förväntas ha den största inverkan på Scandi Standards finansiella ställning eller resultat under kommande räkenskapsår. För uppgifter om redovisade värden på balansdagen hänvisas till balansräkningen med tillhörande noter.

Nedskrivning av Goodwill och övriga tillgångar

Nedskrivning av Goodwill, och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, prövas årligen eller så snart indikationer finns att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel vid ändrat affärsklimat, beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Värdet på koncernens Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar uppgick vid årets utgång till 1 953 (1 884) MSEK, vilket motsvarar 27 (28) procent av koncernens balansomslutning. Nedskrivning av övriga tillgångar prövas så snart det finns en indikation på att det återvinningsbara värdet på tillgången är lägre än det redovisade värdet. I de flesta fall uppskattas värdet på tillgångarna med tillämpning av nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden.# Not 3 Segmentsrapportering

INFORMATION OM RÖRELSESEGMENT

Räkenskapsåret, jan 1–dec 31	Ready-to-cook	Ready-to-eat	Övrigt / Elimineringar 1) 2)	Summa Koncern
	2024	2023	2024	2023
MSEK
Nettoomsättning	9 923	9 577	2 601	2 873
Justerat rörelseresultat	368	253	148	158
Jämförelsestörande poster	–	8	–	–
Rörelseresultat	368	261	148	158
Varav resultatandel i intresseföretag	3	1	–	–
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader	–158	–128
Skatt på årets resultat	–80	–59
Årets resultat
Övriga upplysningar
Tillgångar	5 293	4 779	1 218	1 244
Andelar i intresseföretag	55	51
Ofördelade tillgångar	270	476
SUMMA TILLGÅNGAR	5 293	4 779	1 218	1 244
Skulder	1 588	1 569	482	583
Ofördelade skulder	2 356	1 936
Eget kapital	2 611	2 397
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	1 588	1 569	482	583
Nettoinvesteringar	207	189	72	76
Av- och nedskrivningar	–342	–344	–59	–57

1) Varav elimineringar av gemensamma gruppkostnader i året om 327 (273) MSEK.
2) Nettoomsättningen för ingredienser uppgick till 499 (564) MSEK och rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 32 (68) MSEK. Koncerngemensamma kostnader om –38 (–31) MSEK ingick i koncernens rörelseresultat (EBIT).

Not 3 Segmentsrapportering forts.

Scandi Standards verksamhet är indelad i segmenten Ready-to-cook, Ready-to-eat och Övrigt. Koncernens operativa struktur är en integrerad matrisorganisation, dvs. chefer hålls ansvariga för både länder och produktsegment. En central del av strategin för fortsatt tillväxt och värdeskapande är att dela best practice, dra nytta av produktutveckling och främja skalfördelar över hela koncernen. Ansvaret för koncernens finansiella tillgångar och skulder, avsättningar till skatter, samt omvärderingseffekter vid värdering av finansiella instrument (enligt IFRS 9) och pensionsskulder (enligt IAS 19) ligger hos koncerngemensamma funktioner och fördelas inte på segmenten.

Segment Ready-to-cook (RTC): utgör koncernens största produktsegment och omfattar produkter som är kylda eller frysta, som inte har tillagats. Det kan vara helfågel, styckade produktdetaljer, urbenade och kryddade eller marinerade produkter. Försäljning sker främst via säljkanalerna Dagligvaruhandeln och Restaurang och Storhushåll, på både inhemska marknader och exportmarknader. I segmentet ingår produktionsanläggningar för RTC i alla sex länder, foderverksamheten på Irland, produktion av konsumentägg i Norge och kläckeriverksamhet i Sverige. Nettoomsättning för segmentet Ready-to-cook omfattar den externa försäljningen.

Segment Ready-to-eat (RTE): utgörs av produkter som har tillagats vilket innebär att de kan konsumeras direkt eller efter uppvärmning. Produkterna inkluderar allt ifrån grillade och styckade kycklingfiléer med olika kryddningar till nuggets. Försäljningen sker främst inom säljkanalerna Dagligvaruhandeln och Restaurang och Storhushåll, och en del av produktionen exporteras. I segmentet ingår fyra egna produktionsanläggningar för RTE i Sverige, Danmark, Norge och Finland, kombinerat med tredjepartsproduktion. Nettoomsättningen för segmentet Ready-to-eat omfattar den externa försäljningen. Operativt resultat för segmentet Ready-to-eat inkluderar det integrerade resultatet för koncernen utan interna vinstpåslag.

Segment övrigt: utgörs av ingredienser som utgör överskotts- produkter främst avsedda för andra ändamål än livsmedelsanvändning, och används i industriell produktion av djurfoder och till andra tillämpningar, vilket är i linje med Scandi Standards ambition att ta tillvara på hela djuret eftersom det bidrar till ett minimerat produktionsspill och ett lägre koldioxidavtryck. Ingen enskild del av Övrigt är tillräckligt stor för att utgöra sitt eget segment.

Nettoomsättning (extern försäljning) till kundens hemvist	2024	2023
MSEK
Sverige	3 980	3 658
Norge	2 312	2 199
Irland	2 489	2 530
Danmark	1 839	1 967
Finland	1 188	1 009
Tyskland	187	767
Storbritannien	195	175
Övriga Europa	551	547
Övriga världen	283	162
Summa	13 024	13 014

Under 2024 var det en av Scandi Standards kunder som stod för mer än 10 procent av koncernens totala nettoomsättning. Nettoomsättningen för kunden uppgick till 1 636 (1 419) MSEK vardera och är huvudsakligen inom segmentet RTC.

Not 4 Intäkternas fördelning

	2024	2023
MSEK
Nettoomsättning
Varuförsäljning	13 024	13 014
Summa	13 024	13 014
Övriga rörelseintäkter
Realisationsvinster	–	4
Hyresintäkter	2	–
Statliga stöd	1	–
Försäljning personalmatsal	9	8
Försäkringsersättning	15	19
Övrigt	15	5
Summa	42	37

Statliga stöd har erhållits om 1 (4) MSEK och av dessa har 1 (–) MSEK redovisats som intäkt och (–4) MSEK som en reducering av kostnad.

	Ready-to-cook	Ready-to-eat	Övrigt	Total
MSEK	2024	2023	2024	2023
Nettoomsättning fördelning
Sverige	2 606	2 466	700	689
Danmark	1 868	1 875	1 337	1 695
Norge	1 774	1 697	471	439
Irland	2 688	2 694	11	12
Finland	982	846	83	38
Litauen	5	–	–	–
Total nettoomsättning per land	9 923	9 577	2 601	2 873

Not 5 Anställda och personalkostnader

	Medeltal anställda 2024	varav kvinnor 2023	varav kvinnor
Koncernen	851	38%	890
Sverige	938	43%	909
Danmark	328	58%	316
Norge	930	40%	860
Irland	299	36%	229
Finland	20	61%	–
Litauen	3 366	42%	3 204
Summa koncernen 1)

1) Det finns inga anställda i moderbolaget.

Personalkostnader	2024	2023
MSEK
Löner och ersättningar, styrelser och vd:ar	22	18
– varav rörlig del	4	3
Löner och ersättningar, övriga anställda	2 093	1 938
Sociala kostnader	258	262
Pensionskostnader 1)	171	133
Övriga personalkostnader	99	75
Aktiverade personalkostnader 2)	–1	2
Summa	2 641	2 428

1) Av koncernens pensionskostnader avser 2 (3) MSEK koncernens styrelser och vd. I koncernen finns inga utestående pensionsförpliktelser till dessa.
2) Avser aktivering av pågående investeringsprojekt.

Könsfördelning i bolagsledningen

	Andelen kvinnor, %
	2024	2023	2024	2023
Koncernen
Styrelser	17	23	25	43
Övriga ledande befattningshavare	30	33	–	–

I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, utöver ordinarie styrelsearbete, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå.

Principer för rörlig lön

Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön (dvs. kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras på att ett antal förutbestämda finansiella och personliga mål uppfylls. Bedömningen av om målen för utbetalning av rörlig lön är uppfyllda ska göras när den relevanta mätperioden för målen har avslutats. Styrelsens ersättningsutskott är ansvarig för bedömningen såvitt avser rörlig lön till den verkställande direktören. Den verkställande direktören är ansvarig för bedömningen såvitt avser rörlig lön till andra ledande befattningshavare. Rörlig lön ska inte överstiga 75 procent av den fasta lönen (med fast lön avses fast kontant lön som intjänats under året exklusive pensioner, förmåner och liknande).

Principer för aktierelaterade incitamentsprogram

Dessa riktlinjer omfattar inte ersättningar som bolagsstämman beslutar om. Följaktligen är riktlinjerna inte tillämpliga på det aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram 2025 (LTIP 2025) som styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2025 eller de utestående aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogrammen som årsstämmorna 2024, 2023 och 2022 beslutade om. Bolagsstämman kan fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade till vissa nyckelpersoner. Sådana incitamentsprogram ska utformas med syfte att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare.

Principer för pensioner, andra förmåner, lön under uppsägningstid och avgångsvederlag

Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbaserade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 30 procent av den årliga fasta lönen om inte annat gäller enligt tillämpliga kollektivavtal. Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygghetsförsäkring vid arbetsskada samt tjänstegrupplivförsäkring i enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver kan ledande befattningshavare ha rätt till privat sjukvårdsförsäkring samt telefon och tjänstebil beroende på avtal. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får uppgå till högst tio procent av den årliga fasta lönen.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Årsstämman har beslutat om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.# Med ledande befattningshavare avses i dessa riktlinjer verkställande direktören för bolaget samt de vid var tid till verkställande direktören eller CFO rapporterande cheferna i bolaget eller andra koncernbolag som också ingår i koncernledningen samt styrelseledamöter i bolaget som har ingått ett anställnings- avtal eller konsultavtal med bolaget eller ett koncernbolag. Bolagets ersättningsprinciper och policyer ska säkerställa ansvarsfulla och hållbara ersättningsbeslut som stödjer bolagets och koncernens strategi, långsiktiga intressen och hållbara affärs- metoder. Löner och andra anställningsvillkor ska vara adekvata för att bolaget och koncernen ska ha möjlighet att behålla och rekrytera kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad. Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade på prestation, konkurrenskraft och skälighet.

Principer för fast lön

Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation.

Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse Fem år i sammandrag OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT 52 | Scandi Standard årsredovisning 2024

Not 5 Anställda och personalkostnader forts.

Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Det totala avgångsvederlaget för ledande befattningshavare ska vara begränsat till gällande månadslön för de återstående månaderna fram till rådande pensionsålder i respektive land.

Beredning och översyn av frågor relaterade till ersättning till ledande befattningshavare

Dessa riktlinjer har upprättats av styrelsens ersättningsutskott. Vid ersättningsutskottets bedömning av om riktlinjerna och de begränsningar som gäller enligt riktlinjerna är rimliga, har ersättnings- utskottet beaktat uppgifter om den totala ersättningen till bolagets samtliga anställda, inklusive olika ersättningskomponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid. Ersättningsutskottet ska övervaka och utvärdera både pågående och under året avslutade program för rörlig ersättning till ledande befattnings havare, samt övervaka och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman och gällande ersättningsstrukturer och ersättnings nivåer i bolaget och koncernen. Ledamöterna i ersättningsutskottet är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Den verkställande direktören och de övriga medlemmarna i koncern ledningen deltar inte i behandling av och beslut i ersättnings relaterade frågor i den mån de berörs av frågorna.

Principer för avvikelser från riktlinjerna

Styrelsen har rätt att helt eller delvis frångå riktlinjerna om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det och om ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säker- ställa bolagets ekonomiska bärkraft.

Rörlig lön

Scandi Standard har ett övergripande program för rörlig lön för ledande befattningshavare, lokala ledningsgrupper och andra nyckelpersoner. Målen kan vara både kvalitativa och kvantitativa. Beslut om deltagare och mål fattas årligen av bolagets styrelse. Rörlig lön kostnadsförs löpande efter förväntad utbetalning.

Pensioner

Scandi Standard erbjuder sina anställda tjänstepensioner om inte annat är reglerat i lokala avtal eller i andra regleringar. Scandi Standards verkställande direktör erhåller en avgiftsbestämd pension med en premie om 30 procent av den pensionsgrundande lönen. Scandi Standards högsta ledning, följer ersättnings- riktlinjerna vilka innebär en maximal premie om 30 procent av pensionsgrundande lön.

Övriga anställda:
* I Sverige omfattas anställda av förmånsbaserad eller premie- baserad pensionsplan genom PRI Pensionstjänst AB eller alternativ lösning.
* I Danmark sker avsättning till pensioner med 12 procent av den pensionsgrundande lönen.
* I Norge baseras pensionsavsättningarna på avtal om individuella avgiftsbestämda pensionsplaner, med premier på mellan 3 och 23 procent av den pensionsgrundande lönen.
* I Irland sker avsättning till pensioner med 4 till 20 procent av den pensionsgrundande lönen.
* I Finland sker avsättning till pensioner med 23 till 25 procent av den pensionsgrundande lönen.
* I Litauen sker avsättning till pensioner med 3 procent av den pensionsgrundande lönen.

Avgångsvederlag och andra förmåner

Avgångsvederlag/uppsägning

För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om sex månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls avgångsvederlag motsvarande sex månaders ersättning. Avgångsvederlaget är inte semester- och pensionslönegrundande och utbetalas med en sjättedel per månad efter det att uppsägningstiden avslutats.

Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om 3–6 månader vid uppsägning på egen begäran och 6–12 månader på bolagets begäran. Vissa ledande befattningshavare har konkurrensklausul som innebär att motsvarande 3–12 månaders finansiell ersättning ska betalas till bolaget som ersättning vid brott mot denna klausul.

Övriga förmåner

Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygg- hetsförsäkring vid arbetsskada samt tjänstegruppliv försäkring i enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver kan ledande befatt- ningshavare ha rätt till privat sjukvårdsförsäkring samt telefon och tjänstebil beroende på avtal. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får uppgå till högst tio procent av den årliga fasta lönen.

Långsiktigt incitamentsprogram

LTIP 2021 avslutades under 2024 och innebar att inga aktier till- delades deltagarna i programmet. Deltagare i programmen utgörs av ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Vid utgången av 2024 pågår följande långsiktiga incitaments- program, som har antagits av årsstämman respektive startår:

• LTIP 2022, för 28 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 359 100 aktier.
• LTIP 2023, för 32 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 302 330 aktier.
• LTIP 2024, för 31 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 530 000 aktier.

LTIP 2024

Deltagarna är skyldiga att investera i Scandi Standard-aktier (”Investeringsaktier”) i förhållande till en procentandel av deltaga- rens fasta lön för att delta i LTIP 2024. Varje investeringsaktie ger deltagarna rätt till en (1) Retentionsaktierätt som är föremål för fortsatt anställning och fyra (4) Prestationsaktierätter som var och en är föremål för uppfyllande av varsitt prestationskrav under programmets löptid. För att Aktierätterna (både Retentionsaktie- rätter och Prestationsaktierätter) ska berättiga till tilldelning av stamaktier krävs att deltagaren (a) inte avyttrar sina Investerings- aktier under Intjänandeperioden, (b) och inte har gett eller inte har fått meddelande om uppsägning inom koncernen under Intjänande- perioden och (c) deltagaren åtar sig att behålla alla tilldelade stam- aktier (förutom stamaktier som avyttras för att täcka betalning av skatt som uppkommer i samband med tilldelningen av stamaktier) under en period om två år från dagen för tilldelning av stamaktierna.

Prestationskrav

Utöver intjänandekriterier som framgår ovan ska tilldelning av stamaktier för Prestationsaktierätterna vara villkorat av uppfyllandet av respektive prestationskrav nedan.

Krav 1

Prestationskravet är relaterat till totalavkastningen (TSR) för Scandi Standards stamaktie på Nasdaq Stockholm i förhållande till OMX Stockholm Mid Cap Index (”Index”) under en viss mät- period som framgår nedan. Den lägsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en TSR är lika med TSR index. Om TSR är lika med TSR Index, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 25 procent av sina Prestationsaktierätter 1. Den högsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en TSR motsvarande TSR Index plus 10,0 procent. Om TSR uppgår till mer än TSR Index plus 10,0 procent eller mer, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 100 procent av sina Prestationsaktierätter 1 (maximal tilldelning). Om TSR är mindre än TSR Index, ska inga Prestationsaktierätter 1 berättiga till tilldelning av stamaktier. Om TSR Index är mellan det lägsta och det högsta värdet ska antalet Prestationsaktierätter 1 som berättigar till tilldelning av stamaktier beräknas linjärt.

Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse Fem år i sammandrag OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT 53 | Scandi Standard årsredovisning 2024

Krav 2 och 3

Prestationskravet är relaterat till den årliga justerade genom- snittliga tillväxten för vinst per aktie (”EPS CAGR”) under en viss mätperiod. Den lägsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en EPS CAGR motsvarande 5,0 procent. Om EPS CAGR är 5,0 procent, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 25 procent av sina Presta- tionsaktierätter 2 och 3. Den högsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en EPS CAGR motsvarande 35,0 procent. Om EPS CAGR uppgår till 35,0 procent eller mer, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 100 procent av sina Prestationsaktierätter 2 och 3 (maximal tilldelning). Om EPS CAGR är mindre än 5,0 procent, ska inga Prestationsaktierätter 2 och 3 berättiga till tilldelning av stamaktier. Om EPS CAGR är mellan det lägsta och det högsta värdet ska antalet Prestationsaktierätter 2 och 3 som berättigar till tilldelning av stamaktier beräknas linjärt.

Krav 4

Prestationskravet är relaterat till Sustainability KPIerna CO 2 e, antibiotika och LTIFR (Lost Time Injury Frequency Rate) under mätperioden 2024–2026.# Not 5 Anställda och personalkostnader forts.

Om LTI FR målet uppnås ska deltagarna tilldelas stamaktier för 40 procent av sina Prestationsaktierätter 4, om antibiotikamålet uppnås ska deltagarna tilldelas stamaktier för 20 procent av sina Prestationsaktierätter 4, om CO 2 e målet uppnås ska deltagarna tilldelas stamaktier för 40 procent av sina Prestationsaktierätter 4. För information om LTIP 2022 och LTIP 2023 se tidigare årsredovisningar. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2025 ett långsiktigt incitamentsprogram för 2025 (LTIP 2025) för ledande befattningshavare och nyckelpersoner, som är avsett att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare. LTIP 2025 har i allt väsentligt samma utformning som det långsiktiga incitamentsprogrammet som antogs vid årsstämman 2024 (LTIP 2024).

Värdet av och kostnader för långsiktiga incitamentsprogram

De långsiktiga incitamentsprogrammen (LTIP) redovisas i enlighet med IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar. Den totala kostnaden för programmen är initialt beräknad som antal aktier för tilldelning multiplicerat med aktiekursen vid starten av programmet och sociala kostnader. Programmet kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden (tre år).

Intjänandeperioden för LTIP 2022 löper till den 4 maj 2025 eller tills tilldelning sker. EPS CAGR för perioden 1 januari 2022 - 31 december 2024 uppgick till 42,6 procent och relativ TSR uppgick till 212 procent, vilket resulterar i att deltagarna kommer att tilldelas två aktier per investeringsaktie. Totalt har det reserverats 249 484 aktier.

Det blev ingen tilldelning av aktier under 2024 enligt LTIP 2021 eftersom EPS CAGR för perioden 1 januari 2021–31 december 2023 inte uppfyllde villkoren för programmet.

LTIP 2023 och LTIP 2024 är i princip baserade på kriterier i linje med det program som föreslås stämman 2025. Förutsatt fullt uppfyllande av den relativa TSR, EPS kravet och baserat på deltagare som per 31 december 2024 var fortsatt anställda och inte hade blivit uppsagda eller sagt upp sig kommer LTIP 2023 och LTIP 2024 att resultera i tilldelningar av 159 507 respektive 238 735 aktier i bolaget. Motsvarande värden uppgår till 11,4 MSEK för LTIP 2023 och 23,2 MSEK för LTIP 2024, baserat på aktiekurserna 53,15 SEK respektive 78,40 SEK.

Vid utgången av 2024 uppgick totala ackumulerade reserverade kostnader för LTIP 2022–LTIP 2024 till 21,6 (7) MSEK. Årets LTIP kostnader uppgick till 10 (0) MSEK.

De sociala avgifterna beräknas uppgå till i genomsnitt 22 (17) procent av marknadsvärdet på aktierna som tilldelas vid utnyttjande av prestationsaktier. Den genomsnittliga procentsatsen varierar beroende på mixen av deltagarnas nationaliteter.

Vid årets slut hade Scandi Standard AB (publ) 733 726 (733 726) aktier i eget förvar.

Styrelsearvoden

, SEK	2024	2023
Johan Bygge, ordförande	1 080 000	1 000 000
Sebastian Backlund 2)	400 000	–
Lars-Gunnar Edh 2)	400 000	–
Øystein Engebretsen	530 000	495 000
Paulo Gaspar	550 000	435 000
Pia Gideon	580 000	540 000
Henrik Hjalmarsson	400 000	490 000
Cecilia Lannebo	490 000	460 000
Karolina Valdemarsson 3)	–	380 000
Summa	4 430 000	3 800 000

1) Arvodena är exklusive reseersättning och inklusive utskottsarbete.
2) Styrelsemedlem fr.o.m. 2024-05-03.
3) Styrelsemedlem t.o.m. 2024-05-03.

Styrelse- och kommittéarvoden överensstämmer med av stämman beslutade arvoden och regleras till styrelsen 2 gånger per år i oktober och i april.

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare

, TSEK	Styrelse arvoden	Fast lön 1)	Rörlig lön 2)	LTIP 3)	Pension 1)	Övriga förmåner 5)	Summa 2024
Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan	4 430	–	–	–	–	–	4 430
Verkställande direktör Jonas Tunestål	–	5 568	3 060	3 599	1 675	173	14 075
Koncernledning, övriga 6)	–	30 797	5 438	3 628	3 502	1 701	45 066
Summa	4 430	36 365	8 498	7 226	5 177	1 874	63 570

, TSEK	Styrelse arvoden	Fast lön 1)	Rörlig lön 2)	LTIP 4)	Pension 1)	Övriga förmåner 5)	Summa 2023
Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan	3 800	–	–	–	–	–	3 800
Verkställande direktör Jonas Tunestål	–	5 032	3 592	1 759	1 522	214	12 119
Koncernledning, övriga 7)	–	26 443	5 626	1 713	2 597	1 162	37 541
Summa	3 800	31 475	9 218	3 472	4 119	1 375	53 460

1) Vissa medlemmar i koncernledningen har rätt att byta fast lön mot pensionsavsättningar inom ramen för gällande skattelagstiftning.
2) Den rörliga lönen baseras på koncernens finansiella resultat och finansiella mål. För 2024 ingår avtalad engångsersättning enligt anställningskontrakt för medlem i koncernledning.
3) Koncernens reservering avseende LTIP 2022 – LTIP 2024.
4) Koncernens reservering avseende LTIP 2021 – LTIP 2023.
5) Huvudsakligen bilförmåner, telefon och sjukvårdsförsäkring.
6) Koncernledningen, övriga inkluderar kostnader för 2024 för totalt 13 personer. Under året har totalt 2 personer lämnat koncernledningen vilka uppbar lön och uppsägningslön för delar av året och avgångsvederlag enligt avtal. Under 2024 har 2 personer tillkommit i koncernledningen.
7) Koncernledningen, övriga inkluderar kostnader för 2023 för totalt 12 personer. Under året har totalt 2 personer lämnat koncernledningen vilka uppbar lön och uppsägningslön för delar av året och avgångsvederlag enligt avtal. Under 2023 har 1 personer tillkommit i koncernledningen.

Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse Fem år i sammandrag OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT 54 | Scandi Standard årsredovisning 2024

Not 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt av nyttjanderättstillgångar

MSEK	2024	2023
Avskrivningar och nedskrivningar
Immateriella anläggningstillgångar	63	58
Byggnader och mark	52	42
Maskiner och andra tekniska anläggningar	178	181
Inventarier, verktyg och installationer	48	54
Nyttjanderättstillgångar, byggnader och mark	45	55
Nyttjanderättstillgångar, maskiner och andra tekniska anläggningar 1)	38	34
Summa	425	424

1) Nyttjanderättstillgångar, maskiner och andra tekniska anläggningar inkluderar inventarier, verktyg och installationer.

Nedskrivningar

Koncernen prövar årligen värdet på tillgångarna med obestämbar nyttjandeperiod. Dessa tillgångar innefattar Goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod. Immateriella anläggningstillgångar fördelas på de kassagenererande enheter i vilka de har genererat kassaflödet.

Koncernens operativa struktur är en integrerad matrisorganisation, dvs chefer hålls ansvariga för både länder och produktsegment. En central del av strategin för fortsatt tillväxt och värdeskapande är att dela best practice, dra nytta av produktutveckling och främja skalfördelar över hela koncernen. De kassagenererande enheterna motsvaras av koncernens rörelsesegment som består av Ready-to-cook och Ready-to-eat.

Förväntade kassaflöden för segmenten grundar sig på affärsplaner som har beslutats av koncernledningen för de följande fem åren, och på en organisk tillväxt på 2 procent därefter. Kassaflödena diskonteras med hjälp av en beräknad viktad kapitalkostnad före skatt (WACC) på 8,1 (11,1) procent för segmenten Ready-to-cook och 8,1 (10,5) procent för Ready-to-eat baserat på nuvarande räntor och segmentens uppskattade avkastningskrav.

För nedskrivningsprövningarna i slutet av 2024 förväntas samtliga kassagenererande enheter prestera i nivå med marknaden. EBITDA förväntas förbättras något under prognosperioden mot koncernens mål på medellång sikt. Nedskrivningsprövningen vid årets utgång visar inte på något behov av nedskrivning i någon av de kassagenererande enheterna.

Antagandena i beräkningarna är framåtblickande och är som sådana i sig osäkra och baseras på ledningens antaganden. För att utvärdera risken för att en förändring i något av antagandena skulle ha försämrat resultatet av nedskrivningsprövningen har känslighetsanalyser upprättats.

Den WACC som används grundar sig på långsiktiga variabler och bör vara relativt stabil över tiden. Ändå kan avkastningskrav och räntenivåer förändras. Test av denna variabel visar att inget nedskrivningsbehov föreligger även om WACC ökar ytterligare en procentenhet för Ready-to-cook och Ready-to-eat.

Kassaflödesförväntningar i kassagenererande enheter är en viktig variabel i nedskrivningsprövningen. De kassaflöden som användes är baserade på ledningens bästa uppskattning av framtida kassaflöden i varje kassagenererande enhet. Det finns en risk att dessa kassaflöden kommer att vara lägre än förväntat med tiden, då särskilt på lång sikt. Långsiktiga antaganden är försiktigt baserade på en tillväxttakt under den förväntade marknadstillväxten. Kassaflödet för de kommande fem åren har större inverkan på värdet av tillgångarna och är viktigt att testa.

Segmentet Ready-to-cook har sett en stadig utveckling under 2024 med förbättrat rörelseresultat främst drivet av ökad försäljning, lägre priser på insatsvaror och en fortsatt lönsamhetsförbättring. Förväntningen är att marginalerna kommer att fortsätta att återhämta sig under de kommande åren. Baserat på ledningens förväntningar kommer denna förbättring främst att drivas av prisutveckling och effektivitet i verksamheten samt med kapacitetsförbättringar inom befintliga anläggningar i alla länder.

Scandi Standards affärsmodell, som gör att ändringar i råvarupriser generellt kan överföras till kund, ger goda förutsättningar för att hantera pris- och kostnadsökningar över tid. Nedskrivningsprövningen visar heller inte något nedskrivningsbehov även om EBITDA marginalen skulle sjunka med två procentenheter.# Not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer
MSEK | 2024 | 2023
------- | -------- | --------
PricewaterhouseCoopers (PwC) | |
Revisionsuppdrag | 7 | 8
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 1 | 0
Skatterådgivning | 1 | 1
Övriga tjänster | 1 | 0
Summa | 10 | 9

Med revisionsuppdrag avses granskning av moderbolagets och koncernens finansiella rapportering, bokföring och styrelsens och vd:s förvaltning. I revisionsuppdraget ingår även andra uppgifter som hör till bolagets revision samt rådgivning till följd av de iakt-tagelser som gjorts vid granskningen under revisionsuppdraget. Av det totala arvodet till PwC AB (Sverige) på 6 MSEK uppgår arvodet till icke revisionstjänster enligt EU:s revisorsförordningens definitioner för icke-revisionstjänster till 2 (0) MSEK varav 1 (0) MSEK avser revisionsuppdraget, 0 (1) MSEK avser skatteråd- givning och 1 (-) avser övriga servicetjänster. Tjänsterna avser redovisnings- mässig rådgivning avseende upprättande av finansiell rapportering samt annan redovisningsmässig och skattemässig rådgivning.

Segmentet Ready-to-eat har återfått fart under 2024 efter en utma- nande marknads utveckling under andra halvåret av 2023 drivet av ett avslutat kundkontrakt till en större kund inom säljkanalen Restau- rang och Storhushåll. Den förlorade volymen ersätts nu av mer lönsamma möjligheter i Danmark och på internationella marknader och ledningen förväntar sig över tid en fortsatt ökande efterfrågan i nom detta lönsamma segment. Nedskrivningsprövningen visar heller inte något nedskrivnings behov även om EBITDA marginalen skulle sjunka med tre procentenheter. För ytterligare upplysningar om Goodwill och immateriella anläggningstillgångar, se not 11.

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT 55 | Scandi Standard årsredovisning 2024

Förvaltningsberättelse

Risker och riskhantering
Finansiella rapporter
Noter
Revisionsberättelse
Fem år i sammandrag

Not 8 Finansiella intäkter och kostnader

	Intäkter	Kostnader	Summa
	MSEK	2024	2023
Lånefordringar och övriga fordringar
Övriga intäkter	1	0	–
Övriga ränteintäkter	3	3	–
Summa	4	4	–
Derivat använda i säkringsredovisning
Ränte- och valutaswappar	–	–	11
Summa	–	–	11
Övriga finansiella skulder
Räntekostnader, pensions- planer	–	–	2
Räntekostnader, upplåning	–	–	–86
Räntekostnader, factoring, vendor financing	–	–	–46
Övriga lånekostnader	–	–	–18
Övriga räntekostnader	–	–	–6
Finansiell kostnad leasing	–	–	–12
Valutakurseffekter	–	–	–3
Värdeförändring andel pensionsstiftelse	–	–	– 0
Summa	–	–	–169
Summa	4	4	–158

Not 10 Skatt

Skatt på årets resultat, MSEK	2024	2023
Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Årets skattekostnad/intäkt	–71	–83
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	0	4
Summa aktuell skatt	–71	–79
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt från förändringar i temporära skillnader	–16	24
Uppskjuten skatteintäkt från aktiverat underskottsavdrag	11	–
Utnyttjande av tidigare aktiverade underskottsavdrag	–4	–4
Summa uppskjuten skatt	–9	20
Summa redovisad skattekostnad	–80	–59

2024	2023	Avstämning av effektiv skatt
%	MSEK	%	MSEK
Resultat före skatt	354	332	Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats	–20,6
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag	1,9	7	1,9	6
Uppskjuten skatt på underskott, som inte aktiveras	–1,9	–7	–0,2	–1
Ej avdragsgilla kostnader	–4,3	–15	–1,9	–6
Ej skattepliktiga intäkter	0,1	0	0	0
Skatt hänförlig till tidigare år	–0,2	–1	1,1	4
Återläggning resultat intresseföretag	0,2	1	0,0	0
Omvärdering av uppskjuten skatt hänförligt till underskottsavdrag	2,0	7	–	–
Omvärdering av uppskjuten skatt hänförligt till avyttring av bolag	–	–	1,9	6
Övrigt	0,2	1	–0,1	0
Redovisad effektiv skatt	–22,5	–80	–17,9	–59

Skatteposter som redovisats via övrigt totalresultat mot eget kapital, MSEK	2024	2023
Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner	–4	3
Kassaflödessäkringar	–1	20
Summa skatteeffekter i övrigt totalresultat	–5	24

Not 9 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet

MSEK	2024	2023
Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet	0	–3
Valutakursdifferenser på finansiella poster	–3	6
Summa	–3	3
Kursdifferenser i rörelseresultatet inkluderas i:
Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader	0	–3
Summa	0	–3

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT 56 | Scandi Standard årsredovisning 2024

Förvaltningsberättelse

Risker och riskhantering
Finansiella rapporter
Noter
Revisionsberättelse
Fem år i sammandrag

Not 10 Skatt forts.

Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultaträkningen	Redovisat mot övrigt totalresultat	Förändringar vid förvärv/ avyttring av bolag	Omräknings- differenser	Belopp vid årets utgång	Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag, MSEK
	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
Immateriella tillgångar	–126	–142	–7	15	–	–	–	–	–2	1	–135	–126
Byggnader och mark	13	15	–9	–1	–	–	–6	–	0	–1	0	–1
Maskiner och inventarier	–71	–71	2	–5	–	–	5	–1	0	–	–71	–71
Nyttjanderättstillgångar	5	0	0	0	–	–	6	0	0	–	4	5
Övriga tillgångar	0	0	–4	2	–	–	–	–	–2	0	–4	0
Pensionsavsättningar	–11	–13	1	–1	–4	3	–	–	–	–	–14	–11
Övriga skulder	5	–9	3	0	–1	21	0	–7	0	–	6	5
Underskottsavdrag	113	124	7	–4	–	–	0	–6	4	0	124	113
Övriga	–9	–23	–2	14	–	–	–	–	–	–	–11	–9
Summa	–81	–121	–9	20	–5	24	–6	–5	1	1	–101	–81

Underskottsavdrag

Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om 856 (665) MSEK. Underskott har tillkommit med 118 MSEK från den i oktober 2024 förvärvade verksamheten i Litauen, uppskjuten skatt har inte aktiverats. De skattemässiga underskotten i Litauen har obegränsad livslängd. Underskotten i Danmark har korrigerats med 82 MSEK vad gäller tidigare år, huvudsakligen beroende på juste- ringar av temporära skillnader. Underskottsavdrag om 572 (524) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran som uppgick till 124 (113) MSEK. Aktiverade underskott i Finland uppgår till 20 (22) MSEK. Förfallotiden för underskott i Finland är 10 år och kvar- varande livslängd är som lägst ett år. Resterande del av uppskjuten skattefordran för 2024, 104 (91) MSEK, avser Danmark och har obegränsad livslängd.

De senaste årens arbete med omstrukturering, optimering och produktförbättringar har gett en stark resultatförbättring i Finland och under 2024 visade verksamheten vinst och har utnyttjat 4 MSEK av tidigare års aktiverade underskott. Verksamhetens position på marknaden är fortsatt stark och det är ledningens bedömning att fortsatt ökad försäljning tillsammans med utvecklingen inom Ready-to-eat kommer att förbättra resultatet ytterligare. Verksamheten i Danmark uppvisade ett positivt resultat för 2024. Förbättringen kommer från en kombination av mer balanse- rad andel långsamt växande fåglar i vårt produktsortiment för att möta förändrad konsumentefterfrågan inom Ready-to.cook samt den förbättrade exportaffären inom Ready-to-eat. Ledningen bedömer att som ett resultat av uppvisade förändringar och framtida möjligheter förväntas bolaget nå lönsamhet i tid för att

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld, MSEK	Uppskjutna skattefordringar	Uppskjutna skatteskulder	Netto
	2024	2023	2024
Immateriella tillgångar	–	–	135
Byggnader och mark	10	16	11
Maskiner och inventarier	–	–	71
Nyttjanderättstillgångar	4	5	0
Övriga tillgångar	4	7	8
Pensionsavsättningar	–	–	14
Övriga skulder	7	5	1
Underskottsavdrag	124	113	–
Övrigt	0	1	11
Summa	149	146	250
Kvittning av kvittningsbara tillgångar/skulder per jurisdiktion	–71	–65	–71
Summa, netto uppskjuten skattefordran/skatteskuld	78	82	179

Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder kvittningsbara inom samma jurisdiktion har nettoredovisats under 2024 och 2023.

Övrigt

Scandi Standard omfattas av reglerna om tilläggsskatt, det vill säga reglerna om global minimibeskattning enligt Pelare 2, som har trätt i kraft 1 januari 2024. Koncernen har konstaterat att tilläggsskatt inte uppkommer för 2024, baserat på erforderliga beräkningar för att kontrollera detta.

möjliggöra utnyttjande av de skattemässiga underskottsavdragen. Koncernen har utvärderat återvinningsmöjligheterna baserat på en 5-årig långsiktig plan som har visat övertygande bevis för att tillräcklig skattepliktig vinst kommer att finnas tillgänglig mot outnyttjade underskottsavdrag. Ledningens bedömning är att den skattefordran som redovisas avseende förlusterna i Finland och Danmark fortsatt bör redovisas i balansräkningen.

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT 57 | Scandi Standard årsredovisning 2024

Förvaltningsberättelse

Risker och riskhantering
Finansiella rapporter
Noter
Revisionsberättelse
Fem år i sammandrag

Not 11 Immateriella anläggningstillgångar

	Goodwill	Övriga immateriella anläggningstillgångar			Kund- och leverantörsrelationer	Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten	Pågående nyanläggningar	Summa övriga immateriella tillgångar
	MSEK	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
Ackumulerade anskaffningsvärden	961	950	470	465	784	766	352	86	20	126	1 626	1 443
Ackumulerade avskrivningar	–	–	–81	–76	–413	–376	–140	–57	–	–	–634	–510
Redovisat värde	961	950	389	390	371	390	212	28	20	126	991	933
Ingående balans	950	971	390	401	390	431	28	39	126	44	933	915
Investeringar	–	–	–	–	–	–	1	7	84	82	85	89
Förvärv	–	6	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–	–	–	–5	–5	–	–	0	–5
Årets avskrivningar	–	–	–4	–4	–32	–40	–27	–13	–	–	–63	–58
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	–	210	–	–190	–	20	–
Omräkningsdifferenser	11	–26	4	–7	13	0	0	0	–	–	17	–8
Redovisat värde	961	950	389	390	371	390	212	28	20	126	991	933

Fördelning av Goodwill, varumärken och kund-/leverantörsrelationer

	Ready-to-cook				Ready-to-cook				Ready-to-eat
	2024	2023	2024	2023	2024	2023			2024	2023
	788	777	320	318	371	390			173	173
1)	1)	1)	1)
	–	–	57	59	–	–			–	–
2)	2)
Summa	961	950	389	390	371	390
1) Varumärken med

	Mark och Byggnader	Maskiner och andra tekniska anläggningar	Inventarier, verktyg	Pågående nyanläggningar	Summa materiella anläggningstillgångar
MSEK	2024	2023	2024	2023	2024
Ackumulerade anskaffningsvärden	86	40	1 815	1 200	3 764
Ackumulerade avskrivningar	–13	–12	–818	–639	–2 766
Ackumulerade nedskrivningar	–	–	–	–	–
Redovisat värde	73	27	997	561	998
Redovisat värde vid årets början	27	25	561	590	924
Investeringar 1)	–	1	12	2	38
Förvärv och avyttringar	46	–	348	10	79
Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	–	–1
Årets avskrivningar	–1	–1	–52	–41	–178
Årets nedskrivningar	–	–	–	–	–
Omklassificeringar	1	3	110	2	115
Omräkningsdifferenser	–	–1	18	–1	20
Redovisat värde	73	27	997	561	998

1) I investeringar ingår inga aktiverade räntor. Inga statliga stöd som påverkat investeringsvärdena har erhållits under 2024 eller 2023. För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar se not 6.

Not 13 Nyttjanderättstillgångar

För upplysningar om leasingsskuldernas förfallostruktur, se not 22.

	Byggnader och mark	Maskiner och andra tekniska anläggningar 1)	Summa nyttjanderättstillgångar
MSEK	2024	2023	2024
Ackumulerade anskaffningsvärden	502	673	127
Ackumulerade avskrivningar	–271	–351	–45
Ackumulerade nedskrivningar	–	–	–11
Redovisat värde	231	322	71
Redovisat värde vid årets början	322	332	51
Investeringar/Tillskott av nyttjanderättstillgångar	34	156	58
Förvärv och avyttringar	–	–105	–
Försäljningar, utrangeringar och minskning av nyttjanderättstillgångar	–78	0	–2
Årets avskrivningar	–45	–54	–38
Årets nedskrivningar	–	–	–
Omklassificeringar	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–1	–6	1
Redovisat värde	232	322	71

1) Maskiner och andra tekniska anläggningar inkluderar inventarier, verktyg och installationer.

Övriga upplysningar om leasingavtal som inte framgår tydligt i de finansiella rapporterna eller som behöver redovisas separat

MSEK	2024	2023
Räntekostnader	–12	–12
Hyreskostnader för –korttidsleasing	–11	–8
– tillgångar av lågt värde som inte ingår i kostnaden för korttidsleasing	–3	–
– variabla leasingbetalningar som inte ingår i leasingskulder	–21	–17
Enligt kassaflödesanalysen –investeringar i nyttjanderättstillgångar	–1	–1
– utbetalningar avseende amortering av leasingskulder	–80	–100
Totalt kassaflöde för leasingavtal	–128	–138

Not 14 Andelar i intresseföretag

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Ingående balans	51	51
Andel i intresseföretags resultat	3	1
Övrig justering	–	–
Omräkningsdifferens	1	–1
Redovisat värde	55	51

Eventuella nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i intresseföretag.

