Annual Report • Jul 22, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
2008200820082008200820082008 20082008 20082008200820082008 082008200820082008200820082008 Sandvik Årsredovisning 2008
Sandvik Aktiebolag; (publ) organisationsnummer 556000-3468
| Året i korthet | 1 |
|---|---|
| Detta är Sandvik | 2 |
| Koncernchefens kommentar | 4 |
| Affärsidé, mål och strategier | 6 |
| Sandvik-aktien | 10 |
| Förvaltningsberättelse | |
| Marknadsläge | 12 |
| Koncernöversikt | 13 |
| Resultat, avkastning och finansiell ställning | 14 |
| Orderingång och försäljning | 16 |
| Affärsområden och förändringar i koncernen | 17 |
| Forskning, utveckling och kvalitetssäkring | 20 |
| Medarbetare | 22 |
| Icke-finansiell information | 24 |
| Sandviks risker och riskhantering | 25 |
| Redovisning koncernen | |
| Resultaträkning | 33 |
| Balansräkning | 34 |
| Förändringar i eget kapital | 36 |
| Kassaflödesanalys | 37 |
| Redovisning moderbolaget | |
| Resultaträkning | 39 |
| Balansräkning | 40 |
| Förändringar i eget kapital | 42 |
| Kassaflödesanalys | 43 |
| Väsentliga redovisningsprinciper | 44 |
| Definitioner | 56 |
| Notförteckning | 57 |
| Motivering till utdelningsförslag | 83 |
| Förslag till vinstdisposition | 84 |
| Väsentliga händelser | 85 |
| Revisionsberättelse | 85 |
| Hållbarhetsredovisning | 86 |
| Bolagsstyrningsrapport | 98 |
| Styrelse och revisorer | 104 |
| Koncernledning och koncernfunktioner | 106 |
| Finansiella nyckeltal | 107 |
| Årsstämma, utbetalning av utdelning | 108 |
4Konsolidering för att möta nedgång i efterfrågan och stärka konkurrenskraften. Läs mer på sidan 4
Sandvik-konce 1rnens resu 3ltat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 10 577 MSEK. Vinsten per aktie blev 6,30 SEK och avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 19,9 %. Läs mer på sidan 13
Efterfrågan var blandad för Sand 1viks produk 6ter och tjänster under 2008 med en stark utveckling under de första tre kvartalen och en synnerligen svår marknadssituation under det fjärde kvartalet. Läs mer på sidan 16
24 Sandviks arbete med hållbar utveckling utgör en integrerad del av affärsprocessen med inriktning på kontinuerlig förbättring inom sådana områden som miljö, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och affärsetik. Läs mer på sidan 24
Förutom den finansiella informationen i årsredovisningen presenteras Sandvik-koncernen i trycksaken Sandviks Värld 2008/2009 som distribueras till aktieägarna i april 2009. Utöver verksamhetsbeskrivningar, finansiella nyckeltal, mål, affärsidé, strategi med mera ger Sandviks Värld en fördjupning inom några viktiga områden. Mer information finns på www.sandvik.com och www.sandvik.se
Årsredovisning 2008 april 2009 Sandviks Värld 2008/2009 april 2009 Rapport 1:a kvartalet 28 april 2009 Årsstämma 28 april 2009 Rapport 2:a kvartalet 17 juli 2009 Rapport 3:e kvartalet 30 oktober 2009 Rapport 4:e kvartalet 3 februari 2010
Årsredovisning 2009 april 2010 Sandviks Värld 2009/2010 april 2010 Rapport 1:a kvartalet 4 maj 2010 Årsstämma 4 maj 2010 Rapport 2:a kvartalet 20 juli 2010 Rapport 3:e kvartalet 29 oktober 2010
Finansiell information kan beställas från: Sandvik AB Koncernstab Information 811 81 Sandviken Telefon 026-26 10 47 www.sandvik.com
* Fast valuta för jämförbara enheter.
Den globala ekonomiska avmattningen under fjärde kvartalet 2008 var en av de mest dramatiska som Sandvik upplevt. Nedgången påverkade alla affärsområden och åtskilliga marknader. Orderingången minskade i pris och volym med 18 % medan faktureringen minskade med 1 %. Avmattningen i efterfrågan varierade mellan kundsegmenten och märktes mest inom fordonsindustrin, anläggnings- och prospekteringsindustrin, delar av verkstadsindustrin och konsumentrelaterad industri.
Efterfrågan på Sandviks produkter försämrades kraftigt mot slutet av året. Marknadens dramatiska fall innebar att orderingången i sista kvartalet var 14 % lägre än faktureringen.
| MSEK | 2008 | 2007 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 92 610 | 92 059 | +1 % |
| Fakturering | 92 654 | 86 338 | +7 % |
| Resultat efter finansnetto | 10 577 | 12 997 | –19 % |
| Vinst per aktie, SEK | 6,30 | 7,65 | –18 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 19,9 | 27,0 | |
| Avkastning på eget kapital, % | 24,8 | 34,4 | |
| Operativt kassaflöde | 9 671 | 5 476 | |
| Antal medarbetare, 31/12 | 50 028 | 47 123 |
Under det sista kvartalet 2008 vidtogs ett flertal åtgärder för att anpassa kostnader och produktionskapacitet till den mindre gynnsamma marknadssituationen. Effekten av dessa åtgärder kommer att inverka gradvis på resultatet under 2009. Sandvik utvärderar fortlöpande hur marknaden utvecklas och agerar i enlighet därmed.
Sandvik är en högteknologisk verkstadskoncern med avancerade produkter och en världsledande position inom utvalda områden. Koncernen hade 2008 cirka 50 000 anställda, representation i 130 länder och omsättningen uppgick till cirka 93 miljarder kronor.
Sandviks verksamhet baseras på en unik kompetens inom materialteknik och omfattande kunnande om kundernas processer. Detta har gett en världsledande position inom tre huvudområden:
Sandvik är fokuserat på tillväxt. Omsättningen har nästan fördubblats under de senaste fem åren. För att skapa grogrund för en fortsatt lönsam tillväxt är verksamheten indelad i tre affärsområden med världsledande marknadspositioner. Varje affärsområde ansvarar för forskning och utveckling, produktion och försäljning av sina respektive produkter.
| Affärsområden | Erbjudande | Marknad | |
|---|---|---|---|
| Sandvik Tooling är främst inriktat på verktyg och verktygssystem för metallbearbetning. Produkterna säljs under en rad internationella varumärken som Sandvik, Sandvik Coromant, Walter, Valenite, ValeniteSafety, Dormer, Preci sion och Diamond Innovations. |
Verktyg och verktygssystem för skärande bearbetning samt slitdelar och komponen ter i hårdmetall. Högeffektiva produktlösningar i hård metall och andra hårda material som syn tetisk diamant, kubisk bornitrid, keramer samt snabbstål. |
De största kundsegmenten är de globala energi- och flygindustrierna liksom fordons och verkstadsindustrierna. Världsmarknaden för verktyg inom skärande bearbetning beräknas till cirka 140 miljarder kronor, med en genomsnittlig årlig tillväxt på 3–4 %. Marknadspotentialen för komponenter och slitdelar i hårda material uppgår till omkring 30 miljarder kronor. |
|
| Sandvik Mining and Construction är specialiserat på maskiner, verktyg och service för gruv- och anläggningsindustrin. Sandvik Mining and Construction är från 1 april 2009 verksamt inom tre kundsegment: Underground Mining, Surface Mining och Construction. |
Maskiner, verktyg, service och tekniska lös ningar för mineralprospektering, brytning och bearbetning av berg och mineraler inom gruv- och anläggningsindustrin. Ett omfattande produktprogram för borrning, mekanisk brytning, lastning och transport, krossning och sortering samt för demolering, återvinning och hantering av berg och mineraler. |
Produkterna används främst i gruvor och vid anläggningsarbeten över hela världen. Världsmarknaden uppskattas till cirka 220 miljarder kronor. Den genomsnittliga, långsiktiga, årliga tillväxten för maskiner, verktyg och reservdelar är omkring 4–6 %, medan den är högre för service. |
|
| Sandvik Materials Technology utvecklar produkter i avancerade rostfria material, speciallegeringar, metalliska och keramiska motståndsmaterial samt processanläggningar. Verksamheten är indelad i sex produkt områden – Tube, Strip, Wire, Kanthal, Process Systems och MedTech. |
Högt förädlade produkter och systemlös ningar baserade på avancerade metalliska material. Processutrustning baserad på stålband. Tillverkning av ortopediska implantat och instrument. System för att generera, kontrollera, mäta eller skydda mot värme. |
Kunderna återfinns inom de flesta industri segment där höga krav ställs på säkerhet, produktivitet, kostnadseffektivitet och lång livslängd. Världsmarknaden uppskattas till mer än 150 miljarder kronor. Den underliggande årliga tillväxten uppgår till i genomsnitt 4–6 %, men tillväxten är högre för seg ment som medicinteknik och energi. |
Fakturering och antal anställda för de 15 största marknaderna 2008.
| MSEK | Förändring, % | Antal anställda | |
|---|---|---|---|
| USA | 11 039 | –1 | 5 286 |
| Australien | 8 152 | +9 | 2 732 |
| Tyskland | 7 958 | +7 | 3 881 |
| Sverige | 4 753 | –6 | 11 487 |
| Italien | 4 682 | –7 | 992 |
| Kina | 4 311 | +26 | 1 813 |
| Sydafrika | 3 955 | +12 | 2 237 |
| Frankrike | 3 698 | +4 | 2 223 |
| MSEK | Förändring, % | Antal anställda | |
|---|---|---|---|
| Brasilien | 3 567 | +7 | 1 818 |
| Storbritannien | 3 307 | +1 | 2 004 |
| Ryssland | 2 625 | +34 | 768 |
| Kanada | 2 433 | –5 | 947 |
| Japan | 2 121 | 0 | 634 |
| Indien | 2 044 | +16 | 2 187 |
| Finland | 1 657 | +31 | 1 812 |
Den senare delen av 2008 innebar en stor utmaning för hela världsekonomin i spåren av den finansiella krisen och den snabbt uppbromsande efterfrågan. För Sandvik vände marknaden kraftigt nedåt under slutet av året efter tre starka kvartal med fortsatt hög efterfrågan inom de flesta kundsegment.
Trots att 2008 utmärktes av nedgången i efterfrågan under fjärde kvartalet så stärkte Sandvik sin ställning på marknaden på flera sätt under året. Lanseringen av nya produkter, expansionen på tillväxtmarknader och inom produktområden liksom integreringen av förvärvade företag fortsatte som planerat. Den starka fokuseringen på att ständigt förbättra kundernas produktivitet och lönsamhet utvecklades vidare. Arbetet med att öka konkurrenskraften inom dessa områden stärktes.
År 2008 var åter ett starkt år för Sandvik avseende fakturering och resultat.
Faktureringen för året uppgick totalt till 92 654 MSEK (86 338) och årets resultat till 7 836 MSEK (9 594). Under de tre första kvartalen ökade orderingång och fakturering mot föregående år. Det var först efter slutet av tredje kvartalet som en minskning av efterfrågan började märkas och denna trend accelererade till följd av den globala finanskrisen. Från november och framåt spred sig nedgången i fordons-, anläggnings- och prospekteringsindustrierna till de flesta andra delar av industrin utom energisektorn.
Som en konsekvens av den vikande marknaden vidtogs ett antal åtgärder för att anpassa kapacitet och kostnader till en lägre efterfrågenivå. Dessa har inbegripit personalneddragningar gällande mer än 3 000 medarbetare inklusive tillfälligt anställda och konsulter. Ökat fokus på
att reducera bundet kapital i lager, kundfordringar och fasta tillgångar är en viktig del i att ytterligare stärka kassaflödet. Med tanke på rådande osäkra förutsättningar analyseras utvecklingen fortlöpande och ytterligare åtgärder kommer att vidtas om så blir nödvändigt. Samtidigt kommer Sandviks finansiella stabilitet att användas för att så långt som möjligt bibehålla marknadsbearbetningar liksom forskning och utveckling och därigenom öka marknadsandelarna och säkra den långsiktiga utvecklingen.
En av de viktiga händelserna under året var investeringen i en ny produktionsanläggning i Wuxi, Kina. Sandviks etablering i Kina skapar närhet till kunderna på denna expansiva marknad och ger avsevärda fördelar i kundservice och kundförtroende. Som en följd av förvärvet av det norska företaget Teeness ASA – marknadsledare inom utveckling och tillverkning av vibrationsdämpade verktyg – förstärktes affärsområdets erbjudande till flyg- och energiindustrin. Orderingång, fakturering och lönsamhet försvagades markant för Sandvik Tooling under fjärde kvartalet 2008 och åtgärder vidtogs för anpassning till lägre volymer.
Affärsområdet konsoliderade sin ställning inom de olika kundsegmenten. I början av året erhölls från Kanada den hittills största ordern för brytning i mjuka bergarter. Sandvik förstärkte positionerna på de flesta marknader, särskilt i östra Europa och Kina. Som en konsekvens av den vikande marknaden noterades en
området under det sista kvartalet. Detta har lett till personalminskningar och en översyn av organisationen. Aktiviteter inom service och underhåll kommer att stå i fokus under den närmaste framtiden.
Affärsläget var fortsatt starkt för Sandvik Materials Technology under årets tre första kvartal. I det fjärde kvartalet avtog marknadens efterfrågan kraftigt, särskilt från fordons-, flyg- och verkstadsindustrin. Efterfrågan var däremot fortsatt stabil från energisektorn. Den minskade orderingången nödvändiggjorde en kraftfull anpassning av kapacitet och kostnader vilket resulterade i ett varsel av 1 500 medarbetare, huvudsakligen i Sverige. Ytterligare företagsförvärv inom det medicintekniska området stärkte Sandviks position som en komplett underleverantör av ortopediska implantat och instrument.
Den starka närvaron såväl geografiskt som inom produktmarknaderna fortsätter att vara av största vikt. Samtidigt kommer Sandvik att fortsätta att anpassa kapacitet och kostnader till det aktuella marknadsläget. Ett konkurrenskraftigt kunderbjudande, stabila finanser och en stark balansräkning kommer att tillsammans med en god marknadsnärvaro utnyttjas för att ytterligare förstärka positionerna. Baserat på åtagandet att förbättra kundernas produktivitet och lönsamhet fortsätter utvecklingen av nya produkter, tjänster och tekniska lösningar med högt värde för kunderna.
Därför kommer också forsknings- och utvecklingsprogrammen att ha hög prioritet framöver.
" kraftigt minskad orderingång för affärs-År 2009 kommer att bli utmanande. Osäkerheten om marknadens utveckling på kort sikt består. Baserat på den plattform som lagts de senaste åren och de åtgärder som vidtagits under det gångna året är Sandvik väl positionerat för framtiden.
Sandviken i januari 2009
Lars Pettersson Verkställande direktör och koncernchef
Trots att 2008 utmärktes av nedgången i efterfrågan under fjärde kvartalet så stärkte Sandvik sin ställning på marknaden på flera sätt under året."
5
För ett ledande och globalt företag som Sandvik räcker det inte att vara finansiellt framgångsrikt. Allt fler intressenter kräver en helhetssyn som omfattar såväl det finansiella som det miljömässiga och sociala ansvaret.
Alla industriföretag måste effektivisera produktionen för att kompensera för stigande kostnader för exempelvis råvaror, löner och energi. Detta nödvändiggör produktivitetsökningar inom den tillverkande industrin. Sandviks affärsidé är att utveckla, tillverka och marknadsföra högteknologiska produkter och tjänster som bidrar till att förbättra produktiviteten och lönsamheten för kunderna.
Sandvik arbetar decentraliserat med kundorienterade, finansiella, sociala och miljömässiga mål.
De övergripande finansiella målen baseras på koncernens världsledande position inom de olika produktområdena, stark global närvaro, kraftfull satsning på FoU samt effektiv produktion och logistik. Målet för Sandviks organiska tillväxt är 8 % över en konjunkturcykel jämfört med den underliggande genomsnittliga marknadstillväxten, som uppgår till 4–6 % inom Sandviks verksamhetsområden. Målet baseras på:
Som framgår av tabellen skiljer sig de finansiella målen åt mellan de olika affärsområdena beroende på affärsförutsättningarna inom respektive område.
Miljöfrågor är prioriterade inom Sandvik. I koncernens uppförandekod ingår en policy för miljöfrågor som bland annat tar fasta på vikten av målstyrning och ett förebyggande arbete för att uppnå ständiga förbättringar. Koncernledningen fastställde 2008 de nya övergripande miljömålen:
Minskade utsläpp till luft och vatten.
Ökad återvinning av material och biprodukter.
Målen har även preciserats i mer detaljerade miljömål för respektive affärsområde.
Med utgångspunkt i koncernens policy för socialt ansvar, som är en del av uppförandekoden, fastställde koncernledningen 2008 ett antal nya övergripande sociala mål:
Även de övergripande sociala målen har preciserats i mer detaljerade sociala mål för respektive affärsområde.
Läs mer om Sandviks hållbarhetsarbete på www.sandvik.com eller i årsredovisningens hållbarhetsredovisning på sidorna 86–97.
Sandviks långsiktiga strategi bygger på en samverkan mellan ett flertal styrkefaktorer; en avancerad och bred FoU-verksamhet, långt förädlade produkter, egen tillverkning, direktförsäljning till slutkund, egna marknadskanaler och effektiva logistiksystem, finansiell styrka samt en stark företagskultur.
Sandvik är en global industrikoncern med en decentraliserad organisation. Besluten avseende den operativa verksamheten fattas inom koncernens tre affärsområden vilka har specialistkompetens inom materialteknik samt andra kritiska tekniker och djupgående kunskap om kundernas processer.
Sandvik skapar kundvärde genom att erbjuda produkter som ger sänkta kostnader samt tillförlitligare och kostnadseffektivare processer. Genom en stark global närvaro erbjuds kunder över hela världen optimala lösningar som omfattar produkter, service och teknisk support. Sandvik strävar efter att vara en uppskattad partner och kundernas självklara förstahandsval.
Koncernen har en ständig strävan att skapa värde för sina aktieägare. Sandvik har uppnått cirka 10 % årlig tillväxt räknat över de senaste 20 åren – till lika delar från organisk tillväxt och genom förvärv. Den senaste femårsperioden har totalavkastningen för en investering i Sandvik-aktier i genomsnitt varit 11,6 % per år.
Omfattande och målinriktad forskning och utveckling är en förutsättning för fortsatt lönsam tillväxt. FoU-insatserna är kundorienterade och många projekt drivs ofta i nära samverkan med kund.
Sandvik satsar årligen nära 3 miljarder kronor inom FoU och drygt 2 400 medarbetare är verksamma inom området. Koncernen har omkring 5 000 aktiva patent och andra immateriella tillgångar som ägs och förvaltas i ett separat bolag för maximalt värdeskapande.
Effektiv lagerhållning och avancerad logistik ökar leveranssäkerheten och säkerställer god kundservice. Sandviks distributionssystem baseras på ett fåtal stora och strategiskt placerade lager inom de största marknadsområdena, vilket innebär såväl snabba leveranser som ett brett produkterbjudande.
Sandviks produktionsorganisation är integrerad med forskning och utveckling och kan uppvisa en effektivitet som ligger i världsklass. Detta skapar goda förutsättningar för kontinuerlig lansering av nya produkter och är en stor konkurrensfördel för koncernen.
En effektiv och öppen bolagsstyrning ger ökat förtroende för Sandvik hos olika intressenter samt skapar ett tydligt fokus på kund- och aktieägarvärde. Bolagsstyrningen tydliggör rollerna och ansvaret för ägare, styrelse och verkställande ledning. Den innefattar också koncernens kontrolloch ledningssystem.
Sandvik har en stark företagskultur och hållbarhetsfrågorna är en del av koncernens affärsverksamhet. Koncernen arbetar för en långsiktigt hållbar utveckling utifrån miljömässiga och sociala mål för den egna verksamheten. Det finns en tydlig uppförandekod som vägleder medarbetarna i deras affärsverksamhet och koncernen arbetar målmedvetet med de tre grundläggande kärnvärdena: Open Mind, Fair Play och Team Spirit.
| Sandvik-koncernen | Långsiktiga mål | Utfall 2008 | Genomsnitt 2007–2008 |
|---|---|---|---|
| Organisk tillväxt | 8 % | 5 % | 8 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital för befintlig verksamhet | 25 % | 20 % | 24 % |
| Nettoskuldsättningsgrad | 0,7–1,0 | 0,9 | 1,0 |
| Utdelning, % av vinst/aktie | ³50 % | 50 % | 51 % |
| Sandvik Tooling | |||
| Organisk tillväxt | 7 % | 3 % | 6 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital för befintlig verksamhet | 30 % | 27 % | 30 % |
| Sandvik Mining and Construction | |||
| Organisk tillväxt | 9 % | 15 % | 21 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital för befintlig verksamhet | 25 % | 24 % | 28 % |
| Sandvik Materials Technology | |||
| Organisk tillväxt | 8 % | –5 % | 7,5 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital för befintlig verksamhet | 20 % | 6 % | 10 % |
Företagsförvärv är en del av Sandviks offensiva tillväxtstrategi: att stärka och flytta fram positionerna inom koncernens prioriterade områden. De förvärvade verksamheterna tillför nya produkter och ett nytt kunnande, stärker existerande affärer, ger insteg på nya marknader och öppnar möjligheter till en starkare närvaro inom områden med hög tillväxt och god lönsamhet.
Sandvik analyserar fortlöpande tänkbara förvärvsobjekt inom de olika verksamhetsområdena. Samtidigt görs också bedömningar avseende tänkbara avyttringar av verksamheter som inte tillhör kärnkompetenserna.
Illustrationen nedan visar ett antal av de företagsförvärv och avyttringar som gjorts de senaste tio åren.
Sandvik strävar efter att ge ökat värde för sina kunder, medarbetare, aktieägare och andra intressenter genom att med god lönsamhet erbjuda varor och tjänster på den internationella marknaden. Samtidigt ska Sandvik upprätthålla en hög etisk nivå och vara en god samhällsmedborgare på de olika marknaderna runt om i världen.
För att säkerställa att företaget agerar på ett ansvarsfullt och korrekt sätt har Sandvik etablerat en uppförandekod
(Code of Conduct) som gäller för alla enheter och samtliga medarbetare. Uppförandekoden innehåller bland annat regler och riktlinjer för redovisning och ekonomi, affärsetik, arbetsförhållanden, miljö- och samhällsengagemang.
Uppförandekoden ligger till grund för Sandviks ledningssystem och fortlöpande förbättringar samt ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. Varje chef inom koncernen ansvarar för att se till att uppförandekoden efterlevs. Koncernen ställer krav på sina leverantörer att också arbeta i enlighet med uppförandekoden.
Läs mer om Sandviks uppförandekod på www.sandvik.se
| 2001 Hurth-Infer (80 %), Brasilien Bafco, |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förvärv | 1998 Poppe & Potthoff, Tyskland Suh Jun Trading (70 %), Korea MRL Industries, USA |
1999 Bröyt, Norge |
2000 BPI, Österrike Hindrichs Auffermann, Tyskland Beltreco, Australien |
Chile Sandvik Smith (50 %), Sverige/USA/Italien Del av Svedala Industri, Sverige Walter AG, Tyskland |
2002 Valenite, USA Mazda Earth Technologies, Japan |
| Avyttringar | 1999 Affärsområde Sandvik Saws and |
2000 Guldsmedshytte Bruk, Sverige |
2002 Procera-Sandvik (50 %), Sverige |
Tools
Sandvik har en nästan 150-årig historia – koncernen grundades 1862. I takt med att verksamheten växt och företaget internationaliserats har det varit viktigt att satsa resurser på att vidmakthålla och utveckla det gemensamma förhållningssättet och värdegrunden.
Koncernen arbetar målmedvetet med tre grundläggande kärnvärden: Open Mind – att i alla delar av verksamheten ständigt söka nya, innovativa lösningar och vägar till förbättringar. Fair Play – som beskriver Sandviks sätt att göra affärer på ett hållbart sätt. Team Spirit – att alla inom Sandvik ska agera som ett lag genom samverkan över gränser, geografiska såväl som kulturella.
Tyska systemteknologileverantören, Aubema Beteiligungs GmbH och dess dotterbolag i Tyskland och Kina. Företaget är specialiserat på avancerade utrustningar för krossning av kol, kalksten och andra typer av mjukare mineraler och material.
Sydafrikanska företaget Corstor International (Pty) Ltd. som är ledande inom tillverkning och försäljning av system för lagring och hantering av borrkärnor för gruvoch prospekteringsindustrin.
Norska företaget Teeness ASA som är en marknadsledande tillverkare av vibrationsdämpade verktyg som används inom flygindustrin och energisegmenten.
Brittiska medicintekniska företaget Eurocut Ltd. som tillverkar medicinska instrument och implantat till den ortopediska sektorn.
Amerikanska verktygstillverkaren Precorp Inc. (49 %) som utvecklar, producerar och distribuerar verktyg i polykristallin diamant och hårdmetall för bland annat flygoch bilindustrin.
Brittiska BTA Heller Drilling Systems som tillverkar verktyg för långhålsborrning. Konsolideras från och med 2009.
| 2004 Del av MGS (51 %), Brasilien Technical Tooling, USA |
2005 Gesac (10 %), Kina |
2006 SDS Corporation, Australien UDR Group, Australien Hagby-Asahi, Sverige/Japan Implementos Mineros, Chile Metso Powdermet, Sverige |
2007 JKB Medical Technologies, USA Del av Medtronic, USA Rexam EMD, USA Diamond Innovations, USA Shark Abrasion Systems, Australien Hydramatic Engineering, Australien Extec Screens and Crushers, Storbritannien Fintec Crushing and Screening, Storbritannien Doncasters Medical Technologies, Storbritannien |
||
|---|---|---|---|---|---|
| 2003 Eurotungstène (49 %), Frankrike Del av Eimco, USA Enhet inom Sandvik MGT, USA |
2004 Maskindivisionen i Walter, Tyskland |
2007 Sandvik Sorting Systems Outokumpu Stainless Tubular Products (11,6 %), Finland |
2008 Sandvik Tobler, Frankrike Sandvik Calamo, Sverige Byggdivisionen i Sandvik Nora, Sverige |
Kursen på Sandvik-aktien noterades till 49,00 kronor vid årets slut, vilket motsvarar ett börsvärde på 58 miljarder kronor (132). Sandvik var värdemässigt det 8:e (6) största företaget på den nordiska börsen i Stockholm. Under året omsattes Sandvik-aktier till ett värde av 198 miljarder kronor (275), vilket gjorde aktien till den 7:e (7) mest omsatta.
Det överordnade ekonomiska målet för Sandvik-koncernen är att skapa en attraktiv avkastning och värdetillväxt för dem som investerar i Sandvik-aktien. Målet är att utdelningen ska uppgå till minst 50 % av vinsten per aktie över en längre period.
Totalavkastning visar den verkliga utvecklingen på en aktieplacering och består av kursförändring inklusive återinvesterad utdelning. Den kraftiga kursnedgången under 2008 medförde att totalavkastningen på en placering i Sandvikaktier blev –52 % under året. Under den senaste femårsperioden har totalavkastningen varit i genomsnitt 11,6 % per år. Vid utgången av 2008 värderades Sandviks aktie till 7,8 gånger resultatet per aktie jämfört med 14,5 gånger ett år tidigare.
Sandvik är listat på den nordiska börsen i Stockholm och är ett av Stockholmsbörsens äldsta bolag efter att ha noterats redan 1901.
I USA kan Sandvik-aktien handlas genom amerikanska depåbevis (American Depositary Receipts, ADR).
Intresset för Sandvik-aktien fortsatte att öka under 2008 såväl inom som utom Sverige och antalet aktieägare steg med omkring 15 000 till cirka 104 000. Sandviks aktieägare finns i omkring 90 länder.
Capital Group Inc., som är världens största fondförvaltare med säte i USA, blev under året en av de största ägarna i Sandvik med omkring 10 % av aktiekapitalet. Det institutionella ägandet uppvisade i övrigt inga större förändringar.
Medlemmarna i Sandviks koncernledning ägde den 31 december 2008 sammanlagt 216 828 aktier i Sandvik, vilket motsvarar 0,02 % av kapital och röster. Sandviks styrelseledamöter ägde 4 683 154 aktier, motsvarande 0,4 % av kapital och röster.
Styrelsen har för 2008 beslutat att föreslå årsstämman en utdelning på 3,15 (4,00) kronor per aktie motsvarande 50 % av vinsten per aktie och en direktavkastning på 6,4 % baserat på aktiekursen vid årets slut. Totalt motsvarar den föreslagna utdelningen cirka 3,7 miljarder kronor. Sandviks utdelning har i genomsnitt ökat med 8,4 % per år de senaste fem åren. I genomsnitt har cirka 53 % av vinsten per aktie delats ut under samma period.
Det är av stor vikt att Sandvik som företag alltid värderas utifrån relevant och korrekt information. För att uppnå detta krävs en tydlig strategi för finansiell kommunikation samt att företaget har regelbundna kontakter med finansmarknadens olika aktörer. Detta sker främst via presentationer i samband med de fyra kvartalsrapporterna men även via möten med analytiker och investerare, kapitalmarknadsdagar, besök vid olika Sandvikenheter samt deltagande i konferenser och seminarier. Ökad osäkerhet kring den finansiella och marknadsmässiga utvecklingen har accentuerat behovet från finansiella aktörer att träffa representanter för företagen.
Kontakterna med finansmarknaden koordineras via Sandviks koncernstab Investor Relations. Under året genomfördes cirka 300 möten med investerare och analytiker runt om i världen. Den årliga kapitalmarknadsdagen hölls i Sandviken i september. Vidare anordnades investerarbesök vid Sandviks enheter i bland annat Sverige, USA, Indien, Kina och Ryssland.
Sandvik belönades under året av Institutional Investor baserat på en undersökning bland analytiker och investerare för bästa bolag och bästa IR-avdelning inom europeisk verkstadsindustri.
För mer information om IR-arbetet och vilka analytiker som följer Sandvik hänvisas till www.sandvik.se/ir
Hösten 2008 inkluderades Sandvik för första gången både i Dow Jones Sustainability Index World (DJSI World) och i det europeiska Dow Jones STOXX Sustainability Index (DJSI STOXX). För att kvalificera till DJSI World krävs att man är bland de 10 % bäst rankade företagen sett ur tre perspektiv: ekonomisk framgång, miljömässiga prestationer och socialt ansvarstagande. Urvalet sker bland de 2 500 största bolagen i Dow Jones världsindex.
I den årliga processen att granska alla bolag inför uttagningen till hållbarhetsindexen görs en djup analys av bland annat företagens bolagsstyrning, riskhanteringsprocess, hantering av klimatfrågor, rutiner gentemot underleverantörer och arbetsmiljöfrågor.
Sandvik ingår även i FTSE4Good Series, som är ett annat internationellt index inriktat på samhällsansvar.
Ägarfördelning per land Ägare i Sandvik AB 31/12 2008
| 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut | |||||
| (miljoner) | 1 186 | 1 186 | 1 186 | 237 | 247 |
| Antal aktier vid årets slut, omräknat efter split (miljoner) |
1 186 | 1 186 | 1 186 | 1 186 | 1 235 |
| Börsvärde vid årets slut | |||||
| (miljarder) | 58 | 132 | 118 | 87,8 | 70,6 |
| Antal aktieägare | 104 299 | 88 950 | 74 124 | 55 966 | 59 382 |
| Aktiekurs vid årets slut | 49,00 | 111,25 | 99,50 | 74,00 | 54,00 |
| Vinst per aktie | 6,30 | 7,65 | 6,45 | 4,95 | 3,85 |
| P/e-tal vid årets slut | 7,8 | 14,5 | 15,4 | 15,0 | 13,9 |
| Kursförändring under året, % | –56 | +12 | +34 | +37 | +8 |
| Ordinarie utdelning, kr/aktie | 3,15* | 4,00 | 3,25 | 2,70 | 2,20 |
| Utdelning i % av vinst per aktie | 50 | 52 | 50 | 55 | 57 |
| Total avkastning | |||||
| (värdeökning + utdelning), % | –52 | 18 | 38 | 42 | 12 |
| Andel aktier i Sverige, % | 65 | 63 | 63 | 61 | 62 |
| Andel aktier ägda av de 10 största | |||||
| ägargrupperna, % | 36 | 38 | 35 | 45 | 41 |
* Förslag till utdelning.
| 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | |
|---|---|---|---|---|---|
| AB Industrivärden | 11,5 | 11,5 | 11,0 | 11,0 | 10,4 |
| JP Morgan Chase Bank* | 10,5 | 8,7 | 5,6 | 10,9 | 9,8 |
| Handelsbankens Pensionsstiftelse | 4,0 | 4,0 | 3,8 | 3,8 | 3,4 |
| Alecta Pensionsförsäkring | 3,4 | 3,1 | 2,9 | 1,1 | 0,6 |
| Swedbank Robur Fonder | 3,4 | 2,3 | 2,4 | 2,6 | 2,4 |
| SEB Investment Management | 1,9 | 1,5 | 1,7 | 1,6 | 1,4 |
| Handelsbanken fonder | 1,4 | 2,1 | 2,0 | 2,2 | 1,9 |
| AMF Pensionsförsäkrings AB | 1,3 | 1,5 | 1,8 | 3,8 | 2,4 |
| Fjärde AP-fonden | 1,3 | 1,4 | 1,5 | — | — |
| Afa försäkring | 1,3 | 1,0 | 1,1 | 1,0 | 1,3 |
*Administrerar förvaltarregistrerade aktier. Capital Groups aktieinnehav är förvaltarregistrerade.
Den globala tillverkningsindustrin visade en god tillväxt under första halvåret 2008, varefter tillväxten bromsade in avsevärt. Försvagningen påverkade samtliga regioner och de flesta av Sandviks kundsegment. Ryssland, Kina, Indien och Brasilien tillhör de marknader som fortsatte utvecklas med en god tillväxt för helåret men med en försvagning under det fjärde kvartalet. De kundsegment som uppvisade en fortsatt god tillväxt var bland annat olja/gas, kärnkraft samt medicinteknik.
Industriproduktionen i OECD-länderna minskade med 0,2 % jämfört med föregående år. Inom tillverkningsindustrin i EU var tillväxten svagt negativ, ned 0,9 %. Tysklands tillverkningsindustri utvecklades svagt positivt och ökade med 0,2 %. Tillverkningsindustrin i Frankrike minskade med 2,5 % och i Italien sjönk den med 3,8 %. Även Englands tillverkningsindustri utvecklades negativt, ned 2,9 % jämfört med året innan. I östra Europa var utvecklingen för helåret fortsatt positiv, dock med en kraftig försvagning i det sista kvartalet. I Ryssland ökade tillverkningsindustrin med 3,9 % och i Polen ökade den med 4,1 %.
I USA minskade tillväxten inom tillverkningsindustrin med 2,4 %, vilket var första gången på sex år som utvecklingen var negativ i jämförelse med föregående år. Brasiliens tillverkningsindustri ökade med 3,0 % och Mexikos utveckling var fortsatt svagt positiv, 0,6 %.
Tillväxten under året var fortsatt stark i delar av Asien, i bland annat Kina, Indien och Sydkorea. I Kina ökade industriproduktionen med 12,6 % och i Indien var ökningen inom tillverkningsindustrin 4,4 %. I Sydkorea fortsatte tillväxten inom tillverkningsindustrin och uppgick till 2,9 %. I Japan var tillväxten negativ, ned 3,3 %. Tillväxten bromsade kraftigt på samtliga marknader under fjärde kvartalet.
Efterfrågan från verkstadsindustrin försvagades på de flesta marknaderna. Aktiviteten i den globala fordonsindustrin minskade med några undantag som Sydamerika och Kina. Nedgången förstärktes under fjärde kvartalet. Inom flygindustrin var aktiviteten fortsatt hög under första halvåret men minskade under årets senare del, delvis beroende på strejker inom flygindustrin.
Gruvindustrin utvecklades starkt under årets tio första månader för att därefter bromsa in avsevärt. Metallpriserna var på fortsatt höga nivåer under de sex första månaderna men föll kraftigt under resten av året. Efterfrågan på bas- och ädelmetaller utvecklades starkt under större delen av året men avmattades under senare delen. Däremot var aktivitetsnivån i kolindustrin hög under hela året och ett skifte mot energi var tydlig medan efterfrågan för metallurgiskt kol minskade.
I anläggningsindustrin var aktiviteten hög under första halvåret, främst i östra Europa och Asien medan mogna marknader såsom västra Europa och USA försvagades. Därefter började en snabb avmattning som fortsatt under resterande delen av året.
Affärsläget var fortsatt bra för högförädlade nischprodukter till investeringsrelaterade kundsegment som energi, olja/ gas, kärnkraft, processindustri samt medicinteknik. Den allmänna efterfrågan var något svagare från elektronikindustrin samt konsumentrelaterade produkter.
Orderingången uppgick till 92 610 MSEK (92 059), vilket var en ökning med 1 % i värde men en minskning med 1 % för jämförbara enheter vid fast valuta. Koncernens fakturering uppgick till 92 654 MSEK (86 338), vilket var en ökning med 7 % i värde och med 5 % för jämförbara enheter vid fast valuta. Av faktureringen hänförde sig 95 % (94) till marknader utanför Sverige.
Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 10 577 MSEK (12 997). Vinst per aktie blev 6,30 SEK (7,65). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 19,9 % (27,0).
Styrelsen föreslår en utdelning om 3,15 SEK per aktie (4,00), vilket utgör 50 % (52) av vinsten per aktie och innebär en minskning med 21 % från föregående år.
Trots att 2008 utmärktes av nedgången i efterfrågan under fjärde kvartalet stärkte Sandvik sin ställning på marknaden under året. Den starka närvaron på geografiska marknader och inom produktsegment fortsätter. Samtidigt kommer Sandvik att fortsätta att anpassa kapacitet och kostnader till det verkliga marknadsläget. Ett konkurrenskraftigt kunderbjudande, stabila finanser och stark balansräkning kommer att utnyttjas tillsammans med marknadsnärvaron för att ytterliggare stärka positionerna. Baserat på åtagandet att förbättra kundernas produktivitet och lönsamhet fortsätter utvecklingen av nya produkter, tjänster och tekniska lösningar med högt värde för kunderna. Därför kommer också forsknings- och utvecklingsprogrammen att ha hög prioritet framöver.
Nya finansiella mål offentliggjordes 2006. Målen baseras på Sandviks starka utveckling de senaste åren och bedömningar om bolagets styrka och positionering inför framtiden. Nedan visas koncern- respektive affärsområdesmålen.
Utfallet sedan 1998 har varit en organisk tillväxt med 6 % i genomsnitt per år och en avkastning på sysselsatt kapital med 20 %. Härtill har tillväxten genom förvärv med avdrag för avyttringar varit 1 % i genomsnitt per år. Under 2008 var den organiska tillväxten 5 % och avkastningen 20 %. Nettoskuldsättningsgraden var 0,9 vid utgången av 2008. Föreslagen utdelning utgör 50 % av vinsten per aktie.
| Koncernens finansiella mål | |
|---|---|
| Organisk tillväxt | +8 % + förvärv |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 25 % för befintlig verksamhet |
| Nettoskuldsättningsgrad | 0,7–1,0 |
| Utdelning som andel av vinst per aktie | ³50 % |
| Affärsområde | Organisk tillväxt | Avkastning på sysselsatt kapital* |
|---|---|---|
| Sandvik Tooling | +7 % | 30 % |
| Sandvik Mining and Construction | +9 % | 25 % |
| Sandvik Materials Technology | +8 % | 20 % |
*Avser befintlig verksamhet.
Rörelseresultatet uppgick till 12 794 MSEK (14 394). Resultatet minskade med 11 % jämfört med föregående år. Förändringen förklaras främst av det kraftigt försämrade affärsläget under det fjärde kvartalet vilket resluterade i lägre produktionsvolymer inom samtliga affärsområden med lägre bruttomarginal som följd. Strategiska investeringar inom FoU och försäljningsorganisationerna i kombination med integrationskostnader påverkade resultatet negativt. Rörelseresultatet påverkades även negativt med cirka 1 100 MSEK av förändrade metallpriser inom Sandvik Materials Technology. Rörelseresultatet påverkades positivt av förändrade valutakurser gentemot 2007 med cirka 700 MSEK. Finansnettot uppgick till –2 217 MSEK (–1 397). Försämringen av finansnettot jämfört med föregående år orsakades huvudsakligen av ökad genomsnittlig skuldsättning och högre räntor. Resultatet efter finansnetto uppgick till
10 577 MSEK (12 997). Skatten uppgick till totalt 2 741 MSEK (3 403) eller 26 % (26) av resultatet före skatt. Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick till 7 472 MSEK (9 116). Vinsten per aktie blev 6,30 SEK (7,65). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 19,9 % (27,0) och avkastningen på eget kapital till 24,8 % (34,4).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 9 671 MSEK (5 476). Kassaflödet efter investeringar, förvärv och avyttringar blev 2 040 MSEK (–5 007). Likvida medel uppgick vid årets slut till 4 998 MSEK (2 006). Räntebärande skulder inklusive nettoavsättningar för pensioner minskat med likvida medel gav en nettoskuld på 33 323 MSEK (28 905).
Sandvik har en kreditfacilitet på 500 MEUR som förfaller 2012 och en på 1 000 MEUR som förfaller 2013. Dessa faciliteter, som är koncernens primära
likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjade. Under svenska obligationsprogram på 15 000 MSEK var obligationer för 13 200 MSEK utestående per årsskiftet. Det finns också obligationer på 740 MUSD emitterade i USA. Dessa har kvarvarande löptider om 9 respektive 14 år.
Det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors har betygen A för Sandviks långa upplåning och A-1 för den korta upplåningen.
Rörelsekapitalet uppgick vid årets slut till 32 571 MSEK (28 804). Den relativa kapitalbindningen under fjärde kvartalet 2008 var 32 % (31) av faktureringen. Ökningen av den relativa kapitalbindningen förklaras främst av ökade varulager inom samtliga affärsområden.
Lagervärdet var vid årets slut 28 614 MSEK (25 302). Den relativa lagerbindningen var 29 % (27) av faktureringen.
| Investeringar | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Investeringar i anläggningar, MSEK | 7 169 | 5 399 |
| % av fakturering | 7,7 | 6,3 |
Av investeringar i anläggningar avsåg 535 MSEK (588) Sandvik Mining and Constructions maskiner för uthyrning.
| Resultat och avkastning | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat, MSEK | 12 794 | 14 394 |
| % av fakturering | 13,8 | 16,7 |
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, MSEK |
10 577 | 12 997 |
| % av fakturering | 11,4 | 15,1 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 19,9 | 27,0 |
| Avkastning på eget kapital, % | 24,8 | 34,4 |
| Vinst per aktie, SEK | 6,30 | 7,65 |
| Vinst per aktie efter utspädning, SEK | 6,29 | 7,65 |
| Definitioner, sid 56. |
Kundfordringarna var vid årets slut 15 930 MSEK (15 228). Den relativa kapitalbindningen var 16 % (16) av faktureringen.
Eget kapital uppgick vid årets slut till 36 725 MSEK (29 823), vilket motsvarar 30,00 SEK per aktie (24,10). Soliditeten var 36 % (35).
Utbetald köpeskilling avseende företagsförvärv under året (med avdrag för förvärvade likvida medel) utgjorde 954 MSEK (5 856). Erhållen köpeskilling avseende avyttring av företag och aktier utgjorde 111 MSEK (363).
Investeringar avseende internt upparbetade immateriella tillgångar uppgick till 460 MSEK (431).
Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 7 169 MSEK (5 399).
Moderbolagets fakturering var 20 427 MSEK (20 682) och rörelseresultatet uppgick till –395 MSEK (521). Rörelseresultatet påverkades negativt av förändrade metallpriser inom Sandvik Materials Technology samt underutnyttjande av produktionskapacitet. Den totala effekten på rörelseresultatet relaterad till förändrade metallpriser uppgick till cirka –900 MSEK.
Räntebärande skulder och avsättningar minus likvida medel och räntebärande tillgångar uppgick den 31 december 2008 till 12 362 MSEK (10 240). Investeringar i anläggningar uppgick till 1 537 MSEK (1 128).
Moderbolagets balansomslutning minskade med 3 284 MSEK (från 45 183 MSEK till 41 899 MSEK). Under året har koncernbidrag relaterat till 2007 utbetalats med 3 004 MSEK till Sandvik
Intellectual Property AB. Moderbolaget erhöll 2008 utdelningar uppgående till totalt 6 757 MSEK varav från Sandvik Finance B.V. 2 015 MSEK, Sandvik Mining and Construction Logistics Limited 1 234 MSEK samt från AB Sandvik Bruket 3 000 MSEK.
Antalet anställda i moderbolaget och kommissionärsbolagen uppgick den 31 december 2008 till 8 151 personer (7 999).
Moderbolagets verksamhet bedrivs förutom i Sverige i ett antal länder via huvudsakligen representationskontor.
| Fakturering, MSEK |
Resultat efter finansnetto, MSEK |
Vinst marginal, % |
||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 1:a kvartalet | 20 409 | 3 365 | 16 |
| 2:a kvartalet | 22 002 | 3 795 | 17 | |
| 3:a kvartalet | 21 216 | 3 104 | 15 | |
| 4:e kvartalet | 22 711 | 2 733 | 12 | |
| 2008 | 1:a kvartalet | 21 990 | 2 715 | 12 |
| 2:a kvartalet | 24 016 | 3 302 | 14 | |
| 3:a kvartalet | 22 478 | 3 335 | 14 | |
| 4:e kvartalet | 24 171 | 1 524 | 6 | |
| Finansiell ställning | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK | 9 671 | 5 476 |
| Kassaflöde efter investeringar, förvärv och avyttringar, MSEK |
2 040 | –5 007 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar 31/12, MSEK | 4 998 | 2 006 |
| Nettoskuld 31/12, MSEK | 33 323 | 28 905 |
| Finansnetto, MSEK | –2 217 | –1 397 |
| Soliditet, % | 36 | 35 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,9 | 1,0 |
| Eget kapital 31/12, MSEK | 36 725 | 29 823 |
| Eget kapital per aktie 31/12, SEK | 30,00 | 24,10 |
| Definitioner, sid 56. |
Efterfrågan var blandad för Sandviks produkter och tjänster under 2008 med en stark utveckling under de första tre kvartalen och en synnerligen svår marknadssituation under det fjärde kvartalet. För helåret 2008 minskade tillväxten i EU där aktiviteten avtog kraftigt i bland annat Tyskland och Italien. Efterfrågan i östra Europa saktade ner avsevärt under det sista kvartalet 2008. Orderingången i NAFTA utvecklades negativt. Affärsklimatet i Sydamerika var mer gynnsamt under året och Brasilien visade fortsatt god tillväxt, dock med en betydande försvagning under det fjärde kvartalet. Efterfrågan var också stark i Afrika och Mellanöstern, dock med en försvagning i sista kvartalet då investeringarna avtog inom gruvsektorn. Efterfrågan i Asien visade fortsatt tillväxt under de första tre kvartalen, men försvagades kraftigt i det fjärde kvartalet. Asien stod för 16 % av koncernens totala orderingång. Efterfrågan i Australien försvagades avsevärt.
Sandvik Tooling utvecklades positivt på samtliga marknader fram till den senare delen av tredje kvartalet. Därefter påverkades efterfrågan negativt av nedgången i världsekonomin. Avmattningen inleddes i NAFTA och Europa och spreds under kvartal fyra till resten av världen. Oljaoch gassektorn utvecklades positivt. Aktivitetsnivån inom flygindustrin avtog men låg ändå på en hög nivå. Efterfrågan från bil- och allmän verkstadsindustri minskade gradvis under året.
Sandvik Mining and Constructions orderingång inom gruvindustrin utvecklades starkt under årets tio första månader för att därefter bromsa in avsevärt. Metallpriserna var på fortsatt höga nivåer under de sex första månaderna, men föll kraftigt under resten av året. Efterfrågan på bas- och ädelmetaller
utvecklades starkt under större delen av året men avmattades under senare delen.
Aktivitetsnivån i kolindustrin ökade under året och ett skifte mot kol för energiframställning var tydlig, medan efterfrågan för metallurgiskt kol minskade till följd av en svagare efterfrågan på stål. Sammantaget ökade dock efterfrågan inom kolindustrin under hela året.
