Annual Report • Feb 1, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| Året i korthet | 1 |
|---|---|
| Detta är Sandvik | 2 |
| Koncernchefens kommentar | 4 |
| Affärsidé, mål och strategier | 6 |
| Förvärvsstrategi | 8 |
| Sandvik-aktien | 10 |
| Förvaltningsberättelse | |
| Marknadsläge | 12 |
| Koncernöversikt | 13 |
| Resultat, avkastning och finansiell ställning | 14 |
| Utvecklingen inom affärsområdena | 16 |
| Forskning och utveckling | 20 |
| Medarbetare | 22 |
| Hållbar utveckling | 24 |
| Integrerad riskhantering | 25 |
| Finansiell riskhantering | 28 |
| Bolagsstyrningsrapport | 34 |
| Intern kontroll avseende finansiell rapportering | 40 |
| Redovisning koncernen | |
| Resultaträkning | 43 |
| Balansräkning | 44 |
| Förändringar i eget kapital | 46 |
| Kassaflödesanalys | 47 |
| Redovisning moderbolaget | |
| Resultaträkning | 49 |
| Balansräkning | 50 |
| Förändringar i eget kapital | 52 |
| Kassaflödesanalys | 53 |
| Väsentliga redovisningsprinciper | 54 |
| Definitioner | 65 |
| Notförteckning | 66 |
| Motivering till utdelningsförslag | 93 |
| Förslag till vinstdisposition | 94 |
| Revisionsberättelse | 95 |
| Hållbarhetsredovisning | 96 |
| Styrelse och revisorer | 108 |
| Koncernledning och koncernfunktioner | 110 |
| Årsstämma, utbetalning av utdelning | 111 |
| Finansiella nyckeltal | 112 |
Not. Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 12–94.
| Årsredovisning 2010 | april 2011 |
|---|---|
| Sandviks Värld 2010/2011 | april 2011 |
| Rapport 1:a kvartalet | 3 maj 2011 |
| Årsstämma | 3 maj 2011 |
| Rapport 2:a kvartalet | 19 juli 2011 |
| Rapport 3:e kvartalet | 27 oktober 2011 |
| Rapport 4:e kvartalet | 1 februari 2012 |
| Årsredovisning 2011 | april 2012 |
| Sandviks Värld 2011/2012 | april 2012 |
Finansiell information kan beställas från: Sandvik AB Koncernstab Information 811 81 Sandviken Telefon 026-26 10 47 www.sandvik.com
Den konsolidering som genomförts inom koncernen de senaste åren har inte bara lett till bättre kostnadseffektivitet utan även till en förstärkning av varumärket Sandvik.
Sandviks fakturering uppgick till 82 654 MSEK (71 937) och resultatet efter finansiella poster blev 9 412 MSEK (–3 472).
Läs mer på sidan 13
Hållbarhet är en viktig del i företagets affärsverksamhet. I begreppet hållbar utveckling ingår ansvarstagande, riskhantering och förbättringsarbeten inom miljö, hälsa och säkerhet, affärsetik och mänskliga rättigheter.
Förutom informationen i årsredovisningen presenteras Sandvik-koncernen i trycksaken Sandviks Värld 2010/2011 som distribueras till aktieägarna i april 2011. Utöver verksamhetsbeskrivningar, finansiella nyckeltal, mål, affärsidé, strategi med mera ger Sandviks Värld en fördjupning inom några viktiga områden. Mer information finns på www.sandvik.com och www.sandvik.se.
| Nyckeltal | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | Förändring 2010/2009 |
| Orderingång | 93 285 | 71 285 | 92 610 | 92 059 | 77 708 | +33* |
| Fakturering | 82 654 | 71 937 | 92 654 | 86 338 | 72 289 | +17* |
| Resultat efter finansiella poster | 9 412 | –3 472 | 10 577 | 12 997 | 11 113 | — |
| Resultat per aktie, SEK | 5,59 | –2,24 | 6,30 | 7,65 | 6,45 | — |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 17,4 | –1,3 | 19,9 | 27,0 | 27,6 | — |
| Avkastning på eget kapital, % | 22,1 | –7,9 | 24,8 | 34,4 | 31,8 | — |
| Operativt kassaflöde | 12 149 | 11 792 | 9 335 | 5 076 | 7 741 | +3 |
| Antal medarbetare, 31/12 | 47 064 | 44 355 | 50 028 | 47 123 | 41 743 | +6 |
* Fast valuta för jämförbara enheter.
Sandvik är en högteknologisk verkstadskoncern med avancerade produkter och en världsledande position inom utvalda områden. Koncernen hade 2010 omkring 47 000 anställda, försäljning i mer än 130 länder och omsättningen uppgick till cirka 83 miljarder kronor.
Sandviks verksamhet baseras på unik kompetens inom materialteknik och omfattande kunnande om kundernas processer. Detta har gett en världsledande position inom tre huvudområden:
Sandvik är fokuserat på långsiktig tillväxt. För att skapa grogrund för en uthållig utveckling är verksamheten indelad i tre affärsområden med världsledande marknadspositioner. Varje affärsområde ansvarar för forskning och utveckling, produktion, marknadsföring och försäljning av sina respektive produkter.
Fakturering per kundområde
Fakturering per marknadsområde, MSEK
Sandvik Tooling är främst inriktat på verktyg och verktygssystem för skärande metallbearbetning.
Produkterna säljs under en rad internationella varumärken som Sandvik, Sandvik Coromant, Walter, Safety, Dormer, Diamond Innovations och Wolfram.
Avancerade produkter tillverkade i hårdmetall och andra hårda material som syntetisk diamant, kubisk bornitrid, keramer samt snabbstål. Fokus är att öka kundens produktivitet genom att tillhandahålla produkter, service och applikationskunnande.
Kunderna finns bland annat inom verkstads-, flyg- och fordonsindustri, olje- och gasutvinning samt elektronik- och medicinteknisk industri.
Världsmarknaden för verktyg inom skärande bearbetning samt slitdelar och komponenter i hårdmetall och andra hårda material uppskattades för 2010 till omkring 150 miljarder kronor. Mot bakgrund av osäkerheten på marknaden under 2010 följer en viss ökad osäkerhet i bedömningen av marknadens storlek. Den genomsnittliga årliga marknadstillväxten har långsiktigt varit 4–5 %.
Sandvik Mining and Construction är specialiserat på maskiner, verktyg och service för gruv- och anläggningsindustrin.
Affärsområdet är verksamt inom tre kundsegment: Underground Mining, Surface Mining och Construction.
Maskiner, verktyg, service och tekniska lösningar för mineralprospektering, brytning och bearbetning av berg och mineraler inom gruv- och anläggningsindustrin.
Produktprogrammet för borrning, mekanisk brytning, lastning och transport, krossning och sortering samt för demolering, återvinning och hantering av berg och mineraler är omfattande.
Produkterna används främst i gruvor och vid anläggningsarbeten över hela världen.
Världsmarknaden uppskattades för 2010 till cirka 265 miljarder kronor. Den genomsnittliga, långsiktiga, årliga tillväxten för maskiner, verktyg och reservdelar är omkring 4–6 %, medan den är högre för service.
42 %
43 %
33 %
Rörelseresultat
35 182 MSEK
Fakturering
4 665 MSEK
Antal medarbetare
15 455
Sandvik Materials Technology utvecklar avancerade metalliska och keramiska material, skräddarsydda för de mest krävande industrierna och användningsområdena. Spetskompetensen bygger på en integrerad produktionsplattform samt en världsledande metallurgi och FoU-verksamhet.
Verksamheten är indelad i fem produktområden: Tube, Strip, Wire and Heating Technology, Process Systems och MedTech.
Högt förädlade produkter och systemlösningar baserade på avancerade rostfria stål, speciallegeringar och titan. Ugnsprodukter, värmesystem och motståndsmaterial.
Tillverkning av ortopediska implantat och kirurgiska instrument.
Processutrustning baserad på stålband.
Kunderna återfinns inom de flesta industrisegment där höga krav ställs på säkerhet, produktivitet, kostnadseffektivitet och lång livslängd.
Världsmarknaden uppskattades till mer än 150 miljarder kronor för 2010. Den underliggande årliga tillväxten uppgår till i genomsnitt 4–6 %, men tillväxten är normalt sett högre inom energiområdet.
14 %
21 %
19 %
Omfattande program för kostnadsreduceringar och ökad kapitaleffektivitet tillsammans
med nya investeringar i tillverkning och logistik omsattes under 2010 i ökad försäljning, produktivitet och lönsamhet. Under året förbättrades marknadsläget successivt. Vid årets slut var försäljningen cirka 10 % under nivån före nedgången hösten 2008.
Krishanteringen från den tidigare finanskrisen och lågkonjunkturen präglade inledningen av 2010 men i takt med att marknadsläget förbättrades kunde de nya kostnads- och kapitalstrukturer som åtgärdsprogrammen lagt grunden för istället omsättas i ökad försäljning, produktivitet och lönsamhet. Parallellt fortsatte Sandvik att utveckla de framåtsyftande satsningarna som utbyggd tillverkning av kärnkraftsrör, samordnad logistik och nystartade produktionsanläggningar i Kina. Sandviks affärsmodell gav en stark hävstångseffekt vid denna marknadsförändring. Under 2010 uppgick Sandviks fakturering till 82 654 MSEK (71 937) och resultatet efter finansiella poster blev 9 412 MSEK (–3 472).
Efterfrågeutvecklingen för Sandvik Tooling förbättrades avsevärt på samtliga marknader och inom samtliga produktområden under 2010. Huvudorsaken var en ökad global aktivitet med ökad industriproduktion och därmed högre efterfrågan på Sandvik Toolings produkter. De starkaste marknaderna var Europa, Nordamerika samt Kina, Indien och Sydkorea i Asien.
Även för Sandvik Mining and Construction var efterfrågeutvecklingen starkt positiv, inte minst från gruvindustrin där utvecklingen drevs av ökad metallförbrukning och höjda priser på metaller och kol. Trots stimulanspaket i många länder hade
anläggningsindustrin en svag utveckling. Året avslutades med den högsta orderingången någonsin under ett kvartal och försäljningen inom eftermarknadssegmentet var särskilt positiv. Efterfrågan var genomgående god på alla geografiska marknader med starkast efterfrågeökning i Nord- och Sydamerika samt i Afrika. I slutet av året annonserades ett strategiskt betydelsefullt förvärv av det kinesiska bolaget Shanghai Jianshe Luqiao Machinery Co., Ltd. Företaget är verksamt inom den kinesiska gruv- och anläggningsindustrin med utrustningar för krossning och sortering liksom med förbrukningsvaror och service.
Efterfrågan utvecklades positivt även för Sandvik Materials Technology, främst i Europa och Asien. Orderingången för produkter till energisektorn och gruvindustrin var särskilt stark. Produktionskonsolideringen fortsatte. Ett strategiskt samarbete inleddes med Carpenter Technology Corporation för att ytterligare stärka positionen inom området pulverteknologi och avancerade material, bland annat inom den snabbt växande energisektorn. Samarbetet gör sammantaget Sandvik och Carpenter Technology till en ledande aktör inom området.
Sandviks kostnadsanpassningar och fokusering på reduktion av rörelsekapitalet säkerställde ett starkt kassaflöde vilket bidrog till att viktiga funktioner för att åstadkomma framtida intäkter kunde
hållas intakta genom krisen. Satsningarna på forskning och utveckling var fortsatt kraftfulla. Ett stort antal nya produkter lanserades enligt plan och bidrog till ökad kostnadseffektivitet för kunderna i enlighet med den grundläggande affärsidén.
Den konsolidering som genomförts inom koncernen de senaste åren har inte bara lett till bättre kostnadseffektivitet utan även till en förstärkning av varumärket Sandvik. Även hållbarhetsfrågorna har getts stort utrymme under perioden. Ett exempel är förvärvet av Wolfram Bergbau som gör att koncernen kraftigt ökade sin förmåga att försörja sig med råmaterial genom återvinning av hårdmetall. Ett annat är att andelen produkter och tjänster med hållbarhetsperspektiv ökar kontinuerligt. Detta sker genom kraftfulla satsningar på utveckling av produkter som erbjuder förbättrad energieffektivitet i kundernas processer och motsvarande mindre miljöpåverkan. Exempel är lösningar för processindustri, gruvindustri samt tillverkning av vindkraftverk.
Slutligen vill jag tacka samtliga medarbetare för de fina insatserna under 2010.
Lars Pettersson Verkställande direktör och koncernchef till och med januari 2011
" " Sandvik fortsatte att utveckla de framåtsyftande satsningarna som utbyggd tillverkning av kärnkraftsrör, samordnad logistik och nystartade produktionsanläggningar i Kina.
4 Sandvik Årsredovisning 2010
Jag tillträdde som Sandviks VD och koncernchef den första februari 2011. Det är ett spännande och intressant uppdrag att leda ett globalt kunskapsföretag i en tid fylld med utmaningar och möjligheter.
Sandvik erbjuder unika produkter och lösningar inom områden som har stor potential. Koncernen skapar ökade värden hos kunder över hela världen genom att sänka deras totalkostnader, effektivisera deras processer och möta hållbarhetsbehov kring miljö, hälsa och säkerhet. Jag är övertygad om att Sandviks förmåga att bidra till ökad effektivitet och effektivare resursutnyttjande kommer att vara ett avgörande framgångskoncept även i framtiden.
2010 var ett år när världsekonomin började återhämta sig efter finanskrisens effekter. Även om utsikterna för 2011 överlag ser positiva ut inom Sandviks sektorer så finns det fortfarande en rad orosmoment och frågetecken kring den ekonomiska utvecklingen. Därför är det viktigt att hålla hög beredskap och vara beredd på snabba förändringar. Men det är också viktigt att vara medveten om att ett starkt förändringstryck från omvärlden inte behöver vara negativt. Tvärtom. Jag har en stark uppfattning om att de
företag och organisationer som är mest framgångsrika också är de som är bäst på att anpassa sig efter snabba förändringar och nya trender. Det har Sandvik varit och den förmågan ska vi ta tillvara och bygga vidare på.
Ja, Sandvik är ett framgångsrikt företag med stark ställning och spännande utsikter. Att Sandvik har nått den positionen är ingen tillfällighet utan beror på de anställdas samlade insatser. Jag hoppas på fortsatt goda insatser under 2011 och ett bra samarbete.
Det är med både glädje och tillförsikt som jag ser fram emot det kommande året och Sandviks fortsatta utveckling.
Olof Faxander Verkställande direktör och koncernchef från och med februari 2011
Sandviks förmåga att bidra till ökad effektivitet och effektivare resursutnyttjande kommer att vara ett avgörande framgångskoncept även i "
framtiden. "
Sandvik är en global industrikoncern som erbjuder produkter, tjänster och service som förbättrar kundernas produktivitet och lönsamhet. För att nå långsiktig framgång har Sandvik en utvecklad helhetssyn som omfattar ekonomi, miljö och socialt ansvar. Ett aktivt arbete med hållbarhetsfrågor präglar också samarbetet med såväl kunder som leverantörer.
Sandvik är ett världsledande verkstadsindustriföretag som har funnits sedan 1862. Företaget har sedan starten präglats av högteknologisk utveckling med fokus på metallurgi och materialteknik. Genom åren har inriktningen varierat beroende på historiska teknikskiften och vilka behov industrin och samhället har haft vid olika tillfällen.
Sandvik tillverkar avancerade industriverktyg, gruvmaskiner och produkter i höglegerade material. Inom de marknadssegment där Sandvik verkar ska koncernen ha, eller kunna etablera, en världsledande position.
Sandviks affärsidé är att utveckla, tillverka och marknadsföra högteknologiska produkter och tjänster som bidrar till att förbättra produktiviteten och lönsamheten för kunderna.
Den långsiktiga strategin bygger på att skapa samverkan mellan koncernens styrkefaktorer, till exempel en avancerad och bred FoU-verksamhet, högt förädlade produkter, egen tillverkning, effektiva logistiksystem, finansiell styrka, en utvecklad hållbarhetssyn och en stark företagskultur.
Sandvik har kundfokuserade, finansiella, sociala och miljömässiga mål.
Målstyrningen är decentraliserad och innefattar både kort- och långsiktiga mål. De övergripande målen bryts ner till ett antal delmål som anpassas till de olika nivåerna i organisationen. Läs mer om målen för hållbarhetsarbetet i den här publikationen på sidorna 96–107 eller på www.sandvik.se.
Det övergripande finansiella målet baseras på koncernens världsledande position inom de olika verksamhetsområdena.
Det långsiktiga målet för Sandviks organiska tillväxt är 8 % över en längre tid jämfört med den underliggande genomsnittliga marknadstillväxten över samma tid som uppskattningsvis är 4–6 % inom Sandviks verksamhetsområden. Målet baseras på:
Målet för avkastningen på sysselsatt kapital för befintlig verksamhet är 25 % sett till koncernen som helhet. De olika affärsområdena har olika förutsättningar och därmed olika delmål.
Sandvik är en global industrikoncern med en decentraliserad organisation. Besluten om den operativa verksamheten fattas inom koncernens tre affärsområden som har specialistkompetens inom de olika tekniska områdena samt en djupgående kunskap om kundernas behov och processer.
Koncernen har en långsiktig strävan att skapa värde för sina aktieägare. De senaste 20 åren har Sandvik uppnått cirka 7 % årlig tillväxt i genomsnitt. Hälften av tillväxten har varit organisk och hälften har tillkommit genom förvärv. Den senaste femårsperioden har den genomsnittliga totalavkastningen för en investering i Sandvik-aktier varit 15 % per år.
| Organisk tillväxt | +8 % + förvärv |
|---|---|
| Avkastning på sysselsatt kapital | 25 % för befintlig verksamhet |
| Nettoskuldsättningsgrad | 0,7–1,0 |
| Utdelning som andel av vinst per aktie | ³50 % |
| Affärsområde | Organisk tillväxt | Avkastning på sysselsatt kapital* |
|---|---|---|
| Sandvik Tooling | +7 % | 30 % |
| Sandvik Mining and Construction | +9 % | 25 % |
| Sandvik Materials Technology | +8 % | 20 % |
* Avser befintlig verksamhet.
Omfattande och målinriktad forskning och utveckling är en förutsättning för tillväxt. Varje år satsar Sandvik cirka 3 miljarder kronor på forskning och utveckling. Mer än 2 400 personer arbetar inom området och verksamheten bedrivs ofta i nära samarbete med kunderna. Koncernen har omkring 5 000 aktiva patent och andra immateriella tillgångar. Dessa ägs och förvaltas i ett separat bolag för maximalt värdeskapande.
Effektiv lagerhållning och avancerad logistik ökar leveranssäkerheten och säkerställer god kundservice. Sandviks distributionssystem baseras på ett fåtal stora och strategiskt placerade lager inom de största marknadsområdena. Det gör att leveranserna blir snabba och produkterbjudandena kan hållas breda.
Sandviks produktionsorganisation är integrerad med forsknings- och utvecklingsarbetet och har en effektivitet i
världsklass. Det skapar goda förutsättningar för kontinuerliga och snabba produktlanseringar vilket är en avgörande konkurrensfördel för koncernen.
En effektiv och öppen bolagsstyrning ökar förtroendet för Sandvik hos olika intressenter och skapar tydligt fokus på kund- och aktieägarvärde. Bolagsstyrningen tydliggör rollerna och ansvaret för ägare, styrelse och verkställande ledning. Den omfattar också koncernens kontrolloch ledningssystem.
Att utveckla, tillverka och marknadsföra högteknologiska produkter och tjänster som förbättrar kundernas produktivitet och lönsamhet.
Stark företagskultur
Lönsam tillväxt
Världsledande positioner inom koncernens affärsområden:
Verktyg i hårdmetall och andra hårda material för metallbearbetning.
Maskiner och utrustning för gruvoch anläggningsindustri.
och keramiska material.
Frågor om hållbar utveckling är prioriterade inom Sandvik. Koncernens inriktning mot att förbättra effektiviteten i kundernas processer bidrar i sig till hållbar utveckling eftersom det innebär att fler strävar efter och ges möjligheter att utnyttja resurserna effektivt. Sandvik ska också upprätthålla en hög etisk nivå och vara en god samhällsmedborgare runt om i världen.
I koncernens uppförandekod ingår riktlinjer för miljö, hälsa, säkerhet och socialt ansvar. Målstyrning och förebyggande arbete är viktiga grundpelare för att kunna nå kontinuerliga förbättringar. Uppförandekoden gäller för alla enheter och samtliga medarbetare. Den innehåller
bland annat regler och riktlinjer för redovisning och ekonomi, affärsetik, arbetsförhållanden, miljö- och samhällsengagemang. Uppförandekoden ligger till grund för Sandviks ledningssystem och ger fortlöpande förbättringar av koncernens ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. Varje chef inom koncernen ansvarar för att uppförandekoden följs.
I linje med att Sandviks hållbarhetsarbete skapar positiva hävstångseffekter för kunder och omvärld är det också viktigt att Sandviks leverantörer delar koncernens värderingar. Därför har Sandvik även arbetat fram en uppförandekod för leverantörer och liknande intressenter.
Läs mer om hållbarhetsarbetet på sidorna 96–107 eller på www.sandvik.se.
Företagsförvärv är en del av Sandviks långsiktiga tillväxtstrategi för att stärka och flytta fram positionerna inom koncernens prioriterade områden. De förvärvade verksamheterna tillför nya produkter, nytt kunnande, stärker existerande erbjudanden, öppnar nya marknader och skapar möjligheter till en ännu starkare närvaro på marknader med hög tillväxt och god lönsamhet. De senaste tio åren har koncernen genomfört ett fyrtiotal förvärv.
Sandvik analyserar fortlöpande tänkbara förvärvsobjekt inom de olika verksamhetsområdena. Samtidigt görs också löpande bedömningar om möjliga avyttringar av verksamheter som inte tillhör kärnverksamheten.
Att upprätthålla:
Att erbjuda:
• Ökat värde för kunderna.
Organisk tillväxt samt förvärv av verksamheter inom prioriterade områden ger ökade marknadsandelar.
Fortsatt lönsam tillväxt och attraktiv avkastning genererar långsiktigt ökat värde för aktieägarna.
Sandvik skapar ökat kundvärde genom att erbjuda produkter och lösningar som sänker kostnaderna, ger tillförlitligare och kostnadseffektivare processer samt möter hållbarhetsaspekter inom miljö, hälsa och säkerhet.
Genom att verka både globalt och lokalt erbjuder Sandvik kunder över hela världen optimala lösningar som omfattar produkter och service. Koncernen strävar efter att vara en uppskattad partner och kundernas självklara förstahandsval.
Solcellsteknik är en viktig hörnsten i utvecklingen av förnybar energi. Sandvik Materials Technology har utvecklat ett ugnssystem som används vid tillverkning av de tunna skikt på solcellerna som omvandlar solenergi till elektricitet. De nya ugnarna ökar produktiviteten vid solcellstillverkning med 25 % jämfört med konkurrerande metoder.
Sandvik Mining and Construction har introducerat en nydesignad borrigg (down-the-hole) med avancerade tekniska lösningar, sofistikerade energisparande funktioner och en rad tillvalsmöjligheter. Den är byggd på ett modulkoncept med komponenter som är praktiskt designade för hög tillgänglighet och automation, vilket ger lägre kostnader, enklare hantering och ökad säkerhet. Produkten är den första i en serie och har rönt mycket stort intresse från bygg- och anläggningsbranschen.
Med målet att ersätta snabbstålsverktyg har Sandvik Coromant inom affärsområde Sandvik Tooling utvecklat en ny snäckfräs bestyckad med hårdmetallskär som framgångsrikt använts hos ett antal kunder. Fräsen ökade kundernas produktivitet med i genomsnitt 40 % och tillverkningskostnaden minskade med upp till 20 %. Samtidigt sänktes verktygskostnaden jämfört med om konventionella snabbstålsverktyg hade använts. Marknaden för det nya konceptet är mycket stor och öppnar för ett teknikskifte inom många olika industriella tilllämpningar, till exempel vid tillverkning av växellådor för vindkraftverk.
Sandviks aktiekurs ökade under 2010 med 52 % samtidigt som OMXS-index på NASDAQ OMX Stockholm steg med 23 %. Ett stort intresse för företagets agerande och för hur Sandviks affärsmodell fungerar i snabbt skiftande konjunkturlägen präglade kommunikationen med finansmarknadens aktörer även under 2010.
Vid utgången av 2010 noterades Sandvikaktien till 131,10 kronor. Börsvärdet ökade under året med 54 miljarder kronor till 156 miljarder kronor (102) vilket betydde att Sandvik var det 7:e (8) värdemässigt största företaget på Stockholmsbörsen. Aktien omsattes under året till ett värde av 147 miljarder kronor (123), vilket betydde att aktien var den 6:e (8) mest omsatta.
Sandvik strävar efter att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för dem som investerar i Sandvik-aktien. Målet är att utdelningen ska uppgå till minst 50 % av vinsten per aktie.
Begreppet "totalavkastning" visar den verkliga utvecklingen av en aktieplacering och består av kursförändring inklusive återinvesterad utdelning. Under 2010 blev totalavkastningen för Sandvik-aktien 53 %. Under de senaste fem åren har den årliga totalavkastningen varit i genomsnitt 15 %.
Sandviks mål är att aktien ska värderas på grundval av relevant, korrekt och aktuell information. Det kräver en tydlig strategi för den finansiella kommunikationen, förtroendeingivande information och regelbundna kontakter med finansmarknadens olika intressenter.
Kontakterna med finansmarknaden sker via presentationer i samband med kvartalsrapporterna och möten med analytiker, investerare och journalister på kapitalmarknadsdagar, konferenser, seminarier samt besök vid olika Sandvikenheter. Kommunikationen koordineras via Sandviks koncernfunktion Investor Relations (IR).
Under 2010 genomfördes cirka 300 möten runt om i världen, bland annat ett större investerarmöte i Shanghai, Kina, med närmare 200 deltagare. En stor del av årets IR-arbete baserades på temat "Prepared for the future" och syftade till att beskriva vilka framåtriktade åtgärder som vidtagits under konjunkturnedgången och hur koncernen rustat sig såväl för nya snabba konjunkturförändringar som för att ta tillvara tillväxtmöjligheter på olika marknader.
Sandvik är listat på den nordiska börsen i Stockholm. Bolaget noterades 1901 och är därmed ett av Stockholmsbörsens äldsta. I USA handlas Sandvik-aktien genom depåbevis (American Depositary Receipts, ADR).
Antalet aktieägare ökade under 2010 till totalt cirka 112 000 (109 000). Sammantaget finns det Sandvik-aktieägare i mer än 90 länder.
Personer i Sandviks koncernledning ägde den 31 december 2010 sammanlagt 280 016 aktier i Sandvik, motsvarande 0,02 % av kapital och röster. Sandviks styrelseledamöter ägde 6 148 562 aktier, vilket motsvarade 0,5 % av kapital och röster.
Styrelsen har föreslagit årsstämman en utdelning på 3,00 kronor (1,00) per aktie för 2010. Det motsvarar cirka 3,6 miljarder kronor och en direktavkastning på 2,3 % baserat på kursen vid årets slut. De senaste fem årens genomsnittliga utdelning har varit 2,88 kronor per år. Under den perioden har i genomsnitt cirka 61 % av vinsten per aktie delats ut.
Sandvik ingår bland annat i Dow Jones Sustainability World Index (DJSI World) och i det europeiska Dow Jones Sustainability Europe Index (DJSI Europe). För att kvalificera sig till DJSI World krävs att företaget är bland de 10 % bäst rankade vad gäller ekonomisk framgång, miljömässiga prestationer och socialt ansvarstagande.
Sandvik ingår även i FTSE4Good Series, ett annat internationellt index för globala företag som tar samhällsansvar.
På www.sandvik.com/ir och www.sandvik.se/ir finns ytterligare information.
Sandvik är en global industrikoncern som erbjuder produkter, tjänster och service som förbättrar kundernas produktivitet och lönsamhet. Genom åren har inriktningen varierat beroende på historiska teknikskiften och vilka behov industrin och samhället har haft vid olika tillfällen. Inom de marknadssegment där Sandvik verkar ska koncernen ha, eller kunna etablera, en världsledande position. Ett aktivt arbete med frågor kring miljö, hälsa och säkerhet präglar koncernen liksom ett nära samarbete med kunder och underleverantörer.
Ägarfördelning per land
Ägare i Sandvik AB 31/12 2010
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 1 186 | 1 186 | 1 186 | 1 186 | 1 186 |
| Antal aktier vid årets slut, omräknat efter split (miljoner) |
1 186 | 1 186 | 1 186 | 1 186 | 1 186 |
| Börsvärde vid årets slut (miljarder) | 156 | 102 | 58 | 132 | 118 |
| Antal aktieägare | 112 194 | 109 401 | 104 299 | 88 950 | 74 124 |
| Aktiekurs vid årets slut | 131,10 | 86,40 | 49,00 | 111,25 | 99,50 |
| Resultat per aktie | 5,59 | –2,24 | 6,30 | 7,65 | 6,45 |
| P/E-tal vid årets slut | 23,5 | — | 7,8 | 14,5 | 15,4 |
| Kursförändring under året, % | +52 | +76 | –56 | +12 | +34 |
| Ordinarie utdelning, kr/aktie | 3,00* | 1,00 | 3,15 | 4,00 | 3,25 |
| Utdelning i % av resultat per aktie | 54 | — | 50 | 52 | 50 |
| Total avkastning (värdeökning + utdelning), % |
+53 | +83 | –52 | +18 | +38 |
| Andel aktier i Sverige, % | 69 | 67 | 65 | 63 | 63 |
| Andel aktier ägda av de 10 största ägargrupperna, % |
36 | 35 | 36 | 38 | 35 |
2006 2007 2008 2009 2010 74 124 88 950 104 229 109 401 112 194
Antal aktieägare
* Förslag till utdelning.
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| AB Industrivärden | 11,7 | 11,4 | 11,5 | 11,5 | 11,0 |
| Swedbank Robur Fonder | 5,0 | 4,7 | 3,4 | 2,3 | 2,4 |
| Handelsbankens Pensionsstiftelse | 4,0 | 4,0 | 4,0 | 4,0 | 3,8 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 3,4 | 2,5 | 3,4 | 3,1 | 2,9 |
| Omnibus Account W FD OM80 | 3,0 | 2,5 | — | — | — |
| L E Lundbergföretagen AB | 2,0 | 1,2 | 1,2 | 1,1 | 0,8 |
| AMF Pensionsförsäkrings AB | 2,0 | 1,8 | 1,3 | 1,5 | 1,8 |
| SSB CL Omnibus AC OM03 (0 PCT) Pension Fund |
1,8 | 0,8 | — | — | — |
| Nordea Investment Funds | 1,8 | 1,4 | 0,6 | 0,9 | 1,4 |
| Handelsbanken fonder | 1,7 | 1,9 | 1,4 | 2,1 | 2,0 |
Vinst och utdelning per aktie, SEK
Efter finanskrisen hösten 2008 och den efterföljande lågkonjunkturen som präglade 2009 skedde en avsevärd förbättring av industrikonjunkturen under 2010. Efterfrågan på Sandviks produkter ökade påtagligt på samtliga marknader och inom samtliga sektorer. Utvecklingen var mest tydlig inom energi-, fordons- och gruvsektorerna och sett till geografisk tillväxt var utvecklingen i Nord- och Sydamerika samt Asien starkast.
Industriproduktionen i OECD-länderna ökade med 8 % jämfört med föregående år. Inom tillverkningsindustrin i EU var utvecklingen positiv, upp 7 %. I Ryssland ökade tillverkningsindustrin med 12 %. I USA vände tillverkningsindustrin till att utvecklas gynnsamt och steg med 7 % mot föregående år. Brasiliens tillverkningsindustri ökade med 10 % och tillväxten i Mexikos industriproduktion var 9 %. Tillväxten under året var fortsatt god i Asien. I Kina och Indien ökade industriproduktionen med 14 % respektive 10 %. Utvecklingen i Japan var också positiv, upp 16 % jämfört med föregående år.
Efterfrågan var särskilt stark för högförädlade produkter för industriproduktion och eftermarknad medan förbättringen för investeringsrelaterade produkter skedde med viss förskjutning. Aktiviteten var hög inom energisegmentet och efterfrågan ökade från bland annat fordons-, gruvoch verkstadsindustrin. Orderingångsökningen inom gruvindustrin var mest markant för eftermarknadssegmentet men fortsatt höga metallpriser medförde att investeringsviljan i nya utrustningar också successivt ökade. Efterfrågan från anläggningsindustrin ökade i Asien och Sydamerika men var fortsatt relativt svag i Europa och USA. Orderingången från flygindustrin var fortsatt stabil.
Produktmixen utvecklades fördelaktigt under året. Andelen skärande verktyg var förhållandevis hög inom Sandvik Tooling och inom Sandvik Mining and Construction ökade andelen eftermarknadstjänster i enlighet med den fastlagda strategin. För Sandvik Materials Technology var marknaden för avancerade produkter till kärnkraftsindustrin fortsatt mycket stark. Efterfrågan var fortsatt god för produkter till olje- och gasindustrin samt elektronikoch konsumentvaruindustrin. Utvecklingen inom affärsområdena beskrivs mer detaljerat på sid 16–19.
| MSEK | 2010 | Andel, % | 2009 | Förändring, % | Förändring, %* |
|---|---|---|---|---|---|
| Europa | 32 916 | 35 | 27 233 | +21 | +28 |
| Nafta | 14 899 | 16 | 11 235 | +33 | +39 |
| Sydamerika | 8 811 | 10 | 5 275 | +67 | +62 |
| Afrika, Mellanöstern | 9 446 | 10 | 7 789 | +21 | +19 |
| Asien | 18 011 | 19 | 13 321 | +35 | +38 |
| Australien | 9 202 | 10 | 6 432 | +43 | +31 |
| Koncernen totalt | 93 285 | 100 | 71 285 | +31 | +33 |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| Koncernen totalt | 82 654 | 100 | 71 937 | +15 | +17 |
|---|---|---|---|---|---|
| Australien | 8 049 | 10 | 7 505 | +7 | –3 |
| Asien | 15 153 | 18 | 12 427 | +22 | +25 |
| Afrika, Mellanöstern | 8 253 | 10 | 6 872 | +20 | +18 |
| Sydamerika | 6 154 | 7 | 4 562 | +35 | +31 |
| Nafta | 13 741 | 17 | 11 704 | +17 | +23 |
| Europa | 31 304 | 38 | 28 867 | +8 | +15 |
| MSEK | 2010 | Andel, % | 2009 | Förändring, % | Förändring, %* |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
Orderingången uppgick till 93 285 MSEK (71 285), vilket var en ökning med 31 % i värde och 33 % vid fast valuta för jämförbara enheter. Koncernens fakturering uppgick till 82 654 MSEK (71 937), vilket var en ökning med 15 % i värde och med 17 % vid fast valuta för jämförbara enheter.
Av faktureringen hänförde sig 95 % (95) till marknader utanför Sverige. Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 9 412 MSEK (–3 472). Resultat per aktie blev 5,59 SEK (–2,24). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 17,4 % (–1,3). Styrelsen föreslår en utdelning om 3,00 SEK per aktie (1,00), vilket innebär en ökning med 200 % från föregående år.
Inledningen av 2010 präglades av krishanteringen från den tidigare lågkonjunkturen. I takt med att marknadsläget förbättrades ökade försäljningen, produktiviteten och lönsamheten där effekter hänförbara till åtgärdsprogrammen från tidigare perioder bidrog positivt.
Även om utsikterna för 2011 ser positiva ut inom Sandviks marknader och segment så finns det fortfarande en rad osäkerheter kring den ekonomiska utvecklingen. Hög beredskap för snabba förändringar är därför av stor vikt. Sandvik har en stark marknadsposition och med de åtgärder som vidtagits är företaget väl förberett inför framtiden.
Sandviks finansiella mål baseras på bedömningar om bolagets styrka och positionering inför framtiden. I tabellen nedan visas koncernens mål och måluppfyllelse.
Utfallet sedan år 2001 har varit en organisk tillväxt med 4,6 % i genomsnitt per år och en avkastning på sysselsatt kapital med 18,1 %. Härtill har tillväxten genom förvärv med avdrag för avyttringar varit 1,8 % i genomsnitt per år. Den genomsnittliga tillväxten och avkastningen påverkades kraftigt negativt av finanskrisen hösten 2008 och den efterföljande lågkonjunkturen. Under 2010 var den organiska tillväxten 16,8 % och avkastningen på sysselsatt kapital 17,4 %. Nettoskuldsättningsgraden var 0,7 vid utgången av 2010.
| Sandvik-koncernen | Långsiktiga mål | Utfall 2010 | 2001–2010 |
|---|---|---|---|
| Organisk tillväxt, % | 8 | 17 | 5 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 25* | 17 | 18 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,7–1,0 | 0,7 | — |
| Utdelning, % av vinst/aktie | ³50 | 54 | 63 |
| Sandvik Tooling | |||
| Organisk tillväxt, % | 7 | 30 | 3 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 30* | 20 | 23 |
| Sandvik Mining and Construction | |||
| Organisk tillväxt, % | 9 | 7 | 10 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 25* | 26 | 22 |
| Sandvik Materials Technology | |||
| Organisk tillväxt, % | 8 | 18 | 3 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 20* | 10 | 9 |
* Avser befintlig verksamhet.
Rörelseresultatet uppgick till 11 029 MSEK (–1 412). Förändringen förklaras främst av det förbättrade affärsläget vilket resulterade i högre försäljnings- och produktionsvolymer inom samtliga affärsområden. Rörelseresultatet påverkades även positivt med cirka 300 MSEK av förändrade metallpriser inom Sandvik Materials Technology. Förändrade valutakurser påverkade rörelseresultatet negativt gentemot 2009 med cirka 700 MSEK. Finansnettot uppgick till –1 617 MSEK (–2 060). Förbättringen av finansnettot jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av den lägre skuldsättningen. Resultatet efter finansnetto uppgick till 9 412 MSEK (–3 472). Skatten påverkade resultatet med totalt –2 469 MSEK (876) eller 26 % (25) av
resultatet före skatt. Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick till 6 634 MSEK (–2 652). Resultatet per aktie blev 5,59 SEK (–2,24). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 17,4 % (–1,3) och avkastningen på eget kapital till 22,1 % (–7,9).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 12 149 MSEK (11 792). Kassaflödet efter investeringar, förvärv och avyttringar blev 7 769 MSEK (6 119). Likvida medel uppgick vid årets slut till 4 783 MSEK (7 506). Räntebärande skulder inklusive nettoavsättningar för pensioner minskat med likvida medel gav en nettoskuld på 23 200 MSEK (30 342). Sandvik har en kreditfacilitet på 500 MEUR som
förfaller 2012 och en på 1 000 MEUR som förfaller 2013. Dessa faciliteter, som är koncernens primära likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjade. Under svenska obligationsprogram på 15 000 MSEK var obligationer motsvarande nominellt 9 397 MSEK utestående per årsskiftet. På det europeiska obligationsprogrammet om 3 000 MEUR var nominellt 590 MEUR utnyttjat. Det fanns också obligationer på nominellt 740 MUSD emitterade i USA. Återstående löptider på obligationerna var i snitt 4,8 år för de svenska respektive 3,2 år för de europeiska och 8,9 år för de amerikanska. Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's hade vid årsskiftet betygen BBB för Sandviks långa upplåning och A-2 för den korta upplåningen.
| Investeringar | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Investeringar i anläggningar, MSEK | 3 378 | 4 006 |
| % av fakturering | 4,1 | 5,6 |
| Resultat och avkastning | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat, MSEK | 11 029 | –1 412 |
| % av fakturering | 13,3 | –2,0 |
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, MSEK |
9 412 | –3 472 |
| % av fakturering | 11,4 | –4,8 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 17,4 | –1,3 |
| Avkastning på eget kapital, % | 22,1 | –7,9 |
| Resultat per aktie, SEK | 5,59 | –2,24 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 5,59 | –2,24 |
Definitioner, sid 65.
Rörelsekapitalet uppgick vid årets slut till 21 139 MSEK (22 122). Den relativa kapitalbindningen under fjärde kvartalet 2010 var 22 % (32) av faktureringen. Lagervärdet var vid årets slut 21 420 MSEK (19 842). Den relativa lagerbindningen var 23 % (28) av faktureringen. Kundfordringarna var vid årets slut 12 738 MSEK (11 587), motsvarande 13 % (16) av faktureringen.
Eget kapital uppgick vid årets slut till 33 813 MSEK (29 957), vilket motsvarar 27,50 SEK per aktie (24,40). Soliditeten var 38 % (33).
Utbetald köpeskilling avseende företagsförvärv under året (med avdrag för förvärvade likvida medel) utgjorde 1 216 MSEK (2 036). Erhållen köpeskilling avseende avyttring av företag och aktier utgjorde 0 MSEK (55). Investeringar avseende internt upparbetade immateriella tillgångar uppgick till 397 MSEK (427). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 3 378 MSEK (4 006).
Moderbolagets fakturering 2010 uppgick till 17 668 MSEK (13 527) och rörelseresultatet till 107 MSEK (–1 903). Rörelseresultatet har under året påverkats positivt av bättre marknadsklimat och ökade försäljnings- och produktionsvolymer. Det förestående bytet av koncernchef föranledde en kostnadsreservering på 77 MSEK.
Resultat från andelar i koncernföretag avser huvudsakligen utdelningar från dessa och uppgick till 3 343 MSEK (5 834). Räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande tillgångar uppgick till 10 554 MSEK (11 319). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 946 MSEK (899).
Moderbolagets balansomslutning minskade med 1 405 MSEK (från 47 716 MSEK till 46 311 MSEK), bland annat hänförligt till återbetalning av förfallna lån.
Moderbolaget erhöll 2010 utdelningar uppgående till totalt 3 352 MSEK varav från Sandvik Finance B.V. 1 450 MSEK samt från Sandvik Mining and Construction Logistics Limited 1 685 MSEK.
Antalet anställda i moderbolaget och kommissionärsbolagen uppgick den 31 december 2010 till 8 025 personer (7 535).
| MSEK | Fakturering | Resultat efter finansiella poster |
Vinst marginal, % |
|
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 1:a kvartalet | 19 136 | –429 | –2 |
| 2:a kvartalet | 18 011 | –2 443 | –14 | |
| 3:e kvartalet | 16 578 | –523 | –3 | |
| 4:e kvartalet | 18 211 | –77 | –0 | |
| 2010 | 1:a kvartalet | 18 534 | 1 502 | 8 |
| 2:a kvartalet | 20 603 | 3 037 | 15 | |
| 3:e kvartalet | 20 241 | 2 120 | 10 | |
| 4:e kvartalet | 23 276 | 2 754 | 12 | |
| Finansiell ställning | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK | 12 149 | 11 792 |
| Kassaflöde efter investeringar, förvärv och avyttringar, MSEK |
7 769 | 6 119 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar 31/12, MSEK | 4 783 | 7 506 |
| Nettoskuld 31/12, MSEK | 23 200 | 30 342 |
| Finansnetto, MSEK | –1 617 | –2 060 |
| Soliditet, % | 38 | 33 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,7 | 1,0 |
| Eget kapital 31/12, MSEK | 33 813 | 29 957 |
| Eget kapital per aktie 31/12, SEK | 27,50 | 24,40 |
Sandviks verksamhet består av tre affärsområden: Sandvik Tooling, Sandvik Mining and Construction samt Sandvik Materials Technology. Sandvik kontrollerar även 60 % av aktierna och 89 % av rösterna i Seco Tools som är en global koncern inom skärande bearbetning. Seco Tools beskriver sin verksamhet i en egen årsredovisning.
Det globala marknadsläget förbättrades avsevärt under 2010 jämfört med 2009. Efterfrågan var särskilt stark för högförädlade produkter för industriproduktion och eftermarknad medan förbättringen för investeringsrelaterade produkter var långsammare. Aktiviteten var hög inom energisegmentet och efterfrågan ökade bland annat inom fordons-, gruv- och verkstadsindustrin.
Sandvik Toolings orderingång uppgick till 24 342 MSEK (18 962), vilket var en ökning med 33 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 23 893 MSEK (19 078), vilket var en ökning med 30 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Ändrade valutakurser påverkade både orderingång och fakturering negativt med 5 %. Prisutvecklingen var fortsatt positiv.
Rörelseresultatet uppgick till 4 296 MSEK (–527), vilket gav en rörelsemarginal på 18,0 %. Uppgången härrörde från ökad efterfrågan och ökad produktion vilket medförde ökad bruttovinst. Förändrade valutakurser påverkade resultatet negativt med cirka 500 MSEK. Antalet medarbetare var den 31 december 15 278 (15 296).
Efterfrågeutvecklingen för Sandvik Tooling var positiv under 2010. Jämfört med 2009 var marknadsläget avsevärt bättre på samtliga marknader och inom samtliga produktområden. Huvudorsaken var en ökad global aktivitet på många områden som medförde en ökad industriproduktion och därmed högre efterfrågan på Sandvik Toolings produkter. De starkaste marknaderna var Europa, Nord- och Sydamerika samt Asien där orderingången ökade med över 30 %.