Information om intresseföretag 2024

MSEK	Netto- Tillgångar	Skulder	Årets omsättning	Årets resultat
Farmfood A/S	326	201	358	0
Nærbø Kyllingslakt AS	82	64	95	4

Information om intresseföretag 2023

MSEK	Netto- Tillgångar	Skulder	Årets omsättning	Årets resultat
Farmfood A/S	330	201	453	0
Nærbø Kyllingslakt AS	70	55	91	1

Koncernens innehav i intresseföretag 31 december 2024

Bolagsnamn	Org.nummer	Säte	Antal aktier	Kapitalandel, %	Redovisat värde i koncernen 2024, MSEK	Redovisat värde i koncernen 2023, MSEK
Intresseföretag i koncernen:
Danmark
Farmfood A/S	27 121 977	Loegstoer	10 000	33,3	33	33
Norge
Nærbø Kyllingslakt AS	985 228 175	Nærbø, Hå	3 875	50,0	22	18
Summa					55	51

För upplysningar om andelar i dotterföretag, se not 33.

Not 15 Långfristiga finansiella tillgångar

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Derivatinstrument, finansiella 1)	–	7
Övriga aktier och andelar	5	4
Övriga finansiella tillgångar	3	10
Summa	8	20

1) Består i sin helhet av ränteswappar.

Not 16 Biologiska tillgångar

De biologiska tillgångarna består i huvudsak av hönor (föräldradjur) för produktion av dagsgamla kycklingar för försäljning till uppfödare i Sverige. Uppfödning av kycklingar bedrivs i Irland, Danmark och från och med 2024 även i Litauen. Av koncernens totala värde om 128 (121) MSEK avser 84 (77) MSEK, föräldradjur inom verksamheten i Sverige. Hönornas livscykel omfattar 60 veckor och den huvudsakliga intäktskällan är försäljningen av dagsgamla kycklingar. Varje höna producerar ca 170 kycklingar mellan vecka 25 och vecka 60. Produktionskostnader omfattar direkta kostnader såsom foder, hyra och energi. Vid årets slut fanns ca 540 000 (520 000) hönor med ett totalt verkligt värde efter avdrag för försäljningsomkostnader på 84 (77) MSEK. Gödkycklingarna värderas till anskaffningsvärde som en approximation till verkligt värde, vilket motsvarar 44 (40) MSEK.

Not 17 Varulager

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Råvaror och förnödenheter	271	239
Varor under tillverkning	23	33
Färdiga varor och handelsvaror	538	543
Summa	831	815

Av årets totala varulager på 831 (815) MSEK är 182 (386) MSEK värderat till nettoförsäljningsvärde. Under året har nedskrivningar redovisats på 30 (15) MSEK. Under året har tidigare nedskrivningar återförts om –40 (–45) MSEK avseende lager där nedskrivningsbehovet inte längre kvarstår. Inga varor har ställts som säkerhet för lån och andra förpliktelser.

Not 18 Kundfordringar och övriga fordringar

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Kundfordringar	1 043	1 044
Övriga kortfristiga fordringar	124	112
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	115	130
Summa	1 282	1 286

Förändringen i förlustreserven Kundfordringar under räkenskapsåret specificeras nedan:

	2024	2023
Ingående balans per 1 januari 2023 – beräknad i enlighet med IFRS 9	16	15
Ökning av förlustreserven, förvärvade bolag	–	–
Ökning av förlustreserven, förändring redovisad i resultaträkningen	2	0
Under året bortskrivna kundfordringar	–	–1
Återföring av ej utnyttjat belopp	–1	2
Omräkningsdifferens	1	0
Utgående balans 31 december	17	16

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Förutbetalda hyror	14	2
Förutbetalda försäkringar	12	5
Förskottsbetalningar till kontrakterade broilerproducenter	28	25
Övriga förutbetalda kostnader	56	97
Övriga upplupna intäkter	4	1
Summa	115	130

Åldersanalys av kundfordringar, 31 dec

MSEK	31 dec 2024	Förväntad förlustnivå i %	Förlustreserv	31 dec 2023	Förväntad förlustnivå i %	Förlustreserv
Ej förfallna fordringar	953	–	–	511	–	–
Förfallna fordringar < 31 dagar	78	–	–	436	–	–
31–60 dagar	11	–	–	51	–	–
61–90 dagar	2	99%	2	15	–	–
> 90 dagar	15	96%	15	47	34%	16
Summa	1 060		17	1 060		16
Avsättningar för osäkra kundfordringar	–17			–16
Summa	1 043			1 044

För information om värdering av kundfordringar se not 22.

Not 19 Kortfristiga räntebärande tillgångar och likvida medel

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Kassa och bank	109	4
Summa	109	4

Not 20 Eget kapital

Aktiekapital

Aktiekapitalet uppgick till 659 663 (659 663) SEK och fördelas på 66 060 890 (66 060 890) aktier varav utestående aktier uppgick till 65 327 164 (65 327 164). Det finns endast ett aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital. Kvotvärde per aktie uppgick till 0,009986 (0,009986) SEK. Varje aktie motsvarar en röst.

Övrigt tillskjutet kapital

Övrigt tillskjutet kapital avser eget kapital tillskjutet från aktieägarna efter avdrag för lämnad utdelning. Under 2024 uppgick utdelningen till 150 (75) MSEK. Inga återköp av aktier gjordes under 2024 eller 2023.

Säkringsreserv

Kassaflödessäkring där den säkrade transaktionen ännu inte ägt rum, omfattar säkringsreserv den ackumulerade effektiva andelen av vinster och förluster hänförligt till omräkningar av säkringsinstrumentet till verkligt värde. De ackumulerade vinsterna eller förlusterna som redovisas i säkringsreserven kommer att återföras till resultaträkningen när den säkrade transaktionen påverkar resultatet.

Omräkningsreserv

I omräkningsreserven ingår alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i, som är svenska kronor. I omräkningsreserven innefattas även vinster och förluster på säkringsinstrument som kvalificerar sig som säkringar av en nettoinvestering i utländsk verksamhet.

Balanserade vinstmedel

I denna post ingår huvudsakligen intjänade vinstmedel i koncernen, aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner, återköp av aktier och prestationsbaserade incitamentsprogram.# Innehav utan bestämmande inflytande

Avser 51 procent av aktierna i Rokkedahl Food Aps som förvärvades den 1 september 2018 och som avyttrades under juli 2023.

Resultat per aktie

	2024	2023
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK	275	269
Genomsnittligt antal aktier	65 327 164	65 327 164
Resultat per aktie, SEK	4,20	4,11

Eget kapital per aktie

	2024	2023
Eqet kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK	2 611	2 398
Utestående antal aktier	65 327 164	65 327 164
Eget kapital per aktie, SEK	39,97	36,70

Not 21 Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Långfristiga skulder till kreditinstitut 1)	1 733	1 198
Derivatinstrument	1	13
Långfristiga leasingskulder	249	311
Summa	1 984	1 522

Kortfristiga räntebärande skulder

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Derivatinstrument	13	14
Kortfristiga leasingskulder	64	76
Summa	77	90

1) Ingår som en del av konventantberäkningen.

Finansieringen av koncernen sker huvudsakligen genom koncernbolaget Scandinavian Standard Nordic AB. Extern finansiering i dotterföretagen upptas endast i den mån det är optimalt för koncernen.

Hållbarhetslänkad kreditfacilitet

Ett nytt syndikerat hållbarhetslänkat låneavtal om ca 3 200 MSEK tecknades under tredje kvartalet 2024 med en löptid om fem år. Banklånen refinansierade koncernens befintliga bankfinansiering. Finansieringen består av ett fast lån om 1 000 MSEK i flera valutor och två revolverande lånearmar om 1 100 MSEK respektive 95 MEUR med möjlighet att låna i flera valutor. Under förutsättning att relevanta långivare godkänner det så finns det även en möjlighet att ytterligare öka det lånade beloppet under banklånet med upp till 1 500 MSEK (eller motsvarande i andra valutor). Villkoren för banklånet kräver att Scandi Standard uppnår en räntetäckningsgrad om minst 3,50:1 samt att skuldsättningsgraden inte överstiger maximalt 4,00:1. Från och med det femte året får skuldsättningsgraden inte överstiga 3,00:1. Banklånet innehåller också en option att, efter godkännande från långivarna, öka den tillåtna skuldsättningsgraden under en period om tolv månader efter ett förvärv. Denna option kan utnyttjas två gånger under kreditfaciliteternas löptid. Faciliteterna är tillgängliga för Scandinavian Standard Nordic AB och utvalda dotterföretag. Som en försiktighetsåtgärd för att fortsätta trygga koncernens likviditetsbehov förlängdes under året en befintlig kreditfacilitet om 300 MSEK. Denna kreditfaciliteter har ej utnyttjats under året.

Kovenanter

Det syndikerade låneavtalet innehåller en kovenant avseende skuldsättningsgrad (kvotförhållandet mellan räntebärande nettoskuld/EBITDA på rullande tolvmånadersbas) och en kovenant avseende räntetäckningsgrad (finansiella kostnader i förhållande till EBITDA på rullande tolvmånadersbas). Denna kovenant måste uppfyllas varje kvartal. Definitionen av skuldsättningsgraden i låneavtalet är en annan än den som används vid beräkningen av koncernens finansiella mål. Hållbarhetskovenanterna består av tre olika faktorer, ett CO 2 -mål (g CO 2 / producerad kg kyckling), ett mål relaterat till andelen antibiotikabehandlade flockar, samt ett om arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar. Denna kovenant måste uppfyllas årligen. Scandi Standard uppfyllde sina kovenanter per 31 december 2024.

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

62 | Scandi Standard årsredovisning 2024

Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse Fem år i sammandrag

Not 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering

Scandi Standard är genom sina internationella verksamheter exponerat för olika finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens finansiella resultat, finansiella ställning och kassaflöde till följd av valutarisker, ränterisker, refinansierings- och likviditetsrisker samt kredit- och motpartsrisker.

VALUTARISK

Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för valutarisk genom att valutakursförändringar påverkar koncernens resultaträkning och balansräkning. Koncernens valutaexponering omfattar både transaktionsexponering och omräkningsexponering. Målet för koncernens valutariskhantering är att minimera den kortsiktiga effekten av valutakursförändringarnas inverkan på koncernens finansiella resultat och finansiella ställning.

Transaktionsexponering

Valutaflöden som uppstår främst vid köp och försäljning av varor i andra valutor än respektive koncernbolags lokala valuta ger upphov till transaktionsexponering. Varje affärsenhet ska regelbundet identifiera sin exponering för valutarisk och rapportera prognostiserade kassaflöden i utländsk valuta till Group Finance. Transaktionsexponeringen skall minskas aktivt genom att netta kassaflöden (matchande in- och utflöden per valuta). Scandi Standards finanspolicy föreskriver att transaktionsexponering endast bör säkras för en faktiskt genomförd transaktion över 1 MSEK och med en betalningstid på 60 dagar eller mer. Slutet på säkringsperioden är förväntad betalningsdag.

Fördelning kundfordringar per valuta

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
SEK	134	107
DKK	248	249
NOK	150	165
EUR	496	505
Övriga valutor	31	33
Summa	1 060	1 060

Fördelning leverantörsskulder per valuta

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
SEK	389	434
DKK	425	435
NOK	285	310
EUR	432	438
Övriga valutor	2	3
Summa	1 532	1 620

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering är effekten av valutakursförändringar när utländska dotterföretags resultaträkning och balansräkning omräknas till koncernens rapporteringsvaluta (SEK). Valutasäkring av investeringar i utländska dotterföretag (nettotillgångar samt Goodwill och andra förvärvade övervärden) hanteras genom upptagande av lån i dotterföretagens respektive rapporteringsvalutor, så kallad equity hedge (egetkapitalsäkring). Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån till balansdagskurs. I bolaget resultatförda kursdifferenser hänförliga till dessa lån (netto efter skatt) redovisas i koncernen tillsammans med omräkningsdifferenser från nettotillgångarna i dotterföretaget via övrigt totalresultat mot koncernens egna kapital. För närvarande finns det nettotillgångar i DKK, NOK och EUR som är säkrade. En förändring av den svenska kronan jämfört med övriga valutor med 5 procent skulle påverka det egna kapitalet med +/–154 (151) MSEK utan hänsyn tagen till egetkapitalsäkring. Med hänsyn tagen till egetkapitalsäkring skulle eget kapital förändras med +/– 79 (101) MSEK, allt annat lika. Valutakursförändringar påverkar även omräkningen av utländska dotterföretags resultaträkning till SEK. Denna omräkning är inte valutasäkrad och omräkningsdifferensen är därför utsatt för valutakursrisk och medräknad i känslighetsanalysen som redovisas ovan.

Känslighetsanalys vid transaktionsexponering av utländska valutor

Scandi Standard är främst exponerad mot valutorna DKK, NOK och EUR. De olika valutorna representerar både in- och utflöden jämfört med den funktionella valutan. En femprocentig förändring av den svenska kronan gentemot dotterföretagens valutor skulle vid en omräkning av rörelseresultatet ha en ungefärlig påverkan på rörelseresultatet med +/– 14 (21) MSEK. Påverkan fördelar sig enligt följande: DKK/SEK +/– 1 (1) MSEK, NOK/SEK +/–12 (12) MSEK och EUR/SEK +/– 1 (8) MSEK. Beräkningen utgår från att allt annat är lika och tar inte hänsyn till eventuellt förändrade priser och kundbeteende vid förändrade valutakurser.

RISK FÖR PRISFÖRÄNDRINGAR FÖR ENERGI

Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för risk genom att prisförändringar för elektricitet och gas påverkar koncernens resultaträkning och balansräkning. Målet för koncernens riskhantering av prisförändringar för elektricitet och gas är att minimera den kortsiktiga effekten av prisförändringarnas inverkan på koncernens finansiella resultat och finansiella ställning. Strategin för att hantera risken för prisförändringar på energi är att köpa derivat med fasta priser som täcker en viss procent av förväntad konsumtion av elektricitet och gas för de kommande tre åren, för att kunna absorbera fluktuationer i pris. Strategin ska revideras årsvis.

RÄNTERISK

Räntebärande upplåning innebär att koncernen är exponerad för ränterisk. Ränterisk är risken att förändringar i marknadsräntor har en negativ effekt på koncernens finansiella resultat och kassaflöden. Strategin för att hantera ränteriskexponeringen är att ha en balanserad kombination av rörlig och fast ränta. Ränterisken kan hanteras genom fasta lån, derivat eller en kombination av båda. Hänsyn ska tas till hur känsliga bolagets konsoliderade kassaflöden är för förändringar i marknadsräntenivåerna över en längre period. Durationen påverkas av verksamhetens karaktär, förekomsten av finansiella kovenanter, bolagets skuldsättningsnivå samt framtida prognostiserade kassaflöden och koncernens förmåga att återbetala skulder. Vid en årlig granskning ska styrelsen godkänna hur stor andel av den förväntade skulden som ska säkras för varje år baserat på rekommendation från ledningen. Vid sådant beslut ska ledningen genomföra säkringar så snart som möjligt.

63 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse Fem år i sammandrag

Not 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

Derivat som godkänts av styrelsen för att hantera ränterisk är ränteswappar (IRS), räntegolv, räntetak och valutaränteswappar. Koncernens utestående skulder till kreditinstitut per 31 december 2024 inklusive utestående ränteswappar, har en vägd genomsnittlig räntebindningstid på 4 (10) månader. En ränteförändring med 1 procentenhet skulle vid rapportperiodens slut inte innebära någon väsentlig förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar.# Effekten på räntekostnaderna under den kommande 12-månadersperioden vid en ränte- uppgång/nedgång med 1 procentenhet på de räntebärande skulderna uppgår till +/– MSEK 21 (16).

REFINANSIERINGSRISK OCH LIKVIDITETSRISK

Med refinansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån och krediter ska omsättas. Likviditetsrisk är risken för att betalningsförpliktelser inte kan fullgöras. Scandi Standard begränsar refinansieringsrisken genom att ha god spridning på motparter för sina lånefaciliteter. Den vägda genomsnittliga löptiden på räntebärande skulder exklusive leasingåtaganden var per den 31 december 2024 5 (4) år. Genom att ständigt hålla likvida tillgångar, alternativt outnyttjade kreditfaciliteter, försäkrar sig koncernen om att hålla en god betalningsberedskap och därigenom minska likviditetsrisken. Betalningsberedskapen, det vill säga likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter, uppgick till 1 859 (1 223) MSEK per den 31 december 2024. Likviditetsrisk från leverantörsfinansiering är 384 (407) MSEK. Detta beror på omvända factoring-arrangemang som förlänger betalningsvillkoren i Sverige, Danmark och Norge från 14–25 dagar till 60–90 dagar. Tabellerna över förfallostruktur visar odiskonterade avtals- enliga kassaflöden således kan samma belopp ej återfinnas i balansräkningen.

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2024

MSEK	2025	2026	2027	2028	2029– Summa
SEK	10	10	10	10	262 303
NOK	29	29	29	29	487 603
DKK	16	16	16	16	397 463
EUR	28	28	28	28	666 776
Summa	84	84	84	84	1 812 2 146
Varav ränta	84	84	84	84	63 397

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2023

MSEK	2024	2025	2026	2027	2028– Summa
SEK	11	11	11	201	– 234
NOK	24	24	24	393	– 465
DKK	6	6	6	106	– 123
EUR	27	27	27	508	– 590
Summa	68	68	68	1 208	– 1 411
Varav ränta	68	68	68	23	– 226

Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2024-12-31

Verkligt MSEK	2025	2026	2027	2028–	värde
Räntederivat	501	–	–	–	2
Energiderivat	46	44	–	–	–15
Summa	547	44	–	–	–12

Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2023-12-31

Verkligt MSEK	2024	2025	2026	2027–	värde
Räntederivat	314	496	–	–	10
Energiderivat	57	57	–	–	–26
Summa	371	553	–	–	–16

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder avseende leasing 2024

MSEK	2025	2026	2027	2028	2029– Summa
SEK	37	34	21	18	51 162
NOK	18	18	17	17	75 144
DKK	15	11	7	4	2 38
EUR	4	2	1	0	3 11
Summa	75	64	46	38	131 354
Varav ränta	11	9	7	5	11 43

Valutafördelning och förfallostruktur, skulder avseende leasing 2023

MSEK	2024	2025	2026	2027	2028– Summa
SEK	29	27	20	20	59 154
NOK	33	26	24	24	72 179
DKK	7	5	2	1	0 16
EUR	3	1	0	0	3 8
Summa	71	59	47	44	135 356
Varav ränta	12	10	8	6	12 47

Förfallotiden för kortfristiga skulder är upp till ett år. Leverantörs- skulderna förfaller normalt inom cirka 60 dagar.

KREDIT- OCH MOTPARTSRISK

Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed orsakar Scandi Standard en förlust. För att begränsa motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet.

Kundkreditrisk

Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom särskild kredit- prövning. Scandi Standard tillämpar kreditkontroll av sina kunder där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag.

64 | Scandi Standard årsredovisning 2024 OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT
Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse Fem år i sammandrag

Säkringsinstrument med tillhörande säkrade poster och derivatinstrument

Tillgångar	Skulder	Genomsnittligt Årets Ackumulerad säkrings- Nominellt belopp värde- värde- pris/-kurs Återstående löptid Nominellt belopp Bokfört värde Bokfört värde förändring förändring MSEK < 1 år > 1 år 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 2024 31 dec 2024
Kassaflödessäkringar
Ränteswap	2,54%	501
Energiderivat		46
Summa säkringsinstrument		547
Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet
Valutarelaterade kontrakt
Säkringsinstrument – Lån		–
Säkrad post – nettoinvestering i utlandsverksamhet		–
Summa derivatinstrument		–

Typer av säkringsredovisning som tillämpas i koncernredovisningen

Typ av exponering	Typ av säkrad post	Säkrad risk	Säkringsinstrument	Säkringsredovisningsmodell
Ränteexponering	Lån med rörlig ränta	Ränterisk	Ränteswap	Kassaflödessäkring
Valutaexponering	Investeringar i utlandsverksamhet	Valutarisk	Lån i utländsk valuta	Säkring av nettoinvestering
Prognostiserade inköp av elektricitet och gas		Risk för energiprisförändring	Energiderivat	Kassaflödessäkring

1) Avvikelser i kritiska villkor mellan säkringsinstrument och säkrad post utgör för samtliga säkringstyper den huvudsakliga källan för ineffektivitet

Not 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

65 | Scandi Standard årsredovisning 2024 OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT
Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse Fem år i sammandrag

Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori

31 dec 2024, MSEK

	Värderat till upplupet anskaffningsvärde	Värderat till verkligt värde via resultaträkningen 1)	Derivat som ingår i säkringsredovisning 1)
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar	8	–	–
Kundfordringar	1 043	–	–
Övriga kortfristiga fordringar	23	–	–
Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella	–	–	2
Derivatinstrument (Nivå 2), operationella	–	–	–
Likvida medel	109	–	–
Summa finansiella tillgångar	1 182	–	2
SKULDER
Långfristig del av räntebärande skulder	1 733	–	–
Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella	–	–	–
Derivatinstrument (Nivå 2), operationella	–	–	15
Kortfristiga skulder	2	–	–
Leverantörsskulder	1 532	–	–
Upplupna kostnader (ej personalrelaterad ersättning)	296	–	–
Summa finansiella skulder	3 564	–	15

31 dec 2023, MSEK

	Värderat till upplupet anskaffningsvärde	Värderat till verkligt värde via resultaträkningen 1)	Derivat som ingår i säkringsredovisning 1)
TILLGÅNGAR
Finansiella anläggningstillgångar	14	–	–
Kundfordringar	1 044	–	–
Övriga kortfristiga fordringar	7	–	–
Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella	–	–	10
Derivatinstrument (Nivå 2), operationella	–	–	–
Likvida medel	4	–	–
Summa finansiella tillgångar	1 069	–	10
SKULDER
Långfristig del av räntebärande skulder	1 198	–	–
Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella	–	–	–
Derivatinstrument (Nivå 2), operationella	–	–	26
Kortfristiga skulder	0	–	–
Leverantörsskulder	1 620	–	–
Upplupna kostnader (ej personalrelaterad ersättning)	330	–	–
Summa finansiella skulder	3 148	–	26

1) Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade i enlighet med följande verkligt värde-hierarki; Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder. Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade under nivå 1, det vill säga prisnoteringar eller data härledda från prisnoteringar. Nivå 3: Data för värdering av tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.

Värderingstekniker

Derivat i nivå 2 består av valutaterminer, ränteswappar och energiderivat. Värderingen till verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs som nuvärdet av framtida kassaflöden baserat på kurser för valutaterminen på bokslutsdagen. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor. Verkligt värde på energiderivat beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen. Det redovisade värdet på det långfristiga lånet är en god approximation av verkligt värde då kreditrisken inte väsentligt förändrats. För övriga finansiella instrument där marknadsvärde ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med redovisat värde.

Not 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.

66 | Scandi Standard årsredovisning 2024 OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT
Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse Fem år i sammandrag

Not 23 Pensioner

Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer tillämpas för flertalet av koncernens pensionsförpliktelser. Förmånsbestämda pensionsplaner finns i Sverige och Irland. De förmånsbestämda planerna, som redovisas i koncernens balansräkning är i huvudsak fonderade och avser så kallade PRI-pensioner i Sverige. Dessa planer är fonderade i en pensionsstiftelse, Lantmännens Gemensamma Pensionsstiftelse Grodden, där ett antal bolag som ingår i eller har ingått i Lantmännen-koncernen tryggar sina pensionsförpliktelser. Varje bolag har sin egen del av stiftelsens tillgångar. Det finns ingen skyldighet för anslutna bolag att tillskjuta ytterligare medel till stiftelsen. Förpliktelserna är också kreditförsäkrade via PRI Pensionsgaranti som är ett ömsesidigt försäkrings- bolag som garanterar de anställdas framtida pensioner. I och med att tillgångarna finns avskilda i en särskild stiftelse kan förpliktelserna reduceras med marknadsvärdet på tillgångarna i stiftelsen vid redovisning i balansräkningen. Kronfågel AB och SweHatch AB är anslutna till stiftelsen. Vad gäller förpliktelser intjänade under perioden juni 2013 till december 2023 har all nyintjäning av pensioner finansierats direkt med avgifter, bland annat till Alecta. Beslut har fattats om att öppna pensionsplanen för aktiva ITP2’or i Sverige från och med 1 januari 2024, dvs för alla anställda i bolagen som är födda till och med 1978. För övriga anställda i koncernen finansieras ny intjäning av pensioner fortsatt direkt med avgifter. Förpliktelserna i Irland avser stängda pensionsplaner.# Not 23 Pensioner

Pensionsplaner med balansmässiga överskott redovisas som tillgång i balansräkningen, under Överskott i fonderade pensionsplaner. Övriga pensionsplaner som är ofonderade eller delvis fonderade redovisas som Avsättningar för pensionsförpliktelser.

Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar i koncernen:

Förmånsbestämda pensionsplaner, MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Fonderade planer
Förmånsbestämda förpliktelser enligt svenska PRI	135	141
Förvaltningstillgångars verkliga värde	–204	–196
Summa nettovärde, fonderade planer	–69	–55
Överskott i fonderad pensionsplan redovisad som tillgång	69	55
Delvis fonderad pensionsplan redovisad som skuld	–	–
Ofonderade planer
Övriga ofonderade förpliktelser	3	3
Summa, ofonderade planer	3	3
Avsättning för pensioner, nettovärde	–66	–52

Förmånsbestämda pensionsplaner finns i Sverige och Irland.

Pensionskostnad i resultaträkningen, MSEK

	2024	2023
Förmånsbestämda planer
Kostnad för pensioner intjänade under året	–6	–
Ränteintäkter/räntekostnader	2	5
Kostnad förmånsbestämda planer	–4	5
Kostnad avgiftsbestämda planer	–171	–141
Total pensionskostnad	–174	–136

Kostnaden redovisas på följande rader i resultaträkningen

Personalkostnader, not 5	–176	–141
Finansiella intäkter/kostnader, not 8	2	5
Total pensionskostnad	–174	–136

Pensionsrelaterade avgifter i övrigt totalresultat, MSEK

	2024	2023
Förmånsbestämda planer
Avkastning på förvaltningstillgångar utöver vad som redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen	11	9
Omvärdering av pensionsförpliktelser:
– Erfarenhetsbaserad justering av förpliktelsen	0	–7
– Effekter av ändrade demografiska antaganden	–	–2
– Effekter av ändrade finansiella antaganden	7	–15
Summa omvärdering av pensionsförpliktelser	7	–25
Summa aktuariella vinster (+), förluster (–)	18	–15
Skatt på ovanstående poster	–4	3
Summa redovisad i Övrigt totalresultat	14	–12

67 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT
Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse Fem år i sammandrag

Förändringar av förpliktelser, tillgångar och nettobelopp:

	Förmånsbaserade förpliktelser	Förvaltnings- tillgångar	Netto
31 december, MSEK	2024	2023	2024
Ingående balans, fonderade planer	141	123	–196
Kostnader avseende tjänstgöring under året	6	–	–
Räntor redovisade i resultaträkningen	4	3	–6
Utbetalning av pensionsersättning	–9	–9	–
Utbetald kompensation till arbetsgivare	–	–	9
Avkastning på förvaltningstillgångar utöver redovisad ränta	–	–	–11
Omvärdering av pensionsförpliktelse redovisad i övrigt totalresultat	–6	24	–
Utgående balans, fonderade planer	135	141	–204
Ofonderade planer	3	3	–
Utgående balans, pensionsskuld	139	144	–204

Verkligt värde på förvaltningstillgångar och andel av de totala förvaltningstillgångarna

MSEK	2024	%	2023	%
Fastigheter	53	26,1	70	35,6
Fastränteplaceringar	63	30,7	43	21,8
Aktieplaceringar	81	39,8	73	37,5
Alternativa placeringar	7	3,3	9	4,6
Likvida medel	0	0,1	1	1,0
Summa	204	100	196	100

Samtliga aktieplaceringar avser noterade placeringar.

Aktuariella antaganden

	2024	2023
Diskonteringsränta	3,50%	3,25%
Framtida ökningar av pensioner	2,00%	2,00%
Inflation	2,00%	2,00%
Dödlighetstabell	DUS23	DUS23

En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK medan en ökning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle minska förpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK. En förändring av livslängdsantagandena med ett år skulle förändra förpliktelsen med cirka 6 (6) MSEK. Ändrade antaganden gällande inflationen med 0,25 procentenheter skulle ändra förpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK. Pensionsstiftelsen hade en avkastning på 8,9 (8,7) procent, och en förändring med 1 procentenhet skulle ändra förvaltningstillgångarnas värde med cirka 2 (2) MSEK. De fonderade planerna omfattar 38,9 (41,7) procent fribrevshavare och 50,9 (58,3) procent pensionärer och, från och med 2024, även 10,2 procent aktiva. Löptiden är 12 (12) år. Förväntade utbetalningar av pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner under 2025 uppgår till 9 (9) MSEK.

För vissa anställda i Sverige har erlagts försäkringspremier till Alecta avseende åtaganden enligt den så kallade traditionella ITP-planen. Planen är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan för närvarande inte lämna den information som krävs för att redovisa denna pensionsplan som en förmånsbestämd plan. Pensioner, som tryggas genom försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Av kostnaden ovan för avgiftsbestämda planer, 171 (141) MSEK, avser 0 (3) MSEK premier till Alecta för traditionell ITP. I och med att den förmånsbestämda pensionsplanen i Sverige har öppnats för intjäning för berörda anställda från och med 2024 så har inga premier erlagts till Alecta för den så kallade traditionella ITP-Planen (ITP2). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per den 31 december 2024 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 162 (158) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

68 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT
Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse Fem år i sammandrag

Not 26 Transaktioner med närstående

Löner och förmåner till ledande befattningshavare redovisas i not 5. Utdelning från dotterföretag har erhållits i moderbolaget under året. I övrig information om intresseföretagen återfinns i not 14. Övriga transaktioner med nyckelpersoner för 2024 avser inköp av foder från Lantmännen ekonomiska förening i vilken koncernen har en andel.

Transaktioner med närstående, MSEK

	2024	2023
Köp av varor och tjänster från intresseföretag	69	74
Försäljning av varor och tjänster till intresseföretag	6	59
Kundfordringar till intressebolag	1	–
Leverantörsskulder till intresseföretag	1	–
Lån till intresseföretag	7	0
Övriga transaktioner med nyckelpersoner	17	23

Not 24 Övriga avsättningar

I koncerner av Scandi Standards storlek finns normalt ett antal pågående tvister. Scandi Standard gör en bedömning av det mest sannolika utfallet av de tvister som för närvarande är aktuella. Då en utbetalning bedöms som sannolik redovisas motsvarande belopp som avsättning.

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Övriga avsättningar	13	12
Summa	13	12

Not 25 Leverantörsskulder och övriga skulder

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Leverantörsskulder	1 532	1 620
Övriga kortfristiga skulder	82	18
Kortfristiga leasingskulder	64	76
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	677	688
Summa	2 355	2 402

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Upplupna personal- relaterade kostnader	381	358
Skuld avseende rabatter, bonus	99	107
Övriga upplupna kostnader	212	238
Förutbetalda intäkter	–15	–15
Summa	677	688

Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse Fem år i sammandrag

Leverantörsfinansieringsarrangemang

Avtal om leverantörsfinansiering kännetecknas av att en eller flera finansiärer erbjuder sig att betala belopp som ett företag är skyldigt sina leverantörer och av att det företaget går med på att betala enligt avtalsvillkoren samma dag som leverantörerna får betalt eller vid en senare tidpunkt. Genom dessa avtal får företaget villkor för förlängd betalning, eller också får företagets leverantörer villkor för förskottsbetalning, jämfört med förfallodagen för fakturans betalning.

Leverantörsfinansieringsarrangemang tillämpas sedan flera år av koncernen gentemot de leverantörer /uppfödare av kycklingar som har accepterat möjligheten. Arrangemanget tillhandahålls av en bank och bolagen har individuella avtal med banken, men villkoren är likvärdiga. De betalar en ersättning till banken för de förlängda kredittiderna. Denna bank är även koncernens huvudbank.

Upplägget innebär att kreditttiden för de berörda bolagen förlängs genom att banken betalar fakturorna till leverantörerna och därefter erlägger bolagen i stället betalningarna till banken. Den totala kredittiden har därvid förlängts till 60 eller 90 dagar från ca 7 till 30 dagar. Förfallodatum för de leverantörer/uppfödare som deltar i leverantörsfinansieringsarrangemangen uppgår till 7 till 30 dagar. Bolagen använder arrangemangen som integrerade delar av de kommersiella relationerna med leverantörerna/uppfödarna och skulderna är en del av rörelsekapitalet i den normala verksamhetscykeln. Upplägget anses inte leda till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Inga extra säkerheter eller garantier har ställts till banken. Skulderna klassificeras därför som leverantörsskulder. Förändringar som inte påverkar kassaflöden för det redovisade värdet av de skulderna som omfattas av leverantörsfinansiering utgörs i sin helhet/huvudsakligen av valutakursdifferenser och är av mindre värde.

Av leverantörsskulderna utgörs följande belopp av leverantörsfinansiering

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
1) Reglerat av banken	453
Obetalda fakturor	42
Summa skulder med leverantörsfinansiering	494	493
Likviditetsrisk	384	407
1) Enligt lättnadsregler beh under det första tillämpningsåret.

Not 27 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter

För egna skulder, MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Fastighetsinteckningar	–	–
Summa	–	–

Eventualförpliktelser

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Hyresgaranti	9	32
Övriga eventualförpliktelser	113	115
Summa	122	147

I övriga eventualförpliktelser ingår främst borgensåtagande för dotterbolag och leverantörer.# Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS

STRATEGI

FINANSIELLT

HÅLLBARHET

BOLAGSSTYRNING

ÖVRIGT

Not 28 Förvärv och avyttringar

Förvärv av företag i Litauen

Under tredje kvartalet 2024, skrev Scandi Standard ett avtal om att förvärva en integrerad toppmodern kycklingförädlare i Litauen från en grupp lokala entreprenörer. Transaktionen slutfördes den 10 oktober. Förvärvet innefattar en avancerad tillverkningsanläggning, tre uppfödningsgårdar och mark som är belägna i ett bra geografiskt område, totalt fyra företag. Alla övervärden avser de materiella anläggningstillgångarna. Den förvärvande enheten är UAB Scandi Standard Lithuania Holding, som inte tidigare har haft någon verk- samhet. Förvärvspriset uppgick till 6,4 MEUR för aktierna i bolagen samt 17 MEUR för reglering av bolagens skulder, totalt 23,4 MEUR. I övrigt påverkar inte förvärvet de övriga finansiella jämförelsetalen nämnvärt. Uppskjuten skatt avseende övervärden har bokförts. Tilläggsköpeskillingen är kopplad till uppfyllandet av EU-stöden. Förvärvsrelaterade kostnader uppgick till 5 MSEK och har redo- visats under Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. De förvärvade verksamheterna har bidragit med intäkter på 11 MSEK och rörelseresultat på –14 MSEK under perioden 7 oktober 2024 till 31 december 2024. En rimlig och tillförlitlig uppskattningen av hur koncernens nettoomsättning och resultat för perioden och helåret 2024 skulle ha påverkats om förvärven hade skett den 1 januari 2024 bedöms inte vara möjlig att göra, då de förvärvade bolagen i stort sett varit vilande fram till förvärven.

Tillgångar som redovisas till följd av verksamhetsförvärv

MSEK	2024	2023
Förvärvspris
Kontant betalning	73	40
Lösen av skulder i anslutning till förvärvet	193	–
Tilläggsköpeskilling, skuldförd	17	6
Summa	283	46

Förvärvda tillgångar och skulder till verkligt värde

MSEK	2024	2023
Materiella anläggningstillgångar	329	40
Likvida medel	0	–
Övriga omsättningstillgångar	0	–
Uppskjuten skatt, netto	–1	–
Stöd från EU	–44	–
Räntebärande skulder	–142	–
Kortfristiga skulder	–53	–
Lösen av skulder i anslutning till förvärvet	193	–
Förvärvade nettotillgångar	283	40
Goodwill	–	6
Summa	283	46

Påverkan på kassaflödet | –265 | –40 |

Avyttring av Rokkedahl Food Aps

Under 2023 avyttrade Scandi Standard koncernen sin majoritets- ägarandel om 51% i Rokkedahl Food Aps till minoritetsägaren Rokkedahls Food Holding A/S, som ett led i förändringsprocessen för den danska verksamheten. Försäljningspriset uppgick till 15 MSEK.

Resultateffekt vid avyttringar

MSEK	2024	2023
Erhållen köpeskilling	–	15
Bokfört värde på avyttrade nettotillgångar	–	–13
Minoritet	–	6
Övrigt	–	–1
Realisationsresultat	–	–8

Nettotillgångar vid försäljningstidpunkten

MSEK	2024	2023
Materiella anläggningstillgångar	–	35
Nyttjanderättstillgångar	–	136
Uppskjuten skatt	–	5
Likvida medel	–	10
Omsättningstillgångar	–	18
Räntebärande skulder	–	–160
Övriga skulder	–	–32
Bokfört värde på avyttrade nettotillgångar	–	13
Minoritet	–	3
Totalt	–	7

Påverkan på kassaflödet | – | 6 |

Not 29 Noter till kassaflödesanalysen

1. Betalda finansiella poster netto, MSEK

   	2024	2023
   Erhållna räntor	4	2
   Betalda räntor	–143	–127
   Övriga betalda finansiella poster	–18	–7
   Summa	–157	–132

2. a) Förvärv av företag och tillgångar, MSEK

   	2024	2023
   Förvärvade nettotillgångar
   Immateriella anläggningstillgångar	–	6
   Materiella anläggningstillgångar	522	40
   Likvida medel	0	–
   Övriga tillgångar	0	–
   Skulder	–54	–
   Summa	470	46
   Betald köpeskilling	453	40
   Skuldförd köpeskilling,	17	6
   Erlagd köpeskilling	470	46

   Påverkan på kassaflödet | –453 | –40 |

3. b) Avyttring av företag, MSEK

   	2024	2023
   Erhållen betalning	–	15
   Likvida medel	–	–10

   Påverkan på kassaflödet | – | 6 |

4. c) Likvida medel, MSEK

   	2024	2023
   Kassa och bank	109	4
   Summa	109	4

   Koncernens totala likviditet, definierad som kassa och bank samt krediter tillgängliga i enlighet med tillämpliga låneavtal, uppgick vid årets utgång till 1 860 (1 223) MSEK.

5. d) Avstämning av räntebärande nettoskuld

   Nedan analyseras den räntebärande nettoskulden och förändringar av den räntebärande nettoskulden för de presenterade perioderna.

   Räntebärande nettoskuld

   MSEK	2024	2023
   Likvida medel	109	4
   Derivat finansiella	2	10
   Räntebärande skulder – förfaller inom ett år	–64	–76
   Räntebärande skulder – förfaller efter ett år	–1 982	–1 509
   Räntebärande nettoskuld	–1 935	–1 571
   Likvida medel och kortfristiga placeringar	109	4
   Derivat finansiella	2	10
   Bruttoskuld – rörlig ränta	–2 046	–1 586
   Räntebärande nettoskuld	–1 935	–1 571

   • 1) Det som koncernen inkluderar i den räntebärande nettoskulden baseras på definitioner i gällande låneavta l.

Not 30 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

Scandi Standard förvärvade efter rapportperioden en produktions- anläggning i Oosterwolde, Nederländerna från Tyson Foods. Anläggningen har två av Europas största och mest effektiva produktionslinjer för Ready-to-eat produkter. Förvärvet klassifi- ceras som tillgångsförvärv. Scandi Standard har under februari månad ingått avtal om att förvärva sex kycklinggårdar i Litauen om ca 200 MSEK. Genom förvärvet blir Scandi Standards litauiska verksamhet sjävlför- sörjande vad gäller tillgång på fåglar.

Skulder hänförliga till finansieringsverksamheten

MSEK	Ränte- bärande skulder	Leasing skulder	Förändring av brutto- skulden	Summa
Bruttoskuld 31 december 2023 (not 21)	–1 198	–388	–1 586	–1 586
Kassaflöde nyupptagna lån	–1 928	–6	–1 934	–1 934
återbetalning	1 381	80	1 461	1 461
förändring checkkredit	19	–	19	19
Summa	–527	74	–453	–453
Valutakursdifferenser	–18	1	–17	–17
Övriga ej kassaflödes- påverkande poster	10	–	10	10
Summa	–8	1	–7	–7
Bruttoskuld 31 december 2024 (not 21)	–1 733	–313	–2 046	–2 046

Not 31 Arvode och kostnadsersättning till revisorer

MSEK	2024	2023
Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB
Revisionsuppdrag	0	0
Summa	0	0

Not 32 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Eventualförpliktelser	3	3
Borgensförbindelse för dotterbolag	18	18
Proprieborgen långfristiga kreditfaciliteter	3 200	2 090
Summa	3 222	2 110

Not 33 Andelar i dotterföretag

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Ackumulerade anskaffningsvärden	938	938
Redovisat värde	938	938

MSEK	2024	2023
Redovisat värde vid årets ingång	938	938
Redovisat värde	938	938

Moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag 31 dec 2024

Sammanställningen omfattar såväl direktägda dotterföretag som indirekt ägda dotterföretag. Under året har det förvärvats bolag i Litauen, Nederländerna och i Norge.