Inom anläggningsindustrin var aktiviteten hög under första halvan av året, främst i östra Europa och Asien medan mogna marknader såsom västra Europa och USA försvagades. Därefter började en snabb avmattning som fortsatte under resterande delen av året och resulterade i en kraftigt minskad orderingång inom anläggningsområdet.
Efterfrågan på högförädlade nischprodukter från Sandvik Materials Technology var fortsatt god under de första tre kvartalen, främst från kunder inom segmenten energi, olja/gas, medicinteknik, kärnkraft och processindustri. För produkter till konsumentnära applikationer var efterfrågan något svagare, liksom för vissa standardprodukter.
Affärsläget var starkt i samtliga regioner under årets tre första kvartal – och aktiviteten var särskilt hög i Asien och Australien. På grund av den globala finanskrisen och lågkonjunkturen, försvagades marknadsutvecklingen kraftigt inom ett flertal segment i början av det fjärde kvartalet, särskilt inom fordonsoch konsumentrelaterad industri. Som en konsekvens av detta identifierades en överkapacitet motsvarande 1 500 personer. Inom segmenten för energi och medicinteknik var dock aktiviteten fortfarande hög.
| Koncernen totalt | 92 610 | 100 | 92 059 | +1 | –1 |
|---|---|---|---|---|---|
| Australien | 8 311 | 9 | 9 754 | –15 | –14 |
| Asien | 14 701 | 16 | 12 694 | +16 | +13 |
| Afrika, Mellanöstern | 7 743 | 9 | 6 757 | +15 | +23 |
| Sydamerika | 5 839 | 6 | 5 143 | +14 | +13 |
| NAFTA | 15 071 | 16 | 15 449 | –2 | –3 |
| Europa | 40 945 | 44 | 42 262 | –3 | –8 |
| MSEK | 2008 | Andel, % | 2007 | Förändring, % | Förändring, * |
* Förändring mot föregående år exklusive valutaeffekt och företagsförvärv.
| Koncernen totalt | 92 654 | 100 | 86 338 | +7 | +5 |
|---|---|---|---|---|---|
| Australien | 8 530 | 9 | 7 901 | +8 | +10 |
| Asien | 13 653 | 15 | 11 671 | +17 | +13 |
| Afrika, Mellanöstern | 7 811 | 8 | 6 716 | +16 | +26 |
| Sydamerika | 5 982 | 7 | 5 445 | +10 | +7 |
| NAFTA | 14 827 | 16 | 14 901 | 0 | 0 |
| Europa | 41 851 | 45 | 39 704 | +5 | +1 |
| MSEK | 2008 | Andel, % | 2007 | Förändring, % | Förändring, * |
| marknaderna | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2008 | 2007 | Förändring, % |
| USA | 11 039 | 11 187 | –1 |
| Australien | 8 152 | 7 498 | +9 |
| Tyskland | 7 958 | 7 467 | +7 |
| Sverige | 4 753 | 5 082 | –6 |
| Italien | 4 682 | 5 023 | –7 |
| Kina | 4 311 | 3 434 | +26 |
| Sydafrika | 3 955 | 3 547 | +12 |
| Frankrike | 3 698 | 3 560 | +4 |
| Brasilien | 3 567 | 3 333 | +7 |
| Storbritannien | 3 307 | 3 267 | +1 |
* Förändring mot föregående år exklusive valutaeffekt och företagsförvärv.
Sandviks verksamhet är indelad i de tre affärsområdena Sandvik Tooling, Sandvik Mining and Construction samt Sandvik Materials Technology.
Koncernens orderingång och fakturering per affärsområde visas i separata tabeller. Det börsnoterade företaget Seco Tools, i vilket Sandvik äger 60 % av aktierna och 89 % av rösterna, avger en egen årsredovisning i vilken verksamheten kommenteras.
Sandvik Toolings orderingång uppgick till 25 798 MSEK (25 134), vilket var oförändrat från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringen uppgick till 25 975 MSEK (24 732), vilket var en ökning med 3 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Ändrade valutakurser påverkade både orderingång och fakturering positivt med 2 %.
Faktureringsökningen kan hänföras till ökade marknadsandelar och en positiv prisutveckling. Tillväxten var högre för hårdmetallverktyg än för snabbstålsverktyg.
Rörelseresultatet uppgick till 5 461 MSEK (5 989), vilket gav en rörelsemarginal på 21,0 %. Minskningen berodde främst på den kraftiga volymnedgången under årets sista kvartal samt därav följande undertäckning av fasta kostnader. Resultatet påverkades positivt av affärsområdets effektiviseringsåtgärder inom tillverkning och distribution samt av de förändringar som genomförts i kundbas och produktprogram för högre lönsamhet.
Antalet anställda var den 31 december 16 988 (16 440).
Sandvik Mining and Constructions orderingång utvecklades starkt under de tre första kvartalen av året, men försvagades under det sista kvartalet och uppgick till 38 634 MSEK (37 986) för helåret. Denna nivå var oförändrad från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter.
Tidigt under året tecknade Sandvik Mining and Construction en överenskommelse med Potash Corp i Kanada om leverans av en flotta Sandvik MF420 för kontinuerlig gruvbrytning. Det är Sandviks hittills enskilt största order inom verksamheten för gruvdrift i mjuka mineraler. Affärsområdet fortsatte utvecklas framgångsrikt under året med leverans av fyra Road Header Systems till Tjeckien och ytterligare fyra till Polen. Därutöver mottogs ett antal större projektorder för materialhanteringssystem under året från Australien, Brasilien, Polen och Mauretanien till ett värde av cirka 2 000 MSEK.
Sandvik Mining and Construction lanserade en komplett produktserie av primärkrossar under föregående år. Under 2008 kunde affärsområdet presentera de första strategiska order för dessa krossar till ett värde av cirka 100 MSEK. Sandviks nya produktserie av krossar har flera unika fördelar som väsentligt förbättrar deras driftförmåga vad gäller underhåll, produktivitet och tillgänglighet. De nya krossarna kommer att stödja krossprocessen för järnmalm, kopparmalm och andra mineraler såväl som primärkrossning i större stenbrott.
Under året utvecklades affärsområdet starkt inom gruv- och anläggningsindustrin i östra Europa och etablerade flera försäljningskontor i regionen. Positionen som en ledande leverantör av avancerad gruvutrustning till kolindustrin förstärktes ytterligare, främst i Kina där orderingången från kolindustrin fördubblades.
Faktureringen uppgick till 38 651 MSEK (33 073), vilket var en ökning med 15 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Förändrade valutakurser påverkade faktureringen negativt med cirka 500 MSEK.
Rörelseresultatet uppgick till 4 996 MSEK (4 979), vilket gav en rörelsemarginal på 13 %.
Antalet anställda var den 31 december 16 796 (15 173).
Sandvik Materials Technologys orderingång uppgick till 21 581 MSEK (22 733), vilket var en försämring med 6 % jämfört med föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Under året erhölls flera stora projektorder på ånggeneratorrör till energisektorn, bland annat bokades två order till ett sammanlagt värde av 900 MSEK under fjärde kvartalet. Stora order erhölls även på precisionstråd till emissionsfilter inom energisektorn, bland annat två order i Indien vardera värda cirka 100 MSEK.
Faktureringen uppgick till 21 480 MSEK (22 486), vilket var en försämring med 5 % från föregående år i fast valuta för jämförbara enheter. Faktureringstillägg för högre råvarupriser påverkade faktureringen negativt med cirka 13 %. Rörelseresultatet uppgick till 1 187 MSEK (2 435), vilket gav en rörelsemarginal på 5,5 %.
Under året har priset för metaller varierat. Lager av metaller har löpande omvärderats till det lägsta av anskaffningsvärde eller nettoförsäljningsvärde. Den totala negativa resultateffekten av metallprisförändringar har beräknats till cirka 1 100 MSEK för 2008.
Rörelseresultatet under året påverkades negativt av metallpriseffekter samt undertäckning av fasta kostnader till följd av lägre produktionsvolymer.
Antalet anställda var den 31 december 9 281 (9 098).
Sandvik Tooling förvärvade i början av året det norska företaget Teeness, som utvecklar och tillverkar vibrationsdämpade verktyg för fräsning, svarvning och borrning. Teeness inkluderades i Sandvik Coromant. Sandvik Tooling blir genom förvärvet marknadsledande inom vibrationsdämpade verktyg, där kunder främst finns inom de snabbväxande flyg- och
energisegmenten. Sandvik Tooling förvärvade även 49 % av aktierna i USA-företaget Precorp, en tillverkare av verktyg i polykristallin diamant (PCD) och hårdmetall. Verktygen används för bearbetning av avancerade kompositmaterial, i huvudsak inom flyg- och bilindustrin. Sandvik Tooling träffade i december en överenskommelse om att förvärva brittiska BTA Heller Drilling Systems Ltd, en tillverkare av verktyg och verktygssystem för långhålsborrning. Företaget integreras i Sandvik Coromant och stärker kunderbjudandet inom långhålsborrning. Sandvik Tobler avyttrades i början av året.
Sandvik Coromant stärkte sin varumärkesprofil genom att ytterligare fokusera på kundnytta. Produktområdet Walter Titex Prototyp bytte namn till Walter och introducerade en enhetlig varumärkespositionering omfattande varumärkena, Walter, Walter Titex och Walter Prototyp. Det nya Walter har en omfattande produktportfölj och ett brett applikationskunnande, vilket ytterligare stärker produktområdets attraktionsförmåga och tillväxtpotential. Produktområdena Dormer och Precision integrerades till ett produktområde under namnet Dormer och profilerade framgångsrikt sina varumärken i Nafta. Integrationen av Diamond Innovations slutfördes under 2008. Resurserna för forskning och utveckling av verktyg i kubisk bornitrid och polykristallin diamant förstärktes.
Forskning och utveckling är oavsett konjunkturläge prioriterat inom Sandvik Tooling. En hög andel nya produkter är en förutsättning för lönsam tillväxt. Sandvik Tooling etablerade ett forskningscenter i Olofström, Sverige, för att stärka utvecklingen av verktyg och appli-
| MSEK | 2008 | 2007 | Förändring, % | Förändring * |
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Tooling | 25 798 | 25 134 | 3 | 0 |
| Sandvik Mining and Construction | 38 634 | 37 986 | 2 | 0 |
| Sandvik Materials Technology | 21 581 | 22 733 | –5 | –6 |
| Seco Tools | 6 594 | 6 176 | 7 | 4 |
| Koncerngemensamt | 3 | 30 | — | — |
| Koncernen totalt | 92 610 | 92 059 | 1 | –1 |
* Förändring mot föregående år exklusive valutaeffekt och företagsförvärv.
| 2008 | 2007 | Förändring, % | Förändring * |
|---|---|---|---|
| 25 975 | 24 732 | 5 | 3 |
| 38 651 | 33 073 | 17 | 15 |
| 21 480 | 22 486 | –4 | –5 |
| 6 513 | 6 011 | 8 | 5 |
| 35 | 36 | — | — |
| 92 654 | 86 338 | 7 | 5 |
* Förändring mot föregående år exklusive valutaeffekt och företagsförvärv.
| MSEK | 2008 | Marginal i % av faktureringen |
2007 | Marginal i % av faktureringen |
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Tooling | 5 461 | 21 | 5 989 | 24 |
| Sandvik Mining and Construction | 4 996 | 13 | 4 979 | 15 |
| Sandvik Materials Technology | 1 187 | 6 | 2 435 | 11 |
| Seco Tools | 1 332 | 20 | 1 491 | 25 |
| Koncerngemensamt | –184 | — | –500 | — |
| Koncernen totalt | 12 794 | 14 | 14 394 | 17 |
kationskunnande inom formverktygstillverkning. Affärsområdet öppnade även ett teknologicenter inriktat på verktyg och applikationskunskap inom bearbetning av kompositmaterial i Sheffield, Storbritannien.
Arbetet med att konsolidera, effektivisera och öka kapaciteten inom produktionen fortsatte under året. Produktionen minskades dock till följd av lägre efterfrågan under fjärde kvartalet. Utnyttjande av tidsbanker och liknande lösningar bidrog till ökad flexibilitet. Produktionen av volframkarbidpulver vid Sandvik Hard Materials enhet i Coventry, Storbritannien, lades ner. Produktionen av specialverktyg vid Sandvik Coromants enhet i Australien upphörde.
Sandvik Tooling fortsatte att utveckla verksamheten på tillväxtmarknader och inom starkt växande produktsegment. Walter och Sandvik Hard Materials investerade i nya fabriker i Wuxi, Kina. Efterfrågan på det modulära verktygshållande systemet Coromant Capto fortsatte att öka och investeringar i produktionen genomfördes i Sandviken, Sverige och Semine, Japan. En enhet för tillverkning av medicinska produkter etablerades i Zell, Tyskland. En produktionsenhet för gängtappar i snabbstål invigdes i Pune, Indien.
I januari förvärvade affärsområdet Corstor International (Pty) Ltd i Sydafrika. Corstor är ett ledande företag inom tillverkning och leverans av system för förvaring och hantering av borrkärnor inom gruv- och prospekteringsindustrin. Corstor distribuerar även analys- och mätutrustning samt tillbehör till gruv- och prospekteringsindustrin i Afrika. Det nya produktsortimentet är ett bra komplement inom Sandviks erbjudande för prospekteringsindustrin.
Sandvik Mining and Construction förvärvade den tyska leverantören av systemteknologi Aubema Beteiligungs GmbH, samt dotterbolagen Aubema GmbH och Beijing Aubema Technology Co. Ltd i mars. Aubema, med huvudkontor i Bergneustadt i Tyskland, erbjuder
systemteknologi inom nischen krossning. Företagets främsta inriktning är distribution av skräddarsydda lösningar för krossning av kol, koks, kalksten och andra mjuka mineraler och material. Förvärvet är i linje med Sandviks målsättning att vara en ledande leverantör inom krossar för mjuka material.
I april avyttrade affärsområdet en mindre del av Hagby-Asahi AB i Nora, Sverige som förvärvades under 2006. Hagby-Asahi, ledande leverantör och tillverkare av verktyg och utrustning för mineralutvinning, inkluderade även en byggverksamhet som utvecklar och säljer utrustning för borrning och slipning av betong med diamantverktyg. Byggverksamheten har en fokusering och en marknad inom ett område som Sandvik inte har verksamhet på i övrigt och betraktas därför inte som en kärnverksamhet inom Sandvik.
För att säkerställa att affärsområdets kundsegment för anläggningsindustrin har en global orientering och uppnår en stark marknadsposition inom utvalda nischer togs beslut att flytta på delar av huvudkontoret till Singapore. Den största tillväxtpotentialen för segmentets utvalda nischer ligger i Asien och det är därför en naturlig utveckling att stärka närvaron i den regionen.
Under året har affärsområdet fortsatt arbetet med att implementera infrastrukturen inom logistik, vilket är det viktigaste området för att säkra tillgången av produkter och reservdelar till kunderna. Sandvik Mining and Construction tecknade ett strategiskt femårskontrakt med logistikföretaget DHL Global Forwarding, som ska vara leverantör av flyg- och sjöfrakt, samt vägtransporter åt affärsområdet.
Affärsområdet fortsatte även att följa kunderna och etablera produktion och montering av utrustning i deras närhet. Detta ger förutom närheten till kunderna en mycket flexibel produktion, kostnadsfördelar och kortare ledtider. Samtliga anläggningar styrs och samordnas av Sandvik Mining and Constructions globala produktionsorganisation vilket medför att produktsortimentet och kvaliteten
är densamma vid affärsområdets alla anläggningar. En av de nya produktionsenheterna som byggdes färdigt och invigdes under året är belägen i Santiago i Chile. Här ligger även huvudkontoret för hela Latinamerika och är i dagsläget affärsområdets största fabrik i regionen.
Under det första kvartalet 2008 slutförde Sandvik Materials Technology två förvärv inom det strategiskt viktiga och snabbt växande medicinska segmentet: JKB Medical Technologies samt Medtronics enhet i Memphis Tennesee i USA. JKB Medical Technologies är en ledande tillverkare och underleverantör av ryggradsimplantat och medicinska instrument. Produkterna tillverkas i titanlegeringar samt i höglegerade rostfria material. Medtronics enhet i Memphis är specialiserad på medicinska instrument för ryggradskirurgi. I maj förvärvades det medicintekniska företaget Eurocut Ltd, som tillverkar medicinska instrument och implantat i titanlegeringar samt i höglegerade rostfria material. Kunderna är ledande medicintekniska företag som säljer direkt till sjukvårdsinrättningar och läkarkliniker.
Genom dessa tre förvärv, som ligger i linje med Sandviks långsiktiga ambition att bli en strategisk partner och en komplett underleverantör till de globalt ledande medicintekniska företagen, stärktes Sandviks position ytterligare inom det medicintekniska segmentet. Kombinationen av förvärvens kärnkompetens som tillverkare av medicinska implantat och instrument samt Sandvik Materials Technologys kärnkompetens inom materialoch ytteknologi, pulverteknologi, bearbetning samt produktion skapar en unik aktör på den medicintekniska marknaden. Samtliga produkter marknadsförs idag under varumärket Sandvik.
För att möta den ökande efterfrågan på medicintekniska material togs en ny anläggning för vakuumomsmältning av höglegerade rostfria material och titanlegeringar i drift i Sandviken. Anläggningen smälter även titanlegeringar till
sömlösa rör som används inom kärnkrafts- och flygin-dustrin.
För att stärka närvaron ytterligare i Asien, inleddes ett arbete med att uppföra en ny produktionsenhet för kallvalsning och färdigställning av höglegerade, sömlösa rör i Zhenjiang i Kina. Investeringen, som planeras att tas i drift under första halvåret 2009, kommer att innebära en ökad kapacitet för höglegerade, sömlösa rör i Asien samt en stärkt marknadsposition i detta viktiga tillväxtområde. Parallellt med denna kapacitetsuppbyggnad pågår ett arbete med att utöka och förstärka försäljningsorganisationen i Asien. Ett nytt forskningscenter för avancerade material har även uppförts i Pune, Indien.
Vid forskningsenheten i Sandviken uppfördes en pilotanläggning för pulvermetallurgi.
Omfattande investeringar genomfördes även för att utöka kapaciteten för bergborrstål i Sandviken.
Som ett led i arbetet med att fasa ut verksamheter som ligger utanför den definierade kärnverksamheten för Sandvik Materials Technology avyttrades Sandvik Calamo, som är en leverantör av elektrolytpolerade rörprodukter till framförallt elektronikindustrin.
Som en konsekvens av den globala finanskrisen och lågkonjunkturen, försvagades marknadsutvecklingen kraftigt inom ett flertal segment i början av det fjärde kvartalet. Den kraftigt vikande efterfrågan för Sandvik Materials Technology innebar att åtgärder måste vidtas för att anpassa kapaciteten. En global överkapacitet motsvarande 1 500 personer identifierades, varav cirka 1 000 personer i Sverige. Bemanningsminskningen beräknas vara genomförd under andra halvåret 2009.
Avancerad forskning inom utvalda nischer är en förutsättning för Sandviks tillväxt och lönsamhet. Forskningsutgifterna uppgick under 2008 till 2 811 MSEK (2 739) vilket motsvarade 3 % av faktureringen. Av dessa utgifter aktiverades 333 MSEK (377) i balansräkningen. Mer än 2 400 personer arbetar inom forskning, utveckling och kvalitetssäkring. Många är specialister med hög utbildning och kompetens.
Sandvik Tooling bedriver affärsområdesgemensam forskning och utveckling (FoU) vid kompetenscentra på flera platser i världen. Produkt- och applikationsutveckling utförs av respektive produktområde i nära samarbete med kunderna.
De största utvecklingsenheterna för Sandvik Mining and Construction finns i Finland, Sverige, Österrike och USA, där affärsområdet genom nära samarbete med kunderna utvecklar behovsanpassade produkter och helhetslösningar för gruvoch anläggningsindustrin.
Sandvik Materials Technology har ett av Europas största FoU-centrum för avancerade metalliska material och speciallegeringar i Sandviken. I Hallstahammar har affärsområdet även en FoU-enhet för keramiska och metalliska motståndsmaterial.
Sandvik Toolings forskning och utveckling inriktas mot nya verktygsmaterial och produkter samt förbättrade produktionsmetoder och produktionsutrustning. Syftet är att förbättra verktygens prestanda och kvalitet samt att effektivisera både kundens och affärsområdets produktion. Nya metoder utvecklas kontinuerligt för tillverkning av hårdmetallpulver, keramiska material, kubisk bornitrid och syntetisk diamant. Utveckling av metoder för precisionspressning samt ytbeläggning inom produktionen av vändskär har hög prioritet.
Under 2008 introducerade Sandvik Coromant mer än 2 500 nya artiklar. Två verktygskoncept för fräsning lanserades – CoroMill ®490 och CoroMill ®690. Coro-Mill ®490 förbättrar kundernas produktivitet vid plan- och hörnfräsning i stål och gjutjärn. Valsfräsen CoroMill ®690 möjliggör mer effektiv bearbetning av titan. Inom svarvapplikationer introducerades CoroThread®266 – ett gängverktyg med hög precision och stabilitet.
Produktområdet Walter, med de tre varumärkena Walter, Walter Titex och Walter Prototyp, erbjuder ett komplett sortiment för all skärande bearbetning – svarvning, fräsning och borrning. Under 2008 introducerade Walter en hörnfräs för flygindustrin, Walter Xtra.tec®, och vidareutvecklade XD-Technology-borrarna. Walter utvecklade även hårdmetallsorten WSM30 för svarvning i rostfritt stål och andra svårbearbetade material.
Diamond Innovations introducerade ett flertal produkter under 2008 bland annat en komposit inom produktfamiljen Versimax™, som kombinerar slitstyrka med hög kemisk och termisk stabilitet. Compax 1200 är en polykristallin diamantprodukt med finkornig mikrostruktur som gör den idealisk för applikationer med höga krav på ytfinhet. Compax 1200 är väl lämpad för bearbetning av titan. Inom olja- och gasapplikationer introducerades två Stratapax®PCD-skärverktyg.
Under 2008 lanserade ValeniteSafety förbättrade svarvsorter för stålbearbetning, utökade frässortimentet och inkluderade den innovativa SideLok™ teknologin i ett flertal produkterbjudanden. Produktområdet stärkte sin position som leverantör av tekniskt avancerade lösningar för bilindustrin, såsom tryckluftsaktiverade uppborrningsverktyg.
Dormer utökade sin produktportfölj av verktyg i solid hårdmetall. Ett nytt sortiment av högpresterande borrar i solid hårdmetall för bearbetning av kompositmaterial mottogs väl av marknaden.
Under året stärkte Sandvik Hard Materials sitt produkterbjudande. En serie slitstarka och korrosionsbeständiga verktyg för tillverkning av aluminiumburkar introducerades. Sandvik Hard Materials introducerade en produkt för muddringsverk. DURACORE®-tänder ger bättre slitstyrka genom en hårdmetallkärna i tandspetsen.
Genom nära samarbete med kunderna kan Sandvik Mining and Construction ständigt anpassa produkter och helhetslösningar till kundens behov. Fokus på miljö, säkerhet och hälsofrågor är en
viktig drivkraft i utvecklingsarbetet. Kundernas kostnadsutveckling, framförallt inom energiområdet, samt deras svårigheter att rekrytera kunniga medarbetare är viktiga drivkrafter inom produktutvecklingen.
Sandviks nya produktserie av lastare transporterar malm från underjordiska gruvor för metallbrytning på ett produktivt, säkert och lönsamt sätt. Fokus ligger på maximal kapacitet optimerat för det givna utrymmet, för att säkerställa effektiva processer överallt i gruvan. Sandviklastarna ger bättre tillförlitlighet och hållbarhet, såväl som förbättrad service, säkerhet och komfort.
Den nya elektronikstyrda lastarserien är den första på marknaden som till fullo utnyttjar den så kallade CAN-bussteknologin. Med 400 levererade enheter och 1,4 miljoner ackumulerade drifttimmar har den visat sig mer pålitlig än konventionella system. Det elektroniska kontrollsystemet erbjuder inbyggd diagnostik, felsökning och ett förenklat användargränssnitt på en interaktiv skärm. Hytten är lättare att kliva in i och erbjuder bättre sikt med förbättrad ljudisolering, effektivare luftkonditionering och en lågfrekvensfjädring i sätet för ökad komfort för operatören.
Sandviks lastarserie är utvecklad för att erbjuda lastning med säkerhet som högsta prioritet. För att reducera halkeller fallolyckor är allt dagligt underhåll möjligt att utföra från marken. Det finns ett system för förebyggande underhåll runt hela enheten med en säker tillgång till maskinens överdel. Dessutom finns ett certifierat brandbekämpningssystem installerat för att ytterligare skydda personal och egendom.
Under 2008 introducerade Sandvik en ny generation intelligenta tunnelborriggar för borrning av spränghål i hårda berggrunder. Dessa tunnelriggar i DTi-serien är samtliga utrustade med den nya mjukvaran iSURE för att hantera tunneldrivning. Den viktigaste fördelen med den intelligenta DTi-riggen är att den producerar resultat med högsta kvalitet till lägsta kostnad. Den erbjuder en kombination av precision och styrka med ett flertal användarvänliga funktioner.
För så kallad pull-down borrning introducerades borriggen DR 460 med bättre produktivitet och ergonomi för operatören.
Sandvik introducerade även borriggen DI 150, med fokus på driftsäkerhet, säkerhet och ett miljövänligt system för dammkontroll, samt en funktion för bränsleekonomi som riktar sig till applikationer på utvecklingsmarknader.
Fokus på miljöpåverkan har även resulterat i att en ny modell av krossar lanserades med lägre ljudnivå och mobila krossar med högre produktivitet för anläggningsapplikationer. Inom området gruvkrossar introducerades en ny primärkross för att komplettera Sandviks tidigare erbjudande. Utrustningen ger en effektiv energilösning för krossning och transport, vilket minimerar trucktransport i gruvan.
I energisektorn har Sandvik Mining and Construction introducerat en produktserie för höga volymer av så kallad board and pillar mining av kol och andra mjuka bergarter. Produktserien inkluderar en högproduktiv maskin för kontinuerlig brytning, en dieseldriven lastare och en mobil takbultningsmaskin.
Inom Sandvik Materials Technology utvecklas avancerade material, produkter och systemlösningar i nära samarbete med kunderna för att öka produktiviteten samt minska energiåtgången och reducera miljöbelastningen.
Affärsområdet har ett av Europas största FoU-centrum för avancerade metalliska material och speciallegeringar i Sandviken. I Hallstahammar finns även en FoU-enhet för keramiska och metalliska motståndsmaterial. I början av 2008 utökades affärsområdets forskningsverksamhet med ytterligare ett forskningscenter i Pune, Indien.
Under 2008 inleddes ett flertal viktiga FoU-satsningar inom strategiskt viktiga områden för Sandvik Materials Technology. Detta gällde bland annat medicinteknik, pulverteknologi samt produkter för användning vid energiframställning.
Genom de senaste två årens förvärv av medicintekniska företag har Sandviks
produktprogram till det medicintekniska segmentet breddats till att även omfatta implantat och kirurgiska instrument. Produkterna tillverkas i höglegerade rostfria material, titan- samt koboltbaserade legeringar. Kombinationen av förvärvens och Sandvik Materials Technology's kompetenser inom material- och ytteknologi, pulverteknologi, bearbetning samt produktion skapar goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av det medicintekniska produktprogrammet. De förvärvade enheternas applikationskunnande ger dessutom Sandvik möjlighet att ytterligare utveckla sitt materialerbjudande till det medicintekniska segmentet. För att kunna ta tillvara alla utvecklingsmöjligheter har därför FoU-resurserna inom det medicintekniska området utökats kraftigt.
Affärsområdets ökade fokus inom det växande området pulverteknologi understöds också av större FoU-resurser. Under 2008 uppfördes bland annat en pilotanläggning för pulvermetallurgi i Sandviken.
Sandvik SAF 3207 HD är ett nytt material till olje- och gasindustrin. Oljeutvinning sker idag på allt större djup. Ju större djup desto högre krav på den utrustning och de material som används för att klara det högre trycket och andra påkänningar. Sandvik är sedan länge världsledande när det gäller rör för umbilicals, det vill säga navelsträngsrör som förbinder olika produktionsenheter på havsbotten. De används för fjärrstyrning av oljekällorna ner till ett djup på mer än 2,5 kilometer, där de olika enheterna kan ligga flera mil från varandra. Det nya materialet Sandvik SAF 3207 HD gör det möjligt att tillverka umbilicalsrör med tunnare väggar och därmed lägre vikt, samtidigt som materialet har bättre utmattnings- och korrosionsegenskaper. För extremt stora havsdjup är ett höghållfast material en nödvändighet, vilket innebär att Sandvik SAF 3207 HD möjliggör utvinning av olja och gas från källor som tidigare inte kunnat exploateras. Genom den höga korrosionsbeständigheten kan Sandvik SAF 3207 HD också användas för de nyupptäckta oljerika områdena utanför Afrikas och Brasiliens kuster, där temperaturen är högre än i källorna i exempelvis Nordsjön.
Sandvik Sanergy® HT är en produkt utvecklad med hjälp av avancerad ytteknologi och är avsedd för högtemperaturbränsleceller, så kallade solid oxide fuel cells. Genom att belägga precisionsband med tunna metallskikt styrs ytans egenskaper så att god elektrisk ledningsförmåga kan kombineras med ett effektivt korrosionsskydd. Detta innebär att produktens livslängd ökar samtidigt som den bidrar till att minska kostnaden för kunderna eftersom de bland annat kan reducera antalet processteg i den egna produktionen.
Effektivare energiomvandling och ökad användning av förnyelsebara energikällor driver i hög grad produktområde Kanthals produkt- och applikationsutveckling. Nya och modifierade produkter introduceras kontinuerligt inom energiområdet. Lanseringen av högeffektiva industriella gas- och elbaserade värmesystem under varumärkena Ecothal ® och Superthal ® fortsatte under året. Kanthal stärkte även sin ställning som ledande leverantör av värmebehandlingsugnar för tillverkning av kiselbaserade solceller.
Produktområde Kanthal lanserade en ny typ av kiselkarbid-baserade värmeelement, Kanthal Globar® AS och Kanthal Globar® Type B. Dessa värmeelement erbjuder högre prestanda och ökad flexibilitet för värmeprocesser inom glas-, keramik-, elektronik- samt aluminiumindustrin.
Sandvik Finemac® är ett nytt material som är specialutvecklat för tillverkning av små urdetaljer. I årtionden har det varit känt att bly i stål har en skärbarhetshöjande effekt, men i takt med den globala fokuseringen på miljövänligare alternativ har utvecklingen av nya blyfria produkter startat. Sandvik Materials Technology har, i nära samarbete med viktiga kunder, utvecklat den blyfria stålsorten Sandvik FinemacTM som har samma eller bättre egenskaper än de material som idag finns tillgängliga för urindustrin.
Produktområde Process Systems har vidareutvecklat och lanserat breda stålband till nya användningsområden inom pappersmassaindustrin, där stålbandet är en kritisk komponent i processen. Stålbanden klarar bandhastigheter upp till 80 meter per sekund och bidrar därmed till att öka kundernas produktivitet samt förbättrar även slutproduktens kvalitet. Potentialen inom pappersmassaindustrin bedöms vara stor.
Medarbetarfrågor har hög prioritet inom Sandvik och utgör en strategiskt viktig och integrerad del av verksamheten. Det under året omfattande och globala förändringsarbetet inom personalområdet fortsatte med införande av gemensamma processer och IT-stöd.
Sandviks organisation för Human Resources (HR) är utformad för att förse Sandvik med bra HR-stöd till alla chefer och anställda i koncernen oavsett geografisk placering eller organisatorisk tillhörighet. Målet är att utveckla alla medarbetare till sin fulla potential och se till att rätt kompetens finns tillgänglig på varje befattning i organisationen, för att säkerställa att Sandvik når sina strategiska mål och fortsätter att vara världsledande inom utvalda segment.
För att ge högkvalitativt HR-stöd till alla enheter inom koncernen samt för att kunna mäta prestationen av Sandviks HR-arbete, finns sex globala processer som styr personalarbetet inom koncernen (engelska begrepp inom parentes):
identifiering och hantering av talanger samt en proaktiv rekryteringsprocess direkt knuten till verksamhetens behov.
Sandvik har definierat en leveransmodell för HR-funktionen som är baserad på affärskrav och ledande praxis. Connect är namnet på det globala förändringsprogram som implementerar denna modell. Aktiviteter bedrivs inom följande områden; HR Advisor, de globala HR-processerna, IT-stöd och HR shared service center. Fler än 25 000 anställda i sju länder omfattas idag av programmet och utbyggnaden fortsätter.
Koncernen anser att mål och mätningar är viktiga verktyg för att säkra en kontinuerlig förbättring inom HR. Alla verksamheter inom Sandvik omfattas av målen som beslutats på koncernnivå. De fem globala nyckeltalen, Key Performance Indicators (KPI) är: mångfald, rörlighet, personalomsättning, kompetensutvecklingsdagar och utvecklingssamtal.
Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del av Sandviks verksamhet. Som en del i hållbarhetsarbetet arbetar koncernen aktivt med Sandviks uppförandekod (Code of Conduct). Sandviks uppförandekod ingår i "The Power of Sandvik", som utgör den gemensamma plattformen för Sandviks sätt att göra affärer och som innehåller företagets värderingar: Open Mind, Fair Play och Team Spirit. Över 81 % av Sandviks medarbetare har genomgått utbildning i Sandviks Code of Conduct.
Ett av koncernens övergripande sociala mål är att öka jämställdheten på arbetsplatser. Samtliga enheter ska påbörja ett program för att förbättra balansen mellan män och kvinnor före slutet av år 2010. För övriga mål och mer information kring hållbarhetsarbetet, se avsnittet Hållbarhetsredovisning på sidorna 86–97.
Antalet medarbetare vid slutet av året var 50 028 (47 123), en ökning för jämförbara verksamheter med 2 307 personer (3 815) under året. Antalet medarbetare i Sverige uppgick den 31 december 2008 till 11 487 personer (11 342). Uppgifter om personalkostnader samt medelantalet anställda återfinns på sidan 59, Not 3.
Sandvik har sedan 1986 ett resultatandelssystem för alla anställda vid helägda bolag i Sverige. Systemet modifierades under 2007 för att åstadkomma ökad tydlighet och få bättre koppling till företagets mål. Koncernens resultat och avkastning under 2008 innebar att 67 MSEK (238) avsattes till resultatandelsstiftelsen.
Lönebildningen inom Sandvik baseras på en lönepolicy som stödjer Sandviks affärsmål, bidrar till att Sandvik förblir ett attraktivt företag att arbeta och utvecklas i, stimulerar intern rörlighet
samt ger en ökad effektivitet. Lönepolicyn baseras på fyra hörnstenar: 1) befattningens komplexitet och svårighetsgrad 2) individuell prestation 3) marknadsläget samt 4) stimulans till egen utveckling.
Under år 2000 infördes som en del i det totala kompensationspaketet ett aktierelaterat program för långsiktig variabel lön för cirka 350 högre chefer och specialister internationellt i koncernen. Programmet baserades på en årlig tilldelning av personaloptioner på Sandvik-aktier med en löptid av fem år och rätt till utnyttjande efter tre år, förutsatt att anställningen då kvarstod. Tilldelningen baserades på Sandviks avkastning på sysselsatt kapital under föregående år. Tilldelningen skedde i sig vederlagsfritt, men optionsinnehavaren måste erlägga fastställt lösenpris för aktien. Programmet baserades på befintliga aktier och medförde därför ingen nyemission av aktier.
Optionerna säkras finansiellt så att effekten på företagets kostnader för framtida kursökningar i Sandvik-aktien begränsas. Tilldelning under programmet skedde under åren 2000–2004. Under 2008 har optioner tilldelade under 2003 och 2004 års program kunnat utnyttjas och per den 31 december 2008 kvarstod 131 000 ej utnyttjade optioner, varav 20 000 till ledande befattningshavare. För ytterligare upplysningar se sidorna 59–61, not 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare.
Efter ett års uppehåll med långsiktig variabel lön (LVL) beslutade styrelsen att under 2006 införa ett kontantbaserat program för LVL för vart och ett av åren 2006, 2007 och 2008. Programmen omfattar cirka 400 högre chefer och specialister internationellt i koncernen och spänner över en treårsperiod med en möjlig utbetalning efter det tredje året. Den eventuella utbetalningen för 2006 års program betalas således ut under 2009, 2007 års program betalas ut 2010 och 2008 års program 2011. Programmen har en direkt koppling mellan prestation, mervärde och ersättning med ett årligt tak i förhållande till deltagarens årliga fasta lön i december år tre. Utfallet av LVL förutsätter uppfyllelse av mätbara mål, upprättade av styrelsen, avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplat till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet under en period om tre år.
De riktlinjer för ersättning till styrelse och ledande befattningshavare som gällt under 2008 framgår av not 3.5 på sidorna 59–61. Efterlevnaden gentemot riktlinjerna har granskats av företagets revisorer.
Styrelsens föreslår årsstämman den 28 april 2009 att besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i enlighet med vad som beskrivs i not 3.5. Styrelsens förslag är utformade för att säkerställa att Sandvik-koncernen ur ett globalt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig kompensation som förmår attrahera och
behålla kvalificerade medarbetare till Sandviks koncernledning. Koncernledningens ersättning omfattar fast lön, årlig variabel lön, långsiktig variabel lön och pension. Delarna avses skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens resultatutveckling. Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån individens ansvar och prestationer, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Styrelsen ska äga rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Kretsen av befattningshavare som omfattas av förslaget är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen. För ytterligare detaljer, se not 3.5 på sidorna 59–61.
| Nyckeltal | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Antal anställda 31/12 | 50 028 | 47 123 |
| Medelantal anställda | ||
| Kvinnor | 8 819 | 7 875 |
| Män | 39 752 | 36 548 |
| Totalt | 48 571 | 44 423 |
Sandviks arbete med hållbar utveckling utgör en integrerad del av affärsprocessen med inriktning på kontinuerlig förbättring inom sådana områden som miljö, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och affärsetik.
Sandvik har en tydlig uppförandekod (Code of Conduct) som utgör basen för förbättringsarbetet.
Vid sidan av de finansiella resultaten av Sandviks verksamhet, redovisas miljömässiga och sociala resultat i Sandviks hållbarhetsredovisning som återfinns på sidorna 86–97.
Sandvik har under 2008 fastställt nya koncernövergripande miljömål(se sidan 6).
Exempel på aktiviteter som under året genomförtsi arbetet med att uppfylla målen är certifiering mot ISO 14001 för bolag som nyligen förvärvats, införande av energisparprogram (två enheter harinfört certifierade energiledningssystem), avveckling av klorerade lösningsmedel och minskning av vattenförbrukningen genom recirkulation. Relevanta nyckeltalsom följs upp kvartalsvis är elanvändning, förbrukning av fossila bränslen, koldioxidutsläpp och vattenförbrukning. Utfallet för 2008 redovisas i Sandviks hållbarhetsredovisning.
Sandvik följertillämpliga lagar och förordningar på miljöområdet i de länder där Sandvik har verksamhet och utöver detta tillämpas ännu striktare krav när det är ekologiskt berättigat, tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Sandvikssvenska enheter bedrivertillståndspliktig verksamhet enligt den svenska miljölagstiftningen vid anläggningarna i Sandviken, Gimo, Stockholm, Hallstahammar, Surahammar, Svedala, Arbrå, Haparanda och Köping. Tillstånden vid dessa anläggningar avser till exempel tillverkning av valsbara ämnen,stång-,rör-, band-, tråd- och bergborrprodukter, metallpulver, hårdmetallprodukter, gjutgods och diverse utrustning och verktyg. Alla tillståndspliktiga enheter har de tillstånd som behövsför att driva verksamheten. Den huvudsakliga miljöpåverkan från dessa anläggningar är utsläpp till luft och vatten, förorening av mark samt buller. Sandviks beroende av att tillstånd finns på dessa anläggningar ärstort.
Under året har inga nya tillstånd tillkommit. En ny ansökan har lämnats in för att producera vätgas i Stockholm. Inga överskridanden av gränsvärden eller tillåtna tillverkningsvolymer inom ramen för tillståndsvillkor har inträffat under året. Ett antal riktvärden har överskridits för buller och utsläpp till luft och vatten vid några enheter. Åtgärder vidtas för att innehålla dessa riktvärden, ofta i samråd med respektive tillsynsmyndighet.
För de tillståndspliktiga enheterna lämnas varje år offentliga rapporter till tillsynsmyndigheterna med bland annat redogörelse för tillståndsbeslut och hur villkoren uppfyllts, årsvärden på utsläpp samt åtgärder som vidtagits för att minska miljöpåverkan eller förbrukningen av resurser. Ingen av enheterna har fått några signifikanta förelägganden relaterade till dessa krav av tillståndsmyndigheterna under året.
Vid 22 enheter inom hela Sandvikkoncernen förekommer kända eller förmodade markföroreningar. Av dessa har 12 legala krav på sanering av marken till en uppskattad total kostnad av cirka 60 MSEK. Därtill har saneringsåtgärder beslutats vid ytterligare två anläggningar.
Vid förvärv av nya företag med produktion görs alltid en omfattande miljöundersökning för att upptäcka eventuella miljöskulder kopplade till den aktuella verksamheten.
Två av koncernens anläggningar omfattas av handelssystemet för utsläppsrätter avseende koldioxid inom EU. Under 2008 har koncernen tilldelats 109 727 utsläppsrätter motsvarande 109 727 ton koldioxid. Under året har verksamheten för dessa båda anläggningar deklarerat utsläpp som motsvarar omkring 110 000 utsläppsrätter, det vill säga ett litet överskott som ska täckas under början av 2009 genom kompletterande inköp.
Lagstiftningen och därmed också betydelsen av "metallurgisk process" förändrades från och med 2008 till att definieras som "fysikalisk förändring av materialet". Förändringen innebär att i stort sett all användning av fossila bränslen inom industriområdet i Sandviken omfattas av handeln med utsläppsrätter.
Handeln med utsläppsrätter påverkar Sandvik genom att priserna på all el, även den som inte påverkas av utsläppsrätter, har stigit kraftigt.
I övrigt känner inte Sandvik till några förändringar i miljörelaterade lag- eller omvärldskrav som kan få väsentliga operativa eller finansiella konsekvenser för verksamheten.
Sandvik har under 2008 fastställt nya koncernövergripande sociala mål (se sidan 6).
Exempel på aktiviteter som under året genomförts för att uppnå målen är certifiering av arbetsmiljöledningssystem enligt OHSAS 18001 för bolag som nyligen förvärvats, utbildning, riskutvärderingar på arbetsplatsen, ökat fokus på tillbudsrapportering, effektivisering av skyddskommittéer och att främja chefer att anställa kvinnor speciellt i regioner där andelen kvinnor är mycket låg. Relevanta nyckeltal som följs upp kvartalsvis är antal dödsfall, antal olyckor, antal tillbud, frånvaro på grund av olyckor, samt antal kvinnor och män i olika positioner.
Sandviks policies när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsrättsfrågor och affärsetik är samlade i en uppförandekod. För att markera vikten av efterlevnad genomförs regelbundet utbildning i denna. Vid utgången av 2008 hade mer än 81 % av koncernens medarbetare genomgått denna utbildning.
Sandvik ökade sitt fokus på risker relaterade till leverantörer under 2008. En ny uppförandekod för leverantörer håller på att tas fram och speciella funktioner för revision av leverantörer inrättades i Kina och Indien.
Inga incidenter när det gäller brott mot mänskliga rättigheter har inrapporterats under 2008. Några enstaka fall av misstänkt bedrägeri och korruption har inrapporterats. Samtliga dessa fall har genomgått en utredning och korrigerande åtgärder har vidtagits där så varit påkallat.
Sandvik är en global koncern med representation i 130 länder och är som sådan exponerad för affärsmässiga och finansiella risker. Riskhantering är därför en viktig process för Sandvik i syfte att nå uppsatta mål. En effektiv riskhantering är en kontinuerlig process som bedrivs inom ramen för den operativa styrningen och utgör ett naturligt led i den löpande uppföljningen av verksamheten.
Sandvik arbetar sedan flera år med ett heltäckande program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM). Programmet omfattar alla delar av verksamheten såväl affärsområden som koncernfunktioner. Genom att ERM utgör en integrerad del i styrningen av Sandviks verksamhet, hjälper ERM Sandvik att agera även på dramatiska förändringar i omvärld och marknadsförutsättningar. Ett exempel härpå är de riktade beslut om kapacitetsanpassningar som fattades under hösten 2008 som ett resultat av den globala nedgången i efterfrågan.
Fullständig rapportering i form av en konsoliderad ERM-rapport sker två gånger per år till koncernledningen.
en gång per år.
Styrelsen behandlar ERM-rapporten
vara ett stöd i det strategiska beslutsfattandet för styrelse och ledning genom att kontinuerligt identifiera och utvärdera strategiska risker som påverkar företaget,
medverka till förbättrat operativt beslutsfattande för ledningen på olika nivåer genom att säkerställa att risker i verksamheten kontinuerligt utvärderas och hanteras,
Koncernen har etablerat en koncerngemensam riskhanteringsmodell med gemensamma definitioner, rapportformat och processer som samtidigt skapar utrymme för varje affärsområde att identifiera och hantera sina respektive risker.
Huvudkomponenterna i riskarbetet är identifiering, värdering, hantering, rapportering, uppföljning och kontroll. För varje risk etableras en åtgärdsplan i syfte att antingen acceptera, reducera, eliminera eller öka risken. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer.
Befattningshavare med ett operativt ansvar ska säkerställa att de risker som är förknippade med verksamheten identifieras, värderas och hanteras på ett ändamålsenligt sätt. Här ingår riskområden som marknad och länder, forskning och utveckling, produkt, produktion, hälsa och säkerhet samt miljö. Regelbundet sammanställs respektive enhets risker i en rapport i vilken också framgår de åtgärder som vidtas för att hantera riskerna. Varje risk värderas och tilldelas en åtgärdsplan. På koncernnivå konsolideras denna information.
Sandvik verkar globalt inom många olika områden och bedriver sin verksamhet inom ramen för de regelverk som gäller för olika länder, marknader och sakområden. Sandvik ska följa lagar avseende miljö, arbetsförhållanden, drivande av bolag, beskattning, anställningsförhållanden, marknadsföringsregler med mera. Sandvik har internt etablerade regelverk och instruktioner som stöd för ledning och medarbetare i företaget.
Verksamhetsdrivande bolag i Sandvik rapporterar sin ekonomiska situation löpande, i enlighet med interna rapporteringsregler och de internationella redovisningsregler som Sandvik följer (IFRS). Koncernens controllerfunktion validerar och analyserar den ekonomiska informationen som ett led
i kvalitetssäkringen av den finansiella rapporteringen. Se även Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 98–103.
Sandvik är från tid till annan part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till sin verksamhet, inklusive ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Enligt Sandviks uppfattning kommer dock inga av dessa pågående processer och förfaranden att märkbart påverka Sandvik-koncernen. I USA är företag som säljer svetselektroder, inklusive Sandviks amerikanska dotterbolag Sandvik Inc., föremål för processer avseende skadeståndsanspråk där man hävdar att exponering för svetsrök orsakar neurologiska skador. Samtliga dessa processer har flera svaranden förutom Sandvik Inc. Käranden måste för att vinna dessa processer mot Sandvik Inc. visa att de eventuella neurologiska skadorna orsakats av svetselektroder från Sandvik Inc. Sandvik Inc's marknadsandel av svetselektroder i USA är mindre än 1 % och i många fall har talan mot Sandvik Inc. avvisats då käranden ej kunnat visa att de använt svetselektroder från Sandvik Inc. Sandvik är vidare av uppfattningen att det inte finns tillförlitliga vetenskapliga bevis som stöder skadeståndsanspråken. Trots frånvaron av sådana bevis och utan hinder av Sandviks minimala marknadsandel, förväntar sig Sandvik att det även fortsättningsvis kommer att vara tvunget att försvara sig
i denna typ av rättegångar. Till dags dato har Sandvik inte förlorat någon process eller träffat förlikning angående något svetselektrodsskadestånd och de enda kostnader som uppstått är rättegångskostnader. En betydande andel av dessa kostnader har täckts av försäkringar.
För att säkra avkastningen på de resurser Sandvik satsar på forskning och utveckling har koncernen en strategi för att aktivt skydda de tekniska innovationerna mot patentintrång och kopiering. Sandvik skyddar sina immateriella rättigheter genom juridiska processer om så krävs.
