Annual Report (ESEF) • Mar 28, 2023
Preview not available for this file type.
Download Source FileVår affär sid 2–16
Människorna sid 17–30
Finansiellt sid 73–134
Planeten sid 37–41
Kycklingarna sid 31–36
Hållbarhet sid 42–72
Bolags- styrning sid 135–149
Scandi Standard i korthet 3
Vision, mission och värderingar 4
Koncernchefens kommentar 6
Strategi 10
Målbeskrivning 11
Måluppföljning 12
Värdekedja 14
Matglädje och hälsosamma, medvetna val 18
Våra produktsegment 19
Våra marknader 22
Människorna som gör det möjligt 28
Helhetsperspektiv för god djurvälfärd 32
Samarbetet med uppfödarna 34
Kycklingens klimatavtryck 38
Klimat- och resurseffektivitet i hela värdekedjan 39
Hållbarhetsrapport 43
Hållbarhetschefens kommentar 44
GRI-index 69
Revisorns yttrande 72
Scandi Standard-aktien 74
CFO-ord 76
Förvaltningsberättelse 77
Koncernens finansiella rapporter 88
Moderbolagets finansiella rapporter 92
Noter 94
Förslag till vinstdisposition samt styrelsens och verkställande direktörens försäkran 124
Revisionsberättelse 125
Fem år i sammandrag 129
Segmentsinformation per kvartal 130
Alternativa nyckeltal 133
Definitioner 134
Bolagsstyrningsrapport 136
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 144
Styrelse 145
Koncernledning 147
Årsstämma 149
Om års- och hållbarhetsredovisningen
Sidorna 77–124 utgör den legala årsredovisningen som har reviderats. Hållbarhetsperspektivet är integrerat i verksamheten vilket återspeglas i års- och hållbarhetsredovisningen. Hållbarhetsredovisningen, som är över-siktligt granskad, återfinns på sidorna 42–72 inklusive GRI-index (GRI Standards 2021) och rapportering enligt EU-taxonomin.
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING VÅR AFFÄR
Sid 2 | Scandi Standard årsredovisning 2022
Vi är den ledande producenten av kylda, frysta och färdig lagade kycklingprodukter i Norden och på Irland. Varje dag, inom allt vi gör, ser vi till att våra produkter lever upp till den högsta nivån av kvalitet, innovation och hållbarhet. Bland våra välkända varumärken återfinns Kronfågel, De Danske Familiegårde, Den Stolte Hane, Sicín Sásta och Naapurin Maalaiskana. Våra kunder finns inom dagligvaru handeln, restauranger och storhushåll samt livsmedelsindustrin och vi exporterar till fler än 40 länder.
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Ready-to-cook, | 72% | 75% |
| Ready-to-eat, | 24% | 21% |
| Övrigt, | 4% | 4% |
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Dagligvaruhandeln, | 60% | 65% |
| Restaurang och Storhushåll, | 23% | 19% |
| Export, | 8% | 7% |
| Livsmedelsindustri/Övrigt, | 9% | 9% |
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Sverige, | 26% | 26% |
| Danmark, | 32% | 30% |
| Norge, | 17% | 18% |
| Irland, | 18% | 19% |
| Finland, | 7% | 6% |
Ett urval av våra varumärken
| Nettoomsättning i miljoner kronor | 12 119 |
| Rörelseresultat i miljoner kronor | 290 |
| Medarbetare 2022 | 3 294 |
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING VÅR AFFÄR
Sid 3 | Scandi Standard årsredovisning 2022
Vi bidrar till matglädje och hållbar livsmedelsproduktion genom hälsosamma och innovativa kycklingprodukter som tas fram på ett ansvarsfullt och resurseffektivt sätt.
Vår mission är också vårt hållbarhetslöfte. För oss betyder det hur vi arbetar varje dag för att på ett ansvarsfullt sätt skapa värde och lönsamhet med våra produkter samt bidra till hälsa och välbefinnande för människor, våra kycklingar och vår gemensamma planet.
Att vara öppna innebär att vi, genom att vara transparenta och uppriktiga, hjälper varandra mellan länder och mellan funktio-ner så att vi hela tiden blir bättre och utvecklas.
Att vi utmanar innebär att vi varje dag utmanar oss själva och branschen. Det gör vi genom att alltid ställa frågor för att hitta bättre lösningar och ständigt förbättra oss.
Att vi agerar nu betyder att det inte finns någon tid att förlora, för tiden väntar inte på någon. Vi agerar snabbt och smart, och tar ansvar för att skapa värde genom hela värdekedjan för att göra alla konsumenter trygga med att de har gjort ett bra val genom att välja våra produkter.
Med omsorg om människorna, kycklingarna och planeten
Det finns alltid saker vi som företag kan göra bättre. Vår vision, mission och våra värde-ringar vägleder oss i det arbetet.
| Människorna | Kycklingarna | Planeten |
|---|---|---|
| MÄNNISKORNA | KYCKLINGARNA | PLANETEN |
FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING VÅR AFFÄR
Sid 4 | Scandi Standard årsredovisning 2022
Varje dag arbetar vi på ett ansvarsfullt sätt för att skapa värde och lönsamhet med våra produkter, samt bidra till hälsa och välbefinnande för människor, våra kycklingar och vår gemensamma planet.
Vår mission: The Scandi Way
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLT HÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING VÅR AFFÄR
Sid 5 | Scandi Standard årsredovisning 2022
2022 har varit ett år med betydande förbättringar för Scandi Standard. Året har vid sidan av ett omfattande internt förbättringsarbete även inneburit stora makroekonomiska utmaningar i form av krig, betydande kostnadsinflation och ökade räntor. Utfallet visar att vi med hjälp av våra medarbetare, leverantörer och kunder har varit framgångsrika i att hantera och kompensera oss för den kraftiga inflationen med prishöjningar. Målsättningen med den koncerngenomgripande genomlysningen som inleddes under 2021 var att successivt uppnå bättre processer, ökad effektivitet och ett förbättrat resultat. Vi har nu lagt grun-den för att fortsätta vidareutveckla vårt arbete och ta Scandi Stan-dard till nästa nivå.
Mitt första år som vd för Scandi Standard har varit händelserikt, utmanande, lärorikt och väldigt stimulerande. Arbetet har präglats av omtag för att förbättra bolagets processer, öka effektiviteten, minska kostnadsmassan och stärka bolagets finansiella ställning, men även ett omfattande arbete för att höja priserna för att kom-pensera för den höga kostnadsinflationen. Företagets strategi har utmanats och utvärderats samtidigt som vi har vänt på varje sten. För mig har det varit viktigt att enas kring en gemensam målbild, att tydliggöra ansvarsfördelningen i organisationen och att stärka företagskulturen. Förflyttningen kräver ett fortsatt arbete för att skapa effektivare processer och därmed en förbättrad lönsamhet i hela värdekedjan.# Koncernchefens kommentar
Att eftersträva en verksamhet som är hållbar med en minskad miljöpåverkan är centralt för Scandi Standard. Jag ser en stor potential att höja värdet och lönsamheten på vår råvara genom att tillvarata en större del av kycklingen, att vidareutveckla produktportföljen samt tydliggöra och förstärka vår position på marknaden. Det är avgörande framgångsfaktorer för att etablera en högre lönsamhetsnivå än vad som levererades 2015–2020.
Scandi Standard är den ledande producenten av kylda, frysta och färdiglagade kycklingprodukter i Norden och på Irland. Som den marknadsledande aktören vill vi ligga i framkant i arbetet med att vidareutveckla vår bransch. Under 2021 togs ett strategiskt beslut att minska produktionsvolymerna för att lägga grunden för långsiktigt hållbar och lönsam tillväxt samt avkastning i Scandi Standard.
Koncernens förbättrade processer och kostnadseffektivitet bidrog i kombination med nödvändiga prisjusteringar till att vi under 2022 i allt väsentligt lyckades möta de negativa konsekvenserna av kraftig kostnadsinflation och en försvagad konsumentmarknad. Konsumenternas fokus på pris har resulterat i en ökad efterfrågan på billigare kycklingdelar men även skapat en obalans till följd av överskott av nöt och fläsk som påverkar alla proteinproducerande företag.
Trots en väsentligt förändrad spelplan och en mycket volatil marknad avslutade vi året med en god finansiell ställning, en stark nettoomsättningstillväxt i mångt och mycket driven av prishöjningar samt ett förbättrat rörelseresultat. Det är en utveckling jag är mycket stolt över.
Under året har vi ställt om vår produktion och våra försäljningspriser till rådande marknadsförutsättningar, genomfört åtgärder för att öka den operationella effektiviteten samt investerat för att öka kapaciteten inom det snabbt växande segmentet för färdiga rätter, Ready-to-eat. Beslutet att utöka kapaciteten på produktionslinje 3 i danska Farre togs under 2022 och kommer bidra till att vi kan fortsätta att leverera inom det kraftigt växande och mycket lönsamma segmentet Ready-to-eat under 2023.
Vi har även identifierat möjligheter att förbättra vår verksamhet inom exportområdet. Våra exportmarknader består idag i huvudsak av övriga Europa samt Asien, dit vi framför allt säljer produkter som vingar och fötter. För att öka kontrollen och även lönsamheten har vi under året förflyttat delar av vår exportförsäljning från tradingkanaler till en större andel strategiska samarbeten med retail- och foodservice-kunder på marknader som inte är våra hemmamarknader. Jag ser ytterligare potential, både tillväxt- och lönsamhetsmässigt, att utöka exporten både inom Ready-to-cook och Ready-to-eat för att tillvarata delar av kycklingen som inte efterfrågas på våra lokala marknader.
”Jag ser en stor potential att höja värdet och lönsam- heten på vår råvara genom att tillvarata en större del av kycklingen.”
Ett fortsatt viktigt fokusområde under året har varit att vända utvecklingen i Danmark, specifikt segmentet Ready-to-cook. Scandi Standards danska verksamhet för färska och kylda kycklingprodukter har under en längre tid haft en svag utveckling till följd av för stora volymer, lageruppbyggnad, priskonkurrens samt intern obalans och kostnadsineffektivitet. En omställning av kycklingproduktionen pågår i Danmark för att bättre kunna möta kundernas efterfrågan i en mer priskänslig marknad. Ett anpassat sortiment och en ökad produktion inom Ready-to-eat kommer vara avgörande för fortsatta förbättringar i Danmark. Omställningen är ett fokusområde för Scandi Standard och bedömningen är att effekterna av arbetet kommer att synas successivt under 2023.
Vi har under året arbetat aktivt för att säkerställa en god finansiell ställning och framtida flexibilitet. Att vi under ett turbulent år fick förtroende från våra banker att teckna en ny femårig finansiering ser jag som ett styrkebesked och något som jag är stolt över. Det kommer krävas fortsatta förbättringar för att ta oss dit vi vill, men vi har en tydlig plan och samsyn kring vad som behöver åtgärdas.
Scandi Standards affärsidé är att bidra till matglädje, hälsa och välbefinnande. Vi arbetar för en hållbar livsmedelsproduktion där vi tar ansvar från gård till gaffel för människorna, kycklingarna och planeten. Under året har vi antagit nya hållbarhetsmål som ska leda oss mot 2030. Genom att erbjuda hälsosamma och innovativa kycklingprodukter som tas fram på ett ansvarsfullt och resurseffektivt sätt bidrar Scandi Standard till en hållbar livsmedelsproduktion. Vi har en tydlig ambition att vara ledande inom hållbarhet i den globala kycklingindustrin. Jag är övertygad om att ett strukturerat arbete med kontinuerliga förbättringar inom hållbarhetsområdet är en konkurrensfördel som över tid bygger förtroendet för Scandi Standard. Att kycklingens klimatavtryck är i snitt cirka tio gånger lägre än nötköttets och att fler människor gör medvetna val där livsmedel väljs både med hänsyn till smak, hälsa och miljö gör att vi är rätt positionerade på marknaden.
Under året har vi arbetat med att kartlägga vår klimatpåverkan i varje steg – från foderproduktion till uppfödning av föräldrafåglar och kläckeri, vidare till uppfödning, förädling, förpackning och slutligen till distribution, försäljning och konsumtion. Detta arbete, som mynnat ut i tredjepartscertifierade beräkningar på produktnivå och klimatmärkning av våra produkter, har två stora fördelar: vi har identifierat områden där vi kan förbättra oss och göra skillnad, och vi har identifierat områden med behov av ytterligare transparens i värdekedjan.
Genom att fortsätta vidareutveckla företaget ska vi flytta fram Scandi Standards positioner i Norden och på Irland, och därmed skapa värde för våra kunder, leverantörer, slutkonsumenter och aktieägare. Fokus för 2023 är att säkerställa rätt prisnivå för att motverka kostnadsökningar, att löpande utvärdera optimal produktion för att säkerställa rätt lagernivåer och därmed en sund balans mellan utbud och efterfrågan, att löpande förbättra verksamheten i Danmark samt att implementera Scandi Standards nya strategi som ska gälla från och med 2024. Jag är övertygad om att vår organisation är väl rustad och förberedd att mötta de utmaningar vi ser i det korta perspektivet.
Avslutningsvis skulle jag vilja rikta ett stort tack till våra fantastiska medarbetare för insatserna under året samt till våra aktieägare som stödjer vår långsiktiga vision.
Stockholm 23 mars 2023
Jonas Tunestål, vd och koncernchef
| MSEK | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 12 119 | 10 101 |
| EBITDA | 722 | 598 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 290 | 222 |
| Jämförelsestörande poster | – | 9 |
| Justerad EBITDA 1) | 722 | 589 |
| Justerat rörelseresultat (EBIT) 1) | 290 | 213 |
| Resultat efter finansnetto | 186 | 140 |
| Årets resultat | 138 | 103 |
| Räntebärande nettoskuld | 1 983 | 1 980 |
| Operativt kassaflöde | 197 | 347 |
| Organisk tillväxt, % | 16 | 3 |
| % | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| EBITDA-marginal | 6,0 | 5,9 |
| Rörelsemarginal (EBIT) | 2,4 | 2,2 |
| Justerad EBITDA-marginal 1) | 6,0 | 5,8 |
| Justerad rörelsemarginal (EBIT) 1) | 2,4 | 2,1 |
| Avkastning på sysselsatt kapital 1) | 6,7 | 5,2 |
| Avkastning på eget kapital | 6,2 | 5,5 |
| Soliditet | 33,5 | 30,0 |
| Medelantal anställda | 3 294 | 3 215 |
| Medarbetarengagemang index | 71 | 72 2) |
| Fodereffektivitet, kg foder/kg levande vikt | 1,50 | 1,52 |
1) Justerat för jämförelsestörande poster, se sid 78. För en definition av alternativa resultatmått, se sidan 134.
2) Avser mätning 2020 då ingen mätning genomfördes 2021.
”Genom att fortsätta vidareutveckla företaget ska vi flytta fram Scandi Standards positioner i Norden och på Irland, och därmed skapa värde för våra kunder, leverantörer, slutkonsumenter och aktieägare.”
Scandi Standard kombinerar den stora koncernens styrka och synergier med en tydlig lokal närvaro där vi kan agera snabbt och nära kunderna. Under 2022 har ett koncern övergripande arbete genomförts för att tydliggöra Scandi Standards riktning framåt. De fyra strategiska områdena sammanfattar vad som är viktigast i vår fortsatta utveckling. Allt börjar med våra medarbetare och hur vi driver vår verksamhet. Vi är fem lokala marknader och ett Scandi Standard där samarbete är nyckeln till framgång.Vi strävar efter att driva engagemang genom tydliga mål och ökad transparens. Vi arbetar med vår kultur för att stärka beteenden som stödjer våra värderingar: att vara öppna, att utmana och att agera – snabbt, smart och ansvarsfullt. Inom Scandi Standard är alla viktiga och alla har ett ansvar. Ett starkt fokus på att använda resurser effektivt genomsyrar allt vi gör, i hela verksamheten och genom hela vår värdekedja. Verklig effektivitet uppnår vi genom att tillämpa ett helhetsperspektiv i allt vi gör samtidigt som vi fortsätter att arbeta med våra kostnader och effektiviserar processer och arbetssätt. Det handlar också om fortsatt digitalisering där vi drar nytta av den tekniska utvecklingen för att stärka vår konkurrenskraft. Genom affärs- och produktutveckling inriktad på att ta vara på hela fågeln och öka förädlingsvärdet på våra produkter, minskar vi svinn samtidigt som vi stärker vår affär. Redan idag används restprodukter från produktionen av kyckling i djurfoder och som biobränsle. Men vi kan bättre. Vi ska växa med produkter med hög förädlingsgrad samtidigt som vi bygger en bredare produktportfölj inom flera kategorier. Det förutsätter att vi arbetar konsumentnära, samverkar med våra kunder och är snabbfotade i våra utvecklingsprocesser. Som en viktig del av livsmedelsförsörjningen i flera länder har vi stora möjligheter och ett stort ansvar. Att vi agerar långsiktigt och hållbart i alla led av vår verksamhet är en förutsättning för vår framtida affär. Det synsättet präglar hur vi arbetar med allt, från ekonomi och regelefterlevnad till system och processer samt hur vi ser på produktutvecking, rekrytering och utveckling av medarbetare. Starka varumärken med ambition att vara marknadsledande lokalt, utgör tillsammans med en aktiv dialog med våra kunder, konsumenter och andra intressenter, grunden för en konkurrenskraftig verksamhet.
Sid 10 | Scandi Standard årsredovisning 2022
Scandi Standards affärsidé är att bidra till matglädje, hälsa och välbefinnande. Vi arbetar för en hållbar livsmedelsproduktion där vi tar ansvar från gård till gaffel – för människorna, kycklingarna och planeten. Under året har vi antagit nya hållbarhetsmål som leder oss mot 2030. De nya målen beskrivs i mer detalj i hållbarhetsredovisningen på sidan 45.
Trygg lokal mat, hälsosamt, säkert och kostnadseffektivt protein
Våra produkter är basen i både vår hållbarhetsstrategi och affärsstrategi. Vi strävar efter att erbjuda produkter med hög kvalitet och livsmedelssäkerhet som samtidigt är hälsosamma, tillverkas lokalt och är kostnadseffektiva jämfört med andra animaliska proteiner. På så sätt kan vi bidra till lokala näringar och vara en viktig del av vardagen för människor på alla våra hemmamarknader.
Sunda och säkra arbetsplatser och engagerade medarbetare
Våra medarbetare är grunden i vår verksamhet. Att säkerställa att de har en sund och säker arbetsmiljö är vår högsta prioritet. Det är också en förutsättning för att behålla och attrahera kvalificerad personal. Vi vet att motiverade medarbetare som känner sig inkluderade också presterar bättre och är viktiga ambassadörer för Scandi Standard.
Bevara och utveckla vårt arbete med djurvälfärd
Scandi Standards veterinärer och andra experter på kyckling arbetar, tillsammans med alla uppfödare, varje dag för att säkerställa att våra kycklingar mår bra. Vi har långtgående och koncerngemensamma policyer för antibiotikaanvändning och djurvälfärd, där bland annat de fem friheterna 1) för djurvälfärd säkerställs. Men vi kan bli ännu bättre. En frisk och välmående kyckling behöver ingen antibiotika och omvandlar effektivt foder till kött.
Minskad klimatpåverkan från kyckling – från gård till gaffel
Kyckling är det animaliska protein med lägst klimatpåverkan, men vi kan ännu bättre. Vi har åtagit oss att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål för hela värdekedjan. Målen, som valideras av Science Based Target initiative 2), är att minska utsläpp i egen verksamhet med 50 procent innan 2030, med 2021 som bas, samt att minska utsläpp i värdekedjan med 50 procent under samma tidsperiod. Över 90 procent av de totala utsläppen sker utanför vår egen verksamhet. Arbetet med att minska klimatpåverkan är nära knutet till relationen med våra uppfödare, fodereffektivitet och ett strukturerat arbete med biologisk mångfald.
Minskad och förbättrad plastanvändning när vi utvecklar våra förpackningar
Förpackningar är nyckeln till livsmedelssäkerhet och produkternas hållbarhet. En bra förpackning minskar även matsvinn. Samtidigt är användningen av jungfrulig plastråvara ett problem för klimatet, haven och jordens ekosystem. Det utgör även en affärsrisk då området regleras i allt större utsträckning. Förpackningarna ska vara återvinningsbara, inte innehålla mer plast än nödvändigt och om möjligt vara baserade på återvunnet material eller biomaterial.
Maximerad resursanvändning och minimerat avfall
Varje kyckling och hela kycklingen räknas. Att kunna använda så stor del som möjligt av varje kyckling är centralt både ur ett hållbarhets- och ett lönsamhetsperspektiv. Nya innovativa idéer, bättre processer och produktutveckling är alla viktiga faktorer för att ta oss dit. Samtidigt är det viktigt att minimera avfall, såväl matsvinn som annat avfall som uppkommer i vår värdekedja. När det kommer till matsvinn har vi, utöver det jobb som görs i vår egen produktion, en viktig roll att spela i samarbete med kunder och för att göra det enkelt för slutkonsumenten att minska sitt matsvinn.
Människorna
Kycklingarna
Planeten
1) Eur-lex.europa.eu
2) Sciencebasedtargets.org
MÄNNISKORNA
KYCKLINGARNA
PLANETEN
FINANSIELLTHÅLLBARHET
BOLAGSSTYRNING
VÅR AFFÄR
Sid 11 | Scandi Standard årsredovisning 2022
| Mål på medellång sikt | Utfall 2022 | Utfall 2018–2022 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning Årlig genomsnittlig organisk tillväxt i linje med eller över tillväxten i marknaden. | +6,9% (5-års snitt) | ![]() |
| EBITDA-marginal 1) | 6,0% | En EBITDA-marginal på över 10 procent visar på god lönsamhet och starkt kassaflöde. |
| Räntebärande nettoskuld/ EBITDA 1) | 2,7 | ![]() |
| Utdelningsandel 2) | 54% | ![]() |
En tillväxt i linje med eller över tillväxten i marknaden visar att verksamheten behåller eller ökar sin marknadsandel vilket visar att koncernen är konkurrenskraftig.
EBITDA-marginal 1) Överstiga 10 procent på medellång sikt. En EBITDA-marginal på över 10 procent visar på god lönsamhet och starkt kassaflöde.
Räntebärande nettoskuld/ EBITDA 1) 2,0—2,5 x EBITDA, men kan tillfälligt överstiga denna nivå för att ge utrymme att tillvarata möjligheter till organisk tillväxt och förvärv.
Måttet räntebärande nettoskuld i förhållande till EBITDA mäter hur väl kapitalstrukturen matchar storlek och lönsamhet. Om måttet ligger inom målet säkerställs både en god beredskap vid sämre tider och en kapacitet att ta tillvara förvärvsmöjligheter.
Utdelningsandel 2) I genomsnitt över tid cirka 60 procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster.
Måttet visar hur stor del av resultatet som delas ut till aktieägarna. En stabil utdelningsnivå är viktig för att aktien ska vara en attraktiv placering.
1) EBITDA justerad för jämförelsestörande poster. För en definition av alternativa resultatmått, se sidan 134
2) Styrelsens förslag till utdelning för 2022
MÄNNISKORNA
KYCKLINGARNA
PLANETEN
FINANSIELLTHÅLLBARHET
BOLAGSSTYRNING
VÅR AFFÄR
Sid 12 | Scandi Standard årsredovisning 2022
| Mål på medellång sikt | Utfall 2022 | Utfall 2018–2022 |
|---|---|---|
| Medarbetar- engagemang Index tillfredsställelse och motivation | 71. | ![]() |
| Koldioxid- utsläpp, g CO 2 e per kg produkt | 72,8 g CO 2 e per kg produkt | ![]() |
| Antibiotika- användning | 10,8% | ![]() |
| Foder- effektivitet (feed conversion ratio) | 1,49 kg foder/ kg levande vikt. | ![]() |
1) Under 2022 har Scandi Standards styrelse antagit nya hållbarhetsmål med tillhörande mätetal som gäller från 2023. Vi följer upp dessa även för 2022, se hållbarhetsrapporten sid 42–72
2) Syftet med medarbetarundersökningen är att mäta samtliga anställdas engagemang, trivsel och motivation under 2022-2024 samt att skapa en bas för att följa upp och aktivt arbeta med medarbetarnas utveckling och välmående.