Bolagsnamn	Organisationsnr	Säte	Andel i %	Redovisat värde, MSEK
Scandinavian Standard Nordic AB	556921-0619	Stockholm, Sverige	100	938
Scandi Standard ApS	25 710 029	Farre, Danmark	100
Naapurin Maalaiskana OY	2644740-9	Lieto, Finland	100
Kronfågel AB	556145-4223	Stockholm, Sverige	100
SweHatch AB	556033-3386	Stockholm, Sverige	100
Bosarpskyckling AB	556673-6608	Stockholm, Sverige	100
Danpo A/S	31 241 316	Farre, Danmark	100
Scandi Standard Norway AS	911 561 077	Oslo, Norge	100
Den Stolte Hane AS	980 403 815	Jæren, Norge	100
Scandi Standard Ireland Holding AB	559119-0789	Stockholm, Sverige	100
Carton Bros ULC	7313	Dublin, Irland	100
Næringsvegen Eiendom Holding AS	932 918 404	Jæren, Norge	100
Næringsvegen Eiendom AS	985 281 475	Jæren, Norge	100
Jaerdankro Holding B.V.	867 181 515	Amsterdam, Nederländerna	100
UAB Scandi Standard Lithuania Holding	306 982 871	Vilnius, Litauen	100
UAB Alsiai	157 575 167	Vilnius, Litauen	100
UAB Alsiu paukstynas	303 148 039	Vilnius, Litauen	100
UAB Bazilionai	175 712 183	Vilnius, Litauen	100
UAB Scandi Standard Baltics	157 547 221	Vilnius, Litauen	100
Summa, moderbolaget				938

Not 34 Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning för räkenskapsåret 2024 om 2,50 SEK (2,30) per aktie, motsvarande 163 (150) MSEK till års- stämman 2025 baserat på antalet utestående aktier per den 31 december 2024.

Följande medel står till årsstämmans förfogande:

SEK
Överkursfond	419 777 147
Ackumulerat överskott	390 757 221
Årets resultat	199 507 318
Summa	1 010 041 686
Utdelning till aktieägare	163 317 910
Att överföra i ny räkning	846 723 776
Summa	1 010 041 686

Förslag till vinstdisposition samt styrelsens och verkställande direktörens försäkran

Följande medel står till årsstämmans förfogande:

SEK
Överkursfond	419 777 147
Ackumulerat överskott	390 757 221
Årets resultat	199 507 318
Summa	1 010 041 686
Utdelning till aktieägarna	163 317 910
Att överföra i ny räkning	846 723 776
Summa	1 010 041 686

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed, och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utveck- lingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför. Vår revisionsberättelse lämnades den 21 mars 2025.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Linda Corneliusson
Auktoriserad revisor

Koncernens och moderbolagets årsredovisning fastställs av årsstämman den 29 april 2025.# Revisionsberättelse

Till bolagsstämma i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Scandi Standard AB (publ) för år 2024. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 28–73 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till bolagets och koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, för att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Vår revision har omfattat en bedömning av koncernens redovisningsprinciper för reservering av inkurans, analytisk genomgång, dataanalys av utleveranser från varulager matchad mot försäljning samt förfrågningar hos controllers av lagersaldon. Vi har på stickprovs basis testat, produktkalkyler för färdigvarulager, in- och utleveranser från lager samt deltagit vid inventeringar på relevanta lagerplatser för att verifiera existens. Vår revision har inkluderat granskning av ledningen, bedömningar av inkurans och nedskrivningar, bla genom att granska trögrörlighet i lager, förväntade framtida försäljningspriser för främst frysta produkter och produkter som försäljs på exportmarknaden. Vi har på stickprovs basis testat att sålda produkters anskaffningsvärde ej understiger nettoförsäljningsvärdet i januari 2025.

Värdering av färdigvarulager

Se årsredovisningen not 17 varulager, not 1 redovisningsprinciper och not 2 viktiga bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål.

I färdigvarulager ingår frysta, kylda och färdiglagade kycklingprodukter och uppgår till 538 miljoner kronor den 31 december 2024. En större del av posten återfinns i Sverige och Danmark.

Färdigvarulager är en väsentlig post i koncernens balansräkning. Färdigvarulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärde är det uppskattade försäljningsvärdet minskat med beräknade försäljningskostnader. Att bedöma det uppskattade försäljningsvärdet kräver antaganden och bedömningar av ledningen som innehåller subjektiva inslag som exempelvis inkurans och bedömningar om framtida händelser om efterfrågan och prisutveckling vilket är förenade med osäkerheter. Värderingen av färdigvarulager är därmed ett för revisionen särskilt betydelsefullt område.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Värdering av goodwill och immateriella tillgångar (varumärken kund- och leverantörsrelationer)

Se årsredovisningen not 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt av nyttjanderättstillgångar och not 11 Immateriella anläggningstillgångar samt not 1 redovisningsprinciper och not 2 viktiga bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål.

Majoriteten av de immateriella tillgångarna i Scandi Standard har förvärvats externt, främst genom företagsförvärv. Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod som goodwill och vissa varumärken är inte föremål för årliga avskrivningar. Istället visar årliga nedskrivningstest om det redovisade värdet för den kassagenererande enheten fortfarande kan försvaras.

Avseende förvärvade kund och leverantörsrelationer och vissa varumärken sker avskrivningar enligt plan. De kassagenererande enheterna motsvaras av koncernens rörelsesegment som består av Ready-to-cook och Ready-to-eat. Det redovisade värdet på goodwill uppgår till 961 miljoner kronor den 31 december 2024. Immateriella tillgångar hänförliga till varumärken med obestämbar nyttjandeperiod som inte skrivs av omfattar olika varumärken som förvärvats i Sverige, Danmark och Norge. Det redovisade värdet på dessa varumärken, inklusive de varumärken med en bedömd nyttjandeperiod, uppgår till 389 miljoner kronor den 31 december 2024. Goodwill och varumärken är väsentliga tillgångar i koncernens balansräkning. Under 2024 har inga nedskrivningar redovisats avseende goodwill eller varumärken som inte skrivs av.

Ledningens uppskattningar av de immateriella tillgångarnas potential att generera framtida kassaflöden och andra antaganden är avgörande vid upprättande av de årliga nedskrivningstesterna. Givet det stora inslaget av uppskattningar och bedömningar i nedskrivningstestet av goodwill och varumärken utgör detta ett för revisionen särskilt betydelsefullt område.

Vi har i samband med vår revision utfört granskningsåtgärder för att verifiera att nedskrivningstest av goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod är baserade på allmänt vedertagna värderingsmetoder, matematiskt korrekta och baserade på rimliga antaganden om bland annat framtida kassaflöden och diskonteringsräntor. Vi har vidare utvärderat modellen för nedskrivningstest och av betydande antaganden i nedskrivningsprövningarna om framtida kassaflöden och diskonteringsränta för beräkningen de kassa-genererande enheternas nyttjandevärde. Vi har verifierat att antaganden som använts i prognoserna överensstämmer med tidigare perioders resultat, prognoser och företagsledningens strategiska planer samt mot externa relevanta data.# Revisionsberättelse

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–27, 78–119, och 134–137. Annan information består även av Scandi Standard AB (publ) Ersättningsrapport 2024 som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisorns- ansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

REVISORNS GRANSKNING AV FÖRVALTNING OCH FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV BOLAGETS VINN ELLER FÖRLUST

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Scandi Standard AB (publ) för år 2024 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen [och koncernredovisningen] i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Scandi Standard AB (publ) för år 2024. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalanden

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Scandi Standard AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning.# Revisionsberättelse

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings- åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upp- rättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekono- miska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncern- redovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effek- tiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassa- flödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm utsågs till Scandi Standard AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 3 maj 2024 och har varit bolagets revisor sedan 9 september 2013.

Stockholm den 21 mars 2025

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Linda Corneliusson
Auktoriserad revisor

Fem år i sammandrag

MSEK där ej annat angivits	2024	2023	2022	2021	2020
Nettoomsättning	13 024	13 014	12 119	10 101	9 940
EBITDA	931	880	722	598	699
Rörelseresultat	509	457	290	222	351
Årets resultat	275	273	138	103	208
Resultat per aktie, SEK	4,20	4,11	2,02	1,60	3,16
Justerad EBITDA 1)	931	871	722	589	756
Justerad EBITDA-marginal 1) ,%	7,1	6,7	6,0	5,8	7,6
Justerat rörelseresultat 1)	509	449	290	213	410
Justerad rörelsemarginal 1) ,%	3,9	3,4	2,4	2,1	4,1
Utdelning, SEK 3)	2,50	2,30	1,15	–	1,25
Operativt kassaflöde 2)	443	671	197	347	476
Nettoinvesteringar	367	338	311	306	355
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) 1) , %	11,8	11,0	6,7	5,2	8,4
Soliditet, %	35,9	36,0	33,5	30,0	29,4
Genomsnittligt antal anställda	3 366	3 204	3 294	3 215	3 220

1) För beskrivning av jämförelsestörande poster, se tabell till höger.
2) Omklassificering av kassaflödeseffekt för leasingtillgångar har gjorts för 2020.
3) Styrelsens förslag till utdelning 2024.

Jämförelsestörande poster i EBITDA och rörelseresultatet 1)

	2024	2023	2022	2021	2020
Justering av skuld för tilläggsköpeskilling 2)	–	–	–	9	–52
Nedläggning av produktion 3)	–	–	–	–	–7
Avyttring av Rokkedahl Foods Aps 4)	–	8	–	–	–
Summa jämförelsestörande poster i EBITDA	–	8	–	9	–59

1) Scandi Standard har under första kvartalet 2021 implementerat en ny definition för jämförelsestörande poster som innebär en striktare klassificering av dessa poster. Jämförelsestörande poster för året 2020 har omräknats vilket påverkar de alternativa nyckeltalen justerad EBITDA och justerat rörelseresultat (justerad EBIT).
2) För år 2021 intäkter hänförligt till minskning av skuld vid utbetald slutlikvid för tilläggsköpeskilling relaterad till förvärvet av Manor Farm om 22 MSEK och för år 2020 en kostnad om 52 MSEK hänförligt till ökning av skuld för tilläggs- köpeskilling relaterad till förvärvet av Manor Farm. I tillägg för år 2021 kostnader hänförligt till en slutlikvid relaterad till förvärvet av den finska verksamheten om –13 MSEK.
3) För 2020, kostnader hänförliga till omstrukturering av ett dotterbolag i Sverige med avslut av ett långtidskontrakt och nedskrivningar av tillgångar.
4) Avyttring av majoritetsägarandel Rokkedahl Foods Aps.

---

Segmentsinformation per kvartal

Ready-to-cook, MSEK

	Kv1 2022	Kv2 2022	Kv3 2022	Kv4 2022	2022	Kv1 2023	Kv2 2023	Kv3 2023	Kv4 2023	2023	Kv1 2024	Kv2 2024	Kv3 2024	Kv4 2024	2024
Nettoomsättning	2 046	2 199	2 265	2 164	8 674	2 373	2 495	2 431	2 278	9 577	2 441	2 546	2 536	2 399	9 923
Justerad EBITDA	80	96	116	115	406	115	139	182	161	597	180	181	193	153	707
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar	–69	–99	–69	–73	–310	–71	–79	–75	–75	–299	–75	–74	–73	–84	–305
Justerad EBITA	11	–3	46	42	97	44	60	107	86	297	105	107	120	69	402
Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar	–13	–13	–13	–13	–52	–13	–12	–10	–10	–45	–10	–9	–9	–9	–37
Justerad EBIT	–2	–16	34	31	47	31	48	97	77	253	96	98	111	63	368
Jämförelsestörande poster	–	–	–	–	–	–	–	8	–	8	–	–	–	–	–
EBIT 1)	–2	–16	34	31	47	31	48	105	77	261	96	98	111	63	368
Justerad EBITDA marginal, %	3,9%	4,3%	5,1%	5,3%	4,7%	4,8%	5,6%	7,5%	7,1%	6,2%	7,4%	7,1%	7,6%	6,4%	7,1%
Justerad EBITA marginal, %	0,6%	–0,1%	2,1%	1,7%	1,1%	1,9%	2,4%	4,4%	3,8%	3,1%	4,3%	4,2%	4,7%	2,9%	4,1%
Justerad EBIT marginal, %	–0,1%	–0,7%	1,5%	1,4%	0,5%	1,3%	1,9%	4,0%	3,4%	2,6%	3,9%	3,8%	4,4%	2,6%	3,7%
EBIT marginal, %	–0,1%	–0,7%	1,5%	1,4%	0,5%	1,3%	1,9%	4,3%	3,4%	2,7%	3,9%	3,8%	4,4%	2,6%	3,7%

1) Inkluderar intäkter från intresseföretag.

Ready-to-eat, MSEK

	Kv1 2022	Kv2 2022	Kv3 2022	Kv4 2022	2022	Kv1 2023	Kv2 2023	Kv3 2023	Kv4 2023	2023	Kv1 2024	Kv2 2024	Kv3 2024	Kv4 2024	2024
Nettoomsättning	643	748	802	756	2 949	765	774	734	600	2 873	594	686	677	644	2 601
Justerad EBITDA	48	64	83	66	260	58	74	47	36	215	39	52	59	56	206
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar	–13	–13	–12	–13	–51	–14	–15	–15	–14	–57	–14	–14	–15	–16	–59
Justerad EBITA	35	51	70	53	209	45	59	32	22	158	25	38	44	40	148
Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Justerad EBIT	35	51	70	53	209	45	59	32	22	158	25	38	44	40	148
Jämförelsestörande poster	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
EBIT 1)	35	51	70	53	209	45	59	32	22	158	25	38	44	40	148
Justerad EBITDA marginal, %	7,4%	8,5%	10,3%	8,7%	8,8%	7,6%	9,5%	6,4%	6,0%	7,5%	6,6%	7,6%	8,7%	8,7%	7,9%
Justerad EBITA marginal, %	5,5%	6,8%	8,8%	7,0%	7,1%	5,9%	7,7%	4,3%	3,7%	5,5%	4,2%	5,6%	6,6%	6,2%	5,7%
Justerad EBIT marginal, %	5,5%	6,8%	8,8%	7,0%	7,1%	5,9%	7,7%	4,3%	3,7%	5,5%	4,2%	5,6%	6,6%	6,2%	5,7%
EBIT marginal, %	5,5%	6,8%	8,8%	7,0%	7,1%	5,9%	7,7%	4,3%	3,7%	5,5%	4,2%	5,6%	6,6%	6,2%	5,7%

1) Inkluderar intäkter från intresseföretag.

Övrigt, MSEK

	Kv1 2022	Kv2 2022	Kv3 2022	Kv4 2022	2022	Kv1 2023	Kv2 2023	Kv3 2023	Kv4 2023	2023	Kv1 2024	Kv2 2024	Kv3 2024	Kv4 2024	2024
Nettoomsättning	104	109	135	149	496	146	142	143	134	564	125	118	129	127	499
Justerad EBITDA	10	19	23	26	79	24	25	12	10	71	8	6	11	10	36
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar	0	–1	–1	–1	–3	–1	–1	–2	0	–3	–1	–1	–1	–1	–4
Justerad EBITA	10	18	22	25	76	24	24	11	10	68	7	5	10	9	32
Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0	0	0	1
Justerad EBIT	10	18	22	25	76	24	24	11	10	68	7	5	10	9	32
Jämförelsestörande poster	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0
EBIT 1)	10	18	22	25	76	24	24	11	10	68	7	5	10	9	32
Justerad EBITDA marginal, %	9,7%	17,9%	17,1%	17,6%	15,9%	16,7%	17,8%	8,6%	7,3%	12,7%	6,4%	5,2%	8,7%	8,2%	7,2%
Justerad EBITA marginal, %	9,4%	17,0%	16,5%	20,5%	16,3%	16,2%	17,1%	7,4%	7,3%	12,1%	5,7%	4,4%	7,9%	7,3%	6,3%
Justerad EBIT marginal, %	9,4%	17,0%	16,5%	17,1%	15,3%	16,2%	17,1%	7,5%	7,3%	12,1%	5,8%	4,5%	8,0%	7,4%	6,4%
EBIT marginal, %	9,4%	17,0%	16,5%	17,1%	15,3%	16,2%	17,1%	7,5%	7,3%	12,1%	5,8%	4,5%	8,0%	7,4%	6,4%

1) Inkluderar intäkter från intresseföretag.

Koncerngemensamma kostnader, MSEK

	Kv1 2022	Kv2 2022	Kv3 2022	Kv4 2022	2022	Kv1 2023	Kv2 2023	Kv3 2023	Kv4 2023	2023	Kv1 2024	Kv2 2024	Kv3 2024	Kv4 204	2024
Nettoomsättning	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0
Justerad EBITDA	–2	–7	–9	–5	–23	–2	–8	–2	–	–12	–2	–9	–7	0	–19
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar	–5	–5	–5	–4	–18	–5	–3	–5	–4	–16	–4	–5	–5	–5	–20
Justerad EBITA	-6	–12	–14	–10	–41	–6	–11	–7	–4	–28	–6	–15	–12	–5	–38
Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar	–	–	–	–	–	–	–	–2	–	–2	–	–	–	–	–
Justerad EBIT	–6	–12	–14	–10	–41	–6	–11	–9	–4	–31	–6	–15	–12	–5	–38
Jämförelsestörande poster	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0
EBIT 1)	–6	–12	–14	–10	–41	–6	–11	–9	–4	–31	–6	–15	–12	–5	–38
Justerad EBITDA marginal, %	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Justerad EBITA marginal, %	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Justerad EBIT marginal, %	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
EBIT marginal, %	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–

1) Inkluderar intäkter från intresseföretag.# Förvaltningsberättelse

Risker och riskhantering

Finansiella rapporter

Noter

Revisionsberättelse

Fem år i sammandrag

80 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS | STRATEGI | FINANSIELLT | HÅLLBARHET | BOLAGSSTYRNING | ÖVRIGT

TOTAL, MSEK	Kv1 2022	Kv2 2022	Kv3 2022	Kv4 2022	2022	Kv1 2023	Kv2 2023	Kv3 2023	Kv4 2023	2023	Kv1 2024	Kv2 2024	Kv3 2024	Kv4 2024	2024
Nettoomsättning	2 793	3 056	3 202	3 069	12 119	3 284	3 411	3 308	3 011	13 014	3 160	3 350	3 343	3 170	13 024
Justerad EBITDA	136	172	212	202	722	196	230	240	206	871	225	231	256	219	931
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar	–86	–117	–87	–91	–382	–90	–97	–97	–93	–376	–94	–95	–94	–106	–388
Justerad EBITA	50	55	125	110	340	106	133	143	114	495	131	136	162	113	543
Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar	–13	–13	–13	–13	–52	–13	–12	–12	–10	–47	–10	–9	–9	–9	–37
Justerad EBIT	37	42	112	99	290	93	121	130	105	449	122	127	153	107	509
Jämförelsestörande poster	–	–	–	–	–	–	–	8	–	8	–	–	–	–	–
EBIT 1)	37	42	112	99	290	93	121	139	105	457	122	127	153	107	509
Justerad EBITDA marginal, %	4,9%	5,6%	6,6%	6,6%	6,0%	6,0%	6,7%	7,2%	6,9%	6,7%	7,1%	6,9%	7,7%	6,9%	7,1%
Justerad EBITA marginal, %	1,8%	1,8%	3,9%	3,6%	2,8%	3,2%	3,9%	4,3%	3,8%	3,8%	4,2%	4,1%	4,9%	3,6%	4,2%
Justerad EBIT marginal, %	1,3%	1,4%	3,5%	3,2%	2,4%	2,8%	3,5%	3,9%	3,5%	3,4%	3,9%	3,8%	4,6%	3,4%	3,9%
EBIT marginal, %	1,3%	1,4%	3,5%	3,2%	2,4%	2,8%	3,5%	4,2%	3,5%	3,5%	3,9%	3,8%	4,6%	3,4%	3,9%

1) Inkluderar intäkter från intresseföretag.

Segmentsinformation per kvartal, forts.

Förvaltningsberättelse

Risker och riskhantering

Finansiella rapporter

Noter

Revisionsberättelse

Fem år i sammandrag

81 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS | STRATEGI | FINANSIELLT | HÅLLBARHET | BOLAGSSTYRNING | ÖVRIGT

Alternativa nyckeltal

Från resultaträkningen, MSEK

	2024	2023
Nettoomsättning A	13 024	13 014
Årets resultat B	275	273
+ Återföring av skatt på årets resultat	80	59
Resultat efter finansnetto C	354	333
+ Återföring av finansiella intäkter och kostnader, netto	154	124
Rörelseresultat D	509	457
+ Återföring av av- och nedskrivningar	425	424
+ Återföring av resultat från andelar i intresseföretag	–3	–1
EBITDA E	931	880
Jämförelsestörande poster i rörelseresultat F	–	–8
Justerat rörelseresultat D+F	509	449
Justerad rörelsemarginal, % (D+F)/A	3,9	3,4
Jämförelsestörande poster i EBITDA G	–	–8
Justerad EBITDA E+G	931	871
Justerad EBITDA-marginal, % (E+G)/A	7,1	6,7

Scandi Standard-koncernen använder sig av nedan alternativa nyckeltal. Koncernen anser att de presenterade alternativa nyckeltalen är användbara vid läsningen av de finansiella rapporterna för att förstå koncernens resultatgenerering före investeringar i anläggningstillgångar, bedöma koncernens möjlighet till utdelning och strategiska investeringar samt att bedöma koncernens möjlighet att leva upp till finansiella åtaganden.

Från balansräkningen, MSEK

	31 dec 2024	31 dec 2023
Totala tillgångar	7 279	6 652
Ej räntebärande långfristiga skulder
– Uppskjutna skatteskulder	–179	–163
– Övriga långfristiga skulder	–77	–73
Summa ej räntebärande långfristiga skulder	–256	–236
Ej räntebärande kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	–1 532	–1 620
Skatteskulder	–45	–66
Övriga kortfristiga skulder	–82	–18
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–677	–688
Summa ej räntebärande kortfristiga skulder	–2 336	–2 392
Sysselsatt kapital	4 687	4 024
Likvida medel	–109	–4
Operativt kapital	4 579	4 020
Genomsnittligt sysselsatt kapital H	4 356	4 188
Genomsnittligt operativt kapital I	4 299	4 184
Rörelseresultat rullande 12 månader	509	457
Justerat rörelseresultat, rullande 12 mån J	509	449
Finansiella intäkter K	4	4
Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (J+K)/H	11,8	11,0
Justerad avkastning på operativt kapital (ROC), % J/I	11,8	10,9
Räntebärande skulder
Långfristig del av räntebärande skulder	1 733	1 198
Långfristiga leasingskulder	249	311
Derivatinstrument finansiella	–2	–10
Kortfristiga leasingskulder	64	76
Summa räntebärande skulder	2 044	1 575
Likvida medel	–109	–4
Räntebärande nettoskuld	1 935	1 571

Från kassaflödesanalysen, MSEK

	2024	2023
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat	509	457
Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster
Av- och nedskrivningar	425	424
Resultat från andelar i intresseföretag	–3	–1
EBITDA	931	880
Jämförelsestörande poster i EBITDA G	–	–8
Justerad EBITDA	931	871

Förvaltningsberättelse

Risker och riskhantering

Finansiella rapporter

Noter

Revisionsberättelse

Fem år i sammandrag

82 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS | STRATEGI | FINANSIELLT | HÅLLBARHET | BOLAGSSTYRNING | ÖVRIGT

Hållbarhets- rapport

Om hållbarhetsrapporten ...........................................84
Allmän information ..................................................... 85
Strategi och värdekedja ............................................. 87
Vår riktning mot 2030 ................................................. 88
Väsentlighetsanalys, mål och nyckeltal .................... 89
Våra hållbarhetsmål ...................................................93
Miljöinformation ......................................................... 94
Taxonomirapportering ............................................................ 94
Klimatförändringar .................................................................. 97
Föroreningar ........................................................................... 101
Vattenresurser och marina resurser .................................... 102
Biologisk mångfald och ekosystem .....................................103
Resursanvändning och cirkulär ekonomi ............................104
Samhällsansvarsinformation ..................................106
Den egna arbetskraften ......................................................... 106
Arbetstagare i värdekedjan ................................................... 109
Konsumenter och slutanvändare ......................................... 110
Bolagsstyrningsinformation .................................... 111
Ansvarsfullt företagande .......................................................111
Djurvälfärd och antibiotikaanvändning ............................... 112
Lagstadgad Hållbarhetsrapport .............................. 115
GRI-index ................................................................... 116
Styrelsens underskrifter .......................................... 119

OM OSS | STRATEGI | FINANSIELLT | HÅLLBARHET | BOLAGSSTYRNING | ÖVRIGT

83 | Scandi Standard årsredovisning 2024

Om hållbarhetsrapporten

Scandi Standards avsikt och ambition är att ständigt utveckla strategi, processer och rapportering relaterat till hållbarhetsarbetet. Hållbarhetsrapporteringen utformas med utgångspunkt i lagstadgade krav och vedertagna ramverk för att tillhandahålla trovärdig, relevant och heltäckande information.

Hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen

Scandi Standard omfattas av kravet på hållbarhets- rapportering enligt årsredovisningslagen. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten omfattar hållbarhetsredovisningen på sidorna 83–118 samt strategi och värdekedja på sidorna 19–27, och risker och riskhantering på sidorna 32–36 samt 97–99.

Hållbarhetsrapporten omfattar Scandi Standards samtliga dotterbolag och produktionsplatser. För kvantitativ information avseende 2024 inkluderas inte verksamheten i Joniškis, Litauen, som förvärvades i november 2024. Hållbarhetsdata avseende Litauen kommer inkluderas från och med januari 2025. Intressebolag utan operativ kontroll inkluderas inte. Hållbarhetsrapporten avser, i likhet med den finansiella rapporteringen, verksamhetsåret 2024.

Hållbarhetsrapporten publiceras årligen och kontakt- person för rapporten är hållbarhetschef Ida Ljungkvist.

Hållbarhetsrapporten adresserar Scandi Standards väsentliga inverkan, risker och möjligheter och beskriver arbetet med dessa samt relaterade interna styrdokument.

Scandi Standard har påbörjat omställningen mot hållbar- hetsrapportering enligt EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och kommer för verksamhets- året 2025 att rapportera i enlighet med European Sustaina- bility Reporting Standards (ESRS) i linje med implemente- ring i svensk lagstiftning. Rapporten för verksamhetsåret 2024 är avseende struktur och väsentlighetsanalys inspire- rad av CSRD och ESRS men syftar inte till att uppfylla alla formella krav. All CSRD-relaterad rapportering ska ses som preliminär.

I årets redovisningsprocess har också kommande ökade krav på klimatrapportering beaktats, och Taskforce on Climate-related Financial Disclosures (TCFD:s) samt EU:s riktlinjer för icke-finansiell rapportering avseende klimat- relaterad information har applicerats. Baserat på detta beskrivs klimatrelaterade risker och möjligheter samt den underliggande scenarioanalysen. Under 2024 har rapporte- ring också gjorts till CDP avseende klimat, vatten och bio logisk mångfald för hela koncernen.

Scandi Standard rapporterar i enlighet med kraven i EU:s taxonomi, se sidorna 94–96. I nuläget omfattas ingen del av Scandi Standards omsättning och bara en liten del av kapital- utgifter och driftsutgifter.

GRI Standards 2021 och egna upplysningar

Scandi Standards hållbarhetsredovisning för 2024 har upp- rättats i enlighet med Global Reporting Initiatives Standards 2021. Läs mer om GRI på www.globalreporting.org.

På sidorna 116–118 presenteras ett GRI-index, som anger både de obligatoriska och valda GRI-upplysningar som ingår i redovisningen, samt läshänvisningar till var i rapporten informationen finns. När tillämpligt indikeras också vilka avsteg som gjorts från rapporteringsprinciperna.

GRI- rapporten innehåller även egna upplysningar. Samtliga av dessa rapporteras i Scandi Standards hållbarhets- rapporterings system och konsolideras kvartalsvis eller årsvis beroende på typ av nyckeltal. Viktningen görs utifrån storlek på respektive land eller produktionsanläggning.# Om hållbarhetsrapporten

Allmän information

Följande rapporteringsprinciper gäller för de egna upplysningarna: Antibiotikaanvändning redovisas som andel behandlade flockar. Fotpoäng, en djurvälfärdsindikator där 100 fötter per flock bedöms, rapporteras på en skala 0–200. Desto lägre siffra, desto bättre fothälsa. Detta görs manuellt när fåglarna ankommer till slakteriet. Fodereffektivitet mäter genomsnittlig mängd foder (kg) per kilo levande vikt. Detta rapporteras separat för konventionell slaktkyckling och mer långsamtväxande hybrider. Mortalitet i uppfödning och transport beräknas som andel kycklingar som inte kan användas till livsmedelsproduktion. Soja reduktion beräknas som andel soja i genomsnitt i kycklingarnas foder baserat på information från uppfödare och foderproducenter. Kritiska reklamationer och produktåterkallelser rapporteras enligt gruppgemensamma riktlinjer, se sidan 110.

Scandi Standards hållbarhetsredovisning är översiktligt granskad av PwC. Risk- och revisionsutskottet överser arbetet med den externa granskningen. Under 2024 har även arbetet med att ta fram ett internkontrollramverk för hållbarhetsrapportering påbörjats. Detta beskrivs i mer detalj i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 121–132. Redovisad information och data avser Scandi Standards verksamhet i sin helhet, där inget annat anges.

Global Compact

Scandi Standard har skrivit under och efterlever Global Compact, FN:s initiativ för ansvarsfullt företagande. Det innebär ett åtagande att aktivt implementera Global Compacts tio principer för mänskliga rättigheter, arbetsrättigheter, miljö och antikorruption.

84 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Om hållbarhetsrapporten
Allmän information
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
GRI-index

Scandi Standards hållbarhetsarbete utgår ifrån den dubbla väsentlighetsanalysen, som innehåller prioriterade inverkningar, risker och möjligheter. Dessa tillsammans med hållbarhetsmålen, som beskriver mål och nyckeltal för respektive fokusområde, sätter nivån för koncernens gemensamma hållbarhetsarbete. Varje bolag och produktionsanläggning inom koncernen har ett åtagande att följa och bidra till de gemensamma målen.

Organisation och styrning

Hållbarhetsarbetet bedrivs integrerat i verksamheten som en del av ordinarie processer och ansvarsområden. På koncernnivå finns en hållbarhetschef, som är del av koncernledningen, med uppgift att definiera strategi och mål, ansvara för rapporteringsprocesserna samt koordinera och stödja implementeringsarbetet i organisationen. Styrgruppen för hållbarhet har under 2024 bestått av hållbarhetschef, vd och koncernchef, HR och kommunikationschef, Group Supply Chain Director, Group Live Operations Director, Group Investor Relations och M&A manager, Head of Group Quality, Miljö- och klimatchef samt Marknads- och Innovationschef i Den Stolte Hane. Av dessa nio medlemmar ingår fem i koncernledningen. Styrgruppen är tillsammans med koncernchefen ansvarig för att säkerställa relevant information till styrelsen som ytterst är ansvarig för koncernens hållbarhetsstrategi och resultat.

Hållbarhetschefen närvarar regelbundet vid styrelsemöten för att bland annat utbilda och uppdatera styrelsen kring status avseende nya regelverk och väsentliga hållbarhetsfrågor. Hållbarhetschefen uppdaterar också risk- och revisionsutskottet avseende frågor relaterade till hållbarhetsrapporteringen och framtagandet av ett internkontrollramverk för hållbarhetsrapportering.

Specifikt har styrelsen under 2024 fattat beslut om en uppdaterad uppförandekod för leverantörer, en ny policy för kvalitet och livsmedelssäkerhet, samt uppdaterade policyer avseende hälsa och säkerhet och visselblåsning. Styrelsen har även godkänt den dubbla väsentlighetsanalysen och följt implementeringen av det nya hållbarhetsrapporteringsdirektivet (CSRD). Därtill avrapporteras hållbarhetsrelaterade nyckeltal till styrelsen vid varje ordinarie styrelsemöte och i mer detalj i samband med kvartalsrapporterna.

Hållbarhetsmål och nyckeltal ingår i koncernens affärsplan och utgör tio procent av de bonusgrundande målen för alla som ingår i Scandi Standards lång- och kortsiktiga incitamentsprogram, bland annat koncernledningen och respektive lands ledningsgrupp. Uppföljning sker kvartalsvis i koncernledningen, samt presenteras löpande i kvartalsrapporteringen till marknaden. De tre nyckeltalen – arbetskadefrekvens, antibiotikaanvändning och koldioxidutsläpp – är också knutna till Scandi Standards finansiering.

Hållbarhetspolicyer

Scandi Standards uppförandekod utgör koncernens övergripande hållbarhetspolicy och gäller för samtliga chefer, medarbetare och alla delar av verksamheten, samt för styrelsens medlemmar. Uppförandekoden som anger att miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande är en integrerad del av affärsstrategin, och beskriver förhållningssätt och riktlinjer som gäller för väsentliga hållbarhetsfrågor inom områdena miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption.

Uppförandekoden tar utgångspunkt i ILO:s kärnkonventioner, OECD:s principer för multinationella företag, samt FN:s principer för företagande och mänskliga rättigheter, inklusive genomförande av due diligence och tillämpning av försiktighetsprincipen. För att ytterligare stärka och förtydliga viktiga principer för hur vi arbetar och bedriver verksamhet antog styrelsen under 2022 en ny version av uppförandekoden. Under 2023 togs medarbetarutbildningar fram för både kontors- och produktionsanställda och implementering i organisationen påbörjades, arbetet med detta har fortsatt under 2024.

Scandi Standards uppförandekod för leverantörer ställer motsvarande krav som den interna uppförandekoden på koncernens leverantörer. I tillägg till detta har Scandi Standard ett antal koncerngemensamma policyer som tydliggör och specificerar hållning och ramar för olika väsentliga områden: miljö, hälsa och säkerhet, kvalitet och livsmedelssäkerhet, produktinnehåll, antibiotika och djurvälfärd. Flera policyer finns tillgängliga på Scandi Standards hemsida och beskrivs mer utförligt i tabellen på sidan 86 där en översikt av policyns huvudsakliga innehåll och omfattning samt högsta ansvarig presenteras. Dessutom presenteras relevanta tredjepartsstandarder och koppling till ESRS standarder. Målsättningen är att samtliga policyer ska finnas tillgängliga på hemsidan i samband med implementeringen av CSRD.

85 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Om hållbarhetsrapporten
Allmän information
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
GRI-index

Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras

Policy	Policyns huvudsakliga innehåll	Policyns omfattning	Högsta ansvarig	Relevanta tredjepartsstandarder	Beaktning av intressenter	ESRS standard
Uppförandekod	Uppförandekoden beskriver förhållningssätt och riktlinjer för miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande.	Den egna verksamheten.	Styrelsen	International Labour Organization, ILO:s kärnkonventioner, FN:s Global Compact, OECD:s principer för multinationella bolag, FN:s principer för företagande och mänskliga rättigheter.	Beaktade intressenter redovisas på sidan 92.	S1, G1, E1–E5
Leverantörs uppförandekod	Uppförandekoden för leverantörer beskriver det förhållningssätt och de riktlinjer för miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande som Scandi Standard förväntar sig av sina leverantörer.	Värdekedjan i tidigare led.	Styrelsen	ILO:s kärnkonventioner.	Beaktade intressenter redovisas på sidan 92.	S2, S3, G1
Miljöpolicy	Policyn syftar till att reglera hur Scandi Standard arbetar med miljöfrågor och beskriver väsentliga områden såsom klimatförändringar, föroreningar, vattenresurser och marina resurser, biologisk mångfald och ekosystem, samt resursanvändning och cirkulär ekonomi.	Den egna verksamheten samt värdekedjan i tidigare led.	Styrelsen	Certifieringar för ansvarsfull produktion av soja, inklusive Round Table for Responsible Soy (RTRS) och ProTerra, Greenhouse Gas Protocol Accounting and Reporting standard, Science Based Targets initiative (SBTi), ISO14001.	Beaktade intressenter redovisas på sidan 92.	E1–E5
Djurvälfärds policy	Policyn beskriver hur vi arbetar med djurvälfärd, inklusive frågor som uppfödarkompetens och engagemang, kvaliteten på nykläckta kycklingar, foderkvalitet, stallmiljö, möjlighet till naturligt beteende, uppfödning, lastning och transport samt bedövning och slakt.	Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare led.	Styrelsen	De fem friheterna för djurvälfärd.	Beaktade intressenter redovisas på sidan 92.	G1
Antibiotika policy	Policyn beskriver Scandi Standards riktlinjer för användning av antibiotika i djuruppfödning.	Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare led.	Styrelsen		Beaktade intressenter redovisas på sidan 92.	G1
Group Clean Label Policy	Riktlinjer för hela verksamheten gällande tillsatser och näringsinnehåll i våra produkter samt produktutveckling.	Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare och senare led.	Styrelsen		Beaktade intressenter redovisas på sidan 92.	S4
Kvalitets- och livsmedelssäkerhetspolicy	Policyn specificerar fokusområden för kvalitet och livsmedelssäkerhet i den egna verksamheten och för slutkonsumenter av Scandi Standards produkter.	Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare och senare led.	Styrelsen	BRC, IFS och FSSC.	Beaktade intressenter redovisas på sidan 92.	S4
Visselblåsar policy	Processen för visselblåsning.	Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare och senare led.	Styrelsen		Beaktade intressenter redovisas på sidan 92.	G1
Policy för hälsa och säkerhet	Policyn beskriver ansvar och åtaganden på arbetsplatsen för hälsa och säkerhet.	Den egna verksamheten.	Styrelsen		Beaktade intressenter redovisas på sidan 92.

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Om hållbarhetsrapporten

• Allmän information
• Miljöinformation
• Samhällsansvarsinformation
• Bolagsstyrningsinformation
• GRI-index

Strategi och värdekedja

Scandi Standard producerar färska, frysta och tillagade kycklingprodukter samt konsumtionsägg. En översiktlig bild av Scandi Standards värdekedja presenteras på denna sida och beskrivs i mer detalj på sidorna 25–27.

I samband med framtagandet av den dubbla väsentlighetsanalysen så har väsentliga inverkningar, risker och möjligheter för olika delar av värdekedjan identifierats och analyserats.

Scandi Standards värdekedja är komplex och går från odling av råvaror till foder, via föräldradjur, kläckeri och uppfödning till slakteri, förädling och förpackning innan produkterna distribueras till kunder och slutkonsumenter. Utöver de insatsfaktorer som är relaterade till kycklinguppfödningen så är viktiga insatsfaktorer för Scandi Standard förpack- ningar, transporter och logistik, indirekta varor och tjänster, samt övriga råvaror som används i förädlingen.

Varje steg i värdekedjan har sina utmaningar och Scandi Standard har identifierat inverkningar, risker och möjlig heter i varje del av värdekedja. Detta ligger till grund för det strategiska arbe- tet med hållbarhet.

I de flesta av Scandi Standards markna- der är endast slakt och förädling del av den direkt ägda verksamheten, resterande delar av värdekedjan tillhanda- hålls av externa samarbetspartners. På Irland har Scandi Standard även fodertillverkning och i Sverige uppfödning av föräldra djur och kläckeriverk samhet. Den litauiska verk- samheten har en mer integrerad värdekedja där delar av uppfödningen drivs av Scandi Standard. I flera marknader använder sig Scandi Standard till viss del av tredjepartspro- ducenter för delar av produktutbudet.

Scandi Standard ser hållbarhet som en integrerad del av verksamheten i varje led, där ekonomisk lönsamhet och minskade risker ofta går hand i hand med minskad inverkan på människorna, kyck- lingarna och planeten. Integrerad hållbarhet är därför också en egen pelare i strategin, och i tillägg till de tre mål som definierats som del av de strategiska målen på koncern- nivå så har mål för alla väsentliga hållbarhets områden tagits fram och godkänts av styrelsen. Målen presenteras i mer detalj på sidorna 88 och 93.

Värdekedja:

1. Foderproduktion
   Fodret produceras lokalt, med lokalt odlade spannmål såsom vete och havre tillsammans med importerade grödor såsom soja och majs.
2. Föräldradjur och kläckeri
   I föräldradjursproduktionen produceras 150–170 ägg per höna under 40 veckor. Dessa transporteras sedan till kläckeri för kläckningsprocessen.
3. Uppfödning
   Från kläckeriet transporteras den dags- gamla kycklingen till uppfödningsstallarna där den tillbringar 5–8 veckor beroende på typ av kyckling och uppfödningsform.
4. Slakt, förädling och packning
   Slaktkycklingen transporteras till slakteriet där slutprodukterna sedan packas eller transporteras vidare till förädlingsanläggningar.
5. Distribution och försäljning
   Färdiga produkter distribueras till kunder och konsumenter i dagligvaruhandeln, restauranger, storkök och industri.

Scandi Standards strategi för lönsam och hållbar tillväxt bygger på fyra pelare: öka värdet på vårt protein, öka effek- tivitet och resursanvändning, bättre tillsammans och inte- grerad hållbarhet. De strategiska pelarna samt målen beskrivs i mer detalj på sidorna 19–24.

87 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Om hållbarhetsrapporten

• Allmän information
• Miljöinformation
• Samhällsansvarsinformation
• Bolagsstyrningsinformation
• GRI-index

Vår riktning mot 2030

Scandi Standard affärsidé är att bidra till matglädje, hälsa och välbefinnande. Vi arbetar för en hållbar livsmedelsproduktion där vi tar ansvar från gård till gaffel – för människorna, kycklingarna och planeten.

Tillgänggöra lokalt, hälsosamt, säkert och kostnadseffektivt protein

Våra produkter är basen i både vår hållbarhetsstrategi och affärsstrategi. Vi strävar efter att erbjuda produkter med hög kvalitet och livsmedelssäkerhet som samtidigt är hälsosamma, tillverkas lokalt och är kostnadseffektiva jämfört med andra animaliska proteiner. På så sätt kan vi bidra till lokala näringar och vara en viktig del av vardagen för människor på alla våra hemmamarknader.

Maximerad resursanvändning och minimerat avfall

Varje kyckling och hela kycklingen räknas. Att kunna använda så stor del som möjligt av varje kyckling är centralt både ur ett hållbarhets- och ett lönsamhets- perspektiv. Nya innovativa idéer, bättre processer och produktutveckling är alla viktiga faktorer för att ta oss dit. Samtidigt är det viktigt att minimera avfall, såväl mat svinn som annat avfall som uppkommer i vår värde- kedja. När det kommer till matsvinn har vi, utöver det arbete som görs i vår egen produktion, en viktig roll att spela i sam- arbete med kunder för att göra det enkelt för slut konsumenten att minska sitt matsvinn.