Skatteverket genomförde 2007 en taxeringsrevision av Sandvik AB respektive Sandvik Intellectual Property AB (IPbolaget) och granskade därvid den omorganisation av ägande och hantering av immateriella rättigheter som gjordes 2005.
Omorganisationen innebar att svenskägda patent och varumärken överfördes till IP-bolaget. Omorganisationen motiverades av behovet att renodla verksamheten med immateriella rättigheter i ett eget bolag vilket synliggör de stora värdena av immateriella rättigheter och ger operativa fördelar.
Skatteverket underkände IP-bolagets deklarationer för 2005 och 2006 med avseende på de skattemässiga avdragen för avskrivningar av överförda IP-rättigheter. Skatteverket underkände i november 2008 IP-bolagets deklaration för 2007 på motsvarande sätt.
Skatteverket godkände Sandvik ABs deklaration för 2005. Därefter har Skatteverket genom Allmänna ombudet överklagat sitt eget beslut avseende effekterna av ovan nämnda omorganisation. Allmänna ombudet yrkar också att Skatteverkets underkännande av avdrag för avskrivningar i IP-bolaget ska undanröjas för det fall att Allmänna ombudets överklagande beträffande Sandvik AB skulle bifallas. Om överklagandet godkänns skulle den då tillkommande skattekostnaden om cirka 5 050 MSEK inte påverka Sandviks resultat eftersom beloppet motsvarar skattevärdet av ökade skattemässiga avskrivningar i IP-bolaget. Genom sänkningen av den svenska bolagsskatten från 28,0 % till 26,3 % från och med 2009 påverkas dock skattevärdet av de skattemässiga avskrivningarna negativt med cirka 200 MSEK.
Om Sandviks uppfattning accepteras av domstolen skulle detta medföra en minskad skattekostnad om cirka 4 850 MSEK som intäktsförs i koncernen då domstolsbeslutet vunnit laga kraft.
Sandvik anser att Skatteverkets upptaxering av IP-bolaget är felaktig samt att Allmänna ombudets yrkande i Länsrätten beträffande Sandvik AB är felaktigt. Alla transaktioner följer de civilrättsliga avtal som träffats mellan berörda koncernbolag och är genomförda helt enligt de avtal som ingåtts. Beskattning enligt Sandviks deklaration följer, enligt Sandvik och anlitade experter, gällande lagstiftning. Skatteverkets upptaxering av IP-bolaget respektive Allmänna ombudets yrkade
upptaxering av Sandvik AB baseras endast på att den genomförda omläggningen medfört en enligt Skatteverket oacceptabel skattefördel för Sandvik.
IP-bolaget överklagade i januari respektive december 2008 Skatteverkets taxeringsbeslut avseende 2005 och 2006 respektive 2007. I avvaktan på att rättsprocessen ska avslutas har Sandvik reserverat för skatteeffekten av gjorda avskrivningar i IP-bolaget och för upplupen ränta för den skatt som Allmänna ombudets överklagande beträffande Sandvik AB skulle medföra om det skulle bifallas.
Sandvik har sedvanliga försäkringsprogram avseende egendoms- och ansvarsrisker för koncernen.
Som ett naturligt led i Sandviks olika verksamheter genomförs kontinuerligt skadebegränsande åtgärder, bland annat tillsammans med Sandviks externa försäkringsrådgivare.
I detta arbete fastställs standarder för önskvärda skyddsnivåer i syfte att begränsa sannolikheten för stora skador och för att garantera leveranssäkerhet till kund.
Sandvik har omfattande pensionsförpliktelser för sina anställda i alla länder där Sandvik verkar. Pensionslösningarna varierar beroende på lagstiftning och lokala avtal. De mest omfattande åtagandena finns i Sverige, Finland, Tyskland, Storbritannien och USA. För att tillförsäkra en effektiv administration av de stora pensionsplanerna i dessa länder och en tillika effektiv förvaltning av avsatta pensionsmedel har Sandvik inrättat ett särskilt organ för detta ändamål, Sandvik Pensions Supervisory Board. Därtill finns lokala pensionsstyrelser utsedda i respektive land som ansvarar för efterlevnad av lagstiftning och lokala avtal.
Med hållbarhetsrisker avses risker för icke önskvärda konsekvenser rörande miljö, hälsa och säkerhet, mänskliga rättigheter och affärsetik från den affärsmässiga verksamhet Sandvik bedriver. För att minimera dessa risker genomför Sandvik ett omfattande arbete på olika plan i företaget. Kontinuerligt genomförs så kallade Fair Play och Code of Conduct seminarier över hela koncernen. Dessa områden utgör också nyckelområden för Sandviks interna granskningsfunktion Group Assurance. Vidare utarbetar Sandvik sedan ett antal år en särskild hållbarhetsredovisning, vilket dels ställer krav på en systematisk genomlysning av företagets verksamhet utifrån ett hållbarhetsperspektiv, dels ger möjlighet att identifiera risker inom detta område. Se även Sandviks hållbarhetsredovisning på sidorna 86–97.
Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens finanspolicy, som omfattar riktlinjer, mål och ramar för finansförvaltning samt hantering av finansiella risker
inom koncernen. Sandvik Financial Services är etablerad som den funktionella organisation där huvuddelen av koncernens finansiella risker hanteras.
Följande redogörelse följer de redovisningskrav som uppställs enligt IFRS (IFRS 7 och IAS 39).
Sandvik är genom sin stora internationella verksamhet exponerat för valuta-, ränte-, likviditets- och finansieringsrisker. Det är för Sandviks verksamhet fördelaktigt med en central handläggning av frågor gällande finansiering och finansiell exponering. Sandvik bedriver därför inom Sandvik Financial Services en internbanksverksamhet med placering vid huvudkontoret i Sverige och i Singapore. Sandvik Financial Services bedriver också verksamhet för betalningsrådgivning, kundfinansiering och trade finance. Denna verksamhet sker främst via huvudkontoret i Sverige samt via finansbolag i USA, Tyskland och Chile.
Internbanken ger service till koncernens bolag och har till uppgift att stödja dotterbolagen med lån, placeringsmöjligheter och valutaaffärer samt att verka som rådgivare i finansiella frågor. Den svenska enheten övertar större delen av de fordringar som skapas genom intern försäljning inom koncernen. Då intern försäljning i huvudsak sker i köpande bolags lokala valuta uppnår internbanken en god kontroll över koncernens transaktionsexponering. Internbanken driver även företagets nettingsystem och svarar för den internationella kassahanteringen.
Nettotillgångar i utländsk valuta, MSEK Upplåning per valuta, MSEK
Sandvik Financial Services har som främsta uppgift att bidra till värdeskapande genom att minimera de finansiella risker som företaget exponeras för i den normala affärsverksamheten och att optimera koncernens finansnetto. Som motpart till Sandvik i finansiella transaktioner accepteras endast banker med en solid ställning och med en god kreditrating. En ny avdelning inom Sandvik Financial Services, kallad Sandvik Credit har etablerats under året. Avdelningen har till syfte att agera som rådgivare i betalningsfrågor, arrangera olika former av kundfinansieringar samt att ge ut en global kreditpolicy för Sandviks del.
Med valutarisk avses valutakursernas förändring som påverkar företagets resultat, eget kapital och konkurrenssituation på olika sätt:
I den internationella verksamhet Sandvik bedriver erbjuds kunderna regelmässigt betalningsmöjligheter i deras egen valuta via den globala försäljningsorganisationen. Detta innebär att koncernen kontinuerligt tar valutarisker både i kundfordringar i utländsk valuta och i den kommande försäljningen till utländska kunder.
Eftersom en stor del av produktionen är koncentrerad till ett fåtal länder men försäljning sker till ett flertal länder får Sandvik ett stort nettoinflöde av utländsk valuta, vilket är utsatt för transaktionsrisker.
Koncernens nettoinflöde av valutor var 2008 cirka 14 200 MSEK (9 700). Se diagram sidan 26.
För att minska exponeringen i utländsk valuta nyttjar man inkommande valuta till betalningar i samma valuta. Vidare valutasäkras större projektorder vid ordertillfället för att säkerställa bruttomarginalen. Därutöver säkras viss del av det förväntade nettoflödet av försäljning och inköp genom finansiella instrument enligt de riktlinjer som är fastlagda enligt koncernens finanspolicy. Sammantaget för koncernen är säkringshorisonten, beroende på de olika affärsområdenas mix av valutaflöden, normalt mellan en och fyra månader, men kan förändras med maximalt sex månader genom strategiska valutasäkringar beslutade av CFO. Vid årsskiftet var den genomsnittliga löptiden på de säkrade valutakontrakten i utländsk valuta cirka åtta månader.
Den totala utestående säkrade volymen av utländsk valuta vid årsskiftet framgår av diagrammet Säkrad nominell utländsk valuta, på sidan 26, som visar utestående kontrakt för de viktigaste valutorna värderade till valutakurs på balansdagen. Orealiserade förluster av utestående valutakontrakt för säkring av framtida nettoflöden var vid årsskiftet –235 (+34). Av dessa avser –88 MSEK kontrakt som förfaller under 2009 och –147 MSEK kontrakt som förfaller under 2010 eller senare. Säkringsredovisning enligt IAS 39
tillämpas för den väsentligaste delen av säkringstransaktionerna. För en mer detaljerad uppdelning av kassaflödeseffekterna per kvartal, se sidan 32.
Ett enskilt dotterbolag har normalt inte någon omräkningsrisk i sin egen balansräkning. Sandviks mål är att ett dotterbolags fordringar och skulder i utländsk valuta ska vara balanserade (valutasäkrade).
Den 31 december 2008 var koncernens nettotillgångar i dotterbolagen i utländsk valuta cirka 41 065 MSEK (30 800). Ett dotterbolag gör som regel sin upplåning inom koncernen i egen valuta. Nettotillgången, det vill säga vanligtvis dotterbolagens egna kapital, räknas om till svenska kronor med bokslutsdagens kurs. Ingen valutasäkring görs utan de differenser som uppstår på grund av att valutakurserna ändrats sedan föregående bokslut förs direkt mot eget kapital.
En stor andel av Sandvik-koncernens upplåning sker för att finansiera de utländska dotterbolagens investeringar. Upplåning sker då ofta i en särskild valuta varefter internbanken lånar ut till dotterbolagen i lokala valutor. Inlåning sker dessutom från dotterbolag med överskott. I dessa fall säkras internbankens in- och utlåning genom valutaterminskontrakt. Koncernens upplåning i olika valutor framgår på sidan 27.
Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska kronor baserat på genomsnittskursen för den period då resultatet uppstår.
Som en uppskattning kan anges att en förändring av USD-kursen med plus eller minus 10 öre beräknas ändra Sandviks rörelseresultat med plus eller minus 55 MSEK (50) på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2008. En ändring av EUR- och AUD-kurserna med 10 öre ger effekter om 90 MSEK (80) respektive 50 MSEK (35). Därutöver finns effekter av övriga valutor i den korg av valutor som koncernens verksamhet ger upphov till.
Resultateffekten inträffar med fördröjning eftersom valutakursförändringen inte får genomslag förrän säkringshorisonten har passerats.
Uppskattningen ska användas med försiktighet för ett företag som Sandvik med global tillverkning och försäljning. Se diagram på föregående sida.
Med ränterisk avses risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto negativt. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på lånens räntebindningstid.
Företagets exponering för räntefluktuationer (ränterisk) är betydligt mindre än valutarisken. Ränterisken uppstår på två sätt:
Sandvik har ingen långfristig överskottslikviditet och placerar normalt inte medel i annat än kortfristig bankinlåning/kortfristiga penningmarknadsinstrument med förfall kortare än 90 dagar. Det finns således ingen nämnvärd ränterisk i koncernens kortfristiga placeringar.
Förändringar i ränteläget påverkar därmed främst företagets upplåningskostnad.
Koncernens förfalloprofil och räntesatser på utestående lån per den 31 december 2008 framgår av nedanstående diagram och tabell.
Sandvik har ingått ett antal ränteswapavtal för att påverka räntebindningen. Nominella värden på ingångna ränteswapavtal och slutgiltigt förfall framgår av nedanstående tabell.
Beräknat marknadsvärde, netto, av ingångna ränteswapavtal var vid årsskiftet 1 298 MSEK (196), varav säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas för ränteswapavtal om 1 337 MSEK då de är direkt kopplade till specifika lån.
Koncernens genomsnittliga räntesats inklusive övriga lån och effekter av ränteswapavtal var cirka 4,8 % (4,8).
Sandviks genomsnittliga räntebindningstid på lån ska enligt koncernens riktlinjer vara 12 månader men kan efter beslut av CFO variera mellan 6 och 30 månader och var vid årsskiftet 13 månader (13) – med hänsyn taget till ingångna räntederivat. För att minska refinansieringsrisken eftersträvas en god spridning av lånens förfallotidpunkter. Vid årsskiftet var den genomsnittliga återbetalningstiden 3,9 år.
Lånevillkoren följer i huvudsak sedvanlig marknadsstandard. Endast i undantagsfall har säkerheter ställts i samband med upptagande av lån. De fall där detta har gjorts framgår i not 29.
Låneportföljens verkliga värde inklusive derivat avseende upplåning, skulle förändras med cirka 230 MSEK (195) vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet över hela räntekurvan, givet samma volym och räntebindningstid som per den 31 december 2008.
Med likviditets- och finansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån ska omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.
| MSEK | Effektiv ränta, % | Totalt |
|---|---|---|
| Obligationslån | 4,5 | 13 369 |
| Företagscertifikat | 5,5 | 7 698 |
| Private Placement | 3,7 | 6 937 |
| Övriga lån från banker | 5,5 | 9 124 |
| Totalt | 4,8 | 37 128 |
| MSEK | 2010 | 2011 | 2012 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2022 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| EUR | 274 | 274 | ||||||||
| SEK | 840 | 450 | 1 300 | 100 | 2 690 | |||||
| USD | 1 235 | 386 | 772 | 1 853 | 618 | 4 864 | ||||
| GBP | 280 | 280 | ||||||||
| Totalt | 840 | 450 | 1 300 | 100 | 1 235 | 940 | 772 | 1 853 | 618 | 8 108 |
Koncernens förfalloprofil på utestående lån, MSEK
I Sandviks finanspolicy regleras likviditets- och finansieringsrisken genom att garanterade kreditfaciliteter och likvida medel måste överstiga summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna. Vid årsskiftet var summan av likvida medel och kreditfaciliteter 21 415 MSEK (16 192) jämfört med 9 271 MSEK (9 954) i låneförfall de närmaste sex månaderna.
Sandvik har kreditfaciliteter på 500 MEUR med förfall 2012 och på 1 000 MEUR med förfall 2013. Kreditfaciliteterna har ställts till företagets förfogande av en grupp banker. De banker som ingår i denna har även andra relationer till Sandvik. Kreditfaciliteterna, som är koncernens primära likviditetsreserv, var vid årsskiftet outnyttjade. Storleken på kreditfaciliteter omprövas successivt för att anpassas till koncernens behov av likviditetsreserv.
Företaget har svenska obligationslåneprogram med rambelopp på 15 000 MSEK (15 472). Vid årsskiftet var det nominella värdet 13 200 MSEK (10 697) utestående med en genomsnittlig kredittid på 2,8 år (3,9). Sandvik har gett ut obligationer till ett värde av 740 MUSD (740) på den amerikanska marknaden, så kallade "private placement" med kvarvarande löptider på mellan 9 och 14 år.
Sandvik har ett svenskt företagscertifikatprogram med ett rambelopp på 10 000 MSEK (10 000). Vid årsskiftet var 7 172 MSEK (5 971) utestående. Företagscertifikaten hade en återstående genomsnittlig löptid på drygt fem månader.
Sandvik har även ett europeiskt certifikatprogram med ett rambelopp på 750 MEUR (750). Vid årsskiftet var motsvarande 526 MSEK (910) utestående. Certifikaten hade en återstående genomsnittlig löptid på cirka fem månader.
Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors åsatt betyget A för Sandviks långa upplåning och A-1 för den korta upplåningen. För fortlöpande uppdatering av Sandviks rating, se Sandviks hemsida.
Koncernens finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot finansiella och kommersiella motparter. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser.
Sandvik har ingått avtal med de för företaget viktigaste bankerna om bland annat rätt till kvittning av fordringar och skulder uppkomna till följd av finansiella transaktioner, så kallat ISDA-avtal. Detta innebär att företaget har begränsat exponeringen gentemot den finansiella sektorn. Företaget har däremot en kreditrisk i de utestående kundfordringarna. Fördelningen av respektive affärsområdes fakturering per industrisegment innebär god riskspridning.
Per den 31 december 2008 uppgick det totala nominella beloppet för derivatinstrument till 49 924 MSEK (43 375). Dessa derivat ingår i koncernens hantering av valutarisker för transaktionsflöden och finansiering.
Sandviks kunder önskar ofta finansiera sina investeringar i ny utrustning med löptider som motsvarar produkternas förväntade ekonomiska livslängd. Sandvik Financial Services arbetar därför i nära kontakt med finansiella institutioner, till exempel banker och exportkreditnämnder, för att kunna erbjuda för kunden konkurrenskraftiga lösningar. I vissa fall måste Sandvik lämna återköpsgarantier, det vill säga återköpa en maskin till ett på förhand angivet värde. Utestående återköpsgarantier var vid årsskiftet 111 MSEK (25).
Sandvik erbjuder krediter till företagets distributörer och slutkunder, speciellt inom affärsområdet Sandvik Mining and Construction, i Nord- och Sydamerika och i Europa genom egna finansbolag. Värdet på utestående krediter i dessa bolag var vid årsskiftet 534 MSEK (487).
Utöver traditionell finansiering av utrustning som kunden köper förekommer även uthyrning av maskiner till kunder som endast har behov av en maskin för en kortare period. Värdet i balansräkningen för dessa maskiner uppgick vid årsskiftet till 468 MSEK (569).
Totala bruttovärdet på utestående kundfordringar per den 31 december var 16 624 MSEK (15 719). Dessa var nedskrivna med totalt –694 MSEK (–491).
Utestående kundfordringar samt åldersanalys per den 31 december framgår av tabellen nedan.
Sandviks verksamhet ger upphov till risker för förändringar av priser på mark-
| 2008 | 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Brutto | Ned skrivning |
Redovisat värde |
Brutto | Ned skrivning |
Redovisat värde |
| Ej förfallna kundfordringar | 11 878 | –74 | 11 804 | 11 577 | –64 | 11 513 |
| Förfallna kundfordringar 0–3 månader |
3 390 | –82 | 3 308 | 3 139 | –53 | 3 086 |
| Förfallna kundfordringar 3 månader–12 månader |
1 005 | –238 | 767 | 765 | –160 | 605 |
| Förfallna kundfordringar >12 månader |
351 | –300 | 51 | 238 | –214 | 24 |
| Summa | 16 624 | –694 | 15 930 | 15 719 | –491 | 15 228 |
| Totalt | 25 058 | 18 703 |
|---|---|---|
| Övriga fordringar | 710 | 487 |
| Orealiserade vinster på derivat | 3 420 | 982 |
| Likvida medel | 4 998 | 2 006 |
| Kundfordringar | 15 930 | 15 228 |
| MSEK | 2008 | 2007 |
nadsnoterade råvaror, främst i nickel, volfram, kobolt och el. Nickelpriserna varierade kraftigt under året med ett ingående pris på 26 000 USD per ton, högsta noteringen på 33 000 USD per ton, för att sedan sluta på cirka 11 000 USD per ton vid årsskiftet.
Total årsförbrukning av nickel uppgår till cirka 24 000 ton. I samband med erhållande av större order inom Sandvik Materials Technology säkras priset på marknadsnoterade råvaror ingående i ordern genom terminssäkring. Vid årsskiftet uppgick nickellagret till knappt 10 000 ton varav volymen säkrad nickel uppgick till cirka 1 526 ton. Marknadsvärdet av ingångna derivat för råvaror var –120 MSEK (–7). En sänkning av nickelpriset med 1 000 USD per ton på inneliggande lager beräknas ändra Sandviks
resultat negativt med cirka 80 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2008.
För el sker en löpande säkring av priset genom derivat för de stora tillverkningsenheterna i Sverige. Total årsförbrukning av el för dessa enheter uppgår till cirka 900 GWh. Vid årsskiftet uppgick säkringarna till cirka 18 månaders förväntad förbrukning. Marknadsvärdet av ingångna elderivat var –67 MSEK (103). En förändring av elpriset med cirka 10 öre per kWh beräknas ändra Sandviks rörelseresultat med plus eller minus 90 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2008.
Säkringsredovisning enligt IAS 39 tillämpas för större delen av derivaten för säkring av råvaror och el.
Verkligt värde av finansiella tillgångar och skulder
Verkligt värde baseras på marknadspriser och beräknas enligt allmänt vedertagna metoder. Vid värdering har officiella marknadsnoteringar på balansdagen använts om sådana finns tillgängliga. Omräkning till SEK har skett till noterad valutakurs på balansdagen.
Finansiella tillgångar och skulder samt finansiella derivat är upptagna till verkliga värden utom kortfristiga och långfristiga lån som är upptagna till upplupna anskaffningsvärden. En beräkning till verkligt värde skulle öka koncernens långfristiga lån med 2 475 MSEK (–373) varav 1 384 MSEK är redan beaktade i redovisningen som verkligt värdesäkringar. Vid värdering av räntebärande skulder har företagets svenska obliga-
| Balansposter, MSEK | Derivat för säkringsredovisning 2) |
handelsändamål | Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1) Derivat för 3) |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Låne- och kundfordringar |
Totalt redovisat värde |
Verkligt värde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Finansiella placeringar | — | — | — | — | 78 | 79 | — | — | 78 | 79 | 78 | 79 |
| Andelar i intresseföretag | — | — | — | — | 485 | 348 | — | — | 485 | 348 | 485 | 348 |
| Kundfordringar | — | — | — | — | — | — | 15 930 | 15 228 | 15 930 | 15 228 | 15 930 | 15 228 |
| Övriga fordringar 4) | — | — | — | — | — | — | 1 258 | 1 043 | 1 258 | 1 043 | 1 258 | 1 043 |
| Derivat 5) | 1 663 | 407 | 1 757 | 575 | — | — | — | — | 3 420 | 982 | 3 420 | 982 |
| Likvida medel | 4 998 | 2 006 | 4 998 | 2 006 | 4 998 | 2 006 | ||||||
| Summa finansiella tillgångar | 1 663 | 407 | 1 757 | 575 | 563 | 427 | 22 186 | 18 277 | 26 169 | 19 686 | 26 169 | 19 686 |
| Finansiella skulder | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Låneskulder 6) | — | — | — | — | 37 128 | 28 846 | — | — | 37 128 | 28 846 | 38 219 | 28 473 |
| Derivat 7) | 790 | — | 727 | 303 | — | — | — | — | 1 517 | 303 | 1 517 | 303 |
| Leverantörsskulder | — | — | — | — | — | — | 7 000 | 6 777 | 7 000 | 6 777 | 7 000 | 6 777 |
| Skulder till intresseföretag | — | — | — | — | — | — | 80 | 103 | 80 | 103 | 80 | 103 |
| Övriga skulder 8) | — | — | — | — | — | — | 657 | 539 | 657 | 539 | 657 | 539 |
| Summa finansiella skulder | 790 | 727 | 303 | 37 128 | 28 846 | 7 737 | 7 419 | 46 382 | 36 568 | 47 473 | 36 195 |
1) Fair Value Option tillämpas ej.
2)Varav –511 MSEK (+111) avser kassaflödessäkringar som redovisas mot säkringsreserven i eget kapital och 1 384 MSEK (+296) som avser verkligtvärdesäkringar som resultatförs i resultaträkningen. För mer detaljerad information, se vidare under säkringsredovisningsavsnittet.
3)Varav +1 084 MSEK (+226) avser ekonomiska säkringar för vilka säkringsredovisning ej tillämpas.
4)Är en del av koncernens långfristiga fordringar, upplupna intäkter och övriga fordringar redovisade i balansräkningen.
5)Derivat är en del av övriga fordringar redovisade i balansräkningen.
6)Redovisas i balansräkningen som kort- och långfristiga skulder till kreditinstitut och övriga skulder. 7)Derivat är en del av övriga skulder redovisade i balansräkningen.
8)Är en del av koncernens långfristiga skulder, upplupna kostnader och övriga skulder redovisade i balansräkningen.
tionslån omräknats till noterade marknadskurser där sådana förekommer.
Övriga långfristiga skulder har omvärderats baserat på skillnaden mellan nominell ränta och aktuell marknadsränta. Kortfristiga lån, innefattande bland annat utestående företagscertifikat med en räntebindningstid understigande 12 månader, har ej omvärderats.
Vid utgången av 2008 tillämpas säkringsredovisning i enlighet med IAS 39 enligt nedanstående:
• Kassaflödessäkringsredovisning av valutaderivat (säkringsinstrument) som används för säkring av framtida kommersiella betalningar i utländsk valuta (säkrad post). Detta medför att alla derivat upptas i balansräkningen till verkligt värde och värdeförändringar i valutaterminskontrakt redovisas i säkringsreserven inom eget kapital. Belopp som har redovisats i säkringsreserven inom eget kapital redovisas i resultaträkningen samtidigt som den externa försäljningen eller inköpet intäkts- eller kostnadsförs, det vill säga när leverans till extern kund eller inköp från extern leverantör sker.
värdet på skulderna (säkrad post). I dessa säkringsrelationer värderas säkringsinstrumentet, derivatet, till verkligt värde och den säkrade posten, låneskulden, till verkligt värde med avseende på den risk som säkrats. Detta innebär att värdeförändringen på derivatinstrumentet och på den säkrade posten möts i finansnettot.
Sandvik har inga derivatinstrument som används för säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Sandvik tillämpar inte säkringsredovisning för samtliga säkringstransaktioner. I de fall säkringsredovisning inte tillämpas medför den skilda hanteringen av derivat, som marknadsvärderas, och skulder, som värderas till upplupet anskaffningsvärde, att en redovisningsmässig volatilitet uppstår i finansnettot.
Ekonomiskt sett anser sig Sandvik vara säkrat och riskhanteringen följer den av styrelsen godkända finanspolicyn.
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde | ||
| Derivat | 100 | 244 |
| Låne- och kundfordringar | 645 | –114 |
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 3 | 1 |
| Finansiella skulder | –2 253 | –1 516 |
Tabellen visar de justeringar till verkligt värde som ingår i nettoresultatet. Utöver verkligt värde justeringar ingår även räntor och valutaomvärderingseffekter.
| Kv1 | Kv2 | Kv3 | Kv4 | Kv1 | Kv2 | Kv3 | Kv4 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2009 | 2009 | 2009 | 2010 | 2010 | 2010 | 2010 | 2011 | Summa |
| Valutaderivat | –64 | –92 | –16 | 27 | –1 | –26 | –33 | –11 | –105 | –321 |
| Råvaru- och elderivat | –15 | –28 | –23 | –21 | –20 | –23 | –26 | –7 | –27 | –190 |
| Totalt | –79 | –120 | –39 | 6 | –21 | –49 | –59 | –18 | –132 | –511 |
För ytterligare information om Sandviks riskområden hänvisas till företagets bolagsstyrningsrapport, sidorna 98–103 och hållbarhetsredovisning, sidorna 86–97.
| MSEK Not |
2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Intäkter 1, 2 |
92 654 | 86 338 |
| Kostnad för sålda varor | –61 562 | –55 976 |
| Bruttoresultat | 31 092 | 30 362 |
| Försäljningskostnader | –11 524 | –10 334 |
| Administrationskostnader | –5 287 | –4 142 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader 4 |
–2 014 | –1 818 |
| Andelar i intresseföretags resultat | 46 | 119 |
| Övriga rörelseintäkter 5 |
661 | 386 |
| Övriga rörelsekostnader 6 |
–180 | –179 |
| Rörelseresultat 1, 3, 7, 8 |
12 794 | 14 394 |
| Finansiella intäkter | 375 | 377 |
| Finansiella kostnader | –2 592 | –1 774 |
| Finansnetto 9 |
–2 217 | –1 397 |
| Resultat efter finansiella poster | 10 577 | 12 997 |
| Skatt 11 |
–2 741 | –3 403 |
| Årets koncernresultat | 7 836 | 9 594 |
| Hänförligt till | ||
| Moderbolagets aktieägare | 7 472 | 9 116 |
| Minoritetsintresse | 364 | 478 |
| Resultat per aktie, SEK 12 |
6,30 | 7,65 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK 12 |
6,29 | 7,65 |
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Patent och andra immateriella tillgångar | 13 | 2 641 | 2 492 |
| Goodwill | 13 | 9 831 | 8 933 |
| Totalt | 12 472 | 11 425 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 13 | 6 974 | 5 719 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 13 | 13 229 | 10 925 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 13 | 1 874 | 1 548 |
| Pågående nyanläggningar och förskott | |||
| avseende materiella anläggningstillgångar | 13 | 4 046 | 2 703 |
| Totalt | 26 123 | 20 895 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i intresseföretag | 1, 16 | 485 | 348 |
| Finansiella placeringar | 17 | 78 | 79 |
| Uppskjutna skattefordringar | 11 | 1 277 | 1 323 |
| Långfristiga fordringar | 18 | 2 512 | 2 029 |
| Totalt | 4 352 | 3 779 | |
| Summa anläggningstillgångar | 42 947 | 36 099 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 19 | 28 614 | 25 301 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 15 930 | 15 228 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 180 | 186 | |
| Skattefordringar | 11 | 1 699 | 1 429 |
| Övriga fordringar | 18 | 7 759 | 4 179 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 100 | 1 007 | |
| Totalt | 26 668 | 22 029 | |
| Likvida medel | 4 998 | 2 006 | |
| Summa omsättningstillgångar | 60 280 | 49 336 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 | 103 227 | 85 435 |
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 424 | 1 424 | |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 057 | 1 057 | |
| Reserver | 4 651 | 368 | |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 28 456 | 25 765 | |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | 35 588 | 28 614 | |
| Minoritetsintresse | 1 137 | 1 209 | |
| Summa eget kapital | 20 | 36 725 | 29 823 |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Avsättningar för pensioner | 23 | 2 735 | 3 100 |
| Skulder till kreditinstitut | 4 691 | 2 682 | |
| Övriga skulder | 26 | 17 888 | 15 695 |
| Totalt | 25 314 | 21 477 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjutna skatteskulder | 11 | 1 514 | 1 786 |
| Avsättningar för skatter | 11 | 3 201 | 2 760 |
| Övriga avsättningar | 24 | 806 | 701 |
| Övriga långfristiga skulder | 27 | 398 | 129 |
| Totalt | 5 919 | 5 376 | |
| Summa långfristiga skulder | 31 233 | 26 853 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 11 324 | 9 158 | |
| Övriga skulder | 26 | 3 225 | 1 311 |
| Totalt | 14 549 | 10 469 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 2 368 | 1 795 | |
| Leverantörsskulder | 7 000 | 6 777 | |
| Skulder till intresseföretag | 80 | 103 | |
| Skatteskulder | 11 | 1 301 | 1 334 |
| Övriga skulder | 27 | 3 312 | 2 168 |
| Avsättningar | 24 | 734 | 569 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 5 925 | 5 544 | |
| Totalt | 20 720 | 18 290 | |
| Summa kortfristiga skulder | 35 269 | 28 759 | |
| SUMMA SKULDER | 66 502 | 55 612 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 103 227 | 85 435 |
Upplysningar om eventualförpliktelser och ställda säkerheter finns i Not 29.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanse rade vinst medel inkl. årets resultat |
Summa | Minoritets intresse |
Totalt eget kapital |
| Ingående eget kapital 1 januari 2007 | 1 424 | 1 057 | –512 | 24 177 | 26 146 | 1 052 | 27 198 |
| Årets förändring av omräkningsreserv | — | — | 800 | — | 800 | 31 | 831 |
| Årets förändring av säkringsreserv | — | — | 111 | — | 111 | — | 111 |
| Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital | — | — | –31 | — | –31 | — | –31 |
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exklusive transaktioner med bolagets ägare |
— | — | 880 | — | 880 | 31 | 911 |
| Årets resultat | — | — | — | 9 116 | 9 116 | 478 | 9 594 |
| Summa förmögenhetsförändringar, exklusive transaktioner med bolagets ägare |
— | — | 880 | 9 116 | 9 996 | 509 | 10 505 |
| Utdelningar | — | — | — | –3 855 | –3 855 | –352 | –4 207 |
| Av personal inlösta aktieoptioner som regleras med egetkapitalinstrument | — | — | — | –136 | –136 | — | –136 |
| Återförd skatteavsättning avseende aktieoptioner | — | — | — | 22 | 22 | — | 22 |
| Inlösen av egna aktier | –712 | — | — | –2 847 | –3 559 | — | –3 559 |
| Fondemission | 712 | — | — | –712 | 0 | — | 0 |
| Utgående eget kapital 31 december 2007 | 1 424 | 1 057 | 368 | 25 765 | 28 614 | 1 209 | 29 823 |
| Ingående eget kapital 1 januari 2008 | 1 424 | 1 057 | 368 | 25 765 | 28 614 | 1 209 | 29 823 |
| Årets förändring av omräkningsreserv | — | — | 4 740 | — | 4 740 | 92 | 4 832 |
| Årets förändring av säkringsreserv | — | — | –621 | — | –621 | — | –621 |
| Köp av minoritetsägda aktier i dotterföretag | — | — | — | — | — | –162 | –162 |
| Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital | — | — | 164 | — | 164 | — | 164 |
| Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exklusive transaktioner med bolagets ägare |
— | — | 4 283 | — | 4 283 | –70 | 4 213 |
| Årets resultat | — | — | — | 7 472 | 7 472 | 364 | 7 836 |
| Summa förmögenhetsförändringar, exklusive transaktioner med bolagets ägare |
— | — | 4 283 | 7 472 | 11 755 | 294 | 12 049 |
| Utdelningar | — | — | — | –4 745 | –4 745 | –366 | –5 111 |
| Av personal inlösta aktieoptioner som regleras med egetkapitalinstrument | — | — | — | –36 | –36 | — | –36 |
| Utgående eget kapital 31 december 2008 | 1 424 | 1 057 | 4 651 | 28 456 | 35 588 | 1 137 | 36 725 |
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat efter finansiella intäkter och kostnader | 10 577 | 12 997 |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 3 481 | 3 077 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, med mera | –142 | –627 |
| Betald skatt | –2 897 | –3 404 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 11 019 | 12 043 |
| Förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av lager | –1 001 | –5 528 |
| Förändring av rörelsefordringar | –640 | –2 505 |
| Förändring av rörelseskulder | 293 | 1 466 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 9 671 | 5 476 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | –954 | –5 856 |
| Investeringar i anläggningar | –7 169 | –5 399 |
| Försäljning av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | 111 | 363 |
| Försäljning av anläggningar | 381 | 409 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –7 631 | –10 483 |
| Kassaflöde efter investeringar | 2 040 | –5 007 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna externa lån | 16 026 | 16 671 |
| Amortering av externa lån | –9 484 | –3 619 |
| Inlösenprogram egna aktier | — | –3 559 |
| Personaloptionsprogram | –44 | –100 |
| Betalning till ny pensionsstiftelse | –663 | — |
| Utbetald utdelning | –5 111 | –4 207 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 724 | 5 186 |
| Årets kassaflöde | 2 764 | 179 |
| Likvida medel vid årets början | 2 006 | 1 745 |
| Kursdifferens i likvida medel | 228 | 82 |
| Likvida medel vid årets slut | 4 998 | 2 006 |
Kompletterande upplysningar Not 31.
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 | 20 427 | 20 682 |
| Kostnad för sålda varor | –17 007 | –16 111 | |
| Bruttoresultat | 3 420 | 4 571 | |
| Försäljningskostnader | –662 | –621 | |
| Administrationskostnader | –2 191 | –1 982 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 4 | –920 | –1 019 |
| Övriga rörelseintäkter | 5 | 788 | 488 |
| Övriga rörelsekostnader | 6 | –830 | –916 |
| Rörelseresultat | 3, 7, 8 | –395 | 521 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | 9 | 6 774 | 5 997 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 9 | 5 | 5 |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | 9 | 613 | 638 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 9 | –1 655 | –1 165 |
| Resultat efter finansiella poster | 5 342 | 5 996 | |
| Bokslutsdispositioner | 10 | 7 | 3 063 |
| Skatt | 11 | 401 | –745 |
| Årets resultat | 5 750 | 8 314 |
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Patent och andra immateriella tillgångar | 14 | 31 | 26 |
| Totalt | 31 | 26 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 14 | 491 | 484 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 14 | 4 088 | 3 624 |
| Inventarier, verktyg och installationer | 14 | 312 | 305 |
| Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
14 | 1 727 | 1 352 |
| Totalt | 6 618 | 5 765 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 15 | 14 435 | 13 762 |
| Fordringar hos koncernföretag | 61 | 48 | |
| Andelar i intresseföretag | 16 | 4 | 4 |
| Finansiella placeringar | 1 | 1 | |
| Långfristiga fordringar | 18 | 26 | 20 |
| Uppskjuten skattefordran | 11 | 292 | 22 |
| Totalt | 14 819 | 13 857 | |
| Summa anläggningstillgångar | 21 468 | 19 648 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 19 | 5 123 | 6 242 |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 861 | 1 255 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 12 800 | 16 311 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 116 | 131 | |
| Skattefordringar | 11 | 166 | 393 |
| Övriga fordringar | 18 | 233 | 518 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 129 | 679 | |
| Totalt | 15 305 | 19 287 | |
| Likvida medel | 3 | 6 | |
| Summa omsättningstillgångar | 20 431 | 25 535 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 41 899 | 45 183 |
| MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 1 424 | 1 424 | |
| Reservfond | 1 611 | 1 611 | |
| Totalt | 3 035 | 3 035 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserad vinst | 5 304 | 1 552 | |
| Årets vinst | 5 750 | 8 314 | |
| Totalt | 11 054 | 9 866 | |
| Summa eget kapital | 20 | 14 089 | 12 901 |
| Obeskattade reserver | |||
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan | 21 | — | — |
| Övriga obeskattade reserver | 22 | 12 | 19 |
| Totalt | 12 | 19 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner | 23 | 128 | 108 |
| Avsättningar för skatter | 11 | 55 | 55 |
| Övriga avsättningar | 24 | 188 | 154 |
| Totalt | 371 | 317 | |
| Långfristiga räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 653 | 1 718 |
| Skulder till koncernföretag | 25 | 122 | 30 |
| Övriga skulder | 25 | 10 591 | 10 131 |
| Totalt | 12 366 | 11 879 | |
| Långfristiga icke räntebärande skulder | |||
| Övriga skulder | 108 | — | |
| Totalt | 108 | — | |
| Kortfristiga räntebärande skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 7 074 | 10 902 | |
| Övriga skulder | 2 799 | 1 080 | |
| Totalt | 9 873 | 11 982 | |
| Kortfristiga icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 443 | 159 | |
| Leverantörsskulder | 1 532 | 1 721 | |
| Skulder till koncernföretag | 638 | 3 655 | |
| Skulder till intresseföretag | 68 | 82 | |
| Övriga skulder | 219 | 136 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 2 180 | 2 332 |
| Totalt | 5 080 | 8 085 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 41 899 | 45 183 | |
| Ställda säkerheter | 29 | — | — |
| Eventualförpliktelser | 29 | 17 316 | 16 068 |
| MSEK | Aktiekapital | Reservfond | Fritt eget kapital | Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| Ingående eget kapital 1 januari 2007 | 1 424 | 1 611 | 11 260 | 14 295 |
| Årets resultat | — | — | 8 314 | 8 314 |
| Utdelning till aktieägare | — | — | –3 855 | –3 855 |
| Inlösen av egna aktier | –712 | — | –2 847 | –3 559 |
| Fondemission | 712 | — | –712 | 0 |
| Koncernbidrag | — | — | –3 012 | –3 012 |
| Skatteeffekt på koncernbidrag | — | — | 843 | 843 |
| Återförd skatteavsättning avseende aktieoptioner | — | — | 11 | 11 |
| Av personal inlösta aktieoptioner som regleras med egetkapitalinstrument | — | — | –136 | –136 |
| Utgående eget kapital 31 december 2007 | 1 424 | 1 611 | 9 866 | 12 901 |
| Årets resultat | — | — | 5 750 | 5 750 |
| Utdelning till aktieägare | — | — | –4 745 | –4 745 |
| Koncernbidrag | — | — | 304 | 304 |
| Skatteeffekt på koncernbidrag | — | — | –85 | –85 |
| Av personal inlösta aktieoptioner som regleras med egetkapitalinstrument | — | — | –36 | –36 |
| Utgående eget kapital 31 december 2008 | 1 424 | 1 611 | 11 054 | 14 089 |
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | ||
| Resultat före skatt | 5 349 | 9 059 |
| Återläggning av avskrivningar | 635 | 592 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, med mera | –237 | –3 130 |
| Betald skatt | 269 | –282 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 6 016 | 6 239 |
| Förändringar i rörelsekapital | ||
| Förändring av lager | 1 119 | –1 643 |
| Förändring av rörelsefordringar | 819 | –441 |
| Förändring av rörelseskulder | –4 052 | 3 967 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 3 902 | 8 122 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | –678 | –2 036 |
| Investeringar i anläggningar | –1 537 | –1 128 |
| Försäljning av verksamheter och aktier exklusive likvida medel | 28 | 3 |
| Försäljning av anläggningar | 14 | 38 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –2 173 | –3 123 |
| Kassaflöde efter investeringar | 1 729 | 4 999 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Förändring av lämnade/erhållna koncerninterna lån, netto | –42 | –1 841 |
| Upptagna externa lån | 3 350 | 8 679 |
| Amortering av externa lån | –564 | –1 288 |
| Inlösenprogram egna aktier | — | –3 559 |
| Lösen av optioner | –36 | –136 |
| Utbetald utdelning | –4 745 | –3 855 |
| Koncernbidrag | 305 | –3 012 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –1 732 | –5 012 |
| Årets kassaflöde | –3 | –13 |
| Likvida medel vid årets början | 6 | 19 |
| Likvida medel vid årets slut | 3 | 6 |
Kompletterande upplysningar Not 31.
samt viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för finansiell rapportering tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper".
De finansiella rapporterna omfattar sidorna 12–85. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 3 februari 2009. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 28 april 2009.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument och finansiella tillgångar som kan säljas.
Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp anges i miljoner kronor om inte annat anges.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare nedan.
Med händelser efter balansdagen avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar mellan balansdagen och den dag i början på nästkommande år då de finansiella rapporterna undertecknas av styrelsens ledamöter. Upplysningar lämnas i årsredovisningen om väsentliga händelser efter balansdagen som ej beaktats när balans- och resultaträkningarna fastställs. Endast sådana händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen beaktas vid räkningarnas fastställande.
De nedan angivna för koncernen väsentligaste redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag, vad avser intresseföretag vid behov genom anpassning till koncernens principer.
Sandvik har från 2008 ändrat kostnadsfördelningen mellan kostnad för sålda varor och administrationskostnader för att öka precision och tydlighet och därigenom spegla affären på ett bättre sätt. Motsvarande omklassificeringar har gjorts i jämförelsetalen vilket medfört att såväl bruttovinstmarginalen som administrationskostnaderna ökat med cirka 1,4 procentenheter (1 246 MSEK) för helåret 2007. Omklassificeringarna har inte påverkat det redovisade rörelseresultatet.
Nedanstående nya tolkningar har tillämpats vid upprättandet av 2008 års finansiella rapporter:
IFRIC 11 IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna klargör två frågor, dels hur aktierelaterade ersättningar ska klassificeras när företaget vid reglering köper in egetkapitalinstrumenten från annan part eller där ägare till företaget överför instrumenten, dels hur klassificering ska göras av transaktioner i vilka företagets anställda får eller har rätt till egetkapitalinstrument i företagets moderföretag. Tolkningsuttalandet tillämpas från och med räkenskapsår 2008 och övergången redovisas i enlighet med kraven i IAS 8.
IFRIC 14 IAS 19 – The Limit on a Defined Benefit Asset, Minimum Funding Requirements and their Interaction förklarar hur det tak som finns i IAS 19 avseende förmånsbestämd tillgång ska tolkas och anger därtill hur detta tak påverkas av eventuella krav i pensionsplanen på minsta fondering. Tolkningsuttalandet anger också när krav på minsta fondering kan ge upphov till en skuld. Tolkningsuttalandet tillämpas från och med räkenskapsår 2008. Tillämpningen sker retroaktivt från och med ingången av 2007.
Ovanstående uttalanden från IFRIC som trätt ikraft 2008 har iakttagits vid upprättandet av koncernens finansiella rapporter för år 2008. Inget uttalande har dock haft någon inverkan på koncernens finansiella resultat och ställning.
Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har Sandvik ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter.
Ändrad IFRS 2 Share-based payment: Vesting conditions and cancellations klargör bland annat vilka villkor som utgör 'vesting conditions', att alla andra villkor utgör 'non-vesting conditions' och hur 'non-vesting conditions' ska redovisas. Ändringen ska med retroaktiv verkan tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare.
Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter medför ändringar avseende koncernredovisning och redovisning av förvärv. De omarbetade standarderna ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 juli 2009 eller senare. De har dock ännu ej godkänts av EU.
IFRS 8 Rörelsesegment anger vad ett operativt segment är och vilken information som ska lämnas om dessa i de finansiella rapporterna. Standarden, som är antagen av EU, ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Standarden kommer inte att förändra Sandviks identifiering av koncernens segment.
Omarbetad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter medför att presentationen av de finansiella rapporterna förändras i några avseenden samt att nya, icke-obligatoriska, benämningar för rapporterna föreslås. Ändringen påverkar inte bestämningen av de belopp som rapporteras. Den ändrade IAS 1 ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare.
Ändringar i IAS 23 Lånekostnader anger att aktivering måste ske av lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Standarden beräknas inte att få några väsentliga effekter på Sandviks finansiella rapporter för 2009.
Ändringar i IAS 27 Cost of an Investment in a subsidiary, jointly controlled entity or associate tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Ändringarna berör bland annat redovisning av utdelningar som erhålls från dotterföretag, intresseföretag och joint venture företag samt hur bildandet av ett nytt moderbolag ska redovisas.
Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering och IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som har gjorts under benämningen "Puttable Financial Instruments and Obligations Arising on Liquidation", medför att vissa mycket avgränsade finansiella instrument som har karaktären av egetkapitalinstrument men som förr behövt redovisas som skuld istället ska redovisas som eget kapital. Tolkningsuttalandet tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare och bedöms inte få någon inverkan på Sandviks finansiella rapporter.
IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement: Eligible Hedged Items. Ändringen består i ett klargörande avseende hur reglerna i IAS 39 ska tillämpas i två säkringsfall. Dessa fall berör en ensidig risk i en säkrad post och inflation i en finansiellt säkrad post. Tillämpas räkenskapsår som inleds den 1 juli 2009 eller senare med retroaktiv verkan. Ändringen är ännu ej godkänd av EU.
IFRIC 12 Service Concession Arrangements behandlar frågeställningen hur privat aktör ska redovisa anläggning samt de rättigheter och skyldigheter som följer av avtal med stat, landsting eller kommun om till exempel finansiering, drift och utveckling av anläggningen. Tolkningsuttalandet tillämpas retroaktivt från och med räkenskapsår 2008. Tolkningsuttalandet är ännu ej godkänt av EU.
IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram behandlar redovisning och värdering av ett företags förpliktelse att leverera kostnadsfria eller rabatterade varor eller tjänster till kunder som kvalificerat sig till detta genom tidigare köp. Tolkningsuttalandet tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 juli 2008 eller senare och bedöms inte få någon väsentlig inverkan på Sandviks finansiella rapporter.
IFRIC 15 Agreements for the Construction of Real Estate behandlar frågan om avtal avseende konstruktion av fastighet omfattas av IAS 11 Entreprenadavtal eller IAS 18 Intäkter och när intäkter från konstruktion av fastigheter ska redovisas. Tolkningsuttalandet tillämpas med retroaktiv verkan på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare. Tolkningsuttalandet är ännu ej godkänt av EU.
IFRIC 16 Hedges of a Net Investment in a Foreign Operation anger bland annat att det är endast risken i de funktionella valutorna i moderbolaget och respektive utländsk verksamhet som kan säkras. Vidare omfattar tolkningsuttalandet svar på frågan var i koncernen säkringsinstrumentet kan finnas om säkringsredovisning tillämpas och om konsolideringsmetoden påverkar det belopp som omklassificeras från eget kapital till resultatet det vill säga konsolidering steg för steg eller konsolidering på lina. Tolkningsuttalandet tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds den 1 oktober 2008 eller senare. Tolkningsuttalandet är ännu ej godkänt av EU.