3) Omfattar energianvändning (Scope 1 och 2) på våra större produktionsanläggningar, siffran normaliseras med produktionsvolym och inkluderar CO 2 . Under året har en större genomlysning av metod för koldioxidberäkningar gjorts, resultatet för 2021 har därför räknats om för att skapa jämförbarhet.
Motiverade medarbetare som mår bra är avgörande för koncernens utveckling och framgång. Uppföljning på koncernnivå görs genom medarbetarundersökningen Scandi Puls, som genomförs vartannat år för samtliga medarbetare.
Scandi Standard ser klimatfrågan som en av de viktigaste frågorna i vår tid, och vi behöver både göra vår del för att minska utsläppen, samt också identifiera och hantera risker som följer av klimatförändringar. Redovisade data inkluderar våra egna större anläggningars energianvändning.
Antibiotikaresistens är en allvarlig global hälsoutmaning. Koncernen har en viktig roll att minimera användningen av antibiotika i livsmedelsproduktionen genom att hålla våra kycklingar friska.
Fodereffektivitet är ett viktigt mått i strävan att optimera uppfödningen. Eftersom kycklingar är så bra på att omvandla foder till kött, är fodereffektiviteten en direkt indikator på fodrets kvalitet, och på hur väl kycklingarna tas omhand.# Under året har koldioxidintensiteten ökat något till följd av
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
Sid 13 | Scandi Standard årsredovisning 2022
Varje led i vår värdekedja är betydelsefullt för att vi ska kunna erbjuda bra mat som producerats under bästa möjliga villkor. Det är grunden till vår långsiktiga konkurrenskraft.
Prioriterat:
* Foderkvalitet och näringsinnehåll (fodereffektivitet)
* Ansvarsfull användning av soja och övergång till alternativa och lokala proteinkällor
Prioriterat:
* Djurvälfärd och naturliga levnadsförutsättningar
* Fossilfria energikällor för uppvärmning
* Återanvändning av kycklinggödsel och avfall
Prioriterat:
* Dagsgamla kycklingar som mår bra
* Fossilfria energikällor för uppvärmning
Prioriterat:
* Djurvälfärd
* Fodereffektivitet
* Fossilfria energikällor för uppvärmning
* Återanvändning av kycklinggödsel och avfall
Prioriterat:
* Etik vid slakt
* Fossilfria energikällor och energieffektiviseringar
* Minskad vattenförbrukning
* Minskade utsläpp till vatten
Prioriterat:
* Produktutveckling för att öka utbytet av råvaran
* Fossilfria energikällor och energieffektiviseringar
* Minskad vattenförbrukning
* Minskade utsläpp till vatten
* Förbättrad och minskad plastanvändning
Prioriterat:
* Ruttoptimering
* Fyllnadsgrad
* Övergång till förnybara drivmedel
Prioriterat:
* Produktkvalitet
* Minskat matsvinn
* Produkternas hållbarhet
* Sprida matglädje
Prioriterat:
* Produktkvalitet
* Minskat matsvinn
* Produkternas hållbarhet
* Sprida matglädje
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
Sid 14 | Scandi Standard årsredovisning 2022
Scandi Standard har inga egna uppfödningsgårdar. Vi har i stället långsiktiga samarbeten med utvalda uppfödare i respektive land. Uppfödarnas kunskap, förståelse och respekt för kycklingarna har avgörande betydelse för god djurvälfärd. Oavsett modern teknik och väl utvecklade processer, är deras dagliga hantering och ”know-how” den absolut viktigaste faktorn för att kycklingarna ska må bra och växa. Uppfödarna är väl medvetna om att välmående kycklingar ger bäst ekonomi. I jämförelse med andra djurslag är uppfödningen av kyckling resurseffektiv. Mängden foder och klimatpåverkan per kilo kött är lägre än för till exempel fläsk eller nöt. Mer information om detta finns på s. 38. Kyckling som får foder av god kvalitet och tas om hand väl i stallet, omvandlar relativt snabbt foder till kött. Den så kallade fodereffektiviteten är därför en indirekt indikator på fodrets kvalitet och kycklingarnas välmående.
Transporten till slakteriet ska vara så lugn som möjligt för kycklingarna. Normalt samlas kycklingarna in under tidig morgon då de är lugna efter nattvilan. Vid ankomst till slakteriet befinner sig kycklingarna i en lugn och mörk miljö ett par timmar. På de flesta av våra slakterier sker bedövning med koldioxidgas med en stegvis och stigande koncentration av koldioxid. Den gradvisa effekten är att föredra utifrån ett djuretiskt perspektiv eftersom fåglarna inte känner obehag. Bedövningen, som är irreversibel, gör att de sakta blir medvetslösa och därefter somnar in. Avlivning sker sedan maskinellt genom ett snitt i halspulsådern.
I vår verksamhet på Irland producerar vi eget foder och på övriga marknader köper vi in foder. Drygt 20 procent av våra kycklingars foder utgörs av importerad soja. Krav på spårbarhet och ansvarsfull produktion ställs genom olika tredjepartscertifieringar men långsiktigt är målet att ersätta den importerade sojan med alternativa och lokala proteinkällor.
I Sverige har vi egen uppfödning av föräldradjur. Såväl i den egna verksamheten som hos leverantörer lever föräldradjuren i stallar där ljusinsläpp, temperatur och luftfuktighet anpassas kontinuerligt för att flockarna ska kunna leva under så naturliga förutsättningar som möjligt. De flesta hönor värper i genomsnitt ett ägg per dag. Äggen samlas i ett temperaturkontrollerat lager. Därifrån sker transport vidare till kläckeriet.
I kläckeriet blir äggen genomlysta för att kontrollera att de innehåller embryon. Därefter placeras de i en ruvvagn med noggrant reglerad temperatur, luftfuktighet och koldioxidhalt i luften. Efter 18 dygn i ruvvagnen placeras äggen i kläckbackar i avvaktan på kläckning. Under äggens tjugonde dygn i kläckeriet börjar kläckningen och efter drygt 21 dygn är kläkningsprocessen klar. I genomsnitt ger 85 procent av äggen en levande kyckling. När de nykläckta kycklingarna blivit torra och rengjorda från skalresterna är det dags för transport till en uppfödningsgård.
"Arbetet med att producera bra mat rationer innan våra kycklingar kläcks."
Vår ambition är att vara branschledande inom djurvälfärd och tillhandahålla hälsosamma kycklingprodukter med så liten klimatpåverkan som möjligt. Vi tar ansvar för verksamhetens påverkan på människor och miljö genom hela värdekedjan; såväl i Scandi Standards egen förädlingsverksamhet som i leverantörsled med foderproduktion och uppfödning, transporter samt i kund- och konsumentled.
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
Sid 15 | Scandi Standard årsredovisning 2022
De avfjädrade och urtagna kycklingarna passerar genom en kyltunnel för att kylas ner innan de går vidare till styckning. De kycklingar som ska säljas som helkyckling går direkt till paketering. Övriga kycklingar går vidare till den i huvudsak automatiserade styckningsprocessen. Vingar, ben och filéer separeras och går antingen naturella direkt till paketering eller till kryddning där de marineras innan paketeringen. För Ready-to-eat-produkter fortsätter processen i separata anläggningar som producerar både kylda, frysta och förädlade produkter.
Våra produkter når konsumenterna genom butiker, restauranger och andra storhushåll som skolor och sjukhus. Distribution av produkterna sker via våra kunders centrallager och även direkt till butiker och restauranger. Leveranserna sköts i huvudsak av underleverantörer och ibland av kundernas egna distributörer.
Redan dagen efter paketering finns våra kylda produkter på plats i butik. Scandi Standards säljare hjälper våra återförsäljare i den direkta marknadsföringen av produkterna och även med att strukturera exponeringsytorna i butik, både för att optimera försäljningen och för att bibehålla en god produktkvalitet.
Kyckling som livsmedel är en uppskattad och hälsosam proteinkälla med lågt klimatavtryck. Den kyckling som av olika anledningar inte äts upp ger dock upphov till matsvinn. Vår ambition är att minimera matsvinnet genom att öka medvetenheten hos konsumenter, genom att anpassa förpackningsstorlekar efter olika konsumtionsbehov och genom att arbeta för att öka produkternas hållbarhet.
"Kyckling som livsmedel är en uppskattad och hälsosam proteinkälla med lågt klimatavtryck."
| Produktion | Sverige | Danmark | Norge | Irland | Finland |
|---|---|---|---|---|---|
| Foderproduktion | X | ||||
| Föräldradjursuppfödning | X | ||||
| Kläckning | X | X | |||
| Uppfödning | X | X | X | X | X |
| Slakt | X | X | X | X | X |
| Förädling och packning | X | X | X | X | X |
| Distribution | X | X | X | X | X |
| Försäljning | X | X | X | X | X |
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
Sid 16 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MSEK
| Not | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 4 | 12 119 | 10 101 |
| Övriga rörelseintäkter | 4 | 25 | 18 |
| Förändring i lager av färdiga varor och produkter i arbete | 112 | 54 | |
| Råmaterial och förnödenheter | –7 809 | –6 200 | |
| Personalkostnader | 5 | –2 136 | –2 041 |
| Av- och nedskrivningar | 6 | –434 | –378 |
| Övriga rörelsekostnader | 7, 9 | –1 589 | –1 332 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 14 | 2 | 2 |
| Rörelseresultat | 290 | 222 | |
| Finansiella intäkter | 8, 9 | 1 | 2 |
| Finansiella kostnader | 8, 9 | –105 | –83 |
| Resultat efter finansnetto | 186 | 140 | |
| Skatt på årets resultat | 10 | –47 | –37 |
| Årets resultat | 138 | 103 |
Varav hänförligt till:
* Moderbolagets aktieägare | | 132 | 104 |
* Innehav utan bestämmande inflytande | | 6 | –1 |
Genomsnittligt antal aktier | | 65 327 164 | 65 287 762 |
Resultat per aktie före utspädning, SEK | | 2,02 | 1,60 |
Resultat per aktie efter utspädning, SEK | | 2,02 | 1,60 |
Antal aktier vid periodens slut | | 66 060 890 | 66 060 890 |
MSEK
| Not | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 138 | 103 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen | |||
| Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner | 23 | 28 | 42 |
| Skatt på aktuariella vinster och förluster | 23 | –6 | –9 |
| Summa | 22 | 33 | |
| Poster som kommer eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen | |||
| Kassaflödessäkringar | 9 | 96 | –1 |
| Valutakursdifferenser från omräkning av utlandsverksamhet | 182 | 70 | |
| Resultat från valutasäkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet | –29 | –14 | |
| Skatt hänförlig till poster som kommer att omklassificeras till resultaträkningen, netto | –20 | 0 | |
| Summa | 229 | 55 | |
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | 251 | 88 | |
| Summa totalresultat för året | 389 | 192 |
Varav hänförligt till:
* Moderbolagets aktieägare | | 383 | 193 |
* Innehav utan bestämmande inflytande | | 6 | –1 |
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
Sid 88 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MSEK
| Not | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||
| Anläggningstillgångar | ||
| Goodwill | 11 | 971 |
| Övriga | ||
| --- | --- | --- |
| TILLGÅNGAR | ||
| Anläggningstillgångar | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 11 | 915 |
| Materiella anläggningstillgångar | 12 | 1 995 |
| Nyttjanderättstillgångar | 13 | 393 |
| Långfristiga leasingfordringar | 15 | – |
| Andelar i intresseföretag | 14 | 51 |
| Överskott i fonderade pensioner | 23 | 64 |
| Derivatinstrument finansiella | 22 | 18 |
| Derivatinstrument operationella | 22 | 18 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 15 | 4 |
| Uppskjutna skattefordringar | 10 | 90 |
| Summa anläggningstillgångar | 4 520 | |
| Omsättningstillgångar | ||
| Biologiska tillgångar | 16 | 110 |
| Varulager | 17 | 930 |
| Kundfordringar | 18 | 1 095 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 18 | 109 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 18 | 150 |
| Kortfristiga leasingfordringar | 19 | – |
| Derivatinstrument operationella | 22 | 49 |
| Likvida medel | 19 | 3 350 |
| Summa omsättningstillgångar | 2 446 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 6 965 |
| # MSEK | Not | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 | 1 | 1 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 646 | 646 | |
| Reserver | 354 | 125 | |
| Balanserade vinstmedel | 1 331 | 1 180 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 2 331 | 1 951 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 | 0 | |
| Summa eget kapital | 2 334 | 1 951 | |
| Skulder | |||
| Långfristiga skulder | |||
| Långfristig del av räntebärande skulder | 21, 22 | 1 582 | 1 884 |
| Långfristiga leasingskulder | 21, 22 | 346 | 367 |
| Derivatinstrument | 21, 22 | – | 5 |
| Avsättningar för pensionsförpliktelser | 23 | 3 | 3 |
| Övriga avsättningar | 24 | 11 | 9 |
| Uppskjutna skatteskulder | 10 | 211 | 178 |
| Övriga långfristiga skulder | 22 | 71 | 65 |
| Summa långfristiga skulder | 2 225 | 2 511 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga leasingskulder | 21, 22, 25 | 75 | 68 |
| Derivatinstrument finansiella | 21, 22 | – | 5 |
| Leverantörsskulder | 25 | 1 619 | 1 291 |
| Skatteskulder | 10 | 56 | 55 |
| Övriga kortfristiga skulder | 22, 25 | – | 179 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 22, 25 | 657 | 433 |
| Summa kortfristiga skulder | 2 407 | 2 031 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 6 965 | 6 494 |
Sid 89 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
| MSEK | Not | Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | Övrigt tillskjutet kapital | Säkringsreserv | Omräkningsreserv | Balanserade vinstmedel | Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare | Innehav utan bestämmande inflytande | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgående balans den 31 dec 2020 | 1 727 | –10 | 81 | 1 077 | 1 875 | 1 | 1 876 | ||
| Ingående balans den 1 jan 2021 | 1 727 | –10 | 81 | 1 077 | 1 875 | 1 | 1 876 | ||
| Årets resultat | 104 | 104 | –1 | 103 | |||||
| Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner | 42 | 42 | 42 | ||||||
| Kassaflödessäkringar | –1 | –1 | –1 | ||||||
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | 70 | 70 | 70 | ||||||
| Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet | –15 | –15 | –14 | ||||||
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | 0 | –9 | –8 | –8 | |||||
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | –1 | 55 | 138 | 193 | -1 | 192 | |||
| Utdelning | –81 | –81 | 0 | –81 | |||||
| Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP) | –3 | –3 | –3 | ||||||
| Återköp egna aktier | –32 | –32 | –32 | ||||||
| Transaktioner med ägarna | –81 | –35 | –116 | 0 | |||||
| Utgående balans den 31 dec 2021 | 1 646 | –11 | 136 | 1 180 | 1 951 | 0 | 1 951 | ||
| Ingående balans 1 jan 2022 | 1 646 | –11 | 136 | 1 180 | 1 951 | 0 | 1 951 | ||
| Årets resultat | 132 | 132 | 6 | 138 | |||||
| Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner | 28 | 28 | 28 | ||||||
| Kassaflödessäkringar | 96 | 96 | 96 | ||||||
| Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet | 182 | 182 | 182 | ||||||
| Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet | –29 | –29 | –29 | ||||||
| Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat | –20 | –6 | –26 | –26 | |||||
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | 76 | 152 | 154 | 383 | 6 | 389 | |||
| Utdelning | –4 | –4 | –4 | ||||||
| Långsiktigt incitamentsprogram (LTIP) | –3 | –3 | –3 | ||||||
| Transaktioner med ägarna | –3 | –3 | –4 | –7 | |||||
| Utgående balans den 31 dec 2022 | 1 646 | 65 | 289 | 1 331 | 2 331 | 2 | 2 334 |
Sid 90 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
| MSEK | Not | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||
| Rörelseresultat | 290 | 222 | |
| Justering för icke kassaflödespåverkande poster | 441 | 354 | |
| Betalda finansiella poster netto | 29:1 | –95 | –69 |
| Betald inkomstskatt | –55 | –56 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital | 581 | 451 | |
| Förändringar av varulager och av biologiska tillgångar | –107 | –60 | |
| Förändringar av rörelsefordringar | –301 | 64 | |
| Förändringar av rörelseskulder | 272 | 158 | |
| Förändringar i rörelsekapital | –136 | 162 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 445 | 613 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Företagsförvärv | 29:2 | – | –171 |
| Investeringar i nyttjanderättstillgångar | –3 | –1 | |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | –31 | – | |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | –280 | –306 | |
| Kassaflöden från investeringsverksamheten | –314 | –478 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||
| Nyupptagna lån | 29:4 | 2 561 | – |
| Återbetalning av lån | 29:4 | –2 930 | –31 |
| Förändring checkkredit | 3 | – | |
| Utbetalningar avseende amortering av leasingskulder | 29:4 | –85 | –84 |
| Utdelning | –4 | –81 | |
| Återköp egna aktier | – | –32 | |
| Övrigt | –13 | 29 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –468 | –199 | |
| Årets kassaflöde | –337 | –63 | |
| Likvida medel vid periodens början | 350 | 413 | |
| Kursdifferens i likvida medel | –10 | 1 | |
| Årets kassaflöde | –337 | –63 | |
| Likvida medel vid årets slut | 29:3 | 3 350 | 350 |
Sid 91 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
Moderbolaget Scandi Standard AB (publ) äger aktier i dotterföretag där verksamheten bedrivs. Denna verksamhet framgår av avsnittet som beskriver koncernen. I moderbolaget bedrivs ingen verksamhet och där finns inga anställda.
| MSEK | Not | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | – | – | |
| Rörelsekostnader | 30 | 0 | 0 |
| Rörelseresultat | 0 | 0 | |
| Finansnetto ¹⁾ | 395 | 9 | |
| Resultat efter finansnetto | 395 | 9 | |
| Koncernbidrag | 13 | 2 | – |
| Skatt på årets resultat | 0 | 0 | |
| Årets resultat | 408 | 10 |
¹⁾ Avser i huvudsak utdelning från dotterbolag
| MSEK | Not | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 408 | 10 | |
| Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | – | – | |
| Summa totalresultat för året | 408 | 10 |
| MSEK | Not | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Andelar i dotterföretag | 32 | 938 | 938 |
| Fordringar hos koncernföretag | 33 | – | – |
| Summa anläggningstillgångar | 938 | 938 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fordringar hos koncernföretag | 99 | 12 | |
| Likvida medel | 0 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 99 | 12 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 037 | 950 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundna reserver | |||
| Aktiekapital | 1 | 1 | 1 |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 645 | 645 | |
| Balanserade vinstmedel | –17 | –27 | |
| Årets resultat | 408 | 10 | |
| Summa eget kapital | 1 037 | 629 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skatteskulder | – | 0 | |
| Skulder till koncernföretag | 32 | 0 | 320 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | – | – | |
| Summa kortfristiga skulder | 0 | 320 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 037 | 950 |
Sid 92 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
| MSEK | Not | Aktiekapital | Överkursfond | Fritt eget kapital | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital den 1 jan 2021 | 20 | 1 727 | 5 | 732 | 2 464 |
| Årets resultat | 10 | 10 | |||
| Utdelning | –81 | –81 | |||
| Återköp egna aktier | –32 | –32 | |||
| Eget kapital den 31 dec 2020 | 1 645 | –17 | 629 | 2 271 | |
| Eget kapital den 1 jan 2022 | 1 645 | –17 | 629 | 2 271 | |
| Årets resultat | 408 | 408 | |||
| Utdelning | – | – | |||
| Återköp egna aktier | – | – | |||
| Eget kapital den 31 dec 2022 | 1 645 | 391 | 1 037 | 3 073 |
| MSEK | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | ||
| Rörelseresultat | 0 | 0 |
| Betalda finansiella poster netto | –2 | 27 |
| Betald inkomstskatt | – | – |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital | –2 | 27 |
| Förändring av rörelsefordringar | 0 | –0 |
| Förändring av rörelseskulder | 0 | 91 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –2 | 117 |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||
| Utlåning till dotterföretag | –400 | – |
| Utdelning | 400 | –81 |
| Återköp egna aktier | – | –32 |
| Koncernbidrag | 2 | –4 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 2 | –117 |
| Årets kassaflöde | 0 | 0 |
Sid 93 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättandet av denna årsredovisning beskrivs översiktligt i denna not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern.
Sid 94 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR# GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE
Scandi Standards koncernredovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av EU och enligt årsredovisningslagen. IFRS innefattar även International Accounting Standards (IAS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC). Utöver årsredovisningslagen och IFRS tillämpas även Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.
Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer.
Scandi Standard tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller derivatinstrument och kategorin ”finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen” samt för biologiska tillgångar, som värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader enligt IAS 41. I moderbolaget värderas inte dessa finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Det förekommer att totalsumman i tabeller och räkningar inte summerar på grund av avrundningsdifferenser. Syftet är att varje delrad ska överensstämma med sin ursprungskälla och därför kan avrundningsdifferenser uppstå.
Inga nya redovisningsprinciper gällande från och med 2022 har väsentligen påverkat koncernens eller moderbolagets finansiella ställning eller resultat.
Ett antal nya standarder och tolkningar som träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2023 har inte tillämpats vid upprättande av denna finansiella rapport. Dessa nya standarder och tolkningar förväntas inte ha en väsentlig inverkan på koncernens och moderbolagets finansiella rapporter på innevarande eller kommande perioder.
För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångar och skulder respektive intäkter och kostnader samt lämnad information i övrigt. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar och antaganden. De områden där bedömningar och antaganden har störst inverkan på redovisade värden finns närmare beskrivna i not 2.
Koncernens bokslut omfattar bokslut för moderbolaget och samtliga koncernföretag i enlighet med nedanstående definitioner.
Moderbolaget redovisar innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde, i förekommande fall justerat med ackumulerade nedskrivningar.
Dotterföretag omfattar alla de företag över vilka bolaget utövar kontroll. Koncernen kontrollerar ett företag när koncernen är exponerad för, eller har rätt till, den rörliga avkastningen från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka denna avkastning genom att utöva ett bestämmande inflytande.
Dotterföretag konsolideras till fullo från det datum då kontrollen överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från det datum då kontrollen upphör.
Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget utgörs av kontant belopp och det verkliga värdet på betalning med apportegendom. Värdet på den förvärvade nettotillgången, det egna kapitalet i bolaget, bestäms utifrån en värdering av förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Dessa verkliga värden utgör koncernens anskaffningsvärden.
Överstiger anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget det verkliga värdet på det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar redovisas skillnaden som koncernmässig Goodwill. Huruvida en minoritetsandel av Goodwill ska värderas och inkluderas som tillgång avgörs för varje enskilt förvärv. Understiger anskaffningsvärdet det slutligen fastställda verkliga värdet på netto- tillgångarna redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas löpande i resultaträkningen.
Samtliga koncerninterna transaktioner, såväl fordringar och skulder som intäkter och kostnader samt orealiserade resultat, elimineras i sin helhet.
Intresseföretag är bolag där Scandi Standard har ett betydande, men inte bestämmande, inflytande. Normalt är detta fallet när koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder görs på samma sätt som för dotterföretag, och redovisat värde för intresseföretagen inkluderar eventuell Goodwill och andra koncernjusteringar. Koncernens andel i det resultat efter skatt som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet, justerat för eventuella avskrivningar/upplösningar av koncernmässiga värden, redovisas i en egen post i resultaträkningen och inkluderas i rörelseresultatet. Resultatandelen beräknas utifrån Scandi Standards kapitalandel i intresseföretaget.
Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på andelarna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital med tillägg för eventuella restvärden från justeringar av verkligt värde. Orealiserade vinster och förluster som inte innebär ett nedskrivningsbehov, elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.
Balansräkningar och resultaträkningar i samtliga koncernföretag, med annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, räknas om till koncernens rapporteringsvaluta enligt följande:
I de fall nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkrats med finansiella instrument, redovisas även valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av dessa instrument i rapporten över totalresultatet. Vid avyttring av ett utländskt bolag redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser på eventuella finansiella instrument som innehafts för att säkra nettoinvesteringen i bolaget, som en del i redovisat realisationsresultat.
De olika enheterna inom koncernen redovisar i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (den funktionella valutan). Koncernredovisningen är upprättad i svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurser vid varje bokslutstillfälle. Kursdifferenser som uppkommer vid sådan omvärdering, samt vid betalning av transaktionen, redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser som uppkommer vid omvärdering av poster som utgör säkringstransaktioner, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas dock i övrigt totalresultat. Vinster och förluster på rörelsens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas inom rörelseresultatet. Vinster och förluster på upplåning och finansiella placeringar redovisas som finansiella poster. Valutakursdifferenser på fordringar som utgör en utvidgad investering i dotterföretag redovisas via övrigt totalresultat på samma sätt som omräkningsdifferenser avseende investeringar i utländska dotterföretag.
| Valuta | Genomsnittskurs | Balansdagens kurs |
|---|---|---|
| DKK | 1,4290 | 1,4965 |
| NOK | 1,0523 | 1,0572 |
| EUR | 10,6317 | 11,1283 |
Redovisade rörelsesegment överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till högsta verkställande beslutsfattaren, som är den som tilldelar resurser och bedömer rörelsesegmentens resultat. I Scandi Standard har denna funktion identifierats som verkställande direktör som, på styrelsens uppdrag, sköter den löpande förvaltningen och styrningen. Rörelsesegmenten överensstämmer med koncernens operativa organisation där verksamheten är indelad i segment Ready-to-cook och Ready-to-eat. Verksamhet som inte ingår i segmenten Ready-to-cook och Ready-to-eat samt koncerngemensamma funktioner redovisas som Övrigt.# Redovisningsprinciper
Ytterligare beskrivning av segmenten återfinns i not 3. Segmenten ansvarar för sitt rörelseresultat och de tillgångar och skulder som används i den egna verksamheten, det operativa kapitalet. Finansiella poster och skatter ligger inte inom segmen- tens ansvar utan redovisas centralt för koncernen. Samma redo- visningsprinciper används inom segmenten som för koncernen förutom vad gäller redovisning av finansiella instrument (IFRS 9 tillämpas endast på koncernnivå). Transaktioner mellan segmenten och även gentemot övrig verksamhet görs till marknadsmässiga villkor.
Intäkter från försäljning av varor för de huvudsakliga verksamheterna som omfattar försäljning av produkter redovisas när köparen erhåller kontroll över en produkt. Kontroll erhålls när köparen kan styra användningen av tillgången och erhåller all framtida nytta av den. Varje löfte om att överföra en tillgång till en kund som är distinkt från andra åtaganden i ett avtal utgör ett prestations åtagande. Varje distinkt prestationsåtagande redovisas för sig. Ett åtagande är uppfyllt när kunden erhåller kontrollen över tillgången. Koncernen bedömer att denna tidpunkt i huvudsak inträffar vid leverans till kund i enlighet med aktuella leveransvillkor i ingångna avtal. Intäkter redovisas till transaktionspris, vilket utgörs av den ersättning koncernen förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte mot att överföring av varor och tjänster sker. Vid fastställande av transak- tionspriset beaktas främst eventuella rabatter men även eventuella åtaganden gällande varor som kunden inte lyckas sälja vidare. Transaktionspriset justeras inte för kundens kreditrisk utan en eventuell nedskrivning av en ersättning görs enligt IFRS 9 och kreditförlusten redovisas som nedskrivning i resultaträkningen. Betalning sker utifrån överenskomna betalningsvillkor i ingångna avtal, vilket i normal fallet sker vid en tidpunkt som inträffar efter det att leverans har skett.
Nettoomsättningen innefattar fakturerad försäljning avseende huvudaktiviteter. Huvuddelen av koncernens intäkter kommer från försäljning av tillverkade varor. Intäkterna redovisas exklusive mervärdesskatt eftersom koncernen inte uppbär skatten för egen räkning utan agerar ombud för staten.
Som övriga intäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför företagets huvudsakliga verksamhet. De utgörs främst av hyres- intäkter, försäkringsersättningar och realisationsvinster på materiella anläggningstillgångar. I övriga intäkter ingår valutakurs- vinster avseende rörelserelaterade fordringar och skulder, vilka uppstår vid omräkning till balansdagens kurs och vinst på derivat som inte säkringsredovisas. Därutöver redovisas andra intäkter och vinster från aktiviteter utanför företagets huvudsakliga verksamhet.
Låneutgifter som kan hänföras till investeringar i anläggningar, som tar minst 12 månader att färdigställa och där investerings- beloppet uppgår till minst 100 MSEK, aktiveras som en del av investeringsbeloppet. Övriga låneutgifter kostnadsförs i den period de hänför sig till.
Not 1 Redovisningsprinciper forts. Sid 96 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA
KYCKLINGARNA
PLANETEN
FINANSIELL THÅLLBARHET
BOLAGSSTYRNING
VÅR AFFÄR
SKATT
Koncernens skattekostnad består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den under- liggande transaktionen redovisas i övrigt total resultat, då tillhörande skatt också redovisas i övrigt total resultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. I aktuell skatt ingår även justeringar av aktuell skatt som kan hänföras till tidigare perioder. Uppskjuten skatt redovisas enligt balansräkningsmetoden för alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skatte- mässiga värdet och det redovisade värdet på tillgångar och skul- der. Uppskjuten skatt värderas till nominellt belopp och beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslu- tade eller aviserade per balans dagen. Uppskjutna skatter avseende temporära skillnader som hänför sig till andelar i dotter- och intres- seföretag redovisas inte, då Scandi Standard i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföringen av dessa och det inte bedöms sannolikt att återföring sker inom en snar framtid. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det bedöms sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatte- utbetalningar i framtiden. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas när de är hänförliga till samma skattemyndighet och berörda bolag har en legal rätt att kvitta skattefordringar mot skatteskulder.
En immateriell anläggningstillgång redovisas när tillgången är identifier bar, koncernen kontrollerar tillgången och den förväntas ge framtida ekonomiska fördelar. Immateriella tillgångar som Goodwill, varumärken och kund- och leverantörsrelationer identifieras och värderas normalt i samband med bolagsförvärv. Utgifter för internt genererade varumärken, kundrelationer liksom internt genererad Goodwill, redo visas i resultaträkningen som kostnad då de upp- kommer.
Goodwill utgör det värde varmed förvärvspriset överstiger verkligt värde på de nettotillgångar som koncernen förvärvat i samband med ett rörelseförvärv. Värdet på Goodwill hänförs till de kassa- genererande enheter inom ett rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det förvärv som givit upphov till Goodwillposten. Good- will redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar och testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av Goodwill återförs inte. Goodwill som uppstår vid förvärv av intresseföretag inkluderas i redovisat värde på intresseföretaget och nedskrivningstestas som en del av värdet på det totala innehavet i intresseföretaget. Redovisat resultat från avyttring av ett koncernföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den Goodwill som är hänförlig till den avyttrade enheten.
Värdet på varumärken redovisas till anskaffningsvärde efter even- tuella ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Varumär- ken med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan testas årligen vad gäller nedskrivningsbehov, på motsvarande sätt som för Goodwill. Konsumentvarumärken som Scandi Standard avser fortsätta använda under överskådlig tid framåt och som har ett anskaffningsvärde på minst 10 MSEK klassificeras som varu- märke med obestämbar nyttjande period. Värdering av varumärken som identifierats i ett bolags förvärv görs enligt Relief from Royalty-metoden. Varumärken inom Sverige, Danmark och Norge har obestäm- bar nyttjandeperiod, några nyttjandeperioder har därför inte fast- ställts. Varumärken inom Irland har en bedömd nyttjandeperiod på 20 år.
I samband med bolagsförvärv identifieras immateriella tillgångar i form av kund- respektive leverantörsrelationer. Värdet på dessa bedöms utifrån övervärdesmetoden (Multi Period Excess Earning) samt eventuell annan relevant information och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Befintliga kundrelationer bedöms för närvarande ha en total nyttjandeperiod på 8, 10 eller 20 år och befintliga leverantörs- relationer en nyttjandeperiod på 5 eller 10 år.
Någon forskning bedrivs inte inom koncernen. Utgifter för utveck- ling redovisas som immateriell tillgång endast under förutsättning att det är tekniskt och finansiellt möjligt att färdigställa tillgången, att den bedöms ge framtida ekonomiska fördelar, att anskaffnings- värdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och att utvecklingsarbetet är mer omfattande. För närvarande innebär detta att samtliga utgifter för utveckling av kommersiella produkter och liknande kostnadsförs när de uppstår. Utgifter för utveckling av affärsrelaterade IS/IT-system aktiveras, om de generella förutsätt- ningarna enligt ovan är uppfyllda och den totala utgiften beräknas överstiga 3 MSEK. Utgifter för konfigurering och anpassning av programvara i molnbaserade lösningar ska normalt kostnadsföras i linje med IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) publicerade agenda beslut i april 2021 om ”cloud computing arrangement costs”, dvs kostnader för konfigurering eller anpassning av pro- gramvara i en molnbaserad lösning. Detta kommer att innebära att vissa kostnader för konfigurering och anpassning av programvara i molnbaserade lösningar som uppkommer under 2022 och framåt inte kommer att uppfylla kraven för att redovisas som immateriella tillgångar. I vissa SaaS-arrangemang kan kunden dock redovisa en immateriell tillgång. IAS 38 definierar en immateriell tillgång som ”en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans”. Den noterar att en tillgång är en resurs som kontrolleras av företaget och i punkt 13 specificeras att ett företag kontrollerar en immate- riell tillgång om det har makten att erhålla framtida ekonomiska fördelar från den underliggande resursen och begränsa andras tillgång till dessa fördelar. Scandi Standard har gjort en utvärdering av om uppsättningen av molnbaserade lösningen för det nya affärssystemet innehåller en immateriell tillgång och har kommit fram till att så är fallet, eftersom det finns avtalsenlig rätt att ta programvaran i besittning under avtalsperioden utan betydande påföljd och det är möjligt att köra programvaran på sin egen hård- vara eller kontrakt med en part som inte är relaterad till leverantö- ren för att vara värd för programvaran. Aktiverade utgifter skrivs av linjärt under en bedömd nyttjande- period på 5 till 10 år.
Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen, eller oftare vid indikation, avse- ende eventuellt nedskrivningsbehov.# Not 1 Redovisningsprinciper forts.
Det redovisade värdet på tillgångar som skrivs av prövas fortlöpande. Vid varje boksluts- tillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation på att tillgångarnas värde minskat så att det föreligger ett nedskrivnings- behov. För dessa tillgångar, liksom för tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs verkliga värde, med avdrag för försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivning görs till återvinningsvärdet om detta understiger det redovisade värdet. Tidigare redovisad nedskrivning återförs om skälen till den tidigare nedskrivningen inte längre föreligger. Ned- skrivningen återförs dock högst till ett belopp som motsvarar tillgångens bokförda värde om den inte hade skrivits ned under de föregående åren. Nedskrivning av Goodwill återförs aldrig.
För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genere- rar kassaflöden beräknas nyttjandevärdet för den minsta kassa- genererande enhet som tillgången tillhör. Goodwill hänförs alltid till de kassagenerande enheter som gynnas av det förvärv som genererat Goodwill.
Med en tillgångs nyttjandevärde avses nuvärdet av de bedömda framtida kassaflöden som förväntas uppstå när till- gången används, och det beräknade restvärdet vid slutet av nytt- jandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en räntesats före skatt som tar hänsyn till marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella acku- mulerade nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången, inklusive effekten av gjorda kassaflödessäkringar avseende investeringsinköp i utländsk valuta. Utgifter för inkörning och intrimning som är nödvändiga för att få tillgången i förutbestämt skick inkluderas i anskaffningsvärdet. Vid stora investeringar, där det totala investeringsvärdet uppgår till minst 100 MSEK och investerings- tiden omfattar minst 12 månader, inkluderas ränta under bygg- nadstiden i tillgångens anskaffningsvärde. Tillkommande utgifter för en materiell anläggningstillgång ökar anskaffningsvärdet endast om det är troligt att koncernen får framtida ekonomisk nytta av den tillkommande utgiften. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning på övriga materiella anläggningstill- gångar baseras på anskaffningsvärden med avdrag för beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Varje del av en större materiell anläggnings- tillgång, med ett anskaffningsvärde som är betydande i relation till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde och en nyttjande- period som väsentligt avviker från resten av tillgången, skrivs av separat. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas minst en gång per år och justeras vid behov.
Följande avskrivningstider tillämpas:
| Kategori | Avskrivningstid |
|---|---|
| Byggnader | 25–30 år |
| Fastighetsinventarier | 10–25 år |
| Maskiner, tekniska anläggningar | 5–20 år |
| Inventarier, verktyg | 5–15 år |
| Fordon | 5–10 år |
| Kontorsutrustning | 5–10 år |
Leasingavtal redovisas i rapporten över finansiell ställning, klassifi- cerade som nyttjanderättstillgångar och leasingskulder. Vid leasing- avtalets startdatum ska en nyttjanderättstillgång (rätten att använda ett hyrt objekt) och en finansiell skuld att betala hyror redovisas.
Undantag, enligt de lättnadsregler som tillåts i standar- den och som koncernen har tillämpat, utgörs av kortfristiga leasing- avtal (kortare än ett år) och leasingavtal med lågt underliggande värde (riktmärke under 50 KSEK). Dessa redovisas separat. Kort- fristiga leasingavtal och leasing av tillgångar med lågt underlig- gande värde redovisas därför inte som nyttjanderättstillgångar och leasingskulder. Hyreskostnaderna redovisas linjärt över leasing- perioden. För ytterligare information hänvisas till not 13.
Då ett kontrakt har befunnits vara ett leasingavtal så ska, nytt- janderättstillgången initialt värderas till ett anskaffningsvärde som omfattar det initiala beloppet för leasingskulden justerat för even- tuella leasingavgifter som erlades på eller före inlednings dagen plus eventuella initiala direkta utgifter och en uppskattning av kostnader för att återställa underliggande tillgång.
Leasingskulden uppskattas initialt till nuvärdet av utestående leasingavgifter, diskonterade med hjälp av den implicita räntan i leasingavtalet eller, om denna ränta inte kan bestämmas lätt, koncernens marginella låneränta. I allmänhet använder koncernen sin marginella upplåningsränta som diskonteringsränta. Ränte- kostnader redovisas separat. Leasingskulden inkluderar nuvärdet av följande leasingbetalningar:
När leasingavtalets längd fastställs, beaktar företaget tillgänglig information som ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption, eller inte utnyttja möjligheten att säga upp leasingavtalet. Förlängningsoptioner inkluderas endast i leasingpe- rioden om leasetagaren är rimligt säker på att utnyttja denna möj- lighet och perioder som omfattas av en möjlighet att säga upp leasingavtalet inkluderas endast i leasingperioden om lease- tagaren är rimligt säker på att inte utnyttja denna möjlighet.
Omvärdering av leasingskulder sker när förändringar i framtida leasingavgifter uppkommer, genom förändring av index, pris eller om koncernen ändrar sin bedömning av om den kommer att utöva ett köp, förlängning eller avsluta leasingavtalet. Omvärderings- beloppet för leasingskulden redovisas därvid också som en justering av nyttjanderätten.
Nyttjanderätten skrivs av linjärt över den kortaste av till-gångens nyttjandeperiod och leasingavtalets längd. Leasing- tillgången justeras periodiskt för vissa omvärderingar av leasingskulden och eventuellla nedskrivningar. Avskrivningar och nedskrivningar redovisas separat.
I de fall koncernen vidareuthyr nyttjanderätter redovisas intäkterna separat, se not 13.
Scandi Standard klassificerar endast om tillgångar där beslut fattats om försäljning, om tillgångens värde är väsentligt, för närvarande vid en beloppsgräns på 5 MSEK.
Biologiska tillgångar ska värderas och redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader enligt IAS 41. Inom Scandi Standard finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur inom verksamheten i Sverige som föder upp dagsgamla kycklingar. Föräldra djur har en livslängd som uppgår till cirka ett år, och kycklingarna en livslängd på cirka 30 dagar.
Tillgångar i form av föräldradjur värderas till verkligt värde med avdrag för försäljnings- omkostnader. Tillgången har värderats med hjälp av kassaflödesprognoser från den förväntade försäljningen av dagsgamla kycklingar, samt direkta och indirekta kostnader för djurhållningen. Kostnaderna har beräknats utifrån tidigare erfarenheter. Det finns ett observerbart marknadspris för dagsgamla kycklingar. För antalet producerade kycklingar har uppfödarnas normer för de olika sorterna som innehas använts.
Varulager värderas enligt IAS 2, till det lägsta av anskaffnings- värdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffnings- värdet beräknas med tillämpning av FIFU-metoden (först in/först ut) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för egen- tillverkade varor innefattar råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och produktionsrelaterade omkostnader, baserade på normal produktionskapacitet. Lånekostnader ingår inte i lager- värdena.
Netto försäljningsvärdet är det uppskattade försäljnings- priset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa och sälja varan.
Finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, kundfordringar, värdepapper, låneford- ringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivatinstrument. Derivatinstrument redovisas i balansräkningen när avtal ingåtts. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas på likviddag.
Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen på likviddag eller när de förfaller. Finansiella skulder tas bort från balans- räkningen på likviddag eller när de avvecklas på annat sätt.
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier; verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värde via övrigt totalresultat eller upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar som innehas med syftet att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden endast utgör kapitalbelopp och ränta, och inte har identifierats som värderad till verkligt värde, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Det bokförda värdet av dessa tillgångar justeras med förväntade kreditförluster.# Ränteintäkter från dessa finansiella tillgångar redovisas med effektivräntemetoden och ingår i finansiella intäkter.
Finansiella tillgångar som innehas både i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och för försäljning, och där tillgångarnas kassaflöden endast utgör kapitalbelopp och ränta, och inte har identifierats som värderad till verkligt värde, värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Ränteintäkter, nedskrivningar och valutakursdifferenser redovisas till verkligt värde via resultaträkningen medan övriga verkligt värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat. Tillgångar som inte uppfyller kraven för upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella skulder redovisas normalt till upplupet anskaffningsvärde. Tilläggsköpeskilling i samband med förvärv av verksamhet och som skall avräknas i kontanta medel redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.
Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster som är kopplade till tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde och tillgångar redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Koncernen redovisar en kreditreserv för sådana förväntade kreditförluster vid varje rapporteringsdatum. För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, d.v.s. reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela fordringens livslängd. För att uppskatta de förväntade kreditförlusterna har kundfordringar grupperats baserat på kreditriskegenskaper samt antal dagar i förhållande till förfall. Koncernen använder sig dessutom av framåtblickande variabler för att bedöma de förväntade kreditförlusterna. Fordringar som inte är kundfordringar fördelas i tre grupper. För den första gruppen bedöms förväntad kreditrisk utifrån risken för fallissemang inom de närmaste 12 månaderna. Om en bedömning görs att kreditrisken för en fordran ökat väsentligt sedan första redovisningstillfället går fordran över till grupp två där bedömningen av den förväntade kreditrisken baseras på risken för fallissemang under fordringens hela återstående löptid. Om en fordran bedöms ha fallerat flyttas den till grupp tre där en bedömning görs av förväntat återvinningsvärde.
Scandi Standard har uppdaterat säkringsdokumentationen utifrån IFRS 9. Säkringar som kvalificerar för säkringsredovisning ska bedömas vara effektiva under säkringens kvarvarande löptid. Källor för ineffektivitet ska vara identifierade. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet ska ha ett tydligt ekonomiskt samband, säkringskvoten ska vara i enlighet med bolagets säkringsstrategi samt att kreditrisk inte får vara den dominerande orsaken till säkringsinstrumentets värdeförändring.
Scandi Standards innehav av finansiella derivatinstrument utgörs av ränteswappar och valutaterminer. Valutaterminer ingås i syfte att begränsa påverkan på Scandi Standards resultat och finansiella ställning från kortsiktiga valutarörelser. Ränteswappar ingås i syfte att förlänga räntebindningstiden för underliggande skulder och minska osäkerheten i framtida räntekostnader. Koncernens innehar även elderivat för säkring av energi och ingås i syfte att minska osäkerheten i framtida energikostnader. Derivatinstrument redovisas till verkligt värde och resultatet av omvärderingen påverkar resultaträkningen. I de fall derivatinstrument uppfyller kraven för säkringsredovisning och säkringsmodellen är en kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvesteringar redovisas den effektiva delen av omvärderingseffekten i övrigt totalresultat. Säkringsredovisning tillämpas om vissa kriterier, vad gäller dokumentation av säkringsrelationen och dess effektivitet, uppfylls. Finansiella instrument som är säkringsinstrument säkrar antingen en tillgång eller en skuld, en nettoinvestering i utlandsverksamhet eller prognostiserade framtida kassaflöden. Det finns tre säkringsmodeller: kassaflödessäkring, säkring av nettoinvesteringar och säkring av verkligt värde. Scandi Standard tillämpar för närvarande endast kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar.
Kassaflödessäkring är en säkring som ingås för att minska risken för resultatpåverkan från förändringar i framtida kassaflöden. De framtida kassaflöden som säkras ska bedömas ha en hög sannolikhet att inträffa. Den del av säkringsinstrumentets värdeförändring som bedöms vara effektiv redovisas via övrigt totalresultat till eget kapital och eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. När resultatet av den säkrade posten påverkar resultaträkningen överförs resultatet från säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen. Scandi Standard tillämpar kassaflödessäkring för valutarisker i kommersiella inköp och försäljningar, för ränterisker i skuldportföljen samt för prisrisker vid inköp av elektricitet och gas.
Säkring av nettoinvesteringar är säkringar som ingås för att minska effekterna av valutarelaterade omräkningsdifferenser avseende investeringar i utlandsverksamhet. Scandi Standard säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamhet med upplåning i motsvarande valuta. Omräkningseffekter relaterade till denna redovisas via övrigt totalresultat till det egna kapitalet. Resultat omklassificeras från eget kapital till resultaträkningen vid en framtida avyttring av utlandsverksamheten.
I moderbolaget redovisas finansiella instrument enligt anskaffningsvärdemetoden. Moderbolaget tillämpar reglerna i RFR2 och således inte IFRS 9. Vad gäller räntebärande tillgångar och skulder överensstämmer moderbolagets praxis i allt väsentligt med vad som gäller för koncernen varför några särskilda upplysningar inte lämnas för moderbolaget.
Verkligt värde för valutaterminer beräknas utifrån på balansdagen gällande terminskurser för återstående löptid. Verkligt värde för ränteswappar beräknas baserat på diskontering till relevant räntekurva av swapparnas framtida kassaflöden. För finansiella skulder beräknas verkligt värde genom diskontering av framtida kassaflöden till relevant marknadsränta med hänsyn tagen till Scandi Standards kreditrisk. För finansiella tillgångar och skulder med en löptid understigande tre månader, eller då marknadsvärdet inte kan bestämmas, antas verkligt värde överensstämma med anskaffningsvärdet justerat för förväntade kreditförluster.
Avsättningar redovisas enligt IAS 37, när Scandi Standard har ett legalt eller informellt åtagande till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra åtagandet. Som avsättning redovisas det belopp som enligt bästa bedömning beräknas utgå för att reglera åtagandet på balansdagen. Vid långfristiga, väsentliga belopp görs en nuvärdesberäkning för att ta hänsyn till tidsaspekten. Avsättning för omstrukturering åtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärder finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.
Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19. Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmåns bestämda pensionsplaner, varav de flesta är fonderade.
Not 1 Redovisningsprinciper forts. Sid 99 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING VÅR AFFÄR
I avgiftsbestämda pensionsplaner betalar bolaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har därefter ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Kostnaderna belastar koncernens resultat i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda pensionsplaner anges ett belopp för den pensionsförmån en anställd ska erhålla efter pensioneringen, baserat på faktorer såsom lön, tjänstgöringstid och ålder. Koncernens bolag bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Förvaltningstillgångar i fonderade planer kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen. Den skuld som redovisas i balansräkningen utgör nettot av beräknat nuvärde av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på balansdagen på förvaltningstillgångarna knutna till förpliktelsen i pensionsstiftelse eller på annat sätt. Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas enligt den så kallade PUC-metoden (Projected Unit Credit). Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för bolaget vilka ökar deras rätt till framtida ersättning. Bolagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valutan. Om det inte finns några sådana obligationer på marknader används statsobligationer. För svenska planer, som utgör den absoluta merparten av förmånsbestämda pensionsplaner, används en ränta som motsvarar räntan på förstklassiga bostadsobligationer. Dessa obligationer bedöms likvärdiga med företags obligationer då de har en tillräckligt djup marknad för att användas som utgångspunkt för diskonteringsräntan. Vid fastställandet av den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att de aktuariella antagandena ändras. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat.# Särskild löneskatt
Särskild löneskatt beräknas på mellanskillnaden mellan pensionsförpliktelse fastställd enligt IAS 19 och pensionsförpliktelse fastställd enligt de regler som tillämpas för juridiska personer. Den beräknade framtida löneskatten inkluderas i redovisad pensionsskuld. Avsättningen nuvärdesberäknas inte. Förändringen i avsättningen redovisas, till den del den avser aktuariella vinster eller förluster, i övrigt totalresultat.
Avsättning för kostnader i samband med uppsägning av personal redovisas endast om bolaget är förpliktigat att avsluta en anställning före normal pensionsavgång, eller när ersättningar erbjuds för att uppmuntra till frivillig avgång. Beräknat avgångsvederlag redovisas som avsättning när en detaljerad plan för åtgärden presenterats.
Inom Scandi Standard finns årligen återkommande långsiktiga incitamentsprogram (”LTIPs”), för nyckelpersoner avsedda att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare. Programmen är aktiebaserade och innebär att prestationsaktierätter ska tilldelas utan kostnad till deltagarna. Redovisning sker i enlighet med IFRS 2, Aktiebaserade ersättningar. De redovisningsmässiga kostnader som uppkommer i enlighet med IFRS 2, fastställs vid tidpunkten för tilldelning av prestationsaktierätter och kostnadsförs över intjänandeperioden (3 år). Bolaget beaktar vid varje rapporteringsperiod förändringar i antal intjänade aktier och sociala kostnader hänförliga till programmet redovisas som ett kontant reglerat instrument.
Inga nya aktier emitteras på grund av LTIPs och för att säkerställa leverans av aktier och i syfte att täcka sociala avgifter hänförliga till LTIPs förvärvar bolaget egna aktier. De återköpta aktierna minskar koncernens egna kapital och beaktas vid beräkning av vinst per aktie (”EPS”).
Avsättningar för rörlig lön kostnadsförs löpande i enlighet med den ekonomiska innebörden i aktuella avtal.
Statliga stöd redovisas i rapporten över finansiell ställning och i resultaträkningen när det föreligger rimlig säkerhet att de villkor som är förknippade med stödet kommer att uppfyllas och att stödet kommer att erhållas. Stödet periodiseras i resultaträkningen över samma perioder som koncernen redovisar kostnader för relaterade utgifter som stödet är avsett att kompensera för. Bidrag som är hänförliga till tillgångar redovisas som en reduktion av de aktuella tillgångarnas redovisade värden. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation för kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.
Rådet för finansiell rapportering har infört regler för redovisning av koncernbidrag i sin rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Scandi Standard tillämpar alternativregeln, vilket innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition. Utbetalda aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar, i den mån nedskrivning ej erfordras. Hos mottagaren redovisas aktieägartillskott direkt mot eget kapital.
Genom bestämmande inflytande är moderbolaget närstående till sina dotter- och dotterdotterföretag. Genom betydande inflytande är såväl koncernen som moderbolaget närstående till sina intresseföretag, vilka således omfattar både de direkt och indirekt ägda bolagen. Prissättning på leveranser av varor och tjänster mellan bolag i koncernen sker till marknadspris. Ledamöterna i koncernledningen har genom sin rätt att delta i beslut som rör koncernens strategier ett betydande inflytande över moderbolaget och koncernen och är därmed att betrakta som närstående.
Not 1 Redovisningsprinciper forts.
Sid 100 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING VÅR AFFÄR
Upprättandet av årsredovisningen enligt IFRS baseras i många fall på ledningens bedömningar och på uppskattningar och antaganden när de redovisade värdena på tillgångar och skulder fastställs. Dessa uppskattningar baseras på tidigare erfarenheter och de antaganden som görs bedöms vara rimliga och realistiska med hänsyn till de omständigheter som råder vid den aktuella tidpunkten. Faktiska utfall kan komma att skilja sig från de gjorda bedömningarna och uppskattningarna. Uppskattningar och underliggande antaganden ses över regelbundet. Effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar redovisas under den period då ändringen inträffar, om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs samt i framtida perioder, om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Nedan följer en övergripande beskrivning av de redovisningsprinciper där sådana uppskattningar och antaganden förväntas ha den största inverkan på Scandi Standards finansiella ställning eller resultat. För uppgifter om redovisade värden på balansdagen hänvisas till rapporten över finansiell ställning med tillhörande noter.
Nedskrivning av Goodwill, och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, prövas årligen eller så snart indikationer finns att ett nedskrivningsbehov skulle föreligga, till exempel vid ändrat affärsklimat, beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Värdet på koncernens Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar uppgick vid årets utgång till 1 886 (1 797) MSEK, vilket motsvarar 27 (28) procent av koncernens balansomslutning. Nedskrivning av övriga tillgångar prövas så snart det finns en indikation på att det återvinningsbara värdet på tillgången är lägre än det redovisade värdet. I de flesta fall uppskattas värdet på tillgångarna med tillämpning av nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden. Det framtida kassaflödet baseras på antaganden utifrån bolagsledningens bästa uppskattning av de ekonomiska förutsättningar som kommer att föreligga under tillgångens återstående livslängd. Nedskrivning görs om det beräknade nyttjandevärdet understiger det redovisade värdet. De diskonteringsfaktorer som används vid beräkning av nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena är de uppskattade, aktuella vägda kapitalkostnaderna (WACC), som vid tidpunkten är fastställda att gälla inom koncernen, för de marknader där de kassa-genererande enheterna bedriver verksamhet. Andra uppskattningar avseende förväntade framtida utfall, och de diskonteringsräntor som använts, kan ge andra värden på tillgångarna än de som här tillämpats. Nedskrivningar kommenteras mer specifikt i not 6.
Bedömningar görs för att bestämma uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas som fordran när det bedöms sannolikt att de uppskjutna skattefordringarna kommer att kunna utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Andra antaganden avseende utfallet på dessa framtida beskattningsbara vinster, liksom förändrade skattesatser och skatteregler, kan resultera i betydande skillnader i värderingen av uppskjutna skatter. För information om beloppen, se not 10.
Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden. Diskonteringsräntan, som är det mest kritiska antagandet, baseras på marknadsmässig avkastning på förstklassiga bolagsobligationer, nämligen bostadsobligationer med lång löptid och där räntan extrapolerats att motsvara pensionsplanens förpliktelser. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och kostnaden medan en höjd diskonteringsränta ger omvänd effekt. En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 4 (6) MSEK medan en ökning av räntan med 0,25 procentenheter skulle minska förpliktelsen med cirka 4 (6) MSEK. För information om beloppen, se not 23.
Inom koncernen finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur, inom den verksamhet i Sverige som föder upp dagsgamla kycklingar. Dessa tillgångar värderas och redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader enligt IAS 41. Värdet på dessa tillgångar baseras på uppskattningar. Gällande föräldradjur påverkas tillgångens värde av marknadspriset för dagsgamla kycklingar samt rörelsekostnaderna för att hålla djurbeståndet. En förändring på 1 procent i priset på dagsgamla kycklingar påverkar tillgångens värde med cirka 1 (1) MSEK. För information om belopp och förändringar, se not 16.
Den ”anatomiska balansen” övervakas regelbundet tillsammans med dess effekt på lagret. Lagret av färdiga varor värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningsvärdet minus förväntade försäljningskostnader. En bedömning av det uppskattade försäljningsvärdet kräver antaganden och bedömningar av ledningen som inkluderar subjektiva aspekter, såsom priskonkurrens och förväntade fluktuationer på framtida priser. Att fastställa nedskrivningsbehovet är en väsentlig och svår bedömningsfråga. Historiskt uppgår de genomsnittliga inkuransreserverna till 7-12% av anskaffningsvärdet. Detaljerad information om beloppen och förändringarna se not 17.# Not 3 Segmentsrapportering
Räkenskapsåret, jan 1–dec 31 MSEK
| Ready-to-cook | Ready-to-eat | Övrigt / Elimineringar 1) 2) | Summa Koncern | |
|---|---|---|---|---|
| 2022 2021 | 2022 2021 | 2022 2021 | 2022 2021 | |
| Nettoomsättning | 8 674 7 611 | 2 949 2 112 | 496 377 | 12 119 10 101 |
| Justerat rörelseresultat | 47 110 | 209 138 | 34 –35 | 290 213 |
| Jämförelsestörande poster | – – | – – | – 9 | 9 – |
| Rörelseresultat | 47 110 | 209 138 | 34 –26 | 290 222 |
| Varav resultatandel i intresseföretag | 2 2 | – – | – – | 2 2 |
| Finansiella intäkter | 1 2 | |||
| Finansiella kostnader | –105 –83 | |||
| Skatt på årets resultat | –47 –37 | |||
| Årets resultat | 138 103 |
Övriga upplysningar
| Ready-to-cook | Ready-to-eat | Övrigt / Elimineringar 1) 2) | Summa Koncern | |
|---|---|---|---|---|
| 2022 2021 | 2022 2021 | 2022 2021 | 2022 2021 | |
| Tillgångar | 5 128 4 737 | 1 160 958 | 304 192 | 6 592 5 887 |
| Andelar i intresseföretag | 51 46 | |||
| Ofördelade tillgångar | 322 561 | |||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 5 128 4 737 | 1 160 958 | 304 192 | 6 965 6 494 |
| Skulder | 1 607 1 363 | 535 374 | 137 920 | 2 279 2 658 |
| Ofördelade skulder | 2 352 1 884 | |||
| Eget kapital | 2 334 1 951 | |||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 363 1 363 | 374 374 | 920 920 | 6 965 6 494 |
| Nettoinvesteringar | 118 284 | 119 13 | 73 9 | 311 306 |
| Av- och nedskrivningar | –362 –315 | –51 –49 | –21 –14 | –434 –378 |
1) Varav elimineringar av gemensamma gruppkostnader i året om 240 (266) MSEK
2) Nettoomsättningen för ingredienser uppgick till 496 (377) MSEK och rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 76 (13) MSEK. Koncerngemensamma kostnader om –41 (–39) MSEK ingick i koncernens rörelseresultat (EBIT).
Scandi Standards verksamhet är operativt indelad i segmenten Ready-to-cook, Ready-to-eat och övrigt. Koncernens operativa struktur är en integrerad matrisorganisation, dvs chefer hålls ansvariga för både länder och produktsegment. En central del av strategin för fortsatt tillväxt och värdeskapande är att dela best practice, dra nytta av produktutveckling och främja skal- fördelar över hela koncernen. Den framgångsrika expansionen av segmentet Ready-to-eat, som har vuxit organiskt från en nettoomsättning på 500 MSEK till 3 miljarder SEK sedan 2015, har tydliggjort lämpligheten att följa upp segmenten Ready-to-cook och Ready-to-eat separat, då de till stor del representerar olika kompetenskrav och produktionsprocesser. Under 2020 genomförde Scandi Standard en omfattande strate- gisk översyn som ytterligare stärkte uppfattningen att ett ökat fokus på dessa två rapporteringssegment kommer att förbättra möjligheterna att identifiera, utveckla och sprida best practice för att stödja fortsatt tillväxt och värdeskapande. Ansvaret för koncernens finansiella tillgångar och skulder, avsätt- ningar till skatter, samt omvärderingseffekter vid värdering av finansiella instrument (enligt IFRS 9) och pensionsskulder (enligt IAS 19) ligger hos koncerngemensamma funktioner och fördelas inte på segmenten.
Segment Ready-to-cook (RTC): utgör koncernens största produktsegment och omfattar produkter som är kylda eller frysta, som inte har tillagats. Det kan vara helfågel, styckade produktdetal- jer, urbenade och kryddade eller marinerade produkter. Försäljning sker främst via säljkanalerna Dagligvaruhandeln och Restaurang och Storhushåll, på både inhemska marknader och exportmarkna- der. I segmentet ingår produktionsanläggningar för RTC i alla fem länder, foderverksamheten på Irland, produktion av konsumentägg i Norge och kläckeriverksamhet i Sverige. Nettoomsättning för segmentet Ready-to-cook omfattar den externa försäljningen.
Segment Ready-to-eat (RTE): utgörs av produkter som har tillagats vilket innebär att de kan konsumeras direkt eller efter uppvärmning. Produkterna inkluderar allt ifrån grillade och styck- ade kycklingfiléer med olika kryddningar till nuggets. Försäljningen sker främst inom säljkanalerna Dagligvaruhandeln och Restaurang och Storhushåll, och en del av produktionen exporteras. I segmentet ingår tre egna produktionsanläggningar för RTE i Sverige, Danmark och Norge, kombinerat med tredjepartsproduktion. Nettoomsätt- ningen för segmentet Ready-to-eat omfattar den externa försälj- ningen. Operativt resultat för segmentet Ready-to-eat inkluderar det integrerade resultatet för koncernen utan interna vinstpåslag.
Segment övrigt: utgörs av ingredienser som utgör överskottspro- dukter främst avsedda för andra ändamål än livsmedelsanvänd- ning, och används i industriell produktion av djurfoder och till andra tillämpningar, vilket är i linje med Scandi Standards ambition att ta tillvara på hela djuret eftersom det bidrar till ett minimerat produk- tionsspill och ett lägre koldioxidavtryck. Ingen enskild del av Övrigt är tillräckligt stor för att utgöra sitt eget segment.
MSEK
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | ||
| Varuförsäljning | 12 119 | 10 101 |
| Summa | 12 119 | 10 101 |
| Övriga rörelseintäkter | ||
| Realisationsvinster | 2 | 1 |
| Hyresintäkter | 2 | 2 |
| Statliga stöd | 2 | 0 |
| Försäljning personalmatsal | 8 | 8 |
| Försäkringsersättning | 8 | 1 |
| Övrigt | 3 | 6 |
| Summa | 25 | 18 |
Statliga stöd har erhållits om 6 (7) MSEK och av dessa har 2 (0) MSEK redovisats som intäkt och 4 (7) MSEK som en reducering av kostnad. Det statliga stödet är hänförligt till Covid-19-pandemin och avser stöd i form av ersättning för ökad sjukfrånvaro genom sjuklöneersättningar och för pensioner.
Nettoomsättning (extern försäljning) till kundens hemvist
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Sverige | 3 458 | 2 926 |
| Norge | 2 076 | 1 847 |
| Irland | 1 992 | 1 768 |
| Danmark | 1 964 | 1 611 |
| Finland | 869 | 664 |
| Tyskland | 827 | 442 |
| Storbritannien | 177 | 189 |
| Övriga Europa | 675 | 592 |
| Övriga världen | 82 | 63 |
| Summa | 12 119 | 10 101 |
Under 2022 var det en av Scandi Standards kunder som stod för mer än 10 procent av koncernens totala nettoomsättning. Kundens nettoomsättning uppgick till 1 450 (1 340) MSEK.
| Ready-to-cook | Ready-to-eat | Övrigt | Total | |
|---|---|---|---|---|
| 2022 2021 | 2022 2021 | 2022 2021 | 2022 2021 | |
| Nettoomsättning fördelning | ||||
| Sverige | 2 462 2 132 | 649 452 | 107 69 | 3 210 2 653 |
| Danmark | 1 717 1 532 | 1 878 1 330 | 245 197 | 3 840 3 058 |
| Norge | 1 622 1 483 | 389 309 | 22 17 | 2 033 1 809 |
| Irland | 2 138 1 896 | 12 3 | 91 69 | 2 241 1 968 |
| Finland | 734 569 | 28 18 | 32 26 | 795 613 |
| Total nettoomsättning per land | 8 674 7 611 | 2 949 2 112 | 496 377 | 12 119 10 101 |
| Medeltal anställda | varav kvinnor | 2021 | varav kvinnor |
|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | ||
| Koncernen | |||
| Sverige | 996 | 38% | 997 |
| Danmark | 872 | 40% | 911 |
| Norge | 308 | 56% | 312 |
| Irland | 899 | 47% | 749 |
| Finland | 219 | 43% | 246 |
| Summa koncernen 1) | 3 294 | 43% | 3 215 |
1) Det finns inga anställda i moderbolaget.
Personalkostnader
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Löner och ersättningar, styrelser och vd:ar | 23 | 32 |
| – varav rörlig del | 4 | 3 |
| Löner och ersättningar, övriga anställda | 1 736 | 1 651 |
| Sociala kostnader | 216 | 220 |
| Pensionskostnader 1) | 122 | 95 |
| Övriga personalkostnader | 45 | 50 |
| Aktiverade personalkostnader 2) | –3 | –5 |
| Summa | 2 138 | 2 041 |
1) Av koncernens pensionskostnader avser 2 (3) MSEK koncernens styrelser och vd. I koncernen finns inga utestående pensionsförpliktelser till dessa.
2) Avser aktivering av pågående investeringsprojekt.
Könsfördelning i bolagsledningen
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Koncernen | Moderbolaget | Moderbolaget | |
| Andelen kvinnor, % | ||||
| Styrelser | 21% | 21% | 29% | 33% |
| Övriga ledande befattningshavare | 32% | 28% | – | – |
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Årsstämman har beslutat om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Med ledande befattningshavare avses i dessa riktlinjer verkställande direktören för bolaget samt de vid var tid till verkställande direktören eller CFO rapporterande cheferna i bolaget eller andra koncernbolag som också ingår i koncernledningen samt styrelseledamöter i bolaget som har ingått ett anställnings- avtal eller konsultavtal med bolaget eller ett koncernbolag. Löner och andra anställningsvillkor ska vara adekvata för att bolaget och koncernen ska ha möjlighet att behålla och rekrytera kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad. Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade på pre- station, konkurrenskraft och skälighet.
Principer för fast lön
Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation. I den mån styrelse ledamot utför arbete för bolagets räkning, utöver ordinarie styrelse arbete, ska marknadsmässigt konsult- arvode kunna utgå.
Principer för rörlig lön
Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön (dvs. kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras på att ett antal förutbestämda finansiella och personliga mål uppfylls. Bedömningen av om målen för utbetalning av rörlig lön är upp- fyllda ska göras när den relevanta mätperioden för målen har avslutats. Styrelsens ersättningsutskott är ansvarig för bedöm- ningen såvitt avser rörlig lön till den verkställande direktören. Den verkställande direktören är ansvarig för bedömningen såvitt avser rörlig lön till andra ledande befattningshavare. Rörlig lön ska inte överstiga 75 procent av den fasta lönen (med fast lön avses fast kontant lön som intjänats under året exklusive pensioner, för måner och liknande).
Principer för aktierelaterade incitamentsprogram
Bolagsstämman kan fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade till vissa nyckelpersoner. Sådana incitamentsprogram ska utformas med syfte att främja bolagets och koncernens långsiktiga värde- skapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare.# Principer för pensioner, lön under uppsägningstid och avgångsvederlag
Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbaserade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 30 procent av den årliga fasta lönen om inte annat gäller enligt tillämpliga kollektivavtal. Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska samman taget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Det totala avgångsvederlaget för ledande befattningshavare ska vara begränsat till gällande månadslön för de återstående månaderna fram till rådande pensionsålder i respektive land.
Styrelsen har rätt att helt eller delvis frångå riktlinjerna om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det och om ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.
Scandi Standard har ett övergripande program för rörlig lön för ledande befattningshavare, lokala ledningsgrupper och andra nyckelpersoner. Målen kan vara både kvalitativa och kvantitativa. Beslut om deltagare och mål fattas årligen av bolagets styrelse. Rörlig lön kostnadsförs löpande efter förväntad utbetalning.
Scandi Standard erbjuder sina anställda tjänstepensioner om inte annat är reglerat i lokala avtal eller i andra regleringar. Scandi Standards verkställande direktör erhåller en avgiftsbestämd pension med en premie om 30 procent av den pensionsgrundande lönen. Scandi Standards högsta ledning, följer ersättningsriktlinjerna vilka innebär en maximal premie om 30 procent av pensionsgrundande lön.
Övriga anställda:
* I Sverige omfattas anställda av förmånsbaserad eller premiebaserad pensionsplan genom PRI Pensionstjänst AB eller alternativ lösning.
* I Danmark sker avsättning till pensioner med 12 eller 15 procent av den pensionsgrundande lönen.
* I Norge baseras pensionsavsättningarna på avtal om individuella avgiftsbestämda pensionsplaner, med premier på mellan 3 och 23 procent av den pensionsgrundande lönen.
* I Irland sker avsättning till pensioner med 4 till 20 procent av den pensionsgrundande lönen.
* I Finland sker avsättning till pensioner med 23 till 25 procent av den pensionsgrundande lönen.
För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om sex månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls avgångsvederlag motsvarande sex månaders ersättning. Avgångsvederlaget är inte semester- och pensionslönegrundande och utbetalas med en sjättedel per månad efter det att uppsägningstiden avslutats.
Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om 3–6 månader vid uppsägning på egen begäran och 6–12 månader på bolagets begäran. Vissa ledande befattningshavare har konkurrensklausul som innebär att motsvarande 3–12 månaders finansiell ersättning ska betalas till bolaget som ersättning vid brott mot denna klausul.
Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygghetsförsäkring vid arbetsskada samt tjänstegrupplivförsäkring i enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver kan ledande befattningshavare ha rätt till privat sjukvårdsförsäkring samt telefon och tjänstebil beroende på avtal. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får uppgå till högst tio procent av den årliga fasta lönen.
LTIP 2019 avslutades under 2022 och innebar att inga aktier tilldelades deltagarna i programmet. Deltagare i programmen utgörs av ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Vid utgången av 2022 pågår följande långsiktiga incitamentsprogram, som har antagits av årsstämman respektive startår:
* LTIP 2021, för 33 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 432 648 aktier.
* LTIP 2022, för 28 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 359 100 aktier.
För information om LTIP 2021 och LTIP 2022 se tidigare årsredovisningar.
Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2023 ett långsiktigt incitamentsprogram för 2023 (LTIP 2023) för ledande befattningshavare och nyckelpersoner, som är avsett att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare. LTIP 2023 är av samma typ som LTIP 2022.
Deltagarna är skyldiga att investera i Scandi Standard-aktier i förhållande till en procentandel av deltagarens fasta lön för att delta i LTIP 2023. Varje sådan aktie ger deltagarna rätt till en (1) Kvarhållningsaktierätt som är föremål för fortsatt anställning och två (2) Prestationsaktierätter som var och en är föremål för uppfyllande av varsitt prestationskriterie under programmets löptid. En av Prestationsaktierätterna är föremål för ett EPS CAGR-kriterium och den andra Prestationsaktierätten är föremål för ett nytt kriterium som är baserat på en årlig relativ TSR. Intjänandetiden är tre år och under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda kan deltagarna utnyttja sina prestationsaktierätter genom vilka de kostnadsfritt kommer att tilldelas aktier i bolaget.