Sunda och säkra arbetsplatser och engagerade medarbetare

Våra medarbetare är grunden i vår verksamhet. Att säkerställa att de har en sund och säker arbetsmiljö är vår högsta prioritet. Det är också en förutsättning för att behålla och attrahera kvalificerad personal. Vi vet att motiverade medarbetare som känner sig inkluderade också presterar bättre och är viktiga ambassadörer för Scandi Standard.

Minskad klimatpåverkan – från gård till gaffel

Kyckling är det animaliska protein med lägst klimat- påverkan, men vi kan bli ännu bättre. Vi har åtagit oss att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål för hela värde- kedjan. Målen, som validerats av Science Based Target initiative 1) , är att minska utsläpp kopplade till energi och industri i egen verksamhet och i värdekedjan med 42 procent till 2030, med 2021 som bas. Dessutom, har Scandi Standard definierat FLAG-mål (Forest, Land and Agriculture) och åtagit sig att minska utsläpp kopplat till markhantering och förändrad markanvändning med 30,3 procent både i egen verksamhet och i värdekedjan under samma tidsperiod. Över 90 procent av de totala utsläppen sker utanför vår egen verksamhet. Arbetet med att minska klimatpåverkan är nära knutet till rela- tionen med våra uppfödare, foder effektivitet och ett strukturerat arbete med biologisk mångfald.

Minskad och förbättrad plast- användning när vi utvecklar våra förpackningar

Förpackningar är nyckeln till livsmedelssäkerhet och produkternas hållbarhet. En bra förpackning minskar även matsvinn. Samtidigt är användningen av jungfrulig plastråvara ett problem för klimatet, haven och jordens ekosystem. Det utgör även en affärsrisk då området regleras i allt större utsträckning. Förpackningarna ska vara återvinningsbara, inte innehålla mer plast än nöd- vändigt och om möjligt vara baserade på återvunnet material eller biomaterial.

Bevara och utveckla vårt arbete med djurvälfärd

Scandi Standards veterinärer och andra experter på kyckling arbetar, tillsammans med alla uppfödare, varje dag för att säkerställa att våra kycklingar mår bra. Vi har långtgående och koncerngemensamma policyer för antibiotikaanvändning och djurvälfärd, där bland annat de fem friheterna för djurvälfärd säkerställs. Men vi kan bli ännu bättre. En frisk och välmående kyckling behöver ingen antibiotika och omvandlar effektivt foder till kött.

1) Sciencebasedtargets.org

88 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Om hållbarhetsrapporten

• Allmän information
• Miljöinformation
• Samhällsansvarsinformation
• Bolagsstyrningsinformation
• GRI-index

Väsentlighetsanalys, mål och nyckeltal

Processen för att identifiera väsentliga hållbarhets- relaterade risker, möjligheter och inverkansområden

Väsentliga hållbarhetsrelaterade risker, möjligheter och inverkansområden för Scandi Standards verksamhet sammanställdes i en första väsentlighetsanalys 2017 och har uppdaterats årligen. Under hösten 2023 genomförde Scandi Standard en första dubbel väsentlighetsanalys för att identifiera företagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Analysen genomfördes i enlighet med EU-direk- tivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) samt de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS).

Den dubbla väsentlighetsanalysen uppdaterades under 2024 och ett beslut avseende dess omfattning har tagits av koncernledningen och styrelsen under året.

Väsentlighetsanalysen följer principen om dubbel väsentlig- het och en hållbarhetsfråga anses väsentlig om den:

• Inverkansväsentlighet: Scandi Standards inverkningar på människor och/eller miljön.
• Finansiell väsentlighet: Hållbarhetsfrågor som utlöser inverkningar på Scandi Standards kassaflöden, utveck- ling, prestation, position, kapitalkostnad eller tillgång till finansiering.

Den dubbla väsentlighetsanalysen genomfördes i sex steg:

1. Identifiering av hållbarhetsfrågor
2. Intressentdialog och processanalys
3. Bedömning av inverkansväsentlighet
4. Bedömning av finansiell väsentlighet
5. Metod och definitioner för poängsättning
   6.# Väsentlighetskartläggning och dokumentation

Preliminärt resultat av Scandi Standards dubbla väsentlighetsanalys

Tematiska ESRS	Ämne	Underämne	Inverkningar, risker och möjligheter	Del i värdekedjan	Inverkansväsentlighet	Finansiell väsentlighet
ESRS E1 Klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Fysiska klimatrisker	Risk	Tidigare led, egen verksamhet	Icke-väsentlig	Väsentlig
		Begränsningar av klimatförändringar	Klimatpåverkan	Negativ inverkan	Tidigare led, egen verksamhet, senare led	Väsentlig
ESRS E2 Miljöförorening	Miljöförorening av luft				Icke-väsentlig	Icke-väsentlig
		Miljöförorening av vatten	Utsläpp till vatten	Negativ inverkan	Tidigare led, egen verksamhet	Väsentlig
		Miljöförorening av mark				Icke-väsentlig
		Miljöförorening av levande organismer och livsmedelsresurser				Icke-väsentlig
		Ämnen som inger betänkligheter				Icke-väsentlig
		Ämnen som inger mycket stora betänkligheter				Icke-väsentlig
		Mikroplast				Icke-väsentlig
ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser	Vatten				Icke-väsentlig	Icke-väsentlig
		Marina resurser				Icke-väsentlig

bedöms väsentlig antingen ur ett inverkans- eller finansiellt perspektiv. GRI-rapporteringen för 2024 har använt identifierade inverkansväsentliga områden som bas, jämfört med tidigare år bedöms även utsläpp till vatten som väsentligt.

Baserat på bruttolistan över hållbarhetsfrågor, inklusive under- och delunderämnen, som tillhandahålls i ESRS 1 Allmänna krav, genomfördes en initial bedömning av varje fråga i relation till Scandi Standard. Bedömningen omfattade Scandi Standards affärsverksamhet, geografiska områden, sektorer och värdekedja. Förutom de frågor som omfattas av ESRS, identifierades även andra hållbarhetsfrågor som inte inkluderas i ESRS men som också potentiellt kan vara väsentliga för Scandi Standard. Detta resulterade i en preliminär lista på 36 hållbarhetsfrågor som spänner över Scandi Standards värdekedja och olika tidshorisonter.

89 | Scandi Standard årsredovisning 2024 OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT Om hållbarhetsrapporten Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation GRI-index

Tematiska ESRS	Ämne	Underämne	Inverkningar, risker och möjligheter	Del i värdekedjan	Inverkansväsentlighet	Finansiell väsentlighet
ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem	Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald	Minskad biologisk mångfald	Negativ inverkan	Tidigare led	Väsentlig	Väsentlig
		Inverkningar på arters tillstånd	Minskad biologisk mångfald	Negativ inverkan	Tidigare led	Väsentlig
		Inverkningar på ekosystems omfattning och tillstånd	Minskad biologisk mångfald	Negativ inverkan	Tidigare led	Väsentlig
		Inverkningar på och beroenden av ekosystemtjänster	Minskad biologisk mångfald	Negativ inverkan	Tidigare led	Väsentlig
ESRS E5 Cirkulär ekonomi	Resursinflöden, inklusive resursanvändning	Hög resursanvändning	Negativ inverkan	Tidigare led, egen verksamhet	Väsentlig	Icke-väsentlig
		Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster	Minskat matavfall och högre nyttjandegrad av kycklingen	Möjlighet	Egen verksamhet, senare led	Väsentlig
		Avfall	Avfall och matsvinn	Negativ inverkan	Egen verksamhet, senare led	Väsentlig
ESRS S1 Den egna arbetskraften	Arbetsvillkor	Anställdas hälsa och säkerhet	Negativ inverkan	Egen verksamhet	Väsentlig	Väsentlig
		Likabehandling och lika möjligheter för alla	Arbetsförhållanden	Negativ inverkan	Egen verksamhet	Väsentlig
		Andra arbetsrelaterade rättigheter				Icke-väsentlig
ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan	Arbetsvillkor	Arbetsförhållanden	Negativ inverkan	Tidigare led	Väsentlig	Icke-väsentlig
		Likabehandling och lika möjligheter för alla				Icke-väsentlig
		Andra arbetsrelaterade rättigheter				Icke-väsentlig
ESRS S3 Berörda samhällen	Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter				Icke-väsentlig	Icke-väsentlig
		Samhällens civila och politiska rättigheter				Icke-väsentlig
		Urfolksrättigheter				Icke-väsentlig
ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare	Informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och/eller slutanvändare	Korrekt konsumentinformation	Negativ inverkan	Senare led	Väsentlig	Icke-väsentlig
		Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare	Biosäkerhet	Risk	Senare led	Väsentlig
		Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare				Icke-väsentlig
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande	Företagskultur	Talangattraktion	Risk	Egen verksamhet	Icke-väsentlig	Väsentlig
		Skydd för visselblåsare				Icke-väsentlig
		Djurskydd	Djurvälfärd	Möjlighet	Negativ inverkan	Risk
		Politiskt engagemang och lobbyverksamhet	Lagändringar	Risk	Egen verksamhet	Icke-väsentlig
		Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner				Icke-väsentlig
		Korruption och mutor	Lagefterlevnad	Risk		Icke-väsentlig

Tabellen visar resultatet av Scandi Standards dubbla väsentlighetsanalys, inklusive ämnen och underämnen bedömts som väsentliga från ett inverkansväsentlighetsperspektiv respektive ett finansiellt perspektiv. Väsentlighet från ett inverkansperspektiv används som grund för väsentlighet för GRI. I tabellen redovisas även i vilken del av värdekedjan som inverkningarna, riskerna och möjligheter uppkommer. På sidan 91 presenteras en matris innehållande alla tematiska standarder.

90 | Scandi Standard årsredovisning 2024 OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT Om hållbarhetsrapporten Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation GRI-index

Under den initiala bedömningen genomfördes en omfattande identifiering av Scandi Standards positiva och negativa inverkningar. Parallellt identifierades även finansiella risker och möjligheter, baserat bland annat på insikter från Scandi Standards tidigare TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) analys. Bedömningen utfördes med ett värdekedjeperspektiv, där Scandi Standards värdekedja, affärsmodell och nuvarande arbetsprocesser granskades noggrant. Därefter gjordes en bedömning, med hänsyn till bruttolistan av hållbarhetsfrågorna som omfattas av ESRS samt hållbarhetsfrågor som inte omfattas av ESRS. Bedömningen omfattade en analys av väsentliga inverkningar och finansiella effekter som varje fråga är kopplad till, inom ramen för Scandi Standards verksamhet. De identifierade riskerna och möjligheterna i ovannämnda processer integrerades i motsvarande hållbarhetsfråga i bruttolistan. Ytterligare inverkningar, risker, och möjligheter kartlades baserat på resultat från Scandi Standards intressentdialoger, interndokumentation och skrivbordsgranskningar. De befintliga riskprocesserna integrerades med de metoder som anges i ESRS och användes i bedömningen av den dubbla väsentlighetsanalysen. De kartlagda inverkningarna, riskerna och möjligheterna identifierades över kort-, medellång- och långsiktiga tidshorisonter samt var i värdekedjan de uppkommer.

Efter kartläggningen av Scandi Standards positiva och negativa, faktiska och potentiella inverkan på människor och miljö inom hållbarhetsfrågorna, poängsattes och prioriterades inverkansväsentligheterna. Negativ inverkan poängsattes baserat på allvarlighetsgrad, en kombination av skala (0–5), omfattning (0–5), återställbarhet (0–5) och sannolikhet (0–100%). Totalt identifierades och poängsattes 59 inverkningar. Omfattningen av inverkan varierade mellan ”minimal”, ”informativ”, ”viktig”, ”signifikant” och ”kritisk”.

I likhet bedömdes de respektive finansiella effekterna för hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter baserat på omfattningen av den potentiella finansiella effekten enligt en skala (1–5) och sannolikhet (0–100%) för att de inträffar. Poängsättningen utgick från företagets befintliga riskhanteringssystem (ERM). Totalt identifierades och poängsattes 62 risker och möjligheter. Omfattningen av

	Minimal	Informativ	Viktig	Signifikant	Kritisk
Kritisk
Signifikant
Viktig
Informativ
Minimal
Finansiell Väsentlighet

Tematiska ESRS	Ämne	Underämne	Inverkningar, risker och möjligheter	Del i värdekedjan	Inverkansväsentlighet	Finansiell väsentlighet
E1 – Klimatförändringar
E2 – Miljöförorening
E3 – Vattenresurser och marina resurser
E4 – Biologisk mångfald och ekosystem
E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi
S1 – Den egna arbetskraften
S2 – Arbetstagare i värdekedjan
S3 – Berörda samhällen
S4 – Konsumenter och slutanvändare
G1 – Ansvarsfullt företagande

I matrisen presenteras resultatet av Scandi Standards dubbla väsentlighetsanalys. Inverkansväsentligheten redovisas på y-axeln och den finansiella väsentligheten på x-axeln. Väsentlighetströskeln är satt till signifikant. effekterna sträckte sig från ”minimal”, ”informativ”, ”viktig”, ”signifikant” och ”kritisk”.

Tröskelvärden som validerats internt genom workshops samt diskussioner med lokala hållbarhetsansvariga och koncernledningen fastslogs av styrelsen i samband med att beslut fattades kring den dubbla väsentlighetsanalysen. Scandi Standards styrelse har beslutat att en inverkan, risk eller möjlighet är väsentlig om den åtminstone är ”signifikant”. Det innebär att hållbarhetsfrågan som är associerad till den inverkan, risk och möjlighet som bedöms ”signifikant” eller ”kritiskt”, också bedöms som väsentlig.# Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Om hållbarhetsrapporten

Allmän information

Beslutet att en fråga bedöms väsentlig om den åtminstone når tröskeln ”signifikant” grundas på att det finns ett behov av att prioritera de viktigaste frågorna från ett intressentperspektiv samt att kunna upprätthålla effektiv resursallokering och hantering. De preliminära resultaten validerades sedan av representanter från ledningsgruppen och andra nyckelfunktioner i företaget och slutliga justeringar gjordes. Väsentlighetsbedömningen resulterade i att 8 aktuella standarder för ESRS anses vara väsentliga och 17 under- ämnen, som presenteras i tabellen på sidorna 89–90 samt i matrisen på sidan 91. I tabellen på sidorna 89–90 presente- ras även de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som identifierats samt vart i värdekedjan de uppstår.

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

GRI-index

Intressentdialog

Under 2022 genomlystes och förstärktes processen för intressentdialog. Merparten av intressenterna är lokala, och arbetet med intressenter tar därför sin utgångspunkt i de lokala bolagen. Ledningsgruppen i respektive land identifierar årligen sina prioriterade intressentgrupper. Baserat på respektive bolags strategi för intressentdialog identifieras även en handlingsplan för året som sedan löpande följs upp. De lokala planerna sammanställs på koncernnivå och kompletteras med koncerngemensamma intressenter. I samband med den dubbla väsentlighets- analysen engagerades interna ämnesexperter från alla länder, varumärken och koncernfunktioner. För att säker- ställa en fullständig analys valdes interna företrädare ut för att representera externa intressenter. Urvalet baserades på kriterier, såsom deras roll, expertis, relation till en viss intressentgrupp och samhällsroll. Exempelvis användes konsumentundersökningar och forskningrapporter som underlag och intressentrepresentation. Dessutom upprätt- håller Scandi Standard ett kontinuerligt engagemang i de samhällen där vi verkar och deltar regelbundet i relevanta forum med olika externa intressenter. Dessa interaktioner fungerar som en solid grund för bedömning av företagets mest väsentliga inverkningar, risker och möjligheter.

I tabellen nedan redovisas Scandi Standards prioriterade intressentgrupper i bokstavsordning samt information kring prioriterade frågor och strategi för dialog och sam- verkan. Processen för arbete med väsentlighet och intres- sentdialog följs kontinuerligt upp av styrgruppen för håll- barhet. Scandi Standards lokala bolag är medlemmar i lokala bransch- och intresseorganisationer relaterat speci- fikt till kyckling produktion, och även mer generellt till livs- medelsproduktion. En lista med relevanta organisationer finns på sidan 111. På koncernnivå syns en ökad efterfrå- gan och behov vad gäller utvecklad dialog med kunder och investerare kring hållbarhetsfrågor, och under året har ett stort antal förfrågningar om Scandi Standards hållbarhets- arbete, mål och riskhantering mottagits.

Intressent	Väsentliga frågor	Hur vi arbetar
Branschorganisationer	Kvalitet och livsmedelssäkerhet, klimat och växthusgaser, djurvälfärd	Proaktivt genom representation i relevanta styrelser och genom deltagande i möten, seminarium och relevanta dialoger och remissprocesser
Investerare	Klimat och växthusgaser, djurvälfärd, fodereffektivitet, arbetsmiljö	Rapportering kvartalsvis till marknaden, kapitalmarknadsdagar och individuella möten
Konsumenter	Klimat och växthusgaser, djurvälfärd, nutrition och hälsa, plast och förpackningar	Produktutveckling och innovation för att möta slutkonsumentens förväntningar
Kunder	Kvalitet och livsmedelssäkerhet, klimat och växthusgaser, djurvälfärd, matsvinn	Tillgänglighet och transparens kring väsentliga frågor. Vi får i ökad utsträckning förfrågningar kring exempelvis klimatberäkningar
Leverantörer	Kvalitet och livsmedelssäkerhet, plast och förpackningar, leverantörer (uppförandekod)	Proaktivt för att säkerställa samsyn kring väsentliga frågor
Medarbetare	Arbetsmiljö, inkluderande kultur, kvalitet och livsmedelssäkerhet samt generella hållbarhetsfrågor	Proaktivt i ett stort antal kanaler såsom avdelningsmöten, intranät, digitala skyltar, skriftlig information, och större informationsmöten
Myndigheter och lagstiftare	Arbetsmiljö, kvalitet och livsmedelsäkerhet, djurvälfärd, lokal miljö kring våra produktionsplatser	Regelbunden kontakt med relevanta myndigheter. Vår verksamhet kontrolleras dagligen av olika kontrollinstanser
Uppfödare	Djurvälfärd, antibiotikaanvändning, fodereffektivitet.	Proaktivt genom gårdsbesök, specialistgrupper, kvalitetsprogram samt löpande skriftlig information

Våra hållbarhetsmål

Syftet med hållbarhetsmålen är att skapa ett ramverk för det långsiktiga hållbarhetsarbetet, stärka kommunikationen till olika intressentgrupper samt säkerställa att gemensamma nyckeltal mäts och följs upp på samma sätt på alla nivåer i koncernen. Målen beskrivs också mer övergripande på sidan 88.

Fokusområde 2030	Hållbarhetsmål	Uppföljning	Mål 2030	2024	2023	2022	Baseline 2021	Koppling till ESRS
Människorna	Kvalitet och livsmedelssäkerhet	Tillgängliggöra lokalt, hälsosamt, säkert och kostnadseffektivt protein
	Kritiska reklamationer och produktåterkallelser	Kritiska reklamationer	0	0	0	2	0
		Produktåterkallelser	0	0	2	0	7
	Kvalitets- och livsmedelssäkerhetskultur	Andel svarande	90%	75%	76,6%	81,5%	74,3%
	Nutrition och hälsa	Efterlevnad Clean Label Policy	100%	97,6%	99%	97%	n/a
		Saltreduktion	Lokala mål	n/a	n/a	n/a	n/a
	Leverantörer	Efterlevnad uppförandekod leverantörer	100% av högriskleverantörer	73,1%	52,9%	48,3%	38,8%	S3
	Arbetsmiljö	Säkra, sunda och engagerade medarbetare
		Arbetsskador med frånvaro (LTIFR)	15	27,1	23,8	27,4	39,2	S1
	Medarbetarnöjdhet	Scandi Pulse – medarbetarnöjdhet	75	73	n/a	71	n/a
	Inkluderande kultur	Scandi Pulse – inkluderande kultur	90	74	n/a	73	n/a
Kycklingarna	Djurvälfärd	Bevara och utveckla vårt arbete med djurvälfärd
		Djurvälfärdsindikator (fotpoäng)	<5	6,5	9,9	12,2	9,3	G1
		Mortalitet transport	0,13%	0,10%	0,10%	0,09%	0,10%
		Mortalitet uppfödning	3,5%	3,8%	4,2%	3,7%	3,6%
	Antibiotikaanvändning	Antibiotikaanvändning	<1%	4,4%	8,1%	10,8%	5,2%
Planeten	Fodereffektivitet	Minskad klimatpåverkan från kyckling – från gård till gaffel
		Sojareduktion (andel soja i fodret)	–50%	22,1%	23,3%	21,5%	n/a	E4
	Biologisk mångfald	Uppfödarrapportering av data avseende miljö och klimat	100%	24%	3%	0%	0%	E1, E2 & E4
	Klimat och växthusgaser	Scope 1 & 2 utsläpp i förhållande till 2021 (ton CO2 e)	–42% (Energi och industri) –30.3% (FLAG)	31 463 494	32 234 428	31 518 427	–
		Scope 3 utsläpp i förhållande till 2021 (ton CO2 e)	–42% (Energi och industri) –30.3% (FLAG)	144 324 742	669 137 971	829 910	–131 708 812
	Plast och förpackningar	Minskad och förbättrad plastanvändning när vi utvecklar våra förpackningar
		Återvinningsbara förpackningar	100%	90,8%	90,1%	n/a	n/a	E5
		Förpackningar av återvunnet eller icke-fossilt material	50%	57%	54%	31%	21%
		Plastreduktion	–20%	4,6% (5 165 ton)	–5,8% (4 648 ton)	–9,5% (4 466 ton)	4 936 ton
	Avfall	Maximerad resursanvändning och minimerat avfall
		Avfall till återvinning	40%	33,9%	30,0%	20,8%	n/a	E5
	Matsvinn	Matavfall i produktion	<1%	1,4%	1,5%	1,3%	1,2%	E5
	Vatten	Vattenmål relaterade till volym och kvalitet	Lokala mål	n/a	n/a	n/a	n/a	E2 & E3

Scandi Standard arbetar löpande med att förbättra datakvaliteten, speciellt kopplat till klimatdata i värdekedjan. Sedan 2021 har ett omfattande arbete gjorts för att förstå och samla in specifik data, bland annat kopplat till klimatpåverkan från fodertillverkning. I samband med att de nya FLAG-målen godkändes, justerades också basåret 2021, samt jämförelseåret 2023. 2022 räknades inte om och redovisas därför inte.

Upplysningar enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 (Taxonomiförordningen)

Koncernens omsättning enligt taxonomin var under året 13 035 (13 022) MSEK, detta omfattar nettoomsättning, hyresintäkter samt intäkter från personalmatsal (not 4). Totala kapitalutgifter uppgick till 937 (596) MSEK, vilket omfattar immateriella tillgångar exklusive goodwill (not 11, rad investeringar), materiella anlägg- ningstillgångar (not 12, rad investeringar), förvärv (not 12, rad förvärv och avyttringar, bruttovärde relaterat till förvärv) samt nyttjanderättstillgångar (not 13, rad investeringar).

Driftsutgifter	Miljöinformation Kriterier för väsentligt bidrag	Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)	Ekonomiska verksamheter (1)	Kod (2)	Omsättning 2024 (MSEK) (3)	Andel av omsättning år 2024 (%) (4)	Begränsning av klimat- förändringar (5)	Anpassning till klimat- förändringar (6)	Vatten (7)	Föroreningar (8)	Cikulär ekonomi (9)	Biologisk mångfald (10)	Begränsning av klimatförändringar (11)	Anpassning till klimat- förändringar (12)	Vatten (13)	Föroreningar (14)	Cirkulär ekonomi (15)	Biologisk mångfald (16)	Minimiskydds- åtgärder (17)	Andel förenliga med taxonomi- kraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) omsättning, år 2023 (18)	Kategori möjliggörande verksamhet (19)	Kategori omställningsverk- samhet (20)
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A1.

Omsättning för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)

	Omsättning	%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	–	–	–	–	–	%
Varav möjliggörande verksamheter	0,0	0,0%	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,0%
Varav omställningsverksamheter	0,0	0,0%	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,0%

A2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)

Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)

	Omsättning	%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	%
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)	0,0	0,0%	0,0%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättning hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin	13 035	100%
Totalt (A+B)	13 035	100%

Omsättning enligt taxonomins definition är 198,1 (236,7) MSEK och omfattar främst reparation och underhåll av byggnader samt kortfristiga leasingavtal och leasing av tillgångar av lågt värde (totala driftsutgifter rapporteras på sidan 37, ”Övriga rörelsekostnader”).

Scandi Standard har analyserat samtliga tillkommande ekonomiska aktivi- teter i miljömål 1-2 samt miljömål 3-6. Ingen ekonomisk aktivitet som genererar omsättning för Scandi Standard omfattas av något av de sex miljömålen. Däremot omfattas en mindre del av kapi- talutgifter och driftsutgifter. Kapitalutgifter som omfattas avser investeringar och återinvesteringar i produktionsanläggningarna relaterat till CCM 7.2 / CE 3.2 Renovering av befintliga byggnader samt CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader, vilken avser koncernens förlängda hyresavtal avseende hyra av lokaler. Reno- vering av befintliga byggnader avser diverse renoveringar av pro- duktionsanläggningar. För de driftsutgifter som omfattas av taxo- nomin avses aktivitet CCM 7.2 / CE 3.2 Renovering av befintliga byggnader. Inga kapitalutgifter eller driftsutgifter som omfattas av taxonomin har bedömts vara taxonomiförenliga. Scandi Standard följer taxonomins utveckling noga, inklusive en eventuell framtida inkludering av ekonomiska aktiviteter relaterade till livsmedelspro- duktion, vilket ligger närmare kärnverksamheten.

94 | Scandi Standard årsredovisning 2024 OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT Om hållbarhetsrapporten Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation GRI-index

Kapitalutgifter

Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)

Ekonomiska verksamheter (1)

Kod (2)	Kapitalutgifter 2024 (MSEK) (3)	Andel av kapital- utgifterna år 2024 (%) (4)	Begränsning av klimat- förändringar (5)	Anpassning till klimat- förändringar (6)	Vatten (7)	Föroreningar (8)	Cikulär ekonomi (9)	Biologisk mångfald (10)	Begränsning av klimatförändringar (11)	Anpassning till klimat- förändringar (12)	Vatten (13)	Föroreningar (14)	Cirkulär ekonomi (15)	Biologisk mångfald (16)	Minimiskydds- åtgärder (17)	Andel förenliga med taxonomi- kraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) kapitalutgifter, år 2023 (18)	Kategori möjlig- görande verksam- het (19)	Kategori omställ- ningsverk- samhet (20)
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)	0,0	0,0%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	–	–	–	–	–	–	0,0%
Varav möjliggörande verksamheter	0,0	0,0%	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,0%
Varav omställningsverksamheter	0,0	0,0%	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,0%
A2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Konstruktion av nya byggnader CCM 7.1 CE 3.1			–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	1,0%
Renovering av existerande byggnader CCM 7.2 CE 3.2	22,9	2,4%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL						0,6%
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7	34,0	3,6%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL						26,2%
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)	56,9	6,1%	6,1%	—	—	—	—	—	—	—					27,8%
A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)	56,9	6,1%	6,1%	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	27,8%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin	880,1	93,9%
Totalt (A+B)	937,0	100%

95 | Scandi Standard årsredovisning 2024 OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT Om hållbarhetsrapporten Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation GRI-index

Driftsutgifter (Opex)

Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)

Ekonomiska verksamheter (1)

Kod (2)	Driftsutgifter 2024 (MSEK) (3)	Andel av driftsutgifterna år 2024 (%) (4)	Begränsning av klimat- förändringar (5)	Anpassning till klimat- förändringar (6)	Vatten (7)	Föroreningar (8)	Cikulär ekonomi (9)	Biologisk mångfald (10)	Begränsning av klimatförändringar (11)	Anpassning till klimat- förändringar (12)	Vatten (13)	Föroreningar (14)	Cirkulär ekonomi (15)	Biologisk mångfald (16)	Minimiskydds- åtgärder (17)	Andel förenliga med taxonomi- kraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) driftsutgifter, år 2023 (18)	Kategori möjlig- görande verksam- het (19)	Kategori omställ- ningsverk- samhet (20)
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)	0,0	0,0%	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	–	–	–	–	–	–	–	0,0%
Varav möjliggörande verksamheter	0,0	0,0%	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,0%
Varav omställningsverksamheter	0,0	0,0%	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	0,0%
A2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Renovering av existerande byggnader CCM 7.2 CE 3.2	39,1	19,7%	EL	N/EL	N/EL	N/EL	N/EL	EL	N/EL						16,2%
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)	39,1	19,7%	19,7%	—	—	—	—	—	—	—					16,2%
A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)	39,1	19,7%	19,7%	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	16,2%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftsutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin	159,0	80,3%
TOTALT (A+B)	198,1	100%

Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter

Kärnenergirelaterade verksamheter

1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergi- processer med minimalt avfall från bränslecykeln. NEJ
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. NEJ
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. NEJ

Fossilgasrelaterade verksamheter

1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktions- anläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värme- produktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ

	Andel omsättning / total omsättning	Taxonomi- förenlighet per mål	Mål som omfattas av taxonomin
CCM	0%	0%
CCA	0%	0%
WTR	0%	0%
CE	0%	0%
PPC	0%	0%
BIO	0%	0%
	Andel kapitalutgifter / totala kapitalutgifter	Taxonomi- förenlighet per mål	Mål som omfattas av taxonomin
CCM	0%	6,1%
CCA	0%	0%
WTR	0%	0%
CE	0%	2,4%
PPC	0%	0%
BIO	0%	0%
	Andel driftsutgifter / totala driftsutgifter	Taxonomi- förenlighet per mål	Mål som omfattas av taxonomin
CCM	0%	19,7%
CCA	0%	0%
WTR	0%	0%
CE	0%	19,7%
PPC	0%	0%
BIO	0%	0%

96 | Scandi Standard årsredovisning 2024 OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT Om hållbarhetsrapporten Allmän information Miljöinformation Samhällsansvarsinformation Bolagsstyrningsinformation GRI-index

Klimatförändringar (ESRS E1)

STYRNING OCH STRATEGI

Generella principer för styrning och ansvarsfördelning relaterat till hållbarhet beskrivs på sidan 85. Styrelsen är ansvarig för att klimat- relaterad inverkan samt risker och möjligheter integreras i verk- samheten. Detta görs exempelvis genom att inkludera klimat som en av tre hållbarhetsfaktorer i ledningens incitamentsprogram. Hållbarhetsindikatorerna utgör 10 procent av det kortsiktiga incitamentsprogrammet och är kopplade till en av prestations - ak tierätterna i det långsiktiga incitamentsprogrammet. I dags- läget omfattas klimatpåverkan i den egna verksamheten (scope 1 och scope 2), antibiotikaanvändning och arbetsskadefrekvens. Klimatpåverkan i värdekedjan (scope 3) kommer att inkluderas när rikt linjerna för beräkningar inom landsektorn applicerats i sin helhet och beräkningsmodellerna stabiliserats.

Generell information om Scandi Standards strategi och integra- tion av hållbarhets- och klimataspekter i det strategiska arbetet beskrivs på sidorna 87–93.

HANTERING AV INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Scandi Standard har antagit en miljöpolicy för hantering av väsent- liga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Miljöpolicyn behandlar områdena begränsning av klimatförändringarna, anpassning till klimatförändringarna och energieffektivitet och beskrivs närmare i tabellen på sidan 86.# Hållbarhet
Som livsmedelsproducent är vi beroende av en fungerande jordbruksvärdekedja, främst för produktion av foder till våra kycklingar och kycklinguppfödning. Samtidigt ser vi ändrade konsumtionsmönster, nya kundkrav och ökade varumärkesrisker kopplade till klimatförändringarna. Under våren 2023 genomfördes en analys där risker och möjligheter kopplade till klimatförändringarna i enlighet med rapporteringsramverket Taskforce for Climate-related Financial Disclosures (TCFD) identifierades och värderades. Tre olika scenarier togs fram med hjälp av IEA-, WBCSD- och IPCC-data för att testa motståndskraften i Scandi Standards strategi då det kommer till klimatförändringarna. Uppskattning av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheterna är en komplex process med många faktorer som påverkar resultatet. I metoden för TCFD ingår därför att definiera olika scenarier där man tar hänsyn till exempelvis ambitionsnivån för lagstiftning och fysiska förändringar som följer från en höjning av den globala genomsnittstemperaturen. Klimatscenarierna som användes var 1,5 °C, <2°C, >3°C. Risker och möjligheter identifierades med hjälp av externa trender och faktorer, men även genom diskussioner med interna nyckelpersoner. Den finansiella väsentligheten mättes utifrån finansiell exponering och uppskattningar gjordes baserat på Scandi Standards egen finansiella data. I tabellen på sidan 99 presenteras de väsentliga risker och möjligheter som identifierades samt uppskattad finansiell påverkan. Dessa har också använts som ingångsvärden i den dubbla väsentlighetsanalysen.

Begränsning av klimatförändringar

Arbetet med att systematiskt integrera hållbarhet i såväl strategi som operativ verksamhet, med utgångspunkt i våra hållbarhetsmål för 2030, är ett prioriterat fokusområde i organisationen. Detta innebär att Scandi Standard både på koncernnivå och i respektive land arbetar med att ta fram åtgärdsplaner för att nå lokala och koncernövergripande mål. Arbete och åtgärder för minskad klimatpåverkan omfattar alla led i vår värdekedja. Sett till hela livscykeln står odling och produktion av foder samt foderomvandling och uppfödning av kycklingarna för den stora merparten av klimatavtrycket. Detta beskrivs i mer detalj i Scandi Standards klimatövergångsplan som tagits fram i en första version under året. Tillsammans med det arbete som gjorts för att ta fram klimatmål så gjordes under 2021 och 2022 även beräkningar av koldioxidavtrycket på produktnivå för 282 produkter på samtliga Scandi Standards hemmamarknader. Tillsammans med the Carbon Trust har en modell anpassad till Scandi Standards värdekedja tagits fram i enlighet med standarden PAS 2050. Dessa beräkningar har även tredjepartsverifierats och används för klimatmärkning av produkter i butik. Syfte och fokus för detta utmanande och tidskrävande arbete har varit att öka transparensen mot kunder och konsumenter kring vår klimatpåverkan, att på ett bättre sätt kunna besvara ökande förfrågningar från kunder, samt att säkerställa att förbättringsinitiativ fokuseras där de gör mest nytta. En process för att uppdatera koldioxidberäkningarna på produktnivå för att säkerställa att bästa tillgängliga data används har startats under 2024 och beräknas vara klar i början av 2025.

Anpassning till klimatförändringar

Klimatförändringarna förväntas öka foderpriserna på grund av mindre skördar orsakade av torka, vattenbrist, översvämningar, extremvärme och annat extremväder. Att anpassa sig till att vara mindre beroende av soja från Sydamerika kan vara en möjlighet för Scandi Standard och potentiellt bidra till att säkerställa en mer tillförlitlig tillgång på viktiga ingredienser och större stabilitet i prissättningen. Att i högre utsträckning byta till lokalproducerat spannmål och proteingrödor kan ha en minskad negativ inverkan genom sänkta utsläpp från leverantörskedjan kopplat till soja. Under de senaste åren har Scandi Standard genomfört ett strategiskt projekt för att ersätta soja med lokalt producerade proteingrödor i kycklingarnas foder. Detta har även testats i produktionsskala i Sverige och Finland med goda resultat.

Klimatövergångsplan

Scandi Standards klimatövergångsplan är en omfattande och tidsbunden handlingsplan som utformats för att stödja företagets övergripande strategi och ambitiösa vetenskapsbaserade klimatmål. Planen syftar till att uppnå de vetenskapligt baserade mål som validerats av Science Based Targets initiative (SBTi) och som presenteras i mer detalj under nyckeltal och mål. Energieffektivitet och övergång till förnybar energi är centrala komponenter i företagets strategi. Sedan 2020 har Scandi Standard implementerat initiativ för att optimera energianvändningen vid samtliga verksamhetsplatser. Dessa inkluderar omprogrammering av HVAC-system, installation av LED-belysning, användning av värmeåtervinningssystem samt ett skifte från dieseldrivna till elektriska truckar. En betydande omställning från fossila bränslen till förnybara energikällor pågår i Sverige och Norge, där eldningsolja och gas ersätts av fossilfria fjärrvärmelösningar. Ytterligare insatser för att minska beroendet av fossila bränslen inkluderar installation av värmepumpar för att återvinna och återcirkulera överskottsvärme samt elektrifiering av processer. Sedan 2021 har alla anläggningar använt grön el, och en planerad installation av solpaneler vid företagets produktionsanläggning i Irland kommer ytterligare minska beroendet av extern elförsörjning. Företaget utreder även möjligheterna att använda förnybar gas för att minska koldioxidutsläpp vid bedövning av djuren inför slakt.

En betydande del av företagets klimatpåverkan härrör från värdekedjan, där nästan 80 procent är kopplade till foderproduktion och foderomvandling. Scandi Standards långsiktiga mål är att ersätta soja, som står för cirka 60 procent av de foderrelaterade utsläppen med lokalt odlade proteinkällor som ärtor och bondbönor. Storskaliga tester i Sverige och Finland har visat att en minskning av sojainnehållet har begränsad påverkan på djurens tillväxt och hälsa. Dessutom strävar Scandi Standard efter att stärka samarbetet med foderproducenterna, med målet att säkerställa att den soja som köps in är spårbar, hållbart producerad och inte bidrar till avskogning. Detta leder i sin tur till att förändrad markanvändning minskar.

Arbetet med att minska klimatpåverkan omfattar även transporter och förpackningar. Scandi Standard ställer krav på sina transportleverantörer att följa företagets uppförandekod, rapportera miljödata och använda EURO 6-klassade fordon. Inom Sverige används i stor utsträckning biobränslen som HVO-biodiesel för produkttransporter, vilket möjliggjorts genom installation av tankstationer vid produktionsanläggningar. Företagets förpackningsstrategi fokuserar på att minimera plastanvändning, främja återvinningsbarhet och säkerställa produktkvalitet och hållbarhet för att minska matsvinn.

97 | Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT
Om hållbarhetsrapporten
Allmän information
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
GRI-index

För att stödja dessa ambitioner har företaget avsatt 210 miljoner kronor för hållbarhetsrelaterade kapitalinvesteringar fram till 2027, vilket säkerställer att hållbarhetsaspekter beaktas i kapitalfördelning och beslutsfattande. Genom dessa strategiska insatser tar Scandi Standard betydande steg mot att uppnå sina kortsiktiga klimatmål och bygger samtidigt en stabil grund för långsiktig hållbarhet och värdeskapande.

Energianvändning

På respektive produktionsanläggning sker ett löpande arbete med att effektivisera användningen av energi. Detta sker med utgångspunkt i koncernens miljöpolicy och lokala mål baserade på de koncernövergripande hållbarhetsmålen som sätts årligen och följs upp månadsvis. Scandi Standard arbetar systematiskt med kartläggning och åtgärder relaterade till energieffektivisering, såsom återcirkulering av värme och byte till LED-belysning, vilket har resulterat i energibesparingar. Man arbetar också med en successiv utfasning av fossila energikällor. All el som köps till våra produktionsanläggningar är ursprungsmärkt förnybar el.

Logistik och transporter

Hållbara transporter handlar om säkerhet och trygghet för såväl chaufförer och medtrafikanter som för kycklingarna vi transporterar, samt om leveranskvalitet för våra kunder. Dessutom eftersträvas effektiva transportlösningar, med så liten påverkan som möjligt på klimatet. Vi ställer krav på våra transportleverantörer att, förutom att leva upp till vår leverantörsuppförandekod, tillhandahålla miljödata och använda miljöklassade fordon enligt EURO 6. I dagsläget tillhandahåller över 90 procent av våra transportleverantörer miljödata, och vi arbetar kontinuerligt för att utöka denna andel och minska vår miljöpåverkan från transporter. Genom samarbete med transportörerna har vi i Sverige tankstationer för HVO-biodiesel vid produktionsanläggningen. Den stora majoriteten transporter av Kronfågels produkter inom Sverige sker därigenom med biodrivmedel.