IFRIC 17 Distribution of Non-cash Assets to Owners behandlar frågeställningar i samband med att utdelning lämnas med andra tillgångar än kontanter. I sådant fall utgör utdelningsbeloppet av tillgångarnas verkliga värde och skillnaden mellan detta verkliga värdet och det bokförda värdet ska belasta resultatet.
Tolkningsuttalandet tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds den 1 juli 2009 eller senare. Tolkningsuttalandet är ännu ej godkänt av EU.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Koncernens verksamhetscykel bedöms understiga ett år.
Koncernens verksamhet är organisatoriskt uppdelad i ett antal affärsområden baserat på produkter och tjänster. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Affärsområdena utgör därför koncernens primära segment medan marknadsområdena utgör sekundära segment. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen.
I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av ränteoch utdelningsintäkter, vinster vid avyttring av finansiella placeringar, räntekostnader, förluster vid avyttring av finansiella placeringar, skattekostnader och vissa administrationskostnader. Tillgångar och skulder som inte har fördelats ut på segment är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier
i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. När anskaffningsvärdet överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 % av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens resultat justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.
Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv.
Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.
Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt.
Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv. Omräkningsreserven innehåller omräkningsdifferenser ackumulerade från och med den 1 januari 2004, tidpunkten för övergång till IFRS. Ackumulerade omräkningsdifferenser före den 1 januari 2004 är fördelade på andra eget kapitalkategorier och särredovisas inte.
Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten sålunda hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i koncernens resultaträkning.
Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, det vill säga normalt i samband med leverans. Om produkten kräver installation hos köparen och installationen utgör en väsentlig del av leveransen redovisas intäkten när installationen slutförts. Återköpsåtaganden kan innebära att någon försäljningsintäkt inte kan redovisas om innebörden av avtalet är att kunden i realiteten förhyrt produkten under viss tid.
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas normalt i samband med att tjänsten utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag av typen service- och underhållsavtal redovisas enligt principerna för så kallad successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs normalt utifrån förhållandet mellan nedlagda utgifter på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. Endast utgifter som motsvarar arbete som utförts eller kommer att utföras räknas i beräknade totala utgifter.
Anläggningsuppdrag förekommer i viss utsträckning, främst inom affärsområdet Sandvik Mining and Construction och Sandvik Materials Technologys produktområde Process Systems. När utfallet av anläggningskontrakt kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomsterna och uppdragsutgifterna vilka är hänförliga till uppdraget som intäkt respektive kostnad i koncernens resultaträkning i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs genom att beräkna förhållandet mellan nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen och beräknade totala uppdragsutgifter. En befarad förlust på ett anläggningskontrakt redovisas omedelbart i koncernens resultaträkning.
Royalty periodiseras i enlighet med överenskommelsens ekonomiska innebörd.
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel (inklusive finansiella tillgångar som kan säljas), utdelningsintäkter, vinst vid avyttring av
finansiella tillgångar som kan säljas, samt sådana vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden (se nedan). Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplösning av nuvärdeberäkning av avsättningar, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen använts (se nedan).
Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt avtals förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, transaktionskostnaderna och alla andra över- och underkurser.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. På skuldsidan återfinns låneskulder, operativa skulder till leverantörer och andra samt derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget
blir part till instrumentets avtalsvillkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde. Koncernen klassificerar sina finansiella instrument utifrån i vilket syfte instrumenten förvärvades. Företagsledningen bestämmer klassificering vid den första redovisningen. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället som beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
a) Finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen består av två undergrupper;
i) Finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel vilket innefattar Sandviks alla derivat. Derivathandel bedrivs i huvudsak för att säkra koncernens valuta- och ränterisker. Derivat med positiva värden redovisas som andra kortfristiga eller långfristiga fordringar (orealiserade vinster) medan derivat med negativa värden redovisas som andra kortfristiga eller långfristiga skulder (orealiserade förluster). ii) Finansiella tillgångar och finansiella skulder som redan från början bestäms
tillhöra denna kategori (fair value option). Sandvik har inga finansiella instrument klassificerade i denna undergrupp.
b) Lånefordringar och kundfordringar Långfristiga fordringar bland anläggningstillgångar och kundfordringar bland omsättningstillgångar är icke-derivata finansiella tillgångar med fasta eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Efter anskaffningstidpunkten redovisas dessa till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.
Finansiella skulder, det vill säga Sandviks upplåning, redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan upplåningsbeloppet (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om företaget inte har en ovillkorlig
rätt att skjuta upp betalningen i åtminstone tolv månader efter balansdagen.
d) Finansiella tillgångar som kan säljas Aktier och andelar bland finansiella anläggningstillgångar avser innehav som inte är noterade på en aktiv marknad och är klassificerade som tillgångar som kan säljas. Enligt huvudregeln värderas dessa tillgångar efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Om det föreligger objektiva belägg för att det finns ett nedskrivningsbehov överförs en ackumulerad förlust bokförd i eget kapital till resultaträkningen. Innehav som inte är noterade och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas dock till anskaffningsvärde, eventuellt justerat om nedskrivningsbehov konstaterats.
Ovanstående utgör de redovisningsprinciper som Sandvik i huvudsak tillämpar för redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. De undantag som tillämpas från ovanstående principer gäller för finansiella instrument som ingår i säkringsrelationer.
En mer genomgående beskrivning ges för undantag från ovanstående principer i avsnittet säkringsredovisning i riskavsnittet.
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för, även risker för förändringar i verkliga värdet av vissa tillgångar, skulder och kontrakterade transaktioner. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnaderna belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs att det finns en entydig
koppling till den säkrade posten, att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.
Fordringar och skulder i utländsk valuta För säkring av fordran eller skuld mot valutarisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.
Sandvik använder valutaterminer och valutaoptioner för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserad försäljning i utländsk valuta inklusive koncerninterna transaktioner i enlighet med den ändring i IAS 39 som IASB fastställde i april 2005. Dessa instrument redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde redovisas direkt mot eget kapital i säkringsreserven. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen. Sandvik har i begränsad omfattning ingått valutakontrakt som inte innehas för säkring. Värdeförändringar på dessa kontrakt redovisas direkt i resultaträkningen.
Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Om den prognostiserade transaktionen som är säkrad resulterar i redovisning av en icke-finansiell tillgång (till exempel varulager eller materiell anläggningstillgång) eller en icke-finansiell skuld upplöses säkringsreserven i eget kapital och inkluderas i det första redovisade värdet på tillgången eller skulden.
För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas direkt mot säkringsreserven i eget kapital till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Vissa av Sandviks ränteswapavtal uppfyller inte kriterierna för säkringsredovisning och värdeförändringar på dessa derivatinstrument redovisas därför i resultaträkningen. Även de avtal som Sandvik med anledning av optionsprogram för anställda ingått för att skydda företaget mot framtida uppgångar i Sandvik-aktiens värde redovisas på detta sätt.
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas värdeförändring i resultaträkningen och den vinst eller förlust på den säkrade posten, som är hänförlig till den säkrade risken, justerar det redovisade värdet av den säkrade tillgången/skulden.
Säkring av verkliga värden används för säkring av värdet på tillgångar och skulder som finns upptagna i balansräkningen, förutsatt att den säkrade posten annars redovisas till anskaffningsvärde, samt av kontrakterade flöden. De använda derivatinstrumenten innefattar råvaruoch elderivat för säkring av med leverantörer ingångna leveranskontrakt.
Sandvik har inga derivatinstrument som används för säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fortsättningsvis koncernens anskaffningsvärde efter nedskrivningsprövning.
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar direkt hänförbara utgifter, till exempel för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av juridisk rättighet och avskrivningar på patent och licenser. Övriga utgifter för utveckling, redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av företaget är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Här ingår aktiverade utgifter för utveckling och köp av programvaror för koncernens IT-verksamhet. Utgifter för internt genererad goodwill och varumärken redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer.
Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivning av immateriella tillgångar
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är för:
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
I anskaffningsvärdet ingår inte några lånekostnader utan dessa belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig, oavsett hur de upplånade medlen har använts.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet föreligger operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens balansräkning och värderas initialt till det lägsta av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileasingavgifterna vid ingången av avtalet. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Tillgångar som hyrs ut enligt finansiella leasingavtal redovisas ej som materiella anläggningstillgångar då riskerna förenade med ägandet förts över på leasetagaren. I stället bokförs en finansiell fordran avseende de framtida minimileaseavgifterna.
Tillkommande utgifter för en materiell anläggningstillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Maskiner och inventarier skrivs i allmänhet av linjärt på 5–10 år, uthyrda anläggningar på 3 år, byggnader på 10–50 år och markanläggningar på 20 år. Mark skrivs inte av. För datautrustning tillämpas en degressiv avskrivning över 3–5 år.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan eventuellt nedskrivningsbehov prövas årligen. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller ändrade förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsränta som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den speciella tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivningar av goodwill återförs inte.
En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts.
Nedskrivningar och eventuell återföring av nedskrivningar av vissa andra tillgångar som finansiella tillgångar som omfattas av IAS 39, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar prövas enligt respektive standard.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkurans beaktats. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För egentillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.
Vid återköp av egna aktier reducerar köpeskillingen i sin helhet eget kapital. Om de återköpta aktierna annulleras minskas aktiekapitalet med dessa aktiers kvotvärde. Om återköpta aktier utfärdas på nytt eller säljs redovisas likviden direkt mot eget kapital.
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till optioner utgivna till anställda. Utspädning uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är.
Koncernens pensionsplaner
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Ett antal koncernföretag tillhandahåller dessutom sjukförmåner efter avslutad anställning. När så är möjligt söker Sandvik numera pensionslösningar som är avgiftsbestämda och har under senare år även stängt förmånsbestämda planer för nyanställda i samband med att man förhandlat fram avgiftsbestämda pensionslösningar. I koncernens svenska del gäller från och med oktober 2007 att alla nyanställda, oavsett ålder, erbjuds den nya premiebestämda pensionslösning (ITP 1) som framförhandlats mellan Svenskt Näringsliv och PTK.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period.
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning under innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer, alternativt statsobligationer i de fall en aktiv marknad för företagsobligationer saknas, med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarie. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. Denna redovisning tillämpas beträffande de väsentligaste förmånsbestämda planerna i koncernen. Ett antal pensionsplaner som varken var för sig eller aggregerat är väsentliga i förhållande till koncernens totala pensionsåtaganden redovisas dock fortsatt enligt lokala regler.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet (så kallad erfarenhetsbaserade justeringar) eller genom att antagandena ändras. Korridorregeln tillämpas vilket innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 % av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade
ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar, oredovisade aktuariella vinster och förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder samt nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är förpliktigat att antingen avsluta en anställds eller en grupp av anställdas anställning före den normala tidpunkten eller lämna ersättning vid uppsägning genom erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det senare fallet redovisas en skuld och en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Ett optionsprogram möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas enligt Black & Scholes-modellen och hänsyn tas till de villkor och förutsättningar som gällde vid tilldelningstidpunkten. Sandviks optionsprogram innehåller inga andra villkor än att mottagaren fortfarande ska vara anställd då den treåriga intjänandeperioden uppnåtts. Det belopp som redovisas som en kostnad justeras för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner.
Kontantreglerade optioner ger upphov till ett åtagande gentemot de anställda vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med en motsvarande ökning av skulder. Verkligt värde beräknas initialt vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de kontantreglerade optionerna beräknas enligt Black & Scholes-modellen och hänsyn tas till de tilldelade instrumentens villkor och förutsättningar. Skulden omvärderas varje balansdag samt när den regleras. Alla förändringar i verkligt värde på skulden redovisas i resultaträkningen som en personalkostnad.
Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde vid rapporttillfället. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som användes när optionerna ställdes ut.
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom
diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Återställning av förorenad mark I enlighet med koncernens offentliggjorda miljöprinciper och tillämpliga legala krav, redovisas en avsättning för återställande av förorenad mark när marken har blivit förorenad.
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt det inte kan göras en tillräckligt tillförlitlig beloppsberäkning.
In- och utbetalningar har delats upp i kategorier: löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den indirekta metoden tillämpas vid flöden från den löpande verksamheten.
Årets ändringar av rörelsetillgångar och rörelseskulder har justerats för effekter av valutakursförändringar. Förvärv och avyttringar redovisas inom investeringsverksamheten. De tillgångar och skulder som de förvärvade och avyttrade företagen hade vid ändringstidpunkten ingår ej i analysen av rörelsekapitalförändringar och ej heller i förändringar av balansposter redovisade inom investerings- och finansieringsverksamheterna.
Förutom kassa- och bankflöden gäller att till likvida medel hänförs kortfristiga placeringar vilkas omvandlande till bankmedel kan ske till ett i huvudsak i förväg känt belopp. Som likvida medel anses kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. Även av Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2.1 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. Sammantaget innebär detta skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper inom de områden som anges nedan.
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaderna mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter avser främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i koncernföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderbolaget redovisas samtliga utgifter för utveckling som en kostnad i resultaträkningen.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning
av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.
I moderbolaget tillämpas inte säkringsredovisning.
Sandvik har valt att i överensstämmelse med RFR 2.1 inte tillämpa bestämmelserna i IAS 39 om finansiella garantiavtal gällande garantiavtal till förmån för dotter- och intresseföretag.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar För att upprätta de finansiella rapporterna måste företagsledningen och styrelsen göra bedömningar och antaganden som påverkar i bokslutet redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt, bland annat i fråga om ansvarsförbindelser. De uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål som behandlas i detta avsnitt är de som bedöms vara de viktigaste för en förståelse av de finansiella rapporterna med hänsyn till graden av betydande bedömningar och osäkerhet. Förutsättningarna för Sandviks verksamhet ändras successivt vilket medför att dessa bedömningar förändras.
Nedskrivning av goodwill prövas årligen och dessutom närhelst händelser eller ändrade omständigheter indikerar att värdet på förvärvsgoodwillen kan ha minskat, till exempel på grund av ändrat affärsklimat eller beslut att avyttra eller lägga ner viss verksamhet. För att bestämma om värdet på goodwill minskat måste den kassagenererande enhet till vilken goodwill hänförts värderas, vilket sker genom en diskontering av enhetens kassaflöden. Vid tillämpningen av denna metod förlitar sig bolaget på ett antal faktorer inklusive uppnådda resultat, affärsplaner, ekonomiska prognoser och marknadsdata. Detta beskrivs ytterligare i not 13 och som förstås av beskrivningen skulle ändringar under 2009 av förutsättningarna för dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en väsentlig effekt på värdet på goodwill.
Sandviks materiella och immateriella anläggningstillgångar exklusive goodwill upptas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och
eventuella nedskrivningar. Sandvik redovisar utöver goodwill inga immateriella anläggningstillgångar med obegränsad nyttjandeperiod. Avskrivningar görs över beräknad nyttjandeperiod till ett bedömt restvärde. Såväl nyttjandeperiod som restvärde omprövas minst i slutet av varje räkenskapsperiod.
Det redovisade värdet på koncernens anläggningstillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet inte kan återvinnas. Det redovisade värdet av immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning prövas varje år. Om en sådan analys indikerar ett för högt upptaget värde fastställs tillgångens återvinningsvärde, vilket är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde från tillgången alternativt den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Särskild uppmärksamhet riktas på Sandvik Mining and Constructions hyresflotta med hänsyn till beroendet av konjunkturen i gruvbranschen och risken för att hyresavtalen kan komma att sägas upp. Det redovisade värdet på dessa uthyrda maskiner uppgick vid 2008 års utgång till 468 MSEK (569).
En prövning av det redovisade värdet aktualiseras även i samband med att en anläggningstillgång klassificeras som att den innehas för försäljning, då den upptas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Materiella och immateriella anläggningstillgångar exklusive goodwill utgör cirka 30 % av koncernens tillgångar (se not 13). Nedskrivningar uppgick under åren 2007 och 2008 inte till några väsentliga belopp, men nedskrivningar kan aktualiseras om prognoser för framtida kassaflöden förändras till följd av ändringar i affärsmodell och strategi, konkurrenssituation eller lagliga förutsättningar för verksamheten.
Pensionsantaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden och de kan ha en väsentlig inverkan på redovisad nettoskuld och den årliga pensionskostnaden. Två kritiska antaganden, diskonteringsräntan och den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar, är väsentliga för mätningen av såväl årets pensionskostnad som nuvärdet av de förmånsbaserade pensionsförpliktelserna. Dessa antaganden bedöms åtminstone varje år för varje plan i varje land. Andra antaganden som kan gälla demografiska faktorer som pensionsålder, dödlighet och personalomsättning omprövas inte lika ofta. Det verkliga utfallet avviker ofta från de aktuariella antagandena av ekonomiska och andra orsaker.
Diskonteringsräntan gör det möjligt att mäta framtida kassautflöden till nuvärde vid mättidpunkten. Denna ränta ska motsvara avkastningen på förstklassiga företagsobligationslån eller, om en fungerade marknad för sådana inte finns, statsobligationer. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga kostnaden.
För att bestämma den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar tar bolaget i beaktande tillgångarnas nuvarande och förväntade kategorifördelning och historisk såväl som förväntad avkastning på de olika kategorierna av tillgångar.
Jämfört mot föregående år har den genomsnittliga diskonteringsräntan ändrats från 5,3 %, till 5,7 %. Den viktade genomsnittliga förväntade avkastningen på förvaltningstillgångarna var 6,2 % 2008 jämfört med 6,5 % år 2007.
Betydande bedömningar görs för att bestämma såväl aktuella som uppskjutna skatteskulder och -tillgångar, inte minst vad gäller värdet av uppskjutna skattetillgångar. Bolaget måste därvid bedöma
sannolikheten för att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Det verkliga resultatet kan avvika från dessa bedömningar bland annat på grund av ändrat framtida affärsklimat, ändrade skatteregler eller utfallet av myndigheters eller skattedomstolars ännu ej slutförda granskning av avgivna deklarationer. Sandvik redovisar uppskjutna skattefordringar uppgående till 1 277 MSEK (1 323) vid utgången av 2008. I koncernen fanns vid utgången av 2008 dessutom ytterligare underskottsavdrag på cirka 570 MSEK (570) som inte värderats utifrån bedömningsgrunden att utnyttjande måste vara troligt. Ändrade bedömningar av sannolikhet för utnyttjande kan således påverka resultatet såväl negativt som positivt. Avsättningar för pågående tvister redovisas enligt ledningens bästa bedömning och uppgår vid utgången av år 2008 till 3 201 MSEK (2 760).
Sandvik är, förutom ovan nämnda skattetvister, involverat i ett antal tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande verksamheten. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande affärsverksamheten. Enligt bästa bedömning är varken moderbolaget eller något dotterbolag för närvarande involverat i något rättsligt förfarande eller skiljeförfarande som bedöms komma att ha någon väsentlig negativ effekt på verksamheten, den finansiella ställningen eller resultatet av verksamheten.
För ytterligare information avseende risker kring rättstvister, se sidan 26.
Bolaget refererar till tidigare skrivningar avseende Redovisningsprinciper där bolaget redogör för vilka redovisningsprinciper, bland flera möjliga alternativ, som företaget valt att tillämpa. Ledningen vill särskilt uppmärksamma följande:
Redovisningen av Sandviks varulager följer reglerna enligt IAS 2 om varulager. Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. En följd av reglerna enligt IAS 2 är att i det fall marknadsvärdet sjunkit på material och komponenter som ingår i Sandviks färdiga produkter, någon nedskrivning av lagrets värde till dessa lägre värden inte får ske om den färdiga produktens pris till kund, efter avdrag för försäljningskostnader, fortfarande överstiger Sandviks anskaffningsvärde för produkten. De lägre marknadsvärdena på i lagret ingående material och komponenter kommer istället till uttryck i form av lägre försäljningsmarginaler i kommande redovisningsperioder i den mån Sandvik måste anpassa sina priser till kund nedåt
till följd av marknadsvärdeförändringar. I tider med stor prisvolatilitet i råmaterial och komponenter bör detta förhållande beaktas vid bedömningen av framtida resultat.
IAS 19 medger att aktuariella vinster och förluster som uppstår i förmånsbestämda pensionsplaner inte omedelbart resultatförs utan blott den del av dessa vinster och förluster som ligger utanför en "korridor" om plus eller minus 10 % av det högre av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen eller det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar. Även annan systematisk metod som leder till snabbare redovisning av dessa vinster och förluster är möjlig, inklusive omedelbar redovisning i resultatet. Sandvik har valt att tillämpa korridorregeln och att vinster och förluster resultatförs över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. De oredovisade aktuariella förlusterna uppgick vid 2007 och 2008 års utgång till 932 MSEK respektive 2 353 MSEK.
Årets koncernresultat i procent av genomsnittligt eget kapital under året.
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital med avdrag för icke räntebärande skulder.
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader med tillägg för räntekostnader i procent av genomsnittligt totalt kapital.
Fakturering dividerad med genomsnittligt totalt kapital.
Räntebärande kort och långfristiga skulder (inklusive nettoavsättningar för pensioner) med avdrag för likvida medel dividerat med summan av eget kapital.
Genomsnittligt rörelsekapital dividerat med faktureringen i det senaste kvartalet uppräknat till årstakt.
Summan av lager, kundfordringar och leverantörskrediter.
Eget kapital i relation till totalt kapital.
Aktieägarnas andel av årets koncernresultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året.
| 1. Segmentsrapportering | 58 |
|---|---|
| 2. Intäkternas fördelning | 58 |
| 3. Personaluppgifter samt ersättningar till företagsledning och revisorer |
59 |
| 3.1 Medelantal anställda | 59 |
| 3.2 Sjukfrånvaro moderbolaget | 59 |
| 3.3 Löner, ersättningar och sociala kostnader | 59 |
| 3.4 Löner och ersättningar per marknadsområde | 59 |
| 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare |
59 |
| 3.6 Könsfördelning i företagsledningen | 62 |
| 3.7 Revisionsarvoden | 62 |
| 4. Forskning, utveckling och kvalitetssäkring | 62 |
| 5. Övriga rörelseintäkter | 62 |
| 6. Övriga rörelsekostnader | 62 |
| 7. Rörelsens kostnader | 62 |
| 8. Leasingavgifter avseende finansiell och operationell leasing |
63 |
| 9. Finansnetto | 63 |
| 10. Bokslutsdispositioner | 63 |
| 11. Skatter | 64 |
| 12. Vinst per aktie | 65 |
| 13. Koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar |
66 |
| 14. Moderbolagets immateriella och materiella anläggningstillgångar |
68 |
| 15. Andelar i koncernföretag | 69 |
| 16. Andelar i intresseföretag | 73 |
|---|---|
| 17. Finansiella placeringar | 73 |
| 18. Långfristiga fordringar och övriga fordringar |
74 |
| 19. Varulager | 74 |
| 20. Särskilda upplysningar om eget kapital | 74 |
| 21. Moderbolagets ackumulerade avskrivningar utöver plan |
75 |
| 22. Moderbolagets övriga obeskattade reserver | 75 |
| 23. Avsättningar för pensioner och andra långfristiga ersättningar |
75 |
| 24. Övriga avsättningar | 78 |
| 25. Långfristiga räntebärande skulder | 78 |
| 26. Övriga räntebärande skulder | 78 |
| 27. Övriga icke räntebärande skulder | 78 |
| 28. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 78 |
| 29. Eventualförpliktelser och ställda säkerheter | 79 |
| 30. Närstående | 79 |
| 31. Kompletterande upplysningar kassaflödesanalys | 79 |
| 32. Förvärv av rörelse | 80 |
| 33. Uppgifter om moderbolaget | 83 |
| 34. Upplysningar om aktier, ägarförhållanden och rättigheter |
83 |
(Belopp i tabellerna redovisas i MSEK, där ej annat anges)
| Sandvik Tooling |
Sandvik Mining and Construction |
Sandvik Materials Technology |
Seco Tools | Koncern gemensamt |
Eliminering | Koncernen totalt | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Intäkter | ||||||||||||||
| Externa intäkter | 25 795 | 24 732 | 38 651 | 33 073 | 21 480 | 22 486 | 6 513 | 6 011 | 35 | 36 | — | — | 92 654 | 86 338 |
| Interna intäkter | 146 | 338 | 21 | 6 | 326 | 351 | 23 | 23 | 112 | 131 | –628 | –849 | ||
| Koncernen totalt | 26 121 | 25 070 | 38 672 | 33 079 | 21 806 | 22 837 | 6 536 | 6 034 | 147 | 167 | –628 | –849 | 92 654 | 86 338 |
| Andelar i intresse företags resultat |
11 | 5 | 29 | 63 | 5 | 49 | 1 | 2 | — | — | 46 | 119 | ||
| Rörelseresultat per affärsområde |
5 461 | 5 989 | 4 996 | 4 979 | 1 187 | 2 435 | 1 332 | 1 491 | –182 | –500 | 12 794 | 14 394 | ||
| Finansnetto | –2 217 | –1 397 | ||||||||||||
| Årets skattekostnad | –2 741 | –3 403 | ||||||||||||
| Årets resultat | 7 836 | 9 594 | ||||||||||||
| Övriga upplysningar | ||||||||||||||
| Tillgångar | 27 115 | 22 375 | 32 740 | 26 678 | 21 832 | 22 440 | 5 812 | 4 795 | 2 413 | 1 931 | 89 912 | 78 219 | ||
| Andelar i intresseföretag |
143 | 19 | 81 | 57 | 253 | 263 | 8 | 9 | — | — | 485 | 348 | ||
| Summa tillgångar | 27 258 | 22 394 | 32 821 | 26 735 | 22 085 | 22 703 | 5 820 | 4 804 | 2 413 | 1 931 | 90 397 | 78 567 | ||
| Ofördelade tillgångar | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 12 830 | 6 868 | ||
| Koncernen totalt | 103 227 | 85 435 | ||||||||||||
| Skulder | 5 269 | 5 034 | 9 445 | 8 126 | 3 467 | 3 637 | 1 338 | 1 295 | 2 357 | 2 228 | 21 876 | 20 320 | ||
| Ofördelade skulder | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 44 626 | 35 293 | ||
| Koncernen totalt | 66 502 | 55 613 | ||||||||||||
| Investeringar i anläggningar |
2 496 | 2 024 | 1 940 | 1 273 | 1 770 | 1 227 | 725 | 563 | 401 | 312 | 7 332 | 5 399 | ||
| Förvärv av rörelse | 337 | 1 508 | 320 | 2 842 | 89 | 1 973 | 106 | — | — | — | 852 | 6 323 | ||
| Avskrivningar | –1 356 | –1 161 | –929 | –916 | –722 | –563 | –351 | –309 | –86 | –90 | –3 444 | –3 039 | ||
| Nedskrivningar | –32 | –5 | — | — | — | — | –5 | — | — | — | –37 | –5 | ||
| Övriga icke kassaflödes påverkande poster |
–16 | 29 | 25 | –73 | 41 | 4 | –64 | 0 | –128 | –587 | –142 | –627 |
Samtliga transaktioner mellan affärsområdena sker på marknadsmässiga villkor.
| Europa | NAFTA | Sydamerika | Afrika, Mellanöstern |
Asien, Australien |
Koncernen totalt | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Externa intäkter | 41 851 | 39 704 | 14 827 | 14 901 | 5 982 | 5 445 | 7 811 | 6 716 | 22 183 | 19 572 | 92 654 | 86 338 |
| Totala tillgångar | 66 717 | 56 339 | 14 347 | 11 952 | 4 575 | 3 775 | 3 293 | 2 512 | 14 295 | 10 857 | 103 227 | 85 435 |
| Direkta investeringar i anläggningar | 4 483 | 3 739 | 954 | 591 | 581 | 352 | 136 | 160 | 1 178 | 557 | 7 332 | 5 399 |
De externa intäkterna är baserade på var kunderna är lokaliserade. De redovisade värdena på tillgångarna respektive periodens direkta investeringar i anläggningar är baserade på var koncernens tillgångar är lokaliserade.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 20071) | 2008 | 2007 | ||
| Varuförsäljning | 86 629 | 80 143 | 20 392 | 20 625 | |
| Anläggningskontrakt | 3 070 | 2 903 | 0 | — | |
| Tjänsteuppdrag/Serviceuppdrag | 2 388 | 2 613 | 31 | 52 | |
| Uthyrning av maskiner | 567 | 679 | 4 | 5 | |
| Totalt | 92 654 | 86 338 | 20 427 | 20 682 |
1)Omklassificering har skett jämfört med föregående års årsredovisning.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||||||
| Varav kvinnor | Varav kvinnor | Varav kvinnor | Varav kvinnor | ||||||
| Antal | % | Antal | % | Antal | % | Antal | % | ||
| Sverige | 11 415 | 21 | 10 964 | 20 | 8 022 | 20 | 7 707 | 19 | |
| Övriga Europa | 15 727 | 19 | 14 645 | 19 | — | — | — | — | |
| Europa totalt | 27 142 | 20 | 25 609 | 20 | 8 022 | 20 | 7 707 | 19 | |
| NAFTA-området | 6 534 | 19 | 5 782 | 19 | — | — | — | — | |
| Sydamerika | 3 292 | 15 | 3 074 | 12 | 1 | — | 1 | — | |
| Afrika, Mellanöstern | 3 134 | 12 | 2 694 | 11 | — | — | — | — | |
| Asien, Australien | 8 469 | 15 | 7 264 | 14 | — | — | — | — | |
| Totalt | 48 571 | 18 | 44 423 | 18 | 8 023 | 20 | 7 708 | 19 |
| % | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid |
3,9 | 4,5 |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sam manhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer |
39,9 | 45,5 |
| Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid |
||
| Sjukfrånvaron fördelad efter kön | ||
| Män | 3,5 | 4,0 |
| Kvinnor | 5,2 | 6,3 |
| Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori | ||
| 29 år eller yngre | 3,3 | 3,5 |
| 30–49 år | 3,5 | 4,0 |
| 50 år eller äldre | 4,8 | 5,7 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Löner och ersättningar | 18 181 | 16 080 | 3 515 | 3 222 |
| Sociala kostnader | 4 881 | 4 244 | 1 647 | 1 495 |
| Resultatandel till anställda | 67 | 238 | 53 | 197 |
| Totalt | 23 129 | 20 562 | 5 215 | 4 914 |
| Varav pensionskostnader ingående i sociala kostnader |
1 424 | 1 392 | 495 | 416 |
Av koncernens pensionskostnader avsåg 56 MSEK (46) gruppen styrelser och verkställande direktörer. Koncernens pensionsskuld för denna grupp uppgick till 205 MSEK (189). På motsvarande sätt avsåg 21 MSEK (7) av moderbolagets pensionskostnader gruppen styrelse och verkställande direktörer. Moderbolagets pensionsskuld för denna grupp uppgick till 92 MSEK (75).
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Sverige | 4 842 | 4 443 | 3 515 | 3 222 | |
| Övriga Europa | 6 728 | 6 219 | 0 | 0 | |
| Europa totalt | 11 570 | 10 662 | 3 515 | 3 222 | |
| NAFTA-området | 2 919 | 2 476 | — | — | |
| Sydamerika | 682 | 572 | 0 | 0 | |
| Afrika, Mellanöstern | 663 | 661 | — | — | |
| Asien, Australien | 2 347 | 1 709 | — | — | |
| Totalt | 18 181 | 16 080 | 3 515 | 3 222 | |
| Varav till styrelser och verkställande direktörer |
|||||
| Löner och ersättningar | 377 | 366 | 27 | 28 | |
| varav rörlig lön | 61 | 63 | 8 | 8 |
Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare antogs av årsstämman 2008. Dessa är utformade för att säkerställa att Sandvik ur ett globalt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare.
Det totala ersättningspaketet omfattar fast lön, årlig variabel lön (ÅVL), långsiktig variabel lön (LVL), pension samt övriga förmåner som bil, bostad, sjukvårdsförsäkring samt avgångsvederlag. Delarna avses skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens resultatutveckling.
Frågor om ersättning till koncernledningen bereds av styrelsens ersättningsutskott vilket har sammanträtt vid sex tillfällen under året. Frågor som har beretts har innefattat fördelningen mellan fast och rörlig ersättning, storleken på eventuella löneökningar samt långsiktig variabel lön. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och fattat beslut med ledning av utskottets förslag.
Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2008 har beslutats av styrelsen utifrån ersättningsutskottets förslag. Ersättningar till
| Summa | 28 299 291 | 3 572 643 | 5 251 072 | 1 638 753 | 31 825 000 | 1 594 658 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Andra ledande befattningshavare 10) | 18 043 579 | 2 997 643 | 3 562 363 | 1 375 333 | 14 301 000 9) | 1 594 658 |
| Verkställande direktören Lars Pettersson | 8 805 712 8) | 575 000 | 1 688 709 | 263 420 | 9 783 000 9) | — |
| Styrelsens ordförande Clas Åke Hedström | 1 450 000 6) | — | — | — | 7 741 000 7) | — |
| SEK | Lön/ Styrelsearvode |
Årlig variabel lön 2) |
Långsiktig variabel lön 3) |
Övriga förmåner 4) |
Pensions kostnader |
Aktierelaterad ersättning 5) |
1)Avser kostnadsfört under 2008.
2)Belopp hänförligt till 2008 och som bedöms kommer att utbetalas 2009. Under 2008 har ÅVL som kostnadsförts 2007 utbetalts med 11 432 125 SEK varav 3 333 000 SEK till verkställande direktören. 3)Beloppet avser reserverat belopp för LVL-programmen 2006–2008.
4)Avser huvudsakligen bil- och bostadsförmåner.
5)Värdet avser under året inlösta personaloptioner. Beloppet har beräknats som skillnaden mellan inlösenpris och verkligt värde för aktien vid lösentillfället.
6)Kostnadsfört under 2008 och kommer att utbetalas 2009. Av beloppet avser 1 350 000 SEK styrelsearvode och 100 000 SEK i arvode för ersättningsutskottet.
7) Pension till styrelsens ordförande utgår enligt tidigare anställningsavtal. Pensionsskulden, och därmed pensionskostnaden, har påverkats av Finansinspektionens nya beräkningsgrunder FFFS 2007:31 med bland annat ökade livslängdsantaganden och sänkta diskonteringsräntor vilket innebär att den ackumulerade pensionsskulden och därmed årets reservering har ökat till 7 741 000 SEK. De nya beräkningsgrunderna trädde i kraft 1 januari 2008.
8) Lars Petterssons fasta lön uppgår till 7 200 000 per 2008-01-01. Till detta kommer semestertillägg och kontantuttag av sparad semester.
9)Årets ökning av verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares pensionskostnad beror till relativt stor del (i verkställande direktörens fall cirka 25 %) av Finansinspektionens
nya beräkningsgrunder FFFS 2007:31 med bland annat ökade livslängdsantaganden och sänkta diskonteringsräntor. De nya grunderna trädde i kraft 1 januari 2008.
10)Avser följande personer under 2008: Peter Larson, Peter Gossas, Anders Thelin, Lars Josefsson och Per Nordberg.
andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. Ersättningsutskottets arbete har utförts med stöd av expertis i fråga om ersättningsnivåer och strukturer. För upplysning om ersättningsutskottets sammansättning se sidan 100.
Till styrelsens ordförande och övriga externa ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Verkställande direktör och arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.
För 2008 har följande, av årsstämman beslutade, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare tillämpats:
Sandviks riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare är utformade för att säkerställa att Sandvik-koncernen ur ett globalt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkurrenskraftig kompensation som förmår attrahera och behålla kvalificerade medarbetare till Sandviks koncernledning.
Koncernledningens ersättning omfattar fast lön, årlig variabel lön och långsiktig variabel lön. Delarna avses skapa ett välbalanserat ersättnings- och förmånsprogram som återspeglar individens prestationer, ansvar och koncernens resultatutveckling.
Den fasta lönen, som är individuell och differentierad utifrån individens ansvar och prestationer, fastställs utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen.
För erhållande av årlig variabel lön förutsätts uppfyllelse av årligen fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultat och till mätbara mål inom individens ansvarsområde. För koncernledningen kan den årliga variabla delen uppgå till maximalt 50–75 % av den fasta lönen.
Den långsiktiga variabla lönen förutsätter uppfyllelse av mätbara mål, satta av styrelsen, avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplat till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet under en period om tre år. För koncernledningen är maximal utbetalning av långsiktig variabel lön 45–50 % av årlig fast lön.
Tidigare år har den långsiktiga variabla lönen utgjorts av personaloptioner. Endast personaloptionerna från 2004 är alltjämt utnyttjningsbara. Programmet baserades på en årlig tilldelning av personaloptioner av Sandvik-aktier. Antalet utestående optioner per 29 februari 2008 uppgick till 20 000 optioner. Bolagets kostnad för dessa optioner beräknas uppgå till cirka 2,5 MSEK.
Koncernledningens övriga förmåner ska motsvara vad som kan anses rimligt i förhållande till praxis i marknaden. Förmånerna utgörs av pension, bil, bostad, sjukvårdsförsäkring och avgångsvederlag.
Pensionsförmåner för koncernledningen baseras endast på den fasta lönen och ska vara förmåns- eller avgiftsbestämda. Normalt infaller pensionsåldern vid 62 års ålder. För verkställande direktören infaller pensionsåldern vid 60 år.
Avgångsvederlag utgår, normalt sett, vid uppsägning från Sandviks sida. Från avgångsvederlaget, som är mellan 12 till 18 månadslöner för personer under 55 år och mellan 18 till 24 månadslöner för personer över 55 år, avräknas eventuell annan inkomst av tjänst. Inget avgångsvederlag utgår vid uppsägning från anställdas sida.
Styrelsen ska äga rätt att frångå de av årsstämman beslutade riktlinjerna, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.
Kretsen av befattningshavare som omfattas av förslaget är verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen.
Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut om att för 2009 tillämpa samma riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som för 2008, med undantag för pensionsförmåner som från och med 2009 baseras på antingen fast lön eller kontant utbetald bruttolön.
Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till de stämmovalda externa styrelseledamöterna till sammanlagt 4 500 000 SEK. Av detta utgår till styrelsens ordförande (Clas Åke Hedström) 1 350 000 SEK på årsbasis, till styrelsens vice ordförande (Anders Nyrén) 900 000 SEK och 450 000 SEK till varje övrig extern styrelseledamot (Georg Ehrnrooth, Simon Thompson, Egil Myklebust, Fredrik Lundberg och Hanne de Mora).
Utöver dessa belopp utgår enligt bolagsstämmobeslut ett arvode om 400 000 SEK till ledamöter som inte är anställda i bolaget för utskottsarbete i styrelsens revisionsutskott (Anders Nyrén 150 000 SEK, Fredrik Lundberg 125 000 SEK och Hanne de Mora 125 000 SEK) och 250 000 SEK till ledamöter i styrelsens ersättningsutskott (Clas Åke Hedström 100 000 SEK, Egil Myklebust 75 000 SEK och Georg Ehrnrooth 75 000 SEK).
Förutom pensionslöften till styrelsens ordförande och verkställande direktören finns inga pensionsutfästelser avseende övriga styrelsemedlemmar. Pensionsförpliktelsen till ordföranden utgör per 2008-12-31, 56 355 685 SEK och
avser ett förmånsbestämt pensionslöfte, där pensionsförsäkring ej tecknats, vilket är hänförligt till dennes tid som verkställande direktör för Sandvik AB.
För koncernchefen och verkställande direktören Lars Pettersson utgår från och med 1 januari 2008 årlig fast lön med 7 200 000 SEK samt förmånsvärde av tjänstebostad och tjänstebil. Till detta kommer rörlig lön som kan uppgå till maximalt 75 % av den fasta lönen. Den årliga rörliga lönen för 2008 uppgår till 575 000 SEK.
Lars Petterssons pensionsålder är 60 år. Pensionens storlek mellan 60 och 65 års ålder, uppgår till 65 % av fast lön upp till 30 prisbasbelopp och 50 % av fast lön över 30 prisbasbelopp. Vad avser pensionen före 65 år har pensionsförsäkring ej tecknats och pensionsförpliktelsen utgör 19 985 374 SEK till den del den är intjänad per 2008-12-31. Pensionen från och med 65 år byggs upp genom ITP-planen samt en premiebaserad tilläggsplan till vilken avsättning sker varje år med 40 % av de delar av den fasta lönen som överstiger 20 prisbasbelopp. Avtal har vidare träffats om att avgångsvederlag utgår vid eventuell uppsägning från företagets sida. Vederlaget motsvarar fast lön i 18 månader utöver uppsägningstiden, vilken är sex månader.
För övriga ledande befattningshavare i koncernledningen är pensionsåldern 62 år. Pensionens storlek mellan 62 och 65 års ålder uppgår till 65 % av fast lön upp till 30 prisbasbelopp, 50 % av fast lön mellan 30–50 prisbasbelopp och 25 % av fast lön i löneintervallet 50–100 prisbasbelopp. Avseende pensionen före 65 års ålder har pensionsförsäkring ej tecknats och pensionsförpliktelsen utgör 22 971 902 SEK till den del den är intjänad per 2008-12-31.
Vad avser pensionen efter 65 år för övriga befattningshavare i koncernledningen byggs denna upp genom ITP-planen samt en premiebaserad tilläggsplan till vilken avsättning sker varje år med 20–30 % (beroende på ålder) av de delar av den fasta lönen som överstiger 20 prisbasbelopp. Avtal har vidare träffats om att avgångsvederlag utgår vid eventuell uppsägning från företagets sida. Vederlaget motsvarar fast lön i 12–18 månader utöver uppsägningstiden, vilken är sex månader. För verkställande direktören och övriga medlemmar i koncernledningen avräknas eventuell annan inkomst av tjänst från avgångsvederlaget.
För att premiera ett agerande som tar sikte på koncernens långsiktiga utveckling och samtidigt stimulera fortsatt företagslojalitet hos medarbetarna har Sandvik sedan 1986 ett resultatandelssystem för alla anställda vid helägda bolag i Sverige. Från och med 2007 har systemet modifierats där utgångspunkterna varit förbättrad transparens och ökad elasticitet med bättre koppling till företagets mål. Det modifierade systemet innebär möjlighet till ett högre maximalt värde, begränsat till 250 MSEK, men också väsentligt ökade krav för full utdelning. Koncernens avkastning under år 2008 innebar att 66,8 MSEK avsattes till resultatandelsstiftelsen.
Under år 2000 infördes som en del i det totala kompensationspaketet ett aktierelaterat program för långsiktig variabel lön för cirka 350 högre chefer och specialister internationellt i koncernen. Programmet baserades på en årlig tilldelning av personaloptioner på Sandvik-aktier med en löptid av fem år och rätt till utnyttjande efter tre år, förutsatt att anställningen då kvarstår. Tilldelningen baserades på Sandviks avkastning på sysselsatt kapital under föregående år. Tilldelningen skedde i sig vederlagsfritt men optionsinnehavaren måste erlägga fastställt lösenpris för aktien. Programmet baseras på befintliga aktier och medför därför ingen nyemission av aktier.
Tilldelning under programmet skedde under åren 2000–2004. Under 2008 har optioner tilldelade under 2003 och 2004 års program kunnat utnyttjas.
Årets rörelseresultat har påverkats positivt med 28 211 889 SEK för aktierelaterade ersättningar inklusive sociala kostnader. Den positiva påverkan är hänförlig till den under året försvagade aktiekursen vilken inneburit lägre värdering av utestående optioner.
Bolaget har genom ett avtal med en bank tillförsäkrat sig en möjlighet att banken levererar 9 000 000 aktier efter genomförd split (5:1 enligt stämmobeslut 2006) till en kurs av 46,80 kronor såsom en finansiell säkring. Av avtalet har 624 936 aktier utnyttjats under år 2008. Motsvarande utnyttjande var år 2007 1 842 605 aktier. Totalt har 8 537 163 aktier utnyttjats. Före split säkrades 270 000 aktier genom köpoptioner med ett genomsnittligt pris på 267,50 kronor. Köpoptionen hade utnyttjats fullt år 2006. Effekten på företagets kostnader av framtida kursuppgångar i Sandvik-aktien har genom dessa åtgärder begränsats. De finansiella säkringarna har belastat årets resultat med 36 265 000 SEK. Programmet och därtill hörande finansiella säkringar har således i årets bokslut inneburit en nettokostnad på 8 053 111 SEK.
Styrelsen beslutade att från och med 2006 införa ett kontantbaserat program för långsiktig variabel lön (LVL). Syftet med LVL är att med en gemensam målbild för ledande befattningshavare och aktieägare skapa en koppling till framtida prestationsmål för att långsiktigt öka företagets värde. Detta sker genom ett gemensamt koncern- och affärsområdesövergripande fokus och styrning mot lönsam tillväxt. Vidare är syftet att öka möjligheterna att rekrytera och behålla nyckelpersoner i koncernen.
Ett LVL-program har beslutats för vart och ett av åren 2006, 2007 och 2008. Programmen omfattar cirka 400 anställda i Sandvik-koncernen globalt och löper över en treårsperiod där eventuell utbetalning sker året efter det tredje året för respektive program. För 2006 års program sker sålunda utbetalning 2009, för 2007 års program under 2010 samt för 2008 års program under 2011. Programmen har en direkt koppling mellan prestation, mervärde och ersättning med ett årligt tak i förhållande till deltagarens årliga fasta lön i december år tre. Utfall av LVL förutsätter uppfyllelse av mätbara mål, upprättade av styrelsen,
avseende vissa nyckeltal som skapar aktieägarvärde kopplat till bolagets tillväxt, lönsamhet och kapitaleffektivitet under en period om tre år. För koncernledningen är maximal utbetalning av LVL-programmet 45–50 % av fast årslön.
Kostnadsföring och reservering sker löpande för de tre programmen utifrån antaganden om verklig måluppfyllelse. Kostnaden för de tre programmen har beräknats till 206 MSEK. I bokslutet 2008 har sammanlagt 185 MSEK reserverats för LVL-programmen.
Tilldelade samt vid årsskiftet utestående optioner framgår av nedanstående tabell:
| 2004 års | 2004-02-18 | 2007-02-19 – 2009-02-20 | 262,70 | 51,34 | 312 000 | 131 057 | 681 496 | Fysisk leverans |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Optionsprogram | Datum för tilldelning | Lösenperiod | Lösenpris SEK |
Lösenpris efter split SEK |
Tilldelade optioner | Utestående optioner |
underliggande | aktier 1) Regleringsmetod |
| Antal utestående |
Tilldelade samt vid årsskiftet utestående optioner för anställda i moderbolaget framgår av nedanstående tabell:
| Antal utestående | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Lösenpris | Lösenpris | Utestående | underliggande | |||||
| Optionsprogram | Datum för tilldelning | Lösenperiod | SEK | efter split SEK | Tilldelade optioner | optioner | aktier 1) Regleringsmetod | |
| 2004 års | 2004-02-18 | 2007-02-19 – 2009-02-20 | 262,70 | 51,34 | 155 500 | 74 570 | 387 764 | Fysisk leverans |
1) Efter inlösenförfarande 2005 och 2007 samt aktiesplit den 8 juni 2006 berättigar varje option tilldelning av 5,2 aktier.
| Optionsprogram | Övriga ledande befattningshavare |
|---|---|
| 2001 års | — |
| 2002 års | — |
| 2003 års | — |
| 2004 års | 20 000 |
| Optioner i tusental | Vägt genomsnittligt lösenpris 2008, SEK |
Antal optioner 2008 | Vägt genomsnittligt lösenpris 2007, SEK |
Antal optioner 2007 |
|---|---|---|---|---|
| Utestående vid periodens början | 45,16 | 324 | 46,67 | 757 |
| Förverkade under perioden | 39,62 | –73 | 51,34 | –49 |
| Inlösta under perioden | 41,52 | –120 | 45,32 | –384 |
| Utestående vid periodens utgång | 51,34 | 131 | 45,16 | 324 |
| Inlösningsbara vid periodens slut | 51,34 | 131 | 45,16 | 324 |
| Optioner i tusental | Vägt genomsnittligt lösenpris 2008, SEK |
Antal optioner 2008 | Vägt genomsnittligt lösenpris 2007, SEK |
Antal optioner 2007 |
|---|---|---|---|---|
| Utestående vid periodens början | 46,38 | 151 | 46,96 | 396 |
| Förverkade under perioden | 39,62 | –11 | 51,34 | –45 |
| Inlösta under perioden | 42,11 | –65 | 45,55 | –200 |
| Utestående vid periodens utgång | 51,34 | 75 | 46,38 | 151 |
| Inlösningsbara vid periodens slut | 51,34 | 75 | 46,38 | 151 |
För aktieoptioner som lösts in under perioden var den vägda genomsnittliga aktiekursen under perioden 97,94 kronor. Utestående optioner per den 31 december 2008 har ett lösenpris på 51,34 kronor och en avtalsenlig löptid på 1,5 månader.