Sett till branschfördelning var efterfrågan från energisektorn fortsatt stark medan utvecklingen inom fordons-, flygoch allmän verkstadsindustri var stabil. Tillväxten inom fordonsindustrin har varit hög från låga nivåer 2009. Återhämtningen har dock ej skett till den nivå som kunde ses före finanskrisen. Utvecklingen var starkare för produkter i hårdmetall och superhårda material än för snabbstålsprodukter.
En långsiktig satsning på strategiska områden ökade Sandvik Toolings konkurrenskraft och marknadsandelarna ökade på flertalet marknader. Bland annat gav introduktionen av nya konkurrenskraftiga kunderbjudanden inom flygindustrin en stärkt position.
Av de arbetstidsförkortningar som introducerades under 2009 för att möta den kraftiga ordernedgången efter finanskrisen avvecklades merparten under första halvan av 2010 för att successivt försvinna under andra halvan av året. Det fortsatta
| Koncernen totalt | 93 285 | 71 285 | 31 | 33 |
|---|---|---|---|---|
| Koncerngemensamt | 1 | 2 | — | — |
| Seco Tools | 6 016 | 4 926 | 22 | 31 |
| Sandvik Materials Technology | 20 847 | 16 480 | 26 | 29 |
| Sandvik Mining and Construction | 42 079 | 30 915 | 36 | 36 |
| Sandvik Tooling | 24 342 | 18 962 | 28 | 33 |
| MSEK | 2010 | 2009 | Förändring, % | Förändring, %* |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
| Koncernen totalt | 82 654 | 71 937 | 15 | 17 |
|---|---|---|---|---|
| Koncerngemensamt | 38 | 39 | — | — |
| Seco Tools | 5 838 | 4 871 | 20 | 28 |
| Sandvik Materials Technology | 17 703 | 15 328 | 15 | 18 |
| Sandvik Mining and Construction | 35 182 | 32 621 | 8 | 7 |
| Sandvik Tooling | 23 893 | 19 078 | 25 | 30 |
| MSEK | 2010 | 2009 | Förändring, % | Förändring, %* |
* Förändring mot föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
arbetet med effektivisering av lager- och logistiksystem samt produktionsplanering resulterade i relativt lägre sysselsatt kapital med bibehållen leveransprecision jämfört med tidigare år.
Under tredje kvartalet beslutade Sandvik Tooling att avveckla produktionsenheten i Crystal Lake, USA. Vid enheten har det främst tillverkats borrar i snabbstål. Avvecklingen berörde omkring 150 medarbetare. Kostnaden för avvecklingen har beräknats till närmare 50 MSEK vilket motsvarar den uppskattade årliga besparingen.
Sandvik Mining and Constructions orderingång uppgick 2010 till 42 079 MSEK (30 915). Det innebar en ökning med 36 % jämfört med föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 35 182 MSEK (32 621), vilket var en ökning med 7 %
från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Förändrade valutakurser påverkade faktureringen positivt med cirka 150 MSEK. Prisutvecklingen var fortsatt relativt stabil.
Rörelseresultatet uppgick till 4 665 MSEK (466), vilket gav en rörelsemarginal på 13,3 %. Resultatet påverkades positivt av ökade fakturerings- och produktionsvolymer, ökad intern effektivitet och en gynnsam produktmix. Förändrade valutakurser påverkade resultatet endast marginellt. Antalet medarbetare var den 31 december 15 455 (14 429).
Efterfrågan förbättrades avsevärt under 2010 efter den kraftiga dämpningen som följde i spåren av finanskrisen. Aktiviteten inom gruvindustrin var mest positiv. Både eftermarknads- och utrustningssidan utvecklades väl där den sistnämnda ökade
framför allt under andra halvåret. Högre metallpriser medförde att investeringsviljan i utrustning successivt ökade. Efterfrågan på större materialhanteringsanläggningar ökade markant, men fortfarande i linje med affärsområdets ambitionsnivå. Inom anläggningsindustrin var den positiva utvecklingen långsammare men stabil. Efterfrågan på utrustning ökade, men aktivitetsnivån i USA och Europa befann sig fortfarande på en förhållandevis låg nivå. Eftermarknaden fortsatte att utvecklas väl.
Den samlade faktureringsvolymen beträffande materialhanteringsprojekt var fortfarande lägre än toppåret 2008. Eftermarknadsvolymen nådde under slutet av 2010 tillbaka till 2008 års nivå, medan utrustningsvolymen fortfarande var lägre. Den fakturerade projektvolymen utgjorde en mindre andel av den totala försäljningsvolymen under 2010 mot 2009.
| Koncernen totalt | 11 029 | 13 | –1 412 | –2 |
|---|---|---|---|---|
| Koncerngemensamt | –570 | — | –521 | — |
| Seco Tools | 1 098 | 19 | 307 | 6 |
| Sandvik Materials Technology | 1 540 | 9 | –1 137 | –7 |
| Sandvik Mining and Construction | 4 665 | 13 | 466 | 1 |
| Sandvik Tooling | 4 296 | 18 | –527 | –3 |
| Rörelseresultat per affärsområde MSEK |
2010 | Marginal i % av faktureringen |
2009 | Marginal i % av faktureringen |
Efterfrågeökningen var hög på samtliga marknader men starkast i Nord- och Sydamerika, som tillsammans motsvarar cirka 25 % av affärsområdets försäljning. Antalet medarbetare ökade till följd av såväl expansion av säljorganisationen i Asien och östra Europa som ett ökat behov av produktions- och servicepersonal i syfte att säkerställa en god leverans- och servicenivå. Sandvik Mining and Construction fortsatte under året att effektivisera produktionsprocesser, produktutveckling och logistik samt att skapa en mer flexibel kostnadsstruktur. Arbetet med att öka kapitaleffektiviteten utvecklades väl vilket bidrog till ett fortsatt starkt kassaflöde trots ökad produktionstakt.
Under året erhöll Sandvik Mining and Construction ett antal större projektorder inom materialhantering till kunder i Sydamerika, Afrika, Asien och Australien för ett sammanlagt ordervärde på mer än 5 000 MSEK med leveransstart under början av 2011.
I Svedala finns Sandvik Mining and Constructions produktutvecklingscenter för krossteknologi. I september 2010 beslutade affärsområdet att utöka sin tillverkning av krossar i Svedala genom en investering i en ny produktionsanläggning
för 300 MSEK. Den nära 6 000 kvadratmeter stora anläggningen kommer att stå färdig i början av 2012 och förses med toppmodern produktionsutrustning för att tillverka nyckelkomponenter till Sandviks krossar som monteras i både Svedala och vid enheter i andra länder. I Svedala kommer även ett nytt distributionscenter att byggas för den europeiska reservdelsmarknaden.
I november påbörjades byggnationen av vad som kommer att bli affärsområdets största enhet för tillverkning, montering, distribution och eftermarknadsservice i världen. Den så kallade Hunter Valleyenheten är belägen i Heatherbrae, norr om Newcastle i Australien. På ett 16 hektar stort område integreras ett antal i dag befintliga regionala anläggningar till en enskild enhet, som ska serva både den australiensiska och den globala marknaden. Invigningen är planerad till mitten av november 2011.
I december nåddes en överenskommelse att förvärva 80 % av aktierna i det kinesiska bolaget Shanghai Jianshe Luqiao Machinery Co. Ltd. Förvärvet stärker kunderbjudandet inom utrustningar för krossning och sortering för nya stora kundsegment i Kina och globalt.
Sandvik Materials Technologys orderingång uppgick till 20 847 MSEK (16 480). Det var en ökning med 29 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 17 703 MSEK (15 328), vilket innebar en förbättring med 18 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Effekter av ändrade metallpriser påverkade orderingång och fakturering positivt med cirka 7 respektive 6 procentenheter. Ändrade valutakurser påverkade både orderingång och fakturering negativt med 2 %. Prisutvecklingen var god för högförädlade nischprodukter, men pressad för mer konkurrensutsatta produkter.
Rörelseresultatet uppgick till 1 540 MSEK (–1 137), vilket gav en rörelsemarginal på 8,7 %. Förändrade metallpriser påverkade rörelseresultatet positivt med cirka 300 MSEK. Jämfört med föregående år påverkade förändrade valutakurser rörelseresultatet negativt med drygt 100 MSEK. Antalet medarbetare var den 31 december 9 058 (8 246).
Efterfrågan utvecklades positivt för Sandvik Materials Technology under 2010, främst i Nordamerika, Europa och Asien. Produktionstakten ökade i takt med den ökande efterfrågan. Orderingången för produkter till energisektorn och gruvindustrin var särskilt stark. Marknaden för avancerade produkter till kärnkraftsindustrin var mycket stark och efterfrågan var även god för produkter till exempelvis olje- och gasindustrin samt elektronikoch delar av konsumentvaruindustrin. De flesta kundsegment utvecklades positivt, men för större projekt till processindustrin var utvecklingen flack. En medveten koncentration till högförädlade produkter medförde att orderingången på lågförädlade produkter var kvar på en låg nivå.
Åtgärdsprogrammen för att öka effektiviteten, förstärka den strategiska positionen, reducera kapitalbindning och förbättra produktmixen fortsatte under året. Till exempel etablerades ett strategiskt samarbete med Carpenter Technology Corporation för att ytterligare stärka positionen inom området pulverteknologi och avancerade material, bland annat
inom den snabbt växande energisektorn. Samarbetet, som även kommer att göra strategiska forskningssamarbeten möjliga, gör sammantaget Sandvik och Carpenter Technology till en ledande aktör inom pulverteknologiområdet.
Som ett led i arbetet att specialisera produktprogrammet samt förbättra kostnadseffektiviteten inom produktområde Wire and Heating Technology (tidigare produktområdena Wire respektive Kanthal), fattades beslut om att avveckla bimetallverksamheten. I och med det har produktområdet genom en rad strukturåtgärder fasat ut affärer till ett försäljningsvärde av cirka 300 MSEK, bland annat genom stängning av elementverkstäder i Europa, samt utfasning av delar av fjäder- och svetstrådssortimentet.
I slutet av året fattades även beslut om att lägga ned enheten Protomedical i Zell, Tyskland. Detta som ett led i det pågående arbetet med att specialisera och konsolidera tillverkningen inom produktområde MedTech. Majoriteten av Protomedicals produktsortiment kommer att överföras till MedTechs befintliga enhet i Sheffield, Storbritannien.
Antalet medarbetare ökade för att förstärka säljorganisationen i Asien och för att säkerställa genomförandet av de omfattande expansionsprojekten inom kärnkraftsområdet.
Under året erhöll Sandvik Materials Technology ett antal viktiga order, bland annat större projektorder avseende höglegerade sömlösa rör till oljeindustrin i Europa och Nordamerika. Rören levereras i sammansvetsade längder på upp till 30 000 meter och används i så kallade umbilicals, som bland annat används för att fjärrstyra oljekällor på stora djup. Sandvik Materials Technology erhöll också flera större order avseende leveranser av avancerade ånggeneratorrör till kärnkraftsindustrin. Sedan början av 2009 har Sandvik därmed tecknat leveransavtal till ett sammanlagt värde av mer än 10 miljarder kronor inom det området. Leveranser kommer att ske med start år 2012. Som en konsekvens av den höga efterfrågan från kärnkraftsindustrin beviljade Sandvik ABs styrelse en kraftig utbyggnad av produktionskapaciteten för ånggeneratorrör vid enheterna i Sandviken, Sverige och Chomutov, Tjeckien.
Målet med Sandviks forsknings- och utvecklingsarbete är att öka kundernas produktivitet, minska deras miljöpåverkan och förbättra arbetsmiljön. FoU-arbetet är högt prioriterat inom koncernen och omfattar bland annat metallurgisk forskning, skärande bearbetning samt utveckling av produktionstekniker, produktionsprocesser och IT-system.
Varje år satsar Sandvik cirka 3 miljarder kronor på FoU. Fler än 2 400 personer arbetar inom området. Koncernen äger cirka 5 000 aktiva patent och andra immateriella tillgångar. I FoU-strategin ingår ett målmedvetet och kontinuerligt arbete för att söka, skydda och bevaka patent.
Arbetet bedrivs decentraliserat inom respektive affärsområde och i nära samverkan med kunderna. Det pågår ett omfattande erfarenhetsutbyte mellan affärsområdena för att skapa synergier och kvalitativa beslutsunderlag.
Sandvik bedriver även långsiktig forskning inom ramen för olika nationella och internationella forskningsprogram. Det skapar viktiga kontakter mellan Sandvik och högskolor. Samarbeten pågår kontinuerligt i ett tiotal länder runt om i världen. Exempel på forskningsområden är metallurgi, materialfysik, skärande bearbetning, bergmekanik, gruvprocesser och produktionsteknik. Sandvik medverkar även till att universitetens utbildningar anpassas till näringslivets nuvarande och framtida behov samt stödjer olika doktorandprojekt.
Utveckling av nya verktygsmaterial och produkter samt bättre produktionsmetoder och produktionsutrustning. Verktygens prestanda och kvalitet förbättras samtidigt som både kundens och affärsområdets produktion effektiviseras. Nya metoder utvecklas för tillverkning av hårdmetall, keramiska material, kubisk bornitrid och syntetisk diamant. Metoder för precisionspressning och ytbeläggning inom produktionen av vändskär har hög prioritet.
Drivkrafter Att öka kundernas produktivitet genom avancerad teknik, låg miljöpåverkan och god totalekonomi.
FoU-arbetet bedrivs på flera platser i världen. De största enheterna finns i Sverige, Tyskland, USA och England. Produktområdena bedriver sin produktoch applikationsutveckling i nära samarbete med kunderna.
Här följer ett urval av FoU-framsteg inom Sandvik Tooling under 2010:
Innovativ lösning ersätter snabbstålsverktyg Efterfrågan på vindkraftverk ökar i takt med att allt fler satsar på förnyelsebara energikällor. Sandvik Coromant inom affärsområdet Sandvik Tooling har utvecklat en ny snäckfräs bestyckad med hårdmetallskär, ett koncept som öppnar för ett teknikskifte inom en rad olika industriella tillämpningar, bland annat vid tillverkning av växellådor för vindkraftverk. Det nya konceptet ökade produktiviteten i genomsnitt med 40 % och minskade tillverkningskostnaden med upp till 20 %.
Sandvik Hard Materials, inom Sandvik Tooling, har inlett ett samarbete med brittiska National Physical Laboratory och Rexam, en av världens ledande tillverkare av dryckesburkar i metall. Sandvik Hard Materials levererar redan idag de stämplar som används vid tillverkningen av burkarna och samarbetsprojektet, som delfinansieras av brittiska regeringen, ska ge en ny sorts stämplar för att tillverka de cirka 60 miljarder burkar som Rexam producerar årligen.
Walter inom affärsområdet Sandvik Tooling har under 2010 utvecklat en helt ny skiktteknologi för sina hårdmetallskär i serien TigerTec Silver. Det är ett helt nytt aluminiumoxidskikt som ger skäret bättre prestanda. De nya skären kommer att lanseras under 2011.
Flygindustrin är en av de mest tekniskt krävande industrierna, med svårbearbetade material och extremt höga krav på säkerhet och precision. Många av Sandvik Toolings produktområden har tillverkare inom flygindustrin som kunder och ser därför till att utveckla och vidareutveckla produkter för dessa. Bland annat har Safety patenterat och under 2010 lanserat fräsar med ett unikt fastspänningssystem, SideLok, som underlättar vid bearbetning av svårbearbetade material som till exempel titan och Inconel. Under 2010 har Diamond Innovations även lanserat olika superhårda slipmaterial som används inom flyg- och energisektorerna.
• Inriktning
Utveckling av innovativa lösningar för automatiserad gruvdrift och mekanisk brytning, med fokus på energi- och kostnadseffektivitet. Forskningen utgår från kunskap om hur energi skapas och förbrukas vid sprickutbredning i mineraler eller gråberg, vilket skapar basen för produktutvecklingen. Forskning och kunskap förbättrar tillförlitligheten i kundapplikationerna. Utvecklingen bygger på teknikplattformar som stödjer flera produktkoncept för att kunna leverera konkurrenskraftiga lösningar.
Kostnadsbesparingar, minskad energianvändning, ökad säkerhet, minskad miljöpåverkan och hälsofrågor. Tillgängligheten på utrustning utvecklas ständigt för att tillgodose kundernas höga krav på driftsäkerhet i anläggningar med kontinuerlig drift.
De största utvecklingsenheterna finns i Finland, Sverige, Österrike och USA. Under 2010 invigdes ett produktutvecklingscenter i Shanghai, Kina, för att stärka Sandviks etablering på den globalt snabbast växande marknaden.
Här är ett urval av aktuella FoU-framsteg inom Sandvik Mining and Construction:
Sandvik driver sedan ett par år tillbaka ett stort projekt kring energieffektivitet och koldioxidutsläpp för hållbar gruvdrift och bergbrytning. Vid borrning används till exempel bara 30–40 % av den totala energiåtgången för faktisk bergbrytning. För att få borrprocessen mer effektiv har Sandvik utvecklat ett unikt styrsystem för kompressorer på borriggar. Det patenterade styrsystemet reducerar inte bara bränsleåtgången med upp till 50 % utan minskar även borriggens koldioxidutsläpp, drifttimmar och motorbelastning.
Världens storstäder växer, infrastrukturen behöver byggas ut. Tunnelbyggen för med sig stora utmaningar för att undvika sättningar i byggnader, som är en risk vid konventionell sprängning. Sandvik har med sin spetskompetens inom borrning och fräsning av berg utvecklat en ny generation av fräsmaskiner, så kallade "tunneling roadheader", som fräser sig in i berget. Ökad produktivitet erhålls genom ett utbud av lätt utbytbara produktmoduler som möjliggör maskinens anpassning för en rad olika användningsområden. En aktiv stabilisering minimerar vibrationerna vid drift och ett integrerat dammextraktionssystem förbättrar hälso- och säkerhetsförhållandet för operatören.
Processen för att bryta och forsla bort malm från bergstäkten samt krossa det inför slutlig bortförsel är arbetsintensiv och kostsam. Transporten är idag den största kostnaden. Sandvik erbjuder ett flexibelt och energieffektivt transportoch krossystem. I det ingår bland annat flera mobila transportband och krossar som innebär mindre trafik med gruvtruckar. Det får direkt påverkan på ökad gruvsäkerhet samt lägre förbrukning av el och bränsle, med reducerat koldioxidutsläpp och minskad miljöpåverkan som följd.
Affärsområdet är ledande när det gäller utveckling av avancerade metalliska och keramiska material för de mest krävande industrierna och användningsområdena. Pulver- och ytteknologi är exempel på teknikområden där affärsområdet gjort särskilt stora satsningar under de senaste åren. Även positionen inom energi och medicinteknik har stärkts på senare tid, genom att kontinuerligt lansera nya material och produkter som bland annat möjliggör teknikskiften inom dessa områden.
Öka kundernas produktivitet, minska energiåtgången, reducera miljöbelastningen och skapa en säker arbetsmiljö.
• Platser
I Sandviken finns ett av Europas största FoU-centrum för avancerade metalliska material och speciallegeringar. I Hallstahammar har affärsområdet en FoUenhet för keramiska och metalliska motståndsmaterial. I Pune, Indien, finns ett forsknings- och modelleringscentrum för avancerade material där bland annat simuleringar av olika processer genomförs.
Här följer några aktuella FoU-projekt inom Sandvik Materials Technology:
Under 2010 inleddes ett strategiskt samarbete med Carpenter Technology för att ytterligare stärka positionen inom pulverteknologi och avancerade material, bland annat inom den snabbväxande energisektorn. Samarbetet gör Sandvik och Carpenter Technology till en ledande aktör inom pulverteknologiområdet.
Sandvik har länge varit en ledande leverantör av mycket avancerade material till oljeindustrin, där extremt höga krav ställs på materialens prestanda. Sandvik har i nära samarbete med nyckelkunder kontinuerligt utvecklat nya material som klarar utvinning på allt större havsdjup. Utvecklingsprojekt pågår för att fortsätta materialevolutionen.
I nästa generations kärnkraft tas reaktordesignen till en helt ny nivå. Målet är att kärnkraftverken ska bli säkrare, effektivare och generera mindre avfall. Utvecklingen ställer krav på allt extremare material. Med spetskunskap inom materialteknik och en mycket stark position som materialleverantör till kärnkraftsindustrin har Sandvik vad som krävs för att utveckla material och lösningar för de mest kritiska tillämpningarna.
Material- och produktutveckling som stödjer klimatneutral energiutvinning Med spetskompetens inom materialteknik kan Sandvik spela en avgörande roll i teknikutvecklingen för förnybar energi. En rad konfidentiella utvecklingsprojekt pågår inom området. Vid utvecklingscentrumet i Kalifornien, USA, slutfördes till exempel under 2010 utvecklingen av nästa generations ugnssystem som används vid tillverkning av solceller. Det nya systemet lanserades under året och ökar kundernas produktivitet med 25 %.
Under året inleddes en rad samarbeten med ledande medicinteknikföretag med målsättningen att utveckla framtidens implantatmaterial, främst när det gäller knä- och höftleder, där kraven på livslängd och biokompabilitet är mycket höga.
Att varje medarbetare inom Sandvik når sin fulla potential kommer att ha betydelse för koncernerns resultat och förmåga att konkurrera på världsmarknaden. Att Sandvik som arbetsplats kan attrahera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens är avgörande för företagets möjligheter att nå sina mål.
För att säkerställa rätt kompetenstillgång för varje del av Sandviks organisation är det centralt med en väl fungerande rekryteringsprocess. Koncernen som arbetsgivare ska attrahera och anställa personal vilka uppfyller de höga krav som ställs på medarbetare inom företaget. Förutom formell kompetens är det av vikt för koncernen som arbetsgivare att fokusera på mångfaldsperspektivet efter de förutsättningar som råder inom de olika marknaderna där vi är verksamma. Förutom externa rekryteringar är det av stor vikt att det finns en rörlighet bland företagets medarbetare såväl utifrån behovet av kompetenstillgång samt att tillse att det finns tillgång till utvecklingsvägar för företagets medarbetare. För att säkerställa effektiva och kvalitetssäkrade rekryteringar har Sandvik koncerngemensamma rekryteringsprocesser och verktyg. För att stimulera rörlighet har företaget valt att synliggöra den interna arbetsmarknaden på en koncerngemensam IT-portal. Sandvik kan bara utvecklas med och genom sina medarbetare. Alla medarbetare inom företaget har rätt till en individuell utvecklingsplan. I utvecklingsplanen ska det tydligt framgå vilka insatser som förväntas genomföras för att den anställde ska utvecklas maximalt i nuvarande och framtida roller. Denna plan tas fram gemensamt mellan chef och medarbetare och är en del av de målsamtal där även prestationsmål och kompetensutvecklingsplaner fastställs.
För Sandvik är det av största betydelse att rätt kompetens finns tillgänglig för varje position. Ett antal positioner har identifierats som nyckelpositioner och här föregår ett koncerngemensamt arbete för att säkerställa tillgängligheten av möjliga ersättare. Denna ersättarplanering koordineras på koncernnivå och revideras kontinuerligt. För de individer som identifieras som ingående i ersättarplaneringen för nyckelpositioner finns det särskilda utvecklingsplaner som följs upp och revideras löpande, denna ersättarplanering utgör en viktig komponent i koncernens kompetensförsörjningsarbete.
Att vara ledare inom Sandvik innebär många möjligheter och utmaningar. För att säkerställa att varje ledare ges möjlighet att utvecklas i sin roll och därmed bidra till organisationens utveckling har företaget utvecklat ett antal gemensamma utbildningsinsatser. Sandvik Global Leadership (SGL) är ett koncerngemensamt utbildningsprogram för nya ledare och chefer med fokus på chefens roll och företagets syn på ledarskap. Därutöver finns
ett antal koncerngemensamma ledarskapsprogram samt bransch- och affärsområdesspecifika utbildningssatsningar.
Att kunna bryta ner företagets övergripande mål till konkreta mål på gruppoch individnivå är av avgörande betydelse för att behålla och utveckla Sandviks konkurrensförmåga. Målstyrning sker på alla nivåer av företaget och att tillse att varje medarbetare har för verksamheten och individen relevanta mål är en huvuduppgift för samtliga koncernens chefer. För att stödja chefen i detta arbete finns en global målstyrningsprocess med tillhörande stödverktyg.
Sandviks målstyrning avspeglar sig även i strategin för löner och ersättningar, vilken ska stötta företagets affärsmål samt bidra till att Sandvik förblir ett attraktivt företag att arbeta och utvecklas i. Sandviks ersättningsmodell består av fast lön, prestationsbaserad årlig variabel lön, långsiktig prestationsbaserad lön till högre chefer och specialister, pensioner och förmåner. Enligt koncernens ersättningspolicy baseras den fasta lönen på fyra hörnstenar; befattningens komplexitet
Antal medarbetare
Antal medarbetare per affärsområde
Antal medarbetare per land
och svårighetsgrad, individuell prestation, löneläge i relevant marknad samt professionell stimulans. Delar av Sandviks medarbetare är berättigade till prestationsbaserad variabel lön där dess ersättning alltid baseras på i förväg uppsatta mål. För ersättningar till ledande befattningshavare, se nedan samt not 3.5.
Sandvik arbetar kontinuerligt med att anpassa produktionskapacitet och kostnadsnivåer till rådande marknadsförhållanden. Förutom sedvanliga rationaliseringsåtgärder söker företaget i största möjliga mån åtgärder som skapar en flexibilitet i organisationen. Exempel på sådana lösningar i samband med konjunkturnedgångar kan vara medarbetaravtal för arbetstidsförkortning och permitteringar.
Antalet medarbetare vid slutet av året var 47 064 (44 355), en ökning för jämförbara verksamheter med 2 709 personer under året. Antalet medarbetare i Sverige uppgick den 31 december 2010 till 11 050 personer (10 285). Uppgifter om personalkostnader samt medelantalet anställda återfinns i not 3.
Sandviks anställningsförhållanden bygger på FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och ILOs förklaring om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.
Exempel på aktiviteter som under året genomförts för att uppnå koncernövergripande mål är uppmaning till chefer att vid rekrytering uppmärksamma Sandviks mål att förbättra balansen mellan män och kvinnor. Relevanta nyckeltal som följs upp kvartalsvis är personalomsättning samt antal kvinnor och män i olika positioner. Utvecklingen av balansen mellan män och kvinnor är fortsatt svag.
De riktlinjer för ersättning till styrelse och ledande befattningshavare som antogs av årsstämman 4 maj 2010 framgår av not 3.5. Efterlevnaden gentemot riktlinjerna har granskats av företagets revisorer.
Styrelsen föreslår årsstämman den 3 maj 2011 att besluta om reviderade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i enlighet med vad som beskrivs i not 3.5. Styrelsens förslag är
utformade för att säkerställa att Sandvikkoncernen ur ett globalt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare till Sandviks koncernledning. Koncernledningens ersättning omfattar fast lön, årlig variabel lön, långsiktig variabel lön och pension. Delarna avses skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens resultatutveckling. Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån individens ansvar och prestationer, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Styrelsen ska äga rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Kretsen av befattningshavare som omfattas av förslaget är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen. För ytterligare detaljer, både vad avser nu antagna riktlinjer samt styrelsens förslag till reviderade riktlinjer se not 3.5.
| Fördelning kvinnor/män | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Antal anställda 31/12 | 47 064 | 44 355 |
| Medelantal anställda | ||
| Kvinnor | 8 189 | 8 574 |
| Män | 37 520 | 38 617 |
| Totalt | 45 709 | 47 191 |
med inriktning på kontinuerlig förbättring inom områdena miljö, hälsa och säkerhet, mänskliga rättigheter och affärsetik.
Utgångspunkten för Sandviks förbättringsarbete inom dessa områden är koncernens uppförandekod (Code of Conduct).
Vid sidan av de finansiella resultaten av Sandviks verksamhet, redovisas miljömässiga och sociala mål och resultat i Sandviks hållbarhetsredovisning som återfinns på sidorna 96-107.
Exempel på aktiviteter som under året genomförts i arbetet med att uppfylla Sandviks miljömål är åtta nya certifieringar mot ISO 14001 för bolag som nyligen förvärvats, fortsatt införande av energisparprogram, avveckling av klorerade lösningsmedel och minskning av vattenförbrukning genom bland annat recirkulation. Relevanta nyckeltal som följs upp kvartalsvis är elanvändning, förbrukning av fossila bränslen, koldioxidutsläpp, vattenförbrukning samt mängd avfall och processavloppsvatten. De ökade produktionsvolymerna under 2010 hade en negativ påverkan på dessa nyckeltal.
Tillståndspliktiga verksamheter
Sandvik följer tillämpliga lagar och förordningar på miljöområdet i de länder där Sandvik har verksamhet och utöver detta tillämpas ännu striktare krav när det är ekologiskt berättigat, tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Sandviks svenska enheter bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt den svenska miljölagstiftningen vid anläggningarna i Sandviken, Gimo, Stockholm, Halmstad, Hallstahammar, Surahammar, Svedala och Köping. Tillstånden vid dessa anläggningar avser till exempel tillverkning av valsbara ämnen, stång-, rör-, band-, tråd- och bergborrprodukter, valsbara götämnen, keramer, metallpulver, hårdmetallprodukter, gjutgods och diverse utrustning och verktyg. Alla tillståndspliktiga enheter har de tillstånd som behövs för att driva verksamheten. Den huvudsakliga miljöpåverkan från dessa anläggningar är utsläpp till luft och vatten, energianvändning,
avfallsproduktion, äldre förorenade markområden samt buller. Sandviks beroende av att tillstånd finns på dessa anläggningar är stort.
Under 2010 har miljödomstolen meddelat slutlig dom i Sandviks tillståndsärende i Sandviken (efter ansökan 2002). Länsstyrelsen har dock överklagat den del av domen som rör utsläpp av kvicksilver. Ärendet ligger nu hos miljööverdomstolen för avgörande.
Inga överskridanden av tillåtna tillverkningsvolymer eller gränsvärden inom ramen för tillståndsvillkor har inträffat under året. Ett antal riktvärden har överskridits för buller och utsläpp till luft och vatten vid några enheter. Åtgärder vidtas för att innehålla dessa riktvärden, ofta i samråd med respektive tillsynsmyndighet. I ett fall, vid anläggningen i Hallstahammar, har riktvärdesöverskridanden som avser utsläpp till vatten medfört föreläggande med krav på åtgärder. Tillsynsmyndigheten har i detta fall även överlämnat ärendet till åklagarmyndigheten för prövning. Sandvik fick under 2010 en uppmaning att för anläggningen i Köping göra mark- och luftprover på grund av en gammal förorening inom industriområdet.
För de tillståndspliktiga enheterna lämnas varje år offentliga rapporter till tillsynsmyndigheterna med bland annat redogörelse för tillståndsbeslut och hur villkoren uppfyllts, årsvärden på utsläpp samt åtgärder som vidtagits för att minska miljöpåverkan eller förbrukningen av resurser.
Vid 25 enheter inom hela Sandvikkoncernen förekommer kända eller förmodade markföroreningar. Av dessa har elva enheter legala krav på sanering av marken till en uppskattad total kostnad av cirka 70 MSEK. Frivilliga saneringsåtgärder har beslutats vid fyra anläggningar.
Vid avyttring samt förvärv av nya företag med produktion görs alltid en omfattande miljöundersökning för att upptäcka eventuella miljöskulder kopplade till den aktuella verksamheten.
Koncernens anläggningar i Sandviken och Hallstahammar omfattas av handelssystemet för utsläppsrätter avseende koldioxid inom EU. För 2010 tilldelades koncernen utsläppsrätter motsvarande 109 727 ton koldioxid. För perioden deklarerades utsläpp uppgående till 135 807 ton koldioxid. Det högre utsläppet beror huvudsakligen på att olja använts i stället för el under den senare delen av året i värmekraftverket i Sandviken. Underskottet täcks delvis av ett överskott på utsläppsrätter från 2009. Resten av underskottet överförs till 2011.
Den europeiska kemikalielagstiftningen REACH och liknande lagstiftning i andra världsdelar kommer att innebära kostnader för tillståndsprövning och registrering. Uppfyllande av kraven är också en styrka för Sandviks affärer.
I övrigt känner inte Sandvik till några förändringar i miljörelaterade lag- eller omvärldskrav som kan få väsentliga operativa eller finansiella konsekvenser för verksamheten.
Exempel på aktiviteter som under året genomförts för att uppnå koncernövergripande mål för hälsa och säkerhet samt anställdas villkor och utveckling är elva certifieringar av arbetsmiljöledningssystem enligt OHSAS 18001 för bolag som nyligen förvärvats, utbildning, riskbedömningar på arbetsplatsen, ökat fokus på tillbudsrapportering och effektivisering av skyddskommittéer. Relevanta nyckeltal som följs upp kvartalsvis är antal dödsfall, antal olycksfall med frånvaro, antal tillbud och frånvaro på grund av olyckor.
Sandviks policyer när det gäller mänskliga rättigheter och affärsetik sammanfattas i uppförandekoden. Inga incidenter när det gäller brott mot mänskliga rättigheter inom den egna verksamheten har inrapporterats under 2010. Ett 40-tal fall av trakasserier, bedrägerier och korruption har konstaterats. I samtliga dessa fall har korrigerande åtgärder vidtagits där så varit påkallat, till exempel har avskedanden gjorts.
Riskhanteringen syftar till att minimera risker inom företaget men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt. Osäkerheten på finansmarknaden och den ojämna återhämtningen på den globala produktmarknaden har inneburit att Sandviks arbete med att begränsa och kontrollera risktagandet varit särskilt viktigt under 2009 och 2010. Sandvik har en god riskspridning med en verksamhet i mer än 130 länder, inom cirka 20 produktområden och i en rad olika branscher.
Under 2010 återhämtade sig de flesta av Sandviks marknader från den kraftiga nedgång i efterfrågan som präglade 2009. Riskhanteringen har varit fortsatt fokuserad på koncernens affärsrisker i syfte att på ett effektivt sätt vidmakthålla kapacitet och personal i uppgångsfasen.
Sandvik-koncernen arbetar med ett heltäckande program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM). Programmet omfattar alla delar av verksamheten, såväl affärsområden som koncernfunktioner. Genom att ERM utgör en integrerad del i styrningen av Sandviks verksamhet, hjälper ERM företaget att agera även på dramatiska förändringar i omvärld och marknadsförutsättningar.
Huvudkomponenterna i riskarbetet är identifiering, värdering, hantering, rapportering, uppföljning och kontroll. För varje risk etableras en åtgärdsplan i syfte att antingen acceptera, reducera, eliminera eller öka risken. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer.
Fullständig rapportering i form av en konsoliderad ERM-rapport sker två gånger per år till koncernledningen och en gång per år till styrelsen.
* Rapportering sker två gånger per år, varav en gång till Sandviks styrelse.
Befattningshavare med ett operativt ansvar ska säkerställa att de risker som är förknippade med verksamheten identifieras, värderas och hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Här ingår riskområden som marknad och länder, forskning och utveckling, produkt, produktion, hälsa och säkerhet samt miljö. Regelbundet sammanställs respektive enhets risker i en rapport i vilken också framgår de åtgärder som vidtas för att hantera riskerna. Varje risk värderas och tilldelas en åtgärdsplan. På koncernnivå konsolideras denna information.
Sandvik verkar globalt inom många olika områden och bedriver sin verksamhet inom ramen för de regelverk som gäller för olika länder, marknader och sakområden. Koncernen ska följa lagar avseende miljö, arbetsförhållanden, drivande av bolag, beskattning, anställningsförhållanden, marknadsföringsregler med mera. Koncernen har internt etablerade regelverk och instruktioner som stöd för ledning och medarbetare i företaget.
Verksamhetsdrivande bolag inom Sandvikkoncernen rapporterar sin finansiella utveckling och ekonomiska ställning löpande, i enlighet med interna rapporteringsregler och de internationella redovisningsregler som Sandvik följer (IFRS). Koncernens controllerfunktion validerar och analyserar den ekonomiska informationen som ett led i kvalitetssäkringen av den finansiella rapporteringen. Se även Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 34–41.
Genom de återkommande uppdateringar som genomförs i ERM-arbetet identifieras specifika förändringar i verksamheten eller i faktorer som påverkar verksamheten. Dessa kan avse förvärv av ett nytt bolag, en stor investering, ny lagstiftning, plötsligt ändrade marknadsförhållanden, teknisk innovation etc vars konsekvenser måste bedömas var för sig.
Sandvik är från tid till annan part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till sin verksamhet, inklusive ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Enligt Sandviks uppfattning kommer dock inga av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka Sandvik-koncernen.
Sandviks amerikanska dotterbolag, Sandvik, Inc., har varit föremål för stämningar i USA, i vilka kärandena har hävdat att exponering för svetsrök har orsakat neurologiska skador. Sandvik, Inc. säljer svetselektroder, men bolagets marknadsandel i USA uppgår till mindre än 1 %. Alla målen mot Sandvik involverar också andra svaranden som har sålt svetselektroder i USA. För att käranden skall kunna vinna ett mål mot Sandvik måste käranden bevisa att han använt Sandviks svetselektroder och att han har neurologiska skador som orsakats av sådan användning. Många av målen mot Sandvik har avvisats för att kärandena inte kunnat bevisa att de använt Sandviks svetselektroder. Sandvik är vidare av uppfattningen att det inte finns tillförlitliga vetenskapliga bevis som stöder de skadeståndsanspråk som framställts i dessa mål. Till dags dato har Sandvik inte förlorat eller förlikt något av dessa mål och de enda kostnader som uppstått är kostnaderna för att bestrida kraven. En betydande andel av dessa kostnader har täckts av Sandviks försäkringar.
För att säkra avkastningen på de resurser Sandvik satsar på forskning och utveckling har koncernen en strategi för att aktivt skydda de tekniska innovationerna mot patentintrång och kopiering. Sandvik skyddar sina immateriella rättigheter genom juridiska processer om så krävs.
Skatteverket genomförde 2007 en taxeringsrevision av Sandvik AB respektive Sandvik Intellectual Property AB (IPbolaget) och granskade därvid den omorganisation av ägande och hantering av immateriella rättigheter som gjordes 2005.
Omorganisationen innebar att svenskägda patent och varumärken överfördes till IP-bolaget. Omorganisationen motiverades av behovet att renodla verksamheten med immateriella rättigheter i ett eget bolag vilket synliggör de stora värdena av immateriella rättigheter och ger operativa fördelar.
Skatteverket underkände IP-bolagets deklarationer för 2005 och 2006 med avseende på de skattemässiga avdragen för avskrivningar av överförda IP-rättigheter.
Skatteverket godkände Sandvik ABs deklaration för 2005. Därefter har Skatteverket genom Allmänna ombudet överklagat sitt eget beslut avseende effekterna av ovan nämnda omorganisation. Allmänna ombudet yrkar också på att Skatteverkets underkännande av avdrag för avskrivningar i IP-bolaget ska undanröjas för det fall att Allmänna ombudets överklagande beträffande Sandvik AB skulle bifallas. Om överklagandet godkänns skulle den då tillkommande skattekostnaden om cirka 5 050 MSEK inte påverka Sandviks resultat eftersom beloppet motsvarar skattevärdet av ökade skattemässiga avskrivningar i IP-bolaget. Genom sänkningen av den svenska bolagsskatten från 28,0 % till 26,3 % från och med 2009 påverkas dock skattevärdet av de skattemässiga avskrivningarna negativt med cirka 200 MSEK.
Om Sandviks uppfattning accepteras av domstolen skulle detta medföra en minskad skattekostnad om cirka 4 850 MSEK som intäktsförs i koncernen då domstolsbeslutet vunnit laga kraft.
IP-bolaget överklagade i januari respektive december 2008 Skatteverkets taxeringsbeslut avseende 2005 och 2006 respektive 2007. För efterföljande taxeringsår har såväl Skatteverket som Sandvik behandlat deklarationer och överklaganden på samma sätt som tidigare. I juni 2010 beslutade Förvaltningsrätten i Falun att bifalla Allmänna ombudets överklagande beträffande beskattning av Sandvik AB 2005. Sandvik har därefter överklagat beslutet och fått anstånd med skatteinbetalningen. I avvaktan på att rättsprocessen ska avslutas har Sandvik reserverat för skatteeffekten av gjorda avskrivningar i IP-bolaget och för upplupen ränta för den skatt som Allmänna ombudets överklagande beträffande Sandvik AB skulle medföra om det skulle bifallas.
Ett område där Sandvik från tid till annan för diskussioner med skattemyndigheterna rör så kallade transferprisfrågor, det vill säga de priser som tillämpas avseende produkter som distribueras från Sandviks produktionsanläggningar till försäljningsbolag i olika länder. Sandvik för en omfattande dokumentation som stöd för denna prissättning. Men i det fall skattemyndigheten har en annan uppfattning än Sandvik rörande prissättningen kan detta få konsekvenser för Sandviks resultatredovisning mellan olika länder.
Sandvik har sedvanliga försäkringsprogram avseende egendoms- och ansvarsrisker för koncernen.
Som ett naturligt led i koncernens olika verksamheter genomförs kontinuerligt skadebegränsande åtgärder, bland annat tillsammans med Sandviks externa försäkringsrådgivare.
I detta arbete fastställs standarder för önskvärda skyddsnivåer i syfte att begränsa sannolikheten för stora skador och för att garantera leveranssäkerhet till kund.
Med hållbarhetsrisker avses risker för icke önskvärda konsekvenser rörande miljö, hälsa och säkerhet, mänskliga rättigheter och affärsetik från den affärsmässiga verksamhet Sandvik bedriver. För att minimera dessa risker genomför Sandvik ett omfattande arbete på olika plan i företaget. Kontinuerligt genomförs så kallade Fair Play- och Code of Conductseminarier över hela koncernen. Dessa områden utgör också nyckelområden för Sandviks interna granskningsfunktion Group Assurance. Vidare utarbetar Sandvik sedan ett antal år en särskild hållbarhetsredovisning, vilket dels ställer krav på en systematisk genomlysning av företagets verksamhet utifrån ett hållbarhetsperspektiv, dels ger möjlighet att identifiera risker inom detta område. Se även Sandviks hållbarhetsredovisning på sidorna 96–107.
Sandvik är genom sin stora och internationella verksamhet exponerat för finansiella risker. Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens finanspolicy, som omfattar riktlinjer, mål och ramar för finansförvaltning samt hantering av finansiella risker inom koncernen.
Sandvik Financial Services är etablerad som den funktionella organisation där huvuddelen av koncernens finansiella risker hanteras. Funktionen har som främsta uppgift att bidra till värdeskapande genom att hantera de finansiella risker som företaget exponeras för i den normala affärsverksamheten och att optimera koncernens finansnetto.
Sandvik Financial Services ger service till koncernens bolag och har till uppgift att stödja dotterbolagen med lån, placeringsmöjligheter och valutaaffärer samt
att verka som rådgivare i finansiella frågor. Funktionen bedriver en internbanksverksamhet med placering vid huvudkontoret i Sverige och i Singapore. Internbanken driver även företagets nettingsystem och svarar för koncernens kassahantering.
Sandvik Financial Services bedriver också verksamhet för betalningsrådgivning och kundfinansiering samt utfärdar koncernens globala kreditpolicy. Verksamheten sker främst via huvudkontoret i Sverige samt via finansbolag i USA och Chile.
Slutligen hanterar även Sandvik Financial Services de finansiella risker som är förknippade med företagets förmånsbestämda pensionsplaner.
Som motpart till Sandvik i finansiella transaktioner accepteras endast banker med en solid ställning och med en god kreditvärdering.
Redogörelserna i faktalänkarna till höger följer de redovisningskrav som uppställs enligt IFRS (IFRS 7 och IAS 39).
| Risk | Exponering | Kommentar |
|---|---|---|
| Valutarisk Med valutarisk avses valutakursernas föränd ring som påverkar årets resultat, övrigt total resultat och företagets konkurrenssituation på olika sätt: • Årets resultat påverkas när försäljning och inköp är i olika valutor (transaktions exponering). • Årets resultat påverkas när tillgångar och skulder är i olika valutor (omräknings exponering). • Årets resultat påverkas när dotterbolagens resultat i olika valutor räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering). • Övrigt totalresultat påverkas när dotterbola gens nettotillgångar i olika valutor räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering). Sandvik hanterar de uppkomna valuta riskerna enligt beskrivningen i efterföljande avsnitt. Sättet varpå valutarisken hanteras |
||
| har inte ändrats jämfört med föregående år. |
Sandviks transaktionsexponering, det vill säga koncernens nettoflöde av valutor efter full kvittning av motvärdet i de exporterande bolagens lokala valutor, uppgick 2010 till 10 965 MSEK (9 386). De viktigaste valutorna visas i diagrammet nedan.
Sandvik erbjuder kunderna regelmässigt betalningsmöjligheter i sin egen valuta via den globala försäljningsorganisationen. Detta innebär att koncernen kontinuerligt tar valutarisker både i kundfordringar i utländsk valuta och i den kommande försäljningen till utländska kunder. Eftersom en stor del av produktionen är koncentrerad till ett fåtal länder men försäljning sker till ett flertal länder får Sandvik ett stort nettoinflöde av utländsk valuta. För att minska exponeringen i utländsk valuta nyttjar man inkommande valuta till betalningar i samma valuta.
Viss del av det förväntade nettoflödet av försäljning och inköp säkras med hjälp av finansiella instrument enligt de riktlinjer som är fastlagda i koncernens finanspolicy. Vidare valutasäkras större projektorder vid ordertillfället för att säkerställa bruttomarginalen. CFO fastställer hur mycket av koncernens transaktionsexponering som ska säkras. Totalt säkrat belopp uppgick vid årets slut till 6 458 (6 426) MSEK. Den genomsnittliga löptiden på den säkrade volymen av utländsk valuta var cirka 2 år (3). Orealiserade vinster av utestående valutakontrakt för säkring av framtida nettoflöden var vid årsskiftet 489 MSEK (–20). Av dessa avser 34 MSEK kontrakt som förfaller under 2011 och 455 MSEK kontrakt som förfaller under 2012 eller senare. Totalt nominellt belopp för derivatinstrument avseende köpta och sålda valutor uppgick till 38 857 MSEK (49 568). Dessa derivat ingår i koncernens hantering av valutarisker för transaktionsflöden och finansiering. Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas för den väsentligaste delen av säkringstransaktionerna. För en mer detaljerad uppdelning av kassaflödeseffekterna per kvartal av de transaktioner som bokats till säkringsreserven, se not 30.
Sandviks dotterbolag ska normalt inte ha någon större omräkningsrisk i sina egna balansräkningar eftersom målet är att ett dotterbolags fordringar och skulder i utländsk valuta ska vara balanserade (valutasäkrade).
Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska kronor baserat på genomsnittskursen för den period då resultatet uppstått, vilket innebär att koncernens resultat är exponerat för omräkningsrisk.
Nettotillgångarna, det vill säga vanligtvis dotterbolagens egna kapital, räknas om till svenska kronor med bokslutsdagens kurs. Den 31 december var koncernens nettotillgångar i dotterbolag i utländsk valuta 34 485 MSEK (32 063).
För att undvika omräkningsrisk i dotterbolagens balansräkningar finansieras de i lokal valuta via internbanken. Den externa upplåningen sker ofta i en särskild valuta. Den valutarisk som uppkommer hos internbanken till följd av detta hanteras med hjälp av olika derivat, vilket gör att omräkningsrisken minimeras.
Sandvik har valt att inte säkra framtida vinster i utländska dotterbolag. Inte heller nettotillgångarna valutasäkras, utan de differenser som uppstår på grund av att valutakurserna ändrats sedan föregående bokslut förs direkt till övrigt totalresultat.
För att få en total bild av hur valutakursförändringar påverkar koncernens rörelseresultat bör man ta hänsyn till såväl transaktionsexponeringen som dotterbolagens rörelseresultat i respektive valuta samt gjorda säkringar.
Koncernens övriga totalresultat har en valutakurskänslighet som är beroende av nettotillgångarnas storlek. Utöver nettotillgångar är det övriga totalresultatet även utsatt för valutakursrisk genom att vissa derivatkontrakt är föremål för säkringsredovisning, vilket innebär att förändringar i marknadsvärdet i dessa kontrakt förs direkt till övrigt totalresultat istället för till årets resultat.
Om kurserna i exponeringsvalutorna skulle förändras med fem procent i en för företaget ofördelaktig riktning, skulle det totala rörelseresultatet under en 12-månaders period förändras med cirka 1 miljard SEK, förutsatt att sammansättningen är densamma som vid årsskiftet.
Nettoeffekten på övrigt totalresultat skulle till följd av samma valutakursförändringar bli cirka 350 MSEK. Denna nettoeffekt består i huvudsak av omräkningsexponering i eget kapital.
Med ränterisk avses risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto negativt. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på tillgångarnas och skuldernas räntebindningstid. Sandvik mäter ränterisken som förändringen de kommande 12 månaderna givet 1 procentenhets ränteförändring. Ränterisken uppstår på två sätt:
Om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet över alla löptider per den första januari 2011 skulle, med beaktande av de lån som har ränteomsättning under det kommande året, räntenettot det året påverkas med –127 MSEK.
En räntekänslighetsanalys gjord på de ränteswapavtal som fanns vid årsskiftet, och för vilka säkringsredovisning tillämpas, visar att övrigt totalresultat skulle förändras med 98 MSEK till följd av en parallellförskjutning av räntekurvan med 1 procentenhet.
I de fall Sandvik har överskottslikviditet placeras den i bankinlåning eller i kortfristiga penningmarknadsinstrument med löptider som understiger 90 dagar, vilket innebär att ränterisken (värdeförändringsrisken) är låg.
Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom upplåningen. För att uppnå önskad räntebindningstid används ibland ränteswapavtal. Koncernens CFO har mandat att variera den genomsnittliga räntebindningstiden på koncernens skuldportfölj så länge den inte överstiger 36 månader. Som framgår av tabellen uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden på Sandviks upplåning till 29 månader (36) vid årsskiftet med hänsyn taget till ingångna derivat. Koncernens genomsnittliga räntesats, inklusive övriga lån och effekter av ränteswapavtal, var 4,1 % (3,8).
I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen. Förändrade marknadsräntor kan därför även få effekter på övrigt totalresultat då koncernen har ränteswapavtal för vilka man tillämpar så kallad kassaflödessäkring. Det innebär att förändringar av dessa swapavtals marknadsvärden förs direkt mot övrigt totalresultat istället för till årets resultat. Upplysningar om samtliga ingångna ränteswapavtal, samt information om deras löptider, lämnas i not 30.
Sandviks lånevillkor innehåller i dagsläget inga begränsande klausuler kopplade till nyckeltal, så kallade financial covenants. Endast i undantagsfall ställs säkerheter i samband med upptagande av lån. De fall där detta har gjorts framgår av not 30.
| Exklusive effekter av derivat | Inklusive effekter av derivat | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Effektiv ränta, % |
Räntebind ningstid, mån |
Effektiv ränta, % |
Räntebind ningstid, mån |
Redovisad skuld, MSEK |
|
| Obligationslån, svenskt MTN | 3,8 | 13 | 3,6 | 20 | 9 165 | |
| Obligationslån, europeiskt MTN | 6,9 | 34 | 6,3 | 23 | 5 295 | |
| Private placement | 5,7 | 85 | 3,7 | 85 | 5 948 | |
| Certifikat | — | — | — | — | — | |
| Övriga lån från banker | 3,4 | 6 | 3,4 | 6 | 6 795 | |
| Totalt | 4,7 | 31 | 4,1 | 29 | 27 203 |
Med likviditets- och refinansieringsrisk menas risken att finansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas, samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.
Förfalloprofil för upplåning och likvida tillgångar
| Valuta | Redovisad skuld, MSEK |
Program storlek, MSEK |
Genomsnittlig återstående kredittid (år) |
|
|---|---|---|---|---|
| Obligationslån, svenskt MTN | SEK | 9 165 | 15 000 | 4,8 |
| Obligationslån, europeiskt MTN | EUR | 5 295 | 27 005 | 3,2 |
| Private placement | USD | 5 948 | — | 8,9 |
| Certifikat | SEK | — | 16 751 | — |
| Övriga lån från banker | Diverse | 6 795 | — | 1,4 |
| Total upplåning | 27 203 | 58 756 | 4,5 |
Koncernens kommersiella och finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot Sandviks motparter. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser.
Kreditrisken som Sandvik är exponerad för kan delas in i tre kategorier:
| Totalt | 19 474 | 20 295 |
|---|---|---|
| Övriga fordringar | 764 | 550 |
| Orealiserade vinster på derivat |
1 189 | 652 |
| Likvida medel | 4 783 | 7 506 |
| Kundfordringar | 12 738 | 11 587 |
| MSEK | 2010 | 2009 |
Enligt finanspolicyn ska koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, vara långfristigt finansierat och den kortfristiga likviditetsreserven motsvara minst två veckors operativa kostnader. Vid årsskiftet var koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, 58,5 miljarder SEK och den långfristiga finansieringen, inklusive aktiekapital, pensionsskulder, långfristiga skatteskulder, långfristiga avsättningar och långfristiga garanterade kreditfaciliteter 73 miljarder SEK. Den kortfristiga likviditetsreserven uppgick till 12 miljarder SEK, att jämföra med två veckors beräknade operativa kostnader på 2,7 miljarder SEK.
Av Sandviks kreditfaciliteter på totalt 1,5 miljarder EUR förfaller 0,5 miljarder EUR 2012 och 1 miljard EUR förfaller 2013. De har ställts till företagets förfogande av en grupp banker som även har andra relationer till Sandvik. Kreditfaciliteterna, som utgör koncernens primära likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjade. Storleken på dem omprövas successivt för att anpassas till koncernens behov av likviditetsreserv.
Sandvik har en finansieringsstrategi som syftar till att få en välbalanserad förfalloprofil på skulderna för att därigenom minska refinansieringsrisken. De långfristiga lånens andel av total upplåning uppgick till 87 % vid årsskiftet 2010, jämfört med 79 % ett år tidigare.
Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's åsatt betyget BBB för Sandviks långa upplåning och A-2 för den korta upplåningen. För fortlöpande uppdatering av Sandviks kreditvärdering, se www.sandvik.se.
När det gäller den finansiella kreditrisken har Sandvik ingått avtal med de för företaget viktigaste bankerna om bland annat rätt till kvittning av fordringar och skulder uppkomna till följd av finansiella transaktioner, så kallat ISDA-avtal. Detta innebär att företagets motpartsexponering mot den finansiella sektorn begränsar sig till de orealiserade positiva resultat som har uppstått i derivatkontrakt. Värdet av dessa uppgick vid årsskiftet till 1 189 MSEK (652).
Från den fortlöpande försäljningen är Sandvikbolagen exponerade för kreditrisk i utestående kundfordringar. Användandet av betalningsvillkor och riskhantering är reglerade i Sandviks koncernkreditpolicy. Kreditrisken är utspridd över ett stort antal kunder inom samtliga affärsområden och speglar spridningen av försäljningen väl. Kreditsäkerheter används i viss utsträckning och betalningssäkringsinstrument förekommer framför allt vid exportaffärer, båda i samband med större belopp och efter bedömning av motpartens kreditvärdighet. Sandviks kundförluster uppgick till –108 MSEK (–135). De har under ett flertal år inte uppgått till mer än 0,1 % –0,2 % av försäljningen. Det totala bruttovärdet på utestående kundfordringar per den 31 december var 13 399 MSEK (12 300). Dessa var nedskrivna med totalt –661 MSEK (–713). Åldersanalyser av kundfordringar per den 31 december återfinns i not 20.
Sandvik bedriver kort- och långfristig kundfinansiering dels i egna finansbolag, dels i samarbete med finansinstitut och banker. Kundfinansiering är vanligast förekommande i samband med försäljning av produkter från Sandvik Mining and Construction och syftet är att stödja och utveckla försäljningen samt att öka konkurrenskraften på marknaden. Kundfinansverksamheten inom Sandvik är under utveckling, bland annat genom utökat samarbete med Exportkreditnämnden (EKN). Värdet på utestående krediter i finansbolagen var vid årsskiftet 523 MSEK (421), varav 20 MSEK var reserverat för osäkra fordringar.
Sandvik lämnar löpande återköpsgarantier, det vill säga sluter ett avtal med kunden om att återköpa en maskin till ett på förhand angivet värde. Utestående återköpsgarantier var vid årsskiftet 382 MSEK (368).
Utöver traditionell finansiering av utrustning som kunden köper förekommer även uthyrning av maskiner till kunder som endast har behov av en maskin för en kortare period. Värdet i balansräkningen för dessa maskiner uppgick vid årsskiftet till 562 MSEK (652).
Sandviks finansiella risker inom råvaror är i huvudsak koncentrerade till nickel, molybden och el. Prisrisken i dessa säkras till viss del genom tecknande av finansiella kontrakt. Nickelpriset varierade under året med ett ingående pris på 18 855 USD per ton, högsta noteringen i april på 27 600 USD per ton, för att sedan sluta på 24 960 USD per ton vid årsskiftet.
Årsförbrukningen av nickel uppgick till cirka 21 800 ton. I samband med erhållande av större order med fast pris på nickel och molybden inom Sandvik Materials Technology, säkras priset på dessa metaller genom tecknande av finansiella kontrakt. Syftet med att säkra externa order till fast pris och volym är att säkra marginalen i försäljningen och därmed undvika effekter på Sandvik Material Technologys resultat.
För att minimera metallprisrisken i de affärer som sker till rörligt metallpris tillämpas en särskild säkringsstrategi, så kallad Offset hedging. Denna form av säkring sker månadsvis och baseras på en uträknad nettoexponering av nickel i inköpta råvaror och nickel i försålda produkter. Lagervärderingen påverkas inte av Offset hedging.
Vid årsskiftet uppgick volymen av säkrad nickel till 3 413 (3 856) ton och marknadsvärdet på ingångna derivat var 146 MSEK (65).
För el sker en löpande säkring av priset genom derivat för de stora tillverkningsenheterna i Sverige. Total årsförbrukning av el för dessa enheter uppgår normalt till cirka 900 GWh. Vid årsskiftet uppgick säkringarna till cirka 19 månaders (19) förväntad förbrukning. Marknadsvärdet av ingångna elderivat under 2010 uppgick vid årsskiftet till 830 MSEK (625). Resultatet av dessa kontrakt var 173 MSEK (–12). En förändring av elpriset med 10 öre per kWh beräknas ändra Sandviks rörelseresultat och övrigt totalresultat med plus eller minus 90 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2010.
Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas för större delen av derivaten för säkring av råvaror och el. För att se när de säkringsredovisade affärerna får effekter på årets resultat, se not 30.
Sandvik har omfattande pensionsförpliktelser för sina anställda i de länder där Sandvik verkar. Pensionslösningarna varierar beroende på lagstiftning och lokala avtal. De mest omfattande åtagandena finns i Sverige, Finland, Tyskland, Storbritannien och USA.
Den genomsnittliga löptiden för koncernens räntebärande tillgångar i pensionsportföljen är 4,8 år och för pensionsåtaganden 17,7 år. Eftersom durationen i tillgångar och skulder avviker från varandra skulle en ränteförändring med en procentenhet ge en nettopåverkan på ungefär 1 300 MSEK. En nedgång på 20 % i aktiemarknaden skulle ge en minskning av tillgångarna med cirka 1 000 MSEK. Om livslängdsantagandena ändras med ett år förändras pensionsskulden med cirka 4 % vilket motsvarar 550 MSEK. Risken mätt som Value at Risk (VaR) är cirka 1 500 MSEK.
Finansieringsgrad
Skulder Tillgångar
Utveckling av pensionsskuld och förvaltade tillgångar
För att tillförsäkra en effektiv administration av de stora pensionsplanerna och en effektiv förvaltning av avsatta pensionsmedel har Sandvik inrättat ett särskilt organ för detta ändamål, Sandvik Pensions Supervisory Board. Därtill finns lokala pensionsstyrelser utsedda i respektive land som ansvarar för efterlevnad av lagstiftning och lokala avtal.
De förmånsbestämda pensionsplanerna finns beskrivna i not 23.
Under 2010 uppgick förvaltat kapital till 12 447 MSEK och motsvarande pensionsåtaganden uppgick till 13 486 MSEK, vilket motsvarar en finansieringsgrad på 92 % (89). Avkastningen för Sandviks totala pensionsportfölj blev 8,7 %.
Sandvik AB har sitt säte i Sandviken och är moderbolag i Sandvik-koncernen. Sandvik AB har dotterbolag i cirka 60 länder. Verksamheten är global med försäljning i mer än 130 länder och antalet medarbetare uppgår till cirka 47 000. Sandvik AB är ett publikt bolag, noterat på NASDAQ OMX Stockholm ("Börsen") och har cirka 112 000 aktieägare.
Bolagsstyrningen inom Sandvik baseras på tillämplig lagstiftning, Börsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") och interna riktlinjer och regler. Koden finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se.
Syftet med bolagsstyrningen är att skapa en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och verkställande ledning. Bolagsstyrningen omfattar koncernens styr- och ledningssystem. Ett viktigt led i bolagsstyrningen är också kopplingen till Sandviks riskhantering enligt ERM-modellen och till beslutade ersättningsformer till ledande befattningshavare.
Sandviks aktiekapital uppgår till 1 423 544 610 kronor och antalet aktier till 1 186 287 175. Varje aktie har en röst vid omröstning på bolagsstämma. Enligt ägarregistret hade Sandvik per den 31 december 2010 cirka 112 000 aktieägare. Industrivärden AB är största ägare med cirka 11,7 % av aktiekapitalet. Av det totala aktiekapitalet vid årets slut ägdes cirka 31 % av utländska investerare, enligt SIX Ägarservice.
Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sin rösträtt. På årsstämman fattas beslut avseende årsredovisningen, utdelning, val av styrelse och revisorer, ersättning till styrelseledamöter och revisorer samt andra frågor i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen.
Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. Bolagsordningen innehåller inga särskilda bestämmelser om
Som ett led i styrningen av Sandvik-koncernen har etablerats gemensamma samverkans- och beredningsorgan med representanter från samtliga affärsområden och koncernen. Exempel på sådana är Finance Management Team, IT Management Team, R&D Council, Cross Communication Team etc.
tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. Bolagsstämman har inte lämnat några alltjämnt gällande bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.
Alla aktieägare som är upptagna i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för sina aktier. Aktieägare kan även företrädas av ombud vid stämman. Kallelse till bolagsstämma skall ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och i Svenska Dagbladet samt i en daglig tidning utkommande i Sandviken eller Gävle.
Ytterligare information om årsstämman samt fullständiga protokoll finns publicerat på bolagets webbplats, www.sandvik.se.
Vid årsstämman den 4 maj 2010 deltog aktieägare som representerade 47,2 % av aktiekapitalet och rösterna. Advokat Sven Unger valdes till ordförande för årsstämman. Stämman beslutade om utdelning av 1 krona per aktie för år 2009. Lars Pettersson, verkställande direktör och koncernchef, kommenterade i sitt anförande verksamhetsåret 2009 och utvecklingen under det första kvartalet 2010. Han redogjorde även för koncernens affärsmodell och framtida utveckling.
Till styrelseledamöter nyvaldes Lars Westerberg samt omvaldes Georg Ehrnrooth, Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Egil Myklebust, Anders Nyrén, Lars Pettersson och Simon Thompson. Anders Nyrén valdes till styrelsens ordförande. De fackliga organisationerna har utsett Tomas Kärnström och Jan Kjellgren till ordinarie styrelseledamöter och Alicia Espinosa och Bo Westin till suppleanter.
I enlighet med årsstämmans beslut 2009 har Sandvik haft en valberedning. De fyra till röstetalet största aktieägarna utsåg en ledamot vardera och dessa samt styrelsens ordförande utgjorde valberedning.
Valberedning inför årsstämman 2010 Valberedningen, som inför årsstämman 2010 bestod av Carl-Olof By, ordförande (Industrivärden), Håkan Sandberg (Handelsbankens Pensionsstiftelse och Pensionskassa), Staffan Grefbäck (Alecta), Marianne Nilsson (Swedbank Robur fonder) och Clas Åke Hedström (Sandviks dåvarande ordförande), hade sex sammanträden. Valberedningen hade genom Sandviks styrelseordförande erhållit information om styrelsens egen utvärdering samt om bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt. Valberedningen diskuterade de
huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter. Frågan om jämnare könsfördelning uppmärksammades. Valberedningen hade i sin utvärdering funnit att styrelsen är väl fungerande och att de olika styrelseledamöterna representerar ett brett spektrum av erfarenhet och kunskap varför valberedningens förslag innebar nyval av Lars Westerberg samt omval av övriga styrelseledamöter med undantag för Clas Åke Hedström som hade förklarat att han önskade avgå ur styrelsen efter sexton år, varav åtta år som ordförande.
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| AB Industrivärden | 11,7 | 11,4 | 11,5 | 11,5 | 11,0 |
| Swedbank Robur Fonder | 5,0 | 4,7 | 3,4 | 2,3 | 2,4 |
| Handelsbankens Pensionsstiftelse | 4,0 | 4,0 | 4,0 | 4,0 | 3,8 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 3,4 | 2,5 | 3,4 | 3,1 | 2,9 |
| Omnibus Account W FD OM80 | 3,0 | 2,5 | — | — | — |
| L E Lundbergföretagen AB | 2,0 | 1,2 | 1,2 | 1,1 | 0,8 |
| AMF Pensionsförsäkrings AB | 2,0 | 1,8 | 1,3 | 1,5 | 1,8 |
| SSB CL Omnibus AC OM03 (0 PCT) Pension Fund | 1,8 | 0,8 | — | — | — |
| Nordea Investment Funds | 1,8 | 1,4 | 0,6 | 0,9 | 1,4 |
| Handelsbanken fonder | 1,7 | 1,9 | 1,4 | 2,1 | 2,0 |
Inför årsstämman den 3 maj 2011 utgörs valberedningen av Carl-Olof By, ordförande (Industrivärden), Håkan Sandberg (Handelsbankens Pensionsstiftelse och Pensionskassa), Staffan Grefbäck (Alecta), Marianne Nilsson (Swedbank Robur fonder) och Anders Nyrén (Sandviks ordförande).
Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation.
Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören fastställs genom en skriftlig instruktion.
Styrelsens arbetsordning med instruktion för arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör och för ekonomisk rapportering uppdateras och fastställs årligen. Uppdateringen baseras bland annat på den utvärdering av det individuella och kollektiva styrelsearbetet som styrelsen utför.
Vid styrelsens sammanträden avhandlas, förutom rapporteringen och uppföljningen av den löpande affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, mål och strategi för affärsverksamheten, förvärv och väsentliga investeringar samt ärenden gällande kapitalstrukturen. Ledande befattningshavare redogör löpande för affärsplaner och strategiska frågeställningar. Ersättnings- och revisionsfrågor bereds inom respektive utskott.
| Namn | Funktion | Oberoende enligt Koden |
Aktieinnehav, antal 3) 2010-12-31 |
Invald | Revisions utskott |
Ersättnings utskott |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Georg Ehrnrooth | ledamot | Ja | 55 000 | 1997 | ledamot | |
| Alicia Espinosa | suppleant* | Ja | 6 731 | 2010 | ||
| Jan Kjellgren | ledamot* | 570 | 2008 | |||
| Tomas Kärnström | ledamot* | 2 865 | 2006 | |||
| Fredrik Lundberg | ledamot | 1) Nej |
5 940 0004) | 2006 | ||
| Hanne de Mora | ledamot | Ja | 0 | 2006 | ordförande | |
| Egil Myklebust | ledamot | Ja | 10 000 | 2003 | ledamot | |
| Anders Nyrén | ordförande | Nej 1) |
4 500 | 2002 | ledamot | ordförande |
| Lars Pettersson | ledamot | Nej 2) |
139 062 | 2002 | ||
| Simon Thompson | ledamot | Ja | 0 | 2008 | ledamot | |
| Lars Westerberg | ledamot | 12 000 | 2010 | |||
| Bo Westin | suppleant* | 0 | 1999 | |||
* Arbetstagarrepresentanter (både ledamöter och suppleanter deltar i styrelsemötena). Jan Kjellgren (ledamot) och Alicia Espinosa (suppleant) representerar Unionen/Ledarna/Sveriges Ingenjörer. Tomas Kärnström (ledamot) och Bo Westin (suppleant) representerar IF Metall.
1) Ej oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
2) Ej oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
3) Avser eget och närståendes aktieinnehav.
4) Aktieinnehav i Sandvik via L E Lundbergföretagen AB 23 500 000, via AB Industrivärden 138 443 752.
För att säkerställa att styrelsen uppfyller de krav som erfordras genomförs en systematisk och strukturerad process för att utvärdera styrelsens arbete och dess ledamöter. Utvärderingarna sker individuellt avseende styrelsens arbete och behov av erfarenhet och kompetens. Resultatet av utvärderingarna diskuteras gemensamt i styrelsen. Styrelsens ordförande redogör för resultatet vid möte med valberedningen.
Sandviks styrelse består av åtta ledamöter till den del den utses av årsstämman. De fackliga organisationerna har, i enlighet med svensk lag, rätt till styrelserepresentation och de har utsett två ledamöter och två suppleanter.
I enlighet med förslaget från valberedningen omvaldes vid årsstämman 2010 Georg Ehrnrooth, Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Egil Myklebust, Anders Nyrén, Lars Pettersson och Simon Thompson. Till ny styrelseledamot valdes Lars Westerberg. Anders Nyrén valdes till styrelsens ordförande.
Sandviks chefsjurist Bo Severin var styrelsens sekreterare och sekreterare i ersättnings- och revisionsutskotten samt i valberedningen.
Enligt Koden är Anders Nyrén och Fredrik Lundberg ej att anses som oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare och Lars Pettersson ej att anse som oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Övriga fem ledamöter valda av stämman var oberoende i förhållande till Sandvik och bolagets stora aktieägare. Styrelsen uppfyllde därmed kravet på att majoriteten av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt kravet att minst två av de styrelseledamöter som är oberoende av bolaget och bolagsledningen även ska vara oberoende av bolagets större aktieägare.
Under året har styrelsen sammanträtt sju gånger. Styrelsen har behandlat strategifrågor relaterade till affärsområdenas verksamhet. Samtliga tre affärsområdesledningar har presenterat mål och strategier. Styrelsen har besökt Sandvik Materials Technologys anläggningar i Sandviken. Styrelsen har behandlat frågor relaterade till personal som till exempel
ersättarplanering och ersättningsvillkor och frågor avseende investeringar, förvärv och avyttringar.
Styrelsen utser ny verkställande direktör I december 2010 utsåg styrelsen Olof Faxander till ny verkställande direktör och koncernchef i Sandvik från och med 1 februari 2011. Olof Faxander efterträder Lars Pettersson som varit verkställande direktör och koncernchef sedan 2002. Styrelsen har i samband med VD-bytet uttryckt sitt varma tack till Lars Pettersson för dennes insatser i Sandvik.
Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till var och en av de stämmovalda externa styrelseledamöterna till 450 000 SEK. Till ordföranden utgår 1 350 000 SEK. Till ordföranden i revisionsutskottet utgår 150 000 SEK och 125 000 SEK till övriga ledamöter i utskottet, sammanlagt 400 000 SEK. Till ordföranden i ersättningsutskottet utgår 100 000 SEK och till övriga ledamöter 75 000 SEK eller sammanlagt 250 000 SEK. För övriga upplysningar om ersättningar till styrelsens ledamöter hänvisas till sidorna 68–70.
| Revisions | Ersättnings utskottet |
|
|---|---|---|
| 7 | 4 | 7 |
| 6 | 7 | |
| 5 | ||
| 2 | 3 | |
| 7 | ||
| 7 | ||
| 7 | ||
| 6 | 4 | |
| 7 | 7 | |
| 7 | 4 | 5 |
| 7 | ||
| 6 | 1 | |
| 4 | ||
| 6 | ||
| Styrelse | utskottet |
Utskottens arbetsuppgifter och arbetsordning fastläggs av styrelsen i skriftliga instruktioner. Utskottens huvudsakliga uppgift är att bereda ärenden som föredras styrelsen för beslut.
Enligt styrelsens arbetsordning ska ersättningsutskottet ha de uppgifter som framgår av Koden inklusive beredande av förslag till styrelsen på förslag till de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om. Ledamöterna i ersättningsutskottet är sedan årsstämman 2010 styrelsens ordförande Anders Nyrén (ordförande i ersättningsutskottet), Georg Ehrnrooth och Egil Myklebust.
Ersättningsutskottets rekommendationer till styrelsen innefattar:
Ersättningar till koncernens verkställande direktör beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets rekommendation. Styrelsen har utnyttjat sin möjlighet att frångå de av stämman beslutade riktlinjerna när det gäller ersättning till Lars Pettersson i samband med hans avgång. Han kommer att uppbära ersättning fram till sin 60-årsdag, vilket är överenskommen pensionsålder i anställningsavtalet. Detta är en avvikelse från Kodens bestämmelser med nio månader. Avvikelsen har gjorts för att överbrygga tiden fram till Lars Petterssons avtalsenliga pensionering. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande
direktören efter samråd med ersättningsutskottet. För ytterligare information se sidorna 68–70. Viktigare riktlinjer avseende ersättningsprinciper inom koncernen har presenterats för ersättningsutskottet.
Ersättningsutskottet sammanträdde under 2010 vid sju tillfällen.
Revisionsutskottets ledamöter är sedan årsstämman 2010 Hanne de Mora (ordförande), Anders Nyrén och Simon Thompson. Utskottet hade fyra möten under 2010 i vilka bolagets externa revisor och företrädare för företagsledningen har deltagit. Områden som revisionsutskottet behandlat har främst avsett:
På årsstämman 2008 omvaldes KPMG AB till bolagets externa revisor fram till och med årsstämman 2011. Huvudansvarig revisor är Caj Nackstad.
Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelsen. Denna utgör en rekommendation till aktieägarna inför deras beslut på årsstämman om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen, disposition av vinsten i moderbolaget samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
Revisionen sker i enlighet med aktiebolagslagen och god revisionssed, vilket innebär att revisionen planeras och genomförs på basis av kunskap om Sandvikkoncernens verksamhet, aktuella utveckling och strategier. Arbetsinsatserna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS).
Revisionen avrapporteras löpande under året till respektive bolags- och affärsområdesledningar, koncernledningen och revisionsutskottet samt till Sandvik ABs styrelse. En gång per år träffar revisorn bolagets styrelse utan att VD eller annan person från bolagsledningen är närvarande.
Den externa revisorns oberoende regleras genom en särskild instruktion beslutad i revisionsutskottet, i vilken anges inom vilka områden den externa revisorn får anlitas i frågor vid sidan om det ordinarie revisionsarbetet.
Enligt revisorslagen är revisorn skyldig att löpande pröva sitt oberoende.
För information om arvode till revisorn se sidan 70.
Se www.sandvik.se för information om koncernens operativa organisation och verksamhet.
De tre affärsområdena Sandvik Tooling, Sandvik Mining and Construction och Sandvik Materials Technology utgör Sandviks operativa struktur. Affärsområdescheferna, som rapporterar till verkställande direktören för Sandvik AB, har ansvar för affärsverksamheten inom respektive affärsområde. Affärsområdena är i sin tur organiserade i olika produktområden eller kundsegment. Affärsområdena har interna styrelsemöten där verkställande direktören för Sandvik AB fungerar som ordförande. Förutom affärsområdeschefen och affärsområdets ekonomichef deltog Sandvik ABs vice verkställande direktörer och chefsjurist vid dessa sammanträden. Vice verkställande direktören Peter Larson är styrelseledamot i Seco Tools AB och deltar därför inte i Sandvik Toolings styrelsemöten.
Koncernledningen 2010 bestod av Lars Pettersson, verkställande direktör, Anders Thelin, Sandvik Tooling, Lars Josefsson, Sandvik Mining and Construction, Peter Gossas, Sandvik Materials Technology, Peter Larson, vice verkställande direktör, Ola Salmén, vice verkställande direktör och ekonomidirektör samt (från och med 1 oktober 2010) Göran Westberg, personaldirektör och Bo Severin, chefsjurist. Koncernledningen sammanträder månadsvis och avhandlar då koncernens finansiella utveckling, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskaps- och kompetensförsörjning samt andra strategiska frågor. Koncernen har koncernfunktioner vilka ansvarar för koncernövergripande aktiviteter som ekonomisk rapportering, affärsanalys, finans, IT, information, intern kontroll, juridik, personal, skatter samt investerarkontakter, immateriella rättigheter samt patent och varumärken. Immateriella rättigheter och patent samt varumärken hanteras inom ett helägt bolag i koncernen. Utöver koncernledning, affärsområden och koncernfunktioner finns ett antal kommittéer som har till uppgift att koordinera koncerngemensamma strategiska områden som miljö och arbetsmiljö, forskning och utveckling, inköp, IT, finans och personal.
Verkställande direktören och övrig koncernledning presenteras på sidan 110. För principer, ersättningar och andra arvoden till koncernledningen, se sidorna 68–70.
I samtliga länder där Sandvik har dotterbolag finns en landchef. Landchefens uppgift är bland annat att representera Sandvik gentemot myndigheter i landet, ansvara för koncernövergripande frågor, samordna koncerngemensamma processer och säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs.
För varje land har en medlem av koncernledningen, eller annan person utsedd av koncernledningen, utsetts med ett övergripande ansvar för verksamheten (Group Management Representative). Denne fungerar i de flesta fall som styrelseordförande i de lokala styrelserna och har som uppgift att bland annat genom landchefen säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa att koncernen har ett effektivt system för ledning och intern kontroll.
Riktlinjerna för Sandviks verksamhet finns samlade i The Power of Sandvik. Innehållet utgörs bland annat av:
Koncernens riskhantering följer den ERM-modell som är integrerad i den löpande planeringen, uppföljningen och kontrollen inom ramen för den strategiska och operativa styrningen. En effektiv riskhantering förenar den operativa affärsutvecklingen med ägarnas och andra intressenters krav på kontroll och en långsiktigt god värdeutveckling. Riskhanteringen syftar till att minimera risker men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt.
Den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med gällande lag, internationella redovisningsprinciper IFRS och noteringsavtalet med NASDAQ OMX Stockholm. Denna beskrivning av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och utgör en integrerad del av Bolagsstyrningsrapporten.
Sandviks ekonomiorganisation leder en väl etablerad process för finansiell rapportering som syftar till att säkerställa en intern kontroll på hög nivå. Det system för intern kontroll som tillämpas följer COSO-regelverkets principer, baserat på fem huvudkomponenter som tillsammans medger god intern kontroll i större företag. De fem komponenterna är Kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Information och Kommunikation samt Övervakning och Uppföljning.
Rutinerna för intern kontroll omfattar alla led i den finansiella rapporteringen, från den initiala registreringen av transaktioner i varje dotterbolag och rapporterande enhet, till validering och analys av varje affärsområde och vidare till konsolidering, kvalitetssäkring, analys och rapportering på koncernnivå. Det sätt på vilket Sandvik tillämpar COSO-regelverket beskrivs nedan.
Som beskrivits ovan utgör The Power of Sandvik huvuddokument för de riktlinjer som styr ledning och personal, intern kontroll och beteende inom Sandvik. The Power of Sandvik innehåller uppförandekoden Sandvik Code of Conduct, delegeringsinstrument med regler för firmateckning och fullmakter för beslutsfattande och godkännande av kostnader, äskande- och godkännanderegler för investeringar och förvärv med mera.
För området finansiell rapportering, finns Sandvik Financial Reporting Procedures införda. De innehåller detaljerade instruktioner rörande redovisningsprinciper och rutiner för den finansiella rapporteringen att tillämpas av samtliga rapporterande enheter inom Sandvik. I de 20 största länderna där Sandvik bedriver verksamhet har landekonomichefer utsetts med uppgift att stödja den lokala företagsledningen och ekonomiorganisationen och utgöra en länk mellan rapporterande enheter och koncernens ekonomifunktion. På koncernnivå leder Group Financial Control rapporteringsprocessen i syfte att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen och att den överensstämmer med IFRS. Group Business Control genomför den affärsmässiga analysen och rapporterar det operativa resultatet från verksamheten. Såväl den legala som den interna rapporteringen utförs i nära samarbete med affärsområden och specialistfunktioner som skatte-, juridiska- och finansavdelningarna för att säkerställa en korrekt rapportering avseende resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassaflöde.
ERM-arbetet inom Sandvik, vilket beskrivits i årsredovisningen, omfattar även området finansiell rapportering. Detta innebär att riskhantering utgör en naturlig del i det löpande arbetet med och ansvaret för finansiell rapportering. Särskilda aktiviteter har etablerats i syfte att identifiera risker, brister och förändringsbehov i rapporteringsprocessen som ett led i att minimera risker. Kombinationen roller och ansvar, arbetsbeskrivningar, IT-system, kunskap och specialistkompetens skapar en miljö som fortlöpande följs upp för att identifiera och hantera potentiella risker.
Kontrollaktiviteter finns implementerade inom alla områden som påverkar den finansiella rapporteringen. Kontrollaktiviteterna följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen. Inom varje rapporterande enhet ansvarar ekonomipersonalen för en korrekt bokföring och riktiga bokslut. De följer härvid Sandvik Financial Reporting Procedures och validerar och stämmer av den lokala bokföringen innan den överförs till affärsområden och koncernekonomi för konsolidering.
Controllers inom produkt- och affärsområden genomför analyser och utredningar inklusive affärsrelaterade trendanalyser samt uppdaterar prognoser och budgetar. De utreder särskilda frågor rörande den finansiella informationen när så är påkallat. Samtliga affärsområden presenterar sina finansiella resultat i skriftliga rapporter varje månad och kvartal.
De koncernekonomifunktioner som är ansvariga för konsolideringen av Sandviks resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys samt den interna och externa rapporteringen, utför detaljerad avstämning av överförd finansiell information från varje rapporterande enhet. Jämförelser görs mot mål, prognoser och tidigare redovisningsperioder. Nyckeltal och resultatindikatorer granskas och beräkningar testas och kontrolleras. Fördjupade analyser genomförs av rapporterade siffror och resultat. Möten hålls med ledningarna för affärsområdena för att analysera och gemensamt fastställa resultat och utfall utifrån den finansiella informationen för rapporteringsperioden. De koncernfunktioner som har särskilt ansvar för kontrollaktiviteter avseende den finansiella rapporteringen är Group Financial Control, Group Business Control och Group Assurance.
Sandviks styrelse erhåller regelbundet finansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Styrelsen avhandlar såväl alla kvartalsbokslut som årsredovisning innan dessa publiceras samt följer upp den granskning av intern kontroll och finansiella rapporter som utförts av Group Assurance och de externa revisorerna.
Inom affärsområden och i de större länderna har Sandvik ett system med interna styrelsemöten, med en formell agenda som inkluderar finansiell information, uppföljning och beslut rörande ekonomiska och finansiella ärenden.
Styrande dokument såsom policyer och instruktioner uppdateras löpande på bolagets intranät vilket finns tillgängligt för Sandviks medarbetare. Även rapporteringsinstruktioner uppdateras på bolagets intranät och kommuniceras genom formella och informella kanaler samt på återkommande möten och konferenser.
Information till externa parter kommuniceras löpande på Sandviks webbplats där nyheter och pressmeddelanden publiceras. Kvartalsrapporter publiceras externt och kompletteras med företagsledningens investerarmöten. Därutöver finns en fast agenda för kommunikation med aktieägare rörande bolagsstämma och annan ägarinformation. Årsredovisningen görs tillgänglig för aktieägare och allmänhet både i skriftlig form och genom publicering på Sandviks webbplats.
Orderläge, försäljningsstatistik och kassaflöde rapporteras och följs upp månadsvis medan fullständiga och heltäckande bokslut tillsammans med komplett rapportering till koncernledning och styrelse genomförs kvartalsvis samt för hela räkenskapsåret.
Varje enhetschef och dennes ekonomiorganisation är ytterst ansvarig för den löpande uppföljningen av den finansiella informationen för respektive enhet. Därtill följs informationen upp på affärsområdesnivå, av koncernfunktioner, av koncernledningen och slutligen av styrelsen. Sandviks revisionsutskott utgör en viktig funktion vad avser uppföljningen av den finansiella rapporteringen och olika aspekter avseende denna.
Kvaliteten i den finansiella rapporteringsprocessen och i den interna kontrollen utvärderas av koncernens ekonomifunktion varje månad som ett led i kvalitetssäkringsarbetet. Sandviks interna revisionsfunktion Group Assurance granskar självständigt det interna kontrollsystemet avseende finansiell rapportering som en del i sin revisionsplan.
De externa revisorerna granskar löpande den interna kontrollen avseende finansiell rapportering. De genomför översiktlig granskning av delårsrapporten för det tredje kvartalet samt tar del av upprättade ekonomiska rapporter avseende övriga kvartal. I samband med bokslutet för det tredje kvartalet genomför de
externa revisorerna en fördjupad granskning av verksamheten, så kallad Hard Close audit, omfattande rapportering och intern kontroll inom moderbolaget, affärsområden, dotterbolag och koncernfunktioner. Slutligen genomför de externa revisorerna sedvanlig granskning av årsbokslut och årsredovisning.
Koncernfunktionen Group Assurance utvärderar att koncernen har en väl fungerande bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering.
Syftet med Group Assurance verksamhet är att stödja värdeskapandet i koncernen genom att utvärdera om det finns en väl fungerande riskhantering och ändamålsenliga interna kontroller, att kvalitetssäkra de interna kontrollerna och genom att rekommendera förbättringar avseende bolagsstyrning, interna kontroller och riskhantering. Group Assurance är underställt styrelsens revisionsutskott och chefen för enheten rapporterar till revisionsutskottet. Funktionellt rapporterar chefen för Group Assurance till Sandviks ekonomidirektör.
Internrevisionerna baseras på koncernens riktlinjer och policyer för bolagsstyrning, riskhantering och intern kontroll avseende bland annat finansiell rapportering, efterlevnad av uppförandekoden och IT. Granskningen resulterar i åtgärder och förbättringsprogram. Avrapportering sker till koncernledning, affärsområdesledningar och till styrelsens revisionsutskott.
| Resultaträkning | 43 |
|---|---|
| Balansräkning | 44 |
| Förändringar i eget kapital | 46 |
| Kassaflödesanalys | 47 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Intäkter | 1, 2 | 82 654 | 71 937 |
| Kostnad för sålda varor | –53 131 | –54 871 | |
| Bruttoresultat | 29 523 | 17 066 | |
| Försäljningskostnader | –10 848 | –10 853 | |
| Administrationskostnader | –5 295 | –5 188 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 4 | –2 106 | –2 007 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 38 | –39 | |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 142 | 82 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –425 | –473 |
| Rörelseresultat | 1, 3, 7, 8 | 11 029 | –1 412 |
| Finansiella intäkter | 377 | 438 | |
| Finansiella kostnader | –1 994 | –2 498 | |
| Finansnetto | 9 | –1 617 | –2 060 |
| Resultat efter finansiella poster | 9 412 | –3 472 | |
| Skatt | 11 | –2 469 | 876 |
| Årets resultat | 6 943 | –2 596 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Årets omräkningsdifferenser | –2 386 | –645 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 566 | 272 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat | 49 | 269 | |
| Skatt hänförlig till förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 11 | –162 | –142 |
| Övrigt totalresultat, netto efter skatt | –1 933 | –246 | |
| Årets totalresultat | 5 010 | –2 842 | |
| Årets resultat hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare | 6 634 | –2 652 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 309 | 56 | |
| Årets totalresultat hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare | 4 769 | –2 864 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 241 | 22 | |
| Resultat per aktie, SEK | 12 | 5,59 | –2,24 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 12 | 5,59 | –2,24 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Patent och andra immateriella tillgångar | 13 | 2 859 | 3 002 |
| Goodwill | 13 | 10 334 | 11 135 |
| Totalt | 13 193 | 14 137 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 13 | 7 811 | 8 171 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 13 | 13 430 | 13 895 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 13 | 1 544 | 1 721 |
| Pågående nyanläggningar och förskott | |||
| avseende materiella anläggningstillgångar | 13 | 2 467 | 2 732 |
| Totalt | 25 252 | 26 519 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 1, 16 | 467 | 385 |
| Finansiella placeringar | 17 | 78 | 78 |
| Uppskjutna skattefordringar | 11 | 2 056 | 2 510 |
| Långfristiga fordringar | 18 | 3 422 | 2 725 |
| Totalt | 6 023 | 5 698 | |
| Summa anläggningstillgångar | 44 468 | 46 354 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 19 | 21 420 | 19 842 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 20 | 12 738 | 11 587 |
| Fordringar hos intresseföretag | 274 | 125 | |
| Skattefordringar | 11 | 765 | 1 304 |
| Övriga fordringar | 18 | 4 676 | 4 011 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 875 | 846 | |
| Totalt | 19 328 | 17 873 | |
| Likvida medel | 4 783 | 7 506 | |
| Summa omsättningstillgångar | 45 531 | 45 221 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 | 89 999 | 91 575 |
| Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| 1 424 | 1 424 | |
| 1 057 | 1 057 | |
| 2 574 | 4 439 | |
| 27 525 | 22 067 | |
| 32 580 | 28 987 | |
| 1 233 | 970 | |
| 21 | 33 813 | 29 957 |
| 23 | 2 264 | 2 657 |
| 3 142 | 5 093 | |
| 26 | 20 278 | 24 057 |
| 25 684 | 31 807 | |
| 11 | 1 038 | 1 242 |
| 11 | 3 650 | 3 311 |
| 24 | 895 | 782 |
| 27 | 286 | 172 |
| 5 869 | 5 507 | |
| 31 553 | 37 314 | |
| 3 109 | 3 431 | |
| 26 | 674 | 4 143 |
| 3 783 | 7 574 | |
| 2 153 | 1 895 | |
| 6 889 | 4 730 | |
| 47 | 42 | |
| 11 | 1 208 | 768 |
| 27 | 3 760 | 3 428 |
| 24 | 879 | 995 |
| 5 914 | 4 872 | |
| 20 850 | 16 730 | |
| 24 633 | 24 304 | |
| 1 | 56 186 | 61 618 |
| 89 999 | 91 575 | |
Upplysningar om eventualförpliktelser och ställda säkerheter finns i not 29.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Totalt eget kapital |
| 1 424 | 1 057 | 4 651 | 28 456 | 35 588 | 1 137 | 36 725 |
| — | — | — | –2 652 | –2 652 | 56 | –2 596 |
| — | — | –212 | — | –212 | –34 | –246 |
| — | — | –212 | –2 652 | –2 864 | 22 | –2 842 |
| — | — | — | –3 737 | –3 737 | –189 | –3 926 |
| 1 424 | 1 057 | 4 439 | 22 067 | 28 987 | 970 | 29 957 |
| 1 424 | 1 057 | 4 439 | 22 067 | 28 987 | 970 | 29 957 |
| — | — | — | 6 634 | 6 634 | 309 | 6 943 |
| — | — | –1 865 | — | –1 865 | –68 | –1 933 |
| — | — | –1 865 | 6 634 | 4 769 | 241 | 5 010 |
| — | — | — | 10 | 10 | –17 | –7 |
| — | — | — | — | — | 41 | 41 |
| — | — | — | –1 186 | –1 186 | –2 | –1 188 |
| 1 424 | 1 057 | 2 574 | 27 525 | 32 580 | 1 233 | 33 813 |
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 9 412 | –3 472 |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 4 038 | 4 541 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, med mera | –130 | 481 |
| Betald skatt | –1 056 | –870 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 12 264 | 680 |
| Förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av lager | –2 161 | 9 449 |
| Förändring av rörelsefordringar | –2 832 | 5 884 |
| Förändring av rörelseskulder | 5 041 | –3 701 |
| Kassaflöde från förändring i rörelsekapital | 48 | 11 632 |
| Investeringar i hyresmaskiner | –369 | –619 |
| Försäljning av hyresmaskiner | 206 | 99 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 12 149 | 11 792 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | –1 216 | –2 036 |
| Investeringar i anläggningar | –3 378 | –4 006 |
| Försäljning av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | — | 55 |
| Försäljning av anläggningar | 214 | 314 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –4 380 | –5 673 |
| Kassaflöde efter investeringar | 7 769 | 6 119 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån | 1 044 | 20 852 |
| Amortering av lån | –10 301 | –22 417 |
| Realisering av ränteswapar och valutasäkring | — | 1 843 |
| Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande | –7 | — |
| Avyttring till innehav utan bestämmande inflytande | 41 | — |
| Utbetald utdelning | –1 188 | –3 926 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –10 411 | –3 648 |
| Årets kassaflöde | –2 642 | 2 471 |
| Likvida medel vid årets början | 7 506 | 4 998 |
| Kursdifferens i likvida medel | –81 | 37 |
| Likvida medel vid årets slut | 4 783 | 7 506 |
Kompletterande upplysningar i not 32.
| Resultaträkning | 49 |
|---|---|
| Balansräkning | 50 |
| Förändringar i eget kapital | 52 |
| Kassaflödesanalys | 53 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 17 668 | 13 527 |
| Kostnad för sålda varor | –13 348 | –12 018 | |
| Bruttoresultat | 4 320 | 1 509 | |
| Försäljningskostnader | –631 | –536 | |
| Administrationskostnader | –2 820 | –2 402 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 4 | –932 | –884 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 911 | 1 132 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –741 | –722 |
| Rörelseresultat | 3, 8 | 107 | –1 903 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 9 | 3 343 | 5 834 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 9 | 5 | 5 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 665 | 587 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 9 | –1 376 | –1 545 |
| Resultat efter finansiella poster | 2 744 | 2 978 | |
| Bokslutsdispositioner | 10 | 2 | 8 |
| Skatt | 11 | 104 | 765 |
| Årets resultat | 2 850 | 3 751 |
Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Patent och andra immateriella tillgångar | 14 | 25 | 17 |
| Totalt | 25 | 17 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 14 | 675 | 638 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 14 | 4 443 | 4 275 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 14 | 374 | 376 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
14 | 1 276 | 1 333 |
| Totalt | 6 768 | 6 622 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 15 | 15 037 | 14 366 |
| Fordringar hos koncernföretag | 148 | 152 | |
| Andelar i intresseföretag | 16 | 66 | 4 |
| Finansiella placeringar | 1 | 1 | |
| Långfristiga fordringar | 18 | 61 | 101 |
| Uppskjuten skattefordran | 11 | 518 | 865 |
| Totalt | 15 831 | 15 489 | |
| Summa anläggningstillgångar | 22 624 | 22 128 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 19 | 3 675 | 3 310 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 804 | 569 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 17 748 | 20 691 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 263 | 117 | |
| Skattefordringar | 11 | 203 | 165 |
| Övriga fordringar | 18 | 521 | 338 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 461 | 389 | |
| Totalt | 20 000 | 22 269 | |
| Likvida medel | 12 | 9 | |
| Summa omsättningstillgångar | 23 687 | 25 588 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 46 311 | 47 716 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 424 | 1 424 | |
| Reservfond | 1 611 | 1 611 | |
| Totalt | 3 035 | 3 035 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 11 855 | 7 821 | |
| Årets vinst | 2 850 | 3 751 | |
| Totalt | 14 705 | 11 572 | |
| Summa eget kapital | 21 | 17 740 | 14 607 |
| Obeskattade reserver | |||
| Övriga obeskattade reserver | 22 | 2 | 4 |
| Totalt | 2 | 4 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner | 23 | 99 | 128 |
| Övriga avsättningar | 24 | 182 | 87 |
| Totalt | 281 | 215 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 463 | 1 894 |
| Skulder till koncernföretag | 25 | 43 | 40 |
| Övriga skulder | 25 | 14 086 | 17 145 |
| Totalt | 14 592 | 19 079 | |
| Långfristiga icke räntebärande skulder | |||
| Övriga skulder | — | 22 | |
| Totalt | — | 22 | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 1 539 | — | |
| Skulder till koncernföretag | 6 399 | 6 526 | |
| Övriga skulder | 374 | 3 160 | |
| Totalt | 8 312 | 9 686 | |
| Kortfristiga icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 599 | 429 | |
| Leverantörsskulder | 1 595 | 1 147 | |
| Skulder till koncernföretag | 281 | 270 | |
| Skulder till intresseföretag | 1 | — | |
| Övriga skulder | 225 | 202 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 2 683 | 2 055 |
| Totalt | 5 384 | 4 103 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 46 311 | 47 716 | |
| Ställda säkerheter | 29 | — | — |
| Eventualförpliktelser | 29 | 11 228 | 17 778 |
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Fritt eget kapital | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 1 januari 2009 | 1 424 | 1 611 | 11 054 | 14 089 |
| Årets resultat | — | — | 3 751 | 3 751 |
| Utdelning till aktieägare | — | — | –3 737 | –3 737 |
| Lämnade koncernbidrag | — | — | 694 | 694 |
| Erhållna koncernbidrag | — | — | –10 | –10 |
| Skatteeffekt på koncernbidrag | — | — | –180 | –180 |
| Utgående eget kapital 31 december 2009 | 1 424 | 1 611 | 11 572 | 14 607 |
| Årets resultat | — | — | 2 850 | 2 850 |
| Utdelning till aktieägare | — | — | –1 186 | –1 186 |
| Lämnade koncernbidrag | — | — | –10 | –10 |
| Erhållna koncernbidrag | — | — | 2 003 | 2 003 |
| Skatteeffekt på koncernbidrag | — | — | –524 | –524 |
| Utgående eget kapital 31 december 2010 | 1 424 | 1 611 | 14 705 | 17 740 |
Årets resultat överensstämmer med årets totalresultat.
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | 2 746 | 2 986 |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 851 | 712 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, med mera | –1 329 | –460 |
| Betald skatt | –111 | –42 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 2 157 | 3 196 |
| Förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av lager | –364 | 1 813 |
| Förändring av rörelsefordringar | –2 344 | –334 |
| Förändring av rörelseskulder | 1 218 | –418 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 667 | 4 257 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | –783 | –191 |
| Investeringar i anläggningar | –946 | –899 |
| Försäljning av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | 41 | 340 |
| Försäljning av anläggningar | 13 | 127 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –1 675 | –623 |
| Kassaflöde efter investeringar | –1 008 | 3 634 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Förändring av lämnade/erhållna koncerninterna lån, netto | 5 229 | –8 090 |
| Upptagna externa lån | 798 | 11 571 |
| Amortering av externa lån | –5 824 | –4 056 |
| Utbetald utdelning | –1 186 | –3 737 |
| Koncernbidrag | 1 994 | 684 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 1 011 | –3 628 |
| Årets kassaflöde | 3 | 6 |
| Likvida medel vid årets början | 9 | 3 |
| Likvida medel vid årets slut | 12 | 9 |
Kompletterande upplysningar i not 32.
samt viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
De finansiella rapporterna omfattar sidorna 12–94 i den tryckta årsredovisningen. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 februari 2011. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2011.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och finansiella tillgångar som kan säljas.
Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp anges i miljoner kronor om inte annat anges.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare nedan.
Med händelser efter balansdagen avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar mellan balansdagen och den dag i början på nästkommande år då de finansiella rapporterna undertecknas av styrelsens ledamöter. Upplysningar lämnas i årsredovisningen om väsentliga händelser efter balansdagen som ej beaktats när balans- och resultaträkningarna fastställs. Endast sådana händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen beaktas vid räkningarnas fastställande.
De nedan angivna för koncernen väsentligaste redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag, vad avser intresseföretag vid behov genom anpassning till koncernens principer.
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Rörelseförvärv och koncernredovisning Från och med 1 januari 2010 tillämpar koncernen den omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och den ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. De ändrade redovisningsprinciperna har medfört bland annat att: definitionen av rörelse har ändrats, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv kostnadsförs, villkorade
köpeskillingar fastställs till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Begreppet minoritetsintresse har ändrats i rapporterna till den nya benämningen "innehav utan bestämmande inflytande". Andra nyheter är att det finns två alternativa sätt att redovisa innehav utan bestämmande inflytande och goodwill, antingen till verkligt värde, det vill säga att goodwill inkluderas i innehav utan bestämmande inflytande eller alternativt att innehav utan bestämmande inflytande utgörs av andel av nettotillgångarna. Val mellan dessa två metoder görs individuellt för varje förvärv. Vidare betraktas ytterligare förvärv som sker efter att det bestämmande inflytandet erhållits som ägartransaktioner och redovisas direkt i eget kapital, vilket utgör en ändring av Sandviks tidigare princip som var att redovisa överskjutande belopp som goodwill.
Ändringarna av principerna har inte haft någon retroaktiv effekt på företagets finansiella rapporter, vilket alltså innebär att inga belopp i de finansiella rapporterna har justerats.
Från och med 2010 redovisar Sandvik kassaflöden relaterade till investeringar i uthyrningsmaskiner samt försäljning av dessa som kassaflöden från den löpande verksamheten. Tidigare har dessa kassaflöden redovisats som del av investeringsverksamheten. Jämförelseåret har ändrats så att det följer den nya utformningen. Ändringen påverkar enbart kassaflödesanalysen.
Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2013. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa "fair value option" som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39.
Standarden beräknas inte att få några väsentliga effekter på Sandviks finansiella rapporter. Något beslut har ej fattats om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013.
Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte komma att ha någon effekt på koncernens redovisning:
De ändrade redovisningsprinciper med framtida tillämpning, enligt ovan, har i korta drag följande innebörder:
Ändringar av IAS 24 Upplysningar om närstående innebär främst att vissa undantag från upplysningskraven införs för företag över vilka staten har bestämmande eller betydande inflytande, men även att definitionen av närstående förenklas, förtydligas och rensas på asymmetriska inslag. Ändringen av närståendedefinitionen medför att några speciella relationer tillkommer till närståendekategorin, medan några andra försvinner. Ändringen ska tillämpas retroaktivt från och med räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2011.
Ändringar har gjorts i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering som möjliggör klassificering som eget kapital av utgivna rättigheter (optioner och warranter) att förvärva ett fastställt antal av företagets utgivna egetkapitalinstrument (aktier) för ett fastställt kontantbelopp i vilken som helst valuta. Klassificeringen som eget kapital förutsätter dock att företaget erbjudit rättigheterna proportionellt till alla sina existerande ägare. Innan denna ändring har utgivna rättigheter att förvärva ett fastställt antal av företagets utgivna egetkapitalinstrument (aktier) för ett fastställt kontantbelopp i en annan valuta än företagets funktionella valuta klassificerats som ett skuldinstrument (som ska värderas till verkligt värde via resultatet eftersom det är ett derivat). Ändringen ska tillämpas senast under räkenskapsår som påbörjas 1 februari 2010 eller senare.
Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar avseende nya upplysningskrav för finansiella tillgångar som helt eller delvis bokats bort. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 juli 2011 eller senare. EU förväntas godkänna ändringarna under andra kvartalet 2011.
Ändringar av IFRIC 14 IAS 19 – Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan anger att förskottsbetalningar för att täcka krav på lägsta fondering får redovisas som en tillgång. Tolkningsuttalandet tillämpas från och med räkenskapsår som inleds 1 januari 2011 eller senare, med retroaktiv tillämpning från inledningen på tidigaste jämförelseperioden.
IFRIC 19 Utsläckning av finansiella skulder med egetkapitalinstrument förtydligar föreskrifter om redovisning då villkor för finansiella skulder omförhandlas på ett sådant sätt att långivaren accepterar att reglera hela eller delar av skulden genom ersättning i aktier eller andra egetkapitalinstrument i företaget. Värdet på egetkapitalinstrumenten ska ingå i det vederlag som erläggs för att återbetala skulden och de ska i första hand värderas till egetkapitalinstrumentens verkliga värde. Om instrumenten inte kan värderas tillförlitligt, ska de värderas till det verkliga värdet på den skuld som utsläcks. Skillnader mellan det redovisade värdet på den återbetalade skulden och värdet på egetkapitalinstrumenten redovisas i årets resultat. Tolkningsuttalandet tillämpas från och med räkenskapsår som inleds 1 juli 2010 eller senare, med tillämpning retroaktivt från ingången av tidigaste jämförelseåret.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Koncernens verksamhetscykel bedöms understiga ett år.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av koncernens högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten koncernens högste verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad "management approach" eller företagsledningsperspektiv.
Sandviks verksamhet är organiserad på det sätt att koncernens högste verkställande beslutsfattare, det vill säga VD, följer upp det resultat, avkastning och kassaflöde som koncernens olika varor och tjänster genererar. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till VD. Då VD följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de varor koncernen tillverkar och säljer och de tjänster som tillhandahålls utgör dessa koncernens rörelsesegment.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserat på produkter och tjänster. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen.
I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränteoch utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av finansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader och vissa administrationskostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat,
redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallat förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100 % av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
I samband med avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Intresseföretag är företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 % och 50 % av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I årets resultat i koncernen redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Koncernens andel av övrigt totalresultat i intresseföretagen redovisas på en separat rad i koncernens övrigt totalresultat.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen
ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av de valutakurser som förelegat vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en omklassificeringsjustering vid tidpunkten som vinst eller förlust på försäljningen redovisas. I de fall avyttring sker men bestämmande inflytande kvarstår överförs proportionell andel av ackumulerade omräkningsdifferenser från övrigt totalresultat till innehav utan bestämmande inflytande.
Sedan 1 januari 2004, det vill säga tidpunkten för övergång till redovisning enligt IFRS, har omräkningsdifferenser redovisats i omräkningsreserven.
Monetära långfristiga fordringar eller monetära långfristiga skulder till en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom överskådlig framtid, är i praktiken en del av företagets nettoinvestering i utlandsverksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristiga fordringen eller monetära långfristiga skulden redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet ingår de ackumulerade valutakursdifferenserna hänförliga till monetära långfristiga fordringar eller monetära långfristiga skulder i de ackumulerade omräkningsdifferenser som omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, det vill säga normalt i samband med leverans. Om produkten kräver installation hos köparen och installationen utgör en väsentlig del av leveransen redovisas intäkten när installationen slutförts. Återköpsåtaganden kan innebära att någon försäljningsintäkt inte kan redovisas om innebörden av avtalet är att kunden i realiteten förhyrt produkten under viss tid.
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas normalt i samband med att tjänsten utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag av typen service- och underhållsavtal redovisas enligt principerna för så kallad successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs normalt utifrån förhållandet mellan nedlagda utgifter på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Endast utgifter som motsvarar arbete som utförts eller kommer att utföras räknas i beräknade totala utgifter.
Anläggningsuppdrag förekommer i viss utsträckning, främst inom affärsområde Sandvik Mining and Construction och Sandvik Materials Technologys produktområde Process Systems. När utfallet av anläggningskontrakt kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomsterna och uppdragsutgifterna, vilka är hänförliga till uppdraget, som intäkt respektive kostnad i koncernens resultat i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs genom att beräkna förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. En befarad förlust på ett anläggningskontrakt redovisas omedelbart i koncernens resultat.
Royalty periodiseras i enlighet med överenskommelsens ekonomiska innebörd.
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i årets resultat på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i årets resultat. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel (inklusive finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av finansiella tillgångar som kan säljas, samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkt redovisas när rättten att erhålla betalning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdeberäkning av avsättningar, nedskrivning av finansiella tillgångar samt
sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i årets resultat. Låneutgifter redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, i vilket fall de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde.
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt avtals förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnaderna och alla andra över- och underkurser.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tilllämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotteroch intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tilllämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och
underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfinns låneskulder, operativa skulder till leverantörer och andra samt derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsvillkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde. Koncernen klassificerar sina finansiella instrument utifrån i vilket syfte instrumenten förvärvades. Företagsledningen bestämmer klassificering vid den första redovisningen. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället som beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
i) Finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel vilket innefattar Sandviks alla derivat. Derivathandel bedrivs i huvudsak för att säkra koncernens valuta- och ränterisker. Derivat med positiva värden redovisas som andra kortfristiga eller långfristiga fordringar (orealiserade vinster) medan derivat med negativa värden redovisas som andra kortfristiga eller långfristiga skulder (orealiserade förluster).
ii) Finansiella tillgångar och finansiella skulder som redan från början bestäms tillhöra denna kategori (fair value option). Sandvik har inga finansiella instrument klassificerade i denna undergrupp.
Långfristiga fordringar bland anläggningstillgångar och kundfordringar bland omsättningstillgångar är icke-derivata finansiella tillgångar med fasta eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Efter anskaffningstidpunkten redovisas dessa till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.
Finansiella skulder, det vill säga Sandviks upplåning, redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan upplåningsbeloppet (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i årets resultat fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om företaget inte har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen i åtminstone tolv månader efter balansdagen.
d) Finansiella tillgångar som kan säljas Aktier och andelar bland finansiella anläggningstillgångar avser innehav som inte är noterade på en aktiv marknad och är klassificerade som tillgångar som kan säljas. Enligt huvudregeln värderas dessa tillgångar efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Om det föreligger objektiva belägg för att det finns ett nedskrivningsbehov överförs en ackumulerad förlust bokförd i eget kapital till årets resultat. Innehav som inte är noterade och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas dock till anskaffningsvärde, eventuellt justerat om nedskrivningsbehov konstaterats.
Ovanstående utgör de redovisningsprinciper som Sandvik i huvudsak tillämpar för redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. De undantag som tilllämpas från ovanstående principer gäller för finansiella instrument som ingår i säkringsrelationer.
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för, även risker för förändringar i verkliga värdet av vissa tillgångar, skulder och kontrakterade transaktioner. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnaderna belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten, att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.
Sandvik tillämpar inte säkringsredovisning för samtliga säkringstransaktioner. I de fall säkringsredovisning inte tillämpas medför den skilda hanteringen av derivat, som marknadsvärderas, och skulder, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, att en redovisningsmässig volatilitet uppstår i finansnettot.
Ekonomiskt sett anser sig Sandvik vara säkrat och riskhanteringen följer den av styrelsen godkända finanspolicyn.
Fordringar och skulder i utländsk valuta För säkring av fordran eller skuld mot valutarisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över årets resultat.
Sandvik använder valutaterminer och valutaoptioner för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta inklusive koncerninterna transaktioner i enlighet med den ändring i IAS 39 som IASB fastställde i april 2005. Dessa instrument redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Den effektiva delen av periodens förändringar i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild komponent av eget kapital (säkringsreserven) tills dess att det säkrade flödet påverkar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar omklassificeras till årets resultat i samband med att den säkrade posten påverkar årets resultat. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i årets resultat. Sandvik har i begränsad omfattning ingått valutakontrakt som inte innehas för säkring. Värdeförändringar på dessa kontrakt redovisas direkt i årets resultat.
Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till årets resultat i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Om den prognostiserade transaktionen som är säkrad resulterar i redovisning av en icke-finansiell tillgång (till exempel varulager eller materiell anläggningstillgång) eller en ickefinansiell skuld upplöses säkringsreserven i eget kapital och inkluderas i det första redovisade värdet på tillgången eller skulden.
För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I årets resultat redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas direkt mot säkringsreserven i eget kapital till dess att den säkrade posten påverkar årets resultat och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Vissa av Sandviks
ränteswapavtal uppfyller inte kriterierna för säkringsredovisning och värdeförändringar på dessa derivatinstrument redovisas därför i årets resultat.
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas värdeförändring i årets resultat och den vinst eller förlust på den säkrade posten, som är hänförlig till den säkrade risken, justerar det redovisade värdet av den säkrade tillgången/skulden.
Säkring av verkliga värden används för säkring av värdet på tillgångar och skulder som finns upptagna i balansräkningen, förutsatt att den säkrade posten annars redovisas till anskaffningsvärde, samt av kontrakterade flöden. De använda derivatinstrumenten innefattar råvaru- och elderivat för säkring av med leverantörer ingångna leveranskontrakt.
Sandvik har inga derivatinstrument som används för säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde efter nedskrivningsprövning.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i årets resultat.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar direkt hänförbara utgifter, till exempel för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av immateriella rättigheter och avskrivningar på patent och licenser. Övriga utgifter för utveckling, redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av företaget är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Här ingår aktiverade utgifter för utveckling och köp av programvaror för koncernens ITverksamhet. Utgifter för internt genererad goodwill och varumärken redovisas i årets resultat som kostnad då de uppkommer.
Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång. Aktivering av låneutgifter är för koncernen främst aktuellt avseende balanserade utvecklingsutgifter avseende utveckling av nya datasystem.
nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är för:
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet föreligger operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens balansräkning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Tillgångar som hyrs ut enligt finansiella leasingavtal redovisas ej som materiella anläggningstillgångar då riskerna förenade med ägandet förts över på leasetagaren. I stället bokförs en finansiell fordran avseende de framtida minimileaseavgifterna.
Tillkommande utgifter för en materiell anläggningstillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan kvalificerad tillgång. Aktivering av låneutgifter är för koncernen främst aktuellt vid uppförande i egen regi av produktionsbyggnader.
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Maskiner och inventarier skrivs i allmänhet av linjärt på 5–10 år, uthyrda anläggningar på 3 år, byggnader på 10–50 år och markanläggningar på 20 år. Mark skrivs inte av. För datautrustning tillämpas en degressiv avskrivning över 3–5 år.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan eventuellt nedskrivningsbehov prövas årligen. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller ändrade förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsränta som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den speciella tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.
En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Nedskrivningar och eventuell återföring av nedskrivningar av vissa andra tillgångar som finansiella tillgångar som omfattas av IAS 39, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar prövas enligt respektive standard.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkurans beaktats. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.
Vid återköp av egna aktier reducerar köpeskillingen i sin helhet eget kapital. Om de återköpta aktierna annulleras minskas aktiekapitalet med dessa aktiers kvotvärde. Om återköpta aktier utfärdas på nytt eller säljs redovisas likviden direkt mot eget kapital.
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till optioner utgivna till anställda.
Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är.
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Ett antal koncernföretag tillhandahåller dessutom sjukförmåner efter avslutad anställning. När så är möjligt söker Sandvik numera pensionslösningar som är avgiftsbestämda och har under senare år även stängt förmånsbestämda planer för nyanställda i samband med att man förhandlat fram avgiftsbestämda pensionslösningar. I koncernens svenska del gäller från och med oktober 2007 att alla nyanställda, oavsett ålder, erbjuds den nya premiebestämda pensionslösning (ITP 1) som framförhandlats mellan Svenskt Näringsliv och PTK.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning under innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer, bostadsobligationer, alternativt statsobligationer i de fall en aktiv marknad för företagsobligationer eller bostadsobligationer saknas, med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarie. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. Denna redovisning tillämpas beträffande de väsentligaste förmånsbestämda planerna i koncernen. Ett antal pensionsplaner som
varken var för sig eller aggregerat är väsentliga i förhållande till koncernens totala pensionsåtaganden redovisas dock fortsatt enligt lokala regler.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet (så kallad erfarenhetsbaserade justeringar) eller genom att antagandena ändras. Korridorregeln tillämpas vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 % av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i årets resultat linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i årets resultat direkt.
I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar, oredovisade aktuariella vinster och förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder samt nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att antingen avsluta en anställds eller en grupp av anställdas anställning före den normala tidpunkten eller lämna ersättning vid uppsägning genom erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det senare fallet redovisas en skuld och en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Ett optionsprogram möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas enligt Black & Scholes-modellen och hänsyn tas till de villkor och förutsättningar som gällde vid tilldelningstidpunkten. Sandviks optionsprogram innehåller inga andra villkor än att mottagaren fortfarande ska vara anställd då den treåriga intjänandeperioden uppnåtts. Det belopp som redovisas som en kostnad justeras för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner.
Kontantreglerade optioner ger upphov till ett åtagande gentemot de anställda vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med en motsvarande ökning av skulder. Verkligt värde beräknas initialt vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de kontantreglerade optionerna beräknas enligt Black & Scholesmodellen och hänsyn tas till de tilldelade instrumentens villkor och förutsättningar. Skulden omvärderas varje balansdag samt när den regleras. Alla förändringar i verkligt värde på skulden redovisas i årets resultat som en personalkostnad.
Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde vid rapporttillfället. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som användes när optionerna ställdes ut.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade
framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöprinciper och tillämpliga legala krav, redovisas en avsättning för återställande av förorenad mark när marken har blivit förorenad.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt det inte kan göras en tillräckligt tillförlitlig beloppsberäkning.
In- och utbetalningar har delats upp i kategorier: löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den indirekta metoden tillämpas vid flöden från den löpande verksamheten.
Årets ändringar av rörelsetillgångar och rörelseskulder har justerats för effekter av valutakursförändringar. Förvärv och avyttringar redovisas inom investeringsverksamheten. De tillgångar och skulder som de förvärvade och avyttrade företagen hade vid ändringstidpunkten ingår ej i analysen av rörelsekapitalförändringar och ej heller i förändringar av balansposter redovisade inom investerings- och finansieringsverksamheterna.
Förutom kassa- och bankflöden gäller att till likvida medel hänförs kortfristiga placeringar vilkas omvandlande till bankmedel kan ske till ett i huvudsak i förväg känt belopp. Som likvida medel anses kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. Sammantaget innebär detta skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper inom de områden som anges nedan.
Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2010 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen.
De ändrade redovisningsprinciperna för omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter som tillämpas i koncernen ger avseende transaktionsutgifter och villkorade köpeskillingar inte samma ändringar av redovisningsprinciperna i moderbolaget, se nedan under avsnitt "Andelar i koncernföretag och intresseföretag".
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaderna mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter avser främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i koncernföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter relaterade till andelar i koncernföretag direkt i resultatet när dessa uppkommer.
Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Utdelningar från dotterföretag redovisas till sin helhet som intäkt i årets resultat.
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderbolaget redovisas samtliga utgifter för egen utveckling som en kostnad i resultaträkningen.
I moderbolaget belastar låneutgifter resultatet under den period till vilken de hänför sig till. Inga låneutgifter aktiveras på tillgångar.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. I resultaträkningen görs i moderbolaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad.
Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.
Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person.
För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar För att upprätta de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar i bokslutet redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt, bland annat i fråga om ansvarsförbindelser. De uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål som behandlas i detta avsnitt är de som bedöms vara de viktigaste för en förståelse av de finansiella rapporterna med hänsyn till graden av betydande bedömningar och osäkerhet. Förutsättningarna för Sandviks verksamhet ändras successivt vilket medför att dessa bedömningar förändras.
Nedskrivning av goodwill prövas årligen och dessutom närhelst händelser eller ändrade omständigheter indikerar att värdet på förvärvsgoodwill kan ha minskat, till exempel på grund av ändrat affärsklimat eller beslut att avyttra eller lägga ner viss verksamhet. För att bestämma om värdet på goodwill minskat måste den kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförts värderas, vilket sker genom en diskontering av enhetens kassaflöden. Vid tillämpningen av denna metod förlitar sig bolaget på ett antal faktorer inklusive uppnådda resultat, affärsplaner, ekonomiska prognoser och marknadsdata. Detta beskrivs ytterligare i not 13 och som förstås av beskrivningen skulle ändringar av förutsättningarna för dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en väsentlig effekt på värdet på goodwill.
Sandviks materiella och immateriella anläggningstillgångar exklusive goodwill upptas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Sandvik redovisar utöver goodwill inga immateriella anläggningstillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar görs över beräknad nyttjandeperiod till ett bedömt restvärde. Såväl nyttjandeperiod som restvärde omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod.
Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet inte kan återvinnas. Det redovisade värdet av immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning prövas varje år. Om en sådan analys indikerar ett för högt upptaget värde fastställs tillgångens återvinningsvärde, vilket är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde från tillgången alternativt den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Särskild uppmärksamhet riktas på Sandvik Mining and Constructions hyresflotta med hänsyn till beroendet av konjunkturen i gruvbranschen och risken för att hyresavtalen kan komma att sägas upp. Det redovisade värdet på dessa uthyrda maskiner uppgick vid 2010 års utgång till 562 MSEK (652).
En prövning av det redovisade värdet aktualiseras även i samband med att en anläggningstillgång klassificeras som att den innehas för försäljning, då den upptas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Pensionsantaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden och de kan ha en väsentlig inverkan på redovisad nettoskuld och den årliga pensionskostnaden. Två kritiska antaganden, diskonteringsräntan och den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar, är väsentliga för mätningen av såväl årets pensionskostnad som nuvärdet av de förmånsbaserade pensionsförpliktelserna. Dessa antaganden bedöms åtminstone varje år för varje plan i varje land. Andra antaganden som kan gälla demografiska faktorer som pensionsålder, dödlighet och personalomsättning omprövas inte lika ofta. Det verkliga utfallet avviker ofta från de aktuariella antagandena av ekonomiska och andra orsaker.
Diskonteringsräntan gör det möjligt att mäta framtida kassautflöden till nuvärde vid mättidpunkten. Denna ränta ska motsvara avkastningen på förstklassiga företagsobligationslån eller, om en fungerande marknad för sådana inte finns, statsobligationer. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga kostnaden.
För att bestämma den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar tar bolaget i beaktande tillgångarnas nuvarande och förväntade kategorifördelning och historisk såväl som förväntad avkastning på de olika kategorierna av tillgångar.
Jämfört mot föregående år har den viktade genomsnittliga diskonteringsräntan ändrats från 5,2 % till 5,1 %. Den viktade genomsnittliga förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna var 6,1 % 2010 jämfört med 6,0 % år 2009.
Betydande bedömningar görs för att bestämma såväl aktuella som uppskjutna skatteskulder och skattetillgångar, inte minst vad gäller värdet av uppskjutna skattetillgångar. Bolaget måste därvid bedöma sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga resultatet kan avvika från dessa bedömningar bland annat på grund av ändrat framtida affärsklimat, ändrade skatteregler eller utfallet av myndigheters eller skattedomstolars ännu ej slutförda granskning av avgivna deklarationer. Sandvik redovisar uppskjutna skattefordringar uppgående till 2 056 MSEK (2 510) vid utgången av 2010. I koncernen fanns vid utgången av 2010 dessutom ytterligare underskottsavdrag på cirka 355 MSEK (800) som inte värderats utifrån bedömningsgrunden att utnyttjande måste vara troligt. Ändrade bedömningar av sannolikhet för utnyttjande kan således påverka resultatet såväl negativt som positivt. Avsättningar för pågående tvister redovisas enligt ledningens bästa bedömning och uppgår vid utgången av år 2010 till 3 650 MSEK (3 311).
Sandvik är, förutom ovan nämnda skattetvister, involverat i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten. Enligt bästa bedömning är varken moderbolaget eller något dotterbolag för närvarande involverat i något rättsligt förfarande eller skiljeförfarande som bedöms komma att ha någon väsentlig negativ effekt på verksamheten, den finansiella ställningen eller resultatet av verksamheten.
För ytterligare information avseende risker kring rättstvister, se sidan 26.
Bolaget refererar till tidigare skrivningar avseende redovisningsprinciper där bolaget redogör för vilka redovisningsprinciper, bland flera möjliga alternativ, som företaget valt att tillämpa. Ledningen vill särskilt uppmärksamma följande:
Redovisningen av Sandviks varulager följer reglerna enligt IAS 2 om varulager. Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. En följd av reglerna enligt IAS 2 är att i det fall marknadsvärdet sjunkit på material och komponenter som ingår i Sandviks färdiga produkter, någon nedskrivning av lagrets värde till dessa lägre värden inte får ske om den färdiga produktens pris till kund, efter avdrag för försäljningskostnader, fortfarande överstiger Sandviks anskaffningsvärde för produkten. De lägre marknadsvärdena på i lagret ingående material och komponenter kommer istället till uttryck i form av lägre försäljningsmarginaler i kommande redovisningsperioder i den mån Sandvik måste anpassa sina priser till kund nedåt till följd av marknadsvärdeförändringar. I tider med stor prisvolatilitet i råmaterial och komponenter bör detta förhållande beaktas vid bedömningen av framtida resultat.
IAS 19 medger att aktuariella vinster och förluster som uppstår i förmånsbestämda pensionsplaner inte omedelbart resultatförs utan blott den del av dessa vinster och förluster som ligger utanför en "korridor" om plus eller minus 10 % av det högre av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen eller det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar. Även annan systematisk metod som leder till snabbare redovisning av dessa vinster och förluster är möjlig, inklusive omedelbar redovisning i resultatet. Sandvik har valt att tillämpa korridorregeln och att vinster och förluster resultatförs över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. De oredovisade aktuariella förlusterna uppgick vid 2009 och 2010 års utgång till 2 359 MSEK respektive 1 789 MSEK.
Årets koncernresultat i procent av genomsnittligt eget kapital under året.
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital.
Fakturering dividerad med genomsnittligt totalt kapital.
Räntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive nettoavsättningar för pensioner) med avdrag för likvida medel dividerat med summan av eget kapital.
Genomsnittligt rörelsekapital dividerat med faktureringen i det senaste kvartalet uppräknat till årstakt.
Summan av lager, kundfordringar och leverantörskrediter samt övriga icke räntebärande fordringar och skulder exklusive skattefordringar och skatteskulder.
Eget kapital i relation till totalt kapital.
Aktieägarnas andel av årets koncernresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året.
| 1. Segmentsrapportering | 67 |
|---|---|
| 1.1 Uppgifter per rörelsegren/affärsområde | 67 |
| 1.2 Uppgifter per land | 67 |
| 2. Intäkternas fördelning | 68 |
| 3. Personaluppgifter samt ersättningar till företagsledning och revisorer |
68 |
| 3.1 Medelantal anställda | 68 |
| 3.2 Sjukfrånvaro moderbolaget | 68 |
| 3.3 Löner, ersättningar och sociala kostnader | 68 |
| 3.4 Löner och ersättningar per marknadsområde 68 | |
| 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare |
68 |
| 3.6 Könsfördelning i företagsledningen | 70 |
| 3.7 Revisionsarvoden | 70 |
| 4. Forskning, utveckling och kvalitetssäkring | 70 |
| 5. Övriga rörelseintäkter | 70 |
| 6. Övriga rörelsekostnader | 70 |
| 7. Rörelsens kostnader | 71 |
| 8. Leasingavgifter avseende finansiell och operationell leasing |
71 |
| 9. Finansnetto | 71 |
| 10. Bokslutsdispositioner | 71 |
| 11. Skatter | 72 |
| 12. Resultat per aktie | 73 |
| 13. Koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar |
74 |
| 14. Moderbolagets immateriella och materiella anläggningstillgångar |
77 |
| 15. Andelar i koncernföretag | 78 |
|---|---|
| 16. Andelar i intresseföretag | 82 |
| 17. Finansiella placeringar | 82 |
| 18. Långfristiga fordringar och övriga fordringar |
83 |
| 19. Varulager | 83 |
| 20. Kundfordringar | 83 |
| 21. Särskilda upplysningar om eget kapital | 83 |
| 22. Moderbolagets övriga obeskattade reserver | 84 |
| 23. Avsättning till pensioner och andra långfristiga ersättningar |
84 |
| 24. Övriga avsättningar | 87 |
| 25. Långfristiga räntebärande skulder | 87 |
| 26. Övriga räntebärande skulder | 87 |
| 27. Övriga icke räntebärande skulder | 87 |
| 28. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 88 |
| 29. Eventualförpliktelser och ställda säkerheter | 88 |
| 30. Kompletterande upplysningar finansiell riskhantering |
88 |
| 31. Närstående | 90 |
| 32. Kompletterande upplysningar kassaflödesanalys |
90 |
| 33. Förvärv av rörelse | 91 |
| 34. Uppgifter om moderbolaget | 92 |
| 35. Upplysningar om aktier, ägarförhållanden och rättigheter |
92 |
(Belopp i tabellerna redovisas i MSEK, där ej annat anges)
| Sandvik Tooling | Sandvik Mining and Construction |
Sandvik Materials Technology |
Seco Tools | Koncern gemensamt |
Eliminering | Koncernen totalt | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Intäkter | ||||||||||||||
| Externa intäkter | 23 893 | 19 078 | 35 182 | 32 621 | 17 703 | 15 328 | 5 838 | 4 871 | 38 | 39 | 82 654 | 71 937 | ||
| Interna intäkter | 160 | 89 | 9 | 14 | 338 | 167 | 20 | 17 | 17 | 16 | –544 | –303 | ||
| Koncernen totalt | 24 053 | 19 167 | 35 191 | 32 635 | 18 041 | 15 495 | 5 858 | 4 888 | 55 | 55 | –544 | –303 | 82 654 | 71 937 |
| Andelar i intresse företags resultat |
14 | –1 | 5 | 13 | 14 | –51 | 5 | — | — | — | 38 | –39 | ||
| Rörelseresultat per affärsområde |
4 296 | –527 | 4 665 | 466 | 1 540 | –1 137 | 1 098 | 307 | –570 | –521 | 11 029 | –1 412 | ||
| Finansnetto | –1 617 | –2 060 | ||||||||||||
| Årets skattekostnad | –2 469 | 876 | ||||||||||||
| Årets resultat | 6 943 | –2 596 | ||||||||||||
| Övriga upplysningar | ||||||||||||||
| Tillgångar | 23 913 | 25 398 | 27 040 | 27 036 | 20 586 | 18 268 | 5 425 | 4 959 | 1 570 | 2 286 | 78 534 | 77 947 | ||
| Andelar i intresseföretag |
131 | 129 | 48 | 45 | 272 | 199 | 16 | 12 | — | — | 467 | 385 | ||
| Summa tillgångar | 24 044 | 25 527 | 27 088 | 27 081 | 20 858 | 18 467 | 5 441 | 4 971 | 1 570 | 2 286 | 79 001 | 78 332 | ||
| Ofördelade tillgångar | 10 998 | 13 243 | ||||||||||||
| Koncernen totalt | 89 999 | 91 575 | ||||||||||||
| Skulder | 4 835 | 4 433 | 9 817 | 7 872 | 4 258 | 3 347 | 1 251 | 934 | 3 467 | 1 810 | 23 628 | 18 396 | ||
| Ofördelade skulder | 32 558 | 43 222 | ||||||||||||
| Koncernen totalt | 56 186 | 61 618 | ||||||||||||
| Investeringar i anläggningar |
750 | 1 504 | 583 | 930 | 1 340 | 1 097 | 386 | 325 | 215 | 181 | 3 274 | 4 037 | ||
| Avskrivningar | –1 576 | –1 593 | –1 091 | –1 080 | –832 | –914 | –379 | –373 | –104 | –89 | –3 982 | –4 049 | ||
| Nedskrivningar | 33 | –202 | –27 | –193 | –28 | –95 | — | –2 | –34 | — | –56 | –492 | ||
| Övriga icke kassaflödes påverkande poster |
–20 | 317 | –83 | 191 | –59 | 26 | –24 | 41 | 56 | –94 | –130 | 481 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor. För uppgifter om förvärv av rörelse se not 33.
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| USA | 10 032 | 8 854 |
| Australien | 7 564 | 7 154 |
| Tyskland | 6 571 | 5 679 |
| Kina | 5 581 | 4 833 |
| Sydafrika | 4 532 | 3 567 |
| Sverige | 3 819 | 3 356 |
| Brasilien | 3 613 | 2 345 |
| Frankrike | 3 090 | 2 807 |
| Italien | 3 013 | 2 835 |
| Ryssland | 2 339 | 1 815 |
| Kanada | 2 333 | 1 709 |
| Indien | 2 224 | 1 800 |
| Storbritannien | 2 215 | 2 127 |
| Japan | 2 099 | 1 596 |
| Mexiko | 1 379 | 1 184 |
| Övriga länder | 22 250 | 20 276 |
| Totalt | 82 654 | 71 937 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Sverige | 12 231 | 11 773 |
| USA | 4 730 | 5 039 |
| Storbritannien | 3 368 | 3 972 |
| Tyskland | 3 288 | 3 946 |
| Österrike | 2 411 | 2 626 |
| Finland | 1 566 | 1 694 |
| Australien | 1 448 | 1 471 |
| Kina | 1 332 | 1 401 |
| Frankrike | 918 | 1 153 |
| Indien | 915 | 955 |
| Brasilien | 886 | 917 |
| Japan | 860 | 823 |
| Kanada | 544 | 575 |
| Italien | 511 | 587 |
| Tjeckien | 401 | 334 |
| Övriga länder | 3 036 | 3 390 |
| Totalt | 38 445 | 40 656 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Varuförsäljning | 75 541 | 64 319 | 17 430 | 12 865 |
| Anläggningskontrakt | 3 251 | 4 146 | 178 | 630 |
| Tjänsteuppdrag/Serviceuppdrag | 3 241 | 2 948 | 52 | 28 |
| Uthyrning av maskiner | 621 | 524 | 8 | 4 |
| Totalt | 82 654 | 71 937 | 17 668 | 13 527 |
3.1 Medelantal anställda1)
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 Varav kvinnor |
2009 | ||||||
| Varav kvinnor | Varav kvinnor | Varav kvinnor | |||||||
| Antal | % | Antal | % | Antal | % | Antal | % | ||
| Sverige | 10 667 | 22 | 10 886 | 21 | 7 737 | 20 | 7 795 | 20 | |
| Övriga Europa | 14 778 | 19 | 15 295 | 19 | — | — | — | — | |
| Europa totalt | 25 445 | 20 | 26 181 | 20 | 7 737 | 20 | 7 795 | 20 | |
| Nafta-området | 5 565 | 19 | 6 124 | 19 | — | — | — | — | |
| Sydamerika | 2 846 | 13 | 2 958 | 15 | 2 | — | 2 | — | |
| Afrika, Mellanöstern | 2 965 | 13 | 3 112 | 14 | — | — | — | — | |
| Asien | 6 538 | 16 | 6 228 | 15 | — | — | — | — | |
| Australien | 2 350 | 14 | 2 588 | 16 | — | — | — | — | |
| Totalt | 45 709 | 18 | 47 191 | 18 | 7 739 | 20 | 7 797 | 20 |
1) Fullständiga uppgifter per land presenteras i den årsredovisning som inlämnats till Bolagsverket.
| 2010 | 2009 |
|---|---|
| 3,1 | 3,2 |
| 29,6 | 37,0 |
| 2,8 | 3,0 |
| 4,0 | 4,4 |
| 2,6 | 2,8 |
| 2,8 | 2,9 |
| 3,7 | 4,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Löner och ersättningar | 17 967 | 17 611 | 3 321 | 3 098 | |
| Sociala kostnader | 4 668 | 4 830 | 1 593 | 1 530 | |
| Resultatandel till anställda | 250 | — | 212 | — | |
| Totalt | 22 885 | 22 441 | 5 126 | 4 628 | |
| Varav pensionskostnader ingående i sociala kostnader |
1 466 | 1 643 | 538 | 550 |
Av koncernens pensionskostnader avsåg 69 MSEK (40) gruppen styrelser och verkställande direktörer. Koncernens pensionsskuld för denna grupp uppgick till 221 MSEK (264). På motsvarande sätt avsåg 32 MSEK (10) av moderbolagets pensionskostnader gruppen styrelse och verkställande direktörer. Moderbolagets pensionsskuld för denna grupp uppgick till 61 MSEK (90).