NYCKELTAL OCH MÅL

Under 2021 skrev Scandi Standard under Science Based Targets initiativet (SBTi), och åtog sig att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål för hela värdekedjan. Scandi Standards klimatmål validerades av SBTi under 2023 då även arbetet med att sätta ytterligare klimatmål enligt SBTis ramverk för Forest, Land och Agriculture (FLAG) påbörjades. Detta inkluderar även landbaserade utsläppsminskningar och upptag. De nya målen validerades i november 2024 och innebär att Scandi Standard åtar sig att minska absoluta utsläpp av växthusgaser kopplade till energi och industri med 42 procent till 2030 med 2021 som basår, både från den egna verksamheten (scope 1 och 2) och från värdekedjan (scope 3).I tillägg till det ska utsläpp från markhantering och för- ändrad markanvändning minskas med 30,3 procent inom både scope 1 och scope 3 inom samma tidsperiod. Dessa mål är i linje med Parisavtalets strävan att begränsa den globala uppvärm- ningen till 1,5°C och speglar företagets engagemang för en över- gång mot en hållbar livsmedelskedja. SBTi har även validerat Scandi Standards långsiktiga mål att minska absoluta utsläpp av växthusgaser kopplade till energi och industri med 90 procent och att minska de absoluta FLAG-utsläppen med 72 procent till 2050. Scandi Standard genomför ett löpande arbete för att kartlägga och beräkna klimatpåverkan i hela värdekedjan – både på koncern- och produktnivå. I tabellen på sidan 100 redovisas koldioxidutsläpp per scope enligt GHG-protokollet. Utsläppen är även nedbrutna enligt riktlinjerna för FLAG. 2023 visas som jämförelseår och 2021 är basår för Scandi Standards klimatmål. Totalt har Scandi Stan- dard minskat sina utsläpp med 5,8 procent mellan 2021 och 2024. I samband med att de nya FLAG-målen beräknades och validera- des av SBTi, uppdaterades även koldioxidutsläppen för basåret 2021 och jämförelseåret 2023. 2022 räknades inte om och redovi- sas därför inte. Beräkningarna är gjorda baserat på primära aktivi- tetsdata där möjligt, annars används sekundära data, extrapole- ringar eller annan tillgänglig information. Både platsbaserade och marknadsbaserade beräkningar har gjorts och redovisas separat. Leverantörsspecifika emissionsfaktorer används om möjligt, annars används andra specifika och relevanta emissions faktorer, mer detaljer kring detta redovisas på sidan 100. I scope 3, kategori 1, köpta varor och tjänster, inkluderas bland annat foder och upp- födning av kycklingarna. Klimatpåverkan från foder har beräknats baserat på tillgängliga emissionsfaktorer från foderproducenter. I beräkningen av fodrets klimatpåverkan har genomgående utsläpp från landförändringar (LUC) inkluderats, och dessa redovisas även separat i tabellen på sidan 100. Då klimatberäkningar och framför allt klimatpåverkan kopplad till landanvändning och matproduktion är områden under utveckling har Scandi Standard som målsätt- ning att löpande öka kvaliteten på data och förbättra beräknings- metodik i dialog med experter och andra aktörer i värdekedjan. Den största utsläppsminskningen mellan basåret 2021 och 2024 är kopplad till fodrets klimatpåverkan. Följande scope 3 kategorier exkluderas eftersom de inte bedöms som tillämpbara: kategori 8 (Uppströms leasade till-gångar), kategori 13 (Nedströms leasade tillgångar) och kategori 14 (Franchises). Kategori 11 (Användning av sålda produkter) redovisas som out of scope enligt SBTis riktlinjer.

Klimatmål

Kortsiktiga mål (2030)

Scope	Scope 3
Utsläpp från Energi och Industri (ej FLAG)	42% minskning av absoluta utsläpp jämfört med basåret 2021
Utsläpp från Skog, Mark och Jordbruk (FLAG¹)	30,3% minskning av absoluta utsläpp jämfört med basåret 2021

Långsiktiga mål (2050)

Scope	Scope 3
Utsläpp från Energi och Industri (ej FLAG)	90% minskning av absoluta utsläpp jämfört med basåret 2021
Utsläpp från Skog, Mark och Jordbruk (FLAG¹)	72% minskning av absoluta utsläpp jämfört med basåret 2021

Vi har satt kortsiktiga industriella och energimål tillsammans med utsläppsreduktionsmål för skog, mark och jordbruk (FLAG) för hela koncernen samt för de enskilda bolagen inom koncernen. Dessa mål omfattar alla utsläpp, inklusive de som är kopplade till markhantering och förändringar i markanvändning. Målsättningarna är i linje med Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Science Based Targets initiative har validerat våra kortsiktiga mål för hela koncernen i november 2024 samt godkänt våra långsiktiga mål. Vid sidan av de övergripande utsläppsmålen har vi satt upp ytterligare mål som fokuserar på olika delar av vår värdekedja. Detta inkluderar bland annat förpackningar, vatten, matsvinn och biologisk mångfald.

¹) Forest, Land and Agriculture

98 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS

STRATEGI

FINANSIELLT

HÅLLBARHET

BOLAGSSTYRNING

ÖVRIGT

Om hållbarhetsrapporten

Allmän information

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

GRI-index

Klimatrelaterade risker

Typ av risk	Beskrivning	Potentiell finansiell påverkan	Tidsram och sannolikhet
Övergångs- relaterade risker	Prissättning av växthusgasutsläpp System för handel med utsläppsrätter, koldioxidskatter och mekanismer för justering av koldioxidgränsvärden kommer att öka kostnaderna direkt i Scandi Standards verksamhet genom högre energi- och bränslepriser och även ökade kostnader för leverantörer i försörjningskedjan (exempelvis import av sojabönor).	Låg (0,5–4 MSEK) drivet av ökade direkta kostnader, minskad efterfrågan/intäkter och minskade marginaler.	Mycket troligt på kort- till medellång sikt.
	Förändrade lagar och regler gällande markanvändning och avskogning Politik och bestämmelser relaterade till markanvändning (exempelvis skydd mot avskogning och återplantering av skog) kommer att öka kostnadsbasen för råvaror till kycklingfoder (exempelvis sojabönor och majs) i takt med att jordbruksmarken blir mer begränsad.	Medium (15–28 MSEK) drivet av ökade driftskostnader och minskade marginaler.	Troligt på kort- till medellång sikt.
	Ändrade matvanor bland konsumenter I Europa kan efterfrågan på animaliska produkter minska avsevärt i alla scenarier, främst på grund av kostomläggningen till mer växtbaserad mat och minskning av matsvinn. Denna trend är ännu starkare i 1,5°C scenariot.	Medium (20–40 MSEK) drivet av minskad efterfrågan och minskade intäkter.	Troligt på medellång till lång sikt.
	Utmaning att attrahera och behålla talang inom kycklingindustrin Ökad medvetenhet om klimatförändringar bland allmänheten kan leda till att arbets tagare tar hänsyn till klimatintensiteten hos arbetsgivare och deras respektive branscher när de bestämmer var de ska arbeta. Ökade svårigheter att rekrytera och behålla medarbetare hos Scandi Standard kan leda till högre löner som kompensation.	Hög (52–104 MSEK) drivet av minskad tillgång till huma- kapital och högre personal- kostnader.	Mer troligt än inte på kort- till medellång sikt.
Fysiska risker	Extrem väderpåverkan på grödor och foderproduktion (akut) Scandi Standards försörjningskedja är utsatt för akuta fysiska risker genom att extrema väderhändelser blir allt vanligare vilket kan leda till påverkan på produktion av grödor och foder.	Medium (15–28 MSEK) drivet av ökade driftskostnader.	Troligt på kort- till medellång sikt.
	Stigande medeltemperaturer och ändrade nederbördsmönster påverkar grödor/foderproduce- rande länder (kronisk) Klimatförändringarnas kroniska effekter blir mer intensiva och allvarliga på jordbruket för dominerande grödor och foderproducerande länder, särskilt i Sydamerika. Vattenstress i områden som Brasilien kan påverka odlingen av grödor och öka priserna på dem. Dessutom kan kvaliteten på grödor, skördar och skördeperioder påverkas och resultera i förändringar i produktionskapaciteten på grund av stigande temperaturer och förändringar i nederbördsmönster.	Medium (15–28 MSEK) drivet av ökade driftskostnader och minskade intäkter.	Troligt på lång sikt.

Klimatrelaterade möjligheter

Typ av möjlighet	Beskrivning	Potentiell finansiell påverkan	Tidsram och sannolikhet
Övergångs- relaterade möjligheter	Förändrade matvanor från rött kött till kyckling Med ökad konsumentmedvetenhet kring koldioxidavtrycket av rött kött och förändrade matvanor, blir kyckling en tillfällig ersättning för mer koldioxidintensiva produkter i Europa. Den globala efterfrågan växer avsevärt i alla scenarier.	Medium (21–43 MSEK) drivet av ökad efterfrågan och ökade intäkter.	Troligt på medel- lång till lång sikt.
	Diversifiera sortimentet till att inkludera alternativa proteinkällor Konsumenternas medvetenhet om effekterna av animaliska produkter på klimatför-ändringarna växer ständigt. Efterfrågan på alternativa proteiner, inklusive växtbaserad mat såväl som alternativ för "odlat kött" i laboratorier kommer öka framförallt i två av scenarierna.	Låg (6–14 MSEK) drivet av ökad efterfrågan och ökade intäkter.	Troligt på kort-, medellång och lång sikt.
	En kycklingvärdekedja med låg klimatpåverkan Att använda foder med låga koldioxidutsläpp, inklusive förflyttning från sojabaserat foder, och ökad användning av förnybara energikällor är två nyckelfaktorer för att positionera Scandi Standard som en kycklingproducent med låg klimatpåverkan.	Medium (21–43 MSEK) drivet av minskade driftskostnader och ökade intäkter.	Troligt på medel- lång sikt.
	Information till konsumenter och transparens kring produkter med ett lägre koldioxidavtryck Att tillhandahålla information om CO 2 -intensitet på produkterna skulle vara en möjlig-het för Scandi Standard att på bästa sätt informera konsumenten om det relativt lägre koldioxidavtrycket hos Scandi Standards produkter jämfört med annat kött inklusive nötkött, fläsk och lamm.	Hög (43–72 MSEK) drivet av ökad efterfrågan och ökade intäkter.	Mer troligt än inte på medellång sikt.

De klimatrelaterade risker och möjligheter som identifierades under TCFD arbetet har även använts som ingångsvärden till arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen som presenteras i mer detalj på sidorna 89–92. Skärningen av risker och möjligheter är annorlunda inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen men de med hög finansiell påverkan är inkluderade, samt delar av eller vissa med medelhög.# Om hållbarhetsrapporten

Allmän information

Miljöinformation

Redovisad utsläppsfördelning per scope enligt GHG-protokollet

Utsläpp	Andel av utsläpp	Totala utsläpp (ton CO 2 e)	Energi och industri (ton CO 2 e)	Utsläpp FLAG (ton CO 2 e)	Landanvändning Landförändring	2024	2024	2023 (Basår)	2021	2024	2023 (Basår)	2021	2024	2023 (Basår)	2021
Scope 1
Flyktiga utsläpp	0,5%	4 963	4 630	4 392	4 963	4 630	4 392	–	–	–	–	–	–
Mobila utsläpp	0,3%	2 318	1 735	2 296	2 318	1 735	2 296	–	–	–	–	–	–
Stationär förbränning	1,2%	11 426	11 444	11 700	11 426	11 444	11 700	–	–	–	–	–	–
Landanvändning	0,1%	494	428	427	–	–	–	494	428	427	–	–	–
Totalt Scope 1	2,1%	19 201	18 237	18 815	18 706	17 809	18 388	494	428	427	–	–	–
Scope 2
Elektricitet (platsbaserad)	1,3%	12 041	13 767	12 148	12 041	13 767	12 148	–	–	–	–	–	–
Elektricitet (marknadsbaserad)	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Fjärrvärme (platsbaserad)	0,1%	716	658	981	716	658	981	–	–	–	–	–	–
Fjärrvärme (marknadsbaserad)		716	658	981	716	658	981	–	–	–	–	–	–
Totalt Scope 2 (platsbaserad)	1,4%	12 757	14 424	13 129	12 757	14 424	13 129	–	–	–	–	–	–
Totalt Scope 2 (marknadsbaserad)		716	658	981	716	658	981	–	–	–	–	–	–
Totalt Scope 1 och 2 (platsbaserad)	3,5%	31 957	32 661	31 944	31 463	32 234	31 518	494	428	427	–	–	–
Totalt Scope 1 och 2 (marknadsbaserad)		19 917	18 895	19 796	19 422	18 467	19 369	494	428	427	–	–	–
Scope 3
Kategori 1 – Köpta varor och tjänster	89,8%	825 324	918 366	899 849	82 654	88 456	87 642	366 451	411 193	411 245	376 218	418 717	400 962
Kategori 2 – Kapitalvaror	1,5%	14 114	13 303	12 382	14 114	13 303	12 382	–	–	–	–	–	–
Kategori 3 – Bränsle– och energirelaterade aktiviteter	1,0%	9 326	11 294	9 966	9 326	11 294	9 966	–	–	–	–	–	–
Kategori 4 – Uppströms transport och distribution	1,9%	17 555	11 975	10 291	17 555	11 975	10 291	–	–	–	–	–	–
Kategori 5 – Avfall genererat i verksamheten	0,1%	718	678	594	718	678	594	–	–	–	–	–	–
Kategori 6 – Affärsresor	0,1%	589	327	119	589	327	119	–	–	–	–	–	–
Kategori 7 – Anställdas pendling	0,3%	2 794	758	761	2 794	758	761	–	–	–	–	–	–
Katergori 9 – Nedströms transport och distribution	1,1%	9 842	10 050	8 957	9 842	10 050	8 957	–	–	–	–	–	–
Kategori 10 – Bearbetning av sålda produkter	0,1%	1 040	188	122	1 040	188	122	–	–	–	–	–	–
Kategori 12 – Slutbehandling av sålda produkter	0,0%	400	454	467	400	454	467	–	–	–	–	–	–
Kategori 15 – Investeringar	0,6%	5 292	487	408	5 292	487	408	–	–	–	–	–	–
Totalt Scope 3	96,5%	886 993	967 882	943 916	144 324	137 971	131 708	366 451	411 193	411 245	376 218	418 717	400 962
Totalt CO 2 e (platsbaserad)		918 951	1 000 543	975 860	175 787	170 205	163 226	366 945	411 621	411 672	376 218	418 717	400 962
Totalt CO 2 e (marknadsbaserad)		906 910	986 776	963 712	163 747	156 438	151 077	366 945	411 621	411 672	376 218	418 717	400 962

Biogena utsläpp och out of scope

• Scope 1 (biobränslen, t ex träflis och halm) – 12 51
• Scope 2 (köpt ånga genererad med träflis) 1 692 828 4
• Scope 3 (transport med HVO) 1 927 2 756 1 230
• Scope 3 (användning av sålda produkter) 35 716 36 472 32 506 35 716 36 472 32 506 – – – – – –

Utsläppen i tabellen omfattar alla Scandi Standards produktionsanläggningar med operativ kontroll förutom Joniskis, Litauen, som förvärvades i november 2024, samt relevanta scope 3 utsläpp (se sidan 98 för begränsningar). Alla typer av växthusgaser är inkluderade. För beräkningarna i tabellen har platsbaserad såväl som marknadsbaserad metod använts. Emissionsfaktorer som använts kommer från IEA (2023) och DEFRA (2023). För el används genomsnitt för lokal elmix från AIB (2022). För fjärr- värme används snitt av lokala nät i respektive land. För scope 3 utsläpp används i första hand leverantörsspecifik metod, men kompletteras med genomsnittlig metod och spendbaserad metod vid behov. Vidare används även, när tillämpligt, emissions- faktorer från de beräkningar av klimatpåverkan på produktnivå som genomfördes för över 280 produkter under 2021 och 2022. Förnyelsebar energianvändning presenteras under biogena utsläpp.

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

GRI-index

Föroreningar (ESRS E2)

STYRNING OCH STRATEGI

Generella principer för styrning och ansvarsfördelning relaterat till hållbarhet beskrivs på sidan 85. Generell information om Scandi Standards strategi och integration av hållbarhetsaspekter i det strategiska arbetet beskrivs på sidorna 87–93. Scandi Standard arbetar med att implementera miljöledningssystem certifierade av tredje part enligt ISO 14001. Målsättningen är att alla större pro- duktionsanläggningar ska vara certifierade innan slutet av 2025. I nuläget är Manor Farms båda irländska anläggningar, de norska anläggningarna i Jaeren och i Stokke, Den Stolte Hanes huvudkon- tor i Oslo, Norge, samt anläggningen i Lieto, Finland, certifierade. En plan har tagits fram för certifiering av övriga anläggningar. Implementering av certifierade miljöledningssystem innebär att påverkan och risker relaterade till föroreningar av luft, mark och vatten följs upp och hanteras på ett strukturerat och systematiskt sätt, inklusive arbete med målsättningar och ständig förbättring.

HANTERING AV INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Scandi Standard arbetar kontinuerligt med att kartlägga och identifiera föroreningar till luft, mark och vatten som kan komma från den egna produktionen eller värdekedjan. Samtliga produk- tionsanläggningar strävar utifrån sina miljötillstånd och rådande lagar och regler för att säkerställa att föroreningar hålls till ett minimum och inom de gränsvärden som finns. Scandi Standard har antagit en miljöpolicy för hantering av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till föroreningar. Miljöpolicyn beskrivs närmare i tabellen på sidan 86.

Luftföroreningar

Det pågår ett kontinuerligt arbete med att minska luftföroreningar i Scandi Standards produktion och värdekedja. Identifierade luftför- oreningar inkluderar bland annat HCFC:s från kylning, utsläpp från förpackningsproduktion, föroreningar från vägfrakt, samt lukt och buller nära de lokala produktionsanläggningarna. Arbete som görs för att minska påverkan inkluderar övergång till ammoniakbaserade kylsystem, krav på miljödata från förpacknings- och transportleve- rantörer samt arbete med att minska transportsträckor exempelvis genom att flytta fryslager närmare produktionsanläggningarna.

Markföroreningar

Arbetet med att minska markföroreningar från den egna produk- tionen samt i värdekedjan sker fortlöpande för Scandi Standard genom kartläggning och dialog med intressenter i värdekedjan. Foderproduktion inom jordbruket kan leda till föroreningar, genom exempelvis näringsavrinning med överskott av kväve och fosfor i jordbruksavfall. Det kan också involvera bekämpningsmedel, såsom herbicider och kemikalier, vilket kan orsaka markföroreningar.

Vattenföroreningar

Höga halter av kväve, fosfor och andra organiska material i avloppsvatten kan påverka vattenkvaliteten negativt när de släpps ut i vattendrag. Lokala myndigheter ställer omfattande krav på avloppsvattnets kvalitet, som kontrolleras genom uppföljning av exempelvis fosfor och kväve , halten biologiskt nedbrytbar substans (BOD) samt vattnets pH och fettinnehåll. Ämnen av särskild oro samt tröskelvärden av utsläpp till vatten bestäms av anläggning- ens lokala miljötillstånd eller i samband med lokala aktörer. Över- trädelser av bestämda nivåer av utsläpp till vatten har skett elva gånger 2024, sju gånger i Valla, en gång i Honkajoki samt en gång i Lieto, en gång i Aars och en gång i Shercock. Fem av koncernens anläggningar har idag egna reningsanläggningar som tar hand om avloppsvattnet från slakt och bearbetning av kycklingarna innan det släpps vidare till exempelvis kommunala reningsverk. Inga av Scandi Standards anläggningar har vattenutsläpp i områden med vattenstress. Totala vattenutsläpp uppdelat per destination åter- finns på sidan 102. Arbetet med att samla in data för total mängd upplösta ämnen har påbörjats i alla länder men finns inte tillgäng- ligt för alla anläggningar.

NYCKELTAL OCH MÅL

Scandi Standard följer idag upp och kartlägger föroreningar till luft, mark och vatten på lokal nivå på respektive produktionsanläggning i förhållande till befintliga miljötillstånd. Det innebär exempelvis tester av luft och avloppsvatten och dialog med lokala reningsverk. Eftersom förutsättningarna mellan produktionsanläggningarna varierar sätts inga koncerngemensamma mål, men efterlevnad av lokala miljötillstånd följs upp på koncernnivå i nära samarbete med lokala miljökoordinatorer. Under 2024 har Scandi Standard vid åtta tillfällen fått förelägganden avseende överträdelser i förhållande till

Energianvändning

Total energianvändning 2024 var 171 566 330 kWh, 0,51 kWh per kg produkt. Notera att jämfört med 2020 och 2019 har sedan 2021 och framåt även mindre produktions platser inkluderats i siffrorna, vilket påverkar jämförbarheten.

Energianvändning, 2024, fördelning energikällor (kWh)

Energianvändning	Energianvändning (kWh)	2024	2023	2022	2021
Naturgas (inklusive LPG och propan)	47 576 037	45 872 131	46 994 158	47 321 799
Eldningsolja	6 823 214	5 758 456	7 162 264	8 530 899
Biobränslen, t ex träflis och halm	4 833 959	5 769 000	5 698 000	2 818 940
Elektricitet	96 455 354	93 806 023	104 602 916	103 890 187
Fjärrvärme	15 877 766	16 498 803	23 979 313	24 840 434
Total energianvändning (kWh)	171 566 330	167 704 413	188 436 651	187 402 258

0 0,2 0,4 0,6 20242023202220212020 kWh per kg produkt El, 56,2% Naturgas, inkl.# Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Om hållbarhetsrapporten

Allmän information

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

GRI-index

Vattenresurser och marina resurser (ESRS E3)

STYRNING OCH STRATEGI

Generella principer för styrning och ansvarsfördelning relaterat till hållbarhet beskrivs på sidan 85. Generell information om Scandi Standards strategi och integration av hållbarhetsaspekter i det strategiska arbetet beskrivs på sidorna 87–93.

Scandi Standard arbetar med att implementera miljöledningssystem certifierade av en tredje part enligt ISO 14001. Målsättningen är att alla produktionsanläggningar ska vara certifierade innan slutet av 2025. I nuläget är Manor Farms båda irländska anläggningar, de norska anläggningarna i Jaeren och i Stokke, Den Stolte Hanes huvudkontor i Oslo, Norge samt anläggningen i Lieto, Finland certifierade. En plan för certifiering av övriga anläggningar har tagits fram. Implementering av certifierade miljöledningssystem innebär att påverkan och risker relaterade till vattenresurser och marina resurser hanteras.

HANTERING AV INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Kycklingproduktion innebär betydande användning av vatten, både i värdekedjan och i arbetet med att bearbeta kycklingen till livsmedel. Vatten av god kvalitet och marina resurser är därför väsentliga för Scandi Standards arbete, och det är nödvändigt att använda vattenresurser hänsynsfullt. Vatten är en begränsad resurs och vid vattenbrist finns det en risk att priset på vatten ökar, vilket kan påverka det dagliga arbetet, inte minst i jordbruksproduktionen i värdekedjan.

Scandi Standard har antagit en miljöpolicy för att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser. Miljöpolicyn behandlar användning och anskaffning av vattenresurser, främjandet av en hållbar vattenanvändning baserad på ett långsiktigt skydd av tillgängliga vattenresurser, skydd och förbättring av vattenmiljön och främjandet av minskning av vattenuttag och vattenutsläpp samt övriga områden som presenteras i tabellen på sidan 86.

Vattenanvändning

På respektive produktionsanläggning sker ett löpande arbete för effektiv användning av vatten och förbättring av vattenkvaliteten i det vatten som släpps ut från våra anläggningar. Detta sker med utgångspunkt i koncernens miljöpolicy och lokala mål för vattenanvändning och vattenkvalitet.

Enligt Scandi Standards senaste vattenriskanalys, ligger varken våra egna produktionsanläggningar eller kontraktsuppfödare i områden med direkt vattenbrist. Däremot är inverkan och risker större i fodrets värdekedja och specifikt i jordbruksproduktionen i Sydamerika. Färskvatten är dock alltid en begränsad resurs som ska användas ansvarsfullt. Inom ramen för regelverk relaterade till livsmedelssäkerhet och hygien, arbetar vi för optimal användning av vattnet och återcirkulering av vatten om möjligt ur livsmedelssäkerhetssynpunkt. Minskad vattenanvändning lokalt syftar främst till att indirekt minska energianvändningen, samt till att minska mängden avloppsvatten som behöver renas.

Marina resurser

Produktionsanläggningen på Irland använder vatten från en närliggande sjö. Avloppsvatten återförs till sjön efter rening. Det behandlade vatten kan dock innehålla förhöjda halter av kväve och fosfor, vilket kan utgöra potentiella risker för marina resurser på grund av möjliga negativa effekter på vattenmiljön kopplade till kväve och fosfor. Utöver det kan det finnas en potentiell negativ inverkan i händelse av utsläpp som förorenar omgivande samhällens söt- vattenförsörjning.

NYCKELTAL OCH MÅL

Mätetalen innefattar den egna verksamheten. På koncernnivå rapporteras total mängd vatten (m³) per kilo producerad kyckling som ett övergripande nyckeltal. På lokal nivå mäts vattenanvändning och vattenkvalitet, framförallt utifrån befintliga miljötillstånd och mål sätts lokalt för dessa nyckeltal.

Avloppsvatten

Vattenutsläpp per destination (m³)	2024
Tredjepart	1 224 627
Ytvatten	400 882
Grundvatten	–
Havsvatten	–
Summa	1 625 509

Vattenanvändning

Total vattenanvändning 2024 var 2 273 903 m³ vilket motsvarar 6,80 liter per kg produkt.

• 2024: 6.80 liter/kg
• 2023: [data missing]
• 2022: [data missing]
• 2021: [data missing]
• 2020: [data missing]

---

Biologisk mångfald och ekosystem (ESRS E4)

STYRNING OCH STRATEGI

Generella principer för styrning och ansvarsfördelning relaterat till hållbarhet beskrivs på sidan 85. Generell information om Scandi Standards strategi och integration av hållbarhetsaspekter i det strategiska arbetet beskrivs på sidorna 87–93.

Koncernledningen antog i december 2024 ett Biodiversity Statement som finns tillgänglig på Scandi Standards hemsida. Scandi Standards Biodiversity Statement beskriver i mer detalj styrning, strategi och hantering av inverkningar, risker och möjligheter kopplat till biologisk mångfald. Strategin för biologisk mångfald är även en väsentlig del i den klimatomställningsplan som tagits fram i och med de åtgärder kopplade till övergången mot lokala proteingrödor och minskningen av soja i kycklingarnas foder. Dessa åtgärder är även direkt kopplade till förbättringar i den biologiska mångfalden.

För att bättre förstå Scandi Standards naturrelaterade beroenden, inverkningar och risker genomfördes under 2024 en övergripande analys inspirerad av Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD), ett ramverk för rapportering och riktlinjer gällande naturrelaterade risker och möjligheter. Analysen gjordes med hjälp av flera olika verktyg såsom WWF:s riskfilter, ENCORE, Thinkhazard, Aqueduct och Science Based Targets for Nature.

Slutsatserna från analysen avseende Scandi Standards egen verksamhet är att naturrelaterade risker är medelstora. Den största inverkan från den egna verksamheten är kopplade till vattenanvändning, växthusgasutsläpp, och användning av ekosystem. Det största beroendet, och därmed den största risken, i den egna verksamheten är kopplad till tillgång till vatten och grundvatten. Vidare visar analysen att de största naturrelaterade inverkningarna och riskerna återfinns i Scandi Standards uppströms värdekedja och särskilt vid anskaffning av råvaror såsom soja för fodret. Råvarorna kan kräva en hög vattenanvändning och soja är dessutom kopplat till avskogning och monokultur vilket kan resultera i ekosystemsstörningar och en negativ inverkan på biologisk mångfald. Dessutom förvärrar klimatförändringar dessa problem vilket understryker behovet av att minska utsläppen av växthusgaser. Potentiella finansiella risker som kostnadsvolatilitet och störningar i leverantörskedjan på grund av minskad tillgång till råvaror identifierades även.

HANTERING AV INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Scandi Standard är helt beroende av jordens ekosystem för att kunna fortsätta producera kyckling på ett hållbart sätt. Att säkerställa skydd för, och minimerad inverkan på den biologiska mångfalden är därför av yttersta vikt. I initiala analyser av Scandi Standards inverkan på biologisk mångfald har foderproduktion, framför allt odling och produktion av soja, identifierats som det område med störst inverkan. Utöver detta har Scandi Standard inverkan på den biologiska mångfalden på andra ställen i värdekedjan såsom i kycklinguppfödningen och runt våra produktionsplatser.

I nuläget följs sojaanvändningen upp på ett strukturerat och koncerngemensamt sätt. Scandi Standard har antagit en miljöpolicy för hantering av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem. Miljöpolicyn behandlar begräsningen av negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem i vår verksamhet och värdekedjans tidigare led genom certifieringar av soja i fodret till kycklingarna slaktade vid våra produktionsanläggningar.

2024 utgjordes 22,1 procent, motsvarande nästan 117 000 ton per år, av våra kycklingars foder av importerad soja, framförallt från Sydamerika, men även mindre mängder från Nordamerika och Asien. Krav på spårbarhet och ansvarsfull produktion ställs genom olika tredjepartscertifieringar såsom exempelvis RTRS och ProTerra. Totalt har 93,6 procent någon typ av hållbarhetscertifiering och det är bara i Danmark som sojan ännu inte är 100 procent certifierad. Målsättningen är att även all den danska sojan ska vara certifierad i slutet av 2025.

Långsiktigt är målet att ersätta den importerade sojan med andra, lokala, proteinkällor. Detta då det finns bättre alternativ ur både miljö- och djurvälfärdsperspektiv som samtidigt stödjer lokal jordbruksproduktion. Sedan 2019 drivs ett strategiskt utvecklingsprojekt tillsammans med foder- specialister för att ta fram och testa nya foderrecept, där en väsentlig del av sojan ersätts med inhemskt odlade proteinkällor såsom åkerböna och ärtor. Under de senaste åren har tester i större skala genomförts både i Finland och Sverige med goda resultat och liknande tester planeras bland annat i Danmark och Irland.

Parallellt med detta arbete vill vi även, tillsammans med foderproducenterna, säkerställa att den soja som köps är spårbar, hållbart producerad och inte leder till avskogning. Detta gör vi genom dialog och engagemang i olika initiativ, såsom den Svenska Plattformen för Riskgrödor och den danska sojadialogen.# Hållbarhet

Om hållbarhetsrapporten

Allmän information

Arbetet framåt avseende de slutsatser som gjordes i den TNFD inspirerade analysen inkluderar utöver fortsatt arbete med leverantörer av soja och andra råvaror även att ta fram kompletterande mål och mätetal till de sojarelaterade som är på plats. Vidare ska en mer detaljerad anläggnings- och platsspecifik analys av Scandi Standards verksamheter och värdekedja genomföras och Scandi Standards riskhantering i förhållande till dessa faktiska risker ska utvärderas och en plan tas fram där det är relevant. Möjligheter kopplade till biologisk mångfald och primärproduktionen ska också identifieras och kommuniceras till uppfödare.

Miljöinformation

Soja och biologisk mångfald

Soja, andel i fodret (%)			Certifierad soja (%)
	2024	2023	2022	2024	2023
Scandi Standard	22,1	23,3	21,5	93,6	70,8
Sverige	20,0	21,0	20,0	100	100
Danmark	25,8	30,0	25,3	80,0	13,1
Norge	13,8	14,3	11,8	100	100
Irland	24,2	24,0	23,6	100	100
Finland	18,8	17,3	20,5	100	100

Scandi Standard är medlem i Round Table for Responsible Soy (RTRS). I Sverige och Norge är all soja certifierad enligt RTRS eller ProTerra. I Finland är merparten RTRS certifierad, men även andra internationella certifieringar förekommer. På Irland är all soja certifierad enligt Cefetra CRS Standard.

103 | Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

NYCKELTAL OCH MÅL

Scandi Standard har två nyckeltal och mål kopplade till biologisk mångfald och ekosystem. Mätetalen omfattar samtliga av Scandi Standards dotterbolag och fokuserar på sojan i fodret till kycklingarna som slaktas vid våra produktionsanläggningar. Måtten har valts för att kycklingfoder innehåller cirka 20 procent soja, vilket utgör den största risken för biologisk mångfald och avskogning i vår värdekedja på grund av dess ursprungsplatser, främst i Sydamerika. Målsättningen är att halvera andelen soja i fodret till 2030, jämfört med basåret 2021, samt att all soja ska vara certifierad senast i slutet av 2025. Nyckeltalen redovisas i tabellen på sidan 103.

Resursanvändning och cirkulär ekonomi (ESRS E5)

STYRNING OCH STRATEGI

Generella principer för styrning och ansvarsfördelning relaterat till hållbarhet beskrivs på sidan 85. Generell information om Scandi Standards strategi och integration av hållbarhetsaspekter i det strategiska arbetet beskrivs på sidorna 87–93. Ett fokusområde i Scandi Standards strategi handlar om att ta vara på hela kycklingen och öka förädlingsvärdet på våra produkter, detta minskar matsvinnet och stärker vår affär. Detta arbetar vi med i ett koncernövergripande projekt med samarbeten mellan olika funktioner och länder. Runt våra produktionsanläggningar arbetar vi med lokala intressenter för att förbättra resursanvändningen och öka cirkulariteten, exempelvis genom gemensam fjärrvärmeproduktion eller återanvändning av avfall.

Plastanvändning i förpackningar

Plastintensitet (g plast / kg produkt)			Andel tråg tillverkade av återvunnen plast (%)
	2024	2023	2022	2024	2023
Scandi Standard	16,1	14,3	14,8	55,5	54,8
Sverige	15,4	14,2	14,7	66,0	68,0
Danmark	14,9	14,0	13,0	88,4	98,2
Norge	18,2	14,5	17,9	84,4	93,0
Irland	14,2	13,1	14,4	33,7	7,4
Finland	28,6	21,7	22.0	0,0	0,0

Plastintensiteten är beräknad som volym inköpt förpacknings- och produktionsplast per kilo kyckling. Andel tråg tillverkade i återvunnen plast är baserat på volym (kg). I Finland är det i nuläget inte möjligt att introducera plasttråg av återvunnet material på grund av hur det lokala återvinningssystemet är utformat.

Andel återvinningsbarhet, återvunnet material samt plastvolym i förpackningar

Material i förpackningar som är återvunnet (%)		Material i förpackningar som kan återvinnas (%)		Plast använt i förpackningar (ton)
	2024	2023	2024	2023	2024
Scandi Standard	56,6	54,0	90,8	90,1	5 165
Sverige	38,1	37,0	87,8	85,0	1 174
Danmark	74,6	67,0	94,5	93,0	1 587
Norge	67,1	67,0	93,5	92,6	663
Irland	43,9	38,0	88,6	88,0	1 141
Finland	2,8	0,0	72,7	80,0	600

Procenten är beräknad från den totala mängden inköpt material som används i förpackningar i ton. Dessa är nyckeltal kopplade till Scandi Standards strategi för förpackningar där fokuset ligger på reducering, återanvändning och återvinning.

Icke-organiskt avfall och återvinningsgrad

Total volym av icke-organiskt avfall (ton)		Avfall till deponi (ton)		Avfall till förbränning (ton)		Avfall till återvinning (ton)		Andel återvunnet icke-organiskt avfall (%)
	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024
Scandi Standard	4 727,1	3 240,0	0,0	5,2	3 123,5	2 263,8	1 603,6	971.0	33,9
Sverige	821,9	814,6	0,0	0,0	564,5	538,5	257,4	276,1	31,3
Danmark	1 196,3	1 223,6	0,0	0,0	850,3	734,1	345,9	489,5	28,9
Norge	426,2	377,4	0,0	2,5	225,9	259,5	200,3	115,4	47,0
Irland	1 941,4	596,2	0,0	0,0	1 238,9	532,2	702,4	64,0	36,2
Finland	341,5	228,2	0,0	2,6	243,9	199,5	97,6	26,1	28,6

104 | Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

HANTERING AV INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Scandi Standard har antagit en miljöpolicy som tar upp väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi. Miljöpolicyn och dess innehåll beskrivs i tabellen på sidan 86. Scandi Standard jobbar med flera olika projekt som ska främja resursanvändning inom förpackningar, matsvinn och avfall.

Resursinflöden, inklusive resursanvändning

I Scandi Standards värdekedja finns det ett antal steg som inkluderar inköp av fåglar, till exempel avelsdjur och föräldrafåglar. Äggen från kläckäggsgårdarna skickas till kläckning och de dagsgamla kycklingarna skickas sedan till gårdar för uppfödning. Detta är resurskrävande processer som kan ha negativ inverkan på miljön. Scandi Standard arbetar därför kontinuerligt med att ta fram initiativ för att maximera resursanvändningen och säkerställa att varje kyckling, och hela kycklingen räknas och används i så stor utsträckning som möjligt.

Resursutflöden

Skärpt lagstiftning och trender för cirkulär ekonomi inom exempelvis förpackningar påverkar Scandi Standard. Inom EU ska allt plastemballage kunna återanvändas eller materialåtervinnas senast 2030. Första prioritet i Scandi Standards förpackningsstrategi är att säkerställa kvalitet och hållbarhet på produkterna för att exempelvis minska matsvinnet. Därefter ligger fokus på att minimera mängden plast där det är möjligt. Rena, icke-sammansatta material prioriteras, och återvunnet eller tunnare material väljs om möjligheten finns. Detta med fortsatt fokus på produktkvalitet och förpackningens funktion. Exempelvis använder vi nu i Danmark, Sverige, Irland och Norge helt eller delvis tråg av återvunnen PET, så kallad rPET.

Avfall

Hela kycklingen tas tillvara i förädlingsprocessen. Av varje kyckling blir i snitt 71 procent livsmedel och resterande 29 procent biprodukter i form av exempelvis djurfoder, biogas eller bioolja. Svinn i processen finns framför allt då det kommer till djur och kött som av olika anledningar inte kan användas. Sett till hela värdekedjan är även kund- och konsumentledet viktigt för att minska mängden matsvinn. Där bidrar Scandi Standard med innovativa förpackningslösningar, vägledning till konsumenter och optimering av produktflödet till och i livsmedelsbutikerna. Utöver det biologiska avfallet är det avfall som uppkommer i våra anläggningar främst emballage och annat brännbart material. Avfallssortering och uppföljning av volymer för respektive avfallsfraktion sker på alla större produktionsanläggningar. Total mängd icke-organiskt avfall samt återvinningsgrad redovisas på koncernnivå och per land.

NYCKELTAL OCH MÅL

Vårt mål 2030 är att alla våra förpackningar ska vara återvinningsbara, att 50 procent av förpackningsvolymen ska vara baserad på förnyelsebar eller återvunnen råvara och att plastvolymen ska minska med 20 procent. I dagsläget är 55,5 procent av alla tråg tillverkade av återvunnen plast. Totalt under 2024 användes 5 165 ton plast i våra förpackningar och produktionsprocesser, vilket motsvarar 16,1 gram plast per kilo produkt. De största kategorierna plast är tråg, plastfilm och produktionsplast. Som en del av arbetet med de nya hållbarhetsmålen pågår ett koncerngemensamt projekt med syfte att kvantifiera och sätta mål för att minska matsvinn och livsmedelsavfall i våra egna processer. I grafen presenteras matsvinn i produktionen över tid, det vill säga råvara som kunnat bli mat, men av olika anledningar istället blir biprodukter. Matsvinn i produktion inkluderar golvavfall, processavfall och råvara som på grund av felhantering inte kan användas. Vår målsättning är att denna siffra ska vara mindre än en procent 2030. Under 2024 påbörjades ett arbete för att sammanställa livsmedelsavfallsdata, vilket inkluderar organiskt material som förbränns, men inte sådant där material eller näringsämnen kan återvinnas. Arbetet med att förbättra datakvaliteten fortgår, med fokus på information om hanteringen av livsmedelsavfallet, för att säkerställa en mer heltäckande och tillförlitlig rapportering framöver. Grafen visar matsvinn i produktionen på koncernnivå över tid. Data samlas in löpande på respektive produktionsanläggning och rapporteras veckovis.# OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Om hållbarhetsrapporten

Allmän information

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

GRI-index

Den egna arbetskraften (ESRS S1)

STYRNING OCH STRATEGI

Generella principer för styrning och ansvarsfördelning relaterat till hållbarhet beskrivs på sidan 85. Generell information om Scandi Standards strategi och integration av hållbarhetsaspekter i det strategiska arbetet beskrivs på sidorna 87–93. Ett fokusområde i Scandi Standards strategi är ”bättre tillsammans” vilket bland annat fokuserar på samarbete, och hur anställdas intressen, åsikter och rättigheter tillvaratas på bästa sätt.

HANTERING AV INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

En av Scandi Standards största utmaningar är att attrahera och behålla kompetenta medarbetare, både i produktionen och bland kontorsanställda. Under det gångna året har ett flertal initiativ gjorts för att arbeta med inverkningar, risker och möjligheter kopp- lade till våra medarbetare. Under det kommande året avser Scandi Standard till att fortsätta stärka arbetet med utbildning och kompe- tensutveckling, HR-processer samt hälsa och säkerhet. Bland annat kommer ett koncerngemensamt HR IT-system att börja implementeras under 2025. HR-avdelningen är ansvariga för att följa upp inverkan på och risker för våra medarbetare.

Uppförandekod

Scandi Standards koncerngemensamma uppförandekod ligger till grund för att hantera väsentliga inverkningar och tillhörande risker och möjligheter rörande den egna arbetskraften. Uppförande- koden inkluderar respekt för mänskliga rättigheter, liksom andra nyckelområden relaterat till medarbetarnas rättigheter såsom motverkande av diskriminering och trakasserier. Scandi Standards uppförandekod tydliggör att då negativ inverkan kopplat till mänsk- liga rättigheter har identifierats ska vi gottgöra, eller göra det möjligt att gottgöra.

Mänskliga rättigheter

Scandi Standard har åtagit sig att respektera mänskliga rättigheter genom hela värdekedjan. Arbetet med mänskliga rättigheter är en process som är ständigt pågående. Under 2024 genomfördes en första övergripande analys av risker kopplat till mänskliga rättig- heter som identifierade Scandi Standards inverkan kopplat till mänskliga rättigheter och kartlagde de mest allvarliga riskerna.

Samhällsansvarsinformation

Arbetet med att systematiskt integrera mänskliga rättigheter på ett bredare plan i verksamheten fortsätter. Inverkan på mänskliga rättigheter är en viktig pelare i den övergripande processen för tillbörlig aktsamhet kopplat till hållbarhet och i Scandi Standards riskprocess. Under 2024 har inga incidenter, anmälningar eller allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter i den egna verk- samheten inkommit via vår visselblåsarkanal eller andra interna klagomålsmekanismer.