Det uppskattade värdet av tilldelade optioner beräknas enligt Black&Scholes-modellen. Den avtalsenliga löptiden på optionen (5 år) används som indata i modellen. I Black&Scholes-modellen har hänsyn tagits till förväntad tidig inlösen.
| Sammanlagd kostnad till följd av aktierelaterade ersättningar |
— | 4 519 228 |
|---|---|---|
| Kostnad hänförlig till kontantreglerade optioner tilldelade 2004 |
— | 3 348 419 |
| Kostnad hänförlig till kontantreglerade optioner tilldelade 2002 |
— | 1 170 809 |
| Koncernen och moderbolaget, SEK | 2008 | 2007 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Andel kvinnor, % | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Styrelser och verkställande direktörer |
8 | 8 | 15 | 23 |
| Övriga ledande befattningshavare |
13 | 13 | — | — |
Arvoden till koncernens revisorer har uppgått till:
| KPMG | Övriga revisorer vid koncernens bolag |
Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Revision | ||||||
| Moderbolaget | 7,5 | 5,9 | — | — | 7,5 | 5,9 |
| Dotterbolagen (exklusive Seco Tools) |
50,2 | 38,9 | 3,2 | 3,1 | 53,3 | 42,0 |
| Seco Tools | 0,3 | 0,3 | 6,8 | 7,2 | 7,1 | 7,5 |
| Koncernen | 58,0 | 45,1 | 9,9 | 10,3 | 67,9 | 55,4 |
| Övriga tjänster | ||||||
| Moderbolaget | 8,5 | 4,2 | ||||
| Dotterbolagen (exklusive Seco Tools) |
10,2 | 11,4 | ||||
| Seco Tools | 0,5 | 0,6 | ||||
| Koncernen | 19,2 | 16,2 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
Övriga tjänster avser i allt väsentligt rådgivning inom revisionsnära områden som redovisning och skatt samt biträde med granskning i samband med förvärv.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Utgifter för | ||||
| forskning och utveckling | 2 347 | 2 195 | 920 | 1 019 |
| kvalitetssäkring | 464 | 544 | 207 | 236 |
| Totalt | 2 811 | 2 739 | 1 127 | 1 255 |
| varav kostnadsfört totalt | 2 478 | 2 362 | 1 127 | 1 255 |
| varav kostnadsfört avseende forskning och |
||||
| utveckling | 2 014 | 1 818 | 920 | 1 019 |
Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppkommer, liksom utgifter för kvalitetssäkring. Utgifter för utveckling tas upp som en immateriell tillgång om de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång i balansräkningen.
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar | — | 118 |
| Resultat vid försäljning av verksamheter och aktier | 56 | 26 |
| Försäkringsersättningar | 15 | 144 |
| Valutakursvinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär |
497 | — |
| Övrigt | 93 | 98 |
| Totalt | 661 | 386 |
Övriga rörelseintäkter består i huvudsak av koncerngemensamma tjänster samt valutavinster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär.
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar | –28 | — |
| Valutakursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär |
— | –157 |
| Nedskrivning långfristig fordran | –104 | — |
| Övrigt | –48 | –22 |
| Totalt | –180 | –179 |
Övriga rörelsekostnader består i huvudsak av royalties mellan koncernbolag samt av realisationsförluster vid försäljning av anläggningstillgångar.
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Personalkostnader | –23 129 | –20 562 |
| Avskrivningar | –3 444 | –3 039 |
| Nedskrivningar av lager | –460 | –281 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –37 | –5 |
| Nedskrivningar av osäkra kundfordringar | –228 | –80 |
I moderbolaget uppgick nedskrivningar av osäkra kundfordringar till 29 MSEK (25). Inga väsentliga återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts under 2008 eller 2007.
Koncernen innehar anläggningar under finansiella leasingavtal med ett planenligt restvärde vid årets utgång uppgående till 221 MSEK (145).
Variabla avgifter i resultatet är 0 MSEK (0). Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Nominellt värde | Nuvärde | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Inom ett år | 36 | 25 | 35 | 25 |
| Mellan ett år och fem år | 116 | 52 | 94 | 45 |
| Längre än fem år | 118 | 102 | 68 | 60 |
| Totalt | 270 | 179 | 197 | 130 |
Koncernen innehar finansiella avtal som vid årets utgång uppgår till 642 MSEK (572). Variabla avgifter i resultatet samt ej garanterade restvärden som tillfaller leasegivare är av mindre värde.
Den totala bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter fördelas enligt följande:
| Nominellt värde | Nuvärde | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Inom ett år | 338 | 246 | 310 | 156 | |
| Mellan ett år och fem år | 304 | 326 | 265 | 200 | |
| Längre än fem år | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Totalt | 642 | 572 | 575 | 356 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationell leasing som förhyrda lokaler, maskiner och större dator- och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader. I bokslutet 2008 redovisas en kostnad för koncernen på 509 MSEK (451) och för moderbolaget på 122 MSEK (110). Här ingår minimileaseavgifter på 477 MSEK (442), variabla avgifter på 35 MSEK (15) och intäkter från vidareuthyrning på 4 MSEK (6).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Inom ett år | 603 | 477 | 162 | 150 |
| Mellan ett år och fem år | 1 122 | 1 031 | 320 | 293 |
| Längre än fem år | 483 | 368 | 165 | 127 |
| Totalt | 2 208 | 1 876 | 647 | 570 |
Framtida minimileaseavgifter för ej uppsägningsbara avtal som avser objekt som vidaruthyrs uppgår till 4 MSEK (7).
Maskiner för uthyrning ingår i koncernens anläggningstillgångar med ett planenligt restvärde om 468 MSEK (569). I årets avskrivningar ingår 395 MSEK (445). Avtalade framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara leasingkontrakt uppgår till 250 MSEK (262). Variabla avgifter uppgår till 62 MSEK (57).
Framtida minimileaseavgifter för ej annullerbara operationella leasingkontrakt förfaller enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Inom ett år | 124 | 148 | 9 | 11 |
| Mellan ett år och fem år | 125 | 113 | 9 | 1 |
| Längre än fem år | 1 | 1 | 0 | 0 |
| Totalt | 250 | 262 | 18 | 12 |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter | 352 | 197 |
| Utdelningar | 3 | 1 |
| Andra placeringar inklusive derivat | ||
| Nettovinst vid avyttring av finansiella tillgångar | 0 | 36 |
| Netto värdeförändringar vid omvärdering av | ||
| finansiella tillgångar/skulder | 16 | 143 |
| Andra finansiella intäkter | 4 | 0 |
| Finansiella intäkter | 375 | 377 |
| Räntekostnader | –2 256 | –1 541 |
| Andra placeringar inklusive derivat | ||
| Nettoförlust vid avyttring av finansiella tillgångar | –8 | –107 |
| Netto värdeförändringar vid omvärdering av | ||
| finansiella tillgångar/skulder | –260 | –89 |
| Netto valutakursförändringar | –54 | –34 |
| Andra finansiella kostnader | –14 | –3 |
| Finansiella kostnader | –2 592 | –1 774 |
| Finansnetto | –2 217 | –1 397 |
Värdering av ränteswapar har påverkat finansnettot negativt med –40 MSEK (4). Vid värdering görs interpolering i en beräknad räntekurva baserad på aktuella marknadsräntor för olika löptider. Värdering av aktierelaterade derivat har påverkat resultatet negativt med –70 MSEK (85). Värderingen görs med hjälp av noterade aktiekurser per bokslutsdagen.
Ränteintäkter/räntekostnader för de finanisella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultaträkningen uppgår till –1 929 MSEK (–1 486). Resultateffekten under 2008 från säkrad post och säkringsinstrument för verkligtvärdesäkringar uppgick till –8 MSEK (–0,4).
| Resultat från andelar i koncernföretag |
Resultat från andelar i intresseföretag |
|||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Utdelning, netto efter skatt | 6 754 | 6 003 | 5 | 5 |
| Realisationsresultat vid avyttringar av andelar |
20 | –17 | — | — |
| Nedskrivningar | 0 | — | — | — |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar |
— | 11 | — | — |
| Totalt | 6 774 | 5 997 | 5 | 5 |
| Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar |
Ränteintäkter och liknande resultatposter |
|||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Ränteintäkter, koncernföretag | — | — | 601 | 619 |
| Ränteintäkter, övriga | — | — | 12 | 19 |
| Totalt | — | — | 613 | 638 |
| Räntekostnader och liknande resultatposter |
||
|---|---|---|
| Moderbolaget | 2008 | 2007 |
| Räntekostnader, koncernföretag | –672 | –607 |
| Räntekostnader, övriga | –723 | –476 |
| Derivat, koncernföretag | –247 | –65 |
| Övrigt | –13 | –17 |
| Totalt | –1 655 | –1 165 |
| Totalt | 7 | 3 063 |
|---|---|---|
| Övriga obeskattade reserver, förändring | 7 | –4 |
| Periodiseringsfond, årets förändring | — | 638 |
| Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan |
— | 2 429 |
| Moderbolaget | 2008 | 2007 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Årets skattekostnad | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Periodens aktuella skatt | –2 942 | –4 395 | 112 | –829 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år |
66 | 229 | 15 | 67 |
| Total aktuell skattekostnad | –2 876 | –4 166 | 127 | –762 |
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader och |
||||
| underskottsavdrag | 135 | 763 | 274 | 17 |
| Total redovisad skattekostnad | –2 741 | –3 403 | 401 | –745 |
Koncernens skattekostnad för året uppgick till 2 741 MSEK (3 403) eller 25,9 % (26,2) av resultatet efter finansnetto.
Koncernens vägda genomsnittliga skattesats, baserad på skattesatserna i respektive land, är 26,5 % (29,6). Skattesatsen i Sverige är 28,0 % (28,0). Avstämning mellan koncernens vägda genomsnittsskatt, baserad på respek-
tive lands skattesats, och koncernens verkliga skatt:
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | MSEK | % | MSEK | % |
| Resultat efter finansiella poster | 10 577 | 12 997 | ||
| Vägd genomsnittsskatt baserad på respektive lands skattesats |
–2 805 | –26,5 | –3 849 | –29,6 |
| Skatteeffekter av | ||||
| Ej avdragsgilla kostnader | –216 | –2,0 | –195 | –1,5 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 145 | 1,4 | 199 | 1,5 |
| Ändringar avseende tidigare år | 66 | 0,6 | 229 | 1,8 |
| Effekter av underskottsavdrag, netto | 30 | 0,3 | 75 | 0,6 |
| Övrigt | 39 | 0,4 | 138 | 1,1 |
| Total redovisad verklig skatt | –2 741 | –25,9 | –3 403 | –26,2 |
Moderbolagets verkliga skattesats understiger nominell skattesats i Sverige, vilket huvudsakligen är en effekt av skattefria utdelningsintäkter från dotterbolag och intressebolag.
Avstämning mellan moderbolagets nominella skattesats och moderbolagets verkliga skatt:
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | MSEK | % | MSEK | % |
| Resultat före skatt | 5 349 | 9 059 | ||
| Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget |
–1 498 | –28,0 | –2 537 | –28,0 |
| Skatteeffekter av | ||||
| Ej avdragsgilla kostnader | –22 | –0,4 | –33 | –0,4 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 1 946 | 36,4 | 1 758 | 19,4 |
| Effekt av ändrad skattesats | –19 | –0,4 | — | — |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
2 | 0,0 | — | — |
| Ändringar avseende tidigare år | –8 | –0,1 | 67 | 0,7 |
| Total redovisad verklig skatt | 401 | 7,5 | –745 | –8,2 |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Uppskjuten skatt till följd av säkringsredovisning | –164 | 31 |
| Totalt | –164 | 31 |
| Moderbolaget | 2008 | 2007 |
| Aktuell skatt i erhållna/lämnade koncernbidrag | 85 | –843 |
| Totalt | 85 | –843 |
Den i balansräkningen angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder, där skulder angivits med negativt tecken.
| 2008 | 2007 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 43 | –771 | –728 | 34 | –666 | –632 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 98 | –1 114 | –1 016 | 96 | –965 | –869 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 93 | –2 | 91 | 58 | –2 | 56 | |
| Lager | 1 572 | –64 | 1 508 | 1 445 | –62 | 1 383 | |
| Fordringar | 204 | –536 | –332 | 66 | –335 | –269 | |
| Räntebärande skulder | 367 | –442 | –75 | 325 | –263 | 62 | |
| Icke räntebärande skulder | 724 | –670 | 54 | 513 | –761 | –248 | |
| Övrigt | 29 | –50 | –21 | 19 | –49 | –30 | |
| Underskottsavdrag | 282 | — | 282 | 84 | — | 84 | |
| Summa | 3 412 | –3 649 | –237 | 2 640 | –3 103 | –463 | |
| Kvittning inom bolag | –2 135 | 2 135 | — | –1 317 | 1 317 | — | |
| Total uppskjuten skattefordran/ avsättning för uppskjuten skatt |
1 277 | –1 514 | –237 | 1 323 | –1 786 | –463 |
| 2008 | 2007 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | |
| Materiella anläggningstillgångar | — | –34 | –34 | — | –37 | –37 | |
| Avsättningar | 31 | — | 31 | 27 | — | 27 | |
| Icke räntebärande skulder | 295 | — | 295 | 32 | — | 32 | |
| Summa | 326 | –34 | 292 | 59 | –37 | 22 | |
| Kvittning inom bolag | –34 | 34 | — | –37 | 37 | — | |
| Total uppskjuten skattefordran/ | |||||||
| avsättning för uppskjuten skatt | 292 | — | 292 | 22 | — | 22 |
Koncernen har ytterligare underskottsavdrag på cirka 570 MSEK (570). Skattefordringar har ej värderats för dessa poster eftersom det bedöms osannolikt att avdragen kommer att kunna utnyttjas under överskådlig framtid.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Ingående balans, netto | –463 | –691 | 22 | 17 |
| Förändring över resultaträkningen | 135 | 763 | 270 | 5 |
| Förvärv/avyttring av dotterföretag | –10 | –489 | — | — |
| Redovisat mot eget kapital | 164 | –31 | — | — |
| Statligt stöd | — | 32 | — | — |
| Omräkningsdifferens | –63 | –47 | — | — |
| Utgående balans, netto | –237 | –463 | 292 | 22 |
Förutom uppskjuten skattefordran/avsättning har Sandvik följande skulder och fordringar vad avser skatt:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Avsättningar för skatter | –3 201 | –2 760 | –55 | –55 |
| Skatteskulder | –1 301 | –1 334 | — | — |
| Skattefordran | 1 699 | 1 429 | 166 | 393 |
| Netto skatteskuld/skattefordran | 398 | 95 | 166 | 393 |
Avsättningar för skatter –3 201 MSEK (–2 760) avser avsättningar för pågående tvister och bedömda risker. Ökningen under 2008 (441 MSEK) förklaras huvudsakligen av reserveringar relaterade till skatteärendena avseende Sandvik Intellectual Property AB och Sandvik AB beträffande den omorganisation av ägande och hantering av patent och varumärken som gjordes 2005. För kompletterande beskrivning se avsnittet "Sandviks risker och riskhantering".
| Före utspädning | Efter utspädning | |||
|---|---|---|---|---|
| SEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Resultat per aktie | 6,30 | 7,65 | 6,29 | 7,65 |
Beräkningen av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan.
Beräkningen av resultat per aktie för 2008 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 7 472 MSEK (9 116) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2008 uppgående till 1 186 287 (1 186 287). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare | 7 472 | 9 116 |
| I tusental aktier | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Totalt antal stamaktier 1 januari | 1 186 287 | 1 186 287 |
| Effekt av innehav av egna aktier och inlösen | — | — |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under året, före utspädning |
1 186 287 | 1 186 287 |
Beräkningen av resultat per aktie efter utspädning för 2008 har baserats på ett resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare uppgående till 7 472 MSEK (9 116) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (tusental) under 2008 uppgående till 1 187 058 (1 188 397). De två komponenterna har beräknats på följande sätt:
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Resultat hänförligt till moderbolagets stamaktieägare | 7 472 | 9 116 |
| I tusental aktier | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier under året, före utspädning |
1 186 287 | 1 186 287 |
| Effekt av utestående aktieoptioner | 771 | 2 110 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under året, efter utspädning |
1 187 058 | 1 188 397 |
| Internt upparbetade immateriella tillgångar | Förvärvade immateriella tillgångar | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiverade | Patent, licenser, |
Aktiverade | Patent, licenser, |
|||||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | utgifter för FoU |
Program varor |
varumär ken etc. |
Övrigt | Summa | utgifter för FoU |
Program varor |
varumär | ken etc. Goodwill | Övrigt | Summa | Totalt |
| Ingående balans 1 januari 2007 | 633 | 450 | 69 | 72 | 1 224 | 15 | 251 | 205 | 5 156 | 225 | 5 852 | 7 076 |
| Nyanskaffningar | 377 | 37 | 15 | 2 | 431 | — | 13 | 38 | — | 11 | 62 | 493 |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | — | 552 | 3 886 | 839 | 5 277 | 5 277 |
| Avyttringar och utrangeringar | –9 | –13 | — | — | –22 | — | –4 | –16 | — | –15 | –35 | –57 |
| Omklassificeringar | –37 | –4 | 28 | –29 | –42 | — | 7 | 4 | –58 | 36 | –11 | –53 |
| Årets omräkningsdifferenser | 7 | 1 | 6 | 1 | 15 | — | 11 | –11 | –51 | –35 | –86 | –71 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 971 | 471 | 118 | 46 | 1 606 | 15 | 278 | 772 | 8 933 | 1 061 | 11 059 | 12 665 |
| Ingående balans 1 januari 2008 | 971 | 471 | 118 | 46 | 1 606 | 15 | 278 | 772 | 8 933 | 1 061 | 11 059 | 12 665 |
| Nyanskaffningar | 333 | 99 | 25 | 3 | 460 | — | 20 | 5 | — | 32 | 57 | 517 |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | 2 | 120 | 474 | 6 | 602 | 602 |
| Köp av minoritetsägda aktier i dotterföretag |
— | — | — | — | — | — | — | — | 16 | — | 16 | 16 |
| Avyttringar och utrangeringar | –17 | –10 | — | — | –27 | — | –8 | –10 | — | 18 | 0 | –27 |
| Omklassificeringar | –100 | 116 | 54 | — | 70 | — | 14 | –89 | — | 1 | –74 | –4 |
| Årets omräkningsdifferenser | 40 | 5 | 23 | 5 | 73 | — | 37 | –52 | 408 | –17 | 376 | 449 |
| Utgående balans 31 december 2008 | 1 227 | 681 | 220 | 54 | 2 182 | 15 | 343 | 746 | 9 831 | 1 101 | 12 036 | 14 218 |
| Ackumulerade av- och nedskrivningar | ||||||||||||
| Ingående balans 1 januari 2007 | 139 | 263 | 39 | 30 | 471 | 15 | 167 | 99 | — | 72 | 353 | 824 |
| Avyttringar och utrangeringar | –4 | –6 | — | — | –10 | — | –4 | –1 | — | — | –5 | –15 |
| Omklassificeringar | — | –1 | 5 | –6 | –2 | — | –2 | –11 | — | 48 | 35 | 33 |
| Årets avskrivningar på anskaffningsvärden |
60 | 107 | 13 | 8 | 188 | — | 40 | 46 | — | 134 | 220 | 408 |
| Årets omräkningsdifferenser | 1 | –2 | –12 | — | –13 | — | 8 | 3 | — | –8 | 3 | –10 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 196 | 361 | 45 | 32 | 634 | 15 | 209 | 136 | — | 246 | 606 | 1 240 |
| Ingående balans 1 januari 2008 | 196 | 361 | 45 | 32 | 634 | 15 | 209 | 136 | — | 246 | 606 | 1 240 |
| Förvärv av rörelse | — | — | — | — | — | — | 2 | 10 | — | 11 | 23 | 23 |
| Avyttringar och utrangeringar | –16 | –12 | — | — | –28 | — | –12 | –2 | — | –1 | –15 | –43 |
| Omklassificeringar | — | 3 | 10 | — | 13 | — | 1 | — | — | 1 | 2 | 15 |
| Årets avskrivningar på anskaffningsvärden |
91 | 77 | 7 | 6 | 181 | — | 51 | 102 | — | 112 | 265 | 446 |
| Årets omräkningsdifferenser | 5 | 3 | 9 | 3 | 20 | — | 27 | 0 | — | 18 | 45 | 65 |
| Utgående balans 31 december 2008 | 276 | 432 | 71 | 41 | 820 | 15 | 278 | 246 | — | 387 | 926 | 1 746 |
| Redovisade värden 1 januari 2007 |
494 | 187 | 30 | 42 | 753 | 0 | 84 | 106 | 5 156 | 153 | 5 499 | 6 252 |
| 31 december 2007 | 775 | 110 | 73 | 14 | 972 | 0 | 69 | 636 | 8 933 | 815 | 10 454 | 11 425 |
| 1 januari 2008 | 775 | 110 | 73 | 14 | 972 | 0 | 69 | 636 | 8 933 | 815 | 10 454 | 11 425 |
| 31 december 2008 | 951 | 249 | 149 | 13 | 1 362 | 0 | 65 | 500 | 9 831 | 714 | 11 110 | 12 472 |
| Årets avskrivning redovisas i resultat räkningen enligt följande 2007 |
||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | — | –11 | — | — | –11 | — | –1 | –1 | — | –44 | –46 | –57 |
| Försäljningskostnader | — | –10 | — | –3 | –13 | — | –27 | — | — | –48 | –75 | –88 |
| Administrationskostnader | –60 | –86 | –13 | –5 | –164 | — | –12 | –45 | — | –42 | –99 | –263 |
| Totalt | –60 | –107 | –13 | –8 | –188 | — | –40 | –46 | — | –134 | –220 | –408 |
| Årets avskrivning redovisas i resultat räkningen enligt följande 2008 |
||||||||||||
| Kostnad för sålda varor | — | –8 | –2 | — | –10 | — | –1 | –59 | — | –74 | –134 | –144 |
| Försäljningskostnader | –6 | –16 | –2 | –3 | –27 | — | –33 | –44 | — | –15 | –92 | –119 |
| Administrationskostnader | –85 | –53 | –3 | –3 | –144 | 0 | –17 | 1 | — | –23 | –39 | –183 |
| Totalt | –91 | –77 | –7 | –6 | –181 | 0 | –51 | –102 | — | –112 | –265 | –446 |
| Pågående | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | Byggnader och mark | Maskiner | Inventarier | nyanläggningar | Totalt |
| Ingående balans 1 januari 2007 | 8 358 | 24 995 | 4 342 | 2 169 | 39 864 |
| Nyanskaffningar | 500 | 1 882 | 424 | 2 102 | 4 908 |
| Förvärv av rörelse | 419 | 704 | 117 | 15 | 1 255 |
| Avyttringar och utrangeringar | –238 | –1 502 | –364 | –17 | –2 121 |
| Omklassificeringar | 365 | 1 228 | 124 | –1 591 | 126 |
| Årets omräkningsdifferenser | 94 | 297 | 75 | 25 | 491 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 9 498 | 27 604 | 4 718 | 2 703 | 44 523 |
| Ingående balans 1 januari 2008 | 9 498 | 27 604 | 4 718 | 2 703 | 44 523 |
| Nyanskaffningar | 661 | 2 271 | 535 | 3 348 | 6 815 |
| Förvärv av rörelse | 23 | 318 | 46 | 1 | 388 |
| Avyttringar och utrangeringar | –129 | –1 544 | –343 | –9 | –2 025 |
| Omklassificeringar | 448 | 1 695 | 159 | –2 256 | 46 |
| Årets omräkningsdifferenser | 904 | 1 850 | 377 | 259 | 3 390 |
| Utgående balans 31 december 2008 | 11 405 | 32 194 | 5 492 | 4 046 | 53 137 |
| Av- och nedskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2007 | 3 560 | 15 651 | 2 976 | 22 187 | |
| Förvärv av rörelse | 53 | 113 | 43 | 209 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –148 | –1 193 | –357 | –1 698 | |
| Omklassificeringar | –1 | 13 | 31 | 43 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 275 | 1 926 | 430 | 2 631 | |
| Årets nedskrivningar | 2 | 3 | — | 5 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 38 | 166 | 47 | 251 | |
| Utgående balans 31 december 2007 | 3 779 | 16 679 | 3 170 | 23 628 | |
| Ingående balans 1 januari 2008 | 3 779 | 16 679 | 3 170 | 23 628 | |
| Förvärv av rörelse | 1 | 93 | 21 | 115 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –64 | –1 168 | –287 | –1 519 | |
| Omklassificeringar | –2 | 65 | 10 | 73 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 334 | 2 211 | 453 | 2 998 | |
| Årets nedskrivningar | 5 | 32 | — | 37 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 378 | 1 053 | 251 | 1 682 | |
| Utgående balans 31 december 2008 | 4 431 | 18 965 | 3 618 | 27 014 | |
| Redovisade värden | |||||
| 1 januari 2007 | 4 798 | 9 344 | 1 366 | 2 169 | 17 677 |
| 31 december 2007 | 5 719 | 10 925 | 1 548 | 2 703 | 20 895 |
| 1 januari 2008 | 5 719 | 10 925 | 1 548 | 2 703 | 20 895 |
| 31 december 2008 | 6 974 | 13 229 | 1 874 | 4 046 | 26 123 |
| Nedskrivningar/återläggning av nedskrivning per resultatrad | Byggnader och mark | Maskiner | Inventarier | Totalt | |
| Nedskrivningar | |||||
| Administrationskostnader | –5 | — | — | –5 | |
| Kostnad sålda varor | — | –32 | — | –32 | |
| Taxeringsvärden | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Byggnader (i Sverige) | 1 287 | 1 059 |
| Mark (i Sverige) | 421 | 253 |
Materiella tillgångar som ställts som säkerhet uppgår till 250 MSEK (217). Under 2008 har koncernen slutit avtal om att förvärva materiella anläggningstillgångar för 150 MSEK (110).
Periodens sammanlagda anskaffningsvärde på de tillgångar som stödet avser att täcka uppgår till totalt 63 MSEK (6). Detta anskaffningsvärde har reducerats med 63 MSEK (2) avseende erhållna statliga stöd.
Prövning av redovisade goodwillvärden har skett inför bokslutet 31 december 2008. Som framgår nedan redovisas i Sandviks koncernbalansräkning goodwill med totalt 9 831 MSEK (8 933), i allt väsentligt hänförligt till ett antal större företagsförvärv:
| Bokfört värde | ||||
|---|---|---|---|---|
| Goodwill per kassagenererande enhet | 2008 | 2007 | ||
| Sandvik Tooling | ||||
| Waltergruppen | 1 209 | 1 056 | ||
| Diamond Innovations | 816 | 674 | ||
| Affärsområdesnivå | 1 023 | 719 | ||
| Totalt | 3 048 | 2 449 | ||
| Sandvik Mining and Construction | ||||
| Exploration | 402 | 424 | ||
| Extec/Fintec | 1 086 | 1 372 | ||
| Affärsområdesnivå | 2 370 | 1 834 | ||
| Totalt | 3 858 | 3 630 | ||
| Sandvik Materials Technology | ||||
| Kanthalgruppen | 1 139 | 1 041 | ||
| MedTech | 1 407 | 1 498 | ||
| Affärsområdesnivå | 85 | 81 | ||
| Totalt | 2 631 | 2 620 | ||
| Seco Tools och koncerngemensamt | 294 | 234 | ||
| Koncernen totalt | 9 831 | 8 933 | ||
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter. Återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från det uppskattade framtida kassaflödet baserat på prognoser som täcker en femårsperiod. Kassaflöden bortom denna tidsperiod har extrapolerats baserat på inflationen i inget fall överstigande 2 %. Rörelsekapitalbehovet bortom femårsperioden har bedömts kvarstå på nivån år 5. Diskonteringsräntan har normalt antagits uppgå till 10 % före skatt.
Mot bakgrund av att förvärvade verksamheters produktion, försäljning med mera oftast integrerats med annan Sandvikverksamhet i så stor omfattning att det inte längre är möjligt att särskilja den ursprungligen förvärvade enhetens kassaflöde och tillgångar har prövningen av goodwillvärden i stor utsträckning fått göras på en högre nivå, dock högst segmentsnivå. Verksamheterna inom Walter, Diamond Innovations, Kanthal, MedTech, Exploration och Extec/Fintec bedrivs för närvarande på ett sådant sätt att goodwill hänförlig till dessa förvärv har kunnat prövas separat.
Ju högre organisatorisk (kassagenererande) nivå prövningen görs på, desto mindre är sannolikheten för identifiering av ett nedskrivningsbehov och dessa prövningar har – med stor marginal – motiverat redovisade goodwillvärden. Prövningen av goodwillvärden hänförliga till de separat prövade verksamheterna har inte heller påvisat något nedskrivningsbehov. Känsligheten i beräkningarna innebär att goodwillvärdet fortsatt försvaras även om diskonteringsräntan skulle höjas med 1 procentenhet eller att den långsiktiga tillväxten skulle sänkas med 1 procentenhet.
Aktiverade utvecklingsprojekt som ännu inte är färdiga för användning har prövats utan att något nedskrivningsbehov identifierats.
| Patent och liknande rättigheter |
||
|---|---|---|
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Ingående balans 1 januari 2007 | 102 | |
| Nyanskaffningar | 7 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –10 | |
| Utgående balans 31 december 2007 | 99 | |
| Ingående balans 1 januari 2008 | 99 | |
| Nyanskaffningar | 23 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | |
| Utgående balans 31 december 2008 | 121 | |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||
| Ingående balans 1 januari 2007 | 51 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 22 | |
| Utgående balans 31 december 2007 | 73 | |
| Ingående balans 1 januari 2008 | 73 | |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 17 | |
| Utgående balans 31 december 2008 | 90 | |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 31 | |
| Årets avskrivning redovisas i resultaträkningen enligt följande |
2008 | 2007 |
| Försäljningskostnader | –14 | –14 |
| Administrationskostnader | –4 | –8 |
Totalt –18 –22
| Pågående | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Byggnader och mark | Maskiner | Inventarier | nyanläggningar | Totalt | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||||
| Ingående balans 1 januari 2007 | 811 | 8 361 | 993 | 974 | 11 139 |
| Nyanskaffningar | 6 | 149 | 24 | 942 | 1 121 |
| Avyttringar och utrangeringar | –2 | –126 | –38 | — | –166 |
| Omklassificeringar | 30 | 486 | 48 | –564 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 845 | 8 870 | 1 027 | 1 352 | 12 094 |
| Ingående balans 1 januari 2008 | 845 | 8 870 | 1 027 | 1 352 | 12 094 |
| Nyanskaffningar | 9 | 211 | 30 | 1 264 | 1 514 |
| Avyttringar och utrangeringar | — | –155 | –65 | –3 | –223 |
| Omklassificeringar | 25 | 804 | 57 | –886 | 0 |
| Utgående balans 31 december 2008 | 879 | 9 730 | 1 049 | 1 727 | 13 385 |
| Uppskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2007 | 41 | — | — | — | 41 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 41 | — | — | — | 41 |
| Ingående balans 1 januari 2008 | 41 | — | — | — | 41 |
| Utgående balans 31 december 2008 | 41 | — | — | — | 41 |
| Avskrivningar | |||||
| Ingående balans 1 januari 2007 | 379 | 4 869 | 684 | — | 5 932 |
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | –104 | –34 | — | –139 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 24 | 481 | 72 | — | 577 |
| Utgående balans 31 december 2007 | 402 | 5 246 | 722 | — | 6 370 |
| Ingående balans 1 januari 2008 | 402 | 5 246 | 722 | — | 6 370 |
| Avyttringar och utrangeringar | — | –136 | –55 | — | –191 |
| Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden | 27 | 532 | 70 | — | 629 |
| Utgående balans 31 december 2008 | 429 | 5 642 | 737 | — | 6 808 |
| Redovisade värden | |||||
| 1 januari 2007 | 473 | 3 492 | 309 | 974 | 5 248 |
| 31 december 2007 | 484 | 3 624 | 305 | 1 352 | 5 765 |
| 1 januari 2008 | 484 | 3 624 | 305 | 1 352 | 5 765 |
| 31 december 2008 | 491 | 4 088 | 312 | 1 727 | 6 618 |
| 2008 | 2007 |
|---|---|
| 281 | 280 |
| 82 | 82 |
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| Andelar i koncernföretag | 2008 | 2007 | |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | |||
| Vid årets början | 14 151 | 12 123 | |
| Förvärv | 294 | 1 888 | |
| Kapitaltillskott | 2 477 | 148 | |
| Nyemissioner | 1 | — | |
| Avyttringar | –2 099 | –8 | |
| 14 824 | 14 151 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar | |||
| Vid årets början | –389 | –400 | |
| Under året återförda nedskrivningar | 0 | 11 | |
| –389 | –389 | ||
| Redovisat värde vid årets slut | 14 435 | 13 762 |
| 2008 | 2007 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Enligt balansräkning 31/12; bolag, säte | Organisations nummer |
Antal andelar | Andel i %2) | Bokfört värde kSEK |
Antal andelar | Andel i %2) | Bokfört värde kSEK |
| SVERIGE | |||||||
| C.O. Öberg & Co:s AB, Sandviken | 556112-1186 | 2 000 | 100 | 0 | 2 000 | 100 | 0 |
| Dropler High Tech AB, Sandviken | 556332-0380 | 1 000 | 100 | 119 | 1 000 | 100 | 119 |
| Elasis Svenska AB, Sandviken | 556307-8947 | 100 000 | 100 | 110 | 100 000 | 100 | 110 |
| Förvaltningsbolaget Predio 4 KB, Sandviken | 916624-2181 | — | 0 3) | 0 | — | 0 3) | 0 |
| Gimo Utbildningsaktiebolag, Gimo | 556061-4041 | 1 000 | 91 | 2 591 | 1 000 | 91 | 2 591 |
| Gusab Holding AB, Sandviken | 556001-9290 | 1 831 319 | 100 | 53 474 | 1 831 319 | 100 | 53 474 |
| Gusab Stainless AB, Mjölby | 556012-1138 | 200 000 | 100 | 33 172 | 200 000 | 100 | 33 212 |
| Industri AB Skomab, Sandviken | 556008-8345 | 2 000 | 100 | 100 050 | 2 000 | 100 | 100 050 |
| Malcus AB, Sandviken | 556350-7903 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Rammer Svenska AB, Sandviken | 556249-4004 | 3 000 | 100 | 851 | 3 000 | 100 | 851 |
| Tamrock Svenska AB, Sandviken | 556189-1085 | 100 | 100 | 123 | 100 | 100 | 123 |
| AB Sandvik Antenn, Sandviken | 556350-7895 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Automation, Sandviken | 556052-4315 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Belts, Sandviken | 556041-9680 | 25 000 | 100 | 2 500 | 25 000 | 100 | 2 500 |
| AB Sandvik Bruket, Sandviken | 556028-5784 | 13 500 | 100 | 1 698 | 13 500 | 100 | 1 698 |
| AB Sandvik Calamo, Molkom | 556190-2569 | — | — | — | 50 000 | 100 | 5 000 |
| AB Sandvik Communication, Sandviken | 556257-5752 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| AB Sandvik Construction Segment, Malmö1) | 556659-6952 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Coromant, Sandviken 1) | 556234-6865 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Coromant Sverige AB, Stockholm1) | 556350-7846 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Export Assistance AB, Sandviken | 556061-3746 | 80 000 | 100 | 0 | 80 000 | 100 | 0 |
| AB Sandvik Falken, Sandviken | 556330-7791 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Sandvik Far East Ltd. AB, Sandviken | 556043-7781 | 10 000 | 100 | 10 000 | 10 000 | 100 | 10 000 |
| Sandvik Försäkrings AB, Sandviken | 516401-6742 | 15 000 | 100 | 15 000 | 15 000 | 100 | 15 000 |
| AB Sandvik Hard Materials, Stockholm1) | 556234-6857 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Hard Materials Norden AB, Stockholm | 556069-1619 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Information Technology AB, Sandviken 1) | 556235-3838 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Intellectual Property AB, Sandviken | 556288-9401 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 | 1 000 000 | 100 | 3 499 950 |
| AB Sandvik International, Sandviken 1) | 556147-2977 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Klangberget, Sandviken | 556135-6857 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Materials Technology EMEA AB, Stockholm | 556734-2026 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Materials Technology, Sandviken 1) | 556234-6832 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Mining and Construction AB, Sandviken 1) | 556664-9983 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Sverige AB, Sandviken 1) | 556288-9443 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Mining and Construction Tools AB, Sandviken 1) | 556234-7343 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Nora AB, Nora | 556075-0506 | 80 000 | 100 | 135 000 | 80 000 | 100 | 135 000 |
| Sandvik Powdermet AB, Surahammar | 556032-6760 | 600 | 100 | 119 554 | 600 | 100 | 119 554 |
| AB Sandvik Process Systems, Sandviken 1) | 556312-2992 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Rock Tools, Sandviken | 556081-4328 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Rotary Tools AB, Köping | 556191-8920 | 101 000 | 100 | 150 177 | 101 000 | 100 | 150 177 |
| AB Sandvik Service, Sandviken | 556234-8010 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| AB Sandvik Skogsfastigheter, Sandviken | 556579-5464 | 1 000 | 100 | 26 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Steel Investment, Sandviken | 556350-7853 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Stål Försäljnings AB, Stockholm1) | 556251-5386 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Sandvik Systems Development AB, Sandviken 1) | 556407-4184 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Tooling AB, Sandviken 1) | 556692-0038 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Tooling Sverige AB, Sandviken 1) | 556692-0053 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Tranan, Sandviken | 556330-7817 | 1 000 | 100 | 9 088 | 1 000 | 100 | 9 088 |
| Sandvik Utbildnings AB, Sandviken | 556304-8791 | 910 | 91 | 91 | 910 | 91 | 91 |
| AB Sandvik Vallhoven, Sandviken | 556272-9680 | 6 840 | 100 | 1 800 | 6 840 | 100 | 1 800 |
| Sandvik Västanbyn AB, Sandviken | 556590-8075 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| AB Sandvik Västberga Service, Stockholm | 556356-6933 | 1 000 | 100 | 100 | 1 000 | 100 | 100 |
| Sandvik Örebro AB, Sandviken | 556232-7949 | 10 000 | 100 | 167 | 10 000 | 100 | 167 |
| AB Sandvik Örnen, Sandviken | 556330-7783 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Sandvikens Brukspersonals Byggnadsförening upa, Sandviken |
785500-1686 | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 |
| Scandinavian Handtools AB, Sandviken | 556093-5875 | 1 000 | 100 | 50 | 1 000 | 100 | 50 |
| Steebide International AB, Sandviken | 556048-3405 | 15 000 | 100 | 1 000 | 15 000 | 100 | 1 000 |
| Tooling Support Halmstad AB, Halmstad | 556240-8210 | 80 000 | 100 | 25 145 | 80 000 | 100 | 25 145 |
| AB Trellbo, Sandviken | 556251-6780 | 1 000 | 100 | 120 | 1 000 | 100 | 120 |
| Walter Norden AB, under bildande, Halmstad | 556752-4698 | 15 000 | 100 | 1 500 | — | — | 100 |
| 2008 | 2007 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Enligt balansräkning 31/12, bolag | Antal andelar | Andel i %2) | Bokfört värde kSEK |
Antal andelar | Andel i %2) | Bokfört värde kSEK |
|||
| AUSTRALIEN | Sandvik Australia Pty. Ltd. | — | 6 3, 4) | 1 202 442 | — | 6 3, 4) | 1 202 442 | ||
| Sandvik Australian Ltd. Partnership | — | 99 | — | — | 99 | — | |||
| BRASILIEN | Dormer Tools S.A. | 2 137 623 140 | 100 | 200 000 | 2 137 623 140 | 100 | 200 000 | ||
| Sandvik do Brasil S.A. | 1 894 797 190 | 100 | 46 072 | 1 894 797 190 | 100 | 46 072 | |||
| BULGARIEN | Sandvik Bulgaria Ltd. | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 | ||
| ENGLAND | Inhoco 3367 Ltd. | — | — | — | 97 001 | 100 | 861 486 | ||
| Sandvik Medical Solutions Ltd. | — | — | — | 1 320 714 | 100 | 938 385 | |||
| GREKLAND | Sandvik A.E. Tools and Materials | 5 529 | 100 | 1 567 | 5 529 | 100 | 1 567 | ||
| INDIEN | Sandvik Asia Ltd. | 16 030 246 | 27 5) | 277 028 | 16 030 246 | 27 5) | 277 028 | ||
| IRLAND | Sandvik Mining and Construction Logistics Ltd. | 100 | 100 | 5 508 | 100 | 100 | 5 508 | ||
| JAPAN | Sandvik K.K. | 2 600 000 | 100 | 224 701 | 2 600 000 | 100 | 224 701 | ||
| KENYA | Sandvik Kenya Ltd. | 35 000 | 96 | 0 | 35 000 | 96 | 0 | ||
| KINA | Sandvik China Holding Co Ltd. | — | 100 | 668 890 | — | 100 | 327 915 | ||
| Sandvik China Ltd. | — | 100 | 190 666 | — | 100 | 190 666 | |||
| Sandvik International Trading (Shanghai) Co. Ltd. | — | 100 | 17 466 | — | 100 | 17 466 | |||
| Sandvik Mining and Construction (China) Ltd. | — | 100 | 44 468 | — | 100 | 44 468 | |||
| Sandvik Materials Technology (China) Ltd. | — | 44 3) | 109 053 | — | 44 3) | 66 870 | |||
| Sandvik Process Systems (Shanghai) Ltd. | — | 100 | 6 809 | — | 100 | 6 809 | |||
| KOREA | Sandvik Korea Ltd. | 752 730 | 100 | 46 856 | 752 730 | 100 | 46 856 | ||
| MALI | Sandvik Mining and Construction Mali | 25 000 | 100 | 3 462 | 25 000 | 100 | 3 462 | ||
| MAROCKO | Sandvik Maroc SARL | 940 | 94 | 0 | 940 | 94 | 0 | ||
| MEXIKO | Sandvik Méxicana S.A. de C.V. | 406 642 873 | 90 3) | 71 000 | 406 642 873 | 90 3) | 71 000 | ||
| MONGOLIET | Sandvik Mongolia LLC. | 400 000 | 100 | 2 682 | 400 000 | 100 | 2 682 | ||
| NEDERLÄNDERNA | Sandvik Finance B.V. | 18 786 | 100 | 7 017 620 | 18 786 | 100 | 4 923 930 | ||
| PERU | Sandvik del Perú S.A. | 6 562 795 | 100 | 26 025 | 6 562 795 | 100 | 26 025 | ||
| POLEN | Sandvik Baildonit S.A. | — | 100 | — | — | 100 | — | ||
| Sandvik Polska Sp. z.o.o. | 3 211 | 100 | 93 197 | 3 211 | 100 | 93 197 | |||
| SCHWEIZ | Sanfinanz AG | 1 000 | 100 | 735 | 1 000 | 100 | 735 | ||
| SLOVAKIEN | Sandvik Slovakia s.r.o. | — | 100 | 1 238 | — | 100 | 1 238 | ||
| TJECKIEN | Sandvik CZ s.r.o. | — | 100 | 0 | — | 100 | 0 | ||
| Sandvik Endüstriyel Mamüller Sanayi ve Ticaret | |||||||||
| TURKIET | A.S. | 125 154 588 | 100 | 3 200 | 125 154 588 | 100 | 3 200 | ||
| TYSKLAND | Sandvik Materials Technology GmbH | — | 1 3) | 1 486 | — | 1 3) | 1 486 | ||
| Sandvik Holding GmbH | — | 1 3) | 367 | — | 1 3) | 367 | |||
| UNGERN | Sandvik Magyarorszag Kft. | — | 100 | 3 258 | — | 100 | 3 258 | ||
| ZIMBABWE | Sandvik Mining and Construction | ||||||||
| Zimbabwe (Pty) Ltd. | 233 677 | 100 | 3 269 | 233 677 | 100 | 3 269 | |||
| 14 434 781 | 13 761 518 |
1)Kommissionärsbolag.
2)Andelen av rösterna avses, vilket även överensstämmer med andelen av kapitalet, där ej annat anges.
3)Resterande andelar innehas av andra företag inom koncernen.
4)Andel av kapitalet 33 %.
5)Aktier upp till en ägarandel på 97 % innehas av företag inom koncernen.
| Koncernens innehav i % | 20081) | 20071) | |
|---|---|---|---|
| SVERIGE | Kanthal AB | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction | |||
| Haparanda AB | 100 | 100 | |
| Sandvik Invest AB | 100 | 100 | |
| Sandvik SRP AB | 100 | 100 | |
| Sandvik SRP (Arbrå) AB | 100 | 100 | |
| Sandvik Treasury AB | 100 | 100 | |
| Seco Tools AB | 602) | 602) | |
| ALGERIET | Sandvik Mining and Construction Algerie SpA | 100 | 100 |
| ARGENTINA | Sandvik Argentina S.A. | 100 | 100 |
| Walter Argentina S.A. | 100 | 100 | |
| AUSTRALIEN Hydramatic Engineering Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Shark Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Perth Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction | |||
| Adelaide Pty. Ltd. | 100 | 100 |
| Koncernens innehav i % | 20081) | 20071) | |
|---|---|---|---|
| Sandvik Mining and Construction | |||
| Pty. Ltd. Australia | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction | |||
| Tomago Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik RC Tools Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Rotary Tools Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter Australia Pty. Ltd. | 100 | 100 | |
| BELGIEN | Walter Benelux N.V./S.A. | 100 | 100 |
| BRASILIEN | Diamond Innovations Brasil | ||
| Comércio E Importação Ltda. | 100 | 100 | |
| Sandvik MGS S.A. | 100 | 51 | |
| Sandvik Mining and Construction do Brasil S.A. | 100 | 100 | |
| Walter do Brasil Ltda. | 100 | 100 | |
| CHILE | Sandvik Chile S.A. | 100 | 100 |
| Sandvik Exploration Equipment | 100 | 100 | |
| DANMARK | Sandvik A/S | 100 | 100 |
| Koncernens innehav i % | 20081) 20071) | ||
|---|---|---|---|
| FILIPPINERNA Sandvik Philippines Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tamrock (Philippines) Inc. | 100 | 100 | |
| FINLAND | Sandvik Mining and Construction Finland Corp. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Oy | 100 | 100 | |
| FRANKRIKE | Safety S.A.S. | 100 | 100 |
| Sandvik CFBK S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Hard Materials France | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology France S.A.S. | 100 | — | |
| Sandvik Mining and Construction Lyon S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction France S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik S.A.S. | 100 | 100 | |
| Sandvik Tooling France S.A.S. | 100 | — | |
| GHANA | Sandvik Mining and Construction Ghana Ltd. | 100 | 100 |
| HONGKONG Sandvik Hong Kong Ltd. | 100 | 100 | |
| INDIEN | Sandvik Mining and Construction Tools India Ltd. | 97 | 97 |
| Walter Tools India Pvt. Ltd. | 100 | 100 | |
| INDONESIEN PT Sandvik Indonesia | 100 | 100 | |
| PT Sandvik Mining and Construction Indonesia | 100 | 100 | |
| PT Sandvik SMC | 100 | 100 | |
| IRLAND | Diamond Innovations International Sales | 100 | 100 |
| Sandvik Ireland Ltd. | 100 | 100 | |
| ITALIEN | Dormer Italia S.p.A. | 100 | 100 |
| Impero S.p.A. | 100 | 100 | |
| Sandvik Italia S.R.L. | 100 | 100 | |
| SSC Holding Italia S.R.L. | 100 | 100 | |
| Walter Italia S.R.L. | 100 | 100 | |
| JAPAN | Sandvik Mining and Construction Japan K.K. | 100 | 100 |
| Sandvik Tooling Supply Japan K.K. | 100 | 100 | |
| Walter Tooling Japan K.K. | 100 | — | |
| KANADA | Dormer Tools Inc. | 100 | 100 |
| Sandvik Canada Inc. Sandvik Mining and Construction Canada Inc. |
100 100 |
100 100 |
|
| Valenite-Modco Ltd. | 100 | 100 | |
| KAZAKH | |||
| STAN | Sandvik Mining and Construction Kazakhstan | 100 | 100 |
| KINA | Beijing Aubema Technology Company Ltd. | 100 | — |
| Sandvik Hard Materials (Wuxi) Co. Ltd. Sandvik Round Tools Production Co. Ltd. |
100 100 |
100 100 |
|
| Sandvik Tooling Sales and Trade (Shanghai) Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik (Qingdao) Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter Wuxi Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| KOREA | Sandvik SuhJun Ltd. | 100 | 70 |
| Walter Korea Ltd. | 100 | 100 | |
| KROATIEN | Sandvik, za trgovinu d.o.o. | 100 | 100 |
| MALAYSIA | Sandvik Malaysia Sdn. Bhd. | 100 | 100 |
| Sandvik Malaysia Wood Technology Sdn. Bhd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction | |||
| (Malaysia) Sdn. Bhd. | 100 | 100 | |
| Walter Malaysia Sdn. Bhd. | 100 | 100 | |
| MEXIKO | Sandvik de México S.A. de C.V. | 100 | 100 |
| Valenite de México S.A. de C.V. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction | |||
| de México S.A. de C.V. | 100 | 100 | |
| Walter Tools S.A. de C.V. | 100 | 100 | |
| NEDER | |||
| LÄNDERNA | Sandvik Benelux B.V. | 100 | 100 |
| Sandvik DC Venlo B.V. | 100 | 100 | |
| Sandvik Intellectual Property B.V. | 100 | 100 | |
| NIGERIA | Sandvik Mining and Construction Nigeria Ltd. | 100 | 100 |
| NORGE | Sandvik Norge A/S | 100 | 100 |
| Sandvik Riser Technology A/S | 100 | 100 | |
| Teeness ASA | 100 | — | |
| Sandvik Tamrock A/S | 100 | 100 | |
| NYA | |||
| ZEELAND | Sandvik New Zealand Ltd. | 100 | 100 |
| Walter New Zealand Ltd. | 100 | 100 | |
| PERU | Sandvik del Peru S.A. | 100 | 100 |
| POLEN | Walter Polska Sp. z.o.o. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction Sp. z.o.o. | 100 | 100 | |
| RUMÄNIEN | Sandvik SRL | 100 | 100 |
| RYSSLAND | LLC Sandvik | 100 | 100 |
| OOO Walter | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction CIS LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik-MKTC OAO | 100 | 98 | |
| SCHWEIZ | Sandvik AG | 100 | 100 |
| Sansafe AG | 100 | 100 | |
| Santrade Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter (Schweiz) AG | 100 | 100 | |
| Koncernens innehav i % | 20081) 20071) | ||
|---|---|---|---|
| SERBIEN | |||
| MONTE | |||
| NEGRO | Sandvik Serbia/Montenegro d.o.o. | 100 | 100 |
| SINGAPORE | Kanthal Electroheat (SEA) Pte. Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction | |||
| S.E. Asia Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik South East Asia Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter AG Singapore Pte. Ltd. | 100 | 100 | |
| SLOVENIEN SPANIEN |
Sandvik d.o.o. Sandvik Española S.A. |
100 100 |
100 100 |
| Walter Tools Iberica S.A.U. | 100 | 100 | |
| STOR | |||
| BRITANNIEN | Dormer Tools Ltd. | 100 | 100 |
| Extec Screens and Crushers Ltd. | 100 | 100 | |
| Fintec Crushing and Screening Ltd. | 100 | 100 | |
| Kanthal Ltd. | 100 | 100 | |
| Prototyp UK Ltd. | 100 | 100 | |
| Safety Cutting Tools UK Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Ltd. Sandvik Medical Solutions Ltd. |
100 100 |
100 100 |
|
| Sandvik Mining and Construction Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Osprey Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter GB Ltd. | 100 | 100 | |
| SYDAFRIKA | ARO Mining (Pty) Ltd. | 100 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction RSA (Pty) Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik (Pty) Ltd. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction | |||
| Delmas (Pty) Ltd. | 100 | 100 | |
| TAIWAN | SDS Mining Supplies (Africa) (Pty) Ltd. Sandvik Hard Materials Taiwan Pty. Ltd. |
100 100 |
100 100 |
| Sandvik Taiwan Ltd. | 100 | 100 | |
| Walter Taiwan Ltd. | 100 | 100 | |
| TANZANIA | Sandvik Mining and Construction Tanzania Ltd. | 100 | 100 |
| THAILAND | Sandvik Thailand Ltd. | 100 | 100 |
| Walter (Thailand) Co. Ltd. | 100 | 100 | |
| TJECKIEN | Sandvik Chomutov Precision Tubes s.r.o. | 100 | 100 |
| Walter CZ s.r.o. | 100 | 100 | |
| TYSKLAND | ARO Hydramatic Europe GmbH Aubema Crushing Technology GmbH |
100 100 |
100 — |
| J&M Mining Supply GmbH | 100 | 100 | |
| Prototyp-Werke GmbH | 100 | 100 | |
| Safety Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Customer Financing Europe GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Materials Technology Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction | |||
| Central Europe GmbH | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction Supply GmbH Sandvik Tooling Deutschland GmbH |
100 100 |
100 100 |
|
| TDM Systems GmbH | 75 | 75 | |
| Walter AG | 100 | 100 | |
| Walter Deutschland GmbH | 100 | 100 | |
| Werner Schmitt PKD-Werkzeug GmbH | 100 | 100 | |
| UKRAINA | Sandvik Ukraine | 100 | 100 |
| UNGERN | Walter Hungaria Kft. | 100 | 100 |
| USA | Diamond Innovations Inc. | 100 | 100 |
| Diamond Innovations International Inc. Extec Inc. |
100 100 |
100 100 |
|
| Kanthal Corp. | 100 | 100 | |
| MRL Industries Inc. | 100 | 100 | |
| Pennsylvania Extruded Tube Co. | 70 | 70 | |
| Precision Twist Drill Co. | 100 | 100 | |
| Sandvik Customer Finance LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Medical Solutions Alabama LLC | 100 | 100 | |
| Sandvik Medical Solutions Oregon Inc. | 100 | 100 | |
| Sandvik Mining and Construction USA LLC Sandvik Process Systems LLC |
100 100 |
100 100 |
|
| Sandvik Special Metals LLC | 100 | 100 | |
| TDM Systems Inc. | 100 | 100 | |
| Valenite LLC | 100 | 100 | |
| Walter USA Inc. | 100 | 100 | |
| ZAMBIA | Sandvik Mining and Construction Zambia Ltd. | 100 | 100 |
| ÖSTERRIKE | Walter Austria GmbH | 100 | 100 |
| Sandvik BPI Bohrtechnik GmbH & Co. KG | 100 | 100 | |
| Sandvik in Austria Ges.m.b.H. Sandvik Mining and Construction GmbH |
100 100 |
100 100 |
|
| Sandvik Mining and Construction | |||
| Materials Handling GmbH & Co. KG | 100 | 100 | |
1)Ägarandelen av kapitalet avses, vilken även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier, där ej annat anges. 2)Andel av rösterna 89 % (89).
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ackumulerade kapitalandelar | ||
| Redovisat värde vid årets början | 348 | 543 |
| Förvärv av intresseföretag | 91 | 6 |
| Avyttring av intresseföretag | — | –234 |
| Årets andel i intresseföretags resultat | 46 | 119 |
| Mottagna utdelningar | –21 | –85 |
| Årets omräkningsdifferens | 21 | –1 |
| Redovisat värde vid årets slut | 485 | 348 |
| 2008 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Balzer Sandvik Coating AB | Sverige | 111 | 23 | 77 | 24 | 53 | 49,0 |
| Indirekt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Bellataire LLC | USA | 69 | 7 | 126 | 14 | 112 | 50,0 |
| Caterpillar Impact Products Ltd. | Storbritannien | 405 | 56 | 177 | 79 | 98 | 40,0 |
| Eimco Elecon | Indien | 175 | 20 | 213 | 43 | 170 | 25,1 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 1 964 | 5 | 991 | 480 | 511 | 50,0 |
| Precorp Inc. | USA | 54 | 1 | 107 | 17 | 90 | 49,0 |
| Intressebolag ägda av Seco Tools | 46 | 4 | 45 | 26 | 19 |
| 2007 | Land | Intäkter | Resultat | Tillgångar | Skulder | Eget kapital | Ägd andel i % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Direkt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Balzer Sandvik Coating AB | Sverige | 102 | 20 | 59 | 20 | 39 | 49,0 |
| Indirekt ägda av Sandvik AB | |||||||
| Bellataire LLC | USA | 62 | –8 | 68 | 18 | 50 | 50,0 |
| Caterpillar Impact Products Ltd. | Storbritannien | 479 | 91 | 123 | 75 | 48 | 40,0 |
| Eimco Elecon | Indien | 157 | 14 | 223 | 71 | 152 | 25,1 |
| Fagersta Stainless AB | Sverige | 2 540 | 52 | 1 050 | 528 | 522 | 50,0 |
| Intressebolag ägda av Seco Tools | 78 | 4 | 48 | 30 | 18 |
Balansdagen för intressebolaget Eimco Elecon är 31 mars 2008. Utdelning utbetald 2008 är medtagen i beräkningen av kapitalandelen. Rapport med senare datum har ej kunnat erhållas.
Övriga intressebolag redovisas med en månads eftersläpning.
| Redovisat värde vid årets slut | 4 | 4 |
|---|---|---|
| Redovisat värde vid årets början | 4 | 4 |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Moderbolagets andelar i intresseföretag | 2008 | 2007 |
| Organisationsnummer | Röst och kapitalandel i % | Bokfört värde, MSEK | |
|---|---|---|---|
| 2008 | |||
| Balzer Sandvik Coating AB, Stockholm | 556098-1333 | 49 | 4 |
| 2007 | |||
| Balzer Sandvik Coating AB, Stockholm | 556098-1333 | 49 | 4 |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar som kan säljas | ||
| Aktier och andelar | 78 | 79 |
| Totalt | 78 | 79 |
Verkligt värde på aktier och andelar har ej kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt vilket lett till att de värderats till anskaffningsvärde.
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | ||
| Fonderade pensionsplaner | 1 542 | 1 035 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 438 | 525 |
| Övriga räntebärande fordringar | 532 | 469 |
| Totalt | 2 512 | 2 029 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Derivat som innehas för placering | 4 | 29 |
| Derivat som innehas för säkring | 3 204 | 571 |
| Fordran på beställare | 1 138 | 1 129 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 2 533 | 1 919 |
| Övriga räntebärande fordringar | 439 | 280 |
| Övriga förskott till leverantörer | 441 | 251 |
| Totalt | 7 759 | 4 179 |
| Moderbolaget | 2008 | 2007 |
| Långfristiga fordringar | ||
| Derivat | 6 | — |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 20 | 20 |
| Totalt | 26 | 20 |
| Övriga kortfristiga fordringar | ||
| Derivat | 19 | 103 |
| Övriga icke räntebärande fordringar | 200 | 407 |
| Övriga räntebärande fordringar | 14 | 8 |
| Totalt | 233 | 518 |
| Koncernen | ||
| Anläggningskontrakt | 2008 | 2007 |
| Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisad vinst (efter avdrag för redovisad förlust) |
6 691 | 6 622 |
| Erhållna förskott | 885 | 770 |
|---|---|---|
| Av beställaren innehållna belopp | 0 | 0 |
| Bruttobelopp fordran på beställare | 1 138 | 1 129 |
| Bruttobelopp skuld till beställare | 207 | 414 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 6 315 | 6 964 | 1 815 | 3 639 | |
| Varor under tillverkning | 5 274 | 5 157 | 2 074 | 1 873 | |
| Färdiga varor | 17 025 | 13 180 | 1 234 | 730 | |
| Totalt | 28 614 | 25 301 | 5 123 | 6 242 |
I kostnad för sålda varor för koncernen ingår nedskrivning av varulager med 460 MSEK (281) och för moderbolaget med 154 MSEK (113). Inga väsentliga återföringar av tidigare gjorda nedskrivningar har gjorts under 2008 och 2007.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Specifikation av egetkapitalposten reserver | 2008 | 2007 |
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | 288 | –512 |
| Årets omräkningsdifferenser | 4 740 | 800 |
| Utgående omräkningsreserv | 5 028 | 288 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | 80 | 0 |
| Kassaflödessäkringar redovisade direkt | ||
| mot eget kapital | –457 | 80 |
| Utgående säkringsreserv | –377 | 80 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | 368 | –512 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| Omräkningsreserv | 4 740 | 800 |
| Säkringsreserv | –457 | 80 |
| Utgående reserver | 4 651 | 368 |
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. Här ingår överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. Avsättningar till överkursfond från den 1 januari 2006 och framöver redovisas också som tillskjutet kapital.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta i vilken koncernens finansiella rapporter presenteras. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag och intresseföretag.
Återköpta aktier innefattar anskaffningskostnaden för egna aktier som innehas av moderbolaget.
Sandviks långsiktiga mål
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Organisk tillväxt | 8 % | 8 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 25 % | 25 % |
| Utdelning, % av vinst per aktie | ³50 % | ³50 % |
| Nettoskuldsättningsgrad | 0,7–1,0 | 0,7–1,0 |
Nya finansiella mål offentliggjordes 2006. Målen baseras på Sandviks starka utveckling de senaste åren och bedömningar om bolagets styrka och positionering inför framtiden. De övergripande finansiella målen är offensiva och baseras på koncernens världsledande position inom de olika produktområdena, stark global närvaro, kraftfull satsning på FoU samt effektiv produktion och logistik.
Målet för Sandviks organiska tillväxt är 8 % per år i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det är högt med tanke på att den underliggande genomsnittliga marknadstillväxten uppgår till 3–5 % inom Sandviks verksamhetsområden. Det högre satta målet baseras på:
• Ökade marknadsandelar på nuvarande och nya marknader.
• Nya produkter.
• Nya applikationsområden med stora tillväxtmöjligheter.
Kapital definieras som totalt eget kapital inklusive minoritetsintressen.
| Eget kapital | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Aktiekapital | 1 424 | 1 424 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 057 | 1 057 |
| Reserver | 4 651 | 368 |
| Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat | 28 456 | 25 765 |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets | ||
| aktieägare | 35 588 | 28 614 |
| Minoritetsintresse | 1 137 | 1 209 |
| Summa eget kapital | 36 725 | 29 823 |
Styrelsen har föreslagit en utdelning om 3,15 SEK per aktie till årsstämman 2009. Under de senaste fem åren har den ordinarie utdelningen uppgått till drygt 50 % av vinst per aktie. Det har inneburit att drygt hälften av vinsten per aktie per år har delats ut i form av ordinarie utdelningar.
Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering. Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav.
Enligt bolagsordningen för Sandvik AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 700 000 000 SEK och till högst 2 800 000 000 SEK. Samtliga aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar.
Aktiekapitalet har under de två senaste åren förändrats på följande sätt:
| Antal aktier | Kvotvärde SEK/aktie | Aktiekapital SEK | |
|---|---|---|---|
| Aktiekapital 31 december 2006 | 1 186 287 175 | 1,20 | 1 423 544 610 |
| Aktiesplit 2:1, 22 maj 2007 | 1 186 287 175 | — | — |
| Fondemission 14 juni 2007 | — | 0,60 | 711 772 305 |
| Indragning av inlösenaktier 20 juni 2007 | –1 186 287 175 | –0,60 | –711 772 305 |
| Aktiekapital 31 december 2007 | 1 186 287 175 | 1,20 | 1 423 544 610 |
| Aktiekapital 31 december 2008 | 1 186 287 175 | 1,20 | 1 423 544 610 |
Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning för 2008 beräknas uppgå till 3 737 MSEK (3,15 SEK per aktie). Beloppet har ej redovisats som skuld.
Inga aktier finns reserverade för överlåtelse enligt optioner eller andra avtal. Sandvik-aktien är officiellt noterad endast på Stockholmsbörsen. Aktier kan även handlas i USA i form av ADRs (American Depositary Receipts).
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
| Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Patent och liknande rättigheter |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2007 | 1 | 2 202 | 195 | 32 | 2 430 |
| Skillnad mellan årets bokföringsmässiga och planenliga avskrivningar | –1 | –2 202 | –195 | –32 | –2 430 |
| Utgående balans 31 december 2007 | — | — | — | — | — |
| Ingående balans 1 januari 2008 | — | — | — | — | — |
| Utgående balans 31 december 2008 | — | — | — | — | — |
| Periodiseringsfonder | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Övriga obeskattade reserver | 12 | 19 |
| Summa obeskattade reserver | 12 | 19 |
Sandvik tillhandahåller pensionslösningar i egen regi samt deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i världen. Planerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Under senare år har koncernen sökt styra över till pensionslösningar som är avgiftsbestämda och kostnaden för sådana planer utgör en allt större del av den totala pensionskostnaden. Planerna täcker i princip alla anställda. De för koncernen väsentligaste arrangemangen beskrivs nedan.
Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan baserad på kollektivavtal och som omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Tjänstemän omfattas av ITP-planen, vilken även den är kollektivavtalsbaserad och omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. ITPplanen har omförhandlats och från oktober 2007 gäller att nyanställda tjänstemän erbjuds den premiebaserade lösning som Svenskt Näringsliv och PTK framförhandlade (ITP 1). Tidigare anställda kvarstår i den äldre ITP-planen. Ålderspensionsdelen i den planen, ett förmånsbestämt åtagande, hanteras av Sandvik huvudsakligen inom det så kallade FPG/PRI-systemet, det vill säga i egen regi. Åtaganden för familjepension tryggas dock genom försäkring i Alecta. Även dessa åtaganden är förmånsbestämda. Bolaget har dock inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan utan dessa genom försäkring i Alecta tryggade pensioner redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den så kallade kollektiva konsolideringsnivån till 112 % (152). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, som inte överensstämmer med IAS 19. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade.
Härutöver finns i moderbolaget kompletterande förmånsbestämda åtaganden till ett begränsat antal personer i företagsledningen.
De förmånsbestämda pensionsförpliktelsernas nuvärde uppgick vid utgången av 2008 till 2 106 MSEK (1 900). Förvaltningstillgångarna i Sandviks Pensionsstiftelse i Sverige uppgick till 1 665 MSEK (1 895).
Huvuddelen av de anställda i koncernens amerikanska bolag har varit berättigade att delta i respektive arbetsgivares förmånsbestämda pensionsplaner. Dessa åtaganden har från och med föregående år omförhandlats i så motto att nyanställda fortsättningsvis erbjuds en avgiftsbestämd lösning och att de förmånsbestämda planerna därvid stängts för nya medlemmar.
I den amerikanska delen av koncernen finns även åtaganden avseende sjukförmåner efter pension. Kvarvarande förmånsbestämda pensionsförpliktelsers nuvärde uppgick vid utgången av 2008 till 3 293 MSEK (2 448). Förvaltningstillgångarnas värde uppgick till 2 059 MSEK (2 028).
Sandvik står som garant för ett antal förmånsbestämda planer i Storbritannien. Dessa planer är fonderade i stiftelser och tillhandahåller pensionsförmåner baserat på förmånstagarnas slutlöner och tjänstgöringstider. Samtliga förmånsbestämda planer stängdes för nya medlemmar i september 2006. Anställda erbjuds sedan dess möjligheten att ansluta till en avgiftsbestämd plan.
Nuvärdet av de återstående förmånsbestämda förpliktelserna uppgick vid utgången av 2008 till 3 732 MSEK (4 441). Motsvarande förvaltningstillgångar uppgick till 3 234 MSEK (3 776).
I Finland har Sandvik en förmånsbestämd pensionsplan som är fonderad i en stiftelse. Förmånerna som omfattas är ålderspension och invaliditetspension. Utöver de förmåner som företaget garanterar, finns även en komponent i pensionen som är avgiftsbestämd.
Nuvärdet för de förmånsbestämda pensionsförpliktelserna uppgick vid utgången av 2008 till 2 101 MSEK (2 077). Förvaltningstillgångarna i den finska stiftelsen uppgick till 2 455 MSEK (2 466).
I Tyskland har Sandvik förmånsbestämda pensionsplaner. Fram till 2008 har dessa planer varit ofonderade. Under 2008 har Sandvik bildat en stiftelse, en så kallad Contractual Trust Agreement (CTA), som omfattar nuvarande anställda inom merparten av Sandviks tyska bolag. Pensionsåtaganden för pensionärer och fribrevshavare är fortfarande ofonderade. Nuvärdet av de förmånsbestämda förpliktelserna uppgick vid utgången av 2008 till 1 709 MSEK (1 578). Förvaltningstillgångarna i den tyska stiftelsen uppgick till 778 MSEK (0).
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser i övriga länder uppgick till 1 882 MSEK (1 645). Värdet för förvaltningstillgångar uppgick till 1 230 MSEK (1 066). De totala kostnaderna för de viktigaste förmånsbaserade pensionsplanerna framgår nedan:
| Pensionskostnad | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år | –414 | –407 |
| Räntekostnad | –734 | –658 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 734 | 638 |
| Amortering av oredovisade aktuariella vinster och | ||
| förluster | –10 | –5 |
| Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare år | –5 | –1 |
| Inbetalningar från anställda | 55 | 47 |
| Resultat vid regleringar av pensionsplaner | 15 | 23 |
| Total kostnad | –359 | –363 |
Den totala pensionskostnaden, fördelad på avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer, uppgår till:
| Total pensionskostnad | –1 424 | –1 392 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer | –359 | –363 |
| Avgiftsbestämda planer | –1 065 | –1 029 |
| Avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer | 2008 | 2007 |
Uppgiften avseende avgiftsbestämda planer innefattar även de planer som redovisas enligt lokala regler samt de avgifter för förmånsbestämda åtaganden tryggade genom försäkring hos Alecta som beskrivits på föregående sida.
Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar under 2008 var –1 353 MSEK (607).
Pensionskostnaden redovisas i resultaträkningen i posterna kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, FoU-kostnader och finansiella kostnader. I finansiella kostnader redovisas den del av räntekostnaden i pensionskostnaden ovan som avser planer med underskott med 206 MSEK (170).
En tillgång redovisas om för viss plan förvaltningstillgångarna överstiger den beräknade skulden med beaktande av de begränsningsregler för vilka redogörs under avsnittet redovisningsprinciper. Värdet av samtliga pensionsplaner är fördelat på lång finansiell fordran respektive avsättning enligt nedan:
| Avsättning för pensioner | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Fonderade pensionsplaner redovisade | ||
| som lång finansiell fordran | 1 542 | 1 035 |
| Pensionsplaner redovisade som | ||
| avsättning för pensioner | –2 735 | –3 100 |
| Avsättning för pensioner, netto | –1 193 | –2 065 |
Vinster och förluster av ändrade aktuariella antaganden resultatförs jämnt fördelat över de anställdas återstående anställningstid i den utsträckning som för viss pensionsplan den totala vinsten eller förlusten faller utanför en korridor motsvarande 10 % av det högsta av antingen pensionsåtagandet eller verkliga värdet av förvaltningstillgångarna.
I sammanställningen nedan specificeras nettovärdet av de viktigaste förmånsbaserade åtagandena avseende pensioner och sjukförmåner:
| Åtaganden | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade planer | ||
| Nuvärdet av förmånsbaserade förpliktelser | –12 940 | –11 758 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | 11 421 | 11 231 |
| Nettoskuld fonderade planer | –1 519 | –527 |
| Ej fonderade planer | ||
| Nuvärdet av förmånsbaserade förpliktelser | –1 883 | –2 331 |
| Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring tidigare år |
34 | 32 |
| Oredovisade aktuariella förluster (+) och vinster (–), netto |
2 353 | 932 |
| Pensionsskuld för planer redovisade enligt IAS 19 | –1 015 | –1 894 |
| Pensionsskuld för planer som redovisas enligt lokala regler |
–178 | –171 |
| Avsättning för pensioner/sjukförmåner, netto | –1 193 | –2 065 |
Konsolideringsgraden, det vill säga värdet av förvaltningstillgångarna i relation till nuvärdet av motsvarande förpliktelser, uppgick vid utgången av 2008 till 88 % (96).
| Totalt | 100 | 100 |
|---|---|---|
| Övrigt | 18 | 14 |
| Räntebärande placeringar | 56 | 48 |
| Aktier och aktierelaterade placeringar | 26 | 38 |
| Förvaltningstillgångarna består av följande, % | 2008 | 2007 |
I det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per 2008-12-31 (och 2007-12-31) ingår lån till Sandvik-företag med 153 MSEK (154) och värde i fastigheter som hyrs ut till Sandvik med 255 MSEK (200).
Följande tabeller förklarar utvecklingen av de redovisade förpliktelserna avseende pensioner och sjukförmåner, respektive utvecklingen av förvaltningstillgångarna.
| Förpliktelsernas utveckling | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer vid årets ingång | –14 089 | –13 417 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande period samt räntekostnad |
–1 149 | –1 065 |
| Utbetalda ersättningar | 554 | 548 |
| Effekter av rörelseförvärv/regleringar | –161 | –253 |
| Aktuariella vinster (+)/förluster (–) | 775 | –83 |
| Valutakursdifferenser | –753 | 181 |
| Förpliktelse förförmånsbestämda planer vid årets utgång | –14 823 | –14 089 |
| Förvaltningstillgångarnas utveckling | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets ingång | 11 231 | 10 417 |
| Förväntad avkastning | 734 | 638 |
| Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning | –2 087 | –31 |
| Utbetalda ersättningar, netto | –503 | –501 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 1 380 | 625 |
| Effekter av rörelseförvärv/regleringar | 195 | 250 |
| Valutakursdifferenser | 471 | –167 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde vid årets utgång | 11 421 | 11 231 |
Sandvik uppskattar att cirka 700 MSEK blir betalda under 2009 till befintliga förmånsbestämda pensionsplaner.
Följande tabell förklarar utvecklingen av nettoskulden avseende pensioner och sjukförmåner:
| 2008 | 2007 | ||
|---|---|---|---|
| Nettoskuld vid årets ingång | –2 065 | –2 286 | |
| Nytillkomna planer, inklusive tillkomna genom företagsförvärv |
–7 | –44 | |
| Årets pensionskostnad för förmånsbestämda planer | –359 | –363 | |
| Inbetalda avgifter eller liknande från företagen till | |||
| planer | 1 380 | 625 | |
| Ändring av nettoskuld på grund av valutakursändringar | –135 | 32 | |
| Ändring av nettoskulden för förmånsbaserade planer redovisade enligt IAS 19 |
879 | 250 | |
| Förändring av pensionsplaner vilka redovisas enligt lokala regler |
–7 | –29 | |
| Avsättning för pensioner, netto | –1 193 | –2 065 | |
| Väsentliga aktuariella antaganden (viktade genomsnitt, %) | 2008 | 2007 | |
| Diskonteringsränta | 5,7 | 5,3 | |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 6,2 | 6,5 | |
| Förväntad löneökningstakt | 3,5 | 3,6 | |
| Förväntad inflation | 2,7 | 2,5 | |
| Förändring av sjukvårdskostnader | 9,0 | 9,0 | |
| Oredovisade aktuariella vinster (–) och förluster (+) | 2008 | 2007 | 2006 |
| Oredovisade aktuariella vinster och förluster | |||
| vid årets ingång | 932 | 856 | 778 |
| Förändrade antaganden för förpliktelserna | –746 | –137 | 318 |
| Erfarenhetsbaserade förändringar för |
förpliktelserna –30 167 82 Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning på förvaltningstillgångarna 2 087 31 –232 Årets amortering –10 –5 –15 Årets omräkningsdifferens 120 20 –75 Oredovisade aktuariella vinster och förluster vid årets utgång 2 353 932 856
Moderbolagets redovisade pensionsskuld uppgick till 128 MSEK (108). Moderbolagets PRI-pensioner säkerställs genom en egen pensionsstiftelse, Sandviks Pensionsstiftelse i Sverige, vari Sandvik AB och ett flertal svenska dotterbolag inklusive Seco Tools ingår. De totala tillgångarna i denna stiftelse uppgick till 1 665 MSEK (1 895) vilket var 72 MSEK (366 högre) lägre än kapitalvärdet av de motsvarande pensionsåtagandena.
Moderbolagets fonderade förpliktelser utgörs främst av ITP-planen, där man under året tillämpade ökade livslängdsantaganden samtidigt som den så kallade konsolideringsreserven reducerades. Sammantaget har förändringarna endast en begränsad effekt på den redovisade skulden.
Finansinspektionens nya beräkningsgrunder, FFFS 2007:31, som träffar moderbolagets ofonderade förpliktelser trädde i kraft 1 januari 2008 och innebär ökade livslängdsantaganden och sänkta diskonteringsräntor.
Utvecklingen av kapitalvärdet av pensionsförpliktelser i företagets egen regi:
| 2008 | Fonderade förpliktelser |
Ofonderade förpliktelser |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Kapitalvärde vid årets ingång | –1 247 | –95 | –1 342 |
| Kostnad exklusive räntekostnad | –63 | –12 | –75 |
| Räntekostnad | –52 | –1 | –53 |
| Utbetalning av pensioner | 32 | 5 | 37 |
| +/– effekter av inlösen samt | |||
| förvärvade/avyttrade verksamheter | 0 | — | 0 |
| Annan ökning av kapitalvärdet | –18 | –14 | –32 |
| Kapitalvärde vid årets utgång | –1 348 | –117 | –1 465 |
| Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI | –1 337 | –46 | –1 383 |
| Fonderade | Ofonderade | ||
| 2007 | förpliktelser | förpliktelser | Totalt |
| Kapitalvärde vid årets ingång | –1 163 | –93 | –1 256 |
| Kostnad exklusive räntekostnad | –53 | –6 | –59 |
| Räntekostnad | –41 | –2 | –43 |
| Utbetalning av pensioner | 34 | 6 | 40 |
| +/– effekter av inlösen samt förvärvade/avyttrade verksamheter |
–6 | — | –6 |
| Annan ökning av kapitalvärdet | –18 | — | –18 |
| Kapitalvärde vid årets utgång Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI |
–1 247 –1 234 |
–95 –28 |
–1 342 –1 262 |
| Utvecklingen av verkligt värde av stiftelsetillgångar | 2008 | 2007 | |
| Verkligt värde vid årets ingång | 1 475 | 1 452 | |
| Avkastning | –202 | 23 | |
| Avgifter från/gottgörelser till arbetsgivaren | 24 | — | |
| Verkligt värde vid årets utgång | 1 297 | 1 475 | |
| Avstämning av den redovisade pensionsskulden | 2008 | 2007 | |
| Kapitalvärdet vid årets utgång | –1 465 | –1 342 | |
| Verkligt värde av stiftelsetillgångar | 1 297 | 1 475 | |
| Överskott/underskott i stiftelsetillgångar | 40 | –241 | |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | –128 | –108 | |
| Årets pensionskostnad utgörs av följande poster: | 2008 | 2007 | |
| Kostnad exklusive räntekostnad | –75 | –59 | |
| Räntekostnad | –53 | –43 | |
| Avkastning på särskilt avskiljda tillgångar | –202 | 23 | |
| Resultateffekt av inlösen av förpliktelser med mera | — | — | |
| Kostnad för pensionering i egen regi | –330 | –79 | |
| Pensionering genom försäkring | |||
| Försäkringspremier | –397 | –320 | |
| Delsumma | –727 | –399 | |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | –91 | –79 | |
| Kostnad för kreditförsäkring | 2 | –1 | |
| Årets pensionskostnad | –816 | –479 | |
| Kostnader som täcks av överskott i särskilt avskiljda till gångar/ökning av överskott i särskilt avskiljda tillgångar |
330 | 79 | |
| Årets nettokostnad hänförlig till pensioner | –486 | –400 | |
| Förvaltningstillgångarna består av följande, % | 2008 | 2007 | |
| Aktier och aktierelaterade placeringar | 13 | 20 | |
| Räntebärande placeringar | 77 | 76 | |
| Övrigt | 10 | 4 | |
| Totalt | 100 | 100 | |
| Väsentliga aktuariella antaganden, % | 2008 | 2007 | |
| Diskonteringsränta för ITP-planen | 3,84 | 3,64 |
| Koncernen | Avsättningar för garantiåtaganden |
Avsättningar för omstrukturerings åtgärder |
Personalrelaterade avsättningar |
Övriga avsättningar | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat vid föregående års slut | 379 | 190 | 370 | 331 | 1 270 |
| Avsättningar som gjorts under året | 220 | 64 | 189 | 481 | 954 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | –206 | –104 | –142 | –279 | –731 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | –12 | –1 | –1 | –6 | –20 |
| Årets omräkningsdifferenser | 33 | 11 | 5 | 18 | 67 |
| Redovisat vid årets slut | 414 | 160 | 421 | 545 | 1 540 |
| varav kortfristig del | 211 | 31 | 136 | 356 | 734 |
| varav långfristig del | 203 | 129 | 285 | 189 | 806 |
| Redovisat vid föregående års slut | 27 | 0 | 114 | 13 | 154 |
|---|---|---|---|---|---|
| Avsättningar som gjorts under året | 2 | — | 50 | 25 | 77 |
| Avsättningar som tagits i anspråk under året | –4 | — | –34 | — | –38 |
| Outnyttjade avsättningar som återförts under året | — | — | –5 | — | –5 |
| Redovisat vid årets slut | 25 | 0 | 125 | 38 | 188 |
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
I beloppet ingår bland annat avsättningar för långsiktig variabel lön, sociala avgifter, utestående personaloptioner och särskild löneskatt för ej tryggade pensioner.
Långfristiga räntebärande skulder har förfallotidpunkt som följer:
Under rubriken ingår de övriga avsättningar som inte har klassificerats som garantiåtgärder, avsättningar i samband med omstrukturering eller personalrelaterade avsättningar. Exempel är avsättningar för affärsmässiga förlustkontrakt, ingångna hyreskontrakt avseende lokaler där ingen verksamhet bedrivs eller för miljörelaterade förhållanden.
De avsättningar som är klassificerade som kortfristiga avsättningar beräknas leda till ett utflöde av resurser inom tolv månader efter balansdagen.
Bland de förvärvade bolagen under året fanns avsättningar vid förvärvstillfället uppgående till cirka 12 MSEK (35).
| 2008 | 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Inom ett till fem år | Senare än fem år | Totalt | Inom ett till fem år | Senare än fem år | Totalt | |
| Skulder till kreditinstitut | 1 190 | 463 | 1 653 | 1 255 | 463 | 1 718 |
| Skulder till koncernföretag | 122 | — | 122 | 30 | — | 30 |
| Övriga skulder | 8 168 | 2 423 | 10 591 | 7 707 | 2 424 | 10 131 |
| Totalt | 9 480 | 2 886 | 12 366 | 8 992 | 2 887 | 11 879 |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Obligationer | 17 528 | 15 203 |
| Övrigt | 360 | 492 |
| Totalt | 17 888 | 15 695 |
| Kortfristiga skulder | ||
För information om villkor och återbetalningstider samt företagets exponering för ränterisk och risk för valutakursförändringar hänvisas till avsnittet om finansiella risker.
| Koncernen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Derivat som innehas för placering | 38 | 1 |
| Derivat som innehas för säkring | 296 | 54 |
| Övrigt | 64 | 74 |
| Totalt | 398 | 129 |
| Derivat som innehas för placering | 20 | 3 |
|---|---|---|
| Derivat som innehas för säkring | 1 109 | 224 |
| Växelskulder | 185 | 131 |
| Skuld till beställare | 207 | 414 |
| Övrigt | 1 791 | 1 396 |
| Totalt | 3 312 | 2 168 |
| Totalt | 2 180 | 2 332 |
|---|---|---|
| Övriga | 635 | 584 |
| Finansrelaterade | 386 | 404 |
| Personalrelaterade | 1 159 | 1 344 |
| Moderbolaget | 2008 | 2007 |
Sandvik är från tid till annan part i rättstvister avseende affärsverksamheten av större eller mindre omfattning. Som en följd av den löpande verksamheten är Sandvik också part i juridiska processer och administrativa förfaranden relaterade till ansvar för produkter, miljö, hälsa och säkerhet. Inga av dessa är av materiell natur.
I likhet med ett stort antal andra företag som säljer svetselektroder i USA är Sandviks amerikanska dotterbolag Sandvik Inc. föremål för rättegångar avseende skadeståndsanspråk där man hävdar att exponering för svetsrök orsakar neurologiska skador. I dessa rättegångar finns flera svaranden förutom Sandvik Inc. Bolaget har inte förlorat någon process eller träffat förlikning angående något skadeståndskrav. De enda kostnader som uppstått är rättegångskostnader vilka täckts av försäkringar.
Käranden måste för att vinna dessa processer mot Sandvik Inc. visa att de eventuella neurologiska skadorna orsakats av svetselektroder från Sandvik Inc. Bolaget har en låg marknadsandel av svetselektroder i USA, mindre än 1 %.
I många fall har Sandvik Inc. avförts då käranden ej kunnat visa att de använt svetselektroder från Sandvik Inc. Sandvik är av uppfattningen att det inte finns tillförlitliga vetenskapliga bevis som stöder skadeståndsanspråken men förväntar sig – trots frånvaron av sådana bevis och med beaktande av den minimala marknadsandelen – att Sandvik Inc. kommer att vara tvunget att försvara sig mot denna typ av krav i rättegångar och att det inte kan uteslutas att Sandvik Inc. i framtiden kan komma att få vidkännas kostnader för denna typ av rättegångar.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Diskonterade växlar | 22 | 65 | — | — | |
| Övriga borgens- och ansvarsförbindelser |
1 838 | 2 392 | 17 316 | 16 068 | |
| Totalt | 1 860 | 2 457 | 17 316 | 16 068 | |
| varav för dotterföretag | 17 122 | 15 762 |
Moderbolagets borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 17 316 MSEK, varav 13 941 MSEK utgjorde moderbolagets garantier avseende finansiell upplåning i Sandvik Treasury AB. Resterande belopp utgjorde huvudsakligen utställda motförbindelser för koncernbolags åtagande gentemot kunder och leverantörer samt finansiella institut för att täcka exempelvis lokal upplåning, garantier för erhållna förskott eller olika typer av fullgörandegarantier.
Koncernens borgens- och ansvarsförbindelser uppgick till 1 860 MSEK och utgjordes huvudsakligen av garantier utställda av finansiella institut för olika typer av fullgörandeåtaganden huvudsakligen avseende koncernens anläggningskontrakt inom Sandvik Mining and Construction.
Ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar.
| Totalt | 416 | 259 |
|---|---|---|
| Företagsinteckningar | 166 | 42 |
| Fastighetsinteckningar | 250 | 217 |
| Koncernen | 2008 | 2007 |
Inga säkerheter har ställts av moderbolaget för 2008 och 2007.
Koncernens försäljning till intresseföretag uppgick till 1 756 MSEK (2 131). Koncernens inköp från intresseföretag uppgick till 564 MSEK (803). Lån till intresseföretag uppgick sammanlagt till 0 MSEK (0). Ränteintäkterna från lån till intresseföretag var 0 MSEK (1). Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (0). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Av moderbolagets fakturerade försäljning utgjorde 15 362 MSEK (14 791), vilket motsvarar 75 % (72), försäljning till koncernföretag. Exportandelen utgjorde 79 % (83). Av moderbolagets inköp kom 2 306 MSEK (2 610) eller 13 % (13) från koncernföretag. Moderbolaget har inga lån till intresseföretag. Utställda garantier till förmån för intresseföretag har lämnats om 0 MSEK (0). Samtliga transaktioner sker på marknadsmässiga villkor.
Utöver vad som angivits i not 3.5 Ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare samt i beskrivningen av styrelsen på sidan 99 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum.
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Likvida medel – koncernen | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 3 112 | 1 927 |
| Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel | 1 886 | 79 |
| Summa enligt balansräkningen | 4 998 | 2 006 |
| Summa enligt kassaflödeanalysen | 4 998 | 2 006 |
| Likvida medel – moderbolaget | ||
| Följande delkomponenter ingår i likvida medel: | ||
| Kassa och bank | 3 | 6 |
| Summa enligt balansräkningen | 3 | 6 |
| Summa enligt kassaflödesanalysen | 3 | 6 |
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
• De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Betalda räntor och erhållen utdelning | ||||
| Erhållen utdelning | 3 | 1 | 6 757 | 6 005 |
| Erhållen ränta | 383 | 257 | 545 | 529 |
| Erlagd ränta | –2 169 | –1 381 | –1 403 | –1 029 |
| Totalt | –1 783 | –1 123 | 5 899 | 5 505 |
| Totalt | 3 339 | 2 450 | 398 | –2 538 |
|---|---|---|---|---|
| Övrigt | 241 | –185 | –118 | 75 |
| Orealiserade kursdifferenser | — | — | –678 | 30 |
| Bokslutsdispositioner | — | — | –7 | –3 063 |
| Avsättningar till pensioner | –299 | –253 | 20 | 2 |
| Realisationsresultat vid försäljning av anläggningstillgångar |
–60 | –152 | –1 | 15 |
| Ej utdelade resultatandelar i intresseföretag |
–24 | –37 | — | — |
| Förändring i värdet av finansiella instrument |
— | — | 547 | –178 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 3 481 | 3 077 | 635 | 581 |
| i kassaflödet |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Förvärv av dotterföretag och andra affärsenheter – koncernen |
||
| Förvärvade tillgångar och skulder: | ||
| Anläggningstillgångar | 865 | 6 323 |
| Varulager | 138 | 935 |
| Rörelsefordringar | 116 | 641 |
| Likvida medel | 10 | 385 |
| Summa tillgångar | 1 129 | 8 284 |
| Avsättningar | –38 | –44 |
| Rörelseskulder | –109 | –919 |
| Övriga skulder | –155 | –772 |
| Summa avsättningar och skulder | –302 | –1 735 |
| Skuldförd köpeskilling | –16 | –308 |
| Utbetald köpeskilling | –811 | –6 241 |
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Förvärv av minoritetsägda aktier i dotterbolag | ||
| Utbetald köpeskilling | –153 | — |
| Avgår: Likvida medel i den förvärvade verksamheten | 10 | 385 |
| Påverkan på likvida medel | –954 | –5 856 |
| 2008 | 2007 |
|---|---|
| –20 | –94 |
| –46 | –43 |
| –31 | –363 |
| 0 | –41 |
| –97 | –541 |
| 3 | 77 |
| 29 | 261 |
| — | 70 |
| 32 | 408 |
| 111 | 404 |
| 0 | –41 |
| 111 | 363 |
I nedanstående tabell specificeras de förvärv som gjordes under 2007 och 2008. Årliga intäkter och antal anställda avser tiden för förvärven.
| Affärsområde | Företag | Förvärvsdatum | Årliga intäkter | Antal anställda |
|---|---|---|---|---|
| Sandvik Mining and Construction | Shark Abrasion Systems, Australien | 17 januari 2007 | 70 | 10 |
| Sandvik Mining and Construction | Hydramatic Engineering, Australien | 28 februari 2007 | 330 | 290 |
| Sandvik Tooling | Diamond Innovations, USA | 15 mars 2007 | >1 000 | 600 |
| Sandvik Mining and Construction | Extec Screens and Crushers Ltd., Storbritannien | 31 maj 2007 | 1 800 | 450 |
| Sandvik Mining and Construction | Fintec Crushing and Screening Ltd., Storbritannien | 31 maj 2007 | 560 | 325 |
| Sandvik Materials Technology | Doncasters Medical Technologies, Storbritannien | 13 juli 2007 | 500 | 430 |
| Sandvik Materials Technology | JKB Medical Technologies, USA | 14 december 2007 | 90 | 90 |
| Sandvik Mining and Construction | JN Precise, Kanada | 28 januari 2008 | 100 | 70 |
| Sandvik Materials Technology | Medtronic Inc., USA (del av) | 1 februari 2008 | 140 | 110 |
| Sandvik Mining and Construction | Corstor International, Sydafrika | 29 februari 2008 | 70 | 100 |
| Sandvik Mining and Construction | Aubema, Tyskland | 3 april 2008 | 160 | 80 |
| Sandvik Mining and Construction | Sanslip, Sverige | 7 april 2008 | 15 | 9 |
| Sandvik Materials Technology | Eurocut Ltd., Storbritannien | 2 maj 2008 | 60 | 60 |
| Sandvik Tooling | Teeness ASA, Norge | 30 maj 2008 | 200 | 105 |
| Seco Tools | ALG, Ryssland | 5 maj 2008 | 100 | 170 |
| Sandvik Tooling | BTA Heller Drilling Systems Ltd. | 16 januari 2009 | 33 | 12 |
I samtliga förvärv under 2008 erhölls 100 % ägarandel. Inga egetkapitalinstrument har givits ut som del i köpeskillingen vid förvärven.
JN Precise är en underleverantör av verktyg och komponenter för projekteringsborrning. Enheten ligger i Kanada.
Sandvik träffade i slutet av 2007 en överenskommelse med företaget Medtronic Inc. om att förvärva en tillverkningsenhet som är specialiserad på medicinska instrument för ryggradskirurgi. Enheten ligger i Memphis, Tennessee i USA.
Corstor International är ett företag inom tillverkning och försäljning av system för lagring och hantering av borrkärnor för gruv- och prospekteringsindustrin.
Aubema erbjuder avancerade lösningar för krossning av kol, kalksten och olika typer av industrimineraler, salt, gödningsmedel och andra typer av mjukare mineraler och material. Huvudkontoret och den största produktionsenheten finns i Bergneustadt i Tyskland.
Sanslip tillverkar maskiner för omslipning av borrkronor. Verksamheten bedrivs från Sandviken i Sverige.
Eurocut Ltd. tillverkar medicinska instrument och implantat till den ortopediska sektorn. Kunderna är ledande medicintekniska företag som säljer direkt till sjukvårdsinrättningar och läkarkliniker. Verksamheten bedrivs från Sheffield i Storbritannien.
Teeness ASA är marknadsledande vad gäller utveckling och produktion av vibrationsdämpade verktyg. Förvärvet stärker Sandvik Toolings erbjudande till bland annat flyg- och energiindustri. Enheten ligger i Trondheim i Norge.
Seco Tools förvärvade den 5 maj 2008 100 % av aktierna i den ryska verktygstillverkaren ALG med placering i Moskva. Förvärvet är ett led i Seco Tools målsättning att vara aktivt närvarande på samtliga större industriella marknader i världen. ALG, med inriktning på kunder inom skärande bearbetning och slitdelar, anses ha ett starkt varumärke på den ryska marknaden och är en av de tre ledande tillverkarna i landet.
I december 2008 träffade Sandvik en överenskommelse om förvärv av det brittiska företaget BTA Heller Drilling Systems Ltd. Företaget är specialiserat på avancerade verktygslösningar för långhålsborrning i komplexa material. Årliga intäkter uppgår till cirka 33 MSEK och antalet anställda är 12. Företaget ligger i Cirencester i Storbritannien.
Goodwill har uppstått som ett resultat av synergieffekter i form av exempelvis förbättrade produktionsprocesser, integration av produktionskapacitet, gemensam FoU-verksamhet samt försäljningssynergier genom tillkommande produktprogram.
Redovisade värden i förvärvade företag under 2008 i enlighet med IFRS och justering till verkliga värden av tillgångar och skulder i dessa företag visas per affärsområde i nedanstående tabeller:
| Sandvik Tooling | 2008 | 2007 | ||
|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde i förvärvat företag |
Verkligt värde justering | Verkligt värde redovisat i koncernen |
Verkligt värde redovisat i koncernen |
|
| Immateriella anläggningstillgångar | — | 28 | 28 | 132 |
| Materiella anläggningstillgångar | 129 | — | 129 | 647 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 8 | — | 8 | 59 |
| Varulager | 27 | — | 27 | 319 |
| Kortfristiga fordringar | 14 | — | 14 | 211 |
| Likvida medel | 2 | — | 2 | 149 |
| Räntebärande skulder | –113 | — | –113 | –39 |
| Icke räntebärande skulder | –30 | –7 | –37 | –433 |
| Identifierbara nettotillgångar | 37 | 21 | 58 | 1 045 |
| Goodwill | 177 | 729 | ||
| Köpeskilling | 235 | 1 774 | ||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –2 | –149 | ||
| Netto erlagd likvid | 233 | 1 625 |
| Sandvik Mining and Construction | 2008 | 2007 | ||
|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde i förvärvat företag |
Verkligt värde justering | Verkligt värde redovisat i koncernen |
Verkligt värde redovisat i koncernen |
|
| Immateriella anläggningstillgångar | 51 | — | 51 | 975 |
| Materiella anläggningstillgångar | 32 | 2 | 34 | 280 |
| Finansiella anläggningstillgångar | — | — | 23 | |
| Varulager | 59 | — | 59 | 562 |
| Kortfristiga fordringar | 65 | — | 65 | 345 |
| Likvida medel | 7 | — | 7 | 182 |
| Räntebärande skulder | –41 | — | –41 | –238 |
| Icke räntebärande skulder | –96 | — | –96 | –902 |
| Identifierbara nettotillgångar | 77 | 2 | 79 | 1 227 |
| Bortfall kapitalandel i intresseföretag | — | –61 | ||
| Goodwill | 222 | 1 587 | ||
| Köpeskilling | 301 | 2 753 | ||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –7 | –182 | ||
| Skuldförd köpeskilling | –2 | –308 | ||
| Netto erlagd likvid | 292 | 2 263 | ||
| Sandvik Materials Technology | 2008 | 2007 | ||
|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde i förvärvat företag |
Verkligt värde justering | Verkligt värde redovisat i koncernen |
Verkligt värde redovisat i koncernen |
|
| Immateriella anläggningstillgångar | — | — | — | 284 |
| Materiella anläggningstillgångar | 71 | 2 | 73 | 119 |
| Finansiella anläggningstillgångar | — | — | — | 13 |
| Varulager | 39 | — | 39 | 58 |
| Kortfristiga fordringar | — | — | — | 97 |
| Likvida medel | — | — | — | 54 |
| Räntebärande skulder | — | — | — | –1 |
| Icke räntebärande skulder | — | — | — | –172 |
| Identifierbara nettotillgångar | 110 | 2 | 112 | 452 |
| Goodwill | 16 | 1 570 | ||
| Köpeskilling | 128 | 2 022 | ||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | — | –54 | ||
| Netto erlagd likvid | 128 | 1 968 |
| Seco Tools | 2008 | 2007 | ||
|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde i förvärvat företag |
Verkligt värde justering | Verkligt värde redovisat i koncernen |
Verkligt värde redovisat i koncernen |
|
| Immateriella anläggningstillgångar | — | 10 | 10 | — |
| Materiella anläggningstillgångar | 40 | –3 | 37 | — |
| Varulager | 9 | 1 | 10 | — |
| Kortfristiga fordringar | 32 | — | 32 | — |
| Likvida medel | 1 | — | 1 | — |
| Räntebärande skulder | –21 | — | –21 | — |
| Icke räntebärande skulder | –19 | –9 | –28 | — |
| Identifierbara nettotillgångar | 42 | –1 | 41 | — |
| Goodwill | 59 | — | ||
| Köpeskilling | 100 | — | ||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –1 | — | ||
| Skuldförd köpeskilling | –14 | — | ||
| Netto erlagd likvid | 85 | — |
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| Redovisat värde i förvärvat företag |
Verkligt värde justering | Verkligt värde redovisat i koncernen |
Verkligt värde redovisat i koncernen |
|
| Immateriella anläggningstillgångar | 51 | 38 | 89 | 1 391 |
| Materiella anläggningstillgångar | 272 | 1 | 273 | 1 046 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 8 | — | 8 | 95 |
| Varulager | 134 | 1 | 135 | 939 |
| Kortfristiga fordringar | 111 | — | 111 | 653 |
| Likvida medel | 10 | — | 10 | 385 |
| Räntebärande skulder | –175 | — | –175 | –278 |
| Icke räntebärande skulder | –145 | –16 | –161 | –1 507 |
| Identifierbara nettotillgångar | 266 | 24 | 290 | 2 724 |
| Bortfall kapitalandel i intresseföretag | — | –61 | ||
| Goodwill | 474 | 3 886 | ||
| Köpeskilling | 764 | 6 549 | ||
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | –10 | –385 | ||
| Skuldförd köpeskilling | –16 | –308 | ||
| Netto erlagd likvid | 738 | 5 856 | ||
| varav utgifter direkt hänförliga till förvärven | 12 | 49 |
Justeringar av värdering till verkligt värde för tillgångar och skulder avseende förvärv som gjordes under 2007 är inte väsentliga.
| Sandvik Tooling |
Sandvik Mining and Construction |
Sandvik Materials Technology Seco Tools |
Totalt | ||
|---|---|---|---|---|---|
| Bidrag från tidpunkten då bestämmande inflytande förelåg |
|||||
| Intäkter | 0 | 205 | 100 | 65 | 370 |
| Årets resultat | 8 | –2 | –28 | 5 | –17 |
| gjorts 1 januari 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 0 | 269 | 119 | 102 | 490 |
| Årets resultat | 14 | 1 | –33 | 6 | –12 |
| Sandvik Tooling |
Sandvik Mining and Construction |
Sandvik Materials Technology |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Bidrag från tidpunkten då bestämmande inflytande förelåg |
||||
| Intäkter | 836 | 1 673 | 263 | 2 772 |
| Årets resultat | –33 | 40 | 16 | 23 |
| gjorts 1 januari 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 1 056 | 2 758 | 572 | 4 386 |
| Årets resultat | –31 | 98 | 35 | 102 |
Den 15 mars 2008 förvärvades ytterligare 49 % i Sandvik MGS S.A., den 23 juli 2,1 % i Sandvik MKTC-OAO och den 31 oktober 30 % i Sandvik ShuJun Ltd. Ägarandelen i dessa företag ökade därigenom till 100 %. Koncernen redovisar därmed en minskning av minoritetsintressen med 162 MSEK.
Sandvik Aktiebolag, organisationsnummer 556000-3468, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Sandviken.
Adressen till huvudkontoret är 811 81, Sandviken.
Moderbolagets aktier är noterade på Stockholmsbörsen. Aktier kan även handlas i USA i form av ADRs (American Depositary Receipts).
Koncernredovisningen för år 2008 består av moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag.
Moderbolagets aktiekapital utges i en serie där en aktie berättigar till en röst. Det totala antalet aktier ska lägst vara 1 000 000 000 och högst 4 000 000 000.
Antalet aktier vid utgången av 2008 uppgick till 1 186 287 175 med ett kvotvärde om 1,20 SEK per aktie. Vid kontant- eller kvittningsemissioner äger aktieägare företrädesrätt till teckning av nya aktier. Några begränsningar avseende aktiers överlåtbarhet föreligger inte.
Aktieinnehav som direkt och indirekt representerar minst 10 % av röstetalet avser AB Industrivärden med 11,50 %. Capital Group Inc. var vid årsskiftet en av de största ägarna i Sandvik med omkring 10 % av aktiekapitalet. Då dessa aktier är förvaltningsregistrerade har inte Sandvik full insyn över deras sammanlagda innehav.
Bolagsordningen i Sandvik AB föreskriver bland annat verksamhetens inriktning, säte och aktiekapital. Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter ska tillsättas vid årsstämma. Arbetstagarrepresentanter utses av de fackliga organisationerna med stöd av lag om styrelserepresentation för de privatanställda.
Sandvik AB har låneavtal med villkor som får verkan om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Det finns inga avtal mellan koncernen och moderbolagets styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Styrelsens yttrande enligt 18 kap. 4 § och 20 kap. 8 § aktiebolagslagen.
Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsordningen och avgivna årsredovisningar. Den verksamhet som bedrivs i bolaget medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som i övrigt är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Bolagets konjunkturberoende avviker inte från vad som i övrigt förekommer inom branschen. Beträffande väsentliga händelser hänvisas till vad som framgår av förvaltningsberättelsen.
Bolagets ekonomiska situation per 2008-12-31 framgår av denna årsredovisning. Här framgår att bolagets nettoskuldsättningsgrad uppgår till 0,9 (1,0). Bolagets nettoskuldsättningsgrad motsvarar vad som är förekommande inom branschen. Den föreslagna utdelningen utesluter inte investeringar som
bedömts erforderliga. Företaget har vidare en likviditetsreserv i form av ej utnyttjade kreditfaciliteter som vid årsskiftet uppgick till drygt 1 500 MEUR, vilket medför att bolaget bör klara oväntade händelser och tillfälliga variationer i betalningsströmmarna i rimlig omfattning. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till någon annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt.
Med hänvisning till det ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är motiverad med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Sandviken den 3 februari 2009 Sandvik Aktiebolag; (publ) STYRELSEN
| till förfogande stående balanserade vinstmedel | 5 303 563 706 |
|---|---|
| samt årets vinst | 5 749 736 652 |
| Kronor | 11 053 300 358 |
| disponeras på följande sätt: | |
| till aktieägarna utdelas 3,15 kronor per aktie | 3 736 804 601 |
| i ny räkning överföres | 7 316 495 757 |
| Kronor | 11 053 300 358 |
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 28 april 2009.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, respektive koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och ger en rättvisande bild av företagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen respektive koncernförvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför.
Sandviken den 3 februari 2009
Clas Åke Hedström Ordförande
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Fredrik Lundberg Hanne de Mora Egil Myklebust
Vice ordförande
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Georg Ehrnrooth Jan Kjellgren Tomas Kärnström
Anders Nyrén Simon Thompson Lars Pettersson Styrelseledamot Styrelseledamot Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits den 19 februari 2009
KPMG AB
Caj Nackstad Auktoriserad revisor
Efter styrelsens fastställande av årsredovisningen för 2008 har några väsentliga affärshändelser genomförts i Sandvik-koncernen.
I samband med upptagande av lån i form av US Private Placement år 2005 och 2007 slöt Sandvik ränteswapkontrakt för att erhålla rörlig ränta. Genom att stänga swapkontrakten kommer Sandvik i första kvartalet 2009 att rapportera ett kassaflödestillskott om cirka 1 200 MSEK. Motsvarande resultateffekt fördelas över lånens återstående löptid på cirka 11 år. Efter kontraktsstängningen kommer Sandvik att ha en jämnare fördelning mellan fast och rörlig ränta på upptagna lån.
Den 17 februari 2009 meddelades att Sandvik tecknat avtal om att förvärva det österrikiska bolaget Wolfram Bergbau-und Hütten-GmbH Nfg. (WBH). Förvärvet väntas slutföras under andra kvartalet 2009, efter godkännande från berörda myndigheter. WBH med huvudkontor i St. Martin, Österrike har varit verksamt sedan 1975 och är producent och leverantör av volframmaterial. Bolaget driver även en gruva med tillhörande anrikningsverk i Mittersill i Österrike. Produkterbjudandet innefattar volframmetall- och volframkarbidpulver. Genom sin forskning och utveckling har WBH uppnått marknadsledande produktkvalitet. Försäljningen 2008 uppgick till cirka 1 800 MSEK och antalet anställda var cirka 300. Förvärvet har stor strategisk betydelse för Sandvik.
I februari tog Sandvik upp ett obligationslån på 600 MEUR, drygt 6 miljarder SEK. Lånet löper över fem år till februari 2014 med en ränta på 6,8 %. Genom lånet både stärker Sandvik sin finansiering och uppnår en bra balans mellan medelfristig och lång upplåning.
Till årsstämman i Sandvik AB (publ) Org nr 556000-3468
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Sandvik AB (publ) för år 2008. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 12–85. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS såsom de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Sandviken den 19 februari 2009
KPMG AB
Caj Nackstad Auktoriserad revisor
Hållbarhet är en viktig del i företagets affärsverksamhet. Sandvik bedriver ett omfattande hållbarhetsarbete sedan många år och redovisar resultatet av detta i denna hållbarhetsredovisning. I begreppet hållbar utveckling ingår frågor om miljö, hälsa, säkerhet, affärsetik och mänskliga rättigheter. En uppförandekod samt miljö- och arbetsmiljöledningssystem utgör grunden för Sandviks hållbarhetsarbete. Arbetet bedrivs decentraliserat inom affärsområdena med centralt beslutade policies, strategier, mål och indikatorer.
Detta är tredje året som Sandvik publicerar en hållbarhetsredovisning som beskriver koncernens strategi och styrning, ansvarstagande, risker, möjligheter och mål ur ett hållbarhetsperspektiv samt visar koncernens resultat ur både ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Hållbarhetsredovisningen har granskats i enlighet med FAR SRS förslag till rekommendation "RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning" och AccountAbility's "AA1000AS (2008)". AA1000AS (2008) är en internationellt erkänd standard som fastställer hur bestyrkanden av hållbarhetsredovisningar ska genomföras. Den kräver att revisorn bestyrker i vilken utsträckning organisationen har implementerat AA1000s redovisningsprinciper. Information om AccountAbility finns på organisationens webbplats (www.accountability21.net)
Hållbarhetsredovisningen består av information som återfinns på följande platser:
Hållbarhetsredovisningen avser räkenskapsåret 2008. Om inte annat anges tillämpar hållbarhetsredovisningen samma redovisningsprinciper som årsredovisningen i övrigt och omfattar hela koncernens verksamhet, dock inte Seco Tools, intressebolag och samriskbolag. Specifika mätmetoder och antaganden presenteras i anslutning till respektive indikator. Data från enheter som förvärvats under året är endast inkluderade i 2008 års indikatorer.
Hållbarhetsredovisningen baseras på årsredovisningslagen, Sveriges Finansanalytikers Förenings rekommendationer om Corporate Responsibility, samt på den tredje generationens riktlinjer (G3) från den internationella organisationen Global Reporting Initiative (GRI). Mer information om GRI finns på organisationens webbplats (www.globalreporting.org). Redovisningen motsvarar nivå B+ enligt GRI, vilket innebär att minst 20 indikatorer redovisas och att redovisningen genomgått en oberoende granskning. På Sandviks webbplats www.sandvik.se återfinns ett fullständigt GRI-index med kommentarer till samtliga indikatorer.
Sandvik har antagit AccountAbility's AA1000APS (2008) principer för redovisningsskyldighet vilka lanserades i oktober 2008. Detta innebär ett arbete med att tydligt erkänna, ta ansvar för och vara transparent med avseende på den hållbarhetsrelaterade påverkan som verksamheten ger upphov till.
Det innebär också att arbete med att involvera intressenter i att identifiera och förstå hållbarhetsrelaterade frågeställningar och att i relation till intressenterna också ta ansvar för, redovisa och förklara beslut, aktiviteter och resultat.
Redovisningsskyldigheten innebär att Sandvik kommer att arbeta med att systematiskt införa AccountAbility's tre principer i relationerna till Sandviks olika intressenter:
Ambitionen är att börja med att kartlägga i vilken utsträckning principerna är införda i koncernen och utifrån resultatet fastställa mål och åtgärder för det fortsatta arbetet med att utveckla hållbarhetsredovisningen.
En förutsättning för att Sandvik ska förbli ett framgångsrikt företag och uppnå en hållbar utveckling är att företaget tar sitt miljömässiga och sociala ansvar samt att alla medarbetare utför sitt arbete på ett etisk ansvarsfullt sätt. Sandviks strategi när det gäller hållbarhetsarbetet är att med utgångspunkt från företagets uppförandekod analysera risker och möjligheter, sätta långsiktiga och kortsiktiga mål för att minimera risker och utnyttja de möjligheter som finns på ett effektivt sätt. Sandvik strävar efter att ha en öppen dialog med alla viktiga intressenter om hur arbetet bedrivs och vilka resultat som uppnås. Detta är en viktig förutsättning för att kunna fokusera på rätt saker i förbättringsarbetet.
Sandviks styrmodell innebär att koncernledningen fastslår Sandviks uppförandekod och mål, och varje affärsområde ansvarar för att koden efterlevs och att målen bryts ner i organisationen. Varje affärsområde ansvarar dessutom för utvärdering av hållbarhetsrelaterade risker (miljö, hälsa och säkerhet, korruption, människorättsfrågor med mera) i verksamheten och inom affärsområdena finns specifika organisationer utsedda för att koordinera frågorna och stödja de lokala ledningarna. På koncernnivå finns olika råd (till exempel för miljö, hälsa och säkerhet) för koordinering av arbetet mellan affärsområden samt beredning av gemensamma policies, mål och indikatorer till koncernledningen. För att säkerställa att ledningssystem, internkontroller och riskhantering fungerar finns en oberoende enhet (Group Assurance) som kontinuerligt följer upp organisationens verksamhet och kvartalsvis rapporterar till styrelsens revisionsutskott och koncernledningen. Indikatorer och nyckeltal inrapporteras även kvartalsvis och redovisas till styrelse, ledning och hela organisationen. En ytterligare viktig del i Sandviks hållbarhetsstrategi är utbildning. Ett program finns etablerat för utbildning av samtliga medarbetare inom bolaget i vad miljö- och socialt ansvar samt affärsetik innebär. Utbildningen följs upp kvartalsvis. I slutet av år 2008 var 81 % (90) av de anställda utbildade. Minskningen jämfört med föregående år beror huvudsakligen på personalomsättning.
Ett antal intressenter påverkar eller påverkas av koncernens verksamhet. Sandvik har identifierat tre särskilt viktiga intressentgrupper: ägare, medarbetare och kunder. Dessa har avgörande betydelse för verksamheten och det förekommer regelbundna kontakter med dessa på olika nivåer inom koncernen. Under året har intressentdialoger genomförts med ett antal Social Responsible Investment (SRI)-analytiker och andra intressentdialoger har genomförts med hjälp av extern part. Dessa dialoger visar bland annat att Sandviks affärsverksamhet upplevs som riskfylld ur ett miljömässigt och socialt perspektiv (till exempel människorättsfrågor) speciellt relaterade till leverantörer och kunder. Exempel på vad som intressenterna förväntar sig av Sandvik är mer information om Sandviks långsiktiga strategi när det gäller klimatförändringar. Vid dialogerna framkom också att Sandvik arbetar med relevanta hållbarhetsaspekter och att redovisningen innehåller relevant information om resultatet av Sandviks arbete. Ett ytterligare bevis för detta är att Sandvik under året belönades med den Svenska branschorganisationen för revisorer och rådgivare (FAR SRS) pris för Sveriges bästa hållbarhetsredovisning, noterade bolag.
Dialogen med ägarna sker framförallt via styrelsen och på bolagsstämman, men även genom en väl utvecklad Investor Relations-funktion, som ofta för dialoger med specifika SRI-analytiker. Dessa dialoger har visat att aktieägarna efterfrågar mer information om vilka risker som Sandvik identifierat och hur dessa hanteras, speciellt med fokus på människorättsfrågor i leverantörsledet.
Sandviks medarbetare är representerade i moderbolagets styrelse. Vid behov lämnas information till och diskuteras med medarbetarna. Vidare förs förhandlingar med representanter för medarbetarna på lokal nivå i samband med sådana händelser som till exempel organisationsförändringar. Vid dialoger med de anställdas fackliga organisationer har det framkommit att medarbetarna upplever hälsa och säkerhet, frånvaro från arbetet, diskriminering och miljön som de viktigaste frågorna, liksom den allmänna utbildningen i ansvarstagande och affärsetik. Kompetensutveckling och utvärdering av arbetsprestationer är andra viktiga områden.
Kundkontakter hanteras lokalt genom Sandviks försäljningsorganisationer runt om i världen. Ett ökat krav på Sandviks hållbarhetsarbete från kunder märks allt tydligare. Många av kraven är relaterade till säkerhet på arbetsplatserna och miljön, till exempel kräver kunderna allt oftare att Sandvik ska ha system för att samla in data för koldioxidutsläpp. Dessutom har önskemål framförts att Sandvik ska kunna ange hur mycket koldioxidutsläpp som genereras vid tillverkning av en produkt. Förfrågningar relaterade till den Europeiska kemikalielagstiftningen (REACH) är också vanliga och många kunder, speciellt inom Sandvik Mining and Construction, ställer ökade krav på maskinsäkerhet. Utöver detta kommer krav på försäkran om att Sandvik följer alla internationella konventioner när det gäller mänskliga rättigheter.
Dialog med myndigheter, utbildningsenheter, intresseorganisationer (NGO), samhällsmedborgare med flera sker löpande efter behov.
Sandviks ansvarstagande sammanfattasi Koncernens Uppförandekod som fastslogs av styrelsen 2004. Koden innehåller ansvarstaganden inom områdena affärsetik, leverantörer, anställdas arbetsförhållanden och utveckling, mänskliga rättigheter, miljö och samhällsengagemang. Koden är översatt till 13 språk och finnstillgänglig på Sandviks webbplats (www.sandvik.se). I ansvarstagandet ingår även en tydlig processför att hantera rapportering av avvikelserfrån koden. Medarbetare uppmanas att anmäla beteenden som avviker mot koden till närmaste chef, eller om det finns anledning att tro att det inte får någon effekt, till en högre chef, företagets personalavdelning eller Sandviks chefsjurist. Centralt inom koncernen finns en speciell grupp utsedd som utreder alla anmälningar. Den som anmäler garanteras att det inte blir någon vedergällning för anmälan ellerför deltagande i företagets utredning av ett klagomål.
Sandviks uppförandekod innehåller tydliga riktlinjer när det gäller korrekt redovisning, avståndstagande från mutor samt att följa kartell och konkurrenslagstiftningen i de länder Sandvik verkar.
Sandvik har ett tydligt ställningstagande när det gäller leverantörer, inklusive entreprenörer, agenter, distributörer och deras underleverantörer. Dessa ska uppfylla samma krav som ställs på Sandviks anställda i enlighet med uppförandekoden.
Sandviks vision när det gäller miljö, hälsa och säkerhet är att uppfattas av sina intressenter som ett företag med utmärkt prestationsförmåga när det gäller miljö, hälsa och säkerhet. Visionen ska uppfyllas genom att:
I december fastställde koncernledningen en ny policy för miljö, hälsa och säkerhet som gäller för samtliga enheter inom koncernen.
Miljö, hälsa och säkerhetspolicy:
Företaget ansluter sig till ett synsätt som leder mot långsiktig hållbar utveckling i dess verksamhet. Det innebär att Sandvik strävar efter hög effektivitet i användning av energi och naturresurser, gynnar system för återvinning och återanvändning av material samt arbetar med att förhindra föroreningar och alla typer av arbetsrelaterade sjukdomar och skador.
Sandvik strävar efter att erbjuda hälsosamma och säkra arbetsförhållanden som stimulerar medarbetare att vara effektiva, ta ansvar och fortsätta att utvecklas mot sina personliga och yrkesrelaterade mål.
Sandvik har tydliga policies när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsrättsfrågor som bygger på FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och ILOs förklaring om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen.
Sandvik ansvarar för att dessa policies följs inom företagets verksamhet liksom i hela leverantörskedjan där Sandvik har möjlighet till inflytande och kontroll.
Sandviks finansiella risker beskrivs på sidorna 27–32. Utöver dessa finns risker kopplade till att Sandvik verkar på många ställen i världen där risken för miljöförstöring, brott mot de mänskliga rättigheterna och korruption förekommer. Dessutom har Sandvik en stor mängd producerande enheter där miljö-, hälso- och säkerhetsrisker förekommer. Sandvik har en etablerad riskhanteringsprocess, där dessa typer av risker utvärderas tillsammans med finansiella risker. Riskutvärderingen omfattar inte enbart den egna verksamheten utan även risker relaterade till områden Sandvik verkar i och risker hos leverantörer. Riskhanteringsprocessen beskrivs med början på sidan 25 i Sandviks årsredovisning.
Affärsetiska risker bedöms som stora, speciellt risk för mutor i samband med marknadsföring och försäljning i länder där korruption är allmänt utbredd. Användning av agenter utgör en särskilt stor risk. Utvecklingen av korruption i olika länder där Sandvik verkar följs kontinuerligt på till exempel Transparency Internationals webbplats (www.transparency.org). Risk för brott mot lokal kartell- och konkurrenslagstiftning är också hög. För att minimera dessa affärsrisker genomförs kontinuerlig utbildning samt internrevision. Under året har några enstaka fall av misstänkt korruption inrapporterats. Samtliga dessa fall har genomgått en utredning och korrigerande åtgärder har vidtagits till exempel direkt avsked.
Under år 2008 har Sandvik ökat fokus på risker relaterade till leverantörskedjan genom att etablera vägledningar och intern praxis inför framtiden. Grundläggande arbetssätt för bedömning av leverantörer är under framtagning och beräknas vara införda under år 2009. En särskild uppförandekod för leverantörer är under framtagning och kommer likaså att införas under 2009. Koden innehåller samma grundläggande krav som Sandviks uppförandekod men innehåller också specifik information relaterat till leverantörsledet.
För att minimera riskexponeringen har en funktion etablerats för att öka kontrollen av leverantörer i Kina och Indien, där leverantörsrisken bedöms som stor och där Sandvik ökar inköpen av material och komponenter.
I slutet av år 2008 hade Sandvik 144 tillverkningsenheter och 35 distributionscentraler, service- och ombyggnadsverkstäder runt om i världen med i många fall potentiell miljöpåverkan.
Vid flertalet av dessa anläggningar har miljöledningssystem införts eller håller på att införas och inom ramen för dessa har koncernens miljörisker sammanfattats enligt nedan:
Övergripande miljörisker inom Sandviks egna verksamheter:
Risker relaterade till utsläpp är huvudsakligen kopplade till utsläpp av koldioxid till atmosfären. Dessa utsläpp orsakas av den egna verksamhetens förbränning av fossila bränslen för energi och transporter och indirekt genom inköp av el som producerats genom förbränning av fossila bränslen. Samtidigt finns en långsiktig affärsmöjlighet för Sandvik i sökandet efter nya koldioxidneutrala energikällor, men även på kort sikt i utvinningen av mer svårutvunna fossila bränslen.
I förvaltningsberättelsen (sidan 24) återfinns information om tillståndspliktig verksamhet och miljöskulder.
Sandviks olika tillverknings-, service/ ombyggnads- och distributionsenheter utgör potentiella risker för arbetsrelaterade sjukdomar samt olyckor. Vid flertalet av dessa enheter har arbetsmiljöledningssystem införts eller håller på att införas. Ledningssystemen kommer dessutom att förbättra såväl arbetsmiljö som de anställdas arbetssituation. Sandviks produkter kan också utgöra en risk vid användning hos kund vilket ställer stora krav på kvalitetskontroll i den egna tillverkningen och hos underleverantörer samt behov av enkla och tydliga användarmanualer och produktspecifikationer.
Överträdelser av Sandviks policies när det gäller mänskliga rättigheter och anställdas villkor skulle få stor negativ påverkan på Sandviks förtroende. Därför genomförs regelbundet basutbildning i företagets grundläggande värderingar, policies och risker när det gäller mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Utöver detta genomförs regelbundna internrevisioner på enheter som bedömts vara särskilt exponerade för dessa risker. Resultaten av revisionerna delges lokala ledningen, landschefer, koncernledning och styrelse.
För att öka förståelsen inom organisationen när det gäller risker kopplade till mänskliga rättigheter och arbetsrättliga risker när Sandvik gör affärer i länder med höga risker, har en analys av ett stort antal länder i Asien, Afrika och Sydamerika genomförts. Dessa analyser finns tillgängliga på Sandviks intranät för dem som på olika sätt verkar i dessa länder. Risker av denna typ uppkommer inte enbart vid direkt verksamhet (till exempel tillverkning och inköp) i länderna utan även indirekt (risker kopplade till kunder).
Inga incidenter när det gäller brott mot mänskliga rättigheter har inrapporterats under år 2008.
Nya eller modifierade hållbarhetsmål fastställdes av Sandviks ledning i november år 2008.
Samtliga betydande tillverknings-,service- och distributionsenheterska vara certifierade i enlighet med OHSAS 18001 (ellerjämförbarstandard) inom två år från att de förvärvats eller etablerats.
6.3 Anställdas villkor och utveckling
I följande avsnitt redovisas utfallet relativt koncernens mål mätt med relevanta indikatorer och nyckeltal. Struktureffekter under året är försumbara, däremot så har Sandviks anpassning av tillverkningstakten på grund av det rådande marknadsläget haft en tydlig påverkan på flertalet miljö- och arbetsmiljöindikatorer.
Sandviks finansiella utveckling framgår av förvaltningsberättelsen och de finansiella rapporterna i årsredovisningen där även koncernens finansiella mål och utfall i förhållande till dessa mål presenteras.
I tabellen till höger åskådliggörs hur det värde som skapas genom koncernens verksamhet har uppstått och distribuerats till olika intressentgrupper.
Förutom tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid (se sidan 24) har Sandvik inte mottagit några betydande statliga stöd under året (jämför not 13 i årsredovisningen).
Materialförbrukningen skiljer sig åt mellan de olika affärsområdena. Inom Sandvik Tooling och Sandvik Materials Technology baseras produktionen huvudsakligen på metalliska råvaror medan den inom Sandvik Mining and Construction huvudsakligen baseras på inköpta komponenter. I tabellen till höger redovisas Sandviks förbrukning av metalliska råvaror.
Sandvik Materials Technologys anläggningar i Sandviken och Hallstahammar har den största råvaruförbrukningen inom koncernen. De viktigaste råvarorna för Sandvik Materials Technology är järn, nickel, krom, mangan och molybden i form av legeringar eller ingående i skrot. Av dessa material kommer 80 % från återvunnet skrot. De viktigaste råvarorna för Sandvik Tooling är olika volframföreningar och kobolt, men även föreningar med mer ovanliga grundämnen som tantal används. Sandvik Mining and Construction förbrukar en del järn och manganråvaror för tillverkning av gjutgods. Cirka 88 % av detta utgörs av skrot. För koncernen totalt kommer cirka 79 % av de metalliska råvarorna från skrot.
Även om återvinningen är hög redan i dag strävar Sandvik kontinuerligt mot att öka andelen återvunna råvaror för att dels få ett uthålligt materialutnyttjande, dels minska miljöpåverkan. Detta görs genom att återköpa använda produkter och återvinna restprodukter från egna tillverkningsanläggningar.
Sandvik Toolings program för återvinning av hårdmetallskär vid anläggningen i Chiplun, Indien fortsätter. Under 2008 återvanns drygt 40 % av skären sålda av Sandvik Coromant. Andra produktområden inom Sandvik Tooling har under året också påbörjat återvinning. Dessutom har Sandvik Mining and Construction under året invigt en egen ny anläggning i Chiplun för att separera hårdmetall och stål i borrkronorna. Hårdmetallen går sedan in i samma återvinningsprocess som Sandvik Toolings hårdmetallskär. Stålet säljs till lokala stålverk för återvinning.
Återvinningen av hårdmetall bygger på en så kallad zinkmetod där uttjänta hårdmetallskär omvandlas till ett hårdmetallpulver som efter anpassning och kontroll kan användas som råvara. Denna metod är ett mycket bra komplement till de mer energikrävande processer som används när man utgår från malm som ursprungsmaterial. Den totala energianvändningen vid tillverkning av hårdmetallskär reduceras därmed med cirka 75 %, vilket också innebär en minskning av koldioxidutsläpp under produktionsprocessen med cirka
40 % per producerat hårdmetallskär. Även utsläpp av kväveoxider reduceras.
Miljöfarliga kemikalier används endast i en begränsad och väl övervakad omfattning och dessa omhändertas efter användning på ett miljösäkert sätt. Målet att ersätta trikloretylen med andra mindre miljöfarliga lösningsmedel har i stort sett nåtts. Några enheter med begränsad användning kommer att färdigställa omställningen i början av år 2009. Den sammanlagda förbrukningen under år 2008 var cirka 14 (16) kubikmeter.
I tabellen och diagrammen till höger visas utvecklingen av energianvändningen inom Sandvik samt fördelningen av energianvändningen inom affärsområdena samt inom olika marknader.
Energianvändningen relaterat till försäljningsvolym visar att koncernen fortsätter sin förbättring i att producera energieffektivt. Den totala energianvändningen relativt försäljningsvolymen minskade med 4,3 % och elanvändningen relativt försäljningsvolymen minskade med 3,4 %. Jämfört med startåret 2004 (index = 100) har elanvändningen relativt försäljningsvolymen minskat med 14 % det vill säga en större minskning än det uppsatta målet på 10 %.
Även om slutdatum för målet (2010) ännu inte inträffat har koncernledningen satt ett nytt mål att från år 2008 till år 2012 sänka den totala energianvändningen (el och fossilt bränsle) med 10 % relativt försäljningsvolymen. Anledningen till detta är dels att värdena för elanvändningen för basåret 2004 var något osäkra, dels för att inkludera även förbrukning av fossilt bränsle i målet.
Exempel på åtgärder för att reducera energianvändningen redovisas i Sandviks Värld.
| MSEK | Intressent | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | Kunder | 92 654 | 86 338 | 72 289 | 63 370 |
| Ekonomiskt värde genererat | 92 654 | 86 338 | 72 289 | 63 370 | |
| Kostnader för tillverkning | Leverantörer | 53 287 | 48 343 | 38 620** | 33 895 |
| Löner och ersättningar | Personal | 23 129 | 20 562 | 18 825** | 17 281 |
| Betalningar till kapitalförsörjare | Kreditgivare | 2 217 | 1 397 | 955 | 713 |
| Betalningar till kapitalförsörjare | Aktieägare | 5 111 | 4 207 | 3 533 | 6 976 |
| Betalningar till stater ** | Offentlig sektor | 2 876 | 4 167 | 3 151 | 2 306 |
| Ekonomiskt värde fördelat | 86 620 | 78 676 | 65 084 | 61 171 | |
| Kvar i företaget | 6 034 | 7 662 | 7 205 | 2 199 |
* Inkluderar SecoTools.
** Värden justerade sedan förra redovisningen.
| Förbrukning av råvaror | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|
| Förbrukning av metalliska råvaror (tusen ton) | 350 | 399 | 405 | 372 |
| varav återvunnet material (%) | 79 | 78 | 78 | 80 |
| Användning av energi | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|
| Total energi (TJ)* | 8 800 | 8 600 | 8 000 | 7 400 |
| varav fossilt bränsle (TJ) Direkt energi** | 3 300 | 3 200 | 2 900 | 2 700 |
| varav elenergi (TJ) Indirekt energi*** | 5 500 | 5 400 | 5 100 | 4 700 |
* Energianvändningen rapporteras iTera Joule (TJ).
** Värden för 2005–2007 är justerade sedan förra redovisningen.
***Energianvändningen inkluderar inte den energi som elproducenterna använder för att generera elen.
Förändring av elanvändning relativt volym, 2004–2008. Diagrammet visar index jämfört med år 2004. Volym definieras som fakturering justerad för struktur, valuta- och priseffekter.
Färskvatten är en värdefull resurs och hushållning är därför väsentlig. Koncernledningen har under året satt som mål att minska färskvattenförbrukningen relativ försäljningsvolymen med 10 % från år 2008 till år 2012. I tabellen till höger visas utvecklingen av färskvattenförbrukningen inom Sandvik sedan år 2005.
Av de länder där Sandviks vattenförbrukning är betydande har endast Indien mycket begränsad tillgång till färskvatten. Samtliga tillverkningsenheter i Indien har infört system där allt avloppsvatten renas och tas tillvara i den egna verksamheten. Liknande system finns även vid Sandviks anläggningar i till exempel Sandviken Sverige och Sao Paulo Brasilien.
13 av Sandviks tillverkningsenheter ligger inom eller nära skyddade områden med högt värde avseende biologisk mångfald. Fem av enheterna ligger i USA, fem i Europa, två i Brasilien och en i Nya Zeeland. Cirka hälften av områdena utgörs av våtmark. Sandvik tar särskild hänsyn till dessa områden och samarbetar i relevanta fall i med myndigheterna.
Utsläppen från Sandviks verksamhet är av olika art. De huvudsakliga utsläppen utgörs av koldioxid till atmosfären. Dessa utsläpp står i särskilt fokus inom ramen för Sandviks miljöledningssystem och följs upp noggrant. Tabellen till höger visar utvecklingen av företagets utsläpp av koldioxid och diagrammen till höger visar utsläpp av koldioxid relaterat till försäljningsvolymen samt utsläpp per affärsområde och marknad.
Koldioxidutsläppen från användning av fossila bränslen minskade i relation till försäljningsvolymen med fyra procent, vilket är samma minskning jämfört med startåret 2004 men en bit ifrån målet att minska med 10 % till slutet av 2010.
I syfte att öka kvaliteten på värdena för koldioxidutsläpp relaterade till generering av elenergi har faktorer för beräkning av
koldioxidutsläpp erhållits från leverantörerna av den elenergi som används i de enheter som svarar för 80 % av Sandviks elanvändning. För resten av enheterna har de landsfaktorer (från International Energy Agency Dataservice) använts som tidigare användes för alla enheter. Alla utsläpp från tidigare år har omräknats med antagandet att alla enheter har haft samma leverantör under dessa år. Ambitionen är att från och med 2009 använda leverantörsspecifika faktorer för samtliga enheter för att öka kvaliteten ytterligare.
Även om slutdatum för målet ännu inte har inträffat så har koncernledningen satt ett nytt mål att från år 2008 till år 2012 minska koldioxidutsläppen från intern användning av fossila bränslen och elektricitet i förhållande till försäljningsvolymen med 10 %. Anledningen till detta är dels att värdena för koldioxidutsläpp för basåret 2004 är något osäkra, dels för att även inkludera koldioxidutsläpp från generering av elenergi.
Sandviks ledning har under året även satt ett nytt mål att påbörja inrapportering av koldioxidutsläpp från transporter (person och godstransport) före slutet av år 2009. Därmed kommer Sandvik att kunna ge en mer fullständig redovisning enligt The Greenhouse gas Protocol (www.ghgprotocol.org).
I tabellen till höger visas producerade avfallsmängder 2008. Inga större ändringar jämfört med tidigare har noterats.
Sandviks mål är att samtliga betydande tillverknings-, service- och distributionsenheter ska vara certifierade i enlighet med den internationella standarden för miljöledningssystem ISO 14001 inom två år från att de förvärvats eller etablerats. Med betydande avses fler än 25 medarbetare. I slutet av år 2008 var 147 (82 %) tillverknings-, service/ombyggnads- och distributionsenheter certifierade. Dessa enheter ligger fysiskt inom Sandviks egna anläggningar. Utöver dessa finns cirka 25 underhållsverkstäder som Sandvik driver inom kunders verksamhet (mestadels gruvor).
| Förbrukning av färskvatten | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|
| Förbrukning av färskvatten (tusen m3 ) |
4 500 | 4 500 | 4 600 | 3 800 |
| varav inköpt (tusen m3 ) |
3 600 | 3 500 | 3 300 | 3 300 |
| varav från egna brunnar (tusen m3 ) |
500 | 500 | 500 | 400 |
| varav insamlat regnvatten (tusen m3 ) |
400 | 500 | 800 | 100 |
| Utsläpp av koldioxid | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|
| Totalt utsläpp av koldioxid (tusen ton CO2 )* |
534 | 511 | 439 | 391 |
| varav från förbränning av fossilt bränsle (tusen ton CO2 ). Direkt |
218 | 221*** | 198 | 180 |
| varav från användning av elenergi (tusen ton CO2 ). Indirekt** |
316 | 290 | 241 | 211 |
* Exklusive utsläpp från transporter av råvaror och färdiga produkter samt resor.
**Utsläppen är beräknade med faktorer (Från elleverantörer eller International Energy Agency Dataservice, se text) som tar hänsyn till vilken typ av primär energi som använts vid elgenereringen vilket innebär att tidigare års värden räknats om. Utsläppen inkluderar alltså även utsläpp för generering av elen.
***Justerad sedan förra redovisningen.
Förändring av koldioxid genererat från förbränning av fossila bränslen relativt volym, åren 2004–2008. Diagrammet visar index jämfört med år 2004. Volym definieras som fakturering justerad för struktur, valuta- och priseffekter.
| Producerat avfall | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|
| Mängd avfall (tusen ton)* | 166 | 171 | 150 | 140 |
| varav farligt avfall (tusen ton) | 32 | 28 | 35 | 24 |
| varav avfall till deponi (tusen ton) | 109 | 105 | 95 | 90 |
* Exklusive uppkommet metallskrot som återvinns internt eller externt
Dessa enheter ingår i kundernas miljöledningssystem. Av Sandviks 144 tillverkningsanläggningar är 92 % certifierade. Alla enheter som inte är certifierade utgörs av nya förvärv under 2007–2008.
Tabellen till höger ger en översikt över Sandviks resultat vad gäller hälsa och säkerhet.
Beklagligt nog inträffade två dödsfall under året. Ett dödsfall orsakades av en trafikolycka i Zimbabwe medan det andra inträffade isamband med service och underhåll i en underjordsgruva i Sydafrika.
Antalet olyckor och olycksfallsfrekvensen har sedan år 2005 minskat med 30 respektive 50 % och antalet förlorade arbetsdagar på grund av olyckor har minskat med 10 %. Målet att minska olycksfallsfrekvensen med 50 % innan slutet av år 2008 har därmed uppnåtts.
Sjukfrånvaron har minskat med 44 % sedan år 2005. Målet är en minskning med 50 % innan slutet av år 2010. Eftersom begreppet sjukfrånvaro tolkas olika i olika länder har det varit svårt att åstadkomma en bra uppföljning. Koncernledningen har därför beslutat att ändra målet att sänka sjukfrånvaron med 50 % till slutet av 2010 till att " Samtliga enheter ska introducera ett hälso- och välmåendeprogram före slutet av år 2010". Målet kommer att följas upp med att mäta total frånvaro liksom uppföljning av implementeringen av programmen.
Diagrammen till höger visar olycksfallsfrekvensen för de olika affärsområdena samt olycksfallsfrekvensen för olika marknader. Alla affärsområden har under 2008 sänkt olycksfallsfrekvensen. Sandvik Mining and Construction och Sandvik Materials Technology har sänkt med cirka 25 % och Sandvik Tooling med 11 % från en redan låg nivå. En viktig anledning till den minskade olycksfallsfrekvensen är det pågående införandet av arbetsmiljöledningssystem som innebär ökad fokus på ledarskap och ansvar i säkerhetsfrågor, strukturerad uppföljning och utredningar av tillbud och olyckor. Andra viktiga
anledningar är kommunikation med, och engagemang hos medarbetarna genom till exempel lokala skyddskommittéer liksom systematiska riskbedömningar och interna revisioner som grund för förebyggande åtgärder.
Sandvik stimulerar rapportering av tillbud, till exempel genom att sätta mål att anmäla ett specificerat antal tillbud i förhållande till ett olycksfall. Från och med år 2007 har antal tillbud införts som en koncerngemensam indikator (se tabell till höger). Under 2008 har antalet inrapporterade tillbud ökat kraftigt vilket inte är en faktisk ökning av tillbuden utan ett bevis på en effektivare inrapportering. Antalet rapporterade tillbud per olycksfall var 8,9.
I en del länder präglas samhället och arbetslivet av förekomsten av allvarliga smittsamma sjukdomar, exempelvis är HIV/AIDS ett extremt allvarligt problem i framförallt södra Afrika. Sandvik har omfattande HIV/AIDS-program i Sydafrika, Zimbabwe, Tanzania, Zambia och Malawi och i viss utsträckning i Ghana och i Demokratiska republiken Kongo. En sammanfattning av HIV/AIDS-programmen i dessa länder återges i tabellen till höger.
Sandvik har infört program med utbildning och råd om HIV/AIDS till medarbetare och deras familjer och i vissa fall även till andra invånare i närheten av Sandviks verksamhet. Utbildning ges dagligen oftast i samband med säkerhetsmöten som hålls innan arbetet börjar. Rådgivning ges av privata organisationer som Sandvik samarbetar med samt egna rådgivare. Vid rådgivningsmöten tas inte enbart HIV/ AIDS frågor upp utan ett holistiskt synsätt används för att utvärdera andra system som eventuellt påverkar en individ till exempel stigma. Förebyggande arbeten och riskkontroller ges i samband med utbildning och rådgivning. Huvudfokus ligger på att ändra inställningen till partners och användning av kondomer. Åtgärder och support erbjuds till alla medarbetare som testats positivt. Antiretrovirala läkemedel erbjuds till alla inom ramen för programmet liksom testmöjligheter samt gratis kondomer.
7.3.1 Ledningssystem för hälsa och säkerhet Sandviks mål är att samtliga betydande tillverknings-, service- och distributionsenheter ska vara certifierade i enlighet med den internationella specifikationen för arbetsmiljöledningssystem OHSAS 18001 (eller jämförbar standard) inom två år från att de förvärvats eller etablerats. Med betydande avses fler än 25 medarbetare. I slutet av 2008 var 159 (89 %) tillverknings-, service/ombyggnads- och distributionsenheter certifierade. Dessa enheter ligger fysiskt inom Sandviks egna anläggningar. Utöver dessa finns cirka 25 underhållsverkstäder som Sandvik driver inom kunders verksamhet (mestadels gruvor). 70 % av dessa enheter har också certifierats. Av Sandviks 144 tillverkningsanläggningar är 90 % certifierade. Alla utom en av de enheter som ej är certifierade utgörs av nya förvärv under 2007–2008.
7.4 Anställdas villkor och utveckling För att säkerställa en kontinuerlig förbättring av medarbetarnas utveckling har koncernledningen beslutat att följa fem indikatorer; mångfald (balansen män och kvinnor), rörlighet (internt inom företaget), personalomsättning, kompetensutvecklingsdagar och utvecklingssamtal. För två av dessa indikatorer finns konkreta koncernmål – att alla medarbetare ska ha ett årligt utvecklingssamtal samt att förbättra balansen mellan män och kvinnor i företaget.
Antalet anställda i Sandvik-koncernen och fördelningen av dessa på geografiska områden och kön återges i not 3 i årsredovisningen. Under året har 4 503 medarbetare lämnat Sandvik, vilket ger en personalomsättning på 10,2 % (9,7). Rörligheten internt inom företaget, (andelen internt tillsatta tjänster i förhållande till totalt tillsatta tjänster) var 14,8% (14,1). Medelantalet anställda i de bolag som omfattas av hållbarhetsredovisningen var vid årets slut 44 330 (40 291).
| Hälsa och säkerhet | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|
| Antal dödsfall på grund av olycka i arbetet | 2 | 1 | 2 | 0 |
| Antal olycksfall* | 717 | 827 | 980 | 1 030 |
| Olycksfallsfrekvens** | 8,1 | 10,3 | 13,2 | 16,1 |
| Antal inrapporterade tillbud | 6 346 | 3 179 | — | — |
| Förlorade arbetsdagar på grund av olycksfall | 11 286 | 12 603 | 14 897 | 12 715 |
| Förlorade arbetsdagar per anställd på grund av olycksfall | 0,25 | 0,31 | 0,40 | 0,40 |
| Total frånvaro (från planerat arbete), % | 2,3 | 2,6 | 2,7 | 3,3 |
| Sjukfrånvaro (arbetsrelaterad och annan orsak), % | 2,2 | 2,4 | 2,5 | 4,0 |
* Arbetsrelaterad olycka hos egen personal som resulterar i minst en dags frånvaro.
** Olycksfallsfrekvensen definieras som antal olyckor per miljoner arbetstimmar. Antagande: Årsarbetstiden per anställd är 2 000 timmar.
Europa Sydamerika NAFTA 12,6 Australien 8,6 Afrika/ Mellanöstern 7,0 Asien 1,8 7,3
Olycksfallsfrekvens per affärsområde 2007 Olycksfallsfrekvens per affärsområde 2008
| Mottagare | Utbildning | Rådgivning | Förebyggande arbete/ Riskkontroller |
Behandling |
|---|---|---|---|---|
| Anställda | 6 | 5 | 6 | 4 |
| Anställdas familjer | 4 | 5 | 5 | 4 |
| Övriga invånare | 5 | 4 | 4 | 2 |
Anger antalet länder som Sandvik har program för inom respektive kategori.
| Andel kvinnor, % | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 |
|---|---|---|---|---|
| Alla anställda | 16,9 | 17,0 | 17,0 | 17,0 |
| Interna styrelser och verkställande direktörer | 7,8 | 8,0 | 6,0 | 6,0 |
| Chefs-/arbetsledarbefattningar | 12,8 | 12,1 | 11,9 | 10,5 |
| Tjänstemän (exklusive chefer) | 27,7 | 28,0 | 28,7 | 30,4 |
| Verkstadsarbetare | 10,2 | 10,7 | 10,8 | 10,8 |
Andel kvinnor, chefer
Omkring 75 % av Sandviks medarbetare arbetar utanför Sverige. Med medarbetare i dotterbolag i fler än 60 länder och med en rad olika nationaliteter och språk är mångfalden inom koncernen stor. En stor mångfald är en viktig förutsättning för att säkerställa att rätt kompetens är tillgänglig i rätt tid för de behov som finns inom Sandvik. Hög mångfald säkerställs genom att erbjuda samma förutsättningar och lika möjligheter för alla medarbetare oberoende av ålder, ras, hudfärg, nationalitet, religion, kön eller funktionshinder. Sandvik har eftersträvat att öka andelen kvinnliga medarbetare till 25 % före 2010 års slut för att säkerställa tillgången till de mest kompetenta medarbetarna i en framtid med ökad konkurrens om kvalificerad arbetskraft. Som framgår av tabellen till vänster har andelen dock legat på 17 % de senaste fyra åren. Koncernledningen har därför beslutat att omformulera målet till:
7.4.2 Mångfald och lika rättigheter
Samtliga enheter ska påbörja ett program för att förbättra balansen mellan män och kvinnor före slutet av år 2010.
Fördelningen av medeltalet anställda inom olika geografiska regioner och med hänsyn till kön framgår av not 3 i räkenskaperna i årsredovisningen. Övriga relevanta nyckeltal avseende fördelningen män och kvinnor framgår av diagrammen till vänster.
Under 2008 genomfördes formella utvecklingssamtal med 56 % av Sandviks medarbetare vilket ligger långt ifrån det uppsatta målet på 100 %. En viktig del i utvecklingssamtalet är att identifiera möjligheter till ökad kompetens och välbefinnande för den anställde, liksom att förbättra trivsel och välmående på arbetsplatsen. Att utveckla medarbetarens kompetens är att utveckla Sandviks verksamhet. Antalet utbildningsdagar per anställd och region under året framgår av diagrammet till vänster.
Till läsarna av Sandviks hållbarhetsredovisning 2008:
Vi har utfört en översiktlig granskning av Sandviks hållbarhetsredovisning 2008. Hållbarhetsredovisningen återfinns på sidorna 86–97 i Sandviks Årsredovisning 2008 och på Sandviks webbplats www.sandvik.com/sustainability under rubriken GRI Index i form av fullständiga referenser till Global Reporting Initiatives (GRI) Sustainability Reporting Guidelines, G3. Det är Sandviks verkställande ledning som har ansvaret för det löpande arbetet med hållbar utveckling utifrån perspektiven ekonomiskt ansvar, miljöansvar och socialt ansvar samt för att presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med FAR SRS förslag till rekommendation "RevR 6 Bestyrkanden av hållbarhetsredovisning" och AccountAbilitys AA1000AS (2008). En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Revisionsstandard i Sverige RS och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en
revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
I enlighet med AA1000AS (2008) bekräftar vi att vi är oberoende från Sandvik AB och opartiska i förhållande till Sandviks intressenter.
De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines, som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisningsoch beräkningsprinciper, Fair Play Reporting, som Sandvik särskilt tagit fram och angivit. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för vårt uppdrag.
Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, bland annat omfattat följande:
Sandviken den 19 februari 2009 KPMG AB
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständighetersom ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna.
Caj Nackstad Auktoriserad revisor
Åse Bäckström Specialistledamot i FAR SRS
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet för Sandvik-koncernen och bidrar till affärsnyttan och aktieägarvärdet i företaget.
Sandvik AB är ett publikt bolag, noterat på NASDAQ OMX Stockholm ("Börsen") och har cirka 104 000 aktieägare. Sandvik AB har sitt säte i Sandviken, Sverige och är moderbolag i Sandvik-koncernen. Sandvik AB har dotterbolag i cirka 60 länder. Verksamheten är global med en närvaro i 130 länder och antalet medarbetare uppgår till cirka 50 000. Sandvik ska vara det självklara förstahandsvalet för kunderna och skapa bästa möjliga värde för företagets olika intressenter – framförallt kunder, aktieägare och medarbetare. Samtidigt ska Sandvik uppträda som en god samhällsmedborgare som tar ett långsiktigt ansvar. Syftet med bolagsstyrningen är att skapa en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och verkställande ledning. Bolagsstyrning, eller Corporate Governance, omfattar koncernens styr- och ledningssystem. Ett viktigt led i bolagsstyrningen är också kopplingen till Sandviks riskhantering enligt ERM-modellen och till ersättningsformer till ledande befattningshavare. Bolagsstyrningsrapporten är inte en del av årsredovisningen och har inte reviderats av Sandviks externa revisorer.
Bolagsstyrningen inom Sandvik baseras på tillämplig lagstiftning, Börsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden") och interna riktlinjer och regler.
För ytterligare information om den svenska bolagskoden och information om årsstämma med mera hänvisas till Kollegiet för Svensk Bolagsstyrnings webbplats, www.bolagsstyrningskollegiet.se
Information om aktieägare och aktieinnehav finns på sidorna 10–11 (avsnittet om Sandvik-aktien).
Enligt Sandviks bolagsordning är bolagets firma Sandvik Aktiebolag. Aktiekapitalet uppgår till 1 423 544 610 kronor och antalet aktier till 1 186 287 175. Varje aktie har en röst vid omröstning på bolagsstämma. Bolagets styrelse ska, till den del den utses av bolagsstämma, bestå av lägst fem och högst åtta ledamöter med högst fem suppleanter. Antalet revisorer ska vara lägst två och högst tre och med samma antal suppleanter för dem. Stämman kan också utse en revisor, utan suppleant, om stämman till revisor utser ett registrerat revisionsbolag. Bolagets räkenskapsår är kalenderår och bolagsstämman ska hållas i Sandviken eller Stockholm.
För bolagsordningen i sin helhet, se www.sandvik.se
Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet där aktieägarna utövar sin rösträtt. På årsstämma fattas beslut avseende årsredovisningen, utdelning, val av styrelse och revisorer, ersättning till styrelseledamöter och revisorer samt andra frågor i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen. Ytterligare information om årsstämman samt fullständiga protokoll finns publicerat på bolagets webbplats, www.sandvik.se
Vid årsstämman den 29 april 2008 deltog aktieägare som representerade 53,1 % av aktiekapitalet och rösterna. Advokat Sven Unger valdes till ordförande för årsstämman. Stämman beslutade om utdelning av 4,00 kronor per aktie för år 2007. Lars Pettersson, verkställande direktör och koncernchef, kommenterade i sitt anförande verksamhetsåret 2007 och utvecklingen under det första kvartalet 2008. Han redogjorde även för koncernens utvecklingsmöjligheter.
Till styrelseledamöter omvaldes Georg Ehrnrooth, Clas Åke Hedström, Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Egil Myklebust, Anders Nyrén och Lars Pettersson. Simon Thompson valdes till ny styrelseledamot efter Sigrun Hjelmquist, som undanbett sig omval. Clas Åke Hedström valdes till styrelsens ordförande. De fackliga organisationerna har utsett Tomas Kärnström och Jan Kjellgren till ordinarie styrelseledamöter och Mette Ramberg Frodigh
och Bo Westin till suppleanter. Anders Nyrén är styrelsens vice ordförande.
I enlighet med årsstämmans beslut 2007 har Sandvik haft en valberedning. De för bolaget kända fyra största aktieägarna utsåg en ledamot vardera och dessa samt styrelsens ordförande utgjorde valberedning. Inför årsstämman 2008 tog valberedningen fram förslag till ordförande på stämman, förslag på antal styrelseledamöter, förslag på arvode till styrelseledamöterna och revisorerna, förslag på styrelse och styrelseordförande, förslag till antal revisorer och val av revisorer samt förslag på hur en valberedning ska utses inför årsstämman 2009 jämte dess uppdrag.
Valberedningen, som inför årsstämman 2008 bestod av Carl-Olof By, ordförande (Industrivärden), Curt Källströmer (Handelsbankens Pensionsstiftelse och Pensionskassa), Staffan Grefbäck (Alecta Pensionsförsäkring), Marianne Nilsson (Swedbank Robur Fonder) och Clas Åke Hedström (Sandviks ordförande), hade fem sammanträden. Valberedningen hade genom Sandviks styrelseordförande erhållit information om styrelsens egen utvärdering. Valberedningen har diskuterat de huvudsakliga krav som bör ställas på styrelseledamöterna inbegripet kravet på oberoende ledamöter.
Valberedningen har kommit fram till att den nuvarande storleken på styrelsen, åtta ledamöter, är den mest lämpliga och att den nuvarande styrelsen uppfyller de krav som kommer att ställas på styrelsen till följd av bolagets läge och framtida inriktning.
Inför årsstämman den 28 april 2009 utgörs valberedningen av Carl-Olof By, ordförande (Industrivärden), Håkan Sandberg (Handelsbankens Pensionsstiftelse och Pensionskassa), Staffan Grefbäck (Alecta Pensionsförsäkring), Marianne Nilsson (Swedbank Robur Fonder) och Clas Åke Hedström (Sandviks ordförande).
Valberedningen ska ta fram förslag till ordförande på stämman, förslag till antal styrelseledamöter, förslag till arvode till var och en av styrelseledamöterna och revisorn, förslag till styrelse och styrelseordförande samt förslag till hur en valberedning ska utses inför årsstämman 2010 jämte dess uppdrag.
Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation.
Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören fastställs genom en skriftlig instruktion.
se till att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra regler som gäller för bolagets verksamhet,
se till att erforderliga etiska riktlinjer fastställs för bolagets uppträdande,
Sandviks styrelse består av åtta ledamöter till den del den utses av årsstämman. De fackliga organisationerna har, i enlighet med svensk lag, rätt till styrelserepresentation och de har utsett två ledamöter och två suppleanter.
I enlighet med förslaget från valberedningen omvaldes vid årsstämman 2008 Georg Ehrnrooth, Clas Åke Hedström, Fredrik Lundberg, Hanne de Mora, Egil Myklebust, Anders Nyrén och Lars Pettersson. Till ny styrelseledamot valdes Simon Thompson.
Clas Åke Hedström, som utsågs till styrelsens ordförande, har tidigare varit verkställande direktör och koncernchef i bolaget (1994–2002). Verkställande direktören och koncernchefen Lars Pettersson är anställd i bolaget. Anders Nyrén är verkställande direktör i Industrivärden. Fredrik Lundberg är styrelseledamot i Industrivärden. Industrivärden har drygt 11 % av rösterna i Sandvik. Anders Nyrén och Fredrik Lundberg är enligt koden ej att anses som oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Övriga fyra ledamöter valda av stämman var oberoende i förhållande till Sandvik och bolagets stora aktieägare. Styrelsen uppfyllde därmed kravet på att minst två av de styrelseledamöter som är oberoende av bolaget och bolagsledningen även ska vara oberoende av bolagets större aktieägare och av de som är oberoende av bolaget och större ägare finns erforderlig erfarenhet av börsbolag.
Sandviks chefsjurist Bo Severin var styrelsens sekreterare och sekreterare i ersättnings- och revisionsutskotten samt i valberedningen.
För övriga upplysningar om styrelsens ledamöter hänvisas till sidorna 104-105.
Styrelsens arbetsordning med instruktion för arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktör och för ekonomisk rapportering uppdateras och fastställs årligen. Uppdateringen baseras bland annat på den utvärdering av det individuella och kollektiva styrelsearbetet som styrelsen utför.
Vid styrelsens sammanträden avhandlas, förutom rapporteringen och uppföljningen av den löpande affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, mål och strategi för affärsverksamheten, förvärv och väsentliga investeringar samt ärenden gällande kapitalstrukturen. Ledande befattningshavare redogör löpande för affärsplaner och strategiska frågeställningar. Ersättnings- och revisionsfrågor bereds inom respektive utskott.
Under året har styrelsen sammanträtt sju gånger. Styrelsen har behandlat strategifrågor relaterade till affärsområdenas verksamhet. Samtliga tre affärsområdesledningar har presenterat mål och strategier och styrelsen har besökt Sandvik Materials Technologys verksamhet avseende medicinska applikationer i England och USA.
Styrelsen har behandlat frågor relaterade till personal som till exempel ersättarplanering och ersättningsvillkor. Beslut har fattats avseende investeringar, förvärv och avyttringar. Andra områden som har avhandlats är koncernens arbete med riskhantering samt bolagets strategi för kapitalstruktur och upplåning.
Enligt årsstämmans beslut uppgår arvodet till var och en av de stämmovalda externa styrelseledamöterna till 450 000 SEK. Till ordföranden utgår 1 350 000 SEK och till vice ordföranden 900 000 SEK. Utöver detta har 150 000 SEK utgått till ordföranden i revisionsutskottet och 125 000 SEK per ledamot i utskottet, sammanlagt 400 000 SEK. Till ordföranden i ersättningsutskottet har
utgått 100 000 SEK och till övriga ledamöter 75 000 SEK eller sammanlagt 250 000 SEK. För övriga upplysningar om ersättningar till styrelsens ledamöter hänvisas till sidorna 59–61.
För att säkerställa att styrelsen uppfyller de krav som erfordras genomförs en systematisk och strukturerad process för att utvärdera styrelsens arbete och dess ledamöter. Utvärderingarna sker individuellt avseende styrelsens arbete och behov av erfarenhet och kompetens. Resultatet av utvärderingarna diskuteras gemensamt i styrelsen. Styrelsens ordförande redogör för resultatet vid möte med valberedningen.
Utvärdering av verkställande direktören Styrelsen utvärderar fortlöpande verkställande direktörens och bolagsledningens arbete och kompetens. Detta behandlas minst en gång per år utan närvaro av representanter från bolagsledningen.
Utskottens arbetsuppgifter och arbetsordning fastläggs av styrelsen i skriftliga instruktioner. Utskottens uppgift är att bereda ärenden som föredras styrelsen för beslut.
Enligt styrelsens arbetsordning ska ersättningen till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare beredas av ersättningsutskottet utifrån de principer som fastställts av årsstämman. Ledamöterna i ersättningsutskottet var 2008 styrelsens ordförande Clas Åke Hedström (ordförande i ersättningsutskottet), Georg Ehrnrooth och Egil Myklebust.
Ersättningsutskottets rekommendationer till styrelsen innefattar principer för ersättning, förhållandet mellan fast och rörlig lön, pensions- och avgångsvederlagsvillkor samt övriga förmåner för bolagsledningen.
Ersättningar till koncernens verkställande direktör beslutas av styrelsen baserat på ersättningsutskottets rekommendation. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. För ytterligare information se sidorna 59–61.
Ersättningsutskottet sammanträdde under 2008 vid sex tillfällen.
Revisionsutskottets ledamöter är Anders Nyrén (ordförande), Hanne de Mora och Fredrik Lundberg. Utskottet hade sex möten under 2008 i vilka bolagets externa revisor och företrädare för företagsledningen har deltagit. Områden som revisionsutskottet behandlat har främst avsett den finansiella rapporteringen samt planering, omfattning och uppföljning av årets interna och externa revision. Andra områden som behandlats av utskottet är koncernens implementering av systematiska processer för riskhantering, redovisningsregler, skatter, finansverksamhet, försäkrings- och pensionsfrågor.
På årsstämman 2008 omvaldes KPMG AB till bolagets externa revisor fram till och med årsstämman 2011. Huvudansvarig revisor är Caj Nackstad.
Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisionsberättelsen. Denna utgör en rekommendation till aktieägarna inför deras beslut på årsstämman om fastställande av resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen, disposition av vinsten i moderbolaget samt ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören.
Revisionen sker i enlighet med aktiebolagslagen och god revisionssed, vilket innebär att revisionen planeras och genomförs på basis av kunskap om Sandvik-koncernens verksamhet, aktuella utveckling och strategier. Arbetsinsatserna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolagsordningen, aktiebolagslagen och årsredovisningslagen samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och Börsens krav på information i årsredovisningen, frågor rörande värdering av poster i balansräkningen, uppföljningar av väsentliga redovisningsprocesser samt ekonomisk kontroll.
Revisionen avrapporteras löpande under året till respektive bolags- och affärsområdesledningar, koncernledningen och revisionsutskottet samt till Sandvik ABs styrelse.
Den externa revisorns oberoende regleras genom en särskild instruktion beslutad i revisionsutskottet, i vilken anges inom vilka områden den externa revisorn får anlitas i frågor vid sidan om det ordinarie revisionsarbetet.
Enligt revisorslagen är revisorn skyldig att löpande pröva sitt oberoende.
För information om arvode till revisorn se sidan 62.
Se www.sandvik.se för information om koncernens operativa organisation och verksamhet.
De tre affärsområdena Sandvik Tooling, Sandvik Mining and Construction och Sandvik Materials Technology utgör Sandviks operativa struktur. Affärsområdescheferna, som rapporterar till verkställande direktören för Sandvik AB, har ansvar för affärsverksamheten inom respektive affärsområde. Affärsområdena är i sin tur organiserade i olika produktområden eller kundsegment. Affärsområdena har interna styrelsemöten där verkställande direktören för Sandvik AB fungerar som ordförande. Förutom affärsområdeschefen och affärsområdets ekonomichef deltar Sandvik ABs två vice verkställande direktörer, koncernens affärscontroller och chefsjurist normalt vid dessa sammanträden. Vice verkställande direktören Peter Larson är styrelseledamot i Seco Tools AB och deltar därför inte i Sandvik Toolings styrelsemöten.
Koncernledningen består av verkställande direktören, de två vice verkställande direktörerna och de tre affärsområdescheferna. Koncernledningen sammanträder månadsvis och avhandlar då koncernens finansiella utveckling, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskaps- och kompetensförsörjning samt andra strategiska frågor. Koncernen har elva koncernfunktioner vilka ansvarar för koncernövergripande aktiviteter som ekonomi, finans, IT, information, intern kontroll, juridik, personal, skatter samt investerarkontakter, immateriella rättigheter och patent och varumärken. Immateriella rättigheter och patent samt
varumärken hanteras inom ett helägt bolag i koncernen. Utöver koncernledning, affärsområden och koncernfunktioner finns ett antal kommittéer som har till uppgift att koordinera koncerngemensamma strategiska områden som miljö och arbetsmiljö, forskning och utveckling, inköp, IT, finans och personal.
Verkställande direktören och övrig koncernledning presenteras på sidan 106. För principer, ersättningar och andra arvoden till koncernledningen, se sidorna 59–61.
I samtliga länder där Sandvik har dotterbolag finns en landchef. Landchefens uppgift är bland annat att representera Sandvik gentemot myndigheter i landet, ansvara för koncernövergripande frågor, samordna koncerngemensamma processer och säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs.
För varje land har en medlem av koncernledningen, eller annan person utsedd av koncernledningen, utsetts med ett övergripande ansvar för verksamheten (Group Management Representative). Denne fungerar i de flesta fall som styrelseordförande i de lokala styrelserna och har som uppgift att bland annat genom landchefen säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer efterlevs.
Sandvik är ett förvärvsintensivt företag som under den senaste tioårsperioden genomfört ett 50-tal företagsförvärv. Under de senaste två åren har 15 nya bolag förvärvats med cirka 2900 anställda och en sammanlagd omsättning på över 5 miljarder kronor (vid förvärvstillfället). Förvärv svarar således för en betydande andel av Sandvik-koncernens tillväxt.
En snabb och väl genomförd integration av nya bolag i Sandvik är av största vikt. Förvärvets affärsmässiga synergier måste säkerställas. Integrationen omfattar även lednings- och personalfrågor, införlivandet i Sandviks administrativa rutiner och värderingar med kärnvärdena Open Mind, Team Spirit och Fair Play.
Integrationen säkerställs i tre steg. I den initiala förvärvssituationen, innan förhandlingar slutförts och förvärvet genomförts, analyseras och bereds väsentliga integrationsaspekter. Direkt när ett förvärv genomförts tillsätts en integrationsgrupp som planerar och genomför integrationen inom olika områden. Slutligen införlivas det nya bolaget i Sandviks administrativa rutiner och den nya personalen utbildas i Sandviks regler och värderingar. Häri ingår även den finansiella rapporteringen, vilket medger tidig konsolidering i Sandviks ekonomiska rapportering och koncernredovisning.
Sandvik sålde i maj 2006 samtliga aktier i det helägda bolaget Edmeston AB till Edmeston Holding AB för drygt 8 MSEK. Samtliga aktier i det sistnämnda bolaget ägdes av en 24-årig dotter till verkställande direktören i Edmeston AB. Aktiemarknadsnämnden uttalade i februari 2008 (uttalande 2008:06) att Sandvik, vid en samlad bedömning, brutit mot god sed på aktiemarknaden, då försäljningen av aktierna i Edmeston AB skulle kunna uppfattas som ett kringgående av de så kallade "Leo-reglerna".
I anledning av Aktiemarknadsnämndens uttalande hemställde Börsen till disciplinnämnden vid Börsen om så kallade disciplinåtgärd. I maj 2008 fann disciplinnämnden att Sandvik överträtt noteringsavtalet och utdömde ett vite motsvarande en årsavgift. Vid påföljdens bestämmande beaktade disciplinnämnden att transaktionen rört förhållandevis begränsade värden och att det inte fanns något som tydde på annat än att den varit till aktieägarnas fördel.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa att koncernen har ett effektivt system för ledning och intern kontroll.
Riktlinjerna för Sandviks verksamhet finns samlade i The Power of Sandvik. Innehållet utgörs bland annat av:
rättighetsfrågor, jämställdhet, arbetsmiljö, extern miljö och samhällsengagemang,
• administrativa processer, riktlinjer och instruktioner (befogenheter, attestinstruktioner, finansiell rapportering, riskhantering, personalpolitik, arbetsmiljö och så vidare); på vissa marknader har riktlinjerna dessutom anpassats till den lokala lagstiftningen.
The Power of Sandvik utgör basen för koncernens process för intern kontroll och riskhantering samt information och kommunikation med undantag av Seco Tools som har motsvarande dokumentation.
Alla anställda i koncernen ska följa riktlinjerna i The Power of Sandvik. Varje chef inom koncernen ansvarar för att säkerställa att uppförandekoden, riktlinjer och instruktioner efterlevs.
Uppförandekoden avser Sandviks interna verksamhet, företagets roll i samhället samt företagets förhållningssätt gentemot kunder, anställda, leverantörer och ägare. Koden baseras på grundläggande värderingar för ett ansvarsfullt företagande, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljö såsom de beskrivs i OECDs riktlinjer för multinationella företag samt tillämpliga lagar och förordningar. För att säkerställa att dessa riktlinjer och värderingar återspeglas i Sandviks faktiska handlingar, sker uppföljning och kontroll genom självutvärdering, rapportering av nyckeltal samt kvartalsvis avrapportering till koncernledningen och styrelsen. En kommitté med representanter från koncernledningen anordnar regelbundet seminarier med koncernens chefer runt om i världen där uppförandekoden beskrivs, diskuteras och omvandlas i lokala handlingsplaner.
En effektiv riskhantering förenar den operativa affärsutvecklingen med ägarnas och andra intressenters krav på kontroll och en långsiktigt god värdeutveckling. Riskhanteringen syftar till att minimera risker men också till att säkerställa att
möjligheter tillvaratas på bästa sätt. Ett exempel på aktiv riskhantering är inrättandet av Sandvik Pensions Supervisory Board med ansvar för att övervaka koncernens exponering av pensionsåtaganden och för dessa avsatta tillgångar.
Koncernens riskhantering följer den ERM-modell som är integrerad i den löpande planeringen, uppföljningen och kontrollen inom ramen för den strategiska och operativa styrningen. Målsättningen med den integrerade riskhanteringen är:
Sandviks finansiella rapportering är upprättad i överensstämmelse med gällande lag, internationella redovisningsprinciper IFRS och noteringsavtalet med Nasdaq OMX Stockholm. Denna beskrivning av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har upprättats i enlighet med Koden, avsnitt 10.5 och 10.6. Beskrivningen utgör inte del av den formella årsredovisningen och har inte granskats av företagets externa revisorer.
Sandviks ekonomiorganisation leder en väl etablerad process för finansiell rapportering som säkerställer en intern kontroll på hög nivå. Det system för intern kontroll som tillämpas följer COSOregelverkets principer, baserat på fem huvudkomponenter som tillsammans medger god intern kontroll i större företag. De fem komponenterna är Kontrollmiljö, Riskbedömning, Kontrollaktiviteter, Information och Kommunikation samt Övervakning och Uppföljning.
Rutinerna för intern kontroll omfattar alla led i den finansiella rapporteringen, från den initiala registreringen av transaktioner i varje dotterbolag och rapporterande enhet, till validering och analys av
varje affärsområde och vidare till konsolidering, kvalitetssäkring, analys och rapportering på koncernnivå. Det sätt på vilket Sandvik tillämpar COSO-regelverket beskrivs nedan.
Som beskrivits ovan utgör The Power of Sandvik huvuddokument för de riktlinjer som styr ledning och personal, intern kontroll och beteende inom Sandvik. Power of Sandvik innehåller uppförandekoden Sandvik Code of Conduct, delegeringsinstrument med regler för firmateckning och fullmakter för beslutsfattande och godkännande av kostnader, äskandeoch godkännanderegler för investeringar och förvärv med mera.
För området finansiell rapportering, finns Sandvik Financial Reporting Procedures införda. De innehåller detaljerade instruktioner rörande redovisningsprinciper och rutiner för den finansiella rapporteringen att tillämpas av samtliga rapporterande enheter inom Sandvik. I de 20 största länderna där Sandvik bedriver verksamhet har landekonomichefer utsetts med uppgift att stödja den lokala företagsledningen och ekonomiorganisationen och utgöra en länk mellan rapporterande enheter och koncernens ekonomifunktion. På koncernnivå leder Group Financial Control rapporteringsprocessen i syfte att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen och att den överensstämmer med IFRS. Group Business Control genomför den affärsmässiga analysen och rapporterar det operativa resultatet från verksamheten. Såväl den legala som den interna rapporteringen utförs i nära samarbete med affärsområden och specialistfunktioner som skatte-, juridiska- och finansavdelningarna för att säkerställa en korrekt rapportering avseende resultaträkning, balansräkning, eget kapital och kassaflöde.
ERM-arbetet inom Sandvik, vilket beskrivits i årsredovisningen, omfattar även området finansiell rapportering. Detta innebär att riskhantering utgör en
| Ledamot | Styrelse | Revisionsutskottet | Ersättningsutskottet |
|---|---|---|---|
| Antal möten | 7 | 6 | 6 |
| Georg Ehrnrooth | 7 | 6 | |
| Clas Åke Hedström | 7 | 6 | |
| Sigrun Hjelmquist | 2 | 2 | |
| Jan Kjellgren | 5 | ||
| Fredrik Lundberg | 7 | 6 | |
| Hanne de Mora | 6 | 4 | |
| Egil Myklebust | 7 | 5 | |
| Anders Nyrén | 7 | 6 | |
| Lars Pettersson | 7 | ||
| Simon Thompson | 5 | ||
| Tomas Kärnström | 6 | ||
| Göran Lindstedt | 2 | ||
| Mette Ramberg Frodigh | 5 | ||
| Bo Westin | 6 | ||
naturlig del i det löpande arbetet med och ansvaret för finansiell rapportering. Särskilda aktiviteter har etablerats i syfte att identifiera risker, brister och förändringsbehov i rapporteringsprocessen som ett led i att minimera risker. Kombinationen arbetsbeskrivningar, roller och ansvar, IT-system, kunskap och specialistkompetens skapar en miljö som fortlöpande följs upp för att identifiera och hantera potentiella risker.
Kontrollaktiviteter finns implementerade inom alla områden som påverkar den finansiella rapporteringen. Kontrollaktiviteterna följer strukturen i rapporteringsprocessen och ekonomiorganisationen. Inom varje rapporterande enhet ansvarar ekonomipersonalen för en korrekt bokföring och riktiga bokslut. De följer härvid Sandvik Financial Reporting Procedures och validerar och stämmer av den lokala bokföringen innan det finansiella datat överförs till affärsområden och koncernekonomi för konsolidering.
Controllers inom produkt- och affärsområden genomför analyser och utredningar inklusive affärsrelaterade trendanalyser samt uppdaterar prognoser och budgetar. De utreder särskilda frågor rörande den finansiella informationen när så är påkallat. Samtliga affärsområden presenterar sina finansiella resultat i skriftliga rapporter varje månad och kvartal.
De koncernekonomifunktioner som är ansvariga för konsolideringen av Sandviks resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys samt den interna och externa rapporteringen, utför detaljerad avstämning av överförd finansiell data från varje rapporterande enhet. Jämförelser görs mot budget, prognoser och tidigare redovisningsperioder. Nyckeltal och resultatindikatorer granskas och beräkningar testas och kontrolleras. Fördjupade analyser genomförs av rapporterade siffror och resultat. Möten hålls med ledningarna för affärsområdena för att analysera och gemensamt fastställa resultat och utfall utifrån den finansiella informationen för rapporteringsperioden. De
koncernfunktioner som har särskilt ansvar för kontrollaktiviteter avseende den finansiella rapporteringen är Group Financial Control, Group Business Control och Group Assurance.
Sandviks styrelse erhåller regelbundet finansiella rapporter avseende koncernens ställning och resultatutveckling. Styrelsen avhandlar såväl alla kvartalsbokslut som årsredovisning innan dessa publiceras samt följer upp den granskning av intern kontroll och finansiella rapporter som utförts av Group Assurance och de externa revisorerna.
Inom affärsområden och i de större länderna har Sandvik även ett system med interna styrelsemöten, med en formell agenda som inkluderar finansiell information, uppföljning och beslut rörande ekonomiska och finansiella ärenden.
Styrande dokument såsom policies och instruktioner uppdateras löpande på bolagets intranät vilket finns tillgängligt för alla medarbetare. Även rapporteringsinstruktioner uppdateras på bolagets intranät och kommuniceras genom formella och informella kanaler samt på återkommande möten och konferenser.
Information till externa parter kommuniceras löpande på Sandviks webbplats där nyheter och pressmeddelanden publiceras. Kvartalsrapporter publiceras externt och kompletteras med företagsledningens investerarmöten. Därutöver finns en fast agenda för kommunikation med aktieägare rörande bolagsstämma och annan ägarinformation. Årsredovisningen görs tillgänglig för aktieägare och allmänhet både i skriftlig form och genom publicering på Sandviks webbplats.
Orderläge, försäljningsstatistik och kassaflöde rapporteras och följs upp månadsvis medan fullständiga och heltäckande bokslut tillsammans med komplett rapportering till koncernledning och styrelse genomförs kvartalsvis samt för hela räkenskapsåret.
Varje enhetschef och dennes ekonomiorganisation är ytterst ansvarig för den
löpande uppföljningen av den finansiella informationen för respektive enhet. Därtill följs informationen upp på affärsområdesnivå, av koncernstaber, av koncernledningen och slutligen av styrelsen. Sandviks revisionsutskott utgör en viktig funktion vad avser uppföljningen av den finansiella rapporteringen och olika aspekter avseende denna.
Kvaliteten i den finansiella rapporteringsprocessen och i den interna kontrollen utvärderas av koncernens ekonomifunktion varje månad som ett led i kvalitetssäkringsarbetet. Sandviks interna revisionsfunktion Group Assurance granskar självständigt det interna kontrollsystemet avseende finansiell rapportering som en del i sin revisionsplan.
Koncernfunktionen Group Assurance utvärderar på uppdrag av styrelsen och revisionsutskottet för Sandvik AB att koncernen har en väl fungerande bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering.
Syftet med Group Assurance verksamhet är att stödja värdeskapandet i koncernen genom att utvärdera om det finns en väl fungerande riskhantering och interna kontroller, kvalitetssäkra internkontrollerna och genom att rekommendera förbättringar av bolagsstyrning, internkontroll och riskhantering. Group Assurance oberoende säkerställs genom avrapportering till revisionsutskottet. Administrativt rapporterar chefen för Group Assurance till Sandviks vice verkställande direktör för ekonomi och finans.
Internrevisionerna baseras på koncernens riktlinjer och policies för bolagsstyrning, riskhantering och intern kontroll avseende bland annat finansiell rapportering, efterlevnad av uppförandekoden och IT. Granskningen resulterar i åtgärder och förbättringsprogram. Avrapportering sker till koncernledning, affärsområdesledningar och revisionsutskottet.
Clas Åke Hedström, f 1939. Ordförande sedan 2002, styrelseledamot sedan 1994.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör. Verkställande direktör och koncernchef i Sandvik AB 1994–2002, chef för affärsområde Sandvik Tooling 1980–1994 och olika positioner inom Sandvik Coromant 1965–1980. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i AB SKF. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 225 000.
Styrelseledamot sedan 2002. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör, teknisk fysik, filosofie doktor h. c. Verkställande direktör och koncernchef i Sandvik AB sedan 2002, vice verkställande direktör och chef för affärsområde Sandvik Specialty Steels 2000– 2002, olika positioner inom produktion och ledning i Sandvik 1978–1999. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Skanska AB och Teknikföretagen. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 113 654.
Styrelseledamot sedan 1997. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Diplomingenjör, teknologie doktor h. c. Verkställande direktör för Metra Oyj (nuvarande Wärtsilä Oyj Abp) 1991– 2000, verkställande direktör Lohja Oyj Abp 1979–1991, olika positioner inom produktion och ledning i Wärtsilä Oyj Abp 1965–1979.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Sampo plc, styrelseledamot i Oy Karl Fazer Ab och Nokia Oyj. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 55 000.
Styrelseledamot sedan 2006. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör, civilekonom, ekonomie doktor h. c., teknologie doktor h. c. Verksam inom L E Lundbergföretagen AB sedan 1977 och koncernchef sedan 1981. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Cardo AB, Holmen AB, Hufvudstaden AB, Vice ordförande i Svenska Handelsbanken AB och NCC AB, styrelseledamot i LE Lundbergföretagen AB och AB Industrivärden.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 4 280 000, via L E Lundbergföretagen AB 14 000 000, via AB Industrivärden 136 431 200.
Styrelseledamot sedan 2002, vice ordförande.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom, MBA. Verkställande direktör och koncernchef i AB Industrivärden sedan 2001, vice verkställande direktör, ekonomi och finans i Skanska AB 1997– 2001, olika ledande befattningar i AB Wilhelm Becker, STC Scandinavian Trading Co AB, STC Venture AB, OM International AB, Securum AB och Nordbanken 1979–1997.
Nuvarande styrelseuppdrag: Ordförande i Aktiemarknadsbolagens Förening och Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, vice ordförande i Svenska Handelsbanken, styrelseledamot i Ericsson, Industrivärden, SCA, SSAB och Ernströmsgruppen.
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 4 500.
Styrelseledamot sedan 2003. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur.kand. Koncernchef i Norsk Hydro 1991–2001, verkställande direktör Næringslivets hovedorganisasjon 1989– 1990, verkställande direktör i Norsk Arbeidsgivareforening 1987–1988, olika ledande positioner inom Norsk Hydro 1971–1987, Consultant, The National Insurance Administration 1968–1971. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i University Board (University of Oslo).
Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 5 000.
Styrelseledamot sedan 2006. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom, magistergrad i Business Administration från IESE, Barcelona. En av grundarna och ägarna, tillika styrelseordförande i managementbolaget a-connect (group) ag sedan 2002, partner i McKinsey & Company Inc. 1989–2002, olika befattningar inom brand management och controlling inom Procter & Gamble 1986–1989.
Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Styrelseledamot sedan 2008. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fil.mag. Geologi. Olika positioner inom Anglo American Group 1995–2007 samt styrelseledamot i Anglo American plc 2005–2007, AngloGold Ashanti 2004– 2008, styrelseordförande i Tarmac 2004– 2007, styrelseledamot i SG Warburg 1994–1995, NM Rothschild & Sons Ltd. 1984–1995. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i UC Rusal, Newmont Mining Corporation och AMEC plc. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Styrelseledamot sedan 2006 (Arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Huvudskyddsombud Sandvik Materials Technology. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1986. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 2 865.
Styrelseledamot sedan 2008 (Arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utvecklingsingenjör Sandvik Tooling Sverige AB. Olika befattningar inom Sandvik sedan 1981. Nuvarande styrelseuppdrag: AB Sandvik Hard Materials, Sandvik Tooling Sverige AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 570.
Bo Westin, f 1950. Styrelseledamot sedan 1999 (Arbetstagarrepresentant).
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Ordförande i Metallklubben, Sandvik Rotary Tools AB i Köping, olika operatörsbefattningar inom Sandvik Mining and Construction sedan 1973, Volvo Köpingverken 1971–1972, Köpings Mekaniska verkstad 1968–1970. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Sandvik Rotary Tools. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 101.
Styrelseledamot sedan 2006 (Arbetstagarrepresentant). Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör NTH Norge, Forskningsingenjör sedan 1997. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 900.
Percy Barnevik, f 1941. Styrelseordförande i Sandvik AB 1983–2002.
Huvudansvarig, auktoriserad revisor, KPMG AB. Andra revisionsuppdrag i Billerud, Skanska, LKAB, Axel Johnson AB och Wallenius. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 0.
Sekreterare i Sandviks styrelse sedan 2000.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Jur. kand. Chefsjurist i Sandvik AB. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 12 544.
Verkställande direktör och koncernchef, Sandvik AB. Styrelseledamot sedan 2002. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör, teknisk fysik, filosofie doktor h. c. Verkställande direktör och koncernchef i Sandvik AB sedan 2002, vice verkställande direktör och chef för affärsområde Sandvik Specialty Steels 2000– 2002, olika positioner inom produktion och ledning i Sandvik 1978–1999. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Skanska AB och Teknikföretagen. Aktieinnehav i Sandvik (eget och när-
stående): 113 654. Personaloptioner: —
Vice verkställande direktör, Sandvik AB sedan 2000. Ansvarig för affärsutveckling och HR.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. Vice verkställande direktör och ansvarig för IT Sandvik AB 2004 till och med 15 feb 2009, vice verkställande direktör och CFO Sandvik AB 2000–2004, vice verkställande direktör Kanthal 1992–2000, administrativ chef, Uddeholm Tooling 1989–1992, controllerbefattningar inom Härnösands Grafit AB, Kanthal AB och Asea/ABB mellan 1974– 1989.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Seco Tools AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 46 425. Personaloptioner: 5 000.
Vice verkställande direktör och CFO, Sandvik AB sedan 2004 till och med 31 aug 2009.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom. CFO, OMX 2002–2004, Group Treasurer, AstraZeneca Plc 1999– 2002, Group Treasurer, Astra 1995– 1999, olika ledande ekonombefattningar inom Atlas Copco 1981–1994. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Första AP Fonden. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 500. Personaloptioner: —
CFO, Sandvik AB från och med 1 sep 2009.
Chef för affärsområde Sandvik Tooling sedan 2000.
Utbildning och arbetslivserfarenhet: civilingenjör. Olika positioner inom forskning och utveckling, produktion och ledning inom Sandvik Coromant 1976– 2000.
Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Haldex AB. Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 16 129. Personaloptioner: 5 000.
Chef för affärsområde Sandvik Mining and Construction sedan 2003. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör, teknisk fysik. Verkställande direktör, ABB STAL/ALSTOM Sweden AB 1998–2003. Nuvarande styrelseuppdrag: — Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 40 000. Personaloptioner: 5 000.
Chef för affärsområde Sandvik Materials Technology sedan 2002. Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilingenjör, teknisk fysik. Chef för Sandvik Tube 2001, olika ledande positioner inom forskning och utveckling inom Avesta Polarit, Avesta Sheffield och Avesta AB 1986–2001, olika positioner inom forskning och utveckling samt produktion inom SSAB 1974–1986. Nuvarande styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Höganäs AB, styrelseordförande i "Stål och Metall Arbetsgivareförbundet". Aktieinnehav i Sandvik (eget och närstående): 120. Personaloptioner: 5 000.
| IT | Peter Larson (till och med 15 feb 2009) |
|---|---|
| Daniel Repond (från och med 16 feb 2009) | |
| Business Control | Andreas Burman |
| Fastigheter | Carl Larsson |
| Financial Control | Björn Wahlborg |
| Financial Services | Anders Örbom |
| Group Assurance | Heléne Gunnarson (till och med 31 mars 2009) |
| Bernth Nilsson (från och med 1 april 2009) |
| Peter Larson (till och med 15 feb 2009) |
|---|
| Daniel Repond (från och med 16 feb 2009) |
| Andreas Burman |
| Carl Larsson |
| Björn Wahlborg |
| Anders Örbom |
Uppgifterna avseende styrelseuppdrag och innehav av aktier och personaloptioner avser 1 januari 2009.
| 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 92 654 | 86 338 | 72 289 | 63 370 | 54 610 | 48 810 | 48 700 | 48 900 | 43 750 | 39 300 |
| +7 | +19 | +14 | +16 | +12 | 0 | 0 | +12 | +11 | –7 |
| +5 | +18 | +14 | +14 | +15 | +5 | –7 | +3 | +12 | –8 |
| +2 | +3 | +1 | –1 | –1 | +2 | +10 | +1 | –4 | –1 |
| 0 | –2 | –1 | +3 | –2 | –7 | –3 | +8 | +3 | +2 |
| 12 794 | 14 394 | 12 068 | 9 532 | 7 578 | 4 967 | 5 771 | 6 103 | 6 327 | 4 425 |
| 14 | 17 | 17 | 15 | 14 | 10 | 12 | 12 | 14 | 11 |
| 10 577 | 12 997 | 11 113 | 8 819 | 6 877 | 4 187 | 5 063 | 5 606 | 5 804 | 5 465 |
| 11 | 15 | 15 | 14 | 13 | 9 | 10 | 11 | 13 | 14 |
| 7 836 | 9 594 | 8 107 | 6 392 | 5 111 | 2 788 | 3 436 | 3 688 | 3 712 | 3 620 |
| 36 725 | 29 823 | 27 198 | 24 507 1) | 23 551 1) | 21 440 | 23 205 | 23 972 | 23 019 | 20 109 |
| 36 | 35 | 41 | 41 | 46 | 46 | 48 | 50 | 55 | 52 |
| 0,9 | 1,0 | 0,6 | 0,7 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,4 | 0,3 | 0,3 |
| 101 | 112 | 115 | 112 | 108 | 98 | 97 | 102 | 104 | 95 |
| 4 998 | 2 006 | 1 745 | 1 559 | 1 720 | 1 972 | 2 175 | 2 258 | 2 097 | 2 369 |
| 24,8 | 34,4 | 31,8 | 27,4 | 21,7 | 12,8 | 14,9 | 15,5 | 17,3 | 12,4 2) |
| 19,9 | 27,0 | 27,6 | 23,7 | 20,5 | 13,4 | 15,4 | 17,4 | 20,3 | 15,1 2) |
| 7 169 | 5 399 | 4 801 | 3 665 | 2 967 | 3 153 | 2 357 | 2 627 | 2 087 | 1 875 |
| 8 301 | 10 068 | 6 081 | 3 950 | 3 278 | 3 260 | 5 066 | 4 083 | 2 670 | 2 233 |
| 9 671 | 5 476 | 8 170 | 7 266 | 5 322 | 6 421 | 7 190 | 5 093 | 4 476 | 3 394 |
| 2 764 | 179 | 357 | –380 | –207 | –104 | 48 | 73 | –334 | 577 |
| 50 028 | 47 123 | 41 743 | 39 613 | 38 421 | 36 930 | 37 388 | 34 848 | 34 742 | 33 870 |
1)Totalt eget kapital inklusive minoritetens andel. 2) Exklusive jämförelsestörande poster.
Data per aktie (Från 2004 enligt IFRS. Dessförinnan enligt tidigare redovisningsprinciper. Alla historiska belopp är omräknade med hänsyn till split 5:1.)
| SEK | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | 2002 | 2001 | 2000 | 1999 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat 1) | 6,30 | 7,65 | 6,45 | 4,95 | 3,85 | 2,20 | 2,70 | 2,85 | 2,85 | 2,80 |
| Resultat efter utspädning 2) | 6,29 | 7,65 | 6,45 | 4,90 | 3,75 | 2,15 | 2,70 | 2,85 | 2,80 | 2,75 |
| Eget kapital | 30,00 | 24,10 | 22,00 | 19,80 | 18,30 | 17,20 | 18,60 | 19,10 | 17,80 | 15,50 |
| Utdelning (2007 enligt förslag) | 3,15 | 4,00 | 3,25 | 2,70 | 2,20 | 2,10 | 2,00 | 1,90 | 1,80 | 1,60 |
| Direktavkastning 3) , % |
6,4 | 3,6 | 3,3 | 3,6 | 4,1 | 4,2 | 5,2 | 4,2 | 4,0 | 3,0 |
| Utdelningsandel 4) , % |
50 | 52 | 50 | 55 | 57 | 94 | 73 | 66 | 63 | 57 |
| Börskurser Sandvik-aktien, årshögsta | 108 | 151 | 106 | 79 | 56 | 50 | 52 | 49 | 62 | 56 |
| årslägsta | 42 | 96 | 71 | 54 | 46 | 35 | 38 | 35 | 36 | 27 |
| vid årets slut | 49 | 111 | 100 | 74 | 54 | 50 | 39 | 45 | 45 | 54 |
| Antal aktier vid årets slut (miljoner) | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 235,2 | 1 250,1 | 1 250,1 | 1 255,1 | 1 293,5 | 1 293,5 |
| Genomsnitt antal aktier (miljoner) | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 186,3 | 1 216,9 | 1 255,8 | 1 250,1 | 1 252,5 | 1 277,6 | 1 293,5 | 1 293,5 |
| P/E-tal 5) |
7,8 | 14,5 | 15,4 | 15,0 | 13,9 | 22,1 | 14,2 | 15,6 | 15,9 | 19,1 |
| Börskurs i % av eget kapital 6) |
163 | 462 | 452 | 374 | 293 | 288 | 209 | 235 | 255 | 344 |
1)Årets resultat per aktie.
2)Årets resultat per aktie efter utspädning av utestående konvertibelprogram.
6) Börskursen vid årets slut i procent av eget kapital per aktie. Kompletterande definitioner, se sidan 56.
| Fakturering | Rörelseresultat och rörelsemarginal | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | |||||
| MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | MSEK | % | |
| Sandvik Tooling | 25 975 | 24 732 | 22 477 | 20 847 | 5 461 | 21 | 5 989 | 24 | 5 191 | 23 | 4 420 | 21 |
| Sandvik Mining and | ||||||||||||
| Construction | 38 651 | 33 073 | 25 001 | 20 560 | 4 996 | 13 | 4 979 | 15 | 3 672 | 15 | 2 654 | 13 |
| Sandvik Materials Technology | 21 480 | 22 486 | 19 337 | 17 003 | 1 187 | 6 | 2 435 | 11 | 2 324 | 12 | 1 729 | 10 |
| Seco Tools* | 6 513 | 6 011 | 5 436 | 4 919 | 1 332 | 21 | 1 491 | 25 | 1 266 | 23 | 1 100 | 22 |
* I Sandvik-koncernen ingår Seco Tools, en fristående och börsnoterad företagsgrupp som marknadsför verktyg för metallbearbetning.
3)Utdelning dividerad med börskursen vid årets slut. 4)Utdelning dividerad med resultat per aktie. 5)Börskursen vid årets slut i relation till resultat per aktie.
Årsstämma hålls tisdagen den 28 april 2009 kl. 17.00 på Jernvallen, Sandviken.
Aktieägare, som vill delta i årsstämman, ska anmäla detta till bolaget under adress Sandvik AB, Koncernstab Juridik, 811 81 Sandviken, pertelefax 026-26 10 86, per telefon 026-26 09 40 vardagar kl. 09.00–12.00 och 13.00–16.00 eller via Internet på koncernens svenska webbplats (www.sandvik.se). Anmälan ska vara Sandvik AB tillhanda senast onsdagen den 22 april 2009. För att få rätt att delta måste aktieägare också onsdagen den 22 april 2009 vara införd i den av VPC AB förda aktieboken.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste onsdagen den 22 april 2009 hos VPC tillfälligt ha inregistrerat aktierna i eget namn för att äga rätt att delta i stämman. Observera att förfarandet också gäller aktieägare som utnyttjar banks aktieägardepå och/eller handlar via Internet.
Vid anmälan ska namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt eventuella biträden uppges. Sker deltagande med stöd av fullmakt, bör denna insändas före årsstämman.
Styrelsen och verkställande direktören föreslår årsstämman att utdelning för år 2008 lämnas med 3,15 SEK per aktie.
Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås måndagen den 4 maj 2009. Om förslaget antas av årsstämman beräknas utdelningen kunna sändas ut torsdagen den 7 maj 2009. Utdelningen skickas till dem som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i särskild förteckning över panthavare med flera. För att underlätta utdelningsredovisningen bör aktieägare som ändrat adress meddela detta till sin bank i god tid före avstämningsdagen.
Sandviks årsredovisning för 2008 omfattar den formella finansiella redovisningen, det vill säga förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, noter etc och trycks i en mindre upplaga för aktieägare som beställt denna. Förutom den finansiella informationen presenteras Sandvikkoncernen i trycksaken Sandviks Värld 2008/2009 som distribueras till aktieägarna i april 2009.
Den formella årsredovisningen är tillgänglig på www.sandvik.com och kan beställas i tryckt form.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.