Annual Report • Feb 1, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Året i korthet | 1 |
|---|---|
| Detta är Sandvik | 2 |
| Sandvik från och med 2012 | 4 |
| Koncernchefens kommentar | 6 |
| Affärsidé, mål och strategier | 8 |
| Sandvik-aktien | 11 |
| Förvaltningsberättelse | |
| Marknadsläge | 14 |
| Koncernöversikt | 15 |
| Resultat, avkastning och fi nansiell ställning | 16 |
| Utvecklingen inom affärsområdena | 18 |
| Forskning och utveckling | 22 |
| Medarbetare | 24 |
| Hållbar utveckling | 26 |
| Risker och riskhantering | 27 |
| Finansiell riskhantering | 30 |
| Bolagsstyrningsrapport | 36 |
| Intern kontroll avseende fi nansiell rapportering | 42 |
| Redovisning koncernen | |
| Resultaträkning | 45 |
| Balansräkning | 46 |
| Förändringar i eget kapital | 48 |
| Kassafl ödesanalys | 49 |
| Redovisning moderbolaget | |
| Resultaträkning | 51 |
| Balansräkning | 52 |
| Förändringar i eget kapital | 54 |
| Kassafl ödesanalys | 55 |
| Väsentliga redovisningsprinciper | 56 |
| Defi nitioner | 67 |
| Notförteckning | 68 |
| Motivering till utdelningsförslag | 96 |
| Förslag till vinstdisposition | 97 |
| Revisionsberättelse | 98 |
| Hållbarhetsredovisning | 100 |
| Styrelse och revisorer | 112 |
| Koncernledning och koncernfunktioner | 114 |
| Årsstämma, utbetalning av utdelning | 115 |
| Finansiella nyckeltal | 116 |
Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 14–97.
| Årsredovisning 2011 | april 2012 |
|---|---|
| Sandviks Värld | april 2012 |
| Rapport 1:a kvartalet | 27 april 2012 |
| Årsstämma | 2 maj 2012 |
| Rapport 2:a kvartalet | 19 juli 2012 |
| Rapport 3:e kvartalet | 25 oktober 2012 |
| Rapport 4:e kvartalet | 28 januari 2013 |
Finansiell information kan beställas från: Sandvik AB Koncernstab Information 811 81 Sandviken Telefon 026-26 00 00 (vxl) e-mail: [email protected] www.sandvik.com
En ny strategisk inriktning med ett omfattande förändringsprogram och en ny koncernledning presenterades under hösten 2011.
Den nya strategin ska ge ökad tillväxt och lönsamhet. De åtgärder vi genomför ska göra oss mer målmedvetna och stärka alla affärsområden.
Läs mer på sidan 5
Sandviks fakturering uppgick till 94 084 MSEK (82 654) och resultatet efter fi nansiella poster blev 8 179 MSEK (9 412).
Läs mer på sidan 15
Förutom informationen i årsredovisningen presenteras Sandvik-koncernen i trycksaken Sandviks Värld som distribueras till aktie ägarna i april 2012. Utöver verksamhetsbeskrivningar, fi nansiella nyckeltal, mål, affärsidé, strategi med mera ger Sandviks Värld en fördjupning inom några viktiga områden. Mer information fi nns på www.sandvik.com och www.sandvik.se.
* Fast valuta för jämförbara enheter.
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | Förändring 2011/2010, % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderingång | 99 078 | 93 285 | 71 285 | 92 610 | 92 059 | +12* |
| Fakturering | 94 084 | 82 654 | 71 937 | 92 654 | 86 338 | +20* |
| Resultat efter fi nansiella poster | 8 179 | 9 412 | –3 472 | 10 577 | 12 997 | –13 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,63 | 5,59 | –2,24 | 6,30 | 7,65 | –17 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 16,0 | 17,4 | –1,3 | 19,9 | 27,0 | — |
| Avkastning på eget kapital, % | 17,3 | 22,1 | –7,9 | 24,8 | 34,4 | — |
| Operativt kassafl öde | 7 764 | 12 149 | 11 792 | 9 335 | 5 076 | –36 |
| Antal medarbetare, 31/12 | 50 030 | 47 064 | 44 355 | 50 028 | 47 123 | +6 |
* Fast valuta för jämförbara enheter.
Sandvik är en högteknologisk verkstadskoncern med avancerade produkter och en världsledande position inom utvalda områden. Koncernen hade 2011 omkring 50 000 medarbetare, försäljning i mer än 130 länder och en omsättning överstigande 94 miljarder kronor.
Sandviks verksamhet baseras på unik kompetens inom materialteknik och omfattande kunn ande om kundernas processer. Det har gett en världsledande position inom följande huvudområden:
Sandvik är fokuserat på långsiktig tillväxt och marknadsledande position inom sina utvalda nischer. För att skapa grogrund för en uthållig utveckling är verksamheten indelad i affärsområden som ansvarar för forskning och utveckling, produktion, marknadsföring och försäljning av sina respektive produkter.
Sandvik Tooling är främst inriktat på verktyg och verktygssystem för skärande metallbearbetning.
Produkterna säljs under en rad internationella varumärken som Sandvik, Sandvik Coromant, Walter, Safety, Dormer, Diamond Innovations och Wolfram.
Avancerade produkter tillverkade i hårdmetall och andra hårda material som syntetisk diamant, kubisk bornitrid, keramer samt snabbstål. Fokus ligger på att öka kundens produktivitet genom att till handahålla produkter, service och applikationskunnande.
Kunderna fi nns bland annat inom verkstads-, fl yg- och fordonsindustri, oljeoch gasutvinning samt elektronik- och medicinteknisk industri.
Världsmarknaden för verktyg inom skärande metallbearbetning samt slitdelar och komponenter i hårdmetall och andra hårda material uppskattades för 2011 till omkring 165 miljarder kronor. Mot bakgrund av osäkerheten på marknaden under de senaste åren följer en viss ökad osäkerhet i bedömningen av marknadens storlek. Den genomsnittliga årliga marknadstillväxten har långsiktigt varit 4–5 %.
Sandvik Mining and Construction är specialiserat på maskiner, verktyg och service för gruv- och anläggningsindustrin.
Affärsområdet är verksamt inom tre kundsegment: Underground Mining, Surface Mining och Construction.
Maskiner, verktyg, service och tekniska lösningar för mineralprospektering, brytning och bearbetning av berg och mineraler inom gruv- och anläggningsindustrin.
Produktprogrammet för borrning, mekanisk brytning, lastning och transport, krossning och sortering samt för demolering, återvinning och hantering av berg och mineraler är omfattande.
Produkterna används främst i gruvor och vid anläggningsarbeten över hela världen. Världsmarknaden uppskattades för 2011 till cirka 265 miljarder kronor. Den genomsnittliga, långsiktiga, årliga tillväxten för maskiner, verktyg och reservdelar är 4–6 %, medan den är högre för service.
Sandvik Materials Technology är specialiserat på högförädlade produkter i avancerade metalliska och keramiska material för krävande industrier och användningsområden. Spetskompetensen bygger på en integrerad produktionsplattform samt en världsledande metallurgi och FoUverksamhet.
Verksamheten är från och med den 1 januari 2012 indelad i fyra produktområden: Tube, Strip, Wire and Heating Technology samt Primary Products.
Högt förädlade produkter baserade på avancerade rostfria stål, speciallegeringar och titan, ugnsprodukter, värmesystem och motståndsmaterial.
Kunderna återfi nns exempelvis inom energiområdet, fl ygindustri, fordonsindustri samt kemisk och petrokemisk industri; industrisegment där höga krav ställs på säkerhet, produktivitet, kostnadseffektivitet och lång livslängd.
Världsmarknaden uppskattades till mer än 150 miljarder kronor för 2011. Den underliggande årliga tillväxten uppgår till i genomsnitt 4–6 %, men tillväxten är normalt sett högre inom energiområdet.
resultatet till cirka 1 000 MSEK.
En ny strategisk inriktning med ett omfattande förändringsprogram och en ny koncernledning presenterades under hösten 2011. Tre affärsområden blev fem med syfte att få en starkare fokusering på kärnaffärerna och en organisation med färre matriser och enklare styrsystem. Förändringarna gäller från och med 2012. Den nya organisationen och strategin ska ge full effekt 2015.
Som en konsekvens av den nya strategin och organisationen har Sandvik genomfört en översyn av koncernens fi nansiella mål. Målen skall ställas mot koncernens ambition att öka värdeskapandet och vara världsledande inom utvalda segment liksom en bedömning av global tillväxt och adekvat fi nansiell säkerhet. De uppdaterade målen för koncernen är följande:
| Årlig tillväxt, totalt | 8 % |
|---|---|
| Avkastning på sysselsatt kapital | 25 % |
| Nettoskuldsättningsgrad | <0,8 |
| Aktieutdelning | 50 % av vinst per aktie |
Olof Faxander, verkställande direktör och koncernchef.
Ola Salmén, ekonomi- och fi nansdirektör, vice verkställande direktör.
Tomas Nordahl, chef för IT, sourcing och strategi.
Anna Vikström Persson, personaldirektör.
Bo Severin, chefsjurist.
Jan Lissåker, kommunikationsdirektör.
Thomas Schulz, chef för Sandvik Construction.
Andreas Evertz, chef för Sandvik Machining Solutions.
Jonas Gustavsson, chef för Sandvik Materials Technology.
Gary Hughes, chef för Sandvik Mining.
Anders Thelin, chef för Sandvik Venture.
En utökad koncernledning är etablerad som även inkluderar Sandviks landchefer i Kina och Indien.
Sandvik Construction erbjuder högpresterande produkter, lösningar och service inom utvalda nischer i den globala anläggningsindustrin. Exempel på områden är yt- och tunnelbearbetning, mobil eller stationär krossning och sortering samt verktyg och reservdelar.
Fakturering: 9 249 MSEK Rörelsemarginal: 4 % Antal medarbetare: 3 900
Sandvik Machining Solutions är marknadsledande inom avancerade, produktivitetsförbättrande produkter och lösningar för skärande bearbetning av framförallt metaller. Verksamheten är indelad i fyra produktområden och varumärken: Sandvik Coromant, Seco Tools, Walter och Safety.
Fakturering: 28 171 MSEK Rörelsemarginal: 23 % Antal medarbetare: 18 500
Sandvik Materials Technology är specialiserat på högförädlade produkter i avancerade metalliska och keramiska material för krävande industrier och användningsområden. Spetskompetensen bygger på en integrerad produktionsplattform samt en världs ledande metallurgi och FoU-verksamhet. Produktom råden är Tube, Strip, Wire and Heating Technology samt Primary Products.
Fakturering: 16 339 MSEK Rörelsemarginal: 4 % Antal medarbetare: 8 200
Sandvik Mining är specialiserat på högpresterande produkter, lösningar och service för gruvbrytning ovan och under jord. Affärsområdet erbjuder marknadens mest kompletta produktprogram för borrning, mekanisk brytning, lastning och transport, krossning, sortering, verktyg och reservdelar.
Fakturering: 32 232 MSEK Rörelsemarginal: 17 % Antal medarbetare: 13 300
Sandvik Venture är ett affärsområde som skapar möjligheter för tillväxt och lönsamhet i mindre, attraktiva och snabbväxande verksamheter, liksom för mindre verksamheter med stort strategiskt värde för andra delar av Sandvik. Verksamheten bedrivs inom produktområdena Sandvik Hard Mat erials, Diamond Innovations, Wolfram, Sandvik Process Systems, Dormer och Sandvik MedTech.
Fakturering: 8 056 MSEK Rörelsemarginal: 17 % Antal medarbetare: 4 100 Uppgifterna i denna sammanställning är pro forma för helåret 2011. Värdena för Seco Tools är konsoliderade i affärsområde Sandvik Machining Solutions. Rörelsemarginalen är justerad för nedskrivningar och omstruktureringskostnader. Koncerngemensam fakturering och antal medarbetare har ej beaktats i sammanställningen.
Ett generellt sett gynnsamt affärsläge och ett intensivt arbete med att införa en ny strategi och forma en ny organisation. Så kan man sammanfatta Sandvik-året 2011. Koncernen står väl rustad att möta de olika scenarier i världsekonomin som kan uppstå de närmaste åren.
"Ett viktigt delmål med den nya strategin har varit att göra Sandvik mindre känsligt för plötsliga förändringar i konjunkturen."
Under 2011 upplevde vi fl era historiska skeenden. Japan drabbades av en jordbävning som fi ck tragiska konsekvenser för många människor. Här i Europa växte euroländernas skuldsättning till en kris med stora politiska konsekvenser som kan komma att påverka industrikonjunkturen framöver. En demokratiseringsvåg rullade genom arabländerna vars konsekvenser fortfarande är oklara.
För Sandvik var det främst händelserna i Japan som hade stor direkt betydelse under 2011. De förde med sig ökad osäkerhet inom kärnkraftsindustrin. Vilka de långsiktiga följderna blir vet vi inte.
Överlag var affärsläget gynnsamt för Sandvik med fortsatt stark återhämtning efter den dramatiska nedgången i samband med fi nanskrisen. Orderläget var bra inom de fl esta verksamheterna, vi gjorde viktiga förvärv och etableringar inom den kinesiska gruvindustrin och vi integrerar Seco Tools som ett helägt dotterbolag, vilket stärker vår kärnaffär inom skärande bearbetning och skapar värdefulla synergier.
Under 2011 uppgick Sandviks fakturering till 94 084 MSEK (82 654) och resultat efter fi nansiella poster blev 8 179 MSEK (9 412). Resultatet belastades med 3,3 miljarder kronor i omstruktureringskostnader.
När jag tillträdde som VD i februari 2011 initierade jag en förändringsprocess. Målet är att göra Sandvik mer snabbrörligt, mer internationellt och mer kundorienterat. Strategin betonar vikten av att alla delar av bolaget ska samverka så att koncernen kan nå sin fulla potential. Vi skapar ökade synergier kring IT-lösningar, medarbetarfrågor, logistik och kanske viktigast av allt, forskning och utveckling. Samtidigt gör vi organisationen enklare och plattare så att besluten hamnar närmare den verklighet som råder på olika marknader.
För att möta den globala konkurrensen och bättre spegla de regioner där vi är etablerade har ledningen blivit mer internationell. För första gången i Sandviks historia har vi nu medlemmar i koncernledningen från andra länder än Sverige.
Den nya strategin ska ge ökad tillväxt och lönsamhet. De åtgärder vi genomför ska göra oss mer målmedvetna och stärka alla affärsområden. Sandvik Mining och Sandvik Machining Solutions är områden som uppvisar god lönsamhet. Med hjälp av ökade synergier och ökad marknadsanpassning kan de bli ännu starkare. Vad gäller Sandvik Materials Technology och Sandvik Construction har vi skapat konkreta planer för hur vi ska lyfta lönsamheten. Sandvik Venture är ett affärsområde där vi ger en rad verksamheter möjlighet att utvecklas till starka enheter som kan bli viktiga för Sandviks framtid.
Sandvik är en stark koncern. Men även om utsikterna ser goda ut på sikt med fortsatt stora behov av Sandviks produkter och tjänster fi nns en rad osäkerhetsmoment och frågetecken kring den ekonomiska utvecklingen. Ett viktigt delmål med den nya strategin har varit att göra Sandvik mindre känsligt för plötsliga förändringar i konjunkturen. Därför har vi utarbetat beredskapsplaner för en rad olika händelseförlopp.
Ökad marknadsorientering är ett annat sätt att möta osäkerhet. Att kunna lägga örat mot marken och lyssna till de olika lokala förutsättningarna kommer att vara en avgörande framgångsfaktor för att vi ska kunna göra rätt val i rätt tid. Jag är övertygad om att de företag som är bäst på att anpassa sig också är de som är mest framgångsrika. Det har Sandvik bevisat genom historien och det ska vi fortsätta att göra.
I Sandviks nya strategiska inriktning ingår att bygga ett långsiktigt hållbart affärskoncept vilket inte bara innebär ett fi nansiellt ansvar utan även ett miljömässigt och socialt ansvar. Det handlar om att arbeta in hållbar utveckling i företagskulturen. För att bli framgångsrika med vårt affärskoncept har vi identifi erat fyra nyckelområden ur ett hållbarhetsperspektiv där vi har extra höga ambitioner. För medarbetarna gäller det framför allt att skapa en säker och trygg arbetsmiljö. För miljön gäller det att hushålla med resurser, minimera utsläpp och hjälpa våra kunder i deras strävan att minimera miljöpåverkan. För våra leverantörer gäller det att skapa solida utvärderingsprocesser för att säkerställa att de lever upp till vår uppförandekod. När det gäller affärsetik handlar det om att göra allt som står i vår makt att förhindra korruption.
För att nå våra mål är det av största vikt att Sandvik är en attraktiv arbetsgivare. Vi ska både ha förmåga att locka till oss de bästa talangerna och samtidigt kunna erbjuda en säker och bra arbetsmiljö för de som arbetar inom tillverkningen. Det gör vi genom att ta de här frågorna på största allvar, från målmedveten "Employer Branding" gentemot universitetsstudenter till en rad konkreta program inom hälsa och säkerhet för våra 50 000 medarbetare.
Det är viktigt att vi som arbetsgivare fokuserar på kompetens och förmåga så att till exempel etnisk bakgrund eller kön inte påverkar rekrytering.
Under 2011 besökte jag många av Sandviks verksamheter runt om i världen. Jag mötte ett stort antal medarbetare och kunder. Den känsla jag bär med mig från dessa möten är att Sandvik gör skillnad. Vi bidrar till att utveckla samhället och till att göra företag mer lönsamma. Sandvik är en viktig del av den globala utvecklingen mot en bättre och mer hållbar värld.
" Målet är att göra Sandvik mer snabbrörligt, mer internationellt och mer kundorienterat."
Bland de anställda upplever jag att det fi nns en stor stolthet över att arbeta på Sandvik. Jag delar den stoltheten och vill passa på att tacka alla medarbetare för goda insatser. 2011 var ett intensivt år med både glädjeämnen och tuffa utmaningar när vi tillsammans fl yttade fram positionerna för ett av världens fi naste företag. Vi har kommit en bit på vår väg och det är med stor tillförsikt som jag blickar framåt.
År 2012 kommer att präglas av koncernens jubileum. Sandvik har under 150 år framgångsrikt verkat och utvecklats genom att vara öppet för förändring och se nya möjligheter i trender och ny teknik. Från styrkepositionen som världsledande verkstadskoncern går vi vidare med uppgiften att göra Sandvik till ett ännu mer attraktivt företag för kunder, medarbetare och aktieägare.
Olof Faxander, februari 2012 Verkställande direktör och koncernchef
Kärnan i Sandviks verksamhet är att erbjuda produkter, tjänster och service som förbättrar kundernas produktivitet och lönsamhet. Koncernen har ett globalt perspektiv och en utvecklad helhetssyn som omfattar ekonomi, miljö och socialt ansvar.
Sandvik är ett världsledande verkstadsindustriföretag som har funnits sedan 1862. Företaget har sedan starten präglats av högteknologisk utveckling med fokus på metallurgi och materialteknik. Genom åren har inriktningen varierat beroende på historiska teknikskiften och vilka behov industrin och samhället har haft vid olika tillfällen.
Sandvik tillverkar avancerade industriverktyg, gruv- och anläggningsmaskiner samt produkter i höglegerade material.
Inom de marknadssegment där Sandvik verkar ska koncernen ha, eller kunna etablera, en världsledande position.
Sandviks affärsidé är att utveckla, tillverka och marknadsföra högteknologiska produkter och tjänster som bidrar till att förbättra produktiviteten och lönsamheten för kunderna.
Den långsiktiga strategin bygger på att skapa samverkan mellan koncernens styrkefaktorer, till exempel en avancerad och bred FoU-verksamhet, högt förädlade produkter, hög andel egen tillverkning, effektiva logistiksystem, fi nansiell styrka, en utvecklad hållbarhetssyn och en stark företagskultur. Det aktiva arbetet med hållbarhetsfrågor präglar också samarbetet med kunder och leverantörer.
Både förvärv som stärker koncernens huvudinriktning och renodling av den befi ntliga verksamheten är vägval som övervägs löpande.
• Open Mind • Fair Play • Team Spirit
• Starkare mandat att driva koncerngemensamma frågor.
• Tydligare affärsfokus.
• Starkare mandat att ta vara på synergier lokalt, till exempel att använda Sandviks varumärke som arbetsgivare och uppnå kostnadsfördelar.
Sandvik har kundfokuserade, fi nansiella, sociala och miljömässiga mål. Målstyrningen är decentraliserad och innefattar både kort- och långsiktiga mål. De övergripande målen bryts ner till ett antal delmål som anpassas till de olika nivåerna i organisationen. Läs mer om målen för hållbarhetsarbetet på sidorna 100–111 eller på www.sandvik.se.
Det övergripande fi nansiella målet baseras på koncernens världsledande position inom de olika verksamhetsområdena. Det långsiktiga målet för Sandviks organiska tillväxt är 8 %.
Målet för avkastningen på sysselsatt kapital är 25 % sett till koncernen som helhet.
För att Sandvik ska kunna fortsätta vara världsledande inom sina produktmarknader har en ny strategi och organisation initierats. Strategin sammanfattas i begreppet "One Sandvik to be Number One". De första stegen togs 2011 och 2015 ska arbetet ge full effekt.
Strategin bygger på koncernens företagskultur som bas och innehåller en tydlig syn på vilka framgångsfaktorer som kommer att vara avgörande samt olika vägval för hur strategin bäst ska förverkligas på alla nivåer från koncernledning till lokala initiativ.
Koncernen har en långsiktig strävan att skapa värde för sina aktieägare. De senaste 20 åren har Sandvik uppnått cirka 9 % i årlig försäljningstillväxt i genomsnitt. Drygt hälften av tillväxten har varit organisk och knappt hälften har tillkommit genom förvärv.
Omfattande och målinriktad forskning och utveckling är en förutsättning för tillväxt. Varje år satsar Sandvik cirka 3 miljarder kronor på forskning och utveckling. Mer än 2 700 personer arbetar inom området och verksamheten bedrivs ofta i nära samarbete med kunderna. Koncernen har omkring 5 500 aktiva patent och andra immateriella tillgångar. Dessa ägs och förvaltas i ett separat bolag för maximalt värdeskapande.
Effektiv lagerhållning och avancerad logistik ökar leveranssäkerheten och säkerställer god kundservice. Sandviks distributionssystem baseras på ett fåtal stora och strategiskt placerade lager inom de största marknadsområdena. Det gör att leveranserna blir snabba och produkterbjudandena kan hållas breda.
* För fi nansiella mål från och med 2012, se sidan 4.
| Affärsområde | Organisk tillväxt | Avkastning på sysselsatt kapital** |
|---|---|---|
| Sandvik Tooling | +7 % | 30 % |
| Sandvik Mining and Construction | +9 % | 25 % |
| Sandvik Materials Technology | +8 % | 20 % |
Aktiens totalavkastning, %
Sandviks produktionsorganisation är integrerad med forsknings- och utvecklingsarbetet och har en effektivitet i världsklass. Det skapar goda förutsättningar för kontinuerliga och snabba produktlanseringar vilket är en avgörande konkurrensfördel för koncernen.
En effektiv och öppen bolagsstyrning ökar förtroendet för Sandvik hos olika intressenter och skapar tydligt fokus på kund- och aktieägarvärde. Bolagsstyrningen tydliggör rollerna och ansvaret för ägare, styrelse och verkställande ledning. Den omfattar också koncernens kontrolloch ledningssystem.
Hållbar utveckling är prioriterad inom Sandvik. Koncernens inriktning mot att förbättra effektiviteten i kundernas processer bidrar i sig till hållbar utveckling eftersom det innebär att fl er strävar efter och ges möjligheter att utnyttja resurserna effektivt. Sandvik ska också upprätthålla en hög etisk nivå och vara en god samhällsmedborgare runt om i världen.
I koncernens uppförandekod ingår riktlinjer för miljö, hälsa, säkerhet och socialt ansvar. Målstyrning och förebyggande arbete är viktiga grundpelare för att kunna nå kontinuerliga förbättringar. Uppförandekoden gäller för alla enheter och samtliga medarbetare. Den innehåller bland annat regler och riktlinjer för
redovisning och ekonomi, affärsetik, arbetsförhållanden, miljö- och samhällsengagemang. Uppförandekoden ligger till grund för Sandviks ledningssystem och ger fortlöpande förbättringar av koncernens ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. Varje chef inom koncernen ansvarar för att uppförandekoden följs.
I linje med att Sandviks hållbarhetsarbete skapar positiva hävstångseffekter för kunder och omvärld är det också viktigt att Sandviks leverantörer delar koncernens värderingar. Därför har Sandvik även arbetat fram en uppförandekod för leverantörer.
Läs mer om hållbarhetsarbetet på sidorna 100–111 och på www.sandvik.se
Sandvik strävar efter att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för dem som investerar i Sandvik-aktien. Kommunikationen med fi nansmarknadens intressenter handlade under 2011 till stor del om Sandviks nya affärsstrategi och hur konjunkturen påverkar Sandvik.
Sandviks aktiekurs sjönk med 36 % samtidigt som OMXS-index på NASDAQ OMX Stockholm sjönk med 17 %. Vid utgången av 2011 noterades Sandvikaktien till 84,45 kronor.
Börsvärdet sjönk under året med 56 miljarder kronor till 100 miljarder kronor (156) vilket betydde att Sandvik var det 9:e (7) värdemässigt största företaget på NASDAQ OMX Stockholm. Aktien omsattes under året till ett värde av 146 miljarder kronor (147) vilket betydde att aktien var den 6:e (6) mest omsatta.
Begreppet "totalavkastning" visar den verkliga utvecklingen av en aktieplacering och består av kursförändring inklusive återinvesterad utdelning. Under 2011 blev totalavkastningen för Sandvik-aktien –34 %. Under de senaste fem åren har
den årliga totalavkastningen varit i genomsnitt –1 %. Det var en orsak till att Sandvik formulerade den nya strategin som lanserades i september 2011 och som syftar till att öka värdeskapandet genom en ökad och tydligare fokusering på kärnverksamheter.
investerare, analytiker och media Sandviks ambition är att aktien ska värderas på grundval av relevant, korrekt och aktuell information. Det kräver en tydlig strategi för den fi nansiella kommunikationen, förtroendeingivande information och regelbundna kontakter med fi nansmarknadens olika intressenter.
Förutom den dagliga kommunikationen sker fokuserade kontakter med fi nansmarknaden via presentationer i samband med kvartalsrapporterna och möten med analytiker, investerare och journalister på kapitalmarknadsdagar, konferenser, seminarier samt besök vid olika Sandvik-enheter. Kommunikationen koordineras via Sandviks koncernfunktion Investor Relations (IR).
I tider av särskild oro för världsekonomin ökar behoven av fi nansiell kommunikation. Sandviks vertikalt integrerade affärsmodell har genom åren visat sig vara mycket framgångsrik, men för även med sig en känslighet för konjunktursvängningar. I sådana tider lägger IR betydande insatser på att förklara Sandviks affärsmodell, strategi och hur företaget kan komma att påverkas givet olika scenarier.
Under 2011 genomfördes ett stort antal möten runt om i världen för att ge Sandviks olika intressenter på fi nansmarknaden möjlighet till personliga kontakter och svar på frågor om Sandviks verksamhet och framtid. De mest framträdande frågorna rörde hur koncernens nya strategi och organisation är avsedd att för-
Sandvik är en högteknologisk och global industrikoncern som erbjuder produkter, tjänster och service som förbättrar kundernas produktivitet och lönsamhet. Genom åren har inriktningen varierat beroende på historiska teknikskiften och vilka behov industrin och samhället har haft vid olika tillfällen. Koncernen investerar kraftigt i forskning och utveckling. Inom de marknadssegment där Sandvik verkar ska koncernen ha, eller kunna etablera, en världsledande position. En helhetssyn och ett aktivt arbete med frågor kring miljö, hälsa och säkerhet präglar koncernen liksom ett nära samarbete med kunder och underleverantörer.
"Vi bedömer att Sandvik har en intressant produktportfölj och är väl positionerat för att ta del av den globala tillväxten på lite längre sikt. Intressanta nischer där Sandvik är starkt är till exempel gruvindustrin, olja/gas/petrokemi och ånggeneratorrör till kärnkraft."
"Kommunikationen är frekvent, aktuell och tillförlitlig och ledningen är tillgänglig för institutionella aktieägare. Den årliga kapitalmarknadsdagen ger en detaljerad inblick i divisionerna och en möjlighet att interagera med affärsområdescheferna. Det är mycket värdefullt."
bättra Sandvik och därmed öka värdeskapandet, samt hur konjunkturen påverkar Sandvik och på vilka sätt koncernen idag står bättre rustad att parera eventuella konjunkturnedgångar.
Sandviks aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Bolaget noterades 1901 och är därmed ett av börsens äldsta. I USA handlas Sandvik-aktien genom depåbevis (American Depositary Receipts, ADR).
Antalet aktieägare ökade under 2011 till totalt cirka 113 000 (112 000). Sammantaget fi nns det Sandvik-aktieägare i mer än 90 länder.
Personer i Sandviks koncernledning ägde den 31 december 2011 sammanlagt
| 2 februari | Styrelsen för Sandvik AB föreslår införande av ett långsiktigt incitamentsprogram. |
|---|---|
| 2 februari | Delårsrapport fjärde kvartalet 2010. |
| 28 februari | Sandvik sluter miljardavtal för leverans av kapslingsrör till Westinghouse. |
| 1 mars | Valberedningens för Sandvik AB förslag till styrelse inför årsstämman 2011. |
| 24 mars | Kallelse till Årsstämma 2011. |
| 4 april | Ny VD för Sandvik Materials Technology. |
| 5 april | Sandvik AB:s årsredovisning för 2010. |
| 29 april | Sandvik och kinesisk leverantör av gruvutrustning startar gemensamt bolag. |
| 3 maj | Sandviks årsstämma 2011. |
| 3 maj | Delårsrapport första kvartalet 2011. |
| 3 maj | Sandvik Mining and Construction tecknar avtal om projektorder i Latinamerika. |
| 19 juli | Delårsrapport andra kvartalet 2011. |
| 2 september | Ny koncernledning på Sandvik från 2012. |
| 2 september | Sandvik fastställer ny strategisk inriktning. |
| 12 september | Valberedning inför årsstämman 2 maj 2012. |
| 13 september | Sandvik Materials Technology startar omfattande förbättringsprogram. |
| 27 september | Sandvik Mining and Construction tecknar avtal om större projektorder i Australien. |
| 11 oktober | Sandvik slutför förvärvet av SHANBAO, kinesisk tillverkare av utrustning för krossning och sortering. |
| 17 oktober | Sandvik slutför grundandet av samägt bolag för kolgruveutrustning i Kina. |
| 1 november | Sandvik varslar 365 anställda om uppsägning i Sverige. |
| 1 november | Delårsrapport tredje kvartalet 2011. |
| 7 november | Sandvik lämnar ett rekommenderat offentligt erbjudande till minoritets aktieägarna i Seco Tools. |
| 9 november | Extra bolagsstämma i Sandvik Aktiebolag. |
| 28 november | Sandvik offentliggör erbjudandehandling. |
| 30 november | Ny kommunikationsdirektör i Sandvik AB. |
| 12 december | Sandvik har hållit extra bolagsstämma. |
99 496 aktier i Sandvik. Sandviks styrelseledamöter ägde 6 091 711 aktier, vilket motsvarade 0,5 % av kapital och röster.
Sandvik strävar efter att Sandvik-aktien ska ge attraktiv avkastning och värdetillväxt för ägarna. Målet är att utdelningen ska uppgå till 50 % av vinsten per aktie.
Styrelsen har föreslagit årsstämman 2012 en utdelning på 3,25 kronor (3,00) per aktie. Det motsvarar cirka 4,1 miljarder kronor och en direktavkastning på 3,8 % baserat på kursen vid årets slut. De senaste fem årens genomsnittliga utdelning har varit 2,88 kronor per år. Under den perioden har i genomsnitt cirka 66 % av vinsten per aktie delats ut.
Sandvik ingår bland annat i Dow Jones Sustainability World Index (DJSI World) och i det europeiska Dow Jones Sustainability Europe Index (DJSI Europe). För att kvalifi cera sig till DJSI World krävs att företaget är bland de 10 % bäst rankade vad gäller ekonomisk framgång, miljömässiga prestationer och socialt ansvarstagande.
Sandvik ingår även i FTSE4Good Series, ett annat internationellt index för globala företag som tar samhällsansvar.
På www.sandvik.com/ir och www.sandvik.se/ir fi nns ytterligare information.
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 1 186 | 1 186 | 1 186 | 1 186 | 1 186 |
| Börsvärde vid årets slut (miljarder) | 100 | 156 | 102 | 58 | 132 |
| Antal aktieägare | 112 959 | 112 194 | 109 401 | 104 299 | 88 950 |
| Aktiekurs vid årets slut | 84,45 | 131,10 | 86,40 | 49,00 | 111,25 |
| Resultat per aktie | 4,63 | 5,59 | –2,24 | 6,30 | 7,65 |
| P/E-tal vid årets slut | 18,2 | 23,5 | — | 7,8 | 14,5 |
| Kursförändring under året, % | –36 | +52 | +76 | –56 | +12 |
| Ordinarie utdelning, kr/aktie | 3,25* | 3,00 | 1,00 | 3,15 | 4,00 |
| Utdelning i % av resultat per aktie | 70 | 54 | — | 50 | 52 |
| Total avkastning (värdeökning + utdelning), % |
–34 | +53 | +83 | –52 | +18 |
| Andel aktier i Sverige, % | 68 | 69 | 67 | 65 | 63 |
| Andel aktier ägda av de 10 största ägargrupperna, % |
38 | 36 | 35 | 36 | 38 |
* Förslag till utdelning.
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
|---|---|---|---|---|---|
| AB Industrivärden | 12,2 | 11,7 | 11,4 | 11,5 | 11,5 |
| Swedbank Robur Fonder | 4,6 | 5,0 | 4,7 | 3,4 | 2,3 |
| Handelsbankens Pensionsstiftelse | 4,1 | 4,0 | 4,0 | 4,0 | 4,0 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 3,6 | 3,4 | 2,5 | 3,4 | 3,1 |
| JPM Chase** | 3,6 | 3,6 | 2,8 | 10,5 | 8,7 |
| Omnibus Account W FD OM80 | 3,3 | 3,0 | 2,5 | — | — |
| L E Lundbergföretagen AB | 2,3 | 2,0 | 1,2 | 1,2 | 1,1 |
| Göranssonska Stiftelserna | 2,1 | 2,1 | 2,1 | 2,1 | 2,1 |
| Handelsbanken fonder | 1,7 | 1,7 | 1,9 | 1,4 | 2,1 |
| Folksam | 1,6 | 1,6 | 1,4 | 1,1 | 1,2 |
** Förvaltarregistrerade aktier
Vinst och utdelning per aktie, SEK
Styrelsen och verkställande direktören för Sandvik AB (publ) får härmed avge redovisning för såväl bolagets som koncernens verksamhet under 2011.
Ett generellt sett gynnsamt affärsläge för Sandvik präglade 2011 med fortsatt stark återhämtning efter den dramatiska nedgången i samband med fi nanskrisen. Orderläget var bra inom de fl esta verksamheter. Gruvmarknaden och särskilt eftermarknaden utvecklades fortsatt starkt med hög efterfrågan och investeringsaktivitet. Sett till geografi sk tillväxt var utvecklingen i Australien och Nordamerika starkast.
Industriproduktionen i OECD-länderna ökade med 3 % jämfört med föregående år. Inom tillverkningsindustrin i EU var utvecklingen positiv, upp 5 %. I Ryssland ökade tillverkningsindustrin med 7 %. I USA utvecklades tillverkningsindustrin fortsatt positivt och steg 5 % mot föregående år. Brasiliens tillverkningsindustri ökade endast med 0,3 % medan Mexikos utveckling var positiv, 5 %. Tillväxten under året var fortsatt positiv i delar av Asien. I Kina och Indien ökade industriproduktionen med 14 % respektive 5 %, medan utvecklingen i Japan var negativ, ned 4 % jämfört med föregående år.
Utvecklingen inom viktiga kundsegment, såsom fordons-, verkstads- och fl ygindustrin har varit stabil under året i Nordamerika och Europa. Efterfrågan i Asien och Sydamerika minskade något på grund av svagare utveckling inom fordons industrin och lägre investeringsnivåer i Kina.
Gruvmarknaden och särskilt eftermarknaden utvecklades fortsatt starkt med hög efterfrågan och investeringsaktivitet, särskilt i Asien och på tillväxtmarknader. Under slutet av året fanns en viss ökad tveksamhet hos kunderna att lägga större beställningar av utrustning då metallpriserna sjönk något under det fjärde kvartalet.
Efterfrågan på nischprodukter från Sandvik Materials Technology fortsatte att utvecklas väl, medan efterfrågan för konsumentrelaterade och vissa standardprodukter var fortsatt svag. Den totala efterfrågan inom olje- och gassegmentet var fortsatt stark, trots att den globala efterfrågetillväxten på olja visade tecken på en viss avmattning under slutet av året. Solenergisegmentet var fortsatt svagt. Efter Fukushimaolyckan är efterfrågan från kärnkraftsindustrin osäker.
Utvecklingen inom affärsområdena beskrivs mer detaljerat på sid 18–21.
| MSEK | 2011 | Andel, % | 2010 | Förändring, % | Förändring, %* |
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 35 953 | 36 | 32 916 | +9 | +15 |
| Nafta | 17 238 | 17 | 14 899 | +16 | +24 |
| Sydamerika | 8 141 | 8 | 8 811 | –8 | –2 |
| Afrika, Mellanöstern | 9 379 | 10 | 9 446 | –1 | +8 |
| Asien | 17 967 | 18 | 18 011 | 0 | +6 |
| Australien | 10 400 | 11 | 9 202 | +13 | +12 |
| Koncernen totalt | 99 078 | 100 | 93 285 | +6 | +12 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| MSEK | 2011 | Andel, % | 2010 | Förändring, % | Förändring, %* |
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 35 721 | 38 | 31 304 | +14 | +20 |
| Nafta | 15 593 | 17 | 13 741 | +13 | +22 |
| Sydamerika | 7 633 | 8 | 6 154 | +24 | +32 |
| Afrika, Mellanöstern | 9 677 | 10 | 8 253 | +17 | +28 |
| Asien | 16 332 | 17 | 15 153 | +8 | +14 |
| Australien | 9 128 | 10 | 8 049 | +13 | +12 |
| Koncernen totalt | 94 084 | 100 | 82 654 | +14 | +20 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
Orderingången uppgick till 99 078 MSEK (93 285), vilket var en ökning med 6 % i värde och 12 % vid fast valuta för jämförbara enheter. Koncernens fakturering uppgick till 94 084 MSEK (82 654), vilket var en ökning med 14 % i värde och med 20 % vid fast valuta för jämförbara enheter.
Av faktureringen hänförde sig 96 % (95) till marknader utanför Sverige. Koncernens resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader uppgick till 8 179 MSEK (9 412). Resultat per aktie blev 4,63 SEK (5,59). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 16,0 % (17,4). Styrelsen föreslår en utdelning om 3,25 SEK per aktie (3,00), vilket innebär en ökning med 8 % från föregående år.
Mål och måluppfyllelse
Under 2011 upplevde vi fl era historiska skeenden. För Sandvik var det främst jordbävningen och efterföljande kärnkraftsolycka i Japan som hade stor direkt betydelse vilket förde med sig ökad osäkerhet inom kärnkraftsindustrin. Vilka de långsiktiga följderna blir är ännu oklart. Överlag var affärsläget gynnsamt för
Sandvik med fortsatt stark återhämtning efter den dramatiska nedgången i samband med fi nanskrisen och orderläget var bra inom de fl esta verksamheterna.
Sandvik är en stark koncern och utsikterna ser goda ut inför 2012 och fram över med fortsatt stor efterfrågan på Sandviks produkter och tjänster. Dock fi nns en rad osäkerhetsmoment och frågetecken kring den ekonomiska utvecklingen. Ett viktigt delmål med den nya strategin är att göra Sandvik mindre känsligt för plötsliga förändringar i efterfrågeläget. Därmed har vi beredskap för en rad olika händelseförlopp.
Sandviks fi nansiella mål baseras på bedöm ningar om bolagets styrka och positionering inför framtiden. I tabellen nedan visas koncernens mål och mål uppfyllelse.
Utfallet sedan år 2002 har varit en organisk tillväxt med 6 % i genomsnitt per år och en avkastning på sysselsatt kapital med 18 %. Härtill har tillväxten genom förvärv med avdrag för avyttringar varit 2 % i genomsnitt per år. Den genomsnittliga tillväxten och avkastningen påverkades kraftigt negativt av fi nans krisen hösten 2008 och den efterföljande lågkonjunkturen. Under 2011 var den organiska tillväxten 20 % och avkastningen på sysselsatt kapital 16 %. Nettoskuldsättningsgraden var 0,8 vid utgången av 2011.
| Sandvik-koncernen | Mål till och med 2011 | Utfall 2011 | 2002–2011 |
|---|---|---|---|
| Organisk tillväxt, % | 8 | 20 | 6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 25* | 16 | 18 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,7–1,0 | 0,8 | — |
| Utdelning, % av vinst/aktie | 50 | 70 | 63 |
| Sandvik Tooling | |||
| Organisk tillväxt, % | 7 | 21 | 5 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 30* | 28 | 24 |
| Sandvik Mining and Construction | |||
| Organisk tillväxt, % | 9 | 25 | 11 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 25* | 27 | 22 |
| Sandvik Materials Technology | |||
| Organisk tillväxt, % | 8 | 9 | 5 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 20* | –10 | 7 |
* Avser befi ntlig verksamhet.
Rörelseresultatet för 2011 uppgick till 10 148 MSEK (11 029) men belastades jämfört med föregående år med drygt 3 300 MSEK till följd av omstruktureringsåtgärder och nedskrivningar samt drygt 200 MSEK till följd av ändrade metallpriser. Rörelsemarginalen var 10,8 % (13,3) av faktureringen. Ändrade valutakurser påverkade resultatet negativt från årets början med cirka 1 400 MSEK jämfört med föregående år. Finansnettot uppgick till –1 969 MSEK (–1 617). Försämringen av fi nansnettot jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av högre genomsnittlig skuldsättning samt valutaeffekter. Resultatet efter fi nansnetto uppgick till 8 179 MSEK (9 412). Skatten påverkade resultatet med totalt –2 318 MSEK (–2 469) eller 28 % (26) av resultatet före skatt. Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick till 5 498 MSEK (6 634). Resultatet per aktie blev 4,63 SEK (5,59). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 16,0 % (17,4) och avkastningen på eget kapital till 17,3 % (22,1).
Kassafl ödet från den löpande verksamheten uppgick till 7 764 MSEK (12 149). Kassafl ödet efter investeringar, förvärv och avyttringar blev 2 584 MSEK (7 769). Likvida medel uppgick vid årets slut till 5 592 MSEK (4 783). Räntebärande skulder inklusive nettoavsättningar för pensioner minskat med likvida medel gav en nettoskuld på 25 908 MSEK (23 200). Sandvik hade en kreditfacilitet på 500 MEUR som förfaller 2012 och en på 1 000 MEUR som förfaller 2013. Dessa faciliteter, som var koncernens primära likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjade. I början av 2012 har de ersatts av två nya faciliteter om 650 MEUR respektive 5 000 MSEK som likaledes var outnyttjade. Under svenska obligationsprogram på 15 000 MSEK var obligationer motsvarande nominellt 10 115 MSEK utestående per årsskiftet. På det europeiska obligationsprogrammet om 3 000 MEUR var nominellt 590 MEUR utnyttjat. Det fanns också obligationer på nominellt 740 MUSD emitterade i USA. Återstående löptider på obligationerna var i snitt 4,8 år för de svenska respektive 2,2 år för de europeiska och 8,0 år för de
amerikanska. Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's hade vid årsskiftet betygen BBB+ för Sandviks långa upplåning och A-2 för den korta upplåningen.
Rörelsekapitalet uppgick vid årets slut till 25 626 MSEK (21 139). Den relativa kapitalbindningen under fjärde kvartalet 2011 var 26 % (22) av faktureringen. Lagervärdet var vid årets slut 26 077 MSEK (21 420). Den relativa lagerbindningen var 26 % (23) av faktureringen. Kundfordringarna var vid årets slut 14 563 MSEK (12 738), motsvarande 14 % (13) av faktureringen.
Eget kapital uppgick vid årets slut till 33 891 MSEK (33 813), vilket motsvarar 27,40 SEK per aktie (27,50). Soliditeten var 34 % (38).
Utbetald köpeskilling avseende företagsförvärv under året (med avdrag för förvärvade likvida medel) utgjorde 338 MSEK (1 216). Erhållen köpeskilling avseende
| Investeringar | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Investeringar i anläggningar, MSEK | 4 994 | 3 378 |
| % av fakturering | 5,3 | 4,1 |
| Resultat och avkastning | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat, MSEK | 10 148 | 11 029 |
| % av fakturering | 10,8 | 13,3 |
| Resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader, MSEK |
8 179 | 9 412 |
| % av fakturering | 8,7 | 11,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 16,0 | 17,4 |
| Avkastning på eget kapital, % | 17,3 | 22,1 |
| Resultat per aktie, SEK | 4,63 | 5,59 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 4,63 | 5,59 |
Defi nitioner, sid 67.
avyttring av företag och aktier utgjorde 0 MSEK (0). Investeringar avseende internt upparbetade immateriella tillgångar uppgick till 457 MSEK (397). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 4 994 MSEK (3 378).
Sandvik AB offentliggjorde den 7 november 2011 ett rekommenderat erbjudande att förvärva samtliga utestående aktier i dotterbolaget Seco Tools AB, en av världens största tillverkare av innovativa verktyg för skärande bearbetning. För varje aktie av serie B i Seco Tools erbjöds 1,2 aktier i Sandvik. Erbjudandet var en del av Sandviks strategi att fortsätta stärka sin världsledande position inom det nya affärsområdet Sandvik Machining Solutions. En extra bolagsstämma den 12 december 2011 bemyn digade styrelsen att emittera nya ak tier i Sandvik AB att utgöra vederlag till de aktieägare i Seco Tools som accepterade erbjudandet. Med stöd av detta beslutade Sandviks styrelse vid två tillfällen i januari 2012 om emission av sammanlagt 68 098 748 nya aktier motsvarande ett mar knads värde på cirka 7 miljarder kronor.
Efter utgången av den slutliga acceptfristen innehar Sandvik med dotterbolag 99,4 % av aktierna och 99,8 % av rösterna i Seco Tools. Sandvik har påkallat tvångsinlösen av återstående aktier i Seco Tools.
Sandvik är moderbolag till Seco Tools och konsoliderar därmed redan detta företag i sin koncernredovisning. Detta innebär att erbjudandets påverkan på Sandviks resultat och fi nansiella ställning huvudsakligen begränsas till att andelen av periodens resultat och eget kapital som är hänförligt till innehav utan bestämmande infl ytande elimineras och ersätts av eget kapital hänförligt till aktieägare i moderbolaget. Vidare kommer Sandvik att ha tillgång till 100 % av Seco Tools kassafl öde.
Moderbolagets fakturering 2011 uppgick till 17 460 MSEK (17 668) och rörelseresultatet till –2 754 MSEK (107). Rörelseresultatet har under året påverkats av nedskrivning av anläggningstillgångar, negativa metallpriseffekter samt poster av engångskaraktär.
Resultat från andelar i koncernföretag avser huvudsakligen utdelningar samt koncernbidrag från dessa och uppgick till 2 815 MSEK (5 336). Räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande tillgångar uppgick till 16 990 MSEK (10 554). Moderbolagets skuldsättning och eget kapital har under året påverkats med cirka 1,4 miljarder kronor genom tecknande av aktieswapavtal avseende säkerställande av det beslutade aktierelaterade incitamentsprogrammet. Återföring av skuldbeloppet sker i samband med framtida inlösen av aktieoptioner.
Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 1 421 MSEK (946).
Moderbolagets balansomslutning minskade med 1 070 MSEK (från 46 311 MSEK till 45 241 MSEK), bland annat hänförligt till återbetalning av förfallna lån.
Moderbolaget erhöll 2011 utdelningar uppgående till totalt 1 701 MSEK varav från Sandvik Mining and Construction Logistics Limited 1 426 MSEK.
Antalet anställda i moderbolaget och kommissionärsbolagen uppgick den 31 december 2011 till 8 514 personer (8 025).
| MSEK | Fakturering | Resultat efter fi nansiella poster |
Vinst marginal, % |
|
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 1:a kvartalet | 18 534 | 1 502 | 8 |
| 2:a kvartalet | 20 603 | 3 037 | 15 | |
| 3:e kvartalet | 20 241 | 2 120 | 10 | |
| 4:e kvartalet | 23 276 | 2 754 | 12 | |
| 2011 | 1:a kvartalet | 22 030 | 2 855 | 13 |
| 2:a kvartalet | 23 421 | 3 073 | 13 | |
| 3:e kvartalet | 23 528 | 1 110 | 5 | |
| 4:e kvartalet | 25 104 | 1 140 | 5 | |
| Finansiell ställning | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Kassafl öde från den löpande verksamheten, MSEK | 7 764 | 12 149 |
| Kassafl öde efter investeringar, förvärv och avyttringar, MSEK |
2 584 | 7 769 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar 31/12, MSEK | 5 592 | 4 783 |
| Nettoskuld 31/12, MSEK | 25 908 | 23 200 |
| Finansnetto, MSEK | –1 969 | –1 617 |
| Soliditet, % | 34 | 38 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,8 | 0,7 |
| Eget kapital 31/12, MSEK | 33 891 | 33 813 |
| Eget kapital per aktie 31/12, SEK | 27,40 | 27,50 |
Defi nitioner, se sid 67.
Sandviks verksamhet bestod under 2011 av tre affärsområden: Sandvik Tooling, Sandvik Mining and Construction samt Sandvik Materials Technology. Sandvik kontrollerade per den 31 december 2011 även 60 % av aktierna och 89 % av rösterna i Seco Tools som är en global koncern inom skärande bearbetning. Sandvik riktade i november ett offentligt erbjudande till minoritetsägarna i Seco Tools om inlösen av utestående aktier. Erbjudandet understöddes av styrelsen för Seco Tools liksom stora aktieägare.
Seco Tools beslöt avnotera bolaget från NASDAQ OMX i januari 2012 och kallade till extra bolagsstämma den 17 februari för att utse ny styrelse. Seco Tools kommer därefter att ingå i affärsområde Sandvik Machining Solutions.
Det globala marknadsläget var generellt sett gynnsamt för Sandvik under 2011. Efterfrågan var bra inom de fl esta verksamheter. Gruvmarknaden och särskilt eftermarknaden utvecklades starkt. Utvecklingen inom viktiga kundsegment, som fordons- verkstads- och fl ygindustrin var fortsatt stabil under året. Efterfrågan från olje- och gassegmentet var fortsatt stark, däremot är efterfrågan från kärnkraftsindustrin osäker efter jordbävningen och den efterföljande kärnkraftsolyckan i Japan i början av 2011.
Sandvik Toolings orderingång uppgick till 27 918 MSEK (24 342), vilket var en ökning med 22 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 27 160 MSEK (23 893), vilket var en ökning med 21 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Ändrade valutakurser påverkade både orderingång och fakturering negativt med 6 %. Prisutvecklingen var fortsatt positiv.
Rörelseresultatet uppgick till 5 896 MSEK (4 296), vilket gav en rörelsemarginal på 22 %. Uppgången härrörde från ökad efterfrågan och ökad produktion vilket medförde ökad bruttovinst. Förändrade valutakurser påverkade resultatet negativt med 737 MSEK. Antalet medarbetare var den 31 december 15 948 (15 278).
Efterfrågeutvecklingen för Sandvik Tooling var positiv under 2011. Jämfört med 2010 var marknadsläget bättre på samtliga marknader och inom samtliga produktområden. Huvudorsaken var en ökad global aktivitet på många områden som medförde en ökad industriproduktion och därmed högre efterfrågan på Sandvik Toolings produkter. De starkaste marknaderna var Europa och Nordamerika där orderingången ökade med över 20 %. I Asien var ökningen något lägre.
Efterfrågan från energisektorn var fortsatt stark medan utvecklingen inom fordons-, fl yg- och allmän verkstadsindustri totalt sett var stabil. Tillväxten inom fordonsindustrin i Asien var något lägre efter de kraftiga ökningarna under 2010.
| MSEK | 2011 | 2010 | Förändring, % | Förändring, % * |
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Tooling | 27 918 | 24 342 | 15 | 22 |
| Sandvik Mining and Construction | 45 517 | 42 079 | 8 | 15 |
| Sandvik Materials Technology | 18 445 | 20 847 | –12 | –8 |
| Seco Tools | 7 196 | 6 016 | 20 | 21 |
| Koncerngemensamt | 2 | 1 | ||
| Koncernen totalt | 99 078 | 93 285 | 6 | 12 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| Koncernen totalt | 94 084 | 82 654 | 14 | 20 |
|---|---|---|---|---|
| Koncerngemensamt | 38 | 38 | 2 | 2 |
| Seco Tools | 7 026 | 5 838 | 20 | 22 |
| Sandvik Materials Technology | 18 379 | 17 703 | 4 | 9 |
| Sandvik Mining and Construction | 41 481 | 35 182 | 18 | 25 |
| Sandvik Tooling | 27 160 | 23 893 | 14 | 21 |
| MSEK | 2011 | 2010 | Förändring, % | Förändring, % * |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
Återhämtningen innebär att efterfrågan nu nått nivån före fi nanskrisen. Tillväxten var starkare för produkter i hårdmetall än för produkter i superhårda material och snabbstål.
En långsiktig satsning på strategiska områden ökade Sandvik Toolings konkurrenskraft och marknadsandelarna ökade på fl ertalet marknader. Positionen stärktes ytterligare inom fl ygindustrin där fl era långsiktiga leveransavtal tecknades.
Sandvik Mining and Constructions orderingång uppgick 2011 till 45 517 MSEK (42 079). Det innebar en ökning med 15 % jämfört med föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 41 481 MSEK (35 182), vilket var en ökning med 25% från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Förändrade valutakurser påverkade faktureringen negativt med 1 994 MSEK. Prisutvecklingen var fortsatt relativt stabil.
Rörelseresultatet uppgick till 5 246 MSEK (4 665), vilket gav en rörelsemar ginal på 13 %. Resultatet påverkades positivt av ökade fakturerings- och produktionsvolymer, ökad intern effektivitet och en gynnsam produktmix. Förändrade valutakurser påverkade resultatet negativt med 518 MSEK. Antalet medarbetare var den 31 dec ember 17 170 (15 455).
De prioriterade områdena under 2011 var ökad fokusering på kärnverksamheten, service, snabbhet och fl exibilitet. Detta är i linje med den övergripande strategiska förändringen som introducerades i Sandvikkoncernen i september 2011. I och med den nya övergripande strategin delades
även Sandvik Mining and Construction upp i två affärs områden med tydliga mål och inriktning, Sandvik Mining och Sandvik Construction. I samband med denna förändring lämnade Lars Josefsson rollen som affärsområdeschef och Peter Larson utsågs till tillförordnad chef. Från och med 1 januari 2012 är Gary Hughes och Thomas Schulz affärsområdeschefer för Sandvik Mining och Sandvik Construction. Under slutet av året omorganiserades de två blivande affärsområdena, vilket även ledde till en övertalighet på cirka 400 tjänster.
I april nådde Sandvik Mining and Construction en överrenskommelse med Shandong Energy Machinery Co. i Xintai, Shandong-provinsen, Kina, om att bilda ett samägt bolag för produktion och försäljning av utrustning till kolgruvor. Det gemensamma bolagets verksamhet kommer främst att omfatta
| Rörelseresultat per affärsområde MSEK |
2011 | Marginal i % av faktureringen |
2010 | Marginal i % av faktureringen |
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Tooling | 5 896 | 22 | 4 296 | 18 |
| Sandvik Mining and Construction | 5 246 | 13 | 4 665 | 13 |
| Sandvik Materials Technology | –1 619 | –9 | 1 540 | 9 |
| Seco Tools | 1 408 | 20 | 1 098 | 19 |
| Koncerngemensamt | –783 | — | –570 | — |
| Koncernen totalt | 10 148 | 11 | 11 029 | 13 |
montering, försäljning och service av maskiner (roadheaders) för kontinuerlig gruvbrytning till den kinesiska kolgruvemarknaden. I oktober slutförde affärsområdet förvärvet av Shanghai Jianshe Luqiao Machinery Co. Ltd, en kinesisk tillverkare av utrustning för krossning och sortering.
Under året erhöll Sandvik Mining and Construction ett antal stora projektordrar. Inom gruvindustrin tecknades ett större kontrakt för leverans av materialhanteringssystem till ett stort gruvbolag i Latin amerika med ett totalt ordervärde på omkring 1 200 MSEK. Inom anläggningsindustrin tecknade affärsområdet ett större projektkontrakt med Boral Limited, en internationell leverantör av bygg- och anläggningsmaterial i Australien. Ordern inkluderar konstruktion och uppförande av en ny stenbrottsanläggning. Värdet på kontraktet uppgår till närmare 500 MSEK och är ett av de största som Sandvik erhållit inom anläggningsindustrin.
Den nya Hunter Valley-enheten norr om Newcastle i Australien, där ett antal befi ntliga service- och produktionsanläggningar integrerats till en enskild enhet på ett 16 hektar stort område, blev klar och togs i bruk i november. Anläggningen kommer att serva både den australiensiska och den globala marknaden. Under året startade även affärsområdet ett nytt dotterbolag i Mozambique.
Under året introducerade Sandvik Mining and Construction ett antal nya produkter. Ett exempel är den nya 800-serien av stationära konkrossar för gruvindustrin, Sandvik CH890 och CH895, som med sin unika design och 1 000 hästkrafter säkerställer högsta produktivitet på ett säkert vis.
Sandvik Materials Technologys orderingång uppgick till 18 445 MSEK (20 847). Det var en minskning med 8 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 18 379 MSEK (17 703), vilket innebar en ökning med 9 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Effekter av ändrade metallpriser påverkade orderingång och fakturering marginellt. Ändrade valutakurser påverkade både orderingång och fakturering negativt med 4 %. Prisutvecklingen var god för högförädlade nischprodukter, men pressad för mer konkurrensutsatta produkter.
Rörelseresultatet uppgick till –1619 MSEK (1 540), vilket gav en rörelsemarginal på –9 %. Som en konsekvens av den nya strategiska inriktningen och det förbättringsprogram som offentliggjordes i september belastades årets resultat med 1,2 miljarder kronor i goodwillnedskrivning av MedTechverksamheten samt med ytterligare cirka 1,4 miljarder kronor i kostnader för strukturåtgärder och nedskrivningar. Förändrade metallpriser påverkade rörelseresultatet negativt med 217 MSEK. Jämfört med föregående år påverkade förändrade valutakurser rörelseresultatet positivt med 12 MSEK. Antalet medarbetare var den 31 december 9 221 (9 058).
Utveckling och viktiga händelser inom Sandvik Materials Technology Efterfrågan för Sandvik Materials Technology förbättrades under första halvåret 2011. Orderingången för produkter till olje- och gas- samt gruvindustrin var stark under hela året. Under det tredje kvartalet skedde dock en avmattning för produkter till konsument- samt elektronikindustrin, liksom för mer standardiserade produkter. I Nordamerika var efterfrågan god under större delen av året, medan marknadsläget var relativt splittrat i Asien och Europa under det andra halvåret, till följd av den fi nansiella åtstramningen i Kina samt den fi nansiella oron i Europa.
I februari slöt Sandvik Materials Technology ett fl erårigt avtal med Westinghouse om leveranser av kapslingsrör till kärnkraftverk till ett totalt värde av mer än 3 miljarder kronor. Som en konsekvens av avtalet beslutade Sandviks styrelse att bevilja en utbyggnad av produktionskapaciteten vid anläggningen i Sandviken. I maj tecknades en större order på rör till oljeindustrin i USA, till ett värde av 325 MSEK.
Som en konsekvens av kärnkraftsolyckan i Japan i början av året, blev aktiviteten inom kärnkraftsindustrin avvaktande. Säkerhetsgenomgångar inleddes, vilket resulterade i senareläggning av vissa inneliggande ordrar på ånggeneratorrör från kinesiska kunder.
Den 1 maj utsågs Jonas Gustavsson, tidigare chef för produktområde Wire and Heating Technology inom Sandvik Materials Technology, till ny chef för affärsområdet. Jonas Gustavsson efterträdde Peter Gossas som i enlighet med avtalet med Sandvik gick i pension efter nio år som affärsområdeschef.
Den 2 september kommunicerades Sandvik-koncernens nya strategiska inriktning. Enligt den nya strategin är ambitionen att Sandvik Materials Technology inom 2–3 år ska nå en klart högre lönsamhet. Därefter ska alternativ för tillväxt och expansion utvärderas.
I mitten av september offentliggjorde Sandvik Materials Technology därför ett omfattande förbättringsprogram
(The Step Change Program), som syftar till att öka affärsområdets lönsamhet till en betydligt högre och stabilare nivå samt stärka den ledande positionen inom strategiska segment. Huvudpunkterna i programmet är följande:
Ett av målen med programmet är att reducera kostnadsbasen med cirka 500 MSEK över de kommande 2–3 åren, bland annat genom lägre personal- och administrationskostnader samt en kostnadsoptimering av försäljnings organisationen.
En ny och förenklad organisationsstruktur började implementeras med start i mitten av september. Som en konsekvens av organisationsförändringen identifi erades en strukturell övertalighet motsvarande cirka 500 tjänstemän globalt, varav cirka 300 personer i Sverige. De övertaliga personerna kommer att lämna företaget under det första halvåret 2012. Parallellt med översynen i Sverige genomfördes även en omfattande översyn av affärsområdets försäljningsorganisation. Inom ramen för denna översyn identifi erades en övertalighet på mer än 200 personer. Reduktionen är bland annat en konsekvens av en ny säljmodell som kommer att implementeras under första halvåret 2012. Ambitionen är att den nya försäljningsorganisationen kommer att vara införd senast den 1 maj 2012. Utöver detta avslutades även kontrakten med 180 visstidsanställda i Sandviken.
I slutet av året fattades beslut om att omstrukturera tillverkningen av tråd och band, vilket kommer att möjliggöra ett skifte av produktmixen till mer avancerade och lönsamma produkter inom viktiga nyckelsegment, såsom energisektorn. Beslutet innebär att tillverkningen av tråd och band i Hallstahammar kommer att avvecklas under de kommande 18 månaderna, liksom två enheter för bandtillverkning i England och Kina. I samband med detta intensifi eras arbetet med att avveckla tråd- och bandprodukter som inte är tillräckligt lönsamma, eller som inte tillhör kärnverksamheten. Tillverkning av den kvarvarande delen av produktprogrammet för tråd och band i Hallstahammar kommer främst att överföras till Sandviken. Som en konsekvens av de planerade förändringarna har en övertalighet på mer än 100 personer identifi erats.
Som ett led i den nya strategiska inriktningen för Sandvik-koncernen överfördes produktområde Process Systems samt delar av MedTech till affärsområde Sandvik Venture den 1 januari 2012. Det innebär att Sandvik Materials Technology från och med årsskiftet består av fyra produktområden: Tube, Strip, Wire and Heating Technology samt Primary Products. I samband med offentliggörandet av den nya koncernstrategin meddelades även ambitionen att avyttra instrument- och implantatdelen av produktområde MedTech.
Seco Tools orderingång uppgick till 7 196 MSEK (6 016), vilket var en ökning med 21 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 7 026 MSEK (5 838), vilket var en ökning med 22 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Ändrade valutakurser påverkade både orderingång och fakturering negativt med 7 %.
Rörelseresultatet uppgick till 1 408 MSEK (1 098), motsvarande en rörelsemarginal om 20 % (19). Förbättringen hänfördes i huvudsak till ökade volymer och en god prisutveckling. Förändrade valutakurser påverkade resultatet negativt med 118 MSEK. Antalet medarbetare var den 31 december 5 595 (5 306).
Efterfrågan var under året fortsatt stark. Samtliga marknadsregioner fortsatte under året att visa tillväxt jämfört med föregående år. Mest positiv utveckling noterades i Nafta och i Europa. Ökningstakten på marknaderna i Asien och Sydamerika var något lägre. Seco Tools långsiktiga satsningar för ökad tillväxt fortsatte under året med bland annat ett historiskt stort antal nylanserade produkter och satsningar i Kina med nytt säljkontor och distributionscentra. Under slutet av året färdigställdes också den nya fabriken i Fagersta för produktion av hårdmetallpulver. Idrifttagning kommer att ske successivt under 2012. Investeringen uppgår totalt till ungefär 140 MSEK över tre år i fastighet och maskiner. Investeringen ökar Seco Tools produktionskapacitet samt möjliggör ytterligare steg avseende produktkvalitet och effektivitet. Från och med 2012 konsolideras Seco Tools i affärsområdet Sandvik Machining Solutions.
Målet med Sandviks forsknings- och utvecklingsarbete är att öka kundernas produktivitet, minska deras miljöpåverkan och förbättra arbetsmiljön. FoU-arbetet är högt prioriterat inom koncernen och omfattar bland annat metallurgisk forskning, skärande bearbetning samt utveckling av produktionstekniker, produktionsprocesser och IT-system.
Som en följd av Sandviks nya strategi har ett FoU-råd bildats med uppgift att tillvarata synergier, utveckla metoder och processer samt öka transparensen inom företaget i syfte att säkerställa hög effektivitet och innovationskraft i FoU-arbetet.
Varje år satsar Sandvik cirka 3 miljarder kronor på FoU och kvalitetssäkring. Fler än 2 700 personer arbetar inom området. Koncernen äger cirka 5 500 aktiva patent och andra immateriella tillgångar. I FoUstrategin ingår ett målmedvetet och kontinuerligt arbete för att söka, skydda och bevaka patent.
Arbetet bedrivs decentraliserat inom respektive affärsområde och i nära samverkan med kunderna. Det pågår ett omfattande erfarenhetsutbyte mellan affärsområdena för att skapa synergier och kvalitativa beslutsunderlag.
Sandvik bedriver även långsiktig forskning inom ramen för olika nationella och internationella forskningsprogram. Det skapar viktiga kontakter mellan Sandvik och högskolor. Samarbeten pågår kontinuerligt i ett tiotal länder runt om i världen. Exempel på forskningsområden är metallurgi, materialfysik, skärande bearbetning, bergmekanik, gruvprocesser och produktionsteknik. Sandvik medverkar även till att universitetens utbildningar anpassas till näringslivets nuvarande och framtida behov samt stödjer olika doktorandprojekt.
Utveckling av nya verktygsmaterial och produkter samt bättre produktionsmetoder och produktionsutrustning. Verktygens prestanda och kvalitet förbättras samtidigt som både kundens och affärsområdets produktion effektiviseras. Nya metoder utvecklas för tillverkning av hårdmetall, keramiska material, kubisk bornitrid och syntetisk diamant. Metoder för precisionspressning och ytbeläggning inom produktionen av vändskär har hög prioritet.
Öka kundernas produktivitet genom avancerad teknik, låg miljöpåverkan och god totalekonomi.
• Platser
FoU-arbetet bedrivs på fl era platser i världen. De största enheterna fi nns i Sverige, Tyskland, USA och England. Produktområdena bedriver sin produktoch applikationsutveckling i nära samarbete med kunderna.
Här följer ett urval av FoU-framsteg inom Sandvik Tooling under 2011:
Produktområde Sandvik Coromant har utvecklat en rad produkter för effektivare borrning i olika material. Till exempel har en solid hårdmetallborr, CoroDrill 860, utvecklats för att lanseras under 2012. Borren har en ny geometri, utvecklad för höga matningar och snävare toleranser vilket kommer att sänka kundernas produktionskostnader. Borren består av en ny, unik hårdmetallsort, vilket tillsammans med ny ytbehandlingsteknik ökar prestanda avsevärt. Detta har resulterat i marknadens effektivaste borr för borrning i stål.
Under 2011 har också en ny så kallad löstoppsborr utvecklats. Istället för att byta hela borren byts bara spetsen ut när den slitits ut. Detta sänker kundens produktionskostnader bland annat genom kortare ställtider. Denna borr riktar in sig på något större hål än CoroDrill 860, och kommer att lanseras under 2012 under namnet CoroDrill 870.
Produktområde Walter lanserade 2011 ett helt nytt sortiment av hårdmetallskär för svarvning i stål. Hårdmetallskären är belagda med ett nytt aluminiumoxidskikt, som möjliggör högre skärhastig heter.
Detta, i kombination med en nyutvecklad ytbehandlingsprocess, ger skären längre livslängd och ökad tillförlitlighet. De nya hårdmetallskären har också ny geometrisk utformning som gör att de spånor som bildas vid bearbetningen lämnar arbetsstycket på ett mer kontrollerat sätt.
Utveckling av innovativa lösningar för automatiserad gruvdrift inom borrning, krossning och fräsning för att optimera energi- och kostnadseffektivitet. Forskningen utgår från kunskap om hur energi skapas och förbrukas vid sprickutbredning i mineraler eller gråberg, vilket skapar basen för produktutvecklingen. Forskning och kunskap förbättrar tillförlitlig heten i kundapplikationerna. Utvecklingen bygger på teknikplattformar som stödjer fl era produktkoncept för att kunna leverera konkurrenskraftiga lösningar.
Kostnadsbesparingar, minskad energianvändning, ökad säkerhet, minskad miljöpåverkan och hälsofrågor. Tillgängligheten på utrustning utvecklas ständigt för att tillgodose kundernas höga krav på driftsäkerhet i anläggningar med kontinuerlig drift.
De största utvecklingsenheterna fi nns i Finland, Sverige, Österrike och USA. Under 2010 invigdes ett produktutvecklingscenter i Shanghai, Kina, för att stärka Sandviks etablering på den globalt snabbast växande marknaden. Under 2011 har produktutvecklingscentret utvecklats till en viktig enhet i affärsområdets verksamhet.
Här är ett urval av aktuella FoU-framsteg inom Sandvik Mining and Construction:
Sandvik driver sedan ett par år tillbaka ett stort projekt kring energieffektivitet och koldioxidutsläpp för hållbar gruvdrift och bergbrytning. Under året har ett forskningssamarbete etablerats med det australiensiska forskningsföretaget CRC Mining med huvudsyftet att fördjupa studierna runt energieffektivitet.
Inom området krossning så har ett par nya modeller introducerats med fokus på tillförlitlighet och hög prestanda mot framförallt gruvtillämpningar. För all mobil utrustning har stora arbetsinsatser genomförts för att minska avgasutsläpp. Inom området borrning har ett antal nya borriggar introducerats med högre automationsgrad och med fokus på tillförlitlighet.
För att ta nästa steg i produktsäkerhet och minska riskerna i kundernas verksamheter, så har ett fördjupat samarbete med kunderna etablerats om produktsäkerhet.
Öka kundernas produktivitet, minska energiåtgången, reducera miljöbelastningen och skapa en säker arbetsmiljö.
• Platser
I Sandviken fi nns ett av Europas största FoU-centrum för avancerade metalliska material och speciallegeringar. I Hallstahammar har affärsområdet en FoUenhet för keramiska och metalliska motståndsmaterial. I Pune, Indien, fi nns ett forsknings- och modelleringscent rum för avancerade material där bland annat simuleringar av olika processer genomförs. I USA och Skottland fi nns även olika utvecklingscentra.
Här följer några aktuella FoU-projekt inom Sandvik Materials Technology:
Sandvik är en ledande leverantör av mycket avancerade material till oljeindustrin, där extremt höga krav ställs på materialens prestanda. Material för rör till så kallade umbilicals uppgraderas kontinuerligt för att klara kraven som ställs vid oljeutvinning på stora havsdjup och vid extrema temperaturer.
Sandvik Materials Technology samäger två bolag med Carpenter Technology inom pulverteknologi. Under 2011 påbörjades ett forskningssamarbete mellan Sandvik och Carpenter Technology, som syftar till att ytterligare stärka positionen inom pulverteknologi och avancerade material – där en viktig del i strategin handlar om materialutveckling inom energisegmentet.
I nästa generations kärnkraft tas reaktordesignen till en helt ny nivå. Målet är att kärnkraftverken ska bli ännu säkrare och effektivare samt generera mindre avfall. Med unik kunskap inom materialteknik och en mycket stark position som material leverantör till kärnkraftsindustrin, har Sandvik vad som krävs för att utveckla material och lösningar för de mest kritiska tillämpningarna. Inom detta område pågår även samarbete med externa forskargrupper.
Sandvik är världsledande på utveckling av nya material inom området värmningstillämpning. Nya produkter utvecklas i metalliska och keramiska material för resistiv värmning, exempelvis keramiska element för glastillverkningsindustrin och diffusionsugnar för halv ledaroch solcellsindustrin. Sandvik utvecklar dessutom kompletta process värmare baserade på resistiv värmning.
Med spetskompetens inom materialteknik kan Sandvik spela en avgörande roll i teknikutvecklingen inom hållbar energiutvinning. En rad projekt pågår för att utveckla material och produkter som hjälper våra kunder att utvinna energi med minskad klimatpåverkan. Sandvik jobbar exempelvis med materialutveckling för energieffektivisering i anläggningar som använder fossila bränslen. Utveckling pågår även av komponenter för vindkraftverk.
Förmågan att attrahera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens är avgörande för koncernens möjligheter att nå sina mål.
När Sandviks nya affärsstrategi "One Sandvik to be Number One" började implementeras under 2011 förde den med sig förändringar i såväl organisation som synsätt.
En koncerngemensam HR-strategi arbetades fram i samband med utvecklandet av Sandviks affärsstrategi under 2011 och började gälla i sin helhet från 1 januari 2012. Följande områden kommer att vara särskilt i fokus de kommande åren:
Att erbjuda en bra och säker arbetsmiljö är högsta prioritet. Det är viktigt inom den interna organisationen men också en förutsättning för att både kunna attrahera nya medarbetare och kunder och behålla medarbetare och underhålla kundrelationer.
Sandviks verksamhet och historia bygger på innovation och innovationsförmågan kommer att vara avgörande även i framtiden. Företagskulturen med de tre kärnvärderingarna Open Mind, Fair Play och Team Spirit ska stödja innovation och entreprenörsanda.
Mångfald och en inkluderande miljö skapar förutsättningar för innovation och effektivitet. Starka team som bygger på dessa principer är konkurrenskraftiga och skapar ökad lönsamhet för kunderna. Mångfald är även en brygga mellan arbetsplatsen och marknaden. Vår målsättning är att våra medarbetare bättre ska spegla de olika marknader våra kunder befi nner sig på.
Våra medarbetare ska få mer ansvar och frihet att agera självständigt, bland annat genom kortare beslutsvägar. En koncerngemensam medarbetarundersökning kommer att vara ett viktigt verktyg för att förbättra humankapitalet och ligga till grund för ständiga förbättringar.
För att bli ledande i att attrahera, utveckla och behålla de bästa medarbetarna ska Sandvik fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare. Konceptet "One Sandvik", intern rörlighet och tydliga karriärvägar för specialister och chefer är centrala teman i arbetet.
Performance Management är grundläggande för att följa upp verksamheten och individer på alla nivåer. Sandviks chefer är ansvariga för att genomföra årliga medarbetarsamtal med individuella mål och utvecklingsplaner.
Sandvik arbetar efter en tydlig modell för att identifi era, utse, utveckla och ibland även avsätta ledare i organisationen. Koncernens chefer utvärderas kontinuerligt efter denna.
Sandviks målstyrning avspeglar sig även i strategin för löner och ersättningar, vilken ska stötta företagets affärsmål samt bidra till att Sandvik förblir ett attraktivt företag att arbeta och utvecklas i. Sandviks ersättningsmodell består av fast lön, prestationsbaserad årlig rörlig lön, långsiktig prestationsbaserad lön till högre chefer och specialister, pensioner och andra förmåner. Enligt koncernens ersättningspolicy baseras den fasta lönen på fyra hörnstenar; befattningens komplexitet och svårighetsgrad, individuell prestation, löneläge i relevant marknad
Antal medarbetare
Antal medarbetare per affärsområde
Antal medarbetare per land
samt stimulans av individens professionella utveckling. Delar av Sandviks medarbetare är berättigade till prestationsbaserad rörlig lön där dess ersättning alltid baseras på i förväg uppsatta mål. För ersättningar till ledande befattningshavare, se nedan samt not 3.5.
Sandvik arbetar kontinuerligt med att anpassa produktionskapacitet och kostnadsnivåer till rådande marknadsförhållanden. Förutom sedvanliga rationaliseringsåtgärder söker företaget i största möjliga mån åtgärder som skapar en fl exi bilitet i organisationen. Exempel på sådana lösningar i samband med konjunkturnedgångar kan vara medarbetaravtal för arbetstidsförkortning, permitteringar och strategisk investering i kompetensutveckling.
Antalet medarbetare vid slutet av året var 50 030 (47 064), en ökning för jämförbara verksamheter med 2 966 personer under året. Antalet medarbetare i Sverige uppgick den 31 december 2011 till 11 537 personer (11 050). Uppgifter om personalkostnader samt medelantalet anställda återfi nns i not 3.
Sandviks anställningsförhållanden bygger på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och ILO:s förklaring om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.
Exempel på aktiviteter som under året genomförts för att uppnå det koncernövergripande målet att förbättra balansen mellan män och kvinnor är; Diversity Management program för identifi erade kvinnliga nyckelmedarbetare inom affärsområde Sandvik Materials Technology samt workshop med affärsområdesledningen på Sandvik Tooling och ledningen för Sandvik Coromant för att höja kompetensen inom området mångfald. Inom affärsområde Sandvik Mining and Construction har ett antal lokala och regionala initiativ bedrivits inom detta område. Ett relevant nyckeltal som följs upp kvartalsvis är andel kvinnor och män i olika positioner och här ser vi en svag ökning av andelen kvinnor. Den nya strategin för medarbetare som gäller från 1 januari 2012 sätter bland annat mångfald i fokus.
De riktlinjer för ersättning till styrelse och ledande befattningshavare som antogs av årsstämman 3 maj 2011 framgår av not
3.5. Efterlevnaden gentemot riktlinjerna har granskats av företagets revisorer.
Styrelsen föreslår årsstämman den 2 maj 2012 att besluta om fortsatta riktlinjer för ersättning till ledande be fattningshavare i enlighet med vad som beskrivs i not 3.5. Styrelsens förslag är utformade för att säkerställa att Sandvikkoncernen ur ett globalt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalifi cerade medarbetare till Sandviks koncernledning. Koncernledningens ersättning omfattar fast lön, årlig rörlig lön, långsiktig rörlig lön och pension. Delarna avses skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens resultatutveckling. Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån individens ansvar och prestationer, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Styrelsen ska äga rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall fi nns särskilda skäl för det. Kretsen av befattningshavare som omfattas av förslaget är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen. För ytterligare detaljer, både vad avser nu antagna riktlinjer samt styrelsens förslag till reviderade riktlinjer, se not 3.5.
| Fördelning kvinnor/män | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Antal anställda 31/12 | 50 030 | 47 064 |
| Medelantal anställda | ||
| Kvinnor | 8 978 | 8 189 |
| Män | 39 569 | 37 520 |
| Totalt | 48 547 | 45 709 |
Hållbar utveckling utgör en integrerad del av affärsprocessen med inriktning på kontinuerlig förbättring inom områdena miljö, hälsa och säkerhet, mänskliga rättigheter och affärsetik. Utgångspunkten för Sandviks förbättringsarbete inom dessa områden är koncernens uppförandekod (Code of Conduct).
Vid sidan av de fi nansiella resultaten av Sandviks verksamhet, redovisas miljömässiga och sociala mål och resultat i Sandviks hållbarhetsredovisning som återfi nns på sidorna sidorna 100–111.
Aktiviteter som under året genomförts i arbetet med att uppfylla Sandviks miljömål är två nya certifi eringar mot ISO 14001 för bolag som nyligen förvärvats, fortsatt införande av energisparprogram, minskning av vattenförbrukning samt ökad material återvinning. Relevanta nyckeltal som följs upp kvartalsvis är elanvändning, förbrukning av fossila bränslen, koldioxidutsläpp, vattenförbrukning samt mängd avfall och processavloppsvatten.
Sandvik följer tillämpliga lagar och förordningar på miljöområdet i de länder där Sandvik har verksamhet och utöver detta tillämpas ännu striktare krav när det är ekologiskt berättigat, tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Sandviks svenska enheter bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljölagstiftningen vid åtta anläggningar. Tillstånden avser till exempel tillverkning av produkter i olika stållegeringar, keramer, hårdmetaller och gjutgods. Alla enheter har de tillstånd som behövs för att driva verksamheten. Den huvudsakliga miljöpåverkan är utsläpp till luft och vatten, energianvändning, avfallsproduktion, äldre förorenade markområden samt buller. Sandviks beroende av att tillstånd fi nns på dessa anläggningar är stort.
I Sandviken har miljööverdomstolen (MÖD) meddelat dom angående uppskjuten fråga avseende utsläpp av kvicksilver till luft från stålverket. MÖD har beslutat om förlängd prövotid till 2013 och föreskrivit att bolaget fram till dess ska utreda möjligheten att rena utsläppen med avseende på kvicksilver.
Inga överskridanden av tillåtna tillverkningsvolymer eller gränsvärden föreskrivna i tillståndsbeslut enligt miljöbalken har inträffat under året. Ett antal överskridanden av riktvärden avseende buller samt utsläpp till luft och vatten har förekommit vid anläggningarna i Västberga, Hallstahammar och Sandviken. Åtgärder vidtas för att innehålla dessa riktvärden, ofta i samråd med respektive tillsynsmyndighet. Vid anläggningen i Hallstahammar, har riktvärdesöverskridanden som avser utsläpp till vatten under 2010 medfört föreläggande med krav på åtgärder. Tillsynsmyndigheten har i detta fall även överlämnat ärendet till åklagarmyndigheten för prövning.
Vid Sandvik AB:s anläggningar i Sandviken har åklagarmyndigheten beslutat åtala bolaget efter ett haveri som inträffade 2008 vid avloppssystemets huvudpumpstation. Frågan kommer att avgöras under 2012.
För de tillståndspliktiga enheterna lämnas varje år offentliga rapporter till tillsynsmyndigheterna.
Inom Sandvik-koncernen förekommer 27 kända eller förmodade markföroreningar. Av dessa har 17 enheter legala krav på sanering av marken till en uppskattad total kostnad av cirka 150 MSEK. Frivilliga saneringsåtgärder har beslutats vid nio anläggningar.
Efter krav från tillsynsmyndigheten har markföroreningar utretts vid anläggningarna i Gimo och Hallstahammar. Vid dessa anläggningar har trikloretylen (TRI) påvisats i marken. Ytterligare undersökningar kommer att genomföras 2012.
Vid avyttring samt förvärv av nya företag med produktion görs alltid en omfattande miljöundersökning för att upptäcka eventuella miljöskulder kopplade till den aktuella verksamheten.
Koncernens anläggningar i Sandviken och Hallstahammar omfattas av handelssystemet för utsläppsrätter avseende koldioxid
inom EU. För 2011 tilldelades koncernen utsläppsrätter motsvarande 109 727 ton koldioxid. För perioden kommer utsläpp av cirka 113 000 ton koldioxid att deklareras. Underskottet kommer att täckas av nyinköpta utsläppsrätter.
Kemikalielagstiftningen REACH och liknande lagstiftning kommer att innebära kostnader för tillståndsprövning och registrering av kemiska ämnen. Uppfyllande av kraven är också en styrka för Sandviks affärer.
I övrigt känner inte Sandvik till några förändringar i miljörelaterade lag- eller omvärldskrav som kan få väsentliga operativa eller fi nansiella konsekvenser för verksamheten.
Under 2011 inträffade beklagligt nog fyra arbetsrelaterade dödsfall vid Sandviks enheter (se Hållbarhetsredovisningen sidan 105).
Aktiviteter som under året genomförts för att uppnå koncernöver gripande mål för hälsa och säkerhet samt anställdas villkor och utveckling är två nya certifi eringar av arbetsmiljöledningssystem enligt OHSAS 18001 för bolag som nyligen förvärvats, utbildning, riskbedömningar på arbetsplatsen, ökat fokus på tillbudsrapportering och effektivisering av skyddskommittéer. Relevanta nyckeltal som följs upp kvartalsvis är antal dödsfall, antal olycksfall med frånvaro, antal tillbud och frånvaro på grund av olyckor.
Sandviks policyer när det gäller mänskliga rättigheter och affärsetik sammanfattas i uppförandekoden. Inga incidenter när det gäller brott mot mänskliga rättigheter inom den egna verksamheten har inrapporterats under 2011. Ett hundratal fall av trakasserier, bedrägerier och korruption har konstaterats. I samtliga dessa fall har korrigerande åtgärder vidtagits där så varit påkallat, till exempel har avskedanden gjorts.
Sandviks riskhantering syftar till att minimera riskerna inom företaget men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt. Osäkerheten på fi nansmarknaden och den ojämna återhämtningen på den globala produktmarknaden har inneburit att Sandviks arbete med att begränsa och kontrollera risktagandet varit särskilt viktigt också under 2011. Sandvik har en god riskspridning med en verksamhet i mer än 130 länder, inom cirka 20 produktområden och i en rad olika branscher.
Sandvik-koncernen arbetar sedan fl era år med ett heltäckande program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM). Programmet omfattar alla delar av verksamheten, såväl affärsområden som koncernfunktioner. Genom att ERM utgör en integrerad del i styrningen av Sandviks verksamhet, hjälper ERM företaget att agera även på dramatiska förändringar i omvärld och marknadsförutsättningar.
Huvudkomponenterna i riskarbetet är identifi ering, värdering, hantering, rapportering, uppföljning och kontroll. För varje risk etableras en åtgärdsplan i syfte att antingen acceptera, reducera, eliminera eller öka risken. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Fullständig rapportering i form av en konsoliderad ERM-rapport sker två gånger per år till koncernledningen och en gång per år till styrelsen.
Under 2011 forsatte återhämtningen på Sandviks marknader från den kraftiga nedgång i efterfrågan som präglade 2009. Riskhanteringen har varit fortsatt fokuserad på koncernens affärsrisker i syfte att på ett effektivt sätt vidmakthålla och balansera kapacitet och personal i uppgångsfasen.
* Rapportering sker två gånger per år, varav en gång till Sandviks styrelse.
Befattningshavare med ett operativt ansvar ska säkerställa att de risker som är förknippade med verksamheten identifi eras, värderas och hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Här ingår riskområden som marknad och länder, forskning och utveckling, produkt, produktion, hälsa och säkerhet samt miljö. Regelbundet sammanställs respektive enhets risker i en rapport i vilken det också framgår vilka åtgärder som vidtas för att hantera riskerna. Varje risk värderas och tilldelas en åtgärdsplan. På koncernnivå konsolideras denna information.
Sandvik verkar globalt inom många olika områden och bedriver sin verksamhet inom ramen för de regelverk som gäller för olika länder, marknader och sakområden. Koncernen ska följa lagar avseende miljö, arbetsförhållanden, drivande av bolag, beskattning, anställningsförhållanden, marknadsföringsregler med mera. Koncernen har internt etablerade regelverk och instruktioner som stöd för ledning och medarbetare i företaget.
Verksamhetsdrivande bolag inom Sandvikkoncernen rapporterar sin fi nansiella utveckling och ekonomiska ställning löpande, i enlighet med interna rapporteringsregler och de internationella redovisningsregler som Sandvik följer (IFRS). Koncernens controllerfunktion validerar och analyserar den ekonomiska informationen som ett led i kvalitetssäkringen av den fi nansiella rapporteringen. Se även Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 36–43.
Genom de återkommande uppdateringar som genomförs i ERM-arbetet identifi eras specifi ka förändringar i verksamheten eller i faktorer som påverkar verksamheten. Dessa kan avse förvärv av ett nytt bolag, en stor investering, ny lagstiftning, plötsligt ändrade marknadsförhållanden, teknisk innovation etc. vars konsekvenser måste bedömas var för sig.
Sandvik är från tid till annan part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till sin verksamhet, inklusive ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Enligt Sandviks uppfattning kommer dock inga av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka Sandvik-koncernen.
Sandviks amerikanska dotterbolag, Sandvik, Inc., har varit föremål för stämningar i USA, i vilka kärandena har hävdat att exponering för svetsrök har orsakat neurologiska skador. Sandvik, Inc. säljer svetselektroder, men bolagets marknadsandel i USA uppgår till mindre än 1 %. Alla målen mot Sandvik involverar också andra svaranden som har sålt svetselektroder i USA. För att käranden skall kunna vinna ett mål mot Sandvik måste käranden bevisa att han använt
Sandviks svetselektroder och att han har neurologiska skador som orsakats av sådan användning. Många av målen mot Sandvik har avvisats för att kärandena inte kunnat bevisa att de använt Sandviks svetselektroder. Sandvik är vidare av uppfattningen att det inte fi nns tillförlitliga vetenskapliga bevis som stöder de skadeståndsanspråk som framställts i dessa mål. Till dags dato har Sandvik inte förlorat eller förlikt något av dessa mål och de enda kostnader som uppstått är kostnaderna för att bestrida kraven. En betydande andel av dessa kostnader har täckts av Sandviks försäkringar.
För att säkra avkastningen på de resurser Sandvik satsar på forskning och utveckling har koncernen en strategi för att aktivt skydda de tekniska innovationerna mot patentintrång och kopiering. Sandvik skyddar sina immateriella rättigheter genom juridiska processer om så krävs.
Skatteverket genomförde 2007 en taxeringsrevision av Sandvik AB respektive Sandvik Intellectual Property AB (IP-bolaget) och granskade därvid den organisation av ägande och hantering av immateriella rättigheter som gjordes 2005.
Omorganisationen innebar att svenskägda patent och varumärken överfördes till IP-bolaget. Omorganisationen motiverades av behovet att renodla verksamheten med immateriella rättigheter i ett eget bolag vilket synliggör de stora värdena av immateriella rättigheter och ger operativa fördelar.
Skatteverket underkände IP-bolagets deklarationer för 2005 och 2006 med avseende på de skattemässiga avdragen för avskrivningar av överförda IP-rättigheter.
Skatteverket godkände Sandvik AB:s deklaration för 2005. Därefter har Skatteverket genom Allmänna ombudet överklagat sitt eget beslut avseende effekterna av ovan nämnda omorganisation. Allmänna ombudet yrkar också på att Skatteverkets underkännande av avdrag för avskrivningar i IP-bolaget ska undanröjas för det fall att Allmänna ombudets överklagande beträffande Sandvik AB skulle bifallas. Om överklagandet godkänns skulle den då tillkommande skattekostnaden om cirka 5 050 MSEK inte påverka Sandviks resultat eftersom beloppet motsvarar skattevärdet av ökade skattemässiga avskrivningar i IP-bolaget. Genom sänkningen av den svenska bolagsskatten från 28 % till 26,3 % från och med 2009 påverkas dock skattevärdet av de skattemässiga avskrivningarna negativt med cirka 200 MSEK.
Om Sandviks uppfattning accepteras av domstolen skulle detta medföra en minskad skattekostnad om cirka 4 850 MSEK som intäktsförs i koncernen då domstolsbeslutet vunnit laga kraft.
IP-bolaget överklagade i januari respektive december 2008 Skatteverkets taxeringsbeslut avseende 2005 och 2006 respektive 2007. För efterföljande taxeringsår har såväl Skatteverket som Sandvik
behandlat deklarationer och överklaganden på samma sätt som tidigare. I juni 2010 beslutade Förvaltningsrätten i Falun att bifalla Allmänna ombudets överklagande beträffande beskattning av Sandvik AB 2005. Sandvik har därefter överklagat beslutet och fått anstånd med skatte inbetalningen. I avvaktan på att rättsprocessen ska avslutas har Sandvik reserverat för skatteeffekten av gjorda avskrivningar i IP-bolaget och för upplupen ränta för den skatt som Allmänna ombudets överklagande beträffande Sandvik AB skulle medföra om det skulle bifallas.
Ett område där Sandvik från tid till annan för diskussioner med skattemyndigheterna rör så kallade transferprisfrågor, det vill säga de priser som tillämpas avseende produkter som distribueras från Sandviks produktionsanläggningar till försäljningsbolag i olika länder. Sandvik för en omfattande dokumentation som stöd för denna prissättning. Men i det fall skattemyndigheten har en annan uppfattning än Sandvik rörande prissättningen kan detta få konsekvenser för Sandviks resultatredovisning mellan olika länder.
Sandvik har sedvanliga försäkringsprogram avseende egendoms- och ansvarsrisker för koncernen.
Som ett naturligt led i koncernens olika verksamheter genomförs kontinuerligt skadebegränsande åtgärder, bland annat tillsammans med Sandviks externa försäkringsrådgivare.
I detta arbete fastställs standarder för önskvärda skyddsnivåer i syfte att begränsa sannolikheten för stora skador och för att garantera leveranssäkerhet till kund.
Med hållbarhetsrisker avses risker för icke önskvärda konsekvenser rörande miljö, hälsa och säkerhet, mänskliga rättigheter och affärsetik från den affärsmässiga verksamhet Sandvik bedriver. För att minimera dessa risker genomför Sandvik ett omfattande arbete på olika plan i företaget. Kontinuerligt genomförs så kallade Fair Play- och Code of Conduct-seminarier över hela koncernen. Dessa områden utgör också nyckelområden för Sandviks interna granskningsfunktion Group Assurance. Vidare utarbetar Sandvik sedan ett antal år en särskild hållbarhetsredovisning, vilket dels ställer krav på en systematisk genomlysning av företagets verksamhet utifrån ett hållbarhetsperspektiv, dels ger möjlighet att identifi era risker inom detta område. Se även Sandviks hållbarhetsredovisning på sidorna 100–111.
Sandvik är genom sin stora och internationella verksamhet exponerat för fi nansiella risker. Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens fi nanspolicy, som omfattar riktlinjer, mål och ramar för fi nansförvaltning samt hantering av fi nansiella risker inom koncernen.
Sandvik Financial Services är etablerad som den funktionella organisation där huvuddelen av koncernens fi nansiella risker hanteras. Funktionen har som främsta uppgift att bidra till värdeskapande genom att hantera de fi nansiella risker som företaget exponeras för i den normala affärsverksamheten och att optimera koncernens fi nansnetto.
Sandvik Financial Services ger service till koncernens bolag och har till uppgift att stödja dotterbolagen med lån, placeringsmöjligheter och valutaaffärer samt
att verka som rådgivare i fi nansiella frågor. Funktionen bedriver en internbanksverksamhet med placering vid huvudkontoret i Sverige och i Singapore. Internbanken driver även företagets nettingsystem och svarar för koncernens cash management.
Sandvik Financial Services bedriver också verksamhet för betalningsrådgivning och kundfi nansiering samt utfärdar koncernens globala kreditpolicy. Verksamheten sker främst via huvudkontoret i Sverige samt via fi nansbolag i USA och Chile.
Slutligen hanterar Sandvik Financial Services även de fi nansiella risker som är förknippade med företagets förmånsbestämda pensionsplaner.
Som motpart till Sandvik i fi nansiella transaktioner accepteras endast banker med en solid ställning och med en god kreditvärdering.
Redogörelserna följer de redovisningskrav som uppställs enligt IFRS (IFRS 7 och IAS 39).
| Risk Risk |
Exponering | Kommentar Kommentar |
|---|---|---|
| Valutarisk Med valutarisk avses valutakursernas förändring som påverkar årets resultat, övrigt totalresultat och företagets konkurrenssituation på olika sätt: • Årets resultat påverkas när försäljning och inköp är i olika valutor (transaktions exponering). • Årets resultat påverkas när tillgångar och skulder är i olika valutor (omräkningsexponering). • Årets resultat påverkas när dotterbola gens resultat i olika valutor räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering). • Övrigt totalresultat påverkas när dotter bolagens nettotillgångar i olika valutor räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering). Sandvik hanterar de uppkomna valuta - riskerna enligt beskrivningen i efterföl jande avsnitt. Sättet varpå valutarisken hanteras har inte ändrats jämfört med föregående år. |
Sandviks transaktionsexponering, det vill säga koncernens nettofl öde av valutor efter full kvittning av motvärdet i de exporterande bolagens lokala valutor, värderat till genomsnittskurs, uppgick 2011 till 10 900 MSEK (11 000). De viktigaste valutorna visas i diagrammet nedan.
Sandvik erbjuder kunderna regelmässigt betalningsmöjligheter i sin egen valuta via den globala försäljningsorganisationen. Detta innebär att koncernen kontinuerligt tar valutarisker både i kundfordringar i utländsk valuta och i den kommande försäljningen till utländska kunder. Eftersom en stor del av produk tionen är koncentrerad till ett fåtal länder men försäljning sker till ett fl ertal länder får Sandvik ett stort nettoinfl öde av utländsk valuta. För att minska exponeringen i utländsk valuta används inkommande valuta till betalningar i samma valuta.
Viss del av det förväntade nettofl ödet av försäljning och inköp säkras med hjälp av fi nansiella instrument enligt de riktlinjer som är fastlagda i koncernens fi nanspolicy. Vidare valutasäkras större projektorder vid ordertillfället för att säkerställa bruttomarginalen. CFO fastställer hur mycket av koncernens transaktionsexponering som ska säkras. Enligt fi nanspolicyn har CFO mandat att säkra hela transaktionsexponeringen. Vid årets slut uppgick det säkrade beloppet till 6 337 (6 458) MSEK. Den genomsnittliga löptiden på den säkrade volymen av utländsk valuta var omkring två år (2). Orealiserade vinster av utestående valutakontrakt för säkring av framtida nettofl öden var vid årsskiftet 243 MSEK (489). Av dessa avser –80 MSEK kontrakt som förfaller under 2012 och 323 MSEK kontrakt som förfaller under 2013 eller senare. Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas för den väsentligaste delen av säkringstransaktionerna. För en mer detaljerad uppdelning av kassafl ödeseffekterna per kvartal av de transaktioner som bokats till säkringsreserven, se not 31.
Sandviks dotterbolag ska normalt inte ha någon större omräkningsrisk i sina egna balansräkningar eftersom målet är att ett dotterbolags fordringar och skulder i utländsk valuta ska vara balanserade (valutasäkrade).
Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska kronor baserat på genomsnittskursen för den period då resultatet uppstått, vilket innebär att koncernens resultat är exponerat för omräkningsrisk.
Nettotillgångarna, det vill säga vanligtvis dotterbolagens egna kapital, räknas om till svenska kronor med bokslutsdagens kurs. Den 31 december var koncernens nettotillgångar i dotterbolag i utländsk valuta 33 200 MSEK (34 500).
–21 400
För att undvika omräkningsrisk i dotterbolagens balansräkningar fi nansieras de i lokal valuta via internbanken. Vilka valutor dotterbolagen efterfrågar framgår av diagrammet bredvid. Den externa upplåningen sker ofta i en specifi k valuta, vilket framgår av nästa diagram. Den valutarisk som uppkommer hos internbanken till följd av detta hanteras med hjälp av olika derivat, vilket gör att omräkningsrisken minimeras.
Sandvik har valt att inte säkra framtida vinster i utländska dotterbolag. Inte heller nettotillgångarna valutasäkras, utan de differenser som uppstår på grund av att valutakurserna ändrats sedan föregående bokslut förs direkt till övrigt totalresultat. Hur nettotillgångarna fördelas på olika valutor framgår av det sista diagrammet.
till årets resultat.
Med ränterisk avses risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto negativt. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på tillgångarnas och skuldernas räntebindningstid. Sandvik mäter ränte risken som förändringen de kommande 12 månaderna givet 1 procentenhets ränteförändring. Ränterisken uppstår på två sätt:
i marknadsvärdet i dessa kontrakt förs direkt till övrigt totalresultat istället för
Om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet över alla löptider per den första januari 2012 skulle, med beaktande av de lån som har ränteomsättning under det kommande året, räntenettot det året påverkas med –148 MSEK.
En räntekänslighetsanalys gjord på de ränteswapavtal som fanns vid årsskiftet, och för vilka säkringsredovisning tillämpas, visar att övrigt totalresultat skulle förändras med 198 MSEK till följd av en parallellförskjutning av ränte kurvan med 1 procentenhet.
| Inklusive effekter av räntederivat | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | Effektiv ränta, % |
Räntebind ningstid, mån |
Redovisad skuld, MSEK |
| Obligationslån, svenskt MTN | 4,4 | 29 | 10 027 |
| Obligationslån, europeiskt MTN | 6,5 | 16 | 5 323 |
| Private placement | 3,7 | 77 | 5 947 |
| Certifi kat | 2,9 | 2 | 197 |
| Övriga lån från banker | 4,4 | 1 | 9 220 |
| Totala lån | 4,7 | 27 | 30 714 |
| Räntepåverkan av valutaderivat | 0,9 | ||
| Totalt inkl. valutaderivat | 5,6 |
I de fall Sandvik har överskottslikviditet placeras den i bankinlåning eller i kortfristiga penningmarknadsinstrument med löptider som understiger 90 dagar, vilket innebär att ränterisken (värdeförändringsrisken) är låg.
Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom upplåningen. För att uppnå önskad räntebindningstid används ibland ränteswapavtal. Koncernens CFO har mandat att variera den genomsnittliga räntebindningstiden på koncernens skuldportfölj så länge den inte överstiger 36 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden på Sandviks upplåning uppgick till 27 månader (29) vid årsskiftet med hänsyn taget till ingångna ränteswapavtal.
Som beskrivits i tidigare avsnitt (Omräkningsexponering) valutasäkras ofta den interna utlåningen till utländska dotterbolag. I de fall då marknadsräntorna är högre i utlandet än i Sverige, medför valutaterminerna en räntekostnad. Koncernens genomsnittliga räntekostnad, inklusive övriga lån och effekter av olika derivat, var 5,6 % (6,1).
I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling fi nns mellan säkrat lån och ränteswapen. Förändrade marknadsräntor kan därför även få effekter på övrigt totalresultat då koncernen har ränteswapavtal för vilka man tilllämpar så kallad kassafl ödessäkring. Det innebär att förändringar av dessa swapavtals marknadsvärden förs direkt mot övrigt totalresultat istället för till årets resultat. Upplysningar om samtliga ingångna ränteswapavtal, samt information om deras löptider, lämnas i not 31.
Sandviks lånevillkor innehåller i dagsläget inga begränsande klausuler kopplade till nyckeltal, så kallade fi nancial covenants. Endast i undantagsfall ställs säkerheter i samband med upptagande av lån. De fall där detta har gjorts framgår av not 30.
Med likviditets- och refi nansieringsrisk menas risken att fi nansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas, samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.
| Valuta | Redovisad skuld, MSEK |
Program storlek, MSEK |
Genomsnittlig återstående kredittid (år) |
|
|---|---|---|---|---|
| Obligationslån, svenskt MTN | SEK | 10 027 | 15 000 | 4,8 |
| Obligationslån, europeiskt MTN | EUR | 5 323 | 26 808 | 2,2 |
| Private placement | USD | 5 947 | — | 8,0 |
| Certifi kat | SEK | 197 | 16 702 | 0,1 |
| Övriga lån från banker | Diverse | 9 220 | — | 1,5 |
| Total upplåning | 30 714 | 58 510 | 3,9 |
Koncernens kommersiella och fi nansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot Sandviks motparter. Med kredit risk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser.
Kreditrisken som Sandvik är exponerad för kan delas in i tre kategorier:
| MSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Kundfordringar | 14 563 12 738 | |
| Likvida medel | 5 592 | 4 783 |
| Orealiserade vinster på derivat |
983 | 1 189 |
| Övriga fordringar | 753 | 764 |
| Totalt | 21 891 | 19 474 |
Enligt fi nanspolicyn ska koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, vara långfristigt fi nansierat och den kortfristiga likviditetsreserven motsvara minst två veckors operativa kostnader. Vid årsskiftet var koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, 64 000 MSEK och den långfristiga fi nansieringen, inklusive aktiekapital, pensionsskulder, långfristiga skatteskulder, långfristiga avsättningar och långfristiga garanterade kreditfaciliteter 70 000 MSEK. Den kortfristiga likviditetsreserven uppgick till 12 500 MSEK. Den består av kreditfaciliteter och moderbolagets likvida medel, minskat med de lån som förfaller till betalning under de kommande sex månaderna. Denna summa ska jämföras med två veckors beräknade operativa kostnader på 3 000 MSEK.
Av Sandviks kreditfaciliteter på totalt 1 500 MEUR förfaller 500 MEUR 2012 och 1 000 MEUR förfaller 2013. Kreditfaciliteterna, som utgör koncernens primära likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjade. I början av 2012 har de ersatts av två nya faciliteter, varav den ena uppgår till 650 MEUR och den andra till 5 000 MSEK.
Sandviks fi nansieringsstrategi syftar till att få en välbalanserad förfalloprofi l på skulderna för att därigenom minska refi nansieringsrisken. De långfristiga lånens andel av total upplåning uppgick till 81 % vid årsskiftet 2011, jämfört med 87 % ett år tidigare. Förfallostrukturen för koncernens fi nansiella skulder och derivat visas i not 31.
Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's åsatt betyget BBB+ för Sandviks långa upplåning och A-2 för den korta upplåningen. För fortlöpande uppdatering av Sandviks kreditvärdering, se www.sandvik.se.
Sandvik har ingått avtal med de för företaget viktigaste bankerna om bland annat rätt till kvittning av fordringar och skulder uppkomna till följd av fi nansiella derivattransaktioner, så kallat ISDA-avtal. Detta innebär att företagets motpartsexponering mot den fi nansiella sektorn begränsar sig till de orealiserade positiva resultat som har uppstått i derivatkontrakt, samt placeringar och banktillgodohavanden. Värdet av dessa uppgick vid årsskiftet till 6 575 MSEK (5 972).
I den fortlöpande försäljningen är Sandvikbolagen exponerade för kreditrisk i utestående kundfordringar. Användandet av betalningsvillkor och riskhantering är reglerade i Sandviks koncernkreditpolicy. Kreditrisken är utspridd över ett stort antal kunder inom samtliga affärsområden och speglar spridningen av försäljningen väl. Kreditkvaliteten i de kundfordringar som inte har förfallit till betalning är god. Sandviks kundförluster uppgick till –37 MSEK (–88), vilket understiger 0,1 % av försäljningen. Det totala bruttovärdet på utestående kundfordringar per den 31 december var 15 240 MSEK (13 399). Dessa var nedskrivna med totalt –677 MSEK (–661). Åldersanalyser av kundfordringar per den 31 december återfi nns i not 20.
Sandvik bedriver kort- och långfristig kundfi nansiering dels i egna fi nansbolag, dels i samarbete med fi nansinstitut och banker. Kundfi nansiering är vanligast förekommande i samband med försäljning av produkter från Sandvik Mining and Construction och syftet är att stödja och utveckla föräljningen samt att öka konkurrenskraften på marknaden. Kundfi nansverksamheten inom Sandvik är under utveckling genom fördjupat samarbete med Exportkreditnämnden (EKN) och andra fi nansinstitut. Värdet på utestående krediter i fi nansbolagen var vid årsskiftet 640 MSEK (523), varav 13 MSEK var reserverat för osäkra fordringar.
Sandvik lämnar löpande återköpsgarantier, det vill säga sluter ett avtal med kunden om att återköpa en maskin till ett på förhand angivet värde. Utestående återköpsgarantier var vid årsskiftet 354 MSEK (382).
Utöver traditionell fi nansiering av utrustning som kunden köper förekommer även uthyrning av maskiner till kunder som endast har behov av en maskin för en kortare period. Värdet i balansräkningen för dessa maskiner uppgick vid årsskiftet till 427 MSEK (562).
Sandviks fi nansiella risker inom råvaror är i huvudsak koncentrerade till nickel, molybden och el. Prisrisken i dessa säkras till viss del genom tecknande av fi nansiella kontrakt. Andra risker som råvaror kan ge upphov till hanteras enligt beskrivningen i avsnittet Risker och riskhantering.
Nickelpriset varierade kraftigt under året, vilket framgår av diagrammet till höger.
Nettoårsförbrukningen av nickel uppgick till
cirka 15 300 ton. I samband med erhållande av större order med fast pris på nickel och molybden inom Sandvik Materials Technology, säkras priset på dessa metaller genom tecknande av fi nansiella kontrakt.
För att minimera metallprisrisken i de affärer som sker till rörligt metallpris tillämpas en särskild säkringsstrategi, så kallad Offset hedging. Lagervärderingen påverkas inte av Offset hedging.
Vid årsskiftet uppgick volymen av säkrad nickel till 3 324 (3 413) ton och marknadsvärdet på ingångna derivat var 47 MSEK (146).
För el sker en löpande säkring av priset genom derivat för de stora tillverkningsenheterna i Sverige. Total årsförbrukning av el för dessa enheter uppgår normalt till cirka 900 GWh. Vid årsskiftet uppgick säkringarna till cirka 19 månaders (19) förväntad förbrukning. Marknadsvärdet av ingångna elderivat uppgick vid årsskiftet till 567 MSEK (830). Resultatet av dessa kontrakt var –101 MSEK (173). En förändring av elpriset med 10 öre per kWh beräknas ändra Sandviks rörelseresultat och övrigt totalresultat med plus eller minus 90 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2011.
Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas för större delen av derivaten för säkring av råvaror och el. För att se när de säkringsredovisade affärerna får effekter på årets resultat, se not 31.
Sandvik har omfattande pensionsförpliktelser för sina anställda i de länder där Sandvik verkar. Pensionslösningarna varierar beroende på lagstiftning och lokala avtal. De mest omfattande åtagandena fi nns i Sverige, Finland, Tyskland, Storbritannien och USA.
Den genomsnittliga löptiden för koncernens räntebärande tillgångar i pensionsportföljen är 5,8 år och för pensionsåtaganden 16,6 år. Eftersom durationen i tillgångar och skulder avviker från varandra skulle en ränteförändring med en procentenhet ge en nettopåverkan på ungefär 1 400 MSEK. En nedgång med 20 % i aktiemarknaden skulle ge en minskning av tillgångarna med cirka 900 MSEK. Om livslängdsantagandena ändras med ett år förändras pensionsskulden med cirka 4 % vilket motsvarar 600 MSEK. Risken, mätt som Value at Risk (VaR) med 95 % konfi densintervall och ett års innehavsperiod, är omkring 1 800 MSEK.
För att tillförsäkra en effektiv administration av de stora pensionsplanerna och en effektiv förvaltning av avsatta pensionsmedel har Sandvik inrättat ett särskilt organ för detta ändamål, Sandvik Pension Supervisory Board. Därtill fi nns lokala pensions styrelser utsedda i respektive land som ansvarar för efterlevnad av lagstiftning och lokala avtal.
De förmånsbestämda pensionsplanerna fi nns beskrivna i not 23.
Under 2011 uppgick förvaltat kapital till 12 800 MSEK och motsvarande pensionsåtaganden uppgick till 15 300 MSEK, vilket motsvarar en konsolideringsgrad på 84 % (92). Avkastningen för Sandviks totala pensionsportfölj blev 2,5 % (8,7).
Bolagsstyrningen inom Sandvik baseras på tillämplig lagstiftning, Börsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") och interna riktlinjer och regler. Syftet är att säkerställa ett effektivt och värdeskapande beslutsfattande genom en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och verkställande ledning.
Bolagsstyrningen omfattar koncernens styr- och ledningssystem. Ett viktigt led i bolagsstyrningen är också kopplingen till Sandviks riskhantering enligt ERM-modellen och till beslutade ersättningsformer för ledande befattningshavare. Koden fi nns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se. Sandvik har under 2011 tillämpat Koden utan att avvika från någon av Kodens regler.
Sandvik AB är moderbolag i Sandvikkoncernen och har dotterbolag i cirka 60 länder. Verksamheten är global med försäljning i mer än 130 länder och antalet medarbetare uppgår till cirka
Som ett led i styrningen av Sandvik-koncernen har det etablerats gemensamma samverkans- och beredningsorgan med representanter från samtliga affärsområden och koncernen. Exempel på sådana är Finance Management Team, IT Management Team, R&D Council och Cross Communication Team. *) Avser tiden fram till 31 december 2011.
50 000. Sandvik AB är ett publikt bolag, noterat på NASDAQ OMX Stockholm ("Börsen").
Per den 31 december 2011 uppgick Sandviks aktiekapital till 1 423 544 610 kronor och antalet aktier till 1 186 287 175. Efter nyemissioner i januari 2012 av nya aktier i Sandvik som ett led i Sandviks förvärv av Seco Tools AB, uppgår Sandviks aktiekapital till 1 505 263 107,60 kronor och antalet aktier till 1 254 385 923. Varje aktie har en röst vid omröstning på bolagsstämma. Enligt ägarregistret hade Sandvik per den 31 december 2011 cirka 113 000 aktieägare. AB Industri värden är största ägare med cirka 12,2 % av aktiekapitalet. Av det totala aktiekapitalet vid årets slut ägdes cirka 32 % av investerare utanför Sverige.
Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sin rösträtt. På årsstämman fattas beslut avseende årsredovisningen, utdelning, val av styrelse och, i förekommande fall, revisor, samt andra frågor i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen.
Sandviks bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Bolagsordningen innehåller inte heller särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolags ordningen.
Alla aktieägare som är upptagna i aktieboken och som har anmält deltagande inom den tid som föreskrivs i kallelsen har rätt att delta i Sandviks stämmor och rösta för sina aktier. Aktieägare kan även företrädas av ombud vid stämman. Kallelse till bolagsstämma sker genom annonsering i Postoch Inrikes Tidningar och på bolagets webbplats. Att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet samt i en daglig tidning utkommande i Sandviken eller Gävle.
Vid årsstämman i Sandviken den 3 maj 2011 deltog aktieägare som representerade 50,71 % av aktiekapitalet och rösterna. Advokat Sven Unger valdes till ordförande för årsstämman. Stämman beslutade om utdelning av 3 kronor per aktie.
Till ledamöter av styrelsen nyvaldes Johan Karlström och Olof Faxander samt omvaldes Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Egil Myklebust, Anders Nyrén, Simon Thompson och Lars Westerberg.
| 2011 | |
|---|---|
| AB Industrivärden | 12,2 |
| Swedbank Robur Fonder | 4,6 |
| Handelsbankens Pensionsstiftelse | 4,1 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 3,6 |
| JPM Chase* | 3,6 |
| Omnibus Account W FD OM80 | 3,3 |
| L E Lundbergföretagen AB | 2,3 |
| Göranssonska Stiftelserna | 2,1 |
| Handelsbanken fonder | 1,7 |
| Folksam | 1,6 |
| *Förvaltarregistrerade aktier |
Anders Nyrén omvaldes till styrelseordförande. KPMG AB omvaldes till revisor till och med årsstämman 2015. Stämman beslutade om en procedur för utseende av valberedning samt godkände styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och ändring av bolagsordningen, bland annat för att anpassa bolagsordningen till ändringar i aktiebolagslagen. Stämman beslutade vidare att införa ett långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram för cirka 400 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen.
Ytterligare information om årsstämman, inklusive protokoll, fi nns publicerat på bolagets webbplats, www.sandvik.se.
Vid en extra bolagsstämma den 12 december 2011 beslutades att bemyndiga styrelsen att till och med den 31 mars 2012, vid ett eller fl era tillfällen, besluta om nyemission av högst 69 195 888 aktier att utgöra vederlag vid förvärv av aktier i Seco Tools AB. Vidare beslutade stämman att ändra bolags ordningen, varigenom styrelsens säte ändrades från Sandviken till Stockholm.
Sandviks årsstämma 2012 kommer att hållas den 2 maj i Sandviken. Aktieägare som vill ha en fråga behandlad på årsstämman ska inkomma med en skriftlig begäran därom till styrelsen i god tid före årsstämman. Mer information fi nns på Sandviks webbplats, www.sandvik.se.
Årsstämman 2011 beslutade att valberedningen inför årsstämman 2012 skulle utgöras av representanter för de fyra till röstetalet största aktieägarna per den sista bankdagen i augusti 2011 samt styrelsens ordförande (sammankallande).
Valberedning inför årsstämman 2012 Inför årsstämman den 2 maj 2012 utgörs valberedningen av Carl-Olof By, ordförande (Industrivärden), Håkan Sandberg (Handelsbankens Pensionsstiftelse och Pensionskassa), Staffan Grefbäck (Alecta), Marianne Nilsson (Swedbank Robur fonder) och Anders Nyrén ( Sandviks styrelseordförande). Valberedningen har fram till den 15 februari 2012 sammanträtt vid tre tillfällen. Valberedningen har genom Sandviks styrelseordförande erhållit information om styrelsens egen utvärdering samt om bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt. Valberedningen har diskuterat de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter. Frågan om jämnare könsfördelning har uppmärksammats. Valberedningen har också haft tillgång till en extern konsult i arbetet med identifi ering och utvärdering av potentiella nya styrelseledamöter.
Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation.
Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören fastställs genom en skriftlig instruktion.
Styrelsens arbetsordning med instruktion för arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör och för ekonomisk rapportering uppdateras och fastställs årligen. Uppdateringen baseras bland annat på den utvärdering av det individuella och kollektiva styrelsearbetet som styrelsen utför.
| Namn | Funktion | Oberoende enligt Koden |
Aktieinnehav, antal 3) 2011-12-31 |
Invald | Revisions utskott |
Ersättnings utskott |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Alicia Espinosa | suppleant* | 7 137 | 2010 | |||
| Olof Faxander | ledamot | Nej2) | 9 639 | 2011 | ||
| Johan Karlström | ledamot | Ja | 5 000 | 2011 | ||
| Jan Kjellgren | ledamot* | 570 | 2008 | |||
| Tomas Kärnström | ledamot* | 2 865 | 2006 | |||
| Fredrik Lundberg | ledamot | Nej1) | 6 040 000 4) | 2006 | ||
| Hanne de Mora | ledamot | Ja | 0 | 2006 | ordförande | |
| Egil Myklebust | ledamot | Ja | 10 000 | 2003 | ledamot | |
| Anders Nyrén | ordförande | Nej1) | 4 500 | 2002 | ledamot | ordförande |
| Simon Thompson | ledamot | Ja | 0 | 2008 | ledamot | |
| Lars Westerberg | ledamot | Ja | 12 000 | 2010 | ledamot | |
| Bo Westin | suppleant* | 0 | 1999 |
* Arbetstagarrepresentanter (både ledamöter och suppleanter deltar i styrelsemötena). Jan Kjellgren (ledamot) och Alicia Espinosa (suppleant) representerar Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer.
Tomas Kärnström (ledamot) och Bo Westin (suppleant) representerar IF Metall.
1) Ej oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
2) Ej oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. 3) Avser eget och närståendes aktieinnehav.
4) Aktieinnehav i Sandvik därutöver via L E Lundbergföretagen AB 27 500 000, via AB Industrivärden 144 577 252.
Vid styrelsens sammanträden avhandlas, förutom rapporteringen och uppföljningen av den löpande affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, mål och strategi för affärsverksamheten, förvärv och väsentliga investeringar samt ärenden gällande kapitalstrukturen. Ledande befattningshavare redogör löpande för affärsplaner och strategiska frågeställningar. Ersättnings- och revisionsfrågor bereds inom respektive utskott.
För att säkerställa att styrelsen uppfyller de krav som erfordras genomförs en systematisk och strukturerad process för att utvärdera styrelsens arbete och dess ledamöter. Utvärderingarna sker individuellt avseende styrelsens arbete och behov av erfarenhet och kompetens. Resultatet av utvärderingarna diskuteras gemensamt i styrelsen. Styrelsens ordförande redogör för resultatet vid möte med valberedningen.
| Revisions | Ersättnings | ||
|---|---|---|---|
| Ledamot | Styrelse | utskottet | utskottet |
| Antal möten | 12 | 5 | 4 |
| Georg Ehrnrooth1 | 3 | 2 | |
| Alicia Espinosa | 10 | ||
| Olof Faxander2 | 9 | ||
| Johan Karlström2 | 9 | ||
| Jan Kjellgren | 12 | ||
| Tomas Kärnström | 12 | ||
| Fredrik Lundberg | 12 | ||
| Hanne de Mora | 10 | 5 | |
| Egil Myklebust | 12 | 4 | |
| Anders Nyrén | 12 | 5 | 4 |
| Lars Pettersson1 | 1 | ||
| Simon Thompson | 12 | 5 | |
| Lars Westerberg | 12 | 2 | |
| Bo Westin | 10 | ||
1) Avgick som styrelseledamot vid årsstämman den 3 maj 2011.
2) Valdes till styrelseledamot vid årsstämman den 3 maj 2011.
Sandviks styrelse består av åtta ledamöter till den del den utses av årsstämman. De fackliga organisationerna har, i enlighet med svensk lag, rätt till styrelserepresentation och de har utsett två ledamöter och två suppleanter.
I enlighet med förslaget från valberedningen omvaldes vid årsstämman 2011 Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Egil Myklebust, Anders Nyrén, Simon Thompson och Lars Westerberg. Till nya styrelseledamöter valdes Johan Karlström och Olof Faxander. Anders Nyrén omvaldes till styrelsens ordförande. De fackliga organisationerna utsåg Tomas Kärnström och Jan Kjellgren till ordinarie styrelseledamöter samt Alicia Espinosa och Bo Westin till suppleanter. Sandviks chefs jurist Bo Severin är styrelsens sekreterare och sekreterare i ersättnings- och revisionsutskotten samt i valberedningen. Styrelseledamöterna presenteras närmare på sidorna 112–113.
Anders Nyrén och Fredrik Lundberg är ej att anses som oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare och Olof Faxander är ej att anses som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Övriga fem ledamöter valda av stämman är oberoende i förhållande till Sandvik och bolagets stora aktieägare. Styrelsen uppfyller därmed Kodens krav på att majoriteten av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt kravet att minst två av de styrelseledamöter som är oberoende av bolaget och bolagsledningen även ska vara oberoende av bolagets större aktie ägare.
Under året har styrelsen sammanträtt tolv gånger. Styrelsen har behandlat strategisk inriktning. Samtliga tre affärsområdesledningar har presenterat mål och strategier. Styrelsen har också behandlat frågor relaterade till personal som till exempel ersättarplanering och ersättningsvillkor och frågor avseende investeringar, förvärv och avyttringar, däribland det offentliga erbjudandet att förvärva minoritetsaktierna i dotterbolaget Seco Tools AB.
Enligt beslut av årsstämman 2011 utgår arvode till styrelsens ordförande med 1 500 000 SEK och till var och en av de övriga stämmovalda externa styrelseledamöterna med 500 000 SEK.
Till ordföranden i revisionsutskottet utgår 175 000 SEK och till övriga ledamöter i utskottet 150 000 SEK, sammanlagt 475 000 SEK. Till ordföranden i ersättningsutskottet utgår 125 000 SEK och till övriga ledamöter i utskottet 100 000 SEK, sammanlagt 325 000 SEK. För övriga upplysningar om ersättningar till styrelsens ledamöter hänvisas till sidorna 70–73.
Utskottens arbetsuppgifter och arbetsordning fastläggs av styrelsen i skriftliga instruktioner. Utskottens huvudsakliga uppgift är att bereda ärenden som föredras styrelsen för beslut.
Enligt styrelsens arbetsordning ska ersättningsutskottet ha de uppgifter som framgår av Koden inklusive beredande av förslag till styrelsen på förslag till de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om. Ledamöterna i ersättningsutskottet är sedan årsstämman 2011 styrelsens ordförande Anders Nyrén (ordförande i ersättningsutskottet), Egil Myklebust och Lars Westerberg.
Ersättningsutskottets rekommendationer till styrelsen innefattar:
Ersättningar till koncernens verkställande direktör beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets rekommendation. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. För ytterligare information se sidorna 70–73.
Ersättningsutskottet sammanträdde under 2011 vid fyra tillfällen.
Revisionsutskottets ledamöter är sedan årsstämman 2011 Hanne de Mora (ordförande), Anders Nyrén och Simon Thompson. Utskottet hade fem möten under 2011 vid vilka bolagets externa revisor och företrädare för företagsledningen deltog. Områden som revisionsutskottet behandlat har främst avsett:
På årsstämman 2011 omvaldes KPMG AB till bolagets externa revisor fram till och med årsstämman 2015. George Pettersson utsågs till huvudansvarig revisor.
Revisionen avrapporteras löpande under året till respektive bolags- och affärsområdesledningar, koncernledningen och revisionsutskottet samt till Sandvik AB:s styrelse. Minst en gång per år träffar revisorn bolagets styrelse utan att VD eller annan person från bolagsledningen är närvarande.
Den externa revisorns oberoende regleras genom en särskild instruktion beslutad i revisionsutskottet, i vilken anges inom vilka områden den externa revisorn får anlitas i frågor vid sidan om det ordinarie revisionsarbetet.
Arvode till revisor utgår löpande under mandattiden enligt godkänd räkning. För närmare information om arvode se sidan 73.
Se www.sandvik.se för information om koncernens operativa organisation och verksamhet.
De tre affärsområdena Sandvik Tooling, Sandvik Mining and Construction och Sandvik Materials Technology utgjorde under 2011 Sandviks operativa struktur. Affärsområdescheferna, som rapporterar till verkställande direktören för Sandvik AB, har ansvar för affärsverksamheten inom respektive affärsområde. Affärsområdena är i sin tur organiserade i olika produktområden eller kundsegment. Affärsområdena har interna styrelsemöten där verkställande direktören för Sandvik AB fungerar som ordförande. Förutom affärsområdeschefen och affärsområdets ekonomichef deltog Sandvik AB:s vice verkställande direktörer och chefsjurist vid dessa sammanträden. Vice verkställande direktören Peter Larson är styrelseledamot i Seco Tools AB och deltog därför inte i Sandvik Toolings styrelsemöten.
Koncernledningen från och med 1 februari 2011 har bestått av Olof Faxander, verkställande direktör, Anders Thelin, Sandvik Tooling, Lars Josefsson (till 5 september 2011), Sandvik Mining and Construction, Peter Gossas (till och med april
2011), Sandvik Materials Technology, Jonas Gustavsson (från och med 1 maj 2011), Sandvik Materials Technology, Peter Larson, vice verkställande direktör, Ola Salmén, vice verkställande direktör och ekonomi- och fi nansdirektör, Bo Severin, chefsjurist, Anna Vikström Persson (från och med 1 mars 2011), personaldirektör, samt Tomas Nordahl (från och med 1 oktober 2011), ansvarig för IT, sourcing och strategi. Från 5 september 2011 har Peter Larson varit tillförordnad affärsområdeschef för Sandvik Mining and Construction. En ny koncernledning gäller från 2012, se närmare på sidan 4.
Koncernledningen sammanträder månadsvis och avhandlar då koncernens fi nansiella utveckling, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskapsoch kompetensförsörjning samt andra strategiska frågor. Koncernen har koncernfunktioner vilka ansvarar för koncernövergripande aktiviteter som ekonomisk rapportering, affärsanalys, fi nans, IT, information, intern kontroll, juridik, personal, skatter samt investerarkontakter, immateriella rättigheter samt patent och varumärken. Immateriella rättigheter och patent samt varumärken hanteras inom ett helägt bolag i koncernen. Utöver koncernledning, affärsområden och koncernfunktioner fi nns ett antal kommittéer som har till uppgift att koordinera koncerngemensamma strategiska områden som miljö och arbetsmiljö, forskning och utveckling, inköp, IT, fi nans och personal.
Verkställande direktören och övrig koncernledning presenteras på sidan 114.
I samtliga länder där Sandvik har dotterbolag fi nns en landchef. Landchefens uppgift är bland annat att representera Sandvik gentemot myndigheter i landet, ansvara för koncernövergripande frågor, samordna koncerngemensamma processer och säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs.
För varje land har en medlem av koncernledningen, eller annan person utsedd av koncernledningen, utsetts med ett övergripande ansvar för verksamheten (Group Management Representative). Denne fungerar i de fl esta fall som styrelseordförande i de lokala styrelserna och har som uppgift att bland annat genom landchefen säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs.
För principer, ersättningar och andra arvoden till koncernledningen se sidorna 70–73.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa att koncernen har ett effektivt system för ledning och intern kontroll.
Riktlinjerna för Sandviks verksamhet fi nns samlade i The Power of Sandvik. Innehållet utgörs bland annat av:
Koncernens riskhantering följer den ERMmodell som är integrerad i den löpande planeringen, uppföljningen och kontrollen inom ramen för den strategiska och operativa styrningen. En effektiv riskhantering förenar den operativa affärsutvecklingen med ägarnas och andra intressenters krav på kontroll och en långsiktigt god värdeutveckling. Riskhanteringen syftar till att minimera risker men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt.
Den fi nansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med gällande lag, internationella redovisningsprinciper IFRS och noteringsavtalet med NASDAQ OMX Stockholm. Denna beskrivning av intern kontroll avseende den fi nansiella rapporteringen har upprättats i enlighet med Årsredovisnings lagen och utgör en integrerad del av Bolagsstyrningsrapporten.
Sandviks ekonomiorganisation leder en väl etablerad process för fi nansiell rapportering som syftar till att säkerställa en intern kontroll på hög nivå. Det system för intern kontroll som tillämpas följer COSO-regelverkets principer, baserat på fem huvudkomponenter som tillsammans medger god intern kontroll i större företag. De fem komponenterna är Kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Information och Kommunikation samt Övervakning och Uppföljning.
Rutinerna för intern kontroll omfattar alla led i den fi nansiella rapporteringen, från den initiala registreringen av transaktioner i varje dotterbolag och rapporterande enhet, till validering och analys av varje affärsområde och vidare till konsolidering, kvalitetssäkring, analys och rapportering på koncernnivå. Det sätt på vilket Sandvik tillämpar COSO-regelverket beskrivs nedan.
Som beskrivits ovan utgör The Power of Sandvik huvuddokument för de riktlinjer som styr ledning och personal, intern kontroll och beteende inom Sandvik. The Power of Sandvik innehåller uppförandekoden Sandvik Code of Conduct, dele geringsinstrument med regler för fi rmateckning och fullmakter för beslutsfattande och godkännande av kostnader, äskande- och godkännanderegler för investeringar och förvärv med mera.
För området fi nansiell rapportering fi nns Sandvik Financial Reporting Procedures införda. De innehåller detaljerade instruktioner rörande redovisningsprinciper och rutiner för den fi nansiella rapporteringen att tillämpas av samtliga rapporterande enheter inom Sandvik. I de 20 största länderna där Sandvik bedriver verksamhet har landekonomichefer utsetts med uppgift att stödja den lokala företagsledningen och ekonomiorganisationen och utgöra en länk mellan rapporterande enheter och koncernens ekonomifunktion. På koncernnivå leder Group Financial Control rapporteringsprocessen i syfte att säkerställa fullständighet och riktighet i den fi nansiella rapporteringen och att den överensstämmer med IFRS. Group Business Control genomför den affärsmässiga analysen och rapporterar det operativa resultatet från verksamheten. Såväl den legala som den interna rapporteringen utförs i nära samarbete med affärsområden och specialistfunktioner som skatte-, juridiska- och fi nansavdelningarna för att säkerställa en korrekt rapportering avseende resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassafl öde.
ERM-arbetet inom Sandvik, vilket beskrivits i årsredovisningen, omfattar även området fi nansiell rapportering. Detta innebär att riskhantering utgör en naturlig del i det löpande arbetet med och ansvaret för fi nansiell rapportering. Särskilda aktiviteter har etablerats i syfte att identifi era risker, brister och förändringsbehov i rapporteringsprocessen som ett led i att minimera risker. Kombinationen roller och ansvar, arbetsbeskrivningar, IT-system, kunskap och specialistkompetens skapar en miljö som fortlöpande följs upp för att identifi era och hantera potentiella risker.
Kontrollaktiviteter fi nns implementerade inom alla områden som påverkar den fi nansiella rapporteringen. Kontrollaktiviteterna följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen. Inom varje rapporterande enhet ansvarar ekonomipersonalen för en korrekt bokföring och riktiga bokslut. De följer härvid Sandvik Financial Reporting Procedures och validerar och stämmer av den lokala bokföringen innan den överförs till affärsområden och koncernekonomi för konsolidering.
Controllers inom produkt- och affärsområden genomför analyser och utredningar inklusive affärsrelaterade trendanalyser samt uppdaterar prognoser och budgetar. De utreder särskilda frågor rörande den fi nansiella informationen när så är påkallat. Samtliga affärsområden presenterar sina fi nansiella resultat i skriftliga rapporter varje månad och kvartal.
De koncernfunktioner som har särskilt ansvar för kontrollaktiviteter avseende den fi nansiella rapporteringen är Group Financial Control, Group Business Control och Group Assurance.
Sandviks styrelse erhåller regelbundet fi nansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Styrelsen avhandlar såväl alla kvartalsbokslut som årsredovisning innan dessa publiceras samt följer upp den granskning av intern kontroll och fi nansiella rapporter som utförts av Group Assurance och de externa revisorerna.
Inom affärsområdena och i de större länderna har Sandvik ett system med interna styrelsemöten, med en formell agenda som inkluderar fi nansiell information, uppföljning och beslut rörande ekonomiska och fi nansiella ärenden.
Styrande dokument såsom policyer och instruktioner uppdateras löpande på bolagets intranät vilket fi nns tillgängligt för Sandviks medarbetare. Även rapporteringsinstruktioner uppdateras på bolagets intranät och kommuniceras genom formella och informella kanaler samt på återkommande möten och konferenser.
Information till externa parter kommuniceras löpande på Sandviks webbplats där nyheter och pressmeddelanden publiceras. Kvartalsrapporter publiceras externt och kompletteras med företagsledningens investerarmöten. Därutöver fi nns en fast agenda för kommunikation med aktieägare rörande bolagsstämma och annan ägarinformation. Årsredovisningen görs tillgänglig för aktieägare och allmänhet både i skriftlig form och genom publicering på Sandviks webbplats.
Orderläge, försäljningsstatistik och kassafl öde rapporteras och följs upp månadsvis medan fullständiga och heltäckande bokslut tillsammans med komplett rapportering till koncernledning och styrelse genomförs kvartalsvis samt för hela räkenskapsåret.
Varje enhetschef och dennes ekonomiorganisation är ytterst ansvarig för den löpande uppföljningen av den fi nansiella informationen för respektive enhet. Därtill följs informationen upp på affärsområdesnivå, av koncernfunktioner, av koncernledningen och slutligen av styrelsen. Sandviks revisionsutskott utgör en viktig funk tion vad avser uppföljningen av den fi nansiella rapporteringen och olika aspekter avseende denna.
Kvaliteten i den fi nansiella rapporteringsprocessen och i den interna kontrollen utvärderas av koncernens ekonomifunktion varje månad som ett led i kvalitetssäkringsarbetet. Sandviks interna revisionsfunktion Group Assurance granskar självständigt det interna kontrollsystemet avseende fi nansiell rapportering som en del i sin revisionsplan.
De externa revisorerna granskar löpande den interna kontrollen avseende fi nansiell rapportering. De genomför översiktlig granskning av delårsrapporten för det tredje kvartalet samt tar del av upprättade ekonomiska rapporter avseende övriga kvartal. I samband med bokslutet för det tredje kvartalet genomför de externa revisorerna en fördjupad granskning av verksamheten, så kallad Hard Close audit, omfattande rapportering och intern kontroll inom moderbolaget, affärsområden, dotterbolag och koncernfunktioner. Slutligen genomför de externa revisorerna sedvanlig granskning av årsbokslut och årsredovisning.
Koncernfunktionen Group Assurance utvärderar att koncernen har en väl fungerande bolagsstyrning, intern kontroll och riskhantering.
Group Assurance är underställt styrelsens revisionsutskott och chefen för enheten rapporterar till revisionsutskottet.
Funktionellt rapporterar chefen för Group Assurance till Sandviks ekonomioch fi nansdirektör.
Internrevisionerna baseras på koncernens riktlinjer och policyer för bolagsstyrning, riskhantering och intern kontroll avseende bland annat fi nansiell rapportering, efterlevnad av uppförandekoden och IT. Granskningen resulterar i åtgärder och förbättringsprogram. Avrapportering sker till koncernledning, affärsområdesledningar och till styrelsens revisionsutskott.
| Resultaträkning | 45 |
|---|---|
| Balansräkning | 46 |
| Förändringar i eget kapital | 48 |
| Kassafl ödesanalys | 49 |
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Intäkter | 1, 2 | 94 084 | 82 654 |
| Kostnad för sålda varor | –61 704 | –53 131 | |
| Bruttoresultat | 32 380 | 29 523 | |
| Försäljningskostnader | –13 095 | –10 848 | |
| Administrationskostnader | –6 416 | –5 295 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 4 | –2 421 | –2 106 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 7 | 38 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 347 | 142 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –654 | –425 |
| Rörelseresultat | 1, 3, 7, 8 | 10 148 | 11 029 |
| Finansiella intäkter | 265 | 377 | |
| Finansiella kostnader | –2 234 | –1 994 | |
| Finansnetto | 9 | –1 969 | –1 617 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 8 179 | 9 412 | |
| Skatt | 11 | –2 318 | –2 469 |
| Årets resultat | 5 861 | 6 943 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Årets omräkningsdifferenser | –270 | –2 386 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar | –451 | 566 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar överfört till årets resultat | –171 | 49 | |
| Skatt hänförlig till förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar | 11 | 164 | –162 |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | –728 | –1 933 | |
| Årets totalresultat | 5 133 | 5 010 | |
| Årets resultat hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare | 5 498 | 6 634 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 363 | 309 | |
| Årets totalresultat hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare | 4 773 | 4 769 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 360 | 241 | |
| Resultat per aktie, SEK | 12 | 4,63 | 5,59 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 12 | 4,63 | 5,59 |
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Patent och andra immateriella tillgångar | 13 | 2 773 | 2 859 |
| Goodwill | 13 | 9 034 | 10 334 |
| Totalt | 11 807 | 13 193 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 13 | 8 349 | 7 811 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 13 | 12 613 | 13 430 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 13 | 1 555 | 1 544 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
13 | 3 185 | 2 467 |
| Totalt | 25 702 | 25 252 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 1, 16 | 456 | 467 |
| Finansiella placeringar | 17 | 80 | 78 |
| Uppskjutna skattefordringar | 11 | 3 070 | 2 056 |
| Långfristiga fordringar | 18 | 3 229 | 3 422 |
| Totalt | 6 835 | 6 023 | |
| Summa anläggningstillgångar | 44 344 | 44 468 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 19 | 26 077 | 21 420 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 20 | 14 563 | 12 738 |
| Fordringar hos intresseföretag | 141 | 274 | |
| Skattefordringar | 11 | 772 | 765 |
| Övriga fordringar | 18 | 5 310 | 4 676 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 193 | 875 | |
| Totalt | 21 979 | 19 328 | |
| Likvida medel | 5 592 | 4 783 | |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 29 | 747 | — |
| Summa omsättningstillgångar | 54 395 | 45 531 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 | 98 739 | 89 999 |
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 424 | 1 424 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 057 | 1 057 | |
| Reserver | 1 849 | 2 574 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 28 160 | 27 525 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 32 490 | 32 580 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 1 401 | 1 233 | |
| Summa eget kapital | 21 | 33 891 | 33 813 |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Avsättningar för pensioner | 23 | 2 358 | 2 264 |
| Skulder till kreditinstitut | 4 485 | 3 142 | |
| Övriga skulder | 26 | 20 282 | 20 278 |
| Totalt | 27 125 | 25 684 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 956 | 1 038 |
| Avsättningar för skatter | 11 | 3 941 | 3 650 |
| Övriga avsättningar | 24 | 1 381 | 895 |
| Övriga långfristiga skulder | 27 | 209 | 286 |
| Totalt | 6 487 | 5 869 | |
| Summa långfristiga skulder | 33 612 | 31 553 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 4 095 | 3 109 | |
| Övriga skulder | 26 | 1 853 | 674 |
| Totalt | 5 948 | 3 783 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 2 751 | 2 153 | |
| Leverantörsskulder | 8 133 | 6 889 | |
| Skulder till intresseföretag | 63 | 47 | |
| Skatteskulder | 11 | 1 505 | 1 208 |
| Övriga skulder | 27 | 4 322 | 3 760 |
| Avsättningar | 24 | 1 720 | 879 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 6 686 | 5 914 | |
| Totalt | 25 180 | 20 850 | |
| Skulder direkt hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning | 29 | 108 | — |
| Summa kortfristiga skulder | 31 236 | 24 633 | |
| SUMMA SKULDER | 1 | 64 848 | 56 186 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 98 739 | 89 999 |
Upplysningar om eventualförpliktelser och ställda säkerheter fi nns i not 30.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande infl ytande |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 1 januari 2010 | 1 424 | 1 057 | 4 439 | 22 067 | 28 987 | 970 | 29 957 |
| Årets resultat | — | — | — | 6 634 | 6 634 | 309 | 6 943 |
| Övrigt totalresultat | — | — | –1 865 | — | –1 865 | –68 | –1 933 |
| Årets totalresultat | — | — | –1 865 | 6 634 | 4 769 | 241 | 5 010 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande infl ytande | — | — | — | 10 | 10 | –17 | –7 |
| Avyttring till innehav utan bestämmande infl ytande | — | — | — | — | — | 41 | 41 |
| Utdelningar | — | — | — | –1 186 | –1 186 | –2 | –1 188 |
| Utgående eget kapital 31 december 2010 | 1 424 | 1 057 | 2 574 | 27 525 | 32 580 | 1 233 | 33 813 |
| Ingående eget kapital 1 januari 2011 | 1 424 | 1 057 | 2 574 | 27 525 | 32 580 | 1 233 | 33 813 |
| Årets resultat | — | — | — | 5 498 | 5 498 | 363 | 5 861 |
| Övrigt totalresultat | — | — | –725 | — | –725 | –3 | –728 |
| Årets totalresultat | — | — | –725 | 5 498 | 4 773 | 360 | 5 133 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande infl ytande, bestämmande infl ytande sedan tidigare |
— | — | — | –18 | –18 | –5 | –23 |
| Förvärv av innehav utan bestämmande infl ytande, ej bestämmande infl ytande sedan tidigare |
— | — | — | — | — | 61 | 61 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument |
— | — | — | 67 | 67 | — | 67 |
| Säkring av optionsprogram genom aktieswap | — | — | — | –1 353 | –1 353 | — | –1 353 |
| Utdelningar | — | — | — | –3 559 | –3 559 | –248 | –3 807 |
| Utgående eget kapital 31 december 2011 | 1 424 | 1 057 | 1 849 | 28 160 | 32 490 | 1 401 | 33 891 |
| MSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader | 8 179 | 9 412 |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 5 823 | 4 038 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet, med mera | 1 359 | –130 |
| Betald skatt | –2 587 | –1 056 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 12 774 | 12 264 |
| Förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av lager | –4 699 | –2 161 |
| Förändring av rörelsefordringar | –2 598 | –2 832 |
| Förändring av rörelseskulder | 2 567 | 5 041 |
| Kassafl öde från förändring i rörelsekapital | –4 730 | 48 |
| Investeringar i hyresmaskiner | –440 | –369 |
| Försäljning av hyresmaskiner | 160 | 206 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 7 764 | 12 149 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | –338 | –1 216 |
| Investeringar i anläggningar | –4 994 | –3 378 |
| Försäljning av anläggningar | 152 | 214 |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | –5 180 | –4 380 |
| Kassafl öde efter investeringar | 2 584 | 7 769 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån | 3 576 | 1 044 |
| Amortering av lån | –1 423 | –10 301 |
| Förvärv från innehav utan bestämmande infl ytande | –23 | –7 |
| Avyttring till innehav utan bestämmande infl ytande | — | 41 |
| Utbetald utdelning | –3 807 | –1 188 |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | –1 677 | –10 411 |
| Årets kassafl öde | 907 | –2 642 |
| Likvida medel vid årets början | 4 783 | 7 506 |
| Kursdifferens i likvida medel | –98 | –81 |
| Likvida medel vid årets slut | 5 592 | 4 783 |
Kompletterande upplysningar i not 33.
| Resultaträkning | 51 |
|---|---|
| Balansräkning | 52 |
| Förändringar i eget kapital | 54 |
| Kassafl ödesanalys | 55 |
| MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 17 460 | 17 668 |
| Kostnad för sålda varor | –15 207 | –13 348 | |
| Bruttoresultat | 2 253 | 4 320 | |
| Försäljningskostnader | –748 | –631 | |
| Administrationskostnader | –3 725 | –2 820 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 4 | –1 150 | –932 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 1 415 | 911 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –799 | –741 |
| Rörelseresultat | 3, 8 | –2 754 | 107 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 9 | 2 815 | 5 336 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 9 | 10 | 5 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 611 | 665 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 9 | –1 679 | –1 376 |
| Resultat efter fi nansiella poster | –997 | 4 737 | |
| Bokslutsdispositioner | 10 | –8 | 2 |
| Skatt | 11 | 625 | –420 |
| Årets resultat | –380 | 4 319 |
Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
| MSEK | Not | 2011 | 2010 | 1/1-2010 |
|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||||
| Patent och andra immateriella tillgångar | 14 | 17 | 25 | 17 |
| Totalt | 17 | 25 | 17 | |
| Materiella anläggningstillgångar | ||||
| Byggnader och mark | 14 | 750 | 675 | 638 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 14 | 4 110 | 4 443 | 4 275 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 14 | 353 | 374 | 376 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
14 | 1 779 | 1 276 | 1 333 |
| Totalt | 6 992 | 6 768 | 6 622 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Andelar i koncernföretag | 15 | 15 937 | 15 037 | 14 366 |
| Fordringar hos koncernföretag | 1 336 | 148 | 152 | |
| Andelar i intresseföretag | 16 | 66 | 66 | 4 |
| Finansiella placeringar | 1 | 1 | 1 | |
| Långfristiga fordringar | 18 | 27 | 61 | 101 |
| Uppskjuten skattefordran | 11 | 1 135 | 518 | 865 |
| Totalt | 18 502 | 15 831 | 15 489 | |
| Summa anläggningstillgångar | 25 511 | 22 624 | 22 128 | |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager | 19 | 4 023 | 3 675 | 3 310 |
| Kortfristiga fordringar | ||||
| Kundfordringar | 631 | 804 | 569 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 13 122 | 17 748 | 20 691 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 129 | 263 | 117 | |
| Skattefordringar | 11 | 239 | 203 | 165 |
| Övriga fordringar | 18 | 368 | 521 | 338 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 210 | 461 | 389 | |
| Totalt | 15 699 | 20 000 | 22 269 | |
| Likvida medel | 8 | 12 | 9 | |
| Summa omsättningstillgångar | 19 730 | 23 687 | 25 588 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 45 241 | 46 311 | 47 716 |
| MSEK | Not | 2011 | 2010 | 1/1-2010 |
|---|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Eget kapital | ||||
| Bundet eget kapital | ||||
| Aktiekapital | 1 424 | 1 424 | 1 424 | |
| Reservfond | 1 611 | 1 611 | 1 611 | |
| Totalt | 3 035 | 3 035 | 3 035 | |
| Fritt eget kapital | ||||
| Balanserad vinst | 9 861 | 10 386 | 7 317 | |
| Årets resultat | –380 | 4 319 | 4 255 | |
| Totalt | 9 481 | 14 705 | 11 572 | |
| Summa eget kapital | 21 | 12 516 | 17 740 | 14 607 |
| Obeskattade reserver | ||||
| Övriga obeskattade reserver | 22 | 10 | 2 | 4 |
| Totalt | 10 | 2 | 4 | |
| Avsättningar | ||||
| Avsättningar för pensioner | 23 | 368 | 99 | 128 |
| Övriga avsättningar | 24 | 329 | 182 | 87 |
| Totalt | 697 | 281 | 215 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 816 | 463 | 1 894 |
| Skulder till koncernföretag | 25 | 301 | 43 | 40 |
| Övriga skulder | 25 | 13 955 | 14 086 | 17 145 |
| Totalt | 16 072 | 14 592 | 19 079 | |
| Långfristiga icke räntebärande skulder | ||||
| Övriga skulder | 33 | — | 22 | |
| Totalt | 33 | — | 22 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 1 910 | 1 539 | — | |
| Skulder till koncernföretag | 5 727 | 6 399 | 6 526 | |
| Övriga skulder | 1 395 | 374 | 3 160 | |
| Totalt | 9 032 | 8 312 | 9 686 | |
| Kortfristiga icke räntebärande skulder | ||||
| Förskott från kunder | 577 | 599 | 429 | |
| Leverantörsskulder | 2 032 | 1 595 | 1 147 | |
| Skulder till koncernföretag | 702 | 281 | 270 | |
| Skulder till intresseföretag | 1 | 1 | — | |
| Övriga skulder | 453 | 225 | 202 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 3 116 | 2 683 | 2 055 |
| Totalt | 6 881 | 5 384 | 4 103 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 45 241 | 46 311 | 47 716 | |
| Ställda säkerheter | 30 | — | — | — |
| Eventualförpliktelser | 30 | 12 006 | 11 228 | 17 778 |
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Fritt eget kapital | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 1 januari 2010 | 1 424 | 1 611 | 11 572 | 14 607 |
| Årets resultat | — | — | 4 319 | 4 319 |
| Utdelning till aktieägare | — | — | –1 186 | –1 186 |
| Utgående eget kapital 31 december 2010 | 1 424 | 1 611 | 14 705 | 17 740 |
| Årets resultat | — | — | –380 | –380 |
| Utdelning till aktieägare | — | — | –3 559 | –3 559 |
| Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument | — | — | 67 | 67 |
| Säkring av optionsprogram genom aktieswap | — | — | –1 352 | –1 352 |
| Utgående eget kapital 31 december 2011 | 1 424 | 1 611 | 9 481 | 12 516 |
Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
2010 års resultat om 2 850 MSEK har justerats med 1 469 MSEK till 4 319 MSEK med motsvarande justering av balanserad vinst. Justeringen är hänförlig till ändrade redovisningsprinciper rörande koncernbidrag, se vidare moderbolagets redovisningsprinciper.
| MSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | –1 004 | 4 739 |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 1 164 | 851 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet, med mera | 700 | –1 328 |
| Betald skatt | –29 | –111 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 831 | 4 151 |
| Förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av lager | –348 | –364 |
| Förändring av rörelsefordringar | –604 | –2 344 |
| Förändring av rörelseskulder | 1 098 | 1 218 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 977 | 2 661 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | –887 | –783 |
| Investeringar i anläggningar | –1 421 | –946 |
| Försäljning av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | 2 | 41 |
| Försäljning av anläggningar | 6 | 13 |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | –2 300 | –1 675 |
| Kassafl öde efter investeringar | –1 323 | 986 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Förändring av lämnade/erhållna koncerninterna lån, netto | 3 609 | 5 229 |
| Upptagna externa lån | 1 651 | 798 |
| Amortering av externa lån | –382 | –5 824 |
| Utbetald utdelning | –3 559 | –1 186 |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | 1 319 | –983 |
| Årets kassafl öde | –4 | 3 |
| Likvida medel vid årets början | 12 | 9 |
| Likvida medel vid årets slut | 8 | 12 |
Kompletterande upplysningar i not 33.
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för fi nansiell rapportering tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
De fi nansiella rapporterna omfattar sidorna 14–97 i den tryckta årsredovisningen. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 15 februari 2012. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 2 maj 2012.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa fi nansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivat instrument och fi nansiella tillgångar som kan säljas.
Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de fi nansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp anges i miljoner kronor om inte annat anges.
Att upprätta de fi nansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen
görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de fi nansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års fi nansiella rapporter beskrivs närmare nedan.
Med händelser efter balansdagen avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar mellan balansdagen och den dag i början på nästkommande år då de fi nansiella rapporterna undertecknas av styrelsens ledamöter. Upplysningar lämnas i årsredovisningen om väsentliga händelser efter balansdagen som ej beaktats när balans- och resultaträkningarna fastställs. Endast sådana händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen beaktas vid räkningarnas fastställande.
De nedan angivna för koncernen väsentligaste redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presen teras i koncernens fi nans iella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag, vad avser intresseföretag vid behov genom anpassning till koncernens principer.
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2011. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2011 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
I IASBs årliga förbättringsprojekt ('annual improvements process') som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specifi cera varje post i övrigt totalresultat. Företaget har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget
kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital den tidigare raden för årets totalresultat delats upp med separat specifi kation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Den ändrade presentationen tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret. Ändringarna har inte föranlett några justeringar av belopp i de fi nansiella rapporterna.
Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa fi nansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2015. IASB har publicerat de två första delarna av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Den första delen behandlar klassifi cering och värdering av fi nansiella tillgångar. De kategorier för fi nansiella tillgångar som fi nns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassafl ödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specifi cerade datum. Övriga fi nansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa 'fair value option' som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värde förändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassifi cering och värdering av fi nansiella skulder. Merparten överensstämmer med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser fi nansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde
enligt den så kallade "Fair Value Option". För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta.
Företaget har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2015.
Den ändrade versionen av IAS 19 ska tilllämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare. Standarden förväntas bli godkänd av EU i början av 2012, och Sandvik har beslutat om tillämpning från och med 1 januari 2013.
Ändringen innebär betydande förändringar främst vid redovisning av förmånsbestämda pensioner:
Standarden förväntas ha en väsentlig inverkan på koncernens fi nansiella rapporter. Relaterade skatter kan komma att ge en engångseffekt som dock inte går att uppskatta i nuläget. För 2011 skulle förändringarna ha ökat pensionsskulden, netto med 3 400 MSEK och reducerat eget kapital med cirka 2 400 MSEK (efter avdrag för en uppskjuten skattefordran).
Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte komma att ha någon effekt på koncernens redovisning:
– Ändringar i IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter – Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter avseende värdering av skatt för förvaltningsfastigheter – Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar avseende nya upplysningskrav för överförda fi nansiella tillgångar – IFRS 10 Consolidated Financial Statements – IFRS 11 Joint Arrangements – IFRS 12 Disclosure of Interest in Other Entities – Ändrad IAS 27 Separata fi nansiella rapporter – Ändrad IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint venture – IFRS 13 Fair Value Measurement.
De ändrade redovisningsprinciperna med framtida tillämpning, enligt ovan, har i korta drag följande innebörder:
Ändrad IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter (Presentation av övrigt totalresultat). Ändringen avser hur poster inom övrigt totalresultat ska presenteras. Posterna ska delas upp i två kategorier; dels poster som kommer att omklassifi ceras till årets resultat dels poster som inte kommer att omklassifi ceras. Poster som kommer att omklassifi ceras är exempelvis omräkningsdifferenser och vinster/förluster på kassafl ödessäkringar. Poster som inte omklassfi ceras är till exempel aktuariella vinster och förluster och omvärderingar enligt omvärderingsmetoden för immateriella och materiella tillgångar. Ändringen ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas från och med 1 juli 2012 med retroaktiv verkan. Ändringen förväntas god kännas av EU under första kvartalet 2012.
Ändringar av IAS 12 Inkomstskatter avseende värdering av skatt för förvaltningsfastigheter. Ändringen innebär en presumtion att förvaltningsfastigheter, som värderas till verkligt värde, kommer att realiseras genom försäljning. Enligt denna ansats ska uppskjuten skatt normalt värderas baserat på den skattesats som gäller vid försäljning av fastigheten. Ändringen ska tillämpas från och med räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2012. Ändringen förväntas godkännas av EU under andra kvartalet 2012.
Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar avseende nya upplysningskrav för överförda fi nansiella tillgångar. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 juli 2011 eller senare.
IFRS 10 Consolidated Financial Statements. Ny standard för koncernredovisning. Standarden ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare med retroaktiv tillämpning. Ändringen förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012.
IFRS 11 Joint Arrangements. Ny standard för redovisning av joint ventures och joint operations. Standarden ska tillämpas på
räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare. Ändringen förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012.
IFRS 12 Disclosure of Interests in Other Entities. Ny standard för upplysningar för investeringar i dotterföretag, joint arrangements, intresseföretag och ej konsoliderade "structured entities". Standarden ska tilllämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare med retroaktiv tillämpning. Ändringen förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012.
Ändrad IAS 27 Separata fi nansiella rapporter. Den ändrade standarden inkluderar endast regler för juridiska enheter. I huvudsak är det inga förändringar avseende redovisning och upplysningar för separata fi nansiella rapporter. Redovisning och upplysning av intresseföretag och joint venture har inkluderats i IAS 27. Ändringarna ska tilllämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare. Ändringen förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012.
Ändrad IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint venture. Den ändrade standarden överensstämmer i huvudsak med tidigare IAS 28. Ändringarna avser hur redovisning ska göras när förändringar i innehav ändras och betydande eller gemensamt bestämmande infl ytande upphör eller inte. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare. Ändringen förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012.
IFRS 13 Fair Value Measurement. En ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. Standarden ska tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare. Ändringen förväntas godkännas av EU under tredje kvartalet 2012.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väs entligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Koncernens verk samhetscykel bedöms understiga ett år.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det fi nns fristående fi nansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments
resultat följs vidare upp av koncernens högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten koncernens högste verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad "management approach" eller företagsledningsperspektiv.
Sandviks verksamhet är organiserad på det sätt att koncernens högste verkställande beslutsfattare, det vill säga VD, följer upp det resultat, avkastning och kassafl öde som koncernens olika varor och tjänster genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till VD. Då VD följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de varor koncernen tillverkar och säljer och de tjänster som tillhandahålls utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserat på produkter och tjänster. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen.
I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränte- och utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av fi nansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av fi nansiella placeringar, skattekostnader och vissa administrationskostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, fi nansiella placeringar och fi nansiella skulder.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande infl ytande från moderbolaget. Bestämmande infl ytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags fi nansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande infl ytande föreligger beaktas poten tiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretags fi nansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande infl ytandet upphör.
I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifi erbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande infl ytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande infl ytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallat förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassifi cerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100 % av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande infl ytande. Det fi nns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande infl ytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande infl ytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande infl ytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande infl ytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande infl ytande kan göras förvärv för förvärv.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag då bestämmande infl ytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
I samband med avyttringar som leder till att bestämmande infl ytande förloras men där det fi nns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värde förändringen redovisas i årets resultat.
Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassifi ceringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Förvärv från innehav utan bestämmande infl ytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande infl ytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande infl ytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning till innehav utan bestämmande infl ytande, där bestämmande infl ytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande infl ytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande infl ytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Intresseföretag är företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande infl ytande över den driftsmässiga och fi nansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 % och 50 % av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande infl ytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga överoch undervärden. I årets resultat i koncernen redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Koncernens andel av övrigt totalresultat i intresseföretagen redovisas på en separat rad i koncernens övrigt totalresultat.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifi erbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga fi nansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande infl ytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster men endast i den utsträckning det inte fi nns något nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta Trans aktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassifi ceras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som
en omklassifi ceringsjustering vid tidpunkten som vinst eller förlust på försäljningen redovisas. I de fall avyttring sker men bestämmande infl ytande kvarstår överförs proportionell andel av ackumulerade omräkningsdifferenser från övrigt totalresultat till innehav utan bestämmande infl ytande.
Sedan 1 januari 2004, det vill säga tidpunkten för övergång till redovisning enligt IFRS, har omräkningsdifferenser redovisats i omräkningsreserven.
Nettoinvestering i en utlandsverksamhet Monetära långfristiga fordringar eller monetära långfristiga skulder till en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken en del av företagets nettoinvestering i utlandsverksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristiga fordringen eller monetära långfristiga skulden redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferenserna hänförliga till monetära långfristiga fordringar eller monetära långfristiga skulder i de ackumulerade omräkningsdifferenser som omklassifi ceras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, det vill säga normalt i samband med leverans. Om produkten kräver installation hos köparen och installationen utgör en väsentlig del av leveransen redovisas intäkten när installationen slutförts. Återköpsåtaganden kan innebära att någon försäljningsintäkt inte kan redovisas om innebörden av avtalet är att kunden i realiteten förhyrt produkten under viss tid.
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas normalt i samband med att tjänsten utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag av typen service- och underhållsavtal redovisas enligt principerna för så kallad successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs normalt utifrån förhållandet mellan nedlagda utgifter på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Endast utgifter som motsvarar arbete som utförts eller kommer att utföras räknas i beräknade totala utgifter.
Anläggningsuppdrag förekommer i viss utsträckning, främst inom affärsområde Sandvik Mining and Construction och Sandvik Materials Technologys produktområde Process Systems. När utfallet av anläggningskontrakt kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomsterna och uppdragsutgifterna, vilka är hänförliga till uppdraget, som intäkt respektive kostnad i koncernens resultat i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs genom att beräkna förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. En befarad förlust på ett anläggningskontrakt redovisas omedelbart i koncernens resultat.
Royalty periodiseras i enlighet med överenskommelsens ekonomiska innebörd.
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i årets resultat på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i årets resultat. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel (inklusive fi nansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av fi nansiella tillgångar som kan säljas, samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat.
Ränteintäkter på fi nansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Resultatet från avyttring av ett fi nansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdeberäkning av avsättningar, nedskrivning av fi nansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Låneutgifter redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, i vilket fall de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och ut betalning arna under ett fi nansiellt avtals förväntade löptid till den fi nansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktions kostnaderna och alla andra över- och underkurser.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tilllämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balans dagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och
skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, fi nansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfi nns låneskulder, operativa skulder till leverantörer och andra samt derivat.
En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsvillkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits.
En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en fi nansiell tillgång. En fi nansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en fi nansiell skuld.
En fi nansiell tillgång och en fi nansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det
föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av fi nansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde. Koncernen klassifi cerar sina fi nansiella instrument utifrån i vilket syfte instrumenten förvärvades. Företagsledningen bestämmer klassifi cering vid den första redovisningen. Klassifi ceringen avgör hur det fi nansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället som beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuationer.
i) Finansiella tillgångar och fi nansiella skulder som innehas för handel vilket innefattar Sandviks alla derivat. Derivathandel bedrivs i huvudsak för att säkra koncernens valuta- och ränterisker. Derivat med positiva värden redovisas som andra kortfristiga eller långfristiga fordringar (orealiserade vinster) medan derivat med negativa värden redovisas som andra kortfristiga eller långfristiga skulder (orealiserade förluster).
ii) Finansiella tillgångar och fi nansiella skulder som redan från början bestäms tillhöra denna kategori (fair value option). Sandvik har inga fi nansiella instrument klassifi cerade i denna undergrupp.
Långfristiga fordringar bland anläggningstillgångar och kundfordringar bland omsättningstillgångar är icke-derivata fi nansiella tillgångar med fasta eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Efter anskaffningstidpunkten redovisas dessa till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.
Finansiella skulder, det vill säga Sandviks upplåning, redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan upplåningsbeloppet (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i årets resultat fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassifi ceras som kortfristiga skulder om företaget inte har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen i åtminstone tolv månader efter balansdagen.
Aktier och andelar bland fi nansiella anläggningstillgångar avser innehav som inte är noterade på en aktiv marknad och är klassifi cerade som tillgångar som kan säljas. Enligt huvudregeln värderas dessa tillgångar efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Om det föreligger objektiva belägg för att det fi nns ett nedskrivningsbehov överförs en ackumulerad förlust bokförd i eget kapital till årets resultat. Innehav som inte är noterade och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas dock till anskaffningsvärde, eventuellt justerat om nedskrivningsbehov konstaterats.
Ovanstående utgör de redovisningsprinciper som Sandvik i huvudsak tillämpar för redovisning av fi nansiella tillgångar och fi nansiella skulder. De undantag som tilllämpas från ovanstående prin ciper gäller för fi nansiella instrument som ingår i säkringsrelationer.
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för, även risker för förändringar i verkliga värdet av vissa tillgångar, skulder och kontrakterade transaktioner. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnaderna belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs att det fi nns en entydig koppling till den säkrade posten, att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.
Sandvik tillämpar inte säkringsredovisning för samtliga säkringstransaktioner. I de fall säkringsredovisning inte tillämpas medför den skilda hanteringen av derivat, som marknadsvärderas, och skulder, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, att en redovisningsmässig volatilitet uppstår i fi nansnettot.
Ekonomiskt sett anser sig Sandvik vara säkrat och riskhanteringen följer den av styrelsen godkända fi nanspolicyn.
För säkring av fordran eller skuld mot valutarisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valuta kurs förändringarna redovisas över årets resultat.
Sandvik använder valutaterminer och valutaoptioner för säkring av framtida kassafl öden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta inklusive koncern interna transaktioner i enlighet med den ändring i IAS 39 som IASB fastställde i april 2005. Dessa instrument redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Den effektiva delen av periodens förändringar i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild komponent av eget kapital (säkringsreserven) tills dess att det säkrade fl ödet påverkar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar omklassifi ceras till årets resultat i samband med att den säkrade posten påverkar årets resultat. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i årets resultat. Sandvik har i begränsad omfattning ingått valutakontrakt som inte innehas för säkring. Värdeförändringar på dessa kontrakt redovisas direkt i årets resultat.
Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till årets resultat i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Om den prognostiserade transaktionen som är säkrad resulterar i redovisning av en icke-fi nansiell tillgång (till exempel varulager eller materiell anläggningstillgång) eller en icke-fi nansiell skuld upplöses säkringsreserven i eget kapital och inkluderas i det första redovisade värdet på tillgången eller skulden.
För säkring av osäkerheten i framtida räntefl öden avseende lån till rörlig ränta används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I årets resultat redovisas ränte kupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas direkt mot säkringsreserven i eget kapital till dess att den säkrade posten påverkar årets resultat och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Vissa av Sandviks ränteswap-avtal uppfyller inte kriterierna för säkringsredovisning och värdeförändringar på dessa derivatinstrument redovisas därför i årets resultat.
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas värdeförändring i årets resultat och den vinst eller förlust på den säkrade posten, som är hänförlig till den säkrade risken, justerar det redovisade värdet av den säkrade tillgången/ skulden.
Säkring av verkliga värden används för säkring av värdet på tillgångar och skulder som fi nns upptagna i balansräknin g en, förutsatt att den säkrade posten annars redovisas till anskaffningsvärde, samt av kontrakterade fl öden. De an vända derivatinstrumenten innefattar råvaru- och elderivat för säkring av med leverantörer ingångna leveranskontrakt.
Sandvik har inga derivatinstrument som används för säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde efter nedskrivningsprövning.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i årets resultat.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tilllämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balans räkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar direkt hänförbara utgifter, till exempel för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av immateriella rättigheter och avskrivningar på patent och licenser. Övriga utgifter för utveckling, redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen är redovisade utvecklingskostnader upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av företaget är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Här ingår aktiverade utgifter för utveckling och köp av programvaror för koncernens ITverksamhet. Utgifter för internt genererad goodwill och varumärken redovisas i årets resultat som kostnad då de uppkommer.
Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalifi cerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalifi cerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalifi cerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifi ka för den kvalifi cerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifi ka för någon annan kvalifi cerad tillgång. Aktivering av låneutgifter är för koncernen främst aktuellt avseende balanserade utvecklingsutgifter avseende utveckling av nya datasystem.
Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjande perioderna är för:
Patent och varumärken 10–20 år. Aktiverade utvecklingsprojekt 3–7 år. Programvaror för IT-verksamheten 3 år.
Materiella anläggningstillgångar redo visas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och even tuella nedskrivningar.
Leasing klassifi ceras i koncernredovisningen antingen som fi nansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet föreligger operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt fi nansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens balansräkning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. För plikt elsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasing betalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Tillgångar som hyrs enligt operationell leasing redovisas inte som tillgång i koncernens balansräkning. Operationella leasingavtal ger inte heller upphov till en skuld.
Tillgångar som hyrs ut enligt fi nansiella leasingavtal redovisas ej som materiella anläggningstillgångar då riskerna förenade med ägandet förts över på leasetagaren. I stället bokförs en fi nansiell fordran avseende de framtida minimilease avgifterna.
En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyten av identifi erade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalifi cerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalifi cerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalifi cerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifi ka för den kvalifi cerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifi ka för någon annan kvalifi cerad tillgång. Aktivering av låneutgifter är för koncernen främst aktuellt vid uppförande i egen regi av produktionsbyggnader.
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Maskiner och inventarier skrivs i allmänhet av linjärt på 5–10 år, uthyrda anläggningar på 3 år, byggnader på 10–50 år och markanläggningar på 20 år. Mark skrivs inte av. För datautrustning tillämpas en degressiv avskrivning över 3–5 år.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan eventuellt nedskrivningsbehov prövas årligen. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller ändrade förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är
det högsta av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassafl öden med en diskonteringsränta som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den speciella tillgången. För en tillgång som inte genererar kassafl öden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.
En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Nedskrivningar och eventuell återföring av nedskrivningar av vissa andra tillgån gar som fi nansiella tillgångar som omfattas av IAS 39, varulager, förvaltningstillgångar som används för fi nansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar prövas enligt respektive standard.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och netto för sälj nings värdet. Därvid har inkurans beaktats. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Anskaffningsvärdet beräknas genom tilllämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.
Tillgångar klassifi ceras som tillgångar som innehas för försäljning om deras värde, inom ett år, kommer att återvinnas genom
en försäljning och inte genom fortsatt nyttjande i verksamheten. Vid tidpunkten för omklassifi ceringen värderas tillgångar och skulder till det lägsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och bokfört värde. Efter omklassifi ceringen görs inte längre avskrivningar på tillgångarna.
Vid återköp av egna aktier reducerar köpeskillingen i sin helhet eget kapital. Om de återköpta aktierna annulleras minskas aktiekapitalet med dessa aktiers kvotvärde. Om återköpta aktier utfärdas på nytt eller säljs redovisas likviden direkt mot eget kapital.
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det väg da genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till optioner utgivna till anställda. Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är.
Koncernens pensionsplaner Inom koncernen fi nns ett fl ertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Ett antal koncernföretag tillhandahåller dessutom sjukförmåner efter avslutad anställning. När så är möjligt söker Sandvik numera pensionslösningar som är avgiftsbestämda och har under senare år även stängt förmånsbestämda planer för nyanställda i samband med att man förhandlat fram avgiftsbestämda pensionslösningar. I koncernens svenska del gäller att alla nyanställda, oavsett ålder, erbjuds den nya premiebestämda pensionslösning (ITP 1) som framförhandlats mellan Svenskt Näringsliv och PTK.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassifi ceras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Förpliktelser avseende avgifter till avgifts bestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de an ställda intjänat genom sin anställning under innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan motsvarar räntan på förstklassiga företags obligationer, bostadsobligationer, alternativt statsobligationer i de fall en aktiv marknad för företagsobligationer eller bostadsobligationer saknas, med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarie. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. Denna redovisning tillämpas beträffande de väsentligaste förmånsbestämda planerna i koncernen. Ett antal pensionsplaner som varken var för sig eller aggregerat är väsentliga i förhållande till koncernens totala pensionsåtaganden redovisas dock fortsatt enligt lokala regler.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet (så kallad erfarenhetsbaserade justeringar) eller genom att antagandena ändras. Korridorregeln tilllämpas vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 % av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i årets resultat direkt.
I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga
värdet av förvaltningstillgångar, oredovisade aktuariella vinster och förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder samt nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När det fi nns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att antingen avsluta en anställds eller en grupp av anställdas anställning före den normala tidpunkten eller lämna ersättning vid uppsägning genom erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det senare fallet redovisas en skuld och en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Ett optionsprogram möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas enligt Black & Scholes-modellen och hänsyn tas till de villkor och förutsättningar som gällde vid tilldelningstidpunkten. Sandviks optionsprogram innehåller inga andra villkor än att mottagaren fortfarande ska vara anställd då den treåriga intjänandeperioden uppnåtts. Det belopp som redovisas som en kostnad justeras för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner.
Kontantreglerade optioner ger upphov till ett åtagande gentemot de anställda vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med en motsvarande ökning av skulder. Verkligt värde beräknas initialt vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de kontantreglerade optionerna beräknas enligt Black & Scholes-modellen och hänsyn tas till de tilldelade instrumentens villkor
och förutsättningar. Skulden omvärderas varje balansdag samt när den regleras. Alla förändringar i verkligt värde på skulden redovisas i årets resultat som en personalkostnad.
För att fullgöra Sandviks åtaganden i enlighet med optionsprogrammet har Sandvik ingått ett equity swap-avtal med en fi nansiell institution. Avtalet innebär att den fi nansiella institutionen har anskaffat Sandvik-aktier vid programmets början. Sandvik har sedan ett åtagande att köpa dessa aktier från den fi nansiella instutitionen för tilldelning till deltagarna i programmet efter intjänandeperioden. Det verkliga värdet på Sandvik-aktien vid ingåendet av swapavtalet redovisas som en fi nansiell skuld och som en minskning av eget kapital i enlighet med IAS 32.
Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde vid rapporttillfället. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som användes när optionerna ställdes ut.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befi ntlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utfl öde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassafl ödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöprinciper och tillämpliga legala krav, redovisas en avsättning för återställande av förorenad mark när marken har blivit för orenad.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.
En eventualförpliktelse redovisas när det fi nns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller fl era osäkra framtida händelser eller när det fi nns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas alternativt det inte kan göras en tillräckligt tillförlitlig beloppsberäkning.
In- och utbetalningar har delats upp i följande kategorier: löpande verksamhet, investeringsverksamhet och fi nansieringsverksamhet. Den indirekta metoden tillämpas vid fl öden från den löpande verksamheten.
Årets ändringar av rörelsetillgångar och rörelseskulder har justerats för effekter av valutakursförändringar. Förvärv och avyttringar redovisas inom investeringsverksamheten. De tillgångar och skulder som de förvärvade och avyttrade företagen hade vid ändringstidpunkten ingår ej i analysen av rörelsekapitalförändringar och ej heller i förändringar av balansposter redovisade inom investerings- och fi nansieringsverksamheterna.
Förutom kassa- och bankfl öden gäller att till likvida medel hänförs kortfristiga placeringar vilkas omvandlande till bankmedel kan ske till ett i huvudsak i förväg känt belopp. Som likvida medel anses kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för fi nansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för fi nansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. Sammantaget innebär detta skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper inom de områden som anges nedan.
Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2011 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.
Från och med 2011 redovisas erhållna koncernbidrag som utdelning och lämnade koncernbidrag som investering i aktier i dotter företag. Jämförelsesiffrorna för 2010 har ändrats enligt de nya principerna. Tidigare redovisades koncernbidrag enligt UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott direkt i eget kapital.
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaderna mot IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens fi nansiella rapporter avser främst redovisning av fi nansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i koncernföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter relaterade till andelar i koncernföretag direkt i resultatet när dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet. Utdelningar från dotterföretag redovisas till sin helhet som intäkt i årets resultat.
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderbolaget redovisas samtliga utgifter för egen utveckling som en kostnad i resultaträkningen.
I moderbolaget belastar låneutgifter resultatet under den period till vilken de hänför sig till. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
Koncernbidrag som ett moderföretag erhåller från ett dotterföretag redovisas i moderföretaget enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som lämnas från moderföretag till dotterföretag redovisas som investering i aktier i dotterföretag.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina fi nansiella rapporter.
Moderbolaget tillämpar inte säkringsredovisning enligt IAS 39 på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning.
För redovisning av fi nansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för fi nansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnads regeln avser fi nansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar fi nansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar För att upprätta de fi nansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar i bokslutet redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt, bland annat i fråga om ansvarsförbindelser. De uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål som behandlas i detta avsnitt är de som bedöms vara de viktigaste för en förståelse av de fi nansiella rapporterna med hänsyn till graden av betydande bedömningar och osäkerhet. Förutsättningarna för Sandviks verksamhet ändras successivt vilket medför att dessa bedömningar förändras.
Nedskrivning av goodwill prövas årligen och dessutom närhelst händelser eller ändrade omständigheter indikerar att värdet på förvärvsgoodwill kan ha minskat, till exempel på grund av ändrat affärsklimat eller beslut att avyttra eller lägga ner viss verksamhet. För att bestämma om värdet på goodwill minskat måste den kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförts värderas, vilket sker genom en diskontering av enhetens kassafl öden. Vid tillämpningen av denna metod förlitar sig bolaget på ett antal faktorer inklusive uppnådda resultat, affärsplaner, ekonomiska prognoser och marknadsdata. Detta beskrivs ytterligare i not 13 och som förstås av beskrivningen skulle ändringar av förutsättningarna för dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en väsentlig effekt på värdet på goodwill.
Sandviks materiella och immateriella anläggningstillgångar exklusive goodwill upptas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Sandvik redovisar utöver goodwill inga immateriella anläggningstillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar görs över beräknad nyttjandeperiod till ett bedömt restvärde. Såväl nyttjandeperiod som restvärde omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod.
Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet inte kan återvinnas. Det redovisade värdet av immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning prövas varje år. Om en sådan analys indikerar ett för högt upptaget värde fastställs tillgångens återvinningsvärde, vilket är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassafl öde från tillgången alternativt den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Särskild uppmärksamhet riktas på Sandvik Mining and Constructions hyresfl otta med hänsyn till beroendet av konjunkturen i gruvbranschen och risken för att hyresavtalen kan komma att sägas upp. Det redovisade värdet på dessa uthyrda maskiner uppgick vid 2011 års utgång till 427 MSEK (562).
En prövning av det redovisade värdet aktualiseras även i samband med att en anläggningstillgång klassifi ceras som att den innehas för försäljning, då den upptas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Pensionsantaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden och de kan ha en väsentlig inverkan på redovisad nettoskuld och den årliga pensionskostnaden. Två kritiska antaganden, diskonteringsräntan och den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar, är väsentliga för mätningen av såväl årets pensionskostnad som nuvärdet av de förmånsbaserade pensionsförpliktelserna. Dessa antaganden bedöms åtminstone varje år för varje plan i varje land. Andra antag anden som kan gälla demografi ska faktorer som pensionsålder, dödlighet och personalomsättning omprövas inte lika ofta. Det verkliga utfallet avviker ofta från de aktuariella antagandena av ekonomiska och andra orsaker.
Diskonteringsräntan gör det möjligt att mäta framtida kassautfl öden till nuvärde vid mättidpunkten. Denna ränta ska motsvara avkastningen på förstklassiga företagsobligationslån eller, om en fungerande marknad för sådana inte fi nns, statsobligationer. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga kostnaden.
För att bestämma den förväntade avkastningen på förvaltnings tillgångar tar bolaget i beaktande tillgångarnas nuvarande och förväntade kategorifördelning och historisk såväl som förväntad avkastning på de olika kategorierna av tillgångar.
Jämfört mot föregående år har den viktade genomsnittliga diskonteringsräntan ändrats från 5,1 % till 4,6 %. Den viktade genomsnittliga förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna var 6,1 % (6,1).
Betydande bedömningar görs för att bestämma såväl aktuella som uppskjutna skatteskulder och skattetillgångar, inte minst vad gäller värdet av uppskjutna skattetillgångar. Bolaget måste därvid bedöma sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga resultatet kan avvika från dessa bedömningar bland annat på grund av ändrat framtida affärsklimat, ändrade skatteregler eller utfallet av myndigheters eller skattedomstolars ännu ej slutförda granskning av avgivna deklarationer. Sandvik redovisar uppskjutna skattefordringar uppgående till 3 070 MSEK (2 056) vid utgången av 2011. I koncernen fanns vid utgången av 2011 dessutom ytterligare underskottsavdrag på cirka 588 MSEK (355) som inte värderats utifrån bedömningsgrunden att utnyttjande måste vara troligt. Ändrade bedömningar av sannolikhet för utnyttjande kan således påverka resultatet såväl negativt som positivt. Avsättningar för pågående tvister redovisas enligt ledningens bästa bedömning och uppgår vid utgången av år 2011 till 3 941 MSEK (3 650).
Sandvik är, förutom ovan nämnda skattetvister, involverat i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten. Enligt bästa bedömning är varken moderbolaget eller något dotterbolag för närvarande involverat i något rättsligt förfarande eller skiljeförfarande som bedöms komma att ha någon väsentlig negativ effekt på verksamheten, den fi nansiella ställningen eller resultatet av verksamheten.
För ytterligare information avseende risker kring rättstvister, se avsnittet Risker och riskhantering.
Bolaget refererar till tidigare skrivningar avseende redovisningsprinciper där bolaget redogör för vilka redovisningsprinciper, bland fl era möjliga alternativ, som företaget valt att tillämpa. Ledningen vill särskilt uppmärksamma följande:
Redovisningen av Sandviks varulager följer reglerna enligt IAS 2 om varulager. Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. En följd av reglerna enligt IAS 2 är att i det fall marknadsvärdet sjunkit på material och komponenter som ingår i Sandviks färdiga produkter, någon nedskrivning av lagrets värde till dessa lägre värden inte får ske om den färdiga produktens pris till kund, efter avdrag för försäljningskostnader, fortfarande överstiger Sandviks anskaffningsvärde för produkten. De lägre marknadsvärdena på i lagret ingående material och komponenter kommer istället till uttryck i form av lägre försäljningsmarginaler i kommande redovisningsperioder i den mån Sandvik måste anpassa sina priser till kund nedåt till följd av marknadsvärdeförändringar. I tider med stor prisvolatilitet i råmaterial och komponenter bör detta förhållande beaktas vid bedömningen av framtida resultat.
IAS 19 medger att aktuariella vinster och förluster som uppstår i förmånsbestämda pensionsplaner inte omedelbart resultatförs utan blott den del av dessa vinster och förluster som ligger utanför en "korridor" om plus eller minus 10 % av det högre av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen eller det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar. Även annan systematisk metod som leder till snabbare redovisning av dessa vinster och förluster är möjlig, inklusive omedelbar redovisning i resultatet. Sandvik har valt att tillämpa korridorregeln och att vinster och förluster resultatförs över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. De oredovisade aktuariella förlusterna uppgick vid 2010 och 2011 års utgång till 1 789 MSEK respektive 3 384 MSEK.
Årets koncernresultat i procent av genomsnittligt eget kapital under året.
Resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.
Resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital.
Fakturering dividerad med genom snittligt totalt kapital.
Räntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive nettoavsättningar för pensioner) med avdrag för likvida medel dividerat med summan av eget kapital.
Genomsnittligt rörelsekapital dividerat med faktureringen i det senaste kvartalet uppräknat till årstakt.
Summan av lager, kundfordringar och leverantörskrediter samt övriga icke räntebärande fordringar och skulder exklusive skattefordringar och skatteskulder.
Eget kapital i relation till totalt kapital.
Aktieägarnas andel av årets koncernresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året.
| 1. Segmentsrapportering | 69 | |
|---|---|---|
| 1.1 Uppgifter per rörelsegren/affärsområde | 69 | |
| 1.2 Uppgifter per land | 69 | |
| 2. Intäkternas fördelning | 70 | |
| 3. Personaluppgifter samt ersättningar till företagsledning och revisorer |
70 | |
| 3.1 Medelantal anställda | 70 | |
| 3.2 Löner, ersättningar och sociala kostnader | 70 | |
| 3.3 Löner och ersättningar per marknadsområde 70 | ||
| 3.4 Könsfördelning i företagsledning | 70 | |
| 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare |
70 | |
| 3.6 Revisionsarvoden | 73 | |
| 4. Forskning, utveckling och kvalitetssäkring | 73 | |
| 5. Övriga rörelseintäkter | 73 | |
| 6. Övriga rörelsekostnader | 73 | |
| 7. Rörelsens kostnader | 73 | |
| 8. Leasingavgifter avseende fi nansiell och operationell leasing |
74 | |
| 9. Finansnetto | 74 | |
| 10. Bokslutsdispositioner | 75 | |
| 11. Skatter | 75 | |
| 12. Resultat per aktie | 76 | |
| 13. Koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar |
77 | |
| 14. Moderbolagets immateriella och | ||
| materiella anläggningstillgångar | 80 |
| 15. Andelar i koncernföretag | 81 |
|---|---|
| 16. Andelar i intresseföretag | 85 |
| 17. Finansiella placeringar | 85 |
| 18. Långfristiga fordringar och övriga fordringar |
86 |
| 19. Varulager | 86 |
| 20. Kundfordringar | 86 |
| 21. Särskilda upplysningar om eget kapital | 86 |
| 22. Moderbolagets övriga obeskattade reserver | 87 |
| 23. Avsättning till pensioner och andra långfristiga ersättningar |
87 |
| 24. Övriga avsättningar | 90 |
| 25. Långfristiga räntebärande skulder | 90 |
| 26. Övriga räntebärande skulder | 90 |
| 27. Övriga icke räntebärande skulder | 90 |
| 28. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 91 |
| 29. Tillgångar som innehas för försäljning | 91 |
| 30. Eventualförpliktelser och ställda säkerheter |
91 |
| 31. Kompletterande upplysningar | |
| fi nansiell riskhantering | 91 |
| 32. Närstående | 93 |
| 33. Kompletterande upplysningar kassafl ödesanalys |
93 |
| 34. Förvärv av rörelse | 94 |
| 35. Uppgifter om moderbolaget | 95 |
| 36. Upplysningar om aktier, ägarförhållanden och rättigheter |
95 |
(Belopp i tabellerna redovisas i MSEK, där ej annat anges)
| Sandvik Tooling | Sandvik Mining | Sandvik Materials | Koncern | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| and Construction | Technology | Seco Tools | gemensamt | Eliminering | Koncernen totalt | |||||||||
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Intäkter | ||||||||||||||
| Externa intäkter | 27 160 | 23 893 | 41 481 | 35 182 | 18 379 | 17 703 | 7 026 | 5 838 | 38 | 38 | 94 084 | 82 654 | ||
| Interna intäkter | 365 | 160 | 5 | 9 | 391 | 338 | 17 | 20 | 17 | 17 | –795 | –544 | ||
| Koncernen totalt | 27 525 | 24 053 | 41 486 | 35 191 | 18 770 | 18 041 | 7 043 | 5 858 | 55 | 55 | –795 | –544 | 94 084 | 82 654 |
| Andelar i intresse företags resultat |
18 | 14 | 5 | 5 | –22 | 14 | 6 | 5 | — | — | 7 | 38 | ||
| Rörelseresultat per affärsområde |
5 896 | 4 296 | 5 246 | 4 665 | –1 619 | 1 540 | 1 408 | 1 098 | –783 | –570 | 10 148 | 11 029 | ||
| Finansnetto | –1 969 | –1 617 | ||||||||||||
| Årets skattekostnad | –2 318 | –2 469 | ||||||||||||
| Årets resultat | 5 861 | 6 943 | ||||||||||||
| Övriga upplysningar | ||||||||||||||
| Tillgångar | 25 247 | 23 913 | 32 454 | 27 040 | 18 943 | 20 586 | 6 271 | 5 425 | 2 732 | 1 570 | 85 647 | 78 534 | ||
| Andelar i intresseföretag |
141 | 131 | 45 | 48 | 251 | 272 | 19 | 16 | — | — | 456 | 467 | ||
| Summa tillgångar | 25 388 | 24 044 | 32 499 | 27 088 | 19 194 | 20 858 | 6 290 | 5 441 | 2 732 | 1 570 | 86 103 | 79 001 | ||
| Ofördelade tillgångar | 12 636 | 10 998 | ||||||||||||
| Koncernen totalt | 98 739 | 89 999 | ||||||||||||
| Skulder | 5 501 | 4 835 | 12 081 | 9 817 | 5 046 | 4 258 | 1 314 | 1 251 | 3 182 | 3 467 | 27 124 | 23 628 | ||
| Ofördelade skulder | 37 724 | 32 558 | ||||||||||||
| Koncernen totalt | 64 848 | 56 186 | ||||||||||||
| Investeringar i | ||||||||||||||
| anläggningar | 1 292 | 750 | 1 163 | 583 | 1 711 | 1 340 | 617 | 386 | 151 | 215 | 4 934 | 3 274 | ||
| Avskrivningar | –1 444 | –1 576 | –995 | –1 091 | –902 | –832 | –420 | –379 | –107 | –104 | –3 868 | –3 982 | ||
| Nedskrivningar | –55 | 33 | –206 | –27 | –1 694 | –28 | — | — | — | –34 | –1 955 | –56 | ||
| Övriga icke kassa fl ö des påverkande poster |
–73 | –20 | 357 | –83 | 878 | –59 | 86 | –24 | 111 | 56 | 1 359 | –130 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor. För uppgifter om förvärv av rörelse se not 34.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| USA | 11 066 | 10 032 |
| Australien | 8 606 | 7 564 |
| Tyskland | 7 678 | 6 571 |
| Kina | 6 561 | 5 581 |
| Sydafrika | 4 806 | 4 532 |
| Brasilien | 4 571 | 3 613 |
| Sverige | 4 233 | 3 819 |
| Italien | 3 355 | 3 013 |
| Frankrike | 3 008 | 3 090 |
| Ryssland | 2 990 | 2 339 |
| Kanada | 2 745 | 2 333 |
| Storbritannien | 2 567 | 2 215 |
| Japan | 2 277 | 2 099 |
| Indien | 2 220 | 2 224 |
| Mexiko | 1 786 | 1 379 |
| Övriga länder | 25 615 | 22 250 |
| Totalt | 94 084 | 82 654 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Sverige | 12 682 | 12 231 |
| USA | 4 317 | 4 730 |
| Tyskland | 3 216 | 3 288 |
| Österrike | 2 416 | 2 411 |
| Kina | 1 948 | 1 332 |
| Storbritannien | 1 917 | 3 368 |
| Australien | 1 768 | 1 448 |
| Finland | 1 501 | 1 566 |
| Indien | 892 | 915 |
| Frankrike | 885 | 918 |
| Japan | 870 | 860 |
| Brasilien | 786 | 886 |
| Tjeckien | 777 | 401 |
| Kanada | 511 | 544 |
| Italien | 464 | 511 |
| Övriga länder | 2 559 | 3 036 |
| Totalt | 37 509 | 38 445 |
Intäkterna har fördelats per land baserat på var kunderna fi nns.
Anläggningstillgångarna har fördelats per land baserat på var de är belägna.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Varuförsäljning | 87 000 | 75 541 | 17 427 | 17 430 |
| Anläggningskontrakt | 3 342 | 3 251 | 3 | 178 |
| Tjänsteuppdrag/Serviceuppdrag | 3 231 | 3 241 | 26 | 52 |
| Uthyrning av maskiner | 511 | 621 | 4 | 8 |
| Totalt | 94 084 | 82 654 | 17 460 | 17 668 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |||||
| Antal | Varav kvinnor % |
Antal | Varav kvinnor % |
Antal | Varav kvinnor % |
Antal | Varav kvinnor % |
|
| Sverige | 11 293 | 23 | 10 667 | 22 | 8 227 | 22 | 7 737 | 20 |
| Övriga Europa | 15 433 | 19 | 14 778 | 19 | — | — | — | — |
| Europa totalt | 26 726 | 21 | 25 445 | 20 | 8 227 | 22 | 7 737 | 20 |
| Nafta-området | 5 741 | 17 | 5 565 | 19 | — | — | — | — |
| Sydamerika | 3 169 | 12 | 2 846 | 13 | — | — | 2 | — |
| Afrika, Mellanöstern | 3 046 | 18 | 2 965 | 13 | — | — | — | — |
| Asien | 7 529 | 16 | 6 538 | 16 | — | — | — | — |
| Australien | 2 336 | 15 | 2 350 | 14 | — | — | — | — |
| Totalt | 48 547 | 18 | 45 709 | 18 | 8 227 | 22 | 7 739 | 20 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Löner och ersättningar | 18 860 | 17 967 | 3 896 | 3 321 |
| Sociala kostnader | 4 938 | 4 668 | 2 142 | 1 593 |
| Resultatandel till anställda | 216 | 250 | 183 | 212 |
| Totalt | 24 014 | 22 885 | 6 221 | 5 126 |
| Varav pensionskostnader ingående | ||||
| i sociala kostnader | 1 747 | 1 466 | 938 | 538 |
Av koncernens pensionskostnader avsåg 57 MSEK (69) gruppen styrelser och verkställande direktörer. Koncernens pensionsskuld för denna grupp uppgick till 184 MSEK (221). På motsvarande sätt avsåg 8 MSEK (32) av moderbolagets pensionskostnader gruppen styrelse och verkställande direktörer. Moderbolagets pensionsskuld för denna grupp uppgick till 60 MSEK (61).
För att premiera ett agerande som tar sikte på koncernens långsiktiga utveckling och samtidigt stimulera fortsatt företagslojalitet hos medarbetarna har Sandvik sedan 1986 ett resultatandelssystem för alla anställda vid helägda bolag i Sverige. Koncernens avkastning under år 2011 innebar att 216 MSEK (250), avsattes till resultatandelsstiftelsen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Sverige | 5 210 | 4 522 | 3 896 | 3 321 |
| Övriga Europa | 6 426 | 6 269 | — | — |
| Europa totalt | 11 636 | 10 791 | 3 896 | 3 321 |
| Nafta-området | 2 671 | 2 778 | — | — |
| Sydamerika | 1 001 | 791 | 0 | 0 |
| Afrika, Mellanöstern | 824 | 851 | — | — |
| Asien | 1 253 | 1 268 | — | — |
| Australien | 1 475 | 1 488 | — | — |
| Totalt | 18 860 | 17 967 | 3 896 | 3 321 |
| Varav till styrelser och verkställande direktörer |
||||
| Löner och ersättningar | 447 | 401 | 43 | 32 |
| varav rörlig lön | 66 | 55 | 3 | 9 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Andel kvinnor, % | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Styrelser och verkställande direktörer |
11 | 9 | 9 | 9 |
| Övriga ledande befattningshavare |
18 | 17 | 11 | — |
Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare antogs av årsstämman 2011. Dessa är utformade för att säkerställa att Sandvik ur ett globalt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalifi cerade medarbetare.
Det totala ersättningspaketet omfattar fast lön, årlig rörlig lön, långsiktig rörlig lön (kontantbaserad/aktiebaserad), pension samt övriga förmåner som bil, bostad, sjukvårdsförsäkring samt avgångsvederlag. Delarna avser skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens resultatutveckling.
Styrelsen beslutade att från och med 2006 införa ett kontantbaserat program för långsiktig rörlig lön (LTI – Long-Term Incentive), (programmet gick tidigare under benämningen LVL – långsiktig variabel lön). Syftet med LTI är att med en gemensam målbild för ledande befattningshavare och aktieägare skapa en koppling till framåtriktade prestationsmål för att långsiktigt öka företagets värde. Detta sker genom ett gemensamt koncern- och affärsområdesövergripande fokus och styrning mot lönsam tillväxt. Vidare är syftet att öka möjligheterna att rekrytera och behålla nyckelpersoner i koncernen.
Ett LTI-program har beslutats för vart och ett av åren 2008, 2009 och 2010. Programmen omfattar cirka 400 anställda i Sandvik-koncernen globalt och löper över en treårsperiod där eventuell utbetalning sker året efter det tredje året för respektive program. 2008 års program avslutades 2010 men gav ingen utbetalning 2011. Eventuell utbetalning för 2009 års program sker under 2012 och eventuell utbetalning för 2010 års program sker under 2013.
Programmen har en direkt koppling mellan prestation, mervärde och ersättning med ett årligt tak i förhållande till deltagarens årliga fasta lön i december år tre. Utfall av LTI förutsätter uppfyllelse av mätbara mål, fastställda av styrelsen, avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplat till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet under en period om tre år. För koncernledningen är maximal utbetalning av LTI-programmet 40–50 % av fast årslön.
Kostnadsföring och reservering sker löpande för programmen utifrån antaganden om måluppfyllelse. Under 2011 har ingen långsiktig variabel lön betalats ut. 2008 års LTI-program, täckande åren 2008–2010 ledde inte till något utfall. Detta som en följd av att de prestationsmål som var fastställda av styrelsen inte uppfylldes.
Under året har reservering gjorts för 2010 års kontantbaserade LTI-program med 49 MSEK, varav 2,7 MSEK för koncernledningen. För 2009 års kontantbaserade LTI-program har ingen reservering gjorts.
Årsstämman 2011 beslutade på styrelsens förslag att ersätta det kontantbaserade LTI programmet med ett nytt aktiebaserat LTI program. Programmet riktar sig till cirka 400 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i Sandvikkoncernen och omfattar totalt högst 11 719 690 Sandvik-aktier. Deltagare i programmet har möjlighet att erhålla tilldelning av personaloptioner som ger den anställde möjlighet att, under förutsättning att vissa prestationsmål kopplade till Sandvik-koncernens värdetillväxt – Sandvik Value Added (SVA) – uppfylls, efter en treårsperiod förvärva Sandvik-aktier till ett visst lösenpris ("prestationsaktier"). För verkställande direktören, ledande befattningshavare samt vissa högre ledande befattningshavare erfordras, för möjlighet att erhålla tilldelning av personaloptioner, en egen investering i Sandvik-aktier ("sparaktier") motsvarande 10 % av den fasta årslönen före skatt för år 2011. Förutsatt sådan egen investering i Sandvik-aktier, erhåller dessa befattningshavare även tilldelning av rättigheter ("matchningsrätter") som ger befattningshavaren möjlighet att efter en treårsperiod förvärva Sandvik-aktier till ett visst lösenpris ("matchningsaktier").
Anställda som erbjöds och tackade ja till deltagande i programmet erhöll den 30 juni 2011 tilldelning av personaloptioner. Det totala antalet personaloptioner som tilldelades de cirka 400 ledande befattningshavarna och nyckelpersonerna i Sandvik-koncernen kan ge möjlighet till förvärv av maximalt 11 647 300 prestationsaktier.
Tilldelning av personaloptioner skedde till verkställande direktör (kategori 1) med 145 000 personaloptioner, till övriga ledande befattningshavare (kategori 2) med maximalt 87 000 personaloptioner per person samt till övriga fyra grupper (kategori 3–6) med mellan 21 750 och 43 500 personaloptioner.
Personaloptionerna är inte överlåtbara. Varje personaloption ger den anställde rätt att förvärva en prestationsaktie. Hur många av de tilldelade personaloptionerna som slutligen ger rätt att förvärva prestationsaktier är beroende av hur Sandvik Value Added (SVA) utvecklas under räkenskapsåren 2011–2013 jämfört med räkenskapsåret 2010.
Personaloptioner kan utnyttjas för förvärv av prestationsaktier tidigast tre och senast fem år efter tilldelning av personaloptioner.
Utnyttjande av personaloptioner för förvärv av prestationsaktier förutsätter fortlöpande anställning. För de befattningshavare som gjorde en egen investering i Sandvik-aktier förutsätter utnyttjande av personaloptioner för förvärv av prestationsaktier vidare att samtliga förvärvade sparaktier innehas under en treårsperiod efter tilldelning av personaloptioner. Styrelsens ordförande äger i särskilda fall medge undantag härifrån.
Det totala antalet matchningsrätter som tilldelades de befattningshavare som gjorde en egen investering i Sandvik-aktier kan ge möjlighet till förvärv av maximalt 72 390 matchningsaktier.
Matchningsrätterna är inte överlåtbara. För varje förvärvad sparaktie tilldelades deltagare en matchningsrätt. Varje matchningsrätt ger rätt till förvärv av en matchningsaktie. Matchningsrätter kan utnyttjas för förvärv av matchningsaktier tidigast tre och senast fem år efter tilldelning av matchningsrätter. Utnyttjande av matchningsrätter för förvärv av matchningsaktier förutsätter fortlöpande anställning och att samtliga förvärvade sparaktier innehas under en treårsperiod efter tilldelning av matchningsrätter. Styrelsens ordförande äger i särskilda fall medge undantag från kravet att sparaktierna ska innehas under en treårsperiod.
Vid utnyttjande av personaloption för förvärv av prestationsaktie skall deltagare för varje prestationsaktie erlägga ett belopp motsvarande 110 % av den genomsnittliga volymviktade betalkursen vid NASDAQ OMX Stockholm för Sandvik-aktien under en period om 10 handelsdagar närmast efter årsstämman 2011. Vid utnyttjande av matchningsrätter för förvärv av matchningsaktier skall för varje matchningsaktie erläggas ett belopp motsvarande 75 % av den genomsnittliga volymviktade betalkursen vid NASDAQ OMX Stockholm för Sandvik-aktien under en period om 10 handelsdagar närmast efter årsstämman 2011. Den genomsnittliga volymviktade betalkursen bestämdes till 117,20 SEK. Ett teoretiskt värde på en personaloption respektive matchningsrätt har räknats fram baserat på Black & Scholes optionsvärderingsmodell. Som grund för beräkningen har använts bland annat en aktiekurs om 117,20 SEK och förväntad volatilitet om cirka 32 procent. Det teoretiska värdet uppgår till 17 SEK per person aloption och till 33,10 SEK per matchningsrätt.
Styrelsen äger rätt att besluta att införa en alternativ incitamentslösning för nyckelpersoner i sådana länder där tilldelning av personaloptioner eller matchningsrätter, eller utnyttjande av personaloptioner eller matchningsrätter för förvärv av prestations- respektive matchningsaktier, ej är lämpligt.
I enlighet med IFRS 2 uppgick totala kostnaden för 2011 års optionsprogram till 201 MSEK exklusive sociala kostnader, varav 11 MSEK för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Under året har reservering gjorts för 2011 års optionsprogram till 67 MSEK exklusive sociala kostnader, varav Noter
3,8 MSEK för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Personaloptionerna och matchningsrätterna kostnadsförs som en personalkostnad (exklusive sociala avgifter) över intjänandeperioden och redovisas direkt mot eget kapital. Det belopp som redovisas omprövas kontinuerligt under personaloptionernas och matchningsrätternas intjänandeperiod. De sociala avgifterna kostnadsförs under personaloptionernas respektive matchningsrätternas intjänandeperiod baserat på värdeförändringen av personaloptionerna och matchningsrätterna.
| Lösenpris, SEK | 129 1) | 87,90 2) |
|---|---|---|
| Antal personal optioner 2011 |
Antal match ningsrätter 2011 |
|
| Utestående vid årets början | — | — |
| Tilldelade under perioden | 11 647 300 | 72 390 |
| Förverkade under perioden | –406 000 | –10 076 |
| Utestående vid årets slut | 11 241 300 | 62 314 |
| Lösenpris, SEK | 129 1) | 87,90 2) |
|---|---|---|
| Antal personal optioner 2011 |
Antal match ningsrätter 2011 |
|
| Utestående vid årets början | — | — |
|---|---|---|
| Tilldelade under perioden | 1 384 750 | 27 824 |
| Förverkade under perioden | –159 500 | –4 440 |
| Utestående vid årets slut | 1 225 250 | 23 384 |
1) Optionens lösenpris, prestationsaktier. 2) Optionens lösenpris, matchningsaktier.
För verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen per 2011-12-31 motsvarar antalet tilldelade personaloptioner och förvärvade matchningsrätter antalet utestående personaloptioner och matchningsrätter vid årets slut.
| Antaganden | Program 2011 (per utfärdandedatum) |
|---|---|
| Aktiepris | SEK 117,20 |
| Lösenpris | SEK 129/87,90 |
| Förväntad volatilitet | 32 % |
| Förväntad löptid | 3 år |
| Nuvärde av prognostiserade framtida utdelningar1 |
SEK 13,10 |
| Riskfri ränta | 2,6 % |
1) Baserat på de samlade analytikernas förväntningar.
Den förväntade volatiliteten har fastställts genom analys av den historiska volatiliteten i Sandvik AB samt några jämförbara börsnoterade bolag. Vid fastställandet av förväntad löptid har antaganden gjorts avseende förväntade beteenden vid inlösen av personaloptioner och förvärvade matchningsrätter hos deltagarna i programmet.
Frågor om ersättning till koncernledningen bereds av styrelsens ersättningsutskott vilket har sammanträtt vid fyra tillfällen under året. Frågor som har beretts har innefattat fördelningen mellan fast och rörlig ersättning, storleken på eventuella löneökningar samt långsiktig rörligt incitamentsprogram. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och fattat beslut med ledning av utskottets förslag.
Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2011 har beslutats av styrelsen utifrån ersättningsutskottets förslag. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. Ersättningsutskottets arbete har utförts med stöd av expertis i fråga om ersättningsnivåer och strukturer. För upplysning om ersättningsutskottets sammansättning se bolagsstyrningsrapport.
Till styrelsens ordförande och övriga externa ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Verkställande direktör och arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.
För 2011 har följande, av årsstämman beslutade, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare tillämpats:
Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare är utformat för att säkerställa att Sandvik-koncernen ur ett globalt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalifi cerade medarbetare till Sandviks koncernledning. Koncernledningens ersättning omfattar fast lön, årlig variabel lön och långsiktig variabel lön, i form av kontant lön och/eller aktier i Sandvik AB. Delarna avses skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens resultatutveckling. Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån individens ansvar och prestationer, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Årlig variabel lön förutsätter uppfyllelse av årligen fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultat och till mätbara mål inom individens ansvarsområde. Den årliga variabla lönen kan uppgå till högst 75 % av den fasta årliga lönen. Den långsiktiga variabla kontanta lönen förutsätter uppfyllelse av mätbara mål, satta av styrelsen, avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplat till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet under en period om tre år. Den långsiktiga variabla kontanta lönen kan uppgå till högst 50 % av den fasta årliga lönen. Långsiktig variabel ersättning skall även kunna utgå i form av aktier i Sandvik AB genom deltagande i aktierelaterat incitamentsprogram innefattande erbjudande om förvärv av personaloptioner och matchningsrätter. Programmet skall ha antagits av bolagsstämman med huvudsakliga villkor av innebörd att deltagande för vissa kategorier av högre ledande befattningshavare förutsätter egen investering i Sandvik-aktien, att intjänandetiden är tre år med krav på fortsatt anställning under den tiden samt att tilldelning skall vara relaterad till prestationskriterier kopplade till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet – Sandvik Value Added (SVA). Koncernledningens övriga förmåner skall motsvara vad som kan anses rimligt i förhållande till praxis i marknaden. Förmånerna utgörs av pension, bil, bostad, sjukvårdsförsäkring och avgångsvederlag. Pensionsförmåner för koncernledningen baseras på den fasta lönen eller kontant utbetald bruttolön och ska vara förmåns- eller avgiftsbestämda. Normalt infaller pensionsåldern vid 62 års ålder. För verkställande direktören infaller pensionsåldern vid 60 år. Avgångsvederlag utgår, normalt sett, vid uppsägning från Sandviks sida. Från avgångsvederlaget, som är 12 till 18 månadslöner för personer under 55 år och 18 till 24 månadslöner för personer över 55 år, avräknas eventuell annan inkomst av tjänst. Inget avgångsvederlag utgår vid uppsägning från anställdas sida. Styrelsen ska äga rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall fi nns särskilda skäl för det. Kretsen av befattningshavare som omfattas av förslaget är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om att för 2012 tillämpa följande reviderade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare: Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare är utformat för att säkerställa att Sandvik-koncernen ur ett globalt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalifi cerade medarbetare till Sandviks koncernledning. Koncernledningens ersättning omfattar fast lön, årlig rörlig lön och långsiktig rörlig lön, i form av kontant lön och/eller aktier i Sandvik AB. Delarna avses skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens resultatutveckling. Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån individens ansvar och prestationer, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Årlig rörlig lön förutsätter uppfyllelse av årligen fastställda mål. Målen är huvudsakligen relaterade till bolagets resultat och till mätbara mål inom individens ansvarsområde. Den årliga rörliga lönen kan uppgå till högst 75 % av den fasta årliga lönen. Den långsiktiga rörliga kontanta lönen förutsätter uppfyllelse av mätbara mål, fastställda av styrelsen, avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplade till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet – Sandvik Value Added (SVA) – under en period om tre år. Den långsiktiga rörliga kontanta lönen kan uppgå till högst 50 % av den fasta årliga lönen. Långsiktig rörlig ersättning skall även kunna utgå i form av aktier i Sandvik AB genom deltagande i aktierelaterat incitamentsprogram innefattande rätten att tilldelas personaloptioner och matchningsrätter. Programmet skall ha antagits av bolagsstämman med huvudsakliga villkor av innebörd att deltagande för vissa kategorier av högre ledande befattningshavare förutsätter egen investering i Sandvik-aktien, att intjänandetiden är tre år med krav på fortsatt anställning under den tiden samt att tilldelning skall vara relaterad till prestationskriterier kopplade till SVA. Koncernledningens övriga förmåner skall motsvara vad som kan anses rimligt i förhållande till praxis i marknaden. Förmånerna utgörs av pension, bil, bostad, sjukvårdsförsäkring och avgångsvederlag. Pensionsförmåner för koncernledningen baseras på den fasta lönen eller kontant utbetald bruttolön och skall vara förmåns- eller avgiftsbestämda. Normalt infaller pensionsåldern vid 62 års ålder. För verkställande direktören infaller pensionsåldern vid 60 år. För övriga medlemmar i koncernledningen som inte är svenska medborgare infaller pensionsåldern i enlighet med lokala regler och praxis. Avgångsvederlag utgår, normalt sett, vid uppsägning från Sandviks sida. Verkställande direktören har en uppsägningstid om 24 månader och inget avgångsvederlag. För övriga medlemmar i koncernledningen gäller i allmänhet en uppsägningstid om 12 månader. Avgångsvederlaget är 6 månadslöner för personer under 55 år och 12 månadslöner för personer som är 55 år och äldre för de av koncernledningens medlemmar som är svenska medborgare. Övriga medlemmar i koncernledningen har i allmänhet 12 månadslöner i avgångsvederlag. För alla andra förmåner gäller lokal marknadspraxis i respektive land. Eventuell annan inkomst av tjänst som erhålls avräknas. Inget avgångsvederlag utgår vid uppsägning från anställdas sida. Styrelsen skall äga rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall fi nns särskilda skäl för det. Kretsen av befattningshavare som omfattas av de förslagna riktlinjerna är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till de stämmovalda externa styrelseledamöterna till sammanlagt 4 500 000 SEK. Av detta utgår till styrelsens ordförande (Anders Nyrén) 1 500 000 SEK på årsbasis och 500 000 SEK till varje övrig extern styrelseledamot (Johan Karlström, Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Egil Myklebust, Simon Thompson och Lars Westerberg).
Utöver dessa belopp utgår enligt bolagsstämmobeslut ett arvode om sammanlagt 475 000 SEK till stämmovalda ledamöter för utskottsarbete i styrelsens revisionsutskott (Hanne de Mora 175 000 SEK, Anders Nyrén 150 000 SEK och Simon Thompson 150 000 SEK) och sammanlagt 325 000 SEK till stämmovalda ledamöter i styrelsens ersättningsutskott (Egil Myklebust 100 000 SEK, Anders Nyrén 125 000 SEK och Lars Westerberg 100 000 SEK).
För koncernchefen och verkställande direktören Olof Faxander utgår från och med 1 februari 2011 årlig fast lön med 9 900 000 SEK samt förmånsvärde
| SEK | Lön/ Styrelsearvode |
Årlig rörlig lön 1) |
Övriga förmåner 2) |
Långsiktig rörlig lön 3) |
Pensions kostnader |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Anders Nyrén | 1 775 000 4) | — | — | — | — |
| Verkställande direktören Olof Faxander | 9 212 884 5) | 1 020 938 | 274 954 | 918 434 | 3 256 109 |
| Fd Verkställande direktören Lars Pettersson 6) | 637 500 | — | 26 237 | 51 027 | 1 038 985 |
| Andra ledande befattningshavare 7) 8) | 30 742 418 | 754 805 | 1 838 914 | 5 635 491 | 27 217 399 |
| Summa | 42 367 802 | 1 775 743 | 2 140 105 | 6 604 952 | 31 512 493 |
1) Belopp hänförligt till 2011 och som bedöms kommer att utbetalas 2012.
2) Avser huvudsakligen bil- och bostadsförmåner.
3) Beloppen avser gjorda reserveringar för 2010 och 2011 års LTI-program.
4) Kostnadsfört under 2011 och kommer att utbetalas 2012. Av beloppet avser 1 500 000 SEK arvode, 125 000 SEK i arvode för ersättningsutskottet och 150 000 SEK i arvode för revisionsutskottet. 5) Olof Faxanders fasta årslön uppgår till 9 900 000 SEK per 2011-02-01, övriga belopp avser semesterersättning med mera. Styrelsearvode utgår ej till interna styrelseledamöter.
6) Avser januari 2011.
7) Avser följande personer under 2011: Peter Gossas (jan-maj 2011), Jonas Gustavsson (från och med maj 2011), Lars Josefsson (jan–aug 2011), Peter Larson, Tomas Nordahl (från och med okt 2011), Ola Salmén, Bo Severin, Anders Thelin, Anna Vikström Persson (från och med mars 2011) och Göran Westberg (jan–feb 2011).
8) I beloppen ingår även avgångsersättning till tidigare affärsområdeschefen för Sandvik Mining and Construction som slutade under året.
av tjänstebostad och tjänstebil. Till detta kommer variabel lön som kan uppgå till maximalt 75 % av den fasta lönen. Den årliga rörliga lönen för 2011 uppgår till 1 020 938 SEK.
Olof Faxanders pensionsålder är 60 år. Till pensionen avsätts varje år en premie om 35 % av den fasta årliga lönen.
Vid eventuell uppsägning från företagets sida har Olof Faxander en uppsägningstid om 24 månader och inget avgångsvederlag.
För övriga ledande befattningshavare i koncernledningen är pensionsåldern 62 år. Pensionens storlek mellan 62 och 65 års ålder uppgår till 65 % av fast lön upp till 30 prisbasbelopp, 50 % av fast lön mellan 30–50 prisbasbelopp och 25 % av fast lön i löneintervallet 50–100 prisbasbelopp (för full intjäning krävs 15 år). Avseende pensionen före 65 års ålder har pensionsförsäkring ej tecknats och pensionsförpliktelsen utgör 24 502 041 SEK till den del den är intjänad per 2011-12-31.
Vad avser pensionen efter 65 år för övriga befattningshavare i koncernledningen byggs denna upp genom ITP-planen samt en premiebaserad tilläggsplan till vilken avsättning sker varje år med 20–30 % (beroende på ålder) av de delar av den fasta lönen som överstiger 20 prisbasbelopp. Alternativt kan denna grupp omfattas av ITP-planens avdelning 1 samt en komplettering om maximalt 5 % för lönedelar överstigande 7,5 inkomstbasbelopp i det fall denna lösning valdes år 2008 enligt erbjudande till samtliga tjänstemän i Sandvik som då omfattades av alternativ ITP 2. I sådant fall gäller ej det tidigare systemet med ITP-planens avdelning 2 samt tilläggsplan. Av de sju övriga koncernledningsmedlemmar som var anställda per 2011-12-31 omfattas fyra personer av ITPplanens avdelning 1 medan tre personer kvarstår i ITP-planens avdelning 2 samt tilläggsplan. Avgångsvederlag utgår vid eventuell uppsägning från företagets sida. Vederlaget motsvarar fast lön i 12–18 månader utöver uppsägningstiden, vilken är 6 månader. För verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen avräknas eventuell annan inkomst av tjänst från avgångsvederlaget.
Arvoden och kostnadsersättningar till koncernens revisorer har uppgått till:
| KPMG | Övriga | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Revision | ||||||
| Moderbolaget | 10,8 | 11,7 | 0,0 | 0,0 | 10,8 | 11,7 |
| Dotterbolagen (exklusive Seco Tools) |
55,5 | 53,0 | 3,9 | 4,3 | 59,4 | 57,3 |
| Seco Tools | 5,2 | 0,3 | 1,4 | 6,7 | 6,6 | 7,0 |
| Koncernen | 71,5 | 65,0 | 5,3 | 11,0 | 76,8 | 76,0 |
| Skatterådgivning | ||||||
| Moderbolaget | 0,8 | 1,0 | ||||
| Dotterbolagen (exklusive Seco Tools) |
7,9 | 12,6 | ||||
| Seco Tools | 0,2 | 0,0 | ||||
| Koncernen | 8,9 | 13,6 | ||||
| Övriga tjänster | ||||||
| Moderbolaget | 5,7 | 2,5 | ||||
| Dotterbolagen | ||||||
| (exklusive Seco Tools) | 5,5 | 4,8 | ||||
| Seco Tools | 0,9 | 0,0 | ||||
| Koncernen | 12,1 | 7,3 | ||||
Med revision avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsupp gifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
Skatterådgivning avser tjänster inom skatteområdet. Övriga tjänster avser i allt väsentligt rådgivning inom revisionsnära områden som redovisning samt biträde med granskning i samband med förvärv.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Utgifter för | ||||
| forskning och utveckling | 2 712 | 2 309 | 1 150 | 932 |
| kvalitetssäkring | 613 | 570 | 309 | 279 |
| Totalt | 3 325 | 2 879 | 1 459 | 1 211 |
| varav kostnadsfört totalt | 3 034 | 2 675 | 1 459 | 1 211 |
| varav kostnadsfört avseende forskning och |
||||
| utveckling | 2 421 | 2 106 | 1 150 | 932 |
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppkommer, liksom utgifter för kvalitetssäkring. Utgifter för utveckling tas upp som en immateriell tillgång om de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång i balansräkningen.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar | — | 43 |
| Resultat vid försäljning av verksamheter och aktier | 9 | 6 |
| Försäkringsersättningar | 181 | — |
| Övrigt | 157 | 93 |
| Totalt | 347 | 142 |
Övriga rörelseintäkter består i huvudsak av koncerngemensamma tjänster och försäkringsersättningar.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar | –140 | — |
| Resultat vid försäljning av verksamheter och aktier | –4 | –3 |
| Valutakursförluster på fordringar och skulder av | ||
| rörelsekaraktär | –44 | –243 |
| Övrigt | –466 | –179 |
| Totalt | –654 | –425 |
Övriga rörelsekostnader består i huvudsak av royalties mellan koncernbolag, realisationsförluster vid försäljning av anläggningstillgångar samt av valutaförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Personalkostnader | –24 014 | –22 885 |
| Avskrivningar | –3 868 | –3 982 |
| Nedskrivningar av lager | –379 | –317 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –1 955 | –56 |
| Nedskrivningar av osäkra kundfordringar | –37 | –89 |
Inga väsentliga återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts under 2011 eller 2010.
Leasingavtal där företaget är leasetagare Koncernen innehar anläggningar under fi nansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde vid årets utgång uppgående till 155 MSEK (171).
Variabla avgifter i resultatet är 0 MSEK (0).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Nominellt värde | Nuvärde | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Inom ett år | 30 | 30 | 27 | 27 |
| Mellan ett år och fem år | 76 | 89 | 57 | 70 |
| Längre än fem år | 59 | 72 | 31 | 39 |
| Totalt | 165 | 191 | 115 | 136 |
Koncernen innehar fi nansiella avtal som vid årets utgång uppgår till 499 MSEK (493). Variabla avgifter i resultatet samt ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivare är av mindre värde.
Den totala bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter fördelas enligt följande:
| Nominellt värde | Nuvärde | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Inom ett år | 271 | 241 | 251 | 221 |
| Mellan ett år och fem år | 228 | 252 | 191 | 208 |
| Totalt | 499 | 493 | 442 | 429 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationell leasing som förhyrda lokaler, maskiner och större dator- och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader. I bokslutet 2011 redovisas en kostnad för koncernen på 696 MSEK (711) och för moderbolaget på 169 MSEK (165). Här ingår minimileaseavgifter på 670 MSEK (690), variabla avgifter på 26 MSEK (24) och intäkter från vidareuthyrning på 0 MSEK (–3).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Inom ett år | 690 | 642 | 163 | 159 |
| Mellan ett år och fem år | 1 458 | 1 308 | 477 | 465 |
| Längre än fem år | 675 | 703 | 200 | 230 |
| Totalt | 2 823 | 2 653 | 840 | 854 |
Framtida minimileaseavgifter för ej uppsägningsbara avtal som avser objekt som vidareuthyrs uppgår till 7 MSEK (1).
Maskiner för uthyrning ingår i koncernens anläggningstillgångar med ett planenligt restvärde om 427 MSEK (562). I årets avskrivningar ingår 381 MSEK (504). Avtalade framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt uppgår till 245 MSEK (306). Variabla avgifter uppgår till 20 MSEK (19).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara operationella leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Inom ett år | 177 | 186 | 9 | 11 |
| Mellan ett år och fem år | 67 | 119 | 5 | 3 |
| Längre än fem år | 1 | 1 | — | — |
| Totalt | 245 | 306 | 14 | 14 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 191 | 189 |
| Utdelningar | 0 | 6 |
| Andra placeringar inklusive derivat | ||
| Netto värdeförändringar vid omvärdering av | ||
| fi nansiella tillgångar/skulder | 71 | 138 |
| Netto valutakursförändringar | — | 27 |
| Andra fi nansiella intäkter | 3 | 17 |
| Finansiella intäkter | 265 | 377 |
| Räntekostnader | –1 971 | –1 925 |
| Andra placeringar inklusive derivat | ||
| Netto värdeförändringar vid omvärdering av | ||
| fi nansiella tillgångar/skulder | –222 | –51 |
| Netto valutakursförändringar | –28 | — |
| Andra fi nansiella kostnader | –13 | –18 |
| Finansiella kostnader | –2 234 | –1 994 |
| Finansnetto | –1 969 | –1 617 |
Ränteintäkter/räntekostnader för de fi nansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultaträkningen uppgår till –1 562 MSEK (–1 564). Resultateffekten under 2011 från värderingen av säkrad post och säkrings instrument för verkligtvärdesäkringar uppgick till –3 MSEK (–5). Inga ineffektiviteter i kassafl ödessäkringarna har påverkat årets resultat (0). För vidare information om värderingsprinciper för fi nansiella instrument, se not 31.
| Resultat från andelar i koncernföretag |
Resultat från andelar i intresseföretag |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Utdelning, netto efter skatt | 1 701 | 3 352 | 10 | 5 | |
| Koncernbidrag, lämnade/erhållna |
1 100 | 1 993 | — | — | |
| Realisationsresultat vid avyttringar av andelar |
1 | –7 | — | — | |
| Nedskrivningar | –3 | –2 | — | — | |
| Återförda nedskrivningar | 16 | — | — | — | |
| Totalt | 2 815 | 5 336 | 10 | 5 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter |
||
|---|---|---|
| Moderbolaget | 2011 | 2010 |
| Ränteintäkter, koncernföretag | 450 | 259 |
| Ränteintäkter, övriga | 2 | 1 |
| Derivat, koncernföretag | 159 | 405 |
| Totalt | 611 | 665 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter |
||
|---|---|---|
| Moderbolaget | 2011 | 2010 |
| Räntekostnader, koncernföretag | –206 | –263 |
| Räntekostnader, övriga | –1 278 | –983 |
| Derivat, koncernföretag | –183 | –8 |
| Övrigt | –12 | –122 |
| Totalt | –1 679 | –1 376 |
| Moderbolaget | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Länderriskreserv | –8 | 2 |
| Totalt | –8 | 2 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Årets skattekostnad | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Periodens aktuella skatt | –3 248 | –2 478 | 12 | 12 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år |
75 | 87 | –6 | –87 |
| Total aktuell skattekostnad | –3 173 | –2 391 | 6 | –75 |
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och underskottsavdrag |
855 | –78 | 619 | –345 |
| Total redovisad skattekostnad | –2 318 | –2 469 | 625 | –420 |
Koncernen redovisade en skattekostnad för året med 2 318 MSEK eller 28,3 % av resultatet efter fi nansnetto. Koncernens skattekostnad för 2010 uppgick till 2 469 MSEK eller 26,2 % av resultatet efter fi nansnetto.
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats, baserad på skattesatserna i respektive land, är 26,0 % (26,2). Skattesatsen i Sverige är 26,3 % (26,3). Avstämning mellan koncernens vägda genomsnittsskatt, baserad på respektive lands skattesats, och koncernens verkliga skatt:
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | MSEK | % | MSEK | % |
| Resultat efter fi nansiella poster | 8 179 | 9 412 | ||
| Vägd genomsnittsskatt baserad på respektive lands skattesats |
–2 123 | –26,0 | –2 468 | –26,2 |
| Total redovisad verklig skatt | –2 318 | –28,3 | –2 469 | –26,2 |
|---|---|---|---|---|
| Övrigt | –91 | –1,0 | –85 | –0,9 |
| Effekter av underskottsavdrag, netto | 20 | 0,2 | 23 | 0,2 |
| Ändringar avseende tidigare år | 75 | 0,9 | 87 | 0,9 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 131 | 1,6 | 232 | 2,5 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –330 | –4,0 | –258 | –2,7 |
Moderbolagets verkliga skattesats understiger nominell skattesats i Sverige, vilket huvudsakligen är en effekt av skattefria utdelningsintäkter från dotterbolag och intressebolag.
Avstämning mellan moderbolagets nominella skattesats och moderbolagets verkliga skatt:
| 2011 | 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | MSEK | % | MSEK | % | |
| Resultat före skatt | –1 005 | 4 739 | |||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
264 | –26,3 | –1 246 | –26,3 | |
| Skatteeffekter av | |||||
| Ej avdragsgilla kostnader | –104 | –10,3 | –22 | –0,5 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 471 | 46,9 | 899 | 19,0 | |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
— | — | 36 | 0,8 | |
| Ändringar avseende tidigare år | –6 | –0,6 | –87 | –1,8 | |
| Total redovisad verklig skatt | 625 | 62,2 | –420 | –8,9 |
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Före skatt |
Skatt | Efter skatt |
Före skatt |
Skatt | Efter skatt |
| Årets omräknings differenser |
–270 | — | –270 | –2 386 | — –2 386 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar |
–451 | 119 | –332 | 566 | –149 | 417 |
| Förändringar i verkligt värde på kassafl ödes säkringar överfört till årets resultat |
–171 | 45 | –126 | 49 | –13 | 36 |
| Övrigt totalresultat | –892 | 164 | –728 | –1 771 | –162 –1 933 |
Den i balansräkningen angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder, där skulder angivits med negativt tecken.
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Upp skjuten skatte fordran |
Upp skjuten skatte skuld |
Netto | Upp skjuten skatte fordran |
Upp skjuten skatte skuld |
Netto |
| Immateriella | ||||||
| anläggningstillgångar | 30 | –517 | –487 | 52 | –620 | –568 |
| Materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 107 | –1 279 | –1 172 | 96 | –1 285 | –1 189 |
| Finansiella | ||||||
| anläggningstillgångar | 176 | –4 | 172 | 162 | –6 | 156 |
| Lager | 1 236 | –72 | 1 164 | 1 300 | –83 | 1 217 |
| Fordringar | 147 | –404 | –257 | 156 | –425 | –269 |
| Räntebärande skulder | 321 | –338 | –17 | 383 | –494 | –111 |
| Icke räntebärande | ||||||
| skulder | 1 159 | –398 | 761 | 1 059 | –523 | 536 |
| Övrigt | — | –31 | –31 | 28 | –2 | 26 |
| Underskottsavdrag | 1 981 | — | 1 981 | 1 220 | — | 1 220 |
| Summa | 5 157 | –3 043 | 2 114 | 4 456 | –3 438 | 1 018 |
| Kvittning inom bolag | –2 087 | 2 087 | — | –2 400 | 2 400 | — |
| Total uppskjuten skattefordran/ avsättning för |
||||||
| uppskjuten skatt | 3 070 | –956 | 2 114 | 2 056 | –1 038 | 1 018 |
| 2011 | 2010 | |||||
| Moderbolaget | Upp skjuten skatte fordran |
Upp skjuten skatte skuld |
Netto | Upp skjuten skatte fordran |
Upp skjuten skatte skuld |
Netto |
| Materiella | ||||||
| anläggningstillgångar | — | –33 | –33 | — | –33 | –33 |
| Lager | 3 | — | 3 | 1 | — | 1 |
| Avsättningar | 45 | –6 | 39 | 42 | — | 42 |
| Icke räntebärande poster |
— | –107 | –107 | — | –145 | –145 |
| Underskottsavdrag | 1 233 | — | 1 233 | 653 | — | 653 |
| Summa | 1 281 | –146 | 1 135 | 696 | –178 | 518 |
| Kvittning inom bolag | –146 | 146 | — | –178 | 178 | — |
| Total uppskjuten skattefordran/ avsättning för uppskjuten skatt |
1 135 | — | 1 135 | 518 | — | 518 |
Koncernen har ytterligare underskottsavdrag på cirka 588 MSEK (355). Skattefordringar har ej värderats för dessa poster eftersom det bedöms osannolikt att avdragen kommer att kunna utnyttjas under överskådlig framtid.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Ingående balans, netto | 1 018 | 1 268 | 518 | 865 | |
| Förändring över resultaträkningen | 855 | –78 | 617 | –347 | |
| Förvärv/avyttring av dotterföretag | –12 | 3 | — | — | |
| Omklassifi cering till tillgångar som innehas för försäljning |
25 | — | — | — | |
| Redovisat i övrigt totalresultat | 164 | –162 | — | — | |
| Statligt stöd | –6 | –7 | — | — | |
| Omräkningsdifferens | 70 | –6 | — | — | |
| Utgående balans, netto | 2 114 | 1 018 | 1 135 | 518 |
Förutom uppskjuten skattefordran/avsättning har Sandvik följande skulder och fordringar vad avser skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Avsättningar för skatter | –3 941 | –3 650 | — | — |
| Skatteskulder | –1 505 | –1 208 | — | — |
| Skattefordran | 772 | 765 | 239 | 203 |
| Netto skatteskuld/skattefordran | –733 | –443 | 239 | 203 |
Avsättningar för skatter –3 941 MSEK (–3 650) avser avsättningar för pågående tvister och bedömda risker. Ökningen under 2011 (291 MSEK) förklaras huvudsakligen av reserveringar relaterade till skatteärendena avseende Sandvik Intellectual Property AB och Sandvik AB beträffande den omorganisation av ägande och hantering av patent och varumärken som gjordes 2005. För kompletterande beskrivning se avsnittet Risker och riskhantering.
| Före utspädning | Efter utspädning | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| SEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Resultat per aktie | 4,63 | 5,59 | 4,63 | 5,59 |
Beräkningen av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan.
Beräkningen av resultat per aktie för 2011 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 5 498 MSEK (6 634) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2011 uppgående till 1 186 287 (1 186 287). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare | 5 498 | 6 634 |
stamaktier, före utspädning
| 2011 | 2010 |
|---|---|
| 1 186 287 | 1 186 287 |
| — | — |
| 1 186 287 | |
| 1 186 287 |
Beräkningen av resultat per aktie efter utspädning för 2011 har baserats på ett resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 5 498 MSEK (6 634) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2011 uppgående till 1 186 287 (1 186 287). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
stamaktieägare, efter utspädning
| 2011 | 2010 | ||
|---|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare | 5 498 | 6 634 | |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier, efter utspädning |
|||
| I tusental aktier | 2011 | 2010 | |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, före utspädning |
1 186 287 | 1 186 287 | |
| Effekt av aktieoptioner | — | — | |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under året, efter utspädning |
1 186 287 | 1 186 287 |
Årsstämman 2011 beslutade om ett aktiebaserat LTI program. Detta kan medföra framtida utspädningseffekter. För information om programmet se not 3.5.
| Internt upparbetade immateriella tillgångar | Förvärvade immateriella tillgångar | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Patent, | Patent, | |||||||||||
| Aktiverade | licenser, | Aktiverade | licenser, | |||||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | utgifter för FoU |
Program varor |
varumär ken etc. |
Övrigt | Summa | utgifter för FoU |
Program varor |
varumär | ken etc. Goodwill | Övrigt | Summa | Totalt |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 1 486 | 786 | 237 | 48 | 2 557 | 15 | 335 | 808 | 11 135 | 1 712 | 14 005 | 16 562 |
| Nyanskaffningar | 203 | 176 | 18 | — | 397 | — | 4 | 7 | — | 65 | 76 | 473 |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | — | 8 | 37 | 24 | 69 | 69 |
| Avyttringar och utrangeringar | –73 | –22 | –1 | –1 | –97 | — | –1 | –1 | — | –69 | –71 | –168 |
| Omklassifi ceringar | — | 26 | — | 8 | 34 | — | 7 | — | — | 29 | 36 | 70 |
| Årets omräkningsdifferenser Utgående balans 31 december 2010 |
–53 1 563 |
–10 956 |
–18 236 |
4 59 |
–77 2 814 |
— 15 |
–33 312 |
–54 768 |
–838 10 334 |
–98 1 663 |
–1 023 13 092 |
–1 100 15 906 |
| Ingående balans 1 januari 2011 | 1 563 | 956 | 236 | 59 | 2 814 | 15 | 312 | 768 | 10 334 | 1 663 | 13 092 | 15 906 |
| Nyanskaffningar | 291 | 158 | 8 | — | 457 | — | 10 | 30 | — | 22 | 62 | 519 |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | — | 14 | 172 | 136 | 322 | 322 |
| Avyttringar och utrangeringar | –72 | –14 | — | — | –86 | –15 | –7 | –86 | – | –82 | –190 | –276 |
| Omklassifi cering till tillgångar som | ||||||||||||
| innehas för försäljning | — | — | — | — | — | — | — | –24 | –125 | –237 | –386 | –386 |
| Nedskrivningar | — | — | — | — | — | — | — | — | –1 240 | — | –1 240 | –1 240 |
| Omklassifi ceringar | — | 8 | –4 | 6 | 10 | — | 17 | 5 | — | 2 | 24 | 34 |
| Årets omräkningsdifferenser | –4 | –2 | –4 | –8 | –18 | — | — | 2 | –107 | –12 | –117 | –135 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 1 778 | 1 106 | 236 | 57 | 3 177 | 0 | 332 | 709 | 9 034 | 1 492 | 11 567 | 14 744 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||||||||||
| Ingående balans 1 januari 2010 | 555 | 528 | 82 | 39 | 1 204 | 15 | 308 | 371 | — | 527 | 1 221 | 2 425 |
| Avyttringar och utrangeringar | –66 | — | –1 | –1 | –68 | — | –1 | –1 | — | –60 | –62 | –130 |
| Nedskrivningar | — | — | 1 | — | 1 | — | — | — | — | — | — | 1 |
| Omklassifi ceringar | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 1 | 1 | 1 |
| Årets avskrivningar på | ||||||||||||
| anskaffningsvärden | 189 | 114 | 13 | 6 | 322 | — | 19 | 57 | — | 136 | 212 | 534 |
| Årets omräkningsdifferenser | –23 | –3 | –8 | 2 | –32 | — | –35 | –12 | — | –39 | –86 | –118 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 655 | 639 | 87 | 46 | 1 427 | 15 | 291 | 415 | — | 565 | 1 286 | 2 713 |
| Ingående balans 1 januari 2011 | 655 | 639 | 87 | 46 | 1 427 | 15 | 291 | 415 | — | 565 | 1 286 | 2 713 |
| Avyttringar och utrangeringar | –49 | –14 | — | — | –63 | –15 | –4 | –87 | — | –66 | –172 | –234 |
| Omklassifi cering till tillgångar som | ||||||||||||
| innehas för försäljning | — | — | — | — | — | — | — | –11 | — | –104 | –115 | –115 |
| Nedskrivningar | 10 | 1 | 2 | — | 13 | — | — | — | — | 22 | 22 | 35 |
| Omklassifi ceringar | — | — | –2 | –5 | –7 | — | 1 | 9 | — | –4 | 6 | –1 |
| Årets avskrivningar på anskaffningsvärden |
196 | 125 | 8 | 15 | 344 | — | 12 | 54 | — | 128 | 194 | 538 |
| Årets omräkningsdifferenser | –3 | –1 | –2 | 1 | –5 | — | –1 | 2 | — | 6 | 7 | 2 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 809 | 750 | 93 | 57 | 1 709 | 0 | 299 | 382 | — | 547 | 1 228 | 2 937 |
| Redovisade värden | ||||||||||||
| 1 januari 2010 | 931 | 258 | 155 | 9 | 1 353 | 0 | 27 | 437 | 11 135 | 1 185 | 12 784 | 14 137 |
| 31 december 2010 | 908 | 317 | 149 | 13 | 1 387 | 0 | 21 | 353 | 10 334 | 1 098 | 11 806 | 13 193 |
| 1 januari 2011 | 908 | 317 | 149 | 13 | 1 387 | 0 | 21 | 353 10 334 | 1 098 11 806 | 13 193 | ||
| 31 december 2011 | 969 | 356 | 143 | 0 | 1 468 | 0 | 33 | 327 | 9 034 | 945 | 10 339 | 11 807 |
| Årets avskrivning redovisas i resultat | ||||||||||||
| räkningen enligt följande 2010 | ||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | — | –6 | –2 | — | –8 | — | –7 | –37 | — | –69 | –113 | –121 |
| Försäljningskostnader | — | –6 | –5 | –2 | –13 | — | –1 | –10 | — | –64 | –75 | –88 |
| Administrationskostnader | –189 | –102 | –6 | –4 | –301 | — | –11 | –10 | — | –3 | –24 | –325 |
| Totalt | –189 | –114 | –13 | –6 | –322 | — | –19 | –57 | — | –136 | –212 | –534 |
| Årets avskrivning redovisas i resultat | ||||||||||||
| räkningen enligt följande 2011 | ||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | — | –5 | — | –10 | –15 | — | –3 | –2 | — | –51 | –56 | –71 |
| Försäljningskostnader | — | –7 | –1 | — | –8 | — | –1 | –51 | — | –67 | –119 | –127 |
| Administrationskostnader | –196 | –113 | –7 | –5 | –321 | — | –8 | –1 | — | –10 | –19 | –340 |
| Totalt | –196 | –125 | –8 | –15 | –344 | — | –12 | –54 | — | –128 | –194 | –538 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | Byggnader och mark | Maskiner | Inventarier | Pågående nyanläggningar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2010 | 13 131 | 34 061 | 5 528 | 2 732 | 55 452 |
| Nyanskaffningar | 304 | 943 | 258 | 1 666 | 3 171 |
| Förvärv av rörelse | 21 | 178 | 4 | — | 203 |
| Avyttringar och utrangeringar | –183 | –1 071 | –226 | –24 | –1 504 |
| Omklassifi ceringar | 200 | 1 540 | 101 | –1 842 | –1 |
| Årets omräkningsdifferenser | –650 | –1 368 | –281 | –65 | –2 364 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 12 823 | 34 283 | 5 384 | 2 467 | 54 957 |
| Ingående balans 1 januari 2011 | 12 823 | 34 283 | 5 384 | 2 467 | 54 957 |
| Nyanskaffningar | 739 | 1 289 | 367 | 2 460 | 4 855 |
| Förvärv av rörelse | 192 | 209 | 10 | 3 | 414 |
| Avyttringar och utrangeringar | –197 | –1 373 | –317 | –13 | –1 900 |
| Omklassifi cering till tillgångar som innehas | |||||
| för försäljning | –47 | –325 | –9 | –31 | –412 |
| Omklassifi ceringar | 266 | 1 194 | 159 | –1 569 | 50 |
| Årets omräkningsdifferenser | –41 | –429 | –58 | –18 | –546 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 13 735 | 34 848 | 5 536 | 3 299 | 57 418 |
| Av- och nedskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2010 | 4 960 | 20 166 | 3 807 | 28 933 | |
| Förvärv av rörelse | 5 | 29 | 3 | 37 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –106 | –983 | –212 | –1 301 | |
| Omklassifi ceringar | –1 | 8 | 1 | 8 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 416 | 2 584 | 448 | 3 448 | |
| Årets nedskrivningar | 43 | 1 | 11 | 55 | |
| Årets omräkningsdifferenser | –305 | –951 | –219 | –1 475 | |
| Utgående balans 31 december 2010 | 5 012 | 20 854 | 3 839 | 29 705 | |
| Ingående balans 1 januari 2011 | 5 012 | 20 854 | 3 839 | — | 29 705 |
| Förvärv av rörelse | 13 | 76 | 4 | — | 93 |
| Avyttringar och utrangeringar | –142 | –1 043 | –272 | — | –1 457 |
| Omklassifi ceringar | — | –24 | 21 | — | –3 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 442 | 2 465 | 423 | — | 3 330 |
| Årets nedskrivningar | 107 | 449 | 11 | 114 | 681 |
| Omklassifi cering till tillgångar som innehas för försäljning |
–7 | –147 | –4 | — | –158 |
| Årets omräkningsdifferenser | –39 | –394 | –41 | — | –474 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 5 386 | 22 235 | 3 981 | 114 | 31 716 |
| Redovisade värden | |||||
| 1 januari 2010 | 8 171 | 13 895 | 1 721 | 2 732 | 26 519 |
| 31 december 2010 | 7 811 | 13 430 | 1 544 | 2 467 | 25 252 |
| 1 januari 2011 | 7 811 | 13 430 | 1 544 | 2 467 | 25 252 |
| 31 december 2011 | 8 349 | 12 613 | 1 555 | 3 185 | 25 702 |
| Pågående |
| Nedskrivningar/återläggning av nedskrivning per resultatrad | Byggnader och mark | Maskiner | Inventarier | nyanläggningar | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nedskrivningar | ||||||
| Administrationskostnader | –4 | — | –3 | — | –7 | |
| Kostnad sålda varor | –98 | –449 | –8 | –114 | –669 | |
| Övriga rörelsekostnader | –5 | — | — | — | –5 | |
| Totalt | –107 | –449 | –11 | –114 | –681 |
Materiella tillgångar som ställts som säkerhet uppgår till 206 MSEK (207). Under 2011 har koncernen slutit avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångar för 404 MSEK (242).
| Låneutgifter 2011 | Maskiner |
|---|---|
| Låneutgifter som inräknats i tillgångars anskaffningsvärde under året |
2 |
| Räntesats för fastställande av låneutgifter inräk nade i anskaffningsvärdet |
3,84 % |
| Låneutgifter 2010 | Pågående nyanläggningar |
| Låneutgifter som inräknats i tillgångars anskaffningsvärde under året |
1 |
| Räntesats för fastställande av låneutgifter inräk nade i anskaffningsvärdet |
3,72 % |
Prövning av redovisade goodwillvärden har skett inför bokslutet 31 december 2011. Som framgår nedan redovisas i Sandviks koncernbalansräkning goodwill med totalt 9 034 MSEK (10 334), i allt väsentligt hänförligt till ett antal större företagsförvärv:
| Redovisat värde | ||||
|---|---|---|---|---|
| Goodwill per kassagenererande enhet | 2011 | 2010 | ||
| Sandvik Tooling | ||||
| Waltergruppen | 992 | 999 | ||
| Diamond Innovations | 730 | 718 | ||
| Wolfram | 1 366 | 1 385 | ||
| Affärsområdesnivå | 940 | 932 | ||
| Totalt | 4 028 | 4 034 | ||
| Sandvik Mining and Construction | ||||
| Exploration | 464 | 465 | ||
| Extec/Fintec | 1 028 | 1 015 | ||
| Shanghai Jianshe Luqiao | 95 | — | ||
| Affärsområdesnivå | 1 984 | 2 086 | ||
| Totalt | 3 571 | 3 566 | ||
| Sandvik Materials Technology | ||||
| MedTech | — | 1 298 | ||
| Affärsområdesnivå | 1 152 | 1 146 | ||
| Totalt | 1 152 | 2 444 | ||
| Seco Tools och övrigt | 283 | 290 | ||
| Koncernen totalt | 9 034 | 10 334 |
Goodwill för koncernen fördelas på ovan angivna kassagenererande enheter. Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheterna har i samtliga fall fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde med undantag för verksamheten inom MedTech som redovisas till verkligt värde minus försäljningskostnader. Beräkningarna av nyttjandevärdet utgår från det uppskattade framtida kassafl ödet baserat på prognoser som täcker en femårsperiod. Till grund för prognoserna ligger de treårsplaner som årligen skapas av respektive affärsområde. Dessa planer baseras på affärsområdets strategier samt på en analys av det nuvarande och förväntade affärsläget, och den påverkan detta förväntas ha på den marknad som affärsområdet verkar inom. För analys av affärsläget används ett antal olika konjunkturindikatorer, vilka skiljer sig åt för olika marknader, samt extern och intern analys av dessa. I normalfallet har en tillväxttakt om 3 % antagits för resterande del av prognosen för femårsperioden.
De mest väsentliga antagandena vid fastställandet av nyttjandevärdet är förväntad efterfrågan, tillväxttakt, rörelsemarginal, rörelsekapitalbehov samt diskonteringsränta. Den faktor som använts för att beräkna tillväxten i terminalperioden efter år 5 uppgår till 3 % (3). Rörelsekapitalbehovet bortom femårsperioden har bedömts kvarstå på nivån år 5. Diskonteringsräntan utgörs av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad för lånat och eget kapital och har beräknats till 10 % (10) före skatt. Nämnda antaganden gäller för samtliga kassagenererande enheter.
Mot bakgrund av att förvärvade verksamheters produktion, försäljning med mera oftast integrerats med annan Sandvik-verksamhet i så stor omfattning att det inte längre är möjligt att särskilja den ursprungligen förvärvade enhetens kassafl öde och tillgångar, har prövningen av goodwillvärden i stor utsträckning fått göras på en högre nivå, dock högst segmentsnivå. Verksamheterna inom Walter, Diamond Innovations, Wolfram, MedTech, Exploration, Extec/Fintec och Shanghai Jianshe Luqiao bedrivs för närvarande på ett sådant sätt att goodwill hänförlig till dessa förvärv har kunnat prövas separat.
I linje med Sandviks nya strategiska inriktning och till följd av begränsad strategisk koppling samt svag lönsamhet har Sandvik påbörjat en process i syfte att avyttra verksamheten inom MedTech. Goodwill hänförlig till MedTech har därmed skrivits ned och belastat försäljningskostnaderna i koncernens resultaträkning med 1 160 MSEK under 2011. Återvinningsvärdet av denna goodwill utgörs av dess verkliga värde minus försäljningskostnader och uppgår, efter nedskrivning, till 125 MSEK. Återvinningsvärdet har baserats på erhållna indikativa bud. Per den 31 december 2011 har detta värde omklassifi cerats till tillgångar som innehas för försäljning. Goodwill hänförlig till Shanghai Jianshe Luqiao har skrivits ned och belastat försäljningskostnaderna med 80 MSEK under 2011. Återvinningsvärdet av den goodwill som är hänförlig till verksamheten inom Shanghai Jianshe Luqiao utgörs av dess nyttjandevärde. Nedskrivningen av denna goodwill har föranletts av en minskad efterfrågan på de marknader som bolagets kunder är verksamma inom.
Övriga prövningar av goodwillvärden har inte resulterat i något nedskrivningsbehov. Känsligheten i de beräkningar där nedskrivning inte har gjorts innebär att goodwillvärdet fortsatt försvaras även om diskonteringsräntan skulle höjas med 1 procentenhet eller om den långsiktiga tillväxten skulle sänkas med 1 procentenhet.
Aktiverade utvecklingsprojekt som ännu inte är färdiga för användning har prövats, vilket medfört nedskrivningar på 10 MSEK (0).
| Immateriella anläggningstillgångar | Patent och andra immateriella tillgångar |
|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 111 |
| Nyanskaffningar | 17 |
| Avyttringar och utrangeringar | –8 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 120 |
| Ingående balans 1 januari 2011 | 120 |
| Nyanskaffningar | 16 |
| Avyttringar och utrangeringar | –23 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 113 |
| Patent och andra immateriella tillgångar |
|||
|---|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | |||
| Ingående balans 1 januari 2010 | 94 | ||
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 1 | ||
| Utgående balans 31 december 2010 | 95 | ||
| Ingående balans 1 januari 2011 | 95 | ||
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 1 | ||
| Utgående balans 31 december 2011 | 96 | ||
| Planenligt restvärde vid årets slut | 17 | ||
| Årets avskrivning redovisas i resultaträkningen enligt följande |
2011 | 2010 | |
| Administrationskostnader | –1 | –1 | |
| Totalt | –1 | –1 |
| Materiella anläggningstillgångar | Byggnader och mark | Maskiner | Inventarier | Pågående nyanläggningar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||
| Ingående balans 1 januari 2010 | 1 045 | 10 372 | 1 052 | 1 333 | 13 802 |
| Nyanskaffningar | 20 | 173 | 34 | 680 | 907 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | — | 22 | — | — | 22 |
| Avyttringar och utrangeringar | — | –169 | –33 | — | –202 |
| Omklassifi ceringar | 49 | 636 | 52 | –737 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 1 114 | 11 034 | 1 105 | 1 276 | 14 529 |
| Ingående balans 1 januari 2011 | 1 114 | 11 034 | 1 105 | 1 276 | 14 529 |
| Nyanskaffningar | 43 | 234 | 53 | 1 075 | 1 405 |
| Avyttringar och utrangeringar | –4 | –152 | –60 | — | –216 |
| Omklassifi ceringar | 67 | 485 | 20 | –572 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 1 220 | 11 601 | 1 118 | 1 779 | 15 718 |
| Uppskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2010 | 41 | — | — | — | 41 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 41 | — | — | — | 41 |
| Ingående balans 1 januari 2011 | 41 | — | — | — | 41 |
| Utgående balans 31 december 2011 | 41 | — | — | — | 41 |
| Avskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2010 | 448 | 6 097 | 676 | — | 7 221 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | — | 11 | — | — | 11 |
| Avyttringar och utrangeringar | — | –148 | –29 | — | –177 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 32 | 631 | 84 | — | 747 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 480 | 6 591 | 731 | — | 7 802 |
| Ingående balans 1 januari 2011 | 480 | 6 591 | 731 | — | 7 802 |
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | –125 | –59 | — | –185 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 32 | 666 | 82 | — | 780 |
| Årets nedskrivningar | 359 | 11 | — | 370 | |
| Utgående balans 31 december 2011 | 511 | 7 491 | 765 | — | 8 767 |
| Redovisade värden | |||||
| 1 januari 2010 | 638 | 4 275 | 376 | 1 333 | 6 622 |
| 31 december 2010 | 675 | 4 443 | 374 | 1 276 | 6 768 |
| 1 januari 2011 | 675 | 4 443 | 374 | 1 276 | 6 768 |
| 31 december 2011 | 750 | 4 110 | 353 | 1 779 | 6 992 |
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| Andelar i koncernföretag | 2011 | 2010 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||
| Vid årets början | 15 428 | 14 755 | |
| Förvärv | 338 | 231 | |
| Kapitaltillskott | 500 | 490 | |
| Nyemissioner | 50 | — | |
| Avyttringar | –1 | –48 | |
| Totalt | 16 315 | 15 428 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Andelar i koncernföretag | 2011 | 2010 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Vid årets början | –391 | –389 |
| Årets nedskrivningar | –3 | –2 |
| Totalt | –394 | –391 |
| Ackumulerade uppskrivningar | ||
| Vid årets början | — | — |
| Årets uppskrivningar | 16 | — |
| Totalt | 16 | — |
| Redovisat värde vid årets slut | 15 937 | 15 037 |
| Direkta innehav | 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Enligt balansräkning 31/12; bolag, säte | Organisations nummer |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
| SVERIGE | |||||||
| C.O. Öberg & Co:s AB, Sandviken | 556112-1186 | 2 000 | 100 | 0 | 2 000 | 100 | 0 |
| Dropler High Tech AB, Sandviken | 556332-0380 | 1 000 | 100 | 119 | 1 000 | 100 | 119 |
| Elasis Svenska AB, Sandviken | 556307-8947 | 100 000 | 100 | 110 | 100 000 | 100 | 110 |
| Förvaltningsbolaget Predio 4 KB, Sandviken | 916624-2181 | — | 03) | 0 | — | 0 3) | 0 |
| Gimo Utbildningsaktiebolag, Gimo | 556061-4041 | 1 000 | 91 | 2 591 | 1 000 | 91 | 2 591 |
| Gusab Holding AB, Sandviken | 556001-9290 | 1 831 319 | 100 | 53 474 | 1 831 319 | 100 | 53 474 |
| Gusab Stainless AB, Mjölby | 556012-1138 | 200 000 | 100 | 32 474 | 200 000 | 100 | 32 474 |
| Industri AB Skomab, Sandviken | 556008-8345 | 2 000 | 100 | 99 346 | 2 000 | 100 | 99 346 |
| Malcus AB, Sandviken | 556350-7903 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Rammer Svenska AB, Sandviken | 556249-4004 | 3 000 | 100 | 851 | 3 000 | 100 | 851 |
| Tamrock Svenska AB, Sandviken | 556189-1085 | 100 | 100 | 123 | 100 | 100 | 123 |
| AB Sandvik Antenn, Sandviken | 556350-7895 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Automation, Sandviken | 556052-4315 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Belts, Sandviken | 556041-9680 | 25 000 | 100 | 2 500 | 25 000 | 100 | 2 500 |
| AB Sandvik Bruket, Sandviken | 556028-5784 | 13 500 | 100 | 1 698 | 13 500 | 100 | 1 698 |
| AB Sandvik Communication, Sandviken | 556257-5752 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| AB Sandvik Construction Segment, Malmö 1) | 556659-6952 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Coromant, Sandviken 1) | 556234-6865 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Coromant Sverige AB, Stockholm 1) | 556350-7846 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Export Assistance AB, Sandviken | 556061-3746 | 80 000 | 100 | 0 | 80 000 | 100 | 0 |
| AB Sandvik Falken, Sandviken | 556330-7791 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Sandvik Far East Ltd. AB, Sandviken | 556043-7781 | 10 000 | 100 | 10 000 | 10 000 | 100 | 10 000 |
| Sandvik Försäkrings AB, Sandviken | 516401-6742 | 1 500 | 100 | 15 000 | 1 500 | 100 | 15 000 |
| AB Sandvik Hard Materials, Stockholm 1) | 556234-6857 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Hard Materials Norden AB, Stockholm | 556069-1619 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Besöksservice AB, Sandviken 1) | 556235-3838 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Intellectual Property AB, Sandviken | 556288-9401 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 |
| AB Sandvik International, Sandviken 1) | 556147-2977 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Klangberget, Sandviken | 556135-6857 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Materials Technology EMEA AB, Stockholm | 556734-2026 | 501 000 | 100 | 50 100 | 501 000 | 100 | 50 100 |
| AB Sandvik Materials Technology, Sandviken 1) | 556234-6832 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Mining and Construction AB, Sandviken 1) | 556664-9983 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Sverige AB, Sandviken 1) | 556288-9443 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Mining and Construction Tools AB, Sandviken 1) | 556234-7343 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Nora AB, Nora | 556075-0506 | 80 000 | 100 | 135 000 | 80 000 | 100 | 135 000 |
| Sandvik Powdermet AB, Surahammar | 556032-6760 | 360 | 60 | 71 732 | 360 | 60 | 71 732 |
| AB Sandvik Process Systems, Sandviken 1) | 556312-2992 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Rock Tools, Sandviken | 556081-4328 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Rotary Tools AB, Köping | 556191-8920 | 101 000 | 100 | 150 177 | 101 000 | 100 | 150 177 |
| AB Sandvik Service, Sandviken | 556234-8010 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Skogsfastigheter, Sandviken | 556579-5464 | 1 000 | 100 | 51 | 1 000 | 100 | 51 |
| AB Sandvik Steel Investment, Sandviken | 556350-7853 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Stål Försäljnings AB, Stockholm 1) | 556251-5386 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Systems Development AB, Sandviken 1) | 556407-4184 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Tooling AB Sandviken 1) | 556692-0038 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Tooling Sverige AB Sandviken 1) | 556692-0053 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Tranan, Sandviken | 556330-7817 | 1 000 | 100 | 24 610 | 1 000 | 100 | 9 088 |
| Sandvik Utbildnings AB, Sandviken | 556304-8791 | 910 | 91 | 91 | 910 | 91 | 91 |
| AB Sandvik Vallhoven, Sandviken | 556272-9680 | 6 840 | 100 | 1 800 | 6 840 | 100 | 1 800 |
| Sandvik Västanbyn AB, Sandviken | 556590-8075 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Direkta innehav | 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Enligt balansräkning 31/12; bolag, säte | Organisations nummer |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
| AB Sandvik Västberga Service, Stockholm | 556356-6933 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Örebro AB, Sandviken | 556232-7949 | 10 000 | 100 | 167 | 10 000 | 100 | 167 |
| AB Sandvik Örnen, Sandviken | 556330-7783 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Sandvikens Brukspersonals Byggnadsförening upa, Sandviken 785500-1686 | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 | |
| Scandinavian Handtools AB, Sandviken | 556093-5875 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Steebide International AB, Sandviken | 556048-3405 | 15 000 | 100 | 1 000 | 15 000 | 100 | 1 000 |
| Dormer Tools AB, Halmstad | 556240-8210 | 80 000 | 100 | 25 145 | 80 000 | 100 | 25 145 |
| AB Trellbo, Sandviken | 556251-6780 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Walter Norden AB, Halmstad | 556752-4698 | 15 000 | 100 | 1 500 | 15 000 | 100 | 1 500 |
| Sandvik Mining and Construction Köping AB 1) | 556776-9525 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Wire Sandviken AB 1) | 556779-3897 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik IT Services AB 1) | 556788-9059 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Ascet, Sandviken | 556285-0882 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Sandvik Venture AB 1) | 556868-7155 | 1 000 | 100 | 100 | — | — | — |
| Sandvik Credit AB | 556843-7296 | 10 000 | 100 | 50 000 | — | — | — |
| Direkta innehav | 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Enligt balansräkning 31/12, bolag | Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
Antal andelar | Andel i % 2) | Redovisat värde kSEK |
|
| AUSTRALIEN | Sandvik Australia Pty. Ltd. | — | 18 3,4) | 1 539 205 | — | 6 3, 4) | 1 202 442 |
| Sandvik Australian Ltd. Partnership | — | 99 | — | — | 99 | — | |
| BRASILIEN | Dormer Tools S.A. | 2 137 623 140 | 100 | 200 000 | 2 137 623 140 | 100 | 200 000 |
| Sandvik do Brasil S.A. | 1 894 797 190 | 100 | 577 468 | 1 894 797 190 | 100 | 330 298 | |
| Sandvik Materials Technology do Brasil S.A. | 10 877 380 | 100 | 31 489 | 10 877 380 | 100 | 31 489 | |
| Sandvik MGS S.A. | 14 999 998 | 100 | 198 290 | 14 999 998 | 100 | 192 400 | |
| Sandvik Mining and Construction do Brasil S.A. | 85 329 996 | 100 | 438 649 | 85 329 996 | 100 | 195 225 | |
| BULGARIEN | Sandvik Bulgaria Ltd. | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| CHILE | Sandvik Credit Chile S.A. | 9 900 | 99 | 39 631 | 9 900 | 99 | 39 631 |
| DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO |
Sandvik Mining and Construction DRC S.P.R.L. | 9 990 | 100 | — | 9 990 | 100 | — |
| FÖRENADE | |||||||
| ARABEMIRATEN | Sandvik Middle East FZE. | 1 | 100 | 19 886 | 1 | 100 | 19 886 |
| GREKLAND | Sandvik A.E. Tools and Materials | 5 529 | 100 | 1 867 | 5 529 | 100 | 908 |
| INDIEN | Sandvik Asia Ltd. | 16 030 246 | 17 5) | 277 028 | 16 030 246 | 17 5) | 277 028 |
| IRLAND | Sandvik Mining and Construction Logistics Ltd. | 100 | 100 | 5 508 | 100 | 100 | 5 508 |
| JAPAN | Sandvik K.K. | 2 600 000 | 100 | 224 701 | 2 600 000 | 100 | 224 701 |
| KENYA | Sandvik Kenya Ltd. | 35 000 | 96 | 0 | 35 000 | 96 | 0 |
| KINA | Sandvik China Holding Co Ltd. | — | 100 | 668 890 | — | 100 | 668 890 |
| Sandvik Materials Technology (China) Ltd. | — | 44 3) | 207 854 | — | 44 3) | 207 854 | |
| KOREA | Sandvik Korea Ltd. | 752 730 | 100 | 46 856 | 752 730 | 100 | 46 856 |
| MALI | Sandvik Mining and Construction Mali | 25 000 | 100 | 3 462 | 25 000 | 100 | 3 462 |
| MEXIKO | Sandvik Méxicana S.A. de C.V. | 406 642 873 | 90 3) | 71 000 | 406 642 873 | 90 3) | 71 000 |
| MONGOLIET | Sandvik Mongolia LLC. | 400 000 | 100 | 2 682 | 400 000 | 100 | 2 682 |
| NEDERLÄNDERNA Sandvik Finance B.V. | 18 786 | 100 | 7 017 620 | 18 786 | 100 | 7 017 620 | |
| PERU | Sandvik del Perú S.A. | 6 562 795 | 100 | 26 025 | 6 562 795 | 100 | 26 025 |
| POLEN | Sandvik Polska Sp. z.o.o. | 3 211 | 100 | 93 197 | 3 211 | 100 | 93 197 |
| SCHWEIZ | Sanfi nanz AG | — | — | — | 1 000 | 100 | 735 |
| SLOVAKIEN | Sandvik Slovakia s.r.o. | — | 100 | 1 238 | — | 100 | 1 238 |
| TJECKIEN | Sandvik CZ s.r.o. | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| TURKIET | Sandvik Endüstriyel Mamüller Sanayi ve Ticaret | ||||||
| A.S. | 125 154 588 | 100 | 3 200 | 125 154 588 | 100 | 3 200 | |
| TYSKLAND | Sandvik Materials Technology GmbH | — | 1 3) | 1 486 | — | 1 3) | 1 486 |
| Sandvik Holding GmbH | — | 1 3) | 367 | — | 1 3) | 367 | |
| UNGERN | Sandvik Magyarorszag Kft. | — | 100 | 3 258 | — | 100 | 3 258 |
| ZIMBABWE | Sandvik Mining and Construction Zimbabwe (Pty) Ltd. |
233 677 | 100 | 3 269 | 233 677 | 100 | 3 269 |
| Totalt | 15 936 685 | 15 037 592 |
1) Kommissionärsbolag.
2) Andelen av rösterna avses, vilket även överensstämmer med andelen av kapitalet, där ej annat anges.
3) Resterande andelar innehas av andra företag inom koncernen.
4) Andel av kapitalet 94 %. 5) Aktier upp till en ägarandel på 100 % innehas av företag inom koncernen.
Sandvik ABs innehav av aktier och andelar i dotterföretag. Indirekta aktieinnehav i rörelsedrivande koncernföretag
| Koncernens innehav i % | 2011 1) | 2010 1) | |
|---|---|---|---|
| SVERIGE | Sandvik Heating Technology AB | 100 | 100 |
| Sandvik SRP AB | 100 | 100 | |
| Sandvik Treasury AB | 100 | 100 | |
| Seco Tools AB | 60 2) | 60 2) | |
| ALGERIET | Sandvik Mining and Construction Algerie SpA | 100 | 100 |
| ARGENTINA | Sandvik Argentina S.A. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Argentina S.A. | 100 | 100 | |
| Walter Argentina S.A. | 100 | 100 | |
| AUSTRALIEN | Sandvik Mining and Construction Redhead Pty Ltd | 100 | 100 |
| Sandvik Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Shark Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Perth Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Adelaide Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Pty. Ltd. Australia | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Tomago Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik RC Tools Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| BELGIEN | Walter Benelux N.V./S.A. | 100 | 100 |
| BRASILIEN | Walter do Brasil Ltda. | 100 | 100 |
| COLOMBIA | Sandvik Colombia S.A.S. | 70 | 70 |
| CHILE | Sandvik Chile S.A. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Chile S.A. | 100 | 100 | |
| DANMARK | Sandvik A/S | 100 | 100 |
| FILIPPINERNA | Sandvik Philippines Inc. | 100 | 100 |
| Sandvik Tamrock (Philippines) Inc. | 100 | 100 | |
| FINLAND | Sandvik Mining and Construction Finland Oy | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Oy | 100 | 100 | |
| FRANKRIKE | Safety S.A.S. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Chauny S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Hard Materials S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Lyon S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Gunther Tools S.A.S. | 100 | 100 | |
| Safety Production S.A.S. | 100 | 100 | |
| Walter France S.A.S. | 100 | 100 | |
| GHANA | Sandvik Mining and Construction Ghana Ltd. | 100 | 100 |
| HONGKONG | Sandvik Hong Kong Ltd. | 100 | 100 |
| INDIEN | Walter Tools India Pvt. Ltd. | 100 | 100 |
| INDONESIEN | PT Sandvik Indonesia | 100 | 100 |
| PT Sandvik Mining and Construction Indonesia | 100 | 100 | |
| PT Sandvik SMC | 100 | 100 | |
| IRLAND | Diamond Innovations International Sales | 100 | 100 |
| ITALIEN | Sandvik Italia S.p.A | 100 | 100 |
| Walter Italia S.R.L. | 100 | 100 | |
| JAPAN | Sandvik Mining and Construction Japan K.K. | 100 | 100 |
| Sandvik Tooling Supply Japan K.K. | 100 | 100 | |
| Walter Tooling Japan K.K. | 100 | 100 | |
| KANADA | Sandvik Canada Inc. | 100 | 100 |
| KAZAKHSTAN | Sandvik Mining and Construction Kazakhstan | 100 | 100 |
| KINA | Sandvik International Trading (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction (China) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Trading (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Hard Materials (Wuxi) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Process Systems (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Round Tools Production Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Production (Langfang) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Sales and Trade (Shanghai) Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik (Qingdao) Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter Wuxi Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Shanghai Jianshe Luqiao Machinery Co. Ltd. | 80 | — | |
| KOREA | Sandvik SuhJun Ltd. | 100 | 100 |
| Walter Korea Ltd. | 100 | 100 | |
| KROATIEN | Sandvik, za trgovinu d.o.o. | 100 | 100 |
| MALAYSIA | Sandvik Malaysia Sdn. Bhd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction (Malaysia) Sdn. Bhd. | 100 | 100 | |
| Walter Malaysia Sdn. Bhd. | 100 | 100 | |
| MEXIKO | Sandvik de México S.A. de C.V. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction de México S.A. de C.V. | 100 | 100 | |
| Walter Tools S.A. de C.V. | 100 | 100 | |
| NEDERLÄNDERNA | Sandvik Benelux B.V. | 100 | 100 |
| NIGERIA | Sandvik Mining and Construction Nigeria Ltd. | 100 | 100 |
| NORGE | Sandvik Norge A/S | 100 | 100 |
| Sandvik Riser Technology A/S | 100 | 100 | |
| Teeness ASA | 100 | 100 | |
| Sandvik Tamrock A/S | 100 | 100 |
| Koncernens innehav i % | 2011 1) | 2010 1) | |
|---|---|---|---|
| NYA ZEELAND | Sandvik New Zealand Ltd. | 100 | 100 |
| PERU | Sandvik del Peru S.A. | 100 | 100 |
| POLEN | Walter Polska Sp. z.o.o. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Sp. z.o.o. | 100 | 100 | |
| RUMÄNIEN | Sandvik SRL | 100 | 100 |
| RYSSLAND | LLC Sandvik | 100 | 100 |
| OOO Walter | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction CIS LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik-MKTC OAO | 100 | 100 | |
| SCHWEIZ | Sandvik AG | 100 | 100 |
| Santrade Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter (Schweiz) AG | 100 | 100 | |
| SERBIEN | Sandvik Srbija d.o.o. | 100 | 100 |
| SINGAPORE | Kanthal Electroheat (SEA) Pte. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction S.E. Asia Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik South East Asia Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter AG Singapore Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| SLOVENIEN | Sandvik d.o.o. | 100 | 100 |
| SPANIEN | Sandvik Española S.A. | 100 | 100 |
| Walter Tools Iberica S.A.U. | 100 | 100 | |
| STOR BRITANNIEN | Dormer Tools Ltd. | 100 | 100 |
| SMC Mobile Crushers and Screens Swadlincote | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology UK Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Medical Solutions Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Osprey Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter GB Ltd. | 100 | 100 | |
| SYDAFRIKA | Sandvik Mining and Construction RSA (Pty) Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik (Pty) Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Delmas (Pty) Ltd. | 100 | 100 | |
| TAIWAN | Sandvik Hard Materials Taiwan Pty. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Taiwan Ltd. | 100 | 100 | |
| TANZANIA | Sandvik Mining and Construction Tanzania Ltd. | 100 | 100 |
| THAILAND | Sandvik Thailand Ltd. | 100 | 100 |
| Walter (Thailand) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| TJECKIEN | Sandvik Chomutov Precision Tubes s.r.o. | 100 | 100 |
| Walter CZ s.r.o. | 100 | 100 | |
| TURKIET | Walter Cutting Tools Industry and Trade LLC | 100 | 100 |
| TYSKLAND | Sandvik Mining and Construction Crushing Technology GmbH | 100 | 100 |
| Prototyp-Werke GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Europe GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Supply GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| TDM Systems GmbH | 100 | 75 | |
| Walter AG | 100 | 100 | |
| Walter Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Werner Schmitt PKD-Werkzeug GmbH | 100 | 100 | |
| UKRAINA | Sandvik Ukraine | 100 | 100 |
| UNGERN | Walter Hungaria Kft. | 100 | 100 |
| USA | Diamond Innovations Inc. | 100 | 100 |
| Diamond Innovations International Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Wire and Heating Technology Corporation | 100 | 100 | |
| Sandvik Thermal Process Inc. | 100 | 100 | |
| Pennsylvania Extruded Tube Co. | 70 | 70 | |
| Precision Dormer LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Customer Finance LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Medical Solutions Tennessee | 100 | 100 | |
| Sandvik Medical Solutions Oregon Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction USA LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Process Systems LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Special Metals LLC | 100 | 100 | |
| Walter USA LLC | 100 | 100 | |
| ZAMBIA | Sandvik Mining and Construction Zambia Ltd. | 100 | 100 |
| ÖSTERRIKE | Walter Austria GmbH | 100 | 100 |
| Wolfram Bergbau und Hütten AG | 100 | 100 | |
| Sandvik in Austria Ges.m.b.H. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Materials Handling GmbH & Co. KG | 100 | 100 |
1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilken även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt
antal aktier, där ej annat anges.
2) Andel av rösterna 89 % (89).
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ackumulerade kapitalandelar | ||
| Redovisat värde vid årets början | 467 | 385 |
| Förvärv av intresseföretag | — | 62 |
| Årets andel i intresseföretags resultat | 7 | 38 |
| Mottagna utdelningar | –12 | –6 |
| Årets omräkningsdifferens | –6 | –12 |
| Redovisat värde vid årets slut | 456 | 467 |
| 2011 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB | Sverige | 116 | 25 | 70 | 20 | 50 | 49,0 |
| Carpenter Powder Products AB | Sverige | 230 | 13 | 196 | 35 | 161 | 40,0 |
| Indirekt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Bellataire LLC | USA | 36 | 0 | 73 | 7 | 66 | 50,0 |
| Eimco Elecon | Indien | 256 | 19 | 184 | 2 | 178 | 25,1 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 1 827 | –43 | 850 | 473 | 377 | 50,0 |
| Precorp Inc. | USA | 162 | 12 | 174 | 61 | 113 | 49,0 |
| Intressebolag ägda av Seco Tools | 107 | 12 | 65 | 25 | 40 | ||
| 2010 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
| Direkt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Oerlikon Balzers Sandvik Coating AB | Sverige | 89 | 10 | 61 | 17 | 44 | 49,0 |
| Carpenter Powder Products AB | Sverige | 168 | 12 | 178 | 29 | 149 | 40,0 |
| Indirekt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Bellataire LLC | USA | 44 | –9 | 79 | 7 | 72 | 50,0 |
Rapportperiodens slut för intressebolaget Eimco Elecon är 31 mars 2011. Utdelning utbetald 2011 är medtagen i beräkningen av kapitalandelen. Rapport med senare datum har ej kunnat erhållas. Övriga intressebolag redovisas med en månads eftersläpning.
Eimco Elecon Indien 246 22 272 80 192 25,1 Fagersta Stainless AB Sverige 1 715 56 967 431 536 50,0 Precorp Inc. USA 188 21 154 55 99 49,0 Intressebolag ägda av Seco Tools 100 10 59 25 34
| Moderbolagets andelar i intresseföretag | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Redovisat värde vid årets början | 66 | 4 |
| Förvärv av intresseföretag | — | 62 |
| Redovisat värde vid årets slut | 66 | 66 |
| Organisationsnummer | Röst och kapitalandel i % | |
|---|---|---|
| 2011 | ||
| Oerlikon Balzer Sandvik Coating AB, Stockholm | 556098-1333 | 49 |
| Carpenter Powder Products AB, Torshälla | 556223-2594 | 40 |
| 2010 | ||
| Oerlikon Balzer Sandvik Coating AB, Stockholm | 556098-1333 | 49 |
| Carpenter Powder Products AB, Torshälla | 556223-2594 | 40 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar som kan säljas | ||
| Aktier och andelar | 80 | 78 |
| Totalt | 80 | 78 |
Verkligt värde på aktier och andelar har ej kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt vilket lett till att de värderats till anskaffningsvärde.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | ||
| Derivat som innehas för säkring | 491 | 700 |
| Fonderade pensionsplaner | 1 573 | 1 484 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 736 | 714 |
| Övriga räntebärande fordringar | 429 | 524 |
| Totalt | 3 229 | 3 422 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Derivat som innehas för placering | 1 | 3 |
| Derivat som innehas för säkring | 490 | 486 |
| Fordran på beställare | 1 261 | 869 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 2 647 | 2 485 |
| Övriga räntebärande fordringar | 455 | 480 |
| Övriga förskott till leverantörer | 456 | 353 |
| Totalt | 5 310 | 4 676 |
| Moderbolaget | 2011 | 2010 |
| Långfristiga fordringar | ||
| Derivat | 5 | 41 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 1 | 20 |
| Övriga räntebärande fordringar | 21 | — |
| Totalt | 27 | 61 |
| Övriga kortfristiga fordringar | ||
| Derivat | 153 | 196 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 213 | 325 |
| Övriga räntebärande fordringar | 2 | 0 |
| Totalt | 368 | 521 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Anläggningskontrakt | 2011 | 2010 |
| Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisad | ||
| vinst (efter avdrag för redovisad förlust) | 9 958 | 8 806 |
| Erhållna förskott | 1 247 | 1 025 |
| Av beställaren innehållna belopp | 50 | 84 |
| Bruttobelopp fordran på beställare | 1 261 | 869 |
| Bruttobelopp skuld till beställare | 1 616 | 1 205 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Råvaror och förnödenheter | 6 659 | 4 872 | 1 587 | 1 220 |
| Varor under tillverkning | 5 543 | 4 948 | 1 729 | 1 723 |
| Färdiga varor | 13 875 | 11 600 | 707 | 732 |
| Totalt | 26 077 | 21 420 | 4 023 | 3 675 |
I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 379 MSEK (317) och för moderbolaget med 181 MSEK (156). Inga väsentliga återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts under 2011 och 2010.
Åldersanalys, kundfordringar
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Brutto | Nedskrivning | Redovisat värde | Brutto | Nedskrivning | Redovisat värde |
| Ej förfallna kundfordringar | 11 679 | –102 | 11 577 | 10 272 | –131 | 10 141 |
| Förfallna kundfordringar 0–3 månader |
2 406 | –61 | 2 345 | 2 149 | –73 | 2 076 |
| Förfallna kundfordringar 3–12 månader |
749 | –143 | 606 | 455 | –139 | 316 |
| Förfallna kundfordringar >12 månader |
406 | –371 | 35 | 523 | –318 | 205 |
| Summa | 15 240 | –677 | 14 563 | 13 399 | –661 | 12 738 |
Koncernen
| Omräkningsreserv | ||
|---|---|---|
| Ingående omräkningsreserv | 2 099 | 4 417 |
| Årets omräkningsdifferenser | –267 | –2 318 |
| Utgående omräkningsreserv | 1 832 | 2 099 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | 475 | 22 |
| Kassafl ödessäkringar redovisade | ||
| i övrigt totalresultat | –458 | 453 |
| Utgående säkringsreserv | 17 | 475 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | 2 574 | 4 439 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| Omräkningsreserv | –267 | –2 318 |
| Säkringsreserv | –458 | 453 |
| Utgående reserver | 1 849 | 2 574 |
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framöver redovisas också som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fi nansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina fi nansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens fi nansiella rapporter presenteras. Moderbolaget och koncernen presenterar sina fi nansiella rapporter i svenska kronor.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassafl ödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat. Hela förändringen i verkligt värde på kassafl ödessäkringarna överfört till årets resultat är hänförlig till rörelseresultatet både vad avser 2011 och 2010.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag.
Som en konsekvens av den nya strategin och organisationen har Sandvik genomfört en översyn av koncernens fi nansiella mål. Målen skall ställas mot koncernens ambition att öka värdeskapandet och vara världsledande inom utvalda segment liksom en bedömning av global tillväxt och adekvat fi nansiell säkerhet. De uppdaterade målen för koncernen är följande:
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| Årlig tillväxt, totalt | 8 % | (8 % organisk) |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 25 % | (25 %) |
| Nettoskuldsättningsgrad | <0,8 | (0,7–1,0) |
| Utdelning, % av vinst per aktie | 50 % | (>50 %) |
Kapital defi nieras som totalt eget kapital inklusive innehav utan bestämmande infl ytande.
| Eget kapital | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Aktiekapital | 1 424 | 1 424 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 057 | 1 057 |
| Reserver | 1 849 | 2 574 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 28 160 | 27 525 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets | ||
| aktieägare | 32 490 | 32 580 |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 1 401 | 1 233 |
| Summa eget kapital | 33 891 | 33 813 |
Styrelsen har föreslagit en utdelning om 3,25 SEK per aktie (3,00) till årsstämman 2012. Förslaget motsvarar 70 % av redovisad vinst per aktie.
Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering.
Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav.
Enligt bolagsordningen för Sandvik AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 700 000 000 SEK och till högst 2 800 000 000 SEK. Samtliga aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.
Aktiekapitalet har under de två senaste åren förändrats på följande sätt:
| Antal aktier | Kvotvärde SEK/aktie | Aktiekapital SEK | |
|---|---|---|---|
| Aktiekapital 31 december 2009 | 1 186 287 175 | 1,20 | 1 423 544 610 |
| Aktiekapital 31 december 2010 | 1 186 287 175 | 1,20 | 1 423 544 610 |
| Aktiekapital 31 december 2011 | 1 186 287 175 | 1,20 | 1 423 544 610 |
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för 2011 beräknas uppgå till 4 077 MSEK (3,25 SEK per aktie). Beloppet har ej redovisats som skuld.
Inga aktier fi nns reserverade för överlåtelse enligt optioner eller andra avtal. Sandvik-aktien är offi ciellt noterad endast på Stockholmsbörsen. Aktier kan även handlas i USA i form av ADRs (American Depositary Receipts).
Vid förvärv av samtliga utestående aktier i Seco Tools AB erbjöds 1,2 aktier i Sandvik AB för varje aktie av serie B i Seco Tools AB. Vid full anslutning kommer 69 195 888 nya aktier att emitteras och totala antalet aktier i Sandvik AB uppgå till 1 255 483 063 stycken.
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som fi nns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Länderriskreserv | 10 | 2 |
| Summa obeskattade reserver | 10 | 2 |
Sandvik tillhandahåller pensionslösningar i egen regi samt deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i världen. Planerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Under senare år har koncernen sökt styra över till pensionslösningar som är avgiftsbestämda och kostnaden för sådana planer utgör en allt större del av den totala pensionskostnaden. Planerna täcker i princip alla anställda. De för koncernen väsentligaste arrangemangen beskrivs nedan.
Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan baserad på kollektivavtal och som omfattar fl era arbetsgivare inom fl era olika branscher. Tjänstemän omfattas av ITP-planen, vilken även den är kollektivavtalsbaserad och omfattar fl era arbetsgivare inom fl era olika branscher. I ITPplanen gäller att nyanställda tjänstemän erbjuds den premiebaserade lösning
som Svenskt Näringsliv och PTK framförhandlade (ITP 1). Tidigare anställda kvarstår i den äldre ITP-planen (ITP 2). Ålderspensionsdelen i ITP 2-planen, ett förmånsbestämt åtagande, hanteras av Sandvik huvudsakligen inom det så kallade FPG/PRI-systemet, det vill säga i egen regi. Åtaganden för familjepension tryggas dock genom försäkring i Alecta. Även dessa åtaganden är förmånsbestämda. Bolaget har dock inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan utan dessa genom försäkring i Alecta tryggade pensioner redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Vid utgången av 2011 uppgick Alectas överskott i form av den så kallade kollektiva konsoliderings nivån till 113 % (146). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, som inte överensstämmer med IAS 19. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade.
Härutöver fi nns i moderbolaget kompletterande förmånsbestämda åtaganden till ett begränsat antal personer i företagsledningen.
De förmånsbestämda pensionsförpliktelsernas nuvärde uppgick vid utgången av 2011 till 2 837 MSEK (2 214). Förvaltningstillgångarna i Sandviks Pensionsstiftelse i Sverige uppgick till 1 847 MSEK (1 943).
Huvuddelen av de anställda i koncernens amerikanska bolag har varit berättigade att delta i respektive arbetsgivares förmånsbestämda pensionsplaner. Dessa planer är stängda för nya medlemmar, och nyanställda erbjuds i stället en avgiftsbestämd lösning.
I den amerikanska delen av koncernen fi nns även åtaganden avseende sjukförmåner efter pension. Kvarvarande förmånsbestämda pensionsförpliktelsers nuvärde uppgick vid utgången av 2011 till 4 011 MSEK (3 263). Förvaltningstillgångarnas värde uppgick till 2 718 MSEK (2 494).
Sandvik står som garant för ett antal förmånsbestämda planer i Storbritannien. Dessa planer är fonderade i stiftelser och tillhandahåller pensionsförmåner baserat på förmånstagarnas slutlöner och tjänstgöringstider. Samtliga förmånsbestämda planer stängdes 2006 för nya medlemmar. Anställda erbjuds sedan dess möjligheten att ansluta till en avgiftsbestämd plan.
Nuvärdet av de återstående förmånsbestämda förpliktelserna uppgick vid utgången av 2011 till 4 485 MSEK (4 137). Motsvarande förvaltningstillgångar uppgick till 3 863 MSEK (3 441).
I Finland har Sandvik en förmånsbestämd pensionsplan som är fonderad i en stiftelse. Förmånerna som omfattas är ålderspension och invaliditetspension. Utöver de förmåner som företaget garanterar, fi nns även en komponent i pensionen som är avgiftsbestämd.
Nuvärdet för de förmånsbestämda pensionsförpliktelserna uppgick vid utgången av 2011 till 1 978 MSEK (1 994). Förvaltningstillgångarna i den fi nska stiftelsen uppgick till 2 392 MSEK (2 574).
I Tyskland har Sandvik förmånsbestämda pensionsplaner. Fram till 2008 har dessa planer varit ofonderade. Under 2008 bildade Sandvik en stiftelse, en så kallad Contractual Trust Agreement (CTA), som omfattar nuvarande anställda inom merparten av Sandviks tyska bolag. Pensionsåtaganden för pensionärer och fribrevshavare är fortfarande ofonderade. Nuvärdet av de förmånsbestämda förpliktelserna uppgick vid utgången av 2011 till 1 611 MSEK (1 609). Förvaltningstillgångarna i den tyska stiftelsen uppgick till 786 MSEK (783).
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser i övriga länder uppgick till 1 907 MSEK (1 797). Värdet för förvaltningstillgångar uppgick till 1 230 MSEK (1 212).
De totala kostnaderna för de viktigaste förmånsbaserade pensionsplanerna framgår nedan:
| Total kostnad | –417 | –538 |
|---|---|---|
| Resultat vid regleringar av pensionsplaner | –10 | –13 |
| Inbetalningar från anställda | — | 44 |
| Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare år | –23 | –7 |
| Amortering av oredovisade aktuariella vinster och förluster |
–55 | –80 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 734 | 722 |
| Räntekostnad | –734 | –804 |
| Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år | –329 | –400 |
| Pensionskostnad | 2011 | 2010 |
Den totala pensionskostnaden, fördelad på avgiftsbestämda och förmåns bestämda planer, uppgår till:
| Total pensionskostnad | –1 747 | –1 466 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | –417 | –538 |
| Avgiftsbestämda planer | –1 330 | –928 |
| Avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer | 2011 | 2010 |
Uppgiften avseende avgiftsbestämda planer innefattar även de planer som redovisas enligt lokala regler samt de avgifter för förmånsbestämda åtaganden tryggade genom försäkring hos Alecta.
Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar under 2011 var 310 MSEK (1 094).
Pensionskostnaden redovisas i resultaträkningen i posterna kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, FoU-kostnader och fi nansiella kostnader. I fi nansiella kostnader redovisas den del av räntekostnaden i pensionskostnaden ovan som avser planer med underskott med 140 MSEK (185).
En tillgång redovisas om för viss plan förvaltningstillgångarna överstiger den beräknade skulden med beaktande av de begränsningsregler för vilka redogörs under avsnittet redovisningsprinciper. Värdet av samtliga pensionsplaner är fördelat på lång fi nansiell fordran respektive avsättning enligt nedan:
| Avsättning för pensioner/sjukförmåner | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Fonderade pensionsplaner redovisade | ||
| som lång fi nansiell fordran | 1 573 | 1 484 |
| Pensionsplaner redovisade som | ||
| avsättning för pensioner | –2 358 | –2 264 |
| Avsättning för pensioner/sjukförmåner, netto | –785 | –780 |
Vinster och förluster av ändrade aktuariella antaganden resultatförs jämnt fördelat över de anställdas återstående anställningstid i den utsträckning som för viss pensionsplan den totala vinsten eller förlusten faller utanför en korridor motsvarande 10 % av det högsta av antingen pensionsåtagandet eller verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.
I sammanställningen nedan specifi ceras nettovärdet av de viktigaste förmånsbaserade åtagandena avseende pensioner och sjukförmåner:
| Åtaganden | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade planer | ||
| Nuvärdet av förmånsbaserade förpliktelser | –15 331 | –13 486 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | 12 836 | 12 447 |
| Nettoskuld fonderade planer | –2 495 | –1 039 |
| Ej fonderade planer | ||
| Nuvärdet av förmånsbaserade förpliktelser | –1 498 | –1 528 |
| Fonderade samt ej fonderade planer | ||
| Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring tidigare år |
18 | 38 |
| Oredovisade aktuariella förluster (+) och vinster (–), netto |
3 384 | 1 789 |
| Pensionsskuld för planer redovisade enligt IAS 19 | –591 | –740 |
| Pensionsskuld för planer som redovisas enligt lokala regler |
–194 | –40 |
| Avsättning för pensioner/sjukförmåner, netto | –785 | –780 |
Konsolideringsgraden, det vill säga värdet av förvaltningstillgångarna i relation till nuvärdet av motsvarande förpliktelser, uppgick vid utgången av 2011 till 84 % (92).
| Totalt | 100 | 100 |
|---|---|---|
| Övrigt | 16 | 15 |
| Räntebärande placeringar | 49 | 45 |
| Aktier och aktierelaterade placeringar | 35 | 40 |
| Förvaltningstillgångarna består av följande, % | 2011 | 2010 |
I det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per 2011-12-31 (och 2010-12-31) ingår lån till Sandvik-företag med 70 MSEK (47) och värde i fastigheter som hyrs ut till Sandvik med 206 MSEK (212).
Följande tabeller förklarar utvecklingen av de redovisade förpliktelserna avseende pensioner och sjukförmåner, respektive utvecklingen av förvaltningstillgångarna.
| Förpliktelsernas utveckling | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer vid årets ingång | –15 014 | –15 966 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande period samt räntekostnad |
–1 062 | –1 204 |
| Utbetalda ersättningar | 618 | 634 |
| Effekter av rörelseförvärv/regleringar | –52 | 217 |
| Aktuariella vinster (+)/förluster (–) | –1 181 | 136 |
| Valutakursdifferenser | –138 | 1 169 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer vid årets utgång | –16 829 | –15 014 |
| Förvaltningstillgångarnas utveckling | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång | 12 447 | 12 620 |
| Förväntad avkastning | 734 | 722 |
| Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning | –424 | 372 |
| Utbetalda ersättningar, netto | –609 | –598 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 558 | 526 |
| Effekter av rörelseförvärv/regleringar | 31 | –252 |
| Valutakursdifferenser | 99 | –943 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång | 12 836 | 12 447 |
Sandvik uppskattar att cirka 500 MSEK (400) blir betalda under 2012 till befi ntliga förmånsbestämda pensionsplaner.
Följande tabell förklarar utvecklingen av nettoskulden avseende pensioner och sjukförmåner:
| 2011 | 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoskuld vid årets ingång | –780 | –1 123 | |||
| företagsförvärv | Nytillkomna planer, inklusive tillkomna genom | — | — | ||
| Årets pensionskostnad för förmånsbestämda planer | –417 | –538 | |||
| Inbetalda avgifter eller liknande från företagen till planer |
558 | 544 | |||
| Ändring av nettoskuld på grund av valutakursändringar | 8 | 213 | |||
| Ändring av nettoskulden för förmånsbaserade | |||||
| planer redovisade enligt IAS 19 | 149 | 219 | |||
| Förändring av pensionsplaner vilka redovisas | |||||
| enligt lokala regler | –154 | 124 | |||
| Avsättning för pensioner, netto | –785 | –780 | |||
| Väsentliga aktuariella antaganden (viktade genomsnitt, %) | 2011 | 2010 | |||
| Diskonteringsränta | 4,6 | 5,1 | |||
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 6,1 | 6,1 | |||
| Förväntad löneökningstakt | 3,1 | 3,4 | |||
| Förväntad infl ation | 2,4 | 2,5 | |||
| Förändring av sjukvårdskostnader | 8,5 | 8,9 | |||
| Oredovisade aktuariella vinster (–) och förluster (+) |
2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
| Oredovisade aktuariella vinster och förluster vid årets ingång |
1 789 2 359 2 353 | 932 | 856 |
| och förluster vid årets utgång | 3 384 1 789 2 359 | 2 353 | 932 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Oredovisade aktuariella vinster | |||||
| Årets omräkningsdifferens | 45 | –11 | –56 | 120 | 20 |
| Årets amortering | –55 | –80 | –110 | –10 | –5 |
| Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning på förvaltningstillgångarna |
424 | –372 | –783 | 2 087 | 31 |
| Erfarenhetsbaserade förändringar för förpliktelserna |
99 | –25 | 73 | –30 | 167 |
| Förändrade antaganden för förpliktelserna |
1 082* | –82 | 882 | –746 | –137 |
*Förändringen beror främst på antaganden om sänkt diskonteringsränta.
Moderbolagets redovisade pensionsskuld uppgick till 368 MSEK (99). Moderbolagets PRI-pensioner säkerställs genom en egen pensionsstiftelse, Sandviks Pensionsstiftelse i Sverige, vari Sandvik AB och ett fl ertal svenska dotterbolag inklusive Seco Tools ingår. De totala tillgångarna i denna stiftelse uppgick till 1 847 MSEK (1 943) vilket var 325 MSEK lägre än kapitalvärdet av de motsvarande pensionsåtagandena jämfört med 17 MSEK högre förra året. Underskottet har skuldförts i bolagen.
Moderbolagets fonderade förpliktelser utgörs främst av ITP-planen.
Utvecklingen av kapitalvärdet av pensionsförpliktelser i företagets egen regi:
| Fonderade | Ofonderade | ||
|---|---|---|---|
| 2011 | förpliktelser | förpliktelser | Totalt |
| Kapitalvärde vid årets ingång | –1 500 | –88 | –1 588 |
| Kostnad exklusive räntekostnad | –76 | –12 | –88 |
| Räntekostnad | –63 | –1 | –64 |
| Utbetalning av pensioner | 59 | 6 | 65 |
| +/– effekter av inlösen samt | |||
| förvärvade/avyttrade verksamheter | 1 | — | 1 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | –114 | 7 | –107 |
| Kapitalvärde vid årets utgång | –1 693 | –88 | –1 781 |
| Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI | –1 682 | –67 | –1 749 |
| Fonderade | Ofonderade | ||
| 2010 | förpliktelser | förpliktelser | Totalt |
| Kapitalvärde vid årets ingång | –1 423 | –116 | –1 539 |
| Kostnad exklusive räntekostnad | –59 | –29 | –88 |
| Räntekostnad | –66 | –1 | –67 |
| Utbetalning av pensioner | 54 | 3 | 57 |
| +/– effekter av inlösen samt | |||
| förvärvade/avyttrade verksamheter | 1 | 55 | 56 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | –7 | — | –7 |
| Kapitalvärde vid årets utgång | –1 500 | –88 | –1 588 |
| Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI | –1 489 | –60 | –1 549 |
| Utvecklingen av verkligt värde av stiftelsetillgångar | 2011 | 2010 | |
| Verkligt värde vid årets ingång | 1 511 | 1 474 | |
| Avkastning | –74 | 29 | |
| Avgifter från/gottgörelser till arbetsgivaren | 0 | 8 | |
| Verkligt värde vid årets utgång | 1 437 | 1 511 | |
| Avstämning av den redovisade pensionsskulden | 2011 | 2010 | |
| Kapitalvärdet vid årets utgång | –1 781 | –1 588 | |
| Verkligt värde av stiftelsetillgångar | 1 437 | 1 511 | |
| Överskott/underskott i stiftelsetillgångar | –24 | –22 | |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | –368 | –99 | |
| Årets pensionskostnad utgörs av följande poster: | 2011 | 2010 | |
| Kostnad exklusive räntekostnad | –88 | –88 | |
| Räntekostnad | –64 | –67 | |
| Avkastning på särskilt avskiljda tillgångar | –74 | 29 | |
| Resultateffekt av inlösen av förpliktelser med mera | –107 | — | |
| Kostnad för pensionering i egen regi | –333 | –126 | |
| Pensionering genom försäkring | |||
| Försäkringspremier | –522 | –430 | |
| Delsumma | –855 | –556 | |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | –160 | –107 | |
| Kostnad för kreditförsäkring | 0 | 0 | |
| Årets pensionskostnad | –1 015 | –663 | |
| Kostnader som täcks av överskott i särskilt avskiljda till | |||
| gångar/ökning av överskott i särskilt avskiljda tillgångar | 65 | 125 | |
| Årets nettokostnad hänförlig till pensioner | –950 | –538 | |
| Förvaltningstillgångarna består av följande, % | 2011 | 2010 | |
| Aktier och aktierelaterade placeringar | 15 | 27 | |
| Räntebärande placeringar | 64 | 61 | |
| Övrigt | 21 | 12 | |
| Totalt | 100 | 100 | |
| Väsentliga aktuariella antaganden, % | 2011 | 2010 | |
| Diskonteringsränta för ITP-planen | 3,84 | 3,84 |
| Koncernen | Avsättningar för garantiåtaganden |
Avsättningar för omstrukturerings åtgärder samt personalrelaterade avsättningar |
Övriga avsättningar | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat vid föregående års slut | 407 | 723 | 644 | 1 774 |
| Avsättningar som gjorts under året | 264 | 1 049 | 510 | 1 823 |
| Avsättningar från förvärv | 36 | — | 14 | 50 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | –176 | –235 | –64 | –475 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | –12 | –18 | –20 | –50 |
| Årets omräkningsdifferenser | –1 | –5 | –15 | –21 |
| Redovisat vid årets slut | 518 | 1 514 | 1 069 | 3 101 |
| varav kortfristig del | 274 | 874 | 572 | 1 720 |
| varav långfristig del | 244 | 640 | 497 | 1 381 |
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| Redovisat vid föregående års slut | 21 | 143 | 18 | 182 |
| Avsättningar som gjorts under året | 9 | 173 | 2 | 184 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | –3 | –34 | — | –37 |
| Redovisat vid årets slut | 27 | 282 | 20 | 329 |
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Under rubriken ingår bland annat avsättningar för affärsmässiga förlustkontrakt, ingångna hyreskontrakt avseende lokaler där ingen verksamhet bedrivs eller för miljörelaterade förhållanden. De avsättningar som är klassifi cerade som kortfristiga avsättningar beräknas leda till ett utfl öde av resurser inom tolv månader efter balansdagen. Bland de förvärvade bolagen under året fanns avsättningar vid förvärvstillfället uppgående till 50 MSEK (0).
Långfristiga räntebärande skulder har förfallotidpunkter som följer:
| 2011 | 2010 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Inom ett till fem år | Senare än fem år | Totalt | Inom ett till fem år | Senare än fem år | Totalt | |
| Skulder till kreditinstitut | 1 816 | — | 1 816 | 463 | — | 463 |
| Skulder till koncernföretag | 150 | 151 | 301 | 42 | 1 | 43 |
| Övriga skulder | 11 100 | 2 855 | 13 955 | 9 191 | 4 895 | 14 086 |
| Totalt | 13 066 | 3 006 | 16 072 | 9 696 | 4 896 | 14 592 |
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Obligationer | 19 901 | 20 033 |
| Övrigt | 381 | 245 |
| Totalt | 20 282 | 20 278 |
| Totalt | 1 853 | 674 |
|---|---|---|
| Övrigt | 458 | 299 |
| Obligationer | 1 395 | 375 |
För information om villkor och återbetalningstider samt företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till avsnittet Finansiell riskhantering.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Derivat som innehas för säkring | 176 | 247 |
| Övrigt | 33 | 39 |
| Totalt | 209 | 286 |
| Derivat som innehas för placering | 1 | 3 |
|---|---|---|
| Derivat som innehas för säkring | 700 | 483 |
| Växelskulder | 123 | 76 |
| Skuld till beställare | 1 616 | 1 205 |
| Övrigt | 1 882 | 1 993 |
| Totalt | 4 322 | 3 760 |
| Moderbolaget | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Personalrelaterade | 1 672 | 1 467 |
| Finansrelaterade | 749 | 622 |
| Övriga | 695 | 594 |
| Totalt | 3 116 | 2 683 |
Beslut har fattats att avyttra instrument- och implantatdelen av Sandvik Med-Tech som ingår i Sandvik Materials Technology. Försäljning beräknas ske under första halvåret 2012. Per den 31 december 2011 omfattar avyttringsgruppen tillgångar på 747 MSEK minus skulder uppgående till 108 MSEK.
Tillgångar klassifi cerade som innehav för försäljning: Immateriella anläggningstillgångar 272 Materiella anläggningstillgångar 260 Varulager 113 Kundfordringar och övriga fordringar 102 747 Skulder direkt hänförliga till tillgångar klassifi cerade som innehav för försäljning: Leverantörsskulder och andra skulder 83 Uppskjutna skatteskulder 25 108
Sandvik är från tid till annan part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till sin verksamhet, inklusive ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Enligt Sandviks uppfattning kommer dock inga av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka Sandvik-koncernen.
Sandvik AB genomförde under 2005 en omorganisation av ägande och hantering av immateriella rättigheter. Samtliga svenskägda patent och varumärken överfördes till Sandvik Intellectual Property AB (IP-bolaget). Omorganisationen fi ck till följd att Skatteverket underkände IP-bolagets taxering samt att Allmänna ombudet överklagade Skatteverkets beslut avseende Sandvik AB.
Allmänna ombudets yrkande innebär att Sandvik AB skulle beskattas 2005 för en kapitalvinst om 18 097 MSEK som uppkom inom koncernen i samband med omorganisationen. Förvaltningsrätten biföll i juni 2010 Allmänna ombudets överklagande beträffande tillkommande beskattning av Sandvik AB 2005. Domen har överklagats till Kammarrätten. Beslutet innebär, om det vinner laga kraft, att Sandvik AB beskattas för en tillkommande intäkt 2005 om 18 097 MSEK. Sandvik AB har ej reserverat något beroende på att domen ej kommer att påverka koncernens resultat, eftersom den eventuellt tillkommande skattekostnaden om cirka 5 miljarder kronor motsvarar skattevärdet av ökade skattemässiga avskrivningar i IP-bolaget och detta skattevärde, enligt IFRS principer, då skall intäktsföras. För ytterligare detaljer hänvisas till avsnittet "Risker och riskhantering".
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Diskonterade växlar | 39 | 24 | — | — |
| Övriga borgens- och ansvarsförbindelser |
1 577 | 1 635 | 12 006 | 11 228 |
| Totalt | 1 616 | 1 659 | 12 006 | 11 228 |
| varav för dotterföretag | 11 526 | 10 721 |
Moderbolagets borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 12 006 MSEK (11 228), varav 7 850 MSEK (7 826) utgjorde moderbolagets garantier avseende fi nansiell upplåning i Sandvik Treasury AB. Resterande belopp utgjordes huvudsakligen av utställda motförbindelser för koncernbolags åtagande gentemot kunder och leverantörer samt fi nansiella institut för att täcka exempelvis lokal upplåning, garantier för erhållna förskott eller olika typer av fullgörandegarantier.
Koncernens borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 1 616 MSEK (1 659) och utgjordes huvudsakligen av garantier utställda av fi nansiella institut för olika typer av fullgörandeåtaganden huvudsakligen avseende koncernens anläggningskontrakt inom Sandvik Mining and Construction.
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar.
| Koncernen | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 206 | 207 |
| Företagsinteckningar | 108 | 108 |
| Totalt | 314 | 315 |
Inga säkerheter har ställts av moderbolaget för 2011 och 2010.
I enlighet med upplysningskraven i IFRS 7 visas nedan hur de fi nansiella instrumenten har värderats till verkligt värde i balansräkningen. Detta görs genom att dela in värderingarna i tre nivåer:
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de fi nansiella instrument som redovisas i tabellen nedan.
För noterade värdepapper bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade genomsnittskurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället.
För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser. Det verkliga värdet för ränteswapar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassafl öden enligt kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. I de fall diskonterade kassafl öden har använts, beräknas framtida kassafl öden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Samtliga värderingstekniker som tillämpas är vedertagna på marknaden och tar hänsyn till alla parametrar som marknaden skulle ta i beaktande i prissättningen. Teknikerna ses över regelbundet i syfte att säkerställa tillförlitligheten. Tillämpade antaganden följs upp mot verkliga utfall för att på så sätt identifi era eventuella behov av anpassningar av värderingar och prognosverktyg.
För betalningsmedel, fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder) har det verkliga värdet likställts med redovisat värde.
| Finansiella instrument värderade till verkligt värde | 2011 | 2010 | |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat | Valutaterminer | 749 | 771 |
| Valutaoptioner | 16 | 16 | |
| Ränteswapar | 153 | 60 | |
| Råvaru- och elderivat | 64 | 325 | |
| Totalt | 982 | 1 172 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat | Valutaterminer | 560 | 707 |
| Valutaoptioner | — | — | |
| Ränteswapar | 201 | 15 | |
| Råvaru- och elderivat | 117 | — | |
| Totalt | 878 | 722 |
Finansiella tillgångar och skulder samt fi nansiella derivat är upptagna till verkliga värden utom kortfristiga och långfristiga lån som är upptagna till upplupna anskaffningsvärden. En beräkning till verkligt värde skulle öka koncernens långfristiga lån med 1 276 MSEK (1 077). Vid värdering av räntebärande skulder har företagets svenska och europeiska obligationslån omräknats till noterade marknadskurser där sådana förekommer. Övriga långfristiga skulder har omvärderats enligt principer angivna ovanför. Kortfristiga lån, innefattande bland annat utestående företagscertifi kat med räntebindning understigande 12 månader, har ej omvärderats.
Nedanstående tabell visar det verkliga värdet på fi nansiella tillgångar och skulder jämfört med det redovisade värdet. Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång eller skuld skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har intresse av att transaktionen genomförs.
| Balansposter | Derivat för säkringsredovisning1) |
resultat räkningen Derivat för handels ändamål 2) |
Tillgångar värderade till verkligt värde via |
som kan säljas | Finansiella tillgångar | Låne- och kundfordringar |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Finansiella placeringar | — | — | — | — | 80 | 78 | — | — | 80 | 78 | 80 | 78 |
| Kundfordringar | — | — | — | — | — | — | 14 418 | 12 738 | 14 418 | 12 738 | 14 418 | 12 738 |
| Övriga fordringar 3) | — | — | — | — | — | — | 1 023 | 1 277 | 1 023 | 1 277 | 1 023 | 1 277 |
| Derivat 4) | 701 | 1 043 | 281 | 146 | — | — | — | — | 982 | 1 189 | 982 | 1 189 |
| Likvida medel | 5 591 | 4 783 | 5 591 | 4 783 | 5 591 | 4 783 | ||||||
| Summa fi nansiella tillgångar | 701 | 1 043 | 281 | 146 | 80 | 78 | 21 032 | 18 798 | 22 094 | 20 065 | 22 094 | 20 065 |
| säkringsredovisning1) | Derivat för | Skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen Derivat för handels ändamål 2) |
Övriga fi nansiella skulder |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 2010 |
2011 | 2010 | |
| Låneskulder 5) | — | — | — | — | 30 715 | 27 203 | 30 715 | 27 203 | 31 991 | 28 280 |
| Derivat 6) | 575 | 352 | 303 | 381 | — | — | 878 733 |
878 | 733 | |
| Leverantörsskulder | — | — | — | — | 8 133 | 6 889 | 8 133 | 6 889 | 8 133 | 6 889 |
| Skulder till intresseföretag | — | — | — | — | 63 | 47 | 63 47 |
63 | 47 | |
| Övriga skulder 7) | — | — | — | — | 123 | 77 | 123 77 |
123 | 77 | |
| Summa fi nansiella skulder | 575 | 352 | 303 | 381 | 39 034 | 34 216 | 39 912 | 34 949 | 41 188 | 36 026 |
1) Varav 23 MSEK (645) avser kassafl ödessäkringar som redovisas mot säkringsreserven i eget kapital och 103 MSEK (46) som avser verkligt värdesäkringar som resultatförs i årets resultat.
2) Varav –27 MSEK (–239) avser ekonomiska säkringar för vilka säkringsredovisning ej tillämpas. 3) Är en del av koncernens långfristiga fordringar, upplupna intäkter och övriga fordringar redovi-
sade i balansräkningen. 4) Derivat är en del av övriga fordringar redovisade i balansräkningen.
5) Redovisas i balansräkningen som kort– och långfristiga skulder till kreditinstitut och övriga skulder.
6) Derivat är en del av övriga skulder redovisade i balansräkningen.
7) Är en del av koncernens långfristiga skulder, upplupna kostnader och övriga skulder redovisade i balansräkningen.
Utöver verkligt värde-justeringar ingår även räntor och valutaomvärderingseffekter.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde | ||
| (Derivat) | –473 | 205 |
| Låne- och kundfordringar | 470 | –156 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 0 | 6 |
| Finansiella skulder | –1 870 | –1 733 |
Företagets redovisade fi nansiella skulder uppgick vid årsskiftet till 39 912 MSEK (34 949).
| 2011 | 2010 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nominella belopp | <6 mån | 6–12 mån | 1–5 år | >5 år | <6 mån | 6–12 mån | 1–5 år | >5 år | ||
| Banklån | SEK | –2 495 | –2 451 | –4 674 | — | –3 438 | –32 | –3 596 | — | |
| Certifi kat | SEK | –200 | — | — | — | — | — | — | — | |
| Medium Term Notes | SEK | –831 | –923 | –7 571 | –3 433 | –171 | –495 | –5 074 | –5 336 | |
| European Medium Term | ||||||||||
| Notes | EUR | –349 | — | –5 968 | — | –371 | — | –6 418 | — | |
| Private placement | USD | –142 | –142 | –1 140 | –5 798 | –146 | –146 | –1 168 | –6 195 | |
| Derivat | ||||||||||
| – valutaderivat | –154 | 52 | 279 | — | –273 | 11 | 39 | 66 | ||
| – räntederivat | 118 | –58 | 137 | –49 | 94 | –45 | 172 | –128 | ||
| – råvaru- och elderivat | –49 | –18 | 10 | — | 134 | 134 | 46 | 6 | ||
| Finansiell leasing | –15 | –15 | –76 | –59 | –15 | –15 | –89 | –72 | ||
| Leverantörsskulder | –8 133 | — | — | — | –6 889 | — | — | — | ||
| Summa | –12 250 | –3 555 | –19 004 | –9 339 | –11 075 | –588 | –16 088 | –11 659 |
Förfallostrukturen för koncernens fi nansiella skulder visas också i förvaltningsberättelsen, i det fi nansiella riskavsnittet.
Tidpunkt då säkrade kassafl öden i säkringsreserven beräknas inträffa och påverka årets resultat
| Totalt | –83 | –65 | 0 | 17 | 9 | –8 | 21 | 44 | 87 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Råvaru- och elderivat | –23 | –25 | –19 | 1 | 1 | –7 | –4 | 2 | 18 |
| Räntederivat | –167 | ||||||||
| Valutaderivat | –60 | –40 | 19 | 16 | 8 | –1 | 25 | 42 | 236 |
| kv 1 2012 |
kv 2 2012 |
kv 3 2012 |
kv 4 2012 |
kv 1 2013 |
kv 2 2013 |
kv 3 2013 |
kv 4 2013 |
2014 och senare |
Koncernens försäljning till intresseföretag uppgick till 1 127 MSEK (978). Koncern ens inköp från intresseföretag uppgick till 496 MSEK (396). Lån till intresseföretag uppgick sammanlagt till 0 MSEK (0). Ränteintäkterna från lån till intresseföretag var 0 MSEK (0). Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (0). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Av moderbolagets fakturerade försäljning utgjorde 13 944 MSEK (13 482), vilket motsvarar 80 % (76), försäljning till koncernföretag. Exportandelen utgjorde 73 % (72). Av moderbolagets inköp kom 2 357 MSEK (2 563) eller 14 % (18) från koncernföretag. Moderbolaget har inga lån till intresseföretag. Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (0). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Utöver vad som angivits i not 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare samt i beskrivningen av styrelsen på sidan 40 har inga trans aktioner med närstående fysiska personer ägt rum.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Likvida medel – koncernen | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 3 109 | 3 172 |
| Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel | 2 483 | 1 611 |
| Summa enligt balansräkningen | 5 592 | 4 783 |
| Summa enligt kassafl ödesanalysen | 5 592 | 4 783 |
| Likvida medel – moderbolaget | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 8 | 12 |
| Summa enligt balansräkningen | 8 | 12 |
| Summa enligt kassafl ödesanalysen | 8 | 12 |
Kortfristiga placeringar har klassifi cerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
• De har en obetydlig risk för värdefl uktuationer.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Betalda räntor och erhållen utdelning | |||||
| Erhållen utdelning | — | 6 1 710 3 357 | |||
| Erhållen ränta | 189 | 48 | 70 | 102 | |
| Erlagd ränta | –1 837 –1 883 –1 401 –1 189 | ||||
| Totalt | –1 648 –1 829 | 379 2 270 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet |
||||
| Förändring i värdet av fi nansiella instrument | — | — | 431 | –618 |
| Ej utdelade resultatandelar i intresseföretag | 9 | –27 | — | — |
| Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar |
97 | –121 | 9 | –85 |
| Avsättningar till pensioner | 106 | –52 | 269 | –29 |
| Övriga avsättningar | 1 348 | 64 | 163 | 102 |
| Bokslutsdispositioner | — | — | 8 | –2 |
| Orealiserade kursdifferenser | — | — | –8 | –707 |
| Övrigt | –201 | 6 | –172 | 11 |
| Totalt | 1 359 | –130 | 700 –1 328 | |
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter – koncernen | ||
| Förvärvade tillgångar och skulder: | ||
| Anläggningstillgångar | 495 | 198 |
| Varulager | 185 | 44 |
| Rörelsefordringar | 264 | 38 |
| Likvida medel | 93 | 3 |
| Summa tillgångar | 1 037 | 283 |
| Avsättningar | –93 | — |
| Rörelseskulder | –604 | –22 |
| Övriga skulder | –257 | –2 |
| Summa avsättningar och skulder | –954 | –24 |
| Skuldförd köpeskilling | –72 | –60 |
| Utbetald köpeskilling | –431 | –1 219 |
| Avgår: Likvida medel i den förvärvade verksamheten | 93 | 3 |
| Påverkan på likvida medel | –338 | –1 216 |
I nedanstående tabell specifi ceras de förvärv som gjordes under 2010 och 2011. Årliga intäkter och antal anställda avser förhållandet vid tidpunkten för förvärvet.
| Affärsområde | Företag | Förvärvsdatum | Årliga intäkter | Antal anställda |
|---|---|---|---|---|
| Seco Tools | AOB, Frankrike | 23 juli 2010 | 40 | 50 |
| Seco Tools | NCI och DTC, USA | 29 december 2010 | 275 | 180 |
| Sandvik Mining and Construction | SJL, Kina | 9 oktober 2011 | 500 | 500 |
ende tabeller.
Den 9 oktober 2011 förvärvades aktier motsvarande 80 % av det egna kapitalet i det kinesiska bolaget Shangai Jianshe Luqiao Machinery Co. Ltd (SJL). Bolagets verksamhet marknadsförs under varumärket SHANBAO och omsätter 500 MSEK och sysselsätter ungefär 500 anställda. Bolaget ingår i affärsområdet Sandvik Mining and Construction från förvärvsdagen och kommer från 2012 att ingå i det nya affärsområdet Sandvik Construction.
Direkta förvärvsutgifter uppgick till 10 MSEK och har belastat administrationskostnaderna i koncernens resultaträkning. SJL är ledande inom utveckling och tillverkning av utrustningar för krossning
och sortering, inklusive förbrukningsvaror och service, för den kinesiska gruv- och anläggningsindustrin. Företaget har även en betydande närvaro utanför Kina vad gäller konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva lösningar för krossning och sortering. Verkliga värden av tillgångar och skulder i förvärvade företag visas i nedanstå-
Överförd ersättning för förvärvet utgör kontanta medel samt lån från säljaren. Inga egetkapitalinstrument har givits ut som del i köpeskillingen vid förvärvet.
| Sandvik Mining and Construction | Verkligt värde redovisat i koncernen |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 150 |
| Materiella anläggningstillgångar | 322 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 23 |
| Varulager | 185 |
| Kortfristiga fordringar | 264 |
| Likvida medel | 93 |
| Räntebärande skulder | –264 |
| Icke räntebärande skulder | –690 |
| Identifi erbara nettotillgångar | 83 |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 17 |
| Goodwill | 172 |
| Köpeskilling | 239 |
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –93 |
| Skuldförd köpeskilling | –73 |
| Netto erlagd likvid | 73 |
Värdet på förvärvade tillgångar och övertagna skulder har fastställts preliminärt i avvaktan på en slutlig värdering. Värdering till verkligt värde har ökat nettotillgångarna med 97 MSEK.
Värdet på innehav utan bestämmande infl ytande har beräknats som den proportionella andelen av företagets nettotillgångar och uppgick vid förvärvstidpunkten till 17 MSEK.
Goodwill har uppstått som ett resultat av synergieffekter i form av exempelvis förbättrade produktionsprocesser, integration av produktionskapacitet, gemensam FoU-verksamhet samt försäljningssynergier genom tillkommande produktprogram. Goodwill förväntas inte vara skattemässigt avdragsgill. För närmare upplysningar om goodwill se not 13.
Verkligt värde på kundfordringar uppgår till 233 MSEK.
| Likvida medel | 166 |
|---|---|
| Lån från säljaren | 73 |
| 239 |
| Verkligt värde redovisat i koncernen |
|---|
| 32 |
| 166 |
| 44 |
| 38 |
| 3 |
| –24 |
| 259 |
| 37 |
| 296 |
| –3 |
| –37 |
| –23 |
| 233 |
| Sandvik Tooling | Sandvik Mining and Construction |
Sandvik Materials Technology |
Seco Tools |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Bidrag från tidpunkten då bestämmande infl ytande förelåg | |||||
| Intäkter | — | 105 | — | — | 105 |
| Årets resultat | — | –33 | — | — | –33 |
| Bidrag om förvärvet hade gjorts 1 januari 2011 | |||||
| Intäkter | — | 632 | — | — | 632 |
| Årets resultat | — | –68 | — | — | –68 |
| Sandvik Tooling | Sandvik Mining and Construction |
Sandvik Materials Technology |
Seco Tools |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Bidrag från tidpunkten då bestämmande infl ytande förelåg | |||||
| Intäkter | — | — | — | 19 | 19 |
| Årets resultat | — | — | — | 2 | 2 |
| Bidrag om förvärvet hade gjorts 1 januari 2010 | |||||
| Intäkter | — | — | — | 318 | 318 |
| Årets resultat | — | — | — | 11 | 11 |
Den 1 september 2011 förvärvades återstående 25 % av aktierna i TDM System GmbH för 23 MSEK. Köpet reglerades med kontanta medel och innehavet är därefter 100 %. Koncernen redovisar en minskning i innehav utan bestämmande in fl ytande med 5 MSEK och en minskning av balanserade medel med 18 MSEK.
Sandvik Aktiebolag, organisationsnummer 556000-3468, är ett svenskregistrerat aktiebolag med adress 811 81 Sandviken. Styrelsens säte ändrades den 20 december 2011 från Sandviken till Stockholm.
Moderbolagets aktier är noterade på Stockholmsbörsen. Aktier kan även handlas i USA i form av ADRs (American Depositary Receipts).
Koncernredovisningen för år 2011 omfattar moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag.
Följande noteras utifrån kraven i 6 kap 2 a § Årsredovisningslagen:
Moderbolagets aktiekapital utges i en serie där en aktie berättigar till en röst. Det totala antalet aktier ska lägst vara 1 000 000 000 och högst 4 000 000 000.
Antalet aktier vid utgången av 2011 uppgick till 1 186 287 175 med ett kvotvärde om 1,20 SEK per aktie. Vid kontant- eller kvittningsemissioner äger aktieägare företrädesrätt till teckning av nya aktier. Några begränsningar avseende aktiers överlåtbarhet föreligger inte.
Aktieinnehav som direkt och indirekt representerar minst 10 % av röstetalet avser AB Industrivärden med 12,2 %.
Bolagsordningen i Sandvik AB föreskriver bland annat verksamhetens inriktning, säte och aktiekapital (minimi- och maximikapital). Bolagsordningen anger inte att någon av styrelsens ledamöter ska utses på annat sätt än av bolagsstämman. Arbetstagarrepresentanter utses dock av de fackliga organisationerna med stöd av lag om styrelserepresentation för de privatanställda.
Bolag i koncernen har låneavtal med villkor som kan få verkan om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Det fi nns inga avtal mellan bolag i koncernen och moderbolagets styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4§ aktiebolagslagen.
Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsordningen och avgivna årsredovisningar.
Den verksamhet som bedrivs i bolaget medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som i övrigt är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Beträffande väsentliga händelser hänvisas till vad som framgår av förvaltningsberättelsen.
Bolagets ekonomiska situation per 2011-12-31 framgår av denna årsredovisning. Den föreslagna utdelningen utesluter inte investeringar som bedöms erforderliga. Företaget har vidare en likviditetsreserv i form av två ej utnyttjade kreditfaciliteter som uppgår till 650 MEUR respektive 5 000 MSEK, vilket medför att bolaget bör klara oväntade händelser och tillfälliga variationer i betalningsströmmarna i rimlig omfattning. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till någon annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.
Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är det styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarbar med beaktande av de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Sandviken den 15 februari 2012 Sandvik Aktiebolag (publ) STYRELSEN
| Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att | |
|---|---|
| till förfogande stående balanserade vinstmedel | 9 860 986 935 |
| samt årets resultat | –380 492 052 |
| Kronor | 9 480 494 883 |
| disponeras på följande sätt: | |
| till aktieägarna utdelas 3,25 kronor per aktie | 4 076 754 250* |
| i ny räkning överföres | 5 403 740 633 |
| Kronor | 9 480 494 883 |
| *Inkluderar under 2012 nyemitterade aktier | |
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 2 maj 2012.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, respektive koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och ger en rättvisande bild av företagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen respektive koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför.
Sandviken den 15 februari 2012
Anders Nyrén Johan Karlström Jan Kjellgren
Tomas Kärnström Fredrik Lundberg Hanne de Mora
Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Egil Myklebust Simon Thompson Lars Westerberg Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Olof Faxander Verkställande direktör och styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har lämnats den 16 februari 2012
KPMG AB
George Pettersson Auktoriserad revisor
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Sandvik AB (publ) för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 14–97.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets fi nansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt årsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens fi nansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassafl öden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sandvik AB (publ) för år 2011.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Sandviken den 16 februari 2012
KPMG AB
George Pettersson Auktoriserad revisor
Sandvik bedriver sedan många år ett omfattande hållbarhetsarbete och redovisar resultatet av detta i denna hållbarhetsredovisning. För Sandvik innebär begreppet hållbar utveckling ansvar för miljö, hälsa, säkerhet, affärsetik samt mänskliga rättigheter och är en del av ett systematiskt arbete med riskhantering för att skapa nya affärsmöjligheter med bibehållet gott anseende. En uppförandekod samt miljö- och arbetsmiljöledningssystem utgör grunden för koncernens hållbarhetsarbete. Arbetet bedrivs decentraliserat inom affärsområdena utifrån centralt beslutade policyer, mål och indikatorer.
Sandvik har ett uttalat ansvar för företagets påverkan på samhället, ekonomin och miljön. Sandvik följer de lagar och regler som fi nns i länder där bolaget bedriver verksamhet samt respekterar internationella normer och deklarationer om mänskliga rättigheter och arbetsrätt som fastslagits av FN och ILO. Sandvik respekterar dessutom följande fyra grundläggande miljöprinciper som sammanfattas i ISO 26000:
Försiktighetsprincipen: Innebär att försiktighetsmått vidtas så snart det fi nns skäl till att anta att en åtgärd kan skada miljön eller människors hälsa.
Miljöriskhantering: Innebär att program införs som bygger på ett riskbaserat och hållbart perspektiv för att minska och mildra miljömässig påverkan från Sandviks aktiviteter, produkter och service.
Sandvik har åtagit sig att följa OECD:s rekommendationer för multinationella företag och koncernens ansvarstagande sammanfattas i en uppförandekod som fastslogs av styrelsen 2004. Koden innehåller ansvarstaganden inom områdena affärsetik, leverantörer, medarbetarnas arbetsförhållanden och utveckling, mänskliga rättigheter, miljö och samhällsengagemang. Koden är översatt till 14 språk och fi nns tillgänglig på svenska på Sandviks webbplats (www.sandvik.se).
Koncernledningen fastställde 2008 en ny policy för miljö, hälsa och säkerhet som gäller för samtliga enheter inom koncernen. Policyn återfi nns på Sandviks webbplats www.sandvik.se.
Sandviks ambition är att vara en stark aktör som verkar för en hållbar utveckling i världen. Denna ambition inkluderar att aktivt skapa och utveckla nya affärsmöjligheter och då inte enbart fokusera på hur vi bedriver affärer utan också på hur våra produkter bidrar till en hållbar utveckling. För att lyckas med detta har Sandvik prioriterat följande fokusområden med ambitioner och övergripande mål:
| Fokusområde | Ambition | Övergripande mål |
|---|---|---|
| Medarbetare | • Främja och skydda individers säkerhet och välmående | • Fortsätta minska frekvensen av arbetsrelaterade olycksfall, sjukdomar och incidenter • Förbättra hälsa och välmående bland medarbetare • Samtliga betydande tillverknings-, service- och distributionsenheter ska vara certifi erade i enlighet med OHSAS 18001 (eller jämförbar standard) inom två år från att de för värvats eller etablerats |
| • Skapa en fl exibel och högpresterande organisation | • Skapa förutsättningar för engagerade och infl ytelserika medarbetare • Skapa förutsättningar för hög mångfald och ett inkluderande ledarskap |
|
| Miljö | • Samtliga betydande tillverknings-, service- och distributionsenheter ska vara certifi erade i enlighet med ISO 14001 inom två år från att de förvärvats eller etablerats |
|
| • Hushålla med jordens resurser; energi, material och vatten | • Effektivare användning av energi och ingångsmaterial • Ökad återvinning av material och biprodukter |
|
| • Minimera emissioner till luft, land och vatten | • Minskade utsläpp till luft och vatten • Minskad miljöpåverkan från användning av farliga kemikalier |
|
| • Sandviks produkter ska bidra till att effektivisera kunders processer i deras strävan att minimera miljöpåverkan och skapa en säkrare arbetsmiljö |
• Ökat antal produkter som stödjer principerna för hållbar tillväxt | |
| Leverantörer | • Säkerställa ansvarsfulla inköp | • Införa robusta processer för att säkerställa att leverantörer lever upp till Sandviks uppförandekod för leverantörer. |
| Affärsetik | • Säkerställa en nolltolerans vad gäller korruption | • Införa robusta processer för att minimera risker för mutor i alla affärsprocesser och därmed uppfylla kraven i UK Bribery Act |
Dow Jones Sustainability World Index och Dow Jones Sustainability Europe Index.
Med utgångspunkt från Sandviks hållbarhets strategi (se föregående sida) och uppförandekod analyseras risker och möjligheter. Långsiktiga och kortsiktiga mål sätts för att minimera risker och utnyttja de möjligheter som fi nns på ett effektivt sätt. Koncernledningen fastslår, med förankring i styrelsen, Sandviks uppförandekod, mål och indikatorer, och varje affärsområde ansvarar för att koden efterlevs och att målen bryts ned i organisationen. Varje affärsområde ansvarar dessutom för ut värdering av hållbarhetsrelaterade risker (miljö, hälsa och säkerhet, affärsetik, mänskliga rättigheter) i verksamheten och inom affärsområdena fi nns specifi ka organisationer utsedda för att koordinera frågorna och stödja de lokala ledningarna. På koncernnivå fi nns olika råd, till exempel för HR, inköp och EHS (miljö, hälsa och säkerhet), för koordinering av arbetet mellan affärsområdena samt beredning av gemensamma policyer, mål och indikatorer till koncernledningen. Figuren nedan visar hur ledningsprocessen fungerar för hållbarhetsarbetet. De olika råden har representanter för varje affärsområde samt relevanta koncernfunktioner.
Indikatorer och nyckeltal inrapporteras kvartalsvis till koncernfunktionen Group Assurance som analyserar och redovisar till styrelse, ledning och hela organisationen. En annan viktig del i Sandviks hållbarhetsstrategi är utbildning. Ett program fi nns etablerat för utbildning av samtliga medarbetare i vad miljö- och socialt ansvar samt vad affärsetik innebär. Sandvik har en etablerad riskhanteringsprocess för utvärdering av såväl fi nansiella som icke fi nansiella risker. Riskutvärderingen omfattar inte enbart den egna verksamheten utan även risker relaterade till geografi ska områden där Sandvik verkar och risker hos leverantörer. Riskhanteringsprocessen beskrivs med början på sidan 27 i Sandviks årsredovisning. Den oberoende koncernfunktionen Group Assurance har även ansvar för att säkerställa att ledningssystem, internkontroller och riskhantering fungerar samt att uppförandekoden efterlevs. Enheten följer kontinuerligt upp koncernens verksamhet, huvudsakligen med hjälp av interna revisioner, och rapporterar kvartalsvis till styrelsens revisionsutskott och koncernledning.
Som ett led i Sandviks ansvarstagande i frågor rörande miljö, hälsa och säkerhet har koncernen ett mål att alla betydande produktionsrelaterade enheter (produktion, service/ombyggnad av maskiner och distribution/lager) ska vara certifi erade mot ISO 14001 respektive OHSAS 18001 inom två år från att de förvärvats eller etablerats. Med betydande menas mer än 25 medarbetare. Under året har två nya enheter certifi erats mot ISO14001 och mot OHSAS 18001. Det totala antalet certi fi erade enheter framgår av tabell på sidan 102. Ut över dessa fi nns ett tjugotal underhållsverkstäder som Sandvik driver inom kunders verksamhet (mestadels gruvor). Alla dessa enheter har också certifi erats.
Sandvik strävar efter att ha en öppen dialog med alla viktiga intressenter om hur arbetet bedrivs, förklara prioriteringar, beslut och vilka resultat som uppnås. Detta är en viktig förutsättning för att kunna fokusera på rätt saker i hållbarhetsarbetet. Koncernens verksamhet påverkar och påverkas av ett antal intressenter. Sandvik tar sitt ansvar mot dessa genom att vara öppen med information samt inbjuda till dialog kring hållbarhetsarbetet. Se fi gur nedan.
Sandvik har identifi erat fem för koncernen viktiga intressentgrupper: ägare, medarbetare, kunder, leverantörer och samhället.
De väsentliga hållbarhetsfrågorna kommuniceras till intressenterna huvudsakligen via hållbarhetsredovisningen. Dialoger med intressenter förs dels på koncernnivå men även till stor del hos de lokala bolagen runt om i världen. Resultatet av intressentdialogerna påverkar hur koncern ledningen och styrelsen fastställer vilka som är de väsentliga hållbarhetsfrågorna.
Sandvik strävar efter att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för dem som investerar i Sandvik-aktien. Nästan 70 % av ägarna fi nns i Sverige. Mer information om ägarstrukturen återfi nns på Sandviks webbplats www.sandvik.se. Dialoger med ägarna sker framför allt via styrelsen och på bolagsstämman, men även genom en väl utvecklad Investor Relations-funktion. Under året har intressentdialoger genomförts med ett antal Social Responsible Investment (SRI)-analytiker och andra intressentdialoger har genomförts med hjälp av extern part. Dessa dialoger visade bland annat att Sandvik arbetar med relevanta hållbarhetsaspekter på ett ansvarsfullt sätt. Vidare framkom att Sandvik förväntas utvärdera framtida miljömässiga och sociala risker, till exempel kopplade till förändringar i lagstiftning gällande koldioxidutsläpp liksom risker kopplade till kunder. Intressenterna förväntar sig också att Sandvik utvecklar riskhanteringen i leverantörsledet särskilt med avseende på människorättsfrågor. Sandviks fi nansiella risker beskrivs på sidorna 30–35 och Sandviks fi nansiella utveckling framgår av förvaltningsberättelsen och de fi nansiella rapporterna i årsredovisningen där även koncernens fi nansiella mål och utfall i förhållande till dessa mål presenteras. I tabellen nedan åskådliggörs hur det värde som skapas genom koncernens verksamhet har uppstått och distribuerats till olika intressentgrupper. Förutom tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid (se sidan 26) har Sandvik inte mottagit några betydande statliga stöd under året.
Kunder ställer krav på hållbarhet
Kundkontakter hanteras lokalt genom Sandviks försäljningsorganisationer runt om i världen. Ökade krav på hållbarhetsarbetet från Sandviks kunder märks allt tydligare, vilket beror på kundernas ökande fokus på hållbarhetsfrågor och därmed ökande fokus på att granska leverantörer. Många av kraven är relaterade till säkerhet på arbetsplatserna och miljön. Kunderna kräver till exempel allt oftare att Sandvik ska ha system för att samla in data för koldioxidutsläpp för att de ska kunna beräkna det totala koldioxidutsläppet i hela värdekedjan. Förfrågningar relaterade till den europeiska kemikalielagstiftningen (REACH) är också vanliga. Många kunder, speciellt inom Sandvik Mining and Construction, ställer ökade krav på maskin säkerhet. Utöver detta kommer krav på försäkran om att Sandvik följer alla internationella konventioner när det gäller mänskliga rättigheter. Sandvik har under en lång tid haft en strategi att erbjuda kunder produkter med lång livslängd och effektiv resursutnyttjande. Dessutom ska produkterna medverka till att minska miljö påverkan i kundernas processer och vara återvinningsbara. Koncernledningen beslöt 2009 att införa ett nytt långsiktigt mål att öka antal produkter som stödjer principerna för hållbar tillväxt. Detta mål har under året börjat implementeras i organisationen.
Sandviks medarbetare är representerade i moderbolagets styrelse. Vidare förs dialoger direkt med medarbetarna på lokal nivå till exempel i samband med årliga utvecklingssamtal. I Europa fi nns ett samarbete mellan fackliga organisationer inom Sandvik (European Works Council) där bolagets hållbarhetsarbete diskuteras. Vid dialoger med medarbetare och deras fackliga organisationer har det framkommit att medarbetarna upplever miljö, hälsa och säkerhet, frånvaro från arbetet och diskriminering som de viktigaste frågorna. Kompetensutveckling och utvärdering av arbetsprestationer är andra viktiga områden.
Sandviks hållbarhetsarbete utvärderas årligen av ett antal SRI-analytiker och värderingsinstitut. Under 2011 har Sandvik varit inkluderat i följande index:
| MSEK | Intressent | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | Kunder | 94 084 | 82 654 | 71 937 | 92 654 |
| Ekonomiskt värde genererat | 94 084 | 82 654 | 71 937 | 92 654 | |
| Kostnader för tillverkning | Leverantörer | 56 054 | 44 758 | 46 859 | 53 287 |
| Löner och ersättningar2) | Personal | 24 014 | 22 885 | 22 441 | 23 129 |
| Betalningar till kapitalförsörjare | Kreditgivare | 1 969 | 1 617 | 2 060 | 2 217 |
| Betalningar till kapitalförsörjare | Aktieägare | 3 807 | 1 188 | 3 926 | 5 111 |
| Betalningar till stater | Offentlig sektor | 3 173 | 2 391 | 885 | 2 876 |
| Ekonomiskt värde fördelat | 89 017 | 72 839 | 76 171 | 86 620 | |
| Kvar i företaget | 5 067 | 9 815 | –4 234 | 6 034 |
1) Inkluderar Seco Tools.
2) Summa löner och ersättningar innefattar löner till medarbetare inklusive belopp som betalats till den offentliga sektorn (löneskatter, avgifter och arbetslöshetskassor) för medarbetarnas räkning.
| Ledningssystem | ISO 14001 | OHSAS 18001 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |||||||||
| Befi ntligt antal enheter |
Antal certi fi erade |
% certi fi erade |
Befi ntligt antal enheter |
Antal certi fi erade |
% certi fi erade |
Befi ntligt antal enheter |
Antal certi fi erade |
% certi fi erade |
Befi ntligt antal enheter |
Antal certi fi erade |
% certi fi erade |
|
| Produktionsenheter | 137 | 132 | 96 | 140 | 133 | 95 | 137 | 132 | 96 | 140 | 132 | 94 |
| Service-, ombyggnadsenheter | 24 | 24 | 100 | 24 | 23 | 96 | 24 | 24 | 100 | 24 | 24 | 100 |
| Distributionsenheter | 5 | 5 | 100 | 5 | 5 | 100 | 5 | 5 | 100 | 5 | 5 | 100 |
| Totalt produktionsrelaterade enheter | 166 | 161 | 97 | 169 | 161 | 95 | 166 | 161 | 97 | 169 | 161 | 95 |
Medelantalet medarbetare i Sandvikkoncernen och fördelningen av dessa på geografi ska områden och kön återges i not 3. Under året uppgick personalomsättningen till 8 % (8). Rörligheten internt inom företaget (andelen internt tillsatta tjänster i förhållande till totalt tillsatta tjänster) var 38 % (43). Sandviks nya strategi som presenterades i september innebar en del strukturella neddragningar för både Sandvik Materials Technology och Sandvik Mining and Construction. Dessa neddragningar var ej volymavhängiga, utan konsekvenser av omdefi nierade affärer och förändrade lednings modeller. Övertaligheten, som i huvudsak berörde tjänstemän, hanterades på ett så ansvarstagande och effektivt sätt som möjligt. I stor utsträckning användes frivillig avgång.
Under året har en ny HR-strategi utvecklats och den gäller från och med den 1 januari 2012. Viktiga områden i denna strategi är Safety First, Diversity and Inclusion, Empowered Employees, Innovation, Talent Management, Performance Management och Excellent Leaders. Mer detaljer kring detta arbete fi nns på sidan 24 i Förvaltningsberättelsen. Uppföljning av mål inom dessa områden kommer att ske från och med 1 januari 2012.
Den stora majoriteten av Sandviks medarbetare arbetar utanför Sverige. Med medarbetare i dotterbolag i fl er än 60 länder och med en rad olika nationaliteter och språk är mångfalden inom koncernen stor. Mångfald är en viktig förutsättning för att skapa en högpresterande organisation och att säkerställa att rätt kompetens är tillgänglig i rätt tid för de behov som fi nns inom Sandvik. Vi tror också att en ökad mångfald gör företaget mer innovativt och effektivt. Hög mångfald säkerställs genom att erbjuda samma förutsättningar och lika möjligheter för alla medarbetare, men arbetet innebär också att skapa en inkluderande miljö med ett ledarskap som kan ta vara på olikheter hos människor.
Sandvik har ett övergripande mål att skapa förutsättningar för hög mångfald på arbetsplatser och som en del av detta har koncernen under lång tid eftersträvat att öka andelen kvinnliga medarbetare och att säkerställa att rekrytering sker på basis av kompetens och lämplighet och inte könsbaserat. I slutet av 2011 var andelen kvinnor 17,9 % (17,6) av totalt antal medarbetare, 11 % (9) av antalet styrelsemedlemmar och verkställande direktörer samt 14,6 % (13,9) av antalet chefer/arbetsledare, viket är en svag ökning jämfört med föregående år. Övriga relevanta nyckeltal avseende fördelningen män och kvinnor framgår av diagrammen nedan.
Under år 2011 har ett antal aktiviteter och program drivits för att förbättra balansen mellan män och kvinnor. Några exempel är: Diversity Management program för identifi erade kvinnliga nyckelmedarbetare inom affärsområde Sandvik Materials Technology samt workshop med affärsområdesledningen på Sandvik Tooling och ledningen för Sandvik Coromant för att höja kompetensen inom området mångfald. Inom affärsområde Sandvik Mining and Construction har ett antal lokala och regionala initiativ bedrivits inom detta område. Vi ser också resultatet av ett fl erårigt arbete inom detta område vid Sandvik Coromant i Sandviken där andelen kvinnliga chefer gått från 12 % till 16 % de senaste två åren. Sandvik har under 2010 och 2011 haft ett mål att samtliga enheter ska påbörja ett program för att förbättra balansen mellan män och kvinnor. Cirka 60 % av enheterna rapporterade
Diagrammen nedan visar fördelningen mellan antalet kvinnor och män vid årets slut, uppdelad på geografi sk marknad.
Antal kvinnor, chefer
vid årets slut att program införts. Några exempel är beskrivna ovan.
För 2012 har ett nytt mål tagits fram inom området Diversity and Inclusion i den nya HR-strategin för att skapa förutsättningar för en högre mångfald och en inkluderande miljö. Målet är att "Koncernledning, affärsområdesledningar och ledningsgrupper som rapporterar till dessa ska genomföra Diversity and Inclusion Workshops innan årets slut". Dessutom kommer under 2012 nya mål att sättas per affärsområde, koncerngemensamma funktioner och land när det gäller andelen kvinnor av det totala antalet medarbetare samt chefspositioner baserade på utgångsvärden som fastställs under 2012.
Sandviks utveckling och konkurrenskraft är starkt kopplade till medarbetarnas kompetensutveckling och välbefi nnande. Koncernen har i sitt hållbarhetsarbete
beslutat att fokusera på att långsiktigt skapa en effektiv kompetensutveckling samt att öka medarbetarnas trivsel. Detta innebär att 2012 kommer en koncerngemensam årlig medarbetarenkät att införas. Målet för 2012 är att 100 % av alla med arbetare ska bjudas in till den årliga enkäten och att svarsfrekvensen ska vara större än 75 %.
Resultatet från enkäten ska i första hand användas som ett underlag för dialog kring hur arbetssituationen kan förbättras, men även för att identifi era gemensamma utvecklingsområden för Sandvik som koncern. Enkäten innehåller också möjligheter att ge medarbetarnas närmsta chefer återkoppling vilket ger ett underlag till deras utvecklingsplaner.
Alla medarbetare inom företaget har rätt till ett individuellt mål- och utvecklingssamtal. Detta ska både inkludera mål för året men även en individuell utvecklingsplan. Mål- och utvecklingssamtal sker mellan chef och medarbetare. Under 2011 genomfördes formella utvecklingssamtal med 79 % (74) av Sandviks medarbetare, vilket var en förbättring jämfört med föregående år men fortfarande en bit ifrån det uppsatta målet på 100 %. För 2012 har målet justerats till 95 % då hänsyn tagits till den kontinuerliga rörlighet som sker bland medarbetarna under ett år.
Antalet utbildningsdagar per medarbetare och region under året framgår av diagrammet på sidan 103. En viktig del i utbildningen är utbildning om Sandviks hållbarhetsarbete och uppförandekod. I slutet av 2011 hade 84 % (86) av medarbetarna utbildats i koncernens hållbarhetsarbete och uppförandekod. Att andelen sjunkit beror på personalomsättning och att nyanställda inte hunnit utbildas.
Olycksfallsfrekvens per marknadsområde
| Övergripande mål | Detaljerade mål | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fortsätt minska frekvensen av arbets relaterade olycksfall, sjukdomar och inci denter. |
• Minska olycksfallsfrekvensen med 50 % före slutet av år 2012 (basår: 2008). |
||||||
| Förbättra hälsa och välmående bland medarbetare. |
• Samtliga enheter ska introducera ett hälso- och välmåendeprogram före slutet av år 2012 . |
||||||
| Samtliga betydande tillverknings-, ser vice- och distributionsenheter ska vara certifi erade i enlighet med OHSAS 18001 (eller jämförbar standard) inom två år från att de förvärvats eller eta blerats. |
| Hälsa och säkerhet | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal dödsfall på grund av olycka i arbetet |
4 | 0 | 0 | 2 | 1 |
| Antal olycksfall1) | 392 | 459 | 425 | 717 | 827 |
| Olycksfallsfrekvens2) | 4,6 | 5,6 | 5,0 | 8,1 | 10,3 |
| Antal inrapporterade tillbud | 15 767 | 11 649 | 10 556 | 6 346 | 3 179 |
| Antal tillbud per olycksfall (med frånvaro) |
40 | 25 | 25 | 9 | 4 |
| Förlorade arbetsdagar på grund av olycksfall |
6 524 | 8 789 | 8 523 | 11 286 | 12 603 |
| Förlorade arbetsdagar per medarbetare på grund av olycksfall |
0,15 | 0,21 | 0,20 | 0,25 | 0,31 |
| Total frånvaro (från planerat arbete), % |
2,4 | 2,3 | 2,3 | 2,3 | 2,6 |
1) Arbetsrelaterad olycka hos egen personal som resulterar i minst en dags frånvaro.
2) Olycksfallsfrekvensen defi nieras som antal olyckor per miljon arbetstimmar.
Antagande: Årsarbetstiden per medarbetare är 2 000 timmar.
Koncernen har ett uttalat fokus på att fortsätta att minska frekvensen av arbetsrelaterade olycksfall, sjukdomar och incidenter samt att förbättra hälsa och välmående bland medarbetare. Koncernens mål för hälsa och säkerhet återfi nns på föregående sida.
Sandviks olika produktionsrelaterade enheter utgör potentiella risker för arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor. Även inom säljprocessen är olycksrisken stor till exempel vid resor till och från kunder samt besök vid kunders fabriker eller anläggningar. Tabellen på föregående sida ger en översikt över Sandviks resultat vad gäller hälsa och säkerhet. Fyra arbetsrelaterade dödsfall inträffade tragiskt nog under året. I februari drunknade en inhyrd medarbetare i en vattenreningsanläggning vid Sandvik Mining and Constructions enhet i Patancheru, Indien. I juni förolyckades två medarbetare vid Sandvik Materials Technologys anläggning i Sandviken. Ett argonläckage hade uppstått som orsakade syrebrist och medarbetarna kvävdes. I september klämskadades en medarbetare i samband med service av en borrigg hos en gruvkund i Ryssland så svårt att han senare avled. Varje dödsolycka på arbetsplatsen är oacceptabel och vi fortsätter och intensifi erar samtidigt arbetet med att förebygga olyckor. Dödsfallen har medfört att våra beredskapsplaner har uppdaterats för att säkerställa bästa samordning av resurser för att skydda våra medarbetare.
Antalet olyckor och olycksfallsfrekvensen har sedan år 2008 minskat med 45 % respektive 44 %, vilket illustreras i fi guren på föregående sida. Under år 2011 var utvecklingen fortsatt positiv. Sandviks mål är att minska olycksfallsfrekvensen med 50 % från 2008 till 2012 års utgång. Antalet olyckor minskade med 15 % och olycksfallsfrekvensen sjönk med 19 % jämfört med föregående år. Antalet förlorade arbetsdagar på grund av olyckor har under året minskat med 26 %. Olycksfallsfrekvensen för Sandviks affärsområden samt respektive marknader visas i diagrammen på föregående sida. Den positiva trenden fi nns inom alla tre affärsområdena. Sandvik fortsätter att stimulera rapportering av tillbud, eftersom dessa ger en tidig indikation om vilka åtgärder som måste vidtas för att förhindra olyckor. Under 2011 har ökningen av inrapporterade tillbud fortsatt. Antalet rapporterade tillbud per rappor terade olycksfall var 40.
De viktigaste aktiviteterna för att förhindra olyckor är olika typer utbildningar, riskidentifi eringar, säkerställande att rätt skyddsutrustning används liksom regelbundna säkerhetsmöten vid skiftbyten. I vissa länder har GPS-utrustning på försök installerats på tjänstebilar för att minimera risker för fortkörning och för långa körpass.
Vid årets slut rapporterade över 75 % av Sandviks enheter att ett hälso- och välmåendeprogram införts.
Mänskliga rättigheter och medarbetarnas villkor Att säkerställa att alla medarbetare behandlas på ett värdigt sätt och att alla erkända mänskliga rättigheter och arbetsvillkor efterlevs i hela organisationen och hos samarbetspartners är fundamentalt viktigt dels för att attrahera och behålla kompetent personal, dels för att uppfylla alla intressenters förväntningar. Överträdelser av Sandviks policyer när det gäller mänskliga rättigheter och medarbetarvillkor skulle även få stor negativ påverkan på Sandviks förtroende. Sandvik genomför regelbundet basutbildning i företagets grundläggande värderingar, policyer och risker när det gäller mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Utöver detta genomförs regelbundna internrevisioner på enheter som bedömts vara särskilt expo nerade för dessa risker. Resultaten av revisionerna delges lokala ledningen, landchefer, koncernledning och styrelse. Inga incidenter när det gäller brott mot mänskliga rättigheter har inrapporterats under 2011. För att öka förståelsen inom organisationen när det gäller risker kopplade till mänskliga rättigheter och arbetsrättsliga frågor när Sandvik gör affärer i länder med höga risker, har en analys av ett stort antal länder i Asien, Afrika och Sydamerika genomförts. Dessa analyser fi nns tillgängliga på Sandviks intranät för dem som på olika sätt verkar i dessa länder. Risker av denna typ uppkommer inte enbart inom den egna verksamheten i dessa länder utan även hos leverantörer och kunder.
Miljöpåverkan är en konsekvens av Sandviks verksamhet framför allt i de länder där produktion förekommer. Sandviks betydande miljöaspekter sammanfattas enligt nedan:
Generering av utsläpp och avfall från produktionen.
Gamla industriområden och avfallsdeponier.
Risker relaterade till utsläpp är huvudsakligen kopplade till utsläpp av koldioxid och försurande ämnen till atmosfären. Dessa utsläpp orsakas huvudsakligen av den egna verksamhetens förbränning av fossila bränslen i samband med produktion, uppvärmning och transporter samt indirekt genom inköp av el som producerats genom förbränning av fossila bränslen. I förvaltningsberättelsen (sidan 26) återfi nns information om tillståndspliktig verksamhet i Sverige och miljöskulder. Sandviks svenska enheter bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt den svenska miljölagstiftningen vid anläggningarna i Sandviken, Gimo, Stockholm, Halmstad, Hallstahammar, Surahammar, Svedala och Köping. Tillstånden vid dessa anläggningar avser till exempel tillverkning av valsbara ämnen, stång-, rör-, band-, tråd- och bergborrprodukter, keramer, metallpulver, hårdmetallprodukter, gjutgods och diverse utrustning och verktyg.
Sandvik har ett övergripande mål att effektivisera användning av ingångsmaterial. De ingångsmaterial som bedömts mest relevanta för Sandvik är olika typer av metalliska råvaror och vatten. Metalliska råvaror förbrukas huvudsakligen inom Sandvik Materials Technology, en mindre del inom Sandvik Tooling och till viss del inom Sandvik Mining and Construction. Inom Sandvik Mining and Construction baseras produktionen huvudsakligen på inköpta komponenter. I tabellen på sidan 106 redovisas Sandviks förbrukning av metalliska råvaror. Sandvik Materials Technologys anläggningar i Sandviken och Hallsta hammar har den största råvaruförbrukningen inom koncernen. De viktigaste råvarorna för Sandvik Materials Technology är järn, nickel, krom, mangan och molybden i form av legeringar eller ingående i skrot. Av dessa material kommer 80 % (81) från återvunnet skrot. De viktigaste råvarorna för Sandvik Tooling är volframkarbid och kobolt, men även föreningar med mer ovanliga grundämnen som exempelvis tantal används. Sandvik Mining and Construction förbrukar en del järn- och mangan råvaror för tillverkning av gjutgods. Cirka 89 % (88) av detta utgörs av skrot. För koncernen totalt kommer cirka 80 % (81) av de metalliska råvarorna
från skrot. Även om återvinningen är hög redan idag strävar Sandvik kontinuerligt mot att öka andelen återvunna råvaror för att dels få ett uthålligt materialutnyttjande, dels minska miljöpåverkan. Detta görs genom att återköpa använda produkter och återvinna restprodukter från egna tillverkningsanläggningar. Sandvik Materials Technology deltar i ett svenskt forskningsprojekt för att utveckla metoder att ta tillvara andra typer av restprodukter som till exempel slagg från smältprocesserna. Sandvik Tooling ökar kontinuerligt återvinningen av hårdmetallprodukter genom återköp från kunder. Detta medför ett minskat behov av materialinköp från gruvor. Sandvik Coromants program för åter vinning av sålda hårdmetallskär utgör en viktig del i detta hållbarhetsarbete. Återköp av hårdmetallprodukter från kunder har även införts inom övriga produktområden vilket minskar behovet av primärt material ytterligare. Sandvik Mining and Construction har under året fortsatt utvecklingen av återvinning av hårdmetall i borrkronor. Under 2011 återtogs cirka 8 % av den årliga produktionen av bergborrverktyg, vilket motsvarar
cirka 6 % av den årliga förbrukningen av volframkarbid för tillverkning av nya verktyg.
Vatten är en värdefull resurs där brist råder i stora delar av världen och hushållning är därför viktig. Sandvik strävar efter att minska färskvattenförbrukningen (inköpt vatten). Förbrukningen av inköpt färskvatten var under året i samma nivå som under 2010. I tabellen nedan visas utvecklingen av vattenförbrukningen inom Sandvik sedan år 2007. Insamling av grund- och ytvatten förekommer vid ett 30-tal produktionsenheter. Ett av de länder med mycket begränsad tillgång till vatten där Sandviks vattenförbrukning är betydande är Indien. Samtliga tillverknings enheter i Indien har infört system där allt avloppsvatten renas och tas tillvara i den egna verksamheten.
Sandviks övergripande mål är att minska energianvändningen. I tabellen nedan och diagrammen på nästa sida visas utvecklingen av energianvändningen inom Sandvik och fördelningen av energianvändningen inom affärsområdena samt inom olika marknader. Energianvändningen relaterat
till försäljningsvolym har under året haft en positiv utveckling. Sandviks mål är att från år 2008 till år 2012 sänka den totala energianvändningen (el och fossila bränslen) med 10 % relativt försäljningsvolymen. Under året minskade den totala energianvändningen för jämförbara enheter relativt försäljningsvolymen med 15 %. Minskningen förklaras av en högre försäljningsvolym men med i stort sett samma energianvändning. Arbetet med energieffektiviseringar har fortsatt enligt plan. Inom Sandvik Materials Technology i Sandviken som står för 39 % av koncernens energianvändning drivs ett effektiviseringsprojekt sedan 2009. Syftet med projektet är att identifi era och genomföra energieffektiviseringar. Effekter av åtgärder som genomförs verifi eras med mätningar före och efter genomförande. Några exempel på vad som undersökts är:
| Övergripande mål | Detaljerade mål |
|---|---|
| Effektivare användning av energi och ingångsmaterial. |
• Minska energianvändningen i förhållande till försäljningsvolymen med 10 % före slutet av 2012 (basår: 2008). • Minska färskvattenförbrukningen i förhål lande till försäljningsvolymen med 10 % före slutet av år 2012 (basår: 2008). |
| Minskade utsläpp till luft och vatten. |
• Samtliga betydande tillverknings-, service och distributionsenheter ska rapportera mängden avfallsvatten före slutet av 2012. • Minska koldioxidutsläppen från intern användning av fossila bränslen och elektricitet i förhållande till försäljningsvolymen med 10 % före slutet av 2012 (basår: 2008). • Alla utsläpp av CO2 från transporter ska rapporteras före slutet av 2012. |
| Ökad återvinning av material och biprodukter. | |
| Förbrukning av vatten | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Förbrukning av vatten (tusen m3) | 8 400 | 8 900 | 7 100 | 6 600 | 6 800 |
| varav inköpt färskvatten (tusen m3) | 3 400 | 3 400 | 3 200 | 3 600 | 3 500 |
| varav grundvatten (tusen m3) | 600 | 600 | 600 | 500 | 500 |
| varav insamlat ytvatten (tusen m3) | 4 400 | 4 900 | 3 300 | 2 500 | 2 800 |
| Användning av energi | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Total energi (TJ) | 9 100 | 9 100 | 7 500 | 8 900 | 8 800 |
| varav fossilt bränsle (TJ) Direkt energi | 3 700 | 3 900 | 2 900 | 3 400 | 3 400 |
| varav elenergi (TJ) Indirekt energi1) | 5 400 | 5 200 | 4 600 | 5 500 | 5 400 |
| 1) Energianvändningen inkluderar inte den energi som elproducenterna använder för |
att generera elen.
| Förbrukning av råvaror | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Förbrukning av metalliska råvaror (tusen ton) |
352 | 359 | 252 | 350 | 399 |
| varav återvunnet material (%) | 80 | 81 | 78 | 79 | 78 |
Ökat antal produkter som stödjer principerna för hållbar tillväxt. Minskad miljöpåverkan från användning av farliga kemikalier. Samtliga betydande tillverknings-, service- och distributionsenheter ska vara certi-
fi erade i enlighet med ISO 14001 inom två år från att de förvärvats eller etablerats.
Koldioxidutsläpp i relation till
Målet med projektet är att sänka energiförbrukningen med 10 % vilket motsvarar cirka 230 TJ/år. De hittills identifi erade och planerade åtgärderna motsvarar en besparing på 190 TJ/år. Cirka 37 % av de identifi erade besparingsåtgärderna är genomförda. Många andra enheter inom koncernen arbetar med liknande program exempelvis Sandvik Mining and Constructions produktionsenheter i Tammerfors och Åbo i Finland.
I Japan införde Sandvik Coromant ett elbesparingsprogram som erbjuds kunder. Programmet togs fram för att bidra till den japanska regeringens begäran att minska elanvändningen med 15 % som en följd av att fl era kärnkraftverk slogs ut i samband med jordbävningen i början av 2011. Programmet har mottagits med stort intresse.
Sandviks påverkan på klimatet utgörs huvudsakligen av utsläpp av koldioxid. Förbränning av fossila bränslen ger visserligen också upphov till utsläpp av växthusgaserna dikväveoxid (N2O) och metan (CH4), men Sandvik har uppskattat att detta utgör mindre än en halv procent av det totala utsläppet av koldioxidekvivalenter. Sandvik har som övergripande mål att minska koldioxidutsläppen från intern användning av fossila bränslen och elektricitet. Tabellen nedan visar utvecklingen av koncernens koldioxidutsläpp och diagrammen på föregående sida visar utsläpp relaterat till försäljningsvolymen samt utsläpp per affärsområde och marknad. Sandviks utsläpp av koldioxid från användning av el och förbränning av fossila bränslen har under året varit oförändrat trots en högre försäljningsvolym och därmed en högre produktionsvolym. Koldioxidutsläppen i relation till försäljningsvolymen minskade med 19 % jämfört med 2010. Av den totala energin utgjorde 40 % (43) fossila bränslen och 60 % (57) elektricitet. I beräkningen av koldioxidutsläpp relaterade till generering av elenergi har i de fl esta fall faktorer för beräkning av koldioxidutsläpp erhållits från leverantörerna av den elenergi som används vid enheterna. I övriga fall har faktorer från International Energy Agency Dataservice använts. Förutom utsläpp relaterade till intern användning av fossila bränslen och elektricitet genereras även utsläpp av koldioxid från olika typer av transporter, transport av material och produkter liksom persontransporter. Sandvik började 2009 att rapportera koldioxidutsläpp från persontransporter. Eftersom resultatet visade att andelen koldioxid från persontransporter var låg (<10 %) och osäkerheten i värdena var hög har ingen inrapportering av koldioxid från persontransporter genomförts under året. Istället har en undersökning av koldioxidutsläpp från transporter av varor gjorts. Denna genomgång indikerar att utsläpp från varutransporter är större än utsläppen dels från elanvändning, dels från förbränning av fossilt bränsle. Undersökningen visade också att varutransport som sker med fl yg var den helt dominerande utsläppskategorin. Under 2012 kommer mer omfattande mätningar av koldioxid från godstransporter att genomföras. På sikt kommer bolaget att få en bättre uppföljning av koncernens totala klimatpåverkan samt kunna ge en mer fullständig redovisning enligt The Greenhouse Gas Protocol www.ghgprotocol.org.
| Producerat avfall | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mängd avfall (tusen ton)1) | 433 | 417 | 280 | 166 | 171 | ||||
| varav farligt avfall (tusen ton) | 36 | 34 | 27 | 32 | 28 | ||||
| varav avfall till deponi (tusen ton) | 366 | 358 | 231 | 109 | 105 | ||||
| 1) Exklusive uppkommet metallskrot som återvinns internt eller externt. |
| Utsläpp av koldioxid | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Totalt utsläpp av koldioxid (tusen ton CO2)1) |
538 | 559 | 479 | 566 | 547 |
| varav från förbränning av fossilt bränsle (tusen ton CO2). Direkt |
242 | 260 | 195 | 224 | 226 |
| varav från användning av elenergi (tusen ton CO2). Indirekt2) |
296 | 299 | 284 | 342 | 321 |
1) Exklusive utsläpp från transporter av råvaror och färdiga produkter samt resor.
2) Utsläppen är beräknade med faktorer från elleverantörer eller International Energy
Agency Dataservice. Inkluderar utsläpp för generering av elen.
| Utsläpp av processvatten | 2011 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Mängd utsläppt processvatten (tusen m3) | 2 300 | 2 200 | 1 400 |
| Utsläpp till vatten | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Kväve (kg) | 329 000 379 000 | |
| Fosfor (kg) | 12 400 | 1 300 |
| COD (kg) | 170 000 201 000 | |
| Nickel (kg) | 210 | 180 |
| Krom (kg) | 80 | 60 |
| Utsläpp till luft | 2011 | 2010 |
| NMVOC (kg)1) | 61 000 | 62 000 |
| SO2 (kg) | 71 000 | 69 000 |
| NOX (kg) | 462 000 441 000 |
1) Non-Methane Volatile Organic Compounds. Endast från förbränning av fossila bränslen.
Sandvik har ett övergripande mål att minska utsläpp till luft och vatten. Utöver utsläpp av koldioxid till luft har Sandvik betydande utsläpp av försurande ämnen som svaveldioxid (SO2) och olika former av kväveoxider (NOX). Svaveldioxid kommer huvudsakligen från förbränning av oljor och koks. Utsläpp av NOX kommer från smältprocesserna i Sandviken och Hallstahammar och från betningsanläggningar för betning och rengöring av metallytor samt förbränning av fossila bränslen. I tabellen på sidan 107 återges utsläppen av SO2 och NOX liksom utsläpp av fl yktiga organiska ämnen (NMVOC). SO2-utsläppen är beräknade från mängden förbränd olja och koks medan NMVOC är beräknad från förbränning av samtliga fossila bränslen. Utsläppen av NOX från betningsanläggningar och smältprocesser är delvis uppskattade utifrån stickprovsmätningar. Utsläpp från förbränning av fossila bränslen är beräknade med faktorer hämtade från Naturvårdsverket.
Utsläpp till vatten är en annan miljöpåverkan inom koncernen med ett övergripande mål att minska utsläppen. Utsläppen utgörs huvudsakligen av gödningsämnen som fosfor och kväve samt metaller från betningsanläggningar. I tabellen på sidan 107 visas utsläpp till vatten. För att följa det totala utsläppet till vatten mäts också mängden processvatten som släpps ut efter rening. Se tabell på sidan 107. I den tabellen visas även producerade avfallsmängder 2011. De senaste två årens ökning härrör från förvärv av Wolfram Bergbau som bedriver gruvverksamhet i
Österrike. Avfallet består av slam från anriknings anläggningar. Inga större förändringar jämfört med tidigare har noterats för jämförbara enheter.
Ansvar för leverantörskedjan Sandvik blir allt mer beroende av hur leverantörskedjans prestanda utvecklas. En betydande andel av förädlingsvärdet i Sandviks produkter och tjänster uppstår hos externa leverantörer. Därför har Sandvik både behov av och skyldighet att se till att leverantörskedjan följer Sandviks standarder. Vid inköp av råmaterial, komponenter och tjänster till Sandvik, är företaget medvetet om och respekterar intressenters oro när det gäller effekterna av Sandviks verksamhet både socialt och miljömässigt. Samtidigt som Sandvik strävar efter att leva upp till företagets långsiktiga strategi för lönsam tillväxt har Sandvik också åtagit sig att bidra till hållbar utveckling genom att ta ett socialt och miljömässigt ansvar och göra affärer med leverantörer på ett etiskt sätt. Detta innebär att hållbarhet inklusive affärsetik är en integrerad del vid hantering av leverantörskedjan.
Sandvik har fastslagit en uppförandekod för leverantörer som beskriver standarder för att säkerställa att arbetsvillkoren i hela Sandviks leverantörskedja är säkra, att arbets tagarna behandlas med respekt och värdig het, att tillverkningsprocesserna är miljövänliga och att verksamheten bedrivs på ett etiskt sätt. Sandvik förväntar sig att företag i leverantörskedjan följer alla tillämpliga lagar, regler och förordningar och
strävar efter att överträffa ledande nivåer både internationellt och inom branschen. Uppförandekoden beskriver minimikrav för att bli leverantör till Sandvik och kvalifi ceringskrav som Sandvik förväntar sig att leverantörerna kontinuerligt förbättrar sig emot. Sandviks uppförandekod för leverantörer är tillgänglig på Sandviks webbplats www.sandvik.se.
Sandvik har en koncerngemensam process för leverantörsutvärdering. Utvärderingen består av två delar; godkännande och kvalifi cering av leverantörer. I godkännande av leverantörer ingår koncerngemensamma obligatoriska minimikrav, inklusive minimikraven i uppförandekoden, som gäller för alla företag som vill bli leverantörer till Sandvik. I kvalifi ceringen av leverantörer ingår en utvärdering av leverantörerna mot kvalifi ceringskraven i uppförandekoden. Leverantörerna utvärderas med hjälp av tre processer med olika detaljeringsgrad, beroende på upplevd risk för att koden inte följs. De tre nivåerna är; fullständig utvärdering – för högriskleverantörer, basutvärdering – för mellan- och lågriskleverantörer och intern utvärdering – för leveran-
| Leverantör | Avvikelse | Åtgärd |
|---|---|---|
| Gjuteri Indien maj 2009 till juni 2011 |
Barnarbete | Sandvik krävde att leverantören skulle upprätta bättre rutiner för ålderskontroll och åtgärdsplaner för barnarbetarna enligt indisk lag. Sandvik gav råd och assistans vid implementeringarna. Leverantören genomförde alla förändringar som krävdes, vilket bekräftades vid en oannonserad revision. |
| Gjuteri Indien juni 2011- pågående |
Hälsa och säkerhet på arbetsplats |
Sandvik krävde att leverantören skulle söka råd hos externa experter inom hälsa och säkerhet för att kunna för bättra förhållandena i gjuteriet. Detta är fortfarande oavslutat och resultatet kommer att verifi eras under 2012 genom ytterligare en revision. |
| Smidesverkstad Kina juni 2011 |
Miljö | Sandvik krävde att leverantören skulle införa en miljöpolicy och engagera de lokala myndigheterna att införa ett avfallshanteringssystem och system för hantering av smörjmedel. Detta är fortfarande oavslutat och resultatet kommer att verifi eras under 2012 genom ytterligare en revision. |
| Gjuteri i Malaysia december 2011 |
Tvångsarbete | Sandvik krävde att leverantören skulle införa system där konfi skering av passhandlingar och andra ID-handlingar för bjuds och att full rörelsefrihet erkänns och garanteras av leverantören. Detta är fortfarande oavslutat och kommer att följas upp under 2012. |
| Bemanningsföretag Kina under 2011 |
Minimilöner och sociala avgifter |
Sandvik krävde att leverantörer som arbetar inne på Sandviks egna fabriker lever upp till leverantörskodens minimi standard och därför måste införa system som garanterar minimilöner och sociala avgifter för arbetarna. Detta kom mer att följas upp under 2012. |
| Bemanningsföretag Indien under 2011 |
Minimilöner och sociala avgifter |
Sandvik krävde att leverantörer som arbetar inne på Sandviks egna fabriker lever upp till leverantörskodens minimi standard och därför måste införa system som garanterar minimilöner och sociala avgifter för arbetarna. Detta implementerades under 2011. |
törer med minimal risk. Riskbedömningen av leverantörer bygger på tre faktorer; det land där leverantörerna har sitt säte, kategori av varor eller tjänster och Sandviks kunskap om leverantörerna. Sandviks affärsområden ansvarar för att genomföra sina respektive leverantörsutvärderingar.
Under 2011 godkände Sandviks koncernledning den nya processen för leverantörsutvärdering. En programansvarig utsågs för att implementera processen i hela organisationen. En komplett uppsättning instruktioner, mallar och utbildningsdokumentationen har utvecklats och publicerats på Sandviks intranät. Mer än 200 chefer och inköpare har utbildats under 2011 i hur man ska implementera den nya processen. Arbetet har inletts med fokus på identifi erade högriskleverantörer på ett samordnat sätt. Sandviks process kräver att alla högriskleverantörer revideras av kvalifi cerade revisorer. Detta arbete startade redan 2008 när Sandvik anställde den första leverantörsrevisorn med fokus på högriskländer. Sandvik har idag fem kvalifi cerade leverantörsrevisorer och planer fi nns att utbilda och certifi era deltidsrevisorer från olika Sandvik-enheter och att också använda tredjepartsföretag för revisioner för att på skynda processen. Under 2011 reviderades sammanlagt 111 högriskleverantörer i Indien, Kina, Brasilien och Malaysia. Detta antal är betydligt högre än 2010 då 49 leverantörer reviderades i Indien, Kina och Thailand.
Sandviks erfarenhet från leverantörsutvärderingar är att det fi nns stora brister när det gäller efterlevnad av olika typer av krav. Ett antal avvikelser från Sandviks uppförandekod och/eller lokal lagstiftning har identifi erats, särskilt i Indien och i Kina. En sammanfattning av avvikelserna framgår av diagrammet på föregående sida. Vissa leverantörskategorier är särskilt kritiska, såsom gjuterier och bemanningsföretag. Avvikelser är främst relaterade till grundläggande krav i länderna såsom minimiålder, minimilön, arbetstider, miljöfrågor och medarbetarnas hälsa och säkerhet. Problem med affärsetik, såsom mutor är tyvärr också en vanlig företeelse i vissa länder.
När avvikelser konstateras, uppmanas leverantörerna att upprätta och genomföra en plan för korrigerande åtgärder inom en begränsad tidsram. Exempel på åtgärder
återges i tabellen på föregående sida. Den högsta prioriteringen för Sandvik är att utveckla den aktuella leverantören för att nå minimistandarderna i koden. Sandvik ger stöd och utbildning till leverantören för att planera och genomföra de förbättringar som kan behövas. Som en sista utväg, om inte leverantören kan eller vill förbättra, fasas leverantören ut från Sandviks leverantörskedja. En mycket vanlig observation är att många leverantörer inte är tillräckligt medvetna om ens de grundläggande rättsliga kraven i sitt eget land. Därför har Sandvik etablerat en praxis att utbilda leverantörerna, inte bara i Sandviks uppförandekod för leverantörer utan också i nationella lagar, innan leverantörsutvärderingen påbörjas. Totalt har mer än 500 leverantörer fått sådan utbildning. Under 2011 utbildades 142 leverantörer.
Sandvik tar ansvar för att motverka all form av korruption vilket innebär tydliga policyer, identifi ering och hantering av risker, utbildning av personal samt kraftfulla åtgärder när överträdelser konstaterats. Sandviks affärsetiska risker bedöms som stora, speciellt risk för mutor i samband med marknadsföring och försäljning samt risker vid inköp i länder där korruption är allmänt utbredd. Användning av agenter och distributörer utgör en särskilt stor risk eftersom uppföljningen är svårare än inom den egna verksamheten. Utvecklingen av korruption i olika länder där Sandvik verkar följs kontinuerligt på till exempel Transparency Internationals webbplats www.transparency.org. Risk för brott mot lokal kartell- och konkurrenslagstiftning är också hög. För att minimera dessa affärsrisker genomförs kontinuerlig utbildning samt internrevision. Under 2011 beslutade koncernledningen att intensifi era insatserna att bekämpa korruption. Sandvik kommer att införa processer för att säkerställa att risken för mutor minimeras inom hela koncernen med specifi kt fokus på högriskländer och processer där risken för mutor är stor och som också innebär att kraven i UK Bribery Act uppfylls. Denna lag är nyligen antagen i England och kommer att beröra Sandvik på olika sätt. En kartläggning har genomförts för att identifi era gap som måste bearbetas för att uppfylla lagstiftningen. En ny organisation håller på att byggas upp för att implementera de nya processerna och i framtiden säkerställa att Sandvik gör allt som är rimligt för att undvika mutor.
I ansvarstagandet ingår även en tydlig process för att hantera rapportering av avvikelser från koden. Medarbetare uppmanas att anmäla beteenden som avviker från koden till närmaste chef, eller om det fi nns anledning att tro att det inte får någon effekt, till en högre chef, företagets personalavdelning eller bolagets chefsjurist. De anmälningar som kommer in centralt till koncernen utreds av chefen för Group Assurance samt bolagets chefsjurist. Den som anmäler garanteras att det inte blir någon vedergällning för anmälan eller för deltagande i företagets utredning av ett klagomål. Under 2011 har 31 anmälningar om bristande efterlevnad av uppförandekoden inrapporterats centralt. Exempel på fall som inrapporterats är trakasserier, diskriminering, intressekonfl ikter, mutor, oetiskt beteende hos chefer och läckage av känslig information till konkurrenter. Dessutom har ett sjuttiotal fall av korruption hanterats i lokala bolag. Samtliga dessa fall har genomgått en utredning och korrigerande åtgärder har vidtagits, till exempel avskedanden.
Lokalt samhällsansvar där Sandvik verkar Sandvik bedriver egen verksamhet i form av forskning och utveckling, tillverkning, försäljning och distribution i mer än 60 länder och har produktionsrelaterade anläggningar i 33 länder. Med sin globala täckning når Sandvik kunder direkt eller via distributörer och agenter i över 130 länder. Sandvik påverkar därmed ett stort antal lokala samhällen. Den viktigaste positiva påverkan är bidraget till den ekonomiska och sociala utvecklingen i form av högkvalifi cerade arbetstillfällen och skattebetalare. Sandvik påverkar i sin roll som arbetsgivare kompetensutvecklingen i länder man verkar i och har en stark möjlighet att påverka medarbetarnas levnadsförhållanden på ett positivt sätt. Med sina avancerade produkter bidrar Sandvik dessutom till en teknisk utveckling och större säkerhet på olika arbetsplatser. Sandviks policy när det gäller samhällsengagemang är att varje Sandvik-företag ska sträva efter förståelse för samhället runt omkring, engagera sig konstruktivt i lokala angelägenheter och främja ortens utveckling. För att leva upp till denna policy uppmuntrar Sandvik sina medarbetare att delta i föreningsliv och initiativ som är till fördel för invånarna på de orter där Sandvik bedriver verksamhet. Sandvik driver inga koncernövergripande projekt
utan allt engagemang drivs lokalt i de olika bolagen. Exempel på engagemang:
I en del länder präglas samhället och arbetslivet av förekomsten av allvarliga smittsamma sjukdomar, exempelvis är HIV/AIDS ett extremt allvarligt problem i framför allt södra Afrika. Sandvik har omfattande HIV/AIDS-program i Sydafrika, Zimbabwe, Tanzania, Zambia och Malawi och i viss utsträckning i Ghana och i Demokratiska Republiken Kongo. En sammanfattning av HIV/AIDS-programmen i dessa länder återges i tabellen nedan. Sandvik har infört program med utbildning och råd om HIV/AIDS till medarbetare och deras familjer och i vissa fall även till andra invånare i närheten av Sandviks verksamhet. Utbildning ges dagligen oftast i samband med säkerhetsmöten som hålls innan arbetet börjar. Rådgivning ges av privata organisationer som Sandvik samarbetar med samt av egna rådgivare. Vid dessa rådgivningsmöten tas inte enbart HIV/AIDS-frågor upp. Vid mötena identifi eras även andra faktorer som eventuellt påverkar en individ, till exempel stigma. Förebyggande arbeten och riskkontroller ges i samband med utbildning och rådgivning. Huvudfokus ligger på att ändra inställningen till partners och användning av kondomer. Åtgärder och
support erbjuds till alla medarbetare som testats positivt. Antiretrovirala läkemedel erbjuds till alla inom ramen för programmet liksom testmöjligheter samt gratis kondomer.
Detta är sjätte året som Sandvik publicerar en hållbarhetsredvisning som beskriver koncernens mål, strategier och styrning, ansvarstagande, risker och möjligheter ur ett hållbarhetsperspektiv samt visar koncernens resultat ur både ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Hållbarhetsredovisningen har granskats i enlighet med Fars rekommendation "RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning" och AccountAbilitys "AA1000AS (2008)". Den senare är en internationellt erkänd standard som fastställer hur bestyrkanden av hållbarhetsredovisningar ska genomföras. Den kräver att revisorn bestyrker i vilken utsträckning organisationen har implementerat AccountAbilitys tre principer för redovisningsskyldighet. Information om Account Ability fi nns på organisationens webbplats www.accountability21.net. Hållbarhetsredovisningen består av information som återfi nns på följande platser:
Hållbarhetsredovisningen avser räkenskapsåret 2011. Om inte annat anges tilllämpar hållbarhetsredovisningen samma redovisningsprinciper som årsredovisningen i övrigt och omfattar hela koncernens verksamhet, dock inte Seco Tools, intressebolag och samriskbolag. Specifi ka mätmetoder och antaganden presenteras i anslutning till respektive indikator.
Koncernens utfall relativt koncernens mål är mätta med relevanta indikatorer och nyckeltal. Värdena utgör, om inte annat anges, ackumulerade värden för 2011 från samtliga aktiva rapporterande enheter (cirka 300).
Hållbarhetsredovisningen baseras på årsredovisningslagen, Sveriges Finansanalytikers Förenings rekommendationer om Corporate Responsibility samt på den tredje generationens riktlinjer (G3) från den internationella organisationen Global Reporting Initiative (GRI). Mer information om GRI fi nns på organisationens webbplats www.globalreporting.org. Redovisningen motsvarar nivå B+ enligt GRI, vilket innebär att minst 20 indikatorer redovisas och att redovisningen genomgått en extern granskning. Sandvik har antagit Account-Abilitys AA1000APS (2008) principer för redovisningsskyldighet. Dessutom innebär det att involvera intressenter i att identifi era och förstå hållbarhetsrelaterade frågeställningar samt att ta ansvar för, redovisa och förklara beslut, aktiviteter och resultat.
| Före byggande arbete/ | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mottagare | Utbildning | Rådgivning | Risk kontroller | Behandling | |||||
| Medarbetare | 7 | 7 | 6 | 5 | |||||
| Medarbetares familjer | 6 | 6 | 6 | 5 | |||||
| Övriga invånare | 5 | 5 | 4 | 0 |
Anger antalet länder som Sandvik har program för inom respektive kategori.
Vi har fått i uppdrag av Sandvik AB:s verkställande ledning att översiktligt granska innehållet i Sandviks hållbarhetsredovisning 2011. Hållbarhetsredovisningen återfi nns på sidorna 24–26 och 100–111 i Sandviks Årsredovisning 2011 och i dokumenten GRI Index 2011 och AA1000APS 2011 på Sandviks webbplats www.sandvik.se/hallbarhet. Det är Sandviks verkställande ledning som har ansvaret för det löpande arbetet med hållbar utveckling utifrån perspektiven ekonomiskt ansvar, miljöansvar och socialt ansvar samt för att presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av Far och AccountAbilitys AA1000AS, typ 2. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifi erade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
Vårt bestyrkande omfattar inte de antaganden som använts eller huruvida det är möjligt för Sandvik att uppnå framtidsinriktad information (såsom mål, förväntningar och ambitioner).
De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av The Global Reporting Initiative (GRI), som är tilllämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper, Fair Play Reporting, som Sandvik särskilt tagit fram och angivit på www. sandvik.se/hallbarhet. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen.
Far föreskriver att vi agerar i enlighet med Fars yrkesetiska regler. I enlighet med AA1000AS (2008) bekräftar vi att vi är oberoende från Sandvik AB. Vår granskning har utförts av ett multidisciplinärt team specialiserat på granskning av ekonomiska, miljörelaterade och sociala frågeställningar i hållbarhetsredovisningar samt med erfarenhet från den bransch Sandvik verkar i.
Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, bland annat omfattat följande:
På förhand tillkännagivna besök vid rapporteringsenheter i Australien, Indien, Kanada, Nederländerna, Schweiz och Sverige.
Genomgång av kvalitativ information och uttalanden samt genomgång av redogörelsen för efterlevnad av lagar, tillstånd och villkor relaterade till hållbarhet.
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna samt att Sandvik inte tillämpar principerna inclusivity, materiality och responsiveness i den utsträckning som rapporteras i dokumentet AA1000APS 2011 på www.sandvik.se/hallbarhet.
Det följande är övriga upplysningar som inte påverkat vårt uttalande ovan. Principerna inclusivity, materiality och responsiveness tillämpas i den utsträckning som rapporteras på www.sandvik.se/hallbarhet i dokumentet AA1000APS 2011, vilket markerar att följande områden kan utvecklas ytterligare:
Sandviken den 16 februari 2012 KPMG AB
George Pettersson Auktoriserad revisor
Åse Bäckström Specialistmedlem i Far
Anders Nyrén, f 1954.
Styrelseordförande sedan 2010. Styrelseledamot sedan 2002, vice ordförande. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom, MBA. Verkställande direktör och koncernchef i AB Industrivärden sedan 2001, vice verkställande direktör, ekonomi och fi nans i Skanska AB 1997– 2001, olika ledande befattningar i AB Wilhelm Becker, STC Scandinavian Trading Co AB, STC Venture AB, OM International AB, Securum AB och Nordbanken 1979–1997. Nuvarande styrelseuppdrag: Vice ordförande i Svenska Handelsbanken AB, styrelseledamot i Telefonaktiebolaget LM Ericsson, AB Industrivärden, SCA, SSAB AB, AB Volvo, Ernströmsgruppen, Handels högskolan och Handelshögskoleföreningen.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 4 500. Ej oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
Styrelseledamot sedan 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bergsingenjör och fi l.kand. i ekonomi. Verkställande direktör och koncernchef, SSAB 2006–2010, Executive vice President, Outokumpu Oy.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Svenskt Näringsliv samt Stål och Metall Arbetsgivareförbundet. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 9 639.
Ej oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
Styrelseledamot sedan 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Verkställande direktör i Skanska AB sedan 2008 samt olika chefsposter inom BPA (nuvarande Bravida) 1995–2000. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Skanska AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 5 000.
Styrelseledamot sedan 2006. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör, civilekonom, ekonomie doktor h. c., teknologie doktor h. c. Verksam inom L E Lundbergföretagen AB sedan 1977 och koncernchef sedan 1981. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Holmen AB och Hufvudstaden AB, vice ordförande i Svenska Handelsbanken AB, styrelse ledamot i LE Lundbergföretagen AB, AB Industrivärden och Skanska AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 6 040 000, via L E Lundbergföretagen AB 27 500 000, via AB Industrivärden 144 577 252. Ej oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
Styrelseledamot sedan 2003. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. Koncernchef i Norsk Hydro 1991–2001, verkställande direktör Næringslivets hovedorganisasjon 1989– 1990, verkställande direktör i Norsk Arbeidsgivareforening 1987–1988, olika ledande positioner inom Norsk Hydro 1971–1987, Consultant, The National Insurance Administration 1968–1971. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 10 000.
Styrelseledamot sedan 2006. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom, magistergrad i Business Administration från IESE, Barcelona. En av grundarna och ägarna, tillika styrelseordförande i managementbolaget a-connect (group) ag sedan 2002, partner i McKinsey & Company Inc., 1989–2002, olika befattningar inom brand management och controlling inom Procter & Gamble 1986–1989. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i AB Volvo. Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 0.
Styrelseledamot sedan 2008. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fil.mag. geologi. Olika positioner inom Anglo American Group 1995–2007 samt styrelseledamot i Anglo American plc 2005–2007, AngloGold Ashanti 2004– 2008, styrelseordförande i Tarmac 2004– 2007, styrelseledamot i SG Warburg 1994–1995, NM Rothschild & Sons Ltd., 1984–1995.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Tullow Oil plc., styrelseledamot i Newmont Mining Corporation och AMEC plc. Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 0.
Styrelseledamot sedan 2010. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör och civilekonom. Verkställande direktör och koncernchef i Autoliv Inc. 1999–2007, Gränges AB 1994–1999 och i ESAB 1991–1994. Olika positioner inom ESAB och ASEA från 1972. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Husqvarna AB, styrelseledamot i SSAB AB, AB Volvo samt Stena AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 12 000.
Styrelseledamot sedan 2006 (arbets tagar representant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Huvudskyddsombud Sandvik Materials Technology. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1986. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 2 865.
Styrelseledamot sedan 2008 (arbets tagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utvecklingsingenjör Sandvik Tooling Sverige AB. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1981. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i AB Sandvik Hard Materials. Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 570.
Bo Westin, f 1950. Styrelseledamot sedan 1999 (arbets tagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Ordförande i Metallklubben, Sandvik Mining and Construction Köping AB, olika operatörsbefattningar inom Sandvik Mining and Construction sedan 1973. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Sandvik Mining and Construction Köping AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 0.
Styrelseledamot sedan 2010 (arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: MSc. Eng. Flödeschef, Sandvik Materials Technology, olika befattningar inom Sandvik sedan 2000. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 7 137.
Percy Barnevik, f 1941. Styrelseordförande i Sandvik AB 1983–2002.
Huvudansvarig revisor: George Pettersson, f 1964. Auktoriserad revisor. Andra revisionsuppdrag: bland annat huvudansvarig revisor i Holmen AB, LE Lundbergföretagen AB, Modern Times Group MTG AB och Skanska AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Sekreterare i Sandviks styrelse sedan 2000. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur. kand. Chefsjurist i Sandvik AB. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 15 534.
Verkställande direktör och koncernchef, Sandvik AB sedan 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bergsingenjör och fi l.kand. i ekonomi. Verkställande direktör och koncernchef, SSAB 2006–2010, Executive vice President, Outokumpu Oy. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Svenskt Näringsliv samt Stål och Metall Arbetsgivareförbundet. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 9 639.
Vice verkställande direktör, Sandvik AB 2000–2011. T f chef för Sandvik Mining and Construction från 5 september till och med december 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. Vice verkställande direktör och ansvarig för IT Sandvik AB 2004– 2009, vice verkställande direktör och CFO Sandvik AB 2000–2004, vice verkställande direktör Kanthal 1992–2000, administrativ chef, Uddeholm Tooling 1989–1992, controllerbefattningar inom Härnösands Grafi t AB, Kanthal AB och Asea/ABB 1974–1989. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Seco Tools AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 37 424.
Vice verkställande direktör, Sandvik AB sedan 2010. Ekonomi- och fi nansdirektör, Sandvik AB sedan 2009. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. CFO Vin & Sprit AB 2002– 2009, CFO Adcore AB 2000–2001,
eko nomichef Handelsbanken Markets 1997–2000, olika ekonomichefs- och controllerbefattningar inom Swedish Matchoch STORA-koncernerna 1984–1996. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Svevia AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 8 316.
Personaldirektör, Sandvik AB sedan 1 mars 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. Personaldirektör, SSAB 2006– 2011. Tidigare personalchef för den svenska delen av Ericsson. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Know IT. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 2 617.
Chef för IT, sourcing och strategi sedan oktober 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. Olika ledande befattningar inom The Boston Consulting Group 1994–2011.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 0.
Chefsjurist, Sandvik AB sedan 2000. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur. kand. Bolagsjurist, Sandvik AB sedan 1988. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 15 534.
Chef för affärsområde Sandvik Tooling sedan 2000. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Olika positioner inom forskning och utveckling, produktion och ledning inom Sandvik Coromant 1976–2000. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Haldex AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 23 315.
Chef för affärsområde Sandvik Mining and Construction från 2003 till 5 september 2011.
Chef för affärsområde Sandvik Materials Technology från 2002 till och med april 2011.
Chef för affärsområde Sandvik Materials Technology sedan 1 maj 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Olika ledande befattningar inom Sandvik. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Stål och Metall Arbetsgivareförbundet. Aktieinnehav i Sandvik (eget och när stående): 2 530.
| Affärsutveckling | Peter Larson |
|---|---|
| IT | Göran Kördel |
| Business Control | Fredrik Söderberg |
| Fastigheter | Carl Larsson |
| Financial Control | Björn Wahlborg |
| Financial Services | Anders Örbom |
| Group Assurance | Bernth Nilsson |
| Immateriella rättigheter | Jacob Eisenberg |
|---|---|
| Information | Anders Wallin |
| Investor Relations | Jan Lissåker |
| Juridik | Bo Severin |
| Personal | Anna Vikström Persson |
| Skatter och fi nansiella projekt | Pierre Jansson |
Uppgifterna avser 31 december 2011.
Årsstämma hålls onsdagen den 2 maj 2012 kl. 17.00 på Göransson Arena, Sätra gatan 15, Sandviken.
Aktieägare som vill delta i årsstämman ska anmäla detta till bolaget under adress Sandvik AB, c/o Computershare AB, Box 610, 182 16 Danderyd, per telefon 026-26 09 40 vardagar kl. 09.00–16.00 eller via internet på koncernens svenska webbplats (www.sandvik.se). Anmälan ska vara Sandvik AB tillhanda senast onsdagen den 25 april 2012. För att få rätt att delta i årsstämman måste aktieägare också ondagen den 25 april 2012 vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste onsdagen den 25 april 2012 hos Euroclear Sweden AB tillfälligt ha inregistrerat aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i stämman. Observera att förfarandet också gäller aktieägare som utnyttjar banks aktieägardepå och/ eller handlar via internet.
Vid anmälan ska namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt eventuella biträden uppges. Sker deltagande med stöd av fullmakt, bör denna insändas före årsstämman.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman 2012 att utdelning lämnas med 3,25 SEK per aktie.
Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås måndagen den 7 maj 2012. Om förslaget antas av årsstämman beräknas utdelningen kunna sändas ut torsdagen den 10 maj 2012. Utdelningen skickas till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i särskild förteckning över panthavare med fl era. För att underlätta utdelningsredovisningen bör aktieägare som ändrat adress meddela detta till sin bank i god tid före avstämningsdagen.
Sandviks årsredovisning för 2011 omfattar den formella fi nansiella redovisningen, det vill säga förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, noter etc och trycks i en mindre upplaga för aktieägare som beställt denna. Förutom informationen i årsredovisningen presenteras Sandvik-koncernen i trycksaken Sandviks Värld som distribueras till aktieägarna i april 2012.
Den form ella årsredovisningen är tillgänglig på www.sandvik.com och www.sandvik.se och kan beställas i tryckt form.
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fakturerad försäljning, MSEK | 94 084 | 82 654 | 71 937 | 92 654 | 86 338 | 72 289 | 63 370 | 54 610 | 48 810 | 48 700 |
| Förändring, % | +14 | +15 | –22 | +7 | +19 | +14 | +16 | +12 | 0 | 0 |
| varav organisk, % | +20 | +17 | –30 | +5 | +18 | +14 | +14 | +15 | +5 | –7 |
| varav struktur, % | 0 | +1 | 0 | +2 | +3 | +1 | –1 | –1 | +2 | +10 |
| varav valuta, % | –5 | –2 | +10 | 0 | –2 | –1 | +3 | –2 | –7 | –3 |
| Rörelseresultat, MSEK | 10 148 | 11 029 | –1 412 | 12 794 | 14 394 | 12 068 | 9 532 | 7 578 | 4 967 | 5 771 |
| % av fakturering | 11 | 13 | –2 | 14 | 17 | 17 | 15 | 14 | 10 | 12 |
| Resultat efter fi nansiella intäkter och kostnader, MSEK |
8 179 | 9 412 | –3 472 | 10 577 | 12 997 | 11 113 | 8 819 | 6 877 | 4 187 | 5 063 |
| % av fakturering | 9 | 11 | –5 | 11 | 15 | 15 | 14 | 13 | 9 | 10 |
| Årets koncernresultat, MSEK | 5 861 | 6 943 | –2 596 | 7 836 | 9 594 | 8 107 | 6 392 | 5 111 | 2 788 | 3 436 |
| Eget kapital, MSEK | 33 891 | 33 813 | 29 957 | 36 725 | 29 823 | 27 198 | 24 507 1) | 23 551 1) | 21 440 | 23 205 |
| Soliditet, % | 34 | 38 | 33 | 36 | 35 | 41 | 41 | 46 | 46 | 48 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,8 | 0,7 | 1,0 | 0,9 | 1,0 | 0,6 | 0,7 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
| Kapitalomsättningshastighet, % | 100 | 92 | 73 | 101 | 112 | 115 | 112 | 108 | 98 | 97 |
| Likvida medel, MSEK | 5 592 | 4 783 | 7 506 | 4 998 | 2 006 | 1 745 | 1 559 | 1 720 | 1 972 | 2 175 |
| Avkastning på eget kapital, % | 17,3 | 22,1 | –7,9 | 24,8 | 34,4 | 31,8 | 27,4 | 21,7 | 12,8 | 14,9 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 16,0 | 17,4 | –1,3 | 19,9 | 27,0 | 27,6 | 23,7 | 20,5 | 13,4 | 15,4 |
| Investeringar i anläggningar 2), MSEK | 4 994 | 3 378 | 4 006 | 6 634 | 4 811 | 4 175 | 3 665 | 2 967 | 3 153 | 2 357 |
| Investeringar totalt 2), MSEK | 5 332 | 4 493 | 6 161 | 7 766 | 9 480 | 5 455 | 3 950 | 3 278 | 3 260 | 5 066 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten 2), MSEK |
7 764 | 12 149 | 11 792 | 9 335 | 5 076 | 7 741 | 7 266 | 5 322 | 6 421 | 7 190 |
| Kassafl öde, MSEK | 907 | –2 642 | 2 471 | 2 764 | 179 | 357 | –380 | –207 | –104 | 48 |
| Antal anställda 31/12 | 50 030 | 47 064 | 44 355 | 50 028 | 47 123 | 41 743 | 39 613 | 38 421 | 36 930 | 37 388 |
1) Totalt eget kapital inklusive minoritetens andel. 2) Från och med 2006 exklusive rental fl eet.
| SEK | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat 1) | 4,63 | 5,59 | –2,24 | 6,30 | 7,65 | 6,45 | 4,95 | 3,85 | 2,20 | 2,70 |
| Resultat efter utspädning 2) | 4,63 | 5,59 | –2,24 | 6,29 | 7,65 | 6,45 | 4,90 | 3,75 | 2,15 | 2,70 |
| Eget kapital | 27,4 | 27,5 | 24,4 | 30,00 | 24,10 | 22,00 | 19,80 | 18,30 | 17,20 | 18,60 |
| Utdelning (2011 enligt förslag) | 3,25 | 3,00 | 1,00 | 3,15 | 4,00 | 3,25 | 2,70 | 2,20 | 2,10 | 2,00 |
| Direktavkastning 3), % | 3,8 | 2,3 | 1,2 | 6,4 | 3,6 | 3,3 | 3,6 | 4,1 | 4,2 | 5,2 |
| Utdelningsandel 4), % | 70 | 54 | — | 50 | 52 | 50 | 55 | 57 | 94 | 73 |
| Börskurser Sandvik-aktien, årshögsta | 135 | 133 | 90 | 108 | 151 | 106 | 79 | 56 | 50 | 52 |
| årslägsta | 73 | 76 | 41 | 42 | 96 | 71 | 54 | 46 | 35 | 38 |
| vid årets slut | 84 | 131 | 86 | 49 | 111 | 100 | 74 | 54 | 50 | 39 |
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 235,2 | 1 250,1 | 1 250,1 |
| Genomsnitt antal aktier (miljoner) | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 216,9 | 1 255,8 | 1 250,1 | 1 252,5 |
| P/E-tal 5) | 18,2 | 23,5 | — | 7,8 | 14,5 | 15,4 | 15,0 | 13,9 | 22,1 | 14,2 |
| Börskurs i % av eget kapital 6) | 307 | 476 | 352 | 163 | 462 | 452 | 374 | 293 | 288 | 209 |
1) Årets resultat per aktie.
2) Årets resultat per aktie efter utspädning av utestående konvertibelprogram.
3) Utdelning dividerad med börskursen vid årets slut. 4) Utdelning dividerad med resultat per aktie. 5) Börskursen vid årets slut i relation till resultat per aktie. 6) Börskursen vid årets slut i procent av eget kapital per aktie. Kompletterande defi nitioner, se sidan 67.
| Fakturering | Rörelseresultat och rörelsemarginal | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | |||||
| MSEK | MSEK | MSEK MSEK |
MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | ||
| Sandvik Tooling | 27 160 | 23 893 | 19 078 | 25 975 | 5 896 | 22 | 4 296 | 18 | –527 | –3 | 5 461 | 21 |
| Sandvik Mining and | ||||||||||||
| Construction | 41 481 | 35 182 | 32 621 | 38 651 | 5 246 | 13 | 4 665 | 13 | 466 | 1 | 4 996 | 13 |
| Sandvik Materials Technology | 18 379 | 17 703 | 15 328 | 21 480 | –1 619 | –9 | 1 540 | 9 | –1 137 | –7 | 1 187 | 6 |
| Seco Tools* | 7 026 | 5 838 | 4 871 | 6 513 | 1 408 | 20 | 1 098 | 19 | 307 | 6 | 1 332 | 21 |
* I Sandvik-koncernen ingår Seco Tools. Seco Tools var 2011 en fristående och börsnoterad företagsgrupp som marknadsför verktyg för metallbearbetning.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.