Annual Report • Mar 16, 2018
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Året i korthet | |
|---|---|
| Om Sandvik | 2 |
| Koncernchefens kommentar | 4 |
| Vår vision och strategi | 6 |
| Mål och måluppfyllelse | 7 |
| Våra sju fokusområden | 8 |
| Trender och drivkrafter | 10 |
| Våra verksamheter | |
| Kundsegment | 12 |
| Affärsområden | 16 |
| Uppförandekod | 30 |
| Våra medarbetare | 31 |
| Mänskliga rättigheter | 33 |
| Hälsa och säkerhet | 34 |
| Vår miljö | 36 |
| Regelefterlevnad | 38 |
| Hållbar leverantörskedja | 39 |
| Samhällsengagemang | 40 |
| Vår aktie | 42 |
| Förvaltningsberättelse | |
| Koncernöversikt | 46 |
| Utvecklingen inom affärsområdena | 50 |
| Riskhantering | 54 |
| Bolagsstyrningsrapport | 58 |
| Redovisning | |
| Redovisning koncernen | 64 |
| Resultaträkning | 65 |
| Balansräkning | 66 |
| Förändringar i eget kapital | 68 |
| Kassaflödesanalys | 69 |
| Redovisning moderbolaget | 70 |
| Resultaträkning | 71 |
| Balansräkning | 72 |
| Förändringar i eget kapital | 74 |
| Kassaflödesanalys | 75 |
| Väsentliga redovisningsprinciper | 76 |
| Noter | 84 |
| Styrelsens motivering till | |
| utdelningsförslag | 121 |
| Förslag till vinstdisposition | 122 |
| Revisionsberättelse | 123 |
| Hållbarhetsnoter | 127 |
| Bestyrkanderapport | 145 |
| Styrelse | 146 |
| Koncernledning | 148 |
| Årsstämma och utdelning | 150 |
| Definitioner | 150 |
| Finansiella mål | 151 |
Omslagsfoto: 2017 lanserade Sandvik PrimeTurning™, en helt ny teknik som möjliggör svarvning i alla riktningar. Läs mer på sidorna 20 och 21.
Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 46–122. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten och hållbarhetsredovisningen är definerade på sidan 128. Finansiell data på sidorna 0–6, 8–29 och 50–53 avser kvarvarande verksamhet om inget annat anges, det vill säga exklusive Sandvik Mining Systems.
JUSTERAT RÖRELSERESULTAT, MSEK OCH JUSTERAD RÖRELSEMARGINAL, %1
INTÄKTER, MSEK
90 905 16,1
ORDERINGÅNG, MSEK
95 444
OLYCKSFALLSFREKVENS (LTIFR), KONCERNEN
1,6
ÅTERVUNNEN METALLRÅVARA, %
n Europa, 39 % n Nordamerika, 21 % n Asien, 20 %
n Afrika/Mellanöstern, 9 % n Australien, 6 % n Sydamerika, 5 %
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, %
JUSTERAT RÖRELSERESULTAT, MSEK1
14 638
23,9
79
ANDEL KVINNOR, KONCERNEN, %
JUSTERAT RESULTAT PER AKTIE,
JUSTERAD RÖRELSEMARGINAL, %1
KONCERNEN, SEK 1
8,01
19,4
INTÄKTER PER KUNDSEGMENT INTÄKTER PER MARKNADSOMRÅDE
ERKÄNNANDEN OCH MEDLEMSKAP
Sandvik inkluderades i hållbarhetsindexet 2018 Global 100 Most Sustainable Corporations in the World av Corporate Knights.
Sandvik är medlem av FTSE4Good Index Series, som mäter hur företag presterar beträffande miljö, socialt ansvar och styrning.
Sandvik finns med i det prestigefyllda Dow Jones Sustainability Index (DJSI). Under 2017 presterade Sandvik bättre än 97 procent av jämförbara konkurrenter.
Sandvik inkluderades i 2017 Ethibel Excellence Investment Register, ett tecken på att Sandvik presterar bättre än genomsnittet i
vår bransch när det gäller hållbarhet.
Sandvik inkluderades i RobecoSAM's 2017 Sustainability Yearbook, en förteckning över de mest hållbara företagen i varje bransch.
Sandvik har undertecknat FN:s Global Compact (UNGC).
Sandvik inkluderades i Forbes 2017 Global Top Multinational Performers 2000 list.
1) Justerat för jämförelsestörande poster: –450 miljoner kronor 2:a kvartalet 2017 och +3 910 miljoner kronor 4:e kvartalet 2017.
Sandvik är en internationell högteknologisk industrikoncern med cirka 43 000 medarbetare och försäljning i över 150 länder. Vi fokuserar på att öka våra kunders produktivitet, lönsamhet och hållbarhet. Våra verksamheter bygger på unik kompetens inom materialteknik, stort kunnande om industriprocesser och nära samarbete med kunden.
En marknadsledande tillverkare av verktyg och verktygssytem för avancerad skärande metallbearbetning.
En ledande leverantör av utrustning och verktyg, service, tjänster och tekniska lösningar för gruvindustrin och bergavverkning inom anläggningsindustrin.
En ledande utvecklare och tillverkare av avancerat rostfritt stål, pulverbaserade legeringar och speciallegeringar för de mest krävande industrierna.
Additive Manufacturing
Underground Drilling
Återstående 6 procent av intäkterna och 3 procent av rörelseresultatet är hänförligt till Other Operations (se sidan 53). Intäkterna och rörelseresultatet är exklusive Group Common och rörelseresultatet är justerat för jämförelsestörande poster.
Sandvik är organiserat i tre affärsområden och 18 produktområden. Produktområdena har sina egna strategier och är helt ansvariga för sin verksamhet. De levererar lösningar till framför allt sex kundsegment.
Sandvik kan se tillbaka på ett framgångsrikt 2017 då vi förbättrade resultatet, uppfyllde våra finansiella mål i förtid och levererade ett starkt kassaflöde. I kombination med lyckosamma försäljningar har vi skapat ett mer fokuserat, konsoliderat företag som är redo att växa. Samtidigt steg aktiekursen med 26 procent.
Sedan vi lanserade Sandviks nya strategi 2015 har vi arbetat intensivt för att nå de mål vi satte upp. Det första året ägnades mycket kraft åt att etablera den nya decentraliserade strukturen och vi utvecklade ett tydligt, gemensamt ramverk, The Sandvik Way. Vi flyttade beslutsfattandet närmare kunderna, det vill säga till produktområdena, som numera har karaktären av självständiga bolag med resultatansvar och med fokus på kontinuerliga förbättringar. Under året började vi se resultat av ansträngningarna då vi förbättrade lönsamheten, minskade rörelsekapitalet, levererade ett starkt kassaflöde och minskade skuldsättningsgraden.
Medarbetarna har stöttat den nya strategin och arbetat hårt för att genomföra den, trots att den inneburit organisationsförändringar. Det har gett resultat. Vi har även haft god hjälp av ett gynnsamt marknadsläge och en stark efterfrågan.
Under året avyttrade vi framgångsrikt Sandvik Mining Systems och Sandvik Process Systems samt tecknade avtal om försäljning av svetstrådsverksamheten inom Sandvik Materials Technology samt Sandvik Hyperion. Ambitionen är att även sälja verksamhetsdelen rostfri tråd. I vår strategi slår vi fast att vi ska vara nummer ett eller två på de marknader där vi verkar och efter dessa avyttringar uppfyller vi i stort sett detta. Sammantaget har vi avyttrat cirka 10 procent av koncernen vilket resulterat i ett mer fokuserat, starkare företag.
Den stabila grund vi byggt ger oss utrymme att fokusera på tillväxt. Jag ser tre sätt att växa. Först genom organisk tillväxt, där Sandvik till följd av sin styrka inom innovation och lanseringen av tusentals nya produkter varje år skapar kundvärde. Digitaliseringen är en stark industriell trend där
vi investerar och mobiliserar kompetens för att vara konkurrenskraftiga och där vi ser stora tillväxtmöjligheter. Vi digitaliserar och automatiserar våra egna produkter, processer och tillverkning och vi stärker erbjudandet mot våra kunder genom digitaliseringen. Detta gör inte bara våra kunder mer effektiva utan även mer hållbara. Här finns goda tillväxtmöjligheter inom gruvverksamheten med automatiserade lösningar, och inom metallbearbetning där digitaliserade verktyg och processer ökar kundernas produktivitet. Tillväxt kan också ske genom förvärv, vilket främst är aktuellt inom Sandvik Machining Solutions och då inom områdena runda verktyg, additiv tillverkning (3D-printning), mjukvarulösningar och metrologi (mätteknik).
Affärsområde Sandvik Machining Solutions är stjärnan i vår portfölj som fortsätter att leverera goda resultat. Vinsten förbättrades från en redan hög nivå, samtliga produktområden lyfte sig och kassaflödet var mycket starkt. Affärsområdet lanserade framgångsrikt en rad innovationer, bland annat den revolutionerande PrimeTurning™-tekniken som gör det möjligt att svarva i alla riktningar på ett mycket effektivare och produktivare sätt än med konventionell svarvning. Klas Forsström blev i april 2017 ny affärsområdeschef.
Affärsområde Sandvik Mining and Rock Technology förbättrade resultatet markant, drivet av stark efterfrågan i början av året, dock från låga nivåer. Den starka efterfrågan gjorde att vi ibland hade svårt att hinna leverera, men utvecklingen stabiliserades under andra halvåret. Vi ser goda möjligheter inom automatisering, där vi är marknadsledande, samt inom eftermarknadsaffären.
Affärsområde Sandvik Materials Technology har inte lyckats vända den negativa trend som rått sedan 2014 och som orsakats av låga oljepriser och hård konkurrens från lågprisaktörer. Under året genomförde vi en rad åtgärder, bland annat omfattande besparingsprogram och personalreduktion. Vi kommer att fortsätta att arbeta för förbättrad lönsamhet under ledning av den nya affärsområdeschefen Göran Björkman som tillträdde i november 2017. Under andra halvåret kunde vi se en förbättrad orderingång och ökade volymer.
Ett decentraliserat beslutsfattande nära kunderna är nyckeln till framgång för vårt företag. Inom vissa områden behövs dock samordning och jag brukar säga att smarta chefer samarbetar. I en decentraliserad värld måste vi ha klara och tydliga regler och vi har utvecklat ett gemensamt regelverk som vi kallar The Sandvik Way. Där ingår bland annat vår uppförandekod, vårt visselblåsarsystem Speak Up, vårt performance management-system och den gemensamma ledarskapsmodellen, liksom policyer och processer inom nyckelområden.
Vi ser på hållbarhet utifrån två perspektiv – hur vi kan göra våra kunder mer produktiva och hållbara och hur vi kan bli mer hållbara i vår egen verksamhet. Vi har höga ambitioner och kan i egenskap av ledande företag driva utvecklingen genom att ta fram mer effektiva och mer hållbara lösningar för våra kunder, till exempel produkter som är mer energieffektiva, är säkrare eller utgörs av återvunnet material. Batteridrivna gruvmaskiner och komponenter till solpaneler och bränsleceller är ett par exempel. För att fortsatt ligga i framkant måste vi förstå omvärldens utveckling och krav gällande frågor som energiförsörjning, säkra och hållbara lösningar. Vi måste också förstå vilka utmaningar som vi, våra kunder och kundernas kunder har, som konsekvenserna av en övergång till minskad användning av fossila bränslen eller riskerna med att verka i mindre utvecklade länder.
I vår egen verksamhet måste vi säkerställa att vi arbetar systematiskt med att minska miljöpåverkan och koldioxidutsläpp men antikorruptionsarbete, mångfald, leverantörskontroll och regelefterlevnad är lika viktiga komponenter. Säkerhet på arbetsplatsen är högprioriterat och det är glädjande att vår olycksfallsfrekvens (LTIFR) 2017 var den lägsta i företagets historia.
Hållbarhet är även en allt viktigare komponent när unga människor väljer arbetsgivare och kan vara avgörande för att locka till sig topptalanger. Vårt engagemang manifesteras bland annat i att vi stödjer, och har för avsikt att fortsätta stödja, principerna i Förenta Nationernas Global Compact och jag är övertygad om att våra lösningar kommer att bidra till att FN:s globala mål för hållbar utveckling uppfylls. Det är glädjande att vi ännu en gång kvalificerade oss till prestigefyllda Dow Jones Sustainability Index och även till 2018 Global 100 Most Sustainable Corporations in the World Index. Under året inledde vi ett spännande samarbete med Ingenjörer Utan Gränser som jag har stora förväntningar på.
När jag åker runt i företaget möts jag av otroligt positiva, engagerade medarbetare som älskar Sandvik och vad vi gör. Utan våra medarbetare skulle vi inte ha lyckats åstadkomma de resultatförbättringar och strukturförändringar vi genomfört de senaste åren. Jag vill framföra ett stort tack till alla som bidragit. Vi har lagt en god grund till ett stabilt företag som klarar av att leverera resultat, även när marknadsförutsättningarna är svåra. Det gör att jag känner stor tillförsikt för framtiden och att Sandvik kommer att vara fortsatt framgångsrikt.
Stockholm, februari 2018
Björn Rosengren Vd och koncernchef
Sandvik skapar värde för sina kunder, aktieägare, medarbetare och andra intressenter utifrån sin vision, strategi och kärnverksamhet. Våra kärnvärden – Customer Focus, Innovation, Fair Play och Passion to Win – utgör grunden för vår företagskultur och vårt sätt att arbeta.
Vår ambition är att sätta standarden som andra följer genom att ständigt förbättra vårt erbjudande, vår marknadsnärvaro och vår servicenivå. Vi strävar efter att vara nummer ett eller två för våra kunder inom utvalda marknader och segment.
Customer Focus, Innovation, Fair Play, Passion to Win
Sandviks affärsidé är att utveckla, tillverka och sälja produkter och tjänster med hög förädlingsgrad baserat på våra kärnkompetenser. Syftet är att förbättra kundernas produktivitet, lönsamhet och hållbarhet. Våra verksamheter är i huvudsak koncentrerade till områden där Sandvik är eller har potential att bli världsledande.
Innovation och produktivitet
påverkan Hälsa och säkerhet
Miljö-
Användning, återanvändning och återvinning
avtryck
Sandviks finansiella mål för perioden 2016–2018 föreskriver ett förbättrat rörelseresultat, högre avkastning och en stärkt balansräkning, samt en fortsatt generös utdelningspolicy.
I maj 2016 meddelade Sandvik finansiella mål för treårsperioden 2016–2018. Under 2017 bidrog en kraftigt ökad efterfrågan och interna effektivitetsåtgärder till en betydande förbättring av justerat rörelseresultat och avkastning på sysselsatt kapital. Vid slutet av 2017 uppgick den genomsnittliga justerade EBIT-tillväxten (CAGR) till 16 procent och avkastning på sysselsatt kapital förbättrades med 4,6 procentenheter till 19 procent. Målen för nettoskuldsätt-
Hållbarhetsmål sätts på koncern- och affärsområdesnivå för att hantera risker och utnyttja möjligheter. Affärsområdena integrerar målen i sina verksamheter. Under 2017 arbetade Sandvik för att nå delmålet för olycksfallsfrekvensen (LTIFR) på 1,4. Olycksfallsfrekvens förbättrades med 6 procent till 1,6 vid årets slut (1,7). Varje affärsområde ansvarar för att uppförandekoden efterlevs. I slutet av 2017 hade 93 procent av alla medarbetare och långtidsanställda
1) För mer information, se sidan 151. 2) Föreslagen justerad utdelningkvot.
konsulter genomgått utbildning i uppförandekoden. Energiintensitet mäts som energianvändning per arbetad timme. Sedan 2014 har vi minskat antalet arbetade timmar mer än energianvändningen. Energianvändningen har minskat med 3 procent i absoluta tal, medan arbetade timmar minskade med 10 procent, med 2014 som basår. Andelen återvunnen metallråvara uppgick till 79 procent. Ökad efterfrågan på höglegerade produkter förklarar varför målet inte uppnåddes.
I sin affärsstrategi har Sandvik definierat sju fokusområden som avgörande för att säkerställa stabiliteten och skapa lönsam tillväxt.
Fokus på kärnverksamheten och på att vara nummer ett eller två inom utvalda segment och marknader
Sandvik avyttrade verksamheter som inte tillhörde kärnverksamheten eller som inte nådde upp till vårt mål att vara nummer ett eller nummer två i utvalda segment och marknader. Avyttringen av Sandvik Process Systems och Sandvik Mining Systems genomfördes och avtal
undertecknades om avyttring av svetstrådsverksamheten och Sandvik Hyperion. Avyttringarna motsvarar 10 procent av koncernens intäkter och kommer att generera ett uppskattat kassaflöde på cirka 9 miljarder kronor. Detta var ett led i våra kontinuerliga ansträngningar att skapa en mer konsoliderad portfölj med fokus på kärnverksamheten.
Våra investeringar i forskning och utveckling förblev på en hög nivå. Vi fokuserade på produktinnovationer för att förbättra energieffektiviteten, öka säkerheten och utnyttja möjligheterna till potentiell tillväxt genom digitalisering. Det här är några exempel
på innovationer som gör oss teknologiskt ledande:
Sandviks decentraliserade struktur, som introducerades 2016, med större ansvarsskyldighet och ökad kostnadskontroll var i kraft 2017. Den nya strukturen säkerställer att besluten fattas närmare kunderna, att produktområdena har större ägarskap och ansvarsskyldighet för utveckling och resultat.
I april 2017 besökte Björn Rosengren Sandviks verksamheter i Indien, bland andra Bangalore Design Center och Kanthal-anläggningarna.
Sandvik nådde sina finansiella mål och hade starkt fokus på kostnadseffektivitet under 2017. Rörelseresultaten ökade betydligt med förbättrade marginaler i Sandvik Machining Solutions och Sandvik Mining and Rock Technology. Sandvik hade ett antal förlusttyngda
produktområden 2016, men inte ett enda 2017. Detta har skapat en solid plattform för framtida tillväxt. Affärsområdenas resultat:
Effektivitet och kostnadssänkningar
– Sandvik har satt som mål att förbättra produktiviteten med minst 3 procent årligen (intäkter per anställd). 2017 förbättrades produktiviteten med 8 procent.
– Besparingar från utlovade program som
lanserades 2013 uppgick till 355 miljoner kronor jämfört med förra året. Ytterligare fem enheter stängdes under 2017.
– Utrullningen av The Sandvik Way, vårt koncernövergripande bolagsstyrningssystem, fortsatte.
– Andelen utbildade i uppförandekoden var rekordhög, 93 procent av medarbetarna, inklusive konsulter anlitade över
längre tid. Cirka 25 procent av medarbetarna fick även fördjupad utbildning i ett eller flera av våra fyra program för regelefterlevnad.
– Sandviks visselblåsarsystem, Speak Up, hanterade sammanlagt 224 (265) ärenden där 55 procent av fallen bekräftades.
– Vi ökade takten på utrullningen av vårt program för datasekretess för att möta kraven i den nya europeiska GDPR-lagstiftningen.
– Under 2017 minskade olycksfallsfrekvensen till rekordlåga 1,6 (1,7).
– Vi fortsatte med program som främjar ledarskap och utvecklar viktiga kompetenser. Cirka 500 medarbetare deltog i Sandviks ledarskapsprogram under 2017.
– Under 2017 tillsattes cirka 3 800 lediga tjänster, varav majoriteten utlystes på
den öppna interna arbetsmarknaden.
– Vi använder oss av styrkan hos sociala medier för att kunna hitta potentiella medarbetare på ett målinriktat och effektivt sätt. Det är nödvändigt eftersom nya marknader kräver nya kompetenser.
– Vi stärkte vårt fokus på mångfald och inkludering i verksamheten.
Sandvik har definierat de omvärldsfaktorer och drivkrafter som har störst påverkan på bolaget och som vi i nära dialog med våra kunder förhåller oss till för att generera en stabil och lönsam tillväxt.
Vi befinner oss mitt i en revolutionerande utveckling av nya material. Innovativa legeringar, nanomaterial och nya pulvertekniker
skapar nya möjligheter. Egenskaper som efterfrågas är bland annat mer hållbara, lätta produkter, förbättrad hållfasthet och korrosionsbeständighet. De nya materialen medför oftast en minskad miljöpåverkan eftersom exempelvis lägre vikt leder till minskad bränslekonsumtion. Sandvik satsar stora resurser på materialutveckling och är världsledande på området.
Den tillverkande industrin genomgår en av de största transformeringarna genom tiderna, en omvandling som brukar kallas
Industry 4.0 och innebär en övergång till digitalisering och automatisering. Tillgång till omfattande datamängder, sofistikerade analysverktyg, robotisering och artificiell intelligens skapar nya affärsmöjligheter. Sandvik erbjuder digitaliserade lösningar och service för att optimera sina kunders verksamheter avseende kostnader, produktivitet och miljöpåverkan. Automatiserade gruvor, intelligenta rör och digitala verktyg är exempel på hur Sandvik utvecklar nya lösningar.
Additiv tillverkning (3D-printning) är ett exempel på en ny teknik som kräver färre tillverkningssteg och minskar miljöpåverkan genom lättare produkter och mindre materialåtgång. En annan ny tillverkningsmetod är multiaxelteknik där man kan bearbeta materialet från flera olika håll. Den ökar effektiviteten och möjliggör helt nya typer av produkter. Optimering av tillverkningsprocesserna minskar koldioxidutsläpp och kostnader och förbättrar produktiviteten.
KNAPPA RESURSER OCH ENERGIOMSTÄLLNING En växande global befolkning och ekonomi gör att allt fler ska dela på jordens resurser. Det kommer att kräva en omställning till mer hållbar energi och tekniker samt en ökad grad av återvinning. Fordonsindustrin genomgår till exempel en omvandling från bensin- och dieselbilar till elbilar, hybridbilar och vätgasbilar. Sandvik bidrar med nya lösningar som eldrivna borriggar och utvecklar material till solpaneler och vätgasbilar. Vi utvecklar även nya tekniker inom metallbearbetning som bidrar till minskad miljöpåverkan och eftersträvar ökad återvinning i våra verksamheter.
Världens ledare har förbundit sig till sjutton globala mål för hållbar utveckling. För att målen ska uppfyllas krävs samarbete över gränserna mellan civilsamhället, forskningsvärlden och näringsliv. Sandvik har definierat vilka mål som är mest relevanta för företaget och till vilka vi aktivt bidrar:
Mer information om Sandvik och FN:s hållbarhetsmål återfinns på sidan 140.
Oavsett om det är under jord eller uppe i luften ökar Sandviks innovativa produkter och lösningar kundens produktivitet, lönsamhet, säkerhet och hållbarhet. Vi erbjuder produkter och tjänster till många olika kunder inom våra sex största kundsegment: gruvor, verkstad, fordon, energi, anläggning och flyg.
Intäkter per kundsegment 2017. Återstående 4 procent omfattar huvudsakligen konsument, elektronik och kemi.
Utvecklingen i gruvindustrin styrs av malmproduktion, råvarupriser och kapitalinvesteringar. Den har relativt få kunder, men de är stora och huvudsakligen globala – för dem är tillgänglighet, produktivitet, säkerhet och totalkostnad det viktigaste.
Våra gruvlastmaskiner och gruvtruckar är konstruerade för säkerhet, produktivitet och pålitlighet i de tuffaste förhållanden. De är robusta, kompakta, lättmanövrerade och ergonomiska med mycket hög kapacitet för sin storlek och med en mycket låg kostnad per ton.
AUTOMATISERING OCH ÖVERVAKNING Våra system för gruvautomation omfattar allt från enskilda maskiner till kontroll av hela maskinparken.
Med tre av de fem ledande varumärkena för skärverktyg är Sandvik en branschauktoritet inom skärande bearbetning. Våra verktyg och verktygssystem för skärande metallbearbetning liksom våra avancerade material och komponenter används i verkstadsindustrin över hela världen. De ökar
produktivitet, lönsamhet, kvalitet och säkerhet och minskar även påverkan på miljön. Sandvik är också globalt ledande inom höglegerat metallpulver för olika användningsområden som additiv tillverkning och metallformsprutning (MIM).
Silent Tools™ Plus är en uppkopplad lösning för optimering av invändig svarvning med långa överhäng. Lösningen ger tillgång till information om vad som händer inne i maskinen och komponenten vilket gör det möjligt att fatta välunderbyggda beslut för produktiv tillverkning.
Sandvik har en världsledande position inom produktion och försäljning av metallpulver till en mängd olika tekniker och tillämpningar med högt värde och stor tillväxtpotential.
En betydande andel av konsumtionen av skärverktyg och rostfritt stål och höglegerade produkter inom energisektorn är relaterad till olje- och gasindustrin och antalet oljeriggar i drift. Sandvik erbjuder lösningar för alla typer av energiproduktion, inklusive ren och förnybar energi. Vårt belagda bandstål används exempelvis för olika typer av bränsleceller. Vi tillhandahåller höglegerade produkter som sömlösa, rostfria stålrör för utvalda nischer i de mest krävande industrierna, samt verktyg och verktygssystem som uppfyller industrins behov inom skärande bearbetning.
Control lines är ledningar som används för att styra driften av oljekällor på ett säkert sätt. De styr flera olika funktioner och ventiler på djupet via ett hydrauliksystem.
Fordonsindustrin är en av de största förbrukarna av skärverktyg. Våra verktyg och system för svarvning, fräsning och borrning i metall ökar produktiviteten vid tillverkning av till exempel motorer och växellådor.
Våra rostfria och höglegerade produkter återfinns i bland annat säkerhetsbälten, krockkuddar, bromsar, luftkonditionering och i olika instrument.
VERKTYG FÖR METALLBEARBETNING Avancerade verktyg används för att tillverka komponenter till växellådor och motorer i bland annat stål, rostfritt stål, aluminium och gjutjärn.
Med den elektriska flödesvärmaren från Kanthal är det möjligt för testföretagen inom fordonsindustrin att öka temperaturen på luft- och gasflöden från det normala 850 °C till 1 100 °C (1 562–2 012 °F) med noll utsläpp. Den högre temperaturen möjliggör tuffare tester av nya material till industrins allt mer kompakta motorkonstruktioner.
Inom anläggningsindustrin är vi aktiva i nischer inom bergavverkning och kunderna är oftast små till medelstora entreprenörsföretag och stenbrott. Branschen är mycket projektbaserad med regionalt fokus och dess flexibla natur gör att det ställs höga krav på utrustningens tillgänglighet.
Vi tillhandahåller produkter och tjänster som ökar kundens säkerhet och produktivitet inom anläggningsindustrin vid brytning, borrning, krossning och sortering. Användningsområdena omfattar tunneldrivning, stenbrytning, väg- och vattenbyggnad, rivning och återvinning.
Våra hydraulhammare, bomsystem, verktyg och tillbehör möjliggör problemfri drift i verksamheter som exempelvis stenbrytning.
KROSSNING OCH SORTERING Stationära och mobila krossar, liksom ett brett utbud av siktar, transportörer och service ökar kundens effektivitet.
Vi har ett nära samarbete med världens flygplanstillverkare. När flygindustrin använder nya material för att tillverka lättare, säkrare och bränslesnålare flygplan är avancerade verktygssystem och lättviktsmaterial avgörande.
Våra sömlösa rör i avancerade rostfria stål, nickellegeringar och titan öppnar nya möjligheter för ökad säkerhet, bränslebesparing och felfri drift under högt tryck. Rören används i applikationer som bränsle- och hydraulledningar samt instrumentering.
Det finns ungefär en miljon hål i ett flygplan för bland annat nitar och skruvar. Det kräver många borroperationer.
Termoelement används i stor utsträckning där exakt temperaturmätning är avgörande. Sandviks produktområde Kanthal är ledande inom produktion av ett brett utbud av tråd och bandmaterial för termoelement.
Vi började decentralisera vår organisation och konsolidera Sandviks verksamhetsportfölj 2016 för att förbättra den långsiktiga effektiviteten och närheten till kunden. Våra tre affärsområden – Sandvik Machining Solutions, Sandvik Mining and Rock Technology och Sandvik Materials Technology – är uppdelade i 18 produktområden med fullt ansvar för verksamheten.
En marknadsledande tillverkare av verktyg och verktygssystem för avancerad skärande metallbearbetning.
Att arbeta för att expandera marknadspositionen genom organisk tillväxt, innovation och nischade förvärv inom kärnverksamheten. En annan del är att expandera utanför kärnverksamheterna till förbearbetning och efterbearbetning samt additiv tillverkning.
En ledande leverantör av utrustning och verktyg, tjänster, service och tekniska lösningar för gruvindustrin och bergavverkning inom anläggningsindustrin.
Att öka lönsamheten genom att växa eftermarknaden och genom att öka vår försäljning av reservdelar och tjänster för installerad utrustning, samt att addera värde med automatiserade lösningar i syfte att minska intäkternas volatilitet.
En ledande utvecklare och tillverkare av avancerat rostfritt stål, pulverbaserade legeringar och speciallegeringar för de mest krävande industrierna.
Återskapa lönsamheten på kort sikt genom kostnadsåtgärder och på lång sikt genom ökad försäljning av produkter med högt mervärde. Ökat fokus på goda operativa och ekonomiska resultat.
Allt samverkade i rätt riktning för den globala marknadsledaren Sandvik Machining Solutions under 2017. Lönsamheten ökade 21 procent jämfört med 2016, ett antal innovativa produkter lanserades, och alla regioner uppvisade tillväxt.
Intäkter: 35 778 miljoner SEK (32 852) med 8 % organisk tillväxt
Rörelseresultat: 8 413 miljoner SEK (6 970) Rörelsemarginal: 23,5 % (21,2)
Avkastning på sysselsatt kapital: 35,0 % (28,9)
Antal anställda: 18 187 (18 043) Könsfördelning: Män 80 %, Kvinnor 20 % Chef: Klas Forsström, från 1 april 2017 Olycksfallsfrekvens (LTIFR): 1,8 Andel återvunnen metallråvara: 52 % Uppskattad marknadsstorlek:
175 miljarder SEK
n Verkstad, 47 % n Fordon, 28 % n Flyg, 13 % n Energi, 9 % n Övriga, 3 %
INTÄKTER PER MARKNADSOMRÅDE
n Europa, 55 % n Nordamerika, 21 % n Asien, 20 % n Sydamerika, 2 %
n Afrika/Mellanöstern, 1 %
n Australien, 1 %
Affärsområde Sandvik Machining Solutions tillverkar verktyg och verktygssystem för avancerad skärande metallbearbetning. Skär (55 %), solida hårdmetallverktyg (18 %) och verktyg (12 %) står för huvuddelen av intäkterna, medan en mindre del kommer från verktygssystem (7 %). Produkterna och lösningarna säljs under ett antal världsledande varumärken, inklusive Sandvik Coromant, Seco, Walter och Dormer Pramet.
Våra kundsegment stärktes i alla regioner. Till exempel fortsatte kundsegmentet flyg att växa globalt och fordonssektorn var extra stark i Asien. Sandvik Machining Solutions är i ett gynnsamt läge med hundratusentals kunder över hela världen. Konkurrens och konsolidering fortsätter dock att öka inom den globala metallbearbetningsindustrin.
2017 var ett starkt år för Sandvik Machining Solutions, med tillväxt i alla regioner och produktområden, och vi behöll vår position som nummer ett på marknaden för produkter och lösningar för metallbearbetning.
Under året fokuserade vi på mervärdesförsäljning, vilket fortsatte att bidra till positiva priseffekter. Med mervärdeskonceptet kan vi erbjuda kunderna något extra, med verktyg och lösningar som förbättrar resultaten och ökar kundens konkurrenskraft. Detta möter behoven av högre effektivitet i produktionen, i exempelvis Kina, där effektiv drift och produktivitet har blivit stora drivkrafter inom industrin.
Produktionskostnaderna sänktes genom drift- och effektivitetsförbättringar, exempelvis genom lean-metodik, genom att lyfta fram goda interna exempel och andra åtgärder. Omstrukturering och fabriksnedläggningar inom affärsområdet bidrog också till årets positiva resultat.
Inom våra egna verksamheter ökade Sandvik Machining Solutions energianvändning med 20 GWh under 2017, vilket var 3 procent högre än året dessförinnan. Satt i förhållande till en organisk tillväxt på 8 procent motsvarar det en relativ sänkning av energianvändningen. Avfallsvolymerna förblev oförändrade jämfört med 2016, en förbättring i förhållande till tillväxten. Vi betalar kunderna för deras utslitna skär och hårdmetallverktyg genom lokala återköpsprogram. Det återvunna materialet används sedan i vår produktion.
Förutom att vi aktivt arbetar med återvinning av förbrukade skär och hårdmetallprodukter arbetar vi framgångsrikt med att förbättra våra kunders effektivitet. Vi bidrar även till att kunderna sänker sin energiförbrukning genom förbättringar i verktygens hastighet och livslängd. Sandvik Machining Solutions ger råd till kunder om hur de kan sänka sina kostnader och öka sin effektivitet genom våra program för förbättrad produktivitet.
| Produktportfölj | Flervarumärkesstrategi: Sandvik Coromant, Seco, Walter och Dormer Pramet. Skärande verktyg för metallbearbetning: huvudde len av intäkterna härrör från skär och solida hårdmetallverktyg (förbrukningsvaror). En mindre andel från verktygshållare. |
|---|---|
| Marknads beskrivning |
Höga inträdeshinder på grund av kapitalintensiv affärsmodell och immateriella rättigheter genom hela värdekedjan (hög grad av vertikal integration). Skärverktygen utgör en liten del av den totala tillverkningskostnaden för kunderna, men har stor betydelse för produktiviteten. Servicenivåer och produktlösningar skiljer premiumerbjudandet från övriga erbjudanden. I det mer priskänsliga mellansegmentet är servicegraden lägre. |
| Drivkrafter för efterfrågan |
– Global industriproduktion – Metallförbrukning – Materialutveckling: aluminium, titan, kompositer – Nya tekniker: additiv tillverkning, near-net shaping (nära färdig form), 5-axlig bearbetning |
| Konkurrens situation/Större konkurrenter |
– Konsoliderad i premiumsegmentet: IMC-gruppen (varumärket Iscar), Kennametal (varumärket Kennametal) – Fragmenterad i mellansegmentet där även globala premiumaktörer finns med sina varumärken för mellansegmentet: Mitsubishi, IMC-gruppen (varumärket Taegutec), Kennametal (varumärket Widia), Zhuzhou |
| Modell för försäljnings kanaler |
Direktförsäljning ~55–60 procent. Distributionsförsäljning överväger i Nordamerika medan direktförsäljning dominerar i Europa. I Asien sker försäljningen huvudsakligen via distributörer med ett begränsat serviceerbjudande inom mellansegmentet, och direkt försäljning med hög servicenivå inom premiumsegmentet. |
| Tillväxtstrategi | Expansion genom organisk tillväxt, innovation och nischade förvärv inom kärnverksamheten (solida hårdmetallverktyg). Kom pletterande expansion inom förbearbetning, efterbearbetning och additiv tillverkning. |
| Strategisk riskhantering |
Olika former av affärsrisker som påverkar marknaden för skärande verktyg i stort, huvudsakligen förändrat kundbeteende, ökad konkurrens, varumärkespositionering samt utveckling av nya produkter och tjänster. |
Nya produkter och lösningar står för en stor andel av Sandvik Machining Solutions försäljning till marknaden. Produkter som är yngre än fem år står för 30 procent av vår försäljning. 2014 var den siffran 23 procent, vilket ger en antydan om vad vi har åstadkommit på väldigt kort tid.
Vi expanderar vår verksamhet inom additiv tillverkning (3D-printning) genom forskning och utveckling och den 1 januari 2017 startade vi ett nytt produktområde för att kommersialisera ett erbjudande inom additiv tillverkning. Vi är ledande inom den teknologiska utvecklingen i vår bransch och är övertygade om att Sandvik kommer att tillföra värde inom additiv tillverkning, på samma sätt som vi gör inom traditionell, skärande bearbetning.
Under året lanserade vi ett antal innovativa nya produkter och lösningar, se nedan.
Vi arbetar för att expandera vår marknadsposition genom organisk tillväxt, innovation och nischade förvärv inom kärnverksamheten. Vissa områden, som exempelvis solida hårdmetallverktyg, är särskilt i fokus till följd av tillväxtpotentialen. En annan del av vår strategi är att expandera inom metoder före respektive efter skärande bearbetning samt inom additiv tillverkning. Dessa områden har tillväxtpotential i sig själva, men är också viktiga att behärska eftersom dessa steg kommer att integreras mer och mer i tillverkningsprocessen i framtiden.
Vår övergripande ambition är lönsam tillväxt som drivs av ständiga stegvisa förbättringar, samtidigt som vi expanderar vår verksamhet genom förvärv och innovation. Vi vill utvecklas från att vara världens ledande aktör i den "nischade" skärande bearbetningsindustrin, till att bli en ledande leverantör av lösningar till den bredare tillverkningsindustrin, och leverera ökad tillväxt med bibehållen hög lönsamhet och goda resultat.
PrimeTurning™ är en helt ny metod som möjliggör svarvning i alla riktningar. Med den kan kunderna dubbla bearbetningsoch matningshastigheten med snabbare spånavverkning, vilket betyder fler detaljer per körning. Den ökade produktiviteten är betydande, mer än 50 procent jämfört med traditionell svarvning.
AVSTICKNING I Y-LED
Traditionell avstickning använder matningsrörelse i X-led, Avstickningsbladet CoroCut® QD för avstickning i Y-led är konstruerat med skärläget i 90 graders vinkel, vilket möjliggör matning i Y-led och ger en mer fördelaktig riktning av skärkraften och en över sex gånger så hög bladstyvhet. Kunderna kan köra maskinen med betydligt högre matningshastighet och längre överhäng utan att förlora i stabilitet.
Denna vändskärsborr ger mer stabil, noggrann, pålitlig och hållbar borrning i alla material, inklusive långspånande material. Borrkroppen har optimerats för att vara starkare för bättre håltoleranser och har en ny kanaldesign med polerat vågmönster för förbättrad spånavgång. Spånkanalens laserhärdade front har utformats för att förhindra erodering av kroppen, vilket ökar livslängden.
José Carrizales från Sandvik Coromant förklarar fördelarna med PrimeTurning för kunden Adrián Valdez.
Nya lösningar från Sandvik hjälper kunderna att förbättra sin effektivitet, flexibilitet och produktivitet. Med Sandvik Coromants nya metod PrimeTurning™ ökade den mexikanska kunden Sisamex produktionen av antalet komponenter per timme med 100 procent.
PrimeTurning™ möjliggör svarvning i alla riktningar med ökad effektivitet och produktivitet vid svarvning jämfört med traditionella metoder. Nya svarvmetoder resulterar i längre skärlivslängd, snabbare spånavverkning, högre maskinutnyttjande och kortare ställtider och verktygsbyte. Allt detta ger mycket snabb avkastning på investeringen.
Teamet som ansvarar för PrimeTurning i Mexiko kontaktade Sisamex, en större fordonskomponentstillverkare som tillverkar växellådskomponenter. Kunden tvivlade på att något skulle kunna utkonkurrera den metod för bearbetning av kugghjul som de arbetat med och finjusterat de senaste 20 åren.
Efter viss övertalning bestämde sig dock Sisamex för att prova metoden, förutsatt att den kunde öka antalet
producerade komponenter per timme med 25 procent. Om metoden kunde öka deras effektivitet och produktivitet så mycket, då lovade fordonstillverkaren att enbart använda verktyg från Sandvik Coromant till en ny maskin som de planerade att installera.
Tester utfördes på en förlaga till ett kugghjul som skulle dupliceras, hos Sandvik Coromant Center i Mexiko. Genom att använda PrimeTurning uppnåddes den önskade ökningen i producerade komponenter per timme. Men inte bara det, den ökade faktiskt med 100 procent från 10 till 20 detaljer per timme.
Det var tillräckligt för att övertyga Sisamex om lämna traditionell bearbetning av kugghjul och gå över till metoden.
"Ända från den första presentationen kändes CoroTurn® Prime som ett perfekt alternativ för att öka vår produktivitet i produktionen av kugghjul. Efter de första resultaten förstod vi att vi hade träffat mitt i prick med det här nya projektet, och vi såg en tydlig ökning av verktygsutnyttjandet, betydlig kortare cykeltider och förbättrad kontroll över processen", säger Paul Mata, produktionschef på Sisamex.
Operatörerna är nöjda med att inte behöva byta skär lika ofta som förut, tack vare längre verktygslivslängd. De uppskattar också att det är så lätt att ändra skärriktning.
Den nya metoden är så banbrytande att den gavs det prestigefyllda innovationspriset från MaschineMarkt (MM) på 2017 års EMO The World of Metalworking i Hannover i Tyskland i september.
Kundernas efterfrågan steg, liksom råvarupriserna, vilket resulterade i ett starkt 2017 för Sandvik Mining and Rock Technology. Affärsområdet fortsatte att utveckla automatiserade lösningar som ökar kundens produktivitet, och fokuserade på eftermarknadsförsäljning.
Intäkter: 36 547 miljoner SEK (31 093) med 15 % organisk tillväxt Rörelseresultat: 5 743 miljoner SEK (3 206) Rörelsemarginal: 15,7 % (10,3) Avkastning på sysselsatt kapital: 25,4 (13,8) Antal anställda: 15 041 (14 087) Könsfördelning: Män 85 %, Kvinnor 15 % Chef: Lars Engström Olycksfallsfrekvens (LTIFR): 1,0
Andel återvunnen metallråvara: 91 % Uppskattad marknadsstorlek: 280 miljarder SEK
n Guld, 31 % n Koppar, 21 % n Zink, 10 %
n Kol, 8 %
INTÄKTER PER MARKNADSOMRÅDE
n Afrika/Mellanöstern, 21 % n Nordamerika, 20 %
1) Endast för gruvrelaterade intäkter, dvs 74 procent av totala intäkter.
Affärsområde Sandvik Mining and Rock Technology erbjuder utrustning, verktyg, service, tjänster och tekniska lösningar för gruv- och anläggningsindustrin. Kunderna finns över hela världen och arbetar inom områden som bergborrning, bergavverkning, krossning och sortering, lastning och transport, tunneldrivning, stenbrytning, brytning och rivning.
Cirka 74 procent av Sandvik Mining and Rock Technologys kunder utgörs av gruvindustrin, 23 procent verkar inom anläggningsindustrin och återstående 3 procent är kunder inom olja och gas.
Kapitalinvesteringarna hos Sandvik Mining and Rock Technologys kunder steg under 2017 som följd av stigande råvarupriser. Den uppåtgående trenden drevs huvudsakligen av ett stigande guldpris, följt av högre priser för koppar, zink och nickel. Investeringar i ny utrustning tog fart, särskilt under det första halvåret, efter en föregående eftersläpning. Investeringarna i infrastruktur, vilket är drivkraften för vår verksamhet inom anläggningssektorn, var stabila under året och visade uppmuntrande tecken på tillväxt i Asien, särskilt i Kina till följd av stimulansprogram. Indien fortsätter att investera stadigt i nödvändig infrastruktur, medan läget i Mellanöstern var något mer dämpat under året.
Vår verksamhet inom gruvindustrin presterade mycket goda resultat under 2017, huvudsakligen till följd av ökade investeringar i ny utrustning. För att möta efterfrågan ökade vi kapaciteten med mer än 100 procent i vissa
produktområden. Några av våra produktionsanläggningar ställdes dock inför utmaningar med att möta den plötsligt ökade efterfrågan.
Under året fortsatte vi att fokusera på eftermarknaden och ökade andelen reservdelar och service på redan installerad utrustning. Vi utökade även serviceerbjudandet på eftermarknaden, vilket är ett område som fortsätter att vara lönsamt även under tuffa ekonomiska tider.
I linje med vår strategi att fokusera på vår kärnverksamhet avyttrade vi vårt produktområde Mining Systems under 2017. Mining Systems transportörverksamhet med dess specialistavdelning för transportörssystem i finska Hollola avyttrades till NEPEAN. Mining Systems projektverksamhet avyttrades till FLSmidth, med undantag av tillgångarna för projektaffären i Sydafrika som avvaktar konkurrensmyndighetens godkännande. Det förväntas ske under det första kvartalet 2018.
Vi fortsatte att investera i utveckling av produkter som gör våra kunders arbetsplatser hälsosammare och säkrare, till exempel minskar vi dieselanvändningen genom att elektrifiera vår utrustning. Vi använder motorer med låga utsläpp i vår fordonsflotta. Det bidrar till att minska skadliga avgaser, särskilt i slutna utrymmen där många av våra kunder arbetar.
I våra verksamheter fokuserar Sandvik Mining and Rock Technology på att använda material och resurser på ett
| GRUVOR ANLÄGGNING |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Produktportfölj | Utrustning för bergborrning, avverkning, brytning, krossning, lastning och transport. Förbrukningsvaror för borrning, verktyg, service, reserv- och slitdelar. |
||||
| Marknads beskrivning |
Konsoliderad kundbas med cirka 200 globala stora och mindre gruvföretag. Geografiskt avlägsna platser, försämrad malmkvalitet samt säkerhetskrav driver produktionsvolymer och behov av hel- och halvautomatiserade lösningar. En betydande eftermarknadsverksamhet. |
Sandvik är verksamt inom nischerna bergavverkning, krossning och sortering. Kundbasen är fragmenterad med över 25 000 enskilda kunder. Lokala erbjudanden och lokal konkurrens. |
|||
| Drivkrafter för efterfrågan |
– BNP-tillväxt och resursintensiv industriutveckling – BNP-tillväxt/Urbanisering – Metall- och mineralpriser – Infrastrukturinvesteringar och -utgifter – Produktionsnivåer i befintliga gruvor och – Statliga stimulansprogram expansionsprojekt – Produktion av ballastmaterial – Produktivitetsförbättringar och ny teknologi, till – Cementförbrukning exempel automation och elektrifiering – Krav inom områdena miljö, hälsa och säkerhet |
||||
| Konkurrens situation/Större konkurrenter |
Konsoliderad inom vissa segment som gruvdrift i hårda bergarter under jord: Atlas Copco, Metso Mine rals, Caterpillar och Komatsu Mining. |
Några globala konkurrenter förekommer i flera nischer, i övrigt många lokala aktörer: Atlas Copco, Terex, Metso och Furukawa. |
|||
| Modell för försäljnings kanaler |
Direktförsäljning ~95 procent med ett globalt servicenätverk |
På grund av den fragmenterade kundbasen sker 50 procent av försäljningen via distributörer. Global försäljnings- och serviceorganisation. |
|||
| Tillväxtstrategi | mentet och lokala premiummarknaden. Värdebaserad försäljning. | Öka eftermarknadsverksamheten inom den befintliga kundbasen. Nå högre servicenivåer genom datadriven produktivitet och avancerade tjänster. Automatiseringslösningar för gruvor samt erbjudanden för mellanseg |
|||
| Strategisk riskhantering |
risker relaterade till regelefterlevnad. | Olika former av affärsrisker som påverkar marknaderna inom gruv- och anläggningsindustrin i stort, som ökad konkurrens med utveckling av nya teknologier och uppkomst av nya konkurrenter, variationer i råvarupriser och |
effektivt sätt och på att minska utsläppen. Att välja lättare förpackningar för reservdelar och att återvinna förbrukningsvaror som borrstål genom återvinningsprogram är två exempel på våra åtgärder.
Vi väljer och granskar våra leverantörer noga för att säkerställa att de uppfyller kraven i vår uppförandekod, och vi har nolltolerans för leverantörer som inte lever upp till vår standard.
Våra verksamheter fokuserar på att ge värde till kunderna genom lösningar som ökar deras produktivitet och effektivitet. De ökar även säkerheten med så liten miljöpåverkan som möjligt.
Sandviks fjärrövervaknings- och automationslösningar för gruvindustrin, som exempelvis AutoMine™, gör driften säkrare genom att gruvarbetare slipper vistas i områden med hög värme, vibrationer, buller och föroreningar. Automatiserade system ökar dessutom produktiviteten och kostnadseffektiviteten i gruvdriften genom att möjliggöra ytterligare produktiva timmar genom fjärrstyrning och genom att minska slitaget på utrustningen.
Sandvik Mining and Rock Technology arbetar tillsammans med kunderna och använder deras insikter för att utveckla produkter och lösningar. Genom att använda elenergi från ett integrerat batteri under förflyttning ger borriggen Sandvik
DD422iE noll utsläpp vid manövrering mellan gruvorterna. Det förbättrar hälsa och säkerhet för gruvarbetare som arbetar under jord. Lägre dieselförbrukning i gruvan kan också innebära lättnader i ventilationskrav och samtidigt förenkla bränslelogistiken och sänka underhållskostnaderna.
I mars skrev vi under ett avtal med IBM om att utveckla gemensamma marknadsledande erbjudanden inom datadriven produktion och förebyggande underhåll för gruvindustrin och bergbrytningsindustrin. Under året har vi även inlett ett samarbete med Cisco för att erbjuda kunder snabb och tillförlitlig nätverksinfrastruktur som stödjer Sandviks digitala erbjudande.
Vi kommer att fortsätta öka vår marknadsandel genom att fokusera på den extremt viktiga och pålitliga eftermarknaden för reservdelar och service. Vi kommer också att investera i uppgradering av sättet vi tillverkar och utvecklar produkter på, som exempelvis våra bergborrar, för att hjälpa kunderna att arbeta mer effektivt.
Sandvik Mining and Rock Technology är marknadsledande när det gäller autonom drift av utrustning, och det är också ett viktigt tillväxtområde. Våra kunder investerar i styrsystem för fordonsparken och i autonom utrustning för att förbättra beslutsfattande, underhåll, produktivitet, hållbarhet och effektivitet. Uppkopplad utrustning genom kundportalen My Sandvik för hantering av maskiner ger helt nya möjligheter för optimering av fordonsparken.
Servicelösningen förser kunderna med lättanalyserad data från deras egna verksamheter. Data samlas in direkt från lastmaskiner, truckar eller borriggar via en säker trådlös anslutning. Insamlad data analyseras och presenteras sedan i ett lättöverskådligt format. Via kundportalen My Sandvik kan kunderna komma åt sin egen data dygnet runt över hela världen, vilket möjliggör övervakning och mätning av processer och beslutsfattande baserat på exakt information för förbättrad produktivitet.
Denna kraftfulla sekundärkross är dimensionerad för applikationer mellan 700 och 750 ton. Förutom flexibilitet och tonnage har den avancerade funktioner för automation och underhåll, för maximal produktivitet och maskinutnyttjande.
DEN NYA SERIEN OVANJORDSBORR-RIGGAR – RANGER™ DXI
Den nya ovanjordborriggen har flera nya högpresterande funktioner för en förbättrad borrprocess. Den täcker exempelvis en arbetsyta på 55 kvadratmeter och är utrustad med en ny kraftfull bergborr. Detta i kombination med en effektiv bränsleanvändning gör den till den kraftfullaste och effektivaste borriggen av topphammartyp i sin klass. Den är en helt ny generation i produktfamiljen Ranger.
Shugao He, biträdande chef för Qingcaichong-gruvan i kinesiska Guizhouprovinsen, är mycket nöjd med servicelösningen Sandvik 365.
Förutom att leverera utrustning och verktyg för gruvdrift är Sandvik Mining and Rock Technology även en ledande serviceleverantör till gruvindustrin. Underhållsavtalet Sandvik 365 innehåller regelbundna underhållskontroller och reparationer som hjälper gruvföretagen att förbättra säkerheten och produktiviteten – och att sänka kostnaderna.
Tusentals människor arbetar i Guizhou Kailin Group Co. Ltd (Kailin) underjordiska fosfatgruvor i sydvästra Kina, där Sandvik har levererat underjordsborrutrustning i över 30 år. På grund av fosfatmalmens hårdhet krävs en kombination av borrning och sprängning, och Kailins medarbetare använder sig av över 60 borriggar från Sandvik för att borra spränghålen.
Gruvdriften sker i tvåskift med dagliga sprängningar. För att klara den höga produktiviteten måste bergborrarna från Sandvik som monteras på borriggarna hållas i gott skick. Idag sker det genom ett underhållsavtal som undertecknades 2016.
Underhållsavtalet Sandvik 365 innebär att en container från Sandvik, innehållande underhållsutrustning och en arbetsstation, placeras permanent på Kailins serviceområde i närheten av gruvorna. Sandviks tekniker arbetar på plats tillsammans med Kailins utrustningsteam och finns till hands för att utföra regelbundna underhållskontroller och snabba reparationer vid behov.
Sandviks container är endast sex meter lång men innehåller en mängd olika verktyg, arbetsbord, alla nödvändiga tekniska handböcker och dokumenterade förfaranden. Containern fungerar som bas för servicearbetena, och trots det kompakta formatet har den ombyggda fraktcontainern haft stor påverkan på Kailins verksamhet.
"Före serviceavtalet med Sandvik var vi tvungna att vänta i veckor på reservdelar", säger Shugao He, biträdande chef för den avlägset belägna Qingcaichong-gruvan, en av Kailins fyra gruvor i området. "Ibland var vi tvungna att demontera bergborrarna och skicka iväg dem på kontroll. Det tog lång tid och hade stor inverkan på vår produktivitet." Problemet uppstod inte bara i sällsynta fall när bergborren behövde repareras. Det utfördes inget regelbundet underhåll, så utnyttjandet av bergborren var undermåligt. Personalen på plats hade varken utrustning eller kunskap om vad som krävdes för att hålla borren i optimalt skick.
Ouyang Lin är biträdande chef på gruvföretaget Kailin. "Innan vi införde regelbundet underhåll kunde det ta upp till 90 sekunder att borra ett enda spränghål", säger han. "Idag när borrarna är ordentligt underhållna tar det i genomsnitt 60 sekunder. Priset vi betalar för serviceavtalet är mycket litet i förhållande till de effektivitetsförbättringar vi ser."
Och det finns fler fördelar. Kailins personal uppskattar professionella verktyg och utbildning i hur man ska underhålla och reparera Sandviks bergborrar. Deras säkerhet är också av yttersta vikt.
"Den största utmaningen vi står inför rent tekniskt är att upprätthålla säkerheten när vi bryter under jord. Att ha den rätta utrustningen och tekniken och att hålla den funktionsduglig är avgörande", säger Zhongguo He, chef på gruvföretaget Guizhou Kailin. "Förut köpte vi bara själva utrustningen, men vi satsar mer och mer på att köpa både utrustning och serviceavtal. Det förbättrar vår produktivitet och underlättar för våra leverantörer att förstå våra behov, vilket kommer att gynna oss i framtiden."
Under året utvecklades vissa delar av Sandvik Materials Technology positivt, medan andra delar hade en negativ inverkan på affärsområdets lönsamhet.
Intäkter: 13 643 miljoner SEK (12 931) med 5 % organisk tillväxt Rörelseresultat: 284 miljoner SEK (1 115) Rörelsemarginal: 2,1 % (8,6) Avkastning på sysselsatt kapital: 2,2 % (8,7) Antal anställda: 6 483 (6 490) Könsfördelning: Män 82 %, Kvinnor 18 % Chef: Göran Björkman, från 1 november 2017 Olycksfallsfrekvens (LTIFR): 3,6 Andel återvunnen råvara: 79 % Uppskattad marknadsstorlek: 130 miljarder SEK
n Anläggning, 4 % n Övriga, 8 %
n Europa, 53 % n Nordamerika, 25 % n Asien, 18 % n Afrika/Mellanöstern, 2 %
Affärsområde Sandvik Materials Technology utvecklar och tillverkar avancerat rostfritt stål, speciallegeringar, titan och andra högpresterande material. Det tillverkar rör, pulver, band och produkter för industriell värmeteknologi.
Under 2017 var utvecklingen god i flera av de marknadssegment som Sandvik Materials Technology är verksamt i. Ett fortsatt lågt oljepris och hård konkurrens från Kina innebar dock osäkerhet och utmaningar för kärnverksamheten inom produktområde Tube. Även om reaktionen på de ändrade marknadsförhållandena kom något sent så vidtogs motåtgärder inom Tube under 2017. Nu är produktområdet på rätt väg med starkt fokus på förbättringar av kostnadseffektiviteten och en aktiv portföljförvaltning.
Trådproduktsportföljen (svetstråd och rostfri tråd) nådde inte upp till företagets strategi att vara nummer ett eller två på marknaden och ska därför avyttras. Oktober 2017 meddelades att svetstrådsverksamheten kommer att avyttras till ESAB, en global ledare inom svetsindustrin, medan avyttringen av verksamheten rostfri tråd kommer att fortsätta under 2018.
Det finns flera specifika trender som verkar till fördel för Sandvik Materials Technologys portfölj. Eftersom additiv tillverkning (3D-printning) och andra pulverbaserade tillverkningsmetoder utvecklas i rask takt växer pulvermarknaden för rostfria och avancerade legeringar, och övergången från gasuppvärmda industriella ugnar till elektrisk uppvärmning innebär nya möjligheter för produktområde Kanthal.
Sandvik Materials Technology fortsatte sitt effektiviseringsprogram 2017 med strikt kostnadskontroll och kostnadsminskningar, inklusive uppsägningar. Det genomfördes även en omfattande omstrukturering enligt strategin att decentralisera och styra resurserna till produktområdena. Målet är att föra verksamheten närmare kunderna för en positiv effekt på försäljning, effektivitet och produktinnovation.
Omstruktureringen skapade fyra delvis nya produktområden: Strip, Kanthal, Powder och Tube. Detta har lett till ökat ansvar och transparens, liksom en mer logisk organisationsstruktur.
| Produktportfölj | Rörprodukter, stänger, ämnen, band, tråd, bergborrstål, värmesystem (Kanthal), metallpulver för exempelvis additiv tillverkning och pulverbaserade produkter. |
|---|---|
| Marknads beskrivning |
Utvalda nischer i krävande industrier där kraven på materialegenskaper, liksom produktkvalitet och pålitlighet, är extremt höga. Höga inträdesbarriärer. |
| Drivkrafter för efterfrågan | – Energiefterfrågan samt olje- och gaspriser – Industriproduktion – Miljökrav och lagstiftning, till exempel minskade utsläpp och lägre energiförbrukning – Materialevolution, det vill säga allt högre krav på materialegenskaper som exempelvis additiv tillverkning – Ökade krav på säkerhet, tillförlitlighet och mer hållbara material |
| Konkurrens situation/Större konkurrenter |
Nippon Steel & Sumitomo Metal (rör), Tubacex (rör), Jiuli (rör) VoestAlpine (band), Aperam (värmeelement och system) och mindre nischade aktörer. |
| Modell för försäljningskanaler | Direktförsäljning ~80 procent |
| Tillväxtstrategi | Ökat fokus på produkter som bidrar till energieffektiviseringar och minskade utsläpp. Fortsatt material evolution genom fokuserad forskning och utveckling samt gröna tekniker som pulvermetallurgi. |
| Strategisk risk hantering |
Fluktuerande olje- och gaspriser. Ökad konkurrens genom högteknologiska material från Kina. Lokal protektionism i stålindustrin. |
Sandvik Materials Technology samarbetar med kunderna för att göra arbetet säkrare och energianvändningen effektivare. Ett färskt exempel är utvecklingen av Safurex®, ett patenterat pulver som minskar explosionsrisken vid framställning av gödningsmedel. Navelsträngsrör ökar säkerheten inom oljeoch gasindustrin, klaffventiler förbättrar energieffektiviteten, och vi erbjuder materialteknik som kan leda värme i solpaneler eller användas i avsaltningsanläggningar.
Vi fortsätter att optimera våra verksamheter genom att minska energianvändning, vattenförbrukning och avfallsmängd. Under året har många lokala initiativ satts igång för att minska vårt avtryck på miljön: energieffektivitetsprogram i de flesta affärsenheterna, förbättrad övervakning och kontroll av vattenanvändning, förbättrad behandling av processvatten och undersökning av nya lösningar för att optimera vår avfallshantering.
Under 2017 förblev energianvändningen oförändrad, och kolutsläppen minskade med 2 procent trots en organisk tillväxt på 5 procent. Den totala vattenanvändningen minskade med 140 000 kubikmeter (–4 %) och avfallsvolymerna minskade med 7 000 ton (–8 %).
Forskning och utveckling fokuserar på applikationer med koppling till energieffektivitet och andra kundfördelar, som korrosionsmotstånd, höghållfasta material och material som tål högre temperaturer för applikationer i exempelvis solkraftsindustrin.