Arbetsvillkor och arbetsmiljö

Som en betydande arbetsgivare och aktör på våra hemma mark- nader kan Scandi Standard bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och förbättra resurseffektiviteten i produktion och konsumtion. Detta görs bland annat genom att ta ansvar för medarbetarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö genom ett strukturerat och syste matiskt arbete. De flesta medarbetare arbetar i en produktionsmiljö där fysiska hälso - och arbetsmiljörelaterade risker förekommer. Scandi Standard har en nollvision för arbetsolyckor och arbetar förebyggande och systematiskt med såväl fysiska arbetsmiljörisker som psykosoci- alt arbetsklimat och företagskultur. Sjukfrånvaro och arbetsrelate- rade skador följs upp på respektive anläggning och på koncern- nivå. Lokala delmål sätts i varje land och dessa är kopplade till Scandi Standards incitamentsprogram på såväl koncernnivå som på lokal nivå. Olyckor följs upp per produktionsanläggning samt i produktionens gruppgemensamma dagliga avstämningar och sedan kvartalsvis per land och månadsvis i koncernledningen och i ordinarie styrelsemöten. På respektive produktionsanläggning bedrivs också regelbunden utbildning inom arbetsmiljö med fokus på anläggningsspecifika risker där medarbetare bland annat utbil- das i identifiering och rapportering av risker. En viktig del av arbetet med arbetsmiljö är också regelbunden dialog mellan anställda och ledning på respektive produktionsanläggning, exempelvis genom arbetsmiljökommittéer. Koncernens samlade policy för hälsa och säkerhet på arbets- platsen tydliggör Scandi Standards åtagande för en god arbets- miljö, hälsofrämjande arbete, och att säkerställa efterlevnad av lagstiftning och standarder på området. Ansvar för implemente- ringen av policyn, det operativa arbetsmiljöarbetet och arbete med arbetsmiljöledningssystemet ligger hos respektive bolag och på varje specifik produktionsanläggning. Mer information om relate- rade policyer finns i tabellen på sidan 86. Ledningssystemen för arbetsmiljö omfattar både anställda och inhyrd arbetskraft. Produktionsverksamheten i Danmark som är certifierad enligt ISO 45001, representerar ungefär 28 procent av koncernens anställda eller 938 personer. Allvarligare olyckor inträffar mycket sällan, däremot har Scandi Standard en återstående utmaning i att fort- sätta arbetet med att minska det totala antalet olyckshändelser. Under 2021 ökade antalet inträffade arbetsskador som leder till sjukfrånvaro, vilket ledde till att ett koncernövergripande förbätt- ringsprogram startades och rotorsaken till samtliga olyckor analy- serades. Syftet med förbättringsprogrammet är att minska olycks- frekvensen, genom att stärka det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet. Fokus ligger på att åtgärda identifierade risker i anläggningarna, skapa en starkare säkerhetskultur, dela erfaren- heter mellan produktionsanläggningar och vidareutveckla gemen- samma arbetssätt och rapporteringssystem. Transparens och tydliga, enhetliga nyckeltal är viktiga delar i förbättringsprogram- met, liksom att stärka ägarskap och lokala målsättningar. Arbetet fortsätter nu för att ytterligare förbättra och stärka vårt arbete med arbetsmiljö, bland annat genom att på ett tydligare och koncern- gemensamt sätt rapportera och följa upp tillbud men även genom att stärka och förtydliga processer, styrning och policyer.

Likabehandling

Scandi Standard har målsättningen att vara en inkluderande orga- nisation med mångfald. Detta för att ta tillvara alla medarbetares potential, främja en kreativ arbetskultur, spegla våra kundgrupper och trygga kompetensförsörjningen framåt. Inom Scandi Standard gäller respekt för mänskliga rättigheter och nolltolerans mot diskriminering, vilket också konkretiseras i vår uppförandekod. Ledningen med HR-chefen som drivande faktor har det högsta ansvaret för att säkerställa att Scandi Standard har koncernöver- gripande processer och policyer för likabehandling och lika rättig- heter för alla. Målet är att all personal genomgår utbildning i Scandi Standards uppförandekod vilket inkluderar områden som icke- diskriminering. Scandi Standard främjar tillgången till kompetensutveckling och arbetet med att attrahera och behålla talangfulla medarbetare genom exempelvis ett High Potential Program och ett Graduate Program. Båda programmen ger deltagarna tillgång till interna nätverk och kompetens samt skapar en bra grund för framtida karriärsutveckling.

Scandi Puls medarbetarundersökning

En större medarbetarundersökning, Scandi Puls, genomförs vartan- nat år för alla anställda, och en sådan undersökning har genomförts under hösten 2024. Resultatet visade att både tillfredsställelse och motivation och lojalitet har ökat med två poäng jämfört med 2022. Resultatet för inkluderande kultur var 74, vilket är en poäng högre än 2022 men fortsatt långt från målsättningen för 2030 på 90. Mellan de större medarbetarundersökningarna görs mindre mätningar för kontorsanställda, en sådan genomfördes under hösten 2023. Eftersom resultaten inte är jämförbara så jämförs de olika typerna av med- arbetarunder sökningar separat. Resultaten från Scandi Puls ligger till grund för åtgärdsplaner för att förbättra arbetsmiljön och medarbetar- nöjdheten. Identifierade åtgärder och planer, samt effekter av dessa följs kontinuerligt upp. Dialog med medarbetare eller deras represen- tanter sker regelbundet. HR-chefen är den högst ansvariga för att säkerställa att dialog hålls. Intranätet används som den främsta kanalen för att säkerställa att information når ut till medarbetarna på ett tydligt och tillgängligt sätt. Scandi Standards visselblåsarfunktion är en kanal som är tillgänglig för alla medarbetare om det finns upplevda bekymmer som behöver adresseras och åtgärdas. Visselblåsarfunktionen är tillgänglig för medarbetare och deras representanter samt konsulter. Under året har en ny visselblåsarpolicy tagits fram och godkänts av styrelsen som också ger möjlighet att göra funktionen tillgänglig för externa intres- senter, exempelvis leverantörer. Det är viktigt att det finns kanaler som är tillgängliga och lättåtkomliga. De kanaler som Scandi Standard använder utvärderas och kontrolleras för att säkerställa effektivitet i processen och att medarbetarna känner till och känner sig trygga med dessa kanaler.

NYCKELTAL OCH MÅL

Scandi Standard har över 3 300 anställda, de flesta i våra koncern- bolag och lokala produktionsverksamheter. Mer information finns i tabellerna på sidorna 107–108 samt i not 5. Frisknärvaro rapporte- ras som andel närvaro i förhållande till ordinarie arbetstid. Data följs upp på lands nivå och rapporteras månadsvis. Arbetsskador med frånvaro mäts per anläggning och månad. Arbetsskadefrekvensen (LTIFR) beräknas per miljon arbetade timmar.

Matsvinn i produktionen

	0	1 000 000	2 000 000	3 000 000	4 000 000	5 000 000
2024
2023
2022
2022

1 Golvavfall
2 Processavfall
3 Avvisade vid fabrik

1,3% | 1,4% | 1,4% | 1,2%

Kilo | 105# Hållbarhet

Arbetsskador

Skillnaderna mellan länderna är delvis strukturella, Ready-to-eat segmentet har en lägre arbetsskadefrekvens än Ready-to-cook, men beror även på historiskt arbete med säkerhetskultur där fokus ligger på att stärka arbetet i hela koncernen. Att inga arbetsrelaterade dödsfall förekommit bekräftas på årsbasis, liksom om någon av olyckorna under året har lett till bestående men. Under året har resultatet för arbetsskadefrekvensen försämrats och årets mål har inte nåtts. Detta är drivet av ett försämrat resultat i den danska verksamheten där bland annat en ammoniak- läcka i vår anläggning i Aars skedde under våren. 14 personer fördes då till sjukhus för tillsyn, men ingen skadades allvarligt. Sverige, Irland och Finland nådde sina mål för arbetsskadefrekvens under 2024.

Scandi Puls – Medarbetarundersökning

	Alla medarbetare			Endast kontorsanställda
	2024	2022	2020	2024	2023	2021
Tillfredsställelse och motivation	73	71	72	75	75	68
Lojalitet	80	78	79	84	83	80
Inkluderande kultur	74	73	75	82	–	–

Könsfördelning

	2024	2023	2022	2021
Andel kvinnor av samtliga anställda (%)	42	43	43	44
Andel män av samtliga anställda (%)	58	57	57	56
Andel kvinnor i ledande befattning (%) ¹	30	33	32	36

Nyckeltal – Medarbetare

	Sverige	Danmark	Norge	Irland	Finland
Antal anställda	850,7	938,4	328,1	930,0	298,9
Tillsvidareanställda	780,9	852,7	303,9	930,0	281,8
Män	475,0	485,4	121,5	557,0	170,7
Kvinnor	306,0	367,3	182,3	373,1	111,1
Tillfälligt anställda	69,7	85,7	24,2	0,0	17,2
Män	48,9	48,8	17,7	n/a	12,7
Kvinnor	20,8	36,9	6,5	n/a	4,4
Timanställda	0,0	3,1	3,5	0,0	28,0
Män	n/a	1,0	2,7	n/a	25,9
Kvinnor	n/a	2,1	0,7	n/a	2,1
Heltidsanställda	834,0	923,7	247,3	914,0	278,2
Män	513,7	530,7	103,8	555,9	175,4
Kvinnor	320,2	393,0	143,8	358,0	102,8
Deltidsanställda	16,7	14,6	80,8	16,1	20,7
Män	9,8	4,2	34,8	1,0	17,3
Kvinnor	6,9	10,4	46,0	15,1	3,4
Medarbetare som inte är anställda	32,0	20,7	9,0	0,0	45,0
Män	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a
Kvinnor	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a
Andel anställda som omfattas av kollektivavtal (%)	96%	100%	91%	88%	100%

Nyckeltalen i medarbetartabellen är baserade på anställningsland och FTE (full-time equivalent). Timanställda inkluderas inte i det totala antalet anställda. Medarbetare som inte är anställda arbetar främst i produktionen, och är framförallt kopplat till säsongsvariationer. På Irland utgör dock denna grupp främst kontorsanställda. Produktionsroller bemannas i huvudsak genom bemanningsföretag, medan tjänstemannapositioner tillsätts genom direkta anställningar. Finland och Sverige har under året arbetat med att minska beroendet av inhyrd personal genom fler direktanställningar vilket har resulterat i minskat antalet inhyrda medarbetare. Övriga länder ligger i nivå med föregående år. För medarbetare som inte omfattas av kollektivavtal gäller lokala lagar och regler, samt relevanta bransch standarder för exempelvis lönesättning. Alla anställda betalas tillräckliga löner i höjd med lokala standarder.
¹ Innefattar koncernledning och respektive lands ledningsgrupp.

107 | Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT
Om hållbarhetsrapporten
Allmän information
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
GRI-index

	2024	2023	2022	2021
Könsfördelning kontorsanställda chefer, %
Könsfördelning produktionsanställda chefer, %
Frisknärvaro (andel av ordinarie arbetstid, %)
Scandi Standard	94%	95%	93%	95%
Danmark	95%	95%	94%	96%
Finland	95%	95%	94%	94%
Irland	92%	95%	88%	95%
Norge	97%	97%	96%	96%
Sverige	93%	93%	93%	93%

Arbetsskador (LTIFR, antal skador med frånvaro per miljon arbetade timmar)

	Mål 2030	2024	2023	2022	2021
Scandi Standard	15,0	27,1	23,8	27,4	39,2
Danmark	30,0	14,3	13,0	18,0
Finland	39,5	48,7	50,4	55,8
Irland	16,7	15,9	24,6	42,7
Norge	8,7	3,7	7,8	23,3
Sverige	38,4	49,6	52,6	61,4

Sjukfrånvaro och arbetsrelaterade skador följs upp på respektive anläggning och rapporteras i gemensamma system. Två av olyckorna som inträffade under året har orsakat bestående men. Totalt inträffade 162 (127) skador med sjukfrånvaro under året och totalt antal arbetade timmar var 5 966 854 (5 340 265). Antal skador med sjukfrånvaro och arbetade timmar omfattar inte huvudkontoret. De vanligast förekommande olyckorna är fall (samma nivå), klämd mellan föremål, träffad av rörligt föremål samt inhalering av farlig substans. Siffrorna inkluderar både anställda och medarbetare som inte är anställda (om tillämp- bart). Scandi Standard har övergripande nollvision för olyckor, med lokala mätbara delmål i arbetet med säker arbetsmiljö.

Arbetsrelaterade dödsfall

	2024	2023	2022	2021
Scandi Standard	0	0	0	0
Danmark	0	0	0	0
Finland	0	0	0	0
Irland	0	0	0	0
Norge	0	0	0	0
Sverige	0	0	0	0

Kvinnor, 37,5%
Män, 62,5%
Kvinnor, 39,4%
Män, 60,6%

108 | Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT
Om hållbarhetsrapporten
Allmän information
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
GRI-index

Arbetstagare i värdekedjan (ESRS S2)

STYRNING OCH STRATEGI

Generella principer för styrning och ansvarsfördelning relaterat till hållbarhet beskrivs på sidan 85. Generell information om Scandi Standards strategi och integration av hållbarhetsaspekter i det strategiska arbetet beskrivs på sidorna 87–93. Under 2023 antogs ny process för hantering av risker relaterade till leverantörer och implementeringen av den processen har fortsatt under 2024. Med stöd i denna process kan högriskleverantörer både i förhållande till kategori och land identifieras, och leverantörer som bedöms som högrisk utvärderas av en tredje part. Inom inköpsorganisa- tionen har dedikerade resurser allokerats till att genomföra risk- analysen och att utvärdera högriskleverantörer samt följa upp eventuella förbättringsområden. Fortsätta förbättringar rörande arbetstagare i värdekedjan kommer fokusera på att slutföra arbetet med att implementera riskhanteringsprocessen, stärka arbetet med due dilligence-processen med fokus på mänskliga rättigheter och miljö samt att upprätta en konkret handlingsplan.

HANTERING AV INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Scandi Standards koncerngemensamma uppförandekod för leverantörer ligger till grund för att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter genom krav relaterade till miljöansvar, antikorruption och etik, mänskliga rättigheter och socialt ansvar motsvarande koncernens egen uppförandekod. I uppförandekoden för leverantörer specificeras också att leverantörerna måste säker- ställa att kraven förs vidare i kedjan, det vill säga till deras respektive underleverantörer. Ansvarig för uppförandekodens innehåll och implementering är koncernens inköpsdirektör, med stöttning från

	Signerad uppförandekod för leverantörer			¹)	¹)
	2024	2023	2022	2021
Direkta leverantörer	80,1%	65,7%	48,4%	38,8%
Indirekta leverantörer	17,9%	15,2%	10,2%	8,7%
Högriskleverantörer	Mål 2030	2024	2023	2022 ¹)	2021 ¹)
Signerad uppförandekod för leverantörer		100%	73,1%	52,9%	48,3%
Aktiv extern hållbarhetsbedömning		53,8%	18,8%	–	–

¹⁾ Jämförelsesiffrorna har räknats om baserat på den nya metoden.

kvalitets- och hållbarhetsfunktionerna. Under 2024 uppdaterades leverantörsuppförandekoden och godkändes även av styrelsen. I samband med det beslutades om en process för att få befintliga leverantörer att skriva under den uppdaterade koden. Vårt syste- matiska arbete baseras på processen för utvärdering av leverantörs- risker, vilket inkluderar en riskscreening på leverantörsnivå avse- ende riskparametrar såsom produktionsland och kategori samt branschspecifika risker kopplade till miljö, mänskliga rättigheter eller etiska frågor. Under 2023 förtydligades och utökades processen för leverantörsriskbedömning, och screeningprocessen har struk- turerats ytterligare, vilket säkerställer ett riktat fokus på leverantörer med de mest betydande hållbarhetsriskerna för Scandi Standard. En betydande justering inkluderar utvidgningen av kravet att alla indirekta leverantörer av livsmedelsrelaterade material och tjänster, oavsett storleken på leverantörsförhållandet, ska omfattas av uppförandekoden för leverantörer. Utvidgningen omfattar leveran- törer som tillhandahåller material och tjänster, såsom personlig skyddsutrustning, kylförvaringslösningar, kemikalier och externa städtjänster För övriga leverantörer bibehålls gränsen om 500 000 kronor per år. I samband med att den nya processen introducerats har Scandi Standard inlett ett strategiskt partnerskap med EcoVadis, som tillhandahåller externa hållbarhetsutvärderingar. Samarbetet med EcoVadis gör det möjligt för Scandi Standard att dra nytta av deras globala nätverk av leverantörers hållbarhetsutvärderingar, få ökad transparens och främja samarbete för att driva på kontinu- erliga förbättringar inom hållbarhet med våra leverantörer. Partner- skapet underlättar effektiv, trovärdig och transparent övervakning av social och miljömässig prestanda i leverantörskedjan, och säkerställer att kraven i vår uppförandekod för leverantörer följs. Utöver arbetet med våra direkta leverantörer arbetar Scandi Standard löpande med att minska potentiella negativa effekter gällande arbetsförhållanden, främst kopplat till sojaproduktionen i Syd- amerika, men även andra länder där risken för negativa inverkningar relaterat till arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter är högre än i våra nordiska hemmamarknader. Scandi Standard hanterar dessa potentiella negativa inverkningar och risker genom krav på certifierad soja, samt bedömningar av leverantörer från högrisk- länder. Om en leverantör strider mot uppförandekoden för leverantörer förväntas leverantören upprätta en plan för korrigerande åtgärder för att åtgärda situationen, detta inkluderar samtliga områden såsom mänskliga rättigheter och miljö.

NYCKELTAL OCH MÅL

Under 2023 genomfördes åtgärder för att förbättra metodik och datakvalitet, vilket resulterade i nedjusteringar av mätvärdena för 2021 och 2022. Den nya, förbättrade, metodiken har applicerats även under 2024.# Hållbarhetsrapport 2024

Om hållbarhetsrapporten

Allmän information

Miljöinformation

Samhällsansvarsinformation

Bolagsstyrningsinformation

GRI-index

Konsumenter och slutanvändare (ESRS S4)

STYRNING OCH STRATEGI

Generella principer för styrning och ansvarsfördelning relaterat till hållbarhet beskrivs på sidan 85. Generell information om Scandi Standards strategi och integration av hållbarhetsaspekter i det strategiska arbetet beskrivs på sidorna 87–93.

Respektive produktionsplats ansvarar för produktkvalitet och livsmedelssäkerhet genom en kvalitetschef. På koncernnivå säkerställs gemensamma processer och system genom koncernfunktion för kvalitet och livsmedelssäkerhet som rapporterar till hållbarhetschefen som sitter i koncernledningen. Frågor kopplade till produktutveckling och kontakt med konsumenter hanteras lokalt i respektive lands organisation.

HANTERING AV INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Att tillgängliggöra lokalt, hälsosamt, säkert och kostnadseffektivt protein är en av Scandi Standards huvudsakliga uppgifter, vilket kräver robusta processer för att garantera att produkterna är av god kvalitet och säkra att äta för slutkonsumenten. God kvalitet och hållbarhet på produkterna är också grunden för lönsamhet och att kunna bibehålla goda kundrelationer. Information rörande policyer kopplade till konsumenter och slutanvändare finns i tabellen på sidan 86. Det finns ett koncerngemensamt system för att hantera klagomål från slutkonsumenter implementerats som är direkt kopplat till vårt kvalitetsledningssystem, vilket skapar effektivare arbetsflöden och synergier.

Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet

Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet har högsta prioritet för Scandi Standard. Vi arbetar löpande med att förbättra processer och styrning, med utgångspunkt i certifierade ledningssystem. Samtliga av våra produktionsanläggningar är tredjepartscertifierade enligt BRC eller IFS, två internationella kvalitetsledningsstandarder för livsmedelssäkerhet. Detta inkluderar krav på kvalitets-säkrade arbetssätt, byggnader och utrustningar, riskanalys enligt Hazard Analysis and Critical Control Points (HACCP), produktspårbarhet, personalkompetens och hygienrutiner samt kontroll av både produkter och processer. Utöver det följer vi specifika krav som olika kunder ställer, på oss som företag eller för en viss produkt eller på en viss marknad.

För att stärka kulturen kring livsmedelssäkerhet genomförs årligen en undersökning bland all produktionsanställda, där deltagande och resultat följs upp. Detta är en del av 2030-målen och genomsnittet rapporteras i tabellen på sidan 93. Risker för förekomst av oönskade bakterier och kvalitetsbrister eller livsmedelsbedrägerier i samband med inköp av ingredienser, är utmaningar som hanteras löpande. De senaste åren har arbetet med livsmedelssäkerhet stärkts ytterligare under ledning av en koncernansvarig för kvalitet och produktsäkerhet. Med hjälp av flera mätbara indikatorer följer och kontrollerar vi produktkvalitet och identifierar eventuella avvikelser. Temperatur och renhet i anläggningarna, bakterieförekomst, kontroll av färdiga produkter och reklamationer är några exempel.

Särskilt fokus läggs på att kontrollera eventuell förekomst av patogena bakterier, det vill säga bakterier som kan orsaka sjukdom. I våra nordiska länder gäller att vår kyckling ska vara helt fri från salmonella och för campylobakter gäller minsta möjliga förekomst. Regelmässig kontroll av båda dessa bakterier görs på kycklingarna i stallarna eller vid ankomst till slakteriet. Campylobacter är en vanlig bakterie över hela världen och förekommer hos både människor och djur, däribland kycklingar. Salmonella är väldigt sällsynt i Norden men vanligt i andra delar av världen. För att undvika smitta är det viktigt med handhygien och att genomsteka kycklingen.

Clean Label Policy

Sedan 2020 finns en koncerngemensam Clean Label Policy, som med grund i gällande lagstiftning beskriver vår gemensamma hållning för hälsosamma produkter och sätter ramar för produktinnehållet. Policyn är etablerad i samtliga länder och gäller för alla produkter och recept inom våra egna varumärken, vilket motsvarar 37 procent av Scandi Standards omsättning. Som verktyg i arbetet har varje land en databas med information om ingredienser, dess innehåll och sammansättning.

Informationsrelaterade inverkningar för konsumenter

Marknadsföring och produktinformation gentemot konsument sker lokalt från koncernens respektive bolag och varumärken. I vår uppförandekod anges att Scandi Standard i märkning och marknadsföring av produkter ska tillhandahålla korrekt och ej vilseledande information. All marknadsföring ska följa gällande lagstiftning och etisk praxis. Påståenden och information kring våra produkters innehåll och egenskaper ska vara transparent och faktabaserad.

NYCKELTAL OCH MÅL

Inom Scandi Standard tillämpas en gemensam definition och process för så kallade kritiska reklamationer. Dessa reklamationer inkluderar återkallelse från kunder eller konsumenter, förekomst av främmande objekt i produkter, allergener, fel innehåll eller datummärkning. Bedömningen görs lokalt i respektive land. Trenden har under året fortsatt varit positiv och inga kritiska reklamationer har rapporterats under 2024, samma utfall som för 2023. Under 2021 infördes en ny definition för kritiska reklamationer där begreppet har förtydligats och bara de reklamationer som relaterar till livsmedelssäkerhet, hälsa för konsumenten och lagkrav inkluderas numera i rapporteringen.

Förekomst av salmonella och campylobacter mäts som andel smittade flockar. Under 2024 uppmättes campylobacter i 17,0 procent av flockarna, vilket är något högre än föregående år och högre än det långsiktiga målet på 5–10 procent. Salmonella har uppmätts i 0,3 procent av flockarna, en fortsatt låg siffra inom målspannet.

Uppföljning av efterlevnad av Clean Label Policy görs månadsvis för tre koncerngemensamma indikatorer: användningen av aromämnet natriumglutamat (MSG/E621), artificiella färgämnen samt artificiella smakämnen. Målsättningen är att samtliga ska vara noll till 2030. Utfallet för 2024 är att E621 förekom i sex danska produkter vid årets slut, motsvarande 0,4 procent av produkter från våra egna varumärken. Artificiella färgämnen användes i en norsk produkt vid årets utgång. Vad gäller artificiella smakämnen finns fortsatt behov av dessa i vissa lokala produkter för att uppfylla smakpreferenser och krav på att undvika allergena ämnen. Exempel på detta är pesto i Finland och rökmakssättning i Sverige. Artificiella smakämnen fanns vid årets utgång i 29 produkter i Finland, Sverige och Norge vilket motsvarar 1,9 procent av våra egna varumärkens produkter.

Utöver det koncerngemensamma arbetet med Clean Label Policy arbetar de lokala produktutvecklingsorganisationerna aktivt med att minska saltinnehållet i produkterna och lokala mål sätts utefter lokala marknadsförutsättningar och förväntningar, men det övergripande målet att minska saltanvändningen.

Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet

Mål 2030	2024	2023	2022	2021
Kritiska reklamationer 1), antal	0	0	0	2
Produktåterkallelser, antal	0	2	2	0
Salmonella, smittade flockar	0–0,5%	0,3%	0,3%	0,2%
Campylobacter, smittade flockar	5–10%	17,0%	13,1%	11,1%

1) Dessa reklamationer inkluderar återkallelse från kunder eller konsumenter, förekomst av främmande objekt i produkter, allergener, fel innehåll eller datummärkning.

Ansvarsfullt företagande (ESRS G1)

STYRNING OCH STRATEGI

Generella principer för styrning och ansvarsfördelning relaterat till hållbarhet beskrivs på sidan 85. Generell information om Scandi Standards strategi och integration av hållbarhetsaspekter i det strategiska arbetet beskrivs på sidorna 87–93. Samtliga affärsetiska policyer är listade i tabellen på sidan 86 ämnen som berörs är bland annat djurvälfärd, korruption och mutor samt förbindelser med leverantörer.

HANTERING AV INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Affärsetik och ansvarsfullt företagande är väsentliga frågor för Scandi Standard och hantering av inverkningar, risker och möjligheter går att läsa mer om detalj i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 121–132.# Scandi Standard
Scandi Standard vill ta vara på varje medarbetares potential och främja en kreativ arbetskultur som speglar vår omvärld och våra kundgrupper. En attraktiv och vinnande kultur är nyckeln till att trygga vår framtida kompetensförsörjning. Scandi Standard ser det som väsentligt att ha en företagskultur grundad i stark etisk praxis och en hälsosam arbetsmiljö vilket uppförande- koden sätter standarden för. Dessutom kan tydlig intern dokumentation och ledarskap avseende företagsvärderingar främja en sund företagskultur i värdekedjan. Uppförandekoden gäller alla medarbetare och representanter för Scandi Standard, inklusive styrelsen. Uppförandekoden sätter ramarna för ett ansvarsfullt agerande vad gäller etik, miljö, sociala frågor och mänskliga rättigheter. Samtliga medarbetare får en genomgång av koden på det lokala språket i samband med anställning och får därefter bekräfta att de förstått vad den innebär. Utbildningen sker sedan löpande vartannat år för att säkerställa förankring. Under 2022 togs en uppdaterad version av Scandi Standards uppförandekod fram och godkändes av styrelsen. Den innehåller tydligare beskrivningar av tillämplighet och processer, samt att delar kring exempelvis mutor och korruption, konkurrens- rätt och mänskliga rättigheter har stärkts. Under 2023 togs en ny utbildning fram och under 2024 har den genomförts i större delen av verksamheten, både bland kontorsanställda och produktions- anställda.

Korruption och mutor

Scandi Standard eftersträvar ett etiskt och respektfullt förhållningssätt i alla affärsrelationer. Uppförandekoden tydliggör bland annat att noll tolerans gäller för alla former av mutor och korruption och koncernen har även en specifik policy gällande mutor och korruption med ytterligare detaljer och riktlinjer som finns tillgänglig för berörda funktioner via intranätet. Scandi Standards medarbetare ska agera föredömligt och ansvarsfullt för att säkerställa korrekt hantering av information och att eventuella intressekonflikter undviks. Alla anställda genomgår grundläggande utbildning kopplat till korruption och mutor via utbildningen i Scandi Standards uppförandekod. Vidare utbildningar avseende dessa områden genomförs löpande för högriskanställda. Under 2024 genomförde 35 personer den vidare utbildningen, motsvarande 92 procent av de högriskanställda.

Korruption och mutor	2024	2023	2022	2021
Bekräftade fall av korruption och mutor	0	0	0	0
Antal bekräftade fall där egna anställda avskedades eller disciplinerades för korruption eller mutrelaterade incidenter	0	0	0	0
Antal bekräftade incidenter relaterade till kontrakt med affärspartners som avslutats eller inte förnyats relaterat till korruption eller mutor	0	0	0	0

Medlemskap i organisationer

Land	Medlemsorganisationer
Danmark	Økologisk Landsforening, Dyrenes beskyttelse, Landbrug og fødevare, Dansk Industri, Fjerkræafgiftsfonden (FAF), Dansk Alliance for Ansvarlig Soja, MLDK, Food from Denmark
Finland	Elintarviketeollisuusliitto ETL, Suomen Broileryhdistys, Hyvää Suomesta, Elintarviketieteiden seura, Eläinten Terveys ETT, World Poultry Science Association WPSA, Finland
Irland	BM TRADA, BRCGS, Bord Bia, FDI, IBEC, MII
Norge	Animalia, KLF - Kjøtt og fjørfebransjens landsforbund, DLF - Daglivareleverandørens forening, NHO Mat og drikke, NYT Norge, NHO Mat og drikke
Sverige	Svensk Fågel, Livsmedelsföretagen (LI), Svenska plattformen för riskgrödor
Koncern	UN Global Compact, RTRS Round Table on Responsible Soy, Hållbar Livsmedelskedja

Visselblåsarfunktion

Koncernen har en visselblåsarpolicy. Medarbetare uppmanas att rapportera misstänkta överträdelser av uppförandekod och andra policyer, inklusive frågor rörande korruption. En visselblåsarfunktion finns inrättad, i samarbete med en extern aktör, för att möjliggöra anonym rapportering av eventuella överträdelser mot uppförandekoden. Inrapporterade ärenden tas emot av det externa företaget och skickas vidare för utredning av en intern kommitté bestående av HR-chef, CFO, Chef för Group Finance och riskchef. Under 2024 uppdaterades visselblåsarpolicyn och godkändes även av styrelsen. Uppdateringen gör det möjligt även för externa intressenter, exempelvis leverantörer, att använda visselblåsartjänsten. Under 2024 inkom sju ärenden via visselblåsartjänsten. Ärendena som var relaterade till lokala medarbetarfrågor, ledarskapsfrågor och policyefterlevnad har utretts och besvarats och inget av ärendena visade sig vara en faktisk överträdelse av uppförandekoden. I de fall man önskat har man också arbetat vidare med dem lokalt. Inga bekräftade fall rörande korruption eller diskriminering har inkommit till visselblåsartjänsten eller i andra kanaler.

Politiskt engagemang och lobbyverksamhet

Scandi Standard engagerar sig genom de lokala bolagen i lokala branschorganisationer, se tabell på s.111. Det är viktigt att noga övervaka kommande lagar och bestämmelser där förändringar potentiellt kan utöva ett betydande finansiellt inflytande på Scandi Standards operativa verksamhet. Scandi Standard för aktivt dialog, genom branschorganisationer eller i egen regi, i de frågor som anses relevanta.

NYCKELTAL OCH MÅL

Målsättningen är att alla nyanställda ska genomgå utbildning i Code of Conduct, och att denna utbildning sedan ska förnyas vartannat år. 2023 togs en ny utbildning tagits fram och implementering har under 2023 och 2024 genomförts i samtliga länder. Totalt har 98 (91) procent av tjänstemännen och 89 (56) procent av de produktionsanställda genomgått utbildningen av uppförandekoden som inkluderar mutor och antikorruption. Utbildningen är koncerngemensam och tas fram centralt, men respektive lands HR-funktion ansvarar för genomförande och uppföljning av implementeringen. Under året har en överträdelse av uppförandekoden bekräftats. Det rör sig om ett fall av trakasserier, som ledde till avsked.

Djurvälfärd och antibiotikaanvändning

STYRNING OCH STRATEGI

Generella principer för styrning och ansvarsfördelning relaterat till hållbarhet beskrivs på sidan 85. Generell information om Scandi Standards strategi och integration av hållbarhetsaspekter i det strategiska arbetet beskrivs på sidorna 87–93. Scandi Standard har två övergripande policyer relaterade till djurvälfärd och antibiotika användning som styr arbetet med levande djur. Dessa presenteras i tabellen på sidan 86. Scandi Standards chef för Group Live Operations har det övergripande ansvaret för koncernens djurvälfärdspolicy och förbättringsarbete. På respektive marknad ansvarar den lokala ledningen tillsammans med lokalt ansvarig för levande djur för implementering och uppföljning av policyn. Varje produktions anläggning har en utsedd koordinator för djurvälfärd och samtliga medarbetare som hanterar levande kycklingar får djurvälfärds utbildning som en del av sin introduktion.

HANTERING AV INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER

Friska kycklingar omvandlar effektivt foder till kött, det är därför ur flera perspektiv väsentligt att djuren mår bra och inte behöver medicineras i onödan. Ingen vinner på ett djur som mår dåligt. God djurvälfärd ger möjlighet till produkter med hög kvalitet som producerats på ett resurseffektivt sätt samtidigt som dålig djur- välfärd innebär en risk för ökad sjukdom, dödlighet och kassationer såväl som medie- och ryktesrelaterade risker. Djurvälfärd är därmed en ytterst väsentlig fråga där Scandi Standard inte bara har en stor potentiell inverkan, men som även innebär signifikanta risker och möjligheter. Fokus på ständig förbättring är grunden i arbetet med god djurvälfärd. Tillsammans med de kontrakterade uppfödarna är Scandi Standards ambition att ha en drivande roll för god djurvälfärd i hela branschen. Det nordiska förhållningssättet till djurvälfärd, med en djurskyddslagstiftning som tillhör världens strängaste, är vår utgångspunkt. Med kunskap och höga krav på hantering, stallmiljö och foder skapas de bästa förutsättningarna för att kycklingarna ska hålla sig friska och tillgodogöra sig näring. Scandi Standards djurvälfärdspolicy utgår från de internationellt erkända friheterna för djurvälfärd, och speglar vad som krävs för att kycklingarna ska må bra. Policyn fastställer bland annat att genmodifiering eller antibiotika i förebyggande syfte inte används, liksom tillväxthormoner eller näbbtrimning. Krav ställs också på stallar och flocktäthet, ansvarsfulla transporter och bedövning före slakt. För Scandi Standard är det viktigt att ha en holistisk syn på djurvälfärd, där flera olika aspekter är viktiga och där flera olika nyckeltal i kombination behöver följas upp för att säkerställa god djurvälfärd. Sådana aspekter inkluderar uppfödarens kompetens och engagemang, kvaliteten på den nykläckta kycklingen, foderkvalitet, stallmiljö, möjlighet till naturligt beteende, hybrid, lastning och transport samt bedövning och slakt. Dessa faktorer beskrivs i grafiken på sidan 113.

Samarbete med uppfödaren, stallmiljö och foder

För att må bra och växa måste kycklingarna kunna röra sig fritt, ha en ren miljö i stallet och tillräckligt med utrymme. Gränsvärdet för flocktäthet, det vill säga hur många kycklingar det kan vara i en och samma flock, varierar beroende på anläggning och nationell lagstiftning. Scandi Standards genomsnitt ligger under EU:s lagstadgade maxvärden för flocktäthet och anpassas efter djur- välfärdsresultat. Även ströbädden som kycklingarna vistas på har stor påverkan på deras hälsa. En torr ströbädd är bekväm för kycklingarna, upprätthåller deras immunförsvar och minskar risken att sjukdomar sprids. Kycklingar behöver även bra ljus, ventilation, underlag och bra utrustning för foder och vatten. Flockarnas hälsa kontrolleras dagligen och stallmiljön mäts och utvärderas på särskilda nyckeltal såsom temperatur, luftfuktighet och luftkvalitet.# Hållbarhet

Djurvälfärd

Kvaliteten på ströbädden kontrolleras genom att kycklingarnas trampdynor undersöks, och tillståndet registreras för varje flock när kycklingarna anländer till slakteriet. Scandi Standard arbetar med utvalda uppfödare i respektive land och samarbetet är långsiktigt. Uppfödarnas kunskap, förståelse och omsorg om kycklingarna är den viktigaste faktorn när det kommer till garantier för god djurvälfärd och att skapa förutsättningar för välmående kycklingar som mår bra och växer.

Hur en kyckling mår när den kläcks spelar stor roll för kycklingens hälsa och tillväxt under resten av livet. Bra val av föräldradjur och rätt hantering av befruktade ägg under inkubationstiden ger kycklingar som är starka och friska redan från starten.

En viktig del av samarbetet med uppfödarna är sammansättningen av foder. Näringsinnehåll och kvalitet har stor påverkan på både kycklingens hälsa och hur effektiv foderanvändningen blir. Eftersom kycklingar är bra på att omvandla foder till kött, är foder-effektiviteten en direkt indikator på fodrets kvalitet, och på hur väl kycklingarna tas omhand. Allt foder tas fram med noggrant utvalda råvaror, där vete och soja är stora komponenter.

Den irländska verksamheten har egen foderexpertis och lokal foderkvarn, i övriga länder sker samarbete med externa foderleverantörer, som de externa uppfödarna köper in foder från.

Användning av foder där genmodifierade organismer (GMO), i detta fall soja och majs, förekommer är omdiskuterad inom hela jordbruksnäringen. Scandi Standard har valt att utgå ifrån lokala förutsättningar och kundkrav och ställer i nuläget krav på foder fritt från GMO i Sverige och Norge, samt för ekologisk kyckling i Danmark.

112 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Om hållbarhetsrapporten
Allmän information
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
GRI-index

Under 2021 etablerade Scandi Standard ett Centre of Excellence med syfte att utveckla kunskap, arbetssätt och processer kring djurvälfärd och kycklinguppfödning samt sprida det i vår värde-kedja och till uppfödarna. Under det första året låg fokus fram-förallt på att utveckla ett mer hållbart foder, med lokala foderråvaror som kan ersätta en betydande del av sojaproteinet i fodret. Under 2022 och 2023 har det nya fodret testats i både Finland och Sverige med lovande resultat. Även under 2024 har tester fortsatt i olika omfattning, framförallt i Finland.

Huvudfokus för Centre of Excellence under 2023 och 2024 har varit att driva Scandi Stan-dards Chicken Quality Program. Det är ett resultatbaserat förbätt-ringsprogram för att höja kvaliteten på de kycklingar som levereras från Scandi Standards kontraktsuppfödare. Varje uppfödare mäts på elva nyckeltal kopplade till prestanda inom djurvälfärd, kvalitet, livsmedels-säkerhet och produktivitet. Detta ger en tydlig bild över hur varje uppfödningsstall hos Scandi Standards uppfödare pre-sterar. Baserat på resultaten tar Scandi Standard i samverkan med uppfödaren fram anpassade åtgärdspaket för de lägst presterande stallen. Syftet är att lyfta verksamheten systematiskt och kontinu-erligt, genom att sätta in konkreta åtgärder där de gör som mest nytta. Programmet har hittills implementerats in Irland, Finland och Danmark och målsättningen är att det ska implementeras i hela koncernen. Detta gynnar såväl kycklingar och uppfödare som Scandi Standard, och i slutändan även konsumenten.

Etik vid transport och slakt

Djuretik har hög prioritet vid transport och slakt av kycklingarna. För att få till en lugn miljö sker hämtning innan slakt med utbildad personal och anpassade fordon. I länder med kallt klimat används bilar med temperaturstyrd ventilation. Eftersom slaktfågelupp-födarna generellt finns nära produktionsanläggningarna kan transporterna hållas korta. Genomsnittligt transportavstånd i koncernens länder är 104 kilometer, en sträcka som tar 1–2 timmar och ligger väl under den lagstadgade maxtiden som exempelvis i Sverige är åtta timmar. Transporttider och ankomsttider planeras och registreras för att säker-ställa att alla kycklingar hanteras inom fastställda tidsramar och slakt sker alltid samma dag som trans-porten.

Vid ankomst inspekteras kycklingarna både av Scandi Standards egen personal och av oberoende veterinär. Vingarna kontrolleras som indikator på hur väl lastningen skötts och ving-skador följs upp systematiskt för att öka djurvälfärden men även säkerställa att så stor del som möjligt av kycklingen kan användas till matproduktion.

Alla kycklingar bedövas före slakt. Inom Scandi Standard används bedövning i kontrollerad atmosfär (CAS) på de flesta produktionsanläggningar, samt elektrisk bedövning i Danmark och Litauen. CAS har flera fördelar sett till både djurvälfärd och köttkvalitet.

Djurvälfärd

• Lastning och transport
• Ankomst till slakteriet och bedövning
• Uppfödarens kunskap och engagemang
• Kvalitet på dagsgammal kyckling
• Foderkvalitet
• Stallmiljö
• Naturligt beteende
• Ras-egenskaper

113 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Om hållbarhetsrapporten
Allmän information
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
GRI-index

Antibiotikaanvändning (% behandlade flockar)

	Mål 2030	2024	2023	2022	2021
Scandi Standard	<1%	4,4%	8,1%	10,8%	5,20%
Danmark		0,4%	0,7%	0,1%	0,10%
Finland		0,0%	0,0%	0,0%	0,00%
Irland		14,3%	29,6%	40,8%	18,10%
Norge		0,0%	0,0%	0,0%	0,00%
Sverige		0,2%	0,2%	0,2%	0,70%

Systematiskt arbete för att minska antibiotikaanvändningen

Med växande antibiotikaresistens som en stor global hälsoutmaning ser vi att Scandi Standard har en viktig roll för att minimera använd-ningen av antibiotika i livsmedelsproduktion, särskilt vid förvärv och integration av utomnordiska verksamheter i koncernen. Scandi Standards policy gällande användning av antibiotika och andra typer av läkemedel är mycket strikt. I enlighet med nordisk lagstiftning används inte antibiotika i förebyggande syfte i upp-födningen, till skillnad från många andra länder. Endast sjuka djur får behandlas, efter beslut av veterinär. Antibiotikaanvändningen hos de nordiska uppfödarna är också mycket låg, nära noll, vilket är ett tecken på god djurhållning.