För att premiera ett agerande som tar sikte på koncernens långsiktiga utveckling och samtidigt stimulera fortsatt företagslojalitet hos medarbetarna har Sandvik sedan 1986 ett resultatandelssystem för alla anställda vid helägda bolag i Sverige. Koncernens avkastning under år 2010 innebar att maximalt värde, 250 MSEK (0), avsattes till resultatandelsstiftelsen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Sverige | 4 522 | 4 182 | 3 321 | 3 098 |
| Övriga Europa | 6 269 | 6 460 | — | — |
| Europa totalt | 10 791 | 10 642 | 3 321 | 3 098 |
| Nafta-området | 2 778 | 2 867 | — | — |
| Sydamerika | 791 | 806 | 0 | 0 |
| Afrika, Mellanöstern | 851 | 709 | — | — |
| Asien | 1 268 | 1 095 | — | — |
| Australien | 1 488 | 1 492 | — | — |
| Totalt | 17 967 | 17 611 | 3 321 | 3 098 |
| Varav till styrelser och verkställande direktörer |
||||
| Löner och ersättningar | 401 | 408 | 32 | 20 |
| varav rörlig lön | 55 | 57 | 9 | 1 |
1) Fullständiga uppgifter per land presenteras i den årsredovisning som inlämnats till Bolagsverket.
Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare antogs av årsstämman 2010. Dessa är utformade för att säkerställa att Sandvik ur ett globalt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare.
Det totala ersättningspaketet omfattar fast lön, årlig variabel lön (ÅVL), långsiktig variabel lön (LVL), pension samt övriga förmåner som bil, bostad, sjukvårdsförsäkring samt avgångsvederlag. Delarna avser skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens resultatutveckling.
Styrelsen beslutade att från och med 2006 införa ett kontantbaserat program för långsiktig variabel lön (LVL). Syftet med LVL är att med en gemensam målbild för ledande befattningshavare och aktieägare skapa en koppling till framåtriktade prestationsmål för att långsiktigt öka företagets värde. Detta sker genom ett gemensamt koncern- och affärsområdesövergripande fokus och styrning mot lönsam tillväxt. Vidare är syftet att öka möjligheterna att rekrytera och behålla nyckelpersoner i koncernen.
Ett LVL-program har beslutats för vart och ett av åren 2007, 2008, 2009 och 2010. Programmen omfattar cirka 400 anställda i Sandvik-koncernen globalt och löper över en treårsperiod där eventuell utbetalning sker året efter det tredje året för respektive program. 2007 års program avslutades 2009 men gav
ingen utbetalning 2010. Eventuell utbetalning för 2008 års program sker under 2011, för 2009 års program under 2012 samt för 2010 års program under 2013.
Programmen har en direkt koppling mellan prestation, mervärde och ersättning med ett årligt tak i förhållande till deltagarens årliga fasta lön i december år tre. Utfall av LVL förutsätter uppfyllelse av mätbara mål, upprättade av styrelsen, avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplat till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet under en period om tre år. För koncernledningen är maximal utbetalning av LVL-programmet 40–50 % av fast årslön.
Kostnadsföring och reservering sker löpande för programmen utifrån antaganden om måluppfyllelse. Under 2010 har ingen långsiktig variabel lön betalats ut. 2007 års LVL-program täckande åren 2007-2009 ledde inte till något utfall. Detta som en följd av att de prestationsmål satta av styrelsen inte uppfylldes. Under året har reservering gjorts för 2010 års LVL-program med 52 MSEK, varav 5 MSEK för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. För 2008 och 2009 års LVL-program är inga reserveringar gjorda.
Frågor om ersättning till koncernledningen bereds av styrelsens ersättningsutskott vilket har sammanträtt vid sju tillfällen under året. Frågor som har beretts har innefattat fördelningen mellan fast och rörlig ersättning, storleken på eventuella löneökningar samt långsiktig variabel lön. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och fattat beslut med ledning av utskottets förslag.
Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2010 har beslutats av styrelsen utifrån ersättningsutskottets förslag. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. Ersättningsutskottets arbete har utförts med stöd av expertis i fråga om ersättningsnivåer och strukturer. För upplysning om ersättningsutskottets sammansättning se bolagsstyrningsrapport.
Till styrelsens ordförande och övriga externa ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Verkställande direktör och arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.
För 2010 har följande, av årsstämman beslutade, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare tillämpats:
Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare är utformat för att säkerställa att Sandvik-koncernen ur ett globalt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare till Sandviks koncernledning. Koncernledningens ersättning omfattar fast lön, årlig variabel lön och långsiktig variabel lön. Delarna avses skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens resultatutveckling. Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån individens ansvar och prestationer, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. För erhållande av årlig variabel lön förutsätts uppfyllelse av årligen fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultat och till mätbara mål inom individens ansvarsområde. För koncernledningen kan den årliga variabla delen uppgå till maximalt 50–75 % av den fasta lönen. Den långsiktiga variabla lönen förutsätter uppfyllelse av mätbara mål, satta av styrelsen, avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplat till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet under en period om tre år. För koncernledningen är maximal utbetalning av långsiktig variabel lön 45–50 % av årlig fast lön. Koncernledningens övriga förmåner skall motsvara vad som kan anses rimligt i förhållande till praxis i marknaden. Förmånerna utgörs av pension, bil, bostad, sjukvårdsförsäkring och avgångsvederlag. Pensionsförmåner för koncernledningen baseras på den fasta lönen eller kontant utbetald bruttolön och ska vara förmåns- eller avgiftsbestämda. Normalt infaller pensionsåldern vid 62 års ålder. För verkställande direktören infaller pensionsåldern vid 60 år. Avgångsvederlag utgår, normalt sett, vid uppsägning från Sandviks sida. Från avgångsvederlaget, som är 12 till 18 månadslöner för personer under 55 år och 18 till 24 månadslöner för personer över 55 år, avräknas eventuell annan inkomst av tjänst. Inget avgångsvederlag utgår vid uppsägning från anställdas sida. Styrelsen ska äga rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Kretsen av befattningshavare som omfattas av förslaget är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om att för 2011 tillämpa följande reviderade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare enligt styrelsens förslag till beslut om dessa riktlinjer:
Styrelsens förslag till beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare är utformat för att säkerställa att Sandvik-koncernen ur ett globalt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare till Sandviks koncernledning. Koncernledningens ersättning omfattar fast lön, årlig variabel
lön och långsiktig variabel lön, i form av kontant lön och/eller aktier i Sandvik AB. Delarna avses skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens resultatutveckling. Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån individens ansvar och prestationer, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Årlig variabel lön förutsätter uppfyllelse av årligen fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultat och till mätbara mål inom individens ansvarsområde. Den årliga variabla lönen kan uppgå till högst 75 % av den fasta årliga lönen. Den långsiktiga variabla kontanta lönen förutsätter uppfyllelse av mätbara mål, satta av styrelsen, avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplat till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet under en period om tre år. Den långsiktiga variabla kontanta lönen kan uppgå till högst 50 % av den fasta årliga lönen. Långsiktig variabel ersättning skall även kunna utgå i form av aktier i Sandvik AB genom deltagande i aktierelaterat incitamentsprogram innefattande erbjudande om förvärv av personaloptioner och matchningsrätter. Programmet skall ha antagits av bolagsstämman med huvudsakliga villkor av innebörd att deltagande för vissa kategorier av högre ledande befattningshavare förutsätter egen investering i Sandvik-aktien, att intjänadetiden är tre år med krav på fortsatt anställning under den tiden samt att tilldelning skall vara relaterad till prestationskriterier kopplade till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet – Sandvik Value Added (SVA). Koncernledningens övriga förmåner skall motsvara vad som kan anses rimligt i förhållande till praxis i marknaden. Förmånerna utgörs av pension, bil, bostad, sjukvårdsförsäkring och avgångsvederlag. Pensionsförmåner för koncernledningen baseras på den fasta lönen eller kontant utbetald bruttolön och ska vara förmåns- eller avgiftsbestämda. Normalt infaller pensionsåldern vid 62 års ålder. För verkställande direktören infaller pensionsåldern vid 60 år. Avgångsvederlag utgår, normalt sett, vid uppsägning från Sandviks sida. Från avgångsvederlaget, som är 12 till 18 månadslöner för personer under 55 år och 18 till 24 månadslöner för personer över 55 år, avräknas eventuell annan inkomst av tjänst. Inget avgångsvederlag utgår vid uppsägning från anställdas sida. Styrelsen ska äga rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Kretsen av befattningshavare som omfattas av förslaget är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till de stämmovalda externa styrelseledamöterna till sammanlagt 4 050 000 SEK. Av detta utgår till styrelsens ordförande (Anders Nyrén) 1 350 000 SEK på årsbasis och 450 000 SEK till varje övrig extern styrelseledamot (Georg Ehrnrooth, Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Egil Myklebust, Simon Thompson och Lars Westerberg).
Utöver dessa belopp utgår enligt bolagsstämmobeslut ett arvode om sammanlagt 400 000 SEK till ledamöter som inte är anställda i bolaget för utskottsarbete i styrelsens revisionsutskott (Hanne de Mora 150 000 SEK, Anders Nyrén 125 000 SEK och Simon Thompson 125 000 SEK) och sammanlagt 250 000 SEK till ledamöter i styrelsens ersättningsutskott (Georg Ehrnrooth 75 000 SEK, Egil Myklebust 75 000 SEK och Anders Nyrén 100 000 SEK).
Förutom pensionslöftet till verkställande direktören Lars Pettersson finns inga pensionsutfästelser avseende övriga styrelsemedlemmar.
För koncernchefen och verkställande direktören Lars Pettersson utgår från och med 1 januari 2010 årlig fast lön med 7 650 000 SEK samt förmånsvärde av tjänstebostad och tjänstebil. Till detta kommer variabel lön som kan uppgå till maximalt 75 % av den fasta lönen. Den årliga variabla lönen för 2010 uppgår till 5 737 500 SEK.
Lars Petterssons pensionsålder är 60 år. Pensionens storlek mellan 60 och 65 års ålder uppgår till 65 % av fast lön upp till 30 prisbasbelopp och 50 % av fast lön över 30 prisbasbelopp. Vad avser pensionen före 65 år har pensionsförsäkring ej tecknats och pensionsförpliktelsen utgör 25 016 142 SEK till den del den är intjänad per 2010-12-31. Pensionen från och med 65 år byggdes till och med 2008-12-31 upp genom ITP-planens avdelning 2 samt en premiebaserad tilläggsplan. Genom ett systembyte som erbjöds samtliga tjänstemän i Sandvik omfattade av alternativ ITP 2 består verkställande direktörens pension från och med 2009-01-01 av ITP-planens avdelning 1, det vill säga 4,5 % på lönedel intill 7,5 inkomstbasbelopp samt 30 % på lönedelar därutöver. I tillägg till detta gäller en komplettering om 5 % av lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp.
Sandvik har under 2010 kostnadsfört och reserverat 77 MSEK avseende avgångsersättning till Lars Pettersson. Beloppet avser lön, pensionsförmåner, skatter och sociala avgifter fram till Lars Petterssons 60-årsdag. Beloppet inkluderar även pensionsförpliktelse för pension mellan 60 och 65 års ålder som kommer att tjänas in fram till Lars Petterssons 60-årsdag. Uppgörelsen innebär att Sandvik ersätter Lars Pettersson för nio månader utöver vad som framgår av anställningsavtalet. Denna del motsvarar ett belopp på cirka 10 MSEK.
För Sandviks nye koncernchef och verkställande direktör Olof Faxander utgår från och med 1 februari 2011 årlig fast lön med 9 900 000 SEK samt förmånsvärde av tjänstebostad och tjänstebil. Till detta tillkommer variabel lön i enlighet med riktlinjerna för ledande befattningshavare.
Olof Faxanders pensionsålder är 60 år. Till pensionen avsätts varje år en premie om 35 % av den fasta årliga lönen.
Avgångsvederlag utgår vid eventuell uppsägning från företagets sida. Vederlaget motsvarar fast lön i 24 månader, inklusive uppsägningstid.
För övriga ledande befattningshavare i koncernledningen är pensionsåldern 62 år. Pensionens storlek mellan 62 och 65 års ålder uppgår till 65 % av fast lön upp till 30 prisbasbelopp, 50 % av fast lön mellan 30–50 prisbasbelopp och 25 % av fast lön i löneintervallet 50–100 prisbasbelopp (för full intjäning krävs 15 år). Avseende pensionen före 65 års ålder har pensionsförsäkring ej tecknats och pensionsförpliktelsen utgör 35 376 292 SEK till den del den är intjänad per 2010-12-31.
Vad avser pensionen efter 65 år för övriga befattningshavare i koncernledningen byggs denna upp genom ITP-planen samt en premiebaserad tilläggsplan till vilken avsättning sker varje år med 20–30 % (beroende på ålder) av de delar av den fasta lönen som överstiger 20 prisbasbelopp. Alternativt kan denna grupp omfattas av ITP-planens avdelning 1 samt en komplettering om maximalt 5 %
för lönedelar överstigande 7,5 inkomstbasbelopp i det fall denna lösning valts enligt erbjudande till samtliga tjänstemän i Sandvik omfattade av alternativ ITP 2. I sådant fall gäller ej det tidigare systemet med ITP-planens avdelning 2 samt tilläggsplan. Av de sju övriga koncernledningsmedlemmar som var anställda per 2010-12-31 omfattas fyra personer av ITP-planens avdelning 1 medan tre personer kvarstår i ITP-planens avdelning 2 samt tilläggsplan. Avgångsvederlag utgår vid eventuell uppsägning från företagets sida. Vederlaget motsvarar fast lön i 12–18 månader utöver uppsägningstiden, vilken är sex månader. För verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen avräknas eventuell annan inkomst av tjänst från avgångsvederlaget.
| SEK | Lön/Styrelse arvode |
Årlig variabel lön 1) |
Övriga förmåner 2) |
Långsiktig variabel lön 3) |
Pensions kostnader |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Anders Nyrén | 1 575 000 4) | — | — | — | — |
| Verkställande direktören Lars Pettersson | 8 335 434 5) | 5 737 500 | 288 176 | 1 352 648 | 8 612 000 |
| Andra ledande befattningshavare 6) | 23 767 622 | 13 050 600 | 1 762 656 | 3 721 604 | 16 870 000 |
| Summa | 33 678 056 | 18 788 100 | 2 050 832 | 5 074 252 | 25 482 000 |
1) Belopp hänförligt till 2010 och som bedöms kommer att utbetalas 2011.
2) Avser huvudsakligen bil- och bostadsförmåner.
3) Beloppen avser gjorda reserveringar för 2010 års LVL-program.
4) Kostnadsfört under 2010 och kommer att utbetalas 2011. Av beloppet avser 1 350 000 SEK styrelsearvode, 100 000 SEK i arvode för ersättningsutskottet och 125 000 SEK i arvode för revisionsutskottet.
5) Lars Petterssons fasta lön uppgår till 7 650 000 per 2010-01-01, resterande belopp avser semesterersättning med mera. Styrelsearvode utgår ej till interna styrelseledamöter. 6) Avser följande personer under 2010: Peter Gossas, Lars Josefsson, Peter Larson, Ola Salmén, Bo Severin, Anders Thelin och Göran Westberg. Även för Bo Severin och Göran Westberg avser kostna-
derna hela räkenskapsåret 2010, medan de ingår i koncernledningen från och med 1 oktober 2010.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Andel kvinnor, % | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Styrelser och verkställande direktörer |
9 | 9 | 9 | 9 | |
| Övriga ledande befattningshavare |
17 | 15 | — | — |
| Arvoden och kostnadsersättningar till koncernens revisorer har uppgått till: | ||||
|---|---|---|---|---|
| KPMG | Övriga | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Revision | ||||||
| Moderbolaget | 11,7 | 8,1 | 0,0 | 0,0 | 11,7 | 8,1 |
| Dotterbolagen (exklusive Seco Tools) |
53,0 | 57,9 | 4,3 | 6,3 | 57,3 | 64,2 |
| Seco Tools | 0,3 | 0,3 | 6,7 | 7,9 | 7,0 | 8,2 |
| Koncernen | 65,0 | 66,3 | 11,0 | 14,2 | 76,0 | 80,5 |
| Skatterådgivning | ||||||
| Moderbolaget | 1,0 | 1,7 | ||||
| Dotterbolagen (exklusive Seco Tools) |
12,6 | 8,9 | ||||
| Seco Tools | 0,0 | 0,0 | ||||
| Koncernen | 13,6 | 10,6 | ||||
| Övriga tjänster | ||||||
| Moderbolaget | 2,5 | 4,1 | ||||
| Dotterbolagen | ||||||
| (exklusive Seco Tools) | 4,8 | 3,4 | ||||
| Seco Tools | 0,0 | 0,0 | ||||
| Koncernen | 7,3 | 7,5 |
Med revision avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
Skatterådgivning avser tjänster inom skatteområdet. Övriga tjänster avser i allt väsentligt rådgivning inom revisionsnära områden som redovisning samt biträde med granskning i samband med förvärv.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Utgifter för | ||||
| forskning och utveckling | 2 309 | 2 325 | 932 | 884 |
| kvalitetssäkring | 570 | 508 | 279 | 215 |
| Totalt | 2 879 | 2 833 | 1 211 | 1 099 |
| varav kostnadsfört totalt | 2 675 | 2 515 | 1 211 | 1 099 |
| varav kostnadsfört avseende forskning och |
||||
| utveckling | 2 106 | 2 007 | 932 | 884 |
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppkommer, liksom utgifter för kvalitetssäkring. Utgifter för utveckling tas upp som en immateriell tillgång om de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång i balansräkningen.
| Totalt | 142 | 82 |
|---|---|---|
| Övrigt | 93 | 77 |
| Resultat vid försäljning av verksamheter och aktier | 6 | 5 |
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar | 43 | — |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
Övriga rörelseintäkter består i huvudsak av koncerngemensamma tjänster.
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar | — | –65 |
| Resultat vid försäljning av verksamheter och aktier | –3 | — |
| Valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär |
–243 | –246 |
| Övrigt | –179 | –162 |
| Totalt | –425 | –473 |
Övriga rörelsekostnader består i huvudsak av royalties mellan koncernbolag, realisationsförluster vid försäljning av anläggningstillgångar samt av valutaförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär.
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Personalkostnader | –22 885 | –22 441 |
| Avskrivningar | –3 982 | –4 049 |
| Nedskrivningar av lager | –317 | –519 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –56 | –492 |
| Nedskrivningar av osäkra kundfordringar | –89 | –194 |
Inga väsentliga återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts under 2010 eller 2009.
Leasingavtal där företaget är leasetagare Koncernen innehar anläggningar under finansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde vid årets utgång uppgående till 171 MSEK (165).
Variabla avgifter i resultatet är 0 MSEK (0).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Nominellt värde | Nuvärde | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Inom ett år | 30 | 34 | 27 | 31 | |
| Mellan ett år och fem år | 89 | 117 | 70 | 92 | |
| Längre än fem år | 72 | 98 | 39 | 55 | |
| Totalt | 191 | 249 | 136 | 178 |
Koncernen innehar finansiella avtal som vid årets utgång uppgår till 493 MSEK (484). Variabla avgifter i resultatet samt ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivare är av mindre värde.
Den totala bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter fördelas enligt följande:
| Nominellt värde | Nuvärde | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Inom ett år | 241 | 133 | 221 | 109 |
| Mellan ett år och fem år | 252 | 260 | 208 | 220 |
| Längre än fem år | — | 91 | — | 59 |
| Totalt | 493 | 484 | 429 | 388 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationell leasing som förhyrda lokaler, maskiner och större dator- och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader. I bokslutet 2010 redovisas en kostnad för koncernen på 711 MSEK (583) och för moderbolaget på 165 MSEK (130). Här ingår minimileaseavgifter på 690 MSEK (560), variabla avgifter på 24 MSEK (23) och intäkter från vidareuthyrning på 3 MSEK (0).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Inom ett år | 642 | 609 | 159 | 157 |
| Mellan ett år och fem år | 1 308 | 1 234 | 465 | 452 |
| Längre än fem år | 703 | 469 | 230 | 200 |
| Totalt | 2 653 | 2 312 | 854 | 809 |
Framtida minimileaseavgifter för ej uppsägningsbara avtal som avser objekt som vidareuthyrs uppgår till 1 MSEK (0).
Maskiner för uthyrning ingår i koncernens anläggningstillgångar med ett planenligt restvärde om 562 MSEK (652). I årets avskrivningar ingår 504 MSEK (411). Avtalade framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt uppgår till 306 MSEK (230). Variabla avgifter uppgår till 19 MSEK (32).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara operationella leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Inom ett år | 186 | 127 | 11 | 14 |
| Mellan ett år och fem år | 119 | 102 | 3 | 16 |
| Längre än fem år | 1 | 1 | — | — |
| Totalt | 306 | 230 | 14 | 30 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 189 | 249 |
| Utdelningar | 6 | 10 |
| Andra placeringar inklusive derivat | ||
| Nettovinst vid avyttring av finansiella tillgångar | 0 | 0 |
| Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/skulder |
138 | 164 |
| Netto valutakursförändringar | 27 | — |
| Andra finansiella intäkter | 17 | 15 |
| Finansiella intäkter | 377 | 438 |
| Räntekostnader | –1 925 | –2 204 |
| Andra placeringar inklusive derivat | ||
| Nettoförlust vid avyttring av finansiella tillgångar | 0 | –23 |
| Netto värdeförändringar vid omvärdering av finansiella tillgångar/skulder |
–51 | –209 |
| Netto valutakursförändringar | — | –25 |
| Andra finansiella kostnader | –18 | –37 |
| Finansiella kostnader | –1 994 | –2 498 |
| Finansnetto | –1 617 | –2 060 |
Värdering av räntederivat har påverkat finansnettot positivt med 14 MSEK (32). För vidare information om värderingsprinciper för finansiella instrument, se not 30. Ränteintäkter/räntekostnader för de finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultaträkningen uppgår till –1 754 MSEK (–1 983). Resultateffekten under 2010 från säkrad post och säkringsinstrument för verkligtvärdesäkringar uppgick till –45 MSEK (17).
| Resultat från andelar i koncernföretag |
Resultat från andelar i intresseföretag |
|||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Utdelning, netto efter skatt | 3 352 | 5 753 | 5 | 5 |
| Realisationsresultat vid avyttringar av andelar |
–7 | 81 | — | — |
| Nedskrivningar | –2 | 0 | — | — |
| Totalt | 3 343 | 5 834 | 5 | 5 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter |
|||
|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2010 | 2009 | |
| Ränteintäkter, koncernföretag | 259 | 345 | |
| Ränteintäkter, övriga | 1 | 2 | |
| Derivat, koncernföretag | 405 | 240 | |
| Totalt | 665 | 587 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter |
||
|---|---|---|
| Moderbolaget | 2010 | 2009 |
| Räntekostnader, koncernföretag | –263 | –319 |
| Räntekostnader, övriga | –983 | –905 |
| Derivat, koncernföretag | –8 | –68 |
| Övrigt | –122 | –253 |
| Totalt | –1 376 | –1 545 |
| Övriga obeskattade reserver | 2 | 8 |
|---|---|---|
| Totalt | 2 | 8 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Årets skattekostnad | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Periodens aktuella skatt | –2 478 | –912 | 536 | 203 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år |
87 | 27 | –87 | 6 |
| Total aktuell skattekostnad | –2 391 | –885 | 449 | 209 |
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och underskottsavdrag |
–78 | 1 761 | –345 | 556 |
| Total redovisad skattekostnad | –2 469 | 876 | 104 | 765 |
Koncernen redovisade en skattekostnad för året med 2 469 MSEK eller 26,2 % av resultatet efter finansnetto. Koncernens skatteintäkt för 2009 uppgick till 876 MSEK eller 25,2 % av resultatet efter finansnetto.
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats, baserad på skattesatserna i respektive land, är 26,2 % (28,7). Skattesatsen i Sverige är 26,3 % (26,3). Avstämning mellan koncernens vägda genomsnittsskatt, baserad på respektive lands skattesats, och koncernens verkliga skatt:
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | MSEK | % | MSEK | % | ||
| Resultat efter finansiella poster | 9 412 | –3 472 | ||||
| Vägd genomsnittsskatt baserad på respektive lands skattesats |
–2 468 | –26,2 | 998 | –28,7 | ||
| Skatteeffekter av | ||||||
| Ej avdragsgilla kostnader | –258 | –2,7 | –214 | 6,2 | ||
| Ej skattepliktiga intäkter | 232 | 2,5 | 230 | –6,6 | ||
| Ändringar avseende tidigare år | 87 | 0,9 | 27 | –0,8 | ||
| Effekter av underskottsavdrag, netto | 23 | 0,2 | –139 | 4,0 | ||
| Övrigt | –85 | –0,9 | –26 | 0,7 | ||
| Total redovisad verklig skatt | –2 469 | –26,2 | 876 | –25,2 |
Moderbolagets verkliga skattesats understiger nominell skattesats i Sverige, vilket huvudsakligen är en effekt av skattefria utdelningsintäkter från dotterbolag och intressebolag.
Avstämning mellan moderbolagets nominella skattesats och moderbolagets verkliga skatt:
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | MSEK | % | MSEK | % | |
| Resultat före skatt | 2 746 | 2 986 | |||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
–722 | –26,3 | –785 | –26,3 | |
| Skatteeffekter av | |||||
| Ej avdragsgilla kostnader | –22 | –0,8 | –13 | –0,4 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 899 | 32,7 | 1 546 | 51,8 | |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
36 | 1,3 | — | — | |
| Ändringar avseende tidigare år | –87 | –3,1 | 17 | 0,6 | |
| Total redovisad verklig skatt | 104 | 3,8 | 765 | 25,6 |
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Före skatt |
Skatt | Efter skatt |
Före skatt |
Skatt | Efter skatt |
| Årets omräknings differenser |
–2 386 | — –2 386 | –645 | — | –645 | |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar |
566 | –149 | 417 | 272 | –71 | 201 |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödes säkringar överfört till årets resultat |
49 | –13 | 36 | 269 | –71 | 198 |
| Övrigt totalresultat | –1 771 | –162 | –1 933 | –104 | –142 | –246 |
| Moderbolaget | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Aktuell skatt i erhållna/lämnade koncernbidrag | 524 | 180 |
| Totalt | 524 | 180 |
Den i balansräkningen angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder, där skulder angivits med negativt tecken.
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Upp skjuten skatte fordran |
Upp skjuten skatte skuld |
Netto | Upp skjuten skatte fordran |
Upp skjuten skatte skuld |
Netto |
| Immateriella anläggningstillgångar |
52 | –620 | –568 | 64 | –890 | –826 |
| Materiella anläggningstillgångar |
96 | –1 285 | –1 189 | 95 | –1 228 | –1 133 |
| Finansiella anläggningstillgångar |
162 | –6 | 156 | 113 | –2 | 111 |
| Lager | 1 300 | –83 | 1 217 | 1 468 | –37 | 1 431 |
| Fordringar | 156 | –425 | –269 | 422 | –394 | 28 |
| Räntebärande skulder | 383 | –494 | –111 | 315 | –441 | –126 |
| Icke räntebärande skulder |
1 059 | –523 | 536 | 943 | –932 | 11 |
| Övrigt | 28 | –2 | 26 | — | –11 | –11 |
| Underskottsavdrag | 1 220 | — | 1 220 | 1 783 | — | 1 783 |
| Summa | 4 456 | –3 438 | 1 018 | 5 203 | –3 935 | 1 268 |
| Kvittning inom bolag | –2 400 | 2 400 | — | –2 693 | 2 693 | — |
| Total uppskjuten skattefordran/ avsättning för uppskjuten skatt |
2 056 | –1 038 | 1 018 | 2 510 | –1 242 | 1 268 |
| 2010 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto |
| Materiella anläggningstillgångar | — | –33 | –33 | — | –34 | –34 |
| Lager | 1 | — | 1 | 9 | — | 9 |
| Avsättningar | 42 | — | 42 | 49 | — | 49 |
| Icke räntebärande poster | — | –145 | –145 | 14 | –14 | 0 |
| Underskottsavdrag | 653 | — | 653 | 841 | — | 841 |
| Summa | 696 | –178 | 518 | 913 | –48 | 865 |
| Kvittning inom bolag | –178 | 178 | — | –48 | 48 | — |
| Total uppskjuten skattefordran/ avsättning för uppskjuten skatt |
518 | — | 518 | 865 | — | 865 |
Koncernen har ytterligare underskottsavdrag på cirka 355 MSEK (800). Skattefordringar har ej värderats för dessa poster eftersom det bedöms osannolikt att avdragen kommer att kunna utnyttjas under överskådlig framtid.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Ingående balans, netto | 1 268 | –237 | 865 | 292 |
| Förändring över resultaträkningen | –78 | 1 761 | –347 | 573 |
| Förvärv/avyttring av dotterföretag | 3 | –140 | — | — |
| Redovisat i övrigt totalresultat | –162 | –142 | — | — |
| Statligt stöd | –7 | –25 | — | — |
| Omräkningsdifferens | –6 | 51 | — | — |
| Utgående balans, netto | 1 018 | 1 268 | 518 | 865 |
Förutom uppskjuten skattefordran/avsättning har Sandvik följande skulder och fordringar vad avser skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Avsättningar för skatter | –3 650 | –3 311 | — | — |
| Skatteskulder | –1 208 | –768 | — | — |
| Skattefordran | 765 | 1 304 | 203 | 165 |
| Netto skatteskuld/skattefordran | –443 | 536 | 203 | 165 |
Avsättningar för skatter –3 650 MSEK (–3 311) avser avsättningar för pågående tvister och bedömda risker. Ökningen under 2010 (339 MSEK) förklaras huvudsakligen av reserveringar relaterade till skatteärendena avseende Sandvik Intellectual Property AB och Sandvik AB beträffande den omorganisation av ägande och hantering av patent och varumärken som gjordes 2005. För kompletterande beskrivning se avsnittet Integrerad riskhantering.
| Före utspädning | Efter utspädning | |||
|---|---|---|---|---|
| SEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Resultat per aktie | 5,59 | –2,24 | 5,59 | –2,24 |
Beräkningen av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan.
Beräkningen av resultat per aktie för 2010 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 6 634 MSEK (–2 652) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2010 uppgående till 1 186 287 (1 186 287). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare | 6 634 | –2 652 |
| I tusental aktier | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Totalt antal stamaktier 1 januari | 1 186 287 | 1 186 287 |
| Effekt av innehav av egna aktier och inlösen | — | — |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under året, före utspädning |
1 186 287 | 1 186 287 |
Beräkningen av resultat per aktie efter utspädning för 2010 har baserats på ett resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 6 634 MSEK (–2 652) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2009 uppgående till 1 186 287 (1 186 369). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare | 6 634 | –2 652 |
| I tusental aktier | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, före utspädning |
1 186 287 | 1 186 287 |
| Effekt av aktieoptioner | — | 82 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under året, efter utspädning |
1 186 287 | 1 186 369 |
| Internt upparbetade immateriella tillgångar | Förvärvade immateriella tillgångar | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Patent, | Patent, | |||||||||||
| Aktiverade utgifter för |
Program | licenser, varumär |
Aktiverade utgifter för |
Program | licenser, varumär |
|||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | FoU | varor | ken etc. | Övrigt | Summa | FoU | varor | ken etc. Goodwill | Övrigt | Summa | Totalt | |
| Ingående balans 1 januari 2009 | 1 227 | 681 | 220 | 54 | 2 182 | 15 | 343 | 746 | 9 831 | 1 101 | 12 036 | 14 218 |
| Nyanskaffningar | 318 | 88 | 21 | — | 427 | — | 5 | 22 | — | 30 | 57 | 484 |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | 3 | 31 | 1 647 | 554 | 2 235 | 2 235 |
| Avyttringar och utrangeringar | –7 | –15 | –2 | –10 | –34 | — | –3 | — | — | –73 | –76 | –110 |
| Nedskrivningar | — | — | — | — | — | — | — | — | –154 | — | –154 | –154 |
| Omklassificeringar | –32 | 35 | –3 | 7 | 7 | — | — | –1 | — | 68 | 67 | 74 |
| Årets omräkningsdifferenser | –20 | –3 | 1 | –3 | –25 | — | –13 | 10 | –189 | 32 | –160 | –185 |
| Utgående balans 31 december 2009 | 1 486 | 786 | 237 | 48 | 2 557 | 15 | 335 | 808 | 11 135 | 1 712 | 14 005 | 16 562 |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 1 486 | 786 | 237 | 48 | 2 557 | 15 | 335 | 808 | 11 135 | 1 712 | 14 005 | 16 562 |
| Nyanskaffningar | 203 | 176 | 18 | — | 397 | — | 4 | 7 | — | 65 | 76 | 473 |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | — | 8 | 37 | 24 | 69 | 69 |
| Avyttringar och utrangeringar | –73 | –22 | –1 | –1 | –97 | — | –1 | –1 | — | –69 | –71 | –168 |
| Omklassificeringar | — | 26 | — | 8 | 34 | — | 7 | — | — | 29 | 36 | 70 |
| Årets omräkningsdifferenser | –53 | –10 | –18 | 4 | –77 | — | –33 | –54 | –838 | –98 | –1 023 | –1 100 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 1 563 | 956 | 236 | 59 | 2 814 | 15 | 312 | 768 | 10 334 | 1 663 | 13 092 | 15 906 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||||||||||
| Ingående balans 1 januari 2009 | 276 | 432 | 71 | 41 | 820 | 15 | 278 | 246 | — | 387 | 926 | 1 746 |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | 3 | — | — | 42 | 45 | 45 |
| Avyttringar och utrangeringar | –25 | –5 | –2 | –5 | –37 | — | –4 | –1 | — | –66 | –71 | –108 |
| Nedskrivningar | 28 | 12 | — | — | 40 | — | — | — | — | 41 | 41 | 81 |
| Omklassificeringar | — | — | — | — | — | — | — | 1 | — | –40 | –39 | –39 |
| Årets avskrivningar på anskaffningsvärden |
281 | 91 | 11 | 7 | 390 | — | 42 | 116 | — | 154 | 312 | 702 |
| Årets omräkningsdifferenser | –5 | –2 | 2 | –4 | –9 | — | –11 | 9 | — | 9 | 7 | –2 |
| Utgående balans 31 december 2009 | 555 | 528 | 82 | 39 | 1 204 | 15 | 308 | 371 | — | 527 | 1 221 | 2 425 |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 555 | 528 | 82 | 39 | 1 204 | 15 | 308 | 371 | — | 527 | 1 221 | 2 425 |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — |
| Avyttringar och utrangeringar | –66 | — | –1 | –1 | –68 | — | –1 | –1 | — | –60 | –62 | –130 |
| Nedskrivningar | — | — | 1 | — | 1 | — | — | — | — | — | — | 1 |
| Omklassificeringar | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 1 | 1 | 1 |
| Årets avskrivningar på | ||||||||||||
| anskaffningsvärden | 189 | 114 | 13 | 6 | 322 | — | 19 | 57 | — | 136 | 212 | 534 |
| Årets omräkningsdifferenser | –23 | –3 | –8 | 2 | –32 | — | –35 | –12 | — | –39 | –86 | –118 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 655 | 639 | 87 | 46 | 1 427 | 15 | 291 | 415 | — | 565 | 1 286 | 2 713 |
| Redovisade värden | ||||||||||||
| 1 januari 2009 | 951 | 249 | 149 | 13 | 1 362 | 0 | 65 | 500 | 9 831 | 714 | 11 110 | 12 472 |
| 31 december 2009 | 931 | 258 | 155 | 9 | 1 353 | 0 | 27 | 437 | 11 135 | 1 185 | 12 784 | 14 137 |
| 1 januari 2010 | 931 | 258 | 155 | 9 | 1 353 | 0 | 27 | 437 | 11 135 | 1 185 | 12 784 | 14 137 |
| 31 december 2010 | 908 | 317 | 149 | 13 | 1 387 | 0 | 21 | 353 | 10 334 | 1 098 | 11 806 | 13 193 |
| Årets avskrivning redovisas i resultat | ||||||||||||
| räkningen enligt följande 2009 | ||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | –39 | –3 | –1 | –1 | –44 | — | –8 | –3 | — | –16 | –27 | –71 |
| Försäljningskostnader | –9 | –3 | –4 | –2 | –18 | — | –11 | –3 | — | –29 | –43 | –61 |
| Administrationskostnader | –233 | –85 | –6 | –4 | –328 | — | –23 | –110 | — | –109 | –242 | –570 |
| Totalt | –281 | –91 | –11 | –7 | –390 | — | –42 | –116 | — | –154 | –312 | –702 |
| Årets avskrivning redovisas i resultat räkningen enligt följande 2010 |
||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | — | –6 | –2 | — | –8 | — | –7 | –37 | — | –69 | –113 | –121 |
| Försäljningskostnader | — | –6 | –5 | –2 | –13 | — | –1 | –10 | — | –64 | –75 | –88 |
| Administrationskostnader | –189 | –102 | –6 | –4 | –301 | — | –11 | –10 | — | –3 | –24 | –325 |
| Totalt | –189 | –114 | –13 | –6 | –322 | — | –19 | –57 | — | –136 | –212 | –534 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | Byggnader och mark | Maskiner | Inventarier | Pågående nyanläggningar |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2009 | 11 405 | 32 194 | 5 492 | 4 046 | 53 137 |
| Nyanskaffningar | 863 | 1 682 | 243 | 1 384 | 4 172 |
| Förvärv av rörelse | 599 | 656 | 249 | 99 | 1 603 |
| Avyttringar och utrangeringar | –318 | –1 674 | –449 | –4 | –2 445 |
| Nedskrivningar | — | — | — | –26 | –26 |
| Omklassificeringar | 875 | 1 607 | 72 | –2 631 | –77 |
| Årets omräkningsdifferenser | –293 | –404 | –79 | –136 | –912 |
| Utgående balans 31 december 2009 | 13 131 | 34 061 | 5 528 | 2 732 | 55 452 |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 13 131 | 34 061 | 5 528 | 2 732 | 55 452 |
| Nyanskaffningar | 304 | 943 | 258 | 1 666 | 3 171 |
| Förvärv av rörelse | 21 | 178 | 4 | — | 203 |
| Avyttringar och utrangeringar | –183 | –1 071 | –226 | –24 | –1 504 |
| Nedskrivningar | — | — | — | — | — |
| Omklassificeringar | 200 | 1 540 | 101 | –1 842 | –1 |
| Årets omräkningsdifferenser | –650 | –1 368 | –281 | –65 | –2 364 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 12 823 | 34 283 | 5 384 | 2 467 | 54 957 |
| Av- och nedskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2009 | 4 431 | 18 965 | 3 618 | 27 014 | |
| Förvärv av rörelse | 326 | 466 | 187 | 979 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –177 | –1 581 | –407 | –2 165 | |
| Omklassificeringar | 15 | –24 | –17 | –26 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 416 | 2 451 | 480 | 3 347 | |
| Årets nedskrivningar | 92 | 128 | 9 | 229 | |
| Årets omräkningsdifferenser | –143 | –239 | –63 | –445 | |
| Utgående balans 31 december 2009 | 4 960 | 20 166 | 3 807 | 28 933 | |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 4 960 | 20 166 | 3 807 | 28 933 | |
| Förvärv av rörelse | 5 | 29 | 3 | 37 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –106 | –983 | –212 | –1 301 | |
| Omklassificeringar | –1 | 8 | 1 | 8 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 416 | 2 584 | 448 | 3 448 | |
| Årets nedskrivningar | 43 | 1 | 11 | 55 | |
| Årets omräkningsdifferenser | –305 | –951 | –219 | –1 475 | |
| Utgående balans 31 december 2010 | 5 012 | 20 854 | 3 839 | 29 705 | |
| Redovisade värden | |||||
| 1 januari 2009 | 6 974 | 13 229 | 1 874 | 4 046 | 26 123 |
| 31 december 2009 | 8 171 | 13 895 | 1 721 | 2 732 | 26 519 |
| 1 januari 2010 | 8 171 | 13 895 | 1 721 | 2 732 | 26 519 |
| 31 december 2010 | 7 811 | 13 430 | 1 544 | 2 467 | 25 252 |
| Nedskrivningar/återläggning av nedskrivning per resultatrad Byggnader och mark Maskiner Inventarier nyanläggningar Nedskrivningar Administrationskostnader –1 — — — Kostnad sålda varor –42 –14 — — Övriga rörelsekostnader — 13 –11 — Totalt –43 –1 –11 — |
|
|---|---|
| –55 | |
| 2 | |
| –56 | |
| –1 | |
| Pågående | Totalt |
| Taxeringsvärden | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Byggnader (i Sverige) | 1 321 | 1 303 |
| Mark (i Sverige) | 454 | 431 |
Materiella tillgångar som ställts som säkerhet uppgår till 207 MSEK (237). Under 2010 har koncernen slutit avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångar för 242 MSEK (50).
| Låneutgifter 2010 | Maskiner |
|---|---|
| Låneutgifter som inräknats i tillgångars anskaffningsvärde under året |
1 |
| Räntesats för fastställande av låneutgifter inräk nade i anskaffningsvärdet |
3,72 % |
| Låneutgifter 2009 | Pågående nyanläggningar |
| Låneutgifter som inräknats i tillgångars anskaffningsvärde under året |
0 |
| Räntesats för fastställande av låneutgifter inräk nade i anskaffningsvärdet |
3,75 % |
Inga statliga stöd har erhållits under 2010 eller 2009.
Prövning av redovisade goodwillvärden har skett inför bokslutet 31 december 2010. Som framgår nedan redovisas i Sandviks koncernbalansräkning goodwill med totalt 10 334 MSEK (11 135), i allt väsentligt hänförligt till ett antal större företagsförvärv:
| Bokfört värde | |||
|---|---|---|---|
| Goodwill per kassagenererande enhet | 2010 | 2009 | |
| Sandvik Tooling | |||
| Waltergruppen | 999 | 1 144 | |
| Diamond Innovations | 718 | 761 | |
| Wolfram | 1 385 | 1 588 | |
| Affärsområdesnivå | 932 | 996 | |
| Totalt | 4 034 | 4 489 | |
| Sandvik Mining and Construction | |||
| Exploration | 465 | 436 | |
| Extec/Fintec | 1 015 | 1 102 | |
| Affärsområdesnivå | 2 086 | 2 238 | |
| Totalt | 3 566 | 3 776 | |
| Bokfört värde | ||
|---|---|---|
| Goodwill per kassagenererande enhet | 2010 | 2009 |
| Sandvik Materials Technology | ||
| Kanthalgruppen | — | 1 115 |
| MedTech | 1 298 | 1 398 |
| Affärsområdesnivå | 1 146 | 80 |
| Totalt | 2 444 | 2 593 |
| Seco Tools och koncerngemensamt | 290 | 277 |
| Koncernen totalt | 10 334 | 11 135 |
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter. Återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från det uppskattade framtida kassaflödet baserat på prognoser som täcker en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna tidsperiod har extrapolerats baserat på inflationen i inget fall överstigande 3 %. Rörelsekapitalbehovet bortom femårsperioden har bedömts kvarstå på nivån år 5. Diskonteringsräntan har normalt antagits uppgå till 10 % före skatt.
Mot bakgrund av att förvärvade verksamheters produktion, försäljning med mera oftast integrerats med annan Sandvik-verksamhet i så stor omfattning att det inte längre är möjligt att särskilja den ursprungligen förvärvade enhetens kassaflöde och tillgångar, har prövningen av goodwillvärden i stor utsträckning fått göras på en högre nivå, dock högst segmentsnivå. Verksamheterna inom Walter, Diamond Innovations, Wolfram, MedTech, Exploration och Extec/ Fintec bedrivs för närvarande på ett sådant sätt att goodwill hänförlig till dessa förvärv har kunnat prövas separat. Kanthalgruppen har under året integrerats med övrig verksamhet inom Sandvik Materials Technology och ingår nu i raden Affärsområdesnivå.
Prövningarna har inte påvisat några nedskrivningsbehov. Känsligheten i alla beräkningar innebär att goodwillvärdet fortsatt försvaras även om diskonteringsräntan skulle höjas med 1 procentenhet eller att den långsiktiga tillväxten skulle sänkas med 1 procentenhet.
Aktiverade utvecklingsprojekt som ännu inte är färdiga för användning har prövats, vilket medfört nedskrivningar på 0 MSEK (28).
| Immateriella anläggningstillgångar | Patent och andra immateriella tillgångar |
|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |
| Ingående balans 1 januari 2009 | 121 |
| Nyanskaffningar | 14 |
| Avyttringar och utrangeringar | –24 |
| Utgående balans 31 december 2009 | 111 |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 111 |
| Nyanskaffningar | 17 |
| Avyttringar och utrangeringar | –8 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 120 |
| immateriella tillgångar | Patent och andra | |
|---|---|---|
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||
| Ingående balans 1 januari 2009 | 90 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 4 | |
| Utgående balans 31 december 2009 | 94 | |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 94 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 1 | |
| Utgående balans 31 december 2010 | 95 | |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 25 | |
| Årets avskrivning redovisas i resultaträkningen enligt följande |
2010 | 2009 |
| Försäljningskostnader | — | –3 |
Administrationskostnader –1 –1
| Totalt | –1 –4 |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | Pågående | ||||
| Byggnader och mark | Maskiner | Inventarier | nyanläggningar | Totalt | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||
| Ingående balans 1 januari 2009 | 879 | 9 730 | 1 049 | 1 727 | 13 385 |
| Nyanskaffningar | 121 | 353 | 63 | 233 | 770 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | — | 115 | — | — | 115 |
| Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar |
–17 62 |
–256 430 |
–157 97 |
–38 –589 |
–468 0 |
| Utgående balans 31 december 2009 | 1 045 | 10 372 | 1 052 | 1 333 | 13 802 |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 1 045 | 10 372 | 1 052 | 1 333 | 13 802 |
| Nyanskaffningar | 20 | 173 | 34 | 680 | 907 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | — | 22 | — | — | 22 |
| Avyttringar och utrangeringar | — | –169 | –33 | — | –202 |
| Omklassificeringar | 49 | 636 | 52 | –737 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 1 114 | 11 034 | 1 105 | 1 276 | 14 529 |
| Uppskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2009 | 41 | — | — | — | 41 |
| Utgående balans 31 december 2009 | 41 | — | — | — | 41 |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 41 | — | — | — | 41 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 41 | — | — | — | 41 |
| Avskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2009 | 429 | 5 642 | 737 | — | 6 808 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | — | 71 | — | — | 71 |
| Avyttringar och utrangeringar | –7 | –204 | –152 | — | –363 |
| Omklassificeringar | — | –11 | 11 | — | 0 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 26 | 599 | 80 | — | 705 |
| Utgående balans 31 december 2009 | 448 | 6 097 | 676 | — | 7 221 |
| Ingående balans 1 januari 2010 | 448 | 6 097 | 676 | — | 7 221 |
| Förvärvat via rörelseförvärv | — | 11 | — | — | 11 |
| Avyttringar och utrangeringar | — | –148 | –29 | — | –177 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 32 | 631 | 84 | — | 747 |
| Utgående balans 31 december 2010 | 480 | 6 591 | 731 | — | 7 802 |
| Redovisade värden | |||||
| 1 januari 2009 | 491 | 4 088 | 312 | 1 727 | 6 618 |
| 31 december 2009 | 638 | 4 275 | 376 | 1 333 | 6 622 |
| 1 januari 2010 | 638 | 4 275 | 376 | 1 333 | 6 622 |
| 31 december 2010 | 675 | 4 443 | 374 | 1 276 | 6 768 |
| Taxeringsvärden – moderbolaget | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Byggnader (i Sverige) | 306 | 290 |
| Mark (i Sverige) | 114 | 102 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Andelar i koncernföretag | 2010 | 2009 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 14 755 | 14 824 |
| Förvärv | 231 | 42 |
| Kapitaltillskott | 490 | 98 |
| Nyemissioner | — | 50 |
| Avyttringar | –48 | –259 |
| Totalt | 15 428 | 14 755 |
| Redovisat värde vid årets slut | 15 037 | 14 366 |
|---|---|---|
| Totalt | –391 | –389 |
| Under året återförda nedskrivningar | — | 0 |
| Årets nedskrivningar | –2 | — |
| Vid årets början | –389 | –389 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Andelar i koncernföretag | 2010 | 2009 |
| Moderbolaget |
| Enligt balansräkning 31/12; bolag, säte | Organisations nummer |
Antal andelar | Andel i %2) | Bokfört värde kSEK |
Antal andelar | Andel i %2) | Bokfört värde kSEK |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| SVERIGE | |||||||
| C.O. Öberg & Co:s AB, Sandviken | 556112-1186 | 2 000 | 100 | 0 | 2 000 | 100 | 0 |
| Dropler High Tech AB, Sandviken | 556332-0380 | 1 000 | 100 | 119 | 1 000 | 100 | 119 |
| Elasis Svenska AB, Sandviken | 556307-8947 | 100 000 | 100 | 110 | 100 000 | 100 | 110 |
| Förvaltningsbolaget Predio 4 KB, Sandviken | 916624-2181 | — | 0 3) | 0 | — | 0 3) | 0 |
| Gimo Utbildningsaktiebolag, Gimo | 556061-4041 | 1 000 | 91 | 2 591 | 1 000 | 91 | 2 591 |
| Gusab Holding AB, Sandviken | 556001-9290 | 1 831 319 | 100 | 53 474 | 1 831 319 | 100 | 53 474 |
| Gusab Stainless AB, Mjölby | 556012-1138 | 200 000 | 100 | 32 474 | 200 000 | 100 | 32 957 |
| Industri AB Skomab, Sandviken | 556008-8345 | 2 000 | 100 | 99 346 | 2 000 | 100 | 100 050 |
| Malcus AB, Sandviken | 556350-7903 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Rammer Svenska AB, Sandviken | 556249-4004 | 3 000 | 100 | 851 | 3 000 | 100 | 851 |
| Tamrock Svenska AB, Sandviken | 556189-1085 | 100 | 100 | 123 | 100 | 100 | 123 |
| AB Sandvik Antenn, Sandviken | 556350-7895 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Automation, Sandviken | 556052-4315 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Belts, Sandviken | 556041-9680 | 25 000 | 100 | 2 500 | 25 000 | 100 | 2 500 |
| AB Sandvik Bruket, Sandviken | 556028-5784 | 13 500 | 100 | 1 698 | 13 500 | 100 | 1 698 |
| AB Sandvik Communication, Sandviken | 556257-5752 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| AB Sandvik Construction Segment, Malmö 1) | 556659-6952 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Coromant, Sandviken 1) | 556234-6865 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Coromant Sverige AB, Stockholm 1) | 556350-7846 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Export Assistance AB, Sandviken | 556061-3746 | 80 000 | 100 | 0 | 80 000 | 100 | 0 |
| AB Sandvik Falken, Sandviken | 556330-7791 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Sandvik Far East Ltd. AB, Sandviken | 556043-7781 | 10 000 | 100 | 10 000 | 10 000 | 100 | 10 000 |
| Sandvik Försäkrings AB, Sandviken | 516401-6742 | 1 500 | 100 | 15 000 | 1 500 | 100 | 15 000 |
| Sandvik Hard Materials, Stockholm 1) | 556234-6857 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Hard Materials Norden AB, Stockholm | 556069-1619 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Besöksservice AB, Sandviken 1) | 556235-3838 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Intellectual Property AB, Sandviken | 556288-9401 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 |
| AB Sandvik International, Sandviken 1) | 556147-2977 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Klangberget, Sandviken | 556135-6857 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Materials Technology EMEA AB, Stockholm | 556734-2026 | 501 000 | 100 | 50 100 | 501 000 | 100 | 50 100 |
| AB Sandvik Materials Technology, Sandviken 1) | 556234-6832 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Mining and Construction AB, Sandviken 1) | 556664-9983 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Sverige AB, Sandviken 1) | 556288-9443 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Mining and Construction Tools AB, Sandviken 1) | 556234-7343 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Nora AB, Nora | 556075-0506 | 80 000 | 100 | 135 000 | 80 000 | 100 | 135 000 |
| Sandvik Powdermet AB, Surahammar | 556032-6760 | 360 | 60 | 71 732 | 600 | 100 | 119 554 |
| AB Sandvik Process Systems, Sandviken 1) | 556312-2992 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Rock Tools, Sandviken | 556081-4328 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Rotary Tools AB, Köping | 556191-8920 | 101 000 | 100 | 150 177 | 101 000 | 100 | 150 177 |
| AB Sandvik Service, Sandviken | 556234-8010 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Skogsfastigheter, Sandviken | 556579-5464 | 1 000 | 100 | 51 | 1 000 | 100 | 69 |
| AB Sandvik Steel Investment, Sandviken | 556350-7853 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Stål Försäljnings AB, Stockholm 1) | 556251-5386 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Systems Development AB, Sandviken 1) | 556407-4184 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Tooling AB Sandviken 1) | 556692-0038 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Tooling Sverige AB Sandviken 1) | 556692-0053 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Tranan, Sandviken | 556330-7817 | 1 000 | 100 | 9 088 | 1 000 | 100 | 9 088 |
| Sandvik Utbildnings AB, Sandviken | 556304-8791 | 910 | 91 | 91 | 910 | 91 | 91 |
| AB Sandvik Vallhoven, Sandviken | 556272-9680 | 6 840 | 100 | 1 800 | 6 840 | 100 | 1 800 |
| Sandvik Västanbyn AB, Sandviken | 556590-8075 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Direkta innehav | 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Enligt balansräkning 31/12; bolag, säte | Organisations nummer |
Antal andelar | Andel i %2) | Bokfört värde kSEK |
Antal andelar | Andel i %2) | Bokfört värde kSEK |
| AB Sandvik Västberga Service, Stockholm | 556356-6933 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Örebro AB, Sandviken | 556232-7949 | 10 000 | 100 | 167 | 10 000 | 100 | 167 |
| AB Sandvik Örnen, Sandviken | 556330-7783 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Sandvikens Brukspersonals Byggnadsförening upa, Sandviken |
785500-1686 | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| Scandinavian Handtools AB, Sandviken | 556093-5875 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Steebide International AB, Sandviken | 556048-3405 | 15 000 | 100 | 1 000 | 15 000 | 100 | 1 000 |
| Dormer Tools AB, Halmstad | 556240-8210 | 80 000 | 100 | 25 145 | 80 000 | 100 | 25 145 |
| AB Trellbo, Sandviken | 556251-6780 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Walter Norden AB, Halmstad | 556752-4698 | 15 000 | 100 | 1 500 | 15 000 | 100 | 1 500 |
| Sandvik Mining and Construction Köping AB 1) | 556776-9525 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Wire Sandviken AB 1) | 556779-3897 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik IT Services AB 1) | 556788-9059 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Ascet, Sandviken | 556285-0882 | 1 000 | 100 | 120 | — | — | — |
| Direkta innehav | 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Enligt balansräkning 31/12, bolag | Antal andelar | Andel i %2) | Bokfört värde kSEK |
Antal andelar | Andel i %2) | Bokfört värde kSEK |
|
| AUSTRALIEN | Sandvik Australia Pty. Ltd. | — | 6 3,4) | 1 202 442 | — | 6 3, 4) | 1 202 442 |
| Sandvik Australian Ltd. Partnership | — | 99 | — | — | 99 | — | |
| BRASILIEN | Dormer Tools S.A. | 2 137 623 140 | 100 | 200 000 | 2 137 623 140 | 100 | 200 000 |
| Sandvik do Brasil S.A. | 1 894 797 190 | 100 | 330 298 | 1 894 797 190 | 100 | 46 072 | |
| Sandvik Materials Technology do Brasil S.A. | 10 877 380 | 100 | 31 489 | — | — | — | |
| Sandvik MGS S.A. | 14 999 998 | 100 | 192 400 | — | — | — | |
| Sandvik Mining and Construction do Brasil S.A. | 85 329 996 | 100 | 195 225 | — | — | — | |
| BULGARIEN | Sandvik Bulgaria Ltd. | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| CHILE | Sandvik Credit Chile S.A. | 9 900 | 99 | 39 631 | 9 900 | 99 | 39 631 |
| DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO |
Sandvik Mining and Construction DRC S.P.R.L. | 9 990 | 100 | — | — | — | — |
| FÖRENADE ARABEMIRATEN |
Sandvik Middle East FZE. | 1 | 100 | 19 886 | 1 | 100 | 2 096 |
| GREKLAND | Sandvik A.E. Tools and Materials | 5 529 | 100 | 908 | 5 529 | 100 | 1 567 |
| INDIEN | Sandvik Asia Ltd. | 16 030 246 | 17 5) | 277 028 | 16 030 246 | 27 5) | 277 028 |
| IRLAND | Sandvik Mining and Construction Logistics Ltd. | 100 | 100 | 5 508 | 100 | 100 | 5 508 |
| JAPAN | Sandvik K.K. | 2 600 000 | 100 | 224 701 | 2 600 000 | 100 | 224 701 |
| KENYA | Sandvik Kenya Ltd. | 35 000 | 96 | 0 | 35 000 | 96 | 0 |
| KINA | Sandvik China Holding Co Ltd. | — | 100 | 668 890 | — | 100 | 668 890 |
| Sandvik Materials Technology (China) Ltd. | — | 44 3) | 207 854 | — | 44 3) | 207 854 | |
| KOREA | Sandvik Korea Ltd. | 752 730 | 100 | 46 856 | 752 730 | 100 | 46 856 |
| MALI | Sandvik Mining and Construction Mali | 25 000 | 100 | 3 462 | 25 000 | 100 | 3 462 |
| MAROCKO | Sandvik Maroc SARL | — | — | — | 940 | 94 | 0 |
| MEXIKO | Sandvik Méxicana S.A. de C.V. | 406 642 873 | 90 3) | 71 000 | 406 642 873 | 90 3) | 71 000 |
| MONGOLIET | Sandvik Mongolia LLC. | 400 000 | 100 | 2 682 | 400 000 | 100 | 2 682 |
| NEDERLÄNDERNA | Sandvik Finance B.V. | 18 786 | 100 | 7 017 620 | 18 786 | 100 | 7 017 620 |
| PERU | Sandvik del Perú S.A. | 6 562 795 | 100 | 26 025 | 6 562 795 | 100 | 26 025 |
| POLEN | Sandvik Polska Sp. z.o.o. | 3 211 | 100 | 93 197 | 3 211 | 100 | 93 197 |
| SCHWEIZ | Sanfinanz AG | 1 000 | 100 | 735 | 1 000 | 100 | 735 |
| SLOVAKIEN | Sandvik Slovakia s.r.o. | — | 100 | 1 238 | — | 100 | 1 238 |
| TJECKIEN | Sandvik CZ s.r.o. | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| TURKIET | Sandvik Endüstriyel Mamüller Sanayi ve Ticaret A.S. |
125 154 588 | 100 | 3 200 | 125 154 588 | 100 | 3 200 |
| TYSKLAND | Sandvik Materials Technology GmbH | — | 1 3) | 1 486 | — | 1 3) | 1 486 |
| Sandvik Holding GmbH | — | 1 3) | 367 | — | 1 3) | 367 | |
| UNGERN | Sandvik Magyarorszag Kft. | — | 100 | 3 258 | — | 100 | 3 258 |
| ZIMBABWE | Sandvik Mining and Construction Zimbabwe (Pty) Ltd. |
233 677 | 100 | 3 269 | 233 677 | 100 | 3 269 |
| Totalt | 15 037 592 | 14 366 028 |
1) Kommissionärsbolag.
2) Andelen av rösterna avses, vilket även överensstämmer med andelen av kapitalet, där ej annat anges.
3) Resterande andelar innehas av andra företag inom koncernen.
4) Andel av kapitalet 33 %.
5) Aktier upp till en ägarandel på 100 % innehas av företag inom koncernen.
| Koncernens innehav i % | 2010 1) | 2009 1) | |
|---|---|---|---|
| SVERIGE | Sandvik Heating Technology AB | 100 | 100 |
| Sandvik SRP AB | 100 | 100 | |
| Sandvik Treasury AB | 100 | 100 | |
| Seco Tools AB | 60 2) | 60 2) | |
| ALGERIET | Sandvik Mining and Construction Algerie SpA | 100 | 100 |
| ARGENTINA | Sandvik Argentina S.A. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Argentina S.A. | 100 | 100 | |
| Walter Argentina S.A. | 100 | 100 | |
| AUSTRALIEN | Sandvik Mining and Construction Redhead Pty Ltd | 100 | 100 |
| Sandvik Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Shark Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Perth Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Adelaide Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Pty. Ltd. Australia | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Tomago Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik RC Tools Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| BELGIEN | Walter Benelux N.V./S.A. | 100 | 100 |
| BRASILIEN | Walter do Brasil Ltda. | 100 | 100 |
| COLOMBIA | Sandvik Colombia S.A.S. | 70 | — |
| CHILE | Sandvik Chile S.A. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Chile S.A. | 100 | 100 | |
| DANMARK | Sandvik A/S | 100 | 100 |
| FILIPPINERNA | Sandvik Philippines Inc. | 100 | 100 |
| Sandvik Tamrock (Philippines) Inc. | 100 | 100 | |
| FINLAND | Sandvik Mining and Construction Finland Oy | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Oy | 100 | 100 | |
| FRANKRIKE | Safety S.A.S. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Chauny S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Hard Materials S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Lyon S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Gunther Tools S.A.S. | 100 | 100 | |
| Safety Production S.A.S. | 100 | 100 | |
| Walter France S.A.S. | 100 | 100 | |
| GHANA | Sandvik Mining and Construction Ghana Ltd. | 100 | 100 |
| HONGKONG | Sandvik Hong Kong Ltd. | 100 | 100 |
| INDIEN | Walter Tools India Pvt. Ltd. | 100 | 100 |
| INDONESIEN | PT Sandvik Indonesia | 100 | 100 |
| PT Sandvik Mining and Construction Indonesia | 100 | 100 | |
| PT Sandvik SMC | 100 | 100 | |
| IRLAND | Diamond Innovations International Sales | 100 | 100 |
| ITALIEN | Dormer Italia S.p.A.P | 100 | 100 |
| Sandvik Italia S.p.A. | 100 | 100 | |
| Walter Italia S.R.L. | 100 | 100 | |
| JAPAN | Sandvik Mining and Construction Japan K.K. | 100 | 100 |
| Sandvik Tooling Supply Japan K.K. | 100 | 100 | |
| Walter Tooling Japan K.K. | 100 | 100 | |
| KANADA | Sandvik Canada Inc. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Canada Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Canada Inc. | 100 | 100 | |
| KAZAKHSTAN | Sandvik Mining and Construction Kazakhstan | 100 | 100 |
| KINA | Sandvik International Trading (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction (China) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Trading (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Hard Materials (Wuxi) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Process Systems (Shanghai) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Round Tools Production Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Production (Langfang) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling Sales and Trade (Shanghai) Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik (Qingdao) Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter Wuxi Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| KOREA | Sandvik SuhJun Ltd. | 100 | 100 |
| Walter Korea Ltd. | 100 | 100 | |
| KROATIEN | Sandvik, za trgovinu d.o.o. | 100 | 100 |
| MALAYSIA | Sandvik Malaysia Sdn. Bhd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction (Malaysia) Sdn. Bhd. | 100 | 100 | |
| Walter Malaysia Sdn. Bhd. | 100 | 100 | |
| MEXIKO | Sandvik de México S.A. de C.V. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction de México S.A. de C.V. | 100 | 100 | |
| Walter Tools S.A. de C.V. | 100 | 100 | |
| NEDERLÄNDERNA | Sandvik Benelux B.V. | 100 | 100 |
| NIGERIA | Sandvik Mining and Construction Nigeria Ltd. | 100 | 100 |
| NORGE | Sandvik Norge A/S | 100 | 100 |
| Sandvik Riser Technology A/S | 100 | 100 | |
| Teeness ASA | 100 | 100 | |
| Sandvik Tamrock A/S | 100 | 100 | |
| NYA ZEELAND | Sandvik New Zealand Ltd. | 100 | 100 |
| PERU | Sandvik del Peru S.A. | 100 | 100 |
| Koncernens innehav i % | 2010 1) | 2009 1) | |
|---|---|---|---|
| POLEN | Walter Polska Sp. z.o.o. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Sp. z.o.o. | 100 | 100 | |
| RUMÄNIEN | Sandvik SRL | 100 | 100 |
| RYSSLAND | LLC Sandvik | 100 | 100 |
| OOO Walter | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction CIS LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik-MKTC OAO | 100 | 100 | |
| SCHWEIZ | Sandvik AG | 100 | 100 |
| Santrade Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter (Schweiz) AG | 100 | 100 | |
| SERBIEN MONTENEGRO | Sandvik Srbija d.o.o. | 100 | 100 |
| SINGAPORE | Kanthal Electroheat (SEA) Pte. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction S.E. Asia Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik South East Asia Pte. Ltd. Walter AG Singapore Pte. Ltd. |
100 100 |
100 100 |
|
| SLOVENIEN | Sandvik d.o.o. | 100 | 100 |
| SPANIEN | Sandvik Española S.A. | 100 | 100 |
| Walter Tools Iberica S.A.U. | 100 | 100 | |
| STORBRITANNIEN | Dormer Tools Ltd. | 100 | 100 |
| SMC Mobile Crushers and Screens Swadlincote | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology UK Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Medical Solutions Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Osprey Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter GB Ltd. | 100 | 100 | |
| SYDAFRIKA | Sandvik Mining and Construction RSA (Pty) Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik (Pty) Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Delmas (Pty) Ltd. | 100 | 100 | |
| TAIWAN | Sandvik Hard Materials Taiwan Pty. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Taiwan Ltd. | 100 | 100 | |
| TANZANIA | Sandvik Mining and Construction Tanzania Ltd. | 100 | 100 |
| THAILAND | Sandvik Thailand Ltd. | 100 | 100 |
| Walter (Thailand) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| TJECKIEN | Sandvik Chomutov Precision Tubes s.r.o. | 100 | 100 |
| Walter CZ s.r.o. | 100 | 100 | |
| TYSKLAND | Sandvik Mining and Construction Crushing Technology GmbH | 100 | 100 |
| Prototyp-Werke GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Customer Financing Europe GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Europe GmbH Sandvik Mining and Construction Supply GmbH |
100 100 |
100 100 |
|
| Sandvik Tooling Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| TDM Systems GmbH | 75 | 75 | |
| Walter AG | 100 | 100 | |
| Walter Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Werner Schmitt PKD-Werkzeug GmbH | 100 | 100 | |
| UKRAINA | Sandvik Ukraine | 100 | 100 |
| UNGERN | Walter Hungaria Kft. | 100 | 100 |
| USA | Diamond Innovations Inc. | 100 | 100 |
| Diamond Innovations International Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Wire and Heating Technology Corporation | 100 | 100 | |
| Sandvik Thermal Process Inc. | 100 | 100 | |
| Pennsylvania Extruded Tube Co. | 70 | 70 | |
| Precision Dormer LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Customer Finance LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Medical Solutions Tennessee | 100 | 100 | |
| Sandvik Medical Solutions Oregon Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction USA LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Process Systems LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Special Metals LLC | 100 | 100 | |
| TDM Systems Inc. | 100 | 100 | |
| Walter USA LLC | 100 | 100 | |
| ZAMBIA | Sandvik Mining and Construction Zambia Ltd. | 100 | 100 |
| ÖSTERRIKE | Walter Austria GmbH | 100 | 100 |
| Wolfram Bergbau und Hütten AG | 100 | 100 | |
| Sandvik in Austria Ges.m.b.H. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction GmbH Sandvik Mining and Construction Materials Handling GmbH & Co. KG |
100 100 |
100 100 |
|
1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilken även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier, där ej annat anges. 2) Andel av rösterna 89 % (89).
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ackumulerade kapitalandelar | ||
| Redovisat värde vid årets början | 385 | 485 |
| Förvärv av intresseföretag | 62 | — |
| Avyttring av intresseföretag | — | –52 |
| Årets andel i intresseföretags resultat | 38 | –39 |
| Mottagna utdelningar | –6 | –6 |
| Årets omräkningsdifferens | –12 | –3 |
| Redovisat värde vid årets slut | 467 | 385 |
| 2010 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Balzer Sandvik Coating AB | Sverige | 89 | 10 | 61 | 17 | 44 | 49,0 |
| Carpenter Powder Products | Sverige | 168 | 12 | 178 | 29 | 149 | 40,0 |
| Indirekt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Bellataire LLC | USA | 44 | –9 | 79 | 7 | 72 | 50,0 |
| Eimco Elecon | Indien | 246 | 22 | 272 | 80 | 192 | 25,1 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 1 715 | 56 | 967 | 431 | 536 | 50,0 |
| Precorp Inc. | USA | 188 | 21 | 154 | 55 | 99 | 49,0 |
| Intressebolag ägda av Seco Tools | 100 | 10 | 59 | 25 | 34 |
| 2009 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Balzer Sandvik Coating AB | Sverige | 65 | 1 | 57 | 11 | 46 | 49,0 |
| Indirekt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Bellataire LLC | USA | 24 | –20 | 89 | 4 | 85 | 50,0 |
| Eimco Elecon | Indien | 232 | 25 | 262 | 84 | 178 | 25,1 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 884 | –82 | 732 | 328 | 404 | 50,0 |
| Precorp Inc. | USA | 102 | –1 | 105 | 22 | 83 | 49,0 |
| Intressebolag ägda av Seco Tools | 77 | 5 | 56 | 29 | 27 |
Rapportperiodens slut för intressebolaget Eimco Elecon är 31 mars 2010. Utdelning utbetald 2010 är medtagen i beräkningen av kapitalandelen. Rapport med senare datum har ej kunnat erhållas.
Övriga intressebolag redovisas med en månads eftersläpning.
| Redovisat värde vid årets slut | 66 | 4 |
|---|---|---|
| Förvärv av intresseföretag | 62 | — |
| Redovisat värde vid årets början | 4 | 4 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Moderbolagets andelar i intresseföretag | 2010 | 2009 |
| Organisationsnummer | Röst och kapitalandel i % | Bokfört värde, MSEK | |
|---|---|---|---|
| 2010 | |||
| Balzer Sandvik Coating AB, Stockholm | 556098-1333 | 49 | 4 |
| Carpenter Powder Products | 556223-2594 | 40 | 62 |
| 2009 | |||
| Balzer Sandvik Coating AB, Stockholm | 556098-1333 | 49 | 4 |
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar som kan säljas | ||
| Aktier och andelar | 78 | 78 |
| Totalt | 78 | 78 |
Verkligt värde på aktier och andelar har ej kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt vilket lett till att de värderats till anskaffningsvärde.
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | ||
| Derivat som innehas för säkring | 700 | 223 |
| Fonderade pensionsplaner | 1 484 | 1 534 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 714 | 385 |
| Övriga räntebärande fordringar | 524 | 583 |
| Totalt | 3 422 | 2 725 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Derivat som innehas för placering | 3 | 6 |
| Derivat som innehas för säkring | 486 | 423 |
| Fordran på beställare | 869 | 1 142 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 2 485 | 1 815 |
| Övriga räntebärande fordringar | 480 | 370 |
| Övriga förskott till leverantörer | 353 | 255 |
| Totalt | 4 676 | 4 011 |
| Moderbolaget | 2010 | 2009 |
| Långfristiga fordringar | ||
| Derivat | 41 | 82 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 20 | 19 |
| Totalt | 61 | 101 |
| Övriga kortfristiga fordringar | ||
| Derivat | 196 | 169 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 325 | 166 |
| Övriga räntebärande fordringar | 0 | 3 |
| Totalt | 521 | 338 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Anläggningskontrakt | 2010 | 2009 |
| Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisad | ||
| vinst (efter avdrag för redovisad förlust) | 8 806 | 8 760 |
| Erhållna förskott | 1 025 | 1 300 |
| Av beställaren innehållna belopp | 84 | 29 |
| Bruttobelopp fordran på beställare | 869 | 1 142 |
| Bruttobelopp skuld till beställare | 478 | 281 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Råvaror och förnödenheter | 4 872 | 4 450 | 1 220 | 1 380 |
| Varor under tillverkning | 4 948 | 3 773 | 1 723 | 1 217 |
| Färdiga varor | 11 600 | 11 619 | 732 | 713 |
| Totalt | 21 420 | 19 842 | 3 675 | 3 310 |
I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 317 MSEK (519) och för moderbolaget med 156 MSEK (150). Inga väsentliga återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts under 2010 och 2009.
Åldersanalys, kundfordringar
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Brutto | Nedskrivning | Redovisat värde | Brutto | Nedskrivning | Redovisat värde |
| 10 272 | –131 | 10 141 | 9 253 | –47 | 9 206 |
| 2 149 | –73 | 2 076 | 1 784 | –69 | 1 715 |
| 455 | –139 | 316 | 708 | –255 | 453 |
| 523 | –318 | 205 | 555 | –342 | 213 |
| 13 399 | –661 | 12 738 | 12 300 | –713 | 11 587 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Specifikation av egetkapitalposten reserver | 2010 | 2009 |
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | 4 417 | 5 028 |
| Årets omräkningsdifferenser | –2 318 | –611 |
| Utgående omräkningsreserv | 2 099 | 4 417 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | 22 | –377 |
| Kassaflödessäkringar redovisade | ||
| i övrigt totalresultat | 453 | 399 |
| Utgående säkringsreserv | 475 | 22 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | 4 439 | 4 651 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| Omräkningsreserv | –2 318 | –611 |
| Säkringsreserv | 453 | 399 |
| Utgående reserver | 2 574 | 4 439 |
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framöver redovisas också som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens finansiella rapporter presenteras. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag.
Återköpta aktier innefattar anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas av moderbolaget.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Organisk tillväxt | 8 % | 8 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 25 % | 25 % |
| Utdelning,% av vinst per aktie | ³50% | ³50 % |
| Nettoskuldsättningsgrad | 0,7–1,0 | 0,7–1,0 |
Det övergripande finansiella målet baseras på koncernens världsledande position inom de olika verksamhetsområdena.
Det långsiktiga målet för Sandviks organiska tillväxt är 8 % över en längre tid jämfört med den underliggande genomsnittliga marknadstillväxten över samma tid som uppskattningsvis är 4–6 % inom Sandviks verksamhetsområden. Målet baseras på:
• Ökade marknadsandelar på nuvarande och nya marknader.
• Nya produkter.
• Nya applikationsområden med stora tillväxtmöjligheter.
Målen för avkastningen på sysselsatt kapital för befintlig verksamhet är 25 % sett till koncernen som helhet. Förutsättningarna för de olika affärsområdena skiljer sig åt och därför har de också olika mål.
Affärsområdenas mål och måluppfyllelse redovisas på sidan 13.
Enligt bolagsordningen för Sandvik AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 700 000 000 SEK och till högst 2 800 000 000 SEK. Samtliga aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.
Aktiekapitalet har under de två senaste åren förändrats på följande sätt:
| Antal aktier | Kvotvärde SEK/aktie | Aktiekapital SEK | |
|---|---|---|---|
| Aktiekapital 31 december 2008 | 1 186 287 175 | 1,20 | 1 423 544 610 |
| Aktiekapital 31 december 2009 | 1 186 287 175 | 1,20 | 1 423 544 610 |
| Aktiekapital 31 december 2010 | 1 186 287 175 | 1,20 | 1 423 544 610 |
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för 2010 beräknas uppgå till 3 559 MSEK (3,00 SEK per aktie). Beloppet har ej redovisats som skuld.
Inga aktier finns reserverade för överlåtelse enligt optioner eller andra avtal. Sandvik-aktien är officiellt noterad endast på Stockholmsbörsen. Aktier kan även handlas i USA i form av ADRs (American Depositary Receipts).
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Övriga obeskattade reserver | 2 | 4 |
| Summa obeskattade reserver | 2 | 4 |
Sandvik tillhandahåller pensionslösningar i egen regi samt deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i världen. Planerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Under senare år har koncernen sökt styra över till pensionslösningar som är avgiftsbestämda och kostnaden för sådana planer utgör en allt större del av den totala pensionskostnaden. Planerna täcker i princip alla anställda. De för koncernen väsentligaste arrangemangen beskrivs nedan.
Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan baserad på kollektivavtal och som omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Tjänstemän omfattas av ITP-planen, vilken även den är kollektivavtalsbaserad och omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. ITPplanen har omförhandlats och från oktober 2007 gäller att nyanställda tjänste-
Kapital definieras som totalt eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande.
| Eget kapital | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Aktiekapital | 1 424 | 1 424 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 057 | 1 057 |
| Reserver | 2 574 | 4 439 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 27 525 | 22 067 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets | ||
| aktieägare | 32 580 | 28 987 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 1 233 | 970 |
| Summa eget kapital | 33 813 | 29 957 |
Styrelsen har föreslagit en utdelning om 3,00 SEK per aktie till årsstämman 2011. Under de senaste fem åren har i genomsnitt cirka 61 % av vinsten per aktie delats ut.
Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering. Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav.
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
män erbjuds den premiebaserade lösning som Svenskt Näringsliv och PTK framförhandlade (ITP 1). Tidigare anställda kvarstår i den äldre ITP-planen. Ålderspensionsdelen i den planen, ett förmånsbestämt åtagande, hanteras av Sandvik huvudsakligen inom det så kallade FPG/PRI-systemet, det vill säga i egen regi. Åtaganden för familjepension tryggas dock genom försäkring i Alecta. Även dessa åtaganden är förmånsbestämda. Bolaget har dock inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan utan dessa genom försäkring i Alecta tryggade pensioner redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den så kallade kollektiva konsolideringsnivån till 143 % (141). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, som inte överensstämmer med IAS 19. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade.
Härutöver finns i moderbolaget kompletterande förmånsbestämda åtaganden till ett begränsat antal personer i företagsledningen.
De förmånsbestämda pensionsförpliktelsernas nuvärde uppgick vid utgången av 2010 till 2 214 MSEK (2 351). Förvaltningstillgångarna i Sandviks Pensionsstiftelse i Sverige uppgick till 1 943 MSEK (1 894).
Huvuddelen av de anställda i koncernens amerikanska bolag har varit berättigade att delta i respektive arbetsgivares förmånsbestämda pensionsplaner. Dessa planer är stängda för nya medlemmar, och nyanställda erbjuds i stället en avgiftsbestämd lösning.
I den amerikanska delen av koncernen finns även åtaganden avseende sjukförmåner efter pension. Kvarvarande förmånsbestämda pensionsförpliktelsers nuvärde uppgick vid utgången av 2010 till 3 263 MSEK (3 303). Förvaltningstillgångarnas värde uppgick till 2 494 MSEK (2 348).
Sandvik står som garant för ett antal förmånsbestämda planer i Storbritannien. Dessa planer är fonderade i stiftelser och tillhandahåller pensionsförmåner baserat på förmånstagarnas slutlöner och tjänstgöringstider. Samtliga förmånsbestämda planer stängdes 2006 för nya medlemmar. Anställda erbjuds sedan dess möjligheten att ansluta till en avgiftsbestämd plan.
Nuvärdet av de återstående förmånsbestämda förpliktelserna uppgick vid utgången av 2010 till 4 137 MSEK (4 328). Motsvarande förvaltningstillgångar uppgick till 3 441 MSEK (3 404).
I Finland har Sandvik en förmånsbestämd pensionsplan som är fonderad i en stiftelse. Förmånerna som omfattas är ålderspension och invaliditetspension. Utöver de förmåner som företaget garanterar, finns även en komponent i pensionen som är avgiftsbestämd.
Nuvärdet för de förmånsbestämda pensionsförpliktelserna uppgick vid utgången av 2010 till 1 994 MSEK (2 241). Förvaltningstillgångarna i den finska stiftelsen uppgick till 2 574 MSEK (2 715).
I Tyskland har Sandvik förmånsbestämda pensionsplaner. Fram till 2008 har dessa planer varit ofonderade. Under 2008 bildade Sandvik en stiftelse, en så kallad Contractual Trust Agreement (CTA), som omfattar nuvarande anställda inom merparten av Sandviks tyska bolag. Pensionsåtaganden för pensionärer och fribrevshavare är fortfarande ofonderade. Nuvärdet av de förmånsbestämda förpliktelserna uppgick vid utgången av 2010 till 1 609 MSEK (1 777). Förvaltningstillgångarna i den tyska stiftelsen uppgick till 783 MSEK (856).
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser i övriga länder uppgick till 1 797 MSEK (1 966). Värdet för förvaltningstillgångar uppgick till 1 212 MSEK (1 403).
De totala kostnaderna för de viktigaste förmånsbaserade pensionsplanerna framgår nedan:
| Total kostnad | –538 | –593 |
|---|---|---|
| Resultat vid regleringar av pensionsplaner | –13 | 18 |
| Inbetalningar från anställda | 44 | 58 |
| Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare år | –7 | –6 |
| Amortering av oredovisade aktuariella vinster och förluster |
–80 | –110 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 722 | 717 |
| Räntekostnad | –804 | –852 |
| Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år | –400 | –418 |
| Pensionskostnad | 2010 | 2009 |
Den totala pensionskostnaden, fördelad på avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer, uppgår till:
| Total pensionskostnad | –1 466 | –1 643 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | –538 | –593 |
| Avgiftsbestämda planer | –928 | –1 050 |
| Avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer | 2010 | 2009 |
Uppgiften avseende avgiftsbestämda planer innefattar även de planer som redovisas enligt lokala regler samt de avgifter för förmånsbestämda åtaganden tryggade genom försäkring hos Alecta.
Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar under 2010 var 1 094 MSEK (1 500).
Pensionskostnaden redovisas i resultaträkningen i posterna kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, FoU-kostnader och finansiella kostnader. I finansiella kostnader redovisas den del av räntekostnaden i pensionskostnaden ovan som avser planer med underskott med 185 MSEK (217).
En tillgång redovisas om för viss plan förvaltningstillgångarna överstiger den beräknade skulden med beaktande av de begränsningsregler för vilka redogörs under avsnittet redovisningsprinciper. Värdet av samtliga pensionsplaner är fördelat på lång finansiell fordran respektive avsättning enligt nedan:
| Avsättning för pensioner | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Fonderade pensionsplaner redovisade som lång finansiell fordran |
1 484 | 1 534 |
| Pensionsplaner redovisade som avsättning för pensioner |
–2 264 | –2 657 |
| Avsättning för pensioner, netto | –780 | –1 123 |
Vinster och förluster av ändrade aktuariella antaganden resultatförs jämnt fördelat över de anställdas återstående anställningstid i den utsträckning som för viss pensionsplan den totala vinsten eller förlusten faller utanför en korridor motsvarande 10 % av det högsta av antingen pensionsåtagandet eller verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.
I sammanställningen nedan specificeras nettovärdet av de viktigaste förmånsbaserade åtagandena avseende pensioner och sjukförmåner:
| Åtaganden | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade planer | ||
| Nuvärdet av förmånsbaserade förpliktelser | –13 486 | –14 126 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | 12 447 | 12 620 |
| Nettoskuld fonderade planer | –1 039 | –1 506 |
| Ej fonderade planer | ||
| Nuvärdet av förmånsbaserade förpliktelser | –1 528 | –1 840 |
| Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring tidigare år |
38 | 28 |
| Oredovisade aktuariella förluster (+) och vinster (–), netto |
1 789 | 2 359 |
| Pensionsskuld för planer redovisade enligt IAS 19 | –740 | –959 |
| Pensionsskuld för planer som redovisas enligt lokala regler |
–40 | –164 |
| Avsättning för pensioner/sjukförmåner, netto | –780 | –1 123 |
Konsolideringsgraden, det vill säga värdet av förvaltningstillgångarna i relation till nuvärdet av motsvarande förpliktelser, uppgick vid utgången av 2010 till 92 % (89).
| Totalt | 100 | 100 |
|---|---|---|
| Övrigt | 15 | 12 |
| Räntebärande placeringar | 45 | 49 |
| Aktier och aktierelaterade placeringar | 40 | 39 |
| Förvaltningstillgångarna består av följande, % | 2010 | 2009 |
I det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per 2010-12-31 (och 2009-12-31) ingår lån till Sandvik-företag med 47 MSEK (160) och värde i fastigheter som hyrs ut till Sandvik med 212 MSEK (241).
Följande tabeller förklarar utvecklingen av de redovisade förpliktelserna avseende pensioner och sjukförmåner, respektive utvecklingen av förvaltningstillgångarna.
| Förpliktelsernas utveckling | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer vid årets ingång | –15 966 | –14 823 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande period samt räntekostnad |
–1 204 | –1 270 |
| Utbetalda ersättningar | 634 | 694 |
| Effekter av rörelseförvärv/regleringar | 217 | –72 |
| Aktuariella vinster (+)/förluster (–) | 136 | –959 |
| Valutakursdifferenser | 1 169 | 464 |
| Förpliktelse förförmånsbestämda planer vid årets utgång | –15 014 | –15 966 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång | 12 447 | 12 620 |
|---|---|---|
| Valutakursdifferenser | –943 | –329 |
| Effekter av rörelseförvärv/regleringar | –252 | 21 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 526 | 652 |
| Utbetalda ersättningar, netto | –598 | –645 |
| Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning | 372 | 783 |
| Förväntad avkastning | 722 | 717 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång | 12 620 | 11 421 |
| Förvaltningstillgångarnas utveckling | 2010 | 2009 |
Sandvik uppskattar att cirka 400 MSEK (500) blir betalda under 2011 till befintliga förmånsbestämda pensionsplaner.
Följande tabell förklarar utvecklingen av nettoskulden avseende pensioner och sjukförmåner:
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoskuld vid årets ingång | –1 123 | –1 193 | |||
| Nytillkomna planer, inklusive tillkomna genom | |||||
| företagsförvärv | — | –81 | |||
| Årets pensionskostnad för förmånsbestämda planer | –538 | –593 | |||
| Inbetalda avgifter eller liknande från företagen till | |||||
| planer | 544 | 652 | |||
| Ändring av nettoskuld på grund av valutakursändringar | |||||
| Ändring av nettoskulden för förmånsbaserade | |||||
| planer redovisade enligt IAS 19 | |||||
| Förändring av pensionsplaner vilka redovisas | |||||
| enligt lokala regler | 124 | 14 | |||
| Avsättning för pensioner, netto | –780 | –1 123 | |||
| Väsentliga aktuariella antaganden (viktade genomsnitt,%) | 2010 | 2009 | |||
| Diskonteringsränta | 5,1 | ||||
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 6,1 | 6,0 | |||
| Förväntad löneökningstakt | 3,4 | 3,3 | |||
| Förväntad inflation | 2,5 | 2,4 | |||
| Förändring av sjukvårdskostnader | 8,9 | 10,0 | |||
| Oredovisade aktuariella vinster (–) och förluster (+) |
2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
| Oredovisade aktuariella vinster | |||||
| och förluster vid årets ingång | 2 359 | 2 353 | 932 | 856 | 778 |
| Oredovisade aktuariella vinster och förluster vid årets utgång |
1 789 | 2 359 | 2 353 | 932 | 856 |
|---|---|---|---|---|---|
| Årets omräkningsdifferens | –11 | –56 | 120 | 20 | –75 |
| Årets amortering | –80 | –110 | –10 | –5 | –15 |
| Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning på förvaltningstillgångarna |
–372 | –783 | 2 087 | 31 | –232 |
| Erfarenhetsbaserade förändringar för förpliktelserna |
–25 | 73 | –30 | 167 | 82 |
| Förändrade antaganden för förpliktelserna |
–82 | 882 | –746 | –137 | 318 |
Moderbolagets redovisade pensionsskuld uppgick till 99 MSEK (128). Moderbolagets PRI-pensioner säkerställs genom en egen pensionsstiftelse, Sandviks Pensionsstiftelse i Sverige, vari Sandvik AB och ett flertal svenska dotterbolag inklusive Seco Tools ingår. De totala tillgångarna i denna stiftelse uppgick till 1 943 MSEK (1 894) vilket var 17 MSEK (67) högre än kapitalvärdet av de motsvarande pensionsåtagandena.
Moderbolagets fonderade förpliktelser utgörs främst av ITP-planen.
Utvecklingen av kapitalvärdet av pensionsförpliktelser i företagets egen regi:
| 2010 | Fonderade förpliktelser |
Totalt | |
|---|---|---|---|
| Kapitalvärde vid årets ingång | –1 423 | förpliktelser –116 |
–1 539 |
| Kostnad exklusive räntekostnad | –59 | –29 | –88 |
| Räntekostnad | –66 | –1 | –67 |
| Utbetalning av pensioner | 54 | 3 | 57 |
| +/– effekter av inlösen samt | |||
| förvärvade/avyttrade verksamheter | 1 | 55 | 56 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | –7 | — | –7 |
| Kapitalvärde vid årets utgång | –1 500 | –88 | –1 588 |
| Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI | –1 489 | –60 | –1 549 |
| 2009 | Fonderade förpliktelser |
Ofonderade förpliktelser |
Totalt |
| Kapitalvärde vid årets ingång | –1 348 | –117 | –1 465 |
| Kostnad exklusive räntekostnad | –65 | –5 | –70 |
| Räntekostnad | –68 | –1 | –69 |
| Utbetalning av pensioner | 47 | 5 | 52 |
| +/– effekter av inlösen samt | |||
| förvärvade/avyttrade verksamheter | 2 | — | 2 |
| Annan förändring av kapitalvärdet | 9 | 2 | 11 |
| Kapitalvärde vid årets utgång | –1 423 | –116 | –1 539 |
| Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI | –1 411 | –48 | –1 459 |
| Utvecklingen av verkligt värde av stiftelsetillgångar | 2010 | 2009 | |
| Verkligt värde vid årets ingång | 1 474 | 1 297 | |
| Avkastning | 29 | 176 | |
| Avgifter från/gottgörelser till arbetsgivaren | 8 | 1 | |
| Verkligt värde vid årets utgång | 1 511 | 1 474 | |
| Avstämning av den redovisade pensionsskulden | 2010 | 2009 | |
| Kapitalvärdet vid årets utgång | –1 588 | –1 539 | |
| Verkligt värde av stiftelsetillgångar | 1 511 | 1 474 | |
| Överskott/underskott i stiftelsetillgångar | –22 | –63 |
| Årets pensionskostnad utgörs av följande poster: | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Kostnad exklusive räntekostnad | –88 | –70 |
| Räntekostnad | –67 | –69 |
| Avkastning på särskilt avskiljda tillgångar | 29 | 176 |
| Resultateffekt av inlösen av förpliktelser med mera | — | — |
| Kostnad för pensionering i egen regi | –126 | 37 |
| Pensionering genom försäkring | ||
| Försäkringspremier | –430 | –462 |
| Delsumma | –556 | –425 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | –107 | –92 |
| Kostnad för kreditförsäkring | 0 | –1 |
| Årets pensionskostnad | –663 | –518 |
| Kostnader som täcks av överskott i särskilt avskiljda till | ||
| gångar/ökning av överskott i särskilt avskiljda tillgångar | 125 | –37 |
| Årets nettokostnad hänförlig till pensioner | –538 | –555 |
| Förvaltningstillgångarna består av följande, % | 2010 | 2009 |
| Aktier och aktierelaterade placeringar | 27 | 34 |
| Räntebärande placeringar | 61 | 55 |
| Övrigt | 12 | 11 |
| Totalt | 100 | 100 |
Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser –99 –128
| Väsentliga aktuariella antaganden, % | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta för ITP-planen | 3,84 | 3,84 |
| Avsättningar för | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Avsättningar för garantiåtaganden |
omstrukturerings åtgärder |
Personalrelaterade avsättningar |
Övriga avsättningar | Totalt |
| Redovisat vid föregående års slut | 376 | 416 | 248 | 737 | 1 777 |
| Avsättningar som gjorts under året | 270 | 191 | 329 | 488 | 1 278 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | –170 | –326 | –110 | –524 | –1 130 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | –44 | –1 | –7 | –32 | –84 |
| Årets omräkningsdifferenser | –25 | –9 | –8 | –25 | –67 |
| Redovisat vid årets slut | 407 | 271 | 452 | 644 | 1 774 |
| varav kortfristig del | 187 | 187 | 140 | 365 | 879 |
| varav långfristig del | 220 | 84 | 312 | 279 | 895 |
| Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat vid föregående års slut | 25 | 0 | 46 | 16 | 87 |
| Avsättningar som gjorts under året | 9 | — | 112 | 8 | 129 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | –13 | — | –15 | –1 | –29 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | — | — | — | –5 | –5 |
| Redovisat vid årets slut | 21 | 0 | 143 | 18 | 182 |
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Långfristiga räntebärande skulder har förfallotidpunkt som följer:
Under rubriken ingår de övriga avsättningar som inte har klassificerats som garantiåtgärder, avsättningar i samband med omstrukturering eller personalrelaterade avsättningar. Exempel är avsättningar för affärsmässiga förlustkontrakt, ingångna hyreskontrakt avseende lokaler där ingen verksamhet bedrivs eller för miljörelaterade förhållanden.
De avsättningar som är klassificerade som kortfristiga avsättningar beräknas leda till ett utflöde av resurser inom tolv månader efter balansdagen.
Bland de förvärvade bolagen under året fanns avsättningar vid förvärvstillfället uppgående till 0 MSEK (118).
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Inom ett till fem år | Senare än fem år | Totalt | Inom ett till fem år | Senare än fem år | Totalt | |
| Skulder till kreditinstitut | 463 | — | 463 | 1 431 | 463 | 1 894 |
| Skulder till koncernföretag | 42 | 1 | 43 | 39 | 1 | 40 |
| Övriga skulder | 9 191 | 4 895 | 14 086 | 12 222 | 4 923 | 17 145 |
| Totalt | 9 696 | 4 896 | 14 592 | 13 692 | 5 387 | 19 079 |
| 20 033 245 |
23 484 |
|---|---|
| 573 | |
| 20 278 | 24 057 |
| 375 | 3 160 |
| 299 | 983 |
| 674 | 4 143 |
För information om villkor och återbetalningstider samt företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till avsnittet Finansiell riskhantering.
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Derivat som innehas för placering | 0 | 1 |
| Derivat som innehas för säkring | 247 | 146 |
| Övrigt | 39 | 25 |
| Totalt | 286 | 172 |
| Totalt | 3 760 | 3 428 |
|---|---|---|
| Övrigt | 1 993 | 2 234 |
| Skuld till beställare | 1 205 | 281 |
| Växelskulder | 76 | 87 |
| Derivat som innehas för säkring | 483 | 819 |
| Derivat som innehas för placering | 3 | 7 |
| Totalt | 2 683 | 2 055 |
|---|---|---|
| Övriga | 594 | 464 |
| Finansrelaterade | 622 | 621 |
| Personalrelaterade | 1 467 | 970 |
| Moderbolaget | 2010 | 2009 |
Sandvik är från tid till annan part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till sin verksamhet, inklusive ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Enligt Sandviks uppfattning kommer dock inga av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka Sandvik-koncernen.
Sandviks amerikanska dotterbolag, Sandvik Inc., har varit föremål för stämningar i USA, i vilka kärandena har hävdat att exponering för svetsrök har orsakat neurologiska skador. Sandvik Inc., säljer svetselektroder, men bolagets marknadsandel i USA uppgår till mindre än 1 %. Alla målen mot Sandvik involverar också andra svaranden som har sålt svetselektroder i USA. För att käranden skall kunna vinna ett mål mot Sandvik måste käranden bevisa att han använt Sandviks svetselektroder och att han har neurologiska skador som orsakats av sådan användning. Många av målen mot Sandvik har avvisats för att kärandena inte kunnat bevisa att de använt Sandviks svetselektroder. Sandvik är vidare av uppfattningen att det inte finns tillförlitliga vetenskapliga bevis som stöder de skadeståndsanspråk som framställts i dessa mål. Till dags dato har Sandvik inte förlorat eller förlikt något av dessa mål och de enda kostnader som uppstått är kostnaderna för att bestrida kraven. En betydande andel av dessa kostnader har täckts av Sandviks försäkringar.
Sandvik AB genomförde under 2005 en omorganisation av ägande och hantering av immateriella rättigheter. Samtliga svenskägda patent och varumärken överfördes till Sandvik Intellectual Property AB (IP-bolaget). Omorganisationen fick till följd att Skatteverket underkände IP-bolagets taxering samt att Allmänna ombudet överklagade Skatteverkets beslut avseende Sandvik AB.
Allmänna ombudets yrkande innebär att Sandvik AB skulle beskattas 2005 för en kapitalvinst om 18 097 MSEK som uppkom inom koncernen i samband med omorganisationen. Förvaltningsrätten biföll i juni 2010 Allmänna ombudets överklagande beträffande tillkommande beskattning av Sandvik AB 2005. Domen har överklagats till Kammarrätten. Beslutet innebär, om det vinner laga kraft, att Sandvik AB beskattas för en tillkommande intäkt 2005 om 18 097 MSEK. Sandvik AB har ej reserverat något beroende på att domen ej kommer att påverka koncernens resultat, eftersom den eventuellt tillkommande skattekostnaden om cirka 5 miljarder kronor motsvarar skattevärdet av ökade skattemässiga avskrivningar i IP-bolaget och detta skattevärde, enligt IFRS principer, då skall intäktsföras. För ytterligare detaljer hänvisas till avsnittet "Integrerad riskhantering".
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Diskonterade växlar | 24 | 51 | — | — | |
| Övriga borgens- och ansvarsförbindelser |
1 635 | 2 868 | 11 228 | 17 778 | |
| Totalt | 1 659 | 2 919 | 11 228 | 17 778 | |
| varav för dotterföretag | 10 721 | 15 969 |
Moderbolagets borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 11 228 MSEK (17 778), varav 7 826 MSEK (11 898) utgjorde moderbolagets garantier avseende finansiell upplåning i Sandvik Treasury AB. Resterande belopp utgjordes huvudsakligen av utställda motförbindelser för koncernbolags åtagande gentemot kunder och leverantörer samt finansiella institut för att täcka exempelvis lokal upplåning, garantier för erhållna förskott eller olika typer av fullgörandegarantier.
Koncernens borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 1 659 MSEK (2 919) och utgjordes huvudsakligen av garantier utställda av finansiella institut för olika typer av fullgörandeåtaganden huvudsakligen avseende koncernens anläggningskontrakt inom Sandvik Mining and Construction.
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar.
| Koncernen | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Fastighetsinteckningar | 207 | 237 |
| Företagsinteckningar | 108 | 168 |
| Totalt | 315 | 405 |
Inga säkerheter har ställts av moderbolaget för 2010 och 2009.
I enlighet med de nya upplysningskraven i IFRS 7 visas nedan hur de finansiella instrumenten har värderats till verkligt värde i balansräkningen. Detta görs genom att dela in värderingarna i tre nivåer:
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen nedan.
För noterade värdepapper bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade genomsnittskurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället.
För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från noterade kurser. Det verkliga värdet för ränteswapar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Samtliga värderingstekniker som tillämpas är vedertagna på marknaden och tar hänsyn till alla parametrar som marknaden skulle ta i beaktande i prissättningen. Teknikerna ses över regelbundet i syfte att säkerställa tillförlitligheten. Tillämpade antaganden följs upp mot verkliga utfall för att på så sätt identifiera eventuella behov av anpassningar av värderingar och prognosverktyg.
För betalningsmedel, fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder) har det verkliga värdet likställts med redovisat värde.
| Finansiella instrument värderade till verkligt värde 2010 |
2009 | ||
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | |||
| Derivat | Valutaterminer | 771 | 399 |
| Valutaoptioner | 16 | 3 | |
| Ränteswapar | 60 | 149 | |
| Råvaru- och elderivat | 325 | 101 | |
| Totalt | 1 172 | 652 | |
| Finansiella skulder | |||
| Derivat | Valutaterminer | 707 | 897 |
| Valutaoptioner | — | 2 | |
| Ränteswapar | 15 | 24 | |
| Råvaru- och elderivat | — | 49 | |
| Totalt | 722 | 972 |
Finansiella tillgångar och skulder samt finansiella derivat är upptagna till verkliga värden utom kortfristiga och långfristiga lån som är upptagna till upplupna anskaffningsvärden. En beräkning till verkligt värde skulle öka koncernens långfristiga lån med 1 077 MSEK (2 227). Vid värdering av räntebärande skulder har företagets svenska och europeiska obligationslån omräknats till noterade marknadskurser där sådana förekommer. Övriga långfristiga skulder har omvärderats enligt principer angivna ovanför. Kortfristiga lån, innefattande bland annat utestående företagscertifikat med räntebindning understigande 12 månader, har ej omvärderats.
Nedanstående tabell visar det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder jämfört med det redovisade värdet. Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång eller skuld skulle kunna överlåtas mellan kunniga partner som är oberoende av varandra och som har intresse av att transaktionen genomförs.
| Balansposter | Derivat för säkrings redovisning 2) |
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1) Derivat för handels ändamål 3) |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Låne- och kundfordringar |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Finansiella placeringar | — | — | — | — | 78 | 78 | — | — | 78 | 78 | 78 | 78 |
| Andelar i intresseföretag | — | — | — | — | 467 | 385 | — | — | 467 | 385 | 467 | 385 |
| Kundfordringar | — | — | — | — | — | — | 12 738 | 11 587 | 12 738 | 11 587 | 12 738 | 11 587 |
| Övriga fordringar 4) | — | — | — | — | — | — | 1 277 | 1 166 | 1 277 | 1 166 | 1 277 | 1 166 |
| Derivat 5) | 1 043 | 349 | 146 | 303 | — | — | — | — | 1 189 | 652 | 1 189 | 652 |
| Likvida medel | 4 783 | 7 506 | 4 783 | 7 506 | 4 783 | 7 506 | ||||||
| Summa finansiella tillgångar | 1 043 | 349 | 146 | 303 | 545 | 463 | 18 798 | 20 259 | 20 532 | 21 374 | 20 532 | 21 374 |
| Finansiella skulder | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Låneskulder 6) | — | — | — | — | 27 203 | 36 724 | — | — | 27 203 | 36 724 | 28 280 | 38 952 |
| Derivat 7) | 352 | 189 | 381 | 783 | — | — | — | — | 733 | 972 | 733 | 972 |
| Leverantörsskulder | — | — | — | — | — | — | 6 889 | 4 730 | 6 889 | 4 730 | 6 889 | 4 730 |
| Skulder till intresseföretag | — | — | — | — | — | — | 47 | 42 | 47 | 42 | 47 | 42 |
| Övriga skulder 8) | — | — | — | — | — | — | 77 | 706 | 77 | 706 | 77 | 706 |
| Summa finansiella skulder | 352 | 189 | 381 | 783 | 27 203 | 36 724 | 7 013 | 5 478 | 34 949 | 43 174 | 36 026 | 45 402 |
1) Fair Value Option tillämpas ej.
2) Varav 645 MSEK (30) avser kassaflödessäkringar som redovisas mot säkringsreserven i eget kapital och 46 MSEK (130) som avser verkligt värdesäkringar som resultatförs i årets resultat.
3) Varav –239 MSEK (–475) avser ekonomiska säkringar för vilka säkringsredovisning ej tillämpas. 4) Är en del av koncernens långfristiga fordringar, upplupna intäkter och övriga fordringar redo-
visade i balansräkningen.
5) Derivat är en del av övriga fordringar redovisade i balansräkningen.
6) Redovisas i balansräkningen som kort- och långfristiga skulder till kreditinstitut och övriga skulder.
7) Derivat är en del av övriga skulder redovisade i balansräkningen.
8) Är en del av koncernens långfristiga skulder, upplupna kostnader och övriga skulder redovisade i balansräkningen.
Utöver verkligt värde justeringar ingår även räntor och valutaomvärderingseffekter.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde | ||
| (Derivat) | 205 | –175 |
| Låne- och kundfordringar | –156 | 134 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 6 | 10 |
| Finansiella skulder | –1 733 | –2 057 |
Företagets finansiella skulder uppgick vid årskiftet till 34 949 MSEK (43 174).
| 2010 | 2009 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nominella belopp | <6 mån | 6–12 mån | 1–5 år | >5 år | <6 mån | 6–12 mån | 1–5 år | >5 år | |
| Banklån | SEK | –3 438 | –32 | –3 596 | — | –2 187 | –1 262 | –5 012 | — |
| Certifikat | SEK | — | — | — | — | –1 560 | –250 | ||
| MTN | SEK | –171 | –495 | –15 681 | –10 233 | –1 401 | –2 003 | –7 545 | –5 058 |
| EMTN | EUR | –371 | — | 4 189 | — | –426 | — | –7 890 | — |
| Private placement | USD | –146 | –146 | –1 168 | –6 195 | –148 | –148 | –1 480 | –6 495 |
| Derivat | |||||||||
| – valutaderivat | –273 | 11 | 39 | 66 | –472 | –30 | 1 | 5 | |
| – räntederivat | 94 | –45 | 172 | –128 | 3 | 18 | –41 | –209 | |
| – råvaru- och elderivat | 134 | 134 | 46 | 6 | –3 | –4 | 53 | 4 | |
| Leverantörsskulder | –6 889 | –4 730 | |||||||
| Summa | –11 060 | –573 | –15 999 | –16 484 | –10 924 | –3 679 | –21 914 | –11 753 |
| Totalt | 96 | 23 | 22 | 29 | 42 | 7 | 43 | 41 | 342 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Råvaru- och elderivat | 98 | 38 | 11 | 20 | 27 | 9 | 7 | 18 | 92 |
| Räntederivat | –2 | ||||||||
| Valutaderivat | –2 | –15 | 11 | 9 | 15 | –2 | 36 | 23 | 252 |
| kv 1 2011 |
kv 2 2011 |
kv 3 2011 |
kv 4 2011 |
kv 1 2012 |
kv 2 2012 |
kv 3 2012 |
kv 4 2012 2013 och senare |
Koncernens försäljning till intresseföretag uppgick till 978 MSEK (691). Koncernens inköp från intresseföretag uppgick till 396 MSEK (276). Lån till intresseföretag uppgick sammanlagt till 0 MSEK (0). Ränteintäkterna från lån till intresseföretag var 0 MSEK (0). Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (0). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Av moderbolagets fakturerade försäljning utgjorde 13 482 MSEK (9 851), vilket motsvarar 76 % (73), försäljning till koncernföretag. Exportandelen utgjorde 72 % (66). Av moderbolagets inköp kom 2 563 MSEK (2 417) eller 18 % (22) från koncernföretag. Moderbolaget har inga lån till intresseföretag. Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (0). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Utöver vad som angivits i not 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare samt i beskrivningen av styrelsen på sidan 37 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Likvida medel – koncernen | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 3 172 | 2 722 |
| Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel | 1 611 | 4 784 |
| Summa enligt balansräkningen | 4 783 | 7 506 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 4 783 | 7 506 |
| Likvida medel – moderbolaget | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 12 | 9 |
| Summa enligt balansräkningen | 12 | 9 |
Summa enligt kassaflödesanalysen 12 9
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
• De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Betalda räntor och erhållen utdelning | ||||
| Erhållen utdelning | 6 | 10 | 3 357 | 5 803 |
| Erhållen ränta | 48 | 302 | 102 | 685 |
| Erlagd ränta | –1 883 –1 995 –1 189 | –983 | ||
| Totalt | –1 829 –1 683 | 2 270 | 5 505 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | ||
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet |
|||||
| Förändring i värdet av finansiella instrument | — | — | –618 | –528 | |
| Ej utdelade resultatandelar i intresseföretag | –27 | 34 | — | — | |
| Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar |
–121 | 67 | –85 | –23 | |
| Avsättningar till pensioner | –52 | 115 | –29 | 0 | |
| Bokslutsdispositioner | — | — | –2 | –8 | |
| Orealiserade kursdifferenser | — | — | –707 | –347 | |
| Övrigt | 70 | 265 | 112 | 446 | |
| Totalt | –130 | 481 –1 329 | –460 | ||
| 2010 | 2009 | ||||
| Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter – koncernen | |||||
| Förvärvade tillgångar och skulder: | |||||
| Anläggningstillgångar | 198 | 2 849 | |||
| Varulager | 44 | 690 | |||
| Rörelsefordringar | 38 | 156 | |||
| Likvida medel | 3 | 88 | |||
| Summa tillgångar | 283 | 3 783 | |||
| Avsättningar | — | –204 | |||
| Rörelseskulder | –22 | –66 | |||
| Övriga skulder | –2 | –237 | |||
| Summa avsättningar och skulder | –24 | –507 | |||
| Skuldförd köpeskilling | –60 | –1 152 | |||
| Utbetald köpeskilling | –1 219 | –2 124 | |||
| Avgår: Likvida medel i den förvärvade verksamheten | 3 | 88 | |||
| Påverkan på likvida medel | –1 216 | –2 036 | |||
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter – koncernen | ||
| Avyttrade tillgångar och skulder: | ||
| Anläggningstillgångar | — | –52 |
| Summa tillgångar | — | –52 |
| Erhållen köpeskilling | — | 55 |
| Påverkan på likvida medel | — | 55 |
I nedanstående tabell specificeras de förvärv som gjordes under 2009 och 2010. Årliga intäkter och antal anställda avser förhållandet vid tidpunkten för förvärvet.
| Affärsområde | Företag | Förvärvsdatum | Årliga intäkter | Antal anställda |
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Tooling | BTA Heller Drilling Systems Ltd., Storbritannien | 16 januari 2009 | 33 | 12 |
| Sandvik Materials Technology | FeCrAl produktlinje, Tyskland | 31 januari 2009 | 46 | 0 |
| Sandvik Tooling | Wolfram Bergbau- und Hütten, Österrike | 28 maj 2009 | 1 800 | 274 |
| Seco Tools | AOB, Frankrike | 23 juli 2010 | 40 | 50 |
| Seco Tools | NCI och DTC, USA | 29 december 2010 | 275 | 180 |
I samtliga förvärv under 2010 erhölls 100 % ägarandel. Inga egetkapitalinstrument har givits ut som del i köpeskillingen vid förvärven. Direkta förvärvsutgifter uppgick till 10 MSEK och har belastat administrationskostnaderna i koncernens resultaträkning.
Goodwill har uppstått som ett resultat av synergieffekter i form av exempelvis förbättrade produktionsprocesser, integration av produktionskapacitet, gemensam FoU-verksamhet samt försäljningssynergier genom tillkommande produktprogram.
Den 23 juli 2010 förvärvade Seco Tools det franska företaget AOB, en av de ledande leverantörerna av PCD-verktyg (Poly Crystalline Diamond) till flyg-, bil- och träbearbetningsindustrin. AOB har särskild kompetens och erfarenhet av bearbetning av kompositmaterial (CFRP), för vilka Seco Tools hårdmetallverktyg ej är lämpliga. Goodwill är hänförlig till den stärkta förmågan inom produktutveckling och tillverkning av PCD-verktyg.
Den 29 december 2010 förvärvade Seco Tools de amerikanska företagen NC Industries (NCI) och Diamond Tool Coating (DTC). NCI tillverkar solida pinnfräsar under varumärkena Niagara Cutters och Arch Micro Tools och är en av de största lokala tillverkarna i USA av dessa produkter. DTC tillverkar diamantbeläggningar. Huvuddelen av kunderna finns inom flyg- och kraftgenereringsindustrin såväl som inom den generella verkstadsindustrin. Tilläggsköpeskilling kan utbetalas vid uppfyllandet av specifika tillväxt- och lönsamhetsmål för perioden 2011-2012. Goodwill är hänförlig till den stärkta marknadspositionen inom den viktiga Nafta-marknaden.
Verkliga värden av tillgångar och skulder i förvärvade företag visas i nedanstående tabeller. Enbart affärsområdet Seco Tools har genomfört förvärv under 2010.
| Seco Tools | Verkligt värde redovisat i koncernen |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 32 |
| Materiella anläggningstillgångar | 166 |
| Varulager | 44 |
| Kortfristiga fordringar | 38 |
| Likvida medel | 3 |
| Icke räntebärande skulder | –24 |
| Identifierbara nettotillgångar | 259 |
| Goodwill | 37 |
| Köpeskilling | 296 |
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –3 |
| Skuldförd köpeskilling | –37 |
| Beräknad tilläggsköpeskilling | –23 |
| Netto erlagd likvid | 233 |
| Sandvik Tooling | Sandvik Mining and Construction |
Sandvik Materials Technology |
Seco Tools | Verkligt värde redovisat i koncernen |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 511 | — | 32 | — | 543 |
| Materiella anläggningstillgångar | 624 | — | — | — | 624 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 43 | — | — | — | 43 |
| Varulager | 687 | — | 5 | — | 692 |
| Kortfristiga fordringar | 156 | — | — | — | 156 |
| Likvida medel | 88 | — | — | — | 88 |
| Räntebärande skulder | –78 | — | — | — | –78 |
| Icke räntebärande skulder | –443 | — | — | — | –443 |
| Identifierbara nettotillgångar | 1 588 | — | 37 | — | 1 625 |
| Goodwill | 1 647 | — | — | — | 1 647 |
| Köpeskilling | 3 235 | — | 37 | — | 3 272 |
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –88 | — | — | — | –88 |
| Skuldförd köpeskilling | –1 152 | — | — | — | –1 152 |
| Netto erlagd likvid | 1 995 | — | 37 | — | 2 032 |
| varav utgifter direkt hänförliga till förvärven | 11 | — | 0 | — | 11 |
Justeringar av värdering till verkligt värde för tillgångar och skulder avseende förvärv som gjordes under 2009 är inte väsentliga.
| Sandvik Tooling | Sandvik Mining and Construction |
Sandvik Materials Technology |
Seco Tools |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Bidrag från tidpunkten då bestämmande inflytande förelåg | |||||
| Intäkter | — | — | — | 19 | 19 |
| Årets resultat | — | — | — | 2 | 2 |
| Bidrag om förvärvet hade gjorts 1 januari 2010 | |||||
| Intäkter | — | — | — | 318 | 318 |
| Årets resultat | — | — | — | 11 | 11 |
| Sandvik Tooling | Sandvik Mining and Construction |
Sandvik Materials Technology |
Seco Tools |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Bidrag från tidpunkten då bestämmande inflytande förelåg | |||||
| Intäkter | 388 | — | — | — | 388 |
| Årets resultat | –56 | — | — | — | –56 |
| Bidrag om förvärvet hade gjorts 1 januari 2009 | |||||
| Intäkter | 661 | — | — | — | 661 |
| Årets resultat | –47 | — | — | — | –47 |
Den 26 februari 2010 förvärvades ytterligare 3 % i Sandvik Asia Ltd. Ägarandelen i detta företag ökade därigenom till 100 %. Koncernen redovisar därmed en minskning i innehav utan bestämmande inflytande med 17 MSEK och en ökning av balanserade vinstmedel med 10 MSEK.
Sandvik Aktiebolag, organisationsnummer 556000-3468, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Sandviken. Adressen till huvudkontoret är 811 81 Sandviken. Moderbolagets aktier är noterade på Stockholmsbörsen. Aktier kan även
handlas i USA i form av ADRs (American Depositary Receipts). Koncernredovisningen för år 2010 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag.
Följande noteras utifrån kraven i 6 kap 2 a § Årsredovisningslagen:
Moderbolagets aktiekapital utges i en serie där en aktie berättigar till en röst. Det totala antalet aktier ska lägst vara 1 000 000 000 och högst 4 000 000 000.
Antalet aktier vid utgången av 2010 uppgick till 1 186 287 175 med ett kvotvärde om 1,20 SEK per aktie. Vid kontant- eller kvittningsemissioner äger aktieägare företrädesrätt till teckning av nya aktier. Några begränsningar avseende aktiers överlåtbarhet föreligger inte.
Aktieinnehav som direkt och indirekt representerar minst 10 % av röstetalet avser AB Industrivärden med 11,7 %.
Bolagsordningen i Sandvik AB föreskriver bland annat verksamhetens inriktning, säte och aktiekapital (minimi- och maximikapital). Bolagsordningen anger inte att någon av styrelsens ledamöter ska utses på annat sätt än av bolagsstämman. Arbetstagarrepresentanter utses dock av de fackliga organisationerna med stöd av lag om styrelserepresentation för de privatanställda.
Bolag i koncernen har låneavtal med villkor som kan få verkan om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Det finns inga avtal mellan bolag i koncernen och moderbolagets styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4§ aktiebolagslagen.
Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsordningen och avgivna årsredovisningar.
Den verksamhet som bedrivs i bolaget medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som i övrigt är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Beträffande väsentliga händelser hänvisas till vad som framgår av förvaltningsberättelsen.
Bolagets ekonomiska situation per 2010-12-31 framgår av denna årsredovisning. Den föreslagna utdelningen utesluter inte investeringar som bedöms erforderliga. Företaget har vidare en likviditetsreserv i form av ej utnyttjade
kreditfaciliteter som vid årsskiftet uppgick till drygt 1 500 MEUR, vilket medför att bolaget bör klara oväntade händelser och tillfälliga variationer i betalningsströmmarna i rimlig omfattning. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till någon annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.
Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är det styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarbar med beaktande av de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Sandviken den 16 februari 2011 Sandvik Aktiebolag; (publ) STYRELSEN
| till förfogande stående balanserade vinstmedel samt årets vinst |
11 855 367 492 2 850 334 411 |
|---|---|
| Kronor | 14 705 701 903 |
| disponeras på följande sätt: | |
| till aktieägarna utdelas 3,00 krona per aktie | 3 558 861 525 |
| i ny räkning överföres | 11 146 840 378 |
| Kronor | 14 705 701 903 |
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2011.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, respektive koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och ger en rättvisande bild av företagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen respektive koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför.
Sandviken den 16 februari 2011
Tomas Kärnström Fredrik Lundberg Hanne de Mora
Lars Pettersson Olof Faxander Verkställande direktör (till och med den 31 januari 2011)
Anders Nyrén Georg Ehrnrooth Jan Kjellgren Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Egil Myklebust Simon Thompson Lars Westerberg Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Styrelseledamot Verkställande direktör (från och med den 1 februari 2011)
Vår revisionsberättelse har lämnats den 17 februari 2011
KPMG AB
Caj Nackstad Auktoriserad revisor
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Sandvik AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 12–94. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Sandviken den 17 februari 2011
KPMG AB
Caj Nackstad Auktoriserad revisor
Hållbarhet är en viktig del i företagets affärsverksamhet. Sandvik bedriver ett omfattande hållbarhetsarbete sedan många år och redovisar resultatet av detta i denna hållbarhetsredovisning. I begreppet hållbar utveckling ingår ansvarstagande, riskhantering och förbättringsarbeten inom miljö, hälsa, säkerhet, affärsetik och mänskliga rättigheter. En uppförandekod samt miljö- och arbetsmiljöledningssystem utgör grunden för koncernens hållbarhetsarbete. Arbetet bedrivs decentraliserat inom affärsområdena utifrån centralt beslutade policyer, mål och indikatorer.
Detta är femte året som Sandvik publicerar en hållbarhetsredovisning som beskriver koncernens mål, strategier och styrning, ansvarstagande, risker och möjligheter ur ett hållbarhetsperspektiv samt visar koncernens resultat ur både ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv.
Hållbarhetsredovisningen har granskats i enlighet med Fars rekommendation "RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning" och AccountAbility's "AA1000AS (2008)". AA1000AS (2008) är en internationellt erkänd standard som fastställer hur bestyrkanden av hållbarhetsredovisningar ska genomföras. Den kräver att revisorn bestyrker i vilken utsträckning organisationen har implementerat AccountAbility's tre principer för redovisningsskyldighet. Information om AccountAbility finns på organisationens webbplats (www.accountability21.net).
Hållbarhetsredovisningen består av information som återfinns på följande platser:
Hållbarhetsredovisningen avser räkenskapsåret 2010. Om inte annat anges tilllämpar hållbarhetsredovisningen samma redovisningsprinciper som årsredovisningen i övrigt och omfattar hela koncernens verksamhet, dock inte Seco Tools, intressebolag och samriskbolag. Specifika mätmetoder och antaganden presenteras i anslutning till respektive indikator.
Hållbarhetsredovisningen baseras på årsredovisningslagen, Sveriges Finansanalytikers Förenings rekommendationer om Corporate Responsibility samt på den tredje generationens riktlinjer (G3) från den internationella organisationen Global Reporting Initiative (GRI). Mer information om GRI finns på organisationens webbplats (www.globalreporting.org).
Redovisningen motsvarar nivå B+ enligt GRI, vilket innebär att minst 20 indikatorer redovisas och att redovisningen genomgått en extern granskning.
Sandvik har antagit AccountAbility's AA1000APS (2008) principer för redovisningsskyldighet. Detta innebär ett internt arbete med att tydligt erkänna, ta ansvar för och vara transparent med avseende på den hållbarhetsrelaterade påverkan som verksamheten ger upphov till. Dessutom innebär det att involvera intressenter i att identifiera och förstå hållbarhetsrelaterade frågeställningar samt att ta ansvar för, redovisa och förklara beslut, aktiviteter och resultat.
I följande avsnittredovisas Sandviks hållbarhetsarbete ur olika intressentperspektiv. Koncernens utfall relativt koncernens mål är mätta med relevanta indikatorer och nyckeltal. Värdena utgör om inte annat anges ackumulerade värden för 2010 från samtliga aktiva rapporterande enheter (cirka 300). Förvärv under 2009 har haft en viss påverkan på miljö- och arbetsmiljöindikatorer, vilket kommenterasseparat i anslutning tillrespektive indikator.
Sandviks strategi när det gäller hållbarhetsarbetet är att med utgångspunkt från företagets uppförandekod analysera risker och möjligheter, sätta långsiktiga och kortsiktiga mål för att minimera risker och utnyttja de möjligheter som finns på ett effektivt sätt.
Koncernledningen fastslår, med förankring i styrelsen, Sandviks uppförandekod, mål och indikatorer, och varje affärsområde ansvarar för att koden efterlevs och att målen bryts ner i organisationen. Varje affärsområde ansvarar dessutom för utvärdering av hållbarhetsrelaterade risker (miljö, hälsa och säkerhet, affärsetik, människorättsfrågor med mera) i verksamheten och inom affärsområdena finns specifika organisationer utsedda för att koordinera frågorna och stödja de lokala ledningarna. På koncernnivå finns olika råd (till exempel för HR, inköp, miljö, hälsa och säkerhet) för koordinering av arbetet mellan affärsområdena samt beredning av gemensamma policyer, mål och indikatorer till koncernledningen.
Figuren nedan visar hur ledningsprocessen fungerar för hållbarhetsarbetet. De olika råden har representanter för varje affärsområde samt relevanta stabsfunktioner.
En sammanfattning av Sandviks långsiktiga och detaljerade mål när det gäller hållbarhetsarbetet återfinns på Sandviks hemsida www.sandvik.se. Indikatorer och nyckeltal inrapporteras kvartalsvis till stabsfunktionen Group Assurance som analyserar och redovisar till styrelse, ledning och hela organisationen. En ytterligare viktig del i Sandviks hållbarhetsstrategi är utbildning. Ett program finns etablerat för utbildning av samtliga medarbetare i vad miljö- och socialt ansvar samt affärsetik innebär.
Sandvik har en etablerad riskhanteringsprocess för utvärdering av såväl finansiella som icke finansiella risker. Riskutvärderingen omfattar inte enbart den egna verksamheten utan även risker relaterade till geografiska områden där Sandvik verkar och risker hosleverantörer. Riskhanteringsprocessen beskrivs med början på sidan 25 i Sandviks årsredovisning.
För att säkerställa att ledningssystem, internkontroller och riskhantering fungerar samt att uppförandekoden efterlevs finns en oberoende enhet (Group Assurance). Enheten följer kontinuerligt upp koncernens verksamhet, huvudsakligen med hjälp av interna revisioner, och rapporterar kvartalsvis till styrelsens revisionsutskott och koncernledning.
Sandvik strävar efter att ha en öppen dialog med alla viktiga intressenter om hur arbetet bedrivs, förklara prioriteringar, beslut och vilka resultat som uppnås. Detta är en viktig förutsättning för att kunna fokusera på rätt saker i hållbarhetsarbetet. Koncernens verksamhet påverkar och påverkas av ett antal intressenter. Sandvik tar sitt ansvar mot dessa intressenter genom att vara öppen med information samt inbjuda till dialog kring hållbarhetsarbetet. Se figur nedan. Sandvik förväntar sig att intressenter, som har synpunkter på arbetets inriktning eller utfall, kontaktar företaget för att föra en dialog. De väsentliga hållbarhetsfrågorna kommuniceras till intressenterna huvudsakligen via hållbarhetsredovisningen. Dialoger med intressenter förs dels på koncernnivå men även till stor del hos de lokala bolagen runt om i världen. Som en del i Sandviks interna utbildning i miljömässigt och socialt ansvarstagande diskuteras värdet av lokala intressentdialoger.
I slutändan är det koncernens ledning i samråd med styrelsen som tar beslut om
vad som är de väsentliga hållbarhetsfrågorna för koncernen samt tar beslut om gemensamma policyer och mål.
Sandvik haridentifierat fem för koncernen viktiga intressentgrupper: ägare, medarbetare, kunder, leverantörer och samhället.
Sandvik har ett uttalat ansvar för dess påverkan på samhället, ekonomin och miljön. Sandvik följer de lagar och regler som finnsi länder där bolaget bedriver verksamhet samt respekterar internationella normer och deklarationer om mänskliga rättigheter och arbetsrätt som fastslagits av FN och ILO. Sandvik respekterar dessutom följande fyra miljöprinciper:
Koncernledningen fastställde 2008 en ny policy för miljö, hälsa och säkerhet som gäller för samtliga enheter inom koncernen. Policyn återfinns på Sandviks hemsida www.sandvik.se.
Som ett led i Sandviks ansvarstagande i frågor rörande miljö, hälsa och säkerhet har koncernen ett mål att alla betydande produktionsrelaterade enheter (produktion, service/ombyggnad och distribution/ lager) ska vara certifierade mot ISO 14001 respektive OHSAS 18001 inom två år från att de förvärvats eller etablerats. Med betydande menas mer än 25 anställda. Under året har åtta enheter certifierats mot ISO 14001 och elva mot OHSAS 18001. Fem av de enheter som tidigare var certifierade har stängts under året. Det totala antalet certifierade enheter framgår av tabell nedan. Av de enheter som ännu inte certifierats är två nyetablerade medan resterande har överskridit tidsramen på två år. Utöver dessa finns ett tjugotal underhållsverkstäder som Sandvik driver inom kunders verksamhet (mestadels gruvor). Alla dessa enheter har också certifierats.
Sandvik ansvarar för att arbeta med att motverka all form av korruption vilket innebär tydliga policyer, identifiering och hantering av risker, utbildning av personal samt kraftfulla åtgärder när överträdelser konstaterats.
Sandvik har åtagit sig att följa OECDs rekommendationer för multinationella
Sandviks affärsetiska risker bedöms som stora, speciellt risk för mutor i samband med marknadsföring och försäljning samt risker vid inköp i länder där korruption är allmänt utbredd. Användning av agenter och distributörer utgör en särskilt stor risk eftersom uppföljningen är svårare än inom den egna verksamheten. Utvecklingen av
| MSEK | Intressent | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | Kunder | 82 654 | 71 937 | 92 654 | 86 338 |
| Ekonomiskt värde genererat | 82 654 | 71 937 | 92 654 | 86 338 | |
| Kostnader för tillverkning | Leverantörer | 44 758 | 46 859 | 53 287 | 48 343 |
| Löner och ersättningar** | Personal | 22 885 | 22 441 | 23 129 | 20 562 |
| Betalningar till kapitalförsörjare | Kreditgivare | 1 617 | 2 060 | 2 217 | 1 397 |
| Betalningar till kapitalförsörjare | Aktieägare | 1 188 | 3 926 | 5 111 | 4 207 |
| Betalningar till stater | Offentlig sektor | 2 391 | 885 | 2 876 | 4 167 |
| Ekonomiskt värde fördelat | 72 839 | 76 171 | 86 620 | 78 676 | |
| Kvar i företaget | 9 815 | –4 234 | 6 034 | 7 662 | |
* Inkluderar Seco Tools. ** Summa löner och ersättningar innefattar löner till anställda inklusive belopp som betalats till den offentliga sektorn (löneskatter, avgifter och arbetslöshetskassor) för de anställdas räkning.
Ledningssystem ISO 14001 OHSAS 18001 2010 2009 2010 2009 Befintligt antal enheter Antal certifierade % certifierade Befintligt antal enheter Antal certifierade % certifierade Befintligt antal enheter Antal certifierade % certifierade Befintligt antal enheter Antal certifierade % certifierade Produktionsenheter 140 133 95 139 132 95 140 132 94 139 127 91 Service-, ombyggnadsenheter 24 23 96 24 22 92 24 24 100 24 24 100 Distributionsenheter 5 5 100 4 4 100 5 5 100 4 4 100 Totalt produktionsrelaterade enheter 169 161 95 167 158 95 169 161 95 167 155 93
korruption i olika länder där Sandvik verkar följs kontinuerligt på till exempel Transparency Internationals webbplats (www.transparency.org). Risk för brott mot lokal kartell- och konkurrenslagstiftning är också hög. För att minimera dessa affärsrisker genomförs kontinuerlig utbildning samt internrevision. Under året har ett 40-tal fall av trakasserier, bedrägerier och korruption konstaterats. Detta är ungefär som under 2009. Samtliga dessa fall har genomgått en utredning och korrigerande åtgärder har vidtagits, till exempel avskedanden.
Sandvik strävar efter att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för dem som investerar i Sandvik-aktien. Nästan 70 % av ägarna finns i Sverige. Mer information om ägarstrukturen återfinns på Sandviks hemsida www.sandvik.se.
Dialoger med ägarna sker framför allt via styrelsen och på bolagsstämman, men även genom en väl utvecklad Investor Relations-funktion. Under året har intressentdialoger genomförts med ett antal Social Responsible Investment (SRI) analytiker och andra intressentdialoger har genomförts med hjälp av extern part. Dessa dialoger visade bland annat att Sandvik arbetar med relevanta hållbarhetsaspekter på ett ansvarsfullt sätt. Vidare framkom att Sandvik förväntas utvärdera framtida miljömässiga och sociala risker, till exempel kopplade till förändringar i lagstiftning gällande koldioxidutsläpp liksom risker kopplade till kunder. Intressenterna förväntar sig också att Sandvik utvecklar riskhanteringen i leverantörsledet särskilt med avseende på människorättsfrågor.
Sandviks finansiella risker beskrivs på sidorna 28–33 och Sandviks finansiella utveckling framgår av förvaltningsberättelsen och de finansiella rapporterna i årsredovisningen där även koncernens finansiella mål och utfall i förhållande till dessa mål presenteras.
I tabellen på sidan 98 åskådliggörs hur det värde som skapas genom koncernens verksamhet har uppstått och distribuerats till olika intressentgrupper.
Förutom tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid (se sidan 24) har Sandvik inte mottagit några betydande statliga stöd under året (jämför not 13 i årsredovisningen).
Antalet anställda i Sandvik-koncernen och fördelningen av dessa på geografiska områden och kön återges i not 3 i årsredovisningen. Under året uppgick personalomsättningen till 8 % (14). Rörligheten internt inom företaget (andelen internt tillsatta tjänster i förhållande till totalt tillsatta tjänster) var 43 % (36).
Omkring 77 % av Sandviks medarbetare arbetar utanför Sverige. Med medarbetare i dotterbolag i fler än 60 länder och med en rad olika nationaliteter och språk är mångfalden inom koncernen stor. En
stor mångfald är en viktig förutsättning för att säkerställa att rätt kompetens är tillgänglig i rätt tid för de behov som finns inom Sandvik. Hög mångfald säkerställs genom att erbjuda samma förutsättningar och lika möjligheter för alla medarbetare oberoende av ålder, ras, hudfärg, nationalitet, religion, kön eller funktionshinder.
Sandvik har under lång tid eftersträvat att öka andelen kvinnliga medarbetare i en strävan att säkerställa att rekrytering sker på basis av kompetens och lämplighet och inte könsbaserat. I slutet av 2010 var andelen kvinnor 17,6 % (17,2) av de totalt anställda, 9 % (9) av antalet styrelsemedlemmar och verkställande direktörer, 13,9 % (13,5) av antalet chefer/arbetsledare, 27,6 % (27,6) av antalet tjänstemän (exklusive chefer) och 10,5 % (10,2) av antalet verkstadsarbetare.
Övriga relevanta nyckeltal avseende fördelningen män och kvinnor framgår av diagrammen nedan.
Sandviks medarbetare är representerade i moderbolagets styrelse. Vidare förs dialoger direkt med medarbetarna på lokal nivå till exempel i samband med årliga
utvecklingssamtal. I Europa finns ett samarbete mellan fackliga organisationer inom Sandvik (European Works Council) där bolagets hållbarhetsarbete diskuteras.
Vid dialoger med de anställdas fackliga organisationer har det framkommit att medarbetarna upplever miljö, hälsa och säkerhet, frånvaro från arbetet och diskriminering som de viktigaste frågorna, liksom den allmänna utbildningen i ansvarstagande och affärsetik. Kompetensutveckling och utvärdering av arbetsprestationer är andra viktiga områden.
Sandviks utveckling och konkurrenskraft är starkt kopplad till medarbetarnas kompetensutveckling och välbefinnande. Koncernen har i sitt hållbarhetsarbete beslutat att fokusera på att långsiktigt få en effektiv kompetensutveckling samt att öka medarbetarnas trivsel.
Alla anställda inom företaget har rätt till en individuell utvecklingsplan som tydligt visar vilka personliga mål som förväntas uppnås för att den anställde ska utvecklas maximalt i sin nuvarande och framtida roll. Denna plan tas fram gemensamt mellan chef och medarbetare i sam-
Diagrammen nedan visar fördelningen mellan antalet kvinnor och män vid årets slut, uppdelat på geografisk marknad och position.
Andel kvinnor, chefer Kvinnliga chefer Manliga chefer Koncernen totalt Afrika/ Mellanöstern Australien Asien Sydamerika Nafta Europa 4 144 274 271 676 284 596 2 043 669 33 20 92 35 93 396
band med årliga utvecklingssamtal där även kompetensutveckling ingår. Ett uttalat koncernmål är att alla medarbetare årligen ska ha ett personligt utvecklingssamtal. Under 2010 genomfördes formella utvecklingssamtal med 74 % (66) av Sandviks medarbetare, vilket var en klar förbättring jämfört med föregående år men fortfarande en bit ifrån det uppsatta målet på 100 %. En viktig del i utvecklingssamtalet är att identifiera möjligheter till ökad kompetens och välbefinnande för den anställde, liksom att förbättra trivsel och välmående på arbetsplatsen. Att utveckla medarbetarens kompetens är att utveckla Sandviks verksamhet. Antalet utbildningsdagar per anställd och region under året framgår av diagrammet nedan. En viktig del i utbildningen är utbildning om Sand-
viks hållbarhetsarbete och uppförandekod. I slutet av 2010 hade 86 % (84) av de anställda utbildats i koncernens hållbarhetsarbete och uppförandekod.
Hälsa och säkerhet är ett annat prioriterat område. Koncernen har ett uttalat fokus på att fortsätta att minska frekvensen av arbetsrelaterade olycksfall, sjukdomar och incidenter samt att förbättra hälsa och välmående bland medarbetare.
Sandviks olika produktionsrelaterade enheter utgör potentiella risker för arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor. Även inom säljprocessen är olycksrisken stor till exempel vid resor till och från kunder samt besök vid kunders fabriker eller anläggningar. Under året har Sandvik fokuserat speciellt på förebyggande åtgärder inom säljprocessen. Arbetet som drivits av sälj-
organisationen har bestått av utbildningar, riskidentifiering och riskhantering samt framtagning av speciell pesonlig skyddsutrustning för säljare.
Tabellen på sidan 101 ger en översikt över Sandviks resultat vad gäller hälsa och säkerhet.
Inga arbetsrelaterade dödsfall inträffade under året. Antalet olyckor och olycksfallsfrekvensen har sedan år 2008 minskat med 36 respektive 31 %. Under år 2010 var dock utvecklingen negativ och antalet olyckor ökade med 8 % och olycksfallsfrekvensen steg med 12 % jämfört med föregående år. Antalet förlorade arbetsdagar på grund av olyckor har under året ökat med 3 %. Sandviks mål är att minska olycksfallsfrekvensen med 50 % från 2008 till 2012 års utgång. Diagrammen nedan visar olycksfallsfrekvensen för Sandviks affärsområden samt respektive marknader. Sandvik Mining and Construction har under året fortsatt minska olycksfallsfrekvensen men i långsammare takt än tidigare år. Övriga affärsområden visade en negativ utveckling. De huvudsakliga orsakerna till ökningen var ökad produktionstakt i kombination med att ny personal anställts i produktionen.
Sandvik fortsätter att stimulera rapportering av tillbud, eftersom dessa ger en tidig indikation om var risker finns och därmed kan de hanterastidigt och förhindra olyckor. Från och med 2007 har antal tillbud införts som en koncerngemensam indikator (se tabell på sidan 101). Under 2010 har ökningen av inrapporterade tillbud fortsatt. Antalet rapporterade tillbud per rapporterade olycksfall var fortsatt 25.
I en del länder präglas samhället och arbetslivet av förekomsten av allvarliga smittsamma sjukdomar, exempelvis är HIV/AIDS ett extremt allvarligt problem i framför allt södra Afrika. Sandvik har omfattande HIV/AIDS-program i Sydafrika, Zimbabwe, Tanzania, Zambia och Malawi och i viss utsträckning i Ghana och i Demokratiska Republiken Kongo. En sammanfattning av HIV/AIDS-programmen i dessa länder återges i tabellen på sidan 101.
Sandvik har infört program med utbildning och råd om HIV/AIDS till medarbetare och deras familjer och i vissa fall även till andra invånare i närheten av Sandviks
verksamhet. Utbildning ges dagligen oftast i samband med säkerhetsmöten som hålls innan arbetet börjar. Rådgivning ges av privata organisationer som Sandvik samarbetar med samt av egna rådgivare. Vid dessa rådgivningsmöten tas inte enbart HIV/AIDS-frågor upp. Vid mötena identifieras även andra faktorer som eventuellt påverkar en individ, till exempel stigma. Förebyggande arbeten och riskkontroller ges i samband med utbildning och rådgivning. Huvudfokus ligger på att ändra inställningen till partners och användning av kondomer. Åtgärder och support erbjuds till alla medarbetare som testats positivt. Antiretrovirala läkemedel erbjuds till alla inom ramen för programmet liksom testmöjligheter samt gratis kondomer.
Överträdelser av Sandviks policyer när det gäller mänskliga rättigheter och medarbetarvillkor skulle få stor negativ påverkan på Sandviks förtroende. Därför genomförs regelbundet basutbildning i företagets grundläggande värderingar, policyer och risker när det gäller mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Utöver detta genomförs regelbundna internrevisioner på enheter som bedömts vara särskilt exponerade för dessa risker. Resultaten av revisionerna delges lokala ledningen, landschefer, koncernledning och styrelse. Inga incidenter när det gäller brott mot mänskliga rättigheter har inrapporterats under år 2010.
För att öka förståelsen inom organisationen när det gäller risker kopplade till mänskliga rättigheter och arbetsrättsliga frågor när Sandvik gör affärer i länder med höga risker, har en analys av ett stort antal länder i Asien, Afrika och Sydamerika genomförts. Dessa analyser finns tillgängliga på Sandviks intranät för dem som på olika sätt verkar i dessa länder. Risker av denna typ uppkommer inte enbart inom den egna verksamheten i dessa länder utan även hos leverantörer och kunder.
Kundkontakter hanteras lokalt genom Sandviks försäljningsorganisationer runt om i världen. Ökade krav på hållbarhetsarbetet från Sandviks kunder märks allt tydligare, vilket beror på kundernas ökande fokus på hållbarhetsfrågor och därmed ökande fokus på att granska leverantörer. Många av kraven är relaterade till säkerhet på arbetsplatserna och miljön. Kunderna kräver till exempel allt oftare att Sandvik ska ha system för att samla in data för koldioxidutsläpp för att de ska kunna beräkna det totala koldioxidutsläppet i hela värdekedjan. Förfrågningar relaterade till den europeiska kemikalielagstiftningen (REACH) är också vanliga. Många kunder, speciellt inom Sandvik Mining and Construction, ställer ökade krav på maskinsäkerhet. Utöver detta kommer krav på försäkran om att Sandvik följer alla internationella konventioner när det gäller mänskliga rättigheter.
Sandvik har under en lång tid haft en strategi att till kunder erbjuda produkter med lång livslängd och bra resursutnyttjande. Dessutom ska produkterna medverka till att minska miljöpåverkan i kundernas processer och vara återvinningsbara. Koncernledningen beslöt 2009 att införa ett nytt långsiktigt mål att öka antal produkter som stödjer principerna för hållbar tillväxt. Detta mål har under året börjat implementeras i organisationen.
Sandvik har ett stort antal leverantörer världen över. Koncernensställningstagande ärtydligt när det gäller ansvarför dessa leverantörer. Under 2009 fastslogs en särskild uppförandekod för leverantörer. Koden finns tillgänglig på Sandviks webbplats (www.sandvik.se).
Under år 2010 har Sandvik ytterligare ökat fokus på att hantera risker relaterade till leverantörskedjan. Det interna regelverket för bedömning av leverantörer har vidareutvecklats. Detta kommer successivt att implementeras med början under år 2011. Samtidigt har under året arbetet med revisioner av leverantörer i Asien fortsatt. Lokala CSR-revisorer har anställts i Indien och Kina och huvudfokus för revisionerna har varit i dessa länder samt Thailand. Under 2010 har sammanlagt 49 omfattande revisioner av leverantörer i dessa länder genomförts. Ett antal avvikelser mot Sandviks uppförandekod för leverantörer och/eller lokal lagstiftning har identifierats, framförallt i Indien och Kina. Brister finns när det gäller minimiålder, minimilöner, arbetstider och miljöfrågor samt stora brister när det gäller hälsa och säkerhet. Många av bristerna är kopplade till bemanningsföretag som förser leverantörerna med arbetare. Majoriteten av de reviderade leverantörerna har förklarat att korruptionen i landet där de verkar är ett faktum, och att man genom att anta Sandviks kod markerar ett avståndstagande från all form av korruption.
| Mottagare | Utbild ning |
Råd givning |
Förebyggande arbete/Risk kontroller |
Behand ling |
|---|---|---|---|---|
| Medarbetare | 7 | 7 | 7 | 5 |
| Medarbetares familjer | 6 | 7 | 6 | 5 |
| Övriga invånare | 5 | 5 | 4 | 0 |
Anger antalet länder som Sandvik har program för inom respektive kategori.
*Arbetsrelaterad olycka hos egen personal som resulterar i minst en dags frånvaro.
** Olycksfallsfrekvensen definieras som antal olyckor per miljon arbetstimmar.
Antagande: Årsarbetstiden per anställd är 2 000 timmar.
Åtgärder med anledning av dessa avvikelser har vidtagits. Alla leverantörer som ej uppfyller Sandviks uppförandekod för leverantörer får inom en fastställd tidsperiod möjlighet att korrigera avvikelserna ofta med hjälp från Sandvik.
Utöver revisioner har under året även 357 leverantörer i Indien, Kina och Brasilien utbildats i uppförandekoden. Under utbildningarna understryker Sandvik dels behovet av en separat leverantörskod, dels hur allvarligt Sandvik ser på varumärkesrisker knutna till leverantörer som inte lever upp till koden. Utbildningarna tar normalt en arbetsdag och återkopplingen från leverantörerna rör sig ofta om hur unikt Sandviks initiativ är samt hur viktigt det är ur ett hållbarhetsperspektiv. Utbildningarna har varit mycket uppskattade och Sandvik har insett att utbildning är ett viktigt inslag i leverantörsrelationer.
Sandvik bedriver egen verksamhet i form av forskning och utveckling, tillverkning, försäljning och distribution i mer än 60 länder och har produktionsrelaterade anläggningar i 33 länder. Spridningen av dessa anläggningar i olika världsdelar framgår av figuren nedan. Med sin globala täckning når Sandvik kunder direkt eller via distributörer och agenter i över 130 länder.
Sandvik påverkar därmed ett stort antal lokala samhällen. Den viktigaste positiva påverkan är bidraget till den ekonomiska och sociala utvecklingen i form av högkvalificerade arbetstillfällen och skattebetalare. Sandvik påverkar i sin roll som arbetsgivare kompetensutvecklingen i länder man verkar i och har en stark möjlighet att påverka de anställdas levnadsförhållanden på ett positivt sätt. Med sina avancerade produkter bidrar Sandvik dessutom till en teknisk utveckling och större säkerhet på olika arbetsplatser.
Sandviks policy när det gäller samhällsengagemang är att varje Sandvik-företag ska sträva efter förståelse för samhället runt omkring, engagera sig konstruktivt i lokala angelägenheter och främja ortens utveckling. För att leva upp till denna policy uppmuntrar Sandvik sina medarbetare att delta i föreningsliv och initiativ som är till fördel för invånarna på de orter där Sandvik bedriver verksamhet.
Sandvik driveringa koncernövergripande projekt utan allt engagemang drivs lokalt i de olika bolagen. Exempel på engagemang:
Sponsring av idrottsklubbar och lokala initiativ.
Hjälp till arbetslösa att hitta jobb eller utbildning.
Miljöpåverkan är en konsekvens av Sandviks verksamhet framför allt i de länder där produktion förekommer.
Sandviks betydande miljöaspekter sammanfattats enligt nedan:
Risker relaterade till utsläpp är huvudsakligen kopplade till utsläpp av koldioxid och försurande ämnen till atmosfären. Dessa utsläpp orsakas huvudsakligen av den egna verksamhetens förbränning av fossila bränslen och indirekt genom inköp av el som producerats genom förbränning av fossila bränslen.
I förvaltningsberättelsen (sidan 24) återfinns information om tillståndspliktig verksamhet i Sverige och miljöskulder.
Nafta, 18 %
| Förbrukning av råvaror | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|
| Förbrukning av metalliska råvaror (tusen ton) | 359 | 252 | 350 | 399 |
| varav återvunnet material (%) | 81 | 78 | 79 | 78 |
Användning av ingångsmaterial Sandvik har ett övergripande mål att effektivisera användning av ingångsmaterial. De ingångsmaterial som bedömts mest relevanta för Sandvik är olika typer av metalliska råvaror och vatten.
Metalliska råvaror förbrukas huvudsakligen inom Sandvik Materials Technology, en mindre del inom Sandvik Tooling och till viss del inom Sandvik Mining and Construction. Inom Mining and Construktion baseras produktionen huvudsakligen på inköpta komponenter. I tabellen på sidan 102 redovisas Sandviks förbrukning av metalliska råvaror.
Sandvik Materials Technologys anläggningar i Sandviken och Hallstahammar har den största råvaruförbrukningen inom koncernen. De viktigaste råvarorna för Sandvik Materials Technology är järn, nickel, krom, mangan och molybden i form av legeringar eller ingående i skrot. Av dessa material kommer 81 % (78) från återvunnet skrot. De viktigaste råvarorna för Sandvik Tooling är olika volframföreningar och kobolt, men även föreningar med mer ovanliga grundämnen som exempelvis tantal används. Sandvik Mining and Construction förbrukar en del järn
och manganråvaror för tillverkning av gjutgods. Cirka 88 % (89) av detta utgörs av skrot. För koncernen totalt kommer cirka 81 % (78) av de metalliska råvarorna från skrot.
Även om återvinningen är hög redan i dag strävar Sandvik kontinuerligt mot att öka andelen återvunna råvaror för att dels få ett uthålligt materialutnyttjande, dels minska miljöpåverkan. Detta görs genom att återköpa använda produkter och återvinna restprodukterfrån egna tillverkningsanläggningar. Sandvik Materials Technology deltar i ett svenskt forskningsprojekt för att utveckla metoder att ta tillvara andra typer av restprodukter som till exempel slagg från smältprocesserna.
Sandvik Tooling bibehåller en hög nivå av återvinning av hårdmetallprodukter. Knappt 60 % av den volfram som under 2010 användes inom affärsområdet exklusive Wolfram Bergbau kom från återvinning. Detta medförde ett minskat behov av materialinköp från gruvor. Sandvik Coromants program för återvinning av sålda hårdmetallskär utgör en viktig del i detta hållbarhetsarbete. Återköp av produkter från kund införs successivt även inom andra produktområden vilket minskar behovet av primärt material ytterligare.
Sandvik Mining and Construction har under året fortsatt utvecklingen av återvinning av hårdmetall i borrkronor. Under 2010 återtogs cirka 10 % av den årliga produktionen av bergborrverktyg, som genererade 80 ton av återanvändningsbart volframpulver. Detta motsvarar cirka 7 % av den årliga förbrukningen av jungfruligt volframpulver.
Miljöfarliga kemikalier används endast i en begränsad och väl övervakad omfattning och dessa omhändertas efter användning på ett miljösäkert sätt. Sandvik har haft som mål att ersätta alla klorerade lösningsmedel, såsom diklormetan, tetrakloreten, tetraklormetan, trikloretan och trikloreten med andra lösningsmedel eller tekniker före slutet av år 2010.
Den sammanlagda användningen av klorerade lösningsmedel under år 2010 var omkring två kubikmeter. Majoriteten av detta härrör från en fabrik som under året lagts ned. Användningen kommer därmed att hamna på en mycket låg nivå och målet anses uppnått.
Energianvändning i relation till försäljningsvolym
Förändring av energianvändning relativt volym, 2006–2010. Diagrammet visar index jämfört med år 2008. Volym definieras som fakturering justerad för struktur, valuta- och priseffekter.
Vatten är en värdefull resurs och hushållning är därför väsentlig. Sandvik strävar efter att minska färskvattenförbrukningen (inköpt vatten). Under året ökade Sandvik färskvattenförbrukningen med 7 %. Förbrukningen för jämförbara enheter minskade med 7 % i relation till försäljningsvolymen. I tabellen nedan visas utvecklingen av färskvattenförbrukningen inom Sandvik sedan år 2007. Där framgår även förbrukningen av grundvatten och insamlat ytvatten. Detta förekommer vid ett 30-tal produktionsenheter. Ökningen av vattenförbrukningen jämfört med tidigare år härrör från förvärv samt ökad produktion.
Ett av de länder med mycket begränsad tillgång till vatten där Sandviks vattenförbrukning är betydande är Indien. Samtliga tillverkningsenheter i Indien har infört system där allt avloppsvatten renas och tas tillvara i den egna verksamheten.
Sandviks övergripande mål är att minska energianvändningen. I tabellen nedan och diagrammen på sidan 103 visas utvecklingen av energianvändningen inom Sandvik och fördelningen av energianvändningen inom affärsområdena samt inom olika marknader.
Energianvändningen relaterat till försäljningsvolym har under året haft en negativ utveckling. Sandviks mål är att från år 2008 till år 2012 sänka den totala energianvändningen (el och fossila bränslen) med 10 % relativt försäljningsvolymen.
Under året ökade den totala energianvändningen för jämförbara enheter relativt försäljningsvolymen med 3 %. Ökningen härrör till största del från förbrukning av eldningsoljor och naturgas. Dessa förbrukas till största del för uppvärmning men naturgas används även till en betydande del i produktionsprocessen.
Arbetet med energieffektiviseringar har fortsatt enligt plan. Inom Sandvik Materials Technology i Sandviken som står för 41 % av koncernens energianvändning drivs ett effektiviseringsprojekt sedan 2009. Syftet med projektet är att identifiera och genomföra energieffektiviseringar. Olika åtgärder simuleras och mätningar görs före och efter en åtgärd för att visa den potential som finns i ett genomförande. Några exempel på vad som undersökts är:
Målet med projektet är att sänka energiförbrukningen med 10 % vilket motsvarar cirka 230 TJ/år. De hittills identifierade och planerade åtgärderna motsvarar en besparing på 190 TJ/år.
| Förbrukning av vatten | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|
| Förbrukning av vatten (tusen m3) | 8 900 | 7 100 | 6 600 | 6 800 |
| varav inköpt färskvatten (tusen m3) | 3 400 | 3 200 | 3 600 | 3 500 |
| varav grundvatten (tusen m3) | 600 | 600 | 500 | 500 |
| varav insamlat ytvatten (tusen m3) | 4 900 | 3 300 | 2 500 | 2 800 |
| Användning av energi | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|
| Total energi (TJ) | 9 100 | 7 500 | 8 900 | 8 800 |
| varav fossilt bränsle (TJ) Direkt energi | 3 900 | 2 900 | 3 400 | 3 400 |
| varav elenergi (TJ) Indirekt energi* | 5 200 | 4 600 | 5 500 | 5 400 |
* Energianvändningen inkluderar inte den energi som elproducenterna använder för att generera elen.
Sandviks påverkan på klimatet utgörs huvudsakligen av utsläpp av koldioxid. Förbränning av fossila bränslen ger visserligen också upphov till utsläpp av växthusgaserna N2O och CH4 men Sandvik har uppskattat att detta utgör mindre än en halv procent av det totala utsläppet av koldioxidekvivalenter.
Sandvik har som övergripande mål att minska koldioxidutsläppen från intern användning av fossila bränslen och elektricitet.
Tabellen nedan visar utvecklingen av koncernens koldioxidutsläpp och diagrammen på sidan 104 visar utsläpp relaterat till försäljningsvolymen samt utsläpp per affärsområde och marknad.
Sandviks utsläpp av koldioxid från användning av el och förbränning av fossila bränslen har under året ökat med 17 %. Koldioxidutsläppen för jämförbara enheter i relation till försäljningsvolymen var dock oförändrade.
Under året har de svenska enheterna köpt en högre andel förnyelsebar energi vilket bidrog till att koldioxidutsläppen inte ökat i samma utsträckning som energianvändningen. Detta trots att andelen fossila bränslen var högre jämfört med föregående år. Av den totala energin utgjorde 43 % (39) fossila bränslen och 57 % (61) elektricitet.
I beräkningen av koldioxidutsläpp relaterade till generering av elenergi har i de flesta fall faktorer för beräkning av koldioxidutsläpp erhållits från leverantörerna av den elenergi som används vid enheterna. I övriga fall har faktorer från International Energy Agency Dataservice använts.
Förutom utsläpp relaterade till intern användning av fossila bränslen och elektricitet genereras även utsläpp av koldioxid från olika typer av transporter, transport av material och produkter liksom persontransporter. Sandvik påbörjade 2009 att inrapportera koldioxidutsläpp från persontransporter och avser att utöka inrapporteringen till alla typer av transporter. Under 2010 har aktiviteter inletts för kartläggning och mätning av koldioxid från godstransporter. På sikt kommer bolaget att få en bättre uppföljning av koncernens totala klimatpåverkan samt kunna ge en mer fullständig redovisning enligt The Greenhouse Gas Protocol (www.ghgprotocol.org). I tabellen nedan återges koldioxidutsläpp från persontransporter (flyg och hyrbilar).
Sandvik har ett övergripande mål att minska utsläpp till luft och vatten. Utöver utsläpp av koldioxid till luft har Sandvik betydande utsläpp av försurande ämnen som svaveldioxid (SO2) och olika former av kväveoxider (NOX). Svaveldioxid kommer huvudsakligen från förbränning av oljor och koks. Utsläpp av NOX kommer från smältprocesserna i Sandviken och Hallstahammar och från betningsanlägg-
| Utsläpp av koldioxid | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|
| Totalt utsläpp av koldioxid (tusen ton CO2)* | 559 | 479 | 566 | 547 |
| varav från förbränning av fossilt bränsle (tusen ton CO2). Direkt |
260 | 195 | 224 | 226 |
| varav från användning av elenergi (tusen ton CO2). Indirekt** |
299 | 284 | 342 | 321 |
* Exklusive utsläpp från transporter av råvaror och färdiga produkter samt resor.
** Utsläppen är beräknade med faktorer från elleverantörer eller International Energy Agency Dataservice, se text. Utsläppen inkluderar alltså även utsläpp för generering av elen.
| Koldioxidutsläpp från persontransporter* | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|
| utsläpp från persontransporter med flyg (tusen ton CO2) | 33 | 22 | / | / |
| utsläpp från persontransporter med hyrbil (tusen ton CO2) | 8 | 6 | / | / |
| * Utsläppsberäkning baserad på insamlade uppgifter från motsvarande 68 % (72) av Sandviks antal anställda. |
| Utsläpp av processvatten | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|
| Mängd utsläppt processvatten (tusen m3) | 2 200 | 1 400 | / | / |
| Utsläpp till vatten | 2010 | Utsläpp till luft | 2010 |
|---|---|---|---|
| Kväve (kg) | 379 000 | NMVOC (kg)* | 62 000 |
| Fosfor (kg) | 1 300 | SO2 (kg) | 69 000 |
| COD (kg) | 201 000 | NOX (kg) | 441 000 |
| Nickel (kg) | 180 | ||
| Krom (kg) | 60 | ||
* Endast från förbränning av fossila bränslen.
ningar för rengöring av ytor samt förbränning av fossila bränslen. I tabellen på sidan 105 återges utsläppen av SO2 och NOX liksom utsläpp av flyktiga organiska ämnen (NMVOC). SO2-utsläppen är beräknade från mängden förbränd olja och koks medan NMVOC är beräknad från förbränning av samtliga fossila bränslen. Utsläppen av NOX från betningsanläggningar och smältprocesser är uppskattade utifrån stickprovsmätningar. Utsläpp från förbränning av fossila bränslen är beräknade med faktorer hämtade från Naturvårdsverket.
Utsläpp till vatten är en annan miljöpåverkan inom koncernen med ett övergripande mål att minska utsläppen. Utsläppen utgörs huvudsakligen av gödningsämnen som fosfor och kväve samt metaller från betningsanläggningar. I tabellen på sidan 105 visas utsläpp till vatten. För att följa det totala utsläppet till vatten mäts också mängden processvatten som släpps ut efter rening. Se tabell på sidan 105.
I tabellen nedan visas producerade avfallsmängder 2010. De senaste två årens ökning härrör från förvärv av Wolfram Bergbau som bedriver gruvverksamhet i Österrike. Avfallet består av slam från anrikningsanläggningar. Inga större ändringar jämfört med tidigare har noterats för jämförbara enheter.
Sandviks hållbarhetsarbete utvärderas årligen av ett antal SRI-analytiker och värderingsinstitut. Under 2010 har Sandvik varit inkluderat i följande index:
Dow Jones Sustainability World Index och Dow Jones Sustainability Europe Index. De mest prestigefyllda indexen som följer hållbarhetsinriktade företags finansiella resultat. För att kvalificera till DJSI World krävs att man är bland de 10 % bäst rankade företagen sett ur tre perspektiv: ekonomisk framgång, miljömässiga prestationer och socialt ansvarstagande. Urvalet sker bland de 2 500 största bolagen i Dow Jones världsindex.
FTSE4Good. Ett internationellt erkänt marknadsindex som mäter resultat och prestanda hos företag som uppfyller globalt erkända normer för företagsansvar.
ECPI Ethical Index Euro. Indexet innehåller 150 europeiska företag som är rekommenderade investeringar enligt ECPI SRI:s undersökningsmetod.
Ethibel Excellence Investment Register. Ethibel utvärderar företag över hela värden utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.
| Producerat avfall | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|---|
| Mängd avfall (tusen ton)* | 417 | 280 | 166 | 171 |
| varav farligt avfall (tusen ton) | 34 | 27 | 32 | 28 |
| varav avfall till deponi (tusen ton) | 358 | 231 | 109 | 105 |
* Exklusive uppkommet metallskrot som återvinns internt eller externt.
Vi har fått i uppdrag av Sandvik ABs verkställande ledning att översiktligt granska innehållet i Sandviks hållbarhetsredovisning 2010. Hållbarhetsredovisningen återfinns på sidorna 24 och 96-107 i Sandviks Årsredovisning 2010 och på Sandviks webbplats www.sandvik.se/hallbarhet underrubriken GRIIndex och AA1000APS. Det är Sandviks verkställande ledning som har ansvaret för det löpande arbetet med hållbar utveckling utifrån perspektiven ekonomiskt ansvar, miljöansvar och socialt ansvar samt för att presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av Far och AccountAbilitys AA1000AS, typ 2. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Revisionsstandard i Sverige RS och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av The Global Reporting Initiative (GRI), som är tilllämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper, Fair Play Reporting, som Sandvik särskilt tagit fram och angivit. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen.
Far föreskriver att vi agerar i enlighet med Fars yrkesetiska regler. I enlighet med AA1000AS (2008) bekräftar vi att vi är oberoende från Sandvik AB. Vår granskning har utförts av ett multidisciplinärt team specialiserat på granskning av ekonomiska, miljörelaterade och sociala frågeställningar i hållbarhetsredovisningar samt med erfarenhet från den bransch Sandvik verkar i.
Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, bland annat omfattat följande:
På förhand tillkännagivna besök vid tio av Sandviks rapporteringsenheter i Finland, Frankrike, Kina, Spanien, Storbritannien och Österrike.
Genomgång av kvalitativ information och uttalanden samt genomgång av redogörelsen för efterlevnad av lagar, tillstånd och villkor relaterade till hållbarhet.
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna samt att Sandvik inte tillämpar principerna inclusivity, materiality och responsiveness i den utsträckning som rapporteras på www.sandvik.se/hallbarhet under rubriken AA1000APS.
Det följande är övriga upplysningar som inte påverkat vårt uttalande ovan. Principerna inclusivity, materiality och responsiveness tillämpas i den utsträckning som rapporteras på www.sandvik.se/hallbarhet under rubriken AA1000APS vilken markerar att följande områden kan utvecklas ytterligare:
Sandviken den 17 februari 2011 KPMG AB
Caj Nackstad Auktoriserad revisor
Åse Bäckström Specialistmedlem i Far
Styrelseordförande sedan 2010. Styrelseledamot sedan 2002, vice ordförande. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom, MBA. Verkställande direktör och koncernchef i AB Industrivärden sedan 2001, vice verkställande direktör, ekonomi och finans i Skanska AB 1997– 2001, olika ledande befattningar i AB Wilhelm Becker, STC Scandinavian Trading Co AB, STC Venture AB, OM International AB, Securum AB och Nordbanken 1979–1997. Nuvarande styrelseuppdrag: Vice ordförande i Svenska Handelsbanken, styrelseledamot i Ericsson AB, Industrivärden, SCA, SSAB, Volvo och Ernströmsgruppen. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 4 500. Ej oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
Styrelseledamot sedan 2002. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör, teknisk fysik, filosofie doktor h. c. Verkställande direktör och koncernchef i Sandvik AB sedan 2002, vice verkställande direktör och chef för affärsområde Sandvik Specialty Steels 2000–2002, olika positioner inom produktion och ledning i Sandvik 1978–1999. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Skanska AB och Teknikföretagen. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 139 062. Ej oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.
Styrelseledamot sedan 1997. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Diplomingenjör, teknologie doktor h. c. Verkställande direktör för Metra Oyj (nuvarande Wärtsilä Oyj Abp) 1991– 2000, verkställande direktör Lohja Oyj Abp 1979–1991, olika positioner inom produktion och ledning i Wärtsilä Oyj Abp 1965–1979.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 55 000.
Styrelseledamot sedan 2006. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör, civilekonom, ekonomie doktor h. c., teknologie doktor h. c. Verksam inom L E Lundbergföretagen AB sedan 1977 och koncernchef sedan 1981. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Cardo AB, Holmen AB, Hufvudstaden AB, vice ordförande i Svenska Handelsbanken AB, styrelseledamot i LE Lundbergföretagen AB och AB Industrivärden. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 5 940 000, via L E Lundbergföretagen AB 23 500 000, via AB Industrivärden 138 443 752.
Ej oberoende i förhållande till större aktieägare i bolaget.
Styrelseledamot sedan 2003. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. Koncernchef i Norsk Hydro 1991–2001, verkställande direktör Næringslivets hovedorganisasjon 1989– 1990, verkställande direktör i Norsk Arbeidsgivareforening 1987–1988, olika ledande positioner inom Norsk Hydro 1971–1987, Consultant, The National Insurance Administration 1968–1971. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 10 000.
Styrelseledamot sedan 2006. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom, magistergrad i Business Administration från IESE, Barcelona. En av grundarna och ägarna, tillika styrelseordförande i managementbolaget a-connect (group) ag sedan 2002, partner i McKinsey & Company Inc., 1989–2002, olika befattningar inom brand management och controlling inom Procter & Gamble 1986–1989. Nuvarande styrelseuppdrag: AB Volvo.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Styrelseledamot sedan 2008. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fil.mag. geologi. Olika positioner inom Anglo American Group 1995–2007 samt styrelseledamot i Anglo American plc 2005–2007, AngloGold Ashanti 2004– 2008, styrelseordförande i Tarmac 2004– 2007, styrelseledamot i SG Warburg 1994–1995, NM Rothschild & Sons Ltd., 1984–1995. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Newmont Mining Corporation och AMEC plc. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Styrelseledamot sedan 2010. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör och civilekonom. Verkställande direktör och koncernchef i Autoliv Inc. 1999–2007, Gränges AB 1994–1999 och i ESAB 1991–1994. Olika positioner inom ESAB och ASEA från 1972. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Autoliv Inc., Husqvarna AB och Vattenfall AB samt styrelseledamot i SSAB AB och AB Volvo. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 12 000. Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen respektive större aktieägare i bolaget.
Styrelseledamot sedan 2006 (arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Huvudskyddsombud Sandvik Materials Technology. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1986. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 2 865.
Styrelseledamot sedan 2008 (arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utvecklingsingenjör Sandvik Tooling Sverige AB. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1981. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i AB Sandvik Hard Materials. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 570.
Bo Westin, f 1950. Styrelseledamot sedan 1999 (arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Ordförande i Metallklubben, Sandvik Rotary Tools AB i Köping, olika operatörsbefattningar inom Sandvik Mining and Construction sedan 1973, Volvo Köpingverken 1971–1972, Köpings Mekaniska verkstad 1968–1970. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Sandvik Rotary Tools AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Styrelseledamot sedan 2010 (arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: MSc. Eng. Flödeschef, Sandvik Materials Technology, olika befattningar inom Sandvik sedan 2000. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 6 895.
Percy Barnevik, f 1941. Styrelseordförande i Sandvik AB 1983–2002.
Huvudansvarig, auktoriserad revisor, KPMG AB. Andra revisionsuppdrag i LKAB, Axel Johnson AB och Wallenius. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
närstående): 12 970.
Sekreterare i Sandviks styrelse sedan 2000. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur. kand. Chefsjurist i Sandvik AB. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och
Verkställande direktör och koncernchef, Sandvik AB 2002–januari 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör, teknisk fysik, filosofie doktor h. c. Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Sandvik Specialty Steels 2000–2002, olika positioner inom produktion och ledning i Sandvik 1978–1999. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Skanska AB och Teknikföretagen. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 139 062.
Verkställande direktör och koncernchef, Sandvik AB sedan 1 februari 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bergsingenjör och fil.kand. i ekonomi. Verkställande direktör och koncernchef, SSAB 2006–2010, vice verkställande direktör, Outokumpu Oy. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Industrivärden, Svenskt Näringsliv, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet och SSAB AB. Ordförande i Jernkontoret. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 1 000.
Vice verkställande direktör, Sandvik AB sedan 2000. Ansvarig för HR till och med 30 september 2010. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. Vice verkställande direktör och ansvarig för IT Sandvik AB 2004 till och med 15 februari 2009, vice verkställande direktör och CFO Sandvik AB 2000–2004, vice verkställande direktör Kanthal 1992–2000, administrativ chef, Uddeholm Tooling 1989–1992, controllerbefattningar inom Härnösands Grafit AB, Kanthal AB och Asea/ABB 1974–1989. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Seco Tools AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 35 325.
Vice verkställande direktör, Sandvik AB sedan 28 oktober 2010. CFO, Sandvik AB sedan 2009.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. CFO Vin & Sprit AB 2002– 2009, CFO Adcore AB 2000–2001, ekonomichef Handelsbanken Markets 1997– 2000, olika ekonomichefs- och controllerbefattningar inom Swedish Match- och STORA-koncernerna 1984–1996. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Svevia AB och Petersson & Wagner Fonder AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 5 000.
Personaldirektör, Sandvik AB sedan 1 mars 2011. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. Personaldirektör, SSAB 2006– 2011. Tidigare personalchef för den svenska delen av Ericsson. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Chefsjurist, Sandvik AB sedan 2000. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur. kand. Bolagsjurist, Sandvik AB sedan 1988.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 12 970.
Chef för affärsområde Sandvik Tooling sedan 2000. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Olika positioner inom forskning och utveckling, produktion och ledning inom Sandvik Coromant 1976–2000. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Haldex AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 19 055.
Chef för affärsområde Sandvik Mining and Construction sedan 2003. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör, teknisk fysik. Verkställande direktör, ABB STAL/Alstom Sweden AB 1998–2003. Nuvarande styrelseuppdrag: NIR Näringslivets Internationella Råd. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 44 500.
Chef för affärsområde Sandvik Materials Technology sedan 2002. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör, teknisk fysik. Chef för Sandvik Tube 2001, olika ledande positioner inom Avesta Polarit, Avesta Sheffield och Avesta AB 1986–2001, olika positioner inom forskning och utveckling samt produktion inom SSAB 1974–1986. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Höganäs AB, styrelseordförande i Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, styrelseledamot i Industriarbetsgivarna.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 23 104.
| Affärsutveckling | Peter Larson | |
|---|---|---|
| IT | Daniel Repond | |
| Business Control | Andreas Burman | |
| Fastigheter | Carl Larsson | |
| Financial Control | Björn Wahlborg | |
| Financial Services | Anders Örbom | |
| Group Assurance | Bernth Nilsson | |
| Immateriella rättigheter | Henrik Hägglöf till och med 31 december 2010. Peter Larson från och med 1 januari 2011. |
|---|---|
| Information | Anders Wallin |
| Investor Relations | Jan Lissåker |
| Juridik | Bo Severin |
| Personal | Göran Westberg, från och med 1 oktober 2010 till och med 28 februari 2011. Anna Vikström Persson från och med 1 mars 2011. |
| Skatter och finansiella projekt | Pierre Jansson |
Uppgifterna avseende styrelseuppdrag och innehav av aktier avser 1 januari 2011.
Årsstämma hålls tisdagen den 3 maj 2011 kl. 17.00 på Göransson Arena, Sätragatan 15, Sandviken.
Aktieägare som vill delta i årsstämman ska anmäla detta till bolaget under adress Sandvik AB, Koncernstab Juridik, 811 81 Sandviken, per fax 026-26 10 86, per telefon 026-26 09 40 vardagar kl. 09.00–12.00 och 13.00–16.00 eller via internet på koncernens svenska webbplats (www.sandvik.se). Anmälan ska vara Sandvik AB tillhanda senast onsdagen den 27 april 2011. För att få rätt att delta i årsstämman måste aktieägare också ondagen den 27 april 2011 vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste onsdagen den 27 april 2011 hos Euroclear Sweden AB tillfälligt ha inregistrerat aktierna i eget namn för att äga rätt att delta i stämman. Observera att förfarandet också gäller aktieägare som utnyttjar banks aktieägardepå och/ eller handlar via internet.
Vid anmälan ska namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt eventuella biträden uppges. Sker deltagande med stöd av fullmakt, bör denna insändas före årsstämman.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att utdelning för år 2010 lämnas med 3,00 SEK per aktie.
Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås fredagen den 6 maj 2011. Om förslaget antas av årsstämman beräknas utdelningen kunna sändas ut onsdagen den 11 maj 2011. Utdelningen skickas till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i särskild förteckning över panthavare med flera. För att underlätta utdelningsredovisningen bör aktieägare som ändrat adress meddela detta till sin bank i god tid före avstämningsdagen.
Sandviks årsredovisning för 2010 omfattar den formella finansiella redovisningen, det vill säga förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, noter etc och trycks i en mindre upplaga för aktieägare som beställt denna. Förutom informationen i årsredovisningen presenteras Sandvik-koncernen i trycksaken Sandviks Värld 2010/2011 som distribueras till aktieägarna i april 2011.
Den formella årsredovisningen är tillgänglig på www.sandvik.com och www.sandvik.se och kan beställas i tryckt form.
Nyckeltal (Från 2004 enligt IFRS. Dessförinnan enligt tidigare redovisningsprinciper.)
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Fakturerad försäljning, MSEK | 82 654 | 71 937 | 92 654 | 86 338 | 72 289 | 63 370 | 54 610 | 48 810 | 48 700 | 48 900 |
| Förändring, % | +15 | –22 | +7 | +19 | +14 | +16 | +12 | 0 | 0 | +12 |
| varav organisk, % | +17 | –30 | +5 | +18 | +14 | +14 | +15 | +5 | –7 | +3 |
| varav struktur, % | +1 | 0 | +2 | +3 | +1 | –1 | –1 | +2 | +10 | +1 |
| varav valuta, % | –2 | +10 | 0 | –2 | –1 | +3 | –2 | –7 | –3 | +8 |
| Rörelseresultat, MSEK | 11 029 | –1 412 | 12 794 | 14 394 | 12 068 | 9 532 | 7 578 | 4 967 | 5 771 | 6 103 |
| % av fakturering | 13 | –2 | 14 | 17 | 17 | 15 | 14 | 10 | 12 | 12 |
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, MSEK |
9 412 | –3 472 | 10 577 | 12 997 | 11 113 | 8 819 | 6 877 | 4 187 | 5 063 | 5 606 |
| % av fakturering | 11 | –5 | 11 | 15 | 15 | 14 | 13 | 9 | 10 | 11 |
| Årets koncernresultat, MSEK | 6 943 | –2 596 | 7 836 | 9 594 | 8 107 | 6 392 | 5 111 | 2 788 | 3 436 | 3 688 |
| Eget kapital, MSEK | 33 813 | 29 957 | 36 725 | 29 823 | 27 198 | 24 5071) | 23 5511) | 21 440 | 23 205 | 23 972 |
| Soliditet, % | 38 | 33 | 36 | 35 | 41 | 41 | 46 | 46 | 48 | 50 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,7 | 1,0 | 0,9 | 1,0 | 0,6 | 0,7 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,4 |
| Kapitalomsättningshastighet, % | 92 | 73 | 101 | 112 | 115 | 112 | 108 | 98 | 97 | 102 |
| Likvida medel, MSEK | 4 783 | 7 506 | 4 998 | 2 006 | 1 745 | 1 559 | 1 720 | 1 972 | 2 175 | 2 258 |
| Avkastning på eget kapital, % | 22,1 | –7,9 | 24,8 | 34,4 | 31,8 | 27,4 | 21,7 | 12,8 | 14,9 | 15,5 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 17,4 | –1,3 | 19,9 | 27,0 | 27,6 | 23,7 | 20,5 | 13,4 | 15,4 | 17,4 |
| Investeringar i anläggningar 2) , MSEK |
3 378 | 4 006 | 6 634 | 4 811 | 4 175 | 3 665 | 2 967 | 3 153 | 2 357 | 2 627 |
| Investeringar totalt 2) , MSEK |
4 493 | 6 161 | 7 766 | 9 480 | 5 455 | 3 950 | 3 278 | 3 260 | 5 066 | 4 083 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten 2) , MSEK |
12 149 | 11 792 | 9 335 | 5 076 | 7 741 | 7 266 | 5 322 | 6 421 | 7 190 | 5 093 |
| Kassaflöde, MSEK | –2 642 | 2 471 | 2 764 | 179 | 357 | –380 | –207 | –104 | 48 | 73 |
| Antal anställda 31/12 | 47 064 | 44 355 | 50 028 | 47 123 | 41 743 | 39 613 | 38 421 | 36 930 | 37 388 | 34 848 |
1)Totalt eget kapital inklusive minoritetens andel. 2) Från och med 2006 exklusive rental fleet.
Data per aktie (Från 2004 enligt IFRS. Dessförinnan enligt tidigare redovisningsprinciper. Alla historiska belopp är omräknade med hänsyn till split 5:1.)
| SEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat 1) | 5,59 | –2,24 | 6,30 | 7,65 | 6,45 | 4,95 | 3,85 | 2,20 | 2,70 | 2,85 |
| Resultat efter utspädning 2) | 5,59 | –2,24 | 6,29 | 7,65 | 6,45 | 4,90 | 3,75 | 2,15 | 2,70 | 2,85 |
| Eget kapital | 27,5 | 24,4 | 30,00 | 24,10 | 22,00 | 19,80 | 18,30 | 17,20 | 18,60 | 19,10 |
| Utdelning (2010 enligt förslag) | 3,00 | 1,00 | 3,15 | 4,00 | 3,25 | 2,70 | 2,20 | 2,10 | 2,00 | 1,90 |
| Direktavkastning 3) , % |
2,3 | 1,2 | 6,4 | 3,6 | 3,3 | 3,6 | 4,1 | 4,2 | 5,2 | 4,2 |
| Utdelningsandel 4) , % |
54 | — | 50 | 52 | 50 | 55 | 57 | 94 | 73 | 66 |
| Börskurser Sandvik-aktien, årshögsta | 133 | 90 | 108 | 151 | 106 | 79 | 56 | 50 | 52 | 49 |
| årslägsta | 76 | 41 | 42 | 96 | 71 | 54 | 46 | 35 | 38 | 35 |
| vid årets slut | 131 | 86 | 49 | 111 | 100 | 74 | 54 | 50 | 39 | 45 |
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 235,2 | 1 250,1 | 1 250,1 | 1 255,1 |
| Genomsnitt antal aktier (miljoner) | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 216,9 | 1 255,8 | 1 250,1 | 1 252,5 | 1 277,6 |
| P/E-tal 5) | 23,5 | — | 7,8 | 14,5 | 15,4 | 15,0 | 13,9 | 22,1 | 14,2 | 15,6 |
| Börskurs i % av eget kapital 6) | 476 | 352 | 163 | 462 | 452 | 374 | 293 | 288 | 209 | 235 |
1)Årets resultat per aktie.
2)Årets resultat per aktie efter utspädning av utestående konvertibelprogram.
3)Utdelning dividerad med börskursen vid årets slut. 4)Utdelning dividerad med resultat per aktie. 5)Börskursen vid årets slut i relation till resultat per aktie. 6) Börskursen vid årets slut i procent av eget kapital per aktie. Kompletterande definitioner, se sidan 65.
| Fakturering | Rörelseresultat och rörelsemarginal | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |||||
| MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | |
| Sandvik Tooling | 23 893 | 19 078 | 25 975 | 24 732 | 4 296 | 18 | –527 | –3 | 5 461 | 21 | 5 989 | 24 |
| Sandvik Mining and | ||||||||||||
| Construction | 35 182 | 32 621 | 38 651 | 33 073 | 4 665 | 13 | 466 | 1 | 4 996 | 13 | 4 979 | 15 |
| Sandvik Materials Technology | 17 703 | 15 328 | 21 480 | 22 486 | 1 540 | 9 | –1 137 | –7 | 1 187 | 6 | 2 435 | 11 |
| Seco Tools* | 5 838 | 4 871 | 6 513 | 6 011 | 1 098 | 19 | 307 | 6 | 1 332 | 21 | 1 491 | 25 |
* I Sandvik-koncernen ingår Seco Tools, en fristående och börsnoterad företagsgrupp som marknadsför verktyg för metallbearbetning.
KI-ÅR10 SWE
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.