Arbetet med modellering och simulering i materialframtagning och produktionsprocesser har inte bara optimerat produktionen utan även märkbart minskat ledtiderna för forskning i materialframtagning innan produktutvecklingen påbörjas.
Medan vissa av de mer specialiserade rörprodukterna uppvisade tillväxt, så var lönsamheten för kärnverksamheten inom produktområdet Tube på en låg nivå. Produktområdena Powder och Kanthal uppvisade en god utveckling under året, medan produktområdet Strip kämpade med att uppnå lönsamhet och effektivitetsmål.
Ingen konkurrent har så många produkter inom materialteknologi som Sandvik. För att affärsområdet ska kunna nå lönsamhetsmålen är det viktigt med ett ökat fokus på operativa och ekonomiska resultat. Vi kommer att fortsätta att möta våra kunders behov när trender och tekniker skiftar, till exempel inom digitalisering och additiv tillverkning. Sandviks breda utbud av gasatomiserat metallpulver Osprey® används till exempel för additiv tillverkning (3D-printning). En liten men snabbt ökande del av 3D-printskunderna använder metallpulver från Sandvik Materials Technology. Kundernas allt större fokus på hållbarhetsmål kommer även fortsättningsvis att påverka vår produktutveckling mot mer energieffektiva och fossilfria produkter.
SENTUSYSTM
Det intelligenta rörsystemet hjälper kunderna att övervaka rörens status i olika processer med hjälp av molnbaserade IT-tjänster. Den unika innovationen ligger i kombinationen av kunskaper i metallurgi och sensorteknik.
VÄRLDENS LÄNGSTA RÖR
Extreme coils är de längsta sömlösa rostfria rören i världen. De extremlånga rören är en innovation som uppfyller kundernas behov i kritiska applikationer, huvudsakligen inom olje- och gasindustrin.
Kanthal APMT™ är en legering på järn, krom och aluminium, idealisk för applikationer i höga temperaturer, till exempel som ugnsrullar. Rullarna håller sig raka och styva med utmärkt motstånd mot oxidering och korrosion även i extrema temperaturer.
Några komplexa delar för industrisegmentet Indo-MIM har utvecklat genom metallformsprutning (MIM).
Sandvik Materials Technologys gasatomiserade metallpulver underlättar ett brett spektrum av kundapplikationer, inklusive metallformsprutning (MIM) och additiv tillverkning (3D-printning). Indo-MIM levererar precisionsutformade produkter och har vunnit konkurrensfördelar med högkvalitativa formar som tillverkas med Sandviks metallpulver Osprey®.
Sandviks gasatomiserade metallpulver finns i ett brett utbud av partikelstorlek och legeringar, inklusive nickel, rostfritt stål, kobolt och binära legeringar. Kunder som Indo-MIM Ptv. Ltd förlitar sig på Sandviks gasatomiserade metallpulver Osprey® för sina tillverkningsprocesser.
Sandvik har levererat pulver och processutrustning till Indo-MIM i över 15 år. Indo-MIM är en ledande leverantör av precisionstillverkade produkter som tillverkas med metallformsprutningsteknik (MIM). Företaget har verksamheter i Texas i USA och Bangalore i Indien.
Indo-MIM tillverkar formar som används för tillverkning av en mängd olika komponenter för kunder inom fordonsindustrin, läkemedelsindustrin, konsumentproduktindustrin och verkstadsindustrin i över 40 länder. Sandviks metallpulver Osprey används i tillverkningen av dessa metallformar. Enbart under 2017 försåg Sandvik företaget med 33 olika legeringspulverprodukter.
"Vi använder Osprey-pulver i de flesta av våra viktigaste applikationsområden, huvudsakligen för rostfritt stål för tillverkning av produkter", säger Sachin Malgave, Senior Manager för forskning och utveckling på Indo-MIM. "Råmaterialet är mycket viktigt för vår produktion och vi valde Sandvik för deras mycket höga kvalitet på gasatomiserade pulver. Sandvik svarar också snabbt och effektivt på materialkrav och hjälper oss att förse våra kunder med nya material och att ta oss in på nya affärsområden."
Indo-MIM började nyligen använda Sandviks metallpulver Osprey för att utveckla 3D-printade metallmaterial för verktyg, vilket Sachin Malgave säger kommer att bidra till att höja företagets framtida produktionsförmåga. Att använda 3D-printad metall för att tillverka avancerade kylformar kan öka effektiviteten i formprocessen.
"Sandvik hjälper oss också att minimera variationer och skräp i våra produktionsprocesser, vilket ger
förbättrad kvalitet och effektivitet", säger Sachin Malgave.
R. Premanand är biträdande chef i inköpsgruppen på Indo-MIM, och han är nöjd med Sandviks ansträngningar. "Sandvik är mycket flexibla och vi har ett gott samarbete med supportteamet. Vi gillar att arbeta med dem och känner oss mycket trygga", säger han.
Metallformsprutning är en teknik som används för tillverkning av alla sorters komplexa komponenter som medicinska instrument och turboladdare för flygoch fordonsindustrin. Den har flera fördelar jämfört med andra tillverkningsmetoder, såsom mer kostnadseffektiv tillverkning av stora volymer av komplexa delar, kortare produktionstid jämfört med gjutning, kortare tid för efterbehandling och minimalt avfall.
Vi anser att en hög etisk nivå och en stark värdegrund skapar långsiktigt värde för våra kunder, medarbetare och andra intressenter. Genom våra värderingar, vår uppförandekod och policyer i vår bolagsstyrningsmodell, The Sandvik Way, fastställer vi tydliga regler för att agera på rätt sätt. Vår uppförandekod anger principer för hur vi alla ska agera som individer och som företag, den hjälper oss att fatta rätt beslut.
Vår koncernomfattande uppförandekod "It's in our hands" befäster vårt starka engagemang för etiska och ansvarsfulla affärsmetoder och uppfyllande av gällande lagar och bestämmelser på alla marknader där vi är verksamma. Uppförandekoden beskriver principerna för hur våra medarbetare ska agera och är ett stöd i vårt dagliga arbete och beslutsfattande. Den är en viktig byggsten i vår övergripande styrstruktur och kompletteras av policyer och rutiner som beskriver våra interna krav och regler mer detaljerat.
Uppförandekoden täcker områden som miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och anti-korruption. Den bygger på våra kärnvärden, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s (International Labour Organization) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, Rio-deklarationen om miljö och utveckling, och FN:s konvention mot korruption enligt de tio principerna i FN:s Global Compact, där vi är medlemmar. Vi har också åtagit oss att följa OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Vi anser att vi därigenom lagt en fast grund som stödjer en mer hållbar framtid för Sandvik och för våra intressenter.
Uppförandekoden omfattar alla medarbetare över hela världen, inklusive Sandviks styrelse. Våra medarbetare får regelbunden utbildning för att förstå uppförandekoden och tillhörande policyer. 93 procent av alla medarbetare, inklusive konsulter som anlitas över längre tid, hade utbildats i slutet av 2017.
Speak Up är ett globalt rapporteringsverktyg som är till för att stötta uppförandekoden och uppförandekoden för leverantörer (läs mer på sidan 39). Medarbetare och externa aktörer som bevittnar en överträdelse mot vår uppförandekod kan här rapportera den, anonymt om så önskas. Speak Up är tillgängligt dygnet runt via vårt intranät och våra internetportaler samt genom våra landsspecifika telefonlinjer som finns i alla länder där Sandvik är verksamt. Förutom rapportering av incidenter kan systemet användas för att ställa frågor om uppförandekoden.
Alla Speak Up-rapporter kontrolleras automatiskt för att bevara anmälarens integritet, dock under översyn av koncernens Group Ethics Office. Fallet överlämnas till relevant affärsområde eller till koncernens bolagsjurist för utredning, med stöd från Business Integrity-funktionen som är specialiserad på internutredningar och lämpliga åtgärder. Rapporter, utredningar och åtgärder registreras, övervakas och inkluderas i rapporteringen till koncernens revisionsutskott.
ANTAL MEDARBETARE SOM UTBILDATS I SANDVIKS UPPFÖRANDEKOD
93 %
Sandvik har en stark företagskultur och gediget ledarskap som uppmuntrar lokalt och individuellt ägarskap. Vårt fokus på teknik och innovation i kombination med möjligheter att utveckla och bygga en karriär gör Sandvik till en attraktiv arbetsgivare.
Vår affärsfilosofi och vårt arbetssätt formas av våra kärnvärden: Customer Focus, Innovation, Fair Play och Passion to Win. De utgör grunden för vår uppförandekod och Sandviks ledarskapsmodell, vilka verkar som kompasser för önskade beteenden. Under 2017 etablerade vi en medarbetarpolicy. Ansvaret för att implementera och kommunicera policyn ligger hos affärsenheterna. Det inkluderar att säkerställa att det finns tillräckliga resurser och att vidta tillämpliga åtgärder om policyn överträds.
Sandvik uppmuntrar alla att förverkliga sin potential fullt ut, utifrån att en stark relation mellan arbetsgivare och medarbetare gynnar både företaget och kundutvecklingen.
Årliga utvecklingssamtal för enskilda medarbetare och för de olika teamen utgör grunden för karriär- och teamutveckling. Alla medarbetare ska erbjudas minst ett utvecklingssamtal
DELTAGARE I GLOBALA LEDARSKAPSPROGRAM
Genomsnittligt antal medarbetare: 43 376 (44 769) Varav kvinnor: 19 % (19) Personalomsättning: 9 % (11) per år. Under 2017 deltog 81 procent (84) av våra medarbetare i utvecklingssamtal (mål 95 procent).
I teamutvecklingssamtalen sätter vi upp mål för det kommande året och definierar arbetssätt för att förbättra och utveckla vår arbetsplats. Underlaget till dialogerna kommer från vår medarbetarundersökning som redovisas vartannat år, via återkoppling från kunderna och affärsmål. Den senaste medarbetarundersökningen genomfördes 2016 och och under 2017 följde alla affärsenheter upp de resultat och åtgärder som genomförts sedan undersökningen.
En inkluderande miljö som lyfter fram olika synsätt och idéer från medarbetare med olika bakgrund berikar våra kundrelationer och gör vår verksamhet mer konkurrenskraftig och framgångsrik.
Sandvik erbjuder kunskap och utbildning i mångfald och inkludering genom en verktygslåda som innehåller e-kurser, workshops och övningar. Vårt Bridge-program fokuserar på ledarskap över gränser, och vårt globala ledarskapsprogram ger en introduktion till hur man som chef arbetar med mångfald och inkludering.
Andelen kvinnor i chefspositioner ökade till 17,1 procent (16,5), andelen kvinnor i produktområdenas ledningsgrupper minskade till 19 procent (24) och andelen kvinnor i poolen av chefer som förbereds för högre chefspositioner var 27 procent (28).
Ur ett bredare perspektiv samarbetar vi med utbildningsinstitut och andra delar av samhället i lokala insatser. I Sverige är vi till exempel partner till Future Female Leader Award. Utmärkelsen delas ut till en kvinnlig civilingenjörsstudent som har uppvisat en enastående problemlösningsförmåga och utmärkta ledarskapskvaliteter.
Debbie Tucker är produktionsoperatör på Palm Coast-anläggningen i USA.
Malin Björk arbetar som produktionsledare i produktområdet Powder i Sandviken.
Sandvik arbetar med att attrahera de bästa talangerna och att behålla dessa genom att erbjuda utvecklings- och karriärmöjligheter. Vi står inför utmaningar med nya krav från marknaden, till exempel inom digital kompetens. Att attrahera rätt kompetens är avgörande, och vi drar nytta av styrkan hos sociala medieplattformar som LinkedIn för att hitta till exempel front- och back-end-utvecklare, användarupplevelsedesigners, datavetare och digitala marknadsförare. Resultatet är betydande besparingar och rekrytering av svårtillgänglig kompetens. 2017 nådde vi cirka 184 000 följare på LinkedIn (mål 200 000), en ökning med 21 procent jämfört med 2016.
Vi främjar en öppen intern arbetsmarknad där våra medarbetare kan söka nya tjänster i vår jobbportal. Detta uppmuntrar intern rörlighet och att alla medarbetare kan styra sin karriärutveckling. Under 2017 hade vi cirka 3 800 lediga tjänster, varav majoriteten utlystes i vår interna jobbportal. Av de högre chefsposterna utlystes 88 procent på den öppna interna arbetsmarknaden. Vi strävar
också efter en bra balans mellan intern och extern rekrytering för att fånga upp kunskaper och erfarenheter från andra marknader och branscher.
Vi stödjer en organisation i ständigt lärande, för att vara steget före konkurrenterna. Alla kompetensutvecklande åtgärder baseras på affärsbehoven. Sandvik erbjuder en mängd olika utbildningsmöjligheter som är tillgängliga genom vårt utbildningssystem. Cirka 75 procent av Sandviks medarbetare har tillgång till systemet och dess globala erbjudanden, i till exempel ledarskap, språk, regelefterlevnad, uppförandekod och ekonomi.
Sandviks globala graduate-program lockar topptalanger på utvalda marknader. Det tredje 18 månader långa programmet startade i september 2017. Vi fick in över 2 500 ansökningar, från vilka tio traineer valdes ut – fem män och fem kvinnor från Indien, Kina, USA, Sverige och Finland.
Runt 500 chefer deltog i våra globala ledarskapsprogram under 2017. Det
största programmet är ett grundläggande ledarskapsprogram för alla chefer med personalansvar. Vi har också ett program på mellanchefsnivå, ett expertprogram, ett program för nästa generations ledare och ett program med fokus på gränsöverskridande ledarskap. Alla våra ledarskapsprogram baseras på vår ledarskapsmodell som sätter upp tydliga förväntningar på både ledarskapsförmåga och beteenden.
Våra affärsområden och produktområden erbjuder specialutbildningar som fokuserar på kompetensutveckling för medarbetare, kunder och leverantörer. Dessa har ofta ett starkt fokus på teknik, ekonomi, produkt och försäljning.
Mentorskap används för att utveckla chefers och medarbetares förmåga att motivera och uppmuntra andra, dela med sig av kunnande och expertkunskap och ibland för att förbereda en medarbetare för en framtida position.
Sandvik samarbetar med flera universitet runt om i världen för att attrahera talanger, delta i projekt, erbjuda föreläsningar, medverka till doktorsavhandlingar och forskningssamarbeten. I Tyskland samarbetar vi till exempel med universitetet i Tübingen och universitetet i Heilbronn. I Sverige har vi många projekt tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan och Uppsala universitet, och i USA har vi en lång tradition av samarbete med Ferris State University i Big Rapids i Michigan.
Gruvarbetare i Klondex Fire Creek-gruvan i Nevada i USA lyssnar under ett morgonmöte. Gruvan har världens högsta guldhalt och här förlitar man sig på serviceavtalet Sandvik 365 Expertise On Site för att säkerställa utrustningens pålitlighet och tillgänglighet.
Vårt stöd för mänskliga rättigheter uttrycks i vår uppförandekod och i vår uppförandekod för leverantörer. Uppförandekoderna hjälper oss att upptäcka, förebygga och begränsa risker som gäller mänskliga rättigheter. Under 2017 var 23 procent av alla Speak Up-rapporter relaterade till mänskliga rättigheter. I våra leverantörsrevisioner var 23 procent av avvikelserna relaterade till mänskliga rättigheter.
För att förebygga risker som gäller mänskliga rättigheter fortsätter vi att arbeta för att uppfylla nationell lagstiftning och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Vi utvärderar regelbundet våra standarder och förfaranden för att upptäcka, förebygga och begränsa negativ påverkan på mänskliga rättigheter i koncernens verksamheter och i vår värdekedja. Vårt arbete för
mänskliga rättigheter integreras på olika sätt i våra vanliga processer och förfaranden, till exempel i vår hållbara leverantörskedja, i vårt säkerhetsarbete och i våra initiativ för mångfald och inkludering. Vi har nolltolerans för tvångs- eller slavarbete, liksom barnarbete.
Vi stödjer också barnens rättigheter och rätten till utbildning genom vårt samhällsengagemang med program i exempelvis Indien och Kina. Alla medarbetare har rätt att ansluta sig till en fackförening och omfattas av ett kollektivavtal. Hälsa och säkerhet är nyckelområden i vår verksamhet eftersom vi anser att rätten till en säker och hälsosam arbetsplats är grundläggande.
Vi tror på en diversifierad arbetsstyrka där ingen diskrimineras på grund av könsidentitet, etnisk tillhörighet, nationellt ursprung, ålder, civilstånd, social tillhörighet eller andra egenskaper. Vi accepterar inte någon form av trakasserier eller mobbning.
I ljuset av den aktuella, globala #metoo-kampanjen uppmuntrade koncernledningen alla medarbetare som varit utsatta för kränkning eller diskriminering att rapportera detta till sin chef eller via Speak Up-funktionen. Under årets två sista månader kom sammanlagt 15 rapporter relaterade till kränkningar in via Speak Up. Det kan jämföras med ett tidigare genomsnitt om två rapporter i månaden. Alla enskilda rapporter som kommer in via Speak Up-systemet behandlas enligt fastställda processer och följs upp med nödvändiga åtgärder.
Hälsa och säkerhet har högsta prioritet för Sandvik. Vår vision är "Inga skador på våra medarbetare, våra kunder, våra leverantörer och arbetsmiljön". Det betyder att alla ska komma hem från en arbetsdag på Sandvik i åtminstone samma tillstånd som när de kom till arbetet.
Vi sänkte olycksfallsfrekvensen (LTIFR) för sjunde året i rad och antalet registrerade olyckor (TRIFR) för fjärde året i rad – båda rekordlägsta. Sandviks arbete med hälsa och säkerhet uppfyller alla gällande bestämmelser och vi strävar efter att nå ännu längre för att ta hand om medarbetare och kunder på bästa sätt.
Att upprätthålla en stark hälso- och säkerhetskultur kräver ständigt fokus och ansträngningar. Sandviks ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet (EHS) ger en struktur som hjälper oss att uppnå vår vision för hälsa och säkerhet. Varje månad skapas rapporter för att övervaka hälsa och säkerhet i alla delar av vår organisation så att vi kan vidta åtgärder när det behövs.
Vårt hälso- och säkerhetsarbete baseras på Sandviks EHS-policy och koncernens EHS-mål. Varje affärsområde utarbetar planer för att uppfylla målen och genomför åtgärder för att minska antalet arbetsrelaterade olyckor och sjukdomsfall. Målen sätts upp varje år för att driva på utvecklingen för koncernen, affärsområdena och produktområdena.
Våra ledningssystem granskas av externa parter för att säkerställa att de uppfyller internationella standarder (OHSAS 18001 eller motsvarande) och granskas regelbundet internt för ständig förbättring av våra arbetsmetoder.
En trygg och hälsosam arbetsplats kräver en stark företagskultur. Sandviks EHS-kommitté delar med sig av de bästa arbetsmetoderna till alla delar av koncernen för att upprätthålla en kultur där människor bryr sig om varandra.
Vår medarbetarundersökning från 2016 pekar på att det finns en stark övertygelse hos medarbetarna att vår säkerhetskultur stödjer EHSvisionen. En nyckelfaktor är att våra ledare agerar i enlighet med vad de säger inom hälsa och säkerhet. Inom alla affärsområden måste till
fungerade (84 %). Vid en brandövning på Tammerfors-anläggningen i Finland i november simulerades en maskinbrand med omfattande spridning. Branden släcktes och utrymningen av samtliga 800 medarbetare på plats genomfördes på bara några minuter.
exempel ledarna engagera sig i tre personliga EHS-mål, vilket även kontrolleras och mäts.
Sandvik använder en mängd olika indikatorer för att mäta företagets säkerhets- och hälsoresultat, inklusive antalet olycksfall med frånvaro per miljon arbetade timmar (LTIFR). Sedan 2012 har Sandvik också mätt antalet registrerade olyckor per miljon arbetade timmar (TRIFR) som en koncernövergripande säkerhetsindikator. Båda dessa indikatorer har haft en långsiktigt positiva utveckling.
Målet för 2017 var att uppnå en LTIFR på 1,4. Vid årets slut var LTIFR för koncernen 1,6 (1,7).
Vår företagskultur och vår arbetsmiljö ska också främja våra medarbetares välbefinnande. Alla anläggningar har program för hälsa och välbefinnande som bestäms av de lokala medarbetarna. Programmen tar upp en mängd olika frågor om mental hälsa, träning och näringslära.
Undersökningar genomförs för att säkerställa att programmen fortsätter att uppfylla medarbetarnas behov. Den viktigaste slutsatsen från årets undersökning är att kunskapen om programmen för hälsa och välbefinnande måste öka. Ungefär en tredjedel av dem som deltog i undersökningen uppgav att de inte visste något om programmen, huruvida de anpassats till lokala behov eller om de fungerade. De övriga svarade att programmen anpassats till lokala behov (94 %) och att de tyckte att de
Säkerhet har högsta prioritet för medarbetarna på Sandviks anläggning i Kumasi i Ghana.
Sandvik registrerar och utreder arbetsrelaterade sjukdomar för att fastställa deras orsaker och utveckla förebyggande strategier. Arbetsrelaterade mentala hälsoproblem blir allt vanligare och det skapar oro i många
samhällen världen runt. Sandvik har redan börjat utveckla och genomföra utbildning och informationskampanjer om detta problem.
Sandvik arbetar kontinuerligt med att byta ut farliga material mot mindre farliga alternativ, och att investera i ny utrustning och förbättra processer så att medarbetarna i lägre grad utsätts för faror som buller, damm, ångor och andra ämnen. Vi hjälper också kunderna att förbättra deras hälsa och säkerhet genom lösningar och produkter som minskar exponeringen mot samma risker.
Affärsmetoder som tar ansvar för miljön är en integrerad del av vår affärsmodell och strategi. Förutom att ha en produkt- och tjänsteportfölj som bidrar positivt till våra kunders miljöresultat, strävar vi efter att förbättra vårt eget miljöavtryck inom våra verksamheter. Vi har produktion, distribution och service över hela världen. Varje anläggning är ansvarig för att minimera sitt relativa miljöavtryck.
Vårt miljömål är att åstadkomma betydande förbättringar på områden där våra verksamheter har en betydande miljöpåverkan. Koncernens miljömål har 2014 som startår och 2020 som slutår. Målen är följande:
Miljödata och framsteg rapporteras kvartalsvis.
Under 2017 arbetade Sandviks EHS-kommitté (miljö, hälsa och säkerhet) med att utveckla en miljömålsättning som återspeglar Sandviks decentraliserade affärsmodell. Dessa förändringar kommer att integreras i Sandviks miljömål och årsredovisning 2018.
Sandvik Materials Technology har den största miljöpåverkan av våra tre affärsområden, till följd av stålproduktionen i Sandviken. Därför koncentreras många miljöåtgärder till Sandvik Materials Technology. Sandvik Machining Solutions produktion är i hög grad automatiserad och Sandvik Mining and Rock Technologys tillverkning består mestadels av sammansättning av komponenter, båda med mindre miljöpåverkan.
Energieffektivitet och begränsning av klimatpåverkan är viktiga fokusområden. Sandvik bedriver hundratals projekt för att minska energiförbrukningen och sänka koldioxidutsläppen i såväl de största, mest energiintensiva anläggningarna som i våra allra minsta verksamheter. I Europa köper vi miljövänlig el med ursprungsmärkning enligt European Guarantees of Origin (GoO). Detta har en positiv påverkan på våra CO2-utsläpp, och under 2017 minskade det våra utsläpp med uppskattningsvis nästan 100 000 ton, vilket motsvarar mer än 25 procent av koncernens årliga rapporterade koldioxidutsläpp.
Under 2017 ökade Sandvik sin totala energianvändning med 40 GWh motsvarande en ökning med 2 procent. I förhållande till Sandviks 11-procentiga tillväxt i fakturerad försäljning så utgjorde detta en förbättring på 9 procent av energianvändningen.
Några av Sandviks produktionsprocesser släpper ut svaveldioxid (SO2) och kväveoxid (NOX) förutom koldioxid (CO2). Koncernens SO2 utsläpp kommer huvudsakligen från förbränning av olja och kol, och uppgick till cirka 31 ton (35) under 2017. NOX-utsläppen härrör huvudsakligen från smältprocesser i Sandviken, Hallstahammar och Svedala. NOXutsläppen förblev opåverkade och uppgick till 329 ton (330).
I Sandviken har man ersatt gasolen med naturgas i några av smältugnarna. 2017 ledde det till en uppskattad minskning av CO2-utsläppen med 2,6 procent eller 10 000 ton av Sandvik-koncernens totala CO2 utsläpp, i relation till basåret 2014. De nya smältugnarna har också minskat NOX-utsläppen.
Sandvik Materials Technology i Sandviken har ett certifierat miljöledningssystem (ISO 50001) sedan 2006. I linje med lagstadgade krav, som exempelvis EU:s energieffektiviseringsdirektiv, genomför Sandviks svenska anläggningar energirevisioner. Under 2017 genomfördes fyra energirevisioner. Anläggningarna i Sandviken och Hallstahammar tilldelades utsläppsrätter motsvarande 84 368 ton koldioxid i enlighet med EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS).
Flera av Sandviks anläggningar arbetar med projekt för elförsörjning från förnybar energi, som exempelvis solenergi. Sandviks anläggning i indiska Pune har till exempel installerat solpaneler som började producera el i november 2017. Den årliga elproduktionen beräknas till 250 MWh.
I våra ansträngningar för att bidra till en mer cirkulär ekonomi försöker vi använda återvunnet material i så stor utsträckning som möjligt i våra produktionsprocesser. Idag använder vi 79 procent återvunnet stål i vår produktion, och en stor del av detta kommer från material som uppstått i vår egen verksamhet vid svarvning och borrning.
Under 2017 satte produktområdet Sandvik Coromant upp som mål att återvinna 75 procent av volframkarbid i förhållande till såld vikt genom ett slutet återvinningssystem.
Resultatet för 2017 blev 84 procent. Sandvik Coromant betalar sina kunder för använda skär och solida hårdmetallverktyg, och samlar in dem på plats hos kunden. Materialet sorteras, renas och mals till pulver som sedan används vid Sandviks produktionsanläggningar. Det går åt 70 procent mindre energi att tillverka verktyg från återvunnen metall jämfört med nyproduktion, samtidigt som koldioxidutsläppen är 40 procent lägre.
Över 80 procent av allt avfall genereras i Sandvik Materials Technologys anläggning i Sandviken och Sandvik Machining Solutions anläggning Wolfram Bergbau und Hütten i Österrike. Det övergripande målet är att minska förbrukningen av råmaterial och mängden deponerat avfall. För närvarande återanvänds eller återvinns 15 procent av avfallet och planen är att öka andelen ytterligare.
Framgångsrika försök genomfördes 2017 i att återanvända eldfasta material som slaggbildare i Sandvikens stålverk, och metoden håller nu på att införas som standardförfarande. Ytterligare försök har inletts för att minska mängden deponerad slagg genom att skapa produkter för intern och extern användning.
Den totala mängden avfall minskade med 2 procent och återvinningen låg kvar på 15 procent av den totala mängden avfall. 11 procent
av Sandviks totala mängd avfall klassades som farligt. Denna typ av avfall hanteras och behandlas på ett säkert sätt i enlighet med gällande lagstiftning.
I våra ansträngningar att minska vattenförbrukningen strävar vi efter att återanvända vattnet i våra anläggningar. Uppsamlingssystem för regnvatten installerades till exempel vid Pune-anläggningen i Indien 2017. En anläggning för vattenåtervinning finns även vid vår anläggning i Jet Park i Sydafrika.
Allt avfallsvatten från processer behandlas innan det släpps vidare. Sandviks utsläpp i vatten består huvudsakligen av fosfor- och kväveföreningar, syreförbrukande ämnen och metaller.
2016 började Sandvik Materials Technology använda lokalt grundvatten i sina kylprocesser istället för dricksvatten. Detta har resulterat i en årlig minskning på 30 000 m³ vatten.
CO2-UTSLÄPP 2017, %
ENERGIFÖRBRUKNING 2017, %
Elektricitet, 62 % Naturgas, 17 % Gasol, 10 % Diesel, 4 % Bensin, 3 % Fjärrvärme, 3 % Eldningsolja, 1 %
Sandvik omfattas av internationella regler och standarder och följer de lagar som gäller i de länder där bolaget är verksamt. Fyra olika program för regelefterlevnad begränsar riskerna samt uppfyller lagstadgade krav och intressenternas förväntningar. Programmen omfattar mutor och korruption, konkurrensrätt, handelsrätt och datasekretesskydd.
Sandviks Compliance Functional Council består av tillsynsansvariga från affärsområdena och juridisk specialistkompetens på koncernnivå. Det funktionella rådet övervakar programmen som införts av respektive affärsområde. Rådet ställer krav, utvärderar resultat och rapporterar till styrelsen genom revisionsutskottet. Rådet möttes fyra gånger under 2017.
Styrelsen får regelbundet rapporter om utvecklingen inom programmen. Rapporteringen har utformats för att ge en överskådlig bild av programmens resultat och varna för risker när de upptäcks.
Medarbetare och intressenter uppmuntras att rapportera brott mot Sandviks regelefterlevnadsprogram genom verktyget Speak Up. Det underlättar snabb identifiering av risker och vidtagande av åtgärder.
Vår policy för bekämpning av mutor och korruption stipulerar följande: "Sandvik är fast beslutet att göra affärer med rättvisa metoder utan mutor eller korruption i någon form och försäkrar att vi följer lagar mot mutor i alla länder där vi är verksamma." Denna policy gäller alla enheter och medarbetare inom Sandvik-koncernen och vi förväntar oss samma höga etiska krav från våra affärspartners, leverantörer och mellanhänder vad gäller bekämpning av mutor och korruption.
Sandviks program mot mutor och korruption följer riktlinjerna från de viktigaste tillsynsmyndigheterna med policyer och förfaranden, riskbedömning av mutor och korruption, riskanalys och granskning av affärspartners, utbildning av medarbetare samt övervakning och rapportering om dessa aktiviteter.
2017 stärkte Sandvik sin koncernövergripande kontroll av kommersiella mellanhänder genom förvärvet av ny IT-systemsupport som underlättar riskbedömning, företagsbesiktning, löpande hantering och övervakning av kommersiella mellanhänder. Sandvik förbättrade sin insyn och övervakning av arbetet mot mutor och korruption genom att bygga in särskilda kontroller i koncernens övergripande system för kontroll och riskbedömning.
Under året fokuserade konkurrensrättsprogrammet på utbildning och arbete med efterlevnadsfrågor tillsammans med våra affärsansvariga inom industrin.
Det handelsrättsliga programmet behandlar tull, sanktioner och exportkontroll. Under 2017 fortsatte programmet att stödja affärsverksamheten i samband med förändringarna när sanktionerna mot Iran och andra länder hävdes.
Datasekretessprogrammet uppdaterades under 2017 för att vara i linje med EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR) som träder i kraft i maj 2018.
En hållbar leverantörskedja är ett prioriterat område hos Sandvik. Vår inställning är att köpa varor och tjänster på ett etiskt sätt och som utifrån ett livscykelperspektiv ger värde för pengarna, samtidigt som vi minimerar vår negativa inverkan socialt och miljömässigt.
2017 hade vi cirka 82 000 leverantörer runt om i världen. Leverantörskedjan omfattar allt från multinationella leverantörer av råmaterial och komponenter till små lokala tjänsteleverantörer. Oavsett leverantörstyp är vi övertygade om vikten av att samarbeta med dem som accepterar våra hållbarhetsprinciper (se Sandviks uppförandekod för leverantörer).
Under året antog vi en koncernövergripande inköpspolicy som integrerar våra hållbarhetsåtaganden i inköpsprocessen. Den nya policyn sätter upp regler för inköp så att de bidrar till koncernens ekonomiska tillväxt, skyddar och skapar affärsvärde, minskar miljöavtrycket och negativ social inverkan på vår leverantörskedja samt förhindrar mutor och korruption.
Vårt program för en hållbar leverantörskedja fokuserar på tre områden: skapa engagemang hos leverantörerna, bygga upp kapacitet samt följa upp högriskleverantörer genom revisioner.
Alla leverantörer måste godkänna Sandviks uppförandekod för leverantörer.
Vi fortsatte att bygga upp vår kapacitet över hela Sandvik-organisationen för att förbättra kompetensen och öka medvetenheten om en hållbar leverantörskedja. Under 2017 deltog 76 inköpare och andra med liknande funktioner i utbildning om en hållbar leverantörskedja och relaterade
processer. Dessutom deltog 133 leverantörer som granskades 2017 i utbildning i Sandviks uppförandekod för leverantörer och vårt sätt att arbeta med den.
Vi genomförde 134 revisioner i enlighet med Sandviks uppförandekod för leverantörer under 2017. Det genomfördes 68 revisioner i Indien, 62 i Kina och en revision vardera i följande länder: Taiwan, Sydkorea, Singapore och Malaysia. 133 revisioner genomfördes på plats. Vi identifierade inga fall av barnarbete. Alla fall av tvångsarbete (41) handlar om löneavdrag som disciplinåtgärd, diskriminering (4) handlar om anställningsmetoder, medan avvikelser från konkurrenslagstiftning (110) och bestickning (1) handlar om policyer som saknas eller utebliven utbildning.
133 revisioner som genomfördes under 2017 verifierade efterlevnad av avsnittet om konfliktmineraler i Sandviks uppförandekod för leverantörer. Sex identifierade avvikelser handlade om policyer eller uttalanden som saknas och tre avvikelser handlade om saknade processer eller dokumentation för att bevisa en granskning av due diligence.
Avvikelser beträffande hälsa och säkerhet (592) varierar från avsaknad av brandlarm/varningsskyltar/ registrering av dagligt underhåll/ brandsläckningsutrustning/utrymningsövningar till avsaknaden av relevanta policyer/brandsäkerhetsåtgärder/riskfyllda förhållanden/riskbedömningar. Avvikelser beträffande löner och förmåner (152) handlar om socialförsäkring som inte täcker alla medarbetare, övertid som inte
betalats i enlighet med lagstiftningen, medarbetare som förvägras lagstadgad semester och, i ett fåtal fall, medarbetare som inte betalats minimilön.
Under 2017 genomfördes en ursprungslandsutredning baserad på OECD:s Due Diligence Guidance for Responsible Supply Chains of Minerals from Conflict-Affected and High-Risk Areas i syfte att identifiera smältverk/raffinaderier anknutna till vår leverantörskedja.
En stor del av koncernens volframförsörjning kommer från Sandviks dotterbolag Wolfram Bergbau und Hütten (WBH). Företaget har bibehållit sin status som konfliktfritt smältverk sedan man framgångsrikt genomgick en revision inom Conflict Free Smelter Program i mars 2015.
Sandvik strävar efter att vara en god samhällsmedborgare och ha en positiv påverkan där vi verkar. Som globalt företag bidrar vi till många samhällen runt om i världen. Vi stödjer projekt relaterade till innovation, utbildning och yrkeskunskaper, hälsa och säkerhet och projekt som förbättrar de lokala förutsättningarna.
Vi är övertygade om att både samhället och vårt företag drar nytta av sponsorskap och samhällsengagemang, och att det gör Sandvik till en mer attraktiv arbetsgivare, ökar medarbetarnas lojalitet och främjar en positiv inställning hos lokalbefolkningen.
Vi anser att samhällsengagerande projekt är investeringar, som förutsätter avtal, klara målgrupper och målsättningar och mätbara resultat. Alla aktiviteter måste överensstämma med vår uppförandekod, vilket betyder att vi inte engagerar oss i politiska eller religiösa aktiviteter eller i projekt som kan betraktas som hälsovådliga eller miljöfarliga. Alla våra projektpartners måste skriva under vår uppförandekod och genomgå samma granskning som våra leverantörer.
Vår plattform för projekt inom sponsorskap och samhällsengagemang består av fyra områden:
Projekt som tydligt kopplar till vårt löpande arbete, produkter och lösningar.
Projekt som visar vår roll som arbetsgivare och som långsiktigt stärker varumärket.
Hälsorelaterade projekt som visar vårt globala samhällsengagemang.
Projekt som skapar värde för både lokala intressenter och våra medarbetare.
I juni 2017 undertecknade Sandvik ett långsiktigt partnerskapsavtal med Ingenjörer utan gränser, Sverige för att bidra med teknisk expertis, projektledningskompetens och internationell erfarenhet till intresseorganisationens volontärprojekt. Sandvik kommer att bidra med både ekonomiskt stöd och hjälp i form av resurser och kunskap. Samtidigt får Sandviks medarbetare förmånen att kunna delta i humanitära projekt. Ingenjörer utan gränser har nationella avdelningar över hela världen som driver projekt tillsammans med lokalbefolkningen. Fokus ligger på hållbar energi och vattenförsörjning, skola och utbildning samt sjukhus och vård.
Intresseorganisationen är aktiv i Afrika där den driver 20 projekt, bland
Under 2017 ingick Sandvik ett samarbetsavtal med Ingenjörer utan gränser, Sverige. Det första gemensamma projektet är ett vindkraftsprojekt i Tanzania.
Sandvik bedriver flera skolprojekt runt om i världen. Sandviks kampanj Every Child Counts har som syfte att förhindra barnarbete och att erbjuda utbildning till migrantbarn och gatubarn i Indien.
annat installation av solceller som producerar elektricitet till belysning i kenyanska skolor och byggande av sanitetssystem i Tanzania.
Sandviks kampanj Every Child Counts i Indien har som syfte att förhindra barnarbete och att erbjuda utbildning till migrantbarn och gatubarn i landet. Sedan 2014 har sammanlagt 3 335 barn som förut stod utanför skolsystemet skrivits in i grundskolor och 1 305 har fortsatt sin utbildning i 45 olika skolor i Pune-regionen.
Sandviks program School on Wheels kompletterar kampanjen Every Child Counts genom att erbjuda undervisning på platser där skolor saknas. School on Wheels-bussen har ett fullt utrustat klassrum där lektioner hålls på olika platser. Det här projektet når ut till barn i de allra mest marginaliserade samhällena som hos lumpsamlare, gatuförsäljare och gästarbetare.
Tillsammans med Sandvikens och Östhammars kommuner driver Sandvik två gymnasieskolor med inriktning på teknisk kompetens.
Vi driver ett antal yrkesutbildningsprogram för att öka nivån på den tekniska kompetensen i länder där bristen på utbildade mekaniker påverkar vår möjlighet att hitta kompetent arbetskraft.
Över 900 personer har utbildats och sedan anställts av Sandvik i Sydafrika genom Sandviks lärlingsprogram som infördes 2001. Programmet startades för att råda bot på bristen på personal med hantverkarkompetens som elektriker, snickare och mekaniker. Näringslivet uppmuntrades att samarbeta med de sydafrikanska myndigheterna för att åtgärda bristen på kompetens och utbilda hantverkare tillsammans
med utbildningsdepartementet, arbetsmarknadsdepartementet och högskoledepartementet.
Sandvik fortsätter att erbjuda workshops, coachning, utbildningar och utvärderingar på plats. Vi erbjuder också Sandvik-specifika kurser i metallbearbetning och teknisk utbildning genom den lokala Sandvik Academy. Programmet är som längst fyra år och innehåller vanliga kurser vid ett valt college.
Genom Sandviks lärlingsprogram bidrar vi till att förbättra sydafrikaners kompetens och anställningsbarhet i en region där vi är verksamma. Alla deltagare erhåller förmåner, som exempelvis tillgång till sjukvård.
Några av deltagarna i Sandviks yrkesprogram i Sydafrika.
Vår framtida tillväxt avgörs av vår förmåga att kontinuerligt erbjuda förstklassiga produktivitetsförbättringar för kunderna som en del i vårt produkt- och tjänsteerbjudande. Vi gör detta genom vår expertis i materialteknologi och omfattande kunskap om industriella processer och tillämpningar, samt vår förmåga att industrialisera avancerade produkter. Under 2017 steg aktiekursen med 26 procent samtidigt som OMXS 30-index på Nasdaq Stockholm ökade med 3 procent.
Sandviks aktie är noterad på Nasdaq Stockholm. Vid utgången av 2017 handlades aktien till 143,7 kronor, motsvarande ett börsvärde av 180 miljarder kronor. Det innebar att Sandvik var det 12:e (15) värdemässigt största företaget på Nasdaq Stockholm.
Under 2017 omsattes sammanlagt 1 082 miljoner aktier (1 300) till ett värde av 145 miljarder kronor (113). Omsättningen av Sandvik-aktier på Nasdaq Stockholm stod för 63 procent (55) av den totala omsättningen av Sandvik-aktier. Andra marknader som BATS Chi-X, Turquoise etc. stod för 37 procent (45). I USA kan Sandvikaktien handlas genom depåbevis (American Depositary Receipts, ADR), en process som hanteras av Deutsche Bank Trust Company Americas. Under 2017 omsattes i genomsnitt per dag 17 995 depåbevis (27 768). Vid slutet av 2017 fanns 2 546 925 ADRs utestående (4 769 608).
Vårt årliga mål är att utdelningen ska uppgå till åtminstone 50 procent av resultatet per aktie. Styrelsen har till årsstämman 2018 föreslagit en utdelning om 3,50 kronor (2,75) per aktie. Det motsvarar cirka 4,4 miljarder
kronor (3,4) och en direktavkastning på 2,4 procent baserat på kursen vid årets slut. Inklusive den föreslagna utdelningen för 2017 på 3,50 kronor har de senaste fem årens genomsnittliga utdelning varit 3,15 kronor per år och sammanlagt 62 procent av rapporterad vinst per aktie för koncernen har delats ut.
Antalet Sandvik-aktier uppgår till 1 254 385 923. Varje aktie har ett kvotvärde om 1,2 kronor och aktiekapitalet uppgår till 1 505 263 108 kronor. Sandviks aktiekapital utgörs av ett aktieslag där varje aktie har samma röstvärde och ger samma rätt till utdelning. Sandvik innehar inga egna aktier och senast nya aktier gavs ut var 2012 i samband med förvärvet av utestående aktier i Seco Tools.
Sandvik ingår i ett antal hållbarhetsindex, som Dow Jones Sustainability Index, Global 100 Most Sustainable Corporations in the World, FTSE-4Good och Ethibel Excellence Europe. Det är internationella index som analyserar globala företag som bedriver ansvarsfullt företagande. Att Sandvik ingår i dessa index bekräftar att koncernen bedriver affärsverksamheten på ett hållbart sätt.
Antalet aktieägare minskade under 2017 till totalt 103 334 (109 072). Det finns aktieägare i 81 länder, och andelen aktieägare utanför Sverige uppgick till 37 procent (33) vid årets slut. De tio största enskilda aktieägarna innehade 31 procent av aktiekapitalet vid samma tidpunkt. Personer i Sandviks koncernledning ägde den 31 december 2017 sammanlagt 164 846 aktier i Sandvik medan Sandviks styrelseledamöter ägde 484 561 aktier (inklusive suppleanter, exklusive verkställande direktören). Totalt motsvarade koncernledningens och styrelsens innehav 0,05 procent av kapital och rösträtter.
FÖRSLAG TILL UTDELNING, SEK
3,50
ÄGARFÖRDELNING PER LAND 31 DECEMBER 2017
| 2016 | 2017 | |
|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 1 254 | 1 254 |
| Börsvärde vid årets slut (miljarder) | 141 | 180 |
| Antal aktieägare | 109 072 | 103 334 |
| Aktiekurs vid årets slut | 112,7 | 143,7 |
| Resultat per aktie, koncernen | 4,39 | 10,52 |
| P/E-tal vid årets slut | 25,7 | 13,7 |
| Kursförändring under året, % | 52,2 | 25,9 |
| Ordinarie utdelning, kr/aktie | 2,75 | 3,50* |
| Utdelning i % av resultat per aktie | 63 | 33* |
| Totalavkastning (aktieutveckling + utdelning), % | 54,6 | 29,0* |
| Andel aktier i Sverige, % | 67 | 63 |
| Andel aktier ägda av de 10 största ägargrupperna, % | 32 | 31 |
| * Föreslagen utdelning. | ||
| Källa: Euroclear, Monitor del av Modular Finance AB |
ANTAL AKTIEÄGARE,
| 2016 | 2017 | |
|---|---|---|
| AB Industrivärden | 11,8 | 11,8 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 5,9 | 6,1 |
| AMF Försäkring och Fonder | 2,8 | 2,7 |
| Handelsbanken Pension | 3,2 | 2,6 |
| Swedbank Robur Fonder | 2,8 | 2,5 |
| L E Lundbergföretagen AB | 2,4 | 2,4 |
| SEB Investment Management | 1,6 | 1,9 |
| JP Morgan Chase | 1,5 | 1,8 |
| Fjärde AP-fonden | 1,5 | 1,4 |
| Nordea Investment Funds | 2,2 | 1,4 |
| Källa: Euroclear |
Sandviks "equity story", vår aktieberättelse, bygger på mer än 150 års ledande kunskap inom material och applikationer med nära, långsiktiga kundrelationer baserade på vårt erbjudande om ökad produktivitet.
Vi förbättrar våra resultat genom att vara marknadsledande och högteknologiska vilket är grunden för kontinuerliga produktlanseringar. Det sker i kombination med en decentraliserad och kostnadseffektiv affärsmodell för ökad transparens, ansvarstagande och snabbrörlighet samt en översyn av den befintliga verksamhetsportföljen.
Cirka 25 analytiker följer Sandvik med regelbundenhet. Vid årsskiftet var fördelningen av analytikernas rekommendationer av Sandvikaktien: 9 procent köp/öka, 59 procent behåll/neutral och 32 procent sälj/minska enligt Factset. Här är några av de vanligaste frågorna under 2017 och våra svar:
S: Ett antal faktorer måste tas i baktande, som teknikutvecklingen inom batterier, utbyggnaden av infrastruktur som stödjer en helt elektrifierad bilpark, hur länge hybridbilar kommer att dominera, etc. För att tillverka en bil som enbart körs på el behövs cirka en tredjedel av de skär som behövs för en förbränningsmotor, medan det vid tillverkningen av en hybridbil går åt 20–30 procent mer skärande verktyg. Nettoeffekten av dessa betydande teknologiskiften ger både en långsiktig utmaning och möjligheter på kort- och medellång sikt, beroende på hur snabbt och bra vi kan utveckla vårt erbjudande och använda ny teknik för bättre lösa kundernas problem.
S: Genom att serva en allt större andel av våra kunders befintliga utrustning. Förbättra lönsamheten i några produktområden som fortfarande underpresterar, till exempel Drilling and Completions, Crushing and Screening. Vi ser även en stor potential inom vårt automatiseringserbjudande. Totalt sett så förväntar oss förbättrad lönsamhet och en lägre volatilitet i vinsten.
S: Små eller mellanstora företag som passar väl in strategiskt är mest sannolika förvärvsobjekt. För Sandvik Machining Solutions kan det vara inom vårt digitala erbjudande eller inom kärnverksamheten, till exempel inom runda verktyg. Vi är noga med att behålla kreditbetyget BBB+ och en solid balansräkning.
S: Att vår hållbarhetsstrategi blir än mer integrerad i verksamheten. Under 2017 utvecklade varje affärsområde ambitioner och mål för sina hållbarhetserbjudanden vilket är avgörande för att driva hållbarhet gentemot kunderna. Vi är mycket stolta över att ha blivit inkluderade i internationella hållbarhetsindex som Dow Jones Sustainability Index och 2018 Global 100 Most Sustainable Corporations in the World. Detta visar att vi är på rätt väg i vår ambition att ligga i framkant inom hållbara affärer.
S: Energisegmentet representerar cirka 50 procent av försäljningen och här har efterfrågan fortsatt att vara svag och satt press på lönsamheten. Över tid har konkurrensen ökat genom att nya leverantörer kommit in på marknaden för mer standardiserade rör. Vi har fokuserat på att behålla vår starka position inom capex-drivna energisegment, skurit ned portföljen genom försäljning av trådverksamheten, decentraliserat organisationen, annonserat personalneddragningar och sedan slutet av 2017 har vi en ny ledning. Vi förväntar oss förbättrad lönsamhet de närmaste åren. Marginalmålet är utmanande men vi är fast beslutna att gör vad som är nödvändigt för att nå dit. Vi ser potential för både operationella och kommersiella förbättringar samt att vi förväntar oss att några redan stabila och lönsamma produktområden kommer att växa, som Powder och Kanthal.
S: Det handlar inte om att utveckla en digital strategi utan om att lösa våra kunders nuvarande problem. Det finns för oss två aspekter på digitalisering: En intern där digitala verktyg och teknik gör det möjlig för oss att öka hastigheten på förbättringar i vår egen verksamhet och i vår service till kunderna. En extern där vi kombinerar digitaliseringen med vårt djupa kunnande inom metallbearbetning för att skapa en bred portfölj av erbjudanden som syftar till att lösa kundernas problem genom hela tillverkningsprocessen. Sammanfattningsvis så ser vi en stor möjlighet att hjälpa kunderna till en mer sömlös och effektiv produktionsprocess.
Under 2017 ökade efterfrågan på Sandviks produkter. Det var resultatet av en övergripande förbättring i alla affärsområden och alla större kundsegment. Starkast tillväxt noterades inom gruvindustrin med en signifikant förbättring i efterfrågan på ersättningsutrustning och ökad efterfrågan inom eftermarknadsaffären. Efterfrågan på Sandviks produkter förbättrades i alla regioner. Sandviks orderingång och intäkter för kvarvarande verksamheter ökade med 15 procent (–1) respektive 10 procent (–6) i fast valuta för jämförbara enheter.
Sandviks finansiella mål baseras på bedömningar av bolagets styrka och positionering inför framtiden. I tabellen nedan visas koncernens mål och måluppfyllelse.
De finansiella målen löper mellan 2016–2018. Under 2017 var tillväxten i rörelseresultatet 16 procent och avkastningen på sysselsatt kapital förbättrades med 4,6 procentenheter. Nettoskuldsättningsgraden var 0,3 vid utgången av 2017. Föreslagen utdelning för 2017 motsvarar 33 procent av rapporterat resultat per aktie.
Sandviks orderingång uppgick till 96 743 miljoner kronor (84 233) och intäkterna uppgick till 93 985 miljoner kronor (84 430). Rörelseresultatet var 18 037 miljoner kronor (9 657), motsvarande 19 procent (11) av intäkterna. Förändringar i metallpriser för Sandvik Materials Technology bidrog positivt till rörelseresultatet med 112 miljoner kronor (64) och förändringar i valutakurserna sedan årets början hade en positiv inverkan på resultatet med cirka 128 miljoner kronor (–300) jämfört med föregående år.
Finansnettot uppgick till –1 071 miljoner kronor (–1 661). Resultat efter finansiella intäkter och kostnader för
koncernen uppgick till 16 966 miljoner kronor (7 996), och 17 018 miljoner kronor (9 366) för den kvarvarande verksamheten. Inkomstskatten hade en total påverkan på resultatet om –3 783 miljoner kronor (–2 528), motsvarande 22 procent (32) på resultat före skatt. Årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgick till 13 197 miljoner kronor (5 508). Resultat per aktie för koncernen uppgick till 10,52 kronor (4,39), och 10,56 kronor (5,48) för den kvarvarande verksamheten. Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 24 procent (13) och avkastning på eget kapital uppgick till 31 procent (15).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 14 286 miljoner kronor (12 032). Kassaflödet efter investeringar uppgick till 15 734 miljoner kronor (8 601). Vid årets slut uppgick likvida medel till 12 724 miljoner kronor (8 818).
Räntebärande skulder, med avdrag för likvida medel gav en nettoskuld om 16 040 miljoner kronor (28 579).
Sandviks kreditfaciliteter om 9 000 miljoner kronor var outnyttjade vid årets slut. I det svenska obligationsprogrammet om 15 000 miljoner kronor, fanns det vid årets utgång utestående obligationer som motsvarade ett nominellt värde om 6 218 miljoner kronor. I det europeiska obligationsprogrammet om 3 000 miljoner euro utnyttjades ett nominellt värde om 1 103 miljoner euro. Vidare fanns det obligationer utställda i USA till ett nominellt värde om 555 miljoner dollar.
Återstående löptider för obligationer var i snitt 3 år för svenska obligationer, 8,5 år för europeiska obligationer samt 2,8 år för amerikanska obligationer. Vid årets utgång hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's betyget BBB+ för Sandviks långfristiga upplåning och A-2 för kortfristig upplåning.
| Finansiella mål1) och måluppfyllelse | Mål 2016-2018 |
Utfall 2017 |
|---|---|---|
| Genomsnittlig tillväxt i rörelseresultatet, % | ≥7 | 16 |
| Förbättring av avkastning på sysselsatt kapital ,%-enheter | ≥3 | 4,6 |
| Nettoskuldsättningsgrad | <0,8 | 0,3 |
| Utdelningskvot, % | 50 | 442) |
1) Se sidan 151 för definitioner av de finansiella målen. 2) Föreslagen utdelningskvot på justerat resultat.
Relativt rörelsekapital vid årets utgång uppgick till 23 procent (26) av intäkterna, en årlig förbättring med tre procentenheter. Rörelsekapitalets nettovolym förändrades med 748 miljoner kronor (–2 009) jämfört med föregående år, främst till följd av högre lagernivåer. Förändrade valutakurser påverkade nettorörelsekapitalet med –463 miljoner kronor (1 084) jämfört med föregående år. Den strukturella effekten från förvärv och avyttringar minskade rörelsekapitalet med 296 miljoner kronor (10). Rörelsekapitalet vid årets utgång uppgick till 20 809 miljoner kronor (20 801).
Eget kapital vid årets slut uppgick till 48 771 miljoner kronor (39 290) eller 38,9 kronor per aktie (31,2). Soliditeten var 46 procent (38).
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar uppgick under helåret 2017 till 3 578 miljoner kronor (3 691), vilket motsvarar 83 procent av avskrivningar enligt plan. Erhållen köpeskilling vid försäljning av verksamheter och aktier uppgick till 4 786 miljoner kronor (53), exklusive likvida medel. Investeringar i internt utvecklade immateriella tillgångar var 658 miljoner kronor (855).
Den 30 oktober slöts avtal om att avyttra svetstrådsverksamheten till ESAB, som ingår i Colfax Corporation. Intäkterna för svetstrådsverksamheten uppgick till 490 miljoner kronor under 2017.
Den 2 november annonserade Sandvik att försäljningen av Sandvik Mining Systems slutförts. Mining
Systems transportbandsverksamhet, inklusive den närliggande specialistaffären för transportbandssystem i finska Hollola, har avyttrats till NEPEAN. Mining Systems projektaffär har avyttrats till FLSmidth. Mining Systems har från den 2 november utgått ur Sandviks finansiella rapportering. De projekt som under 2018-2019 levereras av Sandvik, med FLSmidth som underleverantör, fortsätter dock att rapporteras under avvecklade verksamheter.
Den 1 december annonserade Sandvik att försäljningen av Sandvik Process Systems till FAM AB slutförts. Avyttringen resulterade i en kapitalvinst på 3,9 miljarder kronor vilken hade en positiv påverkan på rörelseresultatet i kvartalet. Sandvik Process Systems har redovisats under Other Operations och den avyttrade verksamheten dekonso-
| Resultat och avkastning | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat, MSEK | 9 657 | 18 037 |
| % av intäkter | 11,4 | 19,2 |
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, MSEK |
7 996 | 16 966 |
| % av intäkter | 9,5 | 18,1 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 12,9 | 23,9 |
| Avkastning på eget kapital, % | 15,2 | 31,4 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,39 | 10,52 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,39 | 10,50 |
| Varav kvarvarande verksamheter | ||
| Rörelseresultat, MSEK | 11 018 | 18 098 |
| % av intäkter | 13,5 | 19,9 |
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, MSEK % av intäkter |
9 366 11,5 |
17 018 18,7 |
| Resultat per aktie, SEK | 5,48 | 10,56 |
| Investeringar | 2016 | 2017 |
| Investeringar i anläggningar, MSEK | 3 691 | 3 578 |
| % av intäkter | 4,4 | 3,7 |
| % av avskrivning enligt plan | 88 | 83 |
| Finansiell ställning | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK | 12 032 | 14 286 |
| Kassaflöde efter investeringsverksamheten, MSEK | 8 601 | 15 734 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar 31/12, MSEK |
8 818 | 12 724 |
| Nettoskuld 31/12, MSEK | 28 579 | 16 040 |
| Finansnetto, MSEK | –1 661 | –1 071 |
| Soliditet, % | 38 | 46 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,7 | 0,3 |
| Eget kapital 31/12, MSEK | 39 290 | 48 771 |
| Eget kapital per aktie 31/12, SEK | 31,2 | 38,9 |
| Utveckling av intäkter och resultat efter finansiella poster per kvartal | |
|---|---|
| -- | -------------------------------------------------------------------------- |
| MSEK | Intäkter | Resultat efter finansiella poster |
Vinst marginal, % |
|
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 1:a kvartalet | 20 420 | 1 939 | 9 |
| 2:a kvartalet | 21 036 | 2 231 | 11 | |
| 3:e kvartalet | 20 439 | 1 221 | 6 | |
| 4:e kvartalet | 22 535 | 2 605 | 12 | |
| 2017 | 1:a kvartalet | 22 436 | 3 109 | 14 |
| 2:a kvartalet | 24 446 | 3 064 | 13 | |
| 3:e kvartalet | 22 612 | 3 192 | 14 | |
| 4:e kvartalet | 24 492 | 7 601 | 31 |
liderades från Sandviks finansiella rapportering den 1 december.
Den 8 december annonserade Sandvik att det tecknat avtal om att avyttra Hyperion till USA-noterade investmentbolaget KKR till ett pris om 4 miljarder kronor. Hyperion, med cirka 1 400 anställda, har under 2017 rapporterat intäkter om 3,3 miljarder kronor.
Hyperion kommer att fortsätta att rapporteras inom Other Operations i Sandviks finansiella rapportering tills affären är slutförd. Transaktionen förväntas stängas under första halvåret 2018 under förutsättning av godkännande från berörda myndigheter. Då affären stängs kommer en kapitalvinst att genereras och rapporteras i Sandviks finansiella rapportering.
Marknadsförhållandena förbättrades under 2017 med ökad aktivitet inom alla kundsegment och geografier. Utvecklingen stärkte vår lönsamhet. Vi baserar våra operativa beslut på en prioriteringsordning om stabilitet och lönsamhet före tillväxt. Givet vår förbättrade operativa prestanda kommer nästa fas i vår resa att omfatta en högre fokus på tillväxt, i synnerhet för affärsområde Sandvik Machining Solutions.
Moderbolagets intäkter 2017 uppgick till 16 627 miljoner kronor (15 146) och rörelseresultatet till 1 260 miljoner kronor (722).
Resultat från andelar i koncernföretag avser huvudsakligen utdelningar samt koncernbidrag netto lämnade och resultatet från avyttringen av Sandvik Process Systems och uppgick till –706 miljoner kronor (202). Räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande tillgångar uppgick till 11 180 miljoner kronor (14 478).
Moderbolagets balansomslutning minskade med 5 473 miljoner kronor (från 66 692 miljoner till 61 219 miljoner kronor). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 875 miljoner kronor (975). Antalet anställda i moderbolaget och kommissionärsbolagen uppgick den 31 december 2016 till 7 204 personer (7 451).
Styrelsen föreslår en utdelning om 3,50 kronor (2,75) per aktie till årsstämman 2018, vilket motsvarar cirka 4,4 miljarder kronor (3,4).
| Utdelning, 3,50 kronor per aktie | |||
|---|---|---|---|
| x antal aktier | 1 254 385 923 | ||
| = 4 390 350 731 | |||
| I ny räkning överförs | 19 672 405 379 | ||
| Summa, SEK | 24 062 756 110 | ||
Det genomsnittliga antalet medarbetare uppgick till 43 376 (44 769), av vilka 19 (19) procent var kvinnor. Personalomsättningen var 9 procent (11). Löner och ersättningar uppgick under året till 21 354 miljoner kronor (20 008).
Under året arbetade Sandvik mot målet att uppnå en total olycksfrekvens (Total Recordable Injury Frequency Rate) om 4,5. Sandviks totala olycksfrekvens förbättrades 9 procent och uppgick till 4,6 vid årets slut, att jämföras med 5,1 året innan. För olycksfallsfrekvensen (Lost Time Injury Frequency Rate, LTIFR) var målet uppsatt till 1,4. Sandviks LTIFR förbättrades med 6 procent under 2017 och uppgick till 1,6 vid slutet av året, att jämföra med 1,7 i slutet av 2016.