Utbrott av fågelinfluensa

Fågelinfluensa är en virussjukdom bland vilda fåglar som kan spridas till tamfåglar, utbrott kan då drabba ägg och kyckling-producenter. Viruset anses dock inte orsaka några allvarligare symtom hos människor och konsumenter behöver inte känna oro gällande huruvida kycklingprodukter är säkra att äta. Utbrott av fågelinfluensa leder till omfattande nedstängningar för att hindra bredare spridning till nya flockar. Scandi Standards team i respek-tive land samarbetar nära med berörda uppfödare och relevanta myndigheter för att se till att rätt åtgärder vidtas om utbrott sker. Det handlar bland annat om att upprätta zonsystem som säker-ställer smittskyddet och undviker att upp födare och kycklingnäring drabbas hårdare än nödvändigt.

NYCKELTAL OCH MÅL

Genom målmedvetet arbete har användningen av antibiotika minskat kraftigt även i vår irländska verksamhet, från cirka 70 procent när bolaget förvärvades 2017 till 14,3 procent 2024. Resultatet försämrades tillfälligt under 2022, men har sedan andra halvan av 2023 vänt tillbaka mot en positiv trend och är nu tillbaka på samma låga nivåer som innan 2022. Detta är en konse-kvens av ett disciplinerat arbete där man arbetar med kvaliteten på den dagsgamla kycklingen så väl som att stärka förutsätt-ningar för kycklingarna under de första 48 timmarna i uppfödnings-stallet, exempelvis genom att optimera ströbädden. Arbetet fort-sätter med att minimera antibiotikaanvändningen i den irländska verksamheten och det långsiktiga koncernmålet är att andelen antibiotikabehandlade flockar ska vara lägre än en procent 2030, samt att fotpoängen ska vara under fem.

Följande rapporterings-principer används för egna upplysningar avseende djurvälfärd:

• Antibiotikaanvändningen mäts som andel behandlade flockar.
• Fotpoängen, som är ett ledande mått på djurvälfärd, mäts manuellt på 100 fåglar per flock som anländer till slakteriet. De poängsätts mellan 0-200.
• Mortalitet i uppfödning och trans-port mäts som andel fåglar som inte kan användas till livsmedels-produktion.

Djurvälfärdsindikatorer

Djurvälfärdsindikator (fotpoäng)	Mål 2030	2024	2023	2022	2021
Djurvälfärdsindikator (fotpoäng)	<5	6,5	9,9	12,2	9,3
Fodereffektivitet, FCR kg foder/kg levande vikt		1,49	1,50	1,50	1,52
Mortalitet uppfödning	<3,5%	3,8%	4,2%	3,7%	3,60%
Mortalitet transport (DOA)	<0,13%	0,10%	0,10%	0,09%	0,10%

Danmark – jämförelse mellan konventionell och långsamtväxande kyckling

	Mortalitet uppfödning (%)	Fotpoäng	Foder-effektivitet (FCR)
Konventionell	4,4	0,8	1,50
Långsamtväxande	4,5	1,2	1,66

I tabellen presenteras en jämförelse mellan konventionell (Ross308) och långsamtväxande (Rustic Gold) slaktkyckling. Den rapporterade datan relaterar till Scandi Standards danska verksamheten under 2024, där båda hybriderna har producerats i stor skala under jämförbara förhållanden. Resultatet visar mycket små skillnader i dödlighet och fotpoäng.# Hållbarhetsrapport

Lagstadgad Hållbarhetsrapport

Hållbarhetsområde

Scandi Standards påverkan	Kommentar/hänvisning avseende styrning, riskhantering samt resultatindikatorer
Sociala förhållanden	Hälsa (för medarbetare och konsumenter), Livsmedelssäkerhet och hygien, Djurvälfärd (produktansvar), Ansvar i leverantörskedjan
Miljö	Klimat- och resurseffektivitet (energi, transporter, vatten och avfallshantering i produktionsverksamheten, fodereffektivitet)
Personal	God arbetsplats (arbetsmiljö, hälsa, säkerhet, jämställdhet och mångfald)
Respekt för mänskliga rättigheter	God arbetsplats, Ansvar i leverantörskedjan
Motverkande av korruption	God affärsetik

Scandi Standard omfattas av det lagstadgade kravet på hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen, samt av rapportering enligt EU:s taxonomi. I tabellen nedan presenteras omfattningen av den lagstadgade hållbarhetsredovisningen. Taxonomirapporteringen återfinns på sidorna 94 –96.

GRI-index

GRI Standard

GRI 2: Generella upplysningar 2021
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :--- | :--- | :--- |
| 2-1 Information om organisationen | s. 3, 29, 135 | |
| 2-2 Enheter som omfattas av hållbarhetsredovisningen | s. 85 | |
| 2-3 Rapporteringsperiod, frekvens och kontaktperson | s. 7, 85 | |
| 2-4 Förändringar av tidigare rapporterade upplysningar | s. 85 | |
| 2-5 Externt bestyrkande | s. 85, 127, 133 | |
| 2-6 Aktiviteter, värdekedja och andra affärsförbindelser | s. 3, 8–12, 24–27, 85, 111 | |
| 2-7 Medarbetare | s. 106–108 | |
| 2-8 Medarbetare som inte är anställda | s. 107 | |
| 2-9 Bolagsstyrning | s. 124–125, 129–130 | Rapportering omfattar inte vi) och viii). Information ej tillgänglig och avses inte samlas in relaterat till styrelseledamöterna. |
| 2-10 Nominering och val av styrelse | s. 123–126 | |
| 2-11 Styrelseordförande | s. 124–126 | |
| 2-12 Styrelsens roll i arbetet med översyn och hantering av påverkan | s. 85, 89 | |
| 2-13 Delegering av ansvar för hantering av påverkan | s. 85, 89 | |
| 2-14 Styrelsens roll i hållbarhetsrapporteringen | s. 85, 89 | |
| 2-15 Intressekonflikter | s. 124, 126, 129–130 | |
| 2-16 Kommunikation av kritiska frågeställningar | s. 85, 89 | Rapportering omfattar inte b). Information ej tillgänglig, men arbete pågår för att stärka processerna och tillgängliggöra rapportering. |
| 2-17 Styrelsens erfarenhet | s. 85 | |
| 2-18 Utvärdering av styrelsens arbete | s. 124–125 | Rapportering omfattar inte a-c). Information ej tillgänglig då nuvarande utvärderingsprocess ej omfattar hållbarhet och påverkan. |
| 2-19 Ersättningspolicy | s. 31, 45–48, 52–54, 85, 122, 126, 135 | |
| 2-20 Process för att fastställa ersättningar | s. 31, 123–127 | Rapportering omfattar inte iii). Information ej tillgänglig avseende konsulter. |
| 2-21 Årlig total ersättning | n/a | Omfattas inte av rapportering. Information ej tillgänglig men arbete pågår för att stärka processerna och tillgängliggöra rapportering. |
| 2-22 Uttalande om strategi för hållbar utveckling | s. 5–7 | |
| 2-23 Värderingar, principer, standarder och normer gällande uppförande | s. 85–86, 106–107, 109, 111–112 | |
| 2-24 Förankring av värderingar, principer, standarder och normer gällande uppförande | s. 85–86, 109 | |
| 2-25 Processer för att återställa negativ påverkan | s. 89–93, 110–112 | |
| 2-26 Mekanismer för rådgivning och rapportering av angelägenheter för organisationen | s. 111 | |
| 2-27 Efterlevnad av lagar och förordningar | n/a | Omfattas inte av rapportering. Information ej tillgänglig men arbete pågår för att stärka processerna och tillgängliggöra rapportering. |
| 2-28 Medlemskap i organisationer | s. 92, 111 | |
| 2-29 Metod för intressentengagemang | s. 85, 92 | |
| 2-30 Kollektivavtal | s. 107 | |

Uttalande om redovisningen
Scandi Standard rapporterar i enlighet med GRI Standards för perioden 1 januari 2024–31 december 2024

Användning av GRI
GRI 1: Foundation 2021

GRI Standard

GRI 3: Väsentliga frågor 2021
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :--- | :--- | :--- |
| 3-1 Process för att identifiera väsentliga frågor | s. 89–93 | |
| 3-2 Lista av väsentliga frågor | s. 89–93 | |
| 3-3 Styrning av väsentliga frågor | s. 5–7, 85, 89–93, 99 | |

Ekonomiskt resultat
GRI 3: Väsentliga frågor 2021
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :----------------------------------------------------------------------- | :------------------- | :----- |
| 3-3 Styrning av väsentliga frågor | s. 5–7, 85, 89–93, 99 | |
GRI 201: Ekonomiskt resultat 2016
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :----------------------------------------------------------------------- | :------------------- | :----- |
| 201-2 Finansiell påverkan samt andra risker eller möjligheter kopplat till klimatförändringar | s. 33–34, 97–99 | |

Anti-korruption
GRI 3: Väsentliga frågor 2021
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :--- | :--- | :--- |
| 3-3 Styrning av väsentliga frågor | s. 85, 89–93, 109, 111–112 | |
GRI 205: Anti-korruption 2016
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :--- | :--- | :--- |
| 205-2 Kommunikation och utbildning i policyer avseende antikorruption | s. 86, 109, 111–112 | Rapportering omfattar inte a) och d). Information ej tillgänglig på regional nivå. Arbete pågår med att göra informationen tillgänglig under 2025. |
| 205-3 Korruptionsincidenter och vidtagna åtgärder | s. 111–112 | |

Material
GRI 3: Väsentliga frågor 2021
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :--------------------------------------- | :------------------- | :----- |
| 3-3 Styrning av väsentliga frågor | s. 85, 89–93, 104–105 | |
GRI 301: Material 2016
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :----------------------------- | :------------------- | :----- |
| 301-1 Volym eller vikt av material | s. 104–105 | |
| 301-2 Återvunna material | s. 104–105 | |

Energi
GRI 3: Väsentliga frågor 2021
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :--------------------------------------- | :------------------- | :----- |
| 3-3 Styrning av väsentliga frågor | s. 85, 89–93, 97–101 | |
GRI 302: Energi 2016
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :------------------------------------- | :------------------- | :----- |
| 302-1 Energianvändning inom organisationen | s. 98, 101 | |
| 302-3 Energiintensitet | s. 98, 101 | |

Vatten och avloppsvatten
GRI 3: Väsentliga frågor 2021
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :--------------------------------------- | :------------------- | :----- |
| 3-3 Styrning av väsentliga frågor | s. 85, 89–93, 102 | |
GRI 303: Vatten och avloppsvatten 2018
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :------------------------------------------ | :------------------- | :----- |
| 303-2 Hantering av påverkan relaterad till vattenutsläpp | s. 102 | |
| 303-4 Vattenutsläpp | s. 102 | |
| 303-5 Vattenförbrukning | s. 102 | |

Utsläpp
GRI 3: Väsentliga frågor 2021
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :--------------------------------------- | :------------------- | :----- |
| 3-3 Styrning av väsentliga frågor | s. 85, 89–93, 97–100 | |
GRI 305: Utsläpp 2016
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :---------------------------------------------------------- | :------------------- | :----- |
| 305-1 Direkta växthusgasutsläpp (Scope 1) | s. 97–100 | |
| 305-2 Indirekta växthusgasutsläpp energi (Scope 2) | s. 97–100 | |
| 305-3 Indirekta växthusgasutsläpp övrigt (Scope 3) | s. 97–100 | |
| 305-4 Utsläppsintensitet: Koldioxidutsläpp i förhållande till produktionsvolym | s. 14 | |

Avfall
GRI 3: Väsentliga frågor 2021
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :--------------------------------------- | :------------------- | :----- |
| 3-3 Styrning av väsentliga frågor | s. 85, 89–93, 104–105 | |
GRI 306: Avfall 2020
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :----------------------- | :------------------- | :--------------------------------------------------------------------------- |
| 306-3 Genererat avfall | s. 104–105 | Rapportering omfattar inte b) och d). Information ej tillgänglig. |
| 306-4 Avfall från deponi | s. 104–105 | Rapportering omfattar inte b) och d). Information ej tillgänglig. |

Bedömning av miljömässiga aspekter hos leverantörer
GRI 3: Väsentliga frågor 2021
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :--------------------------------------- | :------------------- | :----- |
| 3-3 Styrning av väsentliga frågor | s. 85, 89–93, 109 | |
GRI 308: Bedömning av miljömässiga aspekter hos leverantörer 2016
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :------------------------------------------------------------------------- | :------------------- | :----- |
| 308-1 Nya leverantörer som utvärderats utifrån miljömässiga kriterier | s. 109 | |

GRI Standard

Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet
GRI 3: Väsentliga frågor 2021
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :--------------------------------------- | :------------------- | :---------------------------------------------------------------------------- |
| 3-3 Styrning av väsentliga frågor | s. 85, 89–93, 106–108 | |
GRI 403: Occupational Health and Safety 2018
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :--------------------------------------------------------------------- | :------------------- | :-------------------------------------------------------------------------- |
| 403-1 Ledningssystem för hälsa och säkerhet | s. 106–108 | Rapportering omfattar inte b)-d).Information ej tillgänglig. |
| 403-2 Identifiering av faror, risker och händelseutredning | s. 106–108 | Omfattas inte av rapportering. Information ej tillgänglig. |
| 403-3 Företagshälsovård | s. 106–108 | Omfattas inte av rapportering. Information ej tillgänglig. |
| 403-4 Medarbetares deltagande, samråd och kommunikation i hälso- och säkerhetsfrågor | s. 106–108 | Rapportering omfattar inte a). Information ej tillgänglig. |
| 403-5 Utbildning för medarbetare om hälsa och säkerhet | s. 106–108 | |
| 403-6 Främjande av medarbetares hälsa | n/a | Omfattas inte av rapportering. Information ej tillgänglig. |
| 403-7 Förebygga och minska hälsorisker i leverantörskedjan | s. 109 | |
| 403-8 Medarbetare som omfattas av ett ledningssystem för arbetsmiljö | s. 106–108 | Rapportering omfattar inte a ii). Information ej tillgänglig. |
| 403-9 Arbetsrelaterade skador och olyckor | s. 106–108 | Rapportering omfattar inte c). Information ej tillgänglig. |

Mångfald och jämställdhet
GRI 3: Väsentliga frågor 2021
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :--------------------------------------- | :------------------- | :----- |
| 3-3 Styrning av väsentliga frågor | s. 85, 89–93, 106–107 | |
GRI 405: Mångfald och jämställdhet 2016
| Upplysning | Hänvisning sidnummer | Avsteg |
| :--------------------------------- | :------------------- | :------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
| 405-1 Mångfald i organisationen | s. 52, 106–107 | Rapportering omfattar inte a ii)–iii) och b) ii)–iii). Information ej tillgänglig. Arbete pågår för att ta fram information under 2025. |

Egen upplysning: Inkluderande kultur och medarbetarnöjdhet Scandi Puls medarbetarundersökning s.# GRI-index

Icke-diskriminering

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor s. 85, 89–93, 106–107, 111–112
GRI 406: Icke-diskriminering 2016 406-1 Fall av diskriminering och vidtagna åtgärder s. 111–112

Bedömning av sociala aspekter hos leverantörer

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor s. 85, 89–93, 109
GRI 414: Bedömning av sociala aspekter hos leverantörer 2016 414-1 Nya leverantörer som utvärderats utifrån sociala kriterier s. 109

Kunders hälsa och säkerhet

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor s. 85, 89–93, 110
Egen upplysning: Kvalitet och livsmedelssäkerhet Kritiska reklamationer och produktåterkallelser s. 93, 110
Egen upplysning: Nutrition och hälsa Efterlevnad Clean Label Policy s. 93, 110

Eget väsentligt område - Djurvälfärd och fodereffektivitet

GRI 3: Väsentliga frågor 2021 3-3 Styrning av väsentliga frågor s. 85, 89–93, 112–114
Egen upplysning: Djurvälfärd och fodereffektivitet Antibiotikaanvändning s. 114
Djuromsorgsindikator, fothälsa s. 114
Fodereffektivitet s. 114
Mortalitet transport s. 114
Mortalitet uppfödning s. 114
Sojareduktion s. 103

118 | Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS | STRATEGI | FINANSIELLT | HÅLLBARHET | BOLAGSSTYRNING | ÖVRIGT

Om hållbarhetsrapporten
Allmän information
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
GRI-index

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att Scandi Standards hållbarhetsredovisning för 2024 har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen samt GRI Standards.

Styrelsens underskrifter

Pia Gideon Styrelseledamot
Henrik Hjalmarsson Styrelseledamot
Øystein Engebretsen Styrelseledamot
Jonas Tunestål Vd och koncernchef
Paulo Gaspar Vice ordförande
Lars-Gunnar Edh Styrelseledamot
Sebastian Backlund Styrelseledamot
Johan Bygge Styrelsens ordförande

Stockholm den 20 mars 2025

Cecilia Lannebo Styrelseledamot

119 | Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS | STRATEGI | FINANSIELLT | HÅLLBARHET | BOLAGSSTYRNING | ÖVRIGT

Till bolagsstämman i Scandi Standard AB (publ), organisationsnummer 556921-0627

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och ledningen i Scandi Standard AB (publ) att översiktligt granska Scandi Standard ABs hållbarhetsredovisning för år 2024. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 84 i detta dokument, vilket även utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten definieras på sidan 84.

Styrelsens och företagsledningens ansvar

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen enligt den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024. Kriterierna framgår på sidan 84 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till historisk information och inkluderar inte framåtriktad information. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FAR:s rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Scandi Standard AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterierna, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.

Uttalande

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 21 mars 2025

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Linda Corneliusson
Auktoriserad revisor

Revisors rapport över översiktlig granskning av Scandi Standard ABs hållbarhetsredovisning samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Om hållbarhetsrapporten
Allmän information
Miljöinformation
Samhällsansvarsinformation
Bolagsstyrningsinformation
GRI-index

120 | Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS | STRATEGI | FINANSIELLT | HÅLLBARHET | BOLAGSSTYRNING | ÖVRIGT

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport ............................................................ 122
Styrelse .......................................................................................129
Koncernledning ..........................................................................131
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten ...................133

Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Revisors yttrande

OM OSS | STRATEGI | FINANSIELLT | HÅLLBARHET | BOLAGSSTYRNING | ÖVRIGT
121 | Scandi Standard årsredovisning 2024

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningen inom Scandi Standard syftar till ett hållbart värdeskapande för aktieägarna och en sund företagskultur där affärsmöjligheter tas tillvara inom ramen för en god riskkontroll. Denna bolagsstyrningsrapport, som är en del av årsredovisningen för 2024, har upprättats av styrelsen och granskats av bolagets externa revisor. Inga avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning redovisas. Inga överträdelser av Nasdaq Stockholms tillämpliga regelverk och inga överträdelser av god sed på värdepappersmarknaden gällande bolaget har rapporterats av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden.

Scandi Standard AB (publ), organisationsnummer 556921-0627, (bolaget) med dotterföretag (koncernen eller Scandi Standard) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Bolagets aktier är noterade på Nasdaq Stockholm Mid Cap sedan juni 2014. Ansvaret för bolagsstyrningen i form av ledning och kontroll av koncernen delas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen med dess utskott och verkställande direktören i enlighet med gällande externa lagar och regler samt interna styrdokument, i form av bolagsordningen och övriga koder, policyer, riktlinjer och instruktioner.

Aktiekapital och aktieägare

Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2024 till 659 663 SEK fördelat på 66 060 890 aktier med ett kvotvärde på 0,009986 SEK per aktie. Varje aktie motsvarar en röst. Det finns endast ett aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital. Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2024 till 7 117. De tio största aktieägarnas innehav i bolaget motsvarade 72 procent av aktiekapitalet och två aktieägare, Grupo Lusiaves samt Investment AB Öresund, hade ett innehav i bolaget överstigande 10 procent, med 18,7 procent respektive 15,3 procent av aktiekapitalet per den 31 december 2024. Utländska aktieägare hade ett innehav i bolaget motsvarade cirka 39 procent av aktiekapitalet per den 31 december 2024. För mer information om aktien och aktieägarna, se sidan 135.

Bolagsstämma

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ, genom vilket aktieägarna utövar sin rätt att fatta beslut om bolagets angelägenheter. Inga begränsningar avseende aktieägarnas rättigheter finns i bolagsordningen eller, så vitt är känt för bolaget, i aktieägaravtal.# Bolagsstyrning

Viktiga externa lagar och regler

• Svensk aktiebolagslag
• Svensk årsredovisningslag
• Nasdaq Stockholm’s regelverk, Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares
• Svensk kod för bolagsstyrning
• Andra svenska och utländska externa lagar och regler

Viktiga interna styrdokument

• Bolagsordning
• Arbetsordning för styrelsen, Instruktion för verkställande direktören, Instruktion avseende finansiell rapportering till styrelsen etc
• Uppförandekod
• Övriga koder, policyer, riktlinjer och instruktioner

Styrningsstruktur

Aktieägare genom bolagsstämman
* Styrelse
* Risk- och Revisionsutskott
* Ersättningsutskott
* Extern revisor
* Vd och koncernledning

Valberedning

Danmark Norge Irland Finland Sverige

Bolagsstyrningsrapport

• Styrelse
• Koncernledning
• Revisors yttrande

Segment

• Ready-to-cook
• Ready-to-eat

122	Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS	STRATEGI
FINANSIELLT	HÅLLBARHET
BOLAGSSTYRNING	ÖVRIGT

Årsstämman i bolaget ska hållas i Stockholm senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Utöver årsstämman kan extra bolagsstämmor hållas. För att delta i beslutsfattande vid bolagsstämman krävs att aktieägaren är närvarande personligen eller genom ombud. Där- utöver krävs att aktieägaren är direktregistrerad i den av Euroclear förda aktieboken fem vardagar före stämman samt meddelar sitt deltagande senast det datum som anges i kallelsen till stämman.

Årsstämma 2024

Årsstämman 2024 hölls i Stockholm den 3 maj. Beslut som fattades av årsstämman omfattade bland annat:
* Fastställande av resultaträkning och balansräkning i årsredovisning 2023 för moderbolaget och koncernen
* Utdelning med 2,30 per aktie för räkenskapsåret 2023
* Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för räkenskapsåret 2023
* Godkännande av ersättningsrapporten
* Omval av Johan Bygge, Øystein Engebretsen, Paulo Gaspar, Pia Gideon, Henrik Hjalmarsson och Cecilia Lannebo som styrelseledamöter
* Nyval av Lars-Gunnar Edh och Sebastian Backlund som styrelseledamöter

Årsstämman beslutar om:

• Fastställande av resultaträkning och balansräkning i årsredovisning för moderbolaget och koncernen
• Utdelning
• Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören
• Val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande och extern revisor
• Arvoden till styrelsens ordförande, övriga styrelse- ledamöter som inte är anställda i bolaget eller dess dotterföretag och extern revisor
• Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP)
• Bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om att förvärva och överlåta egna aktier i bolaget för att säkra åtaganden enligt LTIP
• Övriga frågor i enlighet med Aktiebolagslagen

Valberedningens förslag till årsstämman ska senast offentliggöras samma dag som kallelsen till årsstämman publiceras. Inför årsstämman 2024 bestod valberedningen av Anders Wennberg, ordförande för valberedningen och utsedd av Investment AB Öresund, Avelino Gaspar utsedd av Grupo Lusiaves, Michael Sigsfors utsedd av Lantmännen Animalieinvest AB, Mats Qviberg utsedd av Eva Qviberg och Johan Bygge styrelseordfö- rande för Scandi Standard AB (publ).

Valberedningens förslag till årsstämman 2024 och en redogö- relse för valberedningens arbete ingick i kallelsen till årsstämman som publicerades på bolagets webbplats https://investors.scan- distandard.com/sv/bolagsstamma. Årsstämman 2024 beslutade i enlighet med valberedningens samtliga förslag.

Inför årsstämman 2025 består valberedningen av Anders Wennberg som, efter enhälligt beslut av valberedningen, valts till ordförande för valberedningen och är utsedd av Investment AB Öresund, Avelino Gaspar utsedd av Grupo Lusiaves, Henrik Sundell utsedd av Lantmännen Animalieinvest AB, Nicklas Paulson utsedd av Eva Qviberg och Johan Bygge styrelseordförande för Scandi Standard AB (publ).

Valberedningen inledde sitt arbete med att gå igenom de uppgifter som ankommer på valberedningen enligt Svensk kod för bolagsstyrning och enligt instruktion för valberedningen, som antogs på årsstämman 2020 och en tidplan för valberedningens arbete upprättades. Valberedningen tog del av styrelsens ordfö- randes syn på bolagets och koncernens verksamhet, mål, strategi, finansiella resultat och ställning, samt viktiga förhållanden i övrigt. Valberedningen tog även del av resultatet av den externa utvärderingen från slutet av 2024 av styrelsearbetet, inklusive styrelsens ordförandes och respektive styrelseledamots individuella prestationer.

Mot bakgrund av detta bedömde valberedningen den mångsidighet och bredd som bör finnas i styrelsen och den kompetens, erfarenhet och bakgrund som de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna bör besitta. Mångsidighet och bredd som bedömts under urvalet inkluderar kön, ålder, kulturell/geografisk bakgrund, yrkesmässig bakgrund och ägarrepresentation. En viktig utgångspunkt för valberedningens förslag till årsstämman är att varje styrelseuppdrag i bolaget ska vara baserat på förtjänst och att huvuduppdraget ska vara att upprätthålla och förbättra styrelsens effektivitet. Valberedningen hade dessutom kontakt med risk och revisionsutskottets ordförande för att informera sig om risk och revisionsutskottets bedömning av kvaliteten och effektiviteten i den externa revisorns arbete.

• Omval av Johan Bygge som styrelsens ordförande
• Nyval av Paulo Gaspar som vice ordförande
• Totala arvoden till styrelsen för tiden fram till slutet av nästa årsstämma ska utgå med högst 4 470 000 SEK, varav 1 000 000 SEK till styrelsens ordförande, 550 000 kronor till vice ordförande, 400 000 SEK vardera till de övriga fem styrelseledamöterna som inte är anställda i bolaget eller dess dotterföretag, 180 000 SEK till risk och revisionsutskottets ordförande och 90 000 SEK vardera till de övriga ledamöterna i detta utskott, samt 80 000 SEK till ersättningsutskottets ordförande och 40 000 SEK till den övriga ledamoten i detta utskott
• Omval av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB som bolagets externa revisor för tiden fram till slutet av nästa årsstämma och arvode till den externa revisorn
• Långsiktigt incitamentsprogram 2024 (LTIP 2024), bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om att förvärva och överlåta egna aktier i bolaget för att säkra åtaganden enligt LTIP 2024 på de villkor som framgår av årsstämmoprotokollet 2024, som finns på bolagets webbplats https://investors.scandistandard.com/sv/ bolagsstamma

Årsstämma 2025

Årsstämman 2025 äger rum i Stockholm den 29 april kl 10.00. För mer information om årsstämman se sidan 137 och på bolagets webbplats https://investors.scandistandard.com/sv/ bolagsstamma.

Valberedning

Valberedningen representerar bolagets aktieägare och ska enligt instruktion för valberedningen, som finns tillgänglig på bolagets webbplats https://investors.scandistandard.com/sv/bolags- stamma bland annat lämna förslag till årsstämman avseende:
* Ordförande vid årsstämman, bolagsstämmovalda styrelseleda- möter och styrelsens ordförande, samt extern revisor
* Arvoden till bolagsstämmovalda styrelseledamöter och styrelsens ordförande som inte är anställda i bolaget eller dess dotterföretag, samt till den externa revisorn
* I den mån det anses nödvändigt, ändringar i instruktion för valberedningen

I enlighet med instruktion för valberedningen ska valberedningen bestå av minst fyra ledamöter. En av dessa ska vara styrelsens ordförande eller en styrelseledamot utsedd av styrelsens ordförande. Baserat på ägarstatistik per den sista bankdagen i augusti efter årsstämman ska valberedningen identifiera de till röstetalet fyra största aktieägarna i bolaget och uppmana dessa att namnge den person som respektive aktieägare önskar utse till ledamot av valberedningen.

Bolagsstyrningsrapport
* Styrelse
* Koncernledning
* Revisors yttrande

123	Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS	STRATEGI
FINANSIELLT	HÅLLBARHET
BOLAGSSTYRNING	ÖVRIGT

Valberedning inför årsstämman 2025

Namnen på valberedningens ledamöter enligt nedan publicerades i ett pressmeddelande den 21 oktober 2024.

Ledamot	Utsedd av	Procent av aktiekapitalet 2024-12-31	Procent av aktiekapitalet 2024-08-31	Oberoende 1)
Avelino Gaspar	Grupo Lusiaves	18,7%	16,9%	Ja/Nej
Anders Wennberg, ordförande	Investment AB Öresund	15,3%	15,3%	Ja/Ja
Henrik Sundell	Lantmännen Animalieinvest AB	10,6%	10,6%	Ja/Ja
Nicklas Paulson	Eva Qviberg	5,7%	5,6%	Ja/Ja
Johan Bygge	Styrelsens ordförande i Scandi Standard AB (publ)			Ja/Ja

1) Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive bolagets röstmässigt största aktieägare eller grupp av aktieägare som samverkar om bolagets förvaltning.

Valberedningens förslag till årsstämman 2025

Valberedningens förslag till årsstämman 2025 och en redogörelse för valberedningens arbete kommer att finnas tillgängligt på bolagets webbplats https://investors.scandistandard.com/sv/ bolagsstamma. Förslaget och redogörelsen kommer att ingå i kallelsen till årsstämman som kommer att finnas tillgänglig på bolagets https://investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma.

Mångfaldspolicy

Valberedningen har beslutat att punkt 4.1 i Svensk kod för bolags- styrning ska tillämpas som mångfaldspolicy. Detta innebär att valberedningen, vid framtagandet av sina förslag till årsstämman, kommer att beakta att styrelsen ska ha en sammansättning som är ändamålsenlig med hänsyn till Scandi Standards verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt. Sammansättningen av styrelseledamöterna ska vara präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Alla styrelseuppdrag i Scandi Standard ska vara grundade på förtjänst och huvudkriteriet ska vara att upprätthålla och förbättra styrelsens effektivitet. För att uppfylla detta eftersöks en bred uppsättning egenskaper och kompetenser och valberedningen anser att mångfald (avseende kompetens, erfarenhet, bakgrund) är en viktig omständighet att beakta.

Styrelse

Enligt bolagets bolagsordning ska styrelsen bestå av lägst tre och högst nio ledamöter, utan suppleanter.# Bolagsstyrning

Styrelse

Styrelseledamöterna och styrelsens ordförande väljs av årsstämman. Styrelsen bestod fram till årsstämman 2024 av sju ordinarie ledamöter, valda av årsstämman 2023, och efter årsstämman 2024 av åtta ordinarie ledamöter, valda av årsstämman 2024. Styrelsen bestod under de båda åren endast av ordinarie ledamöter, inga suppleanter och utan arbetstagarrepresentanter. För mer information om styrelsen, se sidorna 129—130.

Oberoende

Styrelsen bedöms motsvara kraven på oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning genom att en majoritet av styrelseledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, samt att minst två av dessa ledamöter även är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Se tabell sidan 126.

Styrelsens uppgifter och ansvar

Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter i bolaget och i samtliga aktieägares intresse och ska dessutom värna och främja en god företagskultur. Styrelsens ansvar och arbete styrs av externa lagar och regler samt interna styrdokument, däribland Bolagsordning och Arbetsordning för styrelsen. Bolagsstämman kan dessutom utfärda instruktioner. Arbetsordning för styrelsen beskriver styrelsens uppgifter och ansvar, styrelsens arbete inklusive ordförandens ansvar samt det ansvar som delegerats till styrelsens utskott, styrelsemöten samt information och rapportering till styrelsen, hantering av insiderinformation, hantering av intressekonflikter, relationen med Nasdaq Stockholm, information och rapportering till styrelsen samt information om bolagsstyrning. Arbetsordningen ses över och justeras årligen eller då behov uppstår. Utöver det konstituerande styrelsemötet som ska hållas i anslutning till årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år. Styrelsen har fastställt Instruktion för verkställande direktören, som bland annat specificerar de frågor som kräver styrelsens godkännande samt Instruktion avseende finansiell rapportering till styrelsen.

Styrelsens arbete under 2024

Styrelsen hade under 2024 totalt 16 möten, varav tre per capsulam inklusive det konstituerande styrelsemötet och fyra per e-post. I stående punkter på agendan för de ordinarie styrelsemötena ingår en operationell och finansiell genomgång av verksamheten med uppföljning mot fastställda mål och utsikter för kommande kvartal, en genomgång av investeringar samt rapporteringar från styrelsens utskott. Styrelsen behandlar därutöver kontinuerligt strategiska frågor avseende marknad, produktutveckling, inköp, produktion och personal samt investeringar, förvärv, finansiering och försäkringar.

Viktiga frågor för bolaget och koncernen som behandlades under året omfattade bland annat:

• Strategiska prioriteringar och mål
• Fortsatt utveckling av hållbarhetsarbetet, inklusive godkännande av den dubbla väsentlighetsanalysen
• Refinansiering och överenskommelse med fyra banker om ingående av hållbarhetslänkat banklån med en löptid på fem år
• Förvärv av verksamhet i Litauen samt förvärv av förpackningsanläggning i Jaren, Norge.
• Investeringar, finansiering, kassaflöde, finansiell ställning och försäkringar
• IT och cybersäkerhet samt ERP system
• Omvärldsrisker och riskhantering

Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Revisors yttrande
124 | Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS
STRATEGI
FINANSIELLT
HÅLLBARHET
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

I styrelsens uppgifter och ansvar ingår:

• Tillsätta, utvärdera och vid behov entlediga verkställande direktören
• Fastställa övergripande mål och strategi
• Identifiera hur hållbarhetsfrågor påverkar risker och affärsmöjligheter
• Fastställa erforderliga riktlinjer i interna styrdokument för bolagets uppträdande i samhället i syfte att säkerställa dess långsiktigt värdeskapande förmåga
• Fastställa interna styrdokument inklusive Uppförandekod
• Beslut om investeringar, inklusive förvärv, avyttringar och finansiering i enlighet med fastlagda godkännandeprocedurer
• Se till att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet, finansiella resultat och finansiella ställning och de risker som är förknippade därmed
• Se till att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av externa lagar och regler samt av efterlevnad av interna styrdokument
• Säkerställa att den externa kommunikationen präglas av öppenhet samt är korrekt, relevant och tillförlitlig i till exempel delårsrapporter, bokslutskommunikéer, årsredovisningar och andra rapporter
• Godkännande av delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar
• Utdelningsförslag för 2023
• Försäkringar
• Godkännande av bokslutskommuniké/delårsrapport för Kv 4 och helåret 2023
• Beslut om förvärv av förpackningsanläggningar i Jaren, Norge
• Affärsplan och mål 2025
• Försäkringar
• Affärssystem genomgång investering
• Strategi
• Beslut om finansiella mål
• Godkännande av delårsrapport för Kv 2 2024
• Strategi
• Styrande dokument
• Rapport från den externa revisorn
• Risk management
• Försäkringar
• Beslut om utdelning för 2023
• Godkännande av årsredovisning för 2023
• Kallelse till årsstämma 2024
• Styrande dokument
• Godkännande av delårsrapport för Kv 3 2024
• Risk management
• Styrande dokument
• Utvärdering av styrelse och vd
• Affärssystem genomgång investering
• Beslut om förvärv av verksamhet i Litauen
• Godkännande av delårsrapport för Kv 1 2024
• Beslut om kreditfaciliteter
• Årsstämma 2024
• Konstituerande styrelsemöte
• Styrande dokument

Månad
JAN
FEB
MAR
APR
MAJ
JUN
JUL
AUG
SEP
OKT
NOV
DEC

Styrelsens arbetscykel 2024

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsens ordförande är ansvarig för att årligen utvärdera styrelsens arbete i syfte att utveckla dess arbetsformer och effektivitet. Resultatet av utvärderingen kommuniceras till styrelsen och redovisas för valberedningen. Styrelsens ordförande lät under 2024 göra en extern utvärdering av styrelsens arbete, som kommunicerades till styrelsen och redovisades för valberedningen.

Styrelseutskott

Styrelsen har inrättat ett risk- och revisionsutskott samt ett ersättningsutskott. Utskottens arbete är huvudsakligen av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen kan i särskilda fall delegera beslutsbefogenhet till utskotten. Utskotten är underordnade styrelsen och befriar inte styrelseledamöterna från deras generella ansvar och uppgifter som styrelseledamöter. De frågor som tas upp vid utskottens möten ska protokollföras. Protokollen föreläggs normalt till styrelsen för information vid det styrelsemöte som närmast följer efter utskottens möten tillsammans med en muntlig föredragning av ordföranden för respektive utskott.

Risk och revisionsutskottet

Risk och revisionsutskottets främsta uppgifter inkluderar att övervaka Scandi Standards finansiella och hållbarhetsrapportering samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet samt att övervaka granskningen av hållbarhetsredovisningen och förberedelser för implementering av CSRD och ESRS. Uppgifterna inkluderar också att övervaka effektiviteten i koncernens riskhantering, revisioner och interna kontrollramverk, generellt för affärsverksamheten och specifikt med avseende på finansiell och hållbarhetsrapportering. Utöver ska utskottet hålla sig informerad om den externa revisionen av årsredovisningen för bolaget och koncernen samt om slutsatserna av Revisorsinspektionens kvalitetskontroll. Risk och revisionsutskottet ska som ett led i detta informera styrelsen om resultatet av den externa revisionen och om på vilket sätt den externa revisionen bidragit till den finansiella och hållbarhetsrapporteringens tillförlitlighet samt om vilken funktion risk och revisionsutskottet haft.

Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Revisors yttrande
125 | Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS
STRATEGI
FINANSIELLT
HÅLLBARHET
BOLAGSSTYRNING
ÖVRIGT

Risk och revisionsutskottets främsta uppgifter inkluderar dessutom att granska och övervaka den externa revisorns opartiskhet och oberoende och då särskilt uppmärksamma om den externa revisorn tillhandahållit koncernen andra tjänster än revision, samt biträda valberedningen vid framtagande av förslag till årsstämmans beslut om val av extern revisor. Risk och revisionsutskottet i Scandi Standard ska bestå av minst två styrelseledamöter. Risk och revisionsutskottets ledamöter får inte vara anställda i bolaget eller dess dotterföretag. Minst en ledamot ska ha redovisnings- eller revisionskompetens. Risk och revisionsutskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning samt minst en av dessa ledamöter ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Risk och revisionsutskottet bestod efter årsstämman 2024 av de tre styrelseledamöterna Pia Gideon (ordförande), Øystein Engebretsen och Cecilia Lannebo. Risk och revisionsutskottet hade totalt sju möten under året. Bolagets CFO, redovisningschef och andra medarbetare till exempel verkställande direktör, koncernchef, chefen för Investor Relations, bolagets Compliance manager, Riskchef samt Hållbarhetschef liksom den externa och interna revisorn närvarar vid mötena vid behov i enlighet med agendan för mötena. Arbetet var främst inriktat på:

• Bokslutskommuniké och Årsredovisning 2023
• Förberedande Årsredovisning 2024
• Delårsrapporter 2024
• Kritiska redovisningsfrågor, som till exempel värdering av goodwill och immateriella tillgångar, värdering av varulager etc.# Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Ersättningsutskottet

Ersättningsutskottets främsta uppgifter inkluderar att bereda styrelsens beslut i frågor som rör riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Uppgifterna inkluderar också att övervaka och utvärdera både pågående och under året avslutade program för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, samt att övervaka och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Scandi Standard.

Ersättningsutskottets främsta uppgifter inkluderar dessutom att bereda och överlämna till styrelsen senast till styrelsemötet i februari varje år, en ersättningsrapport i enlighet med den svenska Aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning samt en rapport över sin övervakning och utvärdering av både pågående och under året avslutade program för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, samt av tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Scandi Standard.

Ersättningsutskottet i Scandi Standard ska bestå av minst två styrelseledamöter. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. De övriga ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning.

Styrelsens uppgifter för 2024

• Implementeringen av CSRD samt den dubbla väsentlighetsanalysen
• Tvister och försäkringar
• Koncernens riskhanteringsramverk, årlig risksammanställning och försäkring
• Intern kontroll och processen för självutvärdering av intern kontroll avseende finansiell rapportering
• Riskhantering och intern kontroll kopplat till kontrollmiljön, processer samt IT-miljön inklusive IT- och informationssäkerhet med särskilt fokus på cybersäkerhet och översyn av ny cybersäkerhetspolicy.
• Övervaka ERP systemimplementering
• Övervaka effektivitet och efterlevnad av Ramverk för intern kontroll
• Översyn av interna styrdokument
• Internrevisionsplan och uppföljning av resultatet av internrevisioner
• Externrevisionsplan och uppföljning av resultatet av externrevisionen

Tabell: Styrelsemedlemmarnas närvaro och arvoden 2024

Namn	Nationalitet	Oberoende 1)	Styrelsemöten	Revisionsutskottets möten	Ersättningsutskottets möten	Beslutade arvoden, SEK 2)	Aktieinnehav antal aktier 3)
Johan Bygge	Svensk	Ja/Nej	16	4	1	1 080 000	85 800
Sebastian Backlund 4)	Svensk	Ja/Nej	10/10			400 000	7 970
Lars-Gunnar Edh 4)	Svensk	Ja/Nej	10/10			400 000	2 000
Øystein Engebretsen	Norsk	Ja/Nej	16	7	4	530 000	1 576 043
Paulo Gaspar	Portugis	Ja/Nej	16			550 000
Pia Gideon	Svensk	Ja/Ja	16	7		580 000	3 340
Henrik Hjalmarsson	Svensk	Ja/Ja	16			400 000	5 000
Cecilia Lannebo	Svensk	Ja/Ja	16	7		490 000	515 000
Karolina Valdemarsson 5)	Svensk	Ja/Ja	6/6			–	–
Totalt			16	7	4	4 430 000	2 195 153

1) Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive bolagets större aktieägare. Med större aktieägare avses ägare som direkt eller indirekt kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget.
2) Arvodena är exklusive reseersättning och inklusive utskottsarbete.
3) Per den 31 december 2024. Aktieinnehav inkluderar, i förekommande fall, närståendes innehav.
4) Styrelsemedlem från Årsstämma 2024.
5) Styrelsemedlem fram till Årsstämma 2024.

6) För mer information om styrelsemedlemmarna, se sidan 129.

Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Revisors yttrande

126 | Scandi Standard årsredovisning 2024

OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Ersättningsutskottet bestod efter årsstämman 2024 av de två styrelseledamöterna Johan Bygge, (ordförande) och Øystein Engebretsen. Ersättningsutskottet hade totalt fyra möten under året. Koncernens Group HR Director närvarar vid mötena vid behov i enlighet med agendan för mötena. Arbetet var främst inriktat på processerna för lönerevision för ledande befattningshavare, inklusive rörlig ersättning, samt framtagandet av ett förslag avseende ett långsiktigt incitamentsprogram till årsstämman 2025.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Löner och andra anställningsvillkor i bolaget och koncernen ska vara adekvata för att bolaget och koncernen ska ha möjlighet att behålla och rekrytera kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad. Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade på prestation, konkurrenskraft och skälighet.

Bolagsstämman kan fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie- och aktiekursrelaterade långsiktiga incitamentsprogram riktade till vissa nyckelpersoner i bolaget och koncernen och utformade för att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande och hållbarhet samt öka intressegemenskapen mellan deltagarna och bolagets aktieägare.

Årsstämman 2024 beslutade om ett aktierelaterat långsiktigt incitamentsprogram 2024 (LTIP 2024) som i allt väsentligt överensstämmer med det tidigare programmet LTIP 2023 som årsstämman 2023 beslutat om. För att ytterligare främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagarna i LTIP och bolagets aktieägare utökades LTIP 2024 med två prestationsaktierätter i förhållande till LTIP 2023.

LTIP 2022, LTIP 2023 och LTIP 2024 krävs det att deltagarna investerar i Scandi Standard aktier för att kunna delta i programmen. För information om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och långsiktiga incitamentsprogram, se not 5.

Visselblåsarfunktion

Scandi Standard har en så kallad visselblåsarfunktion, hanterad av tredje part, som gör det möjligt för medarbetare och andra interna och externa intressenter att anonymt rapportera eventuellt olagligt eller oetiskt beteende som strider mot koncernens Uppförandekod. En Visselblåsarpolicy har upprättats för funktionens verksamhet och policyn har uppdaterats under 2024 för att överensstämma med uppdaterade hållbarhetskrav. För mer information om Visselblåsarfunktionen, se Hållbarhetsrapporten.

Extern revisor

Bolagets externa revisor är Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC), som valdes vid årsstämman 2024 fram till och med årsstämman 2025 med Linda Corneliusson som huvudansvarig revisor. Linda Corneliusson är född 1974 och har varit auktoriserad revisor sedan 2006. Hon har inget engagemang i bolag relaterade till huvudägarna i Scandi Standard eller till ledningen i Scandi Standard. För ersättning till den externa revisorn, se not 7. PwC genomför även en översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen.

Intern kontroll avseende finansiell och hållbarhetsrapportering

Syftet med intern kontroll avseende finansiell och hållbarhetsrapportering är att uppnå en rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella och hållbarhetsrapporteringen i delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar, samt att säkerställa att den externa finansiella och hållbarhetsrapporteringen upprättas i enlighet med lagar, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag.

I syfte att mitigera risker och för att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt för arbetet med intern kontroll avseende finansiell rapportering har bolaget upprättat Ramverk för intern kontroll. Bolagets Ramverk för intern kontroll syftar till att mitigera risker i den finansiella rapporteringen och definierar roller och ansvar och för samtliga delar av koncernen obligatoriska kontroller inom bland annat finans, produktion, lager, sälj, inköp, lön och IT.

I enlighet med kraven för CSRD/ESRS och kommande cybersäkerhet/NIS2-krav, så har Group Compliance, Group Sustainability och cybersäkerhetsfunktionen under året påbörjat kompletterande kontrollramverk för att säkerställa att kontroller finns på plats för att mitigera riskerna i hållbarhetsrapportering och för efterlevnad av kraven för cybersäkerhet/NIS2.

Group Compliance främsta uppgift omfattar att implementera, utbilda och följa upp koncernens arbete inom intern kontroll. Arbetet under året har främst varit fokuserat på att fortsatt utveckla processerna för efterlevnad och säkerställa dokumentation av kraven i Ramverk för intern kontroll samt att koordinera och utbilda verksamheten i processen för självutvärdering av intern kontroll avseende finansiell rapportering. Arbetet har vidare inkluderat ett fortsatt arbete för att säkerställa god intern kontroll och införande av automatiserade kontroller i samband med implementeringen av det nya affärssystemet.

Kontrollmiljö

Den interna kontrollen avseende finansiell och hållbarhetsrapportering är baserad på den övergripande kontrollmiljön. Kontrollmiljön har en förebyggande påverkan på det övergripande systemet för intern kontroll avseende finansiell och hållbarhetsrapportering.

Styrelsen och koncernledningen sätter ”tonen från toppen” vad gäller betydelsen av intern kontroll inklusive förväntad standard för medarbetarnas uppförande. Detta inbegriper integritet och etiska värderingar, förutsättningar som möjliggör för styrelsen att utföra sitt övervakande ansvar, den organisatoriska strukturen samt fördelningen av ansvar och befogenheter, betydelsen av resultatuppföljning samt utformningen av incitaments- och belöningssystem för att driva önskat resultat.

Roller och ansvar

Styrelsen är ansvarig för intern kontroll och riskhantering, inklusive intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella och hållbarhetsrapporteringen, i enlighet med den svenska Aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Detta ansvar inkluderar implementering av interna styrdokument och uppföljning av efterlevnad av dessa, såväl som av tillämpliga externa lagar och föreskrifter.# Bolagsstyrningsrapport

Styrelse

Ansvar och befogenheter definieras av styrelsen, bland annat i interna styrdokument som Instruktion för verkställande direktören som anger vilka beslut som ska fattas av styrelsen eller bolagsstämman, firmateckningsrätter och attestinstruktioner. Styrelsen godkänner också bland annat följande interna styrdo- kument: Instruktion avseende finansiell rapportering till styrelsen, Upp förandekod, Visselblåsarpolicy, Insiderpolicy, Riskpolicy, Konkurrenspolicy IT och cybersäkerhetspolicy samt Finanspolicy. De interna styrdokumenten finns tillgängliga på koncernens intranät för all berörd personal och för övriga intressenter på bola- gets hemsida. Utbildning i väsentliga policyer sker också i form av obligatorisk e-learning och i samband med introduktion av ny personal. För att supportera fortlöpande utbildning och utveckling så har ett nytt interaktivt utbildnings- och kunskapsdelningsverktyg implementerats under året. Vidare kommuniceras innehållet i koncernens policyer under regelbundna informationsmöten och i informationsutskick. De interna styrdokumenten utvärderas, upp- dateras och godkänns regelbundet med avseende på exempelvis förändringar i lagstiftning, redovisningsstandarder, noteringskrav och intern riskbedömning.

Ansvaret för att implementera styrelsens interna styrdokument vad gäller intern kontroll och riskhantering avseende finansiell och hållbarhetsrapportering, att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö samt det löpande arbetet med intern kontroll är delegerat till verk- ställande direktören. Detta ansvar är i sin tur delegerat till lands- cheferna samt övriga koncernledningen, som ansvarar för att implementera den årliga affärsplanen och mål för koncernen. Koncernledningen har möten en gång i månaden för att gå igenom resultat och status, uppdatera planer samt för att diskutera väsentliga affärsfrågor. I koncernledningens ansvar ingår också att säkerställa god intern kontroll avseende finansiell och håll- barhetsrapportering och efterlevnad av koncernens interna styr- dokument, att identifiera och rapportera risker som kan påverka kvaliteten i den finansiella och hållbarhetsrapporteringen, samt att granska rimligheten i den finansiella och hållbarhetsinformationen. Vidare ansvarar varje processägare, lokalt och på gruppnivå, för god intern kontroll inom respektive område och att processerna utförs i enlighet med det regelverk som finns beskrivet i Ramverk för intern kontroll.

Group Compliance manager ansvarar för att etablera, implementera och följa upp processer för koncernens arbete inom intern kontroll avseende finansiell och hållbarhets- rapportering och är föredragande på risk- och revisionsutskottets möten i frågor som gäller intern kontroll. Koncernens CFO redogör för verksamhetens resultat, kritiska redovisningsfrågor samt andra frågor som kan påverka kvaliteten i koncernens finansiella rapportering vid risk- och revisionsutskot- tets möten där delårsrapporterna, bokslutskommunikén och årsredovisningen behandlas. Vid redogörelsen för kvaliteten på den finansiella rapporteringen fokuseras särskilt på eventuella; kritiska redovisningsfrågor, osäkerheter i värderingar, förändringar i antaganden och uppskattningar, ej justerade fel i boksluten och händelser efter bokslutsdagen liksom kvaliteten i processen för finansiell rapportering, bokslut och IT-miljön.

Risk- och revisionsutskottets ordförande rapporterar till styrelsen om utskottets arbete i form av observationer, rekommen- dationer och förslag till beslut vid det styrelsemöte som närmast följer efter utskottets möten och i form av protokoll från risk- och revisionsutskottets möten som tillhandahålls styrelsen.

Riskbedömning

Koncernen har en formaliserad och proaktiv riskbedömningspro- cess med tydligt fastställda roller och ansvarsområden. Processen för riskbedömning innebär att risker inklusive risker avseende finansiell och hållbarhetsrapportering identifieras, utvärderas, hanteras och följs upp som en naturlig del av bolagsstyrningen. Detta för att säkerställa att koncernen på ett effektivt sätt lever upp till syftet med intern kontroll avseende finansiell och hållbarhets- rapportering. I enlighet med riskbedömningsprocessen genomförs med viss periodicitet en riskanalys avseende finansiell och hållbarhets- rapportering som bland annat innebär att resultat- och balans- räkningsposter och de processer och kontrollaktiviteter som är kopplade till den finansiella och hållbarhetsrapporteringen, bokslut och IT–miljön analyseras utifrån materialitet och risk för fel. För mer information om bolagets risker och riskhanteringsprocess, se Förvaltningsberättelsen.

Kontrollaktiviteter

Risker avseende finansiell rapportering motverkas genom regelverk och kontrollaktiviteter som säkerställer att syftet med intern kontroll avseende finansiell rapportering uppfylls, vilka är samlade i Ramverk för intern kontroll. Kontrollaktiviteter utförs på olika nivåer i koncernen och dess processer och inkluderar bland annat processer för finansiell rapportering, produktion, inköp, sälj, lönehantering och IT. Ramverket uppdateras årligen med feedback från verksamheten och bolagets extern- och internrevisorer samt för att spegla interna och externa förändringar, regulatoriska krav, styrande dokument samt risker i verksamheten. Kontrollerna är förebyggande eller upptäckande till sin karaktär och omfattar olika manuella och automatiserade aktiviteter avse- ende godkännanden, verifieringar, avstämningar samt uppföljning av verksamheternas resultat. Automatiserade kontroller utvecklas i högre utsträckning i samband med implementeringen av det nya affärssystemet. Åtskillnad mellan kontrollerande respektive utförande funktioner, så kallad Segregation of duties, påverkar vanligtvis valet och utformningen av kontrollaktiviteterna. Under året har arbetet, som leds av Group Compliance, vidareutvecklats för att säkerställa dokumentation och efterlevnad av Ramverk för intern kontroll inom dotterbolagen och i koncern- funktionerna. Ett motsvarande kontrollramverk för att säkerställa tillförlitlig hållbarhetsrapportering är under utveckling och planen är att lansera, introducera och utbilda berörda medarbetare i detta ramverk under 2025.

Uppföljning och utvärdering

Löpandes utvärderingar, separata utvärderingar eller en kombina- tion av dessa två används för att säkerställa att intern kontroll finns på plats och fungerar. Finansiella data rapporteras varje månad av de rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet inom något av bolagets dotterbolag i enlighet med de rutiner som anges i Finans- och redovisningsmanualen samt Ramverk för intern kontroll. Konsolidering av koncernens finansiella rapporter är centraliserad till koncernens finansfunktion och samtliga finansiella rapporter lagras i en central databas varifrån data hämtas för analys och uppföljning. På samma sätt konsolideras koncernens hållbarhets- resultat av koncernens hållbarhetsfunktion, baserat på siffror som rapporteras in i en central databas från respektive dotterbolag eller produktionsanläggning. Samtliga rapporterande enheter som bedriver affärsverksam- het inom något av bolagets dotterbolag har en controller med ansvar som inkluderar att säkerställa god intern kontroll avseende finansiell rapportering och uppföljning av koncernens interna styr- dokument såsom Finans- och redovisningsmanual samt Ramverk för intern kontroll. I ansvaret ingår även att rapportera komplett och korrekt information vid rätt tidpunkt till moderbolaget.

Självutvärdering av intern kontroll avseende finansiell rapportering utfördes för andra gången under 2024 av respektive kontrollägare inom dotterbolagen och i koncernfunktionerna. Respektive landschef ansvarar för resultatet av självutvärderingen inom respektive dotterbolag och chefen för respektive koncern- funktion för utfallet på koncernnivå. Utfallet för koncernen god- känns av verkställande direktören. Processen för självutvärdering utvecklades under året och kontrollägarna har tagit fram handlings- planer för kontroller som inte bedömts fungera i syfte att stärka efterlevnad och ansvar. Handlingsplanerna kommer att följas upp och valideras av Group Compliance manager innan de stängs.

Styrelsen utvärderar årligen behovet av oberoende granskning av bolagets processer för intern kontroll och riskhantering, dvs. internrevision, mot koncernens egna kontrollaktiviteter, ansvar och mognad inom intern kontroll samt det arbete som utförs av Group Compliance, vilket innebär att användandet av internrevisions- resurser varierar från år till år. Internrevision under 2024 utfördes av extern part och omfatta- des av en granskning av löneprocessen i ett av dotterbolagen.

Stockholm den 20, mars 2025

Scandi Standard AB (publ)

Styrelsen

Koncernledning

• ØYSTEIN ENGEBRETSEN

  • Styrelseledamot
  • Född 1980. BI Norwegian School of Manage- ment, Sandvika/Oslo, Master of Science in Business, Major i Finance.
  • Invald 2017.
  • Övriga uppdrag: Investerings- ansvarig, Investment AB Öresund.
  • Tidigare uppdrag: Styrelseledamot Investment AB Öresund, Insr Insurance Group AS och Projekt- engagemang Sweden AB, Catena Media, projektansvarig Viking Sverige AB. Corporate Finance, HQ Bank.
  • Aktieinnehav i Scandi Standard: 1 576 043 aktier.
  • Anställd av Investment AB Öresund, innehar mer än 15% av aktierna i Scandi Standard.

• JOHAN BYGGE

  • Styrelseordförande
  • Född 1956. Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm.
  • Invald 2021.
• Övriga uppdrag: Styrelseordförande Guard Therapeutics International AB (publ), Arevo AB, Yangi AB och Regin AB. Vice ordförande i Tredje AP-fon- den. Styrelseledamot i Getinge AB, Capman Oyj, Lantmännen Ek För och Riksbanken Jubileumsfond.

Revisors yttrande

127 | Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT# Styrelse

SEBASTIAN BACKLUND

Styrelseledamot

Född 1990. Master of Science i finans, Handelshögskolan i Göteborg. Bachelor of Science i Nationalekonomi, Francis Marion University, USA. Invald 2024.

Övriga uppdrag: Investment manager på Investment AB Öresund.
Tidigare uppdrag: Bred erfarenhet från investeringsfrågor, corporate finance och företagsförvärv från EY, MedCap och Investment AB Öresund.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 7 970 aktier.

Anställd av Investment AB Öresund, innehar mer än 15% av aktierna i Scandi Standard.

LARS-GUNNAR EDH

Styrelseledamot

Född 1969. Civilingenjör i maskinteknik, Chalmers tekniska högskola. Invald 2024.

Övriga uppdrag: Chef division Energi Lantmännen. Styrelseledamot i Drivkraft Sverige AB samt i SimSuFoodS AB.
Tidigare uppdrag: Bred erfarenhet från tillverkningsindustri- och energi- sektorn genom ledande befattningar inom Saab Automobiles/GM, Assa Abloy och Lantmännen.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 2 000 aktier.

Anställd av Lantmännen Energi AB, del av Lantmännen Animalieinvest AB som innehar mer än 10% av aktierna i Scandi Standard.

129 | Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

CECILIA LANNEBO

Styrelseledamot

Född 1973. Civilekonom med inriktning mot Internationell marknadsföring, Mälardalens högskola och Wirtschaftsuniversität Wien. Invald 2021.

Övriga uppdrag: Grundare och verkställande direktör för i-Core Communications AB. Styrelseledamot i Boozt AB och Djurgården Fotboll. Ordförande i Föreningen Djurgården Skola stad.
Tidigare uppdrag: Över 25 års arbetslivserfarenhet från aktiemarknaden, som analytiker inom handel- och tjänstesektor och sju år som ansvarig för investerarrelationer i noterade bolag.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 515 000 aktier.

Bolagsstyrningsrapport
Styrelse Koncernledning Revisors yttrande

HENRIK HJALMARSSON

Styrelseledamot

Född 1976. Civilingenjör i Maskinteknik och Technology Management, Lunds universitet. Invald 2020.

Övriga uppdrag: Verkställande direktör för OptiGroup AB. Styrelseordförande i Repasco AB.
Tidigare uppdrag: Verkställande direktör och andra ledande befattningar på Findus och Nomad Foods. Verkställande direktör för Inwido AB (publ).
Aktieinnehav i Scandi Standard: 5 000 aktier.

PIA GIDEON

Styrelseledamot

Född 1954. Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm. Invald 2022.

Övriga uppdrag: Styrelseordförande Qlucore AB (publ), styrelseledamot i Apoteket AB och Devyser Diagnostics AB.
Tidigare uppdrag: Bl.a styrelseordförande i Klövern AB, styrelseledamot i Proact, MinDoktor.se, Metria, ActionAid Sweden. Styrelseledamot i Therapeutics International AB (publ). Innehaft ledande positioner inom Ericsson koncernen. Arbetat som ekonomijournalist och krönikör i Veckans Affärer och Dagens Industri.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 3 340 aktier.

130 | Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

PAULO GASPAR

Styrelseledamot, vice styrelseordförande

Född 1987. MSc Entrepreneurship vid Regent’s University, Kandidat inom Management vid Nova School of Business och Exponential technologies graduate studies vid Singularity University. Invald 2022.

Övriga uppdrag: Vice president på Grupo Lusiaves SGPS och Media Capital. Styrelseordförande på Casper Ventures, VD på BRAINER.
Tidigare uppdrag: Associate på Hoxton Ventures. Grundare av Funnyhow ad Agency. CIO och CMO på Grupo Lusiaves SGPS.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.

Aktieägare i Grupo Lusiaves SGPS, som innehar mer än 15 procent av aktierna i Scandi Standard.

Samtliga aktieinnehav är redovisade per den 31 december 2024. Aktieinnehav i Scandi Standard inkluderar, i förekommande fall, närståendes aktieinnehav.

Tidigare uppdrag: Bred erfarenhet av styrelsearbete i noterade och onoterade bolag. Vice VD i Electrolux, COO i EQT AB och CFO i Investor AB. Aktieinnehav i Scandi Standard: 85 800 aktier. Johan Bygge har även i februari 2024 förvärvat en fyraårig köpoption från Investment AB Öresund som ger honom rätt att förvärva 200 000 Scandi Standardaktier för 85 kronor per aktie. Styrelse

Johan Bygge

Styrelseledamot

Född 1972. Civilingenjör i Maskinteknik, Kungliga Tekniska högskolan. Invald 2023.

Tidigare uppdrag: Bred erfarenhet av styrelsearbete i noterade och onoterade bolag. Vice VD i Electrolux, COO i EQT AB och CFO i Investor AB.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 85 800 aktier.
Johan Bygge har även i februari 2024 förvärvat en fyraårig köpoption från Investment AB Öresund som ger honom rätt att förvärva 200 000 Scandi Standardaktier för 85 kronor per aktie.

Koncernledning

Samtliga aktieinnehav är redovisade per den 31 december 2024. Aktieinnehav i Scandi Standard inkluderar, i förekommande fall även, närståendes aktieinnehav.

JONAS TUNESTÅL

Vd och koncernchef

Född 1979. Executive MBA, Lunds universitet. I koncernledningen sedan 2022.
Tidigare uppdrag: Efter att ha tillbringat hela sin karriär på KLS Ugglarps i ett antal olika positioner har Jonas omfattande erfarenhet av köttbranschen. Jonas var under många år Vd för KLS Ugglarps och tillhörde Danish Crowns ledningsgrupp.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 95 924 aktier.

Jonas Tunestål har även i februari 2024 förvärvat en fyraårig köpoption från Investment AB Öresund som ger honom rätt att förvärva 200 000 Scandi Standard aktier för 85 kronor per aktie.

JEAN GALLEN

Landschef, Finland

Född 1967. Examen från Svenska Handelsläroverket (företagsverksamhet, ekonomi). I koncernledningen sedan 2022.
Tidigare uppdrag: Vd på Escamar Seafood Oy, vice vd på Ab Chipsters Oy och vd på JWT Helsinki.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 10 500 aktier.

Bolagsstyrningsrapport
Styrelse Koncernledning Revisors yttrande

KONCERNLEDNING Claus Hein och Cathal Garvey ingår i koncernledningen sedan september 2024 .

CLAUS HEIN

Landschef, Danmark

Född 1967. CBA Nottingham Business School. I koncernledningen sedan 2024.
Övriga större uppdrag: Vice president Danish Crown Beef.
Tidigare uppdrag: Vice ordförande Danish Crown Beef, CEO Friland A/S.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.

HENRIK KJÆR

Group Supply Chain Director

Född 1976. Ledarutbildning i dansk armé, borrare/maskinist, MBA. I koncernledningen sedan 2022.
Tidigare uppdrag: Bred erfarenhet från köttindustrin, efter att ha tillbringat större delen av sin karriär inom Chicken Supply Chain i ett antal olika chefsbefattningar.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 10 057 aktier.

CATHAL GARVEY

Landschef, Irland

Född 1972. Business Studies Cork I.T. Utbildad auktoriserad revisor. I koncernledningen sedan 2024.
Tidigare uppdrag: 15 år inom telekommunikation med Virgin Media (Storbritannien) och eir, CFO för Hermitage Clinic i Dublin, började på Manor Farm som CFO 2021.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier.

FREDRIK SYLWAN

Chief Financial Officer, CFO

Född 1978. Civilekonom med inriktning Finansiering vid Stockholms universitet och Civilingenjör i Kemiteknik vid Kungliga Tekniska högskolan, samt examen från Marinens Officershögskola. I koncernledningen sedan 2024.
Tidigare uppdrag: CFO Perrigo Northern Cluster, Vice President Finance and Strategy på Swedish Match North Europe, management-konsult på Accenture HQ Bank.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 2 980 aktier.

131 | Scandi Standard årsredovisning 2024
OM OSS STRATEGI FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING ÖVRIGT

Koncernledning

Samtliga aktieinnehav är redovisade per den 31 december 2024. Aktieinnehav i Scandi Standard inkluderar, i förekommande fall även, närståendes aktieinnehav.

FREDRIK STRØMMEN

Landschef, Norge och Sverige

Född 1971. Masterexamen från Handelshögskolan i Norge. I koncernledningen sedan 2015.
Övriga större uppdrag: Styrelseledamot i DLF Norway och KLF.
Tidigare uppdrag: Vd, Orkla Commercial Excellence ASA, vd Sætre AS samt landschef och ledande positioner inom Sætre AS, KiMS AS samt vice styrelseordförande i Animalia.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 66 180 aktier.

SAMIR TÖRNBLAD

Group HR & Communication Director

Född 1972. Magisterexamen i beteendevetenskap. I koncernledningen sedan 2023.
Tidigare uppdrag: HR-chef för TV4 och Bonnier Broadcasting.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 2 551 aktier.

GÖRAN MATZ

Group Chief Information Officer

Född 1967. Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. I koncernledningen sedan 2021.
Tidigare uppdrag: Group CIO Martin & Servera, IT Director Servera R&S AB, olika positioner på Enator AB.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 4 157 aktier.

TOMMI SAKSALA

Group Live Operations Director

Född 1969. Masterexamen i jordbruksekonomi och jordbruksförvaltning, Helsingfors universitet, Finland. I koncernledningen sedan 2014.
Tidigare uppdrag: Konsult inom slaktkycklingindustrin – supply chain management, på Pomicon Oy Ltd. Direktör Live operations, försörjningskedjan för fågel på A-Tuottajat Oy (Atria Group plc).
Aktieinnehav i Scandi Standard: 49 368 aktier.

Bolagsstyrningsrapport
Styrelse Koncernledning Revisors yttrande

IDA LJUNGKVIST

Group Sustainability Director

Född 1985. Civilingenjör i väg- och vattenbyggnad och masterexamen i industriell ekologi från Chalmers Tekniska Högskola. I koncernledningen sedan 2022.
Tidigare uppdrag: Hållbarhetsrådgivning och projektledning på KPMG AB, chef för hållbarhetsanalys på RobecoSAM AG.
Aktieinnehav i Scandi Standard: 2 633 aktier.

MAGNUS LAGERGREN

Group Business Development Director

Född 1960. Masterexamen i ekonomi och teknik från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). I koncernledningen sedan 2014.
Övriga större uppdrag: Styrelseordförande i Svenska Retursystem AB.
Tidigare uppdrag: Landschef Danmark och Sverige, Scandi Standard. Vd Kronfågel AB, ordförande och vd för Dalsjöfors Holding AB, vd för Swedish Meats kooperativ/ Scan AB/HKScan. Ledande positioner inom Swedish Meats och Scan AB. Styrelseledamot i Dagligvaruleverantörernas Förbund (DLF).
Aktieinnehav i Scandi Standard: 102 000 aktier.

Extern revisor

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Linda Corneliusson, auktoriserad revisor, född 1974, huvudansvarig revisor.

Övriga uppdrag: Huvudansvarig revisor i bl.a. Martin&Servera, Stora Enso och Green Cargo.# Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Bolagsstyrningsrapport

• Till bolagsstämma i Scandi Standard AB (publ), org nr 556921-0627
• Uppdrag och ansvarsfördelning
  Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2024 på sidorna 121–132 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
• Granskningens inriktning och omfattning
  Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
• Uttalande
  En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överens- stämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 21 mars 2025
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Linda Corneliusson
Auktoriserad revisor

---

Övrigt

• Scandi Standard-aktien ........................................135
• Definitioner .............................................................136
• Årsstämma ............................................................137

---

Scandi Standard-aktien

Scandi Standard-aktien noterades på Nasdaq Stockholm den 27 juni 2014 under symbolen SCST. Under 2024 omsattes totalt 16,5 (20,9) miljoner aktier. Den genomsnittliga dagsvolymen var 67 283 (83 236) aktier. Sista betalkurs på den sista handelsdagen 2024 var 83,3 (57,5) SEK, vilket innebar en ökning med cirka 45 procent jämfört med samma tidpunkt föregående år. Aktien hade därmed ökat med cirka 77 procent sedan börsnoteringen 2014. Aktien ingår i Nasdaq Mid Cap-index, som under 2024 ökade med cirka 16 procent. Börsvärdet uppgick per den 31 december 2024 till cirka 5 441 (3 798) MSEK.

Ägarstruktur

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2024 till 7 117 (6 896). De tio största aktieägarnas innehav i bolaget motsvarade 72 (67) procent av aktiekapitalet. Svenska institutioner, aktiefonder och privatpersoner hade ett innehav i bolaget motsvarande cirka 62 (66) procent av aktiekapitalet per den 31 december 2024.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning för 2024 på 2,50 (2,30) SEK per aktie, motsvarande en total utdelning på cirka 163 (150) MSEK. Den föreslagna utdelningen motsvarar cirka 59 (57) procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Bolagets utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut cirka 60 procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Utdelningen ska bestämmas så att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagsverksamheten och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Aktiebaserade incitamentsprogram

Scandi Standard har tre aktiebaserade långsiktiga incitaments- program för nyckelpersoner, LTIP 2022, LTIP 2023 och LTIP 2024. För information om programmen se not 1 och 5.

(Note: The image description "Scandi Standard-aktiens kursutveckling 1 januari 2019 – 31 december 2024" and the percentages "45% Aktieutveckling under 2024" and "72% Andel av aktiekapitalet som kontrolleras av de tio största ägarna" are kept as text as they appear to be labels/captions rather than actual image content.)

Ägarstruktur per den 31 december 2024

Innehav	Antal aktieägare	Antal aktier	Rösträtter och kapital, %
1–500	5 275	695 739	1,1
501–1 000	786	625 479	0,9
1 001–10 000	884	2 617 062	3,9
10 001–20 000	62	886 517	1,3
20 001–	110	927 873	92,8
Totalt	7 117	66 060 890	100,0

Data per aktie, SEK

	2024	2023
Resultat per aktie	4,20	4,11
Justerat resultat per aktie 1)	4,20	3,99
Utdelning per aktie 2)	2,50	2,30
Operativt kassaflöde, per aktie	6,70	10,28
Eget kapital per aktie	39,97	36,70
Genomsnittligt antal aktier	65 327 164	65 327 164
Antal aktier vid periodens slut	66 060 890	66 060 890

1) Justerat för jämförelsestörande poster, se sidan 29.
2) Styrelsens förslag till årsstämman 2025.

Största aktieägare per den 31 december 2024

Namn	Antal aktier	Kapital, %
Euroclear Bank S.A/N.V, W8-IMY 1)	12 382 561	18,7
Investment AB Öresund	10 100 000	15,3
Lantmännen Animalieinvest AB	6 985 225	10,6
Nordea Funds	3 884 981	5,9
Eva Qviberg	3 752 577	5,7
Mats Qviberg	3 593 988	5,4
Nordnet Pensionsförsäkring AB	2 276 507	3,5
State Street Bank and Trust CO, W9	1 609 505	2,5
Anna Engebretsen Qviberg	1 486 293	2,3
Brown brothers harriman/Lux W8IMY WPR	1 372 196	2,1
Övriga	18 617 057	28
Totalt	66 060 890	100,0

1) Grupo Lusiaves SGPS aktieinnehav via ett förvaltarkonto.

Geografisk fördelning av aktieägandet

• Sverige, 61%
• Belgien, 20%
• Finland, 6%
• USA, 6%
• Luxemburg, 3%
• Övriga världen, 5%

(Note: The graph description "Scandi Standard-aktien OMX Stockholm Mid Cap OMX Stockholm PI" is kept as text as it appears to be a label/caption rather than actual image content.)

---

Definitioner

• Antibiotikaanvändning
  Antibiotikaanvändning i % av behandlade flockar.
• Avkastning på eget kapital
  Periodens resultat rullande tolv månader (R12M) delat med genomsnittligt eget kapital.
• Avkastning på operativt kapital (ROC)
  Rörelseresultat rullande tolv månader (R12M) delat med genomsnittligt operativt kapital.
• Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)
  Rörelseresultat rullande tolv månader (R12M) plus ränteintäkter delat med genomsnittligt kapital.
• CAGR
  Årlig genomsnittlig tillväxt.
• CO2 utsläpp (g CO2e/kg produkt)
  Platsbaserad metod används för beräkningar. Emissionsfaktorer från DEFRA 2020–2022, AIB 2021 och Energiföretagen 2020. Omfattar ungefär 80 procent av Scope 1 och Scope 2 utsläpp för Scandi Standard, med undantag för tekniska gaser, kylmedia samt ägda och leasade fordon som rapporteras årsvis.
• COGS
  Kostnad såld vara.
• Djuromsorgsindikator (fotpoäng)
  Fotpoäng; ledande branschindikator för djur- omsorg. Fotpoängen beräknas enligt bransch- standard, vilket betyder att 100 fötter per flock utvärderas oavsett flockens storlek.
• EBIT
  Rörelseresultat.
• EBIT/kg
  Rörelseresultat delat med grillvikt kg.
• Justerat rörelseresultat (Justerad EBIT)
  Rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster.
• Justerad rörelsemarginal (Justerad EBIT marginal)
  Justerat rörelseresultat (justerad EBIT) som en andel av nettoomsättningen.
• EBITA
  Rörelseresultat före av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar och resultat från andelar i intresseföretag.
• Justerad EBITA
  Rörelseresultat före av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar och resultat från andelar i intresseföretag, justerat för jämförelsestörande poster.
• Justerad EBITA marginal
  Justerad EBITA som en andel av nettoomsättningen.
• EBITDA
  Rörelseresultat före av- och nedskrivningar och resultat från andelar i intresseföretag.
• Justerad EBITDA
  Rörelseresultat före av- och nedskrivningar och resultat från andelar i intresseföretag, justerat för jämförelsestörande poster.
• EBITDA marginal
  EBITDA som en andel av nettoomsättningen.
• Justerad EBITDA marginal
  Justerad EBITDA som en andel av netto- omsättningen.
• Fodereffektivitet (kg foder/levande vikt)
  Siffran inkluderar endast konventionell kyckling, vilket motsvarar cirka 70% procent av produktionen. Siffrorna baseras på information inrapporterad av uppfödarna med undantag för Sverige där uppskattade genomsnittssiffror används.
• Genomsnittligt operativt kapital
  Medeltalet av operativt kapital de två senaste åren.
• Genomsnittligt sysselsatt kapital
  Medeltalet av sysselsatt kapital de två senaste åren.
• Grillvikt
  Vikt på urtagen fågel.
• Justerat resultat för perioden
  Periodens resultat justerat för jämförelsestörande poster.
• Jämförelsestörande poster
  Transaktioner eller händelser som sällan före- kommer eller är ovanliga i den ordinära affärs- verksamheten och som därmed är osannolika att uppstå igen.
• Kritiska reklamationer
  Inkluderar återkallelse från kunder eller konsumenter, förekomst av främmande objekt i produkter, aller- gener, fel innehåll eller datummärkning.
• Kostnader för råvaror och övriga förnödenheter
  Kostnader för råvaror och övriga förnödenheter omfattar inköpskostnaden för levande kycklingar och andra råvaror, såsom bland annat förpackningar.
• Nettoomsättning
  Nettoomsättningen är bruttoomsättningen minus rabatter och gemensamma marknadsförings- kostnader.
• Operativt kapital
  Summa tillgångar med avdrag för likvida medel och icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatteskuld.
• Justerad avkastning på operativt kapital (ROC)
  Justerat rörelseresultat rullande tolv månader (R12M) delat med genomsnittligt operativt kapital.
• Operativt kassaflöde
  Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive betalda finansiella poster netto och betald skatt, med tillägg av nettoinvesteringar i anlägg- ningstillgångar och nettoökning i leasingtillgångar.
• Justerat operativt kassaflöde
  Operativt kassaflöde justerat för jämförelse- störande poster.
• Produktionskostnader
  Produktionskostnader omfattar direkta och indirekta personalkostnader hänförliga till produktionen samt övriga produktionsrelaterade kostnader.
• R12M
  Rullande tolv månader.
• Resultat per aktie (EPS)
  Resultat för perioden, hänförligt till aktieägarna, dividerat med genomsnittligt antal aktier.
• Justerat resultat per aktie
  Justerat resultat för perioden, hänförligt till aktie- ägarna, dividerat med genomsnittligt antal aktier.
• RTC
  Ready-to-cook. Produkter som behöver tillagas.
• RTE
  Ready-to-eat.

---

ÅrsstämmaProdukter som är tillagade och kan konsumeras direkt eller efter uppvärmning.

Räntebärande nettoskuld
Räntebärande skuld exklusive uppläggningsavgifter minus likvida medel.

Rörelsekapital
Summa varulager och rörelsefordringar med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder.

Rörelsemarginal (marginal)
Rörelseresultat (EBIT) som en andel av netto- omsättningen.

Skador med frånvaro (LTI) per miljon arbetade timmar
Arbetsskador som leder till frånvaro (LTI) åtminstone nästkommande dag, per miljon arbetade timmar.

Soliditet
Eget kapital i förhållande till Totala tillgångar.

Specifika förklaringsposter
Transaktioner eller händelser som inte kvalificerar som jämförelsestörande poster, då de sannolikt uppstår periodvis i den ordinära affärsverksamheten. Upplysning om dessa poster görs för att underlätta förståelsen och bedömningen av det finansiella resultatet.

Sysselsatt kapital
Summa tillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatteskuld.

Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)
Justerat rörelseresultat rullande tolv månader (R12M) plus ränteintäkter delat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Övriga rörelseintäkter
Övriga rörelseintäkter är resultatet som inte avser försäljning av kycklingar, såsom uthyrning av mark/ byggnader för annan an-vändning, samt betalning från personer som inte är anställda i bolaget för användning av bolagets lunchmatsalar.

Övriga rörelsekostnader
Övriga rörelsekostnader omfattar marknadsförings- kostnader, kostnad för koncernens personal samt övriga administrativa kostnader.

Definitioner

Årsstämma

Årsstämman 2025 äger rum tisdagen dagen den 29 april 2025 klockan 10.00 på 7A Posthuset, Vasagatan 28 i Stockholm. Inpassering och registrering börjar klockan 09.00.

Utövande av rösträtt vid stämman

Den som önskar utöva sin rösträtt vid årsstämman ska:

• vara införd som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken torsdagen den 17 april 2025 eller, om aktierna är förvaltarregistrerade, begära att förvaltaren rösträttsregistrerar aktierna i sådan tid att registreringen är verkställd onsdagen den 23 april 2025, och
• anmäla sin avsikt att delta till bolaget i enlighet med anvisningarna under rubriken ”Anmälan för deltagande personligen eller genom ombud ” senast onsdagen den 23 april 2025”.

Anmälan för deltagande personligen eller genom ombud

Aktieägare som önskar delta vid stämman personligen eller genom ombud ska anmäla detta till bolaget senast onsdagen den 23 april 2025 antingen:

• elektroniskt på bolagets webbplats, www.scandistandard.com,
• per post till Scandi Standard AB (publ), att. ”Årsstämma”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm, eller
• per telefon på 08-402 90 55 vardagar mellan klockan 09.00 och 16.00.

I anmälan ska det uppges namn, personnummer eller organisationsnummer, adress, telefonnummer samt, i förekommande fall, antalet biträden (högst två).

Den som inte önskar närvara personligen får utöva sin rätt vid stämman genom ombud med skriftlig, undertecknad och daterad fullmakt. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbevis eller motsvarande behörighetshandling för den juridiska personen bifogas. För att underlätta inpasseringen vid årsstämman bör fullmakter, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda på Scandi Standard AB (publ), att. ”Årsstämma”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm senast onsdagen den 23 april 2025. Observera att anmälan om aktieägares deltagande vid stämman ska ske även om aktieägaren önskar utöva sin rösträtt vid stämman genom ombud. Inskickad fullmakt gäller inte som anmälan till stämman. Fullmaktsformulär på svenska och engelska finns på bolagets webbplats, www.scandistandard.com.

Framåtblickande information

Denna årsredovisning innehåller framåtblickande uttalanden och det faktiska utfallet kan bli väsentligt annorlunda. Faktorer som kan ha en materiell påverkan på det faktiska utfallet inbegriper, men är inte begränsade till, det allmänna ekonomiska läget, efterfrågan på produkterna, tillgängliga krediter, tillgängliga försäkringar, förändringar av valutakurser och räntor, politisk och geopolitisk utveckling, påverkan av konkurrerande produkter och priser på dessa, svårigheter vid produkt- utveckling och kommersialisering, tekniska problem, produktionsanläggningarnas tillgänglighet, produktionsutmaningar, regelefterlevnad inom produktion, produktkvalitet och produktsäkerhet, avbrott i tillgången på råvaror, ökade kostnader för råvaror, generella kostnadsförändringar, sjukdomsutbrott, förlust av betydande kundkontrakt, kreditförluster avseende större kunder, påverkan av pandemi, fågelinfluensa och myndighetsbeslut. Se vidare Risker och riskhantering på sidorna 32–36 och i not 22.

Uppgifter om marknader, marknadsandelar, marknadstillväxt etc. är baserade på etablerade och oberoende externa källor, interna källor samt bolagets uppskattningar. De framåtblickande uttalandena speglar styrelsens och ledningens nuvarande uppfattning avseende vissa framtida händelser och möjligt framtida resultat. Även om styrelsen och ledningen bedömer att dessa förväntningar är rimliga, kan ingen garanti lämnas för att dessa uppgifter kommer att visa sig vara korrekta. Denna årsredovisning innebär inte att bolaget har åtagit sig att revidera lämnade uppgifter, utöver vad som föranleds av noteringsavtalet med Nasdaq Stockholm, om och när förhållandena förändras jämfört med det datum som denna information lämnades.

Aktien

Definitioner

Årsstämma

OM OSS

STRATEGI

FINANSIELLT

HÅLLBARHET

BOLAGSSTYRNING

ÖVRIGT

Scandi Standard AB (publ)

Strandbergsgatan 55
Box 30174
112 51 Stockholm
Sverige

Org.nr 556921-0627
Säte: Stockholm

info@scandistandard.com
scandistandard.com

kronfagel.se
danpo.dk
denstoltehane.no
naapurinmaalaiskana.fi
chicken.ie

Produktion: Scandi Standard i samarbete med Rippler Communications.
Manus: Scandi Standard.
Foto: Scandi Standards egna bilder, Kronfågels bildbank, Jenny Lagerqvist, Sandra Birgersdotter, Tommy Ellingsen, Mattias Bardå med flera.