För att Aktierätterna (både Retentionsaktierätter och Prestationsaktierätter) ska berättiga till tilldelning av stamaktier krävs att deltagaren (a) inte avyttrar sina Investeringsaktier under Intjänandeperioden och (b) och inte har gett eller inte har fått meddelande om uppsägning inom koncernen under Intjänandeperioden.
För att ytterligare öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare på lång sikt ska ett krav för deltagande i LTIP 2023 vara att deltagaren åtar sig att behålla alla tilldelade stamaktier (förutom stamaktier som avyttras för att täcka betalning av skatt som uppkommer i samband med tilldelningen av stamaktier) under en period om två år från dagen för tilldelning av stamaktierna.
Utöver intjänandekriterier som framgår ovan ska tilldelning av stamaktier för en av Prestationsaktierätterna vara villkorat av uppfyllandet av prestationskrav 1 nedan (”Prestationsaktierätt 1”) och tilldelning av stamaktier för den andra Prestationsaktierätten ska vara villkorat av uppfyllandet av prestationskrav 2 nedan (”Prestationsaktierätt 2”).
Prestationskravet är relaterat till totalavkastningen (TSR) för Scandi Standards stamaktie på Nasdaq Stockholm i förhållande till OMX Stockholm Mid Cap Index (”Index”) under en viss mätperiod som framgår nedan. Om den relativa TSR under mätperioden är lika med eller lägre än Index ska ingen Prestationsaktierätt 1 berättiga till tilldelning av stamaktier. Om den relativa TSR under mätperioden högre än Index plus 10 procent ska samtliga Prestationsaktierätter 1 berättiga till tilldelning av stamaktier. Om den relativa TSR under mätperioden högre än Index men lägre än Index plus 10 procent ska antalet Prestationsaktierätter 1 som berättigar till tilldelning av stamaktier beräknas linjärt i förhållande till tilldelningarna som följer av punkterna a) och b) ovan.
Prestationskravet är relaterat till den årliga justerade genomsnittliga tillväxten för vinst per aktie (”EPS CAGR”) under en viss mätperiod. Den lägsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en EPS CAGR motsvarande 25,00 procent. Om EPS CAGR är 25,0 procent, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 25 procent av sina Prestationsaktierätter 2. Den högsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en EPS CAGR motsvarande 35,0 procent. Om EPS CAGR
Sid 105 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
| Styrelsearvoden | Fast lön 1) | Rörlig lön 2) | LTIP 3) | Pension 1) | Övriga förmåner 5) | Summa 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan | 3 455 | – | – | – | – | – | 3 455 |
| Verkställande direktör (från 1 april 2022) Jonas Tunestål | – | 4 162 | 3 600 | 534 | 1 095 | 163 | 9 554 |
| Tillförordnad verkställande direktör (t.o.m 31 mars 2022) Otto Drakenberg | 1 985 | – | – | 240 | – | – | 2 225 |
| Koncernledning, övriga 6) | – | 23 683 | 5 825 | 2 096 | 3 839 | 1 204 | 36 645 |
| Summa | 3 455 | 29 829 | 9 425 | 2 630 | 5 174 | 1 367 | 51 880 |
| Styrelsearvoden | Fast lön 1) | Rörlig lön 2) | LTIP 4) | Pension 1) | Övriga förmåner 5) | Summa 2021 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan | 3 215 | – | – | – | – | – | 3 215 |
| Verkställande direktör (t.o.m 3 juni 2021) Leif Bergvall Hansen | – | 12 198 | – | – | 865 | 122 | 13 184 |
| Tillförordnad verkställande direktör (från juni 2021) Otto Drakenberg | – | 2 768 | – | – | 420 | – | 3 188 |
| Koncernledning, övriga 7) | – | 29 889 | – | 5 165 | 3 783 | 1 939 | 40 777 |
| Summa | 3 215 | 44 856 | – | 5 165 | 5 068 | 2 061 | 60 365 |
1) Vissa medlemmar i koncernledningen har rätt att byta fast lön mot pensionsavsättningar inom ramen för gällande skattelagstiftning.
2) Den rörliga lönen baseras på koncernens finansiella resultat och finansiella mål. För 2022 ingår avtalad engångsersättning enligt anställningskontrakt för verkställande direktör.
3) Koncernens reservering avseende LTIP 2021 – LTIP 2022.
4) Koncernens reservering avseende LTIP 2020 – LTIP 2021.
5) Huvudsakligen bilförmåner, telefon och sjukvårdsförsäkring.
6) Koncernledningen, övriga inkluderar kostnader för 2022 för totalt 15 personer. Under året har totalt 5 personer lämnat koncernledningen vilka uppbar lön och uppsägningslön för delar av året och avgångsvederlag enligt avtal. Under 2022 har 3 personer tillkommit i koncernledningen.
7) Koncernledningen, övriga inkluderar kostnader för 2021 för totalt 13 personer. I siffrorna för 2021 ingår fast lön för totalt 13 personer men för nya personer i koncernledning från den tidsperiod då de tillträdde sin befattning.Under året har totalt 3 personer lämnat koncernledningen vilka uppbar lön och uppsägnings- lön för hela året. Under 2021 har 3 personer tillkommit i koncernledningen (2 personer sedan juni 2021 och 1 person sedan november 2021). uppgår till 35,0 procent eller mer, ska deltagarna tilldelas stam- aktier för 100 procent av sina Prestationsaktierätter 2 (maximal tilldelning). Om EPS CAGR är mindre än 25,0 procent, ska inga Prestationsaktierätter 2 berättiga till tilldelning av stamaktier. Om EPS CAGR är mellan det lägsta och det högsta värdet ska antalet Prestationsaktierätter 2 som berättigar till tilldelning av stamaktier beräknas linjärt.
Värdet av och kostnader för långsiktiga incitamentsprogram
De långsiktiga incitamentsprogrammen (LTIP) redovisas i enlighet med IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar. Den totala kostnaden för programmen är initialt beräknad som; antal aktier för tilldelning multiplicerat med aktiekursen vid starten av programmet och sociala kostnader. Programmet kostnadsförs linjärt över intjänande perioden (tre år). Intjänandeperioden för LTIP 2019 löpte till den 15 maj 2022. Då EPS CAGR för perioden 1 januari 2019–31 december 2021 inte uppfyllde villkoren för programmet, var det ingen tilldelning av aktier enligt detta program under 2022. Intjänandeperioden för LTIP 2020 löper till den 15 maj 2023. Då EPS CAGR för perioden 1 januari 2020–31 december 2022 inte uppfyllde villkoren för programmet, kommer ingen tilldelning av aktier enligt detta program att ske under 2023. LTIP 2021 är baserat på ett EPS CAGR-kriterium, där EPS CAGR beräknas baserat på koncernens kvartals rapporter som justeras för jämförelsestörande poster och specifika förklaringsposter. LTIP 2022 är baserat på kriterium i linje med det program som föreslås stämman 2023. Förutsatt fullt uppfyllande av EPS kravet och baserat på deltagare som per 31 december 2022 var fortsatt anställda och inte blivit uppsagda eller sagt upp sig kommer LTIP 2021 och LTIP 2022 att resultera i tilldelningar av 179 423 respektive 286 401 aktier i bolaget. Motsvarande värden uppgår till 11,3 MSEK för LTIP 2021 och 10,5 MSEK för LTIP 2022, baserat på aktiekurserna 62,93 SEK respektive 35,88 SEK. Vid utgången av 2022 uppgick totala ackumulerade reserverade kostnader för LTIP 2021– LTIP 2022 till 7 (9) MSEK. De sociala avgifterna beräknas uppgå till i genomsnitt 13,6 (9,2) procent av marknadsvärdet på aktierna som tilldelas vid utnytt- jande av prestationsaktier. Den genomsnittliga procent satsen varierar beroende på mixen av deltagarnas nationaliteter. Vid årets slut hade Scandi Standard AB (publ) 733 726 (733 726) aktier i eget förvar.
| Styrelsearvoden, SEK | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Johan Bygge, ordförande | 935 000 | 935 000 |
| Øystein Engebretsen | 465 000 | 465 000 |
| Paulo Gaspar 1) | 240 000 | – |
| Pia Gideon 2) | 510 000 | – |
| Henrik Hjalmarsson | 460 000 | 460 000 |
| Cecilia Lannebo | 435 000 | 435 000 |
| Michael Parker | 410 000 | 410 000 |
| Heléne Vibbleus 3) | – | 510 000 |
| Summa | 3 455 000 | 3 215 000 |
1) Styrelsemedlem fr.o.m. 2022-08-22
2) Styrelsemedlem fr.o.m. 2022-05-05
3) Styrelsemedlem t.o.m. 2022-05-04
Styrelse- och kommittearvoden överensstämmer med av stäm- man beslutade arvoden och regleras till styrelsen 2 ggr per år i oktober och i april.
Sid 106 | Scandi Standard årsredovisning 2022
| MSEK | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Avskrivningar | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 62 | 56 |
| Byggnader och mark | 39 | 34 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 188 | 160 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 49 | 43 |
| Nyttjanderättstillgångar, byggnader och mark | 49 | 46 |
| Nyttjanderättstillgångar, maskiner och andra tekniska anläggningar 1) | 46 | 38 |
| Summa | 434 | 378 |
1) Nyttjanderättstillgångar, maskiner och andra tekniska anläggningar inkluderar inventarier, verktyg och installationer
Koncernen prövar årligen värdet på tillgångarna med obestämbar nyttjandeperiod. Dessa tillgångar innefattar Goodwill och varumär- ken med obestämbar nyttjandeperiod. Immateriella anläggnings- tillgångar fördelas på de kassagenererande enheter i vilka de har genererat kassaflödet. Koncernens har uppdaterat sin operativa struktur till att vara en integrerad matrisorganisation, dvs chefer hålls ansvariga för både länder och produktsegment. En central del av strategin för fortsatt tillväxt och värdeskapande är att dela best practice, dra nytta av produktutveckling och främja skalfördelar över hela koncernen. Den framgångsrika expansionen av segmentet Ready-to-eat, som har vuxit organiskt från en nettoomsättning på 500 MSEK i 2015 till nära 3 miljarder SEK i 2022, har tydliggjort lämpligheten att följa upp segmenten Ready-to-cook och Ready-to-eat separat, då de till stor del representerar olika kompetenskrav och produktions- processer. De kassagenererande enheterna motsvaras av koncernens rörelsesegment som består av Ready-to-cook och Ready-to-eat. Förväntade kassaflöden för segmenten grundar sig på affärs- planer som har beslutats av koncernledningen för de följande fem åren, och på en organisk tillväxt på 2 procent därefter. Kassaflö- dena diskonteras med hjälp av en beräknad viktad kapitalkostnad före skatt (WACC) på 10,7 – 11,4 (8,6) procent för segmenten Ready-to-cook och Ready-to-eat baserat på nuvarande räntor och segmentens uppskattade avkastningskrav. För nedskrivningsprövningarna i slutet av 2022 förväntas samtliga kassagenererande enheter prestera i nivå med marknaden. EBITDA förväntas förbättras något under prognosperioden mot koncer- nens mål på medellång sikt, som är 10 procent. Nedskrivningsprövningen vid årets utgång visar inte på något behov av nedskrivning i någon av de kassagenererande enheterna. Antagandena i beräkningarna är framåtblickande och är som sådana i sig osäkra och baseras på ledningens antaganden. För att utvärdera risken för att en förändring i något av antagandena skulle ha försämrat resultatet av nedskrivningsprövningen har känslig- hetsanalyser upprättats. Den WACC som används grundar sig på långsiktiga variabler och bör vara relativ stabil över tiden. Ändå kan avkastningskrav och räntenivåer förändras. Nuvarande WACC har ökats med cirka två procent mot föregående år. Test av denna variabel visar att inget nedskrivningsbehov föreligger även om WACC ökar ytterligare två procentenheter för Ready-to-cook och Ready-to-eat.
Kassaflödesförväntningar i kassagenererande enheter är en viktig variabel i nedskrivningsprövningen. De kassaflöden som används är baserade på ledningens bästa uppskattning av fram- tida kassaflöden i varje kassagenererande enhet. Det finns en risk att dessa kassaflöden kommer att vara lägre än förväntat med tiden, då särskilt på lång sikt. Långsiktiga antaganden är försiktigt baserade på en tillväxttakt under den förväntade marknads- tillväxten. Kassaflödet för de kommande fem åren har större inver- kan på värdet av tillgångarna och är viktigt att testa. Segmentet Ready-to-cook har haft ett utmanande 2022 där rörelseresultatet påverkades negativt av framför allt betydande prisökningar på många insatsvaror, och utmaningar med imple- mentering av strategin i Danmark.. Förväntningen är att margina- lerna kommer att återhämta sig under de kommande åren, och vi noterar en förbättring under andra hälften av 2022. Baserat på ledningens förväntningar kommer denna förbättring främst att drivas av prisutveckling och effektivitet i verksamheten. Scandi Standards affärsmodell, som gör att ändringar i råvarupriser gene- rellt kan överföras till kund, ger goda förutsättningar för att hantera pris- och kostnadsökningar över tid. Nedskrivningsprövningen visar inte heller något nedskrivningsbehov även om EBITDA-marginalen skulle sjunka med en procentenhet. Segmentet Ready-to-eat har haft en fortsatt stark marknadsut- veckling under 2022 med 39 procent nettoomsättningstillväxt jämfört med 2021 och med förbättrade marginaler. Utvecklingen drevs av ökad försäljning i säljkanalen Foodservice och vi noterar en ökande efterfrågan inom detta lönsamma segment. Nedskrivnings- prövningen visar inte heller något nedskrivningsbehov även om EBITDA- marginalen skulle sjunka med tre procentenheter. För ytterligare upplysningar om Goodwill och immateriella anläggningstillgångar, se not 11.
| MSEK | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| PricewaterhouseCoopers (PwC) | ||
| Revisionsuppdrag | 7 | 6 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag | 0 | 1 |
| Skatterådgivning | 1 | 1 |
| Övriga tjänster | 1 | 0 |
| Summa | 9 | 8 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av moderbolagets och koncernens finansiella rapportering, bokföring och styrelsens och vd:s förvaltning. I revisionsuppdraget ingår även andra uppgifter som hör till bolagets revision samt rådgivning till följd av de iakt- tagelser som gjorts vid granskningen under revisionsuppdraget. Av det totala arvodet till PwC AB (Sverige) på 6 MSEK uppgår arvodet till icke revisionstjänster enligt EU’s revisors förordningens definitioner för icke- revisionstjänster till 0 (0) MSEK varav 0 (0) MSEK avser revisions uppdraget och 1 (0) MSEK avser skatteråd- givning. Tjänsterna avser redovisningsmässig rådgivning avse- ende upprättande av finansiell rapportering samt annan redovisnings mässig och skatte mässig rådgivning.# Not 8 Finansiella intäkter och kostnader
| Summa MSEK | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | ||||||
| Lånefordringar och övriga fordringar | ||||||
| Övriga intäkter | 0 | 0 | – | – | 0 | 0 |
| Övriga ränteintäkter | 0 | 1 | – | – | 0 | 1 |
| Summa | 1 | 2 | – | – | 1 | 2 |
| Derivat använda i säkringsredovisning | ||||||
| Ränte- och valutaswappar | – | – | –4 | –7 | –4 | –7 |
| Summa | – | – | –4 | –7 | –4 | –7 |
| Övriga finansiella skulder | ||||||
| Räntekostnader, pensionsplaner | – | – | 2 | –3 | 2 | –3 |
| Räntekostnader, upplåning | – | – | –51 | –30 | –51 | –30 |
| Räntekostnader, tilläggsköpeskilling | – | – | – | – | – | – |
| Övriga lånekostnader | – | – | –8 | –8 | –8 | –8 |
| Övriga räntekostnader | – | – | –22 | –13 | –22 | –13 |
| Finansiell kostnad leasing | – | – | –11 | –11 | –11 | –11 |
| Valutakurseffekter | – | – | –12 | –2 | –12 | –2 |
| Värdeförändring andel pensions stiftelse | – | – | –0 | –9 | –0 | –9 |
| Summa | – | – | –101 | –76 | –101 | –76 |
| Summa | 1 | 2 | –105 | –83 | –105 | –82 |
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) | ||
| Årets skattekostnad/intäkt | –61 | –55 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | –3 | –4 |
| Summa aktuell skatt | –65 | –59 |
| Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) | ||
| Uppskjuten skatt från förändringar i temporära skillnader | 5 | –15 |
| Förändring av uppskjuten skatt pga ändrade skattesatser | – | – |
| Uppskjuten skatteintäkt från aktiverat underskottsavdrag | 21 | 38 |
| Utnyttjande av tidigare aktiverade underskottsavdrag | –9 | – |
| Återföring av tidigare aktiverade underskottsavdrag | 0 | –1 |
| Summa uppskjuten skatt | 17 | 22 |
| Summa redovisad skattekostnad | –47 | –37 |
| % MSEK | 2022 | % MSEK | 2021 |
|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | 186 | 140 | |
| Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats | –20,6 | –38 | –20,6 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag | –1,9 | –4 | –1,0 |
| Uppskjuten skatt på underskott, som inte aktiveras | –3,5 | –6 | –1,1 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –1,6 | –3 | –1,7 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 0 | 0 | 0 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 1,8 | 3 | –1,0 |
| Återläggning resultat intresseföretag | 0,2 | 0 | 0,3 |
| Förändring av uppskjuten skatt till följd av ändrade skattesatser i Sverige och Norge | – | – | – |
| Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskott | – | – | – |
| Redovisad effektiv skatt | –25,5 | –47 | –26,0 |
| 2022 | 2022 | |
|---|---|---|
| Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner | 6 | 9 |
| Kassaflödessäkringar | 20 | 0 |
| Summa skatteeffekter i övrigt totalresultat | 26 | 8 |
| MSEK | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet | –2 | 5 |
| Valutakursdifferenser på finansiella poster | –12 | –2 |
| Summa | –14 | 3 |
| Kursdifferenser i rörelseresultatet inkluderas i: | ||
| Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader | –2 | 5 |
| Summa | –2 | 5 |
| Belopp vid årets ingång | Redovisat över resultaträkningen | Redovisat mot övrigt totalresultat | Förändringar vid förvärv/ avyttring av bolag | Omräknings- differenser | Belopp vid årets utgång | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Immateriella tillgångar | –142 | –146 | 8 | 7 | – | – |
| Byggnader och mark | 14 | 16 | 0 | –3 | – | – |
| Maskiner och inventarier | –69 | –55 | 0 | –13 | – | – |
| Nyttjanderättstillgångar | –1 | –2 | 1 | 1 | – | – |
| Övriga tillgångar | –4 | –5 | 4 | 1 | – | – |
| Pensionsavsättningar | –7 | 2 | –1 | 0 | –6 | –9 |
| Övriga skulder | 11 | 16 | –1 | –6 | –20 | 0 |
| Underskottsavdrag | 102 | 63 | 13 | 37 | – | – |
| Övriga | –18 | –15 | –6 | –2 | – | – |
| Summa | –113 | –125 | 18 | 22 | –26 | –8 |
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag på 713 (600) MSEK, varav 575 (475) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran som uppgick till 124 (102) MSEK. 25 (24) MSEK av uppskjuten skattefordran avser underskott i Finland, vilka delvis har aktiverats. Förfallotiden för underskott i Finland är 10 år och kvarvarande livslängd för underskottsavdragen är som lägst tre år. Resterande del av uppskjuten skattefordran för 2022, 97 (72) MSEK, avser Danmark och 0 (6) MSEK avser Sverige, och har obegränsad livslängd.
Verksamheten i Finland har sedan den förvärvades 2015 upp visat negativa resultat. Det har tagit längre tid än ursprungligen planerat att få verksamheten att uppvisa vinst men har visat starka förbättringar de senaste fem åren bakom omstrukturering, optimering och produktförbättringar. Under 2022 har den prognosticerade försäljningen uppnåtts och framför allt under andra halvåret 2022 har en stark resultatförbättring uppvisats trots en utmanande marknad. Verksamhetens position på marknaden är fortsatt stark och det är ledningens bedömning att fortsatt ökad försäljning tillsammans med den senaste kapacitetsförstärkande investeringen kommer att förbättra resultatet ytterligare.
Verksamheten i Danmark uppvisade ett negativt resultat för 2022 hänförligt till det dåliga resultatet i segmentet Ready-to-cook. Det negativa utfallet är främst relaterat till implementeringen av strategin för långsamväxande fåglar i kombination med försämrad efterfrågan och kostnadsökningar. Justeringar av produktutbud kommer genomföras samt ytterligare effektiviseringar i värdekedjan. Totala rörelseresultatet har förbättrats i Danmark på grund av stärkt Ready-to-eat verksamhet, och ytterligare investering i kapacitet förväntas förbättra resultatet ytterligare.
Ledningen bedömer att som ett resultat av strukturförändringarna förväntas bolaget nå lönsamhet i tid för att möjliggöra utnyttjande av de skattemässiga underskottsavdragen. Koncernen har utvärderat återvinningsmöjligheterna baserat på en 5-årig långsiktig plan som har visat övertygande bevis för att tillräcklig skattepliktig vinst kommer att finnas tillgänglig mot outnyttjade underskottsavdrag. Ledningens bedömning är att den skattefordran som redovisas avseende förlusterna i Finland och Danmark fortsatt bör redovisas i rapporten över finansiell ställning.
| Uppskjutna skatte fordringar | Uppskjutna skatte skulder | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Immateriella tillgångar | – | – | 142 | 142 | –142 | –142 |
| Byggnader och mark | 17 | 16 | 3 | 2 | 15 | 14 |
| Maskiner och inventarier | – | – | 71 | 69 | –71 | –69 |
| Nyttjanderättstillgångar | 5 | 6 | 6 | 6 | 0 | –1 |
| Övriga tillgångar | 8 | 6 | 7 | 10 | 0 | –4 |
| Pensionsavsättningar | – | – | 13 | 7 | – | –13 |
| Övriga skulder | – | 11 | 9 | – | 9 | 11 |
| Underskottsavdrag | 124 | 102 | – | – | 124 | 102 |
| Övrigt | – | – | 23 | 17 | –23 | –17 |
| Summa | 154 | 141 | 275 | 254 | –121 | –113 |
| Kvittning av kvittningsbara tillgångar/skulder per jurisdiktion | –64 | –76 | –64 | –76 | – | – |
| Summa, netto uppskjuten skattefordran/skatteskuld | 90 | 65 | 211 | 178 | –121 | –113 |
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder kvittningsbara inom samma jurisdiktion har netto redovisats under 2022 och 2021.
| Goodwill | Övriga immateriella anläggningstillgångar | Varumärken | Kund- och leverantörs relationer | Balanserade utgifter för utvecklings arbeten | Pågående nyanläggningar | Summa övriga immateriella tillgångar | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | |
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 971 | 921 | 473 | 455 | 778 | 726 | 86 |
| Ackumulerade avskrivningar | – | – | –72 | –66 | –348 | –283 | –47 |
| Redovisat värde | 971 | 921 | 401 | 389 | 431 | 443 | 39 |
| Ingående balans | 921 | 888 | 389 | 384 | 443 | 479 | 44 |
| Investeringar | – | – | – | – | – | – | 6 |
| Förvärv | – | – | – | – | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | – | – | – | – |
| Årets avskrivningar | – | – | –4 | –4 | –48 | –46 | –11 |
| Omklassificeringar | – | – | – | – | – | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 50 | 33 | 16 | 9 | 35 | 10 | 0 |
| Redovisat värde | 971 | 921 | 401 | 389 | 431 | 443 | 39 |
| Ready-to-cook | Ready-to-eat | Summa | |
|---|---|---|---|
| 803 | 169 | 971 | |
| 765 | 156 | 921 | |
| Goodwill | 324 1) | 14 1) | 401 |
| 315 1) | 12 1) | 389 | |
| Varumärken | 431 | – | 431 |
| 443 | – | 443 | |
| Kund-/leverantörsrelationer | 64 2) | – | 64 |
| 62 2) | – | 62 |
1) Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Kronfågel, Ivars, Vitafågeln, Bosarp, Danpo, BornholmerHanen, Den Stolte Hane)
2) Varumärke med begränsad nyttjandeperiod (Manor Farm)
För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar, samt årlig prövning vad gäller nedskrivning, se not 6.
| Mark och markanläggningar | Byggnader och mark | Maskiner och andra tekniska anläggningar | Inventarier, verktyg och installationer | Pågående nyanläggningar | Summa materiella anläggningstillgångar | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | |
| 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | 2022 | 2021 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 38 | 45 | 1 191 | 1 017 | 3 479 | 3 214 |
| Ackumulerade avskrivningar | –13 | –16 | –601 | –519 | –2 506 | –2 220 |
| Ackumulerade nedskrivningar | – | – | – | – | –15 | – |
| Redovisat värde | 25 | 29 | 590 | 498 | 958 | 995 |
| Redovisat värde vid årets början | 29 | 28 | 498 | 507 | 995 | 884 |
| Investeringar 1) | – | – | 7 | 14 | 56 | 163 |
| Förvärv | – | – | – | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | – | –1 | –1 |
| Årets avskrivningar | –3 | –1 | –38 | –33 | –172 | –160 |
| Årets nedskrivningar 2) | – | – | – | – | -15 | – |
| Omklassificeringar | –2 | 1 | 78 | – | 39 | 87 |
| Omräkningsdifferenser | 1 | – | 45 | 9 | 56 | 22 |
| Redovisat värde | 25 | 29 | 590 | 498 | 958 | 995 |
1) I investeringar ingår inga aktiverade räntor
2) Nedskrivning kläckerimaskin på Irland
Inga statliga stöd som påverkat investeringsvärdena har erhållits under 2022 eller 2021. För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar se not 6.
För upplysningar om leasingsskuldernas förfallostruktur, se not 22.## Not 14 Andelar i intresseföretag
| MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 46 | 43 |
| Andel i intresseföretags resultat | 2 | 2 |
| Övrig justering | – | – |
| Omräkningsdifferens | 3 | 2 |
| Redovisat värde | 51 | 46 |
Eventuella nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i intresseföretag.
| MSEK | Tillgångar | Skulder | Netto- omsättning | Årets resultat |
|---|---|---|---|---|
| Farmfood A/S | 395 | 202 | 472 | 2 |
| Nærbø Kyllingslakt AS | 44 | 29 | 86 | 4 |
| MSEK | Tillgångar | Skulder | Netto- omsättning | Årets resultat |
|---|---|---|---|---|
| Farmfood A/S | 216 | 91 | 315 | 3 |
| Nærbø Kyllingslakt AS | 30 | 20 | 71 | 0 |
| Bolagsnamn | Org.nummer | Säte | Antal aktier | Kapital andel, % | Redovisat värde i koncernen 2022, MSEK | Redovisat värde i koncernen 2021, MSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Intresseföretag i koncernen: | ||||||
| Danmark | ||||||
| Farmfood A/S | 27 121 977 | Loegstoer | 10 000 | 33,3 | 33 | 30 |
| Norge | ||||||
| Nærbø Kyllingslakt AS | 985 228 175 | Nærbø, Hå | 3 875 | 50,0 | 17 | 16 |
| Summa | 51 | 46 |
För upplysningar om andelar i dotterföretag, se not 32.
| MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 103 | 103 |
| Förändring i antalet höns och åldersfördelning | 6 | 1 |
| Förändring i nettoomsättning och marginal per höna | –0 | –0 |
| Förändring av produktionskostnad | 0 | 0 |
| Övrigt | 1 | –1 |
| Utgående balans | 110 | 103 |
De biologiska tillgångarna består i huvudsak av hönor (föräldradjur) för produktion av dagsgamla kycklingar för försäljning till uppfödare. Hönornas livscykel omfattar 60 veckor och den huvudsakliga intäktskällan är försäljningen av dagsgamla kycklingar. Varje höna producerar ca 170 kycklingar mellan vecka 25 och vecka 60. Produktionskostnader omfattar direkta kostnader såsom foder, hyra och energi. Vid årets slut fanns ca 473 000 (455 000) hönor.
| MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| Derivatinstrument, finansiella 1) | 18 | – |
| Derivatinstrument, operationella 2) | 18 | – |
| Övriga aktier och andelar | 4 | 3 |
| Summa | 40 | 3 |
1) Består i sin helhet av ränteswappar
2) Består i sin helhet av energihedga r
| MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| Råvaror och förnödenheter | 258 | 208 |
| Varor under tillverkning | 34 | 23 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 638 | 554 |
| Summa | 930 | 785 |
Av årets varulager totala varulager på 930 (785) MSEK är 468 (342) MSEK värderat till nettoförsäljnings värde. Under året har nedskriv- ningar redovisats på 60 (40) MSEK. Under året har tidigare ned- skrivningar återförts om 0 (4) MSEK avseende lager där nedskriv- ningsbehovet inte längre kvarstår. Inga varor har ställts som säker- het för lån och andra förpliktelser.
| MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 3 | 350 |
| Summa | 3 | 350 |
| MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 1 095 | 811 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 109 | 92 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 150 | 104 |
| Summa | 1 354 | 1 007 |
| Kundfordringar | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2022 – beräknad i enlighet med IFRS 9 | 32 | 35 |
| Ökning av förlustreserven, förvärvade bolag | – | – |
| Ökning av förlustreserven, förändring redovisad i resultaträkningen | 0 | 15 |
| Under året bortskrivna kundfordringar | 0 | –17 |
| Återföring av ej utnyttjat belopp | –20 | 0 |
| Omräkningsdifferens | 3 | – |
| Utgående balans 31 december | 15 | 32 |
| MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| Förutbetalda hyror | 1 | 0 |
| Förutbetalda försäkringar | – | – |
| Förskottsbetalningar till kontrakterade broilerproducenter | 24 | 21 |
| Förutbetalda räntor | 0 | 0 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 125 | 83 |
| Övriga upplupna intäkter | 1 | 0 |
| Summa | 150 | 104 |
| 31 dec 2022 | Förväntad förlustnivå i % | Kreditförlust- reserv | 31 dec 2021 | Förväntad förlustnivå i % | Kreditförlust- reserv | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ej förfallna fordringar | 422 | – | – | 634 | – | – |
| Förfallna fordringar < 31 dagar | 534 | – | – | 132 | – | – |
| 31–60 dagar | 58 | – | – | 20 | – | – |
| 61–90 dagar | 34 | – | – | 21 | – | – |
| > 90 dagar | 62 | 24% | 15 | 36 | 89% | 32 |
| Summa | 1 110 | 15 | 842 | 32 |
Avsättningar för osäkra kundfordringar –15 –32
Summa 1 095 811
För information om värdering av kundfordringar se not 22.
Aktiekapitalet uppgick till 659 663 (659 663) SEK och fördelas på 66 060 890 (66 060 890) aktier varav utestående aktier uppgick till 65 327 164 (65 601 937). Det finns endast ett aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital. Kvotvärde per aktie uppgick till 0,009986 (0,009986) SEK. Varje aktie motsvarar en röst.
Avser eget kapital tillskjutet från aktieägarna och efter avdrag för utdelning till aktieägare. Ingen utdelning skedde 2022 för verk- samhetsåret 2021. Under 2021 uppgick utdelningen till 81 MSEK för verksamhetsåret 2020. Inga återköp av aktier gjordes under 2022. 520 000 aktier återköptes under 2021.
Kassaflödessäkring där den säkrade transaktionen ännu inte ägt rum, omfattar säkringsreserv den ackumulerade effektiva andelen av vinster och förluster hänförligt till omräkningar av säkrings- instrumentet till verkligt värde. De ackumulerade vinsterna eller förlusterna som redovisas i säkringsreserven kommer att åter- föras till resultaträkningen när den säkrade transaktionen påverkar resultatet.
Omräkningsreserven ingår alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksam- heter som har upprättat sina finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i, som är svenska kronor. I omräkningsreserven innefattas även vinster och förluster på säkringsinstrument som kvalificerar sig som säkringar av en netto- investering i utländsk verksamhet.
I denna post ingår huvudsakligen intjänade vinstmedel i koncer- nen, aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner, återköp av aktier och prestationsbaserade incitamentsprogram.
Avser 51 procent av aktierna i Rokkedahl Food Aps som för- värvades den 1 september 2018.
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 132 | 104 |
| Genomsnittligt antal aktier | 65 327 164 | 65 287 762 |
| Resultat per aktie, SEK | 2,02 | 1,60 |
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Eqet kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 2 331 | 1 951 |
| Utestående antal aktier | 65 327 164 | 65 327 164 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 35,69 | 29,87 |
| Registrerad | Transaktion | Antal aktier | Aktiekapital | Kvot- värde, SEK | Förändring | Efter transaktion |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 feb 2013 | Nybildning | 50 000 | 50 000 | 1 000 000 | 50 000 | 50 000 |
| 26 jun 2013 | Nyemission | 500 716 726 | 500 766 726 | 0,000500 | 200 287 | 250 287 |
| 26 jun 2013 | Minskning av aktiekapital | – | 500 766 726 | 0,000200 | –150 215 | 100 072 |
| 26 jun 2013 | Minskning av aktiekapital | –50 000 | 500 766 726 | 0,000100 | –50 000 | 50 072 |
| 19 maj 2014 | Fondemission | – | 500 766 726 | 0,000999 | 449 928 | 500 000 |
| 19 maj 2014 | Omstämpling av aktier | – | 500 766 726 | 0,000999 | – | 500 000 |
| 20 maj 2014 | Nyemission | 4 569 376 | 505 286 102 | 0,000999 | 4 563 504 | 563 |
| 27 jun 2014 | Omstämpling av aktier | – | 505 286 102 | 0,000999 | – | 504 563 |
| 27 jun 2014 | Omvänd split 1:10 | –454 757 | 492 50 528 610 | 0,009986 | – | 504 563 |
| 27 jun 2014 | Nyemission | 95 186 | 50 623 796 | 0,011847 | 95 186 | 599 749 |
| 27 jun 2014 | Kvittningsemission avseende lån från ägarna | 9 437 094 | 60 060 890 | 0,009986 | – | 599 749 |
| 28 aug 2017 | Nyemission | 6 000 000 | 66 060 890 | 0,009986 | 59 914 | 659 663 |
Scandi Standard är genom sina internationella verksamheter exponerat för olika finansiella risker.Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens finansiella resultat, finansiella ställning och kassaflöde till följd av valutarisker, ränterisker, refinansierings- och likviditetsrisker samt kredit- och motpartsrisker.
Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för valuta- risk genom att valutakursförändringar påverkar koncernens resultaträkning och rapport över finansiell ställning. Koncernens valutaexponering omfattar både transaktionsexponering och omräkningsexponering. Målet för koncernens valutariskhantering är att minimera den kortsiktiga effekten av valutakursförändringarnas inverkan på koncernens finansiella resultat och finansiella ställning.
Valutaflöden som uppstår främst vid köp och försäljning av varor i andra valutor än respektive koncernbolags lokala valuta ger upphov till transaktionsexponering. Varje affärsenhet ska regelbundet identifiera sin exponering för valutarisk och rapportera prognostiserade kassaflöden i utländsk valuta till Group Finance. Transaktionsexponeringen skall minskas aktivt genom att netta kassaflöden (matchande in- och utflöden per valuta).
Scandi Standards finanspolicy föreskriver att transaktionsexponering endast bör säkras för en faktiskt genomförd transaktion över 1 MSEK och med en betalningstid på 60 dagar eller mer. Slutet på säkringsperioden är förväntad betalningsdag.
Fördelning kundfordringar per valuta
| MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| SEK | 94 | 84 |
| DKK | 220 | 125 |
| NOK | 171 | 134 |
| EUR | 584 | 475 |
| Övriga valutor | 39 | 24 |
| Summa | 1 110 | 842 |
Fördelning leverantörsskulder per valuta
| MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| SEK | 354 | 334 |
| DKK | 478 | 404 |
| NOK | 277 | 229 |
| EUR | 511 | 323 |
| Övriga valutor | –1 | 2 |
| Summa | 1 619 | 1 291 |
Omräkningsexponering är effekten av valutakursförändringar när utländska dotterföretags resultaträkning och rapport över finansiell ställning omräknas till koncernens rapporteringsvaluta (SEK). Valutasäkring av investeringar i utländska dotterföretag (nettotillgångar samt Goodwill och andra förvärvade övervärden) hanteras genom upptagande av lån i dotterföretagens respektive rapporteringsvalutor, så kallad equity hedge (egetkapitalsäkring). Vid bokslutet redovisas dessa lån till balansdagskurs. I bolaget resultatförda kursdifferenser hänförliga till dessa lån (netto efter skatt) redovisas i koncernen tillsammans med omräkningsdifferenser från nettotillgångarna i dotterföretaget via övrigt totalresultat mot koncernens egna kapital.
För närvarande finns det nettotillgångar i DKK, NOK och EUR som är säkrade. En förändring av den svenska kronan jämfört med övriga valutor med 5 procent skulle påverka det egna kapitalet med +/–160 (136) MSEK utan hänsyn tagen till egetkapitalsäkring. Med hänsyn tagen till egetkapitalsäkring skulle eget kapital förändras med +/– 102 (78) MSEK, allt annat lika.
Valutakursförändringar påverkar även omräkningen av utländska dotterföretags resultaträkning till SEK. Denna omräkning är inte valutasäkrad och omräkningsdifferensen är därför utsatt för valutarisk och medräknad i känslighetsanalysen som redovisas nedan.
Scandi Standard är främst exponerad mot valutorna DKK, NOK och EUR. De olika valutorna representerar både in- och utflöden jämfört med den funktionella valutan. En femprocentig förändring av den svenska kronan gentemot dotterföretagens valutor skulle vid en omräkning av rörelseresultatet ha en ungefärlig påverkan på rörelseresultatet med +/– 10 (8) MSEK. Påverkan fördelar sig enligt följande: DKK/SEK +/– 1 (5) MSEK, NOK/SEK +/–13 (13) MSEK och EUR/SEK +/– 1 (0) MSEK.
Beräkningen utgår från att allt annat är lika och tar inte hänsyn till eventuellt förändrade priser och kundbeteende vid förändrade valutakurser.
Långfristiga räntebärande skulder
| MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder till kreditinstitut | 1 582 | 1 884 |
| Derivatinstrument | – | 5 |
| Långfristiga leasingskulder | 346 | 367 |
| Summa | 1 928 | 2 257 |
Kortfristiga räntebärande skulder
| MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| Derivatinstrument | – | 5 |
| Kortfristiga leasingskulder | 75 | 68 |
| Summa | 75 | 73 |
Finansieringen av koncernen sker huvudsakligen genom koncernbolaget Scandinavian Standard Nordic AB. Extern finansiering i dotterföretagen upptas endast i den mån det är optimalt för koncernen.
Ett syndikerat hållbarhetslänkat låneavtal tecknades under året. Banklånen refinansierade koncernens befintliga bankfinansiering. Finansieringen består av en femårig facilitet i flera valutor på 1 340 MSEK och en femårig revolverande låneram om 750 MSEK med möjlighet att låna i flera olika valutor. Banklånet är villkorat av en räntetäckningsgrad om 4,00:1 och en skuldsättningsgrad om 4,00:1. Ökad flexibilitet gavs dock i förhållande till skuldsättningsgraden under de tre första kvartalen 2022 och en minskning till 3,0x har överenskommits efter det fjärde året. Banklånet innehåller också en option att, efter godkännande från långivarna, öka den tillåtna skuldsättningsgraden under en period om tolv månader efter ett förvärv. Denna option kan utnyttjas två gånger under kreditfaciliteternas löptid. Faciliteterna är tillgängliga för Scandinavian Standard Nordic AB och utvalda dotterföretag. Möjligheten för koncernen att ta upp nya lån regleras i låneavtalet.
Som en försiktighetsåtgärd för att fortsätta trygga koncernens likviditetsbehov förlängdes under året befintlig kreditfacilitet om 400 MSEK. Dessa kreditfaciliteter har ej utnyttjats under året.
Det syndikerade låneavtalet innehåller en kovenant avseende skuldsättningsgrad (kvotförhållandet mellan räntebärande nettoskuld/EBITDA på rullande tolvmånadersbas) och en kovenant avseende räntetäckningsgrad (finansiella kostnader i förhållande till EBITDA på rullande tolvmånadersbas). Definitionen av skuldsättningsgraden i låneavtalet är en annan än den som används vid beräkningen av koncernens finansiella mål. Hållbarhetskovenanterna består av tre olika faktorer, ett CO 2 -mål (g CO 2 / producerad kg kyckling), ett mål relaterat till andelen antibiotikabehandlade flockar, samt ett om arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar.
Scandi Standard uppfyllde sina kovenanter per 31 december 2022.
Sid 115 | Scandi Standard årsredovisning 2022
Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för risk genom att prisförändringar för elektricitet och gas påverkar koncernens resultaträkning och rapport över finansiell ställning. Målet för koncernens riskhantering av prisförändringar för elektricitet och gas är att minimera den kortsiktiga effekten av prisförändringarnas inverkan på koncernens finansiella resultat och finansiella ställning.
Strategin för att hantera risken för prisförändringar på energi är att köpa derivat med fasta priser som täcker en viss procent av förväntad konsumtion av elektricitet och gas för de kommande tre åren, för att kunna absorbera fluktuationer i pris. Strategin ska revideras årsvis.
Räntebärande upplåning innebär att koncernen är exponerad för ränterisk. Ränterisk är risken att förändringar i marknadsräntor har en negativ effekt på koncernens finansiella resultat och kassaflöden.
Strategin för att hantera ränteriskexponeringen är att ha en balanserad kombination av rörlig och fast ränta. Ränterisken kan hanteras genom fasta lån, derivat eller en kombination av båda. Hänsyn ska tas till hur känsliga bolagets konsoliderade kassaflöden är för förändringar i marknadsräntenivåerna över en längre period. Durationen påverkas av verksamhetens karaktär, förekomsten av finansiella kovenanter, bolagets skuldsättningsnivå samt framtida prognostiserade kassaflöden och koncernens förmåga att återbetala skulder.
Vid en årlig granskning ska styrelsen godkänna hur stor andel av den förväntade skulden som ska säkras för varje år baserat på rekommendation från ledningen. Vid sådant beslut ska ledningen genomföra säkringar så snart som möjligt. Derivat som godkänts av styrelsen för att hantera ränterisk är ränteswappar (IRS), räntegolv, räntetak och valutaränteswappar.
Koncernens utestående skulder till kreditinstitut per 31 december 2022 inklusive utestående ränteswappar, har en vikt genomsnittlig räntebindningstid på 15 (8) månader.
En ränteförändring med 1 procentenhet skulle vid rapportperiodens slut inte innebära någon väsentlig förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar. Effekten på räntekostnaderna under den kommande 12-månadersperioden vid en ränteuppgång/nedgång med 1 procentenhet på de räntebärande skulderna uppgår till +/– MSEK 20 (23).
Med refinansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån och krediter ska omsättas. Likviditetsrisk är risken för att betalningsförpliktelser inte kan fullgöras.
Scandi Standard begränsar refinansieringsrisken genom att ha god spridning på motparter för sina lånefaciliteter. Den vägda genomsnittliga löptiden på räntebärande skulder, exklusive leasingåtaganden, var per den 31 december 2022 5 (2) år.
Genom att ständigt hålla likvida tillgångar, alternativt outnyttjade kreditfaciliteter, försäkrar sig koncernen om att hålla en god betalningsberedskap och därigenom minska likviditetsrisken. Betalningsberedskapen, det vill säga likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter, uppgick till 917 (1 068) MSEK per den 31 december 2022.
Likviditetsrisk från leverantörsfinansiering är 425 (352) MSEK. Detta beror på omvända factoring-arrangemang som förlänger betalningsvillkoren i Sverige, Danmark och Norge från 14–25 dagar till 60–90 dagar.
Tabellerna över förfallostruktur visar odiskonterade avtalsenliga kassaflöden således kan samma belopp ej återfinnas i balansräkningen.# Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut
| MSEK | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027– Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SEK | 20 | 20 | 20 | 20 | 435 | 517 |
| NOK | 26 | 26 | 26 | 26 | 474 | 577 |
| DKK | 5 | 5 | 5 | 5 | 106 | 125 |
| EUR | 25 | 25 | 25 | 25 | 598 | 697 |
| Summa | 76 | 76 | 76 | 76 | 1 614 | 1 916 |
| Varav ränta | 76 | 76 | 76 | 76 | 25 | 32 |
| MSEK | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026– Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SEK | 11 | 750 | – | – | – | 762 |
| NOK | 12 | 510 | – | – | – | 522 |
| DKK | 6 | 398 | – | – | – | 404 |
| EUR | 4 | 261 | – | – | – | 265 |
| Summa | 33 | 1 919 | – | – | – | 1 953 |
| Varav ränta | 33 | 33 | – | – | – | 66 |
| MSEK | 2023 | 2024 | 2025 | 2025– | Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Valutaderivat | – | – | – | – | – |
| Räntederivat | 320 | 508 | – | 18 | |
| Energiderivat | 14 | 9 | – | 68 | |
| Summa | 329 | 508 | – | 86 |
| MSEK | 2022 | 2023 | 2024 | 2025– | Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Valutaderivat | 214 | – | – | – | –5 |
| Räntederivat | 307 | – | 307 | – | –5 |
| Energiderivat | – | – | – | – | – |
| Summa | 521 | – | 307 | – | –11 |
| MSEK | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027– Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SEK | 17 | 16 | 16 | 9 | 28 | 87 |
| NOK | 33 | 17 | 10 | 8 | 66 | 135 |
| DKK | 11 | 7 | 7 | 7 | 99 | 130 |
| EUR | 7 | 2 | 1 | 0 | 3 | 13 |
| Summa | 67 | 43 | 34 | 25 | 197 | 365 |
| Varav ränta | 7 | 6 | 5 | 4 | 23 | 46 |
| MSEK | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026– Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SEK | 19 | 16 | 14 | 14 | 43 | 106 |
| NOK | 33 | 33 | 31 | 16 | 80 | 192 |
| DKK | 25 | 18 | 14 | 11 | 103 | 172 |
| EUR | 6 | 4 | 3 | 2 | 6 | 21 |
| Summa | 82 | 71 | 62 | 43 | 232 | 491 |
| Varav ränta | 9 | 8 | 6 | 5 | 27 | 54 |
Förfallotiden för kortfristiga skulder är upp till ett år. Leverantörsskulderna förfaller normalt inom cirka 60 dagar.
Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed orsakar Scandi Standard en förlust. För att begränsa motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet.
Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom särskild kreditprövning. Scandi Standard tillämpar kreditkontroll av sina kunder där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag.
Sid 116 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING VÅR AFFÄR
Not 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.
| MSEK | Genomsnittligt säkrings pris/- kurs | Nominellt belopp | Återstående löptid | Nominellt belopp | Bokfört värde | Bokfört värde | Årets värde- förändring | Ackumulerad värde- förändring | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| < 1 år | > 1 år | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 | 31 dec 2022 | 2022 | 31 dec 2022 | ||||
| Tillgångar | Skulder | |||||||||
| Kassaflödessäkringar | ||||||||||
| RäntesRelated Contracts | Ränteswap | 2,02% | – | 829 | 829 | 615 | – | – | 18 | |
| Energiderivat | 14 | 9 | 23 | – | – | 68 | – | 68 | ||
| Valutarelaterade kontrakt | ||||||||||
| Valutaterminer | GBP/SEK | – | – | – | 50 | – | – | – | –2 | |
| USD/SEK | – | – | – | 71 | – | – | – | –5 | ||
| DKK/SEK | – | – | – | 92 | – | – | – | 2 | ||
| Summa säkringsinstrument | 14 | 838 | 852 | 829 | – | – | 86 | –11 | 96 | 86 |
| Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet | ||||||||||
| Valutarelaterade kontrakt | Säkringsinstrument – Lån | – | 1 160 | 1 160 | 1 147 | – | – | 1 160 | 1 147 | |
| Säkrad post – nettoinvestering i utlandsverksamhet | – | 1 160 | 1 160 | 1 147 | 1 160 | 1 147 | – | – | ||
| Summa derivatinstrument | – | – | 1 160 | 1 147 | – | – |
| Typ av exponering | Typ av säkrad post | Säkrad risk | Säkringsinstrument | Säkringsredovisningsmodell |
|---|---|---|---|---|
| Ränteexponering | Lån med rörlig ränta | Ränterisk | Ränteswap | Kassaflödessäkring |
| Valutaexponering | Prognostiserade inköp och försäljningar i utländsk valuta | Valutarisk | Valutaterminer | Kassaflödessäkring |
| Valutaexponering | Investeringar i utlandsverksamhet | Valutarisk | Lån i utländsk valuta | Säkring av nettoinvestering |
| Energiprisexponering | Prognostiserade inköp av elektricitet och gas | Risk för energiprisförändring | Energiderivat | Kassaflödessäkring |
1) Avvikelser i kritiska villkor mellan säkringsinstrument och säkrad post utgör för samtliga säkringstyper den huvudsakliga källan för ineffektivitet.
Sid 117 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING VÅR AFFÄR
Not 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.
| Värderat till upplupet anskaffningsvärde | Värderat till verkligt värde via resultaträkningen 1) | Derivat som ingår i säkringsredovisning 1) | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar | 4 | – | – |
| Kundfordringar och övriga rörelsefordringar | 1 095 | – | – |
| Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella | – | – | 18 |
| Derivatinstrument (Nivå 2), operationella | – | – | 18 |
| Likvida medel | 3 | – | – |
| Summa tillgångar | 1 101 | – | 36 |
| SKULDER | |||
| Långfristig del av räntebärande skulder | 1 582 | – | – |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – |
| Derivatinstrument (Nivå 2) | – | – | – |
| Kortfristig del av räntebärande skulder | – | – | – |
| Leverantörsskulder och andra rörelseskulder | 1 619 | – | – |
| Summa finansiella skulder | 3 200 | – | – |
| Värderat till upplupet anskaffningsvärde | Värderat till verkligt värde via resultaträkningen 1) | Derivat som ingår i säkringsredovisning 1) | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar | 3 | – | – |
| Kundfordringar och övriga rörelsefordringar | 811 | – | – |
| Derivatinstrument (Nivå 2) | – | – | – |
| Likvida medel | 350 | – | – |
| Summa tillgångar | 1 164 | – | – |
| SKULDER | |||
| Långfristig del av räntebärande skulder | 1 884 | – | – |
| Övriga långfristiga skulder | – | – | – |
| Derivatinstrument (Nivå 2) | – | – | 11 |
| Kortfristig del av räntebärande skulder | – | – | – |
| Leverantörsskulder och andra rörelseskulder | 1 291 | – | – |
| Summa finansiella skulder | 3 175 | – | 11 |
1) Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade i enlighet med följande verkligt värde-hierarki; Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder. Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade under nivå 1, det vill säga prisnoteringar eller data härledda från prisnoteringar. Nivå 3: Data för värdering av tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata.
Värderingstekniker
Not 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering forts.
Derivat i nivå 2 består av valutaterminer, ränteswappar och energiderivat. Värderingen till verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs som nuvärdet av framtida kassaflöden baserat på kurser för valutaterminen på bokslutsdagen. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor. Verkligt värde på energiderivat beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen. Det redovisade värdet på det långfristiga lånet är en god approximation av verkligt värde då kreditrisken inte väsentligt förändrats. För övriga finansiella instrument där marknadsvärde ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med redovisat värde.
Sid 118 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNING VÅR AFFÄR
Not 23 Pensioner
Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. De förmånsbestämda planerna, som redovisas i koncernens balansräkning, är i huvudsak fonderade och avser så kallade PRI-pensioner i Sverige. Dessa planer är fonderade i en pensionsstiftelse, Lantmännens Gemensamma Pensionsstiftelse Grodden, där ett antal bolag som ingår i, eller har ingått i, Lantmännen-koncernen tryggat sina pensionsförpliktelser. Varje bolag har sin egen del av stiftelsens tillgångar. Det finns ingen skyldighet för anslutna bolag att tillskjuta ytterligare medel till stiftelsen. Förpliktelserna är också kreditförsäkrade via PRI Pensionsgaranti. PRI Pensionsgaranti är ett ömsesidigt försäkringsbolag som garanterar de anställdas framtida pensioner. I och med att tillgångarna finns avskilda i en särskild stiftelse kan förpliktelserna reduceras med marknadsvärdet på tillgångarna i stiftelsen vid redovisning i balansräkningen. Kronfågel AB och SweHatch AB är anslutna till stiftelsen vad gäller förpliktelser intjänade till och med maj 2013. Efter detta datum finansieras all ny intjäning av pensioner direkt med avgifter inom koncernen. Förpliktelserna i Irland avser stängda pensionsplaner. Pensionsplaner med balansmässiga överskott redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning, under Överskott i fonderade pensionsplaner. Övriga pensionsplaner som är ofonderade eller delvis fonderade redovisas som Avsättningar för pensionsförpliktelser.
| Förmånsbestämda pensionsplaner, MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| Fonderade planer | ||
| Förmånsbestämda förpliktelser enligt svenska PRI | 123 | 165 |
| Förvaltningstillgångars verkliga värde | –188 | –199 |
| Summa nettovärde, fonderade planer | –64 | –34 |
| Överskott i fonderad pensionsplan redovisad som tillgång | 64 | 34 |
| Delvis fonderad pensionsplan redovisad som skuld | – | – |
| Ofonderade planer | ||
| Övriga ofonderade förpliktelser | 3 | 3 |
| Summa, ofonderade planer | 3 | 3 |
| Avsättning för pensioner, nettovärde | –62 | –32 |
Förmånsbestämda pensionsplaner finns i Sverige och Irland.
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | ||
| Kostnad för pensioner intjänade under året | ||
| Ränteintäkter/räntekostnader | 2 | –3 |
| Värdeförändring andel pensionsstiftelse | –0 | –9 |
| Kostnad förmånsbestämda planer | 2 | –12 |
| Kostnad avgiftsbestämda planer | –122 | –95 |
| Total pensionskostnad | –120 | –107 |
| Kostnaden redovisas på följande rader i resultaträkningen | ||
| Personalkostnader, not 5 | –122 | –95 |
| Finansiella kostnader, not 8 | –2 | –12 |
| Total pensionskostnad | –120 | –107 |
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | ||
| Avkastning på förvaltningstillgångar utöver vad som redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen | –7 | 24 |
| Omvärdering av pensionsförpliktelser: | ||
| – Erfarenhetsbaserad justering av förpliktelsen | –15 | 5 |
| – Effekter av ändrade demografiska antaganden | 5 | 7 |
| – Effekter av ändrade finansiella antaganden | 45 | 6 |
| Summa omvärdering av pensionsförpliktelser | 35 | 18 |
| Summa aktuariella vinster (+), förluster (–) | 28 | 42 |
| Skatt på ovanstående poster | –6 | –9 |
| Summa redovisad i Övrigt |
| Förvaltnings- tillgångar | Netto | |
|---|---|---|
| 31 december, MSEK | 2022 | 2021 |
| Ingående balans, fonderade planer | 165 | 190 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under året | –2 | –2 |
| Räntor redovisade i resultaträkningen | 3 | 2 |
| Utbetalning av pensionsersättning | –7 | –7 |
| Utbetald kompensation till arbetsgivare | – | – |
| Avkastning på förvaltningstillgångar utöver redovisad ränta | – | – |
| Omvärdering av pensionsförpliktelse redovisad i övrigt totalresultat | -35 | –18 |
| Utgående balans, fonderade planer | 122 | 165 |
| Ofonderade planer | 3 | 3 |
| Utgående balans, pensionsskuld | 125 | 168 |
| 2022 | 2021 | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | % | MSEK | % | |
| Fastigheter | 74 | 39,4 | 85 | 42,9 |
| Fastränteplaceringar | 37 | 19,9 | 28 | 13,9 |
| Aktieplaceringar | 62 | 33,1 | 65 | 32,4 |
| Alternativa placeringar | 9 | 4,6 | 20 | 10,2 |
| Likvida medel | 6 | 3,0 | 1 | 0,5 |
| Summa | 188 | 100 | 199 | 100 |
Samtliga aktieplaceringar avser noterade placeringar.
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 4,00% | 1,65% |
| Framtida ökningar av pensioner | 2,00% | 1,50% |
| Inflation | 2,00% | 2,00% |
| Dödlighetstabell | DUS14 | DUS14 |
En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 4(6) MSEK medan en ökning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle minska förpliktelsen med cirka 4 (6) MSEK. En förändring av livslängdsantagandena med ett år skulle förändra förpliktelsen med cirka 5 (8) MSEK. Ändrade antaganden gällande inflationen med 0,25 procent enheter skulle ändra förpliktelsen med cirka 4 (6) MSEK. Pensionsstiftelsen hade en avkastning på -2 (13) procent, och en förändring med 1 procentenhet skulle ändra förvaltningstillgångarnas värde med cirka 2 (2) MSEK. De fonderade planerna omfattar 43,3 (44,9) procent fribrevs havare och 56,7 (55,1) procent pensionärer. Löptiden är 11 (14) år. Förväntade utbetalningar av pensioner avseende förmåns bestämda pensionsplaner under 2022 uppgår till 9 MSEK.
För vissa anställda i Sverige erläggs försäkringspremier till Alecta avseende åtaganden enligt den så kallade traditionella ITP-planen. Planen är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan för närvarande inte lämna den information som krävs för att redovisa denna pensionsplan som en förmånsbestämd plan. Pensioner, som tryggas genom försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Av kostnaden ovan för avgiftsbestämda planer, 122 (95) MSEK, avser 4 (4) MSEK premier till Alecta för traditionell ITP. Alectas överskott kan fördelas till försäkrings tagarna och/eller de försäkrade. Per den 31 december 2022 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 172 (172) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknads- värdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
| För egna skulder | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| MSEK | ||
| Fastighetsinteckningar | – | – |
| Summa | – | – |
| 31 dec 2022 | 31 dec 2021 | |
|---|---|---|
| MSEK | ||
| Proprieborgen långfristig kreditfacilitet | 2 090 | 2 200 |
| Hyresgaranti | 54 | 71 |
| Övriga eventualförpliktelser | 112 | 113 |
| Summa | 2 255 | 2 384 |
I övriga eventualförpliktelser ingår främst borgensåtagande för dotterbolag och leverantörer.
Löner och förmåner till ledande befattningshavare redovisas i not 5. Utdelning från dotterföretag har erhållits i moderbolaget under året. Ingen utdelning från intresse företag har erhållits i moderbolaget under året. Inga utestående fordringar eller skulder återfinns mot intressebolag per 31 december 2022. Övrig informa- tion om intresseföretagen återfinns i not 14. Övriga transaktioner med nyckelpersoner för 2022 avser inköp av foder från Lantmännen ekonomiska förening i vilken koncernen har en andel.
| Transaktioner med närstående | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Koncerninterna inköp, andel av de totala inköpen, % | 9,7 | 8,1 |
| Koncernintern försäljning, andel av total försäljning, % | 8,9 | 8,4 |
| Köp av varor och tjänster från intresseföretag, MSEK | 75 | 75 |
| Försäljning av varor och tjänster till intresseföretag, MSEK | 68 | 49 |
| Övriga transaktioner med intresseföretag, MSEK | 6 | 4 |
| Övriga transaktioner med nyckelpersoner, MSEK | 22 | 20 |
I koncerner av Scandi Standards storlek finns normalt ett antal pågående tvister. Scandi Standard gör en bedömning av det mest sannolika utfallet av de tvister som för närvarande är aktuella. Då en utbetalning bedöms som sannolik redovisas motsvarande belopp som avsättning.
| 31 dec 2022 | 31 dec 2021 | |
|---|---|---|
| MSEK | ||
| Övriga avsättningar | 11 | 9 |
| Summa | 11 | 9 |
| 31 dec 2022 | 31 dec 2021 | |
|---|---|---|
| MSEK | ||
| Leverantörsskulder 1) | 1 619 | 1 291 |
| Övriga kortfristiga skulder | 0 | 179 |
| Kortfristiga leasingskulder | 75 | 68 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 657 | 433 |
| Summa | 2 351 | 1 971 |
1) 546 (449)MSEK härrör sig till fakturor finansierade via vendor financing.
| 31 dec 2022 | 31 dec 2021 | |
|---|---|---|
| MSEK | ||
| Upplupna personalrelaterade kostnader | 297 | 240 |
| Skuld avseende rabatter, bonus | 121 | 56 |
| Övriga upplupna kostnader | 249 | 137 |
| Förutbetalda intäkter | –9 | – |
| Summa | 657 | 433 |
Inga väsentliga händelser efter balansdagen.
| Förändring av bruttoskulden, MSEK | Räntebärande skulder | Leasing - skulder | Summa |
|---|---|---|---|
| Bruttoskuld 31 december 2021 (not 21) | –1 894 | –435 | –2 330 |
| Kassaflöde nyupptagna lån | –2 561 | –52 | –2 612 |
| återbetalning | 2 930 | 85 | 3 015 |
| förändring checkkredit | –3 | – | 3 |
| Summa | 366 | 33 | 399 |
| Valutakurs differenser | –72 | –19 | –91 |
| Förvärv | – | – | – |
| Övriga ej kassaflödes påverkande poster | 19 | – | 19 |
| Summa | –53 | –19 | –73 |
| Bruttoskuld 31 december 2022 (not 21) | –1 582 | –421 | –2 003 |
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Erhållna räntor | 0 | 0 |
| Betalda räntor | –88 | –61 |
| Övriga betalda finansiella poster | –8 | –7 |
| Summa | –95 | –69 |
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Förvärvade tillgångar och skulder | ||
| Materiella anläggnings- tillgångar | – | – |
| Immateriella anläggnings- tillgångar | – | – |
| Varulager | – | – |
| Kundfordringar och andra fordringar | – | – |
| Skulder | – | – |
| Likvida medel | – | – |
| Summa | – | – |
| Tilläggsköpeskilling, skuldförd | – | 171 |
| Avsättning för förvärv av minoritet | – | – |
| Utställda aktier | – | – |
| Erlagd köpeskilling | – | 171 |
| Likvida medel från företagsförvärv | – | – |
| Påverkan på kassaflödet | – | 171 |
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 3 | 350 |
| Summa | 3 350 |
Koncernens totala likviditet, definierad som kassa och bank samt krediter tillgängliga i enlighet med tillämpliga låne avtal, uppgick vid årets utgång till 917 (1 068) MSEK.
Nedan analyseras den räntebärande nettoskulden och förändringar av den räntebärande nettoskulden för de presenterade perioderna.
| Räntebärande nettoskuld 1) , MSEK | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Likvida medel | 3 | 350 |
| Derivat finansiella | 18 | |
| Räntebärande skulder – förfaller inom ett år | –75 | –73 |
| Räntebärande skulder – förfaller efter ett år | –1 928 | –2 257 |
| Räntebärande nettoskuld | –1 983 | –1 980 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | 3 350 | |
| Derivat finansiella | 18 | |
| Bruttoskuld – rörlig ränta | –2 003 | –2 330 |
| Räntebärande nettoskuld | –1 983 | –1 980 |
1) Det som koncernen inkluderar i den räntebärande nettoskulden baseras på definitioner i gällande låneavtal.
| MSEK | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers AB | ||
| Revisionsuppdrag | 0 | 0 |
| MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | 938 | 938 |
| Redovisat värde | 938 | 938 |
| MSEK | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets ingång | 938 | 938 |
| Redovisat värde | 938 | 938 |
Sammanställningen omfattar såväl direktägda dotterföretag som indirekt ägda dotterföretag.
| Bolagsnamn | Organisationsnummer | Säte | Andel i % | Redovisat värde, MSEK |
|---|---|---|---|---|
| Scandinavian Standard Nordic AB | 556921-0619 | Stockholm, Sverige | 100 | 938 |
| Scandi Standard ApS | 25 710 029 | Farre, Danmark | 100 | |
| Naapurin Maalaiskana OY | 2644740-9 | Lieto, Finland | 100 | |
| Kronfågel Holding AB | 556529-6372 | Stockholm, Sverige | 100 | |
| Kronfågel AB | 556145-4223 | Stockholm, Sverige | 100 | |
| SweHatch AB | 556033-3386 | Stockholm, Sverige | 100 | |
| AB Skånefågel | 556056-1457 | Örkelljunga, Sverige | 100 | |
| Bosarpskyckling AB | 556673-6608 | Stockholm, Sverige | 100 | |
| Danpo A/S | 31 241 316 | Farre, Danmark | 100 | |
| Rokkedahl Foods ApS | 33 576 382 | Nibe, Danmark | 51 | |
| Scandi Standard Norway AS | 911 561 077 | Oslo, Norge | 100 | |
| Den Stolte Hane AS | 980 403 715 | Jæren, Norge | 100 | |
| Scandi Standard Ireland Holding AB | 559119-0789 | Stockholm, Sverige | 100 | |
| Carton Bros ULC | 7313 | Dublin, Irland | 100 | |
| Summa, moderbolaget | 938 |
| MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| Lånefordringar och kundfordringar | ||
| Långfristiga räntebärande fordringar hos koncernföretag | – | – |
| Summa | – | – |
| Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde | ||
| Skulder till koncernföretag | 0 | 320 |
| Summa | 0 | 320 |
Inga derivatinstrument finns i moderbolaget. Se not 22 för upplysningar om räntebärande skulder.# Not 31 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
| MSEK | 31 dec 2022 | 31 dec 2021 |
|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | ||
| Borgensförbindelse för dotterbolag | 2 | 9 |
| Proprieborgen långfristiga kreditfaciliteter | 2 090 | 2 200 |
| Summa | 2 102 | 2 211 |
Styrelsen föreslår en utdelning för räkenskapsåret 2022 om 1,15 SEK (0,00) per aktie, motsvarande 75 (0) MSEK till årsstämman 2023 baserat på antalet utestående aktier per den 31 december 2022.
Följande medel står till årsstämmans förfogande:
| SEK | |
|---|---|
| Överkursfond | 645 155 862 |
| Ackumulerat underskott | –16 712 342 |
| Årets resultat | 408 252 088 |
| Summa | 1 036 695 608 |
| SEK | |
|---|---|
| Utdelning till aktieägare | –75 126 239 |
| Att överföra i ny räkning | 961 569 369 |
| Summa | 1 036 695 608 |
Sid 123 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
Följande medel står till årsstämmans förfogande:
| SEK | |
|---|---|
| Överkursfond | 645 155 862 |
| Ackumulerat underskott | –16 712 342 |
| Årets resultat | 408 252 088 |
| Summa | 1 036 695 608 |
| SEK | |
|---|---|
| Utdelning till aktieägarna | –75 126 239 |
| Att överföra i ny räkning | 961 569 369 |
| Summa | 1 036 695 608 |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed, och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de bolag som ingår i koncernen står inför.
Michael Parker
Styrelseledamot
Paulo Gaspar
Styrelseledamot
Øystein Engebretsen
Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse lämnades den 23 mars 2023.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund
Auktoriserad revisor
Jonas Tunestål
Vd och koncernchef
Henrik Hjalmarsson
Styrelseledamot
Cecilia Lannebo
Styrelseledamot
Pia Gideon
Styrelseledamot
Johan Bygge
Styrelsens ordförande
Koncernens och moderbolagets årsredovisning fastställs av årsstämman den 4 maj 2023.
Stockholm den 23 mars 2023
Sid 124 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
Till årsstämman i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Scandi Standard AB (publ) för år 2022. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 77–124 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och rapport över finansiell ställning för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi har anpassat vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
Vår koncernrevision omfattar 11 rapporterande enheter i fyra länder i Norden samt Irland. Vi har inriktat vår revision mot de rapporterande enheterna i varje land med hänsyn tagen till befintlig kontrollmiljö och affärsprocesser på respektive enhetsnivå samt även koncernledningens övervakande kontroller för respektive enhet. Koncernens operativa verksamhet, som är en integrerad matrisorganisation, utgörs av segmenten Ready-to-cook, Ready-to-eat och övrigt.
När vi fastställde vår övergripande revisionsansats och revisionsplan bestämde vi vilken typ av arbete som behövde utföras för respektive rapporterande enhet av lokal revisor. För de mest väsentliga enheterna har vi krävt en fullständig revision av enheternas finansiella information.
Koncernens konsolidering, tilläggsupplysningar till de finansiella rapporterna och ett antal mer komplexa transaktioner, samt de svenska bolagen har reviderats av det centrala revisionsteamet. Den centrala revisionen har bland annat innefattat nedskrivningstest av goodwill och andra immateriella tillgångar som inte skrivs av, långsiktiga ersättningsprogram för ledande befattningshavare, företagsförvärv och pensionsskulder.
Enheter som ingår i koncernrevisionen representerar cirka 90 procent av koncernens nettoomsättning.
Vår revision utförs kontinuerligt under året. För delårsperioden avseende perioden 1 januari till 30 september 2022 har vi avgivit en översiktlig granskningsberättelse. I samband med publiceringen av bolagets delårsrapport för det tredje kvartalet och bokslutskommunikén rapporteras våra iakttagelser till koncernledningen och revisionsutskottet. Vi rapporterar även våra iakttagelser till styrelsen i samband med att årsbokslutet färdigställts.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt för att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Sid 125 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
Vår revision har omfattat en bedömning av koncernens redovisningsprinciper för reservering av inkurans, analytisk genomgång samt förfrågningar hos controllers och detaljister av lagersaldon. Vi har på stickprovs basis testat, produktkalkyler för färdigvarulager, in- och utleveranser från lager samt deltagit vid inventeringar på alla relevanta lagerplatser för att verifiera existens. Vår revision har inkluderat granskning av ledningens bedömningar av inkurans och nedskrivningar, bla genom att granska trögrörlighet i lager, förväntade framtida försäljningspriser för främst frysta produkter och produkter som försäljs på exportmarknaden. Vi har på stickprovs basis testat att sålda produkters anskaffningsvärde ej understiger nettoförsäljningsvärdet i januari 2023.
Se årsredovisningen not 17 Varulager och not 1 Redovisningsprinciper och not 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar.# Värdering av Goodwill och immateriella tillgångar
Se årsredovisningen not 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggnings- tillgångar samt av nyttjanderättstillgångar och not 11 Immateriella anläggningstillgångar samt not 1 redovisningsprinciper och not 2 viktiga uppskattningar och bedömningar.
Majoriteten av de immateriella tillgångarna i Scandi Standard har förvärvats externt, främst genom företagsförvärv. Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod som goodwill och vissa varumärken är inte föremål för årliga avskrivningar. Istället visar årliga nedskrivningstest om det redovisade värdet för den kassagenererande enheten fortfarande kan försvaras. Avseende förvärvade kund och leverantörsrelationer och vissa varumärken sker avskrivningar enligt plan.
Under 2021 ändrade Scandi Standard sin segmentsredovisning och CGU från länder till Ready to Cook och Ready to Eat. Det redovisade värdet på goodwill uppgår till 971 miljoner kronor den 31 december 2022. Immate- riella tillgångar hänförliga till varumärken med obestämbar nyttjandeperiod som inte skrivs av omfattar olika varumärken som förvärvats i Sverige, Danmark och Norge. Det redovisade värdet på dessa varu- märken uppgår till 401 miljoner kronor den 31 december 2022. Goodwill och varumärken är väsentliga tillgångar i koncernens balansräkning.
Under 2022 har inga nedskrivningar redovisats avseende good- will eller varumärken i Norge, Danmark och Sverige som inte skrivs av. Ledningens uppskattningar av de immateriella tillgångarnas potential att generera framtida kassa- flöden och andra antaganden är avgörande vid upprättande av de årliga nedskrivningstesterna. Givet det stora inslaget av uppskattningar och bedömningar i nedskrivningstestet av goodwill och varumär- ken utgör detta ett för revisionen särskilt betydelsefullt område.
Vi har i samband med vår revision utfört granskningsåtgärder för att verifiera att nedskrivningstest av goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod är baserade på allmänt vedertagna värderingsmetoder, matematiskt korrekta och baserade på rimliga antaganden om bland annat framtida kassaflöden och diskonteringsräntor. Vi har vidare utvärderat modellen för nedskrivningstest och av betydande antaganden i nedskriv- ningsprövningarna om framtida kassaflöden och diskonteringsränta för beräkningen de kassagenere- rande enheternas nyttjandevärde. Vi har verifierat att antaganden som använts i prognoserna överensstämmer med tidigare perio- ders resultat, prognoser och företagsledningens strategiska planer samt mot externa relevanta data. Vi har utvärderat företagsledningens analys av känsligheten i värderingen för förändringar i dessa antaganden som skulle kunna medföra att ett nedskrivningsbehov föreligger. Vi har med ledningen diskutera att det inte föreligger några väsentliga förändringar i kund- och leverantörs portföljen som skulle kunna föranleda en risk för nedskrivning i immateriella tillgångar för kund och leverantörsrelationer. Vi har bedömt upplysningar som lämnas i not 6 och 11 avseende goodwill, varumärken, kund- och leverantörsrelationer är ändamålsenliga.
Sid 126 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis- ningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–41 och 129–134 samt 149. Annan information består även av Ersätt- ningsrapport som vi inhämtade före datumet för denna revisions- berättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovis- ningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncern- redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvän- dig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis- ningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedöm- ningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tilläm- pas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrel- sens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovis- ningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsre- dovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektio- nens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direk- törens förvaltning för Scandi Standard AB (publ) för år 2022 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkese- tiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Sid 127 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlö- pande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokfö- ringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägen- heter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.# REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Scandi Standard AB (publ) för år 2022. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Scandi Standard AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig heter eller misstag.
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprät tad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och närliggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effekten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och eget kapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB utsågs till Scandi Standard AB (publ)s revisor av årsstämman den 4 maj 2022 och har varit bolagets revisor sedan 9 september 2013.
Stockholm den 23 mars 2023
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund
Auktoriserad revisor
Huvudansvarig revisor
Sid 128 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
MSEK där ej annat angivits
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 12 119 | 10 101 | 9 940 | 9 891 | 8 797 |
| EBITDA | 722 | 598 | 699 | 748 | 662 |
| Rörelseresultat | 290 | 222 | 351 | 424 | 333 |
| Årets resultat | 138 | 103 | 208 | 237 | 200 |
| Resultat per aktie, SEK | 2,02 | 1,60 | 3,16 | 3,60 | 3,05 |
| Justerad EBITDA 1) | 722 | 589 | 756 | 753 | 696 |
| Justerad EBITDA-marginal 1) ,% | 6,0 | 5,8 | 7,6 | 7,6 | 7,9 |
| Justerat rörelseresultat 1) | 290 | 213 | 410 | 431 | 367 |
| Justerad rörelsemarginal 1) ,% | 2,4 | 2,1 | 4,1 | 4,4 | 4,1 |
| Utdelning, SEK 4) | 1,15 | – | 1,25 | – | 2,00 |
| Operativt kassaflöde 2) | 197 | 347 | 476 | 536 | 354 |
| Nettoinvesteringar | 311 | 306 | 355 | 419 | 371 |
| Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) 1) , % | 6,7 | 5,2 | 8,4 | 10,3 | 9,5 |
| Soliditet, % | 33,5 | 30,0 | 29,4 | 27,7 | 26,5 |
| Genomsnittligt antal anställda | 3 294 | 3 215 | 3 220 | 3 266 | 3 005 |
1) För beskrivning av jämförelsestörande poster, se tabell till höger
2) Omklassificering av kassaflödeseffekt för leasingtillgångar har gjorts för 2020 och 2019
3) Jämförelsetalen för 2018 har i förekommande fall justerats för förändrade redovisningsprinciper enligt IFRS 16 Leasing
4) Styrelsens förslag till utdelning 2022
Jämförelsestörande poster i EBITDA och rörelseresultatet 1)
| 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Justering av skuld för tilläggs köpeskilling 2) | – | -9 | -52 | – | – |
| Nedläggning av produktion 3) | – | – | – | -7 | -23 |
| Transaktionskostnader 4) | – | – | – | – | -11 |
| Summa jämförelsestörande poster i EBITDA | – | -9 | -59 | -7 | -34 |
1) Scandi Standard har under första kvartalet 2021 implementerat en ny definition för jämförelsestörande poster som innebär en striktare klassificering av dessa poster. Jämförelsestörande poster för åren 2020 till 2017 har omräknats vilket påverkar de alternativa nyckeltalen justerad EBITDA och justerat rörelseresultat (justerad EBIT)
2) För år 2021 intäkter hänförligt till minskning av skuld vid utbetald slutlikvid för tilläggs-köpeskilling relaterad till förvärvet av Manor Farm om 22 MSEK och för år 2020 en kostnad om 52 MSEK hänförligt till ökning av skuld för tilläggs-köpeskilling relaterad till förvärvet av Manor Farm. I tillägg för år 2021 kostnader hänförligt till en slutlikvid relaterad till förvärvet av den finska verksamheten om –13 MSEK
3) För 2020, kostnader hänförliga till omstrukturering av ett dotterbolag i Sverige med avslut av ett långtidskontrakt och nedskrivningar av tillgångar. För 2019, nedläggning av kläckeri i Finland i andra kvartalet 2019 och förändring av produktion i Sverige under 2018
4) Transaktionskostnader för avslutade och icke avslutade förvärv, samt kostnader i samband med bildandet av Scandi Standard koncernen
Fem år i sammandrag
Sid 129 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
Ready-to-cook, MSEK
| Kv1 2020 | Kv2 2020 | Kv3 2020 | Kv4 2020 | 2020 | Kv1 2021 | Kv2 2021 | Kv3 2021 | Kv4 2021 | 2021 | Kv1 2022 | Kv2 2022 | Kv3 2022 | Kv4 2022 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1 899 | 1 912 | 1 983 | 1 824 | 7 619 | 1 938 | 1 943 | 1 942 | 1 789 | 7 611 | 2 046 | 2 199 | 2 265 | 2 164 | 8 674 |
| Justerad EBITDA | 138 | 170 | 175 | 139 | 622 | 147 | 142 | 88 | 47 | 424 | 80 | 96 | 116 | 115 | 406 |
| Avskrivningar materiella anläggningstillgångar | –57 | –60 | –58 | –65 | –240 | –65 | –64 | –69 | –68 | –266 | –69 | –99 | –69 | –78 | –315 |
| Justerad EBITA | 81 | 111 | 117 | 74 | 382 | 82 | 77 | 20 | –21 | 158 | 11 | -3 | 46 | 37 | 92 |
| Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar | –13 | –13 | –12 | –12 | –50 | –13 | –12 | –12 | –13 | –50 | –13 | –13 | –13 | –8 | –47 |
| Justerad EBIT | 68 | 98 | 105 | 63 | 333 | 69 | 65 | 7 | –32 | 110 | –2 | -16 | 34 | – | – |
| Kv1 2020 | Kv2 2020 | Kv3 2020 | Kv4 2020 | 2020 | Kv1 2021 | Kv2 2021 | Kv3 2021 | Kv4 2021 | 2021 | Kv1 2022 | Kv2 2022 | Kv3 2022 | Kv4 2022 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 476 | 426 | 532 | 476 | 1 911 | 444 | 536 | 589 | 543 | 2 112 | 643 | 748 | 802 | 756 | 2 949 |
| Justerad EBITDA | 26 | 21 | 55 | 39 | 141 | 38 | 47 | 58 | 44 | 187 | 48 | 64 | 83 | 66 | 260 |
| Avskrivningar materiella anläggningstillgångar | –12 | –12 | –11 | –11 | –47 | –12 | –12 | –12 | –12 | –49 | –13 | –13 | –12 | –13 | –51 |
| Justerad EBITA | 13 | 9 | 44 | 28 | 94 | 26 | 35 | 46 | 31 | 138 | 35 | 51 | 70 | 53 | 209 |
| Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Justerad EBIT | 13 | 9 | 44 | 29 | 95 | 26 | 35 | 46 | 32 | 138 | 35 | 51 | 70 | 53 | 209 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| EBIT 1) | 13 | 9 | 44 | 29 | 95 | 26 | 35 | 46 | 32 | 138 | 35 | 51 | 70 | 53 | 209 |
| Justerad EBITDA marginal, % | 5,4% | 5,0% | 10,4% | 8,2% | 7,4% | 8,6% | 8,7% | 9,8% | 8,1% | 8,8% | 7,4% | 8,5% | 10,3% | 8,7% | 8,8% |
| Justerad EBITA marginal, % | 2,8% | 2,2% | 8,2% | 5,8% | 4,9% | 5,9% | 6,5% | 7,8% | 5,8% | 6,5% | 5,5% | 6,8% | 8,8% | 7,0% | 7,1% |
| Justerad EBIT marginal, % | 2,8% | 2,2% | 8,2% | 6,1% | 5,0% | 5,9% | 6,5% | 7,8% | 5,8% | 6,6% | 5,5% | 6,8% | 8,8% | 7,0% | 7,1% |
| EBIT marginal, % | 2,8% | 2,2% | 8,2% | 6,1% | 5,0% | 5,9% | 6,5% | 7,8% | 5,8% | 6,6% | 5,5% | 6,8% | 8,8% | 7,0% | 7,1% |
1) Inkluderar intäkter från intresseföretag
| Kv1 2020 | Kv2 2020 | Kv3 2020 | Kv4 2020 | 2020 | Kv1 2021 | Kv2 2021 | Kv3 2021 | Kv4 2021 | 2021 | Kv1 2022 | Kv2 2022 | Kv3 2022 | Kv4 2022 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 103 | 110 | 106 | 92 | 411 | 88 | 85 | 102 | 103 | 377 | 104 | 109 | 135 | 149 | 496 |
| Justerad EBITDA | 2 | 5 | 5 | 0 | 11 | –1 | 0 | 5 | 11 | 15 | 10 | 19 | 23 | 26 | 79 |
| Avskrivningar materiella anläggningstillgångar | –1 | –1 | –1 | –1 | –4 | 0 | –1 | –1 | 0 | –3 | 0 | –1 | –1 | 4 | 2 |
| Justerad EBITA | 1 | 4 | 4 | –1 | 7 | –2 | –1 | 5 | 11 | 13 | 10 | 18 | 22 | 30 | 81 |
| Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 0 | 0 | 0 | –5 | –5 |
| Justerad EBIT | 1 | 4 | 4 | –1 | 7 | –2 | –1 | 5 | 11 | 13 | 10 | 18 | 22 | 25 | 76 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 0 | 0 | 0 | – | – |
| EBIT 1) | 1 | 4 | 4 | –1 | 7 | –2 | –1 | 5 | 11 | 13 | 10 | 18 | 22 | 25 | 76 |
| Justerad EBITDA marginal, % | 1,8% | 4,3% | 4,4% | –0,5% | 2,6% | –1,5% | –0,1% | 5,4% | 10,7% | 4,0% | 9,7% | 17,9% | 17,1% | 17,6% | 15,9% |
| Justerad EBITA marginal, % | 0,7% | 3,3% | 3,6% | –1,2% | 1,7% | –2,0% | –1,0% | 4,5% | 10,3% | 3,3% | 9,4% | 17,0% | 16,5% | 20,5% | 16,3% |
| Justerad EBIT marginal, % | 0,7% | 3,3% | 3,6% | –1,2% | 1,7% | –2,0% | –1,0% | 4,6% | 10,5% | 3,4% | 9,4% | 17,0% | 16,5% | 17,1% | 15,3% |
| EBIT marginal, % | 0,6% | 3,3% | 3,6% | –1,2% | 1,7% | –2,0% | –1,0% | –8,4% | 10,5% | –0,1% | 9,4% | 17,0% | 16,5% | 17,1% | 15,3% |
1) Inkluderar intäkter från intresseföretag
| Kv1 2020 | Kv2 2020 | Kv3 2020 | Kv4 2020 | 2020 | Kv1 2021 | Kv2 2021 | Kv3 2021 | Kv4 2021 | 2021 | Kv1 2022 | Kv2 2022 | Kv3 2022 | Kv4 2022 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | – | – | – | – | – | – | – | 0 | 0 | 0 | – | – | – | – | – |
| Justerad EBITDA | –6 | –4 | –3 | –5 | –18 | –3 | –17 | –12 | –4 | –37 | –2 | –7 | –9 | –5 | –23 |
| Avskrivningar materiella anläggningstillgångar | –1 | –2 | –2 | –3 | –8 | –3 | –3 | –3 | –3 | –11 | –5 | –5 | –5 | –4 | –18 |
| Justerad EBITA | –7 | –6 | –6 | –7 | –26 | –6 | –20 | –15 | –7 | –48 | –6 | –12 | –14 | –10 | –41 |
| Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Justerad EBIT | –7 | –6 | –6 | –7 | –26 | –6 | –20 | –15 | –7 | –48 | –6 | –12 | –14 | –10 | –41 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | –31 | –21 | –52 | – | –4 | –13 | 26 | 9 | – | – | – | – | – |
| EBIT 1) | –7 | –6 | –37 | –28 | –78 | –6 | –24 | –28 | 19 | –39 | –6 | –12 | –14 | –10 | –41 |
| Justerad EBITDA marginal, % | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Justerad EBITA marginal, % | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Justerad EBIT marginal, % | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| EBIT marginal, % | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
1) Inkluderar intäkter från intresseföretag
| Kv1 2020 | Kv2 2020 | Kv3 2020 | Kv4 2020 | 2020 | Kv1 2021 | Kv2 2021 | Kv3 2021 | Kv4 2021 | 2021 | Kv1 2022 | Kv2 2022 | Kv3 2022 | Kv4 2022 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 479 | 2 448 | 2 621 | 2 393 | 9 940 | 2 469 | 2 564 | 2 632 | 2 435 | 10 101 | 2 793 | 3 056 | 3 202 | 3 069 | 12 119 |
| Justerad EBITDA | 159 | 192 | 232 | 173 | 756 | 180 | 171 | 139 | 98 | 589 | 136 | 172 | 212 | 202 | 722 |
| Avskrivningar materiella anläggningstillgångar | –72 | –75 | –72 | –80 | –299 | –80 | –80 | –84 | –84 | –328 | –86 | –117 | –87 | –91 | –382 |
| Justerad EBITA | 87 | 117 | 159 | 93 | 457 | 100 | 92 | 55 | 14 | 261 | 50 | 55 | 125 | 110 | 340 |
| Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar | –13 | –13 | –12 | –12 | –50 | –13 | –12 | –12 | –12 | –50 | –13 | –13 | –13 | –13 | –52 |
| Justerad EBIT | 75 | 105 | 147 | 83 | 410 | 88 | 79 | 43 | 3 | 213 | 37 | 42 | 112 | 99 | 290 |
| Jämförelsestörande poster | – | – | –31 | –28 | –59 | – | –4 | –13 | 26 | 9 | – | – | – | – | – |
| EBIT 1) | 75 | 105 | 116 | 56 | 351 | 88 | 75 | 30 | 30 | 222 | 37 | 42 | 112 | 99 | 290 |
| Justerad EBITDA marginal, % | 6,4% | 7,8% | 8,8% | 7,2% | 7,6% | 7,3% | 6,7% | 5,3% | 4,0% | 5,8% | 4,9% | 5,6% | 6,6% | 6,6% | 6,0% |
| Justerad EBITA marginal, % | 3,5% | 4,8% | 6,1% | 3,9% | 4,6% | 4,1% | 3,6% | 2,1% | 0,6% | 2,6% | 1,8% | 1,8% | 3,9% | 3,6% | 2,8% |
| Justerad EBIT marginal, % | 3,0% | 4,3% | 5,6% | 3,5% | 4,1% | 3,5% | 3,1% | 1,6% | 0,1% | 2,1% | 1,3% | 1,4% | 3,5% | 3,2% | 2,4% |
| EBIT marginal, % | 3,0% | 4,3% | 4,4% | 2,3% | 3,5% | 3,5% | 2,9% | 1,1% | 1,2% | 2,2% | 1,3% | 1,4% | 3,5% | 3,2% | 2,4% |
1) Inkluderar intäkter från intresseföretag
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning A | 12 119 | 10 101 |
| Årets resultat B | 138 | 103 |
| + Återföring av skatt på årets resultat | 47 | 37 |
| Resultat efter finansnetto C | 186 | 140 |
| + Återföring av finansiella intäkter och kostnader, netto | 105 | 83 |
| Rörelseresultat D | 290 | 222 |
| + Återföring av av- och nedskrivningar | 434 | 378 |
| + Återföring av resultat från andelar i intresseföretag | –2 | –2 |
| EBITDA E | 722 | 598 |
| Jämförelsestörande poster i rörelseresultat F | – | –9 |
| Justerat rörelseresultat D+F | 290 | 213 |
| Justerad rörelsemarginal, % (D+F)/A | 2,4 | 2,1 |
| Jämförelsestörande poster i EBITDA G | – | –9 |
| Justerad EBITDA E+G | 722 | 589 |
| Justerad EBITDA-marginal, % (E+G)/A | 6,0 | 5,8 |
Scandi Standard-koncernen använder sig av nedan alternativa nyckeltal. Koncernen anser att de presenterade alternativa nyckeltalen är användbara vid läsningen av de finansiella rapporterna för att förstå koncernens resultatgenerering före investeringar i anläggningstillgångar, bedöma koncernens möjlighet till utdelning och strategiska investeringar samt att bedöma koncernens möjlighet att leva upp till finansiella åtaganden.
| 31 dec 2022 | 31 dec 2021 | |
|---|---|---|
| Totala tillgångar | 6 965 | 6 494 |
| Ej räntebärande långfristiga skulder | ||
| | –211 | –178 |
| | –71 | –65 |
| Summa ej räntebärande långfristiga skulder | –283 | –243 |
| Ej räntebärande kortfristiga skulder | ||
| Leverantörsskulder | –1 619 | –1 291 |
| Skatteskulder | –56 | –55 |
| Övriga kortfristiga skulder | – | –179 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | –657 | –433 |
| Summa ej räntebärande kortfristiga skulder | –2 332 | –1 958 |
| Sysselsatt kapital | 4 351 | 4 293 |
| Likvida medel | –3 | –350 |
| Operativt kapital | 4 348 | 3 943 |
| Genomsnittligt sysselsatt kapital H | 4 322 | 4 268 |
| Genomsnittligt operativt kapital I | 4 146 | 3 887 |
| Rörelseresultat rullande 12 månader | 290 | 222 |
| Justerat rörelseresultat, rullande 12 mån J | 290 | 213 |
| Finansiella intäkter K | 1 | 2 |
| Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (J+K)/H | 6,7 | 5,2 |
| Justerad avkastning på operativt kapital (ROC), % J/I | 7,0 | 5,7 |
| Räntebärande skulder | ||
| Långfristig del av räntebärande skulder | 1 582 | 1 884 |
| Långfristiga leasingskulder | 346 | 367 |
| Derivatinstrument finansiella | –18 | 11 |
| Kortfristiga leasingskulder | 75 | 68 |
| Summa räntebärande skulder | 1 985 | 2 300 |
| Likvida medel | –3 | –350 |
| Räntebärande nettoskuld | 1 983 | 1 980 |
| 2022 | 2021 | |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Rörelseresultat | 290 | 222 |
| Justeringar för icke kassaflödespåverkande poster | ||
| Av- och nedskrivningar | 434 | 378 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | –2 | –2 |
| EBITDA | 722 | 598 |
| Jämförelsestörande poster i EBITDA G | – | –9 |
| Justerad EBITDA | 722 | 589 |
| Term | Definition |
|---|---|
| Justerat resultat för perioden | Periodens resultat justerat för jämförelsestörande poster. |
| Jämförelsestörande poster | Transaktioner eller händelser som sällan förekommer eller är ovanliga i den ordinära affärsverksamheten och som därmed är osannolika att uppstå igen. |
| Kostnader för råvaror och övriga förnödenheter | Kostnader för råvaror och övriga förnödenheter omfattar inköpskostnaden för levande kycklingar och andra råvaror, såsom bland annat förpackningar. |
| Nettoomsättning | Nettoomsättningen är bruttoomsättningen minus rabatter och gemensamma marknadsföringskostnader. |
| Operativt kapital | Summa tillgångar med avdrag för likvida medel och icke räntebärande skulder, inklusive uppskjuten skatteskuld. |
| Justerad avkastning på operativt kapital (ROC) | Justerat rörelseresultat rullande 12 månader (R12M) delat med genomsnittligt operativt kapital. |
| Operativt kassaflöde | Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive betalda finansiella poster netto och betald skatt, med tillägg av nettoinvesteringar i anläggningstillgångar och nettoökning i leasingtillgångar. |
| Justerat operativt kassaflöde | Operativt kassaflöde justerat för jämförelsestörande poster. |
| Produktionskostnader | Produktionskostnader omfattar direkta och indirekta personalkostnader hänförliga till produktionen samt övriga produktionsrelaterade kostnader. |
| R12M | Rullande tolv månader. |
| Resultat per aktie (EPS) | Resultat för perioden, hänförligt till aktieägarna, dividerat med genomsnittligt antal aktier. |
| Justerat resultat per aktie | Justerat resultat för perioden, hänförligt till aktieägarna, dividerat med genomsnittligt antal aktier. |
| RTC | Ready-to-cook. Produkter som behöver tillagas. |
| RTE | Ready-to-eat. Produkter som är tillagade och kan konsumeras direkt eller efter uppvärmning. |
| Räntebärande nettoskuld | Räntebärande skuld exklusive uppläggningsavgifter minus likvida medel. |
| Rörelsekapital | Summa varulager och rörelsefordringar med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder. |
| Rörelsemarginal (EBIT marginal) | Rörelseresultat som en andel av nettoomsättningen. |
| Specifika förklaringsposter | Transaktioner eller händelser som inte kvalificerar som jämförelsestörande poster, då de sannolikt uppstår periodvis i den ordinära affärsverksamheten. Upplysning om dessa poster görs för att underlätta förståelsen och bedömningen av det finansiella resultatet. |
| Sysselsatt kapital | Summa tillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder, inklusive uppskjuten skatteskuld. |
| Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) | Justerat rörelseresultat rullande 12 månader (R12M) plus ränteintäkter delat med genomsnittligt sysselsatt kapital. |
| Övriga rörelseintäkter | Övriga rörelseintäkter är resultatet som inte avser försäljning av kycklingar, såsom uthyrning av mark/byggnader för annan användning, samt betalning från personer som inte är anställda i bolaget för användning av bolagets lunchmatsalar. |
| Övriga rörelsekostnader | Övriga rörelsekostnader omfattar marknadsföringskostnader, kostnad för koncernens personal samt övriga administrativa kostnader. |
Sid 134 | Scandi Standard årsredovisning 2022
MÄNNISKORNA KYCKLINGARNA PLANETEN FINANSIELLTHÅLLBARHET BOLAGSSTYRNINGVÅR AFFÄR
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.