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar anta följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för tiden fram till årsstämman 2019, vilka motsvarar de riktlinjer som antogs av årsstämman 2017.
Koncernledningens ersättning ska omfatta fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig och återspegla individens prestationer och ansvar samt koncernens resultatutveckling.
Den rörliga lönen kan bestå av årlig rörlig kontant lön och långsiktig rörlig lön i form av kontanter, aktier och/eller aktierelaterade instrument i Sandvik AB. Rörlig kontant lön ska förutsätta uppfyllelse av definierade och mätbara mål och ska vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Långsiktig rörlig lön i form av aktier och/eller aktierelaterade instrument i Sandvik AB ska kunna utgå genom deltagande i långsiktiga incitamentsprogram beslutade av bolagsstämman. Villkor för rörlig lön bör utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lön om en sådan åtgärd bedöms som rimlig.
I särskilda fall kan överenskommelser träffas om ersättning av engångskaraktär, förutsatt att sådan ersättning inte överstiger ett belopp motsvarande individens årliga fasta lön och maximala rörliga kontanta lön, och inte utges mer än en gång per år och individ.
Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda.
Avgångsvederlag ska, normalt sett, utgå vid uppsägning från Sandviks sida. Medlemmar i koncernledningen ska normalt ha en uppsägningstid om högst 12 månader i kombination med ett avgångsvederlag motsvarande 6–12 månaders fast lön. För verkställande direktören kan alternativt gälla en uppsägningstid om 24 månader och inget avgångsvederlag. Inget avgångsvederlag ska utgå vid upp-
1) Moderbolaget inkluderar verksamheter som bedrivs i kommission. Dessa framgår av not 14.
sägning från den anställdas sida.
Styrelsen ska ha rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Kretsen av befattningshavare som omfattas av riktlinjerna är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
För information om gällande ersättningar till ledande befattningshavare, inklusive pågående långsiktiga incitamentsprogram, se not 3.5.
Riktlinjerna som antogs av årsstämman 2017 återfinns i not 3.5.
Varje produktområde/affärsområde ansvarar för sina egna FoU-verksamheter som fokuserar på produktutveckling, teknikplattformar och nya innovationer.
Sandvik har en portfölj av cirka 7 300 aktiva patent och andra immateriella rättigheter. Under 2017 beviljades 1 050 (1 150) nya patent och andra immateriella rättigheter. Investeringarna i FoU uppgick till 3 498 miljoner kronor (3 483) under 2017, vilket motsvarar 4 procent (4 ) av koncernens intäkter. Antalet medarbetare inom FoU, inklusive kvalitetssäkring, var 2 612 (2 850) under året.
Sandvik är en multinationell koncern med många interna transaktioner. OECD har utfärdat riktlinjer för internprissättning av gränsöverskridande transaktioner i multinationella koncerner. Sandvik följer dessa riktlinjer, liksom den lokala lagstiftningen i respektive land för att se försäkra sig om att en korrekt prismodell används och att korrekt skatt betalas i varje land. Sandvik följer noggrant OECD:s skattereformsarbete (BEPS-projektet) och EU:s initiativ kring skattetransparens och förbereder sig för att anta dessa standarder när de
väl fastställs. Vi strävar efter goda relationer med intressenter som skattemyndigheter, icke-statliga organisationer och investerare.
Sandvik har inlett samarbeten med skattemyndigheter i ett flertal länder. Vi är övertygade om att en öppen diskussion och samarbete med skattemyndigheter runt om i världen hjälper oss att minska osäkerheten om de skatter vi är skyldiga att betala. Vi bidrar till lokalsamhällen och länder där vi är verksamma i form av till exempel skatt och arbetstillfällen. Under 2017 betalade koncernen 2 466 miljoner kronor (1 650) i inkomstskatt globalt. Inkomstskatt omfattar bara en del av alla skatter som betalas av Sandvik över hela världen. Utöver det erlägger vi bland annat sociala avgifter, miljö- och energiskatt och fastighetsskatt. Dessutom samlar Sandvik in och betalar skatt på uppdrag av regeringar och myndigheter, inklusive indirekta skatter och källskatter.
Sandvik respekterar och följer miljölagstiftning i alla de länder där verksamhet bedrivs. De mest väsentliga miljöaspekterna är:
Sandvik har cirka 120 anläggningar runt om i världen som innehar olika typer av miljötillstånd. Sandvik är beroende av att tillstånd finns för dessa anläggningar.
I Sverige bedriver Sandvik tillståndspliktig verksamhet vid elva anläggningar och anmälningspliktig verksamhet vid en anläggning. Samtliga har de tillstånd som behövs för att driva verksamheten. Inga överskridanden av tillstånden inträffade under året. Ett antal överskridanden av riktvärden avseende buller samt utsläpp till luft och vatten förekom. Åtgärder vidtas för att följa dessa riktvärden.
I andra länder där Sandvik har verksamhet har vissa riktvärden överskridits och åtgärder vidtagits i samråd med myndigheter.
Undersökningar och saneringsåtgärder har genomförts på produktionsenheter med markföroreningar. Detta arbete utförs alltid i nära samarbete med miljömyndigheter.
Under året avgjordes och avslutades en stämning avseende påstådda överskridanden av gränsvärden för avloppsvatten vid vår amerikanska anläggning i Kennewick, Washington. Böter och advokatkostnader uppgick till cirka 7,5 miljoner SEK. Dessutom genomfördes förbättringsåtgärder för avloppsreningen.
I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Sandvik valt att upprätta en lagstadgad hållbarhetsrapport som en avskild rapport. Denna lagstadgade hållbarhetsrapport har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören. Omfattningen av hållbarhetsrapporten, som även avser Sandviks hållbarhetsredovisning, anges på sid 128.
Sandvik är organiserat i tre affärsområden: Sandvik Machining Solutions, Sandvik Mining and Rock Technology och Sandvik Materials Technology.
Sandviks orderingång upgick till 95 444 miljoner kronor (81 861), en ökning med 15 procent jämfört med föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Intäkterna upgick till 90 905 miljoner kronor (81 553), en ökning med 10 procent jämfört med föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
Efterfrågan på Sandviks produkter ökade under helåret 2017. Det var resultatet av en övergripande förbättring i alla affärsområden och alla större kundsegment. Starkast tillväxt noterades inom gruvindustrin med en signifikant förbättring i efterfrågan på ersättningsutrustning och ökad efterfrågan inom eftermarknadsaffären. Efterfrågan för Sandviks produkter ökade i alla regioner.
Till följd av en ökad efterfrågan, förbättrad kostnadskontroll och pågående effektivitetsprogram förbättrade Sandvik lönsamheten jämfört med föregående år.
Under 2017 gjordes flera viktiga produktlanseringar, såsom Sandvik Machining Solutions lansering av PrimeTurning™ vilket är en ny metod som möjliggör svarvning i alla riktningar. Ett exempel från Sandvik Mining and Rock Technology är den nya serien ovanjordborriggar Ranger™ DXI som har flera nya
högpresterande funktioner för en förbättrad borrprocess. Den täcker exempelvis en arbetsyta på 55 kvadratmeter och är utrustad med en ny kraftfull bergborr i kombination med hög bränsleeffektivitet. Sandvik Materials Technology lanserade Sentusys™, ett intelligent rörsystem som hjälper kunderna att övervaka rörens status i olika processer med hjälp av molnbaserade IT-tjänster. Den unika innovationen ligger i kombinationen av kunskaper i metallurgi och sensorteknik.
| Föränd | Föränd | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2017 | ring, % | ring, %* |
| Sandvik Machining Solutions | 33 088 | 36 636 | 11 | 10 |
| Sandvik Mining and Rock | ||||
| Technology | 31 886 | 38 973 | 22 | 20 |
| Sandvik Materials Technology | 12 036 | 14 739 | 22 | 22 |
| Other Operations | 4 830 | 5 096 | 6 | 9 |
| Koncerngemensamt | 21 | 0 | n/m | n/m |
| Kvarvarande verksamheter | 81 861 | 95 444 | 17 | 15 |
| Avvecklade verksamheter | 2 372 | 1 299 | –45 | –48 |
| Koncernen totalt | 84 233 | 96 743 | 15 | 13 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| Föränd | Föränd | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2016 | 2017 | ring, % | ring, %* |
| Sandvik Machining Solutions | 32 852 | 35 778 | 9 | 8 |
| Sandvik Mining and Rock | ||||
| Technology | 31 093 | 36 547 | 18 | 15 |
| Sandvik Materials Technology | 12 931 | 13 643 | 6 | 5 |
| Other Operations | 4 655 | 4 936 | 6 | 10 |
| Koncerngemensamt | 22 | 0 | n/m | n/m |
| Kvarvarande verksamheter | 81 553 | 90 905 | 11 | 10 |
| Avvecklade verksamheter | 2 877 | 3 081 | 9 | 3 |
| Koncernen totalt | 84 430 | 93 985 | 11 | 10 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| MSEK | 2016 | % av intäkter | 2017 | % av intäkter | Förändring, % | Förändring, %* |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Sandvik Machining Solutions | 6 970 | 21 | 8 413 | 24 | 21 | 21 |
| Sandvik Mining and Rock Technology | 3 206 | 10 | 5 743 | 16 | 79 | 76 |
| Sandvik Materials Technology | 1 115 | 9 | 284 | 2 | –75 | –42 |
| Other Operations | 545 | 12 | 4 432 | 90 | 713 | 11 |
| Koncerngemensamt | –818 | n/m | –774 | n/m | 5 | 7 |
| Kvarvarande verksamheter | 11 018 | 14 | 18 098 | 20 | 64 | 33 |
| Avvecklade verksamheter | –1 361 | –47 | –61 | –2 | 96 | 60 |
| Koncernen totalt | 9 657 | 11 | 18 037 | 19 | 87 | 36 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
E/T = ej tillämplig.
Sandvik Machining Solutions är en marknadsledande tillverkare av verktyg och system för industriell metallbearbetning.
Affärsområdets orderingång uppgick till 36 636 miljoner kronor (33 088), en ökning med 10 procent i fast valuta för jämförbara enheter. Affärsområdets intäkter uppgick till 35 778 miljoner kronor (32 852), en ökning med 8 procent i fast valuta för jämförbara enheter. Rörelsemarginalen var 23,5 procent (21,2) av intäkterna. Under 2017 slutfördes programmet för optimering av försörjningskedjan och ytterligare tre enheter stäng-
des under perioden. De generade besparingarna i kombination med starkt tillväxt av intäkterna, resulterade i förbättrade marginaler. Ett nytt produktområde, Additive Manufacturing, skapades i början av året för att tillvarata tillväxtmöjligheterna inom så kallad 3D-printning.
| INTÄKTER, MSEK, OCH RÖRELSEMARGINAL, % |
||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK 50 000 |
% 25 |
|||
| 40 000 | 20 | |||
| 30 000 | 15 | |||
| 20 000 | 10 | |||
| 10 000 | 5 | |||
| 0 | 2015 | 2016 | 2017 | 0 |
FINANSIELL ÖVERSIKT, MSEK 2015 2016 2017 Orderingång 33 860 33 088 36 636 Intäkter 33 809 32 852 35 778 Rörelseresultat 5 504 6 970 8 413 Rörelsemarginal, % 16,3 21,2 23,5 Justerat rörelseresultat* 6 814 6 970 8 413 Justerad rörelsemarginal, % 20,2 21,2 23,5 Avkastning på sysselsatt kapital, % 21,9 28,9 35,0 Antal medarbetare 18 713 18 043 18 187
* Rörelseresultatet justerat för jämförelsestörande poster: 1 310 miljoner kronor för 2015.
Sandvik Mining and Rock Technology är resultatet av en sammanfogning av de tidigare affärsområdena Sandvik Mining och Sandvik Construction. Sandvik Mining and Rock Technology är en ledande leverantör av maskiner, verktyg, service och tekniska lösningar för gruv- och anläggningsindustrin.
Affärsområdets orderingång uppgick till 38 973 miljoner kronor (31 886), en ökning med 20 procent i fast valuta för jämförbara enheter. Affärsområdets intäkter uppgick till 36 547 miljoner kronor (31 093), en ökning med 15 procent i fast valuta för jämförbara enheter. Rörelsemarginalen var 15,7 procent (10,3) av intäkterna. 2017 kännetecknades av stark återhämtning av efterfrågan på gruvutrustning, främst ersättning av befintlig utrustning, och driven av ökad efterfrågan på guld, silver och zink men även koppar mot slutet av perioden. Intresset för vår automatiseringserbjudande Automine® med fjärr- och automatiska lösningar för lastning och transport ökade signifikant, dock från en låg bas.
| FINANSIELL ÖVERSIKT, MSEK | 2015 | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 32 335 | 31 886 | 38 973 |
| Intäkter | 33 131 | 31 093 | 36 547 |
| Rörelseresultat | 2 417 | 3 206 | 5 743 |
| Rörelsemarginal, % | 7,3 | 10,3 | 15,7 |
| Justerat rörelseresultat* | 3 492 | 3 206 | 5 743 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 10,5 | 10,3 | 15,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 9,7 | 13,8 | 25,4 |
| Antal medarbetare | 14 595 | 14 087 | 15 041 |
* Rörelseresultatet justerat för jämförelsestörande poster: 1 075 miljoner kronor för 2015.
| FINANSIELL ÖVERSIKT, MSEK | 2015 | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 35 116 | 34 258 | 40 272 |
| Intäkter | 38 108 | 33 970 | 39 628 |
| Rörelseresultat | 1 207 | 1 845 | 5 682 |
| Rörelsemarginal, % | 3,2 | 5,4 | 14,3 |
| Justerat rörelseresultat* | 3 384 | 1 845 | 5 682 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 8,9 | 5,4 | 14,3 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 4,7 | 7,9 | 25,5 |
| Antal medarbetare | 15 740 | 14 911 | 15 207 |
* Rörelseresultatet justerat för jämförelsestörande poster: 2 177 miljoner kronor för 2015.
Sandvik Materials Technology är en världsledande utvecklare och tillverkare av rostfria stål, pulverbaserade legeringar och speciallegeringar för de mest krävande branscherna, liksom tillverkare av produkter för industriell uppvärmning. Affärsområdets orderingång uppgick till 14 739 miljoner kronor (12 036), en ökning med 22 procent i fast valuta för
jämförbara enheter. Affärsområdets intäkter uppgick till 13 643 miljoner kronor (12 931), en ökning med 5 procent i fast valuta för jämförbara enheter. Den justerade rörelsemarginalen var 5,4 procent (8,6) av intäkterna. Marginalen försämrades som en konsekvens av en sämre produktmix med högre andel lågförädlade produkter. Överlag förbättrades efterfrågan i de
flesta segmenten för det kortcykliska, standardiserade rörerbjudandet, dock från en låg nivå. Efterfrågan inom det investeringsrelaterade rörerbjudandet för olje- och gasindustrin förblev stabil jämfört med föregående år. Mot slutet av året utsågs en ny chef för affärsområdet och en plan för att återställa lönsamheten lanserades.
| FINANSIELL ÖVERSIKT, MSEK | 2015 | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 12 625 | 12 036 | 14 739 |
| Intäkter | 13 909 | 12 931 | 13 643 |
| Rörelseresultat | 8 | 1 115 | 284 |
| Rörelsemarginal, % | 0,1 | 8,6 | 2,1 |
| Justerat rörelseresultat* | 818 | 1 115 | 734 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 5,9 | 8,6 | 5,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 0,1 | 8,7 | 2,2 |
| Antal medarbetare | 6 533 | 6 490 | 6 483 |
* Rörelseresultatet justerat för jämförelsestörande poster: 450 miljoner för 2017 och 810 miljoner kronor för 2015.
Under 2017 uppgick justerat rörelseresultat, exklusive metallpriseffekter om sammanlagt 112 miljoner kronor, till 621 miljoner kronor (1 051), med en underliggande justerad rörelsemarginal om 4,6 procent (8,1 för 2016 och 8,3 för 2015).
Other Operations består av produktområdena Sandvik Process Systems och Sandvik Hyperion. De är ledande leverantörer av produkter och applikationer inom sina respektive områden. Sandvik Process Systems erbjuder avancerade industriella processlösningar med hjälp av stålband och stålbandsbaserad utrustning. Sandvik Hyperion är en global
leverantör av innovativa lösningar inom hårdmetall, diamant och kubisk bornitrid. Orderingången uppgick till 5 096 miljoner kronor (4 830), i en ökning med 9 procent i fast valuta för jämförbara enheter.
Intäkterna uppgick till 4 936 miljoner kronor (4 655), en ökning med 10 procent i fast valuta för jämförbara enheter. Den justerade rörelsemarginalen var 10,6 procent (11,7) av intäkterna. Under 2017 avyttrades produktområdet Sandvik Process Systems. Dessutom annonserades en ny ägare till det kvarvarande produktområdet Hyperion, med ett förväntat slutförande av affären under det första halvåret 2018.
| FINANSIELL ÖVERSIKT, MSEK | 2015 | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 4 760 | 4 830 | 5 096 |
| Intäkter | 4 976 | 4 655 | 4 936 |
| Rörelseresultat | 489 | 545 | 4 432 |
| Rörelsemarginal, % | 9,8 | 11,7 | 89,8 |
| Justerat rörelseresultat* | 529 | 545 | 522 |
| Justerad rörelsemarginal, % | 10,6 | 11,7 | 10,6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 12,5 | 14,5 | 123,8 |
| Antal medarbetare | 2 074 | 1 913 | 1 531 |
* Rörelseresultatet justerat för jämförelsestörande poster: 3 910 miljoner kronor för 2017 och 40 miljoner kronor för 2015.
Sandviks riskhanteringsprocesser stödjer verksamheten att hantera och effektivt förebygga kritiska risker.
Förmågan att effektivt identifiera och hantera risker är betydelsefull för affärsmässig framgång i alla delar av Sandviks verksamhet. Riskhantering sker inom många olika processer och verksamheter inom hela koncernen.
Koncernens inställning till riskhantering följer vår decentraliserade struktur. Sandviks styrelse är ytterst ansvarig för styrningen av riskhanteringen och Sandviks koncernledning säkerställer att en gemensam och effektiv process finns på plats.
Ledningsgrupperna för de olika affärsverksamheterna är ansvariga för den egna riskhanteringen. De måste följa minimikraven som definierats i The Sandvik Way, där särskilda policyer, rutiner, granskningsverktyg och annat vägledande material finns tillgängligt.
En del av styrelsens krav är tydlig och transparent information om företagets risker samt om åtgärder för att förebygga dem inom all affärsverksamhet.
Sandvik har implementerat ett riskhanteringsprogram (Enterprise Risk Management – ERM) som omfattar alla affärs- och produktområden inom koncernen. Ledningsgrupperna analyserar riskerna inom verksamheten och kopplat till deras strategiska mål minst en gång per år. Under 2017 lanserades ett Sandvik-specifikt riskuniversum i syfte att höja medvetenheten kring risker samt att öka transparensen av risker. Läs mer om riskuniversumet på sidorna 55–56.
Under 2017 sammanställdes och skickades två ERM-rapporter till koncernledningen. I december 2017 presenterades en ERM-rapport, som sammanfattade nyckelriskerna och de förebyggande åtgärder inom våra affärsverksamheter, för Sandviks styrelse.
Sandvik har skräddarsydda globala försäkringsprogram som överför
riskerna kopplade till koncernens egendom, avbrott och ansvar. Försäkringsbara risker utvärderas kontinuerligt och åtgärder tas för att minska dessa som en del av Sandviks skadeförebyggande strategi. Med stöd av Sandviks skadeförebyggande standarder belyser riskutvärderingar möjligheterna att minska risken för stora förluster samt att säkerställa koncernens förmåga att leverera till kunder. För att hjälpa till att säkerställa kostnadseffektiva och skräddarsydda försäkringslösningar återförsäkras valda risker genom det koncernägda försäkringsbolaget.
Kraven för hur lokala ledningsgrupper ska agera i krissituationer finns nedtecknade i en global policy, vilken är utrullad till alla affärsenheter inom koncernen. Det övergripande syftet med Sandviks krishantering är att komplettera den proaktiva riskhanteringen. När en risk materialiseras prioriterar Sandviks krishantering att
ERM-PROCESSEN PÅ SANDVIK
Granska och utvärdera risker Kommunicera risker Hantera risker Övervaka och
minska personskador, miljöskador och skador på Sandviks verksamhet, samt att säkerställa snabb återgång till normal verksamhet och skydd av företagets varumärken.
Funktionen för internrevision följer regelbundet upp genomförandet av olika riskhanteringsprocesser såsom ERM-programmet, beredskapsplanering, krishantering och försäkringsprogrammen. Sandvik tillämpar också koncernomfattande internkontroller i syfte att förebygga de mest kritiska riskerna. Läs mer om Sandviks internkontrollprogram på sidan 63.
Sandviks riskuniversum bygger på tre huvudsakliga riskområden – strategiska risker, affärsmässiga risker och finansiella risker. Varje riskkategori kan på ett eller annat sätt påverka koncernens verksamhet om den inte hanteras effektivt. Läs mer om de främsta riskområdena nedan. Riskuniversumet beskrivs mer detaljerat på sidan 56.
Sandviks riskuniversum har utvecklats genom analys och dialog med intressenter gällande väsentliga risker inom vår industri, våra affärsverksamheter, viktiga lagar och förordningar samt viktiga operationella, kommersiella, hållbarhetsrelaterade och finansiella krav.
Strategiska risker är sådana risker som kan ha en stor påverkan på
genomförandet av våra affärsstrategier samt vår förmåga att nå våra mål. På Sandvik inkluderar vi externa och långsiktigt framväxande risker inom det här riskområdet, såsom förändringar inom industrin, tekniska förändringar/utveckling och makroekonomisk utveckling. Dessa risker kan påverka affärerna negativt på lång sikt, men utgör även ofta affärsmöjligheter om de hanteras på rätt sätt. Vårt tillvägagångssätt för att hantera dessa kategorier skiljer sig från andra eftersom det inkluderar att utvärdera vilka strategiska risker vi ska ta och förbättra verksamhetens förmåga att hantera dessa risker genom att etablera risktolerans, försöka förutse effekten av de potentiella riskerna samt bevaka de främsta riskindikatorerna (key risk indicators).
I den här riskkategorin inkluderas Sandviks operationella och kommersiella risker. Dessa typer av risker kan ofta ha en negativ påverkan på verksamhetens finansiella resultat eller koncernvarumärkenas anseende. Här ingår till exempel hållbarhetsrisker, såsom risker inom hälsa, säkerhet och regelefterlevnad, även operationella risker som IT-haverier och risker relaterade till informationssäkerhet, skyddande av data, talanghantering, bibehållande av medarbetare med mera. Vår hantering av dessa risker bygger på aktivt förebyggande åtgärder samt kontrollmekanismer för att motverka dem.
Genom vår komplexa och internationella verksamhet är Sandvik exponerat för ett antal finansiella risker såsom valutarisker, ränterisker, likviditets- och refinansieringsrisker. Sandvikkoncernens finansavdelning är funktionellt ansvariga för att hantera den större delen av koncernens finansiella risker. Styrelsen fastställer principerna för koncernens hantering av finansiella risker, vilka består av riktlinjer, mål och gränssättningar för finansiell hantering/ledning och finansiell riskhantering.
Operativa verksamheter inom Sandvikgruppen presenterar regelbundet rapporter om deras finansiella prestation och finansiell status, i enlighet med interna rapporteringskrav och redovisningspolicyer som tillämpas av Sandvik (IFRS-standarderna). Koncernens finansfunktion granskar och analyserar den finansiella informationen som en del av kvalitetskontroll av den finansiella redovisningen. Mer information finns i bolagsstyrningsrapporten på sidan 58.
För mer information om valutarisker, ränterisker, likviditets- och refinansieringsrisker, kreditrisker, råmaterialprisrisker eller risker relaterade till pensionsåtaganden, se not 27 på sidan 112. För information om hållbarhetsrisker, såsom leverantörshantering, miljökrav/hantering av klimatförändringar, Sandviks värderingar och uppfyllande av etikkrav med mera, se hållbarhetsnoterna på sidan 132.
Sandviks riskuniversum har utvecklats genom analys och dialog med intressenter kring väsentliga risker för vår industri, våra affärsverksamheter, kritiska lagar och regler samt kritiska operationella, kommersiella, hållbarhetsrelaterade och finansiella krav. Det är en utförlig förteckning över risker som ledningsgrupperna använder för att bättre kunna förstå, utvärdera och aggregera risker i verksamheten. Nedanstående markerade risker är Sandviks nyckelrisker som utvärderats under 2017.
S5. Utvecklingsländers- och komplexa marknaders förändringar/ utveckling
| B1. Bristande efterlevnad av lagar och förordningar | ||
|---|---|---|
B10. Informations- och datasäkerhet
| RISKKATEGORI | BESKRIVNING AV RISKEN | KONSEKVENSER AV RISKEN | FÖREBYGGANDE AV RISKEN |
|---|---|---|---|
| S1. BRANSCHFÖR ÄNDRINGAR OCH MARKNADSUTVECK LING |
Risker som har att göra med förändring eller konsolidering inom industrin, ett visst kundsegment eller vissa marknader. |
Oförmåga att nå strategiska, långsiktiga mål, vilket leder till lägre tillväxt eller sämre ekonomiskt resultat. |
De olika affärsområdena arbetar proaktivt med affärsutveckling och förvärv. Det finns ett starkt fokus på produktsegmentering (varumärkesutveckling/strategier, utveckling av mellansegmentet), med mål att bredda i produktportföljen och minska beroendet av enskilda kundsegment. Vi tillämpar dessutom stark kostnadskontroll inom alla affärsområden. |
| S2. MAKROEKONO MISK UTVECKLING |
Risker som har att göra med hög volatilitet på marknaden, snabba makroekonomiska variationer och konjunkturkänsliga branscher/ marknader. |
Oförmåga att planera långsiktigt, vilket leder till mindre flexibel verksamhet, högre kostnader eller olönsamma prismodeller, vilket på lång sikt leder till sämre ekonomiskt resultat. |
Alla affärsområden arbetar med stark kostnadskontroll och kostnadsflexibilitet. Alla affärsområden övervakar relevanta riskindikatorer (kapitalinvesteringar i gruvdrift, priser på råmaterial, BNP, antal oljeriggar, dagliga beställningar osv.) och scenarioanalyser utförs inom områden där riskpåverkan är hög. |
| S3. TEKNISKA FÖRÄNDRINGAR |
Risker som har att göra med teknisk utveckling som kan påverka eller utmana befintliga sätt att göra affärer eller efterfrågan på befintliga produkter/tjänster. |
Oförmåga att nå strategiska, långsiktiga mål, vilket leder till lägre tillväxt och sämre ekonomiska resultat. |
Alla affärsområden har ett starkt fokus på forskning och utveckling, proaktiv affärsutveckling och förvärv där prioritering är tillväxt. Affärsverksamheten övervakar nogsamt utveckling av ny teknik och nya kundsegment. Samarbeten har inletts med viktiga partners och forskningscenter i syfte att öka kunskapen och förmågan inom områden som för närvarande inte utgör kärnverksamhet. Vi har också investerat i additiv tillverkning (3D-printning), pulverteknik, digitalisering och automation. |
| S4. FÖRÄNDRAD LAGSTIFTNING |
Betydelsefulla nya lagar och förordningar som kan påverka Sandviks verksamhet. |
Oförmågan att snabbt efterleva ny lagstiftning leder till högre kostnader, böter eller oförmåga att fortsätta tillverka vissa produkter. Kan ha en negativ påverkan på företagets anseende. |
Alla delar inom Sandvik arbetar med att bevaka olika initiativ och utvärderar kontinuerligt dess påverkan på affärsverksamheten. Vi är aktiva i branschorganisationer och andra föreningar, såsom Jernkontoret och Svenskt Näringsliv för att nämna några, i syfte att kunna bevaka utveckling av lagstiftning och bidra till långsiktigt hållbara affärer. |
| B1. BRISTANDE EFTERLEVNAD AV LAGAR OCH FÖRORDNINGAR |
Risker för att lagar och förordningsmässiga krav inte uppfylls. |
Kan i värsta fall innebära omfattande finansiell påverkan till följd av böter på flera marknader. Om risken materialiseras kan den ha omfattande negativ påverkan på företagets anseende. |
Koncernen har ett etablerat ramverk för bolagsstyrning, "The Sandvik Way", vilket innefattar koncernpolicyer, koncernrutiner och andra styrdokument. Innehållet i ramverket, inklusive kontrollerna som implementerats, är baserade på lagstadgade krav och riskexponering. Sandviks formella regelefterlevnadsprogram gällande bekämpning av bestickning och korruption, konkurrenslagstiftning, tull- och exportkontroller samt integritetsskydd hanteras inom affärsverksamheten under överseende av koncernens funktionella råd för regelefterlevnad. |
| B6. TALANG HANTERING OCH BIBEHÅLLANDE AV MEDARBETARE |
Ökat behov av kompetens inom digital och innovativ affärsutveckling. Ökat behov av expertkompetens inom forskning och utveckling och andra specialområden. Oförmåga att locka nya medarbetare på marknader med hög konkurrens. |
En generell risk att förlora konkurrenskraft och affärsposition på marknaden med ett särskilt riskfokus på att inte kunna etablera en stark position på det digitala området tillräckligt snabbt. |
Sandvik har, inom alla affärsområden, lagt fokus på att utveckla Sandviks varumärke som arbetsgivare. Ett huvudområde är att använda nya, digitala kanaler för att rekrytera framtidens kompetens. Successionsplaneringen för höga ledningsbefattningar har förstärkts. |
| B7. IT-HAVERIER | Risker för störningar i viktiga IT-system, affärsprocesser och annan digital infrastruktur. |
Oförmåga att leverera produkter, tjänster eller information i tid till kunder eller andra intressenter, vilket leder till sämre ekonomiska resultat eller negativ ekonomisk påverkan till följd av böter. |
Varje affärsområden genomför ett förbättringsprogram inom IT-säkerhet, inklusive en risköversyn av viktiga affärsapplikationer och en riskbaserad nätverkssegmentering. Ett koncernövergripande förbättringsprogram för IT-säkerhet har också initierats. |
| B10. INFORMATIONS OCH DATASÄKERHET |
Oförmåga att begränsa åtkomst till information, vilket kan leda till att obehöriga personer tar del av sekretessbelagd information. |
Kan leda till att information som är viktig för verksamheten blir tillgänglig för obehöriga intressenter/organisationer. |
Ökad autentisering för att förhindra obehörig åtkomst till vissa system har genomförts i Sandviks IT-miljö. Alla affärsområden har stärkt sin IT-säkerhet samt resurser för informationssäkerhet under året. En granskning av viktiga rutiner i samband med lansering av information och kommunikationskanaler i allmänhet har inletts. Implementering av den allmänna förordningen om dataskydd (GDPR – General Data Protection Regulation) håller på att genomföras globalt. |
| B15. AVBROTT I VERKSAMHETEN |
Risk för att stora katastrofer eller allvarliga händelser stör företagets förmåga att upprätthålla driften, leverera viktiga produkter och tjänster till kunder, eller ta igen driftkostnader. |
Oförmåga att leverera produkter, tjänster eller information i tid till kunder eller andra intressenter, vilket leder till sämre finansiellt resultat eller negativ finansiell påverkan till följd av böter. |
En genomgång av koncernens beredskapsplanering kommer att genomföras under 2018. Affärsområdena har redan utfört beredskapsplanering beträffande några av de viktigaste produktionsenheterna, sett över sårbara punkter i leveranskedjor samt kontrollerat hur beroende man är av olika IT-system. |
| F9. BEDRÄGERIER | Risk för bedräglig verksamhet från anställda, kunder, leverantörer, representanter, mäklare och andra tredje parter mot företaget. |
Kan leda till både finansiell förlust och skadat anseende. Exempel kan vara olämplig användning av tillgångar eller otillåtna utbetalningar. |
Sandvik fortsätter att utveckla rutiner för intern finansiell kontroll, affärsintegritet och internrevision för att säkerställa kontroll och monitorering i syfte att minska riskerna. |
Sandvik AB har sitt huvudkontor i Stockholm och är moderbolag i Sandvikkoncernen, med dotterföretag i över 60 länder. Koncernen har cirka 43 000 medarbetare och försäljning i över 150 länder. Sandvik AB är ett publikt bolag vars aktier är noterade på Nasdaq Stockholm ("Börsen").
Bolagsstyrningen inom Sandvik baseras på externa regler som aktiebolagslagen, Börsens Regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") och andra relevanta lagar, förordningar och regler. Koden finns att tillgå från bolagsstyrning.se. Under 2017 tillämpade Sandvik Koden utan att avvika från någon av dess regler.
Sandviks ramverk för bolagsstyrning, The Sandvik Way, implementerar dessa externa regler och innehåller även interna regler och principer för bolagsstyrning som gäller specifikt inom Sandvik. Det baseras på fyra
nivåer, som framgår av modellen nedan, och beskriver hur gemensamma arbetssätt har införts inom hela organisationen.
Denna nivå beskriver hur koncernen styrs och vägleds från toppen. Styrelsen, som utses av bolagsstämman, fastställer koncernens strategiska inriktning. Verkställande direktören verkställer denna genom koncernledningen vars medlemmar leder och övervakar koncernens verksamhet. Det huvudsakliga operativa ansvaret inom koncernen ligger hos affärsområdena och produktområdena, med koncernfunktioner som ansvarar för
funktionella policyer och processer som stödjer affärsverksamheten. Denna bolagsstyrningsrapport fokuserar huvudsakligen på denna nivå.
Denna nivå beskriver de krav och ambitioner som ligger till grund för vår verksamhet. Vår affärsfilosofi formas av vår vision att överträffa, vägleds av våra kärnvärden (Customer Focus, Innovation, Fair Play och Passion to Win), omsätts i de beteenden vi föreskriver i uppförandekoden och drivs av de egenskaper som framgår av Sandviks ledarskapsmodell.
Det operativa systemet i The Sandvik Way är kärnan i det dagliga arbetet inom Sandvik-koncernen. Det innehåller information och arbetssätt för hela Sandvik-koncernen beträffande strategisk planering, riskhantering, internkontroll och regelefterlevnad, liksom Sandviks övervakande aktiviteter som måluppföljning och egenutvärdering avseende affärsenheternas regelefterlevnad. Det är också här våra koncerngemensamma policyer och procedurer samlas.
Medan de tre översta nivåerna av The Sandvik Way fastställer det koncernövergripande arbetssätt som ska tillämpas inom affärsområdena, produktområdena och koncernfunktionerna, har affärsområdena och produktområdena egna skräddarsydda system för bolagsstyrning baserade på The Sandvik Way.
Per den 31 december 2017 uppgick Sandviks aktiekapital till 1 505 263 107,60 kronor och antalet aktier till 1 254 385 923. Enligt aktieboken hade Sandvik per den 31 december 2017 cirka 103 000 aktieägare. AB Industrivärden var största ägare med cirka 11,8 procent av aktiekapitalet. Av det totala aktiekapitalet vid årets slut ägdes cirka 37 procent av investerare utanför Sverige.
Bolagsstämman är det högsta beslutande organet. På årsstämman ges aktieägarna möjlighet att utöva sin rösträtt avseende bland annat årsredovisningen, utdelning, val av styrelse och revisor, samt andra frågor i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen och, i förekommande fall, Koden.
Alla aktieägare som är upptagna i aktieboken och som till bolaget har anmält sitt deltagande inom den tid som föreskrivs i kallelsen till stämman har rätt att delta i Sandviks stämmor och rösta för sina aktier. Aktieägare kan även företrädas av ombud vid stämman.
Alla aktier i Sandvik har samma rösträtt, nämligen en röst per aktie.
Vid årsstämman i Sandviken den 27 april 2017 deltog aktieägare som representerade 49,52 procent av aktiekapitalet och rösterna. Advokat Sven Unger valdes till ordförande för årsstämman. Stämman beslutade bland annat om följande:
| AB Industrivärden | 11,8 |
|---|---|
| Alecta Pensionsförsäkring | 6,1 |
| AMF Försäkring och Fonder | 2,7 |
| Handelsbanken Pension | 2,6 |
| Swedbank Robur Fonder | 2,5 |
| L E Lundbergföretagen AB | 2,4 |
| SEB Investment Management | 1,9 |
| JP Morgan Chase* | 1,8 |
| Fjärde AP-fonden | 1,4 |
| Nordea Investment Funds | 1,4 |
Källa: Euroclear
* Förvaltarregistrerade aktier
För ytterligare information om årsstämman, inklusive protokoll, se home.sandvik.
Nästa årsstämma kommer att hållas i Sandviken den 27 april 2018. Mer information finns på home.sandvik.
Valberedningen är ett förberedande organ som tar fram förslag till bland annat val av styrelse, styrelsens ordförande och revisor samt arvoden för beslut av bolagsstämman. Årsstämman har antagit en instruktion för valberedningen, innefattande en procedur för utseende av valberedningen, som gäller tills dess att stämman beslutar om en ändring. Enligt denna instruktion ska valberedningen utgöras av representanter för de fyra till röstetalet största aktieägarna per den sista bankdagen i augusti samt styrelsens ordförande (sammankallande).
Sandviks årsstämma 2017 i Göransson Arena, Sandviken.
Inför årsstämman 2018 utgörs valberedningen av Fredrik Lundberg, ordförande (Industrivärden), Kaj Thorén (Alecta), Pär Boman (Handelsbanken Pension), Anders Oscarsson (AMF Försäkring och Fonder) och Johan Molin (Sandviks styrelseordförande).
Under tiden fram till årsstämman sammanträdde valberedningen vid tre tillfällen. Valberedningen informerades genom Sandviks styrelseordförande om resultatet av styrelsens egen utvärdering. Valberedningen träffade också Sandviks verkställande direktör för att få insikt i bolagets verksamhet, utvecklingsskede och övergripande strategi. Valberedningen diskuterade de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna, inbegripet
kravet på oberoende ledamöter, och granskade antalet styrelseuppdrag som respektive ledamot har i andra bolag. Valberedningen tillämpade som mångfaldspolicy Kodens regel 4.1, enligt vilken styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund, samt en jämn könsfördelning ska eftersträvas.
Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation.
Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Verkställande direktören utses av styrelsen och ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören fastställs i styrelsens arbetsordning vilken granskas och fastställs årligen. Granskningen baseras bland annat på den utvärdering av det individuella och kollektiva styrelsearbetet som styrelsen utför.
Vid styrelsens sammanträden avhandlas, förutom den finansiella rapporteringen och uppföljningen av den löpande affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, även mål och strategi för affärsverksamheten, väsentliga förvärv och investeringar samt ärenden gällande kapitalstrukturen. Ledande befattningshavare redogör löpande för affärsplaner och strategiska frågeställningar.
Sandviks styrelse bestod den 31 december 2017 av åtta årsstämmovalda ledamöter.
Valberedningen meddelade inför årsstämman 2017 att valberedningen hade tillämpat Kodens regel 4.1 som mångfaldspolicy. Den nuvarande styrelsesammansättningen är ett resultat av valberedningens arbete inför den bolagsstämman. Styrelsen består av ledamöter med erfarenhet från olika geografiska områden och olika branscher. Om man bortser från verkställande direktören, är 42 procent av de stämmovalda styrelseledamöterna kvinnor.
De fackliga organisationerna har, i enlighet med svensk lag, rätt till styrelserepresentation och de har utsett två ledamöter och två suppleanter.
Styrelseledamöterna presenteras på sidorna 146–147.
Helena Stjernholm är inte att anses som oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare och Björn Rosengren är inte att anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Övriga sex ledamöter valda av stämman är samtliga oberoende i förhållande till Sandvik, bolagsledningen och bolagets större aktieägare. Styrelsens sammansättning uppfyller därmed Kodens krav på oberoende.
Under året sammanträdde styrelsen 13 gånger. Styrelsen behandlade strategiska frågor. Samtliga affärsområdesledningar presenterade mål och strategier. Styrelsen behandlade också frågor relaterade till IT, personal, såsom incitamentsprogram, miljö, hälsa och säkerhet, och frågor avseende investeringar och uppföljning av tidigare gjorda investeringar, samt förvärv och avyttringar, såsom försäljningen av verksamheten i Sandvik Process Systems och Hyperion. Ersättnings- och revisionsutskotten rapporterade från sina respektive möten och protokollen från dessa möten gjordes tillgängliga för styrelsens ledamöter. Under hösten 2017 besökte styrelsen Sandviks anläggning i Fairlawn, USA.
Enligt beslut av årsstämman 2017 utgår arvode med 2 200 000 kronor till styrelsens ordförande och med 630 000 kronor till var och en av de övriga stämmovalda styrelseledamöterna som inte är anställda i bolaget.
Därutöver utgår till ordföranden i revisionsutskottet 275 000 kronor och till var och en av övriga ledamöter i utskottet 150 000 kronor, sammanlagt 575 000 kronor. Till ordföranden i ersättningsutskottet utgår 125 000 kronor och till var och en av övriga ledamöter i utskottet 100 000 kronor, sammanlagt 325 000 kronor.
För närmare upplysningar om ersättningar till styrelsens ledamöter hänvisas till not 3.5.
För att säkerställa kvaliteten på styrelsens arbete samt klarlägga eventuellt behov av ytterligare kompetens och erfarenhet genomförs årligen en utvärdering av styrelsens arbete och dess ledamöter. Under 2017 skedde utvärderingarna, som leddes av styrelsens ordförande, genom att varje styrelseledamot fyllde i en webbaserad enkät. Ordföranden höll också enskilda utvärderingsmöten med samtliga styrelseledamöter. Det sammanställda resultatet av utvärderingarna presenterades för styrelsen. Styrelsens ordförande redogjorde också för resultatet av utvärderingarna vid möte med valberedningen.
Utskottens arbetsuppgifter och arbetsordning fastställs av styrelsen i skriftliga instruktioner. Utskottens huvudsakliga
| Ledamot | Styrelse | Revisionsutskott | Ersättnings utskott |
|---|---|---|---|
| Totalt antal möten | 13 | 6 | 7 |
| Jennifer Allerton | 13 | ||
| Thomas Andersson | 13 | ||
| Claes Boustedt | 13 | 6 | |
| Marika Fredriksson1) | 7 | ||
| Jürgen M Geissinger2) | 3 | ||
| Johan Karlström | 13 | 7 | |
| Tomas Kärnström | 13 | ||
| Thomas Lilja | 13 | ||
| Mats W Lundberg | 13 | ||
| Johan Molin | 13 | 7 | |
| Björn Rosengren | 13 | ||
| Helena Stjernholm | 13 | 6 | |
| Lars Westerberg | 12 | 6 | 7 |
1) Valdes till ny styrelseledamot vid årsstämman 2017. 2) Lämnade styrelsen i anslutning till årsstämman 2017.
| Aktieinnehav, | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Oberoende | antal1) | Revisions | Ersättnings | |||
| Namn | Funktion | enligt Koden | 2017-12-31 | Invald | utskott | utskott |
| Jennifer Allerton | Ledamot | Ja | 10 000 | 2015 | ||
| Thomas Andersson | Suppleant2) | 612 | 2012 | |||
| Claes Boustedt | Ledamot | Ja | 20 000 | 2015 | Ordförande | |
| Marika Fredriksson | Ledamot | Ja | 2 500 | 2017 | ||
| Johan Karlström | Ledamot | Ja | 5 000 | 2011 | Ledamot | |
| Tomas Kärnström | Ledamot2) | 2 889 | 2006 | |||
| Thomas Lilja | Ledamot2) | 3 560 | 2016 | |||
| Mats W Lundberg | Suppleant2) | 0 | 2015 | |||
| Johan Molin | Ordförande | Ja | 260 0003) | 2015 | Ordförande | |
| Björn Rosengren | Ledamot | Nej | 95 216 | 2016 | ||
| Helena Stjernholm | Ledamot | Nej | 04) | 2016 | Ledamot | |
| Lars Westerberg | Ledamot | Ja | 180 000 | 2010 | Ledamot | Ledamot |
1) Avser eget och närståendes aktieinnehav i Sandvik AB.
2) Arbetstagarrepresentanter (både ledamöter och suppleanter deltar i styrelsemötena). Thomas Lilja (ledamot) och Mats W Lundberg (suppleant) representerar Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer. Tomas Kärnström (ledamot) och Thomas Andersson (suppleant) representerar IF Metall. 3) Därutöver 1 000 000 köpoptioner i Sandvik AB.
4) Förvärvade 5 000 aktier den 12 februari 2018.
uppgift är att bereda ärenden som föredras styrelsen för beslut.
Under 2017 utgjordes ersättningsutskottets ledamöter av styrelsens ordförande Johan Molin (ordförande i utskottet), Johan Karlström och Lars Westerberg. Ersättningsutskottet har bland annat de uppgifter som framgår av Koden, vilket innefattar beredande av förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare samt förslag till långsiktiga incitamentsprogram för ledande befattningshavare.
Ersättningar till och anställningsvillkor för verkställande direktören beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets rekommendation. Ersättningar till koncernledningen beslutas av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet.
För riktlinjer, ersättningar och andra förmåner till koncernledningen, se Förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare på sidan 48 samt not 3.5.
Ersättningsutskottet sammanträdde under 2017 vid sju tillfällen. Det ökade antalet möten berodde huvudsakligen på att två ledamöter i koncernledningen ersattes under 2017.
Under 2017 utgjordes revisionsutskottets ledamöter av Claes Boustedt (ordförande i utskottet), Helena Stjernholm och Lars Westerberg. Områden som revisionsutskottet behandlade avsåg främst:
– Förberedelse för val av nya revisorer Revisionsutskottet sammanträdde under 2017 vid sex tillfällen. Sandviks externa revisor och företrädare för företagsledningen deltog vid dessa sammanträden.
Verkställande direktören är ansvarig för beslutsfattandet inom koncernen gällande de områden som delegerats från styrelsen. För att försäkra sig om ett heltäckande koncernperspektiv i dessa frågor har verkställande direktören utsett koncernledningen som ett rådgivande forum med fokus på hur koncernens mål, strategier, struktur och organisation ska uppnås. Koncernledningen sammanträder månadsvis och dess medlemmar ansvarar för genomförandet av verkställande direktörens beslut.
Under 2017 bestod koncernledningen av:
Verkställande direktören och övriga medlemmar av koncernledningen presenteras närmare på sidorna 148–149.
Sandviks organisationsmodell baseras på en decentraliserad affärsmodell med tre separata affärsområden – Sandvik Machining Solutions, Sandvik Mining and Rock Technology och Sandvik Materials Technology – som
bygger på olika produkterbjudanden. Varje affärsområde har fullt ansvar för sina respektive affärsresultat.
Vart och ett av de tre affärsområdena är uppdelat i ett antal produktområden baserat på produkterbjudande eller varumärke. Produktområdet är den högsta operativa nivån i Sandviks organisatoriska struktur. I de fall produktområdet baseras på produkterbjudande är varje produktområde indelat i affärsenheter som representerar en definierad del av produkterbjudandet.
Se home.sandvik för närmare information om koncernens affärsverksamhet och produktportföljer.
Sandvik har för närvarande fyra koncernfunktioner: kommunikation, finans, personal och juridik. Koncernfunktionerna fokuserar specifikt på att etablera lämpliga värdeskapande strukturer och processer som är gemensamma för koncernen eller som avser ett specifikt område som koncernen ansvarar för.
På årsstämman 2017 omvaldes revisionsbolaget KPMG AB till Sandvik ABs revisor fram till och med årsstämman 2018. Joakim Thilstedt är huvudansvarig revisor.
Revisorerna granskar och övervakar löpande bolagets redovisning och att styrelsen och verkställande direktören uppfyller sina respektive skyldigheter.
Revisionen avrapporteras löpande under året till respektive bolags- och affärsområdesledningar, koncernledningen och revisionsutskottet samt till Sandvik ABs styrelse. Minst en gång per år träffar revisorn styrelsen utan att verkställande direktören eller annan person från koncernledningen är närvarande.
Den externa revisorns oberoende garanteras genom ett krav på att revisionsutskottet godkänner revisorernas uppdrag vid sidan om det ordinarie revisionsarbetet.
Arvode till revisor utgår löpande under mandattiden enligt godkänd räkning. För närmare information om arvode till revisorn, se not 3.6.
I december 2017 fann Börsens disciplinnämnd att Sandvik hade brutit mot Börsens regelverk för emittenter ("Regelverket") och meddelade Sandvik ett vite uppgående till en årsavgift, motsvarande ett belopp om 3 105 000 kronor. Disciplinnämnden bedömde att Sandvik hade brutit mot punkt 3.1 i Regelverket genom att av misstag ha publicerat sin delårsrapport för andra kvartalet 2017 på bolagets hemsida innan rapporten offentliggjordes på ett enligt Regelverket korrekt sätt.
Sandviks ekonomiorganisation leder en väl etablerad process för finansiell rapportering som syftar till att säkerställa en intern kontroll på hög nivå.
Det system för intern kontroll som tillämpas följer COSO-regelverkets principer, det vill säga ett regelverk baserat på fem huvudkomponenter som tillsammans medger god intern kontroll. De fem komponenterna är Kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Information och Kommunikation samt Övervakning och Uppföljning. Det sätt på vilket Sandvik tillämpar COSO-regelverket beskrivs nedan.
The Sandvik Way reglerar hur Sandvik-koncernen styrs. Det innehåller delegeringsinstrument med regler för firmateckning och fullmakter för beslutsfattande och godkännande av kostnader, äskande- och godkännanderegler för investeringar och förvärv med mera.
För området finansiell rapportering finns Sandvik Financial Reporting Policies and Procedures införda. De innehåller detaljerade instruktioner rörande redovisningsprinciper och rutiner för den finansiella rapporteringen att tillämpas av samtliga rapporterande enheter inom Sandvik.
Ett Sandvik Financial Internal Control Framework har tagits fram som innehåller väsentliga delar såsom väl definierade roller och ansvar, intern kontroll policy samt en risk och kontroll matris som definierar ett minimum av obligatoriska kontrollaktiviteter som bidrar till att minska risker till acceptabla nivåer. Implementering av det gemensamma ramverket i Sandviks enheter pågår.
Riskhanteringsarbetet (Enterprise Risk Management, ERM) inom Sandvik omfattar även området finansiell rapportering. Väsentliga risker identifierade i lokala utvärderingar och noteringar från interna och externa revisioner tas också i beaktande för att säkerställa att adekvata kontroller existerar för att hantera dessa risker.
Inom varje legal enhet ansvarar ekonomipersonalen för en korrekt bokföring och riktiga bokslut. På koncernnivå leder Group Control rapporteringsprocessen i syfte att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen och att den överensstämmer med IFRS. Såväl den legala som den interna rapporteringen utförs i nära samarbete med produktområden, affärsområden och specialistfunktioner som skatte-, juridik- och finansavdelningarna för att säkerställa en korrekt rapportering avseende resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassaflöde.
Controllers inom produkt- och affärsområden genomför analyser och utredningar inklusive affärsrelaterade trendanalyser samt uppdaterar prognoser. De utreder särskilda frågor rörande den finansiella informationen när så är påkallat. Samtliga affärsområden presenterar sina finansiella resultat i skriftliga rapporter för koncernledningen varje månad och kvartal.
Sandviks styrelse erhåller regelbundet finansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Styrelsen avhandlar såväl alla kvartalsbokslut som årsredovisning innan dessa publiceras samt följer upp den granskning av intern kontroll och finansiella rapporter som utförts av Internrevisionen och de externa revisorerna.
Kvartalsrapporter publiceras externt och kompletteras med företagsledningens investerarmöten.
Varje chef för en legal enhet och respektive ekonomiorganisation är ytterst ansvariga för den löpande uppföljningen av den finansiella informationen för respektive enhet. Sandviks revisionsutskott har till uppgift att säkerställa att Sandviks principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs samt att bolagets finansiella rapportering är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på noterade bolag. Revisionsutskottet bereder ärenden som föredras styrelsen för beslut.
De externa revisorerna genomför översiktlig granskning av delårsrapporten för det tredje kvartalet samt tar del av upprättade ekonomiska rapporter avseende övriga kvartal. I samband med bokslutet för det tredje kvartalet genomför de externa revisorerna en fördjupad granskning av verksamheten, så kallad Hard Close audit, omfattande rapportering och intern kontroll inom moderbolaget, affärsområden, dotterföretag och koncernfunktioner.
Funktionen Internrevision granskar bolagsstyrningen, interna kontrollen och riskhanteringsrutinerna. Internrevisionen är underställd styrelsens revisionsutskott och chefen för enheten rapporterar till revisionsutskottet. Internrevisionerna baseras på koncernens riktlinjer och policyer för bolagsstyrning, riskhantering och intern kontroll avseende bland annat finansiell rapportering, efterlevnad av uppförandekoden och IT.
Resultatet av revisionerna omfattar handlingsplaner och förbättringsprogram. Avrapportering sker till koncernledning, affärsområdesledningar och till styrelsens revisionsutskott.
| RESULTATRÄKNING | 65 |
|---|---|
| BALANSRÄKNING | 66 |
| FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL | 68 |
| KASSAFLÖDESANALYS | 69 |
| MSEK | Not | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | |||
| Intäkter | 1, 2 | 81 553 | 90 905 |
| Kostnad för sålda varor | –49 882 | –54 279 | |
| Bruttoresultat | 31 671 | 36 626 | |
| Försäljningskostnader | –11 865 | –12 819 | |
| Administrationskostnader | –5 842 | –5 954 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 4 | –3 075 | –3 163 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 16 | 56 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 214 | 4 219 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –101 | –867 |
| Rörelseresultat | 1, 3, 7, 8 | 11 018 | 18 098 |
| Finansiella intäkter | 191 | 381 | |
| Finansiella kostnader | –1 843 | –1 462 | |
| Finansnetto | 9 | –1 652 | –1 080 |
| Resultat efter finansiella poster | 9 366 | 17 018 | |
| Skatt | 10 | –2 528 | –3 783 |
| Årets resultat, kvarvarande verksamheter | 6 838 | 13 235 | |
| Avvecklad verksamhet | |||
| Intäkter | 2 877 | 3 080 | |
| Rörelseresultat | –1 361 | –61 | |
| Resultat efter finansiella poster | –1 370 | –52 | |
| Årets resultat, avvecklad verksamhet | 30 | –1 370 | –52 |
| Koncernen totalt | |||
| Intäkter | 84 430 | 93 985 | |
| Rörelseresultat | 9 657 | 18 037 | |
| Resultat efter finansiella poster Årets resultat, koncernen totalt |
7 996 5 468 |
16 966 13 183 |
|
| Övrigt totalresultat | |||
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | |||
| Aktuariella vinster/förluster hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner | 20 | 168 | 860 |
| Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till årets resultat | 10 | –82 | –108 |
| Poster som kan omföras till årets resultat | 86 | 751 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 2 323 | –1 355 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –47 | 9 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat | 153 | 76 | |
| Skatt hänförlig till förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 10 | –22 | –19 |
| 2 407 | –1 288 | ||
| Årets övrigt totalresultat | 2 493 | –537 | |
| Årets totalresultat | 7 961 | 12 646 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 5 508 | 13 197 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –40 | –14 | |
| Årets totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | 8 001 | 12 660 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –40 | –14 | |
| Resultat per aktie, SEK* | |||
| Kvarvarande verksamhet | 11 | 5,48 | 10,56 |
| Avvecklad verksamhet | 11 | –1,09 | –0,04 |
| Koncernen totalt | 11 | 4,39 | 10,52 |
* Resultat per aktie före och efter utspädning.
| MSEK | Not | 2016-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Patent och andra immateriella tillgångar | 12 | 5 907 | 5 465 |
| Goodwill | 12 | 13 333 | 11 911 |
| Totalt | 19 240 | 17 376 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 12 | 9 369 | 8 811 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 12 | 13 181 | 11 718 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 12 | 1 675 | 1 494 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar | 12 | 2 484 | 2 376 |
| Totalt | 26 709 | 24 399 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 1, 15 | 246 | 269 |
| Finansiella placeringar | 82 | 83 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 10 | 5 928 | 4 192 |
| Långfristiga fordringar | 16 | 1 780 | 2 220 |
| Totalt | 8 036 | 6 764 | |
| Summa anläggningstillgångar | 53 985 | 48 539 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 17 | 20 977 | 21 389 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 18 | 13 301 | 13 239 |
| Fordringar hos intresseföretag | 116 | 131 | |
| Skattefordringar | 10 | 1 047 | 961 |
| Övriga fordringar | 16 | 4 005 | 4 466 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 893 | 833 | |
| Totalt | 19 362 | 19 630 | |
| Likvida medel | 8 818 | 12 724 | |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 30 | 358 | 4 522 |
| Summa omsättningstillgångar | 49 515 | 58 265 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 103 500 | 106 804 |
Upplysningar om eventualförpliktelser och ställda säkerheter finns i not 26.
| MSEK | Not | 2016-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 505 | 1 505 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 7 678 | 7 678 | |
| Reserver | 4 658 | 3 370 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 25 356 | 36 190 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 39 197 | 48 743 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 93 | 28 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 19 | 39 290 | 48 771 |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Avsättningar för pensioner | 20 | 6 449 | 5 630 |
| Skulder till kreditinstitut | 4 576 | 1 442 | |
| Övriga skulder | 23 | 22 162 | 21 391 |
| Totalt | 33 187 | 28 463 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 10 | 2 130 | 1 463 |
| Avsättningar för skatter | 10 | 1 356 | 1 722 |
| Övriga avsättningar | 21 | 1 029 | 984 |
| Övriga långfristiga skulder | 24 | 352 | 294 |
| Totalt | 4 867 | 4 463 | |
| Summa långfristiga skulder | 38 054 | 32 926 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 2 883 | 404 | |
| Övriga skulder | 23 | 1 797 | 582 |
| Totalt | 4 680 | 986 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 2 127 | 2 499 | |
| Leverantörsskulder | 6 286 | 7 380 | |
| Skulder till intresseföretag | 2 | 0 | |
| Skatteskulder | 10 | 948 | 1 147 |
| Övriga skulder | 24 | 2 926 | 2 616 |
| Avsättningar | 21 | 1 788 | 1 676 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 6 502 | 7 233 | |
| Totalt | 20 579 | 22 551 | |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | 30 | 897 | 1 570 |
| Summa kortfristiga skulder | 26 156 | 25 107 | |
| SUMMA SKULDER | 64 210 | 58 033 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 103 500 | 106 804 |
Upplysningar om eventualförpliktelser och ställda säkerheter finns i not 26.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat |
Summa | Innehav utan bestäm mande inflytande |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 1 januari 2016 | 1 505 | 7 678 | 2 251 | 22 545 | 33 979 | 81 | 34 060 |
| Årets resultat | — | — | — | 5 508 | 5 508 | –40 | 5 468 |
| Övrigt totalresultat | — | — | 2 407 | 86 | 2 493 | — | 2 493 |
| Årets totalresultat | — | — | 2 407 | 5 594 | 8 001 | –40 | 7 961 |
| Nyemission till innehav utan bestämmande inflytande |
— | — | — | — | — | 52 | 52 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument |
— | — | — | 47 | 47 | — | 47 |
| Betalningar vid lösen av options program 2012 och 2013 |
— | — | — | 19 | 19 | — | 19 |
| Minskning av säkring optionsprogram | |||||||
| 2011 | — | — | — | 262 | 262 | — | 262 |
| Övriga optioner | — | — | — | –4 | –4 | — | –4 |
| Aktieutdelning säkrat | |||||||
| optionsprogram 2011 | — | — | — | 29 | 29 | — | 29 |
| Utdelningar | — | — | — | –3 136 | –3 136 | — | –3 136 |
| Utgående eget kapital 31 december 2016 |
1 505 | 7 678 | 4 658 | 25 356 | 39 197 | 93 | 39 290 |
| Ingående eget kapital 1 januari 2017 | 1 505 | 7 678 | 4 658 | 25 356 | 39 197 | 93 | 39 290 |
| Årets resultat | — | — | — | 13 197 | 13 197 | –14 | 13 183 |
| Övrigt totalresultat | — | — | –1 288 | 751 | –537 | — | –537 |
| Årets totalresultat | — | — | –1 288 | 13 948 | 12 660 | –14 | 12 646 |
| Nyemission till innehav utan bestäm mande inflytande |
— | — | — | — | — | –43 | –43 |
| Förvärv av innehav i minoritetsintresse | — | — | — | –9 | –9 | — | –9 |
| Aktierelaterade ersättningar som reg leras med egetkapitalinstrument |
— | — | — | 107 | 107 | — | 107 |
| Betalningar vid lösen av optionspro gram 2012 och 2013 |
— | — | — | 258 | 258 | — | 258 |
| Minskning av säkring optionsprogram 2011 |
— | — | — | –39 | –39 | — | –39 |
| Övriga optioner | — | — | — | — | — | — | — |
| Aktieutdelning säkrat optionsprogram 2011 |
— | — | — | 18 | 18 | — | 18 |
| Utdelningar | — | — | — | –3 449 | –3 449 | –8 | –3 457 |
| Utgående eget kapital 31 december 2017 |
1 505 | 7 678 | 3 370 | 36 190 | 48 743 | 28 | 48 771 |
| MSEK | Not | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Koncernen totalt | |||
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 7 996 | 16 966 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 4 715 | 4 936 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, med mera | –515 | –3 542 | |
| Betald skatt | –1 650 | –2 466 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 10 546 | 15 894 | |
| Förändringar i rörelsekapital | |||
| Förändring av lager | 1 963 | –2 245 | |
| Förändring av rörelsefordringar | 1 367 | –1 672 | |
| Förändring av rörelseskulder | –1 321 | 3 168 | |
| Kassaflöde från förändring i rörelsekapital | 2 009 | –748 | |
| Investeringar i hyresmaskiner | –697 | –985 | |
| Försäljning av hyresmaskiner | 174 | 125 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 12 032 | 14 286 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av verksamheter och aktier, exklusive likvida medel | 30 | –31 | — |
| Försäljning av verksamheter och aktier i dotterbolag, exklusive likvida medel | 53 | 4 642 | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –2 708 | –2 698 | |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 210 | 327 | |
| Förvärv av immateriella tillgångar Försäljning av immateriella tillgångar |
–993 28 |
–892 57 |
|
| Övriga investeringar, netto | 10 | 12 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –3 431 | 1 448 | |
| Kassaflöde efter investeringsverksamheten | 8 601 | 15 734 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 2 885 | — | |
| Amortering av lån | –6 062 | –8 313 | |
| Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten |
–3 136 –6 313 |
–3 458 –11 771 |
|
| Årets kassaflöde | 2 288 | 3 963 | |
| Likvida medel vid årets början | 6 376 | 8 818 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 154 | –57 | |
| Likvida medel vid årets slut | 8 818 | 12 724 | |
| Kvarvarande verksamhet | |||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 12 542 | 14 752 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –3 410 | 1 592 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –6 321 | –11 773 | |
| Årets kassaflöde, kvarvarande verksamhet | 2 811 | 4 571 |
Kompletterande upplysningar i not 29 och 30.
| RESULTATRÄKNING | 71 |
|---|---|
| BALANSRÄKNING | 72 |
| FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL | 74 |
| KASSAFLÖDESANALYS | 75 |
| MSEK | Not | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 15 146 | 16 627 |
| Kostnad för sålda varor | –8 418 | –9 514 | |
| Bruttoresultat | 6 728 | 7 113 | |
| Försäljningskostnader | –820 | –963 | |
| Administrationskostnader | –2 144 | –2 287 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 4 | –1 371 | –1 336 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 11 | 257 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –1 682 | –1 524 |
| Rörelseresultat | 3, 8 | 722 | 1 260 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 9 | 202 | –706 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 9 | 10 | 77 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 824 | 770 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 9 | –1 342 | –1 004 |
| Resultat efter finansiella poster | 416 | 397 | |
| Bokslutsdispositioner | 8 | –62 | |
| Skatt | 10 | –240 | 547 |
| Årets resultat | 184 | 882 |
Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
| MSEK | Not | 2016-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Patent och andra immateriella tillgångar | 13 | 24 | 22 |
| Goodwill | 13 | 137 | 109 |
| Totalt | 161 | 131 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 13 | 1 046 | 1 021 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 13 | 4 902 | 4 398 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 13 | 425 | 385 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar | 13 | 1 237 | 1 436 |
| Totalt | 7 610 | 7 240 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 14 | 33 111 | 32 558 |
| Fordringar hos koncernföretag | 13 800 | 10 969 | |
| Andelar i intresseföretag | 15 | 4 | — |
| Finansiella placeringar | 1 | 3 | |
| Långfristiga fordringar | 16 | 67 | 95 |
| Uppskjuten skattefordran | 10 | 93 | 712 |
| Totalt | 47 076 | 44 337 | |
| Summa anläggningstillgångar | 54 847 | 51 708 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 17 | 2 927 | 2 926 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 716 | 581 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 6 788 | 4 859 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 115 | 131 | |
| Skattefordringar | 10 | 163 | 169 |
| Övriga fordringar | 16 | 426 | 214 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 709 | 631 | |
| Totalt | 8 917 | 6 585 | |
| Likvida medel | 1 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 11 845 | 9 511 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 66 692 | 61 219 |
| MSEK | Not | 2016-12-31 | 2017-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 505 | 1 505 | |
| Reservfond | 1 611 | 1 611 | |
| Totalt | 3 116 | 3 116 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 26 102 | 23 181 | |
| Årets resultat | 184 | 882 | |
| Totalt | 26 286 | 24 063 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | 19 | 29 402 | 27 179 |
| Obeskattade reserver | |||
| Övriga obeskattade reserver | 3 | 3 | |
| Totalt | 3 | 3 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner | 20 | 341 | 306 |
| Övriga avsättningar | 21 | 333 | 254 |
| Totalt | 674 | 560 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 22 | 2 804 | — |
| Skulder till koncernföretag | 22 | 302 | 1 |
| Övriga skulder | 22 | 16 718 | 16 468 |
| Totalt | 19 824 | 16 469 | |
| Långfristiga icke räntebärande skulder | |||
| Övriga skulder | 316 | 250 | |
| Totalt | 316 | 250 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 689 | 3 | |
| Skulder till koncernföretag | 6 812 | 5 854 | |
| Övriga skulder | 1 793 | 576 | |
| Totalt | 9 294 | 6 433 | |
| Kortfristiga icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 450 | 285 | |
| Leverantörsskulder | 1 649 | 1 680 | |
| Skulder till koncernföretag | 2 474 | 5 463 | |
| Övriga skulder | 318 | 374 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 25 | 2 288 | 2 523 |
| Totalt | 7 179 | 10 325 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 66 692 | 61 219 |
Upplysningar om eventualförpliktelser och ställda säkerheter finns i not 26.
| Fritt eget | Summa eget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | kapital | kapital |
| Ingående eget kapital 31 december 2016 | 1 505 | 1 611 | 28 881 | 31 997 |
| Årets totalresultat | — | — | 184 | 184 |
| Utdelning till aktieägare | — | — | –3 136 | –3 136 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med | ||||
| egetkapitalinstrument | — | — | 47 | 47 |
| Minskning av säkring optionsprogram 2011 | — | — | 262 | 262 |
| Betalningar vid lösen av optionsprogram 2012 och 2013 | — | — | 19 | 19 |
| Aktieutdelning säkrat optionsprogram 2011 | — | — | 29 | 29 |
| Utgående eget kapital 31 december 2016 | 1 505 | 1 611 | 26 286 | 29 402 |
| Årets totalresultat | — | — | 882 | 882 |
| Utdelning till aktieägare | — | — | –3 449 | –3 449 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med | ||||
| egetkapitalinstrument | — | — | 107 | 107 |
| Minskning av säkring optionsprogram 2011 | — | — | –39 | –39 |
| Betalningar vid lösen av optionsprogram 2012 och 2013 | — | — | 258 | 258 |
| Aktieutdelning säkrat optionsprogram 2011 | — | — | 18 | 18 |
| Utgående eget kapital 31 december 2017 | 1 505 | 1 611 | 24 063 | 27 179 |
| MSEK | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | 424 | 335 |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 913 | 965 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, med mera | 1 554 | –1 864 |
| Betald skatt | –57 | –77 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 2 834 | –641 |
| Förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av lager | 260 | 0 |
| Förändring av rörelsefordringar | –538 | 5 085 |
| Förändring av rörelseskulder | 1 548 | 3 323 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 4 104 | 7 767 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | –1 292 | –264 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | –975 | –876 |
| Försäljning av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | 752 | 3 247 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | –1 | 48 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –1 516 | 2 155 |
| Kassaflöde efter investeringar | 2 588 | 9 922 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Förändring av lämnade/erhållna koncerninterna lån, netto | 3 951 | –1 184 |
| Upptagna externa lån | 689 | –3 |
| Amortering av externa lån | –4 092 | –5 286 |
| Utbetald utdelning | –3 136 | –3 450 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –2 588 | –9 923 |
| Årets kassaflöde | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets början | 1 | 1 |
| Likvida medel vid årets slut | 1 | 0 |
Kompletterande upplysningar i not 29.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
De finansiella rapporterna omfattar sidorna 46–122 i den tryckta årsredovisningen. Moderbolagets årsredovisning och koncernredovisningen har godkänts av styrelsen den 1 mars 2018. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar fastställs på årsstämman den 27 april 2018.
Tillgångar och skulder redovisas till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument. Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och redovisade tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och i framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Företagsledningens bedömningar vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare nedan. Med händelser efter balansdagen avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar mellan balansdagen och den dag då de finansiella rapporterna undertecknas av styrelsens ledamöter. Upplysningar lämnas i årsredovisningen om väsentliga händelser efter balansdagen som inte har tagits i beaktande när balans- och resultaträkningarna fastställs. Endast sådana händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen beaktas vid räkningarnas fastställande. De nedan angivna för koncernen väsentligaste redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent för samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens samtliga företag i deras redovisning och i intresseföretagens redovisning, vid behov, genom anpassning till koncernens principer.
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2017. Ändringarna av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2017 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
– Ändringar av IAS 7 Statement of Cash Flows: Ändringen avser att upplysningar ska lämnas om förändringar, som är kassaflödespåverkande och förändringar som inte är kassaflödespåverkande, avseende skulder som enligt IAS 7 är hänförliga till finansieringsverksamheten.
– Ändringar av IAS 12 Recognition of Deferred taxes for Unrealised Losses: Ändringen klargör när en uppskjuten skattefordran kan redovisas. En avdragsgill temporär skillnad genererar en uppskjuten skattefordran i de fall värdeförändringarna är negativa och dessa blir avdragsgilla först vid realisering. Om inga restriktioner föreligger ska företaget bedöma den uppskjutna skattefordran tillsammans med övriga uppskjutna skattefordringar hänförliga till temporära skillnader I de fall restriktioner föreligger ska företaget bedöma den avdrgasgilla temporära skillanden tillsammans emd motsvarande typer av avdragsgilla temporära skillnader.
– IFRS 9 Financial Instruments innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. Standarden träder i kraft 1 januari 2018, vilken också är tidpunkten från när den börjar tillämpas av Sandvik. EU har antagit denna standard. Koncernens bedömning är att de nya kategorier av finansiella tillgångar som införs i och med IFRS 9 inte kommer att ha någon väsentlig påverkan på redovisningen av kundfordringar, lånefordringar eller investeringar i värdepapper och aktier som förvaltas på basis av verkligt värde. Koncernen har valt att göra förlustreserveringar som förväntas inträffa under tillgångarnas hela livstid enligt förenklingsmodellen. Koncernen har valt för sin säkringsredovisning att fortsätta tillämpa IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Koncernen kommer att utnyttja undantaget att inte räkna om jämförande information för tidigare perioder vad gäller ändringar i klassificering och värdering. Skillnader i redovisat värde hänförligt till finansiella tillgångar och -skulder vid införandet av IFRS 9 kommer i huvudsak att redovisas i balanserat resultat och reserver per den 1 januari 2018.
– IFRS 15 Revenue from Contracts from Customers. Syftet med en ny intäktsstandard är att ha en enda principbaserad standard för samtliga branscher som ska ersätta befintliga standarder och uttalanden om intäkter. Standarden träder i kraft 1 januari 2018, vilken också är tidpunkten från när den börjar tillämpas av Sandvik. EU har antagit denna standard. I samband med övergången till IFRS 15 har Sandvik valt att tillämpa metoden med delvis retroaktivitet.
Koncernen har bedömt den uppskattade effekten av övergången till IFRS 15 på koncernens finansiella rapporter. Effekten på koncernens eget kapital per den 1 januari 2018 är sammanfattade nedan.
| MSEK | Utgående balans 31 december 2017 före övergång till IFRS 15 |
Bedömda jus teringar vid övergång till IFRS 15 |
Bedömd juste rad ingående balans 1 januari 2018 |
|---|---|---|---|
| Balanserat | 36 190 | –23 | 36 167 |
resultat
I rapportering som skett parallellt enligt IFRS 15 under 2017 har koncernen identifierat endast små belopp som uppskjutna intäkter jämfört med rapporteringen enligt IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. Effekten är hänförlig till turn-key projekt och utökade garantier som redovisas i en senare period, vid en given tidpunkt respektive över tiden. När Sandvik omklassificerar balansräkningen per 1 januari 2018 för att kunna identifiera kontraktsbalanser så redovisar koncernen kontraktstillgångar till ett värde av 429 miljoner SEK och kontraktsskulder till ett värde av 2 959 miljoner SEK. Endast mindre belopp har tillkommit som en följd av tillämpningen av IFRS 15.
– IFRS 16 Leasing. Standarden träder i kraft 1 januari 2019 och är antagen av EU. Koncernen arbetar för närvarande med den mer ingående analysen av effekterna av den nya standarden. Den hittills mest väsentliga effekten är att koncernen kommer att behöva redovisa nya tillgångar och skulder för sina operationella leasingavtal gällande kontors-, produktions- och lagerlokaler samt verktyg och fordon. De upplysningar som lämnas i not 8 om operationella leasingavtal ger en indikation på typen och omfattningen av de avtal som existerar för närvarande. Koncernen planerar att tillämpa lättnadsregeln att ärva den tidigare definitionen av leasing vid övergången till IFRS 16.
– Ändringar i IFRS 2 Share-based Payment. Vid värdering av kontantregleradeprogram ska olika per av villkor hanteras på samma sätt som föreskrivs för egetkapitalreglerade program. Förtydligande görs av redovisningern vid modifiering av ett program som innebär att det går från kontantreglerat till egetkapitalreglerat. Då företaget innehåller ett antal aktier vid reglering för täckning av anställdas inkomstskatt ska, som undantag från en annan princip, hela programmet klassificeras som egenkapitalreglerat. Enligt IASB tillämpning från och med 1 januari 2018. Ändringen förväntas godkännas av EU under första kvartalet 2018.
–IFRIC 22 Foreign Currency Transactions and Advance Considerations. Tolkningsuttalandet behandlar transaktioner i utländsk valuta där ett företag redovisar en icke-monetär tillgång eller icke-monetär skuld som uppkommer då ett företag erhåller förskottsbetalning eller betalar i förskott innan själva tillgången, kostnaden eller intäkten som betalningen avser, redovisas. Transaktionsdagen är dagen då den icke-monetärta tillgången/skulden redovisas.
– IFRIC 23 Uncertainty over Income Tax Treatments. Tolkningsuttalandet behandlar hur osäkerhet avseende belopp för inkomstskatt ska redovisas, tex hur en skattefordran ska redovisas då beloppet är överklagat och en diskussion förs med skatteinstans. Tillämpning enligt IASB från och med 1 januari 2019. EU förväntas godkänna uttalandet under 2018.
– Övriga nyheter bedöms inte ha någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Koncernredovisningen upprättas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, och omfattar redovisningen för moderbolaget och samtliga koncernbolag. Koncernföretagen konsolideras från den tidpunkt då koncernen får kontroll eller ett bestämmande inflytande över bolaget. Avyttrade bolag inkluderas i koncernredovisningen fram till den tidpunkt då koncernen förlorar kontrollen eller ett bestämmande inflytande över dem. Vid upprättandet av Sandviks koncernredovisning har eventuella koncerninterna transaktioner eliminerats.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande föreligger om moderbolaget har kontroll över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang samt kan använda sitt inflytande över investeringen till att påverka avkastningen. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier samt om de facto control föreligger.
Dotterföretagens finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med det datum det bestämmande inflytandet erhålls till det datum då det upphör.
I de fall dotterföretagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.
Koncernredovisningen upprättas i enlighet med förvärvsmetoden. Vid samgåenden identifieras och klassificeras de förvärvade tillgångarna och de övertagna skulderna, och värderas till verkligt värde på förvärvsdagen (kallas också förvärvsprisallokering).
Transaktionskostnader som uppkommer i samband med förvärv redovisas direkt i årets resultat under övriga rörelsekostnader.
Villkorade köpeskillingar redovisas som finansiella skulder till
verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Villkorade köpeskillingar omvärderas vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
Vid stegvisa förvärv, när Sandvik förvärvar ett bestämmande inflytande, omvärderas eventuella tidigare förvärvade nettotillgångar till verkligt värde och resultatet från omvärderingen redovisas i årets resultat. Om det bestämmande inflytandet går förlorat vid en avyttring, redovisas nettoresultatet i årets resultat. Verkligt värde av ett eventuellt resterande innehav i den avyttrade verksamheten beräknas vid tidpunkten för avyttringen, och effekten av detta redovisas i årets resultat.
Innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en separat post i koncernens eget kapital.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Resultat från försäljning till innehav utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital.
Intresseföretag är delägda företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande inflytande över den operativa och finansiella styrningen. I regel innebär detta ett aktieinnehav som omfattar mellan 20 % och 50 % av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt eventuell goodwill och eventuella justeringar för verkligt värde redovisade på förvärvsdagen. Sandviks andel av intresseföretagets resultat med justeringar för upplösning av förvärvade över- och undervärden redovisas som en separat post i koncernens resultaträkning.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK), vilket också är moderbolagets och koncernens rapportvaluta. Följaktligen upprättas de finansiella rapporterna i svenska kronor. Om inget annat anges är samtliga belopp i miljoner kronor.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska sektorer där koncernbolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till den valutakurs som föreligger vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och justeringar av verkligt värde vid konsolideringar, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till svenska kronor, koncernens rapporteringsvaluta, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en ungefärlig bedömning av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat post i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en justerad omklassificering, i samband med
att vinst eller förlust redovisas från avyttringen. I de fall avyttring sker men bestämmande inflytande kvarstår, överförs en proportionell andel av den ackumulerade omräkningsdifferensen från övrigt totalresultat till innehav utan bestämmande inflytande.
Monetära långfristiga fordringar eller monetära långfristiga skulder till en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken en del av företagets nettoinvestering i utlandsverksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristiga fordringen eller skulden redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat post i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferenserna, hänförliga till monetära långfristiga fordringar eller monetära långfristiga skulder, i de ackumulerade omräkningsdifferenser som omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen omfattar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfinns låneskulder, leverantörsskulder samt derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har levererat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte har mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, löper ut eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt löper ut.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en laglig rätt att kvitta beloppen samt när det föreligger en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till verkligt värde plus eventuella transaktionskostnader. Koncernen klassificerar sina finansiella instrument utifrån syftet med förvärvet av dem. Företagsledningen bestämmer klassificering vid den första redovisningen. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället som beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel och banktillgodohavanden samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten som understiger tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde i resultatet.
Finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel innefattar Sandviks alla derivat där säkringsredovisning inte tillämpas. Derivatavtal ingås i huvudsak för att säkra koncernens valuta- och ränterisker. Derivat med positivt verkligt värde redovisas som övriga kortfristiga eller långfristiga fordringar (orealiserade vinster) medan derivat med negativt verkligt värde redovisas som övriga kortfristiga eller långfristiga skulder (orealiserade förluster).
Tillgångar som innehas för handel utgörs av placeringar i icke börsnoterade aktier. Verkligt värde kan inte fastställas på ett tillförlitligt sätt och aktierna värderas därför till anskaffningsvärdet. Prövning av nedskrivningsbehov genomförs regelbundet för dessa aktier.
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Lån och fordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, med avdrag för eventuella nedskrivningar. Den effektiva räntan är den ränta som exakt diskonterar uppskattade framtida kontanta utbetalningar eller inbetalningar under det finansiella instrumentets förväntade livslängd, till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade värde netto. Beräkningen omfattar samtliga avgifter och räntepunkter som har betalats eller mottagits mellan två avtalsparter, och som utgör en integrerad del av den effektiva räntan, transaktionskostnader samt övriga premier eller rabatter.
Avsättningar för kundförluster görs när negativ information kommer företaget till del och/eller det finns ett mönster vad gäller uteblivna eller bristande betalningar. En avsättning på 50–100 % av värdet görs för fordringar som förfallit till betalning för 181–360 dagar sedan. En avsättning om 100 % av värdet görs om fordringen är minst 361 dagar sen.
Koncernens upplåning klassificeras som långfristiga och kortfristiga skulder. Sandviks upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Eventuella skillnader mellan upplåningsbeloppet, netto efter transaktionskostnader, och återbetalningsbeloppet redovisas i årets resultat fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Koncernens samtliga derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde exklusive eventuella transaktionskostnader. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument som inte uppfyller kraven på säkringsredovisning till verkligt värde och värdeförändringar redovisas i resultaträkningen antingen som övrigt rörelseresultat eller finansiella intäkter/kostnader.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs det att det finns en entydig koppling till den säkrade posten, att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, och att effektiviteten kan mätas. Därutöver måste säkringsdokumentation ha upprättats och säkringen måste vara i vederbörlig ordning identifierad. Vinst/ förlust avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinst/förlust för de säkrade posterna redovisas. Resultat från omvärderingar av derivatinstrument som används som säkring redovisas i enlighet med vad som framgår nedan under kassaflödessäkringar eller säkringar av verkligt värde.
Kassaflödessäkring tillämpas när man säkrar en särskild risk förknippad med högst sannolika framtida kassaflöden och prognostiserade transaktioner. Den effektiva delen av periodens förändringar i verkligt värde som uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild post under eget kapital. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas direkt i årets resultat. När den säkrade posten påverkar årets resultat återförs säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar till årets resultat.
Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till årets resultat i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Om den prognostiserade transaktionen som är säkrad resulterar i redovisning av en icke-finansiell tillgång (exempelvis varulager eller materiell anläggningstillgång) eller en icke-finansiell skuld, upplöses säkringsreserven i eget kapital och inkluderas i rörelseresultatet.
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas värdeförändring i årets resultat. Vinst/förlust för den säkrade posten, hänförlig till den säkrade risken, justerar det redovisade värdet av den säkrade tillgången/skulden, och periodens förändring redovisas i resultatet.
Säkring av verkliga värden används för säkring av värdet på tillgångar och skulder som finns upptagna i balansräkningen, förutsatt att den säkrade posten annars redovisas till anskaffningsvärde. De derivatinstrument som används är ränteswappar för att säkra fasta ränterisker. Om säkringsförhållandet upphör justeras den säkrade postens redovisade värde med det upplupna värdet hänförligt till säkringsrelationen.
Valutavinster och valutaförluster redovisas netto.
Sandviks verksamhet är organiserad på det sätt att koncernens högste verkställande beslutsfattare, det vill säga koncernchefen, följer upp det resultat, avkastning och kassaflöde som koncernens olika varor och tjänster genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till koncernchefen. Då koncernchefen följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de varor koncernen tillverkar och säljer och de tjänster som tillhandahålls utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserat på produkter och tjänster. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen.
I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av finansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader och vissa administrationskostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, det vill säga normalt i samband med leverans. Om produkten kräver installation hos köparen och installationen utgör en väsentlig del av leveransen, redovisas intäkten när installationen slutförts. Återköpsåtaganden kan innebära att en försäljningsintäkt inte kan redovisas om innebörden av avtalet är att kunden i realiteten förhyr produkten under viss tid. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas normalt i samband med att tjänsten utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag av typen serviceavtal och underhållsavtal redovisas enligt principerna för så kallad successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs normalt utifrån förhållandet mellan ådragna kostnader på balansdagen och beräknade totala kostnader. Endast kostnad som motsvarar arbete som utförts eller kommer att utföras räknas in i beräknad totalkostnad.
Anläggningsuppdrag förekommer i viss utsträckning, främst inom affärsområdena Sandvik Mining and Rock Technology samt Other Operations produktområde Process Systems. När utfallet av anläggningskontrakt kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsintäkter och uppdragskostnader, vilka är hänförliga till uppdraget, som intäkt respektive kostnad i koncernens resultat i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, genom successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs genom att beräkna förhållandet mellan nedlagda uppdragskostnader för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragskostnader. En befarad förlust på ett anläggningskontrakt redovisas direkt i koncernens resultat.
Intäkter i form av royalty/licenser periodiseras i enlighet med de ekonomiska konsekvenserna.
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger en rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att företaget kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i årets resultat på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som ett avdrag för bidraget av tillgångens redovisade värde.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, ränteintäkter och räntekostnader på ränteswappar som nettoredovisas som räntekostnad. Kreditförluster på finansiella tillgångar redovisas i årets resultat, liksom valutavinster och valutaförluster hänförliga till säkringsinstrument.
Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då en underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat. I dessa fall redovisas tillhörande skatteeffekter i övrigt totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas under innevarande år, med tillämpning av de skattesatser som fastställts per balansdagen, samt justering av skatt med avseende på tidigare år.
Aktuella skatteskulder kvittas mot aktuella skattefordringar, och uppskjutna skattefordringar kvittas mot uppskjutna skatteskulder när företaget har en laglig rätt att kvitta dessa poster mot varandra.
Uppskjuten skatt redovisas baserat på temporära skillnader mellan redovisade värden på tillgångar och skulder för redovisningsändamål respektive i skattehänseende. Uppskjuten skatt beräknas till nominellt värde, baserat på hur underliggande värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Beräkningen görs med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas.
Goodwill som uppkommit vid ett rörelseförvärv utgör skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av identifierbara nettotillgångar, övertagna skulder samt redovisade eventualförpliktelser.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas på de kassagenererande enheterna och testas årligen för nedskrivningsbehov under fjärde kvartalet, eller när det finns en indikation om nedskrivningsbehov. Nedskrivning av goodwill återförs inte. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnader vartefter de uppkommer. Utgifter för utveckling där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser för att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar direkt hänförbara kostnader, till exempel för material och tjänster, ersättningar till medarbetare, registrering av immateriella rättigheter och avskrivningar av patent och licenser. Övriga kostnader för utveckling, redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. Kostnader redovisade
i balansräkningen är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av företaget är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Här ingår aktiverade utvecklingskostnader samt köp av programvaror för koncernens IT-verksamhet.
Till immateriella tillgångar hör även patent, varumärken, licenser och andra rättigheter. De är uppdelade på förvärvade och internt upparbetade immateriella tillgångar.
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer på en värdeminskning uppkommer. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.
De beräknade nyttjandeperioderna är för:
Materiella tillgångar är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Mer information om hur Sandvik redovisar leasingavtal återfinns nedan.
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, i enlighet med följande:
Om en materiell anläggningstillgång består av delar med olika nyttjandeperioder, ska varje sådan väsentlig komponent skrivas av separat. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje årsslut.
Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av, utan eventuellt nedskrivningsbehov prövas årligen. Tillgångar som skrivs av eller ner bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller ändrade förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsränta som tar i beaktande riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund
för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalicerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalicerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalicerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsett bruk eller försäljning. Koncernen betraktar en tidsperiod som är längre än ett år som en betydande tid. För koncernen är kapitaliseringen av lånekostnaderna hänförliga till immateriella tillgångar främst relevanta när det gäller aktiverade utvecklingskostnader för nya datasystem. För materiella tillgångar är detta främst hänförligt till byggande av produktionsanläggningar för egen räkning.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, med beaktande av inkurans. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av lagervärderingsprincipen först-in-först-ut (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och för att få dem till deras nuvarande plats och i deras nuvarande skick. För egentillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till program för aktierelaterade ersättningar utgivna till anställda. Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och ökar ju större skillnaden är.
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Ett antal koncernföretag tillhandahåller dessutom sjukförmåner efter avslutad anställning. När så är möjligt söker Sandvik numera pensionslösningar som är avgiftsbestämda och har under senare år så långt det varit möjligt även stängt förmånsbestämda planer för nyanställda i samband med att man förhandlat fram avgiftsbestämda pensionslösningar. I koncernens svenska del gäller att alla nyanställda, oavsett ålder, erbjuds den nya premiebestämda pensionslösning (ITP 1) som framförhandlats mellan Svenskt Näringsliv och PTK.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en förmån efter avslutad anställning där en enhet betalar fastställda belopp till en annan enhet och där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på storleken på de avgifter som företaget betalar till pensionsplanen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att medarbetarna utför tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning under innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer i de fall en aktiv marknad för företagsobligationer saknas, med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. Beräkningen görs årligen av behörig aktuarie. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar. Denna redovisning tillämpas beträffande de mest väsentliga förmånsbestämda planerna i koncernen. Ett antal pensionsplaner som varken var för sig eller totalt är väsentliga i förhållande till koncernens totala pensionsåtaganden redovisas dock fortsatt enligt lokala regler.
Vid fastställandet av pensionsförpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet (så kallad erfarenhetsbaserade justeringar) eller genom att antagandena ändras. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas i balansräkningen samt i resultaträkningen under övrigt totalresultat.
När ersättningarna i en plan förbättras redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till medarbetarnas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat. I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid balansdagen, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar.
Aktuariella antaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden, och kan ha en väsentlig inverkan på redovisad nettoskuld och årlig pensionskostnad. Diskonteringsräntan är ett antagande som har väsentlig betydelse för beräkningen av såväl årets pensionskostnad som nuvärdet av de förmånsbaserade pensionsförpliktelserna innevarande år. Diskonteringsräntan används både för att beräkna nuvärdet av pensionsåtagandet och för att uppskatta avkastningen på förvaltningstillgångarna. Diskonteringsräntan ses över kvartalsvis, vilket påverkar nettoskulden, och årligen, vilket även påverkar kostnaderna för kommande år. Övriga antaganden granskas årligen och kan avse demografiska faktorer som pensionsålder, dödstal och personalomsättning. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga pensionskostnaden.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att antingen avsluta en medarbetares eller en grupp av medarbetares anställning före den normala tidpunkten eller betala ersättning vid uppsägning genom erbjudanden som syftar till att uppmuntra frivillig avgång. I det senare fallet redovisas en skuld och en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet medarbetare som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till anställda i
enlighet med personaloptionsprogram och ett aktiesparprogram. Ett optionsprogram möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas enligt Black & Scholes-modellen och hänsyn tas till de villkor och förutsättningar som gällde vid tilldelningstidpunkten.
Aktiesparprogrammet innehåller två typer av rätter. Matchningsaktierätter ger rätt till aktier i Sandvik om deltagaren kvarstår i anställning och behåller den sparaktie som behöver köpas initialt. Prestationsrätter ger rätt till aktier under samma förutsättningar och om vissa mål för rörelsens lönsamhet uppnås.
Det belopp som redovisas som en kostnad justeras för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner/rätter.
För att fullgöra Sandviks åtaganden i enlighet med optionsprogrammet har företaget ingått ett aktieswap-avtal med en finansiell institution. Enligt avtalet åtar sig den finansiella institutionen att till deltagare i programmet leverera Sandvik-aktier när leveranstidpunkten infaller enligt villkoren för programmet. Det verkliga värdet på Sandvik-aktien vid ingåendet av swapavtalet redovisas som en finansiell skuld och som en minskning av eget kapital i enlighet med IAS 32.
Sociala avgifter för aktierelaterade ersättningar åt medarbetare regleras under de redovisningsperioder då tjänsterna tillhandahålls. Avgifterna baseras på verkligt värde för optionerna på balansdagen. Verkligt värde beräknas på samma sätt som när optionerna tilldelades.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av tidpunkten för utbetalning är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Avsättningarna är huvudsakligen hänförliga till garantiåtaganden, omstrukturering, miljöåtaganden, långsiktiga incitament samt rättstvister och ersättningsanspråk, som momsfrågor och kund- och leverantörsanspråk hänförliga till pågående eller avslutade projekt.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier samt en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till sannolikhetsfördelningen.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöprinciper och til lämpliga legala krav, redovisas en avsättning för återställande av förorenad mark när marken har blivit förorenad.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt det inte kan göras en tillräckligt tillförlitlig beloppsberäkning.
För att kategoriseras som avvecklad verksamhet, måste en del av Sandviks verksamhet ha klassificerats som tillgänglig för försäljning och avse en väsentlig och avgränsad verksamhet eller vara en del av ett initiativ med syftet att avyttra en väsentlig och avgränsad verksamhet. Produktområde Mining Systems inom affärsområde Sandvik Mining and Rock Technology är klassificerat som avvecklad verksamhet och redovisas som en avyttringsgrupp som innehas för försäljning. Avyttringsgruppen redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Se koncernens räkningar och noter för vidare information.
Det finns två kategorier av leasingavtal, finansiell och operationell leasing. Som finansiell leasing räknas leasingavtal där uthyraren har överfört huvuddelen av riskerna och förmånerna till den som hyr. Alla övriga leasingavtal klassas som operationell leasing.
Enligt ett finansiellt leasingavtal redovisar leasetagare den hyrda tillgången värderad till det lägre av verkligt värde och nuvärdet av framtida leasingbetalningar. På samma gång redovisas en skuld som motsvarar framtida hyreskostnader. Tillgången skrivs ned i enlighet med den redovisningsprincip som gäller för respektive tillgångstyp. Nedskrivningen får emellertid aldrig överskrida hyresavtalets löptid. Hyresbetalningarna redovisas mot leasingskulden. Operationell leasing redovisas inte i balansräkningen. Kostnader i enlighet med ett operationellt leasingavtal redovisas linjärt i årets resultat under hyresavtalets löptid.
Enligt ett finansiellt leasingavtal redovisar uthyraren en försäljning och en finansiell fordran som motsvarar framtida hyresbetalningar och restvärden som kan ha garanterats till leasetagarna. Under hyresavtalets löptid redovisas ränteintäkter i årets resultat, medan amorteringar redovisas som en minskning av den finansiella fordran. Under ett operationellt leasingavtal redovisar uthyraren utrustningen som en tillgång, och både intäkter och avskrivningar redovisas linjärt under avtalets löptid.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.
Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2017 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning följer i sin uppställning årsredovisningslagen. Skillnaderna mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter avser främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt redovisningen av avsättningar under egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i koncernföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. Transaktionsutgifter som rör aktier i koncernbolagen redovisas direkt i årets resultat. Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten att köpeskilling kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet. Utdelningar från dotterföretag redovisas i sin helhet som intäkter i årets resultat.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderbolaget redovisas samtliga utgifter för egen utveckling som en kostnad i resultaträkningen.
I moderbolaget belastar lånekostnader resultatet under de perioder till vilka de hänför sig. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än som anges i IAS 19. Moderbolaget följer bestämmelserna i tryggandelagen samt Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De mest väsentliga skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, och att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.
I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. I resultaträkningen för moderbolaget görs på motsvarande sätt ingen fördelning av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
för juridiska personer
Koncernbidrag som ett moderbolag erhåller från ett dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som lämnas från moderbolag till dotterföretag redovisas som investering i aktier i dotterföretag.
Förväntad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek, och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek före publiceringen av de finansiella rapporterna.
För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och samriskföretag. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
För att upprätta de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar tillgångs- och skuldposter, respektive intäkts- och kostnadsposter redovisade i bokslutet samt lämnad information i övrigt, bland annat i fråga om ansvarsförbindelser. De uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål som behandlas i detta avsnitt är de som bedöms vara de viktigaste för en förståelse av de finansiella rapporterna, utifrån betydelsen av bedömningarna och osäkerheten. Förutsättningarna för Sandviks verksamhet ändras successivt, vilket medför att dessa bedömningar förändras.
Nedskrivning av goodwill prövas årligen och dessutom närhelst händelser eller ändrade omständigheter indikerar att värdet på goodwill som har uppkommit vid ett förvärv kan ha minskat, till exempel på grund av ändrat affärsklimat eller beslut om att avyttra eller lägga ner viss verksamhet. För att bestämma om värdet på goodwill minskat måste den kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförts värderas, vilket sker genom en diskontering av enhetens kassaflöden. Vid tillämpningen av denna metod förlitar sig bolaget på ett antal faktorer, inklusive uppnådda resultat, affärsplaner, ekonomiska prognoser och marknadsdata. Detta beskrivs närmare i not 12. Som framgår av beskrivningen skulle ändringar av förutsättningarna för dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en väsentlig effekt på värdet på goodwill.
Sandviks materiella och immateriella anläggningstillgångar, exklusive goodwill, upptas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Sandvik redovisar utöver goodwill inga immateriella anläggningstillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar görs över beräknad nyttjandeperiod till ett bedömt restvärde. Såväl nyttjandeperiod som restvärde omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod.
Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet inte kan återvinnas. Det redovisade värdet av immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning prövas varje år. Om en sådan analys indikerar ett för högt upptaget värde fastställs tillgångens återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Nyttjandevärdet beräknas som förväntat framtida diskonterat kassaflöde från tillgången, alternativt den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Särskild uppmärksamhet riktas på Sandvik Mining and Rock Technologys hyresbestånd med hänsyn till beroendet av konjunkturen i gruv- och oljebranschen och risken för att hyresavtalen kan komma att sägas upp. Det redovisade värdet på dessa uthyrda maskiner uppgick vid 2017 års utgång till 544 miljoner kronor (652).
En prövning av det redovisade värdet aktualiseras även i samband med att en anläggningstillgång klassificeras som att den innehas för försäljning, då den upptas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Betydande bedömningar görs för att bestämma såväl aktuella som uppskjutna skatteskulder och skattetillgångar, inte minst vad gäller värdet av uppskjutna skattetillgångar. Bolaget måste därvid bedöma sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga resultatet kan avvika från dessa bedömningar bland annat på grund av ändrat framtida affärsklimat, ändrade skatteregler eller utfallet av myndigheters eller skattedomstolars ännu ej slutförda granskning av avgivna deklarationer. Sandvik redovisar uppskjutna skattefordringar uppgående till 4 192 miljoner kronor (5 928) vid utgången av 2017. I koncernen fanns vid utgången av 2016 dessutom ytterligare underskottsavdrag på cirka 1 663 miljoner kronor (2 428), för vilka ingen uppskjuten skattefordran har redovisats utifrån bedömningsgrunden att ett utnyttjande inte bedöms som troligt. Ändrade bedömningar av sannolikhet för utnyttjande kan således påverka resultatet såväl negativt som positivt. Avsättningar för pågående tvister baseras på ledningens bästa bedömning av resultatet, och uppgick vid utgången av år 2017 till 1 722 miljoner kronor (1 356).
Sandvik tillhandahåller pensionslösningar och andra ersättningar efter avslutad anställning till anställda i koncernen. I vissa länder förekommer förmånsbestämda planer och redovisningen av sådana planer är komplex eftersom aktuariella antaganden används för att bestämma åtagandets storlek liksom kostnaden. Exempel på antaganden som används vid beräkningarna är förväntad livslängd, inflation och diskonteringsränta. Dessutom är skulden diskonterad eftersom utbetalningarna sker under många år efter avslutad anställning. De tillämpade aktuariella antagandena samt en känslighetsanalys presenteras i not 20. Ett antal av de förmånsbestämda planerna är fonderade, där förvaltningstillgångar finns i olika stiftelser eller motsvarande. Den finansiella riskhanteringen för de förmånsbestämda planerna presenteras i Förvaltningsberättelsen i avsnittet Finansiell riskhantering.
Sandvik är, förutom ovan nämnda skattetvister, involverat i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten. Enligt bästa bedömning är varken moderbolaget eller något dotterföretag för närvarande involverat i något rättsligt förfarande eller skiljeförfarande som bedöms komma att ha någon väsentlig negativ effekt på verksamheten, den finansiella ställningen eller resultatet av verksamheten.
För ytterligare information avseende risker kring rättstvister, se avsnitten Risker och Riskhantering.
| Not 1 | Segmentsrapportering | 85 |
|---|---|---|
| Not 2 | Intäkternas fördelning | 86 |
| Not 3 | Personaluppgifter samt ersättningar till företagsledning och revisorer |
86 |
| Not 4 | Forskning, utveckling och kvalitetssäkring | 91 |
| Not 5 | Övriga rörelseintäkter | 91 |
| Not 6 | Övriga rörelsekostnader | 91 |
| Not 7 | Rörelsens kostnader | 91 |
| Not 8 | Leasingavgifter avseende finansiell och operationell leasing | 91 |
| Not 9 | Finansnetto | 92 |
| Not 10 | Skatter | 92 |
| Not 11 | Resultat per aktie | 94 |
| Not 12 | Koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar |
95 |
| Not 13 | Moderbolagets immateriella och materiella anläggningstillgångar |
98 |
| Not 14 | Andelar i koncernföretag | 100 |
| Not 15 | Andelar i intresseföretag | 105 |
| Not 16 | Långfristiga fordringar och övriga fordringar | 106 |
| Not 17 | Varulager | 106 |
| Not 18 | Kundfordringar | 106 |
| Not 19 | Särskilda upplysningar om eget kapital | 107 |
| Not 20 | Avsättningar till pensioner och andra långfristiga ersättningar | 107 |
| Not 21 | Övriga avsättningar | 110 |
| Not 22 | Långfristiga räntebärande skulder | 111 |
| Not 23 | Övriga räntebärande skulder | 111 |
| Not 24 | Övriga icke räntebärande skulder | 111 |
| Not 25 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 111 |
| Not 26 | Eventualförpliktelser och ställda säkerheter | 111 |
| Not 27 | Kompletterande upplysningar – finansiell riskhantering | 112 |
| Not 28 | Närstående | 118 |
| Not 29 | Kompletterande upplysningar kassaflödesanalys | 118 |
| Not 30 | Förvärv och avyttring av rörelse och avvecklad verksamhet | 119 |
| Not 31 | Uppgifter om moderbolaget | 120 |
| Not 32 | Upplysningar om aktier, ägarförhållanden och rättigheter | 120 |
| Not 33 | Förslag till vinstdisposition | 120 |
| Not 34 | Händelser efter periodens utgång | 120 |
Koncernens och moderbolagets bokslut (Belopp i tabellerna redovisas i MSEK, där ej annat anges)
| Sandvik | Sandvik Mining | Sandvik | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Machining | and Rock | Materials | Other | Koncern | Koncernen | |||||||||
| Solutions | Technology | Technology | Operations | gemensamt | Eliminering | totalt | ||||||||
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | |
| Intäkter | ||||||||||||||
| Externa intäkter 32 852 |
35 778 | 31 093 | 36 547 | 12 931 | 13 643 | 4 655 | 4 936 | 22 | 1 | 81 553 | 90 905 | |||
| Interna intäkter 973 |
983 | 32 | 48 | 311 | 331 | 302 | 218 | — | — | –1 618 | –1 580 | |||
| Koncernen totalt | 33 825 36 761 31 125 36 595 13 242 13 974 | 4 957 | 5 154 | 22 | 1 –1 618 –1 580 | 81 553 | 90 905 | |||||||
| Andelar i intresseföretags resultat 4 |
2 | 5 | 20 | 12 | 33 | — | — | –5 | 1 | 16 | 56 | |||
| Rörelseresultat per affärsområde 6 970 |
8 413 | 3 206 | 5 743 | 1 115 | 284 | 545 | 4 432 | –818 | –774 | 11 018 | 18 098 | |||
| Finansnetto | –1 652 | –1 080 | ||||||||||||
| Årets skattekostnad | –2 528 | –3 783 | ||||||||||||
| Årets resultat | 6 838 | 13 235 | ||||||||||||
| Övrig resultat information |
||||||||||||||
| Tillgångar 30 147 |
30 067 | 31 104 | 32 581 | 16 252 | 15 566 | 4 693 | 491 | 2 214 | 1 795 | 84 410 | 80 500 | |||
| Andelar i intresseföretag 32 |
5 | 72 | 89 | 142 | 175 | — | — | — | — | 246 | 269 | |||
| Summa tillgångar 30 179 |
30 072 | 31 176 | 32 670 | 16 394 | 15 741 | 4 693 | 491 | 2 214 | 1 795 | 84 656 | 80 769 | |||
| Ofördelade tillgångar | 18 486 | 21 513 | ||||||||||||
| Koncernen totalt | 103 142 102 282 | |||||||||||||
| Skulder 5 703 |
6 424 | 8 360 | 10 033 | 3 263 | 3 467 | 945 | 272 | 1 469 | 1 699 | 19 740 | 21 895 | |||
| Ofördelade skulder | 43 572 | 34 568 | ||||||||||||
| Koncernen totalt | 63 312 | 56 463 | ||||||||||||
| Investeringar i anläggningar 1 697 |
1 561 | 802 | 778 | 849 | 869 | 129 | 150 | 196 | 222 | 3 673 | 3 580 | |||
| Avskrivningar –1 916 |
–1 956 | –1 348 | –1 553 | –773 | –792 | –195 | –157 | –142 | –123 | –4 374 | –4 581 | |||
| Nedskrivningar 40 |
11 | –158 | –39 | 33 | –320 | –2 | –1 | –43 | –1 | –130 | –50 | |||
| Övriga icke kassaflödes påverkande poster –347 |
–122 | –247 | 109 | –153 | 77 | –19 | –4 157 | 3 | 552 | –763 | –3 541 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor. För uppgifter om förvärv av rörelse se not 30.
| Externa intäkter per land, Koncernen | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| USA | 11 951 | 13 917 |
| Tyskland | 6 707 | 7 147 |
| Kina | 5 569 | 6 259 |
| Australien | 4 286 | 5 304 |
| Italien | 3 561 | 3 721 |
| Sverige | 3 189 | 3 541 |
| Sydafrika | 2 736 | 3 164 |
| Ryssland | 2 792 | 3 163 |
| Frankrike | 2 839 | 3 149 |
| Storbritannien | 2 824 | 2 967 |
| Indien | 2 560 | 2 923 |
| Kanada | 2 213 | 2 889 |
| Mexiko | 2 356 | 2 712 |
| Japan | 2 197 | 2 241 |
| Brasilien | 1 359 | 1 479 |
| Övriga länder | 24 414 | 26 329 |
| Totalt | 81 553 | 90 905 |
Intäkterna har fördelats per land baserat på var kunderna finns.
| Anläggningstillgångar per land, Koncernen | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Sverige | 13 990 | 13 494 |
| USA | 11 369 | 9 922 |
| Tyskland | 3 788 | 3 663 |
| Österrike | 2 576 | 2 545 |
| Finland | 1 754 | 1 865 |
| Storbritannien | 1 724 | 1 656 |
| Kina | 1 584 | 1 422 |
| Indien | 1 367 | 1 270 |
| Australien | 956 | 928 |
| Frankrike | 873 | 907 |
| Tjeckien | 747 | 817 |
| Kanada | 570 | 575 |
| Japan | 592 | 479 |
| Italien | 435 | 466 |
| Schweiz | 456 | 445 |
| Övriga länder | 3 168 | 1 322 |
| Totalt | 45 949 | 41 776 |
Anläggningstillgångarna har fördelats per land baserat på var de är belägna.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | ||
| Varuförsäljning | 78 251 | 86 494 | 15 060 | 16 029 | |
| Anläggningskontrakt | 675 | 1 433 | 8 | 582 | |
| Tjänsteuppdrag/ Serviceuppdrag |
1 915 | 1 913 | 73 | 6 | |
| Uthyrning av maskiner | 712 | 1 065 | 5 | 10 | |
| Totalt | 81 553 | 90 905 | 15 146 | 16 627 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | |||||
| Antal | Varav kvinnor, % |
Antal | Varav kvinnor, % |
Antal | Varav kvinnor, % |
Antal | Varav kvinnor, % |
|
| Sverige | 9 940 | 24 | 9 572 | 24 | 7 590 | 22 | 7 328 | 23 |
| Övriga Europa | 14 599 | 19 | 14 363 | 20 | — | — | — | — |
| Europa totalt | 24 539 | 21 | 23 934 | 21 | 7 590 | 22 | 7 328 | 23 |
| Nordamerika | 5 912 | 16 | 5 835 | 16 | — | — | — | — |
| Sydamerika | 2 211 | 15 | 2 019 | 16 | — | — | — | — |
| Afrika, Mellanöstern | 2 839 | 17 | 2 556 | 17 | — | — | — | — |
| Asien | 7 958 | 16 | 8 049 | 15 | — | — | — | — |
| Australien | 1 310 | 14 | 983 | 16 | — | — | — | — |
| Totalt | 44 769 | 19 | 43 376 | 19 | 7 590 | 22 | 7 328 | 23 |
| Varav avvecklad verksamhet | 984 | 495 | ||||||
| Kvarvarande verksamhet | 43 785 | 42 881 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | |||
| Löner och ersättningar | 20 008 | 21 354 | 4 141 | 4 331 | ||
| Sociala kostnader | 5 085 | 5 354 | 1 794 | 1 887 | ||
| Resultatandel till anställda | 169 | 213 | 130 | 154 | ||
| Koncernen totalt | 25 262 | 26 921 | 6 065 | 6 372 | ||
| Varav avvecklad verksamhet | 476 | 371 | — | — | ||
| Kvarvarande verksamhet | 24 786 | 26 550 | 6 065 | 6 372 | ||
| Varav pensionskostnader ingående i sociala kostnader |
1 414 | 1 540 | 588 | 638 |
Av koncernens pensionskostnader avsåg 56 MSEK (79) gruppen styrelser och verkställande direktörer. Koncernens pensionsskuld för denna grupp uppgick till 159 MSEK (156). På motsvarande sätt avsåg 22 MSEK (47) av moderbolagets pensionskostnader gruppen styrelse och verkställande direktörer. Moderbolagets pensionsskuld för denna grupp uppgick till 4 MSEK (4).
För att premiera ett agerande som tar sikte på koncernens långsiktiga utveckling och samtidigt stimulera lojalitet till företaget hos medarbetarna har Sandvik sedan 1986 ett resultatandelssystem för alla anställda vid helägda bolag i Sverige. Koncernens avkastning under år 2017 innebar att 213 MSEK (169), avsattes till resultatandelsstiftelsen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | ||
| Sverige | 5 418 | 5 628 | 4 141 | 4 331 | |
| Övriga Europa | 7 122 | 7 719 | — | — | |
| Europa totalt | 12 540 | 13 347 | 4 141 | 4 331 | |
| Nordamerika | 3 165 | 3 356 | — | — | |
| Sydamerika | 620 | 651 | — | — | |
| Afrika, Mellanöstern | 817 | 1 088 | — | — | |
| Asien | 2 031 | 2 084 | — | — | |
| Australien | 835 | 828 | — | — | |
| Koncernen totalt | 20 008 | 21 354 | 4 141 | 4 331 | |
| Varav avvecklad verksamhet | 352 | 275 | — | — | |
| Kvarvarande verksamhet | 19 656 | 21 079 | 4 141 | 4 331 | |
| Varav till styrelser och verkställande direktörer |
|||||
| Löner och ersättningar | 707 | 746 | 46 | 56 | |
| varav rörlig lön | 79 | 96 | 13 | 17 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Andel kvinnor, % | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | |
| Styrelser och verkställande direktörer |
15 | 14 | 18 | 27 | |
| Övriga ledande befattningshavare |
21 | 20 | 43 | 29 |
32 33 34
1
Till styrelsens ordförande och externa ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Verkställande direktör och arbetstagarrepresentanter erhåller inte styrelsearvode.
Enligt beslut av årsstämman 2017 uppgår arvodet till de stämmovalda externa styrelseledamöterna till sammanlagt 5 980 000 kronor på årsbasis. Av detta utgår till styrelsens ordförande (Johan Molin) 2 200 000 kronor och 630 000 kronor till varje övrig extern styrelseledamot (Jennifer Allerton, Claes Boustedt, Johan Karlström, Helena Stjernholm, Lars Westerberg och Marika Fredriksson).
Utöver dessa belopp utgår enligt årsstämmans beslut ett arvode om sammanlagt 575 000 kronor till stämmovalda ledamöter för utskottsarbete i styrelsens revisionsutskott (Claes Boustedt 275 000 kronor, Helena Stjernholm 150 000 kronor och Lars Westerberg 150 000 kronor) och sammanlagt 325 000 kronor till stämmovalda ledamöter i styrelsens ersättningsutskott (Johan Molin 125 000 kronor, Johan Karlström 100 000 kronor och Lars Westerberg 100 000 kronor).
Industrivärden som är en långsiktig kapitalförvaltare och Sandviks största aktieägare, ställde 2015 ut en miljon köpoptioner i Sandvik till styrelsens ordförande. Optionerna som löper i fem år har ett lösenpris på 110 kronor och köptes till marknadspris.
Sedan årsstämman 2017 har följande av årsstämman beslutade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare tillämpats:
Koncernledningens ersättning ska omfatta fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner. Den sammanlagda ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig och återspegla individens prestationer och ansvar samt koncernens resultatutveckling.
Den rörliga lönen kan bestå av årlig rörlig kontant lön och långsiktig rörlig lön i form av kontanter, aktier och/eller aktierelaterade instrument i Sandvik AB. Rörlig kontant lön ska förutsätta uppfyllelse av definierade och mätbara mål och ska vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. Långsiktig rörlig lön i form av aktier och/eller aktierelaterade instrument i Sandvik AB ska kunna utgå genom deltagande i långsiktiga incitamentsprogram beslutade av bolagsstämman. Villkor för rörlig lön bör utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig lön om en sådan åtgärd bedöms som rimlig.
I särskilda fall kan överenskommelser träffas om ersättning av engångskaraktär, förutsatt att sådan ersättning inte överstiger ett belopp motsvarande individens årliga fasta lön och maximala rörliga kontanta lön, och inte utgår mer än en gång per år och individ.
Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda. Avgångsvederlag ska, normalt sett, utgå vid uppsägning från Sandviks sida. Medlemmar i koncernledningen ska normalt ha en uppsägningstid om högst 12 månader i kombination med ett avgångsvederlag motsvarande 6–12 månaders fast lön. För VD kan alternativt gälla en uppsägningstid om 24 månader och inget avgångsvederlag. Inget avgångsvederlag ska utgå vid uppsägning från den anställdes sida.
Styrelsen ska ha rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Kretsen av befattningshavare som omfattas av riktlinjerna är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
Det förslag till riktlinjer för ersättning som styrelsen avser att förelägga årsstämman 2018 för beslut återfinns i förvaltningsberättelsen, avsnitt Medarbetare.
Verkställande direktören och koncernchefen Björn Rosengren hade en årlig fast lön på 13 312 500 kronor samt förmånsvärde av tjänstebil. Till detta kommer årlig rörlig kontant lön som kan uppgå till maximalt 75 % av den fasta lönen. Den årliga rörliga lönen för 2017 uppgick till 9 984 375 kronor.
Björn Rosengrens pensionsålder är 65 år. En pensionspremie om 37,5 % av den årliga fasta lönen avsätts varje år.
Vid eventuell uppsägning från företagets sida har Björn Rosengren en uppsägningstid om 12 månader och 12 månaders avgångsvederlag.
För övriga ledande befattningshavare i koncernledningen som omfattas av svensk pensionsplan (ITP1 eller ITP2), är pensionsåldern som lägst 62 år.
För medlemmar i koncernledningen som tillhör ITP 1-planen (avgiftsbestämd plan) utgår en komplettering om 5 % för lönedelar överstigande 7,5 inkomstbasbelopp.
För medlemmar i koncernledningen som tillhör ITP 2-planen (förmånsbestämd plan) gör företaget avsättningar till en avgiftsbestämd tilläggsplan med 20–38 % (beroende på ålder och anställningsstart i koncernledningen) av de delar av den fasta lönen som överstiger 20 prisbasbelopp. De medlemmar i koncernledningen som var anställda per 31 december 2017 omfattas av antingen ITP 1- eller ITP 2-planen.
Avgångsvederlag utgår vid eventuell uppsägning från företagets sida. Vederlaget motsvarar fast lön i 6–12 månader utöver uppsägningstiden, vilken är 6–12 månader. Eventuell annan inkomst av tjänst som erhålls avräknas normalt.
| Befattning | Lön/ Styrelsearvode |
Årlig rörlig lön1 | Övriga förmåner2 |
Långsiktig rörlig lön3 |
Pensions kostnader |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | 2 325 000 | ||||
| Övriga styrelseledamöter | 4 555 000 | ||||
| Verkställande direktören och koncernchefen Björn Rosengren | 13 742 8734 | 9 984 375 | 112 430 | 6 869 455 | 5 075 755 |
| Andra ledande befattningshavare5 | 28 701 531 | 14 537 111 | 406 065 | 10 037 910 | 11 367 945 |
| Summa | 49 324 404 | 24 521 486 | 518 495 | 16 907 365 | 16 443 700 |
1) Belopp hänförligt till 2017 och som bedöms kommer att utbetalas 2018.
2) Avser huvudsakligen bilförmåner.
3) Beloppet avser förändringar i reserveringar för 2015, 2016 och 2017 års LTI-program. 4) Björn Rosengrens fasta årslön för 2017 uppgår till 13 312 500 kronor, övriga belopp avser semesterersättning med mera. Styrelsearvode utgår inte till interna
styrelseledamöter. 5) Avser följande personer under 2017: Johan Kerstell, Tomas Eliasson, Jessica Alm, Åsa Thunman, Petra Einarsson (jan–okt), Göran Björkman (nov–dec), Lars Engström, Jonas Gustavsson (jan–mar), Klas Forsström (apr–dec).
Not 3, fortsättning
Aktiebaserat incitamentsprogram 2012 och 2013 Årsstämmorna 2012 och 2013 beslutade på styrelsens förslag att för respektive år införa ett aktiebaserat LTI-program. Programmen omfattar cirka 400 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i Sandvik-koncernen och högst 23 405 188 Sandvik-aktier kan användas.
Deltagare i programmen har tilldelats personaloptioner som, under förutsättning att vissa prestationsmål kopplade till Sandvik-koncernens värdetillväxt – Sandvik Value Added (SVA) – uppfylls, ger den anställde möjligheten att efter en treårsperiod förvärva Sandvik-aktier till ett visst lösenpris ("prestationsaktier"). För verkställande direktören, ledande befattningshavare samt vissa högre ledande befattningshavare har en egen investering i Sandvik-aktier ("sparaktier") krävts, motsvarande 10 % av den fasta årslönen före skatt för det år investeringen i sparaktier görs, för tilldelning av personaloptioner. Förutsatt sådan egen investering i Sandvik-aktier, har dessa befattningshavare även tilldelats "matchningsrätter" (en per förvärvad sparaktie) som ger befattningshavaren möjlighet att efter en treårsperiod förvärva Sandvik-aktier till ett visst lösenpris ("matchningsaktier"). Varken personaloptioner eller matchningsrätter är överlåtbara.
Varje personaloption ger den anställde rätten att, tidigast tre och senast fem år efter tilldelning av personaloptionen, förvärva en prestationsaktie. Hur många av de tilldelade personaloptionerna som slutligen ger rätt att förvärva prestationsaktier är beroende av hur Sandvik Added Value (SVA) utvecklas under de tre räkenskapsåren efter det att årsstämman beslutade om programmet.
Utnyttjande av personaloptioner för förvärv av prestationsaktier förutsätter fortlöpande anställning hos Sandvik och att samtliga
förvärvade sparaktier innehas under en treårsperiod efter tilldelning av personaloptioner.
Varje matchningsrätt ger automatiskt rätt till förvärv av en matchningsaktie, tidigast tre och senast fem år efter tilldelning av matchningsrätten. Utnyttjande av matchningsrätter för förvärv av matchningsaktier förutsätter fortlöpande anställning hos Sandvik och att samtliga förvärvade sparaktier innehas under en treårsperiod efter tilldelning av matchningsrätter.
Lösenpriset vid förvärv av en prestationsaktie respektive en matchningsaktie utgörs av ett belopp motsvarande 110 % respektive 75 % av den genomsnittliga volymviktade betalkursen vid NASDAQ Stockholm för Sandvik-aktien under en period om tio handelsdagar närmast efter den årsstämma som beslutade om programmet. Den genomsnittliga volymviktade betalkursen bestämdes för 2012 till 97,12 kronor och för 2013 till 92,41 kronor.
2012 års LTI-program som omfattade åren 2012–2014 ledde till ett utfall på 36 % av personaloptionerna. Programmet avslutades i juni 2017. 2013 års LTI-program som omfattade åren 2013–2015 ledde inte till något utfall av personaloptionerna, då de prestationsmål som var fastställda av styrelsen inte uppfylldes.
För verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen per den 31 december 2017 motsvarar antalet tilldelade personaloptioner och förvärvade matchningsrätter i 2012 och 2013 års program antalet utestående personaloptioner och matchningsrätter vid året slut.
Antal tilldelade matchningsrätter i 2012 och 2013 års program motsvarar antal utestående matchningsrätter per den 31 december 2017.
Den förväntade volatiliteten har fastställts genom analys av den historiska volatiliteten i Sandvik AB samt några jämförbara
| Antaganden | LTI 2012 (per utfärdandedatum) |
LTI 2013 (per utfärdandedatum) |
|---|---|---|
| Aktiepris | 92,65 SEK | 94,65 SEK |
| Lösenpris | 106,80/72,80 SEK | 101,70/69,30 SEK |
| Förväntad volatilitet | 36,50 % | 35 % |
| Förväntad löptid | 3 år | 3 år |
| Nuvärde av prognostiserade framtida utdelningar1 | 12,17 SEK | 12,22 SEK |
| Riskfri ränta | 0,95 % | 0,91 % |
1) Baserat på de samlade analytikernas förväntningar.
| Personaloptioner 2012 |
Matchnings rätter 2012 |
Personaloptioner 2013 |
Matchnings rätter 2013 |
|
|---|---|---|---|---|
| Utestående vid årets början | 3 082 320 | 62 610 | — | 74 729 |
| Tilldelade under perioden | — | — | — | — |
| Utnyttjade under året | –2 187 360 | –48 580 | — | –56 474 |
| Förverkade under året | –894 960 | –14 030 | — | –263 |
| Utestående vid årets slut | — | — | — | 17 992 |
| Teoretiskt värde vid tilldelning enligt Black & Scholes, SEK | 13 | 24 | 14,30 | 26,30 |
| Lösenpris, SEK | 106,80 | 72,80 | 101,70 | 69,30 |
| Personaloptioner 2012 |
Matchningsrätter 2012 |
Personaloptioner 2013 |
Matchningsrätter 2013 |
|
|---|---|---|---|---|
| Utestående vid årets början | 399 240 | 14 812 | — | 21 466 |
| Tilldelade under året | — | — | — | — |
| Utnyttjade under året | –185 040 | –5 466 | — | –7 487 |
| Förverkade under året | –214 200 | –9 346 | — | –9 530 |
| Utestående vid årets slut | — | — | — | 4 449 |
| Teoretiskt värde vid tilldelning enligt Black & Scholes, SEK |
13 | 24 | 14,30 | 26,30 |
| Lösenpris, SEK | 106,80 | 72,80 | 101,70 | 69,30 |
börsnoterade bolag. Vid fastställande av förväntad löptid har antaganden gjorts avseende förväntade beteenden vid inlösen av personaloptioner och förvärvade matchningsrätter hos deltagarna i programmet.
Årsstämmorna 2014, 2015, 2016 och 2017 beslutade på styrelsens förslag att för respektive år införa ett prestationsaktieprogram för cirka 350 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i Sandvik-koncernen, uppdelat på fyra kategorier. För att delta krävs det, i varje enskilt program, en egen investering och programmen omfattar totalt som mest 8 062 608 aktier.
Samtliga deltagare i programmet har investerat i Sandvik-aktier ("investeringsaktier"), upp till motsvarande 10 % av den fasta årslönen före skatt vid tidpunkten för investeringen.
Varje förvärvad investeringsaktie berättigar deltagarna efter en treårsperiod till en tilldelning, utan kostnad, av en Sandvik-aktie ("matchningsaktie") och, förutsatt att vissa prestationsmål uppfylls, ytterligare Sandvik-aktier ("prestationsaktier"). Maximalt antal prestationsaktier som kan tilldelas för varje förvärvad investeringsaktie är beroende av vilken kategori deltagaren tillhör.
Det slutliga antalet prestationsaktier som tilldelas deltagaren för varje förvärvad investeringsaktie är beroende av utvecklingen av det justerade resultatet per aktie för Sandvik-koncernen under det räkenskapsår som investeringsaktierna förvärvades, jämfört med justerat resultat per aktie för föregående års räkenskapsår.
I januari 2014, 2015, 2016 och 2017 fastställde styrelsen vilka nivåer för justerat resultat per aktie för innevarande år som måste uppnås för tilldelningen av ett visst antal prestationsaktier.
I 2014 års LTI-program tilldelades alla matchningsaktier under 2017. Inga prestationsaktier tilldelades eftersom prestationsmålen som fastställts av styrelsen inte uppfylldes. Detta program avslutades 2017.
I 2015 års LTI-program kommer matchningsaktier att tilldelas under 2018 om alla krav för tilldelning uppfylls. Inga prestationsaktier kommer att tilldelas då prestationsmålen som fastställts av styrelsen inte uppfylldes.
I 2016 års LTI-program kommer matchningsaktier att tilldelas under 2019 om alla krav för tilldelning uppfylls. Prestationsaktier kommer att tilldelas eftersom prestationsmålen som fastställts av styrelsen väsentligen uppfylldes.
För att prestationsaktier över huvud taget ska tilldelas i 2017 års LTI-program måste ökningen av justerat resultat per aktie för räkenskapsåret 2017 överstiga 5 % i relation till justerat resultat per aktie för räkenskapsåret 2016. För att det maximala antalet prestationsaktier ska tilldelas i 2017 års LTI-program måste justerat resultat per aktie för räkenskapsåret 2017 uppnå 20 % i relation till justerat resultat per aktie för räkenskapsåret 2016. Mellan dessa nivåer tilldelas ett proportionerligt, linjärt antal prestationsaktier.
Justerat resultat per aktie för räkenskapsåret 2014 uppgick till 4,83 kronor, för 2015 till 4,72 kronor, och för 2016 till 5,48 kronor.
För räkenskapsåret 2017 uppgick justerat resultat per aktie till 7,99 kronor, vilket innebär att de högsta prestationsmålen uppfylldes och prestationsaktier därför kommer att utfalla 2020, förutsatt att krav för tilldelning uppfylls.
Tilldelningen av matchningsaktier respektive prestationsaktier förutsätter en fortlöpande anställning samt att samtliga investeringsaktier behålls under tre års tid räknat från förvärvet av investeringsaktierna.
Rätten att tilldelas matchningsaktier i 2017 års LTI-program förutsätter att årsstämman 2018 beslutar om en utdelning för räkenskapsåret 2018. Beslutet om utdelning eller icke utdelning påverkar inte deltagarens rättigheter att tilldelas prestationsaktier.
Om alla krav för tilldelning uppfylls äger tilldelningen av matchningsaktier i 2017 års LTI-program rum under 2020, dock senast den 30 juni 2020.
För verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen per den 31 december 2017 motsvarar antalet tilldelade prestations- och matchningsaktier i 2014–2017 års LTI-program antalet utestående prestations- och matchningsaktier vid årets slut.
Under året har följande IFRS2-avsättningar gjorts: 66,3 miljoner kronor exklusive sociala kostnader för 2017 års LTI-program, varav 8,2 miljoner kronor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare; 47,2 miljoner kronor exklusive sociala kostnader för 2016 års LTI-program, varav 8,3 miljoner kronor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare; och 7,0 miljoner kronor exklusive sociala kostnader för 2015 års LTI-program, varav 0,3 miljoner kronor för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare.
Personaloptioner och matchningsrätter, matchningsaktier och prestationsaktier kostnadsförs som en personalkostnad (exklusive sociala avgifter) över intjänandeperioden och redovisas direkt mot eget kapital. Det redovisade beloppet justeras löpande under varje programs intjänandeperiod. Sociala kostnader kostnadsförs under respektive programs intjänandeperiod baserat på värdeförändringen för personaloptionerna, matchningsrätterna, matchningsaktierna och prestationsaktierna.
Frågor om ersättning till koncernledningen bereds av styrelsens ersättningsutskott. Utskottet har sammanträtt vid sju tillfällen under året. Frågor som har beretts har innefattat ersättningsnivåer vid genomförda rekryteringar, fördelningen mellan fast och rörlig ersättning, storleken på eventuella löneökningar samt långsiktigt rörligt incitamentsprogram.
Styrelsen diskuterade ersättningsutskottets förslag och har fattat beslut med ledning av utskottets förslag. Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2017 har beslutats av styrelsen utifrån ersättningsutskottets förslag. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. Ersättningsutskottets arbete har utförts med stöd av expertis i fråga om ersättningsnivåer och strukturer. För upplysning om ersättningsutskottets sammansättning se bolagsstyrningsrapporten.
| Program 2014 | Program 2015 | Program 2016 | Program 2017 | |
|---|---|---|---|---|
| (per | (per | (per | (per | |
| Antaganden | utfärdandedatum) | utfärdandedatum) | utfärdandedatum) | utfärdandedatum) |
| Aktiepris | 96,45 SEK | 103,60 SEK | 82,70 SEK | 137,0 SEK |
| Nuvärde av prognostiserade framtida utdelningar1 | 11,58 SEK | 11,51 SEK | 8.74 SEK | 10,55 SEK |
| Riskfri ränta | 0,71% | 0,0% | –0,41% | –0,46% |
1) Baserat på de samlade analytikernas förväntningar.
Not 3, fortsättning
| Prestations aktier 2014 |
Matchnings aktier 2014 |
Prestations aktier 2015 |
Matchnings aktier 2015 |
Prestations aktier 2016 |
Matchnings aktier 2016 |
Prestations aktier 2017 |
Matchnings aktier 2017 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utestående vid årets början |
— | 315 769 | — | 299 279 | 1 519 686 | 355 390 | — | — |
| Tilldelade under året |
— | — | — | — | — | — | 1 291 369 | 282 694 |
| Utfallna under året | — | –303 755 | — | –5 692 | –16 042 | –4 023 | — | — |
| Förverkade under året |
— | –12 014 | — | –18 066 | –76 864 | –17 307 | — | — |
| Utestående vid årets slut |
— | — | — | 277 521 | 1 426 780 | 334 060 | 1 291 369 | 282 694 |
| Teoretiskt värde vid tilldelning, SEK |
84,90 | 84,90 | 92,10 | 92,10 | 74,00 | 74,00 | 126,40 | 126,40 |
| Prestations aktier 2014 |
Matchnings aktier 2014 |
Prestations aktier 2015 |
Matchnings aktier 2015 |
Prestations aktier 2016 |
Matchnings aktier 2016 |
Prestations aktier 2017 |
Matchnings aktier 2017 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Utestående vid årets början |
— | 42 937 | — | 28 428 | 227 568 | 43 832 | — | — |
| Tilldelade under året |
— | — | — | — | — | — | 249 533 | 44 662 |
| Utfallna under året | — | –36 932 | — | — | — | — | — | — |
| Förverkade under året |
— | –6 005 | — | –3 365 | –4 450 | –1 217 | — | — |
| Utestående vid årets slut |
— | — | — | 25 063 | 223 118 | 42 615 | 249 533 | 44 662 |
| Teoretiskt värde vid tilldelning, SEK |
84,90 | 84,90 | 92,10 | 92,10 | 74,00 | 74,00 | 126,40 | 126,40 |
Arvoden och kostnadsersättningar till koncernens revisorer har uppgått till:
| KPMG | Övriga | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | |
| Revision | ||||||
| Moderbolaget | 12,0 | 10,2 | — | — | 12,0 | 10,2 |
| Dotterföretag | 64,7 | 64,6 | 2,7 | 2,6 | 67,4 | 67,2 |
| Koncernen | 76,7 | 74,8 | 2,7 | 2,6 | 79,4 | 77,4 |
| Skatterådgivning | ||||||
| Moderbolaget | 0,1 | 0,1 | ||||
| Dotterföretag | 6,6 | 5,9 | ||||
| Koncernen | 6,7 | 6,0 | ||||
| Övriga tjänster | ||||||
| Moderbolaget | 2,3 | 3,9 | ||||
| Dotterföretag | 3,1 | 3,2 | ||||
| Koncernen | 5,4 | 7,1 |
Med revision avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
Skatterådgivning avser tjänster inom skatteområdet. Övriga tjänster avser i allt väsentligt rådgivning inom revisionsnära områden som övrig försäkran, redovisning samt biträde med granskning i samband med förvärv.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | ||
| Utgifter för | |||||
| Forskning och utveckling | 3 483 | 3 498 | 1 498 | 1 440 | |
| Kvalitetssäkring | 452 | 470 | 303 | 269 | |
| Totalt | 3 935 | 3 968 | 1 801 | 1 709 | |
| varav kostnadsfört totalt | 3 528 | 3 633 | 1 673 | 1 604 | |
| varav kostnadsfört avseende forskning och utveckling |
3 075 | 3 163 | 1 371 | 1 336 |
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppkommer, liksom utgifter för kvalitetssäkring. Utgifter för utveckling tas upp som en immateriell tillgång om de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång i balansräkningen.
Övriga rörelseintäkter uppgick till 4 219 MSEK (214). Beloppet innehåller resultat från avyttrade verksamheter med 4 112 MSEK (53), varav 4 057 MSEK avsåg Sandvik Process Systems. Här finns också ett antal mindre poster som redovisas under övriga rörelseintäkter.
Moderbolagets övriga rörelseintäkter består i huvudsak av valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär samt vinst vid försäljning av byggnader och mark.
Övriga rörelsekostnader uppgick till –867 MSEK (–101). I det ingår valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär med –132 MSEK, vilket förra året var en valutakursvinst på 44 MSEK. –450 MSEK primärt relaterat till nedskrivningar av fasta tillgångar inom affären för svets- och rostfri tråd, som avses att avyttras, har redovisats här.
Moderbolagets övriga rörelsekostnader består i huvudsak av royalties mellan koncernbolag, valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär samt förlust vid avyttring av immateriella och materiella tillgångar.
| Koncernen | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Kostnad för varor och material | –25 143 | –27 927 |
| Ertsättning till anställda | –24 786 | –26 550 |
| Avskrivningar | –4 374 | –4 581 |
| Nedskrivningar av lager | –418 | –408 |
| Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar av anläggningstillgångar |
–130 | –350 |
| Nedskrivningar av osäkra kundfordringar | –100 | –111 |
| Övriga kostnader | –15 824 | –17 154 |
| Totalt | –70 775 | –77 081 |
Övriga kostnader avser främst inköp av tjänster och förbrukningsmaterial.
Koncernen hyr tillgångar under finansiella leasingavtal. Per den 31 december 2017 innehade koncernen tillgångar under finansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde uppgående till 42 MSEK (51). Rörliga avgifter redovisade som kostnader i resultatet uppgår till 11 MSEK (0). Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Nominellt värde | Nuvärde | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | |
| Inom ett år | 18 | 15 | 12 | 14 | |
| Mellan ett år och fem år | 58 | 46 | 51 | 44 | |
| Längre än fem år | 0 | — | 0 | — | |
| Koncernen totalt | 76 | 61 | 63 | 58 |
Koncernen innehar finansiella avtal som vid årets utgång uppgår till 2 224 MSEK (1 948). Rörliga avgifter i resultatet samt ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivare är av mindre värde.
Den totala bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter fördelas enligt följande:
| Nominellt värde | Nuvärde | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | |
| Inom ett år | 916 | 809 | 767 | 688 | |
| Mellan ett och fem år | 1 017 | 1 402 | 905 | 1 240 | |
| Längre än fem år | 15 | 13 | 6 | 5 | |
| Koncernen totalt | 1 948 | 2 224 | 1 678 | 1 933 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationell leasing som förhyrda lokaler, maskiner och dator- och kontorsutrustning redovisas bland rörelsekostnader. I bokslutet 2017 redovisas en kostnad för koncernen på 861 MSEK (897). Här ingår minimileaseavgifter på 864 MSEK (903), rörliga avgifter på 3 MSEK (3) och intäkter från vidareuthyrning på –7 MSEK (–9). Moderbolaget redovisade kostnader om 219 MSEK (240). Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | ||
| Inom ett år | 809 | 761 | 220 | 211 | |
| Mellan ett år och fem år | 1 625 | 1 601 | 558 | 633 | |
| Längre än fem år | 697 | 625 | 378 | 404 | |
| Koncernen totalt | 3 131 | 2 988 | 1 156 | 1 248 |
Not 8, fortsättning
Framtida minimileaseavgifter för ej uppsägningsbara avtal som avser objekt som vidareuthyrs uppgår till 156 MSEK (211).
Maskiner för uthyrning ingår i koncernens anläggningstillgångar med ett planenligt restvärde om 544 MSEK (652). Årets avskrivningar uppgår till 599 MSEK (418). Avtalade framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt uppgår till 713 MSEK (763). Rörliga avgifter uppgick till 29 MSEK (22).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara operationella leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | ||
| Inom ett år | 340 | 287 | 0 | 0 | |
| Mellan ett år och fem år | 423 | 426 | — | — | |
| Längre än fem år | 0 | — | — | — | |
| Koncernen totalt | 763 | 713 | 0 | 0 |
| 16 | Koncernen | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|
| 17 | Ränteintäkter | 159 | 207 |
| 18 | Utdelningar | 5 | 25 |
| Andra placeringar inklusive derivat | |||
| 19 20 |
Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/skulder |
5 | 134 |
| 21 | Netto valutakursförändringar | — | — |
| Andra finansiella intäkter | 7 | 15 | |
| 22 | Finansiella intäkter | 176 | 381 |
| 23 | Räntekostnader | –1 670 | –1 377 |
| 24 | Andra placeringar inklusive derivat | ||
| 25 | Netto värdeförändringar vid omvärdering av | ||
| 26 | finansiella tillgångar/skulder | –108 | –41 |
| Netto valutakursförändringar | –12 | –9 | |
| 27 | Andra finansiella kostnader | –47 | –34 |
| 28 | Finansiella kostnader | –1 837 | –1 462 |
| 29 | Finansnetto | –1 661 | –1 080 |
Ränteintäkter/räntekostnader för de finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultaträkningen uppgår till –1 157 MSEK (–1 507). Resultateffekten under 2017 från värderingen av säkrad post uppgick till –4 MSEK (–4) medan säkringsinstrument för verkligtvärdesäkringar uppgick till 4 MSEK (4). Ingen ineffektivitet i kassaflödessäkringarna har påverkat årets resultat (0).
För vidare information om värderingsprinciper för finansiella instrument, se not 27.
| i koncernföretag | Resultat från andelar | Resultat från andelar i intresseföretag |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | |
| Utdelning, netto efter skatt | 328 | 1 072 | 10 | 5 | |
| Koncernbidrag, lämnade/erhållna |
525 | –3 955 | — | — | |
| Realisationsresultat vid avyttringar av andelar |
47 | 2 3441 | — | 72 | |
| Nedskrivningar | –698 | –167 | — | — | |
| Återförda nedskrivningar | — | — | — | — | |
| Totalt | 202 | –706 | 10 | 77 |
1) Inkluderar vinst vid avyttring av aktier i Sandvik Process Systems AB.
| Ränteintäkter och | ||
|---|---|---|
| liknande resultatposter | ||
| Moderbolaget | 2016 | 2017 |
| Ränteintäkter, koncernföretag | 823 | 631 |
| Ränteintäkter, övriga | 1 | 0 |
| Derivat, koncernföretag | — | 139 |
| Övrigt | — | — |
| Totalt | 824 | 770 |
Räntekostnader och liknande resultatposter Moderbolaget 2016 2017 Räntekostnader, koncernföretag –546 –451 Räntekostnader, övriga –701 –543 Derivat, koncernföretag –81 5 Övrigt –14 –15 Totalt –1 342 –1 004
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Årets skattekostnad | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | |
| Periodens aktuella skatt | –1 831 | –2 772 | –73 | –71 | |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år |
–196 | –322 | — | — | |
| Total aktuell skattekostnad | –2 027 | –3 094 | –73 | –71 | |
| Uppskjuten skatt avse ende temporära skillnader |
|||||
| och underskottsavdrag | –501 | –689 | –167 | 618 | |
| Total redovisad skatte kostnad |
–2 528 | –3 783 | –240 | 547 |
Koncernen redovisade en skattekostnad för kvarvarande verksamhet för året med 3 783 MSEK (2 528) eller 22,2 % (27,0) av resultatet efter finansnetto.
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats för kvarvarande verksamhet, beräknad enligt lagstadgade skattesatser i respektive land, är 22,4 % (19,7). Skattesatsen i Sverige är 22 % (22). Den amerikanska bolagsskatten har sänkts från 35 % till 21%. Detta ger en positiv engångseffekt på årets uppskjutna skatt på cirka 190 MSEK, vilket ingår i den vägda genomsnittsskatten. Avstämning mellan koncernens vägda genomsnittsskatt, baserad på respektive lands skattesats, och koncernens verkliga skatt:
| 2016 | 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamhet | MSEK | % | MSEK | % | |
| Resultat efter finansiella poster |
9 366 | 17 018 | |||
| Vägd genomsnittsskatt baserad på respektive lands skattesats |
–1 841 | –19,7 | –3 813 | –22,4 | |
| Skatteeffekter av | |||||
| Ej avdragsgilla kostnader | –396 | –4,2 | –149 | –0,9 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 61 | 0,7 | 646 | 3,8 | |
| Ändringar avseende tidigare år |
–196 | –2,1 | –322 | –1,9 | |
| Effekter av underskotts | |||||
| avdrag, netto | –12 | –0,1 | –53 | –0,3 | |
| Övrigt | –144 | –1,6 | –92 | –0,5 | |
| Total redovisad verklig skatt | –2 528 | –27,0 | 3 783 | –22,2 |
Den vägda genomsnittliga skattesatsen för koncernen totalt, baserad på lagstadgade skattesatser i respektive land, är 22,5 % (23,0). Den amerikanska bolagsskattesänkningen, beskrivet ovan, har påverkat genomssnittsskatten som framgår av tabellen nedan:
15
| 2016 | 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen totalt | MSEK | % | MSEK | % | |
| Resultat efter finansiella poster |
7 996 | 16 966 | |||
| Vägd genomsnittsskatt baserad på respektive lands skattesats |
–1 841 | –23,0 | –3 813 | –22,5 | |
| Skatteeffekter av | |||||
| Ej avdragsgilla kostnader | –396 | –5,0 | –149 | –0,9 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 61 | 0,8 | 646 | 3,8 | |
| Ändringar avseende tidigare år |
–196 | –2,4 | –322 | –1,9 | |
| Effekter av underskotts avdrag, netto |
–12 | –0,2 | –53 | –0,3 | |
| Övrigt | –144 | –1,8 | –92 | –0,5 | |
| Total redovisad verklig skatt | – 2 528 | –31,6 | –3 783 | –22,3 |
Avstämning mellan moderbolagets nominella skattesats och moderbolagets verkliga skatt:
| 2016 | 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | MSEK | % | MSEK | % | |
| Resultat före skatt | 424 | 335 | |||
| Skatt enligt gällande skatte sats för moderbolaget |
–93 | –22 | –74 | –22 | |
| Skatteeffekter av | |||||
| Ej avdragsgilla kostnader | –212 | –50 | –88 | –26 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 115 | 27,1 | 705 | 210,6 | |
| Skatt hänförlig till Sandvik Process Systems1) |
–24 | –7,2 | |||
| Ändringar avseende | |||||
| tidigare år | –50 | –11,8 | 28 | 8,3 | |
| Total redovisad verklig skatt | –240 | –56,6 | 547 | 163,4 |
1) Relaterat till utträde ur kommissionärsbolagsstruktur under löpande år.
Moderbolagets verkliga skattesats understiger nominell skattesats i Sverige, vilket huvudsakligen är en effekt av försäljning av aktier i dotterföretag som är ej skattepliktiga intäkter.
| 2016 | 2017 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Före skatt | Skatt | Efter skatt | Före skatt | Skatt | Efter skatt | |
| Aktuariella vinster/förluster hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner |
168 | –82 | 86 | 860 | –108 | 752 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 2 323 | — | 2 323 | –1 355 | — | –1 355 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar |
–47 | 12 | –35 | 9 | –2 | 7 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödes säkringar överfört till årets resultat |
153 | –34 | 119 | 76 | –17 | 59 | |
| Övrigt totalresultat | 2 597 | –104 | 2 493 | –410 | –127 | –537 |
Den i balansräkningen angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder, där skulder angivits med negativt tecken.
| 2016 | 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto |
| Immateriella anläggningstillgångar | 1 310 | –1 435 | –125 | 38 | –1 294 | –1 256 |
| Materiella anläggningstillgångar | 112 | –1 070 | –958 | 151 | –880 | –729 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 72 | –97 | –25 | 66 | –151 | –85 |
| Lager | 1 041 | –78 | 963 | 925 | –86 | 839 |
| Fordringar | 277 | –66 | 211 | 162 | –93 | 69 |
| Räntebärande skulder | 1 482 | –10 | 1 472 | 1 191 | –3 | 1 188 |
| Icke räntebärande skulder | 1 027 | –133 | 894 | 1 018 | –17 | 1 001 |
| Övrigt | — | –1 | –1 | — | –10 | –10 |
| Underskottsavdrag | 1 367 | — | 1 367 | 1 712 | — | 1 712 |
| Summa | 6 688 | –2 890 | 3 798 | 5 263 | –2 534 | 2 729 |
| Kvittning inom bolag | –760 | 760 | — | –1 071 | 1 071 | — |
| Total uppskjuten skattefordran/avsättning för uppskjuten skatt |
5 928 | –2 130 | 3 798 | 4 192 | –1 463 | 2 729 |
| 2016 | 2017 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | |
| Materiella anläggningstillgångar | — | –27 | –27 | — | –27 | –27 | |
| Lager | 7 | — | 7 | 8 | — | 8 | |
| Avsättningar | 46 | –12 | 34 | 28 | –8 | 20 | |
| Icke räntebärande poster | 56 | — | 56 | 18 | — | 18 | |
| Underskottsavdrag | 23 | — | 23 | 693 | — | 693 | |
| Summa | 132 | –39 | 93 | 747 | –35 | 712 | |
| Kvittning inom bolag | –39 | 39 | — | –35 | 35 | — | |
| Total uppskjuten skattefordran/avsättning för uppskjuten skatt |
93 | — | 93 | 712 | — | 712 |
33 34
Not 10, fortsättning
Koncernen har ytterligare underskottsavdrag på 1 663 MSEK (2 428). Större delen av förändringen under 2017 är hänförlig till omvärderade och förfallna underskottsavdrag från tidigare år i Kina. Ingen uppskjuten skattefordran var redovisad för dessa underskott.
Förfallodatum avseende underskottsavdragen infaller enligt nedan:
| År | MSEK |
|---|---|
| 2018 | 87 |
| 2019 | 97 |
| 2020 | 210 |
| 2021 | 155 |
| 2022 och senare | 139 |
| Förfaller ej | 975 |
| Totalt | 1 663 |
Hänförliga uppskjutna skattefordringar har ej värderats för dessa poster eftersom det bedöms osannolikt att avdragen kommer att kunna utnyttjas under överskådlig framtid. Det skattemässiga värdet av ej aktiverade underskottsavdrag uppgår till 503 MSEK (692).
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | ||
| Ingående balans, netto | 4 245 | 3 798 | 261 | 93 | |
| Redovisat i resultaträkningen | –501 | –689 | –168 | 619 | |
| Förvärv/avyttring av dotterföretag |
–1 | –7 | — | — | |
| Redovisat i övrigt totalresultat | –104 | –127 | — | — | |
| Redovisat i eget kapital | — | –212 | — | — | |
| Årets omräkningsdifferenser | 159 | –34 | — | — | |
| Utgående balans, netto | 3 798 | 2 729 | 93 | 712 |
Förutom uppskjuten skattefordran/avsättning har Sandvik följande skulder och fordringar vad avser skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | ||
| Avsättningar för skatter | –1 356 | –1 722 | — | — | |
| Skatteskulder | –948 | –1 147 | — | — | |
| Skattefordran | 1 047 | 961 | 163 | 169 | |
| Netto skatteskuld/skatte fordran |
99 | –186 | 163 | 169 |
Avsättningar för skatter –1 722 MSEK (–1 356) avser avsättningar för pågående tvister och bedömda risker.
| Före utspädning | Efter utspädning | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | ||
| Resultat per aktie, koncernen totalt |
4,39 | 10,52 | 4,39 | 10,50 | |
| Resultat per aktie, kvarvarande verksamhet |
5,48 | 10,56 | 5,48 | 10,55 |
Beräkningen av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan.
Beräkningen av resultat per aktie före utspädning för 2017 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, koncernen totalt, uppgående till 13 197 MSEK (5 508), kvarvarande verksamhet uppgående till 13 249 MSEK (6 878) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2017 uppgående till 1 254 386 (1 254 386). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| 2016 | 2017 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, koncernen totalt |
5 508 | 13 197 |
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, kvarvarande verksamhet |
6 878 | 13 249 |
| I tusental aktier | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Totalt antal stamaktier 1 januari | 1 254 386 | 1 254 386 |
| Effekt av innehav av egna aktier och inlösen | — | — |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under året, före utspädning |
1 254 386 | 1 254 386 |
Beräkningen av resultat per aktie efter utspädning för 2017 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare, koncernen totalt, uppgående till 13 197 MSEK (5 508), kvarvarande verksamhet, uppgående till 13 249 MSEK (6 878) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2017 uppgående till 1 256 346 (1 254 604). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| 2016 | 2017 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets | ||
| stamaktieägare, koncernen totalt | 5 508 | 13 197 |
| Resultat hänförligt till moderbolagets | ||
| stamaktieägare, kvarvarande verksamhet | 6 878 | 13 249 |
| I tusental aktier | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, före utspädning |
1 254 386 | 1 254 386 |
| Effekt av aktieoptioner | 218 | 1 960 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under året, efter utspädning |
1 254 604 | 1 256 346 |
Resultat per aktie efter utspädning avser aktiebaserat LTI-program. För information om programmen se not 3.5.
| IMMATERIELLA | Internt upparbetade immateriella tillgångar | Förvärvade immateriella tillgångar | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | Patent, | Patent, | ||||||||||
| Akti | licenser, | Akti | licenser, | |||||||||
| verade | Pro | varu | verade | Pro | varu | |||||||
| Ackumulerade | utgifter | gram | märken, | utgifter | gram | märken, | ||||||
| anskaffningsvärden | för FoU | varor | etc. Övrigt Summa | för FoU | varor | etc. Goodwill Övrigt Summa | Totalt | |||||
| Ingående balans 1 januari 2016 | 3 126 | 2 025 | 263 | 167 | 5 583 | 28 | 607 | 2 200 | 12 657 | 2 659 | 18 151 23 733 | |
| Nyanskaffningar | 407 | 444 | 4 | — | 855 | 57 | 54 | 25 | — | 2 | 138 | 993 |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | — | 4 | 35 | — | 40 | 40 |
| Avyttringar och utrangeringar Nedskrivningar |
–44 — |
–20 — |
— — |
–23 — |
–87 — |
— — |
–10 — |
–1 — |
— –118 |
–6 — |
–17 –118 |
–103 –118 |
| Omklassificeringar | 10 | 2 | 2 | — | 14 | 9 | 10 | –24 | — | –21 | –26 | –12 |
| Årets omräkningsdifferenser | 60 | 24 | 15 | 9 | 107 | — | 12 | 89 | 759 | 20 | 880 | 987 |
| Utgående balans 31 december 2016 | 3 559 | 2 475 | 285 | 153 | 6 472 | 94 | 673 | 2 294 | 13 333 | 2 654 | 19 048 25 520 | |
| Ingående balans 1 januari 2017 | 3 559 | 2 475 | 285 | 153 | 6 472 | 94 | 673 | 2 294 | 13 333 | 2 654 | 19 048 25 520 | |
| Nyanskaffningar | 335 | 309 | 5 | 8 | 658 | 54 | 167 | 2 | — | 11 | 234 | 892 |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | 3 | — | — | — | 3 | 3 |
| Avyttringar och utrangeringar | –150 | –37 | — | — | –187 | — | –37 | –79 | — | –40 | –155 | –342 |
| Nedskrivningar | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
| Omklassificeringar | –2 | 14 | –60 | 8 | –40 | — | –20 | –16 | –1 052 | –125 | –1 213 –1 253 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 36 | –17 | 1 | –6 | 13 | 3 | 12 | –137 | –370 | –124 | –616 | –603 |
| Utgående balans 31 december 2017 | 3 779 | 2 744 | 231 | 162 | 6 916 | 151 | 799 | 2 064 | 11 911 | 2 376 | 17 301 24 217 | |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||||||||||
| Ingående balans 1 januari 2016 | 1 517 | 1 207 | 87 | 135 | 2 948 | 4 | 511 | 688 | — | 1 270 | 2 472 | 5 420 |
| Avyttringar och utrangeringar | –32 | –20 | — | –4 | –56 | — | –10 | –1 | — | — | –11 | –67 |
| Nedskrivningar | 204 | 5 | — | — | 210 | — | — | — | — | — | — | 210 |
| Återföring av tidigare gjorda | ||||||||||||
| nedskrivningar Omklassificeringar |
— 5 |
— –2 |
— — |
–18 — |
–18 3 |
— — |
— –3 |
— –9 |
— — |
— –21 |
— –33 |
–18 –30 |
| Årets avskrivningar på anskaffningsvärden |
285 | 103 | 13 | 6 | 407 | 18 | 39 | 115 | — | 214 | 387 | 794 |
| Årets omräkningsdifferenser | 25 | 5 | 7 | 8 | 43 | –1 | 17 | –24 | — | –67 | –73 | –30 |
| Utgående balans 31 december 2016 | 2 004 | 1 299 | 107 | 127 | 3 538 | 21 | 554 | 770 | — | 1 396 | 2 742 | 6 280 |
| Ingående balans 1 januari 2017 | ||||||||||||
| 2 004 | 1 299 | 107 | 127 | 3 538 | 21 | 554 | 770 | — | 1 396 | 2 742 | 6 280 | |
| Avyttringar och utrangeringar Nedskrivningar |
–34 45 |
–23 — |
— — |
— — |
–58 45 |
— — |
–30 — |
–21 — |
— — |
–7 — |
–58 — |
–116 45 |
| Återföring av tidigare gjorda | ||||||||||||
| nedskrivningar | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
| Omklassificeringar | –13 | –8 | –5 | — | –26 | — | –32 | 2 | — | –123 | –153 | –180 |
| Årets avskrivningar på | ||||||||||||
| anskaffningsvärden | 293 | 172 | 11 | 5 | 481 | 36 | 47 | 111 | — | 181 | 375 | 856 |
| Årets omräkningsdifferenser | 23 | 9 | –2 | –6 | 22 | 2 | 10 | –41 | — | –37 | –66 | –44 |
| Utgående balans 31 december 2017 | 2 317 | 1 448 | 111 | 126 | 4 002 | 59 | 549 | 821 | — | 1 410 | 2 839 | 6 841 |
| Redovisade värden | ||||||||||||
| 1 januari 2016 | 1 609 | 818 | 176 | 32 | 2 635 | 24 | 96 | 1 512 | 12 657 | 1 389 | 15 678 18 313 | |
| 31 december 2016 | 1 555 | 1 176 | 178 | 25 | 2 934 | 72 | 119 | 1 524 | 13 333 | 1 258 | 16 306 19 240 | |
| 1 januari 2017 | 1 555 | 1 176 | 178 | 25 | 2 934 | 72 | 119 | 1 524 | 13 333 | 1 258 | 16 306 19 240 | |
| 31 december 2017 | 1 462 | 1 295 | 120 | 37 | 2 914 | 92 | 250 | 1 243 | 11 911 | 966 | 14 462 17 376 | |
| Årets avskrivning redovisas i resultaträkningen enligt följande 2016 | ||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | — | –5 | –1 | –3 | –9 | — | –16 | –102 | — | –33 | –151 | –160 |
| Försäljningskostnader | — | –1 | –1 | –2 | –4 | — | –11 | –10 | — | –179 | –200 | –204 |
| Administrationskostnader | –285 | –97 | –11 | –1 | –394 | –18 | –12 | –3 | — | –2 | –36 | –430 |
| Totalt | –285 | –103 | –13 | –6 | –407 | –18 | –39 | –115 | — | –214 | –387 | –794 |
| Årets avskrivning redovisas i resultaträkningen enligt följande 2017 | ||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | — | –42 | — | –3 | –45 | –6 | –30 | –104 | — | –29 | –169 | –214 |
| Försäljningskostnader | — | –10 | — | –2 | –12 | — | –7 | –4 | — | –149 | –160 | –172 |
| Administrationskostnader | –293 | –120 | –11 | — | –424 | –30 | –10 | –3 | — | –3 | –46 | –470 |
| Totalt | –293 | –172 | –11 | –5 | –481 | –36 | –47 | –111 | — | –181 | –375 | –856 |
| Nedskrivning/Återföring av nedskrivningar per resultatrad 2016 | ||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | — | 5 | — | –18 | –13 | — | — | — | — | — | — | –13 |
| Försäljningskostnader | 14 | — | — | — | 14 | — | — | — | 118 | — | 118 | 132 |
| Administrationskostnader | 190 | — | — | — | 190 | — | — | — | — | — | — | 190 |
| Total | 204 | 5 | — | –18 | 191 | — | — | — | 118 | — | 118 | 309 |
| Nedskrivning/Återföring av nedskrivningar per resultatrad 2017 | ||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
| Försäljningskostnader | 5 | — | — | — | 5 | — | — | — | — | — | — | 5 |
| Administrationskostnader | 40 | — | — | — | 40 | — | — | — | — | — | — | 40 |
| Total | 45 | — | — | — | 45 | — | — | — | — | — | — | 45 |
1 2 3 Not 12, fortsättning
För 2016 uppgick nedskrivningar/återläggning av nedskrivningar till 309 MSEK och de är hänförliga till affärsområdena Sandvik Mining and Rock Technology med 270 MSEK, Sandvik Materials Technology med –4 MSEK och Koncerngemensamt med 43 MSEK.
För 2017 uppgick nedskrivningar/återläggning av nedskrivningar till 45 MSEK och de är hänförliga till affärsområdena Sandvik Mining and Rock Technology med –40 MSEK och Sandvik Machining Solutions med –5 MSEK.
| 4 | MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 5 | Ackumulerade anskaffningsvärden |
Byggnader och mark |
Maskiner | Inventarier | Pågående nyanläggningar |
Totalt |
| 6 | Ingående balans 1 januari 2016 | 16 249 | 40 782 | 6 332 | 2 495 | 65 857 |
| 7 | Nyanskaffningar | 216 | 1 328 | 199 | 1 662 | 3 404 |
| Förvärv av rörelse | — | — | 1 | — | 1 | |
| 8 | Avyttringar och utrangeringar | –335 | –1 681 | –308 | –22 | –2 347 |
| 9 | Omklassificeringar | 204 | 511 | 187 | –1 725 | –823 |
| 10 | Årets omräkningsdifferenser | 668 | 1 406 | 271 | 75 | 2 420 |
| 11 | Utgående balans 31 december 2016 | 17 001 | 42 346 | 6 681 | 2 484 | 68 512 |
| 12 | Ingående balans 1 januari 2017 | 17 001 | 42 346 | 6 681 | 2 484 | 68 512 |
| 13 | Nyanskaffningar | 258 | 1 537 | 197 | 1 666 | 3 658 |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | |
| 14 | Avyttringar och utrangeringar | –736 | –2 616 | –588 | –166 | –4 107 |
| 15 | Omklassificeringar | 113 | –1 218 | 56 | –1 585 | –2 632 |
| 16 | Årets omräkningsdifferenser | –224 | –390 | –60 | –22 | –697 |
| 17 | Utgående balans 31 december 2017 | 16 411 | 39 660 | 6 287 | 2 376 | 64 734 |
| Av- och nedskrivningar | ||||||
| 18 | Ingående balans 1 januari 2016 | 7 166 | 27 720 | 4 641 | 0 | 39 526 |
| 19 | Avyttringar och utrangeringar | –291 | –1 430 | –282 | — | –2 003 |
| 20 | Omklassificeringar | –63 | –713 | 16 | 5 | –755 |
| 21 | Årets avskrivning enligt plan på | |||||
| anskaffningsvärden | 521 | 2 629 | 431 | — | 3 581 | |
| 22 | Årets nedskrivningar | 41 | 62 | 2 | — | 106 |
| 23 | Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | –12 | –58 | — | –5 | –75 |
| 24 | Årets omräkningsdifferenser | 271 | 953 | 198 | — | 1 422 |
| 25 | Utgående balans 31 december 2016 | 7 632 | 29 165 | 5 006 | 0 | 41 803 |
| 26 | ||||||
| Ingående balans 1 januari 2017 | 7 632 | 29 165 | 5 006 | 0 | 41 803 | |
| 27 | Avyttringar och utrangeringar | –324 | –1 977 | –516 | — | –2 817 |
| 28 | Omklassificeringar | –281 | –1 874 | –88 | — | –2 243 |
| 29 | Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 530 | 2 688 | 446 | — | 3 663 |
| 30 | Årets nedskrivningar | 103 | 216 | 2 | — | 322 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | — | –35 | — | — | –35 | |
| 31 | Årets omräkningsdifferenser | –61 | –240 | –57 | — | –358 |
| 32 | Utgående balans 31 december 2017 | 7 599 | 27 942 | 4 793 | 0 | 40 335 |
| 33 | Redovisade värden | |||||
| 34 | 1 januari 2016 | 9 083 | 13 062 | 1 691 | 2 495 | 26 331 |
| 31 december 2016 | 9 369 | 13 181 | 1 675 | 2 484 | 26 709 | |
| 1 januari 2017 | 9 369 | 13 181 | 1 675 | 2 484 | 26 709 | |
| 31 december 2017 | 8 811 | 11 718 | 1 494 | 2 376 | 24 399 |
| Nedskrivningar/Återläggning av nedskrivningar redovisade i resultaträkningen 2016 |
Byggnader och mark |
Maskiner | Inventarier | Pågående nyanläggningar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Kostnad för sålda varor | 29 | –15 | — | –5 | 9 |
| Försäljningskostnader | — | 8 | — | — | 8 |
| Administrationskostnader | — | 12 | 2 | — | 14 |
| Totalt | 29 | 5 | 2 | –5 | 31 |
| Nedskrivningar/Återläggning av nedskrivningar redovisade i resultaträkningen 2017 |
|||||
| Kostnad för sålda varor | 103 | 189 | — | — | 292 |
| Försäljningskostnader | — | –4 | — | — | –4 |
| Administrationskostnader | — | –3 | 2 | — | –1 |
| Totalt | 103 | 182 | 2 | — | 287 |
| Nedskrivning/Återläggning av nedskrivning per affärsområde 2016 |
|||||
| Sandvik Machining Solutions | 3 | –44 | — | — | –41 |
| Sandvik Mining and Rock Technology | 34 | 64 | — | — | 98 |
| Sandvik Materials Technology | –8 | –16 | — | –5 | –29 |
| Other Operations | — | 1 | 2 | — | 3 |
| Totalt | 29 | 5 | 2 | –5 | 31 |
| Nedskrivning/Återläggning av nedskrivning per affärsområde 2017 |
|||||
| Sandvik Machining Solutions | — | –24 | — | — | –24 |
| Sandvik Mining and Rock Technology | — | 4 | 2 | — | 6 |
| Sandvik Materials Technology | 103 | 202 | — | — | 305 |
| Other Operations | — | — | — | — | — |
| Totalt | 103 | 182 | 2 | — | 287 |
Materiella tillgångar som ställts som säkerhet uppgår till 281 MSEK (214). Under 2017 uppgick avtalsmässiga åtaganden för förvärv av materiella anläggningstillgångar till 231 MSEK (299).
Låneutgifter som inräknats i tillgångars anskaffningsvärde under året uppgår till noll (0) för 2017 och 2016.
Statliga stöd uppgick under året till 10 MSEK (34).
Goodwill testades för nedskrivning i balansräkningen per den 31 december 2017. I enlighet med vad som anges nedan uppgick redovisat värde för goodwill i koncernens balansräkning till 11 911 MSEK (13 333), huvudsakligen hänförligt till ett antal större rörelseförvärv.
| Redovisat värde | ||
|---|---|---|
| Goodwill per kassagenererande enhet | 2016 | 2017 |
| Sandvik Machining Solutions | ||
| Waltergruppen | 1 059 | 1 092 |
| Seco Tools | 253 | 256 |
| Wolfram | 1 460 | 1 506 |
| Affärsområdesnivå | 1 414 | 1 303 |
| Totalt | 4 186 | 4 157 |
| Sandvik Mining and Rock Technology | ||
| Affärsområdesnivå | 6 903 | 6 580 |
| Totalt | 6 903 | 6 580 |
| Sandvik Materials Technology | ||
| Affärsområdesnivå | 1 154 | 1 132 |
| Totalt | 1 154 | 1 132 |
| Other Operations | ||
| Hyperion | 1 046 | 950 |
| Totalt | 1 046 | 950 |
| Övrigt | 44 | 42 |
| Koncernen totalt | 13 333 | 12 861 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | — | –950 |
| Kvarvarande verksamhet | 13 333 | 11 911 |
Konsoliderad goodwill allokeras till de kassagenererande enheterna som anges ovan. Återvinningsvärdet för samtliga kassagenererande enheter har bedömts utifrån uppskattat nyttjandevärde. Beräkningar av nyttjandevärde grundar sig på de uppskattade framtida kassaflödena med användning av prognoser som täcker in en fyraårsperiod, vilka i sin tur grundar sig på de treårsplaner som tas fram årligen av samtliga affärsområden och har godkänts av företagsledningen. Dessa planer grundar sig på affärsområdenas strategier och en analys av de nuvarande och förutsedda affärsförutsättningarna, samt den påverkan dessa
33 34
1
väntas ha på den marknad där affärsområdet bedriver verksamhet. Ett antal ekonomiska indikatorer, som skiljer sig åt mellan olika marknader, samt externa och interna studier av dessa, används i analysen av det rådande affärsklimatet. Prognosen utgör grunden för hur beloppen i de väsentliga antagandena fastställs.
De nedan nämnda antagandena baseras på tidigare erfarenhet och överensstämmer med extern information. De mest väsentliga antagandena vid fastställandet av nyttjandevärdet omfattar förväntad efterfrågan, tillväxttakt, rörelsemarginal, rörelsekapitalbehov samt diskonteringsränta. Den faktor som använts för att beräkna tillväxten i terminalperioden efter fyraårsperioden uppgår till 2 % för Walter (2), Seco Tools (2), Wolfram (2), Sandvik Machining Solutions affärsområdesnivå (3), Sandvik Materials Technology affärsområdesnivå (2) och Hyperion (2) samt 3 % för Sandvik Mining and Rock Technology affärsområdesnivå (3). Behovet av rörelsekapital efter fyraårsperioden bedöms öka ungefär i samma takt som den förväntade tillväxten i terminalperioden. Diskonteringsräntan består av viktad genomsnittlig kapitalkostnad för lånat kapital samt eget kapital, och beräknades uppgå till 10 % (10) före skatt. Dessa antaganden gäller för samtliga kassagenererande enheter. De specifika risker som är relaterade till respektive kassagenererande enhet har justerats för i dess prognostiserade framtida kassaflöden.
Produktion och marknadsföringsprocesser för förvärvade rörelser har i de flesta fall integrerats i Sandviks övriga verksamhet i en sådan grad att det inte längre är möjligt att identifiera kassaflöden och tillgångar i de ursprungligen förvärvade verksamheterna. Av den anledningen gjordes nedskrivningstesterna till stor
del på en högre nivå, emellertid aldrig över segmentnivå. Mobile Crushing and Screening och Drilling and Completions, som tidigare har definierats som separata kassagenererande enheter inom affärsområdena Sandvik Construction och Other Operations (tidigare Sandvik Venture), har inkluderats i Sandvik Mining and Rock Technology under 2016 och har testats för nedskrivning på affärsområdesnivå, enligt samma anledning som nämnts ovan. För närvarande bedrivs verksamheten vid Walter, Seco Tools, Wolfram och Hyperion på ett sådant sätt att det har varit möjligt att göra separata tester av goodwill allokerade till dessa förvärv.
Goodwill hänförlig till Hyperion, som uppgår till 950 MSEK, har klassificerats som tillgångar som innehas för försäljning och värderats till anskaffningsvärde.
Testerna av goodwillvärden visade inte tecken på några nedskrivningsbehov. Känsligheten i alla beräkningar innebär att goodwillvärdet skulle kunna upprätthållas även om diskonteringsräntan ökade med 2 procentenheter eller om den långsiktiga tillväxttakten sänktes med 2 procentenheter. Goodwillvärdet skulle också kunna upprätthållas om rörelsemarginalen sänktes med 2 procentenheter.
Materiella och immateriella anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod har prövats för nedskrivning då en indikation uppstod. Testerna resulterade i nedskrivningar på 332 MSEK (222 MSEK) för 2017. För materiella anläggningstillgångar uppgick beloppet till 287 MSEK och för immateriella tillgångar till 45 MSEK (exklusive goodwill).
| Immateriella anläggningstillgångar |
Patent och andra immateriella tillgångar |
Goodwill | Totalt |
|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||
| Ingående balans 1 januari 2016 | 112 | — | 112 |
| Nyanskaffningar | 6 | 1391 | 145 |
| Avyttringar och utrangeringar | –6 | — | –6 |
| Omklassificeringar | 9 | — | 9 |
| Utgående balans 31 december 2016 | 121 | 139 | 260 |
| Ingående balans 1 januari 2017 | 121 | 139 | 260 |
| Nyanskaffningar | 3 | — | 3 |
| Avyttringar och utrangeringar | –14 | — | –14 |
| Omklassificeringar | 2 | — | 2 |
| Utgående balans 31 december 2017 | 112 | 139 | 251 |
1) Genererad från interntransaktion i koncernen.
| Patent och andra | |||
|---|---|---|---|
| immateriella tillgångar | Goodwill | Totalt | |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | |||
| Ingående balans 1 januari 2016 | 92 | — | 92 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 5 | 2 | 7 |
| Utgående balans 31 december 2016 | 97 | 2 | 99 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 24 | 137 | 161 |
| Ingående balans 1 januari 2017 | 97 | 2 | 99 |
| Avyttringar och utrangeringar | –11 | — | –11 |
| Omklassificeringar | 0 | — | 0 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 4 | 28 | 32 |
| Utgående balans 31 december 2017 | 90 | 30 | 120 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 22 | 109 | 131 |
| 2016 | 2017 | |
|---|---|---|
| Administrationskostnader | 7 | 32 |
| Totalt | 7 | 32 |
| Byggnader | Pågående | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | och mark | Maskiner | Inventarier | nyanläggningar | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||
| Ingående balans 1 januari 2016 | 1 703 | 14 324 | 1 508 | 1 285 | 18 820 |
| Nyanskaffningar | 6 | 177 | 35 | 620 | 838 |
| Avyttringar och utrangeringar | –4 | –191 | –28 | –17 | –240 |
| Omklassificeringar | 14 | 568 | 60 | –651 | –9 |
| Utgående balans 31 december 2016 | 1 719 | 14 878 | 1 575 | 1 237 | 19 409 |
| Ingående balans 1 januari 2017 | 1 719 | 14 878 | 1 575 | 1 237 | 19 409 |
| Nyanskaffningar | 23 | 110 | 22 | 729 | 884 |
| Avyttringar och utrangeringar | –60 | –899 | –65 | –43 | –1 067 |
| Omklassificeringar | 29 | 422 | 34 | –487 | –2 |
| Utgående balans 31 december 2017 | 1 711 | 14 511 | 1 566 | 1 436 | 19 224 |
| Uppskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2016 | 41 | — | — | — | 41 |
| Avyttringar och utrangeringar | –2 | — | — | — | –2 |
| Utgående balans 31 december 2016 | 39 | — | — | — | 39 |
| Ingående balans 1 januari 2016 | 39 | — | — | — | 39 |
| Avyttringar och utrangeringar | — | — | — | — | — |
| Utgående balans 31 december 2017 | 39 | — | — | — | 39 |
| Avskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2016 | 662 | 9 398 | 1 076 | — | 11 136 |
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | –178 | –26 | — | –205 |
| Omklassificeringar | 0 | –2 | 2 | — | 0 |
| Årets avskrivning | 51 | 721 | 98 | — | 870 |
| Nedskrivningar | — | 37 | — | — | 37 |
| Utgående balans 31 december 2016 | 712 | 9 976 | 1 150 | — | 11 838 |
| Ingående balans 1 januari 2017 | 712 | 9 976 | 1 150 | — | 11 838 |
| Avyttringar och utrangeringar | –36 | –642 | –57 | — | –735 |
| Omklassificeringar | 1 | 0 | –1 | — | 0 |
| Årets avskrivning | 52 | 731 | 89 | — | 872 |
| Nedskrivningar | — | 51 | — | — | 51 |
| Återföring av nedskrivningar | — | –3 | — | — | –3 |
| Utgående balans 31 december 2017 | 729 | 10 113 | 1 181 | — | 12 023 |
| Redovisade värden | |||||
| 1 januari 2016 | 1 082 | 4 926 | 432 | 1 285 | 7 725 |
| 31 december 2016 | 1 046 | 4 902 | 425 | 1 237 | 7 610 |
| 1 januari 2017 | 1 046 | 4 902 | 425 | 1 237 | 7 610 |
| 31 december 2017 | 1 021 | 4 398 | 385 | 1 436 | 7 240 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| 2016 | 2017 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 33 881 | 34 469 |
| Förvärv | 0 | 0 |
| Kapitaltillskott | 1 269 | 265 |
| Avyttringar | –681 | –651 |
| Totalt | 34 469 | 34 083 |
| Moderbolaget 2016 –676 –698 0 –1 374 16 16 |
|||
|---|---|---|---|
| (Forts.) | 2017 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar | |||
| Vid årets början | –1 374 | ||
| Årets nedskrivningar | –167 | ||
| Under året återförda nedskrivningar | 0 | ||
| Totalt | –1 541 | ||
| Ackumulerade uppskrivningar | |||
| Vid årets början | 16 | ||
| Totalt | 16 | ||
| Redovisat värde vid årets slut | 33 111 | 32 558 |
| 2016 | 2017 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Organisations | Antal | Andel | Värde | Antal | Andel | Värde | |
| Bolag, säte | nummer | andelar | i %2) | kSEK | andelar | i %2) | kSEK |
| SVERIGE | |||||||
| Förvaltningsbolaget Predio 4 KB, Sandviken | 916624-2181 | — | 03) | 0 | — | — | — |
| Gimo Utbildningsaktiebolag, Gimo | 556061-4041 | 1 000 | 91 | 5 091 | 1 000 | 91 | 8 354 |
| Gusab Holding AB, Sandviken | 556001-9290 | 1 831 319 | 100 | 53 474 | 1 831 319 | 100 | 53 474 |
| Gusab Stainless AB, Mjölby | 556012-1138 | 200 000 | 100 | 23 788 | 200 000 | 100 | 23 788 |
| Industri AB Skomab, Sandviken | 556008-8345 | 2 000 | 100 | 25 809 | 2 000 | 100 | 23 729 |
| Rammer Svenska AB, Sandviken | 556249-4004 | 3 000 | 100 | 851 | — | — | — |
| Sandvik Global Purchasing AB, Stockholm | 556052-4315 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Mining AB, Sandviken1) | 556659-6952 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Coromant, Sandviken1) | 556234-6865 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Coromant Sverige AB, Stockholm1) | 556350-7846 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Far East Ltd. AB, Sandviken | 556043-7781 | 10 000 | 100 | 10 000 | 10 000 | 100 | 10 000 |
| Sandvik Försäkrings AB, Sandviken | 516401-6742 | 1 500 | 100 | 15 000 | 1 500 | 100 | 35 000 |
| Sandvik Hyperion AB, Stockholm1) | 556234-6857 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Besöksservice AB, Sandviken1) | 556235-3838 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Intellectual Property AB, Sandviken | 556288-9401 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 |
| AB Sandvik International, Sandviken1) | 556147-2977 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Materials Technology EMEA AB, Stockholm | 556734-2026 | 501 000 | 100 | 50 100 | 501 000 | 100 | 50 100 |
| AB Sandvik Materials Technology, Sandviken1) | 556234-6832 | 1 000 | 100 | 2 050 | 1 000 | 100 | 2 050 |
| Sandvik Construction AB, Sandviken1) | 556664-9983 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Sverige AB, Sandviken1) | 556288-9443 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Mining and Construction Tools AB, Sandviken1) | 556234-7343 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Nora AB, Nora | 556075-0506 | 80 000 | 100 | 8 000 | 80 000 | 100 | 8 000 |
| Sandvik Powder Solutions AB, Surahammar | 556032-6760 | 600 | 100 | 60 000 | 600 | 100 | 60 000 |
| AB Sandvik Process Systems, Sandviken1) | 556312-2992 | 1 000 | 100 | 100 | — | — | — |
| Sandvik Rotary Tools AB, Köping | 556191-8920 | 101 000 | 100 | 103 231 | 101 000 | 100 | 103 231 |
| AB Sandvik Skogsfastigheter, Sandviken | 556579-5464 | 1 000 | 100 | 51 | 1 000 | 100 | 51 |
| AB Sandvik Steel Investment, Sandviken | 556350-7853 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Stål Försäljnings AB, Stockholm1) | 556251-5386 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sanrip AB, Sandviken1) | 556692-0038 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Machining Solutions AB, Sandviken1) | 556692-0053 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Utbildnings AB, Sandviken | 556304-8791 | 910 | 91 | 91 | 910 | 91 | 9 391 |
| Sandvikens Brukspersonals Byggnadsförening upa, | |||||||
| Sandviken | 785500-1686 | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| Dormer Pramet AB, Halmstad | 556240-8210 | 80 000 | 100 | 46 145 | 80 000 | 100 | 46 145 |
| Walter Norden AB, Halmstad | 556752-4698 | 15 000 | 100 | 5 139 | 15 000 | 100 | 5 139 |
| Sandvik Mining and Construction Köping AB, Köping1) | 556776-9525 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Wire Sandviken AB, Sandviken1) | 556779-3897 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik IT Services AB, Sandviken1) | 556788-9059 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Venture AB, Stockholm1) | 556868-7155 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Credit AB, Stockholm | 556843-7296 | 10 000 | 100 | 75 000 | 10 000 | 100 | 75 000 |
| Seco Tools AB, Fagersta | 556071-1060 145 467 690 | 100 15 658 859 145 467 690 | 100 15 658 859 | ||||
| Svensk Export Flyg AB, Stockholm | 556934-7452 | 100 000 | 100 | 179 | — | — | — |
4) Andel av kapitalet 76 %.
5) Aktier upp till en ägarandel på 100 % innehas av företag inom koncernen.
1) Kommissionärsbolag.
2) Andelen av rösterna avses, vilket även överensstämmer med andelen av
kapitalet, där ej annat anges.
3) Resterande andelar innehas av andra företag inom koncernen.
| 2016 | 2017 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Land/lokalisering | Bolag | Antal andelar |
Andel i %2) |
Värde kSEK |
Antal andelar |
Andel i %2) |
Värde kSEK |
| Australien | Sandvik Australia Pty. Ltd. | — | 643,4) | 859 926 | — | 253,4) | 235 382 |
| Sandvik Australian Ltd. Partnership | — | 99 | — | — | 99 | — | |
| Brasilien | Dormer Tools S.A. | 2 137 623 140 | 100 | 461 197 2 137 623 140 | 100 | 461 197 | |
| Sandvik do Brasil S.A. | 1 894 797 190 | 100 | 821 575 1 894 797 190 | 100 | 821 575 | ||
| Sandvik Materials Technology do Brasil S.A. |
10 877 380 | 100 | 142 093 | 10 877 380 | 100 | 193 284 | |
| Sandvik MGS S.A. | 14 999 998 | 100 | 175 661 | 14 999 998 | 100 | 11 064 | |
| Sandvik Mining and Construction do Brasil S.A. |
85 329 996 | 100 | 942 434 | 85 329 996 | 100 | 942 434 | |
| Walter do Brasil Ltda | 1 809 999 | 100 | 109 574 | 1 809 999 | 100 | 109 574 | |
| Bulgarien | Sandvik Bulgaria Ltd. | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| Chile | Sandvik Credit Chile S.A. | 9 900 | 99 | 165 331 | 9 900 | 99 | 165 331 |
| Demokratiska republiken Kongo |
Sandvik Mining and Construction DRC S.P.R.L. |
9 990 | 100 | 66 | 9 900 | 100 | — |
| Förenade Arabemiraten |
Sandvik Middle East FZE. | 1 | 100 | 19 886 | 1 | 100 | 19 886 |
| Indien | Sandvik Asia Ltd. | 16 030 241 | 175) | 277 028 | 1 801 241 | 755) | 252 481 |
| Irland | Sandvik Mining and Construction Logistics Ltd. |
100 | 100 | 5 508 | 100 | 100 | 5 508 |
| Japan | Sandvik K.K. | 2 780 000 | 100 | 224 701 | 2 780 000 | 100 | 224 701 |
| Kina | Sandvik China Holding Co Ltd. | — | 100 | 1 157 560 | — | 100 | 1 263 072 |
| Sandvik Materials Technology (China) Ltd. | — | 583) | 207 854 | — | 583) | 282 749 | |
| Korea | Sandvik Korea Ltd. | 752 730 | 100 | 46 856 | 752 730 | 100 | 46 856 |
| Mali | Sandvik Mining and Construction Mali | 25 000 | 100 | 3 462 | 25 000 | 100 | 3 462 |
| Mexiko | Sandvik Méxicana S.A. de C.V. | 406 642 873 | 903) | 712 312 | 406 642 873 | 903) | 712 312 |
| Mongoliet | Sandvik Mongolia LLC. | 400 000 | 100 | 2 682 | 400 000 | 100 | 2 682 |
| Nederländerna | Sandvik Finance B.V. | 18 788 | 100 | 7 093 582 | 18 788 | 100 | 7 093 582 |
| Frost Holding B.V. | 1 | 100 | 0 | 1 | 100 | 0 | |
| Peru | Sandvik del Perú S.A. | 6 562 795 | 903) | 26 025 | 6 562 795 | 903) | 26 025 |
| Slovakien | Sandvik Slovakia s.r.o. | — | 100 | 1 238 | — | 100 | 1 238 |
| Tjeckien | Sandvik CZ s.r.o. | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| Turkiet | Sandvik Endüstriyel Mamüller Sanayi ve Ticaret A.S. |
125 154 588 | 100 | 3 200 | 125 154 588 | 100 | 3 200 |
| Ungern | Sandvik Magyarorszag Kft. | — | 100 | 3 258 | — | 100 | 3 258 |
| Zimbabwe | Sandvik Mining and Construction Zimbabwe (Pty) Ltd. |
233 677 | 100 | 3 269 | 236 677 | 100 | 3 269 |
| Totalt | 33 110 586 | 32 557 783 |
1) Kommissionärsbolag.
2) Andelen av rösterna avses, vilket även överensstämmer med andelen av kapitalet, där ej annat anges.
3) Resterande andelar innehas av andra företag inom koncernen.
4) Andel av kapitalet 76 %.
5) Aktier upp till en ägarandel på 100 % innehas av företag inom koncernen.
33 34
Not 14, fortsättning
| Land/lokalisering | Företag | 20161) | 20171) |
|---|---|---|---|
| Sverige | Sandvik Heating Technology AB | 100 | 100 |
| Sandvik SRP AB | 100 | 100 | |
| Sandvik Treasury AB | 100 | 100 | |
| Alfa Tool International AB | 100 | 100 | |
| Dormer Pramet AB | 100 | 100 | |
| AB Sandvik Materials Technology (fastighetsbolaget) | 100 | 100 | |
| Argentina | Sandvik Argentina S.A. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Argentina S.A. | 100 | 100 | |
| Australien | Sandvik Mining and Construction Pty. Ltd. Australia | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Australia (Production Supply) Pty. Ltd | 100 | 100 | |
| Seco Tools Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Varel International (Australia) Pty., Ltd. | 100 | 100 | |
| Belgien | Walter Benelux N.V./S.A. | 100 | 100 |
| S.A. Seco Tools Benelux N.V. | 100 | 100 | |
| Botswana | Sandvik Botswana Pty Ltd. | 100 | 100 |
| Brasilien | Seco Tools Indústria e Comérico Ltda | 100 | 100 |
| Sandvik do Brasil | 100 | 100 | |
| Sandvik Arames Ltda | 100 | 100 | |
| Chile | Sandvik Chile S.A. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Chile S.A. | 100 | 100 | |
| Colombia | Sandvik Colombia S.A.S. | 70 | 70 |
| Danmark | Sandvik A/S | 100 | 100 |
| Seco Tools A/S | 100 | 100 | |
| Filippinerna | Sandvik Tamrock (Philippines) Inc. | 100 | 100 |
| Finland | Sandvik Mining and Construction Finland Oy | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Oy | 100 | 100 | |
| Seco Tools Oy | 100 | 100 | |
| Frankrike | Sandvik Mining and Construction Chauny S.A.S. | 100 | 100 |
| Sandvik Hyperion S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Lyon S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Gunther Tools S.A.S. | 100 | 100 | |
| Safety Production S.A.S. | 100 | 100 | |
| Walter France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Seco Tools France S.A.S. | 100 | 100 | |
| SECO - E.P.B S.A.S. | 100 | 100 | |
| Varel Europe S.A.S. | 100 | 100 | |
| Seco Tools Reaming SAS | 100 | 100 | |
| Ghana | Sandvik Mining and Construction Ghana Ltd. | 100 | 100 |
| Hongkong | Sandvik Hong Kong Ltd. | 100 | 100 |
| Indien | Walter Tools India Pvt. Ltd. | 100 | 100 |
| Seco Tools India Private Limited | 100 | 100 | |
| Indonesien | PT Sandvik Indonesia | 100 | 100 |
| PT Sandvik Mining and Construction Indonesia | 100 | 100 | |
| PT Sandvik SMC | 100 | 100 | |
| Italien | Sandvik Italia S.p.A. | 100 | 100 |
| Walter Italia S.R.L. | 100 | 100 | |
| Seco Tools Italia S.p.A. | 100 | 100 | |
| Japan | Sandvik Tooling Supply Japan K.K. | 100 | 100 |
| Walter Japan K. K. | 100 | 100 | |
| Seco Tools Japan K.K. | 100 | 100 | |
| Kanada | Sandvik Canada Inc. | 100 | 100 |
| Varel Rock Bits Canada, Inc. | 100 | 100 | |
| Kazakstan | Sandvik Mining and Construction Kazakhstan Ltd | 100 | 100 |
| Land/lokalisering | Företag | 20161) | 20171) | 1 |
|---|---|---|---|---|
| Kina | Sandvik International Trading (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction (China) Co. Ltd. | 100 | 100 | 2 | |
| Sandvik Mining and Construction Trading (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | 3 | |
| Sandvik Hyperion (Wuxi) Co., Ltd. | 100 | 100 | 4 | |
| Sandvik Process Systems (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | 5 | |
| Sandvik Tooling Round Tools Langfang Co., Ltd. | 100 | 100 | ||
| Sandvik Tooling Production (Langfang) Co. Ltd. | 100 | 100 | 6 | |
| Sandvik Coromant Cutting Tools (Shanghai) Ltd. | 100 | 100 | 7 | |
| Sandvik (Qingdao) Ltd. | 100 | 100 | 8 | |
| Walter Wuxi Co. Ltd. | 100 | 100 | ||
| Shanghai Jianshe Luqiao Machinery Co. Ltd | 80 | 80 | 9 | |
| Shandong Energy Machinery Group ZhongRui Mining Equipment Manufacturing Co., Ltd. | 502) | 502) | 10 | |
| Seco Tools (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | 11 | |
| Pramet Tools (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | ||
| Dormer Tools (Shanghai) Co Ltd | 100 | 100 | 12 | |
| Korea | Sandvik SuhJun Ltd. | 100 | 100 | 13 |
| Walter Korea Ltd. | 100 | 100 | 14 | |
| Seco Tools Korea Ltd. | 100 | 100 | ||
| Malaysia | Sandvik Malaysia Sdn. Bhd. | 100 | 100 | 15 |
| Sandvik Mining and Construction (Malaysia) Sdn. Bhd. | 100 | 100 | 16 | |
| Mexiko | Sandvik de México S.A. de C.V. | 100 | 100 | 17 |
| Sandvik Mining and Construction de México S.A. de C.V. | 100 | 100 | ||
| Walter Tools S.A. de C.V. | 100 | 100 | 18 | |
| Sandvik Hard Materials de Mexico S.A. de C.V. | 100 | 100 | 19 | |
| Varel de Mexico S.A. de C.V. | 100 | 100 | 20 | |
| Varel International de Mexico S.A. de C.V. | 100 | 100 | 21 | |
| Namibia | Sandvik Namibia Pty Ltd | 100 | 100 | |
| Nederländerna | Sandvik Benelux B.V. | 100 | 100 | 22 |
| Jabro Tools B.V. | 100 | 100 | 23 | |
| SGL Technology B.V. | 100 | 100 | 24 | |
| Nigeria | Sandvik Mining and Construction Nigeria Ltd. | 100 | 100 | |
| Norge | Teeness ASA | 100 | 100 | 25 |
| 26 | ||||
| Sandvik Norge AS | 100 | 100 | 27 | |
| Seco Tools AS | 100 | 100 | ||
| Nya Zeeland | Sandvik New Zealand Ltd. | 100 | 100 | 28 |
| Polen | Walter Polska Sp. z.o.o. | 100 | 100 | 29 |
| Seco Tools (Poland) Sp. z.o.o. | 100 | 100 | 30 | |
| Rumänien | Sandvik SRL | 100 | 100 | 31 |
| Walter Tools SRL | 100 | 100 | ||
| Ryssland | LLC Sandvik | 100 | 100 | 32 |
| OOO Walter | 100 | 100 | 33 | |
| Sandvik Mining and Construction CIS LLC | 100 | 100 | 34 | |
| Sandvik-MKTC OAO Firma ALG LLC |
100 100 |
100 100 |
||
| LLC Pramet | 100 | 100 | ||
| LLC "Seco Tools" | 100 | 100 | ||
| Schweiz | Sandvik AG | 100 | 100 | |
| Santrade Ltd. | 100 | 100 | ||
| Walter (Schweiz) AG | 100 | 100 | ||
| Seco Tools AG | 100 | 100 | ||
| Singapore | Sandvik Mining and Construction S.E. Asia Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik South East Asia Pte. Ltd. | 100 | 100 | ||
| Walter AG Singapore Pte. Ltd. | 100 | 100 | ||
| Seco Tools (SEA) Pte. Ltd. | 100 | 100 | ||
| Slovakien | Walter Slovakia s.r.o. | 100 | 100 | |
| Slovenien | Sandvik D.o.o. | 100 | 100 | |
| Walter Tools d.o.o | 100 | 100 | ||
| Spanien | Sandvik Española S.A. | 100 | 100 | |
| Walter Tools Iberica S.A.U. | 100 | 100 | ||
| Seco Tools España S.A. | 100 | 100 | ||
| Storbritannien | Dormer Tools Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Ltd. | 100 | 100 | ||
| Sandvik Osprey Ltd. | 100 | 100 | ||
| Walter GB Ltd. | 100 | 100 | ||
| Seco Tools (U.K) Ltd. | 100 | 100 | ||
| Downhole Products Limited | 100 | 100 |
| Land/lokalisering | Företag | 20161) | 20171) |
|---|---|---|---|
| Sydafrika | Sandvik Mining RSA (Pty) Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik (Pty) Ltd. | 100 | 100 | |
| Seco Tools South Africa (Pty) Ltd. | 100 | 100 | |
| Taiwan | Sandvik Hyperion Taiwan Limited | 100 | 100 |
| Sandvik Taiwan Ltd. | 100 | 100 | |
| Tanzania | Sandvik Mining and Construction Tanzania Ltd. | 100 | 100 |
| Thailand | Sandvik Thailand Ltd. | 100 | 100 |
| Walter (Thailand) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Seco Tools (Thailand) Co., Ltd | 100 | 100 | |
| Tjeckien | Sandvik Chomutov Precision Tubes s.r.o. | 100 | 100 |
| Walter CZ s.r.o. | 100 | 100 | |
| Seco Tools CZ s.r.o. | 100 | 100 | |
| Pramet Tools s.r.o. | 100 | 100 | |
| Turkiet | Walter Cutting Tools Industry and Trade LLC | 100 | 100 |
| Seco Tools Kesici Takmlar Makina San.Tic. A.S | 100 | 100 | |
| Tyskland | Sandvik Mining and Construction Crushing Technology GmbH | 100 | 100 |
| Prototyp-Werke GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Europe GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Supply GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| TDM Systems GmbH | 100 | 100 | |
| Walter AG | 100 | 100 | |
| Comara GmbH | 100 | 100 | |
| Walter Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Werner Schmitt PKD-Werkzeug GmbH | 100 | 100 | |
| Seco Tools GmbH | 100 | 100 | |
| Pramet GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining & Construction Central Europe GmbH | 100 | 100 | |
| Ukraina | Sandvik Ukraine | 100 | 100 |
| Ungern | Walter Hungaria Kft. | 100 | 100 |
| Seco Tools Kft. | 100 | 100 | |
| USA | Diamond Innovations Inc. | 100 | 100 |
| TDM System Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Wire and Heating Technology Corporation | 100 | 100 | |
| Sandvik Thermal Process Inc. | 100 | 100 | |
| Pennsylvania Extruded Tube Co. | 70 | 70 | |
| Dormer Pramet Sales USA | 100 | 100 | |
| Sandvik Customer Finance LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction USA LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Process Systems LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Special Metals LLC | 100 | 100 | |
| Walter USA LLC | 100 | 100 | |
| Seco Tools LLC | 100 | 100 | |
| uFab LLC | 100 | 100 | |
| Niagara Cutter, LLC | 100 | 100 | |
| Precorp Inc. | 100 | 100 | |
| Varel International Ind., L.LC | 100 | 100 | |
| Aberdeen Products, Inc. | 100 | 100 | |
| Zambia | Sandvik Mining and Construction Zambia Ltd. | 100 | 100 |
| Österrike | Walter Austria GmbH | 100 | 100 |
| Wolfram Bergbau und Hütten AG | 100 | 100 | |
| Sandvik in Austria Ges.m.b.H. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Materials Handling GmbH & Co. KG | 100 | 100 | |
1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilken även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier, där ej annat anges. 2) Andel av rösterna 60 % (60).
| Koncernens andelar i intresseföretag | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Ackumulerade kapitalandelar | ||
| Redovisat värde vid årets början | 236 | 246 |
| Förvärv av intresseföretag | — | — |
| Avyttring av intresseföretag | –25 | –24 |
| Årets andel i intresseföretags resultat | 16 | 56 |
| Kapitaltillskott | 25 | — |
| Mottagna utdelningar | –11 | –6 |
| Årets omräkningsdifferens | 5 | –3 |
| Redovisat värde vid årets slut | 246 | 269 |
| Moderbolagets andelar i intresseföretag | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Redovisat värde vid årets början | 4 | 4 |
| Avyttring av intresseföretag | — | –4 |
| Redovisat värde vid årets slut | 4 | 0 |
| 2017 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB (avyttrad i augusti 2017) |
Sverige | 60 | 6 | — | — | — | — |
| Indirekt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Eimco Elecon | Indien | 260 | 32 | 401 | 45 | 356 | 25,1 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 1 560 | 63 | 819 | 464 | 355 | 50,0 |
| Fagersta Seco AB | Sverige | 0 | 0 | 3 | 2 | 1 | 50,0 |
| Fagerstahälsan AB | Sverige | 7 | 0 | 8 | 6 | 2 | 50,0 |
| Shanghai Innovatools Co. Ltd. | Kina | –6 | 0 | 12 | 3 | 9 | 40,0 |
| Ägd |
| 2016 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | andel i % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB | Sverige | 84 | 9 | 70 | 17 | 53 | 49,0 |
| Indirekt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Eimco Elecon | Indien | 182 | 21 | 335 | 47 | 288 | 25,1 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 1 200 | 28 | 727 | 438 | 289 | 50,0 |
| Fagersta Seco AB | Sverige | 0 | 0 | 3 | 2 | 1 | 50,0 |
| Fagerstahälsan AB | Sverige | 7 | 0 | 9 | 7 | 2 | 50,0 |
| Shanghai Innovatools Co. Ltd. | Kina | 5 | –1 | 12 | 3 | 9 | 40,0 |
| Bromma Business Jet AB | Sverige | 41 | –8 | — | — | — | — |
Rapportperiodens slut för intresseföretaget Eimco Elecon är den 31 mars 2017. Utdelning som har betalats under 2017 är inkluderad i beräkningen av kapitalandelen. Inga finansiella rapporter av senare datum har erhållits. Övriga intresseföretag redovisas med en månads eftersläpning. Intressebolaget Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB avyttrades under 2017. Intäkter och resultat har redovisats fram till försäljningstillfället.
| Organisations nummer |
Röst och kapitalandel i % |
|
|---|---|---|
| 2017 | ||
| — | — | — |
| 2016 | ||
| Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB, Stockholm | 556098-1333 | 49 |
1 2 3
| Koncernen | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar |
||
| Derivat som innehas för säkring | 58 | 104 |
| Fonderade pensionsplaner | 470 | 695 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 425 | 347 |
| Övriga räntebärande fordringar | 924 | 1 152 |
| Totalt | 1 877 | 2 298 |
| Varav avvecklad verksamhet samt tillgångar som | ||
| innehas för försäljning | –97 | –78 |
| Kvarvarande verksamhet | 1 780 | 2 220 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Derivat som innehas för säkring | 210 | 491 |
| Fordran på beställare | 412 | 394 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 2 349 | 2 815 |
| Övriga räntebärande fordringar | 991 | 1 167 |
| Övriga förskott till leverantörer | 253 | 290 |
| Totalt | 4 215 | 5 157 |
| Varav avvecklad verksamhet samt tillgångar som | ||
| innehas för försäljning | –210 | –691 |
| Kvarvarande verksamhet | 4 005 | 4 466 |
| Moderbolaget | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar | ||
| Derivat | 41 | 77 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 0 | 0 |
| Övriga räntebärande fordringar | 26 | 19 |
| Totalt | 67 | 96 |
| Övriga kortfristiga fordringar | ||
| Derivat | 27 | 30 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 398 | 182 |
| Övriga räntebärande fordringar | 1 | 2 |
| Totalt | 426 | 214 |
| Anläggningskontrakt, koncernen | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisad vinst (efter avdrag för redovisad förlust) |
12 924 | 12 767 |
| Erhållna förskott | 546 | 88 |
| Av beställaren innehållna belopp | 41 | 48 |
| Bruttobelopp fordran på beställare | 412 | 394 |
| Bruttobelopp skuld till beställare | 112 | 238 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | |
| Råvaror och förnödenheter | 4 598 | 5 434 | 820 | 1 014 |
| Varor under tillverkning | 3 918 | 4 264 | 1 528 | 1 170 |
| Färdiga varor | 12 441 | 12 683 | 579 | 742 |
| Totalt | 20 957 | 22 381 | 2 927 | 2 926 |
| Varav avvecklad verksamhet | 20 | –993 | ||
| Kvarvarande verksamhet | 20 977 | 21 388 |
I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 408 MSEK (418) och för moderbolaget med 104 MSEK (35). Inga väsentliga återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts under 2017 eller 2016.
| 2016 | 2017 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Brutto | Ned skrivning |
Redovisat värde |
Brutto | Ned skrivning |
Redovisat värde |
||
| Ej förfallna kundfordringar | 11 384 | –126 | 11 258 | 12 091 | –100 | 11 991 | |
| Förfallna kundfordringar 0–3 månader | 1 770 | –33 | 1 738 | 1 719 | –23 | 1 696 | |
| Förfallna kundfordringar 4–12 månader | 539 | –180 | 359 | 592 | –172 | 420 | |
| Förfallna kundfordringar >12 månader | 541 | –528 | 14 | 465 | –429 | 36 | |
| Koncernent totalt | 14 235 | –867 | 13 368 | 14 867 | –724 | 14 143 | |
| Varav avvecklad verksamhet | –81 | 14 | –67 | –950 | 46 | –904 | |
| Kvarvarande verksamhet | 14 154 | –853 | 13 301 | 13 917 | –678 | 13 239 |
| Specifikation av egetkapitalposten reserver | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | 2 539 | 4 862 |
| Årets omräkningsdifferenser | 2 323 | –1 355 |
| Utgående omräkningsreserv | 4 862 | 3 507 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | –288 | –204 |
| Kassaflödessäkringar redovisade | ||
| i övrigt totalresultat | 84 | 67 |
| Utgående säkringsreserv | –204 | –137 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | 2 251 | 4 658 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| Omräkningsreserv | 2 323 | –1 355 |
| Säkringsreserv | 84 | 67 |
| Utgående reserver | 4 658 | 3 370 |
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framåt redovisas också som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserv
Omräkningsreserven innefattar de valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens finansiella rapporter presenteras. Omräkningsreserver hänförliga till avyttrade tillgångar är inte väsentliga.
Moderbolagets och koncernens rapportvaluta är svenska kronor (SEK).
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat. Förändringar i kassaflödessäkringar överförda till årets resultat uppgick till 76 MSEK (153).
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag.
| Finansiella mål | |
|---|---|
| Tillväxt i rörelseresultat 2015–2018 | ≥7 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital, förbättring 2015–2018 | ≥3 %-enheter |
| Nettoskuldsättningsgrad | <0,8 |
| Utdelningskvot av rapporterad vinst per aktie | 50 % |
Kapital definieras som totalt eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.
| Eget kapital | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Aktiekapital | 1 505 | 1 505 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 7 678 | 7 678 |
| Reserver | 4 658 | 3 370 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 25 356 | 36 190 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 39 197 | 48 743 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 93 | 28 |
| Summa eget kapital | 39 290 | 48 771 |
Styrelsen har föreslagit en utdelning om 3,50 SEK per aktie (2,75) till årsstämman 2018. Förslaget motsvarar cirka 33 % av redovisat resultat per aktie. Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering. Varken moderbolaget eller något av dotterföretagen står under externa kapitalkrav.
Enligt bolagsordningen för Sandvik AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 700 000 000 SEK och till högst 2 800 000 000 SEK. Samtliga aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.
Aktiekapitalet har under de senaste två åren förändrats på följande sätt:
| Antal aktier | Kvotvärde SEK/aktie |
Aktie kapital SEK |
|
|---|---|---|---|
| Aktiekapital, 31 december 2015 |
1 254 385 923 | 1,20 | 1 505 263 108 |
| Aktiekapital, 31 december 2016 |
1 254 385 923 | 1,20 | 1 505 263 108 |
| Aktiekapital, 31 december 2017 |
1 254 385 923 | 1,20 | 1 505 263 108 |
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för 2017 beräknas uppgå till 4 390
MSEK (3,50 SEK per aktie). Beloppet har ej redovisats som skuld. Inga aktier finns reserverade för överlåtelse enligt optioner eller andra avtal.
Sandvik-aktien är officiellt noterad endast på Nasdaq Stockholm. Aktier kan även handlas i USA i form av ADR (American Depositary Receipts).
Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.
Överkursfond
Utgörs av värdet på aktier som har emitterats till överkurs, det vill säga för aktierna har betalats mer än aktiernas kvotvärde. Erhållet belopp utöver aktiernas kvotvärde har förts till överkursfonden.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Sandvik tillhandahåller pensionslösningar i egen regi samt deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i världen. Pensionsplanerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Under senare år har koncernen sökt styra över från förmånsbestämda planer till pensionslösningar som är avgiftsbestämda och kostnaden för sådana planer utgör en allt större del av den totala pensionskostnaden. Pensionsplanerna täcker i princip alla anställda. De för koncernen väsentligaste förmånsbestämda pensionsplanerna beskrivs nedan.
Not 20, fortsättning
Den svenska pensionsplanen är fonderad i en stiftelse, pensionen baseras på slutlönen och är delvis stängd för nya inträdanden i den meningen att endast nya anställda födda före 1979 har möjlighet att inträda i planen. Anställda som är födda efter 1979 ingår i en avgiftsbestämd plan. Det finns inga fonderingskrav för den förmånsbestämda planen. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs direkt från Sandvik.
Åtaganden för familjepension tryggas genom försäkring i Alecta, detta åtagande är förmånsbestämt. Bolaget har dock inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan, utan dessa redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Vid utgången av 2017 redovisade Alecta ett överskott i planen på preliminärt 154% (148).
Den huvudsakliga pensionsplanen i Storbritannien är fonderad i en stiftelse, den är stängd för nya inträdanden och pensionen baseras på slutlönen. Fonderingsnivån omvärderas vart tredje år, och om denna värdering indikerar ett behov av att öka fonderingen så tillskjuter bolaget pengar till planen över en viss tid. Planen styrs av styrelsemedlemmar som fattar investeringsbeslut efter att ha konsulterat med bolaget. Sandvik och Trustees har som en del av den aktuariella värderingen kommit överens om en plan för att täcka underskott och nyintjäning av pensioner. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs från planen.
Det finns ett antal pensionsplaner i USA, inklusive åtaganden för sjukvårdsförmåner. Den största pensionsplanen täcker ca 75 % av det totala åtagandet i USA. Pensionen baseras på slutlönen och är stängd för nya inträdanden. Fonderingsnivån omvärderas varje
år med ett mål att återställa fonderingsnivån över sju års tid. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs främst från planen.
I Finland har Sandvik en förmånsbestämd pensionsplan som är fonderad i en stiftelse. Förmånerna som omfattas är ålderspension och invaliditetspension. Utöver de förmåner som företaget garanterar, finns även en komponent i pensionen som är avgiftsbestämd. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs från planen.
I Tyskland har Sandvik förmånsbestämda pensionsplaner. För ett antal år sedan bildade Sandvik en stiftelse, en så kallad Contractual Trust Agreement (CTA), som omfattar nuvarande anställda inom merparten av Sandviks tyska bolag. Pensionsåtaganden för pensionärer och fribrevshavare är fortfarande ofonderade. Pensionen baseras på slutlönen och andra parametrar, det finns inga fonderingskrav och det är ett krav på de anställda i planen att tillskjuta en viss procent av lönen till planen. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs främst från bolaget.
I Kanada finns det ett antal pensionsplaner. Pensionen baseras på ett snitt av slutlönen och är stängd för nya inträdanden för ej fackföreningsanslutna planer från och med 2008. Fonderingsnivån omvärderas antingen varje år eller upp till vart tredje år för planerna och baseras på den kapitaltäckningsgrad som bestäms av aktuarierna. Pensionsutbetalningar till pensionärer görs främst från bolaget. Anställda som anställts efter 1 januari 2008 ingår i en avgiftsbestämd plan.
| Storbri | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Information per land, 31 december 2016 | Sverige | tannien | USA | Finland Tyskland | Kanada | Övriga | Totalt | |
| Belopp i balansräkningen | ||||||||
| Nuvärdet av fonderade och ofonderade pensionsåtaganden | 4 517 | 7 134 | 6 690 | 3 029 | 2 553 | 548 | 1 898 | 26 369 |
| - varav för aktiva | 2 295 | 1 633 | 3 326 | 891 | 1 210 | 287 | 1 178 | 10 820 |
| - varav intjänade men ej uttagna | 983 | 2 245 | 851 | 817 | 217 | 26 | 454 | 5 593 |
| - varav för pensionärer | 1 239 | 3 256 | 2 513 | 1 321 | 1 126 | 235 | 266 | 9 956 |
| Förvaltningstillgångar | 2 445 | 6 346 | 5 673 | 3 123 | 1 298 | 602 | 1 134 | 20 621 |
| Totalt överskott/(underskott) | –2 072 | –788 | –1 017 | 94 | –1 255 | 54 | –764 | –5 748 |
| Fonderingsnivå, % | 54 % | 89 % | 85 % | 103 % | 51 % | 110 % | 60 % | 78 % |
| Pensionsplaner som redovisas enligt lokala regler | — | — | — | — | — | — | — | –231 |
| Duration, återstående löptid på pensionsåtagandet, år | 23 | 19 | 15 | 18 | 9 | 15 | — | 17 |
| Belopp i resultaträkningen/Övrigt totalresultat | ||||||||
| Kostnad för nyintjänande | –171 | –51 | –131 | –89 | –42 | –20 | –54 | –558 |
| Räntekostnad | –65 | –15 | –48 | –7 | –22 | 2 | –30 | –185 |
| Aktuariella vinster/(förluster) | 42 | –405 | 152 | 483 | –95 | 18 | –27 | 168 |
| Total kostnad for förmånsbestämda pensionsplaner före skatt | –194 | –471 | –27 | 387 | –159 | 0 | –111 | –575 |
| Belopp i kassaflödet | ||||||||
| Inbetalningar till pensionsplaner från arbetsgivaren | — | –139 | –182 | –6 | –35 | –16 | –59 | –437 |
| Pensionsutbetalningar direkt från bolaget | –103 | — | –27 | — | –61 | –2 | –26 | –219 |
| Utbetalda regleringar | — | — | — | — | — | — | –68 | –68 |
| De viktigaste antagandena för värdering av pensionsskulden | ||||||||
| Livslängd, år1) | 22 | 22 | 21 | 21 | 21 | 22 | — | — |
| Inflation, % | 1,50 % | 3,30 % | 2,50 % | 1,40 % | 2,00 % | 2,00 % | — | 2,31 % |
| Diskonteringsränta, % (vägt snitt) | 3,00 % | 2,70 % | 4,23 % | 1,90 % | 1,51 % | 3,93 % | — | 2,91 % |
| Framtida löneökningar (viktat genomsnitt) | 3,00 % | 3,40 % | 3,00 % | 2,50 % | 2,99 % | 3,00 % | — | 3,08 % |
1) Uttryckt som den förväntade återstående livslängden för en 65-åring i antal år.
| Storbri | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Information per land, 31 december 2017 | Sverige | tannien | USA | Finland Tyskland | Kanada | Övriga | Totalt | |
| Belopp i balansräkningen | ||||||||
| Nuvärdet av fonderade och ofonderade pensionsåtaganden | 5 008 | 7 026 | 6 563 | 3 086 | 2 586 | 567 | 1 291 | 26 127 |
| - varav för aktiva | 2 553 | 1 571 | 3 170 | 884 | 1 224 | 308 | 1 077 | 10 787 |
| - varav intjänade men ej uttagna | 1 167 | 2 140 | 836 | 754 | 242 | 16 | 50 | 5 205 |
| - varav för pensionärer | 1 288 | 3 315 | 2 557 | 1 448 | 1 120 | 243 | 164 | 10 135 |
| Förvaltningstillgångar | 2 657 | 6 650 | 5 980 | 3 402 | 1 384 | 585 | 746 | 21 404 |
| Totalt överskott/(underskott) | –2 351 | –376 | –583 | 316 | –1 202 | 18 | –545 | –4 723 |
| Fonderingsnivå, % | 53 % | 95 % | 91 % | 110 % | 54 % | 103 % | 58 % | 82 % |
| Pensionsplaner som redovisas enligt lokala regler | — | — | — | — | — | — | — | –212 |
| Duration, återstående löptid på pensionsåtagandet, år | 23 | 18 | 15 | 17 | 9 | 12 | — | 17 |
| Belopp i resultaträkningen/Övrigt totalresultat | ||||||||
| Kostnad för nyintjänande | –140 | –65 | –127 | –84 | –53 | –17 | 76 | –410 |
| Räntekostnad | –61 | –21 | –37 | 2 | –19 | 2 | –20 | –154 |
| Aktuariella vinster/(förluster) | –185 | 379 | 303 | 273 | 64 | –24 | 50 | 860 |
| Total kostnad for förmånsbestämda pensionsplaner före skatt | –386 | 293 | 139 | 191 | –8 | –39 | 106 | 296 |
| Belopp i kassaflödet | ||||||||
| Inbetalningar till pensionsplaner från arbetsgivaren | — | –64 | –186 | –23 | –44 | –3 | –62 | –382 |
| Pensionsutbetalningar direkt från bolaget | –106 | — | –28 | — | –61 | –2 | –38 | –235 |
| Utbetalda regleringar | — | — | — | — | –55 | — | –20 | –75 |
| De viktigaste antagandena för värdering av pensionsskulden | ||||||||
| Livslängd, år1) | 22 | 22 | 21 | 21 | 21 | 22 | — | — |
| Inflation, % | 1,50 % | 3,10 % | 2,27 % | 1,60 % | 1,99 % | 2,43 % | — | 2,22 % |
| Diskonteringsränta, % (vägt snitt) | 2,70 % | 2,50 % | 3,74 % | 2,00 % | 1,72 % | 3,48 % | — | 2,72 % |
| Framtida löneökningar (viktat genomsnitt) | 3,00 % | 2,64 % | 3,00 % | 2,50 % | 2,98 % | 3,00 % | — | 2,87 % |
1) Uttryckt som den förväntade återstående livslängden för en 65-åring i antal år.
| 2016 | 2017 | |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari | 24 636 | 26 369 |
| Kostnad för nyintjänande | 558 | 410 |
| Regleringar | –332 | –497 |
| Räntekostnad | 814 | 732 |
| Inbetalningar från anställda | 15 | 30 |
| Pensionsutbetalningar | –904 | –978 |
| Aktuariella vinster/(förluster) hänförligt till: | ||
| - Finansiella antaganden | 1 804 | 829 |
| - Demografiska antaganden | –173 | –163 |
| - Erfarenhetsbaserade förändringar | –432 | –23 |
| Övrigt | 93 | –49 |
| Valutakursdifferenser | 290 | –533 |
| Utgående balans 31 december | 26 369 | 26 127 |
| 2016 | 2017 | |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari | 18 946 | 20 621 |
| Ränteintäkt | 629 | 578 |
| Regleringar | –332 | –497 |
| Inbetalningar till pensionsplaner från arbetsgivaren | 437 | 382 |
| Pensionsutbetalningar direkt från bolaget | 219 | 235 |
| Av arbetsgivaren utbetalda regleringar | 68 | 75 |
| Inbetalningar från anställda | 15 | 30 |
| Pensionsutbetalningar | –904 | –978 |
| Avkastning på förvaltningstillgångar, exklusive | ||
| belopp som ingår i ränteintäkt | 1 368 | 1 503 |
| Övrigt | 92 | –59 |
| Valutakursdifferenser | 83 | –486 |
| Utgående balans 31 december | 20 621 | 21 404 |
En tillgång redovisas om för viss plan värdet på förvaltningstillgångarna överstiger skulden. I posten långfristiga fordringar finns redovisat som en tillgång fonderade pensionsplaner med
695 MSEK (470). I avsättning för pensioner ingår pensionsplaner med 5 630 MSEK (6 449). Total nettoskuld uppgår till 4 935 MSEK (5 979).
Det finns huvudsakligen tre kategorier av risker kopplat till förmånsbestämda pensionsplaner för bolaget. Den första kategorin är kopplad till de framtida pensionsutbetalningarna. Ökad livslängd, ökade inflationsantaganden och högre löner kan öka de framtida pensionsutbetalningarna och därmed också skulden avseende pensionsåtagandet. Den andra kategorin avser tillgångarna som finns i de stiftelser som är fonderade. Låg avkastning kan leda till att tillgångarna i framtiden inte är tillräckliga för att täcka de framtida pensionsutbetalningarna. Den tredje och sista kategorin avser mätmetoderna och redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner. Det avser främst diskonteringsräntan som används vid värderingen av nuvärdet av pensionsåtagandena. Den kan fluktuera vilket medför stora förändringar av den redovisade pensionsskulden. Diskonteringsräntan påverkar också den räntekomponent som finns i pensionsskulden och som redovisas i finansnettot.
För att fastställa diskonteringsräntan används AA-klassificerade företagsobligationer som motsvarar längden av pensionsåtagandet. Finns det ingen djup marknad för företagsobligationer används istället statsobligationer som grund för att fastställa diskonteringsräntan. För Sverige används bostadsobligationer för att fastställa diskonteringsräntan.
Nedan redovisas en känslighetsanalys för de viktigaste antagandena som påverkar den redovisade pensionsskulden. Notera att känslighetsanalysen inte är menad att uttrycka en åsikt från bolaget om sannolikheten för att dessa inträffar.
| (Netto) | SE | UK | US | FI | DE | CA Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Livslängd, +1 år | 216 | 220 | 162 | 115 | 9 | 15 | 737 |
| Diskonteringsränta och inflation1) |
490 | 539 | 652 | 137 | 50 | 54 1 922 | |
| Aktier –20 % | 132 | 315 | 643 | 264 | 42 | 24 1 420 | |
| 838 1 074 1 457 | 516 | 101 | 93 4 079 |
1) Aggregerad påverkan baserad på Solvency II.
Not 20, fortsättning
Sandvik uppskattar att cirka 662 MSEK (630) blir utbetalda under 2018 till befintliga förmånsbestämda pensionsplaner.
Förvaltningstillgångarna uppgår till 21 404 MSEK (20 621). Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna under 2017 var 2 081 MSEK (1 997). Konsolideringsnivån för de fonderade planerna är 88 % (85). Konsolideringsnivån för samtliga planer, inklusive ofonderade planer, är 82 % (78).
TILLGÅNGSSLAG
Onoterade tillgångar uppgår till ca 9 % (8) av de totala förvaltningstillgångarna på 21 404 MSEK.
I det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per 31 december 2017 ingår lån till Sandvik-företag med 0 MSEK (2) och värde i fastigheter som hyrs ut till Sandvik med 210 MSEK (220).
De förmånsbestämda och avgiftsbestämda planerna styrs genom Sandviks Pension Supervisory Board (PSB). PSB sammanträder två gånger om året och har följande ansvarsområden:
Det finns ett annat operativt organ, som dessutom är förberedande till PSB, Group Pension Committee (GPC), med representation från länder med större förmånsbestämda planer och berörda koncernfunktioner. Syftet är att följa upp utvecklingen i länderna,
| Garanti åtaganden |
Omstrukture ringsåtgärder |
Personal relaterade förmåner |
Miljö åtaganden |
Legala tvister |
Övriga förpliktelser |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | |||||||
| Redovisat vid föregående års slut | 449 | 1 124 | 507 | 251 | 186 | 299 | 2 816 |
| Avsättningar som gjorts under året | 482 | 491 | 368 | 12 | 82 | 1 172 | 2 607 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | –273 | –465 | –275 | –25 | –60 | –802 | –1 900 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | –82 | –219 | –37 | –2 | –52 | –130 | –522 |
| Avsättningar som avyttrats | –27 | 0 | –15 | — | — | –12 | –54 |
| Omklassificeringar | –54 | –59 | 23 | 3 | –11 | 98 | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | –3 | –2 | –7 | –11 | –41 | –64 |
| Överfört till skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning |
5 | –102 | –34 | –4 | 33 | –124 | –226 |
| Redovisat vid årets slut | 500 | 767 | 537 | 228 | 168 | 460 | 2 660 |
| varav kortfristig del | 374 | 567 | 204 | 9 | 128 | 394 | 1 676 |
| varav långfristig del | 125 | 200 | 334 | 219 | 40 | 66 | 984 |
| Moderbolaget | |||||||
| Redovisat vid föregående års slut | 18 | 161 | 136 | 18 | — | 0 | 333 |
| Avsättningar som gjorts under året | 2 | 36 | 66 | 5 | — | — | 109 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | –1 | –110 | –74 | — | — | — | –185 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | –1 | –1 | — | — | — | — | –2 |
| Avsättningar som avyttrats | — | — | –1 | — | — | — | –1 |
| Omklassificeringar | 0 | 0 | 0 | — | — | — | 0 |
Redovisat vid årets slut 18 86 127 23 — 0 254
föreslå till PSB förändringar i pensionsplaner och godkänna principen för hur de aktuariella antagandena sätts. GPC sammanträder två gånger om året.
Investeringsbesluten i de stiftelser som hanterar förvaltningstillgångarna syftar till följande mål:
Varje stiftelse ska ha en skriftlig investeringspolicy godkänd av GPC, översyn ska göras årligen. Stiftelsen beslutar själv om sin investeringsstrategi och tar i beaktande hur pensionsåtagandena ser ut, behovet av likvida medel och hur investeringsmöjligheterna är. Investeringsstrategin ska vara långsiktig och i linje med de riktlinjer som PSB fastställt. En investeringskommitté ska finnas.
Moderbolagets redovisade pensionsskuld uppgick till 305 MSEK (341). Moderbolagets PRI-pensioner säkerställs genom en egen pensionsstiftelse, Sandviks Pensionsstiftelse i Sverige, vari Sandvik AB och ett flertal svenska dotterföretag ingår. De totala tillgångarna i denna stiftelse uppgick till 2 657 MSEK (2 445) vilket var 229 MSEK lägre än kapitalvärdet av de motsvarande pensionsåtagandena för hela stiftelsen. Underskottet har skuldförts i bolagen. Moderbolagets förpliktelser utgörs främst av ITP-planen.
| 2016 | 2017 | |
|---|---|---|
| Nuvärdet av fonderade och ofonderade | ||
| pensionsåtaganden | 2 151 | 2 210 |
| Förvaltningstillgångar | 1 901 | 2 060 |
| Underskott i stiftelsetillgångar | –91 | –155 |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | –341 | –305 |
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Inga avsättningar görs för framtida rörelsekostnader.
En avsättning för personalrelaterade förmåner redovisas i enlighet med ingångna avtal för långsiktiga incitamentsprogram, lokala bonusprogram, deltidspensioner och andra personalåtaganden.
Långfristiga räntebärande skulder har förfallotidpunkter som följer:
| 2016 | 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Inom ett till fem år |
Senare än fem år |
Totalt | Inom ett till fem år |
Senare än fem år |
Totalt | |
| Skulder till kreditinstitut | 2 804 | — | 2 804 | — | — | — |
| Skulder till koncernföretag | 302 | — | 302 | 1 | — | 1 |
| Övriga skulder | 5 915 | 10 803 | 16 7181) | 6 830 | 9 638 | 16 4681) |
| Totalt | 9 021 | 10 803 | 19 824 | 6 831 | 9 638 | 16 469 |
1) Övriga skulder utgörs i huvudsak av obligationslån.
| Koncernen | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Obligationer | 22 055 | 21 264 |
| Övrigt | 107 | 127 |
| Totalt | 22 162 | 21 391 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Obligationer | 1 792 | 576 |
| Övrigt | 5 | 6 |
| Totalt | 1 797 | 582 |
För information om villkor och återbetalningstider samt företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till avsnittet Finansiell riskhantering.
| Koncernen | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Derivat som innehas för säkring | 320 | 255 |
| Övrigt | 32 | 39 |
| Totalt | 352 | 294 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Derivat som innehas för säkring | 701 | 341 |
| Växelskulder | 91 | 111 |
| Skuld till beställare | 112 | 238 |
| Övrigt | 2 281 | 2 205 |
| Totalt | 3 185 | 2 895 |
| Varav avvecklad verksamhet | –259 | –279 |
| Kvarvarande verksamhet | 2 926 | 2 616 |
Under rubriken ingår avsättningar för återställande av miljön i anslutning till koncernens anläggningar.
Under rubriken ingår avsättningar för tvister som vid bokslutsdagen ännu inte var avslutade.
Under rubriken ingår bland annat avsättningar för affärsmässiga förlustkontrakt och förpliktelser inom ramen för Sandvik Försäkrings AB verksamhet. De avsättningar som är klassificerade som kortfristiga avsättningar beräknas leda till ett utflöde av resurser inom tolv månader efter balansdagen.
| Moderbolaget | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Personalrelaterade | 1 596 | 1 837 |
| Finansrelaterade | 299 | 298 |
| Övriga | 393 | 388 |
| Totalt | 2 288 | 2 523 |
Sandvik är från tid till annan part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till sin verksamhet, inklusive ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Enligt Sandviks uppfattning kommer dock inga av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka Sandvik-koncernen.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | |
| Diskonterade växlar | 5 | 7 | — | ||
| Övriga borgens- och ansvarsförbindelser |
449 | 351 | 13 463 | 10 705 | |
| Totalt | 454 | 359 | 13 463 | 10 705 | |
| varav för dotterföretag | 13 284 | 10 659 |
Moderbolagets borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 10 705 MSEK (13,463), varav 6 367 MSEK (8 816) utgjorde moderbolagets garantier avseende finansiell upplåning i Sandvik Tresury AB. Resterande belopp utgjordes huvudsakligen av utställda motförbindelser för koncernbolags åtagande gentemot kunder och leverantörer för mottagna förskott, samt dessutom olika typer av fullgörande- och andra garantier ställda till finansiella institut för att täcka exempelvis lokal upplåning, bankgarantier såväl som pensionsprogram.
Koncernens borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 359MSEK (454) och utgjordes huvudsakligen av pensionsgarantier och pågående processer.
Not 26, fortsättning
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar.
| 2017 | |
|---|---|
| 221 | |
| 60 | |
| 315 | 281 |
| 2016 214 101 |
Inga säkerheter har ställts av moderbolaget för 2017 och 2016.
Group Treasury är den funktion där huvuddelen av koncernens finansiella risker hanteras. Funktionen har som främsta uppgifter att bidra till värdeskapande genom att hantera de finansiella risker som koncernen exponeras för i den normala affärsverksamheten och att optimera koncernens finansnetto.
Sandvik är genom sin stora internationella verksamhet exponerat för finansiella risker.
Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens finanspolicy, som omfattar riktlinjer, mål och ramar för finansförvaltningen inom Group Treasury samt hantering av finansiella risker inom koncernen.
Group Treasury ger service till koncernens bolag och har till uppgift att stödja dotterföretagen med lån, placeringsmöjligheter, valutaaffärer och banklösningar samt att verka som rådgivare i finansiella frågor. Funktionen bedriver en internbanksverksamhet med placering vid huvudkontoret i Stockholm och ansvarar även för koncernens bankkontoupplägg.
Vidare bedriver Group Treasury verksamhet för betalningsrådgivning och kundfinansiering samt ansvarar för koncernens globala policy för kundkreditgivning vid försäljning. Verksamheten inom kundfinansiering i affärsområdet SMRT bedrivs på några utvalda platser runt om i världen.
Slutligen hanterar Group Treasury även de finansiella risker som är förknippade med företagets förmånsbestämda pensionsplaner.
Som motpart till Sandvik i finansiella transaktioner accepteras endast institutioner med en solid finansiell ställning och med en god kreditvärdering.
Redogörelserna följer de redovisningskrav som uppställs enligt IFRS (IFRS 7 och IAS 39).
Transaktionsexponering uppstår när försäljning och inköp sker i olika valutor vilket påverkar årets resultat.
Sandviks årliga transaktionsexponering, det vill säga koncernens nettoflöde av valutor efter full kvittning av motvärdet i de exporterande bolagens lokala valutor, värderat till genomsnittskurs, uppgick 2017 till 14 852 MSEK (16 299). De viktigaste valutorna avseende ett års exponering visas i diagrammet nedan.
NETTOFLÖDEN I UTLÄNDSK VALUTA, MSEK
Generellt erbjuder Sandvik sina kunder betalningsmöjligheter i sin egen valuta via den globala försäljningsorganisationen. Detta innebär att koncernen kontinuerligt exponeras mot valutarisker både i kundfordringar i utländsk valuta och i den kommande försäljningen till utländska kunder. Eftersom en stor del av produktionen är koncentrerad till ett fåtal länder men försäljning sker till ett flertal länder får Sandvik ett stort nettoinflöde av utländsk valuta.
För att mitigera valutarisken hanteras prissättning mot både kunder och leverantörer i de fall Sandvik påverkas negativt av valutakursförändringar. För att ytterligare minska exponeringen i utländsk valuta används inkommande valuta till betalningar i samma valuta via ett nettningsförfarande.
Viss del av det förväntade nettoflödet av försäljning och inköp säkras med hjälp av finansiella instrument enligt de riktlinjer som är fastlagda i koncernens finanspolicy. Vidare valutasäkras stora projektordrar vid ordertillfället för att säkerställa bruttomarginalen. Enligt finanspolicyn har ekonomi- och finansdirektören mandat att säkra den årliga transaktionsexponeringen. Vid årets slut uppgick det säkrade beloppet till 1 324 MSEK (894). Den genomsnittliga löptiden på den säkrade volymen av utländsk valuta var 3 månader (4). Orealiserade vinster av utestående valutakontrakt för säkring av framtida nettoflöden var vid årsskiftet 76 MSEK (–30). Av dessa avser 21 MSEK vinster i kontrakt som förfaller under 2018 och 55 MSEK vinster i kontrakt som förfaller under 2019 eller senare. För en mer detaljerad uppdelning av kassaflödeseffekterna per kvartal av de transaktioner som bokats till säkringsreserven, se tabellen i slutet av not 27.
Om kurserna i samtliga exponeringsvalutor skulle förändras med 5 % i en ofördelaktig riktning, skulle det totala rörelseresultatet under en 12-månadersperiod förändras med cirka –1 174 MSEK (–1 214), förutsatt att sammansättningen är densamma som vid årsskiftet.
Omräkningsexponering uppstår när tillgångar och skulder är i olika valutor.
Eftersom svensk krona (SEK) är Sandviks koncernvaluta uppstår en omräkningsrisk relaterad till omvärdering av nettotillgångar i utländska dotterbolag samt årets resultat i utländsk valuta.
Nettotillgångarna, det vill säga vanligtvis dotterföretagens egna kapital, räknas om till svenska kronor med bokslutsdagens kurs. Den 31 december var koncernens nettotillgångar i dotterföretag i utländsk valuta 52 025 MSEK (44 973).
KONCERNENS EXTERNA UPPLÅNING PER VALUTA, MSEK
NETTOTILLGÅNGAR I UTLÄNDSK VALUTA, MSEK
2016 2017
För att undvika omräkningsrisk i dotterföretagens balansräkningar finansieras de i lokal valuta via internbanken. Den externa upplåningen sker ofta i en specifik valuta, vilket framgår av första diagrammet. Den valutarisk som uppkommer hos internbanken till följd av detta hanteras med hjälp av olika derivat för att minimera omräkningsrisken.
Sandvik har valt att inte säkra framtida vinster i utländska dotterföretag. Inte heller nettotillgångarna valutasäkras, utan de differenser som uppstår på grund av att valutakurserna ändrats sedan föregående bokslut förs direkt till övrigt totalresultat. Hur nettotillgångarna fördelas på olika valutor framgår av andra diagrammet.
Om valutakurserna skulle förändras med 5 % i en ofördelaktig riktning skulle nettoeffekten på övrigt totalresultat bli cirka –2 605 MSEK (–2 252). Denna nettoeffekt består i huvudsak av omräkningsexponering i eget kapital.
Ränterisk avser risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på tillgångarnas och skuldernas räntebindningstid. Sandvik mäter ränterisken som förändringen de kommande 12 månaderna givet 1 procentenhets ränteförändring.
– Företaget kan ha placerat i räntebärande tillgångar vars värde förändras när räntan ändras.
– Kostnaden för företagets upplåning förändras när ränteläget ändras.
Om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet över alla löptider skulle, med beaktande av de lån som har ränteomsättning under det kommande året, räntekostnaden det året påverkas med –33 MSEK.
En räntekänslighetsanalys gjord på de ränteswapavtal som fanns vid årsskiftet, och för vilka säkringsredovisning tillämpas, visar att eget kapital skulle förändras med 81 MSEK om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet.
| Inklusive effekter av räntederivat |
Effektiv ränta, % |
Ränte bindnings tid, mån |
Redovisad skuld, MSEK |
|---|---|---|---|
| Obligationslån, svenskt MTN | 2,5 | 21 | 6 223 |
| Obligationslån, europeiskt MTN | 3,6 | 87 | 10 821 |
| Private placements | 4,0 | 31 | 4 796 |
| Certifikat | 0 | 0 | 0 |
| Övriga lån från banker | 2,5 | 30 | 1 988 |
| Totala lån | 3,3 | 54 | 23 828 |
| Räntepåverkan av valutaderivat | 0,7 | ||
| Totalt inkl. valutaderivat | 4,0 |
Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom upplåningen. För att uppnå önskad räntebindningstid används ibland ränteswapavtal. Koncernens ekonomi- och finansdirektör har mandat att variera den genomsnittliga räntebindningstiden på koncernens skuldportfölj så länge den inte överstiger 60 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden på Sandviks upplåning uppgick till 54 månader (48) vid årsskiftet med hänsyn taget till ingångna ränteswapavtal.
Enligt Sandviks finanspolicy valutasäkras den interna utlåningen till utländska dotterföretag. Detta medför att det blir en ränteffekt i valutaderivaten på 0,7 % mellan de valutor som lånas in i mot de valutor som lånas ut i. Koncernens genomsnittliga räntekostnad, inklusive övriga lån och effekter av olika derivat var 4,0 % (4,2).
Säkringsredovisning tillämpas när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen. Förändrade marknadsräntor kan därför även få effekter på eget kapital då koncernen har ränteswapavtal för vilka man tillämpar så kallad kassaflödessäkring. Det innebär att förändringar av dessa swapavtals marknadsvärden förs direkt mot eget kapital istället för till årets resultat. Upplysningar om samtliga ingångna ränteswapavtal samt information om deras löptider återfinns i slutet av not 27.
Sandviks lånevillkor innehåller i dagsläget inga begränsande finansiella klausuler kopplade till nyckeltal. Endast i undantagsfall ställs säkerheter i samband med upptagande av lån. De områden där detta har gjorts framgår av not 26.
I de fall Sandvik har överskottslikviditet placeras den i bankinlåning eller i kortfristiga penningmarknadsinstrument (löptider upp till 90 dagar), vilket innebär att ränterisken (värdeförändringsrisken) är låg.
Med likviditets- och refinansieringsrisk menas risken att finansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.
Not 27, fortsättning
| FÖRFALLOPROFIL FÖR UPPLÅNING OCH LIKVIDA TILLGÅNGAR |
|---|
| Nominella belopp, MSEK |
Upplåning, programstorlek samt återstående kredittider
| Obligationslån, svenskt MTN SEK 6 223 15 000 Obligationslån, europeiskt MTN EUR 10 821 29 569 Private placements USD 4 796 — Certifikat EUR, SEK — 17 392 Övriga lån från banker Diverse 1 988 — |
Valuta | Redovi sad skuld, MSEK |
Program storlek, MSEK |
Genom snittlig åter stående kredittid, år |
|
|---|---|---|---|---|---|
| 3,0 | |||||
| 8,5 | |||||
| 2,8 | |||||
| 0,0 | |||||
| 4,3 | |||||
| Total upplåning | 23 828 | 61 961 | 5,6 |
Enligt finanspolicyn ska koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, vara långfristigt finansierat. Vid årsskiftet var koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, 65 506 MSEK och den långfristiga finansieringen, inklusive aktiekapital, pensionsskulder, långfristiga skatteskulder, långfristiga avsättningar och garanterade långfristiga kreditfaciliteter 86 343 MSEK. Den kortfristiga likviditetsreserven, som består av garanterade kreditfaciliteter och tillgängliga likvida medel, uppgick till 19 286 MSEK. Reserven ska minst motsvara de lån som förfaller till betalning under de kommande sex månaderna samt två veckors beräknade operativa kostnader på 3 126 MSEK.
Sandvik har en kreditfacilitet om 9 000 MSEK som förfaller år 2022. Kreditfaciliteten, som utgör koncernens primära likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjad.
Sandviks finansieringsstrategi är att uppnå en välbalanserad förfalloprofil på skulderna för att därigenom minska refinansieringsrisken. De långfristiga lånens andel av total upplåning uppgick till 96 % vid årsskiftet 2017 jämfört med 85% året innan. Förfallostrukturen för koncernens finansiella skulder och derivat presenteras i slutet av not 27.
Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's åsatt betyget BBB+ för Sandviks långa upplåning och A-2 för den korta upplåningen. För fortlöpande uppdatering av Sandviks kreditvärdering, se home.sandvik.
Koncernens kommersiella och finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot Sandviks motparter. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser.
Kreditrisken som Sandvik är exponerad för kan delas in i tre kategorier:
– Finansiell kreditrisk
– Kreditrisk i kundfordringar
– Kreditrisk i kundfinansiering
| TOTAL KREDITRISK, MSEK | 2015 | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Kundfordringar | 12 238 | 13 301 | 13 928 |
| Likvida medel | 6 376 | 8 818 | 12 724 |
| Orealiserade vinster, netto, på | |||
| derivat | 708 | 269 | 595 |
| Övriga fordringar | 418 | 424 | 407 |
| Utestående krediter | 1 324 | 2 073 | 2 623 |
| Totalt | 21 064 | 24 885 | 30 277 |
Sandvik har ingått avtal med de viktigaste bankerna för företaget, om bland annat rätt till kvittning av tillgångar och skulder uppkomna till följd av finansiella derivattransaktioner, så kallat ISDA-avtal.
Detta innebär att företagets motpartsexponering mot den finansiella sektorn begränsar sig till de orealiserade nettovinster som har uppstått i derivatkontrakt samt placeringar och banktillgodohavanden. Värdet av dessa uppgick vid årsskiftet till 13 319 MSEK (9 086).
I den fortlöpande försäljningen är Sandvikbolagen exponerade för kreditrisk i utestående kundfordringar. Kreditrisken är utspridd över ett stort antal kunder inom samtliga affärsområden och speglar spridningen av försäljningen väl. Sandviks konstaterade kundförluster uppgick 2017 till –111 MSEK (–115), vilket motsvarar cirka 0,15% av försäljningen. Det totala bruttovärdet på utestående kundfordringar per den 31 december var 14 617 MSEK (14 154). Dessa var nedskrivna med totalt –690 MSEK (–853). Åldersanalyser av kundfordringar per den 31 december återfinns i not 19.
Sandvik bedriver kort- och långfristig kundfinansiering dels i egna finansbolag, dels i samarbete med finansinstitut och banker. Värdet på utestående krediter var vid årsskiftet 2 668 MSEK (2 126), varav –45 MSEK (–53) var reserverat för osäkra fordringar.
Utöver traditionell finansiering av utrustning förekommer även korttidsuthyrning av maskiner. Balansvärdet av korttidsuthyrd utrustning uppgick vid årsskiftet till 390 MSEK(408).
Sandviks finansiella risker inom råvaror är i huvudsak koncentrerade till nickel och el. Prisriskerna i dessa säkras till viss del genom tecknande av finansiella kontrakt. En förändring av elpriset med 0,1 kronor per kWh beräknas påverka Sandviks rörelseresultat med plus eller minus 85 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2017.
I samband med att Sandvik Materials Technology tecknar en kundorder med fast pris på nickel, molybden eller koppar, säkras priserna på dessa metaller genom tecknande av finansiella kontrakt. Detta innebär att Sandviks rörelseresultat inte påverkas av förändringar i råvarupriset avseende nämnda ordrar till fast pris.
För att minimera metallprisrisken i de affärer som sker till rörligt metallpris tillämpar koncernen en säkringsstrategi. Lagervärderingen påverkas inte av säkringen. Förändringar i metallpriset påverkar resultatet som en följd av de regler som gäller för omvärderingen av lagret. Nettoeffekten redovisas i avsnittet "Utvecklingen inom affärsområdena".
För Sandviks stora tillverkningsenheter i Sverige och Finland säkras elpriset löpande genom derivat. Total årsförbrukning av el för dessa enheter uppgår normalt till cirka 850 GWh. Vid årsskiftet uppgick säkringarna till cirka 17 månaders (18) förväntad förbrukning.
Nettoårsförbrukningen av nickel uppgick till cirka 15 600 ton. Vid årsskiftet uppgick volymen av säkrad nickel till 2 068 ton
(1 888). Marknadsvärdet på ingångna derivat var 21 MSEK (–1). Volymen av ingångna elderivat uppgick vid årsskiftet till 1 204 GWh (1 241). Marknadsvärdet av dessa derivatkontrakt var 42
MSEK (14). För en mer detaljerad uppdelning av kassaflödeseffekterna per kvartal av de transaktioner som bokas till säkringsreserven, se slutet av not 27.
Sandvik har omfattande pensionsåtaganden i de länder där bolaget verkar. Pensionslösningarna och fonderingsnivåer varierar beroende på lagstiftning och lokala avtal. De största fonderade pensionsplanerna finns i Storbritannien, USA, Finland, Sverige, Tyskland och Kanada. Tre huvudsakliga risker är kopplade till Sandviks pensionsåtaganden; ränterörelser, volatilitet i finansiella marknader och förändringar i livslängdsantaganden.
Den genomsnittliga durationen för koncernens pensionsåtaganden uppgår till 16,6 år. Löptiden för koncernens räntebärande tillgångar i pensionsportföljen är även den för närvarande i genomsnitt 16,6 år. Eftersom endast 44 % av pensionportföljen är investerad i räntebärande tillgångar är Sandvik exponerad för ränterörelser, både vid diskontering av pensionsskulden samt vid förändrade marknadsvärden i obligationsportföljen. Den möjliga nettopåverkan av sådana ränterörelser är ungefär 2 200 MSEK, baserat på 95 % sannolikhet (en gång på 20 år) enligt Solvens II.
En del av pensionsportföljen är placerad i aktier. En 20 % rörelse i aktieportföljen motsvarar en förändring i marknadsvärde om drygt 1 400 MSEK Om livslängdsantagandena ökar med ett år växer pensionsskulden med cirka 3 %, vilket motsvarar 650 MSEK. Den beräknade totala förlustpotentialen under ett år (Pensionsrisk), baserad på stresstester enligt Solvens II regelverket, är ungefär 4 200 MSEK.
UTVECKLING AV PENSIONSSKULD OCH TILLGÅNGAR
Under 2017 uppgick pensionstillgångarna till 21 400 MSEK (20 600) och motsvarande pensionsåtagande till 24 300 MSEK (24 400). Detta motsvarar en konsolideringsnivå om 88 % (85). Avkastningen på pensionsportföljen var 10,6 % under året (10,6). Utöver fonderade pensionsåtaganden har Sandvik ofonderade åtaganden om 1 900 MSEK (2 000).
Pensionsplanerna styrs genom Sandviks Pension Supervisory Board (PSB). PSB ansvarar för att implementera policy och direktiv, godkänna nya planer eller större förändringar och stängning av existerande planer. Pensionsplanerna och dess styrning beskrivs ytterligare i Not 20.
I enlighet med upplysningskraven i IFRS 13 visas nedan hur tillgångar och skulder har värderats till verkligt värde i balansräkningen. Detta görs genom att dela in värderingarna i tre nivåer:
Sandviks samtliga finansiella instrument värderas enligt nivå 2.
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen nedan.
För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från observerbara marknadspriser. Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Samtliga värderingstekniker som tillämpas är vedertagna på marknaden och tar hänsyn till alla parametrar som marknaden skulle ta i beaktande i prissättningen. Teknikerna ses över regelbundet i syfte att säkerställa tillförlitligheten. Tillämpade antaganden följs upp mot verkliga utfall för att på så sätt identifiera eventuella behov av anpassningar av värderingar och prognosverktyg.
För betalningsmedel, fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder) har det verkliga värdet likställts med redovisat värde.
Not 27, fortsättning
| Finansiella instrument värderade till verkligt värde | 2016 | 2017 | |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat | Valutaterminer | 185 | 509 |
| Valutaoptioner | — | — | |
| Ränteswapar | 20 | 8 | |
| Råvaru- och elderivat | 64 | 78 | |
| Totalt | 269 | 595 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat | Valutaterminer | 663 | 323 |
| Valutaoptioner | — | — | |
| Ränteswapar | 310 | 261 | |
| Råvaru- och elderivat | 49 | 12 | |
| Totalt | 1 022 | 595 |
Finansiella tillgångar och skulder kvittas inte i balansräkningen. Derivatkontrakt är föremål för ramavtal avseende kvittning och
de redovisade värdena för tillgångar som inte kvittas i balansräkningen uppgår till totalt 595 MSEK. Det redovisade värdet för motsvarande skulder uppgår till totalt –595 MSEK. Inga säkerheter har mottagits eller lämnats. I händelse av fallissemang rörande derivatmotpart skulle tillgångar och skulder till ett totalt värde om 259 MSEK kvittas i enlighet med ramavtalen avseende kvittning.
Finansiella tillgångar och skulder, undantaget finansiella derivat, är upptagna till upplupna anskaffningsvärden. En beräkning till verkligt värde skulle öka koncernens långfristiga lån med 2 117 MSEK (2 358). Vid värdering av räntebärande skulder har företagets svenska och europeiska obligationslån omräknats med användning av observerbara marknadspriser för identiska värdepapper för att värdera koncernens säljbara skuldinstrument. Övriga långfristiga skulder har omvärderats enligt principer angivna ovanför. För kortfristiga lån gjordes ingen omvärdering med avseende på att det redovisade värdet anses utgöra en god uppskattning av verkligt värde på grund av den korta löptiden.
Nedanstående tabell visar det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder jämfört med det redovisade värdet. Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång eller skuld skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har intresse av att transaktionen genomförs.
| Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Derivat för | Finansiella | |||||||||||
| säkrings | Derivat för | tillgångar | Låne- och | Totalt | ||||||||
| Balansposter | redovisning1) | handelsändamål2) | som kan säljas | kundfordringar | redovisat värde | Verkligt värde | ||||||
| Finansiella tillgångar | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 |
| Finansiella placeringar | — | — | — | — | 81 | 83 | — | — | 81 | 83 | 81 | 83 |
| Kundfordringar | — | — | — | — | — | — | 13 301 | 13 928 | 13 301 | 13 928 | 13 301 | 13 928 |
| Övriga fordringar3) | — | — | — | — | — | — | 2 067 | 2 487 | 2 067 | 2 487 | 2 067 | 2 487 |
Derivat4) 91 28 178 567 — — — — 269 595 269 595 Likvida medel — — — — — — 8 818 12 724 8 818 12 724 8 818 12 724 Summa finansiella tillgångar 91 28 178 567 81 83 24 185 29 139 24 535 29 816 24 535 29 816
| Balansposter | Derivat för redovisning1) |
säkrings | Derivat för handelsändamål2) |
som kan säljas | Finansiella tillgångar |
redovisat värde | Totalt | Verkligt värde | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | 2016 | 2017 |
| Låneskulder5) | — | — | — | — | 31 418 | 23 828 | 31 418 | 23 828 | 33 776 | 25 945 |
| Derivat6) | 334 | 197 | 688 | 398 | — | — | 1 022 | 595 | 1 022 | 595 |
| Leverantörsskulder | — | — | — | — | 6 286 | 7 645 | 6 286 | 7 645 | 6 286 | 7 645 |
| Skulder till intresseföretag | — | — | — | — | 2 | 3 | 2 | 3 | 2 | 3 |
| Övriga skulder7) | — | — | — | — | 91 | 111 | 91 | 111 | 91 | 111 |
| Summa finansiella skulder | 334 | 197 | 688 | 398 | 37 797 | 31 586 | 38 819 | 32 181 | 41 177 | 34 298 |
1) Varav –177 MSEK (–262) avser kassaflödessäkringar som redovisas mot säkringsreserven i eget kapital och -13 MSEK (11)
som avser verkligt värdesäkringar som resultatförs i årets resultat.
2) Varav 169 MSEK (–510) avser ekonomiska säkringar för vilka säkringsredovisning ej tillämpas.
3) Är en del av koncernens långfristiga fordringar, upplupna intäkter och övriga fordringar redovisade i balansräkningen. 4) Derivat är en del av övriga fordringar redovisade i balansräkningen.
5) Redovisas i balansräkningen som kort- och långfristiga skulder till kreditinstitut och övriga skulder.
6) Derivat är en del av övriga skulder redovisade i balansräkningen.
7) Är en del av koncernens långfristiga skulder, upplupna kostnader och övriga skulder redovisade i balansräkningen.
Utöver verkligt värde-justeringar ingår även räntor och valutaomvärderingseffekter.
| 2016 | 2017 | |
|---|---|---|
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde (Derivat) |
–235 | 330 |
| Låne- och kundfordringar | 286 | –162 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 5 | 25 |
| Finansiella skulder | –1 535 | –1 239 |
Företagets redovisade finansiella skulder uppgick vid årsskiftet till 32 181 MSEK (38 819).
| 2016 | 2017 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| <6 | 6–12 | 1–5 | >5 | <6 | 6–12 | 1–5 | >5 | |||
| mån | mån | år | år | mån | mån | år | år | |||
| Banklån | SEK | –169 | –396 | –4 447 | –372 | –59 | –362 | –1 689 | — | |
| Certifikat | SEK | — | — | — | — | — | — | — | — | |
| Medium Term Notes | SEK | –79 | –1 850 | –5 566 | –1 055 | –317 | –372 | –4 916 | –1 030 | |
| European Medium Term Notes EUR | –255 | –123 | –2 183 | –11 807 | –263 | –127 | –3 702 | –10 339 | ||
| Private placements | USD | –874 | –1 172 | –4 333 | –1 570 | –133 | –133 | –5 092 | — | |
| Derivat | ||||||||||
| – valutaderivat | –477 | –5 | –3 | — | 113 | 4 | 51 | — | ||
| – räntederivat | –39 | –26 | –245 | –69 | –46 | 8 | –210 | –70 | ||
| – råvaru- och elderivat | 5 | –5 | 11 | — | 16 | 25 | 22 | — | ||
| Finansiell leasing | –2 | –2 | –56 | — | –1 | –2 | –50 | — | ||
| Leverantörsskulder | –6 286 | — | — | — | –7 907 | — | — | — | ||
| Summa | –8 176 | –3 579 | –16 822 | –14 872 | –8 597 | –959 | –15 586 | –11 439 |
| Kv1 2018 |
Kv2 2018 |
Kv3 2018 |
Kv4 2018 |
Kv1 2019 |
Kv2 2019 |
Kv3 2019 |
Kv4 2019 |
2020 eller senare |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valutaderivat | 2 | 0 | –1 | — | — | — | — | — | 0 |
| Räntederivat | — | — | — | — | — | — | — | — | –188 |
| Råvaru- och elderivat | –1 | 0 | 0 | 9 | 0 | — | 0 | 2 | 0 |
| Totalt | 1 | 0 | –1 | 9 | 0 | — | 0 | 2 | –188 |
Koncernens försäljning till intresseföretag uppgick till 848 MSEK (856). Koncernens inköp från intresseföretag uppgick till 231 MSEK (179). Lån till intresseföretag uppgick sammanlagt till 0 MSEK (0). Ränteintäkterna från lån till intresseföretag var 0 MSEK (3). Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (0). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Av moderbolagets fakturerade försäljning utgjorde 12 695 MSEK (11 350), vilket motsvarar 76 % (75), försäljning till koncernföretag. Exportandelen utgjorde 69 % (73). Av moderbolagets inköp kom 2 810 MSEK (2 420) eller 17 % (16) från koncernföretag. Moderbolaget har inga lån till intresseföretag. Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (0). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Utöver vad som angivits i not 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare samt i beskrivningen av styrelsen har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum.
| Likvida medel | 2016 | 2017 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 3 330 | 5 370 |
| Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel | 5 488 | 7 354 |
| Summa enligt balansräkningen | 8 818 | 12 274 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 8 818 | 12 274 |
| Moderbolaget | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 1 | 0 |
| Summa enligt balansräkningen | 1 | 0 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 1 | 0 |
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
– De har en obetydlig risk för värdefluktuationer
– De kan lätt omvandlas till kassamedel
– De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | ||
| Betald och erhållen ränta och utdelning |
|||||
| Erhållen utdelning | 5 | 25 | 337 | 1 077 | |
| Erhållen ränta | 176 | 205 | 864 | 649 | |
| Erlagd ränta | –1 743 | –1 374 | –775 | –545 | |
| Totalt | –1 562 | –1 144 | 426 | 1 181 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016 | 2017 | 2016 | 2017 | ||
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet |
|||||
| Förändring i värdet av finansiella instrument |
— | — | –13 | –154 | |
| Ej utdelade resultatandelar i intresseföretag |
–6 | –50 | — | — | |
| Realisationsresultat vid försälj ning av anläggningstillgångar |
–77 | –55 | 25 | 5 | |
| Vinst vid avyttring bolag och aktieinnehav |
–52 | –4 112 | –47 | –2 416 | |
| Avsättningar till pensioner | — | — | –26 | –36 | |
| Övriga avsättningar | –847 | 132 | –43 | –78 | |
| Övrigt | 415 | 543 | 1 658 | 815 | |
| Totalt | –515 | –3 542 | 1 554 | –1 864 |
| 2016 | 2017 | |
|---|---|---|
| Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter – koncernen |
||
| Förvärvade tillgångar och skulder: | ||
| Immateriella tillgångar | 4 | — |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 | — |
| Varulager | 6 | — |
| Kortfristiga fordringar | 7 | — |
| Likvida medel | 10 | — |
| Summa tillgångar | 28 | — |
| Icke räntebärande skulder | –13 | — |
| Summa avsättningar och skulder | –13 | — |
| Identifierbara nettotillgångar | 15 | — |
Tillgångar och skulder förvärvade under 2016 hänför sig till förvärven av Prometec GmbH och Comara GmbH.
| 2016 | 2017 | |
|---|---|---|
| Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter – Koncernen |
||
| Avyttrade tillgångar och skulder: | ||
| Immateriella tillgångar | — | 116 |
| Materiella anläggningstillgångar | — | 739 |
| Finansiella anläggningstillgångar | — | 71 |
| Varulager | — | 484 |
| Kortfristiga fordringar | — | 794 |
| Likvida medel | — | 81 |
| Summa tillgångar | — | 2 285 |
| Avsättningar | — | – 71 |
| Räntebärande skulder | — | –315 |
| Icke räntebärande skulder | — | –1 068 |
| Summa skulder | — | –1 454 |
| Identifierbara nettotillgångar | — | 831 |
| Mining Systems (avvecklad verksamhet) | — | -144 |
| Sandvik Process Systems | — | 4 706 |
| Övriga | — | 81 |
| Avyttrade verksamheter under året exkl. över förd nettoskuld |
— | 4 642 |
| Kassa | Ej kassaflödes påverkande |
Valutakurs | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2016-12-31 | flödeseffekt | förändringar | effekter | 2017-12-31 | |
| Lån inklusive netto pensionsskuld | 37 312 | –7 722 | –867 | –35 | 28 688 |
| Leasingfordringar | –1 749 | –529 | 0 | 95 | –2 183 |
| Övriga finansieringsposter | 922 | –62 | –555 | 9 | 314 |
| Summa | 36 485 | –8 313 | –1 422 | 69 | 26 819 |
I nedanstående tabell specificeras de förvärv som gjordes under 2016 och 2017. Årliga intäkter och antal medarbetare avser förhållandet vid tidpunkten för förvärvet.
| Affärsområde | Företag | Förvärvsdatum | Årliga intäkter | Antal medarbetare |
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Machining Solutions | Prometec GmbH | 25 januari 2016 | 48 | 35 |
| Sandvik Machining Solutions | Comara GmbH | 1 oktober 2016 | 8 | 16 |
Det genomfördes inga förvärv under 2017.
.
Värdet på förvärvade tillgångar och övertagna skulder har fastställts slutgiltigt vad avser förvärven av Prometec och Comara som genomfördes 2016. Ingen förändring har skett av förvärvade värden
| Verkligt värde redovisat i koncernen | |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 4 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 |
| Varulager | 6 |
| Kortfristiga fordringar | 7 |
| Likvida medel | 10 |
| Icke räntebärande skulder | –13 |
| Identifierbara nettotillgångar | 15 |
| Goodwill | 35 |
| Köpeskilling | 50 |
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –10 |
| Skuldförd köpeskilling | –5 |
| Villkorad köpeskilling som ej betalas ut | –4 |
| Netto erlagd likvid | 31 |
| Sandvik Machining Solutions |
Totalt | |
|---|---|---|
| Bidrag från tidpunkten då bestäm mande inflytande förelåg |
||
| Intäkter | 46 | 46 |
| Årets resultat | –2 | –2 |
| Bidrag om förvärvet hade gjorts 1 januari 2016 |
||
| Intäkter | 56 | 56 |
| Årets resultat | –2 | –2 |
I november 2017 slutförde Sandvik avyttringen av sin verksamhet inom Mining Systems, vilket är ett separat produktområde inom Sandvik Mining and Rock Technology som konstruerar, levererar och installerar materialhanteringssystem till gruvindustrin. Mining Systems verksamhet för transportkomponenter, inklusive den nära relaterade verksamheten för specialtransportsystem i Hollola (Finland), avyttrades till Nepean Conveyors Pty Ltd. Projektverksamheten inom Mining Systems avyttrades till FLSmidth, med undantag av tillgångarna för projektverksamheten i Sydafrika, som inväntar godkännande från konkurrensmyndigheten. Ett godkännande väntas erhållas under det första kvartalet 2018.
Mining Systems har rapporterats som avyttringsgrupp sedan det tredje kvartalet 2015 och fram till avyttringen slutfördes i november 2017. Några projekt kommer att slutföras av Sandvik under 2018–2019, genom en operationell överenskokmmelse med FLSmidth, och dessa kommer att fortsätta rapporteras som avyttringsgrupp i Sandviks finansiella rapportering fram till att projekten har slutförts.
Under 2016 redovisade Mining Systems en omsättning på 2,9 miljarder SEK, varav verksamheten för transportkomponenter utgjorde cirka 20 %.
Den 17 maj 2017 meddelade Sandvik att Sandvik Materials Technology avser att avyttra verksamheten för svets- och rostfri tråd. Verksamheten är föremål för intensiv konkurrens och Sandvik Materials Technology innehar inte en ledande marknadsposition. I samband med den pågående avyttringen gjordes en nedskrivning av anläggningstillgångar som uppgick till 450 MSEK. Sedan det andra kvartalet 2017 och fram till dess att avyttringen är genomförd kommer verksamheten att rapporteras som avyttringsgrupp i Sandviks finansiella rapportering. Avyttringen förväntas slutföras under 2018.
Den 8 december 2017 meddelade Sandvik att man ingått ett avtal med det USA listade investmentbolaget KKR avseende försäljning av Hyperion. Hyperion är ett separat produktområde inom Other Operations och är en global leverantör av innovativa lösningar inom hårdmetall, diamant och kubisk bornitrid. Avyttringen av Hyperion kommer att ge Sandvik möjlighet att fokusera mer på sina kärnverksamheter.
Sedan det fjärde kvartalet 2017 och fram till dess att avyttringen är genomförd kommer Hyperion att rapporteras som avyttringsgrupp i Sandviks finansiella rapportering.
| 2016 | 2017 | |
|---|---|---|
| Intäkter | 2 877 | 3 080 |
| Kostnad för sålda varor | –3 001 | –2 851 |
| Bruttoresultat | –124 | 229 |
| Försäljningskostnader | –305 | –102 |
| Administrationskostnader | –222 | –210 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | –22 | –15 |
| Övriga rörelseintäkter | 0 | 49 |
| Övriga rörelsekostnader | –688 | –12 |
| Rörelseresultat | –1 361 | –61 |
| Finansiella intäkter | — | 9 |
| Finansiella kostnader | –9 | — |
| Finansnetto | –9 | 9 |
| Resultat efter finansiella poster | –1 370 | –52 |
| Skatt | — | — |
| Årets resultat | –1 370 | –52 |
| 2016 | 2017 | |
|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 4 | 1 016 |
| Materiella anläggningstillgångar | 2 | 823 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 97 | 79 |
| Omsättningstillgångar | 255 | 2 604 |
| Totala tillgångar | 358 | 4 522 |
| Avsättningar | 240 | 438 |
| Räntebärande skulder | 0 | 9 |
| Icke räntebärande skulder | 657 | 1 123 |
| Totala skulder | 897 | 1 570 |
| Periodens resultat | –1 370 | –38 |
| Totala skulder | 897 | 1 570 |
32 33 34
1
Not 30, fortsättning
| 2 | SMRT | Other Operations | SMS och SMT | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 21 | 95 | — | 116 | |
| 3 | Materiella anläggningstillgångar | 291 | 444 | 4 | 739 |
| 4 | Finansiella anläggningstillgångar | — | 47 | 24 | 71 |
| 5 | Varulager | 112 | 368 | 3 | 484 |
| Kortfristiga fordringar | 171 | 620 | 4 | 794 | |
| 6 | Likvida medel | — | 81 | — | 81 |
| 7 | Avsättningar | –13 | –58 | — | –71 |
| 8 | Räntebärande skulder | — | –315 | — | –315 |
| Icke räntebärande skulder | –267 | –765 | –6 | –1 068 | |
| 9 | Återläggning av nedskrivning från tidigare år1) | –591 | — | — | –591 |
| 10 | Vinst/förlust vid försäljning exkl. återläggning av vinst eller förlust | ||||
| 11 | av realiserade omräkningsdifferenser i det avyttrade bolaget | 0 | 3 986 | 52 | 4 037 |
| Erhållen ersättning efter avyttrade kostnader | –276 | 4 473 | 81 | 4 278 | |
| 12 | Avgår: Likvida medel i det avyttrade bolaget | — | –81 | — | –81 |
| 13 | Effekt på koncernens likvida medel, avyttrade verksamheter | –276 | 4 391 | 81 | 4 196 |
| 14 | Avyttrade verksamheter under året exkl. överförd nettolåneskuld | ||||
| 15 | (Koncernens operativa kassaflödesanalys) | –144 | 4 706 | 81 | 4 642 |
1) Återläggning av nedskrivna poster 2016 som avyttrades vid försäljningen 2017.
| 2016 | 2017 | |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –510 | –466 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –21 | –144 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 8 | 2 |
| Årets kassaflöde från avvecklad verksamhet | –523 | –608 |
I december 2017 avyttrade Sandvik sin verksamhet inom Sandvik Process Systems till FAM AB. Den erhållna preliminära köpeskillingen uppgick till 4 473 MSEK, vilken har betalats i sin helhet. Den slutgiltiga köpeskillingen kommer att beräknas baserat på förändringarna i nettoskuld och nettorörelsekapital mellan den preliminära balansräkningen och den slutgiltiga balansräkningen. Den slutgiltiga köpeskillingen förväntas betalas under de två första kvartalen 2018.
Under 2016 redovisade verksamheten en omsättning på 1,7 miljarder SEK och hade cirka 600 anställda.
Sandvik Aktiebolag, organisationsnummer 556000-3468, är ett svenskt aktiebolag, vars styrelse har sitt säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Box 510, 101 30 Stockholm. Besöksadressen är World Trade Center, Kungsbron 1, sektion G, våning 6.
Moderbolagets aktier är noterade på Nasdaq Stockholm. Aktier kan även handlas i USA i form av ADR (American Depositary Receipts).
Koncernredovisningen för år 2017 omfattar moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag.
Följande noteras utifrån kraven i 6 kap 2 a § Årsredovisningslagen: Moderbolagets aktiekapital utges i en serie där en aktie
berättigar till en röst. Det totala antalet aktier ska lägst vara 1 000 000 000 och högst 4 000 000 000.
Antalet aktier vid utgången av 2017 uppgick till 1 254 385 923 (1 254 385 923) med ett kvotvärde om 1,20 SEK per aktie. Vid kontant- eller kvittningsemissioner äger aktieägare företrädesrätt till teckning av nya aktier. Några begränsningar avseende aktiers överlåtbarhet föreligger inte.
Aktieinnehav som direkt och indirekt representerar minst 10 % av röstetalet avser AB Industrivärden med 11,8 %.
Bolagsordningen i Sandvik AB föreskriver bland annat verksamhetens inriktning, säte och aktiekapital (minimi- och maximikapital). Bolagsordningen anger inte att någon av styrelsens ledamöter ska utses på annat sätt än av bolagsstämman. Arbetstagarrepresentanter utses dock av de fackliga organisationerna med stöd av lag om styrelserepresentation för de privatanställda.
Bolag i koncernen har låneavtal med villkor som kan få verkan om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Det finns inga anställningsavtal mellan bolag i koncernen och moderbolagets styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, de sägs upp på skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Styrelsen föreslår en utdelning om 3,50 kronor (2,75) per aktie till årsstämman 2018, vilket motsvarar cirka 4,4 miljarder kronor (3,4).
| Utdelning, 3,50 kronor per aktie | |
|---|---|
| × antal aktier 1 254 385 923 = | 4 390 350 731 |
| I ny räkning överförs | 19 672 405 379 |
| Summa, SEK | 24 062 756 110 |
Den 30 oktober 2017 meddelade Sandvik Materials Technology att avtal slutits om att sälja svetstrådaffären till ESAB. Den 31 Januari 2018 meddelande Sandvik att avyttringen har slutförts i linje med tidigare kommunikation.
Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4§ aktiebolagslagen. Verksamhetens art och omfattning framgår av bolags-
ordningen och avgivna årsredovisningar. Den verksamhet som bedrivs i bolaget medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som i övrigt är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Beträffande väsentliga händelser hänvisas till vad som framgår av förvaltningsberättelsen.
Bolagets ekonomiska situation per den 31 december 2017 framgår av denna årsredovisning. Den föreslagna utdelningen utesluter inte investeringar som bedöms erforderliga. Företaget har vidare en likviditetsreserv i form av en ej utnyttjad kreditfacilitet som uppgår till
9 000 miljoner kronor, vilket medför att bolaget bör klara oväntade händelser och tillfälliga variationer i betalningsströmmarna i rimlig omfattning. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till någon annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.
Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är det styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarbar med beaktande av de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Stockholm den 1 mars 2018 Sandvik Aktiebolag (publ) STYRELSEN
Styrelsen föreslår att till årsstämmans förfogande stående vinstmedel:
| balanserade vinstmedel | 23 180 435 990 |
|---|---|
| samt årets resultat | 882 320 120 |
| Kronor | 24 062 756 110 |
| disponeras på följande sätt: | |
| till aktieägarna utdelas | |
| 3,50 kronor per aktie | 4 390 350 731 |
| i ny räkning överförs | 19 672 405 379 |
| Kronor | 24 062 756 110 |
Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås onsdagen den 2 maj 2018.
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 27 april 2018.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets respektive koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm den 1 mars 2018
Johan Molin Jennifer Allerton Claes Boustedt Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Marika Fredriksson Johan Karlström Tomas Kärnström
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Thomas Lilja Helena Stjernholm Lars Westerberg
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Björn Rosengren Styrelseledamot Verkställande direktör och koncernchef
Vår revisionsberättelse har avgivits den 6 mars 2018
Joakim Thilstedt Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Sandvik AB (publ.) för år 2017. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 46–122 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar, och bolagsstyrningsrapporten är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Den avyttrade verksamheten ingår inte längre i koncernens räkenskaper förutom de kontrakt som ska avslutas av koncernen och som inte ingick i avyttringen. Dessa kontrakt redovisas fortsatt som verksamheter under avveckling i resultaträkningen och som en avyttringsgrupp som innehas för försäljning i balansräkningen. Resultatet för den avvecklade verksamheten uppgår för 2017 till –52 MSEK.
Kvarvarande kontrakt omfattas av komplexa bedömningar av estimerade intäkter och kostnader för att slutföra kontrakten.
Koncernen har slutfört avyttringen av produktområdet Process Systems, vilket från och med 1 december 2017 inte längre ingår i koncernens räkenskaper.
Koncernen har under 2017 också beslutat att avyttra produktområdet Hyperion och affärsområdet Sandvik Materials Technologys verksamheter Welding och Stainless Wire. Dessa verksamheten redovisas som tillgångar som innehas för försäljning.
Redovisningsreglerna för verksamheter under avveckling och tillgångar som innehas för försäljning kräver särskilda villkor som måste uppfyllas och innehåller inslag av bedömningar från koncernledningen. Det finns även särskilda upplysningskrav kopplade till området.
Hur området har beaktats i revisionen
Vi har bedömt avyttringarna av Minings Systems och Process Systems genom att inhämta och ta del av försäljningskontrakten och annan relevant dokumentation.
Vi har utvärderat verksamhetens interna kontroll för projektuppföljning av kvarvarade kontrakt och utmanat ledningens bedömningar av prognoser för slutligt projektutfall. Genom urval har vi bedömt projektkalkyler och för dessa utvärderat de antaganden som verksamheten gjort vilka ligger till grund för den löpande intäktsredovisningen och eventuella reserveringar.
Vi har bedömt koncernens antaganden för att klassificera kvarvarande kontrakt inom Mining Systems som en verksamhet under avveckling och klassificeringen av Hyperion och Welding och Stainless Wire som tillgångar som innehas för försäljning genom att vi tagit del av mötesprotokoll och annan relevant dokumentation från de pågående försäljningsprocesserna samt genomfört diskussioner med koncernledningen.
Vidare har vi bedömt om tillgångarna och skulderna i avyttringsgruppen blivit korrekt identifierade och upptagna i redovisningen på balansdagen.
Vi har också kontrollerat fullständigheten i upplysningarna i årsredovisningen.
Se not 12 respektive 14 och redovisningsprinciper på sidorna 79-80 och 82 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.
Det redovisade värdet för förvärvade immateriella anläggningstillgångar i form av goodwill, patent, licenser, varumärken etc uppgår per den 31 december 2017 till 17 376 MSEK, vilket utgör cirka 16 % av balansomslutningen. Goodwill ska årligen, eller vid indikation på värdenedgång, bli föremål för nedskrivningsprövning vilken
innehåller både komplexitet och betydande inslag av bedömningar. En nedskrivningsprövning måste upprättas för var och en av de kassagenererande enheterna.
Nedskrivningsprövningen ska enligt IFRS genomföras enligt en viss teknik där framtidsbedömningar om både interna och externa förutsättningar och planer måste göras. Exempel på sådana bedömningar är framtida kassaflöden och vilken diskonteringsränta som bör användas för att beakta att framtida bedömda
Inbetalningar är förenade med risk.
Moderbolaget redovisade per den 31 december 2017 andelar i koncernföretag om 32 558 MSEK. Om värdet på andelarna överstiger eget kapital i respektive koncernföretag görs samma typ av prövning, med samma teknik och ingångsvärden, som sker med avseende på goodwill i koncernen.
Hur området har beaktats i revisionen
Vi har tagit del av och bedömt koncernens nedskrivningsprövningar för att säkerställa huruvida de är genomförda i enlighet med den teknik som föreskrivs i IFRS.
Vidare har vi bedömt rimligheten i framtida kassaflöden och den antagna diskonteringsräntan genom att ta del av och utvärdera koncernledningens skriftliga dokumentation och planer. Vi har även haft genomgångar med koncernledningen samt utvärderat tidigare års bedömningar i förhållande till faktiska utfall.
Vi har bedömt använd metodik och en viktig del i vårt arbete har även varit att utvärdera hur förändringar i antaganden kan påverka värderingen.
Vi har bedömt rimligheten i allokering av goodwill till kassagenererande enheter. Bedömningen har utförts genom intervju med koncernledningen samt utvärdering av koncernens dokumentation av allokeringen.
Vi har också kontrollerat fullständigheten i upplysningarna i årsredovisningen och bedömt om de överensstämmer med de antaganden som koncernledningen har tillämpat i sin värdering och att de i allt väsentligt motsvarar de upplysningar som ska lämnas enligt IFRS.
Se not 20 och redovisningsprinciper på sidorna 80-81 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.
Koncernen har en pensionsförpliktelse som huvudsakligen är hänförlig till Storbritannien, USA, Sverige, Finland och Tyskland. Före avdrag för verkligt värde av förvaltningstillgångar uppgår pensionsförpliktelsen till 26 339 MSEK per den 31 december 2017.
Uppskattningen av värdet på pensionsförpliktelsen är beroende av ett flertal olika antaganden, till exempel avseende livslängd och inflation, samt vilken ränta som används för att diskontera de uppskattade pensionsutbetalningarna till nuvärde. Koncernen anlitar externa aktuarier för att genomföra den komplicerade beräkningen.
Ändringar i de antaganden som beräkningarna baseras på kan få stor påverkan på det redovisade totalresultatet och på pensionsförpliktelsens storlek.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-45, 127–144 och 146–152. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Hur området har beaktats i revisionen
Vi har tagit del av den rapport som de externa aktuarierna upprättat
och som använts av koncernen för värdering av pensionsförpliktelsen.
De viktiga antaganden för diskonteringsränta, inflation, löneökningar och livslängd som använts i beräkningen har vi kritiskt bedömt mot de antaganden som används av andra jämförbara företag och även relaterat uppgifterna till externt erhållen marknadsdata.
Vi har kontrollerat och bedömt dokumentationen över väsentliga förändringar i förvaltningstillgångar och väsentliga händelser som påverkar förpliktelsen.
Vi har också kontrollerat fullständigheten i de upplysningar som lämnas i årsredovisningen och bedömt dem med avseende på använda antaganden och känslighetsanalys.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:
drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.
utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sandvik AB (publ.) för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
KPMG AB, Box 382, 101 27, Stockholm, utsågs till Sandvik AB (publ.)s revisor av bolagsstämman den 27 april 2017. KPMG AB eller revisorer verksamma vid KPMG AB har varit bolagets revisor sedan räkenskapsår före 1994.
Stockholm den 6 mars 2018 KPMG AB
Joakim Thilstedt Auktoriserad revisor
| OM RAPPORTEN | 128 |
|---|---|
| INTRESSENTDIALOGER | 128 |
| HÅLLBARHETSSTRATEGI | 128 |
| VÄSENTLIGHETSANALYS | 130 |
| HÅLLBARHETSRISKER | 132 |
| HÅLLBARHETSMÅL | 134 |
| NYCKELTAL | 138 |
| INDEX ÖVER FN:S GLOBALA MÅL | 140 |
| GRI-INDEX | 141 |
| REDOVISNINGSPRINCIPER | 143 |
| BESTYRKANDERAPPORT | 145 |
Detta är Sandviks tolfte hållbarhetsredovisning. Ambitionen är att fortsätta rapportera på motsvarande sätt årligen. Sandviks senaste hållbarhetsrapport publicerades i mars 2017.
Hållbarhetsnoterna ger oss en möjlighet att presentera detaljerad information om strategi, intressentdialoger, väsentlighetsanalys och hållbarhetsdata, liksom en mer utförlig beskrivning av våra hållbarhetsrisker och hållbarhetsmål. Informationen kompletteras på webbplats home.sandvik.
Information enligt svensk lagstiftnings krav på hållbarhetsrapportering, lagstadgad hållbarhetsrapport, liksom Sandviks hållbarhetsredovisning återfinns på sidorna 30-41 samt 127-144.
Hållbarhetsinformationen i rapporten har upprättats i enlighet med Global Reporting Initiatives riktlinjer, GRI G4 Core och har granskats av en extern part. Sandvik har undertecknat FN:s Global Compact (UNGC) och vi rapporterar om de tio principerna i enlighet med kriterierna för UNGC:s avancerade nivå.
GRI:s redovisningsprinciper för väsentlighet, inkluderande av intressenter, hållbarhetssammanhang och fullständighet har använts för att definiera innehållet i rapporten. Redovisningen beskriver koncernens hållbarhetsarbete under verksamhetsåret 2017 och täcker hela koncernen, inklusive dotterbolag, men exklusive associerade företag eller samriskbolag.
Under 2017 har fokus för intressentdialogerna legat på hur Sandvik genomför sin strategi för hållbart företagande, det vill säga hållbarhetsaspekterna i erbjudandet och i verksamheten. Därför hölls dialoger med de intressenter som bedömdes kunna ha den största påverkan, det vill säga interna verksamhetschefer och andra berörda medarbetare samt investere och affärsnätverk. Interna dialoger och dialoger i affärsnätverk utförs ofta i form av en workshop eller andra former av interaktiva fora. Dialoger med investere genomförs huvudsakligen genom enskilda möten i större eller mindre grupper.
Viktiga frågor som har tagits upp i de här dialogerna är genomförande av strategin i samband med decentraliseringen av företaget. Detta bygger i sin tur på de dialoger som fördes under 2016, då vi genomförde en intressentdialog med fokus på väsentlighetsanalysen för 2017–2018.
Sandvik är medlem i FN:s Global Compact. Företaget ingår också i nätverket Swedish Leadership for Sustainable Development, som stöds av Sida och som består av omkring 20 av de största svenska företagen och tre expertorganisationer. Sandvik ingår också i branschorganisationen Jernkontoret och Swemin där ett antal hållbarhetsinitiativ pågår, i synnerhet i relation till FN:s mål för hållbar utveckling (SDG).
Koncernens strategi för hållbart företagande reviderades och antogs av Sandviks koncernledning under 2016. Strategin bygger på de två huvudsakliga påverkansområdena "vårt erbjudande" och "vår verksamhet" och deras åtta dimensioner, fyra under varje påverkansområde. Detta utgör vår hållbarhetsagenda och det är utifrån denna som vi väljer ett antal väsentliga aspekter. Dimensionerna under "vårt erbjudande" definieras ytterligare av respektive affärsområde och definieras inte på koncernnivå. Dimensionerna under "vår verksamhet" har definierats i agendan som visas på nästa sida.
Det är resultatet av en bedömning av påverkan som våra produkter och tjänster har i förhållande till den egna verksamheten. Strategin har fokus på att göra hållbarhetsfrågan till en integrerad del av koncernens centrala principer och affärsbeslut, snarare än att ha en separat hållbarhetsagenda. Strategin omfattar internationella riktlinjer och principer såsom FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Vi vill göra våra kunder mer hållbara. Vi utvecklar produkter, lösningar och tjänster som förbättrar våra kunders hållbarhet genom förbättrad produktivitet och konkurrenskraft, samtidigt som miljöpåverkan minskas och hälsa och säkerhet främjas för kundernas medarbetare. Vi arbetar med våra kunder över produktens hela livscykel och tillhandahåller service och eftermarknadsstöd, som återköpsprogram som gör det möjligt för oss att ta tillbaka och återvinna använda produkter. Vi arbetar ständigt med att göra våra produkter mer energieffektiva och därmed sänka kundernas kostnader.
Vi vill bli mer hållbara. Genom att främja hållbarhet och ansvarstagande i vår egen verksamhet blir vi en mer pålitlig och långsiktig partner för våra kunder och andra intressenter. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra våra interna processer, till exempel för leverantörshantering, energianvändning, utsläpp, vattenförbrukning, anti-korruption, rättvisa arbetsvillkor och andra mänskliga rättigheter.
Koncernledningen genomför regelbundet en väsentlighetsanalys. Utgångspunkten är den ovannämnda hållbarhetsagendan för koncernen, som bygger på internationella ramverk och institutioner såsom Global Reporting Initiative (GRI), FN:s Global Compact, medierapportering, globala trender samt resultat av våra intressentdialoger, utöver vår egen bedömning av relevanta områden. I slutet av 2016, efter en decentraliseringsprocess i företaget, genomfördes en väsentlighetsanalys som gäller för 2017–2018. Ett antal frågor som berör prioriteringen
av koncernens hållbarhetsagenda skickades ut till interna och externa intressenter. Efter beslut av koncernledningen, med inspiration från intressentdialogen, valdes fem aspekter ut som ansågs vara av väsentlig betydelse för koncernen och ett antal aspekter valdes ut för affärsområdena för 2017–2018.
Nedan följer en fullständig lista över väsentliga aspekter. Mål och nyckeltal har utvecklats för varje väsentlig aspekt på både koncern- och affärsområdesnivå.
| VÅRT ERBJUDANDE | VÅR VERKSAMHET | |
|---|---|---|
| Koncernen | Följs upp i sin helhet av affärsområdena |
Regelefterlevnad Hållbar leverantörshantering Användning, återanvändning, rekonditionering och återvinning Hälsa och säkerhet En diversifierad och inkluderande organisation |
| Sandvik Machining Solutions |
Innovation och produktivitet | Regelefterlevnad Hållbar leverantörshantering Effektiv användning av material och resurser Hälsa och säkerhet |
| Sandvik Mining and Rock Technology |
Innovation och produktivitet Hälsa och säkerhet Miljöpåverkan |
Styrning Regelefterlevnad Kundrelationer Hållbar leverantörshantering Effektiv användning av material och resurser Minskning av övriga utsläpp Hälsa och säkerhet En diversifierad och inkluderande organisation |
| Sandvik Materials Technology |
Innovation och produktivitet Miljöpåverkan |
Kundrelationer Hållbar leverantörshantering Koldioxidutsläpp Användning, återanvändning, rekonditionering och återvinning Effektiv användning av material och resurser Hälsa och säkerhet |
Väsentligt inom Sandvik
Väsentligt huvudsakligen utanför Sandvik (leverantör och/eller kund)
Väsentligt både inom och utanför Sandvik (leverantör och/eller kund)
Arbetet med regelfterlevnad omfattar fyra områden: Antikorruptionsarbete, handelsrättsliga regler, konkurrensrättsliga regler samt hantering av personuppgifter. Det huvudsakliga syftet är att säkra en väl fungerande struktur med kontroll över Sandviks internationella verksamhet samt att hantera efterlevnadsrisker. Regelefterlevnadsprogrammen (inklusive riskidentifiering, policyarbete utbildning, kontroller etc.) genomförs av varje affärsområde och övervakas av Sandvik Compliance Functional Council som ställer krav, granskar utfall och ger försäkran om tillfredsställelse till styrelsen genom revisionsutskottet. Functional Council omfattar Compliance Officers från affärsområdena och specialistrådgivare vid koncernen. Se sidan 38 för mer information.
En hållbar försörjningskedja och starka leverantörsrelationer är centrala för Sandviks åtagande mot våra kunder att tillhandahålla de bästa och mest innovativa erbjudandena.
Det är viktigt för oss att samarbeta med leverantörer som förstår och omfamnar våra hållbarhetsstandarder i frågor såsom miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och anti-korruption. Våra krav, som är samma för alla typer av leverantörer, beskrivs i vår uppförandekod för leverantörer. Se sidan 39 för mer information om vårt leverantörshanteringsprogram, inklusive inköpspraxis, övervakning av leverantörer och identifierade avvikelser.
Omfattande återvinningsprogram är pågående i alla delar av koncernen. Den globala råmaterialbristen är en hinder för ett framgångsrikt företag. Återvinning ger lägre volymer råmaterial, minskar energiförbrukningen och minskar utsläpp av försurande ämnen och avloppsvattenutsläpp, i tillägg till mindre avfall. Faktorer som är viktiga för Sandvik, koncernens kunder och samhället i stort.
Sandvik har en miljö-, hälso- och säkerhetspolicy (EHS) som gäller för hela koncernen och som stöds av ett antal interna miljöstandarder för vår verksamhet. Större anläggningar med produktion, tjänster och lager har certifierade ledningssystem enligt ISO 14001 (99 %). Miljöfrågor ingår i processerna för hållbar leverantörshantering och både miljö- och säkerhetsfrågor ingår i produktutvecklingsprocesserna. Livscykelanalyser är utförs för utvalda produkter, främst inom Sandvik Materias Technology. Läs mer om vårt miljöarbete på sidan 36.
Att upprätthålla en säker arbetsmiljö kommer alltid att vara en topprioritering, av respekt för både Sandviks medarbetare och dess kunder. Koncernens prestation möter växande förväntningar från kunder och andra intressenter. Hälsa och säkerhet är en betydande konkurrensfördel för Sandvik. Sandvik har en miljö-, hälso- och säkerhetspolicy (EHS) som gäller för hela koncernen. Mål och delmål fastställs på koncernnivå och affärsområdena integrerar dessa aspekter och standarder i sina respektive organisationer. Nyckeltal rapporteras och konsolideras för att följa upp mål och delmål på koncern- och affärsområdesnivåer. Större anläggningar med produktion, tjänster och lager har certifierade ledningssystem enligt till OSHAS 18001 (99%). Vidare är säkerhet en viktig aspekt när man utvecklar nya produkter. Läs mer om vårt hälso- och säkerhetsarbete på sidan 34.
Sandviks uppfattning är att diversifierade team är mer effektiva, mer benägna att tänka och agera utanför ramarna samt bidra till ökad kreativitet och innovation. Mångfald och inkludering är integrerade delar av ett modernt samhälle och för Sandvik innebär det en stark konkurrensfördel. Att ha rätt sammansättning av människor som återspeglar Sandviks marknader stödjer affären och vår ambition att möta globala och lokala kunders behov. Läs mer på sidan 31.
Koncernens hantering av risker följer Sandviks decentraliserade struktur och samma sak gäller för hållbarhetsriskerna. Alla chefer med operativt ansvar förväntas säkerställa att de risker som är förknippade med deras verksamhet identifieras, värderas och hanteras på ett
ändamålsenligt sätt. De risker som lyfts fram nedan är de kategorier med hållbarhetsrisker som inkluderas i Sandviks riskuniversum och som hanteras i hela vår verksamhet. Risk S.4, B.1 och B.6 har identifierats av koncernledningen som nyckelrisker för koncernen 2017. Läs mer om vår riskhantering på sidan 54–57.
| RISKKATEGORI | RISKBESKRIVNING | RISKKONSEKVENSER | RISKFÖREBYGGANDE |
|---|---|---|---|
| S4. Förändrad lagstiftning | Betydelsefulla nya lagar och förordningar som kan påverka Sandviks verksamhet |
Oförmågan att snabbt efterleva ny lagstiftning leder till högre kostnader, böter eller oförmåga att fortsätta tillverka vissa produkter. Kan ha en negativ påverkan på företagets anseende |
Alla delar inom Sandvik arbetar med att bevaka olika initiativ och utvärderar kontinuerligt dess påverkan på affärsverksamheten. Vi är aktiva i branschorganisationer och andra föreningar, såsom Jernkontoret och Svenskt Näringsliv för att nämna några, i syfte att kunna bevaka utveckling av lagstiftning och bidra till långsiktigt hållbara affärer |
| S6. Förväntningar och/eller krav gällande hållbarhet |
Risk att inte hålla jämna steg med och/eller uppfylla de ökande lagkraven och de allt högre förväntningarna från intressenterna inom området för hållbarhetsrapportering, en hållbar leverantörskedja samt kraven på icke finansiell data och ökade krav från kunderna på mer hållbara produkter och tjänster |
Långsammare än konkurrenterna utveckla nya affärsmodeller baserade på hållbarhet. Negativ påverkan på anseendet och att inte kunna uppfylla kundernas förväntningar, vilket skulle kunna leda till förlust av affärer. Negativ påverkan på aktien som en attraktiv investering samt på förmågan att attrahera och behålla nya och nuvarande medarbetare |
Ytterligare tydliggöra innehållet samt roller och ansvarsområden i leveransen av den hållbara affärsstrategin. Säkerställa utbildning och aktiviteter som höjer medvetenheten i hela organisationen |
| B1. Bristande efterlevnad av lagar och förordningar |
Risker för att lagar och förordningsmässiga krav inte uppfylls |
Kan i värsta fall innebära omfattande finansiell påverkan till följd av böter på flera marknader. Om risken materialiseras kan den ha omfattande negativ påverkan på företagets anseende |
Koncernen har ett etablerat ramverk för bolagsstyrning, "The Sandvik Way", vilket innefattar koncernpolicyer, koncernrutiner och andra styrdokument. Innehållet i ramverket, inklusive kontrollerna som implementerats, är baserade på lagstadgade krav och riskexponering. Sandviks formella regelefterlevnadsprogram gällande bekämpning av bestickning och korruption, konkurrenslagstiftning, tull- och exportkontroller samt integritetsskydd hanteras inom affärsverksamheten under överseende av koncernens funktionella råd för regelefterlevnad |
| B2. Hälsa och säkerhet | Risker kopplade till att hälso- och säkerhetsrutiner är obefintliga eller inte efterföljs, vilket orsakar skador, ökade sjukskrivningar eller till och med dödsfall i den egna verksamheten. Inkluderar även hälso och säkerhetskrav satta av kunder och leverantörer |
Affärsrisken att våra säkerhets föreskrifter inte uppfyller kundernas krav, vilket leder till förlorade affärer. Risk för skador på anseendet om det föreligger dåliga säkerhetsförhållanden i företaget, vilket leder till skador på varumärket. Risk för att medarbetarna anser att arbetsmiljön är otillfredsställande, vilket leder till svårigheter att behålla och rekrytera personal |
Bygga en stark EHS-kultur (miljö, hälsa och säkerhet) och skapa effektiva EHS-ledningssystem. Som ett minimikrav vara OHSAS 18001-certifierade |
| B6. Talanghantering och bibehållande av medarbetare |
Ökat behov av kompetens inom digital och innovativ affärsutveckling. Ökat behov av expertkompetens inom forskning och utveckling och andra specialområden. Oförmåga att locka nya medarbetare på marknader med hög konkurrens |
En generell risk att förlora konkurrenskraft och affärsposition på marknaden med ett särskilt riskfokus på att inte kunna etablera en stark position på det digitala området tillräckligt snabbt |
Sandvik har, inom alla affärsområden lagt fokus på att utveckla Sandviks varumärke som arbetsgivare. Ett huvudområde är att använda nya, digitala kanaler för att rekrytera framtidens kompetens. Successionsplaneringen för höga ledningsbefattningar har förstärkts |
| RISKKATEGORI | RISKBESKRIVNING | RISKKONSEKVENSER | RISKFÖREBYGGANDE |
|---|---|---|---|
| B17. Miljökrav/hantering av klimatförändringar |
Hantering av ökade krav på mer miljöanpassade produkter och tjänster från våra kunder. Ökad efterfrågan på att förstå klimatförändringarnas påverkan både på den egna |
Risk för att förlora kunder och marknadsandelar på grund av: – Förändringar i krav på produkter och tjänster |
Bibehålla en hög grad av medvetenhet i organisationen med avseende på marknadens krav, kundernas förväntningar, verksamhetsutveckling och lagstiftning |
| verksamheten och övriga intressenter, såsom leverantörer, kunder och samhället i stort |
– Att inte kunna uppfylla kundernas förväntningar på vår egen verksamhet och/eller våra produkter och tjänster med avseende på miljöresultat, däribland att dämpa effekten av klimatförändringarna |
Följa med i samhällsutvecklingen och utvecklingen på marknaden för att kunna anpassa produkter och tjänster i enlighet med ändrade förutsättningar |
|
| – Försämrat rykte – Att inte kunna följa ny eller ändrad lagstiftning |
Fokus på en förbättrad effektivitet för att minimera miljöpåverkan i den egna verksamheten, inklusive försörjningskedjan |
||
| B23. Sandviks värderingar och uppfyllande av etikkrav |
Bristande efterlevnad av Sandviks uppförandekod. Risker förknippade med en bristande förståelse för kärnvärderingarna eller vår uppförandekod |
Interna risker, som brott mot lagar och förordningar som kan få allvarliga konsekvenser för Sandvik. Oetiskt beteende som leder till en osund eller otrygg arbetsmiljö. Svårigheter att attrahera nya medarbetare. Externa risker som ett försämrat rykte eller böter |
Säkerställa att samtliga medarbetare, inklusive konsulter anlitade över längre tid, utbildas i Sandviks uppförandekod. Efterlevnad av koden är ett krav i anställningsavtalet för nyanställda. Säkerställa att avvikelser mot koden anmäls och utreds ordentligt |
| B28. Hantering av entreprenörer/ korttidsanställda |
Risk för att inte hantera entreprenörer på ett korrekt sätt. Outsourcing av aktiviteter till entreprenörer kan till exempel leda till att entreprenörerna inte agerar inom de avsedda ramarna för sin behörighet eller inte utför arbetsuppgifterna på ett sätt som är förenligt med överenskomna krav, däribland Sandviks uppförandekod för leverantörer |
Allmän risk för att vårt rykte försämras, att vår finansiella ställning försvagas, att vi förlorar kunder och marknadsandelar eller ställs inför störningar i vår aktiviteter |
Entreprenörerna ingår i leverantörsgruppen. Stärka implementeringen av vår inköpspolicy och tillhörande processer. Ytterligare integrera hållbarhet i inköpsprocesserna. Öka medvetenheten och kompetensen, utnyttja teknik för att driva effektiva processer. Stärka de övergripande kontrollaktiviteterna och måluppfyllnadshanteringen Ytterligare anpassa inköpsmål och en hållbar leverantörshantering |
| B29. Hantering av samarbetspartner/ agenter/oberoende parter |
Risk för att inte hantera samarbets partner/agenter/oberoende parter på ett korrekt sätt. Outsourcing av aktiviteter till en oberoende part kan till exempel leda till att den oberoende parten inte agerar inom de avsedda ramarna för sin behörighet eller inte utför arbetsuppgifterna på ett sätt som är i enlighet med överenskomna krav, däribland etiska krav |
Allmän risk för ett försämrat rykte. Oförmåga att uppfylla förväntningarna och kraven från kunder, investerare och lagstiftare. Brott mot etikstandarder eller lagbrott |
Genomföra due diligence granskningar av samarbetspartner/ agenter/distributörer för att fastställa nivån på och omfattningen av riskerna, bestämma specifika åtgärder för att minska riskerna samt övervaka efterlevnaden |
| B32. Säkerhetsläget | Risker förknippade med att bedriva verksamhet i instabila, konfliktdrabbade områden. Kan gälla både transport av varor eller människor. Kan leda till ökade säkerhetsrisker för eller hot mot medarbetare, skador eller till och med dödsfall. I denna kategori ingår även risker relaterade till resor |
Säkerhetsrisker för medarbetare som reser, om våra processer har svagheter kan risken för incidenter bli högre och möjligheten till en korrekt hantering av dem kan bli sämre. Utöver den negativa påverkan på medarbetaren skulle det kunna innebära en risk på Sandviks varumärke som arbetsgivare, liksom risken för negative påverkan på Sandviks anseende och varumärke |
Stärka processerna för resesäkerhet och trygghet genom att säkerställa att stabila processer finns på plats och genom att säkerställa ett gott samarbete med externa experter på området |
| B37. Leverantörs och inköpshantering |
Alla risker relaterade till hanteringen av och samarbetet med leverantörer och produkter/tjänster som vi köper in |
Allmän risk för att vårt rykte försämras, att vår finansiella ställning försvagas, att vi förlorar kunder och marknadsandelar, högre kostnader för kapitalanskaffning och finansiering, att vi drabbas av störningar i leveranskedjan, förlorar möjligheter till samarbeten inom innovation och gröna lösningar med våra leverantörer |
Stärka implementeringen av vår inköpspolicy och tillhörande processer. Ytterligare integrera hållbarhet i inköpsprocesserna. Öka medvetenheten och kompetensen, utnyttja teknik för att driva effektiva processer. Stärka de övergripande kontrollaktiviteterna och måluppfyllnadshanteringen Ytterligare anpassa inköpsmål och en hållbar leverantörshantering |
| ASPEKT | DEFINITION | 2020 AMBITION |
|---|---|---|
| Innovation och produktivitet |
Sandvik Machining Solutions: 1) Introduktion av nya produkter, tillverkade med hållbara processer, som ger längre livslängd och ökad produktivitet för kunden 2) Digitalisering av vårt kunderbjudande |
Sandvik Machining Solutions: 1) Hållbarhet integrerad i våra innovationsprocesser och vårt kund erbjudande för att skapa värde för Sandvik och våra kunder 2) Hållbar effektivitet genom digitaliserade lösningar |
| Sandvik Mining and Rock Technology: Förnyelse av Sandviks patentportfölj |
Sandvik Mining and Rock Technology: Främja innovation genom nya och patenterade lösningar för att skapa värde för Sandvik och dess kunder |
|
| Sandvik Materials Technology: 1) Granskning och förnyelse av Sandviks patentportfölj 2) Introduktion av energieffektiva och innovativa produkter på marknaden 3) Sandvik Materials Technology lanserar hållbart utbud inom utvalda produkter |
Sandvik Materials Technology: 1) Främja hållbara innovationslösningar för att skapa värde för Sandvik och dess kunder 2) Förnya produktportföljen och nå en försäljningsandel som härrör från nya produkter på över 20 % 3) Bli den föredragna materiallösningen för produkter inom energi och energieffektivitet |
|
| Hälsa och säkerhet | Sandvik Mining and Rock Technology: Processer för produktsäkerhet |
Sandvik Mining and Rock Technology: Processer avseende produktsäkerhet inom utveckling av nya produkter införda i hela Sandvik Mining and Rock Technology |
| Miljöpåverkan | Sandvik Mining and Rock Technology: Produktansvar inom produktutveckling |
Sandvik Mining and Rock Technology: "Miljömässig inriktning" definierad och integrerad i processen för utveckling av nya produkter i hela Sandvik Mining and Rock Technology |
| Sandvik Materials Technology: 1) Energieffektivitet hos kunden 2) Produktsäkerhet |
Sandvik Materials Technology: 1) Starkt fokus på innovation och utveckling av nya produkter, i synnerhet med avseende på energieffektivitet hos kunden 2) Vara en betydande producent som betraktas som hållbar och erbjuder kunden bra lösningar 3) Förbättra effektiviteten inom intern och extern logistik |
|
| DEFINITION 2020 AMBITION |
ÅTGÄRDER 2017 | MÅL 2017 | RESULTAT 2017 | GLOBAL COMPACT PRINCIP |
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Machining Solutions: Sandvik Machining Solutions: 1) Introduktion av nya produkter, tillverkade med 1) Hållbarhet integrerad i våra innovationsprocesser och vårt kund hållbara processer, som ger längre livslängd och erbjudande för att skapa värde för Sandvik och våra kunder ökad produktivitet för kunden 2) Hållbar effektivitet genom digitaliserade lösningar 2) Digitalisering av vårt kunderbjudande |
Sandvik Machining Solutions: Sandvik Coromant: Hållbarhet genomfört i strategiskt utvecklingsarbete Seco Tools: Analys av risk/möjligheter avseende hållbarhet genomförd i alla produktutvecklings- och teknologi projekt. Ökad försäljningsandel av nya produkter Genomdriva digitaliseringen |
Sandvik Machining Solutions: En försäljningsandel som härrör från nya produkter inom spannet 30-40 % Föryngring av patentportföljen |
Sandvik Machining Solutions: Försäljningsandelen som härrör från nya pro dukter är inom målspannet. Andelen nya patent i portföljen ökade 10 % |
7-9 |
| Sandvik Mining and Rock Technology: Sandvik Mining and Rock Technology: Förnyelse av Sandviks patentportfölj Främja innovation genom nya och patenterade lösningar för att skapa värde för Sandvik och dess kunder |
Sandvik Mining and Rock Technology: Hålla två innovationsworkshopar per år för att inspirera idéer inom innovation (till exempel borrsystem, miljöuppfattning) |
Sandvik Mining and Rock Technology: Upprätthålla en sund trend för New Filing Ratio (NFR, andel nya patentansökningar under de senaste 5 åren som procent andel av den totala portföljen) NFR 2017: 39 % |
Sandvik Mining and Rock Technology: NFR 2017: 40,6 % |
7-9 |
| Sandvik Materials Technology: Sandvik Materials Technology: 1) Främja hållbara innovationslösningar för att skapa värde för Sandvik 1) Granskning och förnyelse av och dess kunder Sandviks patentportfölj 2) Förnya produktportföljen och nå en försäljningsandel som härrör från 2) Introduktion av energieffektiva och innovativa nya produkter på över 20 % produkter på marknaden 3) Bli den föredragna materiallösningen för produkter inom energi och 3) Sandvik Materials Technology lanserar hållbart energieffektivitet utbud inom utvalda produkter |
Sandvik Materials Technology: Lansering av forsknings- och innovationsplattformar (Research & Innovation, R&I) för hållbarhet och modellering Hållbarhetsstrategiskt dokument Utveckla ett hållbart produktutbud genom workshopar för produkt områdena |
Sandvik Materials Technology: 1) Mer än 25 patentansökningar per år 2) En försäljningsandel som härrör från nya produkter på på 15 % 3) Lansering av forsknings- och innovationsplattformar (Research & Innovation, R&I) för hållbarhet och modellering 4) Initiera framtagande av strategi för en hållbar utveckling 5) Genomföra workshopar inom de olika produktområdena för att definiera ett hållbart produktutbud |
Sandvik Materials Technology: 1) 23 patentansökningar under 2017 2) En försäljningsandel som härrör från nya produkter på 15 % 3) Forsknings- och innovationsplattformar (Research & Innovation, R&I) för hållbarhet och modellering lanserade 4) Dokument för hållbarhetsstrategi under utveckling 5) Workshopar utförda inom utvalda produkt områden. Hållbart produkterbjudande påbörjat tillsammans med kunder |
7-9 |
| Sandvik Mining and Rock Technology: Sandvik Mining and Rock Technology: Processer för produktsäkerhet Processer avseende produktsäkerhet inom utveckling av nya produkter införda i hela Sandvik Mining and Rock Technology |
Sandvik Mining and Rock Technology: Revidering av aktuella processer, följt av intern kommunikation och utbildning |
Sandvik Mining and Rock Technology: Reviderad och kommunicerad gemensam process för utveckling av nya produkter i hela Sandvik Mining and Rock Technology |
Sandvik Mining and Rock Technology: Produktsäkerhetsprocess inom utveckling av nya produkter har reviderats och kommun icerats till relevanta produktområden genom affärsområdets nätverk för produktsäkerhet |
3-6 |
| Sandvik Mining and Rock Technology: Sandvik Mining and Rock Technology: Produktansvar inom produktutveckling "Miljömässig inriktning" definierad och integrerad i processen för utveckling av nya produkter i hela Sandvik Mining and Rock Technology |
Sandvik Mining and Rock Technology: Definiera en modell för att identifiera och minska produktrelaterade miljörisker |
Sandvik Mining and Rock Technology: Ta fram en gemensam modell för miljöriskbedömning av produkterna |
Sandvik Mining and Rock Technology: Gemensam modell för miljöriskbedömning av produkterna har tagits fram. |
7-9 |
| Sandvik Materials Technology: Sandvik Materials Technology: 1) Starkt fokus på innovation och utveckling av nya produkter, i 1) Energieffektivitet hos kunden synnerhet med avseende på energieffektivitet hos kunden 2) Vara en betydande producent som betraktas som hållbar och erbjuder kunden bra lösningar |
Sandvik Materials Technology: 1) Treårsplan för miljöarbetet 2) Utveckla verktyg och processer för livscykelanalyser |
Sandvik Materials Technology: 1) Treårsplan för miljöarbetet 2) Utveckla verktyg och processer för livscykelanalyser |
Sandvik Materials Technology: 1) Treårsplan för miljöarbetet utvecklad av den övervägande majoriteten av verksamheterna 2) Förstudie och pilotprojekt avslutade. Beslut att fortsätta med initiativet |
7-9 |
| ASPEKT | DEFINITION | 2020 AMBITION | |
|---|---|---|---|
| Uppförandekod | Definieras av innehållet i uppförandekoden | En verksamhet där affärsetik är helt integrerad i de dagliga diskussio nerna och besluten, samt att inga brott mot principerna i vår uppfö randekod förekommer |
|
| Speak Up | Allt i uppförandekoden | Samtliga medarbetare är fullt medvetna om Speak Up som en möjlighet att rapportera, och att rapporterna används för att kontinuerlig förbättra Sandviks affärsetik |
|
| Regelefterlevnad1 | 1) Anti-korruption och mutor (ABC) 2) Skydd av personuppgifter 3) Handelsrätt 4) Konkurrensrätt |
Efterlevnad av lagar och regler optimerad för att vara effektiv, vilket bevisas i grundliga riskbedömningar i hela organisationen, implemente ring av kontroller ner till redovisningsenheterna, utbildade medarbetare, en tydlig ton från högsta ledningen och från mellanchefer, systematisk uppföljning av hur effektiva kontrollerna är, Speak Up-rapportering och internrevision samt en efterlevnadsorganisation som är helt och hållet integrerad i den löpande driften av verksamheten |
|
| Hållbar leverantörshantering1 |
1) Hållbar leverantörsbas 2) Hållbar inköpspraxis 3) Hållbara leveranser |
1) Öka antalet leverantörer som lever upp till Sandviks uppförandekod för leverantörer och övriga hållbarhetskrav 2) Integrering av hållbarhet i inköpsprocesserna 3) Användande av hållbara råvaror, resurser och varor, närhelst det är praktiskt möjligt |
|
| Miljöavtryck | 1) Klimatförändringar 2) Energiförbrukning 3) Vattenförbrukning |
1-3) Uppnå betydande förbättringar inom områden där vår verksamhet har en betydande miljöpåverkan. Ambitionen är att se en relativ minskning om 20 % inom de här områdena under 2016–2020 jämfört med 2014 som referensår. Det motsvarar 4 % per år, vilket innebär att den förutsedda relativa förbättringen ger ett mål på –8 % i slutet av 2017 |
|
| Användning, åter användning, rekon ditionering och åter vinning av material och naturresurser1 |
1) Användning av hållbara material och resurser 2) Återanvändning och rekonditionering 3) Återvinning av material och resurser |
1) Öka andelen avfall som går till återvinningsverksamhet till >20 % av den totala mängden genererat avfall 2) Upprätthålla >80 % av metallråvara som kommer från återvunna material |
|
| Hälsa och säkerhet1 | 1) Eliminering av dödsfall 2) Minska skador och sjukdomar 3) Hälsa och välbefinnande |
1) Eliminera dödsfall på Sandviks anläggningar 2) LTIFR på <1,0 3) Att ha medarbetare som arbetar i en företagskultur och i en arbetsmiljö som främjar deras hälsa och välmående |
|
| En diversifierad och inkluderande organisation1 |
1) Jämlika karriärmöjligheter 2) Öppen och transparent intern arbetsmarknad 3) Balansera intern och extern rekrytering till chefspositioner |
1) En högpresterande organisation som drar nytta av mångfald och inkludering för att behålla sin konkurrenskraft 2) Stärka en öppen och transparent intern arbetsmarknad där de utlysta tjänsterna är synliga och tillgängliga för våra medarbetare för att de ska kunna ta ansvar för sin egen karriär 3) Vår förmåga att utveckla och utse interna kandidater och använda hela Sandvik som rekryteringspool är en viktig framgångsfaktor för att säkerställa framtida resultat och tillväxt |
1) Identifierat som ett väsentligt område i koncernens väsentlighetsanalys.
| MÅL 2017 RESULTAT 2017 |
ÅTGÄRDER 2017 | GLOBAL COMPACT PRINCIP |
|---|---|---|
| 93 % 1-10 1) 100 % av medarbetarna utbildade i uppförandekoden |
Utbildning av befintliga medarbetare samt utfor mande/implementering av processer för utbild ning av nyanställda |
|
| Avslutat och pågående 1-10 1) Informationskampanj slutförd som en del av av utbildningen i uppförandekoden |
Informationskampanj som en del av utbildningen i uppförandekoden, lansering av Speak Up i åter stående länder och ramverk för utredningar ska pat inom affärsområdena |
|
| 10 1) 100 % av medarbetarna utbildade i 1) 93 % uppförandekoden (inklusive ABC och 2 )10,000+ konkurrenslagstiftning) 3) 447 2) Antal medarbetare utbildade inom efterlevnad 3) Antal kommersiella mellanhänder som har granskats under året |
I enlighet med våra riktlinjer att integrera regel efterlevnaden i våra affärsområden, stärka pro cesser och system med avseende på kommersi ella mellanhänder och redovisning |
|
| 1-10 1) Revidera högriskleverantörer 1) 134 leverantörer granskade 2) Utveckla en koncernövergripande 2) Avslutat inköpspolicy där åtaganden inom hållbarhet 3) 76 inköpare och relaterade funktioner ingår utbildade och 133 leverantörer 3) Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad utbildade |
I linje med vår ambition att ytterligare integrera hållbarhet i inköpsprocesserna och förbättra efterlevnaden av uppförandekoden för leverantörer i den nya organisationen |
|
| 1) Relativ minskning av koldioxidutsläpp med 1) Koldioxid/arbetade timmar: +8 % 7-9 8 % jämfört med 2014 Koldioxid/fakturering: –8 % 2) Relativ minskning av energiförbrukning med 2) Energi/arbetade timmar: +7 % 8 % jämfört med 2014 Energi/fakturering: –9 % 3) Relativ minskning av vattenförbrukning med 3) Vatten/arbetade timmar: +4 % 8 % jämfört med 2014 Vatten/fakturering: –12 % |
Miljöförbättrande åtgärder identifieras, rapporte ras och följs upp för att kunna notera framsteg |
|
| 1)15 % andel avfall som går till återvinning. 1) 15 % 7-9 2) 79 % 2) 80 % andel metallråvara från återvunnet material |
Fastställa miljö-, hälso- och säkerhetsplaner (EHS) som syftar till att färdigställa aktiviteter som gör det möjligt för oss att uppnå EHS-målen för 2020 |
|
| 1) 0 3-6 1) Inga dödsolyckor 2) LTIFR 1,6 2) LTIFR 1,4 TRIFR 4,6 TRIFR 4,5 3) 81 % tillgång 3) 90 % av medarbetarna har tillgång till frisk 91 % anpassning vårdsprogram som är anpassade till lokala 84 % effektivitet behov; 75 % av medarbetarna anser att deras hälso och friskvårdsprogram är effektiva |
Kritiska kontroller Förbättra processen för utredning av incidenter |
|
| 1)17,1 % kvinnor i chefspositioner 1) 17.1% 2) 88 % 2) 90 % öppna rekryteringar till höga chefsposter 3) 78 % intern; 22 % extern 3) 80 % intern och 20 % extern andel av intern och extern rekrytering till höga chefsposter |
Säkerställa mångfaldsperspektivet inom samtliga HR-områden, som exempelvis rekrytering och talanghantering Samtliga tjänster till högre chefsposter utannonseras Uppmuntra och övervaka internrekrytering till höga chefsposter. Fokus på att utveckla chefer för att bygga upp en stabil bas av interna kandidater |
1-2, 6 |
| NYCKELTAL MEDARBETARE | Enhet | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Medarbetare | |||||||||
| Totalt antal medarbetare | FTE* | 47 064 | 50 030 | 48 742 | 47 338 | 47 318 | 45 808 | 43 732 | 43 024 |
| Varav kvinnor | % | 17,6 | 17,9 | 18,5 | 19,1 | 19,4 | 19,5 | 19,4 | 19,4 |
| Heltidsanställda | % | – | – | – | 97 | 98 | 98 | 97 | 97 |
| Varav kvinnor | % | – | – | – | – | 18 | 18 | 18 | 18 |
| Deltidsanställda | % | – | – | – | 3 | 2 | 2 | 3 | 3 |
| Varav kvinnor | % | – | – | – | – | 59 | 59 | 58 | 57 |
| Inhyrda medarbetare | FTE | – | – | – | 3 524 | 1 776 | 2 376 | 2 456 | 2 814 |
| LTIFR | Antal olycksfall med frånvaro per miljon arbetade timmar |
5,6 | 4,6 | 4,4 | 3,2 | 2,5 | 2,2 | 1,7 | 1,6 |
| TRIFR | Antal registrerade olyckor per miljon arbetade timmar |
– | – | – | 8,7 | 6,4 | 6,0 | 5,1 | 4,6 |
| Afrika/ | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Europa | Nordamerika | Sydamerika | Mellanöstern | Asien | Australien | ||
| Medarbetare per region | FTE | 23 780 | 5 949 | 1 932 | 2 356 | 8 077 | 930 |
| Sandvik Mining and Rock Technology |
Sandvik Machining Solutions |
Sandvik Materials Technology |
Other Operations |
Koncern gemensamt |
Totalt | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Medarbetare per affärsområde | FTE | 15 207 | 18 187 | 6 483 | 1 531 | 1 616 | 43 024 |
| Andel kvinnor | % | 15,4 | 20,2 | 18,3 | 18,1 | 48,1 | 19,4 |
| Kvinnor i chefsposition | % | 16,0 | 15,1 | 17,8 | 17,6 | 39,1 | 17,1 |
| Åldersstruktur | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Andel kvinnor | Under 30 | 30–50 | Över 50 | ||
| Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av övriga anställda |
|||||
| Styrelse | % | 31 | 0 | 31 | 69 |
| Koncernledning | % | 25 | 0 | 38 | 63 |
| Chefer | % | 17 | 1 | 68 | 31 |
| Övriga anställda | % | 20 | 16 | 57 | 27 |
| Enhet | 2010 | 2010 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nyanställningar och personalomsättning |
|||||||||
| Nyanställda per år | Antal | – | – | – | – | 3,293 | 2,799 | 2,235 | 3 653 |
| Varav kvinnor | % | – | – | – | – | 22 | 19 | 19 | 20 |
| Personalomsättning per år | % | 8 | 8 | 11 | 12 | 10 | 11 | 11 | 9 |
| Män | Kvinnor | ||
|---|---|---|---|
| Personalomsättning per kön | % | 9 | 10 |
| Åldersstruktur | ||||
|---|---|---|---|---|
| Under 30 | 30–50 | Över 50 | ||
| Nyanställda per ålder | Antal | 1 287 | 2 054 | 312 |
| Personalomsättning per ålder | % | 9 | 9 | 10 |
| 2017 | ||
|---|---|---|
| Medarbetare som regelbundet genomgår utvecklings och karriärsamtal |
||
| Totalt | % | 81 |
| Män | % | 81 |
| Kvinnor | % | 79 |
* full time equivalent
| FINANSIELLA NYCKELTAL | Enhet | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ekonomiskt värde, skapat och fördelat | |||||||||||
| Intäkter | MSEK | 82 654 | 94 084 | 98 529 | 87 328 | 88 821 | 90 822 | 84 430 | 93 985 | ||
| Tillverkningskostnader | MSEK | 44 758 | 56 054 | 56 161 | 50 507 | 49 717 | 53 695 | 45 007 | 44 508 | ||
| Löner och ersättningar | MSEK | 22 885 | 24 014 | 24 907 | 23 599 | 24 964 | 25 880 | 25 262 | 26 921 | ||
| Betalningar till finansiärer | MSEK | 2 805 | 5 776 | 6 056 | 6 279 | 6 251 | 6 392 | 4 797 | 4 529 | ||
| Betalningar till stater | MSEK | 2 391 | 3 173 | 3 180 | 3 937 | 1 797 | 1 850 | 2 027 | 3 094 | ||
| Kvar i företaget | MSEK | 9 815 | 5 067 | 8 225 | 3 006 | 6 092 | 3 005 | 7 337 | 14 933 |
| MILJÖNYCKELTAL | Enhet | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Metallråvaror | Tusen ton | 359 | 352 | 318 | 341 | 328 | 295 | 314 | 329 |
| Varav återanvänt | % | 81 | 80 | 81 | 81 | 80 | 80 | 78 | 79 |
| Energianvändning | TJ | 9 112 | 9 131 | 8 907 | 9 157 | 8 956 | 8 573 | 8 505 | 8 649 |
| Förändring | % | 21 | 0 | –2 | 3 | –2 | –4 | –1 | 2 |
| Icke förnybara bränslen | TJ | 3 910 | 3 691 | 3 396 | 3 350 | 3 166 | 3 059 | 3 064 | 3 096 |
| Inköpt el, uppvärmning och kyla | TJ | 5 201 | 5 440 | 5 512 | 5 844 | 5 830 | 5 555 | 5 477 | 5 582 |
| Såld el, uppvärmning och kyla | TJ | –37 | –39 | –42 | –36 | –29 | |||
| Energiintensitet | MJ per arbetad timme | 83 | 92 | 89 | 88 | 90 | 95 | ||
| Förändring | % | 11 | –3 | –1 | 3 | 5 | |||
| Förbrukning av vatten | Tusen m3 | 8 998 | 8, 414 | 8 482 | 8 222 | 7 877 | 7 737 | 7 276 | 7 354 |
| Förändring | % | 27 | –6 | 1 | –3 | –4 | –2 | –6 | 1 |
| Varav inköpt vatten | Tusen m3 | 3 437 | 3 379 | 3 265 | 3 207 | 3 011 | 2 601 | 2 548 | 2 462 |
| Varav grundvatten | Tusen m3 | 601 | 617 | 716 | 667 | 681 | 924 | 679 | 837 |
| Varav insamlat ytvatten | Tusen m3 | 4 913 | 4 377 | 4 496 | 4 342 | 4 181 | 4 210 | 4 045 | 4 048 |
| Varav regnvatten | Tusen m3 | 46 | 41 | 6 | 6 | 4 | 2 | 4 | 7 |
| Vattenintensitet | Liter per arbetad | ||||||||
| timme | 79 | 82 | 78 | 79 | 77 | 81 | |||
| Förändring | % | 4 | –5 | 2 | –2 | 4 | |||
| CO2 utsläpp | Tusen ton | 559 | 538 | 527 | 384 | 388 | 382 | 377 | 377 |
| Förändring | % | 17 | –4 | –2 | –27 | 1 | –1 | –1 | 0 |
| Direkt utsläpp, från fossila bränslen | Tusen ton | 260 | 242 | 221 | 217 | 203 | 196 | 195 | 196 |
| Indirekt utsläpp, från elektricitet | Tusen ton | 299 | 296 | 306 | 168 | 185 | 187 | 182 | 181 |
| CO2 intensitet | g CO2 /timme | 4 909 | 3 847 | 3 833 | 3 918 | 4 015 | 4 137 | ||
| Förändring | % | –22 | 0 | 2 | 2 | 3 | |||
| Avfall | Tusen ton | 417 | 433 | 352 | 366 | 367 | 352 | 313 | 307 |
| Förändring | % | 49 | 4 | –19 | 4 | 0 | –4 | –11 | –2 |
| Fördelning 2007–2013 | |||||||||
| Varav farligt | Tusen ton | 34 | 36 | 35 | 38 | e.t. | e.t. | e.t. | e.t. |
| Varav till deponi | Tusen ton | 358 | 366 | 292 | 307 | e.t. | e.t. | e.t. | e.t. |
| Fördelning 2014–2016 | |||||||||
| Farligt avfall till återanvändning | Tusen ton | e.t. | e.t. | e.t. | e.t. | 13 | 12 | 11 | 11 |
| Farligt avfall till annan bortskaffning | Tusen ton | e.t. | e.t. | e.t. | e.t. | 20 | 19 | 17 | 22 |
| Icke-farligt avfall till återanvändning | Tusen ton | e.t. | e.t. | e.t. | e.t. | 30 | 36 | 35 | 33 |
| Icke-farligt avfall till annan | Tusen ton | ||||||||
| bortskaffning | e.t. | e.t. | e.t. | e.t. | 304 | 285 | 250 | 240 | |
| Utsläppt processvatten | Tusen m3 | 2 166 | 2 265 | 1 942 | 2 096 | 2 104 | 2 204 | 2 234 | 2 376 |
| Förändring Utsläpp till luft |
% | 52 | 5 | –14 | 8 | 0 | 5 | 1 | 6 |
| NMVOC | ton | 62 | 61 | 66 | 64 | 61 | 62 | 57 | 57 |
| Svaveldioxid, SO2 | ton | 69 | 71 | 42 | 39 | 34 | 33 | 35 | 31 |
| Kvävedioxid, NOx | ton | 441 | 380 | 354 | 351 | 339 | 333 | 330 | 329 |
| Utsläpp till vatten | |||||||||
| Kväve | ton | 379 | 329 | 285 | 269 | 261 | 230 | 210 | 215 |
| Fosfor | ton | 1 | 12 | 21 | 33 | 37 | 34 | 32 | 33 |
| COD | ton | 201 | 170 | 259 | 208 | 195 | 151 | 171 | 194 |
| Nickel | ton | 0,2 | 0,2 | 0,3 | 0,2 | 0,3 | 0,2 | 0,2 | 0,3 |
| Krom | ton | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| FN:S MÅL 2030 |
DELMÅL | SANDVIKS BIDRAG TILL FN:S GLOBALA MÅL | SIDA | |
|---|---|---|---|---|
| Hälsa och välbefinnande |
3.3 3.9 |
VÅRT ERBJUDANDE: Sandviks batteridrivna utrustning under jord bidrar till att minska de potentiella effekterna av dieselpartiklar (DPM) och andra utsläpp från motorer under jord genom lanseringen av till exempel Sandvik DD422iE automatiserad borrigg samt Sandvik LH307B lastare. |
24 home.sandvik |
|
| VÅR VERKSAMHET: Sedan över 10 år tillbaka är Sandvik en del av programmet SHWAP i södra Afrika. Syftet med programmet är att minska antal fall av hiv/aids bland våra medarbetare och deras familjer, främst genom förebyggande åtgärder. |
||||
| Jämställdhet | 5.1 | VÅR VERKSAMHET: Både vår uppförandekod och vår uppförandekod för leverantörer förbjuder diskriminering av kvinnor och diskriminering på andra grunder. Vi har |
31 | |
| 5.c | antagit riktlinjer och processer för att stärka kvinnors egenmakt. Mångfald och inkludering är viktiga områden för Sandvik som följs upp noga. |
home.sandvik | ||
| Hållbar energi för alla |
7.2 7.3 |
VÅRT ERBJUDANDE: Belagda band för bipolära plattor till bränsleceller som kan användas både i mobila (tex vätgasbilar) och stationära vätgaslösningar som en ren energikälla. Sanicro™ 25 är nästa generations legering för att klara extrem värme och är avgörande för nästa generations kraftverk. Effektiviteten går från cirka 35 % till >50 % genom ökat tryck och temperatur, vilket minskar CO₂-utsläppen avsevärt. |
home.sandvik | |
| VÅR VERKSAMHET: Till våra större produktionsanläggningar i Europa köper vi sedan 2013 energi från förnybara energikällor, och minskar därigenom koncernens koldioxidutsläpp med 20 %. Vi arbetar ständigt för att förbättra energieffektiviteten i vår produktion samt i våra produkter och tjänster. |
36 | |||
| Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk |
8.7 8.8 |
VÅRT ERBJUDANDE: AutoMine®, en gruvautomationslösning, flyttar människor från riskområden till en säkrare och hälsosammare miljö utan att det påverkar produktionseffektiviteten. |
home.sandvik | |
| tillväxt | VÅR VERKSAMHET: Anständiga arbetsvillkor är en uttalad förutsättning i såväl vår uppförandekod som i vår uppförandekod för leverantörer. Vi respekterar ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, samt principerna 4, 5 och 6 i FN:s Global Compact. Vi har ett strikt förbud mot tvångs-, slav- och barnarbete. Säkerheten för våra medarbetare och entreprenörer är ett högt prioriterat område för Sandvik, med en nollvision.Vi har sänkt vår olycksfallsfrekvens för sjunde året i rad till 1,6. |
30, 34 | ||
| Hållbar industri, innovationer och |
9.4 | VÅRT ERBJUDANDE: PrimeTurning™ är en helt ny metod som möjliggör svarvning i alla riktningar. Med den kan kunderna dubbla hastigheten och |
21 | |
| infrastruktur | matningshastigheterna, med snabbare spånavverkning, vilket betyder fler komponenter per körning. Den ökade produktiviteten är betydande, mer än 50 % jämfört med traditionell svarvning. Smart Powder Solutions design minskar marina utsläpp genom en dieselmotor med dubbelt bränsle som drivs med både diesel och naturgas, vilket både förbättrar effektiviteten och minskar utsläppen av koldioxid. Sandvik Hiflex® precisionsbandstål är konstruerat för tillverkning av kompressorventiler för nästa generations kompressorer. Sandvik Hiflex® precisionsbandstål bidrar till att förbättra kompressorns effektivitet, öka livslängden |
home.sandvik | ||
| och minska bullernivån. | 37 | |||
| VÅR VERKSAMHET: Att använda eldfast slaggbildande medel i stålverket är nu på väg att implementeras som en standardrutin. |
||||
| Hållbar konsumtion och |
12.2 | VÅRT ERBJUDANDE: Vi har omfattande system för återvinning av naturresurser och råvaror för att ständigt öka volymen återvunnet material. Vi köper tillbaka |
37 | |
| produktion | 12.4 12.5 |
begagnade hårdmetallverktyg från våra kunder och omvandlar dem till grundläggande råmaterial i ett omfattande återvinningsprogram. Detta minskar energiförbrukningen betydligt, samt ger lägre koldioxidutsläpp och mindre avfall. Vår mobila slipkontainer ökar livslängden på borrarna, minskar kostnaderna för dem, |
home.sandvik | |
| minskar utsläpp liksom miljömässig och mänsklig koboltexponering. VÅR VERKSAMHET: Cirkularitet är en viktigt aspekt för Sandvik. Vi har system på plats för att minska och innesluta kemikalier för att förhindra skador på människor och omgivning. Vi har ett antal initiativ som syftar till att omvandla avfall till råvaror som kan användas i andra processer. |
37 | |||
| Bekämpa klimat förändringarna |
13.1 | VÅRT ERBJUDANDE: Borriggen Sandvik DD422iE®, en miljömässigt ansvarsfull lösning, leder till färre partiklar (NOx) och andra utsläpp under jord. Hi-Flex ventilstål hjälper våra kunder att minska energiåtgången och skapa effektivare luftkonditioneringsapparater och kylskåp, vilket leder till minskade CO₂-utsläpp. |
home.sandvik | |
| VÅR VERKSAMHET: Minskade koldioxidutsläpp är en hög prioritet för Sandvik och vi investerar i gröna lösningar. Till våra större produktionsanläggningar i Europa köper vi sedan 2013 energi från förnybara energikällor, och minskar därigenom koncernens koldioxidutsläpp med 20 %. |
36 |
| GENERELLA STANDARDUPPLYSNINGAR |
Sida | Kommentarer och avvikelser |
||
|---|---|---|---|---|
| Strategi och analys | ||||
| G4-1 | Koncernchefens kommentar | 4-5 | ||
| Organisationsprofil | ||||
| G4-3 | Organisationens namn | 2, 58 | ||
| G4-4 | Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster | 2-3, 12-29, 50-53 | ||
| G4-5 | Huvudkontorets lokalisering | 58 | ||
| G4-6 | Antal länder där organisationen är verksam | 2, 100–104 | ||
| G4-7 | Ägarstruktur och bolagsform | 58 | ||
| G4-8 | Marknader | 1, 3, 12-29, | ||
| 100–104 | ||||
| G4-9 | Organisationens storlek | 1-3, 31-32, 58, | ||
| 138 | ||||
| G4-10 | Antal medarbetare | 31, 48, 138 | Data uppdelat per kön finns | |
| inte tillgänglig för inhyrda medarbetare |
||||
| G4-11 | Medarbetare som omfattas av kollektivavtal | 33 Data med specifika siffror ej | ||
| tillgängligt | ||||
| G4-12 | Beskrivning av organisationens leverantörskedja | 39 Information om leverantörs | ||
| kedjans storlek ej tillgänglig | ||||
| G4-13 | Väsentliga förändringar under redovisningsperioden | 4-5, 8-9 | ||
| G4-14 | Försiktighetsprincipen | 36-37, 49 | ||
| G4-15 | Externt utvecklade ekonomiska, miljörelaterade samt sociala | 1, 4-5, 30, 128 | ||
| deklarationer, principer eller andra initiativ vilka organisationen har | ||||
| undertecknat eller följer | ||||
| GENERELLA STANDARDUPPLYSNINGAR | G4-16 | Medlemskap i organisationer | 1, 128 | |
| Identifierade väsentliga aspekter och avgränsningar | ||||
| G4-17 | Företag som redovisas i organisationens koncernredovisning | 128 | ||
| G4-18 | Definition av rapportens innehåll | 128-130 | ||
| G4-19 | Väsentliga aspekter | 129-131 | ||
| G4-20 | Väsentliga aspekter inom organisationen | 130-131 | ||
| G4-21 | Väsentliga aspekter utanför organisationen | 130-131 | ||
| G4-22 | Ändrad information | 144 | ||
| G4-23 | Väsentliga förändringar i omfattning eller avgränsning jämfört med | 144 | ||
| tidigare redovisningsperioder | ||||
| Intressentrelationer | ||||
| G4-24 | Intressentgrupper som organisationen varit i dialog med | 128 | ||
| G4-25 | Princip för urval av intressenter | 128 | ||
| G4-26 | Organisationens metoder för dialog med intressenterna | 128 | ||
| G4-27 | Ämnen och frågor som framkommit i dialog med intressenterna | 128 | ||
| Redovisningsprofil | ||||
| G4-28 | Redovisningsprofil | Insida omslag, | ||
| 128 | ||||
| G4-29 | Datum för senaste redovisningen | 128 | ||
| G4-30 | Redovisningscykel | 128 | ||
| G4-31 | Kontaktperson för frågor gällande rapporten | 151 | ||
| G4-32 | GRI-index | 141-143 | ||
| G4-33 | Extern granskning | 145 | ||
| Styrning | ||||
| G4-34 | Organisationens bolagsstyrning | 30, 58-63 | ||
| Etik och integritet | ||||
| G4-56 | Värderingar, principer, standarder samt uppförandekod | 6, 30, 38, 58, 136–137 |
| SPECIFIKA | Kommentarer | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| STANDARDUPPLYSNINGAR Ekonomisk påverkan |
DMA | Sida 46-63 |
och avvikelser | ||||||||
| EC1 | Direkt ekonomisk värde skapat och distribuerat | 139 | |||||||||
| EFTERLEVNAD (ARBETE MOT MUTOR OCH KORRUPTION, EFTERLEVNAD AV HANDELSREGLER, PERSONUPPGIFTER) | |||||||||||
| Arbete mot korruption | DMA | 30, 38, 131-133, | |||||||||
| SO3 | Totalt antal och andel (i procent) av verksamheter som har bedömts i fråga om risker hänförliga till korruption, samt de väsentliga risker som har identifierats |
136-137 38, 136-137 |
|||||||||
| SO4 | Information om och utbildning i policyer och rutiner mot korruption | 38, 136–137 | Värdet är konsoliderat för hela koncernen |
||||||||
| Efterlevnad (Miljöpåverkan) |
DMA | 30, 36-37, 132 133, 136-137 |
|||||||||
| EN29 | Det sammanlagda värdet av betydande böter, och antalet icke monetära sanktioner på grund av brott mot miljölagstiftning och bestämmelser |
111-112 | |||||||||
| Efterlevnad (produkt) | DMA | 132-135 | |||||||||
| PR9 | Det sammanlagda värdet av betydande böter för brott mot lagar, regler och förordningar gällande tillhandahållandet och användningen av produkter och tjänster |
111-112 | |||||||||
| Efterlevnad (social påverkan) |
DMA | 132 | |||||||||
| SO8 | Det sammanlagda värdet av betydande böter och antalet icke- monetära sanktioner för brott mot lagar, regler och förordningar |
111-112 | |||||||||
| HÅLLBAR LEVERANTÖRSHANTERING | |||||||||||
| Barnarbete | DMA | 30, 33, 39, 131 133, 136-137 |
|||||||||
| EKONOMISK PÅVERKAN | HR5 | Verksamheter och leverantörer där en väsentlig risk för barn arbete har identifierats, och åtgärder som vidtagits för att bidra till att avskaffa barnarbete |
30, 39, 136-137 | ||||||||
| Tvångsarbete | DMA | 30, 33, 39, 131 | |||||||||
| HR6 | Verksamheter och leverantörer där en väsentlig risk för tvångs arbete och obligatoriskt arbete har identifierats, och åtgärder som vidtagits för att bidra till att avskaffa alla former av tvångsarbete eller obligatoriskt arbete |
133, 136-137 30, 39, 136-137 |
|||||||||
| Bedömning av leverantörer vad gäller |
DMA | 33, 39, 131-133, 136-137 |
|||||||||
| mänskliga rättigheter HR10 |
Andel (i procent) av nya leverantörer som granskades utifrån kriterier gällande efterlevnaden av mänskliga rättigheter |
39, 136-137 | Siffror i procent ej tillgängliga |
||||||||
| Bedömning av leverantörer vad gäller arbetsförhållanden |
DMA | 33, 39, 131-133, 136-137 |
|||||||||
| LA14 | Andel (i procent) av nya leverantörer som granskades utifrån kriterier gällande arbetsförhållanden |
39, 136-137 | Siffror i procent ej tillgängliga |
||||||||
| Bedömning av leverantörer gällande påverkan på samhället |
DMA | 33, 39, 131-133, 136-137 |
|||||||||
| SO9 | Andel (i procent) av nya leverantörer som granskades utifrån kriterier gällande påverkan på samhället |
39, 136-137 | Siffror i procent ej tillgängliga |
||||||||
| Bedömning av leverantörer vad gäller miljöpåverkan |
DMA | 39, 131-133, 136-137 |
|||||||||
| EN32 | Andel (i procent) av nya leverantörer som granskades utifrån kriterier gällande miljömässig påverkan |
39, 136-137 | Siffror i procent ej tillgängliga |
| SPECIFIKA STANDARDUPPLYSNINGAR (FORTS.) |
Sida | Kommentarer och avvikelser |
||
|---|---|---|---|---|
| ENERGI, UTSLÄPP OCH KLIMATFÖRÄNDRINGAR | ||||
| Energi | DMA | 36-37, 131, 136-137 |
||
| EN3 | Organisationens energianvändning | 139 | Data ej uppdelat per typ | |
| EN5 | Energiintensitet | 139 | ||
| Utsläpp | DMA | 36-37, 131, 136-137 |
||
| EN15 | Direkta utsläpp av växthusgaser | 139 | Inga uppgifter om biogena koldioxidutsläpp |
|
| EN16 | Indirekta utsläpp (energi) av växthusgaser | 139 | ||
| EN18 | Utsläpp av växthusgaser (intensitet) | 139 | ||
| MILJÖPÅVERKAN | EN21 | NOX, SO2, samt andra väsentliga luftföroreningar | 139 Inga uppgifter om POP, HAP, eller partiklar i atmosfären |
|
| ANVÄNDNING, ÅTERANVÄNDNING OCH ÅTERVINNING AV MATERIAL OCH NATURRESURSER | ||||
| Material | DMA | 36-37, 131, 136-137 |
||
| EN1 | Materialanvändning i vikt eller volym | 36-37, 136-137, 139 |
Uppgifter om packmaterial ej tillgängliga |
|
| EN2 | Återvunnet material i procent av materialanvändning | 1, 7, 18-29, 36-37, 136-137, 139 |
||
| Vatten | DMA | 36-37, 136–137 | ||
| EN8 | Total vattenanvändning per källa | 139 | ||
| Avfall | DMA | 36-37, 136–137 | ||
| EN23 | Total avfallsvikt, per typ och avfallshanteringsmetod | 139 Detaljerad information om avfallshanteringsmetod ej tillgänglig |
||
| MÅNGFALD OCH INKLUDERING | ||||
| Mångfald och | DMA | 4-5, 8-9, 31-33, | ||
| jämställdhet | 131, 136-137 | |||
| LA12 | Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av anställda per anställningskategori efter kön, åldersgrupp, minori tetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer |
18, 22, 26, 138 | ||
| HÄLSA OCH SÄKERHET | ||||
| Hälsa och säkerhet i arbetet |
DMA | 4-5, 34-35, 132, 136-137 |
||
| SOCIAL PÅVERKAN | LA6 | Typ av skada och skadefrekvens, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region och per kön |
34-35, 136-137, 138 |
Uppgifter per kön ej tillgängliga |
| ATTRAHERA, UTVECKLA OCH BEHÅLLA MEDARBETARE | ||||
| Anställning | DMA | 4-5, 8-9, 31-32, 136-137 |
||
| LA1 | Totalt antal och andel nyanställda och personalomsättning, per åldersgrupp, kön och region |
136-137, 138 | Uppgifter per region ej tillgängliga |
|
| Utbildning | DMA | 31-33 | ||
| LA11 | Andel anställda (i procent) som får regelbunden resultatutvärdering och karriärutveckling efter kön och anställningskategori |
31-32, 138 | Uppgifter per kön och anställningskategori ej tillgängliga |
Redovisningen av Sandviks hållbarhetsarbete baseras på FN:s Global Compacts krav på rapportering om framsteg samt Global Reporting Initiative (GRI). Den här rapporten är i enlighet med GRI G4 (nivå Core). En del av den information som under tidigare år funnits i rapporteringen har inte bedömts vara av väsentlig art, och ingår därför inte i årets rapport. Hållbarhetsinformationen i Årsredovisningen har granskats av externa revisorer i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information.
Vid definition av redovisningens innehåll har GRI:s vägledning med tillhörande principer om redovisningens innehåll tillämpats. Redovisningen avser verksamhetsåret 2017 och omfattar hela koncernens verksamhet, inklusive dotterbolag och avvecklad verksamhet, dock inte intressebolag och samriskbolag.
Medarbetarstatistik som rör ålder, personalomsättning, nyanställningar, deltid/heltid och kön är hämtad från vårt koncerngemensamma HR-system, vilket omfattar 98 % av Sandviks medarbetare. Dessa siffror sammanställs på årsbasis. Finansiella uppgifter och personalstatistik som inte omnämns ovan kommer från det finansiella rapporteringssystemet. Uppgifter om miljö, hälsa och säkerhet kommer från vårt EHS-rapporteringssystem, där rapporteringen görs varje månad för säkerhetsrelaterade indikatorer och varje kvartal för de delar som rör miljönyckeltal. Kompletterande uppgifter samlas in och sammanställs manuellt en gång om året, och osäkerheten kring kvaliteten på dessa uppgifter är därför högre. Siffrorna rundas av i högre grad för att hantera denna högre grad av osäkerhet. I de fall där det förekommer avgränsningar i rapporten så beskrivs detta i texten.
I beräkningarna av koldioxidutsläpp inkluderas inte utsläpp från transporter av råvaror och färdiga produkter samt resor. För merparten av våra produktionsanläggningar har specifika omvandlingsfaktorer för att beräkna indirekta koldioxidutsläpp erhållits från leverantörerna av den el som används på anläggningarna. I övriga fall har omvandlingsfaktorer från International Energy Agency Dataservice använts. För majoriteten av de europeiska enheterna är omvandlingsfaktorn satt till noll, med hänvisning till systemet för ursprungsgarantier. Rapportering av avfallsmängder förändrades 2014 till att skilja mellan a) farligt och icke-farligt avfall, och b) om avfallet skickats till återanvändning (inklusive återvinning) eller till annan avyttring.
Den tidigare metoden innebar att avfall rapporterades som total mängd avfall a) varav farligt och/eller b) varav skickat till deponi. Konsekvensen av denna förändring är att detaljerade uppgifter om avfall endast kan användas för indikativa jämförelser mellan åren fram till 2013 och åren från 2014 och framåt. Det är däremot möjligt att jämföra den totala mängden avfall mellan alla år.
Arbetade timmar som används vid beräkning av olycksfallsfrekvens baserades på ett antagande om 2000 arbetade timmar per anställd och år för åren 2008–2011, och på faktiskt antal arbetstimmar från 2012 och framåt.
De sammanställda nyckeltalen baseras på information så som den var tillgänglig vid senaste årsbokslut, vilket kan innebära att historiska siffror justerats.
Koncernens utfall i relation till koncernens mål mäts med relevanta indikatorer och nyckeltal. Siffrorna som anges utgör, om inte annat anges, de ackumulerade värdena för 2017 från samtliga aktiva rapporterande enheter.
Under året beslutades ett nytt koncept för uppföljning av miljömål. I den här rapporten har målen behållits i sin tidigare form. Med anledning av detta är det viktigt att notera att de miljörelaterade nyckeltalen uttrycktes i relation till arbetade timmar. Sedan de tidigare målen beslutades har antalet arbetade timmar sjunkit kraftigt. En starkt bidragande orsak till detta är att ett produktivitetsmål införts i företaget. På grund av utformningen av dessa nyckeltal har företaget fått två mätetal som utvecklas åt motsatt håll i relation till en förändring av arbetade timmar. Därför har vi valt att komplettera de miljörelaterade nyckeltalen med att även visa utvecklingen i relation till fakturerad försäljning.
REVISORS RAPPORT ÖVER ÖVERSIKTLIG GRANSKNING AV SANDVIK AB:S HÅLLBARHETSREDOVISNING SAMT YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN
Till Sandvik AB, org. nr 556000-3468
Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören i Sandvik AB att översiktligt granska Sandvik AB:s hållbarhetsredovisning för år 2017. Sandvik har definierat hållbarhetsredovisningen som även är den lagstadgade hållbarhetsrapporten på sidan 128 i detta dokument.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan 144 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av Sandviks egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra
analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.
Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Sandvik AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och verkställande direktören valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.
Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och verkställande direktören angivna kriterierna.
En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 6 mars 2018
KPMG AB
Joakim Thilstedt Karin Sivertsson Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR
Född 1959. Styrelseordförande sedan 2015. Ordförande i ersättningsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Verkställande direktör och koncernchef i ASSA ABLOY sedan 2005. Verkställande direktör och koncernchef i Nilfisk-Advance 2001–2005 och olika befattningar inom Atlas
Copco 1983–2001. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i
ASSA ABLOY AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 260 000 samt 1 000 000 köpoptioner.
Född 1951. Styrelseledamot sedan 2015. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Magisterexamen i fysik och kandidatexamen i matematik, fysik och geovetenskap. Chief Information Officer på F. Hoffmann-La Roche Ltd 2002–2012, Technology Director vid Barclaycard 1999–2002 och olika befattningar inom ServiceNet, USA, BOC (numera Linde), Cable & Wireless Business Networks och Unilever plc. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Iron Mountain Inc och AVEVA Group plc. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 10 000.
Född 1962. Styrelseledamot sedan 2015. Ordförande i revisionsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Vice verkställande direktör i L E Lundbergföretagen AB sedan 1997 och verkställande direktör i L E Lundberg Kapitalförvaltning AB sedan 1995.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Hufvudstaden AB.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 20 000.
Född 1963. Styrelseledamot sedan 2017. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Magisterexamen i finans och företagsekonomi. CFO och Group Executive Vice President på Vestas Wind Systems A/S sedan 2013. CFO på Gambro AB 2009–2012, CFO på Autoliv Inc. 2008–2009 samt olika befattningar inom Volvo 1996–2008, inklusive CFO och Senior Vice President Finance & Strategy på Volvo Construction Equipment Corporation.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i SSAB AB.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 2 500.
Född 1957. Styrelseledamot sedan 2011. Medlem i ersättningsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Senior rådgivare för Skanska sedan 1 januari 2018. Verkställande direktör i Skanska AB 2008–2017 samt olika chefsbefattningar inom BPA (nuvarande Bravida) 1995–2000.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Skanska AB (till 1 januari 2018). Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 5 000.
Född 1959. Styrelseledamot sedan 2016. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Verkställande direktör och koncernchef i Sandvik AB sedan 2015. Verkställande direktör och koncernchef i Wärtsilä Corporation 2011–2015, olika befattningar inom Atlas Copco 1998–2011, inklusive vice verkställande direktör i Atlas Copco AB och chef för affärsområde Construction and Mining Technique, chef för Nordhydraulic på Nordwin AB 1995–1998 och olika befattningar inom ESAB 1985–1995.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Danfoss A/S.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 95 216.
Uppgifterna avseende styrelseuppdrag och innehav av aktier avser 31 december 2017. Nuvarande styrelseuppdrag avser uppdrag i bolag eller organisationer utanför Sandvik-koncernen.
Född 1970. Styrelseledamot sedan 2016. Medlem i revisionsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. Verkställande direktör och
koncernchef i AB Industrivärden sedan 2015. Investeringsansvarig och sedermera partner i IK Investment Partners 1998–2015 och konsult på Bain & Company 1997–1998.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i AB Industrivärden, AB Volvo och Telefonaktiebolaget LM Ericsson.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 5 000 (förvärvade 12 februari 2018).
Född 1948. Styrelseledamot sedan 2010. Medlem i ersättningsutskottet och
revisionsutskottet. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör och civilekonom. Verkställande direktör och koncernchef i Autoliv Inc. 1999–2007, Gränges AB 1994–1999 och ESAB 1991–1994 samt olika befattningar inom ESAB och ASEA 1972–1991.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i SSAB AB, AB Volvo och Stena AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 180 000.
Född 1966. Styrelseledamot sedan 2006 (arbetstagarrepresentant, IF Metall). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Ordförande i IF Metalls klubb, Sandvik Materials Technology. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1986.
Nuvarande styrelseuppdrag: –
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 2 889.
Född 1975. Styrelseledamot sedan 2016 (arbetstagarrepresentant, Unionen/Ledarna/ Sveriges Ingenjörer).
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Gymnasieingenjör - maskinteknik. Ordförande i Unionen Sandvik Sverige och Unionen Coromant & Machining Solutions. Olika inköpsbefattningar inom Sandvik 2000–2010 och befattningar rörande produktion och logistik inom Scania 1995–2000.
Nuvarande styrelseuppdrag: – Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 3 560.
Född 1962. Styrelsesuppleant sedan 2012 (arbetstagarrepresentant, IF Metall). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Ordförande i Metallklubben Sandvik Coromant, Gimo. Olika operatörsbefattningar inom Gimoverken, Sandvik Coromant, sedan 1984. Byggnadsfirma Anders Diös 1980–1984. Nuvarande styrelseuppdrag: – Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 612.
Född 1974. Styrelsesuppleant sedan 2015 (arbetstagarrepresentant, Unionen/Ledarna/ Sveriges Ingenjörer).
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör och teknologie doktor kemiteknik. Hållbarhetsspecialist på Sandvik Materials Technology sedan 2017. Specialist FoU, Sandvik Materials Technology, 2010–2017. Forskare och postdoc på Risø DTU, Danmark, 2007–2010 och teknisk specialist på Spectral Solutions AB
2005–2007. Nuvarande styrelseuppdrag: –
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Född 1941. Styrelseordförande i Sandvik AB 1983–2002.
Född 1969. Sekreterare i styrelsen sedan 2014. Chefsjurist, Sandvik AB, sedan 2014.
Huvudansvarig revisor: Joakim Thilstedt, född 1967. Auktoriserad revisor.
Andra revisionsuppdrag: Huvudansvarig revisor för, bland andra, Ahlsell AB, Holmen AB, Hufvudstaden AB, LE Lundbergföretagen AB och Modern Times Group MTG AB.
Född 1959. Verkställande direktör och koncernchef, Sandvik AB, sedan 2015.
Civilingenjör. Verkställande direktör och koncernchef i Wärtsilä Corporation 2011–2015, olika befattningar inom Atlas Copco 1998–2011, inklusive vice verkställande direktör i Atlas Copco AB och chef för affärsområde Construction and Mining Technique, chef för Nordhydraulic på Nordwin AB 1995–1998 och olika befattningar inom ESAB 1985–1995.
Styrelseledamot i Sandvik AB och Danfoss A/S. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 95 216.
Född 1977. Kommunikationsdirektör, Sandvik AB, sedan 2013.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Magisterexamen i geologi och journalistik. Olika befattningar inom Sandvik sedan 2006, inklusive chef för kommunikation och marknadsföring på Sandvik Coromant och internkommunikations-
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 8 284.
Född 1965. Chef för affärsområde Sandvik Materials Technology sedan 1 november 2017. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1990, inklusive chef för affärsutveckling, chef för produktionsstrategi och produktionsdirektör i Sandvik Coromant samt chef för Primary Products i Sandvik Materials Technology. Nuvarande styrelseuppdrag: – Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 6 438.
Född 1962. Ekonomi- och finansdirektör, Sandvik AB, sedan 2016.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. Ekonomi- och finansdirektör på AB Electrolux 2012–2016, ekonomi- och finansdirektör på ASSA ABLOY AB 2006–2012, ekonomioch finansdirektör på Seco Tools AB 2002–2006 och olika positioner inom ABB 1987–2002. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Millicom International Cellular S.A. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 20 964.
Född 1963. Chef för affärsområde Sandvik Mining and Rock Technology sedan 2016. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Chef för affärsområde Sandvik Mining 2015–2016, tillförordnad verkställande direktör och koncernchef för BE Group 2014– 2015, verkställande direktör och koncernchef för Munters AB 2006–2014, olika befattningar inom Atlas Copco 1994–2006 och olika befattningar inom Seco Tools 1988–1994.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i branschorganisationen Svemin. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående):
9 995.
Född 1967. Chef för affärsområde Sandvik Machining Solutions sedan 1 april 2017. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör och magisterexamen i ekonomi. AMP från INSEAD, Frankrike. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1992, inklusive chef för Sandvik Coromant och chef för Sandvik Hard Materials.
Nuvarande styrelseuppdrag: –
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 12 483.
Född 1970. Personaldirektör, Sandvik AB, sedan 2016.
Magisterexamen i ekonomi. Olika befattningar inom HR och organisationsutveckling inom Sandvik sedan 2004 och konsult vid Cap Gemini 1999–2003.
Nuvarande styrelseuppdrag: – Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående):
9 400.
Född 1969. Chefsjurist, Sandvik AB, sedan 2014. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand.-examen från Sverige och Nederländerna. Olika befattningar inom Securitas 2009–2014, inklusive chefsjurist, inom Elekta AB 1999–2009, inklusive chefsjurist, och advokatbyrån Lagerlöf & Leman 1996–1999. Nuvarande styrelseuppdrag: –
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 9 101.
Medlemmar som frånträdde koncernledningen under 2017: Petra Einarsson (chef för affärsområde Sandvik Materials Technology) Jonas Gustavsson (chef för affärsområde Sandvik Machining Solutions)
Uppgifterna avseende styrelseuppdrag och innehav av aktier avser 31 december 2017. Nuvarande styrelseuppdrag avser uppdrag i bolag eller organisationer utanför Sandvik-koncernen.
Årsstämma kommer att hållas fredagen den 27 april 2018 kl. 15:00 på Göransson Arena, Sätragatan 21, Sandviken.
Aktieägare som vill delta i stämman ska: - dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken lördagen den 21 april 2018 (eftersom avstämningsdagen infaller på en lördag måste dock aktieägare vara införd i aktieboken redan fredagen den 20 april 2018), - dels anmäla sitt deltagande i stämman till bolaget senast måndagen den 23 april 2018.
Anmälan om deltagande i stämman ska göras på bolagets hemsida home.sandvik, per telefon 026-26 09 40 vardagar kl. 09:00–16:00 eller genom brev till adress Computershare AB, "Sandviks årsstämma", Box 610, 182 16 Danderyd.
Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste fredagen den 20 april 2018 hos Euroclear Sweden AB tillfälligt ha inregistrerat aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i stämman. Observera att förfarandet också gäller beträffande aktier som ligger på banks aktieägardepå och vissa investeringssparkonton (ISK).
Vid anmälan ska namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antalet eventuella biträden uppges. Sker deltagande med stöd av fullmakt bör denna skickas till ovanstående adress före stämman.
Styrelsen föreslår att årsstämman 2018 ska besluta om utdelning med 3,50 kronor per aktie.
Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås onsdagen den 2 maj 2018. Om förslaget antas av årsstämman beräknas utdelningen betalas ut måndagen den 7 maj 2018. Utdelningen skickas till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i särskild förteckning över panthavare med flera. För att underlätta utdelningsredovisningen bör aktieägare som ändrat adress meddela detta till sin bank i god tid före avstämningsdagen.
Årsredovisningen är tillgänglig på home.sandvik, där den även kan beställas i tryckt form.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året.
Resultat före finansiella poster och skatt.
Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande i relation till totalt kaptital.
Räntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive nettoavsättningar för pensioner) med avdrag för likvida medel, dividerat med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.
Intäkterna i det senaste kvartalet uppräknat till årstakt dividerat med genomsnittligt rörelsekapital.
Summan av lager, kundfordringar och leverantörskrediter samt övriga kortfristiga icke räntebärande fordringar och skulder exklusive skattefordringar och skatteskulder.
Genomsnittligt rörelsekapital för de senaste fyra kvartalen, dividerat med intäkterna de senaste tolv månaderna.
Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av fyra kvartals genomsnitt för sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital definieras som totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.
Årets koncernresultat i procent av fyra kvartals genomsnitt för eget kapital.
Rörelseresultat med tillägg för finansiella intäkter i procent av fyra kvartals genomsnitt för totalt kapital.
Orderingång för en period hänförs till värdet av alla erhållna order med omedelbar leverans och för order med framtida leverans där leveransdatum och kvantiteter har bekräftats.
Allmänna försäljningsavtal inkluderas enbart när en slutlig överenskommelse gjorts och konfirmerats. Servicekontrakt ska inkluderas i orderingången med hela den
bindande kontraktssumman vid kontraktets undertecknande. Orderingång för en period ska även inkludera alla förändringar i orderstocken så som annulleringar, prisförändringar som påverkar orderstocken och kreditnotor utfärdade under perioden.
Antal frånvaroolyckor per miljon arbetade timmar.
Resultat per aktie omfattar rapporterat resultat för koncernen totalt.
Förbättrat rörelseresultat, exklusive effekter från ändrade valutakurser, jämförelsestörande poster2 för koncernen och metallpriseffekter till följd av omvärdering av lager inom Sandvik Materials Technology. Måttet beräknas på kvarvarande verksamheter exklusive Other Operations.
Nettoskulden beräknas för koncernen totalt och omfattar räntebärande kort- och långfristiga skulder med avdrag för likvida medel, dividerat med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande. Exkluderar större förvärv.
Förbättring i avkastning på sysselsatt kapital beräknas med avkastning på sysselsatt kapital för år 2015 som bas. Rörelseresultatet exkluderar jämförelsestörande poster.
Måttet beräknas på kvarvarande verksamheter exklusive Other Operations.
Har du synpunkter på vår årsredovisning, är du välkommen att höra av dig till oss på Group Communications, +46 8 456 11 00 eller [email protected]
För kommentarer eller frågor gällande informationen om hållbarhet kontakta Sustainable Business, +46 8 456 11 00 eller via [email protected]
1) CAGR Compound annual growth rate, genomsnittlig årlig tillväxt.
2) Jämförelsestörande poster: stora förvärv eller försäljningar, omstruktureringskostnader och nedskrivningar.
| 2008 | 2009 | 2010 | 20111 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter, MSEK | 92 654 | 71 937 | 82 654 | 94 084 | 98 529 | 87 328 | 88 821 | 90 822 | 84 430 | 93 985 |
| Förändring % | +7 | –22 | +15 | +14 | +5 | –11 | +2 | +2 | –7 | +11 |
| varav organisk, % | +5 | –30 | +17 | +20 | +5 | –7 | –2 | –6 | –6 | +10 |
| varav struktur, % | +2 | 0 | +1 | 0 | 0 | 0 | +2 | 0 | 0 | 0 |
| varav valuta, % | 0 | +10 | –2 | –5 | 0 | –5 | +2 | +8 | –1 | +1 |
| Rörelseresultat, MSEK | 12 794 | –1 412 | 11 029 | 10 148 | 13 490 | 8 638 | 10 120 | 6 062 | 9 657 | 18 037 |
| % av intäkter | 14 | –2 | 13 | 11 | 14 | 10 | 11 | 7 | 11 | 19 |
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, MSEK |
10 577 | –3 472 | 9 412 | 8 179 | 11 516 | 6 753 | 8 264 | 4 059 | 7 996 | 16 966 |
| % av intäkter | 11 | –5 | 11 | 9 | 12 | 8 | 9 | 4 | 9 | 18 |
| Årets koncernresultat, MSEK | 7 836 | –2 596 | 6 943 | 5 861 | 8 107 | 5 008 | 5 992 | 2 194 | 5 468 | 13 183 |
| Eget kapital1, MSEK | 36 725 | 29 957 | 33 813 | 31 264 | 32 536 | 33 610 | 36 672 | 34 060 | 39 290 | 48 771 |
| Soliditet1, % | 36 | 33 | 38 | 32 | 31 | 36 | 34 | 34 | 38 | 46 |
| Nettoskuldsättningsgrad2 3, ggr | 0,9 | 1,0 | 0,7 | 0,7 | 0,8 | 0,9 | 1,0 | 1,0 | 0,7 | 0,3 |
| Kapitalomsättningshastighet2, % | 101 | 73 | 92 | 100 | 97 | 89 | 89 | 86 | 83 | 93 |
| Likvida medel, MSEK | 4 998 | 7 506 | 4 783 | 5 592 | 13 829 | 5 076 | 6 327 | 6 376 | 8 818 | 12 724 |
| Avkastning på eget kapital1, % | 24,8 | –7,9 | 22,1 | 18,5 | 25,3 | 15,3 | 17,4 | 6,2 | 15,2 | 31,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital1, % | 19,9 | –1,3 | 17,4 | 16,0 | 19,8 | 12,6 | 13,4 | 7,9 | 12,9 | 23,9 |
| Investeringar i anläggningar, MSEK | 6 634 | 4 006 | 3 378 | 4 994 | 4 820 | 4 185 | 4 703 | 4 161 | 3 691 | 3 578 |
| Investeringar totalt, MSEK | 7 766 | 6 161 | 4 493 | 5 332 | 4 859 | 4 674 | 7 537 | 4 168 | 3 722 | 3 578 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK |
9 335 | 11 792 | 12 149 | 7 764 | 11 892 | 5 133 | 9 515 | 11 952 | 12 032 | 14 286 |
| Kassaflöde, MSEK | 2 764 | 2 471 | –2 642 | 907 | 8 450 | –8 656 | 1 039 | 79 | 2 288 | 3 963 |
| Antal medarbetare, 31 december | 50 028 | 44 355 | 47 064 | 50 030 | 48 742 | 47 338 | 47 318 | 45 808 | 43 732 | 43 024 |
1) Jämförelsetalen från och med 2011 justerade på grund av förändrade redovisningsprinciper.
2) Jämförelsetalen från och med 2011 justerade på grund av förändrad definition. För definitioner, se sid 150.
3) Nettoskulden inkluderar från och med 2012 nettopensionsskulden.
(Alla historiska belopp är omräknade med hänsyn till splitt 5:1)
| 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat1 | 6,30 | –2,24 | 5,59 | 4,63 | 6,51 | 4,0 | 4,79 | 1,79 | 4,39 | 10,52 |
| Resultat efter utspädning2 | 6,29 | –2,24 | 5,59 | 4,63 | 6,51 | 4,0 | 4,79 | 1,79 | 4,39 | 10,50 |
| Eget kapital3 | 30,0 | 24,4 | 27,5 | 25,2 | 25,9 | 26,7 | 29,1 | 27,1 | 31,2 | 38,9 |
| Utdelning (2017 enligt förslag) | 3,15 | 1,00 | 3,00 | 3,25 | 3,50 | 3,50 | 3,50 | 2,50 | 2,75 | 3,50 |
| Direktavkastning4, % | 6,4 | 1,2 | 2,3 | 3,8 | 3,4 | 3,9 | 4,6 | 3,4 | 2,4 | 2,4 |
| Utdelningsandel5, % | 50 | – | 54 | 70 | 54 | 88 | 73 | 140 | 63 | 33 |
| Börskurser, Sandvik-aktien, årshögsta | 108 | 90 | 133 | 135 | 107 | 108 | 97 | 107 | 116 | 153,9 |
| årslägsta | 42 | 41 | 76 | 73 | 82 | 79 | 74 | 68 | 65 | 113,5 |
| vid årets slut | 49 | 86 | 131 | 84 | 103,50 | 90,70 | 76,40 | 74,05 | 112,70 | 143,7 |
| Antal aktier vid årets slut, miljoner | 1 186,30 | 1 186,30 | 1 186,30 | 1 186,30 | 1 254,40 | 1 254,40 | 1 254,40 | 1 254,40 | 1 254,40 | 1 254,4 |
| Genomsnitt antal aktier (miljoner) | 1 186,30 | 1 186,30 | 1 186,30 | 1 186,30 | 1 245,90 | 1 254,40 | 1 254,40 | 1 254,40 | 1 254,40 | 1 254,4 |
| P/E tal6 | 7,8 | – | 23,5 | 18,2 | 15,9 | 22,7 | 15,9 | 41,4 | 25,7 | 13,7 |
| Börskurs i % av eget kapital2 7 | 163 | 352 | 476 | 333 | 400 | 340 | 261 | 273 | 361 | 370 |
1) Årets resultat per aktie.
2) Årets resultat per aktie efter utspädning av utestående konvertibelprogram.
3) Jämförelsetalen från och med 2011 justerade på grund av förändrade redovisningsprinciper.
4) Utdelning dividerad med börskursen vid årets slut.
5) Utdelning dividerad med resultat per aktie.
6) Börskursen vid årets slut i relation till resultat per aktie. 7) Börskursen vid årets slut i procent av eget kapital per aktie. Kompletterande definitioner, se sid 150.
| INTÄKTER | RÖRELSERESULTAT OCH RÖRELSEMARGINAL | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2015 | 2016 | 2017 | 2015 | 2016 | 2017 | |||||
| MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | ||
| Sandvik Machining Solutions | 33 809 | 32 852 | 35 778 | 5 504 | 16 | 6 970 | 21 | 8 413 | 24 | |
| Sandvik Mining and Rock Technology | 33 131 | 31 093 | 36 547 | 2 417 | 7 | 3 206 | 10 | 5 743 | 16 | |
| Sandvik Materials Technology | 13 909 | 12 931 | 13 643 | 8 | 0 | 1 115 | 9 | 284 | 2 | |
| Other Operations | 4 976 | 4 655 | 4 936 | 489 | 10 | 545 | 12 | 4 432 | 90 | |
| Avvecklad verksamhet | 4 977 | 2 877 | 3 080 | –1 209 | –24 | –1 361 | –47 | –61 | –2 |
För ytterligare nyckeltal, se under sidan investerare på home.sandvik